Prop. 2005/06:101

Regeringens skrivelse 2005/06:101

Årsredovisning för staten 2005

Regeringens skrivelse 2005/06:101

Årsredovisning för staten 2005

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 6 april 2006

Göran Persson

Pär Nuder

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2005. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Slutligen informerar regeringen riksdagen om regeringens ställningstagande till vilka myndigheter och verksamheter som får finansieras med sponsring.

Skr. 2005/06:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2005

Det samlade ekonomiska utfallet för 2005 ger en positiv bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 1,6 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2004 till 2,7 procent 2005, vilket överstiger målet för 2005 med 2,2 procentenheter.

Utgiftstaket för 2005 klarades med en marginal på 5,7 miljarder kronor samtidigt som underskottet i statsbudgeten på 51 miljarder kronor 2004 vändes till ett överskott 2005 på 14 miljarder kronor. Utgifterna under utgifts- taket som andel av BNP uppgick till 32 procent, en minskning med knappt 1 procentenhet jäm- fört med 2004.

Jämfört med 2004 har resultatet enligt resultaträkningen för staten förbättrats med 39 miljarder kronor. Resultaträkningen upp- visade 2005 ett överskott på 20 miljarder kronor. Statsskulden har ökat med 49 miljarder kronor. Som andel av BNP ligger dock statsskulden kvar på cirka 47 procent.

I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2005 jämfört med 2004.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Utfall

Procent

Utfall

Procent

2005

av BNP 1

2004

av BNP 2

Den offentliga

sektorns

finansiella

sparande

71

2,7

41

1,6

Statsbudgetens

saldo

14

0,5

-51 3

-2,0

Utgiftstak

870

32,5

858

33,3

Takbegränsade

utgifter

864

32,3

856

33,2

Statens netto-

förmögenhet

-762

-28,5

-775 4

-30,1

Statsskuld

1 262

47,2

1 213

47,1

Årets över-/under-

skott i resultat-

räkningen

20

0,8

-18 4

-0,7

Garantiför-

bindelser 5

723

27,1

703

27,3

EU-avgiften 6

26

1,0

23

0,9

Nettoflöde till EU

13

0,5

11

0,4

1 Prel. BNP för 2005 uppgår till 2 673 miljarder kronor (löpande priser).

2 Rev. BNP för 2004 uppgår till 2 573 miljarder kronor (löpande priser).

3 Utfallet för statsbudgetens saldo har korrigerats för 2004 i jämförelse med vad som tidigare redovisats. För en närmare beskrivning, se avsnitt 5.1.1.

4 Redovisningen för 2004 har justerats i enlighet med ändrade redovisningsprinciper m.m. För en närmare beskrivning, se avsnitt 4.4.5.

5 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

6 Periodiserade uppgifter.

7

Skr. 2005/06:101

Överskott i de offentliga finanserna

Den offentliga sektorns finansiella sparande skall enligt riksdagens beslut uppgå till 2 procent av BNP i årsgenomsnitt över en konjunkturcykel. I budgetpropositionen för 2003 angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet för ett enskilt år bör anpassas till konjunkturläget. Osäkerheten i konjunkturutvecklingen är ett av skälen till att det bör finnas en avvägning mellan kortsiktig flexibilitet och långsiktig hållbarhet. Det kan finnas skäl att låta det finansiella sparandet understiga 2 procent av BNP i ett svagt konjunkturläge så att de automatiska stabi- lisatorerna kan verka fullt ut. På motsvarande sätt kan det överstiga 2 procent i ett starkt konjunkturläge.

Riksdagen fastställde hösten 2004 målet för överskottet i de offentliga finanserna för 2005 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet för 2005 beräknas enligt preliminära nationalräkenskaper uppgå till 2,7 procent av BNP, vilket betyder att målet överskreds med 2,2 procentenheter.

Det förbättrade utfallet beror främst på ökade intäkter från bolagsskatter på grund av att vissa större bolag återförde hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. Även intäkterna från skatt på kapitalvinster och konsumtion har blivit större än prognostiserat.

Under perioden 2000–2005 har den offentliga sektorns finansiella sparande uppgått till i genomsnitt 1,9 procent av BNP och är därmed i linje med målet om 2 procents sparande över en konjunkturcykel.

Marginal till utgiftstaket

Utgiftstaket för staten har sedan införandet budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2005 uppgick till 870 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 864,3 miljarder kronor. Marginalen till det fastställda

utgiftstaket för 2005 blev därmed 5,7 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 20 miljarder kronor, vilket är en ökning med 39 miljarder kronor jämfört med 2004.

Ökningen hänförs i huvudsak till att skatter m.m. har ökat med 51 miljarder kronor. Skatter m.m. uppgår därmed till 890 miljarder kronor för staten och utgör 91 procent av statens totala intäkter.

Fysiska personers inkomstskatt ökade med 18 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av en högre lönesumma och högre kommunal utdebitering. Av ökningen på 18 miljarder kronor utgör 12 miljarder kronor preliminär- skatter.

Den högre lönesumman påverkar även statens intäkter avseende arbetsgivaravgifter som ökade med 11 miljarder kronor. Intäkter av mervärdes- skatt ökade med 15 miljarder kronor.

Juridiska personers inkomstskatt ökade med 28 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade med 21 miljarder kronor och slutregleringen med 7 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras till ca 13 miljarder kronor av att framför allt finansiella företag löst upp och beskattat hela eller delar av sina periodi- seringsfonder till följd av att dessa räntebelades per den 1 januari 2005.

Kostnaderna för transfereringar (exklusive avsättningar till/upplösning av fonder) har ökat med 20 miljarder kronor jämfört med 2004. Transfereringar till kommunsektorn har ökat

med 14 miljarder kronor,

till

företag

med

6,1 miljarder kronor och

till

utlandet

med

4,2 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll har däremot minskat med 10 miljarder kronor. Den främsta orsaken är att kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar på studielån, på grund av återföring av reservation för lånefordringar har minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Återföringen under 2005 beror bl.a. på ett lägre ränteläge, som leder till att fler bedöms kunna betala sina skulder, samt att några mindre justeringar gjorts av beräkningarna av

8

reservationen för osäkra fordringar. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna även minskat för sjukpenning med 3,5 miljarder kronor, men ökat för aktivitets- och sjuk- ersättningen med 2,7 miljarder kronor och för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten med 5,9 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet har ökat med 17 miljarder kronor. Av dessa avser 8,7 miljarder kronor s.k. övriga driftkostnader, dvs. köp av varor och tjänster, 6,4 miljarder kronor avskrivningar och nedskrivningar och 1,2 miljarder kronor personalkostnader, exklu- sive arbetsgivaravgifter. I ökningen av avskriv- ningarna ingår nedskrivning av beredskapsvaror för Försvarsmakten med 3,6 miljarder kronor.

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har påverkat utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2004. De större förändringarna avser förbättrade resultat främst för Vattenfall AB med 10,3 miljarder kronor, Akademiska hus AB med 5,7 miljarder kronor och LKAB med 3,0 miljarder kronor.

Nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden uppgick till 67 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsökning med knappt 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Detta beror framför allt på en ökning av orealiserade valutaförluster med 39 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter ökade med 7,6 miljarder kronor och avser främst reavinst vid försäljning av aktier i samband med TeliaSonera AB:s och Nordea AB:s återköp av aktier samt utdelning från aktier i Nordea AB.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångars och skulders bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår till 28,5 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenheten förbättra- des med 12,5 miljarder kronor jämfört med 2004, främst till följd av årets överskott i resultaträkningen på 20 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor. Statsskulden minskade som följd av stats- budgetens positiva saldo, men detta motverkades av att valutaskulden skrivits upp med anledning av kronans försvagning och av Riksgäldskon- torets kortfristiga placeringar.

Som framgår av tabellen ovan uppgår stats- skulden 2005 till 47,2 procent av BNP. Lånen i

Skr. 2005/06:101

svenska kronor har ökat med 47 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta har ökat med ca 2 miljarder kronor. Andelen lån i utländsk valuta har därmed minskat, från 25 procent till 24 procent, i enlighet med regeringens riktlinjer om att långsiktigt minska valutaskulden.

Statsbudgetens utfall

Inkomster

Statsbudgetens inkomster uppgick till 746 miljarder kronor 2005, varav skatter utgjorde 682 miljarder kronor och övriga inkomster 64 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten som antogs i december 2004 blev inkomsterna

34 miljarder

kronor

högre.

Skatterna

blev

42 miljarder

kronor högre än beräknat

och

övriga inkomster 9 miljarder

kronor lägre än

beräknat.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till

746 miljarder

kronor,

vilket

är 32 miljarder

kronor högre än beräknat till statsbudgeten. Den främsta orsaken till differensen är att skatt på bolagsvinster beräknas bli 25 miljarder kronor högre. Av denna ökning bedöms engångs- effekten av bolagens återföringar från periodi- seringsfonder uppgå till 9 miljarder kronor.

Utgifter

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 732 miljarder kronor 2005, vilket är 19 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2005. På tilläggsbudget anvisades 2 miljarder kronor, varav 0,8 miljarder kronor avsåg allmänna barnbidrag. Avvikelsen mellan utfall och totalt anvisade medel för budgetåret 2005 uppgick därmed till 21 miljarder kronor.

Skillnaden mellan utfall och ursprunglig statsbudget beror främst på minskade utgifter för statsskuldsräntor (-6,1 miljarder kronor) samt att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 4,5 miljarder kronor lägre än budgeterat.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden ökade med 20 miljarder kronor jämfört med 2004 och uppgick vid utgången av 2005 till 723 miljarder kronor. I

9

Skr. 2005/06:101

förhållande till BNP har de statliga garanti- åtagandena minskat med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år.

De statliga subventionerna av garantiverksam- heten via statsbudgeten uppgick till 298 miljoner kronor, varav 157 miljoner kronor avsåg äldre bostadskreditgarantier och 140 miljoner kronor avsåg Öresundsbron.

Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick vid utgången av 2005 till drygt 188 miljarder kronor, varav 173 miljarder kronor avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar.

Avgifter ti l l och bidrag från EU

Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till 26 miljarder kronor (1 procent av BNP), vilket är en ökning med 2,6 miljarder kronor jämfört med 2004. Ökningen är främst hänförlig till BNI-avgiften som ökat med 2,4 miljarder kronor. Bidragen från EU ökade med 0,8 miljarder kronor, vilket innebär att netto- flödet till EU ökade med 1,8 miljarder kronor.

Kassamässigt (enligt statsbudgeten) har Sveriges avgift till EU varit oförändrad mellan 2004 och 2005. Bidragen från EU ökade med drygt 1 miljard kronor, vilket innebär att nettoflödet från statsbudgeten till EU minskade med samma belopp.

Statliga sektorns tillgångar och skulder

Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar, innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP- fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens andel uppgår till minst 20 procent.

Vid utgången av 2005 var den statliga sektorns samlade tillgångar 2 934 miljarder kronor. Sammantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 363 miljarder kronor jämfört med 2004.

De samlade skulderna uppgick till 2 628 miljarder kronor 2005, vilket motsvarar en ökning med 193 miljarder kronor. Sammantaget uppgick statens eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda

värde (motsvarande eget kapital), efter elimi- neringar till 306 miljarder kronor, en ökning med 170 miljarder kronor jämfört med 2004.

Till följd av en gynnsam utveckling på aktiemarknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 125 miljarder kronor till 780 miljarder kronor. PPM:s tillgångar ökade med 70 miljarder kronor och det egna kapitalet uppgick därmed till 238 miljarder kronor.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 159 miljarder kronor, en ökning med 138 miljarder kronor jämfört med 2004. Statens andel av bolagens skulder ökade med 116 miljarder kronor till sammanlagt 886 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till 273 miljarder kronor.

Uppföljning av målen för ohälsa, sysselsättning och socialbidrag.

Riksdagen har ställt sig bakom de mål för minskad ohälsa som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003. Frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall halveras under perioden 2002–2008, vilket motsvarar en nivå för 2008 på 56,5 miljoner sjuk- skrivningsdagar.

Mellan 2004 och 2005 minskade det samman- lagda antalet sjukskrivningsdagar från 94 miljoner dagar till ca 83 miljoner dagar. Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersättningar minskade från 75 000 till 60 000 personer under 2005, vilket innebär att målet från 2002 om högst 64 000 nybeviljanden per år uppnåddes med god marginal.

I budgetpropositionen för 1999 föreslog regeringen ett sysselsättningsmål. Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20– 64 år skulle öka till 80 procent 2004. Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20– 64 år uppgick 2005 till 77,4 procent.

10

Skr. 2005/06:101

År 2001 kompletterade regeringen syssel- sättningsmålet med ett socialbidragsmål. Regeringens mål har varit att halvera social- bidragsberoendet mellan 1999 och 2004 från 115 200 till 57 600 helårsbidrag. Räknat i fasta priser minskade socialbidragskostnaderna med två procent mellan 2004 och 2005. Det är därför troligt att även antalet helårsbidrag minskade under 2005 från 2004 års nivå på cirka 88 000 helårsbidrag.

11

Skr. 2005/06:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1

Årsredovisning för staten 2005 ...........................................................................

23

2

Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................

27

2.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................

27

2.2

Utgiftstak för staten .............................................................................

28

3

Utveckling av statens ekonomi ...........................................................................

33

3.1 Uppföljning av några viktiga mål för den ekonomiska utvecklingen 33

3.1.1

Mål för att minska ohälsan ...................................................................

33

3.1.2 Mål för att öka sysselsättningen och minska

socialbidragsberoendet .........................................................................

35

3.1.3

Samlad bild av sjukskrivning, arbetslöshet m.m..................................

37

3.2

Statsbudgetens utveckling ....................................................................

38

3.2.1

Statsbudgetens saldo.............................................................................

38

3.2.2

Statsbudgetens inkomster ....................................................................

38

3.2.3

Statsbudgetens utgifter.........................................................................

44

3.2.4

Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna.............................

47

4

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys....................................

61

4.1

Resultaträkning .....................................................................................

61

4.1.1

Intäkter ..................................................................................................

62

4.1.2

Kostnader ..............................................................................................

63

4.1.3

Transfereringar......................................................................................

63

4.1.4

Kostnader för statens egen verksamhet...............................................

64

4.1.5

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag .............................

65

4.1.6

Nettokostnad för statsskulden ............................................................

65

4.2

Balansräkning ........................................................................................

65

4.2.1

Nettoförmögenheten............................................................................

65

4.2.2

Övriga förändringar i balansräkningen................................................

67

4.3

Finansieringsanalys ...............................................................................

68

4.3.1

Statens verksamhet................................................................................

68

4.3.2

Investeringar..........................................................................................

68

4.3.3

Utlåning.................................................................................................

69

4.3.4

Finansiella aktiviteter............................................................................

69

4.3.5

Statens upplåning ..................................................................................

69

4.4

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................

70

4.4.1

Transfereringar och skatter ..................................................................

70

4.4.2

Nya principer för redovisning av skatter.............................................

70

4.4.3

Avgränsning av redovisningsenheten ..................................................

71

4.4.4

Metoder för konsolidering m.m...........................................................

71

4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra

ändringar av jämförelsetal.....................................................................

72

13

Skr. 2005/06:101

4.4.6

Undantag från generella principer m.m. ..............................................

74

4.4.7

Kommentarer till särskilda poster ........................................................

75

4.4.8

Värderingsprinciper...............................................................................

78

4.5

Noter ......................................................................................................

80

4.5.1

Noter till resultaträkningen ..................................................................

80

4.5.2

Noter till balansräkningen ....................................................................

96

4.5.3

Noter till finansieringsanalysen..........................................................

119

5

Statsbudgetens utfall...........................................................................................

125

5.1

Statsbudgetens saldo 2005...................................................................

125

5.1.1

Statsbudgeten 2004 och 2005..............................................................

126

5.1.2

Reformer ..............................................................................................

127

5.2

Statsbudgetens inkomster 2005 ..........................................................

128

5.2.1

Makroekonomiska förutsättningar.....................................................

129

5.2.2

Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster ..............

129

5.2.3

Sambandet mellan statsbudgetens skatter och resultaträkningen ....

135

5.2.4

Övriga inkomster.................................................................................

136

5.3

Statsbudgetens utgifter m.m...............................................................

141

5.3.1

Makroekonomiska förutsättningar och beslut ..................................

141

5.3.2

Statsbudgetens utgifter m.m...............................................................

143

5.3.3

Indragningar.........................................................................................

144

5.3.4

Begränsningsbelopp.............................................................................

145

5.3.5

Medgivna överskridanden ...................................................................

145

5.3.6

Politikområden ....................................................................................

145

5.3.7

Realekonomisk fördelning av statsbudgeten .....................................

148

5.4

Utfallet per utgiftsområde ..................................................................

152

5.4.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................

153

5.4.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............

153

5.4.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................

154

5.4.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................

154

5.4.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................

155

5.4.6

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet..................

155

5.4.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................

156

5.4.8

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.......................................

157

5.4.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................

158

5.4.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp......................................................................................

159

5.4.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................

159

5.4.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........

160

5.4.13

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad......................................................

161

5.4.14

Utgiftsområde 14 Arbetsliv ................................................................

162

5.4.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd..............................................................

162

5.4.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................

162

5.4.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............

163

5.4.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande ..............................................................................................

163

5.4.19

Utgiftsområde 19 Regional utveckling ..............................................

164

5.4.20

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................

165

5.4.21

Utgiftsområde 21 Energi.....................................................................

165

5.4.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................................................

166

14

Skr. 2005/06:101

5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar.....................................................................

166

5.4.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................

167

5.4.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................

167

5.4.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ........................................

169

5.4.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ...............

170

5.4.28

Minskning av anslagsbehållningar......................................................

170

5.4.29

Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................

171

5.4.30

Kassamässig korrigering .....................................................................

173

5.4.31

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.........................

174

6

Statliga garantier och krediter............................................................................

179

6.1

Statliga garantier..................................................................................

179

6.1.1

Statens garantiportfölj ........................................................................

179

6.1.2

Portföljens riskprofil ..........................................................................

182

6.1.3

Avsättningar för garantiförluster .......................................................

184

6.1.4

Tillgångar i garantiverksamheten .......................................................

185

6.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och olika

slags tillgångar i garantiverksamheten ...............................................

186

6.1.6 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens

finanser ................................................................................................

186

6.2

Statlig utlåning med kreditrisk...........................................................

188

6.2.1

Kreditportföljens sammansättning ....................................................

189

7

Avgifter till och bidrag från EU.........................................................................

195

7.1

Avgiften till EU:s budget ...................................................................

195

7.2

Återflöde från EU-budgeten..............................................................

196

7.3

Redovisning i resultaträkningen.........................................................

196

7.4

Redovisning på statsbudgeten............................................................

197

7.5

Anslag finansierade med EU-medel...................................................

198

8

Revisionsfrågor...................................................................................................

203

8.1

Revisionsberättelse med invändning..................................................

203

8.2

Revision av EU-medel ........................................................................

205

8.2.1

Väsentliga iakttagelser under 2004.....................................................

206

8.2.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

iakttagelser...........................................................................................

206

8.2.3

Revisionsrättens iakttagelser för 2004 gällande Sverige ...................

207

9

Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt

inflytande över....................................................................................................

211

9.1

Den statliga sektorns förmögenhet ...................................................

211

9.2

AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ...............................

214

9.3

Statliga bolag, banker och finansinstitut ...........................................

215

9.4

Riksbanken ..........................................................................................

216

9.5

Pensionssystemets årsredovisning.....................................................

216

10

Sponsring m.m....................................................................................................

221

10.1

Riksdagens tillkännagivande...............................................................

221

10.2 Myndigheter eller verksamheter som får

finansieras med sponsring ..................................................................

221

10.3

Lagen om offentlig upphandling........................................................

222

15

Skr. 2005/06:101

10.4

Begreppet sponsring............................................................................

223

10.5

Sammanfattning...................................................................................

223

Bilagor:

Bilaga 1

Ordlista

Bilaga 2

Statliga myndigheter

Bilaga 3

Statliga bolag

Bilaga 4

Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

Bilaga 5

Specifikation av statsbudgetens inkomster

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens utgifter

16

Skr. 2005/06:101

Tabellförteckning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet ............................................................................

7

2.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP ...........................

27

2.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................

28

2.3

Det finansiella sparandet i delsektorerna ................................................................

28

2.4

Utgiftstak för staten.................................................................................................

29

2.5

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2005...............................................

29

2.6

Takbegränsade utgifter .............................................................................................

29

3.1

Korrigerig av statsbudgetens saldo 2002–2004 .......................................................

38

3.2

Statsbudgetens utfall 2001–2005..............................................................................

38

3.3

Statens totala inkomster 1999–2005........................................................................

39

3.4

Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2005.................................................

41

3.5

Skattekvot 2000–2005...............................................................................................

44

3.6

Statsbudgetens utgifter 2001–2005..........................................................................

46

3.7

Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningarna 2001–2005...........................

47

3.8

Statliga myndigheters innehav av statspapper 2005................................................

48

3.9

Statsskuldens utveckling och sammansättning.......................................................

49

3.10

Nominella lån i svenska kronor efter eliminering ................................................

49

3.11

Valutaskulden ..........................................................................................................

50

3.12

Statsskuldens kostnader .........................................................................................

50

3.13

Transfereringar exklusive avsättningar 2001–2005 ...............................................

51

3.14

Socialförsäkringar 2001–2005 ................................................................................

52

3.15

Pensionstagare med ålderspension 2001–2005......................................................

52

3.16

Utbetald ålderspension 2001–2005........................................................................

52

3.17

Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2001–2005............................................

53

3.18

Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2001–2005 ....................................

53

3.19

Studerande med studiemedel 2001–2005: Studiebidrag .......................................

54

3.20

Studerande med studiemedel 2001–2005: Studielån.............................................

54

3.21

Antal statligt anställda 2001–2005 fördelade på kvinnor respektive män ...........

55

3.22

Antal statligt anställda 2001–2005 fördelade på åldersgrupper............................

56

3.23

Antal statligt anställda 2001–2005 fördelade på sektorer.....................................

57

4.1

Resultaträkning.........................................................................................................

62

4.2

Balansräkning............................................................................................................

66

4.3

Materiella investeringar ............................................................................................

68

4.4

Finansieringsanalys...................................................................................................

69

4.5

Periodiserade skatter.................................................................................................

71

4.6

Påverkan på balansräkningen ...................................................................................

71

4.7

Resultaträkningens saldo 2004.................................................................................

74

5.1

Statsbudgetens utfall 2005......................................................................................

125

5.2

Statsbudgetens saldo 2005 samt justering för större engångseffekter ................

126

5.3

Statsbudgetens utfall 2004 och 2005 .....................................................................

127

5.4

Reformer 2005 jämfört med 2004..........................................................................

128

5.5

Statsbudgetens inkomster ......................................................................................

128

17

Skr. 2005/06:101

5.6 Inkomstreformer 2005 jämfört med 2004 .............................................................

128

5.7 Makroekonomiska förutsättningar 2005 ...............................................................

129

5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster enligt den nya

strukturen............................................................................................................

130

5.9 Skatt på arbete .........................................................................................................

130

5.10

Utveckling av underlag för skatt på arbete 2005.................................................

131

5.11

Skatt på kapital ......................................................................................................

132

5.12

Skatt på konsumtion och insatsvaror...................................................................

133

5.13

Fördelning av energi- och koldioxidskatt............................................................

134

5.14

Restförda och övriga skatter.................................................................................

134

5.15

Tillkommande skatter, avräkningar och periodiseringar.....................................

135

5.16

Sambandet skatterna i statsbudgeten och resultaträkningen (RR)....................

135

5.17

Övriga inkomster, sammanfattning .....................................................................

136

5.18

Inkomster av statens verksamhet .........................................................................

136

5.19

Rörelseöverskott ...................................................................................................

137

5.20

Ränteinkomster .....................................................................................................

137

5.21

Aktieutdelning.......................................................................................................

138

5.22

Inkomster av försåld egendom.............................................................................

139

5.23

Återbetalning av lån ..............................................................................................

139

5.24

Kalkylmässiga inkomster ......................................................................................

140

5.25

Statliga pensionsavgifter .......................................................................................

140

5.26 Bidrag m.m. från EU.............................................................................................

140

5.27

Skillnaden mellan utfall och beräknade utgifter i statsbudgeten 2005...............

141

5.28

Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna...............................................

141

5.29

Statsbudgetens utgifter m.m. 2005.......................................................................

143

5.30

Indragningar 2005 .................................................................................................

144

5.31

Utgiftsbegränsande åtgärder 2005........................................................................

145

5.32

Medgivna överskridanden 2005............................................................................

145

5.33

Statsbudgetens utgifter 2005 fördelade på politikområden................................

147

5.34

Realekonomisk fördelning av statsbudgeten.......................................................

148

5.35

Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2005........................

152

5.36

UO 1 Rikets styrelse.............................................................................................

153

5.37

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...................................................

153

5.38

UO 3 Skatt, tull och exekution ............................................................................

154

5.39

UO 4 Rättsväsendet..............................................................................................

154

5.40

UO 5 Internationell samverkan ...........................................................................

155

5.41

UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet .....................................................

155

5.42

UO 7 Internationellt bistånd................................................................................

156

5.43

Utfall för bistånd 1997–2005................................................................................

157

5.44

UO 8 Invandrare och flyktingar ..........................................................................

157

5.45

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.....................................................

158

5.46 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp .................................

159

5.47 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................

159

5.48

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.............................................

160

5.49 UO 13 Arbetsmarknad .........................................................................................

161

5.50

UO 14 Arbetsliv....................................................................................................

162

5.51

UO 15 Studiestöd .................................................................................................

162

5.52

UO 16 Utbildning och universitetsforskning.....................................................

163

5.53

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...................................................

163

5.54

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ...........................

164

5.55

UO 19 Regional utveckling ..................................................................................

164

18

Skr. 2005/06:101

5.56

UO 20 Allmän miljö- och naturvård...................................................................

165

5.57 UO 21 Energi........................................................................................................

165

5.58 UO 22 Kommunikationer....................................................................................

166

5.59

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar ............................

166

5.60

UO 24 Näringsliv .................................................................................................

167

5.61

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner..............................................................

168

5.62

UO 26 Statsskuldsräntor m.m.............................................................................

169

5.63

Räntor på statsskulden .........................................................................................

169

5.64

Räntor och valutakurser 2001–2005 årsgenomsnitt ...........................................

170

5.65

UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ...................................................

170

5.66

Minskning av anslagsbehållningar 2005 1 .............................................................

171

5.67

Specifikation av anslag med anslagsbehållning över 1 000 miljoner kronor .....

171

5.68

Riksgäldskontorets nettoutlåning .......................................................................

171

5.69

Kassamässig korrigering.......................................................................................

174

5.70

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ..........................................

175

6.1

Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2005-12-31..........................................

180

6.2

Avsättningar för förväntade garantikostnader 2005-12-31 ..................................

184

6.3

Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK,

likvida medel samt regressfordringar 2005-12-31 ............................................

185

6.4

Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i

garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter 2005-12-31 ............

186

6.5

Anslag vars ändamål 2005 omfattade garantiverksamhet.....................................

187

6.6

Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader

under 2005 ..........................................................................................................

187

6.7

Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag

för osäkra fordringar 2005-12-31 ......................................................................

189

7.1

Avgiften till och återflöde från EU (periodiserat) 2001–2005.............................

197

7.2

Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2001–2005 ...........................

198

7.3

Anslag finansierade med EU-medel ......................................................................

199

9.1

Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital..............................

212

9.2

Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och

intresseföretag)...................................................................................................

213

9.3

Eliminering avseende AP-fondernas och PPM:s innehav av statspapper samt

PPM:s övriga tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret.................

214

9.4

AP-fondernas tillgångar och skulder 2005 (marknadsvärde)...............................

214

9.5

Inkomst- och premiepension, resultaträkning......................................................

217

9.6

Inkomst- och premiepension, balansräkning........................................................

218

19

Skr. 2005/06:101

Diagramförteckning

3.1

Antal sjukskrivningsdagar i relation till arbetskraftens storlek 1965–2005...........

34

3.2

Antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar 1971–2005...............................

34

3.3

Reguljär sysselsättningsgrad 1993–2005 ..................................................................

36

3.4

Antal socialbidragstagare 1990–2005 .......................................................................

