Prop. 2006/07:125

Regeringens skrivelse 2006/07:125

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna
Skr.

arvsfonden under budgetåret 2006
2006/07:125

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 14 juni 2007

Fredrik Reinfeldt

Maria Larsson

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2006. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1

Innehållsförteckning
Skr. 2006/07:125

1
Allmänna arvsfonden.........................................................................
4

1.1
Arvsfondsdelegationen .......................................................
4

2
Allmänna arvsfondens förvaltning m.m............................................
4

2.1
När arvsfonden får egendom...............................................
6

2.2
När arvsfonden avstår från egendom ..................................
7

2.3
Kostnader för förvaltning och administration.....................
7

3
Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.....................
8

3.1
Nyskapande och utvecklande verksamhet ..........................
9

3.2
Redovisning och utvärdering av beviljat stöd.....................
9

3.3 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna

arvsfonden har disponerats under 2006 ............................
10

3.4
Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen ..........
10

3.5
Registrering och handläggning av ärenden.......................
10

3.6 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och

regeringen
.........................................................................
11

3.7
Bifall och avslag fördelade på målgrupper .......................
12

3.8
Redovisningar ...................................................................
12

4
Fördelning av stöd 2006 ..................................................................
13

4.1
Projekt inom .............................de prioriterade områdena
13

4.2
Verksamhet ....................till förmån för barn under 12 år
14

4.2.1
Exempel på projekt som startats under

................................................................
2006
15

4.2.2 .............................................
Pågående projekt
16

4.2.3 ............................................
Avslutade projekt
17

4.3
Verksamhet ...............till förmån för ungdomar 12–25 år
17

4.3.1
Exempel på projekt som startats under

................................................................
2006
17

4.3.2 .............................................
Pågående projekt
19

4.3.3 ............................................
Avslutade projekt
19

4.4 Verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder .................................................................
20

4.4.1
Exempel på projekt som startats under

2006 ................................................................
20

4.4.2
Övriga pågående projekt.................................
22

4.4.3
Avslutade projekt............................................
23

4.5
Årets Guldkorn..................................................................
24

5
Särskilda satsningar för de olika målgrupperna ..............................
25

5.1 Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom

särskilda satsningar ...........................................................
25

5.2 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom

särskilda satsningar ...........................................................
27

6
Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning ....
29

6.1
Information .......................................................................
29

6.2
Uppföljning och utvärdering.............................................
30

6.3
Erfarenhetsspridning .........................................................
31

2

7
Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens
Skr. 2006/07:125

verksamhet och utveckling..............................................................
32

7.1
Analys av fördelning av stöd 2006 avseende

verksamhet till förmån för barn under 12 år .....................
34

7.2
Analys av fördelning av stöd 2006 avseende

verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år ................
35

7.3 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksam-

het till förmån för personer med funktionshinder.............
35

8
Konstitutionsutskottets granskning .................................................
36

9
Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna

arvsfonden från och med 2008 ........................................................
37

9.1
Inriktning
...........................................................................
38

9.1.1
Barnpolitik ......................................................
38

9.1.2 ..............................................
Ungdomspolitik
39

9.1.3 ..............................................
Handikappolitik
40

9.2
Prioriterade .........................................................områden
41

Bilaga 1
Kammarkollegiets .................................................bokslut
44

Bilaga 2
Organisationer som tilldelats medel samt beviljat

belopp ................................................................................

50

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ...........den 14 juni 2007
56

3

1
Allmänna arvsfonden
Skr. 2006/07:125

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1 Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationens ställning som fristående myndighet stärktes den 1 juli 2004 (prop. 2003/04:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68). Arvsfondsdelegationen är en så kallad nämndmyndighet. Delegationen, som utses av regeringen, består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, Utbildnings- och kulturdepartementet fram till regeringsskiftet och därefter Justitiedepartementet. Fr.o.m. den 1 januari 2007 ansvarar Integrations- och jämställdhetsdepartementet för ungdomsfrågorna. Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetar 16 personer varav tre är projektanställda.

Arvsfondsdelegationen skall enligt lagen om Allmänna arvsfonden ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Samtidigt som Arvsfondsdelegationen fått en tydligare roll när det gäller stödgivningen har regeringens roll renodlats till att omfatta redovisning till riksdagen av förvaltning av fonden och fördelning av stöd ur fonden samt till att ange inriktning och prioriteringar av verksamheten. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet skall fördela visst stöd. Beslutet skall då avse en bestämd tidsperiod.

2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kammarkollegiet skall varje år till regeringen lämna en redovisning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som skall

lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning innebär att

4

Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för Skr. 2006/07:125 granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision. Kollegiet

betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut.

Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2006 till 1 466 miljoner kronor och marknadsvärdet till 4 687 miljoner kronor, tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Vid 2006 års utgång var 82,7 procent placerade i aktiekonsortiet, 16,4 procent i räntekonsortiet och 0,9 procent i likvida tillgångar.

Tabell 1 Fondens eget kapital vid utgången av respektive år

Miljoner kronor

2006
2005
2004
2003
2002

Bokfört värde

Tillgångar
1 583
1 449
1 309
1 182
1 129

Skulder
117
133
310
256
255

Summa bokfört värde
1 466
1 316
999
926
874

Marknadsvärde

Tillgångar
4 804
4 197
3 307
2 883
2 424

Skulder
117
133
310
256
255

Summa
4 687
4 064
2 997
2 627
2 169

marknadsvärde

Allmänna arvsfondens avkastning har under 2006 varit 14,63 procent, beräknat på daglig basis, inklusive bankmedel. Avkastning för placerade medel i konsortierna har varit 14,68 procent. Under det gångna året har fonden i genomsnitt haft 81,8 procent placerat i aktiekonsortiet, 17,2 procent i räntekonsortiet och 1,0 procent i likviditet. Vidare har fonden nettoköpt i räntekonsortiet för 54 miljoner kronor och i aktiekonsortiet för 82 miljoner kronor. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 136,2 miljoner kronor, tabell 2.

Tabell 2 Fondens tillgångar vid utgången av 2005 och 2006

Miljoner kronor

Tillgång
2006-12-31
Netto-
Värdeför-
2005-12-31
Dir.avk.

placerat
ändring

2006

Aktiekonsortiet
3 974
82
494
3 398
102

Räntekonsortiet
789
54
-20
755
34

Bankmedel
42
-2
0
44
1

Summa till-

gångar
4 804
134
473
4 197
138

Under 2006 har aktiekonsortiet haft en avkastning på 17,57 procent att jämföra med index 22,77 procent (80 procent SIX Return index och 20 procent MSCI World Net Return index i svenska kronor). För den

5

senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 8,78 procent Skr. 2006/07:125 per år att jämföra med index 10,22 procent.

Avkastningen i räntekonsortiet var 1,80 procent under 2006 jämfört med index 1,79 procent (Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1-3 år). Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 5,07 procent jämfört med index 4,10 procent.

Kammarkollegiet har låtit utföra en extern utvärdering av kapitalförvaltningen i de båda konsortierna. Utvärderingen som gäller för 2006 och fem år tillbaka i tiden fr.o.m. 2002 har utförts av Wassum Investment Consulting. Resultatet visar att under de senaste fem åren har Kammarkollegiets aktie- och ränteförvaltning stått sig väl i förhållande till jämförbara förvaltare på marknaden.

Under 2006 har fonden tillförts 444 miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 295 miljoner kronor.

Det tillskott av nya medel som görs tillgängliga för Arvsfondsdelegationen att besluta om uppgår inför 2007 till 411 miljoner kronor. Till detta kommer tillgängliga, men ännu ej beslutade, medel från tidigare år. Denna summa uppgick vid årsskiftet 2006/07 till 337 miljoner kronor. Totalt fanns således vid årets start 748 miljoner kronor tillgängliga för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2007.

Bokslut för 2006 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1.

2.1 När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2006 kom det in 1 645 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 140 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avveck-

6

las för arvsfondens räkning uppgick till 568.
Under 2006 kom det in Skr. 2006/07:125

drygt 339 miljoner kronor netto till arvsfonden.

2.2 När arvsfonden avstår från egendom

En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som arvsfonden fått, avstås till någon annan enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Vidare får enligt lagen om Allmänna arvsfonden arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.

Under 2006 kom det in 69 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 2006 har 83 beslut fattats av Kammarkollegiet om avstående från arv. Kollegiet biföll 34 ärenden till ett bouppteckningsvärde av knappt 20,5 miljoner kronor.

2.3 Kostnader för förvaltning och administration

Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2006 till totalt 31,5 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

7

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader

Skr. 2006/07:125

Miljoner kronor

2006
2005
2004
2003
2002

Kammarkollegiet totalt
14,8
14,1
12,3
11,6
11,9

Dödsboavveckling m.m.
9,9
9,9
8,7
8,7
7,9

Fondförvaltning
4,5
3,8
3,2
2,6
3,7

Utbetalning av beviljat
0,4
0,4
0,4
0,3
0,3

stöd

Regeringskansliet/

Arvsfondsdelegationen

totalt
14,9
12,3
10,1
10,0
5,9

Personalkostnader
7,7
7,7
6,2
4,7
4,6

Förvaltningskostnader
3,9
3,4
1,6
0,7
0,6

Informations- och
3,3

0,7

utvärderingsinsatser
1,2
2,3
4,6

Ungdomsstyrelsen totalt
1,8
2,1
1,9
2,4
3,5

Totalt förvaltnings- och

administrationskostnader
31,5
28,5
24,3
24,0
21,3

För Ungdomsstyrelsens del utgör kostnaderna ersättning för handläggning och information m.m. av de medel ur Allmänna arvsfonden som Ungdomsstyrelsen haft i uppdrag att fördela för särskilda satsningar.

Den mest noterbara utvecklingen av kostnaderna som redovisas i tabellen ovan hänförs till Arvsfondsdelegationen. De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de två senaste åren, beror på att delegationen sedan den 1 juli 2004 betraktas som en från Regeringskansliet helt fristående myndighet. Detta innebär att Arvsfondsdelegationen åläggs att betala en schablonkostnad för lokaler, IT och service. Schablonkostnaden uppgår till 270 000 kronor per anställd och år och är densamma för alla myndigheter lokaliserade i Regeringskansliets lokaler. Förutom detta har en förstärkning av delegationens kansli genomförts successivt under de två senaste åren. Under 2006 har informations- och utvärderingsarbetet intensifierats, vilket lett till ökade kostnader.

3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar enligt lagen om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden skall Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

8

3.1
Nyskapande och utvecklande verksamhet
Skr. 2006/07:125

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn under 12 år, ungdomar 12–25 år och personer med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en ideell organisation beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte projektstöd, om det inte finns särskilda skäl. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag.

Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar skall förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder.

3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Den som har tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom skall en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Större enskilda projekt och projekt inom s.k. särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar. Vissa utvärderingar utförs av forskare vid universitet och högskolor i nära samarbete med representanter för berörda målgruppers organisationer. Se vidare under avsnitt 6.2.

9

3.3
Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna
Skr. 2006/07:125

arvsfonden har disponerats under 2006

Under 2006 har totalt 289 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Av dessa medel har 248 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av ansökningar från ideella organisationer och 41 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de 5 särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Därutöver har Ungdomsstyrelsen under 2006 haft i uppdrag att fördela stöd ur Allmänna arvsfonden inom en ram av 5 miljoner kronor för satsningar på s.k. Navigatorcentra (se kapitel 5.2). Det innebär att 294 miljoner kronor har kunnat användas ur fondens medel till projekt och särskilda satsningar. Det är det näst högsta belopp som Allmänna arvsfonden fördelat under ett enskilt år. Jämfört med 2005 har beslutade medel dock minskat med omkring 17 miljoner kronor eller drygt 5 procent.

3.4 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen

I det följande redovisas utvecklingen av de projekt- och lokalstöd som beviljats ur Allmänna arvsfonden, tabell 4. Trots minskningen det senaste året ligger medelstilldelningen mycket högre än de närmast föregående åren. Sammanslagningen av de två arvsfondskanslierna som genomfördes 2004 och de två särskilda satsningar som startade samma år har haft effekt. Satsningarna på barn- och ungdomskultur samt på att motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa medförde en personalförstärkning av kansliet. I avsnitt 4 redogörs för de områden regeringen angav som prioriterade i förra årets skrivelse (skr. 2005/06:175).

Tabell 4 Av Arvsfondsdelegationen och regeringen beslutade stöd

Miljoner kronor

2006
2005
2004
2003
2002

289,0
306,0
234,3
248,0
261,2

I de följande avsnitten redovisas organisationernas egna initiativ, dvs. ansökningar som löpande inkommer till Arvsfondsdelegationen.

3.5 Registrering och handläggning av ärenden

Under 2006 inkom 1 848 ärenden till Arvsfondsdelegationen. Som framgår av tabell 5 var 1 352 ansökningar om stöd ur fonden och 451 redovisningar av beviljat stöd samt 45 övriga ärenden. Tid och resurser används för att informera allmänheten och intresseorganisationer om arvsfondens verksamhet och om möjligheten att ansöka om stöd ur fonden. Den ökade informationen om arvsfonden kan vara en bidragande orsak till att ansökningar från enskilda har minskat, vilket är positivt eftersom enskilda inte kan erhålla medel.

10

Tabell 5 Antal inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen

Skr. 2006/07:125

Inkomna ärenden
2006
2005
2004
2003
2002

Barn
405
386
418
376
423

Ungdom
794
675
577
602
853

Handikapp
500
546
608
622
615

Ej fondens målgrupp
66
68
58
55
55

Enskilda
83
108
128
138
207

Totalt
1848
1 783
1 789
1 793
2 153

Fördelade på:

Ansökningar
1352
1 399
1 364
1 316
1 594

Övriga ärenden
45
24
12
21
20

Redovisningar
451
360
413
456
539

Totalt
1848
1 783
1 789
1 793
2 153

3.6 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen

Under 2006 har sammanlagt 1 411 beslut fattats. Fr.o.m. den 1 juli 2004 beslutar regeringen om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden endast i sådana fall där en annan myndighet skall fördela visst stöd. Det beslut som fattades av regeringen under 2005 gäller att Ungdomsstyrelsen under perioden den 1 september 2005 till och med den 1 september 2006 skulle fördela visst stöd ur fonden avseende ungas tillträde till arbetsmarknaden och så kallade Navigatorcentra (se avsnitt 5.2). I tabell 6 redovisas antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen under åren 2002–2006. Av tabellen framgår antal bifall, avslag och övriga ärenden.

