Årsredovisning för staten 2007
2008-04-16 · 288 sidor, varav 272 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 272 av 288 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 2007/08:101, Årsredovisning för staten 2007
Dokumentets text
opaginerad ÅRSREDOVISNING FÖR STATEN 2007 Kontrollera mot PDF
ÅRSREDOVISNING FÖR STATEN 2007
7
BOKSLUT
BALANS
RESULTAT
Regeringens skrivelse
2007/08:101
opaginerad ÅRSREDOVISNING FÖR STATEN 2007 Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse
2007/08:101
Årsredovisning för staten 2007
opaginerad Regeringens skrivelse Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse
2007/08:101
Årsredovisning för staten 2007
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 10 april 2008
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2007. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på stats- budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning om- nämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas.
s. 7 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2007
Det samlade ekonomiska utfallet för 2007 ger en positiv bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.
Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 2,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2006 till 3,4 procent 2007, vilket över- stiger det av riksdagen fastställda målet för 2007 med god marginal.
Utgiftstaket för 2007 klarades med en marginal på 28 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket som andel av BNP uppgick till 29,6 procent, en minskning med drygt 1 procentenhet jämfört med 2006. Överskottet i statsbudgeten uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är en ökning med 85 miljarder kronor jämfört med 2006.
Resultaträkningen uppvisade 2007 ett överskott på 127 miljarder kronor. Jämfört med 2006 har resultatet förbättrats med 23 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 105 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 42 till 36 procent.
I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2007 jämfört med 2006.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Utfall
Procent
Utfall
Procent
2007
1
2006
2
av BNP P
av BNP P
P
P
Den offentliga
sektorns
finansiella
sparande
105
3,4
63
2,2
Statsbudgetens
saldo
103
3,4
18
0,6
Utgiftstak
938
30,5
907
31,3
Takbegränsade
utgifter
910
29,6
895
30,9
Statens netto-
förmögenhet
-500
-16,3
-635
-21,9
Statsskuld
1 115
36,3
1 220
42,1
Årets över-/under-
skott i resultat-
räkningen
127
4,1
104
3,6
Garantiför-
3
799
26,0
756
26,1
bindelser P
P
4
26
0,8
26
0,9
EU-avgiften P
P
4
12
0,4
12
0,4
Nettoflöde till EU P
P
1 P P Prel. BNP för 2007 uppgår till 3 073,8 miljarder kronor (löpande priser).
2 P P Rev. BNP för 2006 uppgår till 2 899,7 miljarder kronor (löpande priser).
3 P P Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
4 P P Periodiserade uppgifter.
7
s. 8 Överskott i de offentliga finanserna Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Överskott i de offentliga finanserna
Fram T till och med förra årets årsredovisning för staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. År 2004 T
beslutade T EU:s statistikorgan Eurostat att premiepensionssystemet från och med 2007 inte längre skulle räknas in i det offentliga sparandet.
Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande justeras i och med denna omläggning från 2 till 1 procent. Riksdagen fastställde i samband med budgetpropositionen för 2007 att överskottet 2007 skulle uppgå till 1,0 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet. Utfallet för 2007 på 3,4 procent av BNP, exklusive premiepensionssparandet, överskrider med god marginal det uppsatta målet. Överskridandet av målet blir ännu större om man beaktar att det årliga målet för 2007 formulerades då sparandet i premiepensions- systemet alltjämt betraktades som en del av den offentliga sektorn.
Utgiftstaket klarades med stor marginal
Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.
Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2007 uppgick till 938 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 910 miljarder kronor. Utgiftstaket för 2007 klarades därmed med en marginal på 28 miljarder kronor.
Statens resultat- och balansräkningar
Resultaträkningen
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 127 miljarder kronor, vilket är en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2006.
Ökningen hänförs i huvudsak till att skatteintäkterna har ökat med 26 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 990 miljarder kronor och utgör 91 procent av totala intäkterna.
Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Ökningen förklaras framför allt av den ökade sysselsättningen och löneutvecklingen. Skatt på kapital ökade med 12 miljarder kronor och skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor, varav 19 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt.
Kostnaderna för transfereringar har ökat med 3 miljarder kronor jämfört med 2006. Transfereringar till hushåll har minskat med 3,6 miljarder kronor. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknads- politik minskat med 13 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner har ökat, medan transfereringar till företag har lämnats i ungefär samma omfattning som föregående år och transfereringar till utlandet minskat något.
Kostnaderna för statens egen verksamhet har minskat med 7 miljarder kronor. Kostnader för personal minskade med 6,7 miljarder kronor, främst till följd av att kostnaderna för försäkringstekniska avsättningar avseende statens tjänstepensioner var högre föregående år.
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har påverkat utfallet positivt med 46,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2006. De större förändringarna avser förbättrade resultat främst för Vattenfall AB med 1,0 miljarder kronor och Civitas Holding AB med 1,2 miljarder kronor. Försämrat resultat återfinns hos Akademiska Hus AB med 1,8 miljarder kronor till följd av minskat marknadsvärde för fastigheterna samt TeliaSonera på grund av minskat resultatandel som en effekt av statens försäljning av aktier.
Nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden uppgick till 54 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2006. Detta beror framför allt på att orealiserade valuta- kursförändringar gick i motsatt riktning jämfört med föregående år. Övriga finansiella intäkter ökade med 9,6 miljarder kronor jämfört med 2006. Orsaken är främst reavinster från försäljning av aktier i TeliaSonera på cirka 11 miljarder kronor.
8
s. 9 Balansräkningen Kontrollera mot PDF
Balansräkningen
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår till -500 miljarder kronor, vilket motsvarar -16,3 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenheten förbättra- des med 135 miljarder kronor jämfört med 2006, främst till följd av årets överskott i resultaträkningen på 127 miljarder kronor.
Den konsoliderade statsskulden minskade med 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder kronor.
Som framgår av tabellen ovan uppgår stats- skulden 2007 till 36,3 procent av BNP. Lånen i svenska kronor har minskat med 72 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta har minskat med 33 miljarder kronor.
Statsbudgetens utfall
Inkomster
Statsbudgetens inkomster uppgick till 864 miljarder kronor 2007, varav skatter m.m. utgjorde 816 miljarder kronor och övriga inkomster 48 miljarder kronor. Jämfört med den
justerade
statsbudgeten
blev
inkomsterna
10 miljarder
kronor
högre.
Skatter m.m. blev
31 miljarder
kronor
högre
än
beräknat och
övriga inkomster 21 miljarder kronor lägre än beräknat.
Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 819 miljarder kronor, vilket är 41 miljarder kronor högre än justerad statsbudget. De största skillnaderna finns under skatt på kapital från hushåll med 24 miljarder kronor och företags- vinster med 10 miljarder kronor.
Utgifter
Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 761 miljarder kronor 2007, vilket är 30 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2007. På tilläggsbudget anvisades 13 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor avsåg amortering av infrastrukturlån. I förhållande till det som totalt anvisades på stats- budget och tilläggsbudget blev utgifterna 43 miljarder kronor lägre.
Skillnaden mellan utfall och ursprunglig stats- budget beror främst på minskade utgifter för arbetsmarknadsområdet med 9 miljarder kronor
Skr. 2007/08:101
och att Riksgäldskontorets nettoutlåning har varit 19 miljarder kronor lägre än i budgeten.
Statliga garantier och krediter
Statliga garantiåtaganden ökade med 43 miljarder kronor jämfört med 2006 och uppgick vid utgången av 2007 till 799 miljarder kronor. I förhållande till BNP har de statliga garanti- åtagandenas andel varit oförändrade jämfört med 2006.
De statliga subventionerna av garantiverksam- heten via statsbudgeten uppgick till 0,2 miljarder kronor avseende främst Öresundsbron.
Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick vid utgången av 2007 till drygt 198 miljarder kronor, varav 178 miljarder kronor avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar.
Avgifter till och bidrag från EU
Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till knappt 26,5 miljarder kronor eller 0,8 procent av BNP, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2006. Ökningen är främst hänförlig till att den mervärdesskattebaserade delen av avgiften har ökat med 0,25 miljarder kronor, tullavgifterna med 0,17 miljarder kronor och en minskning på drygt 0,2 miljarder kronor av den BNI-baserade delen av avgiften. Bidragen från EU ökade med drygt 0,4 miljarder kronor, vilket innebär att nettoflödet från statsbudgeten till EU ökade med 0,15 miljarder kronor.
Kassamässigt (enligt statsbudgeten) är Sveriges avgift till EU både för 2006 och 2007 densamma som kostnaden för avgiften i resultat- räkningen (25,9 respektive 26,6 miljarder kronor).
Statliga sektorns tillgångar och skulder
Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar, innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent.
9
s. 10 Balansräkningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Vid utgången av 2007 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 110 miljarder kronor. Sammantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 193 miljarder kronor jämfört med 2006.
De samlade skulderna uppgick till 2 648 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en ökning med 19 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas
bokförda värde, efter
elimineringar,
till
462 miljarder kronor,
en ökning
med
174 miljarder kronor jämfört med 2006.
AP-fondernas tillgångar ökade med 48 miljarder kronor till 919 miljarder kronor. AP-fondernas eget kapital har ökat med 40 miljarder kronor och uppgår till 898 miljarder kronor.
Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 331 miljarder kronor, en ökning med 118 miljarder kronor jämfört med 2006. Statens andel av bolagens skulder ökade med 102 miljarder kronor till sammanlagt 1 010 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till 321 miljarder kronor.
10
s. 11 Skr. 2007/08:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Innehållsförteckning
Sammanfattning………………………………..……………………………………7
1 TU UT
Årsredovisning TU
för staten 2007 UT ...........................................................................
21
2 TU UT
Uppföljning TU
av de budgetpolitiska målen UT ...........................................................
25
2 TU
.1 UT
Den TU
offentliga sektorns finansiella sparande UT .......................................
25
2 TU
.2 UT
Utgiftstak TU
för staten UT .............................................................................
26
3 TU UT
Utvecklingen TU
av statens ekonomi UT ........................................................................
31
3 TU
.1 UT
Statsbudgetens TU
utveckling UT ....................................................................
31
3 TU
.1.1 UT
Statsbudgetens TU
saldo UT .............................................................................
31
3 TU
.1.2 UT
Statsbudgetens TU
inkomster UT ....................................................................
31
3 TU
.1.3 UT
Statsbudgetens TU
utgifter UT .........................................................................
37
3 TU
.1.4 UT
Nyckeluppgifter TU
i balans- och resultaträkningarna UT .............................
41
3 TU
.1.5 UT
Oförbrukade TU
bidrag UT ..............................................................................
52
4 TU UT
Resultaträkning, TU
balansräkning och finansieringsanalys UT ....................................
55
4 TU
.1 UT
Resultaträkning TU
UT .....................................................................................
55
4 TU
.1.1 UT
Intäkter TU
UT ..................................................................................................
56
4 TU
.1.2 UT
Kostnader TU
UT
..............................................................................................
57
4 TU
.1.3 UT
Transfereringar U
UT ......................................................................................
57
4 TU
.1.4 UT
Kostnader TU
för statens egen verksamhet UT ...............................................
59
4 TU
.1.5 UT
Resultat TU
från andelar i dotter- och intresseföretag UT .............................
59
4 TU
.1.6 UT
Nettokostnad TU
för statsskulden och övriga finansiella intäkter
och kostnader UT ........................................................................................
60
4 TU
.2 UT
Balansräkning TU
UT ........................................................................................
60
4 TU
.2.1 UT
Nettoförmögenheten TU
UT ............................................................................
61
4 TU
.2.2 UT
Övriga TU
förändringar i balansräkningen UT ................................................
62
4 TU
.3 UT
Finansieringsanalys TU
UT ...............................................................................
63
4 TU
.3.1 UT
Statens TU
verksamhet UT ................................................................................
64
4 TU
.3.2 UT
Investeringar TU
UT ..........................................................................................
64
4 TU
.3.3 UT
Utlåning TU
UT .................................................................................................
65
4 TU
.3.4 UT
Finansiella TU
aktiviteter UT ............................................................................
65
4 TU
.3.5 UT
Statens TU
nettoupplåning UT .........................................................................
65
4 TU
.3.6 UT
Samband TU
mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall UT ............
65
4 TU
.4 UT
Redovisningsprinciper TU
och tilläggsupplysningar UT ................................
66
4 TU
.4.1 UT
Transfereringar U
UT ......................................................................................
66
4 TU
.4.2 UT
Skatter TU
UT
....................................................................................................
67
4 TU
.4.3 UT
Avgränsning TU
av redovisningsenheten UT ..................................................
68
4 TU
.4.4 UT
Metoder TU
för konsolidering m.m. UT ..........................................................
68
4 TU
.4.5 UT
Ändrade TU
redovisningsprinciper m.m. UT ..................................................
69
4 TU
.4.6 UT
Undantag TU
från generella principer m.m. UT ..............................................
71
4 TU
.4.7 UT
Kommentarer TU
till särskilda poster UT ........................................................
72
4 TU
.4.8 UT
Värderingsprinciper TU
UT ..............................................................................
74
11
s. 12 .5 UT Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
4 TU
.5 UT
Noter TU
UT
......................................................................................................
78
4 TU
.5.1 UT
Noter TU
till resultaträkningen UT ..................................................................
78
4 TU
.5.2 UT
Noter TU
till balansräkningen UT ....................................................................
96
4 TU
.5.3 UT
Noter TU
till finansieringsanalysen UT ..........................................................
119
5 TU UT
Statsbudgetens TU
utfall UT ...........................................................................................
127
5 TU
.1 UT
Statsbudgetens TU
saldo 2007 UT ...................................................................
127
5 TU
.1.1 UT
Statsbudgeten TU
2006 och 2007 UT ..............................................................
129
5 TU
.1.2 UT
Reformer TU
UT
..............................................................................................
129
5 TU
.2 UT
Statsbudgetens TU
inkomster 2007 UT ..........................................................
130
5 TU
.2.1 UT
Prognosförutsättningar TU
UT .......................................................................
130
5 TU
.2.2 UT
Justering TU
av statsbudgetens inkomster för 2007 UT ................................
132
5 TU
.2.3 UT
Totala U
skatteintäkter UT ............................................................................
133
5 TU
.2.4 UT
Övriga TU
inkomster UT .................................................................................
138
5 TU
.3 UT
Statsbudgetens TU
utgifter 2007 UT ...............................................................
144
5 TU
.3.1 UT
Makroekonomiska TU
förutsättningar och beslut UT ..................................
144
5 TU
.3.2 UT
Sammanfattning TU
UT ...................................................................................
145
5 TU
.3.3 UT
Indragningar TU
UT .........................................................................................
147
5 TU
.3.4 UT
Medgivna TU
överskridanden UT ...................................................................
148
5 TU
.3.5 UT
Begränsningsbelopp TU
UT .............................................................................
149
5 TU
.3.6 UT
Politikområden TU
UT ....................................................................................
149
5 TU
.4 UT
Utfall TU
per utgiftsområde UT .....................................................................
152
5 TU
.4.1 UT
Utgiftsområde TU
1 Rikets styrelse UT .........................................................
152
5 TU
.4.2 UT
Utgiftsområde TU
2 Samhällsekonomi och förvaltning UT ..........................
152
5 TU
.4.3 UT
Utgiftsområde TU
3 Skatt, tull och exekution UT ........................................
153
5 TU
.4.4 UT
Utgiftsområde TU
4 Rättsväsendet UT ..........................................................
154
5 TU
.4.5 UT
Utgiftsområde TU
5 Internationell samverkan UT ........................................
154
5 TU
.4.6 UT
Utgiftsområde TU
6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet UT ..................
154
5 TU
.4.7 UT
Utgiftsområde TU
7 Internationellt bistånd UT ............................................
155
5 TU
.4.8 UT
Utgiftsområde TU
8 Migration UT .................................................................
157
5 TU
.4.9 UT
Utgiftsområde TU
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg UT .................
157
5 TU
.4.10 UT Utgiftsområde TU
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp UT .............................................................................................
158
5 TU
.4.11 UT Utgiftsområde TU
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom UT ......................
158
5 TU
.4.12 UT Utgiftsområde TU
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn UT .........
159
5 TU
.4.13 UT
Utgiftsområde TU
13
Arbetsmarknad UT ......................................................
159
5 TU
.4.14 UT
Utgiftsområde TU
14
Arbetsliv UT ................................................................
160
5 TU
.4.15 UT
Utgiftsområde TU
15
Studiestöd UT ..............................................................
160
5 TU
.4.16 UT Utgiftsområde TU
16
Utbildning och universitetsforskning UT .................
161
5 TU
.4.17 UT Utgiftsområde TU
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid UT ...............
161
5 TU
.4.18 UT Utgiftsområde TU
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
byggande samt konsumentpolitik UT ......................................................
162
5 TU
.4.19 UT Utgiftsområde TU
19
Regional utveckling UT ..............................................
162
5 TU
.4.20 UT Utgiftsområde TU
20
Allmän miljö- och naturvård UT ................................
163
5 TU
.4.21 UT
Utgiftsområde TU
21
Energi UT .....................................................................
164
5 TU
.4.22 UT
Utgiftsområde TU
22
Kommunikationer UT .................................................
164
5 TU
.4.23 UT Utgiftsområde TU
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar UT .................................................................................................
165
5 TU
.4.24 UT
Utgiftsområde TU
24
Näringsliv UT ..............................................................
166
5 TU
.4.25 UT Utgiftsområde TU
25
Allmänna bidrag till kommuner UT ...........................
166
5 TU
.4.26 UT Utgiftsområde TU
26
Statsskuldsräntor m.m. UT .........................................
167
12
s. 13 .4.27 UT Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5 TU
.4.27 UT
Utgiftsområde TU
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen UT ...............
168
5 TU
.4.28 UT
Förändring TU
av anslagsbehållningar UT .....................................................
169
5 TU
.4.29 UT
Riksgäldskontorets TU
nettoutlåning UT ......................................................
170
5 TU
.4.30 UT
Kassamässig TU
korrigering UT
.....................................................................
172
5 TU
.4.31 UT
Ålderspensionssystemet TU
vid sidan av statsbudgeten UT .........................
173
5 TU
.5 UT
Realekonomisk TU
fördelning av statsbudgeten UT .....................................
174
5 TU
.6 UT
Bemyndiganden TU
UT ...................................................................................
188
6 TU
UT
Statliga TU
garantier och krediter UT ............................................................................
193
6 TU
.1 UT
Statliga TU
garantier UT ..................................................................................
193
6 TU
.1.1 UT
Garantiportföljens TU
sammansättning UT ..................................................
193
6 TU
.1.2 UT
De TU olika garantityperna UT ......................................................................
194
6 TU
.1.3 UT
Risken TU
i statens samlade garantiportfölj UT ............................................
197
6 TU
.1.4 UT
Avsättningar TU
för garantier UT ..................................................................
197
6 TU
.1.5 UT
Tillgångar U
i garantiverksamheten UT .......................................................
199
6 TU
.1.6 UT
Jämförelse TU
mellan avsättningar för förväntade kostnader och
tillgångar i garantiverksamheten UT ........................................................
199
6 TU
.1.7 UT
Betalningsflöden TU
och garantiverksamhetens påverkan på statens
finanser UT ................................................................................................
200
6 TU
.2 UT
Statlig TU
utlåning med kreditrisk UT ...........................................................
202
6 TU
.2.1 UT
Kreditportföljens TU
sammansättning UT ....................................................
202
6 TU
.2.2 UT
De TU olika lånen med kreditrisk UT ............................................................
203
7 TU
UT
Avgifter TU
till och bidrag från EU UT .........................................................................
209
7 TU
.1 UT
Avgiften TU
till EU:s budget UT ...................................................................
209
7 TU
.2 UT
Återflöde TU
från EU-budgeten UT ..............................................................
210
7 TU
.3 UT
Redovisning TU
i resultaträkningen UT .........................................................
210
7 TU
.4 UT
Redovisning TU
på statsbudgeten UT ............................................................
212
7 TU
.5 UT
Anslag TU
finansierade med EU-medel UT ...................................................
213
8 TU
UT
Revisionsfrågor TU
UT ...................................................................................................
217
8 TU
.1 UT
Revisionsberättelse TU
med invändning UT ..................................................
217
8 TU
.2 UT
Revision TU
av EU-medel UT ........................................................................
219
8 TU
.2.1 UT
Väsentliga TU
iakttagelser under 2006 UT .....................................................
220
8 TU
.2.2 UT
Utgångspunkter TU
för Sveriges agerande avseende revisionsrättens
iakttagelser UT ...........................................................................................
220
8 TU
.2.3 UT
Revisionsrättens TU
iakttagelser för 2006 gällande Sverige UT ...................
221
9 TU
UT
Sammanställning TU
av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande
över UT ......................................................................................................................
225
9 TU
.1 UT
Den TU
statliga sektorns förmögenhet UT ...................................................
225
9 TU
.2 UT
AP TU -fonderna och Premiepensionsmyndigheten UT ...............................
227
9 TU
.3 UT
Statliga TU
bolag, banker och finansinstitut UT ...........................................
228
9 TU
.4 UT
Riksbanken TU
UT ..........................................................................................
229
9 TU
.5 UT
Pensionssystemets TU
årsredovisning UT .....................................................
230
Bilaga 1
Ordlista
Bilaga 2
Statliga myndigheter m.m.
Bilaga 3
Statliga bolag
Bilaga 4
Bemyndiganden
Bilaga 5
Specifikation av statsbudgetens inkomster
Bilaga 6
Specifikation av statsbudgetens utgifter
13
s. 14 Tabellförteckning Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabellförteckning
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet .............................................................................
7
2.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................
26
2.2
Det finansiella sparandet i delsektorerna.................................................................
26
2.3
Utgiftstak för staten..................................................................................................
26
2.4
Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007 ...............................................
27
2.5
Takbegränsade utgifter..............................................................................................
27
3.1
Statsbudgetens utfall 2003–2007 ..............................................................................
31
3.2
Statens totala inkomster 2003–2007.........................................................................
32
3.3
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2003–2007 .................................................
34
3.4
Skattekvoten 2003–2007 ...........................................................................................
37
3.5
Statsbudgetens utgifter 2003–2007 ..........................................................................
39
3.6
Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen 2003–2007 ..............................
41
3.7
Statliga myndigheters innehav av statspapper 2007 ................................................
42
3.8
Statsskuldens utveckling och sammansättning 2003–2007.....................................
43
3.9
Nominella lån i svenska kronor 2003–2007.............................................................
44
3.10
Statsskuldens kostnader 2003–2007.......................................................................
44
3.11
Transfereringar 2003–2007......................................................................................
45
3.12
Socialförsäkringar 2003–2007.................................................................................
46
3.13
Pensionstagare med ålderspension 2003–2007 ......................................................
46
3.14
Utbetald ålderspension 2003–2007 ........................................................................
46
3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2003–2007...........................................
46
3.16
Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2003–2007 .....................................
47
3.17
Studerande med studiemedel 2003–2007 ...............................................................
48
3.18
Studerande med studiemedel 2003–2007: Studielån..............................................
48
3.19
Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade på kvinnor respektive män............
49
3.20
Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade på åldersgrupper ............................
50
3.21
Antal anställda 2003–2007 fördelade på sektorer..................................................
51
3.22
Oförbrukade bidrag ................................................................................................
52
4.1
Resultaträkning..........................................................................................................
56
4.2
Balansräkning.............................................................................................................
61
4.3
Finanseringsanalys.....................................................................................................
64
4.4
Materiella investeringar.............................................................................................
65
4.5
Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 2007.......................
65
4.6
Resultaträkningens saldo 2006 .................................................................................
71
4.7
Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten.........................................
76
5.1
Statsbudgetens utfall 2007 ......................................................................................
127
5.2
Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2007 ............................
128
5.3
Statsbudgetens utfall 2006 och 2007 ......................................................................
129
5.4
Större reformer 2007 jämfört med 2006 ................................................................
130
5.5
Skattereformer 2007................................................................................................
130
5.6
Antaganden i 2008 års ekonomiska vårproposition jämfört med
budgetpropositionen för 2007............................................................................
131
14
s. 15 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5.7 Justering av statsbudgetens inkomster 2007.........................................................
133
5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med
statsbudgeten för 2007.......................................................................................
134
5.9 Övriga inkomster, sammanfattning.......................................................................
138
5.10
Inkomster av statens verksamhet ........................................................................
138
5.11
Rörelseöverskott...................................................................................................
139
5.12
Ränteinkomster.....................................................................................................
139
5.13
Aktieutdelning ......................................................................................................
140
5.14
Inkomster av försåld egendom ............................................................................
141
5.15
Återbetalning av lån..............................................................................................
141
5.16
Kalkylmässiga inkomster......................................................................................
141
5.17
Statliga pensionsavgifter.......................................................................................
142
5.18 Bidrag m.m. från EU ............................................................................................
143
5.19
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ................................
144
5.20
Makroekonomiska förutsättningar......................................................................
144
5.21
Skillnaden mellan utfall och statsbudget för 2007..............................................
145
5.22
Statsbudgetens utgifter m.m. 2007 ......................................................................
146
5.23
Indragningar 2007.................................................................................................
148
5.24
Utnyttjade medgivna överskridanden 2007 ........................................................
148
5.25
Utgiftsbegränsande åtgärder 2007.......................................................................
149
5.26
Statsbudgeten fördelad på politikområden .........................................................
150
Fortsättning på 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden...............................
151
5.27
UO 1 Rikets styrelse ............................................................................................
152
5.28
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ..................................................
153
5.29
UO 3 Skatt, tull och exekution............................................................................
153
5.30
UO 4 Rättsväsendet .............................................................................................
154
5.31
UO 5 Internationell samverkan...........................................................................
154
5.32
UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.....................................................
155
5.33
UO 7 Internationellt bistånd...............................................................................
155
5.34
Utfall för bistånd 1998–2007 ...............................................................................
156
5.35 UO 8 Migration....................................................................................................
157
5.36
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg....................................................
157
5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.................................
158
5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .........................................................
159
5.39
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ............................................
159
5.40 UO 13 Arbetsmarknad.........................................................................................
159
5.41
UO 14 Arbetsliv ...................................................................................................
160
5.42
UO 15 Studiestöd.................................................................................................
161
5.43
UO 16 Utbildning och universitetsforskning ....................................................
161
5.44
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...................................................
162
5.45
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt
konsumentpolitik ...............................................................................................
162
5.46
UO 19 Regional utveckling .................................................................................
163
5.47
UO 20 Allmän miljö- och naturvård...................................................................
163
5.48 UO 21 Energi........................................................................................................
164
5.49 UO 22 Kommunikationer....................................................................................
164
5.50
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar ............................
165
5.51
UO 24 Näringsliv .................................................................................................
166
5.52
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner..............................................................
166
5.53
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.............................................................................
167
5.54
Räntor på statsskulden 2003–2007 ......................................................................
167
15
s. 16 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5.55
Räntor och valutakurser 2003–2007 årsgenomsnitt............................................
168
5.56
Utbetalningar 2006 och 2007................................................................................
168
5.57
UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen....................................................
168
5.58
Förändringar av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2003–2007 ..........
170
5.59
Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under
något av åren 2003–2007.....................................................................................
170
5.60
Riksgäldskontorets nettoutlåning ........................................................................
171
5.61
Kassamässig korrigering........................................................................................
172
5.62
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...........................................
173
5.63
Realekonomisk fördelning av statsbudgeten.......................................................
175
5.64
Transfereringar per utgiftsområde 2005–2007.....................................................
178
5.65
Transfereringar till hushåll ....................................................................................
179
5.66
Transfereringar till kommuner..............................................................................
180
5.67
Transfereringar till företag ....................................................................................
180
5.68
Konsumtion per utgiftsområde 2005–2007 .........................................................
182
5.69
Lön inkl. sociala avgifter .......................................................................................
183
5.70
Investeringar per utgiftsområde 2005–2007 ........................................................
185
5.71
Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2005–2007 ..................
187
5.72 Bemyndiganden 2007 ............................................................................................
188
6.1
Statliga garantiåttaganden och utfästelser 2007-12-31.........................................
194
6.2
Avsättningar för förväntade garantikostnader 2007-12-31...................................
198
6.3
Tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31........................................................
199
6.4
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i
garantiverksamheten 2007-12-31 .......................................................................
200
6.5
Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2007 .....................................
200
6.6
Betalningsflöden under 2007 ..................................................................................
201
6.7
Statens utlåning med kreditrisk 2007-12-31..........................................................
203
6.8
Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2007-12-31............................
203
7.1
1
211
Periodiserat utfall 2003-2007 P .................................................................................
P
7.2
Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2003-2007 ............................
212
7.3
Anslag finansierade med EU-medel.......................................................................
213
9.1
Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital ..............................
226
9.2
Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och
intresseföretag) och AP-fondernas innehav av statspapper .............................
227
9.3
PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital.......................................................
227
9.4
AP-fonderna 2007 ...................................................................................................
228
9.5
Inkomst- och premiepension, resultaträkning ......................................................
231
9.6
Inkomst- och premiepension, balansräkning ........................................................
231
16
s. 17 Diagramförteckning Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Diagramförteckning
3.1
Skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar.....................................
35
3.2
Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för
regeländringar .......................................................................................................
35
3.3
Skattebaser för skatt på kapital ................................................................................
35
3.4
Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för
regeländringar .......................................................................................................
35
3.5
Skattebaser för skatt på arbete.................................................................................
36
3.6
Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000–2007,
korrigerade för regeländringar.............................................................................
36
3.7
Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror................................................
36
3.8
Skattekvot 1980–2007...............................................................................................
37
3.9
Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2003–2007........................................
41
3.10
Transfereringar per sektor 2003–2007 ...................................................................
45
3.11
Socialförsäkringar 2003–2007 ................................................................................
45
3.12
Arbetsmarknad 2003–2007 ....................................................................................
47
3.13 Bistånd m.m. 2003–2007 ........................................................................................
47
3.14
Utbildning och studiestöd 2003–2007 ..................................................................
48
3.15
Statens egen verksamhet 2003–2007......................................................................
49
3.16
Skatteintäkter 2003–2007.......................................................................................
51
3.17
Statens över-/underskott 2003–2007.....................................................................
51
4.1
Statens intäkter .........................................................................................................
56
4.2
Statens kostnader......................................................................................................
57
4.3
Transfereringar per sektor ........................................................................................
57
5.1
Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2007 ..............................
129
5.2
Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2007, realekonomiskt
fördelade..............................................................................................................
176
5.3
Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2007...........
176
6.1
Garantiåtaganden 2003–2007 .................................................................................
194
6.2
Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2003–2007...........
201
6.3
Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar
2003–2007 ...........................................................................................................
203
17
opaginerad Diagramförteckning Kontrollera mot PDF
1
Årsredovisning för staten
2007
s. 21 1 Årsredovisning för staten 2007 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
1 Årsredovisning för staten 2007
Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) ska regeringen så snart som möj- ligt, senast nio månader efter budgetårets ut- gång, lämna en årsredovisning för staten till riks- dagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekonomis- ka vårpropositionen.
Årsredovisningen ska enligt 38 § budgetlagen innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.
I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- tens medel och övriga tillgångar som står till re- geringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska förpliktelser.
Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 6 december 2007 (dnr Fi2007/9580).
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår de fonder som redovisas av myndigheter samt Riksbankens grundfond.
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidareutvecklats. Gällande principer och förut- sättningar beskrivs i avsnittet Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2007 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2007 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2006.
Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud- getens utfall för 2007 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2007, dels med utfallet för 2006.
Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2008/2114).
En samlad bild av statens ekonomi
Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens fi- nansiella resultat och ekonomiska ställning ut-
21
s. 22 1 Årsredovisning för staten 2007 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
vecklats. Utöver den redovisning som krävs en- ligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2007.
De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, en fördjupad redovis- ning av EU-medel samt en redovisning av sam- lade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande.
Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberät- telser över myndigheternas årsredovisningar avseende 2007 samt en redogörelse för revisio- nen av EU-medel återfinns i kapitel 8.
i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från de ovan nämnda bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.
Förändringar i årets skrivelse
I årets skrivelse lämnas, med anledning av bl.a. Finansutskottets betänkande Årsredovisning för staten (2006/07:FiU19), femårsinformation om oförbrukade bidrag och anslagsbehållningar, ut- ökad information av den realekonomiska fördel- ningen av statsbudgeten, samt en utfallsredo- visning av beställningsbemyndiganden.
Olika avgränsningar av staten
Kvalitetsgranskning
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redo- visningarna.
Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten (se ovan). Syftet med den re- dovisningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsent- ligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella orga- nisationerna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens år- liga revision av myndigheterna och deras års- redovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall.
En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.
Granskning av årsredovisningen för staten 2006
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen om- fattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräk- ningarna, finansieringsanalysen och statsbud- getens utfall. Riksrevisionens bedömning av- seende Årsredovisningen för staten 2006 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2006/07:RRS20).
22
s. 2 1 Årsredovisning för staten 2007 Kontrollera mot PDF
2
Uppföljning av de
budgetpolitiska målen
s. 2 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta kapitel redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2007, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten.
2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella net- toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- ella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansi- ella sparandet omfattar hela den offentliga sek- torn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssy- stemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.
Definitionen av överskottsmålet
Fram T till och med förra årets årsredovisning för staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) över en kon-
junkturcykel. År 1997 T beslutade T EU:s statistik- organ Eurostat att det nya svenska pensionssy- stemet i sin helhet skulle klassificeras till den offentliga sektorn. År 2004 ändrade Eurostat sitt beslut, vilket innebar att premiepensionssyste- met från och med 2007 inte längre skulle räknas in i det offentliga sparandet. För svensk del har detta inneburit att den offentliga sektorns finan-
siella sparande reduceras med cirka 1 procent av BNP. Målet för det offentliga sparandet justera- des i och med denna statistikomläggning från 2 procent till 1 procent av BNP.
Utvärdering av överskottsmålet – flera indikatorer på måluppfyllelse
Det offentliga sparandet 2007 uppgick till 105 miljarder kronor, motsvarande 3,4 procent av BNP. Det ackumulerade sparandet 2000–2007 uppgick i genomsnitt till 1,4 procent av BNP. Det strukturella sparandet, dvs. sparandet rensat för engångseffekter och konjunkturella effekter, beräknas för 2007 till 2,3 procent av BNP. Att det strukturella sparandet understiger det faktiska sparandet är ett resultat av att kon- junkturen utvecklades starkare än normalt samt att hushållens kapitalvinster var större än normalt. Såväl det faktiska som det strukturella sparandet var emellertid betydligt högre än överskottsmålet.
Sedan en tid tillbaka används också ett 7-årigt glidande medelvärde som indikator för målupp- fyllelse. Beräkningen baseras på det offentliga sparandet rensat för engångseffekter och innefattar tre tillbakablickande år samt tre framåtblickande år. Indikatorn för 2007 baseras således på utfallet 2004–2007 samt prognoserna 2008–2010. Denna indikator uppgår för 2007 till 2,2 procent av BNP.
Överskottsmålet överträffades med god marginal enligt alla de indikatorer för måluppfyllelse som används.
Årligt mål för det finansiella sparandet 2007 Riksdagen fastställde i samband med budgetpropositionen för 2007 att överskottet
25
s. 3 nen för 2007. Av Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
2007 skulle uppgå till 1,0 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet. Överskottet bedömdes bli 2,3 procent av BNP och BNP bedömdes öka med 3,3 procent (3,4 procent kalenderkorrigerat). Utfallet för 2007 på 3,4 procent av BNP, exklusive premiepensions- sparandet, överskrider med god marginal det uppsatta målet. Överskridandet av målet blir ännu större om man beaktar att det årliga målet för 2007 formulerades då sparandet i premiepensionssystemet alltjämt beräknades som en del av offentlig sektor.
Skillnaden mellan utfallet och det beräknade offentliga sparandet i budgetpropositionen för 2007 uppgår till 35 miljarder kronor, vilket beror på dels ökade inkomster, dels minskade utgifter.
Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
Utfall
Utfall
Utfall-
2006
BP2007
2007
BP2007
2007. Den främsta förklaringen bakom det starka sparandet i staten återfinns emellertid på skattesidan där såväl hushållsskatter som företagsskatter blev högre än beräknat.
Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna
Miljarder kronor
Utfall
Utfall
Utfall-
2006
BP2007
2007
BP2007
Staten
25
3
68
65
Ålderspensionssystemet
30
1
33
-19
52 P
P
Kommunala sektorn
9
15
4
-11
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sum- man.
1 P Premiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för ålderspensionssystemets sparande i BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn.
I 2007 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att årliga mål för den offentliga sektorns finansiella sparande inte kommer att föreslås framgent.
Inkomster
1 560
1 612
1 640
27
varav skatter och
avgifter
1 412
1 440
1 471
31
Utgifter
1 496
1 542
1 535
-8
Finansiellt sparande
63
1
105
35
70 P
P
Procent av BNP
2,2
1
3,4
1,1
2,3 P
P
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sum- man.
1 P Premiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för det offentliga sparandet i BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn.
Som framgår av tabell 2.2 uppvisade samtliga del- sektorer i den offentliga sektorn överskott 2007. Statens finansiella sparande uppgick till 68 miljarder kronor, vilket är 65 miljarder kronor mer än vad som bedömdes i budgetpropositio-
nen för 2007. Av
dessa
65 miljarder härrör
27 miljarder från
en
lägre inomoffentlig
transferering från staten till ålderspensions- systemet. De statliga transfereringarna till hushållen blev 10 miljarder kronor lägre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för
Tabell 2.3 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor
1997 1998 1999 2000
2.2 Utgiftstak för staten
Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och fastställda tak har klarats samtliga år (se ta- bell 2.3). Utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt ut- hålliga finanser. Utgiftstaket för staten utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken genom att förhindra att tillfälliga inkomster används för att finansiera varaktiga utgifter. Utgiftstaket understryker även behovet av prioriteringar mellan olika ut- gifter och förebygger en utveckling där skatte- uttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Utgiftstak ger dessutom en fast utgångspunkt i den statliga budgetprocessen genom att fokus från början sätts på helheten, det vill säga de totala takbegränsade utgifterna.
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå
723
720
735
744
770
810
847
877
894
931
949
Tekniska justeringar
-
-
18
21
21
2
-25
-19
-24
-24
-11
Utgiftstak, slutligt fastställt
723
720
753
765
791
812
822
858
870
907
938
Takbegränsade utgifter
698,9
718,0
751,5
760,0
786,3
811,6
819,1
855,6
864,3
895,2
910,1
Budgeteringsmarginal
24,1
2,0
1,5
5,0
4,7
0,4
2,9
2,4
5,7
11,8
27,9
26
opaginerad Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2007: Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgifts- områden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ål- derspensionssystemet vid sidan av statsbudge- ten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.
I budgetpropositionen för 2006 fastställde riksdagen utgiftstakets nivå för 2007 till 949 miljarder kronor. Därefter har utgiftstaket för staten tekniskt justerats i budgetpropositio- nen för 2007 till 938 miljarder kronor, vilket också är den slutligt fastställda nivån. Det ut- giftstak som ursprungligen fastställts skiljer sig åt samtliga år sedan utgiftstaket infördes, för- utom de två första åren 1997 och 1998. Juster- ingar av teknisk natur sker när reformer genomförs som inte har någon direkt nettoef- fekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgif- terna. Tekniska justeringar syftar till att utgifts- taket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, ef- ter respektive justering, avrundats till hela mil- jarder kronor.
Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgif- ter som omfattas av utgiftstaket 2007 till 910,1 miljarder kronor. Därmed klarades utgifts- taket med en marginal på 27,9 miljarder kronor, vilket är den största budgeteringsmarginalen ut- fallsmässigt sedan utgiftstaket för staten infördes 1997.
Tabell 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007
Miljarder kronor
2007
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2006)
949
Beslutad sänkning av utgiftstaket
-11,0
Slutligt utgiftstak
938
De takbegränsade utgifterna blev 12 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna stats- budgeten för 2007. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:
Utgiftsområde
Mdkr
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
-2,9
13
Arbetsmarknad
-8,7
16
Utbildning och universitetsforskning
-2,0
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när-
ingar
-2,5
27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
-2,3
Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2007:
Utgiftsområde
Mdkr
6
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
2,4
22
Kommunikationer
10,4
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 188,2 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2007. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade be- lopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Tabell 2.5 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
Utfall
SB
Utfall
Utfall-SB
2006
1
2007
2007
2007 P
P
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor
716,1
732,8
721,9
-10,9
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten
179,1
189,4
188,2
-1,2
Takbegränsade utgifter
895,2
922,2
910,1
-12,0
Budgeteringsmarginal
11,8
15,8
27,9
12,0
Utgiftstak för staten
907
938
938
Anm.: SB 2007= Statsbudget för 2007
1 P P Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2007, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2008.
27
opaginerad Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2007: Kontrollera mot PDF
3
Utvecklingen av statens
ekonomi
s. 31 3 Utvecklingen av statens ekonomi Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
3 Utvecklingen av statens ekonomi
I detta kapitel redovisas inledningsvis en fem- årsöversikt över statsbudgetens utveckling. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckel- uppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Avslutningsvis lämnas en redo- visning av oförbrukade bidrag för perioden 2003–2007.
3.1 Statsbudgetens utveckling
3.1.1 Statsbudgetens saldo
Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöver- skott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.
Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2003–2007
Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Inkomster
661,7
694,4
745,8
810,3
863,7
Skatter m.m.
637,9
672,4
743,1
806,3
815,6
Övriga inkomster
23,8
22,1
2,7
4,0
48,1
Utgifter m.m.
708,3
745,0
731,8
791,9
760,5
UO 1–25 och 27
661,3
688,0
692,3
716,1
721,9
Statsskuldsräntor
UO 26
42,2
52,7
32,7
49,5
47,3
Kassamässig
korrigering
-7,3
-6,1
-3,3
-1,1
-4,3
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
12,1
10,3
10,1
27,5
-4,3
Budgetsaldo
-46,6
-50,5
14,1
18,4
103,2
Under 2003 och 2004 uppgick budgetunder- skottet till 47 respektive 51 miljarder kronor. Underskottet för dessa år förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster, samtidigt som utgifterna ökade under denna period främst inom ohälsorelaterade utgiftsområden och för statsskuldsräntor.
År 2005 uppvisade statsbudgeten ett över- skott på 14 miljarder kronor. Det förklaras i huvudsak av ökade skatteinkomster och mins- kade utgifter för statsskuldsräntor. Överskottet ökade under 2006 till 18 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade skatteinkomster.
Statsbudgetens saldo 2007 uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2006. Överskottet förklaras främst av att övriga inkomster, exempelvis utdelningar från statligt aktieinnehav, ökade och att Riks- gäldskontorets nettoutlåning minskade.
3.1.2 Statsbudgetens inkomster
Statens totala inkomster
Sedan 2003 har inkomsterna stigit med drygt 200 miljarder kronor eller 30 procent. De stora variationerna över åren är endast till en liten del en återspegling av makroekonomiska för- ändringar. Framförallt beror de på regel- ändringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar. I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster för åren 2003–2007 enligt den struktur som gäller för den beslutade statsbudgeten för 2007. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och
31
s. 32 utanför statsbudgeten, vilket minskar intäkterna med 26 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 3.2 Statens totala inkomster 2003–2007
Miljarder kronor
Inkomstår
2003
2004
2005
2006
2007
Statens skatteintäkter
660,9
704,5
759,1
799,5
819,3
Periodiseringar
-23,0
-32,2
-16,0
6,8
-3,6
1000
Skatter m.m.
637,9
672,4
743,1
806,3
815,6
2000
Inkomster av statens verksamhet
24,1
29,2
27,5
43,4
66,5
3000
Inkomster av försåld egendom
0,0
0,1
6,7
0,1
18,0
4000
Återbetalning av lån
2,5
2,4
2,3
2,1
2,0
5000
Kalkylmässiga inkomster
9,5
8,3
8,8
7,8
8,2
6000
Bidrag från EU
12,0
11,6
12,6
12,4
13,0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-17,3
-21,8
-41,5
-48,2
-52,0
8000
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot
-7,0
-7,7
-13,6
-13,7
-7,7
Statens övriga inkomster (2000–8000)
23,8
22,1
2,7
4,0
48,1
Statsbudgetens inkomster
661,7
694,4
745,8
810,3
863,7
statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsätt- ningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.
Statens övriga inkomster
Statens övriga inkomster, dvs. statens totala inkomster exklusive statens skatteinkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak för- klaras variationen av tre typer av händelser under inkomsttyperna 2000, 3000 respektive 7000.
Under Inkomster av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) redovisas aktieutdelningar. Dessa dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning från TeliaSonera AB. Utdel- ningarna ökade ytterligare under 2007, även detta år till stor del beroende på utdelningar av engångskaraktär.
Under Inkomster av försåld egendom (in- komsttyp 3000) redovisas 2005 försäljnings- inkomster från försäljningen av aktier i Telia- Sonera AB och Nordea Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Under 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade in- komsterna med 18 miljarder kronor.
Under Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) redovisades kommunala utjämningsavgifter t.o.m. 2004. Fr.o.m. 2005 redovisas utjämningsavgifterna
utanför statsbudgeten, vilket minskar intäkterna med 26 miljarder kronor.
Den offentliga sektorns skatteintäkter
I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs avdrag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns skatteintäkter 2007 var 258 miljarder kronor högre än vad de var 2003. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 5 pro- cent. Utvecklingen har påverkats mycket av regeländringar. Dessa har under perioden 2004– 2007 minskat skatteintäkterna med cirka 60 mil- jarder kronor. Justerat för regeländringar har skatteintäkterna en årlig utvecklingstakt om 6 procent.
Förändringar under skatt på arbete
Under åren 2005 och 2006 genomfördes de två sista stegen av den s.k. reduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Detta ökade skatte- reduktionerna och minskade skatteintäkterna med cirka 10 miljarder kronor respektive år. Sammantaget gav reformen full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. Samtidigt har avdragen för den allmänna pensionsavgiften avskaffats, vilket ökat de kommunala skatte- intäkterna med cirka 3 miljarder kronor respek- tive år.
32
s. 33 Förändringar under skatt på kapital Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Införandet av jobbskatteavdraget 2007 ökade skattereduktionerna med ytterligare 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshets- kassa samma år verkar i motsatt riktning och minskar skattereduktionerna med 4 miljarder kronor.
Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kom- munala skatten och den relativt låga utvecklings- takten för statliga intäkter från skatt på arbete.
Förändringar under skatt på kapital
Den höga utvecklingen av bolagsskatten 2004 och 2005 beror på bolagens starka resultat, men även på att periodiseringsfonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag till följd därav valt att lösa upp samtliga periodiserings- fonder. Räntebeläggningen av periodiserings- fonderna har därmed fått som effekt att skatteintäkterna tidigarelagts, vilket till viss del förklarar den svagare utvecklingen av bolags- skatten senare år. Räntebeläggningen bedöms ökat bolagskatten med 10 miljarder kronor 2004 respektive 4 miljarder kronor 2005. År 2006 minskade räntebeläggningen intäkterna med cirka 11 miljarder kronor.
År 2006 infördes en begränsningsregel för fastighetsskatteuttaget på markvärdet. Den med- för att skatteintäkterna från fastighetsskatten minskar något mellan 2005 och 2006, trots den allmänna fastighetstaxeringen för småhus samt ett högre skatteuttag på vattenkraft.
Utvecklingen av förmögenhetsskatten för- klaras av att fribeloppen höjdes både 2005 och 2006. År 2007 avskaffades förmögenhetsskatten. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005.
Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror
Ökningen för skatt på energi och miljö förklaras till fullo ut av skattesatsjusteringar. Även större delen av utvecklingen för skatt på vägtrafik förklaras av regeländringar. Skattesatshöjningar, införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremie har ökat intäkterna med sammanlagt cirka 4 miljarder under per- ioden. Likaså för tobaksskatten beror ökningen på regeländringar, i huvudsak de skattesats- höjningar som genomfördes 2007, vilka ökade intäkterna med 2 miljarder kronor.
33
s. 34 Förändringar under skatt på kapital Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2003–2007
Miljarder kronor
Inkomstår
2003
2004
2005
2006
2007
Skatt på arbete
782,9
806,9
829,6
857,2
872,1
Direkta skatter
449,5
465,6
476,9
490,1
480,6
Kommunal skatt
403,1
419,8
435,6
454,1
477,7
Statlig skatt
32,7
34,0
38,3
41,0
44,9
Allmän pensionsavgift
70,3
72,1
74,2
77,3
81,2
Skattereduktioner m.m.
-56,6
-60,5
-71,3
-82,4
-123,3
Artistskatt
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
Indirekta skatter
333,5
341,4
352,8
367,0
391,5
Arbetsgivaravgifter
321,9
329,0
341,1
357,0
383,0
Egenavgifter
9,0
9,3
10,1
10,9
11,8
Särskild löneskatt
27,2
28,3
29,3
28,9
31,6
Nedsättningar
-8,4
-8,7
-8,5
-8,8
-12,0
Tjänstegruppliv
1,3
1,3
1,1
1,2
0,9
Avgifter till premiepensionssystemet
-17,5
-17,8
-20,3
-22,3
-23,9
Skatt på kapital
107,5
135,9
167,9
192,2
204,0
Skatt på kapital, hushåll
6,8
11,9
22,9
37,4
42,5
Skatt på företagsvinster
48,9
71,5
92,0
99,2
106,6
Avkastningsskatt
12,7
11,3
12,0
11,1
13,0
Fastighetsskatt
24,0
24,3
25,1
25,0
26,1
Stämpelskatt
6,0
7,1
7,8
9,5
9,4
Förmögenhetsskatt
4,9
5,3
5,0
6,1
0,0
Kupongskatt m.m.
1,9
1,8
1,9
3,7
6,3
Arvs- och gåvoskatt
2,5
2,6
1,1
0,1
0,0
Skatt på konsumtion, insatsvaror och import
327,9
337,8
357,3
375,3
398,6
Mervärdesskatt
226,6
235,4
250,1
265,2
284,5
Tobaksskatt
8,3
8,2
8,2
8,6
9,7
Skatt på etylalkohol
4,7
4,1
4,1
4,2
4,2
Skatt på vin m.m.
3,6
3,5
3,6
3,8
4,0
Skatt på öl
2,6
2,5
2,6
2,7
2,8
Energiskatt
36,4
35,1
37,8
38,2
38,2
Koldioxidskatt
23,8
26,4
25,5
24,7
25,1
Övriga skatter på energi och miljö
3,7
3,5
3,3
4,7
4,7
Skatt på vägtrafik
8,3
8,8
11,0
11,8
13,1
Skatt på import
3,5
3,9
4,7
5,2
5,8
Övriga skatter
6,3
6,4
6,4
6,3
6,4
Restförda och övriga skatter
-2,6
-1,9
-1,3
-2,0
-1,4
Restförda skatter
-5,9
-5,9
-7,6
-5,4
-7,6
Övriga skatter
3,4
4,1
6,3
3,3
6,3
Totala skatteintäkter
1 215,8
1 278,9
1 353,5
1 422,6
1 473,3
Avgår, EU-skatter
-8,9
-7,3
-7,8
-9,4
-7,2
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 206,9
1 271,6
1 345,7
1 413,3
1 466,1
Avgår, kommunal inkomstskatt
-403,1
-419,8
-435,6
-454,1
-477,7
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet
-142,9
-147,2
-151,0
-159,6
-169,1
Statens skatteintäkter
660,9
704,5
759,1
799,5
819,3
34
s. 35 Skatt på kapital Kontrollera mot PDF
Konjunkturens effekt på statens ekonomi
Sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen och skatteintäkterna kan illustreras på ett tydligt sätt genom att skatteintäkterna korrigeras för direkta effekter av regeländringar.
För att tydligt belysa detta samband utvidgas femårsöversikten med ytterligare tre år. I diagrammen 3.1, 3.2, 3.4 samt 3.6 redovisas utvecklingen för de korrigerade skatteintäkterna under perioden 2000–2007. För den indirekta effekten av regeländringarna, dvs. för regel- ändringarnas påverkan på skattebaserna, görs dock ingen korrigering.
Diagram 3.1 Skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar
Procentuell utveckling
24%
20%
16%
12%
8%
4%
0%
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
-4%
-8%
Skatt på arbete
-12%
Skatt på kapital
Skatt på konsumtion
-16%
Totala skatteintäkter
Skatt på kapital
Diagram 3.2 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar
Procentuell utveckling
24%
20%
16%
12%
8%
4%
0%
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
-4%
-8%
Skatt på kapital
-12%
Totala skatteintäkter
-16%
Intäkter från skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. Intäkternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002 sammanfaller med konjunkturnedgången samma år.
Skr.2007/08:101
Diagram 3.3 Skattebaser för skatt på kapital
Indexerad nivå, 2007=100
100
80
60
40
Driftsöverskott
20 Fastighetspriser
Generalindex
0
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är bolagens vinster samt det samlade värdet av fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för dessa baser är relativt volatil, vilket åskådliggörs i diagram 3.3. År 2007 utgör index 100.
Skatt på arbete
Diagram 3.4 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar
Procentuell utveckling
10%
Skatt på arbete
8%
Totala skatteintäkter
6%
4%
2%
0%
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Intäkter från skatt på arbete reagerar svagare på konjunkturen än intäkter från skatt på kapital. Intäkter från skatt på arbete reagerar, i likhet med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning på konjunkturförändringar.
35
s. 36 Skatt på konsumtion och insatsvaror Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Diagram 3.5 Skattebaser för skatt på arbete
Procentuell utveckling
10%
Förvärvsinkomster
Transfereringar
8%
Taxerade inkomster
6%
4%
2%
0%
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
-2%
Transfereringar är skattepliktiga och ingår i skattebasen för skatt på arbete. Det gör att variationen mellan skattebasen och konjunk- turen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller arbetslöshet ersätts förvärvsinkomster med transfereringar. Detta minskar basen för social- avgifter, men basen för inkomstskatt påverkas endast marginellt. Delas basen upp i förvärvs- inkomster och transfereringar syns konjunk- turens påverkan tydligare. Detta illustreras i diagram 3.5 där taxerad inkomst utgör summan av förvärvsinkomster och transfereringar.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Diagram 3.6 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar
Procentuell utveckling
10%
Skatt på konsumtion
8%
Totala skatteintäkter
6%
4%
2%
0%
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Intäkterna från skatt på konsumtion har varit jämförelsevis opåverkade av konjunkturen. Medan utvecklingstakten för totala skatte- intäkter var relativt låg under 2002 ökade utvecklingstakten för skatt på konsumtion.
Diagram 3.7 Skattebas för skatt på konsumtion och
insatsvaror
Procentuell utveckling
10%
Hushållens konsumtion
8%
6%
4%
2%
0% 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Diagram 3.7 illustrerar utvecklingen av hus- hållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den viktigaste basen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror. Konsumtions- utgifternas utveckling har varit relativt jämn under senare år. Detta beror delvis på att konjunkturnedgången 2001–2002 motverkats av den stegvisa skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. På liknande sätt har konsumtionen sannolikt påverkats av jobb- skatteavdraget som infördes 2007.
Skattekvoten
Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och bruttonationalprodukten (BNP). I tabell 3.4 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden 2003–2007. År 2003 var skattekvoten 48,3 procent, vilket var 0,4 pro- centenheter högre än året innan. Ökningen förklaras av att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen inför- des och förtidspensionen anpassades. Omlägg- ningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären, men beräknas ha ökat skatte- intäkterna med över 14 miljarder kronor. Även 2004 ökade skattekvoten med 0,4 procent- enheter. Räntebeläggningen av periodiserings- fonderna 2005 resulterade i att vissa företag beslöt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Det beräknas ha ökat skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2004. I avsaknad av dessa återföringar hade skattekvoten i stället minskat 2004, framförallt beroende på den svaga arbets- marknaden. År 2005 steg skattekvoten ytter- ligare, trots genomförda skattesänkningar. Den högre skatteandelen förklaras främst av högre skatteintäkter från kapital.
36
s. 37 Diagram 3.8 visar utvecklingen av skatte- kvoten mellan 1980 och 2007. Kontrollera mot PDF
År 2006 minskade däremot skattekvoten. Detta beror i huvudsak på det sista steget i den reform som syftade till full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. År 2007 minskade skatte- kvoten med ytterligare 1,2 procentenheter beroende på betydande skattesänkningar under året. Jobbskatteavdraget minskade skatte- intäkterna med 40 miljarder kronor, förmögen- hetsskatten slopades och därtill genomfördes lättnader i fastighetsskatteuttaget.
Tabell 3.4 Skattekvoten 2003–2007
Procent av BNP
2003
2004
2005
2006
2007
Skattekvot
48,3
48,7
49,5
49,1
47,9
varav
Staten
26,3
26,8
27,8
27,6
26,7
Kommunsektorn
16,0
16,0
15,9
15,7
15,5
ÅP-systemet
5,7
5,6
5,5
5,5
5,5
EU
0,4
0,3
0,3
0,3
0,2
varav
Arbete
31,1
30,7
30,3
29,6
28,4
Kapital
4,3
5,2
6,1
6,6
6,6
Konsumtion m.m.
13,0
12,9
13,1
12,9
13,0
Restfört m.m.
-0,1
-0,1
0,0
-0,1
0,0
Exkl. skatt på
transfereringar
44,2
44,6
45,5
45,3
44,5
Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
I tabell 3.4 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- sioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersätt- ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skatte- kvoten skulle minska med cirka 4 procent- enheter.
Diagram 3.8 visar utvecklingen av skatte- kvoten mellan 1980 och 2007.
Diagram 3.8 Skattekvot 1980–2007
Procent av BNP
54
52
50
48
46
Skattekvot
44
Skattekvot exkl. skatt på transfereringar
42
40
80
82
84
86
88
90
92
94
96
98
00
02
04
06
Skr.2007/08:101
3.1.3 Statsbudgetens utgifter
För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2003–2007. Tidsserierna är angivna i 2007 års anslagsstruktur. Genom att utgifts- områdena redovisas i en och samma struktur för åren 2003–2007 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2007 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde.
Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren 2003–2007. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgifts- reformer och besparingar, förändrade makro- ekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångs- händelser och tekniska förändringar.
Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skatte- intäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter min- skade med 2,9 miljarder kronor respektive 3,1 miljarder kronor under 2005–2006 i för- hållande till 2004. Sådana förändringar ger upp- hov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska föränd- ringar. De är kursiverade i tabell 3.5. Förklar- ingar till större tekniska förändringar som på- verkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5.
Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.
Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2003–2007. Flera utgifts- områden uppvisar en betydande förändring under perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.
37
s. 38 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Under perioden 2003–2007 varierade de makroekonomiska förutsättningarna. Till exem- pel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har ökat.
Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna under perioden 2003–2007 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområdet.
Ett exempel på en engångshändelse som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007.
Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2003 och 2007.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perio- den 2003–2007. Ökningen beror i huvudsak på ökade utgifter under anslaget 8:1 Bistånds- verksamhet och att biståndsramen som andel av BNI har ökat under perioden.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perio- den. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken bidrar till utgiftsökningen.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 2,2 procentenheter mellan 2003 och 2007. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna under perioden 2003–2007 med 1,1 pro-
centenheter. Minskningen förklaras av lägre utgifter för garantipension och bostadstillägg till pensionärer.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Som andel av de takbegränsade utgifterna mins- kade utgifterna med 1,4 procentenheter under perioden 2003–2007. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från 44 miljarder kronor 2006 till cirka 30 miljarder kronor 2007, vilket främst förklaras av en minskning av antalet öppet arbetslösa och reformer som genomförts inom arbetslöshetsförsäkringen.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1,9 procentenheter under perio- den 2003–2007. Utgiftsökningen beror till största del på den extra amortering på infra- strukturlån om 10 miljarder kronor som genom- fördes 2007.
38
s. 39 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2003–2007 Kontrollera mot PDF
Skr.2007/08:101
Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2003–2007
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2007. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna
Miljarder kronor
Utgiftsområden
2003
2004
2005
2006
2007
2003
2004
2005
2006
2007
1
Rikets styrelse
0,9
0,9
0,9
0,9
1,2
7,5
7,5
7,7
8,2
10,6
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1,1
1,1
1,3
1,3
1,2
9,0
9,2
11,0
11,8
11,2
3
Skatt, tull och exekution
1,0
1,0
1,0
1,0
1,1
8,3
8,6
8,6
9,0
9,7
4
Rättsväsendet
3,1
3,1
3,1
3,2
3,4
25,5
26,3
27,0
28,5
30,6
5
Internationell samverkan
0,1
0,1
0,2
0,2
0,2
1,1
1,3
1,4
1,4
1,6
6
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
5,5
5,0
5,0
4,9
5,1
45,1
42,8
43,6
43,8
46,5
7
Internationellt bistånd
1,9
2,3
2,6
2,9
2,8
15,9
19,9
22,3
25,9
25,4
8
Migration
0,9
0,9
0,8
0,9
0,6
7,7
7,5
6,9
7,9
5,3
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
4,2
4,3
4,5
4,7
5,1
34,1
36,8
38,5
42,2
46,7
10
1
14,8
14,4
14,7
14,0
13,1
121,5
122,9
127,0
125,7
119,5
Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp P
P
10
1
15,3
14,9
14,7
14,0
13,1
125,5
127,1
127,0
125,7
119,5
Justerat för teknisk förändring P
P
11
2
6,3
6,0
5,3
5,0
4,8
52,0
51,2
46,1
45,0
43,7
Ekonomisk trygghet vid ålderdom P
P
11
2
5,9
5,6
4,9
5,0
4,8
48,5
47,6
42,4
45,0
43,7
Justerat för teknisk förändring P
P
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
6,4
6,3
6,4
6,7
6,8
52,2
53,9
55,5
60,1
61,6
13
Arbetsmarknad
7,8
7,9
8,0
7,6
6,4
64,2
67,5
69,6
68,3
58,0
14
Arbetsliv
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
1,1
1,1
1,2
1,2
1,1
15
Studiestöd
2,4
2,4
2,3
2,2
2,1
19,9
20,8
19,8
20,1
19,3
16
3
5,1
5,1
5,1
5,2
4,6
42,0
44,0
43,7
46,5
42,2
Utbildning och universitetsforskning P
P
16
3
4,2
4,2
4,4
4,7
4,6
34,2
35,8
38,3
41,8
42,2
Justerat för teknisk förändring P
P
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1,0
1,0
1,0
1,1
1,1
8,4
8,7
9,0
9,6
10,1
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik
1,1
1,0
1,0
1,0
0,6
8,8
8,7
8,7
8,7
5,8
19
Regional utveckling
0,5
0,4
0,4
0,4
0,3
3,9
3,3
3,3
3,3
2,9
20
Allmän miljö- och naturvård
0,3
0,4
0,5
0,5
0,5
2,8
3,3
4,3
4,8
4,3
21
4
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
1,9
2,1
1,4
1,6
2,2
Energi P
P
22
Kommunikationer
3,0
3,4
3,7
3,5
4,9
24,9
29,1
31,8
31,1
44,3
23
Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring
1,2
1,4
2,0
2,3
1,7
9,6
12,2
17,4
21,0
15,5
24
Näringsliv
0,4
0,4
0,4
0,5
0,5
3,3
3,7
3,8
4,1
4,3
25
5
8,8
8,2
6,6
6,7
8,0
72,4
69,8
57,3
60,2
73,0
Allmänna bidrag till kommuner P
P
25
5
8,1
7,4
7,9
8,0
8,0
63,4
60,4
68,3
71,3
73,0
Justerat för teknisk förändring P
P
26
6
42,2
52,7
32,7
49,5
47,3
Statsskuldsräntor m.m. P
P
27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
2,2
3,0
3,0
2,9
2,9
18,3
25,6
25,6
25,9
26,6
Summa utgiftsområden
703,5
740,7
725,0
765,5
769,2
Ålderspensionssystemet vid sidan av SB
19,3
19,6
19,9
20,0
20,7
157,8
167,5
172,0
179,1
188,2
Takbegränsade utgifter
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
819,1
855,5
864,3
895,2
910,1
Budgeteringsmarginal
0,4
0,3
0,7
1,3
3,1
2,9
2,5
5,7
11,8
27,9
Utgiftstak för staten
822,0
858,0
870,0
907,0
938,0
1 P År P 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under utg.omr. 10 med 0,4 miljarder kronor 2005.
2 P År P 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10.
3 P Under P 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utg.omr. 25 till utg.omr. 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utg.omr. 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utg.omr. 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan.
4 P År P P 2007 P flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande cirka 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen.
39
s. 40 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2003–2007 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5 P Sammantaget P sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utg.omr. 25 med +0,1 miljarder kronor 2004, -17,6 miljarder kronor 2005, +0,3 miljarder kronor 2006 och +11,2 miljarder kronor 2007. Statsbidraget minskades 2004 med 0,22 miljarder kronor på grund av justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Nedjusteringen 2004 till följd av den justerade beräkningen är 1,367 miljarder kronor. Av detta belopp avser 0,22 miljarder kronor en permanent neddragning medan 1,147 miljarder kronor är en temporär neddragning, vilket i tabell 3.5 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida vilket ökade utgifterna med cirka 1 miljard kronor. En lika stor förändring gjordes på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära
1,8 miljarder kronor. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 miljarder kronor 2004. Nivåjustering gällde fr.o.m. 2003 men justerades först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffade 2004. Detta resulterade i att neddragningen 2004 blev 2,6 miljarder kronor i stället för 1,3 miljarder kronor. En teknisk justering har gjorts med endast 1,3 miljarder kronor motsvarande den permanenta neddragningen. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utg.omr. 25 till utg.omr. 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utg.omr. 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utg.omr. 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor.
6 P P Ingår inte i takbegränsade utgifter.
40
s. 41 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna Kontrollera mot PDF
3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna
I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.
Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen
2003–2007 Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Statens netto-
förmögenhet
-790
-775
-746
-635
-500
Statsskulden
1 186
1 213
1 262
1 220
1 115
Transfereringar
exkl.
avsättningar
693
722
742
759
762
Kostnader för
statens egen
verksamhet
170
178
194
202
195
Skatteintäkter
797
839
902
964
990
Årets över-
/underskott
enligt resultat-
räkningen
-19
-18
37
104
127
Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt juste- rats i enlighet med de ändrade redovisningsprin- ciper m.m. som gäller fr.o.m. 2006, vilket fram- för allt påverkat skatteintäkterna (se avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m.). Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad omfattning för åren 2003–2004. Skatteintäkter enligt de nya principerna har inte beräknats för dessa två år.
Statens nettoförmögenhet
I diagram 3.9 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten har förbättrats under perioden med 290 miljarder kronor. Förändringen har varit starkast under de två senaste åren.
Skr.2007/08:101
Diagram 3.9 Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2003–2007
Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
0
-200
-400
-600
-800
-1 000
-1 200 -1 400
Nettoförmögenhet
Statsskuld
Den avgörande förklaringen till nettoförmögen- hetens förändring under perioden är resultaträk- ningens överskott. Nettoförmögenheten för- bättrades enbart under de senaste två åren med 246 miljarder kronor, varav 231 miljarder kronor är hänförbart till överskott i resultaträkningen.
En annan förklaring till nettoförmögenhetens ökning är det förändrade värdet av resultatande- lar i dotter- och intresseföretag vid sidan av re- sultaträkningen. Ökningen uppgår under perio- den till 43 miljarder kronor, men är främst en konsekvens av bolagens övergång till redovis- ningsprinciper enligt IFRS TF 1 FT .
Statsskulden
Lånebehovet och statsskuldens utveckling Statsbudgetens saldo visade ett överskott på 103,2 miljarder kronor för 2007. Detta innebar att statens lånebehov – definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – var negativt och bidrog till att minska statsskulden med drygt 103 miljarder kronor 2007. Den konsoliderade statsskulden minskade med 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder kronor 2007. Förutom statsbudgetens överskott påverkar även omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser statsskuldens storlek.
Den statsskuld som redovisas i årsredovis- ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli- derad) på grund av elimineringar för myndighe-
1 T T Redovisningsprinciper enligt International Financial Reporting
Standards (IFRS) som fastställs av International Accounting Standards
Board (IASB).
41
s. 42 Definition av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
ters innehav av statsobligationer och statsskuld- växlar. Myndigheter som har en omfattande hantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden.
Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper
2007 Miljarder kronor
Övriga-
Elimineras i
myndig-
balans-
IGN
KAF
RGK
heter
räkningen
Statsskuld-
växlar
1,1
1,1
Premieobliga-
tioner
0,6
0,6
Nominella
statsobliga-
tioner
15,4
18,0
0,2
33,6
Reala stats-
obligationer
17,8
17,8
Totalt
16,5
35,8
0,6
0,2
53,1
Anm. Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret.
Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 53 miljarder kronor 2007, varav nästan hela beloppet avser Kärnav- fallsfondens och Insättningsgarantinämndens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Premiepensionsmyndighetens innehav av stats- papper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden på 1 168 miljarder kronor som Riksgäldskontoret redovisar är 53 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen (se kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys).
Definition av statsskulden
Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nomi- nellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskonto- ret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, lik- som övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala in- strument inkluderas upplupen inflationskom- pensation som med tidigare definition skuldför- des först vid förfall. Nuvarande mått överens- stämmer med hur skulden mäts inom EU.
Statsskuldens sammansättning
Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande mål- sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens för- valtning avseende statsskuldens sammansättning och löptid (mätt i genomsnittlig räntebind- ningstid). Det av regeringen beslutade riktvärdet anger att den genomsnittliga räntebind- ningstiden skulle vara 4,7 år vid slutet av 2007. Fram till 2007 angavs endast löptidsriktvärde för den nominella delen av statsskulden.
Inför 2007 beslutade regeringen också om ett nytt andelsmått för att mäta sammansättningen av statsskulden. Det nya andelsmåttet skuldens summerade kassaflöden (SSK) förbättrar bilden av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet beaktar skuldslagens samtliga kontrakterade kassaflöden genom att, förutom det nominella slutbeloppet, även inkludera framtida kupong- betalningar och inflationskompensation.
Det nya måttet innebar att andelarna i statsskulden ändrades. Vid årsskiftet 2007/08 var andelen reala lån 26,4 procent och andelen valutaskuld 17,6 procent mätt enligt SSK (30 dagars glidande medelvärde). Jämfört med det gamla beräkningssättet ökade andelen reala lån med 7 procentenheter, medan valutaskulden minskade med 3 procentenheter. I riktlinje- beslutet fastställdes att målandelen för den reala skulden i kronor och valutaskulden långsiktigt skulle uppgå till 25 procent respektive 15 pro- cent av statsskulden. Den nominella skulden är i styrsammanhang en residual och utgör 60 pro- cent av skulden då målandelen för den reala skulden (25 procent) och valutaskulden (15 pro- cent) räknats bort. Det nya måttet används endast för att beskriva statsskuldens samman- sättning i riktlinjesammanhang. För övriga syften används det traditionella skuldmåttet, så även i årsredovisningen för staten.
Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan Riksgäldskontorets styrelse delmål och rikt- märken för löptiden i den nominella kron- skulden, reala kronskulden och valutaskulden. Riksgäldskontoret svarar även för den operativa upplåningen och förvaltningen av statsskulden.
42
s. 43 Definition av statsskulden Kontrollera mot PDF
Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning
2003–2007 Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Nominella lån i
svenska kronor
712
745
770
754
683
Reala lån i
svenska kronor
144
167
189
200
199
Nominella lån i
utländsk valuta
330
301
303
266
233
Summa konsoli-
derad statsskuld
1 186
1 213
1 262
1 220
1 115
Nominella lån i svenska kronor utgör den vikti- gaste källan för finansiering av statsskulden. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligatio- ner (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollku- ponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även privatmarknadslån som erbjuder Riksgäldskon- toret billigare upplåning än konventionella stats- papper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis pri- vatpersoner. Privatmarknadslån består av dels premieobligationer, dels Riksgäldsspar. Under 2007 har privatmarknadsupplåningen totalt legat kvar på samma nivå som 2006 och uppgick till 64 miljarder kronor vid slutet av året eller 5,4 procent av total statsskuld. En viss omfördelning mellan sparformerna har dock skett. Riksgäldsspar ökade med två miljarder kronor till 25 miljarder kronor till följd av stigande räntor på framförallt konton med rörlig ränta. Premieobligationerna minskade med tre miljarder kronor till 38 miljarder kronor. Orsa- ken till minskningen var framförallt ovanligt stora förfall under 2007. Upplåningen på privat- marknaden minskade kostnaderna för statsskul- den med knappt 0,2 miljarder kronor i förhål- lande till alternativ upplåning på kapital- marknaden under 2007. För perioden 2003–2007 blev den sammanlagda kostnadsbesparingen nästan en miljard kronor.
Volymen utestående statsskuldväxlar mins- kade med 84 miljarder kronor 2007. Statsskuld- växlar emitteras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuld- växlar kan variera kraftigt mellan auktions- tillfällena, vilket beror på att statens lånebehov varierar över året.
Skr.2007/08:101
Riksgäldskontoret använde tillfälligt valutater- miner i likviditetsförvaltningen över årsskiftet 2006/07, vilket även skedde vid årsskiftet 2005/06. Anledningen var att Riksgäldskontoret till följd av ett extremt stort lånebehov i december tog upp ett kort lån i utländsk valuta som sedan omvandlas till skuld i kronor med valutaterminer. I valutaskulden ingår termins- kontrakt på minus 17 miljarder kronor (se not 45, Statsskulden, Noter till balansräkningen). Med valutaterminer justerar Riksgäldskontoret också valutasammansättningen i valutaskulden. Om skulden i en enskild valuta är för stor relativt de andra valutornas andel köper Riks- gäldskontoret denna valuta på termin och säljer den av de andra skuldvalutorna som har en låg andel.
Den reala lånestocken uppgick till 199 miljarder kronor i slutet av 2007. I slutet av 2006 uppgick den till 200 miljarder kronor.
Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansierings- källa med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, vilket medför att risken kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken.
Den nuvarande valutaskulden byggdes upp under en period när lånebehovet var mycket stort. Lån i utländsk valuta bidrog då till att täcka en del av lånebehovet. Sedan flera år amorterar staten på valutaskulden för att minska den totala risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden löpande mäts och värderas i kronor slår änd- ringar i växelkursen direkt igenom på skuldens storlek. Målet är dock inte att avveckla valuta- skulden, även om den medför en växelkursrisk. Valutaskulden bidrar på samma sätt som realob- ligationer till att diversifiera statskulden efter- som den minskar exponeringen mot svenska räntor.
Enligt riktlinjerna skulle valutaskulden amor- teras med 40 miljarder kronor 2007. Riksgälds- kontoret fick avvika med 15 miljarder kronor. Riksgäldskontoret amorterade 42 miljarder kronor på valutaskulden under 2007. Skillnaden mot riktvärdet beror på att valutakursrörelser gör att man inte exakt kan styra amorterings- beloppet räknat i kronor.
43
s. 44 Statsskuldens kostnader Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. Valutaskulden minskade totalt med 33 miljarder kronor 2007 och har som andel av total skuld minskat under 2003 och 2007 med cirka 100 miljarder kronor.
Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2003–2007
Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Statsobligationer,
nominella
550
565
543
525
507
Ränte- och valuta-
swappar
-166
-202
-228
-239
-255
Statsskuldväxlar
241
256
284
252
170
Ränteswappar
0
45
85
94
112
Nominella privat-
marknadslån
58
59
63
63
63
Likviditetsinstrument
29
22
23
45
69
Valutaterminer m.m.
0
0
0
14
17
Nominella lån i
svenska kronor
712
745
770
754
683
Statsskuldens kostnader
De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i redovisningen av Statsbudgetens utfall, uppgick till 47 miljarder kronor 2007 (se kapitel 5, Statsbudgetens utfall, avsnitt 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.). Det är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2006.
Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling.
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sammanfattning av uppgifterna i resultaträk- ningen (se not 12, Nettokostnad för stats- skulden, Noter till resultaträkningen).
Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2003–2007
Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Räntekostnader på lån i
svenska kronor
51
52
49
52
55
Räntekostnader på lån i
utländsk valuta
29
23
24
23
26
Realiserade valutakurs-
differenser
4
5
-10
6
2
Realiserade
kursdifferenser
4
14
8
6
4
Orealiserade valutakurs-
differenser
-15
-5
22
-15
0
Över- /underkurs vid
emission m.m.
-3
-9
-7
-7
-6
Summa kostnader
70
81
86
65
81
Ränteintäkter i upplå-
ningsverksamheten
-32
-27
-27
-28
-31
Nettokostnader efter in-
täkter, exklusive skuld-
skötselåtgärder
38
54
59
37
50
Orealiserade valutavinster
(-) / förluster (+) hänför-
bara till skuldskötsel-
instrument
-3
-5
8
-9
4
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder
35
49
67
28
54
Enligt resultaträkningen för 2007 uppgick netto- kostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 54 miljarder kronor, vilket är en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2006. Ök- ningen beror i första hand på orealiserade valutakursförändringar som ökat statsskuldens kostnader med 28 miljarder kronor jämfört med 2006. De realiserade valuta- och kursdiffe- renserna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 6 miljarder kronor.
Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 55 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2006. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta
ökade också
med
3
miljarder
kronor
till
26 miljarder
kronor.
Staten gjorde
valuta-
förluster på
2 miljarder
kronor,
jämfört
med
6 miljarder kronor 2006.
Valutavinster och
valutaförluster
påverkas
framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Under 2007 minskade de realiserade kursförlusterna
44
s. 45 Socialförsäkring Kontrollera mot PDF
med 2 miljarder kronor, från 6 till 4 miljarder kronor. De orealiserade valutakursdifferenserna, exklusive skuldskötselåtgärder, ökade skuldkost- naderna med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Skillnaden beror på att kronan 2006 gick bättre jämfört med skuldvalutorna än 2007. Över- och underkurser vid emission av stats- papper m.m. medförde att kostnaderna min- skade med 6 miljarder kronor 2007.
Tillsammans med ränteintäkter i upplånings- verksamheten på 31 miljarder kronor uppgick nettokostnaden för statsskulden exklusive skuld- skötselåtgärder till 50 miljarder kronor 2007. Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 47 miljarder kronor och nettokostnaden exklusive skuldskötselåtgärder på 50 miljarder kronor förklaras av att kurs- differenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen.
Transfereringar
Diagram 3.10 Transfereringar per sektor 2003–2007
800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
2003 2004 2005 2006 2007
Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna
Transfereringar till utlandet
Transfereringar till kommuner
Transfereringar till företag
Transfereringar till hushåll
I diagram 3.10 redovisas transfereringarna per sektor 2003–2007. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 70 miljarder kronor eller 10 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushålls- sektorn har ökat med 29 miljarder kronor eller 6,1 procent mellan 2003 och 2007.
Skr.2007/08:101
Tabell 3.11 Transfereringar 2003–2007
Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Socialförsäkring
392
402
409
420
428
Allmänna bidrag
till kommuner
99
101
106
109
124
Arbetsmarknad
62
66
71
68
49
Nettoöverföring till
premiepensions-
systemet
20
20
24
26
27
Nettoöverföring till
ålderspensions-
systemet, AP-
fonderna
10
8
10
7
6
Avgiften till Euro-
peiska gemen-
skapen
24
23
26
26
26
Bistånd m.m.,
migration och
integration
19
23
25
29
30
Utbildning, studie-
stöd
26
36
20
27
22
Övrigt
40
43
52
47
50
Summa
693
722
742
759
762
Anm. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa ligger som transfereringar till hushållen. För att möjliggöra jämförelsen över perioden är tabellen justerad med dessa värden för samtliga år.
I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika trans- fereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m., migration och integration samt utbildning och studiestöd.
Socialförsäkring
Diagram 3.11 Socialförsäkringar 2003–2007
Miljoner kronor
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2003
2004
2005
2006
2007
Läkemedelsförmånerna
Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.
Handikappolitik
Ekonomisk familjepolitik
Ålderspensioner m.m.
45
s. 46 I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje år under perioden 2003–2007. Mellan 2006 och 2007 ökade kostnaderna med drygt 8 miljarder kronor eller 2 procent. Under hela femårs- perioden var ökningen totalt 36 miljarder kronor eller drygt 9 procent.
Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2003–2007
Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Ålderspensioner m.m.
207
211
215
221
230
Ekonomisk
familjepolitik
52
53
54
58
59
1
11
13
15
16
18
Handikappolitik P
P
Ersättning vid
arbetsoförmåga m.m.
103
105
104
103
99
Läkemedelsförmånerna
19
20
20
21
22
Summa transfereringar
392
402
409
420
428
1 P Inklusive P kommunernas betalningsansvar (se vidare avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten).
Av ökningen mellan 2003 och 2007 är 22 miljar- der kronor hänförliga till ökade pensionskostna- der. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pen- sionärer, att en allt större andel av dessa har in- komstpension och att den genomsnittliga pen- sionspoängen ökat, men även på indexom- räkning av pensionsbelopp (se även not 4, Transfereringar, Noter till resultaträkningen).
Kostnaderna för ersättning vid arbets- oförmåga m.m., ohälsoområdet, minskade med sammanlagt 3,6 miljarder kronor eller 3,5 pro- cent under perioden. Inom ohälsoområdet har det trendbrott som inträffade 2005 förstärkts och de sammanlagda kostnaderna för sjuk- penning och aktivitets- och sjukersättning har fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 4,9 procent 2006. Minskningen har fortsatt under 2007 och blev då 3,7 miljarder eller 12 procent. Det förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt minska. Aktivitets- och sjuker- sättningarna (tidigare förtidspension) var i princip oförändrat mellan 2006 och 2007 (se även not 4, Transfereringar, Noter till resultat- räkningen).
I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.
Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2003–2007
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2003
914 292
56
711 408
44
1 625 700
2004
925 186
56
724 695
44
1 649 881
2005
942 578
56
745 499
44
1 688 077
2006
955 994
56
764 622
44
1 720 616
2007
971 518
55
788 215
45
1 759 733
Källa: Försäkringskassan
År 2007 var cirka 1,8 miljoner personer pen- sionstagare med ålderspension, varav 55 procent kvinnor och 45 procent män. Antalet pensions- tagare har ökat med drygt 8 procent sedan 2003.
Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2003–2007
Miljoner kronor
Medel-
Medel-
Kvinnor
ersättning
Män
ersättning
Kronor
per månad
Kronor
per månad
Summa
2003
83 688
7 628
97 547
11 427
181 235
2004
86 837
7 677
101 144
11 631
187 981
2005
89 076
7 875
104 017
11 627
193 093
2006
92 053
8 024
107 609
11 728
199 662
2007
96 405
8 269
112 424
11 886
208 829
Källa: Försäkringskassan
År 2007 utbetalades drygt 200 miljarder kronor, varav 46 procent eller 96 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller 112 miljarder kro- nor till män. Kvinnors medelersättning per må- nad var 8 269 kronor och mäns var 11 886 kro- nor. Kvinnornas medelersättning per månad var således 30 procent lägre än männens medeler- sättning 2007. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning minskade dock med 3 procentenheter under perioden 2003–2007.
Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning
2003–2007
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2003
33 235 024
83
6 911 239
17
40 146 263
2004
34 407 653
81
7 901 514
19
42 309 167
2005
34 338 735
80
8 320 078
20
42 658 813
2006
34 524 796
79
8 957 898
21
43 482 694
2007
35 856 090
79
9 434 538
21
45 290 628
Källa: Försäkringskassan
46
s. 47 Arbetsmarknad Kontrollera mot PDF
Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 45,3 miljoner 2007, varav 79 procent uttagna av kvinnor och 21 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av män har ökat med 4 procent- enheter sedan 2003. Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning har ökat för såväl män som kvinnor 2007 i jämförelse med 2006. Andelen dagar som tas ut av kvinnor är dock oförändrad i jämförelse med året innan.
Arbetsmarknad
Diagram 3.12 Arbetsmarknad 2003–2007
Miljoner kronor
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2003
2004
2005
2006
2007
Arbetslöshetsersättning
Arbetsmarknadsutbildning m.m.
Övrigt
Skr.2007/08:101
Av tabell 3.16 framgår antalet personer som var arbetslösa i genomsnitt per månad under perioden 2003–2007. Antalet arbetslösa var 215 800 i genomsnitt per månad under 2007. Av dessa var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Det motsvarar 104 400 kvinnor respektive 111 400 män. Andelen av de arbetslösa som är kvinnor har ökat successivt under perioden från 43 till 48 procent, vilket innebär att en utjämning skett mellan könen avseende andelen arbetslösa.
Bistånd m.m., migration och integration
Diagram 3.13 Bistånd m.m. 2003–2007
Miljoner kronor
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2003
2004
2005
2006
2007
Bidrag via Sida
Bidrag via UD
Bidrag till migration och integration
Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken mins- kade under perioden 2003–2007 med 13 miljar- der kronor. Under 2006 skedde ett trendbrott och kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har därefter minskat. Det förklaras bl.a. av att arbetslöshetsersättningen under 2006 minskade med över 4 miljarder kronor till följd av minskad arbetslöshet. Arbetslösheten har fortsatt att minska under hela 2007 och arbetslöshetser- sättningen har under året minskat med ytter- ligare närmare 8 miljarder kronor.
Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2003–2007
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2003
93 500
43
123 300
57
216 800
2004
108 900
44
137 300
56
246 200
2005
124 000
46
145 100
54
269 100
2006
114 300
47
131 300
53
245 600
2007
104 400
48
111 400
52
215 800
Källa: AKU, SCB
Anm. I april 2005 förändrade SCB sin statistik i enlighet med EU:s normer varför uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast på månaderna april–december.
Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,5 miljarder kronor eller 54 procent under perioden 2003–2007. Under 2006 ökade kostnaderna med 4,6 miljarder kronor till följd av bland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88 till 1 procent av bruttonationalinkomsten. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Mellan 2006 och 2007 har det endast skett en marginell ökning av biståndet. Ök- ningen har skett på Bidrag till migration och in- tegration som ökat med 39 procent sedan före- gående år, medan övriga biståndsposter har minskat jämfört med 2006.
47
s. 48 Utbildning och studiestöd Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Utbildning och studiestöd
Diagram 3.14 Utbildning och studiestöd 2003–2007
Miljoner kronor
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2003
2004
2005
2006
2007
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet
Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)
Utbildningspolitik vid Skolverket
Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN
Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat med 4,5 miljarder kronor under perio- den. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har minskat med närmare 1,4 miljarder kronor eller 10 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studie- stöd har ökat marginellt, men någon post mot- svarande 2005 års återföring av reservation för lånefordringar som då gjorde att nettokostnaden för studiestöd minskade med 16 miljarder kro- nor har inte förekommit detta år. Återföringen under 2005 berodde bl.a. på ett lägre ränteläge som medförde att flera kunde betala sina skul- der. Under 2004 ökade kostnaderna för studie- stöd inklusive av- och nedskrivningar med cirka 10 miljarder kronor, beroende på kostnad för reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell.
De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är gene- rella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.
Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studie- stödsberättigande utbildning.
Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.
Antalet studerande med studiemedel har fluktuerat under femårsperioden. Under den senare delen av perioden har antalet studerande minskat.
Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2003–2007
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2003
258 854
60
172 275
40
431 129
2004
260 653
60
173 670
40
434 323
2005
257 018
60
171 511
40
428 529
2006
250 952
61
163 743
39
414 695
2007
252 363
61
159 923
39
412 286
Källa: Centrala studiestödsnämnden
Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2003–2007:
Studielån
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2003
199 969
60
135 249
40
335 218
2004
197 561
60
132 651
40
330 212
2005
189 697
60
126 684
40
316 381
2006
178 842
60
117 216
40
296 058
2007
173 311
61
111 339
39
284 650
Källa: Centrala studiestödsnämnden
Studiemedel lämnas till studerande vid universi- tet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick drygt 412 000 studerande studiemedel under 2007, vilket är en minskning med drygt 2 400 studerande jämfört med 2006. Av dessa hade cirka 285 000 studerande studielån, medan 128 000 studerande endast utnyttjade studiebidraget. Andelen studerande med studiemedel, som utöver studie- bidraget även har studielån, har minskat stadigt under den senaste femårsperioden (se tabell 3.18).
48
s. 49 kassan, med 20 procent vid Skatteverket och med 22 procent vid Rikspolisstyrelsen. Kontrollera mot PDF
Statens egen verksamhet
Diagram 3.15 Statens egen verksamhet 2003–2007
Miljoner kronor
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2003
2004
2005
2006
2007
Avskrivningar och nedskrivningar
Övriga driftkostnader
Kostnader för lokaler
Kostnader för personal
Statens egen verksamhet avser främst kostna- derna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna har ökat med totalt 30 miljarder kronor eller 18 procent under perioden 2003– 2007. Den största ökningen inträffade 2005 då framför allt Försvarsmaktens driftkostnader ökade på grund av avsättningar för omstruk- tureringskostnader och stora nedskrivningar av beredskapsvaror. År 2006 har dessa justerade kostnader för statens egen verksamhet däremot minskat något. Det beror främst på kostnader för avsättningar och nedskrivningar 2005 som inte har någon motsvarighet 2006. Under 2007 har ytterligare nedskrivningar gjorts på försvaret av beredskapsinventarier uppgående till 3,2 miljarder kronor.
För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av av- sättningar för förluster i garanti- och utlånings- verksamhet hos Riksgäldskontoret och Export- kreditnämnden från 2003–2005, vilka fr.o.m. 2006 även särredovisas i resultaträkningen (se även not 8, Vissa garanti- och kreditkostnader, Noter till resultaträkningen).
De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal, Noter till resultat- räkningen) finns hos Rikspolisstyrelsen, För- svarsmakten, Försäkringskassan och Skatte- verket. Under femårsperioden har lönekost- naderna ökat med 14 procent vid Försäkrings-
Skr.2007/08:101
kassan, med 20 procent vid Skatteverket och med 22 procent vid Rikspolisstyrelsen.
Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostna- derna finns hos Försvarsmakten, Rikspolissty- relsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler, Noter till resultaträk- ningen).
Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvars- makten (se även not 9 Övriga driftskostnader, Noter till resultaträkningen).
Statens personal
I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de allmänna försäkringskassorna inkluderas i uppgifterna för 2003 och 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myndigheten Försäkringskassan. I bilaga 2 Stat- liga myndigheter m.m. redovisas vilka myndig- heter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.
Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- propositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redo- visning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. vad avser personalkonsekvenser.
Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade på kvinnor respektive män
1
2003
2004
2005
2006
2007
Antal P
P
Kvinnor
105 764
106 359
105 223
109 678
109 357
Män
113 864
113 445
110 614
110 727
109 460
Summa
219 628
219 804
215 837
220 405
218 817
1 P Anställda P med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2007 utgjorde de cirka 5 000 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde drygt 16 600 personer 2007.
Källa: Arbetsgivarverket
Statligt anställda utgör ungefär 6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter har det totala antalet anställda inte förändrats nämnvärt. Antalet statligt anställda ökade marginellt mellan 2003 och 2004. Därefter minskade antalet anställda med cirka 4 000 anställda eller 2 procent 2005 för
49
s. 50 kassan, med 20 procent vid Skatteverket och med 22 procent vid Rikspolisstyrelsen. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
att sedan återigen öka 2006. Under 2007 har antalet anställda börjat minska igen, sammanlagt med drygt 1 500 personer. De största minsk- ningarna återfinns inom Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket, numera Arbetsförmed- lingen. Även inom Försvarsmakten har det skett en minskning, men det är den minsta minskningen på många år. Minskningarna balanseras delvis av ökningar inom Polisen och Kriminalvården. På flertalet myndigheter är dock förändringarna mycket små.
Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Andelen stats- anställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2007 var könsfördelningen så gott som jämn i staten. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är marginell (tabell 3.20). Mellan olika sektorer finns det dock skillnader (tabell 3.21). Andelen kvinnor är särskilt låg inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur samt Försvarsmakten och särskilt hög inom sekto- rerna Arbetsliv, omsorg och utbildning samt Ekonomi.
Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade på åldersgrupper
Antal och procentuell fördelning
Ålder och
kön
2003
2004
2005
2006
2007
–34
46 684
45 748
43 407
45 704
44 788
Kvinnor
48
48
49
51
51
Män
52
52
51
49
49
35–44
53 948
54 259
53 708
55 673
56 280
Kvinnor
47
48
48
50
50
Män
53
52
52
50
50
45–54
61 788
59 884
57 866
57 113
56 052
Kvinnor
49
49
48
49
49
Män
51
51
52
51
51
55–
57 208
59 913
60 856
61 915
61 697
Kvinnor
48
49
49
50
50
Män
52
51
51
50
50
Källa: Arbetsgivarverket
I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre än på arbetsmarknaden i sin helhet. Genom- snittsåldern har åter börjat öka efter att tillfälligt ha minskat under 2006. År 2007 var drygt 28 procent av de statsanställda 55 år eller äldre, medan knappt 21 procent var 34 år eller yngre. Sedan 2003 har andelen anställda i åldersgruppen
55 år och äldre ökat något, från 26 procent 2003. Andelen anställda i åldersgruppen 34 år och yngre har under samma tid minskat något.
Genomsnittsåldern för de statligt anställda uppgick år 2007 till 46. Genomsnittsåldern har ökat något eller är oförändrad inom samtliga sektorer med undantag av Rättsmyndigheterna exklusive Försvarsmakten. Försvarsmakten har lägst genomsnittsålder, 42,8 år, medan uppdrags- baserad verksamhet har högst genomsnittsålder med 47,1 år.
Universitet, högskolor och forskning är den största av sektorerna inom staten med cirka 52 300 anställda. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer sektorn Rättsmyndigheter exklusive Försvarsmakten med cirka 43 000 anställda och sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning med drygt 35 300 anställda.
50
s. 51 1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 66 myndigheter som har färre än 50 anställda. Kontrollera mot PDF
Tabell 3.21 Antal anställda 2003–2007 fördelade på sektorer
Sektor
Kön
2003
2004
2005
2006
2007
1
19 377
19 317
18 553
18 943
19 124
Affärsverk P
P
Kvinnor
23
24
24
25
26
Män
77
76
76
75
74
Ekonomi
18 398
18 101
17 937
18 743
18 834
Kvinnor
63
63
63
63
63
Män
37
37
37
37
37
2
53 582
53 429
52 435
52 366
52 266
Universitet P
P
Kvinnor
51
52
52
53
53
Män
49
48
48
47
47
Kultur
3 125
3 097
3 039
3 423
3 430
Kvinnor
57
57
57
58
58
Män
43
43
43
42
42
3
5 716
5 863
5 969
6 257
6 176
Miljö P
P
Kvinnor
46
47
48
48
49
Män
54
53
52
52
51
4
36 872
35 876
35 789
37 614
35 344
Arbetsliv P
P
Kvinnor
69
69
69
69
69
Män
31
31
31
31
31
Rätts-
myndigheter
38 204
38 958
39 175
41 366
42 981
Kvinnor
42
42
43
44
45
Män
58
58
57
56
55
Länsstyrelser
5
11 717
12 010
12 232
12 974
12 704
m.m. P
P
Kvinnor
58
58
58
59
59
Män
42
42
42
41
41
Uppdrags-
baserad
verksamhet
12 088
12 031
12 157
12 120
11 820
Kvinnor
41
41
41
42
43
Män
59
59
59
58
57
6
20 549
20 122
18 551
16 599
16 138
Försvar P
P
Kvinnor
20
20
21
21
21
Män
80
80
79
79
79
1
Affärsverk och infrastruktur
P
P
2
Universitet, högskolor och forskning
P
P
3
Miljö, teknik och jordbruk
P
P
4
Arbetsliv, omsorg och utbildning
P
P
5
Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter
P
P
6.
Försvarsmakten tillhör sektorn rättsmyndigheter men särredovisas här.
P
P
Källa: Arbetsgivarverket
Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Av de statsanställda arbetar cirka 81 procent vid någon av de 35 myndighet som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än
Skr.2007/08:101
1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 66 myndigheter som har färre än 50 anställda.
Skatteintäkter
Diagram 3.16 Skatteintäkter 2003–2007
Miljoner kronor
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
2003
2004
2005
2006
2007
Skatteintäkter
Anm. Hur skatteintäkter enligt resultaträkningen, som redovisas i ovanstående diagram, förhåller sig till statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsningen framgår av not 1 Skatteintäkter, Noter till resultaträkningen.
Skatteintäkter har ökat med 193 miljarder kronor eller 24 procent under perioden. Skatte- intäkterna är dock inte helt jämförbara över perioden, då de inte har beräknats enligt de nya redovisningsprinciperna för åren 2003–2004.
Resultaträkningens över-/underskott
Diagram 3.17 Statens över-/underskott 2003–2007
Miljoner kronor
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0 -20 000 -40 000
2003
2004
2005
2006
2007
Över/-underskott
Av diagram 3.17 framgår den konsoliderade resultaträkningens över- och underskott under den senaste femårsperioden. Efter överskott under början av 2000-talet visade resultat- räkningen underskott 2003 och 2004. Från och med 2005 har resultaträkningen åter vänt till överskott, sedan skatteintäkterna liksom resul-
51
s. 52 3.1.5 Oförbrukade bidrag Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
tatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökat kraftigt, medan transfereringarna inte ökat i samma utsträckning. För de två senaste åren sker en kraftig ökning på grund av ökade skatte- intäkter.
3.1.5 Oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. Från och med i år lämnas en utvidgad beskrivning av utvecklingen av oförbrukade bidrag.
Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Universitet och
högskolor
6 791
6 816
7 041
7 915
8 846
- inomstatliga
2 529
2 676
2 767
3 195
3 841
- utomstatliga
4 262
4 140
4 274
4 720
5 005
Länsstyrelser
938
1 107
1 503
2 216
2 553
- inomstatliga
818
1 006
1 395
2 128
2 496
- utomstatliga
121
100
108
88
57
Övriga
1 547
1 642
3 200
3 751
3 640
- inomstatliga
850
896
875
1 160
1 274
- utomstatliga
697
747
2 325
2 591
2 367
Summa
9 277
9 566
11 745
13 882
15 039
- inomstatliga
4 197
4 578
5 037
6 483
7 611
- utomstatliga
5 080
4 988
6 707
7 398
7 429
Av tabell 3.22 framgår att summa oförbrukade bidrag har ökat med 5,8 miljarder kronor eller med 62 procent under perioden 2003–2007. De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en statlig myndighet till en annan statlig myndighet, och som i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 3,4 miljarder kronor eller 81 procent under perioden och uppgår vid utgången av 2007 till 7,6 miljarder kronor.
Huvuddelen, 50 procent, av de inomstatliga bidragen finns hos universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. Deras andel av summa inomstatliga bidrag har dock minskat från drygt 60 procent 2003. Den beloppsmässiga ökningen under perioden är 52 procent. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Sveriges lantbruks- universitet, Uppsala universitet samt Kungliga Tekniska högskolan.
Länsstyrelserna står för 33 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen, att jämföra med motsvarande andel 19 procent 2003. Oförbrukade bidrag från andra myndigheter hos länsstyrelserna har tredubblats på fyra år. Det avser vanligtvis medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala projekt.
Övriga myndigheters andel av de inomstatliga oförbrukade bidragen är 17 procent 2007. Motsvarande andel 2003 var drygt 20 procent.
I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga oförbrukade bidragen när balans- räkningen konsolideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.
Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare ökade med 2,3 miljarder kronor eller 46 procent mellan 2003 och 2007. De uppgår till 7,4 miljar- der kronor 2007. Universitet och högskolor svarar för den största andelen av dessa medel, 67 procent 2007. Motsvarande andel 2003 var drygt 80 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myn- digheter svarar för 32 procent av medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och Vägverket.
I not 51, Periodavgränsningsposter – Oför- brukade bidrag (Noter till balansräkningen), specificeras de utomstatliga oförbrukade bidra- gen. Av noten framgår såväl belopp per myndig-
het som bidragets ändamål.
52
opaginerad 3.1.5 Oförbrukade bidrag Kontrollera mot PDF
4
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
s. 55 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Resultat- och balansräkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot ingår inte Riksbanken, AP- fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM). En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.
Till skillnad från vad som är fallet i statsbud- geten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande prin- ciper och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att de slås samman och att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
4.1 Resultaträkning
Resultaträkningen för 2007 visar ett överskott på 127 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år.
55
s. 56 4.1.1 Intäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 4.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
Not
2007
2006
Intäkter
Skatteintäkter
1
989 854
963 940
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
2
54 285
45 407
Intäkter av bidrag
3
26 520
25 547
Summa intäkter
1 070 659
1 034 894
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll
4
-496 451
-500 003
Transfereringar till företag
4
-38 259
-38 084
Transfereringar till kommuner
4
-173 319
-165 240
Transfereringar till utlandet
4
-48 216
-48 376
Nettoöverföring till ålderspen-
sionssystemet
4
-5 916
-7 334
Avsättningar till/upplösning av
fonder
5
-2 010
-3 603
Summa transfereringar m.m.
-764 171
-762 640
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal
6
-93 498
-100 160
Kostnader för lokaler
7
-15 365
-15 214
Vissa garanti- och
8
2 597
-996
kreditkostnader
Övriga driftkostnader
9
-62 936
-62 311
Avskrivningar och
nedskrivningar
10
-26 118
-23 773
Summa statens egen
verksamhet
-195 320
-202 454
Summa kostnader
-959 491
-965 094
Saldo före resultat från andelar
111 168
69 800
och finansiella poster
Resultat från andelar i dotter-
46 818
48 449
och intresseföretag
11
Finansiella intäkter och
kostnader
Nettokostnad för statsskulden
12
-54 137
-28 124
Övriga finansiella intäkter
13
24 962
15 391
Övriga finansiella kostnader
14
-1 917
-1 601
Summa finansiella poster
-31 092
-14 334
ÅRETS ÖVERSKOTT
126 894
103 915
Resultaträkningens ökade överskott beror bland annat på att skatteintäkterna ökade med 26 miljarder kronor. Men resultatet påverkades negativt av att nettokostnaden för statsskulden blev 26 miljarder kronor högre än 2006. Intäkter av avgifter och andra ersättningar respektive övriga finansiella intäkter ökade med cirka
9 miljarder kronor vardera. Kostnaderna för statens egen verksamhet minskade med 7 miljarder kronor, beroende på lägre kostnader för pensionsavsättning.
4.1.1 Intäkter
Diagram 4.1 Statens intäkter
Finansiella intäkter
2%
Intäkter av bidrag
Intäkter av avgifter
2%
och andra
ersättningar
5%
Skatteintäkter
91%
Skatteintäkterna uppgick till 990 miljarder kronor och utgör 91 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med 26 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört med 2006. Skatter redovisas fullt perio- diserade. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän nästan ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredo- visningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fort- farande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt sett ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.
Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Därav ökade inkomstskat- terna med 28 miljarder kronor och skattereduk- tionerna med 41 miljarder kronor. Arbetsgivar- avgifterna ökade med 26 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivarav- gifter förklaras framför allt av ökad sysselsätt- ning och högre lönenivåer. Ökningen av skatte- reduktionerna beror till största delen på det under 2007 införda så kallade jobbskatteavdra- get. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av lö- nesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Pre- liminärt ökade lönesumman 2007 med
56
s. 57 6,9 procent och avgiftssatsen Kontrollera mot PDF
6,9 procent och avgiftssatsen
uppgick till
32,42 procent. Myndigheternas
arbetsgivar-
avgifter är inomstatliga och har eliminerats i resultaträkningen.
Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med 12 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster och ökade inkomster från räntor och utdelningar. Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster. Intäkter från fastighetsskatt minskade med 1 miljard kronor.
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor eller 6,1 procent. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 19 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Intäkter av punkt- skatter har utvecklats relativt svagt, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt.
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 8,9 miljarder kronor. Mest ökade in- täkter från andra ersättningar. Ökningen avser främst den förhöjda finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna som infördes 2007. Uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försälj- ning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade, ökade med 0,8 miljarder kronor. Bland annat ökade Luftfartsverkets uppdrags- inkomster från flygplatserna.
Intäkter av bidrag ökade med 1 miljard kro- nor. EU-bidragen från socialfonden har ökat med 0,4 miljarder kronor och kommunernas bi- drag till assistansersättning har ökat med 0,3 miljarder kronor
Skr. 2007/08:101
4.1.2 Kostnader
Diagram 4.2 Statens kostnader
Finansiella kostnader 6%
Kostnader för statens egen verksamhet 19%
Transfereringar
75%
Av statens kostnader under 2007 utgjorde 75 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 19 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 6 procent.
4.1.3 Transfereringar
Diagrammet nedan visar 2007 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt national- räkenskapernas indelning. Den s.k. realekono- miska indelningen redovisas även ur ett stats- budgetperspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens ut- fall.
Diagram 4.3 Transfereringar per sektor
Nettoöverföring
till
ålderspensions-
systemet
Transfereringar
1%
till utlandet
6%
Transfereringar
till kommuner
23%
Transfereringar
Transfereringar
till företag
till hushåll
5%
65%
Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga trans- fereringar, 65 procent. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpen- ning, föräldrapenning, barnbidrag och arbets- löshetsersättning, men även bidrag till organisa- tioner inom t.ex. utbildnings- eller bistånds- området. Kommunerna tar emot 23 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag,
57
s. 58 rätt till barnbidrag var fler än de barn som föddes. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 6 procent av de statliga transfereringarna. Ungefär 1 procent avser nettoöverföring till ålderspen- sionssystemet för fondering hos AP-fonderna (se vidare Överföringar till och från pensionssy- stemet i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
Kostnaderna för transfereringar (exklusive av- sättningar till fonder) uppgick till 762 miljarder kronor 2007. De ökade endast 3 miljarder kro- nor mellan 2006 och 2007 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar för olika typer av transfereringar.
Transfereringar till hushåll har under 2007 minskat med 3,6 miljarder kronor netto men in- nefattar också stora ökningar och minskningar.
Bland transfereringar till hushåll har kostna- derna för arbetsmarknadspolitik minskat med 13 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 7,7 miljarder kronor och akti- vitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet och genomförda reformer.
Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor eller 12 procent 2007 vilket förklaras av att anta- let sjukfall har fortsatt att minska. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 0,3 miljarder kronor eller 0,6 procent och antalet personer som uppbär ersättningen har varit på ungefär samma nivå som 2006. Under de senaste två åren har både arbetslöshet och sjukfrånvaro minskat samtidigt till skillnad från tidigare.
Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 2,1 miljarder kronor eller 13 procent. Ök- ningen beror på att antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fort- satt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assi- stansersättningen varje år. Ekonomisk äldrepoli- tik har minskat med 1,3 miljarder främst till följd av att antalet personer med garantipension minskade och att antalet personer med inkomst- grundad ålderspension ökade.
Inom området ekonomisk familjepolitik ökade föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder medan kostnaderna för barnbidragen minskade något. Demografiska faktorer styr i hög grad kostnadsutvecklingen inom området. Att kost- naderna för barnbidraget minskat något beror på att de barn som fyllde 16 år och inte längre har
rätt till barnbidrag var fler än de barn som föddes.
Sammantaget har dock transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökat med 7,3 miljarder kronor. Kostnaderna för ålders- pensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutveck- lingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspen- sionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension.
Transfereringar till företag har lämnats i un- gefär samma omfattning som föregående år. Inom området livsmedelspolitik minskade kost- naderna med 0,7 miljarder kronor bland annat till följd av att en högre prisnivå på jordbruks- produkter resulterat i ett minskat stödbehov. Kostnaderna för Lönebidrag och Samhall ökade med 0,6 miljarder kronor.
Kostnaderna för transfereringar till kommu- ner ökade med 8 miljarder kronor. Kompensa- tion för mervärdesskatt till kommuner och landsting var 3 miljarder högre än 2006 till följd av ökad kommunal konsumtion. Bidrag avse- ende integrationspolitik och migrationspolitik ökade med 1,3 miljarder kronor till följd av att antalet asylsökande ökat och att Migrations- verket ersätter kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn. Kost- naden för läkemedelsförmånerna ökade med 1,1 miljarder kronor mellan åren. Vidare ökade bidragen till landsting med 0,8 miljarder kronor till följd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård .
Inom området har dessutom de allmänna bi- dragen till kommuner ökat, vilket dock till stor del motsvaras av minskningar av olika riktade bi- drag.
Transfereringar till utlandet minskade något. Avgiften till Europeiska unionen har ökat med 0,6 miljarder kronor. Avgifter till och bidrag från EU redovisas närmare i särskilt kapitel. Kostna- den för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt ut- vecklingssamarbete (Sida) och Regeringskansliet minskade med 0,6 respektive 0,3 miljarder kro- nor.
58
s. 59 4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet Kontrollera mot PDF
4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet
Kostnaderna för statens egen verksamhet upp- gick till 195 miljarder kronor 2007, vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med 2006.
Statens personalkostnader minskade med 6,7 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att föregående år var kostnaderna högre för avsättningar för pensioner i samband med änd- rade försäkringstekniska riktlinjer hos Statens pensionsverk (SPV). Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3 miljarder kronor eller 3,1 procent. Mest ökade Rikspolisstyrelsens lönekostnad, 0,7 miljarder, då antalet poliser ökat. Myndigheternas inbe- talda arbetsgivaravgifter och löneskatter, liksom premierna till SPV för tjänstepensionsförmåner, utgör statsinterna transaktioner och har elimine- rats i resultaträkningen.
Kostnader för lokaler ökade med cirka 0,2 miljarder kronor. Övriga driftkostnader ökade med 0,6 miljarder kronor. Försvaret har aktiverat 3,6 miljarder kronor mindre för inve- steringar i beredskapstillgångar medan Banverket har aktiverat mer för investeringar i anläggnings- tillgångar i egen regi än föregående år. Aktive- ringen innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av försvars- materiel, väganläggningar och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Därutöver inne- fattar förändringen minskade kostnader för köp av tjänster med 4,7 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 3,9 miljarder kronor. Inomstatlig handel har eliminerats i re- sultaträkningen med 16 miljarder kronor.
Posten Vissa garanti- och kreditkostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet avser för 2007 till allra största delen återföringar av ti- digare avsättningar och värderegleringar och är därför negativ, vilket innebär en kostnadsreduk- tion med 2,6 miljarder kronor. Det är Riksgälds- kontoret (RGK) som redovisar omvärdering av lån med kreditrisk på 1,1 miljarder kronor, vilket främst beror på minskad risk avseende lån till Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB). Vidare redovisar RGK förändring i reservering för förväntade garantiförluster med 1,1 miljarder kronor till följd av minskad risk för garantin av- seende Öresundsbron.
Skr. 2007/08:101
Avskrivningar och nedskrivningar ökade med 2,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- ende pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan åren beror på nedskrivning av beredskapsinven- tarier med 3,2 miljarder kronor som gjordes 2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren.
4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag
Resultatet från andelar i dotter- och intresse- företag minskade med 1,6 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redo- visade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. Resultatet för Vattenfall AB har förbättrats 1 miljard kronor främst på grund av minskad skattekostnad med 2,4 miljarder kronor. Exem- pelvis kommer inkomstskattesatsen för bolag att sänkas med 10 procent i Tyskland, vilket påver- kar uppskjuten skatt. Ökningen beror dessutom på ökad kraftproduktion i Tyskland och högre priser på den europeiska elbörsen. Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,2 miljarder kronor främst till följd av större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronans fastighetstillgångar. Däremot har resultatet för Akademiska hus AB försämrats med 1,8 miljarder kronor. Till största delen kan detta hänföras till att fastigheternas marknads- värde har minskat med 0,6 miljarder kronor, vil- ket är en försämring med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2006. Statens del i resultatet från TeliaSonera AB har minskat med 1,1 miljarder kronor till 6,6 miljarder kronor. Minskningen är framför allt en effekt av att statens försäljning av aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultat- andelen i TeliaSonera AB påverkats positivt av ökat resultat från intressebolag i Ryssland och Turkiet. Resultatet för SAS AB Sverige har för- sämrats med 0,9 miljarder kronor, till största delen beroende på att realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag gav upphov till ett högt resultat under 2006.
59
s. 60 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader
Nettokostnaden för statsskulden ökade med 26 miljarder kronor.
Den viktigaste förklaringen till den kraftiga ökningen är att de orealiserade valutakursför- ändringarna hade motsatt effekt jämfört med 2006. De orealiserade valutaförlusterna blev 4 miljarder kronor 2007, en försämring med 27 miljarder kronor till följd av att kronan var svagare jämfört med skuldvalutorna 2007 än 2006 då staten redovisade 23 miljarder i orea- liserade valutavinster. De orealiserade valuta- kursförändringarna uppkommer vid den värde- ring RGK gör av skulder och fordringar i ut- ländsk valuta till bokslutsdagens kurser. De rea- liserade valuta- och kursdifferenserna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 5,6 miljarder kronor samtidigt som ränte- kostnaderna blev 6,2 miljarder kronor högre.
Ökningen av övriga finansiella intäkter med 9,6 miljarder kronor förklaras framför allt av Regeringskansliets reavinst vid försäljning av ak- tier i TeliaSonera AB på knappt 11 miljarder kronor. Därutöver ökade Skatteverkets ränte- intäkter från skattekontosystemet med 1 miljard kronor. Kärnavfallsfondens realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobliga- tioner minskade däremot med 1,9 miljarder kro- nor. Riksbankens inlevererade överskott mins- kade också med 0,8 miljarder kronor.
4.2 Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2007 (se även av- snitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag pre- senteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag.
60
s. 61 4.2.1 Nettoförmögenheten Kontrollera mot PDF
Tabell 4.2 Balansräkning
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
Not
2007
2006
Anläggningstillgångar
Immateriella
anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för
15
4 151
3 815
utveckling
Rättigheter och andra
immateriella anläggnings-
16
819
816
tillgångar
Förskott avseende immateriella
17
33
32
anläggningstillgångar
Summa immateriella
5 003
4 663
anläggningstillgångar
Materiella
anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar
18
98 907
92 287
Statliga järnvägsanläggningar
19
69 268
64 658
Byggnader, mark och annan
fast egendom
20
41 407
39 935
Förbättringsutgifter på annans
fastighet
21
3 300
3 134
Maskiner, inventarier, installa-
tioner m.m.
22
22 830
22 187
Pågående nyanläggningar
23
47 485
49 704
Beredskapstillgångar
24
95 065
93 213
Förskott avseende materiella
25
4 038
5 813
anläggningstillgångar
Summa materiella
382 300
370 931
anläggningstillgångar
Finansiella
anläggningstillgångar
Andelar i dotter- och
26
319 006
303 709
intresseföretag
Andra långfristiga värde-
27
10 496
10 536
pappersinnehav
Långfristiga fordringar
28
7 063
8 866
Summa finansiella
anläggningstillgångar
336 565
323 111
Summa anläggningstillgångar
723 868
698 705
Utlåning
29
172 030
165 192
Varulager m.m.
Varulager och förråd
30
1 746
1 815
Pågående arbeten
31
299
326
Fastigheter
32
116
121
Förskott till leverantörer
33
29
82
Summa varulager m.m.
2 190
2 344
Fordringar
Kundfordringar
34
7 166
6 134
Övriga fordringar
35
43 049
42 617
Summa fordringar
50 215
48 751
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
36
12 225
13 836
Skr. 2007/08:101
Upplupna bidragsintäkter
37
1 129
951
Övriga upplupna intäkter
38
33 497
36 147
Summa periodavgräns-
46 851
50 934
ningsposter
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar
39
19 276
33 083
Summa kortfristiga
19 276
33 083
placeringar
Kassa och bank
40
2 937
2 978
SUMMA TILLGÅNGAR
1 017 367
1 001 987
KAPITAL OCH SKULDER
Not
2007
2006
Nettoförmögenhet
41
-499 569
-635 031
Fonder
42
59 033
57 023
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
43
171 911
167 377
och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
44
15 153
18 050
Summa avsättningar
187 064
185 427
Statsskulden
Lån i Sverige
882 053
954 193
Lån utomlands
232 841
266 023
Summa statsskulden
45
1 114 894
1 220 216
Skulder m.m.
Leverantörsskulder
46
16 614
16 007
Övriga skulder
47
74 382
91 434
Depositioner
48
964
991
Förskott från
uppdragsgivare och kunder
49
363
506
Summa skulder m.m.
92 323
108 938
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
50
34 572
34 076
Oförbrukade bidrag
51
7 428
7 399
Övriga förutbetalda intäkter
52
21 622
23 939
Summa periodavgräns-
63 622
65 414
ningsposter
SUMMA KAPITAL
1 017 367
1 001 987
OCH SKULDER
Garantiförbindelser
53
658 532
605 444
Övriga ansvarsförbindelser
54
10 182
10 054
4.2.1 Nettoförmögenheten
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skul- derna och därmed den negativa nettoförmögen- heten. Vid utgången av 2007 var nettoförmögen-
61
s. 62 4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen Kontrollera mot PDF
Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträk- ningen på 127 miljarder kronor. Därutöver på- verkas nettoförmögenheten av enstaka transak- tioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resultaträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. för- ändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2007 uppgick dessa effekter till 7 miljarder kronor.
Vid eliminering av inomstatliga betalningar uppstår vid årsskiftet ett saldo som uppgår till 1,9 miljarder kronor och som ökar nettoförmö- genheten. Även eliminering av inomstatliga värdepapper resulterar i en positiv påverkan på nettoförmögenheten med 0,6 miljarder kronor. Riksdagen har infört redovisning av skuld för riksdagsledamöternas inkomstgarantier och pen- sioner vilket verkar åt motsatt håll och minskar nettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa poster är cirka 1 miljard kronor.
62
Årets överskott enligt resultaträkning Värdeförändring av aktier och andelar
Övriga direkta förändringar av nettoförmögenheten
Summa
Summa
Ökning av fonder
Ökning av avsättningar
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Mdkr
135
-2
-2
Ökning av tillgångar Minskning av skulder
15
Skr. 2007/08:101
heten -500 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med 135 miljarder kronor jämfört med 2006 då nettoförmögenheten var -635 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:
Mdkr
4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2007 ökade de totala till- gångarna med 15 miljarder kronor till 1 017 miljarder kronor.
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 11 miljarder kronor. Statliga väganlägg- ningar ökade med 6,6 miljarder kronor. Under 2007 har sju större objekt med en total längd av 121 km öppnats för trafik. Bland annat har hela
124 motorvägssträckan på E 4 mellan Uppsala och
Mehedeby öppnats för trafik. Statliga järnvägs- anläggningar ökade med 4,6 miljarder kronor. Exempel på investeringsprojekt som har färdig- ställts under 2007 är sträckan Marieholm- Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts och tagits i drift. Pågående nyanläggningar har dock minskat med 2,2 miljarder kronor, framför allt vid Vägverket.
Byggnader, mark och annan fast egendom
127 ökade 1,5 miljarder kronor. Bland annat ökade
7 Naturvårdverkets markinköp för bildandet av
1 naturreservat och Statens Fastighetsverk köpte
135 House of Sweden i Washington DC.
Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1,9 miljarder kronor. Beredskapslagret ökade mest till följd av ändrat värderingspris för vissa ammunitionstyper. Förskott avseende ma-
teriella anläggningstillgångar minskade 1,8 miljarder kronor avseende Försvarets materi- elverks förskott till Industrigruppen JAS som minskar vartefter leveranserna sker.
De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 13 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 15 miljarder kronor. Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat och utbetalda utdelningar som netto påverkat andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med 15 miljarder kronor, Civitas Holding AB med 3,9 miljarder kronor och Luossavaara– Kiirunavaara AB med 3,2 miljarder kronor. An- delen i TeliaSonera AB minskade i värde med 10 miljarder till 43,7 miljarder kronor. Andels- värdet i TeliaSonera AB har påverkats positivt med 6,6 miljarder kronor av andelen i årets re- sultat och med 3,2 miljarder kronor i valutakurs- differenser. Utdelning med nära 13 miljarder kronor till staten har minskat värdet med mot- svarande belopp. Under året har 17,7 procent av aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med 7,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet på
s. 63 Långfristiga Kontrollera mot PDF
Regeringskansliets aktier i TeliaSonera AB upp- gick vid årsskiftet till 101 miljarder kronor.
Långfristiga
fordringar
har
minskat
1,8 miljarder
kronor. Exportkreditnämndens
(EKN) skadefordringar har minskat till följd av stora återvinningar från Peru och Angola, av- skrivning av utestående fordringar på Kamerun samt valutakursförändringar.
Centrala studienämndens utlåning ökade med 1,9 miljarder kronor. RGK:s utlåning till Botnia- banan och SVEDAB ökade med 2,2 respektive 1,3 miljarder kronor samt till PPM med 1,5 miljarder kronor. RGK:s förutbetalda kost- nader för statsskulden minskade med 1,8 miljarder kronor.
Kortfristiga placeringar minskade med knappt
14 miljarder kronor, vilket avser RGK:s place- rade dagslån.
Fonder ökade med 2 miljarder kronor. Kärn- avfallsfonden som består av avgifter från kärn- kraftsföretagen baserade på produktionen av elektrisk kraft har ökat kraftigt under ett antal år och står numera för 65 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Insättnings- garantinämndens fond utgörs av avgifter från in- stitut som omfattas av insättargarantin och står för 30 procent. Båda fonderna ökade cirka 1 miljard kronor vardera.
På balansräkningens skuldsida ökade avsätt- ningar för pensioner och liknande förpliktelser med 4,5 miljarder kronor. Den av SPV redovi- sade pensionsskulden har ökat med drygt 2 miljarder kronor (12 miljarder kronor föregå- ende år). De viktigaste positiva förändringsfak- torerna var nyintjänad pension 4,4 miljarder kronor, grundränta (uppräkning enligt de försäkringstekniska riktlinjerna), netto, 2,6 miljarder kronor samt basbeloppsindexering (värdesäkring) 2,0 miljarder kronor. Avsätt- ningen minskade på grund av utbetalade förmå- ner med 6,7 miljarder kronor och aktualisering med 1,5 miljarder kronor. Avsättningen har även ökat hos Luftfartsverket m.fl. affärsverk som antagit nya försäkringstekniska riktlinjer vilket sammantaget ökat skulden med 1,5 miljarder kronor.
Övriga avsättningar minskade med 2,9 miljarder kronor. RGK reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserv- eringen har minskat med drygt 50 procent under året. Den minskade reserveringen beror främst på värderingen av Öresundsbron.
Skr. 2007/08:101
Statsskulden minskade med 105 miljarder kro- nor och uppgick vid 2007 års utgång till 1 115 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 72 miljarder kronor och lån i ut- ländsk valuta minskade med 33 miljarder kronor. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna, Statsskulden.
Övriga skulder minskade med 17 miljarder kronor. Överskotten på skattekonto som främst avser kompletteringsinbetalningar har minskat med 14 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år. En viktig förklaring är att komplette- ringsinbetalningarna är lägre, vilket kan bero på att förmögenhetsskatten avskaffats under året, och att de skattskyldiga därför inte har anledning att betala in skatten före årsskiftet för att undgå förmögenhetsbeskattning på beloppet.
Övriga förutbetalda intäkter har minskat med 2,3 miljarder kronor främst avseende RGK:s överkurser vilka uppstår när RGK emitterar ob- ligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet.
4.3 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Fi- nansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens net- toupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valuta- kursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet eller myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
63
s. 64 4.3.1 Statens verksamhet Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 4.3 Finanseringsanalys
Miljoner kronor
Not
2007
2006
Statens verksamhet
Skatter
55
982 313
962 032
Avgifter och andra ersättningar
56
86 243
67 064
Intäkter av bidrag
26 520
25 547
Summa justerade intäkter
1 095 076
1 054 643
Transfereringar
57
-761 797
-757 983
Statens egen verksamhet
58
-169 960
-165 480
Summa justerade kostnader
-931 757
-923 463
Justeringar till betalningar
59
13 217
-24 235
Saldo statens verksamhet
176 536
106 945
Investeringar
60
Finansiella investeringar
-51
-171
Materiella investeringar
-36 989
-38 986
Immateriella investeringar
-1 646
-1 394
Summa investeringsutgifter
-38 686
-40 551
Försäljning av anläggningsillgångar
18 292
649
Summa investeringsverksamhet
-20 394
-39 902
Utlåning
61
Nyutlåning
-20 649
-18 997
Amorteringar
15 204
14 521
Summa nettoutlåning
-5 445
-4 476
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning
62
-48 842
-51 405
Övrigt finansiellt netto
63
11 165
12 062
Justeringar till betalningar
64
-2 403
-5 112
Summa finansiella aktiviteter
-40 080
-44 455
Totalt
110 617
18 112
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden
-105 322
-41 394
Orealiserade valutakursförändringar
-5 295
23 282
Totalt
-110 617
-18 112
4.3.1 Statens verksamhet
Kassaflödet i den del som avser statens verksam- het, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, upp- gick 2007 till 177 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med 70 miljarder kro- nor. Det är främst förändringar av fordringar och skulder som skiljer sig från föregående år.
Skatterna ökade med drygt 20 miljarder kro- nor och transfereringarna ökade med 4 miljarder kronor. Utdelningarna från dotter- och intres- seföretag som redovisas under posten Avgifter och andra ersättningar uppgick till nära 32 miljarder kronor, vilket var drygt 10 miljarder kronor mer än föregående år.
Förändringar av skulder och fordringar har ökat statens kassaflöde med 13 miljarder kronor, till stor del beroende på att RGK:s innehav av värdepapper minskat.
4.3.2 Investeringar
Statens investeringar under 2007 uppgick till knappt 39 miljarder kronor, vilket är en minsk- ning med 2 miljarder kronor jämfört med 2006. Det negativa kassaflödet i investeringsverksam- heten är dock nära 20 miljarder kronor lägre än föregående år, beroende på försäljningen av ak- tier i TeliaSonera AB som uppgick till nära 18 miljarder kronor. De materiella investering- arna minskade jämfört med 2006 med 2 miljarder kronor till 37 miljarder kronor. Inve- steringar i beredskapstillgångar inom försvaret har minskat med 3 miljarder kronor till 7,9 miljarder kronor, beroende på att pågående nyanläggningar hos Försvarets materielverk slutlevererats till Försvarsmakten. Investeringar i järnvägsanläggningar ökade däremot med 1,4 miljarder kronor medan investeringar i väg- anläggningar i princip var på samma nivå som fö- regående år.
64
s. 65 4.3.3 Utlåning Kontrollera mot PDF
Tabell 4.4 Materiella investeringar
Miljarder kronor
2006
2007
Beredskapstillgångar
7,9
10,9
Väganläggningar
8,1
8,1
Järnvägsanläggningar
9,6
8,3
Fastigheter och
markanläggningar
3,1
2,6
Maskiner och inventarier
5,2
4,9
Övriga investeringar
3,1
4,2
Totalt
37,0
39,0
Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringarna avser främst IT-system hos olika myndigheter, bl.a. Försäkringskassan, Försvars- makten och Rikspolisstyrelsen. Det är främst Försvarsmakten som ökat sina investeringar i immateriella tillgångar.
4.3.3 Utlåning
Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på 5,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med knappt 1 miljard kronor. Nyutlåningen vid RGK var nära 2 miljarder kronor högre än 2006, men minskade något vid Centrala studiestödsnämn- den (CSN). Amorteringarna var drygt 0,4 miljarder kronor högre vid RGK och drygt 0,2 miljarder kronor högre vid CSN.
4.3.4 Finansiella aktiviteter
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un- der 2007 uppgick till -40 miljarder kronor, vilket innebär att nettobetalningarna minskade med drygt 4 miljarder kronor i jämförelse med före- gående år. Huvuddelen av beloppet avser det fi- nansiella nettot för statens upplåning, vilket ut- gör kostnaderna för statsskulden i resultaträk- ningen justerat för orealiserade valutadifferenser. Det övriga finansiella nettot från finansiella akti- viteter är positivt och består främst av räntein- täkter hos CSN, på skattekonto samt Riksban- kens inlevererade överskott.
Skr. 2007/08:101
4.3.5 Statens nettoupplåning
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursföränd- ringar i utländsk valuta.
Statens nettoupplåning under 2007 var, lik- som föregående år, de facto en nettoamortering på nära 111 miljarder kronor, vilket är ökning av nettoamorteringen med drygt 92 miljarder kro- nor i jämförelse med föregående års nettoamor- tering. Statens lån har således minskat kraftigt under 2007. Under året minskade statsskulden med 105 miljarder kronor. De orealiserade valu- taförlusterna som gör att nettoamorteringen är högre än statsskuldens förändring uppgick till 5,3 miljarder kronor.
4.3.6 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall
I tabell 4.5 visas sambandet mellan resultaträk- ningens överskott och statsbudgetens saldo 2007. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statsbudgeten, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men som inte medfört betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar kommer man från resul- taträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan fi- nansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo.
Tabell 4.5 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 2007
Resultaträkningens överskott
126 894
Justeringar för poster som ej medför
betalningar
-14 032
Justeringar för förändringar av fordringar
och skulder
-8 364
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar
6 119
Finansieringsanalysens saldo
110 617
Justeringar hänförbara till statsskulden
-7 407
Förändring av Riksgäldskontorets
kortfristiga placeringar
-15 088
Skuldskötselåtgärder m.m.
7 681
Statsbudgetens saldo
103 210
65
s. 66 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar är bl.a. resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats och är det största delbeloppet 2007 (47 miljarder kronor). Andra delar är avskriv- ningar, nedskrivningar, avsättningar och fonde- ring (27 miljarder kronor) och slutligen oreali- serade valutaförändringar med 5 miljarder kro- nor.
Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Den viktigaste delposten är att kon- toöverskotten på skattekonto som redovisas som skulder till de skattskyldiga har minskat med 14 miljarder kronor.
Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel med 39 miljarder kronor, netto- utlåning med drygt 5 miljarder kronor. Ett in- flöde kom från försäljning av anläggningstill- gångar med 18 miljarder kronor och genom ut- delning från statliga bolag med knappt 32 miljarder kronor.
Justeringar som är hänförbara till statsskulden
Statens nettoamortering var 7,4 miljarder kronor högre än statsbudgetens positiva saldo på 103 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar stats- skulden men som inte påverkar statsbudgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som på- verkar statsbudgetens saldo men som påverkar statsskulden först efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.
Förändringar av RGK:s kortfristiga placer- ingar har medfört att statsskulden har minskat med 15,1 miljarder kronor utan att statsbudge- tens saldo har påverkats. Övriga skuldskötselåt- gärder m.m. har medfört att statsskulden har ökat. De består av förändringar av fordringar och skulder som är hänförbara till statsskuldsförvalt- ningen, förändringar av statliga myndigheters innehav av värdepapper samt andra värdeföränd- ringar av statsskulden, exempelvis inflations- kompensation samt bokföringsmässiga skillna- der mellan affärs- och likviddag i statsskuldförvaltningen. Dessa åtgärder och för- ändringar uppgår till 7,7 miljarder kronor netto.
4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten grundas på de stat- liga myndigheternas årsredovisningar, vilka upp- rättas enligt förordningen (2000:605) om årsre- dovisning och budgetunderlag.
I detta avsnitt beskrivs i en första del redovis- ningsprinciperna för resultat- och balansräkning, i några fall med koppling även till statsbudgeten. Den första delen innehåller även bl.a. kommen- tarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balansräkning. Där- efter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av statsbudgetens utfall. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna.
Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning
Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker
enligt bokföringsmässiga grunder.
De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 6 december 2007 (dnr Fi2007/9580) om normering av avgräns- ning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till års- redovisningen för staten 2007. De uppställnings- former som föreskrivs i beslutet bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för års- redovisningen för staten.
4.4.1 Transfereringar
Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grun- der. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt ut- vecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. Transfereringar periodiseras endast när kostna- den tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unio- nen och vissa EU-finansierade stöd på jord- bruksområdet som uttryckligen avser ett visst år.
66
s. 67 I oklara fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen. Kontrollera mot PDF
I oklara fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.
4.4.2 Skatter
Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med riks- dagsbeslut avseende statsbudgeten. I samband med detta har också regeringen fattat beslut om att samma principer ska gälla även för årsredo- visningen för staten. De nya principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. hänförda till det år de hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redo- visningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsresultat och inbetalningar.
En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i Årsredovisning för staten 2006 (skr. 2006/07:101). I det följande lämnas därför en- dast en kortare beskrivning.
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Vad som avser aktuellt år framgår av de berörda myndigheternas verksamhetssystem där dekla- rationer, beslut och inbetalningar finns registre- rade. Skatterna kan delas in i två huvudkatego- rier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt
m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten tas fram finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter. För inkomst- skatterna m.m. utgör däremot uppgifterna en be- räknad intäkt, grundad på redovisade preliminär- skatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis. Ett antal mindre poster som redovisas som skatter hämtas direkt från respektive berörd myndighet och är slutliga till sin natur.
Metoden för beräkning av periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som under lång
Skr. 2007/08:101
tid har utvecklats och anpassats inom Finansde- partementet och Ekonomistyrningsverket. Denna struktur ger bättre information om skat- terna för året än årets skatteinbetalningar, efter- som informationen beaktar den makroekono- miska utvecklingen och förändringar i skatte- reglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och beprövad.
Med denna metod beräknas de till året hän- förliga totala skatteintäkterna. Sedan slutsum- man framräknats redovisas ett antal beräknade korrigeringsposter som leder fram till det kas- samässiga utfallet för skatter (årets inbetal- ningar). Skatter som förs till EU, kommunerna och AP-fonderna dras ifrån för att komma till statens skatteintäkter. De viktigaste övriga kor- rigeringsposterna är betalningsförskjutningar och uppbördsförskjutningar, som är hänförliga till de förskjutningar i tiden som sker kopplat till utbetalningar av kommunalskatt till kommuner och pensionsmedel till AP-fonderna respektive till att skatter som taxeras årsvis i många fall in- betalas först ett år eller mer efter den period de avser. I statsbudgetutfallet för ett visst år gäller att efter det att årsredovisningen för staten pub- licerats revideras utfallet på enskilda inkomst- titlar med hänsyn till taxeringsutfallet. Detta på- verkar dock inte statsbudgetens totala inkomster eftersom dessa är kassamässiga, utan alla föränd- ringar motsvaras av en förändring av antingen betalnings- eller uppbördsförskjutningar så att saldot är opåverkat.
För att komma fram till resultaträkningens skatteintäkter krävs ytterligare ett par moment.
När statens skatteintäkter för det aktuella året räknats fram kommer ett belopp som kan vara antingen positivt eller negativt att tillkomma som avser skatter hänförliga till tidigare år. Det avser skillnaden mellan fjolårets beräknade peri- odiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. Därefter läggs avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet till, eftersom dessa av- gifter ingår i skatterna så som de avgränsas i re- sultaträkningen.
Kommunala utjämningsavgifter och inkomst- utjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myn- digheternas erhållna kompensation för ingående moms och myndigheternas betalda arbetsgivar-
67
s. 68 4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
avgifter som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv. Dessutom elimineras särskild löneskatt på vissa pensionskostnader från statliga myndigheter samt, avslutningsvis, vissa punkt- skatter m.m. som statliga myndigheter betalar.
Efter elimineringarna kvarstår den summa som utgör posten Skatteintäkter i resultaträk- ningen i årsredovisningen för staten. Skillnaden mellan denna summa och den summa som redo- visats av berörda myndigheter under året redovi- sas som (förändring av) upplupen intäkt i årsre- dovisningen för staten.
4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten
Balans- och resultaträkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig- het med regeringens normeringsbeslut för Års- redovisning för staten 2007 (dnr Fi2007/9580). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som på grund av dess speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och PPM ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens till- gångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisa- tioner som omfattas av staten med denna av- gränsning, och som ingår i de konsoliderade re-
sultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.
4.4.4 Metoder för konsolidering m.m.
Gemensam brytdag
Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med be- greppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslu- tade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar. Efter brytdagen redovisas hän- delser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter
(dvs. som periodavgränsningsposter). Den ge- mensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska kunna stämma överens.
Principer för konsolidering
Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat- räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndighe- ternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kost- nader respektive fordringar eller skulder för sta- ten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i års- redovisningen för staten i förhållande till myn- digheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna- der för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personal- kostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndig- heten SPV:s årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balans- räkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda upp- ställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.
Motpartsavstämning
För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. in- omstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, ford- ringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstäm-
68
s. 69 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m. Kontrollera mot PDF
ningen, som infördes 2000, har successivt för- bättrats. Antalet differenser över angivna be- loppsgränser har varit fortsatt lågt under 2007. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.
4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m.
Överföringar till premiepensionssystemet
Under 2007 har nationalräkenskaperna övergått till att redovisa premiepensionssystemet i hus- hållssektorn i stället för som tidigare i socialför- säkringssektorn, i enlighet med principer som fastställs inom Europeiska unionen. I årsredo- visningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.
I redovisningen av statsbudgetens utfall dras den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från in- täkterna, så att skatterna redovisas exklusive de avgifter som avser premiepensionssystemet. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till budgeten och under utgiftstaket redovisas nu utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.
Även i resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys har anpassningar gjorts och ålderspensionerna redovisas där enligt etablerade principer i sin helhet, liksom i berörd myndig- hets redovisning, som en del av statens transfere- ringar och avgifterna redovisas som en del av in- täkterna av skatter. Det har ansetts värdefullt att ha kvar denna redovisning av totala pensionsut- betalningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har också ansetts värdefullt att kunna se överfö- ringen till premiepensionssystemet brutto, även om det kan finns definitionsmässiga problem med att bestämma vilken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensions- medel har tidigare redovisats netto som transfe- rering till ålderspensionssystemet, men delas från och med denna årsredovisning upp på transfere- ringar till ålderspensionssystemet som nu om- fattar endast AP-fonderna å ena sidan och hus- hållssektorn å den andra. Eftersom utbetalning-
Skr. 2007/08:101
arna av premiepensioner endast utgör några tiondels procent av utbetalda pensioner, innebär förändringen att huvuddelen av det nettoflöde som tidigare redovisades som transferering till ålderspensionssystemet är en transferering till hushållssektorn. Summa transfereringar liksom summa skatteintäkter blir därmed oförändrade i resultaträkningen, men specifikationen av trans- fereringar i resultaträkningen och i not 4, liksom specifikationen av skatteintäkter i not 1 blir an- norlunda. I not 1 har anpassningar av de olika delsummorna gjorts så att sambandet med mot- svarande belopp i statsbudgeten ska vara tydligt. Jämförelsetalen för transfereringar och inom noterna har anpassats till de nu aktuella meto- derna. Inför kommande års redovisning kommer metoderna för redovisning av premiepensions- medlen att övervägas ytterligare i syfte att ge en så fullständig och samtidigt korrekt bild av verk- samheten som möjligt.
Tillgångar hos Försvarets materielverk
Försvarets materielverk lämnar stora förskott till leverantörer som redovisas som omsättnings- tillgångar hos myndigheten kopplat till att de tillgångar som är under utveckling också redovi- sas bland omsättningstillgångar, som Pågående arbeten. I årsredovisningen för staten har sedan tidigare Pågående arbeten redovisats som Pågå- ende nyanläggningar, eftersom de till övervä- gande del avser utveckling av olika typer av an- läggningstillgångar för Försvarsmaktens räkning som senare överförs till Beredskapstillgångar. Som anpassning till detta har nu även förskotten omklassificerats och redovisas som Förskott av- seende materiella anläggningstillgångar. Jämfö- relsetalen för 2006 har ändrats så att omsätt- ningstillgångarna minskar och anlägg- ningstillgångarna ökar med 4 399 miljoner kro- nor.
Övriga generella förändringar
Posten Vissa garanti- och kreditkostnader som infördes 2006 har renodlats så att den endast omfattar garanti- och kreditkostnader för myn- digheter som har sådana kostnader i väsentlig omfattning och där det är utrett att kostnaderna har en karaktär som skiljer dem från Övriga driftkostnader. Det innebär att det normalt en-
69
s. 70 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
dast är kostnader hos garantimyndigheterna eller myndigheter där särskilda skäl föreligger som redovisas här. Kostnader för skadestånd, försäk- ringspremier och andra liknande kostnader som vissa myndigheter kan rapportera förs i årsredo- visningen för staten i stället till Övriga driftkost- nader. Jämförelsetalet för 2006 har därför mins- kats med 5 miljoner kronor som förts till Övriga driftkostnader.
I övrigt har inga förändringar av redovisnings- principerna gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2007.
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredovis- ningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påver- kar årsredovisningen för staten i mindre omfatt- ning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförel- setal, ändras jämförelsetalen även i årsredovis- ningen för staten såvida inte beloppet är ovä- sentligt. Har myndigheten inte ansett detta möj- ligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovis- ningen för staten ändrats. Nedan beskrivs ett antal ändringar hos myndigheter.
Statens bostadskreditnämnd
Statens bostadskreditnämnd har fr.o.m. 2007 övergått till att redovisa försäkringsmässig av- sättning för sin garantiverksamhet. Det innebär att posten på kreditsidan flyttas från Fonder där den i princip bestod av ett kassamässigt över- skott till Övriga avsättningar där den är beräknad enligt försäkringstekniska grunder. Jämförelse- talet i balansräkningen för 2006 har ändrats i en- lighet med den beräkning myndigheten gjort så att posten Fonder minskar med 1 920 miljoner kronor och posten Övriga avsättningar ökar med 1 700 miljoner kronor. I resultaträkningen har endast en begränsad omräkning gjorts, eftersom myndigheten inte bedömt sig kunna ta fram en fullständig beräkning längre tillbaka än till ut- gången av 2006. Omräkningen innebär att den ökning av fondavsättning som redovisades med 244 miljoner kronor har tagits bort, eftersom den inte har någon jämförbar post enligt de nya principerna. Däremot har inte någon ökad eller minskad avsättning i resultaträkningen redovi-
sats, vilket innebär att resultaträkningens över- skott ökar med 244 miljoner kronor. Eftersom balansposten reducerats med 220 miljoner kro- nor, blir dock nettopåverkan på förmögenheten också 220 miljoner kronor.
Centrala studiestödsnämnden
CSN har ändrat princip för redovisning av åter- kravsfordringar så att de numera redovisas som Övriga fordringar i stället för Utlåning. Jämfö- relsetalet för 2006 har justerats med 398 miljoner kronor.
Statens järnvägar
Affärsverket Statens järnvägar har ändrat sina metoder för redovisning av leasing- och lease- holdsavtal och vissa andra tillgångar, vilket leder till ökning av Andra långfristiga fordringar och minskning av Övriga fordringar. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 222 miljoner kronor.
Efter utredning har även vissa delar av avsätt- ningar hos Statens järnvägar bedömts vara hän- förliga till Övriga avsättningar och inte Avsätt- ningar för pensioner och liknande förpliktelser. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 50 miljoner kronor.
Övriga förändringar hos myndigheter
Ekonomistyrningsverket har omklassificerat IT- system som i huvudsak utvecklats av verket från Rättigheter och andra immateriella anläggnings- tillgångar till Balanserade utgifter för utveckling. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 47 miljoner kronor.
Sida har övergått till att göra avsättning för s.k. fristående krediter som tidigare redovisades som ansvarsförbindelser. Jämförelsetalet för av- sättningar 2006 har ökat med 28 miljoner kro- nor.
Fortifikationsverket har omklassificerat till- gångar från Balanserade utgifter för utveckling till Rättigheter och andra immateriella anlägg- ningstillgångar. Jämförelsetalet för 2006 har ju- sterats med 22 miljoner kronor.
Vägverket har omklassificerat förskott avse- ende driften från Förskott avseende väganlägg- ningar till Förutbetalda kostnader. Jämförelseta-
70
s. 71 let för 2006 har justerats med 42 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
let för 2006 har justerats med 42 miljoner kronor.
RGK har ändrat princip för redovisning av vissa provisioner till banker, så att de nu redovi- sas bland Övriga driftkostnader i stället för bland Övriga finansiella kostnader. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 2 miljoner kronor.
Ansvarsförbindelser av typen Övriga an- svarsförbindelser har identifierats hos Statens räddningsverk, vilka inte fanns med i Årsredovis- ning för staten 2006. Jämförelseuppgifterna har korrigerats med 98 miljoner kronor.
Rättelse av jämförelsetal
Intäkter från avgift för Gemensam avgift för sä- kerhetskontroll hos Luftfartsstyrelsen redovisa- des föregående år på grund av ett misstag felak- tigt som Intäkter av bidrag i stället för som of- fentligrättslig avgift under posten Intäkter av av- gifter och andra ersättningar. Detta är ingen ändrad redovisningsprincip, men felet har rättats genom att jämförelsetalet för 2006 korrigerats mellan de båda posterna i resultaträkningen med 441 miljoner kronor.
Resultaträkningens saldo 2006
Resultaträkningens saldo har sammantaget ju- sterats med 244 miljoner kronor 2006.
Tabell 4.6 Resultaträkningens saldo 2006
Miljoner kronor
Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för
staten 2006
103 671
Förändrad princip, fondförändring vid Statens
bostadskreditnämnd
244
Resultaträkningens saldo 2006 i jämförelsekolumnen
enligt Årsredovisning för staten 2007
103 915
4.4.6 Undantag från generella principer m.m.
För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- pade principer i årsredovisningen för staten be- skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag
Skr. 2007/08:101
både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet.
Engångseffekter
Engångseffekterna på statsbudgeten (se särskild sammanställning i kapitel 5 Statbudgetens utfall) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredo- visningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodi- sering av intäkter och kostnader. Balansräk- ningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas.
Undantag hos vissa myndigheter
Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende upp- börd som redovisas på annat sätt än via skatte- kontot. Undantaget utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade ge- nom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.
Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- heter undantag från regler vilket innebär att ka- pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.
Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och eventuellt återbe- talade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet.
Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verk- samheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräk- ning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt.
Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildnings- området en anslagsavräkningsmodell som inne- bär att den slutliga anslagsavräkningen är bero- ende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året av- räknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. Sveriges lantbruksuniversitet är undantagna från denna modell och i stället är den
71
s. 72 löpande avräkningen densamma som den slut- liga. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
löpande avräkningen densamma som den slut- liga.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter eller för att ta emot bidrag och donationer, men eftersom dessa inte påver- kar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de inte.
De olika typerna av beslut är i första hand inte att se som undantag, utan som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer omfat- tande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev samt i vissa fall av lag.
Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering
Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon vä- sentlig grad.
4.4.7 Kommentarer till särskilda poster
Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret
TV-utsändningar. Avsikten är att distributions- kostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsänd- ningar.
RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran
för TV-licensmedel uppgående till 1 278 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 992 miljoner kronor, netto 286 miljoner kronor, på den s.k. Rundra- diorörelsen. RIKAB har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för sta- ten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK.
Statsskulden
Statsskulden mäts från och med 2003 konse- kvent inklusive derivatinstrument, som skuld- bytesavtal och valutaterminer. Dessutom ska skuldinstrumenten i den statliga redovisningen värderas till nominellt slutvärde. I årsredovis- ningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från RGK:s redovisning av den okonso- liderade statsskulden (Se även avsnitt 3.1.4 under rubriken Statsskulden).
Transfereringar via skattekonto
De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på ett konto i RGK varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångs- vis tillförs RIKAB extrapengar genom ett sär- skilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kost- naderna för samtidig distribution av TV-utsänd- ningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala
I ett antal fall görs transfereringar genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket i stället för att göras i form av utbetalda bidrag. Detta innebär att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i sam- hället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub-
72
s. 73 löpande avräkningen densamma som den slut- liga. Kontrollera mot PDF
ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin- cipen ”Innehåll före form” (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfere- ringen och skatten ska redovisas brutto.
De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsttitel- grupp 8100, Utgifter som redovisas som kredite- ringar på skattekonto. I statsbudgeten har av- gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skatte- lagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen re- dovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen, men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfere- ringar. De redovisas också i anslutning till re- spektive skatt i den nya budgetstrukturen i stäl- let för som tidigare i en särskild inkomsttitel- grupp eller inkomsthuvudgrupp. Den avgräns- ning av transfereringar som tillämpas överens- stämmer med nationalräkenskaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska en- dast skatterabatter som är ett led i den ekono- miska politiken nettoredovisas.
Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statsbudgeten samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande be- lopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. För årsredovis- ningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa detta som lämnade bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade re- sultaträkningen. Det innebär att både skattein- täkter och lämnade bidrag är knappt 40 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statsbudgeten.
Skr. 2007/08:101
Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet
Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 11 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen i den kon- soliderade resultaträkningen. Det innebär att både transfereringar och skatteintäkter är 11 miljarder högre än i statsbudgeten för 2007. För 2006 var motsvarande skillnad 12,5 miljarder kronor.
Momskompensation till statliga myndigheter
Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in- gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- rar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisas kompensationen som debitering (ne- gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- greppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den of- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – man får således en bruttoredo- visning där. I resultaträkningen i årsredovis- ningen för staten, liksom i myndigheternas re- dovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.
Pensionskostnader hos affärsverken
De tre affärsverk som gör egna pensionsavsätt- ningar, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Af- färsverket Svenska kraftnät, tillämpar principen att den del av kostnaden för förändring av pen- sionsavsättning som avser ränta redovisas som finansiella kostnader. De tre myndigheterna har under 2007 ändrat sina försäkringstekniska rikt-
73
s. 74 4.4.8 Värderingsprinciper Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
linjer, vilket lett till ökade kostnader där cirka 1,4 miljarder kronor avser förändringar av dis- konteringsräntan som ökar pensionsskulden. För att uppnå överensstämmelse med den metod som tillämpas av SPV och i årsredovisningen för staten i övrigt, har dessa kostnader omklassifice- rats till personalkostnader i årsredovisningen för staten.
Resultatandelar i dotter- och intresseföretag
Liksom föregående år redovisas Regeringskansli- ets resultatandelar i dotter- och intresseföretag avseende de fyra kvartalen 2007, med undantag för några få fall för små bolag där delårsbokslut för tidigare kvartal används. Det innebär att års- redovisningen för staten på denna punkt till en mindre del avviker från Regeringskansliets års- redovisning, som av tidsskäl inte kan beakta fjärde kvartalets resultat för några av bolagen.
Överföringar till och från pensionssystemet
Eftersom AP-fonderna och PPM inte konsolide- ras i årsredovisningen för staten kommer de överföringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa trans- aktioner.
Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Där- efter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäk- ringskassan, som betalar ut pensionerna, dess- utom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM i samband med att pensionsrätter fastställs.
Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM de pensionsmedel som rekvireras från AP- fonderna för utbetalning av pension. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfererings- kostnader under rubriken Socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP-fon- derna och PPM elimineras i årsredovisningen för staten. Endast årets nettoöverföring till AP-fon-
derna och PPM redovisas som transferering. Fr.o.m. 2007 delas nettoöverföringen upp så att endast nettoöverföringen till AP-fonderna redo- visas som överföring till ålderspensionssystemet, medan nettoöverföringen till premiepensionssy- stemet redovisas som transferering till hushåll.
Systembolagets inlevererade överskott
Systembolaget AB:s inlevererade överskott ingår nu bland skatteintäkterna i den konsoliderade redovisningen enligt den avgränsning som in- förts (se ovan). Hos den myndighet som redovi- sar aktierna (Regeringskansliet) ingår beloppet i Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklassificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (210 miljoner kro- nor under 2007).
4.4.8 Värderingsprinciper
Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndighe- ter som på grund av verksamhetens särart, ge- nom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket begränsad omfattning (jfr Undantag från generella princi- per ovan).
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med
74
s. 75 det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs. Kontrollera mot PDF
det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me- toden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag re- dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.
Statsbudgetens utfall
Statsbudgeten redovisas enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) och riksdagens beslut om stats- budgeten.
Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar detta alla inkomster och utgifter samt andra be- talningar som påverkar statens lånebehov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verksamhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verksamhet varken har anslag på statsbudgeten, redovisar inkomster mot in- komsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har koppling till statens centralkonto i Riksbanken kommer dock myn- digheten inte att påverka statsbudgetens utfall.
Skr. 2007/08:101
Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag. Statsbudgetens inkomster redovisas mot in- komsttitlar. Enligt budgetlagen görs avräkning mot anslag för transfereringar det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive er- hålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas det år till vilket utgiften respektive inkomsten hän- för sig. I anslagsförordningen (1996:1189) har regeringen specificerat närmare hur dessa regler ska tillämpas. En viktig punkt är preciseringen av skattebegreppet som även ges uttryck i stats- budgetens indelning som utgår från nationalrä- kenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner och där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna. Att utgifter respektive inkomster avräknas, dvs. redovisas, det år de hänför sig till innebär i praktiken vanli- gen att de tas upp om faktura kommit in eller av- sänts under året eller i nära anslutning till års- skiftet fram till och med den s.k. brytdagen. Däremot tas beräknade kostnader och intäkter för året där faktura inte mottagits eller avsänts inte upp mot anslag respektive inkomsttitel.
Till skillnad mot vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsme- toder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för statsbudgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut, och motiver- ingar har redovisats för riksdagen i budgetpro- positionen eller andra propositioner. Därför re- dovisas inte den typen av specifik information. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i bud- getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- ler statsbudgeten en post för RGK:s nettoutlå- ning och en kassamässig korrigeringspost. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att statsbudgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebe- hov, vanligen en möjlighet att minska statens upplåning.
Nedan beskrivs skillnader mellan principerna för resultaträkningen och statsbudgeten.
75
s. 76 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten
Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som re- dovisningsprinciper.
Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbud- geten. Ett annat exempel är att avgifter och bi- drag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån de har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsver- kens verksamheter.
När det gäller redovisningsprinciper innefattar statsbudgeten redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) eller av utgifter och in- komster. I resultaträkningen sker redovisningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. av intäk- ter och kostnader.
Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden respek- tive politikområden och inkomsttitlarna i in- komsttyper. Resultaträkningen är däremot in- delad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumen- ten kompletterar i stället varandra.
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträk- ningen är oförändrad.
En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla poster som avser transak- tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndig- heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till SPV. I stats- budgeten bruttoredovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkoms- ter på inkomsttitel.
En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas
som kostnader. I statsbudgeten nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- sive premiepensionssystemet, medan utbetal- ningarna av pensioner inte framgår av statsbud- geten utan redovisas i anslutning till budgeten som ålderspensionssystemet utanför statsbud- geten.
I tabell 4.7 sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten.
Tabell 4.7 Jämförelse mellan resultaträkningen och
statsbudgeten
Resultaträkning
Statsbudgeten
Skatt
Intäkt
Intäkt och betalning
Offentligrättsliga avgif-
Intäkt
Inkomst
ter på inkomsttitel
Avgift av tillfällig natur
Intäkt
Utgiftsreduktion på
eller mindre omfattning
anslag
Övriga avgifter
Intäkt
Ingen påverkan på
anslag eller
inkomsttitlar
Erhållna bidrag som
Intäkt
Ingen påverkan på
används i verksamheten
anslag eller
inkomsttitlar
Transfereringar
Kostnad
Utbetalning
(lämnade bidrag m.m.)
Avsättningar för framtida
Kostnad
Ingen påverkan på
åtaganden
(intäkt)
anslag eller
inkomsttitlar
Löner, varor och tjänster
Kostnad
Utgift
Andel av företags
Intäkt/kostnad
Inkomst vid
vinst/förlust
enligt kapital-
utdelning
andelsmetoden
Orealiserad valutavinst/
Intäkt/kostnad
Ingen påverkan på
förlust och upplupen
anslag eller
ränta
inkomsttitlar
Skatter redovisas som intäkter i resultaträk- ningen, medan i statsbudgeten redovisas intäkter som är hänförliga till det aktuella året med korri- geringsposter för betalda skatter så att slutsum- man blir kassamässig. Även intäktsdefinitionen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkterna i resultaträkningen, medan de i statsbudgeten för det aktuella året hänförs till korrigeringsposterna för uppbörds- och betalningsförskjutningar. Skatterna är den viktigaste inkomstposten både i resultaträkningen och statsbudgeten och princi- perna och redovisningssättet sammanfattas när- mare ovan.
För olika typer av avgifter och bidrag redovi- sas intäkter i resultaträkningen, medan i fråga om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas
76
s. 77 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
inkomster. Med inkomster avses vanligen de in- komster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller in- komsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kas- samässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, , medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheter- nas räntekonton i RGK och därmed RGK:s nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbud- geten och statens lånebehov.
Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovi- sas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp bero- ende på hur kostnaderna för transfereringar hanteras i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.
Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt redovisas som kostnader i re- sultaträkningen medan utgifter redovisas i stats- budgeten. Med utgifter avses här i de flesta fall den tidpunkt då faktura eller motsvarande kommit in till myndigheten under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Det innebär bl.a. att beräknade (upp- lupna) kostnader och intäkter som är hänförliga till redovisningsperioden inte påverkar statsbud- geten om inte faktura eller motsvarande har kommit.
Motsvarande gäller för ett antal andra trans- aktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostna- der i resultaträkningen, medan de inte påverkar statsbudgeten förrän i samband med en eventuell betalning.
77
s. 78 4.5 Noter Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
4.5 Noter
4.5.1 Noter till resultaträkningen
Not 1
Skatteintäkter
Miljoner kronor
2007
2006
Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter
522 625
495 122
Skattereduktioner m.m.
-123 309
-82 379
Övriga direkta skatter på arbete
81 318
77 403
Summa direkta skatter på arbete
480 634
490 146
Arbetsgivaravgifter
383 034
357 048
Övriga indirekta skatter på arbete
32 359
32 280
Avgifter till premiepensionssystemet
-23 920
-22 321
Summa Indirekta skatter på arbete
391 473
367 007
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
42 549
37 423
Skatt på företagsvinster
106 605
99 068
Fastighetsskatt
26 073
25 007
Övriga skatter på kapital
28 740
30 698
Summa Skatt på kapital
203 967
192 196
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
284 455
265 151
varav kommunmoms
39 614
36 631
Skatt på alkohol och tobak
20 766
19 305
Skatt på energi och miljö
68 030
67 669
Skatt på vägtrafik
13 083
11 782
Inlevererat överskott från AB Svenska
Spel
3 657
3 437
Övriga skatter på konsumtion och
insatsvaror
2 746
2 835
Summa Skatt på konsumtion och
insatsvaror
392 737
370 179
Skatt på import
5 844
5 160
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.
-3 736
-4 144
Intäkter som förs till fonder
2 369
2 095
Summa Restförda och övriga skatter
-1 367
-2 049
Justering till belopp enligt ÅRS 2006
-
-7 424
Totala skatteintäkter
1 473 288
1 415 215
Avgår: Kommunala inkomstskatter
-477 718
-454 117
Avgår: Avgifter till ålderspensions-
systemet
-169 088
-159 596
Avgår: EU-skatter
-7 200
-9 388
Justering till belopp enligt ÅRS 2006
-
761
Statens skatteintäkter enligt
statsbudgetavgränsning
819 282
792 875
Tillkommer, avgränsningsskillnader
m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2006
7 371
13 270
varav 2005
-302
-228
Avgifter till ålderspensionssystemet
169 088
159 596
Avgifter till premiepensionssystemet
23 920
22 321
EU-skatter
7 200
9 388
Kommunala utjämningsavgifter LSS
1 949
1 792
Inkomstutjämningsavgift,
kostnadsutjämningsavgift
11 267
12 486
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
avräknade moms
-22 773
-20 436
Eliminering av statens
arbetsgivaravgifter
-24 084
-23 507
Eliminering av särskild löneskatt på
pensionskostnader
-2 928
-2 755
Eliminering av myndigheters skatter och
kostnadsred.
-136
-154
Justering till belopp enligt ÅRS 2006
-
-708
Total summa
989 854
963 940
Skatteintäkterna ökade med 25,9 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört med 2006. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän nästan ett år efter det aktuella årets ut- gång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av in- täkterna från skatt på arbete och skatt på kon- sumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvi- kelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de to- tala skatteintäkterna.
Direkta och indirekta skatter på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Därav ökade inkomstskatterna med 27,5 miljarder kronor och skattereduktionerna med 40,9 miljarder kronor. Arbetsgivaravgif- terna ökade med 26 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter förkla- ras framför allt av ökad sysselsättning och högre
78
s. 79 Intäkter från fastighetsskatt Kontrollera mot PDF
lönenivåer. Ökningen av skattereduktionerna beror till största delen på det under 2007 införda så kallade jobbskatteavdraget. Arbetsgivaravgif- terna utgörs i princip av lönesumman multiplice- rad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade löne- summan 2007 med 7,0 procent och avgiftssatsen uppgick till 32,42 procent, vilket är 0,14 procentenheter högre än 2006. Myndighe- ternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i ta- bellen.
Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med 11,8 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster och ökade inkomster från räntor och utdelningar. Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster.
Intäkter från fastighetsskatt
minskade med
1 miljard kronor.
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade
med 22,6 miljarder kronor
eller 6,1 procent.
Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 19,3 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Mervärdesskatt re- dovisas av Skatteverket och Tullverket. I belop- pet mervärdesskatt, 285 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- heter med 22,8 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion, vilket elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. In- täkter av punktskatter har förändrats i begränsad omfattning, vilket beror på en låg utvecklings- takt för intäkter av energi och koldioxidskatt.
Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redo- visas både i statens resultaträkning och i stats- budgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering fastställs.
Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på några punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare in- delning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den största skillnaden är att ålderspensionsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttore-
Skr. 2007/08:101
dovisas i resultaträkningen medan avgiften net- toredovisas, dvs. efter överföring till pensionssy- stemet, på statsbudgeten. Även den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till pre- miepensionssystemet läggs här till skatteintäk- terna trots att systemet numera ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se av- snitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skill- nad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgi- varavgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på statsbudgetens utgiftssida. In- komstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 11,3 miljarder kronor redovisas un- der anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I re- sultaträkningens skatteintäkter ingår också mer- värdesskatt med 39,6 miljarder kronor för kom- muner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. När nuvarande ordning infördes justerades statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningen i årsredovis- ningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredo- visats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 50,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2007.
I kolumnen för jämförelsetalen från 2006 re- dovisas för varje skatteslag de utfall för 2006 som beräknats under våren 2008 efter 2006 års taxe- ring och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av Statsbudgetens ut- fall. Dessa avviker något för varje enskilt skat- teslag från de belopp som beräknades när resul- taträkningen för 2006 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre juster- ingsbelopp (-7,4 miljarder, 0,8 miljarder och - 0,7 miljarder kronor) har lagts till så att överens- stämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2006.
Av skillnaden på 7,4 miljarder kronor högre skatteintäkter jämfört med den beräkning av 2006 års skatt som gjordes våren 2007 avser 7,8 miljarder kronor ökad skatt på kapital och 1,6 miljarder kronor ökad mervärdesskatt. In- komstskatter bland Direkta skatter på arbete
79
s. 80 529 Ökningen beror i allt väsentligt på den förhöjda Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
blev 2,2 miljarder lägre. Kapitalskatterna avser till största delen skatt på företagsvinster, som blev 2,2 miljarder kronor högre. Hushållens kapital- skatter blev 5,4 miljarder kronor högre än beräk- ningen våren 2006.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
Andra ersättningar
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen
11 436
3 210
Exportkreditnämnden
934
1 714
Rikspolisstyrelsen
856
537
Vägverket
492
758
Konkurrensverket
222
0
Skatteverket
206
146
Centrala studiestödsnämnden
198
157
Övriga
1 376
1 426
2007
2006
Summa andra ersättningar
15 720
7 948
Offentligrättslig verksamhet
Skatteverket
1 017
Luftfartsstyrelsen
867
Lantmäteriverket
784
Vägverket
774
Banverket
564
Rikspolisstyrelsen
478
Centrala studiestödsnämnden
402
Läkemedelsverket
378
Bolagsverket
376
Patent- och registreringsverket
354
Elsäkerhetsverket
309
Affärsverk
Luftfartsverket
3 160
Sjöfartsverket
1 415
Svenska kraftnät
10
Övriga
1 848
Summa offentligrättslig verksamhet
12 736
Uppdragsverksamhet
Banverket
3 217
Vägverket
2 845
Försvarets materielverk
1 563
Statens institutionsstyrelse
1 183
Försäkringskassan
569
Lantmäteriverket
554
Exportkreditnämnden
515
Statens fastighetsverk
461
Karolinska institutet
452
Försvarsmakten
418
Lunds universitet
408
Affärsverk
Svenska kraftnät
5 806
Luftfartsverket
2 269
Statens järnvägar
283
Sjöfartsverket
72
Övriga
5 214
Summa uppdragsverksamhet
25 829
Total summa
54 285
45 407
976
847
Intäkter av avgifter och andra ersättningar har
718
ökat med 8,9 miljarder kronor eller 20 procent.
646
529 Ökningen beror i allt väsentligt på den förhöjda
451 finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen.
396 Intäkter av avgifter utgör ersättning som be-
355 talas till staten för en motprestation. Avgifterna
325 utgör ersättning för kostnader som staten via
336 myndigheterna har för att tillhandahålla varor
308 och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som
avgifter.
3 517
I noten delas intäkterna upp beroende på om
1 354
de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp-
20
dragsverksamhet eller är att betrakta som annan
1 610
ersättning.
12 388
Offentligrättsliga avgifter
De offentligrättsliga avgifterna är så kallade
2 908
tvingande avgifter där riksdagen beslutar att
verksamhet ska bedrivas och att den ska vara av-
2 546
1 133
giftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig-
1 108
rättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas
842 ekonomiska förhållanden.
563
Under 2007 uppgick dessa intäkter till
1 121
12,7 miljarder kronor vilket är en ökning med
410 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
425 Totalt redovisar omkring 120 myndigheter of-
411 fentligrättsliga avgifter.
344 Skatteverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen de utsökningsavgifter och
avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.
6 340
som Kronofogdemyndigheten tar ut.
1 664
Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga
avgifter
281
omfattar bl.a. registrering och övervakning av
91
luftfartyg (flygplan, helikoptrar, ballonger etc.).
4 884
Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtill-
stånd, certifikat, behörighetsbevis,
tillstånd,
25 071
auktorisering, övervakning och inspektion.
80
s. 81 Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanlägg- ningar. Kontrollera mot PDF
Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift till Luftfartssty- relsen. Dessutom hanterar Luftfartsstyrelsen en för flygplatserna gemensam avgift för säkerhets- kontroll av passagerare och bagage (GAS).
Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera in- skrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag- fart vid köp av fastighet.
Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillver- kare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av for- don och för att bedriva linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort samt för lärare vid och bedri- vande av trafikskolor. Avgift tas även ut för fi- nansiering av bilregistret, vilken debiteras i sam- band med uppbörd av fordonsskatt.
Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanlägg- ningar.
Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga av- gifter för stämningsmannadelgivning, passhan- tering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.
CSN tar t.ex. ut avgift för att bevilja studie- stöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.
Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- dukter och vissa andra produkter som med hän- syn till egenskaper eller användning står läkeme- del nära.
Bolagsverket tar ut avgifter för bl.a. bolagsre- gistreringar.
Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar.
Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif- ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.
Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgif- ter och passageraravgifter, redovisas som offent- ligrättsliga avgifter.
Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far- leds- och lotsavgifter.
Skr. 2007/08:101
Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift.
Uppdragsverksamhet
Till intäkter av uppdragsverksamhet räknas de avgifter som inte klassificerats som offentlig- rättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till upp- dragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Enligt denna paragraf får en myndighet själv be- sluta om att ta ut avgift för till exempel publika- tioner, uthyrning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2007 ökade intäkterna av uppdragsverksamhet med 757 miljoner kro- nor och det är cirka 200 myndigheter som redo- visar sådan avgiftsbelagd verksamhet.
Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom be- drivs konsultverksamhet inom bland annat pro- jektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m.
Den största delen av Vägverkets uppdrags- verksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vi- dare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret.
Försvarets materielverks uppdragsverksamhet omfattar försäljning av materiel, utbildning, öv- riga tjänster samt försäljning av provverksamhet.
Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdoms- hem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner.
Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP- fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension. Ersättningen minskade 2007 beroende på att verksamheten rationaliserats och kostnaderna för avskrivning på IT-system för pensioner minskade samtidigt som tidigare års överskott reglerats.
Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. geografisk information och fastig- hetsinformation.
Exportkreditnämnden (EKN)har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga
81
s. 82 Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanlägg- ningar. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- rantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Un- der året minskade uppdragsintäkterna med 0,6 miljarder kronor, vilket beror på att föregå- ende års premieintäkter var höga på grund av en mycket stor affär. Flera stora affärer förtidsin- löstes också under året och premien för den resterande risktiden återbetalades.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet såsom konsultverksamhet inom byggenheten.
Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.
Försvarsmakten har bland annat avgiftsintäk- ter från extern transport- och verkstadsverksam- het samt intäkter från försäljning av reservmate- riel.
Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.
Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den natio- nella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansan- svariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbruk- ning) så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respek- tive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultat- räkning. Balanskraft redovisas under verksam- hetsgrenen Systemintäkter - el hos Svenska kraftsnät. Dessa intäkter minskade med 0,8 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre elpriser under året.
Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av loka- ler. Intäkterna inom detta område har ökat
under året, vilket till största delen kan förklaras med passagerarökningen som bidrar med ökad efterfrågan på kommersiella tjänster och pro- dukter som erbjuds på flygplatserna.
Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och färjor.
Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.
Andra ersättningar
Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot- prestation. Dessa intäkter har under året ökat med 7,8 miljarder kronor.
Den största ökningen av intäkter från andra ersättningar redovisar Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen där intäkterna blev 11,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8,2 miljarder kronor jämfört med 2006. Det kan förklaras med den förhöjda finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna som infördes fr.o.m. den 1 januari 2007. Enligt lagen om arbetslös- hetskassor ska en arbetslöshetskassa för varje medlem betala en avgift till staten för finansie- ring av statens kostnad för utbetalda arbetslös- hetsersättningar.
EKN:s andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. EKN:s intäkter av andra ersättningar minskade med 0,8 miljarder kronor under året, men är fortsatt höga i relation till det utestående värdet av ska- defordringar.
Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter.
Vägverkets andra ersättningar avser ersätt- ningar från framförallt kommunsektorn för ut- förda arbeten på icke statliga vägar.
Konkurrensverket redovisar i huvudsak kon- kurrensskadeavgifter. Intäkten som redovisas för 2007 avser till största del redovisningen av kon- kurrensskadeavgift från Skanska Sverige AB som accepterade tingsrättens dom angående asfalts- kartell.
Skatteverkets andra ersättningar avser bl.a. böter.
CSN redovisar återkravsintäkter. Om en stu- derande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan skapas ett återkrav.
82
s. 83 Nedan specificeras transfereringarna Kontrollera mot PDF
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2007
2006
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
- gårdsstöd och djurbidrag
6 445
7 190
- miljöstöd m.m.
2 495
1 618
- övriga stöd
680
888
Summa Statens jordbruksverk
9 620
9 696
Länsstyrelserna
- bidrag från regionalfonden
1 082
1 163
- bidrag från socialfonden
254
270
Arbetsmarknadsverket
- bidrag från socialfonden
1 820
1 345
Övriga EU-bidrag
1 494
1 366
Summa EU-bidrag
14 270
13 840
Försäkringskassan
- underhållsstöd
1 764
1 816
- assistansersättning
3 497
3 201
Erhållna bidrag vid universitet och hög-
skolor (exklusive EU-bidrag)
4 451
4 341
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter
2 538
2 349
Total summa
26 520
25 547
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- rade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med cirka en miljard kronor.
När det gäller bidragen från EU ökade dessa med 0,4 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och bidragen till miljöstöd m.m. ökade med 0,9 miljarder kronor och gårdsstöd med djurbi- drag minskade med 0,7 miljarder kronor.
Redovisningen av bidragen från EU är perio- diserad, dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar.
Försäkringskassan redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäk- ter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning.
Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex.
Skr. 2007/08:101
företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör 0,6 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sam- manställningen bidrag till universitet och hög- skolor.
Not 4
Transfereringar
Miljoner kronor
2007
2006
Socialförsäkring
428 030
419 618
Allmänna bidrag till kommuner
123 709
109 359
Arbetsmarknad
49 062
68 169
Nettoöverföring till
premiepensionssystemet
26 848
25 802
Nettoöverföring till
ålderspensionssystemet, AP-fonderna
5 916
7 334
Avgiften till Europeiska gemenskapen
26 498
25 920
Bistånd och andra internationella
bidrag, migration och integration
29 880
29 262
Utbildning, studiestöd
21 575
26 838
Övrigt
50 643
46 735
Summa
762 161
759 037
Nedan specificeras transfereringarna
utifrån
mottagarkategori och syfte.
Miljoner kronor
Transfereringar
2007
2006
Transfereringar till hushåll
inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring (Försäkringskassan)
Ålderspensioner vid sidan av
statsbudgeten (inklusive
premiepensioner)
185 716
176 213
Ekonomisk äldrepolitik
43 748
45 019
Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.
98 939
102 841
varav sjukpenning m.m.
27 145
30 886
varav aktivitets- och sjukersättning
57 831
57 491
Handikappolitik
18 416
16 338
Ekonomisk familjepolitik
59 350
58 415
Summa socialförsäkring till hushåll
406 169
398 826
Arbetsmarknadspolitik
Arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
26 095
39 190
varav Arbetsmarknadsverket
19 719
27 433
varav Försäkringskassan
6 376
11 757
83
s. 84 Nedan specificeras transfereringarna Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga
kostnader, Arbetsmarknadsverket
1 896
2 415
Övrig arbetsmarknadspolitik,
Arbetsmarknadsverket
2 492
2 200
Lönegarantiersättning,
Kammarkollegiet
580
663
Summa arbetsmarknadspolitik till
hushåll
31 063
44 468
Utbildningspolitik
Studiestöd , Centrala
studiestödsnämnden
13 034
13 431
Kostnad resp. återföring av reservation
för förluster i utlåningsverksamheten,
Centrala studiestödsnämnden
-503
103
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet
3 153
2 810
Bistånd m.m., migration och
integration
Bistånd och andra internationella
bidrag (bidrag till organisationer),
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
2 948
2 927
Migrationspolitik, Migrationsverket
1 157
913
Nettoöverföring till premiepensions-
systemet
26 848
25 802
Övrigt
12 582
10 723
Summa transfereringar till hushåll
496 451
500 003
Transfereringar till företag
Arbetsmarknadspolitik
Lönebidrag och Samhall m.m.,
Arbetsmarknadsverket
8 823
8 388
Anställningsstöd, Skatteverket
1 998
2 366
Summa arbetsmarknadspolitik till
företag
10 821
10 754
Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik
m.m., Statens jordbruksverk
11 200
11 936
Energipolitik, ersättning till Vattenfall
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
utbildningssamordnare,
Kammarkollegiet
1 910
1 839
Bostadpolitik, Räntebidrag m.m.,
Boverket
1 439
1 540
Kulturpolitik, Kammarkollegiet
1 227
1 209
Forskningspolitik, Verket för
innovationssystem
1 148
1 040
Regional utvecklingsplitik, Verket för
näringslivsutveckling
783
944
Regional utvecklingsplitik,
Länsstyrelserna
800
818
Transportpolitik, Trafikupphandling,
1 173
749
Rikstrafiken
Miljöpolitik, Naturvårdsverket
762
676
Kulturpolitik, Statens kulturråd
631
653
Mediepolitik, Presstödsnämnden
649
647
Försök med trängselskatt,
Regeringskansliet
297
567
Transportpolitik, Banverket
714
401
Övrigt
4 705
4 311
Summa transfereringar till företag
38 259
38 084
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun-och landstingsmoms,
Skatteverket
39 614
36 631
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
Skatteverket
2 014
1 898
Allmänna bidrag till kommuner,
Regeringskansliet
-
215
Kommunalekonomisk utjämning till
kommuner, Skatteverket
63 320
53 297
Kommunalekonomisk utjämning till
landsting, Skatteverket
18 761
17 318
Summa Allmänna bidrag till kommuner
123 709
109 359
Socialförsäkring (Hälso- och
sjukvårdspolitik), Bidrag till
läkemedelsförmånerna m.m.,
Socialstyrelsen
21 861
20 792
Arbetsmarknadspolitik
Anställningsstöd m.m. till kommuner
och landsting, Skatteverket
4 967
10 133
Arbetsmarknadspolitik,
Arbetsmarknadsverket
2 211
2 814
varav: Lönebidrag och Samhall m.m.
1 203
1 135
Summa arbetsmarknadspolitik till
kommuner
7 178
12 947
Utbildningspolitik, Skolverket:
Maxtaxa i barnomsorgen,
3 656
3 660
Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem,
0
923
Bidrag till personalförstärkningar i
förskola,
-58
2 277
Statligt stöd för utbildning av vuxna,
6
1 794
Övrig utbildningspolitik, Skolverket
377
1
Summa utbildningspolitik till
kommuner
3 981
8 655
Integrations- och migrationspolitik,
Integrationsverket, Migrationsverket
5 613
4 330
Ersättning vid arbetsoförmåga,
Försäkringskassan
965
195
84
s. 85 sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ar- Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Övrigt
10 012
8 962
sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ar-
Summa transfereringar till kommuner
173 319
165 240
betsskadeersättning och vissa stöd till funk-
tionshindrade. Dessutom ingår bidrag till lands-
Transfereringar till utlandet
ting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av
Socialstyrelsen.
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet
17 512
17 723
De
totala
kostnaderna
för transfereringar i
Mervärdesskattebaserad avgift,
form
av lämnade
bidrag
m.m. ökade
endast
Skatteverket
4 475
4 227
3 miljarder kronor mellan 2006 och 2007 men i
Storbritanniens budgetreduktion,
förändringen ingår både stora ökningar och
Kammarkollegiet
379
262
Tullavgift, Tullverket
3 707
3 538
minskningar.
Jordbrukstull,Tullverket
345
145
Transfereringar till hushåll
Jordbruksavgifter, Statens
Transfereringar till hushåll har under 2007 mins-
Jordbruksverk
80
25
Summa Avgiften till Europeiska
kat med 3,6 miljarder kronor netto men inne-
fattar både stora ökningar och minskningar.
gemenskapen
26 498
25 920
De transfereringarna som redovisas avser ut-
Bistånd och andra internationella
betalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift.
bidrag, Styrelsen för internationellt
Den del av den statliga ålderspensionsavgiften
utvecklingssamarbete
10 944
11 536
som går till premiepensionssystemet (12,9 pro-
Bistånd och andra internationella
9 218
9 556
cent 2007) finns med bland transfereringar till
bidrag, Regeringskansliet
hushållssektorn men
redovisas
separat. Statlig
Övrigt
1 556
1 364
ålderspensionsavgift
ingår i
statsbudgetens
Summa transfereringar till utlandet
48 216
48 376
utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning
från anslag till pensionssystemet för att finansi-
Nettoöverföring till ålderspensions-
era pensionsrätterna för bl.a. de personer som
systemet, AP-fonderna
5 916
7 334
uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner.
Total summa transfereringar
762 161
759 037
Överföringarna till och från AP-fonderna netto-
redovisas dock under rubriken Nettoöverföring
Transfereringar utgörs av medel som staten via
till AP-fonderna och ingår därför inte i
transfereringar till hushåll. Överföringen till
myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I
premiepensionssystemet var 26,8 miljarder kro-
huvudsak sker transfereringar från anslag på
nor 2007, en miljard mer än 2006.
statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av
Bland transfereringar till hushåll har kostna-
att staten inte erhåller någon motprestation.
derna för arbetsmarknadspolitik minskat med
Många transfereringar är dock förknippade
13,4 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen
med någon form av villkor. Ett exempel är akti-
har minskat med 7,7 miljarder kronor och akti-
vitetsstöd
inom arbetsmarknadspolitiken där
vitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av
kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark-
lägre arbetslöshet.
nadspolitiskt program.
Transfereringar till hushåll avseende socialför-
Noten inleds med en sammanfattande tabell
säkringen har däremot ökat med 7,3 miljarder
med transfereringar uppdelade i delområden.
kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner
Därefter
specificeras transfereringarna
utifrån
vid
sidan
av
statsbudgeten
ökade
med
mottagarkategori, syfte och utbetalande myn-
9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen
dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer
beror främst på den positiva inkomstutveck-
som erhållit transfereringen och är hushåll, fö-
lingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger
retag, kommuner, utlandet samt ålderspensions-
till grund för ett index som används i ålderspen-
systemet. Hushåll innefattar enskilda personer
sionssystemet och som styr uppräkningen av
och ideella organisationer och föreningar tillhö-
förmånerna inkomstpension och tilläggspension.
rande hushållssektorn samt premiepensionssy-
Kostnaderna för handikappolitik inkluderar även
stemet.
kommunernas betalningsansvar och ökade med
Med socialförsäkring avses i princip transfere-
2,1 miljarder kronor eller 13 procent, se vidare
ringar som hanteras av Försäkringskassan. Ut-
avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av stats-
över ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk fa-
budgeten. Ökningen beror på att antalet ersätt-
miljepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som
85
s. 86 sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ar- Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
ningsberättigade och antalet beviljade timmar Transfereringar till kommuner
per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs Transfereringarna till kommuner ökade totalt timbeloppet för assistansersättningen varje år. med 8 miljarder kronor.
