Prop. 2008/09:120

1

Inledning

Skr. 2008/09:120

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att ge en beskrivning över statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda företagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan).

Verksamhetsberättelsen liksom delårsrapporterna finns tillgängliga på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens företagsägande under 2008 har utvecklats fram till och med juni 2009. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska Skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för sina principer för ägarstyrning och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att minska det statliga ägandet i sex företag (prop. 2006/2007:57, bet. 2005/2006:NU16, rskr. 2005/2006:217). I verksamhetsberättelsen redovisas information om slutförda försäljningar under året, försäljningen av statens aktieinnehav i OMX Aktiebolag (publ), V&S Vin & Sprit Aktiebolag och Civitas Holding Aktiebolag som ägde Vasakronan AB (publ).

De statligt ägda företagen ska vara föredömen när det gäller miljöansvar och socialt ansvarstagande. Enligt de riktlinjer för extern rapportering som regeringen beslutade om i november 2007 ska de statligt ägda företagen från och med räkenskapsåret 2008 presentera en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer för att redovisa sitt miljöansvar och sociala ansvarstagande, de så kallade hållbarhetsfrågorna. I verksamhetsberättelsen finns ett utförligt avsnitt som beskriver arbetet och styrningen av de statligt ägda företagen i detta avseende.

En konsoliderad balans- och resultaträkning redovisas. I den siffermässiga presentationen och analysen av den statliga företagssfären samt i avsnittet med företagspresentationerna delas företagen upp i två huvudgrupper: företag som verkar under marknadsmässiga villkor och företag som har särskilda samhällsintressen att ta hänsyn till.

Uppgifter lämnas om beslutade ekonomiska mål i såväl företagsgruppen företag som verkar under marknadsmässiga villkor som företagsgruppen som har särskilda samhällsintressen.

Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. I tabellform finns uppgifter om könsuppdelad sjukfrånvaro.

En översikt över sjukfrånvaron på total nivå för alla statligt ägda företag kompletterar den redovisning som lämnas på respektive företagspresentation. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras.

3

I avsnittet om den statliga ägarförvaltningen finns information om Skr. 2008/09:120 Näringsdepartementets förvaltningskostnader för bland annat interna

kostnader och köpta tjänster.

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en utvärdering av det gångna verksamhetsåret. Mål såsom finansiella mål, verksamhetsmål samt samhällsekonomiska/sektorpolitiska mål, redovisas och utvärderas. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att staten äger de enskilda företagen inleds varje företagspresentation med en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2009.

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandens arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har en etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, ett miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS och hållbarhetsredovisning enligt GRI samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse. För att den intresserade själv ska kunna finna mer information om respektive företag finns information om företagens webbadresser.

En namnförteckning över bolagsstämmovalda ledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och finns inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.

4

Skr. 2008/09:120

Bilaga

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE – EKONOMISK FAKTA

Mdr kr

2007

2008

Förändring, %

Nettoomsättning

322,9

347,0

7

Resultat före värdeförändringar

64,3

65,0

1

Värdeförändringar

5,6

-3,5

-163

Rörelseresultat

69,9

61,5

-12

Resultat före skatt

63,3

53,6

-15

Resultat efter skatt

53,1

44,2

-17

Summa eget kapital

332,7

327,4

-2

Balansomslutning

1 229,3

1 396,4

14

Kassaflöde från löpande verksamhet

20,4

91,9

350

Bruttoinvesteringar

36,7

65,8

79

Medelantal anställda, tusental

125,7

122,9

-2

Medelantal anställda, inklusive intresseföretag i tusental

175,9

174,3

-1

Avkastning på eget kapital, %

15,8

13,7

-2,1 procentenheter

Soliditet, %

23,6

20,3

-3,3 procentenheter

Utdelning

31,3

21,8

-30

Uppskattat värde

750

500

-33

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

UTDELNING

VÄRDEUTVECKLING

%

Mdr kr

Mdr kr

20

40

800

35

700

15

30

600

10

25

500

20

400

15

300

5

10

200

5

100

0

0

0

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2006

2006

2006

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

5

Skr. 2008/09:120

Bilaga

2

Staten är en betydande företagsägare i Sverige.

I den statliga bolagsportföljen finns 54 hel- och delägda företag,

tre är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och

professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att

företagen ska skapa värde och i förekommande fall se till

att de uttryckta samhällsintressena infrias.

6

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRORD

Aktivt och professionellt ägarskap i alla lägen

2008 har på flera sätt både varit ett händelserikt och dramatiskt år. I slutet av året byttes högkonjunktur mot internationell finansiell kris och allmän ekonomisk ned- gång med stor påverkan på svenska företag och arbetsmarknad.

De 54 företagen med statligt ägande representerar stora värden, cirka 500 miljarder kr i den senaste värderingen, och de ägs gemensamt av svenska folket. Det är ett stort och viktigt ansvar att förvalta dessa väl och det är inte självklart att staten ska fort- sätta att äga alla dessa företag, men så länge staten äger är det viktigt att staten hanterar sin ägarroll på ett ansvarsfullt och professionellt sätt. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen för fortsatt ägande. Det arbetet har hittills bland annat resulterat i att staten under 2008 sålde sina aktier i OMX, och att regeringen slutförde för- säljningarna av Vin & Sprit och Vasakronan. En annan del av det arbetet är att fortsätta gå igenom företagens inriktningar och samhällsuppdrag, men också att se över annan statlig verksam- het som bedrivs i myndighetsform som kan bolagiseras.

Två nya helägda statliga företag

Vid årsskiftet ökade faktiskt det statliga ägandet av företag när

vi bildade två nya helägda statliga företag – Vectura och Svevia – från konkurrensutsatta verksamheter som tidigare ingick i Väg- verket och Banverket. Arbetet med att av- och omreglera apo- teksmarknaden pågår för fullt. Riksdagen har fattat beslut om en omstrukturering av Apoteket som innebär försäljning av ett stort antal apotek. Därmed går Apoteket från att vara ett mono- polföretag till att bli ett mindre företag med samhällsuppdrag, samtidigt som vi får fler aktörer och mer konkurrens på apoteks- marknaden. Jag gläds också åt att vi nu slutfört samgåendet mel- lan svenska Posten och danska Post Danmark. Med det nya företa- get Posten Norden får vi ett nordiskt postväsende väl positionerat för att möta en allt tuffare konkurrens.

I höstas tillförde vi nytt kapital till SEK och ALMI för att underlätta för svensk exportindustri och för att förbättra finan- sieringssituationen för mindre företag. I vintras deltog staten i nyemissioner i både SAS och Nordea Bank. Som ägare är det vik- tigt med framtidstro, att ge företagen möjlighet och förutsätt- ningar att utvecklas och konkurrera på sina marknader för att på så sätt kunna bidra till att behålla och skapa nya jobb, och för att när konjunkturen väl vänder vara rustade för att med stärkt konkurrenskraft kunna möta ökad efterfrågan.

Ersättningar – en viktig förtroendefråga

Rimliga och väl avvägda ersättningar till ledande befattnings- havare är en viktig förtroendefråga – det gäller både för staten som ägare och för näringslivet i övrigt. Mot bakgrund av finans- krisen och de diskussioner som följde därav kring vidlyftiga bonusar och andra frikostiga ersättningar, framförallt i finans- sektorn, beslutade regeringen i april om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs bort i dessa. De statliga företagen ska vara föredömen på det här området.

Arbetet med hållbarhetsfrågorna är fortsatt viktigt. Statligt ägda företag är föredömen. I år har i princip alla statligt ägda företag, drygt 89 procent, gjort en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives (GRI) internationella riktlinjer.

I fjol var andelen 14 procent och bland börsens 100 största företag var andelen 25 procent. Det betyder att vi som ägare tillsammans med andra intressenter såsom kunder, anställda och journalister kan granska och följa upp företagens hållbarhetsarbete.

Ett exempel som visar att långsiktigt och målmedvetet håll- barhetsarbete ger resultat är arbetet med att öka andelen kvin- nor i de statligt ägda företagens styrelser. Andelen kvinnliga sty- relseordförande har ökat från 22 procent 2006 till i år 33 procent, att jämföra med 3 procent bland börsbolagen. Samtidigt är näs- tan hälften, 48 procent, av styrelseledamöterna i de statligt ägda företagen kvinnor, att jämföra med börsbolagens 19 procent. Det finns många kompetenta kvinnor som är beredda att ta ansvar när man väl anstränger sig för att finna dem.

Stockholm i juni 2009

Maud Olofsson

Näringsminister

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

7

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Succé för VisitSwedens webbplats

Under 2008 hade den sociala webbplatsen visitsweden.com näs- tan 4 miljoner besök, en ökning med 170 procent jämfört med

2006. Tidningen Internetworld utsåg webbplatsen till Sveriges bästa.

Apoteket i topp i förtroendeundersökning

Anseendet för Apoteket hos svenska folket har ökat jämfört med föregående år. Företa- get rankas nu på tredje plats efter IKEA och Google, vilket innebär en första plats bland de statliga företagen. Det är Nordic Brand Academy som låtit genomföra en undersök- ning bland 59 företag i Sverige.

Internationellt miljöpris till Apoteket

Apoteket tilldelades under 2008 Recipharms International Environmental Award för sitt långsiktiga arbete med att minska läke- medels miljöpåverkan. Apoteket har också, som världens första större apotekskedja, blivit miljöcertifierat.

Samgåendet mellan Posten och Post Danmark klart

Svenska Spel – världmästare i spelansvar

Den internationella branschorganisationen World Lottery Association (WLA) har utnämnt Svenska Spel till det främsta spelbolaget i världen inom område- na spelansvar samt ombuds- och restauratörsutbildning i spelansvar 2008. Casino Cosmopol har av International Gaming Awards nominerats till ”Socially Responsible Casino Operator of the world”.

Samgåendet innebär att de båda bolagen går samman i ny koncern – Posten Norden AB – som ägs gemensamt av svenska staten och danska staten. Motivet bakom det föreslagna samgåendet är att med förstärkt konkurrens- kraft i en gemensam koncern bättre kunna möta den allt hårdare konkurrensen. Samgå- endet slutfördes den 24 juni 2009.

Comet Networks – nytt varumärke inom Teracom

Teracom satsar på att förbättra sitt bred- bandserbjudande i Sverige genom att samla koncernens bredbandsverksamhet under varumärket Comet Networks.

Vasakronan sålt

Regeringen beslutade i juli 2008 att sälja Vasakronan till AP Fastigheter. Det totala vär- det uppgick till 41 miljarder kronor. Köparen övertog nettoskulden och andra åtaganden som värderades till 16,5 miljarder kronor. Affären slutfördes den 1 september 2008.

Statens innehav i OMX sålt

Regeringen beslutade den 31 januari 2008 att acceptera Borse Dubais offentliga uppköps- erbjudande till aktieägarna i OMX om att för- värva aktier till 265 kronor per aktie. Den 12 februari 2008 accepterades erbjudandet, vilket innebar att staten erhöll 2 118 Mkr för sina 7,9 miljoner aktier.

8

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Utvidgat uppdrag till SBAB

Enligt riksdagens beslut får SBAB söka tillstånd att också få bedriva bankrörelse och annan finansiell verksamhet. Därmed kan SBAB efter banktillstånd från Finans- inspektionen starta fondverksamhet samt öka ut- och inlåningen till hushåll.

Näringsministern delade ut Green Cargos klimatintyg

Näringsminister Maud Olofsson delade ut Green Cargos klimat- intyg till 24 företag med klimatan- passade transporter. Bland mot- tagarna fanns företagsledare från stora industriföretag som SSAB, Outokumpu och Volvo Logistics.

SJ – Sveriges grönaste varumärke

Bakom utmärkelsen står varumärkesbyrån Differ som har frågat 1 000 personer om vilket varu- märke som de anser är Sveriges grönaste. SJ ligger i topp inom kategorin resor och är även det företag som fått högst medelvärde totalt bland Sveriges hundra största varumärken.

Nya affärer för Sveaskog inom vindkraft och biobränsle

Sveaskog har tecknat ett nytt flerårigt avtal med Fortum om leverans av biobränsle. Affärens värde uppgår till 55–60 Mkr per år och är den största i Sverige hittills inom seg- mentet. Dessutom har Sveaskog tecknat av- tal med wpd, som ger dem nyttjanderätt för etablering av vindkraftverk. Samarbetet om- fattar 2 000 hektar mark i mellersta Sverige. Satsningen kan resultera i 29 vindkraftverk med en total effekt på 58 MW, vilket kan för- sörja 30 000 villor med hushållsel.

Nya företag – Vectura och Svevia

Den 1 januari 2009 bildades Vectura

och Svevia. Vectura är en sammanslagning av de tidigare affärsenheterna Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Svevia är tidigare affärsenhet inom Vägverket Produktion.

Kapitaltillskott till

ALMI och SEK

För att underlätta för svensk exportindustri att investera respektive förbättra finansierings- situationen för mindre företag, tillfördes SEK 3 miljarder kr respektive ALMI 2 miljarder kr i nytt kapital. I samband med detta överläts statens aktier i Venantius till SEK.

Försäljningen av Vin & Sprit slutförd

Regeringen beslutade den 30 mars 2008 att sälja Vin & Sprit. Köparen är franska Pernod Ricard, ett av världens ledande alkoholdryckesföretag. Transaktionen slutfördes i juli 2008.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

9

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Succé för Bilprovningens nya utökade öppettider

För att förbättra kundservicen och öka till- gängligheten har numera merparten av bil- provningsstationerna kvälls- och lördagsöp- pet en eller flera gånger per månad. Sedan årsskiftet 2008/09 har antalet stationer som erbjuder de nya öppettiderna utökats och sedan april 2009 omfattas alla stationer.

Sveaskogs skogsmark blir naturreservat

Sveaskog och Naturvårdsverket har tecknat avtal om att ca 70 000 hektar av Sveaskogs produktiva skogsmark kan avsättas som naturreservat utan ekonomisk ersättning för bolaget. De mer än 400 naturskogsområdena som avsätts håller mycket höga naturvärden. Totalt motsvarar de naturskogarna, som nu skyddas, 40 procent av den återstående arealen formellt reservatsskyddad skogsmark inom miljömålet Levande skogar.

Akademiska Hus – bästa årsredovisningen i branschen

Priset delas ut av Tidningen Fastighetsvärlden till bästa företag i fastighetsbranschen. Juryns motivering lyder: ”Utifrån sitt speciella fastighetsinnehav och en uppen- bar vilja att ge bra information, har företaget presen- terat en ambitiös och intresseväckande årsredo- visning med de bästa beskrivningarna av fastighetsvärde och finansiering”.

Miljömärket ”Svanen” i världsklass

Miljömärkning i Sveriges ”Svanen” är i topp internationellt. Miljömärket ”Svanen”, som etablerades av Nordiska ministerrådet 1989, har precis blivit utnämnt till ett av världens bästa miljömärken i konkurrens med bland andra EU:s ”Blomman” och det nyzeeländska miljömärket.

Nyemission i Nordea Bank och SAS

Staten deltog under första kvartalet 2009 i nyemissioner i SAS och Nordea Bank.

Nytt bolag ska stödja fordonsindustrin

I december 2008 bildades Fouriertrans- form AB för att stödja fordonsindustrin ge- nom forsknings- och utvecklingsverksam- het inom fordonsklustret. Företaget är en del av regeringens åtgärder för att möta ut- maningarna i svensk fordonsindustri.

Posten ny ägare till norska Tollpost

I mars 2008 förvärvade Postens dotterbolag, Posten DSV Road Holdings, 50 procent i Tollpost Globe och blir därmed ensam ägare till företaget. Med Tollpost Globes starka varumärke och rikstäckande infrastruktur i Norge stärker Posten sin position på den nordiska logistikmarknaden.

Boxer numera helägt dotterbolag

I november 2008 förvärvade Teracom de res- terande 30 procenten av aktierna i Boxer TV- Access av riskkapitalbolaget 3i. Köpeskilling- en uppgick till 900 Mkr och genom köpet blev Teracom helägare till bolaget.

10 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Pris till SAS för bästa hållbarhetsredovisning

SAS får första pris i danska Børsens och FSR:s (Foreningen af Statsautoriserede Revi- sorer) tävling om bästa hållbarhetsredovis- ning 2007, toppar Deloittes ranking i Sverige och når en fjärdeplacering bland 500 företag i Annual Report of Annual Reports och blir främst bland flygbolagen.

Kunglig invigning av vindkraftspark

Världens tredje största havsbaserade vind- kraftspark – Vattenfalls Lillgrund invigdes av Kung Carl XVI Gustaf som svarade för den officiella invigningen. Alla 48 vindmöllor i Lillgrunds vindkraftspark är nu anslutna till elnätet och producerar förnybar hushållsel till över 60 000 hem.

Akademiska Hus bygger solceller i Lund

Akademiska Hus har på Ekologihuset vid Lunds universitet byggt en av Nordens största solcellsanläggningar. Den totala ytan är cirka 767 m 2 och den årliga energiproduktionen cirka 70 000 KWh.

Fortsatta investeringar för LKAB

Prisbelönt samarbete mellan Posten och Green Cargo

Posten Logistik har i nära samarbete med Green Cargo och Kockums Industrier utveck- lat en lösning för att ersätta vägtransporter för både paket och pall med tåg. Hittills har tågtransporterna introducerats mellan Malmö, Stockholm och Sundsvall och lösningen fick 2008 Regionala Godstransportsrådet i Skånes pris ”Årets lyft”.

I juni 2008 invigde Kronprinsessan Victoria världens största pelletsverk KA3/KK4, som är LKAB:s största investering hittills. I oktober beslu- tade LKAB:s styrelse om en ny huvudnivå för järnmalmsgruvan

i Kiruna. Investeringssumman beräknas uppgå till nästan 12,5 miljarder kr.

IRECO byter namn till RISE

Sedan årsskiftet 2008/2009 har statens hol- dingbolag för delägande i svenska industri- forskningsinstitut IRECO Holding nytt namn, och heter numera: RISE Research Institutes of Sweden Holding.

Forskningsinstitutet Imego till Swedish ICT Research

I december 2008 överläts forskningsinstitutet Imego till Swedish ICT Research som ett led i regeringens strävan efter att främja industri- forskning genom en sammanslagning av lan- dets forskningsinstitut.

Vattenfall förvärvar Nuon

Vattenfall presenterade i februari 2009 planer på förvärv av nederländska Nuon. Vattenfall har lagt ett kontantbud på 8,5 miljarder euro för 100 procent av aktierna i Nuons produktions- och försäljningsföretag.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

11

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

Aktivt ägande med värdeskapande i fokus

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 54 företag, varav 41 ägs helt och 13 ägs tillsammans med andra. Företagen representerar stora värden och är stora arbetsgivare. Dessutom ägs de ytterst av alla svenska skattebetalare gemensamt. Staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Regeringens övergri- pande mål för förvaltningen är att skapa värde och i förekommande fall se till att de uttryckta samhälls- intressena infrias.

Det är viktigt att staten hanterar sin ägarroll på ett ansvarsfullt sätt. Så länge företagen ägs av staten ska den aktiva förvalt- ningen fortsätta på ett professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Statens styrning ska också vara tydlig och skötas målmedvetet. En professionell och strukturerad styrelsenomineringsprocess tillsammans med ett effektivt och aktivt styrelsearbete utgör viktiga delar i detta arbete. En god genomlysning av förvaltningen och en effektiv kapital- struktur är andra viktiga verktyg i ägarstyrningen.

Staten äger företag i verksamheter som spänner från såväl gruv- industri till opera, som fastigheter till spel. Flera av företagen har en stark marknadsposition inom viktiga sektorer, såsom exempelvis olika slags infrastruktur. Målet att skapa värde med- för krav på långsiktighet, effektivitet, lönsamhet, utvecklings- förmåga samt ett hållbart miljömässigt och socialt ansvarstagande. Det uppskattade sammanlagda värdet av de för- valtade statligt ägda företagen uppgick i juni 2009 till cirka 500 miljarder kr.

Liksom andra företag på marknaden möter de statligt ägda företagen hård konkurrens och en omvärld i snabb förändring. Regeringens ägarförvaltning ska vara tydlig och öppen och fort- löpande anpassas till de ökade och förändrade krav som ställs.

Regeringen anser att det statliga ägandet av företag ska mins- kas. Regeringen har i propositionen ”Försäljning av vissa statligt ägda företag” (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr.

2006/07:217) fått riksdagens bemyndigande att minska statens ägande i Civitas Holding som ägde Vasakronan, Nordea Bank, OMX, SBAB, TeliaSonera och Vin & Sprit . Under 2008 har sta- tens aktier i OMX, Civitas Holding och Vin & Sprit avyttrats. När det gäller övriga företag pågår en genomgång för att bland annat pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande.

12 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

Regeringens uppdrag

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar så att den långsiktiga värdeutveck- lingen blir den bästa möjliga och – i förekommande fall

– att de särskilda samhällsintressena infrias.

Ägarstyrningen utövas främst genom aktivt styrelsearbete, dia- log med styrelseordförande, på bolagsstämmor samt genom nominering och utvärdering av styrelseledamöter. Uppföljning och utvärdering av företagen sker bland annat genom ekono- miska analyser, branschanalyser och olika typer av rapporter från företagen. Även mål utöver ekonomiskt värdeskapande följs upp och utvärderas. Inom ägarförvaltningens uppdrag ryms även att utveckla statens ägarpolicy och införa den i samtliga företag med statligt ägande. Regeringen redogör för förvalt- ningen av företag med statligt ägande i sin årliga skrivelse till riksdagen. Skrivelsen består huvudsakligen av verksamhets- berättelsen för företag med statligt ägande.

REGERINGENS FÖRVALTNINGSMANDAT

Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens dis- position enligt 9 kap. 8 § regeringsformen (RF). Enligt 9 kap. 9 § RF ska riksdagen i den omfattning som behövs fastställa grun- derna för förvaltningen av statens egendom och förfogandet över denna. Detta är ramen för det förvaltningsmandat reger- ingen har för förvaltningen av företag med statligt ägande. Upp- draget innebär att regeringen under vissa förutsättningar behö- ver riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av företagets inriktning, bland annat kapitaltillskott samt för för- säljningar och köp av aktier eller andra förändringar av ägandet.

I lagen (1996:1059) om statsbudgeten anges att regeringen får sälja statens aktier eller andelar i företag där staten har mindre än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar om inte

BEMYNDIGANDEN ATT MINSKA ELLER AVVECKLA DET STATLIGA ÄGANDET

riksdagen beslutat annat. Regeringen får därmed inte utan riks- dagens godkännande minska statens ägarandel i företag där sta- ten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Riksdagsbeslut krävs inte för utdelningar, eftersom det ingår i den löpande förvaltningen. Det krävs inte heller riksdagsbeslut för förvärv, avyttringar eller nedläggningar som företag genomför inom den verksamhetsinriktning som riksdagen beslutat. För en sammanställning över propositioner om de enskilda företagen se sidorna 112-113. Statsministern har med stöd av 7 kap. 5 § RF givit näringsministern ansvaret i frågor som gäller statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Näringsministern har även ansvaret för förvaltning av huvuddelen av företagen med statligt ägande. För de företag som regeringen i juni 2007 bemyndigades av riksdagen att minska ägandet i (prop. 2006/ 07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) har statsrådet Mats Odell ett förordnande enligt 7 kap. 5 § RF att i Näringsdepartementet ansvara för förvaltning och försäljning av dessa företag.

BEMYNDIGANDEN

Riksdagen har bemyndigat regeringen att minska eller avveckla ägandet i Nordea Bank, TeliaSonera, SBAB och Arbetslivsresurs. Dessutom har riksdagen bemyndigat regeringen att minska ägandet i Posten till lägst 34 procent. När det gäller SEK finns två befintliga bemyndiganden, dels prop. 1995/96:141 som bemyndi- gar regeringen att minska ägandet i företaget till lägst 34 pro- cent, dels prop. 2002/03:142 i vilken riksdagen godkände reger- ingens förslag som innebär att staten tills vidare blir ensam ägare i bolaget. När det gäller Imego finns ett bemyndigande sedan tidigare att få avyttra hela eller delar av statens aktieinne- hav (prop. 2004/05:UtU15, rskr. 2004/05:289, SOU 2004:89). Under 2008 utnyttjade regeringen sitt bemyndigande till att avyttra delar eller hela aktieinnehavet i OMX, Civitas Holding, som ägde Vasakronan och Vin & Sprit när hela statens aktiein-

Nuvarande

Bemyndigande att

Företag

ägarandel, %

förändra ägande till, %

Beslut

Arbetslivsresurs

100

0

prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU21, rskr. 2006/07:222

SEK

100

34–100

prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302

Civitas Holding 1)

100

0

prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217

Imego 1)

100

0

prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UtU15, rskr.2004/05: 289, SOU 2004:89

Nordea Bank

19,8

0

prop. 2006/07:57, bet. 2006/07: NU16, rskr. 2006/07:217,

prop.1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92

OMX 1)

6,6

0–100

prop. 2006/07:57, bet. 2006/07: NU16, rskr. 2006/07:217, prop. 2004/05:1

Posten

100

34–100

prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253

SBAB

100

0

prop. 2006/07:57, bet. 2006/07: NU16, rskr. 2006/07:217

TeliaSonera

37,3

0

prop. 2006/07:57, bet. 2006/07: NU16, rskr. 2006/07:217,

bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272

Vin & Sprit 1)

100

0

prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217

1) Under 2008 utnyttjade regeringen sitt bemyndigande till att avyttra delar eller hela aktieinnehavet i OMX, Civitas Holding, Vin & Sprit och Imego, när hela statens aktieinnehav i respektive bolag avyttrades.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

13

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

nehav i respektive bolag avyttrades. Vad gäller aktierna i Imego har dessa överlåtits till företaget Swedish ICT Research. Se även tabell sidan 9.

ORGANISATION FÖR FÖRVALTNING OCH FÖRSÄLJNING

Inom enheten för statligt ägande på Näringsdepartementet finns samlade resurser och kompetens för förvaltning av det statliga ägandet av företag. Denna ordning ger goda förutsätt- ningar för att bedriva en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och riktlinjer för företagen. Enheten för statligt ägande ansvarar för förvaltningen av merparten av de statligt ägda företag som förvaltas av Regeringskansliet. Sammantaget förvaltar Närings- departementet 42 företag. För 12 företag ligger ansvaret för för- valtningen på andra departement. Dessa företag förvaltas av Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Finansdeparte- mentet, Miljödepartementet, Integrations- och jämställdhets- departementet och Kulturdepartementet. Näringsministern

är ansvarig för samtliga av Regeringskansliet förvaltade företag i sådana frågor som ställer krav på enhetlig ägarpolitik.

I fråga om de företag som har aviserats för försäljning (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) har statsrådet Mats Odell ett förordnande enligt 7 kap. 5 § RF att i Närings- departementet ansvara för förvaltning och försäljning av dessa företag. Enheten för statligt ägande ansvarar för ärendenas beredning.

Regeringen har dessutom inrättat ett särskilt råd, Rådet för försäljning av aktier i bolag med statligt ägande (dir. 2007:130). Rådet ska vara ett stöd vid regeringens beredning av försälj- ningsbeslut och avge yttrande på begäran av bolagsansvarigt statsråd.

ORGANISATION

Riksdagen

Regeringen

Regeringskansliet

Näringsdepartementet

Övriga departement med

företagsansvar

Enheten för statligt ägande

FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick under 2008 till 133,0 (86,8) Mkr, varav 108,5 (70,6) Mkr avsåg externt köpta tjänster och utredningar, exklusive de direkta försäljningsomkostnader som avräknats direkt mot för- säljningsinkomsterna. De interna kostnaderna för Närings- departementets enhet för statligt ägande omfattar huvudsakligen lönekostnader men också andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Köpta tjänster innefattar främst arvoden inom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt fram- ställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för företag med statligt ägande. Ökningen av rådgivningskostnader under 2008 jämfört med föregående år förklaras av ett ökat behov av rådgivning i samband med avytt- ringen av statens aktier i OMX, Vin & Sprit och Civitas Holding, som ägde Vasakronan. De interna förvaltningskostnaderna för företag som förvaltas på andra departement redovisas inte här då de främst består av lönekostnader som även hänförs till respek- tive departements övriga arbetsuppgifter.

14 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

ÖPPEN OCH TRANSPARENT RAPPORTERING

Regeringen lämnar årligen en skrivelse om företag med statligt ägande till riksdagen i syfte att ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen och för att ge möjlighet att utvärdera hur förvalt- ningen har utvecklats under året. I skrivelsen redovisas bland annat den samlade ekonomiska utvecklingen för företagen genom konsoliderade resultat- och balansräkningar. Sedan juli 1999 ger Regeringskansliet dessutom ut en verksamhetsberät- telse för företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen riktar sig till allmänheten, de statligt ägda företagen, media och andra intressenter och ingår också som bilaga i regeringens årliga skrivelse till riksdagen. Regeringskansliet publicerar dessutom fyra delårsrapporter per år om utvecklingen i de statligt ägda företagen.

ÄGARFÖRVALTNING – ANSVARSFÖRDELNING

Näringsdepartementet –

Näringsdepartementet –

Miljödepartementet

Enheten för statligt ägande

Övriga enheter

Svenska Miljöstyrningsrådet

Akademiska Hus

Samhall

Arlandabanan Infrastrucure

Swedesurvey

Arbetslivsresurs

SAS

ALMI

Bostadsgaranti

SBAB

Botniabanan

Socialdepartementet

Dom Shvetsii

SJ

Innovationsbron

Apoteket

ExStattum 1)

SOS Alarm

Norrland Center

Systembolaget

Fouriertransform 3)

SP

SVEDAB

Green Cargo

Specialfastigheter

SweRoad

Kulturdepartementet

Göta kanalbolaget

Sveaskog

VisitSweden

Kungliga Dramatiska Teatern

Jernhusen

Bilprovningen

Kungliga Operan

Kasernen

Svenska Skeppshypotekskassan

Finansdepartementet

Voksenåsen

Lernia

Svevia 3)

Statens Bostadsomvandling

LKAB

TeliaSonera

Svenska Spel

Utrikesdepartementet

Nordea Bank

Teracom

SEK

Posten

Vasallen

Integrations- och

Swedfund

Preaktio 2)

Vattenfall

jämställdhetsdepartementet

RISE

Vectura 3)

Miljömärkning Sverige

Rymdbolaget

Zenit Shipping 1)

1) Bolag under avveckling.

2) Vilande bolag under 2008.

3) Nybildade kring årsskiftet 2008/2009.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

15

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

Ramverk

De statligt ägda företagen lyder under samma lagar som privatägda företag. Beslut som rör företagen följer förvaltningsregler inom Regeringskansliet. Vid ärende- hantering tillämpas bland annat regelverket för offent- lighet och sekretess.

SAMMA LAGSTIFTNING FÖR ALLA FÖRETAG

ÄGARFÖRVALTNING

Statens ägarpolicy

Svensk kod för bolagsstyrning

Förvaltning skild

Lagstiftning, ABL,

från reglering

konkurrens etcetera

De statligt ägda företagen lyder under samma lagar som privat- ägda företag, till exempel aktiebolagslagen, konkurrens-, bokförings- och insiderlagstiftningen. Företagens verksamhet

Riksdagsbeslut

Regeringens

styrs främst av riksdagsbeslut och ytterligare bestämmelser för verksamheten som kan finnas till exempel i lag eller avtal mellan staten och företaget. Företag verksamma inom en viss sektor kan exempelvis lyda under särskild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

EG:S BESTÄMMELSER OM STATLIGT STÖD

Det finns vissa bestämmelser som tar sikte på kapitaltillskott och andra ekonomiska förmåner från staten. I praktiken gäller reglerna om statligt stöd för allt stöd från staten till företag, såväl statligt ägda som privata, och baseras på EG:s bestämmel- ser om statligt stöd. Dessa regler är särskilt viktiga eftersom staten som aktieägare kan behöva lämna aktieägartillskott. Syf- tet med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlems- stat. Enligt EG:s regelverk ska den så kallade marknadsekono- miska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, MEIP) tillämpas vid insatser av ägarkapital i statligt ägda före- tag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltillskott som läm- nats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare. Om medlemsstaten vid tid- punkten för tillskottet har anledning att tro att insatsen lång- siktigt kan ge tillräcklig avkastning, utgör det därmed inte olag- ligt statsstöd.

REDOVISNING AV ALLMÄNNA MEDEL

För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser. Reglerna är uppställda för att EU-kommissionen ska kunna få insyn för kon- troll av bland annat korssubventionering. En öppen redovisning ska gälla för vilka medel som tillförts och hur de används. Krav på särredovisning finns också för verksamhet som bedrivs av bland annat monopolbolag och andra företag i särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet. Reglerna finns i det så kallade transparensdirektivet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa

förvaltningsmandat

finansiella förbindelser med mera som trädde i kraft den 1 augusti 2005.

KAPITALSTRUKTUR I STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Regeringens förvaltning syftar till att de statligt ägda företagen över tiden har en effektiv kapitalstruktur. Prövning och ställ- ningstaganden om kapitalisering och nivån på en effektiv kapi- talstruktur måste göras kontinuerligt mot bakgrund av omvärldsförändringar och förändrade verksamhetsförutsätt- ningar för företagen. Detta innebär att en mängd interna och externa faktorer som rör företagen beaktas och värderas, vilket kan leda till bedömningen att ett företag har behov av att tillfö- ras ytterligare kapital eller att utdela kapital.

