Prop. 2002/03:96

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar (SOU 2001:11)

Riksskatteverket, Svea Hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Stockholms Handelskammare, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Sveriges Byggindustrier, Finansbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation, HSB Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv (de numera sammanslagna Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund), Svenska Bankföreningen, Svenska Revisorssamfundet SRS, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Tjänstemännens Centralorganisation och Sveriges Försäkringsförbund.

Yttranden har också inkommit från ITACT- It and advanced communication technologies AB, Intentia International AB, Assa Abloy AB, Företagareförbundet, Svenska Riskkapitalföreningen, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, Vattenfall AB, Scancem AB, Investor AB, Industrivärden AB och Lloyds svenska generalrepresentation.

Riksskatteverket har till sitt yttrande fogat yttranden som inhämtats från skattemyndigheterna i Stockholm, Linköping, Växjö, Malmö, Göteborg, Örebro och Östersund.

Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Sveriges Försäkringsförbund har åberopat yttrande från Näringslivets skattedelegation. Svenska Bankföreningen och Sveriges Byggindustrier har förutom egna yttranden åberopat detta yttrande.

Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, SACO, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Skogsägarnas Riksförbund, Svensk Handel och Tjänsteföretagen, Svensk Industriförening, Svenska handelskammarförbundet, Sveriges Bokförings- och revisionsbyråers Förbund samt Tjänsteförbundet har avstått från att yttra sig.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 1

193

1998 års Företagsskatteutredningars författningsförslag i relevanta delar (SOU 2001:11)

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 6 kap. 10 och 13–16 §§, 24 kap. 13, 14, 16, 20 och 21 §§, 25 kap. 6–27 §§, 39 kap. 10 § samt 49 kap. 22 § skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 6 kap. 12 §, 24 kap. 13 och 15 §§ samt 25 kap. 6, 11–13, 17, 19–26 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 24 kap. 17–19 och 22 §§ skall betecknas 24 kap. 19–21 och 14 §§ samt nuvarande 25 kap. 28–32 §§ skall betecknas 25 kap. 7–11 §§,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 2 §, 4 kap. 3 §, 5 kap. 1 och 3 §§, 6 kap. 2, 8, 9 och 12 §§, 9 kap. 5 §, 14 kap. 11 och 19 §§, 17 kap. 1 §, 18 kap. 1 §, 19 kap. 1 §, 20 kap. 1 §, 23 kap. 3, 4 och 7 §§, 24 kap. 1, 12 och 15 §§, 25 kap. 1 §, 30 kap. 1 §, 31 kap. 25 a §, 35 kap. 2 a och 3 §§, 36 kap. 2 a och 3 §§, 37 kap. 9 och 31 §§, 38 kap. 3 §, 39 kap. 6 och 23 §§, 40 kap. 3, 5–7 och 11 §§, 42 kap. 16, 16 a, 20 a och 22 §§, 43 kap. 2 §, 44 kap. 27 §, 45 kap. 31 §, 46 kap. 16 §, 48 kap. 7 och 25–27 §§, 49 kap. 5, 9 och 23 §§, 50 kap. 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse,

dels att de bestämmelser som skall betecknas 24 kap. 14 och 19–21 §§ samt 25 kap. 7–11 §§ skall ha följande lydelse,

dels att hänvisningen i bilaga 24.1 till 24 kap. 22 § andra stycket 1 skall avse 24 kap. 14 § andra stycket 1 och hänvisningen i bilaga 24.2 till 24 kap. 22 § andra stycket 3 skall avse 24 kap. 14 § andra stycket 3,

dels att rubrikerna närmast före 25 kap. 28 och 30–32 §§ skall sättas närmast före 25 kap. 7 respektive 9–11 §§,

dels att det närmast före 24 kap. 16 och 19–21 §§, 25 kap. 6 § samt 49 kap. 13 a § skall införas nya rubriker av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 24 kap. 13 och 16– 18 §§, 25 kap. 2 a och 6 §§, 49 kap. 13 a och 19 a §§ samt tre nya kapitel, 6 a kap., 25 a kap. och 40 a kap. av följande lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 40

1 §

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan

angivna paragrafer:

aktiebolag i 4 §
aktiebolag i 4 §

40 Senaste lydelse 2000:494.
194

andelsbyte i 49 kap. 2 §

andelsbyte i 49 kap. 2 §

Prop. 2002/03:96

aktiv näringsverksamhet i 23 §

aktiv näringsverksamhet i 23 §
Bilaga 2

andelshus i 16 §

andelshus i 16 §

barn i 21 §

barn i 21 §

begränsat skattskyldig fysisk per-
begränsat
skattskyldig
fysisk

son i 3 kap. 17 §

person i 3 kap. 17 §

begränsat
skattskyldig
juridisk
begränsat
skattskyldig
juridisk

person i 6 kap. 7 §

person i 6 kap. 7 §

beskattningsår i 1 kap. 13–15 §§
beskattningsår i 1 kap. 13–15 §§

och 37 kap. 19 §

och 37 kap. 19 §

byggnadsinventarier
i
19
kap.
byggnadsinventarier
i
19
kap.

19–21 §§

19–21 §§

delägare i
fåmansföretag
eller
delägare i
fåmansföretag
eller

fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §

fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §

delägarrätt i 48 kap. 2 §

delägarrätt i 48 kap. 2 §

dödsbo i 4 kap., se också 3 §

dödsbo i 4 kap., se också 3 §

egenavgifter i 26 §

egenavgifter i 26 §

europeisk
ekonomisk
intresse-
europeisk
ekonomisk
intresse-

gruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §

gruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §

fast driftställe i 29 §

fast driftställe i 29 §

fastighet i 6 §

fastighet i 6 §

fastighetsägare i 7 §

fastighetsägare i 7 §

fission i 37 kap. 5 §

fission i 37 kap. 5 §

fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§
fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§

fusion i 37 kap. 3 §

fusion i 37 kap. 3 §

fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§

fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§

fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och
fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och

5 §§

5 §§

fåmanshandelsbolag
i
56
kap.
fåmanshandelsbolag
i
56
kap.

4 och 5 §§

4 och 5 §§

företagsledare i 56 kap. 6 §

företagsledare i 56 kap. 6 §

försäkringsaktiebolag i 4 §

försäkringsaktiebolag i 4 §

förvaltningsföretag
i
24
kap.

14 §

förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

handelsbolag i 5 kap., se också
handelsbolag i 5 kap., se också

3 §

3 §

hyreshusenhet i 15 §

hyreshusenhet i 15 §

industrienhet i 15 §

industrienhet i 15 §

inventarier i 18 kap. 1 §

inventarier i 18 kap. 1 §

investmentföretag i 39 kap. 15 §

investmentföretag i 39 kap. 15 §

juridisk person i 3 §

juridisk person i 3 §

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

kapitalvinst
och kapitalförlust
i
kapitalvinst
och kapitalförlust
i

inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §

inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §

kapitalvinst
och kapitalförlust
i
kapitalvinst
och kapitalförlust
i

inkomstslaget näringsverksamhet i
inkomstslaget näringsverksamhet i

25 kap. 3–5 §§

25 kap. 3–5 §§

koncern (svensk) i 5 §

koncern (svensk) i 5 §

koncernintern andelsavyttring
i

195

25 kap. 6 §

kooperativ förening i 39 kap. 21 §

kvalificerad andel i 57 kap. 4– 6 §§

kvalificerad fission i 37 kap. 6 §, kvalificerad fusion i 37 kap. 4 § lagertillgång i 17 kap. 3 § lantbruksenhet i 15 § livförsäkringsföretag i 39 kap.

2 §

makar i 20 § markanläggning i 20 kap. 2 §

markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§

marknadsvärdet i 61 kap. 2 § marknadsnoterad delägarrätt el-

ler fordringsrätt i 48 kap. 5 §

medlemsfrämjande
förening i

39 kap. 21 a §

näringsbidrag i 29
kap.
2 och

3 §§

näringsbostadsrätt i 19 §

näringsfastighet i 14 §

närstående i 22 §

obegränsat
skattskyldig
fysisk

person i 3 kap. 3–5 §§

obegränsat
skattskyldig
juridisk

person i 6 kap. 3 §

omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 § option i 44 kap. 12 §

passiv näringsverksamhet i 23 § pension i 10 kap. 5 § pensionsförsäkring i 58 kap. 2 § pensionssparkonto i 58 kap. 21 § prisbasbelopp i 27 § privatbostad i 8–12 §§ privatbostadsfastighet i 13 § privatbostadsföretag i 17 § privatbostadsrätt i 18 §

rörelse i 24 § sambor i 20 §

sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap. 7 §

sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§ skadeförsäkringsföretag i 39 kap.

2 §

skattemässigt värde i 31–33 §§ småhus i 15 §

kooperativ
förening
i
39 kap.

21 §

kvalificerad
andel i
57
kap. 4–

6 §§

kvalificerad fission i 37 kap. 6 §, kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §

lagertillgång i 17 kap. 3 §

lantbruksenhet i 15 §

livförsäkringsföretag
i 39 kap.

2 §

makar i 20 §

markanläggning i 20 kap. 2 §

markinventarier i 20 kap. 15 och

16 §§

marknadsvärdet i 61 kap. 2 §

marknadsnoterad delägarrätt
el-

ler fordringsrätt i 48 kap. 5 §

medlemsfrämjande
förening
i

39 kap. 21 a §

näringsandel i 24 kap. 13 §

näringsbidrag i 29
kap.
2 och

3 §§

näringsbostadsrätt i 19 §

näringsfastighet i 14 §

närstående i 22 §

obegränsat
skattskyldig
fysisk

person i 3 kap. 3–5 §§

obegränsat
skattskyldig
juridisk

person i 6 kap. 3 § omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 § option i 44 kap. 12 §

passiv näringsverksamhet i 23 § pension i 10 kap. 5 § pensionsförsäkring i 58 kap. 2 § pensionssparkonto i 58 kap. 21 § prisbasbelopp i 27 § privatbostad i 8–12 §§ privatbostadsfastighet i 13 § privatbostadsföretag i 17 § privatbostadsrätt i 18 §

rörelse i 24 § sambor i 20 §

sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap. 7 §

sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§ skadeförsäkringsföretag i 39 kap.

2 §

skattemässigt värde i 31–33 §§ småhus i 15 §

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

196

småhusenhet i 15 § statslåneräntan i 28 §

svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 § svensk koncern i 5 §

Sverige i 30 § taxeringsenhet i 15 § taxeringsvärde i 15 § taxeringsår i 1 kap. 12 § termin i 44 kap. 11 §

underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 § utländsk fordringsrätt i 48 kap.

4 §

utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §

utländskt bolag i 6 kap. 9 och 10 §§

uttagsbeskattning i 22 kap. 7 § verksamhetsavyttring i 38 kap.

2 §

verksamhetsgren i 25 § vinstandelslån i 24 kap. 5 §

återföring av avdrag i 34 §.

småhusenhet i 15 § statslåneräntan i 28 §

svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 § svensk koncern i 5 §

Sverige i 30 § taxeringsenhet i 15 § taxeringsvärde i 15 § taxeringsår i 1 kap. 12 § termin i 44 kap. 11 §

underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 § utländsk fordringsrätt i 48 kap.

4 §

utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §

uttagsbeskattning i 22 kap. 7 § verksamhetsavyttring i 38 kap.

2 §

verksamhetsgren i 25 § vinstandelslån i 24 kap. 5 §

återföring av avdrag i 34 §.

3 kap.

2 §

Bestämmelser om skattskyldighet finns för

– delägare i svenska handels-
– delägare i svenska handels-

bolag i 5 kap.,
bolag och delägarbeskattade ut-

ländska juridiska personer i 5 kap.,

– delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och

– delägare i andra utländska
– delägare i vissa utländska

juridiska personer än utländska
juridiska personer i 6 a kap.

bolag i 6 kap. 13–16 §§.

4 kap.

3 §

För ett dödsbo efter en person
För ett dödsbo efter en person

som vid sin död var begränsat
som vid sin död var begränsat

skattskyldig tillämpas för senare
skattskyldig tillämpas för
senare

beskattningsår än dödsåret de be-
beskattningsår än dödsåret de be-

stämmelser som gäller för ut-
stämmelser som gäller för utländ-

ländska bolag.
ska juridiska personer .

5 kap.

Svenska handelsbolag
Svenska handelsbolag och del-

ägarbeskattade utländska
juri-

diska personer

1 §

Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna skall i stället beskattas hos delägarna.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

197

Obegränsat
skattskyldiga del-
Prop. 2002/03:96

ägare i en utländsk juridisk person
Bilaga 2

som beskattas för personens in-

komster i den stat där denna hör

hemma är skattskyldiga för dessa

inkomster. Av 6 kap. 1 § framgår

att personen är begränsat skatt-

skyldig.

3 §

Varje delägare skall beskattas för
Varje delägare i ett svenskt

så stort belopp som motsvarar hans
handelsbolag
eller en utländsk

andel av handelsbolagets inkomst,
juridisk person för vars inkomster

oavsett om beloppet tas ut ur bo-
delägaren skall beskattas enligt 1 §

laget eller ej.
andra stycket skall beskattas för så

stort belopp som motsvarar hans

andel av handelsbolagets eller per-

sonens inkomst, oavsett om be-

loppet tas ut eller ej.

När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas

– 3 kap. för fysiska personer,

– 4 kap. för dödsbon, och

– 6 kap. för juridiska personer.

6 kap.

2 §

Bestämmelser om skattskyldighet finns för

– delägare i svenska handels-
– delägare i svenska handels-

bolag i 5 kap.,
bolag och delägarbeskattade ut-

ländska juridiska personer i 5 kap.,

– delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och

– delägare i andra utländska
– delägare i vissa utländska juri-

juridiska personer än utländska
diska personer i 6 a kap.

bolag i 13–16 §§.

8 §

Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,

1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,

2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och

3. de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.

Utländska juridiska personer delas in i utländska bolag och andra utländska juridiska personer än utländska bolag.

(nuvarande 9 § andra stycket)
Bestämmelserna om
utländska

Bestämmelserna
om
utländska

bolag skall tillämpas
också på
juridiska personer skall
tilllämpas

utländska stater
och

utländska
också på utländska stater och ut-
198

menigheter.

ländska menigheter.

Med utländskt bolag avses en
9 §

utländsk juridisk person som be-

skattas i den stat där den hör

hemma, om beskattningen är lik-

artad med den som gäller för

svenska aktiebolag.

Bestämmelserna
om
utländska

bolag skall tillämpas också på

utländska stater
och
utländska

menigheter.

I 4 kap. 3 § finns det be-

I 4 kap. 3 § finns bestämmelser

om att de bestämmelser som gäller
stämmelser om att de bestämmelser

för utländska bolag skall tillämpas
som gäller för utländska juridiska

på vissa dödsbon.

personer skall tillämpas på vissa

dödsbon.

12 § 41

Utländska juridiska personer är
En utländsk juridisk person skall

inte skattskyldiga för den del av
från sina inkomster enligt 11 § dra

inkomsterna enligt 11 § som
av sådan del av inkomsterna som

delägarna i den juridiska personen
delägarna beskattas för enligt

är skattskyldiga
för
enligt 13-
5 kap. 1 § andra stycket.

16 §§.

6 a kap.

Delägare i vissa utländska juridiska personer

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns det bestämmelser om beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade intäkter av passiv verksamhet.

Definitioner och inledande bestämmelser

Delägare i en utländsk juridisk person

41 Senaste lydelse 2000:1341.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

199

2 §
Prop. 2002/03:96

Bestämmelserna i 3–17 §§ gäller
Bilaga 2

vid tillämpning av detta kapitel .

3 §

En fysisk eller juridisk person, A,

skall anses som delägare i en

utländsk juridisk person, B, om vid

utgången av året före taxeringsåret

1. A var skattskyldig, och

2. andelar med tillsammans minst 10 procent av B:s kapital direkt eller indirekt genom icke skattskyldiga andra utländska juridiska personer innehades av A och skattskyldiga personer i intressegemenskap med A.

Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom ett eller flera svenska handelsbolag likställs med direkt innehav.

4 §

Två personer skall anses vara i

intressegemenskap med varandra

om

1. personerna
är
moderföretag

och dotterföretag eller står under i

huvudsak gemensam ledning,

2. den ena personen är en fysisk

person och den andra en juridisk

person och personerna skulle ha

varit
i intressegemenskap
med

varandra enligt 1 om båda hade

varit juridiska personer, eller

3.
personerna
är
närstående

fysiska personer.

Vid tillämpning av första stycket

1 skall närstående fysiska personer

anses utöva ett gemensamt in-

flytande.

Om en fysisk person är i in-

tressegemenskap
med
en juridisk

person enligt första stycket 2, skall

även närstående till den fysiska

personen anses vara i intresse-

gemenskap
med
den
juridiska

personen.

5 §

Vid
ett
indirekt
innehav
av
200

andelar i en utländsk juridisk person genom icke skattskyldiga andra utländska juridiska personer skall innehavarens andel av kapitalet i personen anses utgöras av produkten av kapitalandelarna i varje led av ägarkedjan.

6 §

En förutsättning för att en begränsat skattskyldig person skall anses som delägare är att de andelar som innehas av personen är knutna till ett fast driftställe i Sverige. Samma förutsättningar gäller vid fråga om hänsyn skall tas till andelsinnehav hos personer i intressegemenskap med varandra om någon eller några av dem är begränsat skattskyldiga.

Intäkter av passiv verksamhet

7 §

Med intäkter av passiv verksamhet avses

1. mottagen utdelning, om denna skulle ha varit skattepliktig om den erhållits av ett svenskt aktiebolag som inte är ett investmentföretag,

2. mottagen ränta på andra fordringar än fordringar för varor och tjänster som den utländska juridiska personen sålt till köpare som inte är i intressegemenskap med personen,

3. ersättning på grund av upplåtelse av nyttjanderätt till materiella eller immateriella tillgångar,

4. ersättning på grund av överlåtelse av nyttjanderätt till materiella eller immateriella tillgångar,

5. en positiv skillnad mellan kapitalvinster och kapitalförluster på värdepapper, om dessa skulle ha varit skattepliktiga respektive avdragsgilla om de gjorts av ett svenskt aktiebolag som inte är ett investmentföretag, och

6. ersättning på grund av

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

201

överlåtelse av andra värdepapper än sådana som avser fordringar som avses vid 2, om ersättningen skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet om den erhållits av ett svenskt aktiebolag som inte är ett investmentföretag.

8 §

Om källskatt har utgått på sådana intäkter som anges i 7 §, avses med bestämmelserna i dessa punkter det mottagna nettobeloppet.

Lågbeskattade intäkter av passiv verksamhet

9 §

Intäkter av passiv verksamhet hos en utländsk juridisk person skall anses lågbeskattade om de i andra stater än Sverige inte beskattas eller beskattas lindrigare än den beskattning som skulle ha skett om sjuttio procent av intäkterna utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag.

10 §

Vid tillämpning av 9 § skall som utländsk skatt på en intäkt av passiv verksamhet anses den tillämpliga nominella skattesatsen för skatt på inkomst multiplicerad med ett belopp som motsvarar intäkten.

Om endast en del av intäkten har tagits upp vid beräkning av underlag för utländsk skatt, skall den nominella skattesatsen multipliceras med den delen.

Om vid beräkning av underlag för utländsk skatt ett avdrag, som är avsevärt förmånligare än vad som skulle ha medgetts enligt svenska regler, har fått göras på grund av en investering som har gett upphov till intäkten, skall intäkten anses inte ha beskattats

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

202

med utländsk skatt. Detsamma gäller om den utländska juridiska personen har erhållit någon annan förmån från en stat, kommun eller liknande på grund av en sådan investering.

Om i den stat där verksamheten bedrivs flera skattesatser är tillämpliga på intäkten, skall den lägsta av dessa användas.

11 §

Oberoende av bestämmelserna i 9 och 10 §§ skall intäkter av passiv verksamhet hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattade om

1. delägarens samtliga andelar i den utländska juridiska personen, B, direkt eller indirekt innehas genom en annan direkt eller indirekt innehavd utländsk juridisk person, A, som hör hemma i en stat som anges i 13 §, och

2. A i den stat där A hör hemma beskattats för inkomst hos B för beräkningsperioden.

12 §

Oberoende av bestämmelserna i 9 och10 §§ skall intäkter av passiv verksamhet hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattade om

1. den utländska juridiska personen hör hemma i en stat som anges i 13 §,

2. intäkterna har uppkommit i en verksamhet som bedrivs

– i den stat där personen hör hemma,

– i annat fall än som avses i 15 § vid ett fast driftställe i en annan stat än Sverige eller den stat där personen hör hemma, eller

– vid ett fast driftställe i Sverige, och

3. intäkterna har beskattats med en inkomstskatt som normalt tillämpas på juridiska personer i den stat eller de stater till vilka

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

203

intäkterna är hänförliga.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket skall det bortses från obetydliga intäkter som är hänförliga till andra stater än Sverige och sådana stater som anges i 13 § samt intäkter av skattemässigt gynnad verksamhet.

13 §

De stater som avses i 12 § första stycket är följande:

– Albanien,

– Amerikas Förenta Stater,

– Argentina,

– Bangladesh,

– Belgien,

– Bolivia,

– Botswana,

– Brasilien,

– Bulgarien,

– Danmark,

– Egypten,

– Filippinerna,

– Finland,

– Frankrike,

– Gambia,

– Grekland,

– Indien,

– Indonesien,

– Israel,

– Italien,

– Jamaica,

– Japan,

– Kanada,

– Kenya,

– Folkrepubliken Kina,

– Republiken Korea,

– Lettland,

– Litauen,

– Makedonien,

– Marocko,

– Mexiko,

– Namibia,

– Nederländerna,

– Norge,

– Nya Zeeland,

– Pakistan,

– Peru,

– Polen,

– Rumänien,

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

204

– Ryska federationen,

– Slovakiska republiken,

– Slovenien,

– Sri Lanka,

– Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

– Sydafrika,

– Förenade republiken Tanzania,

– Tjeckiska republiken,

– Trinidad och Tobago,

– Turkiet,

– Tyskland,

– Ukraina,

– Venezuela,

– Vietnam,

– Vitryssland,

– Zambia,

– Zimbabwe, och Österrike.

Överskjutande lågbeskattade intäkter av passiv verksamhet

14 §

Med överskjutande lågbeskattade intäkter av passiv verksamhet (ö-intäkter) avses lågbeskattade intäkter av passiv verksamhet under beräkningsperioden till den del de överstiger 10 procent såväl av den utländska juridiska personens totala intäkter under perioden som av de genomsnittliga totala intäkterna under denna och den föregående perioden.

En förutsättning för att hänsyn skall få tas till intäkterna under den föregående beräkningsperioden är att delägaren var delägare även då. Detta skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid utgången av perioden.

Fast driftställe i utlandet

15 §

Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe i en annan stat än Sverige eller den stat där personen hör hemma och driftställets resultat inte beskattas i den senare stat-

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

205

en, skall driftstället anses som en juridisk person och dess inkomster anses hänförliga till denna person.

Beräkningsperiod

16 §

Med beräkningsperiod för en utländsk juridisk person avses period för vilken inkomstbeskattning sker enligt lagstiftningen i den stat där personen hör hemma. Saknas sådan period avses räkenskapsår enligt lagstiftningen i den staten.

Taxeringsår

17 §

När det anges att en intäkt skall tas upp hos en delägare i en utländsk juridisk person, skall detta ske vid den taxering då den utländska juridiska personen skulle ha taxerats för beräkningsperioden om personen hade varit skattskyldig enligt denna lag och perioden varit beskattningsår .

Grundläggande bestämmelser

18 §

En delägare i en utländsk juridisk person med ö-intäkter skall som intäkt av näringsverksamhet ta upp sjuttio procent av den andel av dessa som svarar mot delägarens andel av kapitalet i personen vid utgången av året före taxeringsåret.

Beloppet skall räknas om till kronor enligt beräkningsperiodens genomsnittliga växelkurs eller, om detta inte är möjligt eller lämpligt, på lämpligt sätt.

19 §

På yrkande av en delägare i en utländsk juridisk person med ö- intäkter skall, i stället för vad som anges i 18 §, tas upp den andel av resultatet hos personen för beräk-

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

206

ningsperioden beräknat enligt be-
Prop. 2002/03:96

stämmelserna i 21–33 §§ som
Bilaga 2

svarar mot delägarens andel av

kapitalet i personen vid utgången

av året före taxeringsåret. En

förutsättning är att resultatet kan

beräknas tillförlitligt. Ett under-

skott medför inte rätt till avdrag

hos delägaren.

Kompletterande regler

20 §

En delägare i en utländsk juridisk person skall ta upp en intäkt som anges i andra stycket, om det inte kan utredas i vilken utsträckning personen haft ö-intäkter under beräkningsperioden.

Som intäkt skall tas upp ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid utgången av året före taxeringsåret ökad med tre procentenheter och multiplicerad med,

– vid direkt innehav: omkostnadsbeloppet vid utgången av året före taxeringsåret för delägarens andelar i personen, och

– vid indirekt innehav: den andel av omkostnadsbeloppet vid utgången av året före taxeringsåret för delägarens andelar i den direkt innehavda juridiska personen som svarar mot dennas andel av kapitalet i den utländska juridiska personen vid samma tidpunkt.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte,

1. om det framstår som osannolikt att den utländska juridiska personen haft ö-intäkter under beräkningsperioden,

2. om personen hör hemma i en stat som anges i 13 §, eller

3. om minst hälften av andelarna

i personen är marknadsnoterade.

207

Beräkning av resultatet hos en utländsk juridisk person

Grundläggande bestämmelser

21 §

Vid tillämpning av 19 § skall den utländska juridiska personens resultat beräknas som om personen hade varit ett svenskt aktiebolag som inte är ett investmentföretag. Beräkningsperioden skall anses som beskattningsår. De anpassningar som föranleds av att personen är verksam i en utländsk rättsordning skall göras. Be- stämmelserna i 22–33 §§ skall gälla.

22 §

Som utgångspunkt för resultatberäkningen skall det på grundval av den utländska juridiska personens räkenskaper upprättas en resultaträkning och en balansräkning enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078) i samma valuta som den som räkenskaperna förs i. Till balansräkningen skall det lämnas upplysningar enligt 6, 7 och 11 §§ bokföringslagen.

Om 19 § inte har tillämpats för delägaren i fråga om den föregående beräkningsperioden, skall det även upprättas en ingående balansräkning.

23 §

Följande bestämmelser skall inte

tillämpas:

–
om
underprisöverlåtelser
i

23 kap.,

–
om
periodiseringsfonder
i

30 kap.,

– om ersättningsfonder i 31 kap.,

– om koncernbidrag i 35 kap.,

– om kommissionärsförhållanden i 36 kap.,

– om fusioner och fissioner i

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

208

37 kap.,
Prop. 2002/03:96

– om verksamhetsavyttringar i
Bilaga 2

38 kap.,

– om tidigare års underskott i

40 kap. i vidare mån än som framgår av 24 §, och

– om uppskov med beskattningen vid andelsbyten i 49 kap.

24 §

Avdrag medges för ett underskott från den föregående beräkningsperioden beräknat enligt bestämmelserna i detta kapitel. Detsamma gäller vid beräkning av resultatet för den beräkningsperioden och för beräkningsperioden före denna.

En förutsättning för att hänsyn skall få tas till underskott från en tidigare beräkningsperiod är att delägaren var delägare även då. Detta skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid utgången av den tidigare beräkningsperioden.

25 §

Om det finns ett skatteavtal mellan Sverige och den stat där personen hör hemma (den andra staten) enligt vilket som villkor för att utdelning från ett företag med hemvist i den andra staten till ett företag med hemvist i Sverige inte skall beskattas gäller att den vinst av vilken utdelningen betalats underkastats normal bolagsbeskattning eller liknande, tillämpas andra stycket.

Hänsyn tas inte till intäkter eller kostnader som är hänförliga till inkomst som är föremål för en särskild skattelättnad i den andra staten, om enligt skatteavtalet skattelättnaden inte medför att personen inte skall anses ha varit underkastad normal bolagsbeskattning eller liknande i den andra staten.

209

26 §

Om en annat stat har tagit ut en källskatt på en inkomst som erhållits av den utländska juridiska personen, skall bruttobeloppet räknas som inkomst

27 §

Intäkter och kostnader som är hänförliga till belopp för vilket den utländska juridiska personen är skattskyldig eller har rätt till avdrag enligt 6 kap. 11 § skall inte medräknas.

Ingångsvärden

28 §

Om 19 § inte har tillämpats för delägaren i fråga om den föregående beräkningsperioden, skall bestämmelserna i 40 a kap. 2–5 §§ tillämpas vid beräkningen av resultatet för den utländska juridiska personen. Härvid skall den skattskyldige i 3–5 §§ i kapitlet ersättas av den utländska juridiska personen.

Omräkning av valuta

29 §

Resultaträkningen skall räknas om till kronor enligt beräkningsperiodens genomsnittliga växelkurs.

30 §

Balansräkningen skall räknas om till kronor enligt växlingskursen vid beräkningsperiodens utgång. Årets resultat skall dock räknas om enligt beräkningsperiodens genomsnittliga växlingskurs.

31 §

Om 19 § inte har tillämpats för delägaren i fråga om den föregående beräkningsperioden, skall ingående balansposter räknas om enligt växlingskursen vid beräk-

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

210

ningperiodens ingång.

32 §

Om omräkning enligt 29–31 §§ leder till att summan av tillgångarna avviker från summan av eget kapital, avsättningar och skulder, skall skillnaden föras upp som en korrigeringspost.

33 §

Om det inte är möjligt eller lämpligt att räkna om den utländska valutan enligt bestämmelserna i 29–31 §§, skall omräkning ske på lämpligt sätt.

9 kap.

5 §

Om en inkomst inte skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.

Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från utländska bolag till svenska juridiska personer, om utdelningen skulle ha varit skattefri om också det utdelande bolaget varit svenskt.

14 kap.

11 §

Underskott från en
utländsk
Underskott från en
utländsk

juridisk person vars
inkomster
juridisk person vars
inkomster

enligt 6 kap. 15 § skall beskattas
enligt 5 kap. 1 § andra stycket skall

hos delägarna får inte dras av.
beskattas hos delägarna får inte

dras av.

Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelsen i första stycket, skall dras av vid beräkning av den utländska juridiska personens resultat det följande beskattningsåret.

19 §

Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, skall resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om

1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte skall beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,

2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intresse-

gemenskap mellan parterna, och

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

211

3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.

I 25 kap. 8 § finns bestämmelser om att det belopp som resultatet skall ökas med i vissa fall skall behandlas som en kapitalvinst.

17 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– anskaffningsvärde och verkligt värde i 2 §,

– lager i 3–22 §§, och

– pågående arbete i 22–32 §§.

I 40 a kap. finns det bestämmelser om anskaffningsutgift för lager och pågående arbeten i vissa fall.