Ekonomisk äldrepolitik har minskat med De allmänna bidragen till kommuner ökade med 1,3 miljarder främst till följd av att antalet perso- 14,4 miljarder kronor. Det innefattar den ner med garantipension minskade och att antalet kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. personer med inkomstgrundad ålderspension 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det
ökade. generella statsbidraget sammanförts med utjäm- Inom ohälsoområdet har de sammanlagda ningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för landsting på sammanlagt 11,3 miljarder kronor sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekono- eller 12 procent 2007 vilket förklaras av att anta- misk utjämning varför statsbidragen till kom- let sjukfall har fortsatt minska. Aktivitets- och munerna minskat med motsvarande belopp på sjukersättningen ökade däremot med statsbudgeten. I de allmänna bidragen till kom- 0,3 miljarder kronor eller 0,6 procent men anta- muner ingår också mervärdesskatt för kommu- let personer som uppbär ersättningen har varit ner och landsting som nettoredovisas på stats- på ungefär samma nivå som 2006. Under de se- budgetens inkomstsida. Samtidigt justeras naste två åren har både arbetslöshet och sjuk- statsbidragen till kommuner ned med motsva- frånvaro minskat samtidigt till skillnad från tidi- rande belopp. Kommunernas kompensation för
gare år. ingående mervärdesskatt i icke skattpliktig Inom området ekonomisk familjepolitik verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket ökade föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder minskar kommunbidragen och skatteintäkterna medan kostnaderna för barnbidragen minskade på statsbudgeten med 39,6 miljarder 2007. I re- något. Demografiska faktorer styr i hög grad sultaträkningen i årsredovisningen för staten har kostnadsutvecklingen inom området. Att kost- den kommunalekonomiska utjämningen och naderna minskat något för barnbidraget beror på kommunmomsen bruttoredovisats, vilket inne- att antalet barn som fyller 16 år och inte längre bär att både transfereringar till kommuner och har rätt till barnbidrag var fler än antalet barn skatteintäkter är 50,9 miljarder kronor högre än i
som föddes. statsbudgeten för 2007. Kommun- och lands- Nettoöverföring till premiepensionssystemet tingsmoms var 3 miljarder högre än 2006 till
redovisas som transferering till hushåll mot bak- följd av ökad kommunal konsumtion.
grund av att systemet numera i nationalräken- Den kommunalekonomiska utjämningen till skaperna ses som en del av hushållssektorn (se kommuner och landsting har ökat 11,4 miljarder avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- kronor. Ökningen mellan åren beror till största upplysningar). Beloppet avser de socialavgifter, delen på att anslaget har tillförts 7 miljarder, vil- allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- ket motsvarar ramen för det generella sysselsätt- pensionsavgifter som överförts till premiepen- ningsstödet som upphörde vid utgången av 2006 sionssystemet, med avdrag för utbetalda premie- och som tidigare redovisades på statsbudgetens pensioner (0,4 miljarder kronor), vilka ingår i inkomstsida. Vidare förklaras ökningen av att
utbetalda ålderspensioner. medel flyttats från området utbildningspolitik avseende bidrag till personalförstärkning och till
Transfereringar till företag vuxenutbildning inom utbildningsområdet. Transfereringar till företag har lämnats i ungefär Dessa bidrag har därmed minskat med
samma omfattning som föregående år. 5 miljarder kronor.
Inom området livsmedelspolitik minskade Bidrag avseende integrationspolitik och mi- kostnaderna med 0,7 miljarder kronor bland an- grationspolitik ökade med 1,3 miljarder kronor nat till följd av att högre prisnivå på jordbruks- till följd av att antalet asylsökande ökat och att produkter minskat stödbehovet. Kostnaderna Migrationsverket ersätter kommunerna för deras för Lönebidrag och Samhall ökade med kostnader för mottagande av ensamkommande
0,6 miljarder kronor. barn.
86
s. 87 sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ar- Kontrollera mot PDF
Kostnaden för läkemedelsförmånerna, hälso- och sjukvårdspolitik, ökade med 1,1 miljarder kronor mellan åren.
Inom området ersättning vid arbetsoförmåga ökade bidragen med 0,8 miljarder kronor till följd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård .
Transfereringar till utlandet
Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 0,6 miljarder kro- nor. Avgiften redovisas här periodiserat till skill- nad mot redovisningen på statsbudgeten.
Kostnaden för biståndsverksamhet och inter- nationella bidrag genom Sida och Regerings- kansliet minskade med 0,6 respektive 0,3 miljarder kronor.
Nettoöverföring till AP-fonderna
Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till AP-fonderna har minskat med 1,4 miljarder kronor.
Överföringen till AP-fonderna avser skillna- den mellan inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter samt de statliga ålderspensions- avgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalda pensioner å den andra.
Not 5
Avsättningar till / upplösning av fonder
Miljoner kronor
2007
2006
Insättningsgarantinämndens fond
1 111
809
Kärnavfallsfonden
994
2 883
Bilskrotningsfonden
-172
-144
Batterifonden
21
38
Kammarkollegiets
försäkringsverksamhet m.m.
32
39
Försäkringskassans fonder
6
6
Övriga fonder
18
-28
Summa
2 010
3 603
Avsättning till fonder i staten för 2007 avser främst Insättningsgarantinämndens fond och Kärnavfallsfonden.
Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska re- sultatet i garantiverksamheten. Jämfört med fö- regående år har avsättningen ökat beroende på
Skr. 2007/08:101
flera faktorer. Avgifterna från bankerna har ökat och kostnaderna för ersättningar har minskat. Även avkastningen på kapitalet har blivit högre än föregående år och även överträffat det jämfö- relseindex som används i samband med att om- läggning av placeringspolicyn gjorts under hös- ten 2007.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden har mins- kat kraftigt. Skillnaden mot 2006 beror främst på att på grund av ränte- och marknadsläget har re- alisationsvinster på nära 2 miljarder kronor 2006 förbytts i förluster på drygt 500 miljoner kronor under 2007. Kostnaderna för ersättning till re- aktorinnehavare har också ökat något. Positiva faktorer är att avkastningen på reala obligationer stigit med omkring 300 miljoner kronor i sam- band med den ökade inflationen och att avgifter från reaktorinnehavare stigit med cirka 300 miljoner kronor.
Bilskrotningsfonden har liksom föregående år minskat kraftigt. Under 2007 gjordes stora ut- betalningar av bilskrotningspremier i samband med beslut om extra premier vid skrotning av vissa äldre bilar.
Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42 Fonder, Noter till balansräkningen.
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor
2007
2006
Lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter
Rikspolisstyrelsen
10 929
10 224
Försvarsmakten
9 316
9 063
Försäkringskassan
5 632
5 724
Skatteverket
5 473
5 212
Arbetsmarknadsverket
3 778
3 859
Kriminalvården
3 402
3 111
Banverket
3 269
3 114
Vägverket
2 911
2 694
Regeringskansliet
2 881
2 952
Domstolsverket
2 768
2 521
Lunds universitet
2 649
2 631
Uppsala universitet
2 159
2 119
Göteborgs universitet
2 098
2 072
Karolinska institutet
1 713
1 676
Stockholms universitet
1 559
1 524
Umeå universitet
1 547
1 524
87
s. 88 Statens kostnader Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Kungliga Tekniska högskolan
1 419
1 393
Statens tjänstepensioner:
Linköpings universitet
1 373
1 349
Utbetalda pensioner
7 186
7 006
Statens institutionsstyrelse
1 273
1 211
Förändring av försäkringstekniska
Sveriges lantbruksuniversitet
1 206
1 132
avsättningar
2 069
12 275
Migrationsverket
1 072
992
Eliminering av premieintäkt för statliga
ålderspensioner m.m.
-9 502
-9 243
Affärsverk
Summa pensionskostnader
14 905
23 788
Luftfartsverket
1 745
1 685
Övriga personalkostnader
Sjöfartsverket
683
629
Försvarsmakten
370
391
Svenska kraftnät
156
147
Regeringskansliet
324
348
Statens järnvägar
4
5
Rikspolisstyrelsen
321
293
Övriga myndigheter
27 488
27 065
Vägverket
240
228
Kriminalvården
141
125
Summa lönekostnader inklusive
Skatteverket
139
132
Banverket
131
129
arbetsgivaravgifter
98 503
95 628
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-24 084
-23 507
Försäkringskassan
115
172
Summa lönekostnader efter eliminering
Stockholms universitet
115
102
av arbetsgivaravgifter
74 419
72 121
Karolinska institutet
113
114
Uppsala universitet
107
103
Pensionskostnader
Arbetsmarknadsverket
104
172
Försvarsmakten
1 584
2 447
Rikspolisstyrelsen
1 309
1 396
Affärsverk
Försäkringskassan
820
843
Luftfartsverket
84
105
Skatteverket
704
593
Sjöfartsverket
34
33
Arbetsmarknadsverket
503
446
Svenska kraftnät
14
17
Regeringskansliet
464
466
Statens järnvägar
0
7
Vägverket
415
390
Domstolsverket
400
340
Övriga myndigheter
1 822
1 780
Lunds universitet
396
382
Summa övriga personalkostnader
4 174
4 251
Banverket
354
317
Total summa kostnader för personal
93 498
100 160
Göteborgs universitet
343
334
Statens kostnader
för personal
minskade
med
Kriminalvården
310
269
Uppsala universitet
284
288
6,7 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen
Karolinska institutet
273
280
är att föregående år fanns en stor kostnad för
Umeå universitet
223
229
ökade avsättningar för pensioner i samband med
Stockholms universitet
212
191
ändrade försäkringstekniska riktlinjer hos SPV.
Linköpings universitet
203
206
Löner
Kungliga Tekniska högskolan
197
157
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi-
Sveriges lantbruksuniversitet
155
129
varavgifter
ökade
3,0 miljarder
kronor
eller
Försvarets materielverk
142
255
3,1 procent.
Lagstadgade
arbetsgivaravgifter
Affärsverk
uppgick under 2007 till 32,42 procent av löne-
summan. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar-
Luftfartsverket
1 369
237
avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna trans-
Sjöfartsverket
506
118
aktioner och således inga kostnader för staten
Svenska kraftnät
117
21
och har därför eliminerats.
Statens järnvägar
0
5
Rikspolisstyrelsens
lönekostnad ökade
med
0,7 miljarder
kronor
eller
6,9 procent. Antalet
Övriga myndigheter
3 869
3 411
poliser har ökat netto med 443. Dessutom har
antalet civilanställd personal ökat under
året.
88
s. 89 Statens kostnader Kontrollera mot PDF
Förutom ordinarie rekryteringar har Rikspolis- styrelsen påbörjat ett arbete där syftet är att
komplettera bemanningen med 300 civilanställda. Av dessa har cirka 200 perso- ner anställts under 2007.
Vid Försäkringskassan minskade lönekostnaden, vilket förklaras av de neddragningar som pågår i organisationen. Även de resursförstärkningar som gjordes specifikt under 2006, till stor del med tillfällig personal, bidrog till de minskade lönekostnaderna 2007.
Skatteverket har tilldelats extra medel för satsningar på utökad skattekontroll och att åt- gärda felaktigheter och fusk, vilket bidragit till att lönekostnaderna har ökat med 5 procent.
Kriminalvården har ökat sina kostnader för löner och arbetsgivaravgifter med drygt 9 procent vilket beror på bl.a. nyrekryteringar till nyöppnade anstalter.
Domstolsverkets kostnader har ökat med nära tio procent, vilket hänger samman med att orga- nisationen på kort tid utökats då man tagit över ansvaret för utlännings- och medborgarskaps- mål.
Pensionskostnader
Kostnaderna för statens tjänstepensioner har minskat med 8,9 miljarder kronor, varav SPV:s pensionsrörelse är den största delen. I SPV:s pensionsrörelse har utbetalda förmåner ökat med 0,2 miljarder kronor eller 2,6 procent, me- dan förändringen av försäkringstekniska avsätt- ningar är 10,5 miljarder kronor lägre än 2006. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43, Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, Noter till balansräkningen. Som framgår av denna not och i avsnitt 4.4 Redovis- ningsprinciper och tilläggsupplysningar är nya försäkringstekniska riktlinjer beslutade inför 2008 och dessa skulle ha ökat kostnaderna med 5,3 miljarder kronor om de tillämpats i årsredo- visningen för 2007.
Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjäns- tepensioner vilket innefattar avgifter till kom- pletterande ålderspension (Kåpan) individuell ålderspensionen (Iåp). Pensionspremierna på- verkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och har därför eliminerats. Däremot hanteras den kompletterande och indi-
Skr. 2007/08:101
viduella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.
Riksdagsförvaltningen har fr.o.m. 2007 tagit upp avsättning för pensionsförmåner och löne- garantier till ledamöter, men beräkningen har gjorts först vid utgången av 2007 och redovisas detta första år endast i balansräkningen. Därför framgår ingen förändring i noten.
Bland myndigheter som gör egna pensionsav- sättningar har Försvarsmaktens kostnader mins- kat eftersom man under de närmast föregående åren haft stora engångskostnader för utbetal- ningar och avsättningar kopplade till Försvarsbe- slut 2004. Affärsverken har tillämpat nya försäk- ringstekniska riktlinjer för beräkning av sina pensionsavsättningar, vilket höjt kostnaderna relativt kraftigt hos Luftfartsverket, Sjöfartsver- ket och Svenska kraftnät. Den övervägande de- len av kostnadsökningen avser effekten av sänkt diskonteringsränta. De nya riktlinjerna är obli- gatoriska först 2008, men har tillämpats redan i samband med 2007 års årsredovisning.
Övriga personalkostnader
Övriga personalkostnader som utgörs av kost- nader för personalutbildning, traktamenten m.m. har minskat något. Det är bl.a. Arbetsmarknads- verket som minskat kostnaderna för personalut- bildning.
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2007
2006
Försvarsmakten
2 419
2 647
Rikspolisstyrelsen
1 676
1 576
Regeringskansliet
1 122
1 139
Kriminalvården
878
806
Lunds universitet
776
724
Försäkringskassan
735
731
Skatteverket
653
629
Domstolsverket
639
574
Göteborgs universitet
600
582
Uppsala universitet
593
580
Kungl. Tekniska högskolan
549
543
Karolinska institutet
488
463
89
s. 90 Statens kostnader Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Stockholms universitet
486
482
Arbetsmarknadsverket
463
477
Migrationsverket
373
382
Linköpings universitet
346
338
Umeå universitet
305
287
Vägverket
280
234
Sveriges lantbruksuniversitet
267
266
Statens institutionsstyrelse
263
245
Banverket
204
205
Affärsverk
Luftfartsverket
43
42
Sjöfartsverket
40
36
Svenska kraftnät
19
19
Statens järnvägar
2
2
Övriga myndigheter
5 389
5 287
Eliminering av inomstatliga lokalkost-
nader
-4 243
-4 082
Summa
15 365
15 214
Som kostnader för lokaler redovisas myndighe- ters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fas- tighetsverk.
Försvarsmaktens lokalkostnader minskade med 228 miljoner kronor, vilket är en följd av minskningen av verksamheten efter försvarsbe- slutet 2004.
Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler var 100 miljoner kronor. Av dessa är 65 miljoner kronor hänförliga till ökad lokalhyra inklusive fastighetsskatt och 15 miljoner kronor avser ökade kostnader för reparationer av hyrda loka- ler.
Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med
72 miljoner kronor. Ökningen beror främst på byggnationer vid häktet i Karlstad och i Skänninge samt R-huset på Kumla.
Lunds universitets lokalkostnader ökade med
52 miljoner kronor. Det beror på att de nya lo- kaler som universitetet tog i bruk under 2006 fr.o.m. 2007 genererar full årshyra.
Not 8
Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor
2007
2006
Riksgäldskontoret
-2 247
-47
Exportkreditnämnden
Förändring i avsättningar för
försäkringstekniskt beräknad risk i
engagemanget
-329
-312
Skadekostnader
32
44
Utlösen självriskandelar
37
110
Förändring av försäkringstekniskt
beräknat nettovärde på skadefordringar
520
1 201
Summa Exportkreditnämndens kostnader
i garantiverksamheten
260
1 043
Statens Bostadskreditnämnd
-693
-
Socialstyrelsen
83
-
Total summa
-2 597
996
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlå- ningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt.
Posten för 2007 avser till allra största delen återföringar av tidigare avsättningar och är därför negativ (kostnadsreduktion).
RGK redovisar omvärdering av lån med kre- ditrisk på 1 100 miljoner kronor, som främst be- ror på minskad risk avseende lån till SVEDAB. Vidare redovisas förändring i reservering för förväntade garantiförluster med 1 147 miljoner kronor, som beror på minskad risk för garantin avseende Öresundsbron.
EKN:s kostnader för avsättningar för försäk- ringstekniskt beräknad risk i engagemanget har minskat och under 2007 redovisar man därför en förändring i form av en kostnadsreduktion på 329 miljoner kronor.
EKN:s kostnader för förändring av försäk- ringstekniskt nettovärde på skadefordringar har minskat med 681 miljoner kronor sedan föregå- ende år. Förändringen avser återvinningar på utestående fordringar samt valutakurs- och vär- deringsförändringar. Beloppet är något lägre än 2006, då stora återvinningar gjordes.
90
s. 91 Socialstyrelsen redovisar en garantiavgift på Kontrollera mot PDF
Statens bostadskreditnämnd redovisar främst förändring i avsättningar för garantier om 690 miljoner kronor. Förändringen beror på att garantistocken minskat med 44 procent sedan förra årsskiftet och att den förväntade förlusten därmed har minskat från beräknat 1 700 miljoner kronor 2006 till 1 010 miljoner kronor vid ut- gången av 2007. På grund av ändrade redovis- ningsprinciper finns inget jämförbart värde för föregående år (se avsnitt 4.4 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar).
Socialstyrelsen redovisar en garantiavgift på
83 miljoner kronor. Posten avser ett uppdrag från regeringen att upphandla och skriva kon- trakt med ett engelskt läkemedelsföretag om le- verans av influensavaccin om en pandemi bryter ut. Garantiavgiften innebär en försäkran att Sverige får tillgång till detta vaccin om en pan- demi skulle inträffa.
Not 9
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor
2007
2006
Övriga driftkostnader – tjänster
Vägverket
12 017
11 778
Försvarsmakten
11 563
9 503
Banverket
9 899
8 623
Försvarets materielverk
3 590
3 705
Rikspolisstyrelsen
1 688
1 576
Försäkringskassan
1 356
1 210
Kärnavfallsfondens styrelse
1 353
1 231
Skatteverket
1 144
1 064
Statens fastighetsverk
1 056
924
Fortifikationsverket
999
777
Karolinska institutet
952
905
Göteborgs universitet
823
837
Naturvårdsverket
819
611
Lunds universitet
781
742
Regeringskansliet
775
781
Kriminalvården
703
638
Arbetsmarknadsverket
677
729
Umeå universitet
624
627
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
607
570
Övriga myndigheter
12 499
12 359
Summa tjänster
63 925
59 190
Skr. 2007/08:101
Övriga driftkostnader – varor
Försvarets materielverk
12 452
13 890
Banverket
3 100
2 879
Vägverket
2 407
2 506
Försvarsmakten
1 096
3 121
Rikspolisstyrelsen
755
696
Fortifikationsverket
492
790
Kriminalvården
382
350
Karolinska institutet
290
278
Uppsala universitet
237
230
Statens fastighetsverk
217
225
Lunds universitet
213
211
Skatteverket
176
187
Göteborgs universitet
152
146
Sveriges lantbruksuniversitet
147
140
Stockholms universitet
137
121
Umeå universitet
125
128
Regeringskansliet
121
127
Övriga myndigheter
2 446
2 873
Summa varor
24 945
28 898
Affärsverk, övrig drift – varor och
tjänster
Svenska kraftnät
4 296
5 001
Luftfartsverket
1 776
1 641
Sjöfartsverket
929
714
Statens järnvägar
145
142
Summa affärsverk, övrig drift – varor
och tjänster
7 146
7 498
Övriga driftkostnader – reparationer,
diverse m.m.
Vägverket
2 899
2 670
Försvarsmakten
2 191
2 217
Banverket
378
401
Kriminalvården
288
264
Rikspolisstyrelsen
228
237
Regeringskansliet
217
219
Skatteverket
144
134
Försvarets materielverk
107
111
Lunds universitet
103
97
Sveriges lantbruksuniversitet
101
86
Riksdagsförvaltningen
91
120
Karolinska institutet
85
107
Göteborgs universitet
84
78
Försäkringskassan
84
93
Arbetsmarknadsverket
83
105
Umeå universitet
76
75
Stockholms universitet
75
71
Uppsala universitet
71
71
91
s. 92 avseende produktion av försvarsmateriel, vägan- Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Affärsverk
avseende produktion av försvarsmateriel, vägan-
Svenska kraftnät
245
266
läggningar och bananläggningar
förs
bort från
Luftfartsverket
224
242
resultaträkningen och tas upp som investering i
Sjöfartsverket
66
75
balansräkningen.
Statens järnvägar
0
0
Övriga myndigheter
1 738
1 686
Not 10
Avskrivningar
Summa övriga driftkostnader –
reparationer, diverse m.m.
9 578
9 425
Miljoner kronor
Aktivering utveckling av
2007
2006
anläggningstillgångar i egen regi
Försvarsmakten
11 056
8 947
Banverket
-9 599
-8 465
Vägverket
3 746
3 695
Försvarsmakten
-8 682
-12 301
Banverket
2 929
2 837
Vägverket
-7 412
-7 814
Rikspolisstyrelsen
734
676
Försäkringskassan
-291
-122
Fortifikationsverket
668
592
Sjöfartsverket
-230
-160
Försäkringskassan
563
561
Rikspolisstyrelsen
-88
-120
Skatteverket
272
261
Övriga myndigheter
-403
-588
Statens fastighetsverk
271
312
Summa aktivering utveckling av
Lunds universitet
228
230
anläggningstillgångar i egen regi
-26 705
-29 570
Uppsala universitet
219
221
Eliminering av inomstatliga
Domstolsverket
216
183
Göteborgs universitet
209
196
transaktioner
-15 953
-13 130
Total summa övriga driftkostnader
62 936
62 311
Affärsverk
Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas
Luftfartsverket
1 130
1 154
Svenska kraftnät
446
426
köp av tjänster, varor, reparationer och diverse
andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp
Sjöfartsverket
133
125
av varor och tjänster mellan myndigheterna.
Försvarsmaktens ökade
kostnader
avseende
Övriga myndigheter
3 298
3 357
tjänster beror till största
delen på att kostna-
Summa
26 118
23 773
derna för materielkonsulter har varit högre än
2006. De ökade kostnaderna för materielkon-
Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be-
sulter beror främst på att gränsen för aktivering
redskapsinventarier som stridsfordon, självgå-
av beredskapsinventarier har höjts under 2007.
ende pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan
Försvarsmaktens minskade kostnader avse-
åren beror på nedskrivning av beredskapsinven-
ende varor beror främst på en omvärdering av
tarier med 3 197 miljoner kronor som gjordes
viss typ av ammunition i lager.
2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är
Försvarets materielverks minskade kostnader
däremot i det närmaste oförändrade mellan åren.
för varor beror på minskade leveranser från in-
Vägverket och Banverkets avskrivningar avser
dustrin. Det gäller främst inom sjöområdet.
väganläggningar respektive järnvägsanläggningar.
Banverket har aktiverat mer än föregående år
för investering i anläggningstillgångar i egen regi.
Posten för Försvarsmakten är en nettoredovis-
ning efter hänsyn tagen till att Försvarets mate-
rielverk har minskat sina pågående nyanlägg-
ningar. Ser man enbart till Försvarsmakten har
aktiveringarna ökat något jämfört med föregå-
ende år. Vägverkets aktiveringar avseende väg-
anläggningar har minskat. Aktiveringarna inne-
bär att kostnader för köp av varor och tjänster
92
s. 93 Not 11 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Not 11
Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag
Summa Regeringskansliet
39 514
38 939
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
Miljoner kronor
(SVEDAB)
-
180
2007
2006
Affärsverk
Resultat från andelar i dotterföretag
Vattenfall AB
19 769
18 729
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.
13
9
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
4 679
4 597
Luftfartsverket - LFV Holding AB
1
11
Civitas Holding AB (inklusive Vasakro-
nan AB)
4 650
3 409
Övriga myndigheter
15
63
Posten AB
1 560
1 009
Summa resultat från andelar i
Vin & Sprit AB
1 468
1 572
dotterföretag
39 543
39 202
Sveaskog AB
1 419
2 138
AB Swedcarrier
1 314
345
Resultat från andelar i intresseföretag
Akademiska Hus AB
1 253
3 038
TeliaSonera AB
6 591
7 694
Specialfastigheter Sverige AB
544
766
Nordiska investeringsbanken NIB
457
489
SJ AB
507
368
SAS AB
136
989
Apoteket AB
433
447
AB Bostadsgaranti
16
26
Teracom AB
390
298
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
4
1
AB Svensk Exportkredit
353
386
VisitSweden AB (Sveriges Rese och
Turistråd AB)
2
0
Venantius AB
270
427
Norrland Center AB
0
0
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBAB
190
462
Green Cargo AB
173
166
Affärsverk
Vasallen AB
134
236
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
69
48
Almi Företagspartner AB
114
81
Summa resultat från andelar i
intresseföretag
7 275
9 247
Samhall AB
90
96
Systembolaget AB
85
89
Resultat från andelar i dotter- och
Lernia AB
52
150
intresseföretag - totalt
AB Svensk Bilprovning
19
25
Resultat från andelar i dotterföretag
39 543
39 202
Swedfund International AB
17
85
Resultat från andelar i intresseföretag
7 275
9 247
Kasernen Fastighets AB
15
5
Total summa
46 818
48 449
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
13
8
IRECO Holding AB
13
6
Med dotterföretag avses företag där statens ägar-
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB
andel överstiger 50 procent. Med intresseföretag
(Sveriges Provnings- och
avses företag
där
statens ägarandel uppgår till
Forskningsinstitut AB)
10
57
högst 50 och lägst 20 procent.
Svenska Rymdaktiebolaget
8
-15
Det resultat som redovisas ovan baseras på det
Statens Bostadsomvandling AB
3
-9
redovisade nettoresultatet hos bolagen
enligt
AB Göta Kanalbolag
1
0
årsbokslut för respektive år, utom i några fall då
Voksenåsen A/S
1
0
ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatande-
Swedesurvey AB
1
0
larna har minskat med 1,6 miljarder kronor.
AB Svenska miljöstyrningsrådet
0
0
Vattenfall
AB
har
ökat
resultatet
med
Kungliga Operan AB
0
0
1,0 miljarder kronor främst på grund av minskad
Svenska spel AB
-
-
skattekostnad med 2,4 miljarder kronor. Exem-
IMEGO AB
-2
0
pelvis kommer inkomstskattesatsen för bolag att
Kungliga Dramatiska Teatern AB
-4
0
sänkas med 10 procentenheter i Tyskland, vilket
Arbetslivsresurs AR AB
-28
-33
påverkar uppskjuten
skatt.
Ökningen
beror
Övriga dotterföretag inom
dessutom på ökad kraftproduktion i Tyskland
Regeringskansliet
0
1
och högre priser på den europeiska elbörsen.
93
s. 94 Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Resultatet för LKAB är i stort sett oförändrat. Världsmarknadspriser och leveransvolymer fort- sätter att ligga på en hög nivå. Omsättningen har ökat med 18 procent under året, men kostna- derna har ökat i motsvarande grad.
Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,2 miljarder kronor. Den främsta förklar- ingen är större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronans fastighetstillgångar.
Posten AB har förbättrat sitt resultat med 0,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad omsättning, rationaliseringar inom verk- samheten samt minskade omstrukturerings- kostnader.
Vin & Sprit AB har minskat resultatet med 0,1 miljarder kronor, vilket främst är hänförligt till ökad skattekostnad med 0,3 miljarder kronor som till största del beror på en positiv engångs- effekt på skattekostnader under föregående år. Lägre finansiella kostnader med 0,2 miljarder kronor har dock delvis utjämnat detta.
Sveaskog AB har försämrat resultatet med 0,7 miljarder kronor, vilket främst avser föregå- ende års realisationsvinst på 1,0 miljarder kronor vid avyttring av industrirörelse.
AB Swedcarrier har förbättrat sitt resultat med 1,0 miljarder kronor, främst med en realisa- tionsvinst på 0,6 miljarder kronor vid avyttring av två dotterbolag.
Akademiska hus AB har 1,8 miljarder kronor lägre resultat. Till största delen kan detta hänfö- ras till att fastigheternas marknadsvärde har minskat med 0,6 miljarder kronor, vilket är en försämring med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2006. Som en följd av detta har skattekost- naden minskat med 0,8 miljarder kronor.
Specialfastigheter Sverige AB har försämrat resultatet med 0,2 miljarder kronor. Föränd- ringen beror till största delen på lägre orealiserad värdeökning på förvaltningsfastigheter.
Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande.
Resultatandelen från Systembolaget AB upp- går oförändrad till 0,1 miljarder kronor. Resul- tatandelen har reducerats med respektive års utdelning, som istället betraktas som skattein- täkt. Innan denna omföring hade resultatandelen minskat med 0,1 miljarder kronor.
Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatte- intäkt i samband med utdelning till staten.
SVEDAB har ett oförändrat resultat på 0,1 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt. Föregående år redovisades återförda koncernbidrag som resultat.
Resultatet från TeliaSonera AB har minskat med 1,1 miljarder kronor och utgör en vinstan- del på 6,6 miljarder kronor. Minskningen upp- står främst som en effekt av att försäljning av aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultat- andelen påverkats positivt av ökat resultat från intressebolag i Ryssland och Turkiet.
Resultatet för SAS Sverige har försämrats med 0,9 miljarder kronor, till största delen hänförbart till realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag som gav upp- hov till ett högt resultat under föregående år.
Not 12
Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor
2007
2006
Finansiella intäkter för förvaltning av
statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
svenska kronor
16 528
14 833
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta
15 132
13 153
Intäktsförda, preskriberade obligationer
m.m.
12
18
Överkurs vid emission (netto)
5 941
7 463
Realiserade valutavinster (netto)
-
-
Orealiserade valutavinster (netto)
-
23 495
Summa finansiella intäkter för
förvaltning av statsskulden
37 613
58 962
Finansiella kostnader för förvaltning
av statsskulden
Räntekostnader avseende upplåning i
svenska kronor
55 081
51 700
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta
25 755
22 986
Realiserade kursförluster (netto)
4 237
5 964
Realiserade valutaförluster (netto)
2 454
6 345
Orealiserade valutaförluster (netto)
4 137
-
Provisioner till banker m.fl.
86
91
94
s. 95 Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande. Kontrollera mot PDF
Summa finansiella kostnader för
förvaltning av statsskulden
91 750
87 086
Nettokostnad för förvaltning av
statsskulden
54 137
28 124
Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden redovisas av RGK. De in- nefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.
Under 2007 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 54 miljarder kronor, en ökning med 26 miljarder kronor. Under året realiserade staten valutaförluster på 2 miljarder kronor, jämfört med förra året på 6 miljarder kronor. De realiserade valutakursför- ändringarna uppstår då RGK betalar tillbaka utländska lån och kursen avviker från den kurs som RGK lånade till.
Realiserade kursförluster minskade med 2 miljarder kronor från 6 miljarder kronor till 4 miljarder kronor.
Den viktigaste förklaringen till att nettokost- naden för statsskulden ökat är att RGK inte re- dovisar några orealiserade valutavinster i år me- dan de föregående uppgick till drygt 23 miljarder kronor. Istället redovisar RGK 2007 orealiserade valutaförluster på 4 miljarder kronor.
De orealiserade valutakursförändringarna uppkommer vid den värdering RGK gör av skul- der och fordringar i utländsk valuta till boksluts- dagens kurser.
Not 13
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
2007
2006
Regeringskansliet
13 087
1 781
Kammarkollegiet
4 428
5 400
Centrala studiestödsnämnden
3 920
3 980
Skatteverket
2 308
1 259
Exportkreditnämnden
312
169
Försäkringskassan
85
77
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
77
56
Försvarets materielverk
26
40
Kärnavfallsfondens styrelse
5
1 911
Affärsverk
Statens järnvägar
485
473
Skr. 2007/08:101
Luftfartsverket
37
46
Svenska kraftnät
25
8
Sjöfartsverket
2
1
Övriga myndigheter
165
190
Summa
24 962
15 391
De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnad för statsskulden.
Regeringskansliets finansiella intäkter avser huvudsakligen reavinst vid försäljning av aktier i TeliaSonera AB på 10,7 miljarder och utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 2,3 miljarder kronor, vilka tillförts statsbudgeten. Förra året redovisade Regeringskansliet utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 1,7 miljarder kro- nor.
Kammarkollegiets finansiella intäkter avser i huvudsak Riksbankens inlevererade överskott som uppgick till 4,4 miljarder kronor (föregå- ende år 5,4 miljarder kronor).
CSN:s finansiella intäkter avser bl.a räntor på studielån.
Skatteverket redovisar räntor i skattekontosy- stemet.
EKN redovisar ränteintäkter i finansförvalt- ningen.
Kärnavfallsfondens styrelses finansiella intäk- ter omfattar realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer. Dessa har minskat med 1,9 miljarder kronor sedan föregå- ende år.
De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär- depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning).
Not 14
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
2007
2006
Kärnavfallsfondens styrelse
667
44
Statens jordbruksverk
251
44
Insättningsgarantinämnden
177
232
Banverket
75
33
Försäkringskassan
36
37
Vägverket
35
35
Exportkreditnämnden
32
551
Styrelsen för internationellt
25
33
95
s. 96 Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
utvecklingssamarbete
räntan är en del av de utgifter för att bygga an-
Lantmäteriverket
18
17
läggningen som tas upp som tillgång.
Försvarets materielverk
12
4
Statens pensionsverk
5
6
Försvarsmakten
2
10
4.5.2 Noter till balansräkningen
Uppsala universitet
1
1
Not 15
Arbetsmarknadsverket
1
0
Balanserade utgifter för utveckling
Regeringskansliet
-17
-11
Miljoner kronor
Affärsverk
Statens järnvägar
524
499
Luftfartsverket
123
94
Sjöfartsverket
42
37
Svenska kraftnät
9
7
Övriga myndigheter
66
24
Aktivering av finansiella kostnader
-167
-96
Summa
1 917
1 601
Kärnavfallsfonden redovisar realisationsförluster vid avyttring av reala och nominella statsobliga- tioner med 531 miljoner kronor (44 miljoner kronor föregående år) samt räntekompensation vid handel med repor med 136 miljoner kronor.
Statens jordbruksverks finansiella kostnader avser huvudsakligen en finansiell korrigering från EU på 231 miljoner kronor samt en återbetal- ning av räntor på omställningsstöd om 18 miljoner kronor.
Insättningsgarantinämndens finansiella kost- nader avser realisationsförluster vid handel med statspapper.
EKN redovisar räntekostnader m.m. på
32 miljoner kronor. Skillnaden mot föregående år beror på att nämnden då redovisade realise-
rade
och
orealiserade
kursförluster
på
551 miljoner kronor.
Affärsverket Statens
järnvägars finansiella
kostnader består bl.a. av skulduppräkning på lea- sing och räntor på leasingskulder på lok och vag- nar.
Regeringskansliet skrev 2002 ned det bok- förda värdet på OMX aktier med 771 miljoner kronor till marknadsvärdet på aktierna. Värdet på aktierna har sedan stigit och de negativa kost- naderna under 2006 och 2007 beror på återföring av tidigare nedskrivning.
I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom
2007
2006
Försäkringskassan
1 391
1 384
Rikspolisstyrelsen
365
339
Skatteverket
282
262
Försvarsmakten
236
56
Verket för högskoleservice
184
192
Statens pensionsverk
119
120
Centrala studiestödsnämnden
113
125
Verket för näringslivsutveckling
98
71
Vägverket
75
76
Försvarets radioanstalt
74
83
Affärsverk
Svenska kraftnät
116
106
Sjöfartsverket
33
29
Övriga myndigheter
1 065
972
Summa
4 151
3 815
Under posten Balanserade utgifter för utveck- ling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program.
Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet samt följdreformer till detta utgör den största delen. Därutöver ut- vecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärende- hantering inom andra försäkringsområden samt inför erforderlig ny infrastruktur för IT. Under året har avskrivningar och nedskrivningar re- spektive årets investeringar uppgått till drygt 350 miljoner kronor vardera, varför postens nettoförändring är liten.
Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna avser utvecklingsarbete av bl.a. verk- samhetsspecifika IT-system och stödsystem.
Hos Skatteverket avser de största posterna av årets nyutveckling på 100 miljoner kronor IT- stöd för Init och Taxeringsförnyelse, Folkbokfö- ring och Borgenär.
96
s. 97 Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Försvarsmakten har ökat sina investeringar i IT- system under året med cirka 200 miljoner kronor.
Verket för högskoleservices post utgörs av det nya antagningssystemet (NyA).
Not 16
Rättigheter och andra immateriella anläggnings- tillgångar
Miljoner kronor
Not 17
Förskott avseende immateriella anläggnings- tillgångar
Miljoner kronor
2007
2006
Statens jordbruksverk
30
30
Övriga myndigheter
3
2
Summa
33
32
2007
2006
Statens jordbruksverk redovisar
förskott
avse-
ende immateriella anläggningstillgångar i sam-
Krisberedskapsmyndigheten
147
54
band med ett antal pågående IT-utvecklingspro-
Rikspolisstyrelsen
103
99
jekt.
Vägverket
51
70
Försäkringskassan
41
62
Fortifikationsverket
35
38
Not 18
Skatteverket
26
27
Statliga väganläggningar
Affärsverk
Miljoner kronor
Svenska kraftnät
110
117
2007
2006
Sjöfartsverket
11
9
Vägverket
98 907
92 287
Luftfartsverket
4
9
Vägverket
98 907
92 287
Övriga myndigheter
291
331
Summa
819
816
Under posten Rättigheter och andra immateri- ella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.
Krisberedskapsmyndighetens tillgångar avser investeringar avseende det gemensamma radio- kommunikationssystemet Rakel samt växlar och annan immateriell radiokommunikationsutrust- ning.
Posterna för Rikspolisstyrelsen, Vägverket och Försäkringskassan består till största delen av licenser inom IT-verksamheten.
Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbin- delser.
Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är nor- malt 40 år.
Sju större objekt med en sammanlagd inve- steringsvolym på 6 miljarder kronor och en total längd av 121 km har öppnats för trafik under året. Bland annat har hela motorvägssträckan på E 4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik.
Not 19
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
2007 2006
Banverket
69 268
64 658
Banverket
69 268
64 658
Banverket redovisar investeringar i järnvägsan- läggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år.
97
s. 98 Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Exempel på investeringsprojekt som har färdig- ställts under 2007 är sträckan Marieholm- Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts och tagits i drift.
Not 20
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2007
2006
Statens fastighetsverk
13 322
12 899
Fortifikationsverket
9 065
8 672
Naturvårdsverket
5 096
4 534
Riksdagsförvaltningen
1 065
1 062
Affärsverk
Luftfartsverket
10 598
10 729
Sjöfartsverket
1 027
956
Svenska Kraftnät
223
169
Övriga myndigheter
1 011
914
Summa
41 407
39 935
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastighetsbeståndet tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na- tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna- der, landshövdingarnas residens och ambassad- byggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlings- gränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets nyinvesteringar i fastigheter uppgår till 379 miljoner kronor och avser till nästan hela beloppet köpet av House of Sweden i Washington DC, USA. Därutöver har ett antal färdigställda ombyggnadsprojekt under året förts från posten Pågående nyanläggningar, bl.a. det tidigare posthuset i centrala Stockholm.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål. Under året har inve- steringar gjorts med 974 miljoner kronor. Bland dessa ingår ombyggnad av Finska kyrkan och Arsenalen i Karlskrona, nybyggnad av helikop- terhangar på Malmen i Linköping, ombyggnader för Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad
samt nybyggnad av anläggning för stridsövning i Boden.
Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2007 har värdet av marken ökat med cirka 550 miljoner kronor vilket främst avser investeringar i mark- inköp för bildande av naturreservat och natio- nalpark.
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna och de ombyggnader och förbätt- ringar som utgör årets investeringar är förhållan- devis små.
Luftfartsverkets redovisar de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, el- anläggningar och teleanläggningar som de vikti- gaste delarna. Avskrivningarna har under året va- rit något högre än nyinvesteringarna.
Not 21
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
2007
2006
Rikspolisstyrelsen
771
732
Försvarsmakten
296
180
Kungl.Tekniska högskolan
240
245
Göteborgs universitet
146
131
Regeringskansliet
144
140
Kriminalvården
124
130
Lunds universitet
109
117
Stockholms universitet
99
99
Sveriges lantbruksuniversitet
68
52
Skatteverket
65
74
Övriga myndigheter
1 238
1 234
Summa
3 300
3 134
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk, larmanordningar samt repa- rationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.
Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet.
98
s. 99 Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande. Kontrollera mot PDF
Not 22
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor
2007
2006
Rikspolisstyrelsen
1 446
1 376
Försvarsmakten
1 287
1 248
Vägverket
1 248
850
Banverket
747
749
Domstolsverket
721
576
Uppsala universitet
669
707
Lunds universitet
585
624
Kustbevakningen
542
607
Karolinska institutet
517
507
Regeringskansliet
407
367
Göteborgs universitet
382
446
Skatteverket
370
384
Kriminalvården
359
303
Försäkringskassan
316
300
Affärsverk
Svenska kraftnät
5 831
5 988
Luftfartsverket
963
981
Statens järnvägar
710
721
Sjöfartsverket
606
614
Övriga myndigheter
5 124
4 839
Summa
22 830
22 187
Skr. 2007/08:101
Not 23
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
2007
2006
Banverket, järnvägsanläggningar
27 638
25 416
Vägverket, väganläggningar
12 246
14 666
Fortifikationsverket
881
973
Statens fastighetsverk
717
392
Kustbevakningen
564
474
Affärsverk
Luftfartsverket
804
690
Svenska kraftnät
662
450
Sjöfartsverket
93
83
Övriga myndigheter
3 880
6 559
Summa
47 485
49 704
Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsprojektet och citytunneln i Malmö.
Som Vägverkets pågående större investerings- projekt räknas Norra länken i Stockholm.
Ökningen hos Statens fastighetsverk beror på arbetet med ombyggnaden av det tidigare Cen- tralposthuset i centrala Stockholm.
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra trans- portmedel är exempel på tillgångar som redovi- sas under denna post. Även tillgångar som inne- has genom finansiell leasing ingår.
Rikspolisstyrelsen har under året bl.a. nyan- skaffat kommunikationsutrustning som ökat med 55 miljoner kronor.
Vägverkets tillgångar består förutom av ma- skiner och inventarier för verksamheten även av färjor bokförda till 465 miljoner kronor. Ök- ningen under året avser till största delen färdig- ställda anläggningar som överförts från posten pågående nyanläggningar.
Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk- samhet och tele- och informationssystem.
Luftfartsverket redovisar huvudsakligen for- don och maskiner under denna post.
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2007
2006
Försvarsmakten
93 908
92 080
Statens räddningsverk, räddnings-
tjänst och varningsmateriel m.m.
680
768
Socialstyrelsen, läkemedel och
sjukvårdsförnödenheter
314
200
Krisberedskapsmyndigheten
114
130
Statens strålskyddsinstitut
28
24
Rikspolisstyrelsen
16
11
Livsmedelsverket
5
-
Summa
95 065
93 213
Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil och militär beredskap.
Posten omfattar främst Försvarsmaktens (FM) tillgångar för militär beredskap. Tillgångar
99
s. 100 för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, for- Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, for-
Under denna post redovisas
de förskott som
don samt medicinsk utrustning.
myndigheten lämnat vid anskaffning av materi-
FM delar in sina beredskapstillgångar i dels
ella anläggningstillgångar.
beredskapsinventarier, dels
beredskapsvaror,
Försvarets materielverks förskott till
Indu-
vilka redovisas som anläggningstillgångar. Bered-
strigruppen JAS minskar vartefter leveranserna
skapsinventarierna uppgår
till
80,0 miljarder
sker.
kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och
Banverkets post avser förskott vid byggandet
stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammu-
av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består
nition, reservmateriel och livsmedel uppgår till
främst av förskott avseende väganläggningar.
13,9 miljarder kronor.
Årets ökning med 1,8 miljarder kronor förkla-
ras i stort sett av Försvarsmakten. Beredskaps-
Not 26
lagret har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket
Andelar i dotter- och intresseföretag
till största delen beror på ändrat värderingspris
Andelar i dotterföretag
för vissa ammunitionstyper. Nyanskaffning av
militära
beredskapsinventarier
uppgår
till
11,0 miljarder kronor och av- och nedskrivningar
Miljoner kronor
uppgår
till
10,7 miljarder
kronor under
2007.
2007
2006
Exempelvis har tolv JAS 39 Gripen anskaffats.
Vattenfall AB
111 709
96 589
Under året har försäljningar och utrangeringar
genomförts för 0,1 miljarder kronor.
Civitas Holding AB (inklusive
25 736
21 813
Statens
räddningsverks
beredskapstillgångar
Vasakronan AB)
Akademiska Hus AB
24 700
24 801
har främst på grund av avskrivningar minskat
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
22 251
19 076
något under året och består av bl.a. materiel för
räddningstjänst, andningsskydd och anlägg-
Sveaskog AB
15 586
16 620
ningar för varningssignaler.
Vin & Sprit AB
7 966
7 232
Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser lä-
Posten AB
7 047
5 817
kemedel och sjukvårdsförnödenheter. Bered-
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
skapslagringen av antivirala läkemedel mot pan-
SBAB
6 226
6 062
demi och läkemedel avseende strålningsskador
Specialfastigheter Sverige AB
5 269
5 113
har kompletterats under året.
AB Svensk Exportkredit
4 496
4 124
Almi Företagspartner AB
4 232
4 118
AB Swedcarrier
3 997
2 238
Not 25
Statens järnvägar AB
3 766
3 405
Förskott avseende materiella
Apoteket AB
3 293
3 010
anläggningstillgångar
Venantius AB
2 783
4 614
Miljoner kronor
Systembolaget AB
2 163
2 071
Swedfund International AB
1 786
1 356
2007
2006
Teracom AB
1 729
1 690
Försvarets materielverk
2 134
4 399
Green Cargo AB
1 621
1 524
Banverket
1 001
952
Vasallen AB
1 203
1 540
Vägverket
488
255
Samhall AB
1 103
1 013
Kustbevakningen
379
170
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
589
576
Försvarets radioanstalt
30
29
Statens Bostadsomvandlings AB
550
547
Lernia AB
502
500
Affärsverk
Svenska Rymdaktiebolaget
394
388
Luftfartsverket
4
5
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB
(Sveriges Provnings- och
Övriga myndigheter
2
3
Forskningsinstitut AB)
392
381
AB Svensk Bilprovning
365
348
Summa
4 038
5 813
IRECO Holding AB
168
143
Kasernen Fastighets AB
126
115
100
s. 101 för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, for- Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
AB Göta Kanalbolag
41
41
förklaras av andelen i årets resultat på 1,3 miljar-
Swedesurvey AB
40
40
der kronor reducerat med utdelning av 1,4 mil-
SweRoad (Swedish National Road
jarder kronor.
för
året
uppgår
till
Consulting AB)
38
40
LKAB:s
resultat
Kungliga Dramatiska Teatern AB
28
29
4,7 miljarder kronor och utgör huvuddelen av
IMEGO AB
27
29
andelsvärdets ökning med 3,2 miljarder kronor.
Arbetslivsresurs AR AB
24
23
Dessutom har förändringar i säkringsreserv och
Kungliga Operan AB
22
12
reserv
för
verkligt
värde
höjt
värdet med
A-Banan Projekt AB
10
10
0,5 miljarder kronor. Utdelning av 2,0 miljarder
kronor har minskat värdet.
Statens Väg- och Baninvest AB
0
15
Andelsvärdet för Sveaskog AB har minskat
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
med 1,0 miljarder kronor. Minskningen förklaras
(SVEDAB)
0
0
Svenska Spel AB
0
0
främst
av
årets
utdelning till
staten
av
2,5 miljarder
kronor. Årets
resultat
på
Affärsverk
1,4 miljarder kronor har reducerat minskningen.
Vin & Sprit AB har ökat med 0,7 miljarder
Luftfartsverket - LFV Holding AB
151
157
kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets re-
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.
110
97
sultat 1,5 miljarder kronor reducerat med utdel-
ning av 0,7 miljarder kronor.
Övriga andelar
347
359
Posten AB har ökat med 1,1 miljarder kronor.
Summa
262 586
237 676
I ökningen ingår årets resultat med 1,6 miljarder
kronor minskat med utdelning av 0,4 miljarder
Med dotterföretag avses företag där statens ägar-
kronor.
andel överstiger 50 procent.
SBAB har ökat i värde med 0,2 miljarder kro-
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade
nor som en följd av årets resultat.
egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per
Andelarna i Specialfastigheter Sverige AB har
31 december, utom i några fall då senaste delårs-
ökat 0,2 miljarder
kronor,
vilket
förklaras
av
bokslut använts.
årets resultat 0,5 miljarder kronor minskat med
Andelar i dotterföretag
har ökat
med
utdelning av 0,4 miljarder kronor.
24,9 miljarder kronor.
AB Swedcarrier har ökat med 1,8 miljarder
Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB
kronor,
vilket dels
avser
årets
resultat
på
uppgår till 15,1 miljarder kronor, vilket huvud-
1,3 miljarder kronor och dels en ökad omvärde-
sakligen
förklaras av
periodens vinst
på
ringsreserv på 0,4 miljarder kronor.
19,8 miljarder kronor. Utdelning av 7,5 miljarder
Statens
järnvägar
AB
har ökat
med
kronor har minskat andelsvärdet. Kassaflödes-
0,4 miljarder kronor,
vilket
väsentligen
avser
säkring
har
medfört
en
minskning
med
årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdel-
0,6 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser
ning av 0,2 miljarder kronor.
huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av
Venantius AB har minskat 2,0 miljarder kro-
el-derivat som används för prissäkring av fram-
nor i andelsvärde. Förändringen förklaras av ut-
tida försäljning. En negativ påverkan av valuta-
delning av 2,1 miljarder kronor som delvis kom-
säkring av utländskt eget kapital på 2,0 miljarder
penseras av årets vinst på 0,3 miljarder kronor.
kronor har minskat de positiva omräkningsdiffe-
Vasallen AB:s andelsvärde har minskat med
renserna
för
verksamhet
i
utlandet
på
0,3 miljarder kronor som ett resultat av utdel-
5,5 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna
ning av 0,5 miljarder kronor, som till en del upp-
har uppstått när balansräkningar i utländska
vägs av årets vinst på 0,1 miljarder kronor.
dotterbolag räknats om till svenska kronor.
Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i
Civitas
Holding
AB
har
ökat
med
enlighet
med kapitalandelsmetoden eftersom
3,9 miljarder kronor. Årets resultat har ökat ka-
SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till
pitalandelsvärdet med 4,6 miljarder kronor och
minus 0,3 miljarder kronor. Efter övergång till
utdelning har minskat värdet med 0,7 miljarder
redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget
kronor.
SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel
Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har
och bolaget behöver därför inte något aktieägar-
minskat med 0,1 miljarder kronor. Minskningen
tillskott.
101
s. 102 Andelar i intresseföretag Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- kapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatte- intäkt när utdelning betalas till staten.
Andelar i intresseföretag
Miljoner kronor
2007
2006
TeliaSonera AB
43 731
53 993
Nordiska Investeringsbanken (NIB)
7 410
6 983
SAS AB
3 666
3 502
AB Bostadsgaranti
98
98
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
80
79
VisitSweden AB
10
8
Norrland Center AB
5
5
Dom Shvetsii
3
3
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
403
357
Luftfartsverket - Nordic Airport Properties
KB m.fl.
14
5
Summa
55 420
65 033
Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Andelar i intresseföretag är 9,6 miljarder kro- nor lägre än föregående år främst på grund av att andelen i TeliaSonera AB minskat i värde med
10,3 miljarder
kronor.
Andelsvärdet
i
TeliaSonera AB
har påverkats positivt
med
6,6 miljarder kronor av andelen i årets resultat och med 3,2 miljarder kronor i valutakursdiffe- renser. Utdelning av 12,8 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande be- lopp. Under året har 17,7 procent av aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med 7,3 miljarder kronor och gav 10,7 miljarder i rea- lisationsvinst. Marknadsvärdet på Regerings- kansliets aktier i TeliaSonera AB uppgick vid års- skiftet till 101,3 miljarder kronor.
SAS AB har ökat i värde med 0,2 miljarder kronor, vilket väsentligen beror på periodens resultatandel. Marknadsvärdet på Regerings- kansliets aktier i SAS AB uppgår till 2,9 miljarder kronor.
Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt
Miljoner kronor
2007
2006
Summa andelar i dotterföretag
262 586
237 676
Summa andelar i intresseföretag
55 420
65 033
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Summa
319 006
303 709
Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i företagens justerade egna kapital, utbe- talda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Not 27
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor
2007
2006
Exportkreditnämnden, obligationer
2 185
811
Regeringskansliet, Europeiska
investeringsbanken EIB
1 677
1 677
Regeringskansliet, Europeiska
utvecklingsbanken EBRD
1 040
1 040
Regeringskansliet, OMX AB (OMHex AB)
-
1 019
Regeringskansliet, Världsbanken IBRD
593
593
Karolinska institutet, aktier,andelar och
obligationer
318
358
Regeringskansliet, Europarådets
utvecklingsbank CEB
34
34
Affärsverk
Statens järnvägar
4 392
4 754
Övriga myndigheter
257
250
Summa
10 496
10 536
De största förändringarna av värdepappersinne- haven avser Regeringskansliets omföring av akti- erna i OMX AB till kortfristig placering i sam- band med beslutad försäljning samt EKN:s in- nehav av obligationer som ökat med 1,4 miljarder kronor. Som ett led i garantiverk- samheten placerar EKN erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året ökat innehavet av obligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta.
102
s. 103 samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Kontrollera mot PDF
Övriga myndigheter Summa
Affärsverk Statens järnvägar Svenska kraftnät Sjöfartsverket Luftfartsverket
Göteborgs universitet Fiskeriverket
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Statens bostadskreditnämnd Banverket Regeringskansliet Försäkringskassan
Exportkreditnämnden - Skadefordringar
- Valutadepositioner USD/EUR i svenska affärsbanker
- Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar
Summa Exportkreditnämnden
Miljoner kronor
Långfristiga fordringar
Not 28
Skr. 2007/08:101
Statens Järnvägars värdepappersinnehav avser till
aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå
största delen nollkupongobligationer i syfte att
samt hur landet skött sina skuldbetalningar.
möta betalningsströmmar vid förfall av leasing-
Detta kompletteras med det allmänna riskläget
och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar
på landet vad gäller krediter och på den återstå-
uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
ende löptiden av EKN:s utestående fordran.
Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på
EKN:s fordringar uppgår till 6,9 miljarder kro-
nor. Reserveringen uppgår till 5,5 miljarder kro-
nor. Minskningen av skadefordringarna beror till
största delen på stora återvinningar från Peru
och Angola, avskrivning av utestående ford-
2007
2006
ringar på Kamerun samt valutakursförändringar.
Ökningen för återförsäkrades andel av försäk-
1 393
1 913
ringstekniska
avsättningar beror
på att EKN
under året återförsäkrat enstaka risk avseende
532
1 522
affärer i Iran. Vidare har avtalsperioden förlängts
med ett år dels för en samlad återförsäkring på
1 304
1 174
20 risker i 20 länder, dels för en motpart avse-
ende återförsäkringen av Pakistan.
3 229
4 609
Göteborgs universitets fordringar avser utlå-
139
144
ning av donationsmedel till Akademiska Hus för
fastigheterna
Handelshögskolan,
Wallenberg-
125
119
salen och Hasselbladslaboratoriet, som vid
122
149
uppförandet finansierades med bl.a. donations-
medel.
80
75
Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av
11
7
Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeav-
9
20
gifter beslutade enligt vattenlagen, medlen består
5
6
av 25 fonder.
Sida
garanterar
och
subventionerar
u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan
3 002
3 386
få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten
204
199
utgörs till största delen (90 miljoner kronor) av
92
104
nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av
38
33
EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande
del av posten är en fordran på Swedfund avse-
7
15
ende villkorslån.
Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford-
7 063
8 866
ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ
EKN redovisar
försäkringstekniskt
beräknat
AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till
2,5 miljarder kronor 2007. Dessutom redovisar
nettovärde på
skadefordringar. Fordringarna
affärsverket en fordran på Storstockholms lokal-
utgår från de skadebelopp som betalats ut. Av-
trafik
(SL) avseende
kapitalkostnadsersättning
drag görs för återvunna eller avskrivna belopp.
på 0,5 miljarder kronor.
Till detta läggs kapitaliserade räntor
samt för-
Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende
fallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtals-
förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg
räntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs
som man tecknat avtal om med Trans Viking
utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid be-
A/S. Dessa uppgick till 80 miljoner kronor.
dömning av fordringar på andra länder är det
103
s. 104 ner för osäkra fordringar med sammanlagt Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Not 29
Under åren 1999–2007 gjorde CSN reservatio-
Utlåning
ner för osäkra fordringar med sammanlagt
27,2 miljarder kronor. Vid utgången av 2007 är
Miljoner kronor
den totala reserveringen 27,8 miljarder kronor på
2007
2006
en total lånefordran uppgående till 179 miljarder
kronor. De osäkra fordringarna för lånetyperna
Centrala studiestödsnämnden
studielån och studiemedel har under året mins-
Studielån (lån med villkorad
kat. När det gäller annuitetslånen har de osäkra
återbetalning, beviljade mellan den
fordringarna ökat med 0,9 miljarder kronor, vil-
1 januari 1989 och den 30 juni 2001)
74 591
79 519
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni
ket till största delen beror på ett ökat inflöde av
2001)
66 094
57 932
låntagare och en skuldökning. Delar man upp de
Studiemedel (beviljade före 1989 och
osäkra fordringarna för annuitetslånen på re-
äldre lån)
9 454
10 763
spektive kriterier så är förlusten på grund av
Hemutrustningslån
1 307
1 313
dödsfall den största posten, men procentuellt är
Skuldsaneringslån och övrigt
0
-2
det problemen med bristande betalningsbenä-
Summa Centrala studiestödsnämnden
151 446
149 525
genhet som ökat mest.
RGK är den myndighet utöver CSN som har
Riksgäldskontoret
omfattande utlåning. När det gäller SVEDAB är
Botniabanan AB
12 345
10 140
bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets
framtida resultat för att kunna återbetala lånet.
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
3 506
2 176
Lånet till SVEDAB är nedskrivet med
A-Train AB
800
900
0,7 miljarder kronor. RGK:s utlåning till PPM
Utlåning till
och AP-fonderna ingår också i denna post, efter-
Premiepensionsmyndigheten
3 098
1 638
som dessa myndigheter inte konsolideras i årsre-
Utlåning till AP-fonden
139
130
dovisningen för staten.
Övrigt
295
288
Sidas utlåning avser biståndskrediter och vill-
Summa Riksgäldskontoret
20 183
15 272
korslån.
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
293
274
Not 30
Övriga myndigheter
108
121
Varulager och förråd
Summa
172 030
165 192
Miljoner kronor
CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån hos RGK vilket är de lån som går under benämningen studielån bevil- jade fr.o.m. 1989 samt annuitetslånen från 2001 och framåt. Den andra kategorin är lån som ur- sprungligen finansierades via anslag på statsbud- geten, främst studiemedel beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår totalt till drygt 151 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar.
Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskriv- ningar som görs på lånefordringarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt trygghetsregler som finns vid återbetal- ning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder.
2007
2006
Banverket
467
494
Försvarsmakten
457
527
Statens räddningsverk
127
93
Vägverket
119
139
Försvarets materielverk
112
89
Rikspolisstyrelsen
108
106
Kriminalvården
72
66
Statens jordbruksverk
27
25
Affärsverk
Luftfartsverket
44
47
Sjöfartsverket
43
51
Övriga myndigheter
170
178
Summa
1 746
1 815
104
s. 105 ner för osäkra fordringar med sammanlagt Kontrollera mot PDF
Med varulager och förråd avses råmaterial, råva- ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate- rial.
Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.
Not 31
Pågående arbeten
Miljoner kronor
2007
2006
Lantmäteriverket
187
160
Försvarsmakten
29
96
Banverket
29
24
Fortifikationsverket
17
12
Skogsstyrelsen
12
5
Övriga myndigheter
25
29
Summa
299
326
Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i hu- vudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär av- styckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter.
Försvarsmaktens pågående arbeten avser hu- vudsakligen beställningar från Försvarets materi- elverk. Minskningen jämfört med 2006 beror på mindre eftersläpning vid Försvarsmaktens faktu- rering av FMV.
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor
2007
2006
Länsstyrelsen i Dalarnas län
95
97
Länsstyrelsen i Värmlands län
9
6
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
9
10
Övriga länsstyrelser
3
8
Summa
116
121
Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där by- tesprojekt pågår eller är planerade.
Skr. 2007/08:101
Not 33
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
2007
2006
Banverket
8
11
Försäkringskassan
5
-
Fortifikationsverket
3
3
Affärsverk
Luftfartsverket
13
68
Summa
29
82
Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveran- ser.
Not 34
Kundfordringar
Miljoner kronor
2007
2006
Exportkreditnämnden
1 607
1 218
Vägverket
916
823
Banverket
854
838
Försvarets materielverk
795
606
Lantmäteriverket
168
178
Statens institutionsstyrelse
165
158
Lunds universitet
140
126
Karolinska institutet
127
95
Försvarsmakten
116
115
Affärsverk
Luftfartsverket
456
416
Svenska kraftnät
319
207
Sjöfartsverket
144
142
Statens järnvägar
26
25
Övriga myndigheter
1 333
1 187
Summa
7 166
6 134
Som kundfordringar redovisas fakturerade be- lopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. EKN:s fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskotts- premier och efterskottspremier.
Vägverkets och Banverkets poster består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner.
105
s. 106 Not 35 Kontrollera mot PDF
106
Skr. 2007/08:101
Not 35
slutavräkning av preliminärt utbetalda medel
Övriga fordringar
som grundas på prognoser.
RGK:s fordringar utgörs till största delen av
Miljoner kronor
fordran för s.k. CSA-avtal. Det avser säkerheter
2007
2006
som betalas i form av kontanter i samband med
att marknadsvärdet förändras
på
derivatinstru-
Skatteverket
ment.
Fordringar på skattekonto
24 197
22 616
Statens jordbruksverks övriga fordringar avser
Fordringar lämnade till Kronofogdemyn-
bland annat fordringar på EU för gjorda utbetal-
digheten för indrivning m.m.
3 639
3 835
ningar av bidrag inom jordbruksfonderna, rekvi-
Fordringar avseende kommunalskatt,
rerade och upparbetade medel inom utvecklings-
kommuner och landsting
-
1 762
sektionen samt bundet kapital i offentliga lager
Fordringar avseende utlägg i exekutiva
till följd av inköps- och försäljningsverksamhet
förrättningar m.m.
23
21
Summa Skatteverket
27 859
28 234
för EU:s räkning av bl.a. råsocker. Fordran på
EU uppgår till totalt 6,4
miljarder kronor
Riksgäldskontoret
(6,8 miljarder kronor föregående år).
Tullverkets övriga fordringar består till största
Depositioner för handel med futures
228
312
delen av obetalda tullräkningar avseende
upp-
Fordran CSA-avtal
864
0
börd. Att fordringarna per bokslutsdatum fluk-
Övriga fordringar
28
27
tuerar från år till år beror till stor del på Tullver-
Summa Riksgäldskontoret
1 120
339
kets faktureringsrutiner och endast till mindre
del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväx-
Statens jordbruksverk
6 408
6 878
lingar.
Tullverket
2 362
1 238
Försäkringskassans
fordringar
utgörs
till
Försäkringskassan
2 240
3 264
största delen av fordringar på bidragsskyldiga av-
Centrala studiestödsnämnden
769
654
seende underhållsstöd, 1,2 miljarder kronor (en
Lantmäteriverket
275
436
minskning med 0,3 miljarder kronor sedan före-
Inspektionen för
gående år), samt återkravsfordringar avseende
arbetslöshetsförsäkringen
263
1
övriga socialförsäkringsförmåner,
0,7 miljarder
kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avse-
Affärsverk
ende underhållsstöd bedöms som osäkra och har
Statens järnvägar
327
334
skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet
Luftfartsverket
212
113
uppgår till 1,7 miljarder kronor. Till övriga ford-
ringar hänförs också fordringar för EU-vård på
Svenska kraftnät
29
28
250 miljoner kronor och fordringar hos kom-
Sjöfartsverket
1
0
muner för assistansersättning på
225 miljoner
Övriga myndigheter
1 184
1 098
kronor. Minskningen jämfört med föregående år
avser förutom underhållsstöd främst avräk-
Summa
43 049
42 617
ningsfordringar på AP-fonder för pensioner och
socialavgifter, som varierar månad för månad.
Övriga fordringar har ökat med 0,4 miljarder
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen
kronor jämfört med föregående år.
redovisar främst uppbördsfordringar för obe-
Skatteverkets fordringar på skattekontot har
talda finansieringsavgifter och förhöjda finansie-
ökat med 1,6 miljarder kronor. Individuell pröv-
ringavgifter för november 2007 som fakturerats i
ning av uppbördsfordringar är inte möjligt att
december 2007. Den förhöjda finansieringsav-
göra med hänsyn till det mycket stora antal ford-
giften i arbetslöshetsförsäkringen infördes den
ringar. Värdering har därför skett med ledning av
1 januari 2007.
tillgänglig statistik. Värdet av fordringar under
Statens järnvägars post består till största delen
indrivning har beräknats med ledning av utförd
av fordran på SL, kortfristig del samt nuvärde av
åldersanalys. Ej restförda skattekontofordringar
förräntning av överskottsfond i Försäkrings-
beräknas inflyta till fulla värdet. Fordringar avse-
bolaget Skandia.
ende kommunalskatt för kommuner och lands-
ting kan variera mellan åren eftersom de avser
s. 107 Not 36 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Not 36
kurser och bokförs som en förutbetald kostnad
Periodavgränsningsposter – Förutbetalda
som periodiseras över lånets löptid.
kostnader
Miljoner kronor
Not 37
2007
2006
Periodavgränsningsposter – Upplupna
bidragsintäkter
Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska kro-
Miljoner kronor
nor
4 251
4 201
- underkurser, upplåning i utländsk
2007
2006
valuta
284
341
Kungl. Tekniska högskolan
143
109
- underkurser, statsskulden till
Lunds universitet
120
114
nominellt belopp i svenska kronor
3 123
4 989
Karolinska institutet
110
93
- underkurser, statsskulden till nomiellt
Försäkringskassan
99
2
belopp i utländsk valuta
88
-
- förutbetalda kostnader
5
5
Göteborgs universitet
75
75
- premieobligationer
138
136
Uppsala universitet
60
46
Summa Riksgäldskontoret
7 889
9 672
Stockholms universitet
56
61
Luleå tekniska universitet
48
45
Rikspolisstyrelsen
413
382
Sveriges lantbruksuniversitet
27
44
Lunds universitet
264
209
Umeå universitet
26
36
Kriminalvården
253
205
Fiskeriverket
21
17
Skatteverket
197
177
Göteborgs universitet
146
135
Övriga myndigheter
344
309
Domstolsverket
144
156
Summa
1 129
951
Vägverket
137
70
Stockholms universitet
136
103
Som upplupna bidragsintäkter
redovisas
över-
Försäkringskassan
126
167
enskommen ersättning för genomförd verksam-
Uppsala universitet
123
121
het som ännu inte utbetalats till myndigheten.
Karolinska institutet
118
120
Arbetsmarknadsverket
114
130
Not 38
Kungl. Tekniska högskolan
111
106
Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna
Affärsverk
intäkter
Luftfartsverket
64
54
Miljoner kronor
Sjöfartsverket
61
61
2007
2006
Svenska kraftnät
5
7
Periodisering av skatter
18 273
22 755
Statens Järnvägar
0
0
Övriga myndigheter
1 924
1 961
Riksgäldskontoret:
Ränteintäkter, skuldskötselinstrument
10 657
10 771
Summa
12 225
13 836
Ränteintäkter, kreditgivning
293
245
Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader
Summa Riksgäldskontoret
10 950
11 016
som är hänförliga till kommande år, men har
Inspektionen för
betalats ut under året. Förutom poster kopplade
arbetslöshetsförsäkringen
1 145
262
till statsskuldförvaltningen avser detta t.ex. hyror
Arbetsmarknadsverket
673
130
eller licensavgifter för nästa kvartal eller år.
Statens jordbruksverk
302
5
Underkurser uppstår när RGK emitterar obli-
Kärnavfallsfondens styrelse
291
168
gationer och marknadsvärdet är lägre än det no-
Banverket
162
373
minella värdet. Mellanskillnaden utgör under-
Försäkringskassan
118
190
107
s. 108 Not 36 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Insättningsgarantinämnden
113
98
Exportkreditnämnden
69
67
Vägverket
60
18
Verket för näringslivsutveckling
34
35
Affärsverk
Svenska kraftnät
583
411
Luftfartsverket
236
183
Sjöfartsverket
53
45
Statens järnvägar
52
55
Övriga myndigheter
383
336
Summa
33 497
36 147
Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där faktu- rering eller betalning inte skett till och med brytdagen.
Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. Minskningen innebär att de periodiserade skatterna i resultaträkningen är lägre än de kas- samässiga skatter Skatteverket redovisat. För- ändringen avser skatter hänförliga till 2006 och 2007, se not 1, Skatteintäkter.
RGK:s upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser ränteintäkter för- knippade med statsskulden som är intjänade under året men ännu ej inbetalda.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) upplupna intäkter ökade med 883 miljoner kronor. Från och med 2007 faktu- rerar IAF arbetslöshetskassorna en förhöjd fi- nansieringsavgift enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Den periodiserade finansie- ringsavgiften är 928 miljoner kronor.
Not 39
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor
2007
2006
Riksgäldskontoret
10 945
26 032
Regeringskansliet
5 521
4 420
Försäkringskassan hypoteksobligationer
m.m.
1 471
1 505
Exportkreditnämnden,
1 187
1 126
valutadepositioner i svenska banker och obligationer utgivna av svenska banker
Affärsverk
Statens järnvägar
150
-
Övriga myndigheter
2
0
Summa
19 276
33 083
RGK:s innehav avser placerade dagslån på 8,2 miljarder kronor, placeringar i andra lånein- stituts obligationer på 2,6 miljarder kronor och köpta köpoptioner på 0,2 miljarder kronor. RGK placerar kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden.
Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Nordea AB samt OMX AB. Marknadsvärdet på Regeringskansliets innehav av aktier i Nordea AB uppgick vid årsskiftet till 55,7 miljarder kro- nor. En omklassificering av OMX AB har gjorts från finansiell anläggningstillgång till kortfristig placering med anledning av beslutad försäljning. Marknadsvärdet på Regeringskansliets innehav av aktier i OMX AB vid årsskiftet uppgick till 2,1 miljarder kronor.
Försäkringskassan redovisar hypoteksobliga- tioner i fonder för socialförsäkringsändamål en- ligt äldre lagstiftning.
EKN har fastränteplaceringar i utländsk valuta i form av valutadepositoner i svenska banker samt obligationer utgivna av svenska banker med en löptid upp till ett år till ett värde av 1,2 miljarder kronor.
Not 40
Kassa och bank
Miljoner kronor
2007
2006
Riksgäldskontoret
700
542
Skatteverket
605
482
Försvarets materielverk
220
197
Länsstyrelsen i Norrbottens län
139
139
Regeringskansliet
115
76
Exportkreditnämnden
113
616
Länsstyrelsen i Västerbottens län
86
54
Karolinska institutet
69
63
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet
60
66
Banverket
57
9
Kungl. Tekniska högskolan
51
52
108
s. 109 Not 36 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Linköpings universitet Lunds universitet
Affärsverk Luftfartsverket Statens järnvägar Sjöfartsverket Svenska kraftnät
34 2 dovisas i resultaträkningen. Under 2007 ökade
27
44
nettoförmögenheten med 135,5 miljarder kro-
nor, främst som följd av årets överskott på
126,9 miljarder kronor. Nedan redogörs för för-
160
31
ändringar av poster som ingår i nettoförmögen-
heten. Vissa händelser som i sig inte innebär att
109
239
nettoförmögenheten påverkas utgör ändå för-
46
19
klaringar till förändringar av ingående delposter.
28
11
Övriga myndigheter
318
336
Summa
2 937
2 978
Av RGK:s redovisade belopp finns 12 miljoner kronor på bank i utländsk valuta och 688 miljoner kronor på bank i svensk valuta.
De medel som Skatteverket redovisar under Kassa och bank avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansöknings- avgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel).
Kassa och bank hos Försvarets materielverk (FMV) avser i huvudsak de medel som myndig- heten har för olika samarbetspartners räkning.
EKN:s höga belopp år 2006 avsåg till största delen medel som tillfälligt placerats på bank för senare fördelning.
Not 41
Nettoförmögenhet
Miljoner kronor
2007
2006
Uppskrivningskapital
111
114
Donationskapital
313
294
Resultatandelar i dotterföretag
204 372
183 845
Balanserad kapitalförändring
-831 259
-923 199
Årets över-/underskott enligt
resultaträkningen
126 894
103 915
Summa
-499 569
-635 031
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögen- heten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re-
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- ningar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 19 miljoner kronor under året. Ökningen beror på att Mo- derna museet och Nationalmuseet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida me- del.
Resultatandelar i dotterbolag
Regeringskansliet svarar för merparten av pos- ten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 20,5 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (48,4 miljarder kronor), utdel- ningar betalda under 2007 (-32,2 miljarder kro- nor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (7,3 miljarder kronor). Försälj- ning av aktier i TeliaSonera AB har medfört att resultatandelar förs över till balanserad kapital- förändring (4,5 miljarder kronor). Omföring av negativa resultatandelar har netto medfört en ökning av resultatandelar och en balanserad ka- pitalminskning med 1,2 miljarder kronor. Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning och som redovisas som skattein- täkt omföres från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kro- nor).
TeliaSonera AB redovisar vid sidan av resultat- räkningen en betydande ökning av eget kapital. Till övervägande del avser detta valutakursdiffe- renser, varav statens andel uppgår till 3,2 miljarder kronor.
Vattenfall AB redovisar betydande ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Föränd- ringen uppgår till 2,9 miljarder kronor och består till största delen av kassaflödessäkring (-0,6 miljarder kronor), valutasäkring av ut- ländskt eget kapital (-2,0 miljarder kronor) och
109
s. 110 Not 36 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (5,5 miljarder kronor).
LKAB redovisar en direkt ökning av eget ka- pital med 0,5 miljarder kronor avseende föränd- ring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 91,9 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 55,5 miljarder kronor.
Utdelningar från dotterbolag enligt föregå- ende stycke ökar denna delpost med motsva- rande belopp dvs. 32,2 miljarder kronor. Ett ak- tieägartillskott till Swedfund International AB har medfört en kapitalökning med 0,4 miljarder kronor. Omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag till resultatandelar har netto minskat balanserad kapitalförändring med 1,2 miljarder kronor.
Försäljning av aktier i TeliaSonera AB har medfört att 4,5 miljarder har förts över från re- sultatandelar till balanserad kapitalförändring
Systembolaget AB:s resultat för till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till re- sultatandel från kapitalförändring (0,3 miljarder kronor).
Eliminering av inomstatliga ensidiga periodi- seringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten.
Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- gick vid årsskiftet till 1,9 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenhe- ten.
Riksdagen har under året infört redovisning av skulden för riksdagsledamöternas inkomstga- rantier och pensioner, vilket redovisas som en minskning av nettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor.
RGK:s konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor.
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,6 miljarder kronor som redovisas som balanse- rad kapitalökning.
Se även avsnittet Nettoförmögenheten i an- slutning till Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.
110
s. 111 Förändring av statens nettoförmögenhet Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Förändring av statens nettoförmögenhet
Miljoner kronor
Balanserad
Uppskrivnings-
Donations-
Resultatandelar
kapital-
Årets över-
kapital
kapital
i dotterföretag
förändring
/underskott
Summa
Utgående balans 2006
114
294
183 845
-923 147
103 671
-635 223
Avsättning fristående krediter,
Sida
-28
-28
Försäkringsmässig avsättning
samt fondupplösning,
Bostadskreditnämnden
-24
244
220
Ingående balans 2007
114
294
183 845
-923 199
103 915
-635 031
Föreg. års kapitalförändring
-3
48 449
55 469
-103 915
0
Utdelning från dotter – och
intresseföretag
-32 192
32 192
0
Förändring av eget kapital hos
dotter- och intresseföretag
7 311
7 311
Aktieägartillskott
400
400
Nedskrivning resultatandelar
1 942
-1 942
0
Återföring av resultatandelar
-722
722
0
Sålda andelar
-4 523
4 523
0
Omföring av resultatandel från
Systembolaget AB redovisad som
skatteintäkt
330
-330
0
Saldo vid eliminering av ensidiga
inomstatliga periodiseringsposter
samt diverse fordringar och skulder
-134
-134
Saldo inomstatlig
betalningsavräkning
1 934
1 934
Pensionsskuld och
inkomstgaranti, Riksdagen
-1 662
-1 662
Rundradiokonto m.m.,
Riksgäldskontoret
192
192
Utjämningspost avseende
eliminering av statspapper
617
617
Övriga förändringar
19
-68
-41
-90
Årets över-/ underskott
126 894
126 894
Summa årets förändring
-3
19
20 527
91 940
22 979
135 462
Utgående balans 2007
111
313
204 372
-831 259
126 894
-499 569
111
s. 112 på institutens kapitaltäckningsgrad, används till Kontrollera mot PDF
112
Övriga
Total summa
Batterifonden (Naturvårdsverket)
Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m.
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)
Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket)
Bilskrotningsfonden (Vägverket)
Försäkringskassan
- Trafiklivräntefonden
- Frivilliga yrkesskadefonden - Affärsverksfonden
- Övriga fonder
Summa Försäkringskassan
Kärnavfallsfonden Insättningsgarantinämndens fond
Miljoner kronor
Fonder
Not 42
Skr. 2007/08:101
på institutens kapitaltäckningsgrad, används till
att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas
ut till institut som försatts i konkurs och som
omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller
2007
2006
för såväl privatpersoner som företag och andra
juridiska personer. Även insättningsgarantimed-
38 694
37 700
len är placerade i
statspapper och
på konto i
17 639
16 527
RGK.
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder
som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka
700
690
bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser
109
109
betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden,
90
94
Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfon-
125
124
den.
1 024
1 017
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket
och används för bl.a. omhändertagande av mil-
789
777
jöfarliga batterier.
Länsstyrelserna
redovisar
s.k.
bygdemedel
348
317
(vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det
302
293
största beloppet (136 miljoner kronor) redovisas
av länsstyrelsen i Norrbottens län.
133
128
Bilskrotningsfonden redovisas av
Vägverket
18
190
och används till bilskrotningspremier. Efter att
riksdagen fattat beslut om lagen (2007:162) om
86
74
bilskrotningsfonden som ledde till
högre bil-
skrotningspremier
för äldre
bilar,
förbrukades
59 033
57 023
huvuddelen av fonden i samband med de utbe-
Som fonder i staten redovisas medel som reser-
talningar av extra skrotningspremier som gjordes
under året. Kvarvarande belopp avser främst me-
verats för särskilda ändamål, men där det reser-
del som ska betalas ut till kommuner som ännu
verade beloppet inte bestäms av en fastställd
inte rekvirerat de medel som regelverket ger rätt
skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk.
till.
De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be-
skrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fon-
der.
Not 43
Kärnavfallsfondens styrelse redovisar
Kärn-
Avsättning för pensioner och liknande
avfallsfonden som består av avgifter från kärn-
förpliktelser
kraftsföretagen, baserade på produktionen av
elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kost-
Miljoner kronor
nader nu och i framtiden för hantering och
2007
2006
slutförvaring av använt kärnbränsle och annat
avfall. Kärnavfallsfonden är den fond som ökat
Statens pensionsverk
161 664
159 594
kraftigt under ett antal år och står numera för
Riksdagsförvaltningen
1 365
-
mer än 65 procent av det kapital som redovisas
Försvarsmakten
1 300
1 665
som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i
Rikspolisstyrelsen
452
542
statspapper och till en mindre del på konto i
Försvarets materielverk
138
174
RGK.
Försäkringskassan
108
98
Insättningsgarantinämndens fond har fram till
utgången av 2007 förvaltats enligt riktlinjer som
Affärsverk
beslutas av Insättningsgarantinämnden. Från den
Luftfartsverket
3 931
2 910
1 januari 2008 är Insättningsgarantinämnden
Sjöfartsverket
1 528
1 177
nedlagd och verksamheten överförd till RGK.
Svenska kraftnät
291
204
Fonden utgörs av avgifter från institut som om-
Statens järnvägar
103
23
fattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras
s. 113 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- ningar). Kontrollera mot PDF
Övriga myndigheter
1 031
990
Summa
171 911
167 377
Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till SPV. SPV ansvarar och gör av- sättningar för merparten av statens pensionsåta- gande i den statliga försäkringsrörelsen. Undan- tag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pen- sioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar.
Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med drygt 2 miljarder kronor (12 föregå- ende år). De viktigaste positiva förändringsfak- torerna var nyintjänad pension 4,4 miljarder kronor, grundränta (uppräkning enligt de för-
säkringstekniska riktlinjerna), netto, 2,6 miljarder kronor samt basbeloppsindexering (värdesäkring) 2,0 miljarder kronor medan av- sättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 6,7 miljarder kronor och aktuali- sering (utredning av tjänstetid och intjänad pen- sionsrätt) med 1,5 miljarder kronor. De försäk- ringstekniska riktlinjerna har varit oförändrade under 2007, men ändras fr.o.m. den 1 januari 2008. SPV har beräknat effekten av de nya rikt- linjerna till 5,3 miljarder i ökad avsättning jäm- fört med den avsättning som redovisas ovan. Effekten beror främst på att generationsdödlig- het införs vid beräkningen, vilket minskar av- sättningen för äldre förmåner men ökar den för främst aktiva inom försäkringsrörelsen.
Riksdagsförvaltningen tar fr.o.m. 2007 upp en avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Hu- vuddelen av förpliktelsen avser ledamöter som lämnat riksdagen och uppkom i samband med riksdagsvalet 2006 eller tidigare, men avsätt- ningen har endast beräknats per den 31 decem- ber 2007 varför jämförelsetal saknas (se avsnitt
4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- ningar).
Försvarsmaktens avsättningar har minskat eftersom utbetalningarna legat kvar på en hög nivå medan årets kostnader i samband med nya beslut gått ned kraftigt jämfört med föregående år.
Beräkningsgrunderna för affärsverkens pen- sionsskulder har efter beslut av SPV ändrats såväl för dödlighets- som ränteantaganden (diskonte- ringsräntan har sänkts). De ändrade grunderna är obligatoriska från 2008, men både Luftfarts-
Skr. 2007/08:101
verket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät har beslutat tillämpa dem frivilligt redan för 2007. För Luftfartsverket har de ändrade antagandena lett till att avsättningen ökat med cirka 0,9 miljarder kronor exklusive särskild löneskatt. Även för Sjöfartsverket och Svenska kraftnät är de ändrade antagandena huvudförklaringen till årets ökning.
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2007
2006
Exportkreditnämnden
9 277
9 606
Försvarsmakten
1 689
2 257
Riksgäldskontoret
1 063
2 210
Statens bostadskreditnämnd
1 010
1 700
Försäkringskassan
706
607
Styrelsen för internationellt utvecklings-
arbete
400
411
Banverket
306
376
Sveriges geologiska undersökningar
96
103
Affärsverk
Statens järnvägar
217
322
Luftfartsverket
82
67
Sjöfartsverket
25
37
Övriga myndigheter
282
354
Summa
15 153
18 050
Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkon- centration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2007 uppgår till 9 277 miljoner kronor och har minskat med 329 miljoner kro- nor. Dessutom har återförsäkrares andel av ris- ken ökat med 130 miljoner kronor, vilket mins- kar den risk som faller på staten ytterligare. Avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel är därmed 8,3 procent av engagemanget vid slutet av 2007, vilket är en minskning jämfört med slutet av 2006. Det finns flera skäl till att re- serveringarna minskat. Den genomsnittliga risk- tiden har blivit kortare. Reserveringar för för- tidsinlösta stora affärer har upplösts. Dessutom har riskerna förbättrats för flera stora ärenden och ett antal länder, med undantag för Iran, har
113
s. 114 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet.
Försvarsmaktens avsättning för framtida ut- gifter för omstrukturering enligt Försvarsbeslut 2004 har minskat under 2007 då cirka en fjärde- del av de åtaganden som avsättningar gjorts för har reglerats, bl.a. de största delarna av avsätt- ningar för personal under avveckling och av- vecklingskostnader som rör andra myndigheter. De kvarstående avsättningarna avser till cirka 75 procent avsättningar för avveckling av mate- riel.
RGK reserverar medel för framtida garanti- förluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen har minskat med drygt 50 procent under året. Den minskade re- serveringen beror främst på värderingen av Öre- sundsbron.
Statens bostadskreditnämnd har minskat sin avsättning för garantier med nära 700 miljoner kronor. Orsaken är att nämndens garantistock minskat med 44 procent under året, vilket även minskar de förväntade förlusterna.
Försäkringskassans avsättning avser främst den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning (555 miljoner kronor). Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar numera successivt ef- tersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetal- ningar. Under året har Försäkringskassan dess- utom gjort avsättning för engångspremier vid omställning av verksamheten med 145 miljoner kronor exklusive särskild löneskatt.
Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U- krediterna ges till 24 länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Under året har engagemanget minskat med cirka tio procent till 1,8 miljarder kronor. Reserve- ringen för förluster har endast förändrats margi- nellt. Av beloppet avser över 60 procent reserva- tion för s.k. oförväntade förluster (riskkoncent- ration) på grund av den kraftiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka. I avsättningen ingår även en mindre del som avser s.k. fristå- ende garantier.
Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing.
Not 45
Statsskulden
Lån i Sverige
Miljoner kronor
2007
2006
Nominella statsobligationer
513 172
553 911
Ränte- och valutaswappar
-225 900
-239 000
Ränteswappar
111 679
94 250
Statsskuldväxlar
170 856
254 685
Privatmarknadslån
62 965
63 554
Likviditetsförvaltningsinstrument
68 907
44 928
Valutaterminer
16 652
14 336
Real skuld i svenska kronor
216 842
217 270
Eliminering, myndigheters innehav
-53 120
-49 741
Summa
882 053
954 193
I RGK:s definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärde- ras inte med avseende på förändringar i mark- nadsräntorna.
I Årsredovisning för staten används RGK:s definition av statsskulden minskat med elimine- ringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar.
Det är endast ett fåtal myndigheter som inne- har statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 35,8 miljarder kronor och Insättningsgaranti- nämndens innehav var 16,6 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst RGK:s eget innehav av premieobligationer.
Lån utomlands
Miljoner kronor
2007
2006
Obligationer m.m. i utländsk valuta
133 953
138 031
Valutaswappar
115 873
141 303
Terminskontrakt m.m.
-16 985
-13 311
Summa
232 841
266 023
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till
114
s. 115 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- sade lånen i utländsk valuta minskade med 33,2 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2007 uppgick till 233 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
2007
2006
Lån i Sverige
882 053
954 193
Lån utomlands
232 841
266 023
Summa
1 114 894
1 220 216
Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera kraftigt mellan åren på grund av skulder- nas kortfristiga karaktär.
Not 47 Övriga skulder
Miljoner kronor
2007
2006
Skatteverket
Kontoöverskott skattekonto
24 415
38 370
Övrigt Skatteverket
1 731
185
Summa Skatteverket
26 146
38 555
Not 46
Leverantörsskulder
Riksgäldskontoret
Skuld till Premiepensionsmyndigheten
11 326
8 032
Miljoner kronor
EU-avgifter
4 450
3 560
2007
2006
Obligationer som förfallit, vinster, räntor
431
665
Avistamedel
1 927
1 023
Vägverket
2 848
2 803
Banverket
2 153
1 963
Skuld CSA-avtal
2 520
8 882
Försvarets materielverk
2 000
1 694
Övrigt Riksgäldskontoret
401
359
Försvarsmakten
996
1 159
Summa Riksgäldskontoret
21 055
22 521
Försäkringskassan
771
660
Rikspolisstyrelsen
579
581
Statens skuld till Vattenfall AB
2 050
3 075
Kriminalvården
469
231
Försäkringskassan
8 413
8 395
Arbetsmarknadsverket
448
713
Vägverket
2 925
2 857
Fortifikationsverket
355
429
Banverket
1 928
1 979
Statens fastighetsverk
332
303
Exportkreditnämnden
373
420
Regeringskansliet
217
189
Rikspolisstyrelsen
253
309
Skatteverket
206
399
Statens pensionsverk
312
306
Migrationsverket
204
97
Försvarsmakten
263
269
Kungl. Tekniska högskolan
159
60
Styrelsen för internationellt utvecklings-
Affärsverk
samarbete
154
160
Statens järnvägar
8 138
10 248
Domstolsverket
152
160
Luftfartsverket
112
144
Post- och telestyrelsen
148
157
Svenska kraftnät
44
16
Lantmäteriverket
144
112
Sjöfartsverket
15
26
Krisberedskapsmyndigheten
134
79
Affärsverk
Svenska kraftnät
345
240
Luftfartsverket
317
409
Sjöfartsverket
98
122
Statens järnvägar
51
11
Övriga myndigheter
3 334
3 276
Summa
16 614
16 007
Övriga myndigheter
2 355
2 314
Summa
74 382
91 434
Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyl- digas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2008. Till viss del utgörs överskotten också av oregle- rade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som
115
s. 116 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
inte hunnit effektueras på balansdagen. Över- skotten på skattekonto har minskat kraftigt jämfört med föregående år. En viktig förklaring till att kompletteringsbetalningarna är lägre kan vara att förmögenhetsskatten avskaffats under året, och att de skattskyldiga därför inte har an- ledning att betala in skatten före årsskiftet för att undgå förmögenhetsbeskattning på beloppet.
