Prop. 2006/07:1

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Förslag till statsbudget för 2007

Migration

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................
7

2
Migration ................................................................................................................
9

2.1
Omfattning..............................................................................................
9

2.2
Utgiftsutveckling ....................................................................................
9

3
Migrationspolitik..................................................................................................
11

3.1
Omfattning............................................................................................
11

3.2
Mål för politikområdet .........................................................................
13

3.3
Insatser ..................................................................................................
13

3.3.1
Insatser inom politikområdet...............................................................
13

3.3.2
Insatser utanför politikområdet...........................................................
15

3.4
Resultatredovisning ..............................................................................
16

3.4.1
Mål .........................................................................................................
16

3.4.2
Resultat..................................................................................................
16

3.4.3
Analys och slutsatser ............................................................................
26

3.5
Revisionens iakttagelser........................................................................
27

3.6
Politikens inriktning .............................................................................
27

3.7
Budgetförslag ........................................................................................
27

3.7.1
12:1 Migrationsverket...........................................................................
27

3.7.2
12:2 Ersättningar och bostadskostnader .............................................
28

3.7.3
12:3 Migrationspolitiska åtgärder ........................................................
29

3.7.4
12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden ......................................
29

3.7.5
12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden...............
30

3.7.6
12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden........................................
31

3.7.7
12:7 Utresor för avvisade och utvisade................................................
31

3.7.8 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar ...............................................................................................
32

3.7.9
12:9 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation ...........................
32

3

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabellförteckning

2.1
Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet.....................................................................
9

3.1
Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................
12

3.2
Nya asylsökande 2003–2005 efter medborgarskap .................................................
16

3.3
Asylsökande 2005 efter medborgarskap och kön ...................................................
17

3.4
Grunderna för beviljade tillstånd till flyktingar m.fl. 2005.....................................
17

3.5
Handläggningstider i dagar hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden........
17

3.6
Utgifter inom asylprocessen 2003–2005..................................................................
18

3.7
Asylprövning – Migrationsverket ............................................................................
18

3.8
Asylärenden – barn utan vårdnadshavare 2003-2005 ..............................................
19

3.9
Kostnader för prövning av asylansökan...................................................................
19

3.10
Antalet registrerade personer samt vistelsetiden i Migrationsverkets

mottagandesystem 2003–2005 .............................................................................
19

3.11
Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning..........................................
21

3.12
Kostnader för mottagandet 2003–2005..................................................................
21

3.13
Vidarebosättning .....................................................................................................
22

3.14
Ärendekategorier Besök och bosättning år 2005 ..................................................
23

3.15
Besök- och bosättningsärenden..............................................................................
23

3.16
Medborgarskapsärenden .........................................................................................
24

3.17
Antal personer som fått sitt ärende avgjort vid Utlänningsnämnden, fördelat på

verksamhetsgrenar ................................................................................................
25

3.18
Anslagsutveckling....................................................................................................
27

3.19
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:1 Migrationsverket.....................
28

3.20
Anslagsutveckling....................................................................................................
28

3.21
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:2 Ersättningar och

bostadskostnader ..................................................................................................
29

3.22
Anslagsutveckling....................................................................................................
29

3.23
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:3 Migrationspolitiska åtgärder ..
29

3.24
Anslagsutveckling....................................................................................................
29

3.25
Härledning av anslagsnivån 2007–2009,12:4 Domstolsprövning i

utlänningsärenden .................................................................................................
30

3.26
Anslagsutveckling....................................................................................................
30

3.27
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:5 Kostnader vid

domstolsprövning i utlänningsärenden ...............................................................
30

3.28
Anslagsutveckling....................................................................................................
31

3.29
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:6 Offentligt biträde i

utlänningsärenden .................................................................................................
31

3.30
Anslagsutveckling....................................................................................................
31

3.31
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:7 Utresor för avvisade och

utvisade ..................................................................................................................
31

3.32
Anslagsutveckling....................................................................................................
32

3.33
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:8 Från EU-budgeten finansierade

insatser för asylsökande och flyktingar ...............................................................
32

4

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

3.34
Anslagsutveckling...................................................................................................
32

3.35
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:9 Utlänningsnämndens

avvecklingsorganisation .......................................................................................
32

5

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de mål för Migrationspolitiken som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet (avsnitt 3.2),

2. för budgetåret 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

12:1
Migrationsverket
Ramanslag
1 657 784

12:2
Ersättningar och bostadskostnader
Ramanslag
1 999 950

12:3
Migrationspolitiska åtgärder
Ramanslag
324 167

12:4
Domstolsprövning i utlänningsärenden
Ramanslag
503 000

12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden
Ramanslag
198 800

12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Ramanslag
93 255

12:7 Utresor för avvisade och utvisade
Ramanslag
204 202

12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
Ramanslag
30 218

12:9
Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation
Ramanslag
21 500

Summa

5 032 876

7

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

2 Migration

2.1 Omfattning

Utgiftsområdet består av politikområdet Migration. Tidigare ingick även politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik och Minoritetspolitik i utgiftsområdet.

Regeringen följer noga utvecklingen inom utgiftsområdet och noterar det ökade antalet asylsökande. Regeringen kommer härvidlag att fatta de beslut som är nödvändiga för att uppnå en migrationsprocess i balans och återkommer vid behov till riksdagen med ytterligare förslag.

2.2 Utgiftsutveckling

Förändringen 2007 av ramen för utgiftsområdet i jämförelse med migrationspolitikens del av utgiftsområdet 2006 beror främst på en tillfällig ändring av utlänningslagen (1989:529). Lagändringen, som trädde i kraft den 15 november 2005 och gällde till den 31 mars 2006, innebar att Migrationsverket ex officio eller efter ansökan skulle ompröva lagakraftvunna avvisnings- och utvisningsbeslut som inte verkställts.

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

Miljoner kronor

Utfall 2005

Budget
Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat

2006 1
2006
2007
2008
2009

Politikområde Migrationspolitik
4 806
6 260
5 264
5 033
4 897
4 845

Totalt för utgiftsområde 8
4 806
6 260
5 264
5 033
4 897
4 845

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

9

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

3 Migrationspolitik

Det budgetförslag för 2007 som nu lämnas till riksdagen har utformats under den korta tid som enligt riksdagsordningen står till en ny regerings förfogande. Det har inneburit att en fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik inte har varit möjlig. Regeringen kan därför på tilläggsbudget behöva återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som påverkar budgetåret 2007.

3.1 Omfattning

Migrationspolitiken omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i

Sverige. Politikområdet består av verksamhetsområdena: asyl, besök och bosättning, svenskt medborgarskap samt ny processordning. Inom politikområdet ingår även deltagande i EU-samarbetet, internationellt samarbete i övrigt inom migrationsområdet samt att bidra till samstämmighet i Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122).

Migrationsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhet inom migrationsområdet och har därmed ett samordningsansvar för ärendeprocesserna gentemot utlandsmyndigheter och övriga

berörda myndigheter, dvs. Integrationsverket,

migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och Polisen. Utlandsmyndigheterna fattar beslut i flertalet ärenden om visering och i vissa ärenden om uppehållstillstånd efter

delegation från Migrationsverket.

Utlandsmyndigheterna skall också uppmärksamma och analysera förändringar i omvärlden som kan påverka migrationen.

Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen har till uppgift att överpröva Migrationsverkets beslut enligt utlänningslagen (2005:716), lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och lagen (1996:1620) om offentligt biträde.

11

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

Utfall
Budget
Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat

2005
2006 1
2006
2007
2008
2009

Anslag inom utgiftsområde 8

12:1 Migrationsverket
667,7
2 177,6
1 826,0
1 657,8
1 573,6
1 613,2

12:2 Ersättningar och bostadskostnader
3 419,1
2 682,0
2 401,6
2 000,0
2 000,6
1 902,0

12:3 Migrationspolitiska åtgärder
193,3
290,8
286,8
324,2
332,0
339,0

12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

517,5
311,9
503,0
464,8
464,8

12:5 Kostnader vid domstolsprövning i

utlänningsärenden

149,0
104,1
198,8
198,8
198,8

12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
163,4
141,3
113,9
93,3
93,3
93,3

12:7 Utresor för avvisade och utvisade
176,8
204,2
128,7
204,2
204,2
204,2

12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar
12,1
30,2
23,6
30,2
30,2
30,2

12:9 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation

22,0
21,1
21,5
0,0
0,0

2006 08 12:9 Utlänningsnämnden
174,2
45,0
46,2
-
-
-

Totalt för utgiftsområde 8
4 806,5
6 259,6
5 263,8
5 032,9
4 897,5
4 845,5

Totalt för politikområde Migrationspolitik
4 806,5
6 259,6
5 263,8
5 032,9
4 897,5
4 845,5

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

12

3.2 Mål för politikområdet

Regeringens förslag: Målen för migrationspolitiken skall vara att

• värna asylrätten i Sverige och internationellt,

• upprätthålla en reglerad invandring,

• införa ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring samt

• öka harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken i EU

I den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör förändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

3.3 Insatser

3.3.1 Insatser inom politikområdet

Ny instans- och processordning

Den 31 mars 2006 trädde en ny utlänningslag (2005:716) i kraft (prop. 2004/05:170, bet. 2004/05:SfU:17, rskr. 2005/06:1). Den nya lagen medför bl.a. en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Utlänningsnämnden har upphört och ersatts av

migrationsdomstolar och en migrationsöverdomstol.

Med stöd av den tidigare regeringens bemyndigande den 11 november 2004 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att bl.a. förbereda och genomföra avvecklingen av Utlänningsnämnden. Utredaren skulle också i samverkan med Domstolsverket förbereda och vidta åtgärder för att inrätta en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden (dir. 2004:149). Den 27 oktober 2005 (dir. 2005:119) ändrades utredningens uppdrag i de delar det avsåg tidpunkter för åtgärder och slutrapport m.m.