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Genom att de statligt ägda företagen förvaltas av Regeringskans- liet, som är en statlig myndighet, kan en handling som förvaras och enligt särskilda regler anses inkommen till, eller upprättad där, vara allmän handling. Under vissa förutsättningar kan upp- gifterna i en allmän handling hållas hemliga. Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. Vissa uppgifter kan vara käns- liga affärsuppgifter. Det skulle därför i vissa fall kunna skada företagets verksamhet och värdena i företaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgifterna, men Regeringskansliet måste enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgif- terna kan normalt lämnas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de företag som uppgifterna rör.

INSIDERINFORMATION

I lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument definieras insiderinformation som information om en inte offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på

16 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

finansiella instrument. Det finns ett förbud för alla, inte bara för personer i ledande ställning, att på värdepappersmarknaden handla med finansiella instrument på basis av insiderinforma- tion. Personer som handlat på grundval av insiderinformation kan dömas till böter eller fängelse i upp till fyra år. I lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, anges att anmälan om aktieinnehav eller förändring i aktieinnehav ska anmälas till Finansinspektionen inom fem arbetsdagar. Företagen ska anmäla vilka personer som har insyn. Sedan 1997 gäller inom Regeringskansliet en kom- pletterande anmälningsplikt för de arbetstagare, uppdragstagare och andra funktionärer som anses ha en särskild insynsställning vad gäller de statligt ägda företagen.

AKTIEBOLAGSLAGEN

Aktiebolagslagen (2005:551) utgör det centrala ramverket för företagen. Statligt ägda aktiebolag lyder liksom privatägda bolag under aktiebolagslagen och det finns inte några särregler för statligt ägda företag, utom att Riksrevisionen har rätt att utse revisorer i företagen. I bolagsordningen anges föremålet för företagets verksamhet. Företagens uppdrag och verksamhet styrs främst av beslut av riksdagen, regleringar i lag och i några fall i avtal mellan företaget och staten.

INTERNATIONELL SAMVERKAN

Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of State-Owned Enterprises. Rikt- linjerna togs fram 2005 och beskriver hur OECD-länderna bör förvalta sina statligt ägda företag. De bygger i stor utsträckning på den svenska regeringens principer för ägarförvaltning. Intresset för riktlinjerna och styrning av statligt ägda företag är stort i många länder inom och utanför OECD. Riktlinjerna finns på www.oecd.org/dataoecd/46/51/34803211.pdf.

Regeringens riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande, (se sid 18 och 24–35) med bland annat krav på att företagen ska presentera en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer (Global Reporting Initiative) har rönt stor internatio- nell uppmärksamhet. Därtill har regeringen ett särskilt samar- bete med Kina kring arbete med hållbarhetsfrågor och de kine- siska statligt ägda företagen.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

17

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

Statens ägarpolicy 2009

Regeringen redogör i det följande för sin inställning i viktiga principfrågor avseende förvaltningen av de stat- ligt ägda företagen. Regeringen avser även att i samråd med övriga ägare verka för att dessa principer tilläm- pas i delägda företag.

SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

Företag med statligt ägande ska tillämpa Svensk kod för bolags- styrning (Koden). I de fall staten är en av flera ägare verkar regeringen i samråd med övriga ägare för att Koden ska tilläm- pas. I vissa frågor har regeringen funnit skäl att, i överensstäm- melse med Kodens princip ”följa eller förklara”, motivera vissa avvikelser från Koden, nedan framgår regeringens motivering till avvikelserna. Därutöver menar regeringen att de så kallade 10/24-företagen 1 kan redogöra för tillämpningen av Koden på ett mer övergripande sätt än vad Koden anger.

BOLAGSSTÄMMAN

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet för aktieägarna. Enligt aktiebolagslagen finns det inga hinder, om aktieägarna medger det, att andra än aktieägarna erbjuds att närvara på års- stämman.

Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande principer för årsstämmor i företag med statligt ägande. Riks- dagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de före- tag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förut- sättning att företaget eller ett rörelsedrivande dotterföretag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till Riksdagens cen- tralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till styrelsen och anmälan bör vara styrelsen till- handa senast en vecka före bolagsstämman.

I de statligt ägda företagen bör allmänheten bjudas in att när- vara. De helägda statliga företagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till företagsledningen. De så kallade 10/24-företagen behöver inte anordna denna typ av arrangemang såvida det inte finns särskilda skäl för detta. Reger- ingens ambition är att årsstämmorna i företag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april. Se sidan 126 för informa- tion om datum för företagens årsstämmor.

1 Definition 10/24-företag. Näringsdrivande icke noterade företag i vilka:

a) antalet anställda de två senaste räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst 10 och

b) tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räken- skapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.

BOLAGSORDNING

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksam- hetsföremål och övriga angivna ramar. Näringsdepartementet, med ansvar för den enhetliga ägarpolitiken, tillhandahåller en mall för bolagsordning för de statligt ägda företagen. Mallen bygger på aktiebolagslagens regler, Koden och statens ägarpolicy.

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive företags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna ska alltid se till företagets bästa. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som förväntas av företrädare för staten. Valberedningen är i första hand ett organ för aktieägare att bereda beslut i nomineringsfrågor. För de av staten helägda före- tagen ersätter principerna nedan Kodens regler som berör beredning av beslut om nominering av styrelseledamöter och revisorer.

För de av staten helägda företagen tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad nomineringspro- cess. Syftet är att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till företagens styrelser. Näringsministern har givits ett särskilt ansvar för en enhetlig statlig ägarpolitik för samtliga av Reger- ingskansliet förvaltade företag. Styrelsenomineringsprocessen koordineras av enheten för statligt ägande inom Näringsdepar- tementet. En arbetsgrupp analyserar kompetensbehovet utifrån företagets verksamhet, situation och framtida utmaningar samt respektive styrelses sammansättning. Därefter fastställs eventu- ella rekryteringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta tillvara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. När processen avslutats ska gjorda nomineringar offentliggöras enligt Koden. Genom detta enhetliga och strukturerade arbetssätt tillförsäk- ras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

En avvikelse i förhållande till Koden är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare inte redovi- sas. Koden är huvudsakligen riktad mot företag med ett spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att företag ska ha minst två styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till större aktieägare och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovisas är i all huvudsak för att skydda minori- tetsägare. I statligt helägda företag samt i delägda företag med få delägare saknas därför skäl att redovisa denna form av obero- ende. I relevanta börsnoterade företag redovisas dock styrelse- ledamöternas oberoende i förhållande till ägaren staten. I börs- noterade företag där staten har ett betydande ägarintresse deltar staten i respektive företags valberedning.

18 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive företags styrelse. Det är därför viktigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrel- sen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för företaget, även när företaget utvecklas och omvärlden förändras. För att komma ifråga för ett styrelseupp- drag fordras en hög kompetens inom relevant löpande affärs- verksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frå- gor eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till företagets bästa. Varje sty- relseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av före- tagets verksamhet.

Sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfaren- het och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 pro- cent. Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 31 maj 2009 i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent i de statligt ägda företagen. I de statligt helägda före- tagen var andelen kvinnor 48 procent och andelen män 52 pro- cent. I 38 (34 föregående år) av de statligt ägda företagen upp- nåddes målsättningen om balans avseende könsfördelning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 procent. I 13 företag uppnåddes inte målsättningen, i 11 av dessa företag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvinnor. I 2 av dessa företag var det över- vikt av kvinnor. Se figur ”Könsfördelning i styrelserna”.

Regeringen har tjänstemän anställda i Regeringskansliet vilka är styrelseledamöter i vissa av de statligt ägda företagens styrel- ser. Denna styrelsemedverkan innebär bland annat att statens

KÖNSFÖRDELNING – LEDAMÖTER UTSEDDA AV BOLAGSSTÄMMAN

KÖNSFÖRDELNING I STYRELSERNA

Antal styrelser 1)

2006

2007

2008

K = Kvinnor % M = Män %

40

35

30

25

20

15

10

5

0

0–19 K

20–39 K

40–60 K

61–80 K

81–100 K

100–81 M

80–61 M

60–40 M

39–20 M

19–0 M

1) Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive Zenit Shipping, Stattum och det vilande bolaget Preaktio.

krav på insyn i verksamheten och möjlighet till aktiv förvalt- ning tillgodoses. Det finns sammanlagt 25 anställda tjänstemän i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda före- tags styrelser och av dessa är 13 kvinnor och 12 män. Regeringen ser kontinuerligt över hur förvaltningen kan utvecklas och för- valtningsmodellen kan förbättras.

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter inte

vara för många. Antalet ledamöter bör normalt vara 6–8 perso- ner. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna samt att det inte ska utses någon vice styrelseord- förande. Under 2008 bestod styrelserna i företag med statligt ägande i snitt av 6,8 (7,0) ledamöter. Styrelsernas storlek varierar från 4 till 10 ledamöter.

Medelåldern för ledamöterna är 53 (54) år för kvinnor och 58

(60) år för män. Kvinnor har arbetat i snitt i 3,1 (3,4) år i företa- gets styrelse och män i snitt i 3,6 (3,9) år.

2009-05-31

2009-05-31

2008-06-05

2007-05-27

2006-12-31

2005-12-31

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Hel- och delägda företag

Ordförande

17

34

51

33

67

33

67

27

73

22

78

24

76

Vice ordförande

1

3

4

25

75

44

56

38

62

57

43

30

70

Övriga ordinarie ledamöter

141

149

290

49

51

48

52

47

53

49

51

45

55

Suppleanter

1

4

5

20

80

40

60

50

50

25

75

0

100

Summa ledamöter och suppleanter

161

189

350

46

54

46

54

44

56

44

56

41

59

utsedda av bolagsstämman

Helägda företag

Ordförande

13

24

37

35

65

33

67

27

73

23

77

24

76

Vice ordförande

0

1

1

0

100

50

50

50

50

60

40

33

67

Övriga ordinarie ledamöter

107

103

210

51

49

51

49

50

50

53

47

48

52

Suppleanter

1

2

3

33

67

33

67

0

0

0

100

0

100

Summa ledamöter och suppleanter

121

130

251

48

52

48

52

47

53

48

52

43

57

utsedda av bolagsstämman

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 31 maj 2009 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män var 54. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 48 procent och andelen män 52 procent. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklings- bolagen Zenit Shipping, ExStattum och det vilande bolaget Preaktio.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

19

Skr. 2008/09:120 Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2008

Övriga

Andel totala

Revisions-

konsult-

Andel

revisions-

intäkter,

tjänster,

Totalt,

revision,

arvoden,

Företag

Tkr

Tkr

Tkr

%

%

Deloitte

23 146

25 085

48 231

48

11

Ernst & Young

86 511

48 101

134 612

64

43

KPMG

12 499

14 664

27 163

46

6

Lindeberg

1 314

226

1 540

85

1

SET

1 256

0

1 256

100

1

Öhrlings PWC

73 839

46 492

120 331

61

37

Övriga

2 816

12 848

15 664

18

1

Summa exkl. Riksrevisionen

201 381

147 416

348 797

58

100

Riksrevisionen

4 278

0

4 278

100

UTVÄRDERING AV STYRELSERNA

Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det sty- relseordförandens uppgift att tillse att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.

I de statligt helägda företagen ska Regeringskansliet i stället för valberedningen informeras om utvärderingens resultat. I Reger- ingskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen görs dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda företags styrelser.

STYRELSENS ARVODEN

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av årsstämman. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i särskilt inrättade utskott inom styrelsen ska bestämmas genom beslut på årsstämman. För att arvodering ska utgå ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning. Arvoderingen kan även tidsbegränsas vid perioder av hög arbetsbelastning.

Inför beslut på årsstämman om styrelsens arvoden ska en

analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämförbara företag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. Arvoden i de statligt ägda företagen presenteras på respektive företagssida (sid. 49 f.). Enligt aktiebo- lagslagen kan bolagsstämma besluta om eventuell ersättning till arbetstagarrepresentanter. Huvudprincipen i statligt ägda före- tag är att sådan ersättning inte utgår. Arbetstagarrepresentanter omfattas av lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställ- ning på arbetsplatsen, vilket bland annat innebär att den anställde har rätt till den ledighet som behövs för fullgörandet av sitt uppdrag och att denne har rätt till bibehållna anställ- ningsförmåner under ledigheten.

UTSKOTTSARBETE

Regeringen anser att det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. Såväl aktiebolagslagen som Koden anger att ett revisionsutskott ska inrättas i note- rade företag. I de fall utskott inrättas ska Kodens principer vara vägledande för dess arbete.

VAL AV REVISORER

Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt företagets årsredo- visning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och beslutas på årsstämman. Det gäller dock inte Riksrevisionens revisorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet med mera. Vanligen hanteras det praktiska arbetet med upphandlingen av de revisorer som utses av bolags- stämman av företagets ekonomiavdelning, ett revisionsutskott eller annan lämplig funktion inom företaget. Regeringskansli- ets förvaltare och handläggare följer upphandlingsprocessen från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. Det slut- liga beslutet fattas sedan av ägaren på årsstämman. Revisorer väljs enligt aktiebolagslagen på en mandatperiod om fyra år. För det fall det övervägs omval av revisorer utvärderas alltid revisorernas arbete. Löpande utvärderingar görs för att rätta till eventuella brister och för att förtydliga ägarens önskemål. Vid omval av revisor finns det enligt aktiebolagslagen möjlighet till en ny mandatperiod om tre år med samma huvudansvariga revisor. Ett revisionsbolag kan därmed kvarstå som revisor i mer än sju år men den huvudansvarige måste bytas ut senast när denne haft samma befattning i sju år i följd. Riksrevisionen kan för- ordna en eller flera revisorer att delta i den årliga revisionen. Riksrevisionen har utsett revisorer i ett stort antal av de statligt ägda företagen.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

En av styrelsens viktigaste uppgifter är att tillsätta och entlediga verkställande direktören. Enligt Koden kan verkställande direk- tören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Reger- ingen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkstäl- lande direktören:s roller och därför ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrelsen.

STYRELSENS ANSVAR

Styrelsen ansvarar för att de företag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar lagstiftningen ger och i enlig- het med ägarens långsiktiga intressen. En ansvarsfull och pro- fessionell ägare bör bland annat ta ansvar för frågor om hållbar utveckling, som till exempel frågor som rör etik, miljö, mänsk- liga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Det är alla företags ansvar, men de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant i arbetet med dessa frågor.

Föredöme i miljömässigt och socialt ansvar

Företagens miljömässiga och sociala ansvar blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för företags långsiktiga för- måga att konkurrera om kunder och skapa värde för sina ägare. Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del i den långsiktiga affärsstrategin och tar

20 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

på detta sätt tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantörer ställer allt högre krav.

Styrelsen ansvarar för att företaget har en genomtänkt och förankrad policy och strategi för att hantera miljöhänsyn och socialt ansvarstagande såsom etik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption, jämställdhet och mång- fald. Arbetet ska kommuniceras såväl externt som internt. De statligt ägda företagen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågor i de egna företagen och i samarbete med affärspartners, kunder och leverantörer.

Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med frågor som rör hållbar utveckling, miljömässigt och socialt ansvar framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Till stöd för detta beslutade regeringen i novem- ber 2007 om riktlinjer för extern rapportering med utökade infor- mationskrav för hållbarhetsredovisning med bland annat krav på att de statligt ägda företagen ska presentera en hållbarhetsredo- visning enligt Global Reporting Initiative’s (GRI) internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning (se nedan).

En viktig del i arbetet med hållbarhetsfrågor är att företagen stödjer och följer de universella riktlinjer som finns kring miljö- hänsyn, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, och bekämpning av korruption. Särskilt viktigt är detta för företag som har verksam- het eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av grund- läggande internationella ramverk. De universella riktlinjerna är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio princi- perna i FN:s Global Compact (www.unglobalcompact.org). Dessa bägge verktyg bygger på internationella konventioner och avtal

och har formulerats för företag av företag i samarbete med stater och det civila samhället. Genom sin globala inriktning ger de ett utmärkt stöd för såväl privat ägda företag som statligt ägda företag.

Föredöme i jämställdhetsarbetet

De statligt ägda företagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en fort- löpande och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsättningar på chefsnivå. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. Medan det är ledningens ansvar att tillsätta ledande befatt- ningshavare kan styrelsen aktivt påverka och driva frågor som rör företagens arbete och policy i jämställdhetsfrågor. Precis som staten som ägare ska vara ett föredöme genom en hög andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda företa- gen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i före- tagsledande befattningar.

Föredöme i arbetet för mångfald och mot diskriminering Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och förut- sätter att företagen med statligt ägande beaktar detta i sin verk- samhet och personalpolitik. En ökande internationalisering ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Mång- faldsarbetets övergripande mål är att alla nuvarande och fram- tida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

21

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som företagen kommer i kontakt med. Handlingsplaner bör upprättas som verktyg för att bredda rekryteringsbasen så att den kompetens som finns på bästa sätt tas tillvara och för att säkerställa att det inte förekommer diskriminering.

Riktlinjer för extern rapportering

Ledord för förvaltningen av de statligt ägda företagen är öppen- het, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda före- tagen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. Styrel- serna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagen, utö- ver gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presenterar årsredovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för börs- noterade företag. Det innebär också att företagen ska redovisa en bolagsstyrningsrapport och en rapport om intern kontroll enligt Koden och aktiebolagslagen. Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda företagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärde- ring av företagens verksamhet och uppsatta mål.

Regeringen beslutade den 29 november 2007 om reviderade riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Dessa ersatte de tidigare riktlinjerna som beslutades 2002. Riktlinjerna kompletterades då med utökade och tydligare informationskrav avseende hållbarhetsinformation. Regeringen förstärkte därmed sina högt ställda ambitioner på området genom att ställa tydligare krav på rapportering och redovisning av arbetet med hållbarhetsfrågorna i de nya riktlinjerna.

Enligt riktlinjerna ansvarar styrelsen för att företagen från och med räkenskapsåret 2008 presenterar en hållbarhetsredovis- ning enligt Global Reporting Initiative’s riktlinjer (GRI). Håll- barhetsredovisningen utgör tillsammans med övrig finansiell rapportering ett samlat underlag för utvärdering och uppfölj- ning. GRI:s riktlinjer är internationella normgivande riktlinjer

för hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisningen ska publi- ceras i samband med publiceringen av årsredovisningen, som årligen ska lämnas senast den 31 mars.

Riktlinjerna bygger på principen ”följa eller förklara”, vilket innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring med motivering till avvikelsen anges. Styrelsen ska i årsredovisningen beskriva och ange hur riktlin- jerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret samt kom- mentera eventuella avvikelser. Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Riktlinjerna ersatte tidigare riktlinjer för ersätt- ningar beslutade den 3 juli 2008. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort. För de statligt ägda företagen är rimliga och väl avvägda ersättningar till de ledande befattnings- havarna en central del i ägarstyrningen. Det är viktigt att styrel- serna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattnings- havarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig.

Styrelserna i de statligt ägda företagen ska på samma sätt som i de noterade företagen, föreslå bolagsstämman riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämför- bara företag utan präglas av måttfullhet. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direk- törens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman. Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att företa- gets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättnings-

22 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

REGERINGENS ÄGARFÖRVALTNING

ANTAL FÖRETAG SOM HAR ETIKPOLICY, MILJÖPOLICY OCH JÄMSTÄLLDHETSPOLICY 1)

Andel ja av

Andel ja av

Andel ja av

antal företag

antal företag

antal företag

Ja

Nej

2008, %

2007, %

2006, %

Etikpolicy

38

5

88

82

82

– varav antagen av styrelsen

33

15

69

69

69

Miljöpolicy

41

17

77

84

82

– varav antagen av styrelsen

31

17

66

60

57

Ställer miljökrav på leverantörer

34

20

63

64

65

Miljöutbildar de anställda

29

17

63

56

51

Har ett miljöledningssystem

26

20

57

49

43

Jämställdhetspolicy

39

7

85

86

86

Hållbarhetsredovisning

43

4

93

24

22

En genomgång av de statligt ägda företagen visar att 38 (40) företag har en etikpolicy. 69 (69) procent av företagens etikpolicies har antagits av styrelsen. 41 (42) företag har en miljöpolicy. 66 (57) procent av företagens miljöpolicies har varit föremål för styrelsens beslut. Andelen företag som har en jämställdhetspolicy uppgår till 85 (86) procent.

1) Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag och vilande företag. Nybildade företag under 2008/09 ingår ej i sammanställningen.

KÖNSFÖRDELNING VD OCH LEDNINGSGRUPP 1)

2008 -12-31

2008-12-31

2007-12-31

2006-12-31

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

VD

6

38

44

13

87

15

85

10

90

Ledningsgrupp 2)

101

220

321

31

69

33

67

28

72

I tolv av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.

1) Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag.

2) Exklusive VD.

SJUKFRÅNVARO 1)

Kvinnor, antal

Kvinnor, antal

Män, antal

Män, antal

Totalt, antal

Totalt, antal

Sjukfrånvaro, %

företag 2008

företag 2007

företag 2008

företag 2007

företag 2008

företag 2007

0,0–2,9

9

6

22

22

22

19

3,0–4,9

18

14

8

11

10

14

5,0–6,9

5

12

4

4

5

8

7,0–8,9

1

2

0

0

1

0

>9,0

2

3

1

1

1

1

Summa

35

37

35

38

39

42

1) Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent och som har fler än 10 anställda.

principerna i regeringens riktlinjer. Styrelsen ska redovisa de särskilda skäl som finns för att i ett enskilt fall avvika från regeringens riktlinjer.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i regeringens riktlinjer är det möj- ligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall företaget avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pen- sionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionspla- nen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. Företagets kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid.

De statligt ägda företagen ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att de statligt ägda företagen ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredo- visningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. Styrelsen ska vid årsstäm- man redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska bolagets revisor inför varje årsstämma lämna ett skriftligt och undertecknat ytt- rande till styrelsen avseende om revisorn anser att de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts eller inte.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

23

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Staten ansvarsfull och aktiv som ägare

Staten är en av Sveriges största företagsägare. Direkt- ägandet av företag värderades till cirka 500 miljarder kr. Det gör staten till en av Sveriges största företagsägare.

GENOMGÅNG AV DET STATLIGA ÄGANDET

Staten är en av Sveriges största företagsägare; det är dock inte självklart att staten ska fortsätta att äga alla dessa företag. En del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå igenom det stat- liga ägandet och pröva skälen till fortsatt statligt ägande. En annan del är att är gå igenom företagens inriktningar och sam- hällsuppdrag, men också att se över annan statlig affärsverksam- het som bedrivs i myndighetsform, vilket kan innebära att nya statligt ägda företag uppstår genom bolagiseringar. Det är också viktigt att så länge staten äger företagen de ges möjlighet att utvecklas och växa för att fortsätta att skapa värde för ägaren. Resultatet av genomgångarna av det statliga ägandet kan leda till att regeringen kommer att lägga fram förslag till riksdagen om avyttring av fler statligt ägda företag, hela eller delar därav. Genomgångarna kan också leda till förändringar eller förtydli- ganden av vissa statligt ägda företags uppdrag. Redovisningen till riksdagen kommer att ske per företag och i takt med att den individuella genomgången av ett företag är klar.

MINSKAT STATLIGT ÄGANDE

Regeringen har tidigare i propositionen ”Försäljning av vissa statligt ägda företag” (prop. 2006/07:57) uttryckt sin avsikt om att minska ägandet av Civitas Holding som äger Vasakronan, Nordea Bank, OMX, SBAB, TeliaSonera och Vin & Sprit. Dessa företag verkar på marknader som är helt kommersiella och där- med präglas av fritt tillträde och fri konkurrens. Vad gäller Imego finns ett bemyndigande sedan tidigare att få avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav (prop. 2004/05:UtU15, rskr 2004/05:289). Under 2008 utnyttjade regeringen sina bemyndi- gande till att avyttra delar eller hela aktieinnehavet i OMX, Civitas Holding, som äger Vasakronan, Vin & Sprit och Imego , när hela statens aktieinnehav i respektive företag avyttrades. Avseende resterande företag fortsätter regeringens genomgång.

ÄGANDE MED VARIERANDE MOTIV I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

Skälen för statens ägande av företag har i ett historiskt perspek- tiv varierat över tid och mellan företag. Under tidigt 1900-tal inriktades verksamheterna på sådant som kan betraktas som ”naturliga monopol”. Dessa företag var ofta knutna till infra- struktur med krav på stora kapitalinsatser till hög risk med låg avkastning. Uppbyggnaden av telefon- och järnvägsnäten samt utbyggnaden av vattenkraften och tillhörande kraftnät är exem- pel på detta. I början av 1900-talet fanns en uppfattning om att

staten skulle ha inflytande över landets dåvarande basnäringar såsom gruvor, skog och stål. Under 1970-talet ökade statens ägande som ett led i omstruktureringen av svensk industri och ambitionen att rädda krisdrabbade företag och branscher, men också för att försöka värna om sysselsättningen i vissa regioner.

ÄGARSPRIDNING UNDER 1990-TALET

Under 1990-talet minskade statens ägande då ett antal företag såldes. Motiven var främst att öka ägarspridningen. Samtidigt tillkom ett antal företag genom att flera statliga affärsverk bola- giserades. Postverket blev Posten, Statens Vattenfallsverk blev Vattenfall och av Televerket skapades Telia. I samband med börsintroduktionen av Telia år 2000 minskade staten sitt ägande i företaget. År 2001 bolagiserades affärsverket Statens Järnvägar och företagen SJ AB och Green Cargo AB samt AB Swedcarrier (numera Jernhusen AB) bildades.

INTERNATIONELLA ERFARENHETER

Sedan början av 1990-talet har också i flera andra europeiska länder genomförts omfattande försäljningar av statligt ägda företag. Drivkraften bakom dessa försäljningar har bland annat varit Europeiska unionens lagstiftningsarbete för att omreglera vissa marknader, framförallt inom telekom och energi. Tyskland,

24 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATEN SOM ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Storbritannien och Frankrike har varit de mest aktiva länderna. Försäljningarna har främst omfattat företag med verksamhet inom infrastruktur, tillverkande industri och fastigheter. Exem- pel på försäljning av statligt ägda företag är Deutsche Post, Enel och Gaz de France samt flygplatserna i Rom, Frankfurt, Buda- pest och Köpenhamn.

POSTEN OCH POST DANMARK BILDAR POSTEN NORDEN

Planerna om samgående mellan Posten och Post Danmark annon- serades den 1 april 2008. Överenskommelsen innebär att de båda bolagen går samman i en ny koncern, Posten Norden, som ägs gemensamt av svenska staten och danska staten. Motivet bakom samgåendet är att med förstärkt konkurrenskraft i en gemensam koncern bättre kunna möta den allt hårdare konkurrensen. I och med riksdagens beslut den 19 juni 2008 om propositionen Samgå- ende mellan Posten och Post Danmark (Prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) godkändes samgåendet och regeringen bemyndigades att minska statens ägarandel i Posten. Samgåendet slutfördes den 24 juni 2009.

STATENS INNEHAV I OMX SÅLT

Regeringen beslutade den 31 januari 2008 att acceptera Borse Dubais offentliga uppköpserbjudande till samtliga aktieägare i OMX om att förvärva aktier i OMX till 265 kronor per aktie kon- tant. Accepten av erbjudandet överlämnades till budgivaren Borse Dubai den 12 februari 2008 och innebar att staten som likvid för sina 7 993 466 aktier i OMX den 22 februari 2008 erhöll 2 118 Mkr.

FÖRSÄLJNINGEN AV VIN & SPRIT

Regeringen beslutade den 30 mars 2008 att sälja Vin & Sprit för cirka 55 miljarder kr. Köparen var franska Pernod Ricard som är ett av världens ledande alkoholdryckesföretag. Pernod Ricard lämnade det högsta budet av fyra budgivare. Absolut Vodka kom- mer att utgöra det enskilt största varumärket i Pernod Ricard- gruppen. Köparen avser att bibehålla Vin & Sprit som ett svenskt bolag baserat i Sverige med fortsatt ansvar för produktion och marknadsföring. Transaktionen slutfördes i juli 2008.

FÖRSÄLJNINGEN AV VASAKRONAN

Regeringen beslutade den 3 juli 2008 att sälja Vasakronan till AP Fastigheter. Transaktionens totala värde uppgick till cirka 41 miljarder kronor. Fastighetsverket och det statligt ägda Special- fastigheter förvärvade inför affären några fastigheter från Vasakro- nan av nationellt intresse som kommer att vara kvar i statlig ägo. Affären slutfördes den 1 september 2008. Köparen övertog

nettoskulden och andra åtaganden vilka värderades till 16,5 miljarder kronor.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

25

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATEN SOM ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

SVEVIA – NYTT STATLIGT ÄGT FÖRETAG

I januari 2009 bildades det nya företaget Svevia av den verksam- het som tidigare bedrivits inom affärsenheten Vägverket Pro- duktion. Svevia är verksamma inom nybyggnation samt drift, service och underhåll av vägar och annan infrastruktur. Svevias uppdrag omfattar allt ifrån vägar, gator, broar till järnvägar, hamnar och fjärrvärme. De hyr även ut och underhåller maski- ner, fordon, byggbodar och utrustning, främst till Svevia, men även till kunder inom hela entreprenadbranschen. Kunder finns såväl inom den privata som den offentliga sektorn.

Svevia har 2 400 anställda. Omsättningen, baserat på den tidigare verksamheten inom Vägverket, uppgår till cirka 7 miljarder kr. Målsättningen för Svevia är att vara ett lönsamt och fram- gångsrikt anläggnings- och driftföretag som bygger på håll- bar utveckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt.

OMREGLERING AV FORDONSBESIKTNING

Bilprovningen har sedan 1964 haft ensamrätt att göra kontroll- och registreringsbesiktning av motorfordon i Sverige. Enligt ett förslag från Näringsdepartementet ska fordonsbesiktningsmarknaden i Sverige omregleras och konkurrensutsättas från den 1 juli 2010 (Översyn av fordons- och besiktningsverksamheten i Sverige, Fordons- besiktning Ds 2009:3). Förslaget har gått på remiss och proposition är planerad till hösten 2009. Den 9 juli 2009 beslutade regeringen om en lagrådsremiss. Enligt en analys som är gjord på uppdrag av Näringsdepartementet fungerar den svenska fordonsbesiktningsverk- samheten väl i jämförelse med andra europeiska länder. Prisnivån till konsumenterna är relativt låg, pålitligheten god, underkännandegra- den är i nivå med Danmark och Finland och produktiviteten hög jäm- fört med andra länder. Däremot är tillgängligheten jämförelsevis låg vad avser stationstäthet, öppettider och möjlighet till drop-in.

26 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

VECTURA – NYTT STATLIGT ÄGT FÖRETAG

Företaget Vectura, som bildades i januari 2009, är en samman- slagning av verksamheter som tidigare ingått som affärsdrivande enheter inom Vägverket och Banverket. Vectura är ett konsult- företag som huvudsakligen är verksamma inom transportinfra- struktur. Vecturas kärnverksamhet utgår från tjänsteområdena transport och trafik, markinfrastruktur, spårburna trafiksystem samt projekt och byggledning. Exempel på pågående kundpro- jekt kan nämnas Citybanan i Stockholm, ombyggnad av Malmö C i samband med citytunneln, Göteborg C, trängselskatten i Stockholm, Norrköpings ringled till vindkraftsplanering samt vetenskaplig studie om ABS-bromsar på motorcyklar och deras effekt att minska olyckorna. Företaget finns representerade över hela Sverige, och har även verksamhet i Danmark och Norge. Vectura har cirka 1 000 anställda.

REGERINGENS SKÄL FÖR BOLAGISERINGARNA

Bolagiseringen av affärsenheten Vägverket Produktion (och bil- dandet av Svevia) bedöms öka förutsättningarna för konkur- rensneutralitet och grunden för misstankar om korssubventio- ner på marknaden för byggande, underhåll och drift av vägar elimineras. Förutsättningarna för att villkoren blir lika för alla marknadsaktörer ökar när konkurrensutsatt och kommersiell verksamhet inte bedrivs inom samma organisation som anslags- finansierad myndighetsverksamhet. En fungerande konkurrens kommer att leda till effektivitetsvinster för samhället.

Vad gäller bolagisering av de verksamheter som tidigare ingått som affärsdrivande enheter inom Vägverket och Banverket (och bildande av Vectura) bedöms de öka förutsättningarna för kon- kurrensneutralitet och eliminera grunden för misstankar om korssubventioner på marknaden för tekniska konsulttjänster inom väg- och järnvägsområdet. En bolagisering kommer även att öka produktiviteten på marknaden. Ett sammanslaget kon- sultbolag har möjlighet att utveckla en god position vad avser komplexa trafiksystem, trafikslagsövergripande frågor och kom- pletta kunderbjudanden samt har möjligheten att utvecklas till en internationell aktör.

OMREGLERING AV APOTEKSMARKNADEN

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att öppna upp apoteks- marknaden för konkurrens. Syftet med omregleringen av apoteks- marknaden är bland annat att åstadkomma ökad tillgänglighet, bättre service och ett utvecklat tjänsteutbud för konsumenterna och låga läkemedelskostnader till nytta för konsumenten och det offentliga samt att bibehålla en säker och ändamålsenlig läke- medelsanvändning. Omregleringen består av flera delar:

• Försörjning av läkemedel till sjukhus

Från och med den 1 september 2008 är Apotekets verksamhet på vård- och omsorgsmarknaden konkurrensutsatt och andra aktörer kan erbjuda läkemedelsförsörjning och läkemedelsre- laterade tjänster. Hälso- och sjukvården kan precis som tidi- gare välja att bedriva verksamheten i egen regi.

• Ökad konkurrens på apoteksmarknaden

Den 1 juli 2009 började nya regler för apoteksmarknaden att gälla. Reglerna möjliggör för andra aktörer än Apoteket att driva apoteksverksamhet. Undantag gäller dock för i första hand läkemedelstillverkare och förskrivare.

