Prop. 2005/06:1

Regeringens proposition 2005/06:1

Budgetpropositionen för 2006

Förslag till statsbudget för 2006, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2005/06:1

Budgetpropositionen för 2006

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 12 september 2005

Göran Persson

Pär Nuder

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2006 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2006 skall fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2005 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2005.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för 2006. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2008.

PROP. 2005/06:1

Förslag till statsbudget för 2006

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

8 244 204

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 808 870

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

9 222 029

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

29 022 913

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

1 358 949

Utgiftsområde

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

43 433 124

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

26 058 663

Utgiftsområde

8

Invandrare och flyktingar

6 981 155

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

41 614 573

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

129 590 962

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

45 299 000

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

61 460 291

Utgiftsområde

13

Arbetsmarknad

70 229 969

Utgiftsområde

14

Arbetsliv

1 224 138

Utgiftsområde

15

Studiestöd

22 130 455

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

47 113 274

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

9 582 406

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

9 548 841

Utgiftsområde

19

Regional utveckling

3 332 913

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

4 556 166

Utgiftsområde

21

Energi

1 721 950

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

31 534 968

Utgiftsområde

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

16 398 229

Utgiftsområde

24

Näringsliv

4 199 220

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

60 160 910

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

43 170 000

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

28 066 000

Summa utgiftsområden

767 064 172

Minskning av anslagsbehållningar

1 263 687

Summa utgifter

768 327 859

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

14 760 000

Kassamässig korrigering

0

Summa

783 087 859

4

PROP. 2005/06:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Skatter m.m.

678 539 693

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

30 953 747

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

15 000 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

2 138 894

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

7 074 400

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

12 845 094

Summa inkomster

746 551 828

Beräknat lånebehov

36 536 031

Summa

783 087 859

5

PROP. 2005/06:1

Innehållsförteckning

1

Finansplan – Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken....

19

1.1

Sverige i arbete ......................................................................................

19

1.2

Det ekonomiska läget ...........................................................................

20

1.3

Starka offentliga finanser......................................................................

24

1.4

Lägre arbetslöshet och högre sysselsättning .......................................

26

1.5

Ny samlad strategi mot ohälsan – arbetslinjen i fokus.......................

31

1.6

Ökad rättvisa och välfärd......................................................................

33

1.7

Skatter....................................................................................................

41

1.8

Mer välfärd för varje skattekrona.........................................................

43

1.9

Investera i kommande generationers miljö .........................................

45

2

Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................

51

3

Lagförslag..............................................................................................................

59

3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna

barnbidrag ..............................................................................................

59

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt

barnbidrag..............................................................................................

61

3.3

Förslag till lag om fastighetsskatt avseende vissa

elproduktionsenheter vid 2007–2011 års taxeringar ...........................

62

3.4 Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme

i bostadshus ...........................................................................................

63

3.5

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...........

64

3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam.............................................................................

68

3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt .......................................................................................

69

3.8

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)..............

71

3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta....................................................

73

3.10

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt........

75

3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi .....................................................................................................

76

3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift ...............................................................................................

83

3.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på

naturgrus................................................................................................

84

3.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om

dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna........................

85

3.15

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall ......

86

7

PROP. 2005/06:1

3.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på

termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.....................................................

87

3.17

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................

88

3.18 Lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för

fastighetsskatt ........................................................................................

90

4

Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser............

93

4.1

Inledning ................................................................................................

93

4.2

Budgetpolitiska mål...............................................................................

93

4.2.1

Utgiftstak för staten..............................................................................

95

4.2.2

Utgiftsramar för 2006............................................................................

96

4.2.3

Beräkning av den offentliga sektorns utgifter .....................................

97

4.2.4

Överskott i offentliga sektorns finanser..............................................

98

4.3

Utgifts- och inkomstförändringar......................................................

100

4.4

Statsbudgetens utveckling...................................................................

106

4.4.1

Statsbudgetens inkomster ...................................................................

106

4.4.2

Statsbudgetens utgifter........................................................................

107

4.4.3 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

statsskulden..........................................................................................

109

4.5

Kommunsektorns finanser..................................................................

113

4.6

Ålderspensionssystemet......................................................................

113

4.7

Den offentliga sektorns finanser ........................................................

115

5

Skattefrågor .........................................................................................................

119

5.1

Inledning ..............................................................................................

119

5.2

Skatter på förvärvsinkomster..............................................................

120

5.2.1

Full kompensation för allmän pensionsavgift....................................

120

5.2.2

Inkomstskatteförändringar som en del av grön skatteväxling..........

121

5.2.3

Sänkta löneskatter för enmansföretag som anställer.........................

123

5.2.4 Uppräkning av skiktgränser för statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster inför inkomståret 2006 ........................................

124

5.2.5

Avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten.......................

124

5.2.6

Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar..................................

125

5.2.7

Förändrade nivåer för socialavgifter...................................................

125

5.2.8

Förhöjt grundavdrag till fysiska personer i stödområde A...............

126

5.2.9

Beskattningen av lånedatorer..............................................................

127

5.2.10

Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet .......................

128

5.3

Kapital- och egendomsskattefrågor....................................................

128

5.3.1

Begränsningsregeln för fastighetsskatt ..............................................

128

5.3.2

Höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk.............................................

130

5.3.3

3:12-beskattningen ..............................................................................

130

5.3.4

Ny utredning om beskattning av stiftelser ........................................

131

5.4

Företagsskattefrågor............................................................................

131

5.4.1

Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet................................

131

5.4.2

Skattereduktion för stormfälld skog ..................................................

131

5.5

Energi- och miljöbeskattning .............................................................

132

5.5.1 Grön skatteväxling och andra miljö- och energipolitiska

styrmedel..............................................................................................

132

5.5.1.1 Fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar..............................

133

5.5.1.2

Höjd kärnkraftsskatt...........................................................................

133

5.5.1.3

Höjd naturgrusskatt ............................................................................

134

8

PROP. 2005/06:1

5.5.1.4

Höjd avfallsskatt .................................................................................

134

5.5.1.5

Skatt på flygresor ................................................................................

135

5.5.1.6 Höjd skatt på el för el-, gas-, värme- och

vattenförsörjning, m.m.......................................................................

135

5.5.1.7 Höjd energiskatt på el.........................................................................

136

5.5.1.8 Skattesatsuppräkning av energiskatten på el

efter prisutvecklingen (indexering) ...................................................

137

5.5.1.9

Beskattning av avfall som förbränns..................................................

137

5.5.2

Koldioxidskatten i den handlande sektorn........................................

138

5.5.3

Näringslivets energibeskattning, m.m. ..............................................

140

5.5.3.1 Den fortsatta reformeringen av näringslivets

energibeskattning................................................................................

140

5.5.3.2

Fortsatt anpassning till energiskattedirektivet..................................

141

5.5.3.3

Energiskatten på el i norra Sverige.....................................................

141

5.5.3.4

Ändringar av reglerna för uppbörd av energiskatten på el ...............

142

5.5.3.5

Energiskatteavdraget för vindkraft ....................................................

143

5.5.3.6

Koldioxidskatteuttaget för kalk- och cementbranschen ..................

143

5.5.4

Trängselskatt .......................................................................................

143

5.5.5 Miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga

motorfordon........................................................................................

144

5.5.6 Miljöinriktad fordonsskatteomläggning för lätta

fordon m.m..........................................................................................

144

5.5.7

Skattelättnader för dieselbilar med låga partikelutsläpp...................

145

5.5.8

Diesel i arbetsfordon i stormfälld skog .............................................

146

5.5.9

Alternativa drivmedel i framtiden......................................................

146

5.6

Övriga punktskattefrågor...................................................................

147

5.6.1

Tilläggsskatt på vissa alkoholdrycker ................................................

147

5.6.2

Tobaksbeskattningen..........................................................................

148

5.6.3

Sänkt reklamskatt................................................................................

149

5.7

Mervärdesskattefrågor ........................................................................

149

5.8

Skattefusk ............................................................................................

150

5.9

Folkbokföring .....................................................................................

150

5.10

Kreditering av skattekonto.................................................................

151

5.10.1 Investeringsstöd för konvertering från direktverkande

elvärme i bostadshus ...........................................................................

151

5.10.2 Investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning

i bostadshus .........................................................................................

151

5.10.3

Forskning och utveckling i företagssektorn stimuleras ...................

151

5.11

Skatter och administrativ börda för företagen ..................................

151

5.12

Offentligfinansiella effekter ...............................................................

153

6

Inkomster............................................................................................................

159

6.1

Sammanfattning ..................................................................................

159

6.2

Statsbudgetens inkomstsida – en ny struktur ...................................

161

6.2.1

Problem med nuvarande redovisning ................................................

161

6.2.2

Nya redovisningsprinciper .................................................................

162

6.2.3

Konsekvenser av förslaget ..................................................................

163

6.2.4

Närmare beskrivning av förslaget ......................................................

163

6.2.5

Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................

164

6.3

Förutsättningar för prognosen...........................................................

165

6.3.1

Makroekonomiska förutsättningar....................................................

165

9

PROP. 2005/06:1

6.3.2

Sammanfattning av ändrade skatteregler 1999–2008.........................

165

6.3.3

Osäkerheter i prognoserna..................................................................

166

6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens

inkomster .............................................................................................

168

6.4.1

Skatt på arbete......................................................................................

168

6.4.2

Skatt på kapital.....................................................................................

171

6.4.3

Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................

175

6.4.4

Restförda och övriga skatter...............................................................

179

6.4.5

Tillkommande inkomster....................................................................

179

6.4.6

Avräkningar .........................................................................................

179

6.4.7

Periodiseringar.....................................................................................

180

6.4.8

Övriga inkomster.................................................................................

180

6.5

Uppföljning..........................................................................................

181

6.5.1 Jämförelse med prognosen i 2005 års ekonomiska

vårproposition......................................................................................

181

6.5.2

Uppföljning av statsbudgetens inkomster 2005 ................................

182

6.6

Skattekvoten ........................................................................................

184

7

Utgifter, lån och bemyndiganden ......................................................................

189

7.1

Inledning ..............................................................................................

189

7.2

Makroekonomiska förutsättningar.....................................................

189

7.3

Uppföljning av statsbudgetens utgifter 2005.....................................

191

7.3.1

Takbegränsade utgifter 2005...............................................................

191

7.4 Utgifterna fram till och med 2008 och förändringar

jämfört med 2005 års ekonomiska vårproposition............................

197

7.4.1

Utgifter per utgiftsområde..................................................................

197

7.4.2 Nya föreslagna och aviserade reformer och besparingar

för perioden 2006–2008.......................................................................

201

7.4.3 Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2005 års ekonomiska

vårproposition......................................................................................

218

7.5

Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital..................

221

7.5.1

Låneramar för 2006..............................................................................

221

7.5.2

Räntekontokrediter för 2006 ..............................................................

223

7.5.3

Sjunde AP-fonden ...............................................................................

224

7.5.4

Övrig utlåning från Riksgäldskontoret ..............................................

225

7.6

Statliga garantier ..................................................................................

226

7.7

Beställningsbemyndiganden................................................................

227

7.8

Bemyndigande för ramanslag..............................................................

228

7.9

Pris- och löneomräkning.....................................................................

229

8

Tilläggsbudget .....................................................................................................

233

8.1

Förslag till tilläggsbudget för 2005.....................................................

233

8.2

Tilläggsbudget per utgiftsområde.......................................................

233

8.2.1

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............

233

8.2.2

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................

234

8.2.3

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................

234

8.2.4

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................

235

8.2.5

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet..................

236

8.2.6

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................

236

8.2.7

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.......................................

236

8.2.8

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................

237

10

PROP. 2005/06:1

8.2.9 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp ............................................................................................

238

8.2.10 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.........

238

8.2.11

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................

239

8.2.12

Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................

239

8.2.13 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................

240

8.2.14 Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid...............

242

8.2.15 Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård ...............................

242

8.2.16

Utgiftsområde 22

Kommunikationer................................................

243

8.2.17 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar................................................................................................

244

8.2.18

Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................

245

8.2.19

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................

247

9

Revision, kontroll och ekonomisk styrning .....................................................

251

9.1

Inledning..............................................................................................

251

9.2

Årlig revision.......................................................................................

251

9.2.1

Revisionsberättelser med invändning ................................................

252

9.2.2

Granskning av årsredovisningen för staten.......................................

252

9.3

Effektivitetsrevision............................................................................

252

9.4

Riksrevisionens årliga rapport............................................................

255

9.5

Den statliga internrevisionen .............................................................

257

9.6

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten ......................

258

Bilagor

Bilaga 1

Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2006

Bilaga 2

Svensk ekonomi

Bilaga 3

Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende

mellan åren 1999 och 2004

Bilaga 4

Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 2005

11

PROP. 2005/06:1

Tabellförteckning

Utgifter ..............................................................................................................................

4

Inkomster ..........................................................................................................................

5

1.1

BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet..........................................................................

20

1.2

Försörjningsbalans ....................................................................................................

20

1.3

Bidrag till BNP-tillväxt .............................................................................................

21

1.4

Nyckeltal....................................................................................................................

21

1.5

Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling ..........................

23

1.6

Kommunsektorns finanser .......................................................................................

23

1.7

Vissa statliga bidrag till kommunsektorn jämfört med 2004..................................

23

1.8

Finansiellt sparande i EU..........................................................................................

24

1.9

Offentliga finanser ....................................................................................................

25

1.10

Regeringens sysselsättningspaket...........................................................................

26

1.11

Satsningar på rättvisa och trygghet 2003–2006 .....................................................

33

1.12

Satsningar på bättre asylmottagande och ökad integration ..................................

38

1.13

Exempel begränsningsregeln ..................................................................................

42

1.14

Gröna nyckeltal .......................................................................................................

47

2.1

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och

nya anslag 2005......................................................................................................

54

4.1

Fastställda utgiftstak och utfall 2000–2004 .............................................................

94

4.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................

94

4.3

Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål................................................

94

4.4

Prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande samt

budgeteringsmarginalen........................................................................................

94

4.5

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ........................................................

95

4.6

Utgiftstak för staten 2004–2008...............................................................................

96

4.7

Utgiftsramar 2006 .....................................................................................................

97

4.8

Tak för den offentliga sektorns utgifter 2004–2007...............................................

98

4.9

Finansiellt sparande i offentlig sektor......................................................................

99

4.10

Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar.........................

100

4.11

Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade

och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar...............

103

Fortsättning av 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år

av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och

inkomstförändringar...........................................................................................

104

Fortsättning av 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år

av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och

inkomstförändringar...........................................................................................

105

4.12

Statsbudgetens inkomster 2004–2008..................................................................

106

4.13

Statsbudgetens utgifter 2004–2008 ......................................................................

107

4.14

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.....................

108

4.15

Korrigerig av statsbudgetens saldo 2002–2004....................................................

109

4.16

Statsbudgetens saldo 2004–2008 ..........................................................................

110

12

PROP. 2005/06:1

4.17

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande .......................................

111

4.18

Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .......................

112

4.19

Statsskuldens förändring 2004-2008....................................................................

112

4.20

Kommunsektorns finanser...................................................................................

113

4.21

Ålderspensionssystemet.......................................................................................

114

4.22

Den offentliga sektorns finanser .........................................................................

115

4.23

Förändringen av den offentliga sektorns finansiella sparande...........................

116

5.1

Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på

förvärvsinkomster för åren 2005 och 2006 .......................................................

121

5.2

Kompensationen för allmänna pensionsavgifter samt för hela reformen ...........

121

5.3

Marginalskatt vid olika inkomster för oförändrad, full respektive ingen

kompensation för allmänna pensionsavgifter...................................................

121

5.4

Grundavdrag år 2006 ..............................................................................................

123

5.5

Grundavdrag år 2006 ..............................................................................................

123

5.6

Socialavgifter 2006 enligt regeringens förslag.......................................................

126

5.7

Höjda energi- och miljöskatter inom ramen för grön skatteväxling 2006..........

132

5.8

Uppmätt administrativ börd för olika skatteområden .........................................

153

5.9

Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet m.m. Bruttoeffekter,

periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2006–2008, varaktiga

effekter för offentlig sektor samt kassamässiga effekter för statsbudgeten...

156

6.1

Totala skatteintäkter, offentliga sektorns inkomster och statsbudgetens

inkomster ............................................................................................................

159

6.2

Offentliga sektorns skatter enligt nationalräkenskaperna ...................................

160

6.3

Fysiska och juridiska personer inkomstskatter enligt nuvarande och

föreslagen redovisning .......................................................................................

162

6.4

Antaganden och förändringar jämfört med 2005 års ekonomiska

vårproposition ....................................................................................................

165

6.5

Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år ...........................

167

6.6

Skattepliktiga inkomster ........................................................................................

169

6.7

Kommunernas skatteunderlag ...............................................................................

169

6.8

Kommunal skatt, faktisk och underliggande utveckling......................................

169

6.9

Statlig inkomstskatt................................................................................................

170

6.10

Skattereduktioner .................................................................................................

170

6.11

Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster ...................

172

6.12

Skatt på energi.......................................................................................................

177

6.13

Underliggande utveckling av energi- och koldioxidskatt ..................................

178

6.14

Stöd som ges via krediteringar på skattekonto ...................................................

179

6.15

Uppbördsförskjutningar ......................................................................................

180

6.16 Betalningsförskjutningar......................................................................................

180

6.17

Övriga inkomster..................................................................................................

180

6.18

Aktuell prognos jämfört med 2005 års ekonomiska vårproposition

samt aktuell prognos för 2005 jämfört med statsbudget (SB) ........................

183

6.19

Skattekvoten 2002, förändring av skattekvoten 1990–2002 samt

skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett

urval OECD-länder ...........................................................................................

184

6.20

Skattekvot .............................................................................................................

185

7.1

Makroekonomiska förutsättningar........................................................................

190

7.2

Statsbudgetens utgifter 2005..................................................................................

191

7.3

Takbegränsade utgifter 2005 ..................................................................................

191

7.4

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2005 ................................................

195

7.5

Utgifter 2005...........................................................................................................

196

13

PROP. 2005/06:1

7.6

Utgifter per utgiftsområde 2004–2008 ..................................................................

198

7.7

Förändring av utgiftsramar 2006 och 2007 jämfört med 2005 års

ekonomiska vårproposition................................................................................

200

7.8

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2005 års ekonomiska

vårproposition .....................................................................................................

201

7.9

Reformer inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 2006–2008.............................

208

7.10

Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ................................................

216

Fortsättning på 7.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ...........

217

7.11

Volymer 2004–2008...............................................................................................

220

7.12

Låneram för 2006...................................................................................................

222

7.13

Investeringslån och låneramar 2000–2005 ...........................................................

222

7.14

Räntekontokreditram för 2006.............................................................................

223

7.15

Övriga kreditramar 2006.......................................................................................

225

7.16

Anslag vars ändamål 2006 omfattar garantiverksamhet......................................

226

7.17

Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden

avseende 2006......................................................................................................

228

7.18

Pris- och löneomräkning för 2006........................................................................

230

8.1

Ökning av anslag för grundutbildning...................................................................

241

14

PROP. 2005/06:1

Diagramförteckning

1.1

Real BNI per capita 1995-2004................................................................................

21

1.2

Reallöneutveckling....................................................................................................

22

1.3

Bostadsräntor............................................................................................................

22

1.4

Den offentliga sektorns nettoförmögenhet............................................................

24

1.5

Utgiftstak ..................................................................................................................

25

1.6

Sysselsättning 2004...................................................................................................

26

1.7

Antal 1-3-placeringar i Lissabonstrategin 2005 ......................................................

27

1.8

Antal sjukpenningdagar............................................................................................

31

1.9

Antal personer i behov av socialbidrag....................................................................

33

1.10

Antal extremt fattiga i världen ...............................................................................

39

1.11

Planerat bistånd som andel av BNI 2006...............................................................

40

1.12 Total marginalskattesänkning av egenavgiftskompensationen 2000-2006..........

41

1.13

Skattesänkning till följd av höjt grundavdrag .......................................................

41

4.1

Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990-2008........................

112

5.1

Grundavdraget enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget

(heldragen linje) beräknat utifrån 2006 års prisbasbelopp, kronor. ................

122

6.1

Löner i privat och offentlig sektor ........................................................................

168

6.2

Sjukpenning och arbetslöshetsersättning..............................................................

169

6.3

Intäkts- och utgiftsräntor samt kapitalvinster som andel av BNP......................

171

6.4

Kapitalvinster ..........................................................................................................

171

6.5

Inkomstskatt företag..............................................................................................

174

6.6

Företagens inkomstskatt som andel av BNP........................................................

174

6.7

Fastighetsskatt uppdelad efter fastighetsslag........................................................

175

6.8

Förmögenhetsskatt.................................................................................................

175

6.9

Mervärdesskatt uppdelad på sektorer 2004...........................................................

176

6.10

Utveckling av intäkter från mervärdesskatt uppdelad efter sektorer................

176

6.11

Konsumtion av olika tobakslag............................................................................

176

6.12

Alkoholskatt per produktslag..............................................................................

177

6.13

Privatinförsel av sprit............................................................................................

177

6.14

Skatt på energi.......................................................................................................

178

7.1

Utgiftsprognos för 2005 jämfört med statsbudgeten för 2005............................

192

7.2

Myndigheternas investeringslån juni 1993–juni 2005 ..........................................

222

15

1

Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2005/06:1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1 Sverige i arbete

Den svenska ekonomin utvecklas väl. Sverige har under de senaste tio åren haft en tillväxt som har varit högre än genomsnittet i EU och OECD. Samtidigt har levnadsstandarden, mätt som real bruttonationalinkomst per capita, ökat lika snabbt som i Förenta staterna. Sedan 1994 har också sysselsättningen stigit med 290 000 personer. Men det räcker inte. Arbetslösheten är fortfarande för hög.

Förra årets starka exportledda tillväxt väntas nu gå över i en inhemskt driven tillväxt, med stora investeringar och ökad privat konsumtion. För att driva på denna gynnsamma utveckling lanserar regeringen kraftfulla satsningar i syfte att bekämpa arbetslösheten, höja sysselsätt- ningen och öka tillväxten.

Regeringens sysselsättningspaket innehåller förslag om bättre villkor för företagen, fler jobb för ökad kvalitet i offentlig sektor, arbeten till arbetslösa högskoleutbildade och omfattande satsningar på utbildning. Totalt får 55 000 personer del av sysselsättningspaketet. Därtill får 17 500 fler personer möjlighet att studera vid landets högskolor. Regeringens mål är att den öppna arbetslösheten ska pressas tillbaka till 4 procent och sysselsättningen öka till 80 procent. På lång sikt är målet full sysselsättning.

Sverige förändras och möter nya utmaningar. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Globaliseringen gör att den internationella konkurrensen hårdnar, och svenska företag möter ständigt allt tuffare villkor.

Den demografiska utvecklingen påverkar stora delar av världen. Att allt fler får leva ett

längre och friskare liv är en fantastisk framgång, men det för också med sig nya krav på välfärden. Människors rörlighet ökar, både inom och över nationsgränserna. Global uppvärmning och klimatförändringar ställer kampen mot miljöförstöring i ett nytt ljus. Stormar, skyfall och värmeböljor – solidariteten måste sträckas ut över nations- och generationsgränser.

De globala förändringarna skapar nya möjligheter, men också nya utmaningar.

När klyftorna ökar i världen anslås en procent av bruttonationalinkomsten till bistånd så att fler människor och länder kan lyfta sig ur fattigdom och nya marknader växa.

När konkurrensen om kompetens och kunskap hårdnar mellan länder satsas stora resurser på hela utbildningssystemet – från förskola och grundskola, till högskola och forskning.

När miljön hotas driver Sverige på ännu hårdare för ett starkare internationellt miljö- samarbete och fortsätter den gröna omställningen av Sverige.

När befolkningsutvecklingen ställer nya krav får barnfamiljerna bättre villkor, en ny nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen börjar förberedas och nya kliv tas för att göra Sverige jämställt.

När otryggheten ökar på arbetsmarknaden tas krafttag för att bekämpa arbetslösheten och öka tryggheten.

Den svenska välfärdsmodellen är framgångs- rik. Internationella undersökningar bekräftar det gång på gång: Sverige klarar den pågående samhällsomvandlingen väl. När förutsättning- arna förändras ska den svenska välfärdsmodellen utvecklas – inte avvecklas.

19

PROP. 2005/06:1

1.2 Det ekonomiska läget

Fortsatt stark global tillväxt

Under 2004 uppgick tillväxten i världsekonomin till cirka 5 procent, vilket är den högsta tillväxten på nära 30 år. Den internationella konjunkturen går nu in i en lugnare fas. Tillväxten väntas bli drygt 4 procent både 2005 och 2006.

I Förenta staterna drivs tillväxten av den inhemska efterfrågan. Hushållens konsumtion stimuleras av en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden. Företagens goda finansiella ställning, ett stigande kapacitetsutnyttjande och låga räntor bidrar till en kraftig investerings- tillväxt. Även i Japan är det inhemska faktorer som driver på den ekonomiska utvecklingen.

Tabell 1.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet

Procent

2004

2005

2006

Bruttonationalprodukt (BNP)

Världen

4,9

4,1

4,1

Världsmarknadstillväxt 1

9,2

5,7

7,4

Förenta staterna

4,2

3,6

3,4

Japan

2,6

1,8

1,7

Euroområdet

2,1

1,3

1,8

Storbritannien

3,2

1,9

2,3

Norge

2,9

3,1

2,9

Danmark

2,4

2,3

2,2

Finland

3,6

2,2

2,7

Konsumentpriser (KPI)

Förenta staterna

2,7

2,9

2,5

Euroområdet

2,1

2,0

1,9

Japan

0,0

-0,3

0,3

Arbetslöshet

Förenta staterna

5,5

5,1

4,9

Euroområdet

8,9

8,9

8,7

Japan

4,7

4,4

4,3

1 Världsmarknadstillväxten mäter efterfrågan som de svenska exportföretagen möter.

Källor: Nationella källor, Eurostat och Finansdepartementet.

I Storbritannien och i de nordiska länderna förväntas tillväxten vara god nästa år tack vare en stark inhemsk efterfrågan.

Oljepriset har fortsatt att stiga under 2005. Skulle oljepriset ligga kvar på dagens höga nivåer eller stiga ytterligare kommer det att påverka den globala tillväxten negativt, men effekterna är svåra att uppskatta. Oljeberoendet har sjunkit påtagligt i industriländerna under de senaste trettio åren. Oljeprisutvecklingen och kraftiga växelkursförändringar bedöms vara de främsta osäkerhetsfaktorerna för världsekonomin fram- över.

Svensk utveckling åter stark

Förra årets starka exportledda tillväxt väntas nu gå över i en inhemskt driven tillväxt. Låga räntor och en god lönsamhet i industrin bidrar till en fortsatt stark investeringstillväxt. Hushållens konsumtion väntas fortsätta att öka till följd av låga räntor, en god förmögenhetsställning, en stark inkomstutveckling och en starkare arbetsmarknad.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

Procentuell förändring

2004

2005

2006

Hushållens konsumtionsutgifter

1,8

2,0

3,0

Offentliga konsumtionsutgifter

0,3

0,0

1,8

Statliga

-0,3

-0,5

1,9

Kommunala

0,5

0,2

1,8

Fasta bruttoinvesteringar

5,5

7,9

5,0

Lagerinvesteringar 1

-0,3

0,1

0,0

Export

10,5

4,2

6,1

Import

6,9

4,8

6,7

BNP, faktisk

3,6

2,4

3,1

BNP, kalenderkorrigerad 2

3,1

2,4

3,4

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

2 Att den faktiska BNP-tillväxten 2004 var högre än den underliggande, kalender- korrigerade BNP-tillväxten beror på att detta år innehöll fler vardagar än 2003. Att den beräknade faktiska BNP-tillväxten 2006 är lägre än den underliggande beror på att detta år innehåller färre vardagar än 2005.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I euroområdet finns det tecken på att ekonomin förbättras. Under sommaren 2005 har industri- konjunkturen stärkts något och läget på arbetsmarknaden ljusnat. I kombination med låga realräntor och en god vinstutveckling i företagssektorn väntas detta bidra till en något starkare tillväxt 2006. Den inhemska konsum- tionen utvecklas dock fortfarande svagt.

Den svaga kommunala tillväxten väntas ta ordentlig fart under 2006, bland annat till följd av betydande statliga satsningar på kommun- sektorn.

Tillväxten beräknas uppgå till 2,4 procent 2005 och 3,1 procent 2006. I slutet av 2006 bedöms det fortfarande finnas lediga resurser i den svenska ekonomin, vilket innebär att den kan fortsätta att växa i god takt de närmast

20

PROP. 2005/06:1

följande åren. I förhållande till bedömningen i 2005 års ekonomiska vårproposition revideras tillväxtprognosen ned 2005 och upp 2006.

Tabell 1.3 Bidrag till BNP-tillväxt

Procentenheter

2004

2005

2006

Hushållens konsumtionsutgifter

0,9

1,0

1,4

Offentliga konsumtionsutgifter

0,1

0,0

0,5

Fasta bruttoinvesteringar

0,9

1,3

0,8

Lagerinvesteringar

-0,3

0,1

0,0

Netto utrikeshandel

2,0

0,1

0,3

BNP

3,6

2,4

3,1

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Sverige har under de senaste tio åren haft en tillväxt som varit högre än genomsnittet i EU och OECD. Sverige har också lägre inflation, högre sysselsättning, lägre arbetslöshet och lägre räntor än EU som helhet. Sveriges reala bruttonationalinkomst (BNI) per capita har ökat snabbare än de ursprungliga femton EU- ländernas och i samma takt som i Förenta staterna.

Diagram 1.1 Real BNI per capita 1995-2004

Genomsnittlig årlig förändring i procent

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

Sverige

Förenta staterna

EU15

Källa: Konjunkturinstitutet.

Stabila priser

Låg inflation är en förutsättning för god tillväxt och full sysselsättning. Riksdagen har lagt fast att den övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver på denna grund penningpolitiken självständigt. Riksbanken definierar prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex ska begränsas till 2 procent per år med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen

stödjer penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

Riksdagens finansutskott beslutade våren 2005 att göra en fördjupad utvärdering av Riksbankens penningpolitik mot bakgrund av att inflationsmålet har varit i kraft i tio år. Regeringen välkomnar denna utvärdering.

Inflationen har under 2004 och 2005 dämpats av en hög produktivitetstillväxt, måttliga löneökningar, en svag inhemsk konsumtion och en ökad konkurrens. Till detta kommer att importpriserna, exklusive energi, har fallit sedan 2003. Inflationen väntas förbli låg under 2005 för att stiga gradvis 2006, då efterfrågan och resursutnyttjandet i svensk ekonomi stärks och prisfallet på importerade varor dämpas.

Tabell 1.4 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges

2004

2005

2006

KPI 1

0,4

0,3

1,5

Timlön

3,3

3,3

3,4

Öppen arbetslöshet 2,3

5,9

5,9

4,8

Arbetsmarknadspolitiska program 2

2,4

2,7

3,6

Antal sysselsatta

-0,5

0,1

1,3

Real disponibel inkomst

1,5

2,9

2,5

Hushållens nettosparkvot, nivå 4

4,5

5,4

4,9

Bytesbalans 4

8,3

7,5

7,8

Tysk ränta, 10-årig statsobligation 1

4,1

3,5

4,0

Svensk ränta, 10-årig statsobligation 1

4,4

3,5

4,0

TCW-index 1

126,0

126,8

125,4

1 Årsgenomsnitt.

2 Procent av arbetskraften.

3 Siffrorna avser Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning efter omläggningen av statistiken.

4 Exklusive sparande i avtalspensioner.

5 Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.

Riksbanken har under 2004 och 2005 främst baserat penningpolitiken på en bedömning av utvecklingen av det underliggande inflations- måttet UND1X på upp till två års sikt. UND1X är ett inflationsmått där de direkta effekterna av förändrade räntor, skatter och subventioner exkluderas. Under 2004 var den genomsnittliga förändringen i UND1X 0,8 procent. Under 2005 väntas den genomsnittliga förändringen bli 0,7 procent, för att under 2006 stiga till 1,4 procent.

En väl fungerande lönebildning möjliggör lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och växande produktion. Arbetsmarknadens parter har under de senaste åren tagit ett betydande

21

PROP. 2005/06:1

ansvar. Sedan mitten av 1990-talet har den nominella löneökningstakten varit ungefär hälften så hög som under 1980-talet, samtidigt som reallöneutvecklingen har varit betydligt bättre. I näringslivet har reallönerna ökat med i genomsnitt 2,8 procent per år mellan 1995 och 2004. Under samma period har reallönerna ökat med 2,6 procent i kommunerna, 3,2 procent i landstingen och 2,9 procent i staten.

Diagram 1.2 Reallöneutveckling

Procent

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0 -1,0 -2,0 -3,0 -4,0 -5,0

70

72

74

76

78

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under de senaste tio åren har Sverige gått igenom en rad strukturella och institutionella förändringar. Regeringen har därför gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att utreda hur den potentiella produktiviteten i ekonomin kommer att utvecklas. Konjunkturinstitutet bedömer att den potentiella produktivitets- utvecklingen uppgår till i genomsnitt 2,2 procent per år från 2005 till och med 2015.

Diagram 1.3 Bostadsräntor

Procent

14

12

5 år

10

Rörlig ränta

8

6

4

2

0

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

Källa: EcoWin.

Under 2005 har marknadsräntorna i euro- området fortsatt ner. I Förenta staterna, där centralbanken fortsätter att höja styrräntan, har kortare marknadsräntor stigit samtidigt som

räntorna med de längsta löptiderna har fallit något.

I Sverige sänkte Riksbanken styrräntan med 0,5 procentenheter till 1,5 procent i juni 2005. Räntesänkningen har bidragit till att de rörliga boräntorna har fortsatt att falla från redan låga nivåer.

Sedan årsskiftet har kronan försvagats mot flera andra valutor, däribland euron och dollarn, bland annat på grund av de låga svenska räntorna. På sikt väntas de stora överskotten i bytesbalansen leda till att kronan stärks.

Arbetslösheten väntas minska

Under 2004 utvecklades arbetsmarknaden negativt. Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar minskade. Utvecklingen var fortsatt svag under det första kvartalet 2005.

Det finns flera orsaker till denna utveckling. Produktivitetstillväxten i industrin har varit hög, samtidigt som utvecklingen av den privata konsumtionen har varit återhållsam och kommunsektorn har konsoliderat sin ekonomi.

Under det andra kvartalet 2005 började antalet arbetade timmar öka. Samtidigt fortsatte antalet nyanmälda lediga platser att stiga och antalet varsel att minska.

Den ökande inhemska efterfrågan under 2005 och 2006 väntas leda till en ökad efterfrågan på arbetskraft inom den privata sektorn. Kommunsektorns förbättrade finanser och regeringens sysselsättningspaket möjliggör en positiv utveckling i den offentliga sektorn.

Sammantaget väntas sysselsättningen öka med 0,1 procent 2005 och 1,3 procent 2006, och den öppna arbetslösheten minska till 4,8 procent 2006.

Under 2005 har Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning genomgått en större omläggning. Arbetslöshetsbegreppet har omde- finierats och undersökningsmetoderna föränd- rats. Detta medför att arbetslöshetstalet har stigit – utan att den reella arbetslösheten har påverkats. En öppen arbetslöshet på 4,5 procent motsvarar uppskattningsvis cirka 4,0 procent enligt den tidigare definitionen.

22

PROP. 2005/06:1

Tabell 1.5 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Antal sysselsatta 1

3 940

3 999

3 976

3 934

3 979

4 082

4 172

4 252

4 258

4 247

4 226

4 230

4 283

Näringslivet 1

2 650

2 711

2 713

2 711

2 739

2 822

2 908

2 990

2 980

2 958

2 942

-

-

Offentliga myndigheter 1

1 290

1 287

1 263

1 223

1 240

1 260

1 264

1 262

1 278

1 288

1 284

-

-

Reguljär

sysselsättningsgrad 2

74,5

75,1

75,0

74,2

74,9

76,2

77,5

78,5

78,3

77,9

77,2

76,6

76,6

Öppen arbetslöshet 3

8,4

8,1

8,4

8,4

6,9

6,0

5,0

4,4

4,4

5,3

5,9

5,9

4,8

Konjunkturberoende arbets-

marknadspolitiska program 3

5,4

4,6

4,7

4,5

4,1

3,3

2,6

2,5

2,6

2,1

2,4

2,7

3,6

Timlön 4

2,4

3,3

6,0

4,5

3,8

3,4

3,7

4,4

4,1

3,4

3,3

3,3

3,4

Produktivitetsutveckling i

näringslivet 4

3,2

3,6

1,9

5,2

2,0

2,6

3,6

0,1

4,4

4,0

3,4

2,2

2,6

Anmärkning: Utfallet för antalet sysselsatta och öppet arbetslösa skiljer sig mot Statistiska centralbyråns nuvarande publicerade utfall. I tabellen ovan har siffrorna justerats till följd av AKU-omläggningen. Det innebär ca 13 000 fler sysselsatta per år samtidigt som den öppna arbetslösheten är uppjusterad med 0,4 procentenheter för hela utfallsperioden.

1 Tusental personer.

2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3 I procent av arbetskraften.

4 Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

.

En starkare ekonomi i kommunsektorn

En sund ekonomi i kommunsektorn är avgörande för välfärden. Under de senaste åren har det ekonomiska resultatet i kommunsektorn förbättrats, även om många kommuner fort- farande visar negativa resultat.