Eftersom Utlänningsnämnden upphörde den

30 mars 2006 och en avvecklingsorganisation bildades för kvarvarande avvecklingsfrågor beslutade den tidigare regeringen den 30 mars 2006 att förändra delar av utredningens uppdrag (dir. 2006:35). Utredaren ansvarar fr.o.m. den

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

31 mars 2006 för avvecklingsorganisationen för Utlänningsnämnden. I uppdraget ingår bl.a. att ha arbetsgivaransvaret för uppsagd personal. Inledningsvis fanns sammanlagt 77 uppsagda personer i avvecklingsorganisationen. Vid halvårsskiftet 2006 var det 16 personer som hade sin anställning i avvecklingsorganisationen. Denna del av uppdraget skall avslutas senast den 30 mars 2007.

I den nya utlänningslagen har införts ett kapitel med bestämmelser om uppehållstillstånd för tribunalvittnen och deras nära anhöriga (prop. 2004/05:172, bet. 2004/05:SfU18, rskr. 2005/06:2) som innebär att om Sverige ingår avtal med en internationell domstol om att föra över vittnen och vittnens nära anhöriga till Sverige så skall under vissa förutsättningar dessa personer ges uppehålls- och arbetstillstånd så länge behovet av omplacering föreligger. Med nära anhörig till vittne avses vittnets make eller sambo, barn under 18 år som är beroende av vittnet, samt annan anhörig till vittnet som ingår i samma hushåll som vittnet och mellan vilka det föreligger ett särskilt beroendeförhållande.

I den nya utlänningslagen har även flyktingbegreppet ändrats till att omfatta personer som förföljs på grund av sin könstillhörighet eller sexuella läggning (prop. 2005/06:6, bet. 2005/06:SfU14, rskr. 2005/06:71). Sådan förföljelse omfattas numera av flyktingbestämmelsen som en form av förföljelse på grund av tillhörighet till en viss samhällsgrupp.

Tillfällig ändring av utlänningslagen

Riksdagen antog under hösten 2005 (motion 2005/06:Sf431, bet. 2005/06:SfU5, rskr. 2005/06:10) en tillfällig ändring av utlänningslagen (1989:529). Lagändringen, som trädde i kraft den 15 november 2005 och gällde till den 31 mars 2006 innebar att Migrationsverket ex officio eller efter ansökan skulle ompröva lagakraftvunna avvisnings- och utvisningsbeslut som inte verkställts.

Migrationsverket

Den tidigare regeringen beslutade den 15 december 2005 att inrätta ett etiskt råd vid Migrationsverket fr.o.m. den 1 februari 2006.

13

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Rådets funktion är rådgivande och generaldirektören skall kunna inhämta yttranden från rådet i frågor som kan kräva etiska överväganden. Regeringen skall enligt Migrationsverkets instruktion utse rådets ordförande och ledamöter.

Den 26 januari 2006 beslutade den tidigare regeringen att ge Migrationsverket i uppdrag att redovisa resultatet av det åtgärdsprogram som myndigheten presenterade i december 2005 mot bakgrund av ett antal händelser vid olika mottagningsenheter på Migrationsverket. Åtgärdsprogrammet omfattar bl.a. en översyn av

myndighetsutövningen vid verkets mottagningsenheter, inrättandet av en sökandeombudsman och åtgärder för att stärka myndighetens arbete med etik, bemötande och förhållningssätt.

Mottagandet av asylsökande

Den tidigare regeringen beslutade den 9 mars 2006 att tillsätta en utredning som skall se över förutsättningarna för att reglera en rätt till

utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn och ungdomar som undanhåller sig verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (dir. 2006:28). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 februari 2007.

Den 2 maj 2006 presenterade den nationella samordnaren för barn i asylprocessen med uppgivenhetssymtom sin tredje rapport, Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom (SOU 2006:49).

Sedan den 1 juli 2006 ansvarar kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn som söker asyl (prop. 2005/06:46, bet.

2005/06:SfU12, rskr. 2005/06:165 ). Migrationsverket ansvarar för att teckna överenskommelser med kommuner om att ta emot ensamkommande barn.

Staten och Landstingsförbundet har i juni 2006 reviderat överenskommelsen om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. Den statliga ersättningen till landstingen för asylsökandes hälso- och sjukvård ökade fr.o.m. den 1 juli 2006.

Genomförande av EG-direktiv och internationell samverkan

Den
18 januari
2006
överlämnade

Skyddsgrundsutredningen
betänkandet

Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt (SOU 2006:6). Utredningen hade i uppdrag att ta ställning till hur EG-direktivet 2004/83/EG

angående flyktingar och andra skyddsbehövande, som berör stora delar av den svenska flyktingrätten, skall genomföras i Sverige. Betänkandet bereds för närvarande.

Riksdagen antog den 29 mars 2006 propositionen Genomförande av EG-direktivet om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid

familjeåterförening
(prop.
2005/06:72, bet.

2005/06:SfU8,
rskr.
2005/06:190 ) .

Lagändringarna trädde i kraft den 30 april 2006 utom reglerna om DNA-analys som trädde i kraft den 1 juli 2006. Förändringarna innebär bl.a. att make/maka, sambo och underåriga barn ges en rätt till uppehållstillstånd om inte någon av de i lagen särskilt angivna avslagsgrunderna föreligger t.ex. skenförhållanden. En seriositetsprövning och en prövning av om särskilda skäl talar mot att tillstånd ges kan göras för personer som avser att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande.

För att förbättra handläggningen i familjeåterföreningsärenden och minska

handläggningstiderna betonas det i propositionen att förvaltningslagen gäller även vid handläggning av familjeåterföreningsärenden och att varje myndighet, utlandsmyndigheter respektive Migrationsverket, har att besluta om behovet av muntlig eller skriftlig utredning i det enskilda ärendet.

De nya bestämmelserna i utlänningslagen innebär också en möjlighet till en frivillig DNA- analys utförd på statens bekostnad i ärenden om uppehållstillstånd som rör familjeåterförening mellan minderåriga barn och deras föräldrar. Även i vissa andra familjeåterföreningsärenden där biologiskt släktskap åberopas kan DNA- analys genomföras.

Riksdagen antog den 18 maj 2006 propositionen Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier (prop. 2005/06:129, bet. 2005/06:SfU14, rskr. 2005/06:280). Från och med den 1 september 2006 gäller nya regler i utlänningslagen som

14

innebär att flygbolag som transporterar passagerare till Sverige från en stat som inte tillhör EU och från en stat som inte heller har

avtal om samarbete enligt Schengenkonventionen, skall om polisen begär det överföra information om passagerarna så snart incheckningen är klar. Transportörer som underlåter att överföra uppgifter eller som har överfört ofullständiga eller felaktiga uppgifter skall betala en särskild avgift. Vidare föreslogs i propositionen att det skall införas en bestämmelse i utlänningslagen som gör det möjligt att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier om det framkommer att förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte längre föreligger. Denna lagändring träder i kraft den 1 januari 2007.

Den 29 mars 2006 antog riksdagen propositionen Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9, rskr. 2005/06:191). Genomförandet sker huvudsakligen i utlänningslagen (2005:716) och innebär att unionsmedborgare och deras familjemedlemmar garanteras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Det innebär även att enligt huvudregeln skall en tredjelandsmedborgare efter fem års bosättning i Sverige kunna beviljas sådan ställning. Lagändringarna trädde i kraft den 30 april 2006.

Den 1 december 2005 antog rådet direktiv 2005/85/EG om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande

eller återkallande av flyktingstatus (asylprocedurdirektivet). Den 16 juni 2006 överlämnades betänkandet Asylförfarandet – genomförandet av asylprocedurdirektivet i

svensk rätt ( SOU 2006:61 ) . Asylförfarandeutredningens uppdrag var att föreslå hur asylprocedurdirektivet skall genomföras i svensk rätt. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Den 28 december 2004 presenterade kommissionen ett förslag till förordning som skall utgöra rättslig grund för det europeiska systemet för viseringsinformation (VIS) (KOM (2004) 835 slutlig). I systemet kommer alla schengenviseringar att registreras med personuppgifter samt biometriska uppgifter i form av ansiktsbild och fingeravtryck. Den tidigare regeringen har givit Migrationsverket i

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

uppdrag att ansvara för de svenska förberedelserna inklusive de tekniska lösningar som utlandsmyndigheterna behöver för att kunna ta fram underlag för nya svenska pass och nationella ID-kort, främlingspass och resedokument samt för införandet av de nya uppehållstillståndskorten.

På Utrikesdepartementets uppdrag har en forskningsstudie tagits fram som belyser effekterna på utvecklingsländerna av internationell migration. Rapporten Towards a Migration Strategy for Development lämnades i februari 2006.

Den oberoende globala kommissionen om internationell migration, som Sverige, Schweiz, Brasilien, Filippinerna och Marocko initierade, lämnade sin slutrapport i oktober 2005.

Rapporten tar upp frågor som fattigdomsminskning, mänskliga rättigheter, sysselsättning, anständiga arbetsvillkor och jämställdhet.

Kopplingen mellan internationell migration och utveckling står högt på EU:s och den internationella dagordningen. Ett fördjupat regionalt och internationellt samarbete samt ett flertal internationella initiativ och möten har ägt rum på detta område. En högnivådialog om migration och utveckling i FN:s generalförsamling ägde rum den 14- 15 september 2006 där vikten av en ökad samstämmighet betonades för att maximera migrationens positiva effekter på utveckling. Ett globalt forum för stater om migration kommer att skapas för att föra den globala diskussionen vidare på detta ämnesområde.

