Prop. 2004/05:125

Regeringens skrivelse 2004/05:125

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna
Skr.

arvsfonden under budgetåret 2004
2004/05:125

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 19 maj 2005

Göran Persson

Berit Andnor

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur regeringen fördelat medel ur fonden fram till och med första halvåret samt hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under hela år 2004. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1

Innehållsförteckning
Skr. 2004/05:125

1.
Allmänna arvsfonden.........................................................................
4

1.1
Ny organisation för fördelning av stöd ...............................
4

2.
Allmänna arvsfondens förvaltning m.m............................................
5

2.1
När arvsfonden får egendom...............................................
6

2.2
När arvsfonden avstår från egendom ..................................
7

2.3
Kostnader för förvaltning och administration.....................
8

3
Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.....................
8

3.1
Nyskapande och utvecklande verksamhet ..........................
8

3.2
Redovisning och utvärdering av beviljat stöd.....................
9

3.3 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna

arvsfonden har disponerats under år 2004 ..........................
9

3.4
Registrering och handläggning av ärenden.......................
10

3.5 Antalet beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och

regeringen
.........................................................................
11

3.6
Fördelning av antalet bifall och avslag .............................
11

3.7
Övriga ärenden och redovisningar ....................................
12

4
Fördelning av stöd år 2004..............................................................
13

4.1
Verksamhet ....................till förmån för barn under 12 år
13

4.1.1
Exempel på projekt som startats under

............................................................
år 2004
13

4.1.2 .................................
Övriga pågående projekt
15

4.1.3 ............................................
Avslutade projekt
15

4.1.4
Barn - och ungdomsprojekt inspirerade av

..........................................................
FLICKA
16

4.2
Verksamhet ...............till förmån för ungdomar 12–25 år
17

4.2.1
Exempel på projekt som startats under

............................................................
år 2004
17

4.2.2 .................................
Övriga pågående projekt
19

4.2.3 ............................................
Avslutade projekt
20

4.3 Verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder .................................................................
21

4.3.1
Exempel på projekt som startats under

år 2004 ............................................................
22

4.3.2
Övriga pågående projekt.................................
23

4.3.3
Avslutade projekt............................................
23

5
Särskilda satsningar för de olika målgrupperna ..............................
24

5.1 Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom

särskilda satsningar ...........................................................
24

5.2 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda

satsningar ..........................................................................
25

6
Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning ....
26

6.1
Information .......................................................................
26

6.2
Utvärdering och uppföljning.............................................
27

6.3
Erfarenhetsspridning .........................................................
30

7
Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet

och utveckling .................................................................................
31
2

7.1
Analys av fördelning av stöd år 2004 avseende
Skr. 2004/05:125

verksamhet till förmån för barn under 12 år .....................
32

7.2 Analys av fördelning av stöd år 2004 avseende

verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år ................
33

7.3 Analys av fördelning av stöd år 2004 avseende verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder .................................................................
34

8
Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna

arvsfonden för den kommande treårsperioden ................................
35

8.1
Gemensamma prioriteringar (barn, ungdomar

och personer med funktionshinder) ..................................
37

8.2
Verksamhet till förmån för barn under 12 år ....................
38

8.3
Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år ...............
39

8.4 Verksamhet till förmån för personer med

funktonshinder ..................................................................
41

Bilaga 1
Kammarkollegiets bokslut ........................................................
43

Bilaga 2
Projektkatalog............................................................................
49

Bilaga 3 Tilldelade medel per organisation...........................................
189

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj 2005.........
195

3

1
Allmänna arvsfonden
Skr. 2004/05:125

Allmänna arvsfonden kom till genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1 Ny organisation för fördelning av stöd

Arvsfondsdelegationens ställning som fristående myndighet har stärkts

fr.o.m. den 1 juli 2004 (prop. 2003/03:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr.

2003/04:68). Delegationens ansvar för fördelning av stöd har ändrats,

från att endast fördela stöd upp till 300 000 kronor i ärenden som inte har

principiell betydelse, till att omfatta all stödgivning. Även delegationens

sammansättning har ändrats. I delegationen ingår sju ledamöter. Tidigare

var samtliga ledamöter anställda i Regeringskansliet. Från och med den

1 juli 2004 utgörs en majoritet av ledamöterna av personer som inte

arbetar i Regeringskansliet. Det fastslås i lagen (1994:243) om Allmänna

arvsfonden att alla ledamöter i delegationen skall ha god kunskap om

barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Därigenom har även

delegationens kompetens och omvärldskontakter breddats.

Arvsfondsdelegationen, som är en så kallad nämndmyndighet, består

av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Ord-

förande är statssekreteraren i Socialdepartementet, och vice ordförande

statssekreteraren i Utbildnings- och kulturdepartementet.

Ändringarna innebär vidare att den personal som handlägger stödären-

den och är föredragande i Arvsfondsdelegationen nu är samlad i ett nytt

kansli inom Regeringskansliet. Kansliet har fått en mer fristående ställ-

ning. Den personal som tidigare fanns uppdelad i två kanslier, ett placerat

i det dåvarande Utbildningsdepartementet och ett i Socialdepartementet,

utgör numera det nya kansliet. I dag arbetar 13 personer (13 årsarbets-

krafter) varav två projektanställda på Arvsfondsdelegationens kansli.

Som ett resultat av den av regeringen beslutade särskilda satsningen på

barn- och ungdomskultur samt satsningen på att motverka och förebygga

ungdomars psykiska ohälsa rekryterades i början av år 2005 två projekt-

ledare. Under våren 2005 pågår nyrekrytering av en medarbetare med

utvärderingskompetens. När denna rekrytering är avslutad kommer

kansliet att bestå av totalt 14 personer, varav två projektanställda.

Regeringens bedömning är att kansliet därmed har den personal och den

kompetens som behövs.

Vidare skall Arvsfondsdelegationen enligt lagen om Allmänna arvs-

fonden ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade

stöd samt informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fond-

medlens användningsområde.
4

Kammarkollegiet skall varje år till regeringen lämna en redovisning av Skr. 2004/05:125 förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som skall lämnas

i samband med Kammarkollegiets årsredovisning innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision. Kammarkollegiets redovisning fogas till regeringens årliga redovisning till riksdagen.

Samtidigt som Arvsfondsdelegationen fått en tydligare roll när det gäller stödgivningen har regeringens roll renodlats. Sedan den 1 juli 2004 skall regeringens roll omfatta redovisning till riksdagen av förvaltning av fonden och fördelning av stöd ur fonden. Regeringen skall även ange inriktning och prioriteringar av verksamheten. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen, besluta att annan myndighet skall fördela visst stöd enligt 8 § lagen om Allmänna arvsfonden. Beslutet skall då avse en bestämd tidsperiod.

2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut.

Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2004 till 999 miljoner kronor och marknadsvärdet till 2 997 miljoner kronor, tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Vid 2004 års utgång var 79,1 procent placerade i aktiekonsortiet, 19,6 procent i räntekonsortiet och 1,3 procent i likvida tillgångar.

Tabell 1 Fondens eget kapital vid utgången av respektive år

Miljoner kronor

2004
2003
2002
2001
2000

Bokfört värde

Tillgångar
1 309
1 182
1 129
1 096
1 107

Skulder
310
256
255
269
275

Summa bokfört värde
999
926
874
827
832

Marknadsvärde

Tillgångar
3 307
2 883
2 424
3 362
3 892

Skulder
310
256
255
269
275

Summa marknadsvärde
2 997
2 627
2 169
3 093
3 617

Allmänna arvsfondens avkastning har under år 2004 varit 12,93 procent, beräknat på daglig basis, inklusive bankmedel. Avkastning för placerade medel i konsortierna har varit 13,66 procent. Under det gångna året har fonden i genomsnitt haft 79,5 procent placerat i aktiekonsortiet, 16,7 procent i räntekonsortiet och 3,8 procent i likviditet. Vidare har fonden köpt för 30 miljoner kronor netto i aktiekonsortiet och i räntekonsortiet för 234 miljoner kronor netto. Erhållna utdelningar från

konsortierna uppgick till 82,6 miljoner kronor netto, tabell 2.

5

Tabell 2 Fondens tillgångar vid utgången av år 2003 och år 2004

Skr. 2004/05:125

Miljoner kronor

Tillgång
2004-12-31
Netto-
Värdeför-
2003-12-31
Dir avk

placerat
ändring

2004

Aktiekonsortiet
2 612
30
281
2 301
60

Räntekonsortiet
647
234
16
398
23

Bankmedel
48
-137
0
184
2

Summa till-

gångar
3 307
128
297
2 883
84

Under år 2004 har aktiekonsortiet haft en avkastning på 14,80 procent att jämföra med index 14,74 procent (80 procent Affärsvärldens generalindex och 20 procent Morgan Stanleys världsindex i svenska kronor). För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit -3,27 procent per år att jämföra med index -7,05 procent.

Avkastningen i räntekonsortiet var 6,84 procent under år 2004 jämfört med index 5,33 procent (Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1–3 år). Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 6,94 procent jämfört med index 5,60 procent.

Kammarkollegiet har låtit utföra en extern utvärdering av kapitalförvaltningen i de båda konsortierna. Utvärderingen som gäller år 2004 och fem år tillbaka i tiden fr.o.m. år 2000 har utförts av Wassum Investment Consulting. Resultatet visar att Kammarkollegiet hävdar sig väl jämfört med andra alternativ som erbjuds på marknaden. Kammarkollegiet följer ett antal etiska principer när kollegiet investerar konsortiernas medel.

Under år 2004 har fonden tillförts 399 miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 270 miljoner kronor.

Det tillskott av nya medel som görs tillgängliga för Arvsfondsdelegationen att besluta om uppgår inför år 2005 till 347 miljoner kronor. Till detta kommer tillgängliga, men ännu ej beslutade, medel från tidigare år. Denna summa uppgick vid årsskiftet 2004/05 till 210 miljoner kronor. Totalt fanns således vid årets start 557 miljoner kronor tillgängliga för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under år 2005.

Bokslut för år 2004 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1.

2.1 När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

6

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när Skr. 2004/05:125 dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente

skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som utgör boets behållning, sedan tillgångarna realiserats och skulderna betalats. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2004 kom det in 1 719 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 153 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle helt eller delvis avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 594. Under år 2004 kom det in knappt 317 miljoner kronor netto till arvsfonden.

En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål.

2.2 När arvsfonden avstår från egendom

I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som arvsfonden fått, avstås till någon annan enligt 24 § lagen om Allmänna arvsfonden. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Enligt 25 § lagen om Allmänna arvsfonden får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt ett belopp avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.

Under år 2004 kom det in 68 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under år 2004 har det fattats beslut i 67 ansökningar om avstående från arv och försäkringsbelopp till ett bouppteckningsvärde av drygt 13 miljoner kronor.

7

2.3
Kostnader för förvaltning och administration
Skr. 2004/05:125

Kostnader för förvaltning och administration uppgick under år 2004 till totalt 22,8 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader

Miljoner kronor

2004
2003
2002
2001
2000

Kammarkollegiet totalt
12,3
11,6
11,9
11,1
9,5

Dödsboavveckling m.m.
8,7
8,7
7,9
7,1
7,0

Fondförvaltning
3,2
2,6
3,7
3,4
2,3

Utbetalning av beviljat stöd
0,4
0,3
0,3
0,6
0,2

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen

totalt
8,6
10,0
5,9
4,6
4,6

Personalkostnader
6,2
4,7
4,6
3,6
3,6

Förvaltningskostnader
0,1
0,7
0,6
0,5
0,5

Informationsinsatser
2,3
4,6
0,7
0,5
0,5

Ungdomsstyrelsen totalt
1,9
2,4
3,5
4,3
3,9

Totalt förvaltnings- och administrations-

kostnader
22,8
24,0
21,3
20,0
18,0

För Ungdomsstyrelsens del utgör kostnaderna ersättning för handläggning och information m.m. av de medel ur Allmänna arvsfonden som regeringen gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fördela för särskilda satsningar.

