Prop. 2001/02:105

Skr. 2001/02:105

Regeringens skrivelse

2001/02:105

Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens
Skr.

ministerråd första halvåret 2001
2001/02:105

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 28 februari 2002

Ingela Thalén

Anna Lindh

(Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelsen innehåller en kortfattad redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens ministerråd 2001. I skrivelsen beskrivs hur ordförandeskapet har förberetts inom Regeringskansliet, hur det genomförts, vilka resultat som uppnåtts samt en kostnadsredogörelse.

1

Skr. 2001/02:105

1 Sammanfattning ________________________________________ 4

2 Inledning ______________________________________________ 5

3 Förberedelsearbetet______________________________________ 5

3.1 Organisation _____________________________________________ 6

3.2 Utbildningsinsatser ________________________________________ 7

3.3 Tillsättning av arbetsgruppsordförande_______________________ 8

4 Arbetsprogrammet_______________________________________ 8

4.1 Ordförandeprogrammet____________________________________ 8

4.2 Mötesdagordningar________________________________________ 9

4.3 Möteskalendariet__________________________________________ 9

5 Ordförandeskapets resultat_______________________________ 10

5.1 En utvidgad union________________________________________ 11

5.1.1 Förhandlingarnas form och förutsättningar _______________________ 11 5.1.2 Öppning av förhandlingskapitel ________________________________ 12 5.1.3 Provisorisk stängning av förhandlingskapitel______________________ 12 5.1.4 Framsteg på andra områden ___________________________________ 13 5.1.5 Antagande av riktlinjer för det vidare arbetet inklusive tidtabell _______ 13

5.2 Full sysselsättning och hög tillväxt i en konkurrenskraftig union _ 14

5.2.1 Lissabonprocessen __________________________________________ 14 5.2.2 Europeiska rådets möte i Stockholm ____________________________ 15 5.2.3 Inre marknads- och ekonomiska frågor __________________________ 15 5.2.4 Sysselsättnings- och sociala frågor______________________________ 17 5.2.5 Övriga framsteg ____________________________________________ 18

5.3 En union för hållbar utveckling_____________________________ 18

5.3.1 En strategi för hållbar utveckling _______________________________ 18 5.3.2 Sjätte miljöhandlingsprogrammet_______________________________ 20 5.3.3 Jordbruks- och fiskeripolitiken_________________________________ 21

5.4 En union nära medborgarna _______________________________ 21

5.4.1 Jämställdhet _______________________________________________ 22 5.4.2 Folkhälsa _________________________________________________ 22 5.4.3 Säkra livsmedel ____________________________________________ 22 5.4.4 Kultur ____________________________________________________ 23 5.4.5 Ungdomsfrågor_____________________________________________ 23

5.5 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa _________________ 23

5.5.1 Kriminalpolitiskt samarbete ___________________________________ 24 5.5.2 Civilrättsligt samarbete_______________________________________ 25 5.5.3 Asyl- och migrationspolitik ___________________________________ 26 5.5.4 Schengensamarbetet _________________________________________ 26

5.6 En solidarisk och internationellt aktiv union__________________ 27

5.6.1 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken __________________ 27 5.6.2 Mänskliga rättigheter ________________________________________ 29 5.6.3 Europeisk säkerhets- och försvarspolitik (ESFP) ___________________ 29 5.6.4 Yttre handelsförbindelser _____________________________________ 30 5.6.5 Utvecklingssamarbete________________________________________ 31

5.7 En öppen, modern och effektiv union ________________________ 31

5.7.1 Öppenhet _________________________________________________ 31 5.7.2 EU:s framtid _______________________________________________ 32 5.7.3 Modernisering av EU:s institutioner_____________________________ 32

5.7.4 Effektiv användning av EU:s budgetmedel _______________________ 33

2

Skr. 2001/02:105

6 Europaparlamentet _____________________________________ 33

6.1 Arbetet inför ordförandeskapet_____________________________ 33

6.2 Arbetet under ordförandeskapet____________________________ 34

6.3 Framträdanden på politisk nivå i Europaparlamentet

under våren 2001 _________________________________________ 35

7 Mötesverksamheten i Sverige _____________________________ 35

7.1 Förberedelser och genomförande av mötena __________________ 36

7.2 Samarbetspartner ________________________________________ 36

7.3 Ekonomisk översikt_______________________________________ 37

7.4 Miljöaspekter____________________________________________ 37

7.5 Tolkfrågor vid informella möten____________________________ 37

7.6 Gåvor __________________________________________________ 38

8 Press-, informations- och kulturverksamheten _______________ 38

8.1 Aktiviteter före ordförandeskapet __________________________ 39

8.2 Ordförandeskapets webbplats ______________________________ 40

8.3 Aktiviteter under ordförandeskapshalvåret___________________ 40

8.4 Mediekontakter och medieservice___________________________ 41

9 Kostnadsredogörelse ____________________________________ 42

9.1 Principer för fördelningen av de extra medel som tillfördes _____ 43

9.2 Uppföljning och prognos __________________________________ 43

9.3 Ansvars- och arbetsfördelning______________________________ 43

Bilaga 1
Svenska ministrars framträdanden i Europaparlamentets

plenum januari till juli 2001

45

Bilaga 2
Svenska ministrars framträdanden i utskotten i Europa-

parlamentet från november 2000 till juli 2001

51

Bilaga 3 Officiellt kalendarium över möten i Sverige under ordförande-

skapet i EU första halvåret 2001

57

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 2001

60

3

Skr. 2001/02:105

1 Sammanfattning

Ordförandeskapet i Europeiska unionens ministerråd under de första sex månaderna 2001 innebar en ny uppgift för Sverige såsom medlem i unionen. Förberedelsearbetet och genomförandet av ordförandeskapet var en stor utmaning för regeringen och Regeringskansliet.

Förberedelserna inleddes i större omfattning under 1998 med att anpassa Regeringskansliets och Brysselrepresentationens organisation till ordförandeskapets krav samt med att klarlägga de frågor som skulle behandlas och prioriteras under ordförandeskapsperioden. Arbetet präglades av stor öppenhet gentemot berörda aktörer i Sverige och EU. Ett arbetsprogram formulerades, i ljuset av att en stor del av agendan ärvs från föregående ordförandeskap, där tre huvudprioriteringar pekades ut: utvidgning, sysselsättning och miljö.

Framgångar uppnåddes inom alla dessa tre områden. Avseende utvidgningen togs, i samband med Europeiska rådets möte i Göteborg, konkreta beslut om tidtabellen. Tillsammans med de framsteg som uppnåddes under förhandlingarna, innebar detta ett genombrott i utvidgningsprocessen.

På sysselsättningsområdet fördes den s.k. Lissabonprocessen vidare, under Europeiska rådets möte i Stockholm, och fyra nya områden lades till agendan: Europas demografiska utmaning, bioteknikens betydelse för tillväxt och sysselsättning, miljöaspekter och begreppet hållbar utveckling samt frågan om kandidatländernas medverkan i Lissabonagendans mål och mekanismer.

I Göteborg antogs strategin för hållbar utveckling, vilket innebär att Lissabonprocessen, som tidigare endast fokuserat på ekonomiska reformer och sysselsättnings- och sociala åtgärder, kompletterades med en miljödimension. Vidare nåddes en gemensam ståndpunkt om det sjätte miljöhandlingsprogrammet med riktlinjer för EU:s miljöarbete för de kommande tio åren.

På det utrikespolitiska området stärktes unionens profil genom ett samfällt och flexibelt agerande, t.ex. i Makedonien. Goda framsteg gjordes bl.a. avseende unionens konfliktförebyggande kapacitet. För de minst utvecklade länderna var beslutet om att bevilja tull- och kvotfri import av alla produkter, med undantag för vapen och ammunition (det s.k. Everything But Arms-beslutet), av stor betydelse.

Debatten om EU:s framtid lanserades tillsammans med det följande belgiska ordförandeskapet, kommissionen och Europaparlamentet. En ordförandeskapsrapport om debatten lämnades till Europeiska rådets möte i Göteborg.

Framsteg gjordes under ordförandeskapsperioden även inom ett flertal andra områden. Ett stort antal rättsakter antogs och många lagstiftningsärenden fördes fram till gemensam ståndpunkt eller politisk överenskommelse. Fler medbeslutandeärenden avslutades än under något tidigare ordförandeskap. Beslutet om öppenhetsförordningen innebar ett

stort steg framåt för medborgarnas tillgång till handlingar och dokument

4

Skr. 2001/02:105

hos EU:s institutioner. Såväl handlingar som upprättats inom institutionerna som inkommande handlingar omfattades av regleringen, även s.k. känsliga dokumenten, dock med vissa särregler.

Målstyrd verksamhet, tydliga prioriteringar samt tonvikt på effektiv samordning, bidrog till framgångarna under ordförandeskapet. Av betydelse var ett nära samarbete i rådsstrukturen mellan de svenska ordförandena i rådet, coreper och rådsarbetsgrupper.

Kostnaderna för ordförandeskapet har rymts inom anslagna budgetramar.

Värdefulla erfarenheter har vunnits inför Sveriges fortsatta EU-arbete. Målformulering, tydliga prioriteringar, allianser med andra medlemsländer, effektiv intern samordning samt kontinuerliga kontakter med EU- institutionerna bidrog till att framgångar kunde uppnås inom de olika politikområdena.

Nedanstående redogörelse utgör inte en fullständig redovisning av ordförandeskapet. Urvalet har begränsats till de viktigaste resultaten och aspekterna. Den del av skrivelsen som redogör för ordförandeskapets resultat följer samma struktur som det svenska ordförandeprogrammet.

2 Inledning

Som sista medlemsstat av de tre som inträdde i unionen 1995, innehade Sverige ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret 2001. Ordförandeskapet är ett fördragsreglerat åtagande. Det roterar mellan medlemsstaterna i en av rådet fastställd turordning. I korthet innebär ordförandeskapet att under 6 månader leda arbetet i ministerrådet, som möts i 16 olika konstellationer, liksom i alla dess beredningsorgan, samt att representera rådet gentemot övriga EU-institutioner, internationella organisationer samt länder utanför EU.

3 Förberedelsearbetet

Inom Regeringskansliet inleddes ordförandeskapsförberedelserna i större omfattning under 1998. Utgångspunkten var att såväl förberedelsearbetet som genomförandet av ordförandeskapet i största mån skulle bedrivas inom ramen för Regeringskansliets ordinarie organisations- och beredningsformer. Det överordnade samordningsansvaret lades hos Statsrådsberedningen.

Ett viktigt led i förberedelsearbetet var ett intensifierat besöksutbyte på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå med Europaparlamentet, kommissionen, rådssekretariatet samt övriga medlemsstater. Syftet var att insamla erfarenheter om de praktiska utmaningar som ordförande-skapet skulle föra med sig samt att ta reda på vilka frågeställningar som Sverige kunde förväntas få hantera under det första halvåret 2001. Besöksutbytet bidrog även till att finna effektiva samarbetsformer mellan Sverige som

ordförandeland och institutionerna i Bryssel.

5

Skr. 2001/02:105

Inför ordförandeskapet genomfördes även vissa tidsbegränsade personalförstärkningar inom Regeringskansliet för att hantera den extra arbetsbelastningen. Förstärkningarna skedde huvudsakligen i linjeorganisationen. På IT-området skedde en omfattande uppgradering av tekniska system för att hantera de ökade krav på tillförlitliga kommunikationer som ordförandeskapet ställde. En ökning med ca 200 kontorsarbetsplatser innebar att tillfälliga lokalförhyrningar fick göras. Även viss anpassning av konferenslokaler inom Regeringskansliet fick göras för att inrymma bl.a. tolkningsfaciliteter.

3.1 Organisation

Det överordnade ansvaret för samordningen av förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet lades på Statsrådsberedningen. Med bistånd från Utrikesdepartementets EU-enhet inleddes på ett tidigt stadium arbetet med att bl.a. utarbeta arbetsprogrammet samt att ange de politiska prioriteringarna inför ordförandeskapsperioden. I detta arbete medverkade hela Regeringskansliet och en särskild interdepartemental arbetsgrupp inrättades. För att underlätta det praktiska arbetet med de prioriterade frågorna utsåg Statsrådsberedningen ett antal ansvariga nyckelpersoner för sakområdena utvidgning, sysselsättning, miljö samt Ryssland.

Ordförandeskapsrelaterade frågor behandlades regelbundet i statssekreterarkretsen.

Den s.k. fredagsgruppen, med representanter på såväl politisk nivå som högre tjänstemannanivå från Regeringskansliet och Brysselrepresentationen, utgjorde den centrala samordningen under ordförandeskapet. Gruppen möttes i princip varje fredag under Statsrådsberedningens ledning.

För att underlätta den dagliga samordningen inom Regeringskansliet samt samordningen mellan Stockholm och Brysselrepresentationen under själva ordförandeskapsperioden, upprättades ytterligare en samordningsfunktion under Statsrådsberedningens ledning. Uppgiften var att tillförsäkra att ordförandeskapet "talade med en röst", besvara hastigt uppkomna frågor samt att i tid identifiera eventuella problem på dagordningarna. Detta innebar dels kontinuerliga morgonmöten mellan företrädare för berörda fackdepartement och Statsrådsberedningen samt via videolänk med Brysselrepresentationen, dels en kontinuerlig bevakning av den ordförandeskapsrelaterade rapporteringen.

Inför Europeiska rådets möte i Stockholm vars dagordning – den s.k. Lissabonagendan - täckte områden som berörde ett flertal departement, upprättades en särskild interdepartemental organisation. Denna ansvarade för förberedelserna samt genomförandet av mötets sakliga innehåll. En motsvarande organisation bildades för förberedelsearbetet med den strategi för hållbar utveckling som skulle antas vid toppmötet i Göteborg.

Ett särskilt sekretariat, 2001-sekretariatet, inrättades i februari 1999 placerat i Utrikesdepartementet, men för Regeringskansliet gemensamma uppgifter. Sekretariatets huvudsakliga uppgift var att ansvara för de

praktiska arrangemangen i samband med den officiella mötesverk-

6

Skr. 2001/02:105

samheten i Sverige (se även kapitel 7), samordning av möteskalendariet samt bemanningen av ordförandeposter i rådets arbetsgrupper. Arbetet genomfördes i nära samråd med Statsrådsberedningen samt övriga centrala aktörer; UD:s EU-enhet, UD:s press-, informations- och kulturenhet (UD PIK), UD:s protokoll, Regeringskansliets förvaltningsavdelning samt Brysselrepresentationen. Sekretariatet avvecklades den 30 november 2001.

Från och med 1996 inriktades Forum Europas verksamhet på kompetensutvecklingsinsatser för Regeringskansliet och de statliga myndigheterna, i syfte att bidra till ett effektivt och professionellt ordförandeskap. Planeringsarbetet, som skedde i samarbete med övriga berörda aktörer, inleddes 1996 och de direkta utbildningsinsatserna påbörjades 1998.

Uppdraget att samordna Regeringskansliets press-, informations- och kulturaktiviteter inför och under det svenska ordförandeskapet lades på UD-PIK. Målet var att medverka till att öka kunskaperna om och intresset för ordförandeskapet och EU-frågorna med hjälp av öppen och lättillgänglig information (se även kapitel 8).

Ordförandeskapet innebar ett omfattande arbete över departementsgränserna, ofta under stark tidspress, vilket ställde särskilda krav på effektiv samordning.

3.2 Utbildningsinsatser

Ett omfattande utbildningsprogram genomfördes i Forum Europas regi inför ordförandeskapet. Insatserna inleddes 1998 och de prioriterade målgrupperna var blivande arbetsgruppsordförande, enhetschefer, anställda vid EU-representationen i Bryssel samt press- och informationsansvariga. Vidare genomfördes skräddarsydda seminarier med statsråd och politiska tjänstemän. Utbildningsinsatserna föregicks av ett analysarbete i syfte att fastställa kompetensbehoven för de olika målgrupperna: språkutbildning, grundläggande EU-kompetens, ordförandeskapets roll.

Vidare erbjöds vissa tjänstemän i Regeringskansliet korttidstjänstgöringar vid representationen i Bryssel samt besök i tidigare ordförandeländer för erfarenhetsutbyte.

Ett särskilt utbildningsprogram, som omfattade bl.a. förhandlingsspel, genomfördes för alla blivande rådsarbetsgruppsordförande.

För ett effektivt agerande inom EU krävs kontinuerliga utbildningsinsatser inom Regeringskansliet. Ordförandeskapet gav värdefulla erfarenheter, som framdeles kommer att bidra till att kommande utbildningsprogram för Regeringskansliets tjänstemän bättre kan behovsanpassas.

7

Skr. 2001/02:105

3.3 Tillsättning av arbetsgruppsordförande

En väsentlig uppgift för ordförandeskapet är att leda arbetet i ministerrådets arbetsgrupper och kommittéer, där de olika sakfrågorna förbereds på tjänstemannanivå.

Arbetet med att tillsätta de svenska arbetsgruppsordförandena inleddes på allvar 1997 med en genomgång av vilka rådsarbetsgrupper respektive departement hade ansvar för. Nomineringsprocessen inleddes 1999 med utgångspunkt i riktlinjer från Statsrådsberedningen. Dessa baserades bl.a. på en analys av varje rådsarbetsgrupps dagordning och mötesfrekvens samt tänkbara kandidaters kompetensprofil (språkkunskaper, EU-erfaren- het, förhandlingsteknik samt personliga egenskaper).

Totalt utsågs 315 ordföranden till 304 arbetsgrupper samt kommittéer under rådet. För att främja en effektiv personalplanering hade vissa grupper två eller tre ordföranden och ett antal grupper hade samma ordförande. Andelen män av alla ordföranden var 62 % och andelen kvinnor 38 %.

4 Arbetsprogrammet

Varje ordförandeskap skall, före ordförandeskapsperioden, presentera ett detaljerat arbetsprogram för arbetet i rådet. Arbetsprogrammet består av dels en avsiktsförklaring, "ordförandeprogrammet", som anger vilka frågor på EU:s dagordning som ordförandeskapet avser att ägna särskild uppmärksamhet åt, dels preliminära dagordningar för de ordinarie rådsmötena samt ett möteskalendarium för de möten i ministerrådet och vissa av dess beredningsorgan på hög nivå, som skall genomföras under ordförandeskapshalvåret.