3.3.2 Insatser utanför politikområdet

Den 20 december 2005 beslutade den tidigare regeringen att tillsätta en särskild utredare (Ju 2006:01) som skall se över straffbestämmelsen om människohandel m.m. Den 6 juli 2006 beslutade den tidigare regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2006:78) till utredningen som innebär att utredaren även skall analysera och ta ställning till om utlänningslagens bestämmelser om uppehållstillstånd behöver kompletteras för att tillgodose behovet av skydd i Sverige för den som aktivt medverkat i en rättsprocess genom att ställa upp som vittne eller medverkat som målsägande i mål om människohandel eller närliggande brott.

15

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Utredaren skall därvid särskilt beakta vad som anförs i riksdagens tillkännagivande (bet. 2005/06:SfU4, s. 17, rskr. 2005/06:71) i denna fråga.

Den 1 september 2005 beslutade den tidigare regeringen att tillkalla en parlamentarisk kommitté för att göra en översyn av integrationspolitiken (Ju 2005:09). Kommittén skall analysera hur den nuvarande integrationspolitiken och dess organisation fungerar samt föreslå hur den kan förbättras och effektiviseras. Kommittén skall även överväga hur de statliga myndigheternas ansvar för integrationspolitikens genomförande på nationell och regional nivå kan bli tydligare samt analysera Integrationsverkets roll och uppgift.

Den 18 maj 2006 lämnade den tidigare regeringen den tredje skrivelsen till riksdagen om arbetet med politiken för global utveckling (skr. 2005/06:204). I skrivelsen redogörs för arbetet med den nya politiken för global utveckling. Huvudsyftet med politiken är att de olika politikområdena på ett samstämmigt sätt skall arbeta för målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Migrationspolitiken bidrar till en rättvis och hållbar global utveckling exempelvis genom att inom EU stärka utvecklingseffekterna av remitteringar, det vill säga migranternas hemsända medel, och återvandring.

3.4 Resultatredovisning

3.4.1 Mål

Målen för migrationspolitiken 2005 var att värna asylrätten i Sverige och internationellt, upprätthålla en reglerad invandring samt öka

harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken i EU.

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2004/05:1, utg.omr. 8, bet. 2004/05:SfU2, rskr. 2004/05:79). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

3.4.2 Resultat

En ny instans- och processordning har införts. Migrationsverket har ansvaret för prövningen

av de ansökningar som omfattades av den tillfälliga lagen om verkställighetshinder (ändring av 2 kap. 5b § utlänningslagen (1989:529) i dess lydelse från och med den 15 november 2005). Ett lägre antal asylsökande under 2005 jämfört med året innan har inneburit att Migrationsverket minskat sin organisation.

Verksamhetsområde Asyl

Den tidigare regeringen hade följande mål för Migrationsverkets och Utlänningsnämndens arbete inom verksamhetsområdet asyl under 2005. Asylprocessen skall vara rättssäker och human i alla led. Den totala väntetiden för den asylsökande skall vara högst 12 månader från ansökan till ett lagakraftvunnet beslut. Särskild hänsyn skall tas till såväl ensamkommande barn som barn i familj. Tiden från lagakraftvunnet beslut till bosättning alternativt utresa skall kortas.

Tabell 3.2 Nya asylsökande 2003–2005 efter medborgarskap

2003
2004
2005
Förändring i

% 2004-

2005

Afghanistan
811
903
435
-52

Afrika exkl.
3 223
3 030
2 415
-20

Somalia

Bosnien-
1 397
785
387
-51

Hercegovina

Irak
2 700
1 456
2 330
60

EU:s
1 700
990
859
-13

kandidatländer 1

Mellersta
2 638
1 978
1 696
-14

Östern 2

OSS 3 exkl.
4 281
3 457
2 056
-41

Ryssland

Ryssland
1 360
1 287
1 057
-18

Serbien och
1 360
4 022
2 944
-27

Montenegro

Somalia
3 069
905
422
-53

Statslösa
1 787
1 578
806
-49

Övriga
3 084
2 770
2 123
-23

Totalt
31 355
23 161
17 530
-24

1 För 2005 enbart Bulgarien och Rumänien

2 Iran, Jordanien, Libanon, Syrien, Turkiet

3 Oberoende Staters Samfund, f.d. Sovjetunionen

16

Antalet personer som sökte asyl i Sverige under 2005 minskade med 24 procent jämfört med året innan. Fördelningen mellan nationaliteterna är i stort sätt oförändrad. De flesta kom från Serbien och Montenegro, Irak och Ryssland.

Fram till och med juni månad 2006 hade Migrationsverket tagit emot 8 877 nya asylansökningar, vilket är en ökning med 11 procent jämfört med motsvarande period 2005.

Tabell 3.3 Asylsökande 2005 efter medborgarskap och kön

Nationalitet
Kvinnor
Män
Totalt

Serbien och Montenegro
1 278
1 666
2 944

Irak
789
1 541
2 330

Ryssland
453
604
1 057

Statslösa
184
622
806

Bulgarien
386
365
751

Iran
186
396
582

Libyen
45
406
451

Övriga
3 013
5 596
8 609

Totalt
6 334
11 196
17 530

Fördelningen mellan asylsökande män och kvinnor liksom mellan olika typer av hushåll respektive olika åldrar är likartad år från år. Av de personer som sökte asyl 2005 var 36 procent kvinnor, vilket var samma andel som 2004. Den genomsnittliga åldern för vuxna var 31 år. De asylsökande vuxna kvinnorna är i genomsnitt två år äldre än männen.

Av de 17 530 personer som sökte asyl 2005 var andelen barn 27 procent. Flertalet av barnen ingick i en familj men cirka 400 hade ingen legal vårdnadshavare, s.k. ensamkommande barn. Under första halvåret 2006 sökte 193 ensamkommande barn asyl i Sverige.

Tabell 3.4 Grunderna för beviljade tillstånd till flyktingar m.fl. 2005

Kvinnor
Män
Totalt

Flyktingstatus
294
496
790

Skyddsbehov i övrigt
574
600
1 174

Vidarebosättning
598
665
1 263

Humanitära skäl
1 309
1 178
2 487

Uppehållstillstånd pga.
1 069
1 293
2 362

ändringen av 2 kap. 5b §

utlänningslagen (1989:529)

Totalt
3 844
4 232
8 076

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Under 2005 beviljades 8 076 personer uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, av humanitära skäl eller enligt ändringen av 2 kap. 5b § utlänningslagen (1989:529) som trädde i kraft den 15 november 2005. Personer i hushåll där barn ingår beviljades uppehållstillstånd i större omfattning än ensamstående eller sammanboende utan barn.

Humanitära skäl var 2005 den vanligaste grunden för ett beviljat uppehållstillstånd i asylärenden. Därefter var det en stor andel som beviljades uppehållstillstånd efter prövning av verkställighetshinder enligt ändringen av 2 kap. 5b § utlänningslagen (1989:529).

Av de personer som beviljades uppehållstillstånd var 1 263 kvotflyktingar, dvs. personer i behov av skydd som befinner sig i tredje land och som Migrationsverket i samarbete med UNHCR väljer ut för vidarebosättning.

Andelen personer med flyktingstatus eller status som skyddsbehövande i övrigt ökade 2005. Av dem som beviljades uppehållstillstånd 2005 kom flertalet från Iran, Serbien och Montenegro, Somalia och Eritrea.

Första halvåret 2006 hade 11 343 personer beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, av humanitära skäl eller enligt ändringen av 2 kap. 5b § utlänningslagen (1989:529) som trädde i kraft den 15 november 2005.

Tabell 3.5 Handläggningstider i dagar hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden

Genomsnittsvärde och median (inom parentes)

2003
2004
2005

Migrationsverket
224 (184)
291 (214)
244 (154)

Utlänningsnämnden
198 (148)
179 (140)
240 (210)

Den genomsnittliga handläggningstiden hos Migrationsverket minskade 2005 jämfört med 2004 och hälften av ärendena avgjordes inom cirka fem månader (154 dagar).

Utlänningsnämndens handläggningstider var längre 2005 jämfört med tidigare år. Det genomsnittliga antalet öppna ärenden vid Utlänningsnämnden minskade med 58 procent.

Utlänningsmyndigheternas sammanlagda handläggningstid för avgjorda asylärenden ökade jämfört med 2004. Målet om högst 12 månaders väntetid från ansökan vid Migrationsverket till lagakraftvunnet beslut från Utlänningsnämnden har inte nåtts.

17

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 3.6 Utgifter inom asylprocessen 2003–2005

Miljoner kronor

Utfall 2003
Utfall 2004
Utfall 2005

Migrationsverket
309
375
496

Mottagande av
3 717
3 772
3 419

asylsökande

Utlänningsnämnden 1
124
140
174

Offentligt biträde i
152
194
170

utlänningsärenden 1

Utresor för avvisade och
128
177
177

utvisade 1

Totalt
4 430
4 658
4 436

1 Merparten avser asylprocessen

I tabell 3.6 redovisas de totala utgifterna för asylprocessen under 2003–2005. Asylprocessen omfattar både prövning av asylansökningar enligt utlänningslagen och mottagande av asylsökande.

De sammanlagda utgifterna för asylprocessen 2005 var drygt 4,4 miljarder kronor, vilket var en minskning med 222 miljoner kronor i jämförelse med 2004. Minskningen beror främst på färre personer i mottagandesystemet. Det genomsnittliga antalet personer registrerade i mottagandet per dygn 2005 var cirka 35 000. Motsvarande antal för 2004 var drygt 40 000 personer. Den 30 juni 2006 var det genomsnittliga antalet registrerade personer 34 597 per dygn.

Migrationsverkets prövning av asylansökningar

Målet 2005 var att beslut om uppehållstillstånd eller avvisning skall fattas inom sex månader från det att en ansökan inkommit till Migrationsverket samt att beslut rörande asylansökningar för ensamkommande barn skall fattas inom tre månader.