3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden enligt 8 § lagen om Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden skall Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5–7 §§ lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en

8

kommun tillsammans med en ideell organisation beviljas stöd för att Skr. 2004/05:125 genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att

projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag.

Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning, till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar skall förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av sådana ansökningar inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder.

3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Den som har tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom skall, en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts, lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Större enskilda projekt och projekt inom s.k. särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar. Som regel utförs dessa utvärderingar av forskare vid universitet och högskolor i nära samarbete med representanter för berörda målgruppers organisationer. Se vidare under avsnitt 6.2.

3.3 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under år 2004

Totalt har under år 2004 ca 234 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Av dessa medel har ca 211 miljoner fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ under året och resterande medel, ca 23 miljoner kronor, har fördelats inom ramen för de särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Därutöver har Ungdomsstyrelsen under år 2004 haft regeringens uppdrag att fördela stöd ur Allmänna arvsfonden inom en total ram av 26 miljoner kronor för ett antal särskilda satsningar. Det

9

innebär att 260 miljoner kronor kunnat användas ur fondens medel till Skr. 2004/05:125 projekt och särskilda satsningar.

Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen och regeringen

I det följande redovisas utvecklingen av de projekt- och lokalstöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen och regeringen om medel ur Allmänna arvsfonden, tabell 4. De senaste två åren visar en nedgång av beviljade medel med drygt 10 procent, vilket till en del kan förklaras av en minskad volym projektansökningar riktade till målgruppen ungdomar. Det minskade antalet sökande för denna målgrupp kan sannolikt till en del förklaras av att tidigare ungdomssatsningar, som beslutats av regeringen, ledde till stora volymer ansökningar i början av 2000-talet.

Tabell 4 Av Arvsfondsdelegationen och regeringen beslutade stöd (kr) 1

2004
2003
2002
2001
2000

234 279 300
248 021 900
261 250 000
241 850 500
208 169 000

1) I tabellen redovisas inte de medel ur Allmänna arvsfonden som beslutats av andra myndigheter. Under perioden 2000–2004 har Ungdomsstyrelsen inom ramen för s.k. särskilda satsningar kunnat bevilja totalt 136 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. På samma sätt har Hjälpmedelsinstitutet under år 2000 haft en ram uppgående till 12,3 miljoner kronor och Folkhälsoinstitutet för år 2001 en ram uppgående till 10 miljoner kronor.

I de följande avsnitten redovisas organisationernas egna initiativ, d.v.s. ansökningar som löpande inkommer till Arvsfondsdelegationen.

3.4 Registrering och handläggning av ärenden

Under år 2004 inkom 1 789 ärenden till Arvsfondsdelegationen. Av dessa var 1 364 ansökningar om stöd ur fonden och 413 redovisningar av beviljat stöd. Som framgår av tabell 5 har det totala antalet ärenden legat relativt konstant sedan föregående år. Antalet inkomna ansökningar har stadigt minskat under perioden 2000–2003. Mellan åren 2003 och 2004 är dock minskningen inte så stor.

Tabell 5 Antal inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen

Inkomna ärenden
2004
2003
2002
2001
2000

Barn
418
376
423
428
396

Ungdom
577
602
853
1 006
1 100

Handikapp
608
622
615
617
676

Ej fondens målgrupp
58
55
55
72
89

Enskilda
128
138
207
238
185

Totalt
1 789
1 793
2 153
2 361
2 446

Fördelade på:

Ansökningar
1 364
1 316
1 594
1 841
1 922

Övriga ärenden
12
21
20
14
26

Redovisningar
413
456
539
506
498

Totalt
1 789
1 793
2 153
2 361
2 446

10

3.5
Antalet beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och
Skr. 2004/05:125

regeringen

Till och med sista juli 2004 beslutade regeringen om bifall till projektstöd som översteg 300 000 kronor, i ärenden av principiell betydelse samt i ärenden som annars betraktades vara av större vikt. Fr.o.m. den 1 juli 2004 beslutar Arvsfondsdelegationen i samtliga ärenden. Under år 2004 har sammanlagt 1 282 beslut fattats. I tabell 6 görs en jämförelse mellan åren 2000–2004 enligt följande:

Tabell 6 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen

2004
2003
2002
2001
2000

Bifall totalt
347
421
478
513
552

Delegation
246
227
276
334
411

Regering
101
194
202
179
141

Avslag
871
953
1 019
1 354
1 379

Övriga ärenden
64
48
49
43
49

Totalt
1 282
1 422
1 546
1 910
1 980

3.6 Fördelning av antalet bifall och avslag

Arvsfondsdelegationen har under år 2004 beslutat om avslag för 871 ansökningar. Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan har varit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller att ansökan har avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de har gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att de har gällt internationell verksamhet eller att ansökan ingivits av enskilda personer eller nystartade föreningar. 53 ansökningar har behandlats och lagts till handlingarna utan beslut (återkallande, ej kompletterade m.m.).

11

Tabell 7 Fördelning av antalet bifall och avslag

Skr. 2004/05:125

2004
2003
2002
2001
2000

Bifall delegation

Barn
76
40
69
61
72

Ungdom
48
73
135
181
203

Handikapp
122
114
72
92
135

Antal projekt
246
227
276
334
410

Bifall regering

Barn
30
41
43
36
26

Ungdom
11
27
46
31
25

Handikapp
60
126
113
112
90

Antal projekt
101
194
202
179
141

Totalt antal bifall
347
421
478
513
549

Avslag

Barn
181
207
178
222
174

Ungdom
337
365
434
633
672

Handikapp
173
193
149
191
267

Ej fondens målgrupper
52
50
51
70
81

Enskilda
128
138
207
238
185

Totalt antal avslag
871
953
1 019
1 354
1 379

I genomsnitt har knappt 30 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd under år 2004. Denna andel har, totalt sett, legat konstant över perioden. Andelen ansökningar som beviljas stöd ligger relativt konstant kring 50 procent för målgruppen personer med funktionshinder och drygt 30 procent för målgruppen barn. För ungdom har dock andelen bifall sjunkit de tre sista åren från knappt 30 procent ned till 15 procent för år 2004.

3.7 Övriga ärenden och redovisningar

Av de 64 s.k. övriga ärenden har 11 stycken behandlats och lagts ad acta (uppföljning/utvärdering/projektledardagar, frågor, motivering till avslag m.m.). Övriga 53 ärenden är ansökningar som har återkallats eller ej kompletterats.

Dessutom har 447 redovisningar (från såväl år 2002 som tidigare år) granskats och godkänts. I tabell 8 redovisas antalet godkända redovisningar över tiden.

Tabell 8 Antal redovisningar åren 2000–2004

2004
203
2002
2001
2000

Godkända redovisningar
447
469
571
515
453

12

4
Fördelning av stöd år 2004
Skr. 2004/05:125

I det följande redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att utveckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I tabellerna 9–11 har projekten kategoriserats utifrån dess huvudsakliga inriktning. Projekten redovisas – där det är möjligt – i förhållande till förra årets prioriterade områden. Projekten omfattar ofta flera av regeringens prioriterade områden och även flera av fondens målgrupper.

4.1 Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under år 2004 beslutade Arvsfondsdelegationen och regeringen om fördelning av nästan 58 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för barn genom sammanlagt 100 beslut.

Tabell 9 Verksamhet för barn under 12 år

Projektändamål
Antal projekt
Summa (kr)

Demokrati och delaktighet
6
2 260 000

Familjestöd
13
9 085 000

Fritid/Idrott
3
735 000

Förebyggande av brott/våld/mobbning
1
1 221 000

Hjälpmedel
1
27 000

Information/Utbildning
29
16 535 000

Integration
2
393 000

Jämställdhet/Könsroller
20
5 874 000

Kultur
8
4 396 000

Lokaler
2
1 000 000

Miljö
2
1 637 000

Rehabiliteringsmetoder
2
5 830 000

Utsatta barn och ungdomar
11
8 889 000

Totalt
100
57 882 000

I Arvsfondsdelegationens projektkatalog för år 2005 redovisas samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden under 2004, bilaga 2.

4.1.1 Exempel på projekt som startats under år 2004

I det följande ges exempel på projekt som startats under år 2004 och som ligger inom ramen för de områden som regeringen prioriterade i föregående års skrivelse till riksdagen.

Modeller som kan förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos flickor och pojkar

Föreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt

Projekt: Utgivning av handbok för närstående

13

Rädda Barnen i Haninge
Skr. 2004/05:125

Projekt: Barnkonventionen i Haninge

Hushållningssällskapens Förbund

Projekt: Översättning av utbildningsvideo och folder med barnmatsin-

formation

Riksföreningen för familjer med Hepatit-B-bärande barn

Utvecklingsprojekt

Barnombudsmannen (BO) i Uppsala

Projekt: Kurser för föräldrar om barnkonventionen

Föräldraföreningen för prematurfödda barn Stockholm

Projekt: Utgivning av boken Du är inte ensam

Sällskapet Pelle Svanslös Vänner

Projekt: Pelle Svanslös Hus

SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, Hälsingland

Projekt: Integration med glädje

Föreningen Individuell Människohjälp (IM)

Projekt: Barn i väntan

4H-gården Odenslund

Projekt: Viljan

Förnyelse- och utvecklingsarbete för barn som lever i ekonomisk

utsatthet

Majblommans Riksförbund

Projekt: Hallå, hör mig

Föreningen Sveriges Makalösa Föräldrar

Projekt: Filmprojektet Makalösa

Utvecklingsarbete för familjer med funktionshinder

Föreningen Solstickan, Västra Götaland

Projekt: Förstudie om Ramviksgården

Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond

Projekt: Nationellt kompetenscenter för sällsynta diagnoser

Modeller för att hjälpa och stötta barn som indirekt eller direkt har

utsatts för brott

Föreningen Alla Kvinnors Hus

Projekt: Priset för mäns våld mot kvinnor

14

4.1.2 Övriga pågående projekt

Stiftelsen Activa

Projekt: Attitydskolan

Svenska OCD-förbundet Ananke

Projekt: Från ensamhet till gemenskap för barn, ungdomar och vuxna med tvångssyndrom

Riksförbundet Attention

Projekt: Informationsprojekt avseende ADHD, DAMP och näraliggande funktionshinder och projektet Utbyggnad av utbildnings- och kunskapscenter

Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

Projekt: Samverkan för stöd till ensamkommande barn

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projekt: Alla barns rätt till kultur och fritid

Föreningen Clownronden

Projekt: Salut – ett metodutvecklingsprojekt för sjuka barn med särskilda behov, deras anhöriga samt sjukvårdspersonal

Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus (AMMOT)

Projekt: Huller om buller

4.1.3 Avslutade projekt

Många barn och ungdomar i skolan har läs- och skrivsvårigheter och har därför svårt att upptäcka läsandets glädje. Det muntliga berättandet fängslar barn och väcker läslust även hos barn som annars inte tycker om att läsa eller har svårt att läsa. Många gånger är just de barnen som sällan läser och inte tycker att skolan är rolig de bästa lyssnarna.

Föreningen Berättarnätet Kronoberg har i projektet Berättarlust - läslust, utarbetat en metod där berättandet stimulerar läslusten. En grundinställning är att inte fokusera på dem som är lässvaga utan att alla i klassen skall arbeta tillsammans. Sju skolor i Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner deltog i projektet med klasser från grundskolans samtliga stadier samt även en gymnasieklass – en klass där eleverna tappat lusten att läsa eller aldrig hade läst. Målet var att när eleverna slutat sin utbildning skulle de inte bara vara läsglada, utan också våga föra ut sina tankar och åsikter klart och tydligt inför en publik. Projektet har resulterat i att en klass har medverkat i radio, tv och deltagit på bokmässan i Göteborg samt fått ett stipendium från Bibliotekstjänst.

