Prop. 2006/07:101

Ordlista

Anläggningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången skall klassificeras som anläggnings- tillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande menas, när det gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år. Anläggnings- tillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärde

Utgiften för en tillgångs förvärv eller till- verkning. I anskaffningsvärdet skall räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anslag

Utgiftspost på statsbudgeten som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Anslag kan av regeringen underindelas i anslagsposter och delposter.

Anslagsbehållningar

Ej utnyttjade anslagsmedel på reservations- och ramanslag vid budgetårets slut utgör utgående anslagsbehållning, sedan hänsyn tagits till eventuell begränsning i möjligheten att anslagsspara. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel,

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. Den utgående anslagsbehållningen påverkas även av regeringsbeslut om medgivna överskridanden. I budgetpropositionen och vårpropositionen görs för de kommande åren en prognos över nettot av förbrukning av anslagssparande, utnyttjande av anslagskrediter samt anslags- sparande. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

Anslagskredit

Anslagskredit förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.

Anslagssparande

Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.

Anslagstyp

Det kan förekomma tre typer av anslag i statsbudgeten. Se vidare anslag, ramanslag, reservationsanslag respektive obetecknat anslag. Under ett antal år har antalet ramanslag ökat successivt och på 2006 och 2007 års statsbudget förekommer enbart ramanslag.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej.

Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (i anslutning till) balansräkningen, dvs. de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garanti- åtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

3

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt mot- prestation.

Avräkning med statsverket

En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndig- heterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statens centralkonto i Riksbanken.

Avräkning mot statsbudgeten

Myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar, dvs. de utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel.

Avräkning mot statsverkets checkräkning

Myndigheternas betalningar från/till statens centralkonto i Riksbanken (tidigare benämnt statsverkets checkräkning), dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.

Avsättning

Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de skall infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande.

Balansomslutning

Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Balansräkning

Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

Beredskapstillgång

Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

Bidrag

Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. I statlig redovisning sammanfal- ler begreppet vanligen med transferering.

Bokföringsmässig grund

Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till. Avgörande är när prestationen utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

Bokfört värde

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.

Bruttobudgetering

Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på statsbudgetens inkomst- och utgiftssida även om samma ändamål avses. Motsatsen är netto- budgetering, vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter tas upp på inkomst- eller utgiftssidan. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det skall bidra till ökad transparens,

4

dvs. ge en tydligare bild av statens ekonomi och underlätta förståelsen av statsbudgeten.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Bruttonationalprodukten justerad för faktor- inkomster, t.ex. löner till och från utlandet.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. ej kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för statsbudgeten i detta avseende används begreppet bruttobudgetering.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statsbudgeten och ålderspensionssystemet. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteende- förändringar. Utgiftstaket är nominellt och skall inte ändras till följd av förändrade tillväxt- förutsättningar.

Budgetsaldo

Budgetsaldot är lika med statsbudgetens inkomster minus statsbudgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Budgetsaldot är, sedan 1997, per definition lika med statens

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

lånebehov med omvänt tecken. Se även statens lånebehov.

Budgetunderskott

Ett negativt saldo i statsbudgeten, dvs. utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov.

Budgetår

Den tidsperiod som statsbudgeten avser. Används synonymt med räkenskapsår. Budget- året sammanfaller sedan 1997 med kalenderåret.

Börsvärde

Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen.

CSA-avtal

En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare skuldbytesavtal) ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret (RGK) mottar i ränte- swappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använder RGK CSA-avtal.

Dagslån

Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten”.

Derivatinstrument

Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgälds- kontoret för att hantera kurs- och ränterisker

5

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

avseende statsskulden. Vanliga derivatinstru- ment är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Effektivitetsrevision

Den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av statliga åtaganden, myndigheter och verksamheter från effektivitetssynpunkt. Granskningen skall främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

Eget kapital

Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapital- behållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget.

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndighetens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämföras med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

Eliminering

Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I statens årsredovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter och affärsverk liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av ”statens” resultat och ekonomiska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Grupp av anläggningstillgångar som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt.

Finansiellt sparande

Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i national- räkenskapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken.

Finansieringsanalys

Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten. I statens årsredovisning visas hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. den s.k. nettoupplåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter.

Fordringar

Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Futures

Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare derivatinstrument.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning som bokförts under året, men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet bokförs som skuld i bokslutet för att

6

intäktsbokföras kommande år när prestation utförs.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Sådana utgifter tas upp som fordringsposter i bokslutet för att kostnads- bokföras då prestation utförs.

God redovisningssed

Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att ovanstående beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisnings- reglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper. Bokföringsskyldigheten inom staten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Immateriell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balans- räkningen. En förutsättning för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år.

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

Inbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning erhålls. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Indragning

Åtgärd enligt 8 § lagen (1996:1059) om stats- budgeten, enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas. I lagen och i anslagsförordningen (1996:1189) finns ytterligare regler om indragningar.

Inkomst

En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har betydelse främst i samband med redovisning på statsbudgeten.

Inkomsttitel

Post på statsbudgetens inkomstsida där myndigheten redovisar inkomster som den inte själv får disponera. Normalt rör det sig om sådana statsinkomster som inte är special- destinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans

I statlig redovisning, att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten, offentligrättsliga avgifter eller andra medel.

Interna mellanhavanden

Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder m.m.) inom t.ex. en koncern. I årsredo-

7

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

visningen för staten avses transaktioner och andra poster mellan de myndigheter m.fl. som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.

Intäkt

Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i den ordinarie verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Invärdering

Att i balansräkningen värdera och redovisa till- gångar och skulder som tidigare inte tagits upp. Termen används även i bemärkelsen att invärdera äldre garantier i den nya garanti- modellen.

Kapitalandelsmetoden

En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konsolideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapital- andelsmetoden. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen/minskningen redovisas som en intäkt/kostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig avräkning

Avräkningsprincip som innebär att redovisning/avräkning mot statsbudgetens anslag och inkomsttitlar görs vid betalnings- tillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statsbudgeten och å

andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken (SCR).

Anslag avräknas utgiftsmässigt, med undantag för transfereringsanslagen. Detta kan leda till kassamässiga korrigeringar mellan månader och år, om tidpunkten för avräkning av anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, uppstår korrigeringen som skillnaden mellan anslags- belastningen och utbetalning av medel från SCR till myndigheternas räntekonton, som redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Utbetalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot, vilket redovisas kassamässigt mot statsbudgeten (Riksgäldskontorets netto- utlåning) och inte ger upphov till någon kassamässig korrigering.

Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram residualt (som en restpost), men vissa delposter kan urskiljas och även prognostiseras.

Konsoliderad bruttoskuld

De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna samt AP-fonderna minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Konsolidering

Att upprätta en koncernredovisning. Koncern- balansräkning, koncernresultaträkning och noter skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet hos de företag (i årsredovisningen för staten: myndigheter) som omfattas av koncern- redovisningen. Att konsolidera innebär att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna.

Konvergenskrav

De krav som en medlemsstat i EU måste upp- fylla för att bli medlem i tredje etappen av den

8

ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som trädde i kraft den 1 januari 1999.

Kostnad

Minskning av ekonomiska fördelar eller servicepotential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens netto- förmögenhet. I relation till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.

Löptid

Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Rättighet att överskrida ett tilldelat anslag. Medgivet överskridande förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.

Nettoförmögenhet

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna in- nebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

Nettokostnad för statsskulden

Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets (RGK) definition. I netto- kostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i RGK:s in- och utlåningsverksamhet.

Nettoskuldsättning

Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklusive likvida medel.

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

Obetecknat anslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas och att outnyttjade medel inte får användas under kommande budgetår. Anslags- typen används främst då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att betalas ut, t.ex. för specificerade bidrag. För närvarande. förekommer inga obetecknade anslag på statsbudgeten.

Omsättning

Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten avses vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighets- nivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

Omsättningstillgång

Tillgång (i balansräkningen) som inte är anlägg- ningstillgång, dvs. som inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.

Option

Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.

Optoverksamhet

Infrastruktur för tele- och datakommunikation.

Periodavgränsningspost

Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

9

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den pe- riod då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Politikområde

En indelningsgrund för statens verksamhet i den statliga budgetprocessen. Statens verksamhet delas f.n. in i 48 politikområden. Indelningen i politikområden är verksamhetsorienterad. Till skillnad från utgiftsområdesindelningen ingår även icke anslagsfinansierad verksamhet i politikområdena.

Premieobligation

Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster.

Primärt budgetsaldo

Statsbudgetens saldo exklusive statsskuldräntor.

Ramanslag

Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslags- sparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. Storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit är begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomiska termer

Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga inrapporterings- koderna (S-koderna) och ligger till grund för t.ex. beräkningen av sektorn staten i nationalräkenskaperna.

Realränteobligation

En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och skall förnyas vid ett ofördelak- tigt ränteläge.

Regressrätt

Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst skall stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvud- gäldenären utfå vad han betalat.

Reservationsanslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas, men där outnyttjade medel, utgå- ende reservation, får föras över till nästa budgetår, s.k. ingående reservation. Reservationen får användas av myndigheten högst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Regeringen har dispositionsrätt ytterligare ett år. Om myn- digheten behöver använda reservationen under ett tredje år måste regeringens medgivande inhämtas. För närvarande finns inga reservationsanslag på statsbudgeten.

Resultat före och efter skatt

Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.

Resultaträkning

Dokument i årsredovisningen som i sammandrag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar

10

resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet i balansräkningen, vilket i resultaträkningen framgår av posten ”årets över- eller underskott”.

Revisionsberättelse med invändning

Revisionsberättelse med invändning lämnas om Riksrevisionen funnit väsentliga fel i en årsredovisning, underliggande redovisning eller ledningens förvaltning. En revisionsberättelse med invändning åtföljs alltid av en revisions- rapport.

Revisionsberättelse med upplysning

Revisionsberättelse med upplysning lämnas om Riksrevisionen anser att mottagaren behöver få information om väsentliga uppgifter. Upplysningen skall inte innehålla sådan information att den kan tolkas som en invändning.

Räkenskapsår

Den period som en årsredovisning omfattar vil- ken normalt utgörs av 12 månader. Statens rä- kenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Räntabilitet på eget kapital

Ett företags avkastning på det kapital ägarna satsat.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar skall ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostna- der, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som läm- nas med tillämpning av god redovisningssed ger en rättvisande bild men även jämförbarhet med tidigare år. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

Rörelseresultat

Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till fi- nansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt.

Skuld

En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret (RGK) för upplåningen i utländsk valuta. Swapptransaktionerna innebär att RGK byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Upplåning via swapp- marknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspappersmarknaden. Se även derivatinstrument.

Skuldskötselinstrument

Se derivatinstrument.

Soliditet

Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den del av fö- retagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder.

Statens lånebehov

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet

11

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

överensstämmer med statsbudgetens saldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgälds- kontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten. Se kassamässig korrigering. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov.

Statens nettoupplåning

Statsskulden (exklusive orealiserade valutakurs- förändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas med andra ord inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansierings- analysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året.

Statliga affärsverk

Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. 2006 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät samt Statens järnvägar (begränsad verksamhet sedan huvud- delen av SJ övergått i bolagsform).

Statliga bolag

I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de företag där statens ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av bl.a. aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statlig sektor

(I årsredovisningen för staten) all den verksamhet som staten har väsentligt inflytande över, vilket är mer än det som ingår i den konsoliderade balansräkningen, resultat- räkningen och finansieringsanalysen. Väsentligt inflytande här har definierats som att staten skall ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna definition bortfaller stiftelser, som är självägande. I statlig sektor ingår statliga myndigheter inklusive affärsverk, Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna, statliga bolag, samt Riksbanken. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet. Allmänna arvsfonden redovisas inom statlig sektor med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel.

Statsbudgeten

En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår. Statsbudgeten be- står av anslag, inkomsttitlar samt Riksgälds- kontorets nettoutlåning och en kassamässig kor- rigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statsbudgeten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut avseende den ekonomiska vår- propositionen eller budgetpropositionen.

Statsbudgetens saldo

Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budget- underskott och därmed ett statligt lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket

12

är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden. Förutom av statsbudgetens saldo påverkas statsskulden av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.

Statsbudgetens utfall

Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statsbudgeten.

Statsobligation

Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2-17 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga stats- obligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.

Statsredovisningen

Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Stats- redovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive stats- budgetens utfall, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden

Summan av samtliga lån som tagits av Riksgälds- kontoret (RGK) för statens räkning. RGK förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av stats- obligationer, statsskuldväxlar, premieobligatio- ner och realränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapital- marknaden förekommer.

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

Statsskuldsränta

Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt på statsbudgeten. Förutom anslagsavräkningen redovisas räntekostnader enligt god redovisningssed i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, valutaförändringar och kursdifferenser.

Statsskuldväxel

En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock även kortare löptider.

Takbegränsade utgifter

Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde 1-25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.

Termin

Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.

Tilldelade medel

Summan av ingående anslagsbehållningar, statsbudget, tilläggsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare anslagsbehållningar.

13

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

Tillgång

En resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

Tillgängliga medel

Summan av tilldelade medel och anslagskredit. Se vidare tilldelade medel och anslagskredit.

Tilläggsbudget

Kompletterande budget som riksdagen beslutar om som tillägg till statsbudgeten. Anslagsmedel kan anvisas eller minskas genom tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen. Även inkomsttitlarnas beräknade belopp kan förändras på tilläggsbudget. Se vidare statsbudget.

Transferering

Omfördelningstransaktioner som oftast kännetecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten.

Underliggande saldo

Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns dock ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som skall klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd

I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen upp- börd på de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men inte får disponera, vilka för staten som helhet till allra största delen utgörs av skatter. De skall redovisas mot (inlevereras till) en inkomsttitel på stats- budgeten.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträk- ningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där faktura inte erhållits senast vid ett visst datum i samband med årets slut. Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balans- räkningen.

Utbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Utdelning

Den del av ett företags vinst som utdelas till ägarna.

Utgift

Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligast i form av det ekonomiska värdet av de resurser

14

som anskaffas. Utgiften uppstår vid an- skaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en leve- rerad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har betydelse främst i samband med redovisning mot statsbudgeten.

Utgiftsområde

En indelningsgrund för anslagen i statsbudgeten. I statsbudgeten finns 27 utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen. Varje anslag på statsbudgeten ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar

Ramar för statsbudgetens utgiftsområden inom den sedan hösten 1996 tillämpade s.k. rambe- slutsmodellen, vilket är en ”uppifrån- och ned- metod” för budgetering. Den innebär att riksda- gen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten

En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som fastställs i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör en budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Utgiftstak för offentlig sektor

Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga utgiftstaket och de beräknade kommunala utgifterna med avdrag för interna transaktioner mellan staten, kommunsektorn och ålders- pensionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och

Skr. 2006/07:101 BILAGA 1

inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Sveriges Riksbank.

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken ”Nettoförmögenhet”.