Tabell 3.7 Asylprövning – Migrationsverket

2003
2004
2005

Nya asylsökande
31 355
23 161
17 530

Avgjorda asylärenden
31 334
35 308
21 325

Genomsnittlig handläggningstid,
224
291
244

dagar

Öppna asylärenden vid årets slut
23 943
12 430
9 029

- varav äldre än sex månader
11 976
5 194
2 223

50 %
42 %
25 %

Avgjorda överklagade asylärenden
16 021
20 835
13 060

Öppna överklagade asylärenden
212
294
117

vid årets slut

Under 2005 avgjorde Migrationsverket 21 325 ärenden, vilket är en minskning med 40 procent jämfört med året innan. Av de beslut som verket fattade under året fattades 55 procent inom tidsmålet sex månader. Detta är en ökning jämfört med året innan då 44 procent av besluten fattades inom sex månader.

Andelen öppna asylärenden minskade under året med 27 procent. De minskade ärendebalanserna beror främst på att det var färre antal asylsökande 2005 än föregående år. Riksdagen anvisade Migrationsverket ytterligare resurser i budgetpropositionen 2005 i syfte att avgöra äldre ärenden inför övergången till ny processordning.

Den genomsnittliga handläggningstiden för barnfamiljer minskade under 2005 till 183 dagar mot 272 dagar året innan.

Under första halvåret 2006 ansökte 8 877 personer om asyl, vilket är något fler än motsvarande period 2005. Samtidigt har antalet avgjorda ärenden sjunkit från 11 841 till 7 050 jämfört med motsvarande period 2005. Av de avgjorda ärendena första halvåret 2006 hade 62 procent avgjorts inom sex månader.

29 312 personer omfattades av den tillfälliga ändringen av utlänningslagen (1989:529). 7 069

personer var inte registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem. I början av juni 2006 hade 19 237 personer fått sina ärenden prövade och 73 procent av dessa hade beviljats uppehållstillstånd. 77 procent av de avgjorda ärendena rörande kvinnor hade beviljats uppehållsståndtillstånd och motsvarande siffra för män var 71 procent. Av de öppna ärendena vid denna tidpunkt var 34 procent ärenden rörande barnfamiljer och 66 gällde ärenden

18

rörande ensamstående. (kommer att uppdateras.)

Tabell 3.8 Asylärenden – barn utan vårdnadshavare 2003- 2005

2003
2004
2005

Nya asylansökande
561
388
398

Antal avgjorda ärenden
517
489
370

varav inom tre månader, antal
96
102
179

varav inom tre månader, andel
19 %
21 %
48 %

Genomsnittlig handläggningstid,
222
194
116

dagar

Öppna ärenden vid årets slut
288
119
115

varav yngre än tre månader, antal
163
39
39

varav yngre än tre månader, andel
57 %
33 %
34 %

Under 2005 ansökte 398 barn utan vårdnadshavare om asyl. Merparten av dessa kom från Irak, Kina, Somalia, Afghanistan, Serbien och Montenegro, Iran samt Burundi. Flertalet av de ensamkommande barnen var i åldern 13 till 17 år. Under året kom dock 13 barn i åldern 0–6 år och 41 barn som var 7-12 år. Andelen flickor bland de ensamkommande barnen var 36 procent.

Migrationsverket avgjorde 48 procent av ansökningar om asyl från ensamkommande barn inom tre månader.

Av de 119 ärenden som var öppna vid årets början var 33 procent yngre än tre månader. Vid utgången av året var 115 ärenden öppna, varav 34 procent var yngre än tre månader.

Tabell 3.9 Kostnader för prövning av asylansökan

2003
2004
2005

Kostnad för prövning
345 949
429 477
398 534

av asylansökningar

(tkr)

Kostnad per avgjort
11 041
12 164
18 689

grundärende (kr)

Den totala kostnaden för prövning av asylansökan har minskat 2005, vilket i huvudsak beror på att antalet avgjorda ärenden minskade med 40 procent jämfört med föregående år. Antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft minskade med 30 procent 2005. Organisationsförändringar och uppsägning av personal har påverkat ärendehandläggningen. Antalet anställda som arbetar med asylprövning minskade under 2005 med 14 procent (cirka 200 personer). Ett antal enheter och kontor har

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

avvecklats och ärenden har därmed flyttats till andra enheter.

Den lägre produktiviteten innebar att kostnaden per ärende blev 54 procent högre jämfört med 2004.

Mottagandeverksamhet

En asylsökande omfattas av Migrationsverkets mottagande från det att ansökan om asyl lämnas in till dess att personen tas emot i en kommun efter att uppehållstillstånd beviljats alternativt har lämnat landet i de fall ett avslagsbeslut meddelats.

Migrationsverket ansvarar för att ordna boende till de asylsökande som inte ordnar boende på egen hand. Vidare prövar Migrationsverket behovet av dag- och bostadsersättning till den asylsökande samt behovet av särskilda bidrag. Därutöver ansvarar verket för att erbjuda den asylsökande organiserad sysselsättning.

Tabell 3.10 Antalet registrerade personer samt vistelsetiden i Migrationsverkets mottagandesystem 2003–2005

2003
2004
2005

Registrerade per den 31/12
43 042
38 869
38 901

-varav kvinnor
36 %
36 %
36 %

-varav män
64 %
64 %
64 %

Antal registrerade (genomsnitt
39 961
40 517
35 039

per dygn)

Vistelsetid dagar (genomsnitt)
404
521
547

-varav kvinnor
407
509
521

-varav män
397
537
564

Antalet registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem var i januari 2005 nästan 39 000 och minskade därefter successivt fram till november när knappt 33 000 var registrerade i mottagandesystemet. Minskningen innebar att verket under året avvecklade 3 500 mottagandeplatser. Efter riksdagens beslut om ändringen av 2 kap. 5b § utlänningslagen (1989:529) ökade antalet personer i mottagandesystemet till nästan 39 000 registrerade vid årsskiftet. Ökningen berodde främst på att personer som tidigare meddelats avslag på sina asylansökningar och därefter undanhållit sig ett verkställande av beslutet, s.k. gömda, fick möjlighet till ny prövning och återregistrerades i mottagandesystemet.

19

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Under första halvåret 2006 har antalet personer registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem minskat kraftigt. Den 30 juni 2006 var 30 294 personer registrerade i mottagandesystemet.

Ungefär 40 procent av dem som var registrerade i mottagandesystemet under 2005 valde ett boende som anvisats av Migrationsverket medan 60 procent ordnade sitt boende på egen hand (s.k. eget boende).

Den genomsnittliga vistelsetiden i mottagandesystemet, dvs. tiden från ansökan till kommunplacering alternativt utresa vid ett avslag, var 547 dagar 2005, vilket var en ökning med 26 dagar jämfört med 2004.

Den genomsnittliga tiden från ett lagakraftvunnet beslut om uppehållstillstånd till bosättning i kommun var 68 dagar 2005. Motsvarande tid 2004 var 67 dagar. Första halvåret 2006 har denna tid varit något längre mot bakgrund av att ett stort antal personer under kort tid beviljats uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen om verkställighetshinder. Detta har ställt stora krav på kommunerna att öka sitt flyktingmottagande.

Asylsökande barn

Den 31 december 2005 var 380 ensamkommande barn registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem. Av dessa bodde 147 på barn- och ungdomsenheter i Migrationsverkets regi, medan övriga barn vistades i familjehem, på institution eller hos släktingar. Vid halvårsskiftet 2006 var 289 ensamkommande barn registrerade i mottagandesystemet. Den 1 juli 2006 trädde ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. i kraft, vilka innebär att kommunerna ansvarar för mottagande av asylsökande ensamkommande barn (se prop. 2005/06:46, bet. 2005/06:SfU12, rskr. 2005/06:165). Migrationsverket ansvarar för prövningen av barnens asylärenden och annan myndighetsutövning inom ramen för lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Migrationsverket skall teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av ensamkommande barn. Därutöver skall verket anvisa en kommun vilken blir vistelsekommun för barnen och skall ansvara för boende, omvårdnad och skolgång. Kommunen ansvarar också för utredning och åtgärder enligt socialtjänstlagen (2001:453). Den 1 juli 2006

hade verket träffat överenskommelser med ett tjugotal kommuner om mottagande av ensamkommande barn.

Migrationsverket har under året på olika sätt utvecklat sitt arbete med barn, både ensamkommande och i familj. Verket har bl.a. arbetat med att utveckla samarbetsformer med landstingen och kommunernas socialtjänst kring barn med uppgivenhetssymptom. Vidare arbetar Migrationsverket med att utveckla riktlinjerna och stödet för arbetet med barnärenden i myndighetens utlänningshandbok.

Organiserad sysselsättning

Målet 2005 var att organiserad sysselsättning skall erbjudas inom en månad från det att den asylsökande har registrerats i Migrationsverkets mottagandesystem. Vidare skall den vara utformad så att den ger en god grund för introduktion både på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället vid ett eventuellt beslut om uppehållstillstånd samt vara till nytta för den enskilde vid ett eventuellt återvändande.

Hälften av dem som var registrerade i mottagandesystemet och vars ärenden ännu inte avgjorts deltog, i november 2005, i organiserad sysselsättning. Bland dem vars ansökningar om

uppehållstillstånd hade avslagits av Utlänningsnämnden var deltagandet lägre (35 procent). I stort sett alla erbjuds organiserad sysselsättning inom en månad. De som inte erbjuds organiserad sysselsättning inom en månad bor i eget boende i glesbygd.

