Prop. 2007/08:123

Regeringens skrivelse

2007/08:123

Redovisning av skatteutgifter 2008

Regeringens skrivelse

2007/08:123

Redovisning av skatteutgifter 2008

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2008

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på statsbudgetens inkomstsida. Därmed ges underlag till prioritering mellan olika stöd. Skrivelsen består av ett inledande förklarande kapitel, en tabell över de olika skatteutgifterna och mer ingående beskrivningar av de enskilda skatteutgifterna. Regeringen har årligen, sedan 1996, redovisat skatteutgifter. Tidigare år har skatteutgifterna redovisats i en bilaga i den ekonomiska vårpropositionen.

Redovisning av

skatteutgifter 2008

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

Redovisning av skatteutgifter 2008

Innehållsförteckning

1 TU
UT
Inledning TU
UT ...............................................................................................................

13

2 TU
UT
Skatteutgifterna TU
ur ett budgetperspektiv UT ............................................................
13

2 TU
.1 UT
Skatteutgifternas TU
omfattning UT ...............................................................
14

3 TU
UT
Beskrivning TU
av jämförelsenorm UT ...........................................................................
14

3 TU
.1 UT
Normer TU

för inkomstbeskattning UT ..........................................................
15

3 TU
.2 UT
Norm TU
för indirekt beskattning av förvärvsinkomster UT ........................
15

3 TU
.3 UT
Norm TU
för mervärdesskatt UT .....................................................................
15

3 TU
.4 UT
Norm TU
för punktskatter UT .........................................................................
16

4 TU
UT
Beräkningsmetoder TU
UT ..............................................................................................

16

4 TU
.1 UT
Saldopåverkande TU

skatteutgifter UT ............................................................
16

4 TU
.2 UT
Icke TU
saldopåverkande skatteutgifter UT ....................................................
17

5 TU
UT
Skatteutgifter TU
2008 UT ...............................................................................................

17

5 TU
.1 UT
Nyheter TU
UT ..................................................................................................

17

5 TU
.2 UT
Saldopåverkande TU

skatteutgifter i sammandrag UT ....................................
18

5 TU
.2.1 UT
Inkomstbeskattning TU
UT ..............................................................................
18

5 TU
.2.2 UT
Indirekt TU

beskattning av förvärvsinkomster UT .........................................
18

5 TU
.2.3 UT
Mervärdesskatt TU
UT
......................................................................................

18

5 TU
.2.4 UT
Punktskatter TU
UT ..........................................................................................

19

5 TU
.2.5 UT
Skattereduktioner TU
UT ..................................................................................

19

5 TU
.2.6 UT
Kreditering TU
på skattekonto UT ..................................................................
19

5 TU
.2.7 UT
Skattesanktioner TU
UT ....................................................................................

19

5 TU
.3 UT
Icke TU
saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag UT ............................
19

6 TU
UT
Redovisning TU
av skatteutgifter UT ..............................................................................
19

7 TU
UT
Beskrivning TU
av enskilda skatteutgifter UT ................................................................
25

7 TU
.1 UT
Saldopåverkande TU

skatteutgifter UT ............................................................
25

A TU . UT

Inkomst TU
av tjänst och allmänna avdrag UT ................................................
25

A1 TU
. UT
Schablonberäknad TU
kapitalavkastning i fåmansaktiebolag UT ...................
25

A2 TU
. UT
Schablonbeloppet TU

i förenklingsregeln UT .................................................
25

A3 TU
. UT
Löneunderlaget TU
i fåmansaktiebolag UT .....................................................
25

A4 TU
. UT
Kapitalvinst TU
på kvalificerade aktier UT ......................................................
25

A5 TU
. UT
Arbetsgivares TU
kostnader för arbetstagares pension UT ............................
25

A6 TU
. UT
Underskott TU
i aktiv näringsverksamhet m.m. UT .......................................
26

7

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

A7 TU
. UT

Avdrag TU
för pensionspremier UT .................................................................
26

A8 TU
. UT

Sjöinkomstavdrag TU
UT ..................................................................................

26

A9 TU
. UT

Personaloptioner TU
UT ....................................................................................

26

A10 TU
. UT
Avdrag TU
för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete,

dubbel bosättning och hemresor UT ..........................................................
26

A11 TU
. UT
Avdrag TU
för resor till och från arbetet UT ...................................................
26

A12 TU
. UT
Avdrag TU
för inställelseresor UT ....................................................................
26

A13 TU
. UT
Sänkt TU
skatt för utländska nyckelpersoner UT ............................................
27

A14 TU
. UT
Förmån TU
av resa vid anställningsintervju UT ...............................................
27

A15 TU
. UT
Förmån TU
av utbildning vid personalavveckling m.m. UT ............................
27

A16 TU
. UT
Förmån TU
av personaldator UT ......................................................................
27

A17 TU
. UT
Förmån TU
av miljöanpassade bilar UT ............................................................
27

A18 TU
. UT
Stipendier TU
UT
...............................................................................................

27

A19 TU
. UT
Personalrabatter TU
m.m. UT ...........................................................................

28

A20 TU
. UT
EU TU -parlamentarikers rese- och kostnadsersättning UT ............................
28

A21 TU
. UT
Hittelön TU
UT ..................................................................................................

28

A22 TU
. UT
Ersättning TU

för blod m.m. UT .......................................................................
28

A23 TU
. UT
Inkomst TU
från försäljning av vilt växande bär UT ........................................
28

A24 TU
. UT
Ersättningar TU

till statligt anställda stationerade utomlands UT ..................
28

A25 TU
. UT
Kostnadsersättning TU
till viss personal på SIPRI UT ....................................
28

A26 TU
. UT
Tjänsteinkomster U
förvärvade vid vistelse utomlands UT ..........................
28

A27 TU
. UT
Tjänsteinkomster U
förvärvade på vissa utländska fartyg UT .......................
28

A28 TU
. UT
Personalvård TU
UT ...........................................................................................

29

A29 TU
. UT
Förmån TU
av privat hälso- och sjukvård UT ..................................................
29

A30 TU
. UT
Utjämning TU
av småföretagares inkomst UT .................................................
29

B TU . UT

Intäkter TU
i näringsverksamhet UT ................................................................
29

B1 TU
. UT

Uttag TU
av bränsle UT .....................................................................................

29

B2 TU
. UT

Avverkningsrätt TU
till skog UT .......................................................................
29

B3 TU
. UT

Kapitalvinst TU

på näringsfastigheter UT ........................................................
30

C TU . UT

Kostnader TU

i näringsverksamhet UT ............................................................
30

C1 TU
. UT

Avdrag TU
för kostnader för resor till och från arbetet UT ............................
30

C2 TU
. UT

Matching TU
-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal UT ................
30

C3 TU
. UT

Koncernbidragsdispens TU
UT .........................................................................
30

C4 TU
. UT

Rabatter TU
och liknande från ekonomiska föreningar UT ............................
30

C5 TU
. UT

Anläggning TU
av ny skog m.m. UT .................................................................
30

C6 TU
. UT

Skadeförsäkringsföretag TU
UT ........................................................................
30

C7 TU
. UT

Överavskrivningar TU
avseende inventarier UT ..............................................
30

C8 TU
. UT

Periodiseringsfonder TU
UT .............................................................................

30

C9 TU
. UT

Substansminskning TU
UT
................................................................................

31

C10 TU
. UT
Skogsavdrag TU
UT ............................................................................................

31

C11 TU
. UT
Bidrag TU
till regionala utvecklingsbolag UT ...................................................
31

C12 TU
. UT
Bidrag TU
till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet UT .....................
31

C13 TU
. UT
Nedskrivning TU
av lager och pågående arbeten UT .......................................
31

C14 TU
. UT
Skogs TU
-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto UT ..........................
31

C15 TU
. UT
Räntefördelning TU
vid generationsskiften UT ...............................................
31

D TU . UT

Intäkter TU
i kapital UT

....................................................................................

32

D1 TU -D2. UT
Avkastning TU
eget hem och bostadsrättsfastighet UT ..................................
32

D3 TU . UT

Utdelning TU
och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag UT ......................
32

8

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

D4 TU
. UT

Utdelning TU
och kapitalvinst på kvalificerade aktier UT ..............................
32

D5 TU
. UT

Utdelning TU
av aktier UT ...............................................................................
32

D6 TU
. UT

Utdelning TU
och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsrätts

föreningar UT
..............................................................................................

32

D7 TU
. UT

Värdeförändring TU
på eget hem och bostadsrätt UT ....................................
33

D8 TU
. UT

Värdeförändring TU
på aktier m.m. UT ...........................................................
33

D9 TU
. UT

Nedsatt TU
kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem

och bostadsrätt UT ......................................................................................

33

D10 TU
. UT
Nedsatt TU
avkastningsskatt på pensionsmedel UT .......................................
33

D11 TU
. UT
Nedsatt TU
avkastningsskatt på K-försäkringar UT .......................................
33

D12 TU
. UT
Schablonmässigt TU
underlag för avkastningsskatt UT ..................................
33

D13 TU
. UT
Begränsningslagen TU
UT .................................................................................
33

D14 TU
. UT
Framskjuten TU
beskattning vid andelsbyte UT .............................................
34

D15 TU
. UT
Skogs TU
-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto UT ..........................
34

E TU . UT

Kostnader TU
i kapital UT ................................................................................
34

E1 TU
. UT

Konsumtionskrediter TU
UT ............................................................................
34

E2 TU
. UT

Kapitalförluster TU
på marknadsnoterade aktier m.m. UT ............................
34

F TU . UT

Socialavgifter TU
UT
.........................................................................................

34

F1 TU
. UT

Nedsättning TU
med viss inriktning mot mindre företag,

egenavgifter UT ...........................................................................................

34

F2 TU
. UT

Regional TU
nedsättning av egenavgifter UT ..................................................
34

F3 TU
. UT

Nedsättning TU
av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men

inte 25 år UT ................................................................................................

34

F4 TU
. UT

Nedsättning TU
med viss inriktning mot mindre företag,

arbetsgivaravgifter UT .................................................................................
35

F5 TU
. UT

Regional TU
nedsättning av arbetsgivaravgifter UT ........................................
35

F6 TU
. UT

Nedsättning TU
av arbetsgivaravgifter för personer som har fyllt

18 men inte 25 år UT ...................................................................................

35

G TU . UT

Särskild TU
löneskatt UT ..................................................................................

35

G1 TU
. UT

Utländska TU
artister UT ..................................................................................

35

G2 TU
. UT

Ersättning TU
skiljemannauppdrag UT ............................................................
35

G3 TU
. UT

Ersättning TU
till idrottsutövare UT ................................................................
35

G4 TU
. UT

Slopad TU
särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år

men är födda 1938 eller senare UT .............................................................
35

G5 TU
. UT

Slopad TU
särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år

men är födda 1937 eller tidigare UT ...........................................................
35

G6 TU
. UT

Slopad TU
särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men

är födda 1938 eller senare UT .....................................................................
36

G7 TU
. UT

Slopad TU
särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men

är födda 1937 eller tidigare UT ...................................................................
36

H TU . UT

Mervärdesskatt TU
UT ......................................................................................

36

H1 TU
. UT

Försäljning TU
av tomtmark och byggnader UT .............................................
36

H2 TU
. UT

Försäljning TU
av konstverk ≥ 300 000 kr/år UT ...........................................
36

H3 TU
. UT

Lotterier TU
UT .................................................................................................

36

H4 TU
. UT

Läkemedel TU
UT ..............................................................................................

36

H5 TU
. UT

Internationell TU
personbefordran UT ............................................................
36

9

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

H6 TU –H14.Personbefordran, allmänna nyhetstidningar, böcker,

tidskrifter m.m., biografföreställningar, vissa entréavgiftsbelagda

kulturevenemang, kommersiell idrott, upphovsrätter, samt entré

djurparker UT ...............................................................................................

36

H15 TU
–H16.Livsmedel och rumsuthyrning UT ...........................................................
37

H17 TU
. UT
Försäljning TU
av konstverk > 300 000 kr/år UT ...........................................
37

H18 TU
. UT
Omsättning TU
i ideella föreningar UT ............................................................
37

H19 TU
. UT
Tidpunkt U
för inbetalning i byggnads- och annan

entreprenadverksamhet UT .........................................................................
37

H20 TU
. UT
Ingående TU

skatt på jordbruksarrende UT .....................................................
37

I TU . UT

Punktskatter TU
UT ...........................................................................................

37

I1 TU
. UT

Energiskatt TU
på dieselbränsle i motordrivna fordon UT .............................
37

I2 TU
. UT

Särskild TU
energiskattebefrielse för naturgas och gasol som

drivmedel UT ................................................................................................

