Prop. 2008/09:125

Regeringens skrivelse 2008/09:125

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna
Skr.

arvsfonden under budgetåret 2008
2008/09:125

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 11 juni 2009

Fredrik Reinfeldt

Maria Larsson (Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2008. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1

Innehållsförteckning

1 Allmänna arvsfonden........................................................................
4

1.1
Arvsfondsdelegationen.......................................................
4

2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. ..........................................
5

2.1
Förvaltning.........................................................................
5

2.2
När arvsfonden får egendom..............................................
6

2.3
När arvsfonden avstår från egendom .................................
7

2.4
Kostnader för förvaltning och administration ....................
8

3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden ....................
9

3.1
Nyskapande och utvecklande verksamhet..........................
9

3.2
Redovisning och utvärdering av beviljat stöd ..................
10

3.3
Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen..........
11

3.4
Registrering och handläggning av ärenden ......................
12

3.5
Antal bifall och avslag av Arvsfondsdelegationen...........
12

3.6
Bifall och avslag fördelade på målgrupper.......................
13

3.7
Geografisk fördelning av bifall och avslag ......................
14

4 Fördelning av stöd 2008 .................................................................
15

4.1
Projekt inom de prioriterade områdena............................
15

4.2
Verksamhet till förmån för barn under 12 år....................
15

4.2.1
Exempel på projekt som beviljats medel

under 2008.......................................................
16

4.3
Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år...............
17

4.3.1
Exempel på projekt som beviljats medel

under 2008.......................................................
18

4.4 Verksamhet till förmån för personer med

funktionsnedsättning ........................................................
19

4.4.1
Exempel på projekt som beviljats medel

under 2008.......................................................
20

4.5
Lokalstöd
..........................................................................
21

4.6
Årets guldkorn .................................................................
22

5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar ..............................
23

5.1 Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och

till eget skapande..............................................................
24

5.2
Ungas psykiska ohälsa .....................................................
25

5.3
Nya särskilda satsningar...................................................
25

6 Information, uppföljning, utvärdering och

erfarenhetsspridning .......................................................................
26

6.1
Information ......................................................................
26

6.2
Uppföljning och utvärdering ............................................
28

6.2.1
Uppföljning .....................................................
28

6.2.2
Utvärdering .....................................................
30

6.3
Erfarenhetsspridning ........................................................
31

7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens

verksamhet och utveckling .............................................................
32

Skr. 2008/09:125

2

7.1 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende

verksamhet till förmån för barn under 12 år....................
33

7.2 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende

verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år...............
34

7.3
Analys av fördelning av stöd 2008 avseende

verksamhet till förmån för personer med

funktionsnedsättning .......................................................
35

8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna

arvsfonden från och med 2008.......................................................
36

8.1
Inriktning
.........................................................................
37

8.1.1
Barnpolitik......................................................
37

8.1.2
Ungdomspolitik ..............................................
38

8.1.3
Handikappolitik ..............................................
38

8.2
Prioriterade områden .......................................................
39

Bilaga 1
Resultaträkning m.m.......................................................
42

Bilaga 2
Tilldelade medel per område och organisation ...............
52

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 2009..........
66

Skr. 2008/09:125

3

1
Allmänna arvsfonden
Skr. 2008/09:125

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1 Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.

Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, dvs. Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetar 20 personer, 17 fast anställda, två projektanställda, samt en inhyrd person.

I betänkandet från Stabsutredningen (SOU 2008:22) behandlas bl.a. frågan om placering av Arvsfondsdelegationens kansli. I Budgetpropositionen för 2009 föreslog regeringen att lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden skulle ändras så att kansliets placering inte längre är reglerat i lag. Därefter har regeringen genom ändring i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden infört en ny paragraf, 2 a §, med följande lydelse: Personal i ett särskilt kansli inom Regeringskansliet handlägger stödärenden åt och är föredragande i Arvsfondsdelegationen.

Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod enligt lagen om Allmänna arvsfonden.

4

2
Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.
Skr. 2008/09:125

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond.

Kammarkollegiet har två uppgifter beträffande arvsfonden. Den ena är att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och den andra är att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen, som ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, enligt lagen om Allmänna arvsfonden, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision.

2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2008

Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut.

Tabell 1 visar att fondens bokförda värde den 31 december 2008 uppgick till 2 322 miljoner kronor och marknadsvärdet till 3 354 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Under 2008 startade Kammarkollegiet ett aktieindexkonsortium.

Tabell 1 Fondens värdeutveckling, mkr

2008
2007
2006
2005
2004

Bokfört värde

Tillgångar
2 502
2 137
1 583
1 449
1 309

Skulder
180
150
117
133
310

Summa bokfört värde
2 322
1 987
1 466
1 316
999

Marknadsvärde

Tillgångar
3 534
4 697
4 804
4 197
3 307

Skulder
180
150
117
133
310

Summa marknadsvärde
3 354
4 547
4 687
4 064
2 997

I tabell 2 ser vi att fonden vid utgången av 2008 hade 62,3 procent placerade i aktiekonsortiet, 9,8 procent i aktieindexkonsortiet, 27,2 procent i räntekonsortiet och 0,7 procent i likviditet. Fonden har också nettoköpt i aktiekonsortiet för 22 miljoner kronor, i aktieindexkonsortiet för 518 miljoner kronor och sålt i räntekonsortiet för 398 miljoner kronor. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 205,8 miljoner kronor.

5

Tabell 2 Tillgångarnas värdeförändring, mkr

Skr. 2008/09:125

Tillgångar
31 dec
Netto-
Värde-
31 dec
Dir.avk

2008
placerat
förändring
2007
2008

Räntekonsortiet
960
–398
41
1 317
63

Aktiekonsortiet
2 202
22
–1 169
3 349
123

Aktieindexkonsortiet
346
518
–172
0
18

Bankmedel
26
–5
0
31
2

Summa tillgångar
3 534
137
–1 300
4 697
206

Avkastning i räntekonsortiet var under året 7,8 (3,1) procent jämfört med index 1 8,4 (3,2) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femperioden var 4,52 procent jämfört med index 4,2 procent.

Under år 2008 har aktiekonsortiet haft en avkastning på -35,1 (-4,8) procent att jämföra med index 2 -33,7 (1,4) procent. För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 2,13 procent per år att jämföra med index 5,0 procent. Siffrorna inom parentes avser 2007. En lägre vikt i aktier än riktmärket för placeringarna har medfört mervärde för fonden under året.

Under år 2008 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på -30,8 procent att jämföra index 3 -30,6 procent.

Under året har fonden tillförts 557 (494) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 400 (371) miljoner kronor.

Kammarkollegiet har under 2009 låtit utföra en extern utvärdering av kapitalförvaltningen i de båda konsortierna. Utvärderingen som gäller för perioden 2004–2008 har utförts av Wassum Investment Consulting. Resultatet visar att räntekonsortiets positiva resultat de senaste fem åren är mycket konkurrenskraftigt medan aktieförvaltningens prestation ej har varit tillfredställande. Kammarkollegiet har under 2008 vidtagit åtgärder för att förbättra aktieförvaltningen. Bland annat lanserades ett aktieindexkonsortium i april 2008. Under sista kvartalet 2008 tillträdde ett nytt förvaltningsteam med en ny investeringsfilosofi och ett nytt arbetssätt. Den aktiva förvaltningen visade en positiv avkastning mot jämförelseindex under fjärde kvartalet. Som stöd i aktieförvaltningen har Kammarkollegiet också inrättat ett aktieplaceringsråd med seniora rådgivare. Regeringen avser följa utvecklingen.

2.2 När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning.

Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne

1 Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1–3 år.

2 80 procent SIX30 Return Index Cap och 20 procent MSCI World Net developed.

3 SIX30 Return index Cap.

6

maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. Skr. 2008/09:125 inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått

ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att dödsboet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2008 kom det in 1 612 arvsfondsärenden till kollegiet. Bland dessa fanns det ett testamente i 1 138 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 553 stycken. Under 2008 kom det in drygt 318 miljoner kronor netto till arvsfonden.

2.3 När arvsfonden avstår från egendom

Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål.

I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja.

Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Under 2008 kom det in 111 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet.

Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får arvsfonden avstå ett belopp av det arv som tillfallit fonden till den som tar emot egendomen för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.

En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2008 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 36 miljoner kronor.

7

2.4
Kostnader för förvaltning och administration
Skr. 2008/09:125

Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2008 till totalt 34,5 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr

2008
2007
2006
2005
2004

Kammarkollegiet totalt
13,8
13,3
14,8
14,1
12,3

Dödsboavveckling m.m.
11,3
10,8
9,9
9,9
8,7

Fondförvaltning
2,1
2,0
4,5
3,8
3,2

Utbetalning av beviljat stöd
0,5
0,5
0,4
0,4
0,4

Regeringskansliet/

Arvsfondsdelegationen totalt
20,7
17,4
17,1
12,5
10,1

Personalkostnader
10,6
10,3
9,8
7,6
6,2

Förvaltningskostnader
5,0
4,8
4,6
3,7
1,6

Utåtriktade aktiviteter m.m.
5,1
2,4
2,6
1,2
2,3

Ungdomsstyrelsen totalt
0
0,5
1,8
2,1
1,9

Totalt förvaltnings- och
34,5

administrationskostnader
31,2
33,7
28,7
24,3

Den mest noterbara utvecklingen av kostnaderna som redovisas i tabell 3 hänförs till Arvsfondsdelegationen. De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på att delegationen sedan den 1 juli 2004 betraktas som en från Regeringskansliet fristående myndighet. Det innebär att Arvsfondsdelegationen har ansvar för att betala en schablonkostnad för lokaler, IT och service. Schablonkostnaden uppgår till 270 000 kronor per anställd och år och är densamma för alla myndigheter som finns i Regeringskansliets lokaler. Dessa utgifter bekostades tidigare av Regeringskansliet. Förutom detta har en förstärkning av delegationens kansli genomförts successivt under de senaste åren, samtidigt som informationsarbetet intensifierats.

Under 2008 genomfördes ett antal större aktiviteter för att uppmärksamma att det var 80 år sedan Allmänna arvsfonden bildades. Under året avslutades dessutom de av regeringen beslutade treåriga satsningar för att främja barn- och ungdomskultur samt motverka ungas psykiska ohälsa. Även detta genererade ökade kostnader under året. Slutligen kan nämnas att Arvsfondsdelegationens kansli under året flyttat till nya lokaler, vilket medförde ökade kostnader i form av inköp av ny utrustning med mera.

Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedlen som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under 2008. Dessa uppgår till 5,2 procent enligt tabell 4. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader förutom utvärderingarna.

8

Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade Skr. 2008/09:125 projektmedel (procent)

2008
2007
2006
2005

Andelen driftskostnader
5,2
4,9
5,6
3,9

Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden har kostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel inte ökat i samma utsträckning. Förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i ungefär samma takt som driftskostnaderna.

En annan indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader över tid.

Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut (kronor)

2008
2007
2006
2005

Driftskostnader per beslut
12 200
12 400
12 100
8 900

Under tidigare år beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men sedan 2006 anlitar Arvsfondsdelegationen själv alla utvärderare som finansieras med arvsfondsmedel. Under 2008 var kostnaderna för dessa utvärderingsinsatser drygt 3,3 miljoner kronor. Om även dessa kostnader medräknas uppgår driftskostnaderna till 6,0 procent. Föregående år var samma andel 6,1 procent.

3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrup-

9

per; barn, ungdomar och personer med funktionshinder 4 . Stöd ur fonden Skr. 2008/09:125 ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utveck-

lande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år.

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet – en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Den som tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom ska en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare. Se vidare under avsnitt 6.

4 Socialstyrelsen har, den 4 oktober 2007, beslutat beträffande termer på det handikappolitiska området. Termerna funktionshinder och funktionsnedsättning har getts följande definitioner: Funktionsnedsättning beskriver fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur vad begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I denna skrivelse används båda begreppen synonymt. Den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand (prop. 2008/09:28).

10

3.3
Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen
Skr. 2008/09:125

Under året har 378 miljoner kronor fördelats till projekt, efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån deras huvudsakliga inriktning.

Av de cirka 378 miljoner kronorna, som är den största summan i Allmänna arvsfondens historia, har ungefär 334 miljoner fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ. Drygt 43 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutas av Arvsfondsdelegationen.

Tabell 6 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr

2008
2007
2006
2005
2004

Fördelning av stöd
378
339
288,9
306,0
234,3

Diagram 1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp. Andelen barn- och ungdomsprojekt har fortsatt växa. Det betyder dock inte att projektmedlen till gagn för personer med funktionsnedsättning har minskat som vi kan se i diagram 2. Förklaringen är att det totala beloppet ökat. Projekt som riktar sig till barn med funktionsnedsättning och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom.

Diagram 1

Fördelning av stöd ur Arvsfonden 2008 (totalt 378 Mkr)

21%

43%

Barn

Personer med funktionsnedsättning

Ungdom

36%

Som framgår av diagram 2 hänförs ökningen till barn- och ungdomsprojekt. Angivet i kronor har beviljade projekt med inriktning på ungdomar tredubblats över en femårsperiod.

11

Diagram 2
Skr. 2008/09:125

Beslutade medel 2006-2008 (Mkr)

400

350

300

250

2006

200

2007

150

2008

100

50

0

n
Ungdom

Barn

funktionsnedsätt
Totalt

med

Personer

3.4 Registrering och handläggning av ärenden

Under år 2008 inkom 1 999 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med året innan. Av ärendena var 1 586 ansökningar om stöd ur fonden, 383 redovisningar och 30 övriga ärenden. Antalet ansökningar från enskilda personer har minskat, vilket är positivt eftersom enskilda inte kan få stöd. Antalet ansökningar har ökat med 10 procent jämfört med förra året.

Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen

Inkomna ärenden
2008
2007
2006
2005
2004

Barn
423
364
405
386
418

Ungdom
927
838
794
675
577

Funktionshindrade
516
500
500
546
608

Inte fondens mål-

grupper
64
58
66
68
58

Enskilda
69
89
83
108
128

Totalt
1 999
1 849
1 848
1 783
1 789

Fördelade på:

Ansökningar
1586
1 438
1 352
1 399
1 364

Övrigt ärende
30
43
45
24
12

Redovisningar
383
368
451
360
413

Totalt
1 999
1 849
1 848
1 783
1 789

3.5 Antal bifall och avslag av Arvsfondsdelegationen

Under 2008 har sammanlagt 1 698 beslut fattats efter ansökan. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden. Tidigare kunde även regeringen fatta beslut om medel ur fonden,

men fr.o.m. den 1 juli 2004 beslutar regeringen om fördelning av medel

12

endast i sådana fall där Arvsfondsdelegationen föreslagit att en annan Skr. 2008/09:125 myndighet ska fördela visst stöd. I tabell 8 redovisas antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen efter ansökan, under åren 2004–

2008. I tabellen redovisas också antal bifall, avslag samt övriga ärenden. Över en femårsperiod har beslutsvolymen ökat med nästan en tredjedel.

Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen

2008
2007
2006
2005
2004

Bifall
436
369
387
400
347

Delegationen
436
369
387
399
246

Regeringen
0
0
0
1
101

Avslag
1 184
911
926
926
871

Övriga ärenden
78
122
98
84
64

Totalt
1 698
1 402
1 411
1 410
1 282

Arvsfondsdelegationen har beslutat att avslå 1 184 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från en offentlig huvudman utan samarbete med ideella organisationer eller avsett verksamhet som redan finns som ordinarie verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.

3.6 Bifall och avslag fördelade på målgrupper

Tabell 9 visar att i genomsnitt har drygt en fjärdedel av ansökningarna, exklusive ansökningar från enskilda personer, beviljats stöd under 2008. Andelen ansökningar för målgruppen personer med funktionshinder som fått bifall är 40–50 procent, samt 20–35 procent för målgrupperna barn och ungdomar.

Tabell 9 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper

Bifall delegationen
2008
2007
2006*)
2005
2004

Barn
95
66
83
99
76

Ungdom
183
163
139
122
48

Funktionshindrade
158
140
154
178
122

Antal projektbeslut
436
369
376
399
246

Bifall regeringen

Barn
0
0
0
0
30

Ungdom
0
0
0
1
11

Funktionshindrade
0
0
0
0
60

Antal projekt
0
0
0
1
101

Totalt antal bifall
436
369
376
400
347

Avslag

Barn
237
194
181
204
181

Ungdom
620
433
479
403
337

Funktionshindrade
210
163
139
155
173

Inte fondens målgrupper
48
32
44
56
52

Enskilda
69
89
83
108
128

Totalt antal avslag
1 184
911
926
926
871

*) För 2006 anges antalet projekt och inte antalet projektbeslut

13

3.7
Geografisk fördelning av bifall och avslag
Skr. 2008/09:125

Drygt hälften, 198 miljoner kronor, av de medel som beslutades under 2008 gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den andra hälften, nästan 180 miljoner kronor fördelades till enskilda lokala och regionala projekt över hela landet i enlighet med tabell 10.

Tabell 10 Regional fördelning av beviljade medel, tkr

Län
Antal avslagna
Antal beviljade
Summa tkr

ansökningar
ansökningar

Stockholm
307
71
58 314

Västra Götaland
150
42
30 905

Skåne
152
29
23 982

Örebro
23
12
9 557

Norrbotten
39
14
9 309

Östergötland
32
12
8 380

Västerbotten
46
15
7 700

Jönköping
38
11
6 320

Uppsala
14
11
4 472

Kalmar
25
4
4 320

Värmland
32
6
3 651

Gävleborg
51
6
2 933

Kronoberg
30
6
2 608

Västernorrland
40
4
1 868

Västmanland
20
2
1 468

Halland
17
2
1 373

Dalarna
35
3
1 201

Blekinge
13
2
622

Jämtland
15
1
596

Gotland
11
0
0

Södermanland
24
0
0

Totalt
1 114
253
179 579

Om redovisningen görs i antal projekt är nästan 60 procent (253 projekt) av beviljade projekt av lokal och regional natur, medan resterande 183 projekt utgörs av nationella projekt. Noterbart är att inga lokalprojekt i Södermanlands och Gotlands län fick bifall under året.

Fler ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom dessa områden har både fler invånare och fler föreningar.

14

4
Fördelning av stöd 2008
Skr. 2008/09:125

Som redovisats i avsnitt 3.6 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 378 miljoner kronor till 436 projekt under 2008.

I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten 4.2–4.4 redogörs för det fördelade stödet 2008 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.6 presenteras Årets guldkorn 2008.

På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden 2008.

4.1 Projekt inom de prioriterade områdena

Av tabell 11 framgår att nästan 204 miljoner kronor har fördelats till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 54 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2008.

Tabell 11 Projektfördelning inom de prioriterade områdena, tkr

Prioriterade områden
Antal projekt
Summa tkr

Ökat tillträde till arbetsmarknaden
33
25 664

Motverka våld, trakasserier och mobbning
27
39 969

Information och tillämpning av FN:s barn-
7
6 669

konvention

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt
17
19 210

föräldraskap

Främjande av psykisk och fysisk hälsa
61
38 940

Demokrati och delaktighet
41
49 385

Delaktighet i kulturlivet
30
19 340

FN:s konvention om rättigheter för personer

med funktionsnedsättning
5
4 922

Totalt
221
204 099

De av regeringen prioriterade områdena förändrades till stor del inför 2008, vilket innebär att dessa områden inte fullt ut har slagit igenom i projektverksamheten.

4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av drygt 80 miljoner kronor till verksamhet för barn, se tabell 12. Det innebär en ökning med 15 miljoner kronor eller 23 procent jämfört med 2007. De största förändringarna mellan 2007 och 2008 är ökningen av projekt som omfattar ”Familjestöd” och ”Barn i utsatta situationer”. Under året har 90 projekt beviljats bidrag.

15

Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (tkr)

Skr. 2008/09:125

Projektändamål
Antal projekt
Summa tkr

Bemötande
2

994

Demokrati/delaktighet
4

3 617

Familjestöd
15

15 212

Fritid/Idrott
7

5 305

Förebyggande av
4

4 805

brott/våld/mobbning

Hjälpmedel
4

2 991

Information/utbildning
18

14 526

Integration
8

4 404

Kost/motion
1

800

Kultur
3

3 253

Rehabilitering
1

266

Särskild satsning, barn- och ung-
9

7 615

domskultur

Tillgänglighet
2

2 875

Barn i utsatta situationer
12

13 920

Totalt
90

80 583

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.2.1 Exempel på projekt för barn under 12 år som beviljats medel under 2008

Delaktighet i kulturlivet

Projektet Barnkulturhuset Palatset

Föreningen Zingo ska bygga hus för barnkultur i Gamla Riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm. Syftet är att skapa och pröva former, metoder och modeller för barnens inflytande i processen, under och efter uppbyggnadsperioden. Verksamheten ska ge barn möjlighet till ett brett utbud av teater, musik, dans, barnfilmsbiograf och barnkonstverkstad, såväl i traditionell bemärkelse som i nyskapande och experimenterande. Barns och ungdomars delaktighet ska genomsyra all verksamhet. Det åtta våningar höga huset ska heta Palatset och bli till en känd hemvist för barnkultur i ett brett perspektiv.

Information och tillämpning av FN:s barnkonvention

Projektet Barn på landsbygd

Länsbygderådet i Östergötland visar utifrån barnets perspektiv på den situation som utgör vardagen för barn på landsbygden och för deras familjer. Projektet samlar med hjälp av barn och ungdomar in och presenterar goda exempel på hur landsbygdsbarnens särskilda behov tillgodoses i olika delar av landet samt visar hur situationen kan förbättras så att barnperspektivet i högre grad kan genomsyra planer och styrdoku-

ment i kommunerna.

16

Projektet genomförs på följande nio platser i landet: Pålänge i Kalix Skr. 2008/09:125 kommun, Offerdal i Krokoms kommun, Venjan i Mora kommun, Ekesjö

i Finspångs kommun, Styrsö i Göteborgs kommun, Vedum i Vara kommun, Sankt Anna i Söderköpings kommun, Rydsnäs i Ydre kommun och Böda i Borgholms kommun. Ett råd inom projektet genomförde ett barn- och ungdomskonvent i maj 2009 med fokus på landsbygdsfrågor. Barn och ungdomar från de nio kommunerna kommer att på olika sätt diskutera hur de vill att det ska vara att leva på landsbygden. En seminarieserie med tre regionala seminarier anordnas och goda exempel presenteras. Under våren 2009 anordnas i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland en konferens med temat Barn och unga på landsbygden.

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Projektet Stöd till barn och ungdomar som förlorat ett nyfött syskon

Spädbarnsfonden är en ideell rikstäckande organisation. Föräldrar med egen erfarenhet av att förlora barn utgör grunden för föreningens arbete. I projektet bildas samtalsgrupper med män och kvinnor med syfte att diskutera vad för praktiskt och känslomässigt stöd som behövs i denna situation. Vilka råd vill föräldrar ge till andra föräldrar som mist ett barn och som har syskon till barnet. Vilka råd vill föräldrarna ge till personal som möter föräldrar som mist ett barn. Den andra delen av projektet är att via Spädbarnsfondens hemsida samla in data som ska analyseras och sammanställas och leda till ett handlingsprogram.

4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar hade en fortsatt positiv utveckling under 2008. Sammanlagt beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 162 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för och av ungdomar, fördelade på totalt 181 projekt som framgår av tabell 13. Det innebär en ökning med 22 miljoner kronor, eller drygt 15 procent, jämfört med 2007. De största ökningarna har skett inom projektändamålen Arbete/sysselsättning och Demokrati/delaktighet samt inom de två särskilda satsningarna på barn- och ungdomskultur och att förebygga ungas psykiska ohälsa.

17

Tabell 13 Verksamhet för ungdomar 12–25 år

Skr. 2008/09:125

Projektändamål
Antal projekt
Summa tkr

Arbete/sysselsättning
14
10 798

Bemötande
1
1 441

Demokrati/delaktighet
27
27 819

Drogförebyggande
1
1 506

Fritid/Idrott
21
11 863

Förebyggande av brott/våld/mobbning
18
29 976

Hjälpmedel
2
1 417

Information/utbildning
4
5 452

Integration
6
6 809

Jämställdhet/könsroller
19
15 427

Kost/motion
1
710

Kultur
5
2 969

Psykisk ohälsa
6
4 153

Särskild satsning, barn- och ungdomskultur
26
21 877

Särskild satsning, ungas psykiska ohälsa
24
13 884

Ungdomar i utsatta situationer
6
5 943

Total
181
162 044

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.3.1 Exempel på projekt för ungdomar 12–25 år som beviljats medel under 2008

Motverka våld, trakasserier och mobbning

Akta huvudet

Detta pilotprojekt är ett samarbete mellan Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Studiefrämjandet i Norra Storstockholm, Unga KRIS och Karolinska Institutet University Press, KIUP. Syftet är att minska våld bland unga människor, med fokus på våld mot huvudet. Detta görs genom att arbeta med ungdomars attityder och förhållningssätt till våld, öka deras förståelse för våldets mekanismer, fördjupa deras kunskaper om våldets konsekvenser samt belysa kopplingen mellan våld och droger. Målet är att ta fram och testa metoder för informations- och påverkansarbete, t.ex. i form av interaktiv film, workshops, föreläsningar, påverkansprogram, enskilda samtal, en webbportal, böcker, m.m. Konceptet kommer att testas i samarbete med unga och med personer som arbetar med unga.

Demokrati och delaktighet

Magma – Mer för fler

Projektet genomförs av Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala och går ut

på att skapa ett fritids- och kulturcentrum där ungdomar ges verkligt

inflytande över verksamheten. Tanken är att Magma ska fungera som en

spindel i nätet i Uppsalas kulturliv och bli en naturlig länk mellan under-

ground och etablerat, utkant och city, kultur och samhälle samt ungdoms-

och vuxenvärld. Verksamheten kommer att bestå av en stationär och en
18

mobil del, där den stationära kommer att ha sin bas i Ungdomens hus. Skr. 2008/09:125 Projektets mobila verksamhet ska förflyttas mellan områden, fritidsgår-

dar, skolor och andra mötesplatser med hjälp av en buss. Denna mobila del kommer att fungera uppsökande i syfte att ge fler unga möjlighet att ta del av projektet och för att nå grupper som annars inte skulle delta. Projektet fokuserar på delaktighet och möjliggör möten mellan ungdomar som vanligtvis inte träffas, samt mellan ungdomar och vuxna.

Främjande av fysisk och psykisk hälsa

Egalia

RFSL Stockholm vill i det här projektet motverka och förebygga psykisk ohälsa bland unga HBT-personer (homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner) och utveckla deras deltagande i samhälls- och kulturlivet. Målsättningen är att skapa en mötesplats där unga HBT-personer kan bygga ärliga relationer genom en bra kombination av fritidsgårdsverksamhet, utbildning, samtalsgrupper och individuellt stöd. Det finns inga liknande verksamheter i landet där unga HBT-personer kan träffas i miljöer fria från alkohol. Under sina två första år har Egalia varit öppet för ungdomar två kvällar i veckan. Flertalet av besökarna har deltagit i ledarledda samtalsgrupper som arbetat med frågor som komma-ut- processen och identitet. Andra aktiviteter har varit att spela teater, göra en tidning om HBT-frågor, en självförsvarskurs samt studie- och museibesök. Ungdomarna är med och styr innehållet i aktiviteterna, samtalsgrupperna och de utbildningar som skapas.