I de fall en asylansökan bedöms ta längre tid än fyra månader att utreda erhåller den asylsökande ett bevis om att han eller hon är undantagen från skyldigheten att ha ett arbetstillstånd. Det innebär att den asylsökande kan söka arbete på den öppna arbetsmarknaden. I november 2005 var det sammanlagt 6 748 personer i Migrationsverkets mottagandesystem som medgivits ett sådant bevis. Av dessa var det cirka 500 personer som arbetade.

20

Tabell 3.11 Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning

Totalt
Kvinnor
Män

- Svenskundervisning
3 660
1 119
2 541

- Annan utbildning
2 237
720
1 517

- Praktik
1 470
227
1 243

- Självförvaltning
492
141
351

Totalt*
10 192
2 996
7 196

* Den asylsökande kan delta i mer än en form av organiserad verksamhet, vilket innebär att en summering av delarna kan överstiga det totala antalet asylsökande i den organiserade verksamheten. Redovisade uppgifter kommer från Migrationsverkets mättillfälle i november 2005.

Migrationsverket erbjuder inom den organiserade sysselsättning bl.a. undervisning i svenska för de vuxna asylsökande som inte har meddelats något beslut. Om den sökande meddelats avslag på sin ansökan av Migrationsverket erbjuds de i stället återvändanderelaterad utbildning. Därutöver erbjuds asylsökande praktik och på vissa orter självförvaltning, dvs. deltagande i skötseln av boendet som anordnas av Migrationsverket. Verket har dessutom ett samarbete med frivilligorganisationer som tillhandahåller olika former av verksamhet.

Förvar

I slutet av 2005 hade Migrationsverket sammanlagt 125 öppna förvarsplatser. Den genomsnittliga beläggningsgraden var 74 procent och motsvarande siffra för 2004 var 85 procent. Antalet förvarsplatser har under året minskat med 140 jämfört med året innan. Av dessa har 70 platser avvecklats och en tillfällig minskning har skett med ytterligare 70 platser för att frigöra förvarspersonal till prövning av ärenden enligt ändringen av 2 kap. 5b § utlänningslagen (1989:529). Utgiften för förvar uppgick till 224 miljoner kronor. Kostnaden per dygn för en person inskriven i Migrationsverkets förvar ökade med cirka 16 procent 2005 jämfört med 2004.

Kostnader för mottagande av asylsökande m.fl. Migrationsverket lämnar ersättningar till kommuner och landsting för insatser inom mottagandet av asylsökande m.fl. Kommunen ansvarar exempelvis för förskola, skola och skolbarnsomsorg till asylsökande barn samt vissa insatser enligt socialtjänstlagen. Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 3.12 Kostnader för mottagandet 2003–2005

Miljoner kronor
2003
2004
2005

Hälso- och sjukvård
666
655
652

Skola
298
310
288

Dag- och bostadsersättning
869
855
684

samt särskild bidrag

Placering av barn i annat hem
56
165
179

än barnets eget

Organiserad sysselsättning
160
158
126

Övrigt
101
68
63

Totalt
2 150
2 211
1 992

Sammantaget har kostnaderna minskat 2005 jämfört med året innan.

Återvändande

Enligt utlänningslagen (2005:716) skall utresa ske inom två veckor efter lagakraftvunnet avvisningsbeslut om inte annat bestäms i beslutet. Den genomsnittliga tiden från ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut till utresa har ökat från 78 dagar 2004 till 87 dagar 2005. Ökningen i tid beror främst på svårigheterna med att få fram resehandlingar. Andelen personer som återvänder självmant minskade under förra året samtidigt som andelen avvisningsbeslut som inte kunde verkställas med tvång ökade. Ändringen av 2 kap. 5b § utlänningslagen (1989:529) har inneburit att de flesta av de personer vars avvisningsbeslut inte kunde verkställas med tvång har beviljats uppehållstillstånd.

Migrationsverket har under året arbetat för att effektivisera återvändandearbetet. Bland annat har verket inom ramen för ett projekt arbetat med s.k. ut-transitenheter där personer vars av- eller utvisningsbeslut är klara för verkställighet bott under några dagar före avresan. Detta medförde att tiden från lagakraftvunnet beslut till återvändande kortades. Vidare upprättas en handlingsplan för varje persons återvändande. Samverkan mellan Migrationsverket och utländska och svenska beskickningar har utvecklats främst när det gäller att fastställa personers identitet.

Under 2005 lämnade 6 896 personer med av- eller utvisningsbeslut självmant Sverige vilket är färre än föregående år då 10 103 personer självmant återvände. 1 739 personer lämnade

21

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

landet självmant inom två veckor och motsvarande siffra 2004 var 2 609.

Om en person med lagakraftvunnet avvisningsbeslut inte lämnar landet självmant eller genom Migrationsverkets försorg överlämnas ärendet till polisen för verkställighet. Antalet ärenden som överlämnats till polisen överstiger det antal personer som självmant lämnat landet. Migrationsverket överlämnade 8 431 ärenden till polisen för verkställighet. Antalet verkställda avvisningar av asylsökande 2005 minskade från 5 168 år 2004 till 4 272. Samtidigt avvisades 1 000 fler personer 2005 än 2003.

Den genomsnittliga kostnaden för en avvisning utförd av polisen har ökat kraftigt från 27 200 kronor under 2003 till 53 500 kronor under 2005. Bevakningsgraden har ökat från 53 procent 2003 till 68 procent under 2005. Bland annat har antalet bevakare vid varje resa ökat från tidigare i normalfallet två bevakare per resa till att endast hälften av resorna genomfördes med två bevakare. Vid cirka 25 procent av de bevakade resorna uppgick antalet bevakare till tre personer och vid resterande 25 procent fanns fyra eller fler bevakare med. Ofta har även polis, läkare, sjuksköterska och/eller tolk följt med på resorna. Under 2003 gick 82 procent av resorna till länder inom Europa mot endast 65 procent under 2005.

Vid utgången av 2005 hade Migrationsverket

15 049 öppna återvändandeärenden och polisen 20 117 öppna ärenden. En del av de ärenden som redovisas som öppna är förmodligen inte längre aktuella för verkställighet då personerna i fråga redan lämnat landet.

Första halvåret 2006 återvände 1 448 personer självmant med Migrationsverkets hjälp och verket hade 9 366 öppna återvändandeärenden. Migrationsverket hade överlämnat 1 610 ärenden till polismyndigheterna. Resultat avser endast tre månader med anledning av den tillfälliga ändringen av utlänningslagen (1989:529). Antalet verkställda beslut om avvisning eller utvisning av polisen var 240 och antalet öppna ärenden var 13 000.

Vidarebosättning

Utgångspunkten för vidarebosättning till Sverige är dels individuella skyddsbehov, dels insatser som bidrar till en lösning av utdragna

flyktingsituationer. Flyktingar och andra skyddsbehövande skall genom vidarebosättning erbjudas skydd och varaktiga lösningar. I första hand skall åtgärderna avse personer för vilka FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har presenterat förslag till överföring. Vidare får vittnen inför en internationell tribunal eller domstol som är i behov av skydd överföras.

År 2005 hade Migrationsverket i uppdrag att överföra 1 700 flyktingar eller andra skyddsbehövande till Sverige inom ramen för den svenska flyktingkvoten. 1 263 personer beviljades tillstånd för vidarebosättning varav två personer överfördes till Sverige för att kunna få skydd och vittna inför de internationella tribunalerna. Totalt överfördes 1 242 personer till Sverige under året.

Tabell 3.13 Vidarebosättning

2003
2004
2005

Antal beviljade tillstånd
942
1 822
1 263

Antal överförda kvotflyktingar
890
1 656
1 242

Kostnad per överförd
155 854
146 709
145 414

kvotflykting (kr)

Total kostnad (mnkr)
139
243
180

Verksamhetsområde Besök och bosättning

Målet 2005 var att den totala väntetiden i besöksärenden skall vara högst en månad och i bosättningsärenden högst 12 månader.

Inom verksamhetsområdet handläggs ett antal olika ärendekategorier. En del gäller besök och tillfälliga vistelser i Sverige medan andra rör önskemål om permanent bosättning i Sverige. En ansökan kan exempelvis avse studier, arbete, familjeanknytning, släktsamt turistbesök eller affärer.

22

Tabell 3.14 Ärendekategorier Besök och bosättning år 2005

Ärendeslag
Inkomna
Avgjorda
i %
Öppna

Besök
10 341
10 448
9
311

Anknytningar
45 748
49 217
43
19 254

EES
25 282
24 991
22
4 309

Studerande
16 196
15 080
13
1 887

Arbetstillstånd
11 888
11 744
10
1 212

Viseringar
2 977
2 983
3
42

Summa
112 432
114 463
100
27 015

Migrationsverket

Viseringar vid
194 198
188 607
-
-

Utlandsmyndigheterna

Totalt
306 630
303 070
-
-

De svenska utlandsmyndigheterna tar emot ett stort antal ansökningar om uppehållstillstånd. Dessa ansökningar skickas efter utredning i de flesta fallen vidare till Migrationsverket för beslut. När det gäller viseringsärenden är det emellertid utlandsmyndigheterna som tar emot ansökningarna och fattar besluten och endast ett fåtal ärenden överlämnas till Migrationsverket.

Utlandsmyndigheterna och Migrationsverket tog sammanlagt emot drygt 300 000 besök- och bosättningsansökningar under 2005. I anknytningsärenden beviljades 80 procent uppehållstillstånd. Av dem som ansökte om att få bosätta sig i Sverige av anknytningsskäl hade 70 procent ett nytt förhållande när de ansökte och 57 procent av dem som ansökte om att få bosätta sig på grund av anknytning var kvinnor.

Migrationsverkets totala kostnader för verksamhetsområdet besök och bosättning var förra året 261 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 4 procent jämfört med året innan. Det är främst personalkostnaderna som har ökat.