Tabell 1.6 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges

2004

2005

2006

2007

2008

Inkomster

593

628

657

686

714

Skatter och statsbidrag

510

544

569

594

617

Övriga inkomster

83

85

88

92

97

Utgifter

592

618

649

678

706

Konsumtion

509

527

557

585

609

Volymförändring %

0,5

0,2

1,8

1,0

0,3

Övriga utgifter

82

91

92

94

96

Finansiellt sparande

2

10

8

8

8

Procent av BNP

0,1

0,4

0,3

0,3

0,3

Resultat före

extraordinära poster

2

9

9

8

8

Anmärkning: Statsbidrag och skatter redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Regeringen föreslår i denna proposition ett sysselsättningspaket som bland annat syftar till att höja kvaliteten i offentlig sektor. Regeringen föreslår även en riktad satsning till landstingen i syfte att minska sjukfrånvaron. Dessa förslag,

tillsammans med en stark underliggande ekonomisk utveckling, väntas bidra till en ökad sysselsättning i kommuner och landsting.

Regeringen bedömer att kommunsektorn som helhet kommer att fortsätta att visa goda resultat 2006. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting och höja kvaliteten i välfärden föreslår regeringen redan i denna proposition att statsbidragen höjs med 1 miljard kronor 2007 och 6 miljarder kronor 2008.

Tabell 1.7 Vissa statliga bidrag till kommunsektorn jämfört med 2004

Miljoner kronor, periodiserade belopp

2005

2006

Generella bidrag och sysselsättningsstöd

8 000

10 075

varav vårdgaranti

700

500

Personalförstärkning förskola

1 000

2 000

Personalförstärkning skola 1

1 000

1 500

Miljöinvesteringar i offentliga lokaler

1 000

500

Utbildning av personal i äldreomsorgen

och sjukvården (Kompetensstegen)

450

300

Stöd till missbrukarvård och psykiatri m.m.

660

410

Anhörigstöd för omsorg av äldre 2

110

Plusjobb

3 400

Utbildningsvikariat i vård och omsorg

1 250

Totalt

12 110

19 545

1 Satsningen på personalförstärkning i skolan uppgår till 5 miljarder kronor läsåret 05/06 i förhållande till nivån läsåret 01/02.

2 Det totala anhörigstödet uppgår till 125 miljoner kronor. Se tabell 1.11. Källa: Finansdepartementet.

23

PROP. 2005/06:1

1.3 Starka offentliga finanser

Sunda offentliga finanser är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Genom överskott i goda tider förhindras nedskärningar i sämre tider, då välfärden behövs som mest. Sunda offentliga finanser är även en rättvisefråga mot kommande generationer.

Regeringen har två övergripande budget- politiska mål: överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaket för staten.

Överskott i de offentliga finanserna

Sedan överskottsmålet i de offentliga finanserna infördes år 2000 har den offentliga sektorns nettoskuld vänts till en nettoförmögenhet.

Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna ska visa ett överskott på 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet skapar en buffert för att möta den demografiska utvecklingens påfrestningar på de offentliga välfärdssystemen. Det skapar också en betryggande marginal till gränsen på 3 procent av BNP i underskott i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Diagram 1.4 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet

Procent av BNP

10

5

0

-5

-10

-15

-20

-25

-30

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den offentliga sektorn består av staten, kommunsektorn och det allmänna pensions- systemet. Överskotten i de offentliga finanserna har medfört att statsskulden har minskat som andel av BNP samtidigt som stora tillgångar har byggts upp i pensionssystemet.

Utifrån det övergripande överskottsmålet anger regeringen varje år ett preciserat över-

skottsmål för nästkommande budgetår. Målet bestäms med hänsyn till resursutnyttjandet i ekonomin. Ett lägre finansiellt sparande i lågkonjunktur bidrar till att mildra konjunktursvackor och ett högre sparande i högkonjunktur dämpar risken för överhettning.

För 2005 är överskottsmålet satt till minst 0,5 procent av BNP. Trots att tillväxten förväntas bli lägre än när målet föreslogs bedöms överskottet bli väsentligt högre, 1,4 procent. Detta beror bland annat på lägre statsskuldsräntor, högre bolagsskatter och ett bättre ekonomiskt resultat i kommunsektorn.

Tabell 1.8 Finansiellt sparande i EU

Procent av BNP

2004

2005

2006

Belgien

0,1

-0,2

-0,6

Danmark

2,8

2,1

2,2

Finland

2,1

1,7

1,6

Frankrike

-3,7

-3,0

-3,4

Grekland

-6,1

-4,5

-4,4

Irland

1,3

-0,6

-0,6

Italien

-3,0

-3,6

-4,6

Luxemburg

-1,1

-1,5

-1,9

Nederländerna

-2,5

-2,0

-1,6

Portugal

-2,9

-4,9

-4,7

Spanien

-0,3

0,0

0,1

Storbritannien

-3,2

-3,0

-2,7

Sverige

1,0

1,4

0,7

Tyskland

-3,7

-3,3

-2,8

Österrike

-1,3

-2,0

-1,7

Totalt EU15

-2,6

-2,5

-2,5

Totalt EU25

-2,6

-2,6

-2,5

Anmärkning: För Sverige redovisas regeringens prognos för 2005 och 2006. För övriga länder redovisas EU-kommissionens prognos.

Källor: EU-kommissionen och Finansdepartementet.

Sedan överskottsmålet infördes år 2000 och fram till och med 2005 har den offentliga sektorns sparande i genomsnitt uppgått till 1,6 procent av BNP. Samtidigt har perioden i huvudsak präglats av lågkonjunktur på arbetsmarknaden.

År 2005 bedöms det strukturella sparandet uppgå till cirka 2 procent av BNP. Detta är en indikation på att de offentliga finanserna utvecklas i enlighet med målet. För 2006 föreslår regeringen att överskottsmålet ska sättas till minst 0,5 procent av BNP.

24

PROP. 2005/06:1

Tabell 1.9 Offentliga finanser

Procent av BNP

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Utgiftskvot

67,7

64,7

62,6

60,5

58,2

57,7

54,7

54,2

55,7

55,9

54,5

54,5

54,2

Inkomstkvot

58,4

57,7

59,8

59,5

60,1

60,1

59,7

56,8

55,2

55,8

55,6

55,9

54,9

Skattekvot

inkl. EU

49,5

49,5

52,0

52,5

53,1

53,8

53,9

51,8

50,1

50,8

50,6

50,7

49,9

Finansiellt

sparande

-9,3

-6,9

-2,8

-1,0

1,9

2,3

5,0

2,6

-0,5

-0,1

1,0

1,4

0,7

Nettoskuld

20,4

25,3

25,7

23,0

20,0

9,1

1,2

-3,0

3,1

-1,5

-5,2

-6,1

-6,8

Konsoliderad

bruttoskuld

73,9

73,7

73,5

72,0

69,4

62,7

52,8

54,3

52,4

52,0

51,1

50,7

49,2

Källa: Finansdepartementet.

Regeringens sysselsättningspaket kommer att innebära att de offentliga finanserna försämras tillfälligt under 2006. Men om inga åtgärder vidtas är risken stor att arbetslösheten skulle permanentas på en hög nivå. Det skulle leda till sämre offentliga finanser på sikt. När arbetslösheten har pressats tillbaka ska det finansiella sparandet i offentlig sektor återigen öka. Målet om 2 procents överskott över en konjunkturcykel ligger fast.

År 1997 beslutade EU:s statistikorgan Eurostat att det nya svenska pensionssystemet i sin helhet skulle klassificeras som offentliga finanser. Nu har Eurostat ändrat sitt beslut. Från och med 2007 räknas inte premiepensions- systemet in i det offentliga sparandet. Regeringen återkommer med förslag till hur förändringen ska hanteras.

Utgiftstaken klaras

År 1997 infördes ett system med utgiftstak för staten. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Sedan systemet infördes har utgiftstaken klarats samtliga år och bidragit till att Sverige har starka offentliga finanser.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att utgiftstaket för 2007 ska uppgå till 949 miljarder kronor. Förslag om utgiftstakets nivå för 2008 kommer att lämnas i budgetpropositionen för 2007. Regeringens bedömning är att den ekonomiska utvecklingen medger ett utgiftstak på 982 miljarder kronor för 2008.

I budgetpropositionen för 2005 aviserade regeringen att den övervägde att införa en särskild sysselsättningsmarginal. Regeringen

bedömer dock att de möjligheter som finns att bedriva en aktiv finanspolitik inom ramen för dagens finanspolitiska regelverk måste utvärderas närmare innan en särskild syssel- sättningsmarginal kan föreslås. Det sysselsätt- ningspaket som nu presenteras visar att det finns möjligheter att bedriva en expansiv politik i ett läge som präglas av hög arbetslöshet utan att utgiftstaket äventyras.

Diagram 1.5 Utgiftstak

Miljarder kronor

Procent av BNP

1 000

Nominellt

Procent av BNP

38,0

950

37,0

900

36,0

850

35,0

34,0

800

33,0

750

32,0

700

31,0

650

30,0

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

Anmärkning: För att skapa jämförbarhet över tid har utgiftstaken korrigerats för

tekniska förändringar.

Källa: Finansdepartementet.

25

PROP. 2005/06:1

1.4 Lägre arbetslöshet och högre förbättra matchningen mellan lediga jobb och

sysselsättning

Jämfört med EU och OECD som helhet har Sverige en väl fungerande arbetsmarknad. Sysselsättningen är högre och arbetslösheten lägre. Men trots detta är alldeles för många människor i Sverige utan arbete. Under 2005 beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till 5,9 procent enligt Statistiska centralbyråns nya definition.

Diagram 1.6 Sysselsättning 2004

Procent av befolkningen, 15-64 år

74

72

70

68

66

64

62

60

58

arbetssökande och höja kvaliteten i offentlig sektor. De olika delarna av paketet kompletterar varandra och genomförs samtidigt. Erfarenheter från Danmark och Nederländerna visar att detta upplägg leder till goda resultat.

Arbetsutbudet ökar på sikt genom att arbetskraftens kompetensnivå höjs och genom att personer som varit utan arbete länge får in en fot på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft ökar genom bland annat lägre kostnader vid nyanställning i soloföretag och fler anställda i offentlig sektor. Undanträngnings- effekternas skadliga verkningar undviks i största möjliga mån genom att en betydande del av insatserna riktas till dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Förutsättningarna för att tillfälligt stimulera ekonomin är goda. Det finns omfattande lediga resurser, inflationstrycket är lågt och lönebildningen fungerar väl. Därutöver visar bytesbalansen rekordhöga överskott och de offentliga finanserna är sunda.

Sverige Förenta OECD EU15 EU25

staterna

Källor: Eurostat och OECD Employment Outlook.

Efter de senaste årens negativa utveckling på arbetsmarknaden har arbetslösheten stigit. Dessutom har långtidsarbetslösheten ökat. År 2004 hade cirka 35 000 personer varit arbetslösa i mer än ett år, varav 21 000 män och 14 000 kvinnor. Om de inte snart får möjlighet till arbete, studier eller praktik är risken stor att de permanent slås ut från arbetsmarknaden.

Regeringen tar därför krafttag för att bekämpa arbetslösheten och höja sysselsättningen i årets budgetproposition. Målet är att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten till 4 procent och höja den reguljära sysselsättningen till 80 procent. På sikt är målet full sysselsättning.

Tabell 1.10 Regeringens sysselsättningspaket

Plusjobb

20 000

Praktikplatser

13 000

Utbildningsvikariat i vård och omsorg

10 000

Arbete och praktik till högskoleutbildade

7 500

Lärlingsplatser

3 000

Kvalificerad yrkesutbildning

1 000

Arbetsmarknadsutbildning

500

Totalt

55 000

Sysselsättningspaket för tillväxt

Regeringen lanserar i denna budgetproposition ett sysselsättningspaket som kommer att ge 55 000 personer möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. Sysselsättningspaketet är inriktat mot både privat och offentlig sektor.

Sysselsättningspaketet är utformat för att ha effekt på såväl kort som lång sikt. Det syftar till att öka efterfrågan på och utbudet av arbetskraft,

26

Fler jobb i näringslivet

Sveriges konkurrenskraft är god. EU- kommissionen placerar Sverige på första plats när de jämför innovationsklimatet inom EU. Sverige når topplaceringar år efter år när EU:s tillväxtstrategi, Lissabonstrategin, utvärderas.

Konkurrensen från omvärlden blir allt intensivare. Sedan 1970 har den totala handeln med varor och tjänster i relation till världens samlade BNP mer än fördubblats, från 12 till 27 procent.

Diagram 1.7 Antal 1-3-placeringar i Lissabonstrategin 2005

6

5

4

3

2

1

0

Danmark

Sverige Luxemburg Österrike Storbritannien Slovakien Nederländerna

Tjeckien Slovenien Polen Litauen Lettland Irland Estland Ungern Tyskland Spanien Grekland Finland Belgien

Källa. Eurostat.

För att stärka svensk konkurrenskraft och få fler och växande företag föreslår regeringen flera åtgärder.

- Strategiska utvecklingsprogram för svensk industri. Sverige är ett av världens främsta länder för kunskapsintensiv industri- produktion. För att stärka Sveriges goda utgångsläge har regeringen tillsammans med näringsliv och fackliga organisationer påbörjat ett arbete med att ta fram strategier för sex svenska nyckelbranscher: skog och trä, metallurgi, fordon, läkemedel och bioteknik samt IT/telekom. Dessa branscher bidrar till över 80 procent av näringslivets satsningar på forskning och utveckling. Dessutom ger de över 560 miljarder kronor i exportinkomster och omkring 600 000 direkta arbetstillfällen i Sverige. Därutöver arbetar regeringens strategigrupp för flyg- och rymdindustri med genomförandet av den strategi som tagits fram för denna sektor. Satsningen på programmen omfattar för statens del totalt 1 miljard kronor mellan 2006 och 2010.

- Forskning i små och medelstora företag.

Regeringen föreslår ett nytt stöd på 100

PROP. 2005/06:1

miljoner kronor 2006 för att stödja forskning och utveckling i de små och medelstora företagen. Från 2007 ges detta stöd i form av nedsatt skatt. För detta ändamål avsätts en ram på 200 miljoner kronor från 2007 och framåt. Totalt uppgår satsningarna till 900 miljoner kronor mellan 2006 till 2010.

- Satsning på industriella utvecklingscentra.

Regeringen föreslår att Nutek tilldelas 20 miljoner kronor per år 2006 till 2008 för att stödja industriella utvecklingscentra (IUC).

- Kvinnligt företagande uppmuntras. En särskild satsning på kvinnligt företagande görs inom ramen för regionala resurscentra (RRC). År 2006 avsätts 15 miljoner kronor för detta ändamål.

- Sänkt arbetsgivaravgift för soloföretag som anställer. Nära hälften av landets 100 000 soloföretag uppger att de skulle vilja anställa åtminstone en medarbetare. För att uppmuntra detta föreslår regeringen en temporär sänkning av arbetsgivaravgiften för den första anställningen som en företagare gör. Arbetsgivaravgifterna sänks till 10,21 procent.

- Enklare skatteregler för fåmansbolag. Från den 1 januari 2006 fullföljs reformeringen av skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. När reformen har fått full verkan kommer skatten att ha sänkts med totalt 1 miljard kronor.

- Nya broar till arbetslivet. Många arbetslösa har svårt att komma in eller tillbaka till arbetsmarknaden. För att underlätta inträ- det utökas de ordinarie arbetsmarknads- programmen med 13 000 platser.

- Minskad administration. Regeringen på- började hösten 2004 ett omfattande arbete med minska företagens administrativa börda. Närmare 300 åtgärder håller på att genomföras.

- Stärkta exportfrämjande insatser för mindre företag. Exportrådet har under 2005 fått i uppdrag att genomföra särskilda satsningar för att främja småföretags exportmöjlig- heter på växande marknader. Särskilda exportfrämjare inrättas i varje län och utrikesförvaltningen förstärks med ett 30- tal nya främjandetjänster på ambassader och generalkonsulat.

27

PROP. 2005/06:1

- Tryggare som företagare. Regeringen ska se över företagarnas villkor och sociala förmåner.

- Ökad satsning på miljöteknik. För att öka svensk miljöteknikexport har Exportrådet samlat omkring 700 svenska företag i nätverket SwedenTech. Därutöver har Sveriges Miljöteknikråd inrättats. Forsk- ningsanslagen till hållbar utveckling ökar under de närmsta åren med 210 miljoner kronor.

- Ökad turism. Sverige är attraktivt för besökare. Besöksnäringen växer upp i hela landet. Ändå kan Sverige bli bättre på att konkurrera med andra länder och locka fler människor att turista i Sverige. Regeringen kommer under året att se över möjlig- heterna för erfarenhetsutbyte, samordning och utveckling av branschen.

- Aktiv offentlig upphandling. Den offentliga konsumtionen svarar för en betydande del av all konsumtion i Sverige och en stor del av all offentlig konsumtion upphandlas. Den offentliga upphandlingen har betydelse för utvecklingen av nya produkter och innovationer, inte minst när det gäller miljöomställningen av Sverige. Samspelet mellan offentlig och privat sektor har haft stor betydelse för Sveriges utveckling till en modern välfärdsstat. Det är viktigt att främja att denna möjlighet utnyttjas även i framtiden.

- Statliga bolag som bidrar till innovationer.

Den statliga bolagssektorn svarar för en inte obetydlig del av svensk ekonomi. Bolagens beslut om allt från investeringar till produktutveckling påverkar utveck- lingen av Sverige. Flertalet av de statliga bolagen verkar på affärsmässiga grunder och måste ta hänsyn till de villkor som följer av detta. Men det hindrar inte att även dessa statliga bolag driver på utvecklingen och omställningen av Sverige. Regeringen är övertygad om att de statliga bolagen i ökad omfattning kan bidra till innovationer och omställningen av Sverige.

- Avskaffad koldioxidskatt för industrin som handlar med utsläppsrätter. I budget- propositionen föreslås att koldioxidskatten avskaffas helt för de företag inom industrin som handlar med utsläppsrätter. Skatten slopas även för den högeffektiva kraft-

värmen och sänks för övriga anläggningar i energisektorn inom handelssystemet med 13 öre per kilo koldioxid.

Kvalitetslyft i offentlig sektor

I den offentliga sektorn finns det många sysslor som inte utförs. Samtidigt går många människor utan arbete. Det är ett slöseri med resurser.

Regeringen föreslår insatser för att höja kvaliteten i offentlig sektor och ge människor som står utanför arbetsmarknaden möjlighet att få arbete inom vård, omsorg och andra offentligt finansierade verksamheter.

- Plusjobb för stärkt välfärd. För att höja kvaliteten i offentligt finansierad verk- samhet inrättas 20 000 plusjobb. En stor del av dessa kommer att tillfalla vården, skolan och omsorgen. Anställningarna ska användas för att utföra kvalitetshöjande arbetsuppgifter som inte utförs idag. Plusjobben syftar även till att stärka de arbetslösas möjligheter att få ett stadig- varande arbete. Plusjobben riktar sig till dem som varit arbetslösa i mer än två år. Personer i plusjobb ska erbjudas avtalsenlig lön. Arbetsgivarna får en subvention på 100 procent av lönekostnaden upp till 1 000 kronor per dag.

- Stärkt kompetens inom vård och omsorg.

Många som jobbar i sjukvården och omsorgen om äldre saknar rätt utbildning. För att samtidigt höja deras utbildningsnivå och ge fler arbetslösa jobb vill regeringen införa 10 000 utbildningsvikariat. Studier visar att sannolikheten att få ett reguljärt arbete ökar efter avslutat utbildnings- vikariat.

- Ökade statsbidrag till kommuner och landsting. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting samt höja kvaliteten inom vård, skola och omsorg föreslår regeringen att de generella statsbidragen ska höjas med 1 miljard kronor 2007 och 6 miljarder kronor 2008.

28

Jobb åt högskoleutbildade

I den senaste lågkonjunkturens spår har antalet arbetslösa med högskoleutbildning ökat. Risken är stor att många människor inte får chansen att tillämpa sina kunskaper på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår ett flertal åtgärder för att minska arbetslösheten bland högskoleutbildade.

- Praktikplatser i småföretag. Regeringen avser att ge Arbetsmarknadsverket i uppdrag att upprätta ett samarbete mellan arbets- förmedlingen och bemanningsföretag eller liknande så att 4 000 arbetslösa högskole- utbildade kan få praktik, främst inom små företag.

- Generationsväxling i statliga myndigheter. Många statliga myndigheter närmar sig en period av omfattande generationsväxling. Regeringen satsar därför 360 miljoner kronor per år under 2006 och 2007 för att tidigarelägga anställningar av upp till 1 000 personer. Vidare inrättas 100 nya notarieplatser vid domstolarna under två år. Länsstyrelsernas verksamhet förstärks med 100 personer för ökad tillsyn. Ett nytt traineeprogram för att attrahera kompetent arbetskraft skapas hos länsstyrelserna, vilket ger 210 personer anställning.

- Bättre kontroll av skattefusk. Skatte- kontrollen förbättras. Under 2006 och 2007 får Skatteverket möjlighet att anställa 420 personer för att göra en unik insats mot skattefusk.

- Bättre kvalitet och ökad kontroll. För- säkringskassan och Arbetsmarknadsverket får under 2006 och 2007 resurser för att anställa 300 respektive 500 personer för att höja kvaliteten och öka kontrollen.

- Ökade resurser till gränskontroll. Tullverket tilldelas resurser för att anställa ytterligare 50 personer för att bland annat förbättra gränskontrollen för att bekämpa den illegala införseln av narkotika, alkohol och tobak.

- Värna den svenska kulturskatten. Landets museisamlingar är eftersatta och behöver tas om hand. Under 2006 och 2007 inrättas 600 arbeten för att registrera, restaurera och konservera museisamlingarna. Statens fastighetsverk får möjlighet att anställa ytterligare 50 personer.

PROP. 2005/06:1

- Ökad mångfald i staten. Personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i statliga myndigheter. Den högre praktiska förvaltningsutbildningen för invandrare med högskoleutbildning utökas därför med 120 platser under 2006.

Arbete åt ungdomar

Många ungdomar saknar arbete. Regeringen vill ta krafttag för att bekämpa ungdoms- arbetslösheten.

- Lärlingsplatser för ungdomar. 3 000 lärlings- platser för arbetslösa mellan 20 och 24 år som saknar fullständig gymnasieutbildning inrättas. Arbetsmarknadsutbildning på arbetsplatsen kombineras med studier i kärnämnen och yrkesspecifika ämnen.

- Fortsatt anställningsstöd för långtidsarbetslösa ungdomar. Arbetsförmedlingen ska även under 2006 kunna använda det allmänna anställningsstödet redan från 6 månaders arbetslöshet för 20- till 24-åringar.

- Förstärkt stöd till feriearbete. Regeringen utökar under 2006 de statliga medlen till feriearbeten åt gymnasieungdomar som har svårt att ordna sådana arbeten på egen hand.

- Nationell koordinator. En nationell koordinator ska tillsammans med arbets- marknadens parter kartlägga metoder som påskyndar ungas etablering på arbet- smarknaden.

Ökad kunskap, kompetens och kreativitet

Sverige ska hävda sig i den tilltagande inter- nationella konkurrensen genom ökad kunskap, kompetens och kreativitet. Sedan mitten av 1990-talet har utbildningsväsendet stärkts på flera sätt.

Sedan 1994 har andelen elever som går en treårig gymnasieutbildning fördubblats från 40 till 84 procent, antalet studenter på högskolan har ökat med mer än 140 000 och antalet magisterexamina femfaldigats från 2 000 till mer än 10 000 per år. Regeringen vill fortsätta att investera i kunskap.

- Fler högskoleplatser. Högskolan byggs ut med sammanlagt cirka 17 500 platser till och med 2007. Cirka 3 500 platser till-

29

PROP. 2005/06:1

kommer under hösten 2005, cirka 12 500 under 2006 och drygt 1 500 under 2007. Behov av utbildning inom bristyrken beaktas särskilt.

- Kvalitetssatsning på högskolan. Den svenska högskolan håller hög internationell kvalitet, men den behöver höjas ytterligare för att Sverige ska klara konkurrensen med omvärlden. Därför ökar regeringen anslagen till den högre utbildningen med drygt 130 miljoner kronor från 2006 och ytterligare 135 miljoner kronor från och med 2007.

- Fler platser i kvalificerad yrkesutbildning. De kvalificerade yrkesutbildningarna utökas tillfälligt med 1 000 platser hösten 2005 och ytterligare 1 000 platser våren 2006.

- Äldre får bättre möjligheter att studera. Den 1 juli 2006 förbättras möjligheterna att finansiera sina studier med studiestöd för studerande över 40 år. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel och rekryteringsbidrag höjs från 50 till 54 år.

- Storsatsning på forskning. Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest på forskning och utveckling i relation till ekonomins storlek. För att stärka Sveriges position ytterligare föreslår regeringen att anslagen till energiforskning ska öka med 270 miljoner kronor 2006 respektive 2007 och ytterligare 100 miljoner 2008. Sedan tidigare ökar anslagen till forskning med drygt 2,3 miljarder kronor mellan 2005 och 2008.

- Fler lärare i skolan. Grund- och gymnasie- skolan står inför stora pensionsavgångar. Nya lärare behöver utbildas. Ytterligare 300 platser anordnas vid lärarhögskolorna med start vårterminen 2006 för att vidareutbilda högskoleutbildade till lärare.

- Utbildning i bristyrken. Under 2006 inrättas en särskild arbetsmarknadsutbildning om 500 platser med inriktning på behandlings- arbete i kriminalvård, behandlingshem och skola. Tre lärosäten ges i uppdrag att ta fram förkortade vidareutbildningar till förskollärare och sjuksköterskor till våren 2006.

Förbättrad matchning

Utvärderingar visar att en kombination av stöd och kontroll är en effektiv metod för att hjälpa arbetslösa att få arbete. Därför ska matchningen på arbetsmarknaden förbättras och kontrollen i försäkringssystemen göras enhetlig över landet.

- Tidig hjälp till potentiellt långtidsarbetslösa.

Regeringen avser att ge Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i uppdrag att i samråd med Arbetsmarknads- verket utveckla verktyg åt arbetsför- medlingarna för att tidigt identifiera arbetslösa som riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Verktygen ska bidra till att rätt personer får åtgärder vid rätt tidpunkt.

- Enhetlig tillämpning av regelverket. Många arbetsförmedlare upplever obehag då det kan bli frågan om att lämna rapport till arbetslöshetskassan när en arbetssökande avvisar ett arbete. Mot denna bakgrund kommer Arbetsmarknadsverket under 2006 att inom några län utarbeta och pröva en ny modell där ansvaret för att ifrågasätta arbetslöshetsersättningen flyttas till en central funktion inom arbetsförmedlingen. Enligt regeringen bör detta bidra till en enhetligare tillämpning av regelverket och därmed öka rättssäkerheten för den enskilde.

Ökat internationellt samarbete

Arbetet med att öka tillväxten kräver internationellt samarbete. I Lissabon år 2000 slog EU:s medlemsstater fast att EU skulle bli världens mest dynamiska och konkurrens- kraftiga kunskapsbaserade ekonomi till år 2010. Strategin omfattar konkreta åtgärder på en rad områden; ekonomiska reformer, forskning och utveckling, sysselsättning, social sammanhåll- ning och miljö. EU-kommissionen bedömer att om tillväxtstrategin genomförs fullt ut kommer 6 miljoner nya jobb att skapas.

I mars 2005 utvärderades Lissabonstrategin i halvtid. Ett resultat var att medlemsländerna kom överens om att varje land ska skriva en nationell handlingsplan där man beskriver vilka åtgärder som kommer att vidtas under de närmaste tre åren. Handlingsplanen ska fokusera på de specifika utmaningar som varje land möter.

30

Regeringen kommer att presentera sin nationella handlingsplan för riksdagen i mitten av oktober.

Globaliseringen ställer ökade krav på människor och samhälle. För att klara för- ändringarna måste människor få hjälp att gå från gamla till nya förutsättningar. Det handlar om att skapa sociala bryggor i form av utbildning, kommunikationer, arbetsmarknadsåtgärder och försäkringssystem som möjliggör omskolning, pendling eller flytt till orter där det finns arbete.

Varje tid ställer nya krav på hur de sociala bryggorna ska utformas. I dagens globala värld ställs länder i ökad utsträckning inför likartade utmaningar och det finns ökade behov av att lära av varandra.

Sverige och Storbritannien har initierat ett gemensamt projekt för att studera vilka utmaningar på det ekonomiska och sociala området de båda länderna står inför som en följd av globaliseringen och vilka lösningar som finns.

1.5 Ny samlad strategi mot ohälsan

– arbetslinjen i fokus

Under de senaste åren har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att bekämpa ohälsan i arbetslivet. Då orsakerna till sjukfrånvaron är många och komplexa har arbetet bedrivits brett. I budgetpropositionen för 2002 presenterade regeringen ett 11-punktsprogram för ökad hälsa och i december 2003 gavs en avsiktsförklaring för ökad hälsa i arbetslivet. Stora delar av dessa program är genomförda.

Diagram 1.8 Antal sjukpenningdagar

Tusental

100 000

90 000

Män

80 000

Kvinnor

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

Käl la : Finansdepartementet.

Sjukskrivningsprocessen har förbättrats. Försäkringskassan, länsarbetsnämnder, landsting och kommuner har fått möjlighet till finansiell

PROP. 2005/06:1

samordning inom rehabiliteringsområdet. En ny sammanhållen statlig myndighet, Försäkrings- kassan, har bildats. Arbetsgivarna har getts ökade ekonomiska drivkrafter att minska sjukfrånvaron. Arbetsmiljöverkets tillsyns- verksamhet har förstärkts.

Dessa åtgärder har gett resultat. Sedan 2002 har sjukskrivningar kortare än ett år minskat med en fjärdedel och sedan slutet av 2003 minskar även de långa sjukskrivningarna. Det finns goda förutsättningar att nå regeringens mål om att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivningar ska halveras 2008 i förhållande till 2002, samtidigt som antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar ska minska.

Försäkringskassan har översatt regeringens mål till ett ohälsotal. Det fångar den frånvaro som ersätts med sjukpenning, rehabiliterings- penning och sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassans mål är att ohälsotalet ska minska till i genomsnitt 37 dagar per person och år från dagens nivå på 42 dagar. Regeringen kommer att följa utvecklingen av ohälsotalet noggrant.

Regeringen presenterar i denna proposition nya åtgärder mot ohälsan med arbetslinjen i fokus. Arbetsförmågan hos sjuka och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga ska tas tillvara och sjukförsäkringen ska fungera som en bro tillbaka till arbetslivet.

Strategin omfattar alla som på grund av sjukdom eller funktionshinder har svag anknytning till arbetslivet.

1. En miljard kronor till minskad ohälsa

- För att öka hälso- och sjukvårdens medverkan i att förbättra sjukskrivnings- processen och minska ohälsan inom respektive län avsätts 1 miljard kronor per år mellan 2007 och 2009.

2. Förebyggande insatser på arbetsplatsen

- Företagshälsovården är viktig för att minska ohälsan. Regeringen vill höja kvaliteten på den och kommer att medverka till att stärka grundutbildningen inom området.

- Regeringen vill i samråd med arbetsmarknadens parter ta reda på hur de i ökad utsträckning kan medverka till att minska sjukfrånvaron.

31

PROP. 2005/06:1

3. Bättre sjukskrivningsprocess

- Sjukskrivningsprocessen ska vara rättssäker och enhetlig, utgå ifrån en individuell prövning, stå på stabil medicinsk grund och ta tillvara eventuell arbetsförmåga. Redan tidigare har utbildningen i försäkrings- medicin för läkare förstärkts. Berörda myndigheter får i uppdrag att utforma förslag till hur processen kan förbättras ytterligare.

4. Fler broar tillbaka till arbetslivet

- En del sjukskrivna kan inte återvända till sin gamla arbetsplats. Regeringen utvidgar nu Arbetsmarknadsverkets uppdrag så att personer med kvarvarande arbetsförmåga som behöver byta arbetsgivare i princip ska kunna få samma stöd och hjälp som andra arbetssökande utan att behöva säga upp sin anställning.

- Möjligheterna att kombinera deltidssjuk- skrivning med studier utökas. Försäkrings- kassan har fått i uppdrag att utreda vilka regelförändringar som krävs för att det ska vara möjligt. Uppdraget ska redovisas senhösten 2005.

- Personer som har uppburit sjuk- eller aktivitetsersättning i minst ett år får rätt att ha sin ersättning vilande under två års studier och eventuellt bostadstillägg kan bibehållas under vilandeperioden

5. Ett pilotprojekt för långtidssjuka.

- Försäkringskassan och Arbetsmarknads- verket får i uppdrag att i ett särskilt geografiskt område genomföra ett pilot- projekt där alla sjukfall som har pågått i mer än två år och de som uppbär tidsbegränsad aktivitets- eller sjukersättning gås igenom. Det handlar om att bedöma arbetsförmåga, om den enskilde har fått den rehabilitering som behövs samt att rätt ersättning lämnas. Allas arbetsförmåga ska tas tillvara.

6. Fler jobbmöjligheter för arbetshandikappade

- Taket i lönebidraget höjdes från 13 700 kronor till 15 200 kronor i månaden den 1 juli 2005. Nu föreslår regeringen att taket ska höjas ytterligare, till 16 700 kronor i månaden från den 1 januari 2007. Syftet är att skapa fler jobbmöjligheter för arbetshandikappade i näringsliv, offentlig

sektor och i den sociala ekonomin. Dessutom ska merkostnadsersättningen till Samhall ersättas av ett individbaserat stöd som utgår från de anställdas arbetsförmåga.

- För att bredda utbudet av arbetsgivare och öka möjligheten till anställning på hem- orten ska fler aktörer än Samhall få möjlighet att erbjuda arbete till funktions- hindrade med nedsatt arbetsförmåga genom nya utvecklings- och trygghets- anställningar.

- Arbetsmarknadsstyrelsen får ett huvud- ansvar för samtliga insatser för funktions- hindrade med nedsatt arbetsförmåga. De får i uppdrag att sluta avtal med Samhall och ansvara för uppföljning och jämförelser av resultat och effektivitet av arbets- handikappinsatser. Dessutom ska arbets- förmågan hos anställda i Samhall och personer med lönebidrag prövas för att säkerställa att rätt personer får rätt åtgärder.

7. Höjt tak i sjukförsäkringen

- För att förbättra den ekonomiska trygg- heten för sjukskrivna och stärka den generella välfärden höjs taket i sjukför- säkringen från 24 800 till 33 100 kronor i månaden den 1 juli 2006.

32

1.6 Ökad rättvisa och välfärd

Människors livsvillkor skiljer sig åt. Vissa föds till knappa förhållanden där föräldrarna får vrida och vända på varje krona. Andra föds i familjer där resurser, kontakter och rika valmöjligheter är en självklarhet. Den stora skiljelinjen går mellan dem som har och dem som saknar arbete.

Sverige är ett av de länder i världen som har högst välstånd och bäst levnadsstandard enligt FN:s Human Development Report. Sverige tillhör också den grupp av länder som har lägst andel hushåll med svag ekonomi. Den svenska välfärdsmodellen är en viktig förklaring till att de ekonomiska klyftorna är förhållandevis små.

Hushållens ekonomiska standard ökade med 23 procent mellan 1994 och 2003. Mest gynnsam har utvecklingen varit för sammanboende med barn, vars disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda har ökat med 27 procent. Trenden mot ökade inkomstklyftor har brutits och inkomstspridningen minskar nu för tredje året i rad. Samtidigt kvarstår många orättvisor.

Diagram 1.9 Antal personer i behov av socialbidrag

160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

Helårsekvivalenter

20 000

Socialbidragsmålet

0

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

Källa: Statistiska centralbyrån.

Regeringen har satt upp målet att behovet av socialbidrag ska halveras från 1999 års nivå. Mellan 1999 och 2003 minskade behovet av ekonomiskt bistånd med 26 procent. Under 2002 och 2003 avtog minskningstakten och under 2004 ökade det något. Den svaga situationen på arbetsmarknaden är den främsta orsaken. För 2005 ser utvecklingen ut att bli något ljusare. Kostnaderna för socialbidrag har minskat med 2 procent under det första halvåret. I bilaga 3 till denna proposition görs en grundlig redovisning av hur behovet av socialbidrag har utvecklats över tid.

De enskilt viktigaste åtgärderna för att nå socialbidragsmålet är att bekämpa arbetslösheten

PROP. 2005/06:1

och öka sysselsättningen. Regeringen föreslår därför ytterligare insatser för att få fler i arbete (se avsnitt 1.4).

Regeringen har också tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder som underlättar övergången från ekonomiskt bistånd till arbete och att stärka samhällets insatser för de mest utsatta grupperna. Utredningen ska lämna förslag som stärker de ekonomiska drivkrafterna för arbete och förtydligar och förbättrar ansvarsfördelningen mellan stat och kommun.

För att öka rättvisan i Sverige måste välfärden utvecklas. Under mandatperioden har regeringen gjort en rad satsningar för att förbättra hushållens ekonomi, öka rättvisan och stärka tryggheten. År 2006 fortsätter satsningarna.

Tabell 1.11 Satsningar på rättvisa och trygghet 2003–2006

Miljoner kronor

2003

2004

2005

2006

Höjt barnbidrag

525

2 100

Förbättrat flerbarnstillägg

275

1 100

Höjd grundnivå i

föräldraförsäkringen

100

200

200

200

Höjt tak i föräldrapenningen

560

Höjd ersättning för lägstanivå-

dagar i föräldraförsäkringen

9

Utvidgad tillfällig föräldrapenning

vid vård av svårt sjuka barn

9

9

Ökad studiehjälp till

gymnasiestuderande

300

300

300

300

Barntillägg till studerande

450

Förbättrat studiestöd för äldre

100

Höjt bostadsbidrag

200

Ökat underhållsstöd

360

Allmän förskola

1 200

1 200

1 200

1 200

6 000 fler anställda i förskolan

1 000

2 000

15 000 fler anställda i skolan 1

1 000

2 000

3 000

3 500

Vårdgaranti i sjukvården

700

500

Höjt tak i sjukförsäkringen

800

Satsning på psykiatrin

500

200

Höjt bostadstillägg för pensionärer

200

320

Förlängd omställningspension

9

57

Anhörigstöd för omsorg av äldre

25

125

Satsning på rättsväsendet

450

1 600

2 100

3 281

Satsning på missbrukarvården

150

200

Fri entré på statliga museer

18

96

96

Investeringsbidrag till bostäder

600

600

600

600

Anmärkning: Beloppen motsvarar nivåhöjningar i jämförelse med 2002.