37

I3 TU
. UT

Energiskattebefrielse TU
för koldioxidneutrala drivmedel UT .......................
37

I4 TU
. UT

Energiskattebefrielse TU
för elförbrukning vid bandrift UT ..........................
37

I5 TU
. UT

Energiskattebefrielse TU
för bränsleförbrukning vid bandrift UT .................
38

I6 TU
. UT

Energiskattebefrielse TU
på bränsle för inrikes sjöfart UT .............................
38

I7 TU
. UT

Energiskattebefrielse TU
på bränsle för inrikes luftfart UT ............................
38

I8 TU
. UT

Elförbrukning TU
i vissa kommuner UT ..........................................................
38

I9 TU
. UT

Differentierat TU
skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning UT .........
38

I10 TU
. UT

Energiskattebefrielse TU
för biobränslen, torv m.m. UT ................................
38

I11 TU
. UT

Avdrag TU
för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk UT ............................
38

I12 TU
. UT

Återbetalning TU
av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till

industrin UT
.................................................................................................

38

I13 TU
. UT

Bränsleförbrukning TU
inom industrin UT ......................................................
38

I14 TU
. UT

Bränsleförbrukning TU
inom växthus- och jordbruksnäringen UT ...............
38

I15 TU
. UT

Elförbrukning TU
inom industrin UT ..............................................................
39

I16 TU
. UT

Elförbrukning TU
inom växthus- och jordbruksnäringen UT ........................
39

I17 TU
. UT

Miljöbonus TU
för el producerad i vindkraftverk UT .....................................
39

I18 TU
. UT

Befrielse TU
från energiskatt på el vid deltagande i program för

energieffektivisering inom industrin UT ....................................................
39

I19 TU
. UT

Generell TU
nedsättning av koldioxidskatt för industrin UT .........................
39

I20 TU
. UT

Särskilt TU
nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som

drivmedel UT ................................................................................................

39

I21 TU
. UT

Särskild TU
nedsättning av koldioxidskatt för industrin UT ..........................
39

I22 TU
. UT

Generell TU
nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom

växthus- och jordbruksnäringen UT ...........................................................
39

I23 TU
. UT

Nedsättning TU

av koldioxidskatt för dieselbränsle till

arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen UT ..........................
39

I24 TU
. UT

Återbetalning TU
av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser

till industrin UT ............................................................................................

39

I25 TU
. UT

Koldioxidskattebefrielse TU
för bandrift UT ...................................................
40

I26 TU
. UT

Koldioxidskattebefrielse TU
för inrikes luftfart UT ........................................
40

I27 TU
. UT

Koldioxidskattebefrielse TU
för inrikes sjöfart UT .........................................
40

I28 TU
. UT

Nedsättning TU

av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk UT ...............
40

I29 TU
. UT

Koldioxidskattebefrielse TU
för torv UT ..........................................................
40

J TU . UT

Skattereduktioner TU
UT ..................................................................................

40

J1 TU . UT

Skattereduktion TU
för anslutning till bredband UT .......................................
40

10

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

J2 TU
. UT

Skattereduktion TU
för sjöinkomst UT ...........................................................
40

J3 TU
. UT

Skattereduktion TU
för hushållstjänster UT ....................................................
40

J4 TU
. UT

Begränsningsregel TU
småhus UT ....................................................................
40

K TU . UT

Kreditering TU

på skattekonto UT ..................................................................
41

K1 TU
-K3. UT Anställningsstöd TU
och skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare (OSA) UT ...............................................................................

41

K4 TU
. UT
Plusjobb TU
UT .................................................................................................

41

K5 TU
. UT
Utbildningsvikariat TU
UT ...............................................................................

41

K6 TU
. UT
Stöd TU
för nystartsjobb UT ............................................................................

41

K7 TU
. UT
Utbildning TU
av personal inom vård och äldreomsorg UT ..........................
42

K8 TU
. UT
Sjöfartsstöd TU
UT ............................................................................................

42

K9 TU
. UT
Investeringsstimulans TU

till hyres- och studentbostäder UT .......................
42

L TU . UT

Skattskyldighet TU
UT ......................................................................................

42

L1 TU –L6. UT Akademier TU
m.m., företagareföreningar m.m., arbetslöshetskassor

m.m., ideella föreningar, kyrkor, samt ägare av fastigheter

nämnda i 3 kap 2–4 §§ fastighetstaxeringslagen UT ..................................
42

7 TU .2 UT

Icke TU
saldopåverkande skatteutgifter UT ....................................................
42

M TU . UT

Skattesanktioner TU
UT ....................................................................................

42

M1 TU
. UT
Ränteutgifter TU
– 21 procents reduktion UT ................................................
42

M2 TU
. UT
Begränsning TU
av skattereduktion UT ...........................................................
42

M3 TU –M5. UT Fastighetsskatt TU
på konventionellt beskattade hyreshus och

småhus, lokaler, industri- och elproduktionsenheter UT .........................
42

M6 TU
. UT
Socialavgifter TU
på icke förmånsgrundande ersättningar för

arbete UT
.....................................................................................................

43

M7 TU
. UT
Särskild TU
skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer UT ........................
43

N TU . UT

Ej TU saldopåverkande skatteavvikelser UT ....................................................
43

N1 TU
. UT
Näringsbidrag TU
och EU-bidrag UT ..............................................................
43

N2 TU
. UT
Avgångsvederlag TU
till jordbrukare UT .........................................................
43

N3 TU
. UT
Bidrag TU
från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden UT ...............
43

N4 TU
. UT
Flyttningsersättningar TU
UT ..........................................................................
43

N5 TU
. UT
Totalförsvarspliktigas U

ersättningar och förmåner UT ...............................
43

N6 TU
. UT
Bistånd TU
UT
...................................................................................................

44

N7 TU
. UT
Barnbidrag TU
m.m. UT ....................................................................................

44

N8 TU
. UT
Handikappersättning TU
m.m. UT ...................................................................
44

N9 TU –N18.Underhållsstöd, bidrag till adoption, engångsbidrag

i samband med arbetsplacering av flyktingar, Bostadstillägg

till pensionärer (BTP), bostadsbidrag, studiestöd, skattefria

pensioner, äldreförsörjningsstöd, introduktionsersättning

för flyktingar UT
.........................................................................................

44

Appendix TU
UT .........................................................................................................................

45

Utgifts TU
- och politikområden 2008 UT .......................................................................
45

11

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

Tabellförteckning

Tabell 1.
Skatteutgifter och skattesanktioner i procent av de totala

skatteintäkterna inom olika skatteslag 2008...........................................
14

Tabell 2.
Skatteutgifter fördelade på skatte-, utgifts- och politikområde............
20

Tabell 3.
Skatt enligt norm inom de olika skatteslagen 2008 ...............................
25

12

1 Inledning

Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida, men det finns även stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av skatteutgifter. Regeringen redovisar årligen, sedan 1996, skatteutgifter. Tidigare år har skatteutgifterna redovisats i en bilaga i den ekonomiska vårpropositionen. Vidare sker en återrapportering av skatteutgifterna under de olika politikområdena i utgiftsområdesbilagorna till budgetpropositionen.

Definitionen av en skatteutgift är att skatteuttaget är lägre än en viss angiven norm. Ett exempel är mervärdesskattesatsen på livsmedel, som är nedsatt från 25 till 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 procent och 12 procent multiplicerat med underlaget. Om en skatteutgift slopas leder det till ökade skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för offentlig sektor på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas.

Förutom skatteutgifter redovisas i förekommande fall även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Ett exempel på en skattesanktion är den särskilda skatt som utgår på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut för sådan el som produceras i kärnkraftverk och är därför att betrakta som en skattesanktion.

Det primära syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd som dessa utgör på statsbudgetens inkomstsida. Detta för att ge underlag till prioritering mellan olika stöd.

Allmänt gäller att ett givet skatteuttag kan uppnås genom en lägre skattesats om den bas skatten tas ut på breddas. En sådan breddning av basen kan ske genom att minska antalet skatteutgifter. Redovisningen av skatteutgifterna syftar dock inte till att eliminera skatteutgifterna. Ett bibehållande av en skatteutgift kan vara mer samhällsekonomiskt lönsamt än ett slopande.

1.1 Disposition

I avsnitt 2 i denna skrivelse redogörs det för skatteutgifternas betydelse i ett budgetperspektiv. För att kunna identifiera en skatteutgift

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

måste det existerande skattesystemet sättas i relation till en jämförelsenorm. Avsnitt 3 innehåller därför en relativt utförlig beskrivning av de normer som har valts för de olika inkomstslagen. Avsnitt 4 beskriver de beräkningsmetoder som används. I avsnitt 5 redogörs dels för vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan föregående års redovisning, dels för de största skatteutgifterna inom de olika skatteområdena.

Avsnitt 6 innehåller den tabell som redovisar samtliga, identifierade, skatteutgifter och skattesanktioner för inkomståren 2007–2009 fördelade på skatteområden. Avsnitt 7 innehåller en tabell med de olika skatteslagens normer i form av skattesatser och skattenivåer samt beskrivningar av de enskilda skatteutgifterna. Slutligen ges, i ett appendix till denna skrivelse, en förteckning över samtliga utgifts- och politikområden för 2008.

2 Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik i syfte att stärka dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. De bör därför behandlas i likhet med utgifterna och inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika politikområden. En sådan redovisning är en förutsättning för en mer rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över statsbudgeten inom olika områden på såväl utgiftssom inkomstsidan. Den redovisning av skatteutgifter som nu föreligger syftar emellertid endast till att synliggöra de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens inkomstsida. En mer fullständig integrering i budgetprocessen, genom att bl.a. inkludera skatteutgifterna i de resultatredovisningar som lämnas avseende olika politikområden, skulle kräva en vidareutveckling och översyn av såväl skatteutgiftsredovisningen som av budgetprocesser i sin helhet.

Skatteutgifter kan ofta ses som medel inom specifika politikområden medan andra skatteutgifter uppkommit till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom enkelhet,

13

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

legitimitet/rimlighet eller för att undvika oacceptabla konsekvenser för den enskilde. Sådana skatteutgifter är i första hand skattetekniskt motiverade.

Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper eller verksamheter som berörs, så saknar de direkt koppling till olika politikområden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför inte jämställas med stöd på budgetens utgiftssida.

Det finns ingen klar gräns mellan de skatteutgifter som utgör medel inom specifika politikområden och de som är skattetekniskt motiverade. Ett antal skatteutgifter kan därför anses vara en blandning av dessa två grupper. Sammanfattningsvis kan skatteutgifterna därför delas in i tre grupper:

1. medel inom specifika politikområden (PO)

2. skattetekniskt motiverade (ST)

3. en blandning av punkterna 1 och 2.

En fördjupad redovisning och uppföljning av skatteutgifterna, i syfte att bl.a. ytterligare förbättra underlaget för prioriteringar mellan olika områden i budgetarbetet, bör i första hand ta sikte på de skatteutgifter som är att direkt jämställa med stöd på budgetens utgiftssida, dvs. de som utgör medel inom ett specifikt politikområde.

2.1 Skatteutgifternas omfattning

I tabell 1 redovisas det samlade intäktsbortfall som de beräknade skatteutgifterna medför, relaterat till de intäkter de olika skatteslagen inbringar till den offentliga sektorn. Redovisningen görs dels för samtliga skatteutgifter, dels enbart för skatteutgifter som utgör medel inom specifika politikområden Beräkningarna bygger på prognoser för 2008. En detaljerad redovisning av samtliga, identifierade, skatteutgifter ges i avsnitt 5, tabell 2.

De andelar som anges i tabell 1 bör tolkas med viss försiktighet då redovisningen av skatteutgifterna av olika skäl inte är fullständig. Ett skäl är att det i många fall endast finns bristfälliga underlag eller att underlag saknas helt för att beräkna skatteutgifterna. Ett annat är att någon fullständig genomgång av skattelagstiftningen avseende skatteutgifter inte har gjorts. Tabellen

ger dock en översiktlig bild av skatteutgifternas betydelse inom olika skatteslag.

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner i procent av de totala skatteintäkterna inom olika skatteslag 2008.

Specifika
Samtliga

politikområden

Skatteutgifter

Direkt skatt på arbete
3
3

Indirekt skatt på arbete
3
3

Skatt på kapital
21
42

Skatt på bolagsvinster
3
7

Mervärdesskatt
18
20

Punktskatter
48
49

Skattereduktioner*
0
0

Kreditering på skattekonto*
0
0

Skattesanktioner

Indirekt skatt på arbete
-4
-4

Skatt på kapital
-7
-7

Punktskatter
-5
-5

Totalt*
13
16

* Anges som procent av totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag.

