Årsredovisning för staten 2009
2010-04-16 · 236 sidor, varav 226 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 226 av 236 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 2009/10:101, Årsredovisning för staten 2009
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2009/10:101
Årsredovisning för staten 2009
opaginerad Regeringens skrivelse 2009/10:101 Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2009/10:101
Årsredovisning för staten 2009
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 8 april 2010
Mats Odell
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2009. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på stats- budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande gällande hanteringen av EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas.
s. 7 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2009
Den ekonomiska utvecklingen och lågkonjunkturen i världen och Sverige har påverkat statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.
Överskottet i de offentliga finanserna mins- kade från 2,5 procent av bruttonationalproduk- ten (BNP) 2008 till -0,8 procent 2009.
Utgiftstaket för 2009 klarades med en margi- nal på 24 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 31,6 procent som andel av BNP. Underskottet i statsbudgeten uppgick till -176 miljarder kronor, vilket är en försämring med 311 miljarder kronor jämfört med 2008.
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 26 miljarder kronor. Jämfört med 2008 har resultatet försvagats med 66 miljarder kronor. Statsskulden har ökat med 87 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden ökat från 33,7 till 37,6 procent.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2009 jämfört med 2008.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Utfall
Procent
Utfall
Procent
2009
av BNP 1
2008
av BNP 2
Den offentliga
sektorns
finansiella
sparande
-25
-0,8
78
2,5
Statsbudgetens
saldo
-176
-5,8
135
4,3
Utgiftstak
989
32,4
957
30,3
Takbegränsade
utgifter
965
31,6
943
29,9
Statens netto-
förmögenhet
-384
-12,6
-410
-13,0
Statsskuld
1 149
37,6
1 062
33,7
Årets över-/under-
skott i resultat-
räkningen
26
0,9
92
2,9
Garantiför-
bindelser 3
1 461
47,8
1 040
33,0
EU-avgiften 4
19
0,6
32
1,0
Nettoflöde till EU 4
8
0,3
20
0,6
1 Prel. BNP för 2009 uppgår till 3 057 miljarder kronor (löpande priser).
2 Rev. BNP för 2008 uppgår till 3 155 miljarder kronor (löpande priser).
3 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
4 Kassamässiga uppgifter.
7
s. 8 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Underskott i de offentliga finanserna
Överskottsmålet innebär att den offentliga sek- torns finansiella sparande ska uppgå till i genom- snitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Utfallet för 2009 blev -25 miljarder kronor, mot- svarande -0,8 procent av BNP. Med hänsyn tagen till konjunkturen bedöms det finansiella sparandet ligga i linje med överskottsmålet.
Utgiftstaket klarades
Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgif- terna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2009 uppgick till 989 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 965 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 24 miljarder kronor.
Statens resultat- och balansräkningar
Resultaträkningen
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 26 miljarder kronor, vilket var en minskning med 66 miljarder kronor jämfört med 2008.
Minskningen hänförs i huvudsak till att skat- teintäkterna minskade med 64 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 903 miljarder kronor och utgör 89 procent av de totala intäkterna.
Skatt på arbete minskade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008. Förändringen förklaras av att lönesumman utvecklades svagt till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Regeländringar, som det tredje steget av jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med 12 miljarder kronor. Skatt på kapital minskade med 15 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll minskade med
3,2 miljarder kronor och skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor, varav 2,3 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt. Den låga ökningen förklaras av det kraftiga fallet i näringslivets investeringar och den svaga ökningen av hushållens konsumtion.
Kostnaderna för transfereringar ökade med
22 miljarder
kronor
jämfört
med
2008.
Transfereringar till
hushåll
ökade
med
31 miljarder
kronor netto. Transfereringar till
hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 18 miljarder kronor medan kostnaderna för arbetsmarknadspolitik ökade med 12 miljarder
kronor. Arbetslöshetsersättningen
ökade
med
5,8 miljarder
kronor,
aktivitetsstödet
med
3,6 miljarder
kronor
och
lönegaranti-
ersättningarna
med
1,8 miljarder kronor.
Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 18 miljarder kronor eller 9 procent. Ökningen beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade med 4,8 miljarder kronor, medan transfereringar till utlandet minskade med 10 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska unionen minskade med 12 miljarder kronor. Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter. Systemet gäller retroaktivt vilket gör att Sverige under 2009 har fått en återbetalning på 5,9 miljarder kronor.
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med drygt 7,5 miljarder kronor jämfört med 2008. Kostnader för personal ökade med 5,4 miljarder kronor, främst till följd av att av- sättningen för tjänstepensioner ökade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 0,9 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 0,9 procent.
Resultat från andelar i dotter- och intressefö- retag påverkade utfallet positivt med 29 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 5,8 miljarder kronor jämfört med 2008. Luossavaara-Kiirunavaara AB försämrade sitt resultat med 6,9 miljarder kronor och Vattenfall med 4,2 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken förbättrade sitt resultat med 2,0 och AB Svensk Exportkredit med 1,6 miljarder kronor.
8
s. 9 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 5,5 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsminskning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med 2008. Detta beror framför allt på att de orealiserade valutavinsterna ökade med 30 miljarder kronor till följd av att kronkursen förstärktes mot slutet av året.
Övriga finansiella intäkter blev 46 miljarder kronor lägre än 2008, då försäljningen av Vin & Sprit AB gav en reavinst på ca 48 miljarder kronor.
Balansräkningen
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev ne- gativ och uppgick till -384 miljarder kronor vid utgången av 2009, vilket motsvarar -12,6 procent av BNP. Nettoförmögenheten förbättrades med 26 miljarder kronor jämfört med 2008, främst till följd av årets överskott i resultaträkningen på 26 miljarder kronor.
Den konsoliderade statsskulden ökade med 87 miljarder kronor till 1 149 miljarder kronor vid utgången av 2009. Lån i svenska kronor minskade med 16 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta ökade med 103 miljarder kronor.
Statsbudgetens utfall
Inkomster
Statsbudgetens
inkomster
uppgick
till
710 miljarder
kronor 2009,
varav
statens
skatteinkomster utgjorde 706 miljarder kronor och övriga inkomster 3,8 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet av inkomsterna 127 miljarder kronor lägre.
Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 728 miljarder kronor, vilket är 69 miljarder kro- nor lägre än i statsbudgeten för 2009.
De totala skatteintäkterna blev 93 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. De största
skillnaderna
finns under
skatt
på arbete
(40 miljarder
kronor), skatt
på
kapital från
hushåll (3,6 miljarder kronor), skatt på kapital från företagsvinster (30,6 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (14,5 miljarder kronor).
Inkomsterna från försäljning av statlig egendom blev 50 miljarder kronor lägre än statsbudgeten.
Skr. 2009/10:101
Utgifter
Statsbudgetens utgifter m.m.
uppgick till
886 miljarder kronor, vilket är
107 miljarder
kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2009. På tilläggsbudget anvisades 39 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronor avsåg kommunsektorn och 10 miljarder kronor bidrag till arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 68 miljarder kronor högre. Det beror framför allt på att Riksbanken lånat motsvarande 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven.
Statliga garantier och krediter
Statliga garantiåtaganden ökade med 421 miljarder kronor jämfört med 2008 och uppgick till 1 461 miljarder kronor vid utgången av 2009. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP ökat från 33 procent 2008 till 47,8 procent 2009. Ökningen beror huvudsakli- gen på att finanskrisen ledde till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av utfärdade garantier. Störst är insättningsgarantin med 886 miljarder kronor, kreditgarantier inklusive exportgarantier med 456 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital med 110 miljarder kronor.
Statens externa utlåning med kreditrisk upp- gick till 209 miljarder kronor, varav 183 miljarder kronor avser studielån. Cirka 26 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar.
Nationellt intygande samt avgifter ti l l och bidrag från EU
Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kas- samässig redovisning, har upprättats enligt god
9
s. 10 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
redovisningssed. Regeringen bedömer att räken- skaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
Redovisning av EU-medel
Kassamässigt (enligt statsbudgeten) uppgick Sveriges avgift till EU till 19 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 11,7 miljarder kro- nor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kro- nor. Det kassamässiga nettoflödet från statsbud- geten till EU minskade med ca 13 miljarder kronor.
Statliga sektorns tillgångar och skulder
Utöver de myndigheter som konsolideras i sta- tens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där sta- tens ägarandel uppgår till minst 20 procent.
Vid utgången av 2009 var den statliga sektorns samlade tillgångar 4 053 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 307 miljarder kronor
jämfört med 2008.
De
samlade
skulderna
uppgick
till
3 530 miljarder kronor, vilket
motsvarar
en
ökning med 152 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas
bokförda värde, efter
elimineringar,
till
523 miljarder kronor,
en ökning
med
155 miljarder kronor jämfört med 2008.
AP-fondernas
tillgångar
ökade
med
82 miljarder kronor till
841 miljarder kronor.
AP-fondernas
egna
kapital
ökade
med
120 miljarder
kronor
och
uppgick
till
827 miljarder kronor i slutet av 2009.
Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 740 miljarder kronor, en ökning med 201 miljarder kronor jämfört med 2008. Statens andel av bolagens skulder ökade med 186 miljarder kronor till sammanlagt 1 402 miljarder kronor. Det egna kapitalet ökade med 15 miljarder kronor och uppgick till 338 miljarder kronor 2009.
Riksbankens tillgångar och skulder ökade med 9 respektive 1 miljarder kronor. Riksbankens eget kapital ökade därmed med drygt 8 miljarder kronor, vilket förklaras av årets överskott på 14 miljarder kronor reducerat med utdelningen till staten på 5,9 miljarder kronor.
Premiepensionssystemets tillgångar, som re- dovisas i anslutning till sammanställningen över den statliga sektorn, har ökat med 110 miljarder kronor jämfört med 2008. Skulderna har ökat med motsvarande belopp, vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår till -1 miljard kronor.
10
s. 11 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Innehållsförteckning
1
Årsredovisningen för staten 2009 – avgränsningar m.m ...................................
21
2
Uppföljning av de budgetpolitiska målen ...........................................................
27
2.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande .......................................
27
2.2
Utgiftstak för staten .............................................................................
29
2.3
Budgeteringsmarginalens användning .................................................
31
3
Utveckling av statens ekonomi ...........................................................................
35
3.1
Statsbudgetens utveckling ....................................................................
35
3.1.1
Statsbudgetens saldo .............................................................................
35
3.1.2
Statsbudgetens inkomster ....................................................................
36
3.1.3
Statsbudgetens utgifter .........................................................................
41
3.1.4
Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningen ................................
44
3.1.5
Oförbrukade bidrag ..............................................................................
55
3.2
Revisionsberättelser ..............................................................................
56
3.2.1
Revisionsberättelser med invändning 2005–2009 ...............................
56
3.2.2 Revisionsberättelser med invändning respektive upplysning
2009 ........................................................................................................
56
4
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ....................................
61
4.1
Resultaträkning .....................................................................................
61
4.1.1
Intäkter ..................................................................................................
62
4.1.2
Kostnader ..............................................................................................
63
4.1.3
Transfereringar ......................................................................................
63
4.1.4
Kostnader för statens egen verksamhet ...............................................
64
4.1.5
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag .............................
64
4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter
och kostnader ........................................................................................
64
4.2
Balansräkning ........................................................................................
64
4.2.1
Nettoförmögenheten ............................................................................
65
4.2.2
Övriga förändringar i balansräkningen ................................................
66
4.3
Finansieringsanalys ...............................................................................
67
4.3.1
Statens verksamhet ................................................................................
68
4.3.2
Investeringar ..........................................................................................
68
4.3.3
Utlåning .................................................................................................
68
4.3.4
Finansiella aktiviteter ............................................................................
68
4.3.5
Statens nettoupplåning .........................................................................
69
4.3.6
Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall ............
69
4.4
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................
70
4.4.1
Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ...........................
70
4.4.2
Redovisningsprinciper, statsbudgetens utfall ......................................
76
4.4.3
Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten .....................
77
11
s. 12 Makroekonomiska förutsättningar och beslut .................................. Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
4.5
Noter ......................................................................................................
79
4.5.1
Noter till resultaträkningen ..................................................................
79
4.5.2
Noter till balansräkningen ....................................................................
99
4.5.3
Noter till finansieringsanalysen ..........................................................
124
5
Statsbudgetens utfall ...........................................................................................
131
5.1
Statsbudgetens saldo 2009 ...................................................................
131
5.1.1
Statsbudgeten 2008 och 2009 ..............................................................
133
5.2
Statsbudgetens inkomster 2009 ..........................................................
134
5.2.1
Prognosförutsättningar .......................................................................
134
5.2.2
Totala skatteintäkter ............................................................................
136
5.2.3
Övriga inkomster .................................................................................
141
5.3
Statsbudgetens utgifter 2009 ...............................................................
148
5.3.1
Makroekonomiska förutsättningar och beslut ..................................
148
5.3.2
Sammanfattning ...................................................................................
149
5.3.3
Indragningar .........................................................................................
152
5.3.4
Överskridanden ...................................................................................
153
5.3.5
Begränsningsbelopp .............................................................................
154
5.3.6
Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning ....................................
154
5.4
Utfall per utgiftsområde .....................................................................
157
5.4.1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................
158
5.4.2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............
159
5.4.3
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................
160
5.4.4
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................
161
5.4.5
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ........................................
162
5.4.6
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...................
163
5.4.7
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ............................................
164
5.4.8
Utgiftsområde 8 Migration .................................................................
165
5.4.9
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .................
166
5.4.10
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp .............................................................................................
167
5.4.11
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................
168
5.4.12
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........
169
5.4.13
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ................................
170
5.4.14
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ...............................
171
5.4.15
Utgiftsområde 15 Studiestöd ..............................................................
172
5.4.16
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................
173
5.4.17
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............
175
5.4.18
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik ......................................................
176
5.4.19
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ....................................................
177
5.4.20
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ................................
178
5.4.21
Utgiftsområde 21 Energi .....................................................................
179
5.4.22
Utgiftsområde 22 Kommunikationer .................................................
180
5.4.23
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar .................................................................................................
181
5.4.24
Utgiftsområde 24 Näringsliv ..............................................................
182
5.4.25
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ...........................
183
5.4.26
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m ..........................................
184
5.4.27
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ................
186
5.4.28
Förändring av anslagsbehållningar ......................................................
186
12
s. 13 6.1.7 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.29
Riksgäldskontorets nettoutlåning ......................................................
189
5.4.30
Kassamässig korrigering .....................................................................
190
5.4.31
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten .........................
191
5.5
Realekonomisk fördelning av statsbudgeten .....................................
193
5.6
Bemyndiganden ...................................................................................
207
6
Statliga garantier och krediter ............................................................................
211
6.1
Statliga garantier ..................................................................................
211
6.1.1
Garantiportföljens sammansättning ..................................................
211
6.1.2
De olika garantityperna ......................................................................
213
6.1.3
Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj...................
217
6.1.4
Avsättningar för garantier enligt garantimodellen ............................
218
6.1.5
Tillgångar i garantiverksamheten .......................................................
219
6.1.6
Stabilitetsfonden .................................................................................
220
6.1.7 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och
tillgångar i garantiverksamheten ........................................................
221
6.1.8 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens
finanser ................................................................................................
221
6.2
Statlig utlåning med kreditrisk ...........................................................
223
6.2.1
Kreditportföljens sammansättning ....................................................
223
6.2.2
De olika lånen med kreditrisk ............................................................
225
7
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU .............................
229
7.1
Intygande avseende EU-medel ...........................................................
229
7.2
Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen .............
230
7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel för perioden 2007–
2013 ......................................................................................................
230
7.3.1
Resultaträkning ...................................................................................
231
7.3.2
Balansräkning ......................................................................................
232
7.3.3
Redovisning på statsbudgeten – kassamässig ....................................
233
7.4 Ansvariga myndigheters samt revisionens bedömningar och
iakttagelser ...........................................................................................
233
7.4.1 Myndighetsledningarnas intygande och bedömning av
räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen ............
233
7.4.2
Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ..............................................
234
7.4.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar
och ledningens förvaltning .................................................................
236
7.5
Regeringens intygande avseende EU-medel .....................................
236
7.6
Revisionsrättens granskningar ...........................................................
236
7.6.1
Väsentliga iakttagelser under 2008 .....................................................
237
7.6.2
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ..................................
237
7.6.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens
iakttagelser ...........................................................................................
237
7.7
Redovisning av samtliga EU-medel ...................................................
237
7.7.1
Avgiften till EU:s budget ...................................................................
238
7.7.2
Återflöde från EU-budgeten ..............................................................
238
7.7.3
Redovisning i resultaträkningen .........................................................
239
7.7.4
Redovisning på statsbudgeten ............................................................
239
8
Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande
över ......................................................................................................................
245
8.1
Den statliga sektorns förmögenhet ...................................................
245
13
s. 14 6.1.7 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
8.2
AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ................................
248
8.3
Statliga bolag, banker och finansinistitut ...........................................
248
8.4
Riksbanken ...........................................................................................
249
8.5
Pensionssystemets årsredovisning 2009 .............................................
249
Bilagor:
Bilaga 1 Ordlista
Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.
Bilaga 3 Statliga bolag
Bilaga 4 Bemyndiganden
Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster
Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter
14
s. 15 Tabellförteckning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabellförteckning
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet ............................................................................
7
2.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................
27
2.2
Det finansiella sparandet i delsektorerna ................................................................
28
2.3
Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
överskottsmålet ....................................................................................................
29
2.4
Utgiftstak för staten.................................................................................................
30
2.5
Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2009...............................................
31
2.6
Takbegränsade utgifter .............................................................................................
31
2.7
Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för
2009 till utfallet för 2009......................................................................................
32
3.1
Statsbudgetens utfall 2005–2009..............................................................................
35
3.2
Statsbudgetens inkomster 2005–2009 .....................................................................
36
3.3
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2005–2009.................................................
40
3.4
Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2008
och tidigare år .......................................................................................................
41
3.5
Statsbudgetens utgifter 2005–2009..........................................................................
43
3.6
Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2005–2009...........................
44
3.7
Statliga myndigheters innehav av statspapper 2009................................................
45
3.8
Statsskuldens utveckling och sammansättning 2005–2009....................................
46
3.9
Nominella lån i svenska kronor 2005–2009 ............................................................
47
3.10
Statsskuldens kostnader 2005–2009 ......................................................................
48
3.11
Transfereringar 2005–2009 .....................................................................................
49
3.12
Socialförsäkringar 2005–2009 ................................................................................
49
3.13
Pensionstagare med ålderspension 2005–2009......................................................
50
3.14
Utbetalad ålderspension 2005–2009......................................................................
50
3.15
Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2005–2009............................................
50
3.16
Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2005–2009 ....................................
51
3.17
Studerande med studiemedel 2005–2009 ..............................................................
52
3.18
Studerande med studiemedel 2005–2009: Studielån............................................
52
3.19
Antal statligt anställda 2005–2009, kvinnor respektive män................................
53
3.20
Antal statligt anställda 2005–2009 fördelade på åldersgrupper............................
54
3.21
Antal anställda 2005–2009 fördelade på sektorer .................................................
54
3.22
Oförbrukade bidrag................................................................................................
55
3.23
Antal revisionsberättelser med invändning 2005–2009........................................
56
4.1
Resultaträkning.........................................................................................................
62
4.2
Balansräkning............................................................................................................
65
4.3
Finansieringsanalys...................................................................................................
68
4.4
Samband mellan resultaträkningens överskott och statsbudgetens utfall
2009 .......................................................................................................................
69
4.5
Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten........................................
78
5.1
Statsbudgetens utfall 2009......................................................................................
131
5.2
Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2009............................
132
15
s. 16 5.5 Antaganden i 2010 års ekonomiska vårproposition jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.3 Statsbudgetens utfall 2008 och 2009 ......................................................................
134
5.4 Skattereformer 2009................................................................................................
135
5.5 Antaganden i 2010 års ekonomiska vårproposition jämfört med
budgetpropositionen för 2009............................................................................
135
5.6 Totala skatteintäkter och statsbudgetens inkomster, jämfört med 2009 års
statsbudget...........................................................................................................
