Prop. 2001/02:141

Regeringens skrivelse

2001/02:141

Redogörelse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar

Skr.

2001/02:141

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 14 mars 2002

Göran Persson

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslutade den 31 maj 2000 att affärsverket Statens järnvägar skulle

ombildas till aktiebolag (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr.

1999/2000:238). I skrivelsen lämnas en redogörelse över bolagiseringen av

affärsverket Statens järnvägar och för hur bolagiseringen genomförts samt

viktiga frågeställningar som behandlats i samband med genomförandet.

Innehållsförteckning

1 Ärendet 3

2 Tidigare organisation och verksamhet inom Statens järnvägar 3

3 Ny struktur 4

3.1 Konkurrensneutralitet 4

3.2 Fokusering på kärnverksamheten 5

3.3 Genomlysning 5

3.4 Möjligheter till god framtida styrning och kontroll av verksamheten

5

3.5 Sammanfattning 5

4 Genomförande av bolagiseringen 6

4.1 Värderingar 6

4.2 Kapitalstruktur 7

4.3 Särskilda frågeställningar - tillhandahållande av stationstjänster

7

4.4 Viktiga händelser under verksamhetsåret 2001 8

4.4.1 SJ AB 8

4.4.2 AB Swedcarrier 8

5 Affärsverket under avveckling 9

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2002 11

1

Ärendet

Regeringen har i prop. 1999/2000:78 redogjort för bakgrunden till att

affärsverksformen inte längre framstår som ändamålsenlig för Statens järnvägars

konkurrensutsatta verksamhet.

Den svenska, nordiska och även den europeiska järnvägstransportmarknaden

genomgår för närvarande en strukturförändring vilket innebär att konkurrensen

mellan företag och mellan olika transportslag ökar. Regeringen anser det viktigt

att Statens järnvägar skall kunna anpassa såväl struktur som arbetsmetoder till

de förändrade förutsättningarna. Den tidigare strukturen för Statens järnvägar,

med en blandning av affärsverk och bolag, har av regeringen och av riksdagen

bedömts som mindre ändamålsenlig. En ombildning av affärsverket Statens

järnvägar till aktiebolag har syftat till att skapa enheter och verksamheter

som, genom att verka under samma förutsättningar som övriga konkurrenter på

marknaden, bättre skall kunna tillgodose kundernas krav på service, ge koncernen

enhetligare juridisk struktur, underlätta effektivisering och rationalisering

av företagets verksamhet samt möjliggöra en anpassning av verksamheten till den

fortgående internationaliseringen inom transportmarknaden.

Målet med bolagiseringen har varit att skapa effektiva och lönsamma

järnvägsföretag som kan konkurrera på samma villkor som övriga intressenter på

marknaden och som kan garantera kunderna en bra och prisvärd service inom

järnvägstransportområdet samtidigt som man kan ge en affärsmässig avkastning på

det kapital som ägaren tillskjutit. För att uppnå detta har regeringen ansett

att det i samband med bolagiseringen krävs att de nya bolagen ökar fokuseringen

på sin kärnverksamhet. Sådan verksamhet som inte bidragit till att affärsmässigt

utveckla kärnverksamheten och varit i behov av externa utvecklingspartner har

därför ansetts lämplig för försäljning till andra intressenter. En ytterligare

förutsättning inför bolagiseringen har varit att samtliga aktier i bolag i vilka

Statens järnvägars kärnverksamhet bedrivs skall ägas av staten.

Riksdagen godkände den 31 maj 2000 (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11,

rskr. 1999/2000:238) att verksamheten vid affärsverket Statens järnvägar skulle

överföras till aktiebolag och regeringen bemyndigades att genomföra denna

ombildning.

2 Tidigare organisation och verksamhet inom Statens järnvägar

Affärsverkskoncernen Statens järnvägar bestod före bolagiseringen av ett

affärsverk och ett antal bolag. Bolagen ingick i Swedcarrierkoncernen. AB

Swedcarrier var ett av affärsverket helägt bolag.