36

3.5

Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern 20–64 år som är i arbetslöshet,

sjukskrivna, uppbär aktivitets- och sjukersättning respektive ekonomiskt

bistånd 1990–2005.................................................................................................

37

3.6

Skatteintäkterna 2000–2005, korrigerade för regeländringar .................................

42

3.7

Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000–2005, korrigerade för

regeländringar........................................................................................................

42

3.8

Skattebaser för skatt på kapital.................................................................................

42

3.9

Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000–2005, korrigerade för

regeländringar........................................................................................................

42

3.10

Skattebaser för skatt på arbete................................................................................

43

3.11

Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000–2005,

korrigerade för regeländringar .............................................................................

43

3.12

Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror ..............................................

43

3.13

Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2001–2005 ......................................

47

3.14

Transfereringar per sektor 2001–2005....................................................................

51

3.15

Socialförsäkringar 2001–2005.................................................................................

52

3.16

Arbetsmarknad 2001–2005 .....................................................................................

53

3.17 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 2001–2005................

53

3.18

Utbildning och studiestöd 2001–2005...................................................................

54

3.19

Statens egen verksamhet 2001–2005 ......................................................................

55

4.1

Statens intäkter..........................................................................................................

62

4.2

Statens kostnader ......................................................................................................

63

4.3

Transfereringar per mottagande sektor....................................................................

64

5.1

Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2005 ..............................

127

5.2

Mervärdesskatt fördelad på sektorer 2005.............................................................

133

5.3

Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2005,

realekonomiskt fördelade ...................................................................................

149

5.4

Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2005............

149

6.1

Garantiåtaganden 2001–2005..................................................................................

180

6.2

Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och

administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2001–2005..........

188

6.3

Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra

fordringar 2001–2005..........................................................................................

190

20

1

Årsredovisning för staten 2005

Skr. 2005/06:101

1 Årsredovisning för staten 2005

Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) skall regeringen så snart som möjligt, senast nio månader efter budgetårets utgång, lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekono- miska vårpropositionen.

Årsredovisningen skall enligt 38 § budget- lagen innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.

I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till regeringens disposition. Redovisningsskyldig- heten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekonomiska förpliktelser.

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 15 december 2005 (dnr Fi2005/6394).

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår de fonder som redovisas av myndigheter inklusive Riksbankens grundfond.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar.

Redovisningen utgår från vedertagna redo- visnings- och värderingsprinciper som i så stor

utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redo- visningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som en årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i större utsträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga grunder vidareutvecklats. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade resursförbrukning. Värdet av statens samlade tillgångar och skulder per den 31 december 2005 redovisas i balans- räkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2005 i resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2004.

Statsbudgeten omfattar inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud- getens utfall för 2005 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpro- positionen för 2005, dels med utfallet för 2004.

Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2006/1537).

En samlad bild av statens ekonomi

Den årliga skrivelsen Årsredovisningen för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställ- ning har utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt budgetlagen redovisar regeringen

23

Skr. 2005/06:101

därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2005.

De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden tillsammans med en uppföljning av några viktiga mål för statens verksamhet. Vidare lämnas en redovisning av statliga garantier och krediter, en fördjupad redovisning av EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande.

Riksrevisionens iakttagelser i revisions- berättelser över myndigheternas årsredovisnin- gar avseende 2005 samt en redogörelse för revisionen av EU-medel återfinns i kapitel 8.

Finansdepartementet ger även ut en publika- tion med ett sammandrag av skrivelsens innehåll.

Förändringar i årets skrivelse

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskas årsredo- visningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen omfattar den del av årsredovis- ningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansierings- analysen och statsbudgetens utfall. Riks- revisionens bedömning avseende Års- redovisningen för staten 2004 var att redo- visningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2004/05:RRS20).

Skrivelsens innehåll har vidareutvecklats utifrån finansutskottets önskemål i betänkandet Årsredovisning för staten 2004 (bet. 2004/05:FiU28, rskr. 2004/05:304). I årets skri- velse lämnas, som tilläggsinformation i anslut- ning till den konsoliderade resultat- och balansräkningen, en beskrivning av på vilka

väsentliga punkter resultat- och balansräkningen skulle ha påverkats om skatteintäkterna redo- visats fullt periodiserade för 2005. Regeringens avsikt är att i Årsredovisningen för staten 2006 ha en fullt periodiserad redovisning av skatter m.m. i resultat- och balansräkningen.

I jämförelse med förra årets skrivelse avseende 2004 utgår kapitlet om utvecklingen av statlig produktion, liksom kapitlet om utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten. Kapitlet Skillnader mellan resultaträkningen och stats- budgeten har lagts som bilaga.

Som svar på riksdagens tillkännagivande (bet. 2001/02:KU19, rskr. 2001/02:176) om att regeringen bör ta ställning till vilka myndigheter/verksamheter som får finansieras med sponsring informerar regeringen riksdagen om sitt ställningstagande i denna fråga i kapitel 10.

Kvalitetsgranskning

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras års- redovisningar vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. att kontrollera att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.

24

2

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2005/06:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

i procent av BNP

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Mål

–3,0

0,0

0,5

2,0

2,5

2,0

2,0

0,5

0,5

Utfall

–1,0

1,9

2,3

5,0

2,6

–0,5

–0,2

1,6

2,7

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värde- förändringar på tillgångar och skulder.

Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn. Till ålderspensionssystemet räknas AP- fonderna och premiepensionssystemet. Den kommunala sektorn omfattar kommuner och landsting. Affärsverken ingår enligt national- räkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

År 1997 infördes ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Från och med år 2000 fastlades målet till ett överskott mot- svarande 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Under perioden 1997–2001 överträffades målet med god marginal. I den därpå följande svaga ekonomiska utvecklingen gavs finanspolitiken en expansiv inriktning. Åren 2002 och 2003 uppstod mindre underskott i det

finansiella sparandet, men 2004 och 2005 uppnåddes åter överskott, se tabell 2.1. Under perioden 2000–2005 var överskotten i de offentliga finanserna i genomsnitt 1,9 procent av BNP.

I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Regeringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. I ett svagt kon- junkturläge kan det finansiella sparandet tillåtas understiga 2 procent av BNP så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. Vid utvärderingen av måluppfyllelsen skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen jämfört med beslutstillfället beaktas.

Riksdagen fastställde hösten 2004 i budget- propositionen för 2005 målet för överskottet i de offentliga finanserna 2005 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet bedömdes bli 0,6 procent av BNP och BNP bedömdes växa

med 3,0 procent.

Enligt preliminära national-

räkenskaper

för

2005

blev

överskottet

2,7 procent av

BNP, dvs.

målet

överträffades

med 2,2 procentenheter.

27

Skr. 2005/06:101

Målet överträffades trots att BNP växte något svagare än prognosen i budgetpropositionen för 2005. Även hushållens konsumtionsutgifter, som är en viktig skattebas, utvecklades något svagare. De förbättrade offentliga finanserna beror på starkt ökade intäkter från bolagsskatter på grund av att vissa bolag återförde hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. Även större intäkter än vad som prognostiserades hösten 2004 har utfallit för skatt på kapital- vinster och på konsumtion. I viss mån gäller detta även inkomstskatter. Även lägre utgifter för offentlig konsumtion än vad som beräknades hösten 2004 bidrog till det högre än prognos- tiserade finansiella sparandet. Kommunsektorn bidrog till en del till detta.

Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

Utfall

Utfall

Utfall-

2004

BP2005

2005

BP2005

Inkomster

1 426

1 469

1 505

36

varav skatter och

avgifter

1 292

1 323

1 357

34

Utgifter

1 385

1 452

1 434

-18

Finansiellt sparande

41

17

71

54

Procent av BNP

1,6

0,6

2,7

2,1

Anm.: Siffrorna för BP 2005 anges med periodiserade skatter enligt de principer som nationalräkenskaperna numera använder i sin redovisning. Periodiseringseffekten beaktades när målet för 2004 beslutades.

Tabell 2.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

Utfall

Utfall

Utfall-

2004

BP2005

2005

BP2005

Staten

-12

-47

7

54

Ålderspensionssystemet

49

55

50

-5

Kommunala sektorn

5

9

14

5

Anm.: Se anm. till Tabell 2.2

Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en lång- siktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket för staten underlättar därmed möjligheterna att uppnå målet för det finansiella sparandet för den offentliga sektorn.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående reservationer, anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de finansiella konsekvenserna av de beslut som fattats. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det i regel att överskottet i de offentliga finanserna försämras.

Riksdagen fastställde hösten 2003 utgiftstaket för staten för budgetåret 2005 till 894 miljarder kronor. Därefter har taket, i enlighet med riks- dagsbeslut om tekniska justeringar av utgifts- taket, reviderats vid ett antal tillfällen (se tabell 2.5). Utgiftstaket för 2005 fastställdes slutligt av riksdagen hösten 2004 till 870 miljarder kronor.

2.2 Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och har därefter klarats samtliga år (se tabell 2.4). Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge riksdagen och regeringen förbättrad kontroll över anvisade medel och utgiftsutvecklingen, något som möjliggör en bättre finansiell styrning. Genom att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan olika utgiftsområden.

28

Skr. 2005/06:101

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Takbegränsade utgifter

698,9

718,0

751,5

760,0

786,3

811,6

819,1

855,6

864,3

Budgeteringsmarginal

24,1

2,0

1,5

5,0

4,7

0,4

2,9

2,4

5,7

Utgiftstak för staten

723,0

720,0

753,0

765,0

791,0

812,0

822,0

858,0

870,0

Tekniska justeringar av utgiftstaket motiveras av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn som helhet, eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna.

Den huvudsakliga tekniska justeringen av utgiftstaket 2005 motiveras av nettoredovis- ningen av utjämningssystemet, som minskade de takbegränsade utgifterna med drygt 26 miljarder kronor. Övriga justeringar motiveras av de justeringar av statsbidragen till kommunerna som gjorts för att kompensera förändringar i grundavdraget.

I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor.

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2005

Miljarder kronor

2005

Ursprungligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med

anledning av förslag i BP 2004 (bet. 2003/04: FiU20)

894

Nettoredovisning av utjämningssystem

-26,33

Begränsat avdrag för pensionsavgift

-2,94

Grundavdragshöjning

3,72

Slutreglering av grundavdragshöjning

0,67

Försäkringskassans pensionsavgifter

0,39

Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut

(bet. 2004/05:FiU1)

870

Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 864,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med 5,7 miljarder kronor.

De takbegränsade utgifterna blev 5,4 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna stats- budgeten för 2005. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde

Mdkr

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

-0,6

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

-1,3

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

-2,6

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

-0,9

15

Studiestöd

-1,2

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

-1,2

Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2005:

Utgiftsområde

Mdkr

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

2,8

Ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten

1,5

Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

Utfall

SB

Utfall

Utfall-SB

2004

2005 1

2005

2005

Utgifter exkl.

statsskuldsräntor

688,0

699,2

692,3

-6,9

Ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten

167,5

170,6

172,0

1,5

Takbegränsade utgifter

855,5

869,8

864,3

-5,4

Budgeteringsmarginal

2,5

0,2

5,7

5,4

Utgiftstak för staten

858

870

Anm.: SB 2005= Statsbudget för 2005

1 Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2005, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2006.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 172,0 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2005. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade be- lopp för utgiftsområden och vissa anslag.

29

3

Utveckling av statens ekonomi

Skr. 2005/06:101

3 Utveckling av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en upp- följning av några viktiga mål som stödjer den ekonomiska politiken och som även har stor betydelse för utvecklingen av statens ekonomi. Därefter redovisas en femårsöversikt över stats- budgetens utveckling respektive utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.

3.1 Uppföljning av några viktiga mål för den ekonomiska utvecklingen

3.1.1 Mål för att minska ohälsan

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003 mål för minskad ohälsa. De föreslagna målen innebär att:

- frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till 2008,

- antalet nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar (f.d. förtidspensioner) skall minska jämfört med 2002 års nivå. Hänsyn skall tas till den demografiska utvecklingen under perioden.

Riksdagen har ställt sig bakom målen (bet. 2002/03:SfU1, rskr. 2002/03:72). Bakgrunden till målen var den snabba ökningen av sjukskriv- ningarna mellan 1997 och 2002. Sjukskrivnings- volymen mer än fördubblades mellan 1997 och 2002, och utgifterna på statsbudgeten för sjuk- penning ökade under samma period från 16 till 48 miljarder kronor i löpande priser. Under

samma period ökade antalet förtidspensionärer med 65 000 personer till nära 500 000 personer.

Ökningen skall ses i ljuset av att sjukskrivningarna nådde en mycket låg nivå kring 1997 och att den totala sjukskrivnings- volymen 2002 var rekordhög. Inte ens i slutet av 1980-talet, då framför allt den korta sjukfrånvaron var hög, var sjukskrivningarna lika omfattande.

Ökningen under perioden 1997–2002 var tämligen jämnt fördelad mellan olika grupper och regioner. Den stora förändringen var ökningen av de långa sjukskrivningarna. Antalet långtidssjukskrivna tredubblades mellan 1997 och 2003, men har under senare år minskat relativt kraftigt.

Kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna och svarar för ca två tredjedelar av alla sjukskrivningsdagar, vilket är en betydande ökning jämfört med åren kring 1990. Kvinnor är mer sjukskrivna än män oavsett ålder, utbildning, typ av familj och bransch.

Vidare varierar sjukskrivningarna med ålder och utbildningsnivå. De övriga skillnader som finns mellan sektorer, branscher och yrken avspeglar till största delen köns- och ålders- sammansättningen inom respektive delgrupp.

Det finns även stora regionala skillnader i sjukskrivning och andelen personer med aktivitets- eller sjukersättning. Regioner med svag arbetsmarknad har ofta såväl hög ohälsa som hög andel arbetslösa.

33

Skr. 2005/06:101

Diagram 3.1 Antal sjukskrivningsdagar i relation till arbetskraftens storlek 1965–2005

35

30

25

20

15

10

5

Män

Kvinnor

Totalt

0

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

Utfall 2005

Under 2005 minskade antalet sjukskrivna med 34 000 personer till 211 000. Sjukvolymen, mätt med antalet av Försäkringskassan ersatta sjuk- skrivningsdagar, minskade under 2005 med ca 14 procent. Sjukvolymen har minskat med 29 procent sedan 2002. Under 2005 minskade så- väl de korta som långa sjukskrivningarna.

Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersätt- ningar (f.d. förtidspension) minskade kraftigt under 2005 och uppgick till ca 60 000 personer. Målet som angavs 2002 innebär att genomsnittet av nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar under perioden 2002–2008 inte skall överstiga 64 000 per år. Det sammanlagda antalet personer med aktivitets- och sjukersättning ökade under året med 32 000 personer till 557 000.

Diagram 3.2 Antal nybeviljade sjuk- och

aktivitetsersättningar 1971–2005

80000

70000

60000

50000

40000

30000

20000

10000

Män

Kvinnor

Totalt

0

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

Antalet av arbetsgivaren ersatta sjuklönedagar, som också ingår i målet om sjukskrivningsdagar, har i princip varit oförändrade under perioden 2003–2005. Det sammanlagda antalet sjukskriv-

ningsdagar minskade från 94 miljoner dagar till ca 83 miljoner dagar mellan 2004 och 2005. Målet för 2008 är 56,5 miljoner dagar.

Andelen deltidssjukskrivningar fortsatte att öka under början av året, för att stabiliseras på en nivå på ca 35 procent av sjukvolymen. Inflödet av nya sjukfall fortsatte att minska och var ca 15 procent lägre än under 2004.

Utgifterna för ohälsan på statsbudgeten uppgick sammanlagt till 127 miljarder kronor 2005, vilket motsvarar ca 15 procent av utgifterna under utgiftstaket. Nedgången i sjuk- skrivningsvolymen 2005 motsvarades nästan helt upp av en ökning av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det s.k. ohälsotalet, dvs. summan av antalet sjukpenningdagar och dagar med sjuk- eller aktivitetsersättning, minskade emellertid med ca 3 procent. Samtidigt ökade den genomsnittliga dagersättningen. Sammantaget innebar detta att utgifterna för sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning 2005 minskade med ca 0,8 miljarder kronor i jämförelse med 2004.

Regeringens åtgärder 2005

Från och med den 1 januari 2005 infördes ett medfinansieringsansvar för arbetsgivare som omfattar 15 procent av sjukpenningkostnaderna för anställda som är sjukskrivna på heltid. Systemets utformning syftar till att stimulera förebyggande insatser, rehabilitering och andra åtgärder för att underlätta för den sjukskrivne att komma tillbaka i arbete på hel- eller deltid. Arbetsgivare skall betala en särskild sjukför- säkringsavgift (medfinansiering) för arbetstagare som får hel sjukpenning. Reglerna om med- finansiering regleras i lagen (2004:1237) om sär- skild sjukförsäkringsavgift.

Regeringen beslutade i december 2005 (dnr S2005/10219/SF) att Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skall vidta ökade insatser för alla försäkrade som är lång- tidssjukskrivna, har aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning i syfte att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. Pilotverk- samheten inleds i Västra Götaland och Västmanland för att därefter utökas till att om- fatta övriga landet. Intentionen är att samtliga i målgruppen skall omfattas av insatserna senast vid utgången av 2007.

I december 2005 presenterade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överens- kommelse om åtgärder för att minska

34

sjukfrånvaron. Denna innebär att regeringen avsätter 3 miljarder kronor under tre år för att landstingen skall ge insatser rörande sjuk- skrivningsprocessen ökad prioritet inom hälso- och sjukvården.

Sedan 2003 har regeringen uppdragit åt AMS och Försäkringskassan att upprätta en gemensam verksamhets- och handlingsplan för arbetslivsinriktad rehabilitering av arbetslösa sjukskrivna och personer med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Sedan starten har 8 800 av de totalt 26 000 personer som berörts av samverkansinsatserna börjat arbeta eller påbörjat en utbildning. Under 2006 kommer samarbetet att omfatta ca 12 000 personer. Från och med 2006 omfattas även anställda som är sjukskrivna, men som inte kan återgå till sin arbetsgivare, av samarbetet.

Sedan 2004 finns det en möjlighet för Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, landsting och kommun att bedriva finansiell samordning genom att på lokal och regional nivå bilda samordningsförbund. Genom att samordna resurser och inrätta en gemensam lednings- och beslutsfunktion ges nya möjligheter att främja ett effektivt samarbete mellan berörda myndigheter. För närvarande finns det 35 sam- ordningsförbund i totalt 57 av Sveriges 290 kommuner. Flera samordningsförbund avses bildas under 2006.

3.1.2 Mål för att öka sysselsättningen och minska socialbidragsberoendet

Såväl sysselsättningsmålet som socialbidrags- målet var tidsatta t.o.m. 2004. Målen är dock fortfarande gällande för regeringen och ger uttryck för regeringens fortsatta strävanden inom dessa verksamhetsområden. Mot denna bakgrund har regeringen valt att även för 2005 kommentera hur väl dessa mål uppfyllts.

Sysselsättningsmålet

I budgetpropositionen för 1999 föreslog regerin- gen ett sysselsättningsmål. Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20–64 år skulle öka från 73,9 procent 1997 till 80 procent 2004. Målet fastställdes av riksdagen (bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38). Motivet för detta mål är att sysselsättningen har en grund-

Skr. 2005/06:101

läggande betydelse för finansiering av offentlig verksamhet, inte minst mot bakgrund av förestående demografiska utveckling.

Bättre utveckling än väntat åren 1998–2001

Åren 1998–2001 var såväl BNP- som sysselsätt- ningstillväxten starkare än vad som förväntades då målet lades fast. BNP-tillväxten under perio- den var i genomsnitt 3,4 procent. Antalet reguljärt sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år ökade med i genomsnitt 1,8 procent eller 71 000 personer årligen. Befolkningstillväxten i ålders- gruppen var också starkare än beräknat, då den förväntade sammantagna ökningen på 44 000 personer under perioden i stället blev 79 000. Det beror på att nettoinvandringen blev högre än förväntat, dvs. invandringen blev högre än beräknat och utvandringen lägre. Den reguljära sysselsättningsgraden uppgick 2001 till 78,5 procent, vilket kan jämföras med förväntade 77,7 procent. Om befolkningstillväxten i stället hade blivit den förväntade skulle den reguljära sysselsättningsgraden ha uppgått till 79,1 procent. En partiell förklaring till den högre sysselsättningstillväxten är dock en högre befolkningstillväxt. Ytterligare en annan för- klaring till sysselsättningsuppgången under perioden är en ökad sjukfrånvaro. Det beror på att personer som har en anställning eller är egna företagare, men är tillfälligt frånvarande från sitt arbete t.ex. till följd av sjukdom, klassificeras i Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersök- ning (AKU) som sysselsatta. Om en vikarie anställs räknas även denna som sysselsatt. Det medför att det är fler personer som i AKU räknas som sysselsatta än vad det är som faktiskt arbetar.

I samband med en ökande sysselsättning minskade den öppna arbetslösheten, från 6,5 procent av arbetskraften 1998 till 4,3 procent 2001. Den goda utvecklingen medförde att statens utgifter för stöd till arbetsmarknaden minskade. Mellan 1998 och 2001 minskade stödet till arbetsmarknadsområdet från stats- budgeten med sammantaget ca 15 miljarder kronor. De lägre utgifterna hänförde sig i huvud- sak till minskade volymer för arbetsmarknads- politiska program.

Sämre utveckling än väntat åren 2002–2004

Till skillnad från perioden 1998–2001 präglades åren 2002–2004 av en lägre BNP- och sysselsättningstillväxt än vad som förväntades då sysselsättningsmålet lades fast. BNP-tillväxten

35

Skr. 2005/06:101

var i genomsnitt 2,3 procent under perioden. Antalet reguljärt sysselsatta ökade 2002 med knappt 11 000 personer, men minskade 2003 och 2004 med sammanlagt 25 000 personer. Samtidigt fortsatte befolkningstillväxten att vara högre än vad som hade beräknats. Sammantaget ökade befolkningen i åldern 20–64 år med 66 000 personer mot beräknade 33 000. Den reguljära sysselsättningsgraden 2004 uppgick till 77,2 procent, att jämföra med målsättningen 80,0 procent.

Sysselsättningen ökade 2005

Under hösten 2005 ökade sysselsättningen återigen. Sysselsättningsökningen blev något större än befolkningstillväxten. De syssel- sättningsskapande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ökade med 13 000 personer från 2004 till 2005. Sammantaget medförde detta att den reguljära sysselsättningsgraden i åldern 20–64 år i princip var oförändrad mellan åren. År 2005 uppgick den reguljära sysselsättningsgraden till 77,4 procent.

AKU-omläggningen i april 2005 har inneburit att en ny definition på sysselsättning införts. I den nya definitionen inkluderas även personer som är folkbokförda i Sverige, men som arbetar utomlands. Statistiska centralbyrån bedömer att den ändrade definitionen motsvarar ca 14 000 personer eller ca 0,3 procentenheter.

Diagram 3.3 Reguljär sysselsättningsgrad 1993–2005

Procent

80

79

Reguljär sysselsättningsgrad

78

77

76

75

74

73

72

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

Anm.: Diagrammet beskriver utvecklingen över tid i enlighet med den nya definitionen på sysselsättning.

Statens totala utgifter för politikområdet arbets- marknadspolitik uppgick 2005 till 69,6 miljarder kronor. Sysselsättningsstödet till kommuner och landsting, anställningsstödet och stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) på statsbudgetens inkomstsida uppgick

till 12,7 miljarder kronor. Sammantaget uppgick de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska insatserna till 20,1 miljarder kronor 2005 och de särskilda insatserna för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga till 11,6 miljarder kronor 2005.

Socialbidragsmålet

Diagram 3.4 Antal socialbidragstagare 1990–2005

Helårsekvivalenter

160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

0

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

År 2001 kompletterade regeringen syssel- sättningsmålet med ett socialbidragsmål. Målet innebar att antalet socialbidragstagare skulle halveras mellan 1999 och 2004 genom att antalet helårsbidrag minskade från 115 200 år 1999 till 57 600 år 2004.

Människor som lever på socialbidrag skall i stället få möjlighet till arbete. Socialbidrags- tagandet ökade kraftigt under 1990-talets första hälft i spåren av den ekonomiska krisen och arbetslösheten. Undersökningar har visat ett starkt samband mellan sysselsättning och behovet av socialbidrag. Förändringar av antalet socialbidragstagare påverkar inte statsbudgetens utgifter direkt eftersom socialbidragen finansieras av kommunerna.

Bättre sysselsättningsmöjligheter under senare år har resulterat i ett minskat behov av social- bidrag. Mellan 1999 och 2004 minskade antalet helårsbidrag med 30 000 eller 24 procent till ca 88 000. Till följd av den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden ökade socialbidragskost- naderna under 2004 jämfört med 2003, men under 2005 började kostnaderna åter att minska. Mellan 2004 och 2005 minskade socialbidrags- kostnaderna med två procent räknat i fast pris. Det är därför troligt att även antalet helårsbidrag

36

minskade under 2005 (uppgifter om utfallet för 2005 blir tillgängliga i juli 2006).

3.1.3 Samlad bild av sjukskrivning, arbetslöshet m.m.

I diagram 3.5 visas andelen av befolkningen i åldern 20–64 år som är arbetslösa, sjukskrivna, uppbär aktivitets-/sjukersättning (f.d. förtids- pension) eller ekonomiskt bistånd (f.d. social- bidrag). Med arbetslösa avses i det följande både personer som erhåller arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd. Med sjukskrivna avses personer som erhåller sjukpenning eller rehabiliteringspenning, men också sjukskrivning under sjuklöneperioden och karensdagar inkluderas (de sistnämnda utgör endast en mindre del av de sammantagna sjuktalen).

För att uppnå jämförbarhet räknas antalet personer om till helårsekvivalenter. Det innebär exempelvis att två personer som under 2005 var arbetslösa på heltid under sex månader vardera tillsammans utgör en helårsekvivalent i arbets- löshet. På samma sätt motsvarar en person som varit sjukskriven på halvtid hela året 0,5 helårs- ekvivalenter.

Under perioden 1990–2004 uppvisar arbets- löshetstalen en markant negativ samvariation med sjuktalen. Antalet arbetslösa ökade kraftigt under första delen av 1990-talet, dock från en låg nivå. Åren 1997–2001 minskade arbetslösheten kontinuerligt. Antalet sjukskrivna uppvisar under samma period ett omvänt mönster, dvs. en minskning mellan 1990 och 1997, och därefter en ökning. År 2003 minskade sjuktalen för första gången sedan 1997, medan arbetslöshetstalen då i stället ökade för första gången sedan 1997. År 2005 minskade dock arbetslösheten något samtidigt som sjuktalen minskade. De närmaste åren får visa om detta var startpunkten på en försvagning av den historiskt sett starka negativa samvariationen dem emellan.

Mellan 1990 och 2005 ökade gruppen med aktivitets- och sjukersättning från 6,5 procent till 9,0 procent av det totala antalet personer i åldern 20–64 år.

Skr. 2005/06:101

Diagram 3.5 Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern 20–64 år som är i arbetslöshet, sjukskrivna, uppbär aktivitets- och sjukersättning respektive ekonomiskt bistånd 1990–2005

25%

Summa

20%

15%

10%

Arbetslöshet och akivitetsstöd

Aktivitets-/sjukersättning

5%

Sjukskrivning och rehabilitering

Ekonomiskt bistånd

0%

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Källa: SCB och Finansdepartementet

Andelen personer med ekonomiskt bistånd ökade under lågkonjunkturen från 1,5 procent 1990 till 2,7 procent 1997, och minskade sedan

under den

följande högkonjunkturen

till

1,6 procent

2002. Något utfall vad

avser

personer med ekonomiskt bistånd för 2005 finns ännu inte att tillgå, men nuvarande prognos innebär att andelen i princip varit oförändrad, 1,6 procent, under perioden 2002–2005.

Summan av antalet helårsekvivalenter kom 1993 att överstiga 20 procent av befolkningen i åldern 20–64 år. Under lågkonjunkturen 1993– 1997 var andelen ca 22 procent. Därefter min- skade andelen till en nivå på ca 20 procent (1999–2002). För 2004 ökade andelen till 21,1 procent. Enligt preliminära uppgifter min- skade andelen återigen 2005, till 20,4 procent.