18 kap.

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och markinventarier behandlas som inventarier framgår av 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §.

Som inventarier behandlas också

1. koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan, och

2. anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en nyttighet som är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen.

I 40 a kap. finns det bestämmelser om anskaffningsutgift för inventarier i vissa fall.

19 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– byggnader i 2–25 §§, och

– nyttjanderättshavares förbättringar och anskaffningar av byggnader, markanläggningar och inventarier i 26–29 §§.

I 40 a kap. finns det bestämmelser om anskaffningsutgift för byggnader i vissa fall.

20 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– markanläggningar i 2–16 §§,

– frukt- och bärodlingar i 17–19 §§, och

– substansminskning i 20–28 §§.

Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i 18 kap.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

212

I 40 a kap. finns det be- Prop. 2002/03:96 stämmelser om anskaffningsutgift Bilaga 2

för markanläggningar i vissa fall.

23 kap.

3§

Med underprisöverlåtelse
avses
Med underprisöverlåtelse
avses

överlåtelse utan
ersättning
eller
överlåtelse utan
ersättning
eller

mot ersättning
som understiger
mot
ersättning
som understiger

marknadsvärdet utan att detta är
marknadsvärdet utan att detta är

affärsmässigt motiverat, om vill-
affärsmässigt
motiverat,
om

koren i 14–29 §§ är uppfyllda.

villkoren i 14–29 §§ är uppfyllda.

En
underprisöverlåtelse föreligger

dock inte om en kapitalvinst vid en avyttring av tillgången till marknadspris inte skall tas upp som intäkt på grund av bestämmelserna i 25 a kap. 10–13 §§ eller om ersättningen skall tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelserna i 25 a kap. 14 §.

4 §

Med företag avses i detta kapitel

1. svenskt aktiebolag,

2. svensk ekonomisk förening,

3. svensk sparbank,

4. svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,

5. svensk stiftelse,

6. svensk ideell förening, och

7. utländskt bolag.
7. utländsk motsvarighet till en

sådan juridisk person som anges

vid 1–6, om personen hör hemma

och är skattskyldig till inkomstskatt

i en stat

– som är medlem i Europeiska

ekonomiska
samarbetsområdet,

eller

– med vilken Sverige har ett

skatteavtal samt omfattas av av-

talets regler om begränsning av

beskattningsrätten och har hemvist

i staten enligt avtalet.

Som företag räknas inte privat-
Som företag räknas inte privat-

bostadsföretag,
investmentföretag
bostadsföretag
eller investment-

eller utländskt
skadeförsäkrings-
företag.

företag.

7 §

I detta kapitel anses innehav av
I detta kapitel anses innehav av

andelar i ett
företag som en
andelar i ett
företag som en
213

näringsverksamhet eller som en näringsgren om förvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i företaget. Vad som avses med näringsbetingade andelar framgår av 24 kap. 16 § .

näringsverksamhet eller som en näringsgren om förvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger näringsandelar i företaget. Vad som avses med näringsandelar framgår av 24 kap.

13–15 §§ .

24 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,

– kapitalrabatt på optionslån i 4 §,

– avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 5–10 §§,

– avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och

– skattefria utdelningar i 12– – skattefria utdelningar i 12– 21 §§. 22 §§.

En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.

Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap. 35 och 37–39 §§.

12 §

Med utdelning avses i 13–22 §§
Med utdelning avses i 13–21 §§

inte sådan utdelning på andelar i
inte sådan utdelning på andelar i

kooperativa föreningar i form av
kooperativa föreningar i form av

rabatt eller pristillägg som den
rabatt eller pristillägg som den

utdelande föreningen skall dra av
utdelande föreningen skall dra av

enligt 39 kap. 22 §.
enligt 39 kap. 22 §.

Om ett svenskt aktiebolag eller

en svensk ekonomisk förening enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat, skall företaget vid tillämpning av 13– 22 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör hemma i den utländska staten.

13 §

Med näringsandel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ( det ägda företaget ) som innehas av ett företag som anges i 15 § ( ägarföretaget) , som är kapitaltillgång hos ägarföretaget och som uppfyller något av följande villkor.

1. Andelen är inte marknadsnoterad.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

214

2. Om andelen är marknads- Prop. 2002/03:96 noterad, skall det sammanlagda Bilaga 2 röstetalet för ägarföretagets samt-

liga andelar i det ägda företaget utgöra 10 procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i detta.

3. Om andelen är marknads-

noterad och villkoret i 2 inte är uppfyllt, skall det göras sannolikt att innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Med portföljandel avses annan andel som är kapitaltillgång än näringsandel.

En portföljandel som upphör att vara marknadsnoterad under ett förfarande om inlösen, fusion, likvidation eller konkurs skall behålla karaktären av portföljandel tills förfarandet avslutas.

14 §

(nuvarande 22 §)
Marknadsnoterade andelar i ett

Andelar i ett företag som hör

hemma i en utländsk stat som är
företag som hör hemma i en

medlem i Europeiska unionen an-
utländsk stat som är medlem i

ses som näringsbetingade också
Europeiska unionen anses som

om innehavet motsvarar 25 procent
näringsandelar också om inne-

eller mer av andelskapitalet i före-
havet motsvarar 25 procent eller

taget och även om andelarna är
mer av andelskapitalet i företaget

lagertillgångar.
och även om andelarna är lager-

tillgångar.

Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen avses ett utländskt företag som

1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,

2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför gemenskapen, och

3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

215

15 § 42

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

Utdelning
på
näringsbetingade
För att en andel skall kunna vara

andelar i svenska aktiebolag och
en näringsandel skall den innehas

svenska
ekonomiska föreningar
av

skall inte tas upp, om den tas emot

av

1. ett sådant svenskt aktiebolag
1. ett svenskt aktiebolag eller en

eller en sådan svensk ekonomisk
svensk ekonomisk
förening som

förening som inte är investment-
inte är ett investmentföretag,

företag eller förvaltningsföretag,

2. en sådan svensk stiftelse eller
2. en svensk stiftelse eller svensk

svensk ideell förening som inte
ideell förening som inte omfattas

omfattas
av
bestämmelserna
om
av bestämmelserna
om undantag

undantag
från
skattskyldighet i
från skattskyldighet i 7 kap.,

7 kap.,

3. en svensk sparbank, eller

3. en svensk sparbank,

4. ett svenskt ömsesidigt försäk-
4. ett svenskt ömsesidigt försäk-

ringsföretag.

ringsföretag, eller

Vid tillämpning av bestämmel-
5. ett utländskt företag som hör

serna i första stycket skall ett
hemma i en stat inom Europeiska

utländskt bolag som hör hemma i
ekonomiska
samarbetsområdet,

en stat inom Europeiska eko-
som i denna stat är underkastad en

nomiska
samarbetsområdet
och
beskattning som är likartad med

som motsvarar ett svenskt företag
den som gäller för svenska aktie-

som avses i första stycket 1–4,
bolag och som motsvarar något

behandlas som ett sådant företag.
sådant svenskt företag som anges i

1–4.

Grundläggande regler

16 §

Utdelning på en näringsandel skall inte tas upp.

Om andelen när utdelningen tas upp i räkenskaperna är marknadsnoterad och inte har innehafts under en sammanhängande tid under vilken andelen har varit en näringsandel av minst ett år gäller dock följande. Uppnås inte senare en sammanhängande innehavstid, som omfattar den nämnda tidpunkten, under vilken andelen har varit en näringsandel av minst ett år, skall utdelningen tas upp det beskattningsår då den händelse

42 Senaste lydelse 2000:1341.

216

inträffat som medför att villkoret inte uppfylls.

17 §

Innehavstid skall räknas från den tidpunkt då andelen har tillträtts vid förvärvet till den tidpunkt då andelen frånträds vid en överlåtelse. Om andelen har förvärvats eller avyttrats genom ett avtal, skall om inte annat anges i avtalet tillträdet respektive frånträdet anses ha skett när avtalet ingick s .

18 §

Om andelar av samma slag och sort som andelen tidigare har avyttrats av företaget, skall vid beräkning av innehavstid en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad.

Om aktier har erhållits genom ny- eller fondemission, skall de nya aktierna anses ha förvärvats samtidigt med de aktier som förvärvet grundats på (moderaktierna) . Har i fråga om en aktie moderaktierna förvärvats vid olika tidpunkter, skall den anses ha förvärvats samtidigt som den sist förvärvade moderaktien.

Utdelning från ett investmenföretag

19 §

(nuvarande 17 §) Bestämmelserna i 15 § gäller inte

för utdelning från ett förvaltningsföretag eller investmentföretag om det utdelande företaget, direkt eller indirekt genom ett eller flera andra förvaltningsföretag eller investmentföretag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.

Bestämmelserna i 16 § gäller inte för utdelning från ett investmentföretag om det utdelande företaget, direkt eller indirekt genom ett eller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i investmentföretaget.

Utdelning av förvärvade vinstmedel

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

217

20 §
Prop. 2002/03:96

(nuvarande 18 §)
Bilaga 2

Om ett företag förvärvar andelar

Om ett företag förvärvar andelar

i ett annat företag och det inte är
i ett annat företag och det inte är

uppenbart att förvärvaren får en
uppenbart att förvärvaren får en

tillgång av verkligt och särskilt
tillgång av verkligt och särskilt

värde med hänsyn till sin närings-
värde med hänsyn till sin närings-

verksamhet, gäller inte 15 § för
verksamhet, gäller inte 16 § för

utdelning av sådana medel som
utdelning av sådana medel som

fanns hos det utdelande företaget
fanns hos det utdelande företaget

vid förvärvet och som inte mot-
vid förvärvet och som inte mot-

svarar tillskjutet belopp eller in-
svarar tillskjutet belopp eller in-

betald insats. Utdelning anses i
betald insats. Utdelning anses i

första hand ske av andra medel än
första hand ske av andra medel än

sådana som
motsvarar tillskjutet
sådana som
motsvarar tillskjutet

belopp eller inbetald insats.

belopp eller inbetald insats.

Utdelning på förlagsinsatser

(nuvarande 19 § 43 )
21 §

Om den kooperativa föreningen
Om den kooperativa föreningen

skall dra av utdelningen
enligt
skall dra av
utdelningen enligt

39 kap. 23 § gäller inte bestämmel-
39 kap. 23 § gäller inte bestämmel-

serna i 15 § för utdelning på för-
serna i 16 § för utdelning på

lagsinsatser
eller utdelning
som
förlagsinsatser eller utdelning som

den medlemsfrämjande föreningen
den medlemsfrämjande föreningen

får från den kooperativa före-
får från den kooperativa före-

ningen.

ningen.

25 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget

näringsverksamhet i 3–5 §§,
–
fiktiv anskaffningsutgift
för

– uppskov med beskattning vid

koncerninterna andelsavyttringar i
portföljandelar
m.m.
som
hos

6–27 §§, och

samme innehavare ändrat karaktär

i 6 §, och

–
avyttringar
med kapitalförlust
–
avyttringar
med kapitalförlust

till
företag i
intressegemenskap
till ett företag i intressegemenskap

med säljaren i 28–32 §§.
med det avyttrande företaget i 7–

11 §§.

2 a §

I 25 a kap. finns det särskilda

bestämmelser
avseende
inkomst-

slaget
näringsverksamhet
om

43 Senaste lydelse 2000:494.

218

kapitalvinst och kapitalförlust på andelar m.m. samt om kapitalförlust på vissa andra tillgångar.

Fiktiv anskaffningsutgift

6 §

En portföljandel eller aktiehärledd portföljdelägarrätt som tidigare har varit en näringsandel respektive en aktiehärledd näringsdelägarrätt hos samma innehavare skall anses ha anskaffats för marknadsvärdet vid karaktärsbytet.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte, om, för det fall att tillgången hade avyttrats vid karaktärsbytet, villkoret om innehavstid i 25 a kap. 11 § andra stycket respektive 12 § andra stycket inte skulle ha varit uppfyllt.

Vad som avses med portföljandel, aktiehärledd portföljdelägarrätt, näringsandel och aktiehärledd näringsdelägarrätt framgår av 24 kap. 13–15 §§ och 25 a kap. 5 §.

(nuvarande 28 §)

Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag (det säljande företaget) avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag (det köpande företaget) och de båda företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning, skall bestämmelserna i 29–32 §§ tillämpas.

(nuvarande 29 §) Kapitalförlusten får inte dras av

om

1. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat, eller

7 §

Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag (det säljande företaget) avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag (det köpande företaget) och de båda företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning, skall bestämmelserna i 8–11 §§ tillämpas.

8 §

Kapitalförlusten får inte dras av, om

1. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat,

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

219

2. bestämmelserna i 37 kap. om
2. bestämmelserna i 37 kap. om

kvalificerade fusioner och fissioner
kvalificerade fusioner och fissioner

skall tillämpas.
skall tillämpas, eller

3. den avyttrade tillgången är en

näringsandel eller en aktiehärledd

näringsdelägarrätt och avdrag inte

hindras redan av bestämmelserna i

25 a kap. 24 §.

Vad som avses med aktiehärledd

näringsdelägarrätt framgår
av

25 a kap. 5 §.

(nuvarande 30 §)
9 §

Kapitalförlusten får dras av som

Kapitalförlusten får dras av som

kostnad först när det inträffar en
kostnad först när det inträffar en

omständighet som medför att till-
omständighet som medför att till-

gången inte längre existerar eller
gången inte längre existerar eller

inte längre innehas av en juridisk
inte längre innehas av en juridisk

person eller ett svenskt handels-
person eller ett svenskt handels-

bolag som står i sådant förhållande
bolag som står i sådant förhållande

till det säljande företaget som
till det säljande företaget som

anges i 28 § eller av det säljande
anges i 7 § eller av det säljande

företaget.
företaget.

10 §

(nuvarande 31 §)
Om den avyttrade tillgången är

Om den avyttrade tillgången är

en andel i ett företag och detta
en andel i ett företag och detta

genom fusion eller fission helt eller
genom fusion eller fission helt eller

delvis går upp i ett annat företag
delvis går upp i ett annat företag

som står i sådant förhållande till
som står i sådant förhållande till

det säljande företaget som sägs i
det säljande
företaget
som
sägs

28 § , får kapitalförlusten inte dras
i 7 § , får kapitalförlusten inte dras

av.
av.

11 §

(nuvarande 32 §)
Om det är andelar i ett företag

Om det är andelar i ett företag

som avyttras (avyttrade andelar),
som avyttras
(avyttrade
andelar),

gäller följande. Om det köpande
gäller följande. Om det köpande

företaget vid tidpunkten för det
företaget vid tidpunkten för det

förvärv som avses i 28 § äger
förvärv som avses i 7 § äger

andelar av samma slag och sort
andelar av samma slag och sort

som de avyttrade andelarna (gamla
som de avyttrade andelarna (gamla

andelar) eller om det köpande
andelar) eller om det köpande

företaget därefter förvärvar sådana
företaget därefter förvärvar sådana

andelar (nya andelar), skall senare
andelar (nya andelar), skall senare

avyttringar som det köpande före-
avyttringar som det köpande före-

taget gör anses ske i följande
taget gör anses ske i följande

ordning:
ordning:

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

220

1. gamla andelar,

2. avyttrade andelar,

3. nya andelar.

Bestämmelserna skall tillämpas också i fråga om andra tillgångar som inte kan särskiljas från varandra.

25 a kap.

Vissa kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns det särskilda bestämmelser avseende inkomstslaget näringsverksamhet om kapitalvinst och kapitalförlust på andelar m.m. samt om kapitalförlust på vissa andra tillgångar.

Hänvisningar

2 §

I 25 kap. finns det grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet.

Definitioner och tillämpningsområde

3 §

Med det avyttrade företaget avses det företag som den avyttrade tillgången hänför sig till.

4 §

Med en aktiehärledd delägarrätt avses en rätt på grund av teckning av aktier, en teckningsrätt, en delrätt eller en option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier, om innehavet av rätten grundas på innehav av aktier ( moderaktierna ) i det företag som rätten hänför sig till och rätten är en kapitaltillgång.

5 §

Med en aktiehärledd näringsdel-

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

221

ägarrätt avses en aktiehärledd delägarrätt, om innehavaren innehar näringsaktier i det företag som rätten hänför sig till .

6 §

Med en aktiehärledd portföljdelägarrätt avses annan aktiehärledd delägarrätt än näringsdelägarrätt.

7 §

Vid tillämpning av detta kapitel skall bestämmelserna i 6 a kap. 4 § om när två personer skall anses vara i intressegemenskap med varandra tillämpas.

8 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller när det avyttrande företaget är

1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,

2. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3. en svensk sparbank,

4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller

5. ett utländskt företag som hör hemma i en stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, som i denna stat är underkastad en beskattning som är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1–4.

9 §

Bestämmelserna
i 24–26
och

28 §§ gäller även
när det
av-

yttrande företaget är ett svenskt handelsbolag, om juridiska personer som anges i 8 § är delägare vid tidpunkten för avyttringen. Be- stämmelserna gäller för sådana delägare. Har skattskyldigheten för en sådan delägares andel övergått

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

222

på annan, gäller bestämmelserna i
Prop. 2002/03:96

stället för denne. Har i fall som
Bilaga 2

avses i 28 § skattskyldigheten över-

gått på en fysisk person, medges

inte avdrag.

Med en delägare avses en person

som direkt eller genom förmedling

av ett eller flera andra svenska

handelsbolag innehar del i

handelsbolaget.

Grundläggande regler

Skattefri kapitalvinst på näringsandelar och aktiehärledda näringsdelägarrätter

10 §

En kapitalvinst på en näringsandel eller aktiehärledd näringsdelägarrätt skall inte tas upp, om villkoren i 17–19 §§ är uppfyllda eller någon av bestämmelserna i 20–22 §§ är tillämplig.

Vad som avses med näringsandel framgår av 24 kap. 13–15 §§.

I fall som avses i 24 kap. 14 § gäller bestämmelsen i första stycket inte om andelen är en lagertillgång.

11 §

I fråga om marknadsnoterade näringsandelar gäller följande.

Bestämmelsen i 10 § första stycket gäller bara om det avyttrande företaget vid avyttringstillfället har innehaft andelen under en sammanhängande tid under vilken andelen varit en näringsandel av minst ett år. Innehavstiden skall räknas från den tidpunkt då andelen tillträddes vid förvärvet. Har andelen förvärvats genom ett avtal, skall om inte annat anges i avtalet tillträdet anses ha skett när avtalet ingicks. Bestämmelserna i 24 kap. 18 § andra stycket skall tillämpas.

223

12 §

I fråga om marknadsnoterade aktiehärledda näringsdelägarrätter gäller följande.

Bestämmelsen i 10 § första stycket gäller bara om vid avyttringstillfället minst ett år har förflutit från det att den sist förvärvade moderaktien förvärvades. Under den senaste perioden om ett år av denna tid skall moderaktierna ha varit näringsaktier respektive rätten ha varit en aktiehärledd näringsdelägarrätt.

13 §

Vid tillämpning av villkoret i 11 § andra stycket eller 12 § andra stycket skall en senare förvärvad tillgång anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad tillgång av samma slag och sort. Detta gäller även i fråga om tidigare avyttringar.

Villkoren är inte uppfyllda

14 §

Om inte villkoren i 17–19 §§ är uppfyllda eller någon av bestämmelserna i 20–22 §§ är tillämplig, skall ersättningen tas upp som kapitalvinst.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte i fall som avses i 11 § andra stycket eller 12 § andra stycket om inte det tillämpliga av de villkor som anges där är uppfyllt.

Villkor

Inledande bestämmelser

15 §

I 17–19 §§ anges villkor för att en kapitalvinst på en andel eller en aktiehärledd delägarrätt inte skall tas upp.

I 20–22§§ finns det bestämmelser om att villkoren inte är

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

224

tillämpliga i vissa fall.

16 §

Om det avyttrade företaget är moderföretag i en svensk koncern eller en utländsk motsvarighet, avser det som sägs i 17–19 §§ angående det företaget i stället koncernen.

Skalbolag

17 §

Summan av kontanta medel samt marknadsvärdet av värdepapper och liknande tillgångar hos det avyttrade företaget får inte överstiga ett jämförelsebelopp. Nä- ringsandelar och aktiehärledda näringsdelägarrätter skall inte räknas till värdepapper eller liknande tillgångar och inte heller värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt 1 kap. 2 § 1 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Detsamma gäller i fråga om motsvarigheter till sådana tillgångar som anges i andra meningen och som innehas av ett utländskt företag, om detta hör hemma och är skattskyldigt till inkomstskatt i en stat

– som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

– med vilken Sverige har ett skatteavtal samt omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist

i staten enligt avtalet.

Om samtliga andelar och aktiehärledda delägarrätter i det avyttrade företaget har avyttrats, utgörs jämförelsebeloppet av halva ersättningen. I annat fall utgörs jämförelsebeloppet av hälften av ett fiktivt pris för samtliga andelar och aktiehärledda delägarrätter beräknat med utgångspunkt i priset för de avyttrade tillgångarna.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

225

18 §

Till den i 17 § första stycket angivna summan skall läggas marknadsvärdet av andra tillgångar vid avyttringen, om

– tillgångarna anskaffats inom två år före avyttringen,

– tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och

– det kan antas att anskaffningen skett i syfte att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelarna.

Återköp

19 §

Inom två år efter avyttringen får inte den övervägande delen av andra tillgångar än kontanta medel samt värdepapper och liknande tillgångar som vid avyttringen innehades av det avyttrade företaget direkt eller indirekt förvärvas av det avyttrande företaget eller någon i intressegemenskap med detta (återköp) . Bestämmelserna i 17 § första stycket andra och tredje meningarna skall tillämpas.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket första meningen skall marknadsvärdet av sådana tillgångar som avses i 18 § behandlas som kontanta medel.

Om villkoret i första stycket inte är uppfyllt, skall kapitalvinsten tas upp det beskattningsår då återköpet sker.

När villkoren inte är tillämpliga

Marknadsnotering

20 §

Även om villkoren i 17–19 §§ inte är uppfyllda, skall en kapitalvinst på en näringsandel eller en aktiehärledd näringsdelägarrätt inte tas upp, om minst hälften av

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

226

andelarna i det avyttrade företaget är marknadsnoterade.

Likvidation m.m.

21 §

Även om villkoren i 17–19 §§ inte är uppfyllda, skall en kapitalvinst på en näringsandel eller en aktiehärledd näringsdelägarrätt inte tas upp, om vinsten uppkommit på grund av sådan avyttring som anges i 44 kap. 7 § första stycket eller 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2.

Särskilda skäl

22 §

Även om villkoren i 17–19 §§ inte är uppfyllda, skall en kapitalvinst på en näringsandel eller en aktiehärledd näringsdelägarrätt inte tas upp, om särskilda skäl talar mot det.

Bostad som innehas av fåmansföretag

23 §

Om det avyttrande företaget eller ett moderföretag till detta är ett fåmansföretag och det avyttrade företaget eller ett dotterföretag till detta innehar en fastighet som någon gång under tre år före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare i det avyttrande företaget eller i moderföretaget eller för en närstående till en delägare, skall det företag som innehar fastigheten genom andelsavyttringen anses ha avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som motsvarar dess marknadsvärde. Det som sägs om fastighet gäller även andel i privatbostadsföretag om den till andelen knutna lägenheten till huvudsaklig del har använts på angivet sätt.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

227

Bestämmelserna i första stycket gäller endast om fastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga värde. De gäller inte om ersättningen vid andelsavyttringen skall tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelserna i 14 §.

Kapitalförluster

Andelar m.m.

24 §

En kapitalförlust på en näringsandel eller en aktiehärledd näringsdelägarrätt får inte dras av, om, för det fall att en kapitalvinst uppkommit vid avyttringen, denna inte skulle ha tagits upp. Har tillgången avyttrats av ett svenskt handelsbolag, får förlusten inte dras av, om, för det fall att handelsbolaget hade varit ett aktiebolag som inte är ett investmentföretag och en kapitalvinst uppkommit vid avyttringen, denna inte skulle ha tagits upp.

Vid bedömning av om en kapitalvinst skulle ha tagits upp skall det bortses från villkoren i 17–19 §§.

25 §

En kapitalförlust får inte dras av om förlusten avser

1. en fordran på ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget,

2. en rätt till andel i vinst hos ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget, eller

3. en rätt att till visst pris eller ett pris som skall fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller aktiehärledda delägarrätter i ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget eller tillgångar hos ett sådant företag.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

228

26 §

En kapitalförlust får inte dras av om förlusten avser en andel i ett svenskt handelsbolag och bolaget vid avyttringen, direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra svenska handelsbolag, innehade någon tillgång i fråga om vilken gällde att, för det fall att delägaren i stället hade ägt tillgången och avyttrat denna med kapitalförlust, avdrag inte skulle ha fått göras för förlusten på grund av bestämmelserna i 24 eller 25 §.

En kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag, A, får inte heller dras av om A under den tid då delägaren innehaft andelen i A avyttrat en tillgång med kapitalförlust, för vilken avdrag inte har fått göras på grund av bestämmelserna i 24 eller 25 §. Detsamma gäller om ett svenskt handelsbolag, B, i vilket A direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra svenska handelsbolag innehade en andel vid avyttringen, gjort en sådan avyttring under tid då delägaren indirekt innehaft andelen i B.

Bestämmelserna i andra stycket gäller endast om avyttringen av tillgången har skett inom tio år före avyttringen av andelen i handelsbolaget. Har tillgången innehafts den 1 januari 2001, gäller bestämmelserna i andra stycket inte om avyttringen har skett under år 2002.

27 §

Förvärvar en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag, i vilket en fysisk person direkt eller genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är delägare, en andel i ett svenskt handelsbolag från ett sådant företag som anges i 8 § och innehar handelsbolaget, direkt eller genom ett eller flera andra svenska handelsbolag, en tillgång,

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

229

som skulle ha utgjort en näringsandel eller en aktiehärledd näringsdelägarrätt om den innehafts av ett aktiebolag, eller en sådan tillgång som anges i 25 § som har nedgått i värde under den tid handelsbolaget har innehaft tillgången, skall tillgången såvitt avser personen anses ha anskaffats för dess marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet av andelen.

Bestämmelsen i första stycket gäller även om förvärvet sker från ett svenskt handelsbolag i vilket ett sådant företag som anges i 8 §, direkt eller indirekt genom ett eller flera andra svenska handelsbolag, innehar en andel.

Fastigheter

28 §

En kapitalförlust på en fastighet får dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Till den del en förlust inte kan dras av mot sådana kapitalvinster behandlas förlusten som en ny kapitalförlust på fastighet det följande beskattningsåret.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om fastigheten i avsevärd omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller ett företag i intressegemenskap med detta. Intressegemenskap skall ha den innebörd som anges i 6 a kap. 4 §.

30 kap.

1 § 44

Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond.

Avdrag får dock inte göras av Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, investmentprivatbostadsföretag, investmentföretag, förvaltningsföretag och företag och värdepappersfonder. värdepappersfonder.

44 Senaste lydelse 2000: 1354.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

230

31 kap .

25 a § 45

Vid tillämpning av bestämmel-
Vid tillämpning av bestämmel-

serna i 25 § skall ett utländskt
serna i 25 § skall en utländsk

bolag som hör hemma i en stat
juridisk person som hör hemma i

inom Europeiska ekonomiska sam-
en stat inom Europeiska eko-

arbetsområdet (EES) och som mot-
nomiska
samarbetsområdet (EES)

svarar ett svenskt företag som
och som motsvarar ett svenskt

anges i dessa bestämmelser be-
företag som anges i dessa be-

handlas som ett sådant företag, om
stämmelser
behandlas
som
ett

det utländska bolaget är skatt-
sådant företag, om

skyldigt i Sverige för den
–
den
utländska
juridiska

näringsverksamhet som fonden förs
personen i den stat där den hör

över till och verksamheten inte är
hemma är underkastad en be-

undantagen
från
beskattning här
skattning som är likartad med den

genom ett
skatteavtal. Detsamma
som gäller för svenska aktiebolag,

gäller om bolaget är ett sådant
och

svenskt företag som skall anses ha
–
den
utländska
juridiska

hemvist i en utländsk stat inom
personen är skattskyldig i Sverige

EES enligt ett skatteavtal och är
för
den
näringsverksamhet
som

skattskyldigt i Sverige för den
fonden förs över till och verk-

näringsverksamhet som fonden förs
samheten inte är undantagen från

över till och verksamheten inte är
beskattning här genom ett skatte-

undantagen från beskattning här på
avtal. Detsamma gäller om bolaget

grund av ett skatteavtal.
är ett sådant svenskt företag som

skall anses ha hemvist i en utländsk

stat inom EES enligt ett skatteavtal

och är skattskyldigt i Sverige för

den näringsverksamhet som fonden

förs över till och verksamheten inte

är undantagen från beskattning här

på grund av ett skatteavtal.

.

35 kap.

2 a § 46

Vid tillämpning av bestämmel-
Vid tillämpning av bestämmel-

serna i detta kapitel skall ett ut-
serna i detta kapitel skall en

ländskt bolag som hör hemma i en
utländsk juridisk person som hör

stat inom Europeiska ekonomiska
hemma i en stat inom Europeiska

samarbetsområdet (EES) och som
ekonomiska
samarbetsområdet

motsvarar ett svenskt företag som
(EES) och som motsvarar ett

anges i dessa bestämmelser be-
svenskt företag som anges i dessa

handlas som ett sådant företag, om
bestämmelser
behandlas
som
ett

mottagaren
av koncernbidraget är
sådant företag, om

skattskyldig i Sverige för den
– den utländska juridiska per-

näringsverksamhet
som koncern-
sonen i den stat där den hör

bidraget hänför sig till. Detsamma
hemma är underkastad en be-

gäller i fråga om
mottagaren om
skattning som är likartad med den

45 Senaste lydelse 2000:1341.

46 Senaste lydelse 2000:1341.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

231

denne är ett sådant svenskt företag
som gäller för svenska aktiebolag,
Prop. 2002/03:96

som skall anses ha hemvist i en
och
Bilaga 2

utländsk stat inom EES enligt ett
– mottagaren av koncernbidraget

skatteavtal och är skattskyldig i
är skattskyldig i Sverige för den

Sverige för den näringsverksamhet
näringsverksamhet som koncern-

som koncernbidraget hänför sig till.
bidraget hänför sig till. Detsamma

gäller i fråga om mottagaren om

denne är ett sådant svenskt företag

som skall anses ha hemvist i en

utländsk stat inom EES enligt ett

skatteavtal och är skattskyldig i

Sverige för den näringsverksamhet

som koncernbidraget hänför sig till.

3 § 47

Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under förutsättning att

1. varken givaren eller mot- 1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag, tagaren är ett privatbostadsföretag investmentföretag eller förvalt- eller investmentföretag, ningsföretag,

2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i självdeklarationen vid samma års taxering,

3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverksamhet av något slag,

4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,

5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och

6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte skall tas upp hos moderföretaget.

