Prop. 2003/04:95

Figur 4.4 Viktiga näringslivsvägar i Västernorrland
Prop. 2003/04:95

15

Figur 4.5 Viktiga näringslivsvägar i Gävleborg
Prop. 2003/04:95

16

Figur 4.6 Viktiga näringslivsvägar i Dalarna
Prop. 2003/04:95

17

Figur 4.7 Viktiga näringslivsvägar i Värmland
Prop. 2003/04:95

18

Figur 4.8 Viktiga näringslivsvägar i Dalsland
Prop. 2003/04:95

4.3 Sektorsuppgifter

Regeringens bedömning: Strategierna för sektorsuppgifter innebär en ur transportpolitiskt perspektiv god avvägning mellan olika typer av åtgärder.

Skälen för regeringens bedömning

Vägverket

Vägverkets sektorsuppgifter kommer i stor utsträckning att genomföras i samverkan med andra aktörer. Samarbete kommer att ske med såväl offentliga som privata aktörer och t.ex. utgöras av forskning och utveckling, demonstrationsprojekt, expertstöd, kommunikation och påverkansaktiviteter. Bland de program, projekt och andra aktiviteter som avses genomföras återfinns bland annat.

– Drift av en nationell vägdatabas.

– Nya lösningar i tätortsmiljö; beteendepåverkan, demonstra– tionsprojekt.

19

– Ökad rörlighet och säkerhet för barn, äldre och funktionshind- Prop. 2003/04:95 rade.

– Program för hållbart resande.

– Kvalitetssäkring av transporter.

– Sparsam körning.

– Arbete inom Euro NCAP (program för nybilsbedömning).

– Kunskap, beteende och övervakning för ökad trafiksäkerhet. I detta ingår lokala dialoger, trafikövervakning, förhindra onykter körning, förebyggande åtgärder kring alkohol riktade mot ungdomar samt kvalitetssäkring av transporter och tekniska stödsystem.

– Strategi för alternativa drivmedel.

– IVSS, branschgemensamt utvecklingsprogram för kom– mersialisering av trafiksäkerhetslösningar.

– EMFO, branschgemensamt forskningsprogram för utsläpp av luftföroreningar och buller från fordon.

– FoU-program.

– Löpande stöd till kommunerna i deras planeringsarbete.

Banverket

Banverkets sektorsuppgifter kommer i stor utsträckning att genomföras i samverkan med andra aktörer. Samarbete kommer att ske med såväl offentliga som privata aktörer och omfatta samordning, forskning och utveckling, uppföljning, påverkan, stöd till regeringen, kompetensförsörjning och beredskap.

Sektorns vision, som varit vägledande vid framtagandet av planen, består av följande huvudstrategier.

– Stärka järnvägens roll på transportmarknaden.

– Förbättra järnvägens prestanda.

– Minska järnvägens produktionskostnader.

– Vårda och utveckla sektorns resurser.

– Utveckla roller, kulturer och regelverk.

Prioriteringarna i Sektorsprogram för järnvägen 2002 är en viktig utgångspunkt för planen. Tre områden har identifierats som mycket viktiga för järnvägens konkurrenskraft: punktlighet, kapacitet och tilldelning av tåglägen. Strävan efter ökad punktlighet är särskilt utpekad. En viktig uppgift för Banverket är därför att tillsammans med övriga aktörer inom järnvägssektorn fortsätta arbetet med att minska störningar som beror på operatörerna.

Sektorsansvaret innefattar också att säkerställa barns säkerhet och tillgänglighet till järnvägstransporter liksom att göra järnvägstransporter tillgängliga för funktionshindrade.

Regeringens beslut

Regeringen anser att strategierna för sektorsuppgifter innebär en ur transportpolitiskt perspektiv god avvägning mellan olika typer av åtgärder. Regeringen har därför fastställt strategierna.

20

5
Utveckla och modernisera transportsystemet Prop. 2003/04:95

Regeringens förslag: Den ekonomiska planeringsramen för perioden 2004–2015 för investeringar i järnvägar skall vara 107,7 miljarder kronor och för investeringar i nationella stamvägar 42,1 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag

Riksdagens beslut med anledning av infrastrukturpropositionen

Riksdagen har beslutat (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) att den långsiktiga planeringsramen för att utveckla och modernisera transportsystemet skall vara 169 miljarder kronor. Enligt beslutet skulle 100 miljarder kronor användas för järnvägar och 69 miljarder kronor för vägar, varav 39 miljarder kronor för nationella väginvesteringar och 30 miljarder kronor för regional transportinfrastruktur. I beslutet pekade riksdagen ut fyra järnvägsprojekt som skulle ingå i planeringsramarna: Tunnel genom Hallandsås, Botniabanan, Citytunneln i Malmö samt ökad spårkapacitet genom centrala Stockholm (under förutsättning att regional medfinansiering kunde erhållas).

