Prop. 2002/03:101D1

Bilaga 1

Ordlista

Bilaga 1

Ordlista

Innehållsförteckning

Ordlista 5

Ordlista

Anläggningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Således är det

avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om

tillgången skall klassificeras som anläggningstillgång eller ej. Med

stadigvarande avses, vad gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens

ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år.

Anskaffningsvärde

Utgiften för en tillgångs förvärv eller tillverkning. Anskaffningsvärdet skall

inkludera samtliga kostnader för att bringa tillgången på plats och i skick för

att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anslag

Utgiftspost på statsbudgeten som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens

anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under

vissa villkor använda medlen till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget

anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel

till myndigheter. Anslag kan underindelas i anslagsposter och delposter.

Anslagsbehållningar

De totalt tilldelade medlen på reservations- och ramanslag som inte utnyttjas

under aktuellt budgetår, bildar den utgående anslagsbehållningen sedan hänsyn

tagits till eventuell begränsning i möjligheten att anslagsspara. Totalt

tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för

ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående

anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels

genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom medgivna

överskridanden eller indragningar enligt regeringsbeslut.

Anslagskredit

Anslagskredit förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.

Anslagssparande

Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till

kommande budgetår. Se vidare ramanslag.

Anslagstyp

Det förekommer tre typer av anslag i statsbudgeten. Se vidare anslag, ramanslag,

reservationsanslag respektive obetecknat anslag.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det

inte är troligt att de kommer regleras, eller på grund av att deras storlek inte

kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga

förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej.

Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen i balansräkningen, dvs. de tas inte

med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman.

Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

Med att en förmån är antastbar avses att rätten till den är förenad med ett

villkor.

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt motprestation.

Avräkning med statsverket

En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska

relationer som myndigheterna har med statsverket. Posten utgör ett saldo mellan

hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive

statsverkets checkräkning.

Avräkning mot statsbudgeten

Myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar, dvs. hur mycket

utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive hur mycket inkomster

de har redovisat mot inkomsttitel.

Avräkning mot statsverkets checkräkning

Myndigheternas betalningar från/till statsverkets checkräkning, dvs. hur mycket

medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statsverkets

checkräkning.

Avsättning

Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är ovissa till belopp

och/eller till den tidpunkt då de skall infrias. Detta till skillnad från poster

som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp

som tidpunkt för infriande.

Balansomslutning

Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor

är lika stora.

Balansräkning

Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska

ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

Beredskapstillgång

Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för

civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. livsmedel, läkemedel och

räddningsutrustning.

Bidrag

Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. I statlig

redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transfereringar.

Bokföringsmässiga grunder

Princip som innebär att inkomster och utgifter periodiseras till det

räkenskapsår dit de hör. Avgörande är när prestationen utförs eller när

resursförbrukning sker, inte när den regleras likvidmässigt.

Bokfört värde

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det

kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet.

Bruttobudgetering

Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras var för sig

även om samma ändamål avses. Motsatsen är nettobudgetering vilket innebär att

endast skillnaden mellan inkomster och utgifter budgeteras på statsbudgetens

inkomst- eller utgiftssida. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras

och redovisas brutto, är att det skall ge ökad transparens, dvs. en tydligare

bild av statens åtaganden och underlätta förståelsen av statsbudgeten.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Bruttonationalprodukten justerad för faktorinkomster, t.ex. löner, till och från

utlandet.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader

eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. ej kvittas mot

varandra. Motsatsen är nettoredovisning vilket innebär att endast skillnaden

mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra.

Bruttoskuld

De samlade skulderna i staten, kommunerna samt AP-fonderna, minskade med de

fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna i statsbudgeten.

Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den

treårsperiod som utgiftstaket omfattar, kan såväl den samhällsekonomiska

utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad

som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, högre pris- och

löneökningstakt och en lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av

beteendeförändringar. Utgiftstaket är nominellt och skall inte ändras till följd

av förändrade tillväxtförutsättningar vilket skapar behov av en marginal.

