Prop. 2008/09:10

Regeringens proposition 2008/09:10

Vissa anpassningar av bestämmelserna om rederiers
Prop.

och fartygs säkerhetsorganisation
2008/09:10

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 september 2008

Fredrik Reinfeldt

Maud Olofsson

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Huvuddelen av förslagen utgörs av redaktionella anpassningar av fartygssäkerhetslagen (2003:364) till EG-förordningen om genomförande av internationella säkerhetsorganisationskoden. Anpassningarna innebär inte några förändringar i sak för de fartyg och rederier som i dag omfattas av bestämmelserna om godkänd säkerhetsorganisation.

Vidare ändras kravet på att ha en godkänd säkerhetsorganisation från att gälla alla fartyg som används för yrkesmässig personbefordran eller vars bruttodräktighet är minst 20, till att gälla samtliga passagerarfartyg, dvs. fartyg som medför fler än 12 passagerare, samt fartyg med en bruttodräktighet om minst 500, med en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utöka tillämpningsområdet. Någon förändring av den flotta som i praktiken omfattas av bestämmelserna om godkänd säkerhetsorganisation innebär förslaget emellertid inte. Förslaget innebär att bestämmelserna i lagen anpassas till den gällande tillämpningen men också att kravet i lagen att småningom kräva godkänd säkerhetsorganisation av fler fartyg än vad som sker i praktiken i dag tas bort.

Lagändringarna förslås träda i kraft den 1 mars 2009.

1

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................
3

2
Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)........
4

3
Ärendet och dess beredning............................................................
12

4
Bakgrund ........................................................................................
12

4.1
ISM-koden och EG-förordningen om genomförande

av internationella säkerhetsorganisationskoden ...............
12

4.2
Behov av lagändringar .....................................................
13

5
Förslag till ändringar i fartygssäkerhetslagen (2003:364) ..............
14

5.1 Regeringen ska inte längre få bestämma när fartygssäkerhetslagens bestämmelser om

säkerhetsorganisationsfrågor ska tillämpas......................
14

5.2 Anpassning av fartygssäkerhetslagen till EG- förordningen om genomförande av internationella

säkerhetsorganisationskoden............................................
15

5.3 Kravet att fler rederier och fartyg än i dag ska ha dokument och certifikat om godkänd

säkerhetsorganisation tas bort ..........................................
18

6
Ikraftträdande..................................................................................
22

7
Kostnader och andra konsekvenser.................................................
22

7.1
Begränsning av antalet kategorier och storlekar på

fartyg som ska omfattas av kraven...................................
22

7.2 Lagens tillämpningsområde på rederier och fartyg

som omfattas av EG-förordningen förtydligas.................
23

7.3
Ändrad överklagandebestämmelse...................................
23

8 Författningskommentar...................................................................
24

Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

336/2006...............................................................................
26

Bilaga 2
Promemorians lagförslag......................................................
62

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna .....................................
69

Bilaga 4
Lagrådsremissens lagförslag.................................................
70

Bilaga 5
Lagrådets yttrande ................................................................
78

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september

2008. ......................................................................................
79

Rättsdatablad ..........................................................................................
80

Prop. 2008/09:10

2

1
Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2008/09:10

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364).

3

2
Förslag till lag om ändring i
Prop. 2008/09:10

fartygssäkerhetslagen (2003:364)

Härigenom föreskrivs i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364) dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska

upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 9 §, 5 kap. 17, 18, 20, 21 och 30 §§, 6 kap.

1 §, 7 kap. 3 §, 8 kap. 2 § samt 9 kap. 1 och 3–5 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 kap. 6 §, samt närmast före 1 kap. 6 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller alla fartyg som
Denna lag gäller alla fartyg som

används till sjöfart inom Sveriges
används till sjöfart inom Sveriges

sjöterritorium samt svenska fartyg
sjöterritorium samt svenska fartyg

som används till sjöfart utanför
som används till sjöfart utanför

sjöterritoriet. Lagen gäller även
sjöterritoriet. Lagen gäller även

svenska
rederier
samt
sådana
svenska
rederier
samt
sådana

utländska
rederier
som
bedriver
utländska
rederier
som
bedriver

sjöfart med svenskt fartyg eller
sjöfart med svenskt fartyg eller

använder annat fartyg till sjöfart
använder annat fartyg till sjöfart

inom Sveriges sjöterritorium, om
inom Sveriges sjöterritorium, om

inte annat anges. Lagen skall dock
inte annat anges. Lagen ska dock

inte tillämpas i den mån det är
inte tillämpas i den mån det är

särskilt föreskrivet eller följer av
särskilt föreskrivet eller följer av

allmänt
erkända
folkrättsliga
allmänt
erkända
folkrättsliga

grundsatser.

grundsatser.

Lagen gäller örlogsfartyg endast i den mån regeringen föreskriver det.

I de delar bestämmelserna i

1 kap. 4 §, 2 kap. 9 §, 10 § första stycket andra meningen och 10 § andra stycket, 5 kap. 5–7 och 16 §§ samt 7 kap. 2 § avser rederiers och fartygs säkerhetsorganisation gäller bestämmelserna inte de rederier och fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemen-

4

Den som verkställer en tillsynsförrättning enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 eller biträder vid en sådan förrättning har rätt att få tillträde till fartyget och att göra de undersökningar och ta de prov där som han eller hon behöver samt ta del av de handlingar om fartyget som finns ombord. För uttagna prov lämnas inte någon ersättning.

Vid förrättningarna ska det om möjligt undvikas att fartyget fördröjs eller att någon annan olägenhet uppkommer.

skapen och upphävande av rådets

1

förordning (EG) nr 3051/95 TPF FPT .

Säkerhetsorganisation

6 §

För de fartyg och rederier som

omfattas av förordning (EG) nr

336/2006
ska
förordningens

definitioner
gälla
även vid

tillämpning av denna lag.

3 kap.

9 §

Ett fartyg som används för
Fartyg med en bruttodräktighet

yrkesmässig personbefordran eller
om minst 500 samt passagerar-

vars bruttodräktighet är minst 20
fartyg får användas till sjöfart

får användas till sjöfart endast om
endast om rederiet har ett

rederiet har ett dokument om
dokument om godkänd säkerhets-

godkänd säkerhetsorganisation och
organisation och fartyget är försett

fartyget är försett med ett certifikat
med ett certifikat om godkänd

om godkänd säkerhetsorganisa-
säkerhetsorganisation. Detta gäller

tion. Detta gäller dock inte fritids-
dock inte fritidsfartyg eller fartyg

fartyg.
som ägs eller brukas av svenska

staten och som används ute-

slutande för statsändamål och inte

för affärsdrift.

5 kap. 17 §

Den som verkställer en tillsynsförrättning eller biträder vid en sådan förrättning har rätt att få tillträde till fartyget och att göra de undersökningar och ta de prov där som han eller hon behöver samt ta del av de handlingar om fartyget som finns ombord. För uttagna prov lämnas inte någon ersättning.

Vid förrättningarna skall det om möjligt undvikas att fartyget fördröjs eller att någon annan olägenhet uppkommer.

1 TP PT EUT L 64, 4.3.2006, s. 1 (Celex 32006R0336).

Prop. 2008/09:10

5

Redaren ansvarar för att rederiverksamheten undergår tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 .

Redaren ska lämna tillsynsmyndigheten det bistånd den behöver och de upplysningar den begär vid tillsynen.

Ett fartygs redare och ägare ansvarar för att fartyget undergår tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 .

Redaren samt befälhavaren och övrigt befäl ombord ska lämna tillsynsmyndigheten det bistånd den behöver vid tillsynsförrättningar och lämna de upplysningar som den begär vid sådana förrättningar.

Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen samt miljö- och hälsoskyddsnämnder är skyldiga att biträda tillsynsmyndigheterna och lämna de upplysningar som dessa myndigheter behöver för att utöva tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006.

18 §

Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen samt miljö- och hälsoskyddsnämnder är skyldiga att biträda tillsynsmyndigheterna och lämna de upplysningar som dessa myndigheter behöver för att utöva tillsyn enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen.

20 §

Ett fartygs redare och ägare ansvarar för att fartyget undergår tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Redaren samt befälhavaren och övrigt befäl ombord skall lämna tillsynsmyndigheten det bistånd den behöver vid tillsynsförrättningar och lämna de upplysningar som den begär vid sådana förrättningar.

21 §

Redaren ansvarar för att rederiverksamheten undergår tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Redaren skall lämna tillsynsmyndigheten det bistånd den behöver och de upplysningar den begär vid tillsynen.

30 §

Befälhavaren skall se till att en
Befälhavaren ska se till att en

kopia av rederiets dokument om
kopia av rederiets dokument om

godkänd
säkerhetsorganisation
godkänd
säkerhetsorganisation

samt fartygets tillsynsbok och de
samt fartygets tillsynsbok och de

certifikat
eller andra handlingar
certifikat
eller andra handlingar

som har utfärdats för fartyget
som har utfärdats för fartyget

enligt denna lag eller föreskrifter
enligt denna lag, enligt föreskrifter

som har meddelats med stöd av
som har meddelats med stöd av

lagen finns ombord och hålls till-
lagen eller enligt förordning (EG)

gängliga vid tillsynsförrättningar.
nr 336/2006 finns ombord och

Prop. 2008/09:10

6

hålls tillgängliga vid tillsynsför- Prop. 2008/09:10 rättningar.

Ingen får förvägras att ta del av innehållet i tillsynsboken, om han eller hon behöver det för att kunna ta till vara sin rätt.

6 kap.

2

1 § TPF FPT

Ett fartygs resa får förbjudas, om det finns skälig anledning att anta att

1. fartyget inte är sjövärdigt för resa i den avsedda farten,

2. fartyget i något väsentligt avseende har brister i skyddet mot ohälsa eller olycksfall,

3. fartyget inte är lastat eller barlastat på ett betryggande sätt,

4. fartyget medför fler passagerare än det högsta tillåtna antalet,

5. fartyget inte är bemannat på ett betryggande sätt för den avsedda resan,

6. rederiet eller fartyget inte
6. rederiet eller fartyget inte upp-

uppfyller kraven på säkerhets-
fyller
kraven på
säkerhets-

organisation,
organisation enligt
denna
lag,

enligt
föreskrifter
som
har

meddelats med stöd av lagen eller

enligt
förordning
(EG)
nr

336/2006 ,

7. bestämmelserna i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän inte efterlevs och detta innebär en uppenbar fara för sjömännens eller arbetstagarnas hälsa och säkerhet,

8. väder- eller sjöförhållandena är så ogynnsamma att resan skulle innebära allvarliga risker för människor eller miljön,

9. fartyget inte uppfyller föreskrivna krav på märkning med IMO- identifikationsnummer, eller

10. fartyget inte uppfyller före-
10. fartyget inte uppfyller före-

skrivna krav avseende sådana
skrivna krav avseende sådana

handlingar med fartygshistorik
handlingar med fartygshistorik

som skall finnas ombord på
som ska finnas ombord på

fartyget.
fartyget.

Om det är fråga endast om brister i anordningar för arbetet eller i arbetsredskap får i stället användningen av anordningarna eller redskapen förbjudas tills rättelse har skett.