Dessutom reserverades 4,5 miljarder kronor för bidrag till regionala spårfordon, varav 3 miljarder kronor från planeringsramen för järnvägar och 1,5 miljarder kronor från planeringsramen för regional transportinfrastruktur.

Vägledande för prioritering av åtgärder skulle vara samhällsekonomisk lönsamhet för föreslagna åtgärder, där hänsyn också skulle tas till hur mycket åtgärderna bidrar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen.

Regeringens planeringsdirektiv

Regeringen beslutade den 14 mars 2002 om planeringsdirektiv till Vägverket, Banverket och länen. Direktiven innebär i korthet att den nationella väghållningsplanen skulle innefatta följande åtgärder:

– E 18 mellan Hån och Töcksfors i Värmlands län,

– Norra Länken i Stockholms län, under förutsättning att regional medfinansiering med 25 % kan erhållas,

– E 18 mellan Adolfsberg och Lekhyttan i Örebro län.

Den nationella banhållningsplanen skulle innefatta följande åtgärder:

– järnvägstunneln genom Hallandsås,

– utbyggnaden av Botniabanan till ett belopp av 15 miljarder kronor,

– Banverkets andel av finansieringen av Citytunneln i Malmö,

– Banverkets andel av ökad spårkapacitet genom centrala Stockholm,

– elektrifiering av Blekinge Kustbana.

Banverket fick i uppdrag att planera bidrag för investeringar i rullande materiel för regional kollektiv persontrafik på järnväg, tunnelbana och spårväg, upp till ett belopp av 4,5 miljarder kronor. Planeringsramen för järnvägsinvesteringar, inklusive statsbidrag till rullande materiel blir därmed 101,5 miljarder kronor.

21

Länen fick i uppdrag att planera åtgärder inom en preliminär plane- Prop. 2003/04:95 ringsram samt att även redovisa åtgärder för nivåer som låg 50 % över

och 50 % under den preliminära.

Länsplanen för Stockholms län skulle innefatta följande åtgärder:

– Norrortsleden,

– Södertörnsleden,

– Riksväg 73 Älgviken–Fors.

Länsplanen i Västra Götalands län skulle innefatta följande åtgärd:

– ny förbindelse mellan E 6 och E 20 norr om Tingstadstunneln i Göteborg inkl. förbindelse över Göta Älv, under förutsättning

att regional medfinansiering kan erhållas.

Länsplanen i Dalarnas län skulle innefatta följande åtgärder under de första åren av planperioden:

– Riksväg 50 Gruvan–Tallen,

– Riksväg 50 Ornäs–Tallen.

I länens uppgift ingick att tillse att berörda parter, som deltagit i processen kring framtagandet av regionala tillväxtprogram, skulle ges möjlighet att medverka i processen att ta fram länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Regeringens tilläggsdirektiv

Inför slutredovisningen av långsiktsplanerna den 4 augusti 2003 fick Vägverket och Banverket i uppdrag att anpassa den årliga fördelningen av planeringsramarna till de beräkningar som gjorts i 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100). Beräkningarna innebar att den anslagshöjning som är nödvändig för att finansiera planeringsramarna i infrastrukturpropositionen, endast i mindre utsträckning genomförs åren 2004, 2005 och 2006. Möjligheterna att därefter höja anslagen för att uppnå planeringsramarna är beroende av hur det statsfinansiella läget utvecklas.

Vägverket och Banverket skulle även beakta det europeiska perspektivet i sina prioriteringar.

Regeringens beslut

Regeringen beslutade den 19 februari 2004 att fastställa den nationella väghållningsplanen och den nationella banhållningsplanen. Regeringen har vid en samlad bedömning av Vägverkets och Banverkets planförslag funnit att flera viktiga och ur transportpolitisk utgångspunkt väl motiverade förslag till investeringar inte kunnat inrymmas i den planeringsram som riksdagen anvisat. Planeringsramen för nationella väginvesteringar bör därför utökas med 3,1 miljarder kronor till sammantaget 42,1 miljarder kronor. Planeringsramen för järnvägsinvesteringar bör utökas med 6,2 miljarder kronor till sammantaget 107,7 miljarder kronor. Öhrlings PWC har på regeringens uppdrag granskat det samhällsekonomiska beslutsunderlaget hos Vägverket och Banverket. Öhrlings PWC drar i sin granskning slutsatsen att den samhällsekonomiska modell som tillämpas hos Vägverket och Banverket inte möjliggör prioritering mellan väg- och banprojekt. Orsaken är att tillämpningen av modellen

22

inte är tillräckligt harmoniserad mellan verken. Öhrling PWC:s slutsats Prop. 2003/04:95 innebär i sin förlängning att det faktum att vägprojekten i denna plane-

ringsomgång uppvisar en bättre samhällsekonomisk lönsamhet än banprojekten inte kan tas till intäkt för att ramen för väginvesteringar borde öka mer än ramen för järnvägsinvesteringar.