Tabell 6 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen

2006
2005
2004
2003
2002

Delegationen
387
399
246
227
276

Regeringen
0
1
101
194
202

Bifall totalt
387
400
347
421
478

Avslag
926
926
871
953
1 019

Övriga
98
84
64
48
49

ärenden

Totalt
1411
1410
1282
1 422
1 546

Arvsfondsdelegationen har under 2006 beslutat bifalla 387 ansökningar och avslå 926 ansökningar. Elva av bifallen gäller utvärderingar av projektstöd. Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan har varit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller att ansökan har avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de har avsett kostnader för ordinarie föreningsverksamhet, att de har gällt enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att ansökan ingivits av enskilda personer eller nystartade föreningar. Av övriga ärenden är övervägande

11

delen sådana ansökningar som har behandlats och lagts till handlingarna Skr. 2006/07:125 utan beslut (återkallande, ej kompletterade m.m.). Andra ärenden har

gällt uppföljningar, utvärderingar, frågor etc. samt ärenden som överlämnats till annan myndighet.

3.7 Bifall och avslag fördelade på målgrupper

Tabell 7 Antal beslut om bifall och avslag fördelat på målgrupper

2006
2005
2004
2003
2002

Bifall av delegationen

Barn
83
99
76
40
69

Ungdom
139
122
48
73
135

Funktionshinder
154
178
122
114
72

Antal projekt
376
399
246
227
276

Bifall av regeringen

Barn
0
0
30
41
43

Ungdom
0
1
11
27
46

Funktionshinder
0
0
60
126
113

Antal projekt
0
1
101
194
202

Totalt antal bifall
376
400
347
421
478

Avslag

Barn
181
204
181
207
178

Ungdom
479
403
337
365
434

Funktionshinder
139
155
173
193
149

Ej fondens målgrupper
44
56
52
50
51

Enskilda
83
108
128
138
207

Totalt antal avslag
926
926
871
953
1 019

I genomsnitt har en tredjedel av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd under 2006. Denna andel har, totalt sett, legat konstant över femårsperioden. År 2006 bifölls 31 procent av ansökningarna för målgruppen barn, 29 procent av ansökningarna till förmån för ungdomar 12–25 år samt 53 procent av ansökningarna för projekt angående personer med funktionshinder.

3.8 Redovisningar

Under året har 380 redovisningar granskats och godkänts. I tabell 8 redovisas antalet godkända redovisningar under åren 2002–2006.

Tabell 8 Antal redovisningar åren 2002–2006

2006
2005
2004
2003
2002

Godkända redovisningar
380
273
447
469
571

12

4
Fördelning av stöd 2006
Skr. 2006/07:125

Under 2006 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden på 187,5 miljoner kronor till 238 projekt som avser de av regeringen prioriterade områdena. I tabell 9 nedan redovisas hur många projekt som beviljats stöd inom respektive prioriterat område samt tilldelat belopp 2006. I sammanhanget bör nämnas att ett projekt ofta omfattar flera av regeringens prioriterade områden och även flera av fondens målgrupper.

I avsnitten 4.2–4.4 redogörs för det fördelade stödet 2006 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.5 presenteras årets Guldkorn 2006.

I Arvsfondsdelegationens projektkatalog för 2006, som publicerats på Arvsfondsdelegationens webbplats www.arvsfonden.se, beskrivs samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden under 2006.

4.1 Projekt inom de prioriterade områdena

Tabell 9 Verksamhet inom de prioriterade områdena

Prioriterade områden
Antal
Summa (kr)

projekt

Gemensamma

Förnyelse- och utvecklingsarbete riktat till

barn och ungdomar i familjer med

långvarigt socialbidragsberoende eller som

lever i ekonomisk utsatthet på annat sätt
2
1 208 000

Stöd till barn och ungdomar som utsatts för

eller bevittnat våld i hemmiljön
7
5 328 000

Stöd till barn och ungdomar vars föräldrar

vistas på anstalt
2
2 140 000

Flickors och pojkars självbild
17
12 745 000

Utveckling av barns och ungdomars

möjligheter till delaktighet i kulturlivet
36
24 410 847

Flickors och pojkars fysiska aktivitet och

kosthållning
2
986 000

Barn

FN:s barnkonvention
6
2 907 000

Modeller för att förebygga psykisk och

fysisk ohälsa hos flickor och pojkar
16
13 971 000

Utveckling av föräldrautbildning och

föräldrastöd
4
2 097 800

Stöd till barn i deras relation till föräldrarna
7
6 833 000

Ungdomar

Utveckling av ungdomsledarrollen inom

föreningslivet
4
2 029 000

Stöd till anläggningar, lokaler och
12
7 317 000

utrustning

Narkotika, alkohol, dopning och tobak
2
1 585 000

Stärka ungdomars inflytande i samhället
15
12 690 000

En hållbar utveckling
1
87 000

Förebyggande av våld, brott, mobbning och

trakasserier
14
11 321 000

13

Aktuell samhällsinformation och
0
0
Skr. 2006/07:125

vägledning

Motverka och förebygga ungdomars

psykiska ohälsa
19
11 728 000

Öka ungdomars tillträde till

arbetsmarknaden
6
9 653 000

Personer med funktionshinder

Design för alla
11
13 279 000

Individuella planer
1
1 191 000

Förhindra våld mot barn samt kvinnor och

3 430 000

män med funktionshinder
1

Arbete, rehabilitering och sysselsättning
42
33 354 500

Fritidsverksamhet på lika villkor för barn

och ungdomar med funktionshinder
11
7 221 250

Totalt
238
187 512 397

4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2006 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 49,5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamheter för barn, fördelade på 71 projekt. Det innebär en minskning med knappt 18 miljoner kronor jämfört med 2005.

Tabell 10 Verksamhet för barn under 12 år

Projektändamål
Antal projekt
Summa (kr)

Demokrati och delaktighet
4
3 269 000

Drogförebyggande
1
395 000

Familjestöd
12
8 147 800

Fritid/Idrott
3
1 358 250

Förebyggande av brott/Våld/Mobbning
4
1 696 000

Hjälpmedel
1
950 000

Information/Utbildning
12
8 155 000

Integration
3
1 070 000

Jämställdhet/Könsroller
8
7 459 000

Kost/Motion
2
986 000

Kultur
6
4 125 000

Miljö
1
100 000

Organisationsutveckling
1
640 000

Psykisk ohälsa
2
2 061 000

Rehabilitering
2
2 465 000

Tillgänglighet
1
1 366 000

Utsatta barn och ungdomar
8
5 238 000

Totalt
71
49 481 050

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp.

14

4.2.1
Exempel på projekt som startats under 2006
Skr. 2006/07:125

Förnyelse- och utvecklingsarbete riktat till barn och ungdomar i familjer med långvarigt socialbidragsberoende eller som lever i ekonomisk utsatthet på annat sätt

Projektet Hallå, hör på mig!

Projektet löper under tre år och drivs av föreningen Majblomman. Under projektets första år testades samtalsgrupper som metod i skolmiljö. Metoden kommer även att testas i barns fritidsmiljöer. Barnens synpunkter kommer att tas tillvara. Under projektets andra år vill föreningen öka insikten och förståelsen för vad barn behöver för att ha en god barndom samt utveckla/förmedla olika metoder för barns kommunikation. Ett lokalt barnråd i Göteborgsregionen skapas för att utveckla Majblommans verksamhet i frågor som rör allt inom insamlingen, hur barn skall komma till tals inom Majblomman och hur barnen kan föra fram sina synpunkter.

Stöd till barn och ungdomar vars föräldrar vistas på anstalt

Projektet Utveckling av Solrosen

Ett treårigt projekt genom Föreningen Räddningsmissionen. Syftet är att utveckla metoder och prova nya modeller för att kunna nå fler barn och ungdomar, i åldern 4–18, vars föräldrar sitter i fängelse. Föreningen avser utveckla samarbetet med två anstalter samt häktet i Göteborg och förbättra föräldrarnas förutsättningar genom att erbjuda bland annat familjesamtal och familjeterapi. En följeslagarfunktion kommer att byggas upp för att ge stöd vid besökstillfällen. Följeslagaren skall ge möjlighet till mentorskap för barnen tills föräldern avtjänat sitt straff och efter avtjänat straff samt ge samtalsstöd inför och efter varje besök. Den skall även erbjuda en vuxen förebild för barnen. I nordöstra Göteborg kommer föreningen att starta ett program för mentorskap för invandrarungdomar. Projektet går ut på att stödja ungdomarna i att bli medvetna om sin självbild och identitetsutveckling samt ge praktiska råd och stöd om vägar till utbildning/arbete.

Modeller för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos flickor och pojkar

Projektet Trygga barn inom hälso- och sjukvård

Ett treårigt projekt genom Nordisk förening för sjuka barns behov, NOBAB, i samarbete med Barnkliniken i Skellefteå. Syftet är att sprida kunskaper om hur man kan förebygga sjukvårdsrädsla hos barn och att stödja vårdpersonal att utveckla sin barnkompetens, genomföra provtagningar, undersökningar och behandlingar så skonsamt som möjligt. Syftet är även att genomföra ett utvecklingsarbete så att professionella företrädare inom den slutna barnsjukvården kan överföra formell och erfarenhetsbaserad kompetens till primärvårdens vårdcentraler och familjeläkarenheter i Skellefteå samt starta liknande samverkan i Västerås.

15

Stöd till barn i deras relation till föräldrarna
Skr. 2006/07:125

Projektet Föräldrar på lika villkor

Ett treårigt projekt där Studieförbundet Bilda Mälardalen avser ge barnmorskor från offentlig och privat verksamhet samt cirkelledare kunskaper i kulturell kommunikation och pedagogik för att kunna erbjuda invandrarföräldrar att delta i föräldragrupper. Syftet är att utveckla en arbetsmetod för att nå fram med information till blivande föräldrar, som är i behov av tolk, att framställa visuellt diskussionsunderlag speciellt riktat för målgruppen samt att erbjuda föräldrarna samtal och faktakunskaper.

4.2.2 Pågående projekt

Projektet Barn i väntan

Individuell Människohjälp (IM) bedriver i samarbete med Svenska Kyrkan en gruppverksamhet där barn till asylsökande får möjlighet att under pedagogisk ledning träffa andra jämngamla med liknande erfarenheter. Vid gruppträffarna får barnen och ungdomarna möjlighet att lära sig hur asylprocessen ser ut och får möjlighet att prata om de erfarenheter de har fått med sig vid flykten från hemlandet och hur deras nuvarande situation ser ut. Varje grupp träffas en gång i veckan under 16 veckor och varje gruppträff har ett tema utifrån vilket man pratar, leker, ritar och dramatiserar. Modellen bygger på en omarbetning av Minnesotamodellens program för barn till missbrukare. För att nå barnen och ungdomarna samarbetar föreningen med Migrationsverket, psykiatrin i Malmö/Lund, Svenska Kyrkan samt organisationer såsom Röda Korset, Rädda Barnen, Asylgruppen i Skåne och Bris. Bakgrunden är att IM: s socialarbetare i sitt arbete möter flyktingar som mår psykiskt dåligt och upplever stor oro över att inte veta om de får stanna i Sverige. Det är flyktingar med svåra erfarenheter från själva flykten och problem i sitt hemland, i många fall är det föräldrar. De är ofta så uppfyllda av sina egna problem att barnen riskerar att glömmas bort.

Projektet Animerad dokumentär om barn i misshandelsfamiljer

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, har tagit fram en animerad film som bygger på samtal med små barn, 5–7 år gamla som bevittnat våld i hemmiljön. Samtalen har skett dels i grupp, dels individuellt. Barnen ingår i den reguljära barnjoursverksamheten och de deltar i strukturerade samtalsserier som pågår under lång tid. Ett studiehäfte med korta texter och frågeställningar som underlättar diskussion i mindre grupper har tagits fram. Målgrupper för studiematerialet är kvinnojourernas personal, ideellt arbetande organisationer, socialtjänst, förskola, polis, primärvård, barnhälsovård med flera. Syftet är att öka förståelsen för små barn som bevittnat misshandel mot sin mamma samt att minska osäkerhet och rädsla bland yrkesutövare och andra som möter och arbetar med barn i utsatta miljöer.

16

4.2.3
Avslutade projekt
Skr. 2006/07:125

Projektet Krumsprång

Kulturskolan i Åre kommun, föräldraföreningen Hand i Hand, TBV och Vuxenskolan, har startat projektet Krumsprång. Det omfattar elever som är inskrivna i särskolan, men integrerade på olika skolor i kommunen, och andra elever i behov av särskilt stöd. Genom kulturverksamhet och olika värderingsövningar har barnen stärkt sin självkänsla och sin identitet. Syftet har varit att bygga broar mellan elever och föräldrar och mellan skolor och stärka barnets roll i sin ordinarie klass. Flera elever har börjat umgås på fritiden och en del av eleverna deltar numera i Kulturskolans ordinarie verksamhet. Krumsprång har blivit en ordinarie verksamhet i kommunen.

4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Under 2006 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av knappt 66 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för ungdom samt bedriven av ungdom, fördelat på 95 projekt. Det innebär en ökning med drygt 6 miljoner kronor jämfört med 2005. Sedan 2004 har därmed projektmedel till målgruppen ungdomar ökat med drygt 44 miljoner kronor.

Tabell 11 Verksamhet för ungdomar 12–25 år

Projektändamål
Antal projekt
Summa (kr)

Arbete/Sysselsättning
5
4 108 000

Bemötande
1
1 050 000

Demokrati/Delaktighet
18
14 986 000

Drogförebyggande
2
1 585 000

Fritid/Idrott
10
3 291 000

Förebyggande av brott/Våld/Mobbning
13
9 549 000

Information/Utbildning
7
1 558 000

Integration
7
5 855 000

Jämställdhet/Könsroller
22
16 116 000

Kultur
2
390 000

Organisationsutveckling
2
1 344 000

Tillgänglighet
1
186 000

Utsatta barn och ungdomar
5
5 816 000

Totalt
95
65 834 000

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp.

4.3.1
Exempel på projekt som startats under 2006

Förebyggande av våld, brott, mobbning och trakasserier

Projektet Sharaf hjältar - central stab

Sharaf hjältar – killar som tar avstånd från hedersförtryck och agerar

förebilder – är en del av verksamheten hos organisationen Elektra på

Fryshuset i Stockholm. Sharaf hjältar föreläser i skolor och på fritids-
17

gårdar för att väcka tankar och engagemang hos sina jämnåriga. Detta Skr. 2006/07:125 projekt syftar till att samordna och utbilda de regionala grupper som

startats eller skall startas i hela landet. Idag finns det Sharafgrupper i Botkyrka, Sollentuna, Malmö, Katrineholm och Östergötland. Arbete med att etablera verksamheten i Göteborg och Uppsala pågår.