RGK:s skuld till PPM avser huvudsakligen in- betalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i RGK för finansiering av framtida pensioner. Skulden har ökat eftersom PPM placerat en större del av medlen på konto i RGK.
Medel för EU-avgiften avser medel som har skuldförts på EU-kommissionens konto i RGK, men ännu inte betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid bero- ende på EU-kommissionens aktuella likviditets- behov.
RGK tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron-/valutaswappar) omvand- las lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna ingår man s.k. CSA- avtal. Storleken på säkerheterna beror på mark- nadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2007 var de betydligt lägre än föregående år. Avistamedel avser inlåning i Statens internbank. Den del som avses här gäller inlåning från statliga bolag och andra organ som inte ingår i den konsoliderade balansräkningen och därför inte elimineras. Den största delen av beloppet avser Svenska spel.
Statens åtagande i samband med överens- kommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2, redovisas som en skuld till Vatten- fall AB. Den regleras under en fyraårsperiod med 1 025 miljoner kronor varje år, varav två år för- flutit. Skulden är redovisad av Regeringskansliet.
Försäkringskassans övriga skulder avser främst innehållen skatt på utbetald pension, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, för- äldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäk- ringsförmåner.
Av Vägverkets Övriga skulder avser 1 262 miljoner kronor förskotteringar från kommuner i samband med vägprojekt och 883 miljoner kronor betalningsutfästelse avse- ende villkorat aktieägartillskott till SVEDAB.
Även Banverket redovisar 883 miljoner kro- nor för motsvarande betalningsutfästelse till
SVEDAB, vilket utgör en stor del av verkets öv- riga skulder.
Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med drygt 2 100 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser mins- kade leasingskulder. Leasingskulderna amorteras ned i takt med att motsvarande tillgångar mins- kar i värde.
Not 48
Depositioner
Miljoner kronor
2007
2006
Skatteverket
Klientmedel
562
446
Medel enligt förlikningsavtal och
skuldsanering
3
5
Summa Skatteverket
565
451
Länsstyrelsen i Stockholms län
244
269
Övriga myndigheter
155
271
Summa
964
991
Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten (redovisas av Skatteverket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.
Not 49
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor
2007
2006
Vägverket
108
11
Försvarets materielverk
40
191
Kungl. Tekniska högskolan
22
16
Patent- och registreringsverket
21
23
Banverket
18
70
Kemikalieinspektionen
16
20
Växjö universitet
10
18
Affärsverk
Svenska kraftnät
104
113
Övriga myndigheter
24
44
Summa
363
506
116
s. 117 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
skattning av kommande rekvisitionsbelopp från bl.a. länsstyrelserna samt en finansiell korriger- ing av EU-medel.
Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.
Not 51
Periodavgränsningsposter – Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och ut- vecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräk- nats.
Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Av- talstiden varierar mellan 15 och 25 år och för- skotten intäktsförs under denna tid.
Not 50
2007
2006
Statens jordbruksverk
1 315
838
Periodavgränsningsposter - Upplupna kostnader
Karolinska institutet
1 164
1 159
Miljoner kronor
Lunds universitet
915
800
2007
2006
Göteborgs universitet
837
793
Vägverket
629
1 338
Riksgäldskontoret
20 892
22 728
Uppsala universitet
492
471
Vägverket
1 694
1 829
Stockholms universitet
271
243
Försäkringskassan
1 222
1 064
Umeå universitet
237
227
Banverket
1 199
791
Sveriges lantbruksuniversitet
205
223
Rikspolisstyrelsen
999
876
Kungl. Tekniska högskolan
190
206
Försvarsmakten
939
884
Södertörns högskola
161
90
Statens jordbruksverk
557
91
Linköpings universitet
158
135
Migrationsverket
539
425
Skatteverket
428
389
Övriga myndigheter
854
876
Arbetsmarknadsverket
356
358
Summa
7 428
7 399
Kriminalvården
293
253
Försvarets materielverk
264
189
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel
Regeringskansliet
244
217
som erhållits, men som ännu inte förbrukats för
Krisberedskapsmyndigheten
233
67
sitt ändamål.
Affärsverk
De oförbrukade bidragen ökade med 0,5 mil-
jarder kronor eller 57 procent hos Statens jordb-
Svenska kraftnät
538
341
ruksverk jämfört med föregående år. Ökningen
Luftfartsverket
441
347
beror på utbetalade förskott från EU:s
lands-
Sjöfartsverket
133
115
bygdprogram för 2007–2013.
Statens järnvägar
45
72
Vägverkets oförbrukade bidrag har minskat
med 0,7 miljarder kronor eller 53 procent och
Övriga myndigheter
3 556
3 040
avser till största delen bidrag
från Stockholm
stad avseende Norra länken.
Summa
34 572
34 076
Oförbrukade bidrag mellan statliga myndigheter
RGK:s upplupna kostnader avser räntekostnader
har eliminerats i årsredovisningen för staten med
7,6 miljarder
kronor. Motsvarande eliminering
för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta
uppgick föregående år till 6,5 miljarder kronor.
och för skuldskötselåtgärder.
Elimineringarna för 2007 avser till 50 procent
Statens jordbruksverks
upplupna
kostnader
medel hos
universitet och
högskolor och
avser i huvudsak beslutade men inte utbetalda
33 procent medel hos länsstyrelserna. I kapitel 3
bidrag på 219 miljoner kronor, finansiell korri-
Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt 3.1.5
gering av EU medel på 231 miljoner kronor samt
Oförbrukade
bidrag, beskrivs
utvecklingen av
tilläggskvot för socker på 89 miljoner kronor. År
2006 redovisade Statens jordbruksverk en upp-
117
s. 118 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
oförbrukade bidrag som betalats mellan myn- digheter närmare.
Not 52
Periodavgränsningsposter – Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor
2007
2006
Riksgäldskontoret:
- förutbetalda överkurser vid upplåning i
svenska kronor
19 696
22 069
- förutbetalda överkurser vid upplåning i
utländsk valuta
246
286
- förutbetalda avgifter för utfärdande av
garantier
10
11
- förutbetalda underkurser, uppköp
premieobligationer
1
3
Summa Riksgäldskontoret
19 953
22 369
Karolinska institutet
312
319
Lunds universitet
175
144
Banverket
172
7
Göteborgs universitet
98
90
Statens fastighetsverk
86
85
Lantmäteriverket
84
74
Länsstyrelsen i Jämtlands län
60
43
Uppsala universitet
56
56
Umeå universitet
55
48
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
50
41
Länsstyrelsen i Norrbotten
49
72
Affärsverk
Luftfartsverket
93
101
Svenska kraftnät
25
19
Sjöfartsverket
6
4
Statens Järnvägar
1
1
Övriga myndigheter
347
466
Summa
21 622
23 939
Not 53
Garantiförbindelser
Miljoner kronor
2007
2006
Garantier för vilka avsättning ej görs
Insättningsgarantin och
investerarskyddet
578 600
527 363
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital, Riksgäldskontoret
78 301
76 441
Övriga garantier
Affärsverk m.fl., RGK
1 631
1 640
Summa garantier för vilka avsättning
ej görs
658 532
605 444
Garantier för vilka avsättning görs
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser
1 005
1 176
Övrigt
5 000
6 000
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier, EKN
88 861
91 576
Baltramen, EKN
-
7
U-kreditgarantier (Sida)
773
1 133
Fristående krediter (Sida)
148
154
Kreditgarantier
Infrastruktur, RGK
25 332
25 244
Bostadskrediter, Statens
bostadskreditnämnd
2 914
5 203
Bostadsfinansieringsinstitut, RGK
-
4 373
Internationella åtaganden, RGK
6 733
6 332
Övrigt, RGK
64
231
Övriga garantier
Pensionsgarantier, RGK
9 242
9 491
Summa garantier för vilka avsättningar
görs
140 072
150 920
Total summa
798 604
756 364
Överkurser uppstår när RGK emitterar obliga- tioner och marknadsvärdet är högre än det no- minella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodi- seras över lånets löptid.
Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.
De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden, RGK, EKN, Sida och Statens bostadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare i kapitel 6 Statliga garantier och krediter.
I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen
118
s. 119 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
avsättning görs (se även avsnitt 4.4 Redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar samt det särskilda underlaget).
Garantiåtagandena har under de senaste åren ökat till följd av större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Under 2007 är ökningen cirka 50 miljarder kronor.
Bostadskreditgarantierna har däremot gått ned kraftigt under 2007.
Not 54
förtida avflyttning. Totalförsvarets forskningsin- stitut, Malmö högskola och Försäkringskassan redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Statens räddningsverk redovisar an- svarsförbindelser för hyrda lokaler och hyrda övningsfält.
Statens fastighetsverk redovisade föregående år terminssäkring i US-dollar.
4.5.3 Noter till finansieringsanalysen
Övriga ansvarsförbindelser
Not 55
Skatter
Miljoner kronor
2007
2006
Miljoner kronor
2007
2006
Riksgäldskontoret
6 473
6 202
Statens pensionsverk
2 138
2 417
Enligt resultaträkningen
989 854
963 940
Radio- och TV-verket
779
630
Rikspolisstyrelsen
235
-
Avgår:
Totalförsvarets forskningsinstitut
187
196
Förändring av skulder och fordringar
-7 541
-1 908
Statens räddningsverk
97
98
Summa
982 313
962 032
Malmö högskola
44
43
Riksantikvarieämbetet
38
-
Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna
Försäkringskassan
30
30
eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen
Statens fastighetsverk
-
294
för staten avseende de skatter som är hänförliga
till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat-
Affärsverk
teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för
Sjöfartsverket
102
83
dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder
avseende skatter som tas upp av Skatteverket.
Svenska kraftnät
20
20
Luftfartsverket
9
10
Not 56
Övriga myndigheter
30
31
Avgifter och andra ersättningar
Summa
10 182
10 054
Miljoner kronor
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re-
2007
2006
dovisas som skuld eller avsättning i balansräk-
Enligt resultaträkningen
54 285
45 407
ningen på grund av att det inte är troligt att de
kommer att regleras eller på grund av att deras
Tillkommer:
storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför-
Utdelningar
31 958
21 657
litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel-
Summa
86 243
67 064
ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en
förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbin-
Dotter- och intresseföretag värderas enligt den
delser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är
s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att ut-
garantiförbindelser.
delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det
RGK redovisar åtaganden gentemot interna-
innebär att utdelningar från dotter- och intres-
tionella finansieringsinstitutioner. SPV redovisar
seföretag måste läggas till för att komma fram till
antastbara förmåner. Radio-
och TV-verket
statens nettoupplåning. Statens utdelningar re-
redovisar koncessionsavgifter för TV4 från åren
2002–2007 som är överklagade. Rikspolisstyrel-
dovisas i huvudsak av Regeringskansliet. Under
året har bl.a. TeliaSonera AB betalat utdelning
sen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid
med 12,8 miljarder kronor, Vattenfall AB med
119
s. 120 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
7,5 miljarder kronor och Sveaskog AB med
2,5 miljarder kronor.
Not 57
Transfereringar
Miljoner kronor
2007
2006
Enligt resultaträkningen
764 170
762 640
Avgår:
Avsättningar till fonder
-2 010
-3 603
Nedskrivning och avskrivning av lån,
CSN m.fl.
-121
-505
Förändring av fordringar,
socialförsäkring
-242
-369
Tillkommer:
Kapitaltillskott/återföring avseende
SVEDAB
-
-180
Summa
761 797
757 983
Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.
Avsättning till fonder i staten för 2007 avser främst Insättningsgarantinämndens fond och Kärnavfallsfonden (se not 5).
Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN avser främst ökning av avskrivning på grund av ålder.
Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.
Banverket och Vägverket har 2006 tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB för åren 2005 och 2006, vilket tillfördes raden transfere- ringar 2006. Något aktieägartillskott för år 2007 är inte aktuellt.
Not 58
Statens egens verksamhet
Miljoner kronor
2007
2006
Enligt resultaträkningen
195 320
202 454
Avgår:
Avskrivningar
-26 118
-23 773
Avsättningar (se not 43 och 44)
-272
-12 860
Återförd nedskrivning av lån RGK
1 100
-
Realisationsförluster
-70
-341
Summa
169 960
165 480
Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.
De höga avsättningarna under 2006 avser ök- ningen av avsättning för statens tjänstepension- såtagande hos SPV (12,3 miljarder kronor). 2007 års förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.
Tidigare nedskrivning av lån för befarade för- luster har återförts hos RGK med 1,1 miljarder kronor.
Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.
Not 59
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2007
2006
Förändring av långfristiga fordringar
3 767
-416
Förändring av omsättningstillgångar
10 730
527
Förändring av kassa och bank
41
-1 070
Förändring av skulder
-1 321
-23 276
Summa
13 217
-24 235
Förändringar av långfristiga fordringar avser främst EKN som redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Under 2007 har skadefordringarna minskat med 1,4 miljarder kronor främst till följd av valuta- kursförändringar, se not 28. I posten ingår även förskott på immateriella och materiella anlägg- ningstillgångar. Det är främst materiella förskott
120
s. 121 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
hos Försvarets Materielverk som minskat med 2,3 miljarder kronor, se not 25.
Förändring av omsättningstillgångar beror till stor del på att RGK:s innehav av värdepapper minskat, se not 39.
Behållningen på kassa och bank har minskat något vilket medför att statens nettoupplåning minskat.
Skulder har minskat med 1,3 miljarder kronor under året, vilket påverkar statens nettoupplå- ning negativt.
Not 60
Investeringar
Miljoner kronor
2007
2006
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
51
171
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
7 868
10 869
Väganläggningar
8 114
8 074
Järnvägsanläggningar
9 623
8 258
Maskiner och inventarier
5 224
4 874
Fastigheter och markanläggningar
3 042
2 607
Övriga investeringar
3 118
4 304
Summa materiella investeringar
36 989
38 986
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
1 646
1 394
Total summa
38 686
40 551
Finansiella investeringar minskade marginellt jämfört med 2006.
Materiella investeringar uppgick till 37,0 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,0 miljarder kronor från föregående år.
Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 7,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3,0 miljarder kronor från föregående år. Minskningen beror främst på att Försvarets Materielverk avslutat sina pågående nyanlägg- ningar. Dessa nyanläggningar ingår numera i Försvarsmaktens beredskapstillgångar som upp- gick till 11 miljarder kronor. Endast en obetydlig del av posten beredskapstillgångar är hänförlig till annat än det militära försvaret.
Investeringar i väganläggningar uppgick till 8,1 miljarder kronor, vilket är en liten ökning
Skr. 2007/08:101
jämfört med föregående år. Bland de större väg- investeringarna kan nämnas att hela motorvägs- sträckan på E4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik under året.
Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 9,6 miljarder kronor, vilket är en ökning på 1,4 miljarder kronor från föregående år. Banver- ket har gjort investeringar enligt banhållnings- planen med 8,9 miljarder kronor. I banhållnings- planen ingår bl.a. investeringar i Citytunnel- projektet i Malmö, Västkustbanan med utbygg- nad av dubbelspår mellan Torebo och Falkenberg och mellan Förslöv och Ängelholm samt Citybanan och ett nytt signalställverk m.m. i Stockholm.
Investeringar i maskiner och inventarier upp- gick till 5,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor och fördelar sig på flera myndigheter. Rikspolisstyrelsen har den största investeringsposten på 0,6 miljarder kro- nor vilket är en minskning mot föregående år med 0,1 miljarder kronor. Försvarsmakten och Domstolsverket har gjort investeringar på 0,4 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor.
Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till 3,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor från föregå- ende år. Den största posten avser Fortifikations- verket med 1,1 miljarder kronor vilket är en minskning med knappt 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på osäkerhet kring låneramen, vilket bl.a. har medfört återhållsamhet med att påbörja nya investeringar. Investeringar för 0,6 miljarder kronor har avslutats under året, bl.a. nybyggnad av flygledartorn och ombyggnad av rullbana i Såtenäs, nybyggnad av militärrestaurang i Kvarn/Motala samt ombyggnad av kasern i Skövde och Boden. Luftfartsverket har gjort in- vesteringar i fastigheter och markanläggningar på 0,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder lägre än föregående år. Naturvårdsverket har investe- rat 0,6 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år.
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till 1,6 mil- jarder kronor 2007, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. De största investeringarna i immateriella till- gångar finns hos Försäkringskassan med 0,4 miljarder kronor och hos Försvarsmakten
121
s. 122 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
och Rikspolisstyrelsen med 0,2 miljarder kronor vardera. Försvarsmakten som har tredubblat sina investeringar står tillsammans med Försäkrings- kassan för merparten av ökningen.
Not 61
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
2007
2006
Centrala studiestödsnämnden, studielån
och hemutrustningslån
10 524
10 751
Riksgäldskontoret
10 031
8 113
Övriga myndigheter
94
133
Summa nyutlåning
20 649
18 997
Amorteringar
Miljoner kronor
Not 62
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2007
2006
Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen
37 613
58 962
Finansiella kostnader enligt
resultaträkningen
-91 750
-87 085
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser
5 295
-23 282
Summa
-48 842
-51 405
Det finansiella nettot som är hänförbart till sta- tens upplåning har förbättrats med 2,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Kostnader som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 5,3 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning.
2007
2006
Centrala studiestödsnämnden
8 930
8 693
Riksgäldskontoret
6 220
5 781
Övriga myndigheter
54
47
Summa amorteringar
15 204
14 521
CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 10,5 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.
Amorteringarna hos CSN uppgick till 8,9 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.
RGK:s nyutlåning var 10,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor. Huvuddelen av nyutlåningen avser Botniabanan som har ökat sina lån i RGK med 2,2 miljarder kronor. Utlåning till PPM och AP-fonderna in- går också i denna post (se även not 29).
Not 63
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2007
2006
Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen
24 962
15 391
Finansiella kostnader enligt
resultaträkning
-1 917
-1 601
Avgår:
Kapitaliserade räntor på utlåning
-1 241
-1 693
Avgår reavinst vid försäljning av aktier
m.m.
-10 639
-35
Summa
11 165
12 062
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen.
CSN tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna räntein- täkt betalas inte in till staten utan bokförs i ba- lansräkningen som en ökning av fordran avse- ende utlåning. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den på- verkar således inte statens nettoupplåning.
122
s. 123 uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet. Kontrollera mot PDF
Not 64
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2007
2006
Förändring av tillgångar hänförbara till
statens upplåning
1 849
-1 051
Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning
-4 252
-4 061
Summa
-2 403
-5 112
Skr. 2007/08:101
Upplupna och förutbetalda räntor som är hän- förbara till statens upplåning redovisas i balans- räkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens netto- upplåning med 1,8 respektive -4,3 miljarder kronor under året.
123
s. 127 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5 Statsbudgetens utfall
I 2008 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbud- getens utfall för 2007. I detta kapitel lämnar re- geringen en utförligare redovisning av stats- budgetens utfall för 2007, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna i statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbud- geten antagen av riksdagen i december 2006, exklusive tilläggsbudget. Beloppen för statsbud- getens inkomster har emellertid justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop.
2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till premiepensionssystemet infördes och inkomst- titeln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet slopades (se vidare avsnitt 5.2.2).
I bilaga 5 och 6 redovisas utfallet för samtliga inkomsttitlar och anslag i statsbudgeten.
5.1 Statsbudgetens saldo 2007
Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebe- hov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Budgetsaldot för 2007 uppgick till 103,2 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbud- geten beräknades budgetsaldot till 63,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan utfallet och statsbud- geten blev därmed 40 miljarder kronor.
Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för 2007 uppgå till 853,8 miljarder kronor. Det slut- liga utfallet blev 863,7 miljarder kronor, vilket är 9,9 miljarder kronor högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.2). Utfallet för Skatter m.m. blev 30,7 miljarder kronor högre än beräknat. Skatt på kapital och Skatt på arbete beräknas bli 33,4 respektive 9,7 miljarder kronor högre än beräk- nat i statsbudgeten.
Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2007
Miljoner kronor
Stats-
Tilläggs-
Utfall
Skillnad mot
1
budget
2007
statsbudget
budget P
P
Totala
inkomster
853 775
863 716
9 941
Skatter m.m.
784 944
815 642
30 697
Övriga
inkomster
68 831
48 074
-20 756
Totala utgifter
790 560
12 961
760 507
-30 053
Utgiftsområden
exkl. räntor
732 800
12 961
721 917
-10 883
Statsskulds-
räntor m.m.
43 170
47 255
4 085
Riksgälds-
kontorets
nettoutlåning
14 590
-4 340
-18 930
Kassamässiga
korrigering
0
-4 325
-4 325
Budgetsaldo
63 215
-12 961
103 210
39 994
1 P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget. Beloppen för Skatter m.m. och Övriga inkomster har justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220).
I beloppet för utgiftsområden exkl. räntor ingår beräknad minskning av anslagsbehållningar (-329 miljoner kronor).
Utfallet för Övriga inkomster blev 20,8 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. In- komster av försåld egendom beräknades i stats- budgeten beräkningsmässigt uppgå till 50 miljarder kronor. Utfallet blev 18 miljarder
127
s. 128 Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
kronor, vilket är 32 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Inkomster av statens aktier (ak- tieutdelning) blev däremot 13,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter
m.m. blev 760,5 miljarder kronor, vilket är 30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungli- gen fastställda statsbudgeten. Jämfört med stats- budgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 43 miljarder kronor lägre än beräknat.
Utgifterna för samtliga utgiftsområden, ex- klusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 10,9 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Den lägre arbetslösheten med- förde att utgifterna för utgiftsområde 13 Arbets- marknad blev 8,7 miljarder kronor lägre än be- räknat. Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,9 miljarder kronor lägre än beräknat i stats- budgeten, främst beroende på lägre utgifter för sjukpenning. Utgifterna för utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning blev 2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, vil- ket bl.a. berodde på lägre antal studerande. Ut- gifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar blev 2,5 miljarder kronor lägre än vad som beräkna- des i statsbudgeten främst till följd av lägre ut- gifter inom landsbygdspolitiken. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 2,3 miljarder kro- nor lägre än beräknat.
Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikatio- ner blev 10,4 miljarder kronor högre än i stats- budgeten men 0,2 miljarder kronor lägre än anvi- sat i statsbudget inklusive tilläggsbudget. Utgif- terna inom utgiftsområde 6 Försvar samt bered- skap mot sårbarhet blev 2,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsrän- tor m.m. blev 4,1 miljarder kronor högre än be- räkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Det förklaras främst av högre realiserade valutakurs- förluster.
Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 18,9 miljarder kronor lägre jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten, varav 10 miljarder kronor berodde på Vägverkets och Banverkets amortering av infrastrukturlån.
Statsbudgetens utfall för 2007 påverkades av flera engångseffekter. Störst är effekten av för- säljning av aktier och extra utdelningar på aktier. Staten sålde aktier i TeliaSonera AB för 18 miljarder kronor. Extra utdelningar på statens
aktier uppgick till 15 miljarder kronor, varav 9,2 miljarder kronor avsåg TeliaSonera AB.
Justerat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2007 till 70,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2007 justerat för större engångseffekter framgår av tabell 5.2.
Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2007
Miljarder kronor
2007
Statsbudgetens saldo
103,2
Större engångseffekter
-32,5
varav
Försäljning av aktier i TeliaSonera AB
-18,0
Extra aktieutdelningar
-15,0
EU-avgift, försenat beslut avseende egna medel
3,3
Omfinansiering av infrastrukturlån
1,3
Venantius AB, kapitalöverföring
-4,1
Statsbudgetens saldo justerat för större
engångseffekter
70,7
Om engångseffekterna exkluderas erhålls ett mått på den underliggande utvecklingen (stats- budgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och underlig- gande saldo för åren 1990–2007.
Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Störst var lånebe- hovet 1993 då det uppgick till 250 miljarder kro- nor. Därefter har det skett en kraftig minskning av lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till ett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till 102 miljarder kronor 2000. Då berodde emeller- tid nästan hela överskottet på engångsvisa för- säljningsinkomster och överföringar från AP- fonden. År 2001 minskade budgetsaldot till 38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003 uppvisade budgetsaldot ett underskott på 46,3 miljarder kronor och 2004 ökade under- skottet till 50,5 miljarder kronor. För 2005 och 2006 blev budgetsaldot ett överskott på 14,1 miljarder kronor respektive 18,4 miljarder kronor. För 2007 blev överskottet 103,2 miljarder kronor.
128
s. 129 5.1.1 Statsbudgeten 2006 och 2007 Kontrollera mot PDF
Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2007
Miljarder kronor
150,000
100,000
50,000
0,000
-50,000
-100,000
-150,000
-200,000
-250,000
-300,000
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
Faktiskt saldo
Underliggande saldo
5.1.1 Statsbudgeten 2006 och 2007
I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2006 och 2007. Statsbudgetens överskott för 2007 blev 84,8 miljarder kronor högre än 2006.
Statsbudgetens inkomster ökade med 53,4 miljarder kronor (6,6 procent) mellan 2006 och 2007. Skatter m.m. ökade med 9,3 miljarder kronor. Indirekta skatter på arbete beräknas öka med 24,5 miljarder kronor (6,7 procent), medan Direkta skatter på arbete beräknas minska med 9,5 miljarder kronor (1,9 procent). Inkomster av Skatt på kapital beräknas öka med 11,8 miljarder kronor (6,1 procent) och Skatt på konsumtion och insatsvaror med 22,6 miljarder kronor (6,1 procent).
Övriga inkomster ökade med 44,1 miljarder kronor. Det beror främst på att utdelningen på statens aktier ökade med 10,3 miljarder kronor (44,8 procent) och på att Inkomster av försåld egendom främst försäljning av aktier ökade med 18 miljarder kronor.
Statsbudgetens utgifter minskade med 31,4 miljarder kronor (4 procent) mellan 2006 och 2007, vilket främst beror på Riksgäldskonto- rets nettoutlåning. Utfallet för 2007 blev -4,3 miljarder kronor, vilket är 31,8 miljarder kronor lägre än 2006. Utgifterna för utgiftsom- råden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 5,9 miljarder kronor (0,8 procent). Utgif- terna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad minskade med 13,6 miljarder kronor (19,0 procent), medan utgifterna inom utgifts- område 22 Kommunikationer ökade med 13,3 miljarder kronor (43,1 procent). Inom ut- giftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-
Skr. 2007/08:101
dom och handikapp minskade utgifterna med 6,2 miljarder kronor (4,9 procent) mellan 2006 och 2007.
Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2006 och 2007
Miljoner kronor
Skillnad mot
Utfall 2007
Utfall 2006
2006
Inkomster
863 716
810 315
53 401
Skatter m.m.
815 642
806 316
9 326
Övriga
inkomster
48 074
3 999
44 075
Utgifter m.m.
760 507
791 942
-31 435
Utgiftsområden
exkl. räntor
721 917
716 066
5 851
Statsskulds-
räntor m.m.
47 255
49 472
-2 218
Riksgälds-
kontorets
nettoutlåning
-4 340
27 502
-31 841
Kassamässiga
korrigeringar
-4 325
-1 098
-3 228
Budgetsaldo
103 210
18 373
84 837
5.1.2 Reformer
Under 2007 genomfördes särskilda satsningar på statsbudgetens utgiftssida inom ett antal politik- områden. Dessa politikområden tilldelades sammanlagt 3 miljarder kronor mer än 2006. Satsningar gjordes bl.a. inom rättsväsendet samt hälso- och sjukvården. Förändringar i arbetslös- hetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska programmen medförde att anslagen på dessa områden minskade med cirka 11 miljarder kro- nor 2007 jämfört med 2006.
På inkomstsidan genomfördes förändringar som minskade statsbudgetens inkomster med totalt 27 miljarder kronor 2007 jämfört med 2006. Skattereduktionen för arbetsinkomster och förändrade arbetsgivar- och egenavgifter minskade skatten på arbete med cirka 38 miljarder kronor. Slopad förmögenhetsskatt minskade skatten på kapital med 7 miljarder kronor. De höjda egenavgifterna för arbetslös- hetsförsäkringen beräknades medföra inkomst- ökningar för staten med 10 miljarder kronor.
129
s. 130 Tabell 5.4 Större reformer 2007 jämfört med 2006 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.4 Större reformer 2007 jämfört med 2006
2
1
2, 5
1
Utgiftsreformer P
Miljarder kronor P
Inkomstreformer P
Miljarder kronor P
P
P
P
P
Ökade resurser till rättsväsendet
1,4
Skattereduktion för näringsinkomster
-1,2
Ökade resurser till hälso- och sjukvård samt
social omsorg
2,8
Skattereduktion för arbetsinkomster
-38,7
Reducerad antagandeinkomst för
Slopad skattereduktion för avgifter till fack
ålderspensionsrätt
-1,7
och A-kassa
4,1
Regelförändring i arbetslöshetsersättningen
-3,7
Nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter
3,2
Arbetsmarknadspolitiska program –
Höjning av arbetsgivaravgiften, 0,14
aktivitetsstöd
-5,4
procentenheter (pga slopad medfinansiering)
1,6
Arbetsmarknadspolitiska program – köp av
Halverad arbetsgivaravgift (exkl.
arbetsmarknadsutbildning och övr kostnader
-1,8
ålderspensionsavgift) för 19-24 åringar
-3,6
Avskaffandet av rekryteringsbidrag
-1,5
Höjda tobakskatter
2,1
Stöd för olika energiinvesteringar
1,1
Slopad förmögenhetsskatt
-6,7
Banverket – banhållning och
sektorsuppgifter
2,3
Premieskatt trafikförsäkring
1,5
Avskaffat investeringsbidrag till bostäder
och räntebidrag
-1,3
Avgifter A-kassa
10,0
4
11,2
4
0,7
Övriga utgiftsreformer P
Övriga inkomstreformer P
P
P
3
3
Summa
-27
Summa P
P
1 P Förändringar P av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2006. Beloppen är hämtade från BP07, VP07 samt BP08.
2 P I P redovisningen av reformer ingår ej indirekta effekter på statsbudgetens inkomstsida.
3 P I P redovisningen ingår inte anslagsökningen under utgiftsområde 22 med 10 miljarder kronor för extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2007. Samtidigt minskade Riksgäldskontorets nettoupplåning för väg- och järnvägsobjekt med 10 miljarder kronor. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering.
4 P I P posten ingår flytten av tillfälligt sysselsättningsstöd med 7 miljarder kronor från inkomstsidan till utgiftssidan på statsbudgeten.
5 P Minustecken P innebär att inkomsterna för staten minskar.
I tabell 5.4 ovan redovisas de belopp som refor- merna beräknades till i budgetpropositionen för 2007 och 2008 samt 2007 års ekonomiska vår- proposition. Utfallet för statsbudgetens in- komster redovisas i avsnitt 5.2 och utfallet för statsbudgetens utgifter redovisas per utgiftsom- råde i avsnitt 5.4.
5.2.1 Prognosförutsättningar
Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skat- ter på löpande debiteringar av skatter hänförliga till flera inkomstår. En analys av hur statsbud- getens inkomster har utvecklats 2007 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta ut- vecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.
5.2 Statsbudgetens inkomster 2007
Statsbudgetens inkomster uppgick 2007 till 864 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kro- nor högre än vad som fastställdes i statsbudgeten för 2007. Statsbudgetens inkomster utgörs av skatter m.m. samt övriga inkomster, vilka upp- gick till 816 respektive 48 miljarder kronor.
I tabell 5.8 redovisas statsbudgetens skattein- täkter och inkomster 2006 och 2007. I tabellen redovisas en jämförelse mellan utfallet och stats- budgeten för 2007. Avseende 2006 redovisas en jämförelse av utfall mot prognosen till budget- propositionen för 2007, som låg till grund för beräkningen till statsbudgeten för 2007.
Skattereformer
Skattereformer som påverkat statens skattein- täkter och statsbudgetens skatteinkomster under 2007 redovisas i tabell 5.5.
Tabell 5.5 Skattereformer 2007
Miljarder kronor
Beslut som påverkat statens skatteintäkter
Skatt på arbete
-36
Skatt på kapital
-11
Skatt på konsumtion och insatsvaror
3
Summa skattereformer
-44
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
130
s. 131 Sammantaget har statens skatteintäkter för 2007 minskat med 44 miljarder kronor beroende på inkomstreformer. Kontrollera mot PDF
De sänkta skatteintäkterna från skatt på arbete utgörs huvudsakligen av jobbskatteavdraget, som minskade skatteintäkterna med 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshets- kassa verkar i motsatt riktning och minskade skattereduktionerna med 4 miljarder kronor.
De sänkta skatteintäkterna från skatt på kapi- tal förklaras främst av slopandet av förmögen- hetsskatten, vilket minskade intäkterna med 7 miljarder kronor men även till stor del av för- ändrade regler för beskattning av bostäder, som minskade intäkterna med ytterligare 3,5 miljarder kronor.
Skatt på konsumtion och insatsvaror har höjts med 3 miljarder kronor. Högre skatt på tobak samt införandet av skatt på trafikförsäkrings- premie samt återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad är orsaken till de högre intäkterna.
Sammantaget har statens skatteintäkter för 2007 minskat med 44 miljarder kronor beroende på inkomstreformer.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utvecklingen. I ta- bell 5.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen görs även en jämförelse mot de makro- ekonomiska förutsättningar i budgetpropositio- nen för 2007 som låg till grund för statsbudge- ten.
Tabell 5.6 Antaganden i 2008 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2007
Procentuell förändring om annat inte anges
2006
2007
1
4,1
2,6
BNP, marknadspris P
P
Differens mot BP2007
0,1
-0,7
1
2,5
3,1
Hushållens konsumtionsutgifter P
P
Differens mot BP2007
-1,1
-1,1
2
2,0
3,5
Arbetade timmar P
P
Differens mot BP2007
0,4
2,1
3
3,4
3,1
Timlön P
P
Differens mot BP2007
0,0
-0,7
Utbetald lönesumma skatteunderlag
5,4
7,0
Differens mot BP2007
0,4
1,7
Kommunal medelutdebitering
31,60
31,55
Differens mot BP2007
0,00
-0,05
4
1,5
1,7
KPI juni-juni P
P
Differens mot BP2007
0,0
-0,7
Skr. 2007/08:101
5
44 500
45 900
Inkomstbasbelopp P
P
Differens mot BP2007
0
-100
5
39 700
40 300
Prisbasbelopp P
P
Differens mot BP2007
0
0
5
306 000
316 700
Skiktgräns P
P
Differens mot BP2007
0
0
5
460 600
476 700
Övre skiktgräns P
P
Differens mot BP2007
0
0
1
Fasta priser, procentuell förändring.
P
P
2
Dagkorrigerade arbetade timmar.
P
P
3
NR-timlön.
P
P
4
Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.
P
P
5
Kronor.
P
P
En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Skatt på arbete påverkas främst av lönesumman, men också skiktgränserna som justeras med för- ändringen i KPI PF 2 FP . Inkomst över skiktgränserna beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att en större andel av inkomsterna hamnar under skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter. Skatt på energi påverkas av KPI PF 3 FP genom den år- liga indexeringen av skattesatserna. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter.
Sedan beräkningen till statsbudgeten gjordes hösten 2006 har BNP och hushållens konsum- tionsutgifter reviderats ned. Samtidigt har löne- summan reviderats upp – trots en lägre timlöne- utveckling än förväntat. Detta beroende på en högre utveckling av antalet arbetade timmar än vad som antogs i beräkningen till statsbudgeten.
Bedömningar i statsbudgetens utfall för 2007
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är de redovisade beloppen be- dömningar eftersom de slutliga utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av årsredo- visning för staten 2007. Det aggregerade belop- pet för inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är likväl ett slutligt utfall. Nedan följer en uppräkning av berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomst- titlarna i inkomsttitelgruppen:
2 T T För skatt på arbete avseende 2007 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2006-juni 2007.
3 T T 2007 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under perioden juni 2005-juni 2006.
131
s. 132 5.2.2 Justering av statsbudgetens inkomster för 2007 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
1100 Direkta skatter på arbete
1110 Inkomstskatter
nov 2008
1120 Allmän pensionsavgift
nov 2008
1140 Skattereduktioner
nov 2008
1200 Indirekta skatter på arbete
1210 Arbetsgivaravgifter, 1218
aug 2008
1240 Egenavgifter
nov 2008
1270 Särskild löneskatt, 1274
nov 2008
1280 Nedsättningar, 1283-1284
nov 2008
1300 Skatt på kapital
1310 Skatt på kapital, hushåll
nov 2008
1320 Skatt på företagsvinster
nov 2008
1340 Avkastningsskatt, 1341-1342
nov 2008
1350 Fastighetsskatt
nov 2008
1370 Förmögenhetsskatt
nov 2008
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410 Mervärdesskatt, 1411
aug 2008
1600 Restförda och övriga skatter
1620 Övriga skatter, hushåll
maj 2009
1630 Övriga skatter, företag
maj 2009
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810 Skatter till andra sektorer
nov 2008
1900 Periodiseringar
1910 Uppbördsförskjutningar
maj 2009
1920 Betalningsförskjutningar
nov 2008
De sammanlagda beloppen för ovanstående in- komsttitlar utgör cirka hälften av de totala skatteintäkterna. För huvuddelen av inkomst- titlarna fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för inkomståret 2007, vilket blir känt i november 2008. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och moms (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2008 när skattedeklarationerna för juli månad är kända. För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2009 beroende på omprövningar aktuellt taxeringsår för hushåll (inkomsttitel 1621) och omprövningar aktuellt taxeringsår för företag (inkomsttitel 1631).
Detta gör att även uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2007 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tid- punkten för publicering av Årsredovisning för staten 2008.
5.2.2 Justering av statsbudgetens inkomster för 2007
Beloppen för statsbudgetens inkomster har ju- sterats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till premiepensionssystemet infördes och inkomst- titeln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet slopades. Den ändrade redovisningen beror på att avgifterna till premiepensionssystemet inte längre ingår i de totala skatteintäkterna. Vidare infördes inkomsttiteln 1925 EU i inkomsttitel- gruppen 1920 Betalningsförskjutningar . I tabell
5.7 visas hur statsbudgetens inkomster påverkas av justeringarna. I en underbilaga till bilaga 5 återfinns en fullständig redovisning av de in- komsttitlar och summor som påverkas av beslu- tet.
132
s. 133 5.2.3 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.7 Justering av statsbudgetens inkomster 2007
Miljarder kronor
Ursprunglig statsbudget
Justerad statsbudget
Justering
Skatt på arbete
885,7
862,4
-23,3
Direkta skatter
478,4
478,4
0,0
Indirekta skatter
407,4
384,0
-23,3
Avgifter till premiepensionssystemet
-23,3
-23,3
Skatt på kapital
170,5
170,5
0,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror
392,0
392,0
0,0
Restförda och övriga skatter
-6,6
-6,6
0,0
Totala skatteintäkter
1447,4
1424,1
-23,3
EU-skatter
-7,1
-7,1
0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter
1440,3
1417,0
-23,3
Kommunalskatt
-474,0
-474,0
0,0
Avgifter till ålderspensionssystemet
-164,7
-164,7
0,0
Avgifter till premiepensionssystemet
-23,3
23,3
Statens skatteintäkter
778,3
778,3
0,0
Periodiseringar
9,2
6,6
-2,6
Skatter m.m.
787,5
784,9
-2,6
Övriga inkomster
66,3
68,8
2,6
Summa Inkomster
853,8
853,8
0,0
5.2.3 Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna 2007 beräknas uppgå till 1 473 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor högre än statsbudgeten för 2007. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna ex- klusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 819 miljarder kronor, vilket är 41 miljarder kro- nor högre än statsbudgeten. Summa inkomster, som utgörs av Skatter m.m. och Övriga in- komster blev 10 miljarder kronor högre än be- räknat till statsbudgeten.
Främst är det högre intäkter från skatt på ar- bete och skatt på kapital som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I kapitlet som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I tabell 5.8 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser gentemot statsbud- geten. För de skatteintäkter som ingår i den årliga inkomsttaxeringen redovisas ett beräknat utfall som grundas på prognoser för 2007.
Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekono- miska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insats- varor samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatte-
intäkterna, som i relation till BNP utgör skattekvoten. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.
133
s. 134 5.2.3 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2007
Miljarder kronor
Prognos/utfall
Utfall
Skillnad mot statsbudget 2007
Inkomstår
2007
2006
2007
2006
Skatt på arbete
872,1
857,2
9,7
1,8
Direkta skatter
480,6
490,1
2,3
-1,7
Kommunal inkomstskatt
477,7
454,1
3,7
-0,7
Statlig inkomstskatt
44,9
41,0
-0,8
-1,2
Allmän pensionsavgift
81,2
77,3
1,8
0,5
Skattereduktioner m.m.
-123,3
-82,4
-2,4
-0,4
Artistskatt
0,1
0,1
0,0
0,0
Indirekta skatter
391,5
367,0
7,4
3,5
Arbetsgivaravgifter
383,0
357,0
9,0
1,8
Egenavgifter
11,8
10,9
0,9
0,7
Särskild löneskatt
31,6
28,9
-0,4
0,0
Nedsättningar
-12,0
-8,8
-1,1
0,9
Tjänstegruppliv
0,9
1,2
-0,3
0,0
Avgifter till premiepensionssystemet
-23,9
-22,3
-0,6
0,0
Skatt på kapital
204,0
192,2
33,4
10,9
Skatt på kapital, hushåll
42,5
37,4
23,9
5,4
Skatt på företagsvinster
106,6
99,2
9,5
3,8
Avkastningsskatt
13,0
11,1
0,4
0,5
Fastighetsskatt
26,1
25,0
0,7
0,0
Stämpelskatt
9,4
9,5
0,2
-0,2
Förmögenhetsskatt
0,0
6,1
-4,5
0,8
Övriga skatter
6,3
3,7
3,3
0,6
Arv- och gåvoskatt
0,0
0,1
0,0
0,0
Skatt på konsumtion, insatsvaror och import
398,6
375,3
0,8
-0,6
Mervärdesskatt
284,5
265,2
1,7
0,4
Skatt på tobak
9,7
8,6
-0,4
0,6
Skatt på alkohol
11,0
10,7
0,4
0,1
Energiskatt
38,2
38,2
-0,7
-0,2
Koldioxidskatt
25,1
24,7
0,2
-0,8
Övriga skatter på energi och miljö
4,7
4,7
-0,5
-0,4
Skatt på vägtrafik
13,1
11,8
-0,4
-0,5
Skatt på import
5,8
5,2
0,0
-0,1
Övriga skatter
6,4
6,3
0,6
0,2
Restförda och övriga skatter
-1,4
-2,0
5,2
4,1
Restförda skatter
-7,6
-5,4
0,7
2,6
Övriga skatter
6,3
3,3
4,5
1,5
Totala skatteintäkter
1473,3
1422,6
49,2
16,2
Avgår, EU-skatter
-7,2
-9,4
-0,1
-0,4
Offentliga sektorns skatteintäkter
1466,1
1413,3
49,1
15,8
Avgår, kommunal inkomstskatt
-477,7
-454,1
-3,7
0,7
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet
-169,1
-159,6
-4,4
0,1
Statens skatteintäkter
819,3
799,5
41,0
16,6
Periodiseringar
-3,6
6,8
-10,3
-5,3
Skatter m.m.
815,6
806,3
30,7
11,3
Övriga inkomster
48,1
4,0
-20,8
3,1
Summa Inkomster
863,7
810,3
9,9
14,3
134
s. 135 5.2.3 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör under inkomståret 2007 59 procent av de totala skatteintäkterna. Pos- terna under direkta skatter fastställs i taxeringen 2008 och uppgifterna är därmed ett bedömt ut- fall, grundat på en prognos.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av bl.a. utbetalda löner och transfere- ringar. Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas in i direkta och indirekta skatter.
Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskatt- ning.
Utfallet för skatt på arbete blev 2006 857 miljarder kronor. Prognosen för 2007 är 872 miljarder kronor, vilket är 1,6 procent högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten för 2007 be- räknas intäkterna för 2007 bli 9,7 miljarder kro- nor högre än beräknat. Att intäkterna blev högre beror på att lönesumman blev högre än väntat.
Direkta skatter
Direkta skatter består till huvuddelen av kom- munala inkomstskatter och utgör mer än hälften av skatt på arbete. År 2006 blev utfallet för de direkta skatterna 490 miljarder kronor. År 2007 beräknas intäkterna minska med 2 procent till 481 miljarder kronor. Förklaringen till de lägre skatteintäkterna är införandet av en ny skattere- duktion, jobbskatteavdraget, vilket uppgår till 40 miljarder kronor år 2007.
Kommunal inkomstskatt
År 2007 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 478 miljarder kronor, vilket är 5,3 procent högre än 2006 års utfall. Ökningen förklaras av den högre utveck- lingen av lönesumman.
Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har medfört att skatteunderlaget utvecklats star- kare. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna för 2007 reviderats upp med 3,7 miljarder kronor.
Skr. 2007/08:101
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 45 miljarder kronor 2007. En något lägre utvecklingstakt av timlönen har medfört att prognosen för 2007 är 0,8 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Även intäkterna avseende 2006 har reviderats ned med 1,2 miljarder kronor. Skatteintäkterna från statlig inkomstskatt beräknas 2007 vara 9,5 procent högre än 2006.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatte- underlaget för direkta skatter. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften beräknas öka med 5 procent 2007. På grund av den starka ökningen av skatteunderlaget är prognosen uppreviderad med 0,5 respektive 1,8 miljarder kronor för 2006 och 2007.
Skattereduktioner
År 2007 ökade storleken på skattereduktionerna med 41 miljarder kronor till 123 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av införandet av jobbskatteavdraget.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna utgör knappt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2007 uppgå till 391 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökade intäkterna med 6,5 procent.
Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kom- munerna tillfaller de indirekta skatterna huvud- sakligen staten och ålderspensionssystemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Det beräknade utfallet för 2007 är 9 miljarder kronor högre än stats- budgeten. Jämfört med utfallet för 2006, är det 26 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 7,3 procent.
Särskild löneskatt
År 2007 beräknas den särskilda löneskatten bli 2,7 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna reviderats ned med 0,4 miljarder kronor för 2007. Utfallet för 2006 blev som beräknat.
135
s. 136 Skatt på kapital Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. År 2007 beräknas skatt på kapital uppgå till cirka 14 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster svarar för drygt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar de största variationerna över åren. Det är också för dessa skatter prognososäkerheten ofta är störst. Anledningen till att dessa skatter är svåra att bedöma är dels att avkastningen på kapital varierar mycket, dels att det är svårt att knyta skatterna till utvecklingen av någon makro- ekonomisk variabel.
De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. För 2007 är därför intäkterna från skatt på kapital en bedömning som grundas på en prognos.
Skatt på kapital, hushåll
Hushållen betalar kapitalinkomstskatt på nettot av sina kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av hushållens skatt på kapital kommer från realiserade kapitalvinster. På grund av att kapitalvinsterna ofta varierar mycket mellan olika år, varierar även hushållens kapital- skatt. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar i ekonomin samt när vinsterna realiseras. Flera års uppgång på de finansiella marknaderna samt en lång uppgång på fastighetsmarknaden har gjort att kapitalvinsterna var höga under 2006 och förväntas stiga ytterligare 2007. Turbulensen på de finansiella marknaderna i slutet av 2007 bedöms ha medfört att många valt att realisera ackumulerade kapitalvinster.
För 2007 beräknas utfallet av skatten bli
43 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen till statsbudgeten är det en revidering med 24 miljarder kronor. Huvuddelen av revide- ringen beror på att kapitalvinsternas storlek har reviderats upp för 2007. Utfallet av skatt på kapital för hushållen var 37 miljarder kronor 2006. Skillnaden mellan 2006 och 2007 beror på högre kapitalvinster.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar
inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juster- ingar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.
Utfallet för företagens inkomstskatt 2007 be- räknas bli 107 miljarder kronor. Det är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med ut- fallet för 2006. Skillnaden jämfört med stats- budgeten är 9 miljarder kronor. Företagens helårsrapporter för 2007 visar att resultatutveck- lingen hos företagen fortfarande är god, vilket har inneburit att prognosen för skatteintäkterna reviderats upp.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåne- räntan året före beskattningsåret för att beräkna en schablonmässig intäkt som tas upp till beskattning.
Det beräknade utfallet av avkastningsskatten för 2007 är 13 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 2 miljarder kronor jämfört med utfallet 2006. Skillnaden för 2007 jämfört med statsbudgeten uppgår till 0,4 miljarder kronor.
Fastighetsskatt
Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, och industrifastigheter. För hyreshus gäller olika skatteregler för den del som avser bostäder re- spektive den del som avser lokaler. Från och med 2006 begränsades skatteuttaget på markvärdet för småhus. Taket för markvärdet är 2 kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor. För 2007 frystes skatteunderlaget för småhus och bostadsdelen i hyreshus på 2006 års nivå. Skattesatsen för hyreshus sänktes från 0,5 till 0,4 procent.
Intäkterna från fastighetsskatt beräknas bli
26 miljarder kronor 2007. Det är 0,7 miljarder kronor högre jämfört med statsbudgeten.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för stämpelskatt för 2007 blev 9,4 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre jämfört med prognosen i statsbudgeten.
136
s. 137 Skatt på kapital Kontrollera mot PDF
Förmögenhetsskatt
I beräkningen till statsbudgeten för 2007 be- dömdes skatteintäkterna från förmögenhets- skatten uppgå till 4,5 miljarder kronor. Under 2008 avskaffades förmögenhetsskatten. Avskaf- fandet gäller från den 1 januari 2007, varför inga skatteintäkter kommer in.
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer bosatta utomlands som fått utdelning från svenskt aktiebolag.
Utfallet för kupongskatten blev 6,3 miljarder kronor 2007, vilket är 3,3 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen till statsbudgeten. Skillnaden beror på att utdelningarna i svenska aktiebolag blivit högre än vad som bedömdes i prognosen.
Skatt på konsumtion, insatsvaror samt import
Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsam- mans inkomsthuvudgruppen skatt på konsum- tion och insatsvaror. År 2007 uppgick intäkterna till 399 miljarder kronor vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Skatt på kon- sumtion och insatsvaror utgör 27 procent av de totala skatteintäkterna, varav mervärdesskatt och punktskatter står för 19 procent respektive 8 procent.
Mervärdesskatt
Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar.
Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 284 miljarder kronor 2007, vilket är drygt 19 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 1,7 miljarder kronor högre.
Punktskatter
Punktskatter är s.k. särskilda konsumtions- skatter. En avsikt med punktskatter är att de ska kompensera för de externa kostnader för sam- hället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.
Skr. 2007/08:101
Utvecklingen av skatteintäkterna från punkt- skatter påverkas främst av skattebasernas volymutveckling och av prisutvecklingen. År 2007 uppgick punktskatterna till sammanlagt 114 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljard kronor lägre än statsbudgeten.
Skatt på tobak
Tobaksskatten utgörs till största delen av skatt på cigaretter. Skatt på tobak uppgick 2007 till 9,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kro- nor lägre än i statsbudgeten.
Skatt på alkohol
Alkoholskatterna uppgick 2007 till 11 miljarder kronor. Utfallet blev 0,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Skatt på energi
Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2007 uppgick intäkterna från energiskatt till 38 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 25 miljarder kro- nor och blev 0,2 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Skatt på vägtrafik
Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av fordonsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik 2007 till 13 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas bl.a. omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade taxeringsbeslut. Dessutom redovisas intäkter som förs till fonder under övriga skatter.
Restförda skatter är 0,7 miljarder kronor högre än i statsbudgeten medan övriga skatter är 4,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. De högre intäkterna för övriga skatter förklaras i huvudsak av hushållens omprövningar för äldre taxeringsår, men även till viss del av anstånd och skattetillägg för företag.
Sammantaget är restförda och övriga skatter 5,2 miljarder kronor högre än statsbudgeten.
137
s. 138 5.2.4 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5.2.4 Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Budgetåret 2007 tillkom inkomsttyperna 7000 Avräkningar i anslutning till skattesystemet och 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Inkomsttitlarna under dessa in- komsttyper ingick tidigare i inkomsttypen 1000
Skatter m.m.
Utfallet för
2007
uppgick
till
totalt
48 074 miljoner
kronor
och
var
därmed
18 197 miljoner kronor lägre än vad som beräk- nats i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006. Skillnaden förklaras av att Inkomster av försåld egendom blev 31 984 miljoner kronor lägre än beräknat. In- komster av statens verksamhet blev däremot 13 321 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen beror främst på högre utdelning på statens aktier.
Tabell 5.9 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2007
2007
2007
2006
Inkomster av
statens verksamhet
53 202
66 524
13 321
43 450
Inkomster av
försåld egendom
50 000
18 016
-31 984
56
Återbetalning av
lån
2 040
2 046
6
2 144
Kalkylmässiga
inkomster
8 559
8 174
-386
7 763
Bidrag m.m. från
EU
13 664
13 037
-627
12 441
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet
-50 854
-51 984
-1 130
-48 183
Utgifter som
redovisas som
krediteringar på
skattekonto
-7 781
-7 737
44
-13 672
Summa övriga
inkomster
68 831
48 075
-20 756
3 999
Inkomster av statens verksamhet
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovi- sas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag
med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga in- komster av statens verksamhet.
Inkomsterna under denna inkomsttyp upp- gick till 66 524 miljoner kronor för 2007 och var därmed 13 321 miljoner kronor (25 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför sig främst till Inkomster av statens aktier (aktieutdelning). Dessa uppgick till 33 249 miljoner kronor, vilket är 13 249 miljoner kronor högre än beräknat.
För 2007 blev Inkomster av statens verksam- het 23 074 miljoner kronor (53 procent) högre än 2006. Den största ökningen hänför sig till In- komster av statens aktier, som ökade med 10 286 miljoner kronor (45 procent) mellan åren. De Offentligrättsliga avgifterna ökade med 7 505 miljoner kronor (123 procent).
Tabell 5.10 Inkomster av statens verksamhet
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2007
2007
SB 2007
2006
Rörelseöverskott
4 723
5 018
295
6 956
Överskott av statens
fastighetsförvaltning
222
622
400
321
Ränteinkomster
6 043
7 235
1 191
5 988
Inkomster av statens
aktier
20 000
33 249
13 249
22 963
Offentligrättsliga
avgifter
15 957
13 589
-2 368
6 085
Försäljningsinkomster
178
255
77
262
Böter m.m.
615
1 330
716
710
Övriga inkomster av
statens verksamhet
5 465
5 226
-239
166
Inkomster av statens
verksamhet
53 202
66 524
13 321
43 450
Rörelseöverskott
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 5 018 miljoner kronor och var därmed 295 miljoner kronor (6,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 4 400 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Affärsverket Svenska Kraftnät inlevererade utdel- ning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt uppgick till 439 miljoner kronor. Det är 261 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- budgeten.
138
s. 139 5.2.4 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF
Under 2007 blev inkomsterna av Rörelseöver- skott 1 939 miljoner kronor (28 procent) lägre än 2006. Affärsverkets Svenska kraftnäts inlevere- rade utdelning m.m. minskade med 1 134 miljo- ner kronor, varav 1 000 miljoner kronor beror den extra utdelning som lämnades för 2006. Riksbankens inlevererade överskott minskade med 900 miljoner kronor.
Tabell 5.11 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2007
2007
SB 2007
2006
Luftfartsverkets
inlevererade överskott
75
157
82
0
Affärsverket Svenska
kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans
av motsvarighet till
statlig skatt
700
439
-261
1 573
Sjöfartsverkets
inlevererade överskott
2
20
18
31
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
6
0
-6
1
Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit
40
2
-38
51
Riksbankens inlevererade
överskott
3 900
4 400
500
5 300
Rörelseöverskott
4 723
5 018
295
6 956
Överskott av statens fastighetsförvaltning
Inkomsterna av Överskott av statens fastighets- förvaltning blev 622 miljoner kronor och var därmed 400 miljoner kronor (180 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Statens fastighetsverk och Fortifikations- verket uppgick till 546 miljoner kronor respek- tive 76 miljoner kronor.
Under 2007 blev Överskott av statens fastig- hetsförvaltning 301 miljoner kronor högre än 2006.
Ränteinkomster
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein- komster uppgick till 7 235 miljoner kronor för 2007 och var därmed 1 191 miljoner kronor (19,7 procent) högre än beräknat i statsbudge- ten.
Skr. 2007/08:101
Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2 337 miljoner kronor, vilket är en ökning med 822 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 869 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten.
Ränteinkomsterna blev 1 247 miljoner kronor högre än 2006. Räntor på skattekonton m.m., netto ökade med 1 065 miljoner kronor och Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 blev 177 miljoner kronor högre.
Tabell 5.12 Ränteinkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2007
2007
2007
2006
Räntor på näringslån
1
1
0
1
Räntor på studielån
4 499
4 869
370
4 678
Övriga ränteinkomster
1 543
2 365
822
1 309
Ränteinkomster
6 043
7 235
1 191
5 988
Inkomster av statens aktier
Inkomster av statens aktier (utdelningar) upp- gick till 33 249 miljoner kronor och var därmed 13 249 miljoner kronor (66,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bo- lagen betalade ut under 2007, hänför sig till räkenskapsåret 2006.
Utbetalda utdelningar under 2006 och 2007 redovisas i tabell 5.13. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 12 811 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5 694 miljoner kronor jämfört med 2006. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 7 500 miljoner kronor. Efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2 (1 101 miljoner kronor) redovi- sades 6 399 miljoner kronor på denna inkomst- titel. Totalt ökade aktieutdelningarna med 10 236 miljoner kronor (44,8 procent) mellan 2006 och 2007.
139
s. 140 7 423 miljoner kronor avser Finansieringsavgift Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.13 Aktieutdelning
Miljoner kronor
Skillnad
Utfall
Utfall
2006-
2007
2006
2007
Akademiska Hus AB
1 400
660
740
Apoteket AB
150
70
80
Bostadsgaranti AB
8
1
7
Civitas Holding AB
(Vasakronan)
698
254
444
Green Cargo AB
80
80
Kasernen Fastighets AB
4
5
-1
Lernia AB
50
25
25
LKAB
2 000
1 500
500
Nordea AB
2 347
1 691
656
Nordiska investeringsbanken
176
193
-17
OMX AB
52
76
-24
Posten AB
400
175
225
Svenska Rymdaktiebolaget
3
30
-27
SJ AB
150
150
SOS Alarm Sverige AB
4
2
2
Specialfastigheter AB
400
67
333
Statens väg och baninvest AB
3
3
Sveaskog Holding AB
2 480
1 894
586
Svensk Bilprovning AB
3
3
0
TeliaSonera AB
12 811
7 117
5694
Teracom AB
350
150
200
Vasallen AB
471
776
-305
Vattenfall AB
6 399
4 674
1725
Venantius AB
2 100
3 000
-900
Vin & Sprit AB
710
600
110
Summa
33 249
22 963
10 286
Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Of- fentligrättsliga avgifter uppgick till 13 589 miljo- ner kronor och var därmed 2 368 miljoner kro- nor (14,8 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor . Utfallet blev 10 553 miljoner kronor, vilket är 2 597 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Det beror på att cirka 390 000 medlemmar läm- nat arbetslöshetskassorna under 2007 sedan av- gifterna höjdes den 1 januari 2007.
Offentligrättsliga avgifter blev 7 505 miljoner kronor (123 procent) högre än 2006 varav
7 423 miljoner kronor avser Finansieringsavgift
från arbetslöshetskassor.
Försäljningsinkomster
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen För- säljningsinkomster uppgick till 255 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor (43,1 pro- cent) högre än vad som beräknades i statsbud- geten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, för- säljningsintäkter blev utfallet 197 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor högre än be- räknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruks- verk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en ökad försäljning av varor som lagrats.
Under 2007 blev Försäljningsinkomster 7 miljoner kronor lägre än 2006. Utfallet för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 15 miljoner kronor lägre.
Böter m.m.
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 330 miljoner kronor och var där- med 716 miljoner kronor (117 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomst- titeln Bötesmedel blev 901 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsavgifter m.m . uppgå till 20 miljoner kronor. Utfallet blev 288 miljoner kronor. Det beror främst på kon- kurrensskadeavgift för asfaltkartellen.
Inkomsterna av Böter m.m . blev 620 miljoner kronor (87,3 procent) högre än 2006. Det är främst inkomsterna av Bötesmedel och Sank- tionsavgifter som ökade mellan åren.
Övriga inkomster av statens verksamhet
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 5 226 miljoner kronor under 2007 och blev därmed 239 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.
Inkomsterna ökade med 5 061 miljoner kro- nor jämfört med 2006, varav 4 142 miljoner kronor beror på en kapitalöverföring till denna
140
s. 141 inkomsttitel som kompensation för att staten övertog utestående lån från Venantius AB. Kontrollera mot PDF
inkomsttitel som kompensation för att staten övertog utestående lån från Venantius AB.
Inkomster av försåld egendom
Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I stats- budgeten togs Inkomster av försåld egendom upp med 50 000 miljoner kronor. Utfallet blev 18 016 miljoner kronor, varav 17 963 miljoner kronor avsåg försäljning av aktier i TeliaSonera AB. Under våren 2007 sålde staten 8 procent av aktierna i TeliaSonera AB. Statens ägarandel uppgår därefter till 37,3 procent.
Inkomster av försåld egendom blev
17 959 miljoner kronor högre än 2006 och beror på försäljningen av aktier i TeliaSonera AB
Tabell 5.14 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2007
2007
2007
2006
Inkomster av försåld
egendom
50 000
18 016
-31 984
56
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick till 2 046 miljoner kronor och var där- med 6 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten. Återbetalning av lån för svenska FN- styrkor blev 45 miljoner kronor högre än i stats- budgeten och Återbetalning av studiemedel blev 51 miljoner kronor lägre.
Återbetalning av lån blev 98 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än 2006. Återbetalning av stu- diemedel minskade med 78 miljoner kronor.
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.15 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2007
2007
2007
2006
Återbetalning av
näringslån
22
24
2
55
Återbetalning av
studielån
1 959
1 907
-51
1 985
Återbetalning av
övriga lån
60
114
54
104
Återbetalning av
lån
2 040
2 046
6
2 144
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgif- ter. Inkomsterna uppgick till 8 174 miljoner kronor, vilket är 386 miljoner kronor (4,5 pro- cent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 7 606 miljoner kronor, vilket är 444 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 567 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten.
Kalkylmässiga inkomster blev 411 miljoner kronor (5,3 procent) högre än 2006. Statliga pensionsavgifter ökade med 366 miljoner kronor.
Tabell 5.16 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2007
2007
SB 2007
2006
Avskrivningar och
amorteringar
509
567
58
522
Statliga
pensionsavgifter
8 050
7 606
-444
7 241
Kalkylmässiga
inkomster
8 559
8 174
-386
7 763
141
s. 142 inkomsttitel som kompensation för att staten övertog utestående lån från Venantius AB. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Statliga pensionsavgifter
Avgifter för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 6 166 miljoner kronor under 2007. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 424 miljoner kronor. Administra- tionskostnaderna för det statliga tjänstepen- sionssystemet blev 168 miljoner kronor.
Tabell 5.17 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2007
2007
SB 2007
2006
Statlig tjänstepensionering
6 166
5 843
Särskild löneskatt på
pensionskostnader
1 424
1 359
Statlig grupplivförsäkring
79
80
Premieskatt, gruppliv
61
63
Statlig
personskadeförsäkring
53
70
Avdrag för
administrationskostnader
-168
-165
Administration,
personskadeförsäkring
-8
-8
Statliga pensionsavgifter
8 050
7 606
-444
7 241
Utfallet för inkomsttiteln Djurbidrag blev 309 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- budgeten. Det låga utfallet förklaras av att utbe- talningar av bidrag senarelades till 2008 i avvak- tan på en EU-dom gällande bidragsreglerna.
Jämfört med 2006 blev bidragen från EU 596 miljoner kronor (4,8 procent) högre. Bidrag från EU:s landsbygdsfond 2007-2013 ökade med 2 686 miljoner kronor. Motsvarande bidrag be- talades tidigare ut från inkomsttiteln Miljö- struktur- och regionala åtgärder perioden 2000- 2006. Utfallet för dessa inkomsttitlar blev sam- manlagt 1 138 miljoner kronor högre än 2006.
Övriga bidrag från EG minskade med 644 miljoner kronor jämfört med 2006. Det be- ror på att bidrag betalades ut under 2006 från Europeiska unionens solidaritetsfond för vissa offentliga kostnader till följd av stormen Gudrun.
Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks- fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG.
Inkomsterna uppgick till 13 037 miljoner kro- nor och var därmed 627 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.
Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 9 841 miljoner kronor, vilket var 193 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för den nya inkomsttiteln EU:s landsbygdsfond 2007-2013 blev 2 686 miljoner kronor, vilket är 896 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det beror på att ett förskott betalades ut tidigare än beräknat.
Inkomsterna på inkomsttiteln Exportbidrag blev 502 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det låga utfallet beror på att pris- nivån jordbruksprodukter anpassats mer till världsmarknadspriserna, vilket medför att beho- vet av stöd minskade och att stödnivåerna sänk- tes.
142
s. 143 inkomsttitel som kompensation för att staten övertog utestående lån från Venantius AB. Kontrollera mot PDF
Tabell 5.18 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2007
2007
2007
2006
Bidrag från EG:s
jordbruksfond
10 035
9 841
-193
8 890
varav
Gårdsstöd
5 561
5 689
128
5 469
Kompletterande
åtgärder perioden
1995–1999
0
0
0
2
Övriga interventioner
323
132
-192
162
Exportbidrag
752
249
-502
600
Djurbidrag
1 344
1 035
-309
737
Offentlig lagring
70
-82
-152
72
Miljö-, struktur- och
regionala åtgärder
perioden 2000–2006
0
-17
-17
1 531
EU:s landsbygdsfond
2007–2013
1 790
2 686
896
0
Övriga bidrag från
EG:s jordbruksfonds
garantisektion
6
-119
-119
119
Bidrag från EG:s
jordbruksfonds
utvecklingssektion
189
269
80
198
Bidrag från EG:s
fiskefond
59
90
31
76
Bidrag från EG:s
regionalfond
1 319
1 130
-189
1 212
Bidrag från EG:s
socialfond
1 806
1 633
-174
1 271
Bidrag till
transeuropeiska
nätverk
290
187
-103
194
Övriga bidrag från EG
155
155
0
799
Bidrag m.m. från EU
13 664
13 037
-627
12 441
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Tillkommande skatter
I tillkommande inkomster ingår s.k. EU-skatter och kommunala utjämningsavgifter. EU-skat- terna utgörs främst av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. EU-skatterna redovisas via stats- budgeten och tillfaller slutligen EU:s budget. Därmed ingår de inte i statens skatteintäkter.
Skr. 2007/08:101
De tillkommande inkomsterna beräknas 2007 uppgå till 12 150 miljoner kronor, varav EU- skatterna utgör 10 201 miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten är de tillkommande skatterna 557 miljoner kronor högre. Avvikelsen avser momsbaserad EU-avgift.
Avräkningar
Avräkningarna uppgick 2007 till -64 134 miljoner kronor, vilket är 1 687 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Kompensation för mervärdesskatt uppgick till -61 765 miljoner kronor, varav avräknad mervärdesskatt hos stat- liga myndigheter -22 151 miljoner kronor och kompensation för mervärdesskatt för kommun- sektorn -39 614 miljoner kronor. Resterande del av avräkningarna utgörs av intäkter som förs till fonder. Dessa intäkter uppgick till -2 369 miljo- ner kronor 2007.
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Utgifter som redovisas som skattekrediteringar på skattekonto uppgick till -7 737 miljoner kro- nor 2007. I statsbudgeten var motsvarande be- lopp -7 781 miljoner kronor.
Utfallet för Stöd till investeringar i källsorter- ingsanläggningar blev -22 miljoner kronor. I Statsbudgeten var beloppet -270 miljoner kro- nor. Skillnaden blev således 248 miljoner kronor. Antalet ansökningar om stöd till investeringar i utrymmen för källsortering blev mycket lägre än beräknat.
För flera inkomsttitlar är skillnaden negativ. Det innebär att utfallet för krediteringarna var större än vad som anges i statsbudgeten. Utfallet för Stöd till bredbandsinstallation blev 102 miljoner kronor lägre än beloppet som an- gavs i statsbudgeten. Stödprogrammet är fler- årigt och avvikelsen ryms inom den ursprungliga ramen.
143
s. 144 inkomsttitel som kompensation för att staten övertog utestående lån från Venantius AB. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.19 Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto Miljoner kronor
Utfall
Utfall-SB
Utfall
SB 2007
2007
2007
2006
Anställningsstöd
-5 944
-5 980
-36
-4 814
Stöd till
utbildningsvikariat
-52
-140
-88
-140
Stöd till investeringar
i källsorteringslokaler
-270
-22
248
-18
Stöd till
bredbandsinstallation
-180
-282
-102
-388
Stöd till
energieffektivisering i
lokaler med offentlig
verksamhet
0
0
0
-169
Sysselsättningsstöd
till kommuner och
landsting
0
0
0
-6 915
Stöd till anställning
av
långtidssjukskrivna
0
0
0
0
Stöd till skyddat
arbete hos offentlig
arbetsgivare
-785
-732
53
-739
Stöd till utbildning av
personal i vård och
äldreomsorg
-300
-301
-1
-300
Stöd till konvertering
från direktverkande el
0
0
0
-28
Stöd till konvertering
från oljeuppvärmning
-250
-280
-30
-161
Utgifter som
redovisas som
krediteringar på
skattekonto
-7 781
-7 737
44
-13 672
5.3 Statsbudgetens utgifter 2007
Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut- giftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida.
5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut
Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i december 2006, redo- visas i tabell 5.21. Den delas upp i skillnad till följd av beslut, förändringar av makroekono-
miska förutsättningar och övriga förklarings- faktorer. De makroekonomiska förutsättning- arna redovisas i tabell 5.20.
Tabell 5.20 Makroekonomiska förutsättningar
Prel utfall
Diff. fr.
Utfall
SB 2007
2007
SB 2007
2006
Procentuell
förändring från
föregående år:
BNP (fp)
3,3
2,6
-0,7
4,1
KPI
(årsgenomsnitt)
2,5
2,2
-0,3
1,4
Antal sysselsatta
1,5
2,4
0,9
1,8
Nivåer:
Öppen
arbetslöshet,
1
5,8
4,6
-1,2
5,4
procent P
P
6-mån ränta,
procent
3,5
3,6
0,1
2,5
5-års ränta,
procent
3,9
4,2
0,3
3,5
Prisbasbelopp, tkr
40,3
40,3
0,0
39,7
fp=fasta priser, lp=löpande priser, SB=Statsbudget.
1 P P Enligt AKU-definition före oktober 2007.
Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungli- gen fastställda statsbudgeten.
Förändringar i de makroekonomiska förutsättningarna medförde att utgifterna blev 0,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområden exklusive stats- skuldsräntor blev 6,2 miljarder kronor lägre till följd av en annan makroekonomisk utveckling än vad som antogs i statsbudgeten. Lägre arbets- löshet medförde att utgifterna blev 5,8 miljarder kronor lägre än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.13). EU-avgiften bestäms bland annat utifrån den växelkurs som gäller vid årsskiftet inför budgetåret. Då var växelkursen lägre än i vad som förutsattes i statsbudgeten, vilket medförde att avgiften till EU blev 0,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten (se vidare avsnitt 5.4.27).
Utgifterna för statsskuldsräntor blev 5,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten till följd av en förändrad makroekonomisk utveck- ling. Det beror på att dollarkursen blev lägre än vad som förutsågs i statsbudgeten, vilket med- förde att förväntade valutavinster uteblev och på att marknadsräntorna blev högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.26).
Statsbudgetens utgifter m.m. blev 0,8 miljarder kronor lägre till följd av beslut. Utfallet för utgiftsområden exklusive stats- skuldsräntor blev 9,3 miljarder kronor högre än
144
s. 145 5.3.2 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
beräknat. De högre utgifterna beror på beslut i tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för infrastrukturinve- steringar. Avgiften till EU blev 1,1 miljarder kronor lägre efter ett beslut i EU om att återbe- tala en del av avgiften eftersom budgeterade medel inte använts. Anslaget för bistånd sänktes med 0,7 miljarder kronor på tilläggsbudget. Det beror på att utgifterna för flyktingmottagande från utvecklingsländer blev högre. Utgifterna, som är biståndsklassificerade, får avräknas mot biståndsramen. Utgifterna för gårdsstöd under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 0,7 miljarder kro- nor högre än i statsbudgeten på grund av ett regeringsbeslut om utbetalning av stöd med anledning av stormen Gudrun.
Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade till följd av beslut med 10,1 miljarder kronor och den kassamässiga korrigeringsposten var oför- ändrad. Den lägre nettoutlåningen beror på be- slutet i tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i infrastruktur. Se vidare avsnitt 5.4.29 och 5.4.30.
Av andra skäl minskade statsbudgetens utgif- ter med 28,6 miljarder kronor jämfört med ur- sprunglig statsbudget för 2007, varav 13,0 miljarder kronor hänförde sig till Riksgälds- kontorets nettoutlåning inklusive kassamässig korrigering. Utfallet för utgiftsområden exklu- sive statsskuldsräntor blev 13,9 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten till följd av övriga orsaker. Hit räknas volymer t.ex. sjukpenning- dagar som överskattades med cirka 5 miljoner i förhållande till statsbudgeten. Se vidare avsnitt 5.4.1-5.4.30.
Tabell 5.21 Skillnaden mellan utfall och statsbudget för
2007 Miljarder kronor
Totalt
Makroförut-
Beslut
Övrigt
sättningar
Utgiftsområden,
1
-10,9
-6,2
9,3
-13,9
exklusive räntor P
P
Statsskuldsräntor
m.m.
4,1
5,8
0,0
-1,7
Myndigheters m.fl.
in- och utlåning i
2
-23,3
-0,2
-10,1
-13,0
Riksgäldskontoret P
P
Statsbudgetens
utgifter m.m.
-30,1
-0,6
-0,8
-28,6
1
Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
P
P
2
Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
P
P
Skr. 2007/08:101
5.3.2 Sammanfattning
Skillnaderna T per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.22. En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finan- sieras genom att myndigheterna utnyttjar ingå- ende anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.
145
s. 146 Tabell 5.22 Statsbudgetens utgifter m.m. 2007 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.22 Statsbudgetens utgifter m.m. 2007
Miljoner kronor
1
Tilläggs-
Skillnad mot
Skillnad mot
budget
Totalt anvisat
Utfall
statsbudget
totalt anvisat
Statsbudget T T
UO 1
Rikets styrelse
10 677
61
10 738
10 594
-83
-144
UO 2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
11 873
6
11 879
11 208
-666
-672
UO 3
Skatt, tull och exekution
9 325
7
9 332
9 670
345
338
UO 4
Rättsväsendet
30 754
2
30 756
30 627
-127
-129
UO 5
Internationell samverkan
1 498
71
1 569
1 586
88
17
UO 6
Försvar samt beredskap mot
sårbarhet
44 164
0
44 164
46 530
2 366
2 366
UO 7
Internationellt bistånd
26 657
-700
25 957
25 441
-1 215
-515
UO 8
Migration
5 033
785
5 818
5 295
262
-523
UO 9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
46 905
156
47 061
46 665
-240
-396
UO 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp
122 355
700
123 055
119 464
-2 890
-3 590
UO 11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
44 202
0
44 202
43 738
-463
-463
UO 12
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn
62 631
0
62 631
61 568
-1 063
-1 063
UO 13
Arbetsmarknad
66 650
582
67 232
57 984
-8 667
-9 248
UO 14
Arbetsliv
1 361
180
1 540
1 137
-223
-403
UO 15
Studiestöd
20 714
0
20 714
19 328
-1 386
-1 386
UO 16
Utbildning och universitetsforskning
44 214
26
44 240
42 198
-2 016
-2 042
UO 17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
10 139
32
10 171
10 091
-48
-80
UO 18
Samhällsplanering, bostads-
försörjning, byggande samt
konsumentpolitik
5 730
0
5 730
5 800
70
70
UO 19
Regional utveckling
3 163
90
3 253
2 879
-284
-374
UO 20
Allmän miljö- och naturvård
4 615
1
4 616
4 312
-303
-304
UO 21
Energi
2 709
0
2 709
2 172
-537
-537
UO 22
Kommunikationer
33 914
10 586
44 500
44 290
10 376
-210
UO 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
18 001
65
18 065
15 478
-2 522
-2 587
UO 24
Näringsliv
4 089
197
4 286
4 252
164
-33
UO 25
Allmänna bidrag till kommuner
72 849
115
72 965
72 975
125
10
UO 26
Statsskuldsräntor m.m.
43 170
0
43 170
47 255
4 085
4 085
UO 27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
28 908
0
28 908
26 635
-2 273
-2 273
Summa utgiftsområden
776 299
12 961
789 260
769 172
-7 127
-20 089
Minskning av anslagsbehållningar P
-329
0
-329
0
329
329
P
Summa utgifter
775 970
12 961
788 931
769 172
-6 798
-19 759
Riksgäldskontorets nettoutlåning
14 590
0
14 590
-4 340
-18 930
-18 930
Kassamässig korrigering
0
0
0
-4 325
-4 325
-4 325
Summa statsbudgetens utgifter m.m.
790 560
12 961
803 521
760 507
-30 053
-43 015
Anm: Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget.
146
s. 147 utgifter Kontrollera mot PDF
Statsbudgetens
utgifter
m.m.
uppgick
till
760 507 miljoner kronor
och
blev
därmed
30 053 miljoner
kronor (3,8 procent)
lägre
än
beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 43 015 miljoner kronor lägre.
Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 769 172 miljoner kronor, vilket är 7 127 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än i beräkningen i statsbudgeten. Summa utgifter för utgiftsområ- den exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 10 883 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten.
Utfallet för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad blev 57 984 miljoner kronor, vilket är 8 667 mil- joner kronor lägre än beräkningen i statsbudge- ten. Det beror på den lägre arbetslösheten. Ut- gifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till 119 464 miljoner kronor, vilket är 2 890 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning som blev lägre beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskade med 2 016 miljoner kronor till 42 198 miljoner kronor bl.a. till följd av lägre antal studerande. Utgifterna för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 15 478 miljoner kronor, vilket är 2 522 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten och beror på lägre utgifter för Landsbygdspolitik. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 26 635 miljoner kronor, vilket är 2 273 miljoner lägre än beräknat.
Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppgick till 44 290 miljoner kronor, vilket är 10 376 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten men 210 miljoner kronor lägre än anvisat inklusive tilläggsbudget. För utgiftsom- råde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppgick utgifterna till 46 530 miljoner kronor, vilket är 2 366 miljoner kronor högre än stats- budgeten och beror bl.a. på ökade utgifter för materiel inom ramen för tidigare anslags- sparande.
Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 47 255 miljoner kronor, vilket är 4 085 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på högre utgifter för
realiserade valutakursförluster.
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
blev -
4 340 miljoner kronor.
I statsbudgeten
beräk-
nades nettoutlåningen uppgå till 14 590 miljoner
Skr. 2007/08:101
kronor. Skillnaden mot statsbudgeten blev således -18 930 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att Banverket och Vägverket anvisades sammanlagt 10 000 miljoner kronor för extra amorteringar på sina lån hos Riksgäldskontoret.
Den kassamässiga korrigeringen blev -4 325 miljoner kronor. I statsbudgeten var den beräknad till noll.
5.3.3 Indragningar
Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an- slag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.
Under 2007 har indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 18 184 miljoner kronor gjorts. Det är en ökning med 1 044 miljoner kronor jämfört med 2006. De 26 största indrag- ningarna svarar för 90 procent av totalbeloppet. I tabell 5.23 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
Den största indragningen uppgick netto till 2 907 miljoner kronor och avser Avgiften till Europeiska gemenskapen. Det var till största delen anslagssparandet (2 654 miljoner kronor) som drogs in.
147
s. 148 5.3.4 Medgivna överskridanden Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.23 Indragningar 2007
Miljoner kronor
Anslag
01 90 05
Regeringskansliet m.m.
257
02 01 12
Statliga
kompetensöverföringsjobb
139
02 90 02
Försök med trängselskatt i
Stockholm
172
07 08 01
Biståndsverksamhet
1 746
07 08 05
Avsättning för förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier
351
08 12 02
Ersättningar och
bostadskostnader
481
08 12 04
Domstolsprövning i
utlänningsärenden
308
08 12 05
Kostnader vid domstolsprövning
i utlänningsärenden
125
08 12 07
Utresor för avvisade och
utvisade
142
10 19 01
Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
1 233
10 19 02
Aktivitets- och sjukersättningar
m.m.
1 750
10 19 04
Arbetsskadeersättningar m.m.
552
12 21 01
Allmänna barnbidrag
194
12 21 02
Föräldraförsäkring
1 283
13 10 03
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
183
13 22 02
Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
588
13 22 03
Köp av
arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader
306
13 22 04
Lönebidrag och Samhall m.m.
198
13 22 11
Bidrag till
lönegarantiersättning
288
15 25 02
Studiemedel m.m.
1 848
15 25 04
Rekryteringsbidrag
246
16 25 69
Enskilda utbildningsanordnare
på högskoleområdet m.m.
141
18 31 11
Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag
181
23 43 04
Intervention och exportbidrag
för jordbruksprodukter
551
24 39 06
Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen
108
27 93 01
Avgiften till Europeiska
gemenskapen
2 907
Övriga indragningar
1 905
Summa
18 184
5.3.4 Medgivna överskridanden
Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge- ten). Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2007.
Tabell 5.24 Utnyttjade medgivna överskridanden 2007
Miljoner kronor
Utgiftsområde/anslag
23 42 04
Bekämpande av smittsamma
65
husdjurssjukdomar
26 92 01
Räntor på statsskulden
1 151
Summa utnyttjade medgivna överskridanden
1 216
I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på det under utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar . På tilläggsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen med- gav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar fick överskridas med högst 82 miljoner kronor för kostnader i samband med utbrott av salmonella 2003 (regeringsbeslut 2008-02-14). Av det medgivna överskridandet utnyttjades 65 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor för anslagsposten utnyttjades.
I statsbudgeten anvisades 43 000 miljoner kronor på det under utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. uppförda anslaget 92:1 Räntor på statsskulden . Det ingående ramöverförings- beloppet var -1 290 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 1 151 miljoner kronor (Regeringsbeslut 2008- 02-14). Utfallet för anslaget blev 47 161 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 4 300 miljoner kronor utnyttjades.
148
s. 149 5.3.5 Begränsningsbelopp Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5.3.5 Begränsningsbelopp
Tabell 5.25 Utgiftsbegränsande åtgärder 2007
Miljoner kronor
Disponibla medel efter
Utgiftsområde
Anslag
begränsningsbeslut
Utfall
UO 1
27:2
Presstöd
516
515
UO 7
8:1
Biståndsverksamhet
25 254
24 715
UO 7
8:4
Folke Bernadotteakademin
31
31
UO 16
25:11
Nationellt centrum för flexibelt lärande
88
83
UO 17
28:5
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och
Drottningholms slottsteater
892
892
1
28:4
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel
1 027
1 027
UO 17 P
P
28:6
Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
1 P P Begränsningsbeloppet och utfallet gäller sammantaget för samtliga tre anlag.
Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras un- der året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in.
Under 2007 har regeringen beslutat om be- gränsningsbelopp inom fyra utgiftsområden. De områden som berörts är utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning samt utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åt- gärder och utfallet för berörda anslag redovisas i tabell 5.25. I regleringsbrev har regeringen angi- vit att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp.
5.3.6 Politikområden
Statsbudgetens utgifter delas sedan 2001 in i politikområden. Syftet med indelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kost- nader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla sam- man mål, kostnader och resultat på utgiftsområ- desnivån. Vissa politikområden omfattar verk- samheter som i sin helhet ryms inom ett utgifts- område. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politikområden.
Inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning åter- finns anslag och verksamheter för vilka reger-
ingen inte fastställer mål såsom riksdagens leda- möter och ombudsmän samt Regeringskansliet. Dessa omfattas inte av politikområdesindel- ningen. Utgiftsområdena Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. I tabell 5..26 redovi- sas dessa under rubriken Icke politikområdestill- hörig verksamhet. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev politikområde 48 fr.o.m. 2003.
Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoför- måga har de största utgifterna (119 464 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygg- het vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (31 734 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (72 456 miljoner kronor).
Det minsta politikområdet är 47 Minoritets- politik. Utgifterna uppgick till 11 miljoner kro- nor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
I tabell 5.26 jämförs utfallet med anvisat i statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget inkl. tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras under respektive utgiftsområde i avsnitt 5.4 Ut- fallet per utgiftsområde. I tabellerna redovisas utfallet per politikområde inom respektive ut- giftsområde (se även bilaga 6).
149
s. 150 5.3.5 Begränsningsbelopp Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden
Miljoner kronor
Tilläggs-
Skillnad mot
Skillnad mot
1
budget
Totalt anvisat
Utfall
statsbudget
totalt anvisat
Statsbudget P
P
PO 01 Effektiv statsförvaltning
10 176
6
10 181
10 174
-2
-8
PO 02 Finansiella system och tillsyn
530
0
530
531
1
1
PO 03 Skatt, tull och exekution
9 325
7
9 332
9 670
345
338
PO 04 Rättsväsendet
30 754
2
30 756
30 627
-127
-129
PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik
1 498
71
1 569
1 586
88
17
PO 06 Totalförsvar
40 198
0
40 198
42 378
2 180
2 180
PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar
3 631
0
3 631
3 812
181
181
PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete
26 657
-700
25 957
25 441
-1 215
-515
PO 10 Integrationspolitik
4 071
323
4 394
4 122
51
-272
PO 11 Storstadspolitik
0
0
0
36
36
36
PO 12 Migrationspolitik
5 033
785
5 818
5 295
262
-523
PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik
26 534
85
26 619
26 476
-58
-143
PO 14 Folkhälsa
892
71
963
1 100
208
137
PO 15 Barnpolitik
36
0
36
33
-3
-3
PO 16 Handikappolitik
15 564
0
15 564
15 762
198
198
PO 17 Äldrepolitik
2 117
0
2 117
1 596
-521
-521
PO 18 Socialtjänstpolitik
1 420
0
1 420
1 352
-68
-68
PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga
122 355
700
123 055
119 464
-2 890
-3 590
PO 20 Ekonomisk äldrepolitik
44 202
0
44 202
43 738
-463
-463
PO 21 Ekonomisk familjepolitik
66 089
0
66 089
64 945
-1 144
-1 144
PO 22 Arbetsmarknadspolitik
62 579
259
62 838
53 826
-8 753
-9 012
PO 23 Arbetslivspolitik
912
180
1 092
1 061
149
-31
PO 24 Jämställdhetspolitik
448
0
448
76
-372
-372
PO 25 Utbildningspolitik
65 696
10
65 706
62 295
-3 401
-3 411
PO 26 Forskningspolitik
6 422
6
6 428
6 430
8
2
PO 27 Mediepolitik
755
0
755
709
-46
-46
PO 28 Kulturpolitik
6 104
33
6 137
6 079
-25
-58
PO 29 Ungdomspolitik
193
0
193
194
2
2
PO 30 Folkrörelsepolitik
533
0
533
519
-14
-14
PO 31 Bostadspolitik
2 093
0
2 093
2 240
147
147
150
s. 151 5.3.5 Begränsningsbelopp Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Fortsättning på Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden
Miljoner kronor
Tilläggs-
Skillnad mot
Skillnad mot
1
budget
Totalt anvisat
Utfall
statsbudget
totalt anvisat
Statsbudget P
P
PO 32 Regional samhällsorganisation
2 395
6
2 401
2 398
3
-3
PO 33 Regional utvecklingspolitik
3 163
90
3 253
2 879
-284
-374
PO 34 Miljöpolitik
4 510
1
4 511
4 214
-296
-297
PO 35 Energipolitik
2 709
0
2 709
2 172
-537
-537
PO 36 Transportpolitik
33 324
10 586
43 910
43 569
10 245
-341
PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post
590
0
590
721
130
130
PO 38 Näringspolitik
2 181
190
2 371
2 325
144
-46
PO 39 Utrikeshandel, handels- och
investeringsfrämjande
413
7
420
416
3
-4
PO 40 Konsumentpolitik
180
0
180
184
4
4
PO 41 Skogspolitik
857
0
857
727
-130
-130
PO 42 Djurpolitik
476
67
543
611
135
69
PO 43 Livsmedelspolitik
9 412
10
9 422
8 576
-836
-846
PO 44 Landsbygdspolitik
5 528
-27
5 501
3 831
-1 697
-1 670
PO 45 Samepolitik
73
27
100
83
11
-16
PO 46 Demokrati
92
1
93
83
-9
-10
PO 47 Minoritetspolitik
10
0
10
11
1
1
PO 48 Allmänna bidrag till kommuner
72 849
115
72 965
72 975
125
10
Förändring av anslagsbehållningar
-329
0
-329
0
329
329
Summa politikområden
695 249
12 909
708 158
687 342
-7 907
-20 816
Icke politikområdestillhörig verksamhet
90 Anslag som inte ingår i något politikområde
8 643
53
8 695
7 941
-702
-755
92 Statsskuldsräntor m.m.
43 170
0
43 170
47 255
4 085
4 085
93 Avgiften till Europeiska gemenskapen
28 908
0
28 908
26 635
-2 273
-2 273
Riksgäldskontorets nettoutlåning
14 590
0
14 590
-4 340
-18 930
-18 930
Kassamässig korrigering
0
0
0
-4 325
-4 325
-4 325
Summa statsbudgetens utgifter m.m.