5.1 Järnvägsinvesteringar

Regeringens beslut om den nationella banhållningsplanen innebär en kraftfull satsning på förbättrad infrastruktur för järnvägen. Järnvägsnätet kommer att fortsätta att anpassas för högre hastigheter. Förutsättningarna för regional järnvägstrafik förbättras genom spårinvesteringar i befolkningstäta områden samt statsbidrag till spårfordon. Godstrafiken kan effektiviseras genom spårinvesteringar i de stora godstransportkorridorerna, ökad axellast och anpassad lastprofil samt förbättrade anslutningar till kombiterminaler och industriområden.

Åtgärder i den nordiska triangeln har getts särskilt hög prioritet eftersom de är angelägna för tillväxten i landet.

Tabell 5.1 Investeringar i den nationella banhållningsplanen

Bana
Åtgärd
Miljoner

kronor

Västra stambanan
Flens bangård
120

Västra stambanan
Floda–Aspen
820

Västra stambanan
Övriga uppgraderingar
235

Södra stambanan
Mjölby bangårdsombyggnad
158

Södra stambanan
Ostlänken etapp 1
2 400

Södra stambanan
Flackarp–Arlöv
1 100

Södra stambanan
250km/h samt ERTMS
525

Södra stambanan
Linköping, kapacitetsförstärkning
205

Södra stambanan
Övriga uppgraderingar
320

Västkustbanan
Hallandsås
5 230

Västkustbanan
Dubbelspårsutbyggnader
420

Västkustbanan
Förslöv–Ängelholm
430

Västkustbanan
Falkenberg
960

Västkustbanan
Varberg
1 245

Västkustbanan
Ängelholm–Maria, etapp 1
360

Kust till kustbanan
Fjärrblockering, bangårdsombyggnader
26

Kust till kustbanan
Nybro bangård
95

Kust till kustbanan
Emmaboda–Karlskrona
500

Kust till kustbanan
Fjärrblockering, bangårdsombyggnader
455

Kust till kustbanan
Mölnlycke–Rävlanda
1 100

Ostkustbanan
Dubbelspårsutbyggnader
296

Ostkustbanan
Uppsala resecentrum, bangårdsombyggnad
790

Ostkustbanan
Dubbelspårsetapper Gävle–Uppsala
280

Ostkustbanan
ERTMS Stockholm–Sundsvall
400

Ostkustbanan
Knivsta, Märsta bangårdsombyggnader
200

Ostkustbanan
Gävle/Kilafors–Sundsvall
1 260

Ostkustbanan
Övriga uppgraderingar
40

Dalabanan
Kapacitetsförstärkning
245

Stambanan genom övre Norrland
Umeå, ny godsbangård
780

23

Stambanan genom övre Norrland
Kapacitetsförstärkning
315 Prop. 2003/04:95

Stambanan genom övre Norrland
Övriga uppgraderingar
235

Norra stambanan
Hastighetsanpassning Gävle–Östersund
207

Norra stambanan
Övriga uppgraderingar
180

Godsstråket genom Bergslagen
Hallsberg rangerbangård
287

Godsstråket genom Bergslagen
Mjölby–Motala
1 100

Godsstråket genom Bergslagen
Hallsberg–Degerön
2 065

Godsstråket genom Bergslagen
Hallsberg–Nässjö, förstärkt kraftförsörjning
290

Godsstråket genom Bergslagen
Övriga uppgraderingar
600

Bergslagsbanan
Fjärrblockering, mötesstationer
185

Bergslagsbanan
Falun–Borlänge
210

Bergslagsbanan
Övriga uppgraderingar
600

Norge/Vänernbanan
Dubbelspår Trollhättan–Öxnered
644

Norge/Vänernbanan
Dubbelspår Göteborg–Trollhättan
5 100

Norge/Vänernbanan
Marieholm, triangelspår
290

Norge/Vänernbanan
Övriga uppgraderingar
125

Värmlandsbanan
Karlstad
330

Skånebanan
Övriga uppgraderingar
160

Jönköpingsbanan
Jönköping–Rocksjön
290

Jönköpingsbanan
Övriga uppgraderingar
110

Älvsborgsbanan
Övriga uppgraderingar
415

Mälarbanan
Kolbäck, bangårdsombyggnad
235

Svealandsbanan
Kapacitetsförstärkning
1 350

Svealandsbanan
Södertälje–Eskilstuna, kraftförsörjning
100

Nynäsbanan
Kapacitetsförstärkning
520

Nynäsbanan
Övriga uppgraderingar
15

Mittbanan
Övriga uppgraderingar