Skatteutgifterna inom specifika politikområden uppgår till 13 procent av totala skatteintäkter. Motsvarande andel för samtliga skatteutgifter är 16 procent.

Sett till de olika skatteslagen återfinns de största andelarna skatteutgifter inom områdena punktskatter och skatt på kapital. Ett flertal av skatteutgifterna inom kapitalskatteområdet är skattetekniskt motiverade. Om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna exkluderas sjunker andelen inom området skatt på kapital från 42 till 21 procent.

De punktskatteutgifter som är knutna till specifika politikområden uppgår till 48 procent.

3 Beskrivning av jämförelsenorm

Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse utgår i huvudsak från principen om likformig beskattning, vilket också var en av grundpelarna i 1990 års skattereform. Likformig beskattning innebär i princip att beskattningen inom varje skatteslag ska vara enhetlig och utan undantag. Därför preciseras jämförelsenormen separat inom vart och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt beskattning av förvärvs-

14

inkomst, mervärdesskatt och punktskatt. För en mer precis redovisning av skatteslagens olika jämförelsenormer i form av skattesatser och generella skattenivåer se tabell 3 avsnitt 7.1.

I betänkandet Förmåner och sanktioner (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition finns en uttömmande beskrivning av jämförelsenormer och beräkningsmetoder vid skatteutgiftsberäkningarna. I detta avsnitt ges ett sammandrag av dessa inom varje skatteslag.

Det pågår ständigt en översyn av de normer som redovisningen bygger på. Exempelvis genomfördes till 2003 års skatteutgiftsredovisning en översyn inom punktskatteområdet. Arbetet syftade till att tydliggöra principerna för vilka skatter som ingår i redovisningen och även till att förtydliga och i viss mån revidera normerna.

3.1 Normer för inkomstbeskattning

För inkomstbeskattningen finns en gemensam norm för vad som är en inkomst. Den innebär att den samlade inkomsten som ska beskattas motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattningsperioden. Beskattningsperiodens längd ska vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt räkenskapsår.

Det finns dock ingen gemensam norm för vilken skattenivå som ska gälla för de olika inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Det förhållandet att skattenivån för de olika inkomstslagen skiljer sig åt påverkar således inte skatteutgiftsberäkningarna.

Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster anses vara förenligt med normen. Vidare är skattereduktioner förenliga med normen under förutsättning att de är generella och inte gynnar vissa grupper av skattskyldiga. Därutöver har bl.a. följande preciseringar gjorts av normen för inkomstbeskattningen:

• Sparande ska ske med beskattade inkomster.

• Värdeförändringar ska beskattas (alternativt ska skatterestitution – en negativ skattebetalning – beviljas) när de uppkommer och inte vid realisationstillfället.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

• Värdet av hushållsarbete och fritid ska inte ingå i skattebasen.

• Offentliga transfereringar ska utgöra skattepliktig inkomst.

• Den implicita avkastningen som egnahemsägaren eller bostadsrättsinnehavaren erhåller i form av boendet ska utgöra skattepliktig inkomst.

• Avskrivningar i näringsverksamhet ska hanteras efter ekonomisk livslängd.

• Endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig ska vara avdragsgilla.

3.2 Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster

Enligt normen för indirekt beskattning av förvärvsinkomster ska socialavgifter och allmän löneavgift eller särskild löneskatt utgå på all ersättning för utfört arbete. Normen är i detta fall en enhetlig skattesats för respektive skatt eller avgift. Sådana ersättningar som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift.

Övriga ersättningar för utfört arbete ska ingå i underlaget för särskild löneskatt. Nivån på den särskilda löneskatten ska återspegla vad som i ekonomisk mening kan anses vara skatteinnehållet i socialavgifterna, den allmänna löneavgiften och den allmänna pensionsavgiften.

3.3 Norm för mervärdesskatt

Normen för mervärdesskatt är att i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska beskattas med normalskattesatsen 25 procent. Undantaget från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast egendom redovisas dock inte som en skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära en icke neutral beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses det förhållandet att omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen i skatteutgiftsredovisningarna.

Destinationsprincipen ska tillämpas vid internationella transaktioner, dvs. normen innebär att mervärdesskatten tas ut i det land där

15

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

en vara eller tjänst konsumeras. Offentlig myndighetsutövning ska inte vara skattepliktig. Varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel är inte skattepliktiga när den ingående mervärdesskatten är högre än den utgående mervärdesskatt som skulle utgå på det subventionerade priset.

3.4 Norm för punktskatter

Redovisningen av skatteutgifter inom punktskatteområdet omfattar endast energi- och koldioxidskatterna inklusive den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar sikte på energianvändningen och normen är därför att all energiförbrukning ska belastas med samma skatt per kWh.

En differentiering av skatteuttaget mellan el och övriga bränslen för uppvärmnings- och drivmedelsändamål är förenlig med normen. Skälet är att el och övriga bränslen är olika typer av energislag. För övriga bränslen är det förenligt med normen att differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala syften utan också fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor.

För förbrukning av el motsvaras normen av normalskattesatsen på el.

För förbrukning av bränslen som används till uppvärmningsändamål motsvaras normen av skattesatsen på eldningsolja.

För bränsle som används som drivmedel utgörs normen av skattesatsen för bensin i miljöklass 1, se tabell 3, avsnitt 7.1.

Normen för koldioxidskatten utgår från att skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen ska skatten därför vara proportionell mot koldioxidutsläppen från respektive fossilt bränsle. Implicit speglar skattenivån en monetär värdering av den skada som en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. Denna skada är densamma oavsett var utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen för koldioxidskatten lika med normalskattesatsen oberoende av om det fossila bränslet används för uppvärmning eller som drivmedel.

Energi- och koldioxidskatterna är endast avsedda att träffa bränsle som används som

drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten för bränsle som används som råvara betraktas därför inte som en skatteutgift.

Energiskatten på el är endast avsedd att träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle som används för elproduktion betraktas inte som en skatteutgift.

4 Beräkningsmetoder

Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en periodiserad redovisning, vilket innebär att skatteeffekterna avser det år den underliggande ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjutningar beaktas således inte.

Beräkningsmetoden av skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen hänsyn tas till de effekter på de olika skattebasernas storlek som uppstår genom gällande skattereglers inverkan på individernas och företagens beteenden. Effekten av detta kan t.ex. vara att ett slopande av skatteutgifterna inte ger en så stor intäktsförstärkning som kan tyckas framgå av denna redovisning.

Det finns saldopåverkande och icke saldopåverkande skatteutgifter. I det följande beskrivs skillnaden mellan dessa två.

4.1 Saldopåverkande skatteutgifter

De saldopåverkande skatteutgifterna redovisas både netto- och bruttoberäknade. Den nettoberäknade skatteutgiften visar det faktiska skattebortfall som skatteutgiften medför. Om stödet istället hade getts på utgiftssidan skulle det motsvaras av en skattefri transferering. Exempel på sådana skattefria transfereringar på utgiftssidan är barnbidrag och bostadsbidrag.

Skatteutgifterna redovisas även brutto för att kunna jämföras med skattepliktiga transfereringar på utgiftssidan. Exempel på sådana transfereringar är sjukpenning och föräldrapenning.

Vid beräkningen av en bruttoberäknad skatteutgift justeras de nettoberäknade skatteutgifterna upp med hänsyn till den marginalskatt som gäller för det aktuella skattesubjektet. Antag t.ex. en skatteutgift som ger ett skattebortfall netto i inkomstslaget tjänst på 100. Det

16

är detta som är statens intäktsbortfall till följd av skatteutgiften. Om denna skatteutgift ska kunna jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste skatteutgiften räknas upp med den marginalskatt som gäller för inkomstslaget, vilket ger åtgärdens bruttoeffekt. Under antagandet att marginalskattesatsen uppgår till 40 procent blir den bruttoberäknade skatteutgiften 167 kronor (=100/(1 - 0,40)), vilket kan jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan.

4.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter

På utgiftssidan finns det såväl skattefria som skattepliktiga transfereringar. Enligt den norm som gäller för inkomstbeskattningen ska offentliga transfereringar utgöra skattepliktig inkomst. Det innebär att skattefria transfereringar automatiskt definieras som skatteutgifter. Exempel på sådana, icke saldopåverkande, skatteutgifter är barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Orsaken till skattefriheten är närmast administrativ.

För att kunna jämföra skattefria och skattepliktiga transfereringar krävs en kompletterande redovisning, där bidragen först höjs, för att sedan beskattas så att bidraget efter skatt är lika stort. En sådan skattebeläggning innebär visserligen ökade offentliga utgifter, men samtidigt ökar skatteintäkterna. Budgetsaldot påverkas således inte. Därför kallas dessa skattefria transfereringar för icke saldopåverkande skatteutgifter.

De icke saldopåverkande skatteutgifterna har inte fördelats på utgiftsområden eller politikområden då de inte påverkar statsbudgetens saldo. För dessa skatteutgifter beräknas endast ett brutto, som visar hur mycket utgifterna för den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka om transfereringen var föremål för inkomstbeskattning. Redovisningen netto återfinns på utgiftssidan under respektive utgiftsområde.

5 Skatteutgifter 2008

I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som tillkommit sedan föregående år. Andra

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

förändringar av betydelse tas också upp. Därtill kommenteras de största skatteutgifterna inom respektive skatteområde. I kommentarerna refereras genomgående till uppgifter om de bruttoberäknade skatteutgifterna 2008.

5.1 Nyheter

På fastighetsskatteområdet har ett flertal förändringar genomförts från och med inkomstår 2008. Den statliga fastighetsskatten för privatbostäder har slopats och ersatts av en kommunal fastighetsavgift som är knuten till inkomstbasbeloppet. Vidare har kapitalvinstskatten höjts och uppskovsmöjligheterna begränsats. Beviljade uppskovsbelopp har räntebelagts genom att en schablonintäkt tas upp i inkomstslaget kapital. Begränsningsregeln för småhus, dämpningsregeln och det frysta underlaget för fastighetsskatt slopades i samband med reformen. Fastighetsskattereformen finansierades fullt ut inom bostadssektorn och påverkar därför inte den totala nivån på skatteutgifterna.

Från och med den 1 januari 2008 ges skattereduktion för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Denna skatteutgift redovisas under Skattereduktion för hushållstjänster tillsammans med Skattereduktion för privatpersoners köp av hushållstjänster.

Den 1 januari 2008 har tre förändringar genomförts på energiskatteområdet: Energi- och koldioxidskatterna enligt norm uppräknades efter prisutvecklingen (indexering), energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2 höjdes med 20 öre/liter och koldioxidskatten höjdes med 6 öre/kg koldioxid.

Tidigare år har utgiften Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart inte varit beräkningsbar. Underlag finns nu för denna skatteutgift och utgiften beräknas därför från och med år 2007 i denna skrivelse.

Tidigare år har inte naturgas och gasol som drivmedel redovisats som en skatteutgift. Nytt för detta år är även att dessa redovisas som en skatteutgift.

Fyra nya skatteutgifter i de s.k. 3:12-reglerna redovisas från och med i år. Tre av dem avser inkomst av tjänst, och en avser intäkter i kapital. Inkomst för aktiva ägare i fåmansaktiebolag (s.k. kvalificerade ägare) delas upp mellan inkomst-

17

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

slagen tjänst och kapital. Den inkomst som kapitalinkomstbeskattas får inte överstiga det s.k. gränsbeloppet som är summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme (sparat gränsbelopp). Årets gränsbelopp beräknas enligt antingen en huvudregel eller en förenklingsregel. Enligt huvudregeln beräknas årets gränsbelopp som summan av en schabloniserad avkastning och ett lönebaserat utrymme. Den schablonberäknade avkastningen fås genom att ett kapitalunderlag – som är tänkt att motsvara det insatta egna kapitalet i företaget

– multipliceras med en klyvningsränta, som uppgår till statslåneräntan plus nio procentenheter. Som ett alternativ till schablonberäkningen infördes inkomståret 2006 en förenklingsregel. Regeln innebär att de kvalificerade ägarna alltid får ta upp ett schablonbelopp som kapitalinkomstbeskattad utdelning. År 2007 höjdes schablonbeloppet till två gånger inkomstbasbeloppet. Både den schablonberäknade avkastningen i huvudregeln och schablonbeloppet i förenklingsregeln ger upphov till skatteutgifter till den del reglerna utnyttjas och beloppen överstiger den faktiska kapitalavkastningen. (Löneunderlagsregeln ger även den upphov till en skatteutgift som finns redovisad sedan tidigare.) Skatteutgifterna består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.