Under våren 1999 startades ett projekt inom Kriminalvården i Göteborgsregionen där föräldrautbildning erbjöds till de intagna i Göteborgsregionen samt till intagna på landets sex kvinnoanstalter. Samtidigt startade projektet Solrosen – Projekt för att uppmärksamma behovet av stöd till barn vars föräldrar avtjänar straff inom kriminalvården där fyra frivilligorganisationer medverkade till att ge stöd till barnen. Föreningen

Skr. 2004/05:125

15

Räddningsmissionen har inom projekts ram utvidgat projektet främst i västra Sverige. En barngruppsaktivitet, en anhöriggruppsaktivitet samt annan stödverksamhet har anordnats (t.ex. hjälp vid barnbesök på anstalt, stöd vid permissioner och kontakter med dem som har den dagliga omvårdnaden om barnet). Föreningen har spridit kunskap genom konferenser och samarbete med Rädda Barnen lokalt och centralt. Under projekttiden har kunskap genererats om barn med föräldrar i fängelse och deras anhöriga, hur man når denna grupp och vilken typ av stöd som behövs.

Mot bakgrund av att stora förändringar sker inom barnsjukvården har Föreningen Sveriges Lekterapeuter bedrivit ett projekt om Kvalitetssäkring och metodutveckling av lekterapiarbete vid dagsjukvård på sjukhus. Många barn och tonåringar som tidigare vårdats inom slutenvården behandlas idag på dagsjukvårdsavdelningar. Detta kräver insatser från lekterapeutens sida för att t.ex. med kort varsel försöka hjälpa barn att hantera den nya situationen, att pedagogiskt förbereda barn inför undersökningar och behandlingar och att ge dem möjlighet att bearbeta sina upplevelser på sjukhuset. Inom lekterapiverksamhet på dagsjukvården saknades en kvalitetssäkringsmodell och pedagogiska riktlinjer för lekterapeuterna. Genom projektet har en modell utarbetats som kan bidra till att bättre förutsättningar för det enskilda barnet och dess familj nås vid behandling inom dagsjukvården. En rapport som utarbetats genom projektet har sänts till dagsjukvårdsavdelningar, till alla lekterapier i landet samt till andra berörda och intresserade, bl.a. högskolor, Skolverket, fackliga instanser och intresseföreningar. Projektet har bidragit till att ge underlag för en gemensam kvalitets- och dokumentmanual för lekterapeuter.

4.1.4 Barn- och ungdomsprojekt inspirerade av FLICKA

Projektet FLICKA (S 2003:E) är ett projekt om flickors självbild som har startats av regeringen. Bakgrunden är att reklam och media påverkar alla och kanske ungdomar i synnerhet. Stressen och oron för att inte räcka till och för att inte duga ökar och självförtroendet blir allt sämre. Det är viktigt att veta och tro att man duger när man växer upp och är på väg in i vuxenvärlden. Framförallt vände sig FLICKA till flickor och pojkar mellan 10 och 14 år.

Under år 2004 reste FLICKA på en landsomfattande Sverigeresa för att lyssna på barn och unga och för att ge tips och råd om hur man kan tänka mer mediekritiskt. Man letade också efter bra idéer och goda exempel som skulle kunna inspirera och uppmuntra vuxna och medie- och reklambranschen att engagera sig i och ta ett större ansvar för.

I 25 städer anordnades FLICKA-dagar tillsammans med kommunen och lokala organisationer, tjejgrupper och eldsjälar som arbetar med barn och ungdomar.

Under år 2004 beviljades stöd ur Allmänna arvsfonden till ett tjugotal projekt som har inspirerats av FLICKA-projektet. I projekten deltar både barn och ungdomar. I årsbokens projektkatalog redovisas de flesta projekt under ändamålet jämställdhet/könsroller (under huvudrubriken barn 0–12 år).

Skr. 2004/05:125

16

4.2
Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år
Skr. 2004/05:125

Under år 2004 beslutade Arvsfondsdelegationen och regeringen om fördelning av drygt 21 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för ungdom genom sammanlagt 47 beslut.

Av de 47 projekt som har fått stöd under året är nästan hälften pågående projekt som har fått stöd för ett andra eller tredje år. När det gäller stöd till anläggningar, lokaler och utrustning för ungdomsverksamhet är det alltid stöd som beviljas i form av engångsstöd.

Tabell 10 Verksamhet för ungdomar 12–25 år

Projektändamål
Antal projekt
Summa (kr)

Arbete/Sysselsättning
1
850 000

Bemötande
1
262 500

Demokrati och delaktighet
17
5 011 000

Drogförebyggande
7
2 545 000

Familjestöd
2
1 116 000

Förebyggande av brott/våld/mobbning
2
520 000

Information/Utbildning
1
300 000

Jämställdhet/Könsroller
4
4 275 000

Kultur
6
3 250 000

Lokaler
2
800 000

Organisationsutveckling
1
140 000

Psykisk ohälsa
1
400 000

Utsatta barn och ungdomar
2
1 826 000

Totalt
47
21 295 500

I Arvsfondsdelegationens projektkatalog för år 2005 redovisas samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden under år 2004, bilaga 2.

4.2.1 Exempel på projekt som startats under år 2004

I det följande ges exempel på projekt som startats under år 2004 och som ligger inom ramen för de områden som regeringen prioriterade i föregående års skrivelse till riksdagen.

Stärka ungdomars tilltro till den egna förmågan, förebygga psykisk och fysisk ohälsa samt utveckla metoder för att bearbeta problem när de redan uppstått

Svensk Flyktinghjälp (SWERA)

Projekt: Verksamhet gällande ensamkommande flyktingungdomar 12–25 år

Föreningen The European Law Students (ELSA)

Projekt: Ecpat

Föreningen Svensk Hiv och Aids info (SHAI)

Projekt: Ge hiv ett ansikte utifrån en hivpositiv

17

Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigade, RFSL Ungdom
Skr. 2004/05:125

Projekt: Lär mig!

Förebyggande av brott, mobbning och trakasserier av och mot unga

och stärka stödet till unga brottsoffer

Föreningen Ånge Kabaré

Projekt: Under ytan

United Sisters

Projekt: Night Patrol

Utveckling av ungdomars möjligheter att uttrycka sig genom kulturella

och konstnärliga medel

Bollmora Lajvsällskap

Projekt: Vreden

Rinkeby Folkets Husförening

Projekt: Ungdomar tar plats

Kulturverkstan i Tingsryd Ek. förening

Projekt: Ungdomens kulturhus i Tingsryd

Kulturföreningen Tant

Projekt: Fanzinerad

Stärka ungdomars inflytande i samhället och möjlighet till egen

organisering

Riksorganisationen Ungdom mot rasism

Projekt: Utveckling av projektet RAM

Götene Ungdomsråd (GUR)

Projekt: En fight för vardags vardag

Föreningen Sandviksboendet

Projekt: Av utrymmesskäl går ungdomarna först

Utvecklingen av ungdomars inflytande och delaktighet på den

europeiska nivån

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU)

Projekt: Pass it on

Projekt som syftar till att finna metoder för att öka ungdomars tillträde

till arbetsmarknaden

Föreningen Gotlands Ungdom För Framtiden (GUFF)

Projekt: Just Radio 89.2 på Gotland
18

Föreningen Communicare
Skr. 2004/05:125

Projekt: Ung tillväxt i Värmland

Kulturella Ungdomsföreningen

Projekt: IT-Integrationsprojekt

Köpings Bordtennisklubb

Projekt: Ny utveckling

4.2.2
Övriga pågående projekt

Romska Ungdomsförbundet (RUF)

Projekt: Roma Day Care Center

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö

Projekt: UFO-projekt

Verdandi

Projekt: ”Du duger” – social trygghet och alkohol- och drogprevention bland unga

Kurdiska Ungdomsföreningen i Göteborg

Projekt: Boken om narkotika

Örebro Muslimska Ungdomsförening (ÖMUF)

Projekt: Agera – ett vägval

Cirkus Cirkör

Projekt: Subörb och Subtour

Stiftelsen Kulturförökarna

Projekt: Förortståget

Föreningen Rockparty

Projekt: Rookie on Tour

Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm

Projekt: Utveckling av familjehem med kulturell kompetens för ungdomar

FilmEpidemin

Projekt: Möten under en mörk himmel

KFUM i Jönköping

Projekt: Inköp och ombyggnad av industrilokal till ungdomsarena på fastigheten Vågskålen nr 8, Jönköpings kommun

Hovås Billdal Idrottsförening

Projekt: Om- och tillbyggnad av klubbstuga på fastigheten Pjältered 1:13

och 1:14 i Göteborgs kommun

19

4.2.3
Avslutade projekt
Skr. 2004/05:125

Svenska UNICEF-kommittén har slutredovisat det ettåriga projektet Politik på ungas språk. Målet med detta projekt var att få fram ett nytt skolmaterial som skulle handla om barns och ungas situation globalt, ge kunskap om FN:s barnkonvention, stärka barn och unga att kräva att få sina rättigheter tillgodosedda men även engagera unga att stötta andra unga, både i Sverige och i övriga världen. Materialet skrevs för ungdomar av ungdomar. Den röda tråden genom hela materialet var att det skulle vara politik på ungas språk. Målgruppen var främst elever och lärare på gymnasienivå samt ungdomsorganisationer. En lärarhandledning har tagits fram och finns att beställa från www.unicef.se. I samband med lanseringen av skolmaterialet har det genomförts en föreläsningsserie i Sverige av unga. Förutom lärarhandledningen resulterade projektet i boken Vår förbannade rätt, vilken skrivits utifrån frågeställningen hur FN:s Barnkonvention efterlevs. Genom tjugo porträtt och sex essäer får man följa ett antal barn och ungdomar, runt om i världen, som själva berättar om sina liv och erfarenheter. Utgångspunkten för bokens författare är: Hur kan unga människor kräva sina rättigheter om de inte ens vet att den existerar?

Under tre års tid har Föreningen Kvinnors Nätverk fått stöd för projektet Dalila, vars syfte var att utveckla nya arbetssätt och metoder för att underlätta för unga flickor som befinner sig i patriarkala strukturer av kontroll och hederstänkande. De metoder och verksamhetsområden som projektet byggts på delas upp i tre faser:

- identifikation av problematiken (rådgivning via telefon eller personliga möten),

- lösning av den akuta krissituationen (kontakt med myndigheter och praktiska lösningar om flickorna bestämmer sig för att lämna hemmet) och

- den långsiktiga lösningen att komma vidare i livet (stödpersoner och

flickgruppsverksamhet).

Den tredje fasen har varit svårast att lösa. När flickorna skall påbörja sina nya liv blir ensamheten outhärdlig för många då de oftast tvingats bryta med sin familj och sina vänner. Projektet poängterar att det inte är ett ändamål i sig att flickorna skall bryta med sina familjer utan målet är att de skall ”leva ett självständigt och meningsfullt liv”. Många av de flickor som bryter med familjen hamnar i destruktiva mönster och slussas vidare till institutioner och organisationer som har erfarenhet av att arbeta med den problematiken. I samband med det tredje och sista året av projektet gjordes en utvärdering som resulterat i publikationen Jag är min egen person.

Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar har slutredovisat ett treårigt projekt som syftat till att utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Både flickor och pojkar behöver tränas i att bryta gamla stereotypa könsrollsmönster tillsammans med inspirerande vuxna. Pojkar har omedvetet fått mycket uppmärksamhet när det gäller aktiviteter och pedagogisk handledning, men samtal om existentiella frågor och relationer med mera har haft mindre betydelse. Genom att definiera och utveckla verksamhet för pojkar på fritidsgården

som har betydelse för jämställdheten ville förbundet uppmärksamma de

20

traditionella kvinno- och mansrollernas betydelse. Det har genomförts Skr. 2004/05:125 lokal försöksverksamhet på sex olika fritidsgårdar för att utveckla meto-

der för pojkverksamhet ur jämställdhetsperspektivet. Under det tredje och sista året arbetades idé- och metodhandboken Pärlkrokodiler – om pojkverksamhet på fritidsgård fram för att höja medvetenheten om kvalitativ pojkverksamhet. Genom erfarenhetsutbyte och utbildning, för hela personalgrupperna under projektet, har kunskapen kring kön, makt och jämställdhet ökats. Den lokala försöksverksamheten har under projektet prövat och utvecklat metoder för öppen verksamhet och gruppverksamhet. Det har i sin tur resulterat i att fritidsgårdens besökare fått del av nya metoder och kunskaper kring könsmönster. Erfarenheterna från projektet visar att den viktigaste förutsättningen för en mer jämställd och berikande verksamhet för pojkar utifrån ett jämställdhetstänkande, kräver medvetna ledare. Ledare som bottnar i målsättningen ”lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön” och som har kunskap kring kön/genus, makt och jämställdhet. Detta behövs för att bryta traditionella könsmönster. Metoderna handlar i hög grad om att finna vägar till och intressera för diskussioner om jämställdhet. Ledarnas egna förhållningssätt mot varandra såväl som mot flickor och pojkar har också stor betydelse i detta förändringsarbete. En förändrad ”killstil” på fritidsgårdarna har visat sig gynna stämningen och ökat besökarantalet bland flickorna. Något annat som kommit fram i projektet är att det gäller att ha ett tillåtande klimat i personalgrupperna, att alla åsikter får utrymme och att gemensamma förhållningssätt utarbetas.

4.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Under år 2004 beslutade Arvsfondsdelegationen och regeringen om fördelning av nästan 132 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för personer med funktionshinder genom sammanlagt 147 beslut.

Tabell 11 Verksamhet för personer med funktionshinder

Projektändamål
Antal projekt
Summa (kr)

Arbete/Sysselsättning
7
7 636 000

Datateknik
7
2 846 000

Demokrati och delaktighet
6
4 520 000

Familjestöd
7
5 037 000

Fritid/Idrott
8
2 833 800

Hjälpmedel
10
16 325 000

Information/Utbildning
64
63 138 000

Integration
4
1 024 000

Kost och Motion
3
3 158 000

Kultur
7
2 916 000

Miljö
1
780 000

Organisationsutveckling
1
1 200 000

Psykisk ohälsa
2
671 000

Rehabiliteringsmetoder
11
9 128 000

Tillgänglighet
9
10 774 000

Totalt
147
131 986 800
21

I Arvsfondsdelegationens projektkatalog för år 2005 redovisas samt- Skr. 2004/05:125 liga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden under år 2004,

bilaga 2.

4.3.1 Exempel på projekt som startats under år 2004

I det följande ges exempel på projekt som startats under år 2004 och som ligger inom ramen för de områden som regeringen prioriterade i föregående års skrivelse till riksdagen.

Kunskap om funktionshindrade personers villkor

Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap (JAG)

Projekt: Informationsprojekt om yrket personlig assistans

Svenska Epilepsiförbundet

Projekt: Ung med epilepsi

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län

Projekt: Patientutbildning på patientens villkor

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Projekt: Levnadsnivåundersökning

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projekt: Handikapprörelsens medverkan i hälso- och sjukvårdens arbete med prioriteringar

Tillgänglighet

Reumatikerförbundet

Projekt: Konsumentprojektet Lättöppnade förpackningar

Hjälpmedelsinstitutet

Projekt: Projekt om användning av bildsymboler

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projekt: Mänskliga rättigheter för människor med funktionshinder

Institutet för lokal och regional demokrati (ID)

Projekt: Nya vägar mot demokratisk delaktighet

Samordning av vård, omsorg, stöd och service

Värkstadsstiftelsen

Projekt: Hälsosant – Internet

Universitetssjukhuset i Linköping

Projekt: Studie kring äldre personer som på grund av åldersrelaterade

orsaker har en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättningar

22

4.3.2 Övriga pågående projekt

Föreningen Furuboda

Projekt: Spira

Föreningen Protesidrottarna i Sverige

Projekt: Utveckling av träningsprogram för att ge inaktiva benamputerade ökade möjligheter att delta i idrotts- och motionsaktiviteter

Reumatikerförbundet

Projekt: Artrosinformatörer

Rekryteringsgruppen För Aktiv rehabilitering

Projekt: Ryggmärgsskada och sex – visst går det

4.3.3 Avslutade projekt

Av de projekt som avslutats under året kan särskilt nämnas ett projekt där

De Handikappades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar samt Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade genomfört en undersökning med fokus på hjälpmedelsförsörjningen ur ett brukarperspektiv. Förbunden har gjort fördjupningsstudier i några län och tittat på hjälpmedelsförsörjningen i förhållande till ålder, etnicitet och kön, om och hur organisationen av hjälpmedelsförsörjningen påverkar möjligheterna för den enskilde att få rätt hjälpmedel.

Organisationerna har undersökt hur brukaren kan medverka i val av hjälpmedel och vilken information och kompetens som krävs för att kunna göra reella val. Man har också belyst beslutsprocessen, dvs. hur politiker, verksamhetsledning och hjälpmedelskonsulenter tolkar de politiska intentionerna och vilka hinder och möjligheter som uppstår. Den samlade kunskapen har förts ut genom seminarier m.m. Projektet fann också att frågorna kring bostadsanpassning hanteras mycket olika i kommunerna.

Miljönämnden i Västra Götalandsregionen och de regionala handikapporganisationerna HSO Västra Götaland, HSO Skaraborg-Älvsborg och Synskadades Riksförbund Västra Götaland har tillsammans med Stiftelsen Svensk Industridesign, Svensk Form, Högskolan för Design och konstverk samt Design Västra Götaland utvecklat projektet Design med omtanke. Projektets syfte var att nyskapa offentliga miljöer där människor och miljö sätts i centrum. Utgångspunkten är en hållbar utveckling i funktionella och kreativa miljöer, tillgängliga för alla. Syftet är också att öka kunskapen om hur man integrerar miljö och tillgänglighet. Fem offentliga miljöer har förändrats för att bli goda exempel. Riktlinjer och standards för fysisk tillgänglighet samt riktlinjer för anpassad information som tidigare utarbetats av brukarrepresentanter i samarbete med handikappkommitténs kansli, ligger till grund för utformning av de fem miljöerna. Miljöerna har utvärderats av representanter för handikapporganisationer.

Föreningen Furuboda i Åhus har tillsammans med Föreningen för Utvecklingsstörda Barn och Ungdomar (FUB) i Sydöstra Skåne och

Skr. 2004/05:125

23

Österlens folkhögskola utvecklat en eftergymnasial konstutbildning för Skr. 2004/05:125 personer med utvecklingsstörning och som studerat på gymnasiesärskola.

Målet var att skapa ett vidareutbildningsalternativ för målgruppen inom området bild och form. Deltagarna får förutom konstutbildning också pedagogisk utbildning så att de skall kunna fungera som instruktörer och handledare inom t.ex. daglig verksamhet.

5 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna

Särskilda satsningar är medel som regeringen avsatt ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål. Medlen har fördelats av Arvsfondsdelegationen eller ställts till Ungdomsstyrelsens förfogande för fördelning till projekt.

5.1 Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationen fördelade under år 2004 totalt 22,8 miljoner kronor genom särskilda satsningar fördelade på målgrupperna barn under 12 år med 2,6 miljoner kronor, ungdomar mellan 12–25 år med 2,9 miljoner kronor och personer med funktionshinder med 17,3 miljoner kronor. I tabell 12 nedan anges Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd under år 2004 inom respektive satsning.

Tabell 12 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Satsning
Antal projekt
Summa (kr)

Mot rasism och diskriminering (barn och

personer med funktionshinder)
10
5 148 000

Ungas arbete med konsumentfrågor
6
2 609 000

Motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa
1
300 000

Alternativa stöd- och boendeformar

(personer med funktionshinder)
1
500 000

Bemötande med kultur (barn och personer

med funktionshinder)
6
3 975 000

Brukarstöd (personer med funktionshinder)
16
10 283 000

Totalt
40
22 815 000

Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering

Regeringen beslutade i november 2000 att under en treårig period avsätta totalt 30 miljoner kronor för en satsning mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering riktad till barn och personer med funktionshinder.

24

Ungas arbete med konsumentfrågor
Skr. 2004/05:125

Regeringen har under en treårsperiod avsatt totalt 10 miljoner kronor i syfte att stödja ungdomar som konsumenter och opinionsbildare i konsumentfrågor.

Att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa

Regeringen beslutade år 2004 att avsätta 10 miljoner kronor för det första året av en treårig satsning vars syfte är att utveckla metoder hos föreningslivet för att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Regeringen aviserade att sammanlagt 30 miljoner kronor skall avsättas för denna satsning.

Bemötande med kultur

Kulturella uttrycksformer kan vara ett bra sätt för kommunikation. Med exempelvis teater, litteratur, film, musik, texter och konst kan fördomar, attityder och bemötande tydliggöras, lyftas fram och granskas. Regeringen beslutade år 2000 att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers försöksverksamhet inom detta område.

Personligt brukarstöd

Många personer med funktionshinder har svårt att hävda sig i mötet med myndigheter och andra offentliga organ. Regeringen beslutade därför år 2000 att avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att utveckla s.k. personligt brukarstöd.

5.2 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda satsningar

I det följande redovisas de särskilda satsningar där rätten att fördela stöd ur fonden delegerats till Ungdomsstyrelsen. I tabellen framgår hur medel fördelats ur respektive satsning. Information om projekten finns på Ungdomsstyrelsens hemsida www.ungdomsstyrelsen.se.

Tabell 13 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskild satsning

Satsning
Antal projekt
Summa (kr)

Ungas tillträde till arbetsmarknaden
24
6 339 800

Utveckling av ungas möjlighet till

organisering 1
47
10 217 400

Ungdomsarbete i Österled
20
2 687 190

Totalt
91
19 244 390

1 Denna satsning upphörde den 31 december 2004

25

Ungas tillträde till arbetsmarknaden
Skr. 2004/05:125

I oktober 2003 fattade regeringen beslut (U2003/2359/UNG) om att ställa 10 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande, för en särskild satsning som syftar till att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Av beslutet framgår att regeringen avser att avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor för det angivna ändamålet.

Utveckling av ungas möjlighet till organisering

Regeringen har under en treårsperiod ställt 30 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande, till stöd för utveckling av ungdomars möjlighet till organisering. Syftet är att därigenom stärka ungas inflytande i samhället. Denna satsning upphörde den 31 december 2004.

Ungdomssamarbete i Österled

I oktober 2003 beslutade regeringen (U2003/3648/UNG) ställa 5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till projekt som, genom ungdomsutbyten i EU:s östra gränsregion, syftar till att stärka ungdomars delaktighet och inflytande i samhället samt att utveckla den interkulturella förståelsen och toleransen hos unga. I december 2004 avsatte Arvsfondsdelegationen ytterligare 5 miljoner kronor för detta ändamål.

6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1 Information

Arvsfondsdelegationens uppgifter är, förutom att fördela stöd ur fonden, att följa upp projekt som beviljats stöd samt att informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.

Arvsfondsdelegationen har fastställt en informationsstrategi som ligger till grund för arbetet med information och kommunikation. Informationsarbetet är uppdelat i tre delmål:

– att nå ut med information om fondens ansökningskriterier till potentiella projektanordnare så att de ansökningar som kommer in är relevanta och att andelen obehöriga sökande minimeras,

– att genom information om projektens resultat till organisationer, myndigheter och politiker bidra till utveckling av verksamhet till förmån för fondens målgrupper,

– att informera allmänheten om fondens ändamål och medlens använd-

ningsområde.

För att uppnå dessa mål krävs olika former av informationsinsatser. Några exempel på informationskanaler som användes under året är Arvsfondsdelegationens hemsida, informationsbroschyrer, årsboken, utvärde-

ringsrapporter och pressmeddelanden om beviljade projektstöd.

26

Arvsfondsdelegationens kansli får många telefonsamtal och e-postför- Skr. 2004/05:125 frågningar från organisationer och allmänhet som önskar information om

hur och till vad man kan söka stöd ur fonden. Förutom de svar som kan lämnas per telefon hänvisas också till hemsidan. Till dem som inte har tillgång till internet skickades årsboken och informationsbroschyren Allmänna arvsfonden – gör det möjligt att förnya och utveckla verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder, där svaren på de vanligaste frågorna finns att läsa.