Om även personer med skyddad anställning hos en offentlig arbetsgivare, anställningsstöd, lönebidrag m.m. inkluderas blir summan av antalet helårsekvivalenter som andel av befolk- ningen i åldern 20–64 år i genomsnitt ca 2 procentenheter högre under perioden 1990– 2005.

37

Skr. 2005/06:101

3.2 Statsbudgetens utveckling

3.2.1 Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budget- överskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Tabell 3.1 Korrigerig av statsbudgetens saldo 2002–2004

Miljarder kronor

2002

2003

2004

Tidigare redovisat utfall av

statsbudgetens saldo

1,2

-46,4

-53,3

Korrigering

2,3

-0,2

2,8

Statbudgetens saldo

3,5

-46,6

-50,5

För åren 2002 - 2004 har utfallet för stats- budgetens saldo korrigerats jämfört med vad som redovisades i Årsredovisningen för staten 2004 (tabell 3.1, s. 36). Korrigeringen beror på att Riksgäldskontoret (RGK) vid beräkningen av statsbudgetens saldo har gjort en felaktig redo- visning av vissa statliga betalningar under perioden november 2002 till april 2005. Orsaken till detta är att RGK i november 2002 lade om betalningsrutinerna för vissa statliga betalningar. Betalningar som inte skulle inkluderas i stats- budgetens saldo kom dock efter omläggningen felaktigt att ingå.

Tabell 3.2 Statsbudgetens utfall 2001–2005

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

2005

Inkomster

755,1

730,5

661,7

694,4

745,8

Skatter m.m.

690,8

665,2

614,0

642,8

688,3

Övriga inkomster

64,3

65,3

47,7

51,6

57,5

Utgifter m.m.

716,4

727,0

708,3

745,0

731,8

UO 1–25 och 27

640,8

658,0

661,3

688,0

692,3

Statsskuldsräntor

UO 26

81,3

67,3

42,2

52,7

32,7

Kassamässig

korrigering

-34,4

-48,6

-7,3

-6,1

-3,3

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

28,8

50,3

12,1

10,3

10,1

Budgetsaldo

38,7

3,5

-46,6

-50,5

14,1

Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för statsbudgeten fr.o.m. 2006.

År 2001

uppgick

budgetöverskottet

till

39 miljarder

kronor,

vilket framför allt

kan

förklaras av höga skatteinkomster. År 2002 minskade överskottet till drygt 3 miljarder kronor, för att 2003 vändas till ett underskott på 47 miljarder kronor. Underskottet ökade under 2004 till 51 miljarder kronor.

Försämringarna 2002 och 2003 förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster. Utgif- terna ökade dock under denna period, främst inom ohälsorelaterade utgiftsområden. Att ut- gifterna ändå minskar mellan 2002 och 2003 förklaras av att kompensationssystemet för kommunernas och landstingens mervärdesskatt från och med 2003 enbart hanteras på stats- budgetens inkomstsida. Ökningen av lånebe- hovet mellan 2003 och 2004 förklaras till stor del av ökningen av utgifterna för statsskuldsräntor.

År 2005 uppvisade statsbudgeten åter ett överskott, vilket uppgick till drygt 14 miljarder kronor. Det förklaras i huvudsak av ökade skatteinkomster och minskade utgifter för stats- skuldsräntor.

3.2.2 Statsbudgetens inkomster

Statens totala inkomster

I tabell 3.3 redovisas statens totala inkomster 1999–2005. Sett över hela sjuårsperioden har de stigit med 2,9 procent. De stora variationerna över åren är endast till en liten del en åter- spegling av makroekonomiska förändringar. Framför allt beror de på regelförändringar, hän- delser av engångskaraktär, samt periodiseringar. I tabell 3.3 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatte- inkomster. Skillnaden beror delvis på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår. Resterande skillnad beror på att principerna för vad som skall ingå i de olika redovisningarna är något olika. Det gäller bl.a. EU-skatter, kommunala utjämnings- avgifter, statlig och kommunal mervärdesskatt samt vissa nedsättningar som enligt national- räkenskapernas definition i stället ska betraktas som transfereringar.

38

Skr. 2005/06:101

Tabell 3.3 Statens totala inkomster 1999–2005

Miljarder kronor

Inkomstår

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Statens skatteintäkter

670,1

690,2

652,4

632,8

660,9

704,7

745,7

EU-skatter

10,9

12,0

10,8

8,6

8,9

7,3

7,8

Kommunala utjämningsavgifter

20,5

19,2

20,9

23,7

26,2

26,7

1,5

Skatter utanför budgeten

-2,7

-3,2

-1,5

-2,0

-1,9

-1,9

-2,2

Mervärdesskatt staten

-17,0

-16,7

-19,3

-20,0

-20,5

-20,5

-20,8

Mervärdesskatt kommuner

0,0

0,0

0,0

0,0

-28,0

-32,5

-34,2

Nedsättningar m.m.

0,0

0,0

-1,4

-4,0

-7,0

-7,7

-13,6

Kompetenssparande

0,0

-1,4

-1,2

0,0

-2,3

-1,2

6,0

Periodiseringar

-7,8

-25,7

30,0

26,1

-22,3

-32,1

-2,3

1000

Statens skatteinkomster

674,0

674,3

690,8

665,2

614,0

642,8

688,3

2000

Inkomster av statens verksamhet

32,5

44,1

44,6

43,3

23,7

29,3

27,1

varav

2411 Inkomster av statens aktier

8,0

16,8

5,0

4,2

4,5

7,6

12,1

3000

Inkomster av försåld egendom

1,0

61,5

0,2

0,1

0,0

0,1

6,7

4000

Återbetalning av lån

3,1

2,5

2,6

2,7

2,5

2,4

2,3

5000

Kalkylmässiga inkomster

5,2

8,6

8,4

9,9

9,5

8,3

8,8

6000

Bidrag från EU m.m.

9,3

9,0

8,5

9,3

12,0

11,6

12,6

Statens övriga inkomster (2000–6000)

51,1

125,7

64,3

65,3

47,7

51,6

57,5

Statens totala inkomster

725,1

800,0

755,1

730,5

661,7

694,4

745,8

Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för statsbudgeten fr.o.m. 2006.

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster, dvs. statens totala inkomster exklusive statens skatteinkomster, varierar kraftigt under perioden. Det höga be- loppet 2000 förklaras främst av försäljningen av aktier i Telia AB, vilken inbringade 61 miljarder kronor. Samma år gjorde förvaltningsaktie- bolaget Stattum en förhöjd utdelning till följd av försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn, vilket gav en aktieutdelning till staten om 11 miljarder kronor. Statliga bolags återköp av aktier inbringade 7 miljarder kronor 2005. Den resterande variationen över åren förklaras av Riksbankens extrautdelningar 2001 och 2002, vilka ökade inkomsterna av statens verksamhet med 20 miljarder kronor respektive år.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.4 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och vilka det görs avdrag för i slutet av tabellen. Statens skatteintäkter 2005 är 76 miljarder kronor eller 11 procent högre än vad de var 1999. Detta ger en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 1,8 procent. Utvecklingen

har påverkats mycket av regeländringar. Dessa har fr.o.m. år 2000 och framåt påverkat de statliga skatteintäkterna 2005 negativt med ca 50 miljarder kronor. Justerat för regeländringar skulle skatteintäkterna ha ökat med ca 19 procent under perioden, motsvarande en årlig utvecklingstakt om ca 2,9 procent.

Förändringar under Skatt på arbete

Under Skatt på arbete redovisas bl.a. skatte- reduktioner. Till följd av den s.k. reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökar dessa i tre jämna steg 2000, 2001 och 2002 samt ett

halvt steg

2005 motsvarande sammanlagt ca

59 miljarder

kronor. Samtidigt minskade

avdragen för den allmänna pensionsavgiften, vilka påverkar den kommunala skatten positivt med sammanlagt ca 18 miljarder kronor. År 2002 ökade skattereduktionerna med ytterligare ca 5 miljarder kronor beroende på att underlaget för skattereduktion för låg- och medel- inkomsttagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackföreningsavgift. År 2003 medförde skattesatshöjningar, pensions- omläggningen då pensioner gjordes beskatt- ningsbara och det höjda grundavdraget en nettoökning av den kommunala skatten med 15 miljarder kronor. Skattesatshöjningar gjordes

39

Skr. 2005/06:101

även 2001, 2002, 2004 samt 2005, vilka sammantaget ökade den kommunala skatten med ca 5 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten och den relativt låga utvecklingstakten för statliga intäkter från skatt på arbete.

Förändringar under Skatt på kapital

Hushållens skatt på kapital skiftar betydligt under perioden med en topp under hög- konjunkturen 2000, för att sedan markant falla tillbaka och vara som lägst 2002, men återhämta sig under 2004 och 2005. Förklaringen till variationen är att kapitalvinster har sin grund i marknadspriser för finansiella tillgångar såsom fastigheter och bostadsrätter, vilka varierat kraftigt under perioden. Även skatt på bolags- vinster uppvisade en hög nivå 2000, delvis till följd av engångseffekter på grund av återbetal- ningar av pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta. Ungefär 10 miljarder kronor förklaras av dessa återbetalningar. Nedgången 2001 förstärks av att återföringar från skatteutjämningsreserver upphörde, den maximala avsättningstiden till periodiseringsfonder förlängdes till sex år samt att taket för den årliga avsättningen till periodiseringsfonder höjdes. Ökningen av bolagsskatten 2004 och 2005 beror på bolagens starka resultat, men även på att periodiserings- fonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag därmed valt att lösa upp samtliga periodiseringsfonder. Fastighetsskatten minskar något 2001 – trots återinförd omräkning av taxeringsvärden – beroende på lägre skattesats. Utvecklingen av förmögenhetsskatten förklaras av att fribeloppen höjdes 2001, 2002 och 2005. Arvs- och gåvoskatten slopades 2005, vilket förklarar det låga utfallet detta år.

Förändringar under Skatt på konsumtion och insatsvaror

Utvecklingen av koldioxidskatten under perio- den beror på skattesatshöjningar motsvarande ca 13 miljarder kronor (utöver KPI-justering) inom ramen för den s.k. gröna skatteväxlingen. Ungefär 8 miljarder kronor av dessa bemöts av skattesatssänkningar under energiskatten. Att nivån för energiskatten ändå är jämn under perioden beror på skattesatshöjningar för elektrisk kraft om ca 7 miljarder kronor. Skatte- satsjusteringarna syftar till att finansiera lägre skatt på arbete. Utvecklingen för mervärdes- skatten är relativt jämn under perioden. Lägre

skattesatser för olika varor och tjänster har emellertid påverkat intäkterna negativt med sammanlagt ca 2 miljarder kronor.

40

Skr. 2005/06:101

Tabell 3.4 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2005

Miljarder kronor

Inkomstår

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Skatt på arbete

700,9

728,0

756,6

764,8

800,5

824,5

846,7

Direkta skatter

408,8

414,0

423,4

420,4

449,5

465,6

473,3

Kommunal skatt

323,2

336,3

359,4

378,5

403,1

419,8

433,6

Statlig skatt

29,6

33,5

34,6

33,1

32,7

34,0

37,0

Allmän pensionsavgift

60,0

63,1

65,7

68,1

70,3

72,1

74,6

Skattereduktioner m.m.

-4,0

-18,9

-36,4

-59,4

-56,6

-60,5

-71,9

Artistskatt

0,0

0,0

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

Indirekta skatter

292,1

314,0

333,2

344,4

351,0

359,0

373,3

Arbetsgivaravgifter

272,8

288,4

304,6

314,8

321,9

328,2

340,6

Egenavgifter

7,4

8,2

8,5

8,9

9,0

9,3

9,6

Särskild löneskatt

17,0

22,4

25,3

27,6

27,2

28,3

30,0

Nedsättningar

-6,0

-5,9

-6,3

-8,1

-8,4

-8,1

-7,9

Tjänstegruppliv

1,0

1,0

1,1

1,1

1,3

1,3

1,1

Skatt på kapital

129,7

161,1

119,3

101,7

107,5

135,9

157,2

Skatt på kapital, hushåll

25,5

34,4

14,2

6,3

6,8

11,9

19,7

Skatt på bolagsvinster

53,5

72,5

52,1

43,9

48,9

71,5

82,4

Avkastningsskatt

10,9

13,3

14,9

13,4

12,7

11,3

12,6

Fastighetsskatt

23,3

23,3

21,2

23,5

24,0

24,3

25,3

Stämpelskatt

4,5

4,9

5,4

5,8

6,0

7,1

7,8

Förmögenhetsskatt

8,6

8,2

6,5

3,9

4,9

5,3

5,5

Övriga skatter

1,3

2,1

2,5

1,9

1,9

1,8

2,7

Arvs- och gåvoskatt

2,1

2,5

2,6

3,0

2,5

2,6

1,1

Skatt på konsumtion och insatsvaror

277,0

289,1

300,7

314,9

327,9

338,0

358,2

Mervärdesskatt

189,6

198,4

207,0

217,1

226,6

235,6

250,8

Tobaksskatt

7,4

7,7

8,1

8,4

8,3

8,2

8,2

Skatt på etylalkohol

4,7

4,9

4,9

5,1

4,7

4,1

4,1

Skatt på vin m.m.

3,5

3,6

3,7

3,5

3,6

3,5

3,6

Skatt på öl

2,5

2,4

2,4

2,6

2,6

2,5

2,6

Energiskatt

37,4

38,3

36,4

37,1

36,4

35,1

37,8

Koldioxidskatt

12,7

12,0

17,0

19,9

23,8

26,4

25,5

Övriga skatter på energi och miljö

2,3

3,7

3,6

3,6

3,7

3,5

3,4

Skatt på vägtrafik

7,0

7,4

7,7

8,2

8,3

8,8

11,0

Skatt på import

3,6

3,8

3,6

3,4

3,5

3,9

4,7

Övriga skatter

6,3

6,9

6,3

6,0

6,3

6,4

6,4

Restförda och övriga skatter

6,8

5,4

-1,7

-3,3

-2,6

-1,7

-3,2

Restförda skatter

-3,1

-5,0

-5,2

-7,3

-5,9

-5,9

-7,6

Övriga skatter

9,9

10,4

3,5

3,9

3,4

4,2

4,4

Totala skatteintäkter

1114,4

1183,6

1 175,0

1 178,1

1 233,3

1 296,8

1 358,8

EU-skatter

10,9

12,0

10,8

8,6

8,9

7,3

7,8

Offentliga sektorns skatteintäkter

1103,5

1171,7

1 164,1

1 169,5

1 224,4

1 289,5

1 351,1

Kommunala inkomstskatter

323,2

336,3

359,4

378,5

403,1

419,8

433,6

Avgifter till ålderspensionssystemet

110,2

145,2

152,3

158,2

160,4

165,0

171,7

Statens skatteintäkter

670,1

690,2

652,4

632,8

660,9

704,7

745,7

41

Skr. 2005/06:101

Konjunkturens effekt på statens ekonomi

Om den direkta effekten av de regeländringar som skett fr.o.m. 2000 dras bort från de totala skatteintäkterna respektive år kan sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen i samhället och skatteintäkterna tydligare illustreras. Skatteintäkterna under perioden jämförs då som om 1999 års regler gällde samtliga år.

Diagram 3.6 Skatteintäkterna 2000–2005, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

16%

Skatt på arbete

Skatt på kapital

12%

Skatt på konsumtion

Totala skatteintäkter

8%

4%

0%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

-4%

-8%

-12%

-16%

I diagram 3.6, 3.7, 3.9 samt 3.11 redovisas ut- vecklingen för skatteintäkterna 2000–2005 korri- gerade för de regeländringar som skett under perioden. Det har dock inte skett någon korrigering för den indirekta effekten av regel- ändringarna, dvs. deras påverkan på skatte- baserna.

Skatt på kapital

Diagram 3.7 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000–2005, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

16%

Skatt på kapital

12%

Totala skatteintäkter

8%

4%

0%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

-4%

-8%

-12%

-16%

Skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. De korrigerade intäk- ternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002 sammanfaller med konjunkturnedgången samma år.

Diagram 3.8 Skattebaser för skatt på kapital

Indexerad nivå, 2005=100

120

100

80

60

40

Driftsöverskott

20

Fastighetspriser

Generalindex

0

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är bolagens vinster samt det samlade värdet av fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för dessa baser är relativt fluktuerande, vilket åskådliggörs i diagram 3.8.

Skatt på arbete

Diagram 3.9 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000–2005, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

10%

Skatt på arbete

8%

Totala skatteintäkter

6%

4%

2%

0%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

De korrigerade intäkterna från skatt på arbete reagerar svagare på konjunkturen än skatt på kapital. Skatt på arbete reagerar också, i likhet med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning.

42

Diagram 3.10 Skattebaser för skatt på arbete

Procentuell utveckling

12%

Förvärvsinkomster

10%

Transfereringar

Taxerade inkomster

8%

6%

4%

2%

0%

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

-2%

Transfereringar är skattepliktiga och ingår i skattebasen för skatt på arbete. Det gör att variationen mellan skattebasen och konjunk- turen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller arbetslöshet ersätts förvärvsinkomster med transfereringar. Detta minskar basen för social- avgifter, men basen för inkomstskatt påverkas endast marginellt. Konjunkturens påverkan framgår tydligare om en uppdelning av skatte- basen görs i förvärvsinkomster respektive transfereringar. Detta illustreras i diagram 3.10 där taxerad inkomst utgör summan av förvärvs- inkomster och transfereringar.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Diagram 3.11 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000–2005, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

10%

Skatt på konsumtion

8%

Totala skatteintäkter

6%

4%

2%

0%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Intäkterna från skatt på konsumtion har varit relativt opåverkade av konjunkturen. Medan utvecklingstakten för totala skatteintäkter var relativt låg under 2002 ökade utvecklingstakten för skatt på konsumtion.

Skr.2005/06:101

Diagram 3.12 Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror

Procentuell utveckling

20%

Hushållens konsumtion

15%

10%

5%

0%

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

-5%

Diagram 3.12 illustrerar utvecklingen av hushållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den viktigaste basen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror. Konsumtions- utgifternas utveckling har varit relativt jämn under senare år. Detta beror delvis på att kon- junkturnedgången motverkats av den stegvisa skattereduktionen för den allmänna pen- sionsavgiften. En annan viktig förklaring är att konsumtionen gynnats av låga räntor.

Skattekvoten

I tabell 3.5 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden 2000–2005. Skattekvoten minskade 2001 och 2002 med 2,1 respektive 1,7 procentenheter i huvudsak beroende på lägre intäkter från skatt på kapital. Detta har sitt ursprung i konjunkturläget som både påverkar kapitalvinster och bolagsvinster. Skatteffekten av återföringar från försäkringsgivaren Alecta år 2000 gör att förändringen 2001 förstärks. Även de tre första stegen i reformen med ökad reduktion och minskade avdrag för den allmänna pensionsavgiften 2000, 2001 samt 2002 påverkar. År 2002 ökade skattereduktionerna relativt mycket beroende på att underlaget för låg- och medelinkomsttagare ändrades från pensions- grundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackförenings- avgift. År 2003 ökade skattekvoten med 0,5 procentenheter, vilket förklaras av att det sär- skilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades. Omläggningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären, men beräk-

nas ha ökat skatteintäkterna med

över

14 miljarder kronor. År 2004 minskade

åter

43

Skr. 2005/06:101

skattekvoten. Räntebeläggningen av periodi- seringsfonderna 2005 resulterade i att vissa företag beslöt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Det be- räknas ha ökat skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2004. Utan dessa återföringar hade skattekvoten minskat 2004 med ytterligare 0,5 procentenheter, framför allt beroende på den svaga arbetsmarknaden.

År 2005 ökade skattekvoten trots genomförda skattesänkningar. Den högre skatteandelen förklaras främst av högre skatteintäkter från kapital.

Tabell 3.5 Skattekvot 2000–2005

Procent av BNP

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Skattekvot

53,9

51,8

50,1

50,6

50,4

50,8

varav

Staten

31,4

28,8

27,0

27,1

27,4

27,9

Kommunsektorn

15,3

15,9

16,1

16,5

16,3

16,2

ÅP-systemet

6,6

6,7

6,7

6,6

6,4

6,4

EU

0,5

0,5

0,4

0,4

0,3

0,6

varav

Arbete

33,2

33,4

32,6

32,8

32,0

31,7

Kapital

7,3

5,3

4,3

4,4

5,3

5,9

Konsumtion m.m.

13,0

13,1

13,2

13,4

13,1

13,4

Restfört m.m.

0,4

0,1

0,0

-0,1

-0,1

-0,1

Exkl. skatt på

transfereringar

50,0

47,9

46,4

46,3

46,2

46,7

I tabell 3.5 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- sioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersätt- ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skatte- kvoten skulle minska med ca 4 procentenheter.

3.2.3 Statsbudgetens utgifter

För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2001–2005. Tidsserierna är angivna i 2005 års anslagsstruktur. Genom att utgifts- områdena redovisas i en och samma struktur för åren 2001–2005 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2005 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde.

Av tabell 3.6 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren 2001–2005. Skillnader i

fördelningen mellan åren kan bero på utgifts- reformer och besparingar, förändrade makro- ekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångs- händelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är förändringen i systemet för ersättning av ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting, som genomfördes den 1 januari 2003. Förändringen innebar att de avgifter till systemet som kommuner och landsting tidigare betalat in till statsbudgeten upphörde, samtidigt som statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter min- skade med drygt 30 miljarder kronor 2003 i för- hållande till 2002. Sådana förändringar ger upp- hov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska föränd- ringar. De är kursiverade i tabell 3.6. För- klaringar till större tekniska förändringar finns redovisade i fotnoter till tabell 3.6.

Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2001–2005. Över hälften av utgiftsområdena uppvisar endast en be- gränsad, eller ingen, förändring under perioden, såvitt avser utgiftsområdets andel av de tak- begränsade utgifterna. Under perioden minskade utgiftsandelen för utgiftsområden 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet respektive utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Utgiftsandelen ökade för utgifts- områden 9 Hälsovård, sjukvård och social om- sorg, utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning respektive utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Under perioden 2001–2005 varierade de makroekonomiska förutsättningarna. Exempel- vis har en stigande arbetslöshet inneburit ökade utgifter inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. De största volymförändringarna under perioden 2001–2005 återfinns inom utgifts-

44

område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.

Exempel på engångshändelser som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar där utbetalningar av vissa jordbruksstöd vid några tillfällen har senarelagts.

Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2001 och 2005.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Under perioden 2001–2005 minskade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbe- gränsade utgifterna med 0,7 procentenheter, vilket främst beror på försvarsomställningen.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,7 procentenheter under perioden. Ungefär hälften av ökningen förklaras av ökade kostnader för statlig assistans- ersättning. Resterande ökning förklaras av ökade utgifter för dels bidrag till läkemedels- förmånerna, dels utgifter för tandvårdsförmåner.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Under perioden 2001–2005 ökade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 0,3 procentenheter. Utgifterna under anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade från 18 miljarder kronor 2001 till 24 miljarder kronor 2005. Utgiftsökningen förklaras av högre medelersättning och fler ersatta nettodagar i föräldrapenningen.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Som andel av de totala utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perioden 2001–2005. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivi- tetsstöd m.m. ökade under perioden med 11 miljarder kronor från 36 miljarder kronor 2001 till 47 miljarder kronor 2005. Efter några år av minskning ökade antalet öppet arbetslösa åter från 2003, och fortsatte att öka till ca 270 000 personer 2005.

Skr.2005/06:101

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna ökade från drygt 33 miljarder kronor 2001 till ca 44 miljarder kronor 2005, varmed utgiftsområdets andel av de samlade utgifterna ökade med 0,9 procentenheter. Flera stora reformer har genomförts under perioden. Ett högkostnadsskydd (maxtaxa) infördes 2002 inom barnomsorgen. Genom ett bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem gjordes en särskild satsning i syfte att öka antalet lärare, specialister och annan personal i skolan. Ökningen förklaras vidare av en utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning samt forskning.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Justerat för tekniska förändringar ökade utgifts- områdets andel av de takbegränsade utgifterna med 1,1 procentenheter mellan 2001 och 2005. De högre utgifterna beror främst på de för- stärkningar av statsbidragen som syftar till att värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna för räntor på statsskulden minskade från drygt 81 miljarder kronor 2001 till ca 33 miljarder kronor 2005. Den kraftiga utgifts- minskningen beror i huvudsak på valutavinster då lån förfaller och lägre räntenivåer.

45

Skr. 2005/06:101

Tabell 3.6 Statsbudgetens utgifter 2001–2005

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2005. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna

Miljarder kronor

Utgiftsområden

2001

2002

2003

2004

2005

2001

2002

2003

2004

2005

1

Rikets styrelse 1

0,7

0,9

0,9

0,9

0,9

5,4

7,3

7,5

7,5

7,7

1

Justerat för teknisk förändring 1

0,9

1,1

0,9

0,9

0,9

7,2

7,3

7,5

7,5

7,7

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1,2

1,1

1,1

1,1

1,3

9,6

8,8

9,0

9,2

11,0

3

Skatt, tull och exekution

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

7,8

8,0

8,3

8,6

8,6

4

Rättsväsendet

2,9

3,0

3,1

3,1

3,1

22,8

24,1

25,5

26,3

27,0

5

Internationell samverkan 1

0,4

0,1

0,1

0,1

0,2

3,0

1,1

1,1

1,3

1,4

5

Justerat för teknisk förändring 1

0,2

0,1

0,1

0,1

0,2

1,3

1,1

1,1

1,3

1,4

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

5,7

5,5

5,5

5,0

5,0

44,9

44,6

45,1

42,8

43,6

7

Internationellt bistånd

2,2

1,9

1,9

2,3

2,6

17,0

15,7

15,9

19,9

22,3

8

Invandrare och flyktingar

0,7

0,8

0,9

0,9

0,8

5,3

6,7

7,7

7,5

6,9

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

3,8

3,8

4,2

4,3

4,5

29,5

31,0

34,1

36,8

38,5

10

Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 2

13,6

13,9

14,8

14,4

14,7

107,3

112,9

121,5

122,9

127,0

10

Justerat för teknisk förändring 2

14,5

14,8

15,3

14,9

14,7

113,9

119,7

125,5

127,1

127,0

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3

4,3

4,2

6,3

6,0

5,3

33,8

33,8

52,0

51,2

46,1

11

Justerat för teknisk förändring 3

5,9

5,7

5,9

5,5

5,3

46,2

46,6

48,3

47,4

46,1

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

6,1

6,2

6,4

6,3

6,4

48,3

50,2

52,2

53,9

55,5

13

Arbetsmarknad

7,5

7,5

7,8

7,9

8,0

58,6

61,0

64,2

67,5

69,6

14

Arbetsliv

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

1,0

1,1

1,1

1,1

1,2

15

Studiestöd

2,4

2,5

2,4

2,4

2,3

19,1

20,7

19,9

20,8

19,8

16

Utbildning och universitetsforskning

4,2

5,0

5,1

5,1

5,1

33,3

40,9

42,0

44,0

43,7

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

7,8

8,1

8,4

8,7

9,0

18

Samhällsplan., bostadsförsörj., byggande

1,3

1,1

1,1

1,0

1,0

10,4

8,7

8,8

8,7

8,7

19

Regional utveckling

0,4

0,4

0,4

0,4

0,4

3,2

3,2

3,4

3,3

3,3

20

Allmän miljö- och naturvård

0,3

0,4

0,3

0,4

0,5

2,4

2,9

2,8

3,3

4,3

21

Energi

0,2

0,3

0,2

0,2

0,2

2,0

2,3

1,9

2,1

1,4

22

Kommunikationer

3,1

3,0

3,1

3,4

3,7

24,4

24,5

25,3

29,1

31,8

23

Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring

2,1

1,7

1,2

1,4

2,0

16,6

13,9

9,6

12,2

17,4

24

Näringsliv

0,4

0,4

0,4

0,4

0,4

3,3

3,5

3,3

3,7

3,8

25

Allmänna bidrag till kommuner 4

12,8

12,6

8,8

8,2

6,6

100,6

102,3

72,4

69,8

57,3

25

Justerat för teknisk förändring 4

5,5

5,8

6,5

5,9

6,6

43,4

46,8

53,1

49,5

57,3

26

Statsskuldsräntor m.m. 5

81,3

67,3

42,2

52,7

32,7

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

3,0

2,5

2,2

3,0

3,0

23,3

20,6

18,3

25,6

25,6

Summa utgiftsområden

722,0

725,3

703,5

740,7

725,0

Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 6

18,5

18,9

19,3

19,6

19,9

145,5

153,6

157,8

167,5

172,0

Justerat för teknisk förändring 6

17,7

18,1

19,3

19,6

19,9

138,8

146,7

157,8

167,5

172,0

Takbegränsade utgifter

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

786,3

811,6

819,1

855,5

864,3

Budgeteringsmarginal

0,6

0,0

0,4

0,3

0,7

4,7

0,4

2,9

2,5

5,7

Utgiftstak för staten

791,0

812,0

822,0

858,0

870,0

1 Till följd av att förvaltningsanslagen för UD och Regeringskansliet slogs ihop 2002, ökade utgifterna under UO 1 med 1,8 mdkr samtidigt som utgifterna för UO 5 minskade med samma belopp.