För att driva ett apotek krävs tillstånd av Läkemedelsverket och att en farmaceut finns på plats på apoteket. Ungefär två tredjedelar av dagens apotek ska säljas till andra aktörer. Denna försäljningsprocess påbörjades under maj månad och beräknas avslutas under senhösten.

• Försäljning av receptfria läkemedel

För att förbättra tillgängligheten för konsumenterna vill reger- ingen göra det möjligt att köpa vissa receptfria läkemedel i detaljhandeln. I juni 2009 antog riksdagen en proposition om handel med vissa receptfria läkemedel (prop. 2008/09:190) som reglerar denna handel. Inga krav ställs på att den som säljer produkten har tillgång till farmaceut. Butiker som vill sälja läke- medel måste dock anmäla det till Läkemedelsverket. Preparaten får inte säljas till personer under 18 år. Reglerna träder i kraft den 1 november 2009. Ett första steg i denna riktning togs redan den 1 mars 2008, då det blev möjligt att sälja nikotinläke- medel i detaljhandeln.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

27

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

» Arbete med hållbarhetsfrågor är viktigare än någonsin. Rapport- ering driver arbetet framåt. Det som måste rapporteras är också det som blir gjort ! «

Näringsminister Maud Olofsson

Statligt ägda företag ska vara föredömen

De statligt ägda företagen ska vara föredömen vad gäller miljöansvar och socialt ansvar. De riktlinjer med krav på rapportering som införts har bidragit till att förbättra företagens hållbarhetsarbete och ökat transparensen av arbetet.

Företagens miljöansvar och sociala ansvar, de så kallade hållbar- hetsfrågorna blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för företags långsiktiga förmåga att konkurrera om sina kunder och skapa långsiktigt värde för sina ägare. Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del av sin lång- siktiga affärsstrategi för att ta tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där affärspartners, kunder, leverantörer och anställda ställer allt högre krav. De statligt ägda företagen ska vara föredömen för andra företag och leda denna utveckling.

ÄGARSTYRNING OCH RAPPORTERING

Regeringen beslutade i november 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning. Enligt dem ska de statligt ägda företagen från och med 2008 inför årsstämman samtidigt med årsredovisningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Glo- bal Reporting Initiative’s riktlinjer (GRI). En ökad och förbätt- rad redovisning driver utvecklingen och arbetet med hållbar- hetsfrågorna framåt. Genom att använda GRI, den etablerade internationella standarden för hållbarhetsredovisning, som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både nationellt och internationellt. Före- tagens hållbarhetsarbete kan därmed bedömas både av ägare och andra intressenter. För staten som ägare har hållbarhetsfrågorna och uppföljning av hållbarhetsarbetet en självklar plats som en del av en god bolagsstyrning. De statligt ägda företagen ska vara föredömen och för staten som ägare är det viktigt att kunna följa upp detta.

FÖREDÖMEN PÅ HÅLLBARHETSREDOVISNING

Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring anges. 2008 publicerade drygt 89 procent av de statligt ägda företagen en hållbarhetsredovisning enligt GRI, vilket är en förbättring jämfört med 14 procent 2007, och för 83 procent var det första gången företaget redovisade enligt GRI. Detta kan jämföras med börsens 100 största företag där cirka 25 procent av företagen hållbarhetsredovisar enligt GRI, vilket i och

John Ruggie, FN:s särskilda representant för mänskliga rättigheter i näringslivet:

“Företagen vet att de måste följa gällande lagar för att behålla sin juridiska “license to operate” - sitt mandat att verka. Men över tiden har företagen insett att enbart efterlev- nad av lagar och regler inte ensamt garanterar dem en social ”license to operate” - något som

kan vara minst lika viktigt för deras framgång. Hållbarhetsrappor- tering är därmed ett oumbärligt verktyg när företagen ska visa sitt CSR-arbete och rapporteringen bidrar till deras sociala mandat.

Därför vill jag gratulera den svenska regeringen till beslutet att de statligt ägda bolagen ska rapportera enligt riktlinjerna från Global Reporting Initiative. Andra företag – och andra länder – kan dra lärdom av denna konstruktiva erfarenhet.”

John G. Ruggie

Kirkpatrick professor i utrikespolitik, Kennedy School of Govern- ment. Affilierad professor i internationell juridik, Harvard Law School. FN:s särskilda representant för mänskliga rättigheter i näringslivet.

28 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

för sig är en förbättring från 15 procent 2007. De statligt ägda före- tag som avvikit från riktlinjerna har i huvudsak angivit en förkla- ring till detta.

STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICY

Hållbarhetsfrågorna är en bolagsstyrningsfråga och de nya rikt- linjerna är en del av ägarpolicyn som sedan tidigare fastslagit att de statligt ägda företagen ska ta ett såväl miljöansvar som socialt ansvar och vara föredömen inom jämställdhets- och mångfalds- arbetet. Styrelsens ansvar för dessa frågor förtydligades i ägar- policyn 2005. Staten som ägare kan utvärdera och följa upp före- tagens arbete och styrelsernas ansvar genom att granska och följa upp hållbarhetsrapporteringen. Företagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsentliga bland annat utifrån de branscher företagen är verksamma i. Principen ”följa eller förklara” gör det möjligt för företagen att stegvis öka sin beredskap inom hållbarhetsarbetet genom att tydligt motivera avvikelser från riktlinjerna och utveckla arbe- tet därifrån med tydligt fokus på förbättring.

Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett ständigt pågående arbete, utefter företagens enskilda förutsättningar och gällande utmaningar. Det är förbättringen som är det viktiga och kraven på rapportering är verktyg för att driva utvecklingen framåt.

Genom ett kontinuerligt förbättringsarbete stärks förutsätt- ningarna för ett långsiktigt värdeskapande i företagen. Att så sker är styrelsernas ansvar som en del av en god bolagsstyrning.

ANALYS OCH DIALOG MED INTRESSENTER

Även om kunskap om viktiga hållbarhetsfrågor finns internt i företagen är dialogen med företagens intressenter viktig, såsom anställda, kunder, leverantörer, intresseorganisationer och lokal- samhälle. Genom att företagen i en intressent- och materialitets- analys identifierar sina viktigaste intressenter och förtroende-

EXEMPEL PÅ INTRESSENTANALYS

Politiker

Lokalsamhälle

Myndigheter

Ägare

Investerare

FÖRETAGET

Leverantörer

Kunder

Medarbetare

Media

En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med före- tagets intressenter. En intressentanalys identifierar intressenterna och vilka förväntningar de har på företagen samt ger information om viktiga förtroendefrågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.

frågor skapas en agenda för förändring. Resultaten från intressentdialogerna kan redovisas i hållbarhetsredovisningen som ett sätt att ytterligare öka transparensen.

Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp förväntningar och kritiska synpunkter men även möjligheter som kan uppstå genom hållbarhetsarbetet. Enligt GRI:s riktlinjer bidrar intres- senterna till att sätta hållbarhetsarbetet i ett relevant samman- hang och fånga upp de förväntningar som finns i omvärlden. Staten är en viktig intressent i egenskap av ägare, och i ägarpoli- cyn (sid.14–19) framförs regeringens syn och förväntningar på de

Mervyn King, ordförande GRI: ”God framsynhet i Sverige”

”Enligt god bolagsstyrning ska styrelsen godkänna kortsiktiga och långsiktiga strategiska planer för ett företags verksamhet. I en värld där alltfler män- niskor lever i stadsmiljöer än på landsbygden och där naturresurser förbrukas snabbare än de åter-

bildas, måste företag ta hänsyn till hållbarhetsfrågorna i sina strate- giska utvecklingsplaner. Konsekvenserna är att bolagsstyrning, stra- tegi och hållbarhet har blivit sammanflätade.

De företag som kommer att vara framgångsrika på tjugohundrata- let är de som tar med faktorer som finansiella, miljömässiga, sociala och humankapital i sin strategiska planering. Att verkligen förstå vik- ten av dessa faktorer kommer att resultera i att företaget stärker sin

konkurrenskraft och vänder hållbarhetsrisker till affärsmöjligheter. Utifrån dessa omständigheter har den svenska regeringen, repre-

senterad av Näringsminister Maud Olofsson, visat god framsynthet och begärt att de statligt ägda företagen ska ta fram hållbarhetsredo- visningar enligt riktlinjerna från Global Reporting Initiative, G3.

Sociala, ekologiska och ekonomiska frågor har blivit oupplösligt sammanflätade.”

Mervyn E King SC

Ordförande, Global Reporting Initiative

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

29

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

statligt ägda företagen kring bland annat hållbarhetsfrågor. Genom att föra dialog också med de andra intressenterna kan utvecklingen av hållbarhetsarbetet förstärkas ytterligare, liksom förtroendet från omgivningen generellt.

RISK OCH MÖJLIGHET

Genom att vara lyhörd för förväntningarna på företagets miljö- mässiga och sociala agerande kan ett företag identifiera och han- tera frågor som kan komma att bli kritiska längre fram. Det kan förebygga incidenter som leder till negativ uppmärksamhet som kan skada företagets förtroende från omgivningen och miss- gynna företagets affärsmässiga utveckling, som vid konsument- bojkotter eller offentliga missförtroendeförklaringar.

Ett företag som har ett medvetet hållbarhetsarbete kan i stället få en kvalitetsstämpel som ger ökad konkurrenskraft och positivt påverkar varumärket när både kunder och medarbetare aktivt väl- jer att belöna det arbetet. En effektiv hushållning med naturresur- ser, såsom energibesparingar och minskad materialförbrukning, kan ge direkta ekonomiska fördelar, vilket attraherar investerare. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågorna hjälpa företag att identifiera hållbara affärsmöjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.

TRANSPARENS GENOM RAPPORTERING

Genom en öppen kommunikationsprocess parallellt med håll- barhetsarbetet skapas förtroende för företagets arbete. Transpa- rens ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar företagen möter.

Riktlinjerna för extern rapportering enligt GRI ökar jämför- barheten mellan företagens hållbarhetsarbete, både nationellt och internationellt, men även inom och mellan branscher. De statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ska vara kvali-

tetssäkrade genom oberoende granskning och ska publiceras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom det tillsammans med den finansiella rapporteringen utgör grunden för utvärdering av företagen.

INTERNATIONELL UTBLICK

Den svenska regeringens riktlinjer för statligt ägda företag var bland de första nationella riktlinjerna för hållbarhetsrapportering för företag. Initiativet harmoniserar väl med den internationella utvecklingen där hållbarhetsfrågorna ges allt större vikt, och där rapporteringsfrågorna har blivit alltmer centrala. Många överstat- liga organisationer har antagit eller uppdaterat riktlinjer för företag vad gäller socialt ansvar, miljöansvar och bolagsstyrningsansvar. Dessa initiativ skapar en länk mellan internationella konventioner och företagens ansvar genom att översätta allmänna principer till mer konkreta riktlinjer för företagens agerande.

VIKTIGA NORMSÄNDARE

Riktlinjerna för de statligt ägda företagens hållbarhetsrapport- ering harmoniserar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan om en mer hållbar utveckling.

Några viktiga internationella normsändare är:

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initi- ativ för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet. Rikt- linjerna inkluderar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar.

• Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som ansluter sig till Global Compact arbetar för att

Hållbarhetsredovisningen ett verktyg för styrelsen

LKAB har för första gången tagit fram en hållbar- hetsredovisning. Det är en externt bestyrkt redovis- ning enligt GRI på nivå C. Framtagandet av den har varit en fråga också för styrelsen som har diskuterat den, lämnat synpunkter på den och slutligen ställt

sig bakom den. Björn Sprängare är ordförande för styrelsen. ”Hållbarhetsredovisningen strukturerar frågorna på ett nytt sätt

och blir för oss ett nytt verktyg att arbeta med. Vi har arbetat länge med många av hållbarhetsfrågorna, så de är ju inte nya i sig, men nu struktureras de bättre än tidigare”, säger han.

Rapporteringen av hållbarhetsfrågor blir en del av ägarstyrningen genom regeringens krav på de statligt ägda företagen. Det är styrel- sen som ansvarar för att ägarens riktlinjer efterlevs och att organisa- tionen genomför de förändringar som ägaren förväntar sig. Det är ett ansvar som LKAB har tagit.

”Vi har levererat det som ägaren har efterfrågat, det är vårt ansvar

att göra det. Däremot återstår ett arbete att göra innan hållbarhets- redovisningen fungerar som en praktisk del av ägarstyrningen, på så sätt att det påverkar innehållet i hållbarhetsarbetet. Det blir ett senare steg att ta”, säger Björn Sprängare.

En styrgrupp har utsetts som har det operativa ansvaret för hållbar- hetsfrågorna. Styrgruppen tar fram mål och prioriteringar. Gruppen har startat arbetet med rapporteringsrutiner, intressentdialoger och utbildningar. Det sker samtidigt som LKAB har funnits i 118 år och alltid arbetat med hållbarhet särskilt inom miljöområdet, enligt Björn Sprängare.

”Vi är ledande inom vår bransch på miljöfrågor och våra pellets framställs med låg energiinsats jämfört med andra konkurrerande produkter på marknaden. Miljöansvar och socialt ansvar har alltid funnits hos LKAB, men har aktualiserats mer de senaste åren som en del av den allmänna debatten kring klimatförändringar och exploatering av naturresurser”, säger Björn Sprängare.

30 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar stadigt ökat och uppgår till över 4 000 företag från 120 länder. Bland de statligt ägda företagen finns Nordea, SAS, Sveaskog, SweRoad (anslutna 2009) och Vattenfall anslutna till Global Compact.

• Globalt Ansvar är Regeringskansliets kontaktpunkt för att främja svenska företags arbete för mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpande av korruption och en bättre miljö. Utgångspunkt för deras arbete är Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag och i målsättningen ingår att stärka svenska företags konkur- renskraft och öka kunskapen om de multilaterala regelverken.

• Principer för Ansvarsfulla Investeringar, Principles for Responsible Investments (PRI) , är FN-initierat och riktat till den finansiella marknaden. Genom aktivt ägande vill med- lemmarna främja ansvarsfullt företagande inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning i de företag de investerar i för att långsiktigt öka deras värde. Av de statligt ägda företagen är Nordea Bank medlem i PRI.

• Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och organisationer att rapportera sitt arbete uti- från Global Compact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jämförbarheten.

FLER LÄNDER REGLERAR HÅLLBARHETSRAPPORTERINGEN

Även kring rapportering av hållbarhetsarbetet från företagen har en rad nya initiativ tagits internationellt den senaste tiden. Den svenska regeringens beslut om riktlinjer för hållbarhetsrap- portering i de statliga företagen har följts av liknande initiativ.

I flera länder i Europa finns det idag riktlinjer om ökad transpa-

rens och rapportering i hållbarhetsfrågor, både för statligt ägda företag och övriga näringslivet. I Danmark trädde i december 2008 en ny lag i kraft som innebär att de 1100 största bolagen i Danmark ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete. Syftet är att stärka de danska företagens konkurrenskraft utanför Danmark.

Den norska regeringen presenterade en rapport för Stortinget i januari 2009 (St.meld.nr 10 2008-2009) om näringslivets samhälls- ansvar. Enligt rapporten ska statligt ägda företag i Norge öka sin transparens kring frågor av ekonomisk, miljömässig och samhällelig karaktär. Större företag, särskilt med internationell verksamhet, uppmanas att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Även för mindre eller medelstora företag framhålls GRI som ett stöd i rap- porten.

I början av 2008 utfärdade också Kinas myndighet för statligt ägda företag nya direktiv om att de statligt ägda företagen ska arbeta integrerat med hållbarhetsfrågor och rapportera om sitt arbete. I direktivet framhålls hållbarhetsarbetet som en bidrag- ande faktor till såväl innovationsförmåga som ett ökande krav vid internationella samarbeten.

Nederländska finansministern beslutade i maj 2009 att ställa krav på hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer för hol- ländska företag med statligt ägande, inledningsvis gäller kravet främst de större företagen.

Även i Storbritannien, Österrike och Belgien uppmanas företag av sina regeringar att rapportera om både miljöpåverkan och soci- ala frågor.

Nordiskt samarbete påverkar globalt

Systembolaget har tillsammans med alkoholmono- polen i de nordiska länderna tagit fram en gemen- sam strategi för socialt ansvar och miljöansvar bland leverantörer. Det är alkoholmonopolen i Norge, Finland, Island och Färöarna som tillsam-

mans med Systembolaget håller på att formulera krav på sina leve- rantörer genom en så kallad uppförandekod. Uppförandekoden bygger på FN-initiativet Global Compacts tio principer och omfattar arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och korruption.

”Syftet med samarbetet är att påverka hela dryckesleverantörs- kedjan i en än mer hållbar riktning. Det gäller för oss som monopol liksom för våra dryckesleverantörer att lära känna de föregående leden i leverantörskedjan, så att vi tillsammans kan utföra våra res- pektive verksamheter på ett sätt som tar väl hand om människor och miljö. Egentligen är det självklara saker att leva upp till”, säger Nina Johansson, CSR ansvarig på Systembolaget.

Koden avser att vara tillämplig, förutom för alkoholmonopolen

själva, för de dryckesleverantörer som förser de alkoholmonopolen med varor liksom för de aktörer som föregår leverantörerna i kedjan, till exempel producenter. Uppförandekoden tas fram i dialog med leveran- törerna under 2009 och 2010. Målet är att uppförandekoden ska biläggas monopolens avtal från 2011.

”Vi tror på dialog, kravställning och uppföljning i arbetet med en hållbar dryckesleverantörskedja. Målet är att hela kedjan ska leva upp till uppförandekodens krav ”, säger Nina Johansson.

Ett exempel på en marknad som påverkas av de nordiska alkoholmono- polens initiativ är vinindustrin i Sydafrika. Sverige är storkund med runt 20 procent av marknaden. Systembolaget har studerat hållbarhetsfrågorna där. ”Att hantera avtalsenliga kontrakt, lönenivåer och tillfällig arbetskraft

är exempel på viktiga sociala frågor att hålla koll på och inom jordbruks- näringen och dryckesindustrin. Den kunskap som vi fick på plats i Syd- afrika kommer vi att ha stor nytta av i utvecklingen av monopolens håll- barhetsarbete liksom i dialogen med våra dryckesleverantörer som är de som har avtal med producentledet ”, säger Nina Johansson.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

31

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Gemensamma satsningar och utmaningar i klimatarbetet

En av de allra viktigaste frågorna att hantera för de statligt ägda företagen är klimatfrågan. De företag som staten är ägare i förväntas ta ett miljöansvar som omfattar också företagens klimatpåverkan.

Regeringens klimatpolitik har samma utgångspunkt som EU:s energisamarbete, att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- kraft och försörjningstrygghet. Utifrån dessa grundpelare har regeringen formulerat utmanande och långsiktiga mål för en väg ut ur beroendet av fossil energi. De statligt ägda företagen liksom näringslivet i övrigt har en viktig roll att spela i omställningen till en mer eko-effektiv ekonomi genom ökad energieffektivise- ring och förbättrad miljöanpassning. Ofta innebär miljösats- ningar även förbättrad lönsamhet genom lägre resurs- och ener- giförbrukning. Satsningar på ny miljöanpassad teknik och på förnybar energi förväntas kunna stärka svenska företags konkur- renskraft internationellt.

SVERIGE I LEDNING MOT FOSSILT OBEROENDE

Regeringen har formulerat en rad utmanande mål framåt. Ambitionen är att Sverige ska vara en ledande aktör i strategin i riktning mot fossilt oberoende både på hemmaplan och interna- tionellt. År 2020 ska 50 procent av energin komma från förny- bara källor, och energieffektiviteten ha ökat med 20 procent. Därtill räknas kraftiga minskningar av utsläppen av klimat-

gaser, med en vision om att Sverige 2050 inte har några nettout- släpp av växthusgaser i atmosfären. För att klara detta är det vik- tigt att så långt som möjligt använda lösningar som kombinerar ekonomi och ekologi.

Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska vara helt avvecklad till år 2020. Elproduktion ska i större utsträck- ning ske i form av kraftvärme, vindkraft och annan förnybar kraftproduktion. Genom att identifiera möjligheterna i kli- matutmaningen ska Sverige ta fram lösningar som resten av världen efterfrågar. För att åstadkomma kostnadseffektiva lös- ningar som är intressanta för marknaden måste detta ske i sam- arbete mellan samtliga aktörer i samhället inklusive företag och forskningsinstitut. De nya smarta miljöanpassade lösningarna måste vara anpassade efter kundernas, användarnas behov.

VÄRME, TRANSPORTER OCH EL – VIKTIGT FÖR ATT NÅ MÅLEN

Det finns således ett stort antal områden som de svenska företa- gen behöver arbeta med. Värme, transporter och el är viktiga områden för att nå energi- och klimatmålen. Målet är också att svensk industri ska vara världsledande i omställningen i att bryta fossilberoendet inom transportområdet, genom att utveckla hybridfordon, elbilar och biodrivmedel. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

VATTENFALL

Vattenfall en del av utmaningen

Vattenfall är en av Europas största producenter av el och värme och därför en viktig aktör i ett hållbart klimatarbete. Vattenfall producerar idag el med både förnybara källor inklusive vattenkraf- ten (26%), kärnkraft (28%) och fossila bränslen (46%). Det tar tid att ställa om energisystemet som idag fortfarande domineras av fossila bränslen. Vattenfall arbetar löpande med att öka effektivi- teten i befintliga kraftanläggningar samt ökar kapaciteten av förny- elsebara energislag, framför allt genom storskalig satsning på vindkraft. Genom att bland annat satsa på ny teknik för koldioxid- avskiljning och lagring av koldioxid i marken kommer Vattenfall att bidra till att minska utsläpp från fossila bränslen i framtiden. Tekniken förväntas vara kommersiellt gångbar runt 2020.

32 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

TRANSPORTER - DEL AV PROBLEMET OCH LÖSNINGEN

Transportsektorn svarar i dag för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Mellan 1990 och 2007 ökade utsläppen från inrikes transporter med cirka 12 procent medan utsläppen från övriga samhällssektorer minskade med cirka 15 procent. Transportsystemet är i dag nästan helt beroende av fossila bränslen, även om andelen förnybar energi ökar. År 2008 upp- gick andelen biodrivmedel i vägtransportsektorn till cirka 5 pro- cent. Av den svenska järnvägstrafiken är i dag 93 procent elektri- fierad och försörjd med miljövänlig elproduktion.

Sammantaget innebär klimatutmaningen en stor utmaning, men också stora möjligheter för transportsektorn. Efterfrågan på klimateffektiva transportlösningar kommer att öka. Det måste därför vara lätt för resenärer och transportköpare att välja de klimateffektiva alternativen. Energieffektivare fordon och andra transportlösningar måste tas fram. Oljan måste ersättas med förnybara energikällor. Bland de statligt ägda företagen finns det flera som är verksamma inom transportsektorn som arbetar med klimatfrågan, exempelvis Green Cargo, SJ, Posten och SAS. Det finns också andra exempel på bra miljöarbete bland företagen, exempelvis Svenska Spel som arbetat med sina tjänstebilar och tjänsteresor på ett sätt som ger både minskad klimatpåverkan och en förbättrad ekonomi.

SEMINARIUM OM RESOR OCH TRANSPORTER

I maj 2009 arrangerade Näringsdepartementet ett seminarium för de statligt ägda företagen som handlade om klimatsmarta och säkra resor och transporter. Syftet var att stödja och inspi- rera företagen genom goda exempel och handfasta råd i hur man konkret kan arbeta med att minska sin klimatpåverkan för såväl

tjänsteresor som godstransporter samtidigt som man reducerar sina kostnader. De statligt ägda företagen förväntas ju vara före- dömen ifråga om miljöansvar och socialt ansvar – samtidigt som de ska göra goda affärer och skapa värde för sina ägare.

MOT ETT NYTT KLIMATAVTAL

Den internationella processen för att minska de klimatpåver- kande utsläppen inleddes i början av 1990-talet då FN:s ramkon- vention om klimatförändringar (UNFCCC) antogs med mål att ”förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet”. 1997 beslutades det om åtaganden under konventionen genom Kyoto- protokollet som trädde i kraft 2005. Kyotoprotokollet har hittills ratificerats av 184 länder. Kyotoprotokollet innehåller åtaganden om utsläppsminskningar för industriländerna fram till 2012.

KLIMATMÖTE I KÖPENHAMN

Vid konventionens partsmöte i Köpenhamn 7-18 december 2009 (COP 15) ska beslut fattas om nya åtaganden för perioden efter 2012. Sverige som ordförande för EU kommer föra unionens talan under förhandlingarna. Det svenska EU-ordförande- skapets viktigaste målsättning är att leda EU för att tillsam- mans med övriga parter komma överens om ett internationellt klimatavtal vid mötet i Köpenhamn. Målsättningen är att åstadkomma ett avtal om internationellt samarbete i klimat- frågan som omfattar alla världens länder och alla viktiga frågor, däribland utsläppsbegränsningar, anpassning, teknologi och finansiering. Målet är att avtalet ska leda till att världens sam- lade utsläpp reduceras med minst 50 procent till 2050 i förhål- lande till 1990 års utsläppsnivå.

SVENSKA SPEL

Lägre klimatpåverkan från Svenska Spel

För Svenska Spel som statligt ägt företag finns det höga förväntningar på företagets ansvars- och hållbarhetsarbete och att företaget ska ta ett mil- jöansvar. Det viktigaste miljömålet är att minska koldioxidutsläppen, främst från tjänsteresor och godstransporter. Det har Svenska Spel lyck- ats med. Sedan 2005 har bolaget sänkt sina koldioxidutsläpp med 30 procent, tack vare ett målmedvetet arbete med resor och transporter.

”Detta är resultat av en kombination av tydliga riktlinjer, klar motivering internt till varför vi gör detta och tydliga mål med uppföljning. Det finns också en tydlig koppling till vår kostnadseffektivitet som ytterligare har stärkt oss i arbetet”, säger Ann-Sofie Olsson, CSR-ansvarig på Svenska Spel.

För godstransporter har Svenska Spel dels använt sig av tydligare miljö- krav och riktlinjer i upphandlingar, men också ökad effektivitet i logistik- arbetet. Mer noggrant planerade rutter har lett till färre turer. Beträffande tjänsteresor så har bolaget gjort flera insatser för att öka effektiviteten.

”Vi tog ett beslut om att samtliga tjänstebilar ska vara miljöbilar, vilket gett fullt resultat under 2008. Medarbetarna har sett detta som självklart och idag finns det till och med en biogasbil i bruk. Under 2009 kommer

samtliga medarbetare med tjänstebil ha genomgått en utbildning i eco-driving”, säger Ann-Sofie Olsson.

Med kontor i Sundbyberg och i Visby är resor trots allt nödvändiga för Svenska Spel, även om företaget försöker minska resandet. I möj- ligaste mån väljs videokonferenser för möten och fysiska möten ska vara tydligt motiverade. Svenska Spel har också tydliggjort riktlin- jerna för tjänsteresor utomlands, där VD måste godkänna viktiga resor och där det miljövänligaste alternativet ska ges företräde. Och vad gäller resorna till Gotland förhandlar Svenska Spel med sina leve- rantörer om att de måste kunna erbjuda mer miljövänliga alternativ.

”Som stor kund till Gotlandsflyg har vi kunnat påverka och ställa krav. Gotlandsflyg har köpt in nya plan som kan ta fler passagerare, och på så sätt kunnat reducera antalet flighter mellan Stockholm och Visby med två turer per dag. Genom en medveten flygteknik flyger man nu långsammare och drar därigenom mindre bränsle”, säger Ann-Sofie Olsson.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

33

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Transporter en viktig klimatfråga

Näringsdepartementet arrangerade den 12 maj 2009 ett seminarium om klimatsmarta, säkra resor och transporter. Inbjudna var i de statligt ägda företagen som är ansvariga för tjänsteresor, godstransporter och logistik samt

inköp och leasing av tjänstebilar. En av talarna var Mats-Ola Larsson som är miljörådgivare vid Trafikkontoret i Göteborg stad. Han gav flera handfasta råd till företag som vill ha mer klimat- vänliga transporter.

”En tydlig inköpspolicy för fordon är det första steget. Genom krav på bränsleförbrukning utifrån storlek eller funktion blir inköpsavdelningens uppdrag mer konkret. En personbil har andra krav på motorprestanda än ett fordon för tung godstran- sport vilket medför olika krav för tillåten mängd koldioxidutsläpp per liter. Policyn bör revideras regelbundet för att säkerställa att de fordon som köps in är de bästa alternativen utifrån miljö och säkerhet. Att gå från inga krav till tydliga krav om miljöanpassade bilar kan sänka bränsleförbrukningen med 20–30 procent.”

Ett annat viktigt verktyg som Mats-Ola Larsson nämner är att sänka klimatpåverkan från transporter genom förarutbildningar. Så kallad eco-driving går ut på att sänka bränsleförbrukningen genom medveten körning.

”Potentiellt kan bränsleförbrukningen sänkas med 20 procent. Det innebär att kostnaden för utbildningen snabbt är intjänad. Bäst resultat får man om arbetsgivaren satsar på regelbunden fortbildning eller skapar ett fortsatt engagemang hos medarbeta- ren. Till exempel genom att mäta bränsleförbrukning per kilome- ter och belöna den som presterar bäst. Annars är det lätt att falla tillbaka i gamla vanor”, säger Mats-Ola Larsson.

SVEASKOG

Skogen en viktig resurs i klimatarbetet

Genom ett effektivt skogsbruk kan skogen skapa positiva effekter i arbetet med att minska klimatpåverkan i flera dimensioner. Skogen binder koldioxid genom fotosyntesen och minskar koldioxiden i atmosfären. Under tillväxtfasen intensifieras den processen och större mängder koldioxid kan bindas. Ett medvetet skogsbruk kan optimera processerna.

”Den andra naturliga fördelen är själva råvaran. Trädprodukter kan ersätta stål, cement och andra material i byggen. Det sparar de koldi- oxidutsläpp som genereras i produktionen av andra byggnadsmate- rial. Avverkningsrester från skogen blir biobränsle som kan ersätta fossila bränslen i förbränningsprocesser”, säger Olof Johansson, miljö- och hållbarhetschef hos Sveaskog.

”Det blir ett naturligt kretslopp, som är mer skonsamt för klimatet

34 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

och som tillgodoser marknadens behov av koldioxidsnåla produkter.” Sveaskog har även identifierat andra möjligheter att nyttja skogens

resurser genom sin klimatstrategi. Genom ett delägarskap i biodie- selföretaget SunPine deltar Sveaskog i ett industrisamarbete för att pro- ducera biodrivmedel baserat på tallolja. Projektet har varit en framgång, och med början 2010 beräknas projektet generera cirka 100000 ton biodiesel per år.

”Till 2020 beräknar vi också att vindkraftverk i våra skogar kom- mer att producera cirka 4-5 TWh. Idag finns ett 40-tal etablerade vindkraftverk och fler är på väg. Satsningen har ingen inverkan på skogsbruket. Vindkraftverk som placeras i skogsmark kommer heller inte i konflikt med landskapsbilden lika ofta som i mer öppna lägen”, säger Olof Johansson.

Klimatfrågan självklar del av affärsstrategin

Boken ”Vårt Klimat” är ekonomen Klas Eklunds bidrag till samhällsdebatten om klimatföränd- ringarna. Den kommer ut samtidigt som det sker en kraftig nedgång i den globala ekonomin. Frågan inställer sig om klimatfrågan som viktig samhällsfråga överlever en lågkonjunktur.

”Den kortsiktiga effekten av krisen är att klimatfrågan sjunker undan en del. Men på längre sikt är jag övertygad om att klimat- frågan slår sig uppåt på dagordningen igen. Det är ju nu som grunden bör läggas för nästa uppsving – och detta kommer att i hög grad drivas av övergången till fossilfri energi.

”De flesta förutseende företagsledare är medvetna om detta; energisparprogram sätts i sjön, forskning och utveckling om grön energi växer i betydelse – och allt detta kommer att accelerera”.

Hur ska en företagsägare hantera klimatfrågan?

Den rör både ägare, styrelse och företagsledning. Klimatfrågan är så bred och så långsiktig att de övergripande strategiska besluten måste tas i styrelsen. I dagens läge när tillväxten vänder ned och näringslivets anseende är skadat är det särskilt viktigt att företa- gen visar att de tar ett bredare samhällsansvar än att ”bara” tjäna pengar.

Vilka är de viktigaste politiska åtgärderna i klimatpolitiken?

Som ekonom slår jag gärna ett slag för ekonomiska styrmedel – ju bredare desto bättre. Allra bäst vore ett globalt, högt pris på kol- dioxidutsläpp. Ett sådant skulle vrida om efterfrågan bland kon- sumenterna till ”grönare” varor och tjänster, företagen skulle få starkare drivkrafter att spara energi och investera med i fossilfri produktion.

Så vad kommer vara viktigt i klimatfrågan i framtiden?

Om jag får rätt i min förhoppning om robusta ekonomiska styrme- del kommer klimatfrågan att ändra karaktär. Om priset på utsläpp höjs, så blir ”klimatarbetet” en självklar del av företagens affärs- strategi. Redan i dag bör företagen dock förbereda sig inför den här ”grönare” framtiden; de bör höja sin kompetens i klimat- och miljöfrågor, miljöcheferna bör få högre status och de bör sikta på egen klimatneutralitet.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

35

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Jämställdhet och mångfald – bidrar till värdeskapandet

Ägarpolicyn fastställer att statligt ägda företag ska vara föredömen i arbetet med jämställdhets- och mångfalds- frågor. Mer jämställdhet och mångfald i styrelser och ledningar bidrar till en bredare kompetens och ett vidare perspektiv.