Årsboken producerades i syfte att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om Allmänna arvsfonden och vad fondens medel används till. Årsboken fungerar också som verksamhetsberättelse. Årsboken distribueras till föreningar, bibliotek och kommuner och till dem som tar kontakt med delegationens kansli.

Allmänna arvsfonden inrättades år 1929 genom lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden. Arvsfondens 75-årsjubileum firades från halvårsskiftet 2003 till halvårsskiftet 2004 bland annat med fyra så kallade Arvsfondsdagar runt om i Sverige (läs mer i kapitel 6.3). En jubileumsbok som speglar fondens 75-åriga historia gavs också ut under året. Arvsfondsdelegationen informerade under året om fonden på mässor och andra evenemang som till exempel Bok- och biblioteksmässan i Göteborg och ID-mässan (Identitet och Idé) på Fryshuset i Stockholm.

6.2 Utvärdering och uppföljning

I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att följa upp de projekt som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden. Under året har arbetet med uppföljning och utvärdering utgått från den strategi om uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning som fastställdes av delegationen år 2002.

Samtliga organisationer som beviljas stöd skall efter varje avslutat projektår lämna en skriftlig redogörelse för de genomförda insatserna och ekonomisk redovisning styrkt av revisor. På detta sätt kan delegationen kontrollera att medlen används till det som avsetts samt få underlag inför beslut om stöd till nästa år om projektet är flerårigt. Om redovisningen inte godkänns blir organisationen återbetalningsskyldig för del av eller hela stödet.

För att höja kvalitén på de utvärderingsrapporter som projekten redovisar har delegationen under året genomfört en utbildningsdag för projektledare till nystartade projekt. Utbildningen bygger på ett utbildningsmaterial i form av en handbok, som har tagits fram särskilt anpassad för arvsfondsprojekt. I handboken framgår hur dokumentation bör genomföras, hur måluppfyllelse kan mätas och vilka specifika krav som Arvsfondsdelegationen ställer på en projektredovisning.

Arvsfondsdelegationen gör årligen uppföljningar av lokalstöden efter att åtta år har förflutit sedan stödet beviljats. Under år 2004 gick en enkät ut till de 45 föreningar som beviljats stöd till anläggningar, lokaler och utrustning år 1996. Av de som besvarat enkäten (ca. 70 procent) uppgav samtliga att lokalstödet haft avgörande betydelse för att kunna bedriva en bra verksamhet.

Större utvärderingar görs i syfte att undersöka vilka långsiktiga effek-

ter som uppnås i den verksamhet som beviljas stöd ur arvsfonden. Med

27

utvärdering avser Arvsfondsdelegationen en systematiskt genomförd Skr. 2004/05:125 undersökning för att få fram tillförlitliga och användbara resultat om vär-

det eller förtjänsterna av ett enskilt projekt eller en grupp av projekt. Utvärderingar av detta slag görs av avgränsade större satsningar eller prioriterade områden som regeringen har beslutat om.

Interna seminarier riktade till delegationens kansli och berörda handläggare inom Regeringskansliet genomförs i samband med att större utvärderingar slutförs. Syftet med dessa seminarier är att de kunskaper som genereras genom utvärderingarna återförs till Arvsfondsdelegationen vilket bidrar till höjd kvalitet i fördelningen av projektstöd. Under 2004 har två interna seminarier anordnats. I januari inbjöds utvärderarna från Centrum för Idrottsforskning vid Göteborgs universitet för att diskutera den avslutade satsningen på idrottsområdet på temat Lokal idrottsutveckling. I juni genomfördes ett internt seminarium i samband med att utvärderingen av den treåriga satsningen Arm i arm – 4:e initiativet (mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering) avslutades. Utvärderingen genomfördes av Malmö Högskola, Institutionen för Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER).

I det följande anges de uppföljnings- och utvärderingsrapporter som färdigställts under år 2004.

Utveckling av arbete mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi riktad till ungdomar (perioden 2000–2003)

Regeringen har under tre år avsatt sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att utveckla ungdomsföreningars lokala arbete på området. Av 279 inkomna ansökningar beviljades 45 projektstöd. Under våren 2004 överlämnades en utvärdering av satsningen genomförd av Internationell Migration och Etniska Relationer vid Malmö Högskola. Syftet med utvärderingen har varit att problematisera hur satsningen genomförts, om den uppnått sina syften och vilka metoder som varit framgångsrika i det lokala arbetet mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. Det övergripande resonemanget i utvärderingen är att kunskap och långsiktighet är viktiga faktorer i arbetet med dessa problemområden och detta måste utgöra grunden i sådant arbete. I samband med utvärderingen trycktes skriften Utmana normen! som beskriver några av projekten och erfarenheterna av dem. Skriften ger tips och idéer till föreningar som vill starta projekt för att arbeta med dessa frågor. En erfarenhetsbank med föreningarnas egna beskrivningar över hur projekten genomförts och föreningarnas egna slutsatser återfinns på www.armiarm.nu. Denna erfarenhetsbank uppdateras fortlöpande vartefter projekten slutredovisas.

Ungdomsstyrelsen har slutrapporterat två särskilda satsningar under året.

28

Utveckling av projekt som syftar till att stärka flickors villkor (perioden 2001–2003)

Regeringen har under två års tid avsatt sammanlagt 7 miljoner kronor, ur Allmänna arvsfonden, till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till projekt som syftar till att stärka flickors villkor. Satsningen syftade till att stödja projekt som försöker utveckla metoder som dels ökar flickors delaktighet, dels uppmärksammar de skilda villkor som flickor i patriarkala familjer kan ha och projekt som syftar till att vidareutveckla metoder för att nå flickor som vanligtvis inte deltar aktivt i organiserade kultur- och fritidsaktiviteter. Projekt som uppmärksammade situationen för homo- och bisexuella flickor skulle också kunna få stöd. Ungdomsstyrelsen fick totalt 160 ansökningar om stöd varav 42 ansökningar beviljades stöd med sammanlagt 6 300 000 kr. Bland de beviljade projekten finns stor variation av metoder, aktiviteter och arbetssätt. I huvudsak har projekten rört utbildning och metodutveckling för att stärka jämställdhetsarbete inom organisationerna, utveckling av metoder och arbetssätt inom öppen verksamhet samt forum för debatt om könsroller och jämställdhet. Insatser har även gjorts för att stärka flickor i särskilt utsatta situationer. Huvuddelen av projekten har skett i någon storstadsregion. Inom ramen för satsningen har publikationen Genvägar till jämställdhet producerats. Skriften belyser metoder för jämställdhet inom ungdomsverksamheter och erfarenheter från några av de projekt som bedrivits. En generell erfarenhet från Ungdomsstyrelsens utvecklingsarbete är att det råder en låg medvetenhet om jämställdhet, exempelvis om hur flickor missgynnas av offentliga satsningar, bland tjänstemän, politiker och andra aktiva inom ungdomsområdet. En annan erfarenhet är att utvecklingsarbete kring jämställdhet ofta betraktas som en fråga för kvinnor och inte som en demokratifråga som angår både kvinnor och män utifrån ett rättviseperspektiv. Enligt utvärderingen finns inget uttalat motstånd mot jämställdhet, men det är få män som engagerar sig. Jämställdhetsprojekt inom ungdomsområdet drivs i huvudsak av kvinnor. Jämställdhet tycks ofta ha en alldeles för låg prioritering för att kunna genomsyra en hel verksamhet och ses oftast som något som skall skötas vid sidan om, t.ex. genom enstaka temadagar, personaldagar eller i särskilda tjej- och killgrupper. Ungdomsstyrelsens bedömning är att jämställdhetsarbetet och frågor om flickors villkor kräver ett långsiktigt utvecklingsarbete. Relevanta metoder, informationsmaterial, erfarenhetsutbyte och verktyg för att samla kunskap är viktiga förutsättningar för detta.

Ungdomars arbete med generationsövergripande frågor (perioden 2001–2003)

Regeringen har avsatt totalt 4 miljoner kronor att fördelas av Ungdomsstyrelsen för ungdomars arbete med generationsövergripande frågor. Projekt som syftat till dialog över generationsgränserna, om värdegrundsfrågor eller som utvecklat samverkansformer mellan ungdoms- och vuxenorganisationer skulle prioriteras vid stödfördelningen. Totalt fick Ungdomsstyrelsen 65 ansökningar varav 18 ansökningar beviljades stöd med sammanlagt 3 600 000 kr. Inom ramen för satsningen har Ungdomsstyrelsen gjort en utvärdering Villkorad självständighet, ungdomsorgani-

Skr. 2004/05:125

29

sationernas självständighet gentemot sina moderorganisationer. De Skr. 2004/05:125 projekt som beviljats stöd kan delas upp i fyra olika projektkategorier; självständighetssträvan inom befintliga strukturer, att driva sakfrågor

inom sin moderorganisation, att motverka patriarkala värderingar och normer i samhället samt att motverka ålderssegregation i samhället eller driva aktuella sakfrågor.

Några av de slutsatser som framkommit under de två år som satsningen pågått är att varje organisations situation är unik vilket även innebär att förändringsbehoven varit mycket varierande. I vissa fall har organisationerna önskat hitta former för att förändra det interna samtalsklimatet och i andra fall har utvecklingsarbetet fokuserat på en total strukturförändring av hela organisationen.

6.3 Erfarenhetsspridning

Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de skall kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckas uppnå sina mål kan ge viktig kunskap för att undvika att upprepa samma misstag.

Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som erhåller projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja erfarenhetsspridning genom hemsidan www.arvsfonden.se . På hemsidans projektdatabas redovisas projekt utifrån projektområde, län, målgrupp och möjlighet finns till fri textsökning. Därigenom kan kontakter knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet och tips och idéer kan erhållas genom att kontakt tas med avslutade projekt som också finns med i databasen.

För att stimulera erfarenhetsutbyte mellan organisationer, forskare, kommuner och myndigheter anordnar Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdagar. Under år 2004 har tre Arvsfondsdagar genomförts på olika platser, Linköping, Skellefteå och Stockholm. Regeringens prioriterade områden avseende stöd ur Allmänna arvsfonden har legat till grund för temainriktningen. Samtliga tre dagar har arrangerats i samarbete med det lokala föreningslivet.

30

7
Regeringens bedömning av

Skr. 2004/05:125

Arvsfondsdelegationens verksamhet

och utveckling

Regeringen bedömning: Arvsfondsdelegationens organisation har

utvecklats i enlighet med förslagen i propositionen Allmänna arvs-

fonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m.
(prop.

2003/03:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr 2003/04:68). Arvsfondsdelega-

tionen har fördelat stöd på ett väl genomfört sätt och i enlighet med

fondens ändamål. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse över

år 2004 innehåller bland annat redogörelser för hur delegationen

arbetar med information och erfarenhetsspridning samt uppföljning

och utvärdering. Verksamhetsberättelsen anger även inriktning

angående dessa områden för år 2005. Med de förslag om ökade

insatser som planeras bör områdena information och erfarenhets-

spridning samt uppföljning och utvärdering komma att fortsätta

utvecklas tillfredsställande.

Skälen för regeringens bedömning: I Arvsfondsdelegationens

verksamhetsberättelse ges exempel på projekt som beviljats stöd inom

ramen för regeringens prioriterade områden. Enligt regeringens mening

är det dock utifrån redovisningen svårt att se vilken betydelse de årliga

prioriteringarna har för stödgivningen. Eftersom det är av särskilt intresse

att se de varaktiga effekterna efter det att stödgivningen upphört avser

regeringen i fortsättningen hämta in en mer uttömmande redovisning av

vilka projekt som svarat mot respektive prioriterat område. Det gäller

också en redovisning av effekterna av de verksamheter som har fått stöd

som sträcker sig utanför rena projektbeskrivningar. Exempelvis skulle

erfarenhesspridning kunna vara en del som tydligt framgår av redo-

visningen. En mer uttömmande redovisning skulle kunna fylla en viktig

funktion inom barn-, ungdoms- och handikappområdet genom att

generera ny kunskap och nya erfarenheter. Regeringen bedömer att det

även är värdefullt om de prioriterade områdena omfattas av t.ex.

gemensamma informationsstrategier och att arbetet med utvärderings-

och erfarenhetsspridningar tydligt innefattar de områden som regeringen

anser som prioriterade. Enligt regeringens bedömning kan det ta tid från

det att prioriteringarna fastslagits till dess att ansökningarna kommer in.