2 År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes med högre förtidspensioner, vilket beräknades till 2,9 mdkr.

2 År 2003 ökar utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna förs över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersätts med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr).

4 Sammantaget sker tekniska förändringar inom UO 25 med -3,0 mdkr 2001, -3,5 mdkr 2002, -36,7 mdkr 2003 och +0,1 mdkr 2004. Inkomstskattereformerna 2001–2002 innebar att statsbidragen till kommunerna minskades med 5 mdkr 2001 och 5,2 mdkr 2002. År 2001 höjdes statsbidragen med 2 mdkr p.g.a. höjt särskilt grundavdrag till pensionärer. År 2002 höjdes statsbidragen med 1,8 mdkr p.g.a. höjt grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt minskades statsbidragen 2002 med 0,1

46

Skr.2005/06:101

mdkr för att avdragsrätten för fackföreningsavgifter ersattes med en skattereduktion. År 2003 minskades statsbidragen i och med att kommunernas skatteinkomster ökade när den beskattade garantipensionen infördes, vilket beräknades till 9,5 mdkr. Minskningen 2003 förklaras också av att inkomsterna för kommunerna ökade i och med att det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades, vilket beräknades till 2,9 mdkr (se UO 10). Vidare höjdes statsbidragen 2003 med 4,3 mdkr p.g.a. att skattereduktion för låginkomsttagare ersattes med avdrag. Under 2003 överfördes kommunkontosystemet till statsbudgetens inkomstsida, varvid statsbidragen reducerades med samma belopp (31,4 mdkr), vilket förklarar minskningen i statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen har också justerats upp till följd av grundavdragshöjningen med 2,5 mdkr till följd av den skatteväxlingen som förslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om. Statsbidraget minskas 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. en justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Egentlig nedjustering 2004 p.g.a. detta är 1,367 mdkr, men av dessa avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabell 3.6 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjäm- ningssystem för LSS om ca 1 mdkr infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida, vilket ökade utgifterna med motsvarande belopp. En lika stor förändring görs på stats- budgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Denna nivåjustering skall gälla fr.o.m. 2003, men justeras först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffar 2004, vilket resulterar i att neddragningen 2004 blir 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. Dock har en teknisk justering endast gjorts för 1,3 mdkr då detta är nivån på den permanenta neddragningen.

5 Ingår ej i takbegränsade utgifter.

6 År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr).

3.2.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

I tabell 3.7 visas utvecklingen av ett antal nyckel- uppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.

Tabell 3.7 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningarna 2001–2005

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

2005

Statens

nettoförmögenhet

-814

-773

-790

-775

-762

Statsskulden

1 208

1 163

1 186

1 213

1 262

Transfereringar exkl.

avsättningar

634

652

693

722

742

Kostnader för

statens egen

verksamhet

162

178

170

178

194

Årets över-

/underskott enligt

resultaträkningen

53

21

-19

-18

20

Redovisningen för 2004 har i allt väsentligt jus- terats i enlighet med de ändrade redovisnings- principer m.m. som gäller fr.o.m. 2005 (se avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra ändringar av jämförelsetal). Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad om- fattning för åren 2001–2003.

Statens nettoförmögenhet

I diagram 3.13 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögen- heten har förbättrats något under perioden. För- bättringen uppgår till 52 miljarder kronor. Stats- skulden har däremot ökat under motsvarande period, vilket främst beror på orealiserade valutaförluster till följd av att den svenska

kronan försvagats under 2005. Den totala för- sämringen uppgår till 54 miljarder kronor.

Diagram 3.13 Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2001–2005

Miljoner kronor

0

-200

-400

-600

-800

-1 000

-1 200

-1 400

2001

2002

2003

2004

2005

Nettoförmögenhet

Statsskuld

Den viktigaste förklaringen till nettoförmögen- hetens förändring är vanligtvis resultaträk- ningens överskott, vilket dock inte är fallet under denna period. Det ackumulerade över- skottet enligt resultaträkningen uppgår till 4 miljarder kronor under de senaste fyra åren. Den främsta förklaringen till den ökade netto- förmögenheten är i stället det förändrade värdet av resultatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Ökningen uppgår under perioden till 43 miljarder kronor och avser främst bolagens övergång till redovisnings- principer enligt IFRS (se avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra ändringar av jämförelsetal).

Statsskulden samvarierar i huvudsak med nettoförmögenheten, men samvariationen öve- rensstämmer inte alltid tidsmässigt. Exempelvis påverkas inte statsskulden av ett ökat värde på andelar i statliga bolag orsakat av ökat eget kapital i bolagen som härrör från den egna verksamheten.

47

Skr. 2005/06:101

Statsskulden påverkas däremot när staten mottar utdelningar, köper och säljer andelar eller liknande. Lån som inte ingår i statsskulden har under perioden amorterats med 39 miljarder kronor, vilket ökar statsskulden utan att påverka nettoförmögenheten. Materiella anläggnings- tillgångar har ökat med 52 miljarder kronor under perioden, vilket successivt minskar netto- förmögenheten när tillgångarna skrivs av.

Statsskulden

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statsbudgetens saldo, som var negativt 2003– 2004, visade ett överskott på 14,1 miljarder kronor för 2005. Detta innebar att statens låne- behov – definitionsmässigt lika med stats- budgetens saldo, men med omvänt tecken – var negativt och bidrog till att minska statsskulden med drygt 14 miljarder kronor 2005.

Trots budgetöverskottet ökade den konsoli- derade statsskulden 2005 med 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor. Det beror på att hänsyn måste tas till faktorer som påverkar statsbudgeten utan att de påverkar lånebehovet (och tvärtom). Sådana faktorer, främst skuld- dispositioner och kortfristiga placeringar, ökade statsskulden med 65 miljarder kronor 2005. Den viktigaste skulddispositionen är omvärderingen av valutaskulden till aktuella valutakurser. Under 2005 försvagades kronan, vilket medförde att valutaskulden ökade med 29 miljarder kronor. En annan skulddisposition är Riksgäldskontorets (RGK) övertagande av lån för infrastruktur i Stockholm och Göteborg under 2005, vilken medförde att statsskulden ökade med 5 miljarder kronor utan att lånebehovet påverkades.

Den statsskuld som redovisas i Års- redovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som RGK redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Sedan 2002 har myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Tidigare var medlen insatta på konto i RGK och påverkade därmed inte statsskulden.

Tabell 3.8 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2005

Miljarder kronor

Övriga

Elimineras i

myndig-

balans-

IGN

KAF

RGK

heter

räkningen

Statsskuldväxlar

4,2

4,2

Premie-

obligationer

0,8

0,8

Nominella stats-

obligationer

10,3

12,5

0,0

22,8

Reala stats-

obligationer

19,2

19,2

Totalt

14,5

31,7

0,8

0,0

47,0

Anm.: Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret.

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper var 47 miljarder kronor 2005. Därav avser 46 miljarder kronor Kärnavfalls- fondens styrelse (KAF) och Insättningsgaranti- nämndens (IGN) innehav av statsobligationer. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard de senaste åren (Premiepensions- myndighetens innehav av statspapper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten). Sammantaget medför detta att den okonsoli- derade statsskulden som RGK redovisar är 47 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen i Årsredovisningen för staten.

Definition av statsskulden

Till och med 2002 värderades nominella obliga- tioner och reala kupongobligationer till nomi- nellt slutvärde, medan statsskuldväxlar och reala nollkupongobligationer värderades till anskaff- ningsvärde. Lån i utländsk valuta värderades till aktuell växelkurs.

Från och med den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inklu- deras, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som RGK ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, liksom övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs.

För reala instrument inkluderas upplupen inflationskompensation som med tidigare definition skuldfördes först vid förfall. Det nya måttet innebär en anpassning till hur skulden mäts i EU-sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott.

48

Skr.2005/06:101

Jämförelsesiffrorna i tabellerna i detta avsnitt är ändrade i enlighet med det nya statsskulds- måttet.

Statsskuldens sammansättning

Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld skall förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande mål- sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens förvaltning avseende statsskuldens samman- sättning och löptid (mätt i s.k. duration). Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan RGK delmål och riktmärken, bl.a. för löptiden i den nominella kronskulden respektive valutaskulden. RGK svarar även för den operativa förvaltningen av statsskulden. Upplåningen och förvaltningen av statsskulden sker i tre skuldslag:

- nominella lån i svenska kronor,

- reala lån i svenska kronor, samt

- nominella lån i utländsk valuta.

Tabell 3.9 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

2005

Nominella lån i svenska

kronor

684

658

712

745

770

Reala lån i svenska

kronor

117

130

144

167

189

Nominella lån i utländsk

valuta

407

375

330

301

303

Summa konsoliderad

statsskuld

1 208

1 163

1 186

1 213

1 262

Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigaste källan för finansiering av statsskulden. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobliga- tioner (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollku- ponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även nominella privatmarknadslån som erbjuder RGK billigare upplåning än konventionella statspapper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis privatpersoner. Under 2005 har upplåningen från privatmarknaden ökat med 4 miljarder kronor, från 59 miljarder kronor 2004 till 63 miljarder kronor 2005 (5 procent av statsskulden). Det är framför allt intresset för premieobligationer som har ökat och stocken ökade med 10 procent.

Även omfattningen av Riksgäldsspar har ökat trots låga räntor.

Värdet på statsskuldväxlarna har ökat med 28 miljarder kronor 2005. Statsskuldväxlar emit- teras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets korta upplåning. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan variera kraftigt mellan auktionstillfällena, vilket beror på sväng- ningar i statens lånebehov.

Tabell 3.10 Nominella lån i svenska kronor efter eliminering

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

2005

Statsobligationer,

nominella

351

340

384

408

400

Statsskuldväxlar

227

217

241

256

284

Nominella

privatmarknadslån

58

58

58

59

63

Likviditets-

instrument

48

43

29

22

23

Valutaterminer m.m.

0

0

0

0

0

Nominella lån i

svenska kronor

684

658

712

745

770

1 2004 omgrupperades instrumenten i statsskulden. Uppgifterna i tabellen är redovisade i enlighet med de nya grupperingarna.

Andelen reala lån har successivt ökat under femårsperioden. I slutet av 2005 uppgick stocken till 189 miljarder kronor, vilket motsvarar en andel på 15 procent av den totala statsskulden. Enligt regeringens riktlinjebeslut för 2006 (Fi2005/4589) skall andelen på sikt öka till 20 procent av den totala skulden. Ökningen skall ske i en takt som är avpassad till efterfråge- tillväxten och med beaktande av kostnader och risker i övriga skuldslag.

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansierings- källa med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, och risken kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken.

Den nuvarande valutaskulden byggdes upp under en period när lånebehovet var mycket stort. Lån i utländsk valuta bidrog då till att täcka en del av lånebehovet. Det minskade pressen uppåt på den svenska räntenivån och bidrog därmed till att hålla nere räntekostnaderna.

49

Skr. 2005/06:101

Sedan flera år amorterar staten på valutaskulden för att minska den totala risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden löpande mäts och värderas i kronor slår ändringar i växelkursen direkt igenom på skuldens storlek. Målet är dock inte att avveckla valutaskulden, även om den medför en växelkursrisk. Valutaskulden bidrar på samma sätt som realobligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot den svenska räntan. Enligt regeringens riktlinjer skall skulden i utländsk valuta minska så att den på sikt utgör 15 procent av statsskulden.

Tabell 3.11 Valutaskulden

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

2005

Skuld utländsk

valuta

407

375

330

301

303

Andel valutaskuld

av total skuld

(procent)

34

32

28

25

24

Valutaskulden är i kronor räknat i princip oförändrad mellan 2004 och 2005. Andelen valutaskuld av total statsskuld minskade dock till 24 procent 2005. RGK amorterade motsvarande 20 miljarder kronor av valutaskulden 2005. Trots amorteringarna ökade valutaskulden med 2 miljarder kronor på grund av att kronans värde i förhållande till utländsk valuta försvagades under 2005. Orealiserade valutaförluster ingår i valutaskulden och uppgick 2005 till 14 miljarder kronor. År 2004 ingick i stället orealiserade valutavinster med 15 miljarder kronor. Orealise- rade valutakursdifferenser ökade således valuta- skulden med ca 29 miljarder kronor.

Statsskuldens kostnader

De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i kapitel 5 Statsbudgetens utfall, uppgick till ca 33 miljarder kronor 2005. Det är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med 2004. Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplånings- verksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna

under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eli- minering av räntor till/från statliga myndigheter. Från och med 2004 nettoredovisas intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. Av tabell 3.12 framgår statsskuldens kostnader och den utgör en sammanfattning och specificering av uppgifterna i not 11 till resultaträkningen (se kapitel 4 Resul- taträkning, balansräkning och finansierings- analys).

Tabell 3.12 Statsskuldens kostnader

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

2005

Räntekostnader på lån i

svenska kronor

51

71

51

52

49

Räntekostnader på lån i

utländsk valuta

52

39

29

23

24

Realiserade

valutadifferenser

12

7

4

5

-10

Realiserade kursdifferenser

5

4

4

14

8

Orealiserade

valutadifferenser

6

-18

-15

-5

22

Över- /underkurs vid

emission m.m.

2

-7

-3

-8

-7

Summa kostnader

128

96

70

81

86

Ränteintäkter i

upplåningsverksamheten

-41

-39

-32

-27

-27

Nettokostnader efter

intäkter, exklusive

skuldskötselåtgärder

87

57

38

54

59

Orealiserade valutavinster

(-) / förluster (+)

hänförbara till

skuldskötselinstrument

7

-14

-3

-5

8

Nettokostnader inklusive

skuldskötselåtgärder

94

43

35

49

67

Enligt resultaträkningen för 2005 uppgick netto- kostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 67 miljarder kronor, vilket är en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2004.

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 49 miljarder kronor, vilket innebar en minskning med 3 miljarder kronor jämfört med 2004. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta ökade med 1 miljard kronor till 24 miljarder kronor.

50

Realiserade valutakursdifferenser minskade statsskuldens kostnader med 15 miljarder kronor 2005. Staten gjorde valutavinster på 10 miljarder kronor, jämfört med valutaförluster på 5 miljarder kronor 2004. Valutavinster/-förluster påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument. Årets valutavinster beror på bl.a. förfall av ett par stora lån i dollar, vilka togs upp till betydligt högre dollarkurser än då de återbetalades.

Under 2005 minskade även realiserade kurs- förluster med 6 miljarder kronor, från 14 till 8 miljarder kronor. Det beror på att RGK har gjort färre återköp av obligationer i samband med byten mellan obligationer.

De orealiserade valutadifferenserna, exklusive skuldskötselåtgärder, ökade skuldkostnaderna med 27 miljarder kronor jämfört med 2004.

Över- och underkurser vid emission av stats- papper m.m. medförde att kostnaderna minskade med 7 miljarder kronor, vilket var ca 1 miljard kronor lägre än 2004.

Tillsammans med ränteintäkter i upplånings- verksamheten på 27 miljarder kronor uppgick nettokostnaden för statsskulden exklusive skuld- skötselåtgärder till 59 miljarder kronor 2005. Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 33 miljarder kronor och nettokostnaden på 59 miljarder kronor förklaras av att kursdifferenser vid emission, nollkupong- räntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen (se även bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten).

Transfereringar exklusive avsättningar

I diagram 3.14 visas transfereringarna per sektor 2001–2005. De totala kostnaderna för trans- fereringar har ökat med 108 miljarder kronor eller 17 procent under perioden. Den största delen, 62 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushålls- sektorn har ökat med 64 miljarder kronor eller 16 procent mellan 2001 och 2005.

Skr.2005/06:101

Diagram 3.14 Transfereringar per sektor 2001–2005

Miljoner kronor

800 000

700 000

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

2001 2002 2003 2004 2005

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag Transfereringar till hushåll

Tabell 3.13 Transfereringar exklusive avsättningar 2001– 2005

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

2005

Socialförsäkring

341

361

392

402

409

Allmänna bidrag

till kommuner

99

100

99

101

106

Arbetsmarknad

52

57

62

66

72

Nettoöverföring

till

ålderspensions-

systemet

32

29

30

28

33

EU-avgiften

22

19

24

23

26

Bistånd,

internationella

bidrag,

migration och

integration

19

19

19

23

25

Utbildning och

studiestöd

27

29

26

36

20

Övrigt

42

38

40

43

51

Summa

634

652

693

722

742

I tabell 3.13 visas utvecklingen av olika trans- fereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.

51

Skr. 2005/06:101

Socialförsäkring

Diagram 3.15 Socialförsäkringar 2001–2005

Miljoner kronor

450 000

400 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

2001

2002

2003

2004

2005

Ersättning vid ålderdom - Pensioner m.m.

Stöd till barnfamiljer

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

Läkemedelsförmånerna

Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje år under femårsperioden. År 2005 ökade kostna- derna med nästan 7 miljarder kronor eller 1,6 procent. Under hela femårsperioden var ök-

ningen

totalt

68 miljarder

kronor

eller

20 procent.

Tabell 3.14 Socialförsäkringar 2001–2005

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

2005

Ålderspensioner

m.m.

177

185

207

211

215

Stöd till

barnfamiljer

49

50

52

53

54

Ersättning vid

arbetsoförmåga

m.m.

98

107

114

115

119

Läkemedels-

förmånerna

17

18

19

20

20

Summa

341

361

392

402

409

Av ökningen mellan

2001 och

2005 är

38 miljarder kronor

hänförliga

till ökade

pensionskostnader och 21 miljarder kronor till ersättning vid arbetsoförmåga. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren, men 2003 års ökning var betydligt högre, 22 miljarder kronor. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa inte omfattas av ATP-systemet och att den genom- snittliga pensionspoängen ökat, men även på indexomräkning av pensionsbelopp (se även not 4 till resultaträkningen i kapitel 4 Resultat- räkning, balansräkning och finansieringsanalys).

I tabellerna 3.15 och 3.16 visas antalet pensions- tagare med ålderspension och utbetald ålders- pension under perioden.

Tabell 3.15 Pensionstagare med ålderspension 2001–2005

Kvinnor

Män

Summa

Procent

Procent

2001

1 592 690

57

43

2002

1 590 628

57

43

2003

1 625 700

56

44

2004

1 649 881

56

44

2005

1 688 077

56

44

Källa: Försäkringskassan

År 2005 var nästan 1,7 miljoner personer pen- sionstagare med ålderspension, av dessa var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med nästan 6 procent sedan 2001.

Tabell 3.16 Utbetald ålderspension 2001–2005

Kvinnor,

medel-

Män, medel-

ersättning

ersättning

Summa,

Kvinnor

Män

per månad,

per månad,

År

mnkr

Procent

Procent

kronor

kronor

2001

161 106

46

54

6 811

10 561

2002

168 064

46

54

7 132

11 003

2003

181 235

46

54

7 628

11 427

2004

187 981

46

54

7 822

11 631

2005

193 093

46

54

7 875

11 627

Källa: Försäkringskassan

År 2005 utbetalades drygt 193 miljarder kronor, varav 46 procent eller 89,1 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller 104 miljarder kronor till män. Kvinnornas medelersättning per månad var 7 875 kronor och männens var 11 627 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således 32 procent lägre än männens medel- ersättning 2005. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning har minskat med ca 3,5 procentenheter sedan 2001.

Barnbidraget har varit oförändrat efter bidragshöjningen till 950 kronor 2001 till oktober 2005 då det höjdes till 1 050 kronor per barn och månad. Samtidigt ändrades flerbarns- tillägget som nu utges från andra barnet.

52

Tabell 3.17 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2001– 2005

Kvinnor

Män

Summa

Procent

Procent

2001

36 501 116

86

14

2002

38 128 426

84

16

2003

40 146 263

83

17

2004

42 309 167

81

19

2005

42 658 813

80

20

Källa: Försäkringskassan

Antal ersatta nettodagar med föräldrapenning var ca 43 miljoner 2005, varav 80 procent uttagna av kvinnor och 20 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av män har ökat med 6 procentenheter sedan 2001.

Kostnaderna för ersättning vid arbetsoför- måga m.m., ohälsoområdet, ökade med samman- lagt 21 miljarder kronor eller 22 procent under perioden. Inom ohälsoområdet har ett trend- brott inträffat så till vida att de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning har börjat minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,5 miljarder kronor eller 10 procent 2005, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska. Aktivitets- och sjukersättningarna (tidigare benämnt förtidspension) ökade däremot med 2,7 miljarder kronor eller 5 procent. Aktivitets- och sjukersättningar ersatte förtidspension inom pensionssystemet under 2003.

Arbetsmarknad

Skr.2005/06:101

Tabell 3.18 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2001–2005

Kvinnor

Män

Summa

Procent

Procent

2001

175 200

43

57

2002

176 400

43

57

2003

216 800

43

57

2004

246 200

44

56

2005

269 100

46

54

Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Av tabell 3.18 framgår antalet personer som var arbetslösa i genomsnitt per månad perioden 2001–2005. I april 2005 förändrade SCB sin statistik i enlighet med EU:s normer varför upp- gifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast på månaderna april–december.

Antalet arbetslösa personer i genomsnitt per månad var 269 100 under 2005. Av dessa var 46 procent kvinnor och 54 procent män. Det motsvarar 124 000 kvinnor och 145 100 män. Fördelningen av arbetslösa mellan kvinnor och män har varit konstant mellan 2001 och 2003. Mellan 2003 och 2004 ökade andelen arbetslösa kvinnor med 1 procentenhet. Mellan 2004 och 2005 har andelen arbetslösa kvinnor ökat med ytterligare 2 procentenheter.

Bistånd m.m.

Diagram 3.17 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 2001–2005

Diagram 3.16 Arbetsmarknad 2001–2005

Miljoner kronor

80 000

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

2001

2002

2003

2004

2005

Arbetslöshetsersättning

Arbetsmarknadsutbildning m.m.

Övrigt

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken ökade under perioden med 20 miljarder kronor. Ökningen förklaras till stor del av ökad arbets- löshet.

Miljoner kronor

30000

25000

20000

15000

10000

5000

0

2001

2002

2003

2004

2005

Bidrag via Sida

Bidrag via UD

Bidrag till migration och integration

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 5,9 miljarder kronor eller 31 procent under perioden 2001–2005. Under 2005 ökade kost-

53

Skr. 2005/06:101

naderna med 1,6 miljarder kronor till följd av bl.a. en ökad biståndsram.

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.18 Utbildning och studiestöd 2001–2005

Miljoner kronor

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

2001 2002 2003 2004 2005

Utbildningspolitik, Kammarkollegiet: bidrag till enskilda utbildningssamordnare,

Utbildningspolitik, Kammarkollegiet: bidrag till folkbildningsorganisationer

Utbildningspolitik, Skolverket: maxtaxa, personalförstäkningar m.m.

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat med 8 miljarder kronor under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och ned- skrivningar, har minskat med närmare 16 miljarder kronor 2005 jämfört med 2004. Kostnaden för utbetalda studiestöd har ökat marginellt, men en återföring av reservation för lånefordringar har gjort att nettokostnaden för studiestöd minskat med 16 miljarder kronor. Återföringen under 2005 beror bl.a. på ett lägre ränteläge som medförde att fler bedöms kunna betala sina skulder. Under 2004 ökade kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar med ca 10 miljarder kronor. Ökningen avsåg reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. De största förändringarna var borttagandet av nuvärde- beräkningen och ändrad beräkning av den fram- tida inkomstutvecklingen samt åtgärder för att stabilisera modellen (se även kapitel 4, not 28 Utlåning).

En annan väsentlig förändring under perioden är att bidragen till skolväsendet ökade med ca 4 miljarder kronor 2002 till följd av införandet av maxtaxan i barnomsorgen.

De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättig- hetsstyrt.

Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestöds- berättigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 950 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Under 2003 minskade antalet studerande med studiemedel för första gången sedan 1999. Under 2004 ökade däremot antalet studerande med studiemedel, för att 2005 åter minska, vilket framgår av tabellerna 3.19 och 3.20.

Tabell 3.19 Studerande med studiemedel 2001–2005: Studiebidrag

Kvinnor

Män

Summa

Procent

Procent

2001

418 410

59

41

2002

434 376

60

40

2003

431 126

60

40

2004

434 323

60

40

2005

428 527

60

40

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.20 Studerande med studiemedel 2001–2005: Studielån

Kvinnor

Män

Summa

Procent

Procent

2001

340 024

59

41

2002

340 805

60

40

2003

335 218

60

40

2004

330 212

60

40

2005

316 381

60

40

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Studiemedel lämnas främst till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Totalt fick 428 527 studerande studiemedel under 2005, vilket är en minskning med 5 796 studerande jämfört med 2004. Av dessa hade 316 381 studielån, medan 112 146 studerande endast utnyttjade studiebidrag.

54

Statens egen verksamhet

Diagram 3.19 Statens egen verksamhet 2001–2005

Miljoner kronor

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

2001

2002

2003

2004

2005

Kostnader för personal

Kostnader för lokaler

Övriga driftkostnader

Avskrivningar och nedskrivningar

Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskriv- ningar och nedskrivningar samt övriga driftkost- nader. Kostnaderna för statens egen verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.19. Kostnaderna har ökat med totalt 37 miljarder kronor eller 24 procent under perio- den. Den största ökningen med 17 miljarder kronor inträffade 2005 då framför allt Försvars- maktens driftkostnader ökade på grund av av- sättningar för omstruktureringskostnader. Försvarsmakten gjorde också stora nedskriv- ningar av beredskapsvaror 2005.

För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och ut- låningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden.

De högsta personalkostnaderna (se även kapitel 4, not 6 Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försäkringskassan samt Skatteverket. Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med

24 procent

vid

Försäkringskassan,

med

17 procent

vid

Rikspolisstyrelsen och

med

14 procent vid Skatteverket.

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga

myndigheternas

lokaler. De högsta lokal-

kostnaderna

finns

hos

Försvarsmakten,

Rikspolisstyrelsen

och

Regeringskansliet

(se

även kapitel 4, not 7 Kostnader för lokaler).

Skr.2005/06:101

Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvars- makten. Driftkostnaderna vid Vägverket och Banverket har ökat väsentligt under perioden (se även kapitel 4, not 8 Övriga driftskostnader).

Statens personal

I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupp och sektor. Uppgifterna baserar sig på statistik från Arbetsgivarverket. Avgräns- ningen av staten är densamma som för resul- taträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de allmänna försäkringskassorna inkluderas i uppgifterna för 2001 till 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myndigheten Försäkringskassan. I bilaga 2 redovisas vilka myndigheter som om- fattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- propositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redo- visning av statsförvaltningens utveckling.

Tabell 3.21 Antal statligt anställda 2001–2005 fördelade på kvinnor respektive män

Antal 1

2001

2002

2003

2004

2005

Kvinnor

100 751

103 026

105 764

106 359

105 223

Män

110 639

111 949

113 864

113 445

110 614

Summa

211 390

214 975

219 628

219 804

215 837

1 Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2005 utgjorde de drygt 4 700 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 15 400 personer 2005.

Anm.: Vissa förändringar i populationen har gjorts i förhållande till tidigare års redovisade uppgifter.