FÖREDÖME FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD

Regeringen anser att arbetet med jämställdhet och mångfald är viktigt och förutsätter att företagen med statligt ägande beaktar detta i sin verksamhet och personalpolitik. Den ökande internationaliseringen ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Jämställdhets- och mångfalds- arbetets övergripande mål är att alla nuvarande och framtida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhö- righet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som företagen kommer i kontakt med.

JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD – VÄRDESKAPANDE

En ökad mångfald och jämställdhet förbättrar förutsättningarna för utveckling genom att tillföra nya perspektiv för att identifiera affärsmöjligheter och konkurrera om nya kundgrupper. Mång- fald, oavsett om det handlar om ålder, etnisk eller kulturell bak- grund, liksom jämställdhet bidrar till att skapa bättre fungerande och mer balanserade organisationer. För företag som står inför framtida rekryteringsutmaningar i samband med stora pensions- avgångar verksamma i branscher och bland yrken med skev köns-

BILPROVNINGEN

balans, som exempelvis bland yrken inom fordons- och skogstek- nik, är ett aktivt och kreativt jämställdhets- och mångfaldsarbetet viktigt för att attrahera nya kompetenser, såväl kvinnor som män, som personer med olika erfarenheter och bakgrund vad gäller olika ålder och etnisk bakgrund. Jämställdhets- och mångfaldsar- betet blir en viktig komponent för att säkerställa företagets lång- siktiga kompetensförsörjning.

JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD – ETT LÅNGSIKTIGT ARBETE

Precis som med arbetet med andra hållbarhetsfrågor är arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor ett ständigt pågående och långsiktigt arbete. Arbetet bedrivs först och främst i före- tagen för att skapa förutsättningar för en bredare rekryterings- bas för ledning och styrelse på sikt. Det är ett långsiktigt arbete där det handlar om att attrahera och förstå att ta tillvara olika kompetenser. Utveckling och förbättring är i ständigt fokus. Styrelserna har en viktig roll i att driva företagens arbete framåt och att säkerställa att företagen hanterar jäm- ställdhets- och mångfaldsfrågorna på bästa sätt för att nå framsteg och resultat. Detta i sin tur ställer krav på styrelsens kompetens och förståelse för dessa frågor.

FÖREDÖME I JÄMSTÄLLDHETSARBETET I ÄGARPOLICYN

De statligt ägda företagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en självklar och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsättningar av ledande befattningar. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. Medan det är ledningens ansvar att tillsätta ledande befattningshavare kan styrelsen aktivt påverka och driva frågor som rör företagens arbete och policy i jämställdhetsfrågor.

Ökad mångfald i Bilprovningen för bättre kundservice och arbetsmiljö

Bilprovningen har en hög ambition för mångfald. Medarbetarnas sammansättning ska spegla samhället och den breda kundgruppen. En kommande omreglering av marknaden för fordonsbesiktning ökar behovet av att kunna attrahera de bästa medarbetarna för att tillhan- dahålla den bästa kundservicen.

Bilprovningen har satt upp en långsiktig mångfaldsplan med en konkret handlingsplan som uppdateras årligen. För att påverka attity- den internt har samtliga medarbetare genomgått en mångfaldsutbild- ning. Bilprovningen har också jobbat mycket med internkommunika- tionen genom intranät och personaltidning.

”Ledningen går i spetsen för mångfaldsarbetet och engagerar sig både internt och externt. Vi ser också i våra mätningar att attityden i organisatio- nen har påverkats positivt. En övervägande majoritet värdesätter mångfald och medverkar aktivt till att Bilprovningen ska bli bättre på mångfald”, säger informationschefen Cecilia Blom Granlund.

”En undersökning visar att arbetet inte är så fysiskt tungt som många tror. Engagemang och intresse kombinerat med vår egen utbildning ger medarbetarna rätt förutsättningar att leverera våra tjänster med hög kva- litet”, säger Cecilia Blom Granlund.

Under 2007 hade stationer i Stockholm, Göteborg och Malmö öppet hus

36 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Precis som staten som ägare är ett föredöme genom en hög andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda företa- gen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i före- tagsledande positioner.

En viktig del i statens ägarpolicy är att sammansättningen av varje styrelse ska vara sådan att balans uppnås avseende bak- grund samt kompetensområde och erfarenhet. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen att andelen av vardera könet ska vara minst 40 procent.

FRAMSTEG GÖRS – STATLIGT ÄGDA FÖRETAG ÄR FÖREDÖMEN

Jämställdhets- och mångfaldsarbetet i de statligt ägda företa- gen är långsiktigt men framstegen är tydliga. Vad gäller jäm- ställdhet på styrelsenivå är resultaten goda. Jämfört med börs- företagen har de statligt ägda företagen mer än dubbelt så hög andel kvinnor i styrelserna. Arbetet med att öka andelen kvinnor i de statligt ägda företagens styrelser är ett exempel på att långsiktigt och målmedvetet arbete ger resultat. Andelen kvinnliga styrelseordförande har ökat från 22 procent 2006 till 33 procent 2009, att jämföra med 3 procent bland börsbolagen. Samtidigt är nästan hälften, 48 procent, av styrelseledamöterna i de statligt ägda företagen kvinnor, att jämföra med börs- bolagens 19 procent.

HÖGRE ANDEL KVINNOR I NORDISKA STYRELSER

ANDELEN KVINNOR I STYRELSER, 2008, %

Norge

%

Sverige

Finland

Danmark

Nya Zeeland

USA

Kanada

Nederländerna

Storbritannien

Australien

Frankrike

Tyskland

Spanien

Schweiz

0

10

20

30

40

50

Källa: Fawcett Society, Catalyst

av styrelserna i Europa sitter endast män.

Norge är det land som har gått längst i att driva kvinnlig del- aktighet i styrelserummen med en tvingande lag att kvotera in kvinnor. Spanien introducerade en lag 2007 som rekommende- rar styrelser att ha 40 procent kvinnor år 2015.

En europeisk jämförelse av andelen kvinnor i styrelserum- men i näringslivet visar att de nordiska länderna är ledande. Norge ligger längst fram med 44 procent kvinnliga ledamöter. Sverige kommer på en andra plats med 27 procent. Nederlän- derna och Storbritannien är med sina respektive 12 procent de länder som har högst andel kvinnor utanför Norden. Europa- snittet, exklusive Norge, är endast 9 procent och i en fjärdedel

FOLKSAMS JÄMSTÄLLDHETSINDEX 2008

Jämställdhetsindexet utgörs av en lista på 24 företag som ingår i OMX Stockholm Index. Bedömningen utgår från andel kvinn- liga styrelseledamöter och andel kvinnor i koncernledningen samt andel kvinnor totalt i koncernen. TeliaSonera ingår i grup- pen undersökta företag och placerar sig som det näst mest jäm- ställda bolaget i granskningen.

för kunder med andra modersmål än svenska, men även arbetssökande var välkomna. På webbplatsen finns information på nio språk, ungefär lika många som fanns representerade bland medarbetarna som medverkade.

I samband med den internationella kvinnodagen 2008 och 2009 genomfördes en motsvarande aktivitet, då man vände sig främst till kvinnliga arbetssökande och kunder. Stationerna var bemannade med kvinnliga besiktningstekniker och platschefer. Representerade fanns också Bilprovningens styrelseordförande och andra kvinnor i höga befatt- ningar för att visa på karriärmöjligheterna inom företaget.

”Även om vi har en lång väg att gå, har vi börjat skapa förutsättningar för att öka vår mångfald och på sikt förbättra vårt erbjudande till kun- derna”, säger Cecilia Blom Granlund.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

37

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Förbättrad kommunikation med nya riktlinjer om hållbarhetsredovisning

En genomgång av hållbarhetsredovisningarna från de statligt ägda företagen, se tabell sidan 37, visar att 43 av 47 företag har för 2008 presenterat en separat eller integrerad hållbarhetsredovis- ning. De företag som inte har en hållbarhetsredovisning har i huvudsak i årsredovisningen angivit en tydlig förklaring till avvikelsen, i enlighet med riktlinjernas ”följa eller förklara”. Motiveringen till styrelsernas beslut att avvika har för två före- tag varit begränsad omfattning av verksamheten, ett företag uppger begränsade resurser som motivering med ambitionen att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer för 2009. Ett företag har inte lämnat någon förklaring alls.

TYDLIG FÖRBÄTTRING JÄMFÖRT MED 2007

Det har skett en tydlig förbättring av företagens hållbarhetsrap- portering jämfört med föregående år. Då hade endast tio statligt ägda företag av 50 en särskild hållbarhetsredovisning medan ytterligare sju företag hade minst sex sidor hållbarhetsinforma- tion i årsredovisningen. Av de 43 företag som har en hållbarhets- redovisning använder alla företag utom ett GRI:s riktlinjer för rapporteringen. Det kan jämföras med sju företag i fjol som använde GRI:s riktlinjer, justerat för Vasakronan och Vin & Sprit som har sålts under 2008. Av de tre nivåer, A, B, C som finns inom GRI är C den vanligaste nivån att rapportera på. Alla företag som använder GRI:s riktlinjer för första gången har valt att rapportera på nivå C, som är den lägsta nivån. Totalt är det 31 företag som rapporterar på C-nivå. Tre företag rapporterar på

CSR-kommunikation allt viktigare

Karolina Windell, CSR-forskare vid Uppsala Uni- versitet, spår att allt fler företag kommer att öka kommunikationen kring sitt sitt CSR- och hållbar- hetsarbete. En av förklaringarna är ett växande intresse från fler intressenter för att bättre kunna

förstå företagen och deras verksamhet.

Företagens kommunikation består idag av två huvudsakliga delar, enligt Karolina Windell. Det är rapportering av arbetet genom hållbar- hetsredovisning och genom direkt dialog med intressenter. Genom rapporteringen redogör företagen hur de arbetar med sina viktigaste hållbarhetsfrågor och de nya riktlinjerna från Global Reporting Initia- tive ger företagen ett stöd i kommunikationen. En standard för håll- barhetsrapportering, som GRI, underlättar också jämförelser mellan företag.

”Hållbarhetsredovisningen syftar främst till att kommunicera vad man har åstadkommit i sitt ansvarsarbete. Samtidigt kan utveck-

nivå B och två företag har valt den högsta nivån, nivå A. Sex företag redogör inte för vilken nivå som används och tre av dessa hållbarhetsredovisningar saknar GRI-tabell och indikatorer.

Enligt riktlinjerna ska hållbarhetsredovisningen vara kvali- tetssäkrad genom oberoende granskning, vilket också de flesta företag har gjort, dock inte alla. Nio företag har en obestyrkt hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisningen ska publice- ras i samband med årsredovisningen, senast den 31 mars, vilket huvuddelen, 35 företag, uppfyller. Åtta företag publicerade håll- barhetsredovisningen efter den angivna tidsramen, varav fyra före årsstämman.

BÄTTRE ÄN BÖRSFÖRETAGEN PÅ KOMMUNIKATION

Den årliga H&H Webrankingen som mäter kommunikation av hållbarhetsarbetet på webben visar att de statligt ägda företa- gen fortsätter att förbättra sin hållbarhetskommunikation. Förra året visade undersökningen att statligt ägda företag pla- cerades sig som grupp högre än de noterade företagen i Sve- rige. Årets undersökning visar att försprånget har ökat. Genomsnittet på statligt ägda företag är 2,11 på en skala av max 3,25, vilket är markant högre än 1,23 för de 100 största börsföretagen i Sverige. De statligt ägda företagen placerar sig även högt i ett europeiskt perspektiv. Högst poäng av de stat- ligt ägda företagen får Green Cargo, SJ, Sveaskog och Vatten- fall med 3 poäng vardera.

lingen av en redovisning sätta fart på ansvarsarbetet genom att tydlig- göra vilka mål som företaget ska arbeta mot”, säger Karolina Windell.

”Men det är viktigt att komma ihåg att rapportering bara är en pussel- bit. Företag måste stanna upp och fundera över varför och på vilket sätt en hållbarhetsredovisning är viktig för just deras organisation och deras målgrupper.”

Det är här den andra formen av CSR-kommunikation har en roll att spela. I dialog med omvärlden kan företagen fånga upp nya hållbar- hetsfrågor och de möjligheter som det ger och agera proaktivt. Företa- gen kan bemöta kritiska grupper genom dialogen och få reaktioner på de resultat företagen åstadkommit.

”Dagens tuffa ekonomi kan komma att förändra fokus i företagens kommunikation, nytt ljus hamnar på lokala CSR-frågor nära företa- gens kärnverksamhet. För företag mitt i den här utvecklingen är det viktigt att stanna upp och reflektera över vad det är som är mest rele- vant”, säger Karolina Windell.

38 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

REDOVISNING AV HÅLLBARHETSRAPPORTERING 1)

Företag, statens ägarandel inom parentes

Hållbarhets-

GRI

Nivå

Bestyrkt

Publicering

redovisning

2008

Akademiska Hus (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

ALMI (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Apoteket (100%)

Ja

Ja

B

Ja

Mars

Arbetslivsresurs (100%)

Nej

-

-

-

-

Arlandabanan Infrastructure (100%)

Nej

-

-

-

-

Bilprovningen (52%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Bostadsgaranti (50%)

Ja

Ja

Framgår ej

Ja

Mars

Botniabanan 2) (91%)

Ja

Nej

-

Nej

Mars

Dramaten (100%)

Ja

Ja

C

Nej

Juni, efter årsstämman

Green Cargo (100%)

Ja

Ja

Framgår ej

Ja

Mars

Göta kanalbolaget (100%)

Ja

Ja

C

Nej

Mars

Innovationsbron (83,7%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Jernhusen (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Kasernen (100%)

Nej

-

-

-

-

Lernia (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

LKAB (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Miljömärkning Sverige (10%)

Ja

Delvis

Framgår ej

Nej

Mars

Nordea Bank (19,9%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Norrland Center (33,3%)

Ja

Delvis

Framgår ej

Nej

Mars

Operan (100%)

Ja

Delvis

Framgår ej

Ja

April, före årsstämman

Posten (100%)

Ja

Ja

B

Ja

Mars

RISE (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Rymdbolaget (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Samhall (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

SAS (21,4%)

Ja

Ja

A

Ja

Mars

SJ (100%)

Ja

Ja

B

Ja

Mars

SOS Alarm (50%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

SP (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Specialfastigheter (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Statens Bostadsomvandling (100%)

Ja

Ja

C

Nej

April, före årsstämman

Sveaskog (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

SVEDAB (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Swedesurvey (100%)

Ja

Ja

C

Nej

Juni, efter årsstämman

Swedfund (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

SEK (100%)

Ja

Ja

C

Ja

April, före årsstämman

Svenska Miljöstyrningsrådet (85%)

Ja

Ja

C

Ja

April, efter årsstämman

Svenska Skeppshypotekskassan (100%)

Nej

-

-

-

-

Svenska Spel (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

SBAB (100%)

Ja

Ja

C

Nej

Mars

SweRoad (100%)

Ja

Ja

C

Ja

April, före årsstämman

Systembolaget (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

TeliaSonera (37,3%)

Ja

Ja

Framgår ej

Nej

Mars

Teracom (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Vasallen (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Vattenfall (100%)

Ja

Ja

A

Ja

Mars

VisitSweden (50%)

Ja

Ja

C

Ja

April, efter årsstämman

Voksenåsen (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

1) I sammanställningen ingår inte vilande bolag eller bolag under avveckling (ExStattum, Zenit Shipping och Preaktio). Det delägda ryska företaget Dom Shvetsii ingår inte heller i sammanställningen. De nybildade företagen sedan årsskiftet 2008/2009 (Fouriertransform, Svevia och Vectura) är inte inkluderade i sam- manställningen eftersom de inte omfattades av riktlinjerna för extern rapportering under verksamhetsåret 2008.

2) Botniabanan har inte gjort en hållbarhetsredovisning men har i årsredovisningen ett omfattande avsnitt som väl beskriver företagets hållbarhetsarbete och därför räknas in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning, men inte enligt GRI:s riktlinjer.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

39

Skr. 2008/09:120

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Uppföljning och utvärdering

Regeringskansliet har i uppdrag att aktivt följa och förvalta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i de fall det är aktuellt – de sär- skilda samhällsintressena infrias. Detta sker genom fastställande, uppföljning och utvärdering av ekono- miska mål, samhällsekonomiska mål samt andra sär- skilda mål.

Beroende på vad målen avser fastställs de i styrelsen, på års- stämman, via lag, genom regeringsbeslut eller avtal mellan sta- ten och företaget. Målen följs upp regelbundet och utvärderas i samband med den löpande förvaltningen. Rapporter om utfall jämfört med uppsatta mål utgör beslutsunderlag för åtgärder och förändringar i företaget samt eventuella förändringar av målen. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av både företa- get och ägaren innebär det att de också kommuniceras och följs upp på båda dessa nivåer. Hos ägaren sker det genom ”Verksam- hetsberättelsen för företag med statligt ägande” och hos företa- get i årsredovisningen och i företagets interna uppföljning.

EKONOMISKA MÅL

Syftet med de ekonomiska målen ur ett ägarperspektiv är att:

• Säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företags- ledning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

• Uppnå effektiv användning av kapital genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital.

• Hålla företagets finansiella risk på en rimlig nivå.

• Tillförsäkra ägaren hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till företagets framtida kapitalbehov och finansiella ställning.

• Möjliggöra och underlätta mätning, uppföljning och utvärde- ring av företagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kate- gorier:

• Lönsamhetsmål

(till exempel avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)

• Kapitalstruktur

(till exempel soliditet eller räntetäckningsgrad)

• Utdelningsmål

(till exempel andel av nettovinst eller eget kapital)

40 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Vilket mål och vilken definition som används i varje specifikt företag kan variera. Skillnaden beror bland annat på företagets branschtillhörighet, verksamhetens struktur, företagets finan- siella situation och i vilken mognadsfas företaget befinner sig. Generellt sett ska företaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den finansiella risken i företaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i företaget.

Kortfattat bestäms målen enligt följande:

• Ju högre risken i företaget är desto högre är kapitalkostnaden. Ju högre kapitalkostnaden är desto högre läggs golvet för lönsamhetsmålet.

• Ju högre rörelserisk desto högre andel eget kapital krävs.

• Ju lägre tillväxt i företaget desto högre kan utdelningsandelen vara.

För alla företag bör ägaren och företaget ta ställning till det enskilda företagets behov av kapital och kapitalstruktur. Företaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hänsyn till företagets rörelserisk kunna bedriva sin verk- samhet. Hänsyn måste också tas till framtida kapitalbehov. Flera av de statligt ägda företagen med särskilda samhällsintres- sen saknar lån, det vill säga är i princip helt finansierade av eget kapital. Även i denna typ av företag måste dock ställning tas till hur stort totalt eget kapital företaget bör ha för att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ingen anledning för ägaren/staten att ha mer kapital bundet i verk- samheten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett företag ska användas så effektivt som möjligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkostnaden ger motiv för företaget att sträva efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att, utifrån begränsade resur- ser, prioritera företagets kapital till exempel när det gäller inves- teringar. Kapitalkostnaden måste minst motsvara den riskfria räntan, annars har företaget inte något incitament att finansiera sin verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den riskfria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i företaget och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

De ekonomiska målen beslutas på årsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön- samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

De konkurrensutsatta statligt ägda företagen ska ges samma för- utsättningar och ha samma krav på sin verksamhet som andra aktörer på marknaden. Därigenom säkerställs långsiktig konkurrenskraft, värdeutveckling samt effektiv användning av

VERKSAMHETSRISK

Bedöms genom hur mycket verksamheten avkastar och variationen i avkastningen mellan olika år.

FINANSIELL RISK

Bedöms genom kapitalstrukturen och då främst genom andelen eget kapital.

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL

6,5–14,5 %

+/- 3 %

0-2 %

6 %

3,5 %

Riskfria

Placerares

Ev. påslag

Branschrisk 1)

räntan

förväntade

för små

(betavärde)

riskpremium

företag

för aktier

1) Risken i denna bransch är högre än marknaden.

kapital. Dessutom minimeras risken för snedvridning av kon- kurrensen. Av dessa skäl är fastställandet och uppföljningen av ekonomiska mål för företagen som verkar under marknads- mässiga villkor en grundläggande del i ägarstyrningen.

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

För företag med särskilda samhällsintressen sätts främst sam- hällsekonomiska mål varför kraven på ekonomiska mål kan avvika från vad som är gängse i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Dessa företag strävar oftast istället efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att skapa största möjliga samhällsnytta.

Ett flertal av de statligt ägda företagen med särskilda samhälls- intressen har en målkonflikt mellan de ekonomiska målen och målen för det särskilda samhällsintresset. Exempelvis kan det

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

41

Skr. 2008/09:120 Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

finnas krav att en verksamhet ska ha en viss geografisk spridning över landet, trots att det inte är helt affärsmässigt befogat. Genom att fastställa ekonomiska mål tydliggörs dessa konflikter och ägaren och företagsledningen kan lättare göra priorite- ringar. Ägaren och företaget bör därmed ställa upp ekonomiska mål för att mäta företagets effektivitet som ett komplement till de samhällsekonomiska målen.

SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH SÄRSKILDA MÅL I STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

De samhällsekonomiska målen kan variera betydligt mellan de olika företagen. Målen kan vara fastslagna i lag, men de kan även vara fastslagna i regeringsbeslut eller avtal mellan företaget och staten. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på:

• kvantitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål och

• effektivitets-/resultatkrav.

Kraven på till exempel kostnadseffektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse.

För att mäta företagets effektivitet kan mått som relaterar de olika kostnadsposterna (till exempel personal- och lokalkost- nader) till varandra eller till företagets intäkter användas.

Även operativa-, produktivitets- och/eller kostnadsmått som relaterar intäkter eller kostnader till antal anställda, eventuella anslag eller andra mått härledda ur samhällsekonomiska eller sektorspolitiska mål (till exempel antal anställda med arbets- handikapp i Samhall) kan användas. I de fall utfallen inte kan jämföras med andra företag görs jämförelse mellan åren och mot uppsatta mål.

Avseende särskilda mål är det en viktig del i den statliga ägar- politiken att de statligt ägda företagen har en genomtänkt stra- tegi för att hantera och informera om miljöhänsyn, sociala frågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, etik och icke-finansiella risker, så kallad hållbarhetsinformation.

Se respektive företagssida för en utförligare beskrivning och definition av de olika målen (sid. 49 f.).

MÅL OCH UTFALL 2008 1)

Lönsamhetsmål

Kapitalstruktur

Utdelningsmål

Företag

Mål Utfall %

Mål Utfall %

Mål %

Utfall

Mkr

Akademiska Hus

7,8

0,7

35

46,5

50

978

Arbetslivsresurs

5–8

neg

30

16,5

50

0

Dom Shvetsii

–

–

–

–

–

0

Botniabanan

–

–

–

–

–

–

Green Cargo

10

0,4

30

35

50

0

Jernhusen

12

1,7

30

40

0

100

Kasernen

6,3

5,6

25

82

50

4

Lernia

5

neg

40–50

61

30-50

0

LKAB

12

32

>50

69

30–50

2 800

Posten

10

20

30

42

40

0

SJ

10

14

30

41

33

169

Specialfastigheter

6,3

neg

25–35

35

50

310

SBAB

6,8

6,7

–

2,8

33

0

Sveaskog

6

8,7

2

1,3

>60

89

SEK

–

1,9

–

2,4

–

0

Rymdbolaget

10

31

–

60

30–50

0

Skeppshypotekskassan

–

6,3

>10

16

0

0

Swedesurvey

–

neg

–

56

–

0

SweRoad

–

10,7

–

66

–

2

Teracom

17

24

30

44

40–60

150

Vasallen

7,8

neg

>50

58

30–50

50

Vattenfall

15

14 3,5–4,5

4,1

40–60

6 900

Nordea Bank

–

15,3

11,5

9,5

40

518

SAS

25

5

>35

15

30–40

0

TeliaSonera

–

15

–

54

40

8 083

Arlandabanan Infrastructure

–

0

–

1

–

0

ALMI

–

neg

–

91

–

0

Apoteket

–

–

25

33

33

237

Bostadsgaranti

7

neg

–

15

33

0

Göta kanalbolaget

–

2,4

–

81

–

0

Innovationsbron

–

neg

–

93

–

0

RISE

–

9,6

–

50

–

0

Dramaten

–

neg

–

25

–

0

Operan

–

neg

–

17

–

0

Norrland Center

–

30,8

-

84

–

0

Samhall

7

13

30

42

0

0

Miljömärkning Sverige

–

1

–

80

–

0

SOS Alarm

8

7

–

51

5

8

SP

4

6,4

–

57

0

0

Statens Bostadsomvandling

–

0,1

–

95

–

0

SVEDAB

–

neg

–

neg

–

0

Swedfund

2,5

4

–

78

–

0

Bilprovningen

–

neg

25

53

1

5

Miljömärkning i Sverige

–

0

–

26,5

–

0

Svenska Spel

5 122 2)

5108 2)

–

65

rörl

5 108

Systembolaget

–

36,6

35

38

50

774

VisitSweden

–

0,5

–

33

–

0

Voksenåsen

–

0

–

45

–

0

1) För närmare information om företagens ekonomiska och särskilda mål, se respektive företagssida (49 f.). Exstattum, Preaktio, Zenit Shipping, Svevia, Vectura och Fouriertransform redovisas ej.

2) Mkr.

42 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN

Två grupper av företag

De statligt ägda företagen kan indelas i två grupper: företag som verkar under marknadsmässiga villkor och företag med särskilda samhällsintressen.

Företag med statligt ägande kan i princip delas in i två grupper: de företag som verkar under marknadsmässiga villkor och de företag som primärt har olika samhällsintressen att infria. För företagen i den förstnämnda gruppen ställs främst marknads- mässiga avkastningskrav och utvärderingen av företagen sker utifrån dessa krav. För företag i gruppen med särskilda samhälls- intressen skapas värde främst ur den samhällsnytta som före- tagen åstadkommer. Utvärderingen av dessa företag blir därmed mer komplex. Utvärdering av samtliga företag med statligt ägande sker årligen och presenteras på respektive företagssida (sid. 49 f.).

Ambitionen i denna verksamhetsberättelse är att göra redo- visningen av statens företagsengagemang och de enskilda före- tagen så tydlig och lättillgänglig som möjligt.

I den konsoliderade redovisningen ingår sammanlagt 50 hel- eller delvis statligt ägda företag. Denna redovisning, som är en form av summering, är gjord utan att det finns ett moderbolag i egentlig mening. Principerna för redovisningen finns i kapitlet redovisningsprinciper på sid. 106.

I vissa avseenden skiljer sig det resultat som redovisas här från det som tidigare redovisats i bokslutskommunikén. Detta beror på att de konsoliderade resultat- och balansräkningarna som upprättats innehåller kompletterande uppgifter som inte fanns tillgängliga när bokslutskommunikén publicerades.

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER

MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

Företagen i denna grupp ska ha relevanta och tydligt kommuni- cerade ekonomiska mål som utgår från marknadsmässiga krav. Detta innebär att företagen ska ha en rimlig finansiell risk

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER

MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

Företag som verkar under marknadsmässiga villkor känne- tecknas främst av något eller av båda följande kriterier:

• Företaget verkar på en marknad med full konkurrens.

• Ägaren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resultat, avkastning och finansiell balans baserat

på företagets riskprofil.

Gruppen omfattar 30 företag. I konsolideringen ingår 23 av dessa företag som sammanlagt har 134 629 anställda.

genom en lämplig kapitalstruktur samt att målet för avkast- ningen på insatt kapital ska överstiga den uppskattade kapital- kostnaden med beaktande av den totala risken i företaget. Staten har normalt ett bestämmande inflytande i företagen som verkar under marknadsmässiga villkor. Därigenom underlättas proces- sen för att fastställa de ekonomiska måltalen, vilken bygger på en dialog mellan ägaren och företaget. Företag i denna grupp kan även ha särskilda mål som ägaren fastställt. Ägare, styrelse och ledning ska tillsammans känna ett ansvar för att arbeta mot målen. Läs mer om mål på sid. 36-38.

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

För denna grupp av företag sätts särskilda mål. Ibland kan kra- ven på avkastning avvika från vad som är brukligt i verksamhe- ter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på kvalitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål och effektivitets-/resultatkrav. Kraven på till exempel kostnadsef- fektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse. Graden av samhällsintresse och ägarens styrning skil- jer sig mycket mellan de olika företagen i denna grupp. Läs mer om mål på sid. 36-38.

FÖRETAG MED SÄRSKILDA

SAMHÄLLSINTRESSEN

Företag med särskilda samhällsintressen kännetecknas främst av något eller av båda följande kriterier:

• Ägaren, staten, styr verksamheten på ett påtagligt och direkt sätt.

• Företaget verkar på en marknad med särskilda förbehåll. En del av företagen verkar helt eller delvis utan konkurrens, andra är fullt konkurrensutsatta. Gruppen omfattar 24 företag. I konsolideringen ingår 23 av dessa företag med sammanlagt 39 675 anställda.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

43

Skr. 2008/09:120

Bilaga

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN

Ännu ett bra år för de statligt ägda företagen

Fortsatt omsättningsökning för företag med statligt ägande; den sammanlagda omsättningen ökade med 7 procent från 322,9 till 347,0 miljarder kronor. Det sammanlagda resultatet efter skatt uppgick till 44,2 (53,1) miljarder kr, en minskning med 17 procent jämfört med 2007. Den totala utdelningsnivån mins- kade, bland annat på grund av statens försäljning av Vin & Sprit och Vasakronan.

Den svenska konjunkturen avmattades med en BNP-tillväxt om 0,2 (2,7) procent. Den svagare konjunkturutvecklingen avspegla- des också i kurserna på Stockholmsbörsen där OMX All Share- index minskade med 41 procent under 2008.

ÖKAD OMSÄTTNING

Utvecklingen för de statligt ägda företagen fortsatte positivt under 2008; den sammanlagda omsättningen ökade med 7 procent under året och totalt uppgick omsättningen till 347,0 (322,9) miljarder kr. Vattenfall stod för den största omsättningsök- ningen bland samtliga statligt ägda företag och ökade sin omsättning med 20,9 miljarder kr. De stod för 87 procent av omsättningsökningen och 47 procent av den totala omsätt- ningen bland de statligt ägda företagen. TeliaSonera, LKAB och Apoteket bidrog med stora absoluta omsättningsökningar. LKAB, SweRoad och Swedfund stod för procentuellt stora omsättningsökningar jämfört med samma period föregående år. 33 av 48 företag redovisade förbättrad eller oförändrad omsätt- ning jämfört med 2007.

LÄGRE RESULTAT

Det sammanlagda resultatet efter skatt för de statligt ägda före- tagen minskade med 17 procent, från 53,1 till 44,2 miljarder kr. Den sammanlagda resultatförsämringen kan delvis hänföras till den försämrade konjunkturen under 2008. Några företag som redovisade lägre resultat var Vattenfall, Specialfastigheter och

SVEDAB.

Ett flertal företag lyckades dock öka resultatet efter skatt under året. LKAB, Systembolaget och TeliaSonera bidrog med stora absoluta resultatökningar jämfört med föregående år. 20 företag med statligt ägande kunde redovisa förbättrat eller oför- ändrat resultat jämfört med föregående år.

FÖRBÄTTRAT KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 91 914 Mkr (20 408) för 2008. Exklusive företagen inom den finansiella sektorn (SBAB och SEK) uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till 59 966 (58 195) Mkr. Exklusive företagen i den finansiella sektorn, redovisade LKAB, Vattenfall och Special-

44 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

fastigheter förbättrade kassaflöden jämfört med samma period föregående år. Teracom, ALMI och Svenska Spel redovisade för- sämrade kassaflöden jämfört med föregående år.

FORTSATT HÖGA INVESTERINGSNIVÅER

Bruttoinvesteringarna ökade med 79 procent under 2008 från 36,7 till 65,8 miljarder kr. Vattenfall bidrog med 65 procent av totala investeringar. Även Posten, Specialfastigheter och Tera- com bidrog till ökade investeringar jämfört med 2007. LKAB, Apoteket och Botniabanan redovisade lägre investeringar jäm- fört med föregående år.

Vattenfalls bruttoinvesteringar ökade med 123 procent och uppgick till 42,3 (19,0) miljarder kr. Av dessa utgjorde 17,2 (12,7) miljarder kr förnyelseinvesteringar i anläggningar och 25,0 (6,3) miljarder kr var tillväxtinvesteringar.

LKAB:s bruttoinvesteringar minskade jämfört med föregå- ende år då stora investeringar gjordes i anriknings- och pellets- verk i Kiruna samt ny lossnings- och lagringsstruktur i Narvik.

LÄGRE UTDELNINGAR

För verksamhetsåret 2008 uppgick för utdelningarna från de statligt ägda företagen till 21,8 (31,3) miljarder kr. Detta är en minskning jämfört med föregående år. Statens försäljning av bolagen Vin & Sprit och Vasakronan har påverkat den totala utdelningsnivån. Bland de företag som ökat sina utdelningar mest återfinns LKAB, Posten och Apoteket.