Likaså får, i stället för förbud enligt första stycket, användningen av en viss lokal, arbetsprocess eller arbetsmetod eller av ett visst ämne förbjudas tills rättelse har skett om det finns skälig anledning att anta att användningen innebär risk för ohälsa eller olycksfall.

2 TP PT Senaste lydelse 2005:855.

7

Prop. 2008/09:10

7 kap.

3

3 § TPF FPT

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att

1. fartyg, utöver certifikat som
1. fartyg, utöver certifikat som

anges i denna lag, skall ha certi-
anges i denna lag, ska ha certifikat

fikat eller intyg om något visst
eller intyg om något visst för-

förhållande som regleras i denna
hållande som regleras i denna lag

lag eller i föreskrifter som med-
eller i föreskrifter som meddelats

delats med stöd av lagen,

med stöd av lagen,

2. utländska fartyg vid sjöfart
2. utländska fartyg vid sjöfart

inom Sveriges sjöterritorium skall
inom
Sveriges sjöterritorium
ska

ha certifikat utfärdade av behörig
ha certifikat utfärdade av behörig

utländsk myndighet eller mot-
utländsk myndighet eller mot-

svarande handlingar, samt

svarande handlingar,

3. utländska rederier, som be-
3. utländska rederier, som be-

driver sjöfart med svenskt fartyg
driver sjöfart med svenskt fartyg

eller använder annat fartyg till
eller använder annat fartyg till

sjöfart inom Sveriges sjöterri-
sjöfart inom Sveriges sjöterri-

torium, skall ha ett dokument om
torium, ska ha ett dokument om

godkänd
säkerhetsorganisation
godkänd
säkerhetsorganisation

utfärdat av en behörig utländsk
utfärdat av en behörig utländsk

myndighet
eller
en motsvarande
myndighet
eller
en motsvarande

handling.

handling, samt

4. andra fartyg än de som anges

i 3 kap. 9 § får användas till sjö-

fart endast om rederiet har ett

dokument om godkänd säkerhets-

organisation och fartyget är för-

sett med ett certifikat om godkänd

säkerhetsorganisation.

Regeringen eller den myndighet
Regeringen eller den myndighet

som
regeringen
bestämmer
får
som
regeringen
bestämmer
får

även
meddela
föreskrifter
om
även
meddela
föreskrifter
om

märkning av fartyg med IMO-
märkning av fartyg med IMO-

identifikationsnummer och
om
identifikationsnummer och
om

sådana handlingar med fartygs-
sådana handlingar med fartygs-

historik som skall finnas ombord
historik som ska finnas ombord på

på fartyg.

fartyg.

8 kap.

2 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

1. den som uppsåtligen lämnar
1. den som uppsåtligen lämnar

oriktiga uppgifter för att få ett
oriktiga uppgifter för att få ett

dokument om godkänd säkerhets-
dokument om godkänd säkerhets-

organisation eller ett certifikat som
organisation eller ett certifikat som

3 TP PT Senaste lydelse 2005:855.

8

8. redare eller ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att fartyget undergår tillsyn eller redare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att rederiverksamhet undergår tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 ,

utfärdas enligt denna lag eller
utfärdas enligt denna lag, enligt

enligt en föreskrift som har med-
föreskrifter
som
har
meddelats

delats med stöd av 7 kap. 3 § eller
med stöd av 7 kap. 3 § eller enligt

för att få giltighetstiden för ett
förordning (EG) nr 336/2006 eller

sådant
dokument
eller certifikat
för att få giltighetstiden för ett

förlängd,

sådant
dokument
eller certifikat

förlängd,

2. redare och befälhavare som
2. redare och befälhavare som

uppsåtligen eller
av oaktsamhet
uppsåtligen
eller
av
oaktsamhet

använder ett fartyg till sjöfart utan
använder ett fartyg till sjöfart utan

att ha ett dokument om godkänd
att ha ett dokument om godkänd

säkerhetsorganisation, ett certifikat
säkerhetsorganisation, ett certifikat

eller en annan handling som skall
eller en annan handling som ska ha

ha utfärdats för rederiet, fartyget,
utfärdats för rederiet, fartyget, dess

dess
utrustning,
lastning eller
utrustning, lastning eller säker-

säkerhetsorganisation enligt denna
hetsorganisation enligt
denna lag,

lag eller enligt vad som har före-
enligt föreskrifter som har med-

skrivits med stöd av lagen,
delats med stöd av lagen eller

enligt
förordning
(EG)
nr

336/2006,

3. redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg eller dess utrustning i strid med någon bestämmelse i ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation, ett certifikat eller en annan handling som avses i 2,

4. redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg till sjöfart utan att det är försett med föreskrivna fribordsmärken,

5. redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras för att förhindra att den som ingår i säkerhetsbesättningen och tillhör däcks- eller maskinpersonalen utan tillstånd anställs av någon annan än redaren eller ägaren,

6. befälhavare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framför ett fartyg i strid med vad som gäller i fråga om säkerhetsbesättning eller bemanningsföreskrifter,

7. redare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras för att förhindra att fartyget framförs i strid med vad som gäller i fråga om säkerhetsbesättning eller bemanningsföreskrifter,

8. redare eller ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att fartyget undergår tillsyn eller redare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att rederiverksamhet undergår tillsyn enligt denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen,

Prop. 2008/09:10

9

9. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att anlita lots när han eller hon är skyldig att göra det på grund av en särskild föreskrift, och

10. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift om skyldighet att lämna uppgifter som har meddelats med stöd av 7 kap. 6 § 6.

9 kap.

1 §

Ett beslut enligt denna lag gäller
Ett beslut enligt denna lag eller

omedelbart,
om inte
annat
enligt
förordning
(EG)

nr

beslutas.

336/2006 gäller omedelbart,
om

inte annat beslutas.

3 §

Ett beslut enligt denna lag som
Ett beslut enligt denna lag eller

inte skall underställas någon får
enligt
förordning
(EG)

nr

överklagas

336/2006 som inte ska underställas

någon får överklagas

1.
hos
Sjöfartsverket,
om
1.
hos
Sjöfartsverket,

om

beslutet har meddelats av en
beslutet har meddelats av en

myndighet som inte är central
utlandsmyndighet ,

förvaltningsmyndighet ,

2. hos regeringen, om beslutet
2. hos regeringen, om beslutet

avser ett fartygs bemanning eller
avser ett fartygs bemanning eller

ett medgivande enligt 3 kap. 16 §
ett medgivande enligt 3 kap. 16 §

andra stycket och har meddelats
andra stycket,

av en central förvaltnings-

myndighet ,

3. hos allmän förvaltnings-
3. hos allmän förvaltnings-

domstol i andra fall än som avses i
domstol i andra fall än som avses i

1 och 2.

1 och 2.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

4 §

För att ta till vara arbetstagarnas
För att ta till vara arbetstagarnas

intresse får ett beslut enligt denna
intresse får ett beslut enligt denna

lag överklagas av ett huvud-
lag eller enligt förordning (EG) nr

skyddsombud
eller,
om
något
336/2006 överklagas av ett huvud-

sådant
ombud inte finns, av ett
skyddsombud
eller,
om
något

annat
skyddsombud.
Även en
sådant
ombud inte finns, av ett

arbetstagarorganisation
får
över-
annat
skyddsombud.
Även
en

klaga ett beslut i den mån saken
arbetstagarorganisation
får
över-

rör medlemmarnas intresse.

klaga ett beslut i den mån saken

rör medlemmarnas intresse.

Om rätten för dem som anges i första stycket att överklaga beslut enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser i den lagen.

5 §

Den som har tagit befattning
Den som har tagit befattning

med tillsyn enligt denna lag eller
med tillsyn enligt denna lag eller

Prop. 2008/09:10

10

utsetts
till
skyddsombud
eller
enligt
förordning
(EG)
nr

ledamot
av
skyddskommitté
får
336/2006 eller utsetts till skydds-

inte obehörigen röja eller utnyttja
ombud eller ledamot av skydds-

vad han eller hon under uppdraget
kommitté får inte obehörigen röja

eller i sin tjänst har fått veta om
eller utnyttja vad han eller hon

yrkeshemligheter eller arbetsför-
under uppdraget eller i sin tjänst

faranden eller i övrigt om
har fått veta om yrkeshemligheter

enskildas
ekonomiska
eller
eller
arbetsförfaranden eller
i

personliga förhållanden eller för-
övrigt
om enskildas
ekonomiska

hållanden av betydelse för rikets
eller personliga förhållanden eller

säkerhet.

förhållanden av betydelse
för

rikets säkerhet.

I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första stycket. I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen.

U

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2009.

Prop. 2008/09:10

11

3
Ärendet och dess beredning
Prop. 2008/09:10

Den 22 januari 2007 inkom till Näringsdepartementet en skrivelse från Sjöfartsverket med begäran om en översyn av bl.a. fartygssäkerhetslagen (2003:364) med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95 TPF 1 FPT (dnr N2007/919/TR). Förordningen finns som bilaga 1 i denna proposition. Inom Näringsdepartementet utarbetades under vintern 2007/08 en promemoria med förslag till förändringar i fartygssäkerhetslagen. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 .

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2008/2411/RS).

Förslagen i denna proposition rör i första hand Sjöfartsverket. Inom Sjöfartsverket är det Sjöfartsinspektionen, en avdelning inom verket, som ansvarar för de frågor som berörs i denna proposition. Regeringen förbereder emellertid bildandet av en ny transportslagsövergripande trafikinspektionsorganisation, Transportstyrelsen. Avsikten är att den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Till de verksamheter som då kommer att föras över till den nya myndigheten hör verksamheten vid Sjöfartsinspektionen inom Sjöfartsverket. När överförandet av uppgifterna från Sjöfartsinspektionen till den nya myndigheten har skett kommer således skrivningarna i denna proposition att beröra Transportstyrelsen i stället för Sjöfartsverket.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 5 juni 2008 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslaget i bilaga 4 . Lagrådet lämnade förslaget utan erinran, bilaga 5 . I den nu föreslagna lagtexten har en rubrik införts i förhållande till lagrådsremissens förslag.

4 Bakgrund

4.1 ISM-koden och EG-förordningen om genomförande av internationella säkerhetsorganisationskoden

Internationella säkerhetsorganisationskoden för säker drift av fartyg och förhindrande av förorening (International Safety Management Code), förkortad ISM-koden, antogs år 1993 av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) genom resolution A.741(18). Koden är en bilaga till kapitel IX i bilagan till den internationella konventionen om säkerhet till sjöss (SOLAS 1974). Syftet med koden är att tjäna som vägledning för rederiernas förvaltning och drift av sina flottor och för att främja

1 TP PT EUT L 64, 4.3.2006, s. 1 (Celex 32006R0336).

12

utvecklingen av en allmän säkerhetskultur och ett miljötänkande inom Prop. 2008/09:10 rederinäringen. Något förenklat uttryckt gäller att sedan år 2002 omfattar

ISM-koden samtliga passagerarfartyg i internationell trafik samt övriga fartyg med en bruttodräktighet om minst 500 i internationell trafik. Statsfartyg omfattas inte.