Årlig revision

Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen görs även av om ledningens förvaltning står i överrensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till riksdagen.

Återanskaffningsvärde

Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

15

Bilaga 2

Statliga myndigheter m.m.

Skr. 2006/07:101 BILAGA 2

Bilaga 2

Statliga myndigheter m.m.

Innehållsförteckning

1.1 Statliga myndigheter m.m. .............................................................................................

5

1.2 Statliga myndigheter m.fl. sektorindelade i enlighet med statistik över statens

personal ............................................................................................................................

8

3

1.1 Statliga myndigheter m.m.

I de konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premie- pensionsmyndigheten. Dessutom ingår fonder som redovisas av myndigheter enligt ovan (tas inte upp separat i denna bilaga utan redovisas i not 41, Fonder) och Riksbankens grundfond.

De ingående myndigheterna förtecknas nedan. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myn- dighet. Inte heller ingår nedlagda myndigheter som saknar ekonomiskt utfall 2006.

A

Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsgivarverket Arbetslivsinstitutet Arbetsmarknadsverket Arbetsmiljöverket Arkitekturmuseet

Avvecklingsmyndigheten för Statens kvalitets- och kompetensråd (ny myndighet 2006-01-01 – upphörde 2006-03-31)

B

Banverket

Barnombudsmannen

Blekinge tekniska högskola

Bokföringsnämnden

Bolagsverket

Boverket

Brottsförebyggande rådet

Brottsoffermyndigheten

C

Centrala etikprövningsnämnden

Centrala studiestödsnämnden

Skr. 2006/07:101 BILAGA 2

D

Danshögskolan

Datainspektionen

Djurskyddsmyndigheten

Domstolsverket

Dramatiska institutet

E

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket

Elsäkerhetsverket

Exportkreditnämnden

F

Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Fiskeriverket

Folke Bernadotteakademin

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Fortifikationsverket Forum för Levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försäkringskassan

G

Gentekniknämnden Glesbygdsverket

Granskningsnämnden för radio och TV Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet

H

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (upphörde 2006-12-31 och ingår från 2007-01-01 i Sjöfartsverket)

Handikappombudsmannen

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna

5

Skr. 2006/07:101 BILAGA 2

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan på Gotland

Högskolan Väst (namnändring 2006-01-01 från Högskolan Trollhättan/Uddevalla) Högskoleverket

I

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Institutet för psykosocial medicin Institutet för rymdfysik

Institutet för språk och folkminnen (namnändring 2006-07-01 från Språk- och folkminnesinstitutet)

Institutet för tillväxtpolitiska studier

Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (ny myndighet från 2006- 01-01)

Insättningsgarantinämnden Integrationsverket

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

J

Justitiekanslern

Jämställdhetsombudsmannen

Järnvägsstyrelsen

K

Kammarkollegiet

Karlstads universitet

Karolinska institutet

Kemikalieinspektionen

Kommerskollegium

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket

Konstfack

Konstnärsnämnden

Konsumentverket

Kriminalvården (namnändring 2006-01-01 från Kriminalvårdsverket) Krisberedskapsmyndigheten

Kungliga Biblioteket Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga hov- och slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfondens styrelse

L

Lantmäteriverket Linköpings universitet

Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet (namnändring 2006-06-01 från Livrustkammaren/Skoklosters slott /Hallwylska museet)

Livsmedelsekonomiska institutet Livsmedelsverket Lotteriinspektionen Luftfartsstyrelsen Luftfartsverket, affärsverk

Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsförmånsnämnden Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Lärarhögskolan i Stockholm

6

M

Malmö högskola Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna Museet

Myndigheten för handikappolitisk samordning (ny myndighet 2006-01-01)

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (namnändring 2006-01-01 från Myndigheten för Sveriges nätuniversitet) Myndigheten för skolutveckling

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige

Mälardalens högskola

N

Nationalmuseum med prins Eugens Waldemarsudde

Nationellt centrum för flexibelt lärande Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket

Nordiska Afrikainstitutet Nämnden för offentlig upphandling

O

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Operahögskolan i Stockholm

P

Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Polarforskningssekretariatet Post- och telestyrelsen

Presstödsnämnden/Taltidningsnämnden

R

Radio- och TV-verket

Regeringskansliet

Skr. 2006/07:101 BILAGA 2

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond

Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret

Rikspolisstyrelsen (hela polisorganisationen ingår)

Riksrevisionen

Rikstrafiken Riksutställningar Rymdstyrelsen

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket

S

Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros- samfund

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen

Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten

Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens biografbyrå

Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens folkhälsoinstitut

Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer

Statens institut för kommunikationsanalys Statens institut för särskilt utbildningsstöd (myndigheten upphörde 2005-12-31)

Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens järnvägar, affärsverk Statens konstråd

7

Skr. 2006/07:101 BILAGA 2

Statens kulturråd

V

Statens kärnkraftinspektion

Valideringsdelegationen

Statens ljud- och bildarkiv

Statens maritima museer

Valmyndigheten

Statens museer för världskultur

Verket

för

förvaltningsutveckling

(ny

Statens musiksamlingar

myndighet 2006-01-01)

Statens pensionsverk

Verket för högskoleservice

Statens räddningsverk

Verket för innovationssystem

Statens skolverk

Verket för näringslivsutveckling

Statens strålskyddsinstitut

Vetenskapsrådet

Statens VA-nämnd

Vägverket

Statens veterinärmedicinska anstalt

Växjö universitet

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Statistiska centralbyrån

Å

Statskontoret

Stockholms universitet

Åklagarmyndigheten

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Styrelsen

för

internationellt

utvecklingssamarbete

Ö

Styrelsen för psykologiskt försvar

Svenska institutet

Örebro universitet

Svenska institutet för europapolitiska studier

(namnändring 2006-08-01 från

Expertgruppen

Överklagandenämnden för studiestöd

för EU-frågor till Svenska institutet för

europapolitiska studier)

Svenskt biografiskt lexikon

Sveriges geologiska undersökning

1.2

Statliga myndigheter m. fl.

Sveriges lantbruksuniversitet

sektorindelade i enlighet med

Sveriges meteorologiska och

hydrologiska

statistik över statens personal

institut

Säkerhetspolisen

(Redovisas

i begränsad

omfattning)

Affärsverk och infrastruktur

Södertörns högskola

T

Affärsverket svenska kraftnät

Banverket

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

Teaterhögskolan i Stockholm

Statens järnvägar

Totalförsvarets forskningsinstitut

Vägverket

Totalförsvarets pliktverk

Tullverket

Arbetsliv, omsorg och utbildning

U

Arbetsmarknadsverket

Umeå universitet

Barnombudsmannen

Försäkringskassan

Ungdomsstyrelsen

Handikappombudsmannen

Uppsala universitet

Högskoleverket

Utlänningsnämnden (upphörde 2006-03-31,

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

samtidigt bildades Utlänningsnämndens av-

Integrationsverket

vecklingsorganisation)

Internationella Programkontoret för utbild-

ningsområdet

8

Läkemedelsförmånsnämnden

Läkemedelsverket

Medlingsinstitutet

Migrationsverket

Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Myndigheten för skolutveckling

Nationellt centrum för flexibelt lärande Presstödsnämnden/Taltidningsnämnden Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Sameskolstyrelsen

Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten

Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens folkhälsoinstitut

Statens institutionsstyrelse Statens skolverk Ungdomsstyrelsen Valideringsdelegationen Verket för högskoleservice

Ekonomi

Bokföringsnämnden Centrala studiestödsnämnden Ekonomistyrningsverket Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Insättningsgarantinämnden Kammarkollegiet Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konsumentverket

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige

Revisorsnämnden

Riksgäldskontoret Skatteverket

Statens bostadskreditnämnd Tullverket

Verket för näringslivsutveckling

Försvarsmakten

Försvarsmakten

Skr. 2006/07:101 BILAGA 2

Kultur

Arkitekturmuseet

Forum för Levande historia Granskningsnämnden för radio och TV Handelsflottans kultur- och fritidsråd (upphörde 2006-12-31 och ingår från 2007-01-01 i Sjöfartsverket)

Institutet för språk och folkminnen Konstnärsnämnden

Kungliga Biblioteket

Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet (namnändring 2006-06-01 från Livrustkammaren/Skoklosters slott /Hallwylska museet)

Moderna Museet

Nationalmuseum med prins Eugens Waldemarsudde

Naturhistoriska riksmuseet Radio- och TV-verket Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksutställningar

Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros- samfund

Sametinget Statens biografbyrå

Statens försvarshistoriska museer Statens historiska museer Statens konstråd

Statens kulturråd

Statens ljud- och bildarkiv Statens maritima museer Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Svenskt biografiskt lexikon

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter

Arbetsgivarverket

Folke Bernadotteakademin

Glesbygdsverket

Kommerskollegium

Krisberedskapsmyndigheten

Länsstyrelsen i Blekinge län

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Gotlands län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Hallands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län

9

Skr. 2006/07:101 BILAGA 2

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Rättsmyndigheter

Länsstyrelsen i Kalmar län

Allmänna reklamationsnämnden

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Arbetsdomstolen

Länsstyrelsen i Skåne län

Brottsförebyggande rådet

Länsstyrelsen i Stockholms län

Brottsoffermyndigheten

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Datainspektionen

Länsstyrelsen i Uppsala län

Domstolsverket

Länsstyrelsen i Värmlands län

Ekobrottsmyndigheten

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Justitiekanslern

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Jämställdhetsombudsmannen

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Kriminalvården

Länsstyrelsen i Örebro län

Lotteriinspektionen

Länsstyrelsen i Östergötlands län

Marknadsdomstolen

Nordiska Afrikainstitutet

Ombudsmannen mot diskriminering på grund

Nämnden för offentlig upphandling

av sexuell läggning

Regeringskansliet

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Statskontoret

Patentbesvärsrätten

Styrelsen

för

internationellt

Rikspolisstyrelsen

utvecklingssamarbete

Rättsmedicinalverket

Styrelsen för psykologiskt försvar

Statens VA-nämnd

Svenska institutet

Åklagarmyndigheten

Valmyndigheten

Överklagandenämnden för studiestöd

Verket för förvaltningsutveckling

Universitet, högskolor och forskning

Miljö, teknik och jordbruk

Arbetslivsinstitutet

Arbetsmiljöverket

Blekinge tekniska högskola

Boverket

Danshögskolan

Djurskyddsmyndigheten

Dramatiska institutet

Elsäkerhetsverket

Svenska institutet för europapolitiska studier

Fiskeriverket

(namnändring 2006-08-01 från Expertgruppen

Gentekniknämnden

för EU-frågor till Svenska institutet för

Inspektionen för strategiska produkter

europapolitiska studier)

Kemikalieinspektionen

Forskningsrådet för arbetsliv och social-

Kustbevakningen

vetenskap

Livsmedelsekonomiska institutet

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

Livsmedelsverket

samhällsbyggande

Naturvårdsverket

Försvarshögskolan

Rikstrafiken

Gymnastik- och idrottshögskolan

Rymdstyrelsen

Göteborgs universitet

Statens energimyndighet

Högskolan Dalarna

Statens haverikommission

Högskolan i Borås

Statens institut för kommunikationsanalys

Högskolan i Gävle

Statens jordbruksverk

Högskolan i Halmstad

Statens kärnkraftinspektion

Högskolan i Kalmar

Statens räddningsverk

Högskolan i Kristianstad

Statens strålskyddsinstitut

Högskolan i Skövde

Sveriges geologiska undersökning

Högskolan på Gotland

Högskolan Väst

10

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Institutet för psykosocial medicin Institutet för rymdfysik

Institutet för tillväxtpolitiska studier

Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete

Karlstads universitet Karolinska institutet Konstfack

Kungl. Konsthögskolan Kungl. Tekniska högskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mittuniversitetet

Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning

Mälardalens högskola Operahögskolan i Stockholm Polarforskningssekretariatet Smittskyddsinstitutet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Umeå universitet

Uppsala universitet

Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet

Växjö universitet Örebro universitet

Uppdragsbaserad verksamhet

Bolagsverket Fortifikationsverket Försvarets materielverk Järnvägsstyrelsen Lantmäteriverket Luftfartsstyrelsen

Patent- och registreringsverket Post- och telestyrelsen Skogsstyrelsen

Statens fastighetsverk Statens geotekniska institut Statens pensionsverk

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Skr. 2006/07:101 BILAGA 2

Statistiska centralbyrån

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Totalförsvarets forskningsinstitut

11

Skr. 2006/07:101 BILAGA 3

Bilaga 3

Statliga bolag

Innehållsförteckning

Statliga bolag, banken och finansinstitut ................................................................................

5

2

Skr. 2006/07:101 BILAGA 3

Tabellförteckning

1: Nyckeltal för statliga bolag 2006.......................................................................

6

2: Beräkningar av statliga sektorns andel enligt kapital 9 (9.1)...................................

9

3

Statliga bolag, banker och finansinstitut

Tabellen baseras på respektive bolags årsbokslut som inrapporterats till Regeringskansliet för framställande av årsrapport för företag med statligt ägande. Summa eget kapital inkluderar eventuella obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt. Avkastning på eget kapital beräknas på ett årsmedelvärde av eget kapital. Nettoskuldsättning avser netto av räntebärande avsättningar och skulder med avdrag för räntebärande tillgångar inklusive likvida medel. Tabellen ovan avser bruttobelopp och summerar inte till värdena i statlig sektor. Beloppen i kolumnerna avseende utdelning är dock statens andel, liksom kolumnen med börsvärden. Soliditeten har inte beräknats för företag inom bank- och finanssektorn då det inte är ett relevant nyckeltal. Räntabiliteten på eget kapital har utelämnats för Svenska spel, Kungliga Dramatiska Teatern och Kungliga Operan eftersom nyckeltalet inte är rättvisande.

Skr. 2006/07:101 BILAGA 3

I tabellen ingår även Svenska Skeppshypotekskassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Skeppshypotekskassan inkluderas inte i sammanställningen av den statliga sektorn. Statens innehav i Nordea och OMX är mindre än 20 procent och dessa ingår därmed endast med sitt bokförda värde som tillgång hos myndigheter och inte som statliga bolag. Den del av Svenska Spels överskott som skall utbetalas till folk- och idrottsrörelser (1 370 miljoner kronor) har omklassificerats som skuld vid sammanställningen av den statliga sektorn.

Botniabanan AB ingick tidigare som dotterbolag i Statens Väg- och Baninvest AB. Zenit Shipping är ett avvecklingsbolag vars verksamhet har avvecklats under 2006. Riksbankens bolag Svensk Kontantförsörjning AB har trätt i likvidation under året och ingår inte längre i tabellen nedan.