790 560
12 961
803 521
760 507
-30 053
-43 015
1 P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget.
151
s. 152 5.4 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5.4 Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt redovisas utfallet per utgifts- område och större skillnader mot statsbudge- ten på anslagsnivå. Även större förändringar i förhållande till föregående år kommenteras. Tabellerna visar utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2007. I vissa fall kommente- ras skillnaderna mot tilldelade medel. Med till- delade medel avses summan av ingående ram- överföringsbelopp, anvisade medel på stats- budget och tilläggsbudget, medgivna över- skridanden samt indragningar. Dessutom re- dovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen, som ingår på statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 6 redovisas en specifikation av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten.
5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati, Regional samhällsorganisation och Minoritetspolitik samt delar av politikområ- dena Mediepolitik och Samepolitik. I utgifts- området ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten , 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 90:3 Riksdagens förvaltnings- kostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justi- tieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m., 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU- information .
Tabell 5.27 UO 1 Rikets styrelse
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Mediepolitik
722
0
676
-46
674
Regional
samhälls-
organisation
2 395
6
2 398
3
2 427
Samepolitik
26
2
26
0
21
Demokrati
92
1
83
-9
346
Minoritetspolitik
10
0
11
1
11
Anslag som inte
ingår i något
politikområde
7 430
53
7 400
-31
7 157
Summa
10 677
61
10 594
-83
10 637
Utfallet uppgick till 10 594 miljoner kronor och var därmed 83 miljoner kronor (0,8 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statsbudge- ten. Utfallet för anslaget 27:2 Presstöd blev 515 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kro- nor lägre än anvisat. Anslaget 90:5 Regerings- kansliet m.m. tilldelades 52 miljoner kronor på tilläggsbudget, främst för att finansiera den ökade migrationsverksamheten vid utlands- myndigheterna. Årsutfallet blev 5 555 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområ- det 43 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än 2006. Utfallet på anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati blev 14 miljoner kronor. Det är en minskning med 269 miljoner kronor (95 procent) mellan åren, vilket förklaras av det allmänna valet under 2006. Utfallet för anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ökade med 147 miljoner kronor (25 procent) vilket beror på att anslaget tillfälligt ökades för 2007 för att lösa in lån som tidigare upptagits för att finansiera bevarandet av riksbyggna- derna på Helgeandsholmen. Utfallet för ansla- get 90:5 Regeringskansliet m.m. ökade med 118 miljoner kronor (2,2 procent) jämfört med föregående år.
5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och förvaltning
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella sy- stem och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens
Fastighetsverk, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. För 2007 har Statens Fastighetsverk ett nytt anslag 1:14 Bidragsfas- tigheter . Vidare finns anslag som inte ingår i något politikområde, dels det på förslag av Riksrevisionens styrelse uppförda anslaget 90:1 Riksrevisionen , dels anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm . Det största an- slaget inom utgiftsområdet är 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.
152
s. 153 5.4 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Tabell 5.28 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Effektiv
statsförvaltning
10 176
6
10 174
-2
9 653
Finansiella
system och
tillsyn
486
0
493
8
469
Anslag som inte
ingår i något
politikområde
1 212
0
541
-671
1 711
Summa
11 873
6
11 208
-666
11 832
Utfallet uppgick till 11 208 miljoner kronor och var därmed 666 miljoner kronor (5,6 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statsbudge- ten.
Utfallet för anslaget 90:2 Försök med träng- selskatt i Stockholm blev 257 miljoner kronor, vilket är 673 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Försöket började den 3 januari 2006 och slutade den 31 juli 2006. Efter att försöket avslutats återstod utgifter för främst kollektivtrafiksatsningar samt kontrakts- bundna utgifter för systemet. Anledningen till det låga utfallet är bl.a. att Vägverkets kostna- der och ersättningen till Storstockholms Lokaltrafik blev lägre än tidigare beräknat.
Utfallet på anslaget 2:2 Insättningsgaranti- nämnden blev 11,9 miljoner kronor, vilket är 5,8 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Under 2007 fortsatte hanter- ingen av de tre ersättningsfallen CTA Lind & Co Scandinavia AB, Custodia Credit AB och Allmänna kapital. Anslaget är svårbedömt på grund av att det inte är möjligt att i förväg göra en uppskattning av förvaltningskostnaderna vid ersättningsfall då förekomsten av dessa beror på omständigheter som Insättningsga- rantinämnden (IGN) inte själv råder över. Detta medförde bl.a. att anslaget för 2006 överskreds med 2,0 miljoner kronor. För att lösa problemet med IGN:s förvaltningsanslag höjdes därför anslaget fr.o.m. 2007 med 10 miljoner kronor, som ställdes till regering- ens disposition på en särskild anslagspost. I händelse av ersättningsfall skulle dessa medel, efter regeringsbeslut, ställas till IGN:s dispo- sition. Anslagsposten skulle således inte kunna utnyttjas av IGN i situationer utan ersätt- ningsfall. Under året har 7 miljoner kronor av dessa medel utnyttjats, medan 3 miljoner kro- nor återstår. Från den 1 januari 2008 upphör
Skr. 2007/08:101
IGN och i stället tar Riksgäldskontoret över ansvaret för den statliga insättningsgarantin och investerarskyddet.
För utgiftsområdet blev utfallet 625 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 90:2 Försök med
trängselskatt i
Stockholm
minskade
med
1 184 miljoner
kronor. De
totala utgifterna
(2005-2007)
för
detta
anslag
blev
2 962 miljoner
kronor. Utfallet på anslaget
1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 275 miljoner kronor (3,2 procent). För 2007 tillkom 245 miljoner kronor för det nya anslaget 1:14 Bidragsfastigheter.
5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution.
Tabell 5.29 UO 3 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Skatt, tull och
exekution
9 325
7
9 670
345
9 011
Summa
9 325
7
9 670
345
9 011
Utfallet uppgick till 9 670 miljoner kronor och blev därmed 345 miljoner kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 3:1 Skatteverket blev 6 507 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbud- geten. Utfallet för anslaget 3:2 Kronofogde- myndigheten blev 84 miljoner kronor högre än anvisat.
För utgiftsområdet blev utgifterna 659 miljoner kronor högre än 2006. Skattever- kets och Kronofogdemyndigheternas utgifter ökade med 312 respektive 86 miljoner kronor jämfört med 2006.
153
s. 154 5.4 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminal- vården och rättshjälpen.
Tabell 5.30 UO 4 Rättsväsendet
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Rättsväsendet
30 754
2
30 627
-127
28 505
Summa
30 754
3
30 627
-127
28 505
Utfallet uppgick till 30 627 miljoner kronor och blev därmed 127 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 4:1 Polisorganisationen blev 16 532 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Ut- gifterna för anslaget 4:6 Kriminalvården blev 161 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgif- terna för anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m . uppgick till 1 455 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor högre än i statsbudgeten.
Under 2007 blev utgifterna för Rättsväsen- det 2 122 miljoner kronor (7,4 procent) högre än 2006. De ökade utgifterna avser främst Polisorganisationen (1 101 miljoner kronor) och Kriminalvården 481 miljoner kronor.
5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik.
Tabell 5.31 UO 5 Internationell samverkan
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Utrikes- och
säkerhetspolitik
1 498
71
1 586
88
1 426
Summa
1 498
71
1 586
88
1 426
Utfallet uppgick till 1 586 miljoner kronor och var därmed 88 miljoner kronor (5,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
I statsbudgeten anvisades 1 057 miljoner kronor för anslaget 5:1 Bidrag till vissa inter- nationella organisationer . Utfallet blev
1 165 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 70 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälen till ökningen var att Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) budget blev högre än tidigare beräknat och att Sveriges andel av budgeten ökade.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 160 miljoner kronor (11,2 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 155 miljoner kronor högre än 2006, vilket bl.a. beror på att medel anvisades på tilläggsbudget. Utfallet för anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsvä- sendet blev 72 miljoner kronor lägre än 2006. Minskningen förklaras av de höga utgifterna för bistånd till svenska medborgare som be- fann sig i Libanon under kriget 2006. Utfallet för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjö- regionen blev 62 miljoner kronor högre än 2006. Anslaget ökade med ungefär samma belopp. Förklaringen är en utökning av Svenska institutets Visbyprogram och skapandet av ett särskilt stipendieprogram samt att finansieringen av Visbyprogrammet och Barentssamarbetet överfördes från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består av verksamhetsområdet Det militära försvaret och verksamhetsområdet Det civila försvaret. Från och med 2007 ingår även några anslag inom politikområdena Miljöpolitik och Näringspolitik.
Utfallet uppgick till 46 530 miljoner kronor och var därmed 2 366 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och freds- främjande truppinsatser m.m. blev
21 034 miljoner kronor, vilket är 582 miljoner kronor (2,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
154
s. 155 5.4 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Tabell 5.32 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Totalförsvar
40 198
0
42 378
2 180
40 338
Skydd och
beredskap mot
olyckor och svåra
påfrestningar
3 631
0
3 812
181
3 611
Miljöpolitik
292
0
294
2
276
Näringspolitik
43
0
46
3
37
Summa
44 164
0
46 530
2 366
44 262
Under 2007 förbrukades därmed en del av det anslagssparande som uppstod till följd av utgiftsbegränsningar tidigare år.
Utfallet för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar blev 19 232 miljoner kronor, vilket är 1 632 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Hela anslagssparandet (1 557 miljoner kronor) togs i anspråk.
Utfallet för anslaget 7:6 Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet blev 331 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget ökades med 250 miljoner kronor på tilläggsbudget, eftersom de faktiska kostnaderna för investeringar blev större än vad som ursprungligen beräknades. Rakel-systemet (ett gemensamt radiokommunikationssystem) byggs ut i sju etapper. De första tre etapperna är i drift. De fyra återstående byggs ut under 2008–2010.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 268 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2006. Utgifterna på anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskade
med 726 miljoner kronor (3,3 procent). Minskningen avser neddragningen av försvaret. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel och anläggningar ökade med 1 764 miljoner kronor (10,1 procent). Ökningen beror på leveransförseningar mellan åren. Anslaget 6:3 Forskning och teknikutveckling uppfördes på statsbudgeten 2007. Utfallet blev 1 126 miljoner kronor. Tidigare ingick medel för detta ändamål i anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling.
Skr. 2007/08:101
5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete.
Tabell 5.33 UO 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Internationellt
utvecklings-
samarbete
26 657
-700
25 441
-1 215
25 893
Summa
26 657
-700
25 441
-1 215
25 893
Utfallet uppgick till 25 441 miljoner kronor och var därmed 1 215 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än vad som anvisades i stats- budgeten.
Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverk- samhet uppgick till 24 715 miljoner kronor, vilket är 1 215 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Av anslagssparandet drogs 1 746 miljoner kronor in. Den avsevärt ökade inströmningen av flyktingar från främst Irak ledde till väsentligt ökade kostnader för asyl- sökande. För att bidra till finansieringen av dessa kostnader höjdes avräkningen av flyk- tingkostnader från biståndsramen med 700 miljoner kronor och anslaget sänktes med motsvarande belopp. Medlen har bidragit till att finansiera ökningen av anslaget 12:2 Ersätt- ningar och bostadskostnader inom utgiftsom- råde 8 Migration. Kostnader för mottagande av flyktingar från länder som enligt OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee) klassificeras som bi- ståndsländer räknas av från biståndsramen i enlighet med DAC:s riktlinjer för bistånd och i enlighet med budgeteringsprinciper som tidi- gare tillämpats. En annan orsak till det lägre utfallet är bl.a. försenade beredningar och ut- betalningar av bistånd till Afrika.
År 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 452 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 8:1 Biståndsverk- samhet minskade med 471 miljoner kronor (1,9 procent).
155
s. 156 Knappt hälften av underskridandet av procentandelen beror på försenade skuldav- Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Redovisning av utfallet för biståndet
Tabell 5.34 Utfall för bistånd 1998–2007
Miljoner kronor
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Totalt utbetalt
1
12 499
13 467
16 479
17 220
19 554
19 388
19 996
25 120
29 161
29 288
bistånd P
P
Totalt bistånd i
procent av BNI
2
0,72
0,70
0,80
0,77
0,83
0,79
0,78
0,94
1,02
0.93
P
P
1 P P Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.
2 P P Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.
Biståndsramens storlek bestäms utifrån den pro- centsats (procent av bruttonationalinkomsten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje en- skilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senast till- gängliga BNI-prognosen.
Det totala svenska biståndet under ett år rap- porteras årligen till DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstati- stik. Rapporteringen till DAC görs under senvå- ren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som kan klas- sificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Från biståndsramen görs avräkningar i enlighet med DAC:s definition av bistånd, dels för bi- ståndsklassificerade kostnader inom andra ut- giftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på utrikesdeparte- mentet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.
Biståndsramen för 2007 uppgår till 30 139 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell
5.34 redovisas DAC-rapporteringen för åren 1998–2007. Det preliminära utfallet för 2007 är 0,93 procent av BNI enligt DAC:s redovis- ningsprinciper. Procentandelen för det prelimi- nära utfallet har beräknats med den senaste pro- gnosen för BNI. Att utfallet för Sveriges utvecklingsbistånd som andel av BNI understi- ger en procent beror främst på två faktorer – för- senade skuldavskrivningar och högre BNI, vilket beskrivs nedan.
Knappt hälften av underskridandet av procentandelen beror på försenade skuldav-
skrivningar. Skuldavskrivningarna för 2007 pla- nerades uppgå till totalt 1 500 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2007. På grund av för- seningar avseende bilaterala avtal med berörda länder genomfördes endast skuldavskrivningar uppgående till 500 miljoner kronor. Det finns en betydande osäkerhet kring när en planerad bila- teral skuldavskrivning kommer att genomföras och till vilket belopp. För ett enskilt år kan där- för beloppet för avräkningen för de bilaterala skuldavskrivningarna från biståndsramen och den faktiska rapporterade kostnaden vara i otakt. Skillnaden mellan planerade och faktiska kostna- der justeras kommande år.
Något mer än hälften av underskridandet har att göra med att biståndsramen räknas ut som en procentandel av en prognos på BNI i samband med arbetet med budgetpropositionen inför det aktuella året. Denna prognos läggs i augusti året innan det år budgetpropositionen avser. I rap- porteringen till DAC används dock den uppgift
om BNI som erhålls av Finansdepartementet/SCB i mars året efter det år budgetpropositionen avser, drygt ett och ett halvt år efter det att biståndsramen beslutades. Mellan dessa två tidpunkter sker kontinuerliga förändringar. BNI-prognosen för 2007 har ökat med cirka fyra procent från det att biståndsramen beslutades till det att rapporteringen till DAC genomfördes.
156
s. 157 5.4.8 Utgiftsområde 8 Migration Kontrollera mot PDF
5.4.8 Utgiftsområde 8 Migration
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Migra- tionspolitik.
Tabell 5.35 UO 8 Migration
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Migrationspolitik
5 033
785
5 295
262
4 522
Summa
5 033
785
5 295
262
4 522
Utfallet uppgick till 5 295 miljoner kronor och var därmed 262 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 279 miljoner kronor. Det är 279 miljoner kronor högre än anvisat i den ur- sprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med 785 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utfallet blev således 506 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Skälet till att medel anvisades på tilläggsbudget var att antalet asylsökande ökade betydligt, vilket medförde att utgifterna för bo- städer till asylsökande samt ersättningar till asyl- sökande, kommuner och landsting blev högre än vad som tidigare beräknades. Utfallet för ansla- get 12:1 Migrationsverket blev 1 923 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Orsaken är som tidi- gare nämnts ökningen av antalet asylsökande.
Utgifterna på anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden blev 333 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet inkomna mål till migra- tionsdomstolarna var lägre än väntat. Utgifterna på anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlännings- ärenden blev 229 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor högre än anvisat i den ur- sprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med 80 miljoner kronor i tilläggsbudget. Orsaken till detta är det stora antalet asylsökande och beho- vet av mer omfattande utredningar i asylärenden. Finansieringen gjordes genom anslaget 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsären- den, som minskades med samma belopp i tilläggsbudget. Utfallet för anslaget blev 58 mil- joner kronor. Det är 141 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 773 miljoner kronor (17,1 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 263 miljoner kronor (13,0
Skr. 2007/08:101
procent) högre än 2006. Förklaringar till det högre utfallet är att antalet asylsökande ökade och förändringen av ansvaret för ensamkom- mande barn. Från den 1 juli 2006 ersätter Migra- tionsverket kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn.
För anslaget 12:1 Migrationsverket blev utgif- terna 194 miljoner kronor (11,2 procent) högre än 2006. Det beror på att antalet asylsökande var betydligt fler under 2007. Antalet anställda för prövning av ärenden ökade därför med 200 per- soner. Under 2006 avgjordes knappt 19 000 ärenden jämfört med drygt 32 000 ärenden under 2007. Utfallet för anslaget 12:4 Domstols- prövning i utlänningsärenden blev 139 miljoner kronor (71,6 procent) högre än 2006. Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna var högre än 2006, vilket delvis beror på att dessa in- rättades den 31 mars 2006.
5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barn- politik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Soci- altjänstpolitik samt del av Forskningspolitik.
Tabell 5.36 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Hälso- och
sjukvårdspolitik
26 534
85
26 476
-58
25 036
Folkhälsa
892
71
1 100
208
886
Barnpolitik
36
0
33
-3
38
Handikappolitik
15 564
0
15 762
198
13 976
Äldrepolitik
2 117
0
1 596
-521
754
Socialtjänst-
politik
1 420
0
1 352
-68
1 172
Forskningspolitik
342
0
347
4
314
Summa
46 905
156
46 665
-240
42 176
Utfallet uppgick till 46 665 miljoner kronor och var därmed 240 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 156 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkeme- delsförmånerna uppgick till 21 367 miljoner kro- nor enligt gällande avtal mellan staten och Landstingsförbundet, vilket var i enlighet med anvisat belopp i statsbudgeten. Anslaget svarar
157
s. 158 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
för 46 procent av de totala utgifterna inom ut- giftsområdet. Utfallet för anslaget 16:8 Kostna- der för statlig assistansersättning uppgick till 14 674 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 596 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.
Jämfört med 2006 ökade utgifterna för ut- giftsområdet med 4 489 miljoner kronor (10,6 procent). Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 792 miljo- ner kronor (13,9 procent). Antalet assistansbe- rättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat. Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbi- drag och åtgärder inom äldrepolitiken fortsatte att öka och blev 843 miljoner kronor (112 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 13:1 Tand- vårdsförmåner m.m. uppgick till 3 271 miljoner kronor, vilket är ökning med 239 miljoner kro- nor (7,9 procent) jämfört med 2006
5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt- ning vid arbetsoförmåga.
Tabell 5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Ersättning vid
arbetsoförmåga
122 355
700
119 464
-2 890
125 683
Summa
122 355
700
119 464
-2 890
125 683
Utfallet uppgick till 119 464 miljoner kronor och var därmed 2 890 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och re- habilitering m.m. blev 31 734 miljoner kronor, vilket är 2 611 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. An- talet sjukpenningdagar uppgick till 53,5 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag uppgick till 481 kronor. I statsbudgeten beräk- nades antalet sjukpenningdagar uppgå till 58,4 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag till 497 kronor.
Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 72 456 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (0,2 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. I december 2007 fick närmare 552 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Utfallet för ansla-
get
19:4
Arbetsskadeersättningar
blev
5 810 miljoner
kronor, vilket är 475
miljoner
kronor lägre än vad som beräknades i statsbud- geten. Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkrings- kassan blev 7 430 miljoner kronor, vilket är 282 miljoner kronor (3,9 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 700 miljoner kronor för omställningar i Försäkringskassans verksamhet för att minska sjukfrånvaron och underlätta återgången i arbete samt för att minska förekomsten av felaktiga utbetalningar.
Utfallet för utgiftsområdet blev 6 218 miljoner kronor eller 4,9 procent lägre än 2006. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 4 934 miljoner kronor (13,5 procent) lägre än 2006. Antalet sjukpen- ningdagar minskade med 7,6 miljoner nettodagar (12,5 procent) jämfört med 2006. För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade utgifterna med 1 685 miljoner kronor (2,3 pro- cent). Antalet personer som erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning i slutet av året minskade med drygt 3 000 personer (0,6 procent) i förhållande till 2006. Vidare minskade den statliga ålderspen- sionsavgiften för anslaget med 2 160 miljoner kronor mellan åren. Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkringskassan blev 327 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än 2006, då anslaget belastades med ökade utgifter i samband med omorganisationen.
5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekono- misk äldrepolitik. Området innefattar garanti- pension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äld- reförsörjningsstöd.
158
s. 159 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Kontrollera mot PDF
Tabell 5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Ekonomisk
äldrepolitik
44 202
0
43 738
-463
45 019
Summa
44 202
0
43 738
-463
45 019
Utfallet uppgick till 43 738 miljoner kronor och blev därmed 463 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 20 371 miljoner kro- nor, vilket är 204 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevandepensio- ner till vuxna blev 15 702 miljoner kronor. Det är 167 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än be- räkningen i statsbudgeten.
Utfallet för utgiftsområdet blev 1 281 miljoner kronor (2,8 procent) lägre jäm- fört med 2006. De lägre utgifterna avser främst anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension , vars utfall blev 968 miljoner kronor (4,5 pro- cent) lägre än 2006. Det beror på att antalet per- soner med garantipension minskade och på att antalet personer med inkomstgrundad ålders- pension ökade (se vidare avsnitt 5.4.31 Ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten).
5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgiftsområdet omfattar större delen av politik- området Ekonomisk familjepolitik (Bostads- bidrag ingår i utgiftsområde 18 Samhällsplane- ring, bostadsförsörjning och byggande).
Tabell 5.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Ekonomisk
familjepolitik
62 631
0
61 568
-1 063
60 066
Summa
62 631
0
61 568
-1 063
60 066
Utfallet uppgick till 61 568 miljoner kronor och var därmed 1 063 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag blev 23 516 miljoner kronor, vilket är 26 miljo-
Skr. 2007/08:101
ner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvi- sades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring blev 27 662 miljoner kronor, vilket är 944 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror på att medelersättningen per dag blev lägre än beräknat, vilket främst förklaras av att män, som generellt har högre medelersättning, tog ut färre dagar än beräknat.
Utfallet för anslaget 21:6 Vårdbidrag för funk- tionshindrade barn blev 2 637 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Jämfört med 2006 ökade utgifterna för ut-
giftsområdet
med 1 502
miljoner kronor
(2,5 procent).
Utgifterna
på anslaget 21:1
Allmänna barnbidrag minskade med 95 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 568 miljoner kronor (6,0 procent), vilket bl.a. beror på höjt tak inom föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp och höjd lägstanivå från 60 till 180 kronor per dag från den 1 juli 2006.
5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbets- marknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbets- marknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Från och med 2007 ingår även politikområ- dena Integrationspolitik och Storstadspolitik.
Tabell 5.40 UO 13 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Integrationspolitik
4 071
323
4 122
51
3 284
Storstadspolitik
0
0
36
36
35
Arbetsmarknads-
politik
62 579
259
53 826
-8 753
68 280
Summa
66 650
582
57 984
-8 667
71 600
Utfallet uppgick till 57 984 miljoner kronor och var därmed 8 667 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd blev 30 442 miljoner kronor, vilket är 7 926 miljoner kronor (20,7 procent) lägre än vad som anvisades i
159
s. 160 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
statsbudgeten. Arbetslösheten fortsatte att minska, både antalet och andelen arbetslösa sjönk. Antalet arbetslösa minskade till 267 000, vilket motsvarar 5,6 procent av arbetskraften jämfört med 6,1 procent 2006. I december 2007 var 4 520 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta. Det är en ökning med 92 000 personer jämfört med december 2006. Redovisningen av Arbetskraftsundersökningen (AKU) ändrades i oktober 2007. En grund- läggande förändring är att redovisningen i AKU numera avser åldersgruppen 15-74 år i stället för åldersgruppen 16-64 år.
Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmark- nadsutbildning och övriga kostnader blev 2 901 miljoner kronor, vilket är 334 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
För anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall
m.m. blev utfallet 12 467 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor lägre än vad som anvisa- des i statsbudgeten.
För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2000–2006 blev utfallet
2 127 miljoner kronor. Det är 318 miljoner kro- nor högre än anvisat i statsbudgeten. Det tidi- gare anslagssparandet har till stor del utnyttjats under 2007.
Utfallet för anslaget 22:11 Bidrag till lönega- rantiersättning uppgick till 593 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet företagskonkurser upp- gick till 4 880 under 2007, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med 2006. Det var fjärde året i rad som antalet företagskonkurser mins- kade.
Utgifterna för 2007 blev 13 617 miljoner kro- nor (19,0 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 13 266 miljoner kronor (30,4 procent). Utgifterna för anslags- posten Bidrag till arbetslöshetsersättning mins- kade med 7 311 miljoner kronor på grund av att antalet öppet arbetslösa minskade kraftigt även under 2007 och på genomförda reformer inom arbetslöshetsförsäkringen. Utgifterna för an- slagsposten Aktivitetsstöd minskade med 5 785 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskade 1 876 miljoner kronor (39,3 procent). Utfallet för anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökade med 817 miljoner kronor.
5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Ar- betslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket och Jämställdhetsombudsmannen.
Tabell 5.41 UO 14 Arbetsliv
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Arbetslivspolitik
912
180
1 061
149
1 181
Jämställdhets-
politik
448
0
76
-372
35
Summa
1 361
180
1 137
-223
1 216
Utfallet uppgick till 1 137 miljoner kronor och var därmed 223 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på anslaget 24:2 Särskilda jämställd- hetsåtgärder blev 47 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten. I det anvisade beloppet ingår 400 miljoner kronor för insatser på jämställdhetsområdet, bl.a. till forskning om kvinnors hälsa och en handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor. Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 618 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kro- nor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev 232 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 164 miljoner kronor på anslaget 23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet, varav 106 miljoner kronor förbrukades under 2007.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 78 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än 2006.
5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar delar av politikområ- det Utbildningspolitik. Det innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till en- skilda under studier och utgifter för vissa stu- diesociala insatser. Förvaltningen av studiestö- den sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämnden (CSN).
160
s. 161 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Kontrollera mot PDF
Tabell 5.42 UO 15 Studiestöd
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Utbildnings-
politik
20 714
0
19 328
-1 386
20 137
Summa
20 714
0
19 328
-1 386
20 137
Utfallet uppgick till 19 328 miljoner kronor och var därmed 1 386 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m . Utfallet för detta anslag blev 10 320 miljoner kronor, vilket är 1 358 miljoner kronor (11,6 procent) lägre än anvisade medel. Den främsta orsaken är att antalet studerande med rätt till det högre bidraget var lägre än be- räknat.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 809 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag uppgick till 167 miljoner kronor under 2007, vil- ket är en minskning med 1 255 miljoner kronor jämfört med 2006. Det beror på att rekryte- ringsbidraget avvecklades den 1 januari 2007. Utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m . ökade däremot med 444 miljoner kronor (4,5 procent) jämfört med 2006.
5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utgiftsområdet omfattar stora delar av politik- områdena Utbildningspolitik och Forsknings- politik. Det avser förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kva- lificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbild- nings- och forskningsområdet. En del av poli- tikområdet Storstadspolitik ingick i utgiftsom- rådet t.o.m. 2002.
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.43 UO 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Storstads-
politik
0
0
0
0
9
Utbildnings-
politik
40 405
20
38 406
-1 999
42 942
Forsknings-
politik
3 809
6
3 791
-18
3 544
Summa
44 214
26
42 198
-2 016
46 495
Utfallet uppgick till 42 198 miljoner kronor och var därmed 2 016 miljoner kronor lägre (4,6 procent) än vad som anvisades i stats- budgeten. De största skillnaderna återfinns un- der politikområdet Utbildningspolitik, som svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets
utgifter. Utfallet
för detta
politikområde
blev 38 406 miljoner
kronor,
vilket
är
1 999 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten.
Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg. Utfallet blev 589 miljoner kronor, vilket är 550 miljoner kro- nor lägre än beräknat i statsbudgeten. På
tilläggsbudget minskades anslaget med 484 miljoner kronor för finansiering av det
nya anslaget 25:81 Fortbildning av lä-
rare (367 miljoner kronor) och ökning av ansla- get 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m . (117 miljoner kronor).
Utgifterna
för
utgiftsområdet
blev 4 298 miljoner
kronor lägre
än 2006. Det
beror på att anslagen 25:9 Bidrag till personalför- stärkning i förskola , 25:10 Bidrag till personalför- stärkning i förskola och fritidshem och 25:16 Stat- ligt stöd för utbildning av vuxn a tillfördes anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Utfallet för dessa anslag uppgick till 4 998 miljoner kronor under 2006.
5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kul- turpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse- politik samt delar av politikområdena Mediepo- litik, Finansiella system och tillsyn, Forsknings- politik och Utbildningspolitik.
161
s. 162 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.44 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Finansiella
system och tillsyn
44
0
38
-7
35
Utbildningspolitik
3 175
0
3 170
-5
2 775
Forskningspolitik
57
0
60
3
46
Mediepolitik
33
0
33
0
33
Kulturpolitik
6 104
33
6 079
-25
6 008
Ungdomspolitik
193
0
194
2
143
Folkrörelsepolitik
533
0
519
-14
545
Summa
10 139
32
10 091
-48
9 585
Utfallet uppgick till 10 091 miljoner kronor och blev därmed 48 miljoner kronor (0,4 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna
för
utgiftsområdet
blev
506 miljoner
kronor
(5,3 procent) högre än
2006. Utfallet för anslaget 25:1 Bidrag till folk- bildning blev 391 miljoner kronor (14,5 procent) högre än 2006. För 2007 höjdes anslaget med 490 miljoner kronor enligt folkbildningspropo- sitionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192). Av detta belopp överfördes 140 miljoner kronor till utgiftsområde 16 Ut- bildning och universitetsforskning anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning för utbetalning till SISU Idrottsutbildarna. Ut- fallet för anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersätt- ning blev 305 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor högre än 2006. Anslaget höj- des med samma belopp.
5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik
I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads- politik och Konsumentpolitik samt delar av po- litikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Politikområdet Miljöpolitik inne- håller dock endast ett äldreanslag. Från januari 2007 har utgiftsområdet en annan sammansätt- ning jämfört med tidigare. Regional samhällsor- ganisation flyttades till utgiftsområde 1 Rikets styrelse medan konsumentpolitiken tillkommit. De största anslagen inom utgiftsområdet avser bostadsbidrag, räntebidrag, investeringsbidrag samt Boverket, Lantmäteriverket och Konsu- mentverket.
Tabell 5.45 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
byggande samt konsumentpolitik
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Ekonomisk
familjepolitik
3 458
0
3 377
-81
3 598
Bostadspolitik
2 093
0
2 240
147
2 764
Miljöpolitik
0
0
0
0
-46
Konsumentpolitik
180
0
184
4
182
Summa
5 730
0
5 800
70
6 497
Utfallet uppgick till 5 800 miljoner kronor och var därmed 70 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på äldreanslaget 31:11 Investeringsbi- drag för anordnande av hyresbostäder blev 407 miljoner kronor. I statsbudgeten anvisades 199 miljoner kronor på anslaget 31:4 Statens bo- stadskreditnämnd: Garantiverksamhet . Inga ut- betalningar gjordes under 2007. Utgifterna på
anslaget 31:2
Räntebidrag m.m .
uppgick till
1 138 miljoner
kronor, vilket är
124 miljoner
kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 100 miljoner kronor på anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad . Utfallet blev 0,2 miljoner kro- nor. Utgifterna på anslaget 21:1 Bostadsbidrag uppgick till 3 377 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbud- geten.
Under 2007 blev utfallet på utgiftsområdet 697 miljoner kronor (10,7 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. blev 435 miljoner kronor lägre till följd av av- trappningen av bidraget. Utgifterna på anslaget 21:1 Bostadsbidrag minskade med 221 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på det förbättrade läget på arbetsmarknaden.
5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regio- nal utvecklingspolitik Det omfattar huvudsakli- gen medel för regionala tillväxtinsatser, främst central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt utbetalningar från Europeiska regionala ut- vecklingsfonden.
162
s. 163 gick till 1 023 miljoner kronor, Kontrollera mot PDF
Tabell 5.46 UO 19 Regional utveckling
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Regional
utvecklings-
politik
3 163
90
2 879
-284
3 332
Summa
3 163
90
2 879
-284
3 332
Utfallet uppgick till 2 879 miljoner kronor och var därmed 284 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 var noll för 2007 (anvisat 300 miljoner kronor). Inga projekt för programperioden har ännu redovisat några utgifter. Utfallet på anslaget 33:3 Transportbi- drag uppgick till 314 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regio- nala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 upp-
gick till 1 023 miljoner kronor,
vilket
är
43 miljoner kronor högre än
anvisat
i
statsbudgeten.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 453 miljoner kronor (14 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 33:3 Transportbidrag minskade med 181 miljoner kronor. På tilläggs- budget anvisades 90 miljoner kronor för att möta ökade godsvolymer, högre transportkost- nader och att allt fler företag kan erhålla trans- portbidrag. Utbetalningarna av transportbidrag stoppades dock till viss del under 2007, eftersom den Europeiska kommissionen godkände att transportbidrag får lämnas för perioden 2007– 2013 så sent att den ändrade förordningen trädde i kraft först i slutet av december . Det innebär att vissa utbetalningar avseende 2007 kommer att göras under 2008.
Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 blev 164 miljoner kronor lägre än 2006. Utfallet för äldreanslaget 33:6 (2006) Insatser med anledning av försvarsomställningen blev 90 miljoner kronor (83 procent) lägre än 2006. Anslaget ska finansi- era insatser i de arbetsmarknadsregioner som be- rörs mest av försvarsomställningen. Under 2007 utbetalades endast den engångspremie, som ska kompensera vissa myndigheter för särskilda pen- sionsersättningar.
Skr. 2007/08:101
5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö- politik och del av politikområdet Forsknings- politik. Från och med 2007 ingår inte anslagen 34:1 Statens strålskyddsinstitut , 34:2 Statens kärn- kraftsinspektion: Förvaltningskostnader och 34:3 Statens kärnkraftsinspektion: Kärnsäkerhetsforsk- ning i utgiftsområdet. Dessa anslag ingår i ut- giftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sår- barhet. Däremot tillkom två nya anslag 34:11 Miljöbilspremie och 34:12 Havsmiljö .
Tabell 5.47 UO 20 Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Forskningspolitik
397
0
392
-5
359
Miljöpolitik
4 218
1
3 920
-299
4 187
Summa
4 615
1
4 312
-303
4 546
Utfallet uppgick till 4 312 miljoner kronor och var därmed 303 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatin- vesteringar uppgick till 217 miljoner kronor, vil- ket är 276 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror att kostnaderna blev lägre än beräknat för projekt som fasades ut 2007. Utgifterna på anslaget 34:3 Åtgärder för bi- ologisk mångfald blev 1 952 miljoner kronor, vil- ket är 98 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten. I tilläggsbudget minskades anslaget med 88 miljoner kronor för att finansiera ansla- get 34:11 Miljöbilspremie och delar av anslaget
34:12 Havsmiljö .
Anslaget 34:11 Miljöbilspremie används för utbetalning av bidrag för miljöbilar. I tilläggs- budget anvisades 50 miljoner kronor för ända- målet och 42 miljoner kronor betalades ut 2007. Premien gäller från den 1 april 2007 till den 31 december 2009.
På tilläggsbudget anvisades 39 miljoner kro-
nor på anslaget
34:12 Havsmiljö ,
varav
34 miljoner kronor betalades ut under 2007.
Utgifterna
för
utgiftsområdet
blev
234 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatinve- steringar minskade med 265 miljoner kronor (55,0 procent). Utfallet för 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskade
163
s. 164 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
med 114 miljoner kronor jämfört med 2006. Anledningen till minskningarna är främst att stora projekt som pågick under 2006 fasades ut under 2007.
5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energi- politik. I detta ingår de tre verksamhetsområ- dena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknads- politik och Politik för ett uthålligt energisystem. Det är främst Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret för att genomföra åtgärderna inom energipoliti- ken.
Tabell 5.48 UO 21 Energi
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Energipolitik
2 709
0
2 172
-537
1 603
Summa
2 709
0
2 172
-537
1 603
Utfallet uppgick till 2 172 miljoner kronor och var därmed 537 miljoner kronor (20 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme blev 128 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lo- kaler blev 562 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet på anslaget 35:5 Energiforskning blev 698 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 40 miljoner kronor på anslaget 35:7 Statlig pris- garanti elcertifikat . Under 2007 skedde inga ut- betalningar, vilket beror på att inga garantibe- lopp behövde betalas ut till producenter som ett skydd mot alltför låga certifikatpriser.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 569 miljoner kronor (35 procent) högre än 2006. Utfallet för de nya anslagen 35:10 Stöd för ener- giinvesteringar i offentliga lokaler och 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme blev 562 miljoner kronor respektive 128 miljoner kronor. Dessa stöd redovisades tidigare som krediteringar på skattekonto på statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna för anslaget 35:5 Ener- giforskning blev 108 miljoner kronor högre än 2006. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för
vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksver- ket blev 179 miljoner kronor (42 procent) lägre än 2006. Minskningen förklaras av att tillämp- ningsavtalet avseende merkostnader för avställ- nings- och servicedrift för reaktor Barsebäck 2 trätt i kraft, vilket ledde till lägre utgifter.
5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans- portpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.
Tabell 5.49 UO 22 Kommunikationer
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Transport-
politik
33 324
10 586
43 569
10 245
30 026
IT, elektronisk
kommunika-
tion och post
590
0
721
130
929
Summa
33 914
10 586
44 290
10 376
30 955
Utfallet uppgick till 44 290 miljoner kronor och var därmed 10 376 miljoner kronor (30,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. I tilläggsbudget anvisades 10 586 miljoner kronor.
Utfallet inom politikområdet Transportpoli- tik blev 10 245 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:2 Väg-
hållning
och
statsbidrag
uppgick
till
23 852 miljoner
kronor och
blev därmed
7 013 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Utfallet för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter uppgick till 16 019 miljoner kronor, vilket är 2 703 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsa- ken till det högre utfallet för dessa anslag var att de ökades med 7 000 miljoner kronor respektive 3 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för amortering av infrastrukturlån.
Utfallet för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Tra- fikupphandling uppgick till 1 176 miljoner kro- nor och blev därmed 190 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att skil- jenämnden i tvisten mellan Rikstrafiken och operatör av Gotlandstrafiken, Destination Gotland, dömt till rederiets fördel. Det innebär att den av Rikstrafiken innehållna ersättningen
164
s. 165 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Kontrollera mot PDF
för åren 2004–2006, motsvarande drygt 300 miljoner kronor, betalades ut under 2007.
Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 721 miljoner kro- nor, vilket är 130 miljoner kronor högre än anvi- sat i statsbudgeten. Utgifterna under äldreansla- get 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät
m.m. från 2004 blev 151 miljoner kronor. Jämfört med 2006 ökade utgifterna inom ut-
giftsområdet med 13 335 miljoner kronor (43,1 procent). Den största ökningen avser anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag vars utfall ökade med 7 861 miljoner kronor (49,2 procent). Ut- gifterna på anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökade med 4 992 miljoner kronor (45,3 procent). De stora utgiftsökning- arna beror främst på den ovannämnda amorte- ringen av infrastrukturlån.
5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik, Skogs- politik, Djurpolitik samt delar av Utbildnings- politik, Forskningspolitik och Samepolitik.
Tabell 5.50 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Utbildnings-
politik
1 401
-10
1 391
-10
1 382
Forsknings-
politik
280
0
284
4
252
Skogspolitik
857
0
727
-130
701
Djurpolitik
476
67
611
135
576
Livsmedels-
politik
9 412
10
8 576
-836
13 332
Landsbygds-
politik
5 528
-27
3 831
-1 697
4 691
Samepolitik
47
25
58
11
51
Summa
18 001
65
15 478
-2 522
20 985
Utfallet uppgick till 15 478 miljoner kronor och var därmed 2 522 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet inom politikområdet Landsbygdspo- litik blev 1 697 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Inom politikområdet finns ansla-
Skr. 2007/08:101
gen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur vars
utfall blev 2 134 miljoner kronor respektive 1 651 miljoner kronor. Det är 856 miljoner kro- nor respektive 840 miljoner kronor lägre än anvi- sat i statsbudgeten. Anslagen används för åtgär- der inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007–2013 och avvikelserna beror på att fleråriga projekt inom nya landsbygdsprogrammet kom igång senare än beräknat och att ärenden inte av- slutades i den omfattning som beräknades, vilket medförde att utbetalningar förskjutits till 2008 och senare.
Utgifterna under anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 476 miljoner kronor, vilket är 931 miljoner kro- nor lägre än anvisat i statsbudgeten. Främsta or- saken är att priserna på världsmarknaden är fort- satt höga och därmed minskade behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgärder.
I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar . På tilläggsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen med- gav att anslagsposten 1 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar får överskridas med högst 82 miljoner kronor för kostnader i sam- band med utbrott av salmonella 2003 (regerings- beslut 2008-02-14). Av det medgivna överskri- dandet utnyttjades 65 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor för an- slagsposten utnyttjades.
Jämfört med 2006 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 5 507 miljoner kronor (26,2 procent). Den största minskningen avser anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. vars utfall minskade med 4 472 miljoner kronor (38,3 procent). I huvudsak beror minskningen på att riksdagen beslutade att tidigarelägga utbe- talningar av gårdsstöd från januari 2007 till de- cember 2006 (prop. 2006/07:1, 2006/07:FiU11, rskr. 2006/07:12).
Anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 44:2 Från EG-budgeten finansi- erade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade med totalt 796 miljoner kronor jäm- fört med 2006. En bidragande orsak är att utbe- talningar i nya landsbygdsprogrammet försena- des.
Utfallet för anslaget 43:4 Intervention och ex- portbidrag för jordbruksprodukter minskade med
165
s. 166 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
353 miljoner kronor (42,5 procent) jämfört med
2006. Det beror på sänkta stödnivåer inom EU och höga världsmarknadspriser.
5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande samt del av politikom- rådet Forskningspolitik. Politikområdet Kon- sumentpolitik ingår i utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt Konsumentpolitik fr.o.m. 2007.
Tabell 5.51 UO 24 Näringsliv
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Forskningspolitik
1 537
0
1 557
19
1 505
Näringspolitik
2 138
190
2 280
141
1 926
Utrikeshandel,
handels- och
investerings-
främjande
413
7
416
3
484
Summa
4 089
197
4 252
164
3 914
Utfallet uppgick till 4 252 miljoner kronor och var därmed 164 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsutveckling blev 430 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget tilldelades 90 miljoner kronor på tilläggsbudget för att fi- nansiera en flerårig satsning på att utveckla svensk miljöteknik och försöket med Nystart- center. Utgifterna för anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. uppgick till 79 miljoner kro- nor, vilket är 54 miljoner kronor högre än anvi- sat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 100 miljoner kronor för att finansiera de kostna- der som uppstår innan inkomsterna avseende försäljning av vissa statligt ägda bolag erhållits.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 338 miljoner kronor (8,6 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsut- veckling blev 173 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. De ökade utgifterna förkla- ras av att anslaget höjdes mellan 2006 och 2007 med 100 miljoner kronor för att främja företa- gande bland kvinnor och öka forskningen och
kunskapen om kvinnors företagande samt ovan nämnda tilläggsbudget.
Utgifterna på anslaget 38:1 Verket för När- ingslivsutveckling: Förvaltningskostnader blev 327 miljoner kronor. Det är en ökning med 103 miljoner kronor, vilket förklaras av att ansla- get 2007 ökades med 80 miljoner kronor avse- ende verksamheten inom Almi företagspartner AB. Utfallet för anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet blev 76 miljoner kronor (25,2 pro- cent) lägre än 2006. Anslagsnivån sänktes med 80 miljoner kronor 2007.
5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.
Tabell 5.52 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall- SB
Utfall
Politikområde
2007
2007
2007
2007
2006
Allmänna
bidrag till
kommuner
72 849
115
72 975
125
60 246
Summa
72 849
115
72 975
125
60 246
Utfallet uppgick till 72 975 miljoner kronor och var därmed 125 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för an- slaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning blev 70 813 miljoner kronor, vilket i huvudsak över- ensstämmer med beräkningen i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader . Utfallet för anslaget blev 2 138 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget ökades på tilläggsbudget med 115 miljoner kronor efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Vidare ökades anslaget tillfälligt 2007 med 125 miljoner kronor för att kompensera de kommuner som drabbas negativt av de uppdaterade koncentra- tions- och personalkostnadsindexen. Det statliga utjämningsbidraget för LSS-kostnader finansie- ras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida (in- komsttitel 7121).
166
s. 167 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Kontrollera mot PDF
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 12 728 miljoner kronor (21,1 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunaleko- nomisk utjämning ökade med 12 684 miljoner kronor (21,8 procent). Ökningen mellan åren beror på att anslaget 2007 tillfördes 7 000 miljoner kronor, vilket motsvarar ramen för det generella sysselsättningsstödet, som upp- hörde vid utgången av 2006. Detta redovisades tidigare på statsbudgetens inkomstsida. Vidare förklaras ökningen av att medel från tre anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning överfördes till detta anslag. Ut- fallet för äldreanslaget 48:2 (2006) Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 16 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor (93 procent) lägre än 2006.
5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Stats- skuldsräntor m.m. tillhör inte något politikom- råde och ingår inte i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Tabell 5.53 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-
Utfall
2007
2007
2007
SB 2007
2006
Statsskulds-
räntor m.m.
43 170
0
47 255
4 085
49 472
Summa
43 170
0
47 255
4 085
49 472
Utfallet uppgick till 47 255 miljoner kronor och var därmed 4 085 miljoner kronor (9,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riks- gäldskontorets upplånings- och skuldförvalt- ningsteknik påverkar också ränteutgifterna. An- slagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och ut- gifter i upplåningsverksamheten. Riksgäldskon- toret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.54 Räntor på statsskulden 2003–2007
Miljarder kronor
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
SB
Utfall
2003
2004
2005
2006
2007
2007
Räntor på lån i
svenska kronor
38,0
40,7
39,5
37,9
39,0
38,6
Räntor på lån i
utländsk valuta
16,4
11,5
11,3
10,5
11,5
10,9
Över-
/underkurser
vid emission
-14,5
-10,1
-9,0
-4,0
-3,0
-3,5
Summa räntor
39,9
42,1
41,8
44,4
47,5
46,0
Räntor på in-
och utlåning
-6,8
-7,0
-6,9
-6,1
-6,0
-5,4
Valutaförluster
-
/vinster
4,4
5,1
10,2
6,3
-2,5
2,5
Kursförluster/
vinster
3,8
13,5
7,6
5,9
4,0
4,2
Övrigt
0,7
-1,1
0,3
-1,2
0,0
-0,1
Summa
ränteutgifter
42,0
52,6
32,6
49,4
43,0
47,2
Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 47 161 miljoner kronor, vilket är 4 161 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Regeringen har medgivit att anslags- posten 1 Räntor på statsskulden får överskridas med 1 151 miljoner kronor (regeringsbeslut 2008-02-14, se även avsnitt 5.3.4 Medgivna över- skridanden).
I statsbudgeten för 2007 beräknades statsbud- getens saldo bli ett överskott, motsvarande ett lånebehov på -63 215 miljoner kronor. Utfallet blev ett överskott på 103 182 miljoner kronor. Lånebehovet blev således 39 967 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, vilket bidrog till lägre ränteutgifter trots att räntorna blev högre än beräknat i statsbudgeten. Det var andra faktorer som medförde att utfallet blev högre än beräknat. Dessa var bl.a. att de realiserade valu- takursförlusterna blev 5 000 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutaförlusterna respektive valutavinsterna blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Kron- kursen gentemot euron blev 2007 något svagare jämfört med beräkningen i statsbudgeten, medan kronkursen gentemot dollarn blev något star- kare. Vidare blev räntorna på myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret 600 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Ut- gifterna för räntor på lån i utländsk valuta blev däremot 600 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
167
s. 168 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.55 Räntor och valutakurser 2003–2007 årsgenomsnitt
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
SB
Utfall
2003
2004
2005
2006
2007
2007
Ränta
5 år %
4,0
3,8
2,8
3,5
3,9
4,2
Ränta 6
mån %
3,0
2,2
1,8
2,4
3,5
3,6
TCW-
1
127,6
126,0
128,3
127,3
124,4
125,2
index P
P
SEK/
EUR
9,12
9,13
9,28
9,25
9,09
9,25
SEK/
USD
8,09
7,35
7,47
7,38
6,85
6,76
1 P P Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.
råde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 När- ingslivsutveckling m.m . med 40 000 kronor. In- dragningar som inte genomfördes under 2007, kommer att genomföras 2008 och därmed be- lasta anslag på 2008 års statsbudget. Det gäller det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exeku- tion, uppförda anslaget 3:1 Skatteverket med 18 000 kronor och de under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslagen 4:1 Polisorga- nisationen med 69 986 kronor och 4:3 Åklagar- myndigheten med 69 986 kronor. Ytterligare in- dragningar om 1 360 822 kronor kommer att göras från Justitiedepartements utgiftsområden.
Tabell 5.56 Utbetalningar 2006 och 2007
Kronor
Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsrän- tor m.m. blev 2 218 miljoner kronor (4,5 pro- cent) lägre än 2006. Det lägre utfallet förklaras framför allt av lägre valutakursförluster än 2006. Valutakursförlusterna blev totalt 3 800 miljoner kronor lägre för 2007 jämfört med 2006.
Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 8,3 miljoner kronor, vilket är 1,7 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Under 2007 har 319 973 kronor betalats ut från detta anslag avseende tre förlikningar i mål mot Sverige inför den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Dessutom har 394 709 kronor betalats ut efter fem domar mot Sverige av ovan nämnda domstol. Vidare betala- des 407 000 kronor ut avseende två ärenden där ansökan har gjorts om ersättning från staten. Under 2007 har även 4 260 822 kronor betalats ut avseende två förlikningar efter beslut av Justi- tiekanslern samt 2 883 939 kronor avseende ett skadestånd efter uppdrag från Justitiekanslern.
För att finansiera dessa utgifter har indrag- ningar gjorts under 2007 från de under utgifts- område 4 Rättsväsendet uppförda anslagen 4:5 Sveriges Domstolar med 249 269 kronor och 4:3 Åklagarmyndigheten med 37 000 kronor, från det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbands- verksamhet, beredskap och fredsfrämjande trupp- insatser m.m. med 407 000 kronor, från det un- der utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader med 238 000 kronor, från det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, uppförda anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden med 5 784 000 kronor och från det under utgiftsom-
24 ärenden
Summa 2006
9 804 358
13 ärenden
Summa 2007
8 266 443
5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Eu- ropeiska gemenskapen.
Tabell 5.57 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Miljoner kronor
Utfall-
SB
TB
Utfall
SB
Utfall
Utgiftsområde
2007
2007
2007
2007
2006
Avgiften till
Europeiska
gemenskapen
28 908
0
26 635
-2 273
25 920
Summa
28 908
0
26 635
-2 273
25 920
Utfallet uppgick till 26 635 miljoner kronor och var därmed 2 273 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansi- ella perspektivet). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revide- ringar av medlemsstaternas bruttonationalin- komst (BNI), baser för mervärdesskatt, valuta- kurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå.
Det lägre utfallet för avgiften till EU för 2007 beror främst på överskott från EU:s budget 2006
168
s. 169 5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Kontrollera mot PDF
till följd av en lägre genomförandetakt i de olika stödprogrammen på EU-nivå än vad kommis- sionen prognostiserat. Detta överskott återför- des till medlemsländerna 2007 i form av reduce- rade avgifter. En ytterligare orsak till det lägre utfallet är att den fastställda växelkursen för av- giften blev lägre än beräknat i statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade avgiften blev 528 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- geten.
Jämfört med 2006 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 714 miljoner kronor (2,8 procent). Tullavgiften ökade med 305 miljoner kronor och den mervärdesskatteba- serade avgiften ökade med 248 miljoner kronor. BNI-avgiften minskade däremot med 211 miljo- ner kronor. År 2007 infördes även en ny avgift till en tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Utfallet för 2007 blev 226 miljoner kronor. Inbetalningar till fonden ska ske t.o.m. 2009.
5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar
Budgeteringen av förbrukningen av anslags- behållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minsk- ning av anslagsbehållningar. Posten Minskning av anslagsbehållningar var -329 miljoner kro- nor i statsbudgeten för 2007. Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående me- del från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Förändring av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. I redo- visningen av det slutliga utfallet ingår förbruk- ning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Nettosumman av föränd- ringar av anslagsbehållningar 2007 avseende ramanslag exklusive Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabell 5.58. Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 2007 till 40 719 miljoner kronor. De ökade således med 6 126 miljoner kronor jämfört med 2006. För 2003 minskade anslagsbehållningarna med 8 820 miljoner kronor och för 2006 ökade de med 9 189 miljoner kronor. I tabell 5.59 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehåll- ningar överstigande 1 000 miljoner kronor under
Skr. 2007/08:101
något av åren 2003–2007. Den största anslags- behållningen (8 176 miljoner kronor) hade anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd . Ökningen mellan 2006 och 2007 var 7 588 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering
m.m. ökade från -4 084 miljoner
kronor till
2 611 miljoner kronor mellan 2003
och 2007.
För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning
m.m . minskade anslagsbehållningen
med
1 884 miljoner kronor mellan 2006 och
2007.
För anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling var motsvarande minskning 1 632 miljoner kronor. För anslaget 8:1 Biståndsverksamhet var anslagsbehållningen över 1 000 miljoner kronor under hela femårs- perioden.
169
s. 170 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.58 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2003–2007
Miljoner kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Ingående ramöverföringsbelopp
32 033
23 213
25 576
25 404
34 593
1
631 989
656 570
691 813
725 209
733 129
Anvisat i statsbudgeten P
P
Tilläggsbudget
2 192
10 912
1 818
11 072
12 961
Utnyttjade medgivna överskridanden
199
233
1
0
65
Indragningar
-14 294
-9 903
-9 070
-11 027
-18 112
Utfall
628 910
655 450
684 734
716 066
721 917
Utgående ramöverföringsbelopp
23 213
25 576
25 404
34 593
40 719
Förändring av anslagsbehållningar
-8 820
2 363
-172
9 189
6 126
1 P P Anvisat i statsbudgeten exkl. Minskning av anslagsbehållningar (-329 miljoner kronor).
Tabell 5.59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2003–2007
Miljoner kronor
Anslag
2003
2004
2005
2006
2007
06 06 01
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m.
189
451
1 277
905
320
06 06 02
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling
2 051
2 700
1 749
1 557
-75
07 08 01
Biståndsverksamhet
1 776
2 360
2 349
2 498
1 268
09 13 01
Tandvårdsförmåner m.m.
656
1 555
1 080
15
-38
10 19 01
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
-4 084
-963
1 317
1 233
2 611
10 19 02
Aktivitets- och sjukersättning m.m.
-300
353
43
1 748
-136
12 21 02
Föräldraförsäkring
-849
-266
945
1 076
737
13 22 06
Europeiska socialfonden 2000-2006
1 106
1 042
1 051
953
635
13 22 02
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
-984
441
-1 459
588
8 176
15 25 02
Studiemedel m.m.
975
863
1 064
1 848
1 358
18 31 11
Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder
444
755
976
1 228
821
18 34 01
Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk
2003
hållbarhet
2 080
1 347
1 284
1 331
1 330
23 44 01
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
840
1 538
643
713
1 491
27 93 01
Avgiften till Europeiska gemenskapen
5 373
2 138
1 237
2 654
2 020
5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på stats- budgetens utgiftssida.
För 2007 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning -4 340 miljoner kronor. Beräk- ningen i statsbudgeten uppgick till 14 590 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -18 930 miljoner kronor. I tabell 5.60 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten.
170
s. 171 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning Kontrollera mot PDF
Tabell 5.60 Riksgäldskontorets nettoutlåning
Miljoner kronor
Utfall
SB
Utfall-
Utfall
2007
1
SB 2007
2006
2007 P
P
Premiepensions-
medel, inbetalning
-27 193
-28 200
1 007
-27 065
Premiepensions-
medel, utbetalning
27 220
27 100
120
48 999
PPM, ändrat stats-
obligationsinnehav
136
490
CSN, studielån
5 534
6 500
-966
6 170
Investeringslån
myndigheter
983
763
Myndigheters
räntekonton
-3 007
-5 979
Jordbruksverkets
EU-konton
-1 041
4 566
Vägverket, Norra
länken, Sthlm
727
255
Garantireserver
225
-470
Insättningsgaranti
888
-880
Kärnavfallsfonden
16
349
Vinstmedel
Svenska Spel AB
-400
200
Banverkets infra-
strukturlån
-1 900
1 021
Vägverkets
infrastrukturlån
-6 612
1 286
Omfinansiering av
infrastrukturlån
Sthlm/Gbg
1 300
1 500
-200
0
Lån till Botniabanan
2 205
2 345
Omstrukturering av
statliga bolag inkl.
ränta
29
19
Övrigt, netto
-3 450
-4 567
Summa
-4 340
14 590
27 502
1 P P Endast vissa delposter är specificerade.
Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) inbetal- ningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten uppgå till 28 200 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 27 193 miljoner kronor, dvs. 1 007 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utbetalningarna av premie- pensionsmedel inklusive ränta blev 27 220 miljoner kronor, vilket var 120 miljoner kronor högre än beräknat. PPM köpte statsobligationer för 136 miljoner kronor (netto), vilket minskade kontobehållningen i Riksgäldskontoret.
Centrala studiestödsnämndens lån i Riks- gäldskontoret för studielån och lån till hem- utrustning beräknades i statsbudgeten öka med
Skr. 2007/08:101
6 500 miljoner kronor. Utfallet blev
5 534 miljoner kronor, dvs. 966 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre än beräknat har tagit studiemedel. Riksgälds- kontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana inve- steringslån till myndigheter ökade med 983 miljoner kronor.
Behållningarna på myndigheternas ränte- konton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2007 med 3 007 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen.
Jordbruksverkets konton för EU-medel hör till de räntebelagda konton som redovisas separat. Kreditutnyttjandet på Jordbruksverkets EU-konton minskade under 2007 med 1 041 miljoner kronor.
Stockholms stad inbetalade i förskott sin andel av finansieringen av Norra länken i Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen ska användas under några år fr.o.m. 2005. Under 2007 utnyttjades 727 miljoner kronor av dessa medel.
Insättningsgarantinämnden minskade sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 888 miljoner kronor, främst beroende på att nämnden omplacerade av en del av sitt kapital till statsobligationer.
Banverket minskade under 2007 sin upplåning i Riksgäldskontoret med 1 900 miljoner kronor och Vägverket minskade sina infrastrukturlån med 6 612 miljoner kronor. Banverket och Väg- verket anvisades 3 000 miljoner kronor respek- tive 7 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för att finansiera extra amorteringar av sina lån hos Riksgäldskontoret.
Riksgäldskontoret tog 2005 över finansie- ringen av lån för de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg, varav de största pro- jekten är Södra Länken i Stockholm och Götale- den i Göteborg. Lånen uppgick totalt till cirka 12 000 miljoner kronor och avvecklas i den takt de förfaller. I stället lånar Vägverket i Riksgälds- kontoret. Under 2005 uppgick låneförfallen totalt till 6 838 miljoner kronor och under 2006 förföll inga lån. Resterande påverkan på lånebe- hovet kommer vid lånens förfallotidpunkter under perioden 2007–2015. Under 2007 uppgick låneförfallen till 1 300 miljoner kronor.
171
s. 172 5.4.30 Kassamässig korrigering Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Projektet Botniabanan finansieras också med lån i Riksgäldskontoret. Botniabanan AB lånade 2 205 miljoner kronor under 2007.
Totalt minskade nettoutlåningen för infra- strukturinvesteringar med 5 007 miljoner kro- nor. I statsbudgeten räknade man med en ök- ning på 5 100 miljoner kronor. Den stora skill- naden förklaras av de extra amorteringar som Banverket och Vägverket gjort på sina lån hos Riksgäldskontoret.
Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto inrättades hos Riksgäldskontoret dit extra utdel- ningar från statliga bolag förs. Från kontot ut- betalas kapitaltillskott till statliga bolag. Vid in- gången av 2007 fanns 32 miljoner kronor på kontot. Av dessa utbetalades 30 miljoner kronor till Arbetslivsresurs AR AB. Ränteintäkterna under 2007 uppgick till 1 miljon kronor. Ställ- ningen vid årets slut blev därmed 3 miljoner kronor.
I posten Övrigt, netto ingår främst minskade lån i Riksgäldskontoret för Försvarets materiel- verk med 2 526 miljoner kronor. Vidare ingår en ökad inlåning från Exportkreditnämnden med 1 498 miljoner kronor. Åt motsatt håll verkar att Statens fastighetsverk ökade sina lån med 1 082 miljoner kronor.
Under 2007 blev utfallet för Riksgäldskonto- rets nettoutlåning sammantaget 31 841 miljoner kronor lägre än 2006, vilket främst beror på dubbla utbetalningar av premiepensionsmedel under 2006 samt Banverkets och Vägverkets extra amorteringar under 2007, som finansiera- des genom anvisade medel på tilläggsbudget.
5.4.30 Kassamässig korrigering
Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i stats- budgeten för att statsbudgetens saldo ska mot- svara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens central- konto i Riksbanken (SCR), tidigare statsverkets checkräkning.
Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på
anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en rest- post, men vissa delposter är möjliga att specifi- cera.
Betalningar till och från EU-kommissionen medför kassamässiga korrigeringar. Utbetalning av EU-finansierade stöd till svenska jordbrukare redovisas både på anslag på statsbudgetens ut- giftssida och på Jordbruksverkets EU-konto un- der Riksgäldskontorets nettoutlåning. Detta medför en kassamässig korrigering. Betalningar från EU-kommissionen redovisas på statsbud- getens inkomstsida och på Jordbruksverkets EU-konto under Riksgäldskontorets nettout- låning. Då uppstår en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Vid budgetårsskifte kan ut- respek- tive inbetalningar uppstå på olika budgetår.
Betalning av Sveriges avgift till EU medför också en kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgäldskontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar se- dan via Riksbanken medel från kontot hos Riks- gäldskontoret. Eftersom tidpunkten för anslags- belastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl an- slagsbelastningen som vid rekvisitionen. An- slagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår.
För 2007 blev utfallet för Kassamässig korri- gering -4 629 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten var noll miljoner kronor. Skillna- den mellan utfall och statsbudget blev således - 4 325 miljoner kronor. I tabell 5.61 framgår de delposter som är möjliga att specificera.
Tabell 5.61 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
Utfall
Utfall-
Utfall
2007
SB 2007
SB 2007
2006
Ränteperiodisering
-77
-189
Venantius
15
Förskjutningar av EU-
stöd inom
jordbruksområdet
1 041
-4 566
EU-betalningar avgift
-890
Övrigt
-4 414
3 657
Summa
-4 325
0
-4 325
-1 098
Den totala kassamässiga korrigeringen för för- skjutningar av EU-stöd inom jordbruksområdet uppgick 2007 till 1 041 miljoner kronor. Huvud-
172
s. 173 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Kontrollera mot PDF
orsaken till det positiva utfallet är att Jordbruks- verkets hade stora utbetalningar av landsbygd- stöd i slutet av 2007 för vilka motsvarande inbetalningar kommer under 2008. Betalning av Sveriges avgift till EU medförde en kassamässig korrigering på -890 miljoner kronor. Redovis- ningen på anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomst- räntor på vissa delar av Riksgäldskontorets utlå- ning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev -77 miljoner kronor för 2007. Posten Övrigt, som uppgick till -4 414 miljoner kronor. Det är en restpost som till stor del är hänförlig till skillnader mellan tidpunkten för anslagsavräkning och tidpunkten för betalning.
Den kassamässiga korrigeringen för 2007 blev 3 227 miljoner kronor lägre än 2006. Posten Övrigt står för den största skillnaden. Den blev 8 375 miljoner kronor lägre 2007 jämfört med 2006. Korrigeringen för förskjutningar av EU- stöd inom jordbruket blev dock 5 607 miljoner kronor högre 2007.
5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av ut- giftstaket för staten.
Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner till- faller, alternativt finansieras av, Första–Fjärde AP-fonderna.
Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögen- hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administreras av Premiepensionsmyndig- heten (PPM). Enligt beslut av EU:s statistik- organ Eurostat får fonderade pensionssystem inte räknas till den offentliga sektorn i national- räkenskaperna. Detta innebär att utbetalningar av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten fr.o.m. 2007 (prop. 2006/07:100 avsnitt 4.2.2).
År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggspen-
Skr. 2007/08:101
sion, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet.
AP-fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) ändrade redovisningsprinciper för rörelsens kostnader fr.o.m. 2005. Provisionskostnader re- dovisas som intäktsreduktion under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Sjätte AP-fonden redovisar sina kostnader för- delade på gemensamma kostnader samt interna och externa förvaltningskostnader samt presta- tionsbaserade kostnader.
Tabell 5.62 Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall- SB
Utfall
2007
TB 2007
2007
2007
2006
AP-fonderna,
pensionsutgifter
186 018
185 653
-365
176 156
Administrations-
utgifter
2 918
2 574
-344
2 749
varav
Försäkringskassan
m.fl. myndigheter
801
1 197
AP-fonderna,
rörelsens kostnader
719
680
AP-fonderna,
provisionskostnader
798
726
AP-fonderna,
prestations-
baserade avgifter
256
146
Summa
188 936
188 227
-709
178 906
I budgetpropositionen för 2007 beräknades utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgå till 189 379 miljoner kronor, varav 443 miljoner kronor avsåg utbetalningar av premiepension. Utfallet uppgick till 188 227 miljoner kronor och var därmed 709 miljoner kronor lägre än beräkningen i budgetpropositionen för 2007 exklusive utbetalningar av premiepension. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 185 653 miljoner kronor, varav 33 miljoner kronor överfördes från AP- fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta.
Administrationskostnaderna för inkomstpen- sionen uppgick totalt till 2 574 miljoner kronor (tabell 5.62).
173
s. 174 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Ersättningen till Försäkringskassan, Skatte- verket, Kronofogdemyndigheten och Konjunk- turinstitutet från AP-fonderna för administra- tion blev 801 miljoner kronor.
AP-fondernas administrationskostnader upp- gick totalt till 1 773 miljoner kronor under 2007. I detta belopp ingår även 2 miljoner kronor för avveckling och särskild förvaltning. Rörelsens kostnader uppgick till 719 miljoner kronor, varav 145 miljoner kronor avsåg Sjätte AP-fonden (gemensamma kostnader och interna förvalt- ningskostnader). Provisionskostnaderna uppgick till 798 miljoner kronor, varav 252 miljoner kro- nor avsåg Sjätte AP-fondens externa förvalt- ningskostnader.
I kapitel 9 avsnitt 9.5 Pensionssystemets års- redovisning finns mer information om Pensions- systemet. Enligt tabell 9.5 Inkomst- och premie- pension, resultaträkning uppgick administra- tionskostnaderna för inkomstpension till 1 772 miljoner kronor jämfört med 2 574 miljoner kronor i tabell 5.62. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpen- sion är 802 miljoner kronor. Den utgörs av pro- visionskostnader exklusive Sjätte AP-fonden (546 miljoner kronor) och prestationsbaserade avgifter (256 miljoner kronor).
I beloppet 1 772 miljoner kronor (tabell 9.5) ingår ersättning till Försäkringskassan m.fl. myndigheter (801 miljoner kronor), AP-fonder- nas rörelsekostnader (719 miljoner kronor) och externa förvaltningskostnader för Sjätte AP- fonden (252 miljoner kronor).
Jämfört med 2006 blev utfallet för Ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten 9 321 miljoner kronor (5,2 procent) högre. Pensions- utbetalningarna från AP-fonderna ökade med 9 497 miljoner kronor (5,4 procent) och beror främst på högre inkomstindex och på ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. AP- fondernas administrationskostnader enligt tabell
5.62 ökade med 221 miljoner kronor (14,2 pro- cent). Ersättningen från AP-fonderna till För- säkringskassan m.fl. myndigheter minskade med 396 miljoner kronor (33,1 procent).
5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten
Vid analys av och information om statsbudge- tens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördel- ningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU.
Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transak- tioner. De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste de- larna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras. I tabell 5.63 visas den realekono- miska fördelningen av utgifterna inom statsbud- getens utgiftsområden, dvs. statsbudgetens ut- gifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlå- ning och kassamässig korrigering. Vidare fram- går den absoluta och procentuella förändringen mellan 2006 och 2007 respektive 2005 och 2006. I tabell 5.64, 5.68, 5.70 och 5.71 visas de realekonomiska kategorierna för respektive utgiftsområden 2005-2007. Tabellerna 5.65, 5.66,
5.67 och 5.69 visar de största anslagen inom de största realekonomiska arterna.
Tabellerna redovisas i 2007 års struktur. Ju- steringar av 2005 och 2006 har gjorts för att få jämförbarhet mellan åren, där så är möjligt.
174
s. 175 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.63 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten
Miljoner kronor
Procentuell
Procentuell
Förändring
Förändring
förändring
förändring
Realekonomisk art
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2006–2007
2005–2006
2006–2007
2005–2006
Transfereringar
510 298
523 349
506 169
-13 051
17 180
-2,5
3,4
varav
Hushållssektorn
288 003
302 917
301 078
-14 914
1 839
-4,9
0,6
Kommunala sektorn
113 950
104 717
97 952
9 233
6 765
8,8
6,9
Företagssektorn
32 165
36 216
31 714
-4 051
4 502
-11,2
14,2
Ålderspensionssystemet
23 744
26 636
26 456
-2 892
180
-10,9
0,7
Statliga ideella
organisationer
3 307
3 257
2 879
50
378
1,5
13,1
Internationell
verksamhet
49 129
49 606
46 090
-477
3 516
-1,0
7,6
varav
EU-institutioner
26 635
25 920
25 635
715
285
2,8
1,1
Konsumtionsutgifter
173 268
166 108
159 945
7 160
6 163
4,3
3,9
varav
Löner inklusive sociala
avgifter
95 101
91 958
86 153
3 143
5 805
3,4
6,7
Omkostnader för
konsumtion
45 008
42 282
42 651
2 726
-369
6,4
-0,9
Lokaler
15 341
14 126
13 789
1 215
337
8,6
2,4
Utgifter för
försvarsändamål
10 976
10 837
10 679
139
158
1,3
1,5
Sociala naturaförmåner
6 842
6 905
6 673
-63
232
-0,9
3,5
Investeringsverksamhet
15 391
15 000
13 100
391
1 900
2,6
14,5
Räntor
52 595
54 952
38 933
-2 357
16 019
-4,3
41,1
varav
Räntor på statsskulden
47 161
49 374
32 561
-2 213
16 813
-4,5
51,6
Finansiella
transaktioner
17 621
6 124
6 807
11 497
-683
187,7
-10,0
Summa utgiftsområden
769 172
765 537
724 956
3 635
40 581
0,5
5,6
175
s. 176 aktivitetsstöd minskade Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Diagram 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2007, realekonomiskt fördelade
Räntor 7%
Övrigt finansiellt
2%
Investeringar 2%
Konsumtion 23%
Transfereringar
66%
Transfereringar
Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från sta- ten till exempelvis hushåll, företag eller kommu- ner utan att staten erhåller någon direkt motpre- station. Som transfereringar räknas t.ex. sjuk- penning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela in- komster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. Dia- gram 5.3 visar transfereringarna per mottagar- grupp 2007.
Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2007.
Internationell
verksamhet 10%
Ålderspensions-
systemet 5%
Organisationer
1%
Hushåll 56%
Kommuner 22%
Företag 6%
År 2007 utgjorde transfereringarna 66 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Hushållen erhöll 56 procent av de totala transfe- reringarna.
Tabell 5.65 visar de största anslagen med transfereringar till hushåll. Anslaget 19:2 Aktivi- tets- och sjukersättningar m.m. har störst transfe-
reringar till hushåll. De ökade med 221 miljoner till 63 281 miljoner kronor 2007. För anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. mins- kade de med 4 461 miljoner till 27 732 miljoner kronor. Transfereringarna till hushåll under an- slaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd minskade
under 2007 med
13 167 miljoner kronor
till 26 656 miljoner
kronor. För anslaget Kostnader för statlig för assistansersättning ökade de med 2 081 miljoner till 18 171 miljoner kronor. Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka tillgodoförs anslaget och bruttoredovisas i tabell 5.66 som inkomster under transfereringar till kommuner.
Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2007. Den kommunala sek- torn omfattar kommuner, landsting och kom- munalförbund. Under 2007 erhöll kommunerna 22 procent av de totala transfereringarna. Tabell
5.66 visar de största anslagen för transfereringar till kommunerna. Anslaget 48:1 Kommunaleko- nomisk utjämning står för mer än hälften av de medel som staten lämnar till kommunerna via anslag. Utfallet för anslaget ökade med 21,8 procent till 70 813 miljoner kronor 2007. Några anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning tillfördes anslaget 2007 (se vidare tabell 5.66 och avsnitt 5.4.16). Ramen för det generella sysselsättningsstödet (7 000 miljoner kronor) tillfördes också anslaget. Före 2007 redovisades stödet på statsbudgetens inkomstsida. Anslaget 13:2 Bidrag för läkeme- delsförmånerna svarar för den näst största trans- fereringen till kommunerna med 21 367 miljoner kronor, en ökning med 817 miljoner 2007. Den största ökningen inom gruppen transfereringar till kommuner stod anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården för. Dessa bidrag ökade till 806 miljoner kronor. År 2006 anvisades endast en miljon på anslaget.
Den tredje största kategorin avser transfere- ringar till utlandet, dvs. internationell verksam- het. Dessa uppgick under 2007 till 10 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verk- samhet. Transfereringar till EU bestod av ansla- get 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 54 procent av de internationella transfe- reringarna. Transfereringar till övrig internatio- nell verksamhet utgjordes till största delen av an-
176
s. 177 aktivitetsstöd minskade Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
slaget 8:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsom- råde 7 Internationellt bistånd. Dessa transfere- ringar minskade med 920 miljoner eller 4 pro- cent under 2007.
Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2007. Företagssektorn omfattas enligt nationalräken- skaperna av privata företag, ekonomiska före- ningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.67 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag.
Posten transfereringar till företag minskade med 11 procent under 2007, främst på grund av förändrade utbetalningstidpunkter för Gårds- stöd och djurbidrag m.m.
Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålders- pensionsrätt.
Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 21:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad samt 25:2 Studiemedel m.m . inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Fr.o.m. 2007 redovisas den del av den statliga ålderspensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvalt- ning som transferering till hushållssektorn efter- som premiepensionen inte längre anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ål- derspensionsavgiften som fördes till Riksgälds- kontoret var 12,9 procent för 2007.
Organisationer och ideella föreningar tillhö- rande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högsko- lan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riks- teatern.
177
s. 178 aktivitetsstöd minskade Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005–2007
Miljoner kronor
Procentuell
Procentuell
Utgifts-
Förändring
Förändring
förändring
förändring
område
Utgiftsområdesnamn
2007
2006
2005
2006–2007
2005–2006
2006–2007
2005–2006
01
Rikets styrelse
1 251
1 402
1 131
-151
271
-10,8
24,0
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
9 262
9 322
8 609
-60
713
-0,6
8,3
03
Skatt, tull och exekution
69
59
48
10
11
16,1
23,6
04
Rättsväsendet
443
391
298
51
93
13,1
31,4
05
Internationell samverkan
1 327
1 152
1 013
174
139
15,1
13,8
06
Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
1 933
2 205
1 943
-271
262
-12,3
13,5
07
Internationellt bistånd
23 552
24 469
21 047
-917
3 422
-3,7
16,3
08
Migration
2 298
2 004
2 154
294
-150
14,7
-7,0
09
Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
41 526
37 463
34 178
4 063
3 285
10,8
9,6
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
110 239
116 686
119 005
-6 447
-2 319
-5,5
-1,9
11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
43 738
45 019
46 120
-1 281
-1 101
-2,8
-2,4
12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
61 568
60 066
55 467
1 502
4 599
2,5
8,3
13
Arbetsmarknad
50 519
62 760
64 021
-12 241
-1 261
-19,5
-2,0
14
Arbetsliv
170
173
181
-4
-8
-2,1
-4,2
15
Studiestöd
14 808
15 373
14 340
-565
1 033
-3,7
7,2
16
Utbildning och
universitetsforskning
10 910
15 600
14 595
-4 689
1 005
-30,1
6,9
17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
8 080
7 709
7 178
371
531
4,8
7,4
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
byggande samt
konsumentpolitik
5 026
5 554
5 895
-528
-341
-9,5
-5,8
19
Regional utveckling
2 698
3 030
3 055
-332
-25
-11,0
-0,8
20
Allmän miljö- och
naturvård
1 169
2 255
1 660
-1 086
595
-48,2
35,8
21
Energi
1 518
1 023
880
495
143
48,4
16,3
22
Kommunikationer
3 674
3 195
3 826
478
-631
15,0
-16,5
23
Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
12 069
17 844
14 321
-5 776
3 523
-32,4
24,6
24
Näringsliv
2 834
2 421
2 251
414
170
17,1
7,5
25
Allmänna bidrag till
kommuner
72 974
60 246
57 317
12 728
2 929
21,1
5,1
26
Statsskuldsräntor m.m.
8
10
2
-2
8
-15,7
390,2
27
Avgiften till Europeiska
gemenskapen
26 635
25 920
25 635
714
285
2,8
1,1
Summa utgiftsområden
510 298
523 349
506 169
-13 051
17 180
-2,5
3,4
178
s. 179 aktivitetsstöd minskade Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.65 Transfereringar till hushåll
Miljoner kronor
Procentuell
Procentuell
Förändring
Förändring
förändring
förändring
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2006–2007
2005–2006
2006–2007
2005–2006
Aktivitets- och
101902
sjukersättningar m.m.
63 281
63 059
62 185
221
874
0,4
1,4
Sjukpenning och
101901
rehabilitering m.m.
27 732
32 193
34 543
-4 461
-2 350
-13,9
-6,8
132202
Bidrag till
arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd
26 656
39 823
43 172
-13 167
-3 349
-33,1
-7,8
122102
Föräldraförsäkring
25 448
23 995
22 155
1 452
1 841
6,1
8,3
122101
Allmänna barnbidrag
23 516
23 611
21 458
-95
2 153
-0,4
10,0
112001
Garantipension till
ålderspension
20 371
21 339
22 449
-968
-1 110
-4,5
-4,9
091608
Kostnader för statlig
assistansersättning
18 171
16 090
14 332
2 081
1 758
12,9
12,3
112002
Efterlevandepensioner
till vuxna
15 702
15 813
15 856
-111
-43
-0,7
-0,3
020111
Statliga
tjänstepensioner m.m.
8 957
8 598
8 201
359
397
4,2
4,8
152502
Studiemedel m.m.
8 542
8 184
7 879
358
305
4,4
3,9
112003
Bostadstillägg till
pensionärer
7 263
7 448
7 333
-185
115
-2,5
1,6
Övriga anslag
42 365
42 763
41 517
-398
1 247
-0,9
3,0
Totalt
288 003
302 917
301 078
-14 914
1 839
-4,9
0,6
179
s. 180 aktivitetsstöd minskade Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.66 Transfereringar till kommuner
Miljoner kronor
Procentuell
Procentuell
Förändring
Förändring
förändring
förändring
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2006–2007
2005–2006
2006–2007
2005–2006
254801
Kommunalekonomisk
utjämning
70 813
58 129
55 202
12 684
2 927
21,8
5,3
091302
Bidrag för
läkemedelsförmånerna
21 367
20 550
19 767
817
783
4,0
4,0
131003
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
4 175
3 045
1 736
1 130
1 309
37,1
75,4
162508
Maxtaxa i
förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg m.m.
3 656
3 660
3 660
-4
0
-0,1
0,0
254802
Statligt
utjämningsbidrag för
LSS-kostnader
2 138
1 898
1 767
239
131
12,6
7,4
101907
Bidrag för arbetet med
sjukskrivningar inom
hälso- och sjukvården
806
1
-
805
1
80 450,8
-
162516
Statligt stöd för
(2006)
utbildning av vuxna
6
1 794
2 349
-1 788
-555
-99,7
-
162510
Bidrag till
(2006)
personalförstärkningar i
skola och fritidshem
-
923
-
-923
923
-
-
162509
Bidrag till
(2006)
personalförstärkningar i
förskola
-58
2 277
663
-2 335
1 614
-102,6
243,5
091608
Kostnader för statlig
assistansersättning
-3 497
-3 208
-2 984
-289
-223
9,0
7,5
Övriga anslag
14 544
15 647
15 793
-1 103
-146
-7,0
-0,9
Totalt
113 950
104 717
97 952
9 233
6 765
8,8
6,9
Tabell 5.67 Transfereringar till företag
Miljoner kronor
Procentuell
Procentuell
Förändring
Förändring
förändring
förändring
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2006–2007
2005–2006
2006–2007
2005–2006
132204
Lönebidrag och Samhall
m.m.
8 790
8 365
7 778
425
587
5,1
7,5
234303
Gårdsstöd och
djurbidrag m.m.
7 180
11 665
6 487
-4 485
5 178
-38,4
79,8
234401
Åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur
1 973
2 623
3 058
-650
-435
-24,8
-14,2
234402
Från EG-budgeten
finansierade åtgärder
för landsbygdens miljö
och struktur
1 575
1 817
2 383
-243
-566
-13,4
-23,7
Övriga anslag
12 647
11 746
12 008
901
-262
7,7
-2,2
Totalt
32 165
36 216
31 714
-4 051
4 502
-11,2
14,2
180
s. 181 Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,6 procent till följd av fler anställda till nyöpp- nade anstalter. Kontrollera mot PDF
Konsumtion
Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verk- samheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbe- greppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala natu- raförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis kon- sumtionsutgifter.
Utgifterna för konsumtion uppgick under 2007 till 22 procent av utgifterna inom statsbud- getens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 För- svar samt beredskap mot sårbarhet, 16 Utbild- ning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för kon- sumtion (tabell 5.68).
Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsan- ställda. Ökningen av löner inklusive sociala av- gifter var 3,4 procent 2007. I tabell 5.69 redovisas de största anslagen samt de anslag som haft en stor förändring av löneutgifterna mellan åren.
Anslaget 4:1 Polisorganisationen har störst lö- neutgifter. Dessa uppgick till 11 535 miljoner kronor 2007. De ökade med 7 procent eller 753 miljoner kronor under året till följd av att antalet anställda vid Polisen ökade.
Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. var det an- slag som hade störst löneutgifter 2005 och 2006. Anslagets löneutgifter uppgick till 11 273 miljo- ner 2007, en minskning med 369 miljoner kro- nor. Minskningen beror framförallt på att förtida pensionspremiebetalningar till Statens pensions- verk belastade anslaget under 2006.
Anslaget 19:6 Försäkringskassan hade mins- kade löneutgifter med 9,6 procent 2007 på grund av neddragningar och tillfällig resursförstärkning under 2006 för att förhindra felaktiga utbetal- ningar.
Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,6 procent till följd av fler anställda till nyöpp- nade anstalter.
Skr. 2007/08:101
Löneutgifterna på anslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning avser medel som Arbets- marknadsverket lämnar till Skogsstyrelsen för s.k. gröna jobb. Dessa minskade med 504 miljoner kronor under 2007.
Löneutgifterna på anslaget 25:70 Särskilda ut- gifter inom universitet och högskolor minskade med 110 miljoner kronor. Under 2006 ökade lö- neutgifterna på anslaget till följd av att kombi- nationsläkare anställdes vid ett antal universitet.
Under 2007 har arbete med att förbättra kva- liteten på den realekonomiska fördelningen av anslag genomförts. Det har resulterat i förbätt- rade redovisningsprinciper för vissa anslag. I vissa fall kan inte tidigare år göras jämförbara. Löneutgifterna på vissa anslag ökade 2007 till följd av de ändrade redovisningsprinciperna. Detta gäller anslagen 19:1 Sjukpenning och reha- bilitering m.m . 8:1 Biståndsverksamhet , 7:5 Kris- beredskap , 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och 34:4 Sanering av återställning av förorenade områden .
Till posten Omkostnader för konsumtion räknas myndigheternas köp av varor och tjäns- ter. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 6,4 procent 2007. Anslagen 6:2 Materiel och an- läggningar och 6:1 Förbandsverksamhet, bered- skap och fredsbevarande truppinsatser m.m inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet står tillsammans för 32 procent eller 14 667 miljoner kronor av omkostnaderna för konsumtion. Omkostnaderna på dessa två anslag ökade under året med 8,4 procent. Det tredje största anslaget med omkostnader för konsum- tion är 36:2 Väghållning och statsbidrag inom ut- giftsområde 22 Kommunikationer. Dessa om- kostnader uppgick till 5 351 miljoner kronor 2007, en minskning med 2,8 procent.
181
s. 182 Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,6 procent till följd av fler anställda till nyöpp- nade anstalter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005–2007
Miljoner kronor
Procentuell
Procentuell
Utgifts-
Förändring
Förändring
förändring
förändring
område
Utgiftsområdesnamn
2007
2006
2005
2006-2007
2005-2006
2006-2007
2005-2006
01
Rikets styrelse
8 883
8 939
8 396
-56
543
-0,6
6,5
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
1 868
2 403
2 238
-535
165
-22,2
7,4
03
Skatt, tull och exekution
9 222
8 589
8 153
633
436
7,4
5,3
04
Rättsväsendet
28 934
26 976
25 628
1 958
1 348
7,3
5,3
05
Internationell samverkan
255
268
347
-13
-79
-5,0
-22,7
06
Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
43 698
41 362
40 999
2 336
363
5,6
0,9
07
Internationellt bistånd
1 795
1 310
1 129
485
181
37,1
16,0
08
Migration
2 962
2 479
2 873
483
-394
19,5
-13,7
09
Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
5 063
4 637
4 221
426
416
9,2
9,9
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
8 686
8 742
7 875
-56
867
-0,6
11,0
11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
-
-
-
-
-
-
-
12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
-
-
-
-
-
-
-
13
Arbetsmarknad
7 296
8 599
7 189
-1 303
1 410
-15,2
19,6
14
Arbetsliv
947
1 012
935
-65
77
-6,4
8,3
15
Studiestöd
40
32
31
8
1
23,7
4,3
16
Utbildning och
universitetsforskning
30 048
29 620
28 011
428
1 609
1,4
5,7
17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
1 896
1 761
1 688
135
73
7,7
4,3
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
byggande samt
konsumentpolitik
734
678
505
56
174
8,2
34,4
19
Regional utveckling
161
232
194
-71
38
-30,6
19,5
20
Allmän miljö- och
naturvård
2 575
1 574
1 847
1 001
-273
63,6
-14,8
21
Energi
636
558
495
78
63
14,0
12,7
22
Kommunikationer
12 908
11 843
12 712
1 065
-869
9,0
-6,8
23
Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
3 292
3 035
2 984
257
51
8,5
1,7
24
Näringsliv
1 371
1 460
1 486
-89
-26
-6,1
-1,8
25
Allmänna bidrag till
kommuner
0
0
8
0
-8
-44,9
-97,3
26
Statsskuldsräntor m.m.
-
-
-
-
-
-
-
27
Avgiften till Europeiska
gemenskapen
-
-
-
-
-
-
-
Summa utgiftsområden
173 268
166 108
159 945
7 160
6 163
4,3
3,9
182
s. 183 Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,6 procent till följd av fler anställda till nyöpp- nade anstalter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.69 Lön inkl. sociala avgifter
Miljoner kronor
Procentuell
Procentuell
Förändring
Förändring
förändring
förändring
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2006–2007
2005–2006
2006–2007
2005–2006
040401
Polisorganisationen
11 535
10 783
10 429
753
354
7,0
3,4
060601
Förbandsverksamhet,
beredskap och
fredsfrämjande
truppinsatser m.m.
11 273
11 642
11 145
-369
497
-3,2
4,5
101906
Försäkringskassan
5 135
5 679
4 832
-545
847
-9,6
17,5
030301
Skatteverket
4 890
4 672
4 279
218
393
4,7
9,2
132201
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
3 737
3 644
3 265
93
379
2,5
11,6
040406
Kriminalvården
3 681
3 389
3 321
291
68
8,6
2,1
019005
Regeringskansliet m.m.
3 335
3 102
2 953
233
149
7,5
5,0
040405
Sveriges Domstolar
2 870
2 672
2 531
198
141
7,4
5,6
223604
Banverket: Banhållning
och sektorsuppgifter
2 467
2 372
2 420
95
-48
4,0
-2,0
013201
Länsstyrelserna m.m.
1 789
1 752
1 570
37
182
2,1
11,6
162601
Vetenskapsrådet:
Forskning och
forskningsinformation
1 661
1 660
1 500
1
160
0,0
10,7
101901
Sjukpenning och
rehabilitering m.m.
930
594
430
336
163
56,6
37,9
070801
Biståndsverksamhet
638
306
198
333
108
108,8
54,6
132203
Köp av arbetsmarknads-
utbildning och övriga
kostnader
318
823
721
-504
102
-61,3
14,1
060705
Krisberedskap
358
4
-
354
4
9 733,7
-
203403
Åtgärder för biologisk
mångfald
296
-
-
-
-
-
-
040404
Ekobrottsmyndigheten
275
220
144
55
75
25,0
52,3
203404
Sanering ch
återställning av
förorenade områden
217
2
-
215
2
12 202,4
-
020112
Statliga kompetens-
överföringsjobb
209
250
-
-41
250
-16,5
-
162570
Särskilda utgifter inom
universitet och
högskolor m.m.
304
414
91
-110
323
-26,5
356,6
213505
Energiforskning
281
254
167
26
87
10,4
51,9
Övriga anslag
38 903
37 726
36 157
1 177
1 569
3,1
4,3
Totalt
95 101
91 958
86 153
3 143
5 805
3,4
6,7
183
s. 184 Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,6 procent till följd av fler anställda till nyöpp- nade anstalter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Investeringar
Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom bygg- nader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion.