ISM-koden genomfördes i svensk rätt den 1 juli 1995 genom ändringar i den dåvarande fartygssäkerhetslagen (1988:49) TPF 2 FPT och den dåvarande fartygssäkerhetsförordningen (1988:594) samt i Sjöfartsverkets föreskrifter. Bestämmelserna överfördes till den nu gällande fartygssäkerhetslagen (2003:364) och fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) med oförändrat innehåll TPF 3 FPT .

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95 innebär att ISM-koden görs obligatorisk inom gemenskapen. Förordningen utökar dessutom tillämpningsområdet till även inrikes trafik oberoende av flagg och reguljär linjetrafik till eller från hamnar inom gemenskapen oberoende av flagg. För passagerarfartygen gäller dock att endast de som går i fartområde A och B omfattas. Förordningen benämns i denna proposition fortsättningsvis EG-förordningen om genomförande av internationella säkerhetsorganisationskoden eller endast EG-förordningen.

4.2 Behov av lagändringar

Anpassning av fartygssäkerhetslagen till EG-förordningen om genomförande av säkerhetsorganisationskoden

En EG-förordning är bindande i sin helhet och direkt tillämplig för både enskilda och medlemsstaterna. Något nationellt införlivande är inte tillåtet enligt EG-rätten. En annan sak är att en del EG-förordningar behöver kompletteras med nationella föreskrifter. Detta kan framgå direkt av en förordning, men det kan även i andra fall behövas nationella föreskrifter för att en förordning ska kunna tillämpas och få genomslag i en medlemsstat. Kompletterande bestämmelser för att utse behöriga myndigheter, verkställighetsbestämmelser samt sanktioner kan vara nödvändiga för att se till att en EG-förordning blir effektiv och är då tillåtna att införa nationellt.

Eftersom de rederier och fartyg som omfattas av EG-förordningen om genomförande av internationella säkerhetsorganisationskoden inte får omfattas av några motsvarande nationella krav, måste sådana nationella bestämmelser tas bort. För närvarande kan en sådan reglering göras i förordning (se därvid 1 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), men i avsnitt 5.1 redogörs för om det inte är lämpligare att tillämpningsområdet för lagen så långt det är möjligt också framgår av lagen. Därefter behandlas i avsnitt 5.2 frågan om vilka ISM-relaterade

2 TP PT Prop. 1994/95:186, bet. 1994/95:TU27, rskr. 1994/95:413.

3 TP PT Prop. 2002/03:109, bet. 2002/03:TU5, rskr. 2002/03:191.

13

bestämmelser i fartygssäkerhetslagen som även fortsättningsvis ska gälla Prop. 2008/09:10 för de rederier och fartyg som omfattas av EG-förordningen.

ISM-krav på andra rederier och fartyg

De områden som en EG-förordning lämnar oreglerade står det fritt för medlemsstaterna att reglera, så länge bestämmelserna står i överensstämmelse med övrig EG-rätt. Detta innebär t.ex. att det är tillåtet för medlemsstaterna att tillämpa den aktuella EG-förordningen även på fartyg och rederier som inte omfattas av EG-förordningen. Detta är i förevarande fall dessutom uttryckligen angivet i regel 1.3 i del A i bilaga I till EG-förordningen, där det anges att ”Kraven [- - -] får tillämpas på alla fartyg.” ISM-bestämmelserna i fartygssäkerhetslagen gäller också fler rederier och fartyg än som omfattas av ISM-koden (och EG- förordningen). Regeringen, som genom övergångsbestämmelserna till fartygssäkerhetslagen har delegerats uppgiften att bestämma när de olika ISM-bestämmelserna ska börja tillämpas, har dock aldrig beslutat att fullt ut tillämpa ISM-koden på alla de rederier och fartyg som omfattas av fartygssäkerhetslagen. Det finns därför anledning att åter överväga vilka rederier och fartyg – utöver de som omfattas av EG-förordningen – som även fortsättningsvis ska omfattas av ISM-krav. Detta görs i avsnitt 5.3.

5 Förslag till ändringar i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

5.1 Regeringen ska inte längre få bestämma när fartygssäkerhetslagens bestämmelser om säkerhetsorganisationsfrågor ska tillämpas

Regeringens förslag: Regeringen ska inte längre få bestämma när och för vilka rederier och fartyg bestämmelserna om säkerhetsorganisation ska tillämpas utan detta ska följa direkt av lagen. Övergångsbestämmelsen i fartygssäkerhetslagen med detta bemyndigande till regeringen ska därför upphävas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Sjöfartsverket tillstyrker förslaget. Övriga

remissinstanser som berör förslaget har inte något att erinra.

Skälen för regeringens förslag: Av punkt 2 i övergångsbestäm-

melserna till fartygssäkerhetslagen framgår att de ISM-relaterade

bestämmelserna i lagen ska tillämpas från och med den dag som rege-

ringen bestämmer. Syftet med att lämna frågan om tillämpningen av

lagens bestämmelser i dessa frågor till regeringen var att ISM-koden

skulle träda i kraft vid olika tidpunkter för olika typer av rederier och

fartyg, jfr prop. 1994/95:186 s. 39. I 1 kap. 2 § fartygssäkerhets-

förordningen (2003:438) anges således för vilka kategorier av rederier

och fartyg som ISM-bestämmelserna i fartygssäkerhetslagen ska

tillämpas. År 2002 trädde ISM-koden i kraft för den sista kategorin
14

fartyg och dess rederier som omfattas av koden. Något ytterligare ikraft- Prop. 2008/09:10 trädande av koden kvarstår inte.

Att lagen i dag ska tillämpas även när det gäller säkerhetsorganisationsfrågor skulle kunna framgå tydligare. Sjöfartsverket har också uppgett att det faktum att de ISM-relaterade bestämmelserna ska tillämpas efter beslut från regeringen har medfört missförstånd hos läsare av lagen. Ett sådant förtydligande uppnås enkelt genom att punkt 2 i övergångsbestämmelserna upphävs.

5.2
Anpassning av fartygssäkerhetslagen till EG-

förordningen om genomförande av internationella

säkerhetsorganisationskoden

Regeringens förslag: Fartygssäkerhetslagen ska anpassas till EG-

förordningen om genomförande av internationella säkerhetsorganisa-

tionskoden

dels genom att ett antal av lagens bestämmelser om rederiers och

fartygs säkerhetsorganisation inte längre ska gälla för de rederier och

fartyg som omfattas av EG-förordningen,

dels genom att de bestämmelser i lagen som även fortsättningsvis ska

gälla för de rederier och fartyg som omfattas av EG-förordningen, där så

är nödvändigt, ska kompletteras med en hänvisning till förordningen.

En bestämmelse ska införas i lagen om att EG-förordningens defini-

tioner ska gälla även vid tillämpning av lagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-

ringens.

Remissinstanserna: Sjöfartsverket och Hovrätten för Nedre Norrland

tillstyrker förslaget. Båda dessa remissinstanser samt Institutet för sjö-

och annan transporträtt vid Stockholms universitet (Sjörättsinstitutet)

anser att förslaget brister i användarvänlighet, men Sjöfartsverket anser

att förslaget i dagsläget är det bästa medan hovrätten anser att den före-

slagna lagtexten bör övervägas ytterligare och lämnar förslag på redak-

tionella förändringar. Hovrätten uppger också att det inte framgår tydligt

varför vissa bestämmelser har undantagits från en fortsatt tillämpning.

Hovrätten har slutligen också vissa lagtekniska synpunkter. Sjörätts-

institutet har vidare principiella synpunkter på det faktum att svensk

konventionsgrundad lagstiftning måste anpassas till EG-rätten och anser

att det har medfört en krånglig reglering genom parallella regelverk.

Sjörättsinstitutet anser dock att det är positivt att förslaget behandlar

samtliga fartyg enhetligt oavsett om de faller under EG-förordningen

eller fartygssäkerhetslagen.

Skälen för regeringens förslag

Att EG-förordningen om genomförande av säkerhetsorganisationskoden

är direkt tillämplig (se avsnitt 4.2) innebär att ett antal bestämmelser i

fartygssäkerhetslagen inte längre får tillämpas för de rederier och fartyg

som omfattas av EG-förordningen. Det normala förfarandet är då att
15

upphäva de aktuella nationella bestämmelserna. En sådan lösning är dock Prop. 2008/09:10 inte lämplig, vilket också Sjöfartsverket har framfört, av följande skäl.

Den gällande svenska regleringen innebär att ISM-kraven gäller för fler fartyg än vad som krävs enligt ISM-koden och EG-förordningen, något som är uttryckligen tillåtet enligt båda dessa regelverk (se avsnitt 4.2). Utgångspunkten för svensk del är att samma flotta som i dag även efter de ändringar som är nödvändiga med anledning av EG-förordningen ska tillämpa ISM-kraven, se också avsnitt 5.3. Många av de nuvarande bestämmelserna måste således fortsätta att gälla för de rederier och fartyg som inte omfattas av EG-förordningen. Detta innebär att bestämmelserna i lagen med ett ISM-relaterat innehåll bör kvarstå men kompletteras med ett tillägg, lämpligen i ett nytt tredje stycke i 1 kap. 1 §, där det anges vilka bestämmelser i lagen som inte ska gälla för de rederier och fartyg som omfattas av EG-förordningen. Att det därmed uppstår parallella ISM-regelverk är ofrånkomligt. Denna lösning innebär också att den aktuella bestämmelsen kan bli något svårtillgänglig, vilket också flera remissinstanser har framfört. Förslaget torde ändå sammantaget innebära att tillgängligheten för användarna förbättras genom att tillämpningsområdet för ISM-bestämmelserna kommer att framgå direkt av lagen, och inte genom som i dag en samtidig läsning av lagens bestämmelser, en övergångsbestämmelse till lagen och en förordningsreglering. Också Sjöfartsverket har ansett att förslaget är det bästa i dagsläget. Det har tidigare nämnts (se avsnitt 5.1) att dagens reglering enligt Sjöfartsverket har medfört missförstånd. Sjörättsinstitutet har uppgett att det trots allt är positivt att det görs en enhetlig behandling av samtliga fartyg som faller inom lagens tillämpningsområde. Det ska slutligen också nämnas att omnämnandet av EG-rättsakten i författningsförslaget har gjorts enligt gällande riktlinjer.

Tillåtna nationella bestämmelser för de rederier och fartyg som omfattas av EG-förordningen

I avsnitt 4.2 har redogjorts för att det är tillåtet att nationellt komplettera en EG-förordning med vissa typer av bestämmelser. Nationella bestämmelser som syftar till att se till att en EG-förordning blir effektiv, inbegripet administrativa och processuella bestämmelser, är tillåtna. Vidare anger EG-förordningen uttryckligen att sanktioner ska införas. Dessutom är det tillåtet med nationella bestämmelser för det fall en EG- förordning lämnar ett område oreglerat.