4.1 Ordförandeprogrammet

Arbetet med det svenska ordförandeprogrammet inleddes under våren 1998 genom en inventering av de politikområden och frågeställningar, som bedömdes kunna bli aktuella under ordförandeskapet.

Den svenska öppenhetspolicyn kom att speglas i arbetet med att formulera ordförandeprogrammet. I april 1999 informerade vice statsministern riksdagen i plenum om förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap. Partiledaröverläggningar fördes vid ett flertal tillfällen om såväl ordförandeprogrammet som de allmänna förberedelserna. Kontinuerliga diskussioner fördes med EU-nämnden om innehållet. Programutkast – det första i februari 2000 – publicerades på Internet och översattes dessutom till engelska och franska. Dessa versioner överlämnades även till övriga medlemsstater samt kommissionen. En dialog om innehållet fördes även med företrädare för arbetsmarknadens parter, näringslivet samt enskilda organisationer.

Kontakter förekom vidare mellan Statsrådsberedningen och kommissionen för att koordinera ordförandeprogrammet med kommissionens

8

Skr. 2001/02:105

eget arbetsprogram. Överläggningar ägde även rum mellan fackdepartmenten och berörda generaldirektorat för att identifiera aktuella frågor.

Den slutgiltiga versionen av det svenska ordförandeprogrammet (se det svenska ordförandskapets webbplats www.eu2001.se ) presenterades den 14 december 2000 av statsministern i riksdagen. Ordförandeprogrammet omfattade följande rubriker: en utvidgad union, full sysselsättning och hög tillväxt i en konkurrenskraftig union, en union för hållbar utveckling, en union nära medborgarna, ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, en solidarisk och internationellt aktiv union samt en öppen, modern och effektiv union. De tre politiskt prioriterade profilfrågorna, utvidgning, sysselsättning och miljö (de tre E:na: Enlargement, Employment, Environment) präglade i stor utsträckning programmet och bidrog starkt till att det fick ett stort genomslag.

Statsministern presenterade ordförandeprogrammet för Europaparlamentet den 17 januari 2001. Dessförinnan hade utrikesministern genomfört presentationer av programmet vid videokonferenser med samtliga medlemsstater.

4.2 Mötesdagordningar

Arbetet med att ange de preliminära dagordningarna för samtliga rådsmöten genomfördes i ett nära samarbete med rådets generalsekretariat respektive kommissionens generalsekretariat. Dessutom fördes en dialog med Europaparlamentet för att koordinera ärendebehandling mellan rådet och parlamentet.

Detta samspel ägde rum under hösten år 2000. Dessförinnan fördes en dialog med tidigare ordförandeskap för att klarlägga de frågor som redan var aktuella på rådsdagordningarna och som ännu inte var färdigbehandlade.

Preliminära dagordningar lämnades in till kommissionen och rådssekretariatet i slutet av oktober. Efter ytterligare diskussioner med rådssekretariatet och kommissionen offentliggjordes de preliminära rådsdagordningarna i mitten av december.

4.3 Möteskalendariet

Det officiella möteskalendariet omfattar möten med Europeiska rådet, samtliga rådsmöten, informella ministermöten i ordförandelandet samt vissa möten på hög tjänstemannanivå. Arbetet med kalendariet inleddes på allvar under våren 2000. Efter en omfattande koordinering mellan 2001-sekretariatet i Stockholm och Brysselrepresentationen kunde kalendariet presenteras den 1 juni 2000, sju månader före ordförandeskapets inledning och i enlighet med rådets arbetsordning. Smärre revideringar genomfördes i oktober och december 2000. Den slutliga versionen kom att visa mycket god överensstämmelse med verkligheten. Det blev aldrig aktuellt att med kort varsel sammankalla rådsmöten som inte förannonserats och inget möte behövde ställas in. Möten som

9

Skr. 2001/02:105

angivits som eventuella behövde i de flesta fall, efter närmare prövning, inte sammankallas.

Ordförandelandet ansvarar för planeringen och genomförandet av möten i Bryssel och Luxemburg med ministerrådet, förlikningskommittén och med rådets alla kommittéer och arbetsgrupper. Totalt genomfördes under våren 2001 drygt 2200 möten av detta slag. Brysselrepresentationen var huvudansvarig för planeringen av dessa möten. För första gången redovisades samtliga möten under ett ordförandeskap offentligt. Detta gjordes i en sökbar kalender på ordförandeskapets webbplats.

5 Ordförandeskapets resultat

Det svenska ordförandeskapet genomfördes med tydliga målformuleringar och fastställda prioriteringar. Den uttalade ambitionen var att föra gemenskapens hela dagordning framåt, med tonvikt på att genomföra och följa upp redan fattade beslut och målsättningar, snarare än att inleda nya omfattande processer.

Resultatet skall inte bara ses i ljuset av hur de ambitioner som fastställdes i ordförandeprogrammet uppfylldes, utan även i beaktande av alla de formella beslut och politiska överenskommelser som antogs under ordförandeperioden. Få ordförandeskap har genomdrivit så många beslut på lagstiftningsområdet som det svenska. Avseende s.k. medbeslutandeärenden, dvs. frågor som beslutas gemensamt mellan Europaparlamentet och rådet, var det sammanlagda antalet avslutade ärenden det högsta som förekommit under ett ordförandeskap.

De svenska politiska prioriteringarna inför ordförandeskapet fick ett stort genomslag tack vare inriktning på de tre prioriterade områdena: utvidgning, sysselsättning och miljö. Inom samtliga dessa områden levererades konkreta resultat. På det utrikespolitiska området stärktes EU:s roll genom ett koordinerat och samfällt agerande. Framsteg kunde noteras inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, ESFP.

Debatten om EU:s framtid lanserades och strukturer för denna upprättades i både medlemsstater och kandidatländer.

Även vissa oförutsedda händelser, såsom galna ko-sjukan (BSE) och mul- och klövsjukan, ställde stora krav på flexibilitet.

Den uttalade ambitionen att genomföra ett öppet och lättillgängligt ordförandeskap präglade genomförandet. Tydligast manifesterades detta genom det svenska ordförandeskapets webbplats, eu2001.se. Där publicerades omgående dagordningar, pressmeddelanden samt annat underlag i mycket hög utsträckning. Vidare spreds till medlemsstater och medierna kontaktlistor med telefonnummer till nyckelpersoner för att tillgodose behovet av korrekt och lätt tillgänglig information.

Nedan följer en kortfattad sammanställning över resultaten från de olika prioriterade politikområdena.

10

Skr. 2001/02:105

5.1 En utvidgad union

I Nice, i och med slutförandet av regeringskonferensen, fattade det Europeiska rådet beslut om de institutionella förändringar som är nödvändiga för att kunna välkomna nya medlemmar i unionen. Mot denna bakgrund formulerades den svenska målsättningen på utvidgningsområdet om "att söka bana väg för ett politiskt genombrott i förhandlingarna". Denna målsättning kunde omfatta flera olika komponenter:

- att så långt som möjligt öppna alla kvarvarande kapitel för de bäst förberedda av de länder som började förhandla 2000,

- att stänga så många kapitel som möjligt för samtliga länder,

- att påbörja diskussioner om några av de svårare kapitlen,

- att i enlighet med det uppdrag Sverige fått av Europeiska rådet i Nice se till att riktlinjer fastställs för utvidningsprocessens framgångsrika slutförande vid toppmötet i Göteborg.

Samtliga dessa delmål uppnåddes. När det gäller de viktigaste målen, provisorisk stängning av kapitel och riktlinjer för det vidare arbetet inklusive tidtabellen, överträffades de uppsatta målen.

Under ordförandeskapet inleddes även en regelbunden ekonomiskpolitisk dialog med kandidatländerna. Syftet med dialogen är dels att koncentrera sig på de ekonomisk–politiska åtgärder som kandidatländerna behöver genomföra för att bli medlemmar, dels att utveckla den analytiska och institutionella kapaciteten så att de kan integreras i EU:s ekonomisk–politiska samordning.

5.1.1 Förhandlingarnas form och förutsättningar

Förhandlingarna om kandidatländernas anslutning till unionen äger rum i regeringskonferenser mellan medlemsländerna och respektive kandidatland. Av de tretton kandidatländerna började Cypern, Estland, Polen, Tjeckien, Slovenien respektive Ungern förhandla med EU våren 1998. Våren 2000 inledde Bulgarien, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien och Slovakien förhandlingar med EU. Förhandlingar har inte påbörjats mellan Turkiet och EU på grund av att landet inte uppfyller det politiska s.k. Köpenhamnskriteriet. Kriteriet innebär att ett kandidatland skall uppvisa stabila institutioner som utgör en garanti för demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

Förhandlingarna avser hela EU:s regelverk, den s.k. acquis communautaire, som kandidatländerna skall anta. Regelverket är uppdelat på 30 olika sakområden, s.k. förhandlingskapitel. Detta innebär att med 12 förhandlande ansökarländer skall totalt 360 kapitelförhandlingar genomföras innan processen kan betraktas som avklarad.

Kommissionen utarbetar förslag till gemensamma ståndpunkter. Då EU:s medlemsstater enats om en gemensam förhandlingsposition inleds förhandlingar med kandidatlandet och förhandlingskapitlet öppnas. När överenskommelse nåtts mellan EU och ett kandidatland kan kapitlet provisoriskt stängas. Att kapitlen stängs provisoriskt grundar sig på

11

Skr. 2001/02:105

principen att förhandlingsöverenskommelsen inte kan anses slutgiltig förrän alla kapitel förhandlats färdigt.

Europeiska rådet i Nice bekräftade färdplanen för de fortsatta

utvidgningsförhandlingarna. Under Sveriges, Belgiens och Spaniens ord-

förandeskap skulle unionen ha som prioritet att uppnå gemensamma

ståndpunkter, inklusive ståndpunkter om krav på övergångsarrangemang,

i syfte att provisoriskt stänga de kapitel som angivits i färdplanen.

5.1.2 Öppning av förhandlingskapitel

Regeringen hade som mål att så långt som möjligt söka öppna kvar-

varande förhandlingskapitel med de länder som började förhandla våren

2000 och som kommit längst med sina förberedelser. På detta sätt skulle

EU leva upp till åtagandena från Europeiska rådets möte i Feira i juni

2000. Regeringen ville också på detta sätt slå fast principen att det för väl

förberedda länder är möjligt att komma ifatt de länder som inlett sina

förhandlingar med EU våren 1998.

Under ordförandeskapsperioden öppnades 64 kapitel för förhandlingar.

Detta innebar ett särskilt framsteg för Lettland, Litauen och Slovakien,

vilka kunde öppna samtliga kapitel i enlighet med slutsatserna från Feira.

Genom att de dessutom provisoriskt kunde stänga många kapitel kom de i

kapp eller passerade länder som hade börjat förhandla 1998. Totalt

behandlades 122 förhandlingskapitel under Sveriges ordförandeskap.

5.1.3 Provisorisk stängning av förhandlingskapitel

Regeringen satte som mål att i princip provisoriskt stänga de nio kapitel

(de fyra friheterna; fri rörlighet för varor, tjänster, kapital resp. fri

rörlighet för personer, bolagsrätt, socialpolitik och sysselsättning, kultur

och audiovisuella frågor, miljö samt yttre förbindelser) som i färdplanen

från Nice tilldelats det svenska ordförandeskapet. Ambitionen var att om

möjligt provisoriskt stänga ytterligare kapitel för att markera principen att

förhandlingarna kan gå fortare än färdplanen anger, förutsatt att

förberedelserna i ett enskilt kandidatland tillåter detta.

Under det svenska ordförandeskapet stängdes provisoriskt 66 förhand-

lingskapitel. Gemensamma EU-ståndpunkter fastställdes inom samtliga

de nio kapitel som i färdplanen tilldelats det svenska ordförandeskapet.

Samtliga dessa kapitel stängdes provisoriskt med minst fem länder. Bland

de viktigaste resultaten i förhandlingarna bör noteras:

Kapitlet fri rörlighet för personer stängdes med fem länder.

Arbetskraftens fria rörlighet utgjorde utan tvekan den svåraste politiska

frågan bland de kapitel som fanns på färdplanen för Sveriges ordförande-

skap. Överenskommelsen innebar gradvisa övergångsarrangemang, som

under vissa förutsättningar, ger medlemsstaterna möjlighet att under

högst sju år begränsa tillträdet till arbetsmarknaden. En bidragande orsak

till att kapitlet kunde stängas med flera kandidatländer var Sveriges

deklaration om att redan under inledningsperioden liberalisera den

nationella regimen. Detta initiativ föranledde motsvarande åtaganden från

Danmark, Irland och Nederländerna. Spanien gjorde i denna fråga en
12

Skr. 2001/02:105

koppling till det framtida strukturstödet för tiden efter 2006 då innevarande finansiella perspektiv löper ut. Övriga medlemsstater var dock eniga om att de två frågorna måste hållas åtskilda, vilket Spanien till slut i praktiken accepterade sedan kommissionen åtagit sig att fortsatt rapportera i frågan till rådet.

Kapitlet om miljö stängdes med fem länder. En tidig förhandlingslösning med Slovenien om detta första riktiga substanskapitel i förhandlingarna banade väg för de genombrott som skulle följa senare.

Kapitlet fri rörlighet för kapital stängdes med sju länder. Detta möjliggjordes sedan den kontroversiella frågan om förvärv av fast egendom kunnat lösas med flera länder genom övergångsarrangemang.

Kapitlet bolagsrätt kunde stängas med sex länder sedan juridiskt besvärliga och ekonomiskt viktiga frågor om patenträtt på läkemedel kunnat lösas.

Förhandlingsresultaten innebar att den kärna i EU som utgörs av den inre marknaden – med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital – i väsentliga delar färdigförhandlades med ett flertal kandidatländer.

Ett antal förhandlingsområden, som enligt färdplanen skulle behandlas under efterföljande ordförandeskap, kunde också stängas provisoriskt. Det gällde t.ex. kapitlen om energi, finansiell kontroll, beskattning och transport. Därmed visades att differentieringsprincipen gäller: att framsteg sker på egna meriter och att länder som är väl förberedda kan gå snabbare fram.

5.1.4 Framsteg på andra områden

Regeringen hade vidare som mål att förbereda förhandlingar inom områden som skulle slutförhandlas först av senare ordförandeskap. Det gällde t.ex. kapitlen jordbruk, kärnsäkerhet (del av energikapitlet) och transport.

Rådet kunde i fråga om kärnsäkerhet enas om konkreta rekommendationer, som för reaktorer definierar de krav som EU ställer på kandidatländerna. Vidare kunde man enas om en procedur för hur detta skall integreras i den övriga förhandlingsprocessen.

Inom två kontroversiella områden, landtransporter och säkra livsmedel, presenterade kommissionen skriftliga underlag med relevanta frågeställningar, och resonemang om hur de skulle kunna hanteras. Med detta som utgångspunkt kunde inledande diskussioner hållas mellan unionens medlemsländer.

5.1.5 Antagande av riktlinjer för det vidare arbetet inklusive tidtabell

Regeringen hade som mål att söka åstadkomma en precisering av riktlinjerna för utvidgningsprocessens framgångsrika slutförande, i enlighet med uppdraget från Europeiska rådet i Nice och därmed få till stånd en mera konkret tidtabell för utvidgningen.

13

Skr. 2001/02:105

Vid Europeiska rådets möte i Göteborg slog stats- och regeringscheferna fast att utvidgningsprocessen är oåterkallelig. Vidare slogs det fast att förutsatt att framstegen när det gäller att uppfylla kriterierna för anslutning fortsätter i oförminskad takt, bör färdplanen göra det möjligt att slutföra förhandlingarna till slutet av 2002 för de kandidatländer som är redo. Målet är att de skall kunna delta i valen till Europaparlamentet 2004 som medlemmar. Därmed fastställdes en tidtabell och ett måldatum för utvidgningen.

5.2 Full sysselsättning och hög tillväxt i en konkurrenskraftig union

Full sysselsättning, ekonomisk tillväxt samt social trygghet och välfärd är unionens viktigaste ekonomiska och sociala målsättningar. På sysselsättningsområdet intog Europeiska rådets möte den 23–24 mars i Stockholm en särställning. Mötet var det första uppföljningsmötet inom ramen för Lissabonprocessen. Den svenska målsättningen var att följa upp och nå framsteg inom de målsättningar som Europeiska rådet fastställde i Lissabon i mars år 2000. Områden som behandlades var sysselsättning, ekonomiska reformer, innovationer/IT, utbildning, forskning, social trygghet och välfärd. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas åt åtgärder för att möta de demografiska förändringar som unionen står inför.

5.2.1 Lissabonprocessen

Under Europeiska rådets möte i Lissabon enades stats- och regeringscheferna om ett nytt strategiskt mål: att unionen inom ett decennium skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.

En strategi med tre huvudkomponenter antogs för att uppnå målet:

- att förbereda övergången till en kunskapsbaserad ekonomi genom satsningar på IT samt forskning och utveckling, genom att främja Europas konkurrenskraft och genom att fullborda den inre marknaden,

- att modernisera den europeiska sociala modellen, genom att investera

i människor och bekämpa social utslagning,

- att stimulera tillväxt genom att föra en sund och hållbar makroekonomisk politik.

Ett stort antal konkreta delmål och åtaganden fastställdes. En central målsättning var att sysselsättningsgraden i EU skulle öka till åtminstone 70 %, 60 % för kvinnor, till år 2010. Det beslöts vidare att uppföljningsmöten skulle hållas varje vår, inom ramen för Europeiska rådet, för att säkerställa en effektiv övervakning av de framsteg som görs.

Som ett viktigt verktyg i arbetet och som ett komplement till andra samarbetsformer, framförallt lagstiftning, skall den s.k. öppna samordningsmetoden användas. Gemensamma mål och riktlinjer, i vissa fall

14

Skr. 2001/02:105

med konkreta måldatum, skall vägleda medlemsstaterna i det nationella genomförandet. Erfarenhetsutbyte utgör en viktig drivkraft i samarbetet.