Källa: Arbetsgivarverket

Statligt anställda utgör knappt 6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. De senaste tio åren har antalet anställda inom staten varit närmast oförändrat. I början av 2000-talet skedde en svag ökning som till stor del kan förklaras med en fortsatt expansion inom högskoleväsendet. Sedan 2004 har dock antalet statsanställda minskat med nära 4 000 personer (se tabell 3.21). Exempelvis har antalet anställda inom Försvarsmakten minskat med nära 1 600. Den nya statliga myndigheten Försäkrings- kassan har drygt 400 färre anställda än vad Riks- försäkringsverket och de allmänna

55

Skr. 2005/06:101

försäkringskassorna hade tillsammans. Dess- utom har affärsverken och högskolesektorn minskat med vardera 1 000 anställda mellan 2004 och 2005. I förhållande till 2001 har dock högskolesektorn totalt ökat med ca 2 700 anställda (se tabell 3.23).

Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen statsanställda kvinnor har ökat stadigt de senaste åren. År 2005 var närmare 49 procent av de anställda i staten kvinnor. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är marginell (se tabell 3.22). Mellan olika sektorer finns det dock skillnader. Som exempel kan nämnas att andelen kvinnor endast uppgår till 24 procent inom sektorn Affärsverk och infrastruktur. Motsatt för- hållande råder inom sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning där enbart 31 procent av de anställda är män.

Tabell 3.22 Antal statligt anställda 2001–2005 fördelade på åldersgrupper

Antal och procentuell fördelning

Ålder och

kön

2001

2002

2003

2004

2005

–34

43 510

45 151

46 684

45 748

43 407

Kvinnor

47

48

48

48

49

Män

53

52

52

52

51

35–44

51 203

52 405

53 948

54 259

53 708

Kvinnor

47

47

47

48

48

Män

53

53

53

52

52

45–54

65 762

63 463

61 788

59 884

57 866

Kvinnor

49

49

49

49

48

Män

51

51

51

51

52

55–

50 915

53 956

57 208

59 913

60 856

Kvinnor

47

48

48

49

49

Män

53

52

52

51

51

Anm.: Vissa förändringar i populationen har gjorts i förhållande till tidigare års redovisade uppgifter.

Källa: Arbetsgivarverket

Staten har tillsammans med landstingen den i genomsnitt äldsta personalstyrkan. Utmärkande för staten är att andelen äldre medarbetare är högre samtidigt som andelen anställda i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet. Drygt 28 procent av de statsanställda var 55 år eller äldre, medan drygt 20 procent var 34 år eller yngre. I förhållande till 2001 har andelen anställda i åldersgruppen 55 år och äldre ökat något, från 24 procent 2001. Andelen anställda i ålders- gruppen 34 år och yngre har under samma tid minskat marginellt, från 21 procent 2001.

Genomsnittsåldern för de statsanställda har ökat något de senaste åren och uppgick till ca 46 år 2005. Skillnaden mellan kvinnor och män är försumbar. Genomsnittsåldern har ökat inom samtliga sektorer med undantag av sektorn Rättsmyndigheter. Mellan olika myndigheter finns det dock i vissa fall avsevärda skillnader i genomsnittsålder och åldersstruktur.

Universitet, högskolor och forskning är den största av sektorerna inom staten med ca 52 400 anställda. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer sektorn Rättsmyndigheter, exklusive Försvarsmakten, med ca 39 200 anställda och sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning med ca 35 800 anställda. Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Som exempel kan nämnas att drygt 80 procent av de statsanställda arbetar vid en myndighet som har minst 1 000 anställda. Totalt rör det sig om 40 myndigheter. Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar vid en myndighet med färre än 50 anställda (totalt 75 myndigheter).

56

Skr.2005/06:101

Tabell 3.23 Antal statligt anställda 2001–2005 fördelade på sektorer

Sektor

Kön

2001

2002

2003

2004

2005

Affärsverk 1

19 439

19 106

19 377

19 317

18 553

Kvinnor

23

23

23

24

24

Män

77

77

77

76

76

Ekonomi

18 680

18 827

18 398

18 101

17 937

Kvinnor

63

63

63

63

63

Män

37

37

37

37

37

Univer-

sitet 2

49 745

51 947

53 582

53 429

52 435

Kvinnor

51

51

51

52

52

Män

49

49

49

48

48

Kultur

3 118

3 209

3 125

3 097

3 039

Kvinnor

57

57

57

57

57

Män

43

43

43

43

43

Miljö 3

5 463

5 695

5 716

5 863

5 969

Kvinnor

45

45

46

47

48

Män

55

55

54

53

52

Arbetsliv 4

34 363

34 926

36 872

36 876

35 789

Kvinnor

70

70

69

69

69

Män

30

30

31

31

31

Rättsmyn-

digheter

36 769

37 622

38 204

38 958

39 175

Kvinnor

42

42

42

42

43

Män

58

58

58

58

57

Länsstyr-

elser m.m. 5

11 458

11 598

11 717

12 010

12 232

Kvinnor

57

58

58

58

58

Män

43

42

42

42

42

Uppdrags-

verksam-

het 6

12 237

12 000

12 088

12 031

12 157

Kvinnor

42

42

41

41

41

Män

58

58

59

59

59

Försvaret 7

20 118

20 045

20 549

20 122

18 551

Kvinnor

19

20

20

20

21

Män

81

80

80

80

79

1 Affärsverk och infrastruktur

2 Universitet, högskolor och forskning

3 Miljö, teknik och jordbruk

4 Arbetsliv, omsorg och utbildning

5 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter

6 Uppdragsbaserad verksamhet

7 Avser Försvarsmakten som tillhör sektorn Rättsmyndigheter, men som särredovisas här.

Anm.: Vissa förändringar i populationen har gjorts i förhållande till tidigare års redovisade uppgifter.

Källa: Arbetsgivarverket

57

4

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Skr. 2005/06:101

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP- fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten, men däremot ingår inte Riksbanken.

AP-fonderna och Premiepensionsmyndig- heten ingår inte eftersom deras tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. De ingår däremot i sammanställningen över den statliga sektorns tillgångar och skulder i kapitel 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. De erkända arbetslöshetskassorna ingår inte i den statliga redovisningsorganisationen och därmed inte heller i de konsoliderade resultat- och balans- räkningarna. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Resultaträkningen omfattar de ingående myndigheternas alla verksamheter oavsett finansiering. Redovisningen utgår från veder- tagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls konstanta över tiden för att ge jämförbarhet mellan åren.

Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balans- räkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

4.1 Resultaträkning

I resultaträkningen redovisas räkenskaps- periodens intäkter och kostnader. Statens kostnader innefattar driften av statens egen verksamhet och transfereringar. De största kostnaderna uppkommer i de stora bidrags- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. För transfereringar sammanfaller kostnader till största delen med betalningar.

Den statliga verksamheten finansieras i viss utsträckning med avgifter från försäljning av varor och tjänster som, med undantag för affärsverkens verksamhet, bedrivs utan vinstkrav. En begränsad del av intäkterna utgörs av bidrag.

Resultaträkningen för 2005 redovisar ett överskott på 20 miljarder kronor, vilket innebär en förbättring med 39 miljarder kronor jämfört med föregående år.

61

Skr.2005/06:101

Tabell 4.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

Not

2005

2004

Intäkter

Skatter m.m.

1

889 577

838 623

Intäkter av avgifter och andra

ersättningar

2

45 481

40 503

Intäkter av bidrag

3

25 651

24 591

Summa intäkter

960 709

903 717

Kostnader

Transfereringar m.m.

Transfereringar till hushåll

4

-460 119

-470 020

Transfereringar till företag

4

-38 547

-32 410

Transfereringar till kommuner

4

-164 812

-150 692

Transfereringar till utlandet

4

-45 132

-40 919

Nettoöverföring till

ålderspensionssystemet

4

-33 382

-27 641

Avsättningar till/upplösning av

fonder

5

1 524

-3 743

Summa transfereringar m.m.

-740 468

-725 425

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal

6

-86 381

-85 173

Kostnader för lokaler

7

-14 877

-14 581

Övriga driftkostnader

8

-65 321

-56 648

Avskrivningar och

nedskrivningar

9

-27 715

-21 344

Summa statens egen

verksamhet

-194 294

-177 746

Summa kostnader

-934 762

-903 171

Saldo före resultat från andelar

och finansiella poster

25 947

546

Resultat från andelar i dotter-

och intresseföretag

10

45 986

24 723

Finansiella intäkter och

kostnader

Nettokostnad för statsskulden

11

-66 906

-48 785

Övriga finansiella intäkter

12

15 883

8 233

Övriga finansiella kostnader

13

-748

-3 131

Summa finansiella poster

-51 771

-43 683

ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT

20 162

-18 414

Ökningen hänförs i huvudsak till att Skatter m.m. har ökat med 51 miljarder kronor, medan kostnaderna för transfereringar och statens egen verksamhet har ökat med 15 respektive 17 miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har därutöver påverkat utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med

21 miljarder kronor jämfört med 2004. Ökningen hänför sig till förbättrat resultat främst hos Vattenfall AB (10,3 miljarder kronor), Akademiska Hus AB (5,7 miljarder kronor) och LKAB (3 miljarder kronor).

Nettokostnaden för förvaltningen av stats- skulden uppgick till 67 miljarder kronor, en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Förändringen beror främst på orealiserade valutaförluster som jämfört med 2004 ökade nettokostnaden med 39 miljarder kronor sam- tidigt som realiserade valutavinster minskade nettokostnaden med 15 miljarder kronor.

En annan faktor som påverkar 2005 års utfall är att kostnaden för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar har minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen beror på att en återföring har skett av reservation för lånefordringar på 6 miljarder kronor, medan en ökning av reservationen gjor- des föregående år på ca 10 miljarder kronor. Återföringen under 2005 beror främst på lägre ränteläge som leder till att fler bedöms kunna betala sina skulder. Utöver detta finns ett antal mindre justeringar i beräkningarna som påverkat reservationens storlek.

4.1.1 Intäkter

Diagram 4.1 Statens intäkter

Finansiella intäkter

Intäkter av bidrag

1%

3%

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

5%

Skatter m.m. 91%

Skatter m.m. uppgick till 890 miljarder kronor och utgör 91 procent av statens totala intäkter.

Den offentliga sektorns samtliga skatter upp- bärs av staten genom Skatteverket och redovisas såväl i statens resultaträkning som i stats- budgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet ut- betalas och överförs löpande för att regleras när slutlig taxering fastställs.

62

Av ökningen med 18 miljarder kronor avseende

fysiska

personers

inkomstskatt

utgör

12 miljarder kronor

preliminärskatter.

För-

ändringen förklaras främst av en högre löne- summa och högre kommunal utdebitering. Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte ingår i den preliminära skatten, ökade mellan 2004 och 2005 med 6 miljarder kronor. Den större slutregle- ringen beror bl.a. på högre kapitalvinster.

Juridiska personers inkomstskatt ökade med 28 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade med 21 miljarder kronor och slutregleringen med 7 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras till ca 13 miljarder kronor av att företag löst upp och beskattat hela eller delar av sina periodiseringsfonder till följd av att dessa räntebelades per den 1 januari 2005. De extra skattebetalningarna gjordes dels som slut- regleringar, dels som höjningar av preliminärskatter under våren 2005.

Statens intäkter av arbetsgivaravgifter ökade med 11 miljarder kronor. Avgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2005 med 3,9 procent samtidigt som avgifts-

satsen uppgick till

32,46

procent,

vilket är

0,24 procentenheter

lägre

än 2004.

Myndig-

heternas arbetsgivaravgifter på totalt 23 miljarder kronor är inomstatliga transaktioner och har eliminerats i årsredovisningen för staten.

Statens intäkter av mervärdesskatt ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2004 till följd av ökad privat och offentlig konsumtion. Av statens intäkter av mervärdesskatt på totalt 223 miljarder kronor, avser 23 miljarder kronor statliga myndigheter. De har eliminerats i resultaträkningen för staten.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 5 miljarder kronor. Mest ökade intäkter av uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försäljning av sådana varor och tjänster som

är frivilligt

efterfrågade. Av

ökningen på

3,3 miljarder

kronor hänförs

0,6 miljarder

kronor till Svenska kraftnäts försäljning av över- föringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Upp- dragsintäkterna vid Banverket ökade med 0,5 miljarder kronor till följd av stora entre- prenaduppdrag åt kommuner avseende järnvägs- stationer i anslutning till järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm.

Skr.2005/06:101

Intäkterna av bidrag ökade med 1 miljard kronor. Inom posten Intäkter av bidrag har EU- bidragen ökat med 0,8 miljarder kronor genom en ökning av djurbidrag och bidrag från social- fonden samtidigt som vissa övriga stöd minskat i omfattning.

4.1.2 Kostnader

Diagram 4.2 Statens kostnader

Finansiella

kostnader

7%

Kostnader för statens egen verksamhet 19%

Transfereringar

74%

Av statens kostnader under 2005 utgjorde 74 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 19 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 7 procent.

4.1.3 Transfereringar

Diagram 4.3 visar 2005 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar för- delade på mottagarsektorer enligt nationalräken- skaperna. Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens utfall.

63

Skr.2005/06:101

Diagram 4.3 Transfereringar per mottagande sektor

Nettoöver-

Transfereringar

föring till

till utlandet

ålders-

6%

pensions-

systemet

5%

Transfereringar

till kommuner

22%

Trans-

fereringar

Transfereringar

till hushåll

till företag

62%

5%

Av diagrammet framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Den innefattar bl.a. ålders- pensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbild- ningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 22 procent av transfe- reringarna i olika former av statsbidrag, medan företagssektorn och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 5 respektive 6 procent av de statliga transfereringarna. Cirka 5 procent avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet för fondering hos Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna (se vidare Överföringar till och från pensionssystemet i avsnittet 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).

Kostnaderna för transfereringar (exklusive avsättningar till/upplösning av fonder) uppgick till 742 miljarder kronor 2005, en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2004. Den största ökningen avser transfereringar till kommuner, som ökade med 14 miljarder kronor.

Transfereringar till hushåll har minskat med närmare 10 miljarder kronor eller 2 procent. En orsak är att kostnaden för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar har minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år (se även not 4, Transfereringar).

Bland transfereringarna till hushåll ökade

kostnaderna

för

socialförsäkringen

med

5,9 miljarder

kronor. Inom ohälsoområdet,

ersättning vid arbetsoförmåga m.m., har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning minskat. Kost-

naden för

sjukpenning

minskade

med

3,5 miljarder

kronor jämfört

med

2004, eller

10 procent,

som en följd

av

att

antalet

sjukpenningdagar har fortsatt att sjunka. Den 1 januari 2005 infördes den så kallade medfinansieringsreformen som innebär att arbetsgivarna står för 15 procent av sjuk- penningen under hela sjukfallet. Aktivitets- och sjukersättningen (tidigare benämnt förtids- pension) ökade däremot med 2,7 miljarder kronor eller 5 procent. Kostnaderna för ålders- pensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 5,9 miljarder kronor netto.

Kostnaderna för handikappolitik och ekonomisk familjepolitik ökade med 1,6 respektive 1,1 miljarder kronor.

Inom området arbetsmarknadspolitik ligger bidragen till hushåll totalt på samma nivå som föregående år. Kostnaden för arbetsmarknads- utbildning ökade till följd av en ökad volym av deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Transfereringarna till företag ökade med 6,1 miljarder kronor. I detta belopp ingår statens ersättning till Vattenfall AB för stängningen av Barsebäck 2 med 4,1 miljarder kronor (se även avsnitt 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster).

Transfereringarna till kommuner ökade med 14 miljarder kronor, varav de allmänna bidragen till kommunerna ökade med 3,5 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner avseende sysselsättningsstöd inom arbetsmarknadspoli- tiken ökade med 5 miljarder kronor. En reglering motsvarande kommunernas skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade kommun- kontosystemet har gjorts med 5,6 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet ökade totalt med 4,2 miljarder kronor. Sveriges sammanlagda avgift till EU ökade med 2,6 miljarder kronor och biståndsverksamhet och internationella bidrag ökade med 1,4 miljarder kronor. Sveriges avgift till EU redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten som görs när avgiften betalas. BNI-avgiftens andel har ökat medan den mervärdes- skattebaserade andelen av avgiften har fortsatt att minska. Avgifter till och bidrag från EU redovisas närmare i kapitel 7.

4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 194 miljarder kronor 2005, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med

64

Skr.2005/06:101

2004. Statens personalkostnader exklusive arbetsgivaravgifter ökade med 1,2 miljarder kronor. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- avgifter och löneskatter utgör statsinterna transaktioner och har eliminerats i årsredo-

visningen för staten.

Övriga

driftkostnader

ökade

med

8,7 miljarder

kronor.

Förändringen innefattar

ökade kostnader för

köp

av tjänster

med

6,2 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 3,6 miljarder kronor. Cirka 1 miljard kronor av den ökade handeln avser inomstatlig handel, varför motsvarande belopp har eliminerats. Försvarsmaktens driftskostnader avseende tjänster har ökat med 2,8 miljarder kronor, vilket främst beror på avsättningar för omstruktureringskostnader som avser avveck- ling av materiel, sanering och rivning.

Exportkreditnämndens förändring i avsätt- ningar för beräknad risk i engagemang samt minskat värde av fordringar medförde högre driftkostnader med 2,3 miljarder kronor. Riksgäldskontorets kostnader för garantiverk- samheten blev 0,9 miljarder kronor högre än föregående år, beroende på att en återföring av reservation för förluster gjordes föregående år.

Varuinköpen vid Försvarets materielverk har ökat beroende på en ökad omfattning av köp och försäljning av materiel. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggnings- tillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via Försvarets materielverk, ökat.

Avskrivningar och nedskrivningar har ökat med 6,4 miljarder kronor. I ökningen av avskriv- ningarna ingår nedskrivning av beredskapsvaror för Försvarsmakten med 3,6 miljarder kronor.

kompensation för stängningen av Barsebäck 2 innebär en nettointäkt för Vattenfall AB på 3,1 miljarder kronor som ingår i årets resultat och påverkar resultatandelens värde. Förbätt- ringen av resultatet för Akademiska Hus AB uppgår till 5,7 miljarder kronor, vilket till största delen kan hänföras till omvärderingar av fastig- hetsinnehavet. Resultatet för LKAB har ökat med 3,0 miljarder kronor.

4.1.6 Nettokostnad för statsskulden

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 18 miljarder kronor. De finansiella kostnaderna för förvaltningen av statsskulden ökade med 16 miljarder kronor främst till följd av ökade orealiserade valutaförluster med 39 miljarder kronor. De finansiella intäkterna för förvalt- ningen av statsskulden minskade med 2 miljarder kronor till följd av att orealiserade valutavinster och överkurs vid emission tillsammans minskat med 12 miljarder kronor medan realiserade valutavinster ökat med 10 miljarder kronor.

Ökningen av övriga finansiella intäkter med 7,6 miljarder kronor hänförs i huvudsak till Regeringskansliets försäljning av aktier, både i samband med TeliaSonera AB:s respektive Nordea AB:s återköp av aktier samt till utdelning från aktier i Nordea AB.

4.2 Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2005 (se även

4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs-

intresseföretag

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 21 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive års- bokslut, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts (se bilaga 3, Statliga bolag).

Vattenfall AB har förbättrat sitt resultat med 10,3 miljarder kronor främst på grund av högre elmarknadspriser, ökad vattenkraftproduktion och ett förbättrat utfall från terminsaffärer avseende elproduktion. Överenskommelsen om

upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3, Statliga bolag.

4.2.1 Nettoförmögenheten

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skul- derna och därmed den negativa nettoförmögen- heten. Vid utgången av 2005 var nettoför-

65

Skr.2005/06:101

mögenheten -762 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med 12,5 miljarder kronor jämfört med 2004 då nettoförmögenheten var knappt -775 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:

Mdkr

Ökning av tillgångar

61

Ökning av skulder

-46

Ökning av avsättningar

-4

Minskning av fonder

1

Summa

12

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

Mdkr

Årets överskott enligt resultaträkning

20

Värdeförändring av aktier och andelar

-10

Uppvärdering av beredskapsvarulager

2

Uppskrivning av fastigheter

1

Utjämningspost avseende statspapper

-1

Summa

12

Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultat- räkningen på 20 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resul- taträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balans- räkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2005 uppgick dessa effekter till -10 miljarder kronor. Vattenfall AB redovisar betydande förändringar av eget kapital i form av kassaflödessäkringar, valutasäkringar och omräkningsdifferenser m.m. vid sidan av resultaträkningen och sammantaget medför detta en minskning av aktier och andelar med

8,4 miljarder

kronor.

Kapitalandelen

i

TeliaSonera

AB har

ökat i värde

med

4,3 miljarder kronor främst beroende på valuta- kursdifferenser. Sveaskog AB har minskat med 4,2 miljarder kronor i samband med förändrad koncernstruktur.

I samband med införande av nytt lagerredo- visningssystem för Försvarsmakten har kvalitets-

säkring av registerdata medfört en uppvärdering av lagret med 2 miljarder kronor.

Vid övertagande av fastigheter från Försäkringskassan har Statens Fastighetsverk värderat dessa till marknadsvärde. Detta har resulterat i en uppskrivning som ökat netto- förmögenheten med närmare 1 miljard kronor.

Vid eliminering av innehav av inomstatliga värdepapper uppstår, på grund av olika värderingsprinciper, en utjämningspost som redovisas som en minskning av nettoförmögen- heten. Utjämningsposten uppgår till -1miljard kronor.

Tabell 4.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

Not

2005

2004

Anläggningstillgångar

Immateriella

anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för

3 720

3 426

utveckling

14

Rättigheter och andra

768

663

immateriella

15

anläggningstillgångar

Förskott avseende immateriella

45

8

anläggningstillgångar

16

Summa immateriella

4 533

4 097

anläggningstillgångar

Materiella

anläggningstillgångar

Statliga väganläggningar

17

88 895

84 065

Statliga järnvägsanläggningar

18

63 922

63 119

Byggnader, mark och

annan fast egendom

19

39 591

38 939

Förbättringsutgifter på

annans fastighet

20

2 948

3 023

Maskiner, inventarier,

installationer m.m.

21

21 808

22 368

Pågående nyanläggningar

22

39 799

37 819

Beredskapstillgångar

23

91 834

90 776

Förskott avseende materiella

anläggningstillgångar

24

1 562

978

Summa materiella

anläggningstillgångar

350 359

341 087

Finansiella

anläggningstillgångar

Andelar i dotter- och

intresseföretag

25

272 083

248 559

Andra långfristiga värde-

pappersinnehav

26

10 911

11 181

Långfristiga fordringar

27

8 012

10 544

Summa finansiella

anläggningstillgångar

291 006

270 284

66

Summa anläggningstillgångar

645 898

615 468

Utlåning

28

160 055

147 292

Varulager m.m.

Varulager och förråd

29

1 690

1 599

Pågående arbeten

30

439

242

Fastigheter

31

112

135

Förskott till leverantörer

32

8 384

10 202

Summa varulager m.m.

10 625

12 178

Fordringar

Kundfordringar

33

5 517

4 839

Övriga fordringar

34

38 439

40 347

Summa fordringar

43 956

45 186

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader

35

13 077

15 239

Upplupna bidragsintäkter

36

920

1 057

Övriga upplupna intäkter

37

17 821

17 336

Summa periodavgräns-

ningsposter

31 818

33 632

Kortfristiga placeringar

Värdepapper och andelar

38

31 230

9 042

Summa kortfristiga

placeringar

31 230

9 042

Kassa och bank

39

1 908

2 085

SUMMA TILLGÅNGAR

925 490

864 883

KAPITAL OCH SKULDER

Not

2005

2004

Nettoförmögenhet

40

-762 186

-774 666

Fonder

41

55 095

56 619

Avsättningar

Avsättningar för pensioner

42

154 735

153 067

och liknande förpliktelser

Övriga avsättningar

43

16 104

13 537

Summa avsättningar

170 839

166 604

Statsskulden

Lån i Sverige

44

959 014

912 124

Lån utomlands

44

302 597

300 996

Summa statsskulden

1 261 611

1 213 120

Skulder m.m.

Leverantörsskulder

45

14 669

14 289

Övriga skulder

46

109 868

114 080

Depositioner

47

753

754

Förskott från

48

567

483

uppdragsgivare och kunder

Summa skulder m.m.

125 857

129 606

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader

49

40 554

42 984

Oförbrukade bidrag

50

6 707

4 988

Övriga förutbetalda intäkter

51

27 013

25 628

Skr.2005/06:101

Summa periodavgräns-

ningsposter

74 274

73 600

SUMMA KAPITAL

OCH SKULDER

925 490

864 883

Garantiförbindelser

52

580 573

561 067

Övriga ansvarsförbindelser

53

9 521

9 336

4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2005 ökade de totala tillgångarna med nära 61 miljarder kronor till 925 miljarder kronor.

De materiella anläggningstillgångarna ökade med 9 miljarder kronor. Statliga väganläggningar ökade med 4,8 miljarder kronor. Under 2005 har bland annat E4:an mellan Rotebro och Upplands Väsby utökats med ett körfält i vardera riktningen och på E6:n har Svinesunds- förbindelsen öppnats för trafik. Statliga

järnvägsanläggningar

ökade med 0,8 miljarder

kronor.

Pågående

nyanläggningar

avseende

projekt

vid

Vägverket

minskade med

1,8 miljarder

kronor

och

pågående

nyanlägg-

ningar vid Banverket ökade med 4,4 miljarder kronor. Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1 miljard kronor.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 21 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 23,5 miljarder kronor. Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat som påverkat andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med 5,1 miljarder kronor, Akademiska hus AB med 5,8 miljarder kronor

och

Luossavaara-Kiirunavaara

AB

med

5 miljarder

kronor.

Statens

långfristiga

fordringar minskade med 2,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av att Exportkreditnämn-

dens skadefordringar minskat.

Kortfristiga

placeringar

ökade

med

22 miljarder kronor, vilket

avser Riksgälds-

kontorets (RGK) placeringar på dagslåne- marknaden där RGK placerar kortfristig över- skottslikviditet. Den 31 december 2004 hade RGK i stället lånat medel på dagslånemarknaden och den kortfristiga skulden ingick i stats- skulden.

På balansräkningens skuldsida ökade avsätt- ningarna med 4,2 miljarder kronor. För- ändringen avser främst Statens pensionsverks (SPV) ökade avsättningar för pensioner avseende den samlade pensionsskulden på 1,7 miljarder

67

Skr.2005/06:101

kronor. Riktlinjerna för avsättning är desamma som föregående år och skuldökningen förklaras främst av nyintjänad pension, ränta och indexering. Under året har SPV tagit över avsättningar för de tidigare försäkringskassornas personal och från Luftfartsverket i samband med bildandet av Luftfartsstyrelsen. Det har dock endast påverkat den totala avsättningen marginellt. Övriga avsättningar för garanti- verksamhet ökade med 2,6 miljarder kronor. Balansposten Övriga avsättningar består huvud- sakligen av Exportkreditnämndens avsättning för risker i garantiengagemang och RGK:s avsättning för framtida garantiförluster.

Statsskulden ökade med 49 miljarder kronor

och uppgick

vid 2005

års utgång till

1 262 miljarder

kronor. Lån

i svenska kronor

ökade med 47 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med ca 2 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade därmed från 25 procent till 24 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utveckling av statens ekonomi, avsnitt Statsskulden.

Övriga skulder minskade med 4,2 miljarder kronor. Bland annat minskade Vägverkets övriga skulder som till största delen består av för- skotteringar från kommuner och en betalnings- utfästelse till SVEDAB. Minskningen på 11 miljarder kronor avser främst överföring av lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB till Riksgäldskontoret under hösten 2005.

4.3 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som för- ändringen av statsskulden justerad för oreali- serade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från de konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredo- visningssystemet eller myndigheternas årsredo- visningar med eventuella kompletteringar.

4.3.1 Statens verksamhet

Kassaflödet avseende statens verksamhet uppgick 2005 till 46,7 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 21 miljarder kronor. Skillnaden beror till största delen på att förändringarna av fordringar och skulder har under året minskat kassaflödet.

Skatterna har ökat med 68 miljarder kronor

medan transfereringarna

har ökat

med

26 miljarder kronor, vilket

sammantaget

har

minskat statens nettoupplåning. Utdelningarna från dotter- och intresseföretag som redovisas under posten intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgick till 11,5 miljarder kronor, vilket var 2,7 miljarder kronor mer än föregående år.