TVÅ GRUPPER AV FÖRETAG

RESULTATRÄKNING

Mkr

2005

2006

2007

2008

Nettoomsättning

310 700

314 509

322 869

346 974

Övriga intäkter

6 923

4 284

3 896

4 592

Kostnader

-266 187

-265 948

-271 665

-294 714

Resultat från andelar i intresseföretag

7 117

11 332

9 219

8 178

Värdeförändringar

8 946

6 874

5 621

-3 472

Rörelseresultat

67 499

71 052

69 939

61 558

Finansiella intäkter

5 558

5 972

4 618

6 798

Finansiella kostnader

-9 481

-9 925

-11 253

-14 713

Resultat före skatt

63 576

67 099

63 303

53 642

Skatt

-11 276

-12 875

-10 216

-9 455

Resultat från avvecklad verksamhet

251

0

0

0

Årets resultat

52 552

55 442

53 087

44 188

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

51 226

54 236

52 082

43 404

Hänförbart till minoritetsintressen

1 326

1 206

1 005

784

Summa

52 552

55 442

53 087

44 188

BALANSRÄKNING

Mkr

2005

2006

2007

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

434 034

450 176

480 586

515 449

Räntebärande anläggningstillgångar

353 590

381 252

394 163

476 254

Ej räntebärande omsättningstillgångar

85 356

83 730

89 465

123 645

Räntebärande omsättningstillgångar

177 655

218 394

265 113

281 034

Summa tillgångar

1 050 635

1 133 552

1 229 327

1 396 382

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

278 024

304 246

319 553

315 701

aktieägare i moderbolaget

Eget kapital hänförbart till

11 830

11 751

13 176

11 650

minoritetsintressen

Summa eget kapital

289 854

315 997

332 728

327 351

Räntebärande avsättningar

51 160

53 645

78 534

94 518

Ej räntebärande avsättningar

88 317

79 448

60 467

54 325

Räntebärande långfristiga skulder

371 997

342 344

476 845

528 148

Ej räntebärande långfristiga skulder

18 366

6 658

20 939

47 092

Räntebärande kortfristiga skulder

144 687

226 794

167 951

217 745

Ej räntebärande kortfristiga skulder

86 254

108 666

91 863

127 204

Totala skulder och eget kapital

1 050 635

1 133 552

1 229 327

1 396 382

KASSAFLÖDE

Mkr

2005

2006

2007

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

-1 401

28 606

20 408

91 914

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-32 950

-22 159

-29 136

-57 461

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

32 332

5 008

20 737

-7 469

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Mkr

2005

2006

2007

2008

Bruttoinvesteringar

36 584

35 056

36 654

65 794

Av- och nedskrivningar

19 850

21 217

22 523

22 380

Omsättning som avser anslag från staten

5 392

5 345

5 557

5 219

Utdelning

26 528

37 124

31 342

21 784

Medelantal anställda

126 172

127 454

125 689

122 880

Medelantal anställda, inkl. intresseföretag

181 660

177 112

175 925

174 304

Soliditet, %

27,6

24,3

23,6

20,3

Avkastning på eget kapital, %

19,6

18,6

15,8

13,7

(Intressebolagen är exkluderade då omsättning för dessa bolag ej ingår i konsolideringen)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

45

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

Fortsatt positiv utveckling

Under 2008 fortsatte gruppen företag som verkar under marknadsmässiga villkor sin positiva utveckling; företagens sammanlagda omsättning ökade med 9 procent, resultat efter skatt för året minskade med 18 procent. Den totala utdelningsnivån minskade jämfört med föregående år bland annat på grund av försäljning av Vin & Sprit och Vasakronan.

Totalt sett ökade nettoomsättningen för företag som verkar under marknadsmässiga villkor med 9 procent under 2008 och uppgick till 261,0 (240,4) miljarder kr. Resultatet efter skatt minskade med 18 procent och uppgick till 38,3 (46,9) miljarder kr. Det egna kapitalet minskade till 304,9 (312,0) miljarder kr och avkastningen på det egna kapitalet minskade från 15,8 pro- cent till 12,7 procent.

VATTENFALL BIDROG TILL ÖKAD OMSÄTTNING

Den totala omsättningen för företag som verkar under mark- nadsmässiga villkor ökade under året och uppgick till 261 023 (240 428) Mkr. Vattenfall som stod för den största omsättnings- ökningen i gruppen ökade sin omsättning med 20 910 Mkr och stod för 102 procent av den sammanlagda omsättningsökningen i gruppen företag under marknadsmässiga villkor. I jämförelsen ingår omsättning från intressebolag med respektive ägarandel. TeliaSonera, LKAB och Posten redovisade också stora omsätt- ningsökningar. 16 (16) företag svarade för omsättningssiffror som uppgick till mer än 500 Mkr under 2008 och 13 av dessa ökade sin omsättning under 2008 jämfört med 2007. Av samtliga företag i gruppen redovisade 18 av 25 företag ökad eller oföränd- rad omsättning jämfört med föregående år.

RESULTATRÄKNING

Mkr

2005

2006

2007

2008

Nettoomsättning

225 566

225 919

240 428

261 023

Övriga intäkter

6 560

3 421

3 094

3 966

Kostnader

-186 487

-182 235

-195 362

-214 992

Resultat från andelar i intresseföretag

7 149

11 324

9 197

8 035

Värdeförändringar

8 964

6 963

5 352

-2 760

Rörelseresultat

61 752

64 391

62 709

55 272

Finansiella intäkter

5 286

5 562

3 993

5 345

Finansiella kostnader

-8 594

-9 555

-9 956

-13 001

Resultat före skatt

58 444

60 399

56 747

47 615

Bokslutsdispositioner

0

0

0

Skatt

-11 072

-12 389

-9 896

-9 324

Resultat från avvecklad verksamhet

251

1 217

0

0

Årets resultat

47 623

49 226

46 851

38 291

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

46 299

48 032

45 848

37 527

Hänförbart till minoritetsintressen

1 324

1 194

1 003

764

Summa

47 623

49 226

46 851

38 291

BALANSRÄKNING

Mkr

2005

2006

2007

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

410 449

427 322

444 778

475 438

Räntebärande anläggningstillgångar

346 989

374 277

386 554

468 056

Ej räntebärande omsättningstillgångar

74 351

71 833

76 594

111 133

Räntebärande omsättningstillgångar

164 546

205 331

250 496

262 484

Summa tillgångar

996 335

1 078 763

1 158 423

1 317 111

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

278 024

286 645

299 451

293 827

aktieägare i moderbolaget

Eget kapital hänförbart till

11 336

11 212

12 532

11 039

minoritetsintressen

Summa eget kapital

289 360

297 857

311 983

304 866

Obeskattade reserver

0

0

Räntebärande avsättningar

50 936

53 420

78 297

94 280

Ej räntebärande avsättningar

85 504

76 647

57 646

51 476

Räntebärande långfristiga skulder

354 958

326 643

449 473

497 052

Ej räntebärande långfristiga skulder

17 225

5 400

19 654

45 687

Räntebärande kortfristiga skulder

139 993

221 962

162 958

210 370

Ej räntebärande kortfristiga skulder

74 673

96 834

78 412

113 380

Totala skulder och eget kapital

1 012 649

1 078 763

1 158 423

1 317 111

KASSAFLÖDE

Mkr

2005

2006

2007

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

-8 790

22 023

12 842

86 623

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-30 825

-21 467

-26 017

-54 241

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

37 920

10 353

24 365

-6 724

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Mkr

2005

2006

2007

2008

Bruttoinvesteringar

34 998

33 074

32 909

61 993

Av- och nedskrivningar

18 623

19 938

21 197

20 573

Omsättning som avser anslag från staten

403

403

401

2

Utdelning

21 553

31 949

25 624

15 658

Medelantal anställda

85 999

88 198

85 967

84 096

Medelantal anställda, inkl. intresseföretag

140 563

136 920

135 312

134 629

Soliditet, %

21,2

23,2

23,6

19,8

Avkastning på eget kapital, %

18,5

17,5

15,8

12,7

46 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

SEK stod för den största procentuella omsättningsökningen. Företaget ökade med 85 procent, från 833 till 1 543 Mkr, ökningen förklaras av det kapitaltillskott som de fick i slutet av året, då statens aktier i Venantius överfördes till SEK. Den största absoluta omsättningsökningen stod Vattenfall för, som ökade sin omsättning med 15 procent, från 143 639 till 164 549 Mkr. Hälften av ökningen hänförs till Vattenfalls verksamheter i Norden och förklaras av högre erhållna priser både på spot- marknaden och prissäkrad volym. Huvuddelen av den övriga ökningen är hänförlig till Tyskland och förklaras främst av högre erhållna priser och valutakurseffekter. TeliaSonera ökade sin omsättning jämfört med 2007 med 8 procent, från 96 344 Mkr till 103 585 Mkr. Ökningen är främst hänförlig till ökande voly- mer och inom kommunikation och bredband på flertalet av de geografiska marknaderna. LKAB ökade sin omsättning jämfört med 2007 med 41 procent, från 16 385 Mkr till 23 128 Mkr. Ökningen härrör huvudsakligen till följd av nya priser på pellets- och finesprodukterna.

RESULTATFÖRBÄTTRING FÖR MÅNGA FÖRETAG

I gruppen företag som verkar under marknadsmässiga villkor redovisade 9 av 25 företag positivt eller oförändrat resultat efter skatt jämfört med föregående år. Vattenfall tillsammans med LKAB och TeliaSonera var de tre största bidragsgivarna till det sammanlagda resultatet. De stod tillsammans för 87 procent av det sammanlagda resultatet efter skatt i gruppen.

Vattenfall försämrade sitt resultat från 20 686 till 17 763 Mkr. Minskningen hänförs främst till sämre bruttomarginal och högre finansiella kostnader. LKAB förbättrade sitt resultat från 4 679 till 7 641 Mkr. Ökningen hänförs främst till den högre volymen och den förbättrade bruttomarginalen samtidigt som övriga kostnader har varit relativt oförändrade. TeliaSonera för- bättrade sitt resultat med 6 procent från 20 298 till 21 442 Mkr.

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

STATENS ANDEL AV FÖRETAGENS UTDELNINGAR 1)

Mkr

2004

2005

2006

2007

2008

Företag med marknadsmässiga villkor

TeliaSonera

2 541

7 118

12 815

6 700

3 015

SJ

0

0

150

169

181

Vattenfall

5 600

5 800

7 500

8 000

6 900

Nordea Bank

1 318

1 685

2 284

2 855

1 129

LKAB

520

1 500

2 000

2 000

2 800

Akademiska Hus

394

660

1 400

967

978

Sveaskog

355

355

481

810

89

Specialfastigheter

25

67

400

350

310

Posten 2)

150

175

400

625

0

ExStattum

0

0

0

570

0

Teracom

0

150

350

400

150

Jernhusen

0

0

0

100

100

Green Cargo

0

0

80

85

0

Vasallen

96

76

471

67

0

Lernia

0

25

50

25

0

Kasernen

4

5

4

4

4

Rymdbolaget

40

30

3

6

0

SweRoad

5

1

1

0

2

SBAB

139

0

0

0

0

SEK

0

0

0

0

0

SAS

0

0

0

0

0

Venantius 3)

643

3 000

2 100

300

-

Vin & Sprit 3)

400

600

710

800

-

Vasakronan 3)

165

254

698

791

-

OMX 3)

0

52

52

-

-

Summa

12 395

21 553

31 949

25 624

15 658

1) Tabellen redovisar endast företag som har lämnat utdelning något av de fem senaste åren.

2) Ingen ordinarie utdelning för Posten utgick för 2008 mot bakgrund av den extra utdelning om 1 400 Mkr som ska lämnas vid fullföljandet av samgåendet med Post Danmark.

3) Under året har statens aktier i Venantius, Vin & Sprit, Vasakronan, OMX och Imego avyttrats.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

47

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

Ökningen hänförs främst till mobiltjänster med ökad tillväxt och lönsamhet i de nordiska och baltiska länderna samt ett starkt resultat inom affärsområdet Euroasien.

Trots den gynnsamma resultatutvecklingen för bland andra SJ, Rymdbolaget och SBAB försämrades resultatet. Det lägre resultatet förklaras bland annat av att de under året avyttrade företagen Vin & Sprit och Vasakronans inte ingår i sin helhet i konsolideringen för 2008.

LÄGRE INVESTERINGSNIVÅER

Bruttoinvesteringarna i företagen som verkar under marknads- mässiga villkor ökade jämfört med 2007 från 56 560 till 91 303 Mkr. Vattenfall, Posten och Specialfastigheter ökade sina inves-

BRUTTOINVESTERINGAR

Mkr

2006

2007

2008

Företag med marknadsmässiga villkor 1)

Vattenfall

17 220

18 964

42 296

TeliaSonera (37,3%)

15 052

20 702

24 855

LKAB

4 851

6 003

4 732

SAS (21,4%)

2 299

2 949

4 455

Akademiska Hus

2 418

2 183

2 325

Posten

2 886

1 198

2 452

Specialfastigheter

592

678

2 352

Teracom

263

240

1 242

SJ

590

379

1 011

Green Cargo

181

240

608

Jernhusen

551

496

649

Vasallen

170

303

421

Sveaskog

116

90

172

Rymdbolaget

34

22

116

SEK

6

4

2 455

Övriga företag

1 047

2 109

1 162

teringar. LKAB och SBAB minskade sina investeringar under 2008 jämfört med föregående år.

INVESTERINGAR I KAPACITETSUTBYGGNAD OCH FÖRVÄRV

Vattenfalls bruttoinvesteringar ökade med 123 procent och uppgick till 42,3 (19,0) miljarder kr. Av dessa utgjorde 17,2 (12,7) miljarder kr förnyelseinvesteringar i anläggningar och 25,0 (6,3) miljarder kr var tillväxtinvesteringar.

LKAB:s bruttoinvesteringar minskade kraftigt jämfört med föregående år då stora investeringar gjordes i anriknings- och pelletsverk i Kiruna samt ny lossnings- och lagringsstruktur i Narvik.

LÄGRE UTDELNINGSNIVÅ

Utdelningarna från gruppen företag som verkar under mark- nadsmässiga villkor uppgick till 15,7 (25,6) miljarder kr för verk- samhetsåret 2008. Minskningen jämfört med föregående år för- klaras bland annat av den sämre konjunkturen och av att staten har sålt sitt innehav i Vin & Sprit samt Vasakronan.

De företag i den här gruppen som lämnar de största utdel- ningarna till staten är Vattenfall, TeliaSonera och LKAB. Bland de företag som har ökat utdelningarna mest återfinns SJ och LKAB.

Läs mer om företagens utdelningspolicy i respektive företags- presentation (sid. 49 f.).

1) Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 Mkr. Intresseföretagens investeringar ingår ej i konsolideringen.

FÖRETAG SOM VERKAR UNDER MARKNADSMÄSSIGA VILLKOR

Genomsnittlig

Nettoomsättning, Mkr

årlig ökning, %

Resultat före skatt, Mkr

Företag 1)

2006

2007

2008

2006–2008

2006

2007

2008

Vattenfall

135 802

143 639

164 549

10,1%

19 858

20 686

17 763

TeliaSonera (37,3%)

91 060

96 344

103 585

6,7%

19 283

20 298

21 442

Posten

27 823

29 902

30 836

5,3%

1 013

1 564

1 506

LKAB

14 615

16 385

23 128

25,8%

4 597

4 679

7 641

SAS (21,4%)

51 152

50 598

53 195

2,0%

4 740

636

-6 321

SJ

6 938

8 257

9 029

14,1%

368

507

543

Sveaskog

6 030

7 263

7 240

9,6%

2 138

1 419

1 370

Green Cargo

5 857

6 111

6 392

4,5%

165

174

7

Akademiska Hus

4 704

4 635

4 793

0,9%

3 038

1 253

749

Teracom

2 995

3 300

3 173

2,9%

354

470

421

Lernia

2 179

2 259

1 973

-4,8%

150

52

5

SEK

794

833

1 543

39,4%

356

346

143

Specialfastigheter

1 168

1 126

1 174

0,3%

766

544

-117

SBAB

1 435

1 177

1 186

-9,1%

654

190

424

Jernhusen

640

750

794

11,4%

345

676

70

Svenska rymdaktiebolaget

524

551

669

13,0%

-15

8

143

1) Tabellen visar företag med en omsättning över 500 Mkr.

48 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

Stabila omsättningsnivåer och lägre vinster

Gruppen företag med särskilda samhällsintressen ökade under 2008 den sammanlagda omsättningen jämfört med 2007 med 4 procent. Vinsten för företagen efter skatt försämrades till 5 897 (6 237) Mkr för 2008.

Totalt sett ökade nettoomsättningen under 2008 för företag med särskilda samhällsintressen med 4 procent från 82,4 till

86,0 miljarder kr. Resultatet efter skatt försämrades något och uppgick till 5,9 (6,2) miljarder kr. Det egna kapitalet ökade till 22,5 (20,8) miljarder kr och avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 28,0 (33,1) procent.

Företagen i denna grupp har, utöver ekonomiska mål, även särskilda samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål. För när- mare information om företagens ekonomiska och särskilda mål, se respektive företagssida (sid. 49 f.).

RESULTATRÄKNING

Mkr

2005 1)

2006

2007

2008

Nettoomsättning

85 134

88 590

82 441

85 951

Övriga intäkter

363

864

802

626

Kostnader

-79 699

-82 713

-76 303

-79 722

Resultat från andelar i intresseföretag

-32

8

21

142

Värdeförändringar

-18

-89

269

-712

Rörelseresultat

5 747

6 661

7 230

6 286

Finansiella intäkter

272

410

625

1 453

Finansiella kostnader

-887

-370

-1 297

-1 712

Resultat före skatt

5 132

6 701

6 557

6 027

Skatt

-203

-485

-320

-130

Årets resultat

4 929

6 215

6 237

5 897

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

4 927

6 203

6 235

5 877

Hänförbart till minoritetsintressen

2

12

2

20

Summa

4 929

6 215

6 237

5 897

BALANSRÄKNING

Mkr

2005 1)

2006

2007

2008

Tillgångar

OMSÄTTNINGSÖKNINGAR FÖR APOTEKET, SVENSKA SPEL

Ej räntebärande anläggningstillgångar

23 585

22 854

35 808

40 011

OCH SYSTEMBOLAGET

Räntebärande anläggningstillgångar

6 601

6 975

7 608

8 198

2008 innebar en omsättningsökning för företag med särskilda

Ej räntebärande omsättningstillgångar

11 005

11 897

12 871

12 512

samhällsintressen; den sammanlagda omsättningen för företa-

Räntebärande omsättningstillgångar

13 109

13 063

14 617

18 551

Summa tillgångar

54 300

54 871

70 904

79 271

gen ökade med 4 procent till 85 951 (82 441) Mkr. Apoteket,

Eget kapital, avsättningar och skulder

16 318

17 602

20 102

21 874

Systembolaget och Svenska Spel ökade sin omsättning jämfört

Eget kapital hänförbart till

494

539

644

611

med 2007. Apoteket, Svenska Spel och Systembolaget stod för

aktieägare i moderbolaget

82 procent av omsättningen för den här gruppen av företag.

Eget kapital hänförbart till

16 809

18 141

20 745

22 485

Under 2008 kunde 10 (10) av företagen redovisa en omsättning

minoritetsintressen

Summa eget kapital

16 809

18 141

20 745

22 485

som uppgick till mer än 500 Mkr. Av 23 företag i gruppen redo-

Räntebärande avsättningar

224

225

237

238

visade 15 företag ökad eller oförändrad omsättning. Systembo-

Ej räntebärande avsättningar

2 812

2 801

2 822

2 849

laget ökade sin omsättning jämfört med 2007 med 5 procent,

Räntebärande långfristiga skulder

17 040

15 701

27 372

31 095

Ej räntebärande långfristiga skulder

1 141

1 258

1 285

1 405

Räntebärande kortfristiga skulder

4 694

4 832

4 993

7 375

STATENS ANDEL AV FÖRETAGENS UTDELNINGAR

Ej räntebärande kortfristiga skulder

11 580

11 832

13 451

13 825

Mkr

2004

2005

2006

2007

2008

Totala skulder och eget kapital

54 300

54 790

70 904

79 271

Företag med särskilda samhällsintressen

KASSAFLÖDE

Svenska Spel 1)

4 803

4 569

4 807

5 247

5 108

Systembolaget

90

330

210

295

774

Mkr

2005 1)

2006

2007

2008

Apoteket

100

70

150

165

237

Kassaflöde från löpande verksamhet

7 389

6 583

7 566

5 292

Svensk Bilprovning (52%)

2

3

3

3

3

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-2 124

-692

-3 119

-3 220

SOS Alarm Sverige (50%)

2

2

4

4

4

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-5 588

-5 345

-3 628

-745

Bostadsgaranti (50%)

0

1

1

4

0

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Totalt

4 997

4 975

5 175

5 718

6 126

1) Svenska Spels resultat delas ut i sin helhet. Av företagets vinstmedel, 5 108

Mkr

2005 1)

2006

2007

2008

Bruttoinvesteringar

1 587

1 982

3 745

3 801

(5 247) Mkr utbetalas 1 590 (1 370) Mkr till föreningslivet.

Av- och nedskrivningar

1 227

1 226

1 326

1 807

Omsättning som avser anslag från staten

23 809

4 852

5 156

5 217

BRUTTOINVESTERINGAR

Utdelning

4 975

5 175

5 718

6 126

Medelantal anställda

40 173

39 256

39 722

38 784

Mkr

2005

2006

2007

2008

Företag med särskilda samhällsintressen 1)

Medelantal anställda, inkl. intresseföretag

41 204

40 192

40 613

39 675

Botniabanan

3 212

2 312

2 258

2 107

Soliditet, %

30,7

33

29

28,2

Svenska Spel

628

405

205

484

Avkastning på eget kapital, %

29,9

36,6

33,1

28,0

Apoteket

243

256

429

253

1) 2005 är justerade för IFRS.

Systembolaget

167

898

315

406

Svensk Bilprovning

142

149

149

114

1) Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 Mkr.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

49

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

från 20 211 Mkr till 21 296 Mkr, ökningen härrör huvudsakligen till ökad försäljningsvolym. Apoteket ökade omsättningen med 6 procent från 39 493 Mkr till 41 710 Mkr. Ökningen för- klaras främst av att receptvolymerna ökade, en hög medelpris- utveckling inom vissa områden samt att kunderna handlar för större belopp vid varje besök. Svenska Spel ökade sin omsätt- ning med 2 procent från 7 915 Mkr till 8 071 Mkr 2008.

SÄMRE RESULTAT

Årets resultat efter skatt för gruppen företag med särskilda sam- hällsintressen innebar en sammanlagd resultatförsämring från

6 237 till 5 897 Mkr. Av företagen med särskilda samhällsintres- sen redovisade 11 av 23 företag ett positivt eller nollresultat efter skatt jämfört med föregående år. Företagen med de största resul- tatförbättringarna var Systembolaget, Apoteket och Samhall.

ÖKADE BRUTTOINVESTERINGAR

Bruttoinvesteringarna ökade från 3 745 till 3 801 Mkr, en ökning med 1 procent jämfört med 2007. Svenska Spels bruttoinveste- ringar ökade med 136 procent från 205 till 484 Mkr. Ökningen förklaras främst av inköpt datautrustning och andra inventarier. Apoteket minskade sina investeringar från 429 Mkr till 253 Mkr, minskningen förklaras av färre investeringar i inventarier under året.

SVENSKA SPELS UTDELNING DOMINERANDE

De sammanlagda utdelningarna från företag i gruppen företag med särskilda samhällsintressen uppgick till 6,1 (5,7) miljarder kr. Svenska Spel är skattebefriat och delar ut hela sitt resultat.

Den ena delen utbetalas som bidrag till Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen, och den andra delen betalas in till sta- ten. Svenska Spels utdelning motsvarar 83 procent av de samlade utdelningarna i denna grupp.

Totalt sett uppgick Svenska Spels utdelning för verksamhets- året 2008 till 5,1 (5,2) miljarder kr. Läs mer om företagens utdel- ningspolicy på respektive företagspresentation (sid. 49 f.).

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN

Genomsnittlig

Nettoomsättning, Mkr

årlig ökning %

Resultat före skatt, Mkr

Företag 1)

2006

2007

2008

2006–2008

2006

2007

2008

Apoteket

37 269

39 493

41 710

5,8%

447

433

711

Svenska Spel

20 157

7 915

8 071

-36,7%

4807

5 247

5 108

Systembolaget

19 039

20 211

21 296

5,8%

419

295

774

Samhall

7 090

7 211

7 106

0,1%

96

90

153

Botniabanan (91%)

2 312

2 258

2 112

-4,4%

0

0

0

Bilprovningen (52%)

1 528

1 525

1 516

-0,4%

48

37

-204

SVEDAB

779

858

930

9,3%

149

116

-645

SOS Alarm (50%)

694

727

761

4,7%

4

9

12

SP

749

760

846

6,2%

57

10

26

ALMI

662

796

828

11,8%

93

114

9

1) Tabellen visar företag med en omsättning över 500 Mkr.

50 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

STATENS ÄGANDE I BÖRSNOTERADE FÖRETAG

Det börsnoterade aktieinnehavet

Under 2008 minskade marknadsvärdet på det statliga börsnoterade aktieinnehavet med 42 procent, från 162 miljarder kronor till 95 miljarder kronor. Justerat för försäljningen av aktier i OMX minskade marknads- värdet på aktieinnehavet med 41 procent.

Marknadsvärdet på statens börsnoterade aktieinnehav mins- kade under året med 42 procent från 162,0 miljarder kronor i slu- tet av 2007 till 94,7 miljarder kronor i slutet av 2008. Värde- minskningen förklaras huvudsakligen av allmän börsnedgång, OMX Stockholm all share-index sjönk under samma period med 38 procent. Justerat för försäljningen av aktier i OMX har marknadsvärdet på statens börsnoterade aktieinnehav minskat med 41 procent från 160 till 95 miljarder kronor. Sedan slutet av 2008 till och med 26 juni 2009 har marknadsvärdet på det stat- liga börsinnehavet ökat med 23 procent till 116 miljarder kronor samtidigt som OMX Stockholm all share-index under samma period ökat med 21,4 procent.

STATENS ANDEL I OMX SÅLT TILL BORSE DUBAI

Staten sålde sin ägarandel (6,6 procent) i OMX till Borse Dubai genom att regeringen den 31 januari 2008 beslutade att acceptera Borse Dubais offentliga uppköpserbjudande till samtliga aktieä- gare i OMX om att förvärva OMX-aktier för 265 kronor per aktie kontant. Accepterande av erbjudandet överlämnades till budgivaren Borse Dubai den 12 februari. Staten erhöll som likvid 2 118 Mkr för sina 7,9 miljoner aktier.

NYEMISSION I SAS

Mot bakgrund av SAS utveckling och de utmaningar som finns på flygmarknaden presenterade styrelsen för SAS en ny strate- gisk inriktning och affärsplan kallad ”Core SAS”. I samband med detta beslutade styrelsen om en nyemission med företrä- desrätt för bolagets aktieägare på cirka 6 miljarder kr totalt varav högst 1,3 miljarder kronor föll på svenska statens del.

BÖRSVÄRDE STATENS NOTERADE AKTIEINNEHAV 1)

KURSUTVECKLING STATENS BÖRSNOTERADE INNEHAV JAN 2004–JUNI 2009

SAS

TeliaSonera

OMX30

Nordea

OMX

250

200

150

100

50

0

2004

2005

2006

2007

2008

2009

juni

juni

juni

juni

juni

juni

Regeringen uttryckte i februari sitt stöd för emissionen och riksdagen beslutade om propositionen den 12 mars 2009. Extra bolagsstämman den 13 mars beslutade om att genomföra nyemissionen. Nyemissionen övertecknades med 24 procent. Efter nyemissionen äger svenska staten 528 750 000 aktier mot- svarande oförändrad ägarandel om 21,4 procent.

NYEMISSION I NORDEA BANK

Nordea Banks styrelse presenterade ett förslag om nyemission den 10 februari 2009 i syfte att stärka företagets kapitalbas. Bolagsstämman fattade beslut om nyemissionen den 13 mars och svenska staten deltog med sin pro-rata andel som finansie- rades genom det kapitaltillskottsprogram som regeringen inrättat med stöd av medel från stabilitetsfonden. Nyemissi- onen övertecknades med 28 procent. Efter nyemissionen äger svenska staten 799 181 711 aktier motsvarande oförändrade ägarandel om 19,8 procent.

Börsvärde per

Börsvärde per

Börsvärde per

2009-06-26,

% sedan

2008-12-31,

% sedan

2007-12-31,

Företag

Ägarandel, %

Antal aktier

Mkr

2008-12-31

Mkr

2007-12-31

Mkr

Nordea Bank AB 2)

19,8

799 181 711

47 871

70

28 203

-49

55 685

SAS AB 3)

21,4

528 750 000

1 803

35

1 336

-54

2 926

TeliaSonera AB

37,3

1 674 310 553

66 805

3

65 131

-36

101 296

OMX AB

6,6

7 993 466

-

-

-

-

2 090

Total

116 479

23

94 670

-42

161 997

1) Svenska staten sålde hela sitt aktieinnehav i OMX i februari 2008.

2) Nyemission i Nordea Bank, antalet aktier ökade från 515 601 104 aktier till 799 181 711.

3) Nyemssion i SAS, antalet aktier ökade från 35 250 000 aktier till 528 750 000 aktier.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

51

Skr. 2008/09:120

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Företagsöversikt

49

AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG

50

ALMI FÖRETAGSPARTNER AB

51

APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL)

52

ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL)

53

ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AB

54

AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI (PUBL)

55

BOTNIABANAN AB

56

A/O DOM SHVETSII

57

GREEN CARGO AB

58

AB GÖTA KANALBOLAG

59

INNOVATIONSBRON AB

60

JERNHUSEN AB

61

KASERNENFASTIGHETS AKTIEBOLAG

62

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG

63

KUNGLIGA OPERAN AB

64

LERNIA AKTIEBOLAG

65

LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG (LKAB)

66

NORDEA BANK AB

67

NORRLAND CENTER AB

68

POSTEN AB

69

RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN HOLDING AB

70

SAMHALL AKTIEBOLAG

71

SAS AB

72

MILJÖMÄRKNING SVERIGE AB

73

SJ AB

74

SOS ALARM SVERIGE AB

75

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT AB

76

SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AB

77

STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO

78

SVEASKOG AB

79

SWEDFUND INTERNATIONAL AB

80

SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG

81

SWEDESURVEY AKTIEBOLAG

82

AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET

83

SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET

84

SVENSKA SKEPPSHYPOTEKSKASSAN

85

AB SVENSKA SPEL

86

AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING

87

SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG

88

AKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT

89

SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (PUBL)

90

SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG

91

TELIASONERA AKTIEBOLAG

92

TERACOM AB

93

VASALLEN AB

94

VATTENFALL AKTIEBOLAG

95

V.S VISITSWEDEN AB

96

VOKSENÅSEN A/S

97

BOLAG UNDER AVVECKLING

98

VILANDE BOLAG UNDER 2008

99

NYBILDADE BOLAG ÅRSSKIFTET 2008/2009

100

BOLAG ELLER AKTIER I BOLAG SOM AVYTTRATS 2008

52 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.akademiskahus.se • org nr 556459-9156 • AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG

Akademiska Hus bildades 1993 i sam- band med ombildningen av Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud- uppgift är att erbjuda landets universi- tet och högskolor ändamålsenliga och sunda lokaler för utbildning och forsk- ning. Företaget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekono- miska och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget verkar på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verk- samhet består i att äga, förvalta, projektera, bygga och utveckla fastigheterna så att kun- derna ska kunna fokusera på sin utbildnings- verksamhet. Kännetecknande för Akademiska Hus verksamhet är också långa kontrakt med stabila kunder. Omfattande investeringar görs årligen i ny- och ombyggnationer. Företaget har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Akademiska Hus ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling.

EKONOMI

Akademiska Hus hyresintäkter ökade till

4 793 (4 635) Mkr. Ökningen beror på index- uppräkning av hyrorna samt tillskott från fär- digställda ny- och ombyggnationer. Driftsöver- skottet uppgick till 3 055 (2 918) Mkr där direktavkastningen ökade till 6,4 (6,0) pro- cent. Årets resultat efter skatt blev 749

(1 253) Mkr. Försämringen av resultatet efter skatt beror på orealiserade värdeförändringar i förvaltningsfastigheterna som uppgick till

-2 192 (-617) Mkr. Bruttoinvesteringarna uppgick till 2 325 (2 183) Mkr.

MÅL

Akademiska Hus arbetar med strategier och mål inom fyra delområden; marknad, medar- betar- och ledarskap, lönsamhet samt fastig- heter/hållbarhet. Kundnyttan mäts bland an- nat med nöjdkundindex (NKI) där målet är in- dex 70. Medarbetarnas trivsel mäts genom NMI (nöjdmedarbetarindex), även här är må- let 70. Lönsamhetsmålet innebär att avkast-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Mikael Lundström

Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Sigbrit Franke, Marianne Förander, Maj Charlotte Wallin, Per Granath, Gunnar Svedberg, Ingemar Ziegler, (Gunnar Svedberg valdes och Charlotte Axelsson samt Göran Wendel avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Sveinn Jonsson, Tomas Jennlinger Revisorer: Peter Gustafsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (95) tkr.

ningen på eget kapital ska motsvara den fem- åriga statsobligationsräntan plus 4 procenten- heter, över en konjunkturcykel. Soliditeten bör vara lägst 35 procent. Miljömålen ställs upp dels för kommande året, dels långsiktigt. Ett av miljömålen är att mängden köpt energi ska minska med 30 procent till år 2025 jäm- fört med år 2000.

UTDELNINGSPOLICY

Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 procent av resultatet efter finansiella poster, exklusive orealiserade värdeförändringar, med avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel- ning ska hänsyn tas till koncernens kapital- struktur och kapitalbehov.