5.2.2 Europeiska rådets möte i Stockholm

Europeiska rådets möte i Stockholm var ett första steg i uppföljningen av besluten i Lissabon. I Stockholm lades en bas för hur den fortsatta moderniseringen av den europeiska modellen skulle drivas vidare. Stats- och regeringscheferna slog bl.a. fast att målsättningarna från Lissabon förutsätter dels att unionen och medlemsstaterna ställer sig bakom målet om full sysselsättning, dels att ett dynamiskt EU måste bestå av aktiva välfärdsstater.

Dagordningen från Lissabon kompletterades i Stockholm med fyra nya områden:

1. Europas demografiska utmaning diskuterades i Stockholm, för första gången, av stats- och regeringscheferna. Frågan bedömdes som central för unionens långsiktiga arbete, inte minst för Europas framtida arbetskraftsförsörjning, hållbarheten i de offentliga finanserna samt de sociala trygghetssystemen – i synnerhet pensionssystemen. För att möta unionens demografiska utmaning krävs åtgärder inom dessa områden och diskussionen i Stockholm utgick från dessa perspektiv.

2. Bioteknikens betydelse för den framtida europeiska ekonomin lyftes fram i ett EU-perspektiv. Det beslöts att ett handlingsprogram skulle tas fram för forskning och industriell utveckling inom bioteknologin med beaktande av de etiska och moraliska aspekterna.

3. Miljöaspekter och ett hållbarhetsperspektiv lades till dagordningen, som ett komplement till vårtoppmötenas behandling av sociala och ekonomiska frågor. Den dubbla ansatsen för att uppnå unionens målsättning till år 2010 – att reformera den europeiska ekonomins sätt att fungera samt att modernisera den europeiska sociala modellen – kompletterades i Stockholm med begreppet "hållbar utveckling". Beslutet pekade fram mot den strategi för hållbar utveckling, som skulle antas vid Göteborgstoppmötet. Miljöteknikens betydelse för tillväxt och sysselsättning lyftes även fram.

4. Som ett led i det pågående arbetet för att utvidga EU fattades beslut om att engagera kandidatländerna i Lissabonstrategins målsättningar och processer.

5.2.3 Inre marknads- och ekonomiska frågor

Vid Europeiska rådets möte i Stockholm betonades fullbordandet av den

inre marknaden, i syfte att tillförsäkra konsumenter ökade valmöjligheter,

bättre kvalitet och lägre priser på varor och tjänster. Konsumenternas

intressen på den inre marknaden betonades särskilt under ordförande-

skapet, inte minst genom att ett informellt ministermöte mellan

konsument- och inre marknadsministrar genomfördes.

Ett viktigt steg togs mot förverkligandet av en gemensam europeisk

marknad för finansiella tjänster och riskkapital genom att den s.k.

Lamfalussy-rapporten antogs. Denna omfattar, förutom nödvändiga
15

direktivförslag, en ny och enklare process för att anta gemensamma regler för finansmarknaderna. Detta förutses avsevärt påskynda arbetet mot en gemensam marknad på området.

Även om någon enighet om ett måldatum för avregleringen av gas- och elmarknaderna inte uppnåddes, gavs dock ett uttalat stöd för att dessa sektorer skulle öppnas upp. Vad gäller vissa andra marknadsöppningar, t.ex. etablerandet av ett gemensamt luftrum, ytterligare öppnande av transport(järnvägar)- resp. postmarknaderna samt ett gemensamt regelverk på telekomområdet, sände Stockholmsmötet en signal om att arbetet på dessa områden måste påskyndas. Arbetet med de högt prioriterade telekomdirektiven avancerade avsevärt under det svenska ordförandeskapet, efter Stockholmsmötet, vilket lade grunden till att merparten av det s.k. telekompaketet slutligen kunde antas av rådet under det belgiska ordförandeskapet.

En förlikning kom till stånd med Europaparlamentet om ett nytt direktiv om allmän produktsäkerhet som innebär ett klart förbättrat skydd för konsumenterna mot farliga varor.

Inom ramen för eEurope, förutom åtgärderna på telekom-området, beslöts om ett antal åtgärder, bl. a. främjande av e-handel samt införandet av ett EU-gemensamt domännamn på Internet. Ett viktigt beslut i sammanhanget var antagandet av direktivet om upphovsrätten i informationssamhället. Direktivet innebär en förstärkning av upphovsrätten och en modernisering i ljuset av den digitala utvecklingen, något som bl.a. ökar möjligheten att bedriva elektronisk handel med musik, litteratur och film.

På konsumentområdet uppnåddes en förlikning med Europaparlamentet om ett nytt direktiv om allmän produktsäkerhet, som innebär ett förbättrat konsumentskydd mot farliga varor.

Sveriges arbete med att öka möjligheterna till parallellhandel med märkesvaror från hela världen resulterade i brett stöd för att fördjupa studierna av frågan.

Framsteg gjordes även i den svårförhandlade frågan om gemenskapspatent. Patentsystemets utformning är mycket betydelsefull för industrins konkurrenskraft, och en viktig pusselbit i Lissabonprocessen. Samtliga medlemsstater kunde enas om en gemensam inriktning för alla politiskt besvärliga frågor i förslaget. Den svenska målsättningen, att ge en god grund för fortsatt arbete, uppnåddes därmed.

Under ordförandeskapet uppnåddes efter långdragna förhandlingar en förlikning med Europaparlamentet om direktivet om följerätt. Direktivet innebär att alla medlemsstater måste införa likartade regler om rätt till konstnärsersättning vid vidareförsäljning av konstverk. Förutom att direktivet förbättrar för konstnärerna kommer det att medföra att den konkurrensnackdel svenska konsthandlare har haft i jämförelse med europeiska konsthandlare, i de länder som inte tidigare haft någon ersättning, undanröjs.

Ett annat betydelsefullt beslut från Stockholmstoppmötet var att statsstöd inom unionen skulle minskas, i förhållandet till BNP, till 2003. På det handelspolitiska området konstaterades att frihandel utgör en bidragande faktor för att uppnå unionens strategiska mål 2010. Vikten av en ny WTO-runda underströks även i sammanhanget. Stockholmsmötet

Skr. 2001/02:105

16

Skr. 2001/02:105

behandlade även Galileoprojektet varvid man erinrade om betydelsen av ett snabbt beslut om projektets fortsättning.

Stockholmsmötet var det första tillfället för den nya hanteringen av de allmänna ekonomiska riktlinjerna, unionens centrala instrument för samordning av den ekonomiska politiken. Andra rådsformationer gavs möjlighet att bidra till riktlinjernas utformning. Europeiska rådet gav, för första gången, politisk vägledning – på basis av ett ”key issues paper” – inför det slutliga utarbetandet av riktlinjerna. I vägledningen betonades vikten av hållbara offentliga finanser, som beaktar de påfrestningar som de demografiska förändringarna kommer att innebära, ett ökat arbetskraftutbud, inte minst avseende kvinnor och äldre, en snabbare reducering av offentlig skuldsättning samt en översyn av systemen för pensioner samt sjuk- och åldringsvård. Övervakningen av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet skall ske inom ramen för behandlingen av medlemsstaternas stabilitets- och konvergensprogram. Det beslöts även att begreppet hållbar utveckling skulle integreras i riktlinjerna. Dessa godkändes senare vid Göteborgstoppmötet.

5.2.4 Sysselsättnings- och sociala frågor

På det sociala området togs ett flertal beslut i Stockholm. I ljuset av den demografiska diskussionen fastställdes ett nytt mål för sysselsättningen för den äldre arbetskraften: för de över 55 år skall minst 50 % vara sysselsatta år 2010. I dag är motsvarande siffra endast 38 %. Målsättningen bör ses som ett komplement till de mål om sysselsättningsgrad, som slogs fast i Lissabon.

I Stockholm angavs även ett delmål: till år 2005 skall sysselsättningsgraden nå 67 %, för kvinnor 57 %. Motsvarande siffror i dag är 63 % resp. 54 %.

En viktig aspekt för att främja arbetskraftsutbudet, inte minst för kvinnor, samt möjligheten att förena yrkesliv och familjeliv är god barnomsorg. Som ett led i detta arbete beslöts att till år 2002 etablera gemensamma mått (indikatorer) för att underlätta jämförelsen av tillgång på bl.a. barnomsorg inom unionen.

Begreppet kvalitet i arbetet fördes in som ytterligare en aspekt i sysselsättningssamarbetet. Detta handlar om att förbättra arbetsmiljön, öka kompetensutvecklingen, stärka jämställdheten samt förbättra arbetsorganisationen. Det beslöts att gemensamma mått för kvalitet i arbetet skulle tas fram till toppmötet i Laeken i december 2001.

För att främja övergången till en kunskapsbaserad ekonomi bekräftade Stockholmsmötet framtidsmålen för utbildningssystemen: utveckla IT- användning i undervisningen, tillgång till livslångt lärande för alla. Andra frågor i sammanhanget som togs upp i Stockholm var främjandet av rörlighet för studerande och lärare i unionen, bl.a. omfattande ömse-sidigt erkännande av utbildning och praktik. Det beslöts vidare att ett detaljerat arbetsprogram skulle tas fram till vårtoppmötet i Barcelona år 2002 om hur målsättningarna inom utbildningsområdet skall kunna uppnås.

17

Skr. 2001/02:105

På jämställdhetsområdet beslutades om att utarbeta statistiska löne-

indikatorer, som en del i arbetet med att bekämpa diskriminerande

löneskillnader mellan kvinnor och män.

5.2.5 Övriga framsteg

Även om sysselsättningsfrågorna kom att koncentreras till Europeiska

rådets möte i Stockholm, nåddes framgångar på området också efter

toppmötet. Bland dessa kan särskilt noteras den politiska överens-

kommelsen om direktivet för information och samråd, som fastställer lika

spelregler i alla medlemsstater för information och samråd med

arbetstagare.

På jämställdhetsområdet skärptes direktivet om likabehandling av män

och kvinnor i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning,

befordran samt arbetsvillkor. Även reglerna kring mödrars rätt att

återvända till sitt arbete efter barnledighet skärptes och för första gången

nämndes fädernas rättigheter. Direktivet omfattade även en gemensam

definition av sexuella trakasserier.

Vid toppmötet i Göteborg tog även frågan om hållbara pensionssystem

ett steg framåt. Tre vägledande principer för reformeringen av pensions-

systemen slogs fast: att trygga pensionssystemens förmåga att uppnå

sociala målsättningar, att tillförsäkra deras ekonomiska hållbarhet samt

att anpassa dem till nya samhällsbehov. Det beslöts vidare att arbetet på

pensionsområdet skulle drivas vidare och avrapporteras vid vårtoppmötet

i Barcelona.

Inom området för forskning och innovation lade det svenska ord-

förandeskapet grunden för en tidig uppgörelse mellan Rådet och Europa-

parlamentet om ett sjätte ramprogram för forskning och teknologisk

utveckling, samtidigt som konkreta steg togs för att förverkliga idén om

"ett europeiskt forskningsområde".

5.3 En union för hållbar utveckling

Den svenska målsättningen för miljö och hållbar utveckling var att aktivt

bidra till en fördjupning och utveckling av unionens samarbete på

området. Detta skulle bl.a. ske genom antagandet av en strategi för att

anpassa EU:s politik till en långsiktig ekologiskt, ekonomiskt och socialt

hållbar utveckling. Ytterligare viktiga områden var arbetet med EU:s

sjätte miljöhandlingsprogram, integrering av miljöhänsyn i EU:s olika

politikområden, klimatförändringar, en integrerad produktpolitik samt

riktlinjer för den framtida kemikaliepolitiken.

5.3.1 En strategi för hållbar utveckling

Vid Europeiska rådets möte i Göteborg antogs en strategi för hållbar

utveckling. Utgångspunkten för hållbarhetsstrategin är att EU:s med-

borgare skall uppleva ekonomisk stabilitet, social trygghet och välfärd

samt en miljöpolitik som värnar om såväl naturresurser som människors
18

Skr. 2001/02:105

hälsa. För att inom dessa områden uppnå en hållbar utveckling skall förslag inom EU:s större politikområden framdeles bedömas med avseende på deras ekonomiska, sociala och ekologiska effekter.

Hållbarhetsstrategin, som kompletterar de målsättningar som fattats vid Europeiska rådets möten i Lissabon och Stockholm om ekonomisk och social förnyelse inom unionen, pekar ut ytterligare fyra områden som skall prioriteras för att en hållbar utveckling skall uppnås:

1. Klimatförändring och kampen mot växthuseffekten. EU åtar sig att skyndsamt ratificera Kyotoprotokollet, som bl.a. innebär att unionen senast 2005 skall ha uppnått betydande framsteg för att uppnå de utsläppsminskningar på 8 % som skall vara genomförda till år 2012, jämfört med 1990 års nivå. Vidare bekräftas åter EU:s målsättning att 22 % av all elproduktion år 2010 skall komma från förnybara energikällor.

2. Transportpolitik . Strategin slår fast att transportpolitiken måste främja miljövänliga transporter, verka för att minska trafikbelastningen samt att bryta sambandet mellan tillväxt och ökat transportbehov. Miljövänliga transportmedel, järnvägs- och sjötransporter samt kollektivtrafik, skall prioriteras i EU:s kommande riktlinjer för den offentliga sektorns infrastrukturinvesteringar. Transportavgifter som bättre speglar trafikens miljö- och samhällskostnader skall införas senast år 2004.

3. Folkhälsa . Flera delområden nämns i strategin: Främja säkra livsmedel, bl.a. genom upprättandet av en livsmedelsmyndighet, garantera att kemikalier inom en generation endast produceras och används på ett sådant sätt att de inte leder till några väsentliga effekter på människors hälsa och på miljön samt motverka smittsamma sjukdomar och antibiotikaresistens.

4. Naturresurser . Strategin slår fast att sambandet mellan tillväxt och resursförbrukning samt växande avfallsmängder, måste brytas. Den framtida jordbrukspolitiken bör bidra till hållbar utveckling genom att främja kvalitetsprodukter och ekologisk odling, samt skydd av biologisk mångfald. Översynen av fiskeripolitiken 2002 bör anpassa denna till de tillgängliga resurserna. Vidare sätter strategin upp målet att utarmningen av den biologiska mångfalden inom unionen skall upphöra till år 2010.

I Göteborg beslöts vidare att unionens strategi för hållbar utveckling skall utgöra en del av EU:s förberedelsearbete inför världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Unionen åtog sig i sammanhanget att före toppmötet göra konkreta framsteg mot FN:s mål att avsätta 0,7 % av BNI till bistånd. Man beslöt även att inrätta en högnivågrupp för att söka återstarta klimatdialogen mellan EU och USA.

I och med besluten i Göteborg inleddes en process, som ytterst syftar till att tillförsäkra unionen och dess medborgare en hållbar samhällsutveckling. Såväl kommissionens meddelande om hållbar utveckling som EU:s sjätte miljöhandlingsprogram – vilka båda innehåller ett flertal konkreta målsättningar – skall utgöra grunden för det fortsatta arbetet med att utveckla hållbarhetsstrategin, liksom strategierna för integration av miljö i sektorspolitiken. Under det svenska ordförandeskapet drevs denna process framåt då åtta rådsformationer presenterade sitt arbete med strategierna till toppmötet i Göteborg och ordförandeskapet presenterade

en rapport med förslag till fortsatt arbete.

19

Skr. 2001/02:105

Enligt besluten i Stockholm och Göteborg kommer EU:s vårtoppmöten framdeles att bli det tillfälle då stats- och regeringscheferna kommer att diskutera hållbarhetsstrategins tre politikområden (ekonomiska-, sociala- och miljöområdena), i syfte att uppnå ett integrerat synsätt dem emellan.

Stora insatser gjordes under ordförandeskapet för att bevara stödet för Kyotoprotokollet efter det att USA klargjorde sin avsikt att inte ratificera avtalet. Ett flertal nyckelländer i de internationella klimatförhandlingarna besöktes och ett internationellt stöd för Kyotoprotokollet kunde bevaras.

5.3.2 Sjätte miljöhandlingsprogrammet

Rådet antog i juni 2001 en gemensam ståndpunkt om det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Jämfört med kommissionens förslag höjdes ambitionerna väsentligt under arbetet i rådet under det svenska ordförandeskapet. I programmet formuleras riktlinjerna för unionens miljöpolitik för de kommande 10 åren. I programmet anges fyra prioriterade områden för gemenskapsåtgärder: 1. klimat, 2. natur och biologisk mångfald, 3. miljö, hälsa och livsmiljö samt 4. naturresurser och avfall. Konkreta åtgärdsförslag skall antas fyra år efter ikraftträdandet och de skall vara genomförda före programtidens utgång.

Programmet, som det ser ut efter den gemensamma ståndpunkten, innebär bl.a.:

- att det fastställs ett långsiktigt klimatmål att stabilisera mängden växthusgaser till 550 ppm,

- att 12 procent av den totala energianvändningen år 2010 skall bestå av förnyelsebar energi,

- att förlusterna av biologisk mångfald skall hejdas till år 2010,

- att fiske- och jordbrukspolitiken skall miljöanpassas vid de kommande översynerna,

- att användningen av bekämpningsmedel skall minska betydligt, samtidigt som riskerna minimeras,

- att sambanden mellan ekonomisk tillväxt och resursutnyttjande måste brytas,

- att mängden producerat avfall måste minska samtidigt som återvinning och återanvändning prioriteras,

- att subventioner till fossila bränslen skall avskaffas,

- att EU:s politik för offentlig upphandling skall ta miljöhänsyn i ett livscykelperspektiv.

Ett flertal av dessa förslag har integrerats i hållbarhetsstrategin. Dessutom betonas det globala ansvaret genom att miljöhänsyn skall

integreras i unionens samtliga externa relationer, de globala miljöinstitutionerna stärkas och de finansiella resurserna öka. Relationen mellan handel och miljö skall tydliggöras genom att alla handelsavtal skall analyseras utifrån begreppet hållbar utveckling. Programmet innebär också nya vägar för att involvera och möjliggöra för olika intressegrupper att påverka olika miljöbeslut samt att möjliggöra för dem att följa upp fattade beslut.

