Prop. 2006/07:100

Bilaga 2

Redovisning av skatteutgifter

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Bilaga 2

Redovisning av skatteutgifter

Innehållsförteckning

1 0H
Inledning.................................................................................................................
9 1 7H

2 1H
Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv..............................................................
9 1 8H

2 H
.1
Skatteutgifternas omfattning ...............................................................
10 99H

3 H
Beskrivning av jämförelsenorm ...........................................................................
10 200H

3 4H
.1
Norm för inkomstbeskattning.............................................................
11 20 H

3 5H
.2
Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster ........................
11 202H

3 6H
.3
Norm för mervärdesskatt.....................................................................
11 203H

3 7H
.4
Norm för punktskatter.........................................................................
12 204H

4 8H
Beräkningsmetoder ..............................................................................................
12 205H

4 9H
.1
Saldopåverkande skatteutgifter ............................................................
12 206H

4 10H
.2
Icke saldopåverkande skatteutgifter ....................................................
13 207H

5 11H
Skatteutgifter 2007 ...............................................................................................
13 208H

5 12H
.1
Nyheter..................................................................................................
13 209H

5 13H
.2
Saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag....................................
14 2 0H

5 14H
.2.1
Inkomstbeskattning..............................................................................
14 2 H

5 1 H
.2.2
Indirekt beskattning av förvärvsinkomster .........................................
14 2 2H

5 16H
.2.3
Mervärdesskatt ......................................................................................
14 2 3H

5 17H
.2.4
Punktskatter..........................................................................................
14 2 4H

5 18H
.2.5
Skattereduktioner..................................................................................
14 2 5H

5 19H
.2.6
Kreditering på skattekonto ..................................................................
14 2 6H

5 20H
.2.7
Skattesanktioner....................................................................................
14 2 7H

5 21H
.3
Icke saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag ............................
15 2 8H

6 22H
Redovisning av skatteutgifter ..............................................................................
15 2 9H

7 23H
Beskrivning av enskilda skatteutgifter ................................................................
23 0H

7 24H
.1
Saldopåverkande skatteutgifter ............................................................
23 1H

A 25H .
Inkomst av tjänst och allmänna avdrag................................................
23 H

A1 26H
Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension ............................
23 3H

A2 27H .
Löneunderlaget i fåmansaktiebolag .....................................................
23 4H

A3 28H .
Sjöinkomstavdrag..................................................................................
23 5H

A4 29H .
Underskott i aktiv verksamhet m.m....................................................
23 6H

A5 30H .
Personaloptioner...................................................................................
23 7H

3

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

A6 31H .
Avdrag för pensionspremier .................................................................
23 8H

A7 32H .
Regionalt förhöjt grundavdrag .............................................................
23 9H

A8 33H .
Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete,

dubbel bosättning och hemresor ..........................................................
24 30H

A9 34H .
Avdrag för resor till och från arbetet ...................................................
24 31H

A10 35H .
Avdrag för inställelseresor ....................................................................
24 3 H

A11 36H .
Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner............................................
24 33H

A12 37H .
Förmån av resa vid anställningsintervju ...............................................
24 34H

A13 38H .
Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m.............................
24 35H

A14 39H .
Förmån av personaldator ......................................................................
24 36H

A15 40H .
Förmån av miljöanpassade bilar............................................................
25 37H

A16 41H .
Stipendier ...............................................................................................
25 38H

A17 42H .
Personalrabatter m.m. ...........................................................................
25 39H

A18 43H .
EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning ............................
25 40H

A19 44H .
Hittelön..................................................................................................
25 41H

A20 45H .
Ersättning för blod m.m........................................................................
25 4 H

A21 46H .
Inkomst från försäljning av vilt växande bär........................................
25 43H

A22 47H .
Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands..................
25 44H

A23 48H .
Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI....................................
26 45H

A24 49H .
Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands ..........................
26 46H

A25 50H .
Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg.......................
26 47H

A26 51H .
Ersättning till offer för nationalsocialistisk förföljelse .......................
26 48H

A27 52H .
Personalvård...........................................................................................
26 49H

A28 53H .
Förmån av privat hälso- och sjukvård ..................................................
26 50H

A29 54H .
Utjämning av småföretagares inkomst.................................................
26 51H

B 55H .
Intäkter i näringsverksamhet ................................................................
26 5 H

B1 56H .
Uttag av bränsle.....................................................................................
27 53H

B2 57H .
Avverkningsrätt till skog.......................................................................
27 54H

B3 58H .
Kapitalvinst på näringsfastigheter ........................................................
27 55H

C 59H .
Kostnader i näringsverksamhet ............................................................
27 56H

C1 60H .
Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet............................
27 57H

C2 61H .
Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal ................
27 58H

C3 62H .
Koncernbidragsdispens .........................................................................
27 59H

C4 63H .
Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar ............................
27 60H

C5 64H .
Avsättning till personalstiftelse (pension)...........................................
27 61H

C6 65H .
Anläggning av ny skog m.m..................................................................
28 6 H

C7 66H .
Skadeförsäkringsföretag........................................................................
28 63H

C8 67H .
Överavskrivningar avseende inventarier ..............................................
28 64H

C9 68H .
Periodiseringsfonder .............................................................................
28 65H

C10 69H .
Substansminskning................................................................................
28 66H

C11 70H .
Skogsavdrag............................................................................................
28 67H

C12 71H .
Bidrag till regionala utvecklingsbolag...................................................
28 68H

C13 72H .
Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet.....................
28 69H

C14 73H .
Nedskrivning av lager och pågående arbeten.......................................
29 70H

C15 74H .
Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ..........................
29 71H

C16 75H .
Räntefördelning vid generationsskiften ...............................................
29 7 H

D 76H .
Intäkter i kapital ....................................................................................
29 73H

D1 77H .
Avkastning eget hem.............................................................................
29 74H

D2 78H .
Avkastning bostadsrättsfastighet .........................................................
29 75H

D3 79H .
Utdelning på aktier i onoterade bolag..................................................
30 276H

D4 80H .
Utdelning av aktier................................................................................
30 277H

4

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

D5 81H .

Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt ....................................
30 278H

D6 82H .

Värdeförändring på aktier m.m............................................................
30 279H

D7 83H .

Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem

och bostadsrätt......................................................................................
30 280H

D8 84H .

Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel .......................................
30 281H

D9 85H .

Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar.......................................
30 282H

D10 86H
.
Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt..................................
31 28 H

D11 87H
.
Begränsningslagen.................................................................................
31 284H

D12 88H
.
Framskjuten beskattning vid andelsbyte.............................................
31 285H

D13 89H
.
Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto..........................
31 286H

E 90H .

Kostnader i kapital ................................................................................
31 287H

E1 91H .

Konsumtionskrediter............................................................................
31 288H

E2 92H .

Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. ............................
31 289H

F 93H .

Socialavgifter .........................................................................................
31 290H

F1 94H .

Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag,

egenavgifter ...........................................................................................
31 291H

F2 95H .

Regional nedsättning av egenavgifter ..................................................
32 292H

F3 96H .

Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18

men inte 25 år........................................................................................
32 29 H

F5 97H .

Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag och

regional nedsättning för arbetsgivaravgifter........................................
32 294H

F6 98H .

Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag.........
32 295H

F7 99H .

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som har fyllt

18 men inte 25 år...................................................................................
32 296H

F8 100H .

Nedsättning av arbetsgivaravgifter i vissa delar av tjänstesektorn.....
32 297H

G 101H .

Särskild löneskatt ..................................................................................
33 298H

G1 102H .

Utländska artister..................................................................................
33 299H

G2 103H .

Ersättning skiljemannauppdrag............................................................
33 00H

G3 104H .

Ersättning till idrottsutövare................................................................
33 01H

G4 105H .

Tillfälligt slopad särskild löneskatt för enmansföretag.......................
33 02H

G5 106H .

Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år

men är födda 1938 eller senare .............................................................
33 0 H

G6 107H .

Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år

men är födda 1937 eller tidigare...........................................................
33 04H

G7 108H .

Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är

födda 1938 eller senare..........................................................................
33 05H

G8 109H .

Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är

födda 1937 eller tidigare .......................................................................
33 06H

110H .

Mervärdesskatt ......................................................................................
33 07H

H1 111H .

Försäljning av tomtmark och byggnader.............................................
33 08H

H2 112H .

Försäljning av konstverk < 300 000 kr/år...........................................
34 09H

H3 113H .

Lotterier.................................................................................................
34 10H

H4 114H .

Läkemedel..............................................................................................
34 11H

H5 115H .

Internationell personbefordran............................................................
34 12H

H6 116H –H14.Personbefordran, allmänna nyhetstidningar, böcker,

tidskrifter m.m., biografföreställningar, vissa entréavgiftsbelagda

kulturevenemang, kommersiell idrott, transport i skidliftar,

upphovsrätter, samt entré djurparker..................................................
34 1 H

H15 117H
–H16.Livsmedel och rumsuthyrning...........................................................
34 14H

H17 118H
.
Försäljning av konstverk > 300 000 kr/år...........................................
34 15H

H18 119H
.
Omsättning i ideella föreningar ...........................................................
34 16H

5

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

H19 120H
.
Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan

entreprenadverksamhet .........................................................................
34 17H

H20 121H
.
Ingående skatt på jordbruksarrende.....................................................
35 18H

I 122H .

Punktskatter...........................................................................................
35 19H

I1 123H .

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon .............................
35 20H

I2 124H .

Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel .......................
35 21H

I3 125H .

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift ..........................
35 22H

I4 126H .

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift .................
35 2 H

I5 127H .

Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart .............................
35 24H

I6 128H .

Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart ............................
35 25H

I7 129H .

Elförbrukning i vissa kommuner..........................................................
35 26H

I8 130H .

Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning.........
35 27H

I9 131H .

Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. ................................
35 28H

I10 132H .

Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk ............................
36 29H

I11 133H .

Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till

industrin .................................................................................................
36 0H

I12 134H .

Bränsleförbrukning inom industrin......................................................
36 1H

I13 135H .

Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen ...............
36 2H

I14 136H .

Tillfällig energiskattebefrielse för dieselbränsle till

arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen...........................................
36 H

I15 137H .

Elförbrukning inom industrin ..............................................................
36 4H

I16 138H .

Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen ........................
36 5H

I17 139H .

Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk .....................................
36 6H

I18 140H .

Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för

energieffektivisering inom industrin ....................................................
36 7H

I19 141H .

Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin .........................
36 8H

I20 142H .

Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin ..........................
37 9H

I21 143H .

Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom

växthus- och jordbruksnäringen...........................................................
37 40H

I22 144H .

Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbets-

maskiner inom jord- och skogsbruksnäring ........................................
37 41H

I23 145H .

Tillfällig koldioxidskattebefrielse för dieselbränsle till

arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen...........................................
37 42H

I24 146H .

Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till

industrin .................................................................................................
37 4 H

I25 147H .

Koldioxidskattebefrielse för bandrift...................................................
37 44H

I26 148H .

Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart ........................................
37 45H

I27 149H .

Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart .........................................
37 46H

I28 150H .

Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk ...............
37 47H

I29 151H .

Koldioxidskattebefrielse för torv..........................................................
37 48H

J 152H .

Skattereduktioner ..................................................................................
38 49H

J1 153H .

Skattereduktion för anslutning till bredband.......................................
38 50H

J2 154H .

Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa................................
38 51H

J3 155H .

Skattereduktion för avgift till fackförening .........................................
38 52H

J4 156H .

Skattereduktion för sjöinkomst............................................................
38 5 H

J5 157H .

Skattereduktion för hushållstjänster ....................................................
38 54H

J6 158H .

Skattereduktion för stormskadad skog ................................................
38 55H

J7 159H .

Begränsningsregel småhus.....................................................................
38 56H

J8 160H .

Begränsningsregel förmögenhetsskatt .................................................
38 57H

K 161H .