Detta förhållande kan tala för att vissa prioriteringar bör återkomma

under flera år i syfte att få igång en rimlig stödgivning.

Arvsfondsdelegationen avser att under det kommande året avsätta sär-

skilda resurser för att höja kvalitén på utvärdering och uppföljning ytter-

ligare. Det omfattar såväl större antal utvärderingar av enskilda projekt

som rekrytering av utvärderingskompetens till Arvsfondsdelegationens

kansli. Detta kommer förhoppningsvis även att ha en positiv effekt på

erfarenhetsspridningen av projektresultat och ökat medvetande om All-

männa arvsfonden. Regeringen anser att arbetet med uppföljning och

utvärdering av beviljade projekt kan vidareutvecklas i vissa avseenden.

Avslutade projekt bör följas för att kunna se hur verksamheten fortlever

efter det att stöd ur fonden inte längre beviljas samt i vilken form en

eventuell fortsättning av verksamheten bedrivs eller av vilken anledning
31

verksamheten har upphört. En sådan uppföljning kan ge värdefull Skr. 2004/05:125 information dels för pågående projekt, dels för beredningen av ärenden

inom Arvsfondsdelegationens kansli.

7.1 Analys av fördelning av stöd år 2004 avseende verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under år 2004 har 60,5 miljoner kronor fördelats till målgruppen barn i åldrarna 0–12 år. Av dessa medel beslutade regeringen och Arvsfondsdelegationen om fördelning av 57,9 miljoner kronor till projekt initierade av ideella organisationer. Övriga 2,6 miljoner kronor fördelade Arvsfondsdelegationen som stöd genom särskilda satsningar.

Regeringen kan konstatera att projektmedel har beviljats under året inom samtliga prioriterade områden som regeringen lyfte fram för barn i åldrarna 0–12 år för år 2004. Arvsfondens redovisning ger dock inte någon total överblick över hur många projekt som beviljats stöd till ett visst prioriterat område. Såvitt regeringen kan bedöma har arvsfonden i stort gjort en väl avvägd prioritering av projekt inom dessa angivna områden utifrån de ansökningar som förevarit.

Regeringen angav i skrivelsen 2003/2004:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2003 att det var viktigt att fortsätta med det påbörjade utvecklingsarbetet för att integrera och synliggöra barnperspektivet i frågor som rör barn och unga, att öka och stärka varje barns möjlighet till inflytande och delaktighet i kultur- och samhällslivet och inom den fysiska planeringen. Likaså behövdes fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå.

I många fall ingår dessa frågor, enligt vad regeringen erfarit, som en allmän värdegrund för projekt som beviljats medel från Allmänna arvsfonden under år 2004. Ett skäl till detta är bl.a. en satsning som gjordes år 1997 där 20 miljoner kronor avsattes för projekt med inriktning på att uppmärksamma barnkonventionen i kommuner och landsting. Ytterligare ett skäl är den satsning som skedde med stöd av bidrag från arvsfonden genom projektet Dags för barnkonventionen under åren 1998–2000. I många ansökningar hänvisas till barnkonventionens principer om barnets bästa och barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande. Regeringen anser att det är angeläget att ideella organisationers arbete med barnkonventionen ges möjlighet att fortsätta och att organisationerna tydligare redovisar hur konventionens intentioner har uppfyllts i dessa projekt.

I arvsfondens verksamhetsberättelse ges en redovisning av olika teman som avser stöd för särskilda satsningar. Ett förhållandevis stort antal projekt har inspirerats av FLICKA-projektet. Totalt har 35 sådana projekt som riktar sig till barn och ungdomar fått arvsfondsmedel, varav ett tjugotal projekt under år 2004. Sammanlagt har hittills 15,5 miljoner kronor fördelats till dessa projekt. Regeringen finner att detta initiativ har bidragit till många och lovvärda projekt för att stärka flickors självbild.

Inom området insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering avsatte regeringen år 2000 – för en treårsperiod 30 miljoner kronor – för projekt riktade till barn och personer med funktionshin-

der. Sedan starten har 16 barnprojekt beviljats stöd och under år 2004 har

32

drygt 2 miljoner kronor fördelats på fyra projekt. Denna satsning kom- Skr. 2004/05:125 mer att utvärderas i sin helhet. Regeringen finner att frågan fortfarande är

aktuell och att det är angeläget att organisationer och samhällsinstitutioner håller kvar sitt engagemang även efter det att satsningen avslutas.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att samtliga områden som prioriterades av regeringen för barn 0–12 år i skrivelse till riksdagen 2003/04:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2003, har lyfts fram genom den fördelning av medel som gjorts under år 2004. Regeringen finner att det har skett i sådan utsträckning att det har bidragit till ett omfattande nyskapande och till en god utveckling inom respektive område.

7.2 Analys av fördelning av stöd år 2004 avseende verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelning av stöd till målgruppen ungdomar 12–25 år under år 2004 uppgår till 43,4 miljoner kronor. Av dessa medel beslutade regeringen och Arvsfondsdelegationen om fördelning av 21,3 miljoner kronor till projekt initierade av ideella organisationer. Till Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom särskilda satsningar avsattes 2,9 miljoner kronor och till Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda satsningar avsattes 19,2 miljoner kronor. Såväl organisationernas egna initiativ som av regeringen beslutade särskilda satsningar ingår således.

I Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse uppges att ett minskat antal projektansökningar riktade till målgruppen ungdomar inkommit under de senaste åren. Andelen bifall av ansökningar riktade till målgruppen ungdomar har också minskat markant de senaste åren, liksom beviljade medel. Regeringen är oroad över utvecklingen vad gäller antalet inkomna och beviljade ansökningar med ändamål att främja verksamhet till förmån för ungdomar. Arvsfondsdelegationen bör analysera vad denna nedgång beror på. Eventuellt bör speciellt riktade informationsinsatser utarbetas i syfte att öka antalet projektansökningar med högre kvalitet i syfte att främja verksamhet för ungdomar.

Regeringen finner det positivt att det i Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse och projektkatalog för år 2005 redovisas exempel på beviljade stöd kopplade till regeringens prioriterade områden. I verksamhetsberättelsen och projektkatalogen borde det kunna tydliggöras ytterligare i vilket avseende verksamheten i projekten är nyskapande och/eller utvecklande.

Regeringen kan konstatera att samtliga prioriterade områden som regeringen i skrivelse 2003/04:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2003, angivit såsom prioriterade avseende målgruppen ungdomar år 2004, har beviljats stöd under året. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de beviljade stöden avseende målgruppen ungdomar 12–25 år synes ligga väl i linje med vad fondens medel kan och bör stödja. De beviljade stöden har också medverkat till en nyskapade och utvecklande verksamhet.

33

7.3 Analys av fördelning av stöd år 2004 avseende Skr. 2004/05:125 verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder

Under år 2004 har 149,3 miljoner kronor fördelats till målgruppen personer med funktionshinder. Av dessa medel beslutade regeringen och Arvsfondsdelegationen om fördelning av ca. 132 miljoner kronor till projekt initierade av ideella organisationer. Övriga 17,3 miljoner kronor fördelade Arvsfondsdelegationen som stöd genom särskilda satsningar.

Regeringen konstaterar att det kan vara svårt att kategorisera enskilda projekt till ett visst projektändamål. Vissa projekt kan bedömas tillhöra flera olika projektändamål som överlappar varandra. De prioriterade områden som regeringen angivit i skrivelse 2003/04:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2003, har inte dominerat stödgivningen. Endast enstaka projekt har rört det prioriterade området att uppmärksamma och förhindra våld mot barn, ungdomar, kvinnor och män. Regeringen bedömer ändå temat vara så viktigt att det bör behållas som prioritering även kommande år.

Design för alla som leder till ett mer tillgängligt samhälle framträder inte heller så tydligt bland de projekt som beviljats medel. Troligen kommer Designåret 2005 att bidra till fler ansökningar på det temat under det kommande året.

Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att de beviljade stöden speglar en nyskapade och utvecklande verksamhet. Stöd har beviljats till projekt i överensstämmelse med den inriktning som regeringen angivit för verksamheten. De prioriterade områdena har dock inte helt slagit igenom i projekten. Regeringens bedömning är att det behövs mer information.

34

8
Inriktning och prioriterade områden för stöd
Skr. 2004/05:125

ur Allmänna arvsfonden för den kommande

treårsperioden

Regeringens bedömning: Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden

bör medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrades

rättigheter, inflytande och jämställdhet, öka målgruppens livskvalitet

och hälsa samt bidra till såväl social som etnisk och kulturell

integration och därmed stärka deras ställning i samhället. Enligt

regeringens mening bör pågående och kommande satsningar, liksom

prioriterade områden, bidra till att generera ny kunskap och nya

erfarenheter inom områdena barn, ungdom och handikapp.

Myndigheters särskilda kunskaper om målgruppernas villkor kan ge

positiva effekter när det gäller att utveckla och skapa nya verk-

samheter för aktuella målgrupper. Regeringen avser att uppmärksamt

följa pågående och eventuellt nya satsningar för att se vilken ny

kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan

påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp.

Skälen för regeringens beslut: Medel som fördelas ur Allmänna

arvsfonden skall stimulera till verksamhet som innebär utveckling och att

nya idéer prövas. Verksamheten skall ha ideell karaktär vilket innebär att

stödet i första hand skall ges till organisationer som bedriver ideell

verksamhet. Verksamheten skall vidare vara till förmån för barn,

ungdomar och personer med funktionshinder som är arvsfondens

målgrupper. I enlighet med regeringens jämställdhetspolitik omfattar

dessa målgrupper flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män samt

personer med funktionshinder av båda könen och i alla åldrar. Det arbete

som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga sammanslut-

ningar är viktigt för att utveckla verksamhet på de berörda målgrupper-

nas egna villkor. I detta ligger att målgruppernas upplevelse och erfaren-

heter av vad som är utvecklande och nyskapande har stor betydelse. Ett

sådant arbete kan också vara ett komplement till vad det allmänna

erbjuder.

Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka

till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet,

jämställdhet och hälsa samt bidra till såväl social som etnisk och kulturell

integration för fondens målgrupper för att därmed stärka deras ställning i

samhället.

I enlighet med propositionen Allmänna arvsfonden och Arvsfondsde-

legationens organisation m.m. (prop. 2002/03:136, bet. 2003/04:SoU3,

rskr. 2003/04:68) skall Arvsfondsdelegationen kunna besluta om sär-

skilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. Enligt

propositionen, som riksdagen ställde sig bakom, bör andelen medel som

avsätts ur Allmänna arvsfonden till särskilda satsningar inte öka jämfört

med de närmast föregående åren. Om det finns särskilda skäl får

regeringen efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan

myndighet skall fördela stöd. Beslutet skall då avse en bestämd

tidsperiod. Regeringen vill i detta sammanhang understryka att

myndigheters särskilda kunskaper om målgruppernas villkor kan ge posi-
35

tiva effekter när det gäller att utveckla och skapa nya verksamheter för aktuella målgrupper.

Regeringen kommer att uppmärksamt följa pågående och eventuella nya satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Arvsfondsdelegationen skall enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden fördela medel till verksamhet till förmån för barn under 12 år, ungdomar mellan 12–25 år samt personer med funktionshinder. Projekten kan ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper.