1 Satsningen på personalförstärkning i skolan uppgår till 5 miljarder kronor läsåret 05/06 i förhållande till nivån läsåret 01/02.

33

PROP. 2005/06:1

Bättre villkor för barnen

Barnen och barnfamiljerna drabbades hårdare än andra grupper av den ekonomiska krisen under 1990-talet. Redan under den förra mandat- perioden genomfördes därför omfattande sats- ningar på barnen.

Inför innevarande mandatperiod utlovade regeringen en rad nya satsningar som nu levereras.

I oktober 2005 höjs barnbidraget och flerbarnstillägget med 100 kronor per barn och månad. Första utbetalningen görs retroaktivt i december. Dessutom införs ett nytt fler- barnstillägg på 100 kronor för det andra barnet. Satsningen innebär 300 kronor mer i månaden för en tvåbarnsfamilj och 500 kronor mer i månaden för en trebarnsfamilj.

Under 2006 genomförs flera satsningar på barn i ekonomiskt utsatta familjer. Under- hållsstödet höjs med 100 kronor per barn och månad. Bostadsbidraget till barnfamiljer ökar, vilket innebär mellan 100 och 150 kronor i månaden för flertalet barnfamiljer som får bostadsbidrag. Dessutom införs ett nytt barntillägg inom studiemedelssystemet som ger heltidsstuderande med ett barn 480 kronor extra per fyraveckorsperiod. Motsvarande belopp för två barn är 784 kronor och 944 kronor för tre barn. Barntillägget införs även för vuxen- studerande med rekryteringsbidrag. Totalt uppgår dessa satsningar till 1 miljard kronor.

För att ytterligare förbättra möjligheterna att kombinera arbets- och familjeliv har en utred- ning tillsatts som ska lämna förslag till hur skillnaderna i uttag av föräldrapenning mellan barnets föräldrar ska minskas.

Den 1 juli 2006 höjs taket i föräldrapenningen, från 24 800 till 33 100 kronor i månaden. Samtidigt höjs ersättningen i de så kallade lägstanivådagarna, från 60 till 180 kronor per dag.

En kunskapsskola för alla

Regeringen vidtar en rad insatser för att förbättra utbildningsväsendet, från förskola till högskola.

Mellan 2005 och 2007 kommer 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal att nyanställas i förskolan. Mellan 2001 och 2006 anställs 15 000 fler lärare och andra specialister i grund- och gymnasieskolan, vilket motsvarar en

ökad personaltäthet med 10 procent. Samtidigt genomförs ett samlat kvalitetsprogram för skolan. Alla skolor ska kvalitetsgranskas och den nationella uppföljningen stärkas. Från och med 2006 införs individuella utvecklingsplaner för alla elever från årskurs ett i grundskolan och ytterligare insatser görs för att stärka baskunskaperna, främst i matematik och läsning.

Ett program i elva punkter genomförs för en bättre gymnasieskola. En gymnasieexamen införs, kursbetyg ersätts av ämnesbetyg och historia blir ett nytt kärnämne. Kvaliteten på det individuella programmet ökar genom att eleverna ges rätt till utbildning på heltid från den 1 juli 2006. Kommunerna kompenseras för detta genom att det generella statsbidraget samtidigt ökar med 450 miljoner kronor årligen.

Kvaliteten på de yrkesförberedande pro- grammen i gymnasieskolan höjs. För att öka samarbetet med arbetslivet införs ett nytt gymnasiearbete 2007, som knyts till den nya gymnasieexamen. Vid samma tidpunkt skapas även möjligheter för en ny modern lärlings- utbildning, med samma innehåll som de yrkesförberedande programmen men där utbildningen förläggs till arbetslivet.

Alla skolor ska vara bra skolor. För att förbättra undervisningen i de skolor som verkar i utsatta områden satsar regeringen 70 respektive 155 miljoner kronor 2006 och 2007.

En särskild satsning för vidareutbildning av obehöriga yrkeslärare i skolan har påbörjats. Höstterminen 2005 inrättades 500 platser. Ytterligare 500 platser ska erbjudas vårterminen 2006. Satsningen är främst inriktad mot att öka rekryteringen av yrkeslärare i gymnasieskolan.

Satsningar på kulturen

Ett dynamiskt kulturliv är viktigt för hela samhället. Regeringen föreslår en rad satsningar för att stärka kulturen i denna proposition. Den fria scenkonsten får ökat stöd. Dansen likaså. Dessutom satsar regeringen mer på Teater- alliansen. Med ett nytt filmavtal skapas förutsättningar för en ny stark femårsperiod för svensk filmproduktion.

Landets museisamlingar är eftersatta och behöver tas om hand. Under 2006 och 2007 inrättas 600 arbeten för att registrera, restaurera och konservera statens museisamlingar. Statens fastighetsverk får också möjlighet att anställa

34

ytterligare 50 personer med ansvar att vårda de statliga kulturfastigheterna.

Kultursektorn tillförs därutöver 55 miljoner kronor från och med 2006 för ökade pensionspremiekostnader vid de statligt stödda teater-, dans-, och musikinstitutionerna.

Ökad trygghet för äldre

Alla ska ha rätt till en trygg och värdig ålderdom. Regeringen avser att utveckla en nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen. Äldre- omsorgen ska utvecklas så att både de som får omsorgen och deras anhöriga kan känna tillit till den.

Många anhöriga, särskilt kvinnor, svarar för en betydande del av omsorgen om våra äldre. I denna proposition föreslår regeringen att anhörigstödet ökas med 100 miljoner kronor från 2006, varav 75 miljoner kronor för fortsatt utveckling av stödet i kommunerna, 20 miljoner kronor till samverkan med frivilligorganisationer och 5 miljoner kronor till pensionärs- och anhörigorganisationer.

För att förbättra för de allra sämst ställda pensionärerna, ofta kvinnor, höjs taket i bostadstillägget till pensionärer till 4 850 kronor i månaden från den 1 januari 2006. En pensionär med en hyra över det nya taket får ett tillägg med drygt 1 800 kronor om året.

Vidare genomförs under 2006 och 2007 en stor satsning på att höja personalens kompetens i äldreomsorgen genom att de erbjuds vidare- utbildning samtidigt som arbetslösa får möjlig- het att arbeta. Satsningen genomförs inom ramen för regeringens sysselsättningspaket.

Regeringen har under senare år genomfört fler åtgärder för att förbättra villkoren för de äldre. Kommuner och landsting har tillförts resurser för att höja kvaliteten i äldreomsorgen och sjukvården, och tillsynen inom äldreomsorgen har förstärkts. Ett nytt äldreförsörjningsstöd har införts, bostadstillägget för pensionärer har höjts och perioden för omställningspension har förlängts.

Under 2005 inleddes Kompetensstegen, en flerårig nationell satsning för att stödja kvalitets- och kompetensutvecklingsarbetet inom vård av och omsorg om äldre. Satsningen uppgår till drygt 1 miljard kronor mellan 2005 och 2007.

PROP. 2005/06:1

Satsningar på sjukvård och tandvård

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet. Trots detta finns det brister. För att förbättra sjukvården genomförs flera satsningar under de närmaste åren. Alla ska kunna lita på att hälso- och sjukvården är bra den dag man behöver den.

Den 1 november 2005 införs en nationell vårdgaranti i sjukvården. Ingen ska behöva vänta mer än 3 månader från beslut till planerad behandling. Dessutom genomförs en särskild satsning på psykiatrin och omsorgen om personer med psykiska funktionshinder.

Den 1 januari 2005 höjdes det generella sysselsättningsstödet till kommuner och landsting till 7,5 miljarder kronor för att fler ska kunna anställas i både vården och omsorgen.

För att stärka beredskapen vid nationella och internationella infektionsutbrott avsätts 10 miljoner kronor per år från 2006 till och med 2008.

Mot bakgrund av att många enskilda fortfarande drabbas av höga tandvårdskostnader avser regeringen under 2006 att utforma en tandvårdsreform med inriktningen att säkra en god tandhälsa och ett skydd mot höga tandvårdskostnader. Genomförandet påbörjas 2007.

Trygghet i vardagen

Synen på trygghet och säkerhet har förändrats. Det är inte längre en militär invasion som upplevs som det största hotet. Istället uppmärksammas grov organiserad brottslighet och brott som drabbar människor i vardagen. Kvinnor fortsätter att utsättas för hot och våld.

Under 2005 fortsatte satsningarna för att förstärka säkerheten och tryggheten i samhället. I samband med omställningen av det militära försvaret frigörs resurser för skydd mot de hot som finns i människors vardag. Under 2005 överförs 600 miljoner kronor, 2006 1,5 miljarder kronor och 2007 sammantaget 3 miljarder kronor.

Satsningen möjliggör särskilda insatser i skolan och för barn och ungdomar i riskmiljöer, åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruk, kamp mot terrorism och organiserad brottslighet och en kraftfull förstärkning av rättsväsendet som bland annat leder till att 4 000 nya poliser kan utbildas och anställas.

35

PROP. 2005/06:1

Nu fortsätter satsningarna. Regeringen föreslår att kriminalvården tillförs 400 miljoner kronor för att fortsätta platsutbyggnaden samt i övrigt utveckla verksamheten i fråga om säkerhet, behandling och sysselsättning. Dessutom föreslås att 100 nya notarieplatser inrättas vid domstolarna under 2006 och 2007.

Regeringen avser att presentera en nationell handlingsplan mot handel med kvinnor och barn för sexuella ändamål.

Stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn stärks genom en särskild satsning som bland annat innebär att landets kvinnojourer får ökat stöd för sin verksamhet. Den särskilda kunskap som finns om utsattheten hos flickor och kvinnor med utländsk bakgrund ska tas tillvara. Rikskvinnocentrum ombildas den 1 januari 2006 till ett nationellt kunskapscentrum. För att förebygga mäns våld mot kvinnor ska program för våldsutövande män utvärderas och spridas. Därutöver har regeringen tillsatt en utredning för att se över socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.

En satsning på missbrukarvården och de mest utsatta missbrukarna bidrar också till att förebygga brott, prostitution och hemlöshet. Regeringens missbruksvårdssatsning fortsätter, liksom insatserna för att motverka hemlösheten. 210 miljoner kronor avsätts 2006 och 360 miljoner kronor 2007.

Ett jämställt Sverige

Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet, men Sverige är fortfarande inte jämställt. Kvinnor har generellt sämre arbetsvillkor och lägre lön än män och når i mindre utsträckning ledande befattningar. Jämställdheten måste öka i familjelivet, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Lönediskrimineringen av kvinnor är olaglig och ska bekämpas. Regeringen presenterar en nationell handlingsplan mot könsdisk- riminerande löneskillnader under hösten 2005. Utgångspunkten är att arbetsmarknadens parter har ansvar för lönebildningen. Ansatsen kommer att vara bred och omfatta de områden som direkt eller indirekt påverkar individens lön. Förutom jämställdhetslagen handlar det exempelvis om anställningsformer, inflytande, kompetensut- veckling och fördelningen av obetalt och betalt

arbete, till exempel fördelningen av ledighet inom föräldraförsäkringen.

Arbetet med handlingsplanen sker i dialog med arbetsmarknadens parter, Jämställdhets- ombudsmannen, Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet – de aktörer som har verktyg och kunskap för att motverka och ta bort könsdiskriminerande löneskillnader. Den långsiktiga ambitionen är att all könsdiskriminering på arbetsmarknaden ska upphöra.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i sin överenskommelse för samverkan, det så kallade 121-punktspro- grammet som ingicks den 4 oktober 2002, uttryckt behovet av att se över lönerna i den offentliga sektorn på följande sätt:

”Lönenivån är alltför låg på flera håll i den offentliga sektorn. Lönenivån i kvinnodominerade yrken behöver höjas. De samverkande partierna finner det angeläget att det skapas ekonomiskt utrymme för att minska löneskillnaderna. För att klara detta och för att anställa fler kommer kommuner och landsting att ges ökade resurser för de kommande åren. Det är viktigt att arbetsmarknadens parter använder utrymmet för att höja lönerna i kvinnodominerande yrken. Arbetsgivare i kommuner och landsting har ett särskilt ansvar för att höja lönerna i kvinnodominerande yrken. Detta måste ske inom ramen för en sund lönebildning.”

Regeringens bedömning är att kommun- sektorn behöver tillföras ytterligare resurser för de närmaste åren, (se avsnitt 3,2). Överläggningar kommer att ske med Sveriges Kommuner och Landsting i god tid inför nästkommande avtalsförhandlingar för att klargöra förutsättningarna för att bland annat minska lönegapet mellan kvinnor och män.

Många kvinnor arbetar deltid, ofta ofrivilligt. Enligt arbetskraftsundersökningen har andelen kvinnor som arbetar heltid ökat från 59 procent 1994 till 65 procent 2004. Men det är inte tillräckligt. Att bekämpa ofrivillig deltid är en viktig del i arbetet med att öka antalet arbetade timmar. Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka rätten till heltid.

Den nyligen presenterade jämställdhets- politiska utredningen konstaterar att utveck- lingen sedan 1990-talets början visar på ökad jämställdhet i flera avseenden. Bland annat har kvinnors position på arbetsmarknaden stärkts. Samtidigt är samhället fortfarande ojämställt på

36

flera områden och utredningen föreslår nya mål och en ny organisation på jämställdhetsområdet. Betänkandet har nyligen remitterats. Regeringen avser att lämna en proposition om den framtida jämställdhetspolitiken under 2006. Regeringen kommer även att presentera ett nytt stöd för kvinnors organisering inom kort.

För att ytterligare stärka jämställdhetsarbetet tilldelas Jämställdhetsombudsmannen ökade resurser från och med 2006.

Ett integrerat Sverige

Sverige är ett av de länder i Europa som har störst andel invånare med utländsk bakgrund. Här bor människor från nästan 200 olika länder med värdefull kunskap i främmande språk och om andra kulturer. Det är en stor tillgång.

Arbete är en nyckel till integration. Sedan 1994 har sysselsättningen för utrikes födda som har varit i Sverige i mindre än fem år ökat från 28 till 40 procent. Samtidigt har arbetslösheten i denna grupp minskat från 14 till 11 procent. Men skillnaderna är fortfarande stora. Sysselsättningen bland utrikes födda uppgick 2004 till 61 procent, 58 procent för kvinnor och 64 procent för män. Skulle sysselsättningen vara lika hög bland utrikes födda som bland inrikes födda skulle cirka 130 000 fler personer arbeta.

För att förbättra integrationen har regeringen genomfört ett flertal åtgärder. En ny diskrimineringslagstiftning har tagits fram och en satsning på antidiskrimineringsbyråer genomförts. Satsningar har gjorts på kompletterande utbildning och validering av utländsk yrkeskompetens. Arbetsförmedlingen har förstärkts för att främja integration. Myndigheten för skolutveckling har arbetat särskilt med att utveckla skolor i utsatta bostadsområden. En avsiktsförklaring om insatser för bättre integration har träffats mellan regeringen och företrädare för de centrala organisationerna på arbetsmarknaden.

Detta är en början. Men det behövs mer. Sysselsättningen bland utrikes födda ska öka och närma sig den för hela befolkningen.

- Bättre introduktion och snabbare etablering. Regeringen avser att under våren 2006 presentera en proposition med förslag som förbättrar svenskundervisningen och gör det lättare för nyanlända att få arbete. Arbetsmarknadsverket ska ges ett tydligare

PROP. 2005/06:1

ansvar för tidiga arbetslivsinriktade aktiviteter under introduktionsperioden. Undervisningen i svenska ska bättre anpassas till den nyanländes förutsättningar och kunna pågå parallellt med arbete eller praktik. Regeringen föreslår att alla ska erbjudas minst 15 undervisningstimmar i veckan i svenska. Validering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet ska underlättas. För detta avsätts 3 miljoner kronor till Valideringsdelegationen. En särskild översyn pågår i syfte att examina inom pedagogiska yrken och vårdyrken från länder utanför EU/EES ska kunna godkännas snabbare.

- Ökad integration på arbetsmarknaden. Det krävs särskilda insatser för dem som har varit arbetslösa länge. Plusjobben i regeringens sysselsättningspaket skapar nya möjligheter. Detta gäller även den utökning av anställningsstöden som regeringen aviserade i vårpropositionen. Regeringen följer noga de åtaganden som har gjorts i avsiktsförklaringen mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och arbetstagarnas organisationer. Arbets- förmedlingarnas uppdrag att erbjuda prova- på-platser måste komma fler utrikes födda till del. Särskilda medel ska även fortsättningsvis avsättas till arbetsplats- introduktion för att stärka ställningen på arbetsmarknaden för dem som har utländsk bakgrund.

- Bekämpa diskriminering. Det finns skillnader på arbetsmarknaden mellan inrikes födda och utrikes födda som inte kan förklaras av utbildningsnivå eller yrkeserfarenhet. Diskrimineringen måste bekämpas. Regeringen föreslår en ökning av anslaget till ombudsmannen mot etnisk diskriminering och antidiskriminerings- byråer.

- Insatser för stärkt samverkan. En effektiv introduktion förutsätter samverkan på såväl lokal som regional nivå. Länsstyrelserna får därför i uppdrag att tillsammans med Integrationsverket kartlägga vilka sam- verkansformer som finns samt att komma med förslag på hur samverkan mellan bland annat kommuner, arbetsförmedling, för- säkringskassa och arbetsgivare kan utvecklas.

37

PROP. 2005/06:1

- Staten som förebild. Staten ska vara en förebild när det gäller mångfald och insatser mot diskriminering. Därför har Statens kvalitets- och kompetensråd fått i uppdrag att ta fram ett förslag till hur mångfalds- arbetet i de statliga myndigheterna kan stödjas och utvecklas i samråd med ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Samordningsansvaret i respektive län/region tilldelas berörd länsstyrelse. Den nya förvaltningspolitiska myndigheten som regeringen avser att inrätta den 1 januari 2006 ges ett övergripande ansvar. I denna proposition föreslås även en ökad satsning på den högre praktiska förvaltningsutbildningen för invandrare med högskoleutbildning.

Regeringen avser att återkomma i 2006 års ekonomiska vårproposition med en samlad strategi för hur integrationspolitiken ytterligare ska kunna stärkas. Strategin kommer bland annat att omfatta följande områden: grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning, validering, arbetsmarknad, diskriminering och försörjnings- stöd.

Tabell 1.12 Satsningar på bättre asylmottagande och ökad integration

Miljoner kronor

2006

2007

2008

Asyl och migration

Asylsökandes sjukvård

75

75

75

Boende för ensamkommande barn

5

5

5

Mottagandeverksamhet

43

52

60

Kommunernas sociala insatser för

asylsökande barn

50

50

50

Tidigare asylsökande barns skolgång

50

50

50

Integration

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

6,5

3,5

3,5

Antidiskrimineringsbyråer

3

3

3

Ökad mångfald i staten

5

5

Samverkan för snabbare etablering

20

20

Tjejjourer

2

Arbetsplatsintroduktion

148

Validering av utländsk högskoleutbildning

3

3

Ett välkomnande Sverige

Människor som behöver asyl bär ofta på svåra erfarenheter. De har tvingats till uppbrott från sina hem, nära och kära. Sverige måste ge dessa

människor ett bra mottagande och en rättssäker asylbedömning.

Asylsökande barn har fått rätt till fullvärdig skolgång och sjuk- och tandvård. Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning har blivit grund för flyktingsstatus.

Nu går arbetet vidare med att förbättra mottagandet av asylsökande. Sjukvården för asylsökande stärks med 75 miljoner kronor från 2006. Kommunerna får 50 miljoner kronor från 2006 för att genomföra sociala insatser för asylsökande barnfamiljer.

Migrationsverkets anslag ökar med 43 miljoner kronor 2006, 52 miljoner kronor 2007 och 60 miljoner kronor 2008 för att öka kvaliteten i mottagandet av asylsökande.

Ett tillgängligt Sverige

Personer med funktionshinder ska ha samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. Därför är arbetet med att förbättra tillgängligheten och att bekämpa diskriminering prioriterat.

En myndighet med särskilt uppdrag kopplat till den nationella handlingsplanen för handikappolitiken inrättas genom en om- strukturering av befintliga myndigheter. Myndigheten ska svara för samordning och stödja och stimulera olika aktörer att beakta de handikappolitiska målen i sin verksamhet.

Regeringen föreslår även att Handikapp- ombudsmannen får ökade resurser. En skrivelse om handikappolitikens utveckling kommer att presenteras 2006.

38

Trygga konsumenter

Hushållens konsumtion ökar och konsumtions- mönstren förändras. En allt mer komplex marknad tillsammans med en snabb teknisk utveckling ställer höga krav på konsumenternas kunskap och medvetenhet. Regeringen kommer att lägga fram en proposition med åtgärder för att öka konsumenternas trygghet. Den hållbara konsumtionen prioriteras.

Fler bostäder

I tillväxtregionerna är bostadsbristen stor. Särskilt stor är bristen på lägenheter med rimliga hyror. Regeringen har därför satsat på att stimulera bostadsbyggandet i tillväxtregioner och områden med bostadsbrist. Nu tar bostadsbyggandet fart. Målet om minst 30 000 nya bostäder per år kommer att överträffas.

Till och med 2006 får de som bygger mindre och medelstora hyresrätter och studentbostäder med rimliga kostnader en investeringsstimulans som motsvarar en sänkning av byggmomsen från 25 till 6 procent. Dessutom fortsätter den statliga satsningen på investeringsbidrag till hyresrätter i områden med bostadsbrist till och med 2006.

För att tillmötesgå behoven av bostäder är det angeläget att byggandet fortsätter att öka. Det gäller särskilt hyresrätter. Regeringen avser att under 2006 ta fram ett långsiktigt hållbart bostadsfinansieringssystem. Dessutom är behovet av ombyggnad, upprustning och till- gänglighetsanpassning stort, inte minst i miljonprogramsområdena.

Bostäder måste förmedlas på jämlika och rättvisa villkor. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete för att förtydliga kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen och se till att alla regioner har en organisation för att hjälpa den som söker bostad.

Bygg- och fastighetssektorn svarar för en stor del av våra gemensamma resurser. Bostäder, byggnader och anläggningar har en lång livslängd och kräver energi för drift samt resurser för underhåll och reparation. Samtidigt svarar byggsektorn för en stor del av allt avfall. Människan och miljön ska stå i centrum för planering, byggande och förvaltning av bostäder.

PROP. 2005/06:1

Rättvis globalisering

Den goda utvecklingen i världsekonomin de senaste åren har bidragit till att minska fattigdomen. Många länder har tagit steget från underutveckling till utveckling. I synnerhet har stora delar av Asien lyft sig ur extrem fattigdom. Med nuvarande tillväxttrender bedömer Världsbanken att den extrema fattigdomen i världen som helhet kan halveras mellan 1990 och 2015.

Men klyftorna mellan och inom rika och fattiga länder är fortfarande mycket stora. Över en miljard människor lever i extrem fattigdom. Situationen i delar av Afrika är särskilt allvarlig.

För fem år sedan fastslogs FN:s millennieutvecklingsmål som syftar till att skapa en mer rättvis och hållbar värld till 2015. För att nå dem krävs insatser från både utvecklingsländerna och de rika länderna. Utvecklingsländerna måste föra en sund ekonomisk politik som främjar tillväxt, makroekonomisk stabilitet och social utveckling samt en fattigdomsbekämpande fördelnings- politik. De måste också respektera demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Industri- länderna måste i sin tur stödja utvecklings- ländernas ansträngningar och bidra med ökat bistånd och rättvisare handel. FN och Världs- banken bedömer att det krävs närmare en fördubbling av de globala biståndsflödena för att målen ska nås. Biståndsinsatserna behöver samtidigt bli mer effektiva.

Diagram 1.10 Antal extremt fattiga i världen

Miljoner

1600

1400

1200

1000

800

600

400

81

84

87

90

93

96

99

01

Anmärkning: Mätt som individer som lever på mindre än 1 USD per dag

(köpkraftsjusterad).

Källa: Världsbanken.

Under den senaste tiden har frågan om global utveckling hamnat högt upp på den inter- nationella dagordningen. Institutioner, frivillig- organisationer och enskilda runt om i världen

39

PROP. 2005/06:1

har visat sitt stöd för att utrota fattigdomen. Målsättningarna om ökade globala biståndsflöden måste nu realiseras. Sverige tar sitt ansvar och är ett av endast fem länder som lever upp till FN:s rekommendation om att avsätta minst 0,7 procent av bruttonational- inkomsten (BNI) till internationellt utvecklings- samarbete.

År 2006 kommer Sverige att anslå 1 procent av BNI till bistånd.

Regeringen är starkt pådrivande för att fler länder ska leva upp till FN:s rekommendation och ser mycket positivt på att EU-länderna nyligen har kommit överens om ett nytt gemensamt mål för EU:s och medlemsländernas biståndsnivåer. Det nya målet, som är ett delmål på väg mot 0,7-procentsmålet, är att EU som helhet ska nå en biståndsnivå på 0,56 procent av BNI senast 2010.

Diagram 1.11 Planerat bistånd som andel av BNI 2006

Procent

1

0,8

0,6

0,4

0,2

0

Sverige

Norge

Luxemburg

Danmark

Nederländerna

Belgien

Frankrike

Irland

Storbritannien

Finland

Schweiz

Tyskland

Japan

Förenta staterna

Anmärkning: Simuleringar baserat på åtaganden.

Källa: OECD-DAC.

Sverige har även gett sitt stöd till inrättandet av en internationell finansieringsmekanism som genom upplåning på kapitalmarknaderna, med garantier om framtida biståndsökningar som säkerhet, ska bidra till snabbt ökade biståndsflöden. Mekanismen är avsedd för länder som ännu inte uppnått 0,7-procentsmålet.

Det internationella initiativet för skuld- avskrivning, Heavily Indebted Poor Countries (HIPC), har bidragit till att väsentligt minska skuldbördan för fattiga och högt skuldsatta länder. När skulderna har minskat har länderna kunnat satsa mer på hälsa, sjukvård och utbildning. Skuldbördorna i vissa fattiga länder är dock fortfarande ett hinder för ekonomisk och social utveckling. Ytterligare insatser för att minska de fattiga ländernas skuldbörda är nödvändiga.

De stora industriländerna inom G8 har kommit överens om ett förslag som ska ge länder som genomgått HIPC-initiativet fullständiga avskrivningar av sina lån från Internationella valutafonden, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken. Sverige välkomnar detta initiativ och deltar aktivt i dess utformning och med att säkerställa dess finansiering.

Ökad internationell handel på rättvisa villkor är avgörande för att lyfta människor ur fattigdom. Regeringen driver på för att EU:s handels- och jordbrukspolitik ska bli mer utvecklingsfrämjande och för att Världshandels- organisationens ministermöte i Hong Kong i december 2005 ska resultera i konkreta steg mot ett mer öppet och rättvist handelspolitiskt regelverk.

Sverige stödjer även insatser för att stärka utvecklingsländernas kapacitet på handels- området, så att de fullt ut kan dra nytta av fördelarna av en öppnare handel.

40

1.7 Skatter

Regeringen vill se ett Sverige där klyftorna minskar och där alla människor ges goda möjligheter till ett tryggt liv. Därför behövs rättvisa skatter. Skatterna betalar vår gemen- samma välfärd och omfördelar från dem som har till dem som saknar.

Globaliseringen ställer Sverige inför nya utmaningar. Ett skatteuttag på dagens nivå är möjligt men kräver att skattesystemet värnas genom breda skattebaser. Fortsatt goda villkor ska gälla för investeringar i Sverige.

Sedan skattereformen 1990/91 har en rad stora förändringar skett, både i samhället i stort och i skattesystemet. En översyn av skatte- systemet kommer därför att påbörjas under 2006.

PROP. 2005/06:1

Dessutom höjs grundavdraget som en del av den gröna skatteväxlingen. Det sänker inkomstskatten med ytterligare 2,5 miljarder kronor 2006.

Diagram 1.13 Skattesänkning till följd av höjt grundavdrag

Procent av inkomsten

0,4

0,3

0,2

0,1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Inkomstgrupper (deciler)

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Kompensationen för egenavgifterna fullföljs

I denna budgetproposition föreslår regeringen att det sista steget ska tas i kompensationen för egenavgifterna som infördes under 1990-talets budgetsanering. Att fullfölja denna reform är mycket angeläget. Budgetsaneringens egenav- gifter drabbade låg- och medelinkomsttagare relativt hårt och höjde marginalskatterna. Kostnaden för att genomföra det sista steget i reformen uppgår till nästan 7 miljarder kronor. I snitt beräknas skatten sjunka med cirka 110 kronor per månad och löntagare. Reformen som helhet har sedan den påbörjades 2000 sänkt det genomsnittliga skatteuttaget med drygt 900 kronor i månaden.

Diagram 1.12 Total marginalskattesänkning av egenavgiftskompensationen 2000-2006

Procent

6

5

4

3

2

1

0

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

Taxerad inkomst

Källa: Finansdepartementet.

Bättre villkor för företagen

För att förbättra villkoren för småföretagarna föreslår regeringen flera åtgärder.

Den 1 januari 2006 fullföljs reformeringen av skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. När reformen har fått full verkan kommer skatten att ha sänkts med totalt 1 miljard kronor.

Idag finns det cirka 100 000 soloföretagare i Sverige. Det är viktigt att de kan och vågar anställa. Regeringen föreslår en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften för de soloföretagare som anställer. Arbetsgivaravgifterna sänks till 10,21 procent under 2006 och 2007.

För att stimulera ökad forskning och utveckling i näringslivet avsätter regeringen en ram för skattenedsättning på 200 miljoner kronor från 2007 och framåt.

Inom EU infördes den 1 januari 2005 ett system för handel med utsläppsrätter. I budgetpropositionen föreslås att koldioxid- skatten avskaffas helt för de företag inom industrin som handlar med utsläppsrätter. Skatten slopas även för den högeffektiva kraftvärmen och sänks för övriga anläggningar i energisektorn inom handelssystemet med 13 öre per kilo koldioxid.

Enkla och tydliga skatteregler underlättar för både företag och privatpersoner. Regeringen har som mål att den administrativa bördan för företagen ska reduceras med 20 procent på skatteområdet till år 2010.

41

PROP. 2005/06:1

Begränsad fastighetsskatt

Sedan den 1 januari 2001 tillämpas den så kallade begränsningsregeln för fastighetsskatt. Avsikten är att fastighetsskatten inte ska utgöra en oproportionellt stor andel av hushållens utgifter.

Sedan begränsningsregeln infördes har taxeringsvärdena stigit på många håll i landet. Nästa år väntas taxeringsvärdena öka med i genomsnitt omkring 23 procent.

Regeringen föreslår därför att begräns- ningsregeln ändras så att fastighetsskatten maximalt ska kunna uppgå till fyra procent av hushållets inkomst – mot tidigare fem procent. Förslaget gäller den fastighetsskatt som utgår på taxeringsvärden upp till 3 miljoner kronor för permanentbostäder.

Förändringen innebär till exempel att ett pensionärspar med två inkomster, 12 000 respektive 13 000 kronor i månaden, och som bor i ett småhus som är taxerat till 2 miljoner kronor får sin fastighetsskatt sänkt med 3 000 kronor om året (se exempel nedan). Statens inkomster från fastighetsskatten minskar med 225 miljoner kronor 2006, 250 miljoner kronor 2007 och 300 miljoner kronor 2008 till följd av förändringarna.

Tabell 1.13 Exempel begränsningsregeln

Kronor om året

Hushållsinkomst

300 000

Taxeringsvärde (TV), småhus

2 000 000

Fastighetsskatt, utan begränsningsregel

20 000

(1 procent av TV)

Fastighetsskatt med begränsningsregel på 5

15 000

procent av hushållsinkomst

Fastighetsskatt med begränsningsregel på 4

12 000

procent av hushållsinkomst

Skillnad

3 000

Ett steg mot avskaffad reklamskatt

Regeringen har tidigare aviserat att reklam- skatten ska avskaffas. Beskattningen av reklamtrycksaker har redan upphört. Det finns nu utrymme för att gå vidare. Skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar sänks från 4 till 3 procent och reklamskatten i övrigt från 11 till 8 procent. Samtidigt höjs gränsen för när skatt måste betalas från 12 till 50 miljoner kronor. Sammantaget leder detta till att färre

dagstidningar måste betala reklamskatt, och att skatten sänks för dem som betalar reklamskatt. Totalt uppgår skattesänkningen till drygt 300 miljoner kronor.

Ökat alkoholförebyggande arbete

Regeringen föreslår att en tilläggsskatt införs på alkoläsk för att finansiera det alkohol- förebyggande arbetet. Totalt föreslås en ökning av anslaget till det alkohol- och narkotika- förebyggande arbetet med 185 miljoner kronor 2006 och 2007. Dessutom får Tullverket resurser för att anställa 50 personer bland annat för att förbättra gränskontrollen för att bekämpa den illegala införseln av narkotika, alkohol och tobak.

Regeringen föreslår också att minimipunkt- skatten på cigaretter höjs från 90 till 100 procent och att skatten på röktobak ökar från 630 till 770 kronor per kilo den 1 januari 2006.

Höjt milavdrag

För att mildra effekterna av det höga bensinpriset höjs milavdraget för bilresor från 17 till 18 kronor per mil för resor till och från arbetet samt för resor i tjänsten.

42

1.8 Mer välfärd för varje skattekrona

För att klara välfärdens finansiering i framtiden när andelen äldre stiger och efterfrågan på välfärdstjänster ökar är den främsta strategin att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Men det krävs också en god hushållning med de gemensamma resurserna, så att varje satsad skattekrona kan användas så effektivt som möjligt. Det handlar om att bekämpa fusk i skatte- och förmånssystem och att öka produktiviteten i den offentliga sektorn.

Bekämpa skatte- och förmånsfusk

Skattefusk och svartarbete leder till snedvriden konkurrens och riskerar att undergräva legitimiteten för den svenska välfärdsmodellen. I 2005 års ekonomiska vårproposition lanserade regeringen ett brett program mot skatte- och förmånsfusk. Arbetet går nu vidare:

- Stärkt skattekontroll. Skatteverket tillförs resurser för att anställa 420 personer för att öka kontrollen av skattefusk. Särskilda insatser ska göras för att öka kontrollen ibland annat byggbranschen och motverka skatteplanering över gränserna.

- Typgodkända kassaregister. 2004 års skattekontrollutredning har föreslagit att näringsidkare i kontantbranscherna ska använda ett certifierat kassaregister, att Skatteverket ska ha rätt att göra oanmälda besök för att kontrollera dessa register och att skattebrottsenheterna ska få utökade befogenheter. Beredning pågår i frågorna.

- Entreprenadavdrag och omvänd moms- skyldighet. I vissa branscher förekommer det fusk med moms och arbetsgivaravgifter. En särskild arbetsgrupp i Finans- departementet har utrett frågan om entreprenadavdrag och omvänd moms- skyldighet i byggbranschen. Frågorna bereds i Regeringskansliet.

- Bättre kontroll av F-skatt. F-skattesystemets funktion har stor betydelse för att motverka skattefusk. Kontrollen av dem som fått F-skatt och inte redovisar några intäkter kan bli bättre. Skatteverket har därför föreslagit att ett system med tidsbegränsad F-skatt ska införas. Regeringen ser nu över alternativa förslag

PROP. 2005/06:1

till att förbättra kontrollen av F-skatten. Tidsbegränsad F-skatt är ett av de förslag som övervägs närmare.

- Attityder och kunskaper. Regeringen avser att intensifiera arbetet med att påverka attityder och kunskaper på dessa områden, i nära dialog med arbetsgivar- och löntagarorganisationer.

Regeringen fortsätter även arbetet mot fusk med förmåner och bidrag:

- Reformering av den straffrättsliga regleringen. Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att överväga särskilda brottsbestämmelser för oegentligheter med förmåner och bidrag. Utredaren ska särskilt undersöka behovet av att utvidga det straffbara området genom en kriminal- isering av grov oaktsamhet.

- Bestämmelserna för återkrav ses över. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet ser över reglerna om återbetalningsskyldighet då någon på felaktiga grunder fått ersättning eller bidrag.

- Delegation mot oegentligheter och felaktig- heter med förmåner. För att följa myndigheternas insatser, främja samverkan, sprida erfarenheter, utarbeta mätmetoder och föreslå mål för att minska oegentligheter har det inrättats en särskild delegation.

- Uppdrag till Statskontoret. Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera det existerande informationsutbytet mellan Försäkrings- kassan, arbetslöshetskassorna och Centrala studiestödsnämnden.

- Utökat informationsutbyte. Regeringen har nyligen tillkallat en utredare med uppgift att utvidga det existerande informations- utbytet till fler myndigheter. Utredaren ska bland annat se över om kommunernas socialtjänst bör få tillgång till uppgifter från vissa myndigheter och om Skatteverket i högre utsträckning ska lämna ut uppgifter till andra myndigheter. Utredaren ska även analysera om och under vilka förutsättningar myndigheter bör vara skyldiga att på eget initiativ underrätta andra myndigheter vid misstanke om fusk.

43

PROP. 2005/06:1

- Ökade resurser till kontrollverksamheten. Försäkringskassan och Arbetsmarknads- styrelsen tilldelas resurser för att anställa vardera 300 personer för att bland annat förstärka arbetet med att förebygga och minska förekomsten av fel och oegentligheter i trygghetssystemen.