UTVÄRDERING

NKI ökade med en enhet till 70 (av maximalt

100) och tangerade därmed målnivån. Även NMI ökade med en enhet till 70 vilket också var målet för 2008. Soliditet uppgick vid ut- gången av 2008 till 46,5 (47,8) procent vil- ket, med god marginal, är inom det uppsatta målet. Avkastningen på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 0,7 (4,9) procent, vilket är lägre än målet, som för 2008 utföll till 7,8 procent. Målet är dock satt över en konjunkturcykel. Den minskade avkastningen beror nästan uteslutande på orealiserade ne- gativa värdeförändringar i fastigheterna. Den underliggande direktavkastningen är dock fortsatt god. En utdelning om 978 (967) Mkr föreslogs för 2008, vilket är enligt policy. Mängden köpt energi har fortsatt att minska, under 2008 med 1,5 procent.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Hyresintäkter

4 793

4 635

Övriga intäkter

164

151

Kostnader

-1 944

-1 775

Värdeförändringar fastigheter

-2 192

-617

Rörelseresultat

821

2 283

Finansiella intäkter

265

203

Finansiella kostnader

-854

-813

Resultat före skatt

232

1 673

Skatt

517

-420

Nettoresultat

749

1 253

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

749

1 253

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

47 665

49 960

Räntebärande anläggningstillgångar

2 832

672

Ej räntebärande omsättningstillgångar

576

539

Räntebärande omsättningstillgångar

1 590

983

Totala tillgångar

52 663

52 154

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart

24 462

24 699

till aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

24 462

24 699

Räntebärande avsättningar

239

220

Ej räntebärande avsättningar

6 571

7 407

Räntebärande långfristiga skulder

15 464

12 889

Ej räntebärande långfristiga skulder

7

7

Räntebärande kortfristiga skulder

3 779

4 912

Ej räntebärande kortfristiga skulder

2 141

2 020

Totala skulder och eget kapital

52 663

52 154

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

1 980

1 814

Kassaflöde från investeringsverksamhet

291

-685

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-2 100 -1 664

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

3,0

5,1

Rt (genomsnitt), %

2,1

4,8

Soliditet, %

46,5

47,8

Lokalarea, tkvm

3200

3 222

Marknadsvärde fastigheter

44798

48 389

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

978

967

Bruttoinvesteringar

2 325

2 183

Av- och nedskrivningar

8,8

10,6

Antal anställda i medeltal

399

397

Sjukfrånvaro, %

2,6

3,3

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

25

Mål

20

Utfall

15

10

5

0

2006

2007

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

77

23

62

38

43

57

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

53

Skr. 2008/09:120

Bilaga

ALMI FÖRETAGSPARTNER AB • org nr 556481-6204 • www.almi.se

Uppdraget för ALMI är att främja ut- vecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. ALMI ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 19 regionala dotterbolag. Dotterbolagen ägs till 51 procent av moderbolaget. Övriga ägare är lands- tingen, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan.

VERKSAMHET

Verksamheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag och delas upp i tre affärs- omården: Innovation, Nya företag och Etable- rade företag. Tjänsterna som erbjuds är finan- siering och affärsrådgivning. ALMI erbjuder lån till nya och etablerade företag, exportlån, mikrolån samt särskilt anpassade finansie- ringsformer till innovatörer. Kreditgivning sker i samverkan med andra kreditgivare och ban- kerna är en viktig samarbetspartner. Under 2008 hade ALMI drygt 64 000 kundkontakter och fick under året drygt 11 000 nya kunder. Riksdag och regering beslutade i november om ett kapitaltillskott till ALMI på 2 miljarder kronor för att ytterligare tillgodose behovet av finansiering hos landets företagare i spåren av finanskrisen. Under året etablerades ALMI Invest, ett företag som med hjälp av bl.a. EU- medel kommer att arbeta med regionalt ägar- kapital.

EKONOMI

ALMI erhåller driftsanslag från staten. År 2008 uppgick detta till 135 Mkr. De regiona- la dotterbolagen erhåller i sin tur driftsanslag från moderbolaget och de regionala ägarna i proportion till ägandet och enligt en särskild anslagsfördelningsmodell som bl.a. baseras på dotterbolagens prestation. Koncernens re- sultat före minoritetsintressen uppgick till 9 Mkr (114). Moderbolagets resultat uppgick till -31 Mkr (108). Avkastningen på utlånade medel uppgick efter kreditförluster till 1,25 procent (5,0). Kreditförlusterna i förhållande till utlåningsvolymen hamnade på 7,1 pro- cent (3,2), främst beroende på ökade reserve- ringar under hösten 2008.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Elisabeth Gauffin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Bertil Törsäter, Ola Asp- lund, Majvor Muller, Maria Masoomi, Marita

Skog, Thomas Bengtsson, Jan Berg, (Eva-Carin Teng- berg avgick och Jan Berg valdes vid årsstämma 2009) Arb rep: Lars Jansson, Lars-Erik Wiik Arb suppl:

Anna-Lena Wester Revisorer: Stefan Holmström KPMG Bohlins AB samt Bertil Forsslundh, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (79) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (51,5).

MÅL

ALMI:s mål är att fler innovativa idéer kom- mersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas samt att fler före- tag ökar sin konkurrenskraft och lönsamhet. ALMI:s utlåning avseende antal lån till kvinnor och invandrare ska vara högre än den procen- tuella andel som gäller för företagsstocken och nyföretagandet bland dessa grupper.

ALMI ska långsiktigt bedriva låneverksam- heten så att kapitalet bevaras nominellt intakt.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Nyutlåningen fortsatte att öka kraftigt under 2008 och totalt beviljades 1 716 Mkr (1 422 Mkr), varav 939 lån till etablerade företag om totalt 796 Mkr, 2 285 lån till nya företag om 816 Mkr och 355 lån till innovatörer om 104 Mkr. ALMI:s utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut 5 914 Mkr till företagen under 2008 vilket innebär att för varje krona som ALMI:s lånat ut så har företagen fått ytterligare nära fyra kronor i lån från andra finansiärer. Under 2008 kommer- sialiserades 585 innovationer och 3 800 nya företag kom igång med hjälp från ALMI och sammanlagt genomfördes 3 700 fördjupade rådgivningsinsatser.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

828

796

Kostnader

-794

-671

Rörelseresultat

34

125

Finansiella kostnader

-25

-11

Resultat före skatt

9

114

Nettoresultat

9

114

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

-9

114

Minoritetsintressen

18

1

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

153

137

Räntebärande anläggningstillgångar

2 814

2 538

Ej räntebärande omsättningstillgångar

90

67

Räntebärande omsättningstillgångar

3 936

2 057

Totala tillgångar

6 993

4 799

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

6 223

4 232

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

166

150

Summa eget kapital

6 389

4 382

Ej räntebärande avsättningar

70

79

Räntebärande långfristiga skulder

147

51

Ej räntebärande långfristiga skulder

137

131

Ej räntebärande kortfristiga skulder

250

156

Totala skulder och eget kapital

6 993

4 799

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

-1883

151

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-23

-66

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

neg

2,7

Rt (genomsnitt), %

0,5

2,6

Rsyss (genomsnitt), %

0,5

2,8

Rop (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

91,4

91,3

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Anslag från staten

151

152

Bruttoinvesteringar

48

68

Av- och nedskrivningar

18

17

Antal anställda i medeltal

424

423

Sjukfrånvaro, %

–

4,7

NYUTLÅNING, Mkr

2000

Utfall

1500

1000

500

0

2001

2003

2005

2007

2002

2004

2006

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

54

46

57

43

50

50

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

54 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.apoteket.se • org nr 556138-6532 • APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL)

Apoteket är det företag som, till och med den 30 juni 2009 hade ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten med ensamrätt. Apoteket kommer att fortsätta att finnas kvar som en central aktör i statlig ägo och agera utifrån samma villkor som de nya aktörerna på en konkurrensutsatt marknad. Sedan juli 2008 är Apoteket Omstrukturering moderbolag till Apoteket.

VERKSAMHET

Apoteket har som främsta uppgift att sälja lä- kemedel till den svenska allmänheten. För- säljningen har under 2008 huvudsakligen skett via 883 öppenvårdsapotek. I syfte att säkra läkemedelsförsörjningen i glest befolka- de områden har Apoteket avtal med ca 850 apoteksombud som förmedlar förskrivna re- ceptläkemedel och säljer ett begränsat sorti- ment av receptfria läkemedel. Prioriterade områden under 2008 har varit att upprätthål- la läkemedelsservicen till svenska folket och fullfölja företagets samhällsuppdrag, att arbe- ta aktivt för att underlätta omregleringen samt att utveckla företaget för att bli fram- gångsrikt på en omreglerad marknad. Den 1 mars 2008 blev det möjligt att sälja nikotin- läkemedel på andra försäljningsställen än apotek och den 1 september 2008 fick vård- givarna ökad frihet att organisera läkemedels- försörjningen till och inom sjukhus. Den 1 juli 2009 trädde nya regler i kraft som gör det möjligt för fler aktörer än Apoteket att dri- va apotek. I juni 2009 antog riksdagen en proposition om handel med vissa receptfria läkemedel på andra ställen än apotek.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 41 710

(39 493) Mkr. Försäljningen av läkemedel på recept ökade med 3,4 procent medan egen- vårdsförsäljningen ökade med 10,4 procent.

Resultat efter finansnetto (före skatt) uppgick till 969 (602) Mkr. Resultatförbättringen för- klaras av en mycket god efterfrågeutveckling och förbättrad produktivitet.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Per Båtelson

VD: Stefan Carlsson

Ordf: Per Båtelson Led: Peter Lagerblad, Sven-Olof Bodenfors, Karin Kronstam, Henrik Lundström, Eva Er- iksson, Kia Orback Pettersson, Catarina Fritz, (Carola Lemne och Anders Åhlund avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Carina Jansson, Anna Sundgren

Arb suppl: Gunilla Andersson, Camilla Felton Reviso-

rer: Erik Åström, Ernst & Young AB samt Lars Nord- strand, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (130) tkr.

MÅL

Apotekt ska kvarstå som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden. Apoteket ska ges förutsättningar att agera utifrån sam- ma villkor som de nya aktörerna. Regeringens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt ägardirektivet bör utdelning, under för- utsättning att aktiebolagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsva- rande minst en tredjedel av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Apoteket bedöms på ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt uppdrag. De av regeringen fast- ställda räntabilitets- och soliditetsmålen över- träffas. Företaget placerar sig fortsatt väl i mätningar när det gäller kännedom om och attityd till företaget. Under 2008 utökades butikskedjan med nio apotek, antalet kund- besök ökade liksom företagets e-handel. Un- der 2008 uppgick antalet särskilda läkeme- delsgenomgångar till 73 000, vilket var 140 procent fler än under 2007.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

41 710

39 493

Övriga intäkter

11

12

Kostnader

-40 771 -38 917

Resultat från andelar i intresseföretag

0

1

Rörelseresultat

950

588

Finansiella intäkter

39

29

Finansiella kostnader

-20

-16

Resultat före skatt

969

602

Skatt

-258

-169

Nettoresultat

711

433

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

711

433

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

2 748

2 433

Ej räntebärande omsättningstillgångar

7 942

7 704

Räntebärande omsättningstillgångar

1 010

459

Totala tillgångar

11 700

10 596

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

3 838

3 293

aktieägare i moderbolaget

Summa eget kapital

3 838

3 293

Ej räntebärande avsättningar

680

524

Räntebärande kortfristiga skulder

2 300

2 399

Ej räntebärande kortfristiga skulder

4 882

4 380

Totala skulder och eget kapital

11 700

10 596

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

1 068

746

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-253

-429

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-264

-350

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

19,9

13,7

Rt (genomsnitt), %

8,5

5,8

Rsyss (genomsnitt), %

14,5

9,9

Rop (genomsnitt), %

16,4

10,2

Soliditet, %

32,8

31,1

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

237

165

Bruttoinvesteringar

253

429

Av- och nedskrivningar

303

245

Antal anställda i medeltal

10 666

10 689

Sjukfrånvaro, %

4,7

5,4

KÖNSFÖRDELNING, %

Män Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

11

89

43

57

50

50

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001 (delar av verksamheten)

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

55

Skr. 2008/09:120

Bilaga

ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL) • org nr 556448-5638 • www.arbetslivsresurs.se

Riksdagen beslutade hösten 2005 att bilda företaget (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109).

Företaget bildades genom att av staten helägda Samhall delade ut det helägda dotterbolaget Samhall Resurs till äga- ren varefter företaget förvärvade Arbetslivstjänster (ALT) av AMS. Företaget bytte därefter namn till Arbetslivsresurs.

VERKSAMHET

Basen i Arbetslivsresurs verksamhet är ar- betslivsinriktad rehabilitering med tjänster som ska leda till återgång till arbetslivet. Fö- retagets breda utbud av omställningstjänster gör det lättare för uppsagda och långtidsar- betslösa personer att snabbare komma tillba- ka till arbetsmarknaden. Med långsiktiga in- satser bidrar Arbetslivsresurs till att förbättra lönsamheten för sina kunder och minska sjukskrivningstalen.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick under året till 184 (198) Mkr vilket innebär en minskning med 14 Mkr. Rörelseresultatet uppgick under året till -13,4 (-28,2) Mkr varav -4,1 Mkr (-19,2 Mkr) är hänförliga till omställnings- kostnader för bl.a. personal och hyra. Den 31 december uppgick soliditeten till 16 procent (26 procent) och det egna kapitalet till 11,0 Mkr (24,4 Mkr).

MÅL

Företaget ska sträva efter att på marknads- mässiga villkor få god regional täckning över hela landet. Målet är att omsättningen ska öka med minst 5 procent per år. Målet för rö- relsemarginal är att den ska variera mellan 5 och 8 procent beroende på konjunktur- och marknadsläge. Soliditetsmålet uppgår till 30 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Karin Kronstam

VD: Torsten Håkansta

Ordf: Karin Kronstam Led: Vivi Libietis, Tobias Henmark, Elisabeth Wallin Mononen, Gillis Cullin, (Gillis Cullin valdes vid årsstämma 2009. Torsten Hå- kansta avgick 2008 och Ulla Lindqvist avgick vid års- stämma 2009) Arb rep: Benny Sandberg, Lena Hans- son Arb suppl: Bo Olsson, Tina Rönnestam Revisorer: Per Wardhammar, Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Hälften av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna under förutsättning att solidi- tetsmålet är uppfyllt.

UTVÄRDERING

Företaget har en god regional täckning. Ar- betslivsresurs har under 2008 haft ett år där Försäkringskassan, som var Arbetslivsresurs största kund, fortsatt kraftigt minskade sina inköp, samtidigt som marknaden för omställ- ningsuppdrag ökade kraftigt andra halvåret. Medelantalet anställda uppgick under året till 206 (252). För att hantera nedgången från Försäkringskassan har en förstärkt säljsats- ning fortsatt under året samtidigt som löpan- de kostnadsanpassningar genomförts. Det in- terna kultur- och värderingsarbetet fortgår för att bygga upp Arbetslivsresurs företagskultur och för att skapa en tydlighet i verksamhe- tens inriktning och dess mål.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

184

198

Kostnader

-197

-226

Rörelseresultat

-13

-28

Resultat före skatt

-13

-28

Nettoresultat

-13

-28

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

19

22

Ej räntebärande omsättningstillgångar

47

71

Totala tillgångar

67

93

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

11

24

aktieägare i moderbolaget

Summa eget kapital

11

24

Räntebärande långfristiga skulder

11

15

Ej räntebärande kortfristiga skulder

44

54

Totala skulder och eget kapital

67

93

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

-14

-26

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

1

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-4

30

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Rt (genomsnitt), %

neg

neg

Rsyss (genomsnitt), %

neg

neg

Rop (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

16,5

25,9

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

3

3

Antal anställda i medeltal

206

252

Sjukfrånvaro, %

2,6

4,0

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

36

64

100

0

20

80

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

56 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.abanan.se • org nr556481-2385 • ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AB

I syfte att utveckla den svenska järn- vägsmodellen och att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mellan staten och det privata näringslivet samfinansierat in- frastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure (tidigare A-Banan Projekt) bildades för statens räkning för att genomföra projektet.

VERKSAMHET

Arlandabanan Infrastructure äger, förvaltar och svarar för att statens rättigheter och skyl- digheter efterlevs i den järnväg som går under namnet Arlandabanan. Arlandabanan omfat- tar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flygplats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggning- ar på spår 1 och 2 på Stockholm Central.

År 1995 fick A-Train uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan. A-Train får under avtalstiden utnyttja Arlan- dabanan Infrastructures trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet. Arlandabanan In- frastructure övervakar driften av järnvägsan- läggningen, flygpendeltrafiken och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlandaba- nan Project Agreement (Projektavtalet) god- kännas av Arlandabanan Infrastructure. Detta kräver bl.a. god insyn och kontroll av verk- samheten. I enlighet med sitt trafikpolitiska uppdrag och i syfte att fullfölja statsmakter- nas intentioner att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och in- ternationella flygtrafiken verkar Arlandabanan Infrastructure i samförstånd med flygplatshål- laren och övriga operatörer för en utvecklad järnvägstrafik på Arlandabanan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via Ban- verket och Luftfartsverket. Därutöver erhåller Arlandabanan Infrastructure vissa intäkter genom en särskild kontroll- och övervak- ningsersättning från A-Train.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Gunnar Björk

VD: Gunnar Malm

Ordf: Gunnar Björk Led: Hans Brändström, Elisabet Annell, Karin Starrin, (Elisabet Annell och Karin Starrin valdes samt Birgitta Johansson-Hedberg och Susanne Lindh avgick vid årsstämma 2009) Revisorer: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young samt Anders Herjevik, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 102,5 (102,5) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 61,5 (61,5) tkr.

MÅL

Arlandabanan Infrastructure äger Arlandaba- nan och har det övergripande ansvaret för att Arlandabanan och flygpendeltrafiken utvecklas och drivs i enlighet med de utgångspunkter och riktlinjer som fastställts för Projektet. Trafikpolitiskt ska Arlandabanan Infrastructure verka för en utvecklad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda flygplats.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren.

UTVÄRDERING

Miljömässigt är tåget det bästa alternativet för transport till och från flygplatsen. Flyg- pendeltrafiken som är en mycket uppskattad service utvecklas positivt vad avser marknads- andelar och lönsamhet.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

66

62

Kostnader

-66

-62

Rörelseresultat

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettoresultat

0

0

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

0

0

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1 827

1 897

Ej räntebärande omsättningstillgångar

21

19

Räntebärande omsättningstillgångar

17

13

Totala tillgångar

1 865

1 929

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

10

10

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

10

10

Ej räntebärande avsättningar

1 771

1 841

Ej räntebärande kortfristiga skulder

84

78

Totala skulder och eget kapital

1 865

1 929

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

4

-8

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

56

56

Antal anställda i medeltal

2

2

KÖNSFÖRDELNING, %

Män Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

50

50

60

40

50

50

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

57

Skr. 2008/09:120

Bilaga

AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI (PUBL) • org nr 556071-9048 • www.bostadsgaranti.se

Bostadsgaranti tecknar säkerheter som bland annat ger köpare av bostadsrätter i nyproducerade bostadsrättsföreningar ökad trygghet. Företaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföreningen.

Under 1976 introducerades en tio- årsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- kor för statliga lån (senare räntesub- ventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna i företa- get. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av företagets starka ställning var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verk- samheten. Den formella kopplingen mellan subventionssystemet och garan- tiverksamheten har upphört.

VERKSAMHET

Bostadsgaranti och dess helägda dotterbolag Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti erbju- der garantier, säkerheter samt försäkringspro- dukter med fokus på bygg- och bostadssektor. Hos Försäkrings AB Bostadsgaranti har kun- derna sedan år 2000 kunnat teckna byggsä- kerhets- och byggfelsförsäkringar medan mo- derbolaget fortsatt erbjuder insats- och för- skottsgarantier för bostadsrättsprojekt. Mo- derbolaget har också en omfattande kursverk- samhet inom bostadsrättsområdet. Det senas- te årets ekonomiska kris har medfört en bety- dande nedgång i bostadsbyggandet vilket av- speglas i efterfrågan på företagets produkter men som även utmynnar i skadeutfall på grund av obeståndssituationer i bostadspro- ducentledet. Moderbolagets verksamhet med säkerheter enligt bostadsrättslagstiftningen har minskat i takt med att merparten av den byggproduktion som sker är bostadsrätter.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom (Jan Peter Jonsson avgick 2008)

Led: Jan Persson, Johan Skoglund, Åke Rådberg, Mi- chael Thorén, Kerstin Grönwall, Kristina Westerståhl, (Kerstin Grönwall valdes och Eva Cederbalk avgick vid årsstämma 2009) Revisor: Per Bergman, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 37 (37) tkr.

EKONOMI

Bostadsgarantis nettoomsättning uppgicktill 25 (32) Mkr. Inklusive dotterbolag uppgick nettoomsättningen till 58 (61) Mkr.

Förklaringen till förändringen är framför allt minskat byggande. Inträffade försäkringsfall i dotterbolagets verksamhet har efter nödvän- dig reservsättning, tillsammans med en fort- satt investering i ett nytt försäkringssystem samt förluster i kapitalförvaltningen, påverkat koncernens resultat. Koncernens resultat före skatt uppgick till -40 (20) Mkr.

MÅL

Avkastningsmålet uppgår till 7 procent på det egna kapitalet.

UTDELNINGSPOLICY

Policy för utdelning är att minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska utdelas.

UTVÄRDERING

Det uppsatta målet för avkastning för koncer- nen har inte uppnåtts under året.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Intäkter

25

32

Övriga intäkter

2

2

Kostnader

-22

-15

Värdeförändringar

-61

-10

Rörelseresultat

-57

9

Finansiella intäkter

56

25

Finansiella kostnader

-23

-18

Försäkringsföretagets tekniska resultat

-16

6

Resultat före skatt

-40

20

Skatt

10

-5

Nettoresultat

-31

15

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

31

13

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

5

1

Ej räntebärande omsättningstillgångar

356

279

Räntebärande omsättningstillgångar

703

679

Totala tillgångar

1 064

959

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

156

193

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

156

193

Ej räntebärande avsättningar

185

138

Ej räntebärande kortfristiga skulder

723

628

Totala skulder och eget kapital

1 064

959

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

75

96

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-75

-77

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-8

-16

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

neg

7,7

Rt (genomsnitt), %

neg

4,0

Rsyss (genomsnitt), %

neg

11,5

Rop (genomsnitt), %

20,2

neg

Soliditet, %

14,7

20,1

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

8

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

0

0

Antal anställda i medeltal

10

11

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

15 Mål

12 Utfall

9

6

3

0 neg.

2006 2007 2008 2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

36

64

40

60

71

29

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 50%

Sveriges Byggindustrier 50%

58 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.botniabanan.se • Org nr 556558-1971 • BOTNIABANAN AB (PUBL)

Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, landstinget i Västernorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en cirka 19 mil ny, enkelspårig järnväg från Nyland, nord- väst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. Botniabanan AB bildades den

1 juli 1998 och ägs till 91 procent av staten, medan kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå äger 2,25 procent vardera. Företaget har sitt säte i Örnsköldsvik.

VERKSAMHET

Investeringsverksamheten har under året i stort sett utvecklats enligt plan. Även utföran- de av kompensationsåtgärder inom Natura 2000-områdena, Umeälvens delta och slätter har fungerat väl.

Drygt 90 procent av investeringen är slut- förd förutom järnvägsspecifikt arbete ”BEST”, där 27 procent fortfarande återstår att utföra. Vid årsskiftet var merparten av pro- duktionen koncentrerat till sträckan norr om Hörnefors till Umeå C och 20 entreprenader pågick.

Avseende förvaltningsverksamheten har Botniabanan under året ingått avtal med Ban- verket om uthyrning av Botniabanan. Etapp 1, sträckan Örnsköldsvik C till Husum, över- lämnades till Banverket i oktober 2008.

Företaget bedömer att hela järnvägen blir överlämnad till Banverket i augusti 2010.

EKONOMI

Produktionen var som högst 2005 och har därefter successivt minskat. Vid årsskiftet 2008/09 hade 88 procent upparbetats. Skul- der uppgick till 15 104 Mkr, varav låneskul- den till Riksgäldskontoret svarade för 14 648 Mkr. Företagets kreditlimit hos Riksgäldskon- toret uppgick till 17 600 Mkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Anna Grönlund-

VD: Lennart Westberg

Krantz

Ordf: Anna Grönlund-Krantz Led: Christer Nilsson, Elvy Söderström, Lennart Holmlund, Elisabet Annell, Ingemar Sandström, Peter Nygårds, Helena Lefvert, Björn Östlund, (Elisabet Annell, Björn Östlund och Helena Lefvert valdes och Jan-Mikael Bexhed samt Ulrika Rosenberg Sand avgick vid årsstämma 2009. Birgitta Johansson-Hedberg avgick 2008) Revisorer: Per Wardhammar, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Carin Rytoft Drangel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 82 (82) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 41 (41) tkr och suppleanter 21 (21) tkr.

MÅL

I syfte att nå ändamålen med Botniabanan och få ett gott eftermäle ska Botniabanan AB på ett professionellt sätt och inom fastställd huvudtidsplan och totalbudget, leda byggan- det av den miljöanpassade järnvägen så att angivna funktionskrav uppfylls samtidigt som företaget medverkar till en god arbetsmiljö under både bygg- och driftsskedet.

UTDELNINGSPOLICY

Med hänsyn till företagets speciella uppdrag har ägarna beslutat att inte ålägga företaget några ekonomiska avkastningskrav. Inget ut- delningskrav har fastställts av ägarna.

UTVÄRDERING

Arbetet med att bygga Botniabanan fortskri- der och investeringstakten har varit fortsatt hög under året. Av järnvägens totalt 19 mil har verksamhet pågått på i storts sett hela sträckan. Under 2008 har 2 061 (2 258) Mkr investerats i projektet vilket var 8 procent läg- re än budgeterat. Den främsta orsaken till att budgeterad nivå inte har uppnåtts är lägre produktionstakt och lägre priser än förväntat inom BEST-produktion.

Finansiellt står företaget väl rustat för att klara sina åtaganden 2009.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Rörelsens intäkter

2 112

2 258

Rörelsens kostnader

-1 612 -1 868

Rörelseresultat

500

390

Finansiella intäkter

6

3

Finansiella kostnader

-505

-393

Nettoresultat

0

0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Anläggningstillgångar

14 998

12 956

Räntebärande anläggningstillgångar

46

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

53

96

Räntebärande omsättningstillgångar

8

32

Totala tillgångar

15 105

13 084

Eget kapital

1

1

Summa eget kapital

1

1

Långfristiga skulder

14 648

12 345

Kortfristiga skulder

456

738

Totala skulder och eget kapital

15 105

13 084

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

-266

77

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-2 061

-2 258

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

2 303

2 205

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

0

0

Rsyss (genomsnitt), %

3,7

3,2

Soliditet, %

0

0

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

0

Nettoinvesteringar

2 061

2 258

Antal anställda i medeltal

97

109

Sjukfrånvaro, %

1,2

2,7

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

64

36

80

20

55

45

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja, ISO 14001:2004

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Nej

Hållbarhetsredovisning för 2008, ej GRI

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 91% Kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå 9%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

59

Skr. 2008/09:120 Bilaga

A/O DOM SHVETSII • reg nr P-4401.16.4

A/O Dom Shvetsii

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

18

18

Rörelsekostnader

-6

-5

Rörelseresultat

12

13

Finansnetto

-16

-1

Resultat för skatt

-4

12

Skatt

1

0

Nettoresultat

-3

12

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och St Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, Dom Shvetsii. Syftet var att företaget skulle förvalta fastigheter i St Petersburg för etablering av ett Sverigehus med offici- ella, kulturella och kommersiella funk- tioner.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i St Petersburg skulle ses som ett led i utvecklingen av rela- tionerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveck- la förbindelserna med St Petersburgsområdet. Det ansågs angeläget att svenska myndighe- ter och svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin verksamhet i St Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella villkor och med en långsiktig egen finansiell bär- kraft. Företaget bildades genom ett treparts- avtal mellan svenska staten, St Petersburgs stad och Skanska.

Dom Shvetsii förvaltar idag en fastighet och är ett ryskt aktiebolag som ägs av CA Fastigheter till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden St Petersburg till

15 procent. Dom Shvetsii äger Sverigehuset och har dispositionsrätten till marken under 49 år, cirka 5 000 kvm uthyrningsbar yta.

Största hyresgästen är Sveriges Generalkon- sulat och Exportrådet.

Skanska sålde sitt ägande om 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008.

UTVÄRDERING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende på hur stor efterfrågan på lokaler i St Peters- burg är. Under 2008 var beläggningen i Sve- rigehuset 100 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Jan Borekull

VD: Sebastian Fitz Lyon

Ordf: Jan Borekull (Gunnar Lundberg avgick 2008)

Led: Monica Lundberg, Johan Damne, Sten Luthman, Natalia Borisovna Nagornaya, (Jan Borekull, Johan Damne och Natalia Borisovna Nagornaya valdes vid extra företagsstämma 2008 och Niklas Lindberg och Alexander Sergeevich Shashorin avgick 2008) Revisor: KPMG.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till företagsstämmovalda ledamöter uppgår till 3 400 (3 400) USD.

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Anläggningstillgångar

22

21

Omsättningstillgångar

8

7

Totala tillgångar

30

28

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

-42

-38

Summa eget kapital

-42

-38

Räntebärande långfristiga skulder

66

61

Ej räntebärande kortfristiga skulder

6

5

Totala skulder och eget kapital

30

28

KÖNSFÖRDELNING, %

Män Kvinnor

Styrelse

60

40

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 36%

CA Fastigheter 49%

Staden St Petersburg 15%

60 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.greencargo.com • org nr 556119-6436 • GREEN CARGO AB

Green Cargo, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 vid bolagise- ringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt lo- gistikföretag som bygger på hållbar ut- veckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt.

VERKSAMHET

Green Cargo är ett transport- och logistikföre- tag på den europeiska marknaden. Järnvägs- transporter utgör basen i verksamheten. Bil- transporter är ett komplement och kombina- tionen tåg och lastbil blir allt viktigare i före- tagets erbjudande. För att erbjuda heltäckan- de logistiklösningar har Green Cargo också verksamhet inom tredjepartslogistik, vilket innefattar lagring, hantering och distribution. Företagets största kunder finns inom industri- erna stål, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstransporter på järnväg blir alltmer internationell. En viktig förutsättning är den fortgående avregleringen. De etablerade järnvägsföretagen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att le- verera med hög kvalitet och kostnadseffektivi- tet. Kunderna efterfrågar effektiva internatio- nella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om inter- nationella flöden. Green Cargo har tagit och tar en aktiv roll i att utveckla såväl den nord- iska som europeiska järnvägslogistiken. Un- der 2008 har Green Cargo avtalat om ett ge- mensamt produktionsföretag för Skandinavien med Deutsche Bahns godstågsföretag Railion. Syftet är att göra godstransporterna mellan Skandinavien och Centraleuropa mer effekti- va. Samarbetsföretaget har fått namnet Raili- on Scandinavia och har sin bas i Danmark. Samhällets behov av effektiva transporter i kombination med ökat miljöintresse gör att efterfrågan på järnvägstransporter förväntas öka.

EKONOMI

Resultatet efter finansnetto uppgick till 27

(246) Mkr. Koncernens intäkter ökade med närmare 5 procent och uppgick till 6 432 (6 157) Mkr. Alla verksamheter inom moder- bolaget ökade sina ntäkter för 2008. Fallan-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Håkan Buskhe

Ordf: Håkan Buskhe (Karl-Gunnar Holmqvist avgick vid

årsstämma 2009) Led: Björn Mikkelsen, Jan Sjöqvist, Lotta Lundén, Anne Gynnerstedt, Lena Olving, Tryggve Stehn Arb rep: Stefan Bieder, Peter Lundmark Revisorer: Henrik Nilsson, Deloitte AB

Sören Belin slutade som VD den 30 juni 2009. Len- nart Pihl är tillförordnad VD.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr.

de volymer under fjärde kvartalet och ett hö- gre kostnadsläge försämrade resultatet för Rail, medan både Road och Logistics stärkte sina resultat under 2008 trots den kraftiga konjunkturnedgången.

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har uppnåtts.

UTVÄRDERING

Green Cargo har år 2008 inte nått ägarens fi- nansiella mål. För 2008 lämnade företaget ingen vinstutdelning (85 Mkr). Den kraftiga konjunkturnedgången visade sig på allvar un- der hösten. De tydligaste signalerna om mins- kat transportbehov och lägre volymer kom från stål-, skogs- och fordonsindustrierna. Den långsiktiga framtidstron kring hållbar lo- gistik kvarstår, men för att motverka effekten av konjunkturnedgången, förbättra kassaflö- det och förbli en viktig partner för näringslivet ligger fokus på att reducera kostnaderna. Till följd av lågkonjunkturen senareläggs investe- ringar motsvarande 1 miljard kronor. I decem- ber varslade Green Cargo om övertalighet om- fattande cirka 400 tjänster.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

6 392

6 111

Övriga intäkter

40

46

Kostnader

-6 279

-5 870

Resultat från andelar i intresseföretag

-10

8

Rörelseresultat

143

295

Finansiella intäkter

44

40

Finansiella kostnader

-160

-89

Resultat före skatt

27

246

Skatt

-20

-72

Nettoresultat

7

174

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

6

173

Minoritetsintressen

1

1

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

2 196

1 817

Räntebärande anläggningstillgångar

562

282

Ej räntebärande omsättningstillgångar

945

839

Räntebärande omsättningstillgångar

539

871

Totala tillgångar

4 242

3 809

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

1 482

1 621

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

7

6

Summa eget kapital

1 489

1 627

Räntebärande avsättningar

0

2

Ej räntebärande avsättningar

33

35

Räntebärande långfristiga skulder

1 639

1 155

Räntebärande kortfristiga skulder

162

92

Ej räntebärande kortfristiga skulder

919

898

Totala skulder och eget kapital

4 242

3 809

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

221

360

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-589

-124

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

214

-379

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

0,4

11,0

Rsyss (genomsnitt), %

4,4

11,8

Soliditet, %

35,1

42,7

Volymer, miljarder bruttotonkm

31,5

31,7

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

85

Bruttoinvesteringar

608

240

Av- och nedskrivningar

223

228

Antal anställda i medeltal

3 156

3 050

Sjukfrånvaro, %

4,0

5,0

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

12

Mål

10

Utfall

8

6

4

2

0

2007

2008

2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

89

11

77

23

57

43

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

61

Skr. 2008/09:120

Bilaga

AB GÖTA KANALBOLAG • org nr 556197-7587 • www.gotakanal.se

Göta kanalbolaget bildades år 1810 i samband med att byggandet av kana- len påbörjades. Bygget stod klart och invigdes 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genom- förts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen var att skapa en transportled för såväl varor som passagerare. Staten övertog ägan- det av företaget 1978 och fr.o.m. 1992 svarar Näringsdepartementet för företagsförvaltningen. Företaget ansva- rar för att kanalen rustas upp, under- hålls och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål vidmakthålls.