Förändringar av skulder och fordringar har minskat statens kassaflöde med 34,5 miljarder kronor, till stor del beroende på att Riksgälds- kontoret ökat sina kortfristiga placeringar kraftigt.

4.3.2 Investeringar

Statens investeringar under 2005 uppgick till 40,3 miljarder kronor. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar var 2 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med drygt 1 miljard kronor framför allt beroende på placeringar hos Exportkreditnämnden.

De materiella investeringarna uppgick under 2005 till 36,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i väganläggningar har minskat med 2,3 miljarder kronor, medan bl.a. investeringar i järnvägsanläggningar ökat.

Tabell 4.3 Materiella investeringar

Miljarder kronor

2005

2004

Beredskapstillgångar

10,4

10,1

Väganläggningar

7,3

9,6

Järnvägsanläggningar

8,2

7,3

Fastigheter och markanläggningar

4,0

3,4

Maskiner och inventarier

4,2

4,2

Övriga investeringar

2,8

1,9

Totalt

36,9

36,5

68

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är i samma nivå som föregående år. Investeringarna avser främst IT-system hos olika myndigheter, bl.a. Försäk- ringskassan och Rikspolisstyrelsen.

4.3.3 Utlåning

Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på 5,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor. Nyutlåningen är relativt konstant jämfört med föregående år, men amorteringarna hos Centrala studiestöds- nämnden är drygt 1 miljard kronor högre än föregående år.

4.3.4 Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2005 uppgick till -25,4 miljarder kronor, vilket innebär att nettobetalningarna har minskat med 33,4 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till detta är att de realiserade valutavinsterna ökat och valutaförlusterna kopplade till statsskulden har minskat sedan föregående år.

4.3.5 Statens upplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta.

Statens nettoupplåning under 2005 var 18,9 miljarder kronor, en minskning från föregående år med 18 miljarder kronor. Statens lån har således ökat under 2005, men betydligt mindre än 2004. Under året ökade statsskulden med 48,5 miljarder kronor. De orealiserade valutakursförlusterna som har begränsat statens nettoupplåning uppgick till 29,5 miljarder kronor.

I bilaga 4 ges en förklaring till skillnader mellan resultaträkning, finansieringsanalys och statsbudgetens utfall.

Skr.2005/06:101

Tabell 4.4 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

Not

2005

2004

Statens verksamhet

Skatter m.m.

54

897 620

829 696

Avgifter och andra ersättningar

55

56 954

49 293

Intäkter av bidrag

25 651

24 591

Summa justerade intäkter

980 225

903 580

Transfereringar

56

-738 004

-711 687

Statens egen verksamhet

57

-161 064

-151 129

Summa justerade kostnader

-899 068

-862 816

Justeringar till betalningar

58

-34 488

26 671

Saldo statens verksamhet

46 669

67 435

Investeringar

Finansiella investeringar

59

-1 964

-820

Materiella investeringar

59

-36 902

-36 536

Immateriella investeringar

59

-1 414

-1 479

Summa investeringsutgifter

-40 280

-38 835

Försäljning av

anläggningstillgångar

5 627

295

Summa investeringar

-34 653

-38 540

Utlåning

Nyutlåning

60

-14 684

-15 004

Amorteringar

60

9 197

8 073

Summa nettoutlåning

-5 487

-6 931

Finansiella aktiviteter

Finansiellt netto för

statens upplåning

61

-37 328

-58 402

Övrigt finansiellt netto

62

10 438

2 801

Justeringar till betalningar

63

1 448

-3 251

Summa finansiella aktiviteter

-25 442

-58 852

Totalt

-18 913

-36 888

Statens nettoupplåning

Förändring av statsskulden

48 491

27 271

Orealiserade valutakurs-

förändringar

-29 578

9 617

Totalt

18 913

36 888

69

Skr.2005/06:101

4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten grundas på de stat- liga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

De konsoliderade resultat- och balansräk- ningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 15 december 2005 (dnr Fi 2005/6394) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till Årsredovisningen för staten 2005. De uppställ- ningsformer som föreskrivs bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för års- redovisningen för staten.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker

enligt bokföringsmässiga grunder.

4.4.1 Transfereringar och skatter

Principen för redovisning av transfereringar och skatter är att de redovisas enligt bokförings- mässiga grunder. Det innebär att skatter skall redovisas det år till vilket intäkten hänför sig och transfereringar redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av dessa principer är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklings- arbete i syfte att klargöra principerna.

Metoderna för att bedöma transfereringar och skatter hänförliga till en viss period är därmed inte heller fullt utvecklade ännu. Det innebär att transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen. I övriga fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen. När det gäller skatter är metoderna sådana att debiterade skatter tas upp som intäkt/fordran, medan inbetalade, ej debiterade, skatter tas upp som skulder. För restförda skatter sker nedskrivning för befarad uppbördsförlust. De tillämpade principerna innebär dock inte att alla skatter redovisas det år till vilket intäkten hänför sig.

4.4.2 Nya principer för redovisning av skatter

Under 2005 har regeringen i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen för 2006 lämnat förslag till en ny struktur för redovisning av skatteinkomster i statsbudgeten, som godkänts av riksdagen (bet. 2005/06:FiU10, rskr. 2005/06:135). Förändringen innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. hänförda till det år de avser. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång.

Riksdagens beslut innebär att redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten i vissa delar kommer att grundas på prognoser. Förändringen i strukturen för statsbudgeten påverkar inte i sig resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten. Regeringen har dock för avsikt att införa en periodiserad redovisning av skatteinkomster även i års- redovisningens resultaträkning. Avsikten är att den skall införas fr.o.m. räkenskapsåret 2006. Redan i denna årsredovisning, för 2005, har dock gjorts en översiktlig beräkning av vilka effekter en tillämpning av de nya principerna skulle ha fått om de tillämpats i den egentliga redo- visningen redan för detta år.

Av tabell 4.5 framgår översiktligt det beräknade utfallet så som det skulle ha sett ut om de förändrade principerna tillämpats för respektive grupp av skatteslag och som jämförelse det faktiskt redovisade utfallet 2005. Eftersom de nya principerna innebär att skatterna per skatteslag redovisas för 2005 endast om de är hänförliga till inkomståret, redovisas de övriga skatter som influtit under året för ett tidigare eller eventuellt senare inkomstår. De skatter som är hänförliga till ett tidigare inkomstår, ställs emot den redovisning av periodiserade skatter som gjordes föregående år – i detta fall den redovisning av periodiserade skatter för i första hand 2004 som fanns i 2005 års ekonomiska vårproposition. Skillnaden redovisas här på en särskild rad för tidigare års prognosavvikelse.

70

Tabell 4.5 Periodiserade skatter

Miljoner kronor

Skatteslag

Utfall 2005 med fullt

periodiserade skatter

Direkta skatter

473 319

Indirekta skatter

373 340

Skatt på kapital

157 153

Skatt på konsumtion och insatsvaror

358 230

Restförda och övriga skatter

-3 206

Totala skatteintäkter enligt ny

statsbudgetstruktur

1 358 836

Avgår skatter andra sektorer

-433 580

Avgår kommunalskatter

-433 580

Kvarstående intäkter

925 256

Varav staten

745 729

Varav ålderspensionssystemet

171 748

Varav EU

7 779

Justeringar för avgränsningsskillnader

och elimineringar

-10 366

Summa skatteintäkter avseende 2005

914 890

Tidigare års prognosavvikelser

6 306

varav 2004

8 240

varav 2003

-1 934

Summa skatteintäkter

921 196

Utfall 2005 enligt tillämpade principer

889 557

Skillnad

31 639

Skillnaden mellan de nya principerna och de faktiskt tillämpade principerna är således 31,6 miljarder kronor, och med de nya princi- perna skulle resultaträkningens överskott för 2005 ha blivit 31,6 miljarder kronor högre. Tidigare års prognosavvikelse avser skillnaden mellan de skatter som beräknades på motsvarande sätt för 2003 och 2004 i 2005 års ekonomiska vårproposition och de utfall som nu är kända. För 2004 är intäkterna 8,2 miljarder kronor högre medan de för 2003 är 1,9 miljarder kronor lägre.

Balansräkningen och statens nettoför- mögenhet skulle påverkas i motsvarande grad om de nya principerna tillämpats. Följande poster skulle ha berörts.

Skr.2005/06:101

Tabell 4.6 Påverkan på balansräkningen

Miljoner kronor

Saldo 2005-12-31

Saldo 2005-12-31 med

enligt tillämpade

fullt periodiserade

Balanspost

principer

skatter

Upplupna intäkter

17 821

49 457

Nettoförmögenhet

-762 186

-730 550

Även tillgångarna skulle således med de nya principerna ha varit ca 31,6 miljarder kronor högre och statens negativa nettoförmögenhet skulle ha förbättrats med motsvarande belopp.

Utvecklingsarbetet för denna redovisnings- metod kommer att fortsätta under 2006.

4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finan- sieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisningen för staten 2005 (dnr Fi2005/6394). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som på grund av dess speciella ställning inte ingår. AP- fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2, Statliga myndigheter m.m.

4.4.4 Metoder för konsolidering m.m.

Gemensam brytdag

En gemensam s.k. brytdag gäller för samtliga myndigheters räkenskaper. Denna dag har detta år fastställts till den 10 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bok- föringen av händelser som berör räken- skapsperioden avslutas. Fram till och med bryt-

71

Skr.2005/06:101

dagen redovisas händelser som leverantörs- skulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas de som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndig- heterna skall kunna stämma överens och konsolideras.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat- räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndig- heternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel på detta är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte trans- fereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndigheten Statens pensionsverks årsredo- visning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.

Motpartsavstämning

För att det skall vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- avstämningen som infördes 2000 har successivt förbättrats. Antalet differenser över de gällande beloppsgränserna har minskat ytterligare under 2005. Liksom i 2004 års redovisning är de outredda differenserna även beloppsmässigt så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.

4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra ändringar av jämförelsetal

Inga egentliga förändringar av redovisnings- principerna av generell karaktär har gjorts i denna skrivelse (se dock särskilda upplysningar rörande hanteringen av vissa specifika poster nedan).

Även om de generella principerna inte ändrats, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mer eller mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har vanligen inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

Införande av IFRS

Några myndigheter med verksamhet eller tillgångar som liknar de som gäller i stora bolag och där detta dessutom är av väsentlig betydelse har infört de nya redovisningsprinciperna enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) som fastställts av International Accounting Standards Committee (IASC). De nya principerna påverkar i vissa fall på ett väsentligt sätt tillgångars eller skulders värde och i vissa fall redovisningen av kostnader och intäkter. Den myndighet som berörs på ett sätt som för 2005 påverkat årsredovisningen för staten är Affärsverket Svenska kraftnät.

72

Intäkter och kostnader hos Svenska kraftnät

Hos Svenska kraftnät innebär IFRS att både intäkter och kostnader redovisas till högre belopp. Det beror bl.a. på att tillämpningen av de nya principerna i vissa fall inneburit ökad grad av bruttoredovisning av kostnader och intäkter. Det har inneburit att även jämförelsetalen för 2004 justerats. I årsredovisningen för staten påverkas redovisningen av övriga driftkostnader och intäkter av avgifter och andra ersättningar som redovisas med 1 345 miljoner kronor mer än i föregående års redovisning.

Oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk

Statens jordbruksverk redovisade erhållna bidrag från EU kassamässigt under 2000 och 2001. Medlen har ännu inte förbrukats i sin helhet. Enligt de principer som numera gäller bör beloppet redovisas som Oförbrukade bidrag och därmed reducera nettoförmögenheten. Fram till 2004 gjordes inte detta, men i 2005 års redovisning har Statens jordbruksverk ändrat denna princip. Jämförelsetalet för Oförbrukade bidrag och nettoförmögenheten i årsredovis- ningen för staten har därför ändrats med 245 miljoner kronor.

Drivmedelslager hos Försvarsmakten

Försvarsmakten har ändrat klassificeringen av sitt lager av drivmedel från Beredskapstillgångar till Varulager och förråd. Jämförelsetalet har ändrats med 345 miljoner kronor.

Immateriella tillgångar hos Statens energimyndighet

Statens energimyndighet har klassificerat om tillgångar från Balanserade utgifter för utveckling till Rättigheter och andra immateriella tillgångar. Jämförelsetalet har ändrats med 51 miljoner kronor.

Köp- och säljoptioner hos Riksgäldskontoret

Köp- och säljoptioner hos Riksgäldskontoret redovisades tidigare under Övriga fordringar men klassificeringen har ändrats till Värdepapper

Skr.2005/06:101

och andelar. Jämförelsetalen har ändrats med 251 miljoner kronor.

Andelar i dotter- och intresseföretag hos Regeringskansliet

Regeringskansliet redovisar huvuddelen av statens aktier under balansposten Andelar i dotter- och intresseföretag. Många av bolagen är stora och har gått över till att redovisa enligt IFRS. Som följd av de nya principerna hos bolagen höjs de redovisade värdena av kapital- andelarna kraftigt för 2005 (nettoeffekten i

balansräkningen kan

beräknas

till

cirka

18 miljarder kronor vid

utgången

av

2005).

Statens nettoförmögenhet påverkas med samma belopp som värdet har ökat. Förändringarna påverkar även resultatandelarna för 2005, men effekten är komplicerad att beräkna och därför anges här inte något belopp.

I årsredovisningen för staten har jämförelse- talen räknats om i syfte att öka jämförbarheten mellan de två åren. Förändringen under 2005 omfattar bl.a. de fyra största dotterföretagen för vilka kapitalandelen för 2004 enligt bolagens årsredovisningar ändras med omkring 30 miljarder kronor. För att få mer jämförbara värden i främst balansräkningen, men även i mindre utsträckning i resultaträkningen, moti- verar denna stora effekt att engångsvis något anpassa redovisningsmetoden och ändra jäm- förelsetalen för 2004 även i årsredovisningen för staten, trots att det inte är fråga om någon i egentlig mening ändrad redovisningsprincip i årsredovisningen för staten. Jämförelsetalen avseende balansräkningen för 2004 har därför för posten Andelar i dotter- och intresseföretag,

liksom Nettoförmögenheten, höjts

med

30,3 miljarder kronor. I resultaträkningen

har

jämförelsetalen också ändrats, genom att posten Resultat från andelar i dotter och intresseföretag för 2004 minskats med 1,6 miljarder kronor.

73

Skr.2005/06:101

Sammanfattande effekt av ändrade jämförelsetal för 2004

Tabell 4.7 Resultaträkningens saldo 2004

Miljoner kronor

Resultaträkningens underskott enligt

Årsredovisning för staten 2004

-16 818

Justering för värdet av resultatandelar med

anledning av IFRS

-1 596

Resultaträkningens underskott 2004 i

jämförelsekolumnen enligt

Årsredovisning för staten 2005

-18 414

I övrigt förekommer inga ändrade jämförelsetal som påverkar resultaträkningen för 2004.

I balansräkningen har nettoförmögenheten för 2004 påverkats positivt av omräkningen av andelar i dotter- och intresseföretag med 30 256 miljoner kronor och negativt av omklassificeringen av EU-bidrag till Jordbruks- verket med 245 miljoner kronor för 2004. Nettoeffekten på 2004 års nettoförmögenhet är således positiv med 30 011 miljoner kronor.

4.4.6 Undantag från generella principer m.m.

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten, beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller för statsbudgeten som helhet.

Tidigareläggning och senareläggning av betalningar av vissa transfereringar

Delar av arealersättning och djurbidrag m.fl. bidrag inom jordbruket avseende ett visst år har under de senaste åren i viss utsträckning betalats efter det följande årsskiftet. Kostnaden och motsvarande intäkt som erhålls från EU har i förekommande fall periodiserats av Statens jordbruksverk och därmed även i års- redovisningen för staten. På statsbudgeten redovisas ut- och inbetalningar kassamässigt, vilket innebär att budgetutfallet påverkas. För 2005 har denna typ av förskjutningar gjorts i

något mindre utsträckning än för 2004. Eftersom detta sker inom ramen för den flexibilitet som regelverket medger är det inte ett egentligt undantag från någon regel eller princip.

Senareläggning av verksamhet m.m.

Det förekommer även att verksamhet som statliga myndigheter bedriver senareläggs, ställs in eller tidigareläggs som en följd av att regeringen beslutat om utgiftsbegränsningar på ett visst anslag eller uttryckligen om senare- läggning av verksamhet och motsatt, upphäver tidigare begränsning eller beslut om senare- läggning m.m. Inte heller sådana begränsningar, senareläggningar m.m. är att betrakta som undantag från regler eller principer, utan som anpassningar av verksamheten till det finansiella utrymmet.

Engångseffekter

Engångseffekterna på statsbudgeten påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredovisningen för staten, eftersom redovisningen görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas dock för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas.

Undantag hos vissa myndigheter

Försvarsmakten har i sitt regleringsbrev för 2005 undantag från värderingsprinciper för lager- redovisning av beredskapsvaror. Beredskaps- varulagret värderas till senaste inköpspris. Undantaget har gällt under förutsättning att myndigheten under 2005 färdigställer ett ersättningssystem för nuvarande lagersystem.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidrags- fastigheter undantag från regler vilka innebär att

74

kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång.

Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och ev. återbetalade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet.

Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar stats- budgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräkning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt.

Universitet och högskolor tillämpar en anslagsavräkningsmodell som för anslag till grundutbildningen innebär att den slutliga anslagsavräkningen är beroende av faktiskt under budgetåret genomförda studieprestationer upp till ett visst maxbelopp. Löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning eller genomförda presta- tioner. Sveriges lantbruksuniversitet är undan- taget från denna modell och i stället är den löpande avräkningen densamma som den slutliga.

Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än möjligen indirekt, anges de inte här.

De här olika typerna av beslut är inte i första hand att se som undantag, utan de är att beteckna som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer om- fattande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i vissa fall av lag.

Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på

Skr.2005/06:101

ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

4.4.7 Kommentarer till särskilda poster

Kostnader för stängningen av Barsebäck 2

Under 2005 har staten ingått överenskommelse med Vattenfall AB och E.ON Sverige AB om stängningen av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2. Barsebäck 2 stängdes i maj 2005. För förlorad produktionskapacitet betalar staten en kontant ersättning till Vattenfall AB på 4,1 miljarder kronor som regleras under en fyraårsperiod. E.ON Sverige AB erhåller via Vattenfall AB en ökad ägarandel i Ringhals.

Regelverket för redovisning i staten innebär bl.a. att fordringar och skulder hänförliga till perioden skall tas upp när årsredovisning upprättas. Om vissa förutsättningar är uppfyllda gäller detta även transfereringar. I de fall det finns ett beslut som är direkt kopplat till en prestation (viss åtgärd) bör en skuld tas upp när prestationen är utförd, om staten inte har annat alternativ än att reglera skulden via framtida betalning. Betalningsskyldigheten uppstår emellertid först efter att en domstol fastställt ersättningen enligt lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling. I fråga om resultat- räkningen kan det när staten betalar ut ersättningar och skadestånd, i vissa fall vara svårt att dra en tydlig gräns mellan vad som är verksamhetskostnad och transferering. Ersätt- ningen från staten kan i detta fall inte anses ge en direkt motprestation som motsvarar ersätt- ningen, samtidigt som ersättningen dock är marknadsmässigt värderad. Staten har inte anskaffat en produktionskapacitet som kan säljas på en marknad. Det är inte heller fråga om ett skadestånd i en verksamhet som staten bedrivit. Därför bör ersättningen till Vattenfall AB redo- visas som en transferering. I årsredovisningen för staten har åtagandet således redovisats som en kostnad för transfereringar till företag och som en skuld bland Övriga skulder. Det är en skillnad och en utveckling av redovisnings- metoderna jämfört med vad som tillämpades vid stängningen av Barsebäck 1, då motsvarande åtagande (2 639 miljoner kronor) inte redo- visades i årsredovisningen för staten. Överens-

75

Skr.2005/06:101

kommelsen om Barsebäck 1 gjordes 1999 och är i denna del slutreglerad.

Utöver denna kontanta ersättning kommer staten även att ersätta bolagen för merkostnader för avställnings- och servicedrift under tiden fram till 2017. Denna ersättning beräknas till 1 533 miljoner kronor. En motsvarande lösning gjordes i samband med stängningen av Barsebäck 1 då merkostnaderna för s.k. singeldrift var ytterligare en faktor. Merkost- naderna för singeldrift bortfaller nu vilket beräknats ge en besparing, jämfört med avtalet som upprättades då Barsebäck 1 stängdes, på 2,4 miljarder kronor. Däremot kvarstår åter- stående del av merkostnaderna för avställnings- och servicedrift även för Barsebäck 1 med drygt 700 miljoner kronor fram till 2015. Sammanlagt har staten därmed ett åtagande på drygt 2,2 miljarder kronor för merkostnader. Detta är avsett att finansieras via anslag på statsbudgeten. Till skillnad mot ersättningen för produktions- bortfall har bolagen vissa skyldigheter kopplade till den framtida driften som innebär att denna ersättning kan anses vara villkorad. I andra sammanhang har skulder i motsvarande fall inte tagits upp förrän mottagaren har utfört sina åtaganden. Kostnaderna bör därför i denna del redovisas i takt med att ersättningarna skall utbetalas (se även not 4 Transfereringar och not 46 Övriga skulder).

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret (RGK) varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångsvis tillförs extrapengar till RIKAB genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det skall vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV- utsändningar. Avsikten är att distributions- kostnaderna efter omläggningen skall vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsänd- ningar.

Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovisning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 1 207 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 573 miljoner kronor, netto 634 miljoner kronor, på den s.k. Rund- radiorörelsen. RIKAB har inte tagit upp till- gången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK.

Kostnader m.m. med anledning av den försvarspolitiska inriktningen 2004

Försvarsmakten har för 2005 gjort avsättning för omstruktureringskostnader med anledning av den försvarspolitiska inriktningen 2004 som i denna årsredovisning uppgår till 2,5 miljarder kronor (dessa redovisas något högre hos myndigheten beroende på att vissa av de framtida kostnaderna är interna inom staten). Avsättningen avser avveckling av materiel, sanering, rivning samt kostnader för uppsagd personal som ej deltar i verksamheten. Tidigare har denna typ av avsättningar inte gjorts hos Försvarsmakten.

Försvarsmakten har därutöver, även detta som följd av den försvarspolitiska inriktningen 2004, skrivit ned värdet av sina ammunitionslager med 3,6 miljarder kronor, vilket påverkat balans- posten Beredskapstillgångar. Samtidigt har andra tillgångar invärderats under året med ca 2,4 miljarder kronor, bl.a. i samband med införande av nytt system för lager. Netto- effekten i balansräkningen blir därför omkring 1,2 miljarder kronor, medan kostnader för avsättning och lagernedskrivning redovisas med sammanlagt drygt 6 miljarder kronor i resultat- räkningen.

Statsskulden

Statsskulden skall från och med 2003 konse- kvent mätas inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Dessutom

76

skall skuldinstrumenten i den statliga redo- visningen värderas till nominellt slutvärde. I årsredovisningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även kapitel 3, avsnittet Statsskulden). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2005 till 1 262 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 309 miljarder kronor.

Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar via skattekonton i stället för utbetalning av bidrag. Detta sker genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket så att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisnings- principen ”Innehåll före form” (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfereringen och skatten skall redovisas brutto.

De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomst- huvudgrupp 1700 Nedsättning av skatter, med undantag för nedsättning för sjöfart och ned- sättning för skattelättnader för vissa byggtjänster (momskompensation). Avgränsningen har gjorts utifrån kopplingen till skattelag- stiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skatte- lagstiftning, räknas av mot skatterna och

Skr.2005/06:101

redovisas inte som transfereringar. Denna avgränsning av transfereringar överensstämmer med nationalräkenskaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, skall endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas.

Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation

Från och med 2003 nettoredovisas kommun- ernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar skatte- intäkterna på statsbudgeten. I årsredovisningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att, trots den metod som tillämpas för redo- visningen på statsbudgeten, bruttoredovisa den s.k. kommunmomsen som lämnade bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade resultat- räkningen. Det innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 34 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2005.

Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet

Från och med 2005 nettoredovisas den kommunalekonomiska utjämningen på stats- budgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. In- komstutjämningsavgift, kostnadsutjämnings- avgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 15 miljarder kronor tas in under anslaget för kommunalekonomisk utjämning i stället för som tidigare på inkomsttitel. Föregående år var de kommunala utjämningsavgifterna 26 miljarder kronor. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att på mot- svarande sätt som tidigare bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 15 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2005.

77

Skr.2005/06:101

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

Liksom föregående år redovisas Regerings- kansliets resultatandelar i dotter- och intresseföretag avseende de fyra kvartalen 2005, med undantag för några få fall där delårsbokslut för tidigare kvartal används. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Regeringskansliets årsredovisning, som av tidsskäl i vissa fall inte kan beakta fjärde kvartalets resultat hos bolagen.

Senarelagd leverans till Försvarsmakten

Beroende på anslagsbegränsningar hos Försvarsmakten har vissa leveranser från Försvarets materielverk (FMV) till Försvarsmakten omförhandlats och därmed inte gjorts under 2005 utan senarelagts. Det får till följd att posten Pågående nyanläggningar (grundat på FMV:s redovisning) är högre och posten Beredskapstillgångar (hos Försvars- makten) lägre än de annars skulle ha varit. Effekten är lägre än föregående år. Beloppet

uppgår enligt

FMV:s

årsredovisning till

0,5 miljarder

kronor.

Den

konsoliderade

resultaträkningen påverkas

inte eftersom

kostnad och intäkt hos de båda myndigheterna elimineras.

Överföringar till och från pensionssystemet

fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs.

Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM, de pensionsmedel som rekvireras från AP- fonderna för utbetalning av pension. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfererings- kostnader under rubriken socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP- fonderna elimineras i årsredovisningen för staten. Endast årets nettoöverföring till AP- fonderna och PPM redovisas, bland trans- fereringar under posten Nettoöverföring till ålderspensionssystemet.

4.4.8 Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värderings- principer för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (se avsnitt 4.4.6 Undantag från generella principer m.m.).

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta

Eftersom

AP-fonderna

och

Premie-

värdets princip. Detta innebär att de tas upp till

pensionsmyndigheten (PPM) inte konsolideras i

anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet

årsredovisningen för staten, kommer de

om detta är lägre. Med verkligt värde avses

överföringar som görs mellan dessa organ och

försäljningsvärde med avdrag för beräknad

staten i övrigt att behandlas som externa

försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda

transaktioner.

beskaffenhet eller andra omständigheter ger

Under året inbetalas socialavgifter och

anledning till detta får det verkliga värdet

allmänna pensionsavgifter

från

arbetsgivare,

bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat

egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas

värde som är förenligt med god redovisningssed.

brutto som intäkter under posten Skatter m.m.

Vidare får omsättningstillgångar tas upp över

Därefter görs löpande överföringar av den andel

anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda

som är hänförlig till ålderspensionssystemet till

omständigheter och det samtidigt är förenligt

AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar

med god redovisningssed. Osäkra fordringar

Försäkringskassan, som betalar ut pensionerna,

redovisas med det belopp varmed de beräknas

dessutom medel från AP-fonderna för de

inflyta. Fordringar och skulder i främmande

månatliga utbetalningarna av pension. Efter

valuta värderas till balansdagens kurs.

utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar

av de medel

som löpande

överförts till AP-

78

Skr.2005/06:101

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3, Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

79

Skr.2005/06:101

4.5 Noter

4.5.1 Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatter m.m.

Miljoner kronor

2005

2004

Intäkter av skatter m.m.

Inkomstskatter, fysiska personer

535 069

517 274

Inkomstskatter, juridiska personer

128 671

100 826

Arbetsgivaravgifter

336 530

325 806

Mervärdesskatt

222 731

207 586

varav kommunmoms

34 246

32 512

varav avräkning statlig moms

-22 961

-22 610

Energiskatter

63 570

61 665

Alkohol- och tobaksskatt

18 121

18 429

Fordonsskatt

10 297

8 062

Stämpelskatt

7 828

7 118

Riksbankens inlevererade överskott

6 700

6 100

Ofördelbara skatter m.m.

6 550

5 397

Tullmedel

4 307

3 504

Övriga skatter på varor och tjänster vid

Skatteverket

4 235

4 251

Svenska spel AB, inlevererat överskott

3 634

3 677

Skattetillägg, dröjsmålsavgift m.m.