36 kap.

2 a § 48

Vid tillämpning av bestämmel-
Vid tillämpning av bestämmel-

serna i detta kapitel skall ett ut-
serna i detta kapitel skall en ut-

ländskt bolag som hör hemma i en
ländsk juridisk person som hör

stat inom
Europeiska
ekonomiska
hemma i en stat inom Europeiska

samarbetsområdet (EES) och som
ekonomiska
samarbetsområdet

motsvarar
ett svenskt
aktiebolag
(EES), som i denna stat är under-

eller en svensk ekonomisk förening
kastad en beskattning som är

behandlas som ett sådant företag
likartad med den som gäller för

om det utländska bolaget är skatt-
svenska aktiebolag och som mot-

skyldigt för näringsverksamhet
i
svarar ett svenskt aktiebolag eller

Sverige.
Detsamma
gäller
ett
en svensk
ekonomisk förening

47 Senaste lydelse 2000:1341.

48 Senaste lydelse 2000:1341.

232

sådant svenskt företag som skall
behandlas som ett sådant företag
Prop. 2002/03:96

anses ha hemvist i en utländsk stat
om den
utländska juridiska
per-
Bilaga 2

inom EES enligt ett skatteavtal om
sonen är skattskyldig för närings-

företaget
är
skattskyldigt för
verksamhet i
Sverige. Detsamma

näringsverksamhet i Sverige.
gäller ett sådant svenskt företag

som skall anses ha hemvist i en

utländsk stat inom EES enligt ett

skatteavtal om företaget är skatt-

skyldigt
för
näringsverksamhet i

Om det utländska bolaget eller
Sverige.
den

juridiska

Om
utländska

det svenska företaget är kom-
personen eller det svenska före-

mittentföretag, gäller första stycket
taget är
kommittentföretag, gäller

bara under förutsättning att in-
första stycket bara under förut-

komsten
från
kommissionärsverk-
sättning att inkomsten från kom-

samheten skall tas upp i den
missionärsverksamheten
skall
tas

näringsverksamhet som det ut-
upp i den näringsverksamhet som

ländska bolaget eller det svenska
den utländska juridiska
personen

företaget är skattskyldigt för i
eller det svenska företaget är

Sverige.

skattskyldigt
för i Sverige.

3 § 49

Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för ett enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos kommittentföretaget under förutsättning att

1. kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,

2. kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagets räkning,

3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av kommissionärsverksamheten,

4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärsföretaget började bedriva näringsverksamhet av något slag,

5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och

6. båda företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag enligt 35 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under beskattningsåret.

Om kommissionärsföretaget är
Om kommissionärsföretaget är

ett sådant utländskt bolag eller
en sådan utländsk juridisk person

svenskt företag som avses i 2 a §,
eller sådant svenskt företag som

skall vid prövning av förutsätt-
avses i 2 a §, skall vid prövning av

ningarna i första stycket 3 och 4
förutsättningarna i första stycket 3

vad som sägs om kommissionärs-
och 4 vad som sägs om kom-

företaget i stället gälla det ut-
missionärsföretaget i stället gälla

ländska bolagets eller det svenska
den utländska juridiska personens

företagets fasta driftställe i Sverige.
eller det svenska företagets fasta

Vid prövning av förutsättningen i
driftställe i Sverige. Vid prövning

49 Senaste lydelse 2000:1341.
233

2. utländsk motsvarighet till en sådan juridisk person som anges vid 1, om personen hör hemma och

första stycket 6 skall kommissionärsverksamheten anses ingå i båda företagens verksamhet.

av förutsättningen i första stycket 6
Prop. 2002/03:96

skall kommissionärsverksamheten
Bilaga 2

anses ingå i båda företagens verk-

samhet.

37 kap.

9 §

Med företag avses i detta kapitel

1. svenskt aktiebolag, svensk sparbank,

2. utländskt bolag, och

ekonomisk förening och svensk

2. utländsk motsvarighet till en sådan juridisk person som anges vid 1, om personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat

– som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

– med vilken Sverige har ett skatteavtal samt omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist

i staten enligt avtalet, och

3. annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

Som företag räknas inte utländskt skadeförsäkringsföretag.

31 §

Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga om

– utgifter i samband med fusion eller fission i 16 kap. 7 §,

– koncerninterna andelsavytt-

ringar i 25 kap. 9, 20, 24 och

25 §§,
– avyttringar med kapitalförlust till

– avyttringar med kapitalförlust

till företag i intressegemenskap i
företag i intressegemenskap i

25 kap. 31 §,
25 kap. 10 §,

– periodiseringsfonder i 30 kap. 8 §,

– ersättningsfonder i 31 kap. 20 §, och

– andelsbyten i 49 kap. 4 och 22 §§.

38 kap.

3 §

Med företag avses i detta kapitel

1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk sparbank,

2. utländskt bolag, och

234

är skattskyldig till inkomstskatt i en stat

– som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

– med vilken Sverige har ett skatteavtal samt omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet, och

3. annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

Som företag räknas inte privat-
Som företag räknas inte privat-

bostadsföretag,
investmentföretag
bostadsföretag eller investment-

eller
utländskt
skadeförsäkrings-
företag.

företag.
39 kap.

svenska

6 §

För
skadeförsäkrings-
För
skadeförsäkringsföretag

företag gäller, utöver vad som
gäller, utöver vad som följer av

följer av övriga bestämmelser i
övriga bestämmelser i denna lag,

denna lag, att

att

följande skall tas upp:

1. minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,

2. minskning av säkerhetsreserv,

3. minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och

4. minskning av utjämningsfond, följande skall dras av:

5. sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och sammanslutningar som avser att stödja verksamhet med syfte att förebygga skador som faller inom ramen för den försäkringsrörelse som företaget bedriver,

6. ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,

7. ökning av säkerhetsreserv,

8. utbetald återbäring, och

9. verkställd premieåterbetalning.

23 § 50

Utdelning
som
en
kooperativ
Utdelning
som
en
kooperativ

förening lämnar i förhållande till
förening lämnar i förhållande till

inbetalda insatser
enligt lagen
inbetalda insatser
enligt
lagen

(1987:667) om ekonomiska fören-
(1987:667) om ekonomiska fören-

ingar skall dras av. I fråga om
ingar skall dras av. I fråga om

andra
insatser än
förlagsinsatser
andra
insatser än
förlagsinsatser

gäller detta dock inte till den del
gäller detta dock inte till den del

utdelningen
enligt
24
kap.
13–
utdelningen
enligt
24
kap.
16–

18 §§
inte
skall
tas
upp
av
18 §§
inte
skall
tas
upp av

50 Senaste lydelse 2000:494.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

235

mottagaren. Om den del som inte
mottagaren. Om den del som inte
Prop. 2002/03:96

skall tas upp av mottagaren uppgår
skall tas upp av mottagaren uppgår
Bilaga 2

till
högst
tio
procent
av
till
högst
tio
procent
av

utdelningen,
skall
dock
hela
utdelningen,
skall
dock
hela

utdelningen dras av. En med-
utdelningen dras av. En med-

lemsfrämjande
förening får
bara
lemsfrämjande
förening får
bara

dra av utdelning om föreningen har
dra av utdelning om föreningen har

ett stort antal medlemmar och bara
ett stort antal medlemmar och bara

till den del föreningen för samma
till den del föreningen för samma

beskattningsår själv tagit emot ut-
beskattningsår själv tagit emot ut-

delning på inbetalda insatser.

delning på inbetalda insatser.

Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa

föreningar, skall utdelningen på förlagsinsatser dras av även om

centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §.

Är en ekonomisk förening ett

förvaltningsföretag,
får utdelning

inte dras av till den del den enligt 24 kap. 13 § föranlett att utdelning som föreningen har tagit emot inte skall tas upp.

40 kap.

3 §

Med företag avses i detta kapitel

– svenskt aktiebolag,

– svensk ekonomisk förening,

– svensk sparbank,

– svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,

– svensk stiftelse,

– svensk ideell förening, och

– utländskt bolag.
– utländsk juridisk person.

5 § 51

Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt

– 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385),

– 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

– 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619),

– 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

– 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller

– 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220).

En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett

annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 §

årsredovisningslagen (1995:1554).
En utländsk juridisk person eller

Ett utländskt bolag eller en sådan

förvärvare som avses i 11 § anses
en sådan förvärvare som avses i

ha bestämmande inflytande över ett
11 § anses ha bestämmande in-

företag om detta skulle ha varit ett
flytande över ett företag om detta

dotterföretag till bolaget eller per-
skulle ha varit ett dotterföretag till

51 Senaste lydelse 2000:1341.
236

sonen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag.

personen, om personen hade varit
Prop. 2002/03:96

ett svenskt aktiebolag.
Bilaga 2

6 § 52 Med koncern avses i detta kapitel

– en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första stycket,

– när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och

– en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är ett utländskt bolag.

– en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget är ett sådant företag som anges 7 § 3.

7 §

Med moderföretag avses i detta kapitel

– ett företag som är moderföretag
1. ett företag som är moder-

enligt någon av de bestämmelser
företag enligt någon av de

som anges i 5 § första stycket,
bestämmelser som anges i 5 §

första stycket,

– en svensk ideell förening som
2. en svensk ideell förening som

är moderföretag enligt 1 kap. 4 §
är moderföretag enligt 1 kap. 4 §

årsredovisningslagen (1995:1554),
årsredovisningslagen (1995:1554),

och
och

– ett utländskt bolag som skulle
3. en utländsk juridisk person

ha varit moderbolag om det hade
som skulle ha varit moderbolag om

varit ett svenskt aktiebolag.
den hade varit ett svenskt aktie-

bolag, om personen hör hemma

och är skattskyldig till inkomstskatt

i en stat

– som är medlem i Europeiska

ekonomiska
samarbetsområdet,

eller

– med vilken Sverige har ett

skatteavtal samt omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet.

11 §

I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av

1. en fysisk person,
2. ett dödsbo, eller

2. ett dödsbo,

3.
en
annan utländsk juridisk

person än ett utländskt bolag, eller
3. ett svenskt handelsbolag i

4.
ett
svenskt handelsbolag i

52 Senaste lydelse 2000:1341.
237

vilket en fysisk person eller en
vilket en fysisk person eller ett

sådan person som anges i 2 eller 3
dödsbo
är
delägare direkt eller

är delägare direkt eller genom ett
genom
ett
eller flera svenska

eller flera svenska handelsbolag.
handelsbolag.

En fysisk person och närstående till honom räknas som en enda person. Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2 kap. 22 §, ett svenskt handelsbolag där den fysiska personen själv eller en närstående fysisk person är delägare. Vad som sägs om fysisk person i denna paragraf gäller inte dödsbo.

40 a kap.

Beräkning av ingångsvärden i vissa fall

1 §

Om skattskyldighet inträder för en fysisk eller juridisk person i fråga om inkomst av en redan pågående näringsverksamhet som personen bedriver och för vilken personen inte tidigare har varit skattskyldig, gäller bestämmelserna i 2–5 §§, såvida inkomsten inte skall undantas från beskattning genom ett skatteavtal.

2 §

Lager och pågående arbeten skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för inträdet av skattskyldigheten för det belopp som är lägst av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Bestämmelsen i 17 kap. 2 § om anskaffningsvärde och verkligt värde skall tillämpas.

3 §

Inventarier, byggnader och markanläggningar skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för inträdet av skattskyldigheten för den faktiska anskaffningsutgiften minskad – dock lägst till noll – med följande andel av denna för varje räkenskapsår som den skattskyldige innehaft tillgången:

– inventarier: 20 procent,

– byggnader: 4 procent, och

– markanläggningar: 5 procent (täckdiken och skogsvägar) eller

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

238

10 procent (övriga
markan- Prop. 2002/03:96

läggningar).
Bilaga 2

4 §

Övriga tillgångar skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för inträdet av skattskyldigheten för anskaffningsutgiften minskad med av- eller nedskrivningar som kan ha gjorts i räkenskaper hos den skattskyldige, dock inte för högre belopp än marknadsvärdet vid tidpunkten för inträdet av skattskyldigheten.

5 §

En förpliktelse skall tas upp till det belopp varmed den belastar verksamheten vid tidpunkten för inträdet av skattskyldigheten enligt en marknadsmässig bedömning. Förpliktelsen får dock inte tas upp till lägre belopp än vad den kan ha tagits upp till i räkenskaper för den skattskyldige.

6 §

Bestämmelserna i 2–5 §§ har motsvarande tillämpning om inkomst av en pågående näringsverksamhet, för vilken skattskyldighet föreligger men undantag från beskattning gäller enligt ett skatteavtal, upphör att vara undantagen.

7 §

Om en tillgång överförs från en näringsverksamhet för vars inkomst skattskyldighet inte föreligger till en näringsverksamhet hos samma person för vars inkomst

skattskyldighet föreligger och un-

dantag från beskattning inte gäller

enligt ett skatteavtal, skall det

belopp som tillgången skall anses

ha anskaffats för och tidpunkten för

anskaffningen bestämmas med till-

lämpning av 2–4 §§. Härvid skall

anses som om skattskyldighet för

inkomst av den näringsverksamhet
239

som tillgången överförs till inträder vid tidpunkten för överföringen.

8 §

Bestämmelserna i 7 § har motsvarande tillämpning om en tillgång överförs från en näringsverksamhet, för vars inkomst skattskyldighet föreligger men undantag från beskattning gäller enligt ett skatteavtal, till en näringsverksamhet hos samma person, för vars inkomst skattskyldighet föreligger och undantag från beskattning inte gäller enligt ett skatteavtal.

9 §

Om i fall som avses i 7 eller 8 § överföringen har medfört att ett belopp som skall motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp till beskattning i en annan stat, skall dock tillgången anses ha anskaffats för samma belopp. Detta gäller dock bara om staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är en stat med vilken Sverige har ett skatteavtal.

10 §

Det som anges i 1–9 §§ har motsvarande tillämpning om verksamheten bedrivs genom ett svenskt handelsbolag.

42 kap.

16 §

Utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av andelar i ett dotterbolag skall inte tas upp om

1. utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget,

2. aktierna i moderbolaget är marknadsnoterade,

3. samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,

4. andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av något företag som tillhör samma koncern som moderföretaget,

5. dotterbolaget är ett svenskt
5. dotterbolaget är ett svenskt

aktiebolag eller ett utländskt bolag,
aktiebolag eller en utländsk mot-

och
svarighet som hör hemma och är

skattskyldig till inkomstskatt i en

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

240

stat

– som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

– med vilken Sverige har ett skatteavtal samt omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet, och

6. dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget.

Första stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger aktierna i det utdelande bolaget.

I 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på andelarna i moderbolaget och dotterbolaget.

16 a § 53

Vid tillämpning av bestämmel-
Vid tillämpning av bestämmel-

serna om moderbolag i 16 § första
serna om moderbolag i 16 § första

stycket skall ett utländskt bolag
stycket skall en utländsk juridisk

som motsvarar ett svenskt aktie-
person som motsvarar ett svenskt

bolag behandlas som ett sådant om
aktiebolag
behandlas
som
ett

det utländska bolaget hör hemma i
sådant om den utländska juridiska

en stat inom Europeiska eko-
personen hör hemma i en stat inom

nomiska
samarbetsområdet
eller i
Europeiska ekonomiska samarbets-

en stat med vilken Sverige har
området eller i en stat med vilken

ingått ett skatteavtal som innehåller
Sverige har ingått ett skatteavtal

en artikel om informationsutbyte.
som innehåller en artikel om

informationsutbyte och personen i

staten är underkastad en beskatt-

ning som är likartad med den som

gäller för svenska aktiebolag.

20 a § 54

Vid tillämpning av bestämmel-
Vid tillämpning av bestämmel-

serna i 19 och 20 §§ skall ett
serna i 19 och 20 §§ skall en

utländskt bolag som hör hemma i
utländsk juridisk person som hör

en stat inom Europeiska eko-
hemma i en stat inom Europeiska

nomiska
samarbetsområdet
(EES)
ekonomiska
samarbetsområdet

och som motsvarar en svensk
(EES), som i denna stat är

ekonomisk förening behandlas som
underkastad en beskattning som är

en sådan. Vid tillämpning av
likartad med den som gäller för

bestämmelserna i 20 § skall ett
svenska
aktiebolag
och
som

utländskt bolag som hör hemma i
motsvarar
en
svensk
ekonomisk

en stat
inom EES och
som
förening behandlas som en sådan.

53 Senaste lydelse 2000:1341.

54 Senaste lydelse 2000:1341.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

241

motsvarar
ett svenskt
aktiebolag
Vid tillämpning av bestämmelserna
Prop. 2002/03:96

behandlas som ett sådant.

i 20 §
skall
en
utländsk juridisk
Bilaga 2

person som hör hemma i en stat

inom EES, som i denna stat är

underkastad en beskattning som är

likartad med den som gäller för

svenska aktiebolag och som mot-

svarar ett svenskt aktiebolag be-

handlas som ett sådant.

från andra

22 §

Utdelning
utländska
Utdelning från utländska juri-

juridiska
personer
än
utländska
diska personer skall inte tas upp till

bolag skall inte tas upp till den del
den del delägaren har beskattats för

delägaren har beskattats för sin del
sin del av den utländska juridiska

av den utländska juridiska per-
personens inkomst enligt 5 kap. 3 §

sonens inkomst enligt 6 kap. 13–
eller 6 a kap.

16 §§.

43 kap.

2 §

Bestämmelserna tillämpas inte på utdelning från ett företag, om

1. företaget är marknadsnoterat,
2. företaget under det räken-

2. företaget under det räken-

skapsår som beslutet om utdelning
skapsår som beslutet om utdelning

avser eller under något av de fyra
avser eller under något av de fyra

föregående räkenskapsåren, direkt
föregående räkenskapsåren,
direkt

eller genom dotterföretag, ägt ak-
eller genom dotterföretag, ägt ak-

tier med en röst- eller kapitalandel
tier med en röst- eller kapitalandel

på 25 procent eller mer i ett svenskt
på tio procent eller mer i ett

marknadsnoterat aktiebolag eller en
svenskt
marknadsnoterat
aktie-

marknadsnoterad utländsk juridisk
bolag
eller
en
marknadsnoterad

person,

utländsk juridisk person, eller

3. företaget, om det är
ett

förvaltningsföretag
och
under
det

räkenskapsår
som
beslutet
om

utdelning avser, direkt eller genom

ett annat
förvaltningsföretag,
ägt

någon andel i ett svenskt mark-

nadsnoterat
aktiebolag
eller
en

marknadsnoterad utländsk juridisk

person, eller

3. företaget är ett privatbo-

4. företaget är ett privatbo-

stadsföretag.

stadsföretag.

44 kap.

27 §

Det finns bestämmelser om

– uppskov med kapitalvinstbe-

skattningen vid koncerninterna an-

delsavyttringar i 25 kap. 6–27 §§,
242

– att kapitalförluster skall dras av
– att kapitalförluster skall dras av
Prop. 2002/03:96

vid ett senare tillfälle vid
vid ett senare tillfälle vid av-
Bilaga 2

avyttringar till företag i intresse-
yttringar till företag i intresse-

gemenskap med säljaren i 25 kap.
gemenskap med säljaren eller inte

28–32 §§ ,
alls i 25 kap. 7–11 §§ ,

– uppskovsavdrag vid avyttring av privatbostäder i 47 kap., och

– uppskov med beskattningen vid andelsbyten i 49 kap.

45 kap.

31 §

Bestämmelserna i 25 kap. 28-
Bestämmelserna i 25 kap. 7–9 §§

30 §§ om att en kapitalförlust skall
om att en kapitalförlust skall dras

dras av först vid ett senare tillfälle
av först vid ett senare tillfälle eller

skall tillämpas också i inkomst-
inte alls skall tillämpas också i in-

slaget kapital för en fysisk person
komstslaget kapital för en fysisk

som är delägare i ett svenskt
person som är delägare i ett svenskt

handelsbolag om handelsbolaget
handelsbolag om handelsbolaget

avyttrar en näringsfastighet.
avyttrar en näringsfastighet.

46 kap.

16 §

Bestämmelserna i 25 kap. 28–
Bestämmelserna i 25 kap. 7–9 §§

30 §§ om att en kapitalförlust skall
om att en kapitalförlust skall dras

dras av först vid ett senare tillfälle
av först vid ett senare tillfälle eller

skall tillämpas också i inkomst-
inte alls skall tillämpas också i

slaget kapital för en fysisk person
inkomstslaget kapital för en fysisk

som är delägare i ett svenskt
person som är delägare i ett svenskt

handelsbolag om handelsbolaget
handelsbolag om handelsbolaget

avyttrar en näringsbostadsrätt.
avyttrar en näringsbostadsrätt.

48 kap.

7 § 55

Vid beräkningen av omkost-
Vid beräkningen av omkost-

nadsbeloppet skall det genom-
nadsbeloppet skall det genom-

snittliga omkostnadsbeloppet för
snittliga
omkostnadsbeloppet
för

samtliga delägarrätter eller ford-
samtliga delägarrätter eller ford-

ringsrätter av samma slag och sort
ringsrätter av samma slag och sort

som den avyttrade användas. Det
som den avyttrade användas.

genomsnittliga omkostnadsbelop-

pet skall beräknas med hänsyn till

inträffade förändringar i inne-

havet.
Näringsandelar som vid
en

faktisk eller tänkt avyttring vid den

tidpunkt
som bedömningen avser

uppfyller villkoret i 25 kap. 11 §

skall vid tillämpningen av be-

stämmelserna i första stycket anses

inte vara av samma slag och sort

55 Senaste lydelse 2000:1341.

243

som
övriga
näringsandelar
som
Prop. 2002/03:96

faktiskt är av samma slag och sort.
Bilaga 2

Aktiehärledda
näringsdelägar-

rätter som vid en faktisk eller tänkt

avyttring vid den tidpunkt som

bedömningen avser uppfyller vill-

koret i 25 a kap. 12 § skall vid

tillämpning av bestämmelserna i

första stycket anses inte vara av

samma slag och sort som övriga

delägarrätter som faktiskt är av

samma slag och sort.

I 49 kap. 29 § finns ett undantag
I 49 kap. 29 § finns ett undantag

från denna bestämmelse vid an-
från
bestämmelserna
i första

delsbyten.

stycket vid andelsbyten.

25 §

I inkomstslaget näringsverksam-
I inkomstslaget näringsverksam-

het skall kapitalförluster dras av
het skall avdragsgilla kapital-

mot alla intäkter och i sin helhet,
förluster dras av mot alla intäkter

om inte något annat anges i 26 eller
och i sin helhet, om inte något

27 §. Vad som sägs i första
annat anges i 26 eller 27 §. Vad

meningen skall tillämpas också på
som sägs i första meningen skall

förpliktelser och vad som sägs om
tillämpas också på förpliktelser och

en tillgång i 26 och 27 §§ skall
vad som sägs om en tillgång i 26

tillämpas också på en förpliktelse
och 27 §§ skall tillämpas också på

med sådan underliggande tillgång.
en förpliktelse med sådan under-

liggande tillgång.

26 §

Juridiska
personers
kapitalför-
Juridiska personers avdragsgilla

luster på delägarrätter får dras av
kapitalförluster på delägarrätter får

bara mot kapitalvinster på delägar-
dras av bara mot kapitalvinster på

rätter. Om en del av en förlust inte
delägarrätter. Om en del av en för-

kan dras av mot sådana kapi-
lust inte kan dras av mot sådana

talvinster, behandlas den som en ny
kapitalvinster,
behandlas
den
som

kapitalförlust
på
delägarrätter det
en ny kapitalförlust på delägarrätter

följande beskattningsåret.

det följande beskattningsåret.

Begränsningen
i första stycket

gäller inte om innehavet av

delägarrätterna
betingats
av

rörelse som bedrivs av den

skattskyldige eller av företag som

med hänsyn till äganderätts-

förhållanden
eller organisatoriska

förhållanden kan anses stå den

skattskyldige
nära. Begränsningen

i första stycket gäller inte heller i

fråga
om
kapitalförluster
när

sådana
svenska
aktiebolag
eller

svenska
ekonomiska
föreningar

244

2. en utländsk motsvarighet till ett svenskt aktiebolag som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat

som inte är förvaltningsföretag avyttrar andelar eller när svenska sparbanker eller svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag avyttrar andelar, om det sammanlagda röstetalet för deras innehav vid avyttringen motsvarade 25 procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget.

27 § 56

I fråga om kapitalförluster som
I fråga om avdragsgilla kapital-

uppkommer i svenska handelsbolag
förluster som uppkommer i sven-

tillämpas 19-21, 23 och 24 §§.
ska handelsbolag tillämpas 19-21,

Kapitalförluster på sådana delägar-
23 och 24 §§. Avdragsgilla kapital-

rätter och fordringsrätter vars inne-
förluster på sådana
delägarrätter

hav betingats av rörelse som be-
och fordringsrätter
vars
innehav

drivs av handelsbolaget eller av
betingats av rörelse som bedrivs av

någon som med hänsyn till ägande-
handelsbolaget eller av någon som

rättsförhållanden
eller
organisa-
med hänsyn till äganderättsför-

toriska förhållanden kan anses stå
hållanden eller organisatoriska för-

handelsbolaget nära,
skall
dock
hållanden kan anses stå handels-

alltid dras av i sin helhet.

bolaget nära, skall dock alltid dras

av i sin helhet.

49 kap.

5 §

Bestämmelserna
i detta
kapitel
Bestämmelserna i
detta
kapitel

får inte tillämpas om

får inte tillämpas om bestämmel-

1. det finns förutsättningar –
serna i 38 kap. om undantag från

bortsett från förutsättningen i 25
omedelbar beskattning vid verk-

kap. 11 och 12 §§ om begäran – att
samhetsavyttringar skall tillämpas.

tillämpa bestämmelserna i 25 kap.

6–27 §§ om uppskov med be-

skattningen
vid
koncerninterna

andelsavyttringar, eller

2. bestämmelserna i 38 kap. om

undantag från omedelbar beskatt-

ning vid
verksamhetsavyttringar

skall tillämpas.

9 §

Det köpande företaget skall vara en juridisk person av något av följande slag:

1. ett svenskt aktiebolag,

2. ett utländskt bolag, eller

56 Senaste lydelse 2000:540.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

245

– som är medlem i Europeiska
Prop. 2002/03:96

ekonomiska
samarbetsområdet,
Bilaga 2

eller

– med vilken Sverige har ett

skatteavtal
samt omfattas av

avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet, eller

3. ett annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de utländska associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

Skalbolags- och återköpsvillkoren är inte uppfyllda

13 a §

Om den avyttrade andelen är en

näringsandel
och
ersättningen

skall tas upp som kapitalvinst på

grund
av
bestämmelserna
i

25 a kap. 14 §, skall andelen under

tre år efter avyttringen innehas av

det köpande företaget eller av ett

företag som ingår i samma svenska

koncern eller utländska mot-

svarighet som det köpande före-

taget.

Om villkoret i första stycket inte

uppfylls,
skall
kapitalvinsten
tas

upp det beskattningsår då den

omständighet inträffar som medför

att villkoret inte uppfylls.

Bestämmelserna
i
första
och

andra styckena skall inte tillämpas

om särskilda skäl talar mot detta.

19 a §

Ett uppskovsbelopp avseende en

mottagen andel skall inte tas upp

vid avyttring av andelen om en

kapitalvinst på grund av avytt-

ringen inte skall tas upp enligt

bestämmelserna i 25 a kap. Har en

kapitalvinst inte uppkommit, gäller

detsamma om, för det fall att en

sådan vinst uppkommit, denna inte

skulle ha beskattats enligt de

nämnda bestämmelserna.

Bestämmelserna
i
första stycket
246

gäller inte om den avyttring som

uppskovet avser har skett under år

2001 och, om bestämmelserna i

25 a kap. hade varit tillämpliga då,

ersättningen skulle ha tagits upp

som kapitalvinst på grund av

bestämmelserna i 25 a kap. 14 §.

Bestämmelserna i
första
stycket

gäller inte heller om avyttringen

gjorts av ett handelsbolag.

Bestämmelserna i
första
stycket

gäller inte om den vid andelsbytet

avyttrade andelen var en lager-

tillgång hos säljaren.

23 §

Om en mottagen andel avyttras
Om en mottagen andel avyttras

genom en sådan avyttring med
genom en sådan avyttring med

kapitalförlust till ett företag som
kapitalförlust till ett företag som

medför att avdragsrätten för kapi-
medför att avdragsrätten för kapi-

talförlusten skjuts upp enligt
talförlusten skjuts
upp
enligt

25 kap. 28–32 §§, skall uppskovs-
25 kap. 7–11 §§, skall uppskovs-

beloppet tas upp som intäkt först
beloppet tas upp som intäkt först

när kapitalförlusten på grund av
när kapitalförlusten på grund av

den avyttringen skall dras av som
den avyttringen skall dras av som

kostnad.
kostnad.

50 kap.

10 §

I inkomstslaget näringsverksam-
I inkomstslaget näringsverksam-

het skall en kapitalförlust dras av i
het skall en avdragsgill kapital-

sin helhet, om inte något annat
förlust dras av i sin helhet, om inte

anges i 11 §.
något annat anges i 11 §.

11 §

En kapitalförlust som upp-
En avdragsgill kapitalförlust som

kommer när ett svenskt handels-
uppkommer
när
ett
svenskt

bolag avyttrar en andel i ett annat
handelsbolag avyttrar en andel i ett

svenskt handelsbolag skall dras av
annat svenskt
handelsbolag skall

med 70 procent av förlusten. En
dras av med 70 procent av

kapitalförlust på en andel vars
förlusten. En avdragsgill kapital-

innehav betingats av rörelse som
förlust på en andel vars innehav

bedrivs av handelsbolaget eller av
betingats av rörelse som bedrivs av

någon som med hänsyn till
handelsbolaget eller av någon som

äganderättsförhållanden eller orga-
med hänsyn till äganderättsför-

nisatoriska förhållanden kan anses
hållanden eller organisatoriska för-

stå handelsbolaget nära, skall dock
hållanden kan anses stå handels-

alltid dras av i sin helhet.
bolaget nära, skall dock alltid dras

av i sin helhet.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

247

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Om inte annat följer av bestämmelserna i punkterna 2–8 skall följande gälla. Lagen skall tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2002 eller senare. Äldre bestämmelser skall tillämpas på beskattningsår som påbörjats före utgången av år 2001.

2. De nya bestämmelserna i 3 kap. 2 § tredje strecksatsen, 4 kap. 3 §, 6 kap. 2 § tredje strecksatsen samt 8 och 9 §§, 6 a kap. och 42 kap. 22 §

skall tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2003 eller senare. Äldre bestämmelser i 3 kap. 2 § tredje strecksatsen, 4 kap. 3 §, 6 kap. 2 § tredje strecksatsen samt 8–10 och 12 §§, 13 § utom såvitt avser hänvisningarna till 14 §, 15 och 16 §§ och 42 kap. 22 § skall tillämpas på beskattningsår som påbörjas före utgången av år 2002.