I syfte att stärka regeringens arbete för en modernisering och förnyelse av statsförvalt- ningen inrättas en ny förvaltningspolitisk myndighet. I den nya myndigheten samlas strategiska funktioner som tidigare legat på ett flertal myndigheter, varvid antalet myndigheter minskar. En central uppgift för den nya

- Åtgärder inom den ekonomiska styrningen. myndigheten är att driva utvecklingen mot ett

Regeringen avser att stärka myndigheternas incitament att förebygga och upptäcka fusk och fel. Det mest kostnadseffektiva är i många fall att genomföra nödvändiga kontroller redan innan beslut fattas om utbetalning. Även den fortlöpande kontrollen ska stärkas, till exempel på arbetsplatser där svartarbete misstänks förekomma. Regeringen har därför initierat en översyn av relevanta styrdokument.

- Skärpta krav på kommittéer. Kommittéer som tar fram förslag som leder till utbetalningar av stöd eller bidrag ska säkerställa att risken för felaktigt nyttjande minimeras och att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningarna kan kontrolleras. Detta innebär bland annat att kommittéer måste ta fram sådana förslag till informationsutbyte som är nödvändiga samt redogöra för förslagens konsekvenser ur ett kontrollperspektiv. Detsamma ska gälla förslag som tas fram inom Regeringskansliet.

- Behov av ökad tillsyn prioriteras. Socialförsäkringarna omfattar cirka 400 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar en sjättedel av BNP. Administrationen medför en stor mängd utbetalningsbeslut och utbetalningar. Det finns därför anledning att ytterligare prioritera tillsynen.

Öka produktiviteten i offentlig sektor

Utvecklingen av ny teknik skapar nya möjligheter till ökad produktivitet och bättre service. Staten ska bidra till utvecklingen genom att effektivisera sin egen verksamhet. Regeringen kommer att ta initiativ till ett nytt produktivitetsprojekt vars uppgift är att analysera hur framtidens välfärd kan finansieras och presentera förslag på hur produktiviteten inom den offentliga sektorn ska öka.

bättre utnyttjande av kunskap, teknik och nya arbetsformer.

Regeringen har tidigare gett Ansvars- kommittén i uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördelningen i hela samhälls- organisationen.

44

1.9 Investera i kommande generationers miljö

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Alla beslut ska utformas så att de beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Arbetet med hållbar utveckling bygger på insikten om att tillväxt och välfärd bara kan upprätthållas om investeringar sker i de gemensamma resurser som utgör grunden för samhällsekonomin

Med hjälp av ny teknik, byggande, samhällsplanering och en aktiv energi-, konsument- och miljöpolitik vill regeringen förverkliga idén om det gröna folkhemmet. Som föregångsland kan Sverige både nå framgångar på exportmarknaderna och stödja en global hållbar utveckling.

Naturresurser, människors hälsa och kompetens, infrastruktur och kulturmiljö utgör basen för hållbar utveckling.

Ett Råd för hållbar utveckling för ökat samarbete och erfarenhetsutbyte mellan lokala och regionala aktörer, näringsliv och organisa- tioner har inrättats. Staten ska vara ett föredöme i arbetet med hållbar utveckling.

EU:s miljö- och landsbygdsprogram utnyttjas och bidrar till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling i hela landet.

Offensiv miljöpolitik

Miljöpolitiken är en viktig del av regeringens politik för hållbar utveckling. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och människors livsmiljö och folkhälsa har stärkts.

Basen för miljöpolitiken är de 15 nationella miljökvalitetsmålen som regeringen presenterade 2001. Genom dessa har det miljöpolitiska arbetet fått en systematik, en långsiktighet och en regional och lokal spridning som är unik i internationell jämförelse.

I miljömålspropositionen 2005 gjordes en första utvärdering av arbetet med att nå målen. I samband med denna utvärdering presenterades nya delmål och åtgärder för att säkerställa att det långsiktiga målet för miljöpolitiken uppnås. I propositionen föreslogs också ett 16:e miljökvalitetsmål om biologiskt mångfald. Nu föreslås att miljömålsarbetet förstärks med

PROP. 2005/06:1

150 miljoner kronor 2007 och 200 miljoner kronor 2008.

En av de största utmaningarna på miljöområdet är klimatfrågan. En stor majoritet av forskarsamhället är enig om att utsläppen av växthusgaser redan har lett till temperatur- förändringar. Industriländerna bär en stor del av det historiska ansvaret för den stigande halten av växthusgaser i luften och svarar för drygt hälften av dagens utsläpp.

Sverige har satt upp målet att minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent mellan 1990 och 2008–2012. En proposition om den fortsatta klimatpolitiken presenteras hösten 2005. Sveriges energipolitik ska skapa förutsättningar för en hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat.

En annan stor utmaning är att värna artrikedomen i naturen. Människan är i behov av en god natur- och kulturmiljö med en rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

En miljard för bättre miljö

För att ställa om Sverige i hållbar riktning presenteras i denna proposition en rad satsningar på en bättre miljö. Satsningarna överstiger totalt 1 miljard kronor per år.

Användningen av förnybara energikällor och en effektivare energianvändning stimuleras genom att resurserna till energiforskning ökar med 270 miljoner kronor 2006 respektive 2007 och 370 miljoner kronor 2008. Därutöver utreds jordbrukets roll som bioenergiproducent.

Satsningarna på vindkraft fortsätter. Pilot- stödet för vindkraft förlängs med fem år med start 2008. Stödet uppgår till 70 miljoner kronor per år. Dessutom kommer regeringen att anmäla till EU-kommissionen att Sverige avser att bibehålla miljöbonusen för havsbaserad vindkraft i 20 år.

De statliga investeringsprogrammen med stöd till klimatinvesteringar (KLIMP) förstärks med 200 miljoner kronor 2006, 320 miljoner kronor 2007 respektive 2008.

Växt- och djurlivets artrikedom värnas genom att anslagen till biologisk mångfald höjs med 120 miljoner 2006, 100 miljoner kronor 2007 och 100 miljoner kronor 2008.

45

PROP. 2005/06:1

Därutöver inrättas nya ekonomiska stimulanser för dem som vill gå över från direktverkande el och oljeuppvärmning till mer miljövänliga energikällor, genom nya ROT-avdrag. Det handlar om skattelättnader på totalt 400 miljoner kronor per år under en femårsperiod.

Grön skatteväxling m.m.

För en ekologiskt hållbar utveckling spelar den gröna skatteväxlingen en central roll. Sedan 2001 har en strategi för grön skatteväxling successivt realiserats. Miljörelaterade skatter har höjts samtidigt som skatterna på arbete har sänkts. Den gröna skatteväxlingen har lett till att individer och företag i större utsträckning uppmärksammas på kostnaderna för miljö- påverkan i sina konsumtions- och investerings- beslut.

Den gröna skatteväxlingen fortsätter:

- Fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar höjs med 60 procent.

- Effektskatten på kärnkraft höjs med 85 procent.

- Elskatten för hushåll och service ökar med 0,6 öre per kilowattimme.

- En ny skatt på flygbiljetter införs i syfte att låta flyget bära en större del av sina miljökostnader. Skatten kommer igenom- snitt att uppgå till mellan 50 och 100 kronor per flygbiljett.

- Skatten på naturgrus höjs med 30 procent.

- Skatten på deponi av avfall ökar med 65 kronor per ton och en ny avfallsför- bränningsskatt införs.

- Som ett led i anpassningen till nya EU- regler tas de reducerade skattesatserna för el, gas, värme och vatten bort.

Dessa skattehöjningar uppgår till totalt 3,6 miljarder kronor. Samtidigt genomförs skattesänkningar på motsvarande belopp. Inkomstskatten sänks med 2,5 miljarder kronor, framför allt för låg- och medelinkomsttagare genom att grundavdraget höjs. Soloföretagare som anställer får lägre arbetsgivaravgift.

Därutöver innehåller budgetpropositionen en rad andra förslag på skatteområdet för att stärka miljön som inte ingår i den gröna skatteväxlingen.

Koldioxidneutrala drivmedel bör även efter 2008 ges konkurrenskraftiga skattevillkor. En särskild utredare kommer att tillkallas för att analysera och lämna förslag på hur alternativa drivmedel långsiktigt kan främjas.

Fordonsskatten för lätta fordon läggs om till att vara koldioxidbaserad. En ny förenklad och moderniserad lagstiftning för fordonsbeskatt- ningen införs under 2006.

Bättre havsmiljö

En förbättrad miljösituation i haven är en förutsättning för biologisk mångfald, men även för näringar som fiske och turism. Allvarliga miljöproblem och ett överutnyttjande av havens resurser hotar de långsiktiga förutsättningarna för fiske, sysselsättning och friluftsliv.

Situationen i Östersjön är ytterst oroande. Regeringen har sommaren 2005 presenterat en nationell strategi för havsmiljön. Regeringen har även presenterat nationella åtgärder för att förbättra havsmiljön i miljömålspropositionen våren 2005. Sverige arbetar för att etablera en stark marin strategi inom EU.

Stöd till återplantering efter stormen Gudrun

Stormen i södra Sverige 2005 orsakade stora skador. Regeringen föreslår att anslagen till återplantering av stormfälld skog ska uppgå till 150 miljoner kronor per år från 2006 till och med 2008.

Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet är att spegla den nationella utvecklingen på miljöområdet på ett enkelt och informativt sätt.

Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är ofta ett resultat av väderleks- och konjunkturvariationer. Över längre tidsperioder ger dock gröna nyckeltal en indikation om utvecklingen på miljöområdet.

Den totala energianvändningen fortsätter att öka. Över tiden sker dock en successivt minskad energianvändning i relation till ekonomins storlek.

46

Tabell 1.14 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

1980

1990

2000

2002

2004

Total slutlig

436

442

470

490

498

användning 1

Energiintensitet 2

300

245

214

217

209

Utsläpp till luft (tusental ton) 3

1980 4

1990

2000

2002

2003

Klimatpåverkan 5

Växthusgaser

n.a.

75 829

74 086

75 291

77 754

exkl. bunkring

n.a.

72 210

67 283

69 484

70 554

Koldioxid

82 438

59 841

59 124

60 548

63 083

exkl. bunkring

n.a.

56 278

52 427

54 832

55 995

Försurning

Svaveldioxid

508

146

112

104

125

exkl. bunkring

n.a.

112

49

50

51

Kväveoxider

448

367

329

300

327

exkl. bunkring

n.a.

315

219

208

204

Belastning på haven (tusental ton)

1980

1990

2000

2002

2003

Övergödning

Fosfor

4,7

3,5

4,7

2,8

1,9

Kväve

115,5

104,9

146,6

131,9

72,5

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter) 6

1992/93

1996/97

2000/01

2002/03

2003/04

Kvävedioxid

19

18

15

16

16

Sot

7

5

6

5

6

Bensen

6

3

2

2

1

1 Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2 Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000 års referenspriser.

3 Ej normalårsjusterade siffror.

4 Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för 1990 och senare.

5 Sänkor är inte inkluderade. Måtten uttrycks i koldioxidekvivalenter.

6 Vinterhalvårsmedelvärden i tätortsluft.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska miljöinstitutet AB.

Sverige har lyckats minska utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå och en god grund har därmed lagts för att uppfylla

PROP. 2005/06:1

Kyotoprotokollets målsättning på detta område. Sverige är det land bland de 15 tidigare EU- medlemmarna som har lägst utsläpp av växthusgaser mätt i ton per person samt i relation till bruttonationalprodukten (BNP).

De svenska utsläppen av koldioxid, den volymmässigt största växthusgasen, kan skifta betydligt från år till år. Det hänger till stor del samman med tillgången på vattenkraft och variationer i energianvändningen. Utsläppen exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, så kallad bunkring, har dock varit stabil sedan 1990.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. Exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart har utsläppen av svaveldioxid mer än väl halverats sedan 1990. De svenska utsläppen av kväveoxider fortsätter också att minska, främst på grund av förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn.

Halterna av kväve och fosfor i flodmynningar utgör en indikator på näringstillförseln till haven. De årliga nyckeltalen som rör övergödning varierar kraftigt beroende på väderlek, vilket gör jämförelser med utvalda basår vanskliga. Sett över ett längre perspektiv avtar emellertid den totala belastningen.

De flesta luftföroreningarna i svenska tätorter minskade markant från 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet. De senaste fem åren har dock trenden planats ut. Väderleksförhållanden kan vara en orsak tillsammans med andra faktorer som ökade transporter och energianvändning. Tack vare katalytisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensin har stadsluftens genomsnittliga bensenhalt sjunkit sedan början av 1990-talet.

47

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2005/06:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2006

1. godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår (kapitel 1),

2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 949 miljarder kronor för 2007 (avsnitt 4.2.1),

3. beslutar om fördelning av utgifter på utgifts- områden för 2006 i enlighet med vad reger- ingen föreslår (avsnitt 4.2.2 tabell 4.7),

4. godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2006 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.7),

5. godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2006 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.7),

6. godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2006 och 2007 (avsnitt 4.2.3),

7. fastställer målet för 2006 för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till minst 0,5 procent av bruttonationalprodukten (avsnitt 4.2.4),

8. bemyndigar regeringen att under 2006 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),

9. godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2006 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.16),

10. godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2006 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.16),

11. godkänner att inkomster av skatter redovisas enligt de nya principer som regeringen föreslår (avsnitt 6.2.2),

12. godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2006 (avsnitt 6.4 och bilaga 1 avsnitt 2),

13. godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2007 och 2008 som riktlinje för regeringens budget- arbete (avsnitt 7.4.1 tabell 7.6),

14. bemyndigar regeringen att för 2006 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 28 000 000 000 kronor (avsnitt 7.5.1),

15. bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 200 000 000 kronor (avsnitt 7.5.2),

16. bemyndigar regeringen att för 2006 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verk-

samheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 200 000 000 kronor (avsnitt 7.5.3),

17. bemyndigar regeringen att under 2006, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten,

51

PROP. 2005/06:1

besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.8),

vad gäller tilläggsbudget för 2005

18. antar regeringen förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (avsnitt 3.1 och 8.2.10),

19. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag (avsnitt 3.2 och 8.2.10),

20. bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm ingå avtal om ersättning för kostnader för försöket med trängselskatt m.m. som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 210 000 000 kronor under 2006 och 2007 (avsnitt 8.2.1),

21. bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 15 Studiestöd

uppförda ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 5 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 8.2.12),

22. bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:78 Högskoleverket besluta om ekono- miska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 8 000 000 kronor under 2006 (avsnitt 8.2.13),

23. bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:9

Statens strålskyddsinstitut ingå ekonomiska förpliktelser i samband med strålskydds-

forskning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000 kronor under perioden 2006- 2009 (avsnitt 8.2.15),

24. bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppförda ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekono- miska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 8.2.16),

25. godkänner vad regeringen föreslår i fråga om ändrade ekonomiska mål för Sjöfartsverket (avsnitt 8.2.16),

26. bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 228 500 000 kronor under 2006 (avsnitt 8.2.17),

27. bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:6 Intervention och

exportbidrag för jordbruksprodukter besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på

högst

350 000 000 kronor under 2006 och

högst

10 000 000 kronor 2007 (avsnitt 8.2.17),

28. bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 919 000 000 kronor under 2006, högst 346 500 000 kronor under 2007, högst 254 500 000 kronor under 2008, högst 250 000 000 under 2009 och högst 130 000 000 därefter (avsnitt 8.2.17),

29. bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EG-budge- ten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 1 684 793 000 kronor under 2006, högst 478 496 000 kronor under 2007, högst 313 711 000 kronor under 2008, högst 260 000 000 under 2009 och högst 150 000 000 därefter (avsnitt 8.2.17),

30. godkänner vad regeringen föreslår i fråga om nedskrivning av fordran rörande kommun- kontosystemet (avsnitt 8.2.19),

52

31. godkänner ändrade ramar för utgifts- områden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

32. antar regeringens förslag till lag om fastig- hetsskatt avseende vissa elproduktions- enheter vid 2007-2011 års taxeringar (avsnitt

3.3 och 5.3.2),

33. antar regeringens förslag till lag om kredi- tering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus (avsnitt 3.4 och 5.10.1),

34. antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.5, 5.2.1, 5.2.2, 5.2.4, 5.2.5 och 5.2.6),

35. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (avsnitt 3.6 och 5.6.2),

36. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt (avsnitt 3.7 och 5.3.2),

37. antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) (avsnitt 3.8 och 5.5.1.1),

38. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (avsnitt 3.9 och 5.2.2),

39. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt

3.10 och 5.6.2),

40. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.11, 5.5.1.6, 5.5.1.7, 5.5.1.8, 5.5.2 och 5.5.3.5),

41. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.12 och 5.2.7),

42. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt 3.13 och 5.5.1.3),

43. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattnings- avtal mellan de nordiska länderna (avsnitt

3.14 och 5.2.10),

44. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall (avsnitt

3.15 och 5.5.1.4),

45. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i

PROP. 2005/06:1

kärnkraftsreaktorer (avsnitt 3.16 och 5.5.1.2),

46. antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.17 och 5.2.7),

47. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt (avsnitt 3.18 och 5.3.1).

53

PROP. 2005/06:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2005

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

nummer

statsbudget 2005

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 403 113

-147 163

11 255 950

1:12

Statliga kompetensöverföringsjobb (nytt anslag)

0

10 000

10 000

90:2

Försök med trängselskatt i Stockholm

1 690 000

-157 163

1 532 837

3

Skatt, tull och exekution

8 803 944

1 631

8 805 575

3:1

Skatteverket

5 928 079

-38 369

5 889 710

3:2

Kronofogdemyndigheterna

1 520 943

40 000

1 560 943

4

Rättsväsendet

27 471 946

490 000

27 961 946

4:5

Domstolsväsendet m.m.

4 221 980

10 000

4 231 980

4:6

Kriminalvården

4 990 693

400 000

5 390 693

4:11

Ersättning för skador på grund av brott

83 978

15 000

98 978

4:12

Rättshjälpskostnader m.m.

1 026 532

55 000

1 081 532

4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

21 291

10 000

31 291

5

Internationell samverkan

1 389 582

-10 000

1 379 582

5:1

Bidrag till vissa internationella organisationer

884 450

-12 800

871 650

5:3

Nordiskt samarbete

21 122

2 800

23 922

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 047 806

7 500

44 055 306

6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling

17 391 059

7 500

17 398 559

7

Internationellt bistånd

22 217 678

0

22 217 678

8:1

Biståndsverksamhet

21 532 194

15 551

21 547 745

8:4

Folke Bernadotteakademin

25 000

-5 551

19 449

8:7

Institutet för utvärdering av internationellt

utvecklingssamarbete

10 000

-10 000

0

8

Invandrare och flyktingar

7 022 493

188 000

7 210 493

12:2

Mottagande av asylsökande

3 311 162

172 000

3 483 162

12:5

Offentligt biträde i utlänningsärenden

187 027

16 000

203 027

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

39 885 025

48 500

39 933 525

13:8

Sjukvård i internationella förhållanden

325 235

25 000

350 235

16:4

Bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder

82 394

3 500

85 894

16:7

Bilstöd till handdikappade

321 000

20 000

341 000

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

129 719 914

92 500

129 812 414

19:6

Försäkringskassan

7 188 250

92 500

7 280 750

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

56 356 834

800 000

57 156 834

21:1

Allmänna barnbidrag

20 842 000

800 000

21 642 000

13

Arbetsmarknad

69 463 416

-303 585

69 159 831

22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

4 690 191

-3 585

4 686 606

22:11

Bidrag till lönegarantiersättning

1 396 653

-300 000

1 096 653

15

Studiestöd

20 795 976

51 960

20 847 936

25:2

Studiemedel m.m.

10 203 168

51 960

10 255 128

54

PROP. 2005/06:1

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

nummer

statsbudget 2005

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

16

Utbildning och universitetsforskning

43 887 389

125 125

44 012 514

25:24

Lunds universitet: Grundutbildning

1 465 988

11 200

1 477 188

25:26

Göteborgs universitet: Grundutbildning

1 418 138

21 606

1 439 744

25:28

Stockholms universitet: Grundutbildning

902 304

14 350

916 654

25:32

Linköpings universitet: Grundutbildning

1 100 417

16 100

1 116 517

25:34

Karolinska institutet: Grundutbildning

550 091

7 437

557 528

25:42

Växjö universitet: Grundutbildning

378 673

7 707

386 380

25:44

Örebro universitet: Grundutbildning

523 689

7 350

531 039

25:50

Malmö högskola: Grundutbildning

669 147

11 900

681 047

25:52

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

372 573

10 500

383 073

25:58

Högskolan i Borås: Grundutbildning

327 411

6 650

334 061

25:64

Högskolan i Skövde: Grundutbildning

246 204

1 050

247 254

25:70

Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

397 793

3 675

401 468

25:74

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

2 006 836

5 600

2 012 436

25:82

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

43 514

2 600

46 114

25:85

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

11 787

-2 600

9 187

område m.m.

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

8 960 630

109 797

9 070 427

25:1

Bidrag till folkbildningen

2 635 231

1 428

2 636 659

28:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

197 991

110 000

307 991

internationellt kulturutbyte och samarbete

28:39

Stöd till trossamfund

50 750

-1 631

49 119

22

Kommunikationer

31 478 492

174 177

31 652 669

36:2

Väghållning och statsbidrag

16 541 522

174 177

16 715 699

24

Näringsliv

3 911 377

-24 514

3 886 863

38:2

Näringslivsutveckling m.m.

275 562

-27 514

248 048

38:10

Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

27 586

700

28 286

38:14

Rymdverksamhet

791 871

7 500

799 371

38:17

Konkurrensforskning

6 646

-1 500

5 146

38:19

Kostnader för omstrukturering och genomlysning av

25 000

-1 700

23 300

statligt ägda företag m.m.

39:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

20 070

1 000

21 070

Myndighetsverksamhet

39:3

Exportfrämjande verksamhet

319 956

-3 000

316 956

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

1 603 928

55

PROP. 2005/06:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 a §§ lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 § 1

För barn, som är bosatt i Sverige, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran lämnas allmänt barnbidrag med 11 400 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

För barn, som är bosatt i Sverige, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran lämnas allmänt barnbidrag med 12 600 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

2a § 2

Flerbarnstillägg lämnas om någon

Flerbarnstillägg lämnas om någon

uppbär allmänt barnbidrag för tre

uppbär allmänt barnbidrag för två

eller flera barn. Vid tillämpning av

eller flera barn. Vid tillämpning av

denna paragraf beaktas inte barn som

denna paragraf beaktas inte barn som

avses i 4 § tredje stycket eller 7 §.

avses i 4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägg lämnas med

Flerbarnstillägg lämnas med

1. 3 048 kronor om året för det

1. 1 200 kronor om året för det

tredje barnet,

andra barnet,

2. 9 120 kronor om året för det

2. 4 248 kronor om året för det

fjärde barnet,

tredje barnet,

3. 11 400 kronor om året för det

3. 10 320 kronor om året för det

1 Senaste lydelse 2000:1395.

2 Senaste lydelse 2004:799.

59

PROP. 2005/06:1

femte barnet och varje ytterligare

fjärde barnet,

barn.

4. 12 600 kronor om året för det

femte barnet och varje ytterligare

barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla detta till Försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

1. Denna lag träder i kraft den 5 december 2005 och tillämpas på allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg som lämnas för tid efter utgången av år 2005.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg för tid före utgången av år 2005 om inte annat följer av 3 och 4.

3. För månaderna oktober–december 2005 lämnas ytterligare allmänt barnbidrag med 100 kronor per månad och barn.

4. För månaderna oktober–december 2005 lämnas flerbarnstillägg med 100 kronor per månad för det andra barnet, med 354 kronor per månad för det tredje barnet, med 860 kronor per månad för det fjärde barnet samt med 1 050 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Har för en eller flera av dessa månader flerbarnstillägg lämnats enligt äldre bestämmelser, skall vid en senare utbetalning av flerbarnstillägg enligt denna punkt, avräknas vad som för aktuell månad redan har lämnats i flerbarnstillägg.

60

PROP. 2005/06:1

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 § 1

En elev i grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag av allmänna medel med 950 kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma gäller elever som deltar i motsvarande utbildning i same- skolan, en riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen (1985:1100).

En elev i grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag av allmänna medel med 1 050 kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma gäller elever som deltar i motsvarande utbildning i same- skolan, en riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen (1985:1100).

1. Denna lag träder i kraft den 5 december 2005 och tillämpas på förlängt barnbidrag som lämnas för tid efter utgången av år 2005.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på förlängt barnbidrag för tid före utgången av år 2005 om inte annat följer av 3.

3. För månaderna oktober–december 2005 lämnas förlängt barnbidrag med ytterligare 100 kronor per månad.

1 Senaste lydelse 2000:1396.

61

PROP. 2005/06:1

3.3 Förslag till lag om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007–2011 års taxeringar

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2007–2011 års taxeringar avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk skall, i stället för vad som anges i 3 § första stycket e lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, fastighetsskatten för varje beskattningsår utgöras av 1,7 % av taxeringsvärdet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.

62

PROP. 2005/06:1

3.4 Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Stöd för investeringar i konvertering från direktverkande elvärme som har beslutats av länsstyrelsen eller Boverket och som avser stödberättigande åtgärder som har påbörjats och slutförts under perioden 1 januari 2006–31 december 2010 får tillgodoföras byggnadsägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalnings- lagen (1997:483).

2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om det stöd som enligt 1 § får krediteras skattekonto.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

63

PROP. 2005/06:1

3.5 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 1 kap. 5 §, 12 kap. 5 och 27 §§, 16 kap. 27 §, 61 kap. 19 a §, 63 kap. 3 § samt 65 kap. 5 och 10 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 § 1

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till

helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

Från den taxerade förvärvs-

Från den taxerade förvärvs-

inkomsten dras 12,5 procent av

inkomsten

dras

grundavdrag

och

sådana

avgifter

enligt

lagen

sjöinkomstavdrag.

Avdragen

skall

(1994:1744) om allmän pensions-

göras i nu nämnd ordning. Det

avgift

som avser

beskattningsåret,

återstående

beloppet

är

den

avrundat uppåt till helt hundratal

beskattningsbara förvärvsinkomsten.

kronor,

samt grundavdrag

och

sjöinkomstavdrag.

Avdragen

skall

göras i nu nämnd ordning. Det

återstående beloppet är den beskatt-

ningsbara förvärvsinkomsten.

12 kap.

5 § 2

Utgifter för tjänsteresor med egen

Utgifter för tjänsteresor med egen

bil skall dras av med 1 krona och

bil skall dras av med 1 krona och

70 öre för varje kilometer.

80 öre för varje kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer.

27 § 3

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60

1 Senaste lydelse 2004:1055.

2 Senaste lydelse 2004:1055.

3 Senaste lydelse 2004:1055.

64

PROP. 2005/06:1

dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är

minst 300 mil per år.

Avdrag skall göras med 1 krona

Avdrag skall göras med 1 krona

och 70 öre för varje kilometer.

och 80 öre för varje kilometer.

Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter skall också dras av.

16 kap.

27 § 4

Utgifter för resor som en närings-

Utgifter för resor som en närings-

idkare gör med egen bil i närings-

idkare gör med egen bil i närings-

verksamheten

skall

dras

av

med

verksamheten

skall

dras

av

med

1 krona och

70

öre

för

varje

1 krona och

80

öre

för

varje

kilometer. Detta gäller dock inte om

kilometer. Detta gäller dock inte om

bilen är en tillgång i näringsverksam-

bilen är en tillgång i näringsverksam-

heten.

heten.

Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer.

61 kap.

19 a § 5

Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

I stället för vad som sägs i första stycket om storleken på justeringen av förmånsvärdet skall detta värde justeras nedåt till en nivå som motsvarar

1. 60 procent av förmånsvärdet för

1. 60 procent av förmånsvärdet för

den jämförbara bilen om bilen är

den jämförbara bilen om bilen är

utrustad med teknik för drift med

utrustad med teknik för drift med

elektricitet, eller

elektricitet eller med annan gas än

gasol, eller

2. 80 procent av förmånsvärdet för

2. 80 procent av förmånsvärdet för

den jämförbara bilen om bilen är

den jämförbara bilen om bilen är

utrustad med teknik för drift med

utrustad med teknik för drift med

alkohol eller med annan gas än gasol.

alkohol.

En justering av förmånsvärdet nedåt får göras enligt andra stycket 1 med högst 16 000 kronor och enligt andra stycket 2 med högst 8 000 kronor för helt år i förhållande till den jämförbara bilen.

4 Senaste lydelse 2004:1055.

5 Senaste lydelse 2001:1175.

65

PROP. 2005/06:1

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 § 6

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,185 prisbasbelopp

överstiger 1,185 men inte 2,72 pris- basbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- basbelopp

överstiger 3,11 men inte 7,48 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,423 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med 20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten över- stiger 1,185 prisbasbelopp

0,73 prisbasbelopp

0,73 prisbasbelopp minskat med 10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten över- stiger 3,11 prisbasbelopp

överstiger 7,48 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 2,72 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,423 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med 20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten över- stiger 0,99 prisbasbelopp

överstiger 2,72

men inte 3,11

pris-

0,77 prisbasbelopp

basbelopp

överstiger 3,11

men inte 7,88

pris-

0,77 prisbasbelopp minskat med 10

basbelopp

procent av det belopp med vilket den

taxerade förvärvsinkomsten över-

stiger 3,11 prisbasbelopp

6 Senaste lydelse 2004:1139.

66

PROP. 2005/06:1

överstiger 7,88 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

65 kap.

5 § 7

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster

– 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och

– 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.

Skiktgränserna bestäms med

Skiktgränserna bestäms med

utgångspunkt i en nedre skiktgräns

utgångspunkt i en nedre skiktgräns

på 298 600 kronor vid 2006 års

på 306 000 kronor vid 2007 års

taxering och en övre skiktgräns på

taxering och en övre skiktgräns på

450 500 kronor vid 2006 års taxering.

460 600 kronor vid 2007 års taxering.

Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

10 § 8

Skattereduktion skall göras med

Skattereduktion skall göras för

87,5 procent av allmän pensionsavgift

allmän pensionsavgift enligt lagen

enligt lagen (1994:1744) om allmän

(1994:1744) om allmän pensions-

pensionsavgift som avser beskatt-

avgift som avser beskattningsåret.

ningsåret. Skattereduktionen skall av-

rundas nedåt till helt hundratal

kronor.

Övergångsbestämmelser till (2001:1175)

3. 9 Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med 2009 års taxering.

3. Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med 2012 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock såvitt avser skiktgränserna vid 2007 års taxering i fråga om skattskyldig i vilken det ingår förvärvskälla som gett överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2005.

7 Senaste lydelse 2004:1055.

8 Senaste lydelse 2004:1055.

9 Senaste lydelse 2004:1139.

67

Skatten för annons i allmän nyhetstidning tas ut med 3 procent av beskattningsvärdet och annars med 8 procent av beskattnings- värdet.

PROP. 2005/06:1

3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att 12 och 24 §§ lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 § 1

Skatten utgår för annons i allmän nyhetstidning med 4 procent av beskattningsvärdet och annars med 11 procent av beskattningsvärdet.

24 § 2

Till

skattskyldig,

som

redovisat

Till

skattskyldig,

som

redovisat

reklamskatt för annonser i själv-

reklamskatt för annonser i själv-

ständig

periodisk publikation, som

ständig

periodisk publikation, som

har karaktär av dagspress, populär-

har karaktär av dagspress, populär-

press

eller

fackpress,

återbetalar

press

eller

fackpress,

återbetalar

beskattningsmyndigheten så stor del

beskattningsmyndigheten så stor del

av den erlagda skatten för ett

av den erlagda skatten för ett

beskattningsår som svarar mot en

beskattningsår som svarar mot en

skattepliktig omsättning

om, såvitt

skattepliktig omsättning

om, såvitt

gäller dagspress, högst 12 miljoner

gäller dagspress, högst 50 miljoner

kronor för helt år och, såvitt gäller

kronor för helt år och, såvitt gäller

annan press, högst 6 miljoner kronor

annan press, högst 10 miljoner

för helt år. Återbetalningen sker

kronor för helt år. Återbetalningen

efter utgången av varje halvt

sker efter utgången av varje halvt

beskattningsår. För första halvåret av

beskattningsår. För första halvåret av

ett beskattningsår

får

återbetalat

ett beskattningsår

får

återbetalat

belopp ej överstiga skatten på en

belopp ej överstiga skatten på en

omsättning om hälften av de nämnda

omsättning om hälften av de nämnda

beloppen.

Är ett

beskattningsår

beloppen.

Är ett

beskattningsår

längre eller kortare än tolv månader

längre eller kortare än tolv månader

skall de angivna gränserna räknas

skall de angivna gränserna räknas

upp eller ned i motsvarande mån.

upp eller ned i motsvarande mån.

Föreligger rätt till återbetalning enligt första stycket får beskattnings- myndigheten, om den skattepliktiga omsättningen kan förväntas med säkerhet icke överstiga det högsta belopp för helt år som anges i första stycket, medge befrielse från skyldighet att inbetala reklamskatt.

Om synnerliga skäl föreligger, kan beskattningsmyndigheten återbetala skatt tidigare än som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1985:158.

2 Senaste lydelse 1993:468.

68

PROP. 2005/06:1

3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 1

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende småhusenhet,

bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende småhus på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet, b) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderings- enhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industri-

taxeringsvärdet avseende industri-

enhet och elproduktionsenhet.

enhet och elproduktionsenhet

med

undantag för sådan elproduktions-

enhet som utgörs av taxeringsenhet

med vattenkraftverk,

e) 1,2 procent av:

taxeringsvärdet avseende sådan el-

produktionsenhet som utgörs

av

taxeringsenhet med vattenkraftverk.

Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighets- taxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighets- skatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses

1 Senaste lydelse 2003:1203.

69

PROP. 2005/06:1

i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderings- enhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.

70

PROP. 2005/06:1

3.8 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327) 1

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grundbelopp

tilläggsbelopp

för varje helt

hundratal kilo-

gram över den

lägsta vikten i

klassen

C

Bussar

1

Bussar som inte kan drivas med dieselolja

0–

1 600

546

0

1 601–

3 000

602

56

3 001–

3 500

1 378

0

3 501–

984

0

2

Bussar som kan drivas med dieselolja

2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500

kilogram som kan drivas med dieselolja

0–

1 600

1 008

0

1 601–

3 000

1 085

77

3 001–

3 500

2 163

0

D

Lastbilar

1

Lastbil som inte kan drivas med dieselolja

0–

1 600

546

0

1 601–

3 000

602

56

3 001–

3 500

1 378

0

3 501–

984

0

2

Lastbil som kan drivas med dieselolja

2.1 Lastbil med en högsta skattevikt av 3 500

kilogram som kan drivas med dieselolja

0–

1 600

1 008

0

1 601–

3 000

1 085

77

3 001–

3 500

2 163

0

1 Senaste lydelse 2004:1036.

71

PROP. 2005/06:1

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grundbelopp

tilläggsbelopp

för varje helt

hundratal kilo-

gram över den

lägsta vikten i

klassen

C

Bussar

1

Bussar som inte kan drivas med dieselolja

0–

1 300

720

0

1 301–

1 600

771

51

1 601–

3 000

963

90

3 001–

3 500

2 205

0

3 501–

984

0

2

Bussar som kan drivas med dieselolja

2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500

kilogram som kan drivas med dieselolja

0–

1 600

1 613

0

1 601–

3 000

1 736

123

3 001–

3 500

3 461

0

D

Lastbilar

1

Lastbil som inte kan drivas med dieselolja

0–

1 300

720

0

1 301–

1 600

771

51

1 601–

3 000

963

90

3 001–

3 500

2 205

0

3 501–

984

0

2

Lastbil som kan drivas med dieselolja

2.1 Lastbil med en högsta skattevikt av 3 500

kilogram som kan drivas med dieselolja

0–

1 600

1 613

0

1 601–

3 000

1 736

123

3 001–

3 500

3 461

0

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

72

PROP. 2005/06:1

3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 § 1

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. ersättning i form av

– pension, med undantag av barnpension, enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, lagen (1998:702) om garantipension, lagen (2000:461) om efterlevande- pension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterle- vandestöd till barn samt sjukersätt- ning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del det totala beloppet av uppburna ersättningar för varje kalendermånad överstiger en tolftedel av 0,67 prisbasbelopp,

– pension, med undantag av barnpension, enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, lagen (1998:702) om garantipension, lagen (2000:461) om efterlevande- pension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterle- vandestöd till barn samt sjukersättning och aktivitetsersätt- ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del det totala beloppet av uppburna ersättningar för varje kalendermånad överstiger en tolftedel av 0,77 prisbasbelopp,

– barnpension enligt lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, samt

– annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting;

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Som inkomst enligt första stycket 1–3 anses också förskott på sådan inkomst.

Verksamhet på grund av anställning eller uppdrag i svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige anses utövad här i riket även om den enskilde inom ramen för verksamheten

– gör tjänsteresor utomlands, eller

– utför arbete utomlands i sin bostad under förutsättning att tiden för arbetet där uppgår till högst hälften av den enskildes totala arbetstid i verksamheten under varje tremånadersperiod.

1 Senaste lydelse 2004:1140.

73

PROP. 2005/06:1

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2005.