Programmet innebär också att sju strategier skall utvecklas av kommissionen för att fastställa ytterligare kvantifierbara och tids-

20

Skr. 2001/02:105

bestämda mål. Strategierna skall omfatta luftkvalitet, marin miljö, resursanvändning, bekämpningsmedel, avfallsåtervinning, markfrågor och stadsmiljö. Det sjätte miljöhandlingsprogrammet skall vidare vara vägledande i utformningen resp. revideringen av de s.k. sektorsstrategierna om integration av miljöhänsyn i olika politikområden.

5.3.3 Jordbruks- och fiskeripolitiken

En helhetssyn på livsmedelskedjan under mottot ”säker, hållbar, etisk” var den övergripande prioriteringen för det svenska ordförandeskapet för jordbruks-, fiskeri- och livsmedelspolitiken.

BSE-krisen (Bovin Spongiform Encefalopati) och utbrotten av mul- och klövsjuka i flera medlemsstater var oförutsedda händelser som ställde stora krav på ordförandeskapet. BSE diskuterades på samtliga sex jordbruksråd och beslut togs, bl.a. om att utöka antalet tester. Parallellt med detta fattades beslut om animaliska biprodukter och regelverk om TSE-sjukdomar (Transmissibel Spongiform Encefalopat; t.ex. BSE); beslut som båda bidrar till en långsiktig lösning på BSE.

Miljöfrågorna stod högt på dagordningen. Såväl jordbrukssom fiskerådet antog slutsatser om fortsatt integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling i jordbrukspolitiken och i fiskeripolitiken. Jordbruksrådet antog dessutom slutsatser om en aktionsplan för ekologisk produktion och både jordbruks- och fiskerådet antog slutsatser om biologisk mångfald. Vidare fattade Fiskerirådet beslut om tillämpning av försiktighetsprincipen och fleråriga förfaranden för fastställande av totala tillåtna fångster (TAC).

I juni beslutade jordbruksministrarna att förbättra djurskyddet i svinhållningen. Vid samma tillfälle antogs en rådsresolution om djurtransporter. Etiska aspekter på djurhållningen lyftes dessutom fram i en offentlig debatt i jordbruksrådet. Frågan om etik i djurhållningen diskuterades också i Europaparlamentet och på en konferens i Stockholm.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken beslutades bl.a. om en reform av marknadsordningen för socker, om åtgärder för att komma till rätta med situationen på nötköttsmarknaden till följd av BSE- krisen samt om ett förenklat system för stödutbetalningar till mindre jordbruk.

Kommissionen lade fram sin Grönbok om den framtida fiskeripolitiken under det svenska ordförandeskapet. Grönboken diskuterades ingående, vilket resulterade i ett genomarbetat underlag för det vidare reformarbetet.

5.4 En union nära medborgarna

EU-samarbetet har utvecklats till att omfatta ett antal frågor av betydelse för varje enskild medborgare i det dagliga livet. Den svenska målsättningen var att utöver exempelvis sysselsättning, konsumentfrågor och hållbar utveckling uppmärksamma ytterligare områden som berör

21

Skr. 2001/02:105

unionens medborgare, bl.a. jämställdhet, folkhälsofrågor, säkra livsmedel samt kultur och ungdomsfrågor.

5.4.1 Jämställdhet

På jämställdhetsområdet togs ett antal viktiga beslut vid toppmötet i Stockholm och inom ramen för arbetet med sysselsättningsfrågor. Ett nytt delmål för kvinnors sysselsättningsgrad om 57 % för år 2005, antogs vid toppmötet i Stockholm, detta som ett led i målsättningen från toppmötet i Lissabon om över 60 % för år 2010. För att underlätta kvinnors deltagande i arbetslivet och för att främja möjligheten att förena yrkesliv med familjeliv beslöts vidare att unionen skulle jämföra tillgången på barnresp. äldreomsorg. En skärpning av likabehandlings-direktivet genomfördes även (se även avsnitt 5.2.3).

En särskild handlingsplan, "Kvinnor och vetenskap", togs fram av kommissionen och Europaparlamentet. Planen syftar till att föra in ett jämställdhets- och genusperspektiv i EU:s forskningsprogram. Under FN- konferensen om de minst utvecklade länderna (MUL) betonade EU särskilt kvinnors ekonomiska, sociala och kulturella villkor i dessa länder.

5.4.2 Folkhälsa

Det långsiktiga programmet om gemenskapsåtgärder avseende folkhälsofrågor utgjorde en mycket viktig del av arbetet på området under ordförandeskapet. En gemensam ståndpunkt om det nya programmet, som kommer att utgöra grundvalen för unionens fortsatta arbete på området, antogs under ordförandeskapet. Alkoholfrågorna ägnades särskild uppmärksamhet, bl.a. antogs en rekommendation mot barns och ungdomars alkoholkonsumtion samt, på svenskt initiativ, förslag om en framtida alkoholstrategi för att minska alkoholrelaterade skador. Unionen kunde även enas om ett direktiv om tillverkning, marknadsföring och försäljning av tobaksvaror. Inom narkotikaområdet koncentrerades insatserna till att genomföra EU:s övergripande narkotikastrategi.

5.4.3 Säkra livsmedel

I början av 2000 presenterade kommissionen vitboken om livsmedelssäkerhet. Denna innehåller en lång lista över planerat lagstiftningsarbete med målsättningen att modernisera och förbättra regelverket. En av de viktigaste frågorna var förslaget om en allmän livsmedelslag och inrättandet av en europeisk livsmedelsmyndighet. I juni under svenskt ordförandeskap uppnådde rådet en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt om förslaget, vilket innebar goda möjligheter att klara den av Europeiska rådet beslutade tidtabellen. Myndigheten kommer att vara oberoende och kunna ta egna initiativ för att kunna påtala problem eller risker innan de blir akuta.

22

Skr. 2001/02:105

På konferensen Food Chain 2001 – safe, sustainable, ethical – i

Uppsala diskuterades helhetssynen på livsmedelskedjan av forskare,

tjänstemän från ministerier och myndigheter i hela EU, intresse-

organisationer m.fl. Resultatet av konferensen diskuterades av EU:s

jordbruksministrar och ansvariga kommissionärer på det informella mötet

i Östersund.

Under ordförandeskapet arrangerades dessutom ett seminarium för

kandidatländerna om lagstiftningen på livsmedelsområdet. Syftet var att

informera kandidatländerna om EU:s arbete när det gäller livsmedels-

frågor.

5.4.4 Kultur

På det kulturella och audiovisuella området togs ett initiativ till en debatt

om barn och TV-reklam samt rådsslutsatser om skydd av barn mot

skadligt medieinnehåll. En viktig grund lades på detta område för den

kommande revideringen av TV-direktivet. Ordförandeskapet anordnade

seminarier om barn och unga i det nya medielandskapet samt om

konstärernas villkor. Såväl konstnärernas villkor och arbete som den

audiovisuella sektorns betydelse för yttrandefriheten och den kulturella

mångfalden, låg till grund för att initiativ togs till att öka informations-

och erfarenhetsutbytet mellan EU och kandidatländerna inom båda dessa

områden. Frågorna diskuterades även på det informella kulturminister-

mötet i Falun, där också kandidatländerna deltog. Debatten om statsstöd

till film och public service-radio och -TV fördes aktivt vidare.

5.4.5 Ungdomsfrågor

Kommissionens omfattande samrådsförfarande avseende en planerad

vitbok om ungdomspolitik, utgjorde en mycket viktig del av arbetet på

ungdomsområdet under ordförandeskapet. Samrådsprocessen, som pågått

i ca 1,5 år, avslutades med en konferens i Umeå där alla aktörer på

området samlades; ungdomar, forskare, politiker och ungdoms-

organisationer. Även EES/EFTA- och kandidatländerna deltog.

Frågan om rasism och främlingsfientlighet ägnades särskild upp-

märksamhet. Bl.a. antogs under ordförandeskapet ett uttalande om att

bekämpa rasism och främlingsfientlighet på Internet.

Som ett led i unionens utveckling mot den mest konkurrenskraftiga,

dynamiska och kunskapsbaserade ekonomin i världen, antogs en

resolution om att främja ungdomars initiativförmåga, företagsamhet och

kreativitet inom olika politikområden t.ex. när det gäller att förhindra

social, politisk och kulturell utslagning.

5.5 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

I samband med Europeiska rådets möte i Tammerfors beslutades att

upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Målsättningen inför

ordförandeskapet var att följa upp besluten från Tammerfors, som
23

Skr. 2001/02:105

omfattade tre delområden: kriminalpolitiskt samarbete, civilrättsligt samarbete samt asyl- och migrationspolitiskt samarbete. De långsiktiga målen för arbetet är att förebygga brott liksom att skapa en effektiv, human och balanserad kriminalpolitik inom unionen samt att utveckla en gemensam human asylpolitik baserad på Genèvekonventionen. Under ordförandeskapet var målsättningen att aktivt driva detta arbete vidare.

Ytterligare en viktig målsättning under ordförandeskapet var att genomföra anslutningen av de nordiska länderna till Schengensamarbetets operativa verksamhet. De nordiska EU-länderna Sverige, Danmark och Finland har sedan 1996 deltagit i Schengensamarbetets berednings- och beslutandeprocess. Norge och Island har också deltagit i beredningsprocessen enligt ett särskilt samarbetsavtal. Under ordförandeskapet inträdde de nordiska länderna fullt ut i samarbetet och kontrollerna vid de inre gränserna hävdes.

5.5.1 Kriminalpolitiskt samarbete

På det kriminalpolitiska området togs beslut om att inrätta ett nätverk samt ett finansieringsprogram, som skall identifiera åtgärder för att förebygga brott på EU-nivå samt främja samarbetet mellan EU:s medlemsstater. En politisk överenskommelse träffades vidare om en EU- policy för att förebygga brott.

Vidare antogs ett rambeslut om brottsoffrens ställning i den straffrättsliga processen. Av beslutet följer bl.a. att brottsoffer skall bemötas, skyddas och behandlas på ett korrekt sätt av rättsväsendet. Den som utsatts för ett brott skall ha möjlighet att vara aktiv i det straffrättsliga förfarandet och skall som huvudregel alltid kunna lämna och erhålla information om utvecklingen i det egna ärendet. Det åligger dessutom medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minimera de svårigheter som kan uppstå när brottsoffret är bosatt i ett annan medlemsland än där brottet begicks.

Enighet nåddes vidare om gemensamma definitioner av människohandel, kriminalisering av olika former av medverkan samt nya former av hjälp till drabbade. Överenskommelsen var av politisk natur och utgjorde huvuddelen av ett rambeslut på området. En dialog inom dessa frågor inleddes dessutom med kandidatländerna, på såväl ministernivå som expertnivå.

Beträffande kampen mot narkotika antogs ett rådsbeslut som möjliggör transport av prover från narkotikabeslag mellan brottsbekämpande myndigheter. Vidare träffade rådet en politisk överenskommelse om att inrätta ett system på EU-nivå för kriminalteknisk profilanalys av syntetisk narkotika så snart de tekniska och vetenskapliga förutsättningarna för ett sådant system föreligger.

På miljöområdet nåddes en överenskommelse om att medlemsstaterna skulle åta sig att införa straffrättsligt ansvar för allvarliga miljöbrott.

Kampen mot den ekonomiska brottsligheten förstärktes genom antagandet av ett tilläggsprotokoll till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp. Protokollet innebär bl.a. att alla medlemsstater måste lämna ut

24

Skr. 2001/02:105

uppgifter om bankkonton och ekonomiska transaktioner. Inget land får neka med hänvisning till banksekretess.

Förhandlingarna om åtgärder mot förfalskning av euron slutfördes under ordförandeskapsperioden.

Det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna intensifierades genom det provisoriska Eurojust, som började sitt arbete den 1 mars. Huvuduppgifterna för Eurojust är att samordna internationella förundersökningar samt att i övrigt underlätta det rättsliga samarbetet.

Enighet uppnåddes vidare i rådet om att förstärka samarbetet mot högteknologisk brottslighet.

När det gäller det polisiära samarbetet inom Europol inleddes en diskussion i rådet om behovet av ändringar i Europolkonventionen för att genomföra Amsterdamfördraget och vissa uttalanden som gjordes av EU:s stats- och regeringschefer vid Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober 1999. Det rörde dels Europols deltagande i gemensamma utredningsgrupper för brottsutredningar som medlemsstaterna inrättar, dels Europols möjlighet att anmoda medlemsstaters myndigheter att genomföra och samordna sina brottsutredningar i särskilda fall. Diskussionen har också kommit att utvidgas till att omfatta även andra ändringar av konventionen, däribland frågan om att införa beslutsmekanismer i Europolkonventionen som generellt medger ett förenklat förfarande för ändringar av konventionen utan nationella ratificeringsförfaranden. Det svenska ordförandeskapet inledde vidare en diskussion i rådet om behovet av ytterligare utvidgning av Europols mandat. Sverige presenterade under ordförandeskapet, tillsammans med Belgien, ett formellt initiativ om detta och rådet beslutade den 6-7 december att Europols mandat, från den 1 januari 2002 skall utvidgas till alla de allvarliga former av internationell brottslighet som finns förtecknade i bilagan till Europolkonventionen.

Allmänna rådet antog i juni en gemensam ståndpunkt om den internationella brottsmålsdomstolen i vilken bl.a. stadgas att EU och dess medlemsstater i sina politiska dialoger skall ta upp fråga om ratifikation och genomförande av den internationella brottmålsstadgan med andra stater.

5.5.2 Civilrättsligt samarbete

En förordning om samarbetet mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur antogs. Förordningen reglerar frågan hur man skall gå tillväga när det är nödvändigt med bevisupptagning i en domstolsprocess som förs i en medlemsstat och när bevisningen finns i en annan medlemsstat. Den svenska målsättningen uppfylldes och arbetet resulterade i ett modernt instrument och möjligheten att använda sig av kommunikationsteknik (bl.a. telefon och videokonferens) fick genomslag. Förordningen innebär bl.a. att medlemsstaternas domstolar skall kommunicera direkt med varandra när det är aktuellt med bevisupptagning över gränserna.

Ministerrådet beslutade också om att inrätta ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område. Nätverket skall underlätta det rättsliga

25

Skr. 2001/02:105

samarbetet och också inrätta ett informationssystem för allmänheten. Informationssystemet skall dels bestå av information på en gemensam webbplats och dels av faktablad om olika ämnen.

Inom Haagkonferensen för internationell privaträtt har sedan 1997 ett

arbete pågått med att förhandla fram en global domsrättskonvention på

det privaträttsliga området. En framtida konvention kommer att ha stor

betydelse för internationell tvistlösning. Under en diplomatkonferens i

Haag i juni 2001 höll Sverige som ordförandeland dagliga samordnings-

möten med övriga medlemsstater och kommissionen.

Vid ett informellt ministerråd för justitie- och inrikesministrar under

ordförandeskapet enades man om att fortsätta arbetet för att uppnå fri

rörlighet av privaträttsliga avgöranden. Man enades om att inleda arbetet

med ett pilotprojekt inom området, en europeisk exekutionstitel för

obestridda fordringar.

5.5.3 Asyl- och migrationspolitik

På det asyl- och migrationspolitiska området uppnåddes ett genombrott i

lagstiftnings- och harmoniseringsarbetet i och med att beslut fattades om

att medlemsstaterna skall ta ett gemensamt ansvar i en krissituation och

omedelbart kunna ge tillfälligt skydd åt fördrivna personer. Beslutet kan

ses som en första byggsten i ett gemensamt asylsystem och en gemensam

asylpolitik.

Vidare nåddes politisk enighet om direktivet och rambeslutet om

människosmuggling. I rambeslutet sägs att det lägsta straffet för

människosmuggling skall vara åtta år och direktivet innehåller en klausul

som innebär att medlemsstaterna kan undanta humanitärt motiverade

handlingar från straffansvar. Det fattades även beslut om det direktiv som

gäller transportöransvar. Direktivet reglerar ekonomiska sanktioner mot

transportörer, som inte uppfyller kraven på kontroll av att passagerare har

erforderliga resehandlingar. Ekonomiska sanktioner får dock inte

utdömas när någon efter inresan beviljas asyl eller annat internationellt

skydd. Beslut togs även om direktivet om ömsesidigt erkännande av

avlägsnandebeslut samt om en rad frågor som rör viseringspolitiken.

Barnens situation uppmärksammades särskilt och kommissionen har

åtagit sig att framdeles införliva ett barnrättsperspektiv i lagförslag på det

asyl- och migrationspolitiska området.

Asyl- och migrationsfrågornas betydelse i de yttre förbindelserna

betonades genom att en strategi, som fortlöpande skall följas upp, för

dessa frågor utarbetades gemensamt av Sverige, Belgien och Spanien.

Vidare inleddes genomförandet av ett nytt migrationsbistånd i ett antal

för EU centrala ursprungs- och transitländer inom ramen för Högnivå-

gruppen för asyl- och migration (HLWG).

5.5.4 Schengensamarbetet

Den svenska riksdagen godkände det svenska anslutningsavtalet till

Schengensamarbetet 1998. För att Sverige skulle kunna delta fullt ut i

Schengensamarbetet krävdes vidare att rådet fattat ett särskilt beslut att vi
26

Skr. 2001/02:105

kan delta i det operativa samarbetet och att personkontrollerna vid de inre gränserna skall avskaffas. Förutsättningen för ett sådant beslut var att Sverige – och övriga nordiska länder – uppfyllde konventionens krav på en rad områden, bl.a. gällande yttre gränskontroll, narkotika, Schengens informationssystem (SIS) och skydd av personuppgifter. Under år 2000 och en bit in på år 2001 skedde utvärderingar av de nordiska ländernas förmåga att leva upp till Schengenkonventionens krav. Utvärderingarna utföll väl vilket medförde att de nordiska länderna enligt rådsbeslutet den 30 november – 1 december 2000, och bekräftelse av allmänna rådet den 26 februari 2001, inträdde fullt ut i Schengensamarbetet från och med den 25 mars 2001.

5.6 En solidarisk och internationellt aktiv union

Unionens roll på det utrikespolitiska området har stärkts under senare år. Genom samverkan mellan olika politikområden kan en solidarisk EU- politik i förhållande till omvärlden uppnås. Den svenska målsättningen under ordförandeskapet var att befästa EU:s utrikespolitiska roll i unionens agerande för fred, utveckling och internationellt samarbete. Grundvalen för detta är de gemensamma värderingar som delas inom unionen: demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstaten, jämställdhet, frihandel och miljöhänsyn.