137
5.7 Övriga inkomster, sammanfattning .......................................................................
142
5.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt............................................................
142
5.9 Rörelseöverskott .....................................................................................................
142
5.10
Ränteinkomster .....................................................................................................
143
5.11
Aktieutdelning 2008 och 2009..............................................................................
144
5.12
Inkomster av försåld egendom.............................................................................
145
5.13
Återbetalning av lån ..............................................................................................
145
5.14
Kalkylmässiga inkomster ......................................................................................
145
5.15
Statliga pensionsavgifter .......................................................................................
146
5.16
Bidrag m.m. från EU.............................................................................................
147
5.17
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto .................................
148
5.18
Skillnad mellan utfall och statsbudget för 2009 ..................................................
148
5.19
Makroekonomiska förutsättningar ......................................................................
148
5.20
Statsbudgetens utgifter m.m.2009........................................................................
151
5.21
Indragningar 2009 .................................................................................................
152
5.22
Medgivna överskridanden 2009............................................................................
153
5.23
Icke medgivna överskridanden 2009....................................................................
154
5.24
Utgiftsbegränsande åtgärder 2009........................................................................
154
5.25
Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning .....................................................
155
5.26
Övergångseffekten påverkan på statsbudgeten 2009-2013.................................
156
5.27.UO
01
Rikets styrelse...........................................................................................
158
5.28
UO
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning.................................................
159
5.29
UO
03
Skatt, tull och exekution ..........................................................................
160
5.30
UO
04 Rättsväsendet............................................................................................
161
5.31
UO
05
Internationell samverkan .........................................................................
162
5.32
UO
06
Försvar och samhällets krisberedskap.....................................................
163
5.33
UO
07
Internationellt bistånd..............................................................................
164
5.34
Utfall för bistånd 2000–2009................................................................................
164
5.35 UO
08 Migration ..................................................................................................
165
5.36
UO
09
Hålsovård, sjukvård och social omsorg...................................................
166
5.37 UO
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp .................................
167
5.38
UO
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................
168
5.39
UO
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn.............................................
169
5.40
UO
13
Integration och jämställdhet....................................................................
170
5.41
UO
14
Arbetsmarknad och arbetsliv...................................................................
171
5.42
UO
15 Studiestöd .................................................................................................
172
5.43
UO
16
Utbildning och universitetsforskning.....................................................
173
5.44
UO
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid ...................................................
175
5.45
UO
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ...........................
176
5.46
UO
19
Regional tillväxt........................................................................................
177
5.47
UO
20
Allmän miljö- och naturvård ...................................................................
178
5.48 UO
21 Energi ........................................................................................................
179
5.49 UO
22 Kommunikationer ....................................................................................
180
5.50
UO
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.............................
181
5.51
UO
24 Näringsliv..................................................................................................
182
16
s. 17 5.5 Antaganden i 2010 års ekonomiska vårproposition jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.52
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner..............................................................
183
5.53
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.............................................................................
184
5.54
Räntor på statsskulden 2005–2009 ......................................................................
184
5.55
Räntor och valutakurser 2005–2009 årsgenomsnitt ...........................................
185
5.56
Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2008 och 2009 ...................
185
5.57
UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ...................................................
186
5.58
Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
2005-2009............................................................................................................
187
5. 59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under
något av åren 2005-2009.....................................................................................
188
5.60
Riksgäldskontorets nettoutlåning .......................................................................
189
5.61
Kassamässig korrigering.......................................................................................
191
5.62
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ..........................................
192
5.63
Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 2005–2009 ...................................
194
5.64
Transfereringar per utgiftsområde 2005–2009 ....................................................
197
5.65
Transfereringar till hushåll 2005–2009, särredovisning av större anslag............
198
5.66
Transfereringar till kommuner 2005–2009, särredovisning av större anslag.....
199
5.67
Transfereringar till företag 2005–2009, särredovisning av större anslag............
199
5.68
Konsumtion per utgiftsområde 2005–2009.........................................................
201
5.69
Lön inkl. sociala avgifter 2005–2009, särredovisning av större anslag ..............
202
5.70
Investeringar per utgiftsområde 2005–2009........................................................
204
5.71
Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsoråde 2005–2009.....................
206
5.72 Bemyndiganden 2009 ...........................................................................................
207
6.1
Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2009-12-31...........................................
212
6.2
Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 ...............................................
213
6.3
Avsättningar för förväntade garantikostnader 2009-12-31 (exklusive
insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)....
218
6.4
Tillgångar i garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive stabilitetsfonden).......
220
6.5
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i
garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive insättningsgarantin,
investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ......................................
221
6.6
Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2009.....................................
221
6.7
Betalningsflöden under 2009..................................................................................
222
6.8
Statens utlåning med kreditrisk 2009-12-31 .........................................................
224
6.9
Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2009-12-31...........................
224
7.1
Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ..............................
232
7.2
Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 .................................
232
7.3
Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007–2013.................
233
7.4
Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) ..............................................
240
7.5
Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten........................................
241
8.1
Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital..............................
246
8.2
Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och
intresseföretag) och AP fondernas innehav av statspapper och
Riksbankens valutalån ........................................................................................
247
8.3
Premiepensionsmyndigheten samlade tillgångar, skulder och kapital.................
247
8.4
AP-fonderna 2009...................................................................................................
248
8.5
Inkomst- och premiepension, resultaträkning......................................................
250
8.6
Inkomst- och premiepension, balansräkning........................................................
251
8.7
Flerårsöversikt ........................................................................................................
252
17
s. 18 Diagramförteckning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Diagramförteckning
3.1
Totala skatteintäkter..................................................................................................
37
3.2
Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma 1996–2009 .....................
37
3.3
Intäkter från skatt på företagsvinster.......................................................................
37
3.4
Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar i löpande priser och
underliggande mervärdesskatt från privat sektor 1999–2009.............................
38
3.5
Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2005–2009 ............................................
44
3.6
Transfereringar per sektor 2005–2009......................................................................
48
3.7
Socialförsäkring 2005–2009 ......................................................................................
49
3.8
Arbetsmarknad 2005–2009 .......................................................................................
50
3.9
Bistånd m.m., migration och integration 2005–2009..............................................
51
3.10 Utbildning och studiestöd 2005–2009...................................................................
52
3.11 Statens egen verksamhet 2005–2009 ......................................................................
53
3.12 Skatteintäkter 2005–2009........................................................................................
55
3.13 Statens över- /underskott 2005–2009 ....................................................................
55
4.1
Statens intäkter..........................................................................................................
62
4.2
Statens kostnader ......................................................................................................
63
4.3
Transfereringar per sektor.........................................................................................
63
5.1
Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2009...............................
133
5.2
Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2009, realekonomiskt
fördelade. .............................................................................................................
193
5.3
Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategori 2009...............
195
6.1
Garantiåtaganden 2005 - 2009 ................................................................................
212
6.2
Prognos för bakgarantiprogrammet över tiden (Under antagandet att inga
nya garantier ställs ut).........................................................................................
215
6.3
Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2005-2009............
223
6.4
Statens utlåning med kreditrisker efter nedskrivning för osäkra fordringar
2005-2009 ............................................................................................................
224
18
opaginerad Diagramförteckning Kontrollera mot PDF
1
Årsredovisningen för staten 2009
– avgränsningar m.m.
opaginerad 1 Årsredovisningen för staten 2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
1 Årsredovisningen för staten 2009
– avgränsningar m.m.
Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) ska regeringen så snart som möj- ligt, senast nio månader efter budgetårets ut- gång, lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekono- miska vårpropositionen.
Årsredovisningen ska, enligt 38 § budgetlagen, innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.
I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- tens medel och övriga tillgångar som står till re- geringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska förpliktelser.
Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen. Detta skedde senast den 10 december 2009 (dnr Fi2009/7776).
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår Riksbankens grundfond och de fonder och an- delar som redovisas av myndigheterna.
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in-
formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2009 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2009 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2008.
Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud- getens utfall för 2009 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2009, dels med utfallet för 2008.
Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2010/717).
21
opaginerad 1 Årsredovisningen för staten 2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
En samlad bild av statens ekonomi
Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens fi- nansiella resultat och ekonomiska ställning ut- vecklats. Utöver den redovisning som krävs en- ligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet.
De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt in- flytande.
I årsredovisningen lämnas en redogörelse av Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar. Därtill lämnas även en redogörelse för Europeiska revi- sionsrättens granskning av EU-medel.
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.
Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten. Syftet med den redovis- ningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsent- ligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt infly- tande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.
Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från årsredovisningen bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.
Förändringar i årets skrivelse
I årets skrivelse lämnas för första gången en analys av budgeteringsmarginalens användning. Regeringen lämnar också en upplysning avse- ende Sveriges förväntade överskott av utsläpps- enheter.
En viktig förändring i år avser övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning av myndighe- ternas förvaltningsutgifter. Förändringen inne- bär att utfallet för statsbudgetens anslag i dessa delar avser kostnader i stället för utgifter.
Kvalitetsgranskning
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens år- liga revision av myndigheterna och deras års- redovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall.
En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.
Granskning av årsredovisningen för staten 2008
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen om- fattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräk-
22
s. 25 1 Årsredovisningen för staten 2009 Kontrollera mot PDF
ningarna, finansieringsanalysen och statsbud- getens utfall. Riksrevisionens bedömning av- seende Årsredovisningen för staten 2008 var att
Skr. 2009/10:101
redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2008/09:RRS25).
23
s. 26 1 Årsredovisningen för staten 2009 Kontrollera mot PDF
2
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
s. 27 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2009, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse. En uppfölj- ning av balanskravet finns i 2010 års ekonomiska vårproposition.
2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårpro- position att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av brutto- nationalprodukten (BNP) över konjunkturcy- keln bör upprätthållas under mandatperioden och så länge det är nödvändigt för att de offent- liga finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt uthålligt sätt. Det slogs senare fast i budgetpro- positionerna för 2008, 2009 och 2010 som riks- dagen har ställt sig bakom.
Definitionen av överskottsmålet
Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella net- toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- ella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansi- ella sparandet omfattar hela den offentliga sek- torn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet samt den kommunala sektorn. Affärs- verken ingår enligt nationalräkenskapernas defi-
nition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.
Finansiellt sparande 2009
Det offentliga sparandet 2009 visade ett under- skott på 25 miljarder kronor, motsvarande 0,8 procent av BNP. I prognosen till budgetpro- positionen för 2009 beräknades ett överskott på 35 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 60 miljarder kronor lägre än beräknat. Den eko- nomiska utvecklingen blev avsevärt sämre än väntat med en minskning av BNP med 4,9 procent i stället för en förväntad ökning med 1,4 procent. Detta medförde att den offentliga sektorns skatter och avgifter blev 84 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatte- intäkterna kompenserades till viss del av att ut- gifterna för bl.a. räntor blev lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2009, se tabell 2.1.
Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2009
Utfall-
2008
BP2009
Utfall
BP2009
Utfall
Inkomster
1 703
1 612
-91
1 661
varav skatter och
avgifter
1 522
1 438 1
-84
1 480
Utgifter
1 668
1 637
-31
1 583
Finansiellt sparande
35
-25
-60
78
Procent av BNP
1,1
-0,8
-1,9
2,5
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
1 Utfallet av skatter och avgifter för 2009 är till vissa delar baserat på prognoser. Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräk- nas uppgå till 1 430 miljarder kronor och är därmed 8 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna.
Som framgår av tabell 2.2 låg mer än hela den offentliga sektorns underskott 2009 i statens fi-
27
s. 28 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
nansiella sparande, som uppgick till -27 miljarder kronor. Det är 45 miljarder kronor sämre än vad som bedömdes i budgetpropositio- nen för 2009. Både inkomster och utgifter blev lägre än beräknat. Även ålderspensionssystemets och den kommunala sektorns sparande blev lägre än beräknat.
Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna
Miljarder kronor
2009
2009
Utfall-
2008
BP2009
Utfall
BP2009
Utfall
Staten
18
-27
-45
44
Ålderspensionssystemet
15
5
-10
31
Kommunala sektorn
3
-2
-5
2
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljningen av överskottsmålet
Överskottsmålet är preciserat som att den of- fentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i ter- mer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabilise- ringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunk- turen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i efterhand utvärderas.
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används i första hand ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren. Därutöver analyseras även de två indikatorer regeringen använder som ett stöd i den framåtblickande utformningen av finans- politiken: ett sjuårigt centrerat glidande medel- värde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet.
Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, de tre utfalls- åren före det angivna året, samt de tre åren efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medel- värdet för 2006 omfattar följaktligen perioden
2003–2009. En fördel med sjuårsindikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom den är beräknade utifrån sparandet un- der flera år. Enkelheten gör dock att den inte be- aktar konjunkturläget på ett mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen kommer att om- fatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. För att värdera indikatorns vär- den på ett mer korrekt sätt bör hänsyn tas till konjunkturläget under den period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samti- digt som det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidspe- riod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet.
Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet vilket direkt juste- rar det faktiska finansiella sparandet för kon- junkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordi- nära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt uppstått till följd av ett svagt konjunkturläge.
Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med mycket stor osäkerhet. För po- tentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Ofta revi- deras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en föränd- rad syn på konjunkturläget utan också på revide- ringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild kon- junkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen.
I den tillbakablickande analysen av hur finans- politiken förhållit sig till överskottsmålet används även ett tioårigt glidande medelvärde. Medelvärdet beräknas för de år överskottsmålet har gällt och det finns nationalräkenskapsutfall, för
28
s. 29 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet
Procent av BNP respektive potentiell BNP
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Finansiellt sparande
3,7
1,7
-1,4
-1,2
0,6
2,0
2,4
3,8
2,5
-0,8
Bakåtblickande tioårssnitt
1,3
Konjunkturjusterat 1
1,4
Sjuårsindikatorn
0,9
1,0
1,1
1,2
Konjunkturjusterat 1
0,9
0,9
0,9
1,3
Strukturellt sparande
1,1
2,1
–0,3
0,1
0,4
1,1
0,6
1,6
2,3
2,2
BNP-gap
2,2
-0,9
-1,5
-1,9
-0,1
0,4
2,4
2,6
0,0
-5,3
Sjuårssnitt
0,1
0,2
0,3
-0,3
Bakåtblickande tioårssnitt
-0,2
1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
.
närvarande endast tioårsperioden 2000–2009. 1 Syftet med denna beräkning är att bedöma om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskotts- målet ska uppnås i framtiden. Vid tolkningen av detta tioårsgenomsnitt bör hänsyn även tas till det genomsnittliga konjunkturläget under den aktuella perioden.
Avstämning av överskottsmålet till och med 2009
År 2009 uppgick det faktiska finansiella sparan- det till -0,8 procent av BNP och det strukturella sparandet beräknas till 2,2 procent av BNP (se tabell 2.3). Det genomsnittliga finansiella spa- randet under 2000–2009 uppgick till 1,3 procent av BNP. Under samma period var det genom- snittliga resursutnyttjandet något lägre än nor- malt mätt med BNP-gapet. Det konjunkturju- sterade tioårssnittet för det finansiella sparandet är ca 1,4 procent av BNP 2009. Under åren 2000–2009 låg det finansiella sparandet därmed i genomsnitt knappt en halv procentenhet över överskottsmålet, utvärderat på detta sätt.
Tabell 2.3 visar även hur det finansiella spa- randet och BNP-gapet utvecklas mätta som sju- åriga centrerade glidande medelvärden. För 2003–2006 visar tabellen att det finansiella spa- randet för perioderna 2000–2006, 2001–2007, 2002–2008 respektive 2003–2009, ligger nära 1 procent av BNP i genomsnitt. Eftersom mot- svarande 7-åriga medelvärden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll är slutsatsen att det fi-
nansiella sparandet låg i linje med överskotts- målet under dessa perioder, värderat med denna indikator, samtidigt som det finns en svag ten- dens till ett ökat sparande mot slutet av perio- den.
Sammanfattningsvis pekar således både det genomsnittliga sparandet under åren 2000–2009 och sjuårsindikatorn för åren 2003–2006 på ett sparande som ligger i linje med målet eller något över överskottsmålet under åren 2000–2009.
I budgetpropositionen för 2008 räknade re- geringen med att ekonomin riskerade att över- hettas. Finanspolitiken var därför återhållsam, vilket bidrog till att öka det strukturella sparan- det mellan 2007 och 2008. Den kraftiga kon- junkturnedgången som inleddes under 2008 in- nebar därefter att den offentliga sektorns finansiella sparande försämrades med mer än tre procent av BNP mellan 2008 och 2009. Vid en konjunkturnedgång sjunker skatteinkomsterna medan utgifterna för exempelvis arbetslöshets- understöd ökar. De offentliga finanserna försva- gas samtidigt som efterfrågan i ekonomin hålls uppe. Den offentliga sektorns goda finanser när lågkonjunkturen inleddes gjorde det möjligt att tillåta de s.k. automatiska stabilisatorerna att verka fullt ut, vilket dämpade konjunktursväng- ningarna, utan att oroväckande stora underskott uppkom. Därtill har utrymme funnits för att vidta aktiva stabiliseringspolitiska åtgärder. Fi- nanspolitiken har därmed motverkat en nedgång i sysselsättningen, samtidigt som efterfrågan har hållits uppe i den djupa lågkonjunkturen.
1 Medelvärdet för denna period är detsamma som värdet för den tidigare 2000-indikatorn för 2009.
2.2 Utgiftstak för staten
Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda tak har klarats samtliga år (se tabell
29
s. 30 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 2.4 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Utgiftstaket, ursprungligt
fastställd nivå
723
720
735
744
767
810
847
877
894
931
949
971
989
Tekniska justeringar
0
0
18
23
24
2
-25
-19
-24
-24
0
-14
0
Reella justeringar
-2
-11
Utgiftstak, slutligt fastställt
723
720
753
765
791
812
822
858
870
907
938
957
989
Takbegränsade utgifter
699
718
752
760,0
786,3
811,6
819,1
855,6
864,3
895,2
910,1
943,4
964,6
Budgeteringsmarginal
24,1
2,0
1,5
5,0
4,7
0,4
2,9
2,4
5,7
11,8
27,9
13,6
24,4
1 Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket.
2.4). Den reformerade statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt upp- ifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den ti- diga, övergripande restriktionen som begränsar budgetprocessen i termer av totala utgifter.
Under hela processen – från det att taket fast- ställs till dess att budgetåret är slut – understryks därmed behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på statsbudgetens utgiftssida.
Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den eko- nomiska politiken. En viktig uppgift för utgifts- taket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på ut- giftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsamman med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.
De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut- giftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudge- ten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.
I budgetpropositionen för 2008 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2009 skulle uppgå till 989 miljarder kronor. 2 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget.
Därefter har utgiftstaket för staten tekniskt justerats i efterföljande budgetpropositioner. Justeringar av teknisk natur görs när reformer genomförs som inte har någon direkt netto- effekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgif- terna. Tekniska justeringar syftar till att utgifts- taket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela mil- jarder kronor.
De tekniska justeringar som gjorts sedan ut- giftstaket för 2009 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 2.5. Sammantaget uppgår de tekniska justeringarna till 0 miljarder kronor och den slutligt fastställda nivån på utgiftstaket är därmed samma som den ursprungligt fastställda nivån.
2 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2009 i budgetpropositionen för 2007. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som bedömningen i budgetpropositionen för 2007, med undantag för tekniska justeringar.
30
s. 31 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2009
Miljarder kronor
2009
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008)
989
Tekniska justeringar i BP 2009
Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt
grundavdrag till pensionärer
1,95
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader
0,25
Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd
gräns för reseavdrag
-0,29
Tekniska justeringar i BP 2010
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader
0,55
Sänkning av statliga utgifter till följd av kostnadsmässig
budgetering
-2,24
Slutligt utgiftstak
989
Till följd av tekniska justeringar skiljer sig det ut- giftstak som ursprungligen beslutats från det slutligt fastställda utgiftstaket i stort sett samt- liga år sedan utgiftstaket infördes.
Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgif- ter som omfattas av utgiftstaket, de takbegrän- sade utgifterna, 2009 till 964,6 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgiftstaket med en marginal på 24,4 miljarder kronor (tabell 2.6).