Budgetsaldo

Budgetsaldot är lika med statsbudgetens inkomster minus statsbudgetens utgifter

inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.

Budgetsaldot är, sedan 1997, per definition lika med statens lånebehov med

omvänt tecken, se även statens lånebehov.

Budgetunderskott

Ett negativt saldo i statsbudgeten, dvs. utgifterna är större än inkomsterna.

Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov.

Börsvärde

Det värde som ett aktiebolags aktier värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen.

CSA-avtal

CSA-avtal (Credit Support Annex) innebär att motparterna överför säkerheter i

form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare

skuldbytesavtal) ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår

kreditrisker, då den fasta räntan Riksgäldskontoret (RGK) mottar i ränteswappen

betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på

swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera

kreditrisker använder RGK SCA-avtal.

Dagslån

Lån från den ena dagen till den andra som tas på dagslånemarknaden, "pengar över

natten", för att täcka en tillfällig brist på pengar.

Derivatinstrument

Ett samlingsnamn för ett flertal olika instrument som bl.a. används i staten för

att minska upplåningskostnaderna. Exempel på derivatinstrument är optioner,

terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Eget kapital

Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en

balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna

kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för

vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget.

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndighetens

tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på

statens/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och

utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan

jämföras med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

Eliminering

En del av upprättandet av en koncernredovisning. I statens årsredovisning

innebär elimineringen att fordringar och skulder samt transaktioner mellan

myndigheter, försäkringskassor och affärsverk liksom därmed sammanhängande

orealiserade vinster tas bort, för att ge en rättvisande bild av "statens"

resultat och ekonomiska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Grupp av anläggningstillgångar som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och

obligationer där syftet med innehavet är varaktigt.

Finansieringsanalys

Dokument i årsredovisningen som visar hur "statens" likvida ställning på total

nivå, dvs. den s.k. nettoupplåningen, har förändrats under året, fördelat på

avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella

aktiviteter.

Fordringar

Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och

långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år.

Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Futures

Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. Termin är

ett instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en

tillgång.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning, t.ex. förskott, som bokförts under året, men som

avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet

bokförs som skuld i bokslutet för att intäktsbokföras kommande år när leverans

och fakturering sker.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande

år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis och i förskott. Sådana

utgifter bokförs som fordran i bokslutet för att kostnadsbokföras först nästa

år.

God redovisningssed

Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar,

övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger

uttryck för god redovisningssed i staten. En förutsättning för att ovanstående

beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är

generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa

punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En

sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande

redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna.

Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och

grundläggande redovisningsprinciper. Bokföringsskyldigheten inom staten skall

fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Immateriell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter

för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas

upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En

förutsättning för att få aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av

väsentligt värde för verksamheten under kommande år.

Inbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning

erhålls. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Indragning

Åtgärd enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, enligt vilken regeringen

får besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas, om detta är

motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella

eller andra skäl. Enligt 5 § samma lag får regeringen använda outnyttjade medel

på ett reservationsanslag längst tre år efter det att anslaget senast var

uppfört på statsbudgeten. Därefter dras anslagsbehållningen in. Ytterligare

regler om indragningar framgår av anslagsförordningen (1996:1189).

Inkomst

Typ av ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs

myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera

redovisningsperioder.

Inkomsttitel

Post på statsbudgetens inkomstsida där myndigheten redovisar inkomster som den

inte själv får disponera. Normalt rör det sig om sådana statsinkomster som inte

är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter

som helst.

Inleverans

Att mot inkomsttitel och/eller till statens checkräkning redovisa respektive

betala medel som inte får behållas av myndigheten. I statlig redovisning innebär

det vanligen inbetalning av överskott från verksamheten, offentligrättsliga

avgifter eller andra medel.

Interna mellanhavanden

Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder m.m.) inom t.ex. en koncern.

I årsredovisningen för staten transaktioner och andra poster mellan myndigheter

m.fl. ingående organisationer.