Den aktuella EG-förordningen innehåller inte några uttryckliga krav att rederier och fartyg ska ha dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation, men kräver att rederierna uppfyller kraven i koden, att detta kontrolleras av medlemsstaterna och manifesteras i dokument och certifikat. Dokumenten och certifikaten kan vidare återkallas enligt regel 13 i del A i bilaga I. Dessutom ska enligt direktivet 95/21/EG om hamnstatskontroll TPF 4 FPT ett fartygs vidare resa förbjudas om det vid en hamnstats-

4

TP PT Rådets direktiv 95/21/EG av den 19 juni 1995 om tillämpning av internationella normer för säkerhet på fartyg, förhindrande av förorening samt boende- och arbetsförhållanden ombord på fartyg som anlöper gemenskapens hamnar och framförs i medlemsstaternas

16

kontroll konstateras att dokument och certifikat om godkänd säkerhets- Prop. 2008/09:10 organisation saknas ombord på fartyget. Mot bakgrund av detta är det

nödvändigt och tillåtet att behålla kraven på rederier och fartyg att ha dokument respektive certifikat om godkänd säkerhetsorganisation.

Vidare finns i 2 kap. 3 § tredje stycket och 2 kap. 10 § tredje stycket fartygssäkerhetslagen bestämmelser om när certifikat respektive dokument om godkänd säkerhetsorganisation ska förklaras ogiltiga. EG- förordningen innehåller inte några bestämmelser om ogiltigförklarande av certifikat eller dokument om säkerhetsorganisation, däremot om återkallelse av ett sådana. Det bör finnas kvar en möjlighet att förklara certifikat och dokument om godkänd säkerhetsorganisation ogiltigt.

Sammanfattningsvis innebär detta att följande bestämmelser i fartygssäkerhetslagen även fortsättningsvis bör kunna tillämpas på de rederier och fartyg som omfattas av EG-förordningen:

– krav på dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation samt ogiltigförklarande av dessa (2 kap. 3 § och delar av 10 § samt 3 kap. 9 §),

– tillsyn och tillsynsförrättningar (5 kap. 1, 4, 8, 9, 21 och 30 §§),

– krav på befälhavare att se till att en kopia av dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation finns ombord och hålls tillgängliga vid tillsynsförrättningar (5 kap. 30 §),

– reseförbud (6 kap. 1–3 §§),

– bemyndigande att meddela föreskrifter om krav på att inneha dokument om godkänd säkerhetsorganisation (7 kap. 3 § 3)

– bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter, (7 kap. 6 § 4)

– bemyndigande att meddela föreskrifter om eller medge enskilda undantag (7 kap. 9 §)

– ansvar (8 kap. 2 och 3 §§),

– beslut och överklagande (9 kap. 1, 3 och 4 §§), samt

– tystnadsplikt (9 kap. 5 §)

Med anledning av vad Hovrätten för Nedre Norrland har uppgett bör sammanfattningsvis nämnas att de bestämmelser, eller delar av bestämmelser, med ett ISM-relaterat innehåll som inte ska tillämpas enligt den föreslagna uppräkningen har en motsvarande reglering i EG- förordningen eller av andra skäl har bedömts inte vara tillåtna att behålla. Exempelvis regleras de av hovrätten omnämnda bestämmelserna (2 kap. 9 § och delar av 2 kap. 10 § första stycket) i punkt 1.2 i del A respektive punkt 13.2 i del B i bilagan till EG-förordningen. Det bör också nämnas att båda dessa bestämmelser infördes i den svenska lagstiftningen just med anledning av ISM-kodens genomförande, jfr prop. 1994/95:186 s. 40 och 42. Sjöfartsverket har också tillstyrkt förslaget i denna del.

Vissa av de bestämmelser som även fortsättningsvis ska tillämpas behöver dock kompletteras med en hänvisning till EG-förordningen så att det framgår att dessa bestämmelser gäller även när EG-förordningen i övrigt är tillämplig.

territorialvatten (hamnstatskontroll) (EGT L 157, 7.7.1995, s. 1, Celex 31995L0021), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, 29.11.2002, s. 53, Celex 32002L0084).

17

EG-förordningens definitioner ska gälla även vid tillämpning av fartygs- Prop. 2008/09:10 säkerhetslagen

Bestämmelserna om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation i fartygssäkerhetslagen har sitt ursprung i ISM-koden och den översättning som gjordes av koden när den infördes i svensk rätt. ISM-koden är intagen som en bilaga till EG-förordningen om genomförande av internationella säkerhetsorganisationskoden, men i en översättning som inte i alla delar sammanfaller med den översättning av ISM-koden som gjordes när denna infördes i svensk rätt, eller med ordvalet i fartygssäkerhetslagen. Dessutom innehåller EG-förordningen och fartygssäkerhetslagen begrepp och definitioner som avser samma sak men som har formulerats på olika sätt. För att undvika att det uppkommer tolkningsproblem när rederier och fartyg som omfattas av EG-förordningen även ska tillämpa vissa bestämmelser i lagen bör det införas en bestämmelse i lagen att för de rederier och fartyg som omfattas av EG-förordningen ska förordningens definitioner gälla även vid tillämpningen av lagen. Bestämmelsen har utformats med beaktande av de synpunkter som Hovrätten för Nedre Norrland har lämnat.

5.3 Kravet att fler rederier och fartyg än i dag ska ha dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation tas bort

Regeringens förslag: Kravet att ett fartyg som används för yrkesmässig personbefordran eller vars bruttodräktighet är minst 20 får användas till sjöfart endast om rederiet har ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation och fartyget är försett med ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation ska ändras till att gälla fartyg med en bruttodräktighet om minst 500 samt samtliga passagerarfartyg. Kraven ska dock inte gälla statsfartyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att andra fartyg än dessa får användas till sjöfart endast om rederiet har ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation och fartyget är försett med ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation.

Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens. I promemorian undantas dock inte statsfartyg.

Remissinstanserna: Sjöfartsverket tillstyrker förslaget och uppger att den föreslagna lydelsen i praktiken innebär att samma fartyg som i dag omfattas av reglerna även fortsättningsvis kommer att göra det. Sjöfartsverket påpekar dock att förslaget innebär att även statsfartyg kommer att omfattas av kraven. Sveriges Redareförening ställer sig bakom det nya tillämpningsområdet. Sveriges Fiskares Riksförbund har inget att erinra mot förslaget. Sjörättsinstitutet anser att förslaget är oklart i vissa delar. Institutet ställer sig också tveksamt till att ålägga andra fartyg krav.

18

Skälen för regeringens förslag

Gällande reglering

Enligt 3 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen får ett fartyg som används för yrkesmässig personbefordran eller vars bruttodräktighet är minst 20 användas till sjöfart endast om rederiet har ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation och fartyget är försett med ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation. Detta gäller dock inte fritidsfartyg. ISM- koden däremot gäller dels passagerarfartyg, dels fartyg med en bruttodräktighet om minst 500. Ett passagerarfartyg är ett fartyg som medför fler än tolv passagerare. Sverige valde således att utnyttja möjligheten enligt regel 1.3 i del A av ISM-koden att införa koden på fler fartyg än de som omfattas av koden, jfr prop. 1994/95:186 s. 25 och 43.

Bestämmelserna i säkerhetsorganisationsfrågor i fartygssäkerhetslagen skulle dock, enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna, inte tillämpas förrän regeringen bestämmer det, med möjlighet till en stegvis tillämpning för olika typer av rederier och fartyg. Denna lösning valdes bl.a. eftersom ISM-koden trädde i kraft vid olika tidpunkter för olika typer av fartyg, jfr a. prop. s. 38–39. Regeringen har, senast i 1 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen, beslutat att följande fartyg ska tillämpa de ISM- relaterade bestämmelserna i fartygssäkerhetslagen:

– svenska passagerarfartyg och deras rederier,

– utländska passagerarfartyg när de används till sjöfart i svensk inrikes trafik eller i internationell sjöfart på svensk hamn, samt deras rederier,

– lastfartyg med en bruttodräktighet om 500 eller mer,

– fiskefartyg med en bruttodräktighet om 500 eller mer,

– rederier som har sin huvudsakliga verksamhetsort i Sverige (svenska rederier) och som bedriver internationell sjöfart med utländska ro-ro- passagerarfartyg och med andra utländska passagerarfartyg som får transportera fler än 100 passagerare.

Därutöver har Sjöfartsverket meddelat föreskrifter om att svenska traditionsfartyg och fartyg sysselsatta med skolsegling ska omfattas av ISM-krav, jfr senast Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation (ISM-koden) – SJÖFS 2002:8.

Ändrat tillämpningsområde

Regeringen har således ännu inte beslutat att tillämpa ISM-kraven på alla rederier och fartyg som fartygssäkerhetslagen omfattar. Något datum för när regeringen senast måste fatta ett sådant beslut är inte angivet och framgår inte heller av förarbetena till den lagändring varmed ISM-koden infördes. Det framgår dock klart av förarbetena att avsikten var att samtliga rederier och fartyg som omfattas av lagen också småningom ska tillämpa bestämmelserna även om några skäl för detta ställningstagande inte redovisades.

Med anledning av den tid som har förflutit sedan ISM-koden trädde i kraft fullt ut år 2002 finns det anledning att överväga om det fortfarande finns skäl att gå vidare och utöka tillämpningen av ISM-bestämmelserna till alla de fartyg som fartygssäkerhetslagen förutsätter.

Prop. 2008/09:10

19

De rederier och fartyg som i dag omfattas av krav i svensk rätt på godkänd säkerhetsorganisation är desamma som omfattades av kraven år 2002 när ISM-koden trädde i kraft fullt ut. Därefter har några förändringar av vilka rederier och fartyg som omfattas inte gjorts. Det kan också konstateras att under den tid som har förflutit sedan regeringen och Sjöfartsverket fattade sina senaste beslut om vilka fartyg som ska omfattas har det inte har uppkommit några skäl ur t.ex. sjösäkerhetssynpunkt att kräva dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation för ytterligare kategorier av fartyg än de som regeringen och Sjöfartsverket således har beslutat om. Sjöfartsverket har också uppgett att verket inte ser någon anledning att utöka omfattningen av kraven ytterligare.

Något annat har således inte framkommit än att kraven på godkänd säkerhetsorganisation i stället som utgångspunkt bör gälla passagerarfartyg samt fartyg med en bruttodräktighet om minst 500, dvs. motsvarande den tillämpning som gäller i dag och i princip motsvarande det tillämpningsområde som EG-förordningen har. Sjöfartsverket har tillstyrkt detta förslag och bekräftat att den föreslagna lydelsen i praktiken innebär att samma fartyg som i dag omfattas av reglerna om godkänd säkerhetsorganisation även fortsättningsvis kommer att göra det. Enligt verket är det positivt att förslaget omfattar passagerarfartyg i stället för det något oklara begreppet yrkesmässig personbefordran. Passagerarfartygsbegreppet är internationellt förankrat i SOLAS och lämpar sig enligt verket bättre i det aktuella sammanhanget. Eftersom ett passagerarfartyg måste medföra fler än 12 passagerare för att vara ett sådant fartyg innebär ett användande av detta begrepp att fartyg som medför högst tolv passagerare inte längre omfattas av kraven. De kategorier som därmed torde komma att undantas från det latenta kravet är t.ex. båttaxirederier och många rederier med mindre rundtursbåtar, särskilt i skärgårdsområden. Även Sveriges Redareförening har uttryckligen ställt sig bakom det föreslagna tillämpningsområdet.