De takbegränsade utgifterna blev 11,3 miljar- der kronor högre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2009. Detta förklaras främst av högre utgifter inom följande utgiftsområden:
Utgiftsområde
Mdkr
25
Allmänna bidrag till kommuner
14,6
14
Arbetsmarknad
4,7
24
Näringsliv
1,4
4
Rättsväsendet
1,0
Inom några områden blev utgifterna lägre än be- räknat i statsbudgeten för 2009:
Utgiftsområde
Mdkr
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
-4,0
6
Försvar och samhällets krisberedskap
-2,6
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
-1,7
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när-
ingar
-1,2
I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skill- nader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Skr. 2009/10:101
Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2009 1
2009
SB 2009
2008
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor
732,6
744,8
12,2
742,1
Ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbud-
geten
220,7
219,8
-0,9
201,4
Takbegränsade utgifter
953,3
964,6
11,3
943,4
Budgeteringsmarginal
35,7
24,4
-11,3
13,6
Utgiftstak för staten
989
989
957
1 Den av riksdagen i december 2008 fastställda statsbudgeten för 2009, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2009.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 219,8 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2009.
2.3 Budgeteringsmarginalens användning
Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2009 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2008. Budgeteringsmarginalen upp-
gick
då till 40,4 miljarder kronor. I utfallet
för
2009
uppgick budgeteringsmarginalen
till
24,4 miljarder kronor.
Det
betyder
att
16,0 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen har tagits i anspråk sedan utgiftstaket för 2009 fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur använd- ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- omräkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fakto- rer.
31
s. 32 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2009 till utfallet för 2009
Miljarder kronor
2009
Budgeteringsmarginal i budgetproposi-
tionen för 2008
40,4
Reformer
-35,1
Reviderad pris- och löneomräkning
0,6
Övriga makroekonomiska förändringar
-8,1
Volymförändringar
15,8
Övrigt
11,0
Total förändring av budgeteringsmargi-
nalen
-16,0
Budgeteringsmarginal i utfallet för
2009
24,4
Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.
Sammantaget har 35,1 miljarder kronor av bud- geteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fastställdes. Majoriteten av dessa reformer syftade till att mildra effekterna av finanskrisen. Redan i budgetpropositionen för 2009 presenterade regeringen åtgärder som omfattade satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget. Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års proposition om hösttilläggsbudget föreslog regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009. 3
Makroekonomiska förändringar har ian- språktagit ca 8,1 miljarder kronor av budgete- ringsmarginalen. Den främsta anledningen är den kraftiga ökningen av arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättning.
Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 15,8 miljarder kronor större. Det är främst inom utgiftsområde 10 som volymerna har blivit lägre sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2008 då utgiftstaket för 2009 föreslogs. Antalet sjukpenningdagar uppgick till 36,3 miljoner 2009, vilket är 26 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008. Antalet personer med sjukersättning uppgick 2009 till ca 489 0000, vilket är ca 6 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008.
Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- geteringsmarginalen blivit 11,0 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.
3 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statsbudgeten 2009. I nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avses att användas då.
32
opaginerad 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
3
Utveckling av statens ekonomi
s. 35 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
3 Utveckling av statens ekonomi
I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårs- översikt över statsbudgetens utveckling. Däref- ter redovisas utvecklingen av vissa nyckelupp- gifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Vidare lämnas en redovisning av oförbrukade bidrag för perioden 2005–2009. Av- slutningsvis redovisas de revisionsberättelser med invändning som Riksrevisionen har lämnat under samma period.
3.1 Statsbudgetens utveckling
3.1.1 Statsbudgetens saldo
Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.
Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2005–2009
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Inkomster
745,8
810,3
863,7
901,3
709,5
Statens skattein-
743,1
806,3
815,5
808,7
705,8
komster
Övriga inkomster
2,7
4,0
48,2
92,5
3,8
Utgifter m.m.
731,8
791,9
760,5
766,1
885,7
UO 1–25 och 27
692,3
716,1
721,9
742,1
744,8
Statsskuldsräntor
m.m. UO 26
32,7
49,5
47,3
48,2
36,5
Kassamässig korri-
gering
-3,3
-1,1
-4,3
-27,9
-0,3
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
10,1
27,5
-4,3
3,7
104,7
Budgetsaldo
14,1
18,4
103,2
135,2
-176,1
Statsbudgetens inkomster och utgifter är mycket konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar bidrar de så kallade automatiska stabilisatorerna till ökade skatteinkomster till följd av bland annat hög hushållskonsumtion och minskade utgifter då exempelvis arbetslösheten är förhållandevis låg.
Åren 2005–2008 stärktes budgetsaldot gradvis från 14 miljarder kronor 2005 till att uppvisa ett rekordhögt överskott på 135 miljarder kronor 2008 (se tabell 3.1). Det goda ekonomiska läget förklarar en stor del av budgetöverskotten 2005– 2008. En betydande del av överskottet 2008 förklaras även av försäljningar av statligt aktie- innehav.
På samma sätt förklarar den kraftiga och snabba konjunkturnedgången en stor del av budgetunderskottet 2009. Från ett överskott om 135 miljarder kronor 2008 visade statsbudgeten ett underskott på 176 miljarder kronor 2009. Statsbudgetens inkomster minskade med nära 200 miljarder kronor och utgifterna m.m. ökade med drygt 100 miljarder kronor från 2008 till 2009. Drygt hälften av underskottet 2009 förklaras av att Riksgäldskontoret lånade upp 95 miljarder kronor åt Riksbanken för att förstärka valutareserven.
35
s. 36 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
3.1.2 Statsbudgetens inkomster
Tabell 3.2 Statsbudgetens inkomster 2005–2009
Miljarder kronor
Inkomstår
2005
2006
2007
2008
2009
Statens skatteintäkter
759,1
799,8
825,8
787,3
727,7
Periodiseringar
-16,0
6,6
-10,3
21,4
-22,0
1000
Statens skatteinkomster
743,1
806,3
815,5
808,7
705,8
2000
Inkomster av statens verksamhet
27,5
43,4
66,5
53,0
48,1
3000
Inkomster av försåld egendom
6,7
0,1
18,0
76,5
0,1
4000
Återbetalning av lån
2,3
2,1
2,0
1,9
1,7
5000
Kalkylmässiga inkomster
8,8
7,8
8,2
8,7
8,9
6000
Bidrag från EU
12,6
12,4
13,0
11,0
11,7
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-41,5
-48,2
-51,9
-56,2
-66,8
8000
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot
-13,6
-13,7
-7,7
-2,4
0,0
Statens övriga inkomster (2000–8000)
2,7
4,0
48,2
92,5
3,8
Statsbudgetens inkomster
745,8
810,3
863,7
901,3
709,5
Statsbudgetens inkomster
Mellan 2005 och 2008 ökade statsbudgetens inkomster med 155 miljarder kronor. Den kraftiga konjunkturnedgången medförde däremot ett dramatiskt fall av inkomsterna med 192 miljarder kronor 2009. Variationer över åren är delvis en återspegling av makroekonomiska förändringar, delvis en återspegling av regel- ändringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar.
I tabell 3.2 redovisas statsbudgetens inkomster för åren 2005–2009 enligt den struktur som gäller för den beslutade statsbudgeten avseende 2009. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.
Statens övriga inkomster
Statens övriga inkomster, dvs. statsbudgetens in- komster exklusive statens skatteinkomster, vari- erar kraftigt under perioden. I huvudsak förkla- ras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 samt 7000.
Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet redovisas aktieutdelningar. Dessa
dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning från TeliaSonera AB. Utdelningarna ökade ytterligare under 2007, även detta år till stor del beroende på utdelningar av engångskaraktär.
Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom redovisades 2005 försäljnings- inkomster från försäljningen av aktier i TeliaSonera AB och Nordea Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Under 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade inkomsterna med 18 miljarder kronor. Under 2008 redovisades stora försälj- ningsinkomster beroende på försäljningar av statens aktieinnehav i OMX, Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB som äger Vasakronan AB.
Under inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet redovisas tillkommande skatter och avräkningar. Under tillkommande skatter redovisas EU-skatter 4 , som främst utgörs av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. Sverige har fr.o.m. 2007 rabatt på avgiften och ska endast betala en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet ratificerades emellertid först 2009. Tillsammans med en retroaktiv rabatt för 2007 och 2008 blev momsavgiften ca 9 miljarder kronor lägre 2009.
4 EU-skatterna redovisas som inkomster på statsbudgetens inkomstsida och betalas ut till EU på statsbudgetens utgiftssida via utgiftsområde 27.
36
s. 37 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF
Nedgången i den ekonomiska konjunkturen och bortfall av skatteintäkter 2009
Den kraftiga turbulensen på de finansiella marknaderna under slutet av 2008 fick återverkningar på den reala ekonomin. Den globala konjunkturnedgången som följde medförde att svensk BNP minskade både under slutet av 2008 och 2009. Nedgången i BNP på 4,9 procent år 2009 är den största nedgången ett enskilt år sedan andra världskriget. 5 Den kraftiga och snabba försämringen av den ekonomiska ut- vecklingen under 2009 medförde att de totala skatteintäkterna minskade (se diagram 3.1).
Diagram 3.1 Totala skatteintäkter
Procentuell förändring
Miljarder kronor
8
1 600
6
1 500
4
1 400
2
1 300
0
1 200
-2
Procentuell förändring
1 100
Miljarder kronor
-4
1 000
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Källa: Egna beräkningar.
De höga antalet varsel som rapporterades under hösten 2008 realiserades i högre arbetslöshet och lägre sysselsättning under 2009. Försvagningen på arbetsmarknaden ledde till att intäkterna från skatt på arbete blev lägre. Utvecklingen av löne- summan, dvs. antalet arbetade timmar i ekono- min multiplicerat med den genomsnittliga tim- lönen, är av stor betydelse för intäkterna från skatt på arbete. Lönesumman ökade i begränsad omfattning under 2009 till följd av att antalet ar- betade timmar minskade (se diagram 3.2).
5 Anger volymförändring i förhållande till föregående år.
Skr. 2009/10:101
Diagram 3.2 Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma 1996–2009
Procentuell förändring
9
7
5
3
1
-1
Arbetade timmar
-3
Timlön
Lönesumma
-5
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Den globala lågkonjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, har inneburit betyd- ande fall i intäkterna från skatt på företagsvins- ter. Det kraftiga raset i företagens vinster påbör- jades under 2008. Som en följd av denna nedgång minskade intäkterna från företagsvinster med 21 procent. Bolagens vinster har sedan fortsatt att falla under 2009, vilket har medfört att intäkterna från skatt på företagsvinster också bedöms bli betydligt lägre (se diagram 3.3). Bi- dragande orsaker till de lägre vinsterna var en lägre orderingång i många verkstadsbolag och ökade kreditförluster i banksektorn.
Diagram 3.3 Intäkter från skatt på företagsvinster
Procentuell förändring
Miljarder kronor
50
120
40
110
30
100
20
90
10
80
0
-10
70
-20
60
-30
Procentuell förändring
50
-40
Miljarder kronor
40
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Källa: Egna beräkningar.
Osäkerheten på arbetsmarknaden bidrog till att hushållen ökade sitt sparande under 2009, vilket bidrog till att hushållens konsumtion ökade svagt. Intäkterna från skatt på konsumtion ut- vecklades därför i måttlig takt under 2009. Den svaga ökningen förklaras framför allt av låga skatteintäkter från mervärdesskatten. Intäkterna från mervärdesskatten dämpades också till följd
37
s. 38 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
av en ändrad sammansättning i konsumtionen. Efterfrågan på varor som beskattas med den högsta mervärdesskattesatsen, som bilar och andra sällanköpsvaror, föll relativt mycket under 2008–2009 jämfört med andra varor.
I diagram 3.4 redovisas utvecklingen av de un- derliggande mervärdesskatteintäkterna (dvs. effekten av förändrade skatte- och redovisnings- regler är exkluderad) från privat sektor och hus- hållens konsumtion av bilar och sällanköpsvaror 1999–2009. Under slutet av 2008 och början av 2009 minskade de underliggande mervärdes- skatteintäkterna, vilket är ovanligt. Av diagram 3.4 framgår också det dramatiska fallet i hushål- lens konsumtion av bilar och andra sällanköpsva- ror som påbörjades fjärde kvartalet 2008 och som förefaller nått sin botten under första halvåret 2009.
Diagram 3.4 Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och
bilar i löpande priser och underliggande mervärdesskatt från privat sektor 1999–2009
Procentuell utveckling jämfört med samma kvartal året innan
18
15
12
9
6
3
0
-3
-6
Underliggande mervärdesskatt från privat sektor
-9
Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar
-12
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Den offentliga sektorns skatteintäkter
I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. De omfattar även kommunal- skatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs av- drag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns skatteintäkter 2009 beräknas vara drygt 84 miljarder kronor högre än vad de var 2005. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utveck- lingstakt på 1,3 procent. Regeländringar bedöms ha minskat skatteintäkterna med 92 miljarder kronor under perioden 2005–2009. Justerat för regeländringar har skatteintäkterna under denna period en årlig utvecklingstakt på 3,4 procent.
Förändringar under skatt på arbete
Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, skatteregler för de direkta och indirekta skat- terna samt de skattereduktioner som dras från den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlön har störst betydelse för utvecklingen av skatt på arbete. Den globala konjunkturned- gången har medfört en kraftig minskning av lönesummans utvecklingstakt. Mellan 2008 och 2009 ökade lönesumman med endast 0,3 procent, vilket kan jämföras mellan 2007 och 2008 då ökningen av lönesumman var 5,8 procent.
Ett flertal förändringar som påverkar skatt på arbete har genomförts under 2009. Jobbskatte- avdraget förstärktes med ett tredje steg och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjdes, vilket i budgetpropositionen för 2009 sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 15 miljarder kronor (se prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 6.2.1). År 2009 genomfördes även en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer. För kommunernas del kompenserades höjningen genom en motsvarande höjning av statsbidragen.
Dessutom sänktes det sammanlagda uttaget
av socialavgifter
och
allmän löneavgift
med
1 procentenhet.
Det
sammanlagda uttaget
uppgår
numera
till
31,42 procent
av
avgiftsunderlaget
för
arbetsgivaravgifter
och
29,71 procent av
avgiftsunderlaget för
egen-
avgifter.
Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och ungdomar har under de senaste åren sänkts i flera steg. År 2008 slopades den särskilda löneskatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och egenavgifterna har, med undantag för ålderspensionsavgiften, halverats för personer i intervallet 18–24 år. År 2009 utökades ned- sättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för unga och omfattar alla personer som vid årets början inte har fyllt 26 år.
Förändringar under skatt på kapital
Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på utvecklingen av taxe- rade kapitalvinster. Skatt på kapitalvinster ökade 2005–2007. Den kraftiga nedgången på börsen under 2008, i kombination med den finansiella oron under året, medförde att skatt på
38
s. 39 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF
kapitalvinster föll. År 2009 bedöms skatt på hushållens kapitalvinster uppgå till 23 miljarder kronor.
Under 2005–2007 var intäkterna från skatt på företagsvinster mycket höga. Det var en följd av snabb vinstutveckling och höga vinster i företagen. Men det berodde också på att företa- gen, till följd av den räntebeläggning av periodi- seringsfonderna som infördes 2005, i stor ut- sträckning valde att återföra periodiserings- fonder till beskattning under 2005. År 2007 uppgick intäkterna från skatt på företagsvinster till 105 miljarder kronor. Som en följd av den snabba försvagningen av den ekonomiska konjunkturen föll intäkterna kraftigt 2008 och uppgick till 83 miljarder kronor. Låg- konjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, bedöms leda till ännu lägre skatteintäkter 2009.
Utvecklingen av intäkterna från fastighetsskatten de senaste åren förklaras huvudsakligen av regeländringar. År 2006 infördes en begränsning av fastighets- skatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att intäkterna från fastighetsskatten minskade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Övergången medförde att intäkterna från fastighetsavgiften och fastighetsskatten blev lägre 2008 än 2007. År 2009 beräknas de uppgå till 26 miljarder kronor.
Förändringar under skatt på konsumtion och in- satsvaror
Utvecklingen av intäkterna från skatt på kon- sumtion och insatsvaror påverkas främst av ut- vecklingen av hushållens konsumtion. Mervär- desskatten är den skatt som inbringar mest intäkter av konsumtionsskatterna. Intäkterna från mervärdesskatt har ökat årligen sedan 2005 och beräknas 2009 uppgå till 303 miljarder kro- nor.
Under perioden 2005–2007 ökade de under- liggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snabbare takt än hushållens konsumtions- utgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra sällanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklar- ing till den snabba ökningen i mervärdesskatte-
Skr. 2009/10:101
intäkterna under perioden var att investeringarna ökade relativt mycket.
Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt un- der andra halvåret 2008, främst till följd av oron på finansmarknaderna och den globala kon- junkturnedgången. Som en följd av detta däm- pades utvecklingen av intäkterna från mervärdes- skatt. Ett ökat sparande under 2009, delvis tillföljd av en oro över situationen på arbets- marknaden, medförde att hushållens konsum- tion ökade svagt. Minskade investeringar och en låg försäljning av bilar bidrog också till att intäk- terna från mervärdesskatt endast ökade i begrän- sad omfattning.
Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- pande i stället för vid tidpunkten för färdigställande. Debiteringarna beräknas därför tidigareläggas med cirka ett halvår. Övergången till de nya reglerna innebär att debiteringar sker enligt det nya och gamla systemet under 2008,
vilket bedöms leda
till en
engångseffekt
på
8 miljarder
kronor i
högre
intäkter 2008
och
2 miljarder
kronor
2009.
De underliggande
mervärdesskatteintäkterna är därmed 8 miljarder kronor lägre än de faktiska intäkterna 2008 och 2 miljarder kronor lägre 2009.
Utvecklingen av intäkterna från punktskat- terna är inte på samma sätt kopplade till konjunkturen som intäkterna från mervärdes- skatt. Ett undantag är skatt på energi, där utvecklingstakten för intäkterna dämpades under 2009 till följd av konjunkturnedgången. De senaste årens utveckling av intäkter från punktskatter förklaras annars i hög grad av skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den positiva utvecklingen för intäkter från tobaksskatt till stor del på regeländringar, och då i huvudsak de skattesatshöjningar som genom- fördes 2007. Införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från skatt på vägtrafik med ca 4 miljarder kronor under perioden.
39
s. 40 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2005–2009
Miljarder kronor
Inkomstår
2005
2006
2007
2008
2009
Skatt på arbete
829,6
857,2
873,6
908,8
867,6
Direkta skatter
476,9
490,1
483,0
497,5
478,1
Kommunal skatt
435,6
454,1
479,1
503,4
510,1
Statlig skatt
38,3
41,0
44,8
48,0
40,7
Allmän pensionsavgift
74,2
77,3
81,1
85,2
86,3
Skattereduktioner m.m.
-71,3
-82,4
-122,0
-139,2
-159,2
Artistskatt
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
Indirekta skatter
352,8
367,0
390,6
411,4
389,6
Arbetsgivaravgifter
341,1
357,0
382,1
404,1
392,2
Egenavgifter
10,1
11,0
11,8
12,0
10,7
Särskild löneskatt
29,3
28,9
30,2
32,6
31,4
Nedsättningar
-8,5
-8,8
-10,5
-13,4
-20,5
Tjänstegruppliv
1,1
1,2
0,9
1,2
1,2
Avgifter till premiepensionssystemet
-20,3
-22,3
-23,9
-25,1
-25,4
Skatt på kapital
167,9
192,2
208,7
163,5
148,8
Skatt på kapital, hushåll
22,9
37,4
49,7
26,3
23,1
Skatt på företagsvinster
92,0
99,2
104,6
83,0
75,4
Avkastningsskatt
12,0
11,1
12,8
15,2
13,2
Fastighetsskatt
25,1
25,0
25,9
24,0
26,0
Stämpelskatt
7,8
9,5
9,4
9,4
8,1
Förmögenhetsskatt
5,0
6,1
0,0
0,0
0,0
Kupongskatt m.m.