Öka ungdomars tillträde till arbetsmarknaden

Projektet Roma in work

Romska Ungdomsförbundet avser skapa nya förutsättningar för romska ungdomar att bryta sitt utanförskap på arbetsmarknaden genom att stärka deras kunskaper och självkänsla. Detta sker med stöd från bland annat romska mentorer i Malmö som skall ge råd och stöd till arbetssökande unga romer. Förbundet kommer också att genomföra flera informationsmöten riktade till arbetsförmedlare, bemanningsföretag, näringsliv samt ideella organisationer för att motverka de fördomar som kan finnas om romer och som drabbar unga romer när de söker arbete.

Utveckling av ungdomsledarrollen inom föreningslivet

Projektet Ledarutbildning för tjejer

Hallunda Norsborgs föreningsråd riktar sig till unga kvinnor i åldern 15-20 år som inte annars söker sig till föreningar eller annan strukturerad verksamhet med en grundläggande ledarskapsutbildning. Målet är bland annat att flickorna skall få redskap för att själva påverka utvecklingen i sin omgivning och att lära deltagarna att arbeta i grupp under demokratiska former. Förhoppningen är att verksamheten skall permanentas i kommunen. Parallellt med projektet skall ett metodmaterial tas fram för spridning av arbetsformen till andra kommuner.

Stöd till barn och ungdom som utsatts för eller bevittnat våld i hemmiljön

Projektet En film om mäns våld mot kvinnor med fokus på mannen

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund skall i samarbete med Amphi HB producera en kortfilm om mäns våld mot kvinnor med fokus på förövaren. Till filmen kopplas ett studiematerial som skall underlätta en diskussion kring frågan om våldets koppling till mansrollen. Syftet är att på ett tidigt stadium få ungdomar att tänka på orsakerna bakom våldet, diskutera hur förhållanden kan se ut och vad jämställdhet är. Filmen skall textas så att även döva och hörselskadade personer kan använda den. Projektets målgrupp är ungdomar mellan 16–25 år, men också lärare och andra som möter ungdomar i sitt arbete.

18

4.3.2
Pågående projekt
Skr. 2006/07:125

Projektet 1173 – Integration Skärholmen Östermalm

I detta projekt utvecklar Föreningen Aktion 1173 en metodik för att arbeta med ungas integration i samhället. Målsättningen är att ge ungdomar förutsättningar att mötas och minska avståndet mellan ytterstad och innerstad. Metoden innebär att deltagarna väljer ut och bildsätter befintlig musik eller gör en egen musikmix på teman som tas fram gemensamt, t.ex. främlingsfientlighet, fördomar, frånvarande föräldrar, integration och könsroller. Videofilmerna skall sedan kunna vävas samman och visas som en sammanhängande film. Projektet ger unga möjlighet att diskutera viktiga livsfrågor i en kreativ miljö och samtidigt arbeta i grupp. På så sätt kan de bearbeta problem, lära av varandra och växa tillsammans.

Projektet SuperMarit

Föreningen Gender Institut Gotland skall med projektet stödja och stärka flickors och kvinnors position inom spelvärlden. Den del av projektet som arvsfonden stödjer heter SpelRum och syftar till att inspirera och utveckla grupper av spelskapande flickor på Gotland. Detta för att väcka intresse för en yrkeskarriär inom teknikområdet i allmänhet och inom dataspelutveckling i synnerhet. Projektet innehåller temadagar i skolorna, spelverkstäder, spelklubbar och lovaktiviteter såsom t.ex. nätverksspel.

4.3.3 Avslutade projekt

Projeket Hyss

Föreningen High Coast Youth and Sailing Service har under tre år genomfört ett projekt som syftat till att ensamkommande flyktingungdomar skulle få lära sig sjömanskap och utveckla kamratskap samt få stöd i det personliga växandet. Under sommarhalvåret har det genomförts seglarkurser, där gruppledarna har varit ungdomar med god seglarvana, och under vinterhalvåret har ungdomarna deltagit i underhållsarbeten på båten. Parallellt med seglingsaktiviteterna har det även bedrivits utbildningar i Mångfald och Dialog (MOD) och andra sociala aktiviteter.

Projektet Elektra

Under drygt fyra år har Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset fått stöd för att bygga upp projektet Elektra vars syfte är att arbeta med en helhetssyn på de problem som möter flickor och pojkar som lever i miljöer med starka patriarkala värderingar. Projektet har vänt sig både till ungdomar och till deras familjer då målsättningen varit att finna långsiktiga lösningar genom att samla befintliga krafter och kunskap. Elektra består av flera fristående delar såsom stödverksamhet, hemsidan www.elektra.nu, teaterföreställningar, Sharaf hjältar m.m. Under projekttiden har två teaterföreställningar uppförts, Elektras systrar och Elektras bröder, som spelats för elever och allmänhet över stora delar av landet.

19

4.4
Verksamhet till förmån för personer med
Skr. 2006/07:125

funktionshinder

Under
2006 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning
av

132,5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för personer med funktionshinder, fördelat på 144 projekt. Det innebär en minskning med cirka 16 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Tabell 12 Verksamhet för personer med funktionshinder

Projektändamål
Antal
Summa (kr)

projekt

Arbete/Sysselsättning
16
11 899 000

Bemötande
3
1 614 000

Demokrati och delaktighet
8
5 399 000

Familjestöd
3
4 200 000

Fritid/Idrott
8
7 790 000

Förebyggande av brott/våld/mobbning
1
3 430 000

Hjälpmedel
14
15 161 300

Information/Utbildning
47
46 251 700

Kost/Motion
5
2 535 000

Kultur
5
2 094 000

Organisationsutveckling
2
695 000

Psykisk ohälsa
2
2 844 000

Rehabilitering
14
10 843 000

Teknikstöd
1
98 000

Tillgänglighet
15
17 641 580

Totalt
144
132 495 580

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp.

4.4.1 Exempel på projekt som startats under 2006

Design för alla

Projektet Lättöppnade förpackningar

Människor med funktionsnedsättning kan ha svårt att hantera förpackningar för läkemedel, dagligvaror, hälsokost m.m. Ökad efterfrågan på lättöppnade förpackningar är en drivkraft för utvecklingen och kan innebära konkurrensfördelar för företag som utvecklar sådana. Kring detta vill Reumatikerförbundet, Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och Sveriges Konsumentråd samarbeta och genomföra aktioner på lokal, regional och nationell nivå. Inom ramen för projektet har man mobiliserat deltagare från partners i ett lokalt samarbete med 450 kontaktpersoner och informationsmottagare samt bildat lokala arbetsgrupper på 20 pilotorter. Två konsumentundersökningar har genomförts och projektet har uppmärksammats i riks- och lokalpress. Föreningarna har också etablerat ett nordiskt samarbete samt undersöker möjligheterna till ett europeiskt samarbete. I samband med Designåret 2005 har projektet utlyst en designtävling med uppdraget att formge en symbol som skall användas för märkning av lättöppnade förpackningar. Under projektets

20

andra år är bl.a. 6–8 regionala konferenser inplanerade, centrala mark- Skr. 2006/07:125 nadsundersökningar skall genomföras och i samarbete med SIS (Swedish

Standards Institute) skall arbetet för att skapa riktlinjer för tillgängliga förpackningar i Europa fortsätta.

Individuella planer

Projektet Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen

Huntingtons sjukdom (HS) är en fortskridande neurologisk sjukdom som yttrar sig som en kombination av motoriska problem, kognitiv funktionsnedsättning, personlighetsförändringar samt viss ökad risk för att utveckla psykisk sjukdom. I detta treåriga projekt skall Enheten för klinisk genetik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra tillsammans med Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Västra Götaland, NHR:s referensgrupp för Huntingtons sjukdom och Ågrenska stiftelsen utforma och pröva en modell för hur man kan organisera vård, stöd och service till personer med Huntingtons sjukdom (HS). Samma modell kan sedan, om den slår väl ut, användas för att organisera stöd till personer med andra ovanliga diagnoser som behöver stöd på många sätt från olika huvudmän och verksamheter. Projektet skall inledas med intervjuer med personer med HS och deras närstående samt med personal som möter personer med HS. Det samlade resultatet skall bilda underlag för ett tvärprofessionellt nätverk i Västra Götaland med 3–4 lokala team. Det nya arbetssättet skall kunna användas i den reguljära sjukvården.

Förhindra våld mot barn samt kvinnor och män med funktionshinder

Projektet Från ord till handling – utvecklingscentrum för kunskap om våld och övergrepp mot kvinnor med funktionshinder

Stiftelsen Bräcke Diakoni skall i detta treåriga projekt skapa ett kunskaps- och utvecklingscentrum, för i första hand Västra Götaland, med uppdrag att arbeta för att kvinnor med funktionshinder som utsätts för våld och övergrepp får det stöd de behöver och har rätt till. Den primära målgruppen är utsatta kvinnor med funktionshinder och den sekundära är personer i myndigheter och verksamheter som möter dessa kvinnor, till exempel brottsoffer- och kvinnojourer, hälso- och sjukvård, polis, socialtjänst, kriminalvård, skolor och brukarorganisationer. Utvecklingscentret kommer att samla och förmedla kunskap i syfte att stärka de organisationer som har i uppdrag att arbeta med målgruppen. Det skall även fungera som en rådgivande resurs för den sekundära målgruppen. Projektet skall bl.a. skapa ett referensbibliotek och en webbplats.

Arbete, rehabilitering och sysselsättning

Projektet Att delta i arbetslivet - med stöd

Riksförbundet Attention har i samarbete med Misa AB och BOSSE Råd,

stöd och kunskapscenter startat ett projekt som syftar till att ge personer

med diagnosen ADHD, DAMP och liknande funktionshinder stöd och

hjälp för att finna och behålla lämpliga arbeten, företrädesvis på den

öppna arbetsmarknaden. Många personer med neuropsykiatriska funk-
21

tionshinder som ADHD och DAMP har på grund av sitt funktionshinder Skr. 2006/07:125 stora svårigheter att få ett arbete och att fungera väl på arbetsplatser. I

grunden handlar det inte om att personerna inte är kvalificerade för de uppgifter de skall utföra utan om den utsatthet de har på grund av sitt funktionshinder och de svårigheter funktionshindret medför. Under det första året har kontakter skapats med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingar, Neuropsykiatriska enheter, kommuner samt andra aktörer. Projektet har uppdaterats med befintliga metoder till exempel Supported Employment och utvecklat kompletterande metoder specifikt för målgruppen. Under år två kommer deltagarna bl.a. att få möjlighet till kartläggning, arbetspraktik och individuellt riktade insatser som verkar för att behålla arbetet.

Fritidsverksamhet på lika villkor för barn och ungdomar med funktionshinder

Projektet Tillgänglighetsanpassning av byggnader och yttre miljö

4H-gården Eolshäll utvecklar verksamheten för fysiskt funktionshindrade barn och ungdomar i detta projekt, genom att förändra gårdens yttre byggnadsmiljö så att så långt möjligt hela gården, inklusive hagar och andra ytor görs tillgängliga. Målet är att alla barn och ungdomar, oavsett funktionshinder, skall kunna delta i gårdens alla aktiviteter på lika villkor. Alla barn skall förutom att ”titta på” och ”klappa” djuren även till exempel kunna leda ut en häst i hagen och mata eller förse djuren med vatten.

Utveckling av föräldrautbildning och föräldrastöd

Projektet Uppsökande verksamhet för föräldrar

Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering är en ideell förening som sedan 1976 arbetar med rehabilitering av främst ryggmärgsskadade personer. När ett barn får en så allvarlig skada att det till exempel blir rullstolsburet ställs också stora krav på föräldrarna. Förutom att föräldrarna själva måste kunna hantera sin situation och de frågor som uppkommer i samband med skadan ställs det också andra krav på föräldrarna i kontakterna med skola, sjukvård, myndigheter med flera. Projektet kompletterar föreningens ordinarie verksamhet med uppsökande aktiviteter där föräldrarna medverkar.

4.4.2
Övriga pågående projekt

Projektet Spira

Föreningen Furuboda genomför ett treårigt projekt, Spira, som syftar till

att utöka utbudet av utbildning, arbete och föreningsliv inom området

trädgård och växtodling för personer som drabbats av hjärnskador i

vuxen ålder. Kurser med trädgårdsinriktning har introducerats i Furu-

bodas folkhögskolekurser för personer med förvärvade hjärnskador.

Genom att även ordna föreläsningar, studiecirklar och kurser samt att

upplåta växthuset som mötesplats för lokala trädgårdsföreningar kan per-

soner med och utan funktionshinder samlas kring ett gemensamt träd-
22

gårdsintresse. Projektet genomförs i samarbete med Hjärnskadeförbundet Skr. 2006/07:125 Hjärnkraft, HSO Skåne, Nordöstra Skånes distrikt av Trädgårdsnäringens

Riksförbund, Kommunalarbetareförbundet avdelning Kristianstad, Studieförbundet Vuxenskolan Kristianstad, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Sällskapet Trädgårdsamatörerna och Kristianstads trädgårdsförening.

4.4.3 Avslutade projekt

Riksomfattande informationsprojekt kring demenssjukdomar och demenshandikappades och anhörigas behov

Demensförbundet har genomfört en tvåårig informationssatsning ”På väg mot en god demensvård”. Syftet var att till allmänheten, politiker och personalgrupper sprida kunskap om demenssjukdomar och om vilket stöd demenssjuka och närstående/anhöriga behöver. Projektet syftade också till att utbilda, stödja och stärka lokalföreningarna i deras arbete för bättre förhållanden för personer med demens och deras närstående. Med husbilar spreds information i form av utställningar, informationsmaterial, möten och förläsningar över hela landet. 132 orter besöktes och verksamheten gav genklang i massmedia. Totalt 32 föreläsningar genomfördes för 2 430 personer. 13 500 personer skrev på namnlistor med krav på bättre demensvård. Listorna överlämnades sedan till ledamöterna i riksdagens socialutskott. 17 nya lokalföreningar bildades under den här perioden och ett antal personer utbildades till ”föreningsstödjare” för att hjälpa de nya föreningarna att komma igång med verksamheten.