Kreditering på skattekonto ...................................................................
39 58H

6

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

K1 162H -K3.
Anställningsstöd och skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare (OSA) ...............................................................................
39 59H

K4 163H .
Plusjobb.................................................................................................
39 60H

K5 164H .
Utbildningsvikariat ...............................................................................
39 61H

K6 165H .
Stöd för nystartsjobb ............................................................................
39 62H

K7 166H .
Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg ..........................
39 6 H

K8 167H .
Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting...............
40 36 H

K9 168H .
Sjöfartsstöd............................................................................................
40 365H

K10 169H .
Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder.......................
40 366H

K11 170H .
Investeringsstimulans för källsortering ...............................................
40 367H

K12 171H .
Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i

offentliga lokaler ...................................................................................
40 368H

K13 172H .
Investeringsstöd för konvertering från direktverkande

elvärme i bostadshus .............................................................................
40 369H

K14 173H .
Investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning i

bostadshus .............................................................................................
40 370H

K15 174H .
Vissa miljöförbättrande installationer i småhus..................................
40 371H

L 175H .
Skattskyldighet......................................................................................
41 372H

L1 176H –L6.
Akademier m.m., företagareföreningar m.m., erkända

arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar, kyrkor, samt

ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2–4 §§ fastighets-

taxeringslagen........................................................................................
41 373H

7 1 H .2
Icke saldopåverkande skatteutgifter ....................................................
41 37 H

M 178H .
Skattesanktioner....................................................................................
41 375H

M1 179H .
Ränteutgifter – 21 procents reduktion ................................................
41 376H

M2 180H .
Begränsning av skattereduktion...........................................................
41 377H

M3 181H .
Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar ............................................
41 378H

M4 182H –M6. Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och

småhus, lokaler, industri- och elproduktionsenheter .........................
41 379H

M7 183H .
Avkastning på bostadsrättsfastighet....................................................
41 380H

M8 184H .
Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete......
42 381H

M9 185H .
Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ........................
42 382H

N 186H .
Ej saldopåverkande skatteavvikelser ....................................................
42 383H

N1 187H .
Näringsbidrag och EU-bidrag..............................................................
42 38 H

N2 188H .
Avgångsvederlag till jordbrukare .........................................................
42 385H

N3 189H .
Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden...............
42 386H

N4 190H .
Flyttningsersättningar ..........................................................................
42 387H

N5 191H .
Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner...............................
42 388H

N6 192H .
Bistånd ...................................................................................................
43 389H

N7 193H .
Barnbidrag m.m.....................................................................................
43 390H

N8 194H .
Handikappersättning m.m....................................................................
43 391H

N9 195H –N18.Bistånd, barnbidrag m.m., handikappersättning m.m.,

underhållsstöd, bidrag till adoption, engångsbidrag i

samband med arbetsplacering av flyktingar, Bostadstillägg

till pensionärer (BTP), bostadsbidrag, studiestöd, skattefria

pensioner, äldreförsörjningsstöd, introduktionsersättning för

flyktingar och samt övriga skattefria transfereringar..........................
43 392H

Appendix196H .........................................................................................................................

44 393H

7

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Tabellförteckning

1.
Andel skatteutgifter och skattesanktioner av totala skatteintäkter inom olika

skatteområden 2007..............................................................................................
10 394H

2.
Skatteutgifter fördelade på skatte-, utgifts- och politikområden.............................
17 395H

8

1 Inledning

Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av skatteutgifter.

Definitionen av en skatteutgift är att skatteuttaget är lägre än en viss angiven norm. Ett exempel är mervärdesskattesatsen på livsmedel, som är nedsatt från 25 till 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 procent och 12 procent multiplicerat med underlaget. Om en skatteutgift slopas leder det till ökade skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för offentlig sektor på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas.

Vid sidan av skatteutgifter finns det även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Ett exempel på en skattesanktion är den särskilda skatt som utgår på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut för sådan el som produceras i kärnkraftverk och är därför att betrakta som en skattesanktion.

Det primära syftet med den redovisning av skatteutgifter som lämnas i denna bilaga är att synliggöra de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på statsbudgetens inkomstsida för att därmed ge underlag till prioritering av olika stöd.

Allmänt gäller att ett givet skatteuttag kan uppnås genom en lägre skattesats om den bas skatten tas ut på breddas. En sådan breddning av basen kan ske genom att minska antalet skatteutgifter. Redovisningen av skatteutgifterna syftar dock inte till att eliminera skatteutgifterna. Ett bibehållande av en skatteutgift kan vara mer samhällsekonomiskt lönsamt än ett slopande.

1.1 Disposition

De senaste åren har ett arbete bedrivits i syfte att tydliggöra skatteutgifternas betydelse i ett budgetperspektiv. I avsnitt 2 i denna bilaga beskrivs detta arbete närmare. För att kunna identifiera en skatteutgift måste det existerande skattesystemet sättas i relation till en jämförelsenorm. Avsnitt 3 innehåller därför en relativt utförlig beskrivning av de normer som har valts för de olika inkomstslagen. Avsnitt 4 beskriver

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

de beräkningsmetoder som används. I avsnitt 5 redogörs dels för vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan föregående års redovisning, dels kommenteras de största skatteutgifterna inom de olika skatteområdena.

Avsnitt 6 innehåller den tabell som redovisar samtliga, identifierade, skatteutgifter och skattesanktioner för inkomståren 2006–2008 fördelade på skatteområden. I avsnitt 7 ges beskrivningar av de enskilda skatteutgifterna. Slutligen ges, i ett appendix till denna bilaga, en förteckning över samtliga utgifts- och politikområden för 2007.

2 Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik i syfte att stärka dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. De bör därför behandlas i likhet med utgifterna och inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika politikområden. En sådan redovisning är en förutsättning för en mer rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över statsbudgeten inom olika områden på såväl utgiftssom inkomstsidan.

Vid sidan av de skatteutgifter som kan anses vara medel inom specifika politikområden finns det skatteutgifter som har uppstått till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet/rimlighet och att undvika oacceptabla konsekvenser för den enskilde. Sådana skatteutgifter är i första hand skattetekniskt motiverade.

Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper eller verksamheter som berörs, så saknar de direkt koppling till olika politikområden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför inte jämställas med stöd på budgetens utgiftssida.

Det finns ingen klar gräns mellan de skatteutgifter som utgör medel inom specifika politikområden och de som är skattetekniskt motiverade. Ett antal skatteutgifter kan därför anses vara en blandning av dessa två grupper. Sammanfattningsvis kan skatteutgifterna därför delas in i tre grupper:

9

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

1. medel inom specifika politikområden (PO)

2. skattetekniskt motiverade (ST)

3. en blandning av 1. och 2.

En fördjupad redovisning och uppföljning av skatteutgifterna, i syfte att bl.a. ytterligare förbättra underlaget för prioriteringar mellan olika områden i budgetarbetet, bör i första hand ta sikte på de skatteutgifter som är att jämställa med stöd på budgetens utgiftssida, dvs. de som utgör medel inom ett specifikt politikområde.

2.1 Skatteutgifternas omfattning

I tabell 1 redovisas det samlade intäktsbortfall som de beräknade skatteutgifterna medför, relaterat till de intäkter de olika skatteslagen inbringar till den offentliga sektorn. Redovisningen görs dels för samtliga skatteutgifter, dels enbart för skatteutgifter som utgör medel inom specifika politikområden Beräkningarna bygger på prognoser för 2007. En detaljerad redovisning av samtliga, identifierade, skatteutgifter ges i avsnitt 5, tabell 2.

De andelar som anges i tabell 1 bör tolkas med viss försiktighet då redovisningen av skatteutgifterna av olika skäl inte är fullständig. Ett skäl är att det i många fall endast finns bristfälliga underlag eller att underlag saknas helt för att beräkna skatteutgifterna. Ett annat är att någon fullständig genomgång av skattelagstiftningen avseende skatteutgifter inte har gjorts. Tabellen ger dock en översiktlig bild av skatteutgifternas betydelse inom olika skatteområden.

Tabell 1. Andel skatteutgifter och skattesanktioner av totala skatteintäkter inom olika skatteområden 2007

Specifika
Samtliga

politikområden

Skatteutgifter

Direkt skatt på arbete
3
3

Indirekt skatt på arbete
2
2

Skatt på kapital
36
61

Skatt på bolagsvinster
3
7

Mervärdesskatt
19
22

Punktskatter
48
49

Skattereduktioner*
0
0

Kreditering på skattekonto*
1
1

Skattesanktioner

Indirekt skatt på arbete
-5
-5

Skatt på kapital
-15
-16

Punktskatter
-4
-4

Totalt*
10
12

* Anges som andel av totala skatteintäkter för samtliga skatteområden

Skatteutgifterna inom specifika politikområden uppgår till 11 procent av totala skatteintäkter. Motsvarande andel för samtliga skatteutgifter är 16 procent.

Sett till de olika skatteslagen återfinns de största andelarna skatteutgifter inom områdena punktskatter och skatt på kapital. Ett flertal av skatteutgifterna inom kapitalskatteområdet är skattetekniskt motiverade. Om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna exkluderas sjunker andelen inom området skatt på kapital från 60 till 36 procent.

De punktskatteutgifter som är knutna till specifika politikområden uppgår till 48 procent.

10

3 Beskrivning av jämförelsenorm

Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteutgifterna i denna bilaga utgår i huvudsak från principen om likformig beskattning, vilket också var en av grundpelarna i 1990 års skattereform. Likformig beskattning innebär i princip att beskattningen inom varje skatteslag skall vara enhetlig och utan undantag. Därför preciseras jämförelsenormen separat inom vart och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt beskattning av förvärvsinkomst, mervärdesskatt och punktskatt.

I betänkandet Förmåner och sanktioner (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition finns en uttömmande beskrivning av jämförelsenormer och beräkningsmetoder vid skatteutgiftsberäkningarna. I detta avsnitt ges ett sammandrag av dessa inom varje skatteslag.

Det pågår ständigt en översyn av de normer som redovisningen bygger på. Exempelvis genomfördes till 2003 års bilaga en översyn inom punktskatteområdet. Arbetet syftade till att tydliggöra principerna för vilka skatter som ingår i redovisningen och även till att förtydliga och i viss mån revidera normerna.

3.1 Norm för inkomstbeskattning

För inkomstbeskattningen finns en gemensam norm för vad som är en inkomst. Den innebär att den samlade inkomsten som skall beskattas motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattningsperioden. Beskattningsperiodens längd skall vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt räkenskapsår.

Det finns dock ingen gemensam norm för vilken skattenivå som skall gälla för de olika inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Det förhållandet att skattenivån för de olika inkomstslagen skiljer sig åt påverkar således inte skatteutgiftsberäkningarna.

Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster anses vara förenligt med normen. Vidare är skattereduktioner förenliga med normen under förutsättning att de är generella och inte gynnar vissa grupper av skattskyldiga. Därutöver har bl.a. följande

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

preciseringar gjorts av normen för inkomstbeskattningen:

• Sparande skall ske med beskattade inkomster.

• Värdeförändringar skall beskattas (alternativt skall skatterestitution ges) när de uppkommer och inte vid realisationstillfället.

• Värdet av hushållsarbete och fritid skall inte ingå i skattebasen.

• Offentliga transfereringar skall utgöra skattepliktig inkomst.

• Den implicita avkastning i form av boendetjänster som egnahemsägaren eller bostadsrättsinnehavaren erhåller skall utgöra skattepliktig inkomst.

• Avskrivningar i näringsverksamhet skall hanteras efter ekonomisk livslängd.

• Endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig skall vara avdragsgilla.

3.2 Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster

Enligt normen för indirekt beskattning av förvärvsinkomster skall socialavgifter och allmän löneavgift eller särskild löneskatt utgå på all ersättning för utfört arbete. Normen är i detta fall en enhetlig skattesats för respektive skatt eller avgift. Sådana ersättningar som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar skall ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift.

Övriga ersättningar för utfört arbete skall ingå i underlaget för särskild löneskatt. Nivån på den särskilda löneskatten skall återspegla vad som i ekonomisk mening kan anses vara skatteinnehållet i socialavgifterna, den allmänna löneavgiften och den allmänna pensionsavgiften.

3.3 Norm för mervärdesskatt

Normen för mervärdesskatt är att i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster skall beskattas med normalskattesatsen 25 procent. Undantaget från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast egendom redovisas dock

11

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

inte som en skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära en icke neutral beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses det förhållandet att omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen i skatteutgiftsredovisningarna.

Destinationsprincipen skall tillämpas vid internationella transaktioner, dvs. normen innebär att mervärdesskatten tas ut i det land där en vara eller tjänst konsumeras. Offentlig myndighetsutövning skall inte vara skattepliktig. Varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel är inte skattepliktiga när den ingående mervärdesskatten är högre än den utgående mervärdesskatt som skulle utgå på det subventionerade priset.

3.4 Norm för punktskatter

Redovisningen av skatteutgifter inom punktskatteområdet omfattar endast energi- och koldioxidskatterna inklusive den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar sikte på energianvändningen och normen är därför att all energiförbrukning skall belastas med samma skatt per kWh.

En differentiering av skatteuttaget mellan el och övriga bränslen för uppvärmnings- och drivmedelsändamål är förenlig med normen. Skälet är att el och övriga bränslen är olika typer av energislag. För övriga bränslen är det förenligt med normen att differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala syften utan också fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor.