1,9
3,7
6,3
5,5
3,1
Arvs- och gåvoskatt
1,1
0,1
0,0
0,0
0,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror
357,3
375,3
399,6
418,7
423,6
Mervärdesskatt
250,1
265,2
284,8
300,3
302,6
Tobaksskatt
8,2
8,6
9,7
9,9
10,6
Skatt på etylalkohol
4,1
4,2
4,2
4,2
4,4
Skatt på vin m.m.
3,6
3,8
4,0
4,1
4,4
Skatt på öl
2,6
2,7
2,8
3,1
3,3
Energiskatt
37,8
38,2
38,2
38,8
40,1
Koldioxidskatt
25,5
24,7
25,1
25,7
26,1
Övriga skatter på energi och miljö
3,3
4,7
4,7
5,1
4,2
Skatt på vägtrafik
11,0
11,8
13,1
16,0
16,4
Skatt på import
4,7
5,2
5,9
5,9
5,2
Övriga skatter
6,4
6,3
7,1
5,6
6,4
Restförda och övriga skatter
-1,3
-1,8
-0,8
-2,9
-3,6
Restförda skatter
-7,6
-5,4
-7,6
-8,2
-7,8
Övriga skatter
6,3
3,5
6,8
5,3
4,2
Totala skatteintäkter
1 353,5
1 422,9
1 481,1
1 488,1
1 436,6
EU-skatter
-7,8
-9,4
-7,2
-7,2
-6,5
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 345,7
1 413,5
1 473,8
1 480,9
1 430,1
Kommunal inkomstskatt
-435,6
-454,1
-479,1
-515,5
-524,0
Avgifter till ålderspensionssystemet
-151,0
-159,6
-168,9
-178,1
-178,3
Statens skatteintäkter
759,1
799,8
825,8
787,3
727,7
40
s. 41 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (s.k. över- avskrivningar).
Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas.
De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att ändå få en uppfattning om avtalspensionernas betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till detta belopp ska läggas kreditförsäkrade pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i balansräkning, pensionsstiftelser och pensions- kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.
Ett ytterligare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.
Skr. 2009/10:101
För att ändå ge en grov uppskattning av storleken på de skattekrav som den offentliga sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på uppskjutna skattepliktiga belopp
Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2008 och tidigare år
Miljarder kronor
Uppskjuten beskattning för
avtalspensioner 1
1 222
Uppskjuten beskattning för
individuellt pensionssparande 1
338
Uppskjuten beskattning vid
försäljning av privatbostad 2
233
Periodiseringsfonder 3
216
Källor: 1 Försäkringsförbundet, 2 Skatteverket, 3 Egna beräkningar utifrån databasen FRIDA.
3.1.3 Statsbudgetens utgifter
För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt ut- gifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgifts- taket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2005–2009. Tidsserierna är angivna i 2009 års an- slagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo- visas i en och samma struktur för åren 2005– 2009 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2009 kan ha tillhört ett annat utgifts- område.
I tabell 3.5 redovisas utgifternas utfall per ut- giftsområde åren 2005–2009. Skillnader i fördel- ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regel- styrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar.
Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skat- teintäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter minskade 2005 och 2006 med 2,9 miljarder kronor respektive 3,1 miljarder kronor. Sådana förändringar ger upphov till ett brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för
41
s. 42 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
större tekniska förändringar (kursiverade i tabell 3.5). Förklaringar till större tekniska förändringar som påverkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5. 6
Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2005–2009. Flera utgifts- områden uppvisar en betydande förändring un- der perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.
Under perioden 2005–2009 varierade de mak- roekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd har ökat.
Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna under perioden 2005–2009 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade ut- gifter inom utgiftsområdet.
Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna mätt som andel av de takbegränsade utgifterna mellan 2005 och 2009.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1,1 procentenheter under perio- den. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsök- ningen.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 3,3 procentenheter mellan 2005 och 2009. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 1,6 procentenheter under perioden 2005–2009. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från 47 miljarder kronor 2005 till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet öppet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslöshets- försäkringen och färre antalet personer i arbets- marknadspolitiska program. År 2009 ökade ut- gifterna till 33 miljarder kronor, vilket beror på att antalet arbetslösa har ökat.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perio- den 2005–2009. Ökningen är inte anmärknings- värt stor men det är stora variationer mellan åren. Variationerna beror i huvudsak på de extra amorteringar av infrastrukturlån som genomför- des 2007 och 2008 på 10 respektive 25 miljarder kronor.
6 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens i kraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde i kraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.
42
s. 43 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2009. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
2005
2006
2007
2008
2009
1
Rikets styrelse
1,1
1,2
1,2
1,2
1,3
9,9
10,6
10,6
11,0
12,2
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1,3
1,3
1,2
1,2
1,2
11,0
11,8
11,2
11,4
12,0
3
Skatt, tull och exekution
1,0
1,0
1,1
1,0
1,0
8,6
9,0
9,7
9,4
9,4
4
Rättsväsendet
3,1
3,2
3,4
3,5
3,5
27,0
28,5
30,6
32,7
33,6
5
Internationell samverkan
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
1,4
1,4
1,6
1,8
1,8
6
Försvar och samhällets krisberedskap
5,1
4,9
5,1
4,6
4,4
44,0
44,3
46,5
43,0
42,1
7
Internationellt bistånd
2,6
2,9
2,8
2,9
3,1
22,3
25,9
25,4
27,5
29,6
8
Migration
0,6
0,5
0,6
0,7
0,7
4,8
4,5
5,3
6,1
6,5
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
4,4
4,7
5,1
5,2
5,5
38,5
42,2
46,7
49,1
53,1
10
Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 1
14,7
14,0
13,1
12,3
11,4
127,0
125,7
119,5
115,9
110,0
10
Justerat för teknisk förändring 1
14,7
14,0
13,1
12,3
11,4
127,0
125,7
119,5
115,9
110,0
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom 2
5,3
5,0
4,8
4,5
4,4
46,1
45,0
43,7
42,6
42,3
11
Justerat för teknisk förändring 2
5,3
5,0
4,8
4,5
4,4
46,1
45,0
43,7
42,6
42,3
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
6,8
7,1
7,1
7,0
7,1
59,1
63,7
64,9
66,4
68,1
13
Integration och jämställdhet
0,7
0,4
0,5
0,5
0,6
6,4
3,4
4,3
5,0
5,3
14
Arbetsmarknad och arbetsliv 3
7,7
7,8
6,0
5,1
6,3
66,4
69,5
54,9
47,8
60,6
14
Justerat för teknisk förändring 3
7,9
8,0
6,3
5,1
6,3
68,5
71,6
57,1
47,8
60,6
15
Studiestöd
2,3
2,2
2,1
2,0
2,2
19,8
20,1
19,3
19,1
21,0
16
Utbildning och universitetsforskning 4
5,1
5,2
4,6
4,7
5,1
43,7
46,5
42,2
44,5
49,3
16
Justerat för teknisk förändring 4
4,4
4,7
4,6
4,7
5,1
38,3
41,8
42,2
44,5
49,3
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1,0
1,1
1,1
1,1
1,1
9,0
9,6
10,1
10,1
10,3
Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
18
byggande samt konsumentpolitik
0,4
0,3
0,3
0,2
0,2
3,1
2,9
2,4
2,1
1,9
19
Regional tillväxt
0,4
0,4
0,3
0,3
0,3
3,3
3,3
2,9
2,8
3,2
20
Allmän miljö- och naturvård
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
4,0
4,5
4,3
4,7
5,2
21
Energi 5
0,2
0,2
0,2
0,2
0,3
1,4
1,6
2,2
2,1
3,0
22
Kommunikationer
3,7
3,5
4,9
6,5
4,2
31,7
31,0
44,3
61,5
40,6
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2,0
2,3
1,7
1,7
1,7
17,4
21,0
15,5
16,5
16,4
24
Näringsliv
0,4
0,4
0,5
1,4
0,7
3,6
3,9
4,3
12,8
6,6
25
Allmänna bidrag till kommuner 6
6,6
6,7
8,0
6,9
8,5
57,3
60,2
73,0
64,8
81,6
25
Justerat för teknisk förändring 6
6,7
6,8
6,8
7,1
8,5
58,2
60,8
62,3
66,6
81,6
26
Statsskuldsräntor m.m. 7
3,8
5,5
5,2
5,1
3,8
32,7
49,5
47,3
48,2
36,5
27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
3,0
2,9
2,9
3,3
2,0
25,6
25,9
26,6
31,5
19,2
Summa utgiftsområden
725,0
765,5
769,2
790,3
781,3
Ålderspensionssystemet vid sidan av SB
19,9
20,0
20,7
21,3
22,8
172,0
179,1
188,2
201,4
219,8
Takbegränsade utgifter
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
864,3
895,2
910,1
943,4
964,6
Budgeteringsmarginal
0,7
1,3
3,1
1,4
2,5
5,7
11,8
27,9
13,6
24,4
Utgiftstak för staten
870,0
907,0
938,0
957,0
989,0
1 År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under ut- giftsområde 10 med 0,4 miljarder kronor 2005.
2 År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsom- råde 10.
3 År 2008 flyttades skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och särskilt anställningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 2,3 miljarder kronor.
43
s. 44 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
4 Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006– 2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utgiftsområde 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan.
5 År 2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande ca 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen.
6 Sammantaget sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2005, -1,2 miljarder kronor 2006 och +12,5 miljarder kronor 2007. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minsk- ning av utgiftstaket för staten på 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på stats- budgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utgiftsområde 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende me- del för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor. År 2008 minskade utgiftsområde 25 med 12,1 miljarder kronor till följd av att den statliga fastighetsskatten på bostäder togs bort och ersattes av en fastighetsavgift som tillfaller kommunerna. Till följd av minskad avdragsrätt för pensionssparande minskade utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2008. För 2009 tillfördes ca 2,0 miljarder kronor till utgiftsområde 25 på grund av höjt grundavdrag till pensionärer. Utgiftsområde 25 ökade under 2009 med 0,1 miljarder kronor till följd av att riksdagen godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark gällande vissa skattefrågor. Under samma år minskade utgiftsområde 25 med 0,3 miljarder kronor till följd av en höjd gräns för reseavdrag.
7 Ingår inte i takbegränsade utgifter.
3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningen
I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.
Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2005–2009
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Statens netto-
förmögenhet
-746
-635
-499
-410
-384
Statsskulden
1 262
1 220
1 115
1 062
1 149
Transfereringar
exkl. avsätt-
ningar
742
759
762
768
790
Kostnader för
statens egen
verksamhet
194
202
195
210
217
Skatteintäkter
902
964
990
968
903
Årets över-
/underskott en-
ligt resultat-
räkningen
37
104
127
92
26
Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt juste- rats i enlighet med de ändrade redovisningsprin- ciper m.m. som gäller sedan 2006, vilket framför allt påverkade skatteintäkterna (se Redovis- ningsprinciper och tilläggsupplysningar, avsnitt 4.4). I övrigt har de begränsade justeringar av redovisningsprinciper som genomförts ett visst år även tillämpats på tidigare år.
Statens nettoförmögenhet
I diagram 3.5 redovisas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögen- heten är negativ, men har förbättrats under peri- oden med 362 miljarder kronor. Resultaträk- ningens överskott är den huvudsakliga förklaringen till nettoförmögenhetens förbätt- ring. Nettoförmögenheten har även påverkats av omvärderingar och förändrade värden av resul- tatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Under motsvarande period har statsskulden minskat med 113 miljarder kro- nor.
Diagram 3.5 Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2005 – 2009
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
0
-200
-400
-600
-800
-1 000
-1 200
-1 400
Nettoförmögenhet
Statsskuld
44
s. 45 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Statsskulden
Lånebehovet och statsskuldens utveckling
Statsbudgetens saldo visade ett underskott på 176 miljarder kronor för 2009. Detta innebar att statens lånebehov – definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – var positivt och bidrog till att öka statsskulden. Den konsoliderade statsskulden ökade med drygt 87 miljarder kronor till 1 149 miljarder kronor 2009.
En förklaring till att statsskulden inte ökade i samma utsträckning som underskottet i stats- budgeten är att i första hand Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar minskat under året. Vid ingången av 2009 uppgick de kortfristiga placer- ingarna till 66 miljarder kronor, för att vid ut- gången av året ha minskat till 4 miljarder kronor. Ett av skälen till att de kortfristiga placeringarna var så stora vid årets början 2009 var att Riks- gäldskontoret under hösten 2008 gav ut mer statsskuldväxlar än vad som motsvarade lånebe- hovet. Syftet var att möta en kraftigt ökad efter- frågan på statspapper till följd av finanskrisen. Riksgäldskontoret hade även tillgångar i ut- ländsk valuta vid årets början 2009 till följd av att betalningen för statens aktier i Vin & Sprit inte växlades till kronor och användes för löpande betalningar. I stället behöll Riksgäldskontoret de som valutatillgångar som gradvis användes för att täcka räntebetalningar i utländsk valuta och förfall i valutaskulden.
Förutom statsbudgetens saldo och för- ändringar i Riksgäldskontorets kassa påverkar även omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser statsskuldens storlek. Statsskulden minskade med 31 miljarder kronor beroende på en omvärdering av valutaskulden.
Den statsskuld som redovisas i årsredovis- ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli- derad) på grund av elimineringar för myndighe- ters innehav av statsobligationer och statsskuld- växlar. Vissa myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappersmarkna- den. Därigenom påverkar även förändringar i myndigheters innehav av statspapper statsskul- den.
Skr. 2009/10:101
Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2009
Miljarder kronor
RGK
RGK,
Övriga
myndig-
Elimineras i ba-
(IG)
KAF
övrig
heter
lansräkningen
Premieobliga-
tioner
0,5
0,5
Nominella
statsobliga-
tioner
19,0
9,9
0,4
29,3
Reala statsobli-
gationer
10,0
10,0
Totalt
19,0
19,9
0,5
0,4
39,8
Anm.: Med RGK (IG) avses Riksgäldskontorets innehav av statspapper inom in- sättningsgarantin, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK, övrig avses Riksgäldskontorets övriga innehav av statspapper.
Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 39,8 miljarder kronor 2009, varav nästan hela beloppet avser Kärnav- fallsfondens och Insättningsgarantifondens innehav (se tabell 3.7). Övriga myndigheters in- nehav har varit lägre än 1 miljard kronor de se- naste åren. Premiepensionsmyndighetens inne- hav av statspapper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade års- redovisningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 39,8 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräk- ningen i årsredovisningen för staten.
Definition av statsskulden
Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nomi- nellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Det avser även derivatinstrument, t.ex. de skuld- bytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret in- går för att påverka sammansättningen och löpti- den i statsskulden. Derivatinstrument, liksom övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala instru- ment inkluderas upplupen inflationskompensa- tion som med tidigare definition skuldfördes då de förföll. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU-sammanhang.
Statsskuldens sammansättning
Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande mål- sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens
45
s. 46 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
förvaltning avseende statsskuldens sammansätt- ning och löptid (mätt i genomsnittlig räntebind- ningstid).
Inför 2009 ändrades riktlinjerna från att ange den genomsnittliga räntebindningstiden för skulden som helhet till att ange löptid för re- spektive skuldslag. Riktlinjerna för 2009 angav att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara 0,125 år för valutaskulden, 10,1 år för den reala skulden och 3,5 år för den nominella kron- skulden. I mars 2009 upphävde regeringen dock riktlinjebeslutet för löptiden för den nominella kronskulden då räntenivåerna för obligationer med lång löptid var mycket fördelaktiga. Samtidigt var det önskvärt att sänka risken i statsskulden då osäkerheten kring det statsfinansiella utsikterna ökade. Beslutet gav Riksgäldskontoret möjlighet att ge ut en stor mängd 30-åriga obligationer, vilket ökade den genomsnittliga löptiden för den nominella kronskulden till 5,5 år.
Inför 2007 beslutade regeringen om ett nytt andelsmått för att mäta sammansättningen av statsskulden. Detta andelsmått, kallat skuldens summerade kassaflöden (SSK), ger en tydligare bild av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet beaktar skuldslagens samtliga kontrakte- rade kassaflöden genom att, förutom det nomi- nella slutbeloppet, även inkludera framtida kupongbetalningar och inflationskompensation.
Måttet används endast för att beskriva stats- skuldens sammansättning i riktlinjesamman- hang. För övriga syften används det traditionella skuldmåttet, så även i årsredovisningen för sta- ten.
I riktlinjebeslutet gällande statsskuldens sammansättning fastställdes att valutaskulden skulle utgöra 15 procent ±2 procentenheter, den reala skulden 25 procent och den nominella skulden 60 procent. Den reala skuldens andel uppgick till 25–28 procent under året, medan valutaskuldens andel uppgick till ca 15 procent. Vid beräkningen av andelen (enligt SSK-måttet) ingår inte de skulder som motsvarar medel som vidareutlånats. Detta betyder att de medel i utländsk valuta Riksgäldskontoret lånat upp under året för Riksbankens räkning inte ingår vid beräkningen av andelen.
Inom ramen för riktlinjerna fastställer Riks- gäldskontoret delmål och riktmärken för löpti- den i den nominella kronskulden, reala kron- skulden och valutaskulden. Riksgäldskontoret
svarar även för den operativa förvaltningen av statsskulden.
I tabell 3.8 redovisas statsskuldens utveckling och sammansättning för perioden 2005–2009.
Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2005–2009
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Nominella lån i
svenska kronor
770
754
683
651
631
Reala lån i
svenska kronor
189
200
199
186
190
Nominella lån i
utländsk valuta
303
266
233
225
328
Summa konsoli-
derad statsskuld
1 262
1 220
1 115
1 062
1 149
Nominella lån i svenska kronor
Nominella lån i svenska kronor utgör den vikti- gaste källan för finansiering av statsskulden (se tabell 3.9). Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligationer (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollkuponglån, i huvudsak med en löptid på högst sex månader vid emissionstillfället).
I nominella lån i svenska kronor ingår även privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2009 har privatmarknadsupplåningen minskat med 11 miljarder kronor jämfört med 2008 och uppgick till 70 miljarder kronor vid slutet av året (6,1 procent av total statsskuld). Det är Riksgäldsspar som står för den stora minskningen under året. Minskningen kan för- klaras av att det var väldigt stora insättningar un- der hösten 2008 på grund av finansoron. När oron dämpades och räntan sänktes under 2009 blev effekten att uttagen från befintliga konton ökade, nyinsättningarna minskade och att färre kunder valde att förnya sparande som förföll. Privatmarknadsupplåning syftar till att ge Riks- gäldskontoret billigare upplåning än konventio- nella statspapper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrä- desvis privatpersoner. Upplåningen på privat- marknaden minskade kostnaderna för statsskul- den med drygt 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapitalmarknaden un- der 2009. För perioden 2005–2009 var den sammanlagda kostnadsbesparingen drygt 0,8 miljarder kronor.
46
s. 47 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Volymen statsskuldväxlar minskade med 24 miljarder kronor 2009. Statsskuldväxlar emit- teras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan variera kraftigt mellan auktionstillfällena, vilket beror på att statens lånebehov varierar över året. Minskningen beror delvis på att Riksgäldskonto- ret vid ingången till 2009 hade ovanligt mycket statsskuldväxlar utestående. Detta var en följd av de extra emissioner som gjordes under senare delen av 2008 för att möta den stora efterfrågan på statspapper som uppstod på grund av finans- oron.
Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2005–2009
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Statsobligationer,
nominella
543
525
478
473
475
Ränte- och valuta-
swappar
-228
-239
-226
-228
-249
Statsskuldväxlar
284
252
170
139
115
Ränteswappar
85
94
112
134
121
Nominella privat-
marknadslån
63
63
63
81
70
Likviditetsinstrument
23
45
69
50
108
Valutaterminer m.m.
0
14
17
2
-9
Nominella lån i
svenska kronor
770
754
683
651
631
Reala lån i svenska kronor
Den reala lånestocken uppgick till 190 miljarder kronor i slutet av 2009. I slutet av 2008 uppgick den till 186 miljarder kronor.