Projektet Nätverk för invandrarkvinnor, Nike

Reumatikerförbundets projekt, Nike, syftar till att stärka invandrarkvinnor med reumatism så att de får en god kännedom om sin sjukdom, sina rättigheter och möjligheter som funktionshindrade i det svenska samhället. Reumatikerförbundet startade under det första året pilotgrupper i Stockholm, Göteborg och Örebro. Informationsmaterial har tagits fram och uppsökande verksamhet har bedrivits bland invandrarorganisationer, reumatikerföreningar och reumamottagningar enligt planen. Projektet genomfördes i samarbete med Göteborgs Kvinnofolkhögskola och ABF. Samverkan etablerades med socialtjänsten, försäkringskassorna, arbetsförmedlingen, reumatologklinikerna och invandrarorganisationer på respektive ort. Under år två startades nya grupper på tre platser; Luleå, Haninge och Karlstad. Under det tredje och sista året fokuserade projektet på att förankra mångfaldsarbetet inom den egna organisationen. Ett faddersystem byggdes upp så att varje lokalförening fick kontaktpersoner som är värdar och ansvariga för mångfaldsarbetet lokalt. En handbok har tagits fram som skall kunna användas i förbundets lokalavdelningar som ett stöd när man vill utveckla verksamhet riktad till personer med utländsk bakgrund.

Projektet Yrkesutbildning till specialassistenter med inriktning mot barn/elever med neuropsykiatriska funktionshinder

Det finns ett stort behov av specialassistenter som skall arbeta med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, till exempel

23

DAMP, ADHD, Asperger syndrom och Tourettes syndrom. Hittills har Skr. 2006/07:125 det sällan varit möjligt att finna assistenter med kunskaper inom området.

Projektets mål har därför varit att utveckla en eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning (KY) för specialassistenter. I projektet har Folkuniversitet Karlstad/Kursverksamheten vid Göteborgs Universitet i samverkan med bland andra Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) och Riksföreningen Autism utvecklat en utbildning och utarbetat ansökan till KY-myndigheten. I januari 2006 beviljades ansökan och hösten 2006 startade den första KY-utbildningen till specialassistent omfattande 40 poäng. www.folkuniversitetet.se/ky.

4.5 Årets Guldkorn

Under 2006 har Arvsfondsdelegationen för första gången delat ut utmärkelsen ”Årets Guldkorn”. Guldkorn är långsiktiga, nyskapande projekt som har lyckats både engagera och aktivera de som kommit i kontakt med verksamheten. Tre projekt tilldelades vardera 50 000 kronor för att sprida information om sina projekt. Nedan ges en kort beskrivning av de tre uppmärksammade projekten.

Projektet Vårdkedjan

Rehab Station har i samarbete med Frösunda Solidaritet och Riksföreningen Hjärnkraft utvecklat en vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada. En förvärvad hjärnskada innebär ofta att behoven av stöd är stora under lång tid efter att skadan inträffat. Både barn och familj måste lära sig att leva med helt andra förutsättningar än vad man varit van vid. Situationen i skolan blir också förändrad. När en vuxen människa drabbas av en allvarlig hjärnskada blir hon i regel sjukskriven under en mycket lång tid och får genomgå en omfattande rehabilitering. Barn däremot kommer ofta tillbaka till skolan tidigt, trots att de efter olyckan kan ha drabbats av till exempel minnesproblem, inlärningsproblem eller personlighetsförändring. Det här kan leda till att barnen slås ut från skolan. Därför satsar Vårdkedjan på skolinriktad rehabilitering för barn och unga.

Projektet Barn- och ungdomskulturhus

Drömmarnas Hus bedriver olika former av kultur för barn och ungdomar i stadsdelen Rosengård i Malmö. Ett brett kontaktnät mellan skolor, barn och många vuxna har skapats och ett hus för barns och ungdomars kultur har byggts. Idag deltar trettio av Malmös sjuttio skolor i aktiviteter på Drömmarnas Hus.

Drömmarnas hus har arrangerat kultur- och familjedagar, haft kvällskurser och en stor satsning har gjorts på demokratifrågor. Totalt har man mött och berört nästan 28 000 Malmöbor. Drömmarnas Hus har blivit en mötesplats för människor i Rosengård och i övriga Malmö, oberoende av ålder, bakgrund och kultur.

Projektet Spelhålan

Furuboda Kompetenscenter arbetar för att göra dataspel tillgängliga även för funktionshindrade ungdomar. Med hjälp av redan tillgängliga hjälp-

24

medel från Hjälpmedelsinstitutet kan även unga med mycket svåra funk- Skr. 2006/07:125 tionshinder delta. Förutom att ungdomarna har kul fungerar dataspelan-

det också som träning. Den som spelar tränar upp tal och balans och intar ofta en helt ny sittställning. Spelandet har visat sig ge lust, självförtroende och gemenskap. Spelarnas förmåga att ta egna initiativ ökar också. Det räcker med att den funktionshindrade personer har en rörelse som kan kontrolleras för att kunna spela. Två spelare med olika förmågor kan även spela tillsammans för att nå bättre resultat. På så vis får ungdomarna också möjlighet att umgås och skapa en gemenskap.

5 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål genom en så kallad särskild satsning. Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter förslag från Arvsfondsdelegationen, besluta att annan myndighet skall fördela visst stöd. Regeringens beslut skall då avse en bestämd tidsperiod. Fram till den 1 juli 2004 var det regeringen som hade möjlighet att fatta beslut om särskilda satsningar.

5.1 Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman av gemensamma projektledarutbildningar och av en gemensam extern utvärdering. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. Arvsfondsdelegationen fördelade under 2006 totalt drygt 41 miljoner kronor genom särskilda satsningar, fördelade på målgrupperna barn under 12 år med cirka 8,5 miljoner kronor, ungdomar mellan 12–25 år med cirka 26,6 miljoner kronor och personer med funktionshinder med cirka 5,9 miljoner kronor. I tabell 13 nedan anges Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd under 2006 inom respektive satsning.

Tabell 13 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Satsning
Antal
Summa (kr)

projekt

Bemötande med kultur
1
108 000

Personligt brukarstöd
5
3 156 000

Mot rasism och diskriminering
1
832 000

Motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa
21
13 318 000

Utveckling av barns och ungas möjligheter till

delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser

och till eget skapande
31
23 646 847

Totalt
59
41 060 847

25

Bemötande med kultur
Skr. 2006/07:125

Kulturella uttrycksformer kan vara ett bra sätt för kommunikation. Med exempelvis teater, litteratur, film, musik, texter och konst kan fördomar, attityder och bemötande gentemot personer med funktionshinder lyftas fram i ljuset och granskas. Regeringen beslutade 2000 att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers försöksverksamhet inom detta område. Sedan satsningen startade har totalt 27 projekt beviljats stöd ur arvsfonden. Under 2006 har ett projekt beviljats stöd för det sista året av en tvåårig projekttid. En extern utvärdering av satsningen pågår och beräknas vara klar under 2007.

Personligt brukarstöd

Många personer med funktionshinder har svårt att hävda sig i mötet med myndigheter och andra offentliga organ. År 2000 beslutade regeringen därför att avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att utveckla personligt brukarstöd. 20 projekt har beviljats stöd. Under 2006 har Arvsfondsdelegationen fattat beslut om medel till fem fortsättningsprojekt. En extern utvärdering pågår av projekten och beräknas vara klar under 2007.

Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering

Regeringen beslutade i november 2000 att under en treårsperiod avsätta totalt 30 miljoner kronor för en satsning mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering riktad till barn och personer med funktionshinder. Sedan satsningen startade har totalt 16 barnprojekt och 13 handikapprojekt beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden. Under 2006 har ett projekt beviljats stöd. Satsningens barnprojekt och handikapprojekt utvärderas var för sig. Utvärderingarna beräknas vara klara under våren 2007.

Att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa

Regeringen beslutade i juni 2004 att ställa 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande att fördelas till projekt som syftar till att motverka och förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar. Regeringen aviserade att sammanlagt 30 miljoner kronor under en treårsperiod skall avsättas för denna satsning. De prioriterade områdena för satsningen är att stärka ungdomars tilltro och förmåga att påverka sin egen vardag, att utveckla metoder för att motverka psykiska problem, att öka samverkan mellan ideella organisationer och offentliga samhällsorgan samt att förebygga stress på lokal nivå. År 2005 fördelades 7,8 miljoner kronor inom ramen för satsningen. Totalt har ett 40-tal ansökningar om projektbidrag inkommit under 2006. 21 projekt beviljades stöd med sammanlagt drygt 13 miljoner kronor, varav 13 var nya och 8 var fortsättningsprojekt. Nio av projekten drivs av ungdomsorganisationer. Den utvärderingsplan som togs fram 2005 vidareutvecklades

26

under 2006 och en ny informationsbroschyr för satsningen producerades. Skr. 2006/07:125 Satsningen utvärderas av en extern utvärderare och resultatet skall redo-

visas i september 2008.

Ett exempel på projekt som beviljats stöd under året är Syna korten som drivs av Spelberoendes förening i Göteborg i samarbete med Göteborgs förenade studentkårer. Projektet syftar till att informera studenter vid Göteborgs högskolor och universitet om risker med spel över Internet, att förebygga spelproblem samt att erbjuda självhjälpsgrupper och anhörigstöd till de som har problem med nätpoker och liknande. Verksamheten skall vara en hjälp till ungdomar att fullfölja eller återuppta sina studier.

Övriga projekt inom satsningen presenteras i Arvsfondsdelegationens projektkatalog för 2006, som återfinns på www.arvsfonden.se.

Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande

Regeringen beslutade i juni 2004 att ställa 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande för en treårig satsning på projekt som avser att utveckla barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande. Fonden har under 2006 beviljat 23,6 miljoner kronor fördelat på 31 projekt, varav 22 nya projekt. Omkring 7,6 miljoner kronor har fördelats till 8 projekt som involverar målgruppen barn och 16 miljoner kronor har tilldelats totalt 23 ungdomsprojekt. Under året utarbetades en ny informationsbroschyr för satsningen. Satsningen skall utvärderas av en extern utvärderare och resultatet av utvärderingen skall redovisas i sin helhet i september 2008.

Ett av projekten som tilldelats medel under 2006 är Barnens Rajd. För mindre än en mansålder sedan fanns fortfarande den gamla nomadiserande livsstilen bland samer kvar. Förändringar har skett och stora delar av traditionell kunskap har glömts bort. Barnrajden är ett pedagogiskt grepp för att via leken öka barnens kunskap om den egna kulturen. Sameslöjdstiftelsen Sami Duodji vill i projektet skapa två rajder och iscensätta en miljö fylld med föremål och redskap från den tid samerna använde sig av renen vid förflyttning. En rajd är ett följe med renar som är lastade (klövjade). Barnen skall utifrån ett lustfyllt arbetssätt leka, skapa och vara aktiva i processen och i sysslorna som att hämta renar, packa pulkor, klövja renar, sätta upp kåtan och så vidare.

Övriga projekt inom satsningen presenteras i Arvsfondsdelegationens projektkatalog för 2006, som återfinns på www.arvsfonden.se.

5.2 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda satsningar

I det följande redovisas de särskilda satsningar där rätten att fördela stöd ur fonden delegerats till Ungdomsstyrelsen. I tabellen framgår hur medel fördelats ur respektive satsning. Information om projekten finns på Ungdomsstyrelsens hemsida, www.ungdomsstyrelsen.se.

27

Tabell 14 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskild
Skr. 2006/07:125

satsning

Satsning
Antal projekt
Summa (kr)

Ungas tillträde till arbetsmarknaden
25
10 121 000

Ungdomsarbete i Österled
30
5 355 097

Totalt
55
15 476 097

Ungas tillträde till arbetsmarknaden

Ungdomsstyrelsen har sedan 2003 fördelat stöd inom ramen för en satsning på projekt som syftar till att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Sedan 2004 har denna satsning bestått av två delar. Den ena delen har bestått i att stödja utvecklingen av metoder för att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden, den andra i att utveckla försöksverksamheter med så kallade Navigatorcentra. Syftet med ett Navigatorcentrum är att samordna de lokala ideella, privata och offentliga resurser som redan finns i en kommun för att motverka arbetslösheten för ungdomar mellan 16 och 25 år. Under en treårsperiod har inom ramen för satsningen 40 miljoner kronor fördelats till 69 projekt runt om i Sverige. Av dessa har 10 miljoner kronor avsatts för Navigatorcentra för två år.

Ungdomsstyrelsen har utvärderat 19 av de aktuella projekten och drar slutsatsen att satsningen har:

– synliggjort frågor som är problematiska för unga utanför, vilka dessa unga är och hur deras behov ser ut,

– gett ungdomar med olika bakgrund och skilda förutsättningar nödvändig kunskap för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden såsom personlig utveckling, social och emotionell kompetens och arbetslivserfarenhet,

– visat att otraditionella lösningar ofta har lett till riktiga jobb. Förutom att projekten har kunnat erbjuda alternativa lärande miljöer och metoder har de lyckats få mellan 50 och 90 procent av sina deltagare i arbete eller utbildning. Detta trots att vissa projekt haft målgrupper med svår social problematik,

– visat att de projekt som lyckas bättre än andra har arbetat för att ungdomar inte skall tas in i projektet bara för att sysselsättas. Utvärderingen pekar på att metoder som tvingar in deltagare i ett projekt kan

vara förödande för såväl deltagarna som för verksamhetspersonalen. I december 2006 ställdes ytterligare 5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för ett tredje och sista år av satsningen på Naviga-

torcentra.

Ungdomssamarbete i Österled

I oktober 2003 beslutade regeringen att ställa 5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till projekt som, genom ungdomsutbyten i EU:s östra gränsregion, syftar till att stärka ungdomars delaktighet och inflytande i samhället samt att utveckla den interkulturella förståelsen och toleransen hos unga. Arvsfondsdelegationen har därefter

beslutat om ytterligare sammanlagt 10 miljoner kronor till satsningen,

28

varav 5 miljoner kronor i december 2004 och 5 miljoner kronor i decem- Skr. 2006/07:125 ber 2005. Ungdomsstyrelsen skall vid fördelning av stöd prioritera mul-

tilaterala utbyten, utbildningar, nätverk och Internetbaserade samarbetsprojekt mellan ungdomsgrupper samt projekt som syftar till att skapa eller utveckla kontakter mellan lokala aktörer på ungdomsområdet i respektive deltagande land och som lyfter fram ett specifikt tema eller en gemensam fråga. Totalt har det kommit in 58 ansökningar under det sista året av satsningen varav Ungdomsstyrelsen har beviljat stöd till 30 projekt med 5 355 097 kronor totalt. Satsningen kommer att slutredovisas under 2007.

6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1 Information

Arvsfondsdelegationens uppgifter är, förutom att fördela stöd ur fonden,

att följa upp projekt som beviljats stöd samt att informera allmänheten

om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Målen

för Arvsfondsdelegationens informationsarbete under 2006 var dels att

allmänhetens kunskap om fonden skulle öka och dels att en övervägande

del av Sveriges ideella organisationer skulle ha en fördjupad kunskap om

fonden. Målen fastställs i en kommunikationsplan.