5

Skr. 2006/07:101 BILAGA 3

Statliga bolag 2006

Miljoner kronor

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

ägar-

1 januari-31

resultat

1

kapital

tillgångar

på eget

sättning

2006-12-31

utdelning

utdelning

december

anställda

P

efter skatt P *

andel, %

december

2006

2006-12-31*

2006-12-31

kapital

2005**

2006**

2006***

A-banan Projekt AB

N

100,0

66

0

0

10

2 005

2%

0%

-576

10

0

0

-

2

Akademiska Hus AB

N

100,0

4 544

4 648

3 038

24 801

52 495

13%

47%

15 859

24 801

660

620

-

434

ALMI Företagspartner AB

N

100,0

662

96

81

4 117

4 668

2%

91%

-4 502

4 118

0

0

-

432

Apoteket AB

S

100,0

37 269

601

447

3 010

10 309

16%

29%

2 107

3 010

70

150

-

10 632

Arbetslivsresurs AR AB

N

100,0

218

-33

-33

23

91

neg

25%

15

23

-

0

-

93

Bostadsgaranti, AB

N

50,0

49

51

195

835

30%

23%

-608

98

0

i.u.

-

12

Botniabanan AB

N

91,0

2 312

269

0

1

10 906

0%

0%

10 132

1

0

i.u.

-

117

Civitas Holding AB

(Vasakronan AB)

N

100,0

2 706

5 182

3 409

21 813

39 984

17%

55%

9 913

21 813

254

698

-

396

Dom Shvetsii, A/O

N

36,0

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

3

0

i.u.

-

i.u.

Förvaltningsaktiebolaget

Stattum

N

100,0

0

12

8

576

577

2%

100%

-576

576

0

0

-

0

Green Cargo AB

N

100,0

5 857

289

165

1 524

3 943

11%

39%

176

1 524

0

80

-

3 069

Göta Kanalbolag, AB

N

100,0

34

0

0

41

51

0%

80%

-12

41

0

0

-

47

Imego AB

U

100,0

53

-6

-6

29

35

neg

83%

-17

29

0

0

-

40

Ireco Holding AB

N

55,0

194

-1

6

143

302

5%

47%

-104

143

0

0

-

342

Kasernen Fastighets AB

N

100,0

20

-6

-6

115

164

4%

70%

22

115

5

4

-

3

Kungliga Dramatiska

Teatern AB

U

100,0

227

-1

2

29

83

neg

39%

-57

29

0

0

-

328

Kungliga Operan AB

U

100,0

423

2

3

12

92

0%

13%

-52

12

0

0

-

560

Lernia AB

N

100,0

2 179

132

150

500

882

34%

57%

-155

500

25

50

-

3 562

LFV Holding AB

N

100,0

214

20

13

164

245

8%

70%

-107

157

-

-

-

142

LKAB

N

100,0

14 615

6 256

4 597

19 076

25 724

27%

74%

-7 224

19 076

1 500

2 000

-

3 306

Nordea AB****

N

19,9

68 253

35 343

29 172

138 502

3 135 677

23%

-

-

4 419

1 691

2 284

54 396

29 248

Nordiska Investeringsbanken

NIB****

FI

36,7

1 570

1 272

1 272

18 267

162 602

7%

-

-17 145

6 983

193

176

-

158

Nord Pool ASA*****

M

50,0

377

79

72

631

865

12%

73%

-578

326

13

16

-

81

Norrland Center AB

N

33,3

5

-1

0

15

18

0%

82%

0

5

0

0

-

4

6

Skr. 2006/07:101 BILAGA 3

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

ägar-

1 januari-31

resultat

1

kapital

tillgångar

på eget

sättning

2006-12-31

utdelning

utdelning

december

anställda

P

efter skatt P *

andel, %

december

2006

2006-12-31*

2006-12-31

kapital

2005**

2006**

2006***

OMX AB

N

6,8

3 610

1 211

911

4 614

12 528

20%

57%

1 797

1 019

76

52

1 007

1 402

Posten AB

N

100,0

27 823

1 442

1 009

5 817

17 589

19%

33%

-1 773

5 817

175

400

-

33 395

Samhall AB

N

100,0

7 090

71

96

1 013

2 853

10%

36%

-1 898

1 013

0

0

-

19 769

SAS AB

N

21,4

60 777

1 273

4 622

16 366

51 164

33%

32%

-4 671

3 502

0

0

4 107

26 554

SJ AB

N

100,0

6 938

615

368

3 405

10 243

12%

33%

2 223

3 405

0

150

-

3 581

SOS Alarm Sverige AB

N

50,0

694

4

4

162

321

2%

50%

-24

79

2

4

-

866

Specialfastigheter Sverige AB

N

100,0

1 168

1 195

766

5 113

11 615

16%

44%

4 208

5 113

67

400

-

97

Statens bostadsomvandling

AB

M

100,0

10

-18

-9

547

565

neg

97%

-548

547

0

0

-

5

Statens Väg- och baninvest

AB

N

100,0

1

-2

1

15

16

3%

i.u.

-16

15

0

3

-

2

Sveaskog Förvaltnings AB

N

100,0

6 030

1 624

2 138

16 620

32 863

13%

51%

5 857

16 620

1 894

491

-

737

SVEDAB

N

100,0

779

332

149

-374

17 691

neg

neg

14 409

0

0

0

-

86

Swedcarrier, AB

N

100,0

2 968

637

345

2 238

8 554

17%

26%

5 349

2 238

0

0

-

2 090

Swedesurvey AB

M

100,0

117

3

2

40

81

5%

54%

-68

40

0

0

-

16

Swedfund International AB

UD

100,0

325

119

85

1 285

1 726

8%

79%

-1 381

1 356

0

0

-

19

Svensk Bilprovning, AB

N

52,0

1 528

72

48

669

1 336

7%

50%

-103

348

3

0

-

2 016

Svensk Exportkredit, AB

UD

100,0

7 727

543

386

4 124

229 201

10%

2%

-4 988

4 124

0

0

-

145

Svenska Kraftnät Gas-

turbiner AB

M

100,0

71

21

0

49

252

0%

19%

144

49

-

-

-

-

Svenska Miljöstyrnings-

rådet, AB

M

85,0

7

0

0

3

5

i.u.

60%

i.u.

2

0

0

-

6

Svenska Rymdaktiebolaget

N

100,0

524

2

-15

388

536

neg

72%

-274

388

30

3

-

309

Svenska

Skeppshypotekskassan

N

100,0

283

60

60

1 255

7 098

5%

18%

1 326

-

0

0

-

8

AB Svenska Spel

FI

100,0

20 157

4 765

4 807

4 810

7 076

-

68%

-3 942

0

3 419

3 437

-

1 486

SwePol Link AB

M

51,0

233

39

-3

95

1 851

neg

5%

1 315

48

-

-

-

2

Sveriges Bostads-

finansieringsaktiebolag,

SBAB

N

100,0

6 351

652

462

6 062

195 597

8%

3%

-12 449

6 062

0

0

-

410

7

Skr. 2006/07:101 BILAGA 3

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

ägar-

1 januari-31

resultat

1

kapital

tillgångar

på eget

sättning

2006-12-31

utdelning

utdelning

december

anställda

P

efter skatt P *

andel, %

december

2006

2006-12-31*

2006-12-31

kapital

2005**

2006**

2006***

Sveriges Provnings- och

forskningsinstitut, SP, AB

N

100,0

749

66

57

381

650

16%

59%

-124

381

0

0

-

780

SweRoad AB

N

100,0

62

2

2

37

58

5%

68%

-32

40

1

2

-

15

Systembolaget AB

S

100,0

19 026

559

419

2 071

5 232

21%

40%

-1 639

2 071

330

210

-

3 026

TeliaSonera AB

N

45,3

91 060

25 489

16 987

119 217

199 392

21%

64%

10 857

53 993

7 117

12 815

114 387

26 969

Teracom AB

N

100,0

2 995

495

298

1 690

3 919

18%

45%

-509

1 690

150

350

-

687

Vasallen AB

N

100,0

200

276

236

1 540

1 825

13%

84%

-665

1 540

776

470

-

72

Vattenfall AB

N

100,0

145 815

27 049

18 729

96 589

323 166

21%

33%

67 255

96 589

5 800

7 500

-

32 308

Venantius AB

N

100,0

698

493

427

4 614

9 138

7%

51%

-4 637

4 614

3 000

2 100

-

29

VisitSweden AB

N

50,0

133

0

0

17

28

0%

38%

-1

8

0

0

-

54

Voksenåsen A/S

U

100,0

35

35

0

8

12

0%

48%

-1

11

0

0

-

52

V&S Vin & Sprit AB

N

100,0

10 345

2 275

1 572

7 232

17 874

22%

41%

-1 130

7 232

600

710

-

2 304

Zenit Shipping AB

N

100,0

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

5

0

i.u.

-

i.u.

Summa

568 127

125 601

97 400

541 306

4 624 608

80 378

307 771

27 851

35 179

173 897

212 305

¹ Uppgifterna i denna kolumn överensstämmer, med något enstaka undantag och efter hänsyn till ägarandelen, med uppgifterna i not 11 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag. I de fall det kan misstämma beror avvikelsen på att uppgifterna i denna tabell är de senast redovisade siffrorna från företaget (avser 4:e kvartalet) medan uppgifterna som ligger till grund för not 11 i något fall kan avse företagets 3:e kvartalsredovisning p.g.a. 4:e kvartalets uppgifter inte fanns tillgängliga vid det tillfälle då kap 4 utarbetades.

* = Uppgifterna för resultat efter skatt respektive eget kapital avser del hänförlig till aktieägare i moderbolaget

** = Avser endast statens andel av utdelningen

***= Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav

**** = omräkningskurs euro 9,2521 (snittkurs)/ 9,0394 (balanskurs)

*****=omräkningskurs NOK 1,15042/1,0945

****** = Svenska Skeppshypoteks- kassan och del av Svenska Spel AB m.m. 0 = utfall avrundat till noll

i.u. = ingen uppgift - = inget utfall

neg = negativt utfall Ansvarigt departement

FI = Finansdepartementet

U = Utbildningsdepartementet K = Kulturdepartementet

M = Miljödepartementet

N = Näringsdepartementet

S = Socialdepartementet

UD = Utrikesdepartementet

8

Skr. 2006/07:101 BILAGA 3

Beräkning av statliga sektorns andel enligt kap 9 (9.1)

Miljoner kronor

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

ägar-

1 januari-31

resultat

efter skatt

kapital

tillgångar

på eget

sättning

2006-12-31

utdelning

utdelning

december

anställda

andel, %

december

2006

2006-12-31

2006-12-31

kapital

2005*

2006*

2006**

Eliminering av

innehav mindre

än 20%

-30 083

-143 116

-3 148 205

-5 438

-

-

-

Eliminering av

övriga delägares

andel i dotter-

och intressebolag

-13 886

-90 602

-255 913

-

-

-

Eliminering av

övrigt******

-4 814

-2 625

-7 098

-

-

-

Summa statliga

1

48 684

304 980

1 213 392

302 333

27 851

35 179

173 897

P

sektorns andel P

* = Avser endast statens andel av utdelningen

** = Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav

******= Svenska Skeppshypotekshypotekskassan och del av Svenska Spel AB

1 P P Slutsumman för summa eget kapital samt bokfört värde överensstämmer inte med balansposten Andelar i dotter- och intresseföretag i balansräkningen p.g.a. ett antal justeringsposter

9

Bilaga 4

Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Beroende på utgångspunkt kan en enskild eko- nomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redo- visningarna. I detta kapitel redovisas en för- djupad beskrivning av skillnaderna mellan resul- taträkningen och statsbudgeten.

Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten (se kapitel 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt in- flytande över). Sammanställningen inkluderar även statliga bolag, banker och finansinstitut samt Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP- fonderna och Riksbanken. Syftet med den redo- visningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsent- ligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella orga- nisationerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräken- skaperna (NR) som är en statistisk sammanställ- ning i kontoform över den samlade svenska eko- nomin. NR:s avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. NR:s avgränsning skiljer sig från de ovan nämnda bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i

Skr. 2006/07:101 BILAGA 4

resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbudgeten. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens låne- behov (se nedan). Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.

När det gäller redovisningsprinciper upprättas statsbudgeten enligt de principer som anges i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budget- lagen), dvs. redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) eller av utgifter och inkomster. I resultaträkningen sker redovisningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisning av intäkter och kostnader.

Avseende strukturen har statsbudgeten en ändamålsstruktur där indelningen är utgiftsom- råden och anslag respektive politikområden. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resul- taträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Som framgår av beskrivningarna i följande avsnitt på- verkas ibland endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträk- ningen är oförändrad. I tabellen nedan ges exempel på både skillnader och likheter. Redo- visningsprinciperna för resultaträkningen be- skrivs i kapitel 4.

3

Skr. 2006/07:101 BILAGA 4

Tabell 1.1 Jämförslse mellan resultaträkningen och statsbudgeten

Resultaträkningen

Statsbudgeten

Intäkt och In-

Skatt

Intäkt

betalning

Offentligrättsliga avgifter

som redovisas på inkomst-

titel

Intäkt

Inkomst

Avgift av tillfällig natur

Utgiftsreduktion

eller mindre omfattning

Intäkt

på anslag

Ingen påverkan

på anslag eller

Övriga avgifter

Intäkt

inkomsttitlar

Ingen påverkan

Erhållna bidrag som an-

på anslag eller

vänds i verksamheten

Intäkt

inkomsttitlar

Transferering (lämnat

bidrag m.m.)

Kostnad

Utbetalning

Avsättningar för framtida

åtaganden

Kostnad (intäkt)

Ingen påverkan

Löner, varor, tjänster m.m.

Kostnad

Utgift

Intäkt/kostnad

Andel av företags

enligt kapital-

Inkomst vid

vinst/förlust

andelsmetoden

utdelning

Orealiserad valuta-

vinst/förlust och upplupen

ränta

Intäkt/kostnad

Ingen påverkan

Skatter

Skatter redovisas intäktsmässigt i resultaträk- ningen. Från 2006 tillämpas periodiserad redo- visning av skatter på både på statsbudgeten och i resultaträkningen och balansräkningen. Det innebär att skatterna hänförs till det år de avser. Eftersom det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte är känt förrän drygt ett år efter årets utgång kommer redovisningen till viss del att grundas på prognoser. I resultaträkningen påverkas därför årets utfall även av skillnaden mellan dessa beräkningar för åren närmast före aktuellt år och det slutliga utfallet för dessa år. Se mer utförlig beskrivning i kapitel 4, avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Även i statsbudgeten tillämpas periodiserade skatter. Redovisningen där avviker dock på några punkter från den som görs på statsbudgetens in- komstsida.

I statsbudgeten redovisas de olika skatteslagen periodiserat till aktuellt år på samma sätt som i resultaträkningen (se not 1). Däremot finns där- efter olika justeringsposter fram till det kassa- mässiga utfallet under året. Totalt sett redovisas

således inbetalningar som inkomster i statsbud- geten. De olika delarna däremot visas periodise- rat, och revideras när taxeringsutfall föreligger. Vid revidering av de olika utfallen för respektive skatteslag används posterna betalningsförskjut- ningar och uppbördsförskjutningar som mot- poster, så att den totala summan är oförändrad.