Bestämmelsen i 3 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen bör således ändras så att kraven på dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation i stället bör gälla samtliga passagerarfartyg samt fartyg med en dräktighet om minst 500.

Regeringen instämmer vidare i promemorians förslag att någon förändring vad avser fritidsfartyg och fiskefartyg inte bör göras. Detta innebär att precis som tidigare bör fritidsfartyg och de mindre fiskefartygen vara undantagna. De större fiskefartygen omfattas i dag genom att regeringen och Sjöfartsverket har beslutat att tillämpa ISM-bestäm- melserna på fiskefartyg med en dräktighet om minst 500. Eftersom fartygssäkerhetslagen enligt 1 kap. 1 § omfattar alla fartyg och fiskefartygen inte föreslås undantas från 3 kap. 9 § kommer de att omfattas även i fortsättningen. Sveriges Fiskares Riksförbund har inte haft något att erinra mot förslaget i denna del.

Undantag

Sjörättsinstitutet har uppgett att förslaget är oklart såtillvida hur undantag i fartygssäkerhetslagen skulle kunna undanröja krav på säkerhets-

Prop. 2008/09:10

20

organisation enligt krav i EG-förordningen. I promemorian (s. 16–17) uppgavs mycket riktigt att om förändringen av tillämpningsområdet skulle medföra oönskade konsekvenser för vissa passagerarfartyg kan fartygssäkerhetslagens undantagsbestämmelser användas. Det bör dock tilläggas att dessa undantagsbestämmelser inte får tillämpas i strid mot EG-förordningen, dvs. undantag kan inte göras för de passagerarfartyg som omfattas av EG-förordningen (fartområde A och B) utan endast för övriga, nationellt tillagda passagerarfartyg som omfattas av bestämmelserna (fartområde C–E).

Även statsfartyg bör undantas

Sjöfartsverket har påpekat att förslaget i promemorian innebär att statsfartyg kommer att omfattas av kraven. Dessa fartyg omfattas i dag inte av några ISM-krav, jfr 1 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen. Utgångspunkten för förslagen i promemorian anges uttryckligen vara att författningsändringarna ska innebära att samma flotta ska omfattas av ISM-kraven jämfört med i dag. Det torde därför ha varit ett förbiseende att förslaget i promemorian inte undantog statsfartygen. Regeringen delar bedömningen att författningsändringarna bör medföra att varken fler eller färre fartyg generellt sett ska omfattas av ISM-kraven. ISM-krav på statsfartyg bör därför inte införas. Det finns i och för sig möjligheter att undanta statsfartyg från ISM-kraven redan enligt gällande lydelse av 7 kap. 8 och 9 §§ fartygssäkerhetslagen, men med beaktande av den systematik som gäller för statsfartygens undantag från bestämmelserna om fartcertifikat i 3 kap. 1 § bör undantaget från ISM-kraven anges i 3 kap. 9 §.

Förtydligat bemyndigande att ha ISM-krav även på andra fartyg

I dag omfattas traditionsfartyg och fartyg på vilka det bedrivs utbildning i sjömanskap av krav på säkerhetsorganisation enligt föreskrifter meddelade av Sjöfartsverket (Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2002:8) om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation (ISM-koden)). I promemorian föreslås ett bemyndigande som avser att förtydliga möjligheten att även i fortsättningen ha ISM-krav på t.ex. dessa fartyg. Sjörättsinstitutet har därvid ställt sig tveksamt till att en sådan möjlighet ska finnas. Det bör därför åter erinras om att det enligt såväl ISM-koden som EG-förordningen är uttryckligen tillåtet att utöka tillämpningsområdet till att omfatta alla fartyg. På de här nämnda typerna av fartyg finns vidare ofta i det ena fallet en relativt omfattande besättning och i det andra fallet – jämfört med t.ex. handelsfartyg – en större andel yngre och outbildad personal. För dessa typer av fartyg är det därför rimligt att kräva att de uppfyller de viktigaste delarna av ISM- regelverket. Det bör dock som utgångspunkt inte komma ifråga att ålägga dessa fartyg att uppfylla samtliga ISM-krav. Sjöfartsverket har uppgett att endast ett mindre antal fartyg även fortsättningsvis kommer att omfattas av bemyndigandet. Fartygssäkerhetslagens bemyndiganden bör dock förtydligas genom ett särskilt bemyndigande för detta ändamål så att det bättre framgår på vilka grunder som Sjöfartsverket får meddela

Prop. 2008/09:10

21

sina föreskrifter. Detta bemyndigande bör också kunna användas till att Prop. 2008/09:10 meddela föreskrifter om att rederier som inte omfattas av 3 kap. 9 § har

möjlighet att ansöka om att få dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation utfärdade och därmed omfattas av kraven i lagen. En sådan möjlighet är efterfrågad av vissa rederier som bedriver bogserverksamhet.

6 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2009.

Promemorians förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2009.

Remissinstanserna: Sjöfartsverket har inga synpunkter på den föreslagna ikraftträdandedatumet, men uppger också att ett eventuellt senareläggande av ikraftträdandet inte medför några problem.

Skälen för regeringens förslag: EG-förordningen trädde i kraft den 24 mars 2006. De lagändringar som föreslås i denna proposition bör således träda i kraft så snart det är möjligt. Ett ikraftträdande till den 1 januari 2009, vilket föreslås i promemorian, torde dock vara alltför snävt för den erforderliga behandlingen i riksdagen. Ett något senarelagt ikraftträdande, förslagsvis till den 1 mars 2009, bedöms inte medföra några konsekvenser av betydelse, vilket också har bekräftats av Sjöfartsverket . Lagändringarna föreslås således genomföras den 1 mars 2009.

Några övergångsbestämmelser behövs inte.

7 Kostnader och andra konsekvenser

Förslaget påverkar inte statsbudgeten.

7.1 Begränsning av antalet kategorier och storlekar på fartyg som ska omfattas av kraven

Förslagen i denna proposition består för det första i att antalet kategorier och storlekar av fartyg som ska ha dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation reduceras. Dels ändras kravet från att gälla fartyg som används för yrkesmässig personbefordran till att gälla passagerarfartyg. Denna förändring av lagens tillämpningsområde medför dock inte någon förändring i praktiken eftersom regeringen har beslutat att tillämpa ISM-kraven inte på fartyg som används i yrkesmässig trafik utan på just passagerarfartyg, se avsnitt 5.3. Det ska också nämnas att precis som tidigare är fritidsfartyg undantagna.

Dels höjs dräktighetsgränsen för övriga fartyg för att omfattas av kravet på dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation från 20 till 500. Det ska därvid noteras att inte heller i denna del medför lagändringen i praktiken någon skillnad eftersom regeringen hittills inte

har utnyttjat möjligheten att tillämpa bestämmelserna på fartyg med en

22

dräktighet om 20–499. Enligt fartygssäkerhetsförordningens nuvarande Prop. 2008/09:10 lydelse ska kraven på dokument och certifikat om godkänd säkerhets-

organisation tillämpas på last- och fiskefartyg med en dräktighet om minst 500, dvs. samma krav som genom förslaget också fastslås i lagen.

Genom förslaget tydliggörs vidare möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att andra fartyg än de som anges i 3 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen får användas till sjöfart endast om rederiet har ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation och fartyget är försett med ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation. De fartyg som avses är bl.a. traditionsfartyg och fartyg på vilka det bedrivs utbildning i sjömanskap. Dessa fartyg och dess rederier omfattas dock redan i dag av Sjöfartsverket föreskrifter om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation, varför inte heller detta förslag medför någon förändring i praktiken.

Enligt uppgift från Sjöfartsverket är i dag knappt 800 svenska handelsfartyg underkastade krav på ISM-certifikat. Av dessa är 570 passagerarfartyg och resten last- och fiskefartyg. Till detta kommer drygt 50 traditionsfartyg och ytterligare ett antal fartyg på vilka det bedrivs utbildning i sjömanskap. Dessa fartyg kommer även i fortsättningen att omfattas av reglerna. Några fler fartygskategorier kommer inte att omfattas.

7.2 Lagens tillämpningsområde på rederier och fartyg som omfattas av EG-förordningen förtydligas

Förslagen i propositionen innefattar även ett förtydligande av fartygssäkerhetslagens tillämpningsområde i förhållande till förordning (EG) nr 336/2006 och av införandet av rena hänvisningar till nämnda förordning i de bestämmelser i lagen som ska gälla för de rederier och fartyg som omfattas av förordningen. Eftersom dessa rederier och fartyg även tidigare omfattades av fartygssäkerhetslagen innebär dessa förtydliganden och hänvisningar varken att fler rederier och fartyg omfattas eller att några skillnader i sak uppstår för dessa.

7.3 Ändrad överklagandebestämmelse

Begreppet central förvaltningsmyndighet har nyligen utmönstrats, vilket har lett till att överklagandebestämmelserna, som i vissa fall hade olika instansvägar beroende på om det var en central eller en inte central förvaltningsmyndighet som fattat det överklagade beslutet, har justerats. Formellt innebär ändringen att vissa beslut som enligt de gamla bestämmelserna skulle ha överklagats till Sjöfartsverket om besluten fattats av en myndighet som inte var central förvaltningsmyndighet, nu kommer att överklagas hos regeringen. Eftersom Sjöfartsverket enligt uppgift aldrig har fått in några sådana överklagandeärenden torde ändringen inte få någon praktisk betydelse.

23

8
Författningskommentar
Prop. 2008/09:10

Förslaget till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

1 kap.

1 §

I paragrafen har ett nytt tredje stycke införts. Eftersom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95 är direkt tillämplig räknas i detta stycke upp vilka bestämmelser i lagen om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation som inte gäller för de rederier och fartyg som omfattas av förordning (EG) nr 336 /2006.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2.

6 §

Bestämmelsen är ny och har behandlats i avsnitt 5.2.

3 kap.

9 §

Paragrafen har ändrats så att kraven att ha dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation närmare ansluter till det tillämpningsområde och de dräktighetsgränser som gäller enligt förordning (EG) nr 336/2006. Detta innebär bl.a. att s.k. statsfartyg också undantas i lagen, och inte som tidigare i fartygssäkerhetsförordningen. Till skillnad från förordning (EG) nr 336/2006 gäller bestämmelsen dock passagerarfartyg i samtliga fartområden. Fartområdena definieras i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Till skillnad från förordning (EG) nr 336/2006 omfattas vidare även fiskefartyg av denna bestämmelse, något som följer av 1 kap. 1 §.

Det bör erinras om de möjligheter till undantag från bl.a. 3 kap. 9 § som finns i 7 kap. 8 och 9 §§ samt om det genom denna proposition införda bemyndigandet i 7 kap. 3 § att meddela föreskrifter om att även andra fartyg än de som anges i 3 kap. 9 § ska ha dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.

5 kap. 17–21 och 30 §§ samt 6 kap. 1 §

Samtliga paragrafer har kompletterats så att det framgår att de är tillämpliga även när förordning (EG) nr 336/2006 är tillämplig i övrigt.

I flera av bestämmelserna har också redaktionella ändringar gjorts. Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.2.

7 kap.