Tabell 3.15 Besök- och bosättningsärenden

2004
2005

Inkomna
110 320
112 432

Avgjorda
107 078
114 463

Kostnad per avgjort
2 340
2 269

ärende (kr)

Total kostnad (mnkr)
247
261

Kostnaden per ärende har dock minskat genom att i stort sett samma personalstyrka jämfört med året innan har avgjort cirka 7 000

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

fler ärenden. Detta motsvarar en produktivitetsökning med 6,5 procent.

Ett flertal åtgärder har vidtagits inom området för att vidareutveckla och effektivisera verksamheten. Möjligheterna till att ansöka elektroniskt för bl.a. arbetstillstånd har utvecklats, vilket kortat handläggningstiderna i jämförelse med traditionella utredningar. När det gäller ansökningar som rör nyetablerade förhållanden infördes en ny arbetsmetod i slutet av 2005 som bland annat innebär att en skriftlig

utredningsblankett skickas ut till anknytningspersonen i anslutning till att en ansökan kommer in. På grundval av den skriftliga utredningen bedömer Migrationsverket om beslut kan fattas direkt eller om ytterligare skriftlig eller muntlig utredning behövs.

Besökstillstånd

Den som önskar besöka Sverige under längre tid än tre månader kan ansöka om ett tidsbegränsat

uppehållstillstånd. Under 2005 tog Migrationsverket och utlandsmyndigheterna emot 10 341 ansökningar om uppehållstillstånd för besök, vilket är 3 procent fler än året innan. Verket avgjorde i stort sett lika många ansökningar som kom in. Av ärendena avgjordes 86 procent inom målet en månad. Under första halvåret 2006 har 3 500 ärenden inkommit och lika många har avgjorts.

Viseringsärenden

I de viseringsärenden som överlämnas till Migrationsverket skall beslut fattas inom en månad från det att ansökan inkommit till utlandsmyndighet.

Utlandsmyndigheterna tog emot drygt 194 000 ansökningar om visering och avgjorde närmare 190 000, vilket motsvarar cirka 98 procent av alla viseringsärenden.

Utlandsmyndigheterna överlämnade cirka 3 000 viseringsärenden till Migrationsverket på grund av att ansökan var svår att bedöma. Det är en minskning med cirka 700 ärenden jämfört med 2004.

Den genomsnittliga handläggningstiden från det att ett ärende togs emot vid en utlandsmyndighet till det att Migrationsverket fattade beslut var 31 dagar.

Anknytningsärenden

Beslut om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer bosatta i Sverige skall

23

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

fattas inom sex månader från det att ansökan inkommit till utlandsmyndighet.

Under 2005 ansökte knappt 46 000 personer om uppehållstillstånd med hänvisning till anknytning. Detta var en minskning med cirka 2 500 personer jämfört med året innan. Verket avgjorde 6 procent färre ansökningar 2005 än 2004. Av ärendena avgjordes 43 procent inom sex månader. De flesta personer som beviljades uppehållstillstånd kom från Thailand, Irak samt Serbien och Montenegro. Under första halvåret 2006 har drygt 20 000 ärenden inkommit och knappt 27 000 har avgjorts.

EES-ärenden

EES-medborgare har uppehållsrätt och skall registreras efter tre månaders vistelse i Sverige om de uppfyller kraven för någon av följande kategorier: arbetstagare, egenföretagare, arbetssökande, studerande eller övriga som har

sin försörjning tryggad.
EES-medborgarens

anhöriga skall beviljas uppehållskort.

Migrationsverket
tog
emot
25 282

ansökningar under
2005 samt fattade
14 991

beslut. 75 procent av ärendena avgjordes inom 3 månader. De flesta ansökningarna kom från personer bosatta i Polen, Tyskland, Litauen och Frankrike. Under perioden januari till och med juni 2006 har 12 460 ärenden inkommit och 13 662 har avgjorts.

Arbetstillståndsärenden

Antalet ansökningar om arbetstillstånd från tredjelandsmedborgare minskade med 1 500 jämfört med 2004 till cirka 12 000. Ungefär lika många avgjordes. Minskningen kan hänföras till att de tio nya medlemmarna i EU numera klassificeras som EES-ärenden. De länder från vilka de flesta ansökte om arbetstillstånd var Indien, USA, Kina och Ryssland. 91 procent av ärendena avgjordes inom 3 månader och andelen bifall var 83 procent. Under första halvåret 2006 har cirka 6 000 ärenden inkommit och lika många har avgjorts.

Studerandeärenden

Antalet ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige från tredjelandsmedborgare var 2005 drygt 16 000 ärenden, vilket motsvarar en ökning med 35 procent jämfört med året innan. 15 000 ärenden avgjordes. Av dessa avgjordes 95 procent inom tre månader. Andelen bifall var 75 procent. De största grupperna sökande 2005 kom från Kina, Indien, Pakistan och Iran. Under

perioden januari till och med juni 2006 har 8 600 ärenden inkommit och 6 700 har avgjorts.

Verksamhetsområde Svenskt medborgarskap

Målet för verksamhetsområdet var att den totala väntetiden skall vara högst 14 månader och att den sökande skall erhålla nödvändig information om kravet på ansökan.

Migrationsverket införde i april 2005 ett nytt arbetssätt. Detta har inneburit att antalet avgjorda ärenden har ökat kraftigt.

Tabell 3.16 Medborgarskapsärenden

2004
2005

Inkomna
21 541
25 518

Avgjorda
19 874
29 669

Kostnad, prövning
32 925
30 451

Kostnad, avgjort ärende (kr)
1 657
1 028

Total kostnad (mnkr)
32
31

Målet för Migrationsverkets prövning av ansökan om svenskt medborgarskap var att beslut skall fattas inom åtta månader från det att ärendet inkommit till verket.

Identitetsfrågorna är av stor betydelse vid prövningen. Många ansökningar är från personer vars identitet inte har kunnat fastställas under asyl- och tillståndsprövningen. Arbetet med att bedöma om dokumenten är äkta genomförs oftast av Statens kriminaltekniska laboratorium.

År 2005 fick Migrationsverket in 25 518 ansökningar om medborgarskap, vilket är 3 977 fler än året innan. De flesta som ansökte om svenskt medborgarskap kom från Irak, Serbien och Montenegro samt Bosnien-Hercegovina. Verket avgjorde 9 795 fler ärenden än året innan, vilket motsvarar en ökning med 50 procent.

Av de avgjorda ansökningarna bifölls 81 procent. Andelen bifall för kvinnor var något högre än för män. I 69 procent av ärendena fattade verket beslut inom åtta månader. Den genomsnittliga handläggningstiden har minskat med 81 dagar till 215 dagar, eller cirka sju månader.

Det nya arbetssättet som infördes i april 2005 har lett till handläggningstider om två månader för 80 procent av ärendena. Antalet avgjorda ärenden per månadsarbetare har sedan mars 2005 till november samma år ökat från 40 till 81. Ytterligare en orsak till den stora ökningen av

24

antalet avgjorda ärenden är den

personalförstärkning som tillfördes Medborgarskapsenheten under hösten 2005. Under första halvåret 2006 har cirka 14 900 ärenden inkommit och 22 600 har avgjorts.

Verksamhetsområde Prövning och överprövning i utlänningsärenden

Inom verksamhetsområdet prövade Utlänningsnämnden överklaganden av beslut som fattats av Migrationsverket avseende avvisning och utvisning samt ansökningar om

uppehållstillstånd, flyktingförklaring, resedokument och svenskt medborgarskap. Nämnden prövade fram till den 15 november 2005 även så kallade nya ansökningar om uppehållstillstånd enligt dåvarande 2 kap. 5b § utlänningslagen. En sådan ansökan kunde göras efter det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut vunnit laga kraft. Från och med den 31 mars

2006 sker överprövningen vid

migrationsdomstolarna eller Migrationsöverdomstolen.

Ett ärende vid överinstansen kan omfatta en eller flera personer på grund av att familjer prövas samlat med undantag för medborgarskapsärenden som normalt har motsvarat en person.

Under verksamhetsåret 2005 inkom totalt

20 276 ärenden och Utlänningsnämnden avgjorde 25 897 ärenden. Ärendebalanserna minskade under året och vid nämndens upphörande den 31 mars 2006 fanns 3 088 ärenden i balans.

Tabell 3.17 Antal personer som fått sitt ärende avgjort vid Utlänningsnämnden, fördelat på verksamhetsgrenar

2003
2004
2005

Avlägsnandeärenden
15 428
17 957
22 593

Ny ansökan om uppehållstillstånd
11 673
13 341
13 339

Uppehållstillståndsärenden
4 691
4 607
4 699

Flyktingförklaring och
166
207
204

resedokument

Medborgarskapsärenden
1 215
1 057
1 039

Avlägsnandeärenden

Utlänningsnämnden prövade överklaganden av Migrationsverkets beslut att avvisa eller utvisa utlänningar. Merparten avsåg beslut i asylärenden. Målet var att beslut om avvisning eller utvisning skulle fattas inom sex månader

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

och för barn utan legal vårdnadshavare inom tre månader.

Antalet inkomna ärenden var 9 576 under 2005, vilket är en minskning med 30 procent i jämförelse med föregående år. Minskningen beror främst på att Migrationsverket avgjorde färre ärenden 2005 än året innan. Nämnden avgjorde 14 590 ärenden, vilka omfattade 22 593 personer.

Handläggningstiden (median) för avgjorda asylärenden var 192 dagar jämfört med 158 dagar året innan. För ensamkommande barn var handläggningstiden (median) 80 dagar. Vid årets utgång fanns 38 öppna barnärenden.