Den i övrigt största skillnaden är att ålders- pensionsavgiften, som är en del av arbetsgivarav- gifterna, bruttoredovisas i resultaträkningen medan avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till pensionssystemet, på statsbud- geten. En annan väsentlig skillnad mot statsbud- geten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda liksom skatter som statliga myndig- heter betalat, har eliminerats.

Avgifter och bidrag

I resultat- och balansräkningen redovisas i prin- cip statens samtliga avgifter och bidrag enligt bokföringsmässiga principer, vilket bl.a. innebär att endast utgifter som avser årets förbrukning redovisas som kostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas endast avgiftsinkomster som berörd myndighet inte får behålla, vanligen avser detta offentligrättsliga avgifter. Därutöver redovisas vanligen de avgiftsinkomster som myndigheter får ta ut enligt 4 § avgiftsförord- ningen (1992:191), dvs. avgifter av tillfällig natur eller av mindre värde, som en utgiftsreduktion på anslaget.

Övriga avgifter är sådana från offentligrättslig verksamhet och från uppdragsverksamhet som myndigheten får behålla. Dessa avgifter, liksom bidrag som myndigheten får behålla samt kost- nader i den verksamhet som finansieras med dessa medel, redovisas som intäkt/kostnad i resultaträkningen medan de vanligen inte har någon påverkan på utfallet på enskilda anslag och inkomsttitlar på statsbudgeten. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock saldot på myndigheternas ränte- konton i Riksgäldskontoret och därmed Riks- gäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur på- verkar statsbudgeten och statens lånebehov.

Transfereringar

Transfereringar redovisas på statsbudgeten när betalning sker (kassamässigt). I resultaträk-

4

ningen redovisas de i princip enligt bokförings- mässiga grunder. Vanligen är det dock inte aktuellt med periodiseringar, utan kostnad och utbetalning i de flesta fall anses sammanfalla. Periodiseringar görs i fall där en kostnad tydligt är hänförbar till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen.

Avsättning för framtida åtaganden

I resultaträkningen redovisas förändringen av av- sättningar för åtaganden som leder till utgifter i framtiden som kostnad, medan statsbudgeten belastas normalt först när utgiften uppstår, dvs. i praktiken vanligen när betalning sker.

Löner, varor och tjänster m.m.

Löner, varor och tjänster och andra driftkostna- der redovisas utgiftsmässigt, dvs. vid anskaff- ningstillfället, på statsbudgeten, medan endast utgifter för förbrukning under året redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Andel av företags vinst/förlust

Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär att statens andel av företagens vinster/förluster redovisas som en in- täkt/kostnad i resultaträkningen. På stats- budgeten redovisas en inkomst först när staten erhåller utdelning från ett företag.

Orealiserad vinst/förlust och upplupen räntekostnad

Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt på statsbudgeten och i resultaträkningen. Orealise- rade förluster och upplupna räntekostnader för nollkupongobligationer påverkar exempelvis resultaträkningen men inte statsbudgeten.

Korrigeringsposter på statsbudgeten

För att komma fram till statsbudgetens saldo som motsvarar statens lånebehov, har två poster införts på statsbudgeten som inte har någon

Skr. 2006/07:101 BILAGA 4

motsvarighet i resultaträkningen: ”Riksgälds- kontorets nettoutlåning” och ”kassamässig kor- rigering”. Riksgäldskontoret lånar bl.a. ut medel till statliga investeringar som inte finansieras via anslag. Dessutom placerar myndigheter överskottslikviditet i Riksgäldskontoret. Netto- betalningsströmmarna från denna verksamhet redovisas på en egen rad på statsbudgeten som benämns Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den kassamässiga korrigeringen utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot av utfallet på statsbud- getens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto.

Eliminering av interna mellanhavanden

När resultat- och balansräkningen konsolideras elimineras samtliga interna transaktioner inom staten. Ett exempel är att i inkomsterna på stats- budgeten ingår sociala avgifter för statens an- ställda och anslagen belastas med motsvarande utgifter. Det medför att den del av sociala av- gifter som inte överförs till AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbudgeten men är elimi- nerad i resultaträkningen.

Ett annat exempel gäller redovisningen av statens lokalkostnader, som skiljer sig åt mellan statsbudgeten och resultaträkningen. Interna hyresintäkter hos Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk elimineras mot myndig- heters lokalkostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten belastas anslagen med internt fakturerade hyror. Detsamma gäller andra av- gifter för köp och försäljning mellan myndig- heterna. Statsbudgetens anslag belastas med in- tern fakturering, men i resultaträkningen elimineras dessa kostnader liksom motsvarande intäkter.

Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningen

Av föregående avsnitt framgår att det finns vä- sentliga skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten och att det därför inte är möjligt att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse mellan enskilda rader i statsbudgetens utfall respektive i resultaträkningen eller i finansie- ringsanalysen.

5

Skr. 2006/07:101 BILAGA 4

Eftersom det finns ett samband mellan ut- gifter/inkomster, kostnader/intäkter och betal- ningar är det möjligt att utifrån resultaträk- ningen via finansieringsanalysens saldo (nettoamortering av statens lån) komma fram till statsbudgetens saldo. Med hjälp av nedanstående tabell är det möjligt att förklara sambanden mellan resultaträkningens saldo, finansierings- analysens saldo och statsbudgetens saldo (statens lånebehov).

För att komma från resultaträkningens saldo till statsbudgetens saldo måste flera justeringar göras. Dessa kan grupperas i justeringar för transaktioner i resultaträkningen som inte med- för betalningar, justeringar för förändringar av fordringar och skulder i balansräkningen, övriga transaktioner som påverkar betalningar samt justeringar hänförbara till statsskulden.

Tabell 1.2 Samband mellan resultaträkningens

under-/överskott och statsbudgetens saldo 2006

Miljoner kronor

Resultaträkningens under-/överskott

103 671

Justeringar för poster som

inte medför betalningar

-30 224

Orealiserade valutakursförändringar (Not

12 till RR och del av not 62 till FA)

-23 282

Avskrivningar och nedskrivningar m.m.

inkl.

24 278

Avsättningar och fondering m.m. (föränd-

ring i BR mellan 2005 och 2006 i not 42-

44 samt del av not 57-58 till FA)

16 888

Resultatandelar (not 11 till RR)

-48 449

Realisationsförluster (del av not 58 till FA)

341

Justering för förändring av

fordringar och skulder

-32 614

Skatter och transfereringar (del av not 35

och del av not 47 till BR, motsv. info i not

55 och 57 till FA)

-1 539

Statsskuldförvaltningen (not 64 till FA)

-5 112

Övriga förändringar (not 59 samt del av

not 63 till FA)

-25 963

Övriga transaktioner som

påverkar betalningar

-22 721

Investeringar (not 60 till FA)

-40 551

Försäljningsinkomster hänförbara till an-

läggningstillgångar (enl. FA)

649

Nettoutlåning (enl. FA spec. i not 61 till

FA)

-4 476

Utdelningar från statliga bolag (not 56 till

FA)

21 657

Nettoökning av statens lån

(=Finansieringsanalysens saldo)

18 112

Justeringar hänförbara

till statsskulden

261

Förändring av Riksgäldskontorets kort-

fristiga placeringar

3 846

Skuldskötselåtgärder, förändring av

myndigheters innehav av statsobligationer

samt övriga poster

-3 585

Statsbudgetens saldo

18 373

6

Justeringar för transaktioner som inte medför betalningar

I resultaträkningen ingår vissa poster som inte medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orea- liserade valutakursförändringar, som måste tas bort för att komma fram till statsbudgetens saldo. De orealiserade valutavinsterna på 23,3 miljarder kronor är direkt hänförbara till stats- skulden, men påverkar inte statsbudgetens saldo.

Avskrivningar, avsättningar och förändring av fonder medför inte några betalningar och på- verkar således inte statsbudgetens saldo. Det- samma gäller för resultatandelar i dotter- och intresseföretag och realisationsvinster/förluster.

Justeringar av förändringar av skulder och fordringar

Förändringar av skulder och fordringar påverka- de statsbudgetens saldo med 32,6 miljarder kronor, varav 5,1 miljarder kronor är hänförbara till förutbetalda och upplupna poster kopplade till statsskulden och 1,5 miljarder kronor var hänförbara till fordringar och skulder som rör skatter och transfereringar. Statens betalnings- netto har sammantaget påverkats negativt av för- ändringar av skulder och fordringar eftersom skulderna minskat mer än fordringarna. Mer in- formation om orsakerna till förändringar av skulder och fordringar ges i balansräkningen och i finansieringsanalysen.

Övriga transaktioner som påverkar betalningar

Några transaktioner som medför betalningar, exempelvis investeringar, statens utlåning och utdelningar på statens aktier, redovisas i balans- räkningen men inte i resultaträkningen och måste således läggas till resultaträkningens saldo för att komma fram till statsbudgetens saldo.

Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 40,6 miljarder kronor under året.

Skr. 2006/07:101 BILAGA 4

Statens nettoupplåning

Nettominskningen av statens lån, dvs. statens nettoamortering under året, uppgick till 18,1 miljarder kronor. Denna post är identisk i abso- luta tal med saldot i finansieringsanalysen ”statens nettoupplåning”.

Justeringar som är hänförbara till statsskulden

Statens nettoamortering var 0,3 miljarder kronor lägre än statsbudgetens positiva saldo. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbud- getens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte på- verkar statsbudgetens saldo. Det gäller t.ex. för- ändringar under året av Riksgäldskontorets ford- ringar och skulder som är hänförbara till statsskuldsförvaltningen. Å andra sidan finns det transaktioner som påverkar statsbudgetens saldo men som påverkar statsskulden först efterföljan- de perioder, exempelvis Riksgäldskontorets kortsiktiga placeringar på marknaden av betal- ningsöverskott på statens centralkonto.

Kärnavfallsfondens och Insättningsgaranti- nämndens köp och försäljningar av statspapper påverkar statens centralkonto, men elimineras i årsredovisningen för staten. Därför måste även ett netto av dessa läggas till för att komma till lånebehovet.

7

Bilaga 5

Specifikation av statsbudgetens inkomster

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

Bilaga 5 Specifikation statsbudgetens inkomster för budgetåret 2006

Tusental kronor

Skillnad mot

Utfall

1

Utfall/Prognos

2005

Inkomsttitel

Statsbudget P

P

statsbudget

1000

Skatter m.m.

677 439 693

744 460 929

67 021 236

688 260 546

Skatt på arbete

874 684 567

881 576 737

6 892 170

849 901 564

1100

Direkta skatter på arbete

487 587 359

492 155 827

4 568 468

476 860 788

1110

Inkomstskatter

493 003 542

497 301 440

4 297 898

473 885 529

1111

Statlig inkomstskatt

40 612 193

43 155 810

2 543 617

38 308 166

1115

Kommunal inkomstskatt

452 391 349

454 145 630

1 754 281

435 577 363

1120

Allmän pensionsavgift

76 700 492

76 864 873

164 381

74 177 735

1121

Allmän pensionsavgift

76 700 492

76 864 873

164 381

74 177 735

1130

Artistskatt

59 016

73 707

14 691

69 094

1131

Artistskatt

59 016

73 707

14 691

69 094

1140

Skattereduktioner

-82 175 691

-82 084 193

91 498

-71 271 569

1141

Allmän pensionsavgift

-76 700 492

-76 864 873

-164 381

-64 672 403

1142

Fackföreningsavgift

-2 201 261

-2 191 151

10 110

-2 116 151

1143

Arbetslöshetskassa

-1 813 441

-1 796 109

17 332

-1 721 109

1144

Fastighetsskatt

-556 472

-685 200

-128 728

-365 200

1145

Förmögenhetsskatt

-61 405

-54 264

7 141

-41 336

1146

Miljöåtgärder

-50 000

0

50 000

-66 313

1147

Reparation och ombyggnad

0

0

0

-1 192 063

1148

Glesbygd

-300 000

0

300 000

0

1149

Bredband

-15 000

-15 000

0

-19 401

1151

Sjöinkomst

-77 620

-77 596

24

-77 596

1152

Stormskador

-400 000

-400 000

0

-999 998

1200

Indirekta skatter på arbete

387 097 208

389 420 911

2 323 701

373 040 775

1210

Arbetsgivaravgifter (1211-1221)