3 §

I paragrafens första stycke har en ny punkt 4 införts. De fartyg som bemyndigandet i första hand är avsett för är traditionsfartyg och fartyg på vilka det bedrivs utbildning i sjömanskap. I övrigt har redaktionella

ändringar gjorts.
24

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.

8 kap. 2 § samt 9 kap. 1 och 3–5 §§

Samtliga paragrafer har kompletterats så att det framgår att de är tillämpliga även när förordning (EG) nr 336/2006 är tillämplig i övrigt.

Därutöver har 9 kap. 3 § , till följd av att begreppet central förvaltningsmyndighet har utmönstrats, ändrats enligt följande. Enligt första stycket 1 kommer fortsättningsvis endast beslut av utlandsmyndigheter att överklagas till Sjöfartsverket. Utlandsmyndigheter kan ha en roll i t.ex. tillsyn av fartyg om regeringen bestämmer det, jfr 7 kap. 12–13 §§. Beslut som fattas av övriga myndigheter, som enligt tidigare lydelse skulle ha ansetts utgöra icke centrala förvaltningsmyndigheter, kommer i fortsättningen att omfattas av andra punkten i detta stycke. Enligt första stycket 2 kommer fortsättningsvis samtliga beslut om bemanning eller medgivande enligt 3 kap. 16 § andra stycket att överklagas hos regeringen, alltså även beslut fattade av myndigheter som tidigare hade ansetts utgöra icke centrala förvaltningsmyndigheter.

I flera av bestämmelserna har slutligen också redaktionella ändringar gjorts.

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.2.

Punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Enligt den upphävda punkt 2 i övergångsbestämmelserna krävdes att regeringen bestämmer när lagens bestämmelser om rederiverksamhet, rederiers och fartygs säkerhetsorganisation samt dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation ska börja tillämpas. Något sådant beslut krävs således inte längre till följd av upphävandet.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.1.

Prop. 2008/09:10

25

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

26

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

27

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

28

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

29

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

30

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

31

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

32

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

33

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

34

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

35

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

36

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

37

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

38

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

39

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

40

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

41

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

42

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

43

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

44

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

45

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

46

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

47

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

48

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

49

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

50

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

51

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

52

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

53

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

54

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

55

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

56

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

57

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

58

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

59

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

60

Prop. 2008/09:10 Bilaga 1

61

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

Härigenom föreskrivs i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364) dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 9 §, 5 kap. 17–18, 20–21 och 30 §§, 6 kap.

1 §, 7 kap. 3 §, 8 kap. 2 § samt 9 kap. 1 och 3–5 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny bestämmelse, 1 kap. 6 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller alla fartyg som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium samt svenska fartyg som används till sjöfart utanför sjöterritoriet. Lagen gäller även svenska rederier samt sådana utländska rederier som bedriver sjöfart med svenskt fartyg eller använder annat fartyg till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium, om inte annat anges. Lagen skall dock inte tillämpas i den mån det är särskilt föreskrivet eller följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser.

Lagen gäller örlogsfartyg endast i den mån regeringen föreskriver det.

I de delar bestämmelserna i

1 kap. 4 §, 2 kap. 9 §, 10 § första stycket andra meningen och 10 § andra stycket, 5 kap. 5–7 och 16 §§ samt 7 kap. 2 § avser rederiers och fartygs säkerhetsorganisation gäller bestämmelserna inte de rederier och fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95 (förordning (EG) nr 336/2006).

6 §

För de fartyg och rederier som omfattas av rådets förordning (EG) nr 336/2006 ska förordningens begrepp och definitioner gälla även vid tillämpning av denna lag.

Prop. 2008/09:10 Bilaga 2

62

Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen samt miljö- och hälsoskyddsnämnder är skyldiga att biträda tillsynsmyndigheterna och lämna de upplysningar som dessa myndigheter behöver för att utöva tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006.

3 kap. 9 §

Prop. 2008/09:10 Bilaga 2

Ett fartyg som används för yrkesmässig personbefordran eller vars bruttodräktighet är minst 20 får användas till sjöfart endast om rederiet har ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation och fartyget är försett med ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation. Detta gäller dock inte fritidsfartyg.

Fartyg med en bruttodräktighet om minst 500 och passagerarfartyg får användas till sjöfart endast om rederiet har ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation och fartyget är försett med ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation. Detta gäller dock inte fritidsfartyg.

5 kap. 17 §

Den som verkställer en tillsyns-
Den som verkställer en tillsyns-

förrättning eller biträder vid en
förrättning enligt denna lag, enligt

sådan förrättning har rätt att få
föreskrifter som har meddelats

tillträde till fartyget och att göra de
med stöd av lagen eller enligt

undersökningar och ta de prov där
förordning (EG) nr 336/2006 eller

som han eller hon behöver samt ta
biträder vid en sådan förrättning

del av de handlingar om fartyget
har rätt att få tillträde till fartyget

som finns ombord. För uttagna
och att göra de undersökningar

prov lämnas inte någon ersättning.
och ta de prov där som han eller

hon behöver samt ta del av de

handlingar om fartyget som finns

ombord. För uttagna prov lämnas

inte någon ersättning.

Vid förrättningarna ska det om möjligt undvikas att fartyget fördröjs eller att någon annan olägenhet uppkommer.

18 §

Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen samt miljö- och hälsoskyddsnämnder är skyldiga att biträda tillsynsmyndigheterna och lämna de upplysningar som dessa myndigheter behöver för att utöva tillsyn enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen.

63

Skyldigheter för redare m.fl.

20 §

Ett fartygs redare och ägare
Ett fartygs redare och ägare

ansvarar för att fartyget undergår
ansvarar för att fartyget undergår

tillsyn enligt denna lag och enligt
tillsyn enligt denna lag, enligt

föreskrifter
som har
meddelats
föreskrifter
som har
meddelats

med stöd av lagen.

med stöd av lagen eller enligt

förordning (EG) nr 336/2006 .

Redaren samt befälhavaren och
Redaren samt befälhavaren och

övrigt befäl ombord ska lämna
övrigt befäl ombord ska lämna

tillsynsmyndigheten
det
bistånd
tillsynsmyndigheten
det
bistånd

den behöver vid tillsynsför-
den behöver vid tillsynsförrätt-

rättningar och lämna de upp-
ningar och lämna de upplysningar

lysningar som den begär vid
som den begär vid sådana förrätt-

sådana förrättningar.

ningar.

21 §

Redaren ansvarar för att rede-
Redaren ansvarar för att rederi-

riverksamheten
undergår
tillsyn
verksamheten
undergår
tillsyn

enligt denna lag och enligt före-
enligt denna lag, enligt föreskrifter

skrifter som har meddelats med
som har meddelats med stöd av

stöd av lagen.

lagen eller enligt förordning (EG)

nr 336/2006 .

Redaren ska lämna tillsyns-
Redaren ska lämna tillsyns-

myndigheten

det
bistånd den
myndigheten

det
bistånd den

behöver och de upplysningar den
behöver och de upplysningar den

begär vid tillsynen.

begär vid tillsynen.

30 §

Befälhavaren skall se till att en
Befälhavaren ska se till att en

kopia av rederiets dokument om
kopia av rederiets dokument om

godkänd
säkerhetsorganisation
godkänd
säkerhetsorganisation

samt fartygets tillsynsbok och de
samt fartygets tillsynsbok och de

certifikat eller
andra
handlingar
certifikat eller
andra
handlingar

som har utfärdats för fartyget
som har utfärdats för fartyget

enligt denna lag eller föreskrifter
enligt denna lag, enligt föreskrifter

som har meddelats med stöd av
som har meddelats med stöd av

lagen finns ombord och hålls till-
lagen eller enligt förordning (EG)

gängliga vid tillsynsförrättningar.
nr 336/2006 finns ombord och

hålls tillgängliga vid tillsyns-

förrättningar.

Ingen får förvägras att ta del av innehållet i tillsynsboken, om han eller hon behöver det för att kunna ta till vara sin rätt.

Prop. 2008/09:10 Bilaga 2

64

6 kap.

1

1 § TPF FPT

Ett fartygs resa får förbjudas,
Ett fartygs resa får förbjudas,

om det finns skälig anledning att
om det finns skälig anledning att

anta att
anta att

- - -
- - -

6. rederiet eller fartyget inte
6. rederiet eller fartyget inte upp-

uppfyller kraven på säkerhets-
fyller kraven på säkerhets-

organisation,
organisation enligt
denna
lag,

- - -
enligt föreskrifter som har med-

delats med stöd av lagen eller

enligt
förordning
(EG)
nr

336/2006 ,

- - -

Om det är fråga endast om brister i anordningar för arbetet eller i arbetsredskap får i stället användningen av anordningarna eller redskapen förbjudas tills rättelse har skett.

Likaså får, i stället för förbud enligt första stycket, användningen av en viss lokal, arbetsprocess eller arbetsmetod eller av ett visst ämne förbjudas tills rättelse har skett om det finns skälig anledning att anta att användningen innebär risk för ohälsa eller olycksfall.

7 kap.

2

3 § TPF FPT

Prop. 2008/09:10 Bilaga 2

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att

1. fartyg, utöver certifikat som anges i denna lag, skall ha certifikat eller intyg om något visst förhållande som regleras i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen,

2. utländska fartyg vid sjöfart inom Sveriges sjöterritorium skall ha certifikat utfärdade av behörig utländsk myndighet eller motsvarande handlingar, samt

3. utländska rederier, som bedriver sjöfart med svenskt fartyg eller använder annat fartyg till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium, skall ha ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation utfärdat av en behörig utländsk myndighet eller en motsvarande handling.

1 TP PT Senaste lydelse 2005:855.

2 TP PT Senaste lydelse 2005:855

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att

1. fartyg, utöver certifikat som anges i denna lag, ska ha certifikat eller intyg om något visst förhållande som regleras i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen,

2. utländska fartyg vid sjöfart inom Sveriges sjöterritorium ska ha certifikat utfärdade av behörig utländsk myndighet eller motsvarande handlingar,

3. utländska rederier, som bedriver sjöfart med svenskt fartyg eller använder annat fartyg till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium, ska ha ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation utfärdat av en behörig utländsk myndighet eller en motsvarande handling, samt

65

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även meddela föreskrifter om märkning av fartyg med IMO- identifikationsnummer och om sådana handlingar med fartygshistorik som skall finnas ombord på fartyg.

4. andra fartyg än de som anges
Prop. 2008/09:10

i 3 kap. 9 § får användas till sjö-
Bilaga 2

fart endast om rederiet har ett

dokument om godkänd säkerhets-

organisation och fartyget är för-

sett med ett certifikat om godkänd

säkerhetsorganisation.

Regeringen eller den myndighet

som
regeringen
bestämmer
får

även
meddela
föreskrifter
om

märkning av fartyg med IMO-

identifikationsnummer och
om

sådana handlingar med fartygs-

historik som ska finnas ombord på

fartyg.