Reala lån i svenska kronor är viktiga eftersom de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansieringskälla med andra kostnads- och risk- egenskaper än nominell upplåning, vilket medför att den sammantagna risken i samband med förvaltningen av statsskulden kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken.
Nominella lån i utländsk valuta
Valutaskulden ökade kraftigt under året till följd av att Riksgäldskontoret lånat upp motsvarande 97 miljarder kronor i utländsk valuta för Riksbankens räkning. Orsaken var att en del av
Skr. 2009/10:101
valutareserven använts för bland annat lån till svenska banker och utländska centralbanker. Med de valutakurser som gällde vid årsskiftet motsvarar det 92,5 miljarder kronor.
Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. År 2009 uppgick de orealiserade valutavinsterna till 30 miljarder kronor (se tabell 3.10) och bidrog till att minska valutaskulden. Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade valutaförlusterna uppgick till 36 miljarder kronor. År 2009 uppgick de realiserade valutaförlusterna till 14 miljarder kronor att jämföra med realiserade valutavinster på 6 miljarder kronor 2008, dvs. en försämring med 20 miljarder kronor (se tabell 3.10). Valuta- skulden ökade totalt med 103 miljarder kronor 2009 (se tabell 3.8).
Valutaskulden bidrar på samma sätt som real- obligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot svenska räntor. Genom att sprida skulden över flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha en kortare löptid vilket ger lägre förväntade lå- nekostnader.
Statsskuldens kostnader
De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas under utgiftsområde 26 på statsbudgeten uppgick till drygt 31 miljarder kronor 2009. Det är en minskning med ca 2,0 miljarder kronor jämfört med 2008.
Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt ut- giftsmässiga principer och utgör ett netto av in- komster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock inte fullständig när det gäller att beskriva statsskulds- räntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på an- slagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period på- verkas av underliggande skuld-, ränte- och valu- tautveckling.
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader (se även avsnitt 4, not 12 Nettokostnad för statsskulden).
47
s. 48 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2005–2009
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Räntekostnader på lån i
svenska kronor
49
52
55
55
37
Räntekostnader på lån i
utländsk valuta
24
23
26
21
12
Realiserade valutakurs-
differenser
-10
6
2
-6
14
Realiserade kursdifferen-
ser
8
6
4
5
2
Orealiserade valutakurs-
differenser
22
-15
0
17
-16
Över- /underkurs vid emis-
sion m.m.
-7
-7
-6
-7
-6
Summa kostnader
86
65
81
85
43
Ränteintäkter i upplå-
ningsverksamheten
-27
-28
-31
-28
-24
Nettokostnader efter in-
täkter, exklusive skuld-
skötselåtgärder
59
37
50
57
19
Orealiserade valutavinster
(-) / förluster (+) hänför-
bara till skuldskötsel-
instrument
8
-9
4
19
-14
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder
67
28
54
76
5
Enligt resultaträkningen för 2009 uppgick netto- kostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till drygt 5 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med 2008. Minskningen beror i första hand på oreali- serade valutakursförändringar som minskat statsskuldens kostnader med 66 miljarder kronor jämfört med 2008. Däremot ökade kostnaderna för de realiserade valuta- och kursdifferenserna med 17 miljarder kronor jämfört med 2008.
Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 37 miljarder kronor, vilket är en minskning med 18 miljarder kronor jämfört med 2008. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 9 miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Den stora minskningen av räntekostnaderna förklaras av de låga marknads- räntorna under 2009.
Realiserade valutavinster/-förluster påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra va- lutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna uppgick till 14 miljarder kronor 2009 och ökade därmed
kostnaderna med 20 miljarder kronor jämfört med 2008. Under 2009 minskade de realiserade kursförlusterna med 3 miljarder kronor, från 5 till 2 miljarder kronor. De orealiserade valuta- kursdifferenserna, exklusive skuldskötselåtgär- der, minskade däremot skuldkostnaderna med 33 miljarder kronor jämfört med 2008. Den svenska kronan har varit lågt värderad under året, vilket förklarar de realiserade valutakurs- förlusterna. Kronkursen förstärktes dock mot slutet av året, vilket förklarar de orealiserade valutakursvinsterna då skulder i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurser. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. medförde att kostnaderna minskade med 6 miljarder kronor 2009.
Nettokostnaden för statsskulden exklusive skuldskötselåtgärder uppgick, med beaktande av
ränteintäkter
i upplåningsverksamheten på
24 miljarder
kronor, till 19 miljarder kronor
2009. Skillnaden mellan statsskuldens utgifts- mässiga räntekostnader på 31 miljarder kronor och nettokostnaden på 19 miljarder kronor för- klaras av att kursdifferenser vid emission, noll- kupongräntor och orealiserade valutakursför- ändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen.
Transfereringar
Diagram 3.6 Transfereringar per sektor 2005–2009
Miljoner kronor
800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
2005
2006
2007
2008
2009
Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna
Transfereringar till utlandet
Transfereringar till kommuner
Transfereringar till företag
Transfereringar till hushåll
I diagram 3.6 redovisas transfereringarna per sektor 2005–2009. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med ca 48 miljarder kronor eller drygt 6 procent under perioden. Den största delen eller 67 procent av de statliga
48
s. 49 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
transfereringarna går till hushållen (innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet). Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med ca 49 miljarder kronor eller 10 procent mellan 2005 och 2009.
Tabell 3.11 Transfereringar 2005–2009
Miljoner kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Socialförsäkring
408 704
419 618
427 972
438 751
457 535
Allmänna bidrag
till kommuner
106 472
109 359
123 709
120 734
124 824
Arbetsmarknad
71 052
68 169
48 786
40 106
49 980
Nettoöverföring
till premiepen-
sionssystemet
23 805
25 920
26 387
27 546
27 138
Avgiften till
Europeiska ge-
menskapen
25 793
26 066
26 498
31 080
18 769
Bistånd m.m.,
migration och
integration
24 700
29 262
29 880
33 769
35 214
Utbildning, stu-
diestöd
19 868
26 838
22 581
22 130
22 477
Nettoöverföring
till ålderspen-
sionssystemet,
AP-fonderna
9 577
7 334
5 916
3 542
-
Övrigt
52 022
46 589
50 017
49 881
53 636
Summa
741 993
759 155
761 746
767 539
789 573
Anm.: Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa redovisas som transfere- ringar till hushållen. Tabellen är justerad med dessa värden för tidigare år. För 2009 finns inte någon nettoöverföring till ålderspensionssystemet, eftersom pensionsutbetalningarna överstiger socialavgifterna till systemet.
I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfere- ringar under den senaste femårsperioden. I det följande lämnas en närmare redovisning av del- områdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bi- stånd m.m. samt utbildning och studiestöd.
Skr. 2009/10:101
Socialförsäkring
Diagram 3.7 Socialförsäkring 2005–2009
Miljoner kronor
500 000
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2 005
2006
2007
2008
2009
Läkemedelsförmånerna
Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.
Handikappolitik
Ekonomisk familjepolitik
Ålderspensioner m.m.
Kostnaderna för socialförsäkringar har ökat varje år under femårsperioden (se diagram 3.7). År 2009 ökade kostnaderna med ca 19 miljarder kronor eller 4,3 procent. Under hela femårsperi- oden var ökningen totalt ca 49 miljarder kronor eller ca 12 procent.
Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2005–2009
Miljoner kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Ålderspensioner
m.m.
215 227
221 232
229 915
242 665
261 428
Ekonomisk familje-
politik
54 232
58 415
59 335
60 409
61 597
Handikappolitik
14 603
16 338
18 416
20 058
21 975
Ersättning vid ar-
betsoförmåga m.m.
104 344
102 841
98 939
94 035
90 268
Läkemedelsförmå-
nerna
20 298
20 792
21 367
21 584
22 267
Summa transfere-
ringar
408 704
419 618
427 972
438 751
457 535
Av ökningen mellan 2005 och 2009 är drygt 46 miljarder kronor hänförliga till ökade pen- sionskostnader (se tabell 3.12). Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under perioden. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på index- omräkning av pensionsbelopp (se även avsnitt 4, not 4 Transfereringar).
Kostnaderna för ersättning vid arbetsoför- måga m.m. minskade med sammanlagt
49
s. 50 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
14,1 miljarder kronor eller 13,5 procent under perioden. Från 2005 bröts den tidigare upp- gången av kostnaderna inom ohälsoområdet och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning har minskat för varje år. För 2009 var minskningen 3,8 miljarder kronor eller 4 procent. Det förkla- ras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt minska och kortare genomsnittliga sjukskriv- ningsperioder.
I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet pen- sionstagare med ålderspension fördelat på kvin- nor och män respektive utbetalad ålderspension fördelad på kvinnor och män under perioden.
Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2005–2009
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2005
942 578
56
745 499
44
1 688 077
2006
955 994
56
764 622
44
1 720 616
2007
971 518
55
788 215
45
1 759 733
2008
975 687
55
802 128
45
1 777 815
2009
1 014 629
55
843 501
45
1 858 130
Källor: Pensionsmyndigheten fr.o.m. 2009. Tidigare Försäkringskassan.
År 2009 var nära 1,9 miljoner personer pen- sionstagare med ålderspension, varav 55 procent kvinnor. Antalet pensionstagare har ökat med 10 procent sedan 2005.
Tabell 3.14 Utbetalad ålderspension 2005–2009
Miljoner kronor
Medel-
Medel-
ersätt-
ersätt-
Kvinnor
ning per
Män
ning per
Kronor
månad
Kronor
månad
Summa
2005
89 076
7 875
104 017
11 627
193 093
2006
92 053
8 024
107 609
11 728
199 662
2007
96 405
8 269
112 424
11 886
208 829
2008
102 011
8 713
119 672
12 433
221 683
2009
111 032
9 119
130 318
12 875
241 350
Källor: Pensionsmyndigheten fr.o.m. 2009. Tidigare Försäkringskassan.
År 2009 utbetalades totalt drygt 240 miljarder kronor, varav 54 procent eller drygt 130 miljar- der kronor till män. Medelersättningen per må- nad 2009 var för kvinnor 9 119 kronor och för män 12 875 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således ca 30 procent lägre än männens medelersättning 2009. Skillnaden mel- lan kvinnors och mäns medelersättning har minskat något under perioden.
Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2005– 2009
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2005
34 338 735
80
8 320 078
20
42 658 813
2006
34 524 796
79
8 957 898
21
43 482 694
2007
35 856 090
79
9 434 538
21
45 290 628
2008
37 117 288
79
10 143 062
21
47 260 350
2009
37 169 343
78
10 669 822
22
47 839 165
Källa: Försäkringskassan.
Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 47,8 miljoner 2009, varav 78 procent uttagna av kvinnor. Andelen dagar uttagna av kvinnor har minskat med 2 procentenheter under perioden 2005–2009. Antalet ersatta nettodagar med för- äldrapenning har ökat för såväl män som kvinnor 2009 i jämförelse med 2008.
Arbetsmarknad
Diagram 3.8 Arbetsmarknad 2005–2009
Miljoner kronor
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2005
2006
2007
2008
2009
Arbetslöshetsersättning
Arbetsmarknadsutbildning m.m.
Övrigt
Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken mins- kade under perioden 2005–2009 med ca 22 miljarder kronor (se diagram 3.8). Kostna- derna minskade under perioden 2005–2008, för att sedan åter öka 2009. Arbetslösheten minskade under 2006 och 2007. Under de två första kvartalen 2008 fortsatte arbetslösheten att minska, vilket medförde en minskning av arbetslöshetsersättningen med drygt 6 miljarder kronor det aktuella året. På grund av lågkonjunkturen 2008–2009 har arbetslösheten åter ökat och arbetslöshetsersättningen har ökat med nästan 6 miljarder kronor sedan 2008.
50
s. 51 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2005–2009
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2005
124 000
46
145 100
54
269 100
2006
114 300
47
131 300
53
245 600
2007
104 400
48
111 400
52
215 800
2007 1
148 400
50
149 200
50
297 600
2008
152 400
50
152 300
50
304 700
2009
185 800
46
222 400
54
408 200
1 Omräknad statistik för 2007, som avser personer i åldersintervallet 15–74 år. Källa: Statistiska centralbyrån.
I tabell 3.16 redovisas det genomsnittliga antalet personer per månad som var arbetslösa perioden 2005–2009.
I oktober 2007 ändrades statistiken enligt in- ternationella rekommendationer och avser i och med detta personer i åldern 15–74 år (tidigare var åldersintervallet 16–64 år). På grund av detta är inte statistiken jämförbar mellan åren. För att möjliggöra jämförelser perioden 2007–2009 har utfallet för 2007 även räknats om enligt nu gäl- lande principer.
Det genomsnittliga antalet arbetslösa per må- nad var 408 200 under 2009. Det har skett en ökning med i medeltal 103 500 personer under 2009. Lågkonjunkturen har framför allt drabbat tillverkningsindustrin och därmed männen i högre grad än kvinnorna. Det har medfört att andelen män som är arbetslösa har ökat från 50 till 54 procent.
Skr. 2009/10:101
Bistånd m.m., migration och integration
Diagram 3.9 Bistånd m.m., migration och integration 2005–2009
Miljoner kronor
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2005
2006
2007
2008
2009
Bidrag via Sida
Bidrag via RK
Bidrag till migration och integration
Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,5 mil- jarder kronor eller ca 43 procent under perioden 2005–2009 (se diagram 3.9). Under 2006 ökade kostnaderna med ca 4,6 miljarder kronor till följd av bland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88 till 1 procent av BNI samt på grund av för- ändrade BNI-prognoser. Kostnaderna omfattar även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Ök- ningen under femårsperioden har främst skett avseende Bidrag till migration och integration som ökat med över 100 procent mellan 2005 och 2008. Under 2009 skedde dock ett trendbrott och Bidrag till migration och integration mins- kade med 4,4 procent. De övriga biståndspos- terna har dock ökat något under 2009; Bidrag via Sida ökade med 8,4 procent och Bidrag via Regeringskansliet ökade med 5,6 procent.
51
s. 52 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Utbildning och studiestöd
Diagram 3.10 Utbildning och studiestöd 2005–2009
Miljoner kronor
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2005
2006
2007
2008
2009
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet
Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)
Utbildningspolitik vid Skolverket
Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN
Kostnaden för utbildning och studiestöd har ökat med 2,6 miljarder kronor under perioden (se diagram 3.10). Kostnaden för studiestöd, in- klusive av- och nedskrivningar, har ökat med ca 4,9 miljarder kronor eller 69,3 procent under femårsperioden. År 2009 har en återföring av re- servation för lånefodringar minskat studiestöds- kostnaderna med 2,4 miljarder kronor. En motsvarande återföring av reservation för lånefordringar minskade studiestödskostnaden 2005 med 16 miljarder kronor.
De studiestöd som når flest personer är stu- diehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock läm- nas med en högre bidragsdel, men i detta avse- ende är studiemedlet inte rättighetsstyrt. Stu- diemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberät- tigande utbildning.
Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.
Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2005–2009
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2005
257 018
60
171 511
40
428 529
2006
250 952
61
163 743
39
414 695
2007
252 363
61
159 923
39
412 286
2008
250 302
61
157 514
39
407 816
2009
266 810
60
177 132
40
443 942
Källa: Centrala studiestödsnämnden.
Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2005–2009: Studielån
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Antal
Procent
Antal
Procent
Summa
2005
189 697
60
126 684
40
316 381
2006
178 842
60
117 216
40
296 058
2007
173 311
61
111 339
39
284 650
2008
169 776
61
108 648
39
278 424
2009
179 016
60
120 725
40
299 741
Källa: Centrala studiestödsnämnden.
I tabell 3.17 redovisas antalet studerande med studiemedel perioden 2005–2009. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och hög- skolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick ca 444 000 studerande stu- diemedel under 2009, vilket är en ökning med drygt 36 000 studerande eller ca 9 procent jäm- fört med 2008. Av dessa hade ca 300 000 studie- lån medan drygt 144 000 studerande endast ut- nyttjade studiebidrag. Andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidraget även har studielån har minskat stadigt under perioden 2005–2008, för att sedan öka 2009 (se tabell 3.18).
52
s. 53 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Statens egen verksamhet
Diagram 3.11 Statens egen verksamhet 2005–2009
Miljoner kronor
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2005
2006
2007
2008
2009
Avskrivningar och nedskrivningar
Övriga driftkostnader
Kostnader för lokaler
Kostnader för personal
Statens egen verksamhet avser främst kostna- derna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader (inklusive arbetsavgivar- avgifter), lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. I diagram 3.11 redovisas kostnaderna för statens egen verksamhet för den senaste femårsperio- den. Kostnaderna har ökat med ca 16 miljarder kronor eller 8,2 procent under perioden. Under 2009 har framför allt övriga driftkostnader ökat något mer än de övriga posterna. De största ökningarna finns på Vägverket, Banverket och Försvarsmakten. Vägverkets och Banverkets ökade kostnader för tjänster beror främst på en ökning av entreprenadtjänster. Vägverket har ökat sina kostnader för entreprenadtjänster i och med bolagiseringen av Vägverkets produktions- enheter. Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser ökade kostnader för konsulter och andra externa tjänster.
För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändringar av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av av- sättningar för förluster i garanti- och utlånings- verksamhet hos Riksgäldskontoret och Export- kreditnämnden för 2005. Från och med 2006 särredovisas dessa i resultaträkningen (se även avsnitt 4, not 8 Vissa garantier och kreditkostnader).
Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Försäk- ringskassan och Skatteverket redovisar de högsta personalkostnaderna (se även avsnitt 4, not 6
Skr. 2009/10:101
Kostnader för personal). Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 19 procent vid Rikspolisstyrelsen. Lönekostnaderna för Försvarsmakten har minskat med 8 procent, medan de övriga två myndigheterna ligger kvar på ungefär samma nivå.
Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Re- geringskansliet redovisar de högsta lokalkostna- derna (se även avsnitt 4, not 7 Kostnader för lokaler). Det avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler.
Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet (se även avsnitt 4, not 9 Övriga driftkostnader). Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten.
Statens personal
I det följande lämnas en redovisning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer 7 . Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.
Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- propositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utg.omr. 2), en utförlig redovisning av stats- förvaltningens utveckling, bl.a. bedömningen av framtida personalkonsekvenser som följer av regeringens förslag till riksdagen.
Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2005–2009, kvinnor respektive män
Antal 1
2005
2006
2007
2008
2009
Kvinnor
105 223
109 678
109 357
107 601
108 545
Män
110 614
110 727
109 460
106 336
104 562
Summa
215 837
220 405
218 817
213 937
213 107
1 Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2009 utgjorde de ca 5 300 personer. Betings-, dag- eller timan- ställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde drygt 15 900 personer 2009.
Källa: Arbetsgivarverket.
Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet
7 Observera att antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.
53
s. 54 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
statsanställda. Därefter har det totala antalet statligt anställda varit relativt stabilt. Sedan 2007 har antalet anställda åter börjat att minska. Denna utveckling har fortsatt även 2009 (se tabell 3.19).
Antalet anställda (med månadslön) har mins- kat med drygt 800 under 2009. Hela minsk- ningen kan härledas till att Svevia (f.d. Vägverket Produktion) med nära 3 000 anställda brutits ut ur Vägverket. Skatteverket har minskat med 400 anställda och Försäkringskassan med drygt 300 anställda. Flera myndigheter har dock ökat an- talet anställda, exempelvis Arbetsförmedlingen med 700, Karolinska institutet med 450 och Försvarsmakten med nästan 350 personer.
Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Andelen stats- anställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2008 fanns det för första gången fler kvinnor än män bland de statsanställda (50,3 procent) och denna utveckling förstärktes 2009. De könsmässiga skillnaderna mellan olika ålders- grupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer (se tabell 3.21).
Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2005–2009 fördelade på åldersgrupper
Antal och procentuell fördelning
Ålder och
kön
2005
2006
2007
2008
2009
–34
43 407
45 704
44 788
43 499
43 804
Kvinnor
49
51
51
52
52
Män
51
49
49
48
48
35–44
53 708
55 673
56 280
55 913
56 142
Kvinnor
48
50
50
51
52
Män
52
50
50
49
48
45–54
57 866
57 113
56 052
54 311
53 376
Kvinnor
48
49
49
49
50
Män
52
51
51
51
50
55–
60 856
61 915
61 697
60 214
59 425
Kvinnor
49
50
50
50
50
Män
51
50
50
50
50
Källa: Arbetsgivarverket.