År 2008 förändrades reglerna för beskattning av kapitalvinst på kvalificerade aktier. Under perioden 2007-2009 ska den kapitalvinst som överstiger sparat utdelningsutrymme hälftendelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Under beskattningsåret och föregående fem år ska dock högst 100 inkomstbasbelopp beskattas som tjänsteinkomst, och ytterligare kapitalvinst beskattas som kapitalinkomst. Den del av kapitalvinsten som beskattas som kapitalinkomst, och som inte ryms inom sparat utdelningsutrymme, är en skatteutgift och består i skillnaden i skattesats mellan tjänste- och kapitalinkomst.

Fr.o.m. inkomståret 2006 beskattas utdelning på kvalificerade aktier upp till gränsbeloppet med skattesatsen 20 procent, vilket är lägre än normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. Tidigare år redovisades denna skatteutgift under rubrik Utdelning på aktier i onoterade bolag. Nytt för i år är att redovisningen har delats upp mellan

fåmansaktiebolag, oäkta bostadsrättsföreningar och övriga onoterade bolag.

5.2 Saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag

De saldopåverkande skatteutgifter som redovisas i denna skrivelse förväntas uppgå till omkring 190 miljarder kronor brutto inkomståret 2008. Denna uppgift om den samlade omfattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas med försiktighet.

5.2.1 Inkomstbeskattning

Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattning är avdrag för resor till och från arbetet, som för inkomståret 2008 beräknas uppgå till drygt 11 miljarder kronor brutto.

Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattning förväntas inkomståret 2008 vara Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt. Denna skatteförmån orsakas av att värdeförändringen inte beskattas löpande utan först vid realisation. Under vissa förutsättningar ges möjlighet till ytterligare uppskov då vinsten har realiserats. För inkomståret 2008 beräknas denna skatteutgift uppgå till omkring 26,65 miljarder kronor brutto.

5.2.2 Indirekt beskattning av förvärvsinkomster

Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år den största. Inkomståret 2008 beräknas skatteutgiften uppgå till omkring 10,5 miljarder kronor brutto.

5.2.3 Mervärdesskatt

Den största skatteförmånen inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2008 beräknas denna skatteutgift uppgå till drygt 28 miljarder kronor brutto.

18

5.2.4 Punktskatter

Inom punktskatteområdet ger nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh för elförbrukning inom industrin upphov till beskattningsbara förmåner på drygt 18 miljarder kronor inkomståret 2008.

5.2.5 Skattereduktioner

En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet och statlig fastighetsskatt. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till drygt 2,3 miljarder kronor brutto inkomståret 2008. Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för hushållstjänster som beräknas uppgå till närmare 2,2 miljarder kronor brutto.

5.2.6 Kreditering på skattekonto

Det finns ett antal stöd som efter beviljande tillgodoförs målgruppen genom kreditering av skattekonto. Den sammanlagda skatteutgiften för kreditering på skattekonto beräknas uppgå till 5,9 miljarder kronor brutto inkomståret 2008. Den största enskilda skatteutgiften uppgår till drygt 2,7 miljarder kronor brutto och avser plusjobb.

5.2.7 Skattesanktioner

Den största enskilda skattesanktionen uppgår till 15,6 miljarder kronor brutto 2008 och avser uttag av socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

5.3 Icke saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag

De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2008 uppgå till cirka 34,6 miljarder kronor brutto.

6 Redovisning av skatteutgifter

I tabell 2 i denna skrivelse redovisas skatteutgifterna uppdelade på skatteområden för inkomståren 2007–2009. Tabellen inleds med saldopåverkande skatteutgifter och avslutas med icke saldopåverkande skattutgifter. De saldopåverkande skattutgifterna har fördelats på utgiftsområden (UO) och politikområden (PO), vilket framgår av kolumnerna två och tre i tabellen. En definition av vad numreringen av de olika utgifts- och politikområdena står för, ges i ett appendix till denna skrivelse.

I redovisningen av skatteutgifter beaktas endast beslutade regelförändringar. Ett blankt fält, ” ”, visar att skatteutgiften inte existerade under ett eller flera år under den period för vilken skatteutgifterna redovisas. Ett ”-” i brutto- och nettokolumnerna betyder att utgiften inte är beräkningsbar. Ett ”u” i tabellen innebär att skatteutgiften har upphört (i de fall skatteutgiften har upphört men fortfarande har en offentligfinansiell effekt redovisas effekten).

Förra året skedde en större förändring i redovisningen av de skatteutgifter som är i form av kreditering av skattekonto. Krediteringarna kan delas in i två grupper, dels tidsbestämda, dels ej tidsbestämda. För den senare gruppen flyttas redovisningen till utgiftssidan efter 2007. En del av de tidsbestämda har upphört som skatteutgift men har fortfarande offentligfinansiella effekter. Redovisningen av en del av dem flyttas också till statsbudgetens utgiftssida, antingen under 2007 eller 2008. Ett ”f” markerar att redovisningen har flyttats till utgiftssidan.

19

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på skatte-, utgifts- och politikområde

Mdkr

brutto

netto

2007
2008
2009
2007
2008
2009

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

A1
-
ST
Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag
-
-
-
-
-
-

A2
UO24
PO38
Schablonbeloppet i förenklingsregeln
-
-
-
-
-
-

A3
UO24
PO38
Löneunderlaget i fåmansaktiebolag
-
-
-
-
-
-

A4
UO11
PO20
Kapitalvinst på kvalificerade aktier
-
-
-
-
-
-

A5
UO24
PO38
Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension
-
-
-
-
-
-

A6
UO24
PO38
Underskott i aktiv verksamhet m.m.
0,03
0,03
0,03
0,02
0,02
0,02

A7
UO11
PO20
Avdrag för pensionspremier
-
-

-
-

A8
UO24
PO38
Sjöinkomstavdrag
0,27
0,28
0,27
0,16
0,16
0,16

A9
-
ST
Personaloptioner
-
-
-
-
-
-

Avdrag för kostnader i tjänst

A10
UO13
PO22
Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete,
1,55
1,63
1,66
0,91
0,96
0,98

dubbel bosättning och hemresor

A11
UO13
PO22
Avdrag för resor till och från arbetet
10,30
11,06
11,40
6,06
6,48
6,71

A12
UO13
PO22
Avdrag för inställelseresor
-
-
-
-
-
-

Skattefria förmåner och ersättningar

A13
UO24
PO38
Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner
0,37
0,38
0,40
0,16
0,16
0,17

A14
UO13
PO22
Förmån av resa vid anställningsintervju
-
-
-
-
-
-

A15
UO13
PO22
Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m.
-
-
-
-
-
-

A16
UO22
PO37
Förmån av personaldator
-
-
u
-
-
u

A17
UO20
PO34
Förmån av miljöanpassade bilar
0,39
0,76
1,14
0,23
0,45
0,67

A18
-
ST
Stipendier
-
-
-
-
-
-

A19
-
ST
Personalrabatter m.m.
-
-
-
-
-
-

A20
-
ST
EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning
-
-
-
-
-
-

A21
-
ST
Hittelön
-
-
-
-
-
-

A22
-
ST
Ersättning för blod m.m.
-
-
-
-
-
-

A23
-
ST
Inkomst från försäljning av vilt växande bär
-
-
-
-
-
-

A24
-
ST
Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands
-
-
-
-
-
-

A25
UO5
PO5
Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00

A26
-
ST
Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands
-
-
-
-
-
-

A27
-
ST
Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg
-
-
-
-
-
-

A28
UO14
PO23
Personalvård
-
-

-
-

A29
UO9
PO14
Förmån av privat hälso- och sjukvård
-
-
-
-
-
-

A30
UO24
PO38
Utjämning av småföretagares inkomst
-
-
-
-
-
-

B. Intäkter i näringsverksamhet

B1
UO23
PO43
Uttag av bränsle
0,14
0,14
0,13
0,09
0,09
0,08

B2
UO23
PO41
Avverkningsrätt till skog
-
-
-
-
-
-

B3
UO23
PO38
Kapitalvinst på näringsfastigheter
1,98
1,91
1,89
1,22
1,20
1,20

C. Kostnader i näringsverksamhet

C1
UO13
PO22
Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet
-
-
-
-
-
-

C2
UO24
PO38
Matching credit klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal
-
-
-
-
-
-

C3
UO24
PO38
Koncernbidragsdispens
-
-
-
-
-
-

C4
UO24
PO38
Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar
-
-
-
-
-
-

C5
UO23
PO41
Anläggning av ny skog m.m.
0,43
0,45
0,48
0,27
0,28
0,31

C6
-
ST
Skadeförsäkringsföretag
0,63
0,66
0,74
0,45
0,47
0,54

20

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

Mdkr
brutto

netto

2007
2008
2009
2007
2008
2009

C7
-
ST
Överavskrivningar avseende inventarier

C8
-
ST
Periodiseringsfonder

C9
-
ST
Substansminskning

C10
UO23
PO41
Skogsavdrag

C11
UO19
PO33
Bidrag till regionala utvecklingsbolag

C12
UO17
PO28
Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet

C13
-
ST
Nedskrivning av lager och pågående arbete

C14
-
ST
Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

C15
-
ST
Räntefördelning vid generationsskiften

D. Intäkter i kapital

D1
UO18
PO31
Avkastning eget hem

D2
UO18
PO31
Avkastning bostadsrättsfastighet

D3
UO24
PO38
Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag

D4
UO24
PO38
Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier

D5
UO24
PO38
Utdelning av aktier

D6
UO24
PO38
Utdelning och kapitalvinst på aktier i oäkta

bostadsrättsföreningar

D7
-
ST
Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt

D8
-
ST
Värdeförändring på aktier m.m.

D9
UO18
PO31
Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och

bostadsrätt

D10
UO11
PO20
Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel

D11
-
ST
Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar

D12
-
ST
Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt

D13
-
ST
Begränsningslagen

D14
-
ST
Framskjuten beskattning vid andelsbyte

D15
-
ST
Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

E. Kostnader i capital

E1
-
ST
Konsumtionskrediter

E2
-
ST
Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m.

F. Socialavgifter

3,22
3,22
3,99
2,30
2,30
2,85

0,45
0,48
0,55
0,28
0,30
0,35

-
-
-
-
-
-

-
-
-
-
-
-

0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00

0,08
0,08
0,08
0,06
0,06
0,06

0,04
0,04
0,05
0,03
0,03
0,04

0,05
0,05
0,06
0,03
0,03
0,04

-
-
-
-
-
-

4,96
1,94*
6,89
3,47
1,36
4,82

3,43
2,25
3,62
2,47
1,62
2,61

2,59
2,68
2,75
1,74
1,80
1,85

-
-
-
-
-
-

-
-
-
-
-
-

0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01

51,52
26,65
28,74
36,06
18,65
20,12

9,51
10,37
11,30
6,66
7,26
7,91

28,23
12,12
12,73
19,76
8,49
8,91

16,06
19,84
21,77
11,24
13,89
15,24

0,30
0,37
0,41
0,21
0,26
0,28

0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00

0,00
u
u
0,00
u
u

-
-
-
-
-
-

0,04
0,04
0,05
0,03
0,03
0,03

-
-
-
-
-
-

-
-
-
-
-
-

F1 UO24 PO38

F2 UO19 PO33

F3 UO13 PO22

F4 UO24 PO38

F5 UO19 PO33

F6 UO13 PO22

G. Särskild löneskatt

G1
UO17
PO28

G2
UO24
PO38

G3
UO17
PO30

G4
UO24
PO38

G5
UO24
PO38

G6
UO24
PO38

Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, egenavgifter

Regional nedsättning av egenavgifter

Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år

Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, arbetsgivaravgifter

Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år

Utländska artister

Ersättning skiljemannauppdrag

Ersättning till idrottsutövare

Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare

Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare

Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare

0,72
u
u
0,50
u
u

0,09
0,10
0,10
0,06
0,07
0,07

0,06
0,08
0,08
0,04
0,05
0,06

2,71
u
u
1,95
u
u

0,50
0,52
0,54
0,36
0,38
0,39

4,41
10,57
11,03
3,18
7,61
7,94

0,11
0,11
0,11
0,08
0,08
0,08

-
-
-
-
-
-

-
-
-
-
-
-

0,31
0,32
0,34
0,22
0,23
0,23

0,12
0,12

0,08
0,09

1,06
1,15
1,25
0,77
0,83
0,90

21

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

Mdkr

brutto

netto

2007
2008
2009
2007
2008
2009

G7
UO24
PO38
Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år

0,56
0,44

0,40
0,32

men är födda 1937 eller tidigare

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

H1
UO18
PO31
Försäljning av tomtmark och byggnader
1,73
1,82
1,91
1,24
1,31
1,37

H2
UO17
PO28
Försäljning av konstverk <300 000 kr/år
-
-
-
-
-
-

H3
-
ST
Lotterier
5,35
5,68
6,00
3,85
4,09
4,32

Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)