4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Under 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av drygt 135 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionshinder, se tabell 14. Det är en minskning med tre miljoner kronor jämfört med 2007. De största förändringarna är ökningen av projektmedel och antal projekt angående demokrati/delaktighet och rehabilitering, samt minskningen av medel till projekt för familjestöd. Minskningen har samband med att motsvarande projektändamål ökade för målgruppen barn under 12 år. Även projekt som rör barn med funktionshinder redovisas under målgruppen barn.

19

Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder, tkr
Skr. 2008/09:125

Projektändamål
Antal
Summa tkr

projekt

Arbete/sysselsättning
21
19 261

Bemötande
4
2 530

Demokrati/delaktighet
19
24 418

Familjestöd
2
300

Fritid/idrott
4
2 733

Förebyggande av brott/våld/mobbning
4
4 074

Hjälpmedel
9
3 322

Information/utbildning
30
33 058

Integration
1
1 414

Kost/motion
5
2 722

Kultur
8
6 877

Organisationsutveckling
2
4 325

Psykisk ohälsa
12
6 344

Rehabilitering
21
14 111

Särskild satsning, ungas psykiska

ohälsa
1
116

Tillgänglighet
13
9 466

Totalt
156
135 071

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

Under 2008 erhöll sju projekt, som riktar sig direkt till äldre personer med funktionsnedsättning, stöd ur fonden. Den totala summan av projektstödet uppgick till nästan fem miljoner kronor.

4.4.1 Exempel på projekt för personer med funktionshinder som beviljats medel under 2008

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Nationellt kunskapscenter för bostadsanpassning

Syftet med projektet är att genom information och utbildning om bostadsanpassning underlätta för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt i en väl fungerade bostad. Målgrupp för projektet är personer som behöver bostadsanpassning, handläggare av ärenden om bostadsanpassning, tillverkare av bostadsanpassningsprodukter m.fl. Projektet ska skapa en IT-portal med information om bostadsanpassning och en utställning av produkter i virtuellt uppbyggda miljöer. Projektet genomförs av Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, RTP, i samarbete med bland annat De Handikappades Riksförbund, DHR, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, Reumatikerförbundet och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU.

20

Ökat tillträde till arbetsmarknaden
Skr. 2008/09:125

SFI-hjälplärare med funktionshinder

Föreningen Macken i Växjö reparerar prylar som annars skulle ha slängts på kommunens återvinningsstationer. Försäljning sker i Mackens butik. Föreningen har för närvarande möbel-, cykel-, elektronik- och textilverkstad. Syftet är att erbjuda meningsfulla arbeten åt människor med funktionsnedsättning och samtidigt bedriva en alternativ SFI-undervisning för personer med utländsk bakgrund. Pedagogiken bygger på att SFI- eleverna handleds av personer med funktionsnedsättning, som själva har erfarenhet av att arbeta i verkstäder. Handledarna rekryteras genom Försäkringskassan. Språket som eleverna har med sig från verkstäderna i form av arbetsblad eller ordlistor tas sedan upp i svenskundervisningen av utbildad svensklärare och gås igenom med böjningsformer, verbformer etcetera. Svenskundervisningen är förlagd till Mackens verkstäder. Projektet samarbetar med Försäkringskassan i Växjö och Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum. Att kombinera en rehabiliteringsinsats med en nyskapande inlärningsmetod för SFI är nytt i detta projekt.

Rehabilitering

Hund i vården – ny metod inom vård och omsorg

Målet med projektet är att rätt tränade vårdhundsteam ska börja användas i äldreboenden för människor med demens och i rehabilitering för barn och vuxna som haft stroke eller har andra förvärvade hjärnskador. Projektet riktar sig till personal inom vård och omsorg med intresse för denna metod, till hundägare som vill utbilda sig och sin hund att ingå i vårdhundsteam och till politiker och andra beslutsfattare som vill ha information om hur hundar kan användas inom vård och omsorg. Metoden ”Hund i vården” ska införas i ett antal äldreboenden och rehabiliteringsenheter genom konkret stöd, information och utbildningsinsatser. Vid projektets slut ska metoden vara en naturlig del av enheternas löpande verksamhet. Genom material och den metodik för utbildningar och införande som tagits fram, liksom genom modeller för policies och riktlinjer för vårdenheter, ska införandet underlättas på ytterligare enheter runt om i landet. Föreningen Hälsans Natur genomför projektet i samverkan med Uppsala kommun, Demensförbundet, STROKE – Riksförbundet, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Svenska Service- och Signalhundsförbundet. Projektet är inne på sitt andra år.

4.5 Lokalstöd

Ideella föreningar kan få stöd för den del av kostnaderna för ny-, om- och

tillbyggnad av lokaler som krävs för att föreningen ska kunna genomföra

en nyskapande och utvecklande verksamhet.

Under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera räcker att verk-

samheten i lokalen/anläggningen är nyskapande och utvecklande på

orten. Kravet på nyskapande är därmed lägre än för projektstödet. Den

genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant
21

positiv utveckling under den senaste fyraårsperioden (se tabell 15). Detta Skr. 2008/09:125 har gynnat föreningslivet, särskilt har de mindre orterna fått störst fördel

av möjligheterna att få lokalstöd. Som exempel på föreningar som under året fick stöd ur arvsfonden för att bygga lokaler för nyskapande och utvecklande verksamhet kan nämnas Finspångs Kanotklubb, Arvidsjaurs Ryttarförening, Strövelstorps Gymnastik- och Idrottsförening och Alfta- Ösa Orienteringsklubb.

Tabell 15 Fördelning av lokalstöd

2008
2007
2006
2005
2004

Antal lokalstödsprojekt
23
19
11
12
4

Beviljade lokalstödsprojekt

(mkr)
15,5
12,9
7,0
4,3
1,8

4.6 Årets guldkorn

Sedan 2006 utser Arvsfondsdelegationen årligen ”Årets guldkorn”. Guldkorn är långsiktiga och nyskapande projekt som har lyckats både engagera och aktivera de som kommit i kontakt med verksamheten. År 2008 tilldelades tre projekt, ett för var och en av fondens målgrupper, vardera 55 000 kronor för att sprida information om sin verksamhet. Nedan ges en beskrivning av de uppmärksammade projekten.

Tyst teater gör sig hörd

Sveriges Dövas Riksförbunds treåriga projekt har varit inriktat på att utveckla barn- och ungdomsteater på teckenspråk. Tyst teater har tidigare arbetat framför allt mot en vuxen publik. Men döva barn och ungdomar har också stort behov av att se god, professionell teater på sitt eget förstaspråk, svenskt teckenspråk.

Projektets yttersta mål är att stärka utbudet av scenkonst på teckenspråk för barn och ungdomar så att döva barn kan ges bättre förutsättningar att uppleva professionell scenkonst. Projektet har haft som första delmål att genom teatern bygga broar mellan döva och hörande. Det andra delmålet har varit möjlighet till att ny dramatik skrivs och skapas direkt på teckenspråk, utan en översättning från svenska som mellanled. Detta så att dövas egen röst förs direkt in i vårt gemensamma kulturliv. Under projektets tredje år har inriktningen främst varit på ungdom i tonåren. Med stöd av Statens Kulturråd har en helt ny pjäs skrivits utifrån teckenspråket och på teckenspråk tillsammans med ungdomar med egna erfarenheter. Den nyskrivna pjäsen ger en verklighetsbild av döva ungdomarnas tankar och levnad under tiden i gymnasiet.

Livskunskap i skolan får barnen att växa

Föreningen Kyrka Samhälle har arbetat förebyggande med alla elever och skolpersonal i Gylle skola i Borlänge. Syftet har varit att ge elever och skolpersonal motivation och självtillit, att stärka den emotionella och

22

sociala kompetensen och att utveckla relationerna mellan olika grupper Skr. 2008/09:125 inom skolan.

Tillsammans har Föreningen Kyrka Samhälle, IF Tunabro, Arbetslinjen Klippan och Gylle skola, utvecklat en kompetenshöjande verksamhet för elever i årskurs 7–9 i Gylle skola. Elever som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap och har svårt att tillgodogöra sig undervisningen, erbjuds en åttaveckorskurs. Under tre dagar per vecka arbetar eleverna sedan med att utveckla en egen handlingsplan. Så småningom ska de kunna återgå till sina ordinarie klasser. Kurserna leds av extern personal från Klippan, tillsammans med ett team av lärare och elevvårdspersonal. De ideella ledarna i IF Tunabro har samarbetat med skolan för att involvera eleverna i sin verksamhet. Parallellt med projektet har även övrig skolpersonal fått utbildning för att kunna utveckla samarbetet och sprida erfarenheterna till andra.

Vägen vidare till återhämtning

Ett samverkansprojekt mellan Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH) och FoU-enheten Psykiatrin Södra.

Projektets syfte har varit att genom djupintervjuer samla kunskaper och erfarenheter från personer som återhämtat sig från allvarliga psykiska problem. Dessa livsberättelser har, tillsammans med tidigare återhämtningsforskning, utgjort grunden för en omfattande kampanj under namnet Återhämtningsprojektet. Projektet har åstadkommet en rad publikationer och konferenser men framförallt studiecirkelverksamhet och utbildningssatsningar till brukare och personal över hela landet. Detta har handlat om att ta till vara, utveckla och föra ut metoder för självhjälp, dialog och fokusgrupper med brukare, personal och närstående. Återhämtning som begrepp används inom den engelska och amerikanska brukarrörelsen. Det innefattar delvis tidigare begrepp som bot (medicinskt) och rehabilitering, men går även bortom dessa begrepp och innefattar hela individens situation. Brukaren spelar en avgörande roll i sin egen återhämtning. Återhämtning är ett resultat av inre och yttre processer: tankar, det man läser, aktiviteter och möten med andra. Ett studiematerial har tagits fram av de samverkande organisationerna. Materialet består av sammanställd och systematiserad återhämtningskunskap, insamlad genom enkäter och djupstudier. Dessa har inhämtats från personer som har återhämtat sig från psykiatrisk vård och omsorg. Materialet har använts i studiecirklar, självhjälps-, dialog- och nätverksgrupper. En hemsida har utvecklats där studiematerialet finns tillgängligt. En webbplats som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte m.m. har också upprättats.

5
Fördelning av stöd genom särskilda

satsningar

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett

visst ändamål genom en så kallad särskild satsning. Om det finns sär-

skilda
skäl får regeringen, efter förslag från Arvsfondsdelegationen,
23

besluta
att
en
annan myndighet ska fördela visst stöd. Fram till den Skr. 2008/09:125

1 juli 2004
var det regeringen som hade möjlighet att fatta beslut om att

avsätta
medel
för särskilda satsningar. Under 2008 har delegationen

fördelat stöd till två temaområden för särskilda satsningar. Det ena gäller utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet och det andra gäller insatser för att motverka och förebygga ohälsa. Fördelning av stöd genom särskilda satsningar visas i tabell 16.

Tabell 16 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr

Antal

Satsning
projekt
Summa tkr

Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till

delaktighet i kulturlivet
35
29 492

Motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa
25
14 000

Totalt
60
43 492

5.1 Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande

Regeringen beslutade 2004 att avsätta 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden under tre år till en särskild satsning för att stödja projekt som avser att utveckla barn och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande.

Satsningen startade den 6 april 2005. En referensgrupp tillsattes enligt direktiven med representanter från Statens kulturråd, Ungdomsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt den av regeringen tillsatta Aktionsgruppen för barnkultur.

Satsningen som avslutades under 2008 har resulterat i bifall till 55 av cirka 400 projektansökningar. Den sammanlagda summan utbetalda medel beräknas bli strax över 100 miljoner kronor, eftersom många av projekten är fleråriga och sannolikt kommer att få stöd under ytterligare ett till två år framåt.

Projekten har uppvisat ett brett utbud av kulturella och skapande aktiviteter. Majoriteten av projekten har genomförts av föreningar och organisationer som arbetar med kultur av olika slag. Därutöver finns också ett antal studieförbund och handikapporganisationer som genomfört projekt. Endast ett projekt har genomförts av en organisation bildad på etnisk grund. Flera projekt har genomförts i samarbete med offentliga huvudmän.

Projekten finns över hela landet med tonvikt på storstadsregionerna. Projekten har i denna satsning mestadels inriktat sig på att pröva och utveckla nya arbetsformer inom fältet barns och ungas delaktighet i kulturlivet. Föreställningar, utställningar och konserter som ofta är själva kärnverksamheten inom kultursektorn har tillåtits att ingå som ett medel i projekten, men inte som projektets huvudsyfte.

24

5.2
Ungas psykiska ohälsa
Skr. 2008/09:125

Regeringen beslutade 2004 om en treårig satsning med syfte att motverka ungas psykiska ohälsa. Ideella organisationer har under denna period kunnat söka pengar ur fonden för att utveckla metoder hos föreningslivet för att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa. De prioriterade områdena för satsningen är att stärka ungdomars tilltro och förmåga att påverka sin egen vardag. Det innebär bland annat att tillsammans med vuxna utveckla metoder att motverka problem som redan uppstått, att ideella organisationer samarbetar med offentliga samhällsorgan och att arbeta för att förebygga stress. Satsningen som avslutades 2008 omfattar 38 projekt och 60 miljoner kronor.