74

PROP. 2005/06:1

3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2 och 8 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 § 1

Skatt på

cigaretter tas ut

med

Skatt på cigaretter tas ut med

20 öre per styck och 39,2 procent av

20 öre per styck och 39,2 procent av

detaljhandelspriset. Skatt skall dock

detaljhandelspriset. Skatt skall dock

lägst tas ut med 90 procent av den

lägst tas ut med 100 procent av den

sammanlagda skatten på cigaretter i

sammanlagda skatten på cigaretter i

den mest efterfrågade priskategorin.

den mest efterfrågade priskategorin

Tillverkaren

eller hans representant

(minimipunktskatt). Tillverkaren el-

eller, i fråga om cigaretter som

ler hans representant eller, i fråga om

importeras

från

tredje

land,

cigaretter som importeras från tredje

importören skall senast den 31

land, importören skall senast den 31

oktober varje år till Skatteverket

oktober varje år till Skatteverket

lämna uppgifter om försäljningen av

lämna uppgifter om försäljningen av

cigaretter i de olika priskategorierna

cigaretter i de olika priskategorierna

för tiden från och med den 1

för tiden från och med den 1

oktober det föregående året till och

oktober det föregående året till och

med den 30 september det

med den 30 september det

innevarande året. Regeringen fast-

innevarande året. Regeringen fast-

ställer senast den 30 november det

ställer senast den 30 november det

innevarande året den mest efter-

innevarande året den mest efter-

frågade priskategorin

av cigaretter

frågade priskategorin av cigaretter

och det skattebelopp som för det

och det skattebelopp som för det

nästkommande kalenderåret skall tas

nästkommande kalenderåret skall tas

ut enligt andra meningen.

ut enligt andra meningen. För år

2006 skall dock minimipunktskatten

fastställas till 98 öre per cigarett.

Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter som en cigarett.

8 § 2

Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 56 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 630 kronor per kilogram.

Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 56 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 770 kronor per kilogram.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2003:709.

2 Senaste lydelse 1997:443.

75

PROP. 2005/06:1

3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § och 11 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 § 1

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

skatt

svavelskatt

1. Förbrukning för annat

100 procent

100 procent

100 procent

ändamål än motordrift eller

uppvärmning eller i en

process där bränslet i allt

väsentligt används för annat

ändamål än motordrift eller

uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

1 § första stycket

3 b

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

1 § första stycket

3 b

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygs- tillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när

båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

1 § första stycket

3 b

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål

Annan bensin än

100 procent

100 procent

100 procent

flygbensin (KN-nr

2710 00 26)

b) luftfartyg, när

Andra bränslen än 100 procent

100 procent

100 procent

luftfartyget används för

flygbensin och

privat ändamål eller i

flygfotogen (KN-

1 Senaste lydelse 2004:1038.

76

PROP. 2005/06:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

skatt

svavelskatt

luftfartygsmotorer i

nr 2710 00 51)

provbädd eller i liknande

anordning

6. Förbrukning vid fram-

100 procent

100 procent

100 procent

ställning av mineralolje-

produkter, kolbränslen,

petroleumkoks eller andra

produkter för vilka skatte-

plikt har inträtt för till-

verkaren

7. Förbrukning vid fram- ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 §

Bränsle som avses i 100 procent

100 procent

–

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

8. Om skattebefrielse inte

Andra bränslen än 100 procent

100 procent

–

följer av tidigare punkter,

kolbränslen och

förbrukning i metallurgiska

petroleumkoks

processer

9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon vid tillverk- ningsprocessen i industriell verksamhet

Bensin, råtallolja,

100 procent

79 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon vid yrkes- mässig växthusodling

Bensin, råtallolja,

100 procent

79 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,

100 procent

79 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

12. Om skattebefrielse inte

–

–

100 procent

följer av tidigare punkter,

förbrukning i sodapannor,

lutpannor, metallurgiska

processer eller i processer

för framställning av andra

mineraliska ämnen än

metaller

77

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

PROP. 2005/06:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

skatt

svavelskatt

13. Förbrukning vid till-

Andra bränslen än

100 procent

79 procent

–

verkningsprocessen i gruv-

bränsle som avses i

industriell verksamhet för

2 kap. 1 § första

drift av andra motordrivna

stycket 3 b

fordon än personbilar, last-

bilar och bussar

14. Förbrukning i yrkes-

Andra bränslen än

–

77 procent

–

mässig jordbruks-,

bränsle som avses i

skogsbruks- eller vatten-

2 kap. 1 § första

bruksverksamhet för drift

stycket 3 b

av andra motordrivna

fordon än personbilar,

lastbilar och bussar

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

skatt

svavelskatt

1. Förbrukning för annat

100 procent

100 procent

100 procent

ändamål än motordrift eller

uppvärmning eller i en

process där bränslet i allt

väsentligt används för annat

ändamål än motordrift eller

uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

1 § första stycket

3 b

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

1 § första stycket

3 b

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygs- tillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när

båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

1 § första stycket

3 b

78

PROP. 2005/06:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

skatt

svavelskatt

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när luftfartyget

Annan bensin än

100 procent

100 procent

100 procent

inte används för privat

flygbensin (KN-nr

ändamål

2710 00 26)

b) luftfartyg, när luft- fartyget används för privat ändamål eller i luftfartygs- motorer i provbädd eller i liknande anordning

6. Förbrukning vid fram- ställning av mineralolje- produkter, kolbränslen, petroleumkoks eller andra produkter för vilka skatte- plikt har inträtt för till- verkaren

Andra bränslen än 100 procent

100 procent

100 procent

flygbensin och

flygfotogen (KN-

nr 2710 00 51)

100 procent

100 procent

100 procent

7. Förbrukning vid fram- ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 §

Bränsle som avses i 100 procent

100 procent

–

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

8. Om skattebefrielse inte

Andra bränslen än 100 procent

100 procent

–

följer av tidigare punkter,

kolbränslen och

förbrukning i metallurgiska

petroleumkoks

processer

9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon vid tillverk- ningsprocessen i industriell verksamhet

Bensin, råtallolja,

100 procent

79 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling

Bensin, råtallolja,

100 procent

79 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,

100 procent

79 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

12. Om skattebefrielse inte

–

–

100 procent

följer av tidigare punkter,

79

PROP. 2005/06:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

skatt

svavelskatt

förbrukning i sodapannor,

lutpannor, metallurgiska

processer eller i processer

för framställning av andra

mineraliska ämnen än

metaller

13. Förbrukning vid till- verkningsprocessen i gruv- industriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, last- bilar och bussar

Andra bränslen än 100 procent

79 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

14. Förbrukning i yrkes- mässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar

Andra bränslen än –

77 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

15. Om skattebefrielse inte följer av 1, 6 eller 8, förbruk- ning vid tillverknings- processen i industriell verk- samhet i en anläggning, för vilken utsläppsrätter tilldelats enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

Bensin, råtallolja,

–

21 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

16. Förbrukning vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning, för vilken utsläppsrätter tilldelats enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, för den proportionella del av bränslet som använts för framställning av värme i en sådan anläggning som har en elverkningsgrad på minst 38 procent och en total verk- ningsgrad på minst 89 pro- cent

Bensin, råtallolja,

–

21 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

17. Förbrukning i annan anläggning än som avses i 15 eller 16 för vilken utsläpps- rätter tilldelats enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

Bensin, råtallolja,

–

14 procent

–

bränsle som avses i

2 kap. 1 § första

stycket 3 b

80

PROP. 2005/06:1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

2 §

Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

3. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller leverantören,

4. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel,

5. förbrukats för framställning

5. förbrukats för framställning av

eller leverans av elektrisk kraft, eller

elektrisk kraft, eller

6. framställts i ett reservkraftsaggregat.

3 § 2

Energiskatten utgör

1. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

2. 19,4 öre per kilowattimme för

2. 20,1 öre per kilowattimme för

annan elektrisk kraft än som avses

annan elektrisk kraft än som avses

under 1 och som förbrukas i kom-

under 1 och som förbrukas i kom-

muner som anges i 4 §,

muner som anges i 4 §, och

3. 21,5 öre per kilowattimme för

elektrisk kraft som förbrukas för el-,

gas-, värme- eller vattenförsörjning i

andra kommuner än de som anges i

4 §, och

4. 25,4 öre per kilowattimme för

3. 26,1 öre per kilowattimme för

elektrisk kraft som förbrukas i övriga

elektrisk kraft som förbrukas i övriga

fall.

fall.

För elektrisk kraft som under tiden

den 1 november–den 31 mars för-

brukas i elektriska pannor som ingår i

en elpanneanläggning vars installerade

effekt överstiger 2 megawatt, utgör

dock energiskatten

1. 21,8 öre per kilowattimme vid

förbrukning i kommuner som anges i

4 § för annat ändamål än industriell

verksamhet i tillverkningsprocessen el-

ler yrkesmässig växthusodling, och

2. 25,4 öre per kilowattimme vid

förbrukning för el-, gas-, värme- eller

vattenförsörjning i andra kommuner

2 Senaste lydelse 2004:1038.

81

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7, 16 och 17 samt 3 och 4 §§.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7, 16 eller 17 samt 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram- ställts i ett vindkraftverk får göra av- drag med ett belopp som svarar mot 15 öre per kilowattimme om kraft- verket är placerat på havsbotten eller på Vänerns botten. För annan place- ring får avdrag göras motsvarande 6,5 öre per kilowattimme. Avdrags- rätten upphör dock när den sammanlagda elproduktionen i vindkraftverket uppgår till 20 000 kilowattimmar per installerad kilo- watt enligt elgeneratorns märkeffekt.

PROP. 2005/06:1

än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2006 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

För kalenderåret 2007 och efter- följande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räk- nas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

10 § 3

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7 och 3 och 4 §§.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram- ställts i ett vindkraftverk får göra av- drag med ett belopp som svarar mot 16 öre per kilowattimme om kraft- verket är placerat på havsbotten eller på Vänerns botten. För annan place- ring får avdrag göras motsvarande 9 öre per kilowattimme. Avdrags- rätten upphör dock när den sammanlagda elproduktionen i vindkraftverket uppgår till 20 000 kilowattimmar per installerad kilo- watt enligt elgeneratorns märkeffekt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2004:1038.

82

PROP. 2005/06:1

3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 § 1

Allmän löneavgift tas ut med 3,07 procent av underlaget och tillfaller staten.

Allmän löneavgift tas ut med 4,58 procent av underlaget och tillfaller staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 2006.

3. De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs från och med den 1 januari 2006. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2005 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2005 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2004:1057.

83

PROP. 2005/06:1

3.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus

Härigenom föreslås att 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 § 1

Skatten tas ut med 10 kronor per ton naturgrus.

Skatten tas ut med 13 kronor per ton naturgrus.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2002:999.

84

PROP. 2005/06:1

3.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. 1 Bestämmelsen i artikel 31

4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt

punkt 3 i avtalet skall också tillämpas

3 i avtalet skall också tillämpas vid

vid 2002–2006 års taxeringar. Vid

2002–2007 års taxeringar. Vid 1999–

1999–2006 års taxeringar skall artikel

2007 års taxeringar skall artikel 26

26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då

punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då

artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

– skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

– arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

– personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under januari månad år 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

1 Senaste lydelse 2004:1053.

85

PROP. 2005/06:1

3.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:673) om skatt på avfall skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 § 1

Avfallsskatt skall betalas med

Avfallsskatt skall betalas med

370 kronor per ton avfall.

435 kronor per ton avfall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2002:998.

86

PROP. 2005/06:1

3.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Skatt skall betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid

denna tidpunkt.

Skatten utgör för varje kalender-

Skatten utgör för varje kalender-

månad 5 514 kronor per megawatt av

månad 10 200 kronor per megawatt

den högsta tillåtna termiska effekten

av den högsta tillåtna termiska effek-

i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta

ten i kärnkraftsreaktorn. Om den

tillåtna termiska effekten inte har

högsta tillåtna termiska effekten inte

fastställts, får beskattningsmyndig-

har fastställts, får beskattnings-

heten beräkna effekten efter

myndigheten beräkna effekten efter

jämförelse med reaktorer för vilka

jämförelse med reaktorer för vilka

sådan effekt har fastställts.

sådan effekt har fastställts.

5 §

Om en kärnkraftsreaktor har varit

Om en kärnkraftsreaktor har varit

ur drift under en sammanhängande

ur drift under en sammanhängande

period av mer än 90 kalenderdygn,

period av mer än 90 kalenderdygn,

får avdrag med 181 kronor per

får avdrag med 335 kronor per

megawatt av den termiska effekten

megawatt av den termiska effekten

göras för det antal kalenderdygn som

göras för det antal kalenderdygn som

överstiger 90.

överstiger 90.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

87

PROP. 2005/06:1

3.17 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 § 1

Arbetsgivaravgifterna är 29,39 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

10,15 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

4,45 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

Föreslagen lydelse

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 27,88 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

8,64 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

4,45 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 § 2

Egenavgifterna är 27,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

11,12 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

1,91 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

1 Senaste lydelse 2004:1244.

2 Senaste lydelse 2004:1056.

88

PROP. 2005/06:1

Föreslagen lydelse

13 §

Egenavgifterna är 26,31 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

9,61 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

1,91 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2006.

3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 13 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2006. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2005 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2005 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

89

PROP. 2005/06:1

3.18 Lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Spärrbeloppet är

fem procent av

Spärrbeloppet är fyra procent av

summan av

summan av

1. den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. den skattskyldiges överskott i inkomstslaget kapital enligt 1 kap. 6 § inkomstskattelagen och

3. 15 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet be- räknad enligt 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt och minskad med reduktionsfastighetens taxeringsvärde till den del det inte överstiger 3 000 000 kronor.

Om det finns flera medlemmar i den skattskyldiges hushåll eller om reduktionsfastigheten ägs av flera delägare som ingår i samma hushåll, skall spärrbeloppet fastställas gemensamt för dem.

Spärrbeloppet får inte fastställas till ett lägre belopp än 2 800 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

90

4

Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

PROP. 2005/06:1

4 Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

4.1 Inledning

I detta kapitel redovisas de av riksdagen be- slutade budgetpolitiska målen för åren 2004– 2006. I kapitlet redovisas även regeringens för- slag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande 2006, samt regeringens förslag till utgiftstak för 2007 och bedömning av utgiftstak för 2008. Vidare lämnas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2006 samt förslag till tak för den offentliga sektorns utgifter. Därefter redovisas förslag till nya beslut samt tidigare fattade beslut med budgetära konsekvenser.

En översiktlig redogörelse lämnas även för statens, kommunsektorns och ålderspensions- systemets finanser. Beräkningarna för 2007 och 2008 baseras på gällande regler och konse- kvensberäkningar av beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter (exempelvis myndig- heters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas också i detta kapitel. En detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 6 respektive 7.

4.2 Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De budgetpolitiska mål

som riksdagen har beslutat ligger fast. Det betyder att:

1. de takbegränsade utgifterna skall rym- mas inom beslutade utgiftstak för staten,

2. den offentliga sektorns finansiella spar- ande skall uppgå till 2 procent av brutto- nationalprodukten (BNP) igenomsnitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen har sedan 1996 i regel tre år i förväg fastställt ett utgiftstak för staten, vilket sätter en övre gräns för statens utgifter. Till följd av att regeringen ville utreda huruvida den potentiella BNP-tillväxten i Sverige förändrats under senare år redovisades i budgetpropositionen för 2005 endast ett beräkningstekniskt utgiftstak för 2007. I denna proposition föreslår regeringen ett utgiftstak för 2007. Vidare gör regeringen en be- dömning av utgiftstakets nivå för 2008. Förslaget och bedömningen redovisas i avsnitt 4.2.1.

Regeringen har sedan 1996 även lämnat förslag till en beräkning av taket för den offent- liga sektorns utgifter för de tre kommande budgetåren i budgetpropositionen. Regeringen lämnar förslag om beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2006–2007 i avsnitt 4.2.3.

I avsnitt 4.2.4 finns även förslag om mål för det offentliga sparandet för 2006. Det övergripande överskottsmålet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel ligger fast.

Utgiftstaket för staten är ett viktigt budget- politiskt åtagande för riksdagen och regeringen, och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaken kan bland annat för-

93

PROP. 2005/06:1

hindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Utgiftstaket för staten tydliggör även behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden, och före- bygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Ge- nom utgiftstaken stärks omvärldens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes. I tabell 4.1 redovisas fastställda utgifts- tak för åren 2000–2004 och utfallet för de tak- begränsade utgifterna.

Tabell 4.1 Fastställda utgiftstak och utfall 2000–2004

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

2004

Utgiftstak för

staten

765,0

791,0

812,0

822,0

858,0

Takbegränsade

utgifter (utfall)

760,0

786,3

811,6

819,1

855,6

Budgeterings-

marginal

5,0

4,7

0,4

2,9

2,4

Riksdagen har beslutat att överskottet i de offentliga finanserna skall uppgå till i genomsnitt 2 procent per år över en konjunkturcykel. Den demografiska utvecklingen kommer att leda till ökade resurskrav inom den offentliga sektorn, främst efter 2010. Ett överskott på 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten. Detta förbättrar möjligheterna att möta de ökade krav på resurser som följer av den åldrande befolkningen, med en rimlig fördelning av skatter och förmåner mellan generationer.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

2000

2001

2002

2003

2004

Den offentliga sektorns

finansiella sparande

(utfall)

5,0

2,6

–0,5

–0,1

1,0

Årsvisa mål för den

offentliga sektorns

finansiella sparande

2,0

2,5

2,0

2,0

0,5

Skillnad

3,0

0,1

–2,5

–2,1

0,5

Riksdagen fastställer årligen mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dessa mål överträffades både 2000 och 2001. En förklaring till det gynnsamma utfallet var att skatteintäkterna blev större än vad som antogs när målen beslutades. Åren 2002 och 2003 blev utfallet lägre än de av riksdagen fastställda målen. Avvikelserna förklaras till stor del av en svag

konjunkturutveckling. Enligt det preliminära utfallet i nationalräkenskaperna klarades målet för 2004. Beräknat från och med 2000 uppgår det genomsnittliga överskottet i de offentliga finanserna till 1,6 procent av BNP.

Erfarenheterna av de övergripande budget- politiska målen är goda. Under perioden 1997– 2004 har utrymme skapats för utgiftsreformer och skattesänkningar samtidigt som den offent- liga sektorns nettoskuld har minskat.

De av riksdagen fastställda utgiftstaken för staten och årsvisa målen för den offentliga sektorns finansiella sparande för åren 2005–2006 redovisas i tabell 4.3.

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål

2005

2006

Utgiftstak för staten,miljarder kronor

870

907

Finansiellt sparande i offentlig sektor,

procent av BNP

0,5

Budgeteringsmarginalerna har under senare år varit små. För 2005 beräknas budgeterings- marginalen uppgå till 1,6 miljarder kronor. Det är samtidigt viktigt att påpeka att prognosen för budgeteringsmarginalen är osäker. Om de tak- begränsade utgifterna riskerar att överstiga utgiftstaket kommer regeringen att vidta utgifts- begränsande åtgärder.

Tabell 4.4 Prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginalen

2005

2006

2007

2008

Finansiellt sparande i

offentlig sektor, procent av

BNP 1

1,4

0,7

1,1

1,6

Budgeteringsmarginal,

miljarder kronor 2

1,6

2,2

11,9

17,9

1 Inklusive sparande i premiepensionssystemet.

2 Budgeteringsmarginalen för 2007 baseras på det i denna proposition föreslagna utgiftstaket på 949 miljarder kronor. Budgeterings–marginalen för 2008 är beräknad utifrån regeringens bedömning av utgiftstakets nivå (982 miljarder kronor).

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli 1,4 procent av BNP 2005, det vill säga väsentligt högre än det av riksdagen fast- ställda målet om ett överskott på 0,5 procent. Vid beräkningen har hänsyn tagits till de förslag till beslut om utgifter och inkomster som läggs fram i denna proposition, och till de aviserade utgifts- och inkomstförändringar som presen- teras. I tabell 4.4 redovisas det beräknade över-

94

PROP. 2005/06:1

skottet i de offentliga finanserna och budge- teringsmarginalen för respektive år.

4.2.1 Utgiftstak för staten

Utgiftstak för staten 2006

Nivån på utgiftstaket för respektive år beslutas normalt tre år i förväg. Betydande förändringar i förutsättningarna efter att ett utgiftstak fast- ställts kan föranleda tekniska justeringar av utgiftstaket. Tekniska justeringar av utgiftstaket kan bland annat motiveras av förändringar som inte har någon effekt på de konsoliderade utgif- terna för den offentliga sektorn, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgif- terna. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket skall utgöra en lika stram begräns- ning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen.

De tekniska justeringar som motiverar en förändring av det av riksdagen fastslagna utgifts- taket för staten för 2006 framgår av tabell 4.5.

Tabell 4.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

2006

Nuvarande utgiftstak för staten

907

Utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,17

Höjt grundavdrag i skatteväxling

2,50

Kompensation för allmän pensionsavgift

–3,06

Summa tekniska justeringar

–0,39

Summa tekniska justeringar (avrundat)

0

Beräkningen av omslutningen i det kommunala kostnadsutjämningssystemet för verksamhet enligt lagen (1993:287) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är 0,17 miljarder kronor högre än motsvarande beräkning i budgetpropositionen för 2005. Eftersom ökningen av de takbegränsade utgifterna mot- svaras av en lika stor prognostiserad ökning av kommunernas avgifter till staten innebär förändringen inte någon försämring av den offentliga sektorns finansiella sparande. Denna förändring motiverar således en höjning av utgiftstaket med 0,17 miljarder kronor. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts tidigare i samband med att omslutningen i utjämningssystemet förändrats.

Regeringen föreslår också att grundavdraget höjs från och med 2006. För att neutralisera effekterna på det kommunala skatteunderlaget höjs samtidigt statsbidragen till kommuner och landsting med 2,50 miljarder kronor per år från och med 2006 (se kapitel 5). Grundavdrags- höjningen motiverar att utgiftstaket höjs med 2,50 miljarder kronor.

Regeringen föreslår i denna proposition att det sista steget i kompensationen för allmän pensionsavgift, som presenterades i budget- propositionen för 2000, genomförs från och med 2006 (se kapitel 5). Reformen innebär att skattereduktionen för allmän pensionsavgift höjs från 87,5 till 100 procent av pensionsavgifterna från och med 2006. Den nuvarande avdrags- rätten för allmän pensionsavgift på 12,5 procent av avgiften avskaffas samtidigt. Detta beräknas öka kommunernas skatteintäkter med 3,06 miljarder kronor 2006. Regeringen föreslår därför att statsbidragen till kommuner och landsting sänks med motsvarande belopp från och med 2006, vilket motiverar en sänkning av utgiftstaket med 3,06 miljarder kronor.

Sammantaget motiverar dessa förändringar att utgiftstaket för 2006 sänks med 0,39 miljarder kronor. I enlighet med tidigare praxis avrundas den tekniska justeringen dock till hela miljarder kronor. Detta innebär att utgiftstaket förblir oförändrat i förhållande till det av riksdagen fastställda utgiftstaket för 2006.

Utgiftstak för staten 2007

Regeringens förslag: För 2007 fastställs utgifts- taket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 949 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag : I budgetproposi- tionen för 2005 presenterade regeringen ett beräkningstekniskt utgiftstak för 2007. Denna beräkning baserades på att utgiftstakets andel av potentiell BNP skulle vara oförändrad mellan 2006 och 2007. I budgetpropositionen för 2005 antogs att nominell tillväxt för potentiell BNP uppgick till 4,0 procent. Samtidigt meddelade regeringen att en utredning om huruvida institutionella förändringar under det senaste decenniet hade lett till förändringar i ekonomins potentiella produktionsförmåga skulle genom-

95

PROP. 2005/06:1

föras. Bland annat baserat på den utredning som gjorts av Konjunkturinstitutet har regeringen reviderat upp sin bedömning av nominell potentiell BNP-tillväxt till 4,6 procent 2007. Upprevideringen av prognosen för nominell potentiell BNP-tillväxt med 0,6 procentenheter leder till att utgiftstaket för 2007 ökar med 6 miljarder kronor i förhållande till det beräkningstekniska utgiftstaket för 2007 som presenterade i budgetpropositionen för 2005.

I budgetpropositionen för 2005 anförde regeringen att ytterligare ett skäl till att avvakta med att föreslå ett utgiftstak för 2007 var att en så kallad sysselsättningsmarginal övervägdes. Det är för närvarande inte aktuellt att införa en sysselsättningsmarginal under utgiftstaket. I denna proposition föreslår regeringen ett antal sysselsättningsstimulerande åtgärder på budge- tens inkomstsida. Innan regeringen slutgiltigt tar ställning till ett införande av en sysselsätt- ningsmarginal bör den aktiva kontracykliska finanspolitik som bedrivs med skatteutgifter och andra åtgärder på budgetens inkomstsida utvärderas.

Utgiftstak för staten 2008

Regeringens bedömning: För 2008 bör utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten uppgå till 982 miljarder kronor.

Skälen för regeringens bedömning: Ett utgiftstak på 982 miljarder kronor 2008 utgör enligt regeringens bedömning en väl avvägd nivå för det samhällsekonomiska utrymmet för statliga utgifter för 2008. Regeringen återkommer med förslag till utgiftstak för 2008 i budget- propositionen för 2007.

Tabell 4.6 Utgiftstak för staten 2004–2008

2004

2005

2006

2007

2008

Utgiftstak för staten,

miljarder kronor

858

870

907

949

982 1

Utgiftstak för staten,

korrigerat för tekniska

justeringar, miljarder

kronor

836

870

907

949

982 1

Årlig förändring

33

34

37

42

33

1 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2008.

4.2.2 Utgiftsramar för 2006

Regeringens förslag: Utgifterna för 2006 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 4.7.

Beräkningen av förändring av anslagsbe- hållningar under 2006 enligt tabell 4.7 godkänns.

Beräkningen av utgifter för ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten för 2006 en- ligt tabell 4.7 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med bestämmelsen i budgetlagen skall förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på ramar för utgiftsområden. Regeringens förslag till utgiftsramar för 2006 redovisas i tabell 4.7. I bilaga 1 redovisas regeringens budget- förslag för 2006 fördelat på anslag inom respektive utgiftsområde. För en närmare redo- visning av beräkningarna av utgiftsramarna för 2006, och av förslaget om preliminär fördelning av utgifterna per utgiftsområde för 2007 och 2008, hänvisas till kapitel 7.

96

Tabell 4.7 Utgiftsramar 2006

Tusental kronor

Utgiftsområde

Utgiftsram 2006

1

Rikets styrelse

8 244 204

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 808 870

3

Skatt, tull och exekution

9 222 029

4

Rättsväsendet

29 022 913

5

Internationell samverkan

1 358 949

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

43 433 124

7

Internationellt bistånd

26 058 663

8

Invandrare och flyktingar

6 981 155

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

41 614 573

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp

129 590 962

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

45 299 000

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

61 460 291

13

Arbetsmarknad

70 229 969

14

Arbetsliv

1 224 138

15

Studiestöd

22 130 455

16

Utbildning och universitetsforskning

47 113 274

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

9 582 406

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

9 548 841

19

Regional utveckling

3 332 913

20

Allmän miljö– och naturvård

4 556 166

21

Energi

1 721 950

22

Kommunikationer

31 534 968

23

Jord– och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

16 398 229

24

Näringsliv

4 199 220

25

Allmänna bidrag till kommuner

60 160 910

26

Statsskuldsräntor m.m.

43 170 000

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

28 066 000

Minskning av anslagsbehållningar

1 263 687

Summa utgiftsområden 1

768 327 859

Summa utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor

725 199 359

Ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten

179 584 000

Takbegränsade utgifter

904 783 359

Budgeteringsmarginal

2 216 641

Utgiftstak för staten

907 000 000

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

PROP. 2005/06:1

4.2.3 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Taket för den offentliga sek- torns utgifter beräknas till 1 387 miljarder kronor 2006 och 1 446 miljarder kronor 2007.

Skälen för regeringens förslag: I tabell 4.8 redo- visas beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter. Principen om kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen fastställer därför inte ett tak för den offentliga sektorns utgifter utan godkänner endast en beräkning. Nivån på taket för den offentliga sektorns utgifter är på sikt avgörande för skatte- uttaget.

Taket för den offentliga sektorns utgifter utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på stats- skulden ingår därmed inte i beräkningen. Elimi- nering görs även för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och ålderspensionssystemet. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av generella och riktade statsbidrag till kommunsektorn samt av statliga ålderspensionsavgifter.

Riksdagen godkände senast en motsvarande beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter efter förslag i budgetpropositionen för 2005.

I jämförelse med beräkningen i budget- propositionen för 2005 har beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter reviderats ned med 6 miljarder kronor för 2005 och med 2 miljarder kronor för 2006. För 2007 har den redovisade beräkningen reviderats upp med 7 miljarder kronor. Revideringarna avser framför allt kommunal konsumtion, som väntas bli lägre 2005 och 2006 än vad som antogs i budget- propositionen för 2005. För 2007 beror upp- revideringen på att det nu föreslagna utgiftstaket för 2007 är högre än den tidigare redovisade beräkningstekniska nivån (se avsnitt 4.2.1) och att den kommunala konsumtionen väntas bli högre.

97

PROP. 2005/06:1

Regeringen redovisar i denna proposition endast en bedömning av utgiftstaket för staten för 2008. Regeringen avser att återkomma med förslag till utgiftstak för staten för 2008 i budgetproposi- tionen för 2007. Med anledning av att något ut- giftstak för staten för 2008 inte föreslås i denna proposition, föreslår regeringen inte heller någon beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2008.

Som andel av BNP beräknas taken för den offentliga sektorns utgifter minska kontinuerligt mellan 2005 och 2007, bland annat till följd av att BNP-tillväxten under denna period bedöms bli högre än den potentiella BNP-tillväxten.

Tabell 4.8 Tak för den offentliga sektorns utgifter 2004–2007

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

Utgiftstak för staten

858

870

907

949

Kommunsektorn

591

591

620

649

Interna transaktioner

–167

–137

–140

–152

Tak för den offentliga

sektorns utgifter

1 281

1 324

1 387

1 446

Procent av BNP

50,3

50,5

50,1

49,8

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.

4.2.4 Överskott i offentliga sektorns finanser

Regeringens förslag: Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till minst 0,5 procent av BNP 2006.

Skälen till regeringens förslag: Sunda offentliga finanser är en förutsättning för uthållig tillväxt. Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett överskott på 2 procent innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärds- systemen och för att säkerställa finansieringen med en rimlig fördelning av skatter och förmåner mellan generationer. Ett överskott på 2 procent ger dessutom en betryggande marginal

till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

De offentliga finanserna påverkas av konjunkturläget. I en nedåtgående konjunktur minskar överskottet. Skattebaserna och därmed de offentliga inkomsterna utvecklas svagt. De offentliga utgifterna blir högre genom ökade kostnader för arbetslösheten. En försvagning av de offentliga finanserna innebär samtidigt att lågkonjunkturens negativa effekter på hushållens inkomster dämpas. Efterfrågan på varor och tjänster kan hållas uppe. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Det finns således automatiskt verkande faktorer i den offentliga ekonomin som bidrar till att dämpa konjunktur- svängningarna och stabilisera den ekonomiska utvecklingen.

Genom att justera den offentliga sektorns sparande för konjunkturläget kan ett under- liggande, strukturellt, sparande beräknas. Det strukturella sparandet utgör en indikator på läget i förhållande till det övergripande målet. Det strukturella överskottet bör därför normalt ligga nära 2 procent av BNP, men kan understiga 2 procent om finanspolitiska stimulanser sätts in i en lågkonjunktur som stöd för penningpolitiken. I en högkonjunktur kan det strukturella över- skottet behöva överstiga 2 procent för att motverka överhettning av ekonomin. Det bör understrykas att såväl bedömningen av konjunk- turläget som beräkningen av strukturellt sparande är behäftade med stor osäkerhet.

I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Regeringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. Vid utvär- deringen av målet under löpande budgetår skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen jämfört med beslutstillfället beaktas.

I budgetpropositionen för 2005 föreslog regeringen att målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2005 skulle fastställas till minst 0,5 procent av BNP, vilket också beslutades av riksdagen. I propositionen angavs vidare att målet skulle omprövas mot bakgrund av den framtida konjunktursituationen.

98

PROP. 2005/06:1

Överskottet bedöms nu bli väsentligt högre än målet 2005 trots att BNP-tillväxten bedöms bli lägre än när målet föreslogs. Den starkare utvecklingen beror bl.a. på en svag utgiftsökning i kommunsektorn, vilket påverkar BNP-till- växten negativt men de offentliga finanserna positivt. Därutöver påverkas det finansiella sparandet positivt av lägre marknadsräntor och ökade intäkter av bolagsskatter. Det finns mot den bakgrunden ingen anledning att ompröva det tidigare fastställda målet. Eftersom det faktiska sparandet förväntas uppgå till 1,4 procent bedöms överskottsmålet för 2005 klaras.

Resursutnyttjandet i ekonomin, mätt som BNP-gap, bedöms uppgå till ca 1 procent 2005. Det strukturella sparandet beräknas därmed till ca 2 procent av BNP, vilket är i linje med riktmärket för det övergripande överskottsmålet. Den expansiva inriktningen av finanspolitiken

2006, som syftar till att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen, innebär att överskottet i de offentliga finanserna beräknas minska till 0,7 procent av BNP. För att inte äventyra det övergripande målet bör överskottet inte tillåtas understiga 0,5 procent av BNP. Därmed lämnas en viss marginal för osäkerhet i prognoserna.

För 2007 och 2008 redovisas i bilaga 2, Svensk ekonomi, en kalkyl som innebär att resurs- utnyttjandet ökar så att BNP-gapet sluts 2007.

Framskrivningen av de offentliga finanserna 2007 och 2008 bygger på beslutade och aviserade åtgärder (se avsnitt 4.3). Kalkylen innebär att överskottet i de samlade offentliga finanserna förstärks till 1,6 procent av BNP 2008. Det innebär en förstärkning med 0,2 procentenheter från 2005. Under perioden 2000–2008 uppgår det genomsnittliga överskottet till 1,4 procent av BNP.

Tabell 4.9 Finansiellt sparande i offentlig sektor

Procent av BNP, om inget annat anges

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Finansiellt sparande, miljarder kronor

110

59

–12

–2

26

37

22

32

50

Finansiellt sparande

5,0

2,6

–0,5

–0,1

1,0

1,4

0,7

1,1

1,6

Justering för konjunkturläge m.m.

–0,9

0,6

1,0

1,1

0,8

0,7

0,3

0,0

0,0

Strukturellt sparande

4,1

3,1

0,4

1,0

1,8

2,1

1,0

1,1

1,6

Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000

5,0

3,8

2,4

1,8

1,6

1,6

1,5

1,4

1,4

Produktionsgap, procent

0,6

–0,8

–1,4

–1,6

–1,1

–1,0

–0,4

0,0

0,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

99

PROP. 2005/06:1

4.3 Utgifts- och inkomstförändringar reformer 2006 och 2007 finns framför allt

De senaste åren har en rad reformer beslutats eller föreslagits för åren 2006–2008. I denna proposition föreslås ytterligare utgifts- och inkomstförändringar. Ett flertal av de nu presenterade åtgärderna syftar till att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Åtgärderna återfinns såväl på statsbudgetens utgifts- som inkomstsida.

I detta avsnitt redovisas översiktligt budget- effekterna dels av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition, dels av de reformer och finansieringar som tidigare beslutats eller aviserats.

Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

I tabell 4.10 redovisas översiktligt de samman- tagna effekterna för de offentliga finanserna och de takbegränsade utgifterna av nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstförändringar i förhållande till den politik och det regelverk som 2005 års ekonomiska vårproposition baserades på. En mer detaljerad beskrivning av de nya inkomst- och utgiftsförslagen återfinns i kapitel 5 och i avsnitt 7.4.2.

Till följd av nya utgiftsreformer beräknas de takbegränsade utgifterna öka med nära 13 miljarder kronor 2006, med cirka 15 miljarder kronor 2007 och med drygt 16 miljarder kronor 2008 i förhållande till beräkningen i 2005 års ekonomiska vårproposition. Bland förslagen till

åtgärder inriktade på att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Åtgärderna på sysselsättningsområdet är tvååriga. Därutöver finns förslag till ökade resurser inom högskolan som möjliggör fler högskoleplatser och höjd utbildningskvalitet. Från och med 1 juli 2006 föreslår regeringen också en höjning av taket i sjukförsäkringen. Mot bakgrund av kommun- sektorns finansiella läge samt behovet av kommunala tjänster beräknas utgifterna i de generella statsbidragen höjas med 1 miljard kronor 2007 och med 6 miljarder kronor 2008 utöver vad som tidigare aviserats.

På statsbudgetens inkomstsida föreslår rege- ringen bland annat stöd för så kallade plusjobb och utbildningsvikariat under perioden 2006– 2008 som en del av satsningarna för att minska arbetslösheten. I tabell 4.10 redovisas dessa åtgärder bland skatteutgifterna. Regeringen föreslår också att sista steget i kompensationen för den allmänna pensionsavgiften genomförs nästa år. Inkomstförsvagningen för det sista steget beräknas till nära 7 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att den så kallade gröna skatteväxlingen nästa år skall uppgå till 3,6 miljarder kronor. Skatten höjs bland annat på flygbiljetter, el och avfallsförbränning, och detta växlas mot höjt grundavdrag i inkomst- beskattningen. Regeringen föreslår vidare en sänkning av arbetsgivaravgiften för de ensam- företagare som anställer.

Tabell 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2005 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor

2006

2007

2008

Permanenta effekter

Utgiftsförändringar

Summa reformer 1

12 867

15 029

16 168

12 379

Summa utgiftsminskningar

–77

–17

–18

–18

Summa ökning av takbegränsade utgifter

12 790

15 013

16 151

12 361

Inkomstförändringar

Skatter

4 610

4 670

3 620

3 520

Skatteutgifter 2

5 482

6 960

3 156

200

Summa inkomstreformer, brutto (periodiserade effekter)

10 092

11 630

6 776

3 720

Indirekta effekter av inkomstreformer

925

1 250

1 260

1 720

Summa inkomstreformer, netto (periodiserade effekter)

11 017

12 880

8 036

5 440

Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser

23 807

27 893

24 187

17 801

1 Inkluderar även utgifterna för arbetsmarknadsåtgärder som i tabell 7.8 klassificeras som utgifter till följd av övriga makroekonomiska förändringar.