I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.
Åldersfördelningen i staten 2009 var ungefär densamma som 2008. Även genomsnittsåldern var ungefär densamma 2009 som 2008, dvs. 46 år. År 2009 var ca 28 procent av de statsanställda
55 år eller äldre, medan ca 21 procent var 34 år eller yngre. Det föreligger dock påtagliga skill- nader i åldersstruktur mellan olika myndigheter.
Arbetsgivarverkets sektorsindelning av statlig verksamhet har ändrats i och med att den nya sektorn Centro bildats 8 . Därför redovisas antalet anställda på sektorerna Affärsverk, Försvar, Universitet och högskolor samt Övrig verksam- het.
Tabell 3.21 Antal anställda 2005–2009 fördelade på sekto- rer
Sektor
Kön
2005
2006
2007
2008
2009
Affärsverk 1
18 553
18 943
19 124
18 892
14 501
Kvinnor
24
25
26
27
29
Män
76
75
74
73
71
Universitet 2
52 435
52 366
52 266
51 456
52 135
Kvinnor
52
53
53
54
54
Män
48
47
47
46
46
Försvar 3
18 551
16 599
16 138
15 181
15 509
Kvinnor
21
21
21
19
19
Män
79
79
79
81
81
Övrig verk-
samhet 4
126 298
132 497
131 289
128 408
130 962
Kvinnor
55
56
56
56
56
Män
45
44
44
44
44
1 Affärsverk och infrastruktur.
2 Universitet och högskolor.
3 Försvarsmakten.
4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och ut- bildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter.
Källa: Arbetsgivarverket.
Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsan- ställda arbetar vid någon av de 40-talet myndig- heter som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än en procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 60 myndigheter som har färre än 50 anställda.
8 Sektorn omfattar 2009 Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Statens institutionsstyrelse, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
54
s. 55 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skatteintäkter
Diagram 3.12 Skatteintäkter 2005–2009
Miljoner kronor
1 000 000
980 000
960 000
940 000
920 000
900 000
880 000
860 000
840 000
2005
2006
2007
2008
2009
Skatteintäkter 2005-2009
Skatteintäkterna är på ungefär samma nivå i början som i slutet av femårsperioden (se diagram 3.12). Skatteintäkterna visade en stark ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder kronor eller 10 procent. Därefter har skatteintäkterna minskat, och perioden 2008– 2009 var minskningen 64 miljarder kronor.
Resultaträkningens över-/underskott
Diagram 3.13 Statens över- /underskott 2005–2009
Miljoner kronor
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2005
2006
2007
2008
2009
Över/-underskott
Statens resultaträkning visar ett överskott för alla fem åren (se diagram 3.13). Den starka konjunkturen ledde till stora överskott under 2006 och 2007. Under 2008 bidrog de stora kapitalvinsterna vid försäljningen av Vin & Sprit till det höga överskottet. För 2009 har den försämrade konjunkturen med bl.a. lägre skatteintäkter och högre transfereringar gjort att överskottet minskat kraftigt, men lägre kostnader för statsskulden har bidragit till att även detta år visar ett överskott. Överskottet minskade med 66 miljarder kronor eller
Skr. 2009/10:101
71 procent mellan 2008 och 2009. År 2009 var överskottet 26 miljarder kronor.
3.1.5 Oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader.
Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Universitet och
högskolor
7 049
7 925
8 858
10 069
11 871
- inomstatliga
2 770
3 200
3 848
4 812
5 942
- utomstatliga
4 279
4 725
5 010
5 257
5 929
Länsstyrelser
1 503
2 216
2 553
2 253
2 186
- inomstatliga
1 395
2 128
2 496
2 190
2 085
- utomstatliga
108
88
57
63
101
Övriga
3 192
3 740
3 629
3 548
3 984
- inomstatliga
872
1 155
1 267
1 133
1 633
- utomstatliga
2 320
2 585
2 362
2 415
2 351
Summa
11 744
13 881
15 040
15 870
18 041
- inomstatliga
5 037
6 483
7 611
8 135
9 660
- utomstatliga
6 707
7 398
7 429
7 735
8 381
Av tabell 3.22 framgår att de oförbrukade bidra- gen sammantaget har ökat med 6,3 miljarder kronor eller med 54 procent under perioden 2005–2009.
De inomstatliga bidragen är medel som beta- lats från en statlig myndighet till en annan och som i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten, medan de ännu inte för- brukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 4,6 miljarder kronor eller 92 procent under perioden och uppgår vid utgången av 2009 till ca 9,7 miljarder kronor.
Huvuddelen eller ca 62 procent av de inomstatliga bidragen finns hos universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet.
Länsstyrelserna svarar för nära 22 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen. Det avser vanligtvis medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala projekt.
55
s. 56 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Övriga myndigheter redovisar drygt 1,6 miljarder kronor av de inomstatliga oförbru- kade bidragen. Det motsvarar ca 17 procent av de inomstatliga bidragen 2009.
I årsredovisningen för staten elimineras de in- omstatliga bidragen när balansräkningen konso- lideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstå- ende motpart.
Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare ökade med 1,7 miljarder kronor eller 25 procent perioden 2005–2009. De uppgår till nära 8,4 miljarder kronor 2009. Universitet och hög- skolor är mottagare av ca 71 procent av dessa bidrag. De avser exempelvis medel från forsk- ningsstiftelser. Övriga myndigheters andel av oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är 28 procent. Jordbruksverket och Ungdomssty- relsen är exempel på myndigheter med oförbru- kade bidrag från utomstatliga givare. I avsnitt 4, not 51 Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag, specificeras de utomstatliga oförbrukade bidragen. Av noten framgår belopp per myndig- het och i vissa fall bidragets ändamål.
3.2 Revisionsberättelser
Riksrevisionen genomför revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga re- visionen avslutas genom uttalanden i revisions- berättelser om bl.a. myndigheternas årsredovis- ningar.
I det följande redovisas utvecklingen av revi- sionsberättelser med invändning för perioden 2005–2009. En redovisning lämnas också av revisionsberättelser med invändning respektive upplysning avseende räkenskapsåret 2009.
Regeringen avser att på sedvanligt sätt åter- komma i budgetpropositionen för 2011 med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna.
3.2.1 Revisionsberättelser med invändning 2005–2009
Tabell 3.23 Antal revisionsberättelser med invändning 2005–2009
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
Summa
16
11
10
5
12
Antalet revisionsberättelser med invändning har minskat under femårsperioden (se tabell 3.23). Däremot har antalet invändningar ökat markant vid en jämförelse mellan 2008 och 2009. En möjlig förklaring till detta trendbrott är att 2009 är det första året då myndigheterna lämnar en resultatredovisning enligt nya förutsättningar. Vidare är fel i redovisningen en förklaring till att några myndigheter erhöll en revisionsberättelse med invändning. Även brist på information i myndigheternas årsredovisningar och saknade underskrifter utgör i några fall grund för en invändning. Värt att notera är att två av de redo- visade invändningarna avser avvecklingsmyndig- heter.
3.2.2 Revisionsberättelser med invändning respektive upplysning 2009
Om myndigheten på ett rättvisande sätt beskri- vit sin verksamhet inklusive väsentliga brister i denna lämnar Riksrevisionen en revisionsberät- telse i standardutformning.
En upplysning kan lämnas för att peka på in- formation av särskild vikt som kan anses oväntad eller på annat sätt central för att årsredovis- ningen ska kunna anses rättvisande.
Om årsredovisningen saknar central informa- tion eller är missvisande avger Riksrevisionen en revisionsberättelse med invändning.
Nedan lämnas en redovisning av de invänd- ningar respektive upplysningar Riksrevisionen lämnat i 16 revisionsberättelser avseende räken- skapsåret 2009. Noterbart är att ingen myndighet 2009 har fått en revisionsberättelse med invändning eller upplysning till följd av övergången till kostnadsmässig avräkning av förvaltningsutgifter.
Invändningarna respektive upplysningarna återges i enlighet med beslutade revi- sionsberättelser.
56
s. 57 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Revisionsberättelser med invändning
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
Riksrevisionen har följande invändning:
DO bedöms inte uppfylla kraven på resultatredo- visning enligt 3 kap. 1 § i förordningen om årsre- dovisning och budgetunderlag av följande skäl:
DO har inte på ett tydligt sätt i resultatredovis- ningen definierat sina uppgifter och prestationer utifrån instruktion och lagar. DO har inte heller i rapporteringen i resultatredovisningen tydligt åter- kopplat till uppgifterna enligt instruktion och lagar.
DO redovisar dessutom för få relevanta presta- tioner i förhållande till uppgifter enligt instruktion och lagar. Detta gäller framför allt prestationer med avseende på kostnader.
Sammantaget bedöms därmed redovisningen av verksamhetens resultat inte bli överskådlig och rättvisande.
Statistiska centralbyrån (SCB)
Riksrevisionen har följande invändning:
I årsredovisningen redovisas att SCB år 2009 upptäckte allvarliga fel i statistikprodukten KPI och andra indexprodukter samt att åtgärder vidta- gits. Vidare redovisas att fel i KPI eller närliggande produkter kan få mycket stora samhällsekonomiska konsekvenser.
SCB har däremot inte beskrivit de upptäckta felen samt konsekvenserna av dessa. SCB har hel- ler inte redogjort för om tillräckliga åtgärder vidta- gits eller för risknivån för fortsatta fel.
Riksrevisionen bedömer därmed att årsredovis- ningen inte är rättvisande.
Statens Maritima Museer
Riksrevisionen har följande invändning:
Resultatredovisningen för Statens maritima museer har inte upprättats enligt 3 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunder- lag. En väsentligt del av verksamheten redovisas med volymmått som inte är relevanta som besluts- underlag och som är svåra att förstå utan komplet- terande information.
Riksantikvarieämbetet
Riksrevisionen har följande invändning:
Riksantikvarieämbetets anslagsredovisning avse- ende anslag UO 17, 7:1 ap. 1 Riksantikvarieäm- betet är inte rättvisande. Anslagsredovisningen stämmer inte överens med den underliggande re- dovisningen. Anslagssparandet är ca 6 mnkr för
Skr. 2009/10:101
lågt redovisat och borde istället uppgå till ca 12 mnkr.
Avvecklingsmyndigheten för Verket för förvalt- ningsutveckling (AVerva)
Riksrevisionen har följande invändning:
Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen inte är rättvisande eftersom AVerva har kostnadsfört 1087 tkr för lite som lokalkostnader för outhyrda lokaler. En korrekt redovisning hade lett till ett ej godkänt anslagsöverskridande om 243 tkr på ram- anslag Uo 2 1:3.
Rymdstyrelsen
Riksrevisionen har följande invändning:
Bemyndiganderedovisningen ger inte en rätt- visande bild avseende utestående åtaganden för anslaget 24:1:15 ap 1 Rymdverksamhet. Av be- myndiganderedovisningen borde ha framgått vil- ken effekt en värdering till balansdagens kurs skulle ha haft på de redovisade åtagandena i förhållande till den valda valutakursen.
Statens energimyndighet
Riksrevisionen har följande invändning:
Årsredovisningen är inte rättvisande eftersom till- gångar avseende likvida medel och kortfristiga pla- ceringar uppgående till 391 mnkr inte har redovi- sats i balansräkningen.
Energimarknadsinspektionen
Riksrevisionen har följande invändning:
Redovisningen av den avgiftsbelagda verksamhe- ten är inte rättvisande. Resultatet är för lågt redo- visat med 973 tkr vilket leder till att ett egentligt ackumulerat överskott om 480 tkr redovisas som ett underskott om -493 tkr.
Försvarshögskolan
Riksrevisionen har följande invändning:
Försvarshögskolans årsredovisning innehåller brister som sammantaget innebär att årsredovis- ningen inte är upprättad enligt förordningen om årsredovsining och budgetunderlag och därmed inte ger en rättvisande bild.
Kungl. Konsthögskolan
Riksrevisionen har följande invändning:
Årsredovisningen var vid inlämnandet av revi- sionsberättelsen inte undertecknad av samtliga styrelseledamöter i enlighet med 8 § 2 kap. förord- ningen (2000:605) om årsredovisning och budget-
57
s. 58 Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
underlag. Årsredovisningen är således inte full- ständig.
Uppsala universitet
Riksrevisionen har följande invändning:
Årsredovisningen var vid inlämnandet av revi- sionsberättelsen inte undertecknad av samtliga styrelseledamöter i enlighet med 8 § 2 kap. förord- ningen (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag. Årsredovisningen är således inte full- ständig.
Avvecklingsmyndigheten för ombudsmännen mot diskriminering
Riksrevisionen har följande invändning:
Resultaträkning, balansräkning och sammanställ- ning över avvecklingskostnader i kapitel 3 i årsre- dovisningen, daterad 2009-09-30, är inte rätt- visande.
Riksrevisionen har följande upplysning:
Efter avlämnande av årsredovisningen har en rät- telse, daterad 2009-10-26, inkommit. Riksrevisio- nen bedömer att årsredovisningen inklusive denna rättelse är rättvisande. Däremot överensstämmer inte den rättade årsredovisningen med underlig- gande redovisning.
Revisionsberättelser med upplysning
Kammarkollegiet
Riksrevisionen har följande upplysning:
Som framgår av årsredovisningen sid 37 är mer- parten av värderingarna och redovisningen av an- delar i de statliga bolagen i balans- och resultaträk- ningen baserad på bolagens redovisning per kvartal 3 2009.
Sametinget
Riksrevisionen har följande upplysning:
Som framgår av årsredovisningens sid 50 har Sa- metinget per den 31/12 2009 överskridit de av re- geringen tilldelade medlen för anslaget 1.28 ap.2 med 4227 tkr. Som framgår av årsredovisningens sid 51 har Sametinget per den 31/12 2009 även överskridit den av regeringen tilldelade bemyndi- ganderamen för anslaget 1.28 ap.2 med 4908 tkr.
Socialstyrelsen
Riksrevisionen har följande upplysning:
Som framgår av årsredovisningen föreligger en risk att myndighetens beredskapslager är övervärderat. Förutsättningarna finns beskrivna i Tilläggsupplysningarna (s.124-125) och i not 6 (s.129).
Sida
Riksrevisionen har följande upplysning:
Som framgår av årsredovisningen har Sida brister i den interna styrningen och kontrollen avseende bland annat revision som kontrollmetod samt bud- getering och uppföljning av förvaltningsanslaget. Bristerna har beskrivits i avsnittet om intern styr- ning och kontroll (sid. 67-70), men framgår även av årsredovisningen i övrigt.
58
opaginerad Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009 Kontrollera mot PDF
4
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
s. 61 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Resultat- och balansräkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar myndigheterna, inklu- sive affärsverken, under riksdagen och reger- ingen. Riksbankens grundfond omfattas också eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot omfattas inte Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisa- tioner framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.
I resultaträkningen redovisas de totala kon- soliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.
Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myn- digheter, tas bort (elimineras) i resultaträk-
ningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
Gällande principer och förutsättningar un- der det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar.
4.1 Resultaträkning
Resultaträkningen för 2009 redovisar ett över- skott på 26 miljarder kronor, vilket är en minskning med 66 miljarder kronor jämfört med föregående år (se tabell 4.1).
61
s. 62 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 4.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
Not
2009
2008
Intäkter
Skatteintäkter
1
903 454
967 576
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
2
55 716
58 243
Intäkter av bidrag
3
39 365
25 609
Summa intäkter
998 535
1 051 428
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll
4
-532 450
-501 846
Transfereringar till företag
4
-36 803
-36 607
Transfereringar till kommuner
4
-175 183
-170 376
Transfereringar till utlandet
4
-45 137
-55 168
Nettoöverföring till ålderspen-
sionssystemet
4
-
-3 542
Avsättningar till/upplösning av
fonder
5
-4 091
-3 294
Summa transfereringar m.m.
-793 664
-770 833
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal
6
-104 410
-99 040
Kostnader för lokaler
7
-16 334
-15 949
Vissa garanti- och kreditkostna-
der
8
-1 433
-1 793
Övriga driftkostnader
9
-72 737
-69 315
Avskrivningar och nedskrivningar
10
-22 464
-23 699
Summa statens egen verksamhet
-217 378
-209 796
Summa kostnader
-1 011 042
-980 629
Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster
-12 507
70 799
Resultat från andelar i dotter-
och intresseföretag
11
29 009
34 851
Finansiella intäkter och kostna-
der
Nettokostnad för statsskulden
12
-5 495
-75 910
Övriga finansiella intäkter
13
17 152
63 624
Övriga finansiella kostnader
14
-1 906
-1 519
Summa finansiella poster
9 751
-13 805
ÅRETS ÖVERSKOTT
26 253
91 845
Den stora försvagningen av överskottet beror bland annat på att skatteintäkterna minskade med 64 miljarder kronor och att kostnaden för transfereringar (exkl. avsättningar till fonder) ökade med 22 miljarder kronor. Intäkter av bidrag ökade med 14 miljarder kronor. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade
med knappt 8 miljarder kronor. Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag försämrades med 6 miljarder kronor. Att resultaträkningen ändå visar överskott beror på den stora minskningen av nettokostnaden för statsskulden och det fortsatt positiva resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 5 miljarder kronor, en minskning med 70 miljarder kronor. Minsk- ningen förklaras av orealiserade valutavinster på 30 miljarder kronor att jämföra med orealiserade valutaförluster på 36 miljarder kronor föregå- ende år. Övriga finansiella intäkter blev däremot 46 miljarder kronor lägre än föregående år. Minskningen beror på att försäljningen av Vin & Sprit AB gav en reavinst på nära 48 miljarder kronor 2008.
4.1.1 Intäkter
Diagram 4.1 Statens intäkter
Finansiella
Intäkter av
intäkter
bidrag
2%
4%
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 5%
Skatteintäkter
89%
Skatteintäkterna uppgick till 903 miljarder kro- nor och utgör 89 procent av statens totala in- täkter (se diagram 4.1). Statens skatteintäkter minskade med 64 miljarder kronor (6,6 procent) jämfört med 2008.
Skatt på arbete minskade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008. Minskade inkomst- skatter förklaras av att lönesumman utvecklades svagt till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Regeländringar, som det tredje steget av jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med 12 miljarder kronor. Minskningen förklaras av en svag utvecklig av lönesumman och att avgiftssatsen sänktes med en procentenhet till 31,42 procent samt att
62
s. 63 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
halveringen av arbetsgivaravgifter för ungdomar utvidgades till att gälla ungdomar 18–26 år, från att tidigare ha gällt enbart 19–24-åringar. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av av- giftssatsen i procent av lönesumman. Preliminärt ökade lönesumman med endast 0,36 procent till följd av att antalet arbetade timmar minskat kraftigt.
Jämfört med 2008 minskade skatt på kapital med 15 miljarder kronor (9,0 procent). Skatt på kapital från hushåll minskade med 3,2 miljarder kronor (12,3 procent) framför allt till följd av minskade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor på grund av företagens lägre vinster.
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor (1,2 procent). Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 2,3 miljarder kronor. Den låga ökningen förkla- ras av det kraftiga fallet i näringslivets invester- ingar och den svaga ökningen av hushållens kon- sumtion. Skatt på alkohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor bland annat till följd av att införseln av alkohol från utlandet minskat och att den svaga kronan ökat gränshandeln.
4.1.2 Kostnader
Diagram 4.2 Statens kostnader
Finansiella
Kostnader för
kostnader
statens egen
1%
verksamhet
21%
Transfereringar
78%
Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen (se diagram 4.2). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent.
Skr. 2009/10:101
4.1.3 Transfereringar
Diagram 4.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräken- skapernas indelning. Den realekonomiska indel- ningen redovisas även ur ett statsbudgetper- spektiv i avsnitt 5.5.