För förbrukning av el motsvaras normen av normalskattesatsen på el.

För förbrukning av bränslen som används till uppvärmningsändamål motsvaras normen av skattesatsen på eldningsolja.

För bränsle som används som drivmedel utgörs normen av skattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Normen för koldioxidskatten utgår från att skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen skall skatten därför vara proportionell mot koldioxidutsläppen från respektive fossilt

bränsle. Implicit speglar skattenivån en monetär värdering av den skada som en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. Denna skada är densamma oavsett var utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen för koldioxidskatten lika med normalskattesatsen oberoende av om det fossila bränslet används för uppvärmning eller som drivmedel.

Energi- och koldioxidskatterna är endast avsedda att träffa bränsle som används som drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten för bränsle som används som råvara betraktas därför inte som en skatteutgift.

Energiskatten på el är endast avsedd att träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle som används för elproduktion betraktas inte som en skatteutgift.

4 Beräkningsmetoder

Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en periodiserad redovisning, vilket innebär att skatteeffekterna avser det år den underliggande ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjutningar beaktas således inte.

Beräkningsmetoden av skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen hänsyn tas till de effekter på de olika skattebasernas storlek som uppstår genom gällande skattereglers inverkan på individernas och företagens beteenden. Effekten av detta kan t. ex. vara ett slopande av skatteutgifterna inte ger en så stor intäktsförstärkning som kan tyckas framgå av denna redovisning.

Det finns saldopåverkande och icke saldopåverkande skatteutgifter. I det följande beskrivs skillnaden mellan dessa två.

4.1 Saldopåverkande skatteutgifter

De saldopåverkande skatteutgifterna redovisas både netto- och bruttoberäknade. Den nettoberäknade skatteutgiften visar det faktiska skattebortfall som skatteutgiften medför. Om stödet istället hade getts på utgiftssidan skulle det motsvaras av en skattefri transferering. Exempel på sådana skattefria transfereringar på utgiftssidan är barnbidrag och bostadsbidrag.

12

Skatteutgifterna redovisas även brutto för att kunna jämföras med skattepliktiga transfereringar på utgiftssidan. Exempel på sådana transfereringar är sjukpenning och föräldrapenning.

Vid beräkningen av en bruttoberäknad skatteutgift justeras de nettoberäknade skatteutgifterna upp med hänsyn till den marginalskatt som gäller för det aktuella skattesubjektet. Antag t.ex. en skatteutgift som ger ett skattebortfall netto i inkomstslaget tjänst på 100. Det är detta som är statens intäktsbortfall till följd av skatteutgiften. Om denna skatteutgift skall kunna jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste skatteutgiften räknas upp med den marginalskatt som gäller för inkomstslaget, vilket ger åtgärdens bruttoeffekt. Under antagandet att marginalskattesatsen uppgår till 40 procent blir den bruttoberäknade skatteutgiften 167 kronor (=100/(1 - 0,40)), vilket kan jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan.

4.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter

På utgiftssidan finns det såväl skattefria som skattepliktiga transfereringar. Enligt den norm som gäller för inkomstbeskattningen skall offentliga transfereringar utgöra skattepliktig inkomst. Det innebär att skattefria transfereringar automatiskt definieras som skatteutgifter. Exempel på sådana, icke saldopåverkande, skatteutgifter är barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Orsaken till skattefriheten är närmast administrativ.

För att kunna jämföra skattefria och skattepliktiga transfereringar krävs en kompletterande redovisning, där bidragen först höjs, för att sedan beskattas så att bidraget efter skatt är lika stort. En sådan skattebeläggning innebär visserligen ökade offentliga utgifter, men samtidigt ökar skatteintäkterna. Budgetsaldot påverkas således inte. Därför kallas dessa skattefria transfereringar för icke saldopåverkande skatteutgifter.

De icke saldopåverkande skatteutgifterna har inte fördelats på utgiftsområden eller politikområden då de inte påverkar statsbudgetens saldo. För dessa skatteutgifter beräknas endast ett brutto, som visar hur mycket utgifterna för den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka om transfereringen var föremål för

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

inkomstbeskattning. Redovisningen netto återfinns på utgiftssidan under respektive utgiftsområde.

5 Skatteutgifter 2007

I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som tillkommit sedan föregående år. Andra förändringar av betydelse tas också upp. Därtill kommenteras de största skatteutgifterna inom respektive skatteområde. I kommentarerna refereras genomgående till uppgifter om de bruttoberäknade skatteutgifterna 2007.

5.1 Nyheter

De två skatteutgifterna Utlandstillägg m.m. samt Ersättningar och förmåner till statligt anställda vid utlandsstationering finns från och med 2007 samlade under skatteutgiften Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands. Denna grupp anställda behöver inte ta upp vissa ersättningar och förmåner till beskattning.

Det sker flera förändringar på fastighetsskatteområdet. För inkomståren 2007 - 2008 fryses underlaget för fastighetsskatt på småhus och hyreshus på 2006 års nivå. Samtidigt sänks fastighetsskatten för hyreshus medan fastighetsskatten för småhus begränsas på markvärdet. Vidare slopas den schablonmässigt beräknade inkomstbeskattningen för bostadsrättsföreningar och andra privatbostadsföretag. Därtill utvidgas uppskov med beskattning av kapitalvinst till att även omfatta ersättningsbostäder i annan stat inom EES-området. Aviseringen i denna proposition om att slopa fastighetsskatten och införa en kommunal avgift har ej beaktats.

För att främja efterfrågan på den yngre arbetskraften sänks egenavgifterna samt arbetsgivaravgifterna för personer som fyllt 18 men inte 25 år från och med halvårsskiftet 2007. Även inom vissa delar inom tjänstesektorn kommer egenavgifterna samt arbetsgivaravgifterna att sättas ned, dock först från och med 1 januari 2008. Regeringen vill stimulera efterfrågan på den äldre arbetskraften och föreslår därför slopad särskilt löneskatt för egenföretagare och anställda som fyllt 65 år.

13

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Detta görs för två grupper, dels dem som är födda 1938 eller senare, dels dem som är födda 1937 eller tidigare. För den senare gruppen väntas förslagen gälla fr.o.m. 1 januari 2008. En ytterligare efterfrågestimulans är stöd för nystartsjobb. Stödet tillförs arbetsgivaren genom kreditering på skattekontot.

Sedan tidigare tas det inte ut någon energiskatt på biodrivmedel men det är först i år som det redovisas som en skatteutgift.

Fr.o.m. 1 juli 2007 ges skattereduktion till privatpersoners köp av hushållstjänster.

Det sker en större förändring i redovisningen av de skatteutgifter som är i form av kreditering av skattekonto. För mer information om detta, se avsnitt 6 nedan.

5.2.3 Mervärdesskatt

Den största skatteförmånen inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2007 beräknas denna skatteutgift uppgå till närmare 27 miljarder kronor brutto.

5.2.4 Punktskatter

Inom punktskatteområdet ger nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh för elförbrukning inom industrin upphov till beskattningsbara förmåner på omkring 18 miljarder kronor brutto inkomståret 2007.

5.2 Saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag

De saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här förväntas uppgå till omkring 190 miljarder kronor brutto inkomståret 2007. Denna uppgift om den samlade omfattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas med försiktighet.

5.2.1 Inkomstbeskattning

Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattning är avdrag för resor till och från arbetet, som för inkomståret 2007 beräknas uppgå till drygt 9 miljarder kronor brutto.

Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattning förväntas inkomståret 2007 vara nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel. Denna skatteförmån orsakas av att avkastningsskatten på pensionsmedel uppgår till 15 procent av en schablonmässigt beräknad avkastning istället för till 30 procent. För inkomståret 2007 beräknas denna skatteutgift uppgå till mer än 15 miljarder kronor brutto.

5.2.2 Indirekt beskattning av förvärvsinkomster

Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är nedsättning med inriktning mot mindre företag och regional nedsättning för arbetsgivaravgifter den största. Inkomståret 2007 beräknas skatteutgiften uppgå till omkring 4 miljarder kronor brutto.

5.2.5 Skattereduktioner

En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet och statlig fastighetsskatt. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till drygt 1,7 miljarder kronor brutto inkomståret 2007. Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för hushållstjänster som beräknas uppgå till närmare 1,1 miljarder kronor brutto.

5.2.6 Kreditering på skattekonto

Det finns ett antal stöd som efter beviljande tillgodoförs målgruppen genom kreditering av skattekonto. Den sammanlagda skatteutgiften för kreditering på skattekonto beräknas uppgå till omkring 7 miljarder kronor brutto inkomståret 2007. Den största enskilda skatteutgiften uppgår till drygt 2 miljarder kronor brutto och avser sjöfartsstöd.

5.2.7 Skattesanktioner

Den största enskilda skattesanktionen uppgår till drygt 17 miljarder kronor brutto och avser uttag av socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete.

14

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

5.3 Icke saldopåverkande skatteutgifter i I redovisningen av skatteutgifter beaktas såväl

sammandrag

De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2007 uppgå till omkring 34 miljarder kronor brutto.

6 Redovisning av skatteutgifter

I tabell 2 i denna bilaga redovisas skatteutgifterna uppdelade på skatteområden för inkomståren 2006–2008. Tabellen inleds med saldopåverkande skatteutgifter och avslutas med icke saldopåverkande skattutgifter. De saldopåverkande skattutgifterna har fördelats på utgiftsområden (UO) och politikområden (PO), vilket framgår av kolumnerna två och tre i tabellen. En definition av vad numreringen av de olika utgifts- och politikområdena står för, ges i ett appendix till denna bilaga.

beslutade som föreslagna regelförändringar. En ”*” visar att skatteutgiften är nytillkommen, men att riksdagen ännu inte har fattat beslut om den. Ett blankt fält, ” ”, visar att skatteutgiften inte existerade under ett eller flera år under den period för vilken skatteutgifterna redovisas. Ett ”-” i brutto- och nettokolumnerna betyder att utgiften inte är beräkningsbar. Ett ”u” i tabellen innebär att skatteutgiften har upphört (i de fall skatteutgiften har upphört men fortfarande har en offentligfinansiell effekt redovisas effekten).

Det sker en större förändring i redovisningen av de skatteutgifter som är i form av kreditering av skattekonto. Krediteringarna kan delas in i två grupper, dels tidsbestämda, dels ej tidsbestämda. För den senare gruppen flyttas redovisningen till utgiftssidan efter 2007. En del av de tidsbestämda har upphört som skatteutgift men har fortfarande offentligfinansiella effekter. Redovisningen av en del av dem flyttas också till statsbudgetens utgiftssida, antingen under 2007 eller 2008. Ett ”f” markerar att redovisningen har flyttats till utgiftssidan.

15

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

16

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på skatte-, utgifts- och politikområden

Mdkr

brutto

netto

2006
2007
2008
2006
2007
2008

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst i tjänst och allmänna avdrag

A1
UO11
PO20
Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension
-
-
-
-
-
-

A2
UO24
PO38
Löneunderlaget i fåmansaktiebolag
0,67
0,66
0,68
0,39
0,39
0,41

A3
UO24
PO38
Sjöinkomstavdrag
0,29
0,28
0,28
0,17
0,17
0,17

A4
UO24
PO38
Underskott i aktiv verksamhet m.m.
0,02
0,02
0,03
0,01
0,01
0,02

A5
-
ST
Personaloptioner
-
-
-
-
-
-

A6
UO11
P20
Avdrag för pensionspremier
-
-
-
-
-
-

A7
UO19
PO33
Regionalt förhöjt grundavdrag
1,02
u
u
0,60
u
u

Avdrag för kostnader i tjänst

A8
UO13
PO22
Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och
1,38
1,37
1,41
0,80
0,81
0,83

hemresor

A9
UO13
PO22
Avdrag för resor till och från arbetet
10,11
9,49
9,91
5,85
5,59
5,83

A10
UO13
PO22
Avdrag för inställelseresor
-
-
-
-
-
-

Skattefria förmåner och ersättningar

A11
UO24
PO38
Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner
0,34
0,35
0,39
0,15
0,16
0,17

A12
UO13
PO22
Förmån av resa vid anställningsintervju
-
-
-
-
-
-

A13
UO13
PO22
Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m.
-
-
-
-
-
-