Statens järnvägars verksamhet var organiserad i sex sektorer: Resor, Cargo

Group, Fastigheter, Teknik, Data och Terminalproduktion.

Affärsverkskoncernen omsatte vid utgången av år 2000 drygt 12,7 miljarder kr

exklusive jämförelsestörande poster och hade ca 11 700 anställda. Det redovisade

egna kapitalet uppgick vid halvårsskiftet 2000 till drygt 1,6 miljarder kr,

vilket innebar att affärsverket redovisade en soliditet om ca 9 %.

3 Ny struktur

Bolagiseringen av Statens järnvägar (SJ) har skett genom att staten till tre

separata koncerner, vilkas aktier ägs till 100 % direkt av staten genom en rad

transaktioner har överlåtit huvuddelen av den egendom och den verksamhet som

tidigare har förvaltats av affärsverket. De tre moderbolagen i de nya

koncernerna är SJ AB (f.d. SJ Resor), som ansvarar för persontrafiken, Green

Cargo AB (f.d. SJ Cargo Group), som ansvarar för godstrafiken och AB

Swedcarrier, ett holdingbolag. I Swedcarrier ansvarar dotterbolaget Jernhusen AB

(f.d. SJ Fastigheter) för fastighetsförvaltning, EuroMaint AB (f.d. SJ Teknik)

för underhållsverksamhet, TraffiCare AB (f.d. SJ Terminalproduktion) för

klargöring av tåg samt Unigrid AB (f.d. SJ Data) för IT-lösningar och IT-drift.

I Swedcarrierkoncernen finns även dotterbolaget SweMaint och intressebolaget

Nordwaggon. Överlåtelserna från affärsverket påbörjades vid årsskiftet 2000/2001

och slutfördes under våren 2001. Bolagen förvaltas av Regeringskansliet genom

Näringsdepartementet.

Den legala struktur som bildades efter bolagiseringen framgår nedan.

Vid utformningen av den framtida strukturen för de nya bolagen har regeringen

utgått från nedanstående förutsättningar.

3.1 Konkurrensneutralitet

Avregleringen på såväl person- som godstransportsidan har lett till fler aktörer

och större konkurrens, vilket har medverkat till ett bredare utbud och pressade

priser. Samtidigt har kraven ökat från de nya operatörerna om att

järnvägsgemensamma tjänster skall tillhandahållas på ett för sektorn

konkurrensneutralt sätt. De järnvägsgemensamma tjänsterna tillhandahålls av

EuroMaint (underhållsverksamhet), TraffiCare (terminalservice) och Jernhusen

(stationsförvaltning). Vid bolagiseringen av verksamheten i Statens järnvägar

var det därför naturligt att skilja ansvaret för dessa områden från deras

största kunder SJ och Green Cargo. Genom denna åtgärd skapas bättre

förutsättningar för att samtliga konkurrenter på marknaden skall få tillgång

till de järnvägsgemensamma tjänsterna på lika villkor.

3.2 Fokusering på kärnverksamheten

Riksdagen har vid ett antal tillfällen sedan delningen mellan Statens järnvägar

och Banverket år 1988 slagit fast att en förutsättning för ett framtida

förbättrat resultat - innefattande bättre service och kvalitet - i affärsverket

Statens järnvägar är att företaget i ökad omfattning koncentrerar sig på

kärnverksamheten. Denna utgörs av järnvägstrafik med en affärsmässig utveckling

och sådana delar som inte utvecklar kärnverksamheten skall identifieras och

avyttras. I enlighet med detta samt för att tydliggöra konkurrensneutraliteten

har i samband med bolagiseringen inriktningen varit att delar av den verksamhet

som förts över till AB Swedcarrier bör säljas till andra intressenter.

3.3 Genomlysning

För att underlätta insynen i verksamheten samt jämförelser mellan de statliga

företagen och övriga företag i branschen har en omstrukturering av Statens

järnvägar så långt som möjligt haft till syfte att öka genomlysningen i de nya

bolagen. Anledningarna till detta har varit flera. Dels för att undanröja

eventuella misstankar från såväl konkurrenter som EU om korssubventioneringar

och underprissättningar som skulle kunna anses som statsstöd. Dels för att inför

alla externa intressenter (medborgare, konkurrenter, banker, etc.) redovisa

verksamheten i de statliga företagen enligt samma principer som gäller för

övriga på marknaden.