Diagram 4.3 Transfereringar per sektor
Transfereringar till utlandet
6%
Transfereringar till kommuner
22%
Transfereringar till
Transfereringar till
företag
hushåll
5%
67%
Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfe- reringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapen- ning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 22 procent av transfere- ringarna i olika former av statsbidrag, företags- sektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 6 procent av de stat- liga transfereringarna.
Kostnaderna för transfereringar (exklusive av- sättningar till fonder) uppgick till 790 miljarder
kronor. De ökade därmed med
22 miljarder
kronor mellan 2008 och 2009.
Transfereringar till hushåll
har
ökat med
31 miljarder kronor netto. Av
denna ökning
svarar socialförsäkringen för 18 miljarder kronor och arbetsmarknadspolitiken för 12 miljarder kronor. Inom socialförsäkringen ökade kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten med 18 miljarder kronor (9,1 procent). Ökningen beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. Kostnaden för
sjukpenning
minskade
däremot
med
3,7 miljarder
kronor (16 procent) 2009,
vilket
förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska och att sjukfallen i genomsnitt blivit kortare.
63
s. 64 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Inom arbetsmarknadspolitiken ökade kostna-
derna
för
arbetslöshetsersättning
med
5,8 miljarder
kronor
och aktivitetsstöd
med
3,6 miljarder
kronor.
Arbetslösheten 2009
var
8,3 procent, en ökning med 2,1 procentenheter jämfört med 2008 9 .
Kostnader för transfereringar till kommuner och landsting ökade totalt med 4,8 miljarder kronor. Den kommunalekonomiska utjäm- ningen till kommuner och landsting ökade med 3,2 miljarder kronor. Bidrag till landsting för influensapandemin förklarar en ökning på 1 miljard kronor.
Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen minskat med 12 miljarder kronor. Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas av- gifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter jämfört med tidigare system. Sy- stemet gäller retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige 2009 har fått en återbetalning av inbe- talda avgifter 2007–2009. Under 2009 återbetala- des 6,6 miljarder kronor avseende 2007 och 2008 och ytterligare 1,8 miljarder kronor från över- skott i EU:s budget för 2008. Återbetalningarna påverkar resultaträkningens överskott för 2009, eftersom de inte kunnat redovisas tidigare år.
Kostnaden för bistånd och andra internatio- nella bidrag genom Sida och Regeringskansliet ökade med 1,2 respektive 0,6 miljarder kronor.
4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet
Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 217 miljarder kronor 2009, vilket är en ökning med 7,6 miljarder kronor jämfört med 2008.
Statens personalkostnader ökade med 5,4 miljarder kronor. Löner och pensionsutbetal- ningar ökade, men den viktigaste förklaringen är att avsättningen för tjänstepensioner ökade till följd av högre försäkringstekniska avsättningar hos Statens pensionsverk. Lönekostnader inklu- sive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med
0,9 miljarder kronor (0,9 procent). Övriga drift- kostnader ökade med 3,4 miljarder kronor.
4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag
Resultatet från andelar i dotter- och intresse- företag minskade med 5,8 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bola- gens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.
Luossavaara-Kiirunavaara AB har försämrat sitt resultat med 6,9 miljarder kronor. Vattenfall AB har försämrat sitt resultat med 4,2 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken har för- bättrat sitt resultat med 2,0 miljarder kronor och AB Svensk Exportkredit har förbättrat sitt resultat med 1,6 miljarder kronor.
4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader
Nettokostnaden för statsskulden minskade med 70 miljarder kronor.
Den viktigaste förklaringen är de orealiserade valutavinsterna på 30 miljarder kronor att jäm- föra med orealiserade valutaförluster för 2008 med 36 miljarder kronor. Kronkursen förstärk- tes mot slutet av året, vilket förklarar de orealise- rade valutavinsterna, då skulder i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurs. Räntekostna- derna avseende upplåning i svenska kronor minskade med 18 miljarder kronor till följd av den låga räntan.
4.2 Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2009. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag.
9 Arbetslöshet i procent av arbetskraften i åldersgruppen 15-74 år. Årsgenomsnitt.
64
s. 65 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 4.2 Balansräkning
Periodavgränsningsposter
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
Not
2009-12-31
2008-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggnings-
tillgångar
Balanserade utgifter för ut-
veckling
15
5 980
5 196
Rättigheter och andra im-
materiella anläggnings-
tillgångar
16
938
881
Förskott avseende immateri-
ella anläggningstillgångar
17
0
11
Summa immateriella an-
läggningstillgångar
6 918
6 088
Materiella anläggningstill-
gångar
Statliga väganläggningar
18
102 994
102 586
Statliga järnvägsanlägg-
ningar
19
79 051
72 418
Byggnader, mark och annan
fast egendom
20
41 969
42 182
Förbättringsutgifter på an-
nans fastighet
21
3 552
3 367
Maskiner, inventarier, in-
stallationer m.m.
22
22 716
23 309
Pågående nyanläggningar
23
76 642
58 061
Beredskapstillgångar
24
98 352
95 858
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar
25
2 898
3 322
Summa materiella anlägg-
ningstillgångar
428 174
401 103
Finansiella anläggningstill-
gångar
Andelar i dotter- och intres-
seföretag
26
336 268
322 017
Andra långfristiga värdepap-
persinnehav
27
39 219
14 892
Långfristiga fordringar
28
5 765
6 509
Summa finansiella anlägg-
ningstillgångar
381 252
343 418
Summa anläggningstill-
gångar
816 344
750 609
Utlåning
29
276 893
176 119
Varulager m.m.
Förutbetalda kostnader
36
24 069
11 350
Upplupna bidragsintäkter
37
1 318
1 241
Övriga upplupna intäkter
38
23 574
14 420
Summa periodavgränsnings-
poster
48 961
27 011
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar
39
6 732
70 992
Summa kortfristiga placer-
ingar
6 732
70 992
Kassa och bank
40
3 554
3 521
SUMMA TILLGÅNGAR
1 218 562
1 089 710
KAPITAL OCH SKULDER
Not
Nettoförmögenhet
41
-384 145
-409 914
Fonder
42
81 418
77 327
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
43
188 710
178 667
Övriga avsättningar
44
18 195
17 099
Summa avsättningar
206 905
195 766
Statsskulden
Lån i Sverige
820 915
836 712
Lån utomlands
328 464
225 047
Summa statsskulden
45
1 149 379
1 061 759
Skulder m.m.
Leverantörsskulder
46
16 999
15 367
Övriga skulder
47
76 091
78 954
Depositioner
48
1 073
1 011
Förskott från uppdragsgivare
och kunder
49
355
446
Summa skulder m.m.
94 518
95 778
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
50
30 890
33 677
Oförbrukade bidrag
51
8 381
7 735
Övriga förutbetalda intäkter
52
31 216
27 582
Summa periodavgränsnings-
poster
70 487
68 994
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
1 218 562
1 089 710
Garantiförbindelser
53
1 264 341
879 654
Övriga ansvarsförbindelser
54
12 830
12 126
Varulager och förråd
30
1 574
1 756
Pågående arbeten
31
405
316
Fastigheter
32
172
140
4.2.1
Nettoförmögenheten
Förskott till leverantörer
33
95
105
Summa varulager m.m.
2 246
2 317
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
Fordringar
mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
Kundfordringar
34
8 155
7 618
värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
Övriga fordringar
35
55 677
51 523
statsbudgetens ackumulerade underskott över
Summa fordringar
63 832
59 141
åren, svarar för den övervägande delen av skul-
65
s. 66 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
derna och därmed den negativa nettoförmögen- heten. Vid utgången av 2009 var nettoförmö- genheten -384 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med 26 miljarder kronor jämfört med 2008 då nettoförmögenheten var -410 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:
Mdkr
Ökning av tillgångar
129
Ökning av skulder
-88
Ökning av avsättningar
-11
Ökning av fonder
-4
Summa
26
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Mdkr
Årets överskott enligt
resultaträkningen
26
Utjämningspost vid eliminering av
statspapper
-2
Övriga direkta förändringar av nettoför-
mögenheten
2
Summa
26
Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträk- ningen på 26 miljarder kronor. Därutöver påver- kas nettoförmögenheten av enstaka transaktio- ner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. Vid eliminering av inomstatliga värdepapper uppstår ett saldo på grund av olika redovisningsprinciper. Vid årsskiftet har detta resulterat i en negativ påverkan med 2 miljarder kronor på netto- förmögenheten.
Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna
För att belysa sambandet mellan olika sätt att re- dovisa statens finansiella ställning görs en jämfö- relse mellan nettoförmögenheten i balans- räkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2009 och jämförelsen görs därför för 2008. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2008 på -410 miljarder kronor och
den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2010 års ekonomiska vårproposition på 150 miljarder kronor innebär att NR-beräk- ningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 560 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.
Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter- anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av- skrivningar räknas upp med prisindex samt med moms. Detta står för drygt hälften av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår endast till den del det inte avser s.k. förstörelsemateriel 10 . I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2008 och 2007.
4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2009 ökade de totala till- gångarna med 129 miljarder kronor till 1 219 miljarder kronor.
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 27 miljarder kronor. Statliga järnvägsan- läggningar ökade med 6,6 miljarder kronor. Exempelvis har Botniabanans etapp 2 tagits upp bland tillgångarna under året med 6,8 miljarder kronor. Pågående nyanläggningar har ökat med 19 miljarder kronor, varav 11 miljarder kronor vid Banverket. Banverkets pågående större inve-
10 Försvarets inköp av förstörelsevapen och kringutrustning för att använda dessa, såsom jaktplan och stridsvagnar, behandlas i NR som insatsförbrukning och inte som bruttoinvestering.
66
s. 67 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
steringsprojekt avser citytunneln och ombygg- nad av Malmö bangård, citybanan i Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajalaprojektet. Vägverkets pågående ny- anläggningar har ökat med 6,7 miljarder kronor och de större projekten är Norra länken i Stock- holm, utbyggnaden av E6 genom Bohuslän norr om Uddevalla samt närtidssatsningar i Umeå av- seende E4/E12 och Hjulsta–Kista på E18 i Stockholm.
De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 38 miljarder kronor. Andra långfristiga vär- depappersinnehav har ökat med 24 miljarder kronor. Den största förändringen avser Kärnav- fallsfonden som efter ändrade placeringsregler under året har placerat en stor del av fondmedlen i bostadsobligationer. Dessutom har staten del- tagit i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 14 miljarder kronor. Posten Nordens emission av nytt kapital har inneburit en ökning av kapitalandelen med 7,2 miljarder kronor, vilket dock uppvägs av en motsvarande minskning av kapitalandelen i Posten AB. Vattenfall AB:s andelsvärde har ökat med 5,8 miljarder kronor, vilket huvudsakligen för- klaras av årets vinst. Kapitalandelen i Svensk Exportkredit AB har ökat med 3,2 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat samt omvärdering av finansiella tillgångar.
Periodavgränsningsposter ökade med 22 miljarder kronor. Förutbetalda kostnader har ökat med 13 miljarder kronor till följd av att Skatteverket i december 2009 betalade ut det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting som avser 2010. Övriga upplupna in- täkter har ökat med 9 miljarder kronor, vilket främst avser periodisering av skatter med 10 miljarder kronor, som följd av att de be- räknade intäkterna översteg de betalda skatterna 2009.
Värdepapper och andelar har minskat med 64 miljarder kronor som följd av att Riksgälds- kontoret minskat sina kortfristiga placeringar med 62 miljarder kronor. Det beror till stor del på att Riksgäldskontoret under 2008 gav ut extra statsskuldväxlar utan att motsvarande lånebehov fanns.
Avsättningar för pensioner och liknande för- pliktelser ökade med 10 miljarder kronor. Förändringen är hänförlig till att den av Statens Pensionsverk redovisade pensionsskulden har ökat med 10 miljarder kronor. En viktig
Skr. 2009/10:101
förklaring är en högre indexuppräkning av pensioner efter den relativt sett höga inflationen under 2008.
Statsskulden ökade med nära 88 miljarder kro- nor och uppgick vid 2009 års utgång till 1 149 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 16 miljarder kronor och lån i ut- ländsk valuta ökade med 103 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta ökade från 21 till 29 procent. För en när- mare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.1.4.
4.3 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Fi- nansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens net- toupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valuta- kursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
67
s. 68 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 4.3 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Not
2009
2008
Statens verksamhet
Skatter
55
876 003
986 183
Avgifter och andra ersätt-
ningar
56
76 144
81 307
Intäkter av bidrag
39 365
25 609
Summa justerade intäkter
991 512
1 093 099
Transfereringar
57
-791 101
-766 750
Statens egen verksamhet
58
-186 423
-177 022
Summa justerade kostnader
-977 524
-943 772
Justeringar till betalningar
59
62 115
-54 588
Saldo statens verksamhet
76 103
94 739
Investeringar
60
Finansiella investeringar
-30 197
-13 414
Materiella investeringar
-46 959
-43 268
Immateriella investeringar
-2 579
-2 639
Summa investeringsutgifter
-79 735
-59 321
Försäljning av anläggnings-
tillgångar
1 512
81 068
Summa investeringsverk-
samhet
-78 223
21 747
Utlåning
61
Nyutlåning
-119 072
-20 114
Amorteringar
21 152
17 283
Summa nettoutlåning
-97 920
-2 831
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning
62
-35 583
-40 197
Övrigt finansiellt netto
63
13 088
14 028
Justeringar till betalningar
64
4 827
1 361
Summa finansiella aktivite-
ter
-17 668
-24 808
Totalt
-117 708
88 847
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden
87 620
-53 135
Orealiserade valutakursför-
ändringar
30 088
-35 712
Totalt
117 708
-88 847
4.3.1 Statens verksamhet
Kassaflödet i statens verksamhet, dvs. den del som är hänförlig till intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, uppgick till 76 miljarder
kronor, vilket är en minskning med nära 19 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Inbetalningar
av skatter minskade
med
110 miljarder
kronor
samtidigt
som
utbetalningar
av
transfereringar
och
utbetalningar avseende statens egen verksamhet ökade med 34 miljarder kronor. Detta motverkas av en kraftig minskning av kortfristiga placeringar hos Riksgäldskontoret som begränsar den totala minskningen av kassa- flödet.
4.3.2 Investeringar
Statens investeringar
uppgick
till
nära
80 miljarder
kronor,
vilket är en
ökning med
20 miljarder
kronor.
Den
beror främst
på en
ökning av finansiella investeringar, där Kärnavfallsfonden placerat 18 miljarder kronor i bostadsobligationer och staten deltagit i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder kronor. Även materiella investeringar har ökat, där Botniabanans etapp 2 är en viktig förklaring till ökningen.
4.3.3 Utlåning
Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, har ökat kraftigt. Till största delen förklaras ökningen av ett lån till Riksbanken på 95 miljarder kronor för att förstärka valutareserven. Lånet är i utländsk va- luta och har värderats till 92,5 miljarder kronor på balansdagen. Staten har även lånat ut 0,9 miljarder kronor till Island.
4.3.4 Finansiella aktiviteter
Nettobetalningar för finansiella aktiviteter uppgick till -18 miljarder kronor, vilket innebär att de negativa nettobetalningarna minskade med 7 miljarder kronor jämfört med 2008. Förbättringen beror främst på att det finansiella nettot för statens upplåning är lägre, till följd av lägre räntor på statsskulden. En stor del av de minskade kostnaderna för statsskulden avser orealiserade valutaförändringar, men även efter justering för detta uppvisas en förbättring 2009.
68
s. 69 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
4.3.5 Statens nettoupplåning
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursföränd- ringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning var positiv för första gången på flera år, dvs. staten har ökat sina lån till följd av det negativa budgetsaldot. Statsskulden ökade med nära 88 miljarder kronor. I finansieringsanalysen elimineras orealiserade valutakursförändringar. Utan en sådan eliminering blev ökningen av statsskulden 118 miljarder kronor.
Intäkter som redovisas i resultaträkningen men inte motsvaras av inbetalningar 2009 är bl.a. re- sultatandelar i dotter och intresseföretag som uppgår till 29 miljarder kronor. I resultaträk- ningen redovisas kostnader som inte motsvaras av utbetalningar 2009. Dessa kostnader omfattar avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fonderingar (33 miljarder kronor åt motsatt håll) och slutligen orealiserade valutavinster med 30 miljarder kronor.
Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Den viktigaste delposten är att Riks- gäldskontorets kortfristiga placeringar har mins-
4.3.6 Samband mellan resultaträkningen kat kraftigt. Nettoförändringen av fordringar
och statsbudgetens utfall
I tabell 4.4 visas sambandet mellan re- sultaträkningens överskott och statsbudgetens saldo. Tabellen visar de delar som skiljer resultaträkningen från statsbudgeten, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finan- sieringsanalysens saldo. Därefter visas juster- ingsposter hänförbara till statsskulden som ut- gör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo.
Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och statsbudgetens utfall 2009
Miljoner kronor
Resultaträkningens överskott
26 253
Justeringar för poster som ej medför
betalningar
-25 645
Justeringar för förändringar av ford-
ringar och skulder
37 399
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar
-155 715
Finansieringsanalysens saldo
-117 708
Justeringar hänförbara till statsskul-
den
-58 429
Förändring av Riksgäldskontorets
kortfristiga placeringar
-64 122
Förändring av inomstatliga innehav av
värdepapper, skuldkorrigeringar samt
övriga poster
5 693
Statsbudgetens saldo
-176 137
och skulder ger därför en positiv påverkan på likvida medel med drygt 37 miljarder kronor.
Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel med 78 miljarder kronor och net- toutlåningen som gav ett utflöde på 98 miljarder kronor. Utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 20 miljarder kronor.
Justeringar som är hänförliga till statsskulden
Statens nettoupplåning var drygt 58 miljarder kronor lägre än statsbudgetens negativa saldo på 176 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar stats- skulden men som inte påverkar statsbudgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som på- verkar statsbudgetens saldo men som inte påverkar statsskulden, t.ex. anskaffning och försäljning av inomstatliga värdepapper. Därutöver påverkar Riksgäldskontorets innehav av kortfristiga placeringar finansieringsanalysens saldo. En minskning av kortfristiga placeringar påverkar exempelvis statsskulden utan att påverka statsbudgetens saldo. För att komma fram till statsbudgetens saldo måste därför justering göras för förändringar av kortfristiga placeringar.
Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar har medfört att statsskulden har minskat med 64 miljarder kronor, vilket innebär att justering måste göras för detta för att komma fram till statsbudgetens saldo. Förändringar av myndigheters innehav av statspapper har påver- kat lånebehovet men inte statsskulden. Inneha- vet har minskat under 2009 eftersom Kärnav-
69
s. 70 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
fallsfonden placerat om medel till bostadsobliga- tioner. Skuldskötselåtgärder, eller skuldkorri- geringar, i anslutning till Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden har påverkat stats- skulden utan att påverka lånebehovet. Det avser bl.a. omvärdering av inflationskompensation för realobligationer och bokföringsmässiga skillna- der mellan affärs- och likviddag. Nettopåverkan för dessa olika poster är knappt 6 miljarder kro- nor under året.
4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten grundas på de stat- liga myndigheternas årsredovisningar, vilka upp- rättas enligt förordningen (2000:605) om årsre- dovisning och budgetunderlag.
I detta avsnitt beskrivs i en första del redovis- ningsprinciperna för resultat- och balansräkning, i några fall med koppling även till statsbudgeten. Den första delen innehåller även kommentarer till vissa särskilda poster och förändrade princi- per för resultat- och balansräkning. Därefter görs en kort beskrivning av principerna för re- dovisningen av statsbudgetens utfall. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna.
Transfereringar
Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grun- der. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt ut- vecklingsarbete i syfte att klargöra principerna.
Transfereringar periodiseras endast när kost- naden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exem- pel på detta är Sveriges avgift till Europeiska uni- onen och vissa EU-finansierade stöd på jord- bruksområdet som uttryckligen avser ett visst år. För 2009 har det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting, som betalades ut under 2009 men som avser 2010, periodiserats. I fall där något annat inte är tydligt bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.