A14
UO22
PO37
Förmån av personaldator
4,11
-
-
2,38
-
-

A15
UO20
PO34
Förmån av miljöanpassade bilar
0,25
0,71
1,07
0,14
0,42
0,63

A16
-
ST
Stipendier
-
-
-
-
-
-

A17
-
ST
Personalrabatter m.m.
-
-
-
-
-
-

A18
-
ST
EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning
-
-
-
-
-
-

A19
-
ST
Hittelön
-
-
-
-
-
-

A20
-
ST
Ersättning för blod m.m.
-
-
-
-
-
-

A21
-
ST
Inkomst från försäljning av vilt växande bär
-
-
-
-
-
-

A22
-
ST
Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands
-
-
-
-
-
-

A23
UO5
PO5
Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00

A24
-
ST
Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands
-
-
-
-
-
-

A25
-
ST
Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg
-
-
-
-
-
-

A26
-
ST
Ersättning till offer för nationalsocialistisk förföljelse
-
-
-
-
-
-

A27
UO14
PO23
Personalvård
-
-
-
-
-
-

A28
UO9
PO14
Förmån av privat hälso- och sjukvård
-
-
-
-
-
-

A29
UO24
PO38
Utjämning av småföretagares inkomst
-
-
-
-
-
-

B. Intäkter i näringsverksamhet

B1
UO23
PO43
Uttag av bränsle
0,16
0,14
0,14
0,09
0,09
0,09

B2
UO23
PO41
Avverkningsrätt till skog
-
-
-
-
-
-

B3
UO23
PO38
Kapitalvinst på näringsfastigheter
2,09
1,81
1,81
1,26
1,14
1,15

B1
UO23
PO43
Uttag av bränsle
0,16
0,14
0,14
0,09
0,09
0,09

17

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Mdkr

brutto

netto

2006
2007
2008
2006
2007
2008

C. Kostnader i näringsverksamhet

C1
UO13
PO22
Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet
-
-
-
-
-
-

C2
UO24
PO38
Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal
-
-
-
-
-
-

C3
UO24
PO38
Koncernbidragsdispens
-
-
-
-
-
-

C4
UO24
PO38
Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar
-
-
-
-
-
-

C5
UO11
PO20
Avsättning till personalstiftelse (pension)
-
-
-
-
-
-

C6
UO23
PO41
Anläggning av ny skog m.m.
0,57
0,60
0,69
0,34
0,38
0,44

C7
-
ST
Skadeförsäkringsföretag
0,42
0,53
0,61
0,30
0,38
0,44

C8
-
ST
Överavskrivningar avseende inventarier
2,70
3,42
4,22
1,92
2,44
3,02

C9
-
ST
Periodiseringsfonder
0,33
0,40
0,48
0,20
0,25
0,31

C10
-
ST
Substansminskning
-
-
-
-
-
-

C11
UO23
PO41
Skogsavdrag
-
-
-
-
-
-

C12
UO19
PO33
Bidrag till regionala utvecklingsbolag
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00

C13
UO17
PO28
Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet
0,08
0,08
0,08
0,05
0,06
0,06

C14
-
ST
Nedskrivning av lager och pågående arbeten
0,03
0,04
0,05
0,02
0,03
0,04

C15
-
ST
Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto
0,04
0,04
0,05
0,02
0,03
0,03

C16
-
ST
Räntefördelning vid generationsskiften
-
-
-
-
-
-

D. Intäkter i kapital

D1
UO18
PO31
Avkastning eget hem
-0,03
0,29
-4,46
-0,02
0,20
-3,12

D2
UO18
PO31
Avkastning bostadsrättsfastighet

2,60
2,21

1,88
1,59

D3
UO24
PO38
Utdelning på aktier i onoterade bolag
3,40
3,47
3,55
2,38
2,43
2,48

D4
UO24
PO38
Utdelning av aktier
-
-
-
-
-
-

D5
-
ST
Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt
7,40
8,30
9,02
5,18
5,81
6,32

D6
-
ST
Värdeförändring på aktier m.m.
10,96
9,51
10,37
7,67
6,66
7,26

D7
UO18
PO31
Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och bostadsrätt
4,76
4,80
4,78
3,33
3,36
3,35

D8
UO11
PO20
Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel
13,22
15,91
18,45
9,25
11,13
12,92

D9
-
ST
Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar
0,27
0,32
0,38
0,19
0,23
0,26

D10
-
ST
Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00

D11
-
ST
Begränsningslagen
0,57
0,57
0,57
0,40
0,40
0,40

D12
-
ST
Framskjuten beskattning vid andelsbyte
-
-
-
-
-
-

D13
-
ST
Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto
0,03
0,04
0,04
0,02
0,02
0,03

E. Kostnader i kapital

E1
-
ST
Konsumtionskrediter
-
-
-
-
-
-

E2
-
ST
Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m.
-
-
-
-
-
-

F. Socialavgifter

F1
UO24
PO38
Nedsättning med inriktning mot mindre företag, egenavgifter
1,94
1,04
0,00
1,36
0,73
0,00

F2
UO19
PO33
Regional nedsättning av egenavgifter
0,11
0,13
0,13
0,08
0,09
0,09

F3
UO13
PO22
Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år

0,03*
0,06*

0,02*
0,04*

F4
UO24
PO38
Nedsättning av egenavgifter för vissa delar av tjänstesektorn

0,94*

0,66*

F5
UO24
PO38
Nedsättning med inriktning mot mindre företag och regional nedsättning för
7,67
4,06
0,46
5,52
2,93
0,33

arbetsgivaravgifter

F6
UO24
PO38
Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag 2006-2007
-
u
u
-
u
u

F7
UO13
PO22
Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år

2,74*
5,47*

1,97*
3,94*

F8
UO24
PO38
Nedsättning av arbetsgivaravgifter i vissa delar av tjänstesektorn

5,49*

3,95*

18

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Mdkr

brutto

netto

2006
2007
2008
2006
2007
2008

G. Särskild löneskatt

G1
UO17
PO28
Utländska artister
0,16
0,18
0,18
0,11
0,13
0,13

G2
UO24
PO38
Ersättning skiljemannauppdrag
-
-
-
-
-
-

G3
UO17
PO30
Ersättning till idrottsutövare
-
-
-
-
-
-

G4
UO24
PO38
Tillfälligt slopad särskild löneskatt för enmansföretag
-
u
u
-
u
u

G5
UO24
PO38
Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938

0,13
0,13

0,09
0,09

eller senare

G6
UO24
PO38
Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937

0,11*

0,08*

eller tidigare

G7
UO24
PO38
Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller

0,65
0,65

0,47
0,47

senare

G8
UO13
PO22
Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller

0,36*

0,26*

tidigare

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

H1
UO18
PO31
Försäljning av tomtmark och byggnader
1,61
1,69
1,78
1,16
1,22
1,28

H2
UO17
PO28
Försäljning av konstverk <300 000 kr/år
-
-
-
-
-
-

H3
-
ST
Lotterier
4,63
4,89
5,19
3,34
3,52
3,73

Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)

H4
UO9
PO13
Läkemedel
3,24
3,59
3,93
2,33
2,58
2,83

H5
-
ST
Internationell personbefordran
1,03
1,09
1,14
0,74
0,78
0,82

H6
UO22
PO36
Personbefordran
5,80
6,41
7,12
4,18
4,62
5,12

H7
UO17
PO28
Allmänna nyhetstidningar
1,73
1,92
2,10
1,25
1,38
1,51

H8
UO17
PO28
Böcker, tidskrifter m.m.
2,56
2,84
3,11
1,85
2,04
2,24

H9
UO17
PO28
Biografföreställningar
0,30
0,31
0,33
0,21
0,23
0,24

H10
UO17
PO28
Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang
1,98
2,09
2,22
1,43
1,51
1,60

H11
UO17
PO30
Kommersiell idrott
2,96
3,28
3,64
2,13
2,36
2,62

H12
UO24
PO38
Transport i skidliftar
0,17
0,27
0,29
0,12
0,20
0,21

H13
UO17
PO28
Upphovsrätter
0,18
0,19
0,20
0,13
0,14
0,15

H14
UO17
PO28
Entré djurparker
0,05
0,05
0,05
0,04
0,04
0,04

H15
UO12
PO21
Livsmedel
25,68
26,83
28,07
18,49
19,32
20,21

H16
UO24
PO38
Rumsuthyrning
1,38
1,46
1,55
1,00
1,05
1,12

H17
UO17
PO28
Försäljning av konstverk >300 000 kr/år
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01

Undantag från skattskyldighet

H18
UO17
PO30
Omsättning i ideella föreningar
0,09
0,09
0,10
0,06
0,07
0,07

Redovisningsperiod

H19
-
ST
Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet
0,56
0,74
0,87
0,40
0,53
0,63

Avdrag för ingående skatt

H20
-
ST
Ingående skatt på jordbruksarrende
-
-
-
-
-
-

19

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Mdkr

brutto

netto

2006
2007
2008
2006
2007
2008

I. Punktskatter

Energiskatt

I1
UO22
PO36
Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon
11,11
11,44
12,00
8,00
8,23
8,64

I2
UO21
PO35
Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel
1,14
1,62
1,80
0,82
1,16
1,30

I3
UO22
PO36
Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift
1,28
1,34
1,40
0,92
0,96
1,01

I4
UO22
PO36
Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid bandrift
0,02
0,02
0,03
0,02
0,02
0,02

I5
-
ST
Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart
0,62
0,63
0,63
0,45
0,45
0,46

I6
-
ST
Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart
-
-
-
-
-
-

I7
UO19
PO33
Elförbrukning i vissa kommuner
0,77
0,79
0,80
0,56
0,57
0,58

I8
UO21
PO35
Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning
0,42
0,48
0,49
0,30
0,35
0,35

I9
UO21
PO35
Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m.
5,20
5,66
5,85
3,74
4,07
4,21

I10
UO21
PO35
Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk
0,36
0,38
0,39
0,26
0,28
0,28

I11
UO21
PO35
Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin
0,20
0,20
0,20
0,15
0,15
0,15

I12
UO24
PO38
Bränsleförbrukning inom industrin
1,62
1,66
1,69
1,17
1,19
1,22

I13
UO23
PO43
Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen
0,15
0,15
0,15
0,10
0,11
0,11

I14
UO23
PO41
Tillfällig energiskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom
0,11
u
u
0,08
u
u

skogsbruksnäringen

I15
UO24
PO38
Elförbrukning inom industrin
17,54
18,03
18,48
12,63
12,98
13,30

I16
UO23
PO43
Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen
0,76
0,51
0,52
0,55
0,37
0,37

I17
UO21
PO35
Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk
0,09
0,10
0,07
0,06
0,07
0,05

I18
UO24
PO38
Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering
0,21
0,21
0,21
0,15
0,15
0,15

inom industrin

Koldioxidskatt

I19
UO24
PO38
Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin
6,29
6,43
6,56
4,53
4,63
4,72

I20
UO24
PO38
Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin
0,29
0,26
0,26
0,21
0,18
0,18

I21
UO23
PO43
Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- och jordbruksnäringen
0,45
0,45
0,46
0,32
0,33
0,33

I22
UO23
PO44
Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och
1,30
1,32
1,34
0,94
0,95
0,97

skogsbruksnäringen

I23
UO23
PO38
Tillfällig koldioxidskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom
0,06
u
u
0,05
u
u

skogsbruksnäringen

I24
UO21
PO35
Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin
0,66
0,66
0,66
0,47
0,47
0,47

I25
UO22
PO36
Koldioxidskattebefrielse för bandrift
0,02
0,02
0,02
0,01
0,01
0,02

I26
-
ST
Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart
-
-
-
-
-
-

I27
-
ST
Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart
0,52
0,52
0,53
0,37
0,38
0,38

I28
UO21
PO35
Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk
1,56
1,72
1,74
1,12
1,24
1,25

I29
UO21
PO35
Koldioxidskattebefrielse för torv
1,62
1,61
1,59
1,17
1,16
1,14

J. Skattereduktioner m.m.

J1
UO22
PO37
Skattereduktion för anslutning till bredband
0,05
u
u
0,03
u
u

J2
UO13
PO22
Skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassa
0,67
u
u
0,39
u
u

J3
UO14
PO23
Skattereduktion för avgiften till fackförening
3,85
u
u
2,23
u
u

J4
UO24
PO38
Skattereduktion för sjöinkomst
0,13
0,13
0,13
0,08
0,08
0,08

J5
UO13
PO22
Skattereduktion för hushållstjänster

1,09*
2,23*

0,65*
1,33*

J6
UO23
PO41
Skattereduktion för stormskadad skog
0,66
u
u
0,40
u
u

J7
UO18
PO31
Begränsningsregel småhus
0,45
0,42
0,40
0,31
0,29
0,28

J8
UO18
PO31
Begränsningsregel förmögenhetsskatt
0,09
0,09
0,09
0,06
0,06
0,06

20

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Mdkr

brutto

netto

2006
2007
2008
2006
2007
2008

K. Kreditering på skattekonto

K1
UO13
PO22
Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa
4,49
u
u
3,23
u
u