Ny ansökan om uppehållstillstånd

En utlänning som har avvisats eller utvisats skall som huvudregel enligt utlänningslagen frivilligt lämna Sverige. Utlänningen har emellertid kunnat lämna in en ny ansökan om uppehållstillstånd till Utlänningsnämnden så länge han eller hon inte har lämnat landet. En ny ansökan om uppehållstillstånd har kunnat bifallas endast om sökanden anfört omständigheter som tidigare inte prövats och det framkommit att sökanden haft rätt till skydd eller att en avvisning eller utvisning skulle strida mot humanitetens krav. Genom ändringen av 2 kap. 5b § utlänningslagen (1989:529) upphörde institutet ny ansökan om uppehållstillstånd den 15 november 2005. I stället infördes en tillfällig ordning med vidgade möjligheter för Migrationsverket att bevilja uppehållstillstånd inför den nya utlänningslagens (2005:716) ikraftträdande.

Fram till den 15 november 2005 var målet för Utlänningsnämndens verksamhet att beslut avseende ny ansökan om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5b § utlänningslagen (1989:529) skulle fattas inom en månad, om inte inhibition (tillfälligt avbrytande av en utvisning eller en avvisning) meddelats eller andra särskilda skäl förelegat.

Överklaganden om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning Utlänningsnämnden prövade överklaganden av Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd även om beslutet inte var förenat med avvisnings- eller utvisningsbeslut. Merparten avsåg ärenden där utlänningen hade ansökt om uppehållstillstånd från hemlandet och åberopat anknytning till anhörig.

25

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Målet var att beslut skulle fattas inom sex månader och den totala väntetiden skall vara högst elva månader.

Under 2005 ökade antalet inkomna ärenden med 31 procent jämfört med föregående år. Sammanlagt inkom 3 202 ärenden, vilket var det högsta antalet sedan möjligheten att överklaga infördes den 1 januari 1997. De flesta ärendena avsåg medborgare från Irak.

Utlänningsnämnden minskade handläggningstiderna och beslut har fattats inom sex månader i 84 procent av ärendena. Trots ett ökat antal inkommande ärenden minskade den öppna ärendebalansen. Vid årets slut fanns 795 öppna ärenden varav 11 procent var äldre än sex månader.

Överprövning av svenskt medborgarskap

Beslut skall fattas inom sex månader och den totala väntetiden skall vara högst 14 månader.

Migrationsverket avgjorde 49 procent fler ärenden under 2005 än under 2004, vilket i sin tur ledde till att antalet ärenden till Utlänningsnämnden ökade med 51 procent. Antalet inkommande ärenden var 1 273 jämfört med 841 ärenden år 2004.

Handläggningstiden (median) har ökat med

22 dagar jämfört med 2004 och uppgick till 220 dagar. Under 2005 avgjordes 333 ärenden (32 procent) inom sex månader.

Vid årets utgång var 651 öppna ärenden (87 procent) yngre än sex månader och det fanns 20 ärenden som var äldre än nio månader.

Nytt verksamhetsområde

Med anledning av införandet av en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden infördes 2006 ett nytt verksamhetsområde, Ny processordning. Inom

verksamhetsområdet finns mål för Migrationsverkets handläggning i samband med omprövning och överklagande av utlännings- och medborgarskapsärenden samt verkets prövning av verkställighetshinder.

Till och med september månad har Migrationsverket lämnat över överklaganden i 2 069 asylärenden, 2 039 tillståndsärenden och

579 medborgarskapsärenden till migrationsdomstolarna. Regeringen avser återkomma till riksdagen med ytterligare redovisning av verksamhetsområdet.

3.4.3 Analys och slutsatser

Politikområdet har präglats av att flera av riksdagen beslutade reformer har genomförts. Främst gäller det den nya instans- och processordningen och den tillfälliga ändringen i utlänningslagen (1989:529). Dessa reformer har

inneburit stora förändringar vid Migrationsverket och även vid de aktuella länsrätterna och Kammarrätten i Stockholm där migrationsdomstolarna respektive Migrationsöverdomstolen har inrättats.

Stora förändringar har genomförts vid Migrationsverket och en helt ny verksamhet har införts vid myndigheten.

Den nya verksamheten vid Migrationsverket med anledning av den nya instansordningen har emellertid inte fullt ut fungerat i den omfattning som är nödvändig. Den nya verksamheten bör prioriteras tillsammans med ändamålsenliga grundutredningar och väl underbyggda och välmotiverade beslut. Då ges domstolarna också de förutsättningar som behövs för en rättssäker och effektiv prövning.

Asylprocessen är inte i balans. Det är mycket viktigt att Migrationsverket klarar av att effektivt, enhetligt och rättssäkert fatta beslut i det antal ärenden som behövs för att nå balans i asylprocessen. Om det inte sker fördröjs hela processen. För att klara målen måste förbättringar ske och fler beslut fattas i framför allt asylärenden. För att nå en asylprocess i balans måste också återvändandet fungera väl. Antalet människor med lagakraftvunna avvisnings- och utvisningsbeslut ökar. En rättssäker asylprocess skall också ha ett tydligt avslut, antingen genom bosättning och mottagande i en kommun eller genom utresa ur landet.

Under 2005 har Migrationsverket avvecklat ett stort antal mottagningsplatser och förvarsplatser. Antalet anställda har minskat. Sammantaget har kostnaderna för mottagandet av asylsökande minskat med drygt 200 miljoner kronor jämfört med 2004. Den tillfälliga lagen innebar dock att viss avveckling avbröts.

Förändringar i framför allt antalet asylsökande kräver att Migrationsverket anpassar sin verksamhet. Det finns dock en viss inbyggd tröghet när det gäller att anpassa verksamheten vid minskade volymer. Denna tröghet beror bl.a. på den arbetsrättsliga lagstiftningen samt på att lokaler kan vara bundna i kontrakt på olika

26

tidsperioder. Det tar därför tid innan en avveckling ger effekt i form av lägre utgifter.

Inom verksamhetsområdena besök- och bosättning samt medborgarskap har Migrationsverket genom ett utvecklingsarbete kortat handläggningstiderna. Kostnaderna per avgjort ärende har minskat inom båda verksamhetsområdena.

3.5 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2005 avseende Migrationsverket eller Utlänningsnämnden.

Riksrevisionen har granskat regeringens, Arbetsmarknadsstyrelsens, Integrationsverkets och Migrationsverkets insatser för nyanlända invandrare. Den 22 juni 2006 lämnades rapporten Statliga insatser för nyanlända invandrare (RiR 2006:19) till regeringen. Riksrevisionen framhåller i sin rapport bl.a. brister i samverkan med andra aktörer samt i informationsöverföringen från Migrationsverket till kommuner vid bosättning av utlänningar som beviljas uppehållstillstånd. Regeringen kommer att överväga Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen har för avsikt att därefter återkomma till riksdagen om lämpliga åtgärder inom det aktuella området.

3.6 Politikens inriktning

Sverige skall ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Rätten till asyl skall värnas, och den utveckling vi ser i Europa, mot mer av

stängda gränser, skall motverkas. Arbetskraftsinvandring skall underlättas för att

motverka kommande arbetskraftsbrist. Migrationspolitiken står inför nya utmaningar, både nationellt och internationellt. Migrationens ekonomiska, sociala och kulturella fördelar skall bättre tas tillvara. Invandring bidrar till Sveriges utveckling och välstånd. Det är dock viktigt att förbättra förutsättningarna. Människor som söker asyl skall få en rättssäker prövning och ett

humant och värdigt mottagande. Barnperspektivet skall alltid beaktas.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Väntetiderna i asylprocessen skall kortas. Regeringen avser att ge Migrationsverket i uppdrag att minska väntetiderna.

Mottagandet av asylsökande m.fl. skall förbättras. Människor som söker asyl skall ha en meningsfull väntetid. Arbete och praktik skall kraftfullt uppmuntras – arbetslinjen ligger fast. Detta är en förutsättning för en lyckad integration. Mottagandet av asylsökande har genomgått stora förändringar de senaste tio åren. Kommunerna har tagit och tar ett allt större ansvar i mottagandet. Mot bakgrund av de förändringar som ägt rum är det angeläget att överväga vilken roll Migrationsverket bör ha i förhållande till kommuner och andra myndigheters ansvar.

De internationella migrationsfrågorna blir allt mer omfattande och detta ställer också större krav på Migrationsverket som central

förvaltningsmyndighet inom migrationsområdet.

Utlandsmyndigheternas arbete med migrationsfrågor skall utvecklas. Samarbetet inom EU har ökat kraven på samarbete med andra medlemsstaters ambassader.

För att långsiktigt bevara trovärdighet och legitimitet för asylsystemet är det nödvändigt med ett väl fungerande, humant och värdigt återvändande för de personer som meddelats ett lagakraftvunnet avslagsbeslut. Regeringen följer utvecklingen och avser att se över hur återvändandet kan förbättras. Regeringen kommer vid ett senare tillfälle att återkomma till förändringar av politikens inriktning.

3.7 Budgetförslag

3.7.1 12:1 Migrationsverket

Tabell 3.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

Anslags-

2005
Utfall
667 654

sparande
25 894

1
Utgifts-

2006
Anslag
2 177 615
prognos
1 825 964

2007
Förslag
1 657 784

2008
Beräknat
1 573 620
2

2009
Beräknat
1 613 193
3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 1 607 784 tkr i 2007 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 607 784 tkr i 2007 års prisnivå.

27

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Anslaget finansierar Migrationsverkets kostnader för personal och lokaler, exklusive bostäder för asylsökande, samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget finansierar därmed samtliga kostnader för handläggning och prövning av ärenden, genomförandet av organiserad sysselsättning, förvar respektive myndighetens uppgifter vid överprövning av utlänningsärenden i domstol.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att Migrationsverket behöver kunna fatta beslut i cirka 170 000 ärenden i processerna asyl, besök och bosättning

samt medborgarskap under 2007. Migrationsverket skall härutöver överlämna

överklagade asylärenden till

migrationsdomstolarna samt avgöra verkställighetshindersärenden.