356 404 946

357 100 317

695 369

341 103 639

1211

Sjukförsäkringsavgift

94 478 374

94 084 877

-393 497

106 436 665

1212

Föräldraförsäkringsavgift

24 100 346

24 229 762

129 416

22 982 610

1213

Arbetsskadeavgift

7 435 798

7 498 706

62 908

7 103 741

1214

Ålderspensionsavgift

111 678 499

112 631 609

953 110

106 657 470

varav AP-fonderna

77 504 163

79 612 082

2 107 919

74 376 926

varav premiepensionssystemet

21 157 746

21 593 504

435 758

19 632 236

varav staten

13 016 590

11 426 024

-1 590 566

12 648 307

1215

Efterlevandepensionsavgift

18 589 495

18 745 836

156 341

17 758 768

1216

Arbetsmarknadsavgift

42 583 133

44 472 999

1 889 866

40 735 499

1217

Allmän löneavgift

48 982 286

48 342 139

-640 147

32 072 314

1218

Ofördelade avgifter

0

-277 584

-277 584

85 348

1219

Nedsatta avgifter

6 077 604

5 679 158

-398 446

5 489 166

1221

Särskild sjukförsäkringsavgift

2 479 413

1 692 815

-786 598

1 782 057

1240

Egenavgifter

9 886 985

10 949 012

1 062 027

10 135 511

1241

Sjukförsäkringsavgift

2 848 468

3 152 440

303 972

3 397 801

1242

Föräldraförsäkringsavgift

725 499

796 892

71 393

740 629

1243

Arbetsskadeavgift

224 150

246 218

22 068

228 828

1244

Ålderspensionsavgift, netto

3 388 750

3 787 292

398 541

3 519 905

3

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Skillnad mot

Utfall

1

Inkomsttitel

Statsbudget P

P

Utfall/Prognos

statsbudget

2005

varav AP-fonderna

2 358 570

2 654 892

296 322

2 463 933

varav premiepensionssystemet

643 863

727 160

83 297

654 702

varav staten

386 318

405 240

18 922

401 269

1245

Efterlevandepensionsavgift

559 858

615 356

55 498

571 903

1246

Arbetsmarknadsavgift

629 809

691 832

62 023

642 981

1247

Allmän löneavgift

1 510 450

1 658 983

148 533

1 033 465

1248

Ofördelade avgifter

0

0

0

0

1270

Särskild löneskatt

29 007 633

28 965 466

-42 168

29 274 962

1271

Pensionskostnader, företag

22 002 380

21 538 914

-463 466

22 052 586

1272

Pensionskostnader, staten

2 372 224

2 835 832

463 608

2 616 821

1273

Förvärvsinkomster

3 179 003

3 016 884

-162 119

3 145 337

1274

Egenföretagare

1 454 027

1 573 835

119 808

1 460 217

1275

Övrigt

0

0

0

0

1280

Nedsättningar

-9 414 508

-8 831 415

583 093

-8 533 123

1281

Sjöfartsstöd

-2 000 000

-1 704 816

295 184

-1 698 709

1282

Arbetsgivaravgifter

-6 077 604

-5 679 158

398 446

-5 489 166

1283

Egenavgifter, generell nedsättning

-1 257 513

-1 364 677

-107 164

-1 265 874

1284

Egenavgifter, regional nedsättning

-79 391

-82 764

-3 373

-79 374

1290

Tjänstegruppliv

1 212 151

1 237 531

25 380

1 059 786

1291

Tjänstegruppliv

1 212 151

1 237 531

25 380

1 059 786

1300

Skatt på kapital

142 180 656

184 438 227

42 257 571

167 855 994

1310

Skatt på kapital, hushåll

13 759 069

31 978 353

18 219 284

22 930 165

1311

Skatt på kapital

30 435 571

48 467 585

18 032 014

38 463 340

1312

Skattereduktion kapital

-16 770 471

-16 716 361

54 110

-15 744 624

1313

Expansionsmedelsskatt

93 969

227 129

133 160

211 449

1314

Skattereduktion riskkapital

0

0

0

0

1320

Skatt på kapital, företagsvinster

72 799 001

96 844 363

24 045 362

91 074 810

1321

Skatt på företagsvinster

72 814 001

96 859 363

24 045 362

91 986 453

1322

Skattereduktioner

-15 000

-15 000

0

-911 643

1330

Kupongskatt

2 719 220

3 880 128

1 160 908

2 831 801

1331

Kupongskatt

2 719 220

3 880 128

1 160 908

2 831 801

1340

Avkastningsskatt

11 134 997

10 666 525

-468 473

11 973 409

1341

Avkastningsskatt hushåll

144 377

107 496

-36 881

107 496

1342

Avkastningsskatt företag

10 810 555

10 330 586

-479 969

11 646 296

1343

Individuellt pensionssparande

180 066

228 443

48 377

219 616

1350

Fastighetskatt

28 084 354

24 969 775

-3 114 578

25 128 309

1351

Fastighetsskatt hushåll

15 784 953

13 220 296

-2 564 657

14 804 876

1352

Fastighetsskatt företag

12 299 400

11 749 480

-549 920

10 323 433

1360

Stämpelskatt

7 996 656

9 470 878

1 474 222

7 827 597

1361

Stämpelskatt

7 996 656

9 470 878

1 474 222

7 827 597

1370

Förmögenhetsskatt

5 669 359

6 508 518

839 159

4 997 821

1371

Förmögenhetsskatt hushåll

5 536 083

6 330 599

794 516

4 822 359

1372

Förmögenhetsskatt företag

133 276

177 918

44 642

175 462

1380

Arvs och gåvoskatt

18 000

119 686

101 686

1 092 082

1381

Arvsskatt

12 000

110 277

98 277

869 562

1382

Gåvoskatt

6 000

9 409

3 409

222 520

4

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Skillnad mot

Utfall

1

Inkomsttitel

Statsbudget P

P

Utfall/Prognos

statsbudget

2005

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

364 106 648

368 614 183

4 507 535

352 861 344

1410

Mervärdesskatt, hushåll

257 294 485

263 529 624

6 235 139

250 176 011

1411

Mervärdesskatt

258 294 485

264 052 121

5 757 636

250 524 664

1412

Skattelättnad för vissa byggtjänster

-1 000 000

-522 497

477 503

-348 653

1420

Skatt på alkohol och tobak

18 556 999

19 305 485

748 486

18 499 540

1421

Skatt på tobak

8 378 164

8 617 368

239 204

8 208 384

1422

Skatt på etylalkohol

3 816 162

4 151 402

335 240

4 120 048

1423

Skatt på vin

3 574 698

3 644 913

70 215

3 429 396

1424

Skatt på mellanklassprodukter

181 016

180 564

-452

183 935

1425

Skatt på öl

2 605 217

2 710 292

105 075

2 556 097

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

1 742

946

-796

1 680

1430-

1450

Skatt på energi och miljö

70 766 755

67 691 768

-3 074 987

66 761 909

1430

Energiskatt

38 392 107

38 244 267

-147 840

37 805 655

1431

Skatt på elektrisk kraft

18 507 773

19 026 088

518 315

18 221 138

1432

Energiskatt bensin

15 193 443

14 542 822

-650 621

14 841 514

1433

Energiskatt oljeprodukter

4 583 901

4 597 133

13 232

4 660 113

1434

Energiskatt övrigt

106 990

78 225

-28 765

82 889

1440

Koldioxidskatt

25 702 612

24 743 196

-959 416

25 535 497

1441

Koldioxidskatt bensin

10 548 613

10 843 478

294 865

11 095 110

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

14 041 257

12 764 197

-1 277 060

13 472 278

1443

Koldioxidskatt övrigt

1 112 742

1 135 521

22 779

968 108

1450

Övriga skatter på energi och miljö

6 672 036

4 704 305

-1 967 731

3 420 758

1451

Svavelskatt

92 205

79 746

-12 459

74 651

1452

Skatt på råtallolja

23 178

16 080

-7 098

20 750

1453

Särskild skatt mot försurning

53 891

47 571

-6 320

54 773

1454

Skatt på bekämpningsmedel och gödsel

364 143

375 674

11 531

406 560

1455

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

3 163 990

3 197 999

34 009

1 793 616

1456

Avfallsskatt

1 648 683

645 582

-1 003 101

598 706

1457

Avgifter till Kemikalieinspektionen

64 500

67 155

2 655

65 845

1458

Övriga skatter

1 261 446

274 498

-986 948

405 857

1470

Skatt på vägtrafik

11 412 622

11 781 870

369 248

11 019 467

1471

Fordonsskatt

10 058 030

10 571 925

513 895

10 297 321

1472

Vägavgifter

823 759

718 377

-105 382

722 146

1473

Trängselskatt

530 833

491 568

-39 265

0

1480

Övriga skatter

6 075 787

6 305 436

229 649

6 404 417

1481

Systembolaget AB:s överskott

90 000

240 000

150 000

330 000

1482

Inlevererat överskott från Svenska Spel AB

3 400 000

3 440 000

40 000

3 417 221

1483

Skatt på spel

29 886

24 980

-4 906

29 378

1484

Lotteriskatt

1 278 391

1 243 242

-35 149

1 214 587

1485

Lotteriavgifter

31 900

32 759

859

30 627

1486

Skatt på annonser och reklam

606 910

659 454

52 544

825 883

1487

Koncessionsavgifter på televisionens område

406 000

439 243

33 243

331 400

1488

Lokalradioavgifter

126 000

125 633

-367

123 214

1489

Avgifter till Granskningsnämnden

6 700

6 619

-81

6 489

1491

Avgifter för telekommunikation

100 000

91 840

-8 160

93 283

1492

Försäljningsskatt på motorfordon

0

1 665

1 665

2 335

5

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Skillnad mot

Utfall

1

Inkomsttitel

Statsbudget P

P

Utfall/Prognos

statsbudget

2005

1500

Skatt på import

4 686 784

5 032 506

345 722

4 666 140

1511

Tullmedel

4 342 971

4 704 061

361 090

4 327 051

1512

Jordbrukstullar och sockeravgifter

343 813

328 445

-15 368

339 089

1600

Restförda och övriga skatter (1610-1640)