Av utgifterna inom statsbudgetens utgifts- områden uppgick investeringarna till 2 procent. Försvarets inköp av krigsmateriel, som inte kan användas för civilt bruk, ingår i konsumtion som tidigare nämnts. De anslagsfinansierade inve- steringarna bestod främst av investeringar i inf- rastruktur, vägar och järnvägar.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (89 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.70).
Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Ut- gifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets netto- utlåning. Myndigheternas amorteringar på lån redovisas som finansiella transaktioner. På så sätt kommer investeringar med inom statsbudgetens utgiftsområden när de amorteras.
184
s. 185 Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,6 procent till följd av fler anställda till nyöpp- nade anstalter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005–2007
Miljoner kronor
Procentuell
Procentuell
Utgifts-
Förändring
Förändring
förändring
förändring
område
Utgiftsområdesnamn
2007
2006
2005
2006-2007
2005-2006
2006-2007
2005-2006
01
Rikets styrelse
56
55
22
2
32
2,9
143,7
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
12
27
59
-15
-32
-55,1
-53,6
03
Skatt, tull och exekution
10
24
7
-14
17
-58,9
244,7
04
Rättsväsendet
-10
30
26
-40
4
-131,9
15,9
05
Internationell samverkan
1
1
1
1
0
94,8
-25,7
06
Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
280
73
49
207
24
282,6
49,1
07
Internationellt bistånd
-10
8
4
-19
4
-222,8
109,0
08
Migration
5
-2
12
09
Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
24
15
9
9
6
61,4
61,9
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
1
8
-
-7
-87,2
11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
-
-
-
-
-
12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
-
-
-
-
-
13
Arbetsmarknad
14
53
14
-40
39
-74,6
281,0
14
Arbetsliv
-1
5
6
-5
-1
-120,2
-24,4
15
Studiestöd
-
-
0
16
Utbildning och
universitetsforskning
622
626
510
-3
116
-0,6
22,7
17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
18
17
13
1
4
3,2
34,2
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
byggande samt
konsumentpolitik
23
10
19
13
-9
128,3
-46,5
19
Regional utveckling
1
0
2
0
-2
433,6
-94,4
20
Allmän miljö- och
naturvård
531
679
706
-148
-27
-21,8
-3,8
21
Energi
7
7
10
0
-3
-4,3
-30,4
22
Kommunikationer
13 774
13 333
11 609
441
1 724
3,3
14,9
23
Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
20
22
16
-2
6
-7,6
36,0
24
Näringsliv
14
9
5
4
4
44,5
87,3
25
Allmänna bidrag till
kommuner
-
-
-
-
-
-
-
26
Statsskuldsräntor m.m.
-
-
-
-
-
-
-
27
Avgiften till Europeiska
gemenskapen
-
-
-
-
-
-
-
Summa utgiftsområden
15 391
15 000
13 100
391
1 900
2,6
14,5
185
s. 186 Banverket. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Räntor och finansiella transaktioner
Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. ränte- subventioner för studielån. Räntorna uppgick till 7 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2007. De två största anslagen var 92:1 Räntor på statsskulden och 25:3 Studie- medelsräntor m.m . Dessa svarade tillsammans för 98 procent av de totala ränteutgifterna. Räntor på statsskulden särredovisas i tabell 5.63. Stu- diemedelsräntorna minskade med 251 miljoner kronor till 4 481 miljoner kronor 2007.
Under posten finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Under 2007 ökade posten finansiella transaktionerna med 11 497 miljoner kronor eller 188 procent. Den kraftiga ökningen beror på att regeringen valt att tidigarelägga amorteringar på infrastrukturlån avseende den s.k. närtidssatsningen vid Väg- och
Banverket.
På
tilläggsbudget
anvisades
7 000 miljoner
kronor
till Vägverket
och
3 000 miljoner
kronor
till Banverket för
att
slutamortera dessa lån i förtid.
Det största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 26:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22. Under 2007 ökade de finansiella transaktionerna under ansla- get med 7 939 miljoner till 9 056 miljoner kro- nor. Ökningen beror framförallt på att amorte- ringar på lån avseende den s.k. närtidssatsningen tidigarelades och i huvudsak slutamorterades under 2007. Lån för de s.k. närtidssatsningarna 2002–2004 började amorteras 2005. Dessutom tidigarelades amorteringar som skulle ske i janu- ari 2006 till december 2005. Dessa betalningsför- skjutningar förklarar i princip minskningen av posten finansiella transaktioner 2006.
Det näst största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 36:4 Banverket: Banhåll- ning och sektorsuppgifter inom utgiftsområde 22. Anslagets finansiella poster ökade med 3 162 miljoner till 3 946 miljoner kronor 2007 på grund av de tidigarelagda amorteringarna av inf- rastrukturlån.
Inom utgiftsområde 18 har anslaget 31:4 Sta- tens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet inte haft något utfall under 2007. Detta förklarar minskningen av de finansiella transaktionerna inom utgiftsområdet 2007.
186
s. 187 Banverket. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2005–2007
Miljoner kronor
Procentuell
Procentuell
Utgiftso
Förändring
Förändring
förändring
förändring
mråde
Utgiftsområdesnamn
2007
2006
2005
2006-2007
2005-2006
2006-2007
2005-2006
01
Rikets styrelse
403
241
261
162
-21
67,5
-8,0
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
65
80
66
-15
14
-18,8
21,7
03
Skatt, tull och exekution
370
339
364
31
-25
9,1
-6,9
04
Rättsväsendet
1 260
1 108
1073
153
35
13,8
3,2
05
Internationell samverkan
3
4
5
-2
-1
-36,7
-16,7
06
Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
619
622
600
-3
22
-0,5
3,7
07
Internationellt bistånd
104
107
80
-2
27
-2,3
33,4
08
Migration
31
43
29
-12
14
-28,2
46,6
09
Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
53
61
65
-8
-4
-13,7
-5,5
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
539
248
169
291
79
117,5
46,5
11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
-
-
-
-
-
-
-
12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
-
-
-
-
-
-
-
13
Arbetsmarknad
156
187
194
-32
-7
-17,0
-3,5
14
Arbetsliv
22
26
31
-4
-5
-14,9
-17,5
15
Studiestöd
4 481
4 732
5 408
-251
-676
-5,3
-12,5
16
Utbildning och
universitetsforskning
617
650
578
-32
72
-5,0
12,4
17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
97
98
88
-1
10
-1,0
10,9
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
byggande samt
konsumentpolitik
18
255
181
-237
75
-92,9
41,3
19
Regional utveckling
19
70
34
-50
36
-72,4
105,0
20
Allmän miljö- och
naturvård
37
38
41
-1
-3
-3,1
-8,1
21
Energi
11
15
12
-4
3
-27,8
24,5
22
Kommunikationer
13 933
2 584
3 685
11 350
-1 101
439,3
-29,9
23
Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
98
84
88
14
-4
16,6
-4,4
24
Näringsliv
34
25
33
10
-8
39,0
-25,2
25
Allmänna bidrag till
kommuner
-
-
-
26
Statsskuldsräntor m.m.
47 246
49 462
32 656
-2 216
16 806
-4,5
51,5
27
Avgiften till Europeiska
gemenskapen
-
-
-
-
-
-
-
Summa utgiftsområden
70 216
61 076
45 740
9 140
15 336
15,0
33,5
187
s. 188 5.6 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
5.6 Bemyndiganden
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under se- nare budgetår än det statsbudgeten avser. De åtaganden som gjorts räknas inte som ekono- miska händelser som ska bokföras mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redo- visas mot det av riksdagen beslutade bemyndi- gandebeloppet.
Det totala bemyndigandebeloppet för 2007 var 355 miljarder kronor. Utestående åtaganden den 31 december 2007 uppgick till 203 miljarder kronor.
Utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 7 Inter- nationellt bistånd och 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg har störst bemyndiganden. De största beloppen avser anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna, anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag samt anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektoruppgifter . Även anslagen 8:1 Biståndsverksamhet och 6:2 Materiel och an- läggningar har stora bemyndiganden .
En specifikation med utestående åtaganden den 31 december 2007 per anslag redovisas i bi- laga 4.
Störst avvikelse mellan bemyndiganderam och utestående åtagande har anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna . Det beror på att nytt fler- årigt avtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting inte undertecknades under 2007. Det nya avtalet, som avser 2008, undertecknades av parterna den 18 januari 2008. Avtalet besluta- des därefter av regeringen den 24 januari 2008 (S2008/700/HS).
Även inom utgiftsområde 22 Kommunikatio- ner var avvikelsen mellan bemyndiganderam och utestående åtaganden stor. Avvikelsen för ansla- get 36:4 Banverket : Banhållning och sektorsupp- gifter beror till viss del på den extra amortering av lån för tidigarelagda investeringar som gjordes 2007 (3 miljarder kronor). Till avvikelsen bidrog också lägre takt och mindre åtaganden i lånefi- nansierade investeringsprojekt än vad som tidi- gare beräknades. Avvikelsen för anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag beror främst på att principen för att redovisa lånefinansierade objekt ändrades och på att anslaget ökades med 7 miljarder kronor för amortering av infrastruk-
turlån. Tidigare redovisades ett lånefinansierat objekts maxlån som utestående åtaganden. Väg- verket ändrade denna princip under 2007. I stäl- let för objektets maxlån redovisas numera upp- lånad lånevolym och produktion för ett år framåt som utestående åtaganden.
Tabell 5.72 Bemyndiganden 2007
Miljoner kronor
Utgifts-
Bemyndigande-
Utestående
område
ram
åtaganden
01
Rikets styrelse
18
17
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
50
0
05
Internationell samverkan
45
32
06
Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
45 895
40 517
07
Internationellt bistånd
48 598
34 670
09
Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
65 590
916
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
12
9
13
Arbetsmarknad
11 470
8 528
14
Arbetsliv
39
38
15
Studiestöd
7
5
16
Utbildning och
universitetsforskning
10 104
8 724
17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
128
98
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik
25
0
19
Regional utveckling
6 330
2 653
20
Allmän miljö- och
naturvård
1 770
634
21
Energi
3 657
2 774
22
Kommunikationer
135 710
94 520
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
21 911
5 381
24
Näringsliv
3 572
3 234
Summa
354 930
202 750
Det är i huvudsak två orsaker som ligger bakom det låga utnyttjandet av bemyndiganderamen för anslag 8:1 Biståndsverksamhet under utgiftsom- råde 7 Internationellt bistånd. Dels var efterfrå- gan på u-krediter låg under 2007, dels medförde planeringen inför regeringens beslut i oktober 2007 om att fokusera det bilaterala utvecklings- biståndet till färre antal länder till att beslut om
188
s. 189 5.6 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
nya bilaterala samarbetsstrategier frystes fram tills regeringsbeslut om fokusering fattats.
För utgiftsområde 19 Regional utveckling be- ror avvikelsen till största delen på att beslut om
Skr. 2007/08:101
utgifter inom strukturfondsprogrammen blev lägre än vad som tidigare beräknats. Det gäller främst anslaget 19:6 Europeiska regionala utveck- lingsfonden 2007-2013 .
189
opaginerad 5.6 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
6
Statliga garantier och
krediter
s. 193 6 Statliga garantier och krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
6 Statliga garantier och krediter
6.1 Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsförpliktel- ser.
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestäm- mer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgälds- kontoret (RGK), i bank eller placeras i värde- papper. Avgifterna ska täcka förväntade kost- nader TF 4 FT för garantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt självfinansierad på lång sikt.
Statens garantiåtaganden omfattar insättnings- garantin och investerarskyddet, kreditgarantier TF 5 FT , garantier om tillförsel av kapital TF 6 FT samt pensions- garantier. Flera av åtagandena är stora och därtill kommer att många åtaganden påverkas av samma riskfaktorer.
I avsnitt 6.1.1 redovisas garantiportföljen översiktligt och i avsnitt 6.1.2 behandlas de olika garantityperna. Riskerna i statens samlade port- följ analyseras i avsnitt 6.1.3. Avsnitten 6.1.4 –
6.1.6 behandlar vilka avsättningar som görs för framtida garantiförluster, vilka tillgångar som finns i garantiverksamheten och slutligen hur av- sättningarna och tillgångarna förhåller sig till
varandra. Betalningsflödena i garantiverksam- heten och hur flödena påverkar statens finanser visas i avsnitt 6.1.7.
6.1.1 Garantiportföljens sammansättning
Statens garantiportfölj är cirka 800 miljarder kro- nor. I beloppet ingår inte två utestående kapital- täckningsgarantier (till A-Banan Projekt AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB) eftersom dessa inte kan beloppsbestämmas. Även för investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på statens åtagande.
Garantierna hanterades under 2007 av fem
myndigheter: Insättningsgarantinämnden (IGN), RGK TF 7 FT , Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Sty- relsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 1 januari 2008 avvecklades IGN som separat myndighet. RGK ansvarar sedan årsskif- tet för insättningsgarantin och investerar- skyddet.
Störst av åtagandena är insättningsgarantin (579 miljarder kronor) följt av kreditgarantier (125 miljarder kronor) och garantier om tillför- sel av kapital (84 miljarder kronor). Övriga åta- ganden, främst pensionsgarantier, är 11 miljarder kronor.
Därutöver finns utfästelser om att ställa ut nya garantier på 70 miljarder kronor för i huvud- sak exportgarantier.
4 T T I texten används termerna förväntad kostnad och förväntad förlust. Skillnaden mellan dessa är att i förväntad kostnad ingår även administrativa kostnader vilka inte ingår i förväntad förlust.
5 T T Inklusive exportgarantier och u-kreditgarantier.
6 T T Kapitaltäckningsgarantier, grundfondsförbindelser och garantikapital.
7 T T Garantikapital till internationella finansieringsinstitut utfärdas och
hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet. RGK
rapporterar endast åtagandenas storlek.
193
s. 194 6.1.2 De olika garantityperna Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 6.1 Statliga garantiåttaganden och utfästelser
2007-12-31 Miljoner kronor
Typ av garanti
Garantier
Utfästelser
1
578 600
Insättningsgarantin P
P
2
Investerarskyddet P
P
Kreditgarantier
124 825
69 973
Exportgarantier
88 861
68 981
U-kreditgarantier
773
992
Infrastruktur
25 332
Bostadskrediter
2 914
Internationella åtaganden
6 733
Övrigt
212
Garantier om tillförsel av kapital
84 306
3
Kapitaltäckningsgarantier P
P
Grundfondsförbindelser
1 005
Garantikapital
78 301
Övrigt
5 000
Pensionsgarantier
9 242
Övriga garantier
1 631
Affärsverkens garantier, m.fl.
1 631
Summa
798 604
69 973
1
Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2006.
P
P
2
För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade
P
P
tillgångarna.
3
Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats
P
P
eftersom garantierna är obegränsade i tid och belopp.
Den statliga garantiportföljen har under senare år ökat till följd av en större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Under 2007 minskade kreditgarantierna med mer än 9 miljarder kronor, till stor del genom att garantierna till Venantius upphörde.
Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2003–2007
Miljoner kronor
900 000
800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
-
2003
2004
2005
2006
2007
Övriga garantier
Insättningsgarantin
Ramar för olika garantiåtaganden
Riksdagen har beslutat att EKN får binda staten för exportkreditgarantier på sammanlagt 200 miljarder kronor. För 2007 har regeringen bemyndigat EKN att använda 175 miljarder kronor av ramen. Det finns också en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 12 miljarder kronor, varav 1 miljard kan användas för fristående garantier.
BKN får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder intill ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För BKN:s övriga verksam- hetsgrenar finns ramar på lägre belopp. Inom RGK:s garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.
6.1.2 De olika garantityperna
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att stärka kon- sumentskyddet för allmänhetens insättningar i banker, kreditmarknadsföretag med flera institut och att komplettera den övriga skyddslagstift- ning som omger instituten. Därmed minskar risken för uttagsanstormningar, vilket bidrar till stabiliteten i det finansiella systemet.
De garanterade insättningarna har under de senaste fem åren ökat med 150 miljarder till 580 miljarder kronor. Insättningsgarantins om- fattning och utformning styrs av regelverk inom Sverige och EU. Maximalt ersättningsbelopp vid konkurs hos ett institut som omfattas av den svenska insättningsgarantin är 250 000 kronor per kund och institut TF 8 FT .
Det finns idag ingen värdering av statens eko- nomiska risk i insättningsgarantin, eftersom ga- rantin ligger utanför den för övriga garantier gällande garantimodellen.
Investerarskyddet
När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper
8 T T Ersättningsnivåerna varierar mellan olika länder. Den inom EU
fastlagda miniminivån är 25 000 euro.
194
s. 195 Exportgarantier Kontrollera mot PDF
är institutet skyldigt att hålla kundens värdepap- per skilda från sina egna. Om institutet, vid en konkurs, trots detta inte kan lämna ut kundens egendom, till exempel därför att det efter kon- kursen inte går att reda ut vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter alltså slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är det samma som för in- sättningsgarantin, 250 000 kronor per kund och institut.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garantiåta- ganden är kreditgarantier. Staten tar då på sig hela eller delar av kreditrisken vid finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bo- städer etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.
Exportgarantier
EKN ska främja svensk export genom att er- bjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier.
Engagemanget i form av garantier och utfäs- telser var vid årsskiftet 158 miljarder kronor. Nya utfästelser och garantier för 70 miljarder kronor utfärdades under 2007, vilket är en ökning i antal men minskning i volym jämfört med året före. Volymminskningen berodde på att en av garantierna under 2006 var mycket stor.
Den ökade efterfrågan på exportgarantier be- ror, förutom på en växande export, på att garan- tier ställs ut på nya marknader samt att EKN ut- vecklat nya produkter för att bättre kunna möta exportörernas finansieringsbehov.
EKN har engagemang och/eller fordringar i totalt 125 länder. Ett fåtal länder, främst Pakistan och Sydafrika, svarar för en stor del av engagemangen. Under året har dock den geo- grafiska koncentrationen minskat något.
Andelen rena statsrisker ökade från 35 till
38 procent, medan telekomsektorns andel av portföljen minskade från 19 till 14 procent. Ett annat område som ökat sin andel är garantier till transportindustrin. Skadeersättningarna var fort- satt mycket låga.
U-kreditgarantier
En u-kredit är en exportkredit som Sida garante- rar och subventionerar. Garantierna ges till projekt som Sida bedömer kan få betydande ut-
Skr. 2007/08:101
vecklingseffekter i det berörda landet och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansi- ering på kommersiella villkor. EKN administre- rar u-kreditgarantierna på uppdrag av Sida.
Sidas totala engagemang inklusive utfästelser har minskat under flera år och var 1,8 miljarder kronor vid utgången av 2007. Skadeersättning- arna minskade också, men avsåg liksom tidigare främst Zimbabwe samt Pakistan i enlighet med Paris-klubbsavtalet.
Under 2006 genomfördes, på regeringens uppdrag, en översyn av kredit- och garantiin- strumenten i det svenska utvecklingsarbetet. Utredningen kom fram till att krediter och ga- rantier kan vara effektiva biståndsinstrument, varför det finns principiellt goda skäl till att bi- behålla kredit- och garantibiståndet som en del av de svenska bilaterala biståndsinstrumenten. Det finns dock behov av att reformera systemet, en process som nu pågår.
Infrastruktur
Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom RGK och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var 25 miljarder kronor.
RGK har under året genomfört en fördjupad analys av Öresundsbrons framtida återbetal- ningsförmåga och konstaterat att statens risk minskat betydligt i takt med att intäkterna från bron ökat. Som en konsekvens har därför avsätt- ningarna för framtida förluster minskat (se av- snitt 6.1.4).
RGK ställde under 2007 ut en kreditgaranti på 150 miljoner kronor för ett amorterande banklån som SwePol Link AB tog upp för att återbetala ett ägarlån. SwePol Link äger en likströmskabel som går under Östersjön och kopplar samman de polska och svenska elnäten.
Bostadskrediter
Efterfrågan på bostadskreditgarantier var under 2007 fortsatt låg. BKN genomförde under året ett projekt i syfte att avtalsreglera samtliga garantier och bedöma aktuell risk och kostnader för garantierna. Det ledde till att ett stort antal garantier sades upp under året. Totalt minskade garantistocken från 5,2 till 2,9 miljarder kronor.
De skadefall som inträffade under året avsåg äldre kreditgarantier från början av 1990-talet och det är främst bland dessa som BKN räknar med framtida förluster.
195
s. 196 Internationella åtaganden Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena på närmare 7 miljarder kronor gäller främst utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Risken i garantiåtagandena för NIB:s projektinvesteringslån har minskat betydligt sedan 2004 till följd av att NIB har av- satt medel i en kreditriskfond, vilken tas i an- språk innan NIB åberopar garantin.
Garantiprogram
Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och gles- bygd men programmen är stängda för ny garan- tigivning. Det finns fortfarande kvar cirka 400 kreditgarantier på relativt små belopp. Samman- taget uppgår dessa garantier till 44 miljoner kro- nor.
Sida bedriver en försöksverksamhet med fri- stående garantier inom en ram på en miljard kronor. Vid utgången av 2007 fanns tre enga- gemang i Afrika på tillsammans 148 miljoner kronor.
Venantius
I början av 2007 tog RGK över Venantius stats- garanterade obligationslån med tillhörande ränte- och valutasäkringar på derivatmarknaden mot en marknadsmässig betalning. RGK kom- mer att förvalta lånen fram till dess de förfaller. I och med övertagandet upphörde statens garan- tier för Venantius upplåning. Samtidigt upplös- tes den särskilda garantireserven för Venantius hos RGK.
Garantier om tillförsel av kapital
I stället för att staten ger ett direkt kapitaltill- skott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som ut- färdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Garantierna är således obegrän- sade i tid och belopp. Sedan införandet av nuva- rande garantimodell 1997 har inga nya kapital- täckningsgarantier utfärdats eftersom de är
mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och därför olämpliga ur ett riskperspektiv.
De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur, A- Banan Projekt AB och Svensk-Danska Broför- bindelsen SVEDAB AB.
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäck- ningsgarantin, men åtagandet är begränsat i be- lopp och oftast även i tid. Staten har sådana åta- ganden på tillsammans 1 miljard kronor till Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Garantikapital.
Sverige har medlemsåtaganden i nio internatio- nella finansieringsinstitut (Världsbanken, Euro- peiska investeringsbanken, Nordiska invester- ingsbanken med flera). Åtagandena består dels av inbetalt kapital, dels garantikapital. Garanti- kapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett be- stämt kapitalbelopp till instituten utöver det ka- pital som Sverige direkt betalat in. Åtagandena var 78 miljarder kronor vid utgången av 2007.
Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med re- lativt hög kreditrisk. Men instituten är priorite- rade långivare med god kapacitet att hantera kre- ditförluster och har en konservativ kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.
Övrigt
Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att vid varje tillfälle ta upp lån hos RGK inom en begränsad ram. Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar med 1 miljard kronor per år och var 5 miljarder kro- nor under 2007.
Pensionsgarantier
Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upp- arbetade avtalspensioner för dem som var an- ställda när statliga myndigheter bolagiserats, till exempel Posten, Nordea, Akademiska hus och Sveaskog. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pen-
196
s. 197 6.1.3 Risken i statens samlade garantiportfölj Kontrollera mot PDF
sionsskulder tryggats direkt genom statliga ga- rantier. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG), som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten.
Åtagandena är 9,2 miljarder kronor, varav Posten står för 3,2 miljarder. Posten har fonderat den största delen av sina pensionsåtaganden i en pensionsstiftelse.
Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av den goda genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen, tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse.
6.1.3 Risken i statens samlade garantiportfölj
Som ett mått på risken i garantiåtagandena vär- derar respektive garantimyndighet den förvän- tade förlusten i sina garantier (se avsnitt 6.1.4) TF 9 FT . Den förväntade förlusten kan jämföras med det som i budgetlagen benämns statens ekonomiska risk. Men det finns även en osäkerhet kring det förväntade utfallet i framtiden − så kallad oför- väntad förlust. Ju mindre diversifierad en port- följ av risker är desto större är spridningen kring det förväntade utfallet i framtiden.
Det saknas idag en fullständig analys av sta- tens risker i den samlade garantiportföljen. Den innehåller endast en översiktlig beskrivning av koncentrationsriskerna, med analys av de största grupperna av åtaganden och vilka riskfaktorer som kan tänkas vara gemensamma för de större garantierna. Analysen försvåras dock av att det inte finns någon riskavspeglande värdering av in- sättningsgarantin som står för större delen av den totala portföljen.
En översiktlig analys av garantiportföljen visar att staten har en exponering mot ett antal olika branscher. De beloppsmässigt största är svensk bank- och finanssektor, svensk infrastruktur samt via exportgarantierna försvarsmateriel, te- lekom och transportindustrier i olika exportlän-
9 T T Den risk som menas i detta avsnitt är kreditrisk. Det finns även andra risker såsom operationella risker. Investerarskyddet omfattar till exempel huvudsakligen operationell risk, eftersom ett ersättningsfall blir aktuellt först efter slarv eller brottslig handling hos ett institut.
Skr. 2007/08:101
der. Det största engagemanget bland dessa län- der avser Pakistan och Sydafrika.
I avsaknad av dels riskvärderingar av vissa större åtaganden i statens portfölj av kreditris- ker TF 10 FT och dels ett mer kvantitativt verktyg för att mäta portföljrisk, är det svårt att ge en bild av sannolikheten för stora negativa utfall i statens samlade portfölj. Det är dock tydligt att en sy- stemkris inom den finansiella sektorn skulle ut- lösa stora förluster, men givet de stora bankernas goda kreditvärdighet idag måste sannolikheten för en sådan kris bedömas som liten. En utdra- gen period av lågkonjunktur skulle sannolikt också leda till en stor ökning i infrianden, men det är osäkert i vilken utsträckning.
6.1.4 Avsättningar för garantier
Förväntade kostnader
Den avgift som garantimyndigheterna tar ut ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet (utom avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet, vilka regleras i lag TF 11 FT ). Avgif- terna samlas i en reserv för framtida infrianden och bokförs som en tillgång i balansräkningen.
Som ett mått på risken i garantiåtagandena värderar myndigheterna (utom IGN) löpande sina förväntade förluster och gör avsättningar för förluster samt administrationskostnader, tillsam- mans benämnda förväntade kostnader, på skuld- sidan i sina balansräkningar. I tabell 6.2 redovisas de avsättningar som gjorts, hur avsättningarna står i relation till myndigheternas engagemang samt hur avsättningarna förändrats under 2007.
10 T T Insättningsgarantin och investerarskyddet samt vissa av statens lån med kreditrisk.
11 T T Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på EG-direktiv. För insättningsgarantin ska institutens sammanlagda avgifter för ett år motsvara 0,1 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år. För investerarskyddet tas endast en administrativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de företag som omfattas av skyddet.
197
s. 198 Tabell 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2007-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Tabell 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2007-12-31
Miljoner kronor
Avsätt-
Avsättningar
ningarna
Förändring i
för
i relation till
avsätt-
Garanti-
förväntade
engage-
ningarna
Myndighet
1
kostnader
mangen
under 2007
engagemang P
P
RGK
47 376
1 063
2,2%
-1 147
2
95 775
3 347
3,5%
-286
P
EKN P
3
Baltramen P
P
0
0
-1
Sida
1 858
168
9,0%
-42
BKN
2 914
1 010
34,7%
-690
Summa
147 923
5 588
3,8%
-2 166
1
P P
I engagemangen för EKN och Sida ingår förutom garantiförbindelser även vissa
utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.2 och tabell 6.1 samt not 53 till balansräkningen. I RGK:s engagemang ingår inte garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.
2 P P EKN återförsäkrar en del av sina avsättningar. Av den totala avsättningen för förväntade kostnader på 3 865 miljoner kronor har EKN återförsäkrat 518 miljoner kronor, vilket ger nettobeloppet 3 347 miljoner kronor. Dessutom har EKN återförsäkrat 786 miljoner kronor av sina oförväntade förluster. Totalt redovisar EKN en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 1 304 miljoner kronor (Se även not 28 till resultaträkningen).
3 P P Garantigivning inom den särskilda ramen för Baltikum, Ryssland med flera länder (Baltramen) upphörde 2005. Den efterfrågan på garantistöd som kan finnas för de berörda länderna hanteras numera inom ramen för EKN:s ordinarie verksamhet.
Anm: EKN:s respektive Sidas totala avsättningar för förväntade och oförväntade förluster inklusive återförsäkringar är 9 277 miljoner kronor respektive 400 miljoner kronor (se även not 44 till balansräkningen, Övriga avsättningar).
Fond uppbyggd av ackumulerat resultat
IGN har inte gjort några avsättningar för för- väntade garantiförluster. På balansräkningens skuldsida redovisar IGN i stället en fond upp- byggd av verksamhetens ackumulerade resultat. Fondens bokförda värde var cirka 17,6 miljarder kronor vid utgången av 2007.
Åtaganden utan avsättning för förväntade förluster
De garantiåtaganden som inte riskbedömts och för vilka det därmed inte gjorts några avsätt- ningar för förväntade förluster redovisas som an- svarsförbindelser inom linjen. De består av IGN:s och affärsverkens åtaganden samt garanti- kapital till internationella finansieringsinstitutio- ner. Totalt uppgår de till närmare 659 miljarder kronor.
Oförväntade förluster
De totala avsättningarna för förväntade kost- nader i statens garantiportfölj (utom insättnings- garantin och investerarskyddet) minskade under 2007 från 7,7 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Det är främst RGK:s omvärdering av garantierna till Öresundsbron som står för minskningen.
Den grupp av garantier som har störst avsätt- ning i förhållande till sitt åtagande är BKN:s äldre bostadskreditgarantier. Dessa garantier ställdes ut i början av 1990-talet i samband med avregleringen av bostadskreditmarknaden. Garantierna är kopplade till panträtt i respektive fastighet. Säkerhetsläget för denna panträtt fast- ställdes i huvudsak utifrån produktionskostna- den i projektet och utan koppling till fastighe- tens marknadsvärde. De garanterade lånen har amorterats endast i begränsad omfattning. Detta innebär att garantistocken – särskilt med hänsyn till att garantierna ofta ligger över fastigheternas marknadsvärden - är särskilt riskutsatt med därav följande stor avsättning för förväntad förlust.
Som framgått av föregående avsnitt saknas en fullständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen då det finns en osäkerhet kring det förväntade utfallet – så kallad oförväntad förlust.
EKN och Sida gör i sina årsredovisningar sär- skilda avsättningar för oförväntad förlust med 4 626 miljoner kronor (efter avdrag för 786 mil- joner kronor som EKN återförsäkrat) respektive 232 miljoner kronor. De gör det eftersom en stor del av deras engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder, vilket gör att skadefall på dessa länder kan ge ett avsevärt mer negativt utfall än det normalt förväntade. Beräkningen görs med utgångspunkt från en fastlagd säker- hetsgrad om 95 procent.
Dessa avsättningar ger dock inte någon full- ständig bild av statens oförväntade förluster ef- tersom övriga garantimyndigheter inte gör mot- svarande beräkningar och enskilda myndigheters beräkningar inte självklart går att addera var för sig. Om det vore möjligt att genomföra en sam- lad portföljanalys skulle den sannolikt visa att den totala oförväntade förlusten är lägre än summan av dessa förväntade förluster för re- spektive garantimyndighet.
198
s. 199 6.1.5 Tillgångar i garantiverksamheten Kontrollera mot PDF
6.1.5 Tillgångar i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagarna eller i vissa fall subven- tioneras avgiften över statsbudgeten. Avgifterna placeras på räntekonton i RGK, på bankkonton eller i värdepapper. Staten har även tillgångar i form av fordringar från tidigare infriade garan- tier.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar
IGN placerar huvuddelen av sina tillgångar i statsskuldväxlar och statsobligationer. Kammar- kollegiet förvaltar sedan 2005 portföljen genom passiv indexförvaltning på uppdrag av IGN.
EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i ut- ländsk valuta från exportgarantier och u-kredit- garantier på valutakonton och i valutadepositio- ner och obligationer.
Räntekonton hos RGK
En del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidi- gare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK görs ”utbetal- ningar” för infrianden och för myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag av Sidas fristående garantier). Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.
Behållningen på dessa räntekonton konsolide- ras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Kontobehållningarna i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmäs- sig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.
Skr. 2007/08:101
Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden
Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar som kortfristiga placeringar och banktill- godohavanden.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och andra placer- ingar samt kontobehållningar i RGK på sam- manlagt drygt 37 miljarder kronor har myndig- heterna även tillgångar i form av regressford- ringar från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för åtmin- stone exportgarantierna betydande. Regressford- ringarnas värde uppskattas totalt till drygt 2 miljarder kronor.
Tabell 6.3 Tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31
Miljoner kronor
Värde-
Kortfristiga
pappers
Ränte-
placeringar
Myndighet/
innehav och
konton
och bank-
Regress-
Typ av
långfristiga
hos
tillgodo-
fordringar
garanti
placeringar
RGK
havanden
(netto)
Totalt
IGN
17 231
45
302
17 578
RGK
2 191
15
2 206
EKN
2 717
10 585
1 284
1 517
16 103
Balt-
ramen
16
11
0
27
Sida
174
971
5
146
1 296
BKN
1 945
80
2 025
Summa
20 122
15 753
1 300
2 060
39 235
6.1.6 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten
För att bedöma hur väl garantiverksamheten för- väntas kunna hantera framtida infrianden analy- seras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och framtida ga- rantiavgifter för att möta framtida infrianden och administrativa kostnader.
En jämförelse mellan verksamhetens skuld- och tillgångssida görs nedan i tabell 6.4. Jämfö- relsen görs på myndighetsnivå, men insättnings- garantin och investerarskyddet saknas eftersom riskerna i dessa garantier inte har värderats.
199
s. 200 6.1.7 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Därmed kan ingen heltäckande analys av statens garantiportfölj göras i detta avseende.
Tabell 6.4 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31
Miljoner kronor
Avsättningar
Garanti-
för
1
Nuvärde av
tillgångar P
P
Garanti-
förväntade
enligt tabell
framtida
Myndighet
engagemang
kostnader
6.3
avgifter
RGK
47 376
1 063
2 206
106
EKN
95 775
3 347
16 103
1 594
Baltramen
0
0
27
Sida
1 858
168
1 296
96
BKN
2 914
1 010
2 025
10
Summa
147 923
5 588
21 657
1 806
1 P Summan P 21 657 miljoner kronor motsvarar totala tillgångar i garantiverksam- heten enligt tabell 6.3 exklusive IGN:s totala tillgångar på 17 578 miljoner kronor
Jämförelsen visar att de förväntade kostnaderna för samtliga berörda myndigheter väl täcks av de avgifter som redan erlagts (redovisas som garan- titillgångar i tabell 6.4.) och framtida avgifter. EKN:s åtaganden utgör en väsentlig del av de samlade reserveringarna och tillgångarna i sta- tens garantiverksamhet.
Sammantaget kan sägas att den ekonomiska utvecklingen under senare år har varit väldigt gynnsam, såväl i Sverige som i de flesta andra länder. Detta gäller inte minst i många utveck- lingsländer där EKN har exportgarantier. Anta- let konkurser har legat på historiskt låga nivåer och tillgången på kapital har varit mycket god. Därför har också antalet infriade garantier varit lågt, vilket är en viktig förklaring till den positiva skillnaden mellan garantitillgångarna och nuva- rande reserveringar.
Historiskt sett har dock infrianden samlats under perioder med svag ekonomisk utveckling, varför det är naturligt att garantitillgångarna idag är större än reserveringarna för förväntade för- luster.
6.1.7 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser
Statligt subventionerade avgifter
I vissa fall kan riksdagen besluta att subventio- nera hela eller delar av avgiften för en viss ga- ranti. Riksdagen anvisar då medel på statsbud- geten för att betala avgiften.
År 2007 utbetalades statliga subventioner för garantiavgifter med 171,4 miljoner kronor för i huvudsak Öresundsbron.
Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta an- slag. Det gäller åtaganden i form av garantikapi- tal, u-kreditgarantier och kapitaltäckningsgaran- tier.
I tabell 6.5 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag som kan komma att belastas av infrianden av garantier för vilka riksdagen beslutat om särlösningar från ga- rantimodellen.
Tabell 6.5 Anslag vars ändamål omfattade garantiverk- samhet 2007
Miljoner kronor
Utgifts-
Anslag
Garantiåtagande
Utfall
område
2007
2
2:5 Avsättning för
Sverigehuset i Sankt
1,4
garantiverksamhet
Petersburg
7
8:1 Biståndsverk-
Garantier under Lomé
–
samhet
IV Bis och Cotonou-
avtalet
U-kreditgarantier
–
Vissa internationella
finansieringsinstitut
–
16 25:24 Stockholms universitet:
Forskning och
Fysikhuset
forskarutbildning
Stockholm KB
–
16 25:32 Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och
Fysikhuset
forskarutbildning
Stockholm KB
–
18
31:4 Statens
bostadskreditnämnd:
Äldre bostadskredit-
Garantiverksamhet
garantier
0,0
22
36:2 Vägverket:
Öresundsbro
85,0
Väghållning och
Konsortiet
statsbidrag
SVEDAB AB
–
22
36:4 Banverket:
Öresundsbro
85,0
Banhållning och
Konsortiet
sektorsuppgifter
SVEDAB AB
–
A-Banan Projekt AB
–
Betalningsflöden
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konso- liderade centralkonto, till exempel externa betal- ningar av garantiavgifter, infrianden, återvin- ningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i
200
s. 201 RGK påverkar de statens finanser direkt via sta- tens centralkonto. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden. Kontrollera mot PDF
RGK påverkar de statens finanser direkt via sta- tens centralkonto. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden.
Tabell 6.6 Betalningsflöden under 2007
Miljoner kronor
Kostnader
Åter-
för admi-
Myndighet
Avgifter
Infrianden
vinningar
nistration
IGN
579
-67
-11
RGK
-11
-1
15
-29
EKN
515
-70
959
-118
Sida
6
-41
130
-2
BKN
18
-2
29
-15
Summa
1154
-181
1133
-175
Avgifter
Garantitagarna betalade 1 154 miljoner i avgifter under 2007, varav huvuddelen var avgifter för in- sättningsgarantin och exportgarantierna.
Infrianden
Utbetalningarna för infriade garantier var 181 miljoner kronor. Export- och u-kreditgaran- tierna stod för knappt två tredjedelar av beloppet medan utbetalningar från de första ersättnings- fallen från 2006 för insättningsgarantin stod för resten.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- vanns 1 133 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportgarantier.
Kostnader för administration
Administrationskostnaderna var 175 miljoner kronor TF 12 FT . I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti.
Betalningarnas påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på låne- behovet. Flöden i den del av garantiverksamhe-
12 T T IGN:s administration var anslagsfinansierad liksom hanteringen av BKN:s äldre garantier. IGN:s verksamhet belastar dock inte statsbudgeten netto, eftersom även den del av influtna avgifter som avser IGN:s administration levereras till inkomsttitel.
Skr. 2007/08:101
ten som enbart har tillgångar i form av ränte- konton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet.
Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på låne- behovet som garantiverksamheten har haft un- der 2007. En analys av flödena pekar dock på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka 1,9 miljarder under 2007 (se tabell 6.6).
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna av garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 150 och 500 miljoner kronor. De avgifter som garantitagarna själva betalat har legat mellan en och närmare två miljarder varje år. Det är främst avgifterna från exportgarantierna som varierat.
Under femårsperioden låg de årliga infrian- dena i början på cirka en miljard kronor, men de har minskat till under en halv miljard de senaste åren. Återvinningarna har varierat mellan knappt en och drygt tre miljarder. Det är främst tidigare infriade exportgarantier som återvunnits.
Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2003–2007
Miljoner kronor
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
-1000
-2000
2003
2004
2005
2006
2007
Infrianden
Adm kostn
Avgifter
Subventioner
Återvinningar
Flödessaldo
201
s. 202 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
6.2 Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.
Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet i det första fallet sköts av staten och i det andra fallet av en bank eller annat kreditinstitut.
Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbud- geten.
För den statliga långivningen saknas i dag ett regelverk motsvarande det som gäller för garan- tier. Till skillnad mot garantier finns inget krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut för lån TF 13 FT . Ingen reserv byggs upp för framtida kreditförluster.
Det saknas också en enhetlig värdering och redovisning av kreditmyndigheternas utlåning, varför det är svårt att få en klar och samlad bild över statens utestående kreditrisker.
Regeringen gav därför RGK i uppdrag att samordna ett arbete med de andra kreditmyn- digheterna samt Ekonomistyrningsverket (ESV) för att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditom- rådet. Uppdraget redovisades till regeringen un- der 2006.
Utredningen föreslog att en kreditmodell motsvarande garantimodellen ska införas för lån med kreditrisk, det vill säga samma principer ska gälla som för statliga garantier. Dessutom läm- nades förslag till en enhetlig redovisningsmetod.
ESV utfärdade under 2007 en ny handledning för redovisning av statens utlåningsverksamhet. De nya riktlinjerna överensstämmer i stort med utredningens förslag.
6.2.1 Kreditportföljens sammansättning
Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt (det vill säga lån med kreditrisk) var den 31 december 2007 närmare 200 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) på 178 miljarder kronor, vilket motsvarar 91 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor.
RGK:s utlåning på 17,8 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är mindre än en miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 6.2.2.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som för- väntas inflyta. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte alltid på en enhetlig värde- ringsmetod, vilket gör siffrorna osäkra. Kredit- myndigheterna har uppskattat de osäkra ford- ringarna till drygt 29 miljarder kronor eller 15 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,5 miljarder kronor eller 94 procent av de osäkra fordringarna.
13 T T På samma sätt som för garantier gäller dock att en marknadsmässig
avgift måste tas ut i de fall då EU:s statsstödsregler är tillämpliga.
202
s. 203 6.2.2 De olika lånen med kreditrisk Kontrollera mot PDF
Tabell 6.7 Statens utlåning med kreditrisk 2007-12-31
Miljoner kronor
Utlåning efter
Nedskrivning
nedskrivning
Kreditmyndighet respektive
Utlånat
för osäkra
för osäkra
låntagare/ändamål
belopp
fordringar
fordringar
CSN, studielån
177 666
27 522
150 144
CSN, hemutrustningslån
1 624
317
1 307
RGK, A-Train AB
(Arlandabanan)
1 000
200
800
RGK, Botniabanan AB
12 345
-
12 345
RGK, SVEDAB AB
(Öresundsbrons
landförbindelser)
4 206
700
3 506
RGK, övriga
295
-
295
Sida, biståndskrediter
265
92
173
Sida, villkorslån
338
218
120
NUTEK, såddlån m.m.
79
50
29
Energimyndigheten,
Baltikumlån
43
23
20
Energimyndigheten,
villkorslån
77
61
16
Kammarkollegiet,
näringslån m.m.
2
-
2
Länsstyrelserna,
lantbrukslån m.m.
47
5
42
Summa
197 987
29 188
168 799
Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGKs utlåning till AP-fonden med 139 miljoner kronor resp. till Premiepensionsmyndigheten (PPM) med 3 098 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.
I CSN:s utlåning är oplacerade inbetalningar på 5,5 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i posten Utlåning i balansräkningen.
Under de senaste åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar ökat från 145 miljarder kronor till 169 miljarder kronor.
Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2003–2007
Miljoner kronor
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2003
2004
2005
2006
2007
CSN
Riksgälden
Övriga
Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materialverk (FMV) samt affärs-
Skr. 2007/08:101
verken Svenska kraftnät och Statens järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordrings- rubriker. Enligt redovisningsreglerna klassi- ficeras inte dessa åtaganden som lån med kredit- risk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv.
Som ett led i utvecklingen av redovisningen av krediter redovisas i tabell 6.8 CSN:s och RGK:s utlåning uppdelad på de tre kategorier ESV anger i de nya anvisningarna. Några myndigheter är undantagna från denna redovisning vilket gör att en enhetlig bild av hela lånestocken saknas.
Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2007-12-31
Miljoner kronor
Utlåning efter
Nedskrivning
nedskrivning
Myndighet respektive
Utlånat
för osäkra
för osäkra
lånekategori
belopp
fordringar
fordringar
CSN
Lånefordringar
83 745
6 885
76 860
Lånefordringar med
villkorad
återbetalningsskyldighet
95 546
20 955
74 591
Utvecklingskapital/Royalty
Summa CSN
179 291
27 840
151 451
RGK
Lånefordringar
16 563
700
15 863
Lånefordringar med
villkorad
återbetalningsskyldighet
Utvecklingskapital/Royalty
1 283
200
1 083
Summa RGK
17 846
900
16 946
Övriga långivare
851
449
402
Summa
197 987
29 188
168 799
Anm: Se not till tabell 6.7.
6.2.2 De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen regleras i studiestödslagen och sär- skilda förordningar. Närmare 1,4 miljoner per- soner har studieskulder till CSN på tillsammans 178 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 27,5 miljarder kronor.
CSN administrerar flera olika typer av lån som skiljer sig åt från finansierings- och
203
s. 204 redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.
- Lån som beviljats före 1989. Dessa har finansierats via anslag på statsbudgeten. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.
- Lån som beviljats från och med 1989 finansieras via upplåning i RGK. Den ränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. på statsbud- geten. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas mot statsbudgeten via inkomsttitel.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i RGK TF 14 FT . Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för ränte- kostnader på studielån i sina självdeklarationer. Därmed blir nettoeffekten för staten som helhet neutral.
Om en låntagare inte betalar hela räntekost- naden läggs den obetalda räntan till kapitalskul- den vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos RGK.
När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns med mera amorterar CSN av sin skuld till RGK med motsvarande belopp. Medel tas från statsbudgeten via anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapita- liserade räntor leder däremot inte till någon av- räkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital.
Hemutrustningslån till flyktingar
Sedan 1991 beviljar CSN även lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid senaste årsskifte 1,6 miljarder kro- nor fördelade på 58 000 lån med 81 000 låntagare. Av det utlånade beloppet bedöms 0,3 miljarder kronor motsvarande 20 procent som osäkra fordringar.
Även hemutrustningslånen finansieras genom lån i RGK. Den ränta som RGK debiterar CSN belastar anslaget 10:3 Hemutrustningslån på
14 T T CSN:s upplåningsränta i RGK fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.
statsbudgeten. Regeringen fastställer årligen vilken ränta som CSN ska betala till RGK. Räntan baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobli- gationer under de tre senaste åren.
Regeringen fastställer också vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Den var 4,55 procent under 2007. Låntagarnas räntebetal- ningar till CSN redovisas mot statsbudgeten via anslaget 10:3 Hemutrustningslån .
Vid eftergift av hemutrustningslånen ska CSN:s skuld till RGK minska. Den del av efter- giften som motsvaras av en skuld till RGK be- lastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Eftergift av kapitaliserade och upplupna räntor reducerar CSN:s myndighetskapital i likhet med studielånen.
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botnia- banan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid slutet av 2007 var 17,6 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
Botniabanan AB
Lånen till Botniabanan var vid årsskiftet 12,3 miljarder kronor. Återbetalning av lånet kommer att finansieras via avgifter som betalas av Banverket. Dessa avgifter belastar anslag på statsbudgeten. Eftersom återbetalningen av lånen till Botniabanan i praktiken finansieras direkt med anslagsmedel bedöms inte lånet ha någon kreditrisk, varför ingen kreditriskavgift tas ut.
Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 4,2 miljarder kronor. Återbe- talningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsor- tiets egna obligationslån, ska finansieras med in- täkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obliga- tionslån solidariskt av den svenska och den danska staten.
RGK har under 2007 analyserat Öresunds- brons framtida trafikintäkter och konstaterat att statens risk minskat betydligt i takt med att in- täkterna från bron ökat. I 2007 års bokslut
204
s. 205 redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
minskade RGK därför nedskrivningen av lånet från 1,9 till 0,7 miljarder kronor. Lånet värderas nu till 3,5 miljarder kronor.
A-Train AB
Lånet till A-Train, det privata företag som byggt och driver Arlandabanan, är ett villkorslån på en miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss – i förhand bestämd – avkastning på sitt insatta kapital.
I 2007 års bokslut skrev RGK ner värdet på lånet till 800 miljoner kronor, en nedskrivning med ytterligare 100 miljoner kronor jämfört med föregående års bokslut.
Saab AB och Volvo Aero AB
RGK har lämnat royaltylån till Saab och Volvo Aero för delfinansiering av utvecklingskostna- derna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer till den nya superjumbon Airbus
380. Återbetalningarna är beroende av försälj- ningsintäkterna i projektet. RGK bedömer inte att det finns något nedskrivningsbehov i utlå- ningen.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning omfattar lån utgivna av Sida, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Statens energimyndighet, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt är dessa lån 851 miljoner kronor, varav 448 miljoner kronor motsvarande 53 procent av beloppet bedöms som osäkra ford- ringar.
Dessa lån finansieras via anslag på statsbud- geten. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.
Störst är Sidas utlåning på 603 miljoner kro- nor, varav biståndskrediter 265 miljoner kronor och villkorslån 338 miljoner kronor TF 15 FT . De osäkra fordringarna bedöms till 310 miljoner kronor motsvarande 51 procent av utlånat belopp.
15 T T Biståndskrediter lämnas till stater för finansiering av infrastruktur,
medan villkorslån beviljas genom två program för näringsutveckling och
kapitalmarknadsutveckling.
205
opaginerad redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. Kontrollera mot PDF
7
Avgifter till och bidrag
från EU
s. 209 7 Avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
7 Avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt redovisas den svenska EU-avgif- ten samt återflödet från EU-budgeten till stats- budgeten. Avgiften baseras på ett antal olika komponenter och Sverige tar emot EU-bidrag inom flera olika sektorer. Sverige har varje år se- dan EU-inträdet betalat in mer i avgift till EU- budgeten än vad som har kommit tillbaka i form av stöd och bidrag från EU:s budget till svenska mottagare.
7.1 Avgiften till EU:s budget
EU:s budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om upprättandet av Europeiska ge- menskapen. Budgetens utgifter och inkomster ska balansera varandra och det är budgetens ut- gifter som styr nivån på inkomsterna. Inkoms- terna finansieras huvudsakligen med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna vilka, i enlighet med fördragets artikel 269, fastställs på basis av regelverket i rådets beslut om gemen- skapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). En mindre del av EU-budgeten finansieras av övriga inkomster som utgörs av bl.a. eventuellt överskott från föregående år, gemenskapsskatter och gemenskapsavgifter, räntor på samt EES- ländernas bidrag.
Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan.
Tullavgifter
Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av
intäkterna för att finansiera administrativa kost- nader.
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Det tas också ut särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa in- komster tillfaller gemenskapsbudgeten, med av- drag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter.
Mervärdesskattebaserad avgift
Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av respektive medlemsstats mervär- desskattebas. Med mervärdesskattebas avses vär- det på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer. Avgiften baseras på en pro- gnos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgifts- basen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av momsavgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reducerades uttaget till maximalt 0,5 procent. Utfallet 2007 uppgick till 0,33 pro- cent.
Avgift baserad på bruttonationalinkomsten Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av medlemslandets bruttonationalin- komst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI
209
s. 210 Storbritanniens budgetreduktion Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
uttrycker värdet av de samlade inkomsterna som tillfaller ett land. T F 16 FT Uttaget beräknas som en pro- centuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen.
Storbritanniens budgetreduktion
Storbritannien har beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion) TF 17 FT som finansieras gemensamt av övriga medlemsstater i enlighet med respektive medlemsstats BNI. Sedan 2002 är dock Sveriges andel begränsad till 25 procent av den andel Sverige skulle ha med en rent BNI- baserad finansiering.
7.2 Återflöde från EU-budgeten
De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s jordbruksfond och strukturfonderna. Sve- rige får också medel från bl.a. forskningsprogram och en rad andra EU-program med mindre stöd- volymer. Nedan redogörs kortfattat för de olika fonderna. En stor del av återflödet går via stats- budgeten, en mindre del går direkt till olika myndigheters verksamhet och en del redovisas inte alls inom staten.
16 T T BNI definieras som BNP minus räntor, löner och kollektiva avgifter betalda till utlandet, plus räntor, löner och kollektiva avgifter erhållna från utlandet., minus skatter betalda till EU, plus subventioner erhållna från EU.
17 T T Huvudprincipen är att UK-rabatten ska uppgå till 66 procent av skillnaden mellan Storbritanniens andel av det s.k. obegränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före tillämpningen av begränsningen till 50 procent av BNI) och Storbritanniens andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar som Storbritannien har fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och de traditionella egna medlen minskat i betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Justering görs också för de fördelar Storbritannien vid en utvidgning får av att den brittiska andelen av de totala fördelade utgifterna minskar (och reduktionen därmed skulle öka).
Jordbruksfonden
Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är gårdsstöd och djurbidrag, trädeser- sättning och bidrag till landsbygdsutveckling. Dessa bidrag finansieras av Europeiska garanti- fonden för jordbruket (EGJF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJ- FLU).
Strukturfonderna
Sverige får även stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna är under programperioden 2000–2006 ett samlingsbegrepp för Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU) och Utvecklingssektionen vid EG:s Jordbruksfond (EUGFJ-utveckling). Under programperioden 2007–2013 är struk- turfonderna ett samlingsbegrepp för ERUF och ESF.
7.3 Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se vidare not 4 till resultaträkningen). Återflö- det från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se vidare not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodise- rad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det år som avgiften avser. T F 18 FT Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns också vissa medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten utan endast i resultat- räkningen. Under 2007 tog universitet och hög- skolor samt övriga statliga myndigheter emot 790 miljoner kronor i bidrag från EU:s institu- tioner som enbart redovisas som intäkter av bi- drag i resultaträkningen, och alltså inte redovisas på statsbudgeten (beloppet utgör en del av pos-
18 T T Beträffande EU-avgiften finns dock en stor periodiseringsdifferens som beror på att det nya beslutet för egna medel är försenat och inte kommer att träda i kraft förrän tidigast 2009, men tillämpas från 2007. Denna aspekt ingår inte i periodiseringen som ligger till grund för siffrorna i resultaträkningen.
210
s. 211 Storbritanniens budgetreduktion Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
ten Övriga EU-bidrag i tabellen i not 3 till re- sultaträkningen). I tabell 7.1 redovisas kostnaden för EU-avgiften under perioden 2003 - 2007. En jämförelse görs med de totala intäkterna av bi- drag från EU, inklusive de bidrag som enbart re- dovisas i resultaträkningen (se även not 3 till re- sultaträkningen) och alltså inte på statsbudgeten.
Sveriges kostnader för avgiften till EU ökade 2007 med 578 miljoner kronor jämfört med 2006.
Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 248 miljoner kronor. Tullavgifterna har ökat med 168 miljoner kronor. Den avgift som baseras på BNI minskade med 211 miljoner kronor.
Bidragen från EU ökade med 430 miljoner kronor 2007. En förklaring till ökningen är att bidragen till miljöstöd m.m. ökade med 877 miljoner kronor. Nettoflödet från stats- budgeten till EU ökade 2007 med 148 miljoner kronor jämfört med 2006.
1
Tabell 7.1 Periodiserat utfall 2003-2007 P
P
Miljoner kronor
Förändring
2
3
2005
2006
2007
2006/2007
2003 P
2004 P
P
P
Tullavgift
2 382
2 662
3 003
3 539
3 707
168
Jordbruksavgifter
175
210
257
169
425
256
Mervärdesskattebaserad
5 431
3 420
3 113
4 227
4 475
248
avgift
BNI-baserad avgift
15 733
16 452
18 893
17 723
17 512
-211
Storbritannien-avgift
390
273
369
262
379
117
Summa EU-avgift netto
24 111
23 017
25 635
25 920
26 498
578
Summa bidrag m.m.
11 737
12 294
13 137
13 840
14 270
430
Nettoflöde till EU
12 374
10 723
12 498
12 080
12 228
148
1
Periodiseringen av EU-avgiften försvåras av att korrigeringar kan göras flera år i efterhand.
P
2
Från 2002 har 811 mkr. avseende momsavgiften, 2 376 mkr avseende BNI-avgiften samt 56 mkr avseende Storbritannienavgiften periodiserats till 2003.
P
P
3
Från 2004 har 2 546 mkr. avseende BNI-avgiften periodiserats till 2003.
P
P
211
s. 212 7.4 Redovisning på statsbudgeten Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
7.4 Redovisning på statsbudgeten
På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från EU-kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör på kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens utgifts- sida. Dessa anslag återfinns inom flera olika ut- giftsområden. Betalningar från EU-kommissio- nen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m . och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på det un- der utgiftsområde 27 uppförda anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Redovis-
ningen på statsbudgeten är i dessa delar kas- samässig. Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig åt vad avser jordbruksfondens garanti- sektion och strukturfonderna.
Jordbruksfonden regleras den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras medlemsländerna en viss del av bidragen och därefter överförs medel löpande under program- perioden. Slutlig reglering sker vid programperi- odens slut.
I tabell 7.2 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statsbudgeten under perioden 2003–2007.
Tabell 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2003-2007
Miljoner kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Förändring 2006/2007
Tullavgift
2 382
2 662
3 003
3 539
3 844
305
Jordbruksavgifter
175
210
257
169
425
256
Mervärdesskattebaserad
avgift
4 620
3 420
3 113
4 227
4 475
248
BNI-baserad avgift
10 811
18 998
18 893
17 723
17 512
-211
Storbritannienavgift
334
273
369
262
379
117
1
18 322
25 563
25 635
25 920
26 635
715
Summa EU-avgift P
P
2
8 163
8035
8946
8 890
9 841
951
Bidrag från EUGFJ P
P
3
34
25
109
76
90
14
Bidrag från FFU P
P
4
1 640
1458
1381
1 212
1 130
-82
Bidrag från ERUF P
P
5
2 072
1915
1849
1 270
1 633
363
Bidrag från ESF P
P
Bidrag till trans.eur.nätv
69
91
300
194
187
-7
Övriga bidrag från EG
39
31
7
799
156
-643
6
12 016
11 555
12 592
12 441
13 037
596
Summa bidrag m.m. P
P
Nettoflöde från statsbud-
geten till EU
6 306
14 008
13 043
13 479
13 598
119
1
Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen.
P
P
2
Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket
P
P
3
Fonden för fiskets utveckling
P
P
4
Europeiska regionala utvecklingsfonden
P
P
5
Europeiska socialfonden
P
P
6
Redovisat mot inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m. m.
P
P
212
s. 213 7.5 Anslag finansierade med EU- medel Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Avgiften ökade med 715 miljoner kronor medan bidragen från EU ökade med 596 miljoner kro- nor, vilket innebär att nettoflödet till EU ökade kassamässigt med 119 miljoner kronor.
Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU Uppgifterna i tabellerna ger inte en helhetsbild av effekterna av EU-medlemskapet för statsbud- geten. Utöver de anslag som helt eller delvis fi- nansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten står för. Medfinansi- eringen är en förutsättning för att medel från bland annat strukturfonderna ska kunna utbeta- las. Utgifterna för medfinansieringen avräknas mot anslag på statsbudgeten. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under myn- digheters förvaltningsanslag. Eftersom samar- betet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samar- bete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särskilja.
Tabell 7.3 Anslag finansierade med EU-medel
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Anslag
Anslagsnamn
7.5 Anslag finansierade med EU- medel
Det finns olika anslag som helt eller delvis finan- sieras av EU. Anslag finansierade av EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för EU:s strukturfonder och jordbruksfonden, upp- går till 12,3 miljarder kronor. Medel för att fi- nansiera stöd från EU:s jordbruksfond och strukturfonder redovisas mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU och uppgår till 13 mil- jarder kronor. Beroende på olika periodiserings- effekter och beslut skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU med 0,7 miljarder kronor. Bland annat har ett extra förskott från EU:s landbygdsfond för perioden 2007–2013 på 1,3 miljarder kronor betalats in under 2007. Förskottet avser utgifter som kom- mer att anslagsavräknas under programperioden.
Tabell 7.3 visar utfallet på anslag finansierade med EU-medel. Under 2007 har endast medel som härrör till programperioden 2000–2006 be- talats ut på anslagen avseende strukturfonderna. För programperioden 2007–2013 gäller något annorlunda anslagsbeteckningar.
Utfall 2007
08
12:08
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
30
13
22:06
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006
1 653
19
33:05
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006
1 023
22
36:05
Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
187
23
41:04
Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning
5
23
43:03
Gårdsstöd och djurbidrag m.m.
7 194
23
43:04
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
476
23
43:08
Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
96
23
43:13
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten
7
23
44:02
Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1 651
Summa
12 322
213
s. 214 7.5 Anslag finansierade med EU- medel Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Nedan redogörs för fyra betydande anslag knutna till EU:s jordbruksfond och struktur- fonder.
Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond
Anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag
Från anslaget utbetalas gårdsstöd, handjursbi- drag och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. Gårdsstöd och djurbidrag utgör den största andelen av direkt- stöden till jordbruket. Gårdsstöd betalas ut till brukare med stödrätter, vilka motsvarar den brukade arealen för 2007.
Anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åt- gärder för landsbygdens miljö och struktur
Från anslaget utbetalas medel motsvarande EU:s finansiering av strukturstöd och miljöersätt- ningar med anknytning till jordbruket som re-
dovisas under anslaget 44:1 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur.
Anslag finansierade av EG:s strukturfonder
Anslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013
Anslaget ska finansiera projekt som är inriktade på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsättningar för arbets- kraften samt medverkar till kompetensutveck- ling.
Anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden 2007–2013
Anslaget ska finansiera projekt som är inrik- tade på entreprenörskap, innovation och för- nyelse, tillgänglighet samt gränsöverskridande samarbete.
214
s. 217 8 Revisionsfrågor Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
8 Revisionsfrågor
Riksrevisionen bedriver revision genom årlig re- vision och effektivitetsrevision. Den årliga revi- sionen avslutas genom uttalanden i revisions- berättelser om bl.a. myndigheternas årsredovis- ningar.
I avsnitt 8.1 redovisas revisionsberättelser med invändning avseende räkenskapsåret 2007. Re- geringen avser att återkomma i budgetproposi- tionen för 2009 med en redovisning av vilka åt- gärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetpro- positionen för 2009 avser regeringen även att redovisa och kommentera Riksrevisionens granskningsrapporter som lämnats av effektivi- tetsrevisionen.
Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) svarar för den externa revisionen av EU:s bud- get. Revisionsrätten granskar unionens samtliga utgifter och inkomster och prövar om den eko- nomiska förvaltningen har varit sund. I avsnitt
8.2 redovisas revisionsrättens väsentligaste iakt- tagelser från granskningen av budgetåret 2007.
8.1 Revisionsberättelse med invändning
Nedan lämnas en redovisning av de invändningar Riksrevisionen lämnat i 10 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2007. Invändningarna återges i enlighet med beslutade revisionsberät- telser.
Antalet invändningar 2006 var 11.
Anslagsöverskridande m.m.
Försvarsmakten
Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Försvarsmakten har överskridit anslagsposten 6.2.4 Materielnära verksamhet samt avveckling med 3 347 mnkr, på grund av bristande intern styrning och kontroll. Därutöver har Försvarsmakten inte periodiserat den anslagsintäkt som uppstått till följd av överskridandet, vilket borde ha gjorts i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag kap 4 §1. Detta medför att resultaträkningens Intäkter av anslag samt Årets kapitalförändring är upptagna med för högt saldo om 3 347 mnkr.
Statens strålskyddsinstitut
Riksrevisionen har följande invändning. Statens strålskyddsinstitut (SSI) har inte beaktat det finansiella villkoret i regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende anslag 8:1 ap. 10 delpost 10.2 Kärntekniskt samarbete med icke ODA-länder (ram). Enligt detta fick institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden ledde till utgifter på högst 2,5 miljoner kronor under 2008–2010. En förutsättning var dock att institutet förde med sig motsvarande överföringsbelopp till 2008.
I årsredovisningen redovisade SSI utestående åtaganden uppgående till 2 425 tkr, medan överföringsbeloppet för anslagsposten uppgick till 2 004 tkr. Det finansiella villkoret överskreds därmed med 421 tkr. Någon upplysning om förhållandet har heller inte lämnats i årsredovisningen.
217
s. 218 Skogsstyrelsen Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Brister i intern styrning och kontroll
Fel i redovisningen
Skogsstyrelsen
Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning och årsredovisningen. Skogsstyrelsens (SKS) interna styrning och kontroll uppvisar betydande brister inom flera områden. Detta har medfört att årsredo- visningen inte ger en rättvisande bild i följande avseenden.
- Som en följd av SKS:s bristande ekono- miska uppföljning och analys saknar årsre- dovisningen kommentarer rörande myn-
dighetens ansträngda ekonomi. Information av väsentlig betydelse för re- geringens uppföljning och prövning av verksamheten i enlighet med FÅB 2 kap 4§ saknas därmed.
- SKS har inte gjort avsättningar för uppsagd personal i enlighet med reglerna i FÅB 4 kap. 2§. Därigenom är årets resultat för högt redovisat i resultaträkningen med 6,2 mnkr.
- Aktivering av utgifter avseende immateri- ella anläggningstillgångar har ej skett i en- lighet med reglerna i FÅB 5 kap 2§ vilket har lett till att anslagsförbrukningen på an- slaget 41:1 ap. 1 är för lågt redovisad med 2,8 mnkr. En korrekt redovisning skulle ha visat ett överskridande av anslagskrediten med 0,6 mnkr.
- SKS har inte avräknat anslaget 41:2 ap.1 Bi- drag till skogsbruket i enlighet med re- gleringsbrevets villkor för anslaget. Avräk- ning som skett i strid med villkoret uppgår till 0,6 mnkr.
Den bristande interna styrningen och kontrollen har även gett följande konsekvenser.
- SKS har inte uppfyllt kraven för stödansva- rig myndighet för skogliga åtgärder inom EU-programmet för landbygdsutveckling vilket innebär en omstart och fördyringar samt att stödutbetalningar senareläggs.
- Bristande kontroll över utrustning som mottagits från Försvarsmakten.
- Bristande kontroll avseende inventering, hantering samt försäljning av anläggnings- tillgångar och stöldbegärlig egendom.
Länsstyrelsen i Gotlands län
Riksrevisionen har följande invändning. Länsstyrelsens årsredovisning ger inte en rättvisande bild avseende följande poster i balansräkningen och resultaträkningen: Fordringar hos andra myndigheter borde ha redovisats till ett värde på 4 983 tkr, Skulder till andra myndigheter till ett värde på 17 903 tkr, Övriga skulder till ett värde på 3 250 tkr, Intäkter av bidrag motsvarande 108 204 tkr samt Intäkter av avgifter motsvarande 13 153 tkr.
Kemikalieinspektionen
Riksrevisionen har följande invändning. Resultaträkningen i årsredovisningen, beslutad 2008-02-15, är inte rättvisande. 24,2 miljoner kronor som utgör bidrag från myndigheter för finansiering av transfereringar har redovisats under intäkter av bidrag i verksamhetsdelen i stället för i transfereringsavsnittet. På samma sätt har lämnade bidrag, finansierade med dessa medel, redovisats som övriga driftkostnader. Felen påverkar därmed verksamhetsutfallet samt transfereringsavsnittet.
Riksrevisionen har följande upplysning. Efter avlämnande av årsredovisningen har en rättelse, daterad 2008-03-14, avlämnats. Riksrevisionen bedömer att med denna rättelse blir årsredovis- ningen rättvisande. Däremot har inte mot- svarande rättelser gjorts i den underliggande redovisningen.
Naturhistoriska riksmuseet
Riksrevisionen har följande invändning. Natur- historiska riksmuseet har inte följt Ekonomi- styrningsverkets föreskrifter till förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetun- derlag 4 kap. 1§ avseende redovisning av erhållna bidrag. Bidrag har inte intäktsförts i takt med nedlagda kostnader för de projekt som ska fi- nansieras av bidragen enligt den s.k. periodise- ringsmodellen. På grund av brister i projektre- dovisningen har myndigheten inte med belopp kunnat visa hur årsredovisningen har påverkats, men beloppet kan vara väsentligt. Det är oklart hur mycket av de oförbrukade bidragen som borde ha ökat årets intäkter av bidrag och med motsvarande belopp ha minskat årets anslagsbe- lastning. Om intäkter av bidrag hade redovisats korrekt, skulle det redovisade anslagssparandet ha ökat med motsvarande belopp.
218
s. 219 Stockholms universitet Kontrollera mot PDF
Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet Riksrevisionen har följande invändning. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet under räkenskapsåret utnyttjat det övertagna räntekontot. Därutöver har avvecklingsmyndigheten finansierat övertagna anläggningstillgångar med lån i Riksgälden. Det föreligger därför väsentliga fel i myndighetens årsredovisning avseende balansposterna Av- räkning med statsverket och Behållning ränte- konto i Riksgälden. Det råder även osäkerhet om balansposten Balanserad kapitalförändring är rätt redovisad. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild.
Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket Riksrevisionen har följande invändning. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet under räkenskapsåret utnyttjat det från Integrationsverket övertagna räntekontot i Riksgälden. Det föreligger på grund av detta risk för väsentliga fel i årsredovisningen avseende balansposterna Avräkning med statsverket och Räntekonto- kredit i Riksgälden. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet inte lämnat en särredovisning av kostnaderna av avvecklingen och hur de har finansierats. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild.
Befogenhetsöverskridande
Stockholms universitet
Riksrevisionen lämnar följande invändning. Stockholms universitet har, på ett sätt som inte är förenligt med bestämmelserna för universitet och högskolor, samarbetat med en näringsdri- vande stiftelse som bedriver utbildningar.
Övrigt
Arbetsmiljöverket
Riksrevisionen har följande invändning. Ar- betsmiljöverket har i sin årsredovisning inte re- dogjort för beslut i februari 2008 om personal- omställning och de effekter som detta beslut medför för kommande år. Därmed ger inte års-
Skr. 2007/08:101
redovisningen en rättvisande bild i detta avse- ende.
8.2 Revision av EU-medel
Revisionsrättens uppdrag är att göra en obero- ende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt be- döma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisions- rätten granskar om samtliga inkomster och ut- gifter varit lagliga och korrekta och om den eko- nomiska förvaltningen varit sund. Syftet med re- visionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens me- del på alla nivåer. Revisionsrättens gransknings- mandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisions- rätten inte bara granskar EU:s institutioner, utan även medel som administreras på nationell, regi- onal och lokal nivå.
Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Euro- peiska unionens budgetgenomförande. Årsrap- porten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sam- manfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration.
Revisionsrätten kan när som helst framföra synpunkter i vissa frågor, som främst publiceras i form av särskilda rapporter. Vid sidan av sin granskningsuppgift kan EU:s övriga institutio- ner begära yttranden från revisionsrätten i vissa frågor, främst över förslag till EU-lagstiftning med finansiellt innehåll. Revisionsrätten har inga rättsliga befogenheter och följaktligen är varken dess rapporter eller yttranden juridiskt bindande.
Revisionsrättens årsrapport utgör ett mycket viktigt underlag för Ekonomi- och finansminis- terrådets (Ekofinrådet) ställningstagande om ansvarsfrihet bör beviljas kommissionen för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som revi- sionsrätten identifierat. Vidare utgör årsrappor-
219
s. 220 Stockholms universitet Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
ten ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten.
Förslaget från Ekofinrådet är att rekommen- dera Europaparlamentet att bevilja kommissio- nen ansvarsfrihet för budgetåret 2006.
8.2.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom
8.2.1 Väsentliga iakttagelser under 2006 (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhåll-
Regeringen T
redovisar här de viktigaste iakttagel-
sam EU-budgetpolitik och för att närhetsprinci-
serna i revisionsrättens årsrapport för 2006 som
pen ska tillämpas på budgetområdet. I den
ligger till grund för rådets rekommendation om
svenska politiken ingår även att prioritera frågor
ansvarsfrihet för kommissionen.
som berör uppföljning och kontroll.
Revisionsrätten anser att de konsoliderade rä-
Kommissionen är enligt fördraget ytterst an-
kenskaperna för 2006 i allt väsentligt ger en rätt-
svarig för budgetens genomförande. Medlems-
visande bild av gemenskapens finansiella ställ-
staterna har dock ett ansvar inför kommissionen
ning utom när det gäller skulder till leverantörer
och ska samarbeta med kommissionen i ge-
och
stödmottagare
och
förhandsfinansieringar,
nomförandet av budgeten och för att upprätta
som redovisas för högt i balansräkningen.
och vidmakthålla effektiva kontrollsystem som
Kommissionen har gjort ytterligare framsteg i
säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i
införandet av periodiserad redovisning, men
medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revi-
vissa brister kvarstår.
sionsrättens iakttagelser och behovet av att
Vidare anser revisionsrätten att de underlig-
kommissionen tillsammans med medlems-
gande transaktionerna är lagliga och korrekta när
staterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de bris-
det gäller egna medel, åtaganden, administrativa
ter som revisionsrätten uppdagat.
utgifter och strategi inför anslutningen, med un-
Sverige kommenteras i mycket begränsad
dantag av Sapardprogrammet. Sapard-program-
omfattning i årsrapporten. I det fall Sverige om-
met är ett förmedlemsskapsstöd som ger stöd till
nämns rör det främst strukturfonderna där bris-
landsbygdsutveckling och förbereder för natio-
ter konstaterats i förvaltnings- och kontroll-
nellt genomförande av EU:s program för ut-
systemen.
veckling av landsbygden i landet.
Regeringen har under 2007 vidtagit ett antal
Ett uttalande med avvikande mening lämnas
åtgärder som stärker förvaltningen av EU-medel
dock för merparten av EU:s utgifter. Detta gäller
i Sverige. Den 1 januari 2008 infördes ett gemen-
den
gemensamma
jordbrukspolitiken,
samt ramverk för intern styrning och kontroll
strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgär-
vid statliga myndigheter. Ramverket utgörs av
der. Situationen anses främst bero på brister i
flera förordning. Förutom ny förordning om
den interna kontrollen, där förvaltningen och
intern styrning och kontroll (2007:603) omfattas
kontrollen av medlen anses har varit otillräcklig
ramverket av den nya myndighetsförordningen
och ineffektiv.
(2007:515) gällande ledningens ansvar, internre-
De största problemen har uppmärksammats i
visionsförordningen (2006:1228) avseende revi-
de betalningar som hanteras gemensamt av
sionens inriktning samt förordningen (2000:605)
kommissionen och
medlemsstaterna, främst
om årsredovisning och budgetunderlag gällande
gällande strukturfonderna och jordbruksutgif-
undertecknandet av årsredovisningen.
terna. Det är därför angeläget att kommissionen
Syftet med det nya ramverket är att tydliggöra
tillsammans med medlemsstaterna stärker in-
ledningens ansvar samt skapa bättre förutsätt-
ternkontrollen. Revisionsrätten anser att kom-
ningar för ansvarsutkrävande och en effektivare
missionen har gjort stora ansträngningar för att
och säkrare verksamhet, inte enbart för natio-
åtgärda bristerna i riskhanteringen av EU-medel.
nella medel utan även för EU-medlen.
Positiva effekter har till exempel konstaterats på
Därtill har regeringen gett Ekonomistyr-
jordbruksområdet där en markant minskning har
ningsverket (ESV) i uppdrag att fungera som
skett av felnivån i transaktionerna.
nationellt revisionsorgan för de EU-medel som
hanteras i Sverige. ESV granskar de EU-program
och fonder där ansvaret för en sund ekonomisk
220
s. 221 8.2.3 Revisionsrättens iakttagelser för 2006 gällande Sverige Kontrollera mot PDF
förvaltning och genomförandet av effektiva kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. Avsikten med denna åtgärd är att samla Sveriges kompetens och resurser för EU-revision vid en myndighet i syfte att stärka kvalitén och effektiviteten i revisionsarbetet samt möjliggöra en flexibel användning av resur- ser mellan den gamla och nya programperioden.
I och med beslutet om införandet av ett gemensamt ramverk för intern styrning och kontroll i staten kan regeringen för första gången för räkenskapsåret 2008 lämna ett natio- nellt intygande avseende EU-medel.
8.2.3 Revisionsrättens iakttagelser för 2006 gällande Sverige
I det följande redogörs närmare för revisions- rättens väsentligaste iakttagelser som har an- knytning till svenska förhållanden.
Skr. 2007/08:101
Strukturfonder
Kommissionens generaldirektörer lämnar årligen i sin årliga verksamhetsrapporterna en bedöm- ning av huruvida den interna kontrollen fungerar på ett tillfredställande sätt. Dessa bedömningar utgör ett viktigt underlag i revisionsrättens be- dömning av kommissionens genomförande av budgeten. I verksamhetsrapporten för 2006 har en reservation redovisats avseende förvaltnings- och kontrollsystemen i Sverige för Europeiska socialfondens mål 3.
Sverige delar i stort kommissionens kritik och ett flertal åtgärder har vidtagits i enlighet med en handlingsplan som tagits fram av ansvariga myndigheter. Bl.a. har informations- och utbildningsinsatser genomförts liksom föränd- ring av handläggningsrutinerna. Fler personer har involverats i handläggningen av ett ärenden för att undvika att en och samma person hand- lägger ärende och utför finansiell kontroll.
221
opaginerad 8.2.3 Revisionsrättens iakttagelser för 2006 gällande Sverige Kontrollera mot PDF
9
Sammanställning av
verksamheter som staten
har ett väsentligt inflytande över
s. 225 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över
De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen i årsredovis- ningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken, AP-fonderna och faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar) som görs för statens kon- soliderade balans- och resultaträkningar är den statliga sektorn i realiteten större.
Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samt- liga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 pro- cent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intressefö- retag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndighe- terna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken och AP-fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det vä- sentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Under 2007 har nationalräkenskaperna övergått till att redovisa premiepensionssystemet i hushållssek- torn i stället för som tidigare i offentlig sektor, i enlighet med principer fastställda av Europeiska unionen. Redovisningen av den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital i tabell 9.1 inkluderar således inte Premiepensions- myndigheten (PPM), utan endast den statliga
sektorn. PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital redovisas i särskild ordning i tabell 9.3.
Sammanställningen, som bygger på de ingå- ende organisationernas officiella årsredovis- ningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten.
9.1 Den statliga sektorns förmögenhet
Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 9.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hän- syn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens ägarandel är mindre än 20 procent ingår i myn- digheternas samlade tillgångar och skulder.
Någon fullständig eliminering av mellanha- vanden såsom fordringar och skulder samt in- täkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprin- ciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellen 9.2.
Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalnings- flödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 ska AP- fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ål- derspension inom det reformerade pensions- systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och
225
s. 226 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
betalningsansvaret för förtids- och efterlevande- pension flyttades därför från AP-fonderna till statsbudgeten. För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel successivt överförts under ett antal år från AP- fonderna till statsbudgeten i enlighet med riksda- gens beslut med anledning av propositionen AP- fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Hittills överfört belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004-2007 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda be- slut. Vid överläggningar mellan de fem partierna, i juni 2004 fastställdes att pensionsöverenskom- melsen ligger fast men att någon slutreglering inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterfrågat en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet ska vidtas och när ett slutligt belopp i så fall ska föras över.
Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för han- teringen av frågan. Under dessa överläggningar har bedömningen gjorts att det under överblick- bar tid kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sam- manhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överläggningar anser reger- ingen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frå- gan om hanteringen av överskott i pensionssy- stemet föreläggs riksdagen i proposition. In-
komstpensionssystemet uppvisade ett underskott på 82 miljarder kronor under 2007, vilket medförde att systemets samlade överskott minskade till 17 miljarder kronor (se fotnot 7 i tabell 9.5).
Tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder
och kapital Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Myndigheter
Summa tillgångar
817
864
942
1 002
1 017
Summa skulder
1 607
1 639
1 687
1 637
1 517
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
-790
-775
-745
-635
-500
Summa skulder och
kapital
817
864
942
1 002
1 017
Statliga bolag, banker och finansinstitut
Summa tillgångar
946
1 021
1 159
1 213
1 331
Summa skulder
746
770
886
908
1 010
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
200
251
273
305
321
Summa skulder och
kapital
946
1 021
1 159
1 213
1 331
Riksbanken
Summa tillgångar
186
183
209
201
212
Summa skulder
114
119
149
138
150
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
72
64
60
63
62
Summa skulder och
kapital
186
183
209
201
212
AP-fonderna
Summa tillgångar
582
655
780
871
919
Summa skulder
5
9
11
13
21
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
577
646
769
858
898
Summa skulder och
kapital
582
655
780
871
919
Allmänna arvsfonden
Summa tillgångar
1
1
1
1
2
Summa skulder
1
1
1
1
2
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
0
0
0
0
0
Summa skulder och
kapital
1
1
1
1
2
Den statliga sektorn elimineringar
Summa tillgångar
-260
-277
-333
-371
-371
Summa skulder
-62
-59
-61
-68
-52
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
-198
-218
-272
-303
-319
Summa skulder
och kapital
-260
-277
-333
-371
-371
Den statliga sektorn totalt
Summa tillgångar
2 272
2 447
2 758
2 917
3 110
Summa skulder
2 411
2 479
2 673
2 629
2 648
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
-139
-32
85
288
462
Summa skulder
och kapital
2 272
2 447
2 758
2 917
3 110
Vid utgången av 2007 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 110 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2007 med 193 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 2 648 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en ökning med 19 miljarder kronor.
Till följd av en gynnsam utveckling på aktie- marknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 48 miljarder kronor och AP-fondernas egna ka- pital med 40 miljarder kronor. AP-fondernas
226
s. 227 egna kapital uppgick vid utgången av 2007 till 898 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
egna kapital uppgick vid utgången av 2007 till 898 miljarder kronor.
Statens ägande (se bilaga 3 Statliga bolag) avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 331 miljarder kronor, en ökning med 118 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 102 miljarder kronor till sammanlagt
1 010 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Svensk Exportkredit AB och Sveriges Bostadsfi- nansieringsbolag SBAB där tillgångar och skul- der ökat med 68 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor samt Vattenfall AB vars till- gångar ökat med 15 miljarder kronor.
Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skulder- nas bokförda värde, efter elimineringar till 462 miljarder kronor. Ökningen med 174 miljar- der kronor jämfört med 2006 beror främst på att de statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 135 miljarder kronor och uppgår till -500 miljarder. Även AP-fonderna ökade det egna kapitalet med 40 miljarder kro- nor. Bland de statliga bolagen ökade Vattenfall AB:s eget kapital med 15 miljarder kronor.
Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys.
Elimineringar avseende myndigheternas aktieinne- hav
Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regerings- kansliet (not 26 till balansräkningen, Andelar i dotter- och intresseföretag).
Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 9.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn.
Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret AP-fondernas innehav av statspapper har elimi- nerats för att undvika dubbel redovisning. Inne- havet av statspapper har eliminerats med nomi- nellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspappren utgörs av statsobligationer och ti- digare år till en mindre del av statsskuldsväxlar.
Tabell 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinne- hav (andelar i dotter- och intresseföretag) och AP-fondernas innehav av statspapper
Miljoner kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Regerings-
kansliet
196 065
216 504
270 189
301 704
316 950
Riksbankens
grundfond
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
Riksbanken
0
61
61
0
0
Affärsverk
Luftfarts-
156
150
153
162
170
verket
Svenska
324
351
415
422
477
kraftnät
Övriga myn-
digheter
60
63
57
45
43
AP-fonderna
61 277
59 579
60 597
68 038
52 488
Summa
258 882
277 708
332 472
371 371
371 128
Premiepensionsmyndigheten
PPM:s tillgångar ökade med 46 miljarder kronor jämfört med 2006 och uppgick vid utgången av 2007 till 341 miljarder kronor.
Tabell 9.3 PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital
Miljarder kronor
2003
2004
2005
2006
2007
Summa tillgångar
140
170
240
295
341
Summa skulder
142
172
242
297
342
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
-2
-2
-2
-2
-1
Summa skulder och
kapital
140
170
240
295
341
9.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten
AP-fondernas redovisning avser bokfört mark- nadsvärde. Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganisera- des AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick För- sta, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna nya identiska placeringsregler, vilka bland annat in- nebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP-fonderna ska förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhål- lande till risk tillgodoses.
227
s. 228 9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP- fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag.
I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmed- len i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP- fonden. Endast fondens egen verksamhet redo- visas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 9.4 nedan. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de för- valtas för pensionsspararnas räkning. Tillgång- arna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördel- ningssystemet. Det finns två avvecklingsfonder som förvaltas av Första respektive Fjärde AP- fonden. De förvaltar fordringsbevis som ej är noterade på någon börs eller avsedda för allmän omsättning. Dessa medel ska avvecklas så fort som möjligt utan att värdet försämras och kom- mer därefter successivt att föras över till AP- fonderna. Första AP-fondens avvecklingsfond har under året slutligt fördelats till Första–Fjärde AP-fonderna.
Tabell 9.4 AP-fonderna 2007
Miljoner kronor
1
Skulder
Fondkapital
Tillgångar P
P
Första AP-fonden
220 748
1 957
218 791
Andra AP-fonden
229 711
2 199
227 512
Tredje AP-fonden
236 464
11 567
224 897
Fjärde AP-fonden
211 896
4 551
207 345
Sjätte AP-fonden
19 841
219
19 622
Sjunde AP-fonden
23
162
-139
Första AP-fondens
avvecklingsfond
0
0
0
Fjärde AP-fondens
avvecklingsfond
305
0
305
Summa
918 988
20 655
2
898 333 P
P
1 P P AP-fondernas tillgångar motsvaras i princip av åtaganden inom ramen för pen- sionssystemet (jämför avsnitt 9.5) och disponeras därför inte fritt för andra statliga ändamål.
2 P P AP-fondernas fondkapital exklusive Sjunde AP-fonden (898 472 miljoner kronor) utgör Buffertfonden i tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning.
AP-fondernas sammanlagda resultat för 2007 är 37 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades
dessutom av utbetalda pensionsmedel och admi- nistrationsersättningar till Försäkringskassan samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto till- fört kapital på totalt 4 miljarder kronor.
I den konsoliderade resultaträkningen redovi- sas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som nettoöverföring till ålderspen- sionssystemet under transfereringar (se även not 4 till resultaträkningen, Transfereringar). Åta- ganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräk- ningen eller hos AP-fonderna utan redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital. Åtagan- den i premiepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning.
Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt förordningen (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundande ål- derspensionssystemets finansiella ställning och utveckling ska närmast berörda myndigheter från och med 2002 göra en årlig redovisning av ålderspensionssystemets ekonomiska ställning och utveckling. Den samlade redovisningen av ålderspensionssystemet för 2007 sammanfattas i avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning. I det avsnittet redovisas avgiftstillgång och pen- sionsskuld enligt en beräkningsteknisk modell. I avsnitt 5.4.31 återfinns information om utgif- terna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut
I tabell 9.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade till- gångar och skulder. I bilaga 3 Statliga bolag återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2007 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 9.1). I tabell 9.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet enligt bilaga 3 är främst hänförligt till
228
s. 229 Vattenfall AB har ökat tillgångarna med Kontrollera mot PDF
Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 9.1 redovisas med beloppet 3,9 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2007 kommer att presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.
Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 318 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, Telia- Sonera AB, Civitas Holding AB (Vasakronan), Akademiska Hus AB, LKAB och Sveaskog AB som tillsammans svarar för 77 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 49 procent av det bokförda värdet.
Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktu- reringar, bolagens resultat m.m.
AB Svensk Exportkredit har ökat sina till- gångar med 68 miljarder kronor. Det är bl.a. hänförligt till att efter införande av redovisning enligt IFRS har samtliga derivat och en del andra poster redovisats till verkligt värde istället för som tidigare upplupet anskaffningsvärde, vilket ökat tillgångarna med 16 miljarder kronor och skulderna med nästan lika mycket. Innehavet av obligationer och andra värdepapper har ökat med 30 miljarder kronor. Utlåningsökningen uppgår till 24 miljarder kronor mot kreditinstitut och allmänheten och i form av värdepapper. Skuldökningen med 68 miljarder kronor avser främst emitterade värdepapper.
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har ökat sina tillgångar med 19 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till kre- ditinstitut samt ökat innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper i likviditets- reserv. Skulderna har ökat med 19 miljarder kro- nor till största delen avseende emitterade värde- papper och skulder till kreditinstitut. Nytt regel- verk avseende kapitaltäckning kommer succes- sivt att öka kapitalkravet under de kommande tre åren.
Vattenfall AB har ökat tillgångarna med
15 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskat med 1,4 miljarder kronor. De största förändringarna av tillgångsvärden avser materi- ella anläggningstillgångar, som ökat med 13 mil- jarder kronor som en följd av investeringar. Av skulderna har främst uppskjuten skatteskuld minskat. Minskningen med 6,2 miljarder kronor
Skr. 2007/08:101
är bl.a. hänförlig till reducerad skattesats i Tysk- land. Statens andel av eget kapital har ökat med 15 miljarder kronor, främst som en följd av årets vinst på 20 miljarder kronor och positiva omräk- ningsdifferenser vid konsolidering av verksam- het i utlandet med 5,5 miljarder kronor. Eget ka- pital har påverkats negativt av utdelning till sta- ten av 7,5 miljarder kronor och 2,0 miljarder kronor av valutasäkring av utländskt eget kapital samt med 0,6 miljarder kronor av kassaflödes- säkring.
TeliaSoneras tillgångar uppgår till 217 miljar- der kronor, varav statens andel uppgår till 81 miljarder kronor. Minskningen under året är 9,5 miljarder kronor, vilket avser räntebärande fordringar. Skulderna har ökat med 0,8 miljarder kronor, vilket främst avser en ökning av lång- fristig upplåning med 3,8 miljarder kronor sam- tidigt som kortfristiga lån minskat med 2,8 mil- jarder kronor. Statens andel av eget kapital har minskat med 10 miljarder kronor som ett resul- tat av utdelning till staten av 13 miljarder kronor och försäljning av aktier motsvarande en andel på 7,3 miljarder kronor. Minskningen har delvis kompenserats av andelen av årets vinst 6,6 mil- jarder kronor och positiva valutakursdifferenser vid sidan av resultatet på 3,2 miljarder kronor.
9.4 Riksbanken
Riksbankens tillgångar har ökat med 11,2 miljar- der kronor och skulderna med 11,5 miljarder kronor under året. Ökningen av tillgångarna av- ser främst banktillgodohavanden och värdepap- per i utländsk valuta, som ökat med 5,6 miljarder kronor, samt att guldreserven ökat i värde med 3,6 miljarder kronor. Skuldernas ökning kan främst hänföras till ökade värderegleringskonton för orealiserade vinster från effekter av föränd- rade valutakurser, priser och guldvärden med 11,6 miljarder kronor. Det egna kapitalet har minskat med 0,3 miljarder kronor, vilket förkla- ras av årets vinst 4,1 miljarder kronor reducerat med utdelning av 4,4 miljarder kronor till stats- verket.