8 kap. 2 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

1. den som uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter för att få ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation eller ett certifikat som utfärdas enligt denna lag eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 7 kap. 3 § eller för att få giltighetstiden för ett sådant dokument eller certifikat förlängd,

2. redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg till sjöfart utan att ha ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation, ett certifikat eller en annan handling som skall ha utfärdats för rederiet, fartyget, dess utrustning, lastning eller säkerhetsorganisation enligt denna lag eller enligt vad som har föreskrivits med stöd av lagen,

- - -

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

1. den som uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter för att få ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation eller ett certifikat som utfärdas enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. 3 § eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 eller för att få giltighetstiden för ett sådant dokument eller certifikat förlängd,

2. redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg till sjöfart utan att ha ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation, ett certifikat eller en annan handling som ska ha utfärdats för rederiet, fartyget, dess utrustning, lastning eller säkerhetsorganisation enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006,

- - -

8. redare eller ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att fartyget undergår tillsyn eller redare som uppsåtligen eller av oaktsamhet

8. redare eller ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att fartyget undergår tillsyn eller redare som

uppsåtligen eller av oaktsamhet
66

underlåter att se till att rederiverksamhet undergår tillsyn enligt denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen,

- - -

underlåter att se till att rederiverksamhet undergår tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 ,

- - -

Prop. 2008/09:10 Bilaga 2

9 kap.

1 §

Ett beslut enligt denna lag gäller
Ett beslut enligt denna lag eller

omedelbart,
om
inte
annat
enligt
förordning
(EG)
nr

beslutas.

336/2006
gäller omedelbart,
om

inte annat beslutas.

3 §

Ett beslut enligt denna lag som inte skall underställas någon får överklagas

1. hos Sjöfartsverket, om beslutet har meddelats av en myndighet som inte är central förvaltningsmyndighet,

2. hos regeringen, om beslutet avser ett fartygs bemanning eller ett medgivande enligt 3 kap. 16 § andra stycket och har meddelats av en central förvaltningsmyndighet,

3. hos allmän förvaltningsdomstol i andra fall än som avses i 1 och 2.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Ett beslut enligt denna lag eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 som inte ska underställas någon får överklagas

1. hos Sjöfartsverket, om beslutet har meddelats av en myndighet som inte är central förvaltningsmyndighet,

2. hos regeringen, om beslutet avser ett fartygs bemanning eller ett medgivande enligt 3 kap. 16 § andra stycket och har meddelats av en central förvaltningsmyndighet,

3. hos allmän förvaltningsdomstol i andra fall än som avses i 1 och 2.

När det gäller beslut som har överklagats enligt första stycket 3 krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.

4 §

För att ta till vara arbetstagarnas
För att ta till vara arbetstagarnas

intresse får ett beslut enligt denna
intresse får ett beslut enligt denna

lag överklagas av ett huvud-
lag eller enligt förordning (EG) nr

skyddsombud eller,
om
något
336/2006 överklagas av ett huvud-

sådant
ombud inte finns, av ett
skyddsombud eller,
om
något

annat
skyddsombud.
Även en
sådant
ombud inte finns, av ett

arbetstagarorganisation
får
över-
annat
skyddsombud.
Även en

klaga ett beslut i den mån saken
arbetstagarorganisation
får
över-

rör medlemmarnas intresse.

klaga ett beslut i den mån saken

rör medlemmarnas intresse.

Om rätten för dem som anges i första stycket att överklaga beslut enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser i den lagen.

67

5 §

Den som har tagit befattning
Den som har tagit befattning

med tillsyn enligt denna lag eller
med tillsyn enligt denna lag eller

utsetts
till
skyddsombud
eller
enligt
förordning
(EG)
nr

ledamot
av
skyddskommitté
får
336/2006 eller utsetts till skydds-

inte obehörigen röja eller utnyttja
ombud eller ledamot av skydds-

vad han eller hon under uppdraget
kommitté får inte obehörigen röja

eller i sin tjänst har fått veta om
eller utnyttja vad han eller hon

yrkeshemligheter eller arbetsför-
under uppdraget eller i sin tjänst

faranden eller i övrigt om
har fått veta om yrkeshemligheter

enskildas
ekonomiska
eller
eller
arbetsförfaranden eller
i

personliga förhållanden eller för-
övrigt
om enskildas
ekonomiska

hållanden av betydelse för rikets
eller personliga förhållanden eller

säkerhet.

förhållanden av betydelse
för

rikets säkerhet.

I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första stycket. I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Prop. 2008/09:10 Bilaga 2

68

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2008/09:10 Bilaga 3

Efter remiss har yttrande lämnats av Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Göteborg, Kalmar tingsrätt, Länsrätten i Östergötlands län, Institutet för sjö- och annan transporträtt vid Stockholms universitet, Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening och Sveriges Fiskares Riksförbund.

Sveriges redareförening för mindre passagerarfartyg (SWEREF) har fått tillfälle att yttra sig men uppgett att föreningen avstår från att yttra sig.

SEKO, Sveriges fartygsbefälsförening, Sveriges Segelfartygsförening och Sveriges Ångbåtsförening har fått tillfälle att yttra sig men inte inkommit med yttrande.

69

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

Härigenom föreskrivs i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364) dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska

upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 9 §, 5 kap. 17, 18, 20, 21 och 30 §§, 6 kap.

1 §, 7 kap. 3 §, 8 kap. 2 § samt 9 kap. 1 och 3–5 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 kap. 6 §, av följande lydelse.

Prop. 2008/09:10 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller alla fartyg som
Denna lag gäller alla fartyg som

används till sjöfart inom Sveriges
används till sjöfart inom Sveriges

sjöterritorium samt svenska fartyg
sjöterritorium samt svenska fartyg

som används till sjöfart utanför
som används till sjöfart utanför

sjöterritoriet. Lagen gäller även
sjöterritoriet. Lagen gäller även

svenska
rederier
samt
sådana
svenska
rederier
samt
sådana

utländska
rederier
som
bedriver
utländska
rederier
som
bedriver

sjöfart med svenskt fartyg eller
sjöfart med svenskt fartyg eller

använder annat fartyg till sjöfart
använder annat fartyg till sjöfart

inom Sveriges sjöterritorium, om
inom Sveriges sjöterritorium, om

inte annat anges. Lagen skall dock
inte annat anges. Lagen ska dock

inte tillämpas i den mån det är
inte tillämpas i den mån det är

särskilt föreskrivet eller följer av
särskilt föreskrivet eller följer av

allmänt
erkända
folkrättsliga
allmänt
erkända
folkrättsliga

grundsatser.

grundsatser.

Lagen gäller örlogsfartyg endast i den mån regeringen föreskriver det.

I de delar bestämmelserna i

1 kap. 4 §, 2 kap. 9 §, 10 § första stycket andra meningen och 10 § andra stycket, 5 kap. 5–7 och 16 §§ samt 7 kap. 2 § avser rederiers och fartygs säkerhetsorganisation gäller bestämmelserna inte de rederier och fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemen-

70

Den som verkställer en tillsynsförrättning enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 eller biträder vid en sådan förrättning har rätt att få tillträde till fartyget och att göra de undersökningar och ta de prov där som han eller hon behöver samt ta del av de handlingar om fartyget som finns ombord. För uttagna prov lämnas inte någon ersättning.

Vid förrättningarna ska det om möjligt undvikas att fartyget fördröjs eller att någon annan olägenhet uppkommer.

skapen och upphävande av rådets

1

förordning (EG) nr 3051/95 TPF FPT .

6 §

För de fartyg och rederier som

omfattas av förordning (EG) nr

336/2006
ska
förordningens

definitioner
gälla
även
vid

tillämpning av denna lag.

3 kap.

9 §

Ett fartyg som används för
Fartyg med en bruttodräktighet

yrkesmässig personbefordran eller
om minst 500 samt passagerar-

vars bruttodräktighet är minst 20
fartyg får användas till sjöfart

får användas till sjöfart endast om
endast om rederiet har ett

rederiet har ett dokument om
dokument om godkänd säkerhets-

godkänd säkerhetsorganisation och
organisation och fartyget är försett

fartyget är försett med ett certifikat
med ett certifikat om godkänd

om godkänd säkerhetsorganisa-
säkerhetsorganisation. Detta gäller

tion. Detta gäller dock inte fritids-
dock inte fritidsfartyg eller fartyg

fartyg.
som ägs eller brukas av svenska

staten och
som
används
ute-

slutande för statsändamål och inte för affärsdrift.

5 kap. 17 §

Den som verkställer en tillsynsförrättning eller biträder vid en sådan förrättning har rätt att få tillträde till fartyget och att göra de undersökningar och ta de prov där som han eller hon behöver samt ta del av de handlingar om fartyget som finns ombord. För uttagna prov lämnas inte någon ersättning.

Vid förrättningarna skall det om möjligt undvikas att fartyget fördröjs eller att någon annan olägenhet uppkommer.

1 TP PT EUT L 64, 4.3.2006, s. 1 (Celex 32006R0336).

Prop. 2008/09:10 Bilaga 4

71

Redaren ansvarar för att rederiverksamheten undergår tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 .

Redaren ska lämna tillsynsmyndigheten det bistånd den behöver och de upplysningar den begär vid tillsynen.

Ett fartygs redare och ägare ansvarar för att fartyget undergår tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 .

Redaren samt befälhavaren och övrigt befäl ombord ska lämna tillsynsmyndigheten det bistånd den behöver vid tillsynsförrättningar och lämna de upplysningar som den begär vid sådana förrättningar.

Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen samt miljö- och hälsoskyddsnämnder är skyldiga att biträda tillsynsmyndigheterna och lämna de upplysningar som dessa myndigheter behöver för att utöva tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006.

18 §

Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen samt miljö- och hälsoskyddsnämnder är skyldiga att biträda tillsynsmyndigheterna och lämna de upplysningar som dessa myndigheter behöver för att utöva tillsyn enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen.

20 §

Ett fartygs redare och ägare ansvarar för att fartyget undergår tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Redaren samt befälhavaren och övrigt befäl ombord skall lämna tillsynsmyndigheten det bistånd den behöver vid tillsynsförrättningar och lämna de upplysningar som den begär vid sådana förrättningar.

21 §

Redaren ansvarar för att rederiverksamheten undergår tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Redaren skall lämna tillsynsmyndigheten det bistånd den behöver och de upplysningar den begär vid tillsynen.

30 §

Befälhavaren skall se till att en
Befälhavaren ska se till att en

kopia av rederiets dokument om
kopia av rederiets dokument om

godkänd
säkerhetsorganisation
godkänd
säkerhetsorganisation

samt fartygets tillsynsbok och de
samt fartygets tillsynsbok och de

certifikat
eller andra handlingar
certifikat
eller andra handlingar

som har utfärdats för fartyget
som har utfärdats för fartyget

enligt denna lag eller föreskrifter
enligt denna lag, enligt föreskrifter

som har meddelats med stöd av
som har meddelats med stöd av

lagen finns ombord och hålls till-
lagen eller enligt förordning (EG)

gängliga vid tillsynsförrättningar.
nr 336/2006 finns ombord och

Prop. 2008/09:10 Bilaga 4

72

hålls tillgängliga vid tillsynsför-
Prop. 2008/09:10

rättningar.
Bilaga 4

Ingen får förvägras att ta del av innehållet i tillsynsboken, om han eller

hon behöver det för att kunna ta till vara sin rätt.

6 kap.