2 Inkluderar inkomsteffekten av plusjobben och utbildningsvikariaten m m.

100

De nu föreslagna eller aviserade åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida medför, allt annat lika, att den offentliga sektorns finanser försvagas med 23,8 miljarder kronor 2006. För 2007 och 2008 beräknas den sammantagna belastningen på de offentliga finanserna av de föreslagna åtgärderna uppgå till 27,9 respektive 24,2 miljarder kronor.

Trots de kraftfulla åtgärder som regeringen föreslår i denna proposition förstärks det offentlig-finansiella sparandet något nästa år i förhållande till beräkningen i 2005 års ekonomiska vårproposition. År 2007 är det offentliga sparandet oförändrat i förhållandet till beräkningen i den ekonomiska vårpropositionen. Detta beror dels på att utgifterna för ohälsan har reviderats ned, dels på att statsbudgetens inkomster har reviderats upp i förhållande till den ekonomiska vårpropositionen.

Förändringar jämfört med föregående år

I tabell 4.11 redovisas de samlade budget- effekterna i förhållande till föregående år av större beslutade, nu föreslagna eller tidigare aviserade reformer samt finansieringen av dessa. Tabellen visar på en övergripande nivå rege- ringens prioriteringar fram till och med 2008.

Reformerna i tabellen avser både stats- budgetens utgifts- och inkomstsida. Därutöver sker förändringar av budgetens inkomster och utgifter till följd av bland annat den makro- ekonomiska utvecklingen, pris- och löneom- räkning m.m. Dessa förändringar redovisas i kapitel 6 och i avsnitt 7.4.

Regeringen föreslår eller aviserar stora utgifts- reformer för perioden 2006–2008. Satsningarna görs framför allt på kommunsektorn, men betydande resursförstärkningar tillförs också rättsväsendet, den ekonomiska tryggheten, familjepolitiken, biståndet samt utbildning och forskning.

Sammantaget beräknas de takbegränsade utgifterna 2008 öka med cirka 39 miljarder kronor i förhållande till 2005 till följd av utgifts- reformer. Under perioden 2005–2008 minskar också utgifterna med totalt cirka 4 miljarder kronor till följd av besparingar, finansiering av utgiftsreformer och avslutande av vissa tempo- rära program. Merparten av besparingarna genomförs inom försvaret. De offentliga finanserna försvagas därmed sammantaget med nära 35 miljarder kronor under perioden 2005–

PROP. 2005/06:1

2008 till följd av aktiva beslut på statsbudgetens utgiftssida.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet förstärks för att bland annat öka antalet poliser och häktes- och fängelseplatser inom kriminalvården. Ramen för utgiftsområdet beräknas öka med 1,8 miljarder kronor 2008 i förhållande till ramen för innevarande år.

Regeringens mål är att 1 procent av bruttonationalinkomsten skall anslås till bistånd 2006. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd beräknas därför sammantaget öka med cirka 3,3 miljarder kronor nästa år i förhållande till ramen innevarande år.

Ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökas med nära 3 miljarder kronor fram till och med 2008. Taket i sjukpenningen föreslås att höjas 1 juli nästa år, vilket sammantaget medför ökade utgifter på nära 2 miljarder kronor fram till 2008. Ett nytt statsbidrag till landstingen på högst 1 miljard kronor införs 2007 för att stärka landstingens arbete med att minska sjukskriv- ningarna.

Med nu aviserade reformer inom familje- politiken beräknas ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn öka med cirka 4,5 miljarder kronor fram till och med 2008. Barnbidraget liksom flerbarnstillägget höjs redan från 1 oktober 2005. Därutöver har rege- ringen tidigare aviserat en höjning av taket i föräldrapenningen från 1 juli 2006.

Ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning beräknas öka med cirka 4,2 miljarder kronor mellan 2005 och 2008. Med de föreslagna och aviserade tillskotten inom området skapas utrymme för personalförstärk- ningar inom skolan och förskolan, fler högskoleplatser, ökad kvalitet, och en satsning på forskning och forskarutbildning.

Resurstillskotten till utgiftsområde 25 All- männa bidrag till kommuner uppgår till drygt 15 miljarder kronor 2008 i förhållande till 2005. Sju miljarder kronor av denna höjning beror på att sysselsättningsstödet avskaffas 2007. I stället höjs statsbidragen med 7 miljarder kronor. Netto blir tillskottet till kommunsektorn cirka 8 miljarder kronor. Därmed möjliggörs en stark kommunal ekonomi, vilket bidrar till en ökad sysselsättning i kommuner och landsting.

De beslutade eller nu föreslagna åtgärderna på statsbudgetens inkomstsida innebär en för- svagning av den offentliga sektorns finanser med

101

PROP. 2005/06:1

cirka 6,5 miljarder kronor mellan 2005 och 2006. Den största inkomstförsvagningen utgörs av att kompensationen för allmän pensionsavgift full- följs nästa år. Åren 2007 och 2008 stärks de offentliga finanserna till följd av förändringarna på statsbudgetens inkomstsida. Det beror på att många av stöden på budgetens inkomstsida är temporära och gradvis upphör fram till och med 2008. Detta gäller exempelvis för de av regeringens nu föreslagna åtgärderna för att minska arbetslösheten, och de tillfälliga syssel- sättningsstöden till kommunsektorn som upphör 2007.

De offentliga finanserna försvagas samman- taget med cirka 29 miljarder kronor mellan 2005

och 2008 till följd av aktiva beslut på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida. Den diskretionära politiken i statsbudgeten är alltså expansiv under perioden. År 2006 innebär de föreslagna eller aviserade åtgärderna en försvagning av de offentliga finanserna med cirka 27 miljarder kronor eller 1,0 procent av BNP. För 2007 uppgår försvagningen till motsvarande 0,2 procent av BNP.

Den nu föreslagna expansiva finanspolitiken för att minska arbetslösheten bidrar till en temporär minskning av det offentlig-finansiella sparandet nästa år. Åren 2007 och 2008 förstärks det offentliga sparandet successivt och beräknas uppgå till 1,6 procent av BNP i slutet av perioden.

102

PROP. 2005/06:1

Tabell 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär utgiftsbesparingar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning.

Miljarder kronor

2006

2007

2008

Utgiftsreformer

UO 1 Rikets styrelse

0,30

–0,26

0,00

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

0,15

–0,44

–1,29

UO 3 Skatt, tull och exekution

0,28

–0,01

–0,25

UO 4 Rättsväsendet

0,60

1,22

–0,04

UO 5 Internationell samverkan

–0,04

0,00

0,00

UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

0,02

0,04

0,01

UO 7 Internationellt bistånd

3,30

0,17

0,16

UO 8 Invandrare och flyktingar

0,62

0,12

–0,10

UO 9 Hälso- och sjukvård samt social omsorg

–0,42

–0,07

–0,19

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

1,57

1,68

–0,50

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

0,17

0,01

0,00

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

3,33

0,82

0,46

UO 13 Arbetsmarknad

0,69

0,57

–0,23

UO 14 Arbetsliv

0,02

–0,04

0,01

UO 15 Studiestöd

0,85

0,22

–0,04

UO 16 Utbildning och universitetsforskning

3,30

0,32

0,55

UO 17 Kultur

0,39

0,13

–0,27

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

0,28

–0,61

–0,13

UO 19 Regional utveckling

0,10

–0,06

–0,02

UO 20 Allmän miljö- och naturvård

0,64

0,11

0,07

UO 21 Energi

0,37

0,00

0,07

UO 22 Kommunikationer

–0,20

2,47

0,33

Lånefinansierade infrastrukturinvesteringar

1,36

0,15

–1,67

UO 23 Jord- och skogsbruk

1,77

–0,02

0,10

UO 24 Näringsliv

0,27

–0,26

0,32

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

2,63

7,73

5,00

Summa utgiftsreformer inkl. lånefinansierade

22,35

13,96

2,35

Finansiering m. m.

UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

–0,80

–1,52

0,00

Övrigt

–1,35

–0,01

–0,26

Summa finansiering på UO

–1,19

–1,53

–0,26

Summa finansiering m.m.

–2,15

–1,53

–0,26

Utgiftsreformer inkl. finansiering m.m.

20,20

12,43

2,09

103

PROP. 2005/06:1

Fortsättning av tabell 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär att skatteinkomsterna ökar.

Miljarder kronor

2006

2007

2008

Inkomstreformer

Skatt på arbete

Kompensation för allmän pensionsavgift

6,63

0,00

0,00

Höjt grundavdrag

2,50

0,00

0,00

Följdändring av höjt grundavdrag för utomlands bosatta (SINK)

0,06

0,00

0,00

Höjt milavdrag arbetsresor

0,26

0,00

0,00

Begränsad uppräkning skiktgränser

–0,81

0,00

0,00

Skattereduktioner

ROT-avdrag bostadshus

–1,40

0,00

0,00

Stormen skattereduktion

–1,20

–0,40

0,00

Socialavgifter

Tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift, 2006–2007

1,10

–0,20

–0,90

Skatt på kapital och företag

Fortsatt reformering av 3:12 reglerna

0,03

0,00

0,00

Ändrade regler periodiseringsfond, brutto

–0,30

–0,30

0,00

Höjd fastighetsskatt, vattenkraftverk

–1,43

0,00

0,00

Justering av begränsningsregeln för fastighetsskatt

0,23

0,02

0,05

Skatt på konsumtionsvaror och insatsvaror

Stormen dieselskatt

0,00

–0,13

0,00

Höjd tobakskatt

–0,30

0,00

0,00

Nedsatt reklamskatt

0,30

0,00

0,00

Slopad CO2-skatt i industrin och nedsättning 13 öre/kg i energisektorn

1,05

0,00

0,00

Höjd skatt naturgrus

–0,06

0,00

0,00

Höjd skatt på avfall som deponeras

–0,10

0,00

0,00

Höjd fordonsskatt lätta lastbilar och lätta bussar

–0,32

0,00

0,00

Höjd kärnkraftsskatt

–1,39

0,00

0,00

Avtrappad miljöbonus vindkraftverk

–0,02

0,00

0,00

Höjd energiskatt på el för hushålls- och servicesektorerna

–0,43

0,00

0,00

Höjd skatt på el-, gas-, värme- och vattenförsörjning

–0,24

0,00

0,00

Höjd skatt på vissa alkoholdrycker

–0,23

0,00

0,00

Sänkt skatt på dieseldrivna bilar med lägre partikelutsläpp

0,11

0,00

0,00

Skatt på avfall som förbränns

–0,82

0,00

0,00

Skatt på flygresor

–1,44

0,00

0,00

Miljöinriktad fordonsskatteomläggning

–0,07

0,00

0,00

Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror

Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto

0,30

0,00

0,00

Trängselskatt

–0,53

0,53

0,00

Skatt på färd över Svinesundsbron

–0,04

0,00

0,00

Nedsättningar/Kreditering på skattekonto

Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, brutto

–0,50

–7,00

0,00

Utbildning personal vård- och äldreomsorg

–0,15

0,00

0,00

Anställningsstöd, långtidsarbetslösa, brutto

0,65

–0,80

0,00

Bredband, kommuner

–0,50

–0,30

0,00

104

PROP. 2005/06:1

Fortsättning av tabell 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär att skatteinkomsterna ökar.

Miljarder kronor

2006

2007

2008

Skattestimulans miljöinvesteringar offentliga lokaler

–0,63

–0,64

0,00

Skattestimulans källsortering

–0,20

–0,10

0,00

Plusjobb

3,83

1,28

–2,56

Utbildningsvikariat

1,25

0,00

–1,25

Konverteringstöd direktverkande el

0,30

0,00

0,00

Konverteringstöd oljeuppvärmning

0,10

0,00

0,00

FOU i små och medelstora företag

0,20

0,00

Summa inkomstreformer, brutto

5,59

–7,84

–4,65

Summa Indirekta effekter av inkomstreformer

0,93

0,32

0,01

Summa inkomstreformer, netto

6,52

–7,52

–4,64

Utgifts- och inkomstreformer inklusive finansiering

26,72

4,91

-2,55

105

PROP. 2005/06:1

4.4 Statsbudgetens utveckling

4.4.1 Statsbudgetens inkomster

Regeringen föreslår i denna proposition en ny struktur och nya redovisningsprinciper för stats- budgetens inkomstsida. Den nya strukturen för redovisningen av inkomsterna innehåller två delar. Den första delen redovisar skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter. Redovisningen är upp- delad på Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insatsvaror samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna, som satta i relation till BNP är lika med skattekvoten. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör Europeiska Unionen (EU). Det kvar- stående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som utgör större delen av intäk- terna vid beräkning av finansiellt sparande. Den offentliga sektorns skatteintäkter särredovisas därefter på kommunsektorn, ålderspensions- systemet och staten.

Den andra delen av redovisningen visar de justeringsposter som behövs för att få skatterna kassamässigt redovisade. Justeringsposterna redovisas under följande inkomsthuvudgrupper:

Tillkommande skatter, Avräkningar och Periodiseringar.

För att få överensstämmelse med national- räkenskapernas definition av skatter respektive övriga inkomster har en del inkomster som hittills redovisats under Inkomster av statens verk- samhet flyttas till Skatter m.m.

Totalt omfattar flyttningen ca 6 miljarder kronor. En detaljerad beskrivning av förslaget finns i 6.2.

Statens skatteintäkter beräknas under prognosperioden 2006-2008 i genomsnitt öka med 4,3 procent per år eller sammantaget för hela perioden med 96 miljarder kronor. Skillnaden mellan skatteintäkterna och skatteinkomsterna, dvs. tillkommande inkomster, avräkningar och periodiseringar, är negativ och ökar under perioden med 6 miljarder kronor. Detta innebär att statsbudgetens skatteinkomster beräknas öka med 90 miljarder kronor under prognosperioden eller i genomsnitt med 4,3 procent per år.

Tabell 4.12 Statsbudgetens inkomster 2004–2008

Miljarder kronor och procent av BNP

Utfall

Prognos

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

2008

Skatteintäkter

704,0

717,9

742,5

777,5

813,4

Tillkommande inkomster

34,6

11,2

12,7

13,3

14,1

EU-skatter

7,8

7,9

8,4

9,0

9,6

Kommunala

utjämningsavgifter

26,7

1,5

1,8

1,8

1,8

Särskild sjukförs.avg

0,0

1,8

2,5

2,5

2,7

Avräkningar

–64,0

–65,0

–75,8

–70,2

–68,1

Intäkter som förs till

fonder

–1,9

–1,9

–1,9

–1,9

–1,9

Avräknad moms statliga

myndigheter

–20,7

–20,0

–20,8

–21,3

–21,9

Kompensation för moms

kommuner

–32,5

–33,2

–34,6

–35,9

–37,4

Stöd via krediteringar

på skattekonto

–7,7

–15,8

–18,5

–11,1

–7,0

Kompetenssparande

–1,2

6,0

0,0

0,0

0,0

Periodiseringar

–31,8

–3,0

–0,9

–1,5

–8,6

Uppbördsförskjutningar

–22,5

–2,5

–8,0

–6,0

–7,0

Betalnings

förskjutningar

–9,3

–0,2

7,3

4,7

–1,4

Kommuner

–9,0

1,3

5,2

4,6

0,0

ÅP-systemet

–0,1

–0,7

1,9

0,7

0,7

Företag och hushåll

0,4

–0,2

0,8

–0,1

–2,1

Kyrkosamfund

–0,6

–0,4

–0,6

–0,6

0,0

Anstånd

0,0

–0,2

–0,2

–0,2

–0,2

Skatteinkomster

642,8

661,1

678,5

719,0

750,8

Övriga inkomster

51,6

56,8

68,0

66,6

64,2

Totala inkomster

694,4

717,9

746,6

785,7

815,0

Procent av BNP

Skatteintäkter

27,7

27,4

26,9

26,8

26,8

Skatteinkomster

25,3

25,2

24,5

24,8

24,7

Övriga inkomster

2,0

2,2

2,5

2,3

2,1

Totala inkomster

27,3

27,4

27,0

27,1

26,8

Differens mot 2005 års ekonomiska vårproposition i miljarder kronor

Skatteintäkter

7,6

8,7

2,7

5,4

Skatteinkomster

0,0

11,5

–8,1

7,4

Övriga inkomster

0,0

–13,9

–1,0

–0,6

Totala inkomster

0,0

–2,4

–9,2

6,8

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statsbudgetens inkomster är för samtliga år redovisade enligt den nya redovis- ningsprincipen.

106

Jämfört med beräkningen till 2005 års ekono- miska vårproposition har statens skatteintäkter reviderats upp 2006 medan skatteinkomsterna har reviderats ner. Nedjusteringen av skatte- inkomsterna förklaras framför allt av att uppbördsförskjutningar påverkar inkomster negativt 2006. För 2007 har både intäkterna och inkomsterna reviderats upp. Revideringarna jämfört med den ekonomiska vårpropositionen finns redovisade i 6.5, där även uppföljningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2005 finns redovisad.

Övriga inkomster har reviderats ner för 2005 främst till följd av lägre inkomster av försåld egendom. Dessutom belastas Övriga inkomster av statens verksamhet med 5,6 miljarder kronor. Beloppet ska reglera underskottet på konton för kommunmoms avseende tiden före 2003 jämte räntekostnader.

4.4.2 Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgiftsom- råden, minskning av anslagsbehållningar 1 , myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret samt kassamässig korrigering (inklusive överföring från AP-fonden).

Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- räntor beräknas öka med 74 miljarder kronor under perioden 2004–2008. Med hänsyn tagen till tekniska förändringar, främst i form av en för- ändrad redovisning av det kommunala utjäm- ningssystemet som infördes 2005, ökar stats- budgetens utgifter, exklusive räntor, med 100 miljarder kronor under perioden, eller med i genomsnitt 25 miljarder kronor per år. Rensat för effekten av de tekniska justeringarna minskar utgifterna exklusive räntor i relation till BNP med 1,1 procentenheter under perioden.

Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas vari- era kraftigt under perioden 2004–2008, vilket till större delen beror på kursvinster och kursför- luster vid byten av obligationer, samt på valuta- kursvinster och valutakursförluster.

De totala utgifterna, inklusive statsskulds- räntor, för statsbudgetens samtliga 27 utgifts-

1 Skillnaden mellan förbrukade anslagsmedel och anvisade anslagsmedel

återspeglas i det budgeterade beloppet för posten Minskning av

anslagsbehållningar.

PROP. 2005/06:1

områden beräknas öka med 72 miljarder kronor mellan 2004 och 2008.

Tabell 4 .13 Statsbudgetens utgifter 2004–2008

Miljarder kronor och procent av BNP

Utfall

Prognos

2004

2005

2006

2007

2008

Utgifter exkl.

statsskuldsräntor 1

688,0

696,4

725,2

747,7

761,5

Procent av BNP

27,0

26,6

26,2

25,7

25,1

Statsskuldsräntor

52,7

35,1

43,1

43,4

51,3

Procent av BNP

2,1

1,3

1,6

1,5

1,7

Statsbudgetens utgifter

740,7

731,5

768,3

791,1

812,8

Procent av BNP

29,1

27,9

27,8

27,2

26,7

Ålderspensionssystemet

vid sidan av

statsbudgeten

167,6

172,1

179,6

189,4

202,6

Procent av BNP

6,6

6,6

6,5

6,5

6,7

Takbegränsade utgifter 2

855,6

868,4

904,8

937,1

964,1

Budgeteringsmarginal

2,4

1,6

2,2

11,9

17,9

Utgiftstak

858

870

907

949

982 3

1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2 Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten.

3 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2008.

Takbegränsade utgifter 2004–2008

De utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten består dels av statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor, dels av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten. I tabell 4.13 redovisas de tak- begränsade utgifterna för perioden 2004–2008.

Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med 35 miljarder kronor under perioden 2004–2008 till följd av ett ökat antal pensionärer med inkomstgrundad pension samt högre in- komstindex och medelersättning. Tillsammans med ökningen av statsbudgetens primära utgifter (74 miljarder kronor) beräknas de takbegränsade utgifterna därmed öka med 109 miljarder kronor 2004–2008.

Med hänsyn tagen till tekniska förändringar på cirka 26 miljarder kronor som har föranlett justeringar av utgiftstaket beräknas de takbe- gränsade utgifterna öka med 135 miljarder kronor mellan 2004 och 2008. I relation till BNP beräknas de för tekniska förändringar justerade takbegränsade utgifterna minska med 1,2 procentenheter under perioden. De takbe- gränsade utgifterna ökar i genomsnitt med 34 miljarder kronor per år under beräkningsperi- oden när tekniska förändringar beaktats.

107

PROP. 2005/06:1

I tabell 4.14 redovisas de huvudsakliga fakto- rerna bakom förändringen av de takbegränsade utgifterna.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- nings- och investeringsändamål ökar utgifterna med mellan 2 och 4 miljarder kronor per år. Om- räkningen för ett visst år baseras på pris- och löneutvecklingen två år tidigare. Den relativt låga pris- och löneuppräkningen för 2005 och 2006 förklaras av en hög produktivitetsutveckling tillsammans med en låg lönekostnadsutveckling åren dessförinnan.

Övriga makroekonomiska förändringar utgörs av makroekonomiska effekter på statsbudgetens utgifter, såsom effekter av högre prisbasbelopp, inkomstindex, timlön, bruttonationalinkomst och förändrad arbetslöshet. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med i genomsnitt 11 miljarder kronor per år 2004–2008 till följd av makroekonomiska förändringar. En stor del av denna ökning förklaras av att pensionerna är indexerade. De inkomstgrundade pensionerna följer inkomstindex, som i huvudsak följer den genomsnittliga löneutvecklingen. Garantipen–

sionerna följer konsumentprisindex genom pris- basbeloppet. Den relativt sett låga utgiftseffekten av makroekonomiska förändringar under perioden 2005–2007 beror på den låga förväntade pris- och löneutvecklingen under perioden 2004– 2006. År 2008 ökar utgifterna till följd av makro- ekonomiska effekter med 15 miljarder kronor, vilket är en normal utgiftsökning när inflation och timlöner anpassas till Riksbankens inflations- mål.

Beslutade och aviserade reformer beräknas öka utgifterna med 61 miljarder kronor mellan 2004 och 2008.

Beslutade och aviserade besparingar samt utfasningar av tidsbegränsade program beräknas bidra till en minskning av utgifterna med 6 miljarder kronor under perioden. De enskilda reformernas och besparingarnas budgeteffekter redovisas i avsnitt 4.3.

Utgiftsförändringar under rubriken Övrigt förklaras till stor del av volymförändringar inom olika transfereringssystem och av beräknad förbrukning av anslagsbehållningar för förvalt- ningsanslag.

Tabell 4.14 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

Förändring

2005

2006

2007

2008

2004–2008

Utgiftstak

12

37

42

33 1

121

Takbegränsade utgifter

13

36

32

27

109

Tekniska förändringar 2

26

26

Takbegränsade utgifter justerade för tekniska förändringar

39

36

32

27

135

Förklaras av:

Pris- och löneomräkning

2

3

4

4

13

Övriga makroekonomiska förändringar

11

9

8

15

43

Reformer 3

22

21

14

4

61

Besparingar och utfasningar av program

–2

–2

–2

0

–6

Övrigt (volymer, förändring av anslagsbehållningar m.m.)

6

5

8

4

24

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Förändringen baseras på regeringens bedömning av utgiftstaket för 2008.

2 Tekniska förändringar som har föranlett eller föreslås föranleda justeringar av utgiftstaket samt en redovisningsförändring av stödet till kommunerna.

3 Exklusive lånefinansierade investeringar.

108

4.4.3 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2006 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och ut- låning i Riksgäldskontoret för 2006 enligt tabell 4.16 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korri- geringen för 2006, inklusive överföringen av AP- fondens bostadsobligationer, enligt tabell 4.16 godkänns.

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och ut- gifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetunderskott innebär att ett lika stort lånebehov uppstår och att stats- skulden ökar. Ett budgetöverskott innebär där- emot att lånebehovet är negativt (positivt saldo) och att statsskulden minskar.

För åren 2002 - 2004 har utfallet för stats- budgetens saldo korrigerats jämfört med vad som tidigare redovisats (se tabell 4.15). Korri- geringen beror på att Riksgäldskontoret (RGK) vid beräkningen av statsbudgetens saldo har gjort en felaktig redovisning av vissa statliga betalningar under perioden november 2002 till april 2005. Orsaken till detta är att RGK i november 2002 lade om betalningsrutinerna för vissa statliga betalningar i syfte att skapa större kostnadseffektivitet. Betalningar som inte skulle ingå i statsbudgetens saldo kom dock efter om- läggningen felaktigt att ingå. När RGK räknat fram lånebehovet har en justering för dessa betalningar gjorts på ett sätt som inneburit att det lånebehov som redovisats har varit högre än de verkliga utfallen 2002 och 2004. För 2003 innebar felet i stället en mindre nedjustering av det verkliga lånebehovet. Felet upptäcktes under våren 2005 och det tidigare felaktiga saldot har korrigerats.

PROP. 2005/06:1

Tabell 4.15 Korrigerig av statsbudgetens saldo 2002–2004

Miljarder kronor

2002

2003

2004

Tidigare redovisat utfall av

statsbudgetens saldo

1,2

–46,4

–53,3

Korrigering

2,3

–0,2

2,8

Statbudgetens saldo

3,5

–46,6

–50,5

För 2005 prognostiseras ett lånebehov på 28,4 miljarder kronor (se tabell 4.16). Det är en minskning med 10,4 miljarder kronor jämfört med prognosen i 2005 års ekonomiska vårpro- position. Den största förklaringsfaktorn till saldoförbättringen jämfört med den ekonomiska vårpropositionen är att RGK:s nettoutlåning har minskat (se även Riksgäldskontorets netto- utlåning nedan). Därutöver finns även föränd- ringar på utgifts- och inkomstsidan. På utgifts- sidan har en nedrevidering av utgiftsprognosen för 2005 framför allt skett inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Den största utgiftsökningen jämfört med beräkningen i vårpropositionen finns inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och avser utgifter för arbetslöshet. Den största föränd- ringen på inkomstsidan avser juridiska personers inkomstskatt, som har ökat jämfört med tidigare prognos, samt inkomster av försåld egendom som har minskat.

För 2006 beräknas lånebehovet till 36,5 miljarder kronor, vilket är 6,3 miljarder kronor högre än prognosen i den ekonomiska vårpro- positionen. För åren 2007 har det prognosti- serade lånebehovet reviderats ned med 3,1 miljarder kronor och lånebehovet förväntas bli 22,5 miljarder kronor. I beräkningarna antas att inkomster av försåld egendom uppgår till 15,0 miljarder kronor per år under perioden 2006–2008.

För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov redovisas även RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korri- gering på statsbudgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

RGK:s nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs av förändringar av myndigheternas räntekontobehållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel samt

109

PROP. 2005/06:1

Centrala studiestödsnämndens (CSN) netto- upplåning för finansiering av studielån.

Inbetalningar av premiepensionsmedel place- ras i RGK. Efter två år utbetalas dessa medel inklusive ränta till Premiepensionsmyndigheten (PPM). Under perioden 2005–2008 beräknas de årliga inbetalningarna successivt öka från cirka 25 till drygt 28 miljarder kronor.

RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till 8,0 miljarder kronor i år och drygt 8 miljarder kronor årligen under perioden 2006–2008. Finansiering av infrastruktursatsningar kommer att innebära en nettoutlåning 2006 - 2008 på mellan 5 - 7 miljarder kronor per år. Utlåningen sker till framför allt Banverket, Botniabanan AB och Vägverket.

En större förändring i nettoutlåningen jämfört med beräkningen i 2005 års ekonomiska vår- proposition kan hänföras till de lån som upptogs av de statliga bolagen Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB för att finansiera de så kallade storstadspaketen och som skall införlivas med Riksgäldskontorets ordinarie skuld- förvaltning. I vårpropositionen beräknades att hela summan skulle tas över redan 2005. Nu beräknas i stället en del av beloppet införlivas i den ordinarie skuldförvaltningen först efter 2005. Påverkan på lånebehovet från denna transaktion enligt en ny beräkning blir 6,8

miljarder kronor 2005, 1,5 miljarder kronor 2007 och 1,3 miljarder kronor 2008. En nedrevidering av innevarande års lånebehov, jämfört med den beräkning som gjordes i den ekonomiska vårpropositionen, har således gjorts med anled- ning av detta. En ytterligare minskning av nettoutlåningen med 5,6 miljarder kronor har gjorts 2005 i jämförelse med beräkningen i vårpropositionen. Anledningen är att den så kallade kommunkontoskulden skall regleras före årsskiftet. Detta får dock ingen effekt på lånebehovet eftersom motsvarande belopp även påverkar budgetens inkomstsida.

Kassamässig korrigering och överföring från AP- fonden

En kassamässig korrigering kan uppstå om betal- ningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår. Det kan också förekomma transak- tioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa.

För 2005 beräknas en kassamässig korrigering med -1,9 miljarder kronor till följd av att bo- stadsobligationer, som överförts från AP-fonden till statsbudgeten, förfaller till betalning. För åren 2006 - 2008 antas den kassamässiga korri- geringen uppgå till noll kronor.

Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo 2004–2008

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

2008

Inkomster

694,4

717,9

746,6

785,7

815,0

Utgifter exkl. statsskuldsräntor 1

688,0

696,4

725,2

747,7

761,5

Statsskuldsräntor m.m. 2

52,7

35,1

43,1

43,4

51,3

Riksgäldskontorets nettoutlåning

10,3

16,7

14,8

17,0

13,8

varav In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) 3

–3,3

0,0

0,0

0,0

0,0

Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta

–21,4

–24,9

–25,8

–27,0

–28,4

Utbetalning av premiepensionsmedel

22,2

23,2

24,0

25,4

26,4

CSN, studielån

8,4

8,0

8,1

8,1

8,1

Infrastrukturinvesteringar

5,2

4,6

6,8

6,5

5,3

Omfinansiering av infrastrukturlån 4

6,8

1,5

1,3

Individuellt kompetenssparande

–1,2

6,0

Reglering, konton för kommunmoms

–5,6

Övrigt, netto

0,4

–1,4

1,7

2,5

1,1

Kassamässig korrigering 5

–6,1

–1,9

0,0

0,0

0,0

Statsbudgetens saldo

–50,5

–28,4

–36,5

–22,5

–11,6

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3 Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.

4 Avser lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB.

5 Varav senareläggning av EU-avgift -2,5 mdkr 2004 samt överföring från AP-fonden -4,0 mdkr 2004 och -1,9 mdkr 2005.

110

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov och därmed statsskulden. Det finansiella sparandet definieras av ett internationellt regelverk för national- räkenskaper (ENS-95) och utgörs av nettot av transaktioner som påverkar statens finansiella förmögenhet. Värdeförändringar påverkar inte det finansiella sparandet.

Dessa skillnader innebär att förändringar av statsbudgetens saldo inte nödvändigtvis leder till en motsvarande förändring av statens finansiella sparande. Ett exempel på en transaktion som påverkar statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella sparande, är försäljning av statligt aktieinnehav. En sådan försäljning förbättrar statsbudgetens saldo, medan statens finansiella sparande förblir oförändrat eftersom statens förmögenhet inte förändras av att en typ av finansiell tillgång (värdepapper) byts mot en annan (likvida medel).

Förutom denna principiella skillnad avviker redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden från redovisningen i nationalräkenskaperna. Budgetsaldot redovisas kassamässigt medan nationalräkenskaperna tillämpar periodiserad redovisning. Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatter och ränteutgifter.

I tabell 4.17 redovisas de viktigaste skillnaderna mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande. En permanent skillnad mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande utgörs av CSN:s årliga nettoupplåning i Riksgäldskontoret för finansiering av studielån. Denna utlåning belastar statsbudgetens saldo med cirka 8 miljarder kronor per år under prognosperioden, medan statens finansiella sparande inte påverkas eftersom varje nytt lån motsvaras av en lika stor fordran.

Försäljningen av aktier förstärker budget- saldot med 6,5 miljarder kronor i år och för 2006 - 2008 antas aktieförsäljningar på 15,0 miljarder kronor per år. I posten övrigt i tabell 4.17 ingår de lån som Riksgäldskontoret gradvis kommer att ta över under åren 2005 - 2015 från de statliga bolagen Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB. Prognosen i den ekonomiska vårpropositionen utgick i från att lånen skulle tas över i sin helhet under 2005.

PROP. 2005/06:1

Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

2008

Statsbudgetens saldo

–50,5

–28,4

–36,5

–22,5

–11,6

Effekt av överföring

från AP-fonden 1

–4,0

–1,9

0,0

0,0

0,0

CSN studielån

8,4

8,0

8,1

8,1

8,1

Amortering gamla

studielån (t.o.m. 1988)

–2,4

–2,2

–2,1

–2,0

–1,9

Försäljning av aktier

m.m.

–0,1

–6,5

–15,0

–15,0

–15,0

Periodisering av räntor

15,7

–3,1

2,9

–2,1

0,9

Periodisering av skatter

22,4

3,1

0,9

1,6

8,6

Periodisering av EU-

bidrag

–2,3

0,2

0,7

0,4

0,0

Övrigt

–10,5

6,7

0,3

2,4

1,6

Finansiellt sparande i

staten

–23,4

–24,2

–40,8

–29,1

–9,3

Procent av BNP

–0,9

–0,9

–1,5

–1,0

–0,3

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Överföringen som skedde 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden 2001. Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under 2004 och 2005, vilket framgår av tabellen.

Av tabell 4.17 framgår att statens finansiella sparande 2005 och 2006 förväntas uppvisa ett underskott på 24,2 respektive 40,8 miljarder kronor. År 2007 minskar underskottet i statens finansiella sparande till 29,1 miljarder kronor. Överskottet i de offentliga finanserna upp- kommer i stället främst i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (se tabell 4.20). Detta är en konsekvens av att ålderspensionsreformen omfördelar det offentliga sparandet från staten till ålderspensionssystemet.

Statsbudgetens saldo justerat för större engångs- effekter

Av tabell 4.18 framgår att det för större extraordinära inkomster och utgifter justerade budgetsaldot för 2006 - 2008 uppvisar ett större underskott än det faktiska budgetsaldot. Det beror främst på de försäljningsinkomster som antas under perioden. Från och med 2007 förväntas det justerade budgetsaldot förbättras. Större engångseffekter under perioden 2005– 2008 som förstärker statsbudgetens saldo uppgår sammantaget till ca 44 miljarder kronor.

111

PROP. 2005/06:1

Tabell 4.18 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

2008

Statsbudgetens saldo

–50,5

–28,4

–36,5

–22,5

–11,6

Större engångseffekter

5,7

1,6

15,0

13,5

13,7

Varav

Försäljning av statligt

aktieinnehav

0,1

6,5

15,0

15,0

15,0

Överföring från AP-

fonden 1

4,0

1,9

Överföring från

ålderspensionssystemet

1,6

Omfinansiering av

infrastrukturlån

0,0

–6,8

0,0

–1,5

–1,3

Statsbudgetens saldo

justerat för större

engångseffekter

–56,2

–30,0

–51,5

–36,0

–25,3

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Överföringen som skedde 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden 2001. Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under 2004 och 2005, vilket framgår av tabellen.

Statsskulden

Statsskulden 1 uppkommer genom statens upp- låning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera invester- ingar och kreditgivning. Statsskuldens utveck- ling bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. Skulden påverkas emellertid också av valutakurs- förändringar eftersom ca en fjärdedel av skulden inklusive skuldskötselåtgärder (derivatinstru- ment och swappar) är upptagen i utländsk valuta. Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser.

Diagram 4.1 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av

BNP 1990-2008

Statsskuld

Mdkr

procent av

Procent av BNP

BNP

1 600

90

1 400

80

1 200

70

1 000

60

50

800

40

600

30

400

20

200

10

0

0

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

Som framgår av diagram 4.1 stabiliserades skulden som andel av BNP (skuldkvoten) på en nivå på omkring 80 procent under perioden 1994 - 1997. Därefter har skuldkvoten minskat och uppgick vid utgången av 2004 till cirka 48 procent av BNP.

Vid utgången av 2005 beräknas statsskulden uppgå till 1 252 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 44 miljarder kronor jämfört med utgången av 2004. Ökningen beror främst på att statens lånebehov i år beräknas uppgå till 28,4 miljarder kronor, samt på orealiserade värdeförändringar som ökar statsskulden med 18,7 miljarder kronor. En ökning av statliga myndigheters innehav av statspapper påverkar också statsskuldens förändring 2005 (se tabell 4.19).

Ökningen av statsskulden mellan 2005 och 2008 på drygt 59 miljarder kronor beror främst på att statsbudgetens saldo är negativt under beräkningsperioden. Statsskulden beräknas öka till 1 311 miljarder kronor vid utgången av 2008. Som andel av BNP beräknas skulden minska från 47,8 procent vid årsskiftet 2004/05 till cirka 43,1 procent vid slutet av beräkningsperioden.

Tabell 4.19 Statsskuldens förändring 2004-2008

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

2008

Statsbudgetens saldo

–50,5

–28,4

–36,5

–22,5

–11,6

Skulddispositioner

mm 1

–24,7

18,7

–6,4

–1,2

0,0

Okonsoliderad

statsskuld 2

1 252,5

1 299,6

1 329,7

1 351,1

1 362,7

Eliminering av

myndigheters innehav

av statspapper

44,3

47,3

48,3

49,3

51,3

Statsskuld vid

årets slut 3

1 208,2

1 252,3

1 281,4

1 301,8

1 311,4

Procent av BNP

47,5

47,8

46,3

44,8

43,1

Statsskuldsförändring 4

24,6

44,1

29,2

20,3

9,6

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Utgörs normalt av orealiserade värdeförändringar på valutaskulden.