-2 577 955

-1 937 783

640 171

-832 152

1610

Restförda skatter

-6 644 192

-5 374 606

1 269 586

-7 602 876

1611

Restförda skatter, hushåll

-2 104 880

-1 853 164

251 716

-2 407 071

1612

Restförda skatter, företag

-4 539 312

-3 521 442

1 017 870

-5 195 806

1620

Övriga skatter, hushåll

608 792

2 279 212

1 670 419

2 270 761

1621

Omprövningar aktuellt taxeringsår

-100 000

-100 000

0

-80 000

1622

Omprövningar äldre taxeringsår

-700 000

413 380

1 113 380

198 335

1623

Anstånd

-200 000

-96 250

103 750

208 357

1624

Övriga skatter

1 192 188

1 728 921

536 733

1 610 907

1625

Skattetillägg

318 894

281 127

-37 767

281 127

1626

Förseningsavgifter

97 711

52 034

-45 677

52 034

1630

Övriga skatter,företag

1 589 645

-937 296

-2 526 941

2 319 731

1631

Omprövningar aktuellt taxeringsår

700 000

-1 000 000

-1 700 000

-1 000 000

1632

Omprövningar äldre taxeringsår

400 000

792 503

392 503

1 283 146

1633

Anstånd

-1 000 000

-2 081 063

-1 081 063

-618 012

1634

Övriga skatter

276 250

475 870

199 620

1 497 759

1635

Skattetillägg

1 031 106

744 636

-286 470

918 873

1636

Förseningsavgifter

182 289

130 758

-51 531

237 966

1640

Intäkter som förs till fonder

1 867 800

2 094 907

227 107

2 180 233

1641

Insättningsgarantiavgifter

385 000

521 822

136 822

540 000

1642

Avgifter till Kärnavfallsfonden

500 000

648 011

148 011

689 133

1643

Bilskrotningsavgifter

276 000

270 414

-5 586

270 100

1644

Batteriavgifter

85 800

84 275

-1 525

93 000

1645

Kväveoxidavgifter

621 000

570 385

-50 615

588 000

Totala skatteintäkter

1 383 080 699

1 437 723 871

54 643 168

1 374 452 890

1650

Avgår EU-skatter

-8 428 772

-9 062 333

-633 561

-7 779 114

1651

EU-skatter

-8 428 772

-9 062 333

-633 561

-7 779 114

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 374 651 927

1 428 661 538

54 009 607

1 366 673 775

1660

Avgår skatter till andra sektorer

-630 756 183

-635 598 140

-4 841 957

-606 882 896

1661

Kommunala inkomstskatter

-452 391 349

-454 145 630

-1 754 281

-435 577 363

1662

Avgifter till AP-fonder

-156 563 226

-159 131 846

-2 568 620

-151 018 595

1663

Avgifter till premiepensionssystemet

-21 801 608

-22 320 664

-519 056

-20 286 938

Statens skatteintäkter

743 895 744

793 063 398

49 167 650

759 790 879

1700

Tillkommande skatter

10 195 922

10 740 903

544 981

9 292 722

1710

EU-skatter

8 428 772

8 949 361

520 589

7 760 154

1711

Momsbaserad EU-avgift

3 741 988

4 029 827

287 839

3 112 975

1712

Tullmedel

4 342 971

4 691 010

348 039

4 307 361

1713

Jordbrukstullar och sockeravgifter

343 813

228 524

-115 289

339 818

6

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Skillnad mot

Utfall

1

Inkomsttitel

Statsbudget P

P

Utfall/Prognos

statsbudget

2005

1720

Kommunala utjämningsavgifter

1 767 150

1 791 543

24 393

1 532 569

1721

Utjämningsavgift för LSS-kostnader

1 767 150

1 791 543

24 393

1 532 569

1800

Avräkningar

-75 762 714

-72 711 440

3 051 274

-64 385 930

1810

Intäkter som förs till fonder

-1 867 800

-2 094 907

-227 107

-2 180 233

1811

Intäkter som förs till fonder

-1 867 800

-2 094 907

-227 107

-2 180 233

1820

Kompensation för mervärdesskatt

-55 370 247

-56 944 335

-1 574 088

-54 513 863

1821

Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter

-20 795 497

-20 313 135

482 362

-20 267 389

1822

Kompensation för mervärdesskatt, kommuner

-34 574 750

-36 631 200

-2 056 450

-34 246 474

1830

Stöd som ges via krediteringar på skattekonto

-18 524 667

-13 672 198

4 852 469

-13 641 834

1831

Anställningsstöd

-7 643 000

-4 813 827

2 829 173

-3 153 482

1832

Stöd till utbildningsvikariat

-1 248 000

-139 943

1 108 057

0

1833

Stöd till investeringar i källsorteringslokaler

-133 000

-17 767

115 233

-1 774

1834

Stöd till bredbandsinstallation

-325 000

-388 403

-63 403

-521 752

1835

Stöd för energieffektivisering i lokaler med offentlig

verksamhet

-666 667

-168 718

497 949

-629

1836

Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting

-7 000 000

-6 915 396

84 604

-8 775 876

1837

Stöd till anställning av långtidssjukskrivna

-24 000

0

24 000

0

1838

Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare

-785 000

-739 323

45 677

-738 321

1839

Stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg

-300 000

-299 749

251

-450 000

1841

Stöd för konvertering från direktverkande el

-300 000

-27 619

272 381

0

1842

Stöd för konvertering från oljeuppvärmning

-100 000

-161 454

-61 454

0

1890

Kompetenssparande

0

0

0

5 950 000

1891

Kompetenssparande

0

0

0

5 950 000

1900

Periodiseringar

-889 259

13 368 068

14 257 327

-16 437 125

1910

Uppbördsförskjutningar

-7 996 586

3 742 387

11 738 973

-27 000 340

1911

Uppbördsförskjutningar

-7 996 586

3 742 387

11 738 973

-27 000 340

1920

Betalningsförskjutningar

7 312 544

9 667 458

2 354 914

10 785 057

1921

Kommuner och landsting

5 177 894

6 294 517

1 116 623

4 154 480

1922

Ålderpensionssystemet

1 945 225

2 342 777

397 552

-884 168

1923

Företag och hushåll

781 380

1 114 477

333 097

7 969 016

1924

Kyrkosamfund

-591 955

-84 313

507 642

-454 270

1930

Anstånd

-205 217

-41 777

163 440

-221 842

1931

Anstånd

-205 217

-41 777

163 440

-221 842

2000

Inkomster av statens verksamhet

30 953 747

43 449 970

12 496 223

27 552 020

2100

Rörelseöverskott

5 502 500

6 956 485

1 453 985

7 218 739

2110

Affärsverkens inlevererade överskott

446 700

1 604 241

1 157 541

395 262

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

67 000

0

-67 000

29 595

2116

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning

och inleverans av motsvarighet till statlig skatt

367 000

1 573 000

1 206 000

337 000

2118

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

12 700

31 241

18 541

28 667

2120

Övriga myndigheters inlevererade överskott

55 800

52 244

-3 556

123 477

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

garantiverksamhet

5 800

746

-5 054

9 128

2126

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

50 000

51 498

1 498

114 349

7

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Skillnad mot

Utfall

1

Inkomsttitel

Statsbudget P

P

Utfall/Prognos

statsbudget

2005

2130

Riksbankens inlevererade överskott

5 000 000

5 300 000

300 000

6 700 000

2131

Riksbankens inlevererade överskott

5 000 000

5 300 000

300 000

6 700 000

2150

Överskott från spelverksamhet

0

0

0

0

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning

254 000

321 055

67 055

322 761

2210

Överskott av fastighetsförvaltning

254 000

321 055

67 055

322 761

2215

Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet

254 000

321 055

67 055

322 761

2300

Ränteinkomster

5 896 700

5 987 539

90 839

5 754 814

2310

Räntor på näringslån

0

0

0

0

2314

Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

2 000

509

-1 491

776

2316

Ränteinkomster på vattenkraftslån

0

4

4

5

2320

Räntor på näringslån

6 000

983

-5 017

1 479

2322

Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

2 000

-790

-2 790

-685

2323

Räntor på övriga näringslån

0

10

10

21

2324

Ränteinkomster på lokaliseringslån

2 000

1 250

-750

1 361

2340

Räntor på studielån

4 337 000

4 677 763

340 763

4 386 236

2341

Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

och garantilån för studera

0

5

5

3

2342

Ränteinkomster på allmänna studielån

50 000

61 958

11 958

60 678

2343

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988

4 287 000

4 615 801

328 801

4 325 555

2360

Räntor på medel avsatta till pensioner

0

0

0

0

2370

Räntor på beredskapslagring

0

0

0

0

2380

Övriga ränteinkomster

0

0

0

0

2390

Övriga ränteinkomster

1 553 700

1 308 793

-244 907

1 367 099

2391

Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets

rationalisering

200

57

-143

138

2392

Räntor på intressemedel

500

1

-499

5

2394

Övriga ränteinkomster

40 000

36 459

-3 541

25 240

2397

Räntor på skattekonton m.m., netto

1 513 000

1 272 276

-240 724

1 341 716

2400

Aktieutdelning

12 290 398

22 963 076

10 672 678

12 143 444

2410

Inkomster av statens aktier

12 290 398

22 963 076

10 672 678

12 143 444

2411

Inkomster av statens aktier

12 290 398

22 963 076

10 672 678

12 143 444

2500

Offentligrättsliga avgifter

5 825 649

6 084 509

258 860

6 007 747

2510

Offentligrättsliga avgifter

5 825 649

6 084 509

258 860

6 007 747

2511

Expeditions- och ansökningsavgifter

450 000

618 846

168 846

578 132

2522

Avgifter för granskning av filmer och videogram

9 400

10 791

1 391

10 583

2525

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

3 172 000

3 130 139

-41 861

3 102 069

2526

Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor

77 800

77 655

-145

77 644

2527

Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

25 400

22 258

-3 142

24 009

2528

Avgifter vid bergsstaten

10 000

14 309

4 309

8 244

2529

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

71 907

77 325

5 418

62 652

2531

Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register

1 200

1 945

745

1 712

2532

Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

875 000

975 798

100 798

971 243

2534

Avgifter för körkort och motorfordon

22 000

21 998

-2

33 094

2535

Avgifter för statliga garantier

0

7

7

20

8

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Skillnad mot

Utfall

1

Inkomsttitel

Statsbudget P

P

Utfall/Prognos

statsbudget

2005

2537

Miljöskyddsavgift

110 000

108 594

-1 406

104 481

2539

Täktavgift

15 000

16 094

1 094

17 057

2541

Avgifter vid Tullverket

11 000

14 395

3 395

13 453

2542

Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

6 000

7 909

1 909

6 595

2544

Avgifter vid Folkhälsoinstitutet

4 000

3 639

-361

3 114

2548

Avgifter för Finansinspektionens verksamhet

175 000

169 008

-5 992

176 404

2551

Avgifter från kärnkraftverken

247 702

245 965

-1 737

263 674

2552

Övriga offentligrättsliga avgifter

350 000

386 646

36 646

374 244

2553

Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden

10 240

14 702

4 462

9 693

2557

Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret

9 000

6 037

-2 963

6 660

2558

Avgifter för årlig revision

135 000

119 903

-15 097

120 885

2559

Avgifter för etikprövning av forskning

20 000

20 961

961

20 496

2561

Efterbevaknings- och tillsynsavgifter

18 000

19 588

1 588

21 589

2600

Försäljningsinkomster

170 000

261 524

91 524

139 130

2620

Försäljningsinkomster

170 000

261 524

91 524

139 130

2624

Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

50 000

49 498

-502

57 994

2625

Utförsäljning av beredskapslager

0

0

0

3

2627

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

120 000

212 027

92 027

81 132

2700

Böter m.m.

599 500

710 259

110 759

743 854

2710

Böter m.m.

599 500

710 259

110 759

743 854

2711

Restavgifter och dröjsmålsavgifter

71 000

104 547

33 547

118 126

2712

Bötesmedel

507 000

576 077

69 077

494 990

2713

Vattenföroreningsavgifter m.m.

1 500

5 355

3 855

1 016

2714

Sanktionsavgifter m.m.

20 000

24 280

4 280

129 722

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

415 000

165 522

-249 478

-4 778 468

2810

Övriga inkomster av statens verksamhet

415 000

165 522

-249 478

-4 778 468

2811

Övriga inkomster av statens verksamhet

415 000

165 522

-249 478

-4 778 468

3000

Inkomster av försåld egendom

15 000 000

56 451

-14 943 549

6 688 778

3100

Inkomster av försålda byggnader och maskiner

0

24 623

24 623

180 953

3120

Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader

och maskiner

0

24 623

24 623

180 953

3125

Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter

0

24 623

24 623

180 953

3200

Övriga inkomster av markförsäljning

0

0

0

0

3210

Övriga inkomster av markförsäljning

0

0

0

0

3211

Övriga inkomster av markförsäljning

0

0

0

0

3300

Övriga inkomster av försåld egendom

15 000 000

31 828

-14 968 172

6 507 826

3310

Övriga inkomster av försåld egendom

15 000 000

31 828

-14 968 172

6 507 826

3311

Inkomster av statens gruvegendom

0

0

0

0

3312

Övriga inkomster av försåld egendom

15 000 000

31 828

-14 968 172

6 507 826

4000

Återbetalning av lån

2 138 894

2 143 949

5 055

2 303 455

9

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Skillnad mot

Utfall

1

Inkomsttitel

Statsbudget P

P

Utfall/Prognos

statsbudget

2005

4100

Återbetalning av näringslån

48 894

55 023

6 129

86 914

4120

Återbetalning av jordbrukslån

9 000

10 323

1 323

9 013

4123

Återbetalning av lån till fiskerinäringen

9 000

10 323

1 323

9 013

4130

Återbetalning av övriga näringslån

39 894

44 700

4 806

77 901

4131

Återbetalning av vattenkraftslån

0

35

35

33

4132

Återbetalning av lån avseende såddfinansiering

0

4 949

4 949

5 121

4135

Återbetalning av skogsvägslån

0

0

0

0

4136

Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet

3 894

947

-2 947

34 414

4137

Återbetalning av övriga näringslån, Statens

jordbruksverk

0

458

458

171

4138

Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

0

0

0

0

4139

Återbetalning av lokaliseringslån

36 000

38 310

2 310

38 161

4300

Återbetalning av studielån

2 046 500

1 984 841

-61 659

2 117 744

4310

Återbetalning av studielån

2 046 500

1 984 841

-61 659

2 117 744

4311

Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

0

4

4

6

4312

Återbetalning av allmänna studielån

500

534

34

610

4313

Återbetalning av studiemedel

2 046 000

1 984 303

-61 697

2 117 128

4500

Återbetalning av övriga lån

43 500

104 085

60 585

98 797

4510

Återbetalning av övriga lån

43 500

104 085

60 585

98 797

4516

Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

0

16

16

48

4517

Återbetalning från Portugalfonden

0

0

0

0

4525

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

10 000

65 679

55 679

56 304

4526

Återbetalning av övriga lån

33 500

38 391

4 891

42 445

5000

Kalkylmässiga inkomster

7 074 400

7 762 759

688 359

8 787 972

5100

Avskrivningar och amorteringar

534 400

522 126

-12 274

1 246 307

5110

Affärsverkens avskrivningar och amorteringar

0

0

0

0

5120

Avskrivningar på fastigheter

530 000

517 870

-12 130

1 241 952

5121

Amortering på statskapital

530 000

517 870

-12 130

1 241 952

5130

Uppdragsmyndigheters komplementkostnader

4 400

4 256

-144

4 355

5131

Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

4 400

4 256

-144

4 355

5140

Övriga avskrivningar

0

0

0

0

5200

Statliga pensionsavgifter

6 540 000

7 240 632

700 632

7 541 665

5211

Statliga pensionsavgifter

6 540 000

7 240 632

700 632

7 541 665

6000

Bidrag m.m. från EU

12 845 094

12 440 927

-404 167

12 592 364

6100

Bidrag från EG:s jordbruksfond

9 665 440

8 889 756

-775 684

8 946 315

6110

Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion

9 475 440

8 691 560

-783 880

8 782 020

6111

Gårdsstöd

5 001 531

5 468 979

467 448

4 058 349

6112

Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999

1 000

1 838

838

3 172

6113

Övriga interventioner

293 654

162 344

-131 310

263 315

6114

Exportbidrag

682 392

599 546

-82 846

675 444

10

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Skillnad mot

Utfall

1

Inkomsttitel

Statsbudget P

P

Utfall/Prognos

statsbudget

2005

6115

Djurbidrag

1 214 924

736 903

-478 021

1 939 814

6116

Offentlig lagring

150 000

71 871

-78 129

254 424

6117

Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-

2006

2 125 939

1 531 022

-594 917

1 580 404

6119

Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion

6 000

119 058

113 058

7 098

6120

Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion

190 000

198 196

8 196

164 295

6121

EG-finansierade struktur- och regionalstöd till

jordbrukssektorn m.m 1995-1999

0

0

0

840

6122

EG-finansierad struktur- och regionalstöd till

jordbrukssektorn m.m. 2000-2006

190 000

198 196

8 196

163 455

6200

Bidrag från EG:s fiskefond

63 855

75 720

11 865

109 240

6210

Bidrag från EG:s fiskefond

63 855

75 720

11 865

109 240

6211

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995-1999

0

-1 454

-1 454

0

6212

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-2006

63 855

77 174

13 319

109 240

6300

Bidrag från EG:s regionalfond

1 255 167

1 212 032

-43 135

1 380 638

6310

Bidrag från EG:s regionalfond

1 255 167

1 212 032

-43 135

1 380 638

6311

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995-1999

0

0

0

25 058

6312

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-2006

1 255 167

1 212 032

-43 135

1 355 580

6400

Bidrag från EG:s socialfond

1 553 632

1 270 599

-283 033

1 848 425

6410

Bidrag från EG:s socialfond

1 553 632

1 270 599

-283 033

1 848 425

6411

Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995-1999

0

0

0

-25 058

6412

Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006

1 553 632

1 270 599

-283 033

1 873 483

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

295 000

193 807

-101 193

300 366

6510

Bidrag till transeuropeiska nätverk

295 000

193 807

-101 193

300 366

6511

Bidrag till transeuropeiska nätverk

295 000

193 807

-101 193

300 366

6900

Övriga bidrag från EG

12 000

799 013

787 013

7 381

6910

Övriga bidrag från EG

12 000

799 013

787 013

7 381

6911

Övriga bidrag från EG

12 000

799 013

787 013

7 381

Summa inkomster

745 451 828

810 314 986

64 863 159

746 296 622

1

P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005 exkl. tilläggsbudget.

11

Skr. 2006/07:101 BILAGA 5

13

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens utgifter

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter m.m. för budgetåret 2006