2

1 § TPF FPT

Ett fartygs resa får förbjudas, om det finns skälig anledning att anta att

1. fartyget inte är sjövärdigt för resa i den avsedda farten,

2. fartyget i något väsentligt avseende har brister i skyddet mot ohälsa eller olycksfall,

3. fartyget inte är lastat eller barlastat på ett betryggande sätt,

4. fartyget medför fler passagerare än det högsta tillåtna antalet,

5. fartyget inte är bemannat på ett betryggande sätt för den avsedda resan,

6. rederiet eller fartyget inte
6. rederiet eller fartyget inte upp-

uppfyller kraven på säkerhets-
fyller
kraven på
säkerhets-

organisation,
organisation enligt
denna
lag,

enligt
föreskrifter
som
har

meddelats med stöd av lagen eller

enligt
förordning
(EG)
nr

336/2006 ,

7. bestämmelserna i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän inte efterlevs och detta innebär en uppenbar fara för sjömännens eller arbetstagarnas hälsa och säkerhet,

8. väder- eller sjöförhållandena är så ogynnsamma att resan skulle innebära allvarliga risker för människor eller miljön,

9. fartyget inte uppfyller föreskrivna krav på märkning med IMO- identifikationsnummer, eller

10. fartyget inte uppfyller före-
10. fartyget inte uppfyller före-

skrivna krav avseende sådana
skrivna krav avseende sådana

handlingar med fartygshistorik
handlingar med fartygshistorik

som skall finnas ombord på
som ska finnas ombord på

fartyget.
fartyget.

Om det är fråga endast om brister i anordningar för arbetet eller i arbetsredskap får i stället användningen av anordningarna eller redskapen förbjudas tills rättelse har skett.

Likaså får, i stället för förbud enligt första stycket, användningen av en viss lokal, arbetsprocess eller arbetsmetod eller av ett visst ämne förbjudas tills rättelse har skett om det finns skälig anledning att anta att användningen innebär risk för ohälsa eller olycksfall.

2 TP PT Senaste lydelse 2005:855.

73

Prop. 2008/09:10

7 kap.

Bilaga 4

3

3 § TPF FPT

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att

1. fartyg, utöver certifikat som
1. fartyg, utöver certifikat som

anges i denna lag, skall ha certi-
anges i denna lag, ska ha certifikat

fikat eller intyg om något visst
eller intyg om något visst för-

förhållande som regleras i denna
hållande som regleras i denna lag

lag eller i föreskrifter som med-
eller i föreskrifter som meddelats

delats med stöd av lagen,

med stöd av lagen,

2. utländska fartyg vid sjöfart
2. utländska fartyg vid sjöfart

inom Sveriges sjöterritorium skall
inom
Sveriges sjöterritorium
ska

ha certifikat utfärdade av behörig
ha certifikat utfärdade av behörig

utländsk myndighet eller mot-
utländsk myndighet eller mot-

svarande handlingar, samt

svarande handlingar,

3. utländska rederier, som be-
3. utländska rederier, som be-

driver sjöfart med svenskt fartyg
driver sjöfart med svenskt fartyg

eller använder annat fartyg till
eller använder annat fartyg till

sjöfart inom Sveriges sjöterri-
sjöfart inom Sveriges sjöterri-

torium, skall ha ett dokument om
torium, ska ha ett dokument om

godkänd
säkerhetsorganisation
godkänd
säkerhetsorganisation

utfärdat av en behörig utländsk
utfärdat av en behörig utländsk

myndighet
eller
en motsvarande
myndighet
eller
en motsvarande

handling.

handling, samt

4. andra fartyg än de som anges

i 3 kap. 9 § får användas till sjö-

fart endast om rederiet har ett

dokument om godkänd säkerhets-

organisation och fartyget är för-

sett med ett certifikat om godkänd

säkerhetsorganisation.

Regeringen eller den myndighet
Regeringen eller den myndighet

som
regeringen
bestämmer
får
som
regeringen
bestämmer
får

även
meddela
föreskrifter
om
även
meddela
föreskrifter
om

märkning av fartyg med IMO-
märkning av fartyg med IMO-

identifikationsnummer och
om
identifikationsnummer och
om

sådana handlingar med fartygs-
sådana handlingar med fartygs-

historik som skall finnas ombord
historik som ska finnas ombord på

på fartyg.

fartyg.

8 kap.

2 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

1. den som uppsåtligen lämnar
1. den som uppsåtligen lämnar

oriktiga uppgifter för att få ett
oriktiga uppgifter för att få ett

dokument om godkänd säkerhets-
dokument om godkänd säkerhets-

organisation eller ett certifikat som
organisation eller ett certifikat som

3 TP PT Senaste lydelse 2005:855.

74

8. redare eller ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att fartyget undergår tillsyn eller redare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att rederiverksamhet undergår tillsyn enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 ,

utfärdas enligt denna lag eller
utfärdas enligt denna lag, enligt

enligt en föreskrift som har med-
föreskrifter
som
har
meddelats

delats med stöd av 7 kap. 3 § eller
med stöd av 7 kap. 3 § eller enligt

för att få giltighetstiden för ett
förordning (EG) nr 336/2006 eller

sådant
dokument
eller certifikat
för att få giltighetstiden för ett

förlängd,

sådant
dokument
eller certifikat

förlängd,

2. redare och befälhavare som
2. redare och befälhavare som

uppsåtligen eller
av oaktsamhet
uppsåtligen
eller
av
oaktsamhet

använder ett fartyg till sjöfart utan
använder ett fartyg till sjöfart utan

att ha ett dokument om godkänd
att ha ett dokument om godkänd

säkerhetsorganisation, ett certifikat
säkerhetsorganisation, ett certifikat

eller en annan handling som skall
eller en annan handling som ska ha

ha utfärdats för rederiet, fartyget,
utfärdats för rederiet, fartyget, dess

dess
utrustning,
lastning eller
utrustning, lastning eller säker-

säkerhetsorganisation enligt denna
hetsorganisation enligt
denna lag,

lag eller enligt vad som har före-
enligt föreskrifter som har med-

skrivits med stöd av lagen,
delats med stöd av lagen eller

enligt
förordning
(EG)
nr

336/2006,

3. redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg eller dess utrustning i strid med någon bestämmelse i ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation, ett certifikat eller en annan handling som avses i 2,

4. redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg till sjöfart utan att det är försett med föreskrivna fribordsmärken,

5. redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras för att förhindra att den som ingår i säkerhetsbesättningen och tillhör däcks- eller maskinpersonalen utan tillstånd anställs av någon annan än redaren eller ägaren,

6. befälhavare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framför ett fartyg i strid med vad som gäller i fråga om säkerhetsbesättning eller bemanningsföreskrifter,

7. redare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras för att förhindra att fartyget framförs i strid med vad som gäller i fråga om säkerhetsbesättning eller bemanningsföreskrifter,

8. redare eller ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att fartyget undergår tillsyn eller redare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att rederiverksamhet undergår tillsyn enligt denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen,

Prop. 2008/09:10 Bilaga 4

75

9. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att anlita lots när han eller hon är skyldig att göra det på grund av en särskild föreskrift, och

10. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift om skyldighet att lämna uppgifter som har meddelats med stöd av 7 kap. 6 § 6.

9 kap.

1 §

Ett beslut enligt denna lag gäller
Ett beslut enligt denna lag eller

omedelbart,
om inte
annat
enligt
förordning
(EG)

nr

beslutas.

336/2006 gäller omedelbart,
om

inte annat beslutas.

3 §

Ett beslut enligt denna lag som
Ett beslut enligt denna lag eller

inte skall underställas någon får
enligt
förordning
(EG)

nr

överklagas

336/2006 som inte ska underställas

någon får överklagas

1.
hos
Sjöfartsverket,
om
1.
hos
Sjöfartsverket,

om

beslutet har meddelats av en
beslutet har meddelats av en

myndighet som inte är central
utlandsmyndighet ,

förvaltningsmyndighet ,

2. hos regeringen, om beslutet
2. hos regeringen, om beslutet

avser ett fartygs bemanning eller
avser ett fartygs bemanning eller

ett medgivande enligt 3 kap. 16 §
ett medgivande enligt 3 kap. 16 §

andra stycket och har meddelats
andra stycket,

av en central förvaltnings-

myndighet ,

3. hos allmän förvaltnings-
3. hos allmän förvaltnings-

domstol i andra fall än som avses i
domstol i andra fall än som avses i

1 och 2.

1 och 2.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

4 §

För att ta till vara arbetstagarnas
För att ta till vara arbetstagarnas

intresse får ett beslut enligt denna
intresse får ett beslut enligt denna

lag överklagas av ett huvud-
lag eller enligt förordning (EG) nr

skyddsombud
eller,
om
något
336/2006 överklagas av ett huvud-

sådant
ombud inte finns, av ett
skyddsombud
eller,
om
något

annat
skyddsombud.
Även en
sådant
ombud inte finns, av ett

arbetstagarorganisation
får
över-
annat
skyddsombud.
Även
en

klaga ett beslut i den mån saken
arbetstagarorganisation
får
över-

rör medlemmarnas intresse.

klaga ett beslut i den mån saken

rör medlemmarnas intresse.

Om rätten för dem som anges i första stycket att överklaga beslut enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser i den lagen.

5 §

Den som har tagit befattning
Den som har tagit befattning

med tillsyn enligt denna lag eller
med tillsyn enligt denna lag eller

Prop. 2008/09:10 Bilaga 4

76

utsetts
till
skyddsombud
eller
enligt
förordning
(EG)
nr

ledamot
av
skyddskommitté
får
336/2006 eller utsetts till skydds-

inte obehörigen röja eller utnyttja
ombud eller ledamot av skydds-

vad han eller hon under uppdraget
kommitté får inte obehörigen röja

eller i sin tjänst har fått veta om
eller utnyttja vad han eller hon

yrkeshemligheter eller arbetsför-
under uppdraget eller i sin tjänst

faranden eller i övrigt om
har fått veta om yrkeshemligheter

enskildas
ekonomiska
eller
eller
arbetsförfaranden eller
i

personliga förhållanden eller för-
övrigt
om enskildas
ekonomiska

hållanden av betydelse för rikets
eller personliga förhållanden eller

säkerhet.

förhållanden av betydelse
för

rikets säkerhet.

I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första stycket. I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen.

U

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2009.

Prop. 2008/09:10 Bilaga 4

77

Lagrådets yttrande
Prop. 2008/09:10

Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-06-10

Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe

och justitierådet Lars Dahllöf.

Vissa anpassningar av bestämmelserna om rederiers och fartygs

säkerhetsorganisation

Enligt en lagrådsremiss den 5 juni 2008 (Näringsdepartementet) har

regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om

ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Per Håvik.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

78

Näringsdepartementet
Prop. 2008/09:10

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2008.

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Erlandsson, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling.

Föredragande: Statsrådet Olofsson.

U

Regeringen beslutar proposition 2008/09:10 Vissa anpassningar av bestämmelserna om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation.

79

Rättsdatablad

Prop. 2008/09:10

Författningsrubrik
Bestämmelser som
Celexnummer för

inför, ändrar, upp-
bakomliggande EG-

häver eller upprepar
regler

ett normgivnings-

bemyndigande

Fartygssäkerhetslagen
7 kap. 3 §

(2003:364)

80