År 2002 genomfördes en Sifo-mätning om allmänhetens kunskap om

vad Allmänna arvsfondens medel används till. Under fjärde kvartalet

2007 kommer en uppföljning att genomföras genom en ny Sifo-mätning

som ställs i relation till den som gjordes 2002. Denna uppföljning kom-

mer att användas i utvecklandet av nya kvalitativa och kvantitativa mål

för 2008.

Verksamhetsberättelsen för 2006, med redovisning av verksamheten,

fördelning av medel och exempel på projekt, har distribuerats till kom-

muner, ideella föreningar och andra organisationer samt inom Rege-

ringskansliet. Den projektkatalog över samtliga projekt som beviljats

stöd under året, som tidigare varit en del av den tryckta verksamhets-

berättelsen, publicerades i stället som en pdf-fil på arvsfondens webb-

plats.

För att möta det ökande behovet av information publicerade arvsfon-

den i slutet av 2005 en ny webbplats, www.arvsfonden.se , med fokus på

redovisningen av Arvsfondsprojekten. Där presenteras ett urval av nya,

pågående och avslutade projekt samt särskilda satsningar. Där beskrivs

också projekt som en gång startat med stöd ur arvsfonden och som nu

tjänar som förebild både för nystartade projekt och för de projekt som

ännu befinner sig på idéstadiet.

Webbplatsen har vidareutvecklats under året och antalet besök har

stadigt ökat från cirka 3 200 besök i månaden vid årsskiftet 2005/06 till

cirka 16 500 i slutet av december 2006. Webbplatsen är anpassad för att

vara tillgänglig för så många människor som möjligt. Det innebär bland

annat att:

– alla texter har språkgranskats för att vara lätta att läsa och förstå,
29

– webbplatsen är konventionellt strukturerad och uppbyggd,
Skr. 2006/07:125

– basinformation har översatts till teckenspråk och till nio andra språk,

– alla länkar, dokument och bilder är försedda med alttexter, samt att

– webbplatsen är försedd med talsyntes.

Olika informationsinsatser har genomförts under året, bl.a. medverkan i mässor och informationsdagar. Tryckt information i form av foldrar har tagits fram för att möta behovet av information kring de särskilda satsningarna om barns och ungdomars kulturengagemang samt om ungdomars psykiska ohälsa. En tredje folder har producerats angående lokalstöd.

Digitala nyhetsbrev med korta inledningar länkade till webbplatsen och projektdatabasen där det finns fördjupad information, publiceras regelbundet. I nyhetsbreven redovisas nya projekt, olika teman som kan vara av intresse samt ett reportage om ett utvalt projekt. Här finns också utrymme för kanslichefen att återkommande ge sin syn verksamheten och kommunicera med föreningar och övriga intressenter. Antalet prenumeranter på nyhetsbrevet har ökat från cirka 460 till drygt 1 300 personer under 2006.

De områden som angivits av regeringen som prioriterade lyfts fram på webbplatsen. Varje område beskrivs kortfattat och exemplifieras. Vidare har arvsfonden beskrivit de prioriterade områdena i magasinet Goda Idéer, som tryckts i 32 000 exemplar och distribuerats till ideella organisationer, vårdinrättningar, mässor, skolor med flera.

6.2 Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Riksdag, regering myndigheter, landsting, kommuner och olika intresseorganisationer m.fl. kan vara intresserade av projekten och de resultat som uppnåtts. Den som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom en viss tid efter mottagandet av medlen skriftligen redovisa hur medlen använts.

Arvsfondsdelegationen har under året tagit fram en strategi för uppföljning och utvärdering. Målet är att ta tillvara och synliggöra de kunskaper och erfarenheter som ideella föreningar och andra organisationer har skaffat sig genom projektarbetet. Strategin skall bidra till att ge kunskap om organisationernas villkor i den ideella sektorn och om målgruppen som projekten omfattar, samt en bedömning av insatserna och vilka bestående effekter Arvsfondsmedel ger. Se även under avsnitt 3.2.

Under 2007 kommer Arvsfondsdelegationens strategi för uppföljning och utvärdering att tas i bruk i sin helhet. Strategin som innehåller moment av uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning skall bidra till bättre kontroll över fördelade medel, kvalitetsutveckling av kansliets interna arbete samt att kunskaper och erfarenheter från organisationer och föreningar som beviljats medel tas tillvara och sprids vidare.

Uppföljning

Uppföljning av fondens medel sker främst via granskning av inkomna

ansökningar om medel för fortsatt verksamhet. Alla projekt som erhåller
30

stöd skall inkomma med en redovisning efter varje projektår. För fler- Skr. 2006/07:125 åriga projekt gäller att redovisningen för föregående år måste vara god-

känd innan beslut kan fattas om det kommande året.

De organisationer och föreningar som söker medel ur Allmänna arvsfonden speglar i stort de frågor som är aktuella i samhällsdebatten. Fortsättningsvis kommer Arvsfondsdelegationen att följa upp vilka organisationer som söker respektive inte söker medel från fonden, vilken målgrupp de riktar sig till och var i landet verksamheterna finns.

Organisationernas redovisning och dokumentation är viktiga för att kunna ta tillvara projektens erfarenheter och kunskaper. För att informera organisationerna om Arvsfondsdelegationens krav på återrapportering kallas alla nya projektledare till en obligatorisk introduktionsdag. Under dagen får projektledarna också information om Allmänna arvsfondens historia och organisation och möjlighet att träffa sin handläggare samt utbyta erfarenheter med andra projekt.

Redovisningar från projekten kommer att få ökad betydelse och kommer att användas för att få kunskap om hinder och framgångsfaktorer samt fungera som underlag i kommande utvärderingar.

Utvärdering

Under 2007 kommer arvsfonden att ta initiativ till att åtta utvärderingar omfattande 285 projekt initieras. Sju av dessa utvärderingar är tematiska och ett trettiotal projekt som beviljats medel över en tioårsperiod följs därvid upp och utvärderas via dokumentstudier, enkäter och intervjuer. De teman som är aktuella är Autism och autismliknande tillstånd – ADHD och DAMP, dövblindhet, ideella organisationer idag, Islam och muslimer i Sverige, lokalstöd, skolans arbete med kön/gender, makt, sexualitet och identitet samt tillgänglighet. Den åttonde utvärderingen avser ett projekt, Stiftelsen Fryshusets verksamhet Lugna Gatan och dess etablering i Göteborg och Malmö.

6.3 Erfarenhetsspridning

Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de skall kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap.

Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja extern erfarenhetsspridning genom hemsidan www.arvsfonden.se. I arvsfondens projektdatabas redovisas projekt utifrån projektområde, län, målgrupp och möjlighet till fri textsökning. Därigenom kan kontakter knytas mellan pågående pro-

31

jekt på olika platser i landet. Tips och idéer kan erhållas genom att kon- Skr. 2006/07:125 takt tas med avslutade projekt som också finns i databasen.

För att stimulera erfarenhetsutbyte mellan organisationer, forskare, kommuner och myndigheter anordnar Arvsfondsdelegationen årliga Arvsfondsdagar. Under 2006 arrangerades Arvsfondsdagen i Malmö med temat Överlevare. Ett urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterades och utmärkelsen Årets Guldkorn gavs för första gången till ett projekt ur vardera målgrupp. Utmärkelsen ges till långsiktiga och nyskapande projekt som får motta vardera 50 000 kronor att använda för att sprida information om sina respektive projekt. De uppmärksammade projekten presenteras i kapitel 4.

Erfarenheter från de utvärderingar som initierats av arvsfonden kommer även att spridas via Arvsfondsdelegationens information, vid interna seminarier i Regeringskansliet och externa seminarier för statliga verk inom respektive område. Målgruppen för seminarierna är berörda myndigheter och ideella organisationer.

Under året skall de sex utvärderingar som slutförts under 2006 redovisas. Slutrapporterna kommer att finnas tillgängliga på Arvsfondsdelegationens hemsida.

7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling

Sammanfattning: Arvsfondsdelegationen har under 2006 fördelat totalt 289 miljoner kronor i projektmedel, vilket är det näst högsta belopp som någonsin fördelats inom ramen för verksamheten. Av de beslutade medlen har 65 procent eller 189,5 miljoner fördelats till de områden som regeringen angivit som prioriterade. Arvsfondsdelegationens arbete med information och erfarenhetsspridning samt uppföljning och utvärdering har intensifierats under 2006. De ökade satsningarna på information och erfarenhetsspridning har givit resultat.

Regeringens bedömning: Arvsfondens verksamhet har generellt utvecklats på ett tillfredsställande sätt i enlighet med den reform, som genomfördes den 1 juli 2004. Stödet har under 2006 fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och de av regeringen prioriterade områdena. Med de förslag om ökade insatser som genomförts och kontinuerligt planeras, kommer områdena uppföljning och utvärdering att fortsätta utvecklas i positiv riktning.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen skall enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen bl.a. genom att ange sådana prioriterade områden som är angelägna att utveckla. Prioriteringarna som angavs i föregående års skrivelse avsåg perioden 2006–2008. Registrering av projekten utifrån de prioriteringar regeringen angivit i föregående års skrivelse till riksdagen infördes fr.o.m. 2006. Detta har bidragit till en förbättring i årets redovisning av fördelningen av medel. Det framgår att

32

65 procent av medlen har fördelats till de områden som regeringen angi- Skr. 2006/07:125 vit som prioriterade, vilket är ett tillfredsställande utfall.

Regeringen konstaterar att delegationen i sin verksamhetsberättelse har lagt särskild vikt vid att tydliggöra och sprida information om de prioriterade områden som regeringen fastslagit i sin skrivelse. Regeringen kommer att följa vad Arvsfondsdelegationen framöver redovisar utifrån de prioriterade områdena.

Arvsfondens webbplats, www.arvsfonden.se, är anpassad för att nå så många som möjligt. Information ges på nio språk samt teckenspråk och sidan är utrustad med talsyntes. Elektroniska nyhetsbrev har ersatt de tidigare pressmeddelandena. I dessa nyhetsbrev informerar arvsfonden också om sin verksamhet och om de av regeringen prioriterade områdena.

Arvsfondsdelegationen har utvecklat sitt diarium och sin projektdatabas vilket har möjliggjort uppföljning och framtagande av differentierad statistik. Ett av de mål som satts upp för 2006 var att beslut gällande ansökningar i genomsnitt skall fattas inom tre månader. Detta mål har uppnåtts och under 2006 var den genomsnittliga handläggningstiden 81 dagar. Samtidigt har den totala mängden av inkommande ansökningar och redovisningar ökat och är den högsta sedan 2002.

Regeringen kan konstatera att många av de projekt och de erfarenheter som erhållits genom projekten lever vidare på något sätt efter det att arvsfondens roll som finansiär upphört. Det är snarare i undantagsfall som verksamheten helt upphör och inte lämnar några spår. Från och med 2007 kommer Arvsfondsdelegationen att föra statistik över i vilken mån projekten lever vidare. Regeringen återkommer i nästa års skrivelse med en mer omfattande redovisning.

Under 2006 infördes krav att godkända eller auktoriserade revisorer skall granska och godkänna föreningarnas årliga ekonomiska projektredovisningar till Arvsfondsdelegationen. Därtill kommer att närvaro vid Arvsfondsdelegationens informationsdagar är obligatorisk för representanter för samtliga nystartade projekt. Detta innebär att 185 projektledare deltog vid introduktionsdagarna under 2006.

Delegationen har förstärkt såväl stöd till som kontroll av arvsfondsprojekt genom att öka antalet studiebesök hos projekten. Under 2006 besökte myndighetens medarbetare 68 projekt, vilket innebär att var sjätte projekt besöktes. Därtill kommer de projekt som besökt Arvsfondsdelegationen och de föreningar som hör av sig för att presentera projektidéer på telefon eller per e-post.

I Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse redovisas ett stort antal projekt som sammantaget ger en bild av graden av nyskapande i verksamheten. Regeringen har valt att redovisa några av dessa exempel i skrivelsen till riksdagen. En presentation av samtliga projekt som tilldelats medel under 2006 återfinns på Arvsfondsdelegationens webbplats. Regeringen har i tidigare års skrivelser angett att Arvsfondsdelegationens projektbeskrivningar borde kunna förbättras så att det tydliggörs i vilket avseende verksamheten är nyskapande och/eller utvecklande. En redovisning av det slaget borde även vara av intresse för ideella organisationer som överväger att söka projektstöd. En sådan redogörelse saknas dock fortfarande i verksamhetsberättelsen för 2006.

33

För att ge kunskap om spridningen av arvsfondens stödgivning vill Skr. 2006/07:125 regeringen även betona de positiva effekter en geografisk uppföljning av

stödfördelningen skulle kunna medföra, t.ex. på kommunal nivå. Arvsfondsdelegationen har avsatt särskilda resurser för att höja kvali-

teten på utvärdering och uppföljning ytterligare och ett större antal utvärderingar av enskilda projekt genomförs. Detta torde även ha en positiv effekt på erfarenhetsspridningen av projektresultat och kan bidra till ökad medvetenhet om Allmänna arvsfonden. Regeringen finner utvecklingen positiv, då utvärdering och erfarenhetsspridning är av centralt intresse i verksamheter av detta slag.

Regeringen bedömer att reformen som genomfördes 1 juli 2004, då Arvsfondsdelegationens ställning som fristående myndighet stärktes, har haft stor betydelse för den positiva utvecklingen av verksamheten. Reformen har inneburit en kraftsamling. Bland annat har sammanslagningen av de båda kanslierna möjliggjort en effektivare hantering av stödgivningen. Regeringens bedömning är att kansliet för närvarande har erforderlig personal och kompetens.

Regeringen finner sammantaget att arvsfonden med sin bidragsgivning har medverkat till nyskapande och till positiv utveckling inom de prioriterade områdena. Av de beslutade medlen har 188 miljoner kronor (65 procent) lämnats till projekt inom de prioriterade områdena. Regeringen bedömer att de beviljade stöden avseende de tre målgrupperna ligger väl i linje med vad fondens medel kan och bör stödja.

7.1 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksamhet till förmån för barn under 12 år

Fördelning av stöd till målgruppen barn i åldrarna 0–12 år under 2006 uppgick till cirka 58 miljoner kronor. Därav beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 49,5 miljoner kronor till projekt initierade av ideella organisationer samt 8,5 miljoner kronor som stöd genom särskilda satsningar. Det innebär en minskning med cirka 12 miljoner kronor jämfört med föregående år. Under 2006 har fler ansökningar rörande projekt för barn i åldrarna 0–12 år än tidigare kommit in till arvsfonden medan färre projekt än tidigare har beviljats medel. Regeringen avser att noga följa utvecklingen inom detta område.