3. De nya bestämmelserna avseende mottagna utdelningar skall tillämpas på utdelningar som tagits upp i räkenskaperna efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser avseende mottagna utdelningar skall tillämpas på utdelningar som tagits upp i räkenskaperna före ikraftträdandet.

4. De nya bestämmelserna avseende kapitalvinster och kapitalförluster skall tillämpas på kapitalvinster och kapitalförluster på grund av avyttringar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser avseende kapitalvinster och kapitalförluster skall tillämpas på kapitalvinster och kapitalförluster på grund av avyttringar före ikraftträdandet. Har uppskov med beskattningen av en kapitalvinst på en andel medgetts enligt äldre bestämmelser i 25 kap. 6–27 §§, skall dock kapitalvinsten inte tas upp som intäkt efter ikraftträdandet. Detta gäller dock inte om avyttringen har skett under år 2001 och, om de nya reglerna skulle ha varit tillämpliga då, ersättningen skulle ha tagits upp som kapitalvinst på grund av bestämmelserna i 25 a kap. 14 §. Det gäller inte heller om avyttringen har skett under år 2001 och det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag.

5. För utländska skadeförsäkringsföretag som bedrivit verksamhet från ett fast driftställe i Sverige före ingången av det första beskattningsår på vilket de nya bestämmelserna skall tillämpas gäller följande, om överskott av verksamheten beräknats enligt 39 kap. 10 § i lagens äldre lydelse.

Som ingående skattemässiga värden för det beskattningsår som anges i första stycket skall anses, för tillgångar marknadsvärdena vid ingången av räkenskapsåret och för förpliktelser de belopp varmed förpliktelserna belastat verksamheten vid den angivna tidpunkten vid en marknadsmässig bedömning. Förpliktelser med anledning av ingångna försäkringsavtal skall dock beräknas enligt de grunder som gäller för beräkning av försäkringstekniska avsättningar enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § samt 2 § första och femte styckena försäkringsrörelselagen (1982:713).

6. Överlåter ett företag som omedelbart före ikraftträdandet var ett förvaltningsföretag enligt den äldre lydelsen av 24 kap. 14 § inom två år efter ikraftträdandet en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening för ett pris som motsvarar det skattemässiga värdet och understiger marknadsvärdet till en fysisk person som är delägare i företaget, skall

uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

248

Förvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av
Prop. 2002/03:96

förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall
Bilaga 2

anses ha anskaffat andelen för det skattemässiga värdet hos företaget.

Medför förvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos för-

värvaren, skall anskaffningsvärdet för andelen anses utgöras av summan

av det skattemässiga värdet hos företaget och det belopp som tas upp i

inkomstslaget tjänst.

7. Om ett fåmansföretag eller ett dotterföretag till ett fåmansföretag inom två år efter ikraftträdandet överlåter en fastighet, som någon gång under tre år före överlåtelsen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare eller en närstående till en delägare i fåmansföretaget, till en fysisk person som är delägare i fåmansföretaget för ett pris som motsvarar det skattemässiga värdet och understiger marknadsvärdet, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske. Bestämmelsen i 26 kap. 2 § första stycket 5 skall inte tillämpas på utgifter för förbättrande reparationer och underhåll som hafts före utgången av år 2000.

Förvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall anses ha anskaffat fastigheten för det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget. Medför förvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren, skall anskaffningsvärdet för fastigheten anses utgöras av summan av det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget och det belopp som tas upp i inkomstslaget tjänst.

Det som sägs om fastighet gäller även andel i privatbostadsföretag om den till andelen knutna lägenheten har använts på angivet sätt.

8. En sådan kapitalförlust som avses i den bestämmelse som i den äldre lydelsen av lagen var intagen i 25 kap. 30 §, vilken har gjorts före ikraftträdandet och som inte skulle ha varit avdragsgill enligt den nya lydelsen av lagen, får inte dras av om en sådan omständighet som anges i bestämmelsen inträffar efter ikraftträdandet.

249

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen att 4 kap. 86 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.

86 §

I fråga om sådana internationella andelsbyten som avses i den upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG och som har skett under åren 1995–1998, tillämpas den upphävda lagen och bestämmelsen i 6 § 1 mom. i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1999 av lagen (1998:1606) om ändring i sistnämnda lag.

Följer av bestämmelsen i första stycket att vid en avyttring av andel belopp som avser realisationsvinst på grund av avyttring av andelar i det förvärvade bolaget vid ett internationellt andelsbyte skall tas upp, gäller följande. Beloppet skall inte tas upp om en kapitalvinst på grund av avyttringen av andelen inte skall tas upp enligt bestämmelserna i 25 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Har en kapitalvinst inte uppkommit, gäller detsamma om, för det fall att en sådan vinst uppkommit, denna inte skulle ha beskattats enligt de nämnda bestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre bestämmelser skall tillämpas på avyttringar före ikraftträdandet.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

250

Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624) att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 § 1

Skattskyldighet
föreligger
för
Skattskyldighet
föreligger
för

utdelningsberättigad
om
denne är
utdelningsberättigad
om denne
är

fysisk person, som är begränsat
fysisk person, som är begränsat

skattskyldig,
dödsbo efter sådan
skattskyldig, dödsbo efter sådan

person eller
utländsk
juridisk
person eller
utländsk
juridisk

person, och utdelningen ej är hän-
person, och utdelningen ej är hän-

förlig till inkomst av närings-
förlig till inkomst av närings-

verksamhet som bedrivits från fast
verksamhet som bedrivits från fast

driftställe här i riket. Skattskyldig-
driftställe här i riket. Skatt-

het föreligger dock inte för ut-
skyldighet föreligger dock inte för

delningsberättigad
utländsk
juri-
utdelningsberättigad
utländsk juri-

disk person för sådan utdelning
disk person för sådan del av ut-

som delägarna är skattskyldiga för
delningen som
motsvarar
belopp

enligt 6 kap. 13–15 §§ inkomst-
som skall beskattas hos delägaren

skattelagen (1999:1229).

enligt 5 kap. 3 § eller 6 a kap.

inkomstskattelagen (1999:1229).

För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2–4 inkomstskattelagen.

Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för

beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i

direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/435/EEG).

Skattskyldighet föreligger inte
Skattskyldighet
föreligger
inte

heller för utländskt bolag som av-
för en utländsk juridisk person om

ses i 6 kap. 9 § första stycket och
utdelningen enligt
24 kap.
16–

10 § inkomstskattelagen för ut-
18 §§ inkomstskattelagen
inte

delning på aktier och andelar, om
skulle ha tagits upp som intäkt eller

1 Senaste lydelse 2000:1348.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 2

251

det utländska bolaget innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget.

enligt 25 a kap. 10, 11 och 13 §§
Prop. 2002/03:96

samma lag inte kunnat medföra att
Bilaga 2

en kapitalvinst skulle ha tagits upp

för det fall att personen varit ett

svenskt aktiebolag. Som förutsätt-

ning gäller

1. att personen motsvarar ett

sådant svenskt företag som anges i

24 kap. 15 § 1–4 inkomstskatte-

lagen, och

2. att personen

– i den stat där den hör hemma är underkastad en beskattning som är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag, eller

– hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat som anges

i 6 a kap. 13 § inkomstskattelagen, omfattas av ett skatteavtals regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet.

Vid tillämpning av bestämmelserna i sjätte stycket skall bestämmelsen i 24 kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen inte tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

252

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 57 dels att 24 kap. 13, 14 och 16 §§, 25 kap. 6–27 §§, 49 kap. 22 § samt

50 kap. 12 och 13 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 24 kap. 13 och 15 §§ samt 25 kap. 6, 11–13, 17, 19–26 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 24 kap. 15, 17–21 och 22 §§ skall betecknas 24 kap. 14, 21–25 och 15 §§ samt nuvarande 25 kap. 28–32 §§ skall betecknas 25 kap. 7–11 §§,

dels att 2 kap. 1 §, 14 kap. 19 §, 16 kap. 1 §, 17 kap. 33§, 18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 22 kap. 10 §, 23 kap. 2 och 7 §§, 24 kap. 1 och 12 §§, 25 kap. 1 och 2 §§, 30 kap. 1 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 31 §, 39 kap. 14 och 23 §§, 43 kap. 2 §, 44 kap. 1 och 27 §§, 45 kap. 31 §, 46 kap. 16 §, 48 kap. 7 och 25–27 §§, 49 kap. 5 och 23 §§, 50 kap. 10 och 11 §§ samt 52 kap. 8 § skall ha följande lydelse,

dels att de nya 24 kap. 14 och 15 och 21–25 §§ samt 25 kap. 7–11 §§ skall ha följande lydelse,

dels att hänvisningen i bilaga 24.1 till 24 kap. 22 § andra stycket 1 skall avse 24 kap. 15 § andra stycket 1 och hänvisningen i bilaga 24.2 till 24 kap. 22 § andra stycket 3 skall avse 24 kap. 15 § andra stycket 3,

dels att rubrikerna närmast före 25 kap. 28 och 30–32 §§ skall sättas närmast före 25 kap. 7 och närmast före 9–11 §§,

dels att det närmast före 24 kap. 21–24 §§ skall införas nya rubriker av följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 25 kap. 28 och 30–32 §§ skall sättas närmast före 25 kap. 7 respektive 9–11 §§ ,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 2 kap. 4 a §, 24 kap. 13, 16 –20 §§, 25 kap. 6 §, 49 kap. 13 a och 19 a §§ samt nya kapitel, 20 a kap. och 25 a kap. och närmast före 2 kap. 4 a §, 24 kap. 13, 16 och 17 §§, 25 kap. 6 § och 49 kap. 13 a § nya rubriker samt att i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall införas en ny punkt, 6, av följande lydelse.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

57 Senaste lydelse av

24 kap. 14 § 2000:494

25 kap. 11 § 2000:1341

25 kap. 14 § 2000:1341

25 kap. 20 § 2000:1341

25 kap. 23 § 2000:1341

25 kap. 24 § 2000:1341

25 kap. 25 § 2000:1341

49 kap. 22 § 2000:1341

50 kap. 12 § 2002:540

50 kap. 13 § 2002:540

rubriken närmast före 25 kap. 21 § 2001:1176 rubriken närmast före 25 kap. 24 § 2000:1341.

253

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § 58

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till

hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner

och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan

angivna paragrafer:
---------------------------------

--------------------------------

aktiebolag i 4 §
aktiebolag i 4 §

aktiehärledd
delägarrätt
i

25 a kap. 3 §

andelsbyte i 48 a kap. 2 §

andelsbyte i 48 a kap. 2 §

--------------------------------

---------------------------------

försäkringsaktiebolag i 4 §

försäkringsaktiebolag i 4 §

förvaltningsföretag i 24 kap. 14 §
förvaltningsföretag i 4 a §

förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

--------------------------------

---------------------------------

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

kapitalplaceringsandel i 24 kap.

16 §

kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

--------------------------------

----------------------------------

koncern (svensk) i 5 §

koncern (svensk) i 5 §

koncernintern
andelsavyttring
i

25 kap. 6 §

kooperativ förening i 39 kap. 21 §

kooperativ förening i 39 kap. 21 §

--------------------------------

----------------------------------

medlemsfrämjande
förening
i
medlemsfrämjande förening i

39 kap. 21 a §

39 kap. 21 a §

näringsbetingad andel i 24 kap.

13 och 15 §§

näringsbidrag
i 29
kap. 2 och
näringsbidrag i 29 kap. 2 och

3 §§

3 §§

---------------------------------

----------------------------------

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

58 Senaste lydelse 2001:1176.

Förvaltningsföretag

4 a §

Med förvaltningsföretag avses ett sådant svenskt aktiebolag eller en sådan svensk ekonomisk förening som förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar och som i övrigt varken direkt eller indirekt bedriver näringsverksamhet i mer än obetydlig omfattning.

254

Investmentföretag
och
Prop. 2002/03:96

medlemsfrämjande
föreningar
Bilaga 3

anses inte som förvaltningsföretag.

14 kap.

19 §

Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, skall resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om

1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte skall beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,

2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och

3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.

I 25 kap. 8 § finns bestämmelser om att det belopp som resultatet skall ökas med i vissa fall skall behandlas som en kapitalvinst.

16 kap.

1 § 59

Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster skall dras av även om de inte

är sådana utgifter.

Utöver bestämmelserna i
detta

Utöver bestämmelserna i
detta

kapitel
finns bestämmelser
om
kapitel finns bestämmelser
om

avdrag
i 9, 17-25, 28-40, 44-46,
avdrag i 9, 17-25 a , 28-40, 44-46,

48, 49-52, 55 och 60 kap.

48, 49-52, 55 och 60 kap.

17 kap.

33 §

Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager och pågående arbeten finns när det gäller

- karaktärsbyten i vissa fall i 20 a kap.,

- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,

- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,

- näringsbidrag i 29 kap. 7 §,

- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,

- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och

- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 10 och 11 §§.

59 Senaste lydelse 2002:536.
255

Prop. 2002/03:96 18 kap. Bilaga 3

12 §

Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för inventarier finns när det gäller

- karaktärsbyten i vissa fall i 20 a kap.,

- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,

- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,

- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,

- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 §§,

- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och

- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 10 och 11 §§.

19 kap.

15 §

Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader finns när det gäller

- karaktärsbyten i vissa fall i 20 a kap.,

- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,

- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,

- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,

- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,

- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och

- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 10 och 11 §§.

20 kap.

13 §

Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanläggningar finns när det gäller

- karaktärsbyten i vissa fall i 20 a kap.,

- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,

- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, och

- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §.

256

20 a kap.

Beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter karaktärsbyten i vissa fall

1 §

Om skattskyldighet inträder för en redan pågående näringsverksamhet som en fysisk eller juridisk person bedriver och personen inte tidigare har varit skattskyldig för verksamheten, gäller bestämmelserna i 6–9 §§, såvida inkomsten inte är undantagen från beskattning genom ett skatteavtal.

Det som anges i 2–9 §§ tillämpas på motsvarande sätt om verksamheten bedrivs genom ett handelsbolag.

2 §

Om det föreligger skattskyldighet för en pågående näringsverksamhet men denna är undantagen från beskattning enligt ett skatteavtal och undantaget upphör, skall bestämmelserna i 6– 9 §§ tillämpas.

3 §

Om en tillgång förs över från en näringsverksamhet för vars inkomst skattskyldighet inte föreligger till en näringsverksamhet hos samma person för vars inkomst skattskyldighet föreligger och som inte är undantagen från beskattning enligt ett skatteavtal, skall det belopp som tillgången skall anses ha anskaffats för och tidpunkten för anskaffningen bestämmas med tillämpning av 6– 8 §§. Skattskyldigheten för den näringsverksamhet som tillgången överförs till skall anses inträda vid tidpunkten för överföringen.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

vid

257

Prop. 2002/03:96 4 § Bilaga 3

Om en tillgång förs över från en näringsverksamhet, för vars inkomst skattskyldighet föreligger men undantag från beskattning gäller enligt ett skatteavtal, till en näringsverksamhet hos samma person, för vars inkomst skattskyldighet föreligger och undantag från beskattning inte gäller enligt ett skatteavtal, tillämpas 6–8 §§.

5 §

Om en överföring enligt 3 eller 4 § har medfört att ett belopp som skall motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp till beskattning i en annan stat, skall dock tillgången anses ha anskaffats för detta belopp. Detta gäller dock bara om staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är en stat som anges i 6 kap. 10 §.

Lager

6 §

Lager och pågående arbeten skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för inträdet av skattskyldigheten för det belopp som är lägst av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med anskaffningsvärde och verkligt värde avses detsamma som i 17 kap. 2 §.

Inventarier, byggnader och markanläggningar

7 §

Inventarier,
byggnader
och

markanläggningar
skall anses
ha

anskaffats
vid
tidpunkten
för

inträdet av
skattskyldigheten
för

ett belopp som motsvarar den

ursprungliga
anskaffningsutgiften

minskad med
följande andel av
258

denna för varje räkenskapsår som
Prop. 2002/03:96

den
skattskyldige
innehaft
Bilaga 3

tillgången:

– inventarier: 20 procent,

– byggnader: 4 procent, och

– markanläggningar: 10 procent (täckdiken och skogsvägar) eller 5 procent (andra markanläggningar).

Anskaffningsvärdet får dock inte beräknas till

– lägre belopp än noll, eller

– högre belopp än marknadsvärdet.

Bestämmelsen i 18 kap. 13 § tredje stycket skall tillämpas.

Övriga tillgångar

8 §

Övriga tillgångar skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för inträdet av skattskyldigheten för omkostnadsbeloppet minskad med värdeminskningsavdrag m.m. eller liknande avdrag som kan ha gjorts i räkenskaper hos den skattskyldige, dock inte för högre belopp än marknadsvärdet vid tidpunkten för inträdet av skattskyldigheten.

Förpliktelser

9 §

En förpliktelse skall värderas till det belopp med vilket den belastar verksamheten vid tidpunkten för inträdet av skattskyldigheten enligt en marknadsmässig bedömning. Förpliktelsen får dock inte värderas till lägre belopp än vad den kan ha tagits upp till i den skattskyldiges räkenskaper.

259

22 kap.

10 § 60

Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid sådan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § skall uttagsbeskattning inte ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger omkostnadsbeloppet.

Första stycket gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande företag

som enligt 27 kap. 6 § är lagertillgångar.

Uttagsbeskattning
skall
inte

heller ske om kapitalvinsten vid en

avyttring är
skattefri
enligt

bestämmelserna
i
25 a kap. 9–

12 §§.

23 kap.

2 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om

1. bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap.

skall tillämpas på överlåtelsen,
2.
överlåtelsen

innebär
att

2.
överlåtelsen
innebär
att

sådana

andelar

i
sådana

andelar

i

fastighetsförvaltande företag
som
fastighetsförvaltande
företag
som

är
lagertillgångar
enligt
27
kap.
är lagertillgångar
enligt
27
kap.

6 §
delas ut enligt 42 kap.
16 §
6 §
delas
ut enligt 42 kap.
16 §

eller skiftas ut enligt 42 kap. 20 §,
eller skiftas ut enligt 42 kap. 20 §,

eller

3. marknadsvärdet på tillgången

3. marknadsvärdet på tillgången

är lika med eller lägre än
är lika med eller lägre än

tillgångens skattemässiga värde.
tillgångens
skattemässiga
värde ,

eller

4.
en
kapitalvinst
vid
en

avyttring
är
skattefri

enligt

bestämmelserna
i
25 a kap.
9–

12 §§ eller om ersättningen skall

tas upp som kapitalvinst på grund

av
bestämmelsen

om

skalbolagsbeskattning
i 25 a kap.

13 §.

7 §

I detta kapitel anses innehav av
I detta kapitel anses innehav av

andelar i ett företag som en
andelar i ett företag som en

näringsverksamhet
eller
som en
näringsverksamhet
eller
som
en

verksamhetsgren
om förvärvaren
verksamhetsgren
om
förvärvaren

efter
förvärvet

under
samma
efter
förvärvet

under
samma

beskattningsår
äger
närings-
beskattningsår

äger

betingade andelar i företaget.

näringsbetingade andelar i företaget.

Vad
som avses
med
närings-

60 Senaste lydelse 2000:1341.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

260

betingade andelar framgår av
Prop. 2002/03:96

24 kap. 16 §.
Bilaga 3

24 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,

– kapitalrabatt på optionslån i 4 §,

– avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 5–10 §§,

– avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och

– skattefria utdelningar i 12–
– skattefria utdelningar i 12–

22 §§.
25 §§.

En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.

Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns

i 44 kap. 35 och 37–39 §§.

12 §

Med utdelning avses i 13– 22 §§
Med utdelning avses i 13– 25 §§ inte

inte sådan utdelning på andelar i
sådan utdelning på andelar i

kooperativa föreningar i form av
kooperativa föreningar i form av

rabatt eller pristillägg som den
rabatt eller pristillägg som den

utdelande föreningen skall dra av
utdelande föreningen skall dra av

enligt 39 kap. 22 §.
enligt 39 kap. 22 §.

Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat, skall företaget vid tillämpning av 13–22 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör hemma i den utländska staten.

Näringsbetingad andel

13 §

Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ( det ägda företaget ) som innehas av ett företag som anges i 14 § ( ägarföretaget ), som är en kapitaltillgång hos ägarföretaget och som uppfyller något av följande villkor.

1. Andelen är inte marknadsnoterad.

2. Om andelen är marknadsnoterad, skall det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvara 10 procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i detta.

3. Om andelen är marknadsnoterad

och villkoret i 2 inte är uppfyllt, skall
261

det göras sannolikt att innehavet av Prop. 2002/03:96

andelen
betingas
av rörelse
som Bilaga 3

bedrivs av ägarföretaget eller av ett

företag som med hänsyn till

äganderättsförhållanden

eller

organisatoriska
förhållanden
kan

anses stå det nära.

Om andelen innehas av ett

förvaltningsföretag
tillämpas
inte

bestämmelsen i första stycket 3.

För att en andel i en utländsk

juridisk person skall anses vara

näringsbetingad

skall,
förutom

bestämmelserna
i
första
stycket,

personen uppfylla villkoret i 24 § 2.

(nuvarande 15 § 61 )

14 §

Med företag avses i 13 §

Utdelning på
näringsbetingade

andelar i svenska aktiebolag och

svenska
ekonomiska
föreningar

skall inte tas upp, om den tas emot

av

1. ett sådant svenskt aktiebolag
1. ett sådant svenskt aktiebolag eller

eller en sådan svensk ekonomisk
en sådan svensk ekonomisk förening

förening
som
inte
är
som inte är ett investmentföretag,

investmentföretag

eller

förvaltningsföretag,

2. en sådan svensk stiftelse eller
2. en sådan svensk stiftelse eller

svensk ideell förening som inte
svensk ideell förening som inte

omfattas
av bestämmelserna
om
omfattas
av
bestämmelserna
om

undantag
från
skattskyldighet i
undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

7 kap.,

3. en svensk sparbank, eller

3. en svensk sparbank,

4. ett svenskt ömsesidigt för-
4. ett svenskt ömsesidigt för-

säkringsföretag.

säkringsföretag, eller

Vid tillämpning av bestäm-
5 . ett utländskt bolag som hör

melserna i första stycket skall ett
hemma i en stat inom Europeiska

utländskt bolag som hör hemma i
ekonomiska samarbetsområdet
och

en
stat
inom
Europeiska
som motsvarar något sådant svenskt

ekonomiska samarbetsområdet och
företag som anges i 1–4.

som motsvarar ett svenskt företag

som avses i första stycket 1–4 , behandlas som ett sådant företag.

61 Senaste lydelse 2000:1341.
262

15 §
Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

(nuvarande 22 §)
Andelar i ett företag som hör

Andelar i ett företag som hör

hemma i en utländsk stat som är
hemma i en utländsk stat som är

medlem i Europeiska unionen
medlem i Europeiska unionen anses

anses som näringsbetingade också
som näringsbetingade
andelar också

om innehavet motsvarar 25
om innehavet motsvarar 10 procent

procent eller mer av andels-
eller mer av andelskapitalet i företaget

kapitalet i företaget och även om
och även om andelarna är

andelarna är lagertillgångar.
lagertillgångar.

Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen avses ett utländskt företag som

1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,

2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför gemenskapen, och

3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

Kapitalplaceringsandel

16 §

Med kapitalplaceringsandel avses en annan andel än en näringsbetingad andel om den är en kapitaltillgång.

En kapitalplaceringsandel som upphör att vara marknadsnoterad under ett förfarande om inlösen, fusion, likvidation eller konkurs skall behandlas som en kapitalplaceringsandel tills förfarandet avslutas.

Utdelning på näringsbetingade andelar

17 §

Utdelning på en näringsbetingad andel skall inte tas upp.

18 §

Om andelen är marknadsnoterad

när utdelningen skall tas upp i

räkenskaperna och inte har innehafts

på sådant sätt att innehavaren kunnat

göra gällande sin rätt i företaget

under en sammanhängande tid under

vilken andelen har varit en

näringsbetingad andel av minst ett år,
263

gäller följande. Uppnås inte senare en Prop. 2002/03:96 sammanhängande innehavstid som Bilaga 3 omfattar den nämnda tidpunkten,

under vilken andelen har varit en näringsbetingad andel av minst ett år skall utdelningen tas upp det beskattningsår då den händelse inträffar som medför att villkoret inte uppfylls.

19 §

Innehavstiden skall räknas från den tidpunkt då andelen har tillträtts vid förvärvet till den tidpunkt då andelen frånträds vid en avyttring. Om andelen har förvärvats eller avyttrats genom ett avtal, skall om inte annat anges i avtalet tillträdet respektive frånträdet anses ha skett när avtalet ingicks.

20 §

Om andelar av samma slag och sort som andelen har avyttrats tidigare av företaget, skall vid beräkning av innehavstid en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad.

Om aktier har erhållits genom ny- eller fondemission, skall de nya aktierna anses ha förvärvats samtidigt med de aktier som förvärvet grundats på ( ursprungsaktier ). Har ursprungsaktierna förvärvats vid olika tidpunkter, skall de anses ha förvärvats samtidigt som den sist förvärvade ursprungsaktien.

Utdelning från investmentföretag

21 §

(nuvarande 17 §)

Bestämmelserna i 15 § gäller inte för utdelning från ett förvaltningsföretag eller investmentföretag om det utdelande företaget, direkt eller indirekt genom ett eller flera andra förvaltningsföretag eller investmentföretag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts direkt av det

Bestämmelserna i 17 och 18 §§

gäller inte för utdelning från ett

investmentföretag om det utdelande

företaget, direkt eller indirekt genom

ett eller flera andra investmentföretag,

äger mer än enstaka andelar i fråga om

vilka utdelning skulle ha tagits upp om

andelarna hade ägts direkt av det

företag som äger andelarna i

investmentföretaget.
264

företag som äger andelarna i

Prop. 2002/03:96

förvaltningsföretaget
eller invest-

Bilaga 3

mentföretaget.

Utdelning av förvärvade vinstmedel

(nuvarande 18 §)

22 §

Om ett företag förvärvar andelar i

Om ett företag förvärvar andelar

i ett annat företag och det inte är
ett annat företag och det inte är

uppenbart att förvärvaren får en
uppenbart att förvärvaren får en

tillgång av verkligt och särskilt
tillgång av verkligt och särskilt värde

värde med hänsyn till sin
med hänsyn till sin näringsverk-

näringsverksamhet,

gäller
inte
samhet, gäller inte 17 och 18 §§ för

15 § för utdelning av sådana medel
utdelning av sådana medel som fanns

som fanns hos det utdelande före-
hos det utdelande företaget vid

taget vid förvärvet och som inte
förvärvet och som inte motsvarar

motsvarar
tillskjutet
belopp
eller
tillskjutet belopp eller inbetald insats.

inbetald insats. Utdelning anses i
Utdelning anses i första hand ske av

första hand ske av andra medel än
andra medel än sådana som

sådana som
motsvarar tillskjutet
motsvarar tillskjutet
belopp eller

belopp eller inbetald insats.

inbetald insats.

Utdelning på förlagsinsatser

(nuvarande 19 § 62 )

23 §

Om en kooperativ förening skall

Om den kooperativa föreningen

skall dra
av
utdelningen
enligt
dra av utdelningen
enligt 39 kap.

39 kap.
23 §
gäller
inte
23 §, gäller inte bestämmelserna i 17

bestämmelserna
i
15 §
för
och 18 §§ för utdelning på

utdelning
på
förlagsinsatser
eller
förlagsinsatser eller utdelning som en

utdelning som den medlems-
medlemsfrämjande förening får från

främjande föreningen får från den
den kooperativa föreningen.

kooperativa föreningen.

Utdelning på utländska andelar

24 §

(nuvarande 20 § 63 )

Utdelning på andelar i en utländsk juridisk person skall inte tas upp om

1. utdelningen på grund av 12-
1. utdelningen på grund av 12-

19 §§ inte skulle ha tagits upp om
23 §§ inte skulle ha tagits upp om

den utdelande juridiska personen
den utdelande juridiska personen

hade varit svensk, och
hade varit svensk, och

2. inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är

jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt

företag med motsvarande inkomster.

62
Senaste lydelse 2000:494.
265

63
Senaste lydelse 2000:1341.

25 §
Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

(nuvarande 21 §)
Förutsättningen i 24 § 2 skall

Förutsättningen i 20 § 2 skall

alltid anses uppfylld om
alltid anses uppfylld om

1. den utländska juridiska personen hör hemma i ett av de länder med vilka Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster (avtalsländer),

2. den juridiska personens inkomster har uppkommit i näringsverksamhet i Sverige eller i något avtalsland, och

3. inkomsterna beskattas med en inkomstskatt som normalt tillämpas på juridiska personer i det land eller de länder där näringsverksamheten bedrivs.

Om inkomsterna till obetydlig del har uppkommit i näringsverksamhet

i andra länder än avtalsländer eller i någon särskilt skattemässigt gynnad verksamhet, skall det bortses från denna del av inkomsterna vid tillämpning av första stycket 2 och 3.

25 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 3–5 §§,

– uppskov med beskattning vid – beräknad anskaffningsutgift för

koncerninterna andelsavyttringar i 6–27 §§, och

– avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap med säljaren i 28–32 §§.

kapitalplaceringsandelar och aktiehärledda kapitalplaceringsdelägarrätter vid karaktärsbyten i 6 §, och

– avyttringar med kapitalförlust till ett företag i intressegemenskap med det säljande företaget i 7–11 §§.

2 § 64

I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. I 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa slag av tillgångar.

Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om

– tillgångar och förpliktelser vid vissa karaktärsbyten i 20 a kap.,

- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,

- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,

- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,

- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och

- förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§.

I 25 a kap. finns det särskilda bestämmelser om vissa

64 Senaste lydelse 2001:1176.
266

kapitalvinster och
kapitalförluster
Prop. 2002/03:96

på
näringsbetingade
andelar
och
Bilaga 3

andra tillgångar.

Beräknad
anskaffningsutgift
vid

karaktärsbyte

6 §

En kapitalplaceringsandel eller en

aktiehärledd

kapitalplacerings-

delägarrätt som tidigare har varit en

näringsbetingad
andel
eller
en

aktiehärledd

näringsbetingad

delägarrätt
hos
samma
innehavare

skall
vid

tillämpningen
av

bestämmelserna i detta kapitel anses

ha anskaffats för marknadsvärdet vid

karaktärsbytet.

Bestämmelsen
i
första
stycket

tillämpas inte om villkoret om

innehavstid i 25 a kap. 10 eller 11 §

inte skulle ha varit uppfyllt om

tillgången i stället hade avyttrats vid

tidpunkten för karaktärsbytet.