Intäkt

Inkomst hänförd till den tidsperiod under vilken inkomsten har upparbetats eller

blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Invärdering

Att i balansräkningen värdera och redovisa tillgångar och skulder som tidigare

inte tagits upp.

Termen används även i bemärkelsen att invärdera äldre garantier in i den nya

garantimodellen.

Kapitalandelsmetoden

En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten

konsolideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden.

Metoden innebär att andelarnas anskaffningsvärde ökas respektive minskas i samma

grad som intresseföretagets eget kapital ändras. Ökningen/minskningen redovisas

som en intäkt/kostnad i resultaträkningen hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig avräkning

Avräkningsprincip som innebär att avräkning mot statsbudgetens anslag och

inkomsttitlar görs vid betalningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på

statsbudgeten och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på

statsverkets checkräkning.

Anslag avräknas utgiftsmässigt, utom vad gäller transfereringsanslag. Detta kan

leda till kassamässiga korrigeringar mellan månader och år, om tidpunkten för

avräkning av anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag

kopplade till ett räntekonto, vilket de flesta förvaltningsanslagen är, uppstår

korrigeringen som skillnaden mellan anslagsbelastningen och utbetalning av medel

från SCR till myndigheternas räntekonton, som ligger under Riksgäldskontorets

checkräkning (RCR). Utbetalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot,

vilket redovisas helt kassamässigt mot statsbudgeten (Riksgäldskontorets

nettoutlåning) och inte ger upphov till någon kassamässig korrigering.

Vidare förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin

motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till

kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen

räknas fram residualt, men vissa delposter kan urskiljas och även

prognostiseras.

Konsolidering

Att upprätta en koncernredovisning. Koncernbalansräkning, koncernresultaträkning

och noter skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av

ställningen och resultatet hos de företag (i årsredovisningen för staten:

myndigheter m.m.), betraktade som en enhet, som omfattas av

koncernredovisningen. Konsolideringen innefattar att lägga samman de ingående

enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna.

Konvergenskrav

De krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje

etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som

startade 1/1 1999.

Kostnader

Värdet av de resurser som förbrukats, till skillnad från utgifter som avser

anskaffning av resurser. Kostnad brukar definieras som en periodiserad utgift.

Löptid

Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Rättighet att överskrida ett tilldelat anslag. Medgivet överskridande förekommer

i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.

Nettoförmögenhet

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större

än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet

motsvaras nettoförmögenheten av "eget kapital".

Nettoskuldsättning

Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande)

tillgångar inklusive likvida medel.

Obetecknat anslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Inte heller får

outnyttjade medel användas under kommande budgetår. Anslagstypen används främst

då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att

betalas ut, t.ex. för specificerade bidrag.

Omsättning

Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten

avses vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag),

försäljning, bidrag och andra intäkter.

Omsättningstillgång

Tillgång (i balansräkningen) som inte är anläggningstillgång, dvs. som inte är

avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.

Optoverksamhet

Infrastruktur för tele- och datakommunikation.

Periodavgränsningsposter

Skuld- eller fordringsposter som är nödvändiga för att åstadkomma en riktig

periodisering av utgifter och inkomster vid avslutningen av en

redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består

periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive

intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma

räkenskapsårets intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats

(kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Politikområde

En indelningsgrund för statens verksamhet i den statliga budgetprocessen.

Statens verksamhet delas f.n. in i 47 politikområden. Indelningen i

politikområden är verksamhetsorienterad. Till skillnad från

utgiftsområdesindelningen ingår även icke anslagsfinansierad verksamhet i

politikområdena.

Premieobligation

Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret), som utgör en

kombination av en obligation och en lott. Ränta betalas ut i form av vinster.

Primärt budgetsaldo

Statsbudgetens saldo exklusive statsskuldräntor.

Ramanslag

Anslagstyp som innebär att anslaget får överskridas, genom utnyttjande av

anslagskredit, och att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som

anslagssparande. Storleken på tillåten anslagskredit och anslagssparande är

begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomiska termer

Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga

resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att

resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och

konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de

statliga inrapporteringskoderna (S-koderna) och ligger till grund för t.ex.

upprättandet av nationalräkenskaperna.