Regeringen kan konstatera att under året har projektmedel beviljats till samtliga av de prioriterade områden som regeringen lyfte fram för barn i åldrarna 0–12 år för 2006–2008. Såvitt regeringen kan bedöma har arvsfonden i stort gjort en väl avvägd prioritering av projekt inom dessa angivna områden utifrån de ansökningar som förevarit. Regeringen angav i skrivelsen Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2005 (skr. 2005/06:175) att det är viktigt att integrera och synliggöra barnperspektivet i frågor som rör barn och unga, att öka och stärka varje barns möjlighet till inflytande och delaktighet i kultur- och samhällslivet och inom den fysiska planeringen. Likaså behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå.

Enligt vad regeringen erfarit ingår dessa frågor, på samma sätt som

2005, som en allmän värdegrund för projekt som beviljats medel från

34

Allmänna arvsfonden under 2006. I många ansökningar hänvisas t.ex. till Skr. 2006/07:125 barnkonventionens principer om barnets bästa och barns och ungas rätt

till delaktighet och inflytande. Regeringen anser att det är värdefullt att ideella organisationer med stöd från Allmänna arvsfonden även fortsättningsvis tar initiativ till att arbeta med frågor som anknyter till barnkonventionens intentioner. Det är också angeläget att organisationerna tydligare än vad som hittills varit fallet redovisar hur barnkonventionens intentioner har tillämpats och uppfyllts.

7.2 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar 12–25 år under 2006 uppgick till omkring 98 miljoner kronor. Arvsfondsdelegationen beslutade om fördelning av nästan 66 miljoner kronor till projekt initierade av ideella organisationer. Arvsfondsdelegationen fördelade cirka 27 miljoner kronor som stöd genom särskilda satsningar vilka delegationen beslutade om. Därutöver tillkommer den satsning där rätten att fördela stöd ur fonden delegerats till Ungdomsstyrelsen. Dessa medel uppgick 2006 till 5 miljoner kronor för att stödja projekt med s.k. Navigatorcentra (se avsnitt 5.2). Detta innebär en ökning i medelstilldelning för målgruppen jämfört med 2005. Ökningen kan till stor del förklaras av att stöd till projekt till förmån för ungdomar med funktionshinder från och med 2006 räknas in bland ungdomsprojekten och inte längre redovisas under målgruppen personer med funktionshinder. Regeringen konstaterar vidare att de medel som avsatts för de särskilda satsningarna på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet samt på ungdomars psykiska ohälsa har fördelats under året. Av de 9 prioriterade områden för målgruppen ungdomar som angavs i förra årets skrivelse har 8 tilldelats medel under 2006. Inom ett område har endast ett projekt beviljats medel.

7.3 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Under 2006 har drygt 138 miljoner kronor fördelats till målgruppen personer med funktionshinder. Av dessa medel beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av cirka 132 miljoner kronor till projekt initierade av ideella organisationer. Övriga cirka 6 miljoner kronor fördelade Arvsfondsdelegationen som stöd genom särskilda satsningar på kulturprojekt och projekt angående personligt brukarstöd.

Det innebär en minskning av tilldelade medel till förmån för målgruppen jämfört med föregående år. En orsak till minskningen är att projekt med funktionshindrade ungdomar från och med 2006 registreras som ungdomsprojekt och inte längre under målgruppen personer med funktionshinder. Enligt den tidigare registreringen hade ytterligare 9 projekt motsvarande nära 5 miljoner kronor redovisats som projekt till förmån för målgruppen personer med funktionshinder. Den faktiska minskningen

35

av medel fördelade till projekt initierade av ideella organisationer är Skr. 2006/07:125 således 11 miljoner kronor.

Av de prioriterade områden som regeringen angivit i skrivelse Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2005 (skr. 2005/06:175) har 33, 4 miljoner kronor fördelats till 42 projekt angående arbete, rehabilitering och sysselsättning. Drygt 13 miljoner kronor har fördelats till Design för alla. Till det prioriterade området som handlar om att uppmärksamma och förhindra våld mot barn, ungdomar, kvinnor och män har 3,4 miljoner tilldelats för ett projekt. Endast ett projekt kring individuella planer har beviljats medel på drygt 1 miljon kronor.

8
Konstitutionsutskottets granskning

Regeringens bedömning: Informationen till arvsfondens målgrupper

förbättrades under 2005 och informationsverksamheten effektiviserades

ytterligare under 2006. Det finns därför ingen anledning att ändra formen

för information till en författningspublicering av beslutade prioriteringar.

Skälen för regeringens bedömning: Konstitutionsutskottet granskade

under 2005 regeringens handläggning av stöd ur Allmänna arvsfonden

(bet. 2005/06:KU10). Utskottet framhöll bl.a. att det är av stort värde att

samtliga fondens målgrupper informeras om regeringens prioriteringar i

fråga om fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden. Utskottet

föreslog att informationen borde ges i form av en författningspublikation.

I förra årets redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvs-

fonden (skr. 2005/06:175) redogjorde regeringen för konstitutions-

utskottets uttalande om information till målgrupperna. Regeringen ut-

talade då att effekterna av Arvsfondsdelegationens utökade informa-

tionsinsatser skulle bedömas innan regeringen tog ställning till en even-

tuell författningsreglering av prioriterade områden.

Arvsfondsdelegationen har sedan 2005 successivt utvecklat sitt infor-

mationsarbete och upprättar årligen en kommunikationsplan. Se avsnitt

6.1. För att möta det ökande behovet av information publicerade arvs-

fonden i slutet av 2005 en ny webbplats som vidareutvecklats under

2006. Antalet besök har kontinuerligt stigit under året från cirka 3 200

besök i månaden vid årsskiftet 2005/2006 till cirka 16 500 i slutet av

2006.

Av de beslutade medlen har 189,5 miljoner kronor (65 procent) läm-

nats till projekt inom de prioriterade områdena under 2006 . Detta kan ses

som en indikation på att målgrupperna nås av informationen om rege-

ringens prioriteringar.

Arvsfondsdelegationen har nu även uppmärksammat regeringen på att

det behövs en större tydlighet i regeringens prioriteringar. Som ett led i

att utveckla verksamheten med fokus på vissa områden, har regeringen

dragit ner på antalet prioriteringar fr.o.m. 2008. Detta möjliggör för

Arvsfondsdelegationen att koncentrera informationen till ett begränsat

antal områden och därmed öka genomslagskraften i informationssprid-

ningen.
36

Mot bakgrund av detta finner regeringen ingen anledning att ändra Skr. 2006/07:125 formen för information till en författningspublicering av beslutade prio-

riteringar. Regeringen avser att även i fortsättningen noga följa utvecklingen.

9 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2008

Regeringens bedömning: Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers ställning i samhället genom att främja deras rättigheter, inflytande och jämställdhet samt öka målgruppernas livskvalitet och hälsa. Pågående och eventuella framtida särskilda satsningar, liksom prioriterade områden, bör bidra till att generera ny kunskap och nya erfarenheter inom områdena barn, ungdom och handikapp. Regeringen avser att uppmärksamt följa såväl stödgivningen till enskilda projekt som pågående och eventuella nytillkommande satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp.

Skälen för regeringens bedömning: Medel som fördelas ur Allmänna arvsfonden skall stimulera till verksamhet som innebär utveckling och att nya idéer prövas. Verksamheten skall ha ideell karaktär vilket innebär att stödet i första hand skall ges till organisationer som bedriver ideell verksamhet. Verksamheten skall vidare vara till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder som är arvsfondens målgrupper. I enlighet med regeringens jämställdhetspolitik omfattar målgrupperna flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män samt personer med funktionshinder av båda könen och i alla åldrar. Det arbete som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar är viktigt för att utveckla verksamhet på de berörda målgruppernas egna villkor. I detta ligger att målgruppens upplevelse och erfarenhet av vad som är utvecklande och nyskapande har stor betydelse. Ett sådant arbete kan också vara ett komplement till vad det allmänna erbjuder.

Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers förutsättningar att bryta eventuellt utanförskap. Genom att främja och utveckla goda levnadsvillkor, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet, jämställdhet och hälsa för fondens målgrupper kan deras ställning i samhället stärkas.

I enlighet med propositionen Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. skall Arvsfondsdelegationen kunna besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. Enligt propositionen, som riksdagen ställde sig bakom, bör andelen medel som avsätts ur Allmänna arvsfonden till särskilda satsningar inte öka jämfört med de närmast föregående åren (prop. 2002/03:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68). Om det finns särskilda skäl får regeringen efter förslag från Arvsfondsdelegationen be-

37

sluta att annan myndighet skall fördela stöd. Beslutet skall då avse en Skr. 2006/07:125 bestämd tidsperiod. Regeringen kommer att uppmärksamt följa pågående

och eventuella nya satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekten kan dessutom ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper.

Regeringen har skurit ner kraftigt på antalet prioriterade områden i årets skrivelse till riksdagen i syfte att förtydliga inriktningen på verksamheten. Till viss del har antalet reducerats genom att närliggande områden sammanförts till ett prioriterat område. Ett reducerat antal prioriteringar ökar möjligheten för Arvsfondsdelegationen och kansliet att rikta resurserna, framförallt information, kunskapsspridning m.m., till de områden regeringen särskilt vill prioritera. Många projekt som startats inom ramen för förra årets prioriteringar är fleråriga och de skall naturligtvis fortsätta. Regeringen anger nedan inriktningen och de prioriterade områdena för stödgivningen angående de olika målgrupperna från och med år 2008 och tills vidare.

9.1 Inriktning

9.1.1 Barnpolitik

Den nationella barnpolitiken utgår från målet att barn och unga skall respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Till grund för regeringens politik ligger en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, som riksdagen godkände i mars 1999 (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171).

Barnkonventionen omfattar barn och unga i åldrarna från 0 upp till 18 år. Utifrån de grundläggande principerna i barnkonventionen är inriktningen i barnpolitiken att:

– barnets bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga,

– inget barn får diskrimineras på grund av nationalitet, etniskt eller socialt ursprung, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl,

– barn och unga skall tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar och

– barn och unga skall ges möjligheter att framföra och få respekt för

sina åsikter i frågor som berör dem.

Dessa principer är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även fortsättningsvis vara viktiga för arvsfondens fördelning av medel.

Barnpolitiken har till uppgift att på ett övergripande strategiskt plan initiera, driva på och samordna insatser för barns och ungas rättigheter med målsättningen att barnkonventionen, dess anda och intentioner skall genomsyra alla delar av regeringens politik och alla samhällsverksam-

38

heter som rör barn och unga. Det är därför angeläget med fortsatta insat- Skr. 2006/07:125 ser för att integrera och synliggöra barnperspektivet i olika frågor som

rör barn och unga liksom varje barns inflytande och delaktighet i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet och i den fysiska planeringen.

Föräldrarna har ansvaret för barnets vård och fostran. Samhällets uppgift är att stödja och komplettera föräldrarna så att alla barn kan garanteras goda och trygga uppväxtvillkor. Det generella utbudet av stöd och service till barnfamiljerna erbjuds i samhället genom mödra- och barnhälsovården, förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen, föräldraförsäkringen, etc. Frivilliga organisationer kan aktivt bidra med verksamheter som riktar sig till särskilt utsatta grupper och som fångar upp deras specifika behov.

För att förhindra att barn far illa i olika avseenden är det viktigt att det finns möjligheter till särskilt stöd genom socialtjänsten, familjerådgivningen, barn- och ungdomspsykiatrin och inom primärvården. Det är angeläget att dessa insatser prövas och utvecklas på olika sätt för att stödet skall bli så bra som möjligt. För flickor och pojkar med funktionshinder finns också behov av att utveckla och pröva verksamheter som ger dem bättre möjligheter att delta i gemenskap med andra barn i förskola, skola och på fritiden.

Barns egna upplevelser, synpunkter och erfarenheter av vad som är utvecklande och nyskapande bör ha stor betydelse för inriktningen av fondens stödverksamhet till barn och unga.

9.1.2 Ungdomspolitik

Ungdomspolitiken har till uppgift att utjämna skillnader för att ge unga lika möjligheter och rättigheter, trygghet och levnadsvillkor som andra grupper i samhället. Unga människors erfarenheter och kunskaper är en viktig resurs, och en viktig del av samhällets utveckling. Men ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också en resurs här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

De nationella målen för ungdomspolitiken är att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och att ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2004 (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Ungdomspolitiken skall ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syfta till att alla ungdomar skall ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

I den ungdomspolitiska propositionen anges också fyra perspektiv som skall utgöra grunden för utformandet av offentlig verksamhet för ungdomar. Dessa är resursperspektivet, rättighetsperspektivet, självständighetsperspektivet samt mångfaldsperspektivet. Dessa perspektiv bör genomsyra arbetet med målgruppen ungdomar.

39

Ungdomar är en resurs – Ungdomar har unika kunskaper och erfaren- Skr. 2006/07:125 heter som är värdefulla i sig men också för samhället. Ungdomars kun-

skaper och erfarenheter måste tas till vara i den offentliga sektorn, i näringslivet, på arbetsmarknaden och i folkrörelserna.

Ungdomar har rättigheter – Ungdomars mänskliga rättigheter skall skyddas och främjas. Ungdomar skall ges social och ekonomisk trygghet, god hälsa och möjlighet till utveckling. De har rätt att vara med och påverka sina egna liv, sin närmiljö och samhällsutvecklingen i stort och att inte bli diskriminerade.

Ungdomars självständighet och oberoende – Ungdomstiden innebär en successiv utveckling mot ökad självständighet och ökat oberoende. Med oberoende menas inte bara frigörelse från föräldrarna utan även frånvaro av faktorer som skapar beroende eller minskar individens handlingsutrymme. Missbruk, tvång och förtryck är exempel på sådana faktorer, liksom diskriminering, stereotypa könsroller, påtryckningar av olika slag och brist på ekonomiska eller kunskapsrelaterade resurser.

Ungdomar är olika – En mångfald av värderingar och livsstilar bland ungdomar är värdefullt och bör bejakas inom demokratins ramar. Ungdomars förutsättningar och villkor varierar, bland annat beroende på kön, etnisk, kulturell eller socioekonomisk bakgrund, bostadsort, sexuell läggning och eventuella funktionshinder.