VERKSAMHET

Företaget bedriver kanal- och fastighetsrörel- se. Kanalrörelsen omfattar fritids- och passa- gerarbåtstrafik samt slussning, båtupplägg- ning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastighetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplad till kanalen. Företaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och fast- igheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommun- och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen.

EKONOMI

Under 2008 omsatte företaget cirka 58,3 Mkr och redovisade ett resultat på 976 tkr.

Totalt uppgick intäkterna från kanal- och entreprenadrörelsen till 25,1 Mkr. Intäkterna från kanaltrafiken ökade med knappt 4 pro- cent. Intäkterna från skogs- och fastighetsrö- relsen uppgick till 12,1 Mkr. Företagets soli- ditet uppgick till 80,8 procent. I likhet med tidigare år bidrog staten med 14,9 Mkr för upprustning av kanalen. Bidrag om 10,1 Mkr erhölls från kommuner, landsting, EU och öv- riga samarbetspartner.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Björn Eriksson

VD: Anders Donlau

Ordf: Björn Eriksson Led: Susanna Bervå, Elving Andersson, Patrik Jönsson, Renée Mohlkert, Gertrud Hermelin, (Susanna Bervå valdes och Anita Modin avgick vid årsstämma 2009), Arb rep: Henric Stöök, Per-Olof Åhfeldt Arb suppl: Britt-Marie Löfström, Håkan Hultkrantz Revisor: Lars-Inge Johansson, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 59 (59) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 40 (40) tkr.

MÅL

Riksdagen beslutade 1992 att det är en stat- lig angelägenhet att ansvara för att Göta ka- nal rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attrak- tivt turistmål kan vidmakthållas. Med hänsyn till företagets uppdrag och med hänsyn till att staten ger ett årligt bidrag har ägaren inte be- slutat om några specifika ekonomiska mål el- ler krav. Generellt ska företaget genom egna medel och genom bidrag verka för en stabil finansiell ställning och en positiv ekonomisk utveckling av verksamheten.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Göta kanal är i dag i mycket gott skick. Före- tagets verksamhet har fortsatt bidra till att öka kanalens värde som kulturhistoriskt bygg- nadsverk och attraktivt turistmål. Företaget har fortsatt att möta utvecklingen av den väx- ande båt- och landturismen längs med kana- len genom ökad tillgänglighet och utökad ser- vice.

Utbud och standard avseende boende, res- tauranger, toaletter och duschar har fortsatt förbättrats under året. Den ägda skogsmarken förvaltas effektivt och är miljöcertifierad en- ligt FCS. Samarbets- och marknadsförings- projekt med andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kana- len. Företaget har en sund ekonomisk utveck- ling och bedriver ett aktivt jämställdhets- och miljöarbete.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

36

34

Övriga rörelseintäkter

22

21

Kostnader

-58

-55

Rörelseresultat

0

0

Finansiella intäkter

1

1

Resultat före skatt

1

1

Nettoresultat

1

1

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

1

1

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

36

36

Räntebärande anläggningstillgångar

10

10

Ej räntebärande omsättningstillgångar

4

5

Räntebärande omsättningstillgångar

2

2

Totala tillgångar

52

53

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

42

41

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

42

41

Räntebärande kortfristiga skulder

3

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

7

12

Totala skulder och eget kapital

52

53

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

-1

5

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-3

-4

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

3

1

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

2,4

2,4

Soliditet, %

80,8

77,4

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

5

5

Av- och nedskrivningar

2

2

Antal anställda i medeltal

42

43

Sjukfrånvaro, %

1,2

0,9

BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, antal

5000

Passagerar-

4000

båtar, turer

3000

Fritidsbåtar,

2000

sålda

biljetter

1000

0

2006

2007

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

71

29

60

40

50

50

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

FSC

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

62 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.innovationsbron.se • org nr 556667-8412 • INNOVATIONSBRON AB

Innovationsbron arbetar utifrån visio- nen att Sverige ska vara internationellt ledande när det gäller kommersialise- ring av forskningsrelaterade affärsidéer och utveckling av hållbara tillväxtföre- tag. Företaget bildades i mars 2005 utifrån de sju regionala Teknikbrostiftelserna. Vid utgången av 2007 avvecklades dessa och tillgång- arna återbetalas till staten i form av aktier i företaget. Därmed är staten via Näringsdepartementet majoritetsägare med 83,7 procent av aktierna, medan Industrifonden äger resterande 16,3 procent.

VERKSAMHET

Innovationsbron arbetar i hela Sverige med att göra affärer av forskning och innovationer. Företaget arbetar med förkommersiella mark- nadskompletterande insatser, dvs. insatser i så tidig fas att den höga risken påverkar till- gången på kommersiella aktörer och investe- rare. Målet med insatserna är att stärka svaga länkar i kedjan från att en affärsidé identifie- ras till att ett företag utvecklas av egen kraft på marknadens villkor. Genomgående är att affärsidéerna ska vara forskningsrelaterade och ha en hög tillväxtpotential i ett globalt perspektiv. Innovationsbrons viktigaste verk- tyg är affärsutveckling, främst via så kallat såddkapital och stöd till inkubatorer. Genom insatser för innovationssystemutveckling främjar företaget också samverkan mellan re- gionala aktörer.

Den 1 juli 2008 omorganiserades Innova- tionsbron i en mer samlad struktur, med fyra regionala resultatenheter. I samband med denna förändring avvecklades de tidigare re- gionala dotterbolagen.

EKONOMI

Innovationsbrons kapital beräknas räcka till 2013 mot bakgrund av storleken på förvaltat kapital och tillskottet om 50 miljoner kr årli- gen som riksdagen beslutade om i januari 2009 mot bakgrund av propositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (prop. 2008/09:50, bet. Ubu4, rskr.160).

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Akbar Seddigh

VD: Peter Strömbäck

Ordf: Akbar Seddigh Led: Ann-Christin Paul, Claes de Neergaard, Gun-Britt Fransson, Bengt Wallentin, Leif Gustafsson, Sofia Medin, (Anna Ragén avgick och Ann-Christin Paul valdes vid årsstämma 2009) Revisor: Stefan Hultstrand, Ernst & Young och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 102 (102) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 54 (54) tkr.

MÅL

Innovationsbrons uppdrag är att skapa ett ut- hålligt marknadskompletterande innovations- system för kommersialisering av forskningsre- laterade affärsidéer med målet att skapa fler växande hållbara företag och affärer i Sverige.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Innovationsbron har under 2008 investerat över drygt 100 miljoner kronor i olika typer av verifierings-, låne- och ägarkapitalprodukter. Drygt 250 projekt erhöll verifieringsbidrag, på totalt drygt 25 miljoner kronor. Under året beviljade Innovationsbron ca 100 lån till före- tag, på totalt 26 miljoner kronor. Investering- arna i direkt ägarkapital gjordes med totalt

29 miljoner kronor, uppdelat på 58 företag/ beslut under året. Investeringar gjordes också i intresseföretag och indirekt ägarkapital med 26 miljoner kronor. Innovationsbron besluta- de dessutom under året att ge 19 inkubatorer driftsfinansiering under tre år, och två inku- batorer driftsfinansiering under arton måna- der, inom ramen för Innovationsbrons Inkuba- torprogram, IBIP.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

38

45

Kostnader

-245

-215

Resultat från andelar i intresseföretag

-3

-6

Rörelseresultat

-210

-176

Finansiella poster

-58

24

Resultat efter finansiella poster

-268

-152

Skatt

0

0

Årets resultat

-268

-152

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Anläggningstillgångar

255

263

Omsättningstillgångar

559

764

Totala tillgångar

814

1 027

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

760

978

aktieägare i moderbolaget

Summa eget kapital

760

978

Ej räntebärande kortfristiga skulder

54

49

Totala skulder och eget kapital

814

1 027

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

-160

-141

Kassaflöde från investeringsverksamhet

100

45

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

50

100

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

93,4

95,2

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

0

Investeringar

77

88

Antal anställda i medeltal

55

48

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

47

53

50

50

57

43

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 84% Övriga 16%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

63

Skr. 2008/09:120

Bilaga

JERNHUSEN AB • org nr 556584-2027 • www.jernhusen.se

Efter att Swedcarrier avyttrat sina öv- riga verksamheter fusionerades företa- get i april 2009 med dotterbolaget Jernhusen. Därmed direktägs Jernhusen av den svenska staten och namnet Swedcarrier försvinner.

VERKSAMHET

Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar sta- tions- och verkstadsområden samt godstermi- naler. Målsättningen är att Jernhusen ska vara en stark och värdeskapande aktör som på konkurrensneutrala villkor kan tillgodose resenärers, trafikoperatörers och andra använ- dares behov av stations- och verkstadsområ- den av fastigheter.

EKONOMI

Rörelseresultatet ökade under 2008 till

355,4 (325,5) Mkr, främst tack vare ökade hyresintäkter. Resultatet efter skatt uppgick till 53,2 (676,5) Mkr. Den lägre vinsten här- rör framförallt från orealiserade värdeföränd- ringar i fastigheter och finansiella instrument.

MÅL

Jernhusen ska ge en konkurrenskraftig av- kastning i jämförelse med motsvarande verk- samhet. Soliditeten ska vara mellan 35–45 procent, räntetäckningsgraden minst 2,0 gånger samt avkastningen på eget kapital minst 12 procent över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Rolf Lydahl

VD: Per Berggren

Ordf: Rolf Lydahl Led: Björn Ekström, Bo Wallin, Ker- stin Gillsbro, Kia Orback Pettersson, Richard Reinius Arb rep: Örjan Ersson, Bertil Hallén, Tommy Karlsson Revisorer: Ingemar Rindstig och Magnus Fredmer, Ernst & Young samt Bertil Forsslundh, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 135 (135) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 91 (91) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

UTVÄRDERING

Det något sämre finansiella utfallet under 2008, med en avkastning på eget kapital om 1,2 procent, grundar sig framförallt i gene- rellt lägre marknadsvärden på fastigheter till följd av konjunkturnedgången. Att rörelsere- sultatet ändå ökar något är ett styrkebesked och företagets starka finansiella ställning ger en bra bas för att möta den kommande avreg- leringen av järnvägsmarknaden under 2010.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Hyresintäkter

803

770

Fastighetskostnader

-399

-407

Driftsöverskott

405

363

Övriga kostnader

-49

-37

Rörelseresultat

355

326

Finansnetto

-123

-152

Resultat efter finansiella poster

232

174

Summa värdeförändringar

-189

559

Resultat före skatt

42

733

Skatt

11

-57

Nettoresultat

53

676

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

7 225

6 746

Räntebärande anläggningstillgångar

450

485

Ej räntebärande omsättningstillgångar

162

74

Räntebärande omsättningstillgångar

31

10

Totala tillgångar

7 868

7 315

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart

3 113

3 143

till aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

8

8

Summa eget kapital

3 121

3 151

Ej räntebärande avsättningar

304

306

Räntebärande långfristiga skulder

3 353

2 645

Räntebärande kortfristiga skulder

689

913

Ej räntebärande kortfristiga skulder

401

300

Totala skulder och eget kapital

7 868

7 315

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

276

224

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-569

1 470

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

319

-1 696

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

1,7

24,1

Soliditet, %

39,7

43,1

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

100

100

Antal anställda i medeltal

104

97

Sjukfrånvaro, %

1,6

2,7

SOLIDITET, %

60

Mål

45

Utfall

30

15

0

2006

2007

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

62

38

78

22

67

33

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

64 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

org nr 556331-5836 • KASERNENFASTIGHETS AB

Kasernen bildades 1990 med svenska staten och Diös Fastigheter som ägare. I slutet av 1991 förvärvade svenska staten samtliga aktier i Kasernen som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörjningsområdet.

VERKSAMHET

Kasernens verksamhet består i att uppföra, förvärva, äga, förhyra och förvalta fastigheter i syfte att i första hand åt anställda inom för- svaret tillhandahålla elevbostäder och bostä- der för korttidsboende. Totalt förvaltas i kon- cernen fyra hyresfastigheter innehållande 29 hyreshusenheter med totalt 434 lägenheter.

Koncernen omfattar moderbolaget Kaser- nenFastighets AB och dotterbolaget Kasernen- Fastighets AB i Halmstad.

Samtliga fastigheter i Kasernen hyrs ut till anställda inom Försvarsmakten. Verksamhe- ten påverkas därför av de förändringar som har skett eller kommer att ske inom försvaret. Företagets fastigheter förvaltas och utvecklas genom aktiv samverkan med försvarsmakten. På platser där Försvarsmakten omstrukturerat eller avvecklat sin verksamhet har företaget med framgång avvecklat sina fastighetsbe- stånd.

Kasernen har tagit initiativ till planarbete för att framta byggrätt för bostäder på del av Karlbergsområdet i Stockholm.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 20 (20) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 11 (21) Mkr och resultatet efter finansiella poster till 10 (20) Mkr.

Koncernens likviditet uppgick vid utgången av räkenskapsåret till 6,1 (17,1) Mkr. Out- nyttjade krediter på checkräkning finns i kon- cernens företag uppgående till 19,1 (20) Mkr. Koncernens netto räntebärande skulder, vilka samliga är upptagna i svenska kronor, uppgick till 8,8 (17,9) Mkr.

Bokfört värde på koncernens fastighetsbe- stånd uppgick till 146,4 (150,2) Mkr. Fastig- heternas verkliga värde uppgick på balansda- gen till 270 (291) Mkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Christer Alvemur

VD: Arne Lorentzon

Ordf: Christer Alvemur Led: Björn Anderson, Monica Lundberg, Lena Hedlund, Michael Thorén, (Lena Jönsson avgick 2009 och Michael Thorén samt Lena Hedlund valdes vid årsstämma 2009)

Revisor: Per Wardhammar, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers och Lars Nordstrand, Riksrevisonen.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 30 (30) tkr.

MÅL

Kasernen ska erbjuda bra och ändamålsenliga bostäder i första hand åt anställda inom För- svarsmakten.

Ägarens uttryckta krav och förutsättningar är att soliditeten, beräknat på koncernens justerade egna kapital, bör uppgå till lägst 25 procent, vidare bör avkastningen på justerat eget kapital motsvara den femåriga statsobli- gationsräntan plus 2,5 procentenheter, över en konjunkturcykel.

Soliditeten i koncernen uppgick på balans- dagen till 81,5 (72,7) procent och avkastning på eget kapital till 5,6 (12,1) procent.

UTDELNINGSPOLICY

Koncernens utdelningsmål ska vara 50 pro- cent av årets resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning ska hänsyn tas till företagets ekono- miska ställning. För verksamhetsåret 2008 fö- reslås en utdelning om 4,0 Mkr vilket är i pari- tet med det uppställda utdelningsmålet.

UTVÄRDERING

Verksamheten bedrivs i nära samverkan med Försvarsmakten.

Kasernen har under år 2008 uppfyllt de ekonomiska och övriga uppsatta mål som ägaren ställt på företaget. Kasernens prognos för år 2008 är att resultatet efter finansnetto kommer att minska bl.a. till följd av ett färre antal fastighetsförsäljningar.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

20

20

Övriga intäkter

0

0

Kostnader

-5

-6

Avskrivningar

-4

-6

Återförd nedskrivning

-

13

Rörelseresultat

11

21

Finansiella intäkter

1

1

Finansiella kostnader

-2

-2

Resultat före skatt

10

20

Skatt

-3

-5

Nettoresultat

7

15

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

7

15

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

147

151

Ej räntebärande omsättningstillgångar

5

5

Räntebärande omsättningstillgångar

6

17

Totala tillgångar

158

173

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

129

126

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

129

126

Ej räntebärande avsättningar

7

8

Räntebärande långfristiga skulder

15

35

Ej räntebärande kortfristiga skulder

7

4

Totala skulder och eget kapital

158

173

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

12

9

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-23

-4

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

5,6

12,1

Rt (genomsnitt), %

7,8

11,4

Rsyss (genomsnitt), %

8,2

11,7

Soliditet, %

81,6

72,7

Bokfört värde fastigheter, Mkr

146

150,2

Marknadsvärde förvaltnings-

270

291

fastigheter, Mkr

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

4

4

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

4

4

Antal anställda i medeltal

2

3

AVKASTNING PÅ EGET KAPTIAL, %

15

Mål

12

Utfall

9

6

3

0

2006

2007

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

75

25

50

50

60

40

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

65

Skr. 2008/09:120

Bilaga

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG • org nr 556190-4201 • www.dramaten.se

Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom tea- terns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio- ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Dramatens upp- drag ligger också att vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom teaterns område samt att genom hög kvalitet och bevarad na- tionell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet.

VERKSAMHET

Dramatens breda och varierande repertoar be- står av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk, samt teater särskilt riktad mot barn och unga. Under 2008 presenterades klassiker i nya tolkningar på Stora scenen med anledning av 100-årsju- bileum av Dramatenhuset. Samtidigt har satsningar på nyskriven svensk och utländsk dramatik fortsatt på de mindre scenerna. Un- der året har totalt 928 föreställningar spelats på teaterns scener för 204 858 besökare, va- rav 218 föreställningar var speciellt riktade till barn och unga. Unga Dramaten erbjuder produktioner riktade till olika åldersgrupper från de allra yngsta till högstadiet, gymnasie- skolan och familjer. Dramatens turnéverksam- het i Sverige omfattade 154 föreställningar under 2008. Teatern tog emot gästspel bl.a. från Nationalteatern i Belgrad samt Teatro Nacional de Chile. Riksteatern och Dramaten samt några av Riksteaterns teaterföreningar har under året tecknat avtal om en helt ny form för turnésamarbete för perioden 2009– 2011. Teaterföreställningar har sänts via digi- tala biografer och Sveriges Television.

Under 2008 genomfördes det andra året av samarbetet med Sveriges Television kallat PULS. Detta syftar till att uppmärksamma mindre produktioner runt om i landet som får gästspela på Dramaten samtidigt som de spe- las in för tv.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Daniel Sachs

VD: Marie-Louise Ekman

Ordf: Daniel Sachs (Sigbrit Franke avgick vid årsstäm-

ma 2009) Led: Alice Bah Kuhnke, Jonas Andersson, Karl-Olof Hammarkvist, Bo Ralph, Carina Broman, Gunvor Kronman (Gunvor Kronman valdes vid årsstäm- ma 2009) Arb rep: Barbro Forsgårdh, Björn Granath Arb suppl: Lars Lindberg, Jens Thiman Revisorer: Benny Wieveg, KPMG Rev suppl: Fredrik Sjölander,

KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 15 (15) tkr.

EKONOMI

Bidraget från staten uppgick under 2008 till 201,7 Mkr. Därutöver var de egna intäkterna 43,3 Mkr, varav biljettintäkter uppgick till 28,7 Mkr. Verksamheten gav under 2008 ett negativt resultat -6 Mkr.

MÅL

Som nationalscen ska Dramaten vara den le- danade institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik. Drama- ten ska vidare sträva efter högsta möjliga be- sökstal vid hemmascenerna och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoa- ren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet bl.a. genom gästspel och samarbete med radio och tv. Hantverks- skickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Trots ökat antal produktioner och föreställ- ningar under 2008 fortsätter publiktalen att minska. Viktiga insatser görs dock för att nå en större publik. Med gästspel, turnéer och olika samarbeten med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten sam- mantaget en stor publik runt om i landet.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

245

245

Kostnader

-248

-251

Rörelseresultat

-3

-6

Finansiella intäkter

2

1

Övriga intäkter

14

13

Finansiella kostnader

-5

-0,1

Resultat före skatt

-6

-5

Bokslutsdispositioner

0

1

Nettoresultat

-6

-4

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

12

13

Ej räntebärande omsättningstillgångar

14

15

Räntebärande omsättningstillgångar

51

64

Totala tillgångar

77

92

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

19

25

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

19

25

Obeskattade reserver

3

4

Ej räntebärande avsättningar

10

10

Ej räntebärande kortfristiga skulder

45

53

Totala skulder och eget kapital

78

92

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

-9

12

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-4

-5

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Rt (genomsnitt), %

-1,3

-5,4

Soliditet, %

24,7

27,2

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Anslag från staten

202

201

Bruttoinvesteringar

4

5

Av- och nedskrivningar

5

5

Antal anställda i medeltal

321

330

Sjukfrånvaro, %

2,8

3,4

PRODUKTIONER, antal

40

Utfall

30

20

10

0

2005

2006

2007

2008

BELÄGGNING, %

100

Utfall

75

50

25

0

2005

2006

2007

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

54

46

67

33

57

43

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Delvis

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

66 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.operan.se • org nr 556190-3294 • KUNGLIGA OPERAN AB

Operan AB är Sveriges nationalscen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio- ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Operans uppdrag ligger också att vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens område samt att genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet.

VERKSAMHET

Operan presenterar en bred och varierad re- pertoar med moderna och klassiska verk. Un- der 2008 gavs 206 föreställningar som sågs av 168 993 personer. Särskilda föreställning- ar ges riktade till barn och unga. Operans barn- och ungdomsverksamhet Unga på Ope- ran bedriver pedagogiskt arbete där t.ex. stu- diebesök på Operan utgör en integrerad del av nationalscenens verksamhet. Familjedagar och åldersanpassade aktiviteter ger barn och tonåringar möjligheter att själva uppleva och utforska opera och balett. Totalt besökte

240 896 personer Operan under året. Inter- nationella utbyten och samarbeten förekom under året inom både opera och balett, såväl med ett stort gästspel i Kina som medverkan av utländska artister och konstnärliga team på Operan.

En operaföreställning visades på 28 av Sveriges digitala biografer runt om i landet. Vidare direktsändes baletten Nötknäpparen på 25 biografer i Sverige och i Norge. Sänd- ningarna var ett samarbete mellan Kungliga Operan AB och Folkets Hus och Parker. Sveri- ges Television slutförde även inspelningarna av Operans uppsättning av Nibelungens ring i fyra delar. Dessa sändes i tv hösten 2008.

EKONOMI

Det statliga bidraget uppgick 2008 till 383 Mkr. Därutöver uppgick de egna intäkterna till 80,4 Mkr varav biljettintäkterna till 59,4 Mkr. Verksamheten gav under 2008 ett negativt resultat -7,4 Mkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Kristina Rennerstedt VD: Anders Franzén

Ordf: Kristina Rennerstedt (Lars G Nordström avgick

vid årsstämma 2009) Led: Michael Christiansen, Kata- rina Bonde, Karin Forseke, Lennart Låftman, Dag Hall- berg, Leif Jakobsson, Stina Westerberg, (Michael Christiansen valdes och Horace Engdahl avgick vid års- stämma 2009) Arb rep: Gunnar Lundberg, Anders Blom Arb suppl: Maria Nyström, Thomas Nylander Re- visorer: Göran Tidström, Öhrlings PricewaterhouseCoo- pers Rev suppl: Magnus Svensson, Öhrlings Pricewa- terhouseCoopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 13 (13) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Operan ha en varierad repertoar av opera och balett med god balans mellan klassiska och moderna verk. Operan ska vidare sträva efter höga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras till- gänglig för en bred publik i hela landet. Hant- verksskickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Operan uppvisar för 2008 en fortsatt positiv utveckling när det gäller genomsnittspublik och ökad biljettförsäljning. Särskilda insatser görs för att nå en ny publik. Genom samarbe- te med Folkets Hus och Parker samt Sveriges Television görs föreställningarna tillgängliga för människor bosatta utanför Stockholmsom- rådet.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

464

448

Kostnader

-474

-450

Rörelseresultat

-10

-2

Finansiella intäkter

2

2

Resultat före skatt

-7

0

Nettoresultat

-7

0

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

-7

0

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

23

16

Ej räntebärande omsättningstillgångar

19

18

Räntebärande omsättningstillgångar

45

68

Totala tillgångar

86

102

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

14

22

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

14

22

Ej räntebärande långfristiga skulder

1

2

Ej räntebärande kortfristiga skulder

71

78

Totala skulder och eget kapital

86

102

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

-11

11

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-12

-6

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

10

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

neg

0,13

Rt (genomsnitt), %

-8,7

0

Soliditet, %

16,7

21,5

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Anslag från staten

383

373

Bruttoinvesteringar

13

6

Av- och nedskrivningar

6

6

Antal anställda i medeltal

552

531

Sjukfrånvaro, %

3

4,0

FÖRESTÄLLNINGAR, antal

400

Utfall

300

200

100

0

2005

2006

2007

2008

BELÄGGNING, %

100

Opera

75

Balett

50

25

0

2005

2006

2007

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

54

46

55

45

50

50

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

67

Skr. 2008/09:120

Bilaga

LERNIA AKTIEBOLAG • org nr 556465-9414 • www.lernia.se

Företaget bildades år 1993 genom en bolagisering av AMU-gruppen. Då pro- ducerade och sålde företaget i huvud- sak arbetsmarknadsutbildningar. Lernia är i dag ett ledande företag inom kom- petensförsörjning för företag och orga- nisationer.

VERKSAMHET

Lernia erbjuder tjänster inom kompetensför- sörjning som bemanning, utbildning, verk- samhets- och personalutveckling och omställ- ning till individer, företag och organisationer. Lernia Utbildning erbjuder utbildnings- och matchningstjänster till individer via arbetsför- medlingar, kommuner och myndigheter. Ler- nia Bemanning rekryterar och hyr ut personal till industri-, teknik- och logistikföretag. Ler- nia College erbjuder yrkesutbildning till indi- vider inom gymnasie- och yrkeshögskola. Ler- nia Consulting erbjuder skräddarsydda tjäns- ter inom organisations- och ledarutveckling till företag, organisationer, kommuner och landsting. Lernia Jobb & Karriär skapar möj- ligheter för individen i arbetslivet genom att stötta medarbetaren, arbetsgivaren och facket vid t.ex. omorganisation eller personalminsk- ning. Lernia Tech erbjuder företag och organi- sationer värdehöjande teknikutbildningar, cer- tifieringar och behörigheter. Lernia finns re- presenterat i hela Sverige. Lernia utbildar år- ligen cirka 50 000 personer och hyr ut cirka 5 000 konsulter till industrin.

EKONOMI

Lernias nettoomsättning minskade under 2008 med 13 procent till 1 973 Mkr, främst genom en kraftig minskning inom bemanning. Rörelseresultatet minskade till -10 Mkr (45 Mkr). Resultat efter finansiella poster och skatt uppgick till 5 (52) Mkr. Det försämrade resultatet beror framförallt på sämre lönsam- het i Lernia Bemanning orsakat av kraftigt vi- kande omsättning på marknaden för beman- ningstjänster. Under fjärde kvartalet belasta- des resultatet med 19 (35) Mkr för omstruktu- reringskostnader. För 2008 redovisade Lernia 1,0 (10,4) procent avkastning på eget kapital. Soliditeten uppgick till 61 (55) procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Bertil Villard

VD: Mattias Kjellberg

Ordf: Bertil Villard Led: Viktoria Aastrup, Sven-Runo Bergqvist, Anna Klingspor, Birgitta Stymne Göransson, Göran Sevebrant, (Anna Klingspor valdes vid årsstäm- ma 2009) Arb rep: Inge Lindroth, Lena Lundberg, Leif Ånell Arb suppl: Olle Eriksson, Ewa Wiklund Revisor: Kerstin Sundberg, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 (170) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 86 (86) tkr.

MÅL

På årsstämman 2006 antogs nya ekonomiska mål. Rörelsemarginalen ska långsiktigt vara lägst 5 procent och soliditeten ska ligga i spannet 40–50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy antogs på årsstämman 2006 och innebär att Lernia långsiktigt ska dela ut 30–50 procent av nettovinsten.

UTVÄRDERING

Rörelsemarginalen uppgick till -0,5 procent och underskred målet på 5,0 procent. Detta beror främst på ett kraftigt vikande resultat på marknaden för bemanningstjänster. Solidi- teten ligger på 61 procent vilket är över målet på 40–50 procent men förväntas på sikt hamna inom målet.

Utdelningen uppgår till 0 Mkr.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

1 973

2 259

Övriga intäkter

9

21

Kostnader

-1 992

-2 235

Rörelseresultat

-10

45

Finansiella intäkter

13

9

Finansiella kostnader

0

0

Resultat före skatt

3

54

Skatt

2

-2

Nettoresultat

5

52

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

5

52

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

125

125

Räntebärande omsättningstillgångar

0

16

Ej räntebärande omsättningstillgångar

356

498

Räntebärande omsättningstillgångar

314

266

Totala tillgångar

795

905

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

482

502

aktieägare i moderbolaget

Summa eget kapital

482

502

Ej räntebärande avsättningar

26

38

Räntebärande långfristiga skulder

7

6

Räntebärande kortfristiga skulder

8

7

Ej räntebärande kortfristiga skulder

272

352

Totala skulder och eget kapital

795

905

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

68

154

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-31

-50

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

1,0

10,4

Rt (genomsnitt), %

0,4

6,0

Rsyss (genomsnitt), %

0,6

9,8

Rop (genomsnitt), %

-4,7

16,6

Soliditet, %

60,6

55,5

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

25

Bruttoinvesteringar

10

6

Av- och nedskrivningar

17

20

Antal anställda i medeltal

3 449

3 919

Sjukfrånvaro, %

5,1

5,1

Personalnöjdhet*, %

73

72

* En 7-gradig skala där index utgör ett procenttal som motsvarar ett medelvärde 5 på skalan.

RÖRELSEMARGINAL, %

10

Mål

8

Utfall

6

4

2

neg.

0

2006

2007

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

65

35

67

33

50

50

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

68 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.lkab.com • org nr 556001-5835 • LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG (LKAB)

LKAB, har sedan företaget bildades 1890, varit med om att forma den svenska industrihistorien.

Malmfyndigheterna i malmfälten i Kiruna och Malmberget hade varit kän- da sedan länge. Det var dock först i slutet av 1800-talet som malmfyndig- heterna i norr blev kommersiellt intres- santa då en ny metod att framställa stål ur fosforrik malm uppfunnits. Staten blev delägare i LKAB 1907 och sedan 1957 är företaget helägt av sta- ten.

VERKSAMHET

LKAB:s verksamhet är att med utgångspunkt från Malmfälten för världsmarknaden tillverka och leverera förädlade järnmalmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kun- derna. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksam- heten.

EKONOMI

LKAB-koncernen redovisar för 2008 de bästa resultatet någonsin i företagets historia. Hu- vuddelen av året präglades av en fortsatt mycket stark efterfrågan på järnmalm främst till följd av den starka utvecklingen i Kina. Nettoomsättningen ökade med 41 proccent och blev 23 128 Mkr. Rörelseresultatet ökade med 68 procent och blev 10 327 Mkr. Resul- tatet från finansiella poster blev 62 Mkr. Re- sultatet efter finansiella poster uppgick till

10 389 Mkr. LKAB lämnar en utdelning till ägaren på 2 800 Mkr.

MÅL

Det övergripande ekonomiska målet är uthål- lig lönsamhet. Det långsiktiga genomsnittliga avkastningskravet, mätt över en konjunkturcy- kel, är 10 procent på operativa tillgångar motsvarande 12 procent på eget kapital före skatt. Målet är satt mot bakgrund av att bran- schen är kapitalkrävande och konjunkturbero- ende. Soliditeten ska uppgå till minst 50 pro- cent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt utgöra 30–50 procent av resultatet efter skatt och anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Björn Sprängare

VD: Ola Johnsson

Ordf: Björn Sprängare Led: Christer Berggren, Stina Blombäck, Per-Ola Eriksson, Maija-Liisa Friman, Lars- Åke Helgesson, Anna-Greta Sjöberg, Egil M. Ullebø Arb rep: Karl Wikström, Harry Rantakyrö, Tomas Nils- son Arb suppl: Thomas Kohkoinen, Torsten Thorneus, Hans Fängvall Revisorer: Caj Nackstad, KPMG och Fi- lip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 330 (330) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 160 (160) tkr.

UTVÄRDERING

LKAB-koncernen har under 2008 trots en nedgång under kvartal 4 väl hävdat sig på en starkt konsoliderad och konkurrensutsatt marknad. Intäkter och resultat är de bästa någonsin. Den globala lågkonjunkturen har medfört att LKAB anpassat produktionen till rådande marknadsläge. Den kundorienterade affärsmässigheten har medfört att företagets tre divisioner Mining, Minerals och Special Business haft en god utveckling. LKAB satsa- de ca 1,3 procent av nettoomsättningen på forskning och utveckling. Det övergripande målet är att säkerställa konkurrenskraften.