(nuvarande 28 §)

7 §

Om det uppkommer en kapi-

Om det uppkommer en kapi-

talförlust när en juridisk person
talförlust när en juridisk person eller

eller ett svenskt handelsbolag (det
ett svenskt handelsbolag (det säljande

säljande företaget)
avyttrar
en
företaget) avyttrar en tillgång till en

tillgång till en annan juridisk
annan juridisk person eller ett annat

person eller ett annat svenskt
svenskt handelsbolag (det
köpande

handelsbolag (det köpande före-
företaget) och de båda företagen är

taget) och de båda företagen är
moderföretag och dotterföretag eller

moderföretag
och
dotterföretag
står under i huvudsak gemensam

eller står under i huvudsak ge-
ledning, skall bestämmelserna i 8–

mensam ledning, skall bestäm-
11 §§ tillämpas.

melserna i 29–32 §§ tillämpas.

(nuvarande 29 §)

8 §

Kapitalförlusten får inte dras av

Kapitalförlusten får inte dras av

om

1. om ersättningen understiger den

1. ersättningen understiger
den
avyttrade tillgångens marknadsvärde

avyttrade
tillgångens
mark-
utan att det är affärsmässigt

nadsvärde utan att det är affärs-
motiverat,

mässigt motiverat, eller

2. om bestämmelserna i 37 kap. om

2. bestämmelserna i 37 kap. om
kvalificerade fusioner
och
fissioner

kvalificerade
fusioner

och
skall tillämpas, eller

fissioner skall tillämpas.

3.
i andra fall
än
som
avses i
267

25 a kap.
27
§
om

den avyttrade
Prop. 2002/03:96

tillgången är

en
näringsbetingad Bilaga 3

andel

eller

en

aktiehärledd

näringsbetingad delägarrätt.

(nuvarande 30 §)

9 §

Kapitalförlusten får dras av som

Kapitalförlusten får dras av som

kostnad först när det inträffar en
kostnad först när det inträffar en

omständighet

som
medför
att
omständighet

som

medför
att

tillgången
inte
längre
existerar
tillgången inte längre existerar eller

eller inte längre innehas av en
inte längre innehas av en juridisk

juridisk person eller ett svenskt
person eller ett svenskt handelsbolag

handelsbolag som står i sådant
som står i sådant förhållande till det

förhållande
till
det
säljande
säljande företaget som anges i 7 §

företaget som anges i 28 § eller av
eller av det säljande företaget.

det säljande företaget.

(nuvarande 31 §)

10 §

Om den avyttrade tillgången är en

Om den avyttrade tillgången är

en andel i ett företag och detta
andel i ett företag och detta genom

genom fusion eller fission helt
fusion eller fission helt eller delvis

eller delvis går upp i ett annat
går upp i ett annat företag som står i

företag som står i sådant
sådant förhållande till det säljande

förhållande
till
det
säljande
företaget
som
sägs
i
7 §,
får

företaget
som
sägs
i
28 §,
får
kapitalförlusten inte dras av.

kapitalförlusten inte dras av.

(nuvarande 32 §)

11 §

Om det är andelar i ett företag

Om det är andelar i ett företag

som avyttras
(avyttrade
andelar),
som
avyttras

(avyttrade
andelar),

gäller följande. Om det köpande
gäller följande. Om det köpande

företaget vid tidpunkten för det
företaget vid tidpunkten för det

förvärv som
avses
i
28 §
äger
förvärv som avses i 7 § äger andelar

andelar av samma slag och sort
av samma slag och sort som de

som de avyttrade andelarna (gamla
avyttrade
andelarna
(gamla
andelar)

andelar) eller om det köpande
eller om det köpande företaget

företaget därefter förvärvar sådana
därefter
förvärvar
sådana
andelar

andelar (nya andelar), skall senare
(nya
andelar),
skall
senare

avyttringar
som
det
köpande
avyttringar
som
det
köpande

företaget gör anses ske i följande
företaget
gör

anses
ske i
följande

ordning:

ordning:

1. gamla andelar,

1. gamla andelar,

2. avyttrade andelar,

2. avyttrade andelar,

3. nya andelar.

3. nya andelar.

Bestämmelserna skall
tillämpas
Bestämmelserna
skall
tillämpas

också i fråga om andra tillgångar
också i fråga om andra tillgångar

som inte kan särskiljas från
som inte kan särskiljas från

varandra.

varandra.

268

Prop. 2002/03:96

25 a kap.
Bilaga 3

Vissa kapitalvinster och kapi-

talförluster på
näringsbetingade

andelar och på vissa andra tillgångar

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns det särskilda bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster på näringsbetingade andelar och aktiehärledda näringsbetingade delägarrätter samt om kapitalförluster på vissa andra tillgångar.

Definitioner och tillämpningsområde

2 §

Med det avyttrade företaget avses i detta kapitel det företag som den avyttrade tillgången hänför sig till.

3 §

Med en aktiehärledd delägarrätt avses en rätt på grund av teckning av aktier, en teckningsrätt, en delrätt eller en option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier, om innehavet av rätten grundas på innehav av aktier (urspungsaktierna) i det företag som rätten hänför sig till och rätten är en kapitaltillgång.

4 §

Med en aktiehärledd näringsbetingad delägarrätt avses en aktiehärledd delägarrätt, om innehavaren innehar näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till.

5 §

Med
en
aktiehärledd

kapitalplaceringsdelägarrätt avses

en annan
aktiehärledd
delägarrätt
269

än en näringsbetingad delägarrätt.

6 §

Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel ett företag som det avyttrande företaget eller det avyttrade företaget, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i.

7 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller bara om det avyttrande företaget är

1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,

2. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3. en svensk sparbank,

4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller

5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1–4.

8 §

Bestämmelserna om kapitalförluster i 27–29 och 32 §§ tillämpas också när det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag eller en utländsk juridisk person vars inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägarna, och en juridisk person som anges i 7 § är delägare vid tidpunkten för avyttringen. Bestämmelserna i 27–29 och 32 §§ gäller då för sådana delägare. Om skattskyldigheten för en sådan delägares andel har övergått på någon annan, gäller bestämmelserna för denne. Om skattskyldigheten har övergått på en fysisk person i sådana fall som avses i 32 §, får kapitalförlusten

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

270

inte dras av.
Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

Skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar och aktiehärledda näringsbetingade delägarrätter

Huvudregel

9 §

En kapitalvinst på en näringsbetingad andel eller en aktiehärledd

näringsbetingad
delägarrätt
skall

inte tas
upp, om villkoren i
10–

11 §§
är
uppfyllda
och

bestämmelsen
om
skalbolags-

beskattning i 13 § inte skall tillämpas.

Marknadsnoterade närings-

betingade andelar och

aktiehärledda delägarrätter

10 §

I
fråga
om
marknadsnoterade

näringsbetingade

andelar
gäller

skattefriheten bara om det av-

yttrande företaget vid avyttrings-

tillfället har innehaft andelen på

sådant sätt att företaget kunnat

göra gällande sin rätt i det

avyttrade
företaget
under
en

sammanhängande
tid
under
vilken

andelen
varit
en

näringsbetingad

andel av minst ett år. Innehavstiden

skall räknas från den tidpunkt då

andelen
tillträddes
vid förvärvet.

Om andelen har förvärvats genom

ett avtal, skall om inte annat anges i

avtalet tillträdet anses ha skett när

avtalet
ingicks.
Om
aktier
har

erhållits

genom

ny-

eller

fondemission

tillämpas

bestämmelserna

om

förvärvstidpunkt 24 kap. 20 § andra

stycket.

11 §

I
fråga
om

marknadsnoterade

aktiehärledda

näringsbetingade

delägarrätter
gäller
skattefriheten
271

bara om det vid avyttringstillfället har Prop. 2002/03:96 förflutit minst ett år från det att den Bilaga 3

sist förvärvade ursprungsaktien förvärvades. Under den senaste perioden om ett år av denna tid skall ursprungsaktierna och den aktiehärledda delägarrätten ha varit näringsbetingade.

Turordning

12 §

Vid tillämpning av villkoren i 10 eller 11 § skall en senare förvärvad tillgång anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad tillgång av samma slag och sort.

Skalbolagsbeskattning

13 §

Om en avyttrad andel eller en aktiehärledd delägarrätt är näringsbetingad och hänför sig till ett företag som är ett skalbolag enligt 14 § eller om återköpsregeln i 19 § är tillämplig, skall ersättningen för andelen eller den aktiehärledda delägarrätten tas upp som kapitalvinst om inte undantagen i 21–25 §§ skall tillämpas.

Bestämmelsen i första stycket tillämpas inte om kapitalvinsten skall tas upp på grund av att villkoren i 10 eller 11 § inte är uppfyllda.

Skalbolagsregel

Skalbolagsdefinition

14 §

Det avyttrade företaget är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta kapitel om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar beräknad enligt 15–17 §§ överstiger ett jämförelsebelopp enligt 18 § vid tidpunkten för avyttringen av andelarna.

272

Likvida tillgångar

15 §

Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar med undantag för sådana tillgångar som avses i 16 §. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om

1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,

2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och

3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.

16 §

Som likvida tillgångar räknas inte

1. andelar i företag i intressegemenskap,

2. aktiehärledda delägarrätter i sådana företag, och

3. värdepapper som är lager i

värdepappersrörelse enligt
1 kap.

2 § 1 lagen (1991:981) om
värde-

pappersrörelse.

Första stycket skall även tillämpas på motsvarigheter till sådana tillgångar som nämns i första stycket om de innehas av en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat

– som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

– med vilken Sverige har ett skatteavtal samt personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet.

17 §

Om likvida tillgångar som avses i 15 § innehas av ett företag i intressegemenskap med det avyttrade företaget, skall tillgång-

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

273

arna räknas med vid beräkningen av Prop. 2002/03:96 summan av marknadsvärdet av Bilaga 3

likvida tillgångar enligt 14 § till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget.

Jämförelsebeloppet

18 §

Om samtliga andelar och aktiehärledda delägarrätter har avyttrats, utgörs jämförelsebeloppet av halva ersättningen. I annat fall utgörs jämförelsebeloppet av hälften av det sammanlagda värdet av samtliga andelar och aktiehärledda delägarrätter beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna och aktiehärledda delägarrätterna.

Om avyttringen har medfört uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap., skall jämförelsebeloppet ökas med det uttagsbeskattade beloppet.

Återköpsregel

19 §

Avser avyttringen en andel som inte hänför sig till ett skalbolag tillämpas bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 13 § om den övervägande delen av andra tillgångar än sådana likvida tillgångar som avses i 15 och 17 §§ och som vid avyttringen innehades av det avyttrade företaget eller av företag i intressegemenskap med detta, inom två år efter avyttringen av andelen, direkt eller indirekt, förvärvas av

– det avyttrande företaget,

– av ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget, eller

– av en fysisk person eller någon närstående till denne som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det avyttrande företaget.

Bedömningen enligt första stycket
274

skall grundas
på
tillgångarnas Prop. 2002/03:96

marknadsvärde
vid
tidpunkten
för Bilaga 3

avyttringen av andelen. Vid denna

bedömning skall värdet av tillgångar

i företag
i
intressegemenskap

beaktas bara till den del som

motsvarar
det
avyttrade företagets

ägarandel i företaget.

Första
och
andra
styckena

tillämpas
också
i
fråga
om

tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det avyttrade företaget eller av ett företag i intressegemenskap vid tidpunkten för avyttringen av andelen.

Undantag från skalbolags- och återköpsreglerna

20 §

Bestämmelserna i 23–25 §§ tillämpas bara om den skattskyldige begär det.

Marknadsnotering och andelar i vissa utländska företag

21 §

Bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 13 § tillämpas inte om någon andel i det avyttrade företaget är marknadsnoterad eller om avyttringen avser en andel eller en aktiehärledd delägarrätt i en utländsk juridisk person som inte är skattskyldig här vid tidpunkten för avyttringen.

Likvidation och konkurs

22 §

Bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 13 § tillämpas inte om vinsten uppkommit på grund av likvidation enligt 44 kap. 7 § första stycket eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2.

275

Minoritetsavyttringar

23 §

Leder avyttringen inte till att ett väsentligt inflytande över det avyttrade företaget går över till någon annan, skall bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 13 § tillämpas bara om det föreligger särskilda omständigheter.

Särskilda skäl

24 §

Finns det särskilda skäl skall bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 13 § inte tillämpas. Vid prövningen skall beaktas

1. vad som föranlett avyttringen eller återköpet, och

2. hur ersättningen för andelen och den aktiehärledda delägarrätten har bestämts.

Skalbolagsdeklaration

25 §

Bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 13 § skall inte tillämpas om

1. det avyttrade företaget tar upp företagets överskott eller underskott

i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 10 kap. 8 a § första stycket skattebetalningslagen (1997:483),

2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, och

3. säkerhet ställs om sådan har begärts med stöd av 11 kap. 11 c § skattebetalningslagen.

Bokslutet skall upprättas som om företagets beskattningsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond skall anses ha återförts.

Första och andra styckena gäller även företag i intressegemenskap.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

276

Prop. 2002/03:96

Fåmansföretag och fastigheter
Bilaga 3

26 §

Om det avyttrande företaget eller ett moderföretag till detta är ett fåmansföretag och det avyttrade företaget eller ett dotterföretag till detta äger en fastighet som någon gång under tre år före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare i det avyttrande företaget, i moderföretaget, eller för en närstående till en delägare, skall det företag som innehar fastigheten anses ha avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som motsvarar marknadsvärdet vid tidpunkten för avyttringen av andelen i företaget.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om fastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga värde. Bestämmelsen tillämpas inte om ersättningen vid andelsavyttringen skall tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 13 §.

Det som sägs i fråga om en fastighet gäller även en andel i ett privatbostadsföretag om den till andelen knutna lägenheten till huvudsaklig del har använts på angivet sätt.

Kapitalförluster

Andelar och aktiehärledda delägarrätter

27 §

En
kapitalförlust
på
en

näringsbetingad
andel
eller
en

aktiehärledd
näringsbetingad

delägarrätt får inte dras av om en

motsvarande kapitalvinst
inte skulle

ha tagits upp.

Har en tillgång avyttrats av ett

svenskt handelsbolag eller en utländsk

juridisk person vars inkomster enligt

6 kap. 14 § beskattas hos delägarna,

får förlusten inte
dras
av, om
en
277

motsvarande kapitalvinst på Prop. 2002/03:96 tillgången inte skulle ha tagits upp om Bilaga 3 avyttraren hade varit ett aktiebolag

som inte är ett investmentföretag.

Vid bedömning av om en kapitalvinst skulle ha tagits upp skall det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 13 §.

Vissa andra tillgångar

28 §

En kapitalförlust får inte dras av om förlusten avser

1. en fordran på ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget,

2. en rätt till andel i vinst hos ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget,

3. en rätt att till ett visst pris eller ett pris som skall fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller aktiehärledda delägarrätter i ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget eller tillgångar hos ett sådant företag, eller

4. en tillgång där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, utgörs av en näringsbetingad andel eller en aktiehärledd näringsbetingad delägarrätt som gått ned i värde.

Andelar i handelsbolag

29 §

Den del av en kapitalförlust på en

andel i ett svenskt handelsbolag
som

motsvarar delägarens del av en

värdenedgång
under
delägarens

innehavstid på en sådan tillgång som

avses i 27 eller 28 § i handelsbolaget

eller i ett annat svenskt handelsbolag

som, direkt eller indirekt, ägs eller

ägts av handelsbolaget, får inte dras

av om tillgången i stället hade ägts av

delägaren och förlusten inte skulle ha

fått
dras
av
på
grund
av

bestämmelserna i 27 eller 28 §.

Bestämmelserna
i
första stycket

gäller
såvitt avser
värdenedgång på
278

grund av avyttring bara om Prop. 2002/03:96 avyttringen av tillgången har skett Bilaga 3

inom tio år före avyttringen av andelen i handelsbolaget.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas på motsvarande sätt, om

– kapitalförlusten avser en andel i en utländsk juridisk person vars inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägaren, eller

– tillgången i stället ägs eller ägts genom en sådan utländsk juridisk person.

30 §

Förvärvar en fysisk person eller ett

svenskt handelsbolag, i vilket en fysisk

person, direkt eller indirekt, genom ett

eller flera andra svenska handelsbolag

är delägare, en andel i ett svenskt

handelsbolag från ett sådant företag

som anges i 7 § och innehar handels-

bolaget, direkt eller indirekt, genom

ett eller flera andra svenska handels-

bolag, en tillgång, som skulle ha varit

en näringsbetingad andel eller en

aktiehärledd näringsbetingad delägar-

rätt om den innehafts av ett aktie-

bolag, eller en sådan tillgång som

anges i 28 §, och tillgången har gått

ner i värde under den tid handels-

bolaget har innehaft denna, skall

tillgången, såvitt avser beräkningen av

den fysiska personens andel av

handelsbolagets resultat, anses
ha

förvärvats för dess marknadsvärde vid

tidpunkten för den fysiska personens

förvärv av andelen i handelsbolaget.

Bestämmelsen i första stycket gäller

även om förvärvet sker från ett

svenskt handelsbolag i vilket ett sådant

företag som anges i 7 §, direkt eller

indirekt, genom ett eller flera andra

svenska
handelsbolag,
innehar
en

andel.

Bestämmelserna i första och andra

styckena
tillämpas på
motsvarande

sätt, om

– kapitalförlusten avser en andel i

en utländsk juridisk
person
vars
279

inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas Prop. 2002/03:96 hos delägaren, eller Bilaga 3

– tillgången i stället ägs eller ägts genom en sådan utländsk juridisk person.

31 §

När en värdenedgång på en tillgång som avses i 29 eller 30 § beräknas skall

– som anskaffningsutgift för en tillgång som har förvärvats före delägarens förvärv av andelen, anses marknadsvärdet på tillgången vid tidpunkten för förvärvet av andelen, och

– en tillgång som innehas när andelen avyttras värderas till marknadsvärdet vid avyttringstidpunkten.

I övrigt tillämpas bestämmelserna i 44 och 48 kap. med undantag för 48 kap. 15 §.

Fastigheter

32 §

En kapitalförlust på en fastighet får dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Till den del en förlust inte kan dras av mot sådana kapitalvinster behandlas förlusten som en ny kapitalförlust på fastighet det följande beskattningsåret.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om fastigheten i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget i dess verksamhet eller ett företag i intressegemenskap med detta.

30 kap.

1 § 65

Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som

sätts av till periodiseringsfond.
Avdrag får dock inte göras av

Avdrag får dock inte göras av

privatbostadsföretag,
invest-
privatbostadsföretag,
invest-

mentföretag,
förvaltningsföretag
mentföretag och värdepappersfonder.

65 Senaste lydelse 2000:1354.

280

och värdepappersfonder.
Prop. 2002/03:96

35 kap.
Bilaga 3

3 § 66

Ett koncernbidrag från ett moderföretag till
ett helägt dotterföretag

eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under förutsättning att

1. varken givaren eller mot-
1. varken givaren eller mottagaren

tagaren är ett privatbostadsföretag,
är ett privatbostadsföretag eller

investmentföretag
eller
för-
investmentföretag,

valtningsföretag,

2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i självdeklarationen vid samma års taxering,

3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverksamhet av något slag,

4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,

5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och

6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte skall tas upp hos moderföretaget.

37 kap.

31 § 67

Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga om

– utgifter i samband med fusion eller fission i 16 kap. 7 §,

– koncerninterna andelsav-

yttringar i 25 kap. 9, 20, 24 och

25 §§,
– avyttringar med kapitalförlust till

– avyttringar med kapitalförlust

till företag i intressegemenskap i
företag i intressegemenskap i 25 kap.

25 kap. 31 §,
10 §,

– periodiseringsfonder i 30 kap. 8 §,

– ersättningsfonder i 31 kap. 20 §,

– andelsbyten i 48 a kap. 4 §, och

– uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. 4 och 22 §§.

39 kap.

14 § 68

För investmentföretag och värdepappersfonder gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:

1.
Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster

på delägarrätter får inte dras av.

2.
Ett belopp som för helt år
2. Ett belopp som för helt år

66 Senaste lydelse 2000:1341.

67 Senaste lydelse 2001:1176.

68 Senaste lydelse 2001:842.

281

motsvarar 1,5 procent av värdet på
motsvarar 1,5 procent av värdet på
Prop. 2002/03:96

delägarrätter vid beskattningsårets
delägarrätter vid beskattningsårets
Bilaga 3

ingång skall tas upp. Egna aktier
ingång skall tas upp. Egna aktier

eller
optioner,
terminer
eller
eller
optioner, terminer
eller

liknande
instrument
vars
liknande

instrument

vars

underliggande tillgångar består av
underliggande tillgångar består av

investmentföretagets sådana aktier
investmentföretagets sådana aktier

skall inte inräknas i underlaget.
skall inte inräknas i underlaget. I

underlaget
för
investmentföretag

inräknas inte heller andelar och

aktiehärledda
delägarrätter
som

hade varit näringsbetingade om de

hade

innehafts

av
ett

förvaltningsföretag

och
en

kapitalvinst
hade
varit
skattefri

enligt bestämmelserna i 25 a kap.

9–12 §§
om
andelarna
eller

delägarrätterna hade avyttrats av

förvaltningsföretaget vid ingången

av beskattningsåret.

3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras av. Sådan

utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § skall dock

inte dras av. Värdepappersfonder får dra av utdelning till annan än

andelsägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av

fondens värde vid utgången av beskattningsåret.

Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av

som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

23 § 69

Utdelning
som en kooperativ
Utdelning

som

en
kooperativ

förening lämnar i förhållande till
förening lämnar i förhållande till

inbetalda insatser
enligt
lagen
inbetalda

insatser
enligt

lagen

(1987:667) om ekonomiska för-
(1987:667) om ekonomiska föreningar

eningar skall dras av. I fråga om
skall dras av. I fråga om andra insatser

andra
insatser
än
förlagsinsatser
än förlagsinsatser gäller detta dock

gäller detta dock inte till den del
inte
till
den del
utdelningen
enligt

utdelningen enligt 24 kap. 13 – 18 §§
24 kap. 17–20 §§ inte skall tas upp av

inte skall tas upp av mottagaren.
mottagaren. Om den del som inte skall

Om den del som inte skall tas upp
tas upp av mottagaren uppgår till

av mottagaren uppgår till högst tio
högst tio procent av utdelningen, skall

procent av utdelningen, skall dock
dock hela utdelningen dras av. En

hela utdelningen dras av. En
medlemsfrämjande

förening
får
bara

medlemsfrämjande
förening får
dra av utdelning om föreningen har ett

bara dra av utdelning om
stort antal medlemmar och bara till

föreningen har ett stort antal
den del föreningen för samma

medlemmar och bara till den del
beskattningsår
själv
tagit
emot

föreningen

för

samma
utdelning på inbetalda insatser.

beskattningsår

själv
tagit
emot

utdelning på inbetalda insatser.

69 Senaste lydelse 2000:494.

282

Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativaProp. 2002/03:96 föreningar, skall utdelningen på förlagsinsatser dras av även omBilaga 3 centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §.

Är en ekonomisk förening ett förvaltningsföretag, får utdelning inte dras av till den del den enligt 24 kap. 13 § föranlett att utdelning som föreningen har tagit emot inte skall tas upp.

43 kap.

2
§

Bestämmelserna tillämpas inte på utdelning från ett företag, om

1. företaget är marknadsnoterat,
2. företaget under det räkenskapsår

2. företaget under det räkenskapsår

som beslutet om utdelning avser eller
som beslutet om utdelning avser eller

under något av de fyra föregående
under något av de fyra föregående

räkenskapsåren,
direkt
eller
genom
räkenskapsåren, direkt eller genom

dotterföretag, ägt aktier med en röst-
dotterföretag, ägt aktier med en röst-

eller kapitalandel på 25 procent eller
eller kapitalandel på tio procent eller

mer i ett svenskt marknadsnoterat
mer i ett svenskt marknadsnoterat

aktiebolag eller en marknadsnoterad
aktiebolag eller en marknadsnoterad

utländsk juridisk person,

utländsk juridisk person, eller

3. företaget, om det är
ett

förvaltningsföretag
och
under
det

räkenskapsår
som
beslutet
om

utdelning avser, direkt eller genom

ett annat förvaltningsföretag,
ägt

någon
andel
i
ett
svenskt

marknadsnoterat aktiebolag eller en

marknadsnoterad utländsk
juridisk

person, eller

3. företaget är ett privat-

4. företaget är ett privat-

bostadsföretag.

bostadsföretag.

Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är marknadsnoterad. I fråga om marknadsnoterade företag finns bestämmelser i 9 och 10 §§.

44 kap.

1 §

I detta kapitel finns de grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster. De gäller, om inte annat anges, alla slag av tillgångar och förpliktelser.

Särskilda bestämmelser för olika slag av tillgångar och förpliktelser finns i 45–52 kap.

I 53 kap. finns bestämmelser om överlåtelser till underpris från delägare och närstående.

I 54 kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta som gäller bara i inkomstslaget kapital.

283

I 55 kap. finns bestämmelser om avyttringar av delägarrätter och
Prop. 2002/03:96

fordringsrätter i samband med insättningsgaranti och investerarskydd.
Bilaga 3

I 25 kap. finns bestämmelser
I 25 och 25 a kap. finns

om
kapitalvinster
och
bestämmelser om kapitalvinster och

kapitalförluster som gäller bara i
kapitalförluster som gäller bara i

inkomstslaget näringsverksamhet.
inkomstslaget näringsverksamhet.

Det finns bestämmelser om
27 § 70

– uppskov med kapitalvinstbe-

skattningen
vid
koncerninterna

andelsavyttringar i 25 kap. 6–27 §§,
– att kapitalförluster inte får dras

– att kapitalförluster skall dras av

vid ett senare tillfälle vid avyttringar
av eller skall dras av vid ett senare

till företag i intressegemenskap med
tillfälle vid avyttringar till företag i

säljaren i 25 kap. 28–32 §§,

intressegemenskap med säljaren
i

25 kap. 7–11 §§,

– uppskovsavdrag vid avyttring av privatbostäder i 47 kap.,

– framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap., och

– uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap.

45 kap.

31 §

Bestämmelserna i 25 kap. 28-
Bestämmelserna i 25 kap. 7–9 §§ om

30 §§ om att en kapitalförlust skall
att en kapitalförlust inte får dras av

dras av först vid ett senare tillfälle
eller skall dras av först vid ett senare

skall
tillämpas
också
i
tillfälle skall tillämpas också i

inkomstslaget kapital för en fysisk
inkomstslaget kapital för en fysisk

person som är delägare i ett svenskt
person som är delägare i ett svenskt

handelsbolag om
handelsbolaget
handelsbolag om handelsbolaget av-

avyttrar en näringsfastighet.

yttrar en näringsfastighet.

46 kap.

16 §

Bestämmelserna i 25 kap. 28–
Bestämmelserna i 25 kap. 7–9 §§

30 §§ om att en kapitalförlust skall
om att en kapitalförlust inte får dras

dras av först vid ett senare tillfälle
av eller skall dras av först vid ett

skall
tillämpas
också
i
senare tillfälle skall tillämpas också i

inkomstslaget kapital för en fysisk
inkomstslaget kapital för en fysisk

person som är delägare i ett svenskt
person som är delägare i ett svenskt

handelsbolag om
handelsbolaget
handelsbolag om handelsbolaget av-

avyttrar en näringsbostadsrätt.

yttrar en näringsbostadsrätt.

48 kap.

7 § 71

Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet skall det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av

70
Senaste lydelse 2001:1176.
284

71
Senaste lydelse enligt prop. 2002/03:15.

samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet skall beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.

Om en andel i en värdepappersfond är förvaltarregistrerad enligt 31 a § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, skall vid tillämpning av genomsnittsmetoden enligt första stycket bortses från andra andelar i samma fond som är registrerade i annan förvaltares eller andelsinnehavarens eget namn.

Näringsbetingade
andelar
som

vid en faktisk eller tänkt avyttring

vid den tidpunkt som bedömningen

avser,
uppfyller
villkoret
i

25 a kap.
10 §
skall
vid

tillämpningen av bestämmelserna i

första stycket anses inte vara av

samma slag och sort som övriga

näringsbetingade andelar som är

av samma slag och sort.

Aktiehärledda
näringsbetingade

delägarrätter som vid en faktisk

eller tänkt avyttring vid den

tidpunkt
som
bedömningen avser

uppfyller villkoret i 25 a kap. 11 §

skall
vid
tillämpningen
av

bestämmelserna
i
första stycket

anses inte vara av samma slag och

sort som övriga delägarrätter som

är av samma slag och sort .

I 48 a kap 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare två undantag från bestämmelsen i första stycket som gäller andelsbyten med framskjuten

beskattning och uppskovsgrundande andelsbyten.

25 §

I
inkomstslaget näringsverk-
I
inkomstslaget näringsverk-

samhet skall kapitalförluster dras av
samhet skall
kapitalförluster
för

mot alla intäkter och i sin helhet,
vilka avdrag skall göras, dras av

om inte något annat anges i 26 eller
mot alla intäkter och i sin helhet,

27 §.
Vad
som
sägs i första
om inte något annat anges i 26 eller

meningen skall tillämpas också på
27 §.
Vad som
sägs i första

förpliktelser och vad som sägs om
meningen skall tillämpas också på

en tillgång i 26 och 27 §§ skall
förpliktelser och vad som sägs om

tillämpas också på en förpliktelse
en tillgång i 26 och 27 §§ skall

med sådan underliggande tillgång.
tillämpas också på en förpliktelse

med sådan underliggande tillgång.

26 § 72

Juridiska

personers
Juridiska

personers

kapitalförluster på
delägarrätter får
kapitalförluster
på
delägarrätter
för

dras av bara
mot kapitalvinster på
vilka avdrag skall göras, får dras av

72 Senaste lydelse 2002:540.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

285

delägarrätter. Om en del av en
bara
mot
kapitalvinster
på
Prop. 2002/03:96

sådan förlust inte kan dras av får
delägarrätter . Om en del av en sådan Bilaga 3

den dras av mot en annan juridisk
förlust inte kan dras av får den dras

persons
kapitalvinster
på
av mot en annan juridisk persons

delägarrätter om var och en av de
kapitalvinster
på delägarrätter
om

juridiska personerna

var och en av de juridiska

personerna

1. begär det vid samma års taxering, och

2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.

Till den del en förlust inte kan dras av enligt första stycket behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på delägarrätter hos den juridiska person som haft förlusten.

27 § 73

I fråga om kapitalförluster som
I fråga om kapitalförluster för

uppkommer i svenska handelsbolag
vilka avdrag skall göras, som

och som inte omfattas av
uppkommer i svenska handelsbolag

bestämmelserna i andra och tredje
tillämpas 19–21, 23 och 24 §§.

styckena tillämpas 19–21, 23 och

24 §§. En
kapitalförlust
på
en

delägarrätt skall tas i anspråk efter

en sådan kapitalförlust som får dras

av bara mot kapitalvinster på

delägarrätter

enligt

bestämmelserna i andra stycket, 50

kap. 12 § eller 52 kap. 8 §.