1 193

1 179

Skatt på egendom

1 092

2 551

Övrigt

1 293

1 216

Eliminering av statens

arbetsgivaravgifter

-22 555

-22 154

Summa intäkter av skatter m.m.

1 329 266

1 252 487

Tillkommer/avgår

Utjämningsavgifter

14 909

25 754

Utjämningsavgift, lagen om stöd och

service för vissa funktionshindrade

1 533

982

Kommunalskatter, utbetalda

-445 745

-442 331

Nedsättningar sjöfartsstöd,

byggstimulans

-2 047

-1 791

Summa tillkommer/avgår

-431 350

-417 386

Periodiseringar

Upplupna kostnader slutregl. av

kommunalskatt

-1 283

9 785

Periodiserade intäkter av skatter

262

1 644

Värdereglering

2 959

1 166

Konstaterade uppbördsförluster

-9 753

-8 672

Periodisering vid övriga myndigheter

-524

-401

Summa periodiseringar

-8 339

3 522

Total summa

889 577

838 623

Statens intäkter av Skatter m.m. ökade med 51 miljarder kronor jämfört med 2004.

Den offentliga sektorns samtliga skatter uppbärs av staten genom främst Skatteverket och redovisas såväl i statens resultaträkning som i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensions- systemet utbetalas löpande för att regleras när slutlig taxering fastställs.

Skatteverket redovisar skatteintäkter enligt en modifierad bokföringsmässig princip. Det inne- bär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som fordringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av periodi- seringen redovisas ovan som periodiserad uppbörd (periodiserade intäkter av skatter).

Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc.

Den största skillnaden är att ålderspensions- avgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttoredovisas i resultaträkningen medan avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till pensionssystemet, på statsbudgeten. Andra väsentliga skillnader mot statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda har eliminerats och att hänsyn tagits till värdering av skattefordringar (se även avsnitt 4.4.1 Trans- fereringar och skatter).

Sedan 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar skatteintäkterna på statsbudgeten. I årsredo- visningen för staten har den s.k. kommun- momsen bruttoredovisats, vilket innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 34 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2005.

Från och med 2005 nettoredovisas den kommunalekonomiska utjämningen på stats- budgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten bruttoredovisats den kommunalekonomiska utjämningen, vilket innebär att både trans- fereringar till kommuner och skatteintäkter är

80

15 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för

2005.

De bokförda skatterna för fysiska och juridiska personer utgörs dels av preliminär- skatter avseende inkomståret men även till en mindre del avseende föregående inkomstår, dels av slutregleringar (skillnaden mellan slutlig och preliminär skatt) avseende det föregående inkomståret. Detta innebär att 2005 redovisas preliminärskatter avseende 2004 och 2005 och slutregleringar avseende 2004.

Fysiska personers inkomstskatt ökade med 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Av ökningen utgör 12 miljarder kronor preliminär- skatter. Förändringen förklaras främst av en högre lönesumma och högre kommunal utdebitering. Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte är en del av preliminärskatteuttaget, ökade mellan 2004 och 2005 med 6 miljarder kronor. Den större slutregleringen beror bl.a. på större kapitalvinster.

Jämfört med 2004 ökade juridiska personers inkomstskatt med 28 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade med 21 miljarder kronor och slutregleringen med knappt 7 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras till ca 13 miljarder kronor av att framför allt finansiella företag löst upp och beskattat hela eller delar av sina periodiseringsfonder till följd av att dessa räntebelades per den 1 januari 2005. De extra skattebetalningarna gjordes dels som slutregleringar, dels som höjningar av preliminärskatter under våren 2005.

Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder

kronor. Avgifterna

utgörs i

princip

av

lönesumman

multiplicerad med

avgiftssatsen.

Preliminärt

ökade

lönesumman

2005

med

3,9 procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick till 32,46 procent, vilket är 0,24 procentenheter lägre än 2004. Myndigheternas arbetsgivar- avgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen.

Intäkter av mervärdesskatt ökade med 15,1 miljarder kronor. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mer- värdesskatt, 223 miljarder kronor, ingår åter- betald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 23 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion vilket eliminerats för att

inte påverka det konsoliderade utfallet.

Riksbankens

inlevererade

överskott,

6,7 miljarder kronor, redovisas av

Kammar-

Skr.2005/06:101

kollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens boksluts- dispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- eller nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av en växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkning av inleveransen till statsverket. Till dispositionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämnings- konto.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2005

2004

Offentligrättslig verksamhet

Skatteverket

1 041

926

Luftfartsstyrelsen

860

-

Vägverket

739

741

Lantmäteriverket

713

655

Patent- och registreringsverket och

Bolagsverket

641

624

Insättningsgarantinämnden

546

391

Banverket

479

483

Centrala studiestödsnämnden

387

379

Rikspolisstyrelsen

371

288

Läkemedelsverket

330

328

Affärsverk

Luftfartsverket

3 006

3 779

Sjöfartsverket

1 323

1 293

Svenska kraftnät

18

13

Övriga

2 186

2 008

Summa offentligrättslig verksamhet

12 640

11 908

Uppdragsverksamhet

Vägverket

2 549

2 450

Banverket

2 413

1 922

Statens institutionsstyrelse

1 005

1 001

Försäkringskassan

974

978

Exportkreditnämnden

759

358

Lantmäteriverket

535

531

81

Skr.2005/06:101

Försvarsmakten

489

343

Statens fastighetsverk

420

442

Karolinska institutet

417

394

Skatteverket

327

348

Affärsverk

Svenska kraftnät

5 383

4 783

Luftfartsverket

1 821

1 583

Statens järnvägar

346

235

Sjöfartsverket

76

62

Övriga

5 846

4 581

Summa uppdragsverksamhet

23 360

20 011

Andra ersättningar

Inspektionen för arbetslöshets-

försäkringen

3 182

3 403

Exportkreditnämnden

3 096

756

Vägverket

701

444

Kärnavfallsfondens styrelse

689

509

Radio- och TV-verket

455

496

Skatteverket

282

294

Post- och telestyrelsen

180

46

Centrala studiestödsnämnden

165

173

Affärsverk

Statens järnvägar

59

149

Luftfartsverket

4

8

Sjöfartsverket

0

4

Övriga

668

2 302

Summa andra ersättningar

9 481

8 584

Total summa

45 481

40 503

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte här betraktats som avgifter.

I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter och andra ersättningar med drygt 12 procent från 2004 till 2005.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. Verksamheten styrs av

bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassi- ficerats som offentligrättsliga. Med uppdrags- verksamhet avses i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar är oftast intäkter där ingen direkt motprestation erhålls.

Offentligrättsliga avgifter

De avgiftsintäkter som hänförts till offentlig- rättslig verksamhet ökade med ca 6 procent mellan 2004 och 2005. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i en mängd verksamheter.

Skatteverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut.

Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. registrering och övervakning av luftfartyg. Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, auktorisering, övervakning och inspek- tion. Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift för Luftfartsstyrelsens verksamhet. Dessutom han- terar Luftfartsstyrelsen en gemensam avgift för säkerhetskontroll av passagerare och bagage. Luftfartsstyrelsen startade sin verksamhet den 1 januari 2005 efter att två avdelningar, Luftfartsinspektionen och Luftfart och Samhälle flyttats från Luftfartsverket.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordons- tillverkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkes- kompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafik- skolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt.

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar, tidigare även

82

bolagsregistreringar. Från den 1 juli 2004 har arbetet med bolagsregistreringar övergått till det nybildade Bolagsverket, och därför redovisas i år dessa båda myndigheter tillsammans i tabellen ovan.

Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. Insättningsgarantin, som finansieras genom avgifter från kreditinstitut, skall skydda spararnas insättningar hos banker och vissa värdepappersföretag.

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägs- anläggningar.

Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, pass- hantering, nationella ID-kort, tillståndsgivning och bevakning av Riksbankens penning- transporter.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära.

Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägs- avgifter och passageraravgifter, redovisas som offentligrättsliga avgifter.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.

Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift.

Uppdragsverksamhet

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdragsverksamhet ökade med ca 17 procent mellan 2004 och 2005. Cirka 200 myndigheter bedriver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet.

Den största delen av Vägverkets uppdrags- verksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom be- drivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanlägg- ningar, tekniska tjänster för underhåll och

Skr.2005/06:101

investeringar, rådgivning m.m. De ökade avgiftsintäkterna mellan 2004 och 2005 på 491 miljoner kronor kan främst hänföras till stora entreprenaduppdrag åt kommuner av- seende järnvägsstationer i anslutning till byggandet av järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdoms- hem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag skall finansieras med avgifter från kommuner.

Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP- fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Ökningen på 401 miljoner kronor avser främst ökade premieintäkter.

Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.

Försvarsmakten har bland annat avgifts- intäkter från extern transport- och verkstads- verksamhet samt intäkter från försäljning av reservmateriel.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.

Skatteverket ersätts från AP-fonden för administration av uppbörd av avgifter till ålderspensionssystemet.

Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Överföringsintäkterna på stamnätet ökade med 182 miljoner kronor. Flaskhalsintäkter, som beror på prisskillnader i olika prisområden, ökade med 288 miljoner kronor. Flaskhalsintäkterna fördelas efter hur mycket varje stamnätsföretag investerar för att öka kapaciteten i det nordiska överföringsnätet.

83

Skr.2005/06:101

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av lokaler.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.

Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och högskolor som får avgiftsintäkter genom bl.a. uppdragsutbildning och uppdragsforskning.

Andra ersättningar

Intäkter avseende andra ersättningar ökade med 900 miljoner kronor eller 10 procent mellan 2004 och 2005. Den största ökningen avser Exportkreditnämnden (EKN).

De andra ersättningar som här redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen om- fattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa skall enligt lagen om arbetslöshetskassor för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar.

EKN:s andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. EKN:s ökning av andra ersättningar med 2 340 miljoner kronor var under året större än normalt beroende på att årets återvinningar var de största i myndighetens sjuttioåriga historia. De största enskilda återvinningarna avsåg förtidsbetalningar under parisklubbsavtalen och att Polen återbetalade hela sin utestående skuld på 1 641 miljoner kronor. Även Ryssland och Peru amorterade ner sina skulder kraftigt.

Vägverkets andra ersättningar avser ersätt- ningar från framför allt kommunsektorn för utförda arbeten på icke statliga vägar.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärn- bränsle och annat radioaktivt avfall. Intäkterna beräknas i förhållande till den energi som levereras. Ökningen beror främst på att Ringhals AB, men även Forsmarks Kraftgrupp AB, levererat mer energi än året innan.

Radio- och TV-verkets ersättningar avser koncessionsavgifter enlig radio- och TV-lagen. Ett företag som har tillstånd att i hela landet

sända TV-program med analog sändningsteknik skall betala koncessionsavgift till staten om företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt i Sverige.

Andra ersättningar hos Skatteverket avser i huvudsak förseningsavgifter.

Post- och telestyrelsernas andra ersättningar avser tillstånd för mobiltelefonnät och ersättning för att skydda elektroniska kommunikationer. Ökningen på 134 miljoner kronor avser främst ökad ersättning med 86 miljoner kronor för tillstånd att bedriva mobiltelefoni i NMT-450 bandet. Vidare har en ökning skett av avgifter för beredskapsåtgärder med 48 miljoner kronor.

Centrala studiestödsnämnden redovisar in- täkter för administration av återkrav. Bland annat uppstår återkrav om en studerande av- brutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

2005

2004

EU-bidrag

Statens jordbruksverk

- arealersättning

4 081

4 053

- djurbidrag

2 402

1 859

- miljöstöd m.m.

2 233

2 169

- övriga stöd

119

498

Summa Statens jordbruksverk

8 835

8 579

Länsstyrelserna

-bidrag från regionalfonden

1 331

1 331

-bidrag från socialfonden

318

231

Arbetsmarknadsverket

-bidrag från socialfonden

1 289

1 015

Övriga EU-bidrag

1 364

1 138

Summa EU-bidrag

13 137

12 294

Försäkringskassan

-underhållsstöd

1 876

1 941

-assistansersättning

2 987

2 726

Erhållna bidrag vid universitet och

högskolor (exklusive EU-bidrag)

4 451

4 585

84

Erhållna bidrag vid övriga

myndigheter

3 200

3 045

Total summa

25 651

24 591

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna har ökat med 1 060 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är främst bidragen från EU som ökat med 843 miljoner kronor.

Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU som ökat med 256 miljoner kronor under året. Det är framför allt djur- bidragen som ökat med 543 miljoner kronor medan övriga stöd minskat något. Ökningen av djurbidragen kan förklaras med införandet av ett nytt mjölkbidrag. Redovisningen av bidragen från EU är periodiserade dvs. intäkten redovisas under det år som den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar.

Försäkringskassan redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt in- täkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör närmare 600 miljoner kronor av övriga EU- bidrag i sammanställningen, bidrag till uni- versitet och högskolor.

Not 4

Transfereringar

Miljoner kronor

2005

2004

Socialförsäkring

408 704

402 149

Allmänna bidrag till kommuner

106 472

101 238

Arbetsmarknad

71 577

65 663

Nettoöverföring till

ålderspensionssystemet

33 382

27 641

Avgiften till Europeiska gemenskapen

25 793

23 156

Bistånd, internationella bidrag,

migration och integration

24 700

23 144

Utbildning, studiestöd

19 868

36 116

Övrigt

51 496

42 575

Summa

741 992

721 682

Skr.2005/06:101

Nedan specificeras transfereringarna

utifrån

mottagarkategori och syfte.

Miljoner kronor

2005

2004

Transfereringar till hushåll inklusive

hushållens övriga organisationer

Socialförsäkring, Försäkringskassan

Ålderspensioner vid

sidan av statsbudgeten

169 149

163 238

Ekonomisk äldrepolitik

46 078

47 845

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

104 344

105 357

varav sjukpenning m.m.

32 479

35 944

varav aktivitets- och sjukersättning

56 791

54 136

Handikappolitik

14 603

12 995

Ekonomisk familjepolitik

54 232

53 094

Summa socialförsäkring till hushåll

388 406

382 529

Arbetsmarknadspolitik

Arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd

42 559

42 255

varav Arbetsmarknadsverket

31 043

32 511

varav Försäkringskassan

11 516

9 744

Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga

kostnader, Arbetsmarknadsverket

2 920

2 215

Övrig arbetsmarknadspolitik,

Arbetsmarknadsverket

1 821

2 237

Lönegarantiersättning,

Kammarkollegiet

875

1 376

Summa arbetsmarknadspolitik

till hushåll

48 175

48 083

Utbildningspolitik

Studiestöd, Centrala

studiestödsnämnden

12 881

12 841

Kostnad resp. återföring av reservation

för förluster i utlåningsverksamheten,

Centrala studiestödsnämnden

-5 877

9 804

Bidrag till folkbildningsorganisationer,

Kammarkollegiet

2 753

2 720

Bistånd m.m., migration och

integration

Bistånd och andra internationella

bidrag (bidrag till organisationer),

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

2 719

2 044

Migrationspolitik, Migrationsverket

981

1 324

Övrigt

10 081

10 675

Summa transfereringar till hushåll

460 119

470 020

85

Skr.2005/06:101

Transfereringar till företag

Bidrag motsvarande skuld på

Arbetsmarknadspolitik

mervärdesskattekonto kommuner och

landsting, Skatteverket

5 574

-

Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet

4 245

4 235

Socialförsäkring (Hälso- och

Särskilda insatser för

sjukvårdspolitik), Bidrag för

arbetshandikappade m.m.,

läkemedelsförmånerna, Socialstyrelsen

20 298

19 620

Arbetsmarknadsverket

4 079

3 632

Anställningsstöd, Skatteverket

1 809

1 441

Arbetsmarknadspolitik

Summa arbetsmarknadspolitik till

Sysselsättningsstöd m.m. till

företag

10 133

9 308

kommuner och landsting, Skatteverket

10 961

5 997

Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik

Arbetsmarknadspolitik,

Arbetsmarknadsverket

2 308

2 275

m.m., Statens jordbruksverk

10 866

10 801

varav: Särskilda insatser för

Energipolitik, ersättning till Vattenfall

arbetshandikappade

1 057

977

AB

4 100

-

Summa arbetsmarknadspolitik

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda

till kommuner

13 269

8 272

utbildningssamordnare,

Kammarkollegiet

1 747

1 700

Bostadpolitik, Räntebidrag m.m.,

Utbildningspolitik, Skolverket

Boverket

1 606

1 470

Maxtaxa i barnomsorgen

3 660

3 658

Transportpolitik, Trafikupphandling,

Bidrag till personalförstärkningar i

Rikstrafiken

840

877

skola och fritidshem

1 437

3 387

Regionalpolitik m.m., Verket för

Bidrag till personalförstärkningar i

näringslivsutveckling

799

790

skola och fritidshem

663

-

Transportpolitik, Banverket

785

131

Statligt stöd för utbildning av vuxna

2 341

1 789

Forskningspolitik, Verket för

Övrig utbildningspolitik, Skolverket

263

217

innovationssystem

716

652

Summa utbildningspolitik

Miljöpolitik, Naturvårdsverket

667

719

till kommuner

8 364

9 051

Mediepolitik, Presstödsnämnden

631

640

Integrationspolitik, Integrationsverket

1 907

2 119

Övrigt

5 657

5 322

Migrationspolitik, Migrationsverket

1 166

1 111

Övrigt

7 762

9 281

Summa transfereringar till företag

38 547

32 410

Summa transfereringar till kommuner

164 812

150 692

Transfereringar till kommuner

Allmänna bidrag till kommuner

Generellt statsbidrag till kommuner,

Skatteverket

-

33 947

Utjämningsbidrag till kommuner,

Skatteverket

-

19 057

Generellt statsbidrag till landsting,

Skatteverket

-

7 500

Utjämningsbidrag till landsting,

Skatteverket

-

6 774

Utjämningsbidrag LSS, kommuner,

Skatteverket

1 767

1 007

Allmänna bidrag till kommuner,

Regeringskansliet

348

441

Kommualekonomisk utjämning till

kommuner, Skatteverket

52 703

-

Kommualekonomisk utjämning till

landsting, Skatteverket

17 408

-

Summa Allmänna bidrag

till kommuner

72 226

68 726

Kommun- och landstingsmoms,

Skatteverket

34 246

32 512

Transfereringar till utlandet

Avgiften till Europeiska gemenskapen

BNI-baserad avgift till EU,

Kammarkollegiet

18 893

16 452

Mervärdesskattebaserad avgift,

Skatteverket

3 113

3 420

Storbritanniens budgetreduktion,

Skatteverket

369

273

Tullavgift, Tullverket

3 160

2 801

Jordbrukstull, Tullverket

158

140

Jordbruksavgifter, Statens

Jordbruksverk

100

70

Summa avgiften till

Europeiska gemenskapen

25 793

23 156

Bistånd och andra internationella

bidrag, Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

9 623

9 029

Bistånd, internationella bidrag,

Regeringskansliet

8 304

7 517

Övrigt

1 412

1 217

Summa transfereringar till utlandet

45 132

40 919

86

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet

Överföring till premiepensionssystemet

23 805

20 021

Överföring till AP-fonderna

9 577

7 620

Summa nettoöverföring till

ålderspensionssystemet

33 382

27 641

Total summa

741 992

721 682

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensions- systemet. Hushåll innefattar fysiska personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn.

Med socialförsäkring avses i princip transfereringar som hanteras av Försäkrings- kassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funktionshindrade. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedels- förmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 20 miljarder kronor mellan 2004 och 2005 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar.

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till hushåll har under 2005 minskat med närmare 10 miljarder kronor eller 2 procent.

Transfereringarna som redovisas här avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensions- avgift. Statlig ålderspensionsavgift finns med i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. dem

Skr.2005/06:101

som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från pensions- systemet nettoredovisas dock under rubriken Nettoöverföring till ålderspensionssystemet och de tas därför bort från transfereringar till hushåll.

Bland transfereringar till hushåll har netto- kostnaden för studiestöd inklusive av- och ned- skrivningar minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. För- ändringen beror på att återföring gjordes av reservation för lånefordringar på ca 6 miljarder kronor medan en ökning av reservationen gjorts föregående år på ca 10 miljarder kronor. Åter- föringen under 2005 beror främst på lägre ränteläge som leder till att fler bedöms kunna betala sina skulder. Utöver detta finns ett antal mindre justeringar i beräkningarna som påverkat reservationens storlek.

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 5,9 miljarder kronor eller 4 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutveck- lingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomst- pension och tilläggspension. Ekonomisk äldre- politik har minskat med 1,8 miljarder kronor främst till följd av att ett lägre antal personer uppbär garantipension.

Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättningar minskat. Kostnaden för sjuk- penning minskade med 3,5 miljarder kronor eller 10 procent 2005, som en följd av att antalet sjukpenningdagar fortsatt sjunka. Den 1 januari 2005 infördes den så kallade medfinansierings- reformen som innebär att arbetsgivarna står för 15 procent av sjukpenningen under hela sjuk- fallet. Aktivitets- och sjukersättningen ökade

däremot

med 2,7 miljarder

kronor eller

5 procent.

Aktivitets-

och

sjukersättningar

ersatte förtidspension

inom pensionssystemet

under 2003.

Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 1,6 miljarder kronor eller 12 procent. Ökningen beror på att nivån för det ersatta tim- beloppet höjts och antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fortsatt att öka.

Inom området ekonomisk familjepolitik ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen och

87

Skr.2005/06:101

barnbidragen med ca 0,6 miljarder kronor vardera.

Inom området arbetsmarknadspolitik ligger bidragen till hushåll totalt på samma nivå som föregående år. Kostnaden för arbetsmarknads- utbildning ökade till följd av fler personer i arbetsmarknadsutbildning, medan lönegaranti- ersättning minskat något.

Transfereringar till företag

Bland transfereringar till företag ökade kostnaderna främst till följd av ersättning på 4,1 miljarder kronor till Vattenfall AB för ute- bliven produktion vid stängningen av Barsebäck 2 (se avsnitt 4.4 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar).

Även kostnaderna för arbetsmarknadspolitik ökade, särskilda insatser för arbetshandikappade och anställningsstöd ökade båda med ca 0,4 miljarder kronor. Även Banverkets kostnader för transportpolitik ökade med 0,7 miljarder kronor till följd av större transfereringar till Stockholms lokaltrafik och Skånetrafik för banhållning.

Transfereringar till kommuner

Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 14 miljarder kronor eller 9 procent.

De allmänna bidragen till kommuner ökade med 3,5 miljarder kronor. Här ingår den kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 15 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför stats- bidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. Före- gående år var de kommunala utjämnings- avgifterna 26 miljarder kronor. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdes- skatt för kommuner och landsting som fr.o.m. 2003 nettoredovisas på statsbudgetens inkomst- sida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 34 miljarder kronor 2005. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och

kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 49 miljarder kronor högre än i statsbudgetens utfall för 2005.

En reglering motsvarande kommunernas skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade kommunkontosystemet har gjorts med 5,6 miljarder kronor som redovisas som bidrag till kommunerna.

Sysselsättningsstöd m.m. till kommuner och landsting har ökat med ca 5 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 2,6 miljarder kronor jämfört med 2004. Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. BNI-avgiftens andel ökar med 2,4 miljarder kronor medan den mervärdes- skattebaserade andelen av avgiften har fortsatt att minska i enlighet med rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet för gemen- skapernas egna medel 2000/597/EC.

Kostnaden för biståndsverksamhet och inter- nationella bidrag genom Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete och Regerings- kansliet ökade med 0,6 respektive 0,8 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att biståndsramen höjts. I posten ingår även sam- arbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd.

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet

Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till Premiepensionsmyndigheten för placering i ålderspensionssystemets premiepensionsdel har ökat med 3,8 miljarder kronor. Ökningen för- klaras till stor del av extra stora regleringar efter slutligt taxeringsutfall föregående år.

Överföringen till AP-fonderna avser skillnaden mellan inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter samt de statliga ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalda pensioner å den andra. Detta netto till AP-fonderna har ökat med ca 2 miljarder kronor på grund av en intäkt från AP-fonderna föregående år på 1,6 miljarder kronor. Intäkten avsåg en engångsjustering av pensionsmedel för åren 1999–2002 som gjorts mellan statsbudgeten och AP-fonderna.

88

Not 5

Avsättning till /upplösning av fonder

Miljoner kronor

2005

2004

Medel för kompetenssparande

-5 950

1 150

Kärnavfallsfonden

3 136

1 402

Insättningsgarantinämndens fond

1 436

1 090

Bostadskreditnämndens garantireserv

207

59

Bilskrotningsfonden

-151

-108

Försäkringskassans fonder

-300

53

Batterifonden

65

25

Kammarkollegiets

försäkringsverksamhet m.m.

60

57

Övriga fonder

-27

15

Summa

-1 524

3 743

Avsättning till fonder avser främst tre fonder, där förändringen är relativt stor jämfört med föregående år. Under 2005 är avsättningen netto negativ, dvs. det har skett en upplösning av tidigare fonderade medel i staten med drygt 1 500 miljoner kronor.

Avsättning av medel för kompetenssparande från inkomsten av energiskatt redovisades av Skatteverket fram till 2005 och redovisades som en fond. Under året har fonden upplösts i sin helhet och det tidigare avsatta beloppet återförts till inkomsttitel på statsbudgeten enligt beslut av regeringen den 7 april 2005 (dnr Fi 2005/2073).

Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat till följd av ökade intäkter, vilket avser både realisationsvinster vid försäljning och inlösen av värdepapper och högre ränteintäkter än 2004. De ökade ränteintäkterna avser främst inflations- kompensation på reala placeringar.

Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Ökningen jämfört med föregående år beror både på högre garantiavgifter och högre ränteintäkter än föregående år.

För Försäkringskassan har de tidigare all- männa försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen upplösts och medlen överförts till inkomsttitel i samband med att den nya Försäkringskassan bildades, vilket förklarar den negativa posten.

Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 40.

Skr.2005/06:101

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor

2005

2004

Lönekostnader inklusive

arbetsgivaravgifter

Rikspolisstyrelsen

9 893

9 325

Försvarsmakten

9 647

9 399

Försäkringskassan

5 259

5 056

Skatteverket

4 844

4 643

Arbetsmarknadsverket

3 555

3 500

Kriminalvårdsverket

3 045

2 911

Banverket

2 967

2 920

Regeringskansliet

2 753

2 620

Vägverket

2 656

2 459

Lunds universitet

2 611

2 637

Domstolsverket

2 224

2 188

Uppsala universitet

2 087

2 074

Göteborgs universitet

2 019

2 002

Stockholms universitet

1 492

1 451

Umeå universitet

1 487

1 455

Karolinska institutet

1 487

1 377

Kungl.Tekniska högskolan

1 352

1 381

Linköpings universitet

1 337

1 338

Statens institutionsstyrelse

1 162

1 140

Skogsstyrelsen

1 156

672

Sveriges lantbruksuniversitet

1 146

1 135

Migrationsverket

1 089

1 130

Försvarets materielverk

970

1 018

Affärsverk

Luftfartsverket, affärsverk

1 686

1 711

Sjöfartsverket

601

588

Svenska kraftnät

144

134

Statens järnvägar, affärsverk

4

10

Övriga myndigheter

23 673

22 650

Summa lönekostnader inklusive

arbetsgivaravgifter

92 346

88 924

Eliminering av arbetsgivaravgifter

-22 817

-22 234

Summa lönekostnader efter

eliminering av arbetsgivaravgifter

69 529

66 690

Pensionskostnader inklusive

premier för tjänstepensioner

Försvarsmakten

2 282

1 568

Rikspolisstyrelsen

1 369

1 262

Försäkringskassan

590

-485

Skatteverket

543

597

Regeringskansliet

429

399

89

Skr.2005/06:101

Arbetsmarknadsverket

422

481

Vägverket

385

449

Banverket

319

370

Göteborgs universitet

309

295

Lunds universitet

305

395

Domstolsverket

301

402

Kriminalvårdsstyrelsen

294

296

Uppsala universitet

256

331

Karolinska institutet

205

227

Stockholms universitet

203

205

Umeå universitet

178

236

Tullverket

173

148

Linköpings universitet

168

192

Sveriges lantbruksuniversitet

156

217

Försvarets materielverk

155

221

Affärsverk

Luftfartsverket

193

249

Sjöfartsverket

102

77

Svenska kraftnät

28

13

Statens järnvägar

-

4

Övriga myndigheter

3 291

3 647

Statens tjänstepensioner

Utbetalda pensioner

6 666

6 339

Förändring av försäkringstekniska

avsättningar

1 530

5 042

Eliminering av premieintäkt för

statliga ålderspensioner m.m.