Satsningen startade den 6 april 2005. En referensgrupp tillsattes med representanter från Folkhälsoinstitutet, Stockholms Universitet, Socialstyrelsen samt experter inom Regeringskansliet, för att bland annat bedöma inkomna ansökningar. En bedömningsmall togs fram och användes för att kvalitetssäkra bedömningarna. Sveriges Kommuner och Landsting, Rädda Barnen, BRIS, organisationer inom skolhälsovård, socialvård, psykiatri och ungdomsorganisationer informerades om satsningen vid ett flertal konferenser och seminarier.

Resultatet av satsningen fram till april 2008 redovisades vid konferensen Tillbaka till Livet, på Norra Latin i Stockholm i november 2008. I programmet medverkade unga från cirka 15 projekt spridda över hela landet.

Erfarenheterna från projekten visar på ett stort antal ohälsofrågor, behov av insatser för nya verksamheter, målgrupper och nya arbetsmetoder. De rör alltifrån arbetslösa till avhoppare från sekter, och teateruppsättningar liksom individuell behandling. Många av projekten har drivits av eller haft nära samröre med professionella inom området. Att ha kunskap om sin livssituation, att träffa andra i samma livssituation som sin egen och att ha tillgång till sociala arenor är exempel på möjliga skyddsfaktorer som enligt utvärderingen identifierats genom projekten. Tretton projekt var knutna till socialt inriktade organisationer, åtta till intresseorganisationer, sju till ungdomsorganisationer och fyra till organisationer bildade på etnisk grund.

Projekten finns över hela landet med tonvikt på storstadsregionerna.

5.3 Nya särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationen har under 2008 beslutat att initiera två nya särskilda satsningar.

Vi deltar! – En ny ungdomssatsning

Vi deltar! är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livssituation.

25

Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situationer Skr. 2008/09:125 och unga i stadsdelar eller glesbyggd med ett utbrett utanförskap.

Delegationen kommer att genomföra ett brett informations- och mobiliseringsarbete kring Vi deltar! . För att särskilt nå de prioriterade grupperna kommer till exempel existerande och blivande ungdomsprojekt, -föreningar och -nätverk erbjudas stöd inför arbetet med att formulera sin ansökan.

Alla projekt i satsningen kommer att ingå i ett nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Arvsfondsdelegationens webbplats kommer att utvecklas till en virtuell mötesplats för blivande, nya och mer erfarna projektledare från hela landet.

Fördel barn! – En arvsfondssatsning för de yngsta

FN:s barnkonvention är utgångspunkten för satsningen Fördel barn! . Syftet med satsningen är att erbjuda stöd till projekt där barn och företrädare för barn tillsammans utvecklar former, modeller och metoder som främjar barnets delaktighet och inflytande. Projekt som ingår i satsningen ska stärka barnets rättigheter och uppmuntra barnets egen motivation till utveckling samt trygga barnets vardag i enlighet med barnkonventionen.

Särskilt prioriterade är projekt av och med barn i risk att hamna i en kriminell livsbana, barn som mobbas eller diskrimineras, barn i utsatta familjesituationer, barn i rättsprocesser eller annan kontakt med ordningsmakten, barn med psykisk ohälsa, barn med funktionsnedsättning, barn som utnyttjas sexuellt genom exempelvis barnpornografi och ”grooming” på nätet samt barn med ätstörningar.

Informationsinsatser kommer att riktas till aktörer där barn befinner sig i sin vardag, som till exempel ideella föreningar, förskolan, skolan och socialtjänsten. Utöver ovan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekten kan dessutom ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper.

6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1 Information

Målet för Arvsfondsdelegationens kommunikationsarbete 2008 var att öka allmänhetens, ideella föreningars och organisationers kunskap om fonden så att den övervägande delen av föreningarna och organisationerna ska känna till arvsfondens ändamål, användningsområde och verksamhet.

Arvsfondsdelegationens verksamhet för 2007 redovisades i en tryckt verksamhetsberättelse i början av året. Den distribuerades till ideella föreningar och organisationer, till kommuner och till relevanta delar av

Regeringskansliet. Verksamhetsberättelsen publicerades också som en

26

nedladdningsbar pdf-fil på delegationens webbplats. En folder med information om Arvsfondsdelegationens verksamhet trycktes i en ny utgåva.

Under året arrangerades fyra introduktionsdagar för nya projektledare. Till dessa bjöds också föreningsansvariga i ett antal kommuner in att delta.

Arvsfondsdelegationen deltog i manifestationen Stoppa Gatuvåldet, i Stockholm i februari, arrangerad av Stoppa Gatuvåldet, Stockholms stadsteater och Beckmans Designhögskola. I april deltog delegationen i NPF-Forum – Kunskap gör skillnad – i Västerås, en konferens som vänder sig till alla som vill veta mer om neuropsykiatriska funktionshinder.

Under 2008 avslutades de båda treåriga särskilda satsningarna. Barn- och ungdomskultursatsningen uppmärksammades särskilt genom att Arvsfondsdagen 2008 utformades på temat kultur. För att sammanfatta satsningen på att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa arrangerades konferensen Tillbaka till livet i Stockholm i oktober 2008.

Arvsfondsdagen genomfördes på Stockholmsmässan. Drygt 800 personer från ideella organisationer, kommuner och forskarvärlden deltog och bjöds under dagen på föreläsningar, utställning och seminarier. Ett urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterade sina projekt. Utmärkelsen Årets guldkorn delades också ut.

Allmänna arvsfonden inrättades 1928. 80-årsjubileumet år 2008 uppmärksammades i festskriften Arvspolitik och sociala frågor, som gavs ut under året. I denna redovisas en sammanställning och analys av verksamheter som fått stöd ur fonden över tiden, hur bedömningarna av de många ansökningarna har gått till och hur arvsfondens roll förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Denna studie är utarbetad av professor Roger Qvarsell och finns att ladda ned från www.arvsfonden.se.

Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats, www.arvsfonden.se, har under året växt i omfång och en nyare version av den tekniska plattformen har införts.

Arvsfondsdelegationen har under året bevakat medias rapportering om projektverksamheten i nätbaserade medier. Av de 787 unika artiklarna om Arvsfondsdelegationen och dess projekt kom 363 från lokalmedia. Arvsfonden har också omnämnts i pressmeddelanden och i andra myndigheters rapportering till media.

En viktig informationskanal är Arvsfondsdelegationens digitala nyhetsbrev med koppling till webbplatsen. Sex nyhetsbrev producerades under 2008 och antalet prenumeranter ökade från cirka 1 900 till cirka 2 300 i slutet av året. Två SIFO-undersökningar genomfördes under året i syfte att mäta allmänhetens och ideella föreningarnas kunskap om Allmänna arvsfonden. Den ena riktades mot allmänheten, den andra mot ideella föreningar som arbetar med arvsfondens målgrupper och föreningsansvariga tjänstemän i kommunerna. Undersökningarna visar att såväl allmänhet som föreningsliv i hög utsträckning betraktar arvsfonden som något positivt. Kunskapen om Arvsfondsdelegationens verksamhet är dock relativt låg hos allmänheten. Hos föreningslivet och framförallt hos föreningsansvariga är kunskapen däremot betydligt högre.

Under 2009 kommer informationsarbetet att syfta till att ytterligare öka antalet ansökningar som kan beviljas stöd ur fonden, sprida information om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde samt

Skr. 2008/09:125

27

sprida de resultat och den kunskap som kommer av projekten. Särskild Skr. 2008/09:125 vikt kommer att läggas vid att sprida information om de prioriterade

områden för stöd ur Allmänna arvsfonden som regeringen anger i denna skrivelse.

Arvsfondsdelegationen kommer under året att starta en social och virtuell mötesplats på Internet för pågående arvsfondsprojekt, föreningsansvariga i kommunerna samt ideella föreningar som vill starta ett arvsfondsprojekt. På webbplatsen kommer användarna bland annat att få möjlighet att testa sin projektidé, prenumerera på uppdateringar av webbsidor och en förbättrad sökfunktion. De elektroniska nyhetsbreven samt pressmeddelanden kommer att användas för att nå ut med aktuella händelser och nyheter.

Till Arvsfondsdelegationens introduktionsdagar inbjuds projektledare för nya projekt samt föreningsansvariga från landets kommuner. De kommuner vars föreningsliv de senaste åren fått minst stöd ur arvsfonden kommer framöver att prioriteras i detta sammanhang. De kommunala tjänstemännen får information om Arvsfondsdelegationens verksamhet och hur fondens medel används samt om hur de själva kan sprida denna information och de resultat och den kunskap som erhålls genom projekten.

Arvsfondsdagen kommer att hållas under sista kvartalet 2009. Arvsfondsdelegationen planerar att medverka vid ett antal mässor och konferenser under året samt fortsätta besöka projekten och delta i olika projektarrangemang.

Kommunikationsarbetet kommer fortlöpande att följas upp genom bland annat de olika statistikverktyg för webb, nyhetsbrev och mediabevakning som finns.

6.2 Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegations uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats. Riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och olika intresseorganisationer m.fl. kan ha intresse av projekten och de resultat som uppnåtts. Den som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska inom en viss tid efter mottagandet av medlen skriftligen redovisa hur medlen har använts.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare för att värdera, tillvarata och synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten.

6.2.1 Uppföljning

Arvsfondsdelegationen följer upp vilka organisationer som söker, vilka

som beviljas medel och vilka som får avslag samt var i landet organisa-

tionerna finns. Inkomna projektredovisningar granskas och utgör viktiga

beslutsunderlag när delegationen tar ställning till projektets fortsättning.

Redovisningarna används dessutom för att kategorisera avslutade projekt

efter överlevnadsgrad. Från och med 2008 görs en särskild uppföljning
28

av vilka projekt som riktar sig till enbart män respektive kvinnor och antal projekt som har manliga respektive kvinnliga projektledare.

Organisationer och föreningar som beviljats medel ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår inkomma med en redovisning av projektet. Redovisningen ska, förutom en ekonomisk redovisning som godkänts av auktoriserad eller godkänd revisor, innehålla en detaljerad beskrivning av hur projektet har utvecklats och vilka resultat som uppnåtts. Att ställa krav på dokumentation, men ändå inte avskräcka mindre föreningar och organisationer som är ovana att driva projekt, är en grannlaga uppgift.

Redovisningar från avslutade projekt granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Kategoriseringen avser inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan syftar till att ge kunskap om vilka spår, resultat eller effekter som arvsfondsmedlen har lämnat.

Kategori 1, Projekt som inte lämnar några spår

I denna kategori finns projekt där det inte finns några spår av de intentioner som organisationen hade med sin projektplan. Dessa projekt lyckades inte genomföra den verksamhet de har beviljats medel för.

Kategori 2, Projekt som genomfört den verksamhet som planerats

I denna kategori finns projekt som har gjort precis det som stod i projektplanen. Till exempel en film, en teaterföreställning eller en handbok. Dessa projekt har genomförts, men inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet.

Kategori 3, Erfarenheterna från projektet lever vidare

I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller en handlingsplan som nu används i organisationen eller i kommunen. Erfarenheterna tas tillvara, men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten av de projekt som 2008 återfinns i denna kategori handlar om nya arbetssätt och metoder. Verksamheterna och kunskaperna lever vidare inom den egna organisationen så som t.ex. Riksorganisationen Suicid Prevention som har tagit fram ett studiematerial för stöd till efterlevande som nu används i studiecirklar runt om i landet.

Kategori 4, Verksamheten lever vidare

I denna kategori finns projekt där verksamheten lever vidare. De finansieras av organisationen själv eller har helt eller delvis tagits över av exempelvis en kommun eller finansieras med statliga medel. Ett exempel på sådana projekt som slutredovisats under året är Riksorganisationen mot sexuella övergrepp vars verksamhet Hopp nu finns på tio platser i landet. Av de sammanlagt 24 projekt som lever vidare finansieras 13 av offentlig sektor. I ytterligare två fall är offentlig sektor med som delfinansiärer. Övriga 12 projekt finansieras av organisationerna själva. De verksamheter som bedrivs i projekten handlar i huvudsak om kultur och olika slag av stöd. Majoriteten av projekten riktar sig till personer med funktionshinder.

Skr. 2008/09:125

29

Kansliets genomgång av de 106 slutredovisningar som inkom under 2008 Skr. 2008/09:125 utmynnar i följande kategorisering av projektens överlevnadsgrad.

Tabell 17 visar att 58 projekt, eller 54 procent av erfarenheterna från projekten lever vidare.

Tabell 17 Projektens överlevnad

Överlevnadskategori
1
2
3
4

Antal projekt
5
43
34
24

6.2.2 Utvärderingar

Sex utvärderingar som omfattar 138 projekt har avslutats under 2008. Tre av dessa utvärderingarna behandlar de särskilda satsningar som regeringen har fattat beslut om – Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande, Ungas psykiska ohälsa samt Ideella Navigatorcentra för unga. Se vidare Arvsfondsdelegationens webbplats.

Erfarenheter från utvärderingarna

Utvärderingarna som redovisats under året visar att arvsfondsmedlen skapat en rad olika mötesplatser där organisationer och offentlig sektor samverkat kring ett vitt spektrum av frågor.

De aktuella utvärderingarna visar också på vikten av att ta tillvara målgruppens egna erfarenheter, förväntningar och resurser. Ett av kriterierna för att få medel från arvsfonden är en hög delaktighet från målgruppen. Projekten handlar därmed i många fall om att skapa förutsättningar för att människor ska kunna vara med och påverka.