Stora ansträngningar lades ned för att EU skulle tala med en röst på den utrikespolitiska arenan. För att uppnå detta krävdes en kontinuerlig samordning med alla aktörer; övriga medlemsstater, den höge representanten samt kommissionen. Omfattande insatser gjordes i sammanhanget av utlandsmyndigheterna. Ambassaderna, inte minst i medlemsstaterna, bidrog till såväl informationsinhämtning som att föra ut ordförandeskapets intentioner inom ett brett spektrum av frågeställningar. De multilaterala delegationerna, framförallt inom FN och OSSE, ledde en mycket omfattande EU-samordning samt förde EU:s talan vid förhandlingar och anföranden. Det senare gällde inte minst vid större konferenser, bl.a. världskonferensen om de fattigaste länderna samt FN:s konferens om hiv/aids.

Inom ramen för den s.k. politiska dialogen hölls ett mycket stort antal möten, på såväl regeringschefssom tjänstemannanivå, med tredjeland. Fyra möten på stats- och regeringschefsnivå avhölls: med Ryssland i Moskva, med USA och kandidatländerna i anslutning till Europeiska rådets möte i Göteborg samt med Kanada i Stockholm. Till detta kom ett fyrtiotal möten på utrikesministernivå.

5.6.1 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

EU:s relationer med Ryssland utvecklades under ordförandeskapsperioden. President Putins besök i Stockholm i mars 2001 manifesterade betydelsen av unionens förhållande till Ryssland. I anslutning till besöket beslöt Europeiska rådet att Europeiska investeringsbanken (EIB) skulle kunna ge lån till miljöprojekt till Ryssland. På det handelspolitiska

27

området främjades aktivt en diskussion om Världshandelsorganisationen (WTO) i Ryssland, bl.a. genom en av Sverige organiserad högnivåkonferens i Moskva. Den ekonomiska dialogen på finansministernivå återupptogs under det svenska ordförandeskapet. Under ordförandeskapsperioden gjordes även stora framsteg på vägen mot ett multilateralt ramavtal (EU, USA, Norge och Ryssland) om hantering av kärnavfall i nordvästra Ryssland.

Den Nordliga dimensionen vidareutvecklades inom EU och i samarbetet med USA och Kanada. Initiativet stärktes under det svenska ordförandeskapet och gavs ytterligare konkretion. Detta visade sig bl.a. i form av en överenskommelse mellan internationella finansinstitutioner och kommissionen om ett miljöpartnerskap (Northern Dimension Environmental Partnership) för finansiering av stora projekt inom miljö-, energieffektiviseringssamt kärnsäkerhetsområdet. Vidare formulerades riktlinjer för effektivare genomförande av unionens handlingsplan för den Nordliga dimensionen för åren 2000 – 2003. Avseende Kaliningrad inleddes konkreta diskussioner innebärande, bl.a., att EU visade beredvillighet till att finna praktiska lösningar på de eventuella övergångsproblem, som kan uppstå i anslutning till EU:s utvidgning.

Även på v ästra Balkan kunde Unionen stärka sin roll under ordförandeskapet. Regionens närmande till EU manifesterades främst genom undertecknande av Stabiliserings- och Associeringsavtal med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM) och Kroatien. Unionen utvecklade en omfattande diplomatiskt aktivitet och kunde reagera snabbt och samordnat på de våldsamma kriserna i södra Serbien och FYROM. Utrikesministertrojkan besökte regionen vid ett flertal tillfällen och FYROM:s president Trajkovski deltog i Europeiska Rådets möte i Stockholm. Också samarbetet kring krishanteringen mellan EU och den nordatlantiska försvarsalliansen (NATO) utvecklades.

Beträffande Mellanöstern kunde EU nå enighet om den s.k. Mitchellrapporten, som innehåller rekommendationer för hur man skall kunna återstarta fredsprocessen. Den höge representanten deltog i utarbetandet av rapporten. Vid toppmötet i Göteborg beslöts vidare om en färdplan för hur EU skulle kunna bistå fredsprocessen i Mellanöstern, bl.a. med förslag om hur innehållet i Mitchellrapporten skulle kunna genomföras. Vidare hölls ett första handelsministermöte inom ramen för Medelhavssamarbetet (Barcelona-processen) för att diskutera arbetet med att skapa ett frihandelsområde runt Medelhavet senast 2010.

Unionens förbindelser med USA intensifierades, trots att samsyn inte uppnåddes om Kyotoprotokollet. Det beslöts under toppmötet EU–USA i Göteborg att inrätta en högnivågrupp, som skall nystarta klimatdialogen mellan unionen och USA. Vidare nåddes enighet om gemensamma riktlinjer för att möjliggöra lanseringen av en ny WTO-runda. På det utrikespolitiska området förekom ett nära samarbete mellan EU och USA. Detta gällde västra Balkan och även synen på Mellanöstern, där EU och USA gemensamt kunde ge sitt fulla stöd åt Mitchellplanen.

Unionen kunde även spela en roll på koreanska halvön . Statsministerns besök i regionen, som företrädare för ordförandeskapet, gav stöd till den pågående fredsprocessen mellan Nordkorea och Sydkorea, samtidigt som Nordkorea uppmanades till dialog och ökat samarbete med omvärlden.

Skr. 2001/02:105

28

Skr. 2001/02:105

EU:s Afrikapolitik stärktes och bl.a. antogs en gemensam ståndpunkt om förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika.

5.6.2 Mänskliga rättigheter

Unionen agerade fortsatt aktivt inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att stärka sammanhållning och enhetlighet i unionens politik vad avser främjandet av de mänskliga rättigheterna runtom i världen. Bl.a. antogs under det svenska ordförandeskapet rådsslutsatser avsedda att ytterligare stärka enhetligheten på området. Detta arbete har fortsatt och bl.a. lett till antagande av riktlinjer för EU:s dialoger om mänskliga rättigheter med tredje land. Under det svenska ordförandeskapet ökades vidare antalet uppvaktningar avseende dödsstraffet där det förekommer. Med EU:s riktlinjer om dödsstraffet som modell utvecklades och antogs riktlinjer mot tortyr, i syfte att intensifiera EU:s arbete även på detta område.

Unionen fortsatte att vara en betydelsefull aktör i FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Under ordförandeskapets ledning antogs ett stort antal resolutioner framlagda av EU om situationen för mänskliga rättigheter i olika länder, om bosättningar i de av Israel ockuperade områdena, om barnets rättigheter och om dödsstraffet.

Unionen spelade en viktig roll i förberedelserna inför FN:s världskonferens mot rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och främlingsrelaterad intolerans liksom under konferensen. Under svenskt ordförandeskap utarbetades konkreta förslag till åtgärder för bekämpning av dagens former av rasism och diskriminering som reflekteras i konferensens slutdokument.

5.6.3 Europeisk säkerhets- och försvarspolitik (ESFP)

På det säkerhets- och försvarspolitiska området togs ett antal viktiga beslut under ordförandeskapet i arbetet med att stärka unionens militära och civila krishanteringsförmåga. De militära strukturerna, Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP), Militärkommittén (EUMC) och Militära staben (EUMS) inrättades permanent i januari 2001. Ett intensifierat samarbete med FN inleddes avseende militär och civil krishantering. Bl.a. beslöts att EU:s framväxande krishanteringsresurser skall kunna bidra till att stärka FN:s kapacitet på området. Unionen enades även om principer och områden för samarbete mellan EU och FN resp. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) avseende civil krishantering.

Unionens civila krishanteringsförmåga utvecklades, inte minst avseende den polisiära kapaciteten. Arbetet med att identifiera och analysera brister i de övergripande militära kapacitetsmålen inleddes under det svenska ordförandeskapet.

Vid toppmötet i Göteborg antogs ett program om att förebygga konflikter. Det omfattar bl. a. tydligare prioriteringar för förebyggande åtgärder samt förbättrade instrument för att motverka grundläggande

29

Skr. 2001/02:105

konfliktorsaker som fattigdom, brist på goda styrelseformer och mänskliga rättigheter.

5.6.4 Yttre handelsförbindelser

Inom området yttre handelsförbindelser var det viktigaste enskilda beslutet avskaffandet av alla tullar och kvotbegränsingar på EU:s import från de minst utvecklade länderna för alla varor utom vapen och ammunition ("Everything But Arms-beslutet"). Det svenska ordförandeskapet fick en avgörande roll genom att man lade det kompromissförslag som löste den tidigare blockerade situationen i rådet. Beslutet att utan krav på motprestation avskaffa handelshindren även för de känsliga jordbruksvarorna, dock med övergångstider för ris, bananer och socker, innebar ett genombrott i EU:s förtroendeskapande åtgärder gentemot de minst utvecklade länderna (MUL) inför en ny förhandlingsrunda inom ramen för världshandelsorganisationen (WTO). EU uppmanade i samband med FN:s MUL-konferens i april andra i-länder att fatta liknande beslut.

Ordförandeskapsarbetet på det handelspolitiska området karakteriserades i hög grad av unionens ambitioner för att lansera en ny WTO- runda. Detta manifesterade sig på ett antal områden. Rådsslutsatser antogs om ökade insatser för att bekämpa smittsamma sjukdomar och berörde bl.a. avvägningen mellan patentskydd och flera u-länders krav på säker tillgång till läkemedel, bl.a. mot aids. Detta bidrog till den globala lösning av frågan som senare nåddes vid WTO:s ministermöte i Doha i november. Frågan om sambandet mellan handel och hållbar utveckling prioriterades starkt. Det bidrog till ökad fokus inom EU på miljöfrågornas betydelse. EU:s kraftfulla agerande bäddade för det politiska genombrottet vid WTO-mötet i Doha, som medförde att miljöfrågor förs in i de nya handelsförhandlingarna i WTO. Under ordförandeskapet antogs ett ettårigt EU-arbetsprogram för den pågående jordbruksförhandlingen inom WTO och förhandlingsriktlinjer för förhandlingarna om liberalisering av tjänstehandeln. Detta bidrog till jordbruks- och tjänstehandelsfrågornas framgångsrika hantering inför och under WTO- mötet i Doha.

Likaså löstes under ordförandeperioden flera av de WTO-tvister som EU var part i, t.ex. om EU:s importregim för bananer, USA:s skyddsåtgärder på vetegluten, Chiles alkoholskatter samt Chiles åtgärder rörande transit och import av svärdfisk.

På tekoområdet fick Sverige gehör i EU-kretsen för ett initiativ till bilaterala överläggningar om ömsesidigt ökat marknadstillträde för tekovaror mellan EU och utvalda WTO-länder. I mars undertecknades ett avtal med Sri Lanka, genom vilket EU:s alla tekobegränsningar mot detta land avskaffades. Även med Bosnien-Herzegovina har ett liknande textilavtal slutits.

När det gäller de för handeln viktiga MRA-avtalen (avtal om ömsesidigt erkännande av produktgodkännanden) lyckades Sverige bryta ett dödläge i förhandlingar mellan EU och Japan och ett avtal undertecknades under det svenska ordförandeskapet. Likaså undertecknades

30

Skr. 2001/02:105

och ingicks avtal mellan EU och Tjeckien samt EU och Ungern om förenklat marknadstillträde, s.k. PECA-avtal (avtal om ömsesidigt erkännande av bedömning om överensstämmelse och godtagande av industriprodukter). Det blev en startpunkt för förhandling av ytterligare sådana avtal med kandidatländer. Avtalen stöder kandidatländernas genomförande av EU-rätten.

På exportkreditområdet överenskoms om harmoniering av regler för statsstödd exportkreditgivning rörande fasträntekrediter.

5.6.5 Utvecklingssamarbete

Ett ambitiöst arbete bedrevs under ordförandeskapet för att förbättra och effektivisera EG:s bistånd. Beslut togs om en tidsplan samt innehåll för den handlingsplan och den rapport, som kommissionen årligen skall presentera för rådet. Årsrapporten skall framförallt informera om uppnådda resultat på biståndsområdet och ställa dessa i förhållande till unionens överordnade målsättning om att minska fattigdomen.

Biståndets roll för att förebygga väpnade konflikter (se även avsnitt 5.6.3) uppmärksammades, liksom behovet av ett effektivare samarbete mellan EU och FN. Nya riktlinjer utarbetades för praktisk samordning i fält av gemenskapens och medlemsstaternas utvecklingsstöd.

När det gäller de minst utvecklade länderna i Asien, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) beslöt EU om skuldlättnadsåtgärder om 60 miljoner euro. Unionen, tillsammans med resten av givarsamfundet, förnyade dessutom sitt åtagande att minst 0,15 % av bruttonationalinkomsten (BNI) skall utgöra bistånd till minst utvecklade länder.

5.7 En öppen, modern och effektiv union

För att möta medborgarnas krav och behov samt för att en utvidgad union skall fungera effektivt måste EU bli öppnare och modernare. Öppenhet är en nyckelfaktor för unionens framtida arbete och fortlevnad. Det var utgångspunkten i det svenska arbetet på området, som kom att kretsa kring öppenhetsfrågor samt moderniseringen av unionens institutioner, en effektiv användning av budgetmedel samt debatten om EU:s framtid och förberedelserna inför regeringskonferensen 2004. Målsättningen var att bidra till ytterligare framsteg i detta arbete.

5.7.1 Öppenhet

När Sverige inledde sitt ordförandeskap var meningsskiljaktigheterna

bland medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och Europa-

parlamentet stora i frågan om utformningen av regler om

handlingsoffentlighet
vid
institutionerna.
Det
svenska

ordförandeskapet lyckades överbrygga dessa och slutföra

förhandlingarna om en förordning – öppenhetsrättsakten.

Överenskommelsen –
efter
första läsningen i
Europaparlamentet –
31

Skr. 2001/02:105

innebar ett stort steg framåt mot öppnare arbetsmetoder inom unionen samt medborgarnas tillgång till EU-dokument. Såväl de handlingar som upprättats inom institutionerna som inkommande handlingar omfattades av regleringen, även s.k. känsliga dokumenten, dock med vissa särregler. Offentliga register måste upprättas inom EU:s institutioner, som skall vara tillgängliga via Internet. De svenska offentlighetsreglerna påverkas inte i negativ riktning av beslutet.

Ett beslut fattades även av rådet om att offentliggöra rådsdokument på Internet.

5.7.2 EU:s framtid

Europeiska rådet enades vid sitt möte i Nice om att inleda en bred och djup diskussion om EU:s framtida utveckling. Det svenska ordförandeskapet fick i uppdrag att tillsammans med det då inkommande belgiska ordförandeskapet och i samarbete med kommissionen och med Europaparlamentets medverkan uppmuntra till en omfattande debatt med samtliga berörda parter. Uppgiften var inte att presentera gemensamma förslag i de sakfrågor av fördragsmässig natur, som debatten skulle frambringa.

Debatten om unionens framtid lanserades officiellt i Bryssel den 7 mars 2001 med deltagande av statsministern, den belgiske premiärministern Verhofstadt, kommissionens ordförande samt Europaparlamentets vice talman Martin. I samband härmed öppnades även en gemensam webbplats för framtidsdebatten där bl.a. statsministern presenterade ett första debattinlägg, som sedan kom att följas av inlägg från flertalet av statsministerns kollegor i medlems- och kandidatländerna.

I enlighet med uppdraget från Nice presenterade det svenska ordförandeskapet en rapport till Europeiska rådets möte i Göteborg. I rapporten redogjordes för alla de initiativ som tagits för att stimulera till nationell debatt i medlemsländer och kandidatländer, liksom på de europeiska institutionernas nivå. Därtill diskuterades hur den fortsatta processen skulle utformas, med ett tydligt förordande om att nästa regeringskonferens skulle föregås av en period med strukturerad dialog, inklusive ett öppet forum eller konvent. I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Göteborg beslöts att de fortsatta övervägandena skulle omfatta ett sådant forum.

5.7.3 Modernisering av EU:s institutioner

Arbetet med att modernisera EU:s institutioner inleddes före det svenska ordförandeskapet. En första behandling av kommissionens förslag om dess interna reformer ägde rum.

Vid toppmötet i Göteborg uppmanades rådets generalsekreterare att fortsätta arbetet för bättre effektivitet i rådsarbetet och fortsatt förnyelse av unionens institutioner.

Det etablerades viss samsyn med Europaparlamentet om den utestående frågan om Europaparlamentarikernas skatteregler. Denna

32

Skr. 2001/02:105

fråga kunde dock inte lösas på grund av motsättningar mellan medlemsländerna.

5.7.4 Effektiv användning av EU:s budgetmedel

Arbetet med att tillförsäkra en effektivare användning av budgetmedel tog ett steg framåt vid toppmötet i Göteborg genom ställningstagandet att en helt ny budgetförordning skall vara beslutad före utgången av 2002. Detta är en förutsättning för att EU:s budgetprocess skall kunna moderniseras och understödja en bättre användning och kontroll av budgetmedlen.

En politisk överenskommelse nåddes om det övergripande innehållet vars huvudinslag omfattar regler för ansvar och ansvarstagande i kommissionen, tydligare och enklare regler för budgetering och utnyttjande av anslagsmedel, krav på uppföljning och utvärdering av den verksamhet som finansieras från EG-budgeten, t.ex. biståndet och andra utrikespolitiska åtgärder, samt kostnadeffektivare rutiner för bl.a. upphandling.

Rådet beslutade för första gången om prioriteringar för EG-budgeten för det kommande året vilket var ett betydande framsteg för en stärkt och mer resultatorienterad budgetprocess. Rådets beslut att rekommendera att kommissionen beviljades ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för 1999 innebar att rådet beaktade en stor del av revisionsrättens iakttagelser för det aktuella året.

6 Europaparlamentet

Som ordförande i Europeiska unionens ministerråd företrädde Sverige rådet i kontakterna med Europaparlamentet (EP). Detta innebar framträdanden på politisk nivå i en lång rad plenar- och utskottsdebatter i olika aktuella frågor, att besvara frågor till rådet från enskilda ledamöter vid varje EP-session (vanligtvis 35–40 frågor per session), att vara en förhandlingspart vid förlikningar samt deltaga i möten med de politiska gruppledarna och i s.k. trilogmöten, som äger rum mellan de högsta företrädarna för EP, rådet och kommissionen.