Kapitalförluster på delägarrätter

vars innehav betingats av rörelse

som bedrivs av handelsbolaget eller

av någon som med hänsyn till

äganderättsförhållanden

eller

organisatoriska förhållanden
kan

anses stå handelsbolaget nära, får

dras av bara mot handelsbolagets

kapitalvinster på delägarrätter. Om

en del av en förlust inte kan dras

av, behandlas den som en ny

kapitalförlust
på
delägarrätter i

handelsbolaget
det
följande

beskattningsåret.

Kapitalförluster för
vilka
avdrag

Kapitalförluster
på
sådana

fordringsrätter
vars
innehav
skall göras, på sådana delägarrätter

betingats av rörelse på sätt som
och
fordringsrätter
vars
innehav

anges i andra stycket skall dras av i
betingats av rörelse som bedrivs av

sin helhet.

handelsbolaget eller av någon som

med
hänsyn
till

äganderättsförhållanden
eller

organisatoriska förhållanden
kan

73 Senaste lydelse 2002:540.
286

anses stå handelsbolaget nära, skall Prop. 2002/03:96

dock alltid dras av i sin helhet .
Bilaga 3

49 kap.

5 § 74

Bestämmelserna
i
detta kapitel
Bestämmelserna i detta kapitel får

får inte tillämpas om

inte tillämpas om bestämmelserna i

1. det finns förutsättningar –
38 kap.
om
undantag
från

bortsett från
förutsättningen
i
omedelbar

beskattning
vid

25 kap. 11 och 12 §§ om begäran –
verksamhetsavyttringar
skall

att tillämpa
bestämmelserna
i
tillämpas.

25 kap. 6–27 §§ om
uppskov med

beskattningen
vid
koncerninterna

andelsavyttringar, eller

2. bestämmelserna i 38 kap. om

undantag
från

omedelbar

beskattning
vid

verksamhets-

avyttringar skall tillämpas.

Skalbolags- och återköpsreglerna är tillämpliga

13 a §

Om den avyttrade andelen är en näringsbetingad andel och ersättningen skall tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 13 §, skall andelen under tre år efter avyttringen innehas av det köpande företaget eller av ett företag som ingår i samma koncern som det köpande företaget.

Om villkoret i första stycket inte uppfylls, skall kapitalvinsten som uppskovet avser tas upp som intäkt det beskattningsår då den omständighet inträffar som medför att villkoret inte uppfylls.

Bestämmelserna i första och andra styckena skall inte tillämpas om särskilda skäl talar mot detta.

19 a §

Ett uppskovsbelopp avseende en mottagen andel skall inte tas upp vid en avyttring av den mottagna

74 Senaste lydelse enligt prop. 2002/03:15.
287

andelen
om
en
kapitalvinst
på
Prop. 2002/03:96

grund av avyttringen inte skall tas Bilaga 3

upp
enligt
bestämmelserna
i

25 a kap.
eller

om

ersättningen

skall tas upp som kapitalvinst enligt

bestämmelsen

om

skalbolags-

beskattning
i
25 a

kap.
13 §.

Uppkommer
det
en
kapitalförlust

vid avyttringen av den mottagna

andelen,
skall

uppskovsbeloppet

inte tas upp, om andelen i stället

hade avyttrats med vinst och denna

inte skulle ha beskattats enligt de

nämnda bestämmelserna.

23 §

Om en mottagen andel avyttras
Om en mottagen andel avyttras

genom en sådan avyttring med
genom en sådan avyttring med

kapitalförlust till ett företag som
kapitalförlust till ett företag som

medför
att
avdragsrätten
för
medför
att

avdragsrätten

för

kapitalförlusten
skjuts
upp
enligt
kapitalförlusten
skjuts
upp
enligt

25 kap.
28–32 §§,

skall
25 kap.

7–11 §§,

skall

uppskovsbeloppet
tas
upp
som
uppskovsbeloppet
tas

upp
som

intäkt först när kapitalförlusten på
intäkt först när kapitalförlusten på

grund av den avyttringen skall dras
grund av den avyttringen skall dras

av som kostnad.

av som kostnad.

50 kap.

10 §

I
inkomstslaget näringsverk-
I
inkomstslaget

näringsverk-

samhet skall en kapitalförlust dras
samhet skall en kapitalförlust för

av i sin helhet, om inte något annat
vilken avdrag skall göras, dras av i

anges i 11 §.

sin helhet, om inte något annat

anges i 11 §.

11 §

för
vilken

En kapitalförlust som upp-
En
kapitalförlust

kommer
när

ett
svenskt
avdrag
skall

göras,
som

handelsbolag avyttrar en andel i ett
uppkommer
när
ett
svenskt

annat
svenskt
handelsbolag
skall
handelsbolag avyttrar en andel i ett

dras av med 70 procent av
annat
svenskt
handelsbolag
skall

förlusten.

dras av med 70 procent av förlusten.

En kapitalförlust på en andel vars
En
kapitalförlust

för
vilken

innehav betingats av rörelse som
avdrag skall göras, på en andel vars

bedrivs av handelsbolaget eller av
innehav betingats av rörelse som

någon som med hänsyn till ägande-
bedrivs av handelsbolaget eller av

rättsförhållanden
eller
organisa-
någon som med hänsyn till ägande-

toriska förhållanden kan anses stå
rättsförhållanden
eller
organisa-

handelsbolaget
nära,
skall
dock
toriska förhållanden kan anses stå

alltid dras av i sin helhet.

handelsbolaget
nära,

skall
dock

alltid dras av i sin helhet.

288

52 kap.

8 § 75

Bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ om begränsad avdragsrätt för kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om kapitalförlust på en andel i en utländsk juridisk person vars inkomster enligt 6 kap. 14 § skall beskattas hos delägaren.

En kapitalförlust för vilken avdrag skall göras, på en andel i en utländsk juridisk person vars inkomster enligt 6 kap. 14 § skall beskattas hos delägaren, får dras av i sin helhet.

Om en kapitalförlust som avses i första stycket uppkommer hos ett svenskt handelsbolag får förlusten på andelen dras av i sin helhet om innehavet betingats av rörelse som bedrivs av den utländska juridiska personen eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå denne nära. I annat fall tillämpas bestämmelserna i 5 §.

1. Denna lag 76 träder i kraft den 1 juli 2002.

----------------------------

6. Om den skattskyldige begär det skall vid tillämpning av punkterna 3–5 tidpunkten den 7 december 2001 och den 16 april 2002 respektive den 6 december 2001 och den 15 april 2002 i stället avse den 1 december 2002 respektive den 30 november 2002.

Första stycket gäller inte

a. en kapitalförlust på en delägarrätt som förvärvats mot ersättning i form av en andel i det köpande företaget,

b. en kapitalförlust på en delägarrätt som avses i a och som förts över till ett företag i intressegemenskap med det köpande företaget,

c. en kapitalförlust på en andel i ett företag som avses i b till den del förlusten beror på en

75 Senaste lydelse 2002:540.

76 2002:540

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

289

värdenedgång som avses i a, eller d. en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag eller på en andel i en utländsk juridisk person som anges i 6 kap. 14 § till den del förlusten beror på en värdenedgång på en delägarrätt som avses i a även i fall som inte följer av c.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

2. De nya bestämmelserna i 20 a kap. tillämpas första gången när skattskyldighet inträder under ett beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare.

3. De nya bestämmelserna tillämpas på kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommit vid avyttringar den 1 juli 2003 eller senare om inte annat följer av punkt 6. Äldre bestämmelser skall tillämpas på kapitalvinster och kapitalförluster på grund av avyttringar före ikraftträdandet.

4. De nya bestämmelserna tillämpas på utdelningar som skall tas upp i räkenskaperna under 2003 eller senare om inte annat följer av punkt 6. Äldre bestämmelser avseende utdelning skall tillämpas på utdelning som tagits upp i räkenskaperna före den 1 januari 2003. Har utdelning tagits upp i räkenskaperna under 2003 men före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser om den skattskyldige begär det.

5. Har uppskov med beskattningen av en kapitalvinst på en andel medgetts enligt äldre bestämmelser i 25 kap. 6–27 §§, skall kapitalvinsten inte tas upp som intäkt efter ikraftträdandet. Detta gäller dock inte om det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag.

I fråga om uppskov med beskattningen av fall som avses i första stycket andra meningen skall en kapitalvinst dock inte tas upp om den avyttrade andelen efter ikraftträdandet av de nya reglerna avyttras, och

a. kapitalvinsten inte skall tas upp enligt reglerna i 25 a kap., eller

b. ersättningen skall tas upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 13 §.

6. De nya bestämmelserna tillämpas såvitt avser förvaltningsföretag första gången på beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare. Äldre bestämmelser tillämpas på beskattningsår som påbörjats före utgången av 2003.

Överlåter ett företag som omedelbart före ikraftträdandet var ett förvaltningsföretag enligt den äldre lydelsen av 24 kap. 14 § före utgången av 2004 en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening för ett pris som motsvarar det skattemässiga värdet men som understiger marknadsvärdet, till en fysisk person som den 30 juni 2003 är delägare i företaget, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske.

Förvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall anses ha anskaffat andelen för det skattemässiga värdet hos företaget.

Medför förvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

290

förvärvaren enligt bestämmelserna i 57 kap., skall anskaffningsvärdet för andelen anses utgöras av summan av det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget och det belopp som skall tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren .

7. Om ett fåmansföretag eller ett dotterföretag till ett fåmansföretag före utgången av år 2004 överlåter en fastighet, som någon gång under tre år före överlåtelsen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare eller en närstående till en delägare i fåmansföretaget, till en fysisk person som är delägare i fåmansföretaget den 30 juni 2003 för ett pris som motsvarar det skattemässiga värdet men som understiger marknadsvärdet, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske. Bestämmelsen om återföring av avdrag i 26 kap. 2 § första stycket 5 skall inte tillämpas på utgifter för förbättrande reparationer och underhåll som nedlagts före utgången av år 2000.

Förvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall anses ha anskaffat fastigheten för det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget. Medför förvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren enligt bestämmelserna i 57 kap., skall anskaffningsvärdet för fastigheten anses utgöras av summan av det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget och det belopp som tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren.

Det som sägs om fastighet gäller även andel i privatbostadsföretag om den till andelen knutna lägenheten har använts på angivet sätt.

8. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 25 a kap. 28 § 4 beaktas inte avyttringar av underliggande tillgångar som skett före den 1 juli 2003.

9. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 25 a kap. 29 § beaktas inte värdeförändringar på sådana tillgångar som avses i 25 a kap. 27 och

28 §§ om tillgången avyttrats före den 1 juli 2003.

10. Den nya bestämmelsen i 39 kap. 14 § tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare. Äldre bestämmelser tillämpas på beskattningsår som påbörjats före utgången av 2003.

11. Bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före den 1 juli 2003 men där avdragsrätten inte har kunnat eller kan utnyttjas enligt dessa bestämmelser. Bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ i deras nuvarande lydelser tillämpas även på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före den 1 juli 2003 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i sin äldre lydelse inträffat den 1 juli 2003 eller senare.

12. Bestämmelserna i de upphävda bestämmelserna i 50 kap. 12 och

13 §§ tillämpas på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före den 1 juli 2003 men där avdragsrätten inte har kunnat eller kan utnyttjas enligt dessa bestämmelser. De upphävda bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före den 1 juli 2003 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i sin äldre lydelse inträffat den

1 juli 2003 eller senare.

13. Bestämmelserna i 49 kap. 19 a § tillämpas inte om den avyttring

som uppskovet avser har skett under perioden den 1 januari 2001 – den

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

291

30 juni 2003 och, om bestämmelserna i 25 a kap. hade varit tillämpliga
Prop. 2002/03:96

under denna period, ersättningen skulle ha tagits upp som kapitalvinst på
Bilaga 3

enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 13 §.

Om det säljande företaget är ett svenskt handelsbolag skall ett

uppskovsbelopp enligt 49 kap. inte tas upp om en mottagen andel

avyttrats genom en koncernintern avyttring före den 1 oktober 2002, och

a. en kapitalvinst vid en efterföljande avyttring inte skall tas upp enligt bestämmelserna i 25 a kap., eller

b. ersättningen vid den efterföljande avyttringen skall tas upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 13 §.

14. Bestämmelserna i 52 kap. 8 § i dess äldre lydelse tillämpas på

kapitalförluster på andelar i utländska juridiska personer som anges i 6 kap. 14 § och som avyttrats före den 1 juli 2003 men där avdragsrätten inte har kunnat eller kan utnyttjas enligt bestämmelsen. De upphävda bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före den 1 juli 2003 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i sin äldre lydelse inträffat den 1 juli 2003 eller senare.

292

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 86 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

4 kap.

86 §

I fråga om sådana internationella andelsbyten som avses i den upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG och som har skett under åren 1995-1998, tillämpas den upphävda lagen och bestämmelsen i 6 § 1 mom. i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1999 av lagen (1998:1606) om ändring i sistnämnda lag.

Om det av bestämmelsen i första stycket följer att vid en avyttring av en andel ett belopp som avser realisationsvinst på grund av avyttring av andelar i det förvärvade bolaget vid ett internationellt andelsbyte skall tas upp, gäller följande. Beloppet skall inte tas upp om en kapitalvinst på grund av avyttringen av andelen inte skall tas upp enligt bestämmelserna i 25 a kap eller om ersättningen skall tas upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). Har en kapitalvinst inte uppkommit, gäller detsamma om, för det fall att en sådan vinst uppkommit, denna inte skulle ha beskattats enligt de nämnda bestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas på avyttringar som gjorts den 1 juli 2003 eller senare. Äldre bestämmelser skall tillämpas på avyttringar före ikraftträdandet.

293

Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624) skall ha följande lydelse.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § 77

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan utdelning som delägarna är skattskyldiga för enligt 6 kap. 13–15 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2–4 inkomstskattelagen.

Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i

direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/435/EEG).

Skattskyldighet
föreligger
inte
Skattskyldighet
föreligger
inte

heller för utländskt bolag som
heller för utländskt bolag som

avses i 6 kap.
9 §
första stycket
avses i 6 kap. 9 §
första
stycket

och 10 § inkomstskattelagen
för
eller 10 § inkomstskattelagen och

utdelning på aktier och andelar,
som motsvarar ett sådant svenskt

om det utländska bolaget innehar
företag som avses i 24 kap. 14 §

25 procent eller mer av
1–4 samma lag, för utdelning på

andelskapitalet
i
det utdelande
sådana näringsbetingade
andelar

bolaget.

som avses i 24 kap. 13 § första

stycket
1
och

2

inkomstskattelagen.

Som
förutsättning

för

skattefrihet
enligt
sjätte
stycket

gäller att en utdelning eller en

kapitalvinst
på
grund
av

77 Senaste lydelse 2000:1348.

294

bestämmelserna i 24 kap.
17–
Prop. 2002/03:96

20 §§
eller 25 a kap. 9, 10
och
Bilaga 3

12 §§
inkomstskattelagen
inte

skulle ha tagits upp om det

utländska bolaget varit ett svenskt

företag. I fråga om innehavstid

enligt
24 kap.
18 §

inkomstskattelagen gäller dock att andelen alltid skall ha innehafts minst ett år vid utdelningstillfället.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

2. För utdelning som avses i 2 § andra stycket med undantag för sådana utbetalningar som anges nedan i punkten 3, gäller de nya bestämmelserna i fråga om utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

3. För utbetalningar vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp, vid nedsättning av reservfonden eller överkursfonden samt för annan utdelning än sådan som avses ovan i punkten 2, gäller de nya bestämmelserna i fråga om utdelning som lämnas den 1 januari 2003 eller senare. Har utdelning lämnats under 2003 men före ikraftträdandet tillämpas dock äldre bestämmelser om den skattskyldige begär det.

295

Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att nuvarande 11 kap. 12 § skall betecknas 11 kap. 11 §,

dels att 10 kap. 8 a och 8 c §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 11 kap. 11 c och 11 d §§ och 12 kap. 8 c §, samt närmast före 12 kap. 8 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

10 kap.

8 a § 78

Om 49 a kap. 13 §
Om 25 a kap. 25 §
eller

inkomstskattelagen (1999:1229)
49 a kap. 13 § inkomstskattelagen

skall tillämpas skall det avyttrade
(1999:1229) skall tillämpas
skall

företaget lämna en skalbolags-
det avyttrade företaget lämna en

deklaration.
skalbolagsdeklaration.

Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats skall i stället den delägare som har avyttrat andelen lämna en skalbolagsdeklaration. Handelsbolaget skall till delägaren lämna de uppgifter som framgår av 3 kap. 18 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter som behövs för dennes skalbolagsdeklaration.

8 c § 79

En skalbolagsdeklaration skall innehålla de uppgifter som avses i 3 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

78 Senaste lydelse 2002:538.

79 Senaste lydelse 2002:538.

När bestämmelsen i 25 a kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas skall skalbolagsdeklarationen även innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för både den som avyttrat andelen och den som förvärvat den.

11 kap.

11 c §

Om en skalbolagsdeklaration med sådana uppgifter som avses i 25 a kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229) har lämnats får skattemyndigheten begära att säkerhet ställs. Vid prövningen skall beaktas om säkerhet har

296

ställts tidigare enligt denna bestämmelse eller enligt 11 b §. Ansvar enligt 12 kap. 8 c § skall beaktas på samma sätt.

Storleken av sådan säkerhet som avses i första stycket skall i ett särskilt beslut bestämmas till det belopp som motsvarar summan av företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår och 28 procent av det överskott som har redovisats i skalbolagsdeklarationen.

Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas in skall kompletterande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till en tidigare deklaration.

Om skattemyndigheten inte begär att säkerhet ställs gäller bestämmelserna i 12 kap. 8 c §.

11 d §

En sådan säkerhet som avses i 11 c § skall vara en av bank utfärdad garantiförbindelse och avse det belopp som bestämts med stöd av samma paragraf. Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Har flera säkerheter ställts och överstiger säkerheterna den slutliga skatten skall ianspråktagandet av säkerheterna fördelas efter skälig grund. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10– 12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället skattemyndigheten.

Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, skall skälig kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Bestämmelsen i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall tillämpas.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

297

12 kap.
Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

Ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag

8 c §

Om skattemyndigheten inte har begärt ställande av sådan säkerhet som avses i 11 kap. 11 c § är den som avyttrat andelen eller den aktiehärledda delägarrätten i företaget tillsammans med företaget skyldig att betala företagets slutliga skatt, dock högst med det belopp för vilket säkerhet skulle ha ställts om sådan hade begärts.

Säkerhet som avses i 11 kap. 11 b eller 11 c § skall tas i anspråk för företagets slutliga skatt innan krav enligt första stycket ställs mot någon som avyttrat andelen eller den aktiehärledda delägarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

298

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

dels att 3 kap. 9 a § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 7 a §, och närmast före den nya paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 3

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.

Näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar

7 a §

Den som har fått utdelning på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad skall lämna uppgift om utdelningen om andelen har innehafts kortare tid än ett år när utdelningen rätteligen skulle ha tagits upp i räkenskaperna.

Den som har avyttrat en näringsbetingade andel eller en aktiehärledd näringsbetingad delägarrätt som är marknadsnoterad skall lämna uppgift om avyttringen om andelen eller delägarrätten har innehafts kortare tid än ett år.

9 a § 80

Den som har förvärvat tillgångar enligt 49 a kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall lämna uppgift om detta.

Den som har förvärvat tillgångar enligt 25 a kap. 19 § eller 49 a kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall lämna uppgift om detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

80 Senaste lydelse 2002:539.

299

Lagrådet
Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-05

Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf

Sandström, justitierådet Dag Victor.

Enligt en lagrådsremiss den 19 december 2002 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen,

3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per Classon och kanslirådet Hans Levén.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet :

Allmänt

Remissen innehåller bl.a. förslag om skattefria kapitalvinster på näringsbetingade andelar. I motiven anges att bestämmelserna härom måste kombineras med regler som motverkar att den svenska bolagsskattebasen urholkas genom olika former av oönskad skatteplanering och att regeringen därför avser att under våren 2003 lämna ett förslag till nya regler om beskattning av s.k. CFC-bolag (CFC = controlled foreign company). Avsikten är att de två regelkomplexen skall komplettera varandra. Lagrådet finner det otillfredsställande att skatteregler som har ett nära samband med varandra och som inte anses böra tillämpas fristående från varandra på detta sätt delas upp i två separata lagstiftningsärenden. Detta försvårar både för Lagrådet och för andra som medverkar i lagstiftningsprocessen att göra en helhetsbedömning av det tilltänkta systemet och att ta ställning till om det nu framlagda förslaget till lagändringar är så utformat att det tillgodoser angivna syften (jfr 8 kap. 18 § regeringsformen).

Vid föredragningen av remissen har vidare upplysts att vissa av de lagbestämmelser som nu föreslagits kommer att behöva ändras i samband med lagstiftningen om CFC-bolag och att avsikten är att riksdagen, när den mot slutet av vårsessionen 2003 väntas fatta beslut med anledning av propositionen om de lagändringar som behandlas i den nu framlagda remissen, kommer att ha tillgång även till propositionen om CFC- reglerna men att beslutet med anledning av denna proposition kommer att kunna fattas först senare under året. Eftersom det i den senare propositionen torde komma att ingå förslag till ändringar i vissa av de lagbestämmelser som föreslagits i den första propositionen, blir resultatet

att riksdagen förväntas under våren 2003 fatta beslut om ny lagstiftning i

300

vetskap om att vissa däri ingående lagbestämmelser sannolikt kommer att upphävas kort tid därefter. Detta kan enligt Lagrådets mening inte anses vara en lämplig lagstiftningsmetod.

De förslagna lagändringarna är av komplicerat slag. Inte minst gäller det de bestämmelser som syftar till att hindra att skattefriheten för kapitalvinster på näringsbetingade andelar utnyttjas genom olika arrangemang med handelsbolag m.m. Regleringen i remissen har emellertid blivit mer svårtillgänglig än bestämmelserna som sådana motiverar.

Det har inte inom ramen för Lagrådets granskning varit möjligt att i mer än begränsad utsträckning arbeta om bestämmelserna. Som underlag för fortsatta överväganden har emellertid inom Lagrådet utarbetats ett utkast till nya bestämmelser i 24 kap., 25 kap., 25 a kap. samt (som motsvarighet till 20 a kap. i remissen) 40 a kap. inkomstskattelagen. I utkastet har också de paragrafer inarbetats i vilka det inte föreslagits någon ändring. Utkastet bifogas som bilaga till detta yttrande.

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

2 kap. 1 och 4 a §§

Med förvaltningsföretag avses enligt nuvarande 24 kap. 14 § ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar och som i övrigt varken direkt eller indirekt bedriver näringsverksamhet i mer än obetydlig omfattning.

För förvaltningsföretag gäller att mottagen utdelning är skattefri i den mån den vidareutdelas (nuvarande 24 kap. 13 §). Denna särregel skall enligt förslaget tas bort. Om vissa tidsmässiga villkor är uppfyllda skall utdelning på näringsbetingade andelar för alla företag – inte bara för traditionellt rörelsedrivande – bli skattefri. Skälet till att begreppet förvaltningsföretag ändå skulle behållas i inkomstskattelagen är enligt remissen att begreppet ”näringsbetingad” skulle behöva ges en särskild innebörd om andelarna (delägarrätterna) ägs av ett företag som enligt nuvarande regler är ett förvaltningsföretag.

En möjlighet enligt föreslagna 24 kap. 13 § att få ett andelsinnehav klassificerat som näringsbetingat är att innehavet betingas av ”rörelse” som bedrivs av ägarföretaget eller ett på visst sätt närstående företag (första stycket 3). Den bestämmelsen skall enligt remissen inte tillämpas på förvaltningsföretag (andra stycket). I remissen hänvisas till att, såvitt gäller den aktuella punkten, placeringar betingade av rörelsen och kapitalplaceringar torde sammanfalla.

Efter 1990 års skattereform har aktiebolag och ekonomiska föreningar bara ett inkomstslag (näringsverksamhet) och inte som tidigare flera (rörelse, kapital, tillfällig förvärvsverksamhet etc.). Rättsfallet RÅ 2001 ref. 6 bekräftar att med ”rörelse” avses något annat och mindre än ”näringsverksamhet” och att förvaltning av värdepapper inte utgör rörelse. Några särskilda tolkningsproblem torde därför inte uppkomma om 24 kap. 13 § första stycket 3 får omfatta även sådana företag som i dag är förvaltningsföretag.

I ett föreslaget tillägg till 39 kap. 14 § knyts beskattningen av investmentföretag som innehar andelar och aktiehärledda delägarrätter (det begreppet definieras i 25 a kap. 3 §) till vad som skulle gälla om tillgångarna hade innehafts och avyttrats av ett förvaltningsföretag. Som

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

301

Lagrådet återkommer till är det, med den bedömning som Lagrådet gjort här, inte nödvändigt att hänvisa till ett förvaltningsföretag som referensföretag. Inte heller 39 kap. 14 § motiverar därför att begreppet förvaltningsföretag behålls.

Lagrådet anser således att reglerna om förvaltningsföretag i 24 kap. 13 § och 39 kap. 14 §, liksom definitionsbestämmelserna i 2 kap. 1 och 4 a §§, bör utgå.

20 a kap.

I 20 a kap., som är nytt, regleras hur anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter skall bestämmas då en tidigare till annat land knuten näringsverksamhet, eller tillgång i en sådan verksamhet, hos samma innehavare blir underkastad svensk beskattning. Reglerna skiljer sig åt för olika tillgångsslag men innebär för t.ex. byggnader och inventarier att schablonmässiga, fiktiva värdeminskningsavdrag skall anses ha gjorts på den ursprungliga anskaffningsutgiften. Det beräknade restvärdet när tillgången underkastas svensk beskattning får bilda underlag för fortsatta värdeminskningsavdrag enligt inkomstskattelagen. En reglering föreslås också för förpliktelser i näringsverksamhet.

I fråga om kapitaltillgångar får de värden som bestäms betydelse vid tillämpningen av kapitalvinstreglerna när tillgången omsider avyttras. Dessa regler finns nu i 25 kap. Enligt Lagrådets mening är det naturligt att placera de nya bestämmelserna i ett efterföljande kapitel, t.ex. i ett sista kapitel i avdelningen för inkomstslaget näringsverksamhet.

I de föreslagna bestämmelserna i 20 a kap. beskrivs de skilda fall som är aktuella. Beskrivningarna kan i och för sig vara upplysande men de kräver ganska mycket av läsaren. Lagrådet anser att regleringen kan göras betydligt enklare utan att texten egentligen blir mindre informativ om man i den inledande paragrafen beskriver de två typfallen. Det ena av dessa typfall är att skattskyldighet i Sverige inte förelegat enligt svenska interna regler men sådan skattskyldighet inträder. Det andra är att en inkomst är undantagen från beskattning i Sverige och undantaget upphör.

I sammanhanget bör framhållas att termen skattskyldighet knyter an till den interna rätten. Skattskyldighet i Sverige föreligger således även om, till följd av innehållet i ett skatteavtal, någon svensk beskattning inte aktualiseras. I remissens lagförslag används inte termen i denna strikta bemärkelse, något som kan leda till felaktiga slutsatser om till vilket värde och vid vilken tidpunkt en tillgång skall anses ha anskaffats (jfr 2 § med hänvisningar till 6 - 9 §§).

En terminologisk fråga av mindre betydelse är användningen av begreppet ”karaktärsbyte” (jfr rubriken till kapitlet). Begreppet används för närvarande i bl.a. 41 kap. 6 § (jfr också 14 kap. 16 § och 18 kap. 10 § samt rubriken före 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 §). Den situation som avses i 41 kap. 6 § är att en tillgång i samme ägares hand inte längre skall beskattas i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet. Remissförslaget tar däremot sikte på en situation där det i utgångsläget inte förekommer någon svensk beskattning alls. Lagrådet förordar att begreppet ”beskattningsinträde” används i stället för ”karaktärsbyte”.

Enligt 5 § skall vid vissa överföringar av tillgångar en beskattning i det andra landet komma näringsidkaren till godo på det sättet att tillgången enligt inkomstskattelagen skall anses ha anskaffats för ett belopp som

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

302

svarar mot det i det andra landet avskattade beloppet (förutsatt att detta beräknas motsvara marknadsvärdet). Det synes rimligt att detta får gälla också om beskattning skett i samband med en överföring som avsett inte bara enstaka tillgångar utan hela verksamheten.

I 8 § finns bestämmelser om vad övriga tillgångar, dvs. tillgångar som inte är lager, inventarier, byggnader eller markanläggningar, skall anses ha anskaffats för. Huvudregeln är att anskaffningen skall anses ha skett till omkostnadsbeloppet vid beskattningsinträdet, minskat med värdeminskningsavdrag m.m. eller liknande avdrag som kan ha gjorts i räkenskaper hos den skattskyldige.

Genom användningen av ordet ”omkostnadsbeloppet” får paragrafens tillämpningsområde anses ha begränsats till kapitaltillgångar (jfr 25 kap. 3 § samt 44 kap. 13 och 14 §§). Det leder bl.a. till att kundfordringar, som definitivt inte är kapitaltillgångar och knappast heller lagertillgångar (jfr 2 kap. 31 § och 25 kap. 3 §), helt hamnar utanför regleringen i kapitlet. Regleringen bör justeras i detta hänseende. Justeringen bör ske på ett sådant sätt att den skattskyldige i förekommande fall inte betas möjligheten att vid den löpande beskattningen få substansminskningsavdrag och skogsavdrag enligt reglerna i 20 och 21 kap.

Även om byggnader och markanläggningar i och för sig normalt skall hänföras till kapitaltillgångar får det anses klart att rätten till värdeminskningsavdrag vid den löpande beskattningen regleras exklusivt av 7 §. Det är inte lika klart vad som skall gälla när en fastighet med byggnader och markanläggningar säljs. Något särskilt omkostnadsbelopp beräknas i dag inte för en fastighets olika delar (byggnader, markanläggningar, mark). Vid föredragningen har dock bekräftats att 8 § i detta hänseende skall omfatta endast sådana delar av en fastighet som inte omfattas av 7 §, dvs. i praktiken mark. Beräkningen av omkostnadsbeloppet vid en framtida försäljning av fastigheten får således grundas på såväl 7 § som 8 §. Detta bör framgå tydligare.

Vad gäller reduceringen i 8 § för ”värdeminskningsavdrag m.m. eller liknande avdrag som kan ha gjorts i räkenskaper hos den skattskyldige” (reduceringsregeln) erinrar Lagrådet om att ”avdrag” inte är en redovisningsterm. Vad som avses torde närmast vara i räkenskaperna gjorda nedskrivningar av fastigheter och andelar på grund av inträffad värdenedgång. Det lämpliga i att premiera företag som underlåtit att göra befogade nedskrivningar kan ifrågasättas. Därtill kommer att tillgången enligt en särskild bestämmelse inte får tas upp till högre värde än marknadsvärdet vid beskattningsinträdet. Lagrådet förordar att reduceringsregeln utgår.