229
s. 230 9.5 Pensionssystemets årsredovisning Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
9.5 Pensionssystemets årsredovisning
Försäkringskassan har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålders- pensionssystemets finansiella ställning och ut- veckling. Den inkomstgrundande ålderspensio- nen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepen- sion. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp – demografiska, ekonomiska och beteendemässiga – som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, el- ler kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till ve- dertagna redovisningsprinciper för försäkrings- företag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Orange rapport - Pensionssystemets Årsredovisning 2007.
Redovisningsprinciper
Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensio- nen konsoliderats. I koncernbokslutet har Pre- miepensionsmyndighetens (PPM) redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprät- tade årsredovisningen.
Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, trans- fereringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenhe- ter premiepensionssystemet.
Inkomstpensionssystemet är ett fördelnings- system där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensions- utbetalningar. Buffertfonden, det vill säga Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna, hanterar de över- eller underskott som uppstår på grund av skillnader mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i systemet är värdet av flödet av pensionsavgifter – avgiftstillgången – och buffertfonden. Avgifts- tillgången beräknas i princip genom att årets inbetalda pensionsavgifter multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt ligger i pensionssystemet - omsättningstiden. Avgifts- tillgången bestäms till stor del av syssel- sättningen och inkomstutvecklingen.
Premiepensionssystemet är ett fonderat sy- stem där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna ska placeras.
Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder.
Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som rå- der vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör cirka 12 procent av den totala pensionsskulden, men andelen minskar snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in.
Nedan redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljo- ner kronor.
230
s. 231 Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Kontrollera mot PDF
Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning
Miljoner kronor
2007
2006
Förändring
1
Förändring av fondtillgångar P
P
Pensionsavgifter
218 496
233 625
–15 129
Pensionsutbetalningar,
inkomstpension
7
-176 156
–9 497
–185 653 P
P
Pensionsutbetalningar,
premiepension
7
–232
–224
–456 P
P
Avkastning på fonderat ka-
pital
51 719
110 342
–58 623
Administrationskostnader,
inkomstpension
–1 772
–2 077
305
Administrationskostnader,
premiepension
-313
-329
16
Summa förändring av till-
gångar (a)
2
165 173
–83 152
82 021 P
P
Förändring av avgiftstillgång
Värdet av förändringen i av-
giftsinkomst
192 905
236 612
-43 707
Värdet av förändringen i om-
sättningstid
-21 573
-12 652
-8 921
Summa förändring av av-
giftstillgång (b)
171 332
223 960
-52 628
3
Förändring av pensionsskuld P
P
Nya pensionsrätter och ATP-
poäng
-222 142
-241 169
19 027
Pensionsutbetalningar
7
176 364
9 712
186 076 P
P
Indexering/värdeförändring
-282 353
-221 144
-61 209
Värdet av förändring i me-
dellivslängd m.m.
-17 391
-32 764
15 373
Uppkomna arvsvinster/
dödsfallskapital
10 679
9 865
814
Fördelade arvsvinster
-11 687
-10 557
-1 130
Avdrag för administrations-
kostnader
6
1 500
580
2 080 P
P
Summa förändring av pen-
sionsskuld (c)
4
-317 905
-16 833
-334 738 P
P
Årets resultat (a)+(b)+(c)
5
71 228
-152 613
-81 385 P
P
1
Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar.
P
P
2
Varav inkomstpensionssystemet 40 535 miljoner kronor och premiepensions-
P
P
systemet 41 486 miljoner kronor.
3
Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar och positiv post ( ) innebär
P
P
att pensionsskulden minskar.
4
Varav inkomstpensionssystemet -293 474 miljoner kronor och premiepensions-
P
P
systemet -41 264.
5
Varav inkomstpensionssystemet -81 607 miljoner kronor och premiepensionssy-
P
P
stemet 222 miljoner kronor.
6
Avdrag för administrationskostnader avseende inkomstpension utgår med 72%
P
P
av kostnaden. För premiepensionen utgår avdraget med 100% av beloppet men utifrån prognostiserat värde.
7 P Differensen P på 33 miljoner kronor, mellan pensionsutbetalningar inkomstpen- sion (185 653 miljoner kronor) och pensionsutbetalningar premiepension
(456 miljoner kronor) samt pensionsutbetalningar 186 076 miljoner kronor, avser överförda medel från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem.
Skr. 2007/08:101
Tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning
Miljoner kronor
31/12 2007
31/12 2006
Förändring
Tillgångar
Buffertfonden
898 472
857 937
40 535
1
310 711
269 447
41 264
Försäkringstillgångar P
P
1
29 798
25 956
3 842
Övriga tillgångar P
P
Avgiftstillgång
6 115 970
5 944 638
171 332
Summa tillgångar
2
7 097 978
3
7 354 951 P
256 973 P
P
P
Skulder och resultat
Ingående balanserat resultat
5
26 770
71 225
97 995 P
P
Årets resultat
-81 385
71 228
-152 613
Utgående balanserat resultat
16 610
5
-81 390
98 000 P
P
Pensionsskuld
4
6 972 457
6
7 307 001 P
334 544 P
P
P
1
31 340
27 521
3 819
Övriga skulder P
P
Summa skulder och resultat
7 354 951
7 097 978
256 973
1
Avser premiepension.
P
P
2
Varav inkomstpensionssystemet 7 014 442 miljoner kronor och premiepensions-
P
P
systemet 340 509 miljoner kronor.
3
Varav inkomstpensionssystemet 211 867 miljoner kronor och premiepensionssy-
P
P
stemet 45 106 miljoner kronor.
4
Varav inkomstpensionssystemet 6 996 484 miljoner kronor och premiepensions-
P
P
systemet 310 517 miljoner kronor.
5
Avvikelsen mellan IB och UB beror på en oredovisad skuld på 5 miljoner kronor
P
P
2006.
6 P Pensionsskulden för premiepension avseende traditionell försäkring beräknas fr.o.m. 2007 exklusive eget kapital. Detta leder till en differens jämfört med det belopp om redovisas i tabell 9.5, summa förändring av pensionsskuld (c).
Årets resultat i inkomstpensionssystemet är -82 miljarder kronor. Enligt tabell 9.5 uppgick administrationskostnaderna för inkomstpension till 1 772 miljoner kronor. I kapitel 5 avsnitt
5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten redovisas administrationskostna- derna till 2 574 miljoner kronor. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpension är 802 miljoner kronor. Den utgörs av provisionskostnader exklusive Sjätte AP-fonden (546 miljoner kronor) och presta- tionsbaserade avgifter (256 miljoner kronor).I beloppet 1 772 miljoner kronor (tabell 9.5) ingår ersättning till Försäkringskassan m.fl. myndigheter (801 miljoner kronor), AP-fonder- nas rörelsekostnader (719 miljoner kronor) och externa förvaltningskostnader för Sjätte AP- fonden (252 miljoner kronor)
Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2007 är 7 355 miljarder kronor. Inkomstpen- sionens tillgångar ökade med sammanlagt 212 miljarder kronor, eller 3,1 procent. Buffert- fonden ökade med sammanlagt 41 miljarder kronor och utgör cirka 13 procent av tillgång- arna. Avkastningen på 4,4 procent svarade för drygt 38 miljarder kronor. Pensionsavgifterna översteg pensionsutbetalningarna, vilket efter
231
s. 232 Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Kontrollera mot PDF
Skr. 2007/08:101
avdrag för administrationskostnader bidrog till en buffertfondökning med 3 miljarder kronor. Ökningen på skuldsidan var 4,4 procent, vilket motsvarar 293 miljarder kronor. Indexeringen på 4,0 procent stod för 268 miljarder kronor av ökningen. Under 2007 ökade medellivslängden vilket ökade skulden med 17 miljarder kronor. Resterande del av skuldökningen förklaras främst av att nyintjänade pensionsrätter och ATP-poäng, inklusive vissa justeringar, översteg årets utbetalningar.
För premiepensionen uppgick årets resultat till 222 miljoner kronor. De fonderade premie- pensionstillgångarna har under året ökat med 41 miljarder kronor, varav 28 miljarder kronor avser nya pensionsrätter och 14 miljarder kronor avser värdeförändring. Värdeutvecklingen under året har varit cirka 6 procent. Pensionsskulden ökade med 41 miljarder kronor 2007. Förändringen av pensionsskulden avser nyintjänade pensionsrätter, en positiv kapitalförvaltning och utbetalning av pensioner.
232
s. 3 Ordlista Kontrollera mot PDF
Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstill- gång eller omsättningstillgång. Med stadigva- rande menas, när det gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd upp- går till lägst tre år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella an- läggningstillgångar.
Anskaffningsvärde
Utgiften för en tillgångs förvärv eller tillverk- ning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med an- skaffningen.
Anslag
Utgiftspost på statsbudgeten som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut inne- bär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter till- delar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Anslag kan av regeringen underindelas i anslags- poster och delposter
Anslagsbehållningar
Ej utnyttjade anslagsmedel på reservations- och ramanslag vid budgetårets slut utgör utgående anslagsbehållning, sedan hänsyn tagits till even- tuell begränsning i möjligheten att anslagsspara. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för ett aktu- ellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tillde- lade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och vår-
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
propositionen görs för de kommande åren en prognos över förändringen av anslagsbehåll- ningar. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.
Anslagskredit
Anslagskredit är ett tillfälligt och begränsat överskridande på ett ramanslag. Utnyttjad anslagskredit får överföras till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.
Anslagssparande
Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande bud- getår. Se vidare ramanslag.
Anslagstyp
Det kan förekomma tre typer av anslag i stats- budgeten. Se vidare anslag, ramanslag, reserva- tionsanslag respektive obetecknat anslag. Under ett antal år har antalet ramanslag ökat successivt och på 2007 och 2008 års statsbudget förekom- mer enbart ramanslag.
Ansvarsförbindelser
Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att de- ras storlek inte kan beräknas med tillräcklig till- förlitlighet. Det kan också vara möjliga förplik- telser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej.
Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (i anslutning till) balansräkningen, dvs. de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.
Avgift
Ersättning som betalas för en direkt motpresta- tion.
3
s. 4 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Avräkning med statsverket
En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med stats- verket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en kon- cern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och in- komsttitlar respektive statens centralkonto i Riksbanken.
Avräkning mot statsbudgeten
Myndigheternas redovisning mot anslag och in- komsttitlar, dvs. de utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel.
Avräkning mot statens centralkonto
Myndigheternas betalningar från/till statens centralkonto i Riksbanken (tidigare benämnt statsverkets checkräkning), dvs. hur mycket me- del myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.
Avsättning
Post på balansräkningens skuldsida för förplik- telser som är osäkra till belopp och/eller tid- punkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tid- punkt för infriande.
Balansomslutning
Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.
Balansräkning
Dokument i årsredovisningen som visar den re- dovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.
Beredskapstillgång
Tillgång som innehas för civilt eller militärt be- redskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.
Bidrag
Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. I statlig redovisning sammanfal- ler begreppet vanligen med transferering.
Bokföringsmässiga grunder
Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till. Avgörande är när prestationen utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bok- fört värde benämns i vissa sammanhang re- dovisat värde.
Bruttobudgetering
Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på statsbudgetens inkomst- och utgiftssida även om samma ändamål avses. Motsatsen är netto- budgetering, vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter tas upp på in- komst- eller utgiftssidan. Motivet till att in- komster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av sta- tens ekonomi och underlätta förståelsen av statsbudgeten.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Bruttonationalprodukten justerad för faktorin- komster, t.ex. löner till och från utlandet.
4
s. 5 Ordlista Kontrollera mot PDF
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Bruttoredovisning
Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller till- gångar och skulder redovisas var för sig, dvs. ej kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredo- visning, vilket innebär att endast skillnaden mel- lan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för statsbudgeten används begreppet bruttobud- getering.
Budgeteringsmarginal
Skillnaden mellan statens utgiftstak och de tak- begränsade utgifterna i statsbudgeten och ål- derspensionssystemet. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som kon- sekvenserna av redan fattade beslut bli annor- lunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar. Utgiftstaket är nominellt och ska inte ändras till följd av förändrade tillväxtförutsättningar.
Budgetsaldo
Budgetsaldot är lika med statsbudgetens in- komster minus statsbudgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kas- samässig korrigeringspost. Budgetsaldot är, se- dan 1997, per definition lika med statens lånebe- hov med omvänt tecken. Se även statens lånebe- hov.
Budgetunderskott
Ett negativt saldo i statsbudgeten, dvs. utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov.
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Börsvärde
Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen.
CSA-avtal
En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att mot- parterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare skuldbytesavtal) ändras. När valuta- upplåning skapas via swappar uppstår kreditris- ker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret (RGK) mottar i ränteswappen betalas av ett pri- vat företag. Om räntorna faller stiger marknads- värdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använ- der RGK CSA-avtal.
Dagslån
Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten”.
Derivatinstrument
Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskon- toret för att hantera kurs- och ränterisker avse- ende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).
Effektivitetsrevision
Den del av Riksrevisionens revision som inne- fattar granskning av statliga åtaganden, myndig- heter och verksamheter från effektivitetssyn- punkt. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.
Eget kapital
Skillnaden mellan det bokförda värdet av till- gångarna och skulderna i en balansräkning, dvs.
5
s. 6 Ekonomisk händelse Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det ka- pital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget.
Ekonomisk händelse
Alla förändringar i storleken och sammansätt- ningen av statens/myndighetens tillgångar, skul- der eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Eko- nomisk händelse kan jämföras med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.
Eliminering
Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I statens årsre- dovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter och affärsverk liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rätt- visande bild av ”statens” resultat och ekono- miska ställning.
Finansiell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt.
Finansiellt sparande
Skillnaden mellan reala inkomster och reala ut- gifter för respektive sektor i nationalräkenskaps- systemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken.
Finansieringsanalys
Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten. I statens års- redovisning visas hur statens likvida ställning på
total nivå, dvs. den s.k. nettoupplåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten sta- tens verksamhet, investeringar, utlåning och fi- nansiella aktiviteter.
Fordringar
Post på balansräkningens tillgångssida. Ford- ringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfal- ler inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.
Futures
Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansi- ellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare derivatinstrument.
Förutbetald intäkt
Fakturering eller inbetalning som bokförts un- der året, men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet bok- förs som skuld i bokslutet för att intäktsbokfö- ras kommande år när prestation utförs.
Förutbetald kostnad
Utgifter som blivit fakturerade och bokförts un- der året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Så- dana utgifter tas upp som fordringsposter i bok- slutet för att kostnadsbokföras då prestation utförs.
God redovisningssed
Begrepp som inom staten kan beskrivas på föl- jande sätt: Lagar, förordningar, övriga regerings- beslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisnings- sed. En förutsättning för att ovanstående beslut och regler kan anses uttrycka god redovisnings- sed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa
6
s. 7 Immateriell anläggningstillgång Kontrollera mot PDF
punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grund- läggande redovisningsprinciper. Bokföringsskyl- digheten inom staten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.
Immateriell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rät- tigheter som tas upp (aktiveras) som immateri- ella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgif- ter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år.
Inbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betal- ningstransaktionen, dvs. när ersättning erhålls. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.
Indragning
Åtgärd enligt 8 § lagen (1996:1059) om stats- budgeten, enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. I lagen och i anslagsförordningen (1996:1189) finns ytterligare regler om indragningar.
Inkomst
En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redo- visningsperioder och behöver inte öka myndig- hetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har betydelse främst i samband med redovisning på statsbudgeten.
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Inkomsttitel
Post på statsbudgetens inkomstsida där myndig- heten redovisar inkomster som den inte själv får disponera. Normalt rör det sig om sådana stats- inkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.
Inleverans
Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndig- heten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten, offentligrättsliga avgifter eller andra medel.
Interna mellanhavanden
Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder m.m.) inom t.ex. en koncern. I årsredo- visningen för staten avses transaktioner och andra poster mellan de myndigheter m.fl. som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.
Intäkt
Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i den ordinarie verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I rela- tion till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vil- ken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.
Invärdering
Att i balansräkningen värdera och redovisa till- gångar och skulder som tidigare inte tagits upp. Termen används även i bemärkelsen att invär- dera äldre garantier i den nya garantimodellen.
Kapitalandelsmetoden
En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konsolideras
7
s. 8 Kassamässig avräkning Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
såväl dotter- som intresseföretag enligt kapital- andelsmetoden. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- re- spektive intresseföretaget ändras. Ök- ningen/minskningen redovisas som en in- täkt/kostnad i resultaträkningen under raden re- sultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna.
Kassamässig avräkning
Avräkningsprincip som innebär att redovis- ning/avräkning mot statsbudgetens anslag och inkomsttitlar görs vid betalningstillfället.
Kassamässig korrigering
Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan an- slag och inkomsttitlar på statsbudgeten och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken (SCR).
Anslag avräknas utgiftsmässigt, med undantag för transfereringsanslagen. Detta kan leda till kassamässiga korrigeringar mellan månader och år, om tidpunkten för avräkning av anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För an- slag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, uppstår korrigeringen som skillnaden mellan anslagsbelastningen och utbetalning av medel från SCR till myndigheter- nas räntekonton, som redovisas under Riks- gäldskontorets nettoutlåning. Utbetalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot, vilket redovisas kassamässigt mot statsbudgeten (Riks- gäldskontorets nettoutlåning) och inte ger upp- hov till någon kassamässig korrigering.
Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfal- let av den kassamässiga korrigeringen räknas fram residualt (som en restpost), men vissa del- poster kan urskiljas och även prognostiseras.
Konsoliderad bruttoskuld
De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna samt AP-fonderna minskade med
de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.
Konsolidering
Att upprätta en koncernredovisning. Koncern- balansräkning, koncernresultaträkning och noter ska upprättas som en helhet och ge en rätt- visande bild av ställningen och resultatet hos de företag (i årsredovisningen för staten: myndig- heter) som omfattas av koncernredovisningen. Att konsolidera innebär att lägga samman de in- gående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna.
Konvergenskrav
De krav som en medlemsstat i EU måste upp- fylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som trädde i kraft den 1 janu- ari 1999.
Kostnad
Minskning av ekonomiska fördelar eller service- potential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I rela- tion till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.
Löptid
Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.
Medgivet överskridande
Rättighet att överskrida ett anvisat anslag. Med- givet överskridande förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.
8
s. 9 Kassamässig avräkning Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Nettoförmögenhet
Option
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna in- nebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.
Nettokostnad för statsskulden
Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets (RGK) definition. I netto- kostnad för statskulden ingår finansiella kostna- der och intäkter i RGK:s in- och utlåningsverk- samhet.
Nettoskuldsättning
Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklu- sive likvida medel.
Obetecknat anslag
Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas och att outnyttjade medel inte får användas under kommande budgetår. Anslags- typen används främst då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att betalas ut, t.ex. för specificerade bidrag. För närvarande förekommer inga obetecknade anslag på statsbudgeten.
Omsättning
Ett företags totala försäljning under en viss pe- riod (exklusive moms). I staten avses vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsni- vån anslag), avgifter, försäljning, bidrag och andra intäkter.
Omsättningstillgång
Tillgång (i balansräkningen) som inte är anlägg- ningstillgång, dvs. som inte är avsedd för stadig- varande bruk eller innehav.
Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.
Optoverksamhet
Infrastruktur för tele- och datakommunikation.
Periodavgränsningspost
Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgif- ter eller inkomster vid avslutningen av en redo- visningsperiod. I årsredovisningen för staten be- står periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den pe- riod då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).
Politikområde
En indelningsgrund för statens verksamhet i den statliga budgetprocessen. Statens verksamhet delas f.n. in i 48 politikområden. Indelningen i politikområden är verksamhetsorienterad. Till skillnad från utgiftsområdesindelningen ingår även icke anslagsfinansierad verksamhet i poli- tikområdena.
Premieobligation
Typ av obligation utgiven av staten (Riksgälds- kontoret). Den utgör en kombination av en ob- ligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster.
9
s. 10 Primärt budgetsaldo Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Primärt budgetsaldo
Statsbudgetens saldo exklusive statsskuldräntor.
Ramanslag
Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslags- sparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. Storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit är begränsad genom generella regler och särskilda beslut.
Realekonomiska termer
Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfere- ringar, investeringar och konsumtion. Den real- ekonomiska informationen är en del av informa- tionen i de statliga inrapporteringskoderna (S- koderna) och ligger till grund för t.ex. beräk- ningen av sektorn staten i nationalräkenska- perna.
Realränteobligation
En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.
Refinansieringsrisk
Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge.
Regressrätt
Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst ska stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvudgäldenä- ren få vad han betalat.
Reservationsanslag
Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas, men där outnyttjade medel, utgå- ende reservation, får föras över till nästa bud- getår, s.k. ingående reservation. Reservationen får användas av myndigheten högst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbud- geten. Regeringen har dispositionsrätt ytterligare ett år. Om myndigheten behöver använda reser- vationen under ett tredje år måste regeringens medgivande inhämtas. För närvarande finns inga reservationsanslag på statsbudgeten.
Resultat före och efter skatt
Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.
Resultaträkning
Dokument i årsredovisningen som i samman- drag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som före- kommit under räkenskapsåret. Genom att in- täkter och kostnader summeras visar resultat- räkningen hur verksamheten har förändrat kapi- talet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten ”årets över- eller underskott”.
Revisionsberättelse med invändning
Revisionsberättelse med invändning lämnas om Riksrevisionen funnit väsentliga fel i en årsredo- visning, underliggande redovisning eller ledning- ens förvaltning. En revisionsberättelse med in- vändning åtföljs alltid av en revisionsrapport.
Revisionsberättelse med upplysning
Revisionsberättelse med upplysning lämnas om Riksrevisionen anser att mottagaren behöver få information om väsentliga uppgifter. Upplys- ningen ska inte innehålla sådan information att den kan tolkas som en invändning.
10
s. 11 Räkenskapsår Kontrollera mot PDF
Räkenskapsår
Den period som en årsredovisning omfattar vil- ken normalt utgörs av 12 månader. Statens rä- kenskapsår sammanfaller med kalenderår.
Räntabilitet på eget kapital
Ett företags avkastning på det kapital ägarna sat- sat.
Rättvisande bild
Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostna- der, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som läm- nas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.
Rörelseresultat
Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur re- sultaträkningen innan hänsyn tagits till finansi- ella poster, extraordinära poster samt boksluts- dispositioner och skatt.
Skuld
En befintlig förpliktelse som härrör från inträf- fade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Ett derivatinstrument som används av Riks- gäldskontoret (RGK) för upplåningen i utländsk valuta. Swapptransaktionerna innebär att RGK byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Upplåning via swapp-
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
marknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspap- persmarknaden. Se även derivatinstrument.
Skuldskötselinstrument
Se derivatinstrument.
Soliditet
Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soli- diteten brukar beräknas som den del av företa- gets tillgångar som är finansierad med eget kapi- tal, och således inte motsvaras av skulder.
Statens lånebehov
Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statsbudgetens saldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgälds- kontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten. Se kassamässig korrigering. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov.
Statens nettoupplåning
Statsskulden (exklusive orealiserade valutakurs- förändringar) och statens övriga upplåning. Vär- deförändringar hänförbara till statsskulden om- fattas med andra ord inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsana- lysen i årsredovisningen för staten visar föränd- ringen av statens nettoupplåning under året.
Statliga affärsverk
Myndigheter under regeringen med affärsdri- vande verksamhet och större ekonomisk rörel- sefrihet än vanliga statliga myndigheter. 2007 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfarts- verket, Svenska kraftnät samt Statens järnvägar
11
s. 12 (begränsad verksamhet sedan huvuddelen av SJ övergått i bolagsform). Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
(begränsad verksamhet sedan huvuddelen av SJ övergått i bolagsform).
Statliga bolag
I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de företag där statens ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av bl.a. aktiebolagslagen.
Statliga kreditgarantier
Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.
Statlig sektor
(I årsredovisningen för staten) all den verksam- het som staten har väsentligt inflytande över, vilket är mer än det som ingår i den konsolide- rade balansräkningen, resultaträkningen och fi- nansieringsanalysen. Väsentligt inflytande här har definierats som att staten ska ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna. Med denna definition bortfaller stiftelser, som är självägande. I statlig sektor ingår statliga myndigheter inklusive affärsverk, Premiepen- sionsmyndigheten och AP-fonderna, statliga bolag, samt Riksbanken. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin hel- het. Allmänna arvsfonden redovisas inom statlig sektor med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel.
Statsbudgeten
En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår. Statsbudgeten be- står av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskon- torets nettoutlåning och en kassamässig korri- geringspost, vilket sammantaget ger statens lå- nebehov. Riksdagen fastställer budgeten och an- visar medel till regeringens förfogande för olika
ändamål under anslag. Ofta används statsbud- geten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på tilläggsbudget under löpande bud- getår i samband med riksdagens beslut avseende den ekonomiska vårpropositionen eller budget- propositionen.
Statsbudgetens saldo
Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter, vilket överensstämmer med statens lå- nebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetun- derskott och därmed ett statligt lånebehov, vil- ket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden. Förutom av stats- budgetens saldo påverkas statsskulden av oreali- serade valutakursförändringar, tillfälliga placer- ingar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.
Statsbudgetens utfall
Utfallet på de beståndsdelar som ingår i stats- budgeten.
Statsobligation
Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2-17 års löptid. Räntan på statsobli- gationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor ut- sträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland an- vänds begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.
Statsredovisningen
Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen an- vänds för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive statsbudgetens utfall, men även för
12
s. 13 statistik om statens finanser och budgetprogno- ser. Kontrollera mot PDF
statistik om statens finanser och budgetprogno- ser.
Statsskulden
Summan av samtliga lån som tagits av Riksgälds- kontoret (RGK) för statens räkning. RGK för- valtar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligatio- ner, statsskuldväxlar, premieobligationer och re- alränteobligationer. Den utländska upplåningen
sker främst via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via stats- skuldväxlar i utländsk valuta (commercial pa- pers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer.
Statsskuldsränta
Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskul- den redovisas i huvudsak kassamässigt på stats- budgeten. Förutom anslagsavräkningen redovi- sas räntekostnader enligt god redovisningssed i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisnings- metoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, valutaförändringar och kursdifferenser.
Statsskuldväxel
En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock även kor- tare löptider.
Takbegränsade utgifter
Summan av alla utgifter inom det fastställda ut- giftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde 1-25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (ut- giftsområde 26), dels utgifterna för ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru- kade anslagsmedel, vilket innebär att myndighe- ternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Termin
Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.
Tilldelade medel
Summan av ingående anslagsbehållningar, stats- budget, tilläggsbudget, indragningar och omför- delningar. Se vidare anslagsbehållningar.
Tillgång
En resurs som kontrolleras av en redovisnings- enhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.
Tillgängliga medel
Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare tilldelade me- del, anslagskredit och medgivet överskridande.
Tilläggsbudget
Kompletterande budget som riksdagen beslutar om som tillägg till statsbudgeten enligt Regeringsformen 9 kap. 5§. Anslagsmedel kan anvisas eller minskas genom tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen. Även inkomst- titlarnas beräknade belopp kan förändras på tilläggsbudget. Se vidare statsbudget.
Transferering
Omfördelningstransaktion som oftast känne- tecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetal- ningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten.
13
s. 14 Underliggande saldo Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Underliggande saldo
Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns dock ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraor- dinära. Därför är det väsentligt att samtliga så- dana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.
Uppbörd
I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen upp- börd på de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men inte får disponera, vilka för staten som helhet till allra största delen ut- görs av skatter. De ska redovisas mot (inlevere- ras till) en inkomsttitel på statsbudgeten.
Upplupen intäkt
Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträk- ningen med motposten upplupen intäkt i balans- räkningen.
Upplupen kostnad
Kostnad för t.ex. varor och tjänster som motta- gits under redovisningsperioden, men där fak- tura inte erhållits senast vid ett visst datum i samband med årets slut. Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Så- dana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräk- ningen.
Utbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betal- ningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.
Utdelning
Den del av ett företags vinst som utdelas till ägarna.
Utgift
Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligast i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaff- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behö- ver inte minska myndighetens/statens nettoför- mögenhet. Begreppet har betydelse främst i samband med redovisning mot statsbudgeten.
Utgiftsområde
En indelningsgrund för anslagen i statsbudgeten. I statsbudgeten finns 27 utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen. Varje anslag på statsbudgeten ingår i ett utgiftsområde.
Utgiftsramar
Ramar för statsbudgetens utgiftsområden inom den sedan hösten 1996 tillämpade s.k. rambe- slutsmodellen, vilket är en ”uppifrån- och ned- metod” för budgetering. Den innebär att riksda- gen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.
Utgiftstak för staten
En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksda- gen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de
takbegränsade utgifterna utgör en budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
14
s. 15 Utgiftstak för offentlig sektor Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Utgiftstak för offentlig sektor
Årlig revision
Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga ut- giftstaket och de beräknade kommunala utgif- terna med avdrag för interna transaktioner mel- lan staten, kommunsektorn och ålderspensions- systemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna.
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sve- riges valutareserv förvaltas av Sveriges Riksbank.
Valutarisk
Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.
Årets över- eller underskott
Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balans- räkningen i noten till rubriken ”Nettoförmö- genhet”.
Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att be- döma om redovisningen är tillförlitlig och räken- skaperna rättvisande. Granskningen görs även av om ledningens förvaltning står i överrensstäm- melse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende års- redovisningen för staten till riksdagen.
Återanskaffningsvärde
Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
15
s. 2 Utgiftstak för offentlig sektor Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Statliga myndigheter
m.m.
s. 3 Utgiftstak för offentlig sektor Kontrollera mot PDF
1.1 Statliga myndigheter m.m
I de konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riks- dagen och regeringen med undantag för Riks- banken, AP-fonderna och Premiepensionsmyn- digheten. Dessutom ingår fonder som redovisas av myndigheter enligt ovan (tas inte upp separat i denna bilaga utan redovisas i not 41, Fonder) och Riksbankens grundfond.
De ingående myndigheterna förtecknas nedan. Eftersom förteckningen anger de myn- digheter som de finansiella dokumenten omfat- tar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet. Inte heller ingår nedlagda myndig- heter som saknar ekonomiskt utfall 2007.
A
Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsgivarverket Arbetslivsinstitutet (upphörde 2007-06-30) Arbetsmarknadsverket (ombildad till en ny myndighet, Arbetsförmedlingen 2008-01-01) Arbetsmiljöverket
Arkitekturmuseet
Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitu- tet (startade 2007-07-01) Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket (startade 2007-07-01)
B
Banverket
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bolagsverket
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
C
Centrala etikprövningsnämnden
Centrala studiestödsnämnden
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
D
Danshögskolan
Datainspektionen
Djurskyddsmyndigheten (upphörde 2007-06- 30)
Domstolsverket Dramatiska institutet
E
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Exportkreditnämnden
F
Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Fiskeriverket
Folke Bernadotteakademin
Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket Forum för Levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försäkringskassan
G
Gentekniknämnden Glesbygdsverket Granskningsnämnden för radio och TV Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet
H
Handikappombudsmannen
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
3
s. 4 Utgiftstak för offentlig sektor Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan på Gotland
Högskolan Väst
Högskoleverket
I
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring
Institutet för psykosocial medicin (upphörde 2007-10-01, då verksamheten inordnades under Stockholms universitet och Karolinska institu- tet)
Institutet för rymdfysik
Institutet för språk och folkminnen Institutet för tillväxtpolitiska studier Institutet för utvärdering av internationellt ut- vecklingssamarbete Insättningsgarantinämnden (upphörde 2007-12- 31 och inordnas under Riksgäldskontoret) Integrationsverket (upphörde 2007-06-30) Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet
J
Justitiekanslern
Jämställdhetsombudsmannen
Järnvägsstyrelsen
K
Kammarkollegiet
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvården
Krisberedskapsmyndigheten
Kungl.biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga hov- och slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfondens styrelse
L
Lantmäteriverket Linköpings universitet
Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsekonomiska institutet Livsmedelsverket
Lotteriinspektionen
Luftfartsstyrelsen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsförmånsnämnden Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Lärarhögskolan i Stockholm (upphörde 2007- 12-31 och inordnas under Stockholms universi- tet)
M
Malmö högskola
Marknadsdomstolen
4
s. 5 Utgiftstak för offentlig sektor Kontrollera mot PDF
Medlingsinstitutet
Migrationsverket
Mittuniversitetet
Moderna Museet
Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning
Myndigheten för skolutveckling
Myndigheten för utländska investeringar i Sve- rige
Mälardalens högskola
N
Nationalmuseum med prins Eugens Waldemar- sudde
Nationellt centrum för flexibelt lärande Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för offentlig upphandling (upphörde 2007-08-31, verksamheten inordnas under Kon- kurrensverket)
O
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Operahögskolan i Stockholm
P
Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Polarforskningssekretariatet Post- och telestyrelsen Presstödsnämnden/Taltidningsnämnden
R
Radio- och TV-verket Regeringskansliet
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet Riksbankens grundfond Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret
Rikspolisstyrelsen (hela polisorganisationen in- går utom Säkerhetspolisen)
Riksrevisionen
Rikstrafiken Riksutställningar Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket
S
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund (namnbyte 2008-01-01 till Nämnden för statligt stöd till trossamfund)
Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk
Skatteverket (inklusive Kronofogdemyndighe- ten till 2007-12-31)
Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten
Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens biografbyrå
Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens folkhälsoinstitut Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer
Statens institut för kommunikationsanalys Statens institutionsstyrelse
Statens jordbruksverk Statens järnvägar, affärsverk Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens kärnkraftinspektion Statens ljud- och bildarkiv Statens maritima museer
5
s. 6 Statens veterinärmedicinska anstalt Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Statens pensionsverk Statens räddningsverk Statens skolverk
Statens strålskyddsinstitut Statens VA-nämnd
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Statskontoret Stockholms universitet
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete
Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier Svenskt biografiskt lexikon
Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska in- stitut
Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfatt- ning)
Södertörns högskola
T
Talboks- och punktskriftsbiblioteket Teaterhögskolan i Stockholm Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets pliktverk Tullverket
U
Umeå universitet Ungdomsstyrelsen Uppsala universitet
Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation (upphörde 2007-03-31)
V
Valideringsdelegationen (upphörde 2007-12-31) Valmyndigheten
Verket för förvaltningsutveckling Verket för högskoleservice Verket för innovationssystem
Verket för näringslivsutveckling
Vetenskapsrådet
Vägverket
Växjö universitet
Å
Åklagarmyndigheten
Ö
Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd
1.2 Statliga myndigheter m fl sektorindelade i enlighet med statistik över statens personal
Affärsverk och infrastruktur
Affärsverket svenska kraftnät
Banverket
Luftfartsverket
Sjöfartsverket
Statens järnvägar
Vägverket
Arbetsliv, omsorg och utbildning
Arbetsmarknadsstyrelsen Barnombudsmannen Försäkringskassan Högskoleverket
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Internationella Programkontoret för utbild- ningsområdet Läkemedelsförmånsnämnden Läkemedelsverket
Länsarbetsnämnder och Arbetsförmedlingar Medlingsinstitutet
Migrationsverket
Myndigheten för avveckling av integrationsver- ket
Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning
6
s. 7 Statens veterinärmedicinska anstalt Kontrollera mot PDF
Myndigheten för skolutveckling Nationellt centrum för flexibelt lärande Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Sameskolstyrelsen
Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten
Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens folkhälsoinstitut
Statens institutionsstyrelse Statens Skolverk Ungdomsstyrelsen Valideringsdelegationen Verket för högskoleservice
Ekonomi
Bokföringsnämnden Centrala studiestödsnämnden Ekonomistyrningsverket Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Insättningsgarantinämnden Kammarkollegiet Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konsumentverket Kronofogdemyndigheten
Myndigheten för utländska investeringar i Sve- rige, ISA
Revisorsnämnden
Riksgäldskontoret Skatteverket
Statens bostadskreditnämnd Tullverket
Verket för näringslivsutveckling
Försvarsmakten
Försvarsmakten Högkvarteret (tillhör sektorn Rättsmyndigheter men särredovisas här)
Kultur
Arkitekturmuseet
Forum för levande historia Granskningsnämnden för radio och TV Institutet för språk och folkminnen Konstnärsnämnden
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Kungliga Biblioteket
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hall- wylska museet
Moderna museet
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemar- sudde
Naturhistoriska riksmuseet Nämnden för hemslöjdsfrågor Presstödsnämnden/ Taltidningsnämnden Radio- och TV-verket Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet Riksutställningar
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund
Sametinget Statens biografbyrå
Statens försvarshistoriska museer Statens historiska museer Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens ljud- och bildarkiv Statens maritima museer Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Svenskt biografiskt lexikon Sveriges författarfond
Talboks- och punktskriftsbiblioteket Zornsamlingarna
Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter
Arbetsgivarverket
Folke Bernadotteakademin
Glesbygdsverket
Kommerskollegium
Krisberedskapsmyndigheten
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
7
s. 8 Statens veterinärmedicinska anstalt Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Nordiska afrikainstitutet Regeringskansliet
Sida Statskontoret
Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet Totalförsvarets pliktverk Valmyndigheten
Verket för förvaltningsutveckling
Miljö, teknik och jordbruk
Arbetsmiljöverket Boverket Elsäkerhetsverket Fiskeriverket Gentekniknämnden
Inspektionen för strategiska produkter Kemikalieinspektionen Kustbevakningen Livsmedelsekonomiska institutet Livsmedelsverket Naturvårdsverket
Rikstrafiken Rymdstyrelsen Statens energimyndighet Statens haverikommission
Statens institut för kommunikationsanalys Statens jordbruksverk
Statens kärnkraftinspektion Statens räddningsverk Statens strålskyddsinstitut Sveriges geologiska undersökning
Rättsmyndigheter
Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Datainspektionen Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Handikappombudsmannen
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Justitiekanslern Jämställdhetsombudsmannen Kriminalvården Lotteriinspektionen Marknadsdomstolen
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Patentbesvärsrätten Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten i Dalarna Polismyndigheten i Gotlands län Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Kronobergs län Polismyndigheten i Norrbottens län Polismyndigheten i Skåne län Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten i Värmlands län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten i Västra Götalands Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län Polismyndigheten Västerbottens län Rikspolisstyrelsen Rättsmedicinalverket
Statens kriminaltekniska laboratorium Statens VA-nämnd Åklagarmyndigheten Överklagandenämnden för studiestöd
Universitet, högskolor och forskning
Arbetslivsinstitutet Blekinge tekniska högskola Danshögskolan Dramatiska institutet
Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Försvarshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Högskolan Dalarna
8
s. 9 Statens veterinärmedicinska anstalt Kontrollera mot PDF
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan på Gotland Högskolan Väst
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring
Institutet för psykosocial medicin Institutet för rymdfysik Institutet för tillväxtpolitiska studier
Institutet för utvärdering av internationellt ut- vecklingssamarbete
Karlstads universitet Karolinska institutet Konstfack
Kungl. Konsthögskolan Kungl. Tekniska högskolan Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mittuniversitetet
Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning
Mälardalens högskola Operahögskolan i Stockholm Polarforskningssekretariatet Smittskyddsinstitutet Stockholms universitet
Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges lantbruksuniversitet
Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Umeå universitet
Uppsala universitet
Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet
Växjö universitet Örebro universitet
Uppdragsbaserad verksamhet
Bolagsverket
Fortifikationsverket
Försvarets materielverk
Järnvägsstyrelsen
Lantmäteriverket
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Luftfartsstyrelsen
Patent- och registreringsverket Post- och telestyrelsen Skogsstyrelsen
Statens fastighetsverk Statens geotekniska institut Statens pensionsverk
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Sveriges meteorologiska och hydrologiska in- stitut
Totalförsvarets forskningsinstitut
9
s. 3 Statliga bolag, banker och finansinstitut Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3
Statliga bolag, banker och finansinstitut
Tabellen baseras på respektive bolags årsbokslut som inrapporterats till Regeringskansliet för framställande av årsrapport för företag med statligt ägande. Summa eget kapital inkluderar eventuella obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt. Avkastning på eget kapital beräknas på ett årsmedelvärde av eget kapital. Nettoskuldsättning avser netto av räntebärande avsättningar och skulder med avdrag för räntebärande tillgångar inklusive likvida medel. Tabellen ovan avser bruttobelopp och summerar inte till värdena i statlig sektor. Beloppen i kolumnerna avseende utdelning är dock statens andel, liksom kolumnen med börsvärden. Soliditeten har inte beräknats för företag inom bank- och finanssektorn då det inte är ett relevant nyckeltal. Räntabiliteten på eget kapital har utelämnats för Svenska spel, Kungliga Dramatiska Teatern och Kungliga Operan eftersom nyckeltalet inte är rättvisande.
I tabellen ingår även Svenska Skepps- hypotekskassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Skeppshypoteks- kassan inkluderas inte i sammanställningen av den statliga sektorn. Statens innehav i Nordea och OMX är mindre än 20 procent och dessa ingår därmed endast med sitt bokförda värde som tillgång hos myndigheter och inte som statliga bolag. Den del av Svenska Spels överskott som skall utbetalas till folk- och idrottsrörelser (1 395 miljoner kronor) har omklassificerats som skuld vid samman- ställningen av den statliga sektorn.
Statens Väg- och Baninvest AB har likviderats under året.
3
s. 4 Statliga bolag, banker och finansinstitut Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3
Statliga bolag 2007
Miljoner kronor
Bolag
Dep
Statens
Omsättning
Rörelse-
Resultat
Summa eget
Totala
Avkastning
Soliditet
Nettoskuld-
Bokfört värde
Beslutad
Föreslagen
Börsvärde 31
Antal
ägar-
1 januari-31
resultat
1
kapital
tillgångar
på eget
sättning
2007-12-31
utdelning
utdelning
december
anställda
efter skatt P *
P
andel, %
december
2007
2007-12-31*
2007-12-31
kapital
2006**
2007**
2007***
********
A-banan Projekt AB
N
100,0
62
0
0
10
1 929
0%
1%
-13
10
-
-
-
2
Akademiska Hus AB
N
100,0
4 635
2 283
1 253
24 699
52 154
5%
47%
16 354
24 700
1 400
967
-
397
ALMI Företagspartner AB
N
100,0
796
125
114
4 232
4 799
3%
91%
4 544
4 232
-
-
-
419
Apoteket AB
S
100,0
39 493
589
433
3 293
10 596
14%
31%
1 940
3 293
150
145
-
10 689
Arbetslivsresurs AR AB
N
100,0
197
-28
-28
24
93
neg
26%
15
24
-
-
-
253
Bostadsgaranti, AB
N
50,0
62
15
14
194
957
7%
20%
-679
98
8
4
-
12
Botniabanan AB
N
91,0
2 258
390
0
1
13 084
0%
0%
12 313
1
-
-
-
109
Civitas Holding AB
(Vasakronan AB)
N
100,0
2 874
6 380
4 650
25 736
46 658
20%
55%
11 595
25 736
698
791
-
402
Dom Shvetsii, A/O
Fi
36,0
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
3
-
-
-
i.u.
Förvaltningsaktiebolaget
Stattum
N
100,0
0
0
14
589
592
2%
100%
-592
589
-
-
-
1
Green Cargo AB
N
100,0
6 111
300
173
1 621
3 809
11%
43%
96
1 621
80
85
-
3 050
Göta Kanalbolag, AB
N
100,0
39
-1
1
41
53
2%
77%
-12
41
-
-
-
43
Imego AB
U
100,0
56
-3
-2
27
36
neg
75%
-7
27
-
-
-
40
Innovationsbron
N
10,0
50
-173
-151
981
1 035
neg
95%
-966
0
-
-
-
48
Ireco Holding AB
N
100,0
344
11
13
168
370
8%
45%
-134
168
-
-
-
317
Kasernen Fastighets AB
Fi
100,0
20
19
12
126
173
10%
73%
18
126
4
4
-
3
Kungliga Dramatiska
Teatern AB
K
100,0
232
-7
-4
25
92
-
30%
-64
28
-
-
-
328
Kungliga Operan AB
K
100,0
448
-2
0
22
102
-
22%
-68
22
-
-
-
531
Lernia AB
N
100,0
2 259
45
52
502
905
10%
56%
-259
502
50
25
-
3 919
LFV Holding AB
N
100,0
219
10
0
165
222
0%
78%
-95
165
-
-
-
137
LKAB
N
100,0
16 385
6 148
4 679
22 251
29 680
23%
75%
-6 209
22 251
2 000
2 000
-
3 885
Nordea AB****
N
19,9
72 931
35 910
28 947
162 565
3 685 703
19%
-
-
4 419
2 284
2 855
55 685
31 721
Nordiska Investeringsbanken
NIB****
FI
36,7
1 731
636
636
19 297
189 217
3%
-
-18 461
7 410
176
90
-
156
Nord Pool ASA*****
N
50,0
418
129
119
771
1 063
17%
73%
-699
367
23
0
-
82
4
s. 5 Statliga bolag, banker och finansinstitut Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3
Bolag
Dep
Statens
Omsättning
Rörelse-
Resultat
Summa eget
Totala
Avkastning
Soliditet
Nettoskuld-
Bokfört värde
Beslutad
Föreslagen
Börsvärde 31
Antal
ägar-
1 januari-31
resultat
1
kapital
tillgångar
på eget
sättning
2007-12-31
utdelning
utdelning
december
anställda
efter skatt P *
P
andel, %
december
2007
2007-12-31*
2007-12-31
kapital
2006**
2007**
2007***
********
Norrland Center AB
N
33,0
5
-1
-2
13
17
neg
73%
0
5
-
-
-
4
OMX AB********
N
6,6
-
-
-
-
-
-
-
-
1 101
52
0
2 090
-
Posten AB
N
100,0
29 902
1 995
1 560
7 047
18 972
24%
37%
-2 733
7 047
400
625
-
32 442
Samhall AB
N
100,0
7 213
35
90
1 103
2 878
9%
38%
-1 922
1 103
-
-
-
19 611
SAS AB
N
21,0
52 251
1 305
637
17 130
48 770
4%
35%
-8 265
3 666
0
0
2 926
21 898
SIS Miljömärkning AB
IJ
10,0
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
i.u.
0
-
-
-
i.u.
SJ AB
N
100,0
8 257
833
507
3 766
10 256
14%
37%
1 610
3 766
150
169
-
4 053
SOS Alarm Sverige AB
N
50,0
727
11
9
159
320
6%
51%
-22
80
4
4
-
843
Specialfastigheter Sverige AB
N
100,0
1 209
897
544
5 269
12 523
10%
42%
4 992
5 269
400
350
-
97
Statens bostadsomvandling
AB
Fi
100,0
12
-12
3
550
565
1%
97%
-512
550
-
-
-
6
Statens Väg- och baninvest AB
N
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
3
-
-
-
Sveaskog Förvaltnings AB
N
100,0
7 263
2 123
1 419
15 586
32 684
9%
48%
7 299
15 586
2 480
810
-
1 027
SVEDAB
N
100,0
858
386
116
-388
17 459
neg
-2%
14 557
0
-
-
-
92
Swedcarrier, AB
N
100,0
675
777
1 314
3 996
7 316
42%
55%
2 253
3 997
0
100
-
103
Swedesurvey AB
M
100,0
106
-4
0
40
71
0%
58%
-17
40
-
-
-
23
Swedfund International AB
UD
100,0
204
-24
18
1 702
2 228
1%
80%
-1 713
1 786
-
-
-
24
Svensk Bilprovning, AB
N
52,0
1 525
72
37
701
1 349
5%
52%
-112
365
3
3
-
2 021
Svensk Exportkredit, AB
UD
100,0
845
507
353
4 496
297 259
8%
2%
3 285
4 496
0
0
-
160
Svenska Kraftnät Gas-
turbiner AB
N
100,0
73
27
0
63
264
0%
24%
155
63
-
-
-
-
Svenska Miljöstyrnings-
rådet, AB
M
85,0
3
0
0
3
10
0%
30%
-7
3
-
-
-
8
Svenska Rymdaktiebolaget
N
100,0
551
6
8
394
593
2%
66%
-300
394
3
6
-
438
Svenska
Skeppshypotekskassan
N
100,0
331
58
58
1 313
6 842
5%
19%
-1 302
-
-
-
-
8
AB Svenska Spel
FI
100,0
21 593
5 128
5 247
5 248
7 968
104%
66%
-4 777
0
3 437
3 852
-
1 588
SwePol Link AB
N
51,0
248
53
-2
92
1 710
neg
5%
1 221
47
-
-
-
2
Sveriges Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB
N
100,0
8 200
258
190
6 226
223 091
3%
3%
-11 305
6 226
0
0
-
374
5
s. 6 Sveriges Tekniska Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3
Bolag
Dep
Statens
Omsättning
Rörelse-
Resultat
Summa eget
Totala
Avkastning
Soliditet
Nettoskuld-
Bokfört värde
Beslutad
Föreslagen
Börsvärde 31
Antal
ägar-
1 januari-31
resultat
1
kapital
tillgångar
på eget
sättning
2007-12-31
utdelning
utdelning
december
anställda
efter skatt P *
P
andel, %
december
2007
2007-12-31*
2007-12-31
kapital
2006**
2007**
2007***
********
Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut AB
(Sveriges Provnings- och
forskningsinstitut AB)
N
100,0
760
9
10
392
637
3%
62%
-154
392
-
-
-
779
SweRoad AB
N
100,0
54
-1
0
35
60
0%
63%
-43
38
2
0
-
42
Systembolaget AB
S
100,0
20 211
310
295
2 163
5 550
14%
39%
-3 234
2 163
210
295
-
3 049
TeliaSonera AB
N
37,3
96 344
26 155
17 674
117 274
216 702
15%
59%
31 830
43 731
12 811
6 700
101 296
28 376
Teracom AB
N
100,0
3 300
625
390
1 729
3 803
23%
48%
-824
1 729
350
400
-
674
Vasallen AB
N
100,0
220
148
134
1 203
1 607
10%
75%
39
1 203
471
67
-
69
Vattenfall AB
N
100,0
143 639
28 583
19 769
111 709
338 236
19%
37%
70 078
111 709
7 500
8 000
-
32 396
Venantius AB
N
100,0
309
291
270
2 783
2 880
7%
97%
-2 756
2 783
2 100
300
-
14
VisitSweden AB
N
50,0
155
3
4
21
57
21%
37%
-31
10
-
-
-
55
Vogsenåsen A/S
K
100,0
38
1
1
9
20
11%
45%
-1
9
-
-
-
52
V&S Vin & Sprit AB
N
100,0
10 313
2 305
1 468
7 957
17 091
19%
47%
-2 644
7 966
710
800
-
2 104
Zenit Shipping AB
N
100,0
-
-
-
-
-
-
-
-
5
-
-
-
-
Summa
569 013
125 635
93 045
587 124
5 323 110
113 262
323 161
37 959
29 447
161 997
208 976
¹ Uppgifterna i denna kolumn överensstämmer, med något enstaka undantag och efter hänsyn till ägarandelen, med uppgifterna i not 11 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag. I de fall det kan misstämma beror avvikelsen på att uppgifterna i denna tabell är de senast redovisade siffrorna från företaget (avser 4:e kvartalet) medan uppgifterna som ligger till grund för not 11 i något fall kan avse företagets 3:e kvartalsredovisning p.g.a. 4:e kvartalets uppgifter inte fanns tillgängliga vid det tillfälle då kap 4 utarbetades.
* = Uppgifterna för resultat efter skatt respektive eget kapital avser del hänförlig till aktieägare i moderbolaget ** = Avser endast statens andel av utdelningen
***= Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav
**** = omräkningskurs euro 9,2481(medelkurs)/ 9,4735 (balanskurs)
*****=omräkningskurs NOK 1,1546/1,1875
****** = Svenska Skeppshypotekskassan och del av Svenska Spel AB m.m.
******* = Almi Företagspartner AB information är från kvartalsrapport jan- sept. 2007. Kungliga Dramatiska Teatern AB och Förvaltningsbolaget Stattum AB information är från 2006.
******** = Statens innehav i OMX såldes i februari 2008. 0 = utfall avrundat till noll
i.u. = ingen uppgift - = inget utfall
neg = negativt utfall
Ansvarigt departement/myndighet
FI = Finansdepartementet
U = Utbildnings- och kulturdepartementet
M = Miljödepartementet
N = Näringsdepartementet
S = Socialdepartementet UD = Utrikesdepartementet
IJ = Integrations- & Jämställdhetsdepartementet
6
s. 7 Beräkning av statliga sektorns andel enligt kapitel 9 (9.1) Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3
Beräkning av statliga sektorns andel enligt kapitel 9 (9.1)
Miljoner kronor
Bolag
Dep
Statens
Omsättning
Rörelse-
Resultat
Summa eget
Totala
Avkastning
Soliditet
Nettoskuld-
Bokfört värde
Beslutad
Föreslagen
Börsvärde 31
Antal
ägar-
1 januari-31
resultat
efter skatt*
kapital
tillgångar
på eget
sättning
2007-12-31
utdelning
utdelning
december
anställda
andel, %
december
2007
2007-12-31*
2007-12-31*
kapital
2006*
2007*
2007**
2007
Eliminering av
innehav mindre
än 20%
-28 796
-163 546
-3 686 738
-5 520
-
-
-
Eliminering av
övriga delägares
andel i dotter-
och intressebolag
-12 076
-100 242
-298 052
-
-
-
Eliminering av
övrigt******
-5 305
-2 708
-6 842
-
-
-
Summa statliga
2
46 868
320 628
1 331 478
317 641
37 959
29 447
161 997
sektorns andel P
P
* = Avser endast statens andel av utdelningen
** = Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav
******= Svenska Skeppshypotekshypotekskassan och del av Svenska Spel AB
2 P P Slutsumman för bokfört värde överensstämmer inte med balansposten Andelar i dotter- och intresseföretag i balansräkningen p.g.a. att en del aktieinnehav ej inkluderats i denna tabell. Det avser främst innehav hos Karolinska institutet och andra universitet och högskolor.
7
s. 8 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 4
Bilaga 4 Bemyndiganden 2007
Tusentals kronor
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganderam
Utestående förpliktelser 2007-12-31
01 Rikets styrelse
01 46 01
15 000
14 850
01 90 07
2 500
2 500
Totalt UO 01
17 500
17 350
02 Samhällsekonomi och
02 01 14
50 000
0
finansförvaltning
Totalt UO 02
50 000
0
05 Internationell samverkan
05 05 09
10 000
5 082
05 05 11
35 000
26 974
Totalt UO 05
45 000
32 056
06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
06 06 02
45 250 000
40 216 431
06 07 02
25 000
11 695
06 07 05
563 000
251 054
06 34 01
21 000
20 784
06 34 03
36 000
16 939
Totalt UO 06
45 895 000
40 516 903
07 Internationellt bistånd
07 08 01
48 530 000
34 640 290
07 08 05
68 000
29 261
Totalt UO 07
48 598 000
34 669 551
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
09 13 02
64 200 000
0
09 14 04
10 000
2 833
09 14 10
600 000
165 600
09 16 03
83 000
70 523
09 17 01
30 000
19 391
09 18 02
5 000
0
09 26 02
662 000
657 700
Totalt UO 09
65 590 000
916 047
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
10 19 06
12 000
8 900
handikapp
Totalt UO 10
12 000
8 900
13 Arbetsmarknad
13 22 03
2 000 000
783 608
13 22 04
7 162 500
6 467 616
13 22 06
1 400 000
1 270 741
13 22 07
900 000
0
13 22 08
7 000
5 619
Totalt UO 13
11 469 500
8 527 584
3
s. 9 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 4
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganderam
Utestående förpliktelser 2007-12-31
14 Arbetsliv
14 23 01
38 550
38 391
Totalt UO 14
38 550
38 391
15 Studiestöd
15 25 06
7 000
4 714
Totalt UO 15
7 000
4 714
16 Utbildning och universitetsforskning
16 25 03
550 000
199 066
16 25 04
13 000
6 429
16 25 14
1 800 000
1 490 687
16 25 70
3 000
0
16 25 77
8 000
2 322
16 25 78
29 980
11 622
16 25 81
900 000
647 513
16 26 01
6 300 000
5 987 677
16 26 03
500 000
378 359
Totalt UO 16
10 103 980
8 723 675
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
17 25 02
13 000
11 040
17 28 11
5 000
2 681
17 28 15
10 000
6 682
17 28 25
100 000
78 083
Totalt UO 17
128 000
98 486
18 Samhällsplanering,
18 31 11
25 000
0
bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik
Totalt UO 18
25 000
0
19 Regional utveckling
19 33 01
2 900 000
1 857 110
19 33 05
430 000
628 930
19 33 06
3 000 000
167 059
Totalt UO 19
6 330 000
2 653 099
20 Allmän miljö- och naturvård
20 26 02
820 000
331 917
20 34 02
70 000
49 377
20 34 03
150 000
74 834
20 34 04
600 000
102 250
20 34 05
130 000
75 882
Totalt UO 20
1 770 000
634 260
21 Energi
21 35 04
350 000
214 058
21 35 05
1 815 000
1 476 968
21 35 06
72 400
35 000
21 35 09
30 000
24 713
21 35 10
1 000 000
754 686
21 35 11
350 000
259 521
21 35 12
10 000
245
4
opaginerad Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 4
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganderam
Utestående förpliktelser 2007-12-31
21 35 13
30 000
8 316
Totalt UO 21
3 657 400
2 773 507
22 Kommunikationer
22 36 02
59 000 000
36 117 400
22 36 04
70 000 000
54 075 000
22 36 12
6 500 000
4 144 015
22 37 02
210 000
183 973
Totalt UO 22
135 710 000
94 520 388
23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
23 26 01
700 000
340 250
23 41 02
27 400
24 307
23 42 03
2 000
1 975
23 42 04
4 500
1 262
23 43 03
6 650 000
213 431
23 43 04
410 000
280 006
23 44 01
7 630 000
4 330 502
23 44 02
6 465 000
188 770
23 44 03
8 000
0
23 44 06
10 000
0
23 45 01
4 000
200
Totalt UO 23
21 910 900
5 380 703
24 Näringsliv
24 26 02
1 700 000
1 441 852
24 38 05
12 000
268
24 38 13
1 200 000
1 197 143
24 38 22
600 000
595 000
24 38 23
60 000
0
Totalt UO 24
3 572 000
3 234 263
Totalt
354 929 830
202 749 877
5
opaginerad Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
Specifikation av
statsbudgetens inkomster
s. 3 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Bilaga 5 Specifikation statsbudgetens inkomster för budgetåret 2007
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
1000
Skatter m.m.
784 944 375
815 641 708
30 697 332
806 316 061
743 083 734
Skatt på arbete
862 397 976
872 107 018
9 709 042
857 152 825
829 614 625
1100
Direkta skatter på arbete
478 359 580
480 634 086
2 274 506
490 145 791
476 860 788
1110
Inkomstskatter
519 721 369
522 624 658
2 903 288
495 121 963
473 885 529
1111
Statlig inkomstskatt
45 753 321
44 906 927
-846 393
41 004 634
38 308 166
1115
Kommunal inkomstskatt
473 968 049
477 717 730
3 749 682
454 117 328
435 577 363
1120
Allmän pensionsavgift
79 427 129
81 232 650
1 805 521
77 329 092
74 177 735
1121
Allmän pensionsavgift
79 427 129
81 232 650
1 805 521
77 329 092
74 177 735
1130
Artistskatt
73 094
86 261
13 168
73 707
69 094
1131
Artistskatt
73 094
86 261
13 168
73 707
69 094
1140
Skattereduktioner
-120 862 013
-123 309 483
-2 447 470
-82 378 971
-71 271 569
1141
Allmän pensionsavgift
-79 427 129
-81 197 190
-1 770 061
-77 295 336
-64 672 403
1142
Fackföreningsavgift
0
0
0
-2 141 640
-2 116 151
1143
Arbetslöshetskassa
0
0
0
-1 668 037
-1 721 109
1144
Fastighetsskatt
-699 492
-317 409
382 083
-277 409
-365 200
1145
Förmögenhetsskatt
-43 213
0
43 213
-78 069
-41 336
1146
Miljöåtgärder
0
0
0
-90 113
-66 313
1147
Reparation och ombyggnad
0
0
0
0
-1 192 063
1149
Bredband
-40 000
-40 000
0
-20 798
-19 401
1151
Sjöinkomst
-78 945
-77 306
1 639
-77 306
-77 596
1152
Stormskador
0
0
0
-730 263
-999 998
1153
Jobbavdrag
-39 923 234
-41 027 578
-1 104 344
0
0
1154
Hemtjänster
-650 000
-650 000
0
0
0
1200
Indirekta skatter på arbete
384 038 397
391 472 932
7 434 535
367 007 034
352 753 837
1210
Arbetsgivaravgifter
374 050 347
383 034 118
8 983 771
357 047 835
341 103 639
1211
Sjukförsäkringsavgift
101 129 573
100 992 985
-136 588
94 084 877
106 436 665
1212
Föräldraförsäkringsavgift
25 397 940
25 356 043
-41 897
24 229 762
22 982 610
1213
Arbetsskadeavgift
7 832 359
7 844 358
12 000
7 498 706
7 103 741
1214
Ålderspensionsavgift
118 173 732
120 881 523
2 707 791
112 631 609
106 657 470
1215
Efterlevandepensionsavgift
19 580 897
19 610 616
29 719
18 745 836
17 758 768
1216
Arbetsmarknadsavgift
43 725 002
48 471 214
4 746 213
44 472 999
40 735 499
1217
Allmän löneavgift
50 679 968
51 207 367
527 399
48 342 139
32 072 314
1218
Ofördelade avgifter
0
0
0
-26 986
85 348
1219
Nedsatta avgifter
7 530 876
8 683 737
1 152 861
5 695 100
5 489 166
1221
Särskild sjukförsäkringsavgift
0
-13 725
-13 725
1 373 793
1 782 057
1240
Egenavgifter
10 938 295
11 815 391
877 096
10 946 655
10 135 511
1241
Sjukförsäkringsavgift
3 153 751
3 446 484
292 732
3 205 716
3 397 801
1242
Föräldraförsäkringsavgift
798 687
859 300
60 613
801 806
740 629
1243
Arbetsskadeavgift
247 136
265 865
18 729
247 610
228 828
3
s. 4 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
1244
Ålderspensionsavgift, netto
3 766 012
4 113 878
347 866
3 774 398
3 519 905
1245
Efterlevandepensionsavgift
616 926
664 135
47 209
618 944
571 903
1246
Arbetsmarknadsavgift
693 364
745 986
52 622
695 990
642 981
1247
Allmän löneavgift
1 662 418
1 719 743
57 325
1 602 190
1 033 465
1248
Ofördelade avgifter
0
0
0
0
0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
-23 348 574
-23 920 221
-571 647
-22 320 664
-20 286 938
1261
Avgifter till premiepensionssystemet
-23 348 574
-23 920 221
-571 647
-22 320 664
-20 286 938
1270
Särskild löneskatt
32 048 817
31 649 412
-399 405
28 920 470
29 274 962
1271
Pensionskostnader, företag
24 279 710
25 257 908
978 198
21 568 706
22 052 586
1272
Pensionskostnader, staten
2 674 450
2 908 072
233 622
2 835 832
2 616 821
1273
Förvärvsinkomster
3 495 434
1 863 806
-1 631 628
3 016 884
3 145 337
1274
Egenföretagare
1 599 223
1 619 627
20 404
1 499 048
1 460 217
1275
Övrigt
0
0
0
0
0
1280
Nedsättningar
-10 872 616
-11 997 112
-1 124 496
-8 824 794
-8 533 123
1281
Sjöfartsstöd
-1 867 475
-1 772 419
95 057
-1 704 816
-1 698 709
1282
Arbetsgivaravgifter
-7 530 876
-8 683 737
-1 152 861
-5 695 100
-5 489 166
1283
Egenavgifter, generell nedsättning
-690 382
-1 084 840
-394 458
-1 338 677
-1 265 874
1284
Egenavgifter, regional nedsättning
-83 884
-90 581
-6 698
-86 200
-79 374
1285
Nystartjobb
-700 000
-365 536
334 464
0
0
1290
Tjänstegruppliv
1 222 128
891 343
-330 785
1 237 531
1 059 786
1291
Tjänstegruppliv
1 222 128
891 343
-330 785
1 237 531
1 059 786
1300
Skatt på kapital
170 517 419
203 966 624
33 449 205
192 196 076
167 855 456
1310
Skatt på kapital, hushåll
18 630 927
42 549 252
23 918 325
37 423 274
22 930 165
1311
Skatt på kapital
40 949 868
61 781 868
20 832 000
52 731 681
38 463 340
1312
Skattereduktion kapital
-22 502 843
-19 527 764
2 975 079
-15 587 800
-15 744 624
1313
Expansionsmedelsskatt
183 903
295 148
111 245
279 393
211 449
1314
Skattereduktion riskkapital
0
0
0
0
0
1320
Skatt på företagsvinster
97 136 256
106 604 895
9 468 639
99 068 040
91 074 272
1321
Skatt på företagsvinster
97 146 256
106 614 895
9 468 639
99 217 034
91 986 453
1322
Skattereduktioner
-10 000
-10 000
0
-148 994
-912 181
1330
Kupongskatt
3 083 831
6 339 862
3 256 031
3 880 128
2 831 801
1331
Kupongskatt
3 083 831
6 339 862
3 256 031
3 880 128
2 831 801
1340
Avkastningsskatt
12 541 947
12 962 109
420 162
11 085 552
11 973 409
1341
Avkastningsskatt hushåll
133 251
119 870
-13 380
119 870
107 496
1342
Avkastningsskatt företag
12 189 080
12 532 775
343 695
10 737 239
11 646 296
1343
Avkastningsskatt på individuellt
pensionssparande
219 616
309 464
89 847
228 443
219 616
1350
Fastighetskatt
25 405 596
26 072 958
667 362
25 006 659
25 128 309
1351
Fastighetsskatt hushåll
13 371 575
13 339 067
-32 508
13 239 374
14 804 876
1352
Fastighetsskatt företag
12 034 021
12 733 891
699 870
11 767 285
10 323 433
1360
Stämpelskatt
9 220 909
9 414 088
193 179
9 470 878
7 827 597
1361
Stämpelskatt
9 220 909
9 414 088
193 179
9 470 878
7 827 597
1370
Förmögenhetsskatt
4 491 952
0
-4 491 952
6 141 859
4 997 821
1371
Förmögenhetsskatt hushåll
4 417 734
0
-4 417 734
5 949 429
4 822 359
1372
Förmögenhetsskatt företag
74 218
0
-74 218
192 430
175 462
1380
Arvs och gåvoskatt
6 000
23 461
17 461
119 686
1 092 082
1381
Arvsskatt
6 000
14 962
8 962
110 277
869 562
4
s. 5 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
1382
Gåvoskatt
0
8 498
8 498
9 409
222 520
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
391 951 355
392 737 584
786 230
370 178 464
352 657 226
1410
Mervärdesskatt, hushåll
282 766 015
284 455 136
1 689 121
265 150 745
250 076 727
1411
Mervärdesskatt
283 466 015
285 140 390
1 674 375
265 673 241
250 425 380
1412
Skattelättnad för vissa byggtjänster
-700 000
-685 254
14 746
-522 497
-348 653
1420
Skatt på alkohol och tobak
20 758 070
20 765 564
7 494
19 305 486
18 499 540
1421
Skatt på tobak
10 104 792
9 741 954
-362 837
8 617 368
8 208 384
1422
Skatt på etylalkohol
4 120 048
4 249 118
129 071
4 151 402
4 120 048
1423
Skatt på vin
3 636 874
3 817 645
180 771
3 644 914
3 429 396
1424
Skatt på mellanklassprodukter
183 935
182 872
-1 064
180 564
183 935
1425
Skatt på öl
2 710 741
2 773 461
62 720
2 710 292
2 556 097
1426
Privatinförsel av alkohol och tobak
1 680
514
-1 166
946
1 680
1430
Energiskatt
38 973 613
38 245 652
-727 961
38 244 267
37 805 655
1431
Skatt på elektrisk kraft
19 255 876
18 832 237
-423 639
19 026 088
18 221 138
1432
Energiskatt bensin
14 762 344
14 405 523
-356 821
14 542 822
14 841 514
1433
Energiskatt oljeprodukter
4 864 553
4 931 484
66 932
4 597 133
4 660 113
1434
Energiskatt övrigt
90 841
76 408
-14 433
78 225
82 889
1440
Koldioxidskatt
24 874 722
25 087 554
212 832
24 743 196
25 535 497
1441
Koldioxidskatt bensin
11 035 924
10 745 994
-289 930
10 843 478
11 095 110
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
12 819 353
13 085 121
265 768
12 764 197
13 472 278
1443
Koldioxidskatt övrigt
1 019 445
1 256 440
236 995
1 135 521
968 108
1450
Övriga skatter på energi och miljö
5 244 783
4 697 161
-547 622
4 681 045
3 316 277
1451
Svavelskatt
76 195
55 595
-20 600
79 746
74 651
1452
Skatt på råtallolja
21 179
855
-20 324
16 080
20 750
1453
Särskild skatt mot försurning
55 319
50 812
-4 507
47 571
54 773
1454
Skatt på bekämpningsmedel och gödsel
406 560
386 432
-20 129
375 674
406 560
1455
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
3 226 097
3 238 316
12 219
3 197 999
1 793 616
1456
Avfallsskatt
1 108 706
637 607
-471 099
645 582
598 706
1457
Avgifter till Kemikalieinspektionen
65 400
66 090
690
67 155
65 845
1458
Övriga skatter
285 326
261 452
-23 874
251 238
301 376
1470
Skatt på vägtrafik
13 486 416
13 082 722
-403 694
11 781 870
11 019 467
1471
Fordonsskatt
11 335 095
10 348 550
-986 545
10 571 925
10 297 321
1472
Vägavgifter
651 321
748 393
97 072
718 377
722 146
1473
Trängselskatt
0
344 749
344 749
491 568
0
1474
Skatt på trafikförsäkringspremier
1 500 000
1 641 030
141 030
0
0
1480
Övriga skatter
5 847 736
6 403 795
556 059
6 271 855
6 404 064
1481
Systembolaget AB:s överskott
160 000
215 000
55 000
210 000
330 000
1482
Inlevererat överskott från Svenska Spel AB
3 270 000
3 656 924
386 924
3 436 616
3 417 221
1483
Skatt på spel
32 733
21 919
-10 814
24 980
29 378
1484
Lotteriskatt
1 239 001
1 294 571
55 571
1 243 242
1 214 587
1485
Lotteriavgifter
35 150
27 080
-8 070
32 563
30 274
1486
Skatt på annonser och reklam
580 052
657 076
77 023
659 454
825 883
1487
Koncessionsavgifter på televisionens område
295 000
297 052
2 052
439 243
331 400
1488
Lokalradioavgifter
129 000
128 023
-977
125 633
123 214
1489
Avgifter till Granskningsnämnden
6 800
6 700
-100
6 619
6 489
1491
Avgifter för telekommunikation
100 000
96 061
-3 939
91 840
93 283
1492
Försäljningsskatt på motorfordon
0
3 390
3 390
1 665
2 335
5
s. 6 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
1500
Skatt på import
5 820 594
5 843 701
23 107
5 160 351
4 666 140
1510
Skatt på import
5 820 594
5 843 701
23 107
5 160 351
4 666 140
1511
Tullmedel
5 009 292
5 098 677
89 386
4 704 061
4 327 051
1512
Jordbrukstullar och sockeravgifter
392 552
294 356
-98 197
232 695
339 089
1513
Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn
418 750
450 668
31 918
223 594
0
1600
Restförda och övriga skatter
-6 608 747
-1 367 220
5 241 527
-2 049 244
-1 298 906
1610
Restförda skatter
-8 358 222
-7 627 184
731 039
-5 374 606
-7 602 876
1611
Restförda skatter, hushåll
-2 646 213
-2 569 598
76 615
-1 853 164
-2 407 071
1612
Restförda skatter, företag
-5 712 009
-5 057 585
654 424
-3 521 442
-5 195 806
1620
Övriga skatter, hushåll
524 343
2 656 391
2 132 048
1 969 125
1 909 133
1621
Omprövningar aktuellt taxeringsår
-100 000
-100 000
0
-750 000
-24 914
1622
Omprövningar äldre taxeringsår
-1 000 000
1 153 038
2 153 038
413 380
198 335
1623
Anstånd
-200 000
-405 797
-205 797
96 250
-208 357
1624
Övriga skatter
1 441 440
1 640 927
199 486
1 841 271
1 610 907
1625
Skattetillägg
286 775
265 086
-21 689
265 086
281 127
1626
Förseningsavgifter
96 127
103 138
7 011
103 138
52 034
1630
Övriga skatter,företag
-955 968
1 234 622
2 190 589
-738 671
2 214 605
1631
Omprövningar aktuellt taxeringsår
-664 177
-1 000 000
-335 823
-900 000
-962 875
1632
Omprövningar äldre taxeringsår
400 000
290 209
-109 791
792 503
1 283 146
1633
Anstånd
-1 000 000
38 805
1 038 805
-2 081 063
-618 012
1634
Övriga skatter
308 112
505 986
197 874
609 558
1 498 297
1635
Skattetillägg
225
1 205 446
1 205 222
760 677
792 751
1636
Förseningsavgifter
-127
194 175
194 303
79 654
221 298
1640
Intäkter som förs till fonder
2 181 100
2 368 951
187 851
2 094 907
2 180 233
1641
Insättningsgarantiavgifter
540 000
586 842
46 842
521 822
540 000
1642
Avgifter till Kärnavfallsfonden
690 000
980 515
290 515
648 011
689 133
1643
Bilskrotningsavgifter
270 100
155 350
-114 750
270 414
270 100
1644
Batteriavgifter
93 000
77 590
-15 410
84 275
93 000
1645
Kväveoxidavgifter
588 000
568 654
-19 346
570 385
588 000
Totala skatteintäkter
1 424 078 597
1 473 287 708
49 209 111
1 422 638 471
1 353 494 541
1700
Avgående poster, skatter till EU
-7 126 629
-7 199 762
-73 132
-9 387 549
-7 779 114
1710
EU-skatter
-7 126 629
-7 199 762
-73 132
-9 387 549
-7 779 114
1711
EU-skatter
-7 126 629
-7 199 762
-73 132
-9 387 549
-7 779 114
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 416 951 968
1 466 087 946
49 135 978
1 413 250 922
1 345 715 427
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
-638 641 795
-646 805 760
-8 163 965
-613 713 393
-586 595 958
1810
Skatter till andra sektorer
-638 641 795
-646 805 760
-8 163 965
-613 713 393
-586 595 958
1811
Kommunala inkomstskatter
-473 968 049
-477 717 730
-3 749 682
-454 117 328
-435 577 363
1812
Avgifter till AP-fonder
-164 673 746
-169 088 030
-4 414 285
-159 596 065
-151 018 595
Statens skatteintäkter
778 310 173
819 282 186
40 972 012
799 537 529
759 119 469
6
s. 7 Inkomster av statens verksamhet Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
1900
Periodiseringar
6 634 202
-3 640 478
-10 274 680
6 778 532
-16 035 735
1910
Uppbördförskjutningar
16 165 252
5 415 205
-10 750 047
-3 449 699
-26 615 296
1911
Uppbördsförskjutningar
16 165 252
5 415 205
-10 750 047
-3 449 699
-26 615 296
1920
Betalningsförskjutningar
-9 287 168
-7 872 219
1 414 950
10 270 008
10 801 403
1921
Kommuner och landsting
472 287
7 605 356
7 133 069
6 280 131
4 154 480
1922
Ålderpensionssystemet
-172 025
1 685 002
1 857 027
2 806 996
-884 168
1923
Företag och hushåll
-6 448 105
-14 522 889
-8 074 783
1 001 505
7 966 401
1924
Kyrkosamfund
-579 985
361 547
941 532
-59 440
-454 270
1925
EU
-2 559 340
-3 001 234
-441 894
240 817
18 961
1930
Anstånd
-243 882
-1 183 465
-939 583
-41 777
-221 842
1931
Anstånd
-243 882
-1 183 465
-939 583
-41 777
-221 842
2000
Inkomster av statens verksamhet
53 202 366
66 523 694
13 321 328
43 449 970
27 462 020
2100
Rörelseöverskott
4 722 600
5 017 719
295 119
6 956 485
7 218 739
2110
Affärsverkens inlevererade överskott
776 800
615 956
-160 844
1 604 241
395 262
2114
Luftfartsverkets inlevererade överskott
75 000
157 100
82 100
0
29 595
2116
Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans av motsvarighet till
statlig skatt
700 000
439 000
-261 000
1 573 000
337 000
2118
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
1 800
19 856
18 056
31 241
28 667
2120
Övriga myndigheters inlevererade överskott
45 800
1 763
-44 037
52 244
123 477
2124
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
5 800
0
-5 800
746
9 128
2126
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
40 000
1 763
-38 237
51 498
114 349
2130
Riksbankens inlevererade överskott
3 900 000
4 400 000
500 000
5 300 000
6 700 000
2131
Riksbankens inlevererade överskott
3 900 000
4 400 000
500 000
5 300 000
6 700 000
2200
Överskott av statens fastighetsförvaltning
222 000
622 040
400 040
321 055
322 761
2210
Överskott av fastighetsförvaltning
222 000
622 040
400 040
321 055
322 761
2215
Inlevererat överskott av statens
fastighetsförvaltning
222 000
622 040
400 040
321 055
322 761
2300
Ränteinkomster
6 043 200
7 234 646
1 191 446
5 987 539
5 754 814
2320
Räntor på näringslån (2314-2324)
1 000
742
-258
983
1 479
2314
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
600
327
-273
509
776
2316
Ränteinkomster på vattenkraftslån
0
2
2
4
5
2322
Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet
100
-767
-867
-790
-685
2323
Räntor på övriga näringslån
0
4
4
10
21
2324
Ränteinkomster på lokaliseringslån
300
1 175
875
1 250
1 361
2340
Räntor på studielån
4 499 000
4 868 954
369 954
4 677 763
4 386 236
2341
Ränteinkomster på statens lån för
universitetsstudier och garantilån för studera
0
2
2
5
3
2342
Ränteinkomster på allmänna studielån
50 000
76 009
26 009
61 958
60 678
2343
Ränteinkomster på studielån upptagna efter
1988
4 449 000
4 792 944
343 944
4 615 801
4 325 555
2390
Övriga ränteinkomster
1 543 200
2 364 950
821 750
1 308 793
1 367 099
2391
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
rationalisering
200
21
-179
57
138
2392
Räntor på intressemedel
0
0
0
1
5
7
s. 8 Inkomster av statens verksamhet Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
2394
Övriga ränteinkomster
28 000
28 122
122
36 459
25 240
2397
Räntor på skattekonton m.m., netto
1 515 000
2 336 807
821 807
1 272 276
1 341 716
2400
Aktieutdelning
20 000 000
33 248 828
13 248 828
22 963 076
12 053 444
2410
Inkomster av statens aktier
20 000 000
33 248 828
13 248 828
22 963 076
12 053 444
2411
Inkomster av statens aktier
20 000 000
33 248 828
13 248 828
22 963 076
12 053 444
2500
Offentligrättsliga avgifter
15 957 066
13 589 120
-2 367 946
6 084 509
6 007 747
2510
Offentligrättsliga avgifter
15 957 066
13 589 120
-2 367 946
6 084 509
6 007 747
2511
Expeditions- och ansökningsavgifter
620 000
658 386
38 386
618 846
578 132
2522
Avgifter för granskning av filmer och videogram
10 600
9 110
-1 490
10 791
10 583
2525
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
13 150 000
10 552 765
-2 597 235
3 130 139
3 102 069
2526
Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor
0
0
0
77 655
77 644
2527
Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkning
25 400
22 704
-2 696
22 258
24 009
2528
Avgifter vid bergsstaten
11 000
21 651
10 651
14 309
8 244
2529
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
59 014
94 147
35 133
77 325
62 652
2531
Avgifter för registrering i förenings- m.fl.
register
1 200
2 016
816
1 945
1 712
2532
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
913 000
1 027 505
114 505
975 798
971 243
2534
Avgifter för körkort och motorfordon
20 000
26 835
6 835
21 998
33 094
2535
Avgifter för statliga garantier
0
0
0
7
20
2537
Miljöskyddsavgift
110 000
118 946
8 946
108 594
104 481
2539
Täktavgift
19 000
16 588
-2 412
16 094
17 057
2541
Avgifter vid Tullverket
16 000
20 047
4 047
14 395
13 453
2542
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
8 000
7 391
-609
7 909
6 595
2544
Avgifter vid Folkhälsoinstitutet
4 000
-8
-4 008
3 639
3 114
2548
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
188 000
193 355
5 355
169 008
176 404
2551
Avgifter från kärnkraftverken
252 052
251 824
-228
245 965
263 674
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
360 000
372 735
12 735
386 646
374 244
2553
Registreringsavgift till
Fastighetsmäklarnämnden
14 800
15 506
706
14 702
9 693
2557
Avgifter vid statens internbank i
Riksgäldskontoret
8 600
5 667
-2 933
6 037
6 660
2558
Avgifter för årlig revision
121 900
132 076
10 176
119 903
120 885
2559
Avgifter för etikprövning av forskning
22 000
21 873
-127
20 961
20 496
2561
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
22 500
18 000
-4 500
19 588
21 589
2600
Försäljningsinkomster
178 000
254 737
76 737
261 524
139 130
2620
Försäljningsinkomster
178 000
254 737
76 737
261 524
139 130
2624
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
58 000
57 987
-13
49 498
57 994
2625
Utförsäljning av beredskapslager
0
0
0
0
3
2627
Offentlig lagring, försäljningsintäkter
120 000
196 750
76 750
212 027
81 132
2700
Böter m.m.
614 500
1 330 409
715 909
710 259
743 854
2710
Böter m.m.
614 500
1 330 409
715 909
710 259
743 854
2711
Restavgifter och dröjsmålsavgifter
61 000
80 824
19 824
104 547
118 126
2712
Bötesmedel
531 000
901 310
370 310
576 077
494 990
2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
1 500
37 301
35 801
5 355
1 016
8
s. 9 Inkomster av försåld egendom Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
2714
Sanktionsavgifter m.m.
20 000
287 586
267 586
24 280
129 722
2717
Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll
1 000
23 388
22 388
2800
Övriga inkomster av statens verksamhet
5 465 000
2810
Övriga inkomster av statens verksamhet
5 465 000
2811
Övriga inkomster av statens verksamhet
5 465 000
3000
Inkomster av försåld egendom
50 000 000
3100
Inkomster av försålda byggnader och
maskiner
0
3120
Statliga myndigheters inkomster av försålda
byggnader och maskiner
0
3125
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
0
3200
Övriga inkomster av markförsäljning
0
3210
Övriga inkomster av markförsäljning
0
3211
Övriga inkomster av markförsäljning
0
3300
Övriga inkomster av försåld egendom
50 000 000
3310
Övriga inkomster av försåld egendom
50 000 000
3311
Inkomster av statens gruvegendom
0
3312
Övriga inkomster av försåld egendom
50 000 000
4000
Återbetalning av lån
2 040 288
4100
Återbetalning av näringslån
21 788
4120
Återbetalning av jordbrukslån
8 000
4123
Återbetalning av lån till fiskerinäringen
8 000
4130
Återbetalning av övriga näringslån
13 788
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
0
4132
Återbetalning av lån avseende såddfinansiering
3 000
4135
Återbetalning av skogsvägslån
0
4136
Återbetalning av övriga näringslån,
Kammarkollegiet
788
4137
Återbetalning av övriga näringslån, Statens
jordbruksverk
0
4138
Återbetalning av tidigare infriade statliga
garantier
0
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
10 000
4300
Återbetalning av studielån
1 958 500
4310
Återbetalning av studielån
1 958 500
4311
Återbetalning av statens lån för
universitetsstudier
0
4312
Återbetalning av allmänna studielån
500
5 226 195
-238 805
165 522
-4 778 468
5 226 195
-238 805
165 522
-4 778 468
5 226 195
-238 805
165 522
-4 778 468
18 015 803
-31 984 197
56 451
6 688 778
20 251
20 251
24 623
180 953
20 251
20 251
24 623
180 953
20 251
20 251
24 623
180 953
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
17 995 551
-32 004 449
31 828
6 507 826
17 995 551
-32 004 449
31 828
6 507 826
0
0
0
0
17 995 551
-32 004 449
31 828
6 507 826
2 046 043
5 755
2 143 949
2 303 455
24 229
2 441
55 023
86 914
9 118
1 118
10 323
9 013
9 118
1 118
10 323
9 013
15 111
1 323
44 700
77 901
37
37
35
33
978
-2 022
4 949
5 121
0
0
0
0
34 414
1 085
297
947
1 379
1 379
458
171
0
0
0
0
11 631
1 631
38 310
38 161
1 907 379
-51 121
1 984 841
2 117 744
1 907 379
-51 121
1 984 841
2 117 744
6
10
10
4
665
165
534
610
9
s. 10 Kalkylmässiga inkomster Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
4313
Återbetalning av studiemedel
1 958 000
1 906 703
-51 297
1 984 303
2 117 128
4500
Återbetalning av övriga lån
60 000
114 436
54 436
104 085
98 797
4510
Återbetalning av övriga lån
60 000
114 436
54 436
104 085
98 797
4516
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
0
15
15
16
48
4517
Återbetalning från Portugalfonden
0
0
0
0
0
4525
Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
20 000
65 069
45 069
65 679
56 304
4526
Återbetalning av övriga lån
40 000
49 352
9 352
38 391
42 445
5000
Kalkylmässiga inkomster
8 559 400
8 173 617
-385 783
7 762 759
8 787 972
5100
Avskrivningar och amorteringar
509 400
567 368
57 968
522 126
1 246 307
5120
Avskrivningar på fastigheter
505 000
567 368
62 368
517 870
1 241 952
5121
Amortering på statskapital
505 000
567 368
62 368
517 870
1 241 952
5130
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader
4 400
0
-4 400
4 256
4 355
5131
Uppdragsmyndigheters m.fl.
komplementkostnader
4 400
0
-4 400
4 256
4 355
5200
Statliga pensionsavgifter
8 050 000
7 606 249
-443 751
7 240 632
7 541 665
5210
Statliga pensionsavgifter
8 050 000
7 606 249
-443 751
7 240 632
7 541 665
5211
Statliga pensionsavgifter
8 050 000
7 606 249
-443 751
7 240 632
7 541 665
6000
Bidrag m.m. från EU
13 663 863
13 036 658
-627 206
12 440 927
12 592 364
6100
Bidrag från EG:s jordbruksfond
10 034 590
9 841 478
-193 112
8 889 756
8 946 315
6110
Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion
9 845 590
9 572 430
-273 160
8 691 560
8 782 020
6111
Gårdsstöd
5 560 769
5 689 116
128 347
5 468 979
4 058 349
6112
Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999
0
-43
-43
1 838
3 172
6113
Övriga interventioner
323 467
131 654
-191 813
162 344
263 315
6114
Exportbidrag
751 672
249 388
-502 284
599 546
675 444
6115
Djurbidrag
1 343 566
1 034 795
-308 771
736 903
1 939 814
6116
Offentlig lagring
70 000
-81 891
-151 891
71 871
254 424
6117
Miljö-, struktur- och regionala åtgärder
perioden 2000-2006
0
-16 965
-16 965
1 531 022
1 580 404
6118
EU:s landsbygdsfond 2007-2013
1 790 117
2 685 618
895 501
0
6119
Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder
6 000
-119 243
-125 243
119 058
7 098
6120
Bidrag från EG:s jordbruksfonds
utvecklingssektion
189 000
269 049
80 049
198 196
164 295
6121
EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m 1995-1999
0
0
0
0
840
6122
EG-finansierad struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m. 2000-2006
189 000
269 049
80 049
198 196
163 455
6200
Bidrag från EG:s fiskefond
59 040
89 906
30 866
75 720
109 240
6210
Bidrag från EG:s fiskefond
59 040
89 906
30 866
75 720
109 240
6211
Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995-1999
0
0
0
-1 454
0
10
s. 11 Avräkningar m.m. i anslutning till Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
6212
Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-2006
44 280
89 906
45 626
77 174
109 240
6213
Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2007-2013
14 760
0
-14 760
0
6300
Bidrag från EG:s regionalfond
1 319 167
1 130 401
-188 766
1 212 032
1 380 638
6310
Bidrag från EG:s regionalfond
1 319 167
1 130 401
-188 766
1 212 032
1 380 638
6311
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995-
1999
0
0
0
0
25 058
6312
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-
2006
1 055 333
948 719
-106 615
1 212 032
1 355 580
6313
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2007-
2013
263 833
181 682
-82 151
0
6400
Bidrag från EG:s socialfond
1 806 097
1 632 582
-173 514
1 270 599
1 848 425
6410
Bidrag från EG:s socialfond
1 806 097
1 632 582
-173 514
1 270 599
1 848 425
6411
Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995-1999
0
0
0
0
-25 058
6412
Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006
1 625 487
1 504 375
-121 112
1 270 599
1 873 483
6413
Bidrag från EG:s socialfond perioden 2007-2013
180 610
128 208
-52 402
0
6500
Bidrag till transeuropeiska nätverk
290 000
187 452
-102 548
193 807
300 366
6510
Bidrag till transeuropeiska nätverk
290 000
187 452
-102 548
193 807
300 366
6511
Bidrag till transeuropeiska nätverk
290 000
187 452
-102 548
193 807
300 366
6900
Övriga bidrag från EG
154 970
154 839
-131
799 013
7 381
6910
Övriga bidrag från EG
154 970
154 839
-131
799 013
7 381
6911
Övriga bidrag från EG
8 970
39 948
30 978
799 013
7 381
6912
Bidrag från EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn
146 000
114 891
-31 109
0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet
-50 854 245
-51 984 207
-1 129 962
-48 182 931
-41 451 373
7100
Tillkommande skatter
11 592 586
12 149 900
557 314
10 938 275
9 292 723
7110
EU-skatter
9 685 969
10 200 996
515 027
9 146 733
7 760 154
7111
Momsbaserad EU-avgift
3 918 105
4 475 000
556 895
4 227 198
3 112 975
7112
Tullmedel
4 993 546
5 071 608
78 062
4 691 010
4 307 361
7113
Jordbrukstullar och sockeravgifter
391 318
279 051
-112 267
228 524
339 818
7114
Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn
383 000
375 336
-7 664
0
7120
Kommunala utjämningsavgifter
1 906 617
1 948 904
42 287
1 791 543
1 532 569
7121
Utjämningsavgift för LSS-kostnader
1 906 617
1 948 904
42 287
1 791 543
1 532 569
7200
Avräkningar
-62 446 832
-64 134 107
-1 687 276
-59 121 206
-50 744 096
7210
Intäkter som förs till fonder
-2 181 100
-2 368 951
-187 851
-2 094 907
-2 180 233
7211
Intäkter som förs till fonder
-2 181 100
-2 368 951
-187 851
-2 094 907
-2 180 233
7220
Kompensation för mervärdesskatt
-60 265 732
-61 765 156
-1 499 425
-57 026 299
-54 513 863
7221
Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter
-22 594 382
-22 150 951
443 430
-20 395 099
-20 267 389
7222
Kompensation för mervärdesskatt, kommuner
-37 671 350
-39 614 205
-1 942 855
-36 631 200
-34 246 474
11
s. 12 på skattekonto Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
Statsbudget
Utfall/
Skillnad mot
Utfall /Prognos
Inkomsttitel
1)
Prognos
statsbudget
2006
Utfall 2005
7290
Kompetenssparande
5 950 000
7291
Kompetenssparande
5 950 000
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar
på skattekonto
-7 781 000
-7 737 034
43 966
-13 672 199
-13 641 834
8100
Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto
-7 781 000
-7 737 034
43 966
-13 672 199
-13 641 834
8110
Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto
-7 781 000
-7 737 034
43 966
-13 672 199
-13 641 834
8111
Anställningsstöd
-5 944 000
-5 980 310
-36 310
-4 813 827
-3 153 482
8112
Stöd till utbildningsvikariat
-52 000
-140 138
-88 138
-139 943
0
8113
Stöd till investeringar i källsorteringslokaler
-270 000
-22 101
247 899
-17 767
-1 774
8114
Stöd till bredbandsinstallation
-180 000
-281 642
-101 642
-388 403
-521 752
8115
Stöd för energieffektivisering i lokaler med
offentlig verksamhet
0
0
0
-168 718
-629
8116
Sysselsättningsstöd till kommuner och
landsting
0
0
0
-6 915 396
-8 775 876
8117
Stöd till anställning av långtidssjukskrivna
0
0
0
0
0
8118
Stöd till skyddat arbete hos offentlig
arbetsgivare
-785 000
-732 358
52 642
-739 323
-738 321
8119
Stöd till utbildning av personal i vård och
äldreomsorg
-300 000
-300 567
-567
-299 749
-450 000
8121
Stöd för konvertering från direktverkande el
0
0
0
-27 619
0
8122
Stöd för konvertering från oljeuppvärmning
-250 000
-279 918
-29 918
-161 454
0
Summa statsbudgetens inkomster
853 775 048
863 716 282
9 941 234
810 314 986
745 825 116
1) Statsbudgeten justerad enligt underbilaga
12
s. 13 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007
Tusental kronor
Ursprunglig
Inkomsttitel
Justerad statsbudget
statsbudget
Justering
1000
Skatter m.m.