Barnpolitik

Den nationella barnpolitiken utgår från målet att barn och unga skall respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Till grund för regeringens politik inom området ligger strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter som riksdagen godkände i mars 1999 (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171).

Barnkonventionen omfattar barn och unga i åldrarna 0–18 år. Utifrån de grundläggande principerna i barnkonventionen är inriktningen i barnpolitiken att:

– barnets bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som berör barn och unga,

– inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl,

– barn skall ges förutsättningar för en god hälsa,

– barn och unga skall tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar och

– barn och unga skall ges möjligheter att framföra och få respekt för

sina åsikter i frågor som berör dem.

Dessa principer är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även vara viktiga för fondens fördelning av medel.

Det är angeläget med fortsatta insatser för att integrera och synliggöra barnperspektivet i olika frågor som rör barn och unga liksom varje barns inflytande och delaktighet i kultur- och samhällslivet och i den fysiska planeringen. Barnkonventionen är därvid en viktig utgångspunkt.

Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som berör honom eller henne.

Ungdomspolitik

Den nationella ungdomspolitiken utgår från två mål, att alla ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2004 (prop.

Skr. 2004/05:125

36

2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Dessa mål är centrala delar i arbetet med frågor som rör ungdomars levnadsvillkor och utgör en väsentlig grund i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

Handikappolitik

De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Dessa mål antogs av riksdagen den 31 maj 2000 i enlighet med regeringens proposition Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop.1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).

8.1 Gemensamma prioriteringar (barn, ungdomar och personer med funktionshinder)

Projektansökningar till Allmänna arvsfonden bör kunna avse olika åldersgrupper inom gruppen 0–25 år. Det kan vara aktuellt när man vill kunna följa en grupp barn och ungdomar under en längre tid eller där insatserna gäller barn i en större åldersgrupp som omfattar barn såväl under som över 12 år. Prioriteringarna som i det fallet är gemensamma för alla eller ett par målgrupper, hindrar inte att det går att ansöka om medel för de olika målgrupperna t.ex. enbart barn under 12 år. I det följande anger regeringen prioriterade områden där ansökningar som omfattar mer än en målgrupp kan bli aktuella.

- Förnyelse- och utvecklingsarbete riktat till barn och ungdomar i familjer med långvarigt socialbidragsberoende eller som lever i ekonomisk utsatthet på annat sätt för att ge dem samma förutsättningar som andra barn och ungdomar. Ungdomar som befinner sig utanför arbetsmarknaden, dvs. inte arbetar eller är anmälda såsom arbetslösa och inte heller studerar, bör också innefattas i arbetet. Projekt som syftar till att ge stöd till ideella organisationers metod- och utvecklingsarbete för att stödja dessa barn och ungdomar så att de skall kunna påverka och forma både sina egna liv och samhällsutvecklingen i stort bör särskilt uppmärksammas.

- Stöd till barn och ungdomar som utsatts för eller bevittnat våld i hemmiljön. Det är angeläget med fortsatt stöd till projekt för att pröva olika arbetssätt och utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som utsatts för våld eller bevittnat våld i hemmiljön och som kan bidra till hjälp och stöd till dessa barn och unga.

- Stöd till barn och ungdomar med en förälder i häkte eller i fängelse.

Många barn och unga som har en förälder på anstalt har ingen eller bristfällig kontakt med den föräldern. Det finns ett behov av att utveckla modeller och former för stöd till barn och unga vars förälder vistas i häkte eller i fängelse.

- Flickors och pojkars självbild. Barns och ungdomars självbild och

självförtroende påverkas särskilt av reklam och media. Projekt som

Skr. 2004/05:125

37

har startats med inspiration från regeringens FLICKA-projekt Skr. 2004/05:125 (S 2003:E) visar att det går att påverka barn och ungdomar till ett mer

mediekritiskt tänkande. Det är angeläget att även fortsättningsvis stödja projekt med denna inriktning och att de kan omfatta både pojkar och flickor i olika åldrar.

- Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet. Projekt som syftar till utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande bör ges fortsatt prioritet. Regeringen beslutade i juni 2004 (S2004/4748/STa) att ställa 20 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande att fördelas till projekt som syftar till att utveckla barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Regeringen angav då som sin avsikt att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 60 miljoner kronor för ändamålet.

- Flickors och pojkars aktivitet och kosthållning. Det finns ett behov av att dels utveckla modeller och former för stöd till överviktiga och feta barn och unga, dels förebygga att barn och unga blir överviktiga och feta. Projekt i vilka barn och ungdomars egna upplevelser, synpunkter och erfarenheter tas tillvara bör särskilt uppmärksammas.

8.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Inriktning

Samhällets uppgift är att stödja och komplettera föräldrarna så att alla barn kan garanteras goda och trygga uppväxtvillkor. Det generella utbudet av stöd och service till barnfamiljerna erbjuds i samhället genom mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, föräldraförsäkringen, etc.

För att förhindra att barn far illa i olika avseenden är det viktigt att det finns möjligheter till särskilt stöd genom socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, familjerådgivningen och den specialiserade sjukvården. Det är angeläget att dessa insatser prövas och utvecklas på olika sätt för att stödet skall bli så bara som möjligt. För flickor och pojkar med funktionshinder finns också behov av att utveckla och pröva verksamheter som ger dem bättre möjligheter att delta i gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och på fritid.

Barns egna upplevelser, synpunkter och erfarenheter av vad som är utvecklande och nyskapande bör ha stor betydelse för inriktningen av fondens stödverksamhet till barn och unga.

Prioriterade områden

FN:s barnkonvention gäller barn och unga i åldrarna 0–18 år, vilket också bör kunna gälla projektansökningar inom området.

- FN:s barnkonvention. Projekt som syftar till att göra FN:s barnkonvention känd och tillämpad bör ges fortsatt prioritet. Barnkonven-

tionen
och dess målsättning bör bli mer känd och tillämpad på olika

nivåer
i samhället, särskilt på den lokala nivån i barns och ungas
38

vardag, bland professionella och bland beslutsfattare. Barns sociala Skr. 2004/05:125 och intellektuella förmågor och fysiska och psykiska hälsa gynnas av

inflytande. Barnperspektivet måste integreras och synliggöras i projekt för barn och unga. Det kan ske t.ex. genom projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande för barn och unga i skolan, i kultur- och samhällslivet, inom den fysiska planeringen och i barns lek- och utemiljö. Här har insatser från frivilligorganisationer och föreningslivet stor betydelse.

- Modeller för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos flickor och pojkar. Det är angeläget att utveckla metoder och samverkansformer mellan ideella organisationer och offentliga samhällsorgan för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos flickor och pojkar. Sådan verksamhet bör ges fortsatt prioritet.

- Utveckling av föräldrautbildning och föräldrastöd. Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd, i synnerhet stödet till unga föräldrar, behöver prövas och utvecklas. Det är angeläget att pröva sådana former av stöd som är användbara oavsett etnicitet eller kulturell eller religiös tillhörighet. Det är angeläget att t.ex. pröva verksamheter med olika former av mötesplatser för föräldrar på den lokala nivån.

- Stöd till barn i deras relation till föräldrarna. Det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som är missbrukare, psykiskt sjuka, barn till föräldrar med utvecklingsstörning och barn med funktionshindrade föräldrar.

8.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år.

Inriktning

Varje ung människa har sina egna förutsättningar och sina egna inneboende resurser. Samtidigt har ungdomar som grupp gemensamma möjligheter, utmaningar och problem som gör gruppen unik i förhållande till den övriga befolkningen. Samhället har en skyldighet, ett ansvar för och ett intresse av att skapa goda förutsättningar för ungdomar att leva ett gott liv under ungdomstiden samt att skapa förutsättningar för ungdomar att påverka sitt eget liv, sin närmiljö och samhällsutvecklingen i stort. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

Regeringens prioriteringar inom verksamhet till förmån för ungdomar tar sin utgångspunkt i de ungdomspolitiska målen att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och verklig tillgång till makt.

Prioriterade områden

- Utveckling av ungdomsledarrollen inom föreningslivet. Ungdomsledarrollen spelar en central roll i många ungdomars liv och kan behöva ett stöd till att utvecklas för att möta nya krav och utmaningar

inom organisationerna. Projekt som syftar till att utveckla och stärka

unga ledare inom föreningslivet bör därför uppmärksammas särskilt.
39

- Stöd till anläggningar, lokaler och utrustning. Stöd till anläggningar, lokaler och utrustning t.ex. klubblokaler, föreningslokaler och befintliga fritidsgårdar bör uppmärksammas särskilt. Ungdomsverksamheten förändras och förnyas ständigt. Projekt som syftar till att anpassa eller förnya lokaler för ungdomsverksamhet i bör särskilt uppmärksammas.

- Narkotika, alkohol, doping och tobak. Projekt som leder till att förstärka ungdomars motstånd mot narkotika, alkohol, dopning och tobak bör prioriteras.

- Stärka ungdomars inflytande i samhället. Stärka ungdomars inflytande i samhället på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera och bedriva samhällsinriktat arbete samt ideella organisationers möjlighet att bedriva nationella utvecklingsprojekt utifrån ett globalt perspektiv bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i ungdomsorganisationerna samt för ungdomar i särskilt utsatta situationer (s.k. hedersrelaterat våld).

- Motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Projekt som syftar till att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa är angelägna vid fördelning av stöd. Regeringen beslutade i juni 2004 att ställa 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande att fördelas till projekt som syftar till att motverka och förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar (U2004/2698/UNG). Regeringen angav då som sin avsikt att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor för ändamålet.

Andra angelägna områden:

- En hållbar utveckling. Projekt som syftar till att organisationer bedriver ett strategi- och utvecklingsarbete kring frågan om en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling bör ges stöd.

- Förebyggande av våld, brott, mobbning och trakasserier. Förebyggande av våld, brott, mobbning och trakasserier av och mot unga och stärka stödet till unga brottsoffer. Projekt som syftar till att förebygga klotter och annan skadegörelse, utveckla former för medling mellan brottsoffer och gärningsman eller motverka mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt.

- Aktuell samhällsinformation och vägledning. Utvecklingsverksamhet i samverkan mellan offentliga aktörer och ideella ungdomsorganisationer i syfte att erbjuda ungdomar aktuell samhällsinformation och vägledning är angelägna.

- Ungdomars tillträde till arbetsmarknaden. Projekt som syftar till att finna metoder för att öka ungdomars tillträde till arbetsmarknaden är fortsatt ett angeläget område vid fördelningen av stöd. Regeringen beslutade i juli 2003 att ställa 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande att fördelas till projekt

som syftar till att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden (U2003/2359/UNG). Regeringen angav då som sin avsikt att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor för ändamålet.

Skr. 2004/05:125

40

- Ungdomars inflytande och delaktighet på den europeiska nivån. Skr. 2004/05:125 Utvecklingen av ungdomars inflytande och delaktighet på den

europeiska nivån är fortfarande ett angeläget område i fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden. Samarbetet i EU:s östra gränsregion bör ges särskild uppmärksamhet. Regeringen beslutade i oktober 2003 att ställa 5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande att fördelas till projekt som, genom ungdomsutbyten i EU:s östra gränsregion, syftar till att stärka ungdomars delaktighet och inflytande i samhället samt att utveckla den interkulturella förståelsen och toleransen hos unga (U2003/3648/UNG). Regeringen angav då som sin avsikt att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 15 miljoner kronor för ändamålet.

8.4
Verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder

Inriktning

Det är viktigt att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i

samhället för kvinnor och män med funktionshinder och att förebygga

och bekämpa diskriminering. Kvinnor och män med funktionshinder i

alla åldrar måste ges förutsättningar för självständighet och självbestäm-

mande. Tillgänglighet till bostäder, publika lokaler, kommunikation

inklusive elektronisk kommunikation, utbildning, fritids- och kulturakti-

viteter och olika kommunala verksamheter är en förutsättning för att per-

soner med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och obero-

ende liv. Ett viktigt medel för att nå ett mer tillgängligt samhälle är att

utveckla relevanta produkter och miljöer, alternativt en innovativ vidare-

utveckling av befintliga produkter och miljöer ur ett design-för-alla-per-

spektiv.