En idéhistorisk studie av Arvsfonden

Utöver de utvärderingar som presenteras har delegationen också initierat en idéhistorisk studie av Allmänna arvsfonden, Arvspolitik och sociala frågor – Allmänna arvsfonden och ett samhälle i förändring. Det finns i dag inte någon genomarbetad historisk beskrivning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och roll i samhället. Inte heller finns det någon sammanställning och analys över tid över vilka verksamheter som fått stöd ur fonden, hur bedömningarna av de många ansökningarna gått till och hur den här processen har förändrats. Arvsfondsdelegationen har därför initierat en arkivstudie för att få kunskap om vilken roll fonden spelat för att påverka och driva fram sociala förändringar under de gångna 80 åren.

En första delstudie som mynnat ut i en festskrift har presenterats under 2008. Den visar på den roll som Arvsfondsdelegationens verksamhet kunnat spela som komplement till de mer regelstyrda statliga myndigheterna och kommunala verksamheterna inom det sociala området. Studien kommer att redovisas i sin helhet under 2010.

30

Utvärderingar som startats 2008
Skr. 2008/09:125

Under 2008 har ytterligare åtta utvärderingar påbörjats som omfattar

drygt 300 projekt. Tre av dessa är tematiska utvärderingar av organisa-

tioner bildade på etnisk grund där barn, gender och demokrati står i

fokus. Andra tematiska utvärderingar som har påbörjats under året är

projekt kring dövblindhet, gamla och nya organisationer, mäns våld mot

kvinnor och barn, psykiska funktionshinder samt en samhällsekonomisk

utvärdering av Unga KRIS.

Uppföljning och utvärdering 2009

Under 2009 kommer flera nya utvärderingar att initieras. Två av dessa

avser de särskilda satsningarna Vi deltar! och Fördel barn! som startar

under året. Andra teman som är aktuella för utvärdering är projekt som

vänder sig till äldre och projekt som rör föräldrastöd.

Utvärderingar med följande teman kommer att slutredovisas under

2009; Arvsfonden genom tiderna, Autism och autismliknande tillstånd,

ADHD och DAMP, Islam och muslimer i Sverige, Skolans arbete med

sexualitet och samlevnad, Stöd till föräldrar som har ett intellektuellt

begåvningshandikapp, Lugna Gatans etablering i Göteborg och Malmö

samt Mäns våld mot kvinnor.

6.3 Erfarenhetsspridning

Som nämnts under avsnitt 6.1 informerar Arvsfondsdelegationen löpande

och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvs-

fondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resulta-

ten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och

till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och börja

använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna

arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge

viktig kunskap.

Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en

uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för

ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för

dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade

projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet.

Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja extern erfarenhetsspridning

genom hemsidan www.arvsfonden.se. I Arvsfondsdelegationens projekt-

databas redovisas projekt utifrån projektområde, län och målgrupp. Det

finns även möjlighet till fritextsökning. Genom erfarenhetsspridningen

kan kontakter knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet.

Tips och idéer kan erhållas genom avslutade projekt som också redovisas

i databasen.

Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publi-

cerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där

utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och

erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, myndigheter

och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2008 hölls
31

sex seminarier. Sammanlagt har ca 228 personer från Regeringskansliet, Skr. 2008/09:125 myndigheter och organisationer deltagit i seminarierna.

På Arvsfondsdelegationens webbplats finns information om pågående och avslutade utvärderingar. Under 2008 har 13 456 slutrapporter från tolv slutredovisade utvärderingar laddats ner. Under samma period har kortversioner av samma utvärderingar laddats ner 4 348 gånger och listorna över projekten som ingår i studierna drygt 5 000 gånger.

7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling

Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen har under 2008 fördelat totalt nästan 378 miljoner kronor i projektmedel vilket är den största summan i arvsfondens historia. Den största ökningen har skett bland projekt till förmån för målgruppen ungdomar där ökningen är 22 miljoner kronor jämfört med året innan. Regeringen, som tidigare år uttryckt oro över utvecklingen av medelsfördelningen till förmån för just den målgruppen, konstaterar med tillfredsställelse att Arvsfondsdelegationen inte bara lyckats vända den negativa trenden utan fördelat mer pengar för målgruppen ungdomar än något tidigare år.

Arvsfondsdelegationens verksamhet har generellt utvecklats positivt och i enlighet med den reform som genomfördes den 1 juli 2004. Stödet har under 2008 fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och till de av regeringen prioriterade områdena. Regeringen välkomnar de särskilda satsningar för barns och ungdomars delaktighet och inflytande, som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om under året.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen bl.a. genom att ange sådana prioriterade områden som är angelägna att utveckla. Av Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2008 framgår att drygt 204 miljoner kronor av de beslutade medlen gick till projekt inom de prioriterade områdena för 2006–2008. Det motsvarar 54 procent av de av Arvsfondsdelegationen beslutade medlen för året, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. I sin skrivelse till riksdagen 2007 avseende medel fördelade 2006 angav regeringen nya prioriterade områden. Dessa nya prioriteringar har gällt sedan 2008. Eftersom många projekt sträcker sig över flera år kan detta vara en förklaring till att andelen projekt inom de prioriterade områdena minskar tillfälligt. Regeringen anser att det är önskvärt att andelen ökar i takt med att de nya prioriterade områdena får genomslag, och avser att noga följa utvecklingen på området.

Regeringen bedömer att kostnaderna för administration för Arvsfondsdelegationen är låga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om, se avsnitt 2.4.

32

Antalet ansökningar om medel från arvsfonden har ökat över de Skr. 2008/09:125 senaste fem åren vilket tyder på att de informationssatsningar som Arvsfondsdelegationen löpande genomför ger goda resultat.

Arvsfondsdelegationen redovisar även den geografiska fördelningen av beviljade medel. Drygt hälften, 198 miljoner kronor, av de medel som beslutades under året gick till nationella projekt medan den andra hälften fördelades till lokala eller regionala projekt. Vad gäller de regionala projekten är det tydligt att storstadsområdena både har flest avslag och flest beviljade ansökningar och det är också de som fått störst summa projektmedel beviljade. Projekt i Stockholm beviljades till exempel drygt

58 miljoner kronor och projekt i Västra Götaland nästan 31 miljoner kronor. Södermanland och Jämtland beviljades inte några medel alls. Regeringen finner ingen anledning att ifrågasätta Arvsfondsdelegationens fördelning då det framstår som rimligt att den, åtminstone till en viss del, återspeglar antalet organisationer som finns representerade i de olika områdena. Det är dock positivt att delegationen planerar särskilda informationsinsatser till föreningsansvariga i de kommuner vars föreningsliv de senaste åren fått minst stöd ur fonden.

Riksdagen har tidigare framfört att det vore önskvärt med en jämställdhetsredovisning av de projekt som beviljats medel ur arvsfonden. Under 2007 införde Arvsfondsdelegationen ett system för detta och i

2008 års verksamhetsberättelse lämnas för första gången en sådan redovisning. I de drygt 100 projekt som slutredovisats under året var 60 procent av projektledarna kvinnor och 40 procent män. Både kvinnliga och manliga projektledare är verksamma i en rad olika typer av organisationer. Men medan männen inriktar sig på ett fåtal verksamhetsområden, som i huvudsak berör personer med funktionshinder och kultursatsningar av olika slag, är kvinnors engagemang mera utspritt. När det gäller lokalstöd är män projektledare i samtliga åtta verksamheter som redovisats under året.

Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd under 2008 riktar sig 27 antingen till enbart män eller enbart kvinnor. Av dessa riktar sig 10 till pojkar och män. Mansorganisationer genomför två av dem. Fem projekt ska skapa killgrupper där pojkar kan utbyta erfarenheter. Tre riktar sig till män med invandrarbakgrund för att samtala om heder och omskärelse respektive föräldraskap.

Av de 17 projekt som riktar sig till flickor och kvinnor drivs fyra av kvinnoorganisationer. Sju projekt har som syfte att stärka flickor och fem handlar om mäns våld mot kvinnor.

Regeringen anser att rutinerna för jämställdhetsredovisning bör utvecklas från den kartläggning som nu införts, till en mer kvalificerad redovisning inför kommande verksamhetsår.

7.1
Analys av fördelning av stöd 2008 avseende

verksamhet till förmån för barn under 12 år

Regeringen angav i förra årets skrivelse att det skulle vara önskvärt med

fler projekt som rör barn i åldrarna 0–12 år och att regeringen avsåg att

noga följa utvecklingen inom detta område. Utvecklingen har i detta

avseende varit positiv under 2008. Fördelning av stöd till målgruppen
33

barn i åldrarna 0–12 år under 2008 har ökat liksom antalet projekt som Skr. 2008/09:125 tilldelats medel. Antalet ansökningar rörande projekt för barn i åldrarna

0–12 år, som kommit in till Arvsfondsdelegationen, har ökat från 364 under 2007 till 423 under 2008. Antalet projekt som beviljats medel har också ökat, från 66 till 90. Det fördelade beloppet har ökat från 65 miljoner kronor, inklusive särskilda satsningar, till drygt 80 miljoner kronor. Detta är det högsta beloppet som någonsin tilldelats projekt för barn under 12 år. Det kan dock noteras att det ändå är hälften av det belopp som tilldelats projekt för ungdomar i åldrarna 12–25 år.

Regeringen kan konstatera att under året har projektmedel beviljats till samtliga av de prioriterade områden som regeringen lyfte fram för barn i åldrarna 0–12 år från och med 2008. Såvitt regeringen kan bedöma har Arvsfondsdelegationen gjort en väl avvägd prioritering av projekt inom dessa angivna områden utifrån de ansökningar som kommit in.

Regeringen anser att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå i frågor som rör barn och unga. Regeringen har tidigare också betonat att det är viktigt att integrera och synliggöra barnperspektivet i frågor som rör barn och unga, att öka och stärka varje barns möjlighet till inflytande och delaktighet i kultur- och samhällslivet och inom den fysiska planeringen.

Enligt vad regeringen erfarit ingår frågor kring barns inflytande och delaktighet och barns rättigheter, på samma sätt som tidigare, som en allmän värdegrund för projekt som beviljats medel från Allmänna arvsfonden under 2008. I många ansökningar hänvisas t.ex. till barnkonventionens principer om barnets bästa och barns och ungas rättigheter.

Antalet projekt som beviljats medel – liksom det sammanlagda beviljade beloppet – för att göra FN:s barnkonvention känd och tillämpad har emellertid minskat under 2008 i förhållande till föregående år. Regeringen ser därför positivt på den nya särskilda satsning som initierats.

Regeringen anser att det är värdefullt att ideella organisationer med stöd från Allmänna arvsfonden även fortsättningsvis tar initiativ till att arbeta med frågor som anknyter till barnkonventionens intentioner. Det är också angeläget att organisationerna redovisar hur barnkonventionens intentioner har tillämpats och uppfyllts.

7.2 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar 12–25 år uppgick till

162 miljoner kronor under 2008. Detta innebär en ökning i medelstilldelning för målgruppen med över 15 procent jämfört med 2007. Re- geringen uttryckte en oro över utvecklingen avseende projektstöd till ungdomar i skrivelsen för budgetåret 2004 och uppmanade Arvsfondsdelegationen att analysera nedgången samt överväga att utarbeta riktade informationsinsatser för att öka antalet projektansökningar. Sedan dess har fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar ökat med hela 118,6 miljoner kronor eller 273 procent. Regeringen ser mycket positivt på denna utveckling.

34

Ökningen av medelstilldelningen för målgruppen kan, som regeringen Skr. 2008/09:125 noterade i förra årets skrivelse, till viss del förklaras av att stöd till pro-

jekt till förmån för ungdomar med funktionshinder från och med 2006 räknas in bland ungdomsprojekten och inte längre redovisas under målgruppen personer med funktionshinder. En annan förklaring till ökningen är också de särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet samt på ungdomars psykiska ohälsa som genomfördes 2004– 2008 och som medförde en personalförstärkning av kansliet. En stor del av ökningen kan troligen även härledas till den informationssatsning som gjorts och till de aktiva åtgärder för att få in ansökningar från denna målgrupp som vidtagits. Detta har lett till att fler ansökningar inkommit till Arvsfondsdelegationen.

Regeringen välkomnar den nya särskilda satsningen på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Detta är en satsning som borgar för en fortsatt god utveckling när det gäller fördelning av stöd till målgruppen ungdomar 12–25 år.

Genom att understryka att ungdomar ska vara delaktiga i planering och genomförande av alla projekt som rör dem, anser regeringen att Arvsfondsdelegationen tar fasta på att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en viktig resurs, vilket är en av utgångspunkterna för ungdomspolitiken.

Slutligen konstaterar regeringen att de medel som avsatts för de två särskilda satsningarna på att utveckla barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet samt på att motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa har fördelats under året.

7.3 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning

Fördelningen av medel till målgruppen personer med funktionshinder uppgick 2008 till drygt 135 miljoner kronor fördelat till 156 olika projekt (se tabell 14). Det är en minskning med cirka 3 miljoner jämfört med året innan. Antalet projekt har dock ökat från 140 till 156 projekt mellan 2007 och 2008. Projektansökningar som fick avslag ökade både till antalet och andelen i förhållande till beviljade ansökningar jämfört med föregående år; från 163 (2007) till 210 (2008).

I avsnitt 3.6 redovisas orsakerna till avslag på projektansökningar. En vanlig orsak till avslag är att projektet inte bedömts vara tillräckligt nyskapande.

Det bör även i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionshinder sedan 2006 redovisas under rubriken verksamhet till förmån för barn under 12 år respektive verksamhet för ungdomar 12–25 år.