784 944 375
787 503 716
-2 559 341
Skatt på arbete
862 397 976
885 746 550
-23 348 574
1200
Indirekta skatter på arbete
384 038 397
407 386 971
-23 348 574
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
-23 348 574
-23 348 574
1261
Avgifter till premiepensionssystemet
-23 348 574
-23 348 574
Totala skatteintäkter
1 424 078 597
1 447 427 171
-23 348 574
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 416 951 968
1 440 300 542
-23 348 574
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
-638 641 795
-661 990 368
23 348 574
1810
Skatter till andra sektorer
-638 641 795
-661 990 368
23 348 574
1813
Avgifter till premiepensionssystemet
-23 348 574
23 348 574
Statens skatteintäkter
778 310 173
778 310 173
0
1900
Periodiseringar
6 634 202
9 193 542
-2 559 340
1920
Betalningsförskjutningar
-9 287 168
-6 727 828
-2 559 340
1922
Ålderspensionssystemet
-172 025
-85 238
-86 787
1923
Företag och hushåll
-6 448 105
-6 534 892
-86 787
1925
EU
-2 559 340
-2 559 340
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet
-50 854 245
-53 413 585
2 559 340
7100
Tillkommande skatter
11 592 586
9 033 246
2 559 340
7110
EU-skatter
9 685 969
7 126 629
2 559 340
7111
Momsbaserad EU-avgift
3 918 105
1 306 035
2 612 070
7112
Tullmedel
4 993 546
5 009 292
-15 746
7113
Jordbrukstullar och sockeravgifter
391 318
392 552
-1 234
7114
Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn
383 000
418 750
-35 750
Summa statsbudgetens inkomster
853 775 048
853 775 048
0
13
opaginerad Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
Specifikation av
statsbudgetens utgifter
s. 3 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter m.m. för budgetåret 2007
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
UO 01 Rikets styrelse
1 007 768
10 676 842
61 148
-278 028
11 467 730
10 594 074
-82 768
-143 916
-873 657
-1 267 252
393 595
873 657
PO 27 Mediepolitik
40 179
722 209
-1 064
761 324
676 340
-45 869
-45 869
-84 984
-117 993
33 009
84 984
1
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, a
966
6 412
-774
6 604
5 254
-1 158
-1 158
-1 350
-1 542
192
1 350
2
Presstöd, a
9 339
567 119
576 458
515 391
-51 728
-51 728
-61 067
-89 423
28 356
61 067
3
Stöd till radio- och kassettidningar, a
29 171
126 156
155 327
134 057
7 901
7 901
-21 270
-25 055
3 785
21 270
4
Radio- och TV-verket, a
117
11 996
12 113
12 024
28
28
-89
-449
360
89
5
Granskningsnämnden för radio och TV, a
586
10 526
-290
10 821
9 613
-913
-913
-1 208
-1 524
316
1 208
PO 32 Regional samhällsorganisation
48 346
2 395 499
5 500
-39
2 449 306
2 398 201
2 702
-2 798
-51 105
-169 131
118 026
51 105
1
Länsstyrelserna m.m., a
48 346
2 360 522
5 500
-39
2 414 329
2 363 224
2 702
-2 798
-51 105
-169 131
118 026
51 105
2
Kommunala samverkansorgan m.m., a
34 977
34 977
34 977
PO 45 Samepolitik
-657
25 803
2 000
27 146
25 706
-97
-2 097
-1 440
-2 890
1 450
1 440
1
Sametinget, a
-657
25 803
2 000
27 146
25 706
-97
-2 097
-1 440
-2 890
1 450
1 440
PO 46 Demokrati
18 327
92 489
1 000
-14 582
97 234
83 157
-9 332
-10 332
-14 077
-16 852
2 775
14 077
1
Allmänna val och demokrati, a
13 279
24 090
-11 279
26 090
13 620
-10 470
-10 470
-12 470
-13 193
723
12 470
2
Justitiekanslern, a
354
21 619
1 000
22 973
22 312
693
-307
-660
-1 309
649
660
3
Datainspektionen, a
3 952
31 910
-3 003
32 859
32 539
629
629
-320
-1 277
957
320
4
Svensk författningssamling, a
123
845
-98
870
651
-194
-194
-220
-245
25
220
5
Valmyndigheten, a
619
14 025
-202
14 442
14 035
10
10
-407
-828
421
407
PO 47 Minoritetspolitik
1 698
10 437
-762
11 373
11 169
732
732
-205
-205
205
3
s. 4 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
1
Åtgärder för nationella minoriteter, a
1 698
10 437
-762
11 373
11 169
732
732
-205
-205
205
PO 90 Anslag som inte ingår i något politikområde
899 875
7 430 405
52 648
-261 581
8 121 347
7 399 501
-30 904
-83 552
-721 846
-960 181
238 335
721 846
1
Kungliga hov- och slottsstaten, a
317
98 150
318
98 785
98 016
-134
-452
-769
-3 714
2 945
769
2
Riksdagens ledamöter och partier m.m., a
30 855
771 124
801 979
776 211
5 087
5 087
-25 768
-64 324
38 556
25 768
3
Riksdagens förvaltningskostnader, a
51 727
733 737
785 464
740 290
6 553
6 553
-45 174
-67 186
22 012
45 174
4
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, a
7 313
63 289
-4 000
66 602
58 942
-4 347
-4 347
-7 660
-9 559
1 899
7 660
5
Regeringskansliet m.m., a
799 407
5 580 760
52 330
-257 007
6 175 490
5 554 905
-25 855
-78 185
-620 585
-788 008
167 423
620 585
6
Stöd till politiska partier, a
5 680
170 200
-574
175 306
157 884
-12 316
-12 316
-17 422
-22 528
5 106
17 422
7
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information, a
4 576
13 145
17 721
13 253
108
108
-4 469
-4 863
394
4 469
UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning
536 961
11 873 471
6 000
-349 573
12 066 859
11 207 553
-665 918
-671 918
-859 307
-1 358 160
498 853
859 307
PO 01 Effektiv statsförvaltning
317 830
10 175 573
5 600
-163 749
10 335 254
10 173 517
-2 056
-7 656
-161 737
-637 849
476 112
161 737
1
Konjunkturinstitutet, a
1 382
47 640
49 022
46 227
-1 413
-1 413
-2 796
-4 225
1 429
2 796
2
Ekonomistyrningsverket, a
6 490
102 077
3 200
111 767
105 149
3 072
-128
-6 618
-9 681
3 063
6 618
3
Statskontoret, a
3 009
52 189
4 500
59 698
55 960
3 771
-729
-3 738
-5 303
1 565
3 738
4
Täckning av merkostnader för lokaler, a
3 968
422
4 390
478
56
56
-3 912
-3 912
3 912
5
Statistiska centralbyrån, a
22 775
473 814
-450
-9 265
486 874
472 676
-1 138
-688
-14 198
-28 412
14 214
14 198
6
Kammarkollegiet, a
5 169
30 933
-3 681
32 421
30 237
-696
-696
-2 184
-3 112
928
2 184
7
Nämnden för offentlig upphandling, a
169
8 247
8 416
8 212
-35
-35
-204
-204
204
8
Verket för förvaltningsutveckling, a
4 500
55 511
60 011
56 426
915
915
-3 585
-5 250
1 665
3 585
9
Ekonomiska rådet, a
1 034
2 507
-1 050
2 491
1 786
-721
329
-705
-780
75
705
10
Arbetsgivarpolitiska frågor, a
782
7 443
8 225
6 230
-1 213
-1 213
-1 995
-2 115
120
1 995
4
s. 5 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
11
Statliga tjänstepensioner m.m., a
-68 134
8 909 860
-4 432
8 837 295
8 899 346
-10 514
-10 514
62 051
-383 442
445 493
-62 051
12
Statliga kompetensöverföringsjobb, a
225 000
-139 465
225 000
209 016
-15 984
-15 984
-15 984
-15 984
15 984
13
E-legitimationer, a
139 465
12 930
-3 200
-5 981
14 851
7 098
-5 832
-2 632
-7 753
-7 753
7 753
14
Bidragsfastigheter, a
11 102
247 000
247 000
245 374
-1 626
-1 626
-1 626
-9 036
7 410
1 626
15
Finanspolitiska rådet, a
2 600
2 600
1 480
1 480
-1 120
-1 120
-1 270
150
1 120
2006 020113 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader, a
925
-925
2003 020106 Folk- och bostadsstatistik, a
178 565
178 565
21 195
21 195
21 195
-157 371
-157 371
157 371
1998 14D003 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området, a
6 628
6 628
6 628
6 628
6 628
PO 02 Finansiella system och tillsyn
24 451
485 500
400
-3 947
506 404
493 017
7 517
7 117
-13 388
-27 653
14 265
13 388
1
Finansinspektionen, a
10 800
187 943
198 743
202 180
14 237
14 237
3 437
-2 201
5 638
-3 437
2
Insättningsgarantinämnden, a
-2 019
17 669
15 650
11 908
-5 761
-5 761
-3 742
-3 972
230
3 742
3
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, a
14 515
270 121
-3 040
281 596
269 197
-924
-924
-12 399
-20 503
8 104
12 399
4
Bokföringsnämnden, a
1 155
8 367
-906
8 616
7 984
-383
-383
-631
-882
251
631
5
Avsättning för garantiverksamhet, a
1 400
400
1 800
1 747
347
-53
-53
-95
42
53
2005 020205 Insatser i internationella finansiella institutioner, a
0
0
PO 90 Anslag som inte ingår i något politikområde
194 680
1 212 398
-181 877
1 225 201
541 019
-671 379
-671 379
684 182
-692 658
8 476
684 182
1
Riksrevisionen, a
18 473
282 538
-10 074
290 938
283 987
1 449
1 449
6 951
-15 427
8 476
6 951
2
Försök med trängselskatt i Stockholm, a
176 207
929 860
-171 803
934 264
257 032
-672 828
-672 828
677 232
-677 232
677 232
UO 03 Skatt, tull och exekution
503 229
9 324 774
6 828
-78 801
9 756 030
9 670 100
345 326
338 498
-85 930
-365 674
279 744
85 930
PO 03 Skatt, tull och exekution
503 229
9 324 774
6 828
-78 801
9 756 030
9 670 100
345 326
338 498
-85 930
-365 674
279 744
85 930
1
Skatteverket, a
339 714
6 241 726
4 328
-26 786
6 558 982
6 506 641
264 915
260 587
-52 341
-239 593
187 252
52 341
5
s. 6 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
2
Kronofogdemyndigheterna, a
98 255
1 610 056
2 500
-43 655
1 667 156
1 693 621
83 565
81 065
26 465
-21 837
48 302
-26 465
3
Tullverket, a
65 259
1 472 992
-8 359
1 529 892
1 469 838
-3 154
-3 154
-60 054
-104 244
44 190
60 054
UO 04 Rättsväsendet
744 591
30 753 868
2 021
-42 079
31 458 401
30 627 237
-126 631
-128 652
-831 164
-1 855 481
1 024 317
831 164
PO 04 Rättsväsendet
744 591
30 753 868
2 021
-42 079
31 458 401
30 627 237
-126 631
-128 652
-831 164
-1 855 481
1 024 317
831 164
1
Polisorganisationen, a
513 535
16 728 635
-43 000
17 199 170
16 532 151
-196 484
-153 484
-667 018
-1 168 877
501 859
667 018
2
Säkerhetspolisen, a
-18 912
783 623
1 470
766 181
787 564
3 941
2 471
21 384
-2 125
23 509
-21 384
3
Åklagarorganisationen, a
-937
897 050
47 000
-37
943 076
966 167
69 117
22 117
23 092
-3 820
26 912
-23 092
4
Ekobrottsmyndigheten, a
5 389
362 647
368 036
374 215
11 568
11 568
6 179
-4 700
10 879
-6 179
5
Sveriges Domstolar, a
231 628
4 205 208
-140 449
-39 839
4 256 548
4 108 105
-97 103
43 346
-148 443
-274 599
126 156
148 443
6
Kriminalvården, a
36 018
6 088 454
6 124 472
5 927 733
-160 721
-160 721
-196 739
-379 393
182 654
196 739
7
Brottsförebyggande rådet, a
2 659
60 263
2 000
-690
64 231
63 159
2 896
896
-1 073
-2 881
1 808
1 073
8
Rättsmedicinalverket, a
4 232
241 367
245 599
246 698
5 331
5 331
1 098
-6 143
7 241
-1 098
9
Gentekniknämnden, a
684
3 889
-568
4 004
3 261
-628
-628
-743
-860
117
743
10
Brottsoffermyndigheten, a
811
29 703
30 514
29 704
1
1
-810
-1 701
891
810
11
Ersättning för skador på grund av brott, a
-465
89 474
89 009
91 268
1 794
1 794
2 258
-2 216
4 474
-2 258
12
Rättsliga biträden m.m., a
-35 307
1 225 657
135 000
1 325 350
1 454 794
229 137
94 137
129 444
-6 621
136 065
-129 444
13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., a
3 990
27 163
31 153
31 664
4 501
4 501
511
-847
1 358
-511
14
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, a
339
3 578
-231
3 685
3 366
-212
-212
-319
-498
179
319
15
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete, a
928
7 157
-713
7 372
7 388
231
231
16
-199
215
-16
UO 05 Internationell samverkan
106 783
1 497 701
71 200
-70 706
1 604 978
1 585 596
87 895
16 695
-19 382
-60 485
41 103
19 382
6
s. 7 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik
106 783
1 497 701
71 200
-70 706
1 604 978
1 585 596
87 895
16 695
-19 382
-60 485
41 103
19 382
1
Bidrag till vissa internationella organisationer, a
23 841
1 056 654
70 000
1 150 495
1 164 931
108 277
38 277
14 436
-17 264
31 700
-14 436
2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, a
38 299
133 686
-34 350
137 635
122 900
-10 786
-10 786
-14 735
-18 745
4 010
14 735
3
Nordiskt samarbete, a
1 607
13 995
-1 073
14 529
9 645
-4 350
-4 350
-4 884
-5 304
420
4 884
4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, a
28 961
3 826
-25 846
6 941
5 591
1 765
1 765
-1 350
-1 465
115
1 350
5
Inspektionen för strategiska produkter, a
3 855
24 903
1 200
-3 114
26 844
22 836
-2 067
-3 267
-4 008
-4 755
747
4 008
6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning, a
391
34 655
-156
34 890
34 617
-38
-38
-273
-1 312
1 039
273
7
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), a
27 067
27 067
27 067
8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI), a
12 332
12 332
12 332
9
Svenska institutet, a
2 567
87 836
90 403
88 843
1 007
1 007
-1 560
-4 195
2 635
1 560
10
Information om Sverige i utlandet, a
559
14 579
-268
14 870
14 257
-322
-322
-613
-1 050
437
613
11
Samarbete inom Östersjöregionen, a
6 702
88 168
-5 897
88 972
82 577
-5 591
-5 591
-6 395
-6 395
6 395
UO 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
3 401 685
44 163 964
-94 561
47 471 088
46 529 934
2 365 970
2 365 970
-941 154
-2 569 407
1 628 253
941 154
PO 06 Totalförsvar
2 482 656
40 198 125
-10 703
42 670 078
42 378 096
2 179 971
2 179 971
-291 982
-1 802 661
1 510 679
291 982
1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m., a
904 574
20 452 062
-2 000
-407
21 354 229
21 034 122
582 060
584 060
-320 107
-1 240 450
920 343
320 107
2
Materiel och anläggningar, a
1 556 756
17 600 235
19 156 991
19 232 318
1 632 083
1 632 083
75 326
-452 681
528 007
-75 326
3
Forskning och teknikutveckling, a
1 159 785
1 159 785
1 126 050
-33 735
-33 735
-33 735
-68 529
34 794
33 735
4
Totalförsvarets pliktverk, a
3 443
204 941
208 384
210 429
5 488
5 488
2 046
-4 102
6 148
-2 046
5
Försvarshögskolan, a
3 122
32 533
-2 136
33 519
33 282
749
749
-237
-1 213
976
237
6
Försvarets radioanstalt, a
2 682
514 517
-2 000
515 199
513 443
-1 074
926
-1 756
-17 192
15 436
1 756
7
Totalförsvarets forskningsinstitut, a
2 528
57 049
-1 310
58 267
57 788
739
739
-480
-2 191
1 711
480
8
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, o
68 211
68 211
66 968
-1 243
-1 243
-1 243
-1 243
1 243
9
Nämnder m.m., a
663
5 901
4 000
-663
9 901
5 245
-656
-4 656
-4 656
-4 833
177
4 656
7
s. 8 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
10
Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m., a
8 887
102 891
-6 187
105 591
98 451
-4 440
-4 440
-7 140
-10 227
3 087
7 140
PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar
899 863
3 631 346
-80 955
4 450 254
3 811 928
180 582
180 582
-638 325
-745 141
106 816
638 325
1
Kustbevakningen, a
8 130
777 741
785 871
709 919
-67 822
-67 822
-75 952
-99 284
23 332
75 952
2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, a
40
39 850
39 890
39 850
-40
-4 025
3 985
40
3
Ersättning för räddningstjänst m.m., a
-163
21 080
18 000
38 917
26 267
5 187
-12 813
-12 650
-14 758
2 108
12 650
4
Samhällets skydd mot olyckor, a
19 303
669 489
688 792
675 761
6 272
6 272
-13 031
-33 116
20 085
13 031
5
Krisberedskap, a
399 042
1 711 976
-268 000
-79 294
1 763 724
1 654 221
-57 755
210 245
-109 504
-160 864
51 360
109 504
6
Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet, a
468 479
35 000
250 000
753 479
330 805
295 805
45 805
-422 674
-422 674
422 674
7
Krisberedskapsmyndigheten, a
2 599
165 671
168 270
165 117
-554
-554
-3 153
-8 123
4 970
3 153
8
Styrelsen för psykologiskt försvar, a
2 433
32 539
-1 661
33 311
31 988
-551
-551
-1 323
-2 299
976
1 323
9
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, a
178 000
178 000
178 000
PO 34 Miljöpolitik
8 327
291 908
-2 903
297 332
294 175
2 267
2 267
-3 157
-11 915
8 758
3 157
1
Statens strålskyddsinstitut, a
661
118 953
119 614
118 433
-520
-520
-1 182
-4 751
3 569
1 182
2
Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, a
5 855
99 301
-2 903
102 253
103 044
3 743
3 743
791
-2 188
2 979
-791
Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, a
1 811
73 654
75 465
72 698
-956
-956
-2 766
-4 976
2 210
2 766
PO 38 Näringspolitik
10 839
42 585
53 424
45 734
3 149
3 149
-7 690
-9 690
2 000
7 690
1
Elsäkerhetsverket, a
10 839
42 585
53 424
45 734
3 149
3 149
-7 690
-9 690
2 000
7 690
UO 07 Internationellt bistånd
2 896 583
26 656 588
-700 000
-2 123 213
26 729 959
25 441 208
-1 215 380
-515 380
-1 288 751
-1 318 023
29 272
1 288 751
PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete
2 896 583
26 656 588
-700 000
-2 123 213
26 729 959
25 441 208
-1 215 380
-515 380
-1 288 751
-1 318 023
29 272
1 288 751
1
Biståndsverksamhet, a
2 498 361
25 930 841
-700 000
-1 746 072
25 983 131
24 715 372
-1 215 469
-515 469
-1 267 759
-1 275 259
7 500
1 267 759
8
s. 9 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), a
34 446
622 583
-15 783
641 246
627 624
5 041
5 041
-13 621
-32 298
18 677
13 621
3
Nordiska Afrikainstitutet, a
14 336
14 336
14 336
-430
430
4
Folke Bernadotteakademin, a
6 309
30 828
-5 541
31 596
30 795
-33
-33
-801
-1 726
925
801
5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, a
2 692
40 000
-1 492
41 200
36 773
-3 227
-3 227
-4 427
-5 627
1 200
4 427
6
Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, a
4 081
18 000
-3 631
18 450
16 308
-1 692
-1 692
-2 142
-2 682
540
2 142
2006 070805 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, a
350 694
-350 694
UO 08 Migration
1 653 527
5 032 876
785 000
-1 105 922
6 365 481
5 294 976
262 100
-522 900
-1 070 505
-1 224 824
154 319
1 070 505
PO 12 Migrationspolitik
1 653 527
5 032 876
785 000
-1 105 922
6 365 481
5 294 976
262 100
-522 900
-1 070 505
-1 224 824
154 319
1 070 505
1
Migrationsverket, a
379 290
1 657 784
-1 590
2 035 484
1 923 026
265 242
265 242
-112 458
-162 192
49 734
112 458
2
Ersättningar och bostadskostnader, a
481 054
1 999 950
785 000
-481 054
2 784 950
2 278 695
278 745
-506 255
-506 255
-566 254
59 999
506 255
3
Migrationspolitiska åtgärder, a
41 245
324 167
-40 361
325 051
288 281
-35 886
-35 886
-36 770
-46 495
9 725
36 770
4
Domstolsprövning i utlänningsärenden, a
323 651
503 000
-308 126
518 525
332 669
-170 331
-170 331
-185 856
-200 946
15 090
185 856
5
Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, a
129 448
198 800
-80 000
-124 978
123 270
57 947
-140 853
-60 853
-65 323
-75 263
9 940
65 323
6
Offentligt biträde i utlänningsärenden, a
75 947
93 255
80 000
-7 442
241 760
228 503
135 248
55 248
-13 257
-16 055
2 798
13 257
7
Utresor för avvisade och utvisade, a
148 497
204 202
-142 371
210 328
139 287
-64 915
-64 915
-71 041
-77 167
6 126
71 041
8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar, a
74 297
30 218
104 515
29 538
-680
-680
-74 977
-75 884
907
74 977
9
Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation, a
96
21 500
21 596
17 029
-4 471
-4 471
-4 567
-4 567
4 567
2006 081209 Utlänningsnämnden, a
1
-1
UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
633 329
46 905 439
156 000
-193 792
47 500 977
46 665 214
-240 225
-396 225
-835 763
-2 207 262
1 371 499
835 763
PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik
170 792
26 533 535
85 000
-46 983
26 742 344
26 475 705
-57 830
-142 830
-266 638
-1 111 530
844 892
266 638
9
s. 10 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
1
Tandvårdsförmåner m.m., a
14 711
3 233 000
-14 711
3 233 000
3 271 344
38 344
38 344
38 344
-123 046
161 390
-38 344
2
Bidrag för läkemedelsförmånerna, a
21 367 000
21 367 000
21 367 000
-641 010
641 010
3
Bidrag till hälso- och sjukvård, a
17 846
399 103
-15 642
401 307
281 263
-117 840
-117 840
-120 044
-120 044
120 044
4
Statens beredning för medicinsk utvärdering, a
2 102
40 695
-891
41 906
40 338
-357
-357
-1 568
-2 789
1 221
1 568
5
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a
1 100
29 099
-234
29 964
28 845
-254
-254
-1 119
-1 992
873
1 119
6
Socialstyrelsen, a
41 397
537 989
-3 738
575 648
540 523
2 534
2 534
-35 124
-51 263
16 139
35 124
7
Läkemedelsförmånsnämnden, a
13 513
58 626
-5 000
-11 767
55 372
51 898
-6 728
-1 728
-3 474
-5 233
1 759
3 474
8
Sjukvård i internationella förhållanden, a
-7 394
368 023
90 000
450 629
472 132
104 109
14 109
21 503
-997
22 500
-21 503
9
Bidrag till psykiatri, a
500 000
500 000
384 238
-115 762
-115 762
-115 762
-115 762
115 762
2006 091309 Bidrag till psykiatri och social psykiatri, a
73 340
73 340
37 449
37 449
37 449
-35 892
-35 892
35 892
2005 091309 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall m.m., a
5 577
5 577
675
675
675
-4 902
-4 902
4 902
2001 091306 Ersättning till steriliserade i vissa fall, a
8 600
8 600
-8 600
-8 600
8 600
PO 14 Folkhälsa
300 607
892 012
71 000
-48 122
1 215 498
1 099 557
207 545
136 545
-115 941
-160 071
44 130
115 941
1
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar, a
2 610
151 937
154 547
153 835
1 898
1 898
-712
-5 270
4 558
712
2
Bidrag till WHO, a
10 715
35 165
-9 690
36 190
31 875
-3 290
-3 290
-4 315
-5 370
1 055
4 315
3
Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, a
664
18 288
-120
18 832
17 578
-710
-710
-1 254
-1 803
549
1 254
4
Statens folkhälsoinstitut, a
33 778
126 350
70 000
230 128
206 635
80 285
10 285
-23 492
-27 283
3 791
23 492
5
Smittskyddsinstitutet, a
2 887
184 849
187 736
185 073
224
224
-2 663
-8 208
5 545
2 663
6
Institutet för psykosocial medicin, a
291
15 471
15 762
15 714
243
243
-48
-512
464
48
7
Folkhälsopolitiska åtgärder, a
605
111 585
-681
111 509
111 198
-387
-387
-311
-3 658
3 347
311
8
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, a
49 468
248 155
-37 468
260 155
284 155
36 000
36 000
24 000
-815
24 815
-24 000
9
Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden, a
169
212
-163
218
70
-142
-142
-148
-154
6
148
10
Insatser för vaccinberedskap, a
1 000
1 000
-1 000
-1 000
-1 000
1 000
2006 091410 Vaccinförsörjning, a
199 421
199 421
93 425
93 425
93 425
-105 996
-105 996
105 996
10
s. 11 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
PO 15 Barnpolitik
1 253
36 118
-238
37 133
33 256
-2 862
-2 862
-3 878
-4 738
860
3 878
1
Barnombudsmannen, a
406
17 184
17 590
17 620
436
436
30
-486
516
-30
2
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, a
579
11 473
-238
11 815
11 047
-426
-426
-768
-1 112
344
768
3
Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, a
268
7 461
7 729
4 589
-2 872
-2 872
-3 141
-3 141
3 141
PO 16 Handikappolitik
58 459
15 564 167
-65 561
15 557 065
15 761 934
197 767
197 767
204 869
-243 266
448 135
-204 869
1
Personligt ombud, a
2 457
109 460
111 917
92 646
-16 814
-16 814
-19 271
-19 271
19 271
2
Vissa statsbidrag inom handikappområdet, a
1 155
273 350
274 505
273 350
0
0
-1 155
-1 155
1 155
3
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd, a
0
177 399
177 399
179 718
2 319
2 319
2 319
-3 003
5 322
-2 319
4
Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, a
79 900
2 000
81 900
81 900
2 000
5
Bidrag till handikapporganisationer, a
163 660
163 660
163 660
6
Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, a
916
23 286
-2 000
-304
21 898
20 398
-2 888
-888
-1 500
-2 199
699
1 500
7
Bilstöd till personer med funktionshinder, a
-12 689
256 000
243 311
245 123
-10 877
-10 877
1 813
-5 867
7 680
-1 813
8
Kostnader för statlig assistansersättning, a
64 814
14 450 000
-64 814
14 450 000
14 674 544
224 544
224 544
224 544
-208 956
433 500
-224 544
9
Myndigheten för handikappolitisk samordning, a
1 012
19 119
-444
19 687
18 516
-603
-603
-1 171
-1 745
574
1 171
10
Handikappombudsmannen, a
784
11 993
12 777
12 068
75
75
-709
-1 069
360
709
2005 091609 Statens institut för särskilt utbildningsstöd, a
11
11
11
11
11
0
0
0
PO 17 Äldrepolitik
18 971
2 117 137
-1 416
2 134 692
1 596 428
-520 709
-520 709
-538 264
-538 264
538 264
1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, a
18 971
2 117 137
-1 416
2 134 692
1 596 428
-520 709
-520 709
-538 264
-538 264
538 264
PO 18 Socialtjänstpolitik
74 118
1 419 975
-29 940
1 464 153
1 351 787
-68 188
-68 188
-112 366
-135 573
23 207
112 366
1
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., a
20 877
613 476
-241
634 112
597 895
-15 581
-15 581
-36 217
-36 217
36 217
2
Statens institutionsstyrelse, a
52 481
773 559
-29 237
796 803
742 923
-30 636
-30 636
-53 880
-77 087
23 207
53 880
3
Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, a
760
32 940
-462
33 238
10 970
-21 970
-21 970
-22 269
-22 269
22 269
11
s. 12 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
PO 26 Forskningspolitik
9 128
342 495
-1 531
350 092
346 547
4 052
4 052
-3 545
-13 820
10 275
3 545
1
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, a
2 236
23 529
-1 531
24 234
23 581
52
52
-652
-1 358
706
652
2
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, a
6 892
318 966
325 858
322 965
3 999
3 999
-2 893
-12 462
9 569
2 893
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
3 605 004
122 354 688
700 000
-3 553 443
123 106 249
119 464 368
-2 890 320
-3 590 320
-3 641 882
-8 448 944
4 807 062
3 641 882
PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga
3 605 004
122 354 688
700 000
-3 553 443
123 106 249
119 464 368
-2 890 320
-3 590 320
-3 641 882
-8 448 944
4 807 062
3 641 882
1
Sjukpenning och rehabilitering m.m., a
1 232 631
34 344 419
-1 232 631
34 344 419
31 733 803
-2 610 616
-2 610 616
-2 610 616
-3 623 770
1 013 154
2 610 616
2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m., a
1 748 345
72 321 445
-1 749 755
72 320 034
72 455 894
134 449
134 449
135 860
-2 955 443
3 091 303
-135 860
3
Handikappersättningar, a
6 031
1 198 000
-6 031
1 198 000
1 174 423
-23 577
-23 577
-23 577
-83 477
59 900
23 577
4
Arbetsskadeersättningar m.m., a
551 765
6 285 000
-551 765
6 285 000
5 809 809
-475 191
-475 191
-475 191
-765 091
289 900
475 191
5
Ersättning för kroppsskador, a
3 950
57 800
-3 950
57 800
53 375
-4 425
-4 425
-4 425
-7 230
2 805
4 425
6
Försäkringskassan, a
62 282
7 148 024
700 000
-9 310
7 900 996
7 429 554
281 530
-418 470
-471 442
-821 442
350 000
471 442
7
Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård, a
1 000 000
1 000 000
807 508
-192 492
-192 492
-192 492
-192 492
192 492
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
-467 961
44 201 500
-83 481
43 650 057
43 738 052
-463 448
-463 448
87 995
-2 122 080
2 210 075
-87 995
PO 20 Ekonomisk äldrepolitik
-467 961
44 201 500
-83 481
43 650 057
43 738 052
-463 448
-463 448
87 995
-2 122 080
2 210 075
-87 995
1
Garantipension till ålderspension, a
35 678
20 574 800
-35 678
20 574 800
20 370 900
-203 900
-203 900
-203 900
-1 232 640
1 028 740
203 900
2
Efterlevandepensioner till vuxna, a
-352 280
15 869 000
15 516 720
15 701 922
-167 078
-167 078
185 202
-608 248
793 450
-185 202
3
Bostadstillägg till pensionärer, a
-199 162
7 355 000
7 155 838
7 262 856
-92 144
-92 144
107 019
-260 731
367 750
-107 019
4
Äldreförsörjningsstöd, a
47 804
402 700
-47 804
402 700
402 374
-326
-326
-326
-20 461
20 135
326
12
s. 13 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1 331 269
62 630 664
-1 581 618
62 380 315
61 567 831
-1 062 833
-1 062 833
-812 484
-3 585 809
2 773 325
812 484
PO 21 Ekonomisk familjepolitik
1 331 269
62 630 664
-1 581 618
62 380 315
61 567 831
-1 062 833
-1 062 833
-812 484
-3 585 809
2 773 325
812 484
1
Allmänna barnbidrag, a
193 927
23 490 000
-193 927
23 490 000
23 515 636
25 636
25 636
25 636
-1 148 864
1 174 500
-25 636
2
Föräldraförsäkring, a
1 076 165
28 606 380
-1 283 345
28 399 200
27 662 182
-944 198
-944 198
-737 018
-2 040 203
1 303 185
737 018
3
Underhållsstöd, a
48 665
2 117 000
-48 665
2 117 000
2 123 192
6 192
6 192
6 192
-99 658
105 850
-6 192
4
Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, a
-1 348
35 784
34 436
28 260
-7 524
-7 524
-6 176
-8 176
2 000
6 176
5
Barnpension och efterlevandestöd för barn, a
-41 820
1 029 000
987 180
1 009 277
-19 723
-19 723
22 097
-39 643
61 740
-22 097
6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn, a
55 680
2 760 500
-55 680
2 760 500
2 637 284
-123 216
-123 216
-123 216
-249 266
126 050
123 216
7
Pensionsrätt för barnår, a
4 592 000
4 592 000
4 592 000
UO 13 Arbetsmarknad
2 869 855
66 650 378
581 500
-1 574 238
68 527 494
57 983 617
-8 666 761
-9 248 261
-10 543 877
-13 525 455
2 981 578
10 543 877
PO 10 Integrationspolitik
109 254
4 071 374
323 000
-189 669
4 313 960
4 122 393
51 019
-271 981
-191 567
-606 939
415 372
191 567
1
Integrationsverket, a
5 429
46 730
23 000
75 159
62 804
16 074
-6 926
-12 355
-13 757
1 402
12 355
2
Integrationsåtgärder, a
19 092
136 742
-51 378
-3 846
100 610
70 406
-66 336
-14 958
-30 204
-30 204
30 204
3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande, a
81 086
3 831 904
316 378
-182 706
4 046 662
3 916 678
84 774
-231 604
-129 985
-542 275
412 290
129 985
4
Hemutrustningslån, a
3 396
14 519
-3 081
14 835
9 665
-4 854
-4 854
-5 170
-5 606
436
5 170
5
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, a
251
41 479
-36
41 694
41 088
-391
-391
-606
-1 850
1 244
606
6
Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket, a
35 000
35 000
21 753
21 753
-13 247
-13 247
-13 247
13 247
PO 11 Storstadspolitik
111 174
111 174
35 596
35 596
35 596
-75 578
-75 578
75 578
2004 131101 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, a
111 174
111 174
35 596
35 596
35 596
-75 578
-75 578
75 578
13
s. 14 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
PO 22 Arbetsmarknadspolitik
2 649 426
62 579 004
258 500
-1 384 570
64 102 360
53 825 628
-8 753 376
-9 011 876
-10 276 732
-12 842 938
2 566 206
10 276 732
1
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, a
115 817
5 057 506
5 173 323
5 037 323
-20 183
-20 183
-136 000
-287 725
151 725
136 000
2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, a
588 295
38 368 302
250 000
-588 310
38 618 287
30 442 345
-7 925 957
-8 175 957
-8 175 942
-9 876 990
1 701 048
8 175 942
3
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader, a
590 828
3 235 377
-114 500
-306 154
3 405 551
2 901 420
-333 957
-219 457
-504 131
-664 399
160 268
504 131
4
Lönebidrag och Samhall m.m., a
105 452
12 601 146
123 000
-198 394
12 631 204
12 467 132
-134 014
-257 014
-164 072
-591 936
427 864
164 072
5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, a
2 609
131 194
133 803
129 945
-1 249
-1 249
-3 858
-16 977
13 119
3 858
6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, a
952 598
1 808 821
2 761 419
2 126 909
318 088
318 088
-634 511
-687 006
52 495
634 511
7
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013, a
290 000
290 000
-290 000
-290 000
-290 000
-298 700
8 700
290 000
8
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, a
2 057
22 041
-1 427
22 671
22 496
455
455
-175
-1 836
1 661
175
9
Bidrag till administration av grundbeloppet, a
49 186
49 186
49 186
0
0
0
0
0
10
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten,
7 703
7 703
7 703
11
Bidrag till lönegarantiersättning, a
288 016
954 749
-288 016
954 749
593 420
-361 329
-361 329
-361 329
-409 066
47 737
361 329
12
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, a
3 753
52 979
-2 268
54 464
47 749
-5 230
-5 230
-6 715
-8 304
1 589
6 715
UO 14 Arbetsliv
88 068
1 360 715
179 717
-3 696
1 624 804
1 137 330
-223 385
-403 102
-487 473
-520 693
33 220
487 473
PO 23 Arbetslivspolitik
84 389
912 454
179 717
-3 502
1 173 058
1 060 994
148 540
-31 177
-112 064
-132 066
20 002
112 064
1
Arbetsmiljöverket, a
12 265
638 906
-12 600
-364
638 207
618 482
-20 424
-7 824
-19 725
-34 944
15 219
19 725
2
Arbetslivsinstitutet, a
66 976
164 403
28 100
259 479
231 568
67 165
39 065
-27 911
-27 911
27 911
3
Arbetsdomstolen, a
326
25 083
25 409
25 054
-29
-29
-355
-1 107
752
355
4
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, a
22
86
-20
88
49
-37
-37
-40
-43
3
40
5
Internationella arbetsorganisationen (ILO), a
284
23 022
-239
23 067
22 204
-818
-818
-863
-3 062
2 199
863
6
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), a
135
8 323
8 458
8 544
221
221
86
-164
250
-86
7
Medlingsinstitutet, a
4 381
52 631
-2 880
54 133
50 679
-1 952
-1 952
-3 453
-5 032
1 579
3 453
14
s. 15 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
8
Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet, a
164 217
164 217
104 415
104 415
-59 802
-59 802
-59 802
59 802
2006 142303 Särskilda utbildningsinsatser m.m., a
1
-1
PO 24 Jämställdhetspolitik
3 678
448 261
-193
451 746
76 337
-371 924
-371 924
-375 409
-388 627
13 218
375 409
1
Jämställdhetsombudsmannen, a
46
28 601
-193
28 453
28 284
-317
-317
-169
-1 027
858
169
2
Särskilda jämställdhetsåtgärder, a
3 178
416 660
419 838
46 609
-370 051
-370 051
-373 229
-385 589
12 360
373 229
3
Delegationen för stöd till jämnställdhetsintegrering, a
454
3 000
3 454
1 443
-1 557
-1 557
-2 011
-2 011
2 011
UO 15 Studiestöd
2 231 472
20 714 471
-2 152 610
20 793 333
19 328 170
-1 386 301
-1 386 301
-1 465 164
-2 387 895
922 731
1 465 164
PO 25 Utbildningspolitik
2 231 472
20 714 471
-2 152 610
20 793 333
19 328 170
-1 386 301
-1 386 301
-1 465 164
-2 387 895
922 731
1 465 164
1
Studiehjälp m.m., a
62 655
3 881 311
-9 255
3 934 711
3 912 077
30 766
30 766
-22 634
-216 700
194 066
22 634
2
Studiemedel m.m., a
1 848 324
11 678 324
-1 848 324
11 678 324
10 320 488
-1 357 836
-1 357 836
-1 357 836
-1 839 633
481 797
1 357 836
3
Studiemedelsräntor m.m., a
30 429
4 832 810
-30 429
4 832 810
4 785 052
-47 758
-47 758
-47 758
-289 399
241 641
47 758
4
Rekryteringsbidrag, a
271 242
166 700
-245 842
192 100
166 652
-48
-48
-25 448
-25 448
25 448
5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk, a
15 033
61 150
-15 033
61 150
51 601
-9 549
-9 549
-9 549
-12 602
3 053
9 549
6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål, a
3 726
30 800
-3 726
30 800
29 223
-1 577
-1 577
-1 577
-3 117
1 540
1 577
7
Bidrag till vissa organisationer m.m., a
26
63 376
63 402
63 059
-317
-317
-343
-977
634
343
2003 152505 Vuxenstudiestöd m.m., a
36
36
17
17
17
-19
-19
19
UO 16 Utbildning och universitetsforskning
1 472 704
44 213 871
26 000
-449 331
45 263 244
42 197 588
-2 016 283
-2 042 283
-3 065 655
-3 479 223
413 568
3 065 655
PO 11 Storstadspolitik
2 281
2 281
322
322
322
-1 959
-1 959
1 959
2002 161101 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, a
2 281
2 281
322
322
322
-1 959
-1 959
1 959
15
s. 16 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
PO 25 Utbildningspolitik
1 447 811
40 404 896
20 000
-434 758
41 437 948
38 405 804
-1 999 092
-2 019 092
-3 032 144
-3 266 639
234 495
3 032 144
1
Statens skolverk, a
17 121
356 926
374 047
360 422
3 496
3 496
-13 625
-24 333
10 708
13 625
2
Myndigheten för skolutveckling, a
1 296
97 536
98 832
96 159
-1 377
-1 377
-2 673
-5 599
2 926
2 673
3
Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, a
22 357
1 138 511
-483 650
-2 362
674 856
588 690
-549 821
-66 171
-86 166
-120 291
34 125
86 166
4
Specialpedagogiska institutet, a
10 669
367 117
377 786
373 018
5 901
5 901
-4 768
-15 782
11 014
4 768
5
Specialskolemyndigheten, a
7 042
256 683
263 725
256 215
-468
-468
-7 510
-15 210
7 700
7 510
6
Särskilda insatser på skolområdet, a
11 213
301 739
-3 206
309 746
304 338
2 599
2 599
-5 408
-14 460
9 052
5 408
7
Sameskolstyrelsen, a
2 423
26 026
28 449
27 072
1 046
1 046
-1 377
-2 158
781
1 377
8
Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m., a
1 451
3 660 000
3 661 451
3 658 162
-1 838
-1 838
-3 289
-3 289
3 289
9
Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola,a
-8 997
142 459
133 462
119 314
-23 145
-23 145
-14 148
-18 422
4 274
14 148
10
Bidrag till svensk undervisning i utlandet, a
12 472
97 587
-9 631
100 428
84 058
-13 529
-13 529
-16 370
-19 297
2 927
16 370
11
Nationellt centrum för flexibelt lärande, a
6 684
100 917
-4 700
102 901
83 021
-17 896
-17 896
-19 880
-22 908
3 028
19 880
12
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, a
6 903
309 763
-3 747
312 918
299 729
-10 034
-10 034
-13 189
-22 482
9 293
13 189
13
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, a
336
25 927
26 263
25 894
-33
-33
-369
-1 147
778
369
14
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, a
108 924
1 139 596
-75 477
1 173 042
1 158 948
19 352
19 352
-14 095
-48 283
34 188
14 095
15
Valideringsdelegationen, a
1 535
18 499
20 000
-983
39 051
26 643
8 144
-11 856
-12 407
-12 962
555
12 407
16
Utveckling av påbyggnadsutbildningar, a
872
107 151
-872
107 151
98 320
-8 831
-8 831
-8 831
-12 047
3 216
8 831
17
Uppsala universitet: Grundutbildning, a
21 226
1 223 989
1 245 215
1 148 541
-75 448
-75 448
-96 674
-96 674
96 674
18
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, a
1 286 995
1 286 995
1 286 995
19
Lunds universitet: Grundutbildning, a
1 628 680
1 628 680
1 554 083
-74 597
-74 597
-74 597
-74 597
74 597
20
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, a
1 279 376
1 279 376
1 279 376
21
Göteborgs universitet: Grundutbildning, a
1 601 874
1 601 874
1 601 874
22
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, a
1 044 536
1 044 536
1 044 536
23
Stockholms universitet: Grundutbildning, a
663
1 047 039
1 047 702
956 665
-90 374
-90 374
-91 037
-91 037
91 037
24
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, a
1 057 435
1 057 435
1 057 435
25
Umeå universitet: Grundutbildning, a
76 873
1 107 722
1 184 595
1 055 902
-51 820
-51 820
-128 693
-128 693
128 693
16
s. 17 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
26
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, a
737 738
737 738
737 738
27
Linköpings universitet: Grundutbildning, a
1 211 993
1 211 993
1 158 872
-53 121
-53 121
-53 121
-53 121
53 121
28
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, a
514 008
514 008
514 008
29
Karolinska institutet: Grundutbildning, a
615 565
615 565
615 565
30
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, a
830 128
830 128
830 128
31
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, a
152 605
959 886
-58 419
1 054 071
889 954
-69 932
-69 932
-164 117
-164 117
164 117
32
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning, a
698 772
698 772
698 772
33
Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, a
92 112
612 389
-32 708
671 793
511 964
-100 425
-100 425
-159 829
-159 829
159 829
34
Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning, a
267 453
267 453
267 453
35
Karlstads universitet: Grundutbildning, a
53 094
520 642
-1 087
572 649
459 054
-61 588
-61 588
-113 595
-113 595
113 595
36
Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning, a
167 656
167 656
167 656
37
Växjö universitet: Grundutbildning, a
24 987
447 053
472 040
396 032
-51 021
-51 021
-76 008
-76 008
76 008
38
Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning, a
154 327
154 327
154 327
39
Örebro universitet: Grundutbildning, a
596 928
596 928
541 065
-55 863
-55 863
-55 863
-55 863
55 863
40
Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning, a
175 697
175 697
175 697
41
Mittuniversitetet: Grundutbildning, a
83 007
510 968
-30 902
563 073
422 850
-88 118
-88 118
-140 224
-140 224
140 224
42
Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning, a
170 796
170 796
170 796
43
Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning, a
222 419
14 000
236 419
236 419
14 000
44
Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning, a
72 992
72 992
72 992
45
Malmö högskola: Grundutbildning, a
42 534
789 666
832 200
712 307
-77 359
-77 359
-119 893
-119 893
119 893
46
Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning, a
85 284
85 284
85 284
47
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, a
19 073
446 708
-14 000
451 781
390 212
-56 496
-42 496
-61 569
-61 569
61 569
48
Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning, a
73 952
73 952
73 952
49
Mälardalens högskola: Grundutbildning, a
49 065
568 791
617 856
498 264
-70 527
-70 527
-119 592
-119 592
119 592
50
Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning, a
50 868
50 868
50 868
51
Danshögskolan: Grundutbildning, a
3 248
47 625
50 873
46 476
-1 149
-1 149
-4 397
-4 397
4 397
17
s. 18 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
52
Dramatiska institutet: Grundutbildning, a
78 717
78 717
78 717
53
Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning, a
48 230
48 230
48 230
54
Högskolan i Borås: Grundutbildning, a
15 748
382 981
398 729
367 040
-15 941
-15 941
-31 689
-31 689
31 689
55
Högskolan Dalarna: Grundutbildning, a
80 666
360 362
-44 897
396 132
312 682
-47 680
-47 680
-83 450
-83 450
83 450
56
Högskolan på Gotland: Grundutbildning, a
7 239
117 073
124 312
105 640
-11 433
-11 433
-18 672
-18 672
18 672
57
Högskolan i Gävle: Grundutbildning, a
17 336
386 638
403 974
345 886
-40 752
-40 752
-58 088
-58 088
58 088
58
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, a
302 210
302 210
302 210
59
Högskolan Kristianstad: Grundutbildning, a
19 000
321 217
340 217
283 108
-38 109
-38 109
-57 109
-57 109
57 109
60
Högskolan i Skövde: Grundutbildning, a
383
295 013
295 396
251 794
-43 219
-43 219
-43 602
-43 602
43 602
61
Högskolan Väst: Grundutbildning, a
34 181
289 305
-5 903
317 583
254 300
-35 005
-35 005
-63 284
-63 284
63 284
62
Konstfack: Grundutbildning, a
122 863
122 863
122 863
63
Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, a
-2
56 196
56 194
56 196
2
2
-2
64
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a
128 407
128 407
128 407
65
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a
441 802
441 802
416 974
-24 828
-24 828
-24 828
-24 828
24 828
66
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a
17 320
17 320
17 320
67
Södertörns högskola: Grundutbildning, a
15 781
317 084
332 865
268 432
-48 652
-48 652
-64 433
-64 433
64 433
68
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a
27 887
27 887
27 887
69
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m., a
150 856
2 170 994
-141 278
2 180 571
2 068 698
-102 296
-102 296
-111 873
-177 003
65 130
111 873
70
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., a
47 423
417 635
117 000
-1 710
580 348
375 427
-42 208
-159 208
-204 921
-217 450
12 529
204 921
71
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, a
-28
390 089
390 061
390 059
-30
-30
-2
-2
2
72
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, a
2 014 568
2 014 568
2 014 568
73
Högskoleverket, a
4 047
165 087
169 134
164 978
-109
-109
-4 156
-9 109
4 953
4 156
74
Verket för högskoleservice, a
16 923
16 923
16 871
-52
-52
-52
-560
508
52
75
Centrala studiestödsnämnden m.m., a
19 773
396 466
-7 912
408 327
396 412
-54
-54
-11 915
-23 809
11 894
11 915
76
Överklagandenämnden för studiestöd, a
2 980
12 266
-2 614
12 632
9 534
-2 732
-2 732
-3 098
-3 466
368
3 098
77
Internationella programkontoret för utbildningsområdet, a
787
45 360
46 147
41 735
-3 625
-3 625
-4 411
-5 772
1 361
4 411
18
s. 19 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
78
Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, a
581
63 855
64 436
61 433
-2 422
-2 422
-3 003
-4 919
1 916
3 003
79
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., a
6 040
32 225
-5 081
33 183
27 341
-4 884
-4 884
-5 842
-6 809
967
5 842
80
Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning, a
1 164
11 736
-327
12 573
10 332
-1 404
-1 404
-2 240
-2 544
304
2 240
81
Fortbildning av lärare, a
366 650
366 650
66 605
66 605
-300 045
-300 045
-300 045
300 045
2006 162509
Bidrag till personalförstärkningar i förskola, a
58 115
58 115
-56 789
-56 789
-56 789
-114 904
-114 904
114 904
2006 162510
Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, a
136 778
136 778
997
997
997
-135 781
-135 781
135 781
2006 162515
Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet, a
943
-943
-952
-952
-952
-952
-952
952
2006 162516
Statligt stöd för utbildning av vuxna, a
6 540
6 540
6 058
6 058
6 058
-482
-482
482
2005 162505
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder, a
696
696
696
696
696
PO 26 Forskningspolitik
22 613
3 808 975
6 000
-14 573
3 823 015
3 791 463
-17 512
-23 512
-31 552
-210 625
179 073
31 552
1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, a
4 149
3 022 040
3 026 189
3 010 933
-11 107
-11 107
-15 256
-166 358
151 102
15 256
2
Vetenskapsrådet: Förvaltning, a
-432
107 621
107 189
106 555
-1 066
-1 066
-634
-3 863
3 229
634
3
Rymdforskning, a
-2 676
168 308
165 632
164 479
-3 829
-3 829
-1 153
-9 568
8 415
1 153
4
Institutet för rymdfysik, a
49
45 310
45 359
45 463
153
153
104
-1 255
1 359
-104
5
Kungl. biblioteket, a
3 032
241 403
244 435
244 246
2 843
2 843
-189
-7 431
7 242
189
6
Polarforskningssekretariatet, a
-151
25 766
6 000
31 615
31 225
5 459
-541
-390
-1 678
1 288
390
7
Sunet, a
40 151
40 151
41 653
1 502
1 502
1 502
-506
2 008
-1 502
8
Centrala Etikprövningsnämnden, a
8
4 239
4 247
3 993
-246
-246
-254
-381
127
254
9
Regionala etikprövningsnämnder, a
15 767
41 466
-14 573
42 660
27 904
-13 562
-13 562
-14 756
-15 679
923
14 756
10
Särskilda utgifter för forskningsändamål, a
94
112 671
112 765
112 240
-431
-431
-525
-3 905
3 380
525
2006 162607
Främjande och analys av forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EU m.m., a
2 773
2 773
2 773
2 773
2 773
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
150 943
10 139 013
32 421
-29 530
10 292 847
10 091 429
-47 584
-80 005
-201 418
-286 454
85 036
201 418
PO 02 Finansiella system och tillsyn
9 197
44 219
-200
-7 912
45 304
37 535
-6 684
-6 484
-7 769
-9 096
1 327
7 769
19
s. 20 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
1
Lotteriinspektionen, a
9 197
44 219
-200
-7 912
45 304
37 535
-6 684
-6 484
-7 769
-9 096
1 327
7 769
PO 25 Utbildningspolitik
7 551
3 174 858
-7 001
3 175 408
3 169 514
-5 344
-5 344
-5 894
-5 894
5 894
1
Bidrag till folkbildningen, a
3 079 439
3 079 439
3 079 439
2
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, a
5 448
78 755
-5 448
78 755
75 355
-3 400
-3 400
-3 400
-3 400
3 400
3
Bidrag till kontakttolkutbildning, a
2 103
16 664
-1 553
17 214
14 720
-1 944
-1 944
-2 494
-2 494
2 494
PO 26 Forskningspolitik
10 313
56 721
67 034
59 654
2 933
2 933
-7 380
-9 082
1 702
7 380
1
Statens ljud- och bildarkiv, a
10 313
56 721
67 034
59 654
2 933
2 933
-7 380
-9 082
1 702
7 380
PO 27 Mediepolitik
193
33 149
-76
33 266
32 611
-538
-538
-655
-954
299
655
1
Statens biografbyrå, a
92
9 952
10 044
9 501
-451
-451
-543
-842
299
543
2
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, a
20 700
20 700
20 700
3
Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete, a
101
466
-76
490
379
-87
-87
-112
-112
112
4
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, a
2 031
2 031
2 031
PO 28 Kulturpolitik
80 987
6 104 287
32 621
-12 614
6 205 281
6 078 881
-25 406
-58 027
-126 400
-207 531
81 131
126 400
1
Statens kulturråd, a
-407
47 762
47 355
47 493
-269
-269
138
-1 295
1 433
-138
2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, a
2 184
261 305
20 000
-1 421
282 068
281 642
20 337
337
-426
-8 264
7 838
426
3
Nationella uppdrag, a
1 952
1 952
1 952
-59
59
4
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel, a
152 583
152 583
142 713
-9 870
-9 870
-9 870
-9 870
9 870
5
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms
slottsteater,a
898 962
898 962
892 480
-6 482
-6 482
-6 482
-6 482
6 482
6
Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, a
1
763 228
763 229
736 259
-26 969
-26 969
-26 970
-26 970
26 970
7
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, a
6 656
150 320
156 976
148 038
-2 282
-2 282
-8 938
-13 448
4 510
8 938
8
Bidrag till biblioteksverksamhet, a
257
47 284
47 541
46 516
-768
-768
-1 025
-1 025
1 025
20
s. 21 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
9
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, a
2 878
124 382
127 260
124 695
313
313
-2 565
-2 565
2 565
10
Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, a
6 864
275 000
-6 343
275 521
268 612
-6 388
-6 388
-6 909
-6 909
6 909
11
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, a
-1 339
69 606
68 267
69 579
-27
-27
1 312
-776
2 088
-1 312
12
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, a
15 428
15 428
15 428
13
Institutet för språk- och folkminnen, a
2 567
44 804
-1 479
45 892
45 041
237
237
-851
-2 195
1 344
851
14
Statens konstråd, a
0
7 441
7 441
7 246
-195
-195
-195
-939
744
195
15
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, a
80
36 626
36 706
37 031
405
405
325
-774
1 099
-325
16
Nämnden för hemslöjdsfrågor, a
53
1 935
1 988
1 944
9
9
-44
-102
58
44
17
Främjande av hemslöjden, a
308
20 961
21 269
21 210
249
249
-59
-688
629
59
18
Bidrag till bild- och formområdet, a
3
27 673
27 676
27 122
-551
-551
-554
-1 384
830
554
19
Konstnärsnämnden, a
811
14 367
-384
14 794
14 328
-39
-39
-466
-897
431
466
20
Ersättningar och bidrag till konstnärer, a
3 392
298 900
-1 645
300 647
296 071
-2 829
-2 829
-4 576
-5 079
503
4 576
21
Riksarkivet och landsarkiven, a
7 804
316 478
1 449
325 731
317 536
1 058
-391
-8 195
-17 689
9 494
8 195
22
Bidrag till regional arkivverksamhet, a
6 110
6 110
6 110
23
Svenskt biografiskt lexikon, a
90
4 389
4 479
4 425
36
36
-53
-185
132
53
24
Riksantikvarieämbetet, a
17 688
198 142
215 830
199 477
1 335
1 335
-16 353
-22 297
5 944
16 353
25
Bidrag till kulturmiljövård, a
-2 144
257 718
255 574
257 494
-224
-224
1 920
-5 812
7 732
-1 920
26
Kyrkoantikvarisk ersättning, a
305 000
305 000
305 000
27
Centrala museer: Myndigheter, a
14 676
838 556
2 030
-615
854 647
843 917
5 361
3 331
-10 730
-37 780
27 050
10 730
28
Centrala museer: Stiftelser, a
217 615
217 615
217 615
29
Bidrag till regionala museer, a
5
154 267
154 272
154 267
0
0
-5
-5
5
30
Bidrag till vissa museer, a
1
56 353
-2 030
-1
54 323
54 323
-2 030
31
Stöd till icke-statliga kulturlokaler, a
15 162
9 898
25 060
10 677
779
779
-14 382
-14 679
297
14 382
32
Riksutställningar, a
1 329
45 572
13 000
59 901
52 239
6 667
-6 333
-7 662
-12 219
4 557
7 662
33
Forum för levande historia, a
-16
42 928
42 912
42 302
-626
-626
-609
-1 897
1 288
609
34
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, a
80
80
-78
82
-80
-80
-82
-82
82
21
s. 22 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
35
Filmstöd, a
26
299 324
299 350
299 223
-101
-101
-127
-127
127
36
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, a
940
36 378
-628
36 690
35 707
-671
-671
-983
-2 074
1 091
983
37
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, a
-272
4 728
4 456
4 774
46
46
318
-155
473
-318
38
Stöd till trossamfund, a
1 293
50 232
-1 828
49 697
48 397
-1 835
-7
-1 301
-2 808
1 507
1 301
2005 172809 Litteraturstöd, a
18
-18
2005 172810 Stöd till kulturtidskrifter, a
1
-1
PO 29 Ungdomspolitik
7 255
192 581
-4
199 832
194 428
1 847
1 847
-5 404
-5 981
577
5 404
1
Ungdomsstyrelsen, a
302
19 226
19 528
18 984
-242
-242
-545
-1 122
577
545
2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, a
6 953
173 355
-4
180 304
175 444
2 089
2 089
-4 860
-4 860
4 860
PO 30 Folkrörelsepolitik
35 447
533 198
-1 923
566 722
518 807
-14 391
-14 391
-47 915
-47 915
47 915
1
Stöd till idrotten, a
881
445 551
-39
446 393
445 784
233
233
-609
-609
609
2
Bidrag till allmänna samlingslokaler, a
31 089
32 326
-40
63 375
19 626
-12 700
-12 700
-43 749
-43 749
43 749
3
Bidrag till kvinnors organisering, a
3 478
30 411
-1 844
32 045
28 700
-1 711
-1 711
-3 345
-3 345
3 345
4
Stöd till friluftsorganisationer, a
24 910
24 910
24 698
-213
-213
-213
-213
213
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
2 992 186
5 730 472
-302 399
8 420 258
5 800 440
69 968
69 968
-2 619 818
-2 923 221
303 403
2 619 818
PO 21 Ekonomisk familjepolitik
-82 097
3 458 000
3 375 903
3 376 979
-81 021
-81 021
1 077
-240 983
242 060
-1 077
1
Bostadsbidrag, a
-82 097
3 458 000
3 375 903
3 376 979
-81 021
-81 021
1 077
-240 983
242 060
-1 077
PO 31 Bostadspolitik
1 743 841
2 092 545
-301 128
3 535 258
2 239 587
147 042
147 042
-1 295 671
-1 344 118
48 447
1 295 671
1
Boverket, a
5 606
203 119
10 000
-837
217 888
193 872
-9 247
-19 247
-24 016
-29 204
5 188
24 016
2
Räntebidrag m.m., a
236 728
1 013 963
-94 728
1 155 963
1 137 753
123 790
123 790
-18 210
-48 629
30 419
18 210
22
s. 23 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
3
Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, a
9 704
15 666
-9 090
16 280
10 607
-5 059
-5 059
-5 673
-6 143
470
5 673
4
Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, a
198 800
198 800
-198 800
-198 800
-198 800
-198 800
198 800
5
Fonden för fukt- och mögelskador, a
24 864
23 000
-10 000
37 864
11 645
-11 355
-1 355
-26 218
-26 908
690
26 218
6
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, a
11 448
32 802
44 250
35 736
2 934
2 934
-8 514
-8 514
8 514
7
Statens geotekniska institut, a
-34
30 158
30 124
30 543
385
385
419
-486
905
-419
8
Lantmäteriverket, a
15 178
351 172
-4 742
361 608
357 754
6 582
6 582
-3 854
-14 389
10 535
3 854
9
Statens va-nämnd, a
848
8 015
-609
8 253
7 711
-304
-304
-543
-783
240
543
10
Byggkostnadsforum m.m., a
6 187
24 850
-3 026
28 012
19 516
-5 334
-5 334
-8 495
-8 495
8 495
11
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag, a
185 668
90 000
-181 121
94 548
14 760
-75 240
-75 240
-79 788
-79 788
79 788
12
Ungdomsbostadssamordnare, a
285
1 000
-285
1 000
756
-244
-244
-244
-244
244
13
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad, a
100 000
100 000
180
-99 820
-99 820
-99 820
-99 820
99 820
2006 183111 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder, a
1 227 753
1 227 753
406 613
406 613
406 613
-821 140
-821 140
821 140
2005 183114 Bidrag till installation av hissar, a
9 415
9 415
8 741
8 741
8 741
-675
-675
675
2003 183107 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, a
10 190
-6 690
3 500
3 400
3 400
3 400
-100
-100
100
PO 34 Miljöpolitik
1 330 585
1 330 585
136
136
136
-1 330 449
-1 330 449
1 330 449
2003 183401 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, a
1 330 585
1 330 585
136
136
136
-1 330 449
-1 330 449
1 330 449
PO 40 Konsumentpolitik
-143
179 927
-1 271
178 513
183 738
3 811
3 811
5 225
-7 671
12 896
-5 225
1
Marknadsdomstolen, a
128
9 290
9 418
9 305
15
15
-113
-392
279
113
2
Konsumentverket, a
-2 709
112 088
109 379
115 223
3 135
3 135
5 844
-5 364
11 208
-5 844
3
Allmänna reklamationsnämnden, a
1 288
24 414
-562
25 140
25 083
669
669
-57
-789
732
57
4
Fastighetsmäklarnämnden, a
967
12 241
-603
12 605
12 403
162
162
-202
-569
367
202
5
Åtgärder på konsumentområdet, a
184
17 520
-106
17 598
17 351
-169
-169
-247
-557
310
247
6
Bidrag till miljömärkning av produkter, a
4 374
4 374
4 374
23
s. 24 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
UO 19 Regional utveckling
592 641
3 162 689
90 000
-46 722
3 798 609
2 878 531
-284 158
-374 158
-920 077
-1 146 445
226 368
920 077
PO 33 Regional utvecklingspolitik
592 641
3 162 689
90 000
-46 722
3 798 609
2 878 531
-284 158
-374 158
-920 077
-1 146 445
226 368
920 077
1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder, a
23 947
1 495 837
-3 833
-36 901
1 479 050
1 497 340
1 503
5 336
18 290
-131 295
149 585
-18 290
2
Landsbygdslån, a
10 118
1 000
-9 821
1 297
342
-659
-659
-956
-986
30
956
3
Transportbidrag, a
-24 026
358 864
93 833
428 671
313 727
-45 137
-138 970
-114 944
-132 887
17 943
114 944
4
Glesbygdsverket, a
736
26 988
27 724
25 531
-1 457
-1 457
-2 193
-3 003
810
2 193
5
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006, a
286 116
980 000
1 266 116
1 023 022
43 022
43 022
-243 095
-292 095
49 000
243 095
6
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013, a
300 000
300 000
-300 000
-300 000
-300 000
-309 000
9 000
300 000
2006 193306 Insatser med anledning av försvarsomställningen, a
295 751
295 751
18 570
18 570
18 570
-277 181
-277 181
277 181
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
719 479
4 615 427
500
-73 864
5 261 542
4 311 989
-303 438
-303 938
-949 553
-993 536
43 983
949 553
PO 26 Forskningspolitik
10 956
397 150
-2 169
405 937
392 472
-4 678
-4 678
-13 465
-25 379
11 914
13 465
1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader, a
3 454
43 012
-2 169
44 298
40 993
-2 019
-2 019
-3 305
-4 595
1 290
3 305
2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, a
7 501
354 138
361 639
351 479
-2 659
-2 659
-10 160
-20 784
10 624
10 160
PO 34 Miljöpolitik
708 523
4 218 277
500
-71 695
4 855 605
3 919 517
-298 760
-299 260
-936 088
-968 157
32 069
936 088
1
Naturvårdsverket, a
23 793
339 457
363 250
352 274
12 817
12 817
-10 975
-21 159
10 184
10 975
2
Miljöövervakning m.m., a
879
275 956
276 835
275 558
-398
-398
-1 277
-9 556
8 279
1 277
3
Åtgärder för biologisk mångfald, a
77 520
2 051 322
-88 000
-49 620
1 991 222
1 952 358
-98 964
-10 964
-38 864
-38 864
38 864
4
Sanering och återställning av förorenade områden, a
9 118
507 023
-8 791
507 350
504 100
-2 923
-2 923
-3 250
-3 250
3 250
5
Miljöforskning, a
259
86 312
86 571
84 677
-1 635
-1 635
-1 894
-1 894
1 894
6
Kemikalieinspektionen, a
8 469
135 523
-4 710
139 282
137 882
2 359
2 359
-1 400
-5 466
4 066
1 400
7
Internationellt miljösamarbete, a
1 319
72 993
74 312
72 217
-776
-776
-2 095
-4 285
2 190
2 095
24
s. 25 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
8
Stockholms internationella miljöinstitut, a
11 928
11 928
11 928
9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, a
13 350
245 013
-8 574
249 790
236 097
-8 916
-8 916
-13 693
-21 043
7 350
13 693
10
Stöd till klimatinvesteringar, a
573 816
492 750
1 066 566
216 991
-275 759
-275 759
-849 575
-849 575
849 575
11
Miljöbilspremie, a
50 000
50 000
41 564
41 564
-8 436
-8 436
-8 436
8 436
12
Havsmiljö, a
38 500
38 500
33 870
33 870
-4 630
-4 630
-4 630
4 630
UO 21 Energi
906 502
2 708 501
-57 753
3 557 250
2 171 933
-536 568
-536 568
-1 385 317
-1 415 378
30 061
1 385 317
PO 35 Energipolitik
906 502
2 708 501
-57 753
3 557 250
2 171 933
-536 568
-536 568
-1 385 317
-1 415 378
30 061
1 385 317
1
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, a
5 788
201 690
7 000
-19
214 459
202 034
344
-6 656
-12 425
-18 476
6 051
12 425
2
Insatser för effektivare energianvändning, a
42 916
135 500
178 416
139 079
3 579
3 579
-39 337
-39 337
39 337
3
Teknikupphandling och marknadsintroduktion, a
66 386
65 000
5 000
136 386
63 196
-1 804
-6 804
-73 191
-73 191
73 191
4
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft, a
141 588
49 400
190 988
41 442
-7 958
-7 958
-149 546
-149 546
149 546
5
Energiforskning, a
410 261
816 191
1 226 452
697 805
-118 386
-118 386
-528 647
-528 647
528 647
6
Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, a
2 684
18 100
20 784
18 100
0
0
-2 684
-2 684
2 684
7
Statlig prisgaranti elcertifikat, a
59 520
39 520
-57 734
41 306
-39 520
-39 520
-41 306
-41 306
41 306
8
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket, a
2 048
240 100
242 148
245 657
5 557
5 557
3 509
-20 501
24 010
-3 509
9
Planeringsstöd för vindkraft m.m., a
30 000
30 000
1 532
-28 468
-28 468
-28 468
-28 468
28 468
10
Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler, a
700 000
700 000
562 286
-137 714
-137 714
-137 714
-137 714
137 714
11
Stöd för konvertering från direktverkande elvärme, a
353 000
-12 000
341 000
128 201
-224 799
-212 799
-212 799
-212 799
212 799
12
Stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler, a
10 000
10 000
474
-9 526
-9 526
-9 526
-9 526
9 526
13
Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus, a
50 000
50 000
39 455
-10 545
-10 545
-10 545
-10 545
10 545
2004 213506 Energiteknikstöd, a
14 571
14 571
9 421
9 421
9 421
-5 150
-5 150
5 150
2004 213507 Introduktion av ny energiteknik, a
160 740
160 740
23 252
23 252
23 252
-137 488
-137 488
137 488
25
s. 26 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
UO 22 Kommunikationer
633 408
33 914 339
10 586 000
-130 324
45 003 422
44 289 846
10 375 507
-210 493
-713 577
-3 931 713
3 218 136
713 577
PO 36 Transportpolitik
312 858
33 324 041
10 586 000
-116 698
44 106 200
43 569 193
10 245 152
-340 848
-537 007
-3 754 197
3 217 190
537 007
1
Vägverket: Administration, a
25 223
862 572
-7 839
879 956
851 243
-11 329
-11 329
-28 712
-50 025
21 313
28 712
2
Väghållning och statsbidrag, a
-87 092
16 839 080
7 000 000
23 751 988
23 852 109
7 013 029
13 029
100 121
-1 583 089
1 683 210
-100 121
3
Banverket: Administration, a
73 184
677 618
-7 100
-49 638
694 064
654 878
-22 740
-15 640
-39 186
-59 514
20 328
39 186
4
Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, a
-12 502
13 315 807
3 124 580
16 427 885
16 019 072
2 703 265
-421 315
-408 813
-1 731 994
1 323 181
408 813
5
Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, a
62 148
248 500
-57 620
253 029
187 452
-61 048
-61 048
-65 577
-80 788
15 211
65 577
6
Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., a
70 574
70 574
70 574
7
Ersättning till viss kanaltrafik m.m., a
62 284
62 284
62 284
8
Sjöfartsregistret, a
859
5 934
-682
6 110
6 110
176
176
-178
178
9
Rederinämnden: Administration, a
264
1 444
-221
1 487
1 259
-185
-185
-227
-270
43
227
10
Driftbidrag till icke statliga flygplatser, a
80 613
80 613
80 463
-150
-150
-150
-150
150
11
Rikstrafiken: Administration, a
1 257
27 108
-659
27 706
25 286
-1 822
-1 822
-2 420
-3 233
813
2 420
12
Rikstrafiken: Trafikupphandling, a
214 618
986 000
1 200 618
1 176 135
190 135
190 135
-24 483
-123 083
98 600
24 483
13
Viss internationell verksamhet, a
-71
2 485
420
2 834
2 820
335
-85
-14
-89
75
14
14
Statens väg- och transportforskningsinstitut, a
1 036
39 734
40 770
40 745
1 011
1 011
-24
-1 216
1 192
24
15
Statens institut för kommunikationsanalys, a
7 731
54 531
62 262
55 663
1 132
1 132
-6 599
-12 052
5 453
6 599
16
Järnvägsstyrelsen, a
1 519
49 757
7 100
-39
58 337
48 610
-1 147
-8 247
-9 727
-11 220
1 493
9 727
17
Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m., a
461 000
461 000
434 488
434 488
-26 512
-26 512
-72 612
46 100
26 512
2003 223605 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier
24 684
24 684
-24 684
-24 684
24 684
m.m., a
PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post
320 550
590 298
-13 626
897 222
720 652
130 354
130 354
-176 570
-177 516
946
176 570
1
Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter, a
4 012
31 539
-4 000
31 551
30 998
-541
-541
-553
-1 499
946
553
26
s. 27 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
2
Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade, a
73 089
144 749
-5 217
212 621
125 440
-19 309
-19 309
-87 182
-87 182
87 182
3
Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice, a
400 000
400 000
400 000
4
Informationsteknik: Telekommunikation m.m., a
5 004
14 010
-4 409
14 604
12 850
-1 160
-1 160
-1 755
-1 755
1 755
2004 223707 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m., a
238 445
238 445
151 365
151 365
151 365
-87 080
-87 080
87 080
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
2 888 185
18 000 600
64 733
-705 345
65 061
20 313 234
15 478 381
-2 522 219
-2 586 952
-4 834 853
-5 431 533
596 680
4 834 853
PO 25 Utbildningspolitik
1 401 376
-10 000
1 391 376
1 391 376
-10 000
1
Sveriges lantbruksuniversitet, a
1 401 376
-10 000
1 391 376
1 391 376
-10 000
PO 26 Forskningspolitik
7 076
279 604
286 680
283 510
3 906
3 906
-3 171
-11 524
8 353
3 171
1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning, a
7 076
278 427
285 503
282 333
3 906
3 906
-3 171
-11 524
8 353
3 171
2
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, a
1 177
1 177
1 177
PO 41 Skogspolitik
452 999
857 340
-21 159
1 289 181
727 274
-130 066
-130 066
-561 906
-571 686
9 780
561 906
1
Skogsvårdsorganisationen, a
7 997
326 014
334 011
341 472
15 458
15 458
7 461
-2 319
9 780
-7 461
2
Insatser för skogsbruket, a
439 611
519 873
-20 541
938 943
380 300
-139 573
-139 573
-558 643
-558 643
558 643
3
Internationellt skogssamarbete, a
660
1 397
-618
1 439
491
-906
-906
-948
-948
948
4
Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning, a
4 731
10 056
14 787
5 012
-5 044
-5 044
-9 776
-9 776
9 776
PO 42 Djurpolitik
20 018
475 978
66 733
-9 006
65 061
618 784
611 461
135 483
68 750
-7 324
-25 991
18 667
7 324
1
Statens veterinärmedicinska anstalt, a
3 011
102 108
105 119
105 753
3 645
3 645
634
-2 429
3 063
-634
2
Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, a
97 784
97 784
97 784
3
Djurhälsovård, a
730
14 708
-601
14 836
13 847
-861
-861
-989
-1 430
441
989
4
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, a
1 645
124 349
50 000
65 061
241 055
244 391
120 042
70 042
3 336
-9 098
12 434
-3 336
27
s. 28 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
5
Ersättningar för viltskador m.m, a
6 824
90 975
-3 341
94 458
89 865
-1 110
-1 110
-4 593
-7 322
2 729
4 593
6
Djurskyddsmyndigheten, a
7 809
46 054
16 733
-5 063
65 533
59 821
13 767
-2 966
-5 712
-5 712
5 712
PO 43 Livsmedelspolitik
1 543 981
9 411 730
9 850
-621 155
10 344 405
8 575 763
-835 967
-845 817
-1 768 642
-2 051 710
283 068
1 768 642
1
Statens jordbruksverk, a
-1 033
322 284
850
322 101
315 638
-6 646
-7 496
-6 463
-16 132
9 669
6 463
2
Bekämpande av växtsjukdomar, a
0
3 000
3 000
2 963
-37
-37
-38
-128
90
38
3
Gårdsstöd och djurbidrag m.m., a
661 938
7 077 677
-2 285
7 737 330
7 193 798
116 121
116 121
-543 532
-755 862
212 330
543 532
4
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, a
550 619
1 407 504
-550 621
1 407 502
476 489
-931 015
-931 015
-931 013
-973 238
42 225
931 013
5
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., a
66 273
78 939
9 000
-64 142
90 070
40 479
-38 460
-47 460
-49 591
-51 959
2 368
49 591
6
Fiskeriverket, a
2 857
129 104
131 961
127 104
-2 000
-2 000
-4 858
-8 731
3 873
4 858
7
Strukturstöd till fisket m.m., a
41 519
28 000
69 519
31 781
3 781
3 781
-37 739
-38 579
840
37 739
8
Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., a
216 224
70 000
286 224
95 679
25 679
25 679
-190 545
-192 645
2 100
190 545
9
Fiskevård, a
490
26 832
27 322
26 226
-606
-606
-1 095
-1 900
805
1 095
10
Livsmedelsverket, a
1 636
175 274
-2 000
174 910
173 515
-1 759
-1 759
-1 396
-6 654
5 258
1 396
11
Livsmedelsekonomiska institutet, a
840
10 230
-536
10 534
10 013
-217
-217
-521
-1 544
1 023
521
12
Livsmedelsstatistik, a
833
23 754
-114
24 473
24 704
950
950
230
-483
713
-230
13
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, a
856
7 356
-635
7 577
7 356
-221
-442
221
221
14
Åtgärder inom livsmedelsområdet, a
1 121
14 910
-822
15 208
13 922
-988
-988
-1 286
-1 733
447
1 286
15
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., a
-193
36 866
36 673
36 098
-768
-768
-575
-1 681
1 106
575
PO 44 Landsbygdspolitik
866 300
5 527 854
-26 850
-54 025
6 313 279
3 831 304
-1 696 550
-1 669 700
-2 481 975
-2 757 385
275 410
2 481 975
1
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, a
713 209
2 990 431
-26 850
-51 847
3 624 944
2 134 403
-856 028
-829 178
-1 490 541
-1 640 063
149 522
1 490 541
2
Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, a
149 831
2 491 262
2 641 093
1 651 381
-839 881
-839 881
-989 712
-1 114 275
124 563
989 712
3
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, a
237
11 830
12 067
11 870
40
40
-197
-552
355
197
4
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., a
0
2 982
2 982
2 982
0
0
0
-89
89
0
5
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., a
46
1 529
0
1 575
1 575
46
46
-46
46
28
s. 29 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
6
Åtgärder för att främja ekologisk produktion, a
2 752
29 820
-1 954
30 619
29 093
-727
-727
-1 525
-2 360
835
1 525
2006 234406 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., a
224
-224
PO 45 Samepolitik
-2 190
46 718
25 000
69 528
57 693
10 975
-14 025
-11 835
-13 237
1 402
11 835
1
Främjande av rennäringen m.m., a
-2 775
46 718
25 000
68 943
57 130
10 412
-14 588
-11 812
-13 214
1 402
11 812
2004 234502 Informationssatsning om samerna, a
585
585
562
562
562
-23
-23
23
UO 24 Näringsliv
334 967
4 088 715
197 000
-122 823
4 497 859
4 252 462
163 747
-33 253
-245 397
-356 104
110 707
245 397
PO 26 Forskningspolitik
-7 362
1 537 262
1 529 900
1 556 738
19 476
19 476
26 839
-19 067
45 906
-26 839
1
Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader, a
2 695
132 288
134 983
133 232
944
944
-1 751
-5 720
3 969
1 751
2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, a
-10 057
1 404 974
1 394 917
1 423 506
18 532
18 532
28 589
-13 348
41 937
-28 589
PO 38 Näringspolitik
207 362
2 138 289
190 000
-7 651
2 527 999
2 279 616
141 327
-48 673
-248 383
-308 854
60 471
248 383
1
Verket för Näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader, a
13 037
310 908
323 945
327 476
16 568
16 568
3 531
-12 014
15 545
-3 531
2
Näringslivsutveckling m.m., a
114 776
374 509
89 400
-4 057
574 628
429 557
55 048
-34 352
-145 071
-156 306
11 235
145 071
3
Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader, a
512
76 747
600
77 859
77 757
1 010
410
-102
-2 404
2 302
102
4
Turistfrämjande, a
111 111
111 111
111 111
5
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., a
5 134
169 612
-91
174 655
169 135
-477
-477
-5 520
-10 608
5 088
5 520
6
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, a
5 330
5 330
5 330
-160
160
7
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m., a
2 609
11 868
14 477
14 539
2 671
2 671
63
-1 124
1 187
-63
8
Patentbesvärsrätten, a
198
15 544
15 742
15 751
207
207
10
-456
466
-10
9
Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer, a
1 653
7 952
-1 400
8 206
7 289
-663
-663
-917
-1 315
398
917
10
Upprätthållande av nationell metrologi m.m., a
1
28 120
28 121
28 121
1
1
-843
843
11
Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m., a
42 088
42 088
42 088
29
s. 30 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
12
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, a
828
23 082
-142
23 769
22 709
-373
-373
-1 060
-1 752
692
1 060
13
Rymdverksamhet, a
4 064
612 780
616 844
615 116
2 336
2 336
-1 728
-20 111
18 383
1 728
14
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, a
5 327
5 327
5 327
15
Konkurrensverket, a
2 150
85 741
87 891
85 923
182
182
-1 968
-4 540
2 572
1 968
16
Konkurrensforskning, a
185
6 730
6 915
6 787
57
57
-128
-330
202
128
17
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen, a
14 910
14 910
14 910
18
Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m., a
17 051
24 150
100 000
-750
140 451
78 611
54 461
-45 539
-61 840
-62 565
725
61 840
19
Kapitalinsatser i statliga bolag, a
1 000
1 000
-1 000
1 000
-1 000
-1 000
-1 000
-1 000
1 000
20
Avgifter till vissa internationella organisationer, a
385
5 780
-212
5 953
5 680
-100
-100
-274
-447
173
274
21
Finansiering av rättegångskostnader, a
4 747
5 000
9 747
9 002
4 002
4 002
-745
-1 245
500
745
22
Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft, a
39 030
200 000
239 030
207 396
7 396
7 396
-31 634
-31 634
31 634
PO 39 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande
134 968
413 164
7 000
-115 172
439 960
416 107
2 943
-4 057
-23 853
-28 183
4 330
23 853
1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet, a
-395
20 555
20 160
20 060
-495
-495
-99
-716
617
99
2
Kommerskollegium, a
5 940
67 901
-3 921
69 920
70 254
2 353
2 353
334
-1 703
2 037
-334
3
Exportfrämjande verksamhet, a
19 371
223 836
7 000
-3 470
246 737
226 845
3 009
-3 991
-19 892
-19 892
19 892
4
Investeringsfrämjande, a
2 093
55 851
-17
57 927
54 172
-1 679
-1 679
-3 754
-5 430
1 676
3 754
5
Avgifter till internationella handelsorganisationer, a
196
15 417
15 613
15 172
-245
-245
-441
-441
441
6
Bidrag till standardiseringen, a
29 604
29 604
29 604
2003 243906 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, a
107 763
-107 763
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
105 804
72 849 399
115 324
-1 413
73 069 114
72 974 528
125 129
9 805
-94 586
-99 586
5 000
94 586
PO 48 Allmänna bidrag till kommuner
105 804
72 849 399
115 324
-1 413
73 069 114
72 974 528
125 129
9 805
-94 586
-99 586
5 000
94 586
1
Kommunalekonomisk utjämning, a
-4 994
70 818 203
70 813 209
70 813 211
-4 992
-4 992
2
2
-2
30
s. 31 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
2
Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader, a
1
2 023 146
115 324
-1
2 138 470
2 137 549
114 403
-921
-921
-5 921
5 000
921
3
Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området, a
8 050
8 050
8 050
2006 254802 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, a
110 798
-1 412
109 385
15 719
15 719
15 719
-93 667
-93 667
93 667
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
-1 218 208
43 170 000
-71 596
1 150 637
43 030 833
47 254 756
4 084 756
4 084 756
4 223 923
-92 377
4 316 300
-4 223 923
PO 92 Statsskuldsräntor m.m.
-1 218 208
43 170 000
-71 596
1 150 637
43 030 833
47 254 756
4 084 756
4 084 756
4 223 923
-92 377
4 316 300
-4 223 923
1
Räntor på statsskulden, a
-1 290 000
43 000 000
1 150 637
42 860 637
47 160 637
4 160 637
4 160 637
4 300 000
0
4 300 000
-4 300 000
2
Oförutsedda utgifter, a
196
10 000
10 196
8 266
-1 734
-1 734
-1 929
-2 229
300
1 929
3
Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning, a
71 596
160 000
-71 596
160 000
85 852
-74 148
-74 148
-74 148
-90 148
16 000
74 148
UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
2 653 908
28 908 000
-2 907 135
28 654 774
26 634 542
-2 273 458
-2 273 458
-2 020 232
-4 911 032
2 890 800
2 020 232
PO 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen
2 653 908
28 908 000
-2 907 135
28 654 774
26 634 542
-2 273 458
-2 273 458
-2 020 232
-4 911 032
2 890 800
2 020 232
1
Avgiften till Europeiska gemenskapen, a
2 653 908
28 908 000
-2 907 135
28 654 774
26 634 542
-2 273 458
-2 273 458
-2 020 232
-4 911 032
2 890 800
2 020 232
(A) Summa utgiftsområden (=UO 1-27)
33 374 682
776 298 965
12 961 392
-18 183 994
1 215 698
805 666 742
769 171 685
-7 127 280
-20 088 672
-36 495 057
-67 884 045
31 388 988
-36 495 057
(B)
Minskning av anslagsbehållningar
-329 224
-329 224
329 224
329 224
329 224
329 224
(C) Summa utgifter (=A+B)
33 374 682
775 969 741
12 961 392
-18 183 994
1 215 698
805 337 518
769 171 685
-6 798 056
-19 759 448
-36 165 833
-67 554 821
31 388 988
36 165 833
31
s. 32 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp:
a = ramanslag
Ingående
Utgående
ramöverförings
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statsbudget
Tilläggsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statsbudget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
1)
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(TB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+TB+ID+MÖ)
(SB+TB)
2)
(D)
Summa utgiftsområden exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
34 592 890
732 799 741
12 961 392
-18 112 398
65 061
762 306 685
721 916 929
-10 882 812
-23 844 204
-40 389 756
-67 462 444
27 072 688
3
40 389 756 P P
(E) Riksgäldskontorets nettoutlåning
14 590 000
14 590 000
-4 339 686
-18 929 686
-18 929 686
-18 929 686
-18 929 686
(F) Kassamässig korrigering
0
0
-4 325 431
-4 325 431
-4 325 431
-4 325 431
-4 325 431
(G) Summa statsbudgetens utgifter m.m. (=C+E+F)
33 374 682
790 559 741
12 961 392
-18 183 994
1 215 698
819 927 518
760 506 568
-30 053 173
-43 014 565
-59 420 950
-90 809 938
31 388 988
59 420 950
(H) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
189 379 000
188 227 000
-1 152 000
(I) Takbegränsade utgifter (=D+H)
922 178 741
910 143 929
-12 034 812
(J) Marginal till utgiftstaket
15 821 259
27 856 071
12 034 812
(K) Utgiftstak för staten (=I+J)
938 000 000
938 000 000
1) Med statsbudget avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006 exkl. tilläggsbudget.
2) Inklusive anslagskredit.
3) Exklusive budgeterad minskning av anslagsbehållningar (-329 224 tusental kronor) blir det utgående ramöverföringsbeloppet 40 718 980 tusental kronor (se kapitel 5, avsnitt 5.4.28)
32
s. 33 Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Kontrollera mot PDF
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
33
opaginerad Utdrag ur protokoll Kontrollera mot PDF
Utdrag ur protokoll
vid regeringssammanträde den 10 april
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling
Föredragande: Statsrådet Borg
U
Regeringen beslutar skrivelsen 2007/08:101 Årsredovisning för staten 2007
opaginerad Utdrag ur protokoll Kontrollera mot PDF
Produktion: Finansdepartementet
Foto: Carl-Johan Friman
Tryck: Elanders Gotab
opaginerad Utdrag ur protokoll Kontrollera mot PDF
I denna skrivelse presenteras årsredovisningen för staten 2007. Årsredovisningen innehåller en grundlig genomlysning av hur statens finanser har utvecklats under året. Här redovisas resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. Dessutom finns uppföljningar av bland annat de budgetpolitiska målen, statliga garantier samt avgifter och bidrag till och från EU.
Beställningar:
Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm
Tfn 08-786 58 10, E-post: ordermottagningen@riksdagen.se