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

UO 01 Rikets styrelse

1 010 093

8 244 204

3 301

-100 590

9 157 008

8 199 283

-44 921

-48 222

-957 725

-1 210 950

253 225

957 725

PO 27 Mediepolitik

67 657

661 630

-4 000

-10 780

714 507

674 328

12 698

16 698

-40 179

-70 170

29 991

40 179

1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, a

1 036

6 403

-848

6 591

5 625

-778

-778

-966

-1 158

192

966

2

Presstöd, a

23 958

507 119

-9 494

521 583

512 243

5 124

5 124

-9 339

-34 695

25 356

9 339

3

Stöd till radio- och kassettidningar, a

41 586

126 386

-4 000

163 972

134 802

8 416

12 416

-29 171

-32 963

3 792

29 171

4

Radio- och TV-verket, a

462

11 876

-113

12 225

12 108

232

232

-117

-473

356

117

5

Granskningsnämnden för radio och TV, a

614

9 846

-325

10 135

9 550

-296

-296

-586

-881

295

586

PO 45 Samepolitik

-311

21 017

20 706

21 363

346

346

657

-393

1 050

-657

1

Sametinget, a

-311

21 017

20 706

21 363

346

346

657

-393

1 050

-657

PO 46 Demokrati

81 910

347 975

14 100

-79 411

364 574

346 247

-1 728

-15 828

-18 327

-24 567

6 240

18 327

1

Allmänna val och demokrati, a

73 245

281 090

14 100

-72 288

296 147

282 868

1 778

-12 322

-13 279

-17 512

4 233

13 279

2

Justitiekanslern, a

863

20 519

-274

21 108

20 754

235

235

-354

-970

616

354

3

Datainspektionen, a

3 924

31 620

-2 997

32 548

28 596

-3 024

-3 024

-3 952

-4 901

949

3 952

4

Svensk författningssamling, a

261

845

-236

870

747

-98

-98

-123

-148

25

123

5

Valmyndigheten, a

3 616

13 901

-3 616

13 901

13 282

-619

-619

-619

-1 036

417

619

PO 90 Anslag som inte ingår i något politikområde

860 838

7 213 582

-6 799

-10 400

8 057 221

7 157 346

-56 236

-49 437

-899 875

-1 115 819

215 944

899 875

1

Kungliga hov- och slottsstaten, a

97 540

97 540

97 223

-317

-317

-317

-3 243

2 926

317

2

Riksdagens ledamöter och partier m.m., a

44 454

770 508

814 962

784 107

13 599

13 599

-30 855

-53 970

23 115

30 855

3

Riksdagens förvaltningskostnader, a

61 191

584 324

645 515

593 788

9 464

9 464

-51 727

-69 257

17 530

51 727

4

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, a

10 723

62 725

-8 905

64 543

57 229

-5 496

-5 496

-7 314

-9 196

1 882

7 314

3

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

5

Regeringskansliet m.m., a

744 181

5 500 236

-6 799

-1 495

6 236 123

5 436 716

-63 520

-56 721

-799 407

-964 400

164 993

799 407

6

Stöd till politiska partier, a

109

170 200

170 309

164 629

-5 571

-5 571

-5 680

-10 786

5 106

5 680

7

Expertgruppen för EU-frågor, a

180

28 049

28 229

23 653

-4 396

-4 396

-4 576

-4 968

392

4 576

UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

571 928

11 808 870

44 736

-56 124

12 369 410

11 832 449

23 579

-21 157

-536 961

-1 029 955

492 994

536 961

PO 01 Effektiv statsförvaltning

261 250

9 696 165

44 752

-31 120

9 971 046

9 653 217

-42 948

-87 700

-317 830

-772 408

454 578

317 830

1

Konjunkturinstitutet, a

1 548

48 082

-136

49 493

48 111

29

29

-1 382

-2 824

1 442

1 382

2

Ekonomistyrningsverket, a

13 875

94 645

108 520

102 030

7 385

7 385

-6 490

-9 329

2 839

6 490

3

Statskontoret, a

3 534

61 713

-1 647

63 600

60 591

-1 122

-1 122

-3 009

-7 852

4 843

3 009

4

Täckning av merkostnader för lokaler, a

4 093

422

4 515

547

125

125

-3 968

-3 981

13

3 968

5

Statistiska centralbyrån, a

22 409

444 330

6 000

-9 380

463 359

440 584

-3 746

-9 746

-22 775

-36 104

13 329

22 775

6

Kammarkollegiet, a

10 245

31 239

-330

-8 210

32 944

27 775

-3 464

-3 134

-5 169

-6 106

937

5 169

7

Nämnden för offentlig upphandling, a

1 042

8 171

-792

8 421

8 252

81

81

-169

-414

245

169

8

Nya förvaltningspolitiska myndigheten

47 137

7 014

54 151

49 651

2 514

-4 500

-4 500

-5 914

1 414

4 500

9

Ekonomiska rådet, a

1 749

2 483

-688

3 544

2 509

26

26

-1 034

-1 108

74

1 034

10

Arbetsgivarpolitiska frågor, a

1 181

7 443

-107

8 516

7 734

291

291

-782

-824

42

782

11

Statliga tjänstepensioner m.m., a

-22 093

8 588 000

-9 785

8 556 122

8 624 256

36 256

36 256

68 134

-361 266

429 400

-68 134

12

Statliga kompetensöverföringsjobb, a

9 592

360 000

20 000

389 592

250 127

-109 873

-129 873

-139 465

-139 465

139 465

13

Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader, a

2 500

2 500

1 575

-925

-925

-925

-925

925

14

E-legitimationer, a

12 068

12 068

966

966

-11 102

-11 102

-11 102

11 102

2005 020108 Statens kvalitets- och kompetensråd, a

753

-375

378

378

378

378

2004 020112 Utveckling av 24-timmarsmyndigheten, a

1 883

1 883

1 883

1 883

1 883

2003 020106 Folk- och bostadsstatistik, a

202 227

202 227

23 662

23 662

23 662

-178 565

-178 565

178 565

2003 020111 Utvecklingsarbete, a

0

0

4

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

1998 14D003 Bidrag till förnyelsefonder på det statliga reglerade området

9 212

9 212

2 584

2 584

2 584

-6 628

-6 628

6 628

PO 02 Finansiella system och tillsyn

33 223

473 858

-16

-14 055

493 010

468 558

-5 300

-5 284

-24 451

-39 467

15 016

24 451

1

Finansinspektionen, a

10 902

187 756

-1 500

-5 627

191 531

180 731

-7 025

-5 525

-10 800

-16 432

5 632

10 800

2

Insättningsgarantinämnden, a

1 947

7 590

2 500

12 037

14 056

6 466

3 966

2 019

1 010

1 009

-2 019

3

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, a

18 245

267 805

-6 884

279 165

264 650

-3 155

-3 155

-14 515

-22 549

8 034

14 515

4

Bokföringsnämnden, a

1 787

8 291

-1 543

8 534

7 379

-912

-912

-1 155

-1 404

249

1 155

5

Avsättning för garantiverksamhet, a

1 400

1 400

1 400

-42

42

6

Finansmarknadsrådet, a

1 016

-1 016

-1 016

-50

50

2005 020205 Insatser i internationella finansiella institutioner, a

342

342

342

342

342

0

0

PO 90 Anslag som inte ingår i något politikområde

277 456

1 638 847

-10 949

1 905 354

1 710 674

71 827

71 827

-194 680

-218 080

23 400

194 680

1

Riksrevisionen, a

19 293

279 987

-10 949

288 331

269 858

-10 129

-10 129

-18 473

-26 873

8 400

18 473

2

Försök med trängselskatt i Stockholm, a

258 163

1 358 860

1 617 023

1 440 816

81 956

81 956

-176 207

-191 207

15 000

176 207

UO 03 Skatt, tull och exekution

310 297

9 222 029

1 806

-19 843

9 514 289

9 011 061

-210 968

-212 774

-503 229

-779 890

276 661

503 229

PO 03 Skatt, tull och exekution

310 297

9 222 029

1 806

-19 843

9 514 289

9 011 061

-210 968

-212 774

-503 229

-779 890

276 661

503 229

1

Skatteverket, a

195 460

6 241 386

1 806

-19 843

6 418 809

6 079 095

-162 291

-164 097

-339 714

-526 956

187 242

339 714

2

Kronofogdemyndigheterna, a

96 922

1 553 068

1 649 990

1 551 735

-1 333

-1 333

-98 255

-144 847

46 592

98 255

3

Tullverket, a

17 915

1 427 575

1 445 490

1 380 231

-47 344

-47 344

-65 259

-108 086

42 827

65 259

UO 04 Rättsväsendet

668 003

29 022 913

950

-441 871

29 249 995

28 505 405

-517 508

-518 458

-744 591

-1 701 519

956 928

744 591

5

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

PO 04 Rättsväsendet

668 003

29 022 913

950

-441 871

29 249 995

28 505 405

-517 508

-518 458

-744 591

-1 701 519

956 928

744 591

1

Polisorganisationen, a

620 179

15 674 018

-16 600

-332 854

15 944 742

15 431 208

-242 810

-226 210

-513 535

-983 755

470 220

513 535

2

Säkerhetspolisen, a

7 489

698 631

-252

705 868

724 780

26 149

26 149

18 912

-2 045

20 957

-18 912

3

Åklagarorganisationen, a

29 737

862 424

-4 422

887 739

888 676

26 252

26 252

937

-24 934

25 871

-937

4

Ekobrottsmyndigheten, a

4 439

350 429

354 868

349 479

-950

-950

-5 389

-15 902

10 513

5 389

5

Domstolsväsendet m.m., a

287 171

4 074 140

-157 950

-82 034

4 121 327

3 889 699

-184 441

-26 491

-231 628

-353 846

122 218

231 628

6

Kriminalvården, a

-247 115

5 729 965

5 482 850

5 446 832

-283 133

-283 133

-36 018

-207 917

171 899

36 018

7

Brottsförebyggande rådet, a

3 730

60 116

5 500

-2 128

67 217

64 559

4 443

-1 057

-2 659

-4 462

1 803

2 659

8

Rättsmedicinalverket, a

5 741

227 312

233 053

228 820

1 508

1 508

-4 232

-11 051

6 819

4 232

9

Gentekniknämnden, a

904

3 843

-791

3 956

3 273

-570

-570

-684

-799

115

684

10

Brottsoffermyndigheten, a

3 253

27 449

-2 448

28 255

27 444

-5

-5

-811

-1 634

823

811

11

Ersättning för skador på grund av brott, a

18 260

83 474

-15 306

86 428

86 893

3 419

3 419

465

-3 709

4 174

-465

12

Rättshjälpskostnader m.m., a

-68 677

1 199 214

160 000

1 290 537

1 325 844

126 630

-33 370

35 307

-84 614

119 921

-35 307

13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., a

1 507

21 163

10 000

-572

32 098

28 108

6 945

-3 055

-3 990

-5 048

1 058

3 990

14

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, a

687

3 578

-580

3 685

3 347

-231

-231

-339

-518

179

339

15

Bidrag till brottsförebyggande arbete, a

699

7 157

-484

7 372

6 444

-713

-713

-928

-1 286

358

928

UO 05 Internationell samverkan

141 725

1 358 949

112 500

-80 752

1 532 421

1 425 639

66 690

-45 810

-106 783

-145 723

38 940

106 783

PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik

141 725

1 358 949

112 500

-80 752

1 532 421

1 425 639

66 690

-45 810

-106 783

-145 723

38 940

106 783

1

Bidrag till vissa internationella organisationer, a

42 678

994 454

-3 800

1 033 332

1 009 491

15 037

18 837

-23 841

-53 675

29 834

23 841

2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, a

78 716

131 647

-2 000

-58 716

149 648

111 348

-20 299

-18 299

-38 299

-42 249

3 950

38 299

3

Nordiskt samarbete, a

1 310

13 995

3 800

-596

18 509

16 902

2 907

-893

-1 607

-2 027

420

1 607

4

Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, a

-4 545

3 976

107 500

106 931

77 969

73 993

-33 507

-28 961

-29 080

119

28 961

5

Inspektionen för strategiska produkter, a

5 840

24 689

-5 114

25 416

21 561

-3 128

-3 128

-3 855

-4 596

741

3 855

6

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

6

Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning, a

1 721

34 356

-1 275

34 802

34 411

55

55

-391

-1 420

1 029

391

7

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), o

26 834

26 834

26 834

8

Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI), o

12 226

12 226

12 226

9

Svenska institutet, a

6

85 204

2 000

87 210

84 643

-561

-2 561

-2 567

-5 123

2 556

2 567

10

Information om Sverige i utlandet, a

1 410

9 700

-1 120

9 991

9 431

-269

-269

-559

-850

291

559

11

Samarbete inom Östersjöregionen, a

14 309

21 868

5 000

-13 652

27 524

20 822

-1 046

-6 046

-6 702

-6 702

6 702

2003 050504

Nordiska ministerrådet, a

109

-109

2003 050509

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, a

7

-7

2003 050510

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, a

122

-122

2003 050514

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse, a

16

-16

2003 050516

Europainformation m.m., a

25

-25

UO 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

3 849 781

43 433 124

-58 000

-71 197

47 153 708

43 771 190

338 066

396 066

-3 382 519

-4 848 354

1 465 835

3 382 519

PO 06 Totalförsvar

3 114 060

40 012 946

-70 000

-58 947

42 998 059

40 510 371

497 425

567 425

-2 487 688

-3 857 487

1 369 799

2 487 688

1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m., a

1 276 587

21 458 378

-70 000

22 664 965

21 760 390

302 012

372 012

-904 574

-1 719 992

815 418

904 574

2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, a

1 748 813

17 276 760

19 025 573

17 468 817

192 057

192 057

-1 556 756

-2 075 059

518 303

1 556 756

3

Krisberedskapsmyndigheten, a

25 590

146 692

-21 516

150 765

148 166

1 474

1 474

-2 599

-7 000

4 401

2 599

4

Styrelsen för psykologiskt försvar, a

6 323

25 736

-5 167

26 893

24 460

-1 276

-1 276

-2 433

-3 205

772

2 433

5

Totalförsvarets pliktverk, a

32 168

251 549

-24 771

258 946

255 503

3 954

3 954

-3 443

-10 989

7 546

3 443

6

Försvarshögskolan, a

3 717

32 856

-2 804

33 768

30 646

-2 210

-2 210

-3 122

-4 108

986

3 122

7

Försvarets radioanstalt, a

11 146

456 409

467 555

464 873

8 464

8 464

-2 682

-16 374

13 692

2 682

8

Totalförsvarets forskningsinstitut, a

7 508

192 859

-1 849

198 518

195 989

3 130

3 130

-2 528

-8 314

5 786

2 528

9

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, o

75 211

75 211

75 211

10

Nämnder m.m., a

1 329

6 496

-1 960

5 865

5 202

-1 294

-1 294

-663

-858

195

663

7

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

11

Internationella materialsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m., a

90 000

90 000

81 113

-8 887

-8 887

-8 887

-11 587

2 700

8 887

2002 060603 Funktionen Civil ledning, a

880

-880

PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

735 721

3 420 178

12 000

-12 250

4 155 649

3 260 818

-159 360

-171 360

-894 831

-990 867

96 036

894 831

1

Kustbevakningen, a

45 652

692 159

737 811

729 681

37 522

37 522

-8 130

-28 895

20 765

8 130

2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, a

40

24 850

24 890

24 850

-40

-786

746

40

3

Ersättning för räddningstjänst m.m., a

-1 351

19 880

18 529

18 692

-1 188

-1 188

163

-433

596

-163

4

Samhällets skydd mot olyckor, a

33 715

685 652

-12 250

707 117

687 814

2 162

2 162

-19 303

-39 873

20 570

19 303

5

Krisberedskap, a

336 604

1 778 637

12 000

2 127 241

1 728 198

-50 439

-62 439

-399 042

-452 401

53 359

399 042

6

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet, a

321 062

219 000

540 062

71 583

-147 417

-147 417

-468 479

-468 479

468 479

UO 07 Internationellt bistånd

2 751 530

26 058 663

-5 000

-15 135

28 790 059

25 893 475

-165 188

-160 188

-2 896 583

-2 922 641

26 058

2 896 583

PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete

2 751 291

26 058 663

-5 000

-14 896

28 790 059

25 893 475

-165 188

-160 188

-2 896 583

-2 922 641

26 058

2 896 583

1

Biståndsverksamhet, a

2 349 195

25 340 737

-5 000

0

27 684 931

25 186 570

-154 167

-149 167

-2 498 361

-2 502 911

4 550

2 498 361

2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), a

31 992

622 088

654 080

619 635

-2 453

-2 453

-34 446

-53 109

18 663

34 446

3

Nordiska Afrikainstitutet, a

14 232

14 232

14 232

-427

427

4

Folke Bernadotteakademin, a

4 129

25 612

29 741

23 432

-2 180

-2 180

-6 309

-7 077

768

6 309

5

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, a

350 694

994

-994

350 694

-994

-994

-350 694

-350 694

350 694

6

Riksrevisionen:Internationella uppdrag, a

15 281

40 000

-13 901

41 380

38 688

-1 312

-1 312

-2 692

-3 892

1 200

2 692

7

Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, a

15 000

15 000

10 919

-4 081

-4 081

-4 081

-4 531

450

4 081

PO 09 Samarbete med Central- och Östeuropa

239

-239

2003 070901 Samarbete med Central- och Östeuropa, a

239

-239

8

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

UO 08 Invandrare och flyktingar

358 592

8 241 155

1 405 400

-276 702

9 728 445

7 852 792

-388 363

-1 793 763

-1 875 653

-2 421 224

545 571

1 875 653

PO 10 Integrationspolitik

136 509

2 765 095

609 500

-117 593

3 393 510

3 284 256

519 161

-90 339

-109 254

-425 991

316 737

109 254

1

Integrationsverket, a

2 370

91 024

6 500

0

99 893

94 464

3 440

-3 060

-5 429

-8 354

2 925

5 429

2

Integrationsåtgärder, a

17 217

108 120

1 000

-1 362

124 974

105 883

-2 237

-3 237

-19 092

-19 092

19 092

3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, a

106 775

2 526 193

600 000

-106 775

3 126 193

3 045 107

518 914

-81 086

-81 086

-393 705

312 619

81 086

4

Hemutrustningslån, a

9 978

8 519

2 000

-9 423

11 075

7 678

-841

-2 841

-3 396

-3 652

256

3 396

5

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, a

170

31 239

-34

31 375

31 124

-115

-115

-251

-1 188

937

251

PO 11 Storstadspolitik

146 635

146 635

35 461

35 461

35 461

-111 174

-111 174

111 174

2004 081101 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, a

146 635

146 635

35 461

35 461

35 461

-111 174

-111 174

111 174

PO 12 Migrationspolitik

75 276

5 465 623

794 000

-158 949

6 175 950

4 522 423

-943 200

-1 737 200

-1 653 527

-1 882 353

228 826

1 653 527

1

Migrationsverket, a

-6 706

1 777 615

400 000

-62 619

2 108 290

1 729 000

-48 615

-448 615

-379 290

-485 946

106 656

379 290

2

Ersättningar och bostadskostnader, a

-184 763

2 312 000

370 000

2 497 237

2 016 184

-295 816

-665 816

-481 054

-561 274

80 220

481 054

3

Migrationspolitiska åtgärder, a

97 253

291 833

-1 000

-96 330

291 756

250 511

-41 322

-40 322

-41 245

-50 000

8 755

41 245

4

Domstolsprövning iutlänningsnämnden, a

517 500

517 500

193 849

-323 651

-323 651

-323 651

-339 176

15 525

323 651

5

Kostander vid domstolsprövning i utlänningsärenden, aOffentligt biträde i utlänningsärenden, a