9.1.3 Handikappolitik

De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet skall inriktas särskilt på

– att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,

– att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,

– att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Målen och inriktningen antogs av riksdagen den 31 maj 2000 i enlighet med regeringens proposition Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder.

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. För att målen skall uppfyllas måste politiken bedrivas ur ett medborgarperspektiv. Det handikappolitiska arbetet inriktas på att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället, som finns för kvinnor och män med funktionshinder och att förebygga och bekämpa diskriminering.

Kvinnor och män med funktionshinder i alla åldrar måste ges förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Tillgänglighet till bostäder, publika lokaler, kommunikation inklusive elektronisk kommunikation, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika kommunala

40

verksamheter är en förutsättning för att personer med funktionshinder Skr. 2006/07:125 skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv.

En viktig utveckling är att tydliggöra handikapporganisationernas roll i förhållande till myndigheter och andra aktörer i olika processer. Det finns behov av utvecklingsarbete där handikapporganisationerna genom olika informationsaktiviteter ger kunskap om funktionshindrade personers villkor. De är också angeläget att organisationerna på lokal och regional nivå får möjlighet till inflytande på ett tidigt stadium i olika planeringsprocesser.

Den 30 mars 2007 undertecknade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, vilket även kommer att påverka svensk handikappolitik framöver. Nästa steg är ratificering av konventionen. Enligt konventionen skall nära samråd ske med organisationer som företräder personer med funktionshinder vid genomförandet av konventionen. Det kan finnas behov av kunskaps- och metodutveckling för samarbete mellan handikapprörelsen och beslutsfattare.

Kunskap inom den offentliga sektorn om funktionshindrade personers villkor och behov har en avgörande betydelse för hur service, lokaler, information etc. utformas och för bemötandet i den enskildes kontakter med den offentliga sektorn. Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för den demokratiska utvecklingen.

9.2 Prioriterade områden

Regeringen har valt att kraftigt reducera antalet prioriterade områden från och med 2008. Detta för att öka tydligheten gentemot Arvsfondsdelegationen och underlätta för sökande organisationer. Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges. Detta eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och att ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer.

– Främjande av psykisk och fysisk hälsa

Det är angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Här ingår t.ex. projekt som leder till att stärka ungdomars motstånd mot narkotika, alkohol, dopning och tobak. Även projekt som arbetar med unga personers självbild, självförtroende och tillit till sin egna förmåga i syfte att främja den psykiska hälsan bör här ges fortsatt prioritet liksom projekt som förebygger eller motverkar övervikt och fetma hos barn, unga och personer med funktionshinder.

– Satsningar mot våld, trakasserier och mobbning

Förebyggande av våld, mobbning och trakasserier samt stärkt stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt.

Här innefattas även projekt som syftar till att motverka mobbning och

41

annan kränkande behandling på Internet eller via mobiltelefon mot Skr. 2006/07:125 barn, unga och personer med funktionshinder. Det är också angeläget

med stöd till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med funktionshinder. Här innefattas även sådana projekt som arbetar med att förebygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

– Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd, i synnerhet stödet till unga föräldrar liksom till föräldrar med invandrarbakgrund, behöver prövas och utvecklas. Det är här angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykiska eller fysiska funktionshinder.

– Delaktighet i kulturlivet

Arvsfondens särskilda satsning på projekt som syftar till utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande avslutas under 2008. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet bör dock ges fortsatt prioritet efter satsningens avslutande. Prioriteringen bör även omfatta projekt till förmån för personer med funktionshinder.

– Demokrati och delaktighet

Stärka målgruppernas inflytande i samhället på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera sig och bedriva samhällsinriktat arbete bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i målgruppernas intresseorganisationer. Även projekt som syftar till att öka ideella organisationers kunskap om mänskliga rättigheter och arbete mot diskriminering i alla former bör prioriteras. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället som finns för kvinnor och män med funktionshinder samt till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjligheter att bryta eventuellt utanförskap.

– Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer med funktionshinder bör ges fortsatt prioritet. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga med eller utan funktionshinder kunskap om, och erfarenhet av, arbetslivet. Projekt som syftar till att utveckla formerna för en bättre matchningsprocess och de som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.

42

–
Projekt som syftar till att göra FN:s barnkonvention känd och
Skr. 2006/07:125

tillämpad

Det är angeläget att FN:s barnkonvention genomförs och att dess

målsättning blir känd och tillämpad på olika nivåer i samhället, sär-

skilt i barns och ungas vardag, bland olika yrkesgrupper och bland

beslutsfattare. I detta ingår att integrera och synliggöra barnperspek-

tivet i projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande i skolan, inom

socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i

kultur- och samhällslivet, inom fysisk planering och i barns lek- och

utemiljö. Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att

finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje

barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor

som berör honom eller henne.

–
Design för alla

Design för alla innebär att produkter, bruksföremål, byggnader, IT-

produkter, inomhus- och utomhusmiljöer samt tjänster bör vara till-

gängliga för alla människor – oavsett kön, ålder eller eventuella funk-

tionshinder så långt detta är möjligt. Inte minst viktigt är detta mot

bakgrund av en åldrande befolkning. Det finns behov av att utveckla

och pröva verksamhet där brukarorganisationerna, tillsammans med

berörda myndigheter och branschorganisationer bidrar till att stärka

arbetet med Design för alla som leder till ett mer tillgängligt samhälle

och relevant produktutveckling .

43

RESULTATRÄKNING

Skr. 2006/07:125

Bilaga 1

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Fondnr

6103

Org. nummer 802004-9642

2006-01-01
2005-01-01

Kr
Not
2006-12-31
2005-12-31

INTÄKTER

Influtna arvsmedel

363 773 840,92
349 197 253,88

SUMMA INTÄKTER

363 773 840,92
349 197 253,88

KOSTNADER

Restituerade arvsmedel m.m.
1
–24 437 159,44
–24 178 811,42

Förvaltning och administration
2
–32 489 100,00
–26 119 176,59

SUMMA KOSTNADER

–56 926 259,44
–50 297 988,01

RESULTAT FÖRE FINANSIELLA

INTÄKTER OCH KOSTNADER

306 847 581,48
298 899 265,87

FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter

1 329 636,74
576 884,04

Ränteintäkter skattefria

919,00
478,00

Utdelning KK:s räntekonsortium

33 897 991,30
33 032 148,11

Utdelning KK:s aktiekonsortium

102 315 846,47
77 808 827,71

Utdelning Gota

87 939,58
0,00

SUMMA FINANSIELLA

INTÄKTER

137 632 333,09
111 418 337,86

FINANSIELLA KOSTNADER

Räntekostnader

0,00
–5 507,00

SUMMA FINANSIELLA

KOSTNADER

0,00
–5 507,00

RESULTAT FÖRE

REALISATIONSVINSTER

444 479 914,57
410 312 096,73

REALISATIONSVINSTER

Resultat vid försäljning aktier

0,00
24 035 889,80

SUMMA FINANSIELLA

RELATIONSVINSTER

0,00

ÅRETS RESULTAT

444 479 914,57
434 347 986,53

44

BALANSRÄKNING

Skr. 2006/07:125

Bilaga 1

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Fondnr

6103

Org. nummer 802004-9642

Kr
Not
2006-12-31
2005-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
3

Andelar i KamK:s räntekonsortium

791 773 506,96
737 773 506,96

Andelar i KamK:s aktiekonsortium

749 797 916,63
667 797 916,63

SUMMA

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

1 541 571 423,59
1 405 571 423,59

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Skattekonto

4 345,00
485,00

Likvida medel

41 673 579,50
43 595 875,79

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

41 677 924,50
43 596 360,79

SUMMA TILLGÅNGAR

1 583 249 348,09
1 449 167 784,38

EGET KAPITAL OCH SKULDER

EGET KAPITAL
4

BUNDET EGET KAPITAL

Fondkapital

718 475 192,57
684 541 524,42

SUMMA BUNDET EGET KAPITAL

718 475 192,57
684 541 524,42

FRITT EGET KAPITAL

Utdelningsbara medel

747 337 584,68
631 752 355,12

SUMMA FRITT EGET KAPITAL

747 337 584,68
631 752 355,12

SUMMA EGET KAPITAL

1 465 812 777,25
1 316 293 879,54

SKULDER

KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder

172 737,00
219 499,00

Prel skatt och sociala avgifter, godemän

13 537,00
14 094,00

Fastighetsskatt

31 714,00
28 264,00

Beslutade men ej utbetalda bidrag

114 303 688,34
129 711 710,34

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
5
2 914 894,50
2 900 337,50

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER

117 436 570,84
132 873 904,84

SUMMA SKULDER

117 436 570,84
132 873 904,84

SUMMA SKULDER OCH EGET

KAPITAL

1 583 249 348,09
1 449 167 784,38

Ställda panter

Inga
Inga

Ansvarsförbindelser

Inga
Inga

45

ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Skr. 2006/07:125

Org. nummer 802004-9642
Bilaga 1

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Det innebär att andelar i konsortierna tas upp som tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå

46

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

Not 1

Restituerade arvsmedel m. m.

Avstående av arv, bättre rätt till arv Testamente, bättre rätt m m Avstående av arv Dödsboförvaltning

Prel skatt och sociala avgifter, godemän Fastighetsskatt

Not 2

Förvaltning och administration

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen

– Handläggning av ärenden

Återförda ej förbrukade medel 2004/2003 Arvsfondsdelegationen

Kammarkollegiet

– Dödsboavveckling m.m.

– Fondförvaltning

– Utbetalning av beviljat stöd

Revisorsarvode

Summa

2006
2005

0,00
19 424 196,93

8 238 202,00
0,00

10 591 650,46
0,00

4 737 621,98
3 798 722,49

625 406,00
628 423,00

244 279,00
327 469,00

24 437 159,44
24 178 811,42

2006
2005

0,00
–633 341,41

17 527 389,00
12 497 481,00

17 527 389,00
11 864 139,59

9 900 000 ,00
9 900 000,00

4 545 130,00
3 799 028,00

432 175,00
415 375,00

14 877 305,00
14 114 403,00

84 406,00
140 634,00

84 406,00
140 634,00

32 489 100,00
26 119 176,59

Skr. 2006/07:125

Bilaga 1

47

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

Not 3

Andelar i ränte- och aktiekonsortierna

Räntekonsortiet

2006-12-31
2005-12-31

Ingående anskaffningsvärde

737 773 506,96
617 895 780,05

Investeringar

54 000 000,00
119 877 726,91

Avyttringar

0,00
0,00

Utgående bokfört värde

791 773 506,96
737 773 506,96

Marknadsvärde

788 647 863,13
755 019 891,00

Aktiekonsortiet

2006-12-31
2005-12-31

Ingående anskaffningsvärde

667 797 916,63
643 762 026,83

Investeringar

82 000 000,00
30 000 000,00

Avyttringar

0,00
–5 964 110,20

Utgående bokfört värde

749 797 916,63
667 797 916,63

Marknadsvärde

3 973 733 389,00
3 398 049 529,00

Marknadsvärden

2006-12-31
2005-12-31

Andelar i räntekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet
(%)
1,80
3,20

Direktavkastning i konsortiet (%)
4,49
5,12

Antal andelar

6 372 165,2389
5 936 600,9290

Kurs/andel (kr)

123,7645
127,1805

Marknadsvärde (kr)

788 647 863,13
755 019 891,00

Bokfört värde (kr)

791 773 506,96
737 773 506,96

Orealiserat övervärde (kr)

–3 125 643,83
17 246 384,04

Andelar i aktiekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet
(%)
17,57
33,23

Direktavkastning i konsortiet (%)
3,01
3,01

Antal andelar

758 405,2807
741 956,8272

Kurs/andel (kr)

5 239,5909
4 579,8481

Marknadsvärde (kr)

3 973 733 389,00
3 398 049 529,00

Bokfört värde (kr)

749 797 916,63
667 797 916,63

Orealiserat övervärde (kr)

3 223 935 472,37
2 730 251 612,37

Eget kapital (kr)

Bokfört värde

1 465 812 777,25
1 316 293 879,54

Övervärde räntekonsortiet

–3 125 643,83
17 246 384,04

Övervärde aktiekonsortiet

3 223 935 472,37
2 730 251 612,37

Marknadsvärde

4 686 622 605,79
4 063 791 875,95

Skr. 2006/07:125

Bilaga 1

48

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

Not 4

Förändringar i eget kapital

Bundet eget
Fritt eget

kapital
kapital

Belopp vid årets ingång
684 541 524,42
631 752 355,12

Redovisat resultat

444 479 914,57

Kapitalisering av influtna arvsmedel*
33 933 668,15
–33 933 668,15

Under året fördelade medel

–294 961 016,86

Belopp vid årets utgång
718 475 192,57
747 337 584,68

* Kapitalisering av influtna arvsmedel

Influtna arvsmedel
363 773 840,92

Restituerade arvsmedel (enl. not 1)

–24 437 159,44

339 336 681, 48

varav 10 % till fondkapitalet
33 933 688,15

Not 5

Upplupna kostnader och förutbetalda
2006
2005

intäkter

Administrativa kostnader

Arvsfondsdelegationen
1 517 500,00
1 653 500,00

Revisionsarvode
80 000,00
69 000,00

Fondförvaltningsavgift Kv IV
1 200 957,00
1 049 150,00

Kostnad utbetalning av beviljat stöd Kv IV
116 438,00
128 687,50

2 914 895,00
2 900 337,50

Skr. 2006/07:125

Bilaga 1

49

TILLDELADE MEDEL PER ORGANISATION

Handikapporganisationer
Antal

beslut
Kronor

Afasiförbundet i Sverige
1
748 700

De Handikappades Samarbetskommitté i Helsingborg
1
546 000

Förbundet Blödarsjuka i Sverige
1
635 000

Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skriv-

svårigheter
1
510 000

Föreningen Attention i Kalmar
1
1 310 000

Föreningen Autism (FA) i Jönköpings län
1
950 000

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

(RBU) Jämtlands län
1
105 000

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och

Vuxna (FUB) Göteborg
1
162 000

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och

Vuxna (FUB) Kalmar län
1
98 000

Föreningen Grunden i Göteborg
1
660 000

Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap
2
1 770 000

Föreningen Sveriges Dövblinda
6
5 012 000

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Stockholms

och Gotlands län
1
698 000

Handikappförbundens Samarbetsorgan
6
8 811 580

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i

Göteborg
1
850 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i

Norrbotten
1
1 202 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i

Skåne län
2
3 897 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i

Södermanlands län
1
470 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i

Uppsala län
1
190 000

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
1
1 440 000

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
1
700 000

Hjärtebarnsföreningen
1
640 000

Hörselskadades distrikt i Skåne
1
530 000

Hörselskadades Riksförbund
1
942 000

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Piteå Älvdal
1
246 000

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Stockholm
1
472 000

Intressegruppen för Assistansberättigade
1
2 493 000

Neurologiskt Handikappades Riksförbund
2
2 318 000

Rekryteringsgruppen Aktiv rehabilitering
1
329 800

Reumatikerförbundet
4
4 108 000

Riksförbundet för dementas rättigheter
1
500 000

Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda

barn
1
1 366 000

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka
1
940 000

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och
2
1 654 000

Ungdomar

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
2
1 418 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i