H4
UO9
PO13
Läkemedel
4,94
5,36
5,78
3,56
3,86
4,16

H5
-
ST
Internationell personbefordran
1,11
1,17
1,22
0,80
0,84
0,88

H6
UO22
PO36
Personbefordran
6,69
7,40
8,17
4,82
5,33
5,88

H7
UO17
PO28
Allmänna nyhetstidningar
1,76
1,91
2,06
1,27
1,38
1,48

H8
UO17
PO28
Böcker, tidskrifter m.m.
2,11
2,29
2,47
1,52
1,65
1,78

H9
UO17
PO28
Biografföreställningar
0,30
0,32
0,34
0,22
0,23
0,24

H10
UO17
PO28
Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang
0,77
0,82
0,87
0,56
0,59
0,63

H11
UO17
PO30
Kommersiell idrott
3,42
3,78
4,17
2,46
2,72
3,00

H12
UO24
PO38
Transport i skidliftar
0,28
0,30
0,31
1,11
1,18
1,24

H13
UO17
PO28
Upphovsrätter
0,20
0,21
0,22
0,14
0,15
0,16

H14
UO17
PO28
Entré djurparker
0,05
0,05
0,06
0,04
0,04
0,04

H15
UO12
PO21
Livsmedel
27,40
28,31
29,35
19,73
20,38
21,13

H16
UO24
PO38
Rumsuthyrning
1,54
1,63
1,73
1,11
1,18
1,24

H17
UO17
PO28
Försäljning av konstverk >300 000 kr/år
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01

Undantag från skattskyldighet

H18
UO17
PO30
Omsättning i ideella föreningar
0,09
0,10
0,10
0,07
0,07
0,07

Redovisningsperiod

H19
-
ST
Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan
0,74
u
u
0,53
u
u

entreprenadverksamhet

Avdrag för ingående skatt

H20
-
ST
Ingående skatt på jordbruksarrende
-
-
-
-
-
-

I. Punktskatter

Mrd kr

Energiskatt

I1
UO22
PO36
Energiskattt på dieselbränsle i motordrivna fordon
11,60
11,38
12,52
8,35
8,20
9,02

I2
UO22
PO36
Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som
0,12
0,13
0,14
0,09
0,09
0,10

drivmedel

I3
UO22
PO36
Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel
1,65
1,94
2,27
1,19
1,40
1,63

I4
UO22
PO36
Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift
1,31
1,36
1,42
0,95
0,98
1,02

I5
UO22
PO36
Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid bandrift
0,02
0,03
0,03
0,02
0,02
0,02

I6
-
ST
Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart
0,62
0,62
0,64
0,44
0,45
0,46

I7
UO22
PO36
Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart
1,16
1,18
1,21
0,84
0,85
0,87

I8
UO19
PO33
Elförbrukning i vissa kommuner
0,79
1,21
1,25
0,57
0,87
0,90

I9
UO21
PO35
Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för
0,45
0,48
0,53
0,33
0,35
0,38

uppvärmning

I10
UO21
PO35
Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m.
5,17
5,51
5,98
3,72
3,96
4,31

I11
UO21
PO35
Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk
0,29
0,29
0,31
0,21
0,21
0,22

I12
UO21
PO35
Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till
0,14
0,14
0,14
0,10
0,10
0,10

industrin

I13
UO24
PO38
Bränsleförbrukning inom industrin
1,46
1,48
1,52
1,05
1,06
1,09

I14
UO23
PO43
Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen
0,14
0,15
0,15
0,10
0,10
0,11

I15
UO24
PO38
Elförbrukning inom industrin
18,00
18,41
19,06
12,96
13,25
13,73

I16
UO23
PO43
Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen
0,65
0,66
0,68
0,47
0,47
0,49

I17
UO21
PO35
Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk
0,09
0,11
0,07
0,07
0,08
0,05

22

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

Mdkr

brutto

netto

2007
2008
2009
2007
2008
2009

I18
UO24
PO38
Program för energieffektivisering inom industrin
0,21
0,21
0,21
0,15
0,15
0,15

Koldioxidskatt

I19
UO24
PO38
Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin
5,78
6,24
6,44
4,16
4,5
4,64

I20
UO24
PO36
Särskilt nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som
0,03
0,04
0,04
0,02
0,03
0,03

drivmedel

I21
UO24
PO38
Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industri och
0,26
0,26
0,26
0,18
0,18
0,18

växthus

I22
UO23
PO43
Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- och
0,44
0,47
0,49
0,32
0,34
0,35

jordbruksnäringen

I23
UO23
PO44
Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till
1,32
1,47
1,51
0,95
1,06
1,09

arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruk

I24
UO21
PO35
Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till
0,65
0,70
0,72
0,47
0,51
0,52

industrin

I25
UO22
PO36
Koldioxidskattebefrielse för bandrift
0,02
0,02
0,03
0,01
0,02
0,02

I26
UO22
PO36
Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart
1,01
1,09
1,11
0,72
0,79
0,80

I27
-
ST
Koldioxidskattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart
0,51
0,55
0,57
0,37
0,40
0,41

I28
UO21
PO35
Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk
1,40
1,49
1,62
1,01
1,08
1,17

I29
UO21
PO35
Koldioxidskattebefrielse för torv
1,49
1,54
1,58
1,07
1,11
1,14

J. Skattereduktioner m.m.

J1
UO22
PO37
Skattereduktion för anslutning till bredband
0,06
u
u
0,04
u
u

J2
UO24
PO38
Skattereduktion för sjöinkomst
0,13
0,13
0,13
0,08
0,08
0,08

J3
UO13
PO22
Skattereduktion för hushållstjänster
1,09
2,18
2,18
0,65
1,30
1,30

J4
UO18
PO31
Begränsningsregel småhus
0,42
u
u
0,29
u
u

K. Kreditering på skattekonto

K1
UO13
PO22
Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa
1,65
f
u
1,19
f
u

K2
UO13
PO22
Anställningsstöd till långtidssjukskrivna
0,00
f
f
0,00
f
f

K3
UO13
PO22
Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA)
0,73
f
f
0,53
f
f

K4
UO13
PO22
Plusjobb
4,33
2,74
u
3,12
1,97
u

K5
UO13
PO22
Utbildningsvikariat
0,14
u
u
0,10
u
u

K6
UO13
PO22
Stöd för nystartsjobb
0,37
1,16
1,68
0,26
0,83
1,21

K7
UO13
PO22
Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg
0,30
u
u
0,22
u
u

K8
UO22
PO36
Sjöfartsstöd
1,83
1,95
2,04
1,32
1,40
1,47

K9
UO18
PO31
Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder
0,85
1,11
1,11
0,61
0,80
0,80

L. Skattskyldighet

L1
-
ST
Akademier m.m.
-
-
-
-
-
-

L2
-
ST
Företagarföreningar m.m.
-
-
-
-
-
-

L3
-
ST
Erkända arbetslöshetskassor m.m.
-
-
-
-
-
-

L4
-
ST
Ideella föreningar
-
-
-
-
-
-

L5
-
ST
Kyrkor
-
-
-
-
-
-

L6
-
ST
Ägare av vissa fastigheter
-
-
-
-
-
-

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

M1
-
ST
Ränteutgifter - 21 procents reduction
-0,26
-0,39
-0,52
-0,18
-0,28
-0,36

M2
-
ST
Begränsning av skattereduktion
-0,51
-0,68
-0,76
-0,36
-0,48
-0,53

M3
UO18
PO31
Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och
-2,95
-1,79
-1,93
-2,12
-1,29
-1,39

småhus

M4
UO24
PO38
Fastighetsskatt på lokaler
-5,60
-5,69
-5,77
-4,03
-4,09
-4,16

M5
UO24
PO38
Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter
-3,94
-4,58
-4,59
-2,83
-3,30
-3,31

23

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

Mdkr

brutto

netto

2007
2008
2009
2007
2008
2009

Socialavgifter

M8
-
ST
Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för
-14,47
-15,60
-16,45
-10,42
-11,24
-11,84

arbete

Punktskatter

M9
UO21
PO35
Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
-4,50
-5,60
-5,60
-3,24
-4,03
-4,03

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar

N1

Näringsbidrag och EU-bidrag
-
-
-

N2

Avgångsvederlag till jordbrukare
-
-
-

N3

Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden
-
-
-

N4

Flyttningsersättningar
-
-
-

N5

Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner
-
-
-

N6

Bistånd
2,80
2,84
2,85

N7

Barnbidrag m.m.
16,03
15,88
15,54

N8

Handikappersättning m.m.
0,61
0,63
0,65

N9

Underhållsstöd
2,00
1,95
1,89

N10

Bidrag till adoption
-
-
-

N11

Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar
-
-
-

N12

Bostadstillägg pensionärer (BTP)
5,59
5,70
5,66

N13

Bostadsbidrag
1,27
1,21
1,16

N14

Studiestöd
5,08
5,11
5,25

N15

Skattefria pensioner
0,40
0,40
0,40

N16

Äldreförsörjningsstöd
0,20
0,21
0,23

N17

Introduktionsersättning för flyktingar
0,24
0,25
0,25

N18

Övriga icke skattepliktiga transfereringar
0,13
0,14
0,14

*

P Allt TP annat lika innebär fastighetsskattereformen att skatteutgiften ökar 2008 jämfört med 2007. Detta motverkas av en relativt stor sänkning av statslåneräntan.

Nettoeffekten blir att skatteutgiften minskar 2008.

24

7 Beskrivning av enskilda skatteutgifter

7.1 Saldopåverkande skatteutgifter

Tabell 3. Skatt enligt norm inom de olika skatteslagen 2008

Skatt enligt norm

Indirekt beskattning av förvärvsinkomster

Arbetsgivaravgift
32,42%

Egenavgift
30,71%

Särskild löneskatt
24,26%

Inkomstbeskattning*

Skatt på kapital
30,00%

Mervärdesskatt
25,00%

Punktskatter

Energiskatt på el
27,00 öre/kWh

Energiskatt på eldningsolja
7,67 öre/kWh

Energiskatt på bensin i miljöklass 1
32,60 öre/kWh

Koldioxidskatt
101,00 öre/kg koldioxid

* För T förvärvsinkomst finns ingen enhetlig skattesats enligt normen. Exempelvis är olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster förenligt med normen. T

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

A1. Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag

Inkomst för kvalificerade aktieägare delas upp mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Uppdelningen görs genom att en s.k. normalavkastning på aktiekapitalet beräknas. Beräkningen baseras på en klyvningsränta som uppgår till summan av statslåneräntan vid utgången av november året innan beskattningsåret och nio procentenheter. Schablonavkastningen beräknas genom att multiplicera klyvningsräntan med ett kapitalunderlag som är tänkt att motsvara det insatta aktiekapitalet. Schablonavkastningen ger upphov till en skatteutgift till den del regeln utnyttjas och beloppet överstiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

A2. Schablonbeloppet i förenklingsregeln

Ägare till kvalificerade aktier får ta ut ett schablonbelopp motsvarande två gånger inkomstbasbeloppet som utdelning. Schablonbeloppet ger upphov till en skatteutgift till den del regeln utnyttjas och beloppet överstiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.

A3. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag

Genom reglerna om löneunderlag ökar den kapitalbeskattade inkomsten för aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa. Därigenom beskattas viss avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är lön, som bör beläggas med arbetsgivaravgifter och beskattas i inkomstslaget tjänst. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.

A4. Kapitalvinst på kvalificerade aktier

Kapitalvinst på kvalificerade aktier som överstiger sparat utdelningsutrymme hälftendelas mellan inkomstslagen kapital och tjänst. Under beskattningsåret och föregående fem beskattningsår ska dock högst 100 inkomstbasbelopp beskattas som tjänsteinkomst. Ytterligare kapitalvinst beskattas som kapitalinkomst. Hälftendelningen infördes 2008 och ska gälla som en temporär lösning 2007-2009. Den del av kapitalvinsten som beskattas som kapitalinkomst och överstiger sparat utdelningsutrymme medför en skatteutgift som avser skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i skillnaden i skattesats mellan tjänste- och kapitalinkomst.

A5. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension

Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av utfästelse om pension

25

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

genom till exempel betalning av premie för pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa ramar. Utfästelsen utgör en ersättning för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt vid avsättning och utbetalning av pensionen.

A6. Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m.

Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag under vissa förutsättningar (maximalt under 5 års tid med högst 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller dock inte litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet). Normen är annars att underskottet får sparas och kvittas mot senare överskott i den aktiva näringsverksamheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av tjänst.

A7. Avdrag för pensionspremier

Avdrag får göras för erlagda pensionspremier. Avdragen är begränsade beloppsmässigt. Om marginalskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A8. Sjöinkomstavdrag

Sjömän som har haft s.k. sjöinkomst medges sjöinkomstavdrag som uppgår till 36 000 kronor om fartyget till övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i närfart. Om man inte har arbetat ombord hela året, ska avdrag medges till 1/365 av sjöinkomstavdraget för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A9. Personaloptioner

Beskattning av personaloptionsförmånen sker först när personaloptionen utnyttjas. För de

personer som utnyttjar personaloptionen är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Avdrag för kostnader i tjänst

A10. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor

Den som har tillfälligt arbete på annan ort än hemorten eller flyttat till annan ort på grund av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan under vissa förutsättningar få avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som därigenom uppkommer. Om den skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på annan ort än hemorten kan avdrag för utgifter för en hemresa per vecka medges. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A11. Avdrag för resor till och från arbetet

Skatterättsligt anses kostnader för resor till och från arbetet i princip vara privata levnadskostnader och inte en kostnad för intäkternas förvärvande. Anledningen är att den skattskyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader som överstiger 8 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen utgör avdraget en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.

A12. Avdrag för inställelseresor

Om den skattskyldige har haft utgifter för resa mellan två platser inom EES i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag, s.k. inställelseresa, är kostnader som överstiger 8 000 kronor avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Avdraget ska som huvudregel beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Skattefria förmåner och ersättningar

Skattefria ersättningar och förmåner minskar den beskattningsbara arbetsinkomsten. Då den beskattningsbara inkomsten minskar,

26

minskar även underlaget för socialavgifter. Ett minskat underlag innebär att den förmånsgrundande inkomsten för olika socialförsäkringar sänks, vilket minskar statens utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med lika mycket som inbetalningarna till systemet minskar då det i socialavgifterna finns en skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. Skattedelen motsvaras av den särskilda löneskatten. Skatteutgiften vad gäller socialavgifterna utgörs därför enbart av den särskilda löneskatten. Totalt uppgår skatteutgiften för skattefria ersättningar och förmåner därmed till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt.

A13. Sänkt skatt för utländska

nyckelpersoner

Vissa förmåner och ersättningar till utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner kan undantas från beskattning. För skattefrihet krävs beslut av Forskarskattenämnden. 25 procent av lönen undantas från beskattning. Vissa ersättningar för utgifter är också undantagna från skatteplikt. Undantagen gäller under högst tre år. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A14. Förmån av resa vid anställningsintervju

Förmån av resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa är inte skattepliktig. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A15. Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m.

Förmån av utbildning vid personalavveckling

m.m. är undantagen från skatteplikt om utbildningen är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att arbeta. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

A16. Förmån av personaldator

Mellan 1998 och 2006 utgick varken inkomstskatt eller sociala avgifter i de fall arbetstagaren för privat bruk använde en dator som tillhandahållits av arbetsgivaren. Denna skattefrihet upphörde att gälla från och med 1 januari 2007. I syfte att underlätta värderingen infördes ett schablonmässigt förmånsvärde som för 2007 motsvarar 2 400 kronor och för 2008 motsvarar 4 800 kronor. Förmånen är en skatteutgift om värdet av datorutrustningen är högre än det schablonmässiga förmånsvärdet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Från och med 1 januari 2009 ska värdering ske enligt huvudregeln för värdering av förmåner, dvs. till marknadsvärdet, och skatteutgiften upphör.

A17. Förmån av miljöanpassade bilar

Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. För förmånsbilar som helt eller delvis drivs med elektricitet eller gas, utom de som drivs med gasol, utgör i stället förmånsvärdet 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik. Den maximala nedsättningen för el/elhybridbilar och gasbilar får inte överstiga 16 000 kr per år. För alkoholdrivna bilar utgör i stället förmånsvärdet 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Den maximala nedsättningen för alkoholbilar får inte överstiga 8 000 kr per år. Nedsättningarna är tidbegränsade till 2011. Skattebortfallet uppstår till följd av det nedsatta förmånsvärdet och skatteutgiften avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A18. Stipendier

Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria under

27

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

vissa förutsättningar, bl.a. om de inte utgör ersättning för utfört arbete. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A19. Personalrabatter m.m.

Personalrabatter beskattas normalt inte. Reseförmåner med inskränkande villkor som tillhandahålls anställda inom t.ex. flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A20. EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning

EU-parlamentarikernas fasta resekostnads- och traktamentsersättningar från EU- parlamentet är normalt inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A21. Hittelön

Hittelön, ersättningar till den som i särskilt fall har räddat personer eller tillgångar i fara och ersättningar till den som har bidragit till eller avsett att bidra till att bl. a. förebygga brott är skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A22. Ersättning för blod m.m.

Ersättningar till den som har lämnat organ, blod eller modersmjölk är skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A23. Inkomst från försäljning av vilt växande bär

Inkomster från försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor. Eftersom inkomsten är en ersättning

för arbete är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A24. Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands

Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid statlig myndighet ska inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. bostad på stationeringsorten och medföljande tillägg för make. Äldre bestämmelser gäller för utlandsstationering som har tillträtts före den 1 januari 2007, dock längst till och med den 31 augusti 2009. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A25. Kostnadsersättning till viss personal på

SIPRI

Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårigheten att rekrytera forskare. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A26. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands

Den s.k. ettårsregeln medger skattefrihet i Sverige, även om ingen beskattning skett utomlands. Om anställningen har varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än bl.a. svenska staten eller svensk kommun, medges befrielse från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A27. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg

Skattefrihet gäller för anställning ombord på utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart om anställningen och vistelsen

28

utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och avsett anställning hos arbetsgivare som hör hemma i en stat inom EES. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A28. Personalvård

Personalvårdsförmåner är skattefria. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A29. Förmån av privat hälso- och sjukvård

Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren däremot bekostar privat hälso- och sjukvård för en anställd är detta en skattefri förmån. Detsamma gäller för hälso- och sjukvård utomlands. Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden. Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren efter överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kompensera sig för kostnaden. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A30. Utjämning av småföretagares inkomst

I småföretag bidrar inkomstutjämnande åtgärder, t.ex. avsättningar till skogskonto och periodiseringsfond samt överavskrivningar, till skatteutgiften i den mån åtgärderna medför att ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

B. Intäkter i näringsverksamhet

Betydelsen av organisationsform

I följande beskrivningar av skatteutgifterna inom näringsverksamhet under B. och C. gäller generellt att posterna påverkar den beskattningsbara inkomsten i näringsverksamheten. Storleken på skatteutgiften kommer att bero av i vilken organisationsform näringsverksamheten bedrivs. För aktiebolag och ekonomiska föreningar, där inkomst av näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär den lägre beskattningsbara inkomsten att statens bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsverksamhet beskattas på liknande sätt som inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningsbar inkomst att även underlaget för socialavgifter minskar. Skatteutgiften utgörs därför av dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt (se utförlig beskrivning under A. Inkomst av tjänst, vad gäller förhållandet mellan socialavgifter och särskild löneskatt).

B1. Uttag av bränsle

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

B2. Avverkningsrätt till skog

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet. I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

29

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

B3. Kapitalvinst på näringsfastigheter

Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter beskattas som kapitalinkomst. Skatteutgiften avser att en större del av näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad som är normenligt. För denna del kan skatteutgiften beräknas ur skillnaden mellan skattesatsen för näringsinkomst (inkl. särskild löneskatt) och kapitalinkomstskattesatsen.

C. Kostnader i näringsverksamhet

C1. Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet

För näringsidkare som företar arbetsresor med egen bil tillämpas i dag de regler som gäller för löntagare, dvs. de kostnader som överstiger 8 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen en privat levnadsomkostnad, varför avdraget utgör en skatteutgift avseende skatt på inkomst av näringsverksamhet, se A7.

C2. Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal

I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C3. Koncernbidragsdispens

Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får göras för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag ska vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C4. Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar får göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte

är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C5. Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C6. Skadeförsäkringsföretag

I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till s.k. säkerhetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och utgörs av räntan på den skattekredit som det extra avdraget medför.

C7. Överavskrivningar avseende inventarier

Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, medan den skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt lag. Detta innebär att planmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat av förslitning. Genom överavskrivningarna uppstår en skattekredit; inkomstskatten multiplicerad med den ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C8. Periodiseringsfonder

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan reserveras under högst sex år. Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan

30

på skattekrediten. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Från och med inkomståret 2005 påförs aktiebolag, som gör avsättning till periodiseringsfond, en schablonintäktsränta i syfte att räntebelägga den skattekredit som tidigare år har utgjort en skatteutgift. Skatteutgiften för aktiebolag upphör därmed från och med inkomståret 2005.

C9. Substansminskning

Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminskningar är ingen skattutgift. Enligt en alternativregel får avdraget uppgå till högst 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C10. Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C11. Bidrag till regionala utvecklingsbolag

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regionalt utvecklingsbolag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

C12. Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C13. Nedskrivning av lager och pågående arbeten

Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Byggnads-, hantverks- och anläggningsföretag kan tillämpa motsvarande alternativregel på pågående arbeten om arbetet utförs till ett fast pris. Nedskrivningen ger en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på krediten och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C14. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma drabbas av progressiv beskattning samtidigt som de har oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Kontoinsättningen medför att egenavgiften skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild löneskatt. Bidraget till skatteutgiften ges av den räntefria skattekrediten.

C15. Räntefördelning vid generationsskiften

Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till förvärvet. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

31

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

D. Intäkter i kapital

D1-D2. Avkastning eget hem och bostadsrättsfastighet

Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta avkastningen i form av boendet i eget hem och i privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot utgår från och med 2008 kommunal fastighetsavgift som ersatt den statliga fastighetsskatten för privatbostäder. Den kommunala fastighetsavgiften är 6 000 kr per småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet på fastigheten och 1 200 kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av fastighetens taxeringsvärde. Före inkomstår 2008 utgick fastighetsskatt med 1 procent av taxeringsvärdet för småhus och med 0,4 procent av taxeringsvärdet för privatbostadsföretag. Den del av fastighetsskatten för småhus som belöpte på markvärdet begränsades till ett skatteuttag på högst två

kronor
per
kvadratmeter
eller
maximalt

5 000 kronor,
om
det
var
lägre.
De

begränsningar av fastighetsskatteuttaget
som

fanns
i
form
av
markvärdesregeln,

begränsningsregel för småhus, dämpningsregel samt fryst underlag för uttag av fastighetsskatt på 2006 års nivå slopades från och med 1 januari 2008, i samband med slopandet av den statliga fastighetsskatten. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). ”Rabatten” på fastighetsavgiften innebär att för de fem första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsavgift och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Direktavkastningen förutsätts motsvara marknadsvärdet på egnahemsfastigheten respektive det sammanlagda marknadsvärdet på privatbostadsföretagets bostadsrättsrägenheter multiplicerat med den reala statslåneräntan. Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten på fastighetens reala direktavkastning och den fastighetsavgift som betalas enligt gällande regler.

D3. Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag

Kapitalinkomster för delägare i onoterade bolag beskattas med den lägre skattesatsen 25 procent istället för 30 procent, vilket är normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D4. Utdelning och kapitalvinst på

kvalificerade aktier

Utdelning och kapitalvinst till ägare av kvalificerade aktier beskattas upp till ett gränsbelopp med skattesatsen 20 %, vilket är lägre än normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D5. Utdelning av aktier

Beskattning av aktieutdelning i form av aktier skjuts i vissa fall upp till dess att mottagaren säljer aktierna (den s.k. lex Asea). Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

D6. Utdelning och kapitalvinst på andelar i

oäkta bostadsrättsföreningar

Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar omfattas av lättnadsregler till och med utgången av år 2008. Lättnadsreglerna motsvarar de regler som gällde för utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag före inkomstår 2006. I en promemoria från Finansdepartementet har föreslagits att lättnadsreglerna ska förlängas till och med utgången av inkomstår 2011. Lättnadsreglerna medför en skattelättnad. 70 procent av statslåneräntan multiplicerat med ett speciellt definierat underlag (i princip anskaffningsvärdet för bostadsrätten) undantas från beskattning i inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

32

D7. Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas (alternativt ska skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är, när de realiseras. Dessutom ges möjlighet till ytterligare uppskov, under vissa förutsättningar, även då vinsten har realiserats. Dessa uppskovsmöjligheter ger upphov till en skattekredit. Från och med inkomstår 2008 tas en schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet på en realiserad vinst upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Detta motsvarar en ränta på uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillnaden mellan gällande uppskovsregler och en beskattning av uppskov i inkomstslaget kapital utgör en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D8. Värdeförändring på aktier m.m.