Realränteobligation

En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret)

Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och skall förnyas

vid ett ofördelaktigt ränteläge.

Regressrätt

Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst skall

stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvudgäldenären utfå vad

han betalat.

Reservationsanslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas, men där outnyttjade

medel, utgående reservation, får föras över till nästa budgetår, s.k. ingående

reservation. Reservationen får användas högst två år efter det att anslaget

senast var uppfört på statsbudgeten. Regeringen har dispositionsrätt ytterligare

ett år. Om myndigheten behöver använda reservationen under ett tredje år måste

regeringens medgivande inhämtas.

Resultat före och efter skatt

Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att

skatt på eventuell vinst gjorts.

Resultaträkning

Dokument i årsredovisningen som i sammandrag visar räkenskapsårets samtliga

intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av

intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter

och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har förändrat

kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten kommer fram i posten "årets

över- eller underskott".

Räkenskapsår

Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader.

Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Räntabilitet på eget kapital

Ett företags avkastning på det kapital ägarna satsat.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar skall ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat

samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet

förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed

också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas

tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.

Rörelseresultat

Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn

tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner

och skatt.

Skuld

En befintlig förpliktelse som förväntas föranleda ett utflöde av resurser.

Skulderna visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till

sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som

redovisas som avsättningar.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Riksgäldskontoret (RGK) har under senare år finansierat huvuddelen av

upplåningen i utländsk valuta genom så kallade skuldbytesavtal.

Swapptransaktionerna innebär att RGK byter kronor mot utländsk valuta och under

swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i

utländsk valuta (kron/valutaswappar). Upplåning via swappmarknaden är

kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket

främjar likv-diteten i den svenska statspappersmarknaden.

Soliditet

Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den

del av företagets tillgångar som är finansierade med eget kapital, och således

inte motsvaras av skulder.

Statens lånebehov

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla

kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet kan

delas in i två komponenter. Det primära lånebehovet, dvs. nettot av alla in- och

utbetalningar kopplade till statsbudgeten, exklusive betalningar för räntor på

statsskulden, och räntor på statsskulden. Nettolånebehovet överensstämmer med

statsbudgetens saldo (fast med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en

kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i

statsbudgeten. Se kassamässig korrigering.

Staten måste även låna för att betala tillbaka gamla lån som löper ut. Summan av

nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov.

Statens nettoupplåning

Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten. I statens

nettoupplåning ingår statsskulden exklusive orealiserade valutakursförändringar

och statens övriga upplåning. Värdeförändringar ingår med andra ord inte i detta

begrepp.

Statliga affärsverk

Typ av myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större

ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. 2002 fanns fyra

affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät samt Statens

järnvägar (begränsad verksamhet sedan huvuddelen av SJ övergått i bolagsform).

Statliga bolag

I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de bolag där statens

ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen

regleras liksom privata aktiebolag av aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En

kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statlig sektor

I årsredovisningen för staten all den verksamhet som staten har väsentligt

inflytande över. Väsentligt inflytande har här definierats som att staten skall

ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna

definition bortfaller stiftelser, som är självägande. Med statlig sektor avses

statliga myndigheter inkl. affärsverk, allmänna försäkringskassor, statliga

bolag, Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna. När det gäller

tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person

har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär

att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet.

Statsbudgeten

En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår.

Statsbudgeten består av anslag, inkomsttitlar, samt Riksgäldskontorets

nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost som sammantaget ger statens

lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens

förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statsbudgeten och dess

saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och

minskas på tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut

avseende den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen.

Statsbudgetens saldo

Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter, vilket överensstämmer

med statens lånebehov. En kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens

utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt

föreligger ett budgetunderskott och därmed ett ökat lånebehov. Ett positivt

saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär att en amortering av

statsskulden sker. Förutom statsbudgetens saldo påverkas statsskulden av

orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta

nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.

Statsbudgetens utfall

Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statsbudgeten.

Statsobligation

Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2-15 års löptid.

Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att räntan inte ändras

oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligationsräntan

styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet

nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.

Statsredovisningen

Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen).

Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga

verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för

staten och statsbudgetens utfall, men även för statistik om statens finanser och

budgetprognoser.

Statsskulden

Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret (RGK) för statens

räkning. RGK förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker

främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och

realränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuldbytesavtal

(kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta

(commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer.

Statsskuldväxel

En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på

vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock även kortare löptider.

Tillsammans med den femåriga statsobligationsräntan utgör sexmånadersräntan för

statsskuldväxlar en grund för marknadsräntan.

Takbegränsade utgifter

Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade

utgifterna omfattar dels utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde 1-25 samt

27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för

ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. De takbegränsade utgifterna

avser faktiskt förbrukade anslagsmedel vilket innebär att myndigheternas

utnyttjande av reservationer och anslagssparande samt utnyttjande av

anslagskredit ingår.

Tilldelade medel

Summan av ingående anslagsbehållningar, statsbudget, tilläggsbudget,

indragningar, omfördelningar och utnyttjad del av medgivet överskridande. Se

vidare anslagsbehållningar.

Tillgång

En resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade

händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential

i framtiden.

Tillgängliga medel

Summan av tilldelade medel och anslagskredit. Se vidare tilldelade medel och

anslagskredit.

Tilläggsbudget

Kompletterande budget som riksdagen beslutar om som tillägg till statsbudgeten.

Anslagsmedel kan anvisas eller minskas genom tilläggsbudget under löpande

budgetår i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen

eller budgetpropositionen. Se vidare statsbudget.

Transferering

Omfördelningstransaktioner som oftast kännetecknas av att ingen motprestation

erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag m.m.,

oftast via statsbudgeten.

Underliggande saldo

Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det

finns dock ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som skall

klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att

samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan

händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd

I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används

beteckningen uppbörd på alla de intäkter som en myndighet tar upp i sin

resultaträkning men inte får disponera, utan skall överföra till inkomsttitel på

statsbudgeten.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men

ännu inte fakturerats före ett visst datum i samband med årets slut (brytdag).

Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i

balansräkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden,

men där faktura inte erhållits senast ett visst datum i samband med årets slut.

Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana

kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i

balansräkningen.

Utbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning

utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Utdelning

Den del av ett aktiebolags vinst som utdelas till aktieägarna.

Utgift

Det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas (till skillnad från begreppet

kostnad som avser förbrukningen). Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället,

vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en

levererad vara eller tjänst.

Utgiftsområde

En indelningsgrund för anslagen i statsbudgeten. I statsbudgeten finns 27

utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen. Varje anslag på

statsbudgeten ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar

Sedan hösten 1996 tillämpas den s.k. rambeslutsmodellen vilket är en "uppifrån-

och nedmetod" för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar

ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och

slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten

En gräns för nivån på statens utgifter för ett visst år. Utgiftstaket fastställs

tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och takbegränsade

utgifter utgörs av en budgeteringsmarginal.

Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer av riksdagen och tar hänsyn

till en viss beräknad prisutveckling under perioden. När utgiftstaket för det

tredje tillkommande året skall fastställas är utgångspunkten att utgiftstaken

för de två första åren ligger fast. S.k. tekniska justeringar av tidigare

fastställt utgiftstak förekommer.

Utgiftstak för offentlig sektor

Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga

sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga utgiftstaket och de

beräknade kommunala utgifterna med avdrag för interna transaktioner mellan

staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt

att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat

och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar

till utlandet.

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i resultaträkningen som visar skillnaden mellan redovisade

intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till

rubriken "Nettoförmögenhet".

Återanskaffningsvärde

Den utgift för en tillgångs förvärv eller tillverkning som skulle uppstå om

anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

??

Skr. 2002/03:101 BILAGA 1

Skr. 2002/03:101 BILAGA 1

2

3

Skr. 2002/03:101 BILAGA 1

Skr. 2002/03:101 BILAGA 1

16

15