I lagrådsremissen har inte berörts frågan om på vad sätt värdena på tillgångar (och förpliktelser) vid beskattningsinträdet skall bestämmas (jfr i fråga om beslut avseende underskott i förvärvskälla RÅ 1999 ref. 59 med hänvisning till bl.a. prop. 1989/90:110 del 1 s. 546). Lagrådet har utgått från att det inte skall fattas något särskilt taxeringsbeslut av fastställelsekaraktär rörande dessa värden.

22 kap. 10 §

Det föreslagna tredje stycket, som är nytt i förhållande till utredningsförslaget, innebär att en säljare som gör en skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar inte skall beskattas

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

303

(uttagsbeskattas). Situationen är då den att säljaren – av någon anledning

– tar ut ett lägre pris än marknadsvärdet eller överlåter andelarna utan vederlag. Uttagsbeskattning innebär att försäljningspriset fingeras ha varit marknadsvärdet.

Skattefriheten för kapitalvinster gör att det inte blir någon beskattning oavsett hur ersättningen bestäms. Bestämmelsen är ägnad att förvirra och bör utgå.

24 kap. Allmänt

Den nuvarande ordningen i 24 kap. är att utdelning på svenska näringsbetingade andelar och utländska andelar behandlas var för sig (15 - 19 §§ och 20 - 22 §§). Denna uppdelning är mera överskådlig än den ordning som nu föreslås, inte minst på grund av de komplicerade bestämmelserna om utdelning från utländska juridiska personer, vilka successivt har påbyggts. Vid föredragningen har uppgetts att reglerna kommer att omarbetas när CFC-regler införs. Det är emellertid inte tillfredsställande – ens som ett provisorium – att ha en sådan dubbelreglering som verkar bli följden av de föreslagna reglerna. Utdelning på utländska näringsbetingade andelar (jfr 13 § tredje stycket) synes under samma förutsättningar bli skattefri såväl enligt 17 § som enligt 24 §.

12 och 23 §§

I 12 § första stycket, där bara en hänvisning föreslås ändrad, anges vilka former av utdelning från en kooperativ förening som inte skall omfattas av kapitlets följande paragrafer. Enligt 23 § (nuvarande 19 §) skall mottagaren inte kunna få skattefrihet för visst slag av utdelning från en kooperativ förening även om gängse krav för skattefrihet är uppfyllda (det är för övrigt, trots vad rubriken till paragrafen indikerar, inte bara fråga om utdelning på förlagsinsatser). Bestämmelserna i 23 § bör, såvitt Lagrådet förstår, kunna föras över till 12 §. Därmed skulle 23 § kunna utgå.

13, 14 och 16 §§

De tre punkterna i 13 § första stycket har formulerats på ett sådant sätt att någon dubbelreglering inte skall kunna förekomma. En prövning mot en senare punkt aktualiseras bara om andelen inte har bedömts som näringsbetingad redan med tillämpning av en tidigare punkt. Lagrådet finner det för sin del vara mera ändamålsenligt att, på samma sätt som i nuvarande 16 §, godta en viss dubbelreglering. Med den i remissen föreslagna ordningen kan det göras gällande att en domstol inte kan åberopa den tredje punkten utan att först ha prövat om andelen är marknadsnoterad enligt den första punkten och, om så befinns vara fallet, huruvida villkoret om röstetal i andra punkten är uppfyllt. Detta är inte en lämplig ordning.

I 13 § första stycket 3 ställs beviskravet att ”det [skall] göras sannolikt” att innehavet av andelen är på visst sätt betingat. Regeln synes bygga på att det skall ankomma på företaget att åberopa omständigheter för att uppnå ett för företaget gynnsamt skatteutfall. Emellertid kan det också vara till nackdel för företaget att få andelen klassificerad som näringsbetingad eftersom avdrag för kapitalförluster i allmänhet inte får

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

304

göras på sådana andelar. Lagrådet anser det inte påkallat att ställa upp något särskilt beviskrav i detta hänseende.

I 14 § hänvisas, såvitt gäller begreppet ”företag”, till 13 § som i sin tur innehåller en hänvisning tillbaka till 14 §. Förutom att sådana interdependenta definitioner allmänt sett bör undvikas blir det också oklart om ordet företag i 14 § kan, förutom ägarföretaget, avse också det ägda företaget. Lagrådet antar att detta inte har varit avsikten. Under alla omständigheter bör de båda paragraferna omformuleras.

I 16 § definieras kapitalplaceringsandel. Något egentligt behov av en sådan definition torde inte finnas. Det viktiga – som kan regleras i 13 § – är att en andel som blivit onoterad inför en upplösning inte alltid skall godtas som näringsbetingad. Utgår begreppet kapitalplaceringsandel får en justering göras i bl.a. 2 kap. 1 §.

18 - 22 §§

Enligt 18 § knyts innehavstiden till den tid under vilken andelsinnehavaren ”kunnat göra gällande sin rätt i företaget”. Såvitt framgår av remissen (s. 69) avses fall där andelen inte förvärvas eller avyttras genom avtal och där förvärvaren inte omedelbart får rådigheten över andelen eller förlorar rådigheten innan avyttring sker. Vad som närmare ligger i begreppen ”utöva sin rätt” eller ”rådighet” förklaras inte.

Enligt 19 § skall, om avtal förekommer, innehavstiden bestämmas utifrån dagen/dagarna för avtalet/avtalen. Har särskild tillträdesdag/frånträdesdag angetts skall denna gälla. Grundas förvärvet/avyttringen inte på avtal gäller första meningen, dvs. innehavstiden räknas från tillträdesdagen till frånträdesdagen.

Lagrådet konstaterar att det är oklart vad den närmare innebörden av bestämmelserna är och hur de förhåller sig till varandra. På det material som nu föreligger förordar Lagrådet att kravet i 18 § på att innehavaren ”kunnat göra gällande sin rätt i företaget” utgår. Vidare bör 19 § formuleras så att tillträde eller frånträde skall anses ha skett annan dag än avtalsdagen om detta följer av avtalet.

Är de tidsmässiga villkoren i 18 § inte uppfyllda redan vid utdelningstillfället kan utdelningen ändå vara skattefri om villkoren uppfylls senare. Enligt Lagrådets mening är det bättre att först i en paragraf ange att utdelningen, om övriga förutsättningar är uppfyllda, är skattefri och i en senare paragraf ange förutsättningarna för att i efterhand verkställa en beskattning.

25 och 25 a kap. Allmänt

I remissen föreslås att bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster på näringsbetingade andelar skall tas in i ett nytt kapitel (25 a kap.). Kapitlet omfattar enligt förslaget 32 paragrafer.

Lagrådet har förståelse för att den omfattande reglering som ansetts behövlig inte har tagits in i 25 kap. som generellt behandlar kapitalvinster och kapitalförluster i näringsverksamhet. Lagrådet motsätter sig alltså inte att ett nytt kapitel införs.

De bestämmelser i 25 a kap. som handlar om fåmansföretag och fastigheter (26 §) samt kapitalförluster på fastigheter (32 §) kan emellertid enligt Lagrådets mening lämpligen föras över till 25 kap. Dessa

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

305

bestämmelser föranleds i och för sig av de föreslagna reglerna om
Prop. 2002/03:96

kapitalvinster och kapitalförluster på näringsbetingade andelar m.m.,
Bilaga 4

men det är svårt att omedelbart se detta samband. Genom att flytta två

paragrafer till 25 kap. – och samtidigt slopa åtskilliga andra paragrafer i

25 a kap. som inte ter sig nödvändiga – går det att rejält begränsa

omfattningen av det nya kapitlet.

25 kap. 1 och 6 §§

Om Lagrådets förslag i anslutning till 24 kap. 16 § att inte använda

begreppet kapitalplaceringsandel godtas, bör konsekvensändringar göras

här (såvitt gäller aktiehärledda kapitalplaceringsdelägarrätter, se kom-

mentaren till 25 a kap. 5 §).

25 a kap.

2–5 §§

Definitionen av ”det avyttrade företaget” i 2 § är förledande i den

meningen att den ger intryck av att hela företaget avyttras när i själva

verket avyttringen kan avse enstaka delägarrätter. Någon definition

behövs knappast utan den avsedda innebörden kan utan olägenheter

skrivas ut på de ställen där en reglering behövs.

Inte heller definitionen av ”ursprungsaktierna” i 3 § synes nödvändig.

Slopas definitionen av kapitalplaceringsaktier i 24 kap. 16 § bör också

definitionen av ”aktiehärledd kapitalplaceringsdelägarrätt” i 5 § utgå.

Aktier, teckningsrätter och delrätter är alla delägarrätter enligt 48 kap.

2 § första stycket. Enligt andra stycket av samma paragraf skall

bestämmelserna om delägarrätter tillämpas på vissa andra tillgångar. I

strikt mening är alltså dessa andra tillgångar inte delägarrätter.

En aktiehärledd delägarrätt i form av ”option avseende rätt för

innehavaren att avyttra aktier – – – ” (inlösenrätt eller säljrätt) är enligt

ordalagen hänförlig till andra stycket tredje strecksatsen (”– – – option

vars underliggande tillgångar består av aktier – – –”) i 48 kap. 2 §.

Alternativet är att den skulle kunna hänföras till första stycket med stöd

av sista strecksatsen där. Oavsett hur det därmed förhåller sig torde det

vara bäst att komplettera 48 kap. 2 § första stycket med en bestämmelse

som tar sikte på inlösen- och säljrätter.

Språkligt är det enligt Lagrådets mening bättre att beteckna en i 4 §

avsedd näringsbetingad delägarrätt som ”aktiebaserad” än som ”aktie-

härledd”.

8 §

Paragrafen ställer stora krav på läsaren. Vad som framför allt är

besvärande är att bestämmelserna placerats så tidigt i kapitlet, långt ifrån

de materiella regler i 27–29 och 32 §§ som de är avsedda att precisera.

Det finns en risk för att den som läser dessa materiella regler glömmer

bort eller inte observerar att tillämpningsområdet och det närmare

innehållet av reglerna modifieras av den här kommenterade paragrafen.

Innehållet i paragrafen bör därför, i förenklad form, placeras i anslutning

till reglerna i 27–29 och 32 §§.

306

10 §

Av skäl som anförts i anslutning till 24 kap. 18–22 §§ förordar Lagrådet att förutsättningen att företaget ”kunnat göra gällande sin rätt” utgår. Innehållsmässigt svarar den aktuella paragrafen till stor del mot 24 kap. 18 och 19 §§ (kravet på ett års innehav skall dock vara uppfyllt redan vid avyttringen). Även här bör anges att tillträde eller frånträde skall anses ha skett annan dag än avtalsdagen om detta följer av avtalet.

13–25 §§

Med de föreslagna paragraferna införs regler om skalbolagsbeskattning också i bolagssektorn. Bestämmelserna ansluter nära, men inte helt, till de regler som infördes våren 2002 i 49 a kap. efter förslag i prop. 2001/02:165. Dessa regler tog sikte på fysiska personers avyttringar av andelar i skalbolag.

I lagrådsremissen kommenteras de nu föreslagna bestämmelserna förhållandevis utförligt i anslutning till motsvarande kommentarer i det tidigare lagstiftningsärendet. I stora delar är det fråga om samma motivtexter, men avvikelser och ytterligare motivtext förekommer inte bara när lagtexten skiljer sig åt. Även om sådan ny motivtext inte skall påverka tillämpningen av de redan antagna reglerna bör problemet uppmärksammas i den fortsatta beredningen. Till bilden hör emellertid att det vid föredragningen upplysts att vissa konsekvensändringar i den redan antagna lagstiftningen för fysiska personer kommer att föreslås. Det bör i det sammanhanget finnas förutsättningar för att se till att det inte uppkommer några oklarheter i berörda hänseenden.

Mot bakgrund av vad nu sagts om det förestående förslaget till ändringar i reglerna för fysiska personer finns det inte anledning att sträva efter att fullt ut anpassa de nu föreslagna bestämmelserna till de redan antagna. Så har inte heller gjorts i förslaget. Att andelar i marknadsnoterade företag inte omfattas tas t.ex. nu upp som ett undantagsfall då skalbolagsbeskattning inte skall ske (21 §) och inte som en bestämmelse som definierar lagstiftningens tillämpningsområde (49 a kap. 3 §).

I 16 § första stycket anges vissa tillgångar som inte skall räknas som likvida tillgångar. I andra stycket sägs att första stycket skall tillämpas på motsvarigheter till sådana tillgångar som innehas av vissa utländska juridiska personer. Beskrivningen av tillgångar i första stycket 1 och 2 är generell och inte beroende av att det berörda företaget är svenskt. En omformulering krävs därför.

I 18 § beskrivs hur det s.k. jämförelsebeloppet skall räknas fram. Lagrådet har uppfattat det så att jämförelsebeloppet skall svara mot det totala värdet på skalbolaget, schablonmässigt beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de andelar/aktiebaserade delägarrätter som har avyttrats. Det synes emellertid inte som om den i paragrafen anvisade metoden leder rätt. Avgörande torde vara hur man uppfattar uttrycket ”aktiehärledda delägarrätter”. Eftersom delägarrätter i form av säljoptioner m.m. skall anses som aktiehärledda (aktiebaserade) endast om de erhållits på grundval av aktier som innehafts av företaget – och inte om de förvärvats av annan – synes ”aktiehärledda delägarrätter” ofta inte omfatta samtliga alla ”andra delägarrätter [än andelar] som getts ut av

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

307

och hänför sig till det avyttrade företaget” (jfr 49 a kap. 4 § andra stycket). Frågan bör övervägas närmare.

Enligt remissen skall bestämmelserna i 23–25 §§ tillämpas bara på den skattskyldiges begäran. Det är rimligt att begäran skall krävas för undantag på grund av särskilda skäl. Detta kan anges i 24 §. Däremot finns det knappast tillräcklig anledning att kräva en begäran av den skattskyldige för tillämpning av bestämmelserna om minoritetsavyttringar i 23 § och – än mindre – om skalbolagsdeklaration i 25 §. Mot denna bakgrund bör regeln i 20 § kunna utgå.

26 §

I paragrafen finns särskilda bestämmelser som tar sikte på fall då en delägare i ett företag eller någon annan i en viss personkrets använt en fastighet eller en lägenhet knuten till ett privatbostadsföretag som bostad. Av motiven framgår att bestämmelserna i paragrafen är avsedda att kunna tillämpas även om avyttringen sker med förlust. Enligt vad som framkommit vid föredragningen skall vidare avyttringen avse näringsbetingade delägarrätter och ske under sådana förhållanden att en vinst vid avyttringen är skattefri. Dessa preciseringar följer knappast av 1 och 2 §§ och inte heller av den aktuella paragrafen.

Det kan vidare konstateras att bestämmelserna är långtgående. Även avyttring av enstaka delägarrätter kan utlösa beskattning av värdestegringen på fåmansföretagets fastighet. Detta även om det företag som äger det företag där fastigheten finns har ett relativt begränsat inflytande i det senare företaget (med ett röstetal om kanske bara tio procent). Det finns enligt Lagrådets mening skäl att överväga om bestämmelserna fått en lämplig utformning.

27 §

Andra stycket, som gäller det fallet att delägarrätten avyttras med förlust av ett svenskt handelsbolag eller en utländsk juridisk person vars inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägaren, skall läsas ihop med 8 §.

Av 8 § andra meningen följer att bestämmelserna i bl.a. 27 § gäller för t.ex. ett aktiebolag som är delägare i ett handelsbolag som avyttrar delägarrätten. Frågan är vad detta egentligen betyder. Nära till hands ligger enligt Lagrådets mening att tolka regeln så att aktiebolaget alltid går miste om avdraget för sin del av handelsbolagets kapitalförlust, dvs. oavsett storleken av aktiebolagets ägarandel i handelsbolaget och eventuell anknytning mellan aktiebolagets rörelse och det företag som den av handelsbolaget avyttrade delägarrätten hänför sig till. Vid föredragningen har emellertid uppgetts att regeln inte är avsedd att tolkas på det sättet utan att frågan om avdragsrätt eller avdragsförbud skall knytas till aktiebolagets förhållanden. Detta kan inte anses framgå av den föreslagna bestämmelsen.

28 §

Punkt 4 är föranledd av remissynpunkter från Riksskatteverket. Vid föredragningen har uppgetts att bestämmelsen skall kunna tillämpas också då den underliggande tillgången avyttrats vid bedömningstillfället. Lagrådet, som på föreliggande knappa underlag inte kan bedöma om det

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

308

finns behov av att kunna tillämpa regeln även i det fallet, konstaterar att en sådan tillämpning i vart fall svårligen ryms inom den föreslagna lagtexten.

30 och 31 §§

Av texten i slutet av 30 § första stycket framgår att regleringen gäller såvitt avser ”beräkningen av den fysiska personens andel av handelsbolagets resultat”. De tillgångar det här är fråga om är kapitaltillgångar. Handelsbolagets – och därmed delägarens – skattemässiga resultat påverkas därför först när tillgången avyttras. Lagrådet anser att det är bäst att i lagtexten inte anknyta till handelsbolagets resultat utan i stället där reglera hur anskaffningsutgiften för tillgången skall bestämmas. Därmed blir det tydligare att en tillämpning av bestämmelserna i 30 § aktualiseras bara om handelsbolaget avyttrat tillgången under beskattningsåret.

En förutsättning för att 30 § skall vara tillämplig är att ”tillgången har gått ner i värde under den tid handelsbolaget har innehaft denna”. Det fall som nämns i motiven är att ”tillgången i fråga redan har sjunkit i värde när den fysiska personen förvärvar andelen i handelsbolaget” (s. 120). En värdenedgång skall tydligen föreligga om handelsbolaget har förvärvat tillgången för ett högre pris än det marknadspris som gäller när andelsförvärvet sker. Har man klart för sig att det är dessa två mättidpunkter som gäller behövs knappast några särskilda hjälpregler för hur värdenedgången (värdeutvecklingen) på tillgången skall bestämmas.

Emellertid finns särskilda hjälpregler i 31 §. Mättidpunkterna är här andra än de som nyss angavs. Den första är tidpunkten för andelsförvärvet och den andra tidpunkten för andelsavyttringen (eller tidpunkten för avyttringen av tillgången om den tidpunkten ligger tidigare i tiden). Lagrådet kan inte finna annat än att regleringen i 31 §, om syftet enligt motiven skall uppnås, bör ta sikte enbart på värdenedgång enligt 29 §. Om 31 § skall avse bara värdenedgång enligt 29 §, bör lämpligen 30 och 31 §§ byta plats. Med beaktande av detta och av vad tidigare sagts kan paragraferna förslagsvis utformas så här:

”30 §

När en värdenedgång på en tillgång som avses i 29 § beräknas skall som anskaffningsutgift för en tillgång som har förvärvats före företagets andelsförvärv anses marknadsvärdet vid tidpunkten för andelsförvärvet. Vidare skall sådan tillgång som innehas när andelen avyttras värderas till marknadsvärdet vid tidpunkten för avyttringen. I övrigt tillämpas bestämmelserna i 44 och 48 kap. med undantag för 48 kap. 15 §.

31 §

Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag, i vilket en fysisk person direkt eller indirekt genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är delägare, förvärvar en andel i ett svenskt handelsbolag från ett sådant företag som avses i 7 §, gäller särskilda regler för beräkningen av kapitalvinst och kapitalförlust på tillgångar som handelsbolaget innehar direkt eller indirekt genom ett eller flera andra svenska handelsbolag.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

309

De särskilda reglerna gäller bara om tillgången är en sådan tillgång
Prop. 2002/03:96

som avses i 28 § eller en andel eller aktiebaserad delägarrätt som skulle
Bilaga 4

ha varit näringsbetingad om handelsbolaget hade varit ett aktiebolag som

inte är investmentföretag. Vidare skall tillgångens marknadsvärde vid

tidpunkten för andelsförvärvet understiga handelsbolagets anskaffnings-

utgift. De särskilda reglerna tillämpas också om förvärvet sker från ett

svenskt handelsbolag i vilket ett sådant företag som avses i 7 §, direkt

eller indirekt genom ett eller flera andra svenska handelsbolag, innehar

en andel.

Vad som sagts om svenska handelsbolag och andelar i sådana gäller på

motsvarande sätt i fråga om utländska juridiska personer vars inkomster

enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägaren och andelar i sådana utländska

juridiska personer.”

32 §

I förarbetena utvecklas vad som vid tillämpningen av andra stycket skall

anses som betydande. Procenttalet 30 nämns (remissen s. 122). Det

tilläggs att procenttalet kan vara lägre i fråga om större objekt, dock inte

lägre än 20. Vidare sägs (s. 155) att bedömningen normalt kan begränsas

till de senaste tre åren.

Tolkningen av kvantifierande uttryck (jfr prop. 1999/2000:2 del 1

s. 502 ff.) försvåras om man låter uttryck som skall beskriva en relation

(en andel) få en annan, absolut betydelse. En tillämpning i linje med vad

som förordas i motiven, där större objekt får en mer gynnsam

behandling, bör enligt Lagrådets mening ha bättre stöd i lagtexten.

Detsamma gäller den i motiven förordade tiden för bedömning av

fastighetens användningssätt.

39 kap. 14 §

Investmentföretag ägnar sig åt förvaltande verksamhet och har

regelmässigt ingen rörelse. Med Lagrådets förslag att inte ha någon

särreglering för förvaltningsföretag (se Lagrådets kommentar till 2 kap.

4 a §) kan den nya meningen i första stycket ges följande lydelse:

” – – – I underlaget för investmentföretag skall inte heller inräknas

andelar och aktiebaserade delägarrätter om en kapitalvinst vid avyttring

av andelen eller den aktiebaserade delägarrätten vid beskattningsårets

ingång inte skulle ha tagits upp enligt 25 a kap. 9 § för det fall att

investmentföretaget i stället hade varit ett sådant företag som avses i 24

kap. 14 §.”

48 kap. 7 §

Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att säkerställa att

delägarrätter som inte är föremål för kapitalvinstbeskattning hålls utanför

genomsnittsberäkningen. Språkligt är det inte tillfredsställande att, som

föreslagits, uttrycka detta så att andelar/aktiebaserade delägarrätter inte

skall anses vara av samma slag och sort som övriga ande-

lar/aktiebaserade delägarrätter som är av samma slag och sort.

310

49 kap.
Prop. 2002/03:96

13 a §
Bilaga 4

Uppskov skall – som fallet är när beskattning skall ske enligt skalbolags-

eller återköpsreglerna – kunna beviljas också i de fall då kapitalvinsten

definieras som ersättningen vid avyttringen. Enligt en huvudregel skall

ett villkor för uppskov vara att det köpande företaget eller ett

koncernföretag till detta behåller andelen under en tid av tre år efter

avyttringen. Om andelen överlåts dessförinnan skall, för det beskatt-

ningsår då överlåtelsen sker, ”kapitalvinsten som uppskovet avser” tas

upp som intäkt.

Bestämmelserna innebär att ett en gång fastställt uppskovsbelopp

under vissa förutsättningar skall beskattas vid ett visst senare tillfälle.

Med denna utgångspunkt bör de placeras under rubriken Beskattning av

uppskovsbeloppet, lämpligen efter föreslagna 19 a § och under en egen

underrubrik.

Förslagsvis kan den nya paragrafen ges följande lydelse:

”19 b §

Om uppskovsbelopp avser kapitalvinst som beräknats enligt 25 a kap.

13 §, skall beloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då andelen inte

längre innehas av det köpande företaget eller av ett företag som ingår i

samma koncern som det köpande företaget.

Bestämmelserna i första stycket skall inte tillämpas om särskilda skäl

talar emot detta eller om mer än tre år förflutit från avyttringen.”

19 a §

Innebörden av regleringen är att uppskovsbeloppet inte skall tas upp till

beskattning om den mottagna andelen är näringsbetingad och de

tidsmässiga förutsättningarna föreligger för att en kapitalvinst på andelen

skall vara skattefri.

I utredningsförslaget föreslogs att det i lagtexten skulle anges att

bestämmelserna inte skulle tillämpas om den uppskovsgrundande

avyttringen avsett andelar som var lagertillgångar. Någon särskild regel

om detta finns inte i remissförslaget. I författningskommentaren sägs

bara att bestämmelsen ”naturligtvis” inte skall tillämpas i dessa fall.

Eftersom mottagna andelar kan vara kapitaltillgångar, bör begräns-

ningen enligt Lagrådets mening anges i lagtexten. Det betyder inte att

texten behöver bli mer komplicerad. Förslagsvis kan paragrafen formu-

leras på följande sätt:

”Uppskovsbeloppet skall inte tas upp som intäkt vid en avyttring av en

mottagen andel om andelen är näringsbetingad och, såvida andelen är

marknadsnoterad, villkoren i 25 a kap. 10 § är uppfyllda.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om den mottagna andelen

erhållits som vederlag för andelar som var lagertillgångar.”

50 kap. 10 §

Såvitt Lagrådet kan bedöma bör det, förutom till 11 §, hänvisas också till

25 a kap. 29 §.

311

52 kap. 8 §
Prop. 2002/03:96

I paragrafen behandlas kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksam-
Bilaga 4

het vid avyttring av andelar i en sådan utländsk juridisk person vars

inkomst enligt 6 kap. 14 § skall beskattas hos delägaren. Innehållet

motsvarar vad som sägs i 50 kap. 10 och 11 §§ om kapitalförluster på

andelar i handelsbolag.

Regeringens lagrådsremiss förra våren med förslag till regler om

begränsning av rätten till avdrag för vissa kapitalförluster innehöll

särskilda regler om kapitalförluster på andelar i de här aktuella utländska

juridiska personerna. Vid behandlingen av förslaget konstaterade

Lagrådet (prop. 2001/02:140 s. 69) att det i viss mån var oklart till vilken

tillgångskategori en andel i en sådan utländsk juridisk person hör.

Innebörden av Lagrådets resonemang var bl.a. att införandet av regler i

52 kap. rörande dessa personer inte uteslöt att en andel i vissa fall kunde

anses som en delägarrätt (jfr 48 kap.) och att införandet av regler i

52 kap. inte innebar att klassificeringsfrågan avgjordes. Lagrådet kon-

staterar att de tidigare uttalandena har giltighet även i fråga om det nu

framlagda förslaget.

Innebörden av paragrafens första stycke är att en kapitalförlust för

vilken avdrag skall göras skall dras av i sin helhet. Detta följer redan av

52 kap. 6 §. Det bör dock övervägas att komplettera paragrafen med en

hänvisning till 25 a kap. 29 § (jfr Lagrådets kommentar till 50 kap. 10 §).

Paragrafens andra stycke täcks av 7 §. Slutsatsen blir därmed att para-

grafen kan utgå.

Övergångsbestämmelser till lagen (2002:540) om ändring i

inkomstskattelagen

Den föreslagna ändringen av punkt 6 innebär en senareläggning på den

skattskyldiges begäran i fråga om tillämpningen av tidigare beslutade

regler. I motiven (remissen s. 158) anges att en retroaktiv tillämpning här

undantagsvis kan vara oförmånlig för den skattskyldige och att det därför

föreslagits att de äldre reglerna skall tillämpas endast på den skatt-

skyldiges begäran.

Lagrådet konstaterar att det, i den mån de äldre bestämmelserna är

förmånliga för den skattskyldige, inte uppkommer något problem i

förhållande till 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen. I den mån

bestämmelserna däremot i ett särskilt fall skulle leda till skärpt

beskattning för den skattskyldige, är frågan om detta kan anses strida mot

regeringsformen trots att det är den skattskyldige själv som begärt att de

äldre bestämmelserna skulle tillämpas.

Lagrådet har i olika sammanhang haft anledning att beröra denna

principfråga (se prop. 1980/81:104 s. 190, prop. 1991/92:54 s. 17 f. och

prop. 2002/03:15 s. 103) och därvid inte velat utesluta att ett högre

skatteuttag genom retroaktiv tillämpning av lag skulle kunna strida mot

regeringsformen även om det kommer till stånd efter en begäran från den

skattskyldige om tillämpning av äldre bestämmelser.

En utväg är att i övergångsbestämmelsen föreskriva att äldre

bestämmelser skall tillämpas på den skattskyldiges begäran under

förutsättning att dessa bestämmelser inte leder till högre skatt. Lagrådet

är medvetet om att detta kan ha den nackdelen att det ofta kan vara
312

förenat med svårigheter att fastställa om det senare villkoret är uppfyllt
Prop. 2002/03:96

(jfr prop. 1991/92:54 s. 18). En rimlig tillämpning av en sådan över-
Bilaga 4

gångsbestämmelse bör dock vara att skattemyndigheten normalt

tillämpar de äldre bestämmelserna på den skattskyldiges begäran utom i

fall där det är tydligt att en sådan tillämpning innebär en försämring för

honom (jfr avgörandet i NJA 2000 s. 132 rörande en likartad fråga). Den

skattskyldige kan också efter omprövning få tillbaka skatt för det fall att

han senare visar att tillämpningen av de äldre bestämmelserna faktiskt

lett till att mer skatt tagits ut av honom än om de nya bestämmelserna

hade tillämpats.

När det gäller förslagets materiella innehåll konstaterar Lagrådet att det

rör sig om en senareläggning av tillämpningen av övergångs-

bestämmelserna i punkterna 3–5 till de provisoriska regler som be-

slutades våren 2002. Denna senareläggning skall emellertid enligt för-

slaget inte gälla i fyra särskilda undantagsfall, beskrivna i andra stycket

a–d i den nya punkten 6. Regleringen är i denna del svårtillgänglig, och

Lagrådet anser det inte möjligt att av texten sluta sig till vad de fyra

undantagen har för innebörd och vilka överväganden som ligger bakom

dem. Om regeringen väljer att i propositionen föreslå en reglering av det

ifrågavarande slaget, bör enligt Lagrådets mening lagtexten förtydligas

och närmare förklaringar lämnas i motiven.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den huvudsakliga inriktningen på övergångsbestämmelserna är att den

nya regleringen skall gälla för avyttringar efter halvårsskiftet 2003 och

för utdelningar redan från ingången av år 2003 med valfrihet för första

halvåret 2003.

Bestämmelserna i punkt 4 avser utdelning, medan punkt 3 – liksom i

huvudsak punkterna 5–14 – gäller avyttringar. Det är därför naturligt att

punkterna 3 och 4 får byta plats.