Under året har 41 projekt som rör barn med funktionshinder fått stöd ur fonden motsvarande drygt 41 miljoner kronor. 28 projekt till gagn för ungdomar med funktionshinder har fått stöd med drygt 23 miljoner kro-

nor. Om även dessa projekt skulle räknas in under verksamhet till förmån

35

för personer med funktionshinder uppgår totalsumman för målgruppen Skr. 2008/09:125 till 199 miljoner kronor, vilket utgör 53 procent av det totala belopp som

utbetalades under 2008. Detta är ett tillfredsställande resultat enligt regeringen.

Regeringen angav ett nytt område som prioriterat förra året, nämligen projekt som syftar till att göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning känd. Under 2008 beviljade delegationen 5 projekt till ett belopp av nästan 5 miljoner kronor angående konventionen. Intresset för detta område kan förväntas stiga eftersom konventionen nu är ratificerad och har trätt ikraft.

Regeringen noterar att äldre personer omfattas av många projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning även om inte äldre är en utpekad målgrupp för Allmänna arvsfondens verksamhet. Utöver att det beslutas om medel till ett antal projekt som avser personer som är äldre, omfattas äldre personer av många projekt inom området funktionshinder eftersom t.ex. demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och de flesta andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Detta är helt i överensstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen kan användas.

8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2008

Regeringens bedömning: Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers ställning i samhället genom att främja deras rättigheter och inflytande samt öka målgruppernas livskvalitet och hälsa. Stödet bör också främja jämställdhet. Pågående och eventuella framtida särskilda satsningar, liksom prioriterade områden, bör bidra till att generera ny kunskap och nya erfarenheter inom områdena barn, ungdom och funktionshinder. Regeringen avser att uppmärksamt följa såväl stödgivningen till enskilda projekt som pågående och eventuella nytillkommande satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp.

Skälen för regeringens bedömning: Medel som fördelas ur Allmänna

arvsfonden ska stimulera till verksamhet som innebär utveckling och att

nya idéer prövas. Verksamheten ska ha ideell karaktär vilket betyder att

stödet i första hand ska ges till organisationer som bedriver ideell verk-

samhet. Verksamheten ska vidare vara till förmån för arvsfondens mål-

grupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det arbete

som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga sammanslut-

ningar är viktigt för att utveckla verksamhet på de berörda målgruppernas

egna villkor. I detta ligger att målgruppens upplevelse och erfarenhet av

vad som är utvecklande och nyskapande har stor betydelse. Ett sådant

arbete kan också vara ett komplement till vad offentliga huvudmän

erbjuder.
36

Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka Skr. 2008/09:125 till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers förut-

sättningar att bryta eventuellt utanförskap. Genom att främja och utveckla goda levnadsvillkor, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet, jämställdhet och hälsa för fondens målgrupper kan deras ställning i samhället stärkas.

I enlighet med propositionen Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. (prop. 2002/03:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) ska Arvsfondsdelegationen kunna besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. Enligt propositionen, som riksdagen ställde sig bakom, bör andelen medel som avsätts ur Allmänna arvsfonden till särskilda satsningar inte öka jämfört med de närmast föregående åren. Om det finns särskilda skäl får regeringen efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod.

De särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet samt på ungdomars psykiska ohälsa som initierades 2004 avslutades under 2008. Arvsfondsdelegationen har beslutat att avsätta minst

60 miljoner kronor under tre år till en särskild demokrati- och värdegrundssatsning för unga (under rubriken Vi deltar!) samt minst 30 miljoner kronor till en treårig satsning på barns delaktighet och inflytande (under rubriken Fördel barn!). Satsningarna ligger i linje med regeringens beslut om att demokrati och delaktighet respektive FN:s barnkonvention är prioriterade områden från och med 2008.

8.1 Inriktning

8.1.1 Barnpolitik

Regeringens politik för barnets rättigheter syftar till att ta till vara och stärka barnets rättigheter och intressen i samhället, med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Den nationella barnrättspolitiken utgår från målet att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Till grund för regeringens politik ligger en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, som riksdagen godkände i mars 1999. I regeringens skrivelse Barnpolitiken – en politik för barnets rättigheter (skr. 2007/08:111) redogör regeringen för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de kommande åren och hur regeringen avser stärka barnkonventionens genomslag i samhället. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande, inget barn får diskrimineras, barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt. Föräldrarna har ansvaret för barnets vård och fostran och samhället ska bidra till att stödja föräldrarna så att alla barn garanteras trygga och goda uppväxtvillkor.

Dessa principer är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även fortsättningsvis vara viktiga för Arvsfondsdelegationens fördelning av medel till verksamhet för barn under 12 år. Barns egna upplevelser, synpunkter och erfarenheter av vad som är utvecklande och nyskapande är viktigt att ta till vara och har betydelse för inriktningen av fondens

stödverksamhet. Frivilliga organisationer kan aktivt bidra med verksam-

37

heter som riktar sig till barn och deras föräldrar liksom till särskilt utsatta Skr. 2008/09:125 grupper och fånga upp deras specifika behov.

8.1.2 Ungdomspolitik

Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syfta till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

Unga människors erfarenheter och kunskaper är en viktig resurs, och en viktig del av samhällets utveckling. Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden, utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer är en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

8.1.3 Handikappolitik

De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas särskilt på att

- identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,

- förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,

- ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar

för självständighet och självbestämmande.

Målen och inriktningen antogs av riksdagen den 31 maj 2000 och bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder.

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. Sverige ratificerade den 15 december 2008 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde ikraft för Sveriges del den 14 januari 2009. Med anledning av att regeringen hade undertecknat konventionen den 30 mars 2006 och avsåg ratificera konventionen, förde regeringen in konventionen som ett nytt prioriterat område förra året, se vidare under avsnitt 8.2 Prioriterade områden.

38

8.2
Prioriterade områden
Skr. 2008/09:125

Regeringen valde att kraftigt reducera antalet prioriterade områden i regeringens skrivelse till riksdagen avseende medel fördelade 2006 (Skr.2006/07:125). Detta för att öka tydligheten gentemot Arvsfondsdelegationen och underlätta för organisationer att ansöka. De prioriteringar som angavs förra året ligger fast för 2010, med ett förtydligande under rubrikerna Delaktighet i kulturlivet samt Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges. Detta eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och att ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer.

Projekt som syftar till att göra FN:s barnkonvention känd och tillämpad

Det är angeläget att FN:s barnkonvention genomförs och att dess målsättning blir känd och tillämpad på olika nivåer i samhället, särskilt i barns och ungas vardag, bland olika yrkesgrupper och bland beslutsfattare. I detta ingår att integrera och synliggöra barnperspektivet i projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet, inom fysisk planering och i barns lek- och utemiljö. Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som berör honom eller henne.

Demokrati och delaktighet

Det är viktigt att stärka målgruppernas inflytande i samhället på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera sig och bedriva samhällsinriktat arbete bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i målgruppernas intresseorganisationer. Även projekt som syftar till att öka ideella organisationers kunskap om mänskliga rättigheter och arbete mot diskriminering i alla former bör prioriteras. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället som finns för kvinnor och män med funktionshinder samt till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjligheter att bryta eventuellt utanförskap.

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd behöver prövas

och utvecklas i syfte att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn

och ungdomar. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som

syftar till att utveckla formerna för ett universellt förebyggande föräldra-
39

stöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Skr. 2008/09:125 Detta kan bidra till att vända den negativa utvecklingen av barns och

ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Stöd och hjälp i föräldraskapet dvs. den process där föräldrar engagerar sig i sitt barn och i att ge det fysisk och känslomässig omsorg, näring och skydd, kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barns möjligheter till god hälsa och ett gott liv.

Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykiska eller fysiska funktionshinder.

Främjande av psykisk och fysisk hälsa

Det är angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Här ingår t.ex. projekt som leder till att stärka ungdomars motstånd mot narkotika, alkohol, dopning och tobak. Även projekt som arbetar med att stärka unga personers identitet, självbild, självförtroende och tillit till sin egna förmåga bör ges fortsatt prioritet liksom projekt som förebygger eller motverkar övervikt och fetma hos barn, unga och personer med funktionshinder.

Satsningar mot våld, mobbning och trakasserier

Det är viktigt att förebygga våld, mobbning och trakasserier samt stärka stödet till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt. Här innefattas även projekt som syftar till att motverka mobbning och annan kränkande behandling på Internet eller via mobiltelefon mot barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med funktionshinder. Här ingår även sådana projekt som arbetar med att förebygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Delaktighet i kulturlivet

Projekt som utvecklar barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande bör ges fortsatt prioritet. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling.

40

Ökat tillträde till arbetsmarknaden
Skr. 2008/09:125

Projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbets-

marknaden för ungdomar och för personer med funktionshinder bör ges

fortsatt prioritet. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att

tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om

och erfarenhet av arbetslivet. Projekt som syftar till att utveckla formerna

för en bättre matchningsprocess och de som riktar sig till unga som står

långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.

Projekt som syftar till att göra FN:s konvention om rättigheter för

personer med funktionsnedsättning känd

En angelägen fråga är att öka kunskapen och medvetenheten i samhället

om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Medel från

arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och

arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktions-

nedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet.

41

Resultaträkning

Skr. 2008/09:125

Bilaga 1

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Fondnr

Org. nummer 802004-9642

6103

2008-01-01
2007-01-01

Tkr
Not
2008-12-31
2007-12-31

INTÄKTER

Influtna arvsmedel

350 102
332 554

Återvunna rättegångskostnader

13
76

SUMMA INTÄKTER

350 115
332 630

KOSTNADER

Restituerade arvsmedel m.m.
1
–31 053
–26 697

Förvaltning och administration
2
–31 504
–32 133

SUMMA KOSTNADER

–62 558
–58 830

RESULTAT FÖRE FINAN-

SIELLA INTÄKTER OCH

KOSTNADER

287 557
273 800

FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter

1 411
1 370

Ränteintäkter skattefria

0
2

Utdelning KK:s räntekonsortium

17 908
49 020

Utdelning KK:s aktiekonsortium

45 662
112 100

Utdelning Gota

18 150
3

SUMMA FINANSIELLA

INTÄKTER

206 469
162 492

FINANSIELLA KOSTNADER

Köp andelar KK:s räntekon-

sortium

–672
–4 011

SUMMA FINANSIELLA

KOSTNADER

–672
–4 011

RESULTAT FÖRE REALISA-

TIONSVINSTER OCH FÖR-

LUSTER

493 354
432 281

REALISATIONSVINSTER

Resultat vid försäljning aktiekon-

387 869
427 687

sortium

SUMMA REALISATIONS-

VINSTER

387 869
427687

42

REALISATIONSFÖRLUSTER

Skr. 2007/08:125

Resultat vid försäljning räntekon-

Bilaga 1

sorti um
–5 354
–26

SUMMA REALISATIONS-

FÖRLUSTER
–5 354
–26

ÅRETS RESULTAT
875 869
859 942

43

Balansräkning

Skr. 2008/09:125

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Bilaga 1

Fondnr

Org. nummer 802004-9642

6103

Tkr
Not 2008-12-31
2007-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
3

Andelar i KamK:s räntekonsortium
944 387
1 330 844

Andelar i KamK:s aktiekonsortium
1 185 704
775 497

Andelar i aktieindexkonsortium
346 155
0

SUMMA ANLÄGGNINGS-

TILLGÅNGAR
2 476 246
2 106 341

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Skattekonto
0
6

Likvida medel
26 047
30 851

SUMMA OMSÄTTNINGS-

TILLGÅNGAR
26 047
30 857

SUMMA TILLGÅNGAR
2 502 293
2 137 198

EGET KAPITAL OCH

SKULDER

BUDGET EGET KAPITAL
4

Fondkapital
1 419 148
1 176 722

SUMMA BUDGET EGET

KAPITAL
1 419 148
1 176 722

FRITT EGET KAPITAL

Utdelningsbara medel
902 975
810 227

SUMMA FRITT EGET
902 975
810 227

KAPITAL

SUMMA EGET KAPITAL
2 322 123
1 986 948

44

SKULDER

Skr. 2007/08:125

KORTFRISTIGA SKULDER

Bilaga 1

Leverantörsskulder

3 991
52

Leverantörsskulder, bidrag
5
7 699
16 444

Prel. skatt och sociala avgifter,

godemän

0
25

Avräkning preliminärskatt

0
28

Beslutade men ej utbetalda bidrag

165 130
132 085

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter
6
3 351
1 615

SUMMA SKULDER

180 170
150 249

SUMMA SKULDER OCH

2 502 293
2 137 197

EGET KAPITAL

Ställda panter

Inga
Inga

Ansvarsförbindelser

Inga
Inga

45

ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Skr. 2008/09:125

Org. nummer 802004-9642
Bilaga 1

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs av de stiftelser/ fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980- talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

Värdepapper som ingår i konsortierna värderas med anledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid väderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljskurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder.

I respektive stiftelse/ fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar och marknadsvärdet på balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5).

Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå.