Handikapprörelsen spelar en allt viktigare roll i förhållande till myn-

digheter och andra aktörer när det gäller att förverkliga handikappoliti-

ken. En viktig utveckling är att tydliggöra handikapporganisationernas

roll i olika processer. Det finns behov av utvecklingsarbete där handi-

kapporganisationerna genom olika informationsaktiviteter ger kunskap

om funktionshindrade personers villkor. De är också angeläget att orga-

nisationerna på lokal och regional nivå får möjlighet till inflytande på ett

tidigt stadium i olika planeringsprocesser. Det finns behov av att fånga

upp och utveckla former för hur ett sådant deltagande faktiskt skulle

kunna se ut.

Kunskap inom den offentliga sektorn om funktionshindrade personers

villkor och behov har en avgörande betydelse för hur service, lokaler,

information etc. utformas och för bemötandet i den enskildes kontakter

med den offentliga sektorn. Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning

för den demokratiska utvecklingen av samhället.

Prioriterade områden

– Design för alla. Design för alla innebär att produkter, bruksföremål,

byggnader, IT-produkter, inomhus- och utomhusmiljöer samt tjänster
41

bör vara tillgängliga för alla människor – oavsett kön, ålder eller Skr. 2004/05:125 funktionshinder så långt detta är möjligt. Inte minst viktigt är att höja

kvaliteten i designen för alla brukare som ett led i ett minskat behov av särlösningar. Det finns behov av att utveckla och pröva verksamhet där brukarorganisationerna, tillsammans med berörda myndigheter och branschorganisationer bidrar till att stärka arbetet med Design för alla som leder till ett mer tillgängligt samhälle och relevant produktutveckling.

– Individuella planer. För den som på grund av sitt funktionshinder har långvariga och sammansatta behov av vård, omsorg, stöd och service behöver insatserna samordnas. Ofta får den enskilde själv eller anhöriga fungera som samordnare och budbärare mellan olika verksamheter trots att ansvaret för samordningen ligger på myndigheterna. Individuella planer, som tar upp beslutade och planerade insatser samt vem som ansvarar för vad, ger både de enskilda personerna, deras familjer och huvudmännen en överblick som kan främja samordning och samverkan och bidra till att insatserna effektiviseras. För att tillgodose ett ökat brukarinflytande i detta arbete krävs utvecklingsarbete där handikapporganisationerna kan spela en viktig roll.

– Förhindra våld mot barn, kvinnor och män med funktionshinder. Personer med funktionshinder som är beroende av stöd och service från andra personer, anställda eller närstående, kan utsättas för både fysiskt och psykiskt våld. Det behövs försöksverksamhet där handikapporganisationerna och andra ideella organisationer tillsammans med kommun och landsting kan finna former för att uppmärksamma och förhindra våld mot barn, kvinnor och män med funktionshinder.

– Arbete, rehabilitering och sysselsättning. Arbete, rehabilitering och sysselsättning är områden som behöver stimuleras i ökad omfattning. Handikapporganisationer och andra ideella organisationer skulle tillsammans med berörda aktörer, kunna undersöka om det finns arbetsformer för hur statliga bidrag – som är avsatta inom området – kan komma till användning på ett effektivt sätt.

– Fritidsverksamhet på lika villkor för barn och ungdomar med funktionshinder. I flera rapporter har behovet av att utveckla funktionshindrade barns möjligheter till god fritid uppmärksammats, bl.a. är tillgången till fritidshjälpmedel begränsad och assistenter och ledsagare saknas ofta. Projekt som syftar till att motverka fördomar, förbättra bemötandet samt stärka identiteten och självkänslan hos barnen och ungdomarna behöver prioriteras.

42

RESULTATRÄKNING

Skr. 2004/05:125

Bilaga 1

Fondnr

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

6103

Org. nummer 802004-9642

2004-01-01
2003-01-01

Kr
Not
2004-12-31
2003-12-31

INTÄKTER

Influtna arvsmedel

334 403 573,48
283 800 113,21

Övriga intäkter

0,00
87,50

SUMMA INTÄKTER

334 403 573,48
283 800 200,71

KOSTNADER

Restituerade arvsmedel m.m.
1
–17 601 534,91
–13 966 860,74

Förvaltning och administration
2
–18 069 753,25
–21 646 349,00

SUMMA KOSTNADER

–35 671 288,16
–35 613 209,74

RESULTAT FÖRE FINANSIELLA

INTÄKTER OCH KOSTNADER

298 732 285,32
248 186 990,97

FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter

1 820 319,63
3 516 185,97

Ränteintäkter skattefria

1 344,00
0,00

Utdelning KK:s räntekonsortium

18 976 887,05
21 449 118,24

Utdelning KK:s aktiekonsortium

59 500 592,69
59 170 482,14

Utdelning Gota

8 056,81
0,00

SUMMA FINANSIELLA

80 307 200,18
84 135 786,35

INTÄKTER

FINANSIELLA KOSTNADER

Räntekostnader

0,00
–55,00

SUMMA FINANSIELLA

0,00
–55,00

KOSTNADER

ÅRETS RESULTAT

379 039 485,50
332 322 722,32

43

BALANSRÄKNING

Skr. 2004/05:125

Bilaga 1

Fondnr

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

6103

Org. nummer 802004-9642

Kr
Not
2004-12-31
2003-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
3

Andelar i KamK:s räntekonsortium

617 895 780,05
383 693 904,00

Andelar i KamK:s aktiekonsortium

643 762 026,83
613 762 026,83

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

1 261 657 806,88
997 455 930,83

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Skattekonto

7,00
1 425,00

Övriga kortfristiga fordringar

0,00
25 444,00

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
4
1 820 319,63
3 514 740,97

Likvida medel

45 772 416,70
180 665 527,01

47 592 743,33
184 207 136,98

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

SUMMA TILLGÅNGAR

1 309 250 550,21
1 181 663 067,81

EGET KAPITAL OCH SKULDER

EGET KAPITAL
5

BUNDET EGET KAPITAL

Fondkapital

652 039 680,17
620 359 476,35

SUMMA BUNDET EGET KAPITAL

652 039 680,17
620 359 476,35

FRITT EGET KAPITAL

Utdelningsbara medel

347 359 281,68
305 339 397,07

SUMMA FRITT EGET KAPITAL

347 359 281,68
305 339 397,07

SUMMA EGET KAPITAL

999 398 961,85
925 698 873,42

SKULDER

KORTFRISTIGA SKULDER

Fördelade, ej slutligt beslutade medel

210 076 580,52
154 106 763,14

Prel skatt och sociala avgifter, godemän

37 515,00
61 125,00

Fastighetsskatt

0,00
28 264,00

Beslutade men ej utbetalda bidrag

93 840 482,34
95 122 742,00

Övriga kortfristiga skulder

0,00
36 897,25

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
6
5 897 010,50
6 608 403,00

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER

309 851 588,36
255 964 194,39

SUMMA SKULDER

309 851 588,36
255 964 194,39

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

1 309 250 550,21
1 181 663 067,81

Ställda panter

Inga
Inga

Ansvarsförbindelser

Inga
Inga

44

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Det innebär att andelar i konsortierna tas upp som tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå.

Skr. 2004/05:125

Bilaga 1

45

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

Not 1

Restituerade arvsmedel m. m.

Avstående av arv, bättre rätt till arv Dödsboförvaltning Rättegångskostnader

Prel skatt och sociala avgifter, godemän Fastighetsskatt

Not 2

Förvaltning och administration

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen

– Handläggning av ärenden Socialdepartementet

Återförda ej förbrukade medel 2003 Utbildningsdepartementet Arvsfondsdelegationen

Kammarkollegiet

– Dödsboavveckling m.m.

– Fondförvaltning

– Utbetalning av beviljat stöd

Summa

2004
2003

13 585 406,20
9 465 378,78

3 331 496,71
3 600 978,96

0,00
7 898,00

484 826,00
644 812,00

199 806,00
247 793,00

17 601 534,91
13 966 860,74

2004
2003

4 388 935,00
8 532 483,00

–3 748 059,75
0,00

738 058,00
1 504 712,00

4 352 470,00
0,00

5 731 403,25
10 037 195,00

8 700 000,00
8 700 000,00

3 196 600,00
2 615 654,00

441 750,00
293 500,00

12 338 350,00
11 609 154,00

18 069 753,25
21 646 349,00

Skr. 2004/05:125

Bilaga 1

46

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

Not 3

Andelar i ränte- och aktiekonsortierna

Räntekonsortiet

2004-12-31
2003-12-31

Ingående anskaffningsvärde

383 693 904,00
383 693 904,00

Investeringar

234 201 876,05
0,00

Avyttringar

0,00

Utgående bokfört värde

617 895 780,05
383 693 904,00

Marknadsvärde

647 486 628,40
397 610 122,80

Aktiekonsortiet

2004-12-31
2003-12-31

Ingående anskaffningsvärde

613 762 026,83
613 762 026,83

Investeringar

30 000 000,00
0,00

Avyttringar

0,00

Utgående bokfört värde

643 762 026,83
613 762 026,83

Marknadsvärde

2 612 105 062,63
2 300 990 277,35

Marknadsvärden

2004-12-31
2003-12-31

Andelar i räntekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet
(%)
6,84
5,37

Direktavkastning i konsortiet (%)
4,26
5,39

Antal andelar

4 993 135,7229
3 145 032

Kurs/andel (kr)

129,6754
126,4248

Marknadsvärde (kr)

647 486 628,40
397 610 122,80

Bokfört värde (kr)

617 895 780,05
383 693 904,00

Orealiserat övervärde (kr)

29 590 848,35
13 916 218,80

Andelar i aktiekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet
(%)
14,80
24,60

Direktavkastning i konsortiet (%)
2,59
3,12

Antal andelar

742 169,9642
733 579

Kurs/andel (kr)

3 519,5510
3 136,6632

Marknadsvärde (kr)

2 612 105 062,63
2 300 990 277,35

Bokfört värde (kr)

643 762 026,83
613 762 026,83

Orealiserat övervärde (kr)

1 968 343 035,80
1 687 228 250,52

Eget kapital (kr)

Bokfört värde

999 398 961,85
925 698 873,42

Övervärde räntekonsortiet

29 590 848,35
13 916 218,80

Övervärde aktiekonsortiet

1 968 343 035,80
1 687 228 250,52

Marknadsvärde

2 997 332 846,00
2 626 843 342,74

Skr. 2004/05:125

Bilaga 1

47

ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Skr. 2004/05:125

Org. nummer 802004-9642
Bilaga 1

Not 4

2004 2003

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Upplupen bankränta
1 820 319,63
3 514 740,97

1 820 319,63
3 514 740,97

Not 5

Förändringar i eget kapital

Bundet eget
Fritt eget

kapital
kapital

Belopp vid årets ingång
620 359 476,35
305 339 397,07

Redovisat resultat

379 039 485,50

Kapitalisering av influtna arvsmedel*
31 680 203,82
–31 680 203,82

Under året fördelade medel

–305 339 397,07

Belopp vid årets utgång
652 039 680,17
347 359 281,68

* Kapitalisering av influtna arvsmedel

Influtna arvsmedel
334 403 573,48

Restituerade arvsmedel (enl. not 1)

–17 601 534,91

316 802 038,57

varav 10 % till fondkapitalet
31 680 203,82

Not 6

2004
2003

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter

Administrativa kostnader

396 077,00

Utbildningsdepartementet

Administrativa kostnader Socialdep.
2 035 000,00
4 255 000,00

Förvaltningskostnader , Socialdep

1 139 161,00

Förvaltningskostnader ,
2 911 633,00
0,00

Arvsfondsdelegationen

Fondförvaltningsavgift Kv IV
825 690,00
720 165,00

Kostnad utbetalning av beviljat stöd Kv IV

124 687,50
98 000,00

5 897 010,50
6 608 403,00

48