Enligt föreslagna punkt 4 gäller som huvudregel att de nya

bestämmelserna skall gälla redan för utdelning som under år 2003 ”skall

tas upp i räkenskaperna”. Det är förenligt med god redovisningssed att i

viss utsträckning intäktsföra en s.k. anteciperad utdelning redan innan

beslut om utdelning fattats på det utdelande företagets stämma (jfr RÅ

2000 ref. 64). Det går därför knappast att i alla situationer entydigt slå

fast när en utdelning skall bokföras. Ett uttryckssätt som anknyter till en

intäktsföring som är förenlig med god redovisningssed är därför att

föredra.

Formuleringen av punkt 4 antyder att avsikten varit att endast

mottagen utdelning skall omfattas av bestämmelsen. Uttrycket ”tas upp”

används också i redovisningssammanhang men då inte med någon precis

innebörd (se t.ex. 3 kap. 1 och 4 §§ årsredovisningslagen [1995:1554]).

Är Lagrådets antagande riktigt bör en annan formulering väljas. Frågan

är emellertid om det går att i punkt 4 knyta an enbart till mottagarens

situation.

Av 39 kap. 23 § följer att avdragsrätten för utdelning på medlems-

insatser i en kooperativ förening är beroende av den skattemässiga

behandlingen hos mottagaren (enligt nuvarande 24 kap. 13–18 §§). Är

det fråga om utdelning på en näringsbetingad andel får föreningen inte
313

avdrag om utdelningen är skattefri hos mottagaren. Avdragsrätten hos den förening som lämnar utdelningen prövas vid taxeringen för det beskattningsår som beslutet om utdelningen avser och alltså inte vid taxeringen för det beskattningsår då beslut om utdelningen fattas (39 kap. 24 §).

I princip leder vad nu sagts till att skattefrihet som följer av de nya reglerna hos mottagaren vid 2004 års taxering (avseende ett beskattningsår som omfattar 2003) äventyrar ett avdrag vid 2003 års taxering (avseende ett beskattningsår som omfattar 2002) hos den förening som lämnat utdelningen (här antas att utdelningen inte anteciperas hos mottagaren).

Det anförda visar att ändringar i fråga om beskattning av utdelning inte sällan måste ske med viss framförhållning. Lagrådet – som inte haft underlag för att ta ställning till alternativa lösningar – anser att en tillämpning enligt vad som föreslagits för förvaltningsföretag (punkt 6) ter sig mer rimlig och lättare att förena med retroaktivitetsförbudet. Senareläggs tillämpningen på detta sätt torde några retroaktivitetsproblem inte aktualiseras. Skulle vad Lagrådet i denna del föreslagit inte godtas, hänvisas till vad som anförts ovan i anslutning till övergångsbestämmelserna till lagen (2002:540) om ändring i inkomstskattelagen.

Punkt 6 första stycket innebär att äldre bestämmelser om förvaltningsföretag gäller t.o.m. det beskattningsår som inleds närmast före den 1 januari 2004 och att nya bestämmelser gäller för följande beskattningsår. Bland de äldre bestämmelserna finns sådana som avser också lämnad utdelning, t.ex. att skattefrihet för mottagen utdelning är beroende av att, för samma beskattningsår, motsvarande belopp vidareutdelas (24 kap. 13 §). Enligt 39 kap. 23 § sista stycket, som nu föreslås upphävt, begränsas i en viss situation rätten till avdrag för utdelning för en ekonomisk förening som är ett förvaltningsföretag i den mån den lämnade utdelningen legat till grund för skattefrihet för mottagen utdelning. Dessa regler synes inte lägga hinder i vägen för en övergångsbestämmelse av det föreslagna slaget.

Förslaget innebär också att nuvarande bestämmelser i 24 kap. 17 § rörande förvaltningsföretag skall upphävas, såvitt framgår av punkt 6 första stycket med verkan först från ingången av det beskattningsår som inleds närmast efter år 2003. Det torde innebära att beskattning kan komma att ske av utdelning som tas emot 2003 från ett helägt aktiebolag, som för det året omfattas av äldre bestämmelser om förvaltningsföretag i 24 kap. 17 §. Materiellt kan en sådan ordning ifrågasättas. I remissen har inte belysts vilka effekter omläggningen av beskattningen rörande förvaltningsföretag får i detta fall och andra övergångsfall. Lagrådet anser det önskvärt att övergångsregleringen övervägs ytterligare.

I punkt 6 andra och tredje styckena finns särskilda regler som gör det möjligt att på ett förmånligt sätt överlåta andelar till en andelsägare som är en fysisk person. Förutsättningen är att överlåtelse sker till ett pris som motsvarar det skattemässiga värdet men understiger marknadsvärdet. En strikt tolkning av andra stycket synes leda till att utdelning av andelar – där något ”pris” inte förekommer – skall föranleda uttagsbeskattning. Bestämmelsen kan därför behöva justeras.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

314

I punkt 7 föreslås en likartad möjlighet att överföra egendom – i form
Prop. 2002/03:96

av fastighet som använts till bostad eller andel i privatbostadsfastighet –
Bilaga 4

till en fysisk person. Lagrådet noterar att den i första stycket sista

meningen angivna tidpunkten (utgången av år 2000), som inte närmare

kommenterats i motiven, är densamma som i utredningsförslaget trots

senareläggningen av reformen.

Övergångsbestämmelsen i punkt 8 behövs inte om regeln i 25 a kap.

28 § 4 ändras så att det inte ställs krav på att den underliggande

tillgången innehas vid tidpunkten för avyttringen (jfr vad Lagrådet anfört

i anslutning till den regeln).

Förslaget till lag om ändring i lagen om ikraftträdande av

inkomstskattelagen

4 kap. 86 §

Lagrådet förordar att paragrafen utformas med ledning av vad som an-

förts rörande 49 kap. 19 a § inkomstskattelagen.

Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen

4 §

Förslaget i sjätte stycket innebär bl.a. att undantaget från skattskyldighet

i fråga om kupongskatt på utdelning till utländska bolag skall baseras på

röstetal och inte på andelstal. De närmare förutsättningarna för

skattefrihet anges i ett nytt sjunde stycke. Förslaget föranleds närmast av

ändringarna i 24 kap. inkomstskattelagen. Enligt sjunde stycket sista

meningen förutsätts för skattefrihet att andelen – om det rör sig om en

sådan utbetalning som inte bara enligt kupongskattelagen utan också

enligt inkomstskattelagen är att anse som utdelning – innehafts minst ett

år vid utdelningstillfället. Detta är en avvikelse från regleringen i

inkomstskattelagen.

Lagrådsremissen saknar tillräckligt underlag för att bedöma om

avvikelsen är EG-rättsligt godtagbar och begränsar sig därför till att ge

vissa synpunkter på den föreslagna lagtexten.

Kupongskatt tas ut enbart på utdelning från svenska aktiebolag (1 §).

Med utdelning avses inte bara det som inkomstskatterättsligt är utdelning

utan också vissa andra utbetalningar från bolaget (2 § andra stycket). I

förhållande till inkomstskattelagen är det alltså fråga om såväl en

begränsning som en utvidgning av tillämpningsområdet. Vad nu sagts

talar för att man i hänvisningarna i sjätte och sjunde styckena inte

onödigtvis bör knyta an till begreppsbildningen i inkomstskattelagen.

Uttrycket ”utdelning på sådana näringsbetingade andelar som avses i

24 kap. 13 § första stycket 1 och 2 inkomstskattelagen” kan lämpligen

ersättas med ”utdelning på aktie om aktien är en sådan näringsbetingad

andel som – – – inkomstskattelagen”.

Sjunde stycket bör kunna jämkas enligt följande: ”Som förutsättning

för skattefrihet enligt sjätte stycket gäller att utdelningen skulle ha

omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap. 17–20 §§ eller

25 a kap. 9, 10 och 12 §§ inkomstskattelagen, om det utländska bolaget

varit ett svenskt företag. I fråga om innehavstid enligt 24 kap. 18 §
315

samma lag gäller dock att andelen alltid skall ha innehafts minst ett år vid
Prop. 2002/03:96

utdelningstillfället.”
Bilaga 4

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

När det gäller bestämmelsen i punkt 3 om tillämpning av äldre bestämmelser om den skattskyldige begär det hänvisas till Lagrådets anmärkningar i anslutning till övergångsbestämmelserna till lagen (2002:540) om ändring i inkomstskattelagen.

Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen

11 kap. 11 c och 11 d §§

I 11 kap. 11 a och 11 b §§ finns under rubriken Säkerhet för slutlig skatt bestämmelser om säkerhet i fall som avses i 49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen. I de nu föreslagna paragraferna finns motsvarande bestämmelser för fall som avses i 25 a kap. 25 § inkomstskattelagen. Eftersom säkerhet inte är obligatorisk i de senare fallen har bestämmelserna i 11 a § och den föreslagna 11 c § olika utformning. Däremot föreligger parallellitet mellan bestämmelserna i 11 b § och den föreslagna 11 d § om hur säkerheten skall se ut och hur den får tas i anspråk. Lagrådet förordar mot den bakgrunden att den föreslagna 11 c § tas upp som en ny 11 b § samt att nuvarande 11 b § och den föreslagna 11 d § slås samman till en ny 11 c §. En ändring av detta slag föranleder viss följdändring även i 49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen.

12 kap. 8 c §

Om Lagrådets förslag rörande bestämmelserna om säkerhet för slutlig skatt i 11 kap. följs föranleder detta vissa följdändringar i förevarande paragraf.

Förslaget till lag om ändring i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

316

Bilaga
Prop. 2002/03:96

Utkast till lagbestämmelser
Bilaga 4

24 kap.

(1–11 §§)

– – – – –

Skattefria utdelningar

Utdelning och utländsk juridisk person

12 § Med utdelning avses i 13–23 §§ inte sådan utdelning från en kooperativ förening i form av rabatt eller pristillägg som föreningen skall dra av enligt 39 kap. 22 § och inte heller utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser eller till en medlemsfrämjande förening, om den kooperativa föreningen skall dra av utdelningen enligt 39 kap. 23 §.

Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat, skall företaget vid tillämpning av 13–23 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör hemma i den utländska staten.

Näringsbetingad andel

13 § Med näringsbetingad andel avses en andel som uppfyller villkoren i 14, 15 eller 17 § och som ägs av en juridisk person (ägarföretaget) som är

1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och inte ett investmentföretag,

2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3. en svensk sparbank,

4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller

5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1–4.

14 § Om andelen avser ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening skall andelen vara en kapitaltillgång. Vidare krävs att

1. den inte är marknadsnoterad,

2. det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar 10 procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget, eller

3. innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Andelen anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, likvidation eller konkurs.

317

15 § Om andelen avser en utländsk juridisk person som motsvarar ett
Prop. 2002/03:96

svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening skall andelen vara
Bilaga 4

en kapitaltillgång. Vidare krävs att

1. något av villkoren enligt 14 § 1–3 är uppfyllt, och

2. inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening med samma slags inkomster.

16 § Förutsättningen i 15 § 2 skall alltid anses uppfylld om

1. den utländska juridiska personen hör hemma i ett land med vilket Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster (avtalsland),

2. den juridiska personens inkomster har uppkommit i näringsverksamhet i Sverige eller i något avtalsland, och

3. inkomsterna beskattas med en inkomstskatt som normalt tillämpas på juridiska personer i det land eller de länder där näringsverksamheten bedrivs.

Om inkomsterna till obetydlig del har uppkommit i näringsverksamhet

i andra länder än avtalsländer eller i någon särskilt skattemässigt gynnad verksamhet, skall det bortses från denna del av inkomsterna vid tillämpning av första stycket 2 och 3.

17 § Avser andelen, om den är en kapitaltillgång och inte omfattas av 15 § eller om den är en lagertillgång, ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen, skall ägarföretagets andelsinnehav motsvara 10 procent eller mer av andelskapitalet i företaget.

Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen avses ett utländskt företag som

1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,

2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför unionen, och

3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

Utdelning på en näringsbetingad andel

18 § Utdelning på en näringsbetingad andel skall inte tas upp i annat fall än som anges i 19–21 §§.

Utdelning från investmentföretag

19 § Utdelningen skall tas upp om den lämnas av ett investmentföretag som, direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts direkt av ägarföretaget.

318

Utdelning av förvärvade vinstmedel

20 § Om ett företag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är uppenbart att det förvärvande företaget får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till sin näringsverksamhet, skall det ta upp utdelning av sådana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats hos det utdelande företaget. Utdelning anses i första hand ske av annat än tillskjutet belopp och inbetald insats.

Villkor avseende tid

21 § Utdelning på en marknadsnoterad andel skall tas upp, om andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad. Utdelningen skall tas upp det beskattningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara näringsbetingad.

22 § Innehavstiden enligt 21 § skall räknas från det att andelen tillträds till dess den frånträds. Om ägarföretagets förvärv eller avyttring av andelen grundas på avtal, skall den anses ha tillträtts respektive frånträtts när avtalet ingicks, om inte annan tidpunkt följer av avtalet.

23 § Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och sort vid olika tidpunkter, skall en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad.

En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission skall anses ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats på. Har dessa förvärvats vid olika tidpunkter, skall den nya andelen anses ha förvärvats vid den senaste av dessa tidpunkter.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som avses med kapitalvinst, kapitalförlust och kapitaltillgångar i 3–5 §§,

– delägarrätter som upphört att vara näringsbetingade i 6 §,

– avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap med säljaren i 7–11 §§,

– avyttring med kapitalförlust av fastigheter i 12 §, och

– bostäder i fåmansföretag i 13 §.

Hänvisningar

2 § I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. I 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa slag av tillgångar. I 25 a kap. finns särskilda

319

bestämmelser om näringsbetingade delägarrätter och vissa fordringar
Prop. 2002/03:96

m.m.
Bilaga 4

Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om

– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,

– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,

– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,

– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,

– beskattningsinträde i 40 a kap., och

– förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§.

Vad som avses med kapitalvinst, kapitalförlust och kapitaltillgångar

3 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget närings-

verksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.

Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamhet än

– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar,

– inventarier, och

– patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.

4 § Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar.

5 § Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad

6 § Om en näringsbetingad andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara näringsbetingad hos ägaren, anses den anskaffad för marknadsvärdet när detta sker. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller vad nu sagts endast om villkoren i 25 a kap. 5 eller 6 § skulle ha varit uppfyllda för det fall att delägarrätten hade avyttrats vid denna tidpunkt.

Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap

Tillämpningsområde

7 § Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag skall bestämmelserna i 8–11 §§ tillämpas om fråga är om företag i intressegemenskap. Med företag i intressegemenskap avses vid tillämpningen av dessa bestämmelser

320

moderföretag och dotterföretag eller företag som står under i huvudsak
Prop. 2002/03:96

gemensam ledning.
Bilaga 4

Avdragsförbud

8 § Kapitalförlusten får inte dras av om

1. den avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt,

2. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat, eller

3. bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och fissioner skall tillämpas.

9 § Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och detta genom fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag i intressegemenskapen, får kapitalförlusten inte dras av.

Uppskjuten avdragsrätt

10 § I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får kapitalförlusten dras av som kostnad när det inträffar en omständighet som medför att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen.

Turordning

11 § Om det är andelar i ett företag som avyttras (avyttrade andelar) gäller följande. Om det köpande företaget vid tidpunkten för det förvärv som avses i 7 § äger andelar av samma slag och sort som de avyttrade andelarna (gamla andelar) eller om det köpande företaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar), skall senare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i följande ordning:

1. gamla andelar,

2. avyttrade andelar,

3. nya andelar.

Bestämmelserna skall tillämpas också i fråga om andra tillgångar som inte kan särskiljas från varandra.

Kapitalförluster på fastigheter

12 § Om ett företag som avses i 24 kap. 13 § har gjort en kapitalförlust på en fastighet, får denna dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Till den del en förlust inte kan dras av mot sådana kapitalvinster behandlas förlusten som en ny kapitalförlust det följande beskattningsåret.

Bestämmelserna i första stycket gäller också vid beskattning av företaget för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller en sådan utländsk juridisk person vars inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägaren. Bestämmelserna gäller också om skattskyldigheten för

delägarens andel i handelsbolaget eller den utländska juridiska personen

321

övergått på någon annan. Om skattskyldigheten övergått till en fysisk
Prop. 2002/03:96

person får kapitalförlusten inte dras av.
Bilaga 4

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten i

betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål

eller liknande hos det säljande företaget i dess verksamhet eller på mot-

svarande sätt hos ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 7 §.

Bostäder i fåmansföretag

13 § Om ett företag som avses i 24 kap. 13 § eller ett moderföretag till

detta är ett fåmansföretag, gäller följande om företaget avyttrar en andel

eller annan sådan delägarrätt som avses i 25 a kap. 3 § och det företag

som delägarrätten hänför sig till eller ett dotterföretag till detta äger en

fastighet som någon gång under de tre åren närmast före avyttringen till

huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare i det säljande

företaget eller i moderföretaget eller för en närstående till en sådan

delägare. Det företag som innehar fastigheten skall vid avyttringen av

delägarrätten anses ha avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris

som motsvarar dess marknadsvärde.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om fastighetens

marknadsvärde överstiger dess skattemässiga värde. Bestämmelserna

tillämpas inte om ersättningen vid avyttringen av delägarrätten skall be-

skattas enligt 25 a kap. 8 §.

Vad som sägs om en fastighet gäller även en andel i ett privat-

bostadsföretag, om den till andelen knutna lägenheten har använts på sätt

som avses där.

25 a kap. Näringsbetingade delägarrätter och vissa andra

tillgångar

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som avses med ett företag i intressegemenskap i 2 §,

– avyttring av näringsbetingade delägarrätter i 3–17 §§.

– avyttring av vissa fordringar m.m. i 18 §,

– avyttring av andelar i handelsbolag m.m. i 19 och 20 §§,

– vissa kapitalvinster och kapitalförluster i handelsbolag i 21 och 22 §§.

Företag i intressegemenskap

2 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i.

322

Näringsbetingade delägarrätter
Prop. 2002/03:96

Tillämpningsområde
Bilaga 4

3 § Bestämmelserna i 4–17 §§ tillämpas när företag som avses i 24 kap.

13 § avyttrar näringsbetingade andelar eller näringsbetingade aktie-

baserade delägarrätter.

Med en aktiebaserad delägarrätt avses en rätt på grund av teckning av

aktier, en teckningsrätt, en delrätt eller en option avseende rätt för inne-

havaren att avyttra aktier om innehavet av rätten grundas på innehav av

aktier i det företag som rätten hänför sig till.

Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktie-

baserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på näringsbetingade

aktier i det företag som rätten hänför sig till.

Skattefrihet och avdragsförbud

4 § En kapitalvinst skall inte tas upp i annat fall än som anges i 8 §. I

fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta dock endast om

villkoren i 5 eller 6 § är uppfyllda.

En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst

skulle ha tagits upp.

Villkor avseende tid

5 § För en marknadsnoterad andel gäller som villkor för skattefriheten att

andelen under en sammanhängande tid om ett år närmast före avyttringen

varit näringsbetingad hos säljaren. Om andelen erhållits genom ny- eller

fondemission, beaktas också tid under vilken den andel eller de andelar

som ligger till grund för den emitterade andelen innehafts.

6 § Om en aktiebaserad delägarrätt är marknadsnoterad gäller som vill-

kor för skattefriheten att delägarrätten innehafts under en samman-

hängande tid av ett år närmast före avyttringen eller, om så inte är fallet,

att den aktie eller de aktier på vilka delägarrätten grundas har förvärvats

minst ett år före avyttringen.

7 § Vid tillämpningen av 5 och 6 §§ skall

1. en senare förvärvad delägarrätt anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad delägarrätt av samma slag och sort, och

2. aktier som ligger till grund för en emitterad andel eller en aktiebaserad delägarrätt och som förvärvats vid olika tillfällen anses ha förvärvats vid tidpunkten för förvärvet av den sist förvärvade aktien.

Avyttring av skalbolag

8 § Om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller återköp

som anges i 17 § sker, skall ersättningen tas upp som kapitalvinst, om

inte annat anges i 9–12 §§.

Ett företag är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta kapitel om

summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 13–
323

15 §§ överstiger jämförelsebeloppet enligt 16 § vid tidpunkten för
Prop. 2002/03:96

avyttringen.
Bilaga 4

Undantag

9 § Beskattning enligt 8 § skall inte ske om

1. en på vanligt sätt utförd kapitalvinstberäkning leder till en kapitalvinst och villkoren för skattefrihet enligt 5 eller 6 § inte är uppfyllda,

2. någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i skalbolaget är marknadsnoterad, eller

3. delägarrätten anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2.

Är skalbolaget en utländsk juridisk person skall beskattning enligt 8 § ske bara om

1. den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för avyttringen,

2. säljaren skall beskattas för den juridiska personens inkomster, eller

3. den juridiska personen, direkt eller indirekt, äger del i ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt handelsbolag.

Skalbolagsdeklaration

10 § Beskattning enligt 8 § skall inte ske om

1. det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till tar upp företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 10 kap. 8 a § första stycket skattebetalningslagen (1997:483),

2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1,

och

3. säkerhet ställs om sådan har begärts med stöd av 11 kap. 11 b § skattebetalningslagen.

Bokslutet skall upprättas som om företagets beskattningsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond skall anses ha återförts.

Första och andra styckena gäller även företag i intressegemenskap med skalbolaget.

Minoritetsavyttringar

11 § Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, skall beskattning enligt 8 § ske endast om det föreligger särskilda omständigheter.

Särskilda skäl

12 § Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda skäl, skall beskattning enligt 8 § inte ske. Vid prövningen skall beaktas vad som föranlett avyttringen eller återköpet och hur ersättningen för delägarrätten bestämts.

324

Likvida tillgångar

13 § Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar med undantag för sådana tillgångar som avses i 14 §. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om

1. tillgångarna anskaffats tidigast två år efter avyttringen,

2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och

3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.

14 § Som likvida tillgångar räknas inte

1. andelar och aktiebaserade delägarrätter i företag i intressegemenskap med skalbolaget, eller

2. värdepapper som är lagertillgångar.

Avser en avyttrad delägarrätt en utländsk juridisk person skall första stycket tillämpas endast om företaget hör hemma och är skattskyldigt till inkomstskatt i en stat

– som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

– med vilken Sverige har ett skatteavtal samt personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet.

15 § Om likvida tillgångar innehas av ett företag i intressegemenskap med skalbolaget, skall tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar enligt 8 § andra stycket till den del som motsvarar skalbolagets ägarandel i företaget.

16 § Om de avyttrade delägarrätterna svarar mot samtliga andelar i företaget och samtliga andra av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, utgörs jämförelsebeloppet av halva ersättningen. I annat fall utgörs jämförelsebeloppet av hälften av sammanlagda värdet av samtliga andelar i företaget och samtliga andra av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna och aktiebaserade delägarrätterna.

Om avyttringen har medfört uttagsbeskattning, skall i jämförelsebeloppet räknas in det uttagsbeskattade beloppet.

Återköp

17 § Återköp anses ske när avyttringen inte har avsett ett skalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än likvida tillgångar, som avses i 13–15 §§ och som vid avyttringen innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av företag i intressegemenskap med detta, inom två år efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt, förvärvas av

– det säljande företaget,

– ett företag i intressegemenskap med detta, eller

– en fysisk person som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående till denne.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

325

Bedömningen enligt första stycket skall grundas på tillgångarnas Prop. 2002/03:96 marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Vid Bilaga 4

denna bedömning skall värdet av tillgångar i företag i intressegemenskap med det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till beaktas bara till den del som motsvarar det företagets ägarandel i företaget.

Första och andra styckena skall också tillämpas i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av ett företag i intressegemenskap vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten.

Kapitalförluster på vissa fordringar m.m.

18 § En kapitalförlust i ett företag som avses i 24 kap. 13 § får inte dras av om den avser

1. en fordran på ett företag i intressegemenskap,

2. en rätt till andel i vinst hos ett företag i intressegemenskap,

3. en rätt att till visst pris eller ett pris som skall fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller aktiebaserade delägarrätter i ett företag i intressegemenskap eller tillgångar hos ett sådant företag, eller

4. en tillgång där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt.

Vad nu sagts gäller också vid beskattning av företaget för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller en sådan utländsk juridisk person vars inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägaren.

Kapitalförluster på andelar i handelsbolag m.m.

19 § Om ett företag som avses i 24 kap. 13 § har gjort en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag och, under företagets innehavstid, en tillgång, som avses i 3 eller 18 § och som ägs eller ägts av handelsbolaget direkt eller genom ett eller flera andra svenska handelsbolag, gått ned i värde, får avdrag inte göras för belopp som svarar mot företagets del av värdenedgången. Vad nu sagts gäller om företaget, för det fall att det hade avyttrat tillgången, inte haft rätt till avdrag.

Vad som sagts om svenska handelsbolag och andelar i sådana gäller på motsvarande sätt i fråga om utländska juridiska personer vars inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägaren och andelar i sådana utländska juridiska personer.

Begränsningen i avdragsrätten gäller endast om förlusten inte skulle ha fått dras av om företaget självt innehaft tillgången och, om tillgången avyttrats under företagets innehavstid, endast om detta skett inom en tid av tio år före avyttringen av andelen i handelsbolaget eller den utländska juridiska personen.

20 § När en värdenedgång på en tillgång som avses i 19 § beräknas skall som anskaffningsutgift för en tillgång som har förvärvats före företagets andelsförvärv anses marknadsvärdet vid tidpunkten för andelsförvärvet. Vidare skall sådan tillgång som innehas när andelen avyttras värderas till

326

marknadsvärdet vid tidpunkten för avyttringen. I övrigt tillämpas bestäm-
Prop. 2002/03:96

melserna i 44 och 48 kap. med undantag för 48 kap. 15 §.
Bilaga 4

Vissa tillgångar i handelsbolag m.m.

21 § Om en juridisk person som avses i 24 kap. 13 § är delägare i ett svenskt handelsbolag eller en utländsk juridisk person vars inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägaren, får, om en kapitalförlust uppkommer vid handelsbolagets eller den utländska juridiska personens avyttring av en delägarrätt, sådan del av förlusten inte dras av som belöper sig på delägarens andel. Vad nu sagts gäller bara för det fall att en motsvarande kapitalvinst skulle ha varit skattefri om handelsbolaget i stället hade varit en sådan juridisk person som avses i 24 kap. 13 §.

Bestämmelserna i första stycket gäller också om andelen övergår till annan.

22 § Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag, i vilket en fysisk person direkt eller indirekt genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är delägare, förvärvar en andel i ett svenskt handelsbolag från ett sådant företag som avses i 24 kap. 13 §, gäller särskilda regler för beräkningen av kapitalvinst och kapitalförlust på tillgångar som handelsbolaget innehar direkt eller indirekt genom ett eller flera andra svenska handelsbolag.

De särskilda reglerna gäller bara om tillgången är en sådan tillgång som avses i 18 § eller en andel eller aktiebaserad delägarrätt som skulle ha varit näringsbetingad om handelsbolaget hade varit ett aktiebolag som inte är investmentföretag. Vidare skall tillgångens marknadsvärde vid tidpunkten för andelsförvärvet understiga handelsbolagets anskaffningsutgift. De särskilda reglerna tillämpas också om förvärvet sker från ett svenskt handelsbolag i vilket ett sådant företag som avses i 24 kap. 13 §, direkt eller indirekt genom ett eller flera andra svenska handelsbolag, innehar en andel.

Vad som sagts om svenska handelsbolag och andelar i sådana gäller på motsvarande sätt i fråga om utländska juridiska personer vars inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägaren och andelar i sådana utländska juridiska personer.

40 a kap. Anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter vid inträde i svensk beskattning

Tillämpningsområde

1 § Om en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte beskattats i Sverige på grund av att skattskyldighet inte förelegat men sådan skattskyldighet inträder för personen, skall bestämmelserna i 2 - 8 §§ tillämpas i fråga om tillgångar och förpliktelser i verksamheten (beskattningsinträde). Detsamma gäller om inkomsten varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör.

327

Vad som sägs i första stycket gäller också i fråga om verksamhet i ett
Prop. 2002/03:96

svenskt handelsbolag och i en sådan utländsk juridisk person vars
Bilaga 4

inkomster enligt 6 kap. 14 § beskattas hos delägaren.

Bestämmelser om överföring av tillgångar från verksamhet som inte

beskattas i Sverige till verksamhet som beskattas här finns i 9 §.

Anskaffande av tillgångar

Beskattningstidpunkt

2 § Tillgångar skall anses ha anskaffats vid beskattningsinträdet.

Olika slag av tillgångar

3 § Som anskaffningsvärde för lager, kundfordringar och liknande tillgångar skall, med tillämpning av 17 kap. 2 och 3 §§, anses det lägsta av den ursprungliga anskaffningsutgiften och det verkliga värdet vid beskattningsinträdet.

4 § Tillgångar för vilka avdrag för värdeminskning kan komma i fråga skall anses anskaffade för ett belopp som motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften, ökad med förbättringsutgifter, och minskad med beräknade värdeminskningsavdrag.

Minskning med beräknade värdeminskningsavdrag skall göras för varje innehavsår

– med 20 procent för inventarier,

– med 4 procent för byggnader,

– med 10 procent för täckdiken och skogsvägar, och

– med 5 procent för andra markanläggningar.

5 § Andra tillgångar än som avses i 3 och 4 §§ skall anses anskaffade för belopp motsvarande den ursprungliga anskaffningsutgiften, ökad med förbättringsutgifter.

Förvärv genom arv, gåva m.m.

6 § Om tillgångar förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning eller på liknande sätt, skall de vid beräkning enligt 2–5 §§ av ursprunglig anskaffningsutgift, förbättringsutgifter och innehavstid anses förvärvade genom närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv.

Beaktande av utländsk skatt

7 § Om en överföring av tillgångarna i en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet medfört att ett belopp som skall motsvara marknadsvärdet för tillgångar har tagits upp till beskattning i en annan stat, skall tillgångarna anses anskaffade för detta belopp. Detta gäller dock bara om staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är en stat som anges i 6 kap. 10 §.

328

Högsta anskaffningsbelopp

8 § Tillgångar skall inte i något fall anses anskaffade för högre belopp än marknadsvärdet vid beskattningsinträdet.

Förpliktelser

9 § En förpliktelse skall tas upp till det belopp varmed den enligt en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid beskattningsinträdet. Den får dock inte tas upp till ett lägre belopp än vad den tagits upp till i räkenskaperna.

Överföring av enstaka tillgångar eller förpliktelser

10 § Vad som sägs i 2–9 §§ tillämpas också när tillgångar eller förpliktelser förs över från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige av skäl som anges i 1 § första stycket, till samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars inkomst beskattas här.

Prop. 2002/03:96

Bilaga 4

329

Finansdepartementet
Prop. 2002/03:96

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2003

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg,

Ulvskog, Lindh, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén,

Ringholm, Bodström, Karlsson J. O., Sommestad, Karlsson H., Lund,

Andnor, Johansson, Hallengren, Björklund

Föredragande: statsrådet Ringholm

Regeringen beslutar proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar

330