2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper.

3 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort.

4 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden.

1 I redovisningen av statsskulden används begreppet konsoliderad

statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper

räknas bort eller konsolideras.

112

4.5 Kommunsektorns finanser

Efter en period med stark konsumtionstillväxt minskade den kommunala konsumtionsvolymen förra året med 0,5 procent i kalenderkorrigerade termer. Fler arbetsdagar 2004 än 2003 innebar att förändringen motsvarar en ökning med 0,5 procent i faktiska termer (se tabell 4.20). Antalet sysselsatta inom den kommunala sektorn minskade med ca 2 000 personer mätt som årsgenomsnitt. 1 Det ekonomiska resultatet före extraordinära poster förstärktes till ett över- skott på 2 miljarder kronor.

Trots de stora statliga resurstillskotten i år, främst i form av generellt sysselsättningsstöd, väntas den kommunala konsumtionsvolymen endast öka med 0,2 procent. Ökningen av antalet sysselsatta bedöms uppgå till ca 5 000 personer. Hela denna ökning motsvaras av friårsplatser som beräknas bli 6 000 personer inom den kommunala sektorn. Den återhållsamma konsumtionsutvecklingen förstärker sektorns finanser. Det finansiella sparandet väntas uppgå till ca 10 miljarder kronor och resultatet beräk- nas bli ca 9 miljarder kronor.

Regeringens nu föreslagna åtgärder för att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen, väntas bidra till en uppgång i arbetade timmar och i antal sysselsatta inom den kommunala sektorn under 2006. Konsumtionsvolymen beräknas öka med 2,3 procent i kalenderjuste- rade termer. 2 Antalet sysselsatta väntas öka med 27 000 personer.

Även 2007 förväntas de föreslagna syssel- sättningsåtgärderna bidra positivt till den kommunala sysselsättningen som då ökar med 10 000 personer. Avtrappningen av syssel- sättningsåtgärderna ger 2008 ett negativt bidrag till den kommunala sysselsättningen. Antal sysselsatta minskar med 4 000 personer. Personer i arbete och konsumtionsvolymen ökar dock med 1 000 personer respektive 0,3 procent.

För att skapa långsiktiga planeringsförut- sättningar för kommuner och landsting och höja kvaliteten i välfärden föreslår regeringen i denna proposition att statsbidragen höjs med 1 miljard kronor 2007 och 6 miljarder kronor 2008. De

1 Justerat för avbolagiseringen av bland annat Huddinge sjukhus, minskade antalet sysselsatta med ca 9 000 personer.

2 Då antalet arbetsdagar 2006 är färre än 2005 blir den faktiska ökningen av konsumtionsvolymen 1,8 procent.

PROP. 2005/06:1

höjda statsbidragen tillsammans med en god utveckling av skatteunderlaget väntas leda till att det finns utrymme för en fortsatt ökning av verksamhetsvolymen med vidmakthållande av ett positivt resultat. Överskotten för 2006–2008 beräknas årligen uppgå till 8–9 miljarder kronor.

Tabell 4.20 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

2008

Inkomster

593

628

657

686

714

Skatter och statsbidrag

510

544

569

594

617

procent av BNP

20,0

20,6

20,5

20,4

20,3

Övriga inkomster

83

85

88

92

97

Utgifter

592

618

649

678

706

Konsumtion

509

527

557

585

609

volymförändring % 1

0,5

0,2

1,8

1,0

0,3

Övriga utgifter

82

91

92

94

96

Finansiellt sparande

2

10

8

8

8

procent av BNP

0,1

0,4

0,3

0,3

0,3

Resultat före

extraordinära poster

2

9

9

8

8

1 I kalenderjusterade termer motsvarar detta –0,5 procent 2004 och 2,3 procent 2006.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4.6 Ålderspensionssystemet

Ålderspensionssystemet består av en fördel- ningsdel och en premiereservdel. Under upp- byggnadsfasen av det reformerade pensions- systemet är inkomsterna större än utbetalda pensioner. Därigenom uppstår ett sparande i såväl fördelnings- som i premiereservdelen av pensionssystemet. I fördelningsdelen fungerar AP-fonderna som en buffert. Vid sidan av AP- fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet. De medel som sedan 1995 avsätts motsvarar intjänad premie- pensionsrätt och placeras först i Riksgälds- kontoret (RGK). Under den tillfälliga förvalt- ningen i RGK ingår avsättningarna i statens sparande och reducerar därmed statsskulden. Sedan 2000 överförs medel motsvarande premie- pensionsrätten till Premiepensionsmyndigheten (PPM) andra året efter inkomståret och placeras hos den fondförvaltare som den enskilde själv väljer.

113

PROP. 2005/06:1

Tabell 4.21 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

2008

Inkomster

216

224

233

243

254

Avgifter

173

178

185

192

200

Premiepensionsmedel

22

23

24

25

26

Räntor, utdelningar m.m.

21

23

25

26

28

Utgifter

168

173

180

190

203

Pensioner

163

169

177

187

200

Övriga utgifter

5

3

3

4

4

Finansiellt sparande

48

52

53

53

50

procent av BNP

1,9

2,0

1,9

1,8

1,7

därav

AP-fonderna

23

24

23

21

17

PPM

25

28

30

32

34

1 Med AP-fonderna avses fördelningsdelen och med PPM avses premiepensionsdelen av ålderspensionssystemet.

Anm.: Tabellen är enligt nationalräkenskapernas redovisning och utgifterna avviker något från vad som redovisas under utgiftstaket. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källor: Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

År 2004 uppgick det finansiella sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonderna och PPM, till 48 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP. Därtill ökade placeringstillgångarna i pensions- systemet till följd av värdeökningar på aktier, som svarar för större delen av tillgångarna både i AP-fonderna och i de fonder som förvaltas av PPM. Värdeförändringar påverkar inte det finansiella sparandet. Där inräknas endast direkt- avkastningen i form av räntor och utdelningar.

Sparandet förutses ligga kvar på en nivå kring 2 procent av BNP under prognosperioden. AP- fondernas sparande minskar något mot slutet av prognosperioden medan det fortsätter att öka i premiepensionssystemet (se tabell 4.21).

EU:s statistikorgan Eurostat beslutade 1997 att hela det reformerade svenska pensions- systemet skulle klassificeras till den offentliga sektorn. Beslutet motiverades bl.a. med att deltagandet är obligatoriskt och att staten kontrollerar regelverket för både avgifter och förmåner. Detta beslut har nu ändrats av Eurostat till att avgiftsbestämda fonderade pensionssystem inte skall klassificeras till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna.

För medlemsländer som för närvarande klassi- ficerar sådana allmänna pensionssystem i den offentliga sektorn har Eurostat medgett en över- gångstid att ändra redovisningen till mars 2007. För svensk del innebär det att den offentliga sektorns finansiella sparande kommer att reduceras med ca 1 procent av BNP i national-

räkenskapernas redovisning. Regeringen åter- kommer med förslag till hantering av detta beslut.

Pensionsreformen innebar en omfördelning av betalningsansvaret mellan statsbudgeten och AP-fonden. Sammantaget ökade statsbudgetens kostnader till följd av reformen och i pensions- överenskommelsen ingick därför att stats- budgeten skulle kompenseras med engångs- belopp för den sammanlagda kostnadsökningen. Beloppet beräknades till 300-350 miljarder kronor per den 1 januari 1999. För att inte även- tyra pensionssystemets finansiella ställning begränsades inledningsvis det överförda beloppet till 245 miljarder kronor. Frågan om en eventuell ytterligare överföring upp till sammanlagt 350 miljarder kronor hänsköts till en kontrollstation 2004 med avsikten att det skulle ske en slutlig reglering den 1 januari 2005. I juni 2004 enades de fem partierna bakom reformen om att det då inte fanns förutsättningar för att besluta om en överföring av ytterligare medel från AP-fonden. Samtidigt konstaterades att det kvarstår en icke kompenserad kostnadsökning till statsbudgeten och att frågan om en slutreglering av denna får aktualiseras senare. Riksdagen har därefter uttalat (bet. 2004/05: FiU06, rskr. 2004/05:34) att det är viktigt att det finns en tidsplan för när den slutliga bedömningen skall genomföras och att regeringen - efter överenskommelse i Genomförandegruppen - bör återkomma till riksdagen med en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet skall ske och när eventuella ytterligare medel skall överföras.

Genomförandegruppen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för hanteringen av frågan. De fem partierna bakom reformen har under dessa överläggningar gjort bedömningen att det under överblickbar tid fortsatt kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sammanhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensions- systemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överläggningar anser regeringen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet föreläggs riksdagen i proposition. Betänkandet Utdelning av över- skott i inkomstpensionssystemet (SOU 2004:105) har nyligen remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att överlämna proposition till riks-

114

PROP. 2005/06:1

dagen i detta ärende senast under riksdagsåret 2006/07.

systemet har ett överskott på ca 2 procent av BNP under prognosperioden.

Överskottet i pensionssystemets finansiella sparande medför att den offentliga sektorns finansiella nettoställning fortsätter att förstärkas

4.7 Den offentliga sektorns finanser under prognosperioden. Underskottet i statens

År 2004 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 26 miljarder kronor eller 1,0 procent av BNP, enligt preliminära national- räkenskaper. Detta finansiella sparande för 2004 redovisas även i övriga delar i denna proposition. I det preliminära utfallet är vissa skatteinkomster prognoser på det slutgiltiga utfallet, eftersom taxeringen avseende 2004 års inkomster inte var genomförd när de preliminära national- räkenskaperna publicerades i mars 2005. Senare information om det preliminära taxeringsutfallet tyder på att skatteinkomsterna är underskattade med ca 8 miljarder kronor i de preliminära nationalräkenskaperna. Med de högre skatteinkomsterna skulle det finansiella sparandet uppgå till 1,4 procent av BNP 2004.

Vid utgången av 2004 översteg de finansiella tillgångarna skulderna med 131 miljarder kronor eller 5,2 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till 51,1 procent av BNP.

För 2005 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande till 37 miljarder kronor eller 1,4 procent av BNP. Det är en förbättring med 19 miljarder kronor jämfört med vad som beräknades i 2005 års ekonomiska vårproposi- tion trots att den ekonomiska tillväxten är lägre än vad som då förutsågs. Förbättringen beror främst på lägre kommunal konsumtion, lägre räntor samt oförväntat höga inkomster från bolagsskatten.

De i denna proposition föreslagna åtgärderna för att minska arbetslösheten och skatteförslag m.m. bidrar till att sparandet reduceras till 0,7 procent av BNP 2006.

Åren 2007 och 2008 minskar utgifterna som andel av BNP och sparandet förstärks därmed successivt till 1,6 procent av BNP i slutet av prognosperioden, vid en budgeteringsmarginal på 0,6 procent av BNP (se tabell 4.22).

Bakom ökningen av den offentliga sektorns finansiella sparande 2005 ligger en kraftig förstärkning av den kommunala sektorns finanser. Underskottet i statens finanser ökar till 41 miljarder kronor 2006 för att sedan minska till 9 miljarder kronor 2008. Ålderspensions-

finanser innebär emellertid att statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden ökar. Skuld- ökningen är dock inte större än att den konso- liderade skulden fortsätter att minska som andel av BNP.

Tabell 4.22 Den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

2004

2005

2006

2007

2008

Inkomster

1 414

1 466

1 521

1 591

1 663

procent av BNP

55,6

55,9

54,9

54,7

54,7

Skatter och avgifter

1 280

1 321

1 373

1 438

1 505

procent av BNP

50,3

50,4

49,6

49,5

49,5

Kapitalinkomster

53

60

59

60

62

Övriga inkomster

82

85

88

93

96

Utgifter

1 388

1 429

1 500

1 559

1 614

procent av BNP

54,5

54,5

54,2

53,6

53,1

Utgifter exkl. räntor

1 337

1 377

1 447

1 500

1 549

procent av BNP

52,5

52,5

52,3

51,6

51,0

Ränteutgifter

51

52

53

59

65

procent av BNP

2,0

2,0

1,9

2,0

2,1

Finansiellt

sparande

26

37

21

32

49

procent av BNP

1,0

1,4

0,7

1,1

1,6

Staten

–23

–24

–41

–29

–9

ÅP-systemet

48

52

53

53

50

Kommunal sektor

2

10

8

8

8

Finansiell ställning

Nettoskuld

–131

–161

–188

–221

–270

procent av BNP

–5,2

–6,1

–6,8

–7,6

–8,9

Konsoliderad

bruttoskuld

1 300

1 330

1 361

1 383

1 393

procent av BNP

51,1

50,7

49,2

47,6

45,8

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Utvecklingen av den offentliga sektorns finanser beror främst på konjunkturen, räntor och politiska prioriteringar. Därtill kommer effekter av förändrad demografi och förändrat beteende hos företag och hushåll, t.ex. förändringar i sjukskrivningsmönster. Förutom den statliga finanspolitiken påverkas de offentliga finanserna även av beslut som sker på kommunal nivå. I tabell 4.23 analyseras sparandets förändring uppdelat på den del som beror av reformer och

115

PROP. 2005/06:1

besparingar i den statliga budgeten (se tabell 4.11), förändringen av den kommunala sektorns sparande samt nettot av kapitalinkomster och ränteutgifter. Efter beaktande av dessa faktorer uppkommer en restpost som avspeglar övriga faktorers effekt på de offentliga finanserna som t.ex. förändrat beteende och förändrad samman- sättning av BNP som påverkar skatte- inkomsterna.

År 2004 förstärktes det offentliga sparandet med 1,1 procent av BNP. Det förbättrade konjunkturläget bidrog med 0,4 procentenheter. Åtgärder i den statliga budgeten reducerade sparandet med 0,4 procent av BNP. Det motverkades emellertid av att den kommunala sektorn förstärkte sina finanser samt av att kraftigt sänkta ränteutgifter bidrog till en förbättring av sparandet med 0,4 procent av BNP.

Den expansiva statliga finanspolitiken 2005 motsvarar 1,3 procent av BNP. En stor del av detta består i ökade bidrag till den kommunala sektorn, som emellertid inte ökat sina utgifter i motsvarande mån utan fortsatt att stärka sina finanser. Ökade kapitalinkomster i form av aktieutdelningar bidrar också till en ökning av det offentliga sparandet. Det stora bidraget från övriga faktorer till förbättringen av sparandet beror delvis på att skatteinkomsterna och därmed överskottet för 2004 enligt national- räkenskaperna sannolikt är underskattat.

För 2006 bidrar den väntade konjunk- turförbättringen till en förstärkning av de offent- liga finanserna med 0,5 procent av BNP. Den statliga finanspolitiken i form av åtgärder mot arbetslösheten, skattesänkningar m.m. uppgår till 1 procent av BNP.

Resursutnyttjandet i ekonomin ökar ytterligare under 2007 och därmed sluts BNP- gapet, vilket förstärker sparandet med 0,3 procent av BNP. De hittills beslutade åtgärderna i statsbudgeten har en i stort sett neutral effekt på det finansiella sparandet 2007 och 2008 medan ränteutgifterna ökar något. I frånvaro av tillkommande reformer så minskar de offentliga utgifterna som andel av BNP, medan inkomsterna i stort sett utvecklas i takt med BNP.

Tabell 4.23 Förändringen av den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

2004

2005

2006

2007

2008

Årlig förändring av

Finansiellt sparande

1,1

0,4

–0,7

0,4

0,5

därav

Konjunktur

0,4

0,0

0,5

0,3

0,0

Statliga reformer och

besparingar

–0,4

–1,3

–1,0

–0,2

0,1

Kommunalt sparande

0,3

0,3

–0,1

0,0

0,0

Kapitalinkomster och

ränteutgifter, netto

0,4

0,2

–0,1

–0,2

–0,1

Öriga faktorer

0,4

1,1

0,0

0,5

0,6

BNP–gap, förändring i

procentenheter

0,5

0,0

0,7

0,4

0,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

116

PROP. 2005/06:1

5 Skattefrågor

5.1 Inledning

Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på skatteområdet med effekter för budgetåret 2006 och framåt. Flera av dessa åtgärder kommer att föreslås i särskilda propositioner under hösten 2005 och våren 2006 och redovisas därför i denna proposition som bedömningar.

Vid beskattningen av förvärvsinkomster före- slås ett fullföljande av den kompensation för allmän pensionsavgift som inleddes år 2000. Som en del av fortsatt grön skatteväxling föreslås en höjning av grundavdraget och aviseras en sänk- ning av arbetsgivaravgifterna och löneskatterna för enmansföretag som anställer. Vidare föreslås förändringar i beräkningen av skiktgränserna vid uttag av statlig skatt, en höjning av milavdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten och ett reducerat förmånsvärde för vissa miljöbilar. Vissa tekniska justeringar i uttaget av socialav- gifter föreslås, liksom förlängda övergångs- bestämmelser vid beskattningen av nordiska sjömän. En bedömning lämnas om ett förhöjt grundavdrag i stödområde A och kring beskatt- ningen av lånedatorer.

På området för kapital-, egendoms- och före- tagsskatter föreslås en förändring i begräns- ningsregeln för fastighetsskatt och höjningar av fastighetsskatten på vattenkraftverk. Regeringen lämnar också en bedömning kring den fortsatta reformeringen av de s.k. 3:12-reglerna. En utred- ning om stiftelsebeskattning aviseras liksom kommande förslag om skattereduktion för stormfälld skog och om förändringar i skatte- reglerna till följd av ändringar i det s.k. fusions- direktivet.

På energi- och miljöskatteområdet föreslås som en del av den fortsatta gröna skatteväx-

lingen höjda fordonsskatter för lätta lastbilar och lätta bussar, höjningar av skatterna på kärn- kraftsel, naturgrus och avfall och höjda elskatter. En skatt på flygresor och skatt på avfall som förbränns aviseras. Förslag lämnas om sänkt koldioxidskatt för anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

En fortsatt avtrappning av energiskatte- avdraget för vindkraft föreslås. Bedömningar lämnas om den fortsatta reformeringen av näringslivets energibeskattning, om en fortsatt anpassning till energiskattedirektivet, om en fortsatt lägre energiskatt på el i norra Sverige och om ändringar i reglerna för uppbörd av energiskatten på el.

För övriga punktskatter föreslås sänkt reklam- skatt samt höjda skatter på cigaretter och rulltobak. Vidare aviseras en tilläggsskatt på vissa alkoholdrycker.

På mervärdesskatteområdet lämnas en bedömning med anledning av Mervärdesskatte- utredningens betänkande.

Kommande förslag för att motverka skatte- fusk aviseras. En bedömning lämnas om vissa folkbokföringsfrågor. Förslag om och avise- ringar av krediteringar på skattekonton presen- teras. Vidare redovisas en bedömning kring den administrativa bördan av skattereglerna för före- tagen.

I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella effekterna av de skatteförslag som lämnas i denna proposition och dessutom av kommande förslag som lämnas i propositioner senare under hösten 2005 och under våren 2006.

Ärendet och dess beredning m.m.

Lagförslag i de olika ärendena finns i kapitel 3. Såvitt gäller beredningen har, förutom vad som

119

PROP. 2005/06:1

redovisas senare i detta kapitel, samtliga förslag beretts under hand med Skatteverket.

Lagrådet

Förslag lämnas om ändrad koldioxidbeskattning för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av utsläppshandel. Sålunda föreslås slopad koldioxidskatt för industrianläggningar som omfattas av handelssystemet och för högeffektiv kraftvärmeproduktion. För övriga anläggningar som omfattas av handelssystemet föreslås lägre koldioxidskattenivåer. Övriga lagförslag på punktskatteområdet avser justeringar i skatteskalor eller ändrade skattesatser. Förslag rörande inkomstskatten, fastighetsskatten respektive socialavgifterna avser endast ändrade beloppsgränser eller procentsatser i befintliga regler.

Enligt regeringens mening är samtliga förslag av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

5.2 Skatter på förvärvsinkomster

5.2.1 Full kompensation för allmän pensionsavgift

Regeringens förslag: Skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökas från 87,5 till 100 procent. Samtidigt avskaffas avdraget för den allmänna pensionsavgiften vid beräkningen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Skiktgränserna för statlig inkomstskatt justeras uppåt. Vid uttaget av statlig skatt på förvärvs- inkomster inkomståret 2006 skall den nedre skiktgränsen sättas till 306 000 kronor och den övre skiktgränsen till 460 600 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen prioriterar åtgärder som gynnar arbetsutbud, arbetsmarknadsdeltagande och utbildning. Av fördelningspolitiska skäl och för att stödja arbetslinjen har regeringen ansett det angeläget att sänka såväl marginal- som genomsnittsskatter för låg- och medelinkomsttagare. Som ett led i denna strävan inleddes inkomståret 2000 en reformering av förvärvsinkomstbeskattningen som syftar till att kompensera löntagare och andra personer med pensionsgrundande inkomst

för den allmänna pensionsavgiften. Kompensa- tionen ges i form av en skattereduktion för avgiften. Fullt utbyggd innebär reformen att en skattereduktion ges motsvarande hela den allmänna pensionsavgift som skall betalas för inkomståret. Samtidigt skall denna avgift i fort- sättningen inte dras av vid beräkning av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För att andelen personer som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster inte skall öka när avdraget för avgiften avskaffas görs även en justering uppåt av skiktgränserna, dvs. de gränser för beskattnings- bar inkomst där statlig skatt börjar tas ut med 20 respektive 25 procent.

I budgetpropositionen för 2005 bedömde regeringen det vara möjligt att genomföra en del av ett fjärde steg i reformen. Det medförde att skattereduktionen för den allmänna pensions- avgiften höjdes från 75 till 87,5 procent inkomst- året 2005. Samtidigt begränsades avdraget för den allmänna pensionsavgiften vid beräkning av den beskattningsbara förvärvsinkomsten till 12,5 procent av avgiften. För inkomståret 2006 bedömer regeringen det möjligt att genomföra det sista steget vad gäller kompensationen för den allmänna pensionsavgiften och därmed sammanhängande neutraliserande justeringar av skiktgränserna. För inkomståret 2006 innebär det att skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökas från 87,5 till 100 procent av avgiften. Samtidigt avskaffas avdraget för avgiften.

I frånvaro av en korrigering skulle avskaffan- det av avdraget för den allmänna pensionsav- giften innebära att brytpunkten 1 för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster sjunker. Därmed skulle andelen personer som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster öka. Efter den begränsade uppräkning av den nedre skiktgrän- sen enligt förslag i denna proposition (avsnitt 5.2.4) kommer den nedre brytpunkten att ligga på 317 700 kronor. Vid denna inkomst uppgår den allmänna pensionsavgiften till 22 200 kronor. För att andelen som betalar statlig skatt

1 Skillnaden mellan brytpunkter och skiktgränser är att brytpunkter anger gränser uttryckta i termer av taxerad förvärvsinkomst över vilka statlig skatt tas ut med viss procentsats, medan skiktgränser anger gränser uttryckta i termer av beskattningsbar förvärvsinkomst. Mot varje skiktgräns svarar en brytpunkt som bestäms av skiktgränsen med tillägg för grundavdraget och den del av den allmänna pensionsavgiften som får dras av.

120

på förvärvsinkomster skall vara oförändrad krävs en justering uppåt av den nedre skiktgränsen motsvarande den del av den allmänna pensions- avgiften för vilken avdrag inte längre medges. Det motsvarar en höjning av den nedre skikt- gränsen med ytterligare 2 800 kronor. Den nedre skiktgränsen skall därmed bestämmas till 306 000 kronor.

Ett isolerat avskaffande av avdraget för den allmänna pensionsavgiften skulle medföra att även antalet personer som betalar statlig för- värvsinkomstskatt med 25 procent ökar. För att så inte skall ske krävs en liknande justering uppåt av den övre skiktgränsen som av den nedre. Den övre brytpunkten uppgår enligt förslaget om begränsning av uppräkningen av skiktgränser till förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet till 472 300 kronor inkomståret 2006. Allmän pensionsavgift tas ut på inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp. År 2006 mot- svarar det 359 100 kronor. Den allmänna pen- sionsavgiften uppgår vid denna inkomst till 25 100 kronor. Följaktligen krävs en justering uppåt av den övre skiktgränsen med 3 200 kronor (efter avrundning). Det innebär att den övre skiktgränsen skall bestämmas till 460 600 kronor.

I tabell 5.1 redovisas skiktgränser och bryt- punkter, gällande och föreslagna, för inkomst- året 2006. Som jämförelse anges även skikt- gränser och brytpunkter för 2005.

Tabell 5.1 Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster för åren 2005 och 2006

2005

2006

2006

Gällande

Förslag *)

regler

Nedre skiktgräns

298 600

306 200

306 000

Nedre brytpunkt

313 000

320 800

317 700

Övre skiktgräns

450 500

461 900

460 600

Övre brytpunkt

465 200

476 800

472 300

*)Förslaget inkluderar både den begränsade uppräkningen av skiktgränserna och justeringen till följd av förändringen av kompensationen för allmän pensions- avgift.

I tabell 5.2 presenteras effekterna på genom- snittsskatten av det sista steget av kompensa- tionen för de allmänna pensionsavgifterna samt hur mycket hela kompensationen påverkar det genomsittliga skatteuttaget. Effekterna redovisas för löntagare med inkomster på 150 000, 250 000 samt 350 000 kr per år.

PROP. 2005/06:1

Tabell 5.2 Kompensationen för allmänna pensionsavgifter samt för hela reformen

Sista steget

Hela reformen

Minskad

Minskad

Minskad

Minskad

skatt i kr

skatt i

skatt i kr

skatt i

per

procent av

per

procent av

Årsinkomst

månad

inkomsten

månad

inkomsten

150 000

-70

-0,6

-570

-4,5

250 000

-120

-0,6

-980

-4,7

350 000

-170

-0,6

-1 340

-4,6

Anm.: Beloppen i kronor är avrundade till tiotal kronor.

Tabell 5.3 visar marginalskatten år 2006 vid oför- ändrad kompensation, vid full kompensation respektive ingen kompensation för de allmänna pensionsavgifterna. Dessutom visas skillnaden i marginalskatt mellan olika alternativ. Uppgifter presenteras för löntagare med inkomster på 150 000, 250 000 samt 350 000 kronor.

Tabell 5.3 Marginalskatt vid olika inkomster för oförändrad, full respektive ingen kompensation för allmänna pensionsavgifter

Full kompensation

Ingen kompensation

Skillnad

Marginal-

Marginal

Skillnad

mellan

skatt vid

skatt vid

före och

Marginal-

ingen och

oförändrad

full

efter

skatt utan

full

Års-

kompen-

kompen-

sista

kompen-

kompen-

inkomst

sation

sation

steget

sation

sation

150 000

35,4

34,8

-0,6

39,6

-4,8

250 000

35,5

34,9

-0,6

39,6

-4,7

350 000

51,9

51,6

-0,3

53,8

-2,2

Förslagen föranleder ändringar i 1 kap. 5 § samt 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.5.

5.2.2 Inkomstskatteförändringar som en del av grön skatteväxling

Regeringens förslag: Som en del i regeringens förslag till skatteväxling för 2006 höjs det allmänna grundavdraget med 1 500–1 600 kronor för skattskyldiga med en taxerad förvärvs- inkomst mellan 46 900 kronor och 297 100 kronor. Grundavdraget höjs också i viss mån vid

121

PROP. 2005/06:1

inkomster i intervallen 39 400–46 800 kronor och 297 200–312 100 kronor. För inkomster under respektive över dessa gränser görs ingen förändring. Även den skattefria delen av pensio- ner m.m. till utomlands bosatta anpassas till höjningen av grundavdraget.

Skälen för regeringens förslag: I finansplanen för 2001 presenterades en strategi för grön skatteväxling som innebär att höjda energi- och miljöskatter balanseras med sänkta skatter på främst arbete. Regeringen föreslår, som en del i denna skatteväxling, en höjning av det allmänna grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare från och med inkomståret 2006.

Diagram 5.1 illustrerar skillnaden mellan grund- avdraget enligt de regler som här föreslås för inkomståret 2006 och gällande regler.

Diagram 5.1 Grundavdraget enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget (heldragen linje) beräknat utifrån 2006 års prisbasbelopp, kronor.

Grundavdraget är beroende av hur stor den taxerade förvärvsinkomsten är. Enligt gällande regler uppgår grundavdraget till 42,3 procent av prisbasbeloppet vid en taxerad förvärvsinkomst upp till 1,185 prisbasbelopp. För taxerad inkomst över 7,48 prisbasbelopp uppgår grund- avdraget till 29,3 procent av prisbasbeloppet. För inkomster däremellan är grundavdraget förhöjt. Den högsta nivån på grundavdraget motsvarar 0,73 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2006 är fastställt till 39 700 kronor. Det innebär att grundavdragets storlek inkomståret 2006 efter avrundning skulle uppgå till 16 800 kronor för en taxerad förvärvsinkomst upp till 47 000 kronor. För en taxerad inkomst över 296 300

kronor skulle grundavdraget uppgå till 11 700 kronor. Det högsta grundavdraget skulle uppgå till 29 000 kronor.

Regeringen föreslår att grundavdraget höjs med 1 500–1 600 kronor (variationen beror på avrundningsregler) för personer med normala inkomster. Personer i de lägsta och högsta in- komstskikten omfattas inte av förslaget. Genom att grundavdragets nuvarande konstruktion bibehålls kommer det inkomstintervall där grundavdraget är förhöjt att utvidgas. Upp- och nedtrappningen av grundavdraget sker även fortsättningsvis med 20 respektive 10 procent av den taxerade förvärvsinkomsten. Det inkomst- intervall där grundavdraget är förhöjt kommer därmed att ligga mellan 0,99 och 7,88 prisbas- belopp, i stället för mellan 1,185 och 7,48 pris- basbelopp enligt nuvarande regler.

Förslaget innebär att grundavdraget höjs med 1 500–1 600 kronor för personer med en taxerad förvärvsinkomst mellan 1,185 prisbasbelopp och 7,48 prisbasbelopp (med hänsyn tagen till effek- terna av avrundningsreglerna motsvarar det 46 900 kronor respektive 297 100 kronor). Som högst uppgår grundavdraget i detta intervall efter avrundning till 30 600 kronor. Grundavdraget höjs även i viss mån vid inkomster i intervallen 0,99–1,185 prisbasbelopp (39 400–46 800 kro- nor) och 7,48–7,88 prisbasbelopp (297 200– 312 100 kronor). För inkomster under respek- tive över dessa gränser görs ingen förändring i gällande regler.

Denna och föregående års grundavdrags- höjningar föranleder även att den skattefria delen av pensioner m.m. till utomlands bosatta enligt 5 § 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta höjs så att det motsvarar högsta grundavdrag.

Förslaget medför ändringar i 63 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) och 5 § 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.5 och 3.9.

I tabell 5.4 och tabell 5.5 redovisas grund- avdragets storlek i olika inkomstskikt 2006 efter de här föreslagna förändringarna. Noteras bör att avrundningsreglerna medför att de formella gränserna i tabell 5.4 inte kan översättas direkt till krontalen i tabell 5.5. Prisbasbeloppet för 2006 är som nämnts fastställt till 39 700 kronor.

122

Tabell 5.4 Grundavdrag år 2006

Taxerad förvärvsinkomst

Grundavdrag

–0,99 BB

0,423

BB

0,99

BB–2,72 BB

0,423

BB + 0,2*(TI-0,99 BB)

2,72

BB–3,11 BB

0,77 BB

3,11

BB–7,88 BB

0,77 BB - 0,1*(TI-3,11 BB)

7,88

BB–

0,293

BB

Anm.: BB = Prisbasbelopp, TI = taxerad förvärvsinkomst

Tabell 5.5 Grundavdrag år 2006

Taxerad förvärvsinkomst

Grundavdrag

– 39 300

16

800

39 400–107 800

16

900–30 500

107

900–124 100

30

600

124

200–312 100

30

500–11 800

312

200–

11

700

5.2.3 Sänkta löneskatter för enmansföretag som anställer

Regeringens bedömning: Som en del av grön skatteväxling och i syfte att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten bör under åren 2006 och 2007 enmansföretag som i dag driver verksamheten utan anställda bara behöva betala ålderspensionsavgiften i arbetsgivaravgifterna på lönen till en person som de anställer. Sänkningen av löneskatterna bör avse en längre period – uppemot ett år – från anställningens början. Ett arbete har inletts med att ta fram ett konkret förslag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Skälen för regeringens bedömning: Genom den gröna skatteväxlingen skall höjningar av miljörelaterade skatter balanseras av sänkta skatter på arbete. De sänkta skatterna på arbete kan innebära sänkningar av inkomstskatten på förvärvsinkomster för individerna. Förslag med den inriktningen presenteras i avsnitt 5.2.2. Men den kan också innebära sänkta löneskatter på företagsnivå. Detta kan ta sig formen av en gene- rell sänkning av arbetsgivaravgifterna – exempel på sådana sänkningar finns från tidigare skatte- växlingssteg. Regeringen anser emellertid att det inför den nu aktuella skatteväxlingen finns anledning att särskilt inrikta sänkningen så att den tillfaller nystartade företag och så att den stimulerar sysselsättningen.

PROP. 2005/06:1

Nutek har i rapporten Den första anställ- ningen – Hinder och möjligheter för soloföretag att anställa en första person (Nutek R 2005:01) pekat på att cirka 50 000 enmansföretag skulle vilja anställa en person men att de av olika skäl låter bli att göra det. Nutek föreslår i rapporten att arbetsgivaravgifterna sänks under de första tre månaderna om ett företag utan anställda anställer en person.

Av de undersökningar som ligger till grund för rapporten kan man utläsa att företagare som har erfarenhet av att vara arbetsgivare är mer be- nägna att anställa igen och att när ett företag väl har anställt en första person ökar sannolikheten för att fler personer kommer att anställas. Nutek konstaterar också att Sverige har en förhållande- vis låg andel företagare med erfarenhet av att ha haft någon anställd.

Att skapa förutsättningar för nya jobb i både privat och offentlig sektor är en prioriterad uppgift för regeringen. Det finns, som Nuteks rapport visar, en hög potential till arbetstillfällen i de företag som i dag inte har några anställda. Tröskeleffekterna vid en övergång från att driva verksamheten utan en anställd till att ta ett arbetsgivaransvar och anställa en person kan emellertid verka hindrande.

Om företagets initiala kostnader för den första anställningen sänks bör tröskeleffekterna minska och benägenheten att anställa öka. Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad allmän löneavgift för enskilda näringsidkare och en- mansbolag när dessa övergår till att bli arbets- givare och anställer en person bör således leda till ökad efterfrågan på arbetskraft och ökad syssel- sättning.

Ett arbete har därför inletts med att ta fram ett förslag om att enmansföretagare bara skall behöva betala ålderspensionsavgiften i arbets- givaravgifterna för den första person de anställer. Övriga arbetgivaravgifter och den allmänna löne- avgiften skall alltså inte behöva betalas. Enmans- företagare kan t.ex. vara enskilda näringsidkare utan anställda eller aktiebolag där endast före- tagaren är anställd. Ålderspensionsavgiften på 10,21 procent av underlaget måste betalas för att upprätthålla finansieringen av, och principerna för, det allmänna pensionssystemet. Sänkningen av löneskatterna skall avse en längre period – uppemot ett år – från anställningens början. Åtgärden bör gälla under 2006 och 2007.

123

PROP. 2005/06:1

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag med en sådan inriktning så snart beredningen av förslaget är avslutad.

Det aviserade förslaget innebär alltså att nedsättningen ges under 2006 och 2007. Då åtgärden utgör en del av den gröna skatteväx- lingen där permanenta höjningar av de miljörela- terade skatterna skall balanseras av, likaledes permanent, sänkta skatter på arbete återkommer regeringen till hur skatterna på arbete permanent skall sänkas från 2008 och framåt.

5.2.4 Uppräkning av skiktgränser för statlig inkomstskatt på förvärvsin- komster inför inkomståret 2006

Regeringens förslag: Vid bestämmande av skikt- gränser för uttag av statlig skatt på förvärvsin- komster inför inkomståret 2006 sker uppräkning med förändringen i konsumentprisindex med tillägg av 1 procentenhet.

Skälen för regeringens förslag: Den statliga skatten på beskattningsbara förvärvsinkomster styrs av de s.k. skiktgränserna och tas ut i två skikt. I det första skiktet, mellan den nedre och den övre skiktgränsen, tas statlig skatt ut med 20 procent. För beskattningsbara förvärvsin- komster över den övre skiktgränsen tas ytterligare fem procent ut i statlig skatt.

Vid 1990 års skattereform bestämdes att skiktgränsen, utöver förändringen i konsument- priserna, årligen skulle räknas upp med ytter- ligare två procentenheter. Denna komplette- rande uppräkning, ofta kallad reallöneskyddet, syftar till att reallöneökningar upp till viss nivå för personer med inkomster runt och över brytpunkten inte skall ge ett högre skatteuttag i reala termer. Motsvarande regler gäller för den övre skiktgränsen.

Regeringen föreslår att den fulla uppräk- ningen av skiktgränserna begränsas för inkomst- året 2006. Begränsningen sker genom att skikt- gränserna utöver förändringen i konsument- prisindex räknas upp med en procentenhet i stället för med två procentenheter. Begräns- ningen medför att skatteuttaget jämfört med nuvarande regler ökar för personer med högre inkomster vilket ger en starkare fördelnings- profil.

För inkomståret 2005 uppgår den nedre skikt- gränsen till 298 600 kronor och den övre skikt- gränsen till 450 500 kronor. Enligt gällande regler skulle för inkomståret 2006 den nedre skiktgränsen uppgå till 306 200 kronor och den övre skiktgränsen till 461 900 kronor. Förslaget om begränsad uppräkning av skiktgränserna innebär vid oförändrad inkomst att den nedre skiktgränsen skulle sättas till 303 200 kronor och den övre skiktgränsen till 457 400 kronor. Den justering som görs med anledning av avskaf- fandet av avdraget för den allmänna pensions- avgiften (se avsnitt 5.2.1) leder emellertid till att skiktgränserna skall bestämmas till något högre inkomster.