110

Malmbanan
Kapacitetsförstärkning
210

Stockholm
Mälartunneln
8 156

Stockholm
Årstabron
548

Stockholm
Plattformsanpassning
260

Stockholm
Södra infarten
290

Stockholm
Förstärkt kraftförsörjning
490

Stockholm
Norra infarten
320

Stockholm
Alvik–Solna, snabbspårväg
470

Stockholm
Slussen–Hammarby Sjöstad, snabbspårväg
680

Stockholm
Stockholm–Sörentorp
315

Stockholm
Roslagsbanan, planskild korsning
40

Stockholm
Övriga uppgraderingar
85

Göteborg
Hamnbanan, elektrifiering
55

Göteborg
Breddning av midjan, signalställverk
580

Göteborg
Godstågsviadukten
295

Göteborg
Kapacitet bangården
820

Göteborg
Spårvägar
75

Göteborg
Sävenäs rangerbangård, ny infart
50

Malmö
Citytunneln
7 000

Malmö
Fyrspår Malmö–Arlöv
585

Malmö
Personbangård
590

Godsstråket genom Skåne
Fjärrblockering, kapacitetsförstärkning
945

Godsstråket genom Skåne
Trelleborgs bangård
120

Haparandabanan
Nytt enkelspår och upprustning
2 670

Botniabanan
Nyland–Umeå
13 200

Botniabanan
Kraftförsörjning, resecentrum
405

Norrbotniabanan
Etapp 1
3 000

24

Ådalsbanan

Uppgradering
3 588 Prop. 2003/04:95

Ådalsbanan

resecentrum Härnösand, Kramfors
68

Ådalsbanan

STAX 25 Nyland - Långsele
364

Ådalsbanan

Planskildheter Sundsvall
330

Piteåbanan

Övriga uppgraderingar
72

Västerdalsbanan

Kapacitetsförstärkning
30

Södertälje
hamn–Södertälje Dubbelspår
315

centrum

Stångådalsbanan/Tjustbanan
Hastighetshöjande åtgärder
250

Bohusbanan

Fjärrblockering
220

Nässjö/Jönköping–Värnamo–
Fjärrblockering
120

Halmstad

Blekinge kustbana

Elektrifiering
710

Malmö–Staffanstorp–Dalby
Utbyggnad
100

Övriga banor

Trafikstyrningssystem
655

Inlandsbanan

Bärighet, trafikstyrning, drift
610

Statsbidrag till regionala spårfordon

4 500

Sanering av förorenad mark

400

Buller, etapp 2

500

Plankorsningssäkerhet

270

Forskning, utveckling och demonstration
800

Anpassning av stationer för funktionshindrade m.m.
800

Marknadsåtgärder

700

Anslutning till kombiterminaler och industriområden
1 100

Bärighet och lastprofil

1 752

Godstågssatsning

400

Utbyte av el- och teleanläggningar

3 460

Detektorer

175

MobiSIR, etapp 5

225

Teleinvesteringar, övrigt

1 550

Tidigareläggningar 2002–2004

2 580

Övrigt

1 780

Summa

107 741

Den granskning av kostnadsunderlaget som regeringen låtit genomföra visar att det finns risk för kostnadsökningar i projekten. Kostnadsökningar innebär att andra projekt riskerar att försenas på grund av brist på medel. De kan även betyda att regeringens beslut om prioriteringar, som grundar sig på en jämförelse av de effekter ett projekt har i förhållande till kostnaderna, utgår från ett felaktigt beslutsunderlag. Regeringen har därför beslutat att en kostnadsökning på minst 10 % för något objekt i förhållande till den kostnadsuppgift som finns i Banverkets planförslag, innebär att objektet skall omprövas och planen revideras.

De största investeringarna redovisas på kartorna på följande sidor.

25

Figur 5.1 Investeringar i Nordiska triangeln
Prop. 2003/04:95

Figur 5.2 Investeringar i Sydsverige

26

Figur 5.3 Investeringar i sydöstra Sverige
Prop. 2003/04:95

Figur 5.4 Investeringar i Västsverige

27

Figur 5.5 Investeringar i Mälardalen
Prop. 2003/04:95

Figur 5.6 Investeringar i Bergslagen

28

Figur 5.7 Investeringar i Södra Norrland
Prop. 2003/04:95

Figur 5.8 Investeringar i norra Norrland

29