46

ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Skr. 2007/08:125

Org. nummer 802004-9642
Bilaga 1

NOTBILAGA

Not 1

Restituerade arvsmedel
2008
2007

m. m

Testamente, bättre rätt m.m.
14 448
18 013

Avstående av arv
7 711
3 025

Dödsboförvaltning
7 993
4 846

Prel. skatt och sociala avgifter,
562
591

godemän

Fastighetsskatt
339
222

Not 2
31 053
26 697

Förvaltning och

administration

Regeringskansliet/Arvsfonds-

delegationen

– Förvaltning
14 025
12 069

– Projekt
320
3 866

– Utåtriktade aktiviteter
3 247
2 704

17 591
18 639

Kammarkollegiet

– Dödsboavveckling m.m.
11 286
10 800

– Fondförvaltning
2 072
2 048

– Utbetalning av beviljat stöd
488
519

13 845
13 367

Revisionsarvode
67
127

Summa
31 504
32 133

47

Not 3

Skr. 2008/09:125

Bilaga 1

Andelar i ränte- och aktie-

konsortierna

Räntekonsortiet
2008
2007

Ingående anskaffningsvärde
1 330 844
791 773

Investeringar
44 989
558 720

Avyttringar
–431 446
–19 649

Utgående anskaffningsvärde
944 387
1 330 844

Marknadsvärde
959 934
1 317 423

Aktiekonsortiet
2008
2007

Ingående anskaffningsvärde
775 497
749 798

Investeringar
547 337
112 099

Avyttringar
–137 131
–86 400

Utgående bokfört värde
1 185 704
775 497

Marknadsvärde
2 201 579
3 348 906

Aktieindexkonsortiet
2008
2007

Ingående anskaffningsvärde
0
0

Investeringar
518 150
0

Avyttringar
0
0

Utgående bokfört värde
518 150
0

Ingående nedskrivningar
0
0

Periodens nedskrivningar/åter-

föringar
–171 995
0

Utgående nedskrivningar
–171 995
0

Utgående bokfört värde efter

nedskrivningar
346 155
0

Marknadsvärde
346 155
0

Marknadsvärde

Andelar i räntekonsortiet
2008
2007

Totalavkastning i konsortiet (%)
7,82
3,07

Direktavkastning i konsortiet (%)
5,13
3,81

Antal andelar
7 615 012,4462
10 724 759,4439

Kurs/andel (kr)
126,0581
122,8394

Marknadsvärde (kr)
959 934
1 317 423

Bokfört värde (kr)
944 387
1 330 844

Orealiserat undervärde (kr)
15 546
–13 421
48

Andelar i aktiekonsortiet

Skr. 2007/08:125

Totalavkastning i konsortiet (%)
–35,12
–4,75
Bilaga 1

Direktavkastning i konsortiet (%)
3,63
3,19

Antal andelar
746 204,8007
693 801,6974

Kurs/andel (kr)
2 950,3689
4 826,8927

Marknadsvärde (kr)
2 201 579
3 348 906

Bokfört värde (kr)
1 185 704
775 497

Orealiserat övervärde (kr)
1 015 875
2 573 409

Andelar i aktieindexkonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)
–30,77

Direktavkastning i konsortiet (%)
3,63

Antal andelar
5 290 115,4548
0,0000

Kurs/andel (kr)
65,4343
0,0000

Marknadsvärde (kr)
346 155
0

Bokfört värde (kr)
346 155
0

Orealiserat övervärde (kr)
0
0

Eget kapital (kr)

Bokfört värde
2 322 123
1 986 948

Undervärde räntekonsortiet
15 546
–13 421

Övervärde aktiekonsortiet
1 015 875
2 573 409

Marknadsvärde
3 353 545
4 546 937

49

Not 4 Förändringar i eget kapital

2008
2008
2007
2007

Bundet eget
Fritt eget
Bundet
Fritt eget

Belopp vid årets
kapital
kapital
eget kapital
kapital

ingång
1 175 722
810 227
718 475
747 338

Redovisat resultat

703 874

859 942

Kapitalisering av

influtna arvsmedel*
31 905
–31 905
30 586
–30 586

Under året fördelade

medel

–378 996

–346 180

Återföring, ej

förbrukade

utdelningsbara

medel

9 522

4 853

Återförda ej

utnyttjade beslut

744

2 521

Omföring av realisa-

tionsvinster
387 869
–387 869
427 687
–427 687

Omföring av realisa-

tionsförluster
–5 354
5 354
–26
26

Nedskrivning
–171 994
171 994

Belopp vid årets
1 419 148
902 975
1 176 722
810 227

utgång

* Kapitalisering av
2008
2007

influtna arvsmedel

Influtna arvsmedel
350 102
332 554

Restituerade arvs

medel (enl. not 1)
–31 053
–26 697

319 049
305 857

varav 10 % till

fondkapital
30 586
33 934

Skr. 2008/09:125 Bilaga 1

50

Not 5

Skr. 2007/08:125

Mottagare
Besluts nr
Tkr
Bilaga 1

SKF Hudiksvall–Nordanstig
2008-0620-H
293

SLSO
2007-1322-H
373

Karolinska sjukhuset
2008-1215-B
800

Stiftelsen Västergötlands museum
2008-0335-U
347

Convictus
2008-0335-U
387

Studiefrämjandet Södra Lappland
2008-1546-H
499

Somaliska Hälsoteamet
2008-1552-B
150

Drottning Silvias barn och

Ungdomssjukhus
2008-1561-B
250

Föreningen Fanzingo
2007-1045-H
600

Hidde Iyo Dhagan
2008-0366-U
500

RFSL
2007-1428-U
2000

RFSL
2007-1428-U
1500

Not 6

Upplupna kostnader och
2008-12-31
2007-12-31

förutbetalda intäkter

Administrativa kostnader

Arvsfondsdelegationen
2 549
817

Revisionsarvode
75
75

Fondförvaltningsavgift 4 kv 2008
437
587

Fondförvavg - timtaxa 4 kv 2008
225
136

Övriga upplupna kostnader
64
0

3 351
1 615

51

Tilldelade medel per område och organisation

1
Demokrati och delaktighet

Ingivare/sökare
Belopp

Handikapporganisationer

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade
4 367 000

Handikappförbundens Samarbetsorgan
2 679 000

Föreningen Furuboda
1 893 000

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar

och Vuxna (FUB) Stockholm
1 520 000

Handikappförbundens samarbetsorgan
1 440 000

Sveriges Dövas Riksförbund
1 414 000

Afasiförbundet i Sverige
1 413 000

Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter
1 328 000

Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap
1 282 100

Föreningen Svensk Hiv och Aids Info
894 000

Föreningen Sveriges Dövblinda
697 000

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar

och Vuxna (FUB) Kalmar län
303 000

19 230 100

Etniska organisationer

Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige
1 627 000

Föreningen Miljonkulturell Ungdom
1 601 000

Afrosvenskarnas Riksförbund
1 514 000

Somali Centre for Water & Environment
146 000

4 888 000

Sociala organisationer

Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och

läkemedelsberoende (RFHL) Riks
320 000

Rädda Barnen i Luleå
195 000

515 000

Kulturföreningar

Föreningen Filmateljén
735 000

Virserums Konsthallsförening
512 000

Teater Spira
396 000

Teater Laika
250 000

1 893 000

Offentlig huvudman

Stockholms kommun, Hägerstens stadsdelsförvaltning
1 100 000

Robertsfors kommun
842 000

1 942 000

Skr. 2007/08:125 Bilaga 2

52

Ungdomsorganisationer
Belopp

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer
5 250 000

Sveriges Ungdomsråd
1 354 000

Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala
1 328 000

Romska Ungdomsförbundet
1 075 000

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer
1 045 000

Förbundet Vi Unga
565 000

Somalisk-Svenska Ungdomsriksförbundet
500 000

Föreningen Gemensam Framtid
161 000

11 278 000

Stiftelser/Studieförbund

Stiftelsen Orionteatern
1 670 000

Stiftelsen Arbetets museum
1 065 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö
570 000

3 305 000

Idrottsföreningar

FC Södra Ryd
979 000

979 000

Övriga

Centrum Mot Rasism
2 387 000

Gender Institut Gotland
1 130 000

Nätverket Kön Spelar Roll
835 000

Ideella föreningen Livstycket
693 000

Föreningen Simone
310 000

5 355 000

Totalt
49 385 100

Skr. 2008/09:125 Bilaga 2

2 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Handikapporganisationer

Handikappförbundens Samarbetsorgan
2 840 000

Synskadades Riksförbund
400 000

Vätterbygdens Dövas Förening
390 000

3 630 000

Övriga

Stockholms läns Hembygdsförbund
668 000

European Institute for Design and Disability (EIDD)

Sverige
624 000

1 292 000

Totalt
4 922 000

53

3 Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Skr. 2007/08:125 Bilaga 2

Handikapporganisationer

Reumatikerförbundet

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Reumatikerförbundet

Synskadades Riksförbund

De Handikappades Riksförbund (DHR) i Borås Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Stockholms och Gotlands län

Svenska Handikappidrottsförbundet Föreningen Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum

Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Jönköpings län

Västernorrlands Handikappidrottsförbund

Sociala organisationer Stadsmissionen i Stockholm Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) i Stockholm

Offentlig huvudman

Vård- och Omsorgsförvaltningen i Lund Hjälpmedelsinstitutet Universitetssjukhuset i Linköping

Ungdomsorganisationer

Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte

Stiftelser/Studieförbund

Sensus Studieförbund, Norrköping Studiefrämjandet i Östergötland Stiftelsen Activa i Örebro län Sydnärkes Utbildningsförbund Sensus Studieförbund, Norrköping Sverigefinska Folkhögskolan Medborgarskolan Syd Stiftelsen Stora Sköndal

Stiftelsen Väddö och Södertörn Folkhögskolor

Belopp

3 157 000

1 640 000

1 300 000

1 110 000

968 000

762 000

539 000

445 800

391 000

389 000

385 000

151 000

11 237 800

600 000

556 000

1 156 000

861 000

511 000

310 000

1 682 000

680 000

680 000

1 223 000

1 040 000

1 030 000

1 001 000

918 000

550 000

515 000

511 000

300 000

7 088 000

54

Idrottsföreningar
Belopp
Skr. 2008/09:125

Svenska Biljardförbundet
402 000
Bilaga 2

402 000

Övriga

Föreningen Sandbäcken
1 062 000

Drömmarnas Hus Ek. förening
800 000

Föreningen Bure
559 000

Coompanion, Kooperativ Utveckling, Norrbotten
500 000

Macken Växjö Ekonomisk Förening
497 000

3 418 000

Totalt
25 663 800

4 Information och tillämpning av FN:s barnkonvention

Sociala organisationer

Föreningen Socionomer inom fosterbarnsvården
1 700 000

Röda Korset, Region Syd
671 000

Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors
361 000

2 732 000

Kulturföreningar

Länsbygderådet i Östergötland
1 516 000

1 516 000

Offentlig huvudman

Örebro Universitet, Barnrättsakademin
1 358 000

1 358 000

Ungdomsorganisationer

Unga RBU-are
747 000

Kurdiska Ungdomsföreningen i Göteborg
316 000

1 063 000

Totalt
6 669 000

5 Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Handikapporganisationer

Intressegruppen för Assistansberättigade
1 479 000

Synskadades Riksförbund
660 000

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar

och Vuxna (FUB) Hässleholm
586 000

Rekryteringsgruppen Aktiv rehabilitering
246 000

2 971 000

55

Sociala organisationer
Belopp

Föreningen Bryggan i Stockholm
1 696 000

Föreningen Räddningsmissionen
1 500 000

Riksbryggan
634 000

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället
517 000

4 347 000

Kulturföreningar

Kulturföreningen Dialog
1 180 000

1 180 000

Offentlig huvudman

Regionförbundet i Uppsala län
2 900 000

Malmö Stadsbibliotek
337 000

3 237 000

Stiftelser/Studieförbund

Studieförbundet Bilda Svealand
1 430 000

1 430 000

Övriga

Föreningen Off-Stockholm
2 998 000

Föreningen Clowner utan gränser
1 302 000

Föreningen Off-Stockholm
1 268 000

Spädbarnsfonden
353 000

Adoptionscentrum
124 000

6 045 000

Totalt
19 210 000

Skr. 2007/08:125 Bilaga 2

6
Delaktighet i kulturlivet

Handikapporganisationer

Föreningen Furuboda
2 009 000

2 009 000

Kulturföreningar

Kulturföreningen Spiritus Mundi
2 370 000

Share Music Sweden
1 920 000

Ögonblicksteatern
746 000

Spegelteatern
558 000

Köpings Amatörteater
500 000

Föreningen Artikel 31
493 000

Föreningen Kulturstorm
410 000

Föreningen Zingo
400 000

Eksjö Animation
400 000

Agnes&Co
260 000

Örebro Konstskolas Vänner
200 000

Hälsinglands Dansteater
195 000
56

Föreningen Konstepidemin i Göteborg
170 000
Skr. 2008/09:125

Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel och

Bilaga 2

Interaktiv Teater
136 000

8 758 000

Offentlig huvudman

Statens maritima museer/Vasamuseet
1 500 000

Sunnadalskolan
122 000

1 622 000

Stiftelser/Studieförbund

Stiftelsen Västergötlands museum
647 000

Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad
633 000

Studiefrämjandet i Göteborg
510 000

Studiefrämjandet i Norra Skaraborg
323 000

2 113 000

Trossamfund

Furuhöjdskyrkan Församling i Alunda
630 000

630 000

Ungdomsorganisationer

Föreningen KulturUngdom
360 000

360 000

Övriga

IOGT-NTO, lokalföreningen 2176 Klipprosen
1 050 000

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund
700 000

Svenska Korczaksällskapet
550 000

Föreningen Neon Gallery Brösarp Society
444 000

Svensk Forms Regionalförening För Skåne
419 000

Öppna Kanalen Närke
410 000

Föreningen Kurage
275 000

3 848 000

Totalt
19 340 000

7
Främjande av psykisk och fysisk hälsa

Handikapporganisationer

Föreningen Attention i Kalmar
2 845 000

Reumatikerföreningen i Örebro
1 768 000

Handikapporganisationernas Samarbetsorgan (HSO) i

Skåne län
1 469 000

Riksförbundet Attention
1 057 000

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i

Medelpad
660 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
570 000

Gästrike-Hälsinge Handikappidrottsförbund
550 000
57

Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms län
375 000

Reumatikerföreningen i Örebro
352 000

Lokalföreningen Hepatit C Västra Götaland
325 000

Rekryteringsgruppen Aktiv rehabilitering
221 000

Riksförbundet för döva, hörselskadade och

språkstörda barn
125 000

Svensk Barnsmärtförening
88 000

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Stockholms

och Gotlands län
18 600

10 423 600

Etniska organisationer

Somaliska Miljöorganisationen Skog och ungdom
295 000

295 000

Sociala organisationer

Hassela Solidaritet
1 506 000

Röda Korset
815 000

Falkenbergs Fontänhus
783 000

Rädda Barnen
665 000

Partnerskapet för utveckling av sociala företag
570 000

Biståndsorganisationen Individuell Människohjälp
551 000

4 890 000

Kulturföreningar

Föreningen Fanzingo
965 000

FilmPool Jämtland
596 000

Föreningen Moliére Ensemblen
203 000

1 764 000

Ungdomsorganisationer

Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa
885 000

KFUK-KFUM, Göteborg
580 000

KFUM, Linköping
578 000

KFUK-KFUM, Malmö
450 000

KFUK-KFUM, Göteborg
435 000

KFUK-KFUM, Göteborg
415 000

Unga Synskadade Stockholm
263 000

Unga Örnar, Borlänge
256 000

Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) Åby
210 000

4 072 000

Stiftelser/Studieförbund

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
2 214 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Umeå
806 000