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas (alternativt ska skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är, när de realiseras. Uppskovet ger upphov till en skattekredit. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D9. Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem och bostadsrätt

Från och med inkomstår 2008 tas tjugotvå trettiondedelar av den kapitalvinst som realiseras vid försäljning upp till beskattning i inkomstslaget kapital. För inkomstår 2007 togs två tredjedelar upp till beskattning. Den återstående del som inte beskattas ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D10. Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel

Avkastningen på medel reserverade för pensionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Inkomstskatt tas ut med 15 procent på en schablonberäknad avkastning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D11. Nedsatt avkastningsskatt på K- försäkringar

Avkastningen på K-försäkringskapital beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Inkomstskatt tas endast ut på 9/10 av en schablonberäknad avkastning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

D12. Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt

Skatteunderlaget utgörs av kapitalunderlaget – värdet av den skattskyldiges tillgångar med avdrag för finansiella skulder vid beskattningsårets ingång – multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret. Om den faktiska avkastningen på försäkringskapital över-/understiger den schablonmässigt framräknade avkastningen uppstår en skatteutgift/skattesanktion avseende skatt på inkomst av kapital.

D13. Begränsningslagen

Ett spärrbelopp fastställs som uppgår till 60 procent av summan av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst av tjänst/näringsverksamhet och inkomst av kapital. Om det totala skattebeloppet är högre än spärrbeloppet sätts förmögenhetsskatten och den statliga inkomstskatten ned med överskjutande belopp. Förmögenhetsskatten får dock inte sättas ner till ett lägre belopp än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet. I och med att förmögenhetsskatten slopas, retroaktivt fr.o.m. inkomstår 2007, finns det inte längre ett behov av en begränsningslag. Begränsningslagen slopas därmed fr.o.m. 1 januari 2008. Skatteutgiften avsåg innan slopandet förmögenhetsskatt, skatt på inkomst av kapital och statlig skatt på inkomst av tjänst/näringsverksamhet.

33

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

D14. Framskjuten beskattning vid andelsbyte

Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda. Reglerna innebär att det inte fastställs någon kapitalvinst vid bytet av andelarna utan beskattning sker när de mottagna andelarna avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den kredit som den framskjutna beskattningen innebär och avser skatt på inkomst av kapital eller tjänst (fåmansföretagsreglerna).

D15. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma drabbas av progressiv beskattning samtidigt som de har oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 procent istället för 30 procent, vilket är normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

E. Kostnader i kapital

E1. Konsumtionskrediter

Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdragsgilla. Enligt normen ska endast ränteutgifter för lån till investeringar inklusive bostadsinvesteringar vara avdragsgilla. Detta innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

E2. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m.

Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster

på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är noterade eller kvalificerade ska dras av till fem sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade andelar ska dras av till två tredjedelar mot skattepliktiga vinster på sådana tillgångar. Till den del förluster inte kan dras av mot sådana

tillgångar ska 70 procent, fem sjättedelar
av

70 procent
respektive
två
tredjedelar
av

70 procent
dras
av.
Huvudregeln är
att

70 procent
av
förlusten
får dras
av.

Skatteutgiften avser inkomst av kapital.

F. Socialavgifter

F1. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, egenavgifter

Vid beräkning av egenavgifter fick under 2007 en enskild näringsidkare göra avdrag med 2,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 4 500 kronor per år, vilket motsvarar ett underlag på 180 000 kronor. Skatteutgiften avser egenavgifter. Avdraget har upphört att gälla från och med år 2008.

F2. Regional nedsättning av egenavgifter

Vid beräkning av egenavgifter får en enskild näringsidkare med fast driftsställe i stödområde A göra ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. Fiskeri-, vatten- bruks-, jordbruks- och transportverksamhet är undantagna från nedsättning p.g.a. EG-regler. Skatteutgiften avser egenavgifter.

F3. Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år

Nedsättningen innebär att egenavgifterna inklusive den allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, halveras från och med halvårsskiftet 2007. Nedsättningen motsvarar 10,26 procentenheter år 2008, om inte extra karenstid valts. Detta innebär att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften uppgår till 20,45

34

procent av avgiftsunderlaget. Skatteutgiften avser egenavgifter.

F4. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, arbetsgivaravgifter

Vid beräkning av arbetsgivaravgifter fick under 2007 en arbetsgivare göra ett avdrag med 2,5 procent av lönesumman, dock högst med 1 545 kronor per kalendermånad, vilket motsvarar ett underlag på 741 600 kronor. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. Avdraget har upphört att gälla från och med år 2008.

F5. Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter

Arbetsgivare med fast driftsställe i stödområde A får göra ett avdrag med 10 procent av lönesumman, dock högst med 7 100 kronor per kalendermånad. Nedsättningen gäller inte för kommuner, landsting, statliga myndigheter, statliga affärsdrivande verk eller registrerade trossamfund. Vidare är fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transportverksamhet undantagna från nedsättningen p.g.a. EG-regler. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.

F6. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år

Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna inklusive den allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, halveras från och med halvårsskiftet 2007. Nedsättningen motsvarar 11,12 procentenheter år 2008. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften uppgår till 21,30 procent av avgiftsunderlaget år 2008. För andra halvåret 2007 uppgick nedsättningen endast till 9,71

procentenheter. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

G. Särskild löneskatt

G1. Utländska artister

Inkomst från artistisk eller idrottslig verksamhet som en utländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskattas med en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

G2. Ersättning skiljemannauppdrag

Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteutgiften avser särskild löneskatt.

G3. Ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

G4. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 16,16 procent slopades den 1 januari 2007 och enbart ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast enskild näringsidkare som är födda 1938 eller senare, dvs. näringsidkare som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet.

G5. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 24,26 procent slopades den 1 januari 2008 för egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast

35

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

enskild näringsidkare som är födda 1937 eller tidigare, dvs. näringsidkare som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet.

G6. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 16,16 procent slopades den 1 januari 2007 och enbart ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för anställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda som är födda 1938 eller senare, dvs. personer som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet.

G7. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 24,26 procent slopades den 1 januari 2008 för anställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda som är födda 1937 eller tidigare, dvs. personer som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet.

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

H1. Försäljning av tomtmark och byggnader

Vid försäljning av en- och flerbostadshus är ca 15 procent av värdet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget gäller i huvudsak tomtmark, byggränta och vinst som enligt normen borde beskattas. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H2. Försäljning av konstverk ≥ 300 000 kr/år

Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för

under 300 000 kronor per år är försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H3. Lotterier

Enligt EG-regler får det inte tas ut någon mervärdesskatt på lotterier. All beskattning sker endast i form av punktskatt. Enligt den svenska normen borde det utgå mervärdesskatt och skatteutgiften avser därför mervärdesskatt.

Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger).

H4. Läkemedel

För läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från mervärdesskatt. (Vid försäljning av icke receptbelagda läkemedel utgår dock mervärdesskatt.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H5. Internationell personbefordran

Transport till eller från utlandet räknas som export. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och landtransporter. Beloppen i tabellen avser inrikes del av utrikes buss- och tågtransporter. Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H6–H14. Personbefordran, allmänna nyhetstidningar, böcker, tidskrifter m.m., biografföreställningar, vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang, kommersiell idrott, upphovsrätter, samt entré djurparker

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. För transport i skidliftar tillämpas fr.o.m. 1 januari 2007 nedsatt skattesats till 6 procent (tidigare särreglering om nedsatt skattesats till 12 procent), dvs. samma

36

skattesats som gäller för personbefordran och kommersiell idrott. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H15–H16. Livsmedel och rumsuthyrning

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 12 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl samt tobaksvaror. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H17. Försäljning av konstverk > 300 000 kr/år

Skattenedsättningen omfattar enbart upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för 300 000 kronor per år eller mer, eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Undantag från skattskyldighet

H18. Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga.

Redovisningsperiod

H19. Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet

Den 1 januari 2008 avskaffades den särskilda bestämmelse som innebar att redovisningsskyldigheten för inbetalning av mervärdesskatt i samband med byggnads- och annan entreprenadverksamhet inträdde två månader efter det att en fastighet tagits i bruk. Skatteutgiften uppgick till räntan på skattekrediten för mervärdesskatt.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

Avdrag för ingående skatt

H20. Ingående skatt på jordbruksarrende

Avdragsrätten omfattar hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om värdet av bostad ingår i arrendet.

I. Punktskatter

Energiskatt

I1. Energiskatt på dieselbränsle i

motordrivna fordon

Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieseloljeanvändning av miljöklass 1. År 2008 motsvarar skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 32,6 öre/kWh medan dieselolja i den främsta miljöklassen beskattas med motsvarande 13 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellanskillnaden i skattesats. Skatteutgiften för dieselbränsle uppgår till 21 öre/kWh.

I2. Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel

Befrielsen gäller endast för naturgas och gasol som drivmedel. För information om naturgas och gasol för uppvärmning se punkt I9. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I3. Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel

Befrielse gäller för koldioxidneutrala drivmedel. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I4. Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

37

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

I5. Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas inte. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I6. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart

Bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart beskattas inte. Bränsle för användning av privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I7. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart

Bränsle som används som flygbränsle beskattas inte. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I8. Elförbrukning i vissa kommuner

Normen för skatt på el utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen betalar. Den uppgår till 27 öre/kWh 2008. I samtliga kommuner i Västerbottens, Norrbottens, och Jämtlands län, Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, Torsby i Värmlands län, och Malung, Mora, Orsa, och Älvdalen i Dalarnas län är dock skattesatsen nedsatt till 17,8 öre/kWh. Skatteutgiften uppgår till 9,2 öre/kWh.

I9. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning

Skatteutgifterna beräknas som skillnaden mellan skattesatsen på eldningsolja och skattesatserna på de olika energislagen. Skattesatsen för eldningsolja är 7,6 öre/kWh och utgör normen. År 2008 uppgår skattesatsen för gasol till 1,1 öre/kWh, för naturgas till 2,4 öre/kWh och för kol till 4,2 öre/kWh. Skatteutgifterna uppgår 2008 till 6,5 öre/kWh

för gasol, till 5,2 öre/kWh för naturgas och till 3,4 öre/kWh för kol.

I10. Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m.

Ingen skatt utgår på biobränslen, torv m.m. som används för uppvärmning. Normen utgörs av energiskattesatsen på eldningsolja. Energiskatt utgår dock på råtallolja med en skattesats som motsvarar energi- och koldioxidskatten på eldningsolja.

I11. Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk

För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk medges avdrag för hela energiskatten på den del av bränslet som motsvarar värmeproduktionen. Enligt EU-direktiv finns det ingen skatt på den del av bränslet som motsvarar elproduktionen. Normen motsvaras av full skattesats för respektive bränsle. Se punkt I9 för skattesatserna för respektive bränsle.

I12. Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin

Fjärrvärme som levereras till industrin medges fullt avdrag för energiskatten på bränsle och nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full skattesats på respektive bränsle. Se punkt I9 för skattesatserna för respektive bränsle.

I13. Bränsleförbrukning inom industrin

Industrisektorn är energiskattebefriad för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocesser. Normen för alla fossila bränslen utgörs av full energiskattesats på eldningsolja.

I14. Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen

Växthus- och jordbruksnäringen är skattebefriad från energiskatt för användning av fossila bränslen till uppvärmning. Normen för

38

alla fossila bränslen utgörs av full energiskattesats på eldningsolja.

I15. Elförbrukning inom industrin

El som används i tillverkningsprocesser inom industrisektorn beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normalskattesatsen på el.

I16. Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen

El som används i växthus- och jordbruksnäringen beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normalskattesatsen på el.

I17. Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk

För 2008 får ett skatteavdrag motsvarande 2,0 öre/kWh göras för el från landbaserad vindkraft. Avdraget trappas ned årligen och avses upphöra år 2009. För el från havsbaserad vindkraft medges ett avdrag på 13,0 öre/kWh år 2008. Avdraget upphör när elproduktionen uppnått 20 000 timmar beräknad som drift med full last. Normen utgörs av normalskattesatsen på el.

I18. Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom industrin

För energiintensiva industriföretag, som deltar i program för energieffektivisering medges befrielse från energiskatten på el. Detta innebär en ytterligare skattenedsättning från den tidigare nedsatta skattesatsen för el inom industrisektorn på 0,5 öre/kWh. Den ytterligare skatteutgiften uppgår till 0,5 öre/kWh.