Företaget har tidigare investerat ca 20 mdkr i nya pelletsverk i såväl Kiruna som Malmberget, en effektivisering av malmham- nen i Narvik samt nya huvudnivåer i Malm- berget. I syfte att trygga företagets framtid har beslut om investeringar i nya huvudnivåer i såväl Kiruna som Malmberget tagits under året. Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 4 435 Mkr. Företagets utveckling har ska- pat optimism och framtidstro i såväl företaget som i regionen. Under 2008 överträffades målen för såväl avkastning på operativa till- gångar som på eget kapital. Företaget har en mycket god soliditet. LKAB:s expansion i Malmfälten kommer att medföra strukturför- ändringar. Tillsammans med kommuner och andra berörda parter bedriver LKAB ett aktivt arbete för att finna bra lösningar för samtliga berörda. LKAB har deltagit i den av regering- en tillsatta Malmfältsgruppen. Beslut om ny järnväg i Kiruna har tagits under året. Med de nya pelletsverken i Kiruna och Malmberget kommer LKAB att producera och leverera större volymer. Marknaden kommer detta år att präglas av osäkerhet.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

23 128

16 385

Övriga intäkter

580

199

Kostnader

-13 381 -10 436

Rörelseresultat

10 327

6 148

Finansiella intäkter

556

572

Finansiella kostnader

-494

-376

Resultat före skatt

10 389

6 344

Skatt

-2 748

-1 665

Nettoresultat

7 641

4 679

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

7 641

4 679

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

20 567

17 278

Räntebärande anläggningstillgångar

847

2 169

Ej räntebärande omsättningstillgångar

5 272

4 242

Räntebärande omsättningstillgångar

9 643

5 991

Totala tillgångar

36 329

29 680

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

25 218

22 251

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

25 218

22 251

Räntebärande avsättningar

1 873

1 951

Ej räntebärande avsättningar

5 134

3 157

Räntebärande långfristiga skulder

0

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

4 104

2 321

Totala skulder och eget kapital

37 151

29 680

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

10 383

7 076

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-4 435

-6 208

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-2 000 -2 043

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

32,2

22,6

Rt (genomsnitt), %

30,0

22,6

Avkastning operativa tillgångar, %

47,5

32,0

Soliditet, %

69,4

75,0

Järnmalmsproduktion, miljoner ton

22,5

24,7

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

2 800

2 000

Bruttoinvesteringar

4 732

6 003

Av- och nedskrivningar

1 465

1 261

Antal anställda i medeltal

4 086

3 885

Sjukfrånvaro, %

3,1

3,4

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

40

Mål

30

Utfall

20

10

0

2006

2007

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

86

14

89

11

63

37

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Eget/ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

69

Skr. 2008/09:120

Bilaga

NORDEA BANK AB • org nr 516406-0120 • www.nordea.com

I samband med 1992 års finansiella rekon- struktion av dåvarande Nordbanken förvär- vade staten samtliga utestående aktier i ban- ken. Åternotering genomfördes 1995 genom utförsäljning av 34,5 procent av statens inne- hav. Därefter har flera samgåenden skett un- der åren 1997–2001 (Merita, Unibank, Christiania Bank og Kreditkasse). Statens innehav representerar idag 19,9 procent av bankens aktiekapital. Regeringen meddelade den 14 december 2006 att man avser avyttra svenska statens innehav i Nordea Bank.

VERKSAMHET

Nordea Bank är den ledande finanskoncernen i Norden och Östersjöregionen och erbjuder ett brett urval av produkter, tjänster och lös- ningar inom bank, kapitalförvaltning och för- säkring.

Koncernens affärsorganisation består av tre affärsområden: Nordic Banking, Banking & Capital Markets samt Savings & Life Produc- ts. Varje affärsområde ansvarar för finansiellt resultat, kundrelationer, distribution, produkt- och affärsutveckling och stöd.

Nordea Bank har cirka 10 miljoner kunder och cirka 1 400 kontor, och är med sina 5,2 miljoner e-kunder ledande inom banktjänster på Internet. Aktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn.

EKONOMI

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Hans Dalborg VD: Christian Clausen

Ordf: Hans Dalborg Led: Timo Peltola, Lars G Nord- ström, Björn Savén, Marie Ehrling, Tom Knutzen, Björn Wahlroos, Heidi M Petersen, Stine Bosse, Svein S Jacobsen, (Ursula Ranin avgick vid årsstämma 2009) Arb rep: Bertel Finskas Arb suppl: Nils Q. Kruse Revisor: Caj Nackstad, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 2 362 (2 362 ) tkr. och till vice ordförande 915 (915) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 709 (709) tkr.

MÅL

Den riskjusterade avkastningen ska dubbleras på sju år. För att nå målet måste en årlig till- växt på 10 procent i snitt uppnås. Totalav- kastningen ska vara bland de fem främsta av jämförbara europeiska finanskoncerner. Av- kastning på eget kapital ska vara i nivå med de bästa jämförbara bankerna i Norden och är relativ gentemot konkurrenterna. Något abso- lut procentuellt mål används inte då avkast- ning på eget kapital varierar över tid och föl- jer konjunkturen. Primärkapitalrelation ska vara 9,0 procent och kapitaltäckningsgraden 11,5 procent under en konjunkturcykel.

RESULTATRÄKNING, M euro

2008

2007

Räntenetto

5 093

4 282

Avgifts- och provisionsnetto

1 883

2 140

Nettoresultat av finansiella poster

1 028

1 209

Andelar i intresseföretagens resultat

24

41

Övriga rörelseintäkter

172

214

Summa rörelseintäkter

8 200

7 886

Personalkostnader

-2 568

-2 388

Övriga kostnader

-1 646

-1 575

Av-och nedskrivningar av materiella och

-124

-103

immateriella tillgångar

Summa rörelsekostnader

-4 338

-4 066

Kreditförluster

-466

60

Nettoresultat vid försäljning

0

3

av anläggningstillgångar

Rörelseresultat

3 396

3 883

Skatt

-724

-753

Periodens resultat

2 672

3 130

BALANSRÄKNING, M euro

2008

2007

Tillgångar

Summa tillgångar

474 074

389 054

Totala tillgångar

474 074

389 054

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

17 803

17 160

Summa skulder

456 271

371 894

Totala skulder och eget kapital

474 074

389 054

KASSAFLÖDE, M euro

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

10 839

4 419

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-11 184

-351

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-804 -1 575

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

15,3

19,7

Utlåning till allmänheten, miljarder euro

265,1

244,7

Kostnad/Intäktsrelation, %

53

52

Primärkapitalrelation, %

7,4

7,0

Kapitaltäckningsgrad, %

9,5

9,1

ÖVRIGT

2008

2007

Utdelning, EUR/aktie

0,20

0,50

Antal anställda i medeltal

34 008

31 721

KURSUTVECKLING 2008

120 Nordea

100 Generalindex 80 60 40

Nordea Banks räntenetto ökade under 2008

UTDELNINGSPOLICY

20

index=100

till 5 093 (4 282) Meur och rörelseintäkterna till 8 200 (7 886) Meur. Ökningen är främst hänförlig till Nordea Banks kundområden. In- låningsmarginalerna var under press, medan utlåningsmarginalerna steg till följd av det justerade priset på kreditrisk för företagslån. Kostnaderna ökade med 7 procent till följd av investeringar i tillväxtområden och ökade per- sonalkostnader. Resultatet före kreditförluster ökade till 3 862 (3 820) Meur och rörelsere- sultatet uppgick till 3 396 (3 883) Meur. Det riskjusterade resultatet ökade till 2 459

(2 417) Meur. Kreditförlusterna, netto, upp- gick till 466 Meur (positiv 60). Avkastningen på eget kapital var 15,3 (19,7) procent. Nordea Bank genomförde under våren 2009 en nyemission om cirka 2,5 Meur. Staten del- tog i emissionen med sin pro rata-andel.

Utdelningen ska överstiga 40 procent av årets resultat.

UTVÄRDERING

Det riskjusterade resultatet ökade med 2 pro- cent och uppnådde därmed inte målet. Total- avkastningen var negativ till följd av den finan- siella utvecklingen under 2008 och uppgick till -46,9 procent (6,4). Totalavkastningen över- träffades dock endast av en europeisk finans- koncern i jämförelsegruppen där den genom- snittliga totalavkastningen var -67 procent. Av- kastningen på eget kapital var i linje med de bästa nordiska konkurrenterna. Primärkapital- relationen var 9,3 procent (8,3). Utöver ny- emissionen stärker Nordea Bank kapitalbasen genom att göra avsteg från utdelningspolicyn. Utdelningen utgör 19 procent av 2008 års re- sultat.

2008-01-02 2009-06-26

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

38

62

89

11

70

30

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL PER 2008-12-31, %

Statens ägarandel 19,9

Sampo Oy 12,1%

Nordeafonden 4,1%

Swedbank Robur funds

Övriga ägare 60,8%

70 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.norrlandcenter.se • org nr 556098-5979 • NORRLAND CENTER AB

Norrland Center bildades 1991 i syfte att skapa nya arbetstillfällen och där- med bidra till utvecklingen av närings- livet i Norrlands inland. Företaget ägs till lika stora delar av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norrlandsfonden och Norrvidden Delägare Norr.

VERKSAMHET

Norrland Center bedriver kontaktskapande verksamhet i samarbete med ett antal beta- lande kommuner i Norrland. Genom ett väl utvecklat kontaktnät inom olika delar av sam- hället ska Norrland Center vara en samman- hållande länk vid såväl utveckling av befintli- ga företag som vid etablering alternativt out- sourcing av nya verksamheter i Norrland. Fö- retaget agerar som lots, rådgivare och sam- talspartner både till företag och till kommu- ner. En viktig del av Norrland Centers arbete består av uppsökande verksamhet och aktiv marknadsföring av Norrland som ett intres- sant tillväxtområde för affärsutveckling. Kon- takter tas med företag och organisationer i södra Sverige för att informera om förutsätt- ningar för och fördelar med att bedriva verk- samhet i Norrland. Med hjälp av faktaunder- lag och analyser som Norrland Center kost- nadsfritt bistår med kan sedan varje enskilt företag fatta långsiktiga beslut.

EKONOMI

Norrland Centers resultat efter skatt uppgick till 437 (-2 037) tkr. Det egna kapitalet upp- går till 13,2 (12,8) Mkr.

MÅL

Norrland Center ska vara den aktör som kom- muner i Norrland och företag i södra Sverige helst anlitar när det gäller affärs- och närings- livsutveckling i Norrland. Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att det ägarkapital som investerats i företaget hålls realt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Lars-Olov Söderström

Ordf: Lars-Olov Söderström Led: Peter Andersson,

Nils-Åke Astermo, Ursula Tengelin Revisor: Peter Zell,

KPMG.

Företaget har ingen VD.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 40 (40) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Norrland Center har inte några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Norrland Center har sedan starten 1991 på olika sätt medverkat till att etablera och ut- veckla ca 130 verksamheter i Norrland. Anta- let i nuläget etablerade och bestående arbets- tillfällen uppgår till cirka 2 560. Både den nationella och den internationella konkurren- sen om företagsetableringar fortsätter dock att hårdna. Under året har en genomlysning av företagets organisation och affärsidé skett.

Det operativa arbetet har bedrivits i unge- fär samma omfattning som tidigare dock med en delvis annan inriktning. Under året har fö- retaget medverkat i åtta projekt varav fyra kan betraktas som etableringar, två som nyinves- teringar i befintliga företag och två som kom- munspecifika aktiviteter.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

3,3

4,7

Kostnader

3,3

-7,2

Rörelseresultat

-0

-2,5

Finansiella intäkter

0,5

0,5

Resultat före skatt

0,5

-2,0

Nettoresultat

0,5

-2,0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Summa tillgångar

15,8

17,5

Totala tillgångar

15,8

17,5

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

13,2

12,8

Summa eget kapital

13,2

12,8

Ej räntebärande kortfristiga skulder

2,6

4,7

Totala skulder och eget kapital

15,8

17,5

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

3,8

0

Rt (genomsnitt), %

3,0

neg

Rsyss (genomsnitt), %

3,8

neg

Rop (genomsnitt), %

3,8

neg

Soliditet, %

83,5

73,2

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

0

0

Antal anställda i medeltal

2

4

PLANERADE ARBETSTILLFÄLLEN TILL FÖLJD AV ETABLERINGSBESLUT I NORRLAND 1)

300 Utfall

250

200

150

100

50

0

2004 2005 2006 2007 2008

1) Där Norrland Center medverkat.

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Styrelse

100

0

67

33

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Delvis

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 33%

Norrlandsfonden 33%

Norrvidden Delägare Norr AB 33%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

71

Skr. 2008/09:120

Bilaga

POSTEN AB • org nr 556128-6559 • www.posten.se

Posten AB bildades år 1994 efter det att riksdagen beslutat om att avveckla Postverkets monopol och öppna den svenska postmarknaden för fri konkur- rens. I juni 2009 slutfördes samgåen- det mellan Post Danmark A/S och Posten AB, som tillsammans bildar det nya företaget Posten Norden AB.

VERKSAMHET

Posten är Nordens största företag inom kom- munikations- och logistiktjänster. Marknader- na sträcker sig från flöden av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjäns- ter. Posten tillhandahåller en rikstäckande postservice till 4,5 miljoner hushåll och

900 000 företag fem dagar i veckan året om. Varje dag hanterar Posten över 20 miljoner försändelser med en världsledande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för 90 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbetspartners förmedlar Posten brev och paket till övriga Norden och resten av världen. I maj 2008 be- slutade riksdagen om en proposition om sam- gående mellan Posten AB och Post Danmark A/S (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13 rskr. 2007/08:253). I februari 2009 medde- lade Näringsdepartementet och det danska Transportministeriet att parterna underteck- nat avtal för en sammanslagning av Posten AB och Post Danmark A/S. Samgåendet mel- lan de båda företagen slutfördes den 24 juni 2009. Det nya namnet för företaget är Posten Norden AB.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade med 3 procentun- der 2008 till 30 836 (29 902) Mkr. Justerat för förvärv och försäljningar av företag, inklu- sive det under året avvecklade Svensk Kassa- service, ökade omsättningen med 1 procent Posten Logistik samt Strålfors ökade omsätt- ningen, medan Posten Meddelande, som sva- rar för 54 procent av koncernens omsättning, minskade till följd av konjunkturavmattning och fortsatt konkurrens från andra kommuni- kationssätt och aktörer. Den positiva utveck- lingen inom distanshandeln har dock fortsatt. Rörelseresultatet uppgick till 1 885 (1 995) Mkr. Det lägre resultatet förklaras främst av lägre rörelseresultat i Posten Meddelande.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Marianne Nivert

VD: Lars G Nordström

Ordf: Marianne Nivert Led: Katarina Mohlin, Mats Abrahamsson, Gunnel Duveblad, Bertil Persson, Ingrid Bonde, Richard Reinius Arb rep: Kjell Strömbäck, Alf Mellström, Anne-Marie Ross Arb suppl: Björn Nyström, Tom Tillman, Kjell-Åke Öström Revisorer: Stefan Holm- ström, KPMG samt Staffan Nyström, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 420 (420) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 210 (210).

MÅL

Postens avkastningsmål är 10 procent på net- toresultatet i förhållande till genomsnittligt bokfört eget kapital. Målet för företagets kapi- talstruktur är en soliditet om 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Posten ska lämna en utdelning på 40 procent av nettoresultatet med hänsyn till företagets finansiella ställning och kapitalbehov. Ingen ordinarie utdelning utgår 2008 mot bakgrund av den extra utdelning om 1 400 Mkr som en- ligt avtalet mellan ägarna ska lämnas av Pos- ten vid fullföljandet av samgåendet mellan Posten och Post Danmark.

UTVÄRDERING

Posten påverkades under 2008 av konjunktur- avmattningen men presterade trots detta en avkastning på eget kapital om 20 procent, väl över målet. Tack vare ett fortsatt arbete med att anpassa verksamheten till minskande brev- volymer kunde företaget till viss del kompen- sera för vikande volymer under hösten. Ytterli- gare kostnadsanpassningar samt en stark fi- nansiell ställning gör att företaget har goda förutsättningar att möta den pågående reces- sionen. Samgåendet med Post Danmark kom- mer ytterligare att stärka dessa förutsättningar.

Posten är kvalitetsmässigt en av världens främsta postoperatörer. Under 2008 kom 96,0 procent av inrikesbreven fram dagen ef- ter att de postats. Kravet på postföretag inom EU är 85 procent. Postens Nöjd Kund Index ökade från 62 till 63 under 2008.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

30 836

29 902

Övriga intäkter

405

230

Kostnader

-29 356 -28 137

Rörelseresultat

1 885

1 995

Finansiella intäkter

360

321

Finansiella kostnader

-128

-132

Resultat före skatt

2 117

2 184

Skatt

-611

-620

Nettoresultat

1 506

1 564

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

1 502

1 560

Minoritetsintressen

4

4

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

8 550

6 965

Räntebärande anläggningstillgångar

2 292

2 228

Ej räntebärande omsättningstillgångar

4 786

4 987

Räntebärande omsättningstillgångar

3 373

4 792

Totala tillgångar

19 001

18 972

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

7 980

7 047

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

-1

10

Summa eget kapital

7 979

7 057

Räntebärande avsättningar

1 394

1 033

Ej räntebärande avsättningar

2 741

3 492

Räntebärande långfristiga skulder

532

685

Ej räntebärande långfristiga skulder

157

134

Räntebärande kortfristiga skulder

475

344

Ej räntebärande kortfristiga skulder

5 723

6 227

Totala skulder och eget kapital

19 001

18 972

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

1 366

2 288

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-2 286

-809

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-501

-613

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

20

24,3

Rt (genomsnitt), %

11,8

12,2

Rsyss (genomsnitt), %

17,1

18,4

Rop (genomsnitt), %

25,3

35,7

Soliditet, %

42

37,2

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Utdelning

0

625

Bruttoinvesteringar

2 452

1 198

Av- och nedskrivningar

1 028

1 058

Antal anställda i medeltal

32 286

32 442

Sjukfrånvaro, %

5,6

6,5

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

40

Mål

30

Utfall

20

10

0

2006

2007

2008

2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

61

39

78

22

43

57

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

72 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120

Bilaga

www.ri.se • org nr 556179-8520 • RISE Research Institutes of Sweden Holding AB

Riksdagen beslutade hösten 1997 att bilda holdingföretaget IRECO i syfte att bland annat förvalta statens aktieande- lar i bolagiserade industriforskningsin- stitut (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Fr.o.m. den 1 januari 2007 är staten helägare av företaget (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2007/06: 62). Företaget namnändra- des 1 januari 2009 till RISE.

VERKSAMHET

RISE äger och förvaltar aktier och andelar i företag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitut- ens långsiktiga utveckling, teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt nä- ringsliv samt samverkan mellan institut, uni- versitet, högskolor och svenskt näringsliv och en ändamålsenlig struktur för industriforsk- ningsinstituten. Genom omstrukturering av instituten är RISE tillsammans med näringsli- vet delägare i de tre industriforskningskoncer- nerna Swerea AB, Swedish ICT Research AB och Innventia AB (fd STFI Packforsk AB).

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 343 Mkr. Resultatet blev en vinst på 19 Mkr.

Företaget har under året beslutat om för- delning av medel till strategisk kompetensut- veckling, K-medel, som beslutats för 2008 med 210 Mkr. Enligt propositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (prop. 2008/09:50) ska nya särskilda strategiska kompetensutvecklingsmedel (SK-medel) för- delas för 2009. Det totala anslaget till RISE för 2009 är 355 Mkr.

MÅL

Efter nytt uppdrag och ombildning till RISE ska företaget samordna och utveckla statens ägarintressen i instituten. RISE ska vara ett förstärkt holdingföretag för att samla de svenska instituten i en konkurrenskraftig struktur med möjlighet att förse näringsliv och samhälle med teknisk forskning, utveck- ling och innovation och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Med hänsyn till karaktä- ren på företagets verksamhet förväntas den inte vara vinstgenererande.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Yngve Stade

VD: Peter Holmstedt

Ordf: Yngve Stade Led: Christer Berggren, Thomas Johannesson, Anna Hultin-Stigenberg, Pia Sandvik Wiklund, Madeleine Caesar, (Pia Sandvik Wiklund val- des och Tomas Salzmann avgick vid årsstämma 2009) Revisor: Roland Nilsson, KPMG och Olof Enerbäck, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Nordstrand, Riksrevisionen (Roland Nilsson avgick och Olof Ener- bäck tillträdde vid årsstämman 2009)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 90 (90) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 47 (47) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas på grund av att företa- get inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

RISE har på ett effektivt sätt medverkat till att samtliga industriforskningsinstitut i grup- pen ombildats till aktiebolag. Företaget har på ett bra sätt utövat aktiv ägarstyrning. Före- taget har genomfört en omstrukturering mot färre, större och mer internationellt slagkraf- tiga institut vilket medfört fyra industriforsk- ningskoncerner. RISE är delägare i tre av des- sa. RISE viktigaste uppgifter under 2008 har varit att anpassa verksamhet och organisation till det nya uppdraget och ta fram riktlinjer för de nya strategiska kompetensutvecklings- medlen. RISE har på ett medvetet och aktivt sätt arbetat med de strategiskt viktiga fram- tidsfrågorna ägarstyrning, fördelning och upp- följning av beviljade SK-medel samt ökad kundnytta genom att möta och leva upp till industrins behov av industrirelevant forsk- ning. Genom att främja industrirelevant forsk- ning och utveckling har företaget bidragit till ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft. RISE har också under året aktivt arbetat med ex- tern rapportering och hållbarhetsredovisning.

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

343

336

Övriga intäkter

1

9

Kostnader

-345

-344

Resultat från andelar i intresseföretag

16

10

Rörelseresultat

15

11

Finansiella intäkter

5

4

Resultat före skatt

20

15

Skatt

-1

-1

Nettoresultat

19

14

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

17

13

Minoritetsintressen

2

1

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

153

132

Räntebärande anläggningstillgångar

1

1

Ej räntebärande omsättningstillgångar

101

104

Räntebärande omsättningstillgångar

112

133

Totala tillgångar

367

370

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

185

168

aktieägare i moderbolaget

Summa eget kapital

185

168

Ej räntebärande avsättningar

29

27

Ej räntebärande kortfristiga skulder

153

175

Totala skulder och eget kapital

367

370

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

-10

33

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-11

2

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

1

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

9,6

8,4

Rt (genomsnitt), %

5,4

4,1

Rsyss (genomsnitt), %

9,3

7,7

Rop (genomsnitt), %

14,9

18,0

Soliditet, %

50,4

45,4

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Anslag från staten

171

193

Bruttoinvesteringar

10

7

Av- och nedskrivningar

5

4

Antal anställda i medeltal

306

317

Sjukfrånvaro, %

1,7

1,5

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Styrelse

69

31

50

50

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

73

Skr. 2008/09:120

Bilaga

SAMHALL AKTIEBOLAG • org nr 556448-1397 • www.samhall.se

Riksdagen beslutade 1992 att den då- varande stiftelsen Samhall skulle om- bildas till aktiebolag. Samhalls upp- drag är att, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera varor och tjänster och genom detta ska- pa meningsfulla och utvecklande arbe- ten åt personer med funktionshinder. Med ett starkt individperspektiv som förenas med en lönsam affärsstruktur ska Samhall erbjuda ett varierat utbud av arbetsuppgifter. På så sätt kan före- taget arbeta för att stärka funktionshin- drades ställning på arbetsmarknaden.

VERKSAMHET

Samhall är i dag det ledande företaget i Sve- rige för utveckling genom arbete för personer med funktionshinder. Företaget har drygt

21 000 anställda på cirka 250 orter i Sverige. Samhall levererar varor och tjänster till kun- der inom en rad olika områden som städning, mark- fastighets- och äldreservice, tillverk- ning, montering och förpackning, lager och logistik.

EKONOMI

Nettoomsättningen inklusive merkostnadser- sättning uppgick till 7 271 (7 430) Mkr, varav faktureringen uppgick till 2 890 (3 065) Mkr och merkostnadsersättningen uppgick till

4 220 (4 148) Mkr.

Rörelseresultatet uppgick till 101 (35) Mkr. Rörelseresultatet förbättrades med 66 Mkr jämfört med föregående år tack vare att förädlingsvärdet ökade trots att försäljningen minskade med 175 Mkr. Volymen arbetstim- mar överträffade målet med 0,2 miljoner tim- mar som helt finansierades med rörelseresul- tatet.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Björn Wolrath

VD: Birgitta Böhlin

Ordf: Björn Wolrath Led: Tobias Henmark, Kenneth Johansson, Marie Hallander Larsson, Anna Rolén, Eva- Lotta Kraft, Maria Sedolin (Anna Rolén valdes och Peter Brusén samt Eva Nordmark avgick vid års- stämma 2009) Arb rep: Margaretha Brinkhof Walter, Tommy Carlsson, Kerstin Mjönes Arb suppl: Björn-Ove Jönsson, Yvonne Kvarnström, Håkan K Andersson Re- visorer: Per Wardhammar, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers samt Henrik Söderhielm, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 245 (245) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 118 (118) tkr.

MÅL

Målen för Samhall för år 2008 var:

• Volym arbetstimmar: Minst 23,7 miljoner timmar av meningsfullt och utvecklande ar- bete ska erbjudas personer med funktions- hinder.

• Rekrytering: Minst 40 procent av de perso- ner som rekryteras ska komma från priori- terade grupper (psykiskt funktionshinder, utvecklingsstörning och personer med mer än ett funktionshinder).

• Antalet övergångar: Minst 5 procent av de anställda med funktionshinder ska lämna företaget för arbete hos annan arbetsgivare.

• Ekonomi: Minst 7 procents avkastning på eget kapital och en soliditet om minst 30 procent under en konjunkturcykel.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns ej då aktierna inte medför rätt till utdelning. Uppkommer vinst, ska vinstmedlen balanseras i ny räkning för främjande av företagets fortsatta verksamhet.

UTVÄRDERING

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Nettoomsättning

7 106

7 211

Övriga intäkter

165

219

Kostnader

-7 170 -7 395

Rörelseresultat

101

35

Finansiella intäkter

84

55

Finansiella kostnader

0

0

Resultat före skatt

185

90

Bokslutsdispositioner

-24

-

Skatt

-8

0

Nettoresultat

153

90

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

153

90

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

121

125

Ej räntebärande omsättningstillgångar

658

831

Räntebärande omsättningstillgångar

2 202

1 922

Totala tillgångar

2 981

2 878

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

1 256

1 103

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

1 256

1 103

Obeskattade reserver

24

0

Ej räntebärande avsättningar

9

14

Ej räntebärande kortfristiga skulder

1 692

1 761

Totala skulder och eget kapital

2 981

2 878

KASSAFLÖDE, Mkr

2008

2007

Kassaflöde från löpande verksamhet

290

-8

Kassaflöde från investeringsverksamhet

10

17

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-20

15

NYCKELTAL

2008

2007

Re (genomsnitt), %

13,0

8,5

Soliditet, %

42,1

38

Rekrytering från prioriterade grupper

51

51

Antal anställda med arbetshandikapp

19 383

19 394

Övergångar, antal

948

1 017

Övergångar, %

4,9

5,3

Arbetstimmar, tusental

23 929

24 424

ÖVRIGT, Mkr

2008

2007

Bruttoinvesteringar

37

33

Av- och nedskrivningar

32

38

Antal anställda i medeltal

18 416

19 611

Sjukfrånvaro, %

12,1

13,2

ANDEL ÖVERGÅNGAR, %

6

Mål

4

Utfall

2

0

2006

2007

2008

2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

56

44

67

33

43

57

Etikpolicy

Ja

Samtliga mål utom övergångsmålet uppnåd- des för 2008. Antalet arbetstimmar uppgick till 23,9 (24,4) miljoner. Rekryteringen från prioriterade grupper uppgick till 51 (51) pro- cent. Av de anställda med funktionshinder lämnade 4,9 (5,3) procent företaget för arbe- te hos annan arbetsgivare. Avkastning på eget kapital uppgick till 13,0 (9,0) procent och soliditeten uppgick till 42 (38) procent.

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

74 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2008

Skr. 2008/09:120 Bilaga

SAS bildades 1946 då de nationella flygbolag i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. Detta blev grun- den för det skandinaviska luftfartspoli- tiska samarbetet. För att SAS skulle kunna verka under samma förutsättning- ar som övriga flygbolag på den interna- tionella marknaden förändrades ägande- strukturen 2001. Aktierna i de nationella företagen byttes ut mot aktier i ett nytt, samlat moderbolag, SAS. Svenska staten är efter detta ägare till 21,4 procent av aktierna i SAS.

VERKSAMHET

SAS är Nordens största flygbolag och har som verksamhetsmål att erbjuda flygtransporter och därtill relaterade tjänster till den nordiska hemmamarknaden. Företaget har en stark marknadsposition om mellan 40–60 procent i de skandinaviska länderna. SAS är börsnote- rat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Verk- samheten utgår från tre divisioner, SAS Scandinavian Airlines, SAS Individually Branded Airlines, samt SAS Aviation Servi- ces.

Aktörerna på den europeiska flygmarkna- den står inför flera utmaningar. Efterfrågan minskar till följd av det svaga konjunkturlä- get. Situationen drabbar de traditionella nät- verksföretagen i större utsträckning än låg- kostnadsföretag som fortsätter ta marknads- andelar. Trots att många företag reducerat an- talet flygplan i trafik finns en betydande över- kapacitet till följd av leveranser av nya flyg- plan. Som ett svar på utmaningarna i bran- schen har en konsolidering inletts.

EKONOMI

Omsättningen ökade och uppgick till 53 195 (50 598) Mkr. Resultatet före skatt blev

-1 044 (1 052) Mkr. Resultatet per aktie blev -38,08 (3,87) kronor. I februari 2009 med- delade SAS att avtal tecknats om försäljning av 80,1 procent av aktierna i Spanair och att styrelsen beslutat om en ny strategisk inrikt- ning kallad ”Core SAS”. För att implementera strategin genomfördes under våren 2009 en nyemission om cirka 6 miljarder kronor. Staten deltog i emissionen med sin pro rata-andel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2009/2010

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Mats Jansson

Ordf: Fritz H. Schur Led: Timo Peltola, Anitra Steen, Berit Kjöll, Jacob Wallenberg, Jens Erik Christensen, Dag Mejdell Arb rep: Asbjørn Wikstad, Ulla Gröntvedt, Carsten Bardrup Nielsen Revisor: Peter Gustafsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 585 (625) tkr och till vice ordförande till 390 (415) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 295 (315) tkr.

MÅL

SAS koncernens lönsamhetsmål är en EBT- marginal på 7 procent, vilket motsvarar en CFROI på minst 25 procent.

UTDELNINGSPOLICY

SAS koncernens årliga utdelning fastställs med beaktande av koncernens resultat, finan- siella ställning, kapitalbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningen ska över en konjunkturcykel ligga i nivån 30–40 pro- cent av koncernens resultat efter schablon- skatt. Vid negativa resultat ges som regel ing- en utdelning för att säkerställa koncernens fi- nansiella position.

UTVÄRDERING

År 2008 innebar för SAS liksom för andra flygbolag utmaningar i form av rekordhöga ol- jepriser samt en global konjunkturnedgång. Resultatet för helåret blev en förlust om 6,3 miljarder kronor. Det försämrade konjunktur- läget har medfört färre passagerare och lägre intäkter, vilket kombinerat med fortsatt höga kostnader och ökande skuldsättning försatt SAS i en finansiellt svår position. En bidrag- ande faktor till det negativa resultatet för 2008 var resultatet i dotterbolaget Spanair, där förlusterna uppgick sammanlagt till 4,9 miljarder kronor. Med undantag för 2007 har kassaflödet från verksamheten sedan den nya koncernstrukturen infördes 2001 inte varit tillräckligt. Företaget har delvis finansierat verksamheten genom försäljningar av tillgång- ar. Det egna kapitalet har samtidigt reduce- rats till 8,6 (17,1) miljarder kronor, och sam- ma period har skulder och andra förpliktelser ökat 34,8 (31,6) miljarder kronor. SAS har inte lämnat utdelning sedan företaget fick sin nuvarande struktur år 2001.

www.sasgroup.net • org nr 556606-8499 • SAS AB

RESULTATRÄKNING, Mkr

2008

2007

Intäkter

53 195

50 598

Personalkostnader

-18 153 -16 897

Övriga rörelsekostnader

-31 791 -28 682

Leasingkostnader flygplan

-2 282

-2 342

Av- och nedskrivningar

-1 591

-1 457

Resultat från andelar i intresseföretag

-147

32

Resultat vid försäljning av flygplan och

4

41

byggnder

Rörelseresultat

-765

1 293

Resultat från andra värdepappersinnehav

0

5

Finansiella intäkter

654

787

Finansiella kostnader

-933

-1 041

Resultat före skatt

-1 044

1 052

Skatt

28

-273

Resultat från avvecklad verksamhet

-5 305

-135

Årest resultat

-6 321

636

BALANSRÄKNING, Mkr

2008

2007

Tillgångar

Summa anläggningstillgångar

26 840

26 663

Summa omsättningstillgångar

16 524

22 107

Totala tillgångar

43 364

48 770

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

8 682

17 130

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

-

19

Summa eget kapital

8 682

17 149

Långfristiga skulder

17 790

11 274

Kortfristiga skulder

16 892

20 347

Totala skulder och eget kapital

43 364

48 770

KASSAFLÖDE, Mkr