6.1 Arbetet inför ordförandeskapet

Under perioden april – december 2000 genomförde flertalet statsråd kontaktskapande besök i Bryssel/Strasbourg. Kontakt etablerades i regel med utskottsordförande samt föredragande för aktuella sakfrågor. Talmannen, de politiska gruppledarna och de svenska ledamöterna ägnades särskild uppmärksamhet. Inför ordförandeskapet inbjöds dessutom ett flertal av Europaparlamentets utskott till Stockholm för möte med motsvarande riksdagsutskott samt ansvarigt fackdepartement.

33

Skr. 2001/02:105

Statsministern hade inför ordförandeskapet utsett statssekreteraren för EU-frågor på Statsrådsberedningen till regeringens särskilde företrädare i kontakterna med Europaparlamentet.

6.2 Arbetet under ordförandeskapet

Det svenska ordförandeskapsprogrammet redovisades av statsministern i plenum den 17 januari. Därutöver redovisade de fackministrar och statssekreterare som var ordförande i någon rådskonstellation sina ordförandeskapsprogram inför resp. ansvarigt fackutskott, huvudsakligen i januari.

Under ordförandeperioden höll EP sex veckosessioner i Strasbourg och fyra tvådagarssessioner i Bryssel. Ordförandeskapet förväntades alltid närvara på politisk nivå vid sessionerna i Strasbourg och vid behov också vid minisessionerna i Bryssel (se bilaga 1). Rådets framträdanden koncentrerades dock vanligen till onsdagar under sessionerna i Strasbourg. Ordförandeskapet företrädde rådet i debatter i aktuella ämnen i plenum samt deltog i den regelmässiga frågestunden med rådet. Ordförandeskapet företrädde även rådet vid interinstitutionella trilogmöten mellan rådet, kommissionen och parlamentet liksom vid möten med ledarna för de politiska grupperna (den s.k. ordförandekonferensen) samt ledde förlikningsförhandlingar.

Initiativ till debatter i aktuella frågor i EP:s plenum kan tas av EP självt eller av rådet. Det svenska ordförandeskapet deltog i ett stort antal plenardebatter i Strasbourg respektive minisessionerna i Bryssel (se bilaga 1).

I ordförandeskapets uppgifter ingick även att företräda rådet i den frågestund , som äger rum en gång i månaden vid sessionen i Strasbourg. Sammanlagt utarbetades svar på 217 muntliga frågor under de sex månaderna.

Ett utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter får dessutom ställa frågor till rådet och kommissionen och begära att dessa skall föras upp på parlamentets föredragningslista. Under det svenska ordförandeskapet förekom 9 debatter på grundval av sådan muntlig interpellation. Dessa behandlade Koreahalvön, Colombia, fri rörlighet för personer, konfliktförebyggande och krishantering, expertgruppens slutrapport om reglering av finansmarknadsområdet (Lamfalussy-rapporten), konferensen om det minst utvecklade länderna (MUL-konferensen), det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo, rådets beslutsprocedurer vid inrättandet av tvistlösningspaneler inom ramen för världshandelsorganisationen (WTO) samt den årliga debatten om rättsliga och inrikesfrågor (RIF-debatten).

Ordförandeskapet hade även ett intensivt samarbete med EP i samtliga viktiga medbeslutandefrågor . Bland resultateten märks förordningen om allmänhetens tillgång till handlingar (den s.k. öppenhetsrättsakten), där förhandlingarna kunde föras till ett lyckosamt slut i första läsningen. Under det svenska ordförandeskapet slutfördes fler medbeslutandeärenden än under något tidigare ordförandeskap.

34

Skr. 2001/02:105

Det svenska ordförandeskapet avslutade elva förlikningar under våren 2001. Förlikningarna rörde rekommendationen om minimikriterier för miljötillsyn, tobaksdirektivet, beslutet om hamnar inom ramen för transeuropeiska nätverk (TEN) samt direktiven om bedömning av inverkan på miljön av vissa planer och program, däck på motorfordon, följerätt, motorfordon med fler än åtta säten, allmän produktsäkerhet, övertagandebud samt direktiven om stora förbränningsanläggningar och nationella utsläppstak.

Beträffande direktivet om övertagandeanbud noteras att förlikningskommitténs gemensamma utkast, som antogs den 5 juni, röstades ned i Europaparlamentets pleniomröstning den 3 juli. För första gången sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft valde parlamentet att gå emot resultatet från förlikningskommittén.

Härutöver förekom diskussioner med EP i frågor som rör EP:s egen verksamhet , såsom stadgan för EP:s ledamöter och en stadga för politiska partier. Dessa frågor kunde dock inte slutföras under ordförandeskapet.

6.3 Framträdanden på politisk nivå i Europaparlamentet under våren 2001

Sverige genomförde fler officiella framträdanden på politisk nivå inför plenum och utskott än något tidigare ordförandeland. Statsministern framträdde i plenum vid tre tillfällen, vilket var mer än någon annan regeringschef under tidigare ordförandeskap. Dels presenterade statsministern ordförandeskapsprogrammet den 17 januari, dels redovisade han resultaten från Europeiska rådets möte i Stockholm den 4 april. Slutligen framträdde statsministern vid den första plenarsessionen under det belgiska ordförandeskapet (den 3 juli) för att presentera resultaten från Europeiska rådets möte i Göteborg samt för att lämna en redovisning av det svenska ordförandeskapet.

Vid ett 50-tal tillfällen framträdde statsråd och statssekreterare även i utskotten (se bilaga 2). Således avrapporterades t.ex. resultaten från Allmänna rådets möten, dvs. rådet i dess sammansättning av medlemsstaternas utrikesministrar, regelbundet i EP:s utrikesutskott.

7 Mötesverksamheten i Sverige

Som en del av åtagandena under ordförandeskapet genomfördes sammanlagt 77 möten på 44 olika orter i Sverige, från Kiruna i norr till Ystad i söder. Inget annat ordförandeland har haft en sådan geografisk spridning på mötesverksamheten (se bilaga 3).

Möteskalendariet innefattade två möten med Europeiska rådet, två möten på stats- och regeringschefsnivå med tredje land, 10 informella ministermöten, 18 rådsarbetsgruppsmöten, 18 seminarier och konferenser samt 27 övriga möten, huvudsakligen på tjänstemannanivå.

Mötenas storlek och karaktär uppvisade stor variation. Europeiska

rådets möten var i särklass de största med över 4 000 aktörer medan de

35

Skr. 2001/02:105

minsta mötena omfattade ett 20-tal deltagare. Varje möte fick således ett skräddarsytt upplägg, som tog sin utgångspunkt i det ansvariga departementets önskemål samt förväntat mediaintresse.

Samtliga kandidatländer bjöds in till 26 av mötena i Sverige, varav ett var Europeiska rådets möte i Göteborg och tre var möten på ministernivå. Sammanlagt deltog 10 350 delegater, mediebevakningen uppgick till 4 800 representanter. Organisationen omfattade 700 support- och expertfunktioner.

7.1 Förberedelser och genomförande av mötena

Mötesverksamheten förbereddes och genomfördes i projektform. Departementen ansvarade själva för sakinnehållet för möten inom det egna ansvarsområdet och utsåg även projektledare. 2001-sekretariatet, som hade huvudansvar för det praktiska genomförandet samt därtill relaterade kostnader, utsåg möteskoordinatörer, vilka ingick i departementens projektgrupper.

I 2001-sekretariatets uppdrag låg att svara för alla praktiska arrangemang. Ändamålsenliga lokaler för varje möte identifierades och förhyrdes. För de större mötena behövde lokalerna anpassas. Sekretariatet samarbetade med Statens fastighetsverk som upphandlade arkitekt, byggnation m.m. för iordningställande av lokaler. Vid de större mötena fanns förutom mötesrum även delegationsrum och kaféer. Lokalerna utrustades med IT, tolkbås, tolk- och konferensteknik m.m. Mediacentra upprättades för Europeiska rådets möten, de informella ministermötena samt toppmötena EU-tredje land. I mediacentra fanns arbetsplatser för skrivande media, nyhets- och bildbyråer och etermedia samt pressbriefingrum, restauranger och kaféer. Vidare svarade sekretariatet för mottagande vid flygplatser, transporter, inkvartering och måltider m.m.

7.2 Samarbetspartner

Ett stort engagemang från kommuner och län inför lokaliseringen av mötena, lade grunden för ett gott samarbete med kontaktpersoner på såväl lokal som regional nivå. I några mötesprojekt ingick även representanter från universitet, högskolor, institutioner och organi-sationer. På ett mycket tidigt stadium etablerades ett nära samarbete med polisen på central nivå, vilket resulterade i att såväl den öppna polisen som säkerhetspolisen deltog i de olika mötesprojekten från början. Regeringen tog i december 1999 positiv ställning till att knyta svenskt näringsliv till det svenska ordförandeskapet. Samarbetet sågs som en del av det allmänna exportfrämjandet som skulle bidra till att stärka bilden av Sverige. Samtidigt som mötesverksamheten tillfördes ett mervärde.

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) uppmärksammade Regeringskansliets samarbete med näringslivet våren 2001 men avslutade detta ärende utan att rikta kritik mot Regeringskansliet.

36

Skr. 2001/02:105

7.3 Ekonomisk översikt

2001-sekreteriatet svarade för alla kostnader för det praktiska genomförandet av mötesverksamheten. Detta skedde inom ramen för tilldelade medel, med en beräknad kostnad på preliminärt ca 331 miljoner kronor. Utgångspunkten för förberedelserna och genomförandet av mötena var att de skulle genomföras i enlighet med en till svenska förhållanden anpassad praxis: funktionella och flexibla arrangemang, med gästfrihet utan överdåd. Av den totala kostnaden svarade Europeiska rådets möten i Göteborg och Stockholm samt toppmötena EU–tredjeland för 44 %, de informella ministermötena för 28 % och övriga möten för 8 % av mötesbudgeten. Knappt 20 % av mötesbudgeten var overheadkostnader, som inte har fördelats ut på respektive möte.

Med utgångspunkt i att Regeringskansliet är en myndighet och ordförandeskapet betraktades som en enda aktivitet, tolkades lagstiftningen inom upphandlingsområdet som att likartade tjänster skulle samordnas i upphandlingsförfarandet. Det ingick i 2001-sekretariatets uppdrag att genomföra de praktiska arrangemangen sammanhängande med mötesverksamheten. Sekretariatet genomförde upphandlingarna tillsammans med förvaltningsavdelningens (FA) upphandlingsjuridiska expertis. Ett flertal externa leverantörer upphandlades. Vidare utnyttjades även ett antal befintliga ramavtal, vilket underlättade upphandlingen.

Den geografiska spridningen innebar i praktiken att varje möte genomfördes som ett unikt projekt där nya miljöer (inredning, IT, tolkbås) skulle iordningställas, rivas ner, transporteras till nästa ort och byggas upp igen. Bl.a. installations-, bemannings- och transportkostnaderna påverkades av detta.

7.4 Miljöaspekter

Miljöfrågorna var högt prioriterade under Sveriges ordförandeskap och i linje med detta genomfördes också arrangemangen kring ordförandeskapet på ett miljöanpassat sätt. Krav ställdes i samtliga upphandlingar på att leverantörerna i sina uppdrag skulle följa Regeringskansliets miljöpolicy och miljömål, där så var möjligt. På motsvarande sätt togs frågan upp i ett tidigt skede i de samtal om samarbete, som fördes med näringslivet. Samtliga avtal som sekretariatet tecknade innehöll krav på miljöhänsyn.

För att begränsa resursförbrukningen valde 2001-sekretariatet en återhållsam linje där antalet artiklar och upplagor med ordförandeskapets logotyp begränsades. Papper som slängdes under mötesverksamheten återvanns.

7.5 Tolkfrågor vid informella möten

Ordförandeskapet avgör vilka tolkregimer som skall tillämpas vid möten i värdlandet. Det finns inga EU-gemensamma riktlinjer om tolkregimer, däremot en praxis. Denna tenderar dock att förändras över tid och inte

37

Skr. 2001/02:105

sällan råder olika uppfattningar om hur praxis skall uttolkas. Detta ställde stora krav på hur tolkfrågan skulle hanteras.

Inför det svenska ordförandeskapet var den övergripande målsättningen att undvika konflikter i språkfrågan. Detta innebar i korthet att beslut om tolkregimer skulle följa en generös linje med utgångspunkt i etablerad praxis. Hänsyn skulle också tas till faktiska behov.

Ett antal medlemsstater hade uttalade krav och synpunkter på föreslagna tolkregimer. Dessa krav gällde inte enbart de informella ministermötena utan också tjänstemannamöten. Med den strategi som det svenska ordförandeskapet valde visade det sig dock att konflikter i språkfrågan, med ett par undantag, kunde undvikas.

Under tidigare ordförandeskap har, vid informella ministermöten, tolkning i regel skett till och från ordförandelandets språk med några undantag. De undantag som brukar återkomma är finansministrarnas respektive utrikesministrarnas informella ministermöten. Det svenska ordförandeskapet följde i stort sett samma linje. Vid rådsarbetsgruppsmöten och tjänstemannamöten förekom tolkning till och från svenska dels vid möten där det varit praxis med ordförandelandets språk, dels när det existerade ett faktiskt behov.

7.6 Gåvor

De utvalda gåvorna representerade modern svensk form och design samt återspeglade miljömedvetenhet och jämställdhet. Totalt utdelades ca 1500 särskilt utvalda gåvor, fördelat på ett tiotal olika produkter.

8 Press-, informations- och kulturverksamheten

Uppdraget att samordna hela Regeringskansliets press-, informations- och kulturaktiviteter inför och under det svenska ordförandeskapet gavs 1998 åt UD:s enhet för press-, informations- och kulturfrågor (UD-PIK).

Målsättningen var att medverka till att öka kunskaperna om och intresset för ordförandeskapet och EU-frågorna. Bredden i EU-sam- arbetet skulle manifesteras och de svenska prioriteringarna skulle synliggöras. Informationen skulle vara öppen och tillgänglig för så många som möjligt, inklusive för människor med särskilda behov; bl.a. översattes olika EU-faktablad till de tio vanligaste invandrarspråken och lades ut på ordförandeskapets webbplats. Hemsidan var dessutom kodad så att den kunde läsas av talsynteser, vilket underlättade för synskadade att ta del av informationen. Visst innehåll var även teckentolkat.

I press-, informations- och kulturverksamheten ingick också att visa att Sverige är en IT-nation, som kan utnyttja ny teknik för relevant och intressant information till allmänhet och medier. Under Europeiska rådets möte i Stockholm anordnades en utställning i toppmötets presslokaler med 30 svenska utställare över hur informationsteknik används av svenska företag, i svensk förvaltning och av svenska konsumenter. Bilden

38

Skr. 2001/02:105

av Sverige som en modern IT-nation skulle även komma att visas upp utomlands.

Utifrån dessa förutsättningar påbörjades under våren 2000 det konkreta arbetet med en webbplats (eu2001.se) och en omfattande informations- och seminarieverksamhet, kulturaktiviteter samt ett vänortsprojekt.

Den breda kultursatsning som gjordes, framför allt i Europa, skapade ett ökat intresse för vårt lands nutida kulturliv och bidrog också till att den traditionella Sverigebilden gavs ett delvis nytt och modernt innehåll. Över 400 kulturprojekt genomfördes inom främst områden som formgivning, arkitektur och musik. De karakteriserades av hög kvalitet, nådde en stor publik och fick medialt genomslag.

8.1 Aktiviteter före ordförandeskapet

Informationsverksamheten inleddes i större skala under våren år 2000. Ett omfattande skriftligt material togs fram om aktuella EU-frågor och Regeringskansliets förberedelsearbete inför det svenska ordförandeskapet.

Ett stort antal arrangemang genomfördes. Bl.a. anordnades ett antal temadagar för lärare och bibliotekarier. Vidare genomfördes en intensiv mötes- och seminarieverksamhet på temat "Regeringens roll under ordförandeskapet" samt de aktuella sakfrågorna. Lärare, studenter, fackliga företrädare, forskare, informationsansvariga på myndigheter, journalister och ledarskribenter på riks- och lokalmedier m.fl. deltog i dessa möten.

Ideella organisationer och föreningar gavs ett första tillfälle att ansöka om projektbidrag för informationsaktiviteter riktade till den breda allmänheten. Detta genomfördes även i ett andra steg under hösten år 2000. Totalt fördelades 8 mnkr på 91 olika projekt. Projektens huvudsakliga inriktning var seminarier, debatter, utställningar och kurser om EU, Sveriges ordförandeskap i EU 2001 och om de svenska ordförandeskapets prioriterade frågor.

I juni utsåg regeringen 31 vänortsprojekt. Syftet var framförallt att skapa en mötesplats med möjlighet till ökade kontakter mellan ungdomar och inom områden som kultur, idrott och miljö. Totalt avsattes 20 miljoner kronor för ändamålet. Ansvaret för genomförandet överlämnades till Svenska Kommunförbundet.

Ett seminarium om utvidgningen för att bredda och fördjupa den svenska debatten inför de fortsatta utvidgningsförhandlingarna ägde rum i riksdagshuset den 28 september. Seminariet var ett samarrangemang mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska Institutet. Seminariet hade ca 350 svenska och utländska deltagare från medier, organisationer, politiska partier, utländska ambassader etc.

Projektet "Unga reportrar", som vände sig till elever från gymnasiet, komvux och folkhögskolor, sjösattes i november år 2000. Projektet gick ut på att låta ungdomar bevaka och skriva artiklar om samtliga informella ministermöten samt ytterligare ett 60-tal EU-möten runt om i landet. Artiklarna publicerades sedan på en separat ungdomssida på ordförandeskapets webbplats. Syftet var att öka ungdomars kunskaper om och

intresse och engagemang för den Europeiska unionen. Genom att låta

39

Skr. 2001/02:105

ungdomar skriva för ungdomar utifrån sitt eget perspektiv gavs ett alternativ till den traditionella EU-bevakningen. Sammanlagt 350 elever från hela landet deltog i projektet.