Koldioxidskatt

I19. Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin

För industrisektorn medges en nedsättning med 79 procent av koldioxidskattesatsen för all användning av fossila bränslen för upp-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

värmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 101 öre/kg koldioxid.

I20. Särskilt nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel

För naturgas och gasol som drivmedel är skattesatsen nedsatt jämfört med för uppvärmning. Nedsättningen motsvarar 41 procent av koldioxidskattesatsen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I21. Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin

För energiintensiva industriföretag medges nedsättning utöver den generella nedsättningen om koldioxidskatten överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I22. Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen

För bränslen som används inom växthus- och jordbruksnäringen medges en nedsättning med 79 procent av koldioxidskattesatsen för all användning av fossila bränslen för uppvärmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I23. Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen

För dieselolja som används i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruksverksamhet medges en nedsättning av koldioxidskatten med 79 procent. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I24. Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin

Fjärrvärme som levereras till industrin medges återbetalning av 79 procent av koldioxid-

39

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

skatten på bränslen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I25. Koldioxidskattebefrielse för bandrift

Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägsfordon är befriad från koldioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I26. Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart

Koldioxidskatt tas ej ut för flygbränsle. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I27. Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart

Bränsle för yrkesmässig sjöfart är befriat från koldioxidskatt. Bränsle för användning av privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I28. Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk

För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk får avdrag göras för 79 procent av koldioxidskatten på den del av bränslet som motsvarar värmeproduktionen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

I29. Koldioxidskattebefrielse för torv

Torv är ett bränsle som är befriat från koldioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

J. Skattereduktioner

J1. Skattereduktion för anslutning till bredband

Skattereduktion utgår för anslutning till bredband som togs i bruk under perioden 1 januari

2001 till 31 december 2007. Skattereduktion fick göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Till den del skattereduktion beviljades privatpersoner (fysika personer) avser skatteutgiften skatt på inkomst av tjänst. Till den del skattereduktionen beviljades företag (juridiska personer) avser skatteutgiften skatt på inkomst av näringsverksamhet. Skattereduktionen upphörde 31 december 2007.

J2. Skattereduktion för sjöinkomst

Utöver sjöinkomstavdrag har den som har haft sjöinkomst rätt till skattereduktion med 14 000 kronor om fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och med 9 000 kronor om det gått i närfart. Om man inte har arbetat ombord hela året, ska reduktion medges med 1/365 av dessa belopp för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

J3. Skattereduktion för hushållstjänster

Från och med den 1 juli 2007 ges en skattereduktion till privatpersoners (fysiker) köp av hushållstjänster. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden för den utförda tjänsten, dock maximalt 50 000 kronor per person och år. Från och med den 1 januari 2008 ges motsvarande skattereduktion för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Skattereduktionen är en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.

J4. Begränsningsregel småhus

Från och med 2001 ska fastighetsskatteuttaget i princip begränsas till högst 5 procent av hushållets beskattningsbara inkomst. Från och med 2006 gäller att skatteuttaget ska begränsas till högst 4 procent av hushållets beskattningsbara inkomst. Denna begränsning utgör en skatteutgift, som avser skatt på inkomst av kapital. Begränsningsregeln slopas tillsammans med den statliga fastighetsskatten för privatbostäder från och med 1 januari 2008.

40

K. Kreditering på skattekonto

K1-K3. Anställningsstöd och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA)

Stöden utgår genom en kreditering av skattekonto. Krediteringen utgör en skatteutgift. Syftet med stöden är att underlätta för målgruppen att få ett jobb som stärker deras ställning på arbetsmarknaden och som i slutändan leder till en reguljär osubventionerad anställning. Tiden för när stöd kan lämnas och krediteringens storlek beror bland annat på hur länge den anställde har varit inskriven på arbetsförmedlingen eller varit sjukskriven, samt om de har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.

Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa (K1)

Målgruppen är arbetslösa med långa inskrivningstider på arbetsförmedlingen och stimulansen ges i form av särskilt anställningsstöd. Allmänt och förstärkt anställningsstöd slopades från och med den 1 januari 2007. Personer som påbörjat anställningen innan avvecklingstidpunkten får fullfölja stödperioden. Särskilt anställningsstöd har flyttats till statsbudgetens utgiftssida den 1 januari 2008.

Anställningsstöd vid anställning av långtidssjukskrivna (K2)

Målgruppen är sjukskrivna anställda som inte kan återgå till nuvarande arbetsgivare och där rehabiliteringsansvaret har övergått till Försäkringskassan. Stödet har flyttats till statsbudgetens utgiftssida den 1 januari 2008.

Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) (K3)

Målgruppen för stödet är främst arbetslösa med socialmedicinskt handikapp. Stödet har flyttats till statsbudgetens utgiftssida den 1 januari 2008.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

K4. Plusjobb

Plusjobb infördes den 1 januari 2006 för kvalitetshöjande arbetsuppgifter inom offentligt finansierad verksamhet. Den som anställer en långtidsarbetslös på Plusjobb får en lönesubvention för lön inklusive lönebikostnader upp till ett tak på 1 000 kronor per dag. Stödet slopades den 24 oktober 2006 men personer som påbörjat anställning innan dess får fullfölja stödperioden.

K5. Utbildningsvikariat

Arbetsgivare inom offentligt finansierad vård och omsorg erbjuds anställningsstöd för lönekostnader med högst 800 kronor per dag under sex månader för en vikarie som anställs istället för en anställd som genomgår utbildning med lön. Arbetsgivaren kan dessutom erhålla stöd för halva utbildningskostnaden, dock högst 1 000 kronor per vecka. Utbildningsvikariat avvecklades den 24 oktober 2006. De som deltog i programmet vid avvecklingstidpunkten fick fullfölja programperioden.

K6. Stöd för nystartsjobb

Arbetsgivare som anställer individer med stöd för nystartsjobb får fr.o.m. den 1 januari 2007 en ekonomisk ersättning som är lika stor som arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften som arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift. Särskilda nystartsjobb, så kallad nyfriskjobb, introducerades den 1 januari 2008 för dem som sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning, rehabilitetspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning. Arbetsgivare som anställer individer med stöd för särskilda nystartsjobb får en ekonomisk ersättning som är lika stor som arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften som arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift plus ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren faktiskt betalar in. Syftet med nystartsjobb är att minska utanförskapet. Normalt får arbetsgivaren stödet under lika lång tid som individen har varit utanför arbetslivet. För individer som fyllt 20 men inte 25 år kan stöd

41

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

ges i upp till tolv månader, eller upp till fem år om individen varit sjukskriven. För individer som fyllt 25 men inte 55 år kan stöd ges i upp till fem år. Individer som fyllt 55 år kan få stödet under dubbelt så lång den tid som de har varit utanför arbetslivet, dock i högst tio år. För nyanlända invandrare kan stödet ges under de tre första åren från att de fick uppehållstillstånd. Stöd för nystartsjobb är konstruerad som en kreditering av arbetsgivarens skattekonto.

K7. Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg

Ett tidsbegränsat stöd för utbildning av personal inom vård och omsorg gällde från den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2007.

K8. Sjöfartsstöd

Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Stödet ges genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift.

K9. Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder

Investeringsstimulans utgår för byggande av mindre hyres- och studentbostäder som påbörjades under perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december 2006. Beloppsmässigt motsvarar den en sänkning av mervärdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid inköp av varor och tjänster som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojekten. Beloppet krediteras fastighetsägarens skattekonto i efterhand. Det som redovisas är en bedömning av den offentligfinansiella effekten till följd av projekt påbörjade senast 31 december 2006.

L. Skattskyldighet

L1–L6. Akademier m.m., företagareföreningar m.m., arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar, kyrkor, samt ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2–4 §§ fastighetstaxeringslagen

Befrielse från skatteplikt på all inkomst utom inkomst av fastighet och vissa rörelseinkomster. För ägare av fastigheter gäller att de är befriade från skattskyldighet på vissa typer av inkomster från fastigheter, bl.a. nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter.

7.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

M1. Ränteutgifter – 21 procents reduktion

Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar. Dock finns en begränsning i lagstiftningen som innebär att avdragseffekten är 21 procent i stället för 30 procent i de fall nettoränteutgiften (kapitalinkomster fråndragna) överstiger 100 000 kronor. Skattesanktionen avser skatt på inkomst av kapital.

M2. Begränsning av skattereduktion

I reglerna om skattereduktion för underskott av kapital finns en regel som begränsar reduktionen till summa andra skatter. Skatterestitution medges inte. Skattesanktionen avser skatt på kapitalinkomst.

M3–M5. Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus, lokaler, industri- och elproduktionsenheter

Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den

42

inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.

Socialavgifter

M6. Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete

Endast sådan ersättning som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ersättningar ska ingå i underlaget för särskild löneskatt. På ersättning för arbete som ligger över förmånstaken utgår dock socialavgifter trots att denna ersättning inte är förmånsgrundande. Skattesanktionen utgörs av skillnaden mellan nivån på den särskilda löneskatten och nivån på socialavgifterna.

Punktskatter

M7. Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

För el som produceras i kärnkraftverk finns det en indirekt beskattning genom att det tas ut en skatt på den tillståndsgivna termiska effekten i kraftverket med 12 648 kronor per MW och månad. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion.

N. Ej saldopåverkande skatteavvikelser

Skattefria transfereringar

N1. Näringsbidrag och EU-bidrag

Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir effekten olika. Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en avvikelse. Om bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som enligt allmänna regler får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

fungerar i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

N2. Avgångsvederlag till jordbrukare

I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare inte skattepliktigt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

N3. Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden

Vissa bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden är pensionsgrundande. Eftersom bidraget är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Från och med inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionsavgift. Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån.

N4. Flyttningsersättningar

Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger 18 kr/mil. Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N5. Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner

Totalförsvarspliktigas dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag är skattefria. Familjebidrag till totalförsvarspliktiga är skattepliktigt bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

43

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 2 3

N6. Bistånd

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd samt liknande ersättningar är skattefria. Detta gäller också för bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N7. Barnbidrag m.m.

Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och barnpension till den del pensionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, är inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N8. Handikappersättning m.m.

Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merutgifter, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria. Skatteutgiften avser skatt av tjänst.

N9–N18. Underhållsstöd, bidrag till adoption, engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar, Bostadstillägg till pensionärer (BTP), bostadsbidrag, studiestöd, skattefria pensioner, äldreförsörjningsstöd, introduktionsersättning för flyktingar

Bidragen och stöden är skattefria. Skatteutgifterna avser skatt på inkomst av tjänst

44

Appendix

Utgifts- och politikområden 2008

Utgiftsområden (UO)

01 Rikets styrelse

02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

03 Skatt, tull och exekution

04
Rättsväsendet

05
Internationell samverkan

06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

07 Internationellt bistånd

08 Migration

09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

13 Arbetsmarknad

14 Arbetsliv

15 Studiestöd

16 Utbildning och universitetsforskning

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

19 Regional utveckling

20 Allmän miljö- och naturvård

21 Energi

22 Kommunikationer

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

24 Näringsliv

25 Allmänna bidrag till kommuner

26 Statsskuldsräntor m.m.

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Politikområden (PO)

01 Effektiv statsförvaltning

02 Finansiella system och tillsyn

03 Skatt, tull och exekution

04 Rättsväsendet

05 Utrikes- och säkerhetspolitik

06 Försvarspolitik

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 23

07 Skydd mot olyckor

08 Internationellt utvecklingssamarbete

09 Samarbete med Central- och Östeuropa

10 Integrationspolitik

11 Urban utvecklingspolitik

12 Migrationspolitik

13 Hälso- och sjukvårdspolitik

14 Folkhälsa

15 Barnpolitik

16 Handikappolitik

17 Äldrepolitik

18 Socialtjänstpolitik

19 Ersättning vid arbetsoförmåga

20 Ekonomisk äldrepolitik

21 Ekonomisk familjepolitik

22 Arbetsmarknadspolitik

23 Arbetslivspolitik

24 Jämställdhetspolitik

25 Utbildningspolitik

26 Forskningspolitik

27 Mediepolitik

28 Kulturpolitik

29 Ungdomspolitik

30 Folkrörelsepolitik

31 Bostadspolitik

32 Regional samhällsorganisation

33 Regionalpolitik

34 Miljöpolitik

35 Energipolitik

36 Transportpolitik

37 IT, tele och post

38 Näringspolitik

39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

40 Konsumentpolitik

41 Skogspolitik

42 Djurpolitik

43 Livsmedelspolitik

44 Landsbygdspolitik

45 Samepolitik

46 Demokrati

47 Minoritetspolitik

48 Allmänna bidrag till kommuner

45