-8 033

-8 725

Summa pensionskostnader

12 819

14 452

Övriga personalkostnader

Försvarsmakten

335

480

Regeringskansliet

330

335

Rikspolisstyrelsen

246

228

Karolinska institutet

244

234

Vägverket

231

268

Arbetsmarknadsverket

217

240

Försäkringskassan

145

193

Skatteverket

128

103

Banverket

124

128

Kriminalvårdsstyrelsen

108

95

Stockholms universitet

107

65

Affärsverk

Luftfartsverket

75

146

Sjöfartsverket

30

27

Svenska kraftnät

12

29

Statens järnvägar

-

-13

Övriga myndigheter

1 701

1 473

Summa övriga personalkostnader

4 033

4 031

Total summa

86 381

85 173

Statens kostnader för

personal

ökade

med

1,2 miljarder kronor,

exklusive

arbetsgivar-

avgifter.

Lönekostnader, inklusive lagstadgade arbets- givaravgifter, ökade med 3,4 miljarder kronor eller 3,8 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2005 till 32,5 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbets- givaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Kostnaderna för statens tjänstepensioner har minskat med 3,2 miljarder kronor, varav utbetalda förmåner ökat med drygt 300 miljoner kronor och förändringen av försäkringstekniska avsättningar minskat med 3,5 miljarder kronor. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen finns i not 42 Avsätt- ning för pensioner och liknande förpliktelser.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänste- pensioner, inklusive avgifter till Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) och den individuella ålderspensionen. Pensions- premierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndig- het. Premier för avtalsförsäkringar betalas till Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Några myndigheter gör egna pensions- avsättningar. Dessa ingår också i angivna kostnader och elimineras inte.

Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med 6,1 procent bl.a. beroende på ökat antal anställda.

Försvarsmaktens lönekostnad har ökat med 2,6 procent trots att Försvarsmaktens löner har minskat ca 2 procent. Ökningen av lönekost- naderna förklaras av att en avsättning gjorts för omstrukturering enligt den försvarspolitiska inriktningen 2004.

Vid Försäkringskassan ökade lönekostnaden med 4 procent medan pensionskostnaden ökade med 1 miljard kronor eftersom en negativ justering av pensionsavsättningen gjordes före- gående år inför övergången till statlig anställning.

Skatteverkets lönekostnad ökade med 4,3 procent bl.a. till följd av något fler rekry- teringar än avgångar.

90

Ökningen av lönekostnaden med 8 procent vid Vägverket förklaras av att aktiverad andel av personalkostnad avseende väganläggningar var 154 miljoner kronor större föregående år.

Skogsstyrelsens lönekostnader ökade med 72 procent delvis på grund av ökad uppdrags- verksamhet till följd av stormen Gudrun. En annan viktig faktor är att Skogsstyrelsen betalar lönekostnader inom ramen för ett samarbetsprojekt med AMS, "Gröna jobb", vilket dock inte avser personer som är anställda vid Skogsstyrelsen.

Övriga personalkostnader som utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. var oförändrade jämfört med föregående år.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor

2005

2004

Försvarsmakten

2 766

3 025

Rikspolisstyrelsen

1 500

1 417

Regeringskansliet

1 086

1 071

Kriminalvårdsverket

785

787

Försäkringskassan

724

595

Lunds universitet

670

663

Skatteverket

612

621

Göteborgs universitet

579

565

Uppsala universitet

572

572

Kungl. Tekniska högskolan

529

531

Domstolsverket

512

504

Migrationsverket

497

505

Arbetsmarknadsverket

493

494

Stockholm universitet

480

475

Karolinska institutet

464

492

Linköpings universitet

346

348

Umeå universitet

287

282

Sveriges lantbruksuniversitet

267

286

Vägverket

254

205

Statens institutionsstyrelse

223

218

Banverket

174

162

Affärsverk

Luftfartsverket

40

34

Sjöfartsverket

34

33

Svenska kraftnät

22

18

Statens järnvägar

2

6

Skr.2005/06:101

Övriga myndigheter

5 076

4 990

Eliminering av inomstatliga

lokalkostnader

-4 117

-4 318

Summa

14 877

14 581

Som kostnader för lokaler redovisas myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redo- visning per myndighet görs brutto och inklu- derar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokal- kostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Försvarsmaktens minskade lokalkostnader med 259 miljoner kronor kan främst hänföras till hyresreduceringar och försäljningar av kasern- områden.

Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler var 83 miljoner kronor. Av dessa är 80 miljoner kronor hänförliga till ökad lokalhyra varav ca 10 miljoner kronor är indexreglering av hyror medan övrig ökning av lokalhyra i huvudsak beror på nya förhyrda lokaler.

Försäkringskassans lokalkostnader har ökat med 129 miljoner kronor, vilket till största delen förklaras av att Statens fastighetsverk övertog de fastigheter som vissa allmänna försäkringskassor ägde och därmed hyr Försäkringskassan i stället samma lokaler.

Minskningen av Karolinska institutets lokalkostnader med 28 miljoner kronor beror dels på en minskad lokalyta jämfört med 2004, dels på att flera hyresavtal omförhandlats vilket resulterat i lägre hyreskostnader.

Vägverkets lokalkostnader har ökat med 49 miljoner kronor vilket till största delen kan hänföras till ökade kostnader för lokalhyra, uppvärmning och renhållning och städning.

Not 8

Övriga driftkostnader

Miljoner kronor

2005

2004

Övriga driftkostnader – tjänster

Försvarsmakten

12 938

10 161

Vägverket

12 226

12 819

Banverket

7 788

7 293

Försvarets materielverk

3 629

3 883

Exportkreditnämnden

2 608

280

Försäkringskassan

1 334

1 425

Rikspolisstyrelsen

1 320

1 249

91

Skr.2005/06:101

Skatteverket

1 066

1 109

Kärnavfallsfondens styrelse

1 007

1 103

Statens fastighetsverk

939

980

Regeringskansliet

908

785

Karolinska institutet

878

839

Göteborgs universitet

801

753

Fortifikationsverket

746

848

Lunds universitet

710

684

Naturvårdsverket

656

608

Säkerhetspolisen

653

607

Luftfartsstyrelsen

627

-

Arbetsmarknadsverket

619

676

Riksgäldskontoret

149

-759

Övriga myndigheter

12 627

12 705

Summa tjänster

64 229

58 048

Övriga driftkostnader – varor

Försvarets materielverk

13 453

10 261

Försvarsmakten

2 705

3 398

Banverket

2 614

2 289

Vägverket

1 913

1 876

Fortifikationsverket

1 431

547

Rikspolisstyrelsen

563

543

Kriminalvårdsverket

325

324

Karolinska institutet

264

254

Uppsala universitet

234

234

Lunds universitet

225

242

Statens fastighetsverk

200

186

Göteborgs universitet

146

152

Sveriges lantbruksuniversitet

139

128

Skatteverket

138

153

Statens räddningsverk

136

101

Regeringskansliet

134

123

Umeå universitet

122

128

Övriga myndigheter

2 432

2 675

Summa varor

27 174

23 614

Affärsverk, övrig drift –

varor och tjänster

Svenska kraftnät

3 858

3 679

Luftfartsverket

1 609

1 620

Sjöfartsverket

645

771

Statens järnvägar

248

357

Summa affärsverk, övrig drift –

varor och tjänster

6 360

6 427

Övriga driftkostnader –

reparationer, diverse m.m.

Vägverket

2 576

2 386

Försvarsmakten

2 210

2 405

Banverket

353

358

Kriminalvårdsverket

274

262

Rikspolisstyrelsen

257

236

Regeringskansliet

229

246

Riksdagsförvaltningen

129

102

Försvarets materielverk

124

145

Karolinska institutet

97

97

Lunds universitet

95

112

Skatteverket

91

94

Försäkringskassan

87

139

Sveriges lantbruksuniversitet

86

81

Umeå universitet

85

92

Stockholms universitet

76

81

Kungl.Tekniska högskolan

73

72

Göteborgs universitet

72

73

Uppsala universitet

68

67

Affärsverk

Svenska kraftnät

225

206

Luftfartsverket

224

221

Sjöfartsverket

63

60

Statens järnvägar

3

1

Övriga myndigheter

1 580

1 525

Summa övriga driftkostnader –

reparationer, diverse m.m.

9 077

9 061

Aktivering utveckling av

anläggningstillgångar i egen regi

Försvarsmakten

-11 035

-9 224

Banverket

-7 902

-7 421

Vägverket

-6 709

-8 670

Sjöfartsverket, affärsverk

-163

-303

Försäkringskassan

-162

-241

Rikspolisstyrelsen

-69

-47

Övriga myndigheter

-389

-402

Summa aktivering utveckling av

anläggningstillgångar i egen regi

-26 429

-26 308

Eliminering av inomstatliga

transaktioner

-15 090

-14 194

Total summa

65 321

56 648

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Försvarsmaktens ökade driftskostnader avse- ende tjänster beror främst på avsättningar för omstruktureringskostnader, vilket omfattar kostnader för avveckling av materiel, sanerings-

92

och

rivningskostnader

motsvarande

ca

2,7 miljarder kronor.

Som

övriga driftkostnader avseende tjänster

redovisas nettot av Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang och värdet av skadefordringar. Under 2005 ökade avsätt- ningarna för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang med 0,5 miljarder kronor medan

värdet av

skadefordringar minskade

med

1,8 miljarder

kronor. Sammanlagt har

detta

medfört att driftkostnaderna i denna del ökat med 2,3 miljarder kronor.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas även Riksgäldskontorets reservering för framtida garantiförluster. Det negativa beloppet föregående år berodde på en återföring av reservationen för förluster.

Varuinköpen vid Försvarets materielverk har ökat med 3,2 miljarder kronor beroende på en ökad aktivitet i materielförsörjningen. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vid Försvars- makten, via Försvarets materielverk, ökat med 1,8 miljarder kronor. Minskningen av kostnaden för varuinköp vid Försvarsmakten beror huvud- sakligen på att reaförluster vid avyttring av anläggningstillgångar minskat med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2004.

Fortifikationsverkets ökade kostnader för varor med 0,9 miljarder kronor beror främst på reaförluster vid försäljning av fastigheter. Försäljningen är en följd av beslutet om den försvarspolitiska inriktningen 2004.

Vägverkets aktiveringar för investering i anläggningstillgångar i egen regi har minskat med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Orsaken är främst stora aktiveringar under 2004 då bland annat Södra länken öppnades för trafik. Aktiveringen innebär att kostnaden för investeringar i främst väganläggningar och bananläggningar inte redovisas i resultaträk- ningen utan tas upp som investering i balansräkningen.

Not 9

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor

2005

2004

Försvarsmakten

12 384

7 238

Vägverket

4 428

3 031

Skr.2005/06:101

Banverket

2 657

2 668

Rikspolisstyrelsen

660

697

Fortifikationsverket

646

748

Försäkringskassan

542

556

Skatteverket

288

346

Statens fastighetsverk

265

238

Lunds universitet

247

257

Affärsverk

Luftfartsverket

1 151

1 110

Svenska kraftnät

417

394

Sjöfartsverket

117

99

Statens järnvägar

63

66

Övriga myndigheter

3 850

3 896

Summa

27 715

21 344

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, själv- gående pjäser, fartyg och båtar. I ökningen mellan åren av avskrivningarna ingår ned- skrivning av beredskapsvaror med 3,6 miljarder kronor. År 2004 uppgick nedskrivningarna till 1,2 miljarder kronor.

Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar och järnvägsansläggningar. I av- skrivningar hos Vägverket ingår en nedskrivning som består av nedlagda kostnader för projektering avseende Norra Länken med 1,1 miljard kronor.

Not 10

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

Miljoner kronor

2005

2004

Resultat från andelar i dotterföretag

Vattenfall AB

19 235

8 944

Akademiska Hus AB

6 654

950

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

4 546

1 568

Civitas Holding AB (inklusive

Vasakronan AB)

1 681

868

Vin & Sprit AB

1 557

1 097

Posten AB

1 475

1 293

SJ AB

1 203

192

Sveaskog AB

616

977

Venantius AB

474

810

Sveriges Bostadsfinansierings-

aktiebolag SBAB

471

485

93

Skr.2005/06:101

AB Swedcarrier

419

383

Green Cargo AB

351

43

AB Svensk Exportkredit

347

440

Systembolaget AB

330

178

Teracom AB, Svensk Rundradio AB

244

126

Apoteket AB

201

205

Vasallen AB

152

53

Specialfastigheter Sverige AB

133

106

Lernia AB

109

46

Samhall AB

82

58

Swedfund International AB

67

105

AB Svensk Bilprovning

38

45

Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB

24

17

Kasernen Fastighets AB

8

7

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

7

24

Kungliga Dramatiska Teatern AB

4

-3

Statens Bostadsomvandling AB

4

11

IRECO Holding AB

2

-1

Swedesurvey AB

0

1

Kungliga Operan AB

-4

7

IMEGO AB

-8

-12

Svenska Rymdaktiebolaget

-14

114

Almi Företagspartner AB

-20

-42

Summa

40 388

19 095

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

(SVEDAB)

-236

-316

Affärsverk

Svenska kraftnät - SwePol Link AB

m.fl.

12

36

Luftfartsverket - LFV Holding AB

8

-7

Övriga myndigheter

12

6

Summa resultat från

andelar i dotterföretag

40 184

18 814

Resultat från andelar i

intresseföretag

TeliaSonera AB

5 299

5 874

Nordiska investeringsbanken NIB

415

386

SAS Sverige AB

37

-375

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

0

3

Sveriges Rese och Turistråd

2

-2

AB Bostadsgaranti

19

0

Affärsverk

Svenska kraftnät – Nord Pool ASA m.fl.

30

23

Summa resultat från andelar i

intresseföretag

5 802

5 909

Resultat från andelar i dotter- och

intressebolag - totalt

Resultat från andelar i dotterbolag

40 184

18 814

Resultat från andelar i intressebolag

5 802

5 909

Total summa

45 986

24 723

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresse- företag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultat- andelarna har ökat med 21,3 miljarder kronor.

De flesta dotter- och intressebolag införde 2005 nya redovisningsprinciper i enlighet med IFRS. Som en följd av detta har även resultatandelarnas jämförelsetal 2004 justerats (se även avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisnings- principer samt andra ändringar av jämförelsetal). Ändringen har inneburit en minskning med 1,6 miljarder kronor och avser främst Vattenfall AB.

Vattenfall AB har förbättrat sitt resultat med 10,3 miljarder kronor främst på grund av högre elmarknadspriser, ökad vattenkraftproduktion och ett förbättrat utfall från terminsaffärer avseende elproduktion. Överenskommelsen om kompensation för stängningen av Barsebäck 2 innebär en nettointäkt på 3,1 miljarder kronor som ingår i årets resultat.

Förbättringen av resultatet för Akademiska Hus AB uppgår till 5,7 miljarder kronor, vilket till största delen kan hänföras till omvärderingar av fastighetsinnehavet.

Resultatet har ökat med 3,0 miljarder kronor för LKAB. Huvudorsak till den förbättrade lönsamheten är stora prisökningar på järnmalm, men även ökade leveransvolymer har påverkat resultatet positivt.

Civitas Holding AB har förbättrat sitt resultat med 0,8 miljarder kronor, vilket främst förklaras av förändrad värdering av fastighetstillgångar.

Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 1,0 miljarder kronor. En positiv engångseffekt på 0,6 miljarder kronor har redovisats avseende minskad skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare ackumulerade förlustavdrag.

94

Resultatet från TeliaSonera AB har försämrats med 0,6 miljarder kronor. Det är resultatet för mobilverksamheten i Finland och fast telefoni i Sverige som har försämrats.

Not 11

Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor

2005

2004

Finansiella intäkter för

förvaltning av statsskulden

Ränteintäkter avseende upplåning i

utländsk valuta

12 765

12 752

Ränteintäkter avseende upplåning i

svenska kronor

14 089

14 842

Intäktsförda, preskriberade

obligationer m.m.

-7

7

Överkurs vid emission (netto)

6 655

8 654

Realiserade valutavinster (netto)

10 203

-

Orealiserade valutavinster (netto)

-

9 617

Summa finansiella intäkter för

förvaltning av statsskulden

43 705

45 872

Finansiella kostnader för

förvaltning av statsskulden

Räntekostnader avseende

upplåning i svenska kronor

49 517

52 368

Räntekostnader avseende

upplåning i utländsk valuta

23 803

23 462

Realiserade kursförluster (netto)

7 618

13 596

Realiserade valutaförluster (netto)

-

5 106

Orealiserade valutaförluster (netto)

29 578

-

Provisioner till banker m.fl.

95

125

Summa finansiella kostnader för

förvaltning av statsskulden

110 611

94 657

Nettokostnad för förvaltning av

statsskulden

66 906

48 785

Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden innefattar även intäkter respektive kostnader för skuld- skötselåtgärder.

Under 2005 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutaförändringar m.m.) till 67 miljarder kronor, en ökning med 18 miljarder kronor. Under året realiserade staten valutavinster på 10 miljarder kronor, jämfört med förluster 2004 på 5 miljarder kronor. Årets realiserade valuta-

Skr.2005/06:101

vinster beror bland annat på ett par stora förfall av lån i dollar, vilka togs upp till betydligt högre dollarkurser än då de återbetalades.

Realiserade kursförluster minskade med 6 miljarder kronor från ca 14 till ca 8 miljarder kronor. Det beror på att Riksgäldskontoret har gjort färre återköp av obligationer i samband med byten mellan obligationer.

De orealiserade valutakursförändringarna medförde i stället högre nettokostnad för statsskulden. År 2005 uppgick de orealiserade valutaförlusterna till 30 miljarder kronor som innebär en förändring med 39 miljarder kronor då staten redovisade 9 miljarder kronor i orealiserade valutavinster 2004.

Not 12

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor

2005

2004

Regeringskansliet

5 412

1 273

Centrala studiestödsnämnden

4 523

4 681

Kärnavfallsfondens styrelse

2 041

472

Skatteverket

1 329

661

Exportkreditnämnden

666

55

Försäkringskassan

470

-89

Insättningsgarantinämnden

260

164

Kammarkollegiet

134

253

Styrelsen för internationell

utvecklingssamarbete

87

50

Affärsverk

Statens järnvägar

636

473

Svenska kraftnät

17

9

Luftfartsverket

11

14

Sjöfartsverket

1

2

Övriga myndigheter

296

215

Summa

15 883

8 233

Regeringskansliets finansiella intäkter har ökat med 4,1 miljarder kronor och avser reavinst vid försäljning av aktier, båda i samband med TeliaSonera AB:s respektive Nordea AB:s åter- köp av aktier samt utdelning från aktier i Nordea AB.

Centrala studiestödsnämnden finansiella in- täkter omfattar bl.a räntor på studielån.

Kärnavfallsfondens styrelse har ökat sina finansiella intäkter främst på grund av reali-

95

Skr.2005/06:101

sationsvinster vid försäljning och inlösen av värdepapper.

Skatteverket redovisar räntor i skattekonto- systemet.

Exportkreditnämndens ökning på 611 miljoner kronor beror i huvudsak på kurs- vinster på 565 miljoner kronor.

De finansiella intäkterna hos Statens Järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar avseende lok och vagnar.

Not 13

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor

2005

2004

Finansiella kostnader

exklusive aktiveringar

Riksgäldskontoret

Finansiella kostnader i verksamheten

Omvärdering av lån med kreditrisk

-10

2 010

Avsättning för förväntade

garantiförluster

-217

-931

Övrigt

-6

49

Summa Riksgäldskontorets finansiella

kostnader i verksamheten

-233

1 128

Vägverket

303

351

Försvarets materielverk

64

15

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

23

34

Riksförsäkringsverket med de

allmänna försäkringskassorna

15

22

Lantmäteriverket

12

8

Exportkreditnämnden

6

171

Regeringskansliet

-151

19

Affärsverk

Statens järnvägar

643

468

Luftfartsverket

60

90

Sjöfartsverket

32

50

Svenska kraftnät

6

8

Övriga myndigheter

41

1033

Summa finansiella kostnader

exklusive aktivering

821

3 397

Aktivering av finansiella kostnader

-73

-266

Total summa

748

3 131

Riksgäldskontoret redovisar sammantaget en kostnadsreduktion eftersom tidigare gjorda avsättningar för garantiförluster återförts.

Vägverkets finansiella kostnader avser främst räntekostnader för lån till infastrukturella inve- steringar. Under året har lånen i huvudsak överförts till Riksgäldskontoret.

Exportkreditnämndens minskning beror på att den föregående år redovisade orealiserade kursförluster om 168 miljoner kronor, medan den 2005 redovisar kursvinster (se även not 12 Övriga finansiella intäkter).

Regeringskansliets finansiella kostnader består i huvudsak av kostnadsreduktion vid återföring av tidigare nedskrivning av aktier i OMX AB. Regeringskansliet skrev 2002 ned det bokförda värdet med 771 miljoner kronor till marknads- värdet på aktierna. Värdet på aktierna har sedan

stigit

och

Regeringskansliet

återförde

385 miljoner

kronor

under

2003

och

168 miljoner kronor under 2005.

Affärsverket

Statens

järnvägars finansiella

kostnader består bl.a. av skulduppräkning och räntor på leasingskulder på lok och vagnar.

I noten redovisas finansiella kostnader brutto, exklusive avdrag för aktivering av finansiella kostnader. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggnings- projekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång.

4.5.2 Noter till balansräkningen

Not 14

Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor

2005

2004

Försäkringskassan

1 505

1 526

Rikspolisstyrelsen

257

203

Skatteverket

207

195

Verket för högskoleservice

171

123

Statens pensionsverk

130

121

Centrala studiestödsnämnden

130

129

Domstolsverket

95

123

Vägverket

78

68

Försvarets materielverk

77

31

Lantmäteriverket

76

89

96

Skr.2005/06:101

Försvarets radioanstalt

70

43

Totalförsvarets pliktverk

70

60

Arbetsmarknadsverket

61

71

Affärsverk

Svenska kraftnät

83

43

Sjöfartsverket

32

17

Övriga myndigheter

678

584

Summa

3 720

3 426

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

16

18

Affärsverk

Svenska kraftnät

124

128

Luftfartsverket

7

11

Sjöfartsverket

6

3

Övriga myndigheter

207

176

Summa

768

663

Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT- system och program.

Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet och följdreformer till detta utgör den största delen. Förändringen jämfört med 2004 är nettot av avskrivningar och nedskrivningar på drygt 300 miljoner kronor där pensionssystemet är den största delen, och nyutveckling av ett antal IT-system på nära 300 miljoner kronor där ärendehanteringssystem för Försäkringskassan varit den största posten under 2005.

Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna på 54 miljoner kronor beror på ett antal nystartade IT-utvecklingsprojekt.

Skatteverkets post avser utveckling av IT-stöd för folkbokföring, indrivning samt behörighets- administration.

Verket för högskoleservices post utgörs av antagningsverksamhetens produktionssystem som utvecklats och tagits i drift samt balanserade utgifter för pågående utveckling av ett nytt antagningssystem.

Not 15

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Under posten Rättigheter och andra imma- teriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.

Vägverkets ökning på 86 miljoner kronor beror på inköp av licenser inom IT-verk- samheten.

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för optoför- bindelser.

Not 16

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2005

2004

Bolagsverket

27

-

Statens jordbruksverk

15

7

Länsstyrelsen i Gotlands län

2

-

Övriga myndigheter

1

1

Summa

45

8

Bolagsverkets ökning beror på ett förskotts- betalt avtal om utnyttjande av Unisys stordator- kapacitet.

Not 17

Miljoner kronor

2005

2004

Vägverket

87

1

Rikspolisstyrelsen

69

62

Ekonomistyrningsverket

67

79

Skatteverket

52

72

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor

2005

2004

Vägverket

88 895

84 065

Summa

88 895

84 065

Försäkringskassan

47

39

Statens energimyndighet

43

51

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg-

Försvarsmakten

26

4

anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden

Lunds universitet

17

19

97

Skr.2005/06:101

efter avskrivning. Avskrivningstiden är normalt 40 år.

Det finns 15 objekt med vardera en kostnad på över 50 miljoner kronor och som öppnats för trafik under 2005. Investeringsvolymen för dessa uppgår till 3,9 miljarder kronor och en total väglängd av 140 km. Bland annat har E4:an mellan Rotebro och Upplands Väsby utökats med ett körfält i vardera riktningen. På E6:an har Svinesundsförbindelsen öppnats för trafik.

Not 18

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor

2005

2004

Banverket

63 922

63 119

Summa

63 922

63 119

Banverket redovisar investeringar i järnvägs- anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år.

Större investeringsprojekt som har färdig- ställts under 2005 är utbyggnaden av Stockholm södra och Årsta (inklusive ny Årstabro) samt dubbelspårsutbyggnad Kävlinge-Lund.

Not 19

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor

2005

2004

Statens fastighetsverk

13 039

12 161

Fortifikationsverket

8 498

9 723

Naturvårdsverket

3 784

3 047

Riksdagsförvaltningen

953

978

Affärsverk

Luftfartsverket

11 292

10 711

Sjöfartsverket

919

941

Svenska kraftnät

172

184

Övriga myndigheter

934

1 194

Summa

39 591

38 939

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer över. Större delen av fastigheterna tillhör det natio-

nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegen- domar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. I ökningen på Byggnader, mark och annan fast egendom med 878 miljoner kronor ingår byggnader övertagna från de allmänna försäkringskassorna med 543 miljoner kronor och mark övertagen från de allmänna för- säkringskassorna med 271 miljoner kronor. I samband med övertagandet skrevs värdet upp i enlighet med regeringens beslut den 16 december 2004 (dnr Fi 2004/5514 (delvis)) till ett värde som bättre motsvarade marknads- värdet på fastigheterna. Föregående år fanns de övertagna fastigheterna hos de allmänna försäkringskassorna men då bokförda till ett betydligt lägre värde, eftersom det bokförda värdet vanligen motsvarar anskaffningsvärdet och de var anskaffade långt tillbaka i tiden.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Minskningen på 1 225 miljoner kronor hänförs i huvudsak till försäljningen av bl.a. kasernområdena P 18 i Visby, P 10 i Strängnäs, A 9 i Kristinehamn samt I 5 och F 4 i Österund med anledning av riksdagens beslut (bet. 2004/05:FöU4, rskr. 2004/05:143) om försvarets verksamhet.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Ökningen med 737 miljoner kronor under 2005 avser främst investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalpark.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna.

Luftfartsverkets ökning på Byggnader, mark och annan fast egendom med 581 miljoner kronor avser investering i projekt för flyg- ledning.

98

Not 20

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor

2005

2004

Rikspolisstyrelsen

748

778

Kungl. Tekniska högskolan

261

274

Regeringskansliet

138

135

Lunds universitet

130

147

Försvarsmakten

128

126

Kriminalvårdsverket

127

135

Stockholms universitet

113

125

Göteborgs universitet

104

99

Skatteverket

81

92

Uppsala universitet

72

87

Umeå universitet

60

49

Arbetsmarknadsverket

46

48

Sveriges lantbruksuniversitet

45

47

Malmö högskola

40

43

Övriga myndigheter

855

838

Summa

2 948

3 023

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna upp- gått till väsentliga belopp.

Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. De större posterna 2005 återfinns hos Rikspolisstyrelsen och polis- myndigheterna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland.

Kungliga tekniska högskolans förbättrings- utgifter avser bland annat ombyggnationer av fastigheter som hyrs av Akademiska Hus AB.

Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet hänför sig i första hand till ombyggnation av utlandsmyndigheternas lokaler och Regeringskansliets lokaler i Klarakvarteren.

Not 21

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor

2005

2004

Rikspolisstyrelsen

1 229

1 196

Försvarsmakten

1 144

1 268

Skr.2005/06:101

Vägverket

887

863

Uppsala universitet

704

672

Banverket

703

717

Kustbevakningen

647

656

Karolinska institutet

542

536

Göteborgs universitet