K2
UO13
PO22
Anställningsstöd till långtidssjukskrivna
0,03
0,03
f
0,02
0,02
f

K3
UO13
PO22
Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA)
1,03
1,09
f
0,74
0,79
f

K4
UO13
PO22
Plusjobb
2,19
6,08
f
1,58
4,38
f

K5
UO13
PO22
Utbildningsvikariat
0,19
0,15
f
0,14
0,11
f

K6
UO13
PO22
Stöd för nystartsjobb

0,97
2,36

0,70
1,70

K7
UO13
PO22
Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg
0,42
0,42
u
0,30
0,30
u

K8
UO25
PO48
Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting
9,61
u
u
6,92
u
u

K9
UO22
PO36
Sjöfartsstöd
2,37
2,48
2,58
1,71
1,79
1,86

K10
UO18
PO31
Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder
0,78
0,97
1,25
0,56
0,70
0,90

K11
UO18
PO34
Investeringsstimulans för källsortering
0,18
u
u
0,13
u
u

K12
UO21
PO35
Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler
0,17
f
f
0,17
f
f

K13
UO21
PO35
Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus
0,04
f
f
0,03
f
f

K14
UO21
PO35
Investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus
0,22
0,40
f
0,16
0,29
f

K15
UO21
PO35
Vissa miljöförbättrande installationer i småhus
0,07
f
f
0,05
f
f

L. Skattskyldighet

L1
-
ST
Akademier m.m
-
-
-
-
-
-

L2
-
ST
Företagarföreningar m.m.
-
-
-
-
-
-

L3
-
ST
Arbetslöshetskassor m.m.
-
-
-
-
-
-

L4
-
ST
Ideella föreningar
-
-
-
-
-
-

L5
-
ST
Kyrkor
-
-
-
-
-
-

L6
-
ST
Ägare av vissa fastigheter
-
-
-
-
-
-

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

M1
-
ST
Ränteutgifter - 21 procents reduktion
-0,26
-0,29
-0,33
-0,18
-0,20
-0,23

M2
-
ST
Begränsning av skattereduktion
-0,48
-0,52
-0,55
-0,33
-0,36
-0,39

M3
UO18
PO31
Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar
-0,03
u
u
-0,02
u
u

M4
UO18
PO31
Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus
-2,62
-2,83
-2,87
-1,89
-2,04
-2,07

M5
UO24
PO38
Fastighetsskatt på lokaler
-4,70
-5,24
-5,24
-3,38
-3,77
-3,77

M6
UO24
PO38
Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter
-3,28
-3,29
-3,29
-2,36
-2,37
-2,37

M7
UO18
PO31
Avkastning på bostadsrättsfastighet
-1,43
u
u
-1,03
u
u

Socialavgifter

M8
-
ST
Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete
-15,59 -17,56 -20,19 -11,23 -12,64 -14,54

Punktskatter

M9
UO21
PO35
Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
-4,44
-4,47
-4,48
-3,20
-3,22
-3,23

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEAVVIKELSER

Skattefria transfereringar

N1

Näringsbidrag och EU-bidrag
-
-
-

N2

Avgångsvederlag till jordbrukare
-
-
-

N3

Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden
-
-
-

N4

Flyttningsersättningar
-
-
-

21

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Mdkr

brutto

netto

2006
2007
2008
2006
2007
2008

N5
Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner
-
-
-

N6
Bistånd
2,90
2,80
2,78

N7
Barnbidrag m.m.
15,91
15,82
15,78

N8
Handikappersättning m.m.
0,57
0,57
0,59

N9
Underhållsstöd
2,07
1,97
1,91

N10
Bidrag till adoption
-
-
-

N11
Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar
-
-
-

N12
Bostadstillägg pensionärer (BTP)
5,46
5,46
5,30

N13
Bostadsbidrag
1,60
1,49
1,39

N14
Studiestöd
5,31
5,10
5,23

N15
Skattefria pensioner
0,31
0,32
0,33

N16
Äldreförsörjningsstöd
0,08
0,08
0,09

N17
Introduktionsersättning för flyktingar
0,15
0,14
0,15

N18
Övriga icke skattepliktiga transfereringar
0,16
0,17
0,19

22

7 Beskrivning av enskilda skatteutgifter

7.1 Saldopåverkande skatteutgifter

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

A1 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension

Arbetsgivarens kostnader skall inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av pension genom avsättning eller pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa ramar. Avsättningen utgör en ersättning för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt vid avsättning och utbetalning av pensionen.

A2. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag

Genom reglerna om löneunderlag ökar den kapitalbeskattade inkomsten för aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa. Därigenom beskattas viss avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är lön, som bör beläggas med arbetsgivaravgifter och beskattas i inkomstslaget tjänst. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.

A3. Sjöinkomstavdrag

Sjömän som har haft s.k. sjöinkomst medges sjöinkomstavdrag som uppgår till 36 000 kronor om fartyget till övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i närfart. Om man inte har arbetat ombord hela året, för varje dag som sjöinkomst uppbärs skall avdrag medges till 1/365 av sjöinkomstavdraget. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

A4. Underskott i aktiv verksamhet m.m.

Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag under vissa förutsättningar (maximalt under 5 års tid med högst 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller dock inte litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet). Normen är annars att underskottet får sparas och kvittas mot senare överskott i den aktiva näringsverksamheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av tjänst.

A5. Personaloptioner

Beskattning av personaloptionsförmånen sker först när personaloptionen utnyttjas. För de personer som utnyttjar personaloptionen är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A6. Avdrag för pensionspremier

Avdrag får göras för erlagda pensionspremier. Avdragen är begränsade beloppsmässigt. Om marginalskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A7. Regionalt förhöjt grundavdrag

Fysiska personer bosatta inom stödområde A kompenseras för ökade utgifter på grund av de geografiska lägesnackdelarna. Den regionala höjningen av grundavdraget för inkomståret 2006 är 5 000 kronor. Undantag görs av statsstödsskäl för dem som bedriver näringsverksamhet inom transportsektorn. Det förhöjda grundavdraget slopades från och med 1 januari 2007.

23

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Avdrag för kostnader i tjänst

A8. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor

Den som har tillfälligt arbete på annan ort än hemorten eller flyttat till annan ort på grund av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan under vissa förutsättningar få avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som därigenom uppkommer. Om den skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på annan ort än hemorten kan avdrag för utgifter för en hemresa per vecka medges. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A9. Avdrag för resor till och från arbetet

Skatterättsligt anses kostnader för resor till och från arbetet i princip vara privata levnadskostnader och inte en kostnad för intäkternas förvärvande. Anledningen är att den skattskyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader som överstiger 8 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen utgör avdraget en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.

A10. Avdrag för inställelseresor

Om den skattskyldige har haft utgifter för resa mellan två platser inom EES i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag, s.k. inställelseresa, har denne rätt till avdrag för utgifterna. Avdraget skall som huvudregel beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Skattefria förmåner och ersättningar

Skattefria ersättningar och förmåner minskar den beskattningsbara arbetsinkomsten. Då den beskattningsbara inkomsten minskar, minskar även underlaget för socialavgifter. Ett minskat underlag innebär att den förmånsgrundande inkomsten för olika socialförsäkringar sänks, vilket minskar statens utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med lika mycket som inbetal-

ningarna till systemet minskar då det i socialavgifterna finns en skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. Skattedelen motsvaras av den särskilda löneskatten. Skatteutgiften vad gäller socialavgifterna utgörs därför enbart av den särskilda löneskatten. Totalt uppgår skatteutgiften för skattefria ersättningar och förmåner därmed till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt.

A11. Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner

Vissa förmåner och ersättningar till utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner kan undantas från beskattning. För skattefrihet krävs beslut av Forskarskattenämnden. 25 procent av lönen undantas från beskattning. Vissa ersättningar för utgifter är också undantagna från skatteplikt. Undantagen gäller under högst tre år. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A12. Förmån av resa vid anställningsintervju

Förmån av resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa är inte skattepliktig. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A13. Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m.

Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m. är undantagen från skatteplikt om utbildningen är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att arbeta. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A14. Förmån av personaldator

I de fall arbetstagaren för privat bruk får använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller, utgår varken inkomstskatt eller sociala avgifter. Denna förmån utgör ersättning för utfört arbete. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Fr.o.m. år 2004 är högsta tillåtna bruttolöneavdrag 10 000 kronor per år. Denna skattefrihet upphörde att gälla från och med 1 januari 2007. I

24

syfte att underlätta värderingen infördes ett schablonmässigt förmånsvärde. Schablonvärdet är en försiktig marknadsvärdering och motsvarar 2 400 kronor.

A15. Förmån av miljöanpassade bilar

Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. För förmånsbilar som helt eller delvis drivs med elektricitet eller gas, utom de som drivs med gasol, utgör i stället förmånsvärdet 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik. Den maximala nedsättningen för el/elhybridbilar och gasbilar får inte överstiga 16 000 kr per år. För alkoholdrivna bilar utgör i stället förmånsvärdet 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Den maximala nedsättningen för alkoholbilar får inte överstiga 8 000 kr per år. Skattebortfallet uppstår till följd av det nedsatta förmånsvärdet och skatteutgiften avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A16. Stipendier

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

A18. EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning

EU-parlamentarikernas fasta resekostnads- och traktamentsersättningar från EU-parlamentet är normalt inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A19. Hittelön

Hittelön, ersättningar till den som i särskilt fall har räddat person eller egendom i fara, och ersättningar till den som bidrar till avslöjande eller gripande av person som begått brott, är skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A20. Ersättning för blod m.m.

Ersättningar till den som har lämnat organ, blod eller modersmjölk är skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A21. Inkomst från försäljning av vilt växande bär

Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria under vissa förutsättningar, bl.a. om de inte utgör ersättning för utfört arbete. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A17. Personalrabatter m.m.

Personalrabatter beskattas normalt inte. Reseförmåner med inskränkande villkor som tillhandahålls anställda inom t.ex. flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Inkomster från försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor. Eftersom inkomsten är en ersättning för arbete är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A22. Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands

Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid statlig myndighet skall inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. bostad på stationeringsorten och medföljande tillägg för make. Äldre bestämmelser gäller för utlandsstationering som har tillträtts före den 1 januari 2007, dock längst till och med den 31 augusti

25

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

2009. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst ock särskild löneskatt.

A23. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI

Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån för fri bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårigheten att rekrytera forskare. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A24. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands

Den s.k. ettårsregeln medger skattefrihet i Sverige, även om ingen beskattning skett utomlands. Om anställningen har varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än bl.a. svenska staten eller svensk kommun, medges befrielse från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A25. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg

Skattefrihet gäller för anställning ombord på utländskt fartyg om anställningen och vistelsen utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och avsett anställning hos arbetsgivare som hör hemma i en stat inom EES. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A26. Ersättning till offer för nationalsocialistisk förföljelse

Ersättning från utlandet till offer för nationalsocialistisk förföljelse har undantagits från beskattning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A27. Personalvård

Personalvårdsförmåner är skattefria. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre

A28. Förmån av privat hälso- och sjukvård

Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren däremot bekostar privat hälso- och sjukvård för en anställd är detta en skattefri förmån. Detsamma gäller för hälso- och sjukvård utomlands. Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden. Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren efter överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kompensera sig för kostnaden. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A29. Utjämning av småföretagares inkomst

I småföretag bidrar inkomstutjämnande åtgärder, t.ex. avsättningar till skogskonto och periodiseringsfond samt överavskrivningar, till skatteutgiften i den mån åtgärderna medför att ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

B. Intäkter i näringsverksamhet

Betydelsen av organisationsform

I följande beskrivningar av skatteutgifterna inom näringsverksamhet under B. och C. gäller generellt att posterna påverkar den beskattningsbara inkomsten i näringsverksamheten. Storleken på skatteutgiften kommer att bero av i vilken organisationsform näringsverksamheten

26

bedrivs. För aktiebolag och ekonomiska föreningar, där inkomst av näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär den lägre beskattningsbara inkomsten att statens bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsverksamhet beskattas som inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningsbar inkomst att även underlaget för socialavgifter minskar. Skatteutgiften utgörs därför av dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt (se utförlig beskrivning under A. Inkomst av tjänst, vad gäller förhållandet mellan socialavgifter och särskild löneskatt).

B1. Uttag av bränsle

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

C. Kostnader i näringsverksamhet

C1. Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet

För näringsidkare som företar arbetsresor med egen bil tillämpas i dag de regler som gäller för löntagare, dvs. de kostnader som överstiger 8 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen en privat levnadsomkostnad, varför avdraget utgör en skatteutgift avseende skatt på inkomst av näringsverksamhet, se A7.