Anslaget ökas 2007 med 50 000 000 kronor engångsvis för att förbättra produktiviteten och kvalitén vid handläggningen av asylärenden vid Migrationsverket.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 657 784 000 kronor anvisas under anslaget 12:1 Migrationsverket för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 1 573 620 000 respektive 1 613 192 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2007–2009 beräknats enligt följande:

Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:1 Migrationsverket

Tusental kronor

2007
2008
2009

Anvisat 2006 1
1 777 615
1 777 615
1 777 615

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2
11 065
40 517
86 238

Beslut
-40 954
-36 824
-37 750

Överföring till/från andra

anslag
50 000
0
0

Övrigt
-139 942
-207 687
-212 910

Förslag/beräknat anslag
1 657 784
1 573 620
1 613 193

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3.7.2 12:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tabell 3.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

Anslags-
-217 363

2005
Utfall
3 419 056

sparande

1
Utgifts-

2006
Anslag
2 682 000
prognos
2 401 600

2007
Förslag
1 999 950

2008
Beräknat
2 000 600

2009
Beräknat
1 902 015

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Från anslaget finansieras bostäder för asylsökande m.fl. samt ersättningar

• enligt förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.

• till landsting enligt förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande,

• till kommuner och landsting enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Regeringens överväganden

Utgifterna under anslaget styrs främst av antalet asylsökande, handläggningstiderna hos berörda myndigheter samt tiden från det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft till utresa.

Anslaget minskas med 50 miljoner kronor som tillfälligt förs över till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2007 i avvaktan på utredningen om förutsättningarna för att reglera en rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn och ungdomar som håller sig undan verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (dir. 2006:28).

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 999 950 000 kronor anvisas under anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 2 000 600 000 respektive 1 902 015 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2007–2009 beräknats enligt följande:

28

Tabell 3.21 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tusental kronor

2007
2008
2009

Anvisat 2006 1
2 312 000
2 312 000
2 312 000

Förändring till följd av:

Beslut

Övriga makroekonomiska

förutsättningar

Volymer
-467 479
-518 080
-616 665

Överföring till/från andra

anslag

Övrigt
155 429
206 680
206 680

Förslag/beräknat anslag
1 999 950
2 000 600
1 902 015

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

3.7.3 12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tabell 3.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

Anslags-
97 253

2005
Utfall
193 272

sparande

1
Utgifts-

2006
Anslag
290 833
prognos
286 833

2007
Förslag
324 167

2008
Beräknat
331 957

2009
Beräknat
338 987

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Anslaget minskas med 1 000 000 kronor för att finansiera ökade kostnader vid utlandsrepresentationen för DNA-analys i anknytningsärenden under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 324 167 000 kronor anvisas under anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 331 957 000 respektive 338 987 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2007–2009 beräknats enligt följande:

Tabell 3.23 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

2007
2008
2009

Anvisat 2006 1
291 833
291 833
291 833

Förändring till följd av:

Beslut
-1 000
-1 000
-1 000

Övriga makroekonomiska

förutsättningar

Volymer

Överföring till/från andra

anslag

Övrigt
33 334
41 124
48 154

Förslag/beräknat anslag
324 167
331 957
338 987

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Från anslaget finansieras organiserad överföring av flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som tar emot dessa personer samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land och bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige finansieras också via detta anslag. Även statsbidrag till den efterforskningsverksamhet som enligt avtal bedrivs av Svenska Röda Korset bekostas från anslaget. Dessutom finansieras internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m.

Regeringens överväganden

Anslagsmedlen för 2007 avseende vidarebosättning av flyktingar m.fl. kan användas med viss flexibilitet och motsvarar utgifterna för överföring och mottagande av 1 900 personer. Det är en utökning av antalet personer med 60.

3.7.4 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Tabell 3.24 Anslagsutveckling

Tusental kronor

Anslags-
0

2005
Utfall

sparande

1
Utgifts-

2006
Anslag
517 500
prognos
311 858

2007
Förslag
503 000

2008
Beräknat
464 823

2009
Beräknat
464 823

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Från anslaget finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter hänförliga till

överprövning av utlännings- och

medborgarskapsärenden. Från anslaget finansieras även Regeringsrättens handläggning

29

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsärenden.

Regeringens överväganden

Anslaget minskas engångsvis med 50 000 000 kronor 2007 för att finansiera en ökning av anslaget 12:1 Migrationsverket och därmed förbättra förutsättningarna för prövning av asylärenden i såväl Migrationsverket som inom migrationsdomstolarna

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 503 000 000 kronor anvisas under

anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 464 000 000 respektive 464 000 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2007–2009 beräknats enligt följande:

Tabell 3.25 Härledning av anslagsnivån 2007–2009,12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

2007
2008
2009

Anvisat 2006 1
517 500
517 500
517 500

Förändring till följd av:

Beslut
35 500
-53 500
-53 500

Överföring till/från andra

anslag
-50 000
823
823

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
503 000
464 823
464 823

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

3.7.5 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

Tabell 3.26 Anslagsutveckling

Tusental kronor

Anslags-
0

2005
Utfall

sparande

1
Utgifts-

2006
Anslag
149 000
prognos
104 116

2007
Förslag
198 800

2008
Beräknat
198 800

2009
Beräknat
198 800

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Från anslaget finansieras migrationsdomstolarnas,

Migrationsöverdomstolens och Regeringsrättens utgifter för nämndemän och sakkunniga som anlitas i utlänningsärenden samt de klagandes resor till förhandlingar i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen.

Vidare finansieras från anslaget

• ersättning till offentligt biträde i utlänningsärenden,

• ersättning till tredje man i utlänningsärenden enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde,

• ersättning till tolkar i utlänningsärenden samt ärenden enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, och

• ersättning för översättningar i utlänningsärenden.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 198 800 000 kronor anvisas under anslaget 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 198 800 000 respektive 198 800 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2007–2009 beräknats enligt följande:

Tabell 3.27 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

2007
2008
2009

Anvisat 2006 1
149 000
149 000
149 000

Förändring till följd av:

Beslut
49 800
49 800
49 800

Överföring till/från andra

anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
198 800
198 800
198 800

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

30

3.7.6 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tabell 3.28 Anslagsutveckling

Tusental kronor

Anslags-
42 807

2005
Utfall
163 448

sparande

1
Utgifts-

2006
Anslag
141 255
prognos
113 850

2007
Förslag
93 255

2008
Beräknat
93 255

2009
Beräknat
93 255

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar x tkr i 2007 års prisnivå.

3 Motsvarar x tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget finansierar offentligt biträde enligt utlänningslagen vid Regeringskansliet och Migrationsverket.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 93 255 000 kronor anvisas under anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 93 255 000 respektive 93 255 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2007–2009 beräknats enligt följande:

Tabell 3.29 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tusental kronor

2007
2008
2009

Anvisat 2006 1
116 255
116 255
116 255

Förändring till följd av:

Beslut
-23 000
-23 000
-23 000

Överföring till/från andra

anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
93 255
93 255
93 255

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

3.7.7 12:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tabell 3.30 Anslagsutveckling

Tusental kronor

176 830

Anslags-
65 635

2005
Utfall

sparande

1
Utgifts-

2006
Anslag
204 202
prognos
128 673

2007
Förslag
204 202

2008
Beräknat
204 202

2009
Beräknat
204 202

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget finansierar resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket eller polisen med stöd av utlänningslagen. Även kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från anslaget.

Migrationsverket kan överlämna ärenden till polismyndigheten om utlänningen håller sig undan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar utresor för avvisade och utvisade på polisens uppdrag.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 204 202 000 kronor anvisas under anslaget 12:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 204 202 000 respektive 204 202 000 kronor. Anslaget har för perioden 2007–2009 beräknats enligt följande:

Tabell 3.31 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tusental kronor

2007
2008
2009

Anvisat 2006 1
204 202
204 202
204 202

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
204 202
204 202
204 202

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

31

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

3.7.8 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tabell 3.32 Anslagsutveckling

Tusental kronor

Anslags-

2005
Utfall
12 051

sparande
58 916

1
Utgifts-

2006
Anslag
30 218
prognos
23 573

2007
Förslag
30 218

2008
Beräknat
30 218

2009
Beräknat
30 218

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Tabell 3.33 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

2007
2008
2009

Anvisat 2006 1
30 218
30 218
30 218

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
30 218
30 218
30 218

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Anslaget disponeras av Migrationsverket för att utveckla prövnings- och mottagandesystem för asylsökande samt för integrationsinsatser för de som fått uppehållstillstånd. Vidare används anslaget för att hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt hemland.

Anslagsbeloppet motsvarar EU:s medfinansiering av beviljade projekt. Bidraget administreras av Migrationsverket i samarbete med Integrationsverket. Bidraget redovisas under inkomsttiteln 6911 Övriga bidrag från EU.

Regeringens överväganden

Den europeiska flyktingfonden inrättades 2000 för perioden 2000–2004 och har därefter förlängts för perioden 2005–2010.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 30 218 000 kronor anvisas under anslaget 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 30 218 000 respektive 30 218 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2007–2009 beräknats enligt följande:

3.7.9 12:9 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation

Tabell 3.34 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1
Utgifts-

2006
Anslag
22 000
prognos
21 118

2007
Förslag
21 500

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget finansierar Utlänningsnämndens

avvecklingsorganisation. Avvecklingsorganisationen upphör den 30 mars 2007.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 21 500 000 kronor anvisas under

anslaget 12:9 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation för 2007.

Tabell 3.35 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 12:9 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation

Tusental kronor

2007
2008
2009

Anvisat 2006 1
0
0
0

Förändring till följd av:

Beslut
21 500

Överföring till/från andra

anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag
21 500
0
0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

32