3.4 Möjligheter till god framtida styrning och kontroll av verksamheten

En förutsättning för bolagiseringen har varit att kärnverksamheten skall ägas

till 100 % av staten. Den verksamhet som i samband med och efter bolagiseringen

skiljs av och säljs till andra intressenter måste hanteras så effektivt som

möjligt för att staten vid en försäljning skall få ut ett bra värde samt för att

ge de sålda bolagen bästa möjliga fortsättningar i nya ägares händer.

3.5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis har regeringen bedömt att den valda strukturen ger följande

fördelar:

* Samtliga nya enheter kan koncentrera sig på sin huvudverksamhet, vilket ökar

förutsättningarna för att verksamheten bedrivs effektivare och att kvalitén

därmed kan öka.

* Genomlysningen ökar vilket tillgodoser medborgarnas och övrigas krav på insyn

i de statliga bolagen och undanröjer misstankar från konkurrenter och EU om

korssubventionering och underprissättning som skulle kunna anses som statsstöd.

* Konkurrensneutraliteten stärks genom att de stödjande verksamheterna skiljs

från sina största kunder SJ och Green Cargo för att därigenom kunna betjäna

samtliga kunder på likartat sätt.

* Trycket på snabb renodling och effektivisering i samtliga verksamheter ökar,

vilket förväntas leda till bättre kvalitet och ökad service för kunderna.

Bolagens verksamhet kommer att rapporteras och utvärderas i den

verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande som årligen avlämnas av

regeringen till riksdagen.

4 Genomförande av bolagiseringen

4.1 Värderingar

Alla transaktioner som skett i samband med bolagiseringen av Statens järnvägar

har genomförts till marknadsvärde, i stället för till bokfört värde, för att

bättre spegla det verkliga värdet på tillgångarna och därmed ge de nya

koncernerna initialt acceptabla balansräkningar. Detta innebär att samtliga

ingående verksamheter har värderats och därefter överförts från staten till de

nybildade bolagen till beräknade marknadsvärden.

Nedan redovisas skillnaden mellan tillgångarnas bokförda värden och bedömda

marknadsvärden vid årsskiftet 2000/2001.

Verksamhet Skillnad marknadsvärde och bokfört värde

SJ AB 400 miljoner kr

Green Cargo AB 0 miljoner kr

Jernhusen AB 1 550 miljoner kr

Euromaint AB 150 miljoner kr

Unigrid AB 50 miljoner kr

TraffiCare AB 6 miljoner kr

För Jernhusens del har övervärdet från värderingen använts för uppskrivning av

fastighetsbeståndet. För övriga bolags del har övervärdet i huvudsak hänförts

till balansposten goodwill.

4.2 Kapitalstruktur

En grundläggande förutsättning inför bolagiseringen av affärsverket var att

denna skulle genomföras utan kapitaltillskott från staten. Det kapital som

tilldelades de nybildade bolagen var således likvärdigt med det tillgängliga

egna kapitalet i Statens järnvägar.

De nybildade bolagen tilldelades, efter vissa initiala transaktioner under våren

2001, ett eget kapital om ca:

SJ AB 1 750 miljoner kr

Green Cargo AB 900 miljoner kr

Jernhusen AB 1 170 miljoner kr

Unigrid AB 40 miljoner kr

EuroMaint AB 150 miljoner kr

TraffiCare AB 50 miljoner kr

Summa eget kapital 4 060 miljoner kr

För kärnverksamheterna i form av SJ, Green Cargo och Jernhusen innebar detta att

bolagen redovisade en initial soliditet om 18 %, 21 % respektive 17 %.