Norra Örebro län
1
400 000

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade
3
2 727 000

Riksförbundet Sällsynta diagnoser
1
752 000

Riksföreningen Autism
1
894 000

Riksföreningen för familjer med Hepatit-B bärande

barn
1
230 000

Skr. 2006/07:125

Bilaga 2

50

Strokeföreningen i Stockholms län
2
2 626 000

Svenska Epilepsiförbundet
2
493 000

Svenska OCD-förbundet Ananke
1
1 300 000

Sveriges Dövas Riksförbund
5
4 706 000

Synskadades Riksförbund
5
2 517 000

Tandvårdsskadeförbundet
1
980 000

Unga Hörselskadade
1
390 000

Offentlig huvudman

66 737 080

Akademiska sjukhuset
1
2 500 000

Etnografiska Museet i Stockholm
1
500 000

Folke Bernadottehemmet
1
439 000

Göteborgs kommun, Kortedala stadsdelsförvaltning
1
108 000

Halmstads kommun
1
693 000

Hudiksvalls kommun, Omsorgsförvaltningen
2
1 170 000

Institutionen för molekylär och klinisk medicin
1
1 077 000

Karolinska Universitetssjukhuset
1
1 500 000

Kulturverket
1
2 455 000

Malmö stad
1
458 000

Regionförbundet i Uppsala län
1
2 275 000

Regionförbundet i Örebro län
1
360 000

Sahlgrenska Sjukhuset
1
1 191 000

Skellefteå kommun
1
400 000

Sunnadalskolan
1
100 000

Universitetssjukhuset i Linköping
2
666 000

Universitetssjukhuset i Lund
1
500 000

Västra Götalandsregionen
1
200 000

Stiftelser/studieförbund/m fl.

16 592 000

Arbetarnas Bildningsförbund
1
686 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Boden
1
186 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Jönköping
2
800 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra Värmland
1
375 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö
1
260 000

Centrum för Rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska

Högskola
1
1 625 000

Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Stockholms

universitet
1
96 480

Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
2
2 568 000

Härnösands Folkhögskola
1
206 000

Mentor Sverige Insamlingsstiftelse
1
565 000

Mitthögskolan
1
975 000

Sensus Studieförbund, Norrköping
1
790 000

Sensus Studieförbund, Stockholm
4
2 909 000

Sensus Studieförbund, Älvsjö
1
870 000

SISU Svensk Idrotts Studie- och

Utbildningsorganisation, Karlskrona
1
300 000

SISU Svensk Idrotts Studie- och

Utbildningsorganisation, Västerbotten
1
275 000

Stiftelsen Activa i Örebro län
2
2 084 000

Stiftelsen Bevara Vårt Kulturarv
1
3 900 000

Stiftelsen Bevara Vårt Kulturarv
1
1 890 000

Stiftelsen Bräcke Diakoni
2
3 925 000

Stiftelsen Friends – elever mot mobbing
1
1 305 000

Stiftelsen Frösunda Solidaritet
1
55 000

Stiftelsen Gyllenkroken
1
1 152 000

Stiftelsen Internationella Vadstena-Akademien
1
100 000

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
6
8 577 000

Skr. 2006/07:125

Bilaga 2

51

Stiftelsen Kvinnoforum/Xist
1
1 300 000

Stiftelsen Mo Ångsåg
1
500 000

Stiftelsen Noaks Ark - Röda Korset
1
334 000

Stiftelsen Rånnesta Naturens Teater
1
300 000

Stiftelsen Skota Hem
1
295 000

Stiftelsen Spinalis
2
815 000

Stiftelsen Tensta konsthall
1
238 000

Studiefrämjandet i Göteborg
1
657 500

Studiefrämjandet i Norra Storstockholm
3
1 451 000

Studiefrämjandet i Södra Skaraborg
2
537 000

Studieförbundet Bilda Jönköpings län
1
475 000

Studieförbundet Bilda Mälardalen
1
497 000

Studieförbundet Bilda Närke-Bergslagen
1
245 000

Studieförbundet Bilda Sundsvall
1
202 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg
1
1 150 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Haninge
1
1 024 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Luleå
1
178 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Piteå Älvdal
1
316 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Östersund
1
150 000

Sundsgårdens Folkhögskola
1
665 000

Sverigefinska Folkhögskolan
1
467 000

Ågrenska Stiftelsen
1
873 700

Ungdomsorganisationer

49 144 680

Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte
1
760 000

KFUK-KFUM, Göteborg
1
380 000

KFUK-KFUM, Malmö
1
450 000

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer
1
2 125 000

Romska Ungdomsförbundet
3
2 839 000

Röda Korsets Ungdomsförbund, Göteborg
1
87 000

Stockholms Elevråds Distriktsorganisation
1
210 000

Svenska Scoutrådet
1
1 190 000

Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund (SVEROK) i

Linköping
2
2 900 000

Sveriges Ungdomsråd
1
450 000

Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande

(RFSL) Ungdom
2
1 785 000

13 176 000

Övriga ideella organisationer

4H-gården Eolshäll
1
310 250

4H-gården Odenslund
1
300 000

Afrosvenskarnas Riksförbund
2
2 645 000

Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i Stockholm
1
300 000

Amnesty International, Sverige
2
1 926 000

Babylon Media Föreningen
1
300 000

Barnplantorna – Riksförbundet för barn med

Cochleaimplantat
1
1 366 000

Billingsfors Idrottsklubb
1
517 000

Biståndsorganisationen Individuell Människohjälp
1
1 040 000

Blue Hill kamratförening
1
155 000

Bosniska Östersjöns Ungdomskommitté
1
240 000

Brottsofferjouren i Göteborg
1
290 000

Brottsofferjourernas Riksförbund
1
2 140 000

Drömmarnas Hus Ek. förening
2
875 000

Ersta Diakonisällskap
1
2 434 000

European Institute for Design and Disability (EIDD)

Sverige
1
4 500 000

Skr. 2006/07:125

Bilaga 2

52

FAS-föreningen
1
500 000

Folkets Hus Hammarkullen
1
395 000

Frälsningsarmén i Jönköping
1
312 000

Föreningen Aktion 1173
1
1 189 000

Föreningen Alla Kvinnors Hus
1
165 000

Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus
1
500 000

Föreningen Barnraiser
1
800 000

Föreningen Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad
1
280 000

Föreningen Bryggan i Norrköping
1
1 050 000

Föreningen Bryggeriet
1
500 000

Föreningen Bygg Din Framtid
1
154 000

Föreningen Clowner utan gränser
1
300 000

Föreningen Clownronden
1
2 410 000

Föreningen Communicare
1
500 000

Föreningen Filmateljén
1
290 000

Föreningen Furuboda
5
4 296 800

Föreningen för föräldrautbildare i Värmland
1
743 000

Föreningen Gotlands Ungdom För Framtiden
1
1 020 000

Föreningen Handikapprörelsens Idé- och Kunskaps-

centrum
2
671 000

Föreningen Hela Människan i Sala
1
824 000

Föreningen Idrott För Handikappade
1
1 140 000

Föreningen Kantele- och Kalevala Vänner
1
300 000

Föreningen Kriminellt Avståndstagande Motiveras av

Polare
1
1 735 000

Föreningen Kulturhuset
2
1 328 000

Föreningen Kulturprojekt Röda Sten
1
61 500

Föreningen KulturUngdom
1
100 000

Föreningen Kurage
1
205 000

Föreningen Kyrka Samhälle
1
434 000

Föreningen Manliga Nätverket i Stockholm, nytt

namn: Män för jämställdhet
1
961 000

Föreningen Miljöresurs Linné
1
100 000

Föreningen Män för jämställdhet
1
735 000

Föreningen Neon Gallery Brösarp Society
1
775 000

Föreningen Nevo Drom, Hägersten
1
855 000

Föreningen Nätverket Tromb
1
2 960 000

Föreningen Off–Stockholm
2
577 000

Föreningen Plural
1
1 300 000

Föreningen Protesidrottarna i Sverige
1
700 000

Föreningen Rådgivning Om Sekter
1
400 000

Föreningen Räddningsmissionen
1
1 090 000

Föreningen Sandbäcken
1
520 000

Föreningen Sandvikenboendet
1
150 000

Föreningen Sigtuna Teater
1
95 000

Föreningen Stjärnjouren
1
500 000

Föreningen Styvmorsviolen
1
155 000

Föreningen Svea Sträng – Ung utan Pung
1
2 378 000

Föreningen Teatern.nu
1
400 000

Föreningen Tjejers Rätt I Samhället
1
300 000

Föreningen Tjejzonen
3
2 724 000

Föreningen Värmen
1
451 000

Föreningen Zora
1
500 000

Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn
1
746 000

Gender Institut Gotland
1
1 042 000

Gästrike-Hälsinge Handikappidrottsförbund
1
510 000

Göteborgs Integrations Center
1
200 000

Hallunda-Norsborgs Föreningsråd
1
449 000

Skr. 2006/07:125

Bilaga 2

53

Hjälpmedelsinstitutet
10
14 768 500

Hushållningssällskapens Förbund
1
487 000

Hushållningssällskapet i Östergötland
1
398 000

Hushållningssällskapet Väst
1
390 000

Institutet för lokal och regional demokrati
1
400 000

Internationella organisationen för barns rätt till lek
1
450 000

Internationella Skolan i Nacka
1
400 000

Intresseföreningen ISIS
1
1 930 000

IOGT–NTO Juniorförbund, Dalarna
1
395 000

IOGT–NTO, Hedemora
1
156 000

IOGT–NTO, lokalföreningen 2176 Klipprosen
1
723 000

Kooperativ Utveckling i Sverige
1
600 000

Kooperativ Utveckling Jönköping, Ek. förening
1
238 000

Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Göteborg
1
218 000

KulturCentrum Skåne
1
1 200 000

Kulturella Föreningen för Välgörande Ändamål
1
210 000

Kulturföreningen Agera
1
546 000

Kulturföreningen Dialog
1
778 000

Kulturföreningen Lättings
1
1 200 000

Kulturföreningen Maya
1
285 000

Kulturföreningen SweSom
1
44 000

Kungsportskyrkan
1
499 000

Kurdiska Ungdomsföreningen i Göteborg
2
295 000

Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige
1
420 000

Kvinnojouren Helga
1
772 000

Limhamns Idrottsförening
1
78 000

Majblommans Riksförbund
1
908 000

Mansmottagningen mot våld i Uppsala
1
481 000

Mölnlycke Ryttarsällskap
1
325 000

Nordisk förening för sjuka barns behov
1
675 000

Notvikens Idrottsklubb
1
700 000

Nysätra Idrottsförening
1
155 000

Nämndemännens Riksförbund
1
147 000

Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik
1
200 000

Riksförbundet Attention
1
818 000

Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället
1
1 256 000

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare
2
3 106 000

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i

Stockholm
1
594 000

Riksförbundet för änkor och änkemän
1
636 000

Riksföreningen för ME-patienter
1
27 000

Riksorganisationen mot sexuella övergrepp
2
620 000

Rädda Barnen
2
1 795 000

Rädda Barnen i Kristianstad
1
500 000

Rädda Barnen i Malmö, Lokalförening Rosengård
1
300 000

Röda Korset
1
2 290 000

Röda Korset, Ramselekretsen
1
410 000

Röda Korset, Region Syd
1
565 000

Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige
1
1 622 000

Sameslöjdstiftelsen Sami Duodji
1
577 275

Sankt Anna-Hösterums skytteförening
1
225 000

Situation Stockholm
1
440 000

Skellefteå Gym Atlet Klubb
1
233 000

Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel och

Interaktiv Teater
1
30 000

Skolor Mot Rasism (SMR) Ek. förening
1
500 000

Sociala kooperativens intresseorganisation (SKOOPI)
1
996 000

Sociala Missionen
1
812 000

Skr. 2006/07:125

Bilaga 2

54

Somaliska Framtidsföreningen
1
360 000

Somaliska Hälsoteamet i Stockholm
1
133 000

Spelberoendes Förening i Göteborg
1
257 000

Stadsmissionen i Stockholm
1
882 000

Stiftelsen Fabula Storytelling
1
1 610 000

Stiftelsen Motorfabriken Pythagoras
1
130 000

Stockholms Dövas Ungdomsråd
1
821 000

Stockholms läns Hembygdsförbund
2
495 000

Svensk Flyktinghjälp, SWERA
1
3 093 000

Svenska Downföreningen
1
330 000

Svenska Handikappidrottsförbundet
2
2 490 000

Svenska Korczaksällskapet
1
800 000

Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU)

Tegelsmora–Örbyhus
1
155 000

Svenska OCD-förbundet Ananke
1
1 180 000

Svenska Service- och Signalhundsförbundet
1
711 000

Svenska Turnerföreningen
1
60 000

Svenska Very Special Arts
1
1 346 000

Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott
1
970 000

Sveriges Catamaran och Trimaranseglare
2
3 607 000

Sveriges Civilförsvarsförbund i Örebro
1
300 000

Sveriges Dövas Idrottsförbund
1
500 000

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund
2
1 645 000

Sveriges Musik och Kulturskoleråd
1
2 20 000

Södermanlands Handikappidrottsförbund
1
1 643 000

Teater och Tankesmedjan Lacrimosa
1
800 000

Teater Sagohuset
1
285 000

Teaterföreningen Snidaren
1
50 000

Teatermaskinen Ek. förening
2
500 000

Tjejjouren Västerbergslagen
1
200 000

Uppsala Kvinnojour
1
45 000

upSweden Music Community
1
1 063 000

Vestibulitföreningen, Göteborg
1
628 000

Villastadens Idrottsförening
1
505 000

Västernorrlands Handikappidrottsförbund
1
155 000

Örebro dövas ungdomsklubb
1
314 392

143 221 717

Totalt

288 871 477

Skr. 2006/07:125

Bilaga 2

55

Socialdepartementet
Skr. 2006/07:125

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2007

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Odenberg, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth

Föredragande: statsrådet Larsson

Regeringen beslutar skrivelse 2006/07:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2006

56