C2. Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

B2. Avverkningsrätt till skog

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet. I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

B3. Kapitalvinst på näringsfastigheter

Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter beskattas som kapitalinkomst. Samtidigt ingår näringsfastigheten i det fördelningsunderlag som utgör grunden för i vilken utsträckning övriga inkomster i näringsverksamheten ska beskattas som kapitalinkomst. Skatteutgiften avser att en större del av näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad som är normenligt. För denna del kan skatteutgiften beräknas ur skillnaden mellan skattesatsen för näringsinkomst (inkl. särskild löneskatt) och kapitalinkomstskattesatsen.

I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C3. Koncernbidragsdispens

Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får göras för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag skall vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C4. Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar får göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C5. Avsättning till personalstiftelse (pension)

Arbetsgivare får göra avdrag för belopp som förts över till personalstiftelse för tryggande av pensionsutfästelse. Avsättningen utgör en ersättning för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt.

27

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Om marginalskatten vid utbetalning av pensionen är lägre än vid inbetalning av premien uppstår en skatteutgift avseende skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C6. Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk skall kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C7. Skadeförsäkringsföretag

I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till s.k. säkerhetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och utgörs av räntan på den skattekredit som det extra avdraget medför.

C8. Överavskrivningar avseende inventarier

Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, medan den skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt lag. Detta innebär att planmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat av förslitning. Genom överavskrivningarna uppstår en skattekredit; inkomstskatten multiplicerad med den ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C9. Periodiseringsfonder

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan reserveras under högst sex år. Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan på skatte-

krediten. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Från och med inkomståret 2005 påförs aktiebolag, som gör avsättning till periodiseringsfond, en schablonintäktsränta i syfte att räntebelägga den skattekredit som tidigare år har utgjort en skatteutgift. Skatteutgiften för aktiebolag upphör därmed från och med inkomståret 2005.

C10. Substansminskning

Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminskningar är ingen skattutgift. Enligt en alternativregel får avdraget uppgå till högst 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C11. Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C12. Bidrag till regionala utvecklingsbolag

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regionalt utvecklingsbolag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C13. Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet.

28

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C14. Nedskrivning av lager och pågående arbeten

Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Byggnads-, hantverks- och anläggningsföretag kan tillämpa motsvarande alternativregel på pågående arbeten om arbetet utförs till ett fast pris. Nedskrivningen ger en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på krediten och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C15. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma drabbas av progressiv beskattning samtidigt som de har oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Kontoinsättningen medför att egenavgiften skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild löneskatt. Bidraget till skatteutgiften ges av den räntefria skattekrediten.

C16. Räntefördelning vid generationsskiften

Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till förvärvet. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

D. Intäkter i kapital

D1. Avkastning eget hem

Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta avkastningen i form av boendet i eget hem beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot utgår fastighetsskatt på eget hem. Från och med inkomståret 2006 delas fastighetsskatt på eget hem upp i skatt på byggnadsrespektive markvärde. Fastighetsskatt på den del av taxeringsvärdet som belöper på byggnadsvärdet utgår med 1,0 procent av taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln. Fastighetsskatt på den del av fastighetsskatten som belöper på markvärdet begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor, om det är lägre. Fastighetsskatten på markvärdet kan dock aldrig överstiga en procent av taxeringsvärdet för mark. För inkomståren 2007– 2008 är underlaget för uttag av fastighetsskatt fryst på 2006 års nivå. Vidare är fastighetsskatten för nybyggda byggnader som innehåller bostäder nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). ”Rabatten” på fastighetsskatten innebär att för de fem första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsskatt och för de därpå följande fem åren är skatten nedsatt till hälften. Direktavkastningen förutsätts motsvara fastighetens marknadsvärde multiplicerat med den reala statslåneräntan. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital och utgörs av skillnaden mellan kapitalinkomstskatten (30 procent) på fastighetens reala direktavkastning och fastighetsskatten.

D2. Avkastning bostadsrättsfastighet

Den direkta avkastningen i form av boendet i privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot utgår fastighetsskatt på 0,4 procent av taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som har beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln för fastigheter som är taxerade som hyreshus. Före inkomståret 2007 var skattesatsen 0,5 procent av taxeringsvärdet. För småhusfastigheter utgår fastighetsskatt på den del av taxeringsvärdet som belöper på byggnadsvärdet med 1,0 procent av taxeringsvärdet eller,

29

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

om det är lägre, det underlag som beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln. Dessutom gäller för småhus att fastighetsskatt på den del av fastighetsskatten som belöper på markvärdet begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor, om det är lägre. För inkomståren 2007-2008 är underlaget för uttag av fastighetsskatt på småhus och hyreshus (bostadsdelen) fryst på 2006 års nivå. Vidare är fastighetsskatten för nybyggda byggnader som innehåller bostäder nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). ”Rabatten” på fastighetsskatten innebär att för de fem första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsskatt och för de därpå följande fem åren är skatten nedsatt till hälften. Direktavkastningen förutsätts motsvara det sammanlagda marknadsvärdet av bostadsrätterna multiplicerat med den reala statslåneräntan. Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten (30 procent) på fastighetens reala direktavkastning och den skatt som betalas enligt gällande regler.

D3. Utdelning på aktier i onoterade bolag

Lättnadsreglerna för delägare i onoterade bolag medför en skatteförmån. En avkastning på 70 procent av statslåneräntan på ett speciellt definierat underlag undantas från beskattning i inkomstslaget kapital. Fr.o.m. inkomståret 2006 har lättnadsreglerna ersatts med en sänkt kapitalinkomstskattesats för delägare i onoterade bolag. I båda fallen avser skatteutgiften skatt på inkomst av kapital.

D4. Utdelning av aktier

Beskattning av aktieutdelning i form av aktier skjuts i vissa fall upp till dess att mottagaren säljer aktierna. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

D5. Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt

Enligt normen skall värdeförändringar beskattas (alternativt skall skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är, när de

realiseras. Dessutom ges möjlighet till ytterligare uppskov, under vissa förutsättningar, även då vinsten har realiserats. Från och med inkomståret 2006 utvidgas uppskoven till att även omfatta ersättningsbostäder i annan stat inom EES. Dessa uppskovsmöjligheter ger upphov till en skattekredit. Räntan på denna skattekredit utgör en skatteutgift som avser skatt på kapital.

D6. Värdeförändring på aktier m.m.

Enligt normen skall värdeförändringar beskattas (alternativt skall skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är, när de realiseras. Uppskovet ger upphov till en skattekredit. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D7. Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem och bostadsrätt

Endast två tredjedelar av den kapitalvinst som realiseras vid försäljning tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Den tredjedel som inte beskattas ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D8. Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel

Avkastningen på medel reserverade för pensionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Inkomstskatt tas ut med 15 procent istället för 30 procent på en schablonberäknad avkastning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D9. Nedsatt avkastningsskatt på K- försäkringar

Avkastningen på K-försäkringskapital beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Inkomstskatt (30 procent) tas endast ut på 9/10 av en schablonberäknad avkastning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

30

D10. Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt

Skatteunderlaget utgörs av kapitalunderlaget – värdet av den skattskyldiges tillgångar med avdrag för finansiella skulder vid beskattningsårets ingång – multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret. Om den faktiska avkastningen på försäkringskapital över-/understiger den schablonmässigt framräknade avkastningen uppstår en skatteutgift/skattesanktion avseende skatt på inkomst av kapital.

D11. Begränsningslagen

Ett spärrbelopp fastställs som uppgår till 60 procent av summan av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst av tjänst/näringsverksamhet och inkomst av kapital. Om det totala skattebeloppet är högre än spärrbeloppet sätts förmögenhetsskatten och den statliga inkomstskatten ned med överskjutande belopp. Förmögenhetsskatten får dock inte sättas ner till ett lägre belopp än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet. Skatteutgiften avser förmögenhetsskatt, skatt på inkomst av kapital och statlig skatt på inkomst av tjänst/näringsverksamhet.

D12. Framskjuten beskattning vid andelsbyte

Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda. Reglerna innebär att det inte fastställs någon kapitalvinst vid bytet av andelarna utan beskattning sker när de mottagna andelarna avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den kredit som den framskjutna beskattningen innebär och avser skatt på inkomst av kapital eller tjänst (fåmansföretagsreglerna).

D13. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma drabbas av progressiv beskattning samtidigt som de har oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 % istället för 30 %, vilket är normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

E. Kostnader i kapital

E1. Konsumtionskrediter

Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdragsgilla. Enligt normen skall endast ränteutgifter för lån till investeringar inklusive bostadsinvesteringar vara avdragsgilla, vilket innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

E2. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m.

Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter skall dras av i sin helhet, kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är noterade eller kvalificerade skall dras av till fem sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade andelar skall dras av till två tredjedelar mot skattepliktiga vinster så sådana tillgångar. Till den del förluster inte kan dras av mot sådana

tillgångar
skall
70 procent, fem sjättedelar
av

70 procent
respektive två tredjedelar
av

70 procent
dras
av. Huvudregeln är att
70

procent av förlusten får dras av. Skatteutgiften avser inkomst av kapital.

F. Socialavgifter

F1. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, egenavgifter

Vid beräkning av egenavgifter får under 2007 en enskild näringsidkare göra avdrag med 2,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 4 500 kronor per år, vilket motsvarar ett under-

31

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

lag på 180 000 kronor. Skatteutgiften avser egenavgifter.

F2. Regional nedsättning av egenavgifter

Vid beräkning av egenavgifter får en enskild näringsidkare med fast driftsställe i stödområde A göra ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. Nedsättningen är en utvidgning av den generella nedsättningen av socialavgifterna på 2,5 procent. Fiskeri-, vatten- bruks-, jordbruks- och transportverksamhet är undantagna från nedsättning p.g.a. EG-regler. Skatteutgiften avser egenavgifter.

F3. Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år

Nedsättningen innebär att egenavgifterna inklusive den allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, föreslås halveras från och med halvårsskiftet 2007. Nedsättningen motsvarar på detta sätt 10,26 procentenheter, om inte extra karenstid valts. Detta innebär att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften kommer att uppgå till 20,45 procent av avgiftsunderlaget.

F4. Nedsättning av egenavgifter i vissa delar av tjänstesektorn

Nedsättningen innebär att egenavgifterna inklusive allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21, föreslås slopas från och med den 1 januari 2008. Nedsättningen motsvarar på detta sätt 20,50 procentenheter. Detta innebär att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften kommer att uppgå till 10,21 procent av avgiftsunderlaget.

F5. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag och regional nedsättning för arbetsgivaravgifter

Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får under 2007 en arbetsgivare göra ett avdrag med 2,5 procent av lönesumman, dock högst med 1 545 kronor per kalendermånad. Därutöver får arbetsgivare med fast driftsställe i stödområde A

göra ett avdrag med 10 procent av lönesumman, dock högst med 7 100 kronor per kalendermånad. Den sistnämnda nedsättningen på 10 procent gäller inte för kommuner, landsting, statliga myndigheter, statliga affärsdrivande verk eller registrerade trossamfund. Vidare är fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transportverksamhet undantagna från nedsättningen om 10 procent p.g.a. EG-regler. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.

F6. Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag

Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter, som skulle löpa under tiden den 1 juni 2006 till och med den 31 december 2007, för enmansföretag som anställer en person upphörde att gälla den sista december 2006.

F7. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år

Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna inklusive den allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, föreslås halveras från och med halvårsskiftet 2007. Nedsättningen motsvarar på detta sätt 11,11 procentenheter. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften kommer att uppgå till 21,31 procent av avgiftsunderlaget. För andra halvåret 2007 föreslås dock nedsättningen uppgå till 9,71 procentenheter.

F8. Nedsättning av arbetsgivaravgifter i vissa delar av tjänstesektorn

Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna inklusive allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21, föreslås slopas från och med den 1 januari 2008. Nedsättningen motsvarar på detta sätt 22,21 procentenheter. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften kommer att uppgå till 10,21 procent av avgiftsunderlaget.

32

G. Särskild löneskatt

G1. Utländska artister

Inkomst från artistisk eller idrottslig verksamhet som en utländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskattas med en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

G2. Ersättning skiljemannauppdrag

Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteutgiften avser särskild löneskatt.

G3. Ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

G4. Tillfälligt slopad särskild löneskatt för enmansföretag

Tillfälligt slopad särskild löneskatt på förvärvsinkomster (SLF), som skulle löpa under tiden den 1 juni 2006 till och med den 31 december 2007, för enmansföretag som anställer en person upphör att gälla den sista december 2006 (se även F6).