Den 19 december samlades över 2 000 personer från i stort sett hela det offentliga Sverige till en upptaktskonferens i Konserthuset i Stockholm. I programmet medverkade bl. a. statsministern och utrikes-ministern som båda talade om de svenska prioriteringarna under det kommande halvåret.

8.2 Ordförandeskapets webbplats

I början av december år 2000 öppnades ordförandeskapets webbplats; eu2001.se. Syftet med webbplatsen var att ge alla som var intresserade möjlighet att följa det löpande arbetet under det svenska ordförandeskapet. Målsättningen var att göra det lättare för medierna att bevaka ordförandeskapet och EU-frågorna. Det fanns även en målsättning att öka kunskaperna om EU-arbetet bland allmänheten samt att visa Sveriges roll som ledande på IT-området.

Öppenhet och insyn är en central fråga för Sverige i EU-arbetet. Webbplatsen utgjorde ett viktigt instrument för att i praktiken visa den svenska öppenheten, genom att tillhandahålla bred och djup information.

Över 800 000 besök gjordes på webbplatsen och 5300 personer prenumererade, via e-post, på de löpande nyheterna. Webbplatsen utvecklades till att bli en viktig kanal både för, såväl nationella som internationella, nyhetsredaktioner och för den interna kommunikationen inom Regeringskansliet. Avlastningen för både handläggare och pressansvariga var betydande.

8.3 Aktiviteter under ordförandeskapshalvåret

Det första officiella Sverigebesöket under ordförandeskapet gjordes av kommissionen den 9 januari. Besöket avslutades med att kommissionärer samtalade på ordförandeskapets webbplats och lät sig intervjuas av bl.a. "Unga reportrar". Vid den avslutande presskonferensen talade kommissionens ordförande Romano Prodi och statsministern om det kommande halvårets utmaningar.

I samband med det första informella ministermötet, i Norrköping, visades för första gången den utställning, som tagits fram om ordförandeskapet. Utställningen togs fram i 200 exemplar för att användas av läns- och folkbibliotek runt om i landet under hela ordförandehalvåret.

I direkt anslutning till det informella mötet mellan inre marknads- och konsumentministrar arrangerade ordförandeskapet. med finansiellt stöd från kommissionen, ett seminarium för konsumentorganisationer. Dessa fick, för första gången, tillfälle att lämna synpunkter direkt till ministermötet.

I samband med toppmötet i Stockholm genomfördes ett större publikt

evenemang. På Centralstationen arrangerades "Ta en titt på toppmötet". I

40

Skr. 2001/02:105

det fyra dagar långa programmet medverkade en rad statsråd, Europaparlamentariker, kommissionärer, sakkunniga och andra experter. Presskonferenser vid toppmötet och andra intervjuer direktsändes på storbildsskärm.

Ett motsvarande arrangemang genomfördes även under toppmötet i Göteborg med ett liknande upplägg som i Stockholm. Programmet var delvis lokalt inriktat, men också här medverkade statsråd och Europaparlamentariker.

Nyhetsbladet EU-rapport med en upplaga på ca 45 000 ex. rapporterade också från de informella ministermötena. Nyhetsbladet fick en ny grafisk form och utkom med åtta nummer under våren. Ett nytryck på 200 000 ex. av tidningen eu2001.se , gjordes i april för att kunna distribueras som bilaga till lokala tidningar på vissa av de orter där ministermöten ägde rum. Tidningen fanns också tillgänglig på ett stort antal postkontor runt om i landet.

Till den seminarie- och mötesverksamhet som frivilligorganisationer och nätverk organiserade i samband med toppmötet i Göteborg bidrog Regeringskansliet med särskilda medel. Två till sin karaktär olika dialogmöten anordnades dessutom av Statsrådsberedningen. Det första mötet ägde rum på Göteborgs universitet med ca 400 representanter för nätverk/organisationer och med statsministern, vice statsministern samt statsråden Leif Pagrotsky och Kjell Larsson närvarande. Det andra mötet genomfördes via direktlänk mellan å ena sidan statsministern och ett antal regeringschefer och EU-kommissionärer från toppmöteslokalen i Svenska Mässan å andra sidan företrädare för nätverken, som befann sig på Fritt Forums festivalområde på Pustervikskajen.

8.4 Mediekontakter och medieservice

Tillsammans med andra departement och aktörer anordnades en omfattande informationsverksamhet mot nationella och internationella medier. Ett stort antal presseminarier genomfördes bl.a. med TV, radio och tidningsredaktioner i Stockholm och Göteborg. Motsvarande möten gjordes också på alla de orter som ansvarade för informella ministermöten eller andra större officiella EU-möten.

Statsrådsberedningen anordnade vidare sammanlagt 20 informationsträffar med pressen i Stockholm på olika teman. Samtliga dessa direktsändes via ordförandeskapets webbplats på Internet.

Besöksprogram genomfördes för ca 300 utländska journalister från tidningar, tidskrifter, TV och radio, främst från medlemsstaterna och kandidatländerna, men även från Ryssland och andra länder utanför EU.

Mediekontakterna i Bryssel spelade en viktig roll för internationella mediers syn på ordförandeskapet. Det övergripande målet för representationens mediekontakter var att bidra till att göra det svenska ordförandeskapet framgångsrikt genom att snabbt kunna ge korrekt, sakkunnig och relevant information. Öppenhet och tillgänglighet var viktiga aspekter och en tillgänglighetskod lades fast.

I Bryssel genomfördes, av Brysselrepresentationen, bl.a. internatio-

nella pressträffar på representationen, särskilda pressarrangemang för

41

Skr. 2001/02:105

svenska ministrar vid besök i Bryssel samt luncher/middagar med ledningen för representationen och de mest tongivande utländska korrespondenterna i Bryssel.

Vid sidan av arbetet med de utländska journalisterna ordnade representationen i samarbete med UD-PIK ett 3-dagarsseminarium i Bryssel för svenska ledarskribenter i juni 2000. I september 2000 hölls ett motsvarande seminarium för svenska landsortsjournalister, främst från orter som arrangerade informella rådsmöten i Sverige. De svenska journalisterna i Bryssel inbjöds regelbundet till veckomöten och pressträffar inför ordförandeskapsperioden.

Veckomöten i rådets pressrum genomfördes inför varje formellt ministerrådsmöte med representationens ledning eller sakhandläggare under ledning av pressråden. Sammanlagt hölls 17 veckomöten, som även gick att lyssna på i efterhand på ordförandeskapswebbplatsen.

Sammanlagt under det svenska ordförandeskapet hölls uppskattningsvis 135 presskonferenser i Bryssel, Luxemburg och Strasbourg. I genomsnitt hölls mer än en presskonferens per vardag under ordförandeskapet.

I Stockholm genomfördes även ett stort antal möten med de Stockholmsbaserade ambassaderna, från såväl politisk som tjänstemannanivå. Huvudsakligen genomfördes dessa med EU-ambassaderna, inför och efter viktigare möten. Men ett stort antal informationsmöten hölls även för övriga ambassader i syfte att ge en god bild av det svenska ordförandeskapet samt utvecklingen inom unionen.

9 Kostnadsredogörelse

Riksdagen beviljade i budgetpropositionerna för år 2000 och 2001 Regeringskansliet 835 miljoner kronor extra i förvaltningsanslag för att förbereda och genomföra Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. För åren 2000 och 2001 ingick dessa extra medel i fördelningen av Regeringskansliets anslag.

Regeringskansliets anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. och anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen uppgick för år 2000 till 4 467 miljoner kronor och för år 2001 till 5 140 miljoner kronor. I dessa belopp ingick de extra 835 miljoner kronor som var avsedda att finansiera de extra kostnaderna för ordförandeskapet. I de extra tillförda medlen ingick även kostnaderna för mötesverksamheten i Sverige samt kostnaderna för de extra press-, informations- och kultursatsningarna, som preliminärt uppgick till 331 miljoner respektive 71,2 miljoner.

Med departementens verksamhetsplaner som underlag bereddes sedan frågan om medelsfördelningen inom Regeringskansliet.

Kostnadsredovisningen för Regeringskansliets förvaltningsanslag omfattar således i princip alla kostnader som hör till ordförandeskapet. Detta försvårar en jämförelse med andra medlemsstaters ordförandeskapskostnader då dessa ofta valt andra redovisningsprinciper. Utöver förvaltningsanslaget disponerar Regeringskansliet sakanslag för verksamheter som kan ha haft betydelse för det svenska ordförandeskapet. Ett

exempel på detta är anslaget för EU-information.

42

Skr. 2001/02:105

9.1 Principer för fördelningen av de extra medel som tillfördes

De principer som tillämpades vid fördelningen var följande:

1. Medel tilldelades i första hand för aktiviteter som bedömdes vara obligatoriska. Dit hörde framför allt mötesverksamheten i Sverige och utomlands, kompetensutveckling samt information till och kommunikation med allmänheten och media. Vad som var obligatoriskt i sammanhanget avgjordes av gällande regelverk, tidigare fattade beslut inom EU:s institutioner, utvecklad praxis samt vilka frågor som var aktuella att driva från svenskt håll.

2. Departement med stora obligatoriska åtaganden i form av många möten, prioriterade eller arbetskrävande frågor när det gäller den formella ordförandeskapsrollen tilldelades mer medel än departement med mindre omfattande åtaganden.

3. De departement med omfattande EU-verksamhet eller internationell verksamhet förväntades dessutom prioritera om de egna ordinarie resurserna så långt det var möjligt till förmån för ordförandeskapet.

Resultatet av fördelningen av de extra förvaltningsanslagsmedel blev att Utrikesdepartementet, Justitiedepartementet, Jordbruksdepartementet, Näringsdepartementet, Finansdepartementet och Miljödepartementet fick störst tilldelning. Större departement, särskilt Utrikesdepartementet, fick även i hög utsträckning prioritera om befintliga resurser till förmån för ordförandeskapet.

9.2 Uppföljning och prognos

Förvaltningschefens stab har i samband med den månatliga ekonomiska uppföljningen av Regeringskansliets ordinarie verksamhet, även gjort löpande uppföljningar av utfallet för ordförandeskapet. Det är inte helt säkert att slutregleringen är klar vid årsbokslutet eftersom det kan finnas eftersläpningar av t.ex. bidrag från kommissionen.

Prognosen är dock att myndighetens kostnader för förberedelser och genomförande av ordförandeskapet ryms inom de av riksdagen anvisade ekonomiska ramarna. De 835 miljoner kronor som riksdagen tilldelade Regeringskansliet extra i förvaltningsanslag förbrukas i sin helhet. Därtill har interna omprioriteringar gjorts på preliminärt 56,7 miljoner kronor av ordinarie förvaltningsanslag för arbetet med ordförandeskapet i EU våren 2001.

9.3 Ansvars- och arbetsfördelning

Inför planeringen av ordförandeskapet gjordes en preliminär arbets- och ansvarsfördelning av genomförandet av olika åtaganden.

Ansvarsfördelning gjordes upp i samband med verksamhetsplaneringen inför år 2000 och 2001. Det klargjordes också då att den som ansvarade för ett åtagande också hade ansvar för att finansiera detta. Finansiering skedde som nämnts tidigare i huvudsak på två sätt: genom

43

Skr. 2001/02:105

de extra ordförandeskapsmedlen och genom omprioriteringar inom det ordinarie anslaget.

Förvaltningsavdelningen bistod Statsrådsberedningen med beredningen av verksamhetsplanering och medelsfördelning inför ordförandeskapet. Denna process integrerades så långt som möjligt i den ordinarie verksamhetsplanerings- och anslagsfördelningsprocessen. Förvaltningsavdelningen svarade för uppföljningen av ordförandeskapets kostnader.

44

Skr. 2001/02:105

Bilaga 1 Svenska ministrars framträdanden i Europaparlamentets plenum januari till juli 2001

Datum
Plats
Minister/
Titel
Ämne

Statssekre-

terare

17 januari
Strasbourg
Göran Persson
Statsminister
Presentation av det svenska ordförandeskapsprogrammet

17 januari
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Användandet av urarmat uran i Bosnien och Kosovo

Danielsson
och internationella
(Balkansyndromet) (deklaration följt av debatt)

frågor,

Statsrådsberedningen

17 januari
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Korea (deklaration följt av debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

17 januari
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Rådets prioriteringar för Förenta Nationernas kommission för

Danielsson
och internationella
mänskliga rättigheters möte i Geneve (deklaration följt av debatt)

frågor,

Statsrådsberedningen

17 januari
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Frågestund

Danielsson
och internationella

45

Skr. 2001/02:105

frågor,

Statsrådsberedningen

31 januari
Bryssel
Lars
Statssekreterare för EU
Gemensam strategi för Medelhavsregionen - Barcelonaprocessen

Danielsson
och internationella
(debatt)

frågor,

Statsrådsberedningen

31 januari
Bryssel
Lars
Statssekreterare för EU
Situationen i Mellanöstern (deklaration följt av debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

31 januari
Bryssel
Lars
Statssekreterare för EU
Plan Colombia (debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

14 februari
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Anslutningspartnerskap med Turkiet (debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

14 februari
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Fri rörlighet för personer – Tillämpning av

Danielsson
och internationella
socialförsäkringssystem (debatt)

frågor,

Statsrådsberedningen

14 februari
Starsbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Europeiska rådet våren 2001 – Rapport om framstegen sedan

Danielsson
och internationella
Lissabon och framtida åtgärder – Ekonomisk tillväxt (debatt)

46

Skr. 2001/02:105

frågor,

Statsrådsberedningen

14 februari
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Frågestund

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

1 mars
Bryssel
Lars
Statssekreterare för EU
Uttalande om luftanfall mot Irak

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

14 mars
Strasbourg
Anna Lindh
Utrikesminister
Uppföljning av Nice (deklaration följt av debatt)

14 mars
Strasbourg
Anna Lindh
Utrikesminister
Föreberedande arbete för Europeiska rådet i Stockholm 23-24

mars 2001 (uttalande följt av debatt)

14 mars
Strasbourg
Anna Lindh
Utrikesminister
Konfliktförebyggande och krishantering (inklusive uttalande om

Statssekreterare för EU
situationen vid gränsen mellan f d Jugoslavien/Kosovo och

Lars
FYROM (debatt)

och internationella

Danielsson
frågor,

Statsrådsberedningen

14 mars
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Reglering av europeiska värdepappersmarknaderna (debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

47

Skr. 2001/02:105

14 mars
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Mul- och klövsjukan (uttalande följt av debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

14 mars
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Frågestund

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

4 april
Strasbourg
Göran Persson
Statsminister
Resultatet av Europeiska rådet 23-24 mars 2001 i Stockholm –

Situationen i Mellanöstern (uttalande följt av debatt)

4 april
Strasbourg
Thomas
Justitieminister
Årlig debatt om området för frihet, säkerhet och rättvisa –

Bodström

Säkerhet och rättvisa

4 april
Strasbourg
Maj-Inger
Bistånds- och
Årlig debatt om området för frihet, säkerhet och rättvisa – Illegal

Klingvall
migrationsminister
invandring och fartyget "East Sea" (debatt)

4 april
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Tredje FN-konferensen om de minst utvecklade länderna (debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

4 april
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Frågestund

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

2 maj
Bryssel
Britta Lejon
Demokrati- och
Allmänhetens tillgång till handlingar (debatt)

förvaltningsminister

48

Skr. 2001/02:105

16 maj
Strasbourg
Anna Lindh
Utrikesminister
Situation i Mellanöstern (uttalande)

16 maj
Strasbourg
Anna Lindh
Utrikesminister
Transatlantiska relationer (uttalande)

16 maj
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Turkiska fångars situation (debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

16 maj
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Situationen i FYROM (debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

16 maj
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Frågestund

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

30 maj
Bryssel
Anna Lindh
Utrikesminister
Nicefördraget och Europeiska unionens framtid (debatt)

30 maj
Bryssel
Kjell Larsson
Miljöminister
Uttalande om resultatet av rådets och kommissionens besök till

Korea

30 maj
Bryssel
Kjell Larsson
Miljöminister
Integrering av miljöfrågor med ekonomisk politik – Miljöpolitik

och hållbar utveckling (debatt)

11 juni
Strasbourg
Margareta
Jordbruksminister och
Djurskydd (uttalande följt av debatt)

Winberg
jämställdhetsminister

49

Skr. 2001/02:105

12 juni
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
WTO panel/Sektion 211 (debatt)

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

12 juni
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU
Frågestund

Danielsson
och internationella

frågor,

Statsrådsberedningen

13 juni
Strasbourg
Anna Lindh
Utrikesminister
Förberedelser för Europeiska rådet (Göteborg 15-16 juni 2001)

(uttalande med debatt)

3 juli
Strasbourg
Göran Persson
Statsminister
Rapport från det Europeiska rådets möte 15-16 juni 2001 i

Göteborg och debatt om resultaten av det svenska

ordförandeskapet

50

Skr. 2001/02:105

Bilaga 2 Svenska ministrars framträdanden i utskotten i Europaparlamentet från november 2000 till juli 2001

Datum
Plats
Minister
Titel
Utskott/Ämne

22 november
Bryssel
Margareta
Jordbruksminister och
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor -

2000

Winberg
jämställdhetsminister
Presentation av ordförandeskapets prioriteringar för kvinnors

rättigheter

8 januari
Bryssel
Maj-Inger
Bistånds- och migrationsminister
Utskottet för utveckling och samarbete – Presentation av

Klingvall

ordförandeskapets prioriteringar för utveckling och samarbete

23 januari
Bryssel
Anna Lindh
Utrikesminister
Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam

säkerhet och försvarspolitik – Utrikespolitik och mänskliga

rättigheter

23 januari
Bryssel
Maj-Inger
Bistånds- och migrationsminister
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Klingvall

och inrikes frågor – Presentation av ordförandeskapets

prioriteringar för rättsliga och inrikes frågor

23 januari
Bryssel
Thomas
Justitieminister
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Bodström

och inrikes frågor – Presentation av ordförandeskapets

prioriteringar för rättsliga och inrikes frågor

23 januari
Bryssel
Bosse
Finansminister
Utskottet för ekonomi och valutafrågor - Ecofin