4.3 Särskilda frågeställningar - tillhandahållande av stationstjänster

Under ett flertal år före bolagiseringen pågick en renodling inom

affärsverkskoncernen. Detta har bl.a. inneburit att samtliga fastigheter

organisatoriskt har lyfts över från andra verksamheter inom affärsverket till SJ

Fastigheter. Avsikten har varit att skapa förutsättningar för att

konkurrensneutralt kunna tillhandahålla lokaler till samtliga intressenter,

såväl publika som kommersiella. Dessutom har Riksantikvarieämbetet gjort en

kulturhistorisk värdering av fastighetsbeståndet och redovisat förslag till

vilka fastigheter som skall skyddas som byggnadsminnen före överlåtelse till

Jernhusen eller annan fastighetsägare.

Enligt regeringens bedömning i prop. 1999/2000:78 måste gemensamma funktioner,

huvudsakligen stationer, betraktas som nyckelfunktioner i järnvägssystemet.

Bakgrunden är att stationer och terminaler, i vart fall delar av dessa, används

för ändamål som är direkt relaterade till järnvägstrafiken, som t.ex.

vänthallar. Regeringen bedömer att det är ytterst väsentligt att sådana utrymmen

även efter bolagiseringen av Statens järnvägar och ombildningen av SJ

Fastigheter till Jernhusen AB garanteras för detta ändamål och att detta kan ske

på ett konkurrensneutralt sätt gentemot alla operatörer. Regeringen anser

vidare att detta dock inte skall få hindra en kommersiell utveckling av

fastigheterna genom att utrymmen som inte är direkt relaterade till

järnvägstrafiken kan användas för andra verksamheter.

Huvudintressenterna när det gäller gemensamma funktioner är tågtrafikens

operatörer, Rikstrafiken, upphandlande länshuvudmän, huvudmän och operatörer för

regional och lokal busstrafik samt express- och veckoslutsbussar i den

utsträckning dessa använder stationerna som bytespunkter. Tillgång till

stationernas gemensamma funktioner är i många fall en förutsättning för att

operatörerna/trafikhuvudmännen skall kunna bedriva tågtrafiken. För

stationshållaren är det viktigt att avtalsförhållandena är långsiktiga med

hänsyn till fastighetsinvesteringarnas karaktär.

I stationsbyggnaderna behöver operatörerna, oavsett det framtida ägandet av

själva fastigheten, bli tillförsäkrade:

- Fortsatt tillgång till nödvändiga utrymmen och områden

- Förutsägbar och rimlig avgifts- och kostnadsutveckling

- Påverkbar och kontrollerbar servicenivå inom de definierade områdena

Frågor om omfattning, standard och kostnader för daglig drift och skötsel samt

utveckling av de gemensamma funktionerna hanteras för närvarande i regionala

stationsråd där såväl anläggningsägare och operatörer är representerade.

Det nybildade fastighetsbolaget Jernhusen AB har en betydelsefull roll vad avser

gemensamma funktioner för passagerare och operatörer i de stationer som förts

över till bolaget. Mot denna bakgrund finns det behov av att säkerställa den

framtida tillgången till järnvägsfastigheterna för rese-/transportmarknadens

samtliga aktörer enligt vad som redovisats ovan. Jernhusen har i enlighet med

vad som redovisats i prop. 1999/2000:78 ett ansvar för att lösa denna fråga på

ett sätt som accepteras av övriga aktörer och som tillgodoser regeringens krav

på tillgänglighet.

4.4 Viktiga händelser under verksamhetsåret 2001

4.4.1 SJ AB

Under det första räkenskapsåret har behov av förändringar identifierats avseende

värdet på den verksamhet som övertagits från affärsverket Statens järnvägar.

Detta har inneburit att förvärvsbalansräkningen i SJ AB omvärderats.

Omvärderingen avser förluster i trafikavtal och utrangering av visst rullande

material. Dessa förluster och utrangeringar fanns redan vid

överlåtelsetidpunkten från staten, men till följd av förbättrad ekonomisk

kontroll i verksamheten efter bolagiseringen har dessa identifierats först i

efterhand. Genom ökade avsättningar för förlustavtal och utrangering av rullande

material samt på grund av ändrade redovisningsprinciper har det ingående

kapitalet i balansräkningen minskat med 857 miljoner kr. Då SJ AB redovisade en

förlust om 49 miljoner kr för år 2001 har det egna kapitalet i bolaget uppgått

till 844 miljoner kr vid årets slut, vilket har inneburit att bolaget vid

utgången av år 2001 redovisat en soliditet om ca 9 %.