G5. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 16,16 procent har slopats fr.o.m. den 1 januari 2007 och enbart ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast enskild näringsidkare som är födda 1938 eller senare,

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

dvs. näringsidkare som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet.

G6. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 24,26 procent föreslås slopas fr.o.m. den 1 januari 2008 för egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast enskild näringsidkare som är födda 1937 eller tidigare, dvs. näringsidkare som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet.

G7. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 16,16 procent har slopats fr.o.m. den 1 januari 2007 och enbart ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för anställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda som är födda 1938 eller senare, dvs. personer som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet.

G8. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 24,26 procent föreslås slopas fr.o.m. den 1 januari 2008 för anställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda som är födda 1937 eller tidigare, dvs. personer som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet.

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

H1. Försäljning av tomtmark och byggnader

Vid försäljning av en- och flerbostadshus är ca 15 procent av värdet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget gäller i huvudsak tomt-

33

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

mark, byggränta och vinst som enligt normen borde beskattas. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H2. Försäljning av konstverk < 300 000 kr/år

Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för under 300 000 kronor per år är försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H3. Lotterier

Enligt EG-regler får det inte tas ut någon mervärdesskatt på lotterier. All beskattning sker endast i form av punktskatt. Enligt den svenska normen borde det utgå mervärdesskatt och skatteutgiften avser därför mervärdesskatt.

Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger).

H4. Läkemedel

För läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från mervärdesskatt. (Vid försäljning av icke receptbelagda läkemedel utgår dock mervärdesskatt.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H5. Internationell personbefordran

Transport till eller från utlandet räknas som export. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och landtransporter. Beloppen i tabellen avser inrikes del av utrikes buss- och tågtransporter. Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H6–H14. Personbefordran, allmänna nyhetstidningar, böcker, tidskrifter m.m., biografföreställningar, vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang, kommersiell idrott, transport i skidliftar, upphovsrätter, samt entré djurparker

Skattesatsen för dessa
grupper
är nedsatt
till

6 procent.
Även för transport i skidliftar

kommer
nedsatt skattesats
till
6 procent

(tidigare
12 procent)
att tillämpas
fr.o.m
1

januari 2007 (dvs. samma skattesats som gäller för personbefordran och kommersiell idrott). Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H15–H16. Livsmedel och rumsuthyrning

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 12 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl samt tobaksvaror. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H17. Försäljning av konstverk > 300 000 kr/år

Skattenedsättningen omfattar enbart upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för över 300 000 kronor per år, eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Undantag från skattskyldighet

H18. Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga.

Redovisningsperiod

H19. Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet

Redovisningsskyldigheten inträder två månader efter det att fastigheten tagits i bruk. Skatte-

34

utgiften uppgår till räntan på skattekrediten för mervärdesskatt.

Avdrag för ingående skatt

H20. Ingående skatt på jordbruksarrende

Avdragsrätten omfattar hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om värdet av bostad ingår i arrendet.

I. Punktskatter

Energiskatt

I1. Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon

Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieseloljeanvändning av miljöklass 1. År 2007 är skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 32 öre/kWh medan dieselolja i den främsta miljöklassen beskattas med 11 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellanskillnaden i skattesats.

I2. Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel

Befrielsen gäller för koldioxidneutrala drivmedel. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.

I3. Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.

I4. Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas inte. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

I5. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart

Bränsle som används vid inrikes sjöfart beskattas inte. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.

I6. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart

Bränsle som används som flygbränsle beskattas inte. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.

I7. Elförbrukning i vissa kommuner

Normen för skatt på el utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen betalar. Den uppgår till 26,5 öre/kWh 2007. I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och

Torsby är dock skattesatsen
nedsatt
till

20,4 öre/kWh. Skatteutgiften
uppgår
till

6,1 öre/kWh.

I8. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning

Skatteutgifterna beräknas som skillnaden mellan skattesatsen på eldningsolja och skattesatserna på de olika energislagen. Skattesatsen för eldningsolja är 7,5 öre/kWh och utgör normen. År 2007 uppgår skattesatsen för gasol till 1,1 öre/kWh, för naturgas till 2,4 öre/kWh och för kol till 4,2 öre/kWh. Skatteutgifterna uppgår 2007 till 6,4 öre/kWh för gasol, till 5,1 öre/kWh för naturgas och till 3,3 öre/kWh för kol.

I9. Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m.

Ingen skatt utgår på biobränslen, torv m.m. som används för uppvärmning, vilket innebär en utgift på 7,5 öre/kWh 2007. Energiskatt utgår dock på råtallolja med en skattesats som motsvarar energi- och koldioxidskatten på eldningsolja.

35

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

I10. Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk

För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk medges avdrag för hela energiskatten på den del av bränslet som motsvarar värmeproduktionen. Enligt EU-direktiv finns det ingen skatt på den del av bränslet som motsvarar elproduktionen. Normen motsvaras av full skattesats på bränsle.

I11. Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin

Fjärrvärme som levereras till industrin medges fullt avdrag för energiskatten på bränsle och nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full skattesats på respektive bränsle.

I12. Bränsleförbrukning inom industrin

Industrisektorn är energiskattebefriad för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocesser. Normen för alla fossila bränslen utgörs av full skattesats på eldningsolja, 7,5 öre/kWh.

I13. Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen

I15. Elförbrukning inom industrin

El som används i tillverkningsprocesser inom industrisektorn beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normalskattesatsen på el, dvs. 26,5 öre/kWh.

I16. Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen

El som används i växthus- och jordbruksnäringen beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normalskattesatsen på el, dvs. 26,5 öre/kWh.

I17. Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk

För 2007 får ett skatteavdrag motsvarande 4,0 öre/kWh göras för el från landbaserad vindkraft. Avdraget trappas ned årligen och avses upphöra år 2009. För el från havsbaserad vindkraft medges ett avdrag på 14,0 öre/kWh. Avdraget upphör när elproduktionen uppnått 20 000 timmar beräknad som drift med full last.

I18. Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom industrin

Växthus- och jordbruksnäringen är skattebefriad från energiskatt för användning av fossila bränslen till uppvärmning. Normen för alla fossila bränslen utgörs av full skattesats på eldningsolja, 7,5 öre/kWh.

I14. Tillfällig energiskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen

För energiintensiva industriföretag, som deltar i program för energieffektivisering medges befrielse från energiskatten på el. Skatteutgiften uppgår till 0,5 öre/kWh.

Koldioxidskatt

I19. Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin

Befrielse medges från energiskatt för diesel som förbrukas i skogsbruksverksamhet i södra Sverige fr.o.m. den 8 januari 2005 t.o.m. utgången av 2006. Detta för att underlätta omhändertagandet av stormfälld skog efter den svåra stormen i början av 2005. Normen utgörs av full skattesats på dieselolja.

För industrisektorn medges en nedsättning på 79 procent av koldioxidskattesatsen för all användning av fossila bränslen för uppvärmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.

36

I20. Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin

För energiintensiva industriföretag medges nedsättning utöver den generella nedsättningen om koldioxidskatten överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. Fram till utgången av året 2006 var företag inom cement-, kalk-, glas- och stenindustri dock befriade från den del av koldioxidskatten på kol och naturgas som överstiger 1,2 procent av försäljningsvärdet. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras.

I21. Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen

För bränslen som används inom växthus- och jordbruksnäringen medges en nedsättning på 79 procent av koldioxidskattesatsen för all användning av fossila bränslen för uppvärmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.

I22. Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäring

För dieselolja som används i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruksverksamhet medges en nedsättning av koldioxidskatten med 77 procent. Normen utgörs av full koldioxidskattesats för dieselolja.

I23. Tillfällig koldioxidskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen

Befrielse medges från koldioxidskatt för diesel som förbrukas i skogsbruksverksamhet i södra Sverige fr.o.m. den 8 januari 2005 t.o.m. utgången av 2006. Detta för att underlätta omhändertagandet av stormfälld skog efter den svåra stormen i början av 2005. Normen utgörs av skattesatsen för diesel till arbetsmaskiner inom skogsbruket.

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

I24. Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin

Fjärrvärme som levereras till industrin medges återbetalning av 79 procent av koldioxidskatten på bränslen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.

I25. Koldioxidskattebefrielse för bandrift

Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägsfordon ät befriad från koldioxidskatt. Normen utgörs av full skattesats.

I26. Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart

Koldioxidskatt tas ej ut för flygbränsle. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Normen utgörs av full skattesats.

I27. Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart

Bränsle för inrikes sjöfart är befriad från koldioxidskatt. Normen utgörs av full skattesats.

I28. Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk

För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk får avdrag göras för 79 procent av koldioxidskatten på den del av bränslet som motsvarar värmeproduktionen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.

I29. Koldioxidskattebefrielse för torv

Torv är ett bränsle som är befriat från koldioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 93 öre/kg koldioxid.

37

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

J. Skattereduktioner

J1. Skattereduktion för anslutning till bredband

Skattereduktion utgår för anslutning till bredband som tas i bruk under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2007. Skattereduktion får göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Till den del skattereduktion beviljas privatpersoner (fysiker) avser skatteutgiften skatt på inkomst av tjänst. Till den del skattereduktionen beviljas företag (juridiker) avser skatteutgiften skatt på inkomst av näringsverksamhet.

J2. Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa

Skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassan är 40 procent av medlemmens avgift till arbetslöshetskassan under kalenderåret före taxeringsåret. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Skattereduktionen gäller inte från och med 1 januari 2007.

J3. Skattereduktion för avgift till fackförening

Skattereduktionen för fackföreningsavgift är 25 procent av den medlemsavgift som betalats till en arbetstagarorganisation. Skattereduktion görs endast om den sammanlagda medlemsavgiften till en eller flera arbetstagarorganisationer under kalenderåret före taxeringsåret uppgår till minst 400 kronor. Reduktionen är en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst. Skattereduktionen gäller inte från och med 1 januari 2007.

J4. Skattereduktion för sjöinkomst

Utöver sjöinkomstavdrag har den som har haft sjöinkomst rätt till skattereduktion med 14 000 kronor om fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och med 9 000 kronor om det gått i närfart. Om man inte har arbetat ombord hela året, skall reduktion medges med 1/365 av dessa belopp för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

J5. Skattereduktion för hushållstjänster

Från och med 1 juli 2007 ges en skattereduktion till privatpersoners (fysiker) köp av hushållstjänster. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden för den utförda tjänsten, dock maximalt 50 000 kronor per person och år.

J6. Skattereduktion för stormskadad skog

Med anledning av de skador på skogsbeståndet, som uppstått i samband med den svåra stormen i början av 2005, ges en skattereduktion under två år. Inriktningen är att reduktionen skall ges i förhållande till den mängd stormskadat virke som under 2005 och 2006 forslas ut ur den stormskadade skogen. Till den del skattereduktion beviljas privatpersoner (fysiker) avser skatteutgiften skatt på inkomst av tjänst. Till den del skattereduktionen beviljas företag (juridiker) avser skatteutgiften skatt på inkomst av näringsverksamhet.

J7. Begränsningsregel småhus

Fr.o.m. 2001 skall fastighetsskatteuttaget i princip begränsas till högst 5 procent av hushållets beskattningsbara inkomst. Fr.o.m. 2006 gäller att skatteuttaget skall begränsas till högst 4 procent av hushållets beskattningsbara inkomst. Denna begränsning utgör en skatteutgift, som avser skatt på inkomst av kapital.

J8. Begränsningsregel förmögenhetsskatt

Fr.o.m. 2004 års taxering skall den som tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt (begränsningsregel småhus) och som betalar förmögenhetsskatt för sin permanentbostad kunna tillgodoräknas skattereduktion även för förmögenhetsskatten. Denna skattereduktion utgör en skatteutgift. Skatteutgiften avser förmögenhetsskatt.

38

K. Kreditering på skattekonto

K1-K3. Anställningsstöd och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA)

Stöden utgår genom en kreditering av skattekonto. Krediteringen utgör en skatteutgift. Syftet med stöden är att underlätta för målgruppen att få ett jobb som stärker deras ställning på arbetsmarknaden och som i slutändan leder till en reguljär osubventionerad anställning. Tiden för när stöd kan lämnas och krediteringens storlek beror bland annat på hur länge den anställde har varit inskriven på arbetsförmedlingen eller varit sjukskriven, samt om de har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.

Huvuddelen av anställningsstöden har avvecklats år 2007 men personer som påbörjat anställningen innan avvecklingstidpunkten får fullfölja stödperioden. Vissa stöd sträcker sig in under 2008.

Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa (K1)

Målgruppen är arbetslösa med långa inskrivningstider på arbetsförmedlingen och stimulansen ges i form av särskilt anställningsstöd. Allmänt och förstärkt anställningsstöd slopades från och med 1 januari 2007.