Ringholm

51

Skr. 2001/02:105

23 januari
Bryssel
Leif Pagrotsky
Handelsminister

Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och

energi - Presentation av ordförandeskapets prioriteringar för

utrikeshandel

23 januari
Bryssel
Björn
Näringsminister

Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och

Rosengren

energi - Diskussion om frågor rörande telekommunikationer

23 januari
Bryssel
Lars Rekke
Statssekreterare,

Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och

Näringsdepartementet

energi - Diskussion om frågor rörande industri och energi

23 januari
Bryssel
Lars Engqvist
Socialminister

Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor –

Diskussion om frågor rörande folkhälsa

23 januari
Bryssel
Margareta
Jordbruksminister och

Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor –

Winberg
jämställdhetsminister

Diskussion om frågor rörande livsmedelssäkerhet

24 januari
Bryssel
Leif Pagrotsky
Handelsminister

Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden -

Diskussion om frågor rörande den inre marknaden

24 januari
Bryssel
Mona Sahlin
Statsråd i

Utskottet för sysselsättning och socialfrågor – Diskussion om

Näringsdepartementet

frågor rörande sysselsättning

24 januari
Bryssel
Ingela Thalén
Socialförsäkringsminister

Utskottet för sysselsättning och socialfrågor – Diskussion om

frågor rörande socialförsäkring

24 januari
Bryssel
Kjell Larsson
Miljöminister

Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor –

Diskussion om frågor rörande miljön

24 januari
Bryssel
Björn
Näringsminister

Utskottet för regionalpolitik, transport och turism – Diskussion

Rosengren

om frågor rörande transportpolitik

24 januari
Bryssel
Marita
Kulturminister

Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media och

52

Skr. 2001/02:105

Ulvskog

idrott – Diskussion om frågor rörande audiovisuell politik och

kultur

24 januari
Bryssel
Thomas
Utbildnings- och
Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media och

Östros
forskningsminister
idrott – Diskussion om frågor rörande utbildning

30 januari
Bryssel
Margareta
Jordbruksminister och
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling –

Winberg
jämställdhetsminister
Diskussion om frågor rörande jordbruk

5 februari
Bryssel
Britta Lejon
Demokrati- och
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

förvaltningsminister
och inrikes frågor – Diskussion om frågor rörande öppenhet

6 februari
Bryssel
Thomas
Utbildnings- och
Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och

Östros
forskningsminister
energi - Diskussion om frågor rörande forskning

6 februari
Bryssel
Margareta
Jordbruksminister och
Fiskeriutskottet – Diskussion om frågor rörande fiske

Winberg
jämställdhetsminister

6 februari
Bryssel
Ulrica
Statsråd i
Utskottet för regionalpolitik, transport och turism – Diskussion

Messing
Näringsdepartementet
rörande regionalpolitiska frågor och turismfrågor

6 februari
Bryssel
Britta Lejon
Demokrati- och
Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media och

förvaltningsminister
idrott – Diskussion om frågor rörande ungdomspolitik

13 februari
Strasbourg
Anna Ekström
Statssekreterare,
Utskottet för sysselsättning och socialfrågor och Utskottet för

Näringsdepartementet
ekonomi och valutafrågor – Diskussion om förberedelserna för

Europeiska rådets möte i Stockholm

13 februari
Strasbourg
Lars
Statssekreterare för EU och
Utskottet för konstitutionella frågor – Nicefördraget och

Danielsson
internationella frågor på
Europeiska unionens framtid

Statsrådsberedningen

27 februari
Bryssel
Hans
Kabinettssekreterare, UD
Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam

Dahlgren

säkerhet och försvarspolitik – Återrapportering från Allmänna

53

Skr. 2001/02:105

rådet

13 mars
Strasbourg
Curt
Statssekreterare,

Budgetkontrollutskottet – Ansvarsfrihet

Malmborg
Finansdepartementet

19 mars
Bryssel
Britta Lejon
Demokrati- och

Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden -

förvaltningsminister

Diskussion om frågor rörande konsumentpolitik

20 mars
Bryssel
Hans
Kabinettssekreterare

Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam

Dahlgren

säkerhet och försvarspolitik – Återrapportering från Allmänna

rådet

20 mars
Bryssel
Maj-Inger
Bistånds- och migrationsminister

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Klingvall

och inrikes frågor – Diskussion om frågor rörande rättsliga och

inrikes frågor

20 mars
Bryssel
Kristina
Statssekreterare,

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Rennerstedt
Justitiedepartementet

och inrikes frågor – Diskussion om frågor rörande rättsliga och

inrikes frågor

30 mars
Bryssel
Anna Lindh
Utrikesminister

Utskottet för konstitutionella frågor – Nicefördraget och

Europeiska unionens framtid – Möte med medlemsstaternas

och kandidatländernas nationella parlament. Nicefördraget och

Europeiska unionens framtid

10 april
Bryssel
Hans
Kabinettssekreterare

Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam

Dahlgren

säkerhet och försvarspolitik – Återrapportering från Allmänna

rådet

15 maj
Strasbourg
Hans
Kabinettssekreterare

Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam

Dahlgren

säkerhet och försvarspolitik – Återrapportering från Allmänna

54

Skr. 2001/02:105

rådet

12 juni
Strasbourg
Björn von
Försvarsminister

Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam

Sydow

säkerhet och försvarspolitik – Återrapportering till utskottet

19 juni
Bryssel
Thomas
Justitieminister

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Bodström

och inrikes frågor – Återrapportering från Rådet för rättsliga

och inrikes frågor

19 juni
Bryssel
Maj-Inger
Bistånds- och migrationsminister

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Klingvall

och inrikes frågor – Återrapportering från Rådet för rättsliga

och inrikes frågor

19 juni
Bryssel
Bosse
Finansminister

Utskottet för ekonomi och valutafrågor – Återrapportering till

Ringholm

utskottet

19 juni
Bryssel
Lars Rekke
Statssekreterare,

Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och

Näringsdepartementet

energi – Återrapportering till utskottet

20 juni
Bryssel
Leif Pagrotsky
Handelsminister

Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden –

Återrapportering till utskottet

20 juni
Bryssel
Leif Pagrotsky
Handelsminister

Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och

energi – Återrapportering till utskottet

20 juni
Bryssel
Mona Sahlin
Statsråd i

Utskottet för sysselsättning och socialfrågor och Utskottet för

Näringsdepartementet

ekonomi och valutafrågor – Återrapportering till utskottet

20 juni
Bryssel
Ingela Thalén
Socialförsäkringsminister

Utskottet för sysselsättning och socialfrågor och Utskottet för

ekonomi och valutafrågor – Återrapportering till utskottet

20 juni
Bryssel
Margareta
Jordbruksminister och

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling –

Winberg
jämställdhetsminister

Diskussion om frågor rörande jordbruk – Offentlig utfrågning

om Kvalitetsproduktion: Den nya utmaningen för CAP

55

Skr. 2001/02:105

20 juni
Bryssel
Margareta
Jordbruksminister och

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor –

Winberg
jämställdhetsminister

Återrapportering till utskottet

21 juni
Bryssel
Sven-Eric
Statssekreterare, UD

Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden – Möte

Söder

med ordförande för motsvarande utskott i kandidatländerna.

Diskussion om utvidgningens utmaningar för rättsliga frågor

och den inre marknaden

26 juni
Bryssel
Marita
Kulturminister

Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media och

Ulvskog

idrott – Återrapportering till utskottet

9 juli
Bryssel
Margareta
Jordbruksminister och

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling –

Winberg
jämställdhetsminister

Diskussion om frågor rörande jordbruk – Återrapportering till

utskottet

11 juli
Bryssel
Gun-Britt
Statssekreterare, UD

Utskottet för utveckling och samarbete – Rapportering om

Andersson

utskott

56

Skr. 2001/02:105

Bilaga 3 Officiellt kalendarium över möten i Sverige under ordförandeskapet i EU första halvåret 2001

Kommissionens besök
2001-01-09
2001-01-09 Stockholm
Statsrådsberedningen

Utrikespolitiska kommittén
2001-01-11
2001-01-12 Nacka
Utrikesdepartementet

Rådsarbetsgruppen för transporter
2001-01-17
2001-01-19 Tällberg
Näringsdepartementet

Jämställdhets- och socialförsäkrings-
2001-01-21
2001-01-23 Norrköping
Näringsdepartementet/

ministrarnas informella ministermöte

Socialdepartementet

Work Life 2000
2001-01-22
2001-01-24 Malmö
Näringsdepartementet

Generaldirektörer/chefer för
2001-01-23
2001-01-26 Kiruna
Jordbruksdepartementet

veterinärmyndigheterna

Rådsarbetsgruppen för kulturfrågor
2001-01-30
2001-02-01 Jokkmokk
Kulturdepartementet

Workshop om klimatförändringar
2001-02-05
2001-02-07 Norrköping
Miljödepartementet

Informellt ministermöte för rättsliga och
2001-02-08
2001-02-09 Stockholm
Justitiedepartementet/

inrikes frågor

Utrikesdepartementet

Möte om barn och unga i det nya
2001-02-12
2001-02-13 Stockholm
Kulturdepartementet

medielandskapet

Telekommunikations- och arbets-
2001-02-15
2001-02-17 Luleå
Näringsdepartementet

marknadsministrarnas informella

ministermöte

WHO:s europeiska ministerkonferens om
2001-02-19
2001-02-21 Stockholm
Socialdepartementet

unga och alkohol

Öppningskonferens för Europeiska
2001-02-19
2001-02-20 Lund
Utbildningsdepartementet

språkåret 2001

Mot en kunskapsbaserad strategi för att
2001-02-21
2001-02-23 Sundsvall
Justitiedepartementet

förebygga brott - seminarieuppföljning av

Tammerforsmötet

Utbildnings- och forskningsministrarnas
2001-03-01
2001-03-03 Uppsala
Utbildningsdepartementet

informella ministermöte

Seminarium om barnrättsperspektivet i
2001-03-01
2001-03-02 Norrköping
Utrikesdepartementet

flykting- och biståndspolitiken: Barn i krig

och på flykt

Budgettrilog
2001-03-05
2001-03-06 Stockholm
Finansdepartementet

Tvärvetenskaplig konferens om
2001-03-14
2001-03-16 Uppsala
Jordbruksdepartementet

livsmedelskedjan

Möte med chefstjänstemän inom hälso-
2001-03-15
2001-03-16 Stockholm
Socialdepartementet

och sjukvården

Möte om ungdomars situation
2001-03-16
2001-03-18 Umeå
Justitiedepartementet

Möte om män och jämställdhet
2001-03-16
2001-03-16 Örebro
Näringsdepartementet

Småföretagskonferens
2001-03-19
2001-03-20 Växjö
Näringsdepartementet

Extra möte med Europeiska rådet
2001-03-23
2001-03-24 Stockholm
Statsrådsberedningen

Miljöministrarnas informella ministermöte
2001-03-30
2001-04-01 Kiruna
Miljödepartementet

Villkor för konstnärligt skapande i Europa
2001-03-30
2001-04-01 Visby
Kulturdepartementet

Möte om den kommunala och regionala
2001-04-02
2001-04-03 Ronneby
Justitiedepartementet/

nivåns roll i förmedlemsskapsarbetet

Utrikesdepartementet

Seminarium om konfliktförebyggande i EU
2001-04-02
2001-04-03 Simrishamn
Utrikesdepartementet

57

Skr. 2001/02:105

Möte om kvalitet i utbildningssystemet
2001-04-02
2001-04-04 Karlstad
Utbildningsdepartementet

Högnivågruppen om hälsofrågor
2001-04-03
2001-04-04 Eskilstuna
Socialdepartementet

Seminarium om kemikalier i varor och
2001-04-05
2001-04-06 Falkenberg
Miljödepartementet

deras effekter på hälsa och miljö

Utbildningschefer för internutbildning i
2001-04-05
2001-04-06 Stockholm
Regeringskansliets

statsförvaltningen i EU-länderna

Förvaltningsavdelning

Jordbruksministrarnas informella
2001-04-08
2001-04-10 Östersund
Jordbruksdepartementet

ministermöte

Särskilda jordbrukskommittén
2001-04-08
2001-04-10 Östersund
Jordbruksdepartementet

Konferens om samverkan mellan akademi
2001-04-17
2001-04-18 Karlskrona
Utbildningsdepartementet

och näringsliv

Seminarium om europeisk krishantering
2001-04-18
2001-04-19 Ystad
Försvarsdepartementet/

Utrikesdepartementet

Högnivåmöte för idrottsansvariga direktörer
2001-04-18
2001-04-20 Solna
Kulturdepartementet

samt utvidgat expertmöte om

dopningsansvaret

Finansministrarnas informella ministermöte
2001-04-20
2001-04-22 Malmö
Finansdepartementet

Möte med generaldirektörer inom
2001-04-21
2001-04-24 Växjö
Utbildningsdepartementet

yrkesutbildning

Konferens om varumärkesförfalskning och
2001-04-23
2001-04-24 Stockholm
Justitiedepartementet/

piratkopiering

Utrikesdepartementet

Handelskommittén (133-kommittén-titulär)
2001-04-25
2001-04-25 Visby
Utrikesdepartementet

Möte med ASEM-ländernas polchefer
2001-04-25
2001-04-27 Nacka
Utrikesdepartementet

Expertmöte om ett tillgängligt Europa för
2001-04-25
2001-04-26 Linköping
Socialdepartementet

medborgare med funktionshinder

Arbetsmarknadspolitiska EU-
2001-04-25
2001-04-27 Lidingö
Näringsdepartementet

korrespondenter (MISEP)

Inremarknads- och konsumentministrarnas
2001-04-26
2001-04-28 Lund
Utrikesdepartementet

informella ministermöte om

Justitiedepartementet

konsumentfrågor

Budgetkommittén
2001-05-02
2001-05-04 Stockholm
Finansdepartementet

Artikel 36-kommittén
2001-05-03
2001-05-04 Visby
Justitiedepartementet

Utrikesministrarnas informella ministermöte
2001-05-05
2001-05-06 Nyköping
Utrikesdepartementet

Möte med arbetsgruppen för
2001-05-06
2001-05-08 Halmstad
Utbildningsdepartementet

generaldirektörer inom högre utbildning

Strategiska kommittén för invandring,
2001-05-07
2001-05-08 Visby
Utrikesdepartementet

gränser och asyl

Utbildningskommittén
2001-05-07
2001-05-08 Mariefred
Utbildningsdepartementet

Konferens om miljöforskningens betydelse
2001-05-09
2001-05-11 Stockholm
Miljödepartementet

för miljöpolitiken

"Urban Futures" - Möte om storstad och
2001-05-10
2001-05-12 Södertälje
Näringsdepartementet

integration

Generaldirektörerna för fiskerifrågor
2001-05-14
2001-05-16 Lidköping
Jordbruksdepartementet

Handelskommittén för textilfrågor (133-
2001-05-16
2001-05-18 Borås
Utrikesdepartementet

kommittén-textil)

Coreper I – Medlemsstaternas biträdande
2001-05-16
2001-05-20 Mälardalen/
Utrikesdepartementet

ständiga representanter vid EU

Stockholm

Rådsarbetsgruppen för forskning och
2001-05-16
2001-05-18 Västerås
Utbildningsdepartementet

atomgruppen

58

Skr. 2001/02:105

Expertmöte om jämställdhet
2001-05-16
2001-05-16 Sigtuna
Näringsdepartementet

Informellt möte mellan höga verkschefer
2001-05-17
2001-05-18 Uppsala
Justitiedepartementet

ansvariga för förvaltningspolitiska frågor

Möte om informationssystem för
2001-05-17
2001-05-20 Kalmar
Socialdepartementet

socialförsäkringar - MISSOC

Kulturministrarnas informella ministermöte
2001-05-20
2001-05-22 Falun/
Kulturdepartementet

Tällberg

Yrkesinspektörskommitténs möte
2001-05-21
2001-05-23 Solna
Näringsdepartementet

Rådsarbetsgruppen för Tullunionen
2001-05-22
2001-05-23 Luleå
Finansdepartementet/

(Tullagstiftning och policy)

Utrikesdepartementet

Ungdomskonferens om hållbar utveckling
2001-05-23
2001-05-27 Borgholm
Miljödepartementet

med NGOs

Rådgivande kommittén till kommissionen
2001-05-30
2001-06-02 Visby
Utbildningsdepartementet

och rådet i forskning och teknikfrågor

(CREST)

Jordbruksdirektörskonferensen
2001-05-30
2001-06-01 Jönköping
Jordbruksdepartementet

Sysselsättningskommitténs möte
2001-05-30
2001-06-01 Helsingborg
Näringsdepartementet

Högnivåkonferens/möte på
2001-06-06
2001-06-07 Trollhättan
Näringsdepartementet

tjänstemannanivå - Ny teknik för en säker

och miljöanpassad vägtrafik

Rådsarbetsgruppen för kol och stål
2001-06-06
2001-06-08 Oxelösund
Näringsdepartementet

Möte med arbetsmarknadsmyndigheter
2001-06-07
2001-06-08 Bro
Näringsdepartementet

EG-rättslig konferens
2001-06-10
2001-06-12 Stockholm
Justitiedepartementet

Konferens om bioteknikens och
2001-06-11
2001-06-12 Umeå
Utbildningsdepartementet

biomedicinens etiska aspekter

EU-USA
2001-06-14
2001-06-14 Göteborg
Statsrådsberedningen

Europeiska rådets möte
2001-06-15
2001-06-16 Göteborg
Statsrådsberedningen

Möte med nätverket för införande och
2001-06-18
2001-06-20 Falun
Miljödepartementet

genomdrivande av EUs gemensamma

miljölagstiftning (IMPEL)

Informell konsultation på hög
2001-06-20
2001-06-21 Kramfors
Utrikesdepartementet

tjänstemannanivå om globalisering och

utvecklingssamarbete

EU-Kanada
2001-06-21
2001-06-21 Stockholm
Statsrådsberedningen

Coreper II - Medlemsstaternas ständiga
2001-06-28
2001-06-30 Stockholm
Utrikesdepartementet

representanter vid EU

59

Skr. 2001/02:105

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 2001

Närvarande:statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Winberg,

Lindh, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström,

Karlsson, Sommestad

Föredragande: statsrådet Lindh

_____________________________

Regeringen beslutar skrivelse 2001/2002:105 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens ministerråd första halvåret 2001.

60