4.4.2 AB Swedcarrier

Swedcarrier sålde i juli 2001 bolaget Unigrid (f.d. SJ Data) till Cap Gemini

Ernst & Young, som tillsammans med norska EDB Teamco kommer att vidareutveckla

verksamheten. Köpeskillingen för aktierna i Unigrid uppgick till 218 miljoner

kr. Swedcarrier har genom denna affär funnit en köpare som satsar kraftfullt på

rese- och transportmarknaden och som dessutom är etablerad i branschen och har

många ytterligare kundkontakter. Med dessa nya ägare bedömer regeringen att

verksamheten kan fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt.

Swedcarrier sålde vidare i augusti 2001 bolaget TraffiCare (f.d. SJ

Terminalproduktion) till ISS Sverige AB. Förvärvet av TraffiCare har varit i

linje med ISS ambition att bredda serviceutbudet och erbjuda kunderna ett

komplett utbud av tjänster. ISS har precis som TraffiCare service som

kärnverksamhet och har lång erfarenhet av ledarskap och entreprenörskap.

Köpeskillingen för aktierna i TraffiCare uppgick till 115 miljoner svenska

kronor.

5 Affärsverket under avveckling

I samband med bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar har det av

formella och ekonomiska skäl inte varit möjligt eller ansetts lämpligt att föra

över all egendom och personal och alla administrativa uppgifter till de

nybildade bolagen. Skälen till detta har varit flera. När det gäller

fastigheterna så är vissa fastigheter av sådan karaktär att regeringen anser att

dessa skall kvarstanna i statlig ägo. I fråga om leasingavtalen är staten den

som tecknat och garanterat avtalen, vilket gör dem svåra att omedelbart överföra

till bolagen. När det gäller personalen finns anställda med s.k.

konstitutorialanställning, livstidsanställning, i staten. De åtaganden som

hanteras av affärsverket under en övergångsperiod har därmed främst samband med

fastighetsförvaltningen (inklusive vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader i

avvaktan på byggnadsminnesbeslut), hanteringen av vissa personalkategorier,

miljöåtaganden och tvister samt med de leasing- och leaseholdåtaganden som fanns

i affärsverket vid tidpunkten för bolagiseringen.

De leasingkontrakt som tills vidare ligger kvar inom affärsverket uppgick vid

bolagiseringen till ca 7 miljarder kr. Det är således affärsverket som är

avtalspart mot de externa finansiärerna. Alla avtal har därefter i allt

väsentligt "speglats" i underuthyrningsavtal mot de nya bolagen SJ och Green

Cargo. Med spegling menas att alla betalningstidpunkter och räntevillkor i de

externa avtalen är identiska i de nytecknade underuthyrningsavtalen. Genom att

spegla avtalen flyttas risken till operatörerna och affärsverket agerar endast

som mellanhand mot den externa finansieringen. Affärsverket har inte några

ränterisker.

Under år 2001 påbörjades ett arbete inom Näringsdepartementet med fokus på att

så långt möjligt avveckla affärsverket och föra över eventuella utestående

åtaganden till andra huvudmän. I samband därmed utreder staten vilka av statens

betalningsförpliktelser för leasing- och leaseholdåtaganden som kan överföras

till respektive bolag och kompletteras med statliga garantier i enlighet med den

statliga garantimodellen. Avsikten är att en avvecklingsplan för affärsverket

skall vara fastlagd och beslutad vid utgången av år 2002. I den mån avvecklingen

kräver riksdagens ställningstaganden i vissa frågor kommer regeringen att

återkomma till dessa.

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2002

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,

Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,

Engqvist, Rosengren, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström, Karlsson, Sommestad

Föredragande: Björn Rosengren

Regeringen beslutar Regeringens skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för

bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar

Skr. 2001/02:141

10

1

11

11