149 000

149 000

19 552

-129 448

-129 448

-129 448

-136 898

7 450

129 448

6

Offentligt biträde i utlänningsärenden, a

42 807

116 255

25 000

184 062

108 115

-8 140

-33 140

-75 947

-79 134

3 187

75 947

7

Utresor för avvisade och utvisade, a Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökanse och flyktingar, a

65 635

204 202

269 837

121 340

-82 862

-82 862

-148 497

-154 623

6 126

148 497

8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökanse och flyktingar, a

58 916

30 218

89 134

14 837

-15 381

-15 381

-74 297

-75 204

907

74 297

9

Utlänningsnämnden, a

2 133

67 000

-22 000

47 133

47 132

-19 868

2 132

-1

-1

1

Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation, a

22 000

22 000

21 904

21 904

-96

-96

-96

96

PO 47 Minoritetspolitik

172

10 437

1 900

-159

12 350

10 652

215

-1 685

-1 698

-1 706

8

1 698

9

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

1

Åtgärder för nationella minoriteter, a

172

10 437

1 900

-159

12 350

10 652

215

-1 685

-1 698

-1 706

8

1 698

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1 535 811

41 619 573

926 800

-1 272 990

42 809 194

42 175 865

556 292

-370 508

-633 329

-1 867 022

1 233 693

633 329

PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik

1 226 867

25 017 819

63 000

-1 100 502

25 207 184

25 036 392

18 573

-44 427

-170 792

-940 382

769 590

170 792

1

Tandvårdsförmåner m.m., a

1 079 574

3 026 000

-1 059 318

3 046 256

3 031 545

5 545

5 545

-14 711

-105 491

90 780

14 711

2

Bidrag för läkemedelsförmånerna, a

20 550 000

20 550 000

20 550 000

-616 500

616 500

3

Bidrag till hälso- och sjukvård, a

28 742

259 003

-19 313

268 432

250 586

-8 417

-8 417

-17 846

-17 846

17 846

4

Statens beredning för medicinsk utvärdering, a

1 088

40 354

41 442

39 340

-1 014

-1 014

-2 102

-3 313

1 211

2 102

5

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a

256

28 845

29 101

28 001

-844

-844

-1 100

-1 965

865

1 100

6

Socialstyrelsen, a

23 566

523 562

38 000

-9 100

576 028

534 631

11 069

-26 931

-41 397

-89 893

48 496

41 397

7

Läkemedelsförmånsnämnden, a

14 531

58 196

-12 771

59 956

46 443

-11 753

-11 753

-13 513

-15 259

1 746

13 513

8

Sjukvård i internationella förhållanden, a

19 790

333 059

25 000

377 849

385 243

52 184

27 184

7 394

-2 598

9 992

-7 394

9

Bidrag till psykiatri och social psykiatri, a

44 643

198 800

243 443

170 103

-28 697

-28 697

-73 340

-73 340

73 340

10

2005 091309 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall m.m., a

6 077

6 077

500

500

500

-5 577

-5 577

5 577

2001 091306 Ersättning till steriliserade i vissa fall, a

8 600

8 600

-8 600

-8 600

8 600

PO 14 Folkhälsa

95 341

898 175

196 800

-3 512

1 186 804

886 197

-11 978

-208 778

-300 607

-322 866

22 259

300 607

1

Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar, a

1 101

153 737

-1 101

153 737

151 127

-2 610

-2 610

-2 610

-2 610

2 610

2

Bidrag till WHO, a

11 044

34 165

45 209

34 494

329

329

-10 715

-11 740

1 025

10 715

3

Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, a

1 668

18 125

-1 126

18 667

18 003

-122

-122

-664

-1 208

544

664

4

Statens folkhälsoinstitut, a

46 160

130 895

-3 200

173 855

140 077

9 182

12 382

-33 778

-37 705

3 927

33 778

5

Smittskyddsinstitutet, a

937

183 568

184 505

181 618

-1 950

-1 950

-2 887

-8 395

5 508

2 887

6

Institutet för psykosocial medicin, a

255

15 335

15 590

15 299

-36

-36

-291

-751

460

291

7

Folkhälsopolitiska åtgärder, a

688

112 985

-509

113 164

112 558

-427

-427

-605

-3 919

3 314

605

10

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

8

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, a

32 700

249 155

281 855

232 387

-16 768

-16 768

-49 468

-56 943

7 475

49 468

9

Alkohol- och läkemedelssortimentsnämndensortimentsnämnden, a

788

210

-775

223

53

-157

-157

-169

-175

6

169

10

Vaccinförsörjning

200 000

200 000

579

579

-199 421

-199 421

-199 421

199 421

PO 15 Barnpolitik

1 730

37 815

-726

38 819

37 566

-249

-249

-1 253

-2 104

851

1 253

1

Barnombudsmannen, a

477

16 962

17 439

17 034

72

72

-406

-915

509

406

2

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, a

979

11 392

-646

11 725

11 145

-247

-247

-579

-921

342

579

3

Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, a

273

9 461

-79

9 655

9 387

-74

-74

-268

-268

268

PO 16 Handikappolitik

153 482

14 041 914

-161 046

14 034 350

13 975 891

-66 023

-66 023

-58 459

-466 645

408 186

58 459

1

Personligt ombud, a

3 996

89 460

-1 312

92 144

89 687

227

227

-2 457

-2 457

2 457

2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet, a

1 319

273 350

-1

274 668

273 513

163

163

-1 155

-1 155

1 155

3

Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd, a

0

175 625

0

175 625

175 625

0

0

0

-5 269

5 269

0

4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, o

79 900

2 000

81 900

81 900

2 000

5

Bidrag till handikapporganisationer, o

163 660

163 660

163 660

6

Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, a

10 100

23 078

-2 000

-10 270

20 908

19 993

-3 085

-1 085

-916

-1 608

692

916

7

Bilstöd till handikappade, a

-12 083

256 000

243 917

256 606

606

606

12 689

-111

12 800

-12 689

8

Kostnader för statlig assistansersättning, a

148 269

12 947 000

-148 269

12 947 000

12 882 186

-64 814

-64 814

-64 814

-453 224

388 410

64 814

9

Myndigheten för handikappolitisk samordning, aStatens institut för särskilt utbildningsstöd, a

18 949

18 949

17 937

-1 012

-1 012

-1 012

-1 580

568

1 012

10

Handikappombudsmannen, a

83

14 892

14 975

14 191

-701

-701

-784

-1 231

447

784

2005 091609Statens institut för särskilt utbildningsstöd, a

1 798

-1 194

604

593

593

593

-11

-11

11

PO 17 Äldrepolitik

4 388

155 137

617 000

-3 791

772 733

753 762

598 625

-18 375

-18 971

-18 971

18 971

1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, a

4 388

155 137

617 000

-3 791

772 733

753 762

598 625

-18 375

-18 971

-18 971

18 971

PO 18 Socialtjänstpolitik

48 763

1 149 821

50 000

-2 263

1 246 321

1 172 203

22 382

-27 618

-74 118

-97 358

23 240

74 118

11

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

1

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., a

60 502

365 076

50 000

-2 163

473 415

452 538

87 462

37 462

-20 877

-20 877

20 877

2

Statens institutionsstyrelse, a

-12 137

774 805

762 668

710 187

-64 618

-64 618

-52 481

-75 721

23 240

52 481

3

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, a

398

9 940

-100

10 238

9 478

-462

-462

-760

-760

760

PO 26 Forskningspolitik

5 240

318 892

-1 150

322 982

313 854

-5 038

-5 038

-9 128

-18 695

9 567

9 128

1

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, a

1 840

23 496

-1 150

24 186

21 950

-1 546

-1 546

-2 236

-2 941

705

2 236

2

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, a

3 400

295 396

298 796

291 904

-3 492

-3 492

-6 892

-15 754

8 862

6 892

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

1 698 601

129 590 962

-2 001 293

129 288 269

125 683 265

-3 907 697

-3 907 697

-3 605 004

-9 069 431

5 464 427

3 605 004

PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga

1 698 601

129 590 962

-2 001 293

129 288 269

125 683 265

-3 907 697

-3 907 697

-3 605 004

-9 069 431

5 464 427

3 605 004

1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., a

1 317 430

38 286 056

-1 702 893

37 900 593

36 667 962

-1 618 094

-1 618 094

-1 232 631

-2 942 197

1 709 566

1 232 631

2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m., a

43 384

75 989 830

-144 340

75 888 874

74 140 530

-1 849 300

-1 849 300

-1 748 345

-4 916 065

3 167 720

1 748 345

3

Handikappersättningar, a

14 019

1 177 000

-14 019

1 177 000

1 170 969

-6 031

-6 031

-6 031

-64 881

58 850

6 031

4

Arbetsskadeersättningar m.m., a

136 159

6 439 916

-136 159

6 439 916

5 888 151

-551 765

-551 765

-551 765

-852 593

300 828

551 765

5

Ersättning för kroppsskador, a

3 882

61 487

-3 882

61 487

57 537

-3 950

-3 950

-3 950

-6 975

3 025

3 950

6

Försäkringskassan, a

183 726

7 635 673

7 819 399

7 757 117

121 444

121 444

-62 282

-286 720

224 438

62 282

7

Bidrag för arbete med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård

1 000

1 000

1 000

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

-795 517

45 299 000

180 000

-132 766

44 550 717

45 018 678

-280 322

-460 322

467 961

-1 365 709

1 833 670

-467 961

PO 20 Ekonomisk äldrepolitik

-795 517

45 299 000

180 000

-132 766

44 550 717

45 018 678

-280 322

-460 322

467 961

-1 365 709

1 833 670

-467 961

1

Garantipension till ålderspension, a

-189 634

21 564 000

21 374 366

21 338 689

-225 311

-225 311

-35 678

-682 598

646 920

35 678

12

Skr. 2006/07:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

a = ramanslag

Ingående

Utgående

o = obetecknat anslag

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

1)

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

(SB+TB)

2)

2

Efterlevandepensioner till vuxna, a

-441 650

15 902 000

15 460 350

15 812 630

-89 370

-89 370

352 280

-442 820

795 100

-352 280

3

Bostadstillägg till pensionärer, a

-296 999

7 366 000

180 000

7 249 001

7 448 163

82 163

-97 837

199 162

-169 138

368 300

-199 162

4

Äldreförsörjningsstöd, a

132 766

467 000

-132 766

467 000

419 196

-47 804

-47 804

-47 804

-71 154

23 350

47 804

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

1 147 580

61 460 291

-1 210 689

61 397 182

60 065 913

-1 394 378

-1 394 378

-1 331 269

-4 283 539

2 952 270

1 331 269

PO 21 Ekonomisk familjepolitik

1 147 580

61 460 291

-1 210 689

61 397 182

60 065 913

-1 394 378

-1 394 378

-1 331 269

-4 283 539

2 952 270

1 331 269

1

Allmänna barnbidrag, a

184 338

23 805 000

-184 338

23 805 000

23 611 073

-193 927

-193 927

-193 927

-1 384 177

1 190 250

193 927

2

Föräldraförsäkring, a

945 206

27 170 292

-945 206

27 170 292

26 094 127

-1 076 165

-1 076 165

-1 076 165

-2 314 880

1 238 715

1 076 165

3

Underhållsstöd, a

-2 216

2 273 000

2 270 784

2 222 119

-50 881

-50 881

-48 665

-162 315

113 650

48 665

4

Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, a

-2 168

35 784

33 616

34 964

-820

-820

1 348

-652

2 000

-1 348

5

Barnpension och efterlevandestöd för barn, a

-58 725

1 044 000

985 275

1 027 095

-16 905

-16 905

41 820

-20 820

62 640

-41 820

6

Vårdbidrag för funktionshindrade barn, a

81 145

2 680 215

-81 145

2 680 215

2 624 535

-55 680

-55 680

-55 680

-178 095

122 415

55 680

7

Pensionsrätt för barnår, a

4 452 000

4 452 000

4 452 000

-222 600

222 600

UO 13 Arbetsmarknad

364 924

70 229 969

906 400

-571 375

70 929 918

68 280 492

-1 949 477

-2 855 877

-2 649 426

-6 199 657

3 550 231

2 649 426

PO 22 Arbetsmarknadspolitik

364 924

70 229 969

906 400

-571 375

70 929 918

68 280 492

-1 949 477

-2 855 877

-2 649 426

-6 199 657

3 550 231

2 649 426

1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, a

243 686

5 079 852

10 000

-44 201

5 289 337

5 173 520

93 668

83 668

-115 817

-256 212

140 395

115 817

2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, a

-1 458 914

45 020 600

735 000

44 296 686

43 708 391

-1 312 209

-2 047 209

-588 295

-3 248 456

2 660 161

588 295

3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader, a

174 463

5 332 129

36 400

-174 849

5 368 143

4 777 315

-554 814

-591 214

-590 828

-855 313

264 485

590 828

4

Lönebidrag och Samhall m.m.

128 772

11 631 057

125 000

-128 772

11 756 057

11 650 605

19 548

-105 452

-105 452

-477 687

372 235

105 452

5

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, a

734

100 487

-102

101 119

98 509

-1 978

-1 978

-2 609

-5 624

3 015

2 609

6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, a

1 050 705

1 959 560

-1

3 010 264

2 057 665

98 105

98 105

-952 598