Anställningsstöd vid anställning av långtidssjukskrivna (K2)

Målgruppen är sjukskrivna anställda som inte kan återgå till nuvarande arbetsgivare och där rehabiliteringsansvaret har övergått till Försäkringskassan.

Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) (K3)

Målgruppen för stödet är främst arbetslösa med socialmedicinskt handikapp.

K4. Plusjobb

Plusjobb infördes den 1 januari 2006 för kvalitetshöjande arbetsuppgifter inom offentligt

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

finansierad verksamhet. Den som anställer en långtidsarbetslös på Plusjobb får en lönesubvention för lön inklusive lönebikostnader upp till ett tak på 1 000 kronor per dag. Stödet slopades den 24 oktober 2006 men personer som påbörjat anställning innan dess får fullfölja stödperioden. Stödet redovisas fr.o.m. 2007 på statsbudgetens utgiftssida.

K5. Utbildningsvikariat

Arbetsgivare inom offentligt finansierad vård och omsorg erbjuds anställningsstöd för lönekostnader med högst 800 kronor per dag under sex månader för en vikarie som anställs istället för en anställd som genomgår utbildning med lön. Arbetsgivaren kan dessutom erhålla stöd för halva utbildningskostnaden, dock högst 1 000 kronor per vecka. Utbildningsvikariat avvecklades den 24 oktober 2006.

K6. Stöd för nystartsjobb

Arbetsgivare som anställer individer med stöd för nystartsjobb får fr.o.m. den 1 januari 2007 en ekonomisk ersättning som är lika stor som arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften som arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift. Syftet är att minska utanförskapet. Normalt får arbetsgivaren stödet under lika lång tid som individen har varit utanför arbetslivet. För individer som fyllt 20 men inte 25 år kan stöd ges i upp till tolv månader, eller upp till fem år om individen varit sjukskriven. För individer som fyllt 25 men inte 55 år kan stöd ges i upp till fem år. Individer som fyllt 55 år kan få stödet under dubbla den tid som de har varit utanför arbetslivet, men i max tio år. För individer som har uppehållstillstånd kan stödet ges under de tre första åren från att de fick uppehållstillstånd. Stöd för nystartsjobb är konstruerad som en kreditering av arbetsgivarens skattekonto.

K7. Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg

Ett tidsbegränsat stöd för utbildning av personal inom vård och omsorg gäller från den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2007.

39

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

K8. Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting

Ett tillfälligt sysselsättningsstöd utgår sedan 2002 till kommuner och landsting. Stödet tillgodoförs kommuner och landsting genom en kreditering på deras skattekonton. Stödet bestod fram till och med 2003 av två delar – ett generellt stöd och ett nyanställningsstöd. Från och med 2004 har nyanställningsstödet tagits bort och istället har det generella stödet höjts. Det generella stödet uppgick 2005 till 2,5 procent av underlaget, vilket motsvarade ca 7,3 miljarder kronor. För 2006 uppgick stödet till 2,3 procent av underlaget eller 6,9 miljarder kronor. Fr. o. m. 2007 har stödet upphört.

K9. Sjöfartsstöd

Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Stödet ges genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift.

K10. Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder

Investeringsstimulans utgår vid byggande av mindre hyres- och studentbostäder. Beloppsmässigt motsvarar den en sänkning av mervärdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid inköp av varor och tjänster som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojekt. Beloppet krediteras fastighetsägarens skattekonto i efterhand. Stimulansen innefattar projekt som har påbörjats under perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december 2006. För år 2007 respektive 2008 redovisas alltså en bedömning av den offentligfinansiella effekten dessa år till följd av projekt påbörjade senast 31 december 2006. År 2010 uppskattas den offentligfinansiella effekten till 0.

K11. Investeringsstimulans för källsortering

Ett särskilt investeringsstöd för källsorteringslokaler i flerbostadshus infördes den 10 februari 2005. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller för investeringar som utförs under perioden

1 januari 2005 t.o.m. den 31 december 2006. Investeringsstimulansen ges via en kreditering på skattekontot.

K12. Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler

En särskild investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler infördes under 2005. Stöd ges för energikartläggning, energieffektiviseringsåtgärder, konvertering av uppvärmningssystem samt installation av solcellsystem. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller t.o.m. den 31 december 2008. Investeringsstimulansen lämnades t.o.m. 2006 via en kreditering på skattekontot. Fr.o.m. 2007 lämnas stödet som ett anslagsfinansierat bidrag.

K13. Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus

Ett särskilt investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus ges till ägare av småhus, flerbostadshus samt bostadsanknutna lokaler. T.o.m. 2006 tillgodofördes ägaren stödet genom kreditering på skattekonto. Fr.o.m. 2007 lämnas stödet som ett anslagsfinansierat bidrag. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller t.o.m. den 31 december 2010.

K14. Investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus

Ett särskilt investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus ges till ägare av småhus och tillgodoförs ägaren genom kreditering på skattekonto. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller t.o.m. den 31 december 2007.

K15. Vissa miljöförbättrande installationer i småhus

Skattereduktion medges för privatpersoner med ett belopp som motsvarar en viss andel av den utgift som en fastighetsägare har vid installation av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus eller ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat

40

småhus. Vid installation av energieffektiva fönster kan reduktion även ges till privatbostadsföretag som äger småhus. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller för installationer som påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december 2006. Skatteutgiften upphör därmed. De installationer som fortfarande pågår kommer för åren 2007 och 2008 inte att få kreditering av skattekonto. Istället lämnas ett motsvarande stöd som ett anslagsfinansierat bidrag.

L. Skattskyldighet

L1–L6. Akademier m.m., företagareföreningar m.m., arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar, kyrkor, samt ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2–4 §§ fastighetstaxeringslagen

Befrielse från skatteplikt på all inkomst utom inkomst av fastighet och vissa rörelseinkomster. För ägare av fastigheter gäller att de är befriade från skattskyldighet på vissa typer av inkomster från fastigheter, bl.a. nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter.

7.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

M1. Ränteutgifter – 21 procents reduktion

Enligt normen skall samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar. Dock finns en begränsning i lagstiftningen som innebär att avdragseffekten är 21 procent i de fall nettoränteutgiften (kapitalinkomster fråndragna) överstiger 100 000 kronor.

M2. Begränsning av skattereduktion

I reglerna om skattereduktion för underskott av kapital finns en regel som begränsar reduktionen

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

till summa andra skatter. Skatterestitution medges inte. Skattesanktionen avser skatt på kapitalinkomst.

M3. Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar

Avdragsrätten för räntor är begränsad och får ett givet år ej överstiga den intäkt på 3 procent av taxeringsvärdet som föreningen skall ta upp till beskattning. Uppkommer underskott får detta rullas framåt i tiden. Finns ett sådant underskott kvar när fastigheten avyttras får detta kvittas mot en eventuell kapitalvinst.

M4–M6. Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus, lokaler, industri- och elproduktionsenheter

Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.

M7. Avkastning på bostadsrättsfastighet

Direktavkastningen från privatbostadsföretags (äkta bostadsrättsföreningar) fastigheter beskattas inte konventionellt. Fram till och med inkomståret 2006 beskattas den istället genom en särskild schablonmetod. Föreningen skall ta upp en intäkt om 3 procent av fastighetens taxeringsvärde till beskattning. För inkomståret 2006 utgår därutöver fastighetsskatt på 0,5 procent av taxeringsvärdet (eller, om det är lägre, det underlag som beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln) för fastigheter som är taxerade som hyreshus. För småhus utgår fastighetsskatt på byggnadsvärdet med 1,0 procent av taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som beräknats med hjälp av den s.k. dämpningsregeln. Dessutom gäller för småhus att fastighetsskatt på den del av fastighetsskatten som belöper på markvärdet begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor, om det är lägre. Fastighetsskatten på markvärdet kan dock aldrig överstiga 1,0 procent av taxeringsvärdet för mark. Från och med inkomståret 2007 slopas beskattningen av schablonintäkt för bostadsrättsfastigheter.

41

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Direktavkastningen förutsätts motsvara det sammanlagda marknadsvärdet av bostadsrätterna multiplicerat med den reala statslåneräntan. Skattesanktionen utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten (30 procent) på fastighetens reala direktavkastning och den skatt som betalas enligt gällande regler.

Socialavgifter

M8. Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete

Endast sådan ersättning som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar skall ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ersättningar skall ingå i underlaget för särskild löneskatt. På ersättning för arbete som ligger över förmånstaken utgår dock socialavgifter trots att denna ersättning inte är förmånsgrundande. Skattesanktionen utgörs av skillnaden mellan nivån på den särskilda löneskatten och nivån på socialavgifterna.

Punktskatter

M9. Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

För el som produceras i kärnkraftverk tas en skatt ut på den tillståndsgivna termiska effekten med 10 200 kronor per MW och månad. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion.

N. Ej saldopåverkande skatteavvikelser

Skattefria transfereringar

N1. Näringsbidrag och EU-bidrag

Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir effekten olika. Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en avvikelse. Om bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som enligt allmänna regler får skrivas av med årliga

värdeminskningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

N2. Avgångsvederlag till jordbrukare

I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare inte skattepliktigt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

N3. Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden

Vissa bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden är pensionsgrundande. Eftersom bidraget är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Fr.o.m. inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionsavgift. Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån.

N4. Flyttningsersättningar

Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, skall denna ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger 18 kr/mil. Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N5. Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner

Totalförsvarspliktigas dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag är skattefria. Familjebidrag till totalförsvarspliktiga är skattepliktigt bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

42

N6. Bistånd

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd samt liknande ersättningar är skattefria. Detta gäller också för bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N7. Barnbidrag m.m.

Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och barnpension till den del pensionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, är ej skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

N8. Handikappersättning m.m.

Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merutgifter, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria. Skatteutgiften avser skatt av tjänst.

N9–N18. Bistånd, barnbidrag m.m., handikappersättning m.m., underhållsstöd, bidrag till adoption, engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar, Bostadstillägg till pensionärer (BTP), bostadsbidrag, studiestöd, skattefria pensioner, äldreförsörjningsstöd, introduktionsersättning för flyktingar och samt övriga skattefria transfereringar

Bidragen och stöden är skattefria. Skatteutgifterna avser skatt på inkomst av tjänst.

43

PROP. 2006/07:1 BILAGA 2

Appendix

Utgifts- och politikområden 2007

Utgiftsområden (UO)

01
Rikets styrelse

02
Samhällsekonomi och finansförvaltning

03
Skatt, tull och exekution

04
Rättsväsendet

05
Internationell samverkan

06
Försvar samt beredskap mot sårbarhet

07
Internationellt bistånd

08
Migration

09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

13 Arbetsmarknad

14 Arbetsliv

15 Studiestöd

16 Utbildning och universitetsforskning

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

19 Regional utveckling

20 Allmän miljö- och naturvård

21 Energi

22 Kommunikationer

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

24 Näringsliv

25 Allmänna bidrag till kommuner

26 Statsskuldsräntor m.m.

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Politikområden (PO)

01
Effektiv statsförvaltning

02
Finansiella system och tillsyn

03
Skatt, tull och exekution

04
Rättsväsendet

05
Utrikes- och säkerhetspolitik

06
Försvarspolitik

07
Skydd mot olyckor

08
Internationellt utvecklingssamarbete

09 Samarbete med Central- och Östeuropa

10 Integrationspolitik

11 Storstadspolitik

12 Migrationspolitik

13 Hälso- och sjukvårdspolitik

14 Folkhälsa

15 Barnpolitik

16 Handikappolitik

17 Äldrepolitik

18 Socialtjänstpolitik

19 Ersättning vid arbetsoförmåga

20 Ekonomisk äldrepolitik

21 Ekonomisk familjepolitik

22 Arbetsmarknadspolitik

23 Arbetslivspolitik

24 Jämställdhetspolitik

25 Utbildningspolitik

26 Forskningspolitik

27 Mediepolitik

28 Kulturpolitik

29 Ungdomspolitik

30 Folkrörelsepolitik

31 Bostadspolitik

32 Regional samhällsorganisation

33 Regionalpolitik

34 Miljöpolitik

35 Energipolitik

36 Transportpolitik

37 IT, tele och post

38 Näringspolitik

39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

40 Konsumentpolitik

41 Skogspolitik

42 Djurpolitik

43 Livsmedelspolitik

44 Landsbygdspolitik

45 Samepolitik

46 Demokrati

47 Minoritetspolitik

48 Allmänna bidrag till kommuner

44