För personer med inkomster mellan den nedre och övre skiktgränsen, dvs. de som betalar 20 procent i statlig skatt, uppgår skattehöjningen till maximalt 600 kronor per år. För personer med inkomster över den övre skiktgränsen, dvs. de som betalar 25 procent i statlig skatt, blir skattehöjningen maximalt 825 kronor per år.

Vidare innebär förslaget att skiktgränserna för kommande år kommer att ligga på lägre nivåer än vad som skulle gälla vid oförändrade regler.

Förslaget föranleder ändringar i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229). Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.5.

5.2.5 Avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten

Regeringens förslag: Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats respektive i tjänsten höjs från 17 kronor per mil till 18 kronor per mil.

Skälen för regeringens förslag: Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) skall göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. Avdrag skall under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 17 kronor per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamheten. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.

124

De höjda priserna på drivmedel ökar kostnaderna för arbetsresor och resor i tjänsten. För att anpassa avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten på grund av de höjda priserna, föreslås att den nuvarande nivån på avdrag för resor med egen bil höjs från 17 kronor till 18 kronor.

Förslagen föranleder ändringar i 12 kap. 5 och 27 §§ samt 16 kap. 27 § inkomstskattelagen (1999:1229). Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.5.

5.2.6 Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar

Regeringens förslag: Den tidsbegränsade nedsätt- ningen av förmånsvärdet för miljöbilar förlängs med tre år. Nedsättningen kommer därmed att gälla till och med inkomståret 2011.

Den tidsbegränsade nedsättningen av för- månsvärdet för miljöbilar som är utrustade med teknik för drift med annan gas än gasol görs också förmånligare. Reduceringen av förmåns- värdet för dessa bilar ökas från 20 till 40 procent. Den maximala reduceringen får dock inte över- stiga 16 000 kronor per år.

Skälen för regeringens förslag: De nuvarande reglerna om justering av värdet av bilförmån för s.k. miljöbilar tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall justeras ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bland annat för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr. 1999/2000:66).

Den 1 januari 2002 infördes en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmåns- värdet för vissa typer av miljöanpassade för- månsbilar. För elbilar och elhybridbilar kan nedsättning göras till 60 procent av förmåns-

PROP. 2005/06:1

värdet för närmast jämförbara konventionella bil. För bilar som drivs med alkohol eller annan gas än gasol kan motsvarande nedsättning göras till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämför- bara konventionella bil. De tillfälliga reglerna gällde initialt till och med 2005 års taxering för elbilarna och 2006 års taxering för alkohol- och gasbilarna. Därefter har tidsgränserna förlängts vid två tillfällen och för närvarande gäller en gemensam tidsgräns till och med 2009 års taxe- ring.

Regeringen anser att den tillfälliga möjligheten till ytterligare nedjustering av förmånsvärdet för aktuella biltyper bör förlängas. Regeringen före- slår därför att de tillfälliga reglerna förlängs till och med 2012 års taxering för båda biltyperna.

När det gäller gasbilarna kostar dessa i likhet med elhybridbilarna betydligt mer i inköp än konventionella bilar. Gasbilar som drivs med biogas har också bättre miljöprestanda än till exempel etanolbilar.

Även om gasbilarna i och för sig kan köras på bensin med mindre bensintankar, bedömer regeringen att dessa bilar har mer likheter med elhybridbilarna än med alkoholbilarna och att skäl därför finns för att höja nedsättningen till samma nivå som för elbilarna och elhybrid- bilarna. Regeringen föreslår således att reduce- ringen av förmånsvärdet för dessa bilar ökas från 20 till 40 procent. Den maximala reduceringen får dock inte överstiga 16 000 kronor per år.

Förslagen föranleder ändringar i 61 kap. 19 a § inkomstskattelagen (1999:1229) och i över- gångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i inkomstskattelagen. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.5.

5.2.7 Förändrade nivåer för socialavgifter

Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks från 10,15 till 8,64 procent av avgiftsunderlaget. Sjukförsäkringsav- giften i egenavgifterna sänks från 11,12 till 9,61 procent av avgiftsunderlaget. Detta föranleder en höjning av den allmänna löneavgiften i både arbetsgivar- och egenavgifterna till 4,58 procent.

Skälen för regeringens förslag: Ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur som riksdagen beslutat med anledning av budgetpropositionen

125

PROP. 2005/06:1

för 1998 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:36) var att inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag skapa bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter i bl.a. sjukförsäkringssystemet. Underlaget för socialavgifterna beräknas till totalt cirka 1 073 miljarder kronor 2006.

Socialavgifterna betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare medan egenavgifter betalas av främst enskilda näringsidkare.

Sjukförsäkringsavgiften

Sjukförsäkringsavgiften är en av sex avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Sjukför- säkringsavgiften uppgår för närvarande till 10,15 procent för arbetsgivare och till 11,12 pro- cent för dem som betalar egenavgifter.

Sjukförsäkringsavgiften finansierar bl.a. utgifter för inkomstrelaterad sjukpenning, reha- biliterings-, sjuk- och aktivitetsersättning, allt enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukförsäkringsavgiften skall även finansiera Centrala studiestödsnämndens kostnader för sådana studielån som avser en studerandes sjuk- period och som enligt studiestödslagen (1999:1395) inte ska återbetalas, vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskost- nader, samt kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård.

Sjukförsäkringsavgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de beräknade intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. För 2006 beräknas de utgifter som sjukförsäkringsavgiften skall täcka, uppgå till 93 miljarder kronor. Mot bakgrund härav före- slår regeringen att sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks till 8,64 procent av avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 9,61 procent av avgiftsunderlaget.

Det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift

Justeringen av sjukförsäkringsavgifterna skall göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag. Den allmänna löneavgiften skall därmed höjas till 4,58 procent.

De föreslagna förändringarna i avgiftsnivåerna bör gälla från den 1 januari 2006 och medför ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) samt 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.17 och 3.12.

Sammanfattning av förslagen om förändrade avgiftsnivåer

Förslagen om kommande nivåer på socialavgifter och allmän löneavgift för arbetsgivare och enskilda näringsidkare sammanfattas i tabell 5.6.

Tabell 5.6 Socialavgifter 2006 enligt regeringens förslag

Procent

Arbetsgivar-

Socialavgifter

avgifter

Egenavgifter

Sjukförsäkringsavgift

8,64

9,61

Föräldraförsäkringsavgift

2,20

2,20

Ålderspensionsavgift

10,21

10,21

Efterlevandepensionsavgift

1,70

1,70

Arbetsmarknadsavgift

4,45

1,91

Arbetsskadeavgift

0,68

0,68

S:a socialavgifter

27,88

26,31

Allmän löneavgift

4,58

4,58

S:a socialavgifter och allmän

löneavgift

32,46

30,89

5.2.8 Förhöjt grundavdrag till fysiska personer i stödområde A

Regeringens bedömning: Frågan om ett förhöjt grundavdrag till fysiska personer bosatta inom stödområde A bereds vidare.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen beslutade den 16 december 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet, företrädesvis på individ- nivå. Utredaren skulle därvid i första hand överväga om ett förhöjt grundavdrag från och med inkomståret 2005 kunde ges till fysiska personer bosatta inom stödområde A. Om ett sådant avdrag inte bedömdes kunna införas, eller inte bedömdes på bästa sätt uppfylla syftet att stimulera den regionala utvecklingen, skulle

126

utredaren överväga om andra regionala stimulansåtgärder kunde vidtas i detta område eller andra delar av Sverige där medborgare och företag kan ha höga utgifter till följd av långa transportavstånd och kallt klimat. De offentligfinansiella effekterna av förslagen fick inte uppgå till mer än 300 miljoner kronor per år.

Utredningen, som antog namnet Utredningen om regionala stimulansåtgärder inom skatte- området, överlämnade den 15 augusti 2005 betänkandet Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet (SOU 2005:68).

Utredningen har visat att det inte finns något hinder mot att regionalt förhöjda grundavdrag införs, men att en sådan åtgärd enligt utred- ningens mening, inte är mest ändamålsenlig för att åstadkomma en effektiv regional stimulans. Utredningen föreslår i stället att en ytterligare utvidgning av de särskilda avdragen enligt social- avgiftslagen (2000:980) inom ramen för den stödordning som finns på socialavgiftsområdet.

Betänkandet har nyligen skickats ut på remiss. Remisstiden går ut den 1 november 2005. Regeringens bedömningen från budgetproposi- tionen för 2005 kvarstår att skattestimulansen i första hand skall ha formen av ett förhöjt grundavdrag i stödområde A fr.o.m. inkomståret 2005.

5.2.9 Beskattningen av lånedatorer

Regeringens bedömning: Regeringen anser att reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator för närvarande inte bör ändras.

Bakgrunden till regeringens bedömning:

Reglerna om skattefrihet för förmån av låne- dator tillämpades första gången vid 1999 års taxering. I sak innebär reglerna att en skatt- skyldig som för privat bruk använder en dator som tillhandahållits av arbetsgivaren inte blir beskattad för denna förmån. För skattefrihet krävs att förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen och – sedan den 1 januari 2004 – att den skatt- skyldige inte byter ut förmånen mot kontant ersättning med mer än 10 000 kronor under ett kalenderår.

I budgetpropositionen för 2004 tillkännagav regeringen att en översyn skulle göras av den

PROP. 2005/06:1

nuvarande ordningen där det skulle ingå att pröva behovet av att behålla möjligheterna att kombinera förmånen av datorutrustning med individuella bruttolöneavdrag. Enligt tillkänna- givandet borde även vissa närliggande frågor som aktualiserats på området ses över, bl.a. i vilken mån reglerna bidrar till att regeringens IT- politiska mål nås. Med anledning av tillkänna- givandet lämnade regeringen i september 2004 ett uppdrag till Statskontoret att göra en sådan översyn.

Statskontoret överlämnade i juni i år rapporten Lånedatorsystemet, Gratis för arbets- givare – dyrt för stat och kommun (2005:14). Statskontoret föreslår att skattefriheten för förmån av lånedator skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2006. Som skäl anges bl.a. att systemet som initialt bidrog till en snabbare spridning av datorer hos fast anställda och en tidigareläggning av datorinköp, numera allt mer fått karaktär av en allmän personalförmån.

Som den mest framkomliga vägen att effek- tivisera lånedatorsystemet väger Statskontoret alternativet att slopa skattefriheten för förmån av lånedator mot alternativet att antingen ytterligare begränsa möjligheten till bruttolöne- avdrag eller att helt avskaffa denna möjlighet. Härigenom skulle nämligen i ökande grad en överföring av finansieringen av systemet ske från de anställda och det allmänna till arbetsgivarna. En utveckling i denna riktning skulle innebära en utformning i linje med de ursprungliga inten- tionerna med lånedatorsystemet. De fördel- ningspolitiska effekterna kan härigenom också begränsas eller undanröjas.

Skälen för regeringens bedömning:

Statskontorets rapport visar att under den period som systemet har funnits har andelen fast anställda med tillgång till dator i hemmet ökat från 49 till 85 procent, delvis tack vare låne- datorsystemet. Detta är en mycket positiv effekt.

Vidare gör regeringen, i likhet med Statskontoret, bedömningen att lånedatorsyste- met har medfört att Sverige har fått mer kompetent arbetskraft och större datorvanor bland befolkningen, jämfört med många andra länder. Systemet har gett bra reklam för Sverige som ledande och framåtblickande IT-nation, vilket kan locka till sig nya investeringar och företagsetableringar. Det kan på sikt bidra till högre tillväxt.

Vad gäller det nyss nämnda förhållandet att arbetskraften i Sverige blivit mer kompetent

127

PROP. 2005/06:1

kommer detta mera direkt arbetsgivarna till del genom att datorisering och uppgradering av arbetsplatsen underlättas. På så sätt kan arbets- givarna dra ned på sin datautbildning.

Mot bakgrund av det anförda gör regeringen bedömningen att reglerna om skattefrihet för lånedator för närvarande inte bör ändras.

5.2.10 Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet

Regeringens förslag: Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, förlängs till att gälla också vid 2007 års taxering.

Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2001 (avsnitt 9.2.5) föreslogs att den skattefrihet, som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i 1996 års nordiska skatteavtal gällde t.o.m. 2001 års taxering för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som får ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, skulle förlängas till att gälla också vid 2002 års taxering (SFS 2000:1165). I budgetpropositionerna för åren 2002–2005 föreslogs att skattefriheten skulle förlängas till att gälla också vid 2003–2006 års taxeringar (SFS 2001:1054, 2002:964, 2003:826 och 2004:1053).

Ovan nämnda skattefrihet gäller emellertid inte för anställda ombord på färjor i reguljär trafik mellan Sverige och Danmark. För denna grupp undertecknades den 30 september 1999 ett bilateralt avtal mellan Sverige och Danmark som finns fogat som bilaga 2 till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Avtalet innebär att Sverige kan beskatta sjömän med hemvist i Sverige som arbetar på danska färjor. I prop. 2000/01:89, Beskattningen av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark, föreslogs emeller- tid att danska s.k. nettolöner som betalas till om- bordanställda på danska färjor skulle undantas från svensk beskattning vid 2002 års taxering.

Skattefriheten begränsades till att gälla personer som någon gång under januari månad år 2001 var anställda ombord på ett danskt skepp (SFS 2001:411). Skälet för förslaget var att anställda ombord på fartyg som är registrerade i Danskt Internationellt Skibsregister (DIS) är undan- tagna från dansk sjömansskatt och får i stället en nettolön som är cirka 30 procent lägre än mot- svarande bruttolön. I budgetpropositionerna för åren 2002–2005 föreslogs att även detta undantag från beskattning skulle förlängas till att gälla också vid 2003–2006 års taxeringar (SFS 2001:1054, 2002:964, 2003:826 och 2004:1053).

Beskattningen av sjömännen i det nordiska skatteavtalet är en fråga som lämpligen borde lösas gemensamt inom Norden. Regeringen påbörjade under hösten 2001 en översyn av lastsjöfarten och färjenäringens villkor. Syftet var att utreda möjligheterna till en gemensam nordisk uppfattning när det gäller utformningen av de Europeiska gemenskapernas riktlinjer för statligt stöd till sjötransport. Detta uppdrag redovisades under hösten 2003. Den särskilde utredarens slutsats var att det inte förelåg några förutsättningar för att enas om en gemensam uppfattning i denna fråga med vare sig de nordiska länderna eller övriga länder runt Östersjön. En gemensam uppfattning om stöd- frågorna hade kunnat leda till en lösning av den nu aktuella frågan. I den uppkomna situationen anser emellertid regeringen att det fortfarande finns anledning att förlänga den skattefrihet för ombordanställda på nordiska skepp som hittills gällt till att gälla även vid 2007 års taxering.

Förslaget har som tidigare år tagits in i över- gångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska län- derna. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.14.

5.3 Kapital- och egendomsskattefrågor

5.3.1 Begränsningsregeln för fastighetsskatt

Regeringens förslag: Den andel av hushållsin- komsterna som i normalfallen högst skall gå till fastighetsskatt på den permanenta bostaden sänks från 5 till 4 procent.

128

Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 januari 2001 tillämpas den s.k. begränsnings- regeln för fastighetsskatt. Avsikten med regeln är att fastighetsskatten inte skall utgöra en oproportionellt stor andel av hushållens inkoms- ter. Begränsningsregeln är utformad som en skattereduktion och finns i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt. Innebörden av bestämmelsen är att hushåll med låga eller normala inkomster inte skall behöva betala mer än motsvarande 5 procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt för permanentbostaden. Skatte- reduktionen beräknas för fastigheter med ett lägsta taxeringsvärde på 280 000 kronor på den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 3 miljoner kronor. Regeln är konstruerad så att hushåll med inkomster upp till 600 000 kronor per år är berättigade till skattereduktion. Med inkomst avses hushållets sammanlagda beskatt- ningsbara förvärvsinkomster, positiva kapitalin- komster samt 15 procent av förmögenheten. Förmögenheten är definierad som den beskatt- ningsbara förmögenheten minskad med husets taxeringsvärde till den del detta inte överstiger 3 miljoner kronor. Begränsningsregeln medför att den fastighetsskatt som hushållet behöver betala inte påverkas av att taxeringsvärdet stiger utan endast av förändringar av hushållsin- komsten, under förutsättning att fastigheten är taxerad till högst 3 miljoner kronor.

Sedan år 2004 tillämpas även en begränsnings- regel för förmögenhetsskatten. De hushåll som omfattas av begränsningsregeln för fastighets- skatt och som betalar förmögenhetsskatt för sin permanentbostad, är berättigade till reduktion på den del av förmögenhetsskatten som belöper på permanentbostaden. Förmögenhetsskatten re- duceras med samma andel som fastighetsskatten har reducerats med.

År 2005 beräknas ca 119 000 personer få skattereduktion för fastighetsskatt. Av dessa personer beräknas ca 20 000 även få skattereduk- tion för förmögenhetsskatt.

Skattereduktionen för fastighetsskatt beräk- nas med hjälp av ett spärrbelopp och ett avräk- ningsunderlag. Spärrbeloppet motsvarar 5 pro- cent av den reduktionsgrundande hushållsin- komsten. Avräkningsunderlaget är den fastig- hetsskatt som påförs den skattskyldige för permanentbostaden. Taket för avräkningsunder- laget är fastställt till 30 000 kronor, vilket mot- svarar fastighetsskatten på ett småhus taxerat till 3 miljoner kronor. I lagtexten anges inte någon

PROP. 2005/06:1

övre gräns för den reduktionsgrundande hus- hållsinkomsten. Som en följd av de övriga gränserna får den reduktionsgrundande hus- hållsinkomsten dock ett tak på 600 000 kronor. Detta följer av att 5 procent av 600 000 kronor är 30 000 kronor vilket motsvarar taket för avräk- ningsunderlaget. Skattereduktionen kan uppgå till högst 27 200 kronor.

Sedan begränsningsregeln infördes har taxe- ringsvärdena stigit på många håll i landet. Nästa år väntas taxeringsvärdena öka med i genomsnitt omkring 23 procent. I vissa delar av landet för- väntas ökningen bli närmare 50 procent. Det finns därför skäl att överväga om begränsnings- regeln bör utvidgas till att omfatta fler hushåll än vad som är fallet i dag.

En utvidgning kan ske genom att taket för avräkningsunderlaget höjs eller genom att spärr- beloppet sänks eller genom en kombination av de båda åtgärderna. En höjning av avräknings-

underlaget från

30 000

kronor till

exempelvis

40 000 kronor

medför

att taket

för högsta

taxeringsvärde höjs från 3 miljoner till 4 miljoner kronor. Det leder till att de som omfattas av begränsningsregeln kan få skattereduktion även för den delen av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kronor upp till 4 miljoner kronor. Det innebär vidare att den övre gränsen för den reduktionsgrundande hushållsinkomsten juste- ras uppåt till 800 000 kronor. En höjning av avräkningsunderlaget medför ingen förbättring för flertalet av de hushåll som i dag omfattas av begränsningsregeln. Det beror på att det är så få hushåll som har taxeringsvärden som överstiger 3 miljoner kronor.

Ett annat sätt att utvidga begränsningsregeln är att sänka spärrbeloppet. En sänkning av spärr- beloppet från 5 till exempelvis 4 procent innebär att de som omfattas av regeln får en ökad skattereduktion. Det medför vidare att de som

betalar en

fastighetsskatt motsvarande 4

till

5 procent

av hushållsinkomsten kommer

att

kunna få skattereduktion. Ett sänkt spärrbelopp till 4 procent innebär också att gränsen för hus- hållsinkomsten automatiskt justeras uppåt från 600 000 till 750 000 kronor.

En sänkning av spärrbeloppet ger en för- bättring för fler hushåll än vad en höjning av

avräkningsunderlaget

gör.

Enligt

regeringens

mening bör

därför

spärrbeloppet

sänkas till

4 procent samtidigt

som

nivån

för

högsta

taxeringsvärde

bibehålls vid

3 miljoner

kronor.

Förslaget innebär att de som redan omfattas av

129

PROP. 2005/06:1

begränsningsregeln får ökad skattereduktion på den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 3 miljoner kronor. Därtill medför förslaget att begränsningsregeln utvidgas till att omfatta ytterligare två typer av hushåll. Den ena gruppen är hushåll med inkomster upp till 600 000 kronor och som betalar en fastighetsskatt som motsvarar mellan 4 och 5 procent av hushålls- inkomsten. Den andra gruppen är hushåll med inkomster från 600 000 kronor upp till 750 000 kronor. De kommer att få skattereduktion om de har taxeringsvärden mellan 2,4 miljoner och 3 miljoner kronor. För hushåll som är berät- tigade till skattereduktion för förmögenhetsskatt innebär förslaget att reduktionen ökar i mot- svarande grad som reduktionen för fastighets- skatt. Samtidigt tillkommer hushåll som inte tidigare har omfattats av begränsningsregeln för förmögenhetsskatt.

Förslaget föranleder förändringar i 11 § lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighets- skatt. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.18.

5.3.2 Höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk

Regeringens förslag: Fastighetsskatten på vatten- kraftverk höjs från 0,5 procent till 1,2 procent. Därutöver höjs fastighetsskatten på vattenkraft- verk tillfälligt med ytterligare 0,5 procenten- heter, från 1,2 procent till 1,7 procent. Den tillfälliga höjningen skall gälla under taxerings- åren 2007–2011.

Skälen för regeringens förslag: Uttaget av fastighetsskatt regleras i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. För elproduktionsenheter utgör fastighetsskatten 0,5 procent av taxerings- värdet för varje beskattningsår. Elproduktionen i Sverige sker huvudsakligen i vattenkraftverk och kärnkraftverk. Vattenkraftproducerad el är billi- gast att producera. Den storskaliga vattenkraften i Sverige byggdes ut under perioden 1945 till 1980. Detta innebär att flertalet anläggningar är avskrivna och har låga produktionskostnader.

Regeringen föreslår att fastighetsskatten på vattenkraftverk höjs från 0,5 procent till 1,2 procent. Därutöver föreslås att fastighets- skatten på vattenkraftverk höjs tillfälligt med ytterligare 0,5 procentenheter, från 1,2 procent

till 1,7 procent. Syftet med den tillfälliga höj- ningen är att finansiera dels det investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus som föreslås i avsnitt 7.1.9 (UO 21, energi, volym 11), dels det investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning av bostads- hus som aviseras i avsnitt 7.1.10 (UO 21, energi, volym 11),. Den tillfälliga höjningen föreslås gälla under taxeringsåren 2007–2011.

Att höja fastighetsskatten för vattenkraftver- ken innebär att man beskattar den knapphets- ränta eller lägesränta som uppkommer från ekonomiskt värdefulla naturresurser som finns i begränsad mängd. Av betydelse är också att det system för handel med utsläppsrätter som infördes i början av detta år har bidragit till höjda elpriser och därmed ökat företagens vinster. Den höjda fastighetsskatten bedöms inte påverka konsumentpriserna utan i stället reduceras före- tagsvinsterna. Samtidigt görs bedömningen att kraftföretagens investeringsbeslut avseende effektivisering, miljö och säkerhet inte påverkas av förslaget.

Förslaget föranleder ändring i 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt att det införs en särskild lag som skall tillämpas de år som den tillfälliga höjningen av fastighets- skatten är aktuell. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.3 och 3.7.

5.3.3 3:12-beskattningen

Regeringens bedömning: Reformerade 3:12-regler träder i kraft den 1 januari 2006.

Skälen för regeringens bedömning: I budget- propositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, volym 1, avsnitt 8.3.1 s. 204 och 205) aviserades att ett första steg i den reformering av de s.k. 3:12- reglerna (57 kap. inkomstskattelagen, 1999:1229) som pågår skulle tas genom att nivån på klyvningsräntan fr.o.m. beskattningsåret 2004 höjdes med två procentenheter till statslåne- räntan plus sju procentenheter. Nivån på klyvningsräntan har betydelse för hur mycket av utdelningsinkomster och kapitalvinster som skall beskattas i inkomstslagen kapital respektive tjänst. Ett förslag om höjd klyvningsränta lades fram i oktober 2003 (prop. 2003/04:17) och ledde till lagstiftning under december 2003 (bet.

130

PROP. 2005/06:1

2003/04:SkU9, rskr. 2003/04:117, SFS 2003:1200)

I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1, volym 1, avsnitt 8.3.4 s. 211 och 212) gjorde regeringen bedömningen att 3:12-reglerna bör förändras så att de blir mer gynnsamma för företagen. Regeringen hänvisade till det för- djupade analysarbete om reglerna som bedrevs av en av finansministern särskilt förordnad expertgrupp. Denna expertgrupp har i januari 2005 i promemorian Reformerad ägarbeskatt- ning – effektivitet, prevention, legitimitet redo- visat resultatet av sitt arbete. Gruppen presen- terade två förslag. Ett av dessa förslag – det s.k. begränsade alternativförslaget – har remissbe- handlats. Inom Finansdepartementet pågår nu ett arbete för att med detta förslag som utgångspunkt reformera 3:12-reglerna. Regeringen avser att inom kort föreslå reforme- rade 3:12-regler som skall träda i kraft den 1 januari 2006.

5.4 Företagsskattefrågor

5.4.1 Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet

Regeringens bedömning: Skattereglerna behöver ändras för att uppfylla kraven i det ändrade fusionsdirektivet.

Skälen för

regeringens

bedömning: Den

17 februari

2005 antog

rådet direktiv

2005/19/EG om ändring i direktiv 90/434/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (fusionsdirektivet). En del av ändringarna skall vara genomförda av medlemsstaterna senast den 1 januari 2006. Bland annat skall den nya associationsformen europabolag få använda sig av de fördelar som fusionsdirektivet ger. Förslag till nödvändiga

5.3.4 Ny utredning om beskattning av lagändringar kommer att lämnas av regeringen i

stiftelser

Regeringens bedömning: En utredning om hur beskattningen av stiftelser som bedriver allmän- nyttig verksamhet bör utformas kommer att till- sättas.

Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen har i ett tillkännagivande den 24 november 2004 uppmanat regeringen att se över reglerna om inskränkt skattskyldighet för allmännyttiga stiftelser och vissa andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram direktiv med ett sådant innehåll. En utredning kommer att tillsättas.

en proposition under hösten.

Övriga ändringar i fusionsdirektivet skall vara genomförda av medlemsstaterna senast den 1 januari 2007. Förslag med anledning av dessa ändringar kommer regeringen att lämna under nästa år.

5.4.2 Skattereduktion för stormfälld skog

Regeringens bedömning: Den som i de särskilt stormdrabbade länen äger skogsmark med stormskadad skog och som säljer virke från denna bör, under vissa förutsättningar, tillgodo- räknas skattereduktion baserad på den mängd virke som forslas ut ur skogen.

131

PROP. 2005/06:1

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i en lagrådsremiss utarbetat ett förslag till skattereduktion för virke från stormfälld skog.

Syftet med reduktionen är detsamma som för den i avsnitt 5.5.8 redovisade skattebefrielsen för diesel i arbetsfordon i stormfälld skog, dvs. att stödja och ge incitament till utforsling och omhändertagande av stormskadat virke till de skogsägare vars skog har skadats under stormen den 8–9 januari 2005. Eftersom den föreslagna skattereduktionen utgör ett statsstöd har en anmälan gjorts till kommissionen, som måste godkänna åtgärden innan den kan beslutas och träda i kraft.

Enligt förslaget skall den som i särskilt storm- drabbade län äger skogsmark med stormskadad skog och som säljer virke från denna tillgodo- räknas en skattereduktion baserad på den mängd virke som forslas ut ur skogen om vissa förut- sättningar och villkor är uppfyllda. Skatte- reduktionen föreslås uppgå till 50 kronor per kubikmeter fast mått under bark av det virke som forslats ut ur den stormskadade skogen. Reduktion föreslås ges för den mängd utforslat virke som överstiger ett års tillväxt, dock minst 200 kubikmeter fast mått under bark. Skatte- reduktion är avsedd att ges efter ansökan hos Skatteverket och räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighets- skatt. Om reduktionen inte kan räknas av mot dessa skatter skall den reduktionsberättigade tillgodoräknas ett belopp motsvarande reduk- tion.

Förslagen beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2006 och gälla vid 2006–2008 års taxe- ringar för virke som avyttrats, forslats ut ur skogen och mätts in senast vid utgången av år 2006.

5.5 Energi- och miljöbeskattning

5.5.1 Grön skatteväxling och andra miljö- och energipolitiska styrmedel

I budgetpropositionen för 2001 presenterade regeringen en strategi för grön skatteväxling. Det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001–2010 bedömdes till 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om knappt 14 miljarder kronor genomförts. Tyngdpunkten för de energi- och miljöskatte-

höjningar, som hittills skett inom ramen för den gröna skatteväxlingen, har främst legat på höjda skatter på el och uppvärmningsbränslen. De åtgärder som vidtagits under 2005 har dock inneburit en ökad tonvikt på transportsektorn.

En fortsatt grön skatteväxling utgör en central del i regeringens strategi för att omvandla Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att öka miljöstyrningen via skattesystemet. Genom miljöskatter sätter man ett pris på miljön och det blir dyrare att släppa ut föroreningar. Härigenom får hushållen ekonomiska motiv att välja en mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling inne- bär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de miljörelaterade skatterna balan- seras av sänkningar av t.ex. inkomstskatten.

För 2006 bör en skatteväxling på 3,6 miljarder kronor ske. I denna proposition föreslår regeringen en höjning av fordonsskatten för lätta lastbilar och lätta bussar, höjningar av skatterna på kärnkraftsel, naturgrus och avfall som depo- neras samt höjda elskatter. Vidare avser regeringen att föreslå ett införande av beskatt- ning av avfall som förbränns inom ramen för energiskattesystemet samt en skatt på flygresor. Den samlade budgeteffekten av dessa åtgärder för år 2006 framgår av tabell 5.7.

Tabell 5.7 Höjda energi- och miljöskatter inom ramen för grön skatteväxling 2006

Periodiserad nettoeffekt för offentlig sektor i miljoner kronor

Höjd fordonsskatt för lätta bussar och lätta lastbilar

230

Höjd kärnkraftsskatt

1 000

Höjd skatt på el för el-, gas-, värme- och

200

vattenförsörjning, m.m.

Skatt på flygresor

770

Höjd skatt på naturgrus

50

Höjd skatt på avfall

90

Avfallsförbränningsskatt

860

Höjd energiskatt på el till hushåll och service

400

Summa

3 600

Sedan skatteväxlingen påbörjades har omvärldsförändringar inneburit förändrade förutsättningar för skatteväxlingen genom att flera nya ekonomiska styrmedel tillkommit på energiområdet, som t.ex. handel med utsläpps- rätter och elcertifikat. Elcertifikatsystemet fyller samma funktion som en koldioxidskatt på fossila

132

bränslen i elproduktionen skulle ha haft om elpriset fortfarande hade bestämts nationellt och kan därför jämställas med en miljörelaterad skatt. Det nu startade EU-systemet för utsläppshandel innebär att det i Sverige används två styrmedel parallellt för att styra mot minskade utsläpp av koldioxid. Regeringen föreslår att en samordning sker av dessa båda styrmedel, vilket innebär att koldioxidskatten justeras ned för de anlägg- ningar som omfattas av handelssystemet (se avsnitt 5.5.2).

Dessa nya ekonomiska styrmedel innebär en ökad miljöstyrning parallellt med den som sker via skattesystemet. För den fortsatta skatte- växlingen bör en avvägning göras av i vilken utsträckning miljöstyrningen skall uppnås med skattesystemet via den gröna skatteväxlingen och i vilken utsträckning miljöstyrningen skall uppnås med andra ekonomiska styrmedel.

5.5.1.1 Fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar

Regeringens förslag: Fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar höjs med 60 procent. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Skälen för regeringens förslag: Nivån på fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar är ännu betydligt lägre än jämförbara viktklasser för främst dieseldrivna personbilar. Vägtrafik- skatteutredningen redovisade i sitt delbetänk- ande Vissa vägtrafikskattefrågor (SOU 2002:64) att den stora skatteskillnaden leder till en omfattande skattebetingad ombyggnad från personbil till lätt lastbil med merkostnader för myndigheter och mindre skatteintäkter som följd. Utredningen anförde vidare att det även av miljöskäl är olämpligt att skatten på lätta bussar och lätta lastbilar är lägre än skatten på personbilar och föreslog att fordonsskatten skulle likställas mellan nämnda fordonsslag.

Såsom redovisades redan i budgetproposi- tionen för 2005 anser regeringen att fordons- skatten på lätta bussar och lätta lastbilar på sikt bör likställas med fordonsskatten på personbilar.

PROP. 2005/06:1

Som ett första steg höjdes därför den 1 januari 2005 fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar med 40 procent. Som ett andra steg föreslås nu en ytterligare höjning med 60 procent. I frånvaro av särskilda åtgärder skulle emellertid en sådan generell höjning medföra att fordonsskatten i den lägsta viktklassen för bensindrivna lätta bussar och lätta lastbilar skulle överstiga skatten för motsvarande bensindrivna personbilar. För att undvika detta görs därför även en uppdelning av den lägsta skattevikts- klassen i två klasser samtidigt som skattehöj- ningen begränsas i dessa två klasser. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Förslaget föranleder ändringar i bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327). Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.8.

5.5.1.2 Höjd kärnkraftsskatt

Regeringens förslag: Den skatt som tas ut för den installerade termiska effekten i kärnkraftverken höjs med 85 procent till 10 200 kronor per megawatt och månad. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2006.

Skälen för regeringens förslag : Kärnkrafts- skatten är en fast skatt som betalas av kärn- kraftsproducenterna och baseras på reaktorernas termiska effekt. Skatten är således oberoende av hur mycket el som produceras. Skatten tas ut för varje månad med 5 514 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärn- kraftsreaktorn. Vid en avställning av en reaktor under längre sammanhängande tid än 90 dagar betalas dock ingen skatt för de överskjutande dagarna.

Regeringen anser också att de elprishöjningar som den under året inledda utsläppshandeln orsakar har bidragit till icke obetydliga intäkts- ökningar för kärnkraftsproducenterna.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att skatten höjs med 85 procent till 10 200 kronor per megawatt och månad. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

133

PROP. 2005/06:1

Förslaget föranleder ändringar i 2 § lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärn- kraftsreaktorer. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.16.

5.5.1.3 Höjd naturgrusskatt

Regeringens förslag: Skatten på naturgrus höjs från 10 till 13 kronor per ton naturgrus. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2006.

Skälen för regeringens förslag : Med naturgrus menas naturligt sorterade jordarter som till övervägande del består av fraktionerna sand, grus, sten och block. Syftet med lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, som trädde i kraft den 1 juli 1996, är att åstadkomma bättre hushållning med denna ändliga naturresurs och påskynda utvecklingen mot användning av alternativa material.

I det av riksdagen fastställda miljökvalitets- målet God bebyggd miljö ingår ett delmål för naturgrusanvändning som innebär att uttaget av naturgrus i landet år 2010 skall vara högst 12 miljoner ton per år. Ett viktigt verktyg för att nå naturgrusmålet är den modell för regional materialförsörjningsplanering som utvecklats av Sveriges geologiska undersökning, SGU, där både ballast- och grundvattentillgångar värderas. Denna modell kan vara ett stöd för kommunal planering, för företag i ballastbranschen och för länsstyrelsernas tillståndsprövning av täkter.

Leveranserna av ballast, inklusive naturgrus, ökade 2004 med drygt 9 procent enligt SGU. Även om det finns goda möjligheter att delmålet om naturgrusanvändning kommer att kunna nås inom utsatt tid kan det därför finnas anledning att ytterligare öka incitamentet att reducera naturgrusanvändningen. Skattesatsen höjdes per den 1 januari 2003 från 5 till 10 kronor per ton. Regeringen anser tiden nu mogen att förstärka den miljöstyrande effekten och föreslår därför en höjning fr.o.m. den 1 januari 2006 till 13 kronor per ton naturgrus.

Förslaget föranleder en ändring i 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus. Ett lagför- slag i ärendet finns i avsnitt 3.13.

5.5.1.4 Höjd avfallsskatt

Regeringens förslag: Skatten på avfall som deponeras höjs från 370 till 435 kronor per ton avfall. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2006.

Skälen för regeringens förslag: Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Inledningsvis uppgick skatten till 250 kronor per ton avfall. Skatten har höjts vid två tillfällen och uppgår, fr.o.m. den 1 januari 2003, till 370 kronor per ton avfall. Avsikten med avfallsskatten är att den skall öka de ekonomiska incitamenten att behandla avfall på ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt. Skatten skall således begränsa mängden avfall som deponeras.

Avfallsskattens funktion m.m. har utvärderats av BRAS-utredningen som den 8 juli 2005 överlämnat slutbetänkandet En BRASkatt! – beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) till regeringen. I betänkandet konsta- terar utredningen att avfallsskatten i huvudsak fungerar på avsett vis samtidigt som utredningen lämnar vissa förslag till hur skatten kan justeras i syfte att öka miljöstyrningen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande och remisstiden går ut den 10 november 2005.

Som ett led i den gröna skatteväxlingen föreslår regeringen nu att avfallsskatten höjs från dagens 370 till 435 kronor per ton avfall fr.o.m. den 1 januari 2006. Härigenom ges enskilda, kommuner och producenter ett ökat ekono- miskt incitament att minska mängden avfall som deponeras. När remisstiden gått ut för BRAS- utredningens slutbetänkande avser regeringen att återkomma med eventuella förslag till föränd- ringar i lagens utformning.

Förslaget föranleder en ändring i 4 § lagen (1999:673) om skatt på avfall. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.15.

134

5.5.1.5 Skatt på flygresor