Stiftelsen Göteborgsfontänen
654 000

Stiftelsen Kvinnoforum
618 000

Stiftelsen Min Stora Dag
266 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Luleå
225 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Jönköping
145 000

Skr. 2007/08:125 Bilaga 2

58

Stiftelsen Göteborgsfontänen
116 000
Skr. 2008/09:125

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i

Bilaga 2

Norrköping
73 000

5 117 000

Offentlig huvudman

Institutionen för molekylär och klinisk medicin
1 141 000

1 141 000

Idrottsföreningar

Laxå Ridklubb
1 206 000

Assi IF
817 000

Korpen i Tyresö
714 000

Trönninge Bollklubb
590 000

Huddinge Idrottsförening
500 000

BBK Solna Vikings
190 000

Korpen i Hofors, Bmx-Skate
155 000

Knivsta Cykelklubb
101 500

4 273 500

Trossamfund

Kungsportskyrkan
800 000

800 000

Övriga

Nationella Hjälplinjen
2 287 000

Tjejjouren Västerbergslagen
890 000

Skarpnäcks Folkhögskola
855 000

Riksförbundet för änkor och änkemän
658 000

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i

Stockholm
511 000

Föreningen Tjejzonen
342 000

Föreningarnas Hus i Skellefteå
258 000

Via Nova
250 000

Föreningen Stjärnjouren
113 000

6 164 000

Totalt
38 940 100

8
Motverka våld, trakasserier och mobbning

Handikapporganisationer

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
4 107 000

Synskadades förening (SRF) i Hudiksvall/Nordanstig
293 000

Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap
213 000

4 613 000

Etniska organisationer

Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige
500 000

500 000
59

Sociala organisationer Riksorganisationen Män för Jämställdhet Sveriges Kvinnojourers Riksförbund Föreningen Kvinnors Nätverk

Lunds Kvinnoforum

ATIM Kvinnojour

Kvinnojouren Iris

Kulturföreningar

Teater De Vill

Stiftelser/Studieförbund Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset Stiftelsen Friends - elever mot mobbing Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset Studieförbundet Vuxenskolan, Eksjö Studiefrämjandet i Umeå

Offentlig huvudman

Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) i Jönköping

Idrottsföreningar

Fridlevstad GoIF

Övriga

Föreningen Alma Europa

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande RFSL Nord

Föreningen ALMA Europa Föreningen Klassmorfar för Barnen Mångfaldscentrum i Värmland Boo Folkets Hus Förening

Totalt

Totalt

Belopp

3 722 000

2 230 000

1 200 000

565 000

488 000

278 000

8 483 000

455 000

455 000

5 615 000

3 574 000

2 565 000

2 390 000

2 276 000

1 078 000

877 000

110 000

18 485 000

452 000

452 000

500 000

500 000

1 588 500

1 441 000

1 242 000

1 210 000

850 000

150 000

6 481 500

39 969 500

204 099 500

Skr. 2007/08:125 Bilaga 2

60

9 Övriga områden

Skr. 2008/09:125 Bilaga 2

Handikapporganisationer

Handikappförbundens Samarbetsorgan
6 570 900

Riksförbundet Attention
4 610 000

Föreningen Furuboda
822 000

Svenska Psoriasisförbundet
4 578 000

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar

och Vuxna
4 133 000

Sveriges Dövas Riksförbund
2 057 000

Afasiförbundet i Sverige
1 645 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
1 589 000

Synskadades Riksförbund
542 000

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
1 575 000

Neurologiskt Handikappades Riksförbund
2 041 000

Hörselskadades Riksförbund
1 792 000

Norrbottens Handikappidrottsförbund
1 580 000

Riksförbundet för döva, hörselskadade och

språkstörda barn
1 375 000

Svenska OCD-förbundet Ananke
1 440 000

Förbundet Blödarsjuka i Sverige
1 380 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i

Norrbotten
1 325 000

Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott
1 300 000

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
1 242 000

Föreningen Grunden i Göteborg
1 241 000

Svenska Service- och Signalhundsförbundet
1 142 000

Handikappföreningarna Östergötland
1 114 000

Svenska Handikappidrottsförbundet
500 000

Astma- och Allergiförbundet
945 000

Riksförbundet Sällsynta diagnoser
944 000

Intresseförbundet för personer med schizofreni och

liknande psykoser, Schizofreniförbundet,

Västerbottens distrikt
867 000

Föreningen Attention i Nordöstra Skåne
863 000

Rekryteringsgruppen Aktiv rehabilitering
324 000

Överviktigas Riksförbund
710 000

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och

Ungdomar
699 000

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg
600 000

Sveriges Dövas Pensionärsförbund
542 000

Dövas förening i Malmö
520 000

Förening för hörselskadade i yrkesverksam ålder i

Stockholms län
519 000

Hjärtebarnsföreningen
518 000

Riksförbundet för dementas rättigheter
500 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i

Uppsala län
495 000

ILCO Riksförbundet för stomi- och

reservoaropererade
445 000

61

DART Kommunikations- och dataresurscenter för

funktionshindrade (f.d Afasiförbundet i Sverige)
435 000

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar

och Vuxna (FUB) Göteborg
425 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i

Norra Örebro län
410 000

Lokalföreningen Hepatit C Västra Götaland
60 000

Tandvårdsskadeförbundet
320 000

Svenska Ångestsyndromsällskapet
305 000

Handikappföreningen i Storuman
158 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i

Lund
104 000

Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa
100 000

57 401 900

Idrottsföreningar

Ridklubben Rimbo Ryttare
2 900 000

Möja Idrottsförening
1 900 000

Arvidsjaurs Ryttarförening
1 205 500

Skid- och Orienteringsklubben Aneby
960 000

Finspångs Kanotklubb
900 000

Strövelstorps Gymnastik- och Idrottsförening
687 500

Eriksmåla Ridklubb
660 000

Idrottsklubben Fyris
650 000

Alfta-Ösa Orienteringsklubb
500 000

Fridafors FritidsCenter
250 000

Drängsmarks Idrottsförening
214 000

Sportklubben Svansteins
165 000

Stjärnorps Sportklubb
101 000

Limhamns Idrottsförening
100 000

11 193 000

Etniska organisationer

Föreningen Hidde Iyo Dhaqan
3 243 000

Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige
1 433 000

Svensksomaliska Riksförbundet
635 000

Göteborgs Integrations Center
600 000

Turkiska Riksförbundet
387 000

Irakiska Flyktingars Förbund
360 000

Somaliska Hälsoteamet i Stockholm
300 000

Romskt Kulturcentrum i Stockholm
210 000

7 168 000

Kulturföreningar

Kulturföreningen Spiritus Mundi
4 275 000

Sveriges Musik och Kulturskoleråd
2 705 000

Föreningen Fanzingo
2 090 000

Föreningen Möteplats Hornstull
1 700 000

Agera
1 442 000

Föreningen Cirkus Cirkör
1 300 000

Skr. 2007/08:125 Bilaga 2

62

Kulturföreningen m.i.m
1 010 000

Föreningen Odysséteatern
717 000

upSweden Music Community
663 000

Föreningen Filmateljén
600 000

Föreningen Kulturhuset
600 000

Föreningen Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad
575 000

Föreningen Kulturprojekt Röda Sten
515 000

Föreningen Berättarnätet Kronoberg
450 000

Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik
310 000

Föreningen Moliére Ensemblen
226 000

Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel och

Interaktiv Teater
93 400

Teater De Vill
25 000

19 296 400

Offentlig huvudman

Astrid Lindgrens Barnsjukhus
3 235 000

Lunds Tekniska Högskola – Certec Institutionen för

Designvetenskap
2 285 000

Sahlgrenska Universitetssjukhuset
1 981 000

Umeå kommun, Kulturverket
1 570 000

Karolinska Universitetssjukhuset
1 505 000

Botkyrka kommun
1 472 000

Landstinget i Uppsala
1 125 000

DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn-

och ungdomssjukhus
877 000

Stockholms läns landsting
873 500

Akademiska sjukhuset
800 000

Hjälpmedelsinstitutet
686 000

Folke Bernadottehemmet
552 000

Sala kommun
510 000

Universitetssjukhuset i Lund
500 000

Specialpedagogiska Institutet
371 000

Skellefteå kommun
300 000

Söderhamns kommun
233 000

Regionförbundet i Uppsala län
200 000

19 075 500

Sociala organisationer

Föreningen Män för Jämställdhet
1 934 000

Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
1 820 000

Svensk Flyktinghjälp, SWERA
1 638 000

Vägen ut - Kooperativens Intresseförening
1 390 000

Föreningen Hela Människan i Sala
958 000

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare
877 500

Kamratföreningen Convictus
787 000

Föreningen Hjälpkällan
666 000

Biståndsorganisationen Individuell Människohjälp
651 000

Röda Korset, Region Södra Norrland
498 000

Situation Stockholm
470 000

Skr. 2008/09:125 Bilaga 2

63

Röda Korset, Region Sydost
450 000

Föreningen Alla Kvinnors Hus
267 000

Ersta Diakonisällskap
253 000

Röda Korset, Region Syd
197 000

12 856 500

Stiftelser/Studieförbund

Stiftelsen Bräcke Diakoni
3 290 000

Sensus Studieförbund, Västra Sverige
2 010 000

Stiftelsen Gyllenkroken
1 835 000

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
1 618 000

Stiftelsen Fabula Storytelling
1 550 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg
1 100 000

Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
1 040 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Västra Värmland
1 006 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Region Jönköpings län
980 000

Stiftelsen Fountain House Stockholm
864 000

Stiftelsen Activa i Örebro län
665 000

Stiftelsen Framnäs Folkhögskola
661 000

Studiefrämjandet i Södra Lappland
499 000

Mediacenter, Sensus Studieförbund, Stockholm
480 000

SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildnings-

organisation, Småland
460 000

Sensus Studieförbund, Älvsjö
450 000

Stiftelsen Tensta Konsthall
450 000

Studiefrämjandet i Kiruna
367 000

Härnösands Folkhögskola
322 000

Arbetarnas Bildningsförbund
292 000

Stiftelsen Mo Ångsåg
257 140

Studiefrämjandet i Göteborg
166 000

Stiftelsen Väddö och Södertörn Folkhögskolor
73 000

Studiefrämjandet i Uppsala
38 000

Stiftelsen Parasoll
27 000

20 500 140

Trossamfund

Abrahamsbergskyrkans Församling
270 000

Föreningen Kyrka Samhälle
55 000

325 000

Ungdomsorganisationer

Förbundet Unga Forskare
2 363 000

Majornas Samverkansförening
730 000

Föreningen KulturUngdom
346 000

KFUM, Jönköping
323 000

Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa
160 000

3 922 000

Skr. 2007/08:125 Bilaga 2

64

Övriga

Riksförbundet för Sexuell Upplysning
4 340 500

Intresseföreningen ISIS
1 620 000

Hälsans Natur
1 570 000

Sociala kooperativens intresseorganisation (SKOOPI)
1 396 000

Föreningen Plural
1 300 000

Svenska OMEP
1 296 000

Barnplantorna - Riksförbundet för barn med

Cochleaimplantat
992 000

Sveriges Makalösa Föräldrar
970 000

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i

Stockholm
938 000

Barnens Egen Matskola
926 000

Värmdö Föreningsråd
910 000

Intresseföreningen Mellanmålet
823 000

Nordisk förening för sjuka barns behov
710 000

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund
705 000

Sociala Missionen
580 000

Föreningen Läsrörelsen
498 000

Spelberoendes Förening i Göteborg
467 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Södra Mellansverige

(f.d Hushållningssällskapet i Östergötland)
397 000

Hallunda-Norsborgs Föreningsråd
350 000

Föreningen FöräldraFamnen
350 000

Blue Hill kamratförening
340 000

Torsby Brukshundklubb
241 000

IOGT-NTO-föreningen Anders Fryxell
142 000

21 861 500

Totalt
173 599 940

TOTALT
377 699 440

Skr. 2008/09:125 Bilaga 2

65

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 2009

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling

Föredragande: statsrådet Larsson

Regeringen beslutar skrivelse 2008/09:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2008

Skr. 2008/09:125

66