Skatter
Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt intäktsmässiga principer i enlighet med riksdagens beslut om nya principer för redovisning av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 6.2.2, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband med detta beslutade regeringen att samma principer ska gälla även för resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Principerna innebär
4.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och främst att skatteinkomsterna redovisas enligt
balansräkning
Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovis- ning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder.
De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen är uppställda en- ligt regeringens beslut den 10 december 2009 (dnr Fi 2009/7776) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2009. De uppställningsformer som föreskrivs i regeringens beslut, bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten.
fullt periodiserade principer, dvs. det år de hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsutfall och inbetalningar.
En utförlig beskrivning av metoderna gjordes i årsredovisningen för staten för 2006 (skr. 2006/07:101).
Metoder för konsolidering
Gemensam brytdag
Den 11 januari gällde som gemensam brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper 2009. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den
70
s. 71 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska stämma överens.
Principer för konsolidering
Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat- räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndighe- ternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kost- nader respektive fordringar eller skulder för sta- ten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i års- redovisningen för staten i förhållande till myn- digheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna- der för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjäns- tepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksam- hetens kostnader i Statens pensionsverks årsre- dovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.
Motpartsavstämning
För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. in- omstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, ford- ringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstäm- ningen, som infördes 2000, förbättrades succes- sivt under åren därefter och antalet differenser över angivna beloppsgränser är sedan några år
Skr. 2009/10:101
relativt lågt. Liksom de senaste åren är differen- serna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses på- verka resultat- eller balansräkningen i någon ut- sträckning som har materiell betydelse.
Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper i den konsoliderade redovisningen
Statens innehav i Nordea Bank AB har tidigare redovisats som Värdepapper och andelar bland omsättningstillgångar. Under 2009 har staten deltagit i nyemissionen i Nordea med 5,6 miljarder kronor, vilket i Riksgäldskontorets årsredovisning redovisas som anläggningstillgång under Andra långfristiga värdepappersinnehav. För att uppnå en enhetlig redovisning av statens innehav i Nordea i årsredovisning för staten har hela innehavet hänförts till Andra långfristiga värdepappersinnehav.
I övrigt har inga förändringar av redovisnings- principerna gjorts 2009.
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndig- heter
Försäkringskassan har gjort vissa ändringar av principerna för värdering av fordringar på främst bidragsskyldiga avseende underhållsstöd samt vissa andra fordringar inom socialförsäkringsom- rådet. En justerad betalningsgrad som bedöms utifrån gäldenärens betalningsförmåga används. Krav som är yngre än 60 dagar bedöms som säkra, medan fordringar äldre än 60 dagar värde- ras utifrån omständigheterna, överenskomna av- betalnings- eller kvittningsplaner, avbruten in- drivning och ärenden hos Kronofogdemyndig- heten. Försäkringskassan har inte gjort omräk- ning av jämförelsetalen 2008, eftersom underlag för en omräkning saknas och kostnaden för att ta fram detta bedömts inte stå i proportion till värdet av den. Därför har inte heller någon omräkning kunnat göras i årsredovisningen för staten. Det kan dock konstateras att de totala fordringarna avseende underhållsstöd och återkrav hos Försäkringskassan endast ändrats med 66 miljoner kronor (3 procent) mellan 2008 och 2009.
Metoderna för värdering av lånefordringar hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) har änd- rats, vilket har minskat värdet med 2,0 miljarder kronor genom en ändring i beräkningsmodellen.
71
s. 72 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Det osäkra beloppet för lånetypen annuitetslån beräknas numera mindre schablonartat genom en detaljerad simulerad betalningsplan för hela återbetalningstiden på motsvarande sätt som för lånetypen studielån. CSN har inte ändrat jämfö- relsetalen för 2008 och det har inte heller gjorts i årsredovisningen för staten.
Ändringar av jämförelsetal
Inga saldopåverkande ändringar av jämförelsetal för 2008 har gjorts i resultat- och balansräkning- arna. En viktigare ändring avser att statens inne- hav av aktier i Nordea Bank AB klassificerats om från kortfristiga Värdepapper och andelar till Andra långfristiga värdepapper med 4,4 miljarder kronor. I övrigt har endast några få ändringar av rättelsekaraktär med relativt begränsade belopp gjorts.
Undantag från generella principer
För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- pade principer i årsredovisningen för staten, be- skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning som helhet.
Engångseffekter
Engångseffekterna på statsbudgeten (se avsnitt 5.1) påverkar oftast inte resultaträkningen eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påver- kas av belopp som redovisas som periodav- gränsningsposter och när likviditeten påverkas. I fall där engångseffekterna avser stora engångs- händelser, exempelvis intäkter från försäljning av statliga bolag, kommer även resultaträkningen att påverkas av t.ex. realisationsvinster.
Undantag hos vissa myndigheter
Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redo- visa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen har utnyttjats för ej restförda upp- bördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.
Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- heter undantag från regler vilka innebär att ka- pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut av- gifter eller för att ta emot bidrag och donationer, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar resultat- och balansräkningarna annat än indirekt redovisas de inte här.
Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering
Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka resultat- och balansräkningarna i någon väsentlig grad.
Värderingsprinciper
Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndighe- ter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (jämför Undantag från generella principer ovan).
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford-
72
s. 73 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstiderna är anpassade till re- spektive tillgångs förväntade ekonomiska livs- längd.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me- toden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag re- dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.
Kommentarer till särskilda poster
Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riks- gäldskontoret
De TV-licensmedel som tas ut enligt lag sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB. Övergångsvis tillförs extrapengar till Radiotjänst genom ett särskilt lån i Riksgäldskontoret, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV- utsändningar. Avsikten är att distributions- kostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar.
Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovis- ning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 839 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 1 488 miljoner kronor, netto en skuld på 649 miljoner kronor, till den s.k. Rundradiorörelsen. Radiotjänst har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte
Skr. 2009/10:101
tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. Riksgäldskontorets fordran och skuld har inte tagits med i balansräkningen eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörel- sens redovisning inte ingår i någon statlig redo- visningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.
Statsskulden
Statsskulden värderas inklusive derivatinstru- ment, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Dessutom värderas skuldinstrumenten i den statliga redovisningen till nominellt slutvärde. I balansräkningen redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myn- digheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonso- liderade statsskulden (se även avsnitt 3.1.4). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2009 till 1 149 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 189 miljarder kronor.
Transfereringar via skattekonto
I ett antal fall görs transfereringar genom kredi- tering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subven- tion redovisas bland transfereringarna i resultat- räkningen, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. Dessa transfereringar redovisas således brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub- ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin- cipen ”Innehåll före form” (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfere- ringen och skatten ska redovisas brutto.
De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsttitel- grupp 8100, Utgifter som redovisas som kredite- ringar på skattekonto. I statsbudgeten har av- gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skat- telagstiftningen, så att nedsätt- ningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfere- ringar. Nedsättningar med koppling till skatte- lagstiftningen men där det av administrativa skäl
73
s. 74 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
är enklare med en nedsättning än en ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- grupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräken- skaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas.
Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statsbudgeten. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. I re- sultaträkningen har det dock bedömts vara mest rättvisande att bruttoredovisa momskompensa- tionen som lämnade bidrag och skatteintäkter. Det innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 44 miljarder kronor högre än nettobe- loppen på inkomsttitlar respektive anslag i stats- budgeten.
Transfereringar i det kommunala utjämningssy- stemet
Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- räkningen har det bedömts vara mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen. Det innebär att både transfere- ringar och skatteintäkter är 13 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Momskompensation till statliga myndigheter
Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in- gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- rar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisas kompensationen som debitering (ne- gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- greppet som ansluter till nationalräkenskaperna
ingår denna skatt brutto som en del av den of- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – där får man således en bruttore- dovisning. I resultaträkningen, liksom i myndig- heternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.
Resultatandelar i dotter- och intresseföretag
Resultatandelarna i dotter- och intresseföretag redovisas avseende de fyra kvartalen 2009, med undantag för Nordiska investeringsbanken där delårsbokslut för andra tertialet har använts. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Kammarkollegiets årsredo- visning, som av tidsskäl inte har beaktat fjärde kvartalets resultat hos vissa bolag.
Överföringar till och från pensionssystemet
Eftersom AP-fonderna och Premiepensions- myndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredo- visningen för staten behandlas de överföringar som görs mellan dessa organisationer och staten i övrigt som externa transaktioner.
Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Där- efter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäk- ringskassan, som betalar ut pensionerna, dess- utom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs.
För 2009 har de socialavgifter m.m. som in- betalats och överförts till AP-fonderna för första gången på många år understigit de pensionsme- del som rekvirerats från AP-fonderna för utbe- talning av pension. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimineras i årsredo- visningen för staten och endast nettoöverfö- ringen från AP-fonderna kvarstår därför och blir för 2009 därmed en transferering från ålderspen- sionssystemet (Intäkt av bidrag). Föregående år redovisades en transferering till ålderspensions- systemet med motsvarande nettobelopp.
För premiepensionssystemet har inbetalda av- gifter överstigit utbetalda pensioner med bety- dande belopp även 2009 och detta redovisas som
74
s. 75 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
75
Skr. 2009/10:101
en transferering till hushållssektorn, eftersom
Stabilitetsfonden
PPM hänförs till hushållssektorn.
Under hösten 2008 beslutade riksdagen om in-
Särskilt om premiepensionssystemet
rättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61,
bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från
Sedan
2007 redovisar
nationalräkenskaperna
fonden ska finansieras det stödsystem som in-
premiepensionssystemet i hushållssektorn i stäl-
förts i lagen (2008:814) om statligt stöd till kre-
let för som tidigare socialförsäkringssektorn, i
ditinstitut (stödlagen). Inledningsvis tillfördes
enlighet med principer för denna typ av system
fonden 15 miljarder kronor från anslag på stats-
som fastställts inom Europeiska unionen. I års-
budgeten 2008. I stödlagen finns föreskrifter om
redovisningen för staten har viss anpassning
att de kreditinstitut och andra företag som om-
gjorts till detta.
fattas av stödlagen ska betala en stabilitetsavgift
I redovisningen av statsbudgetens utfall dras
(7 kap. 2 §). Denna avgift ska tillföras fonden.
den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter
Bestämmelserna om stabilitetsavgiften trädde i
som förs till premiepensionssystemet av från in-
kraft den 30 december 2009 (prop. 2009/10:30,
täkterna, så att skatterna redovisas exklusive de
bet. 2009/10:FiU7, rskr. 2009/10:86).
avgifter
som
avser premiepensionssystemet.
Då fondens medel i betydande grad kan be-
Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som
dömas komma att användas inte för kostnader
redovisas utanför men i anslutning till budgeten
utan för olika slag av finansiella tillgångar redovi-
och under utgiftstaket, redovisas utbetalda pen-
sades överföringen från anslag inte som en kost-
sioner exklusive premiepensioner.
nad i statens resultaträkning 2008. I stället fördes
I resultaträkning, balansräkning och finansie-
medlen direkt från nettoförmögenheten i balans-
ringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna
räkningen till balansposten Fonder. För 2010 är
i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovis-
avsikten att de avgifter som tas in ska redovisas
ning, som en del av statens transfereringar och
som intäkter i resultaträkningen och som avsätt-
avgifterna redovisas som en del av intäkterna av
ningar till fonder. De kostnader som uppkom-
skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar
mer avses i första hand avräknas mot de avgifter
denna redovisning av totala pensionsutbetal-
som kommit in, och då med upplösning av fond
ningar från staten och motsvarande avgifter både
som motsvarande tillförsel av medel. Om där-
på kostnads- och intäktssidan. Det har även ett
emot
fondens
kapital
går under 15 miljarder
värde att se överföringen till premiepensionssy-
kronor är avsikten att resultaträkningens saldo
stemet brutto, samtidigt som det kan finnas defi-
ska påverkas. Metoderna kompliceras om fonden
nitionsmässiga problem med att bestämma vil-
slås
ihop
med
insättningsgarantifonden.
ken del av avgifterna och medel tillförda från an-
Regeringen kommer att bevaka utvecklingen, så
slag som egentligen ska ses som transferering till
att redovisningen långsiktigt ger en rättvisande
premiepensionssystemet.
Flödena av avgifter
bild av händelserna på detta område. Under 2009
och rekvisition av pensionsmedel delas upp på
har fonden ökat med bankgarantiavgifter och
transfereringar
till/från
ålderspensionssystemet
finansiella intäkter och det är således ingen
som nu omfattar endast AP-fonderna å ena si-
oklarhet i denna fråga.
dan, och hushållssektorn å den andra. I not 1
Periodiseringar av bidrag till kommuner
Skatteintäkter har sambandet med motsvarande
belopp i statsbudgeten tydliggjorts.
I slutet av 2009 har 13 miljarder kronor betalats
Systembolagets inlevererade överskott
ut som tillfälligt konjunkturstöd till kommuner
och landsting. Medlen är avsedda att användas
Systembolagets
inlevererade överskott
ingår
under 2010 och i regeringens propositioner har
bland skatteintäkterna i den konsoliderade redo-
angivits att det förutsätts att mottagarna periodi-
visningen enligt den definition av skatter som
serar dem. De är också hänförda till 2010 i natio-
tillämpas. Hos den myndighet som redovisar
nalräkenskaperna. De har därför även periodise-
aktierna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i
rats i resultat- och balansräkningarna.
Resultatandelar i dotter- och intresseföretag.
Omklassificering i årsredovisningen för
staten
görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (201 miljoner kronor 2009).
s. 76 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Sveriges förväntade överskott av utsläppsenheter
Parter med kvantitativt åtagande i klimatkon- ventionens Kyotoprotokoll tilldelas en mängd utsläppsenheter (Assigned Amount Units, AAU) motsvarande den mängd parten får släppa ut i ton koldioxidekvivalenter under åtagandepe- rioden 2008–2012. Den tilldelade mängden ju- steras under åtagandeperioden för förvärv och överlåtelse av utsläppsenheter i enlighet med Kyotoprotokollets artikel 6 (Joint Implementa- tion), artikel 12 (Clean Development Mecha- nism) eller artikel 17 (International Emissions Trading).
Sverige har tilldelats 375 864 317 AAU för pe- rioden 2008–2012. För att Sverige ska uppnå sitt åtagande under Kyotoprotokollet ska utsläppen av växthusgaser under perioden 2008–2012 inte överstiga den tilldelade mängden, justerat för förvärv eller överlåtelse av utsläppsenheter.
De senaste prognoserna tyder på att Sverige kommer få ett överskott på AAU, dvs. att ut- släppen av växthusgaser kommer att vara lägre än det förutsedda innehavet av AAU för perioden 2008–2012. Överskottet uppskattas till ca 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det fak- tiska nettot kan fastställas sedan avräkning skett 2014.
Under 2008 och 2009 har det skett en viss handel med AAU. Handeln har dock varit begränsad och transaktionerna är inte offentliga. Marknaden kan därmed inte anses vara likvid, vilket innebär att en värdering av ett förväntat överskott av AAU är högst osäker. Genomsnittspriset för de affärer som gjordes under 2008 och 2009 uppskattas av Energimyndigheten till ca 10 euro per AAU.
Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed har inte någon tillgång redovisats i balansräkningen.
4.4.2 Redovisningsprinciper, statsbudgetens utfall
Statsbudgeten redovisas enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) och riksdagens beslut om stats- budgeten.
Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Enligt budgetlagen ska re- geringens förslag till statsbudget omfatta alla in- komster och utgifter samt andra betalningar som
påverkar statens lånebehov. Undantag görs för vissa verksamheter där inkomster endast ska bi- dra till att täcka verksamhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkning- arna. Om en myndighet eller en del av en myn- dighets verksamhet varken har anslag på budge- ten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har koppling till statens centralkonto i Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att påverka statsbudgetens utfall.
Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag och statsbudgetens inkomster redovisas mot in- komsttitlar. Enligt budgetlagen ska avräkning mot anslag för transfereringar göras det år då betalning sker medan avräkning mot inkomst- titlar för skatt ska göras det år då betalning er- hålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas det år till vilket utgiften respektive inkomsten hän- för sig. Riksdagen beslutade hösten 2008 om ändrad grund för avräkning av myndigheternas förvaltningskostnader mot anslag (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen innebär att för de flesta myndigheter kommer poster som föränd- ring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader i övrigt, förändring av avsättningar samt andra pe- riodiseringar att avräknas mot anslag redan när kostnaden identifieras, i stället för att som tidi- gare avräknas när faktura kom in till myndighe- ten eller i vissa fall när betalning gjordes. För- ändringen berör anslagsfinansierad verksamhet, men Vägverket och Banverket som redan tidi- gare tillämpade kostnadsmässig anslagsavräk- ning, liksom universitet och högskolor som har en egen modell för anslagsavräkning, påverkas i princip inte. I redovisningen av Statsbudgetens utfall analyseras hur förändringen påverkat utfallet 2009.
Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområ- det en anslagsavräkningsmodell som innebär att löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning medan vid årets slut görs en slutlig anslagsavräkningen är beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan. Sveriges lantbruksuniversitet är undantaget från denna modell och i stället är den löpande avräkningen densamma som den slutliga.
76
s. 77 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
En viktig punkt i redovisningen mot stats- budgeten är preciseringen av skattebegreppet som även ges uttryck i statsbudgetens indelning och som även utgår från nationalräkenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner, där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna.
Till skillnad mot vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsme- toder och principer för ett antal specifika poster förklaras, finns för statsbudgetens anslag och in- komsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information här. Även för- ändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i budgetpropositio- nen och beskrivs därför inte.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- ler statsbudgeten en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigerings- post. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lå- nebehov.
är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra.
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder, per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträk- ningen är oförändrad.
En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla poster som avser transak- tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndig- heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till Statens pen- sionsverk. I statsbudgeten bruttoredovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på an- slag och inkomster på inkomsttitel.
En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas
4.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen som kostnader. I statsbudgeten däremot netto-
och statsbudgeten
Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig som nämnts åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper.
Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbud- geten. Ett annat exempel är att avgifter och bi- drag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.
När det gäller redovisningsprinciper innefattar statsbudgeten redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgif- ter och inkomster. I resultaträkningen görs re- dovisningen i sin helhet enligt bokföringsmäs- siga grunder, dvs. av intäkter och kostnader.
Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och in- komsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen
redovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- sive premiepensionssystemet, medan utbetal- ningarna av pensioner inte framgår av statsbud- geten, utan redovisas i anslutning till budgeten som ålderspensionssystemet utanför statsbud- geten.
I nedanstående tabell sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och stats- budgeten.
77
s. 78 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 4.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten
Resultaträkningen
Statsbudgeten
Skatt
Intäkt
Intäkt och be-
talning
Offentligrättsliga av-
Intäkt
Inkomst
gifter på inkomsttitel
Avgift av tillfällig natur
Intäkt
Kostnadsreduk-
eller mindre omfatt-
tion på anslag
ning
Övriga avgifter
Intäkt
Ingen påverkan
på anslag eller
inkomsttitlar
Erhållna bidrag som
Intäkt
Ingen påverkan
används i verksamhe-
på anslag eller
ten
inkomsttitlar
Transfereringar (läm-
Kostnad
Utbetalning
nade bidrag m.m.)
Avsättningar för fram-
Kostnad (intäkt)
Kostnad
tida åtaganden
Löner, varor och
Kostnad
Kostnad
tjänster
Andel av företags-
Intäkt/kostnad en-
Inkomst vid
vinst/förlust
ligt kapitalandels-
utdelning
metoden
Orealiserad valuta-
Intäkt/kostnad
Ingen påverkan
vinst/förlust och upp-
på anslag eller
lupen ränta
inkomsttitlar
Skatter redovisas som intäkter i resultaträk- ningen, medan i statsbudgeten redovisas intäkter som är hänförliga till det aktuella året med korri- geringsposter för betalda skatter så att slutsum- man blir kassamässig. Även intäktsdefinitionen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkterna i resultaträkningen, medan de i statsbudgeten för det aktuella året hänförs till korrigeringsposterna för uppbörds- och betalningsförskjutningar.
För olika typer av avgifter och bidrag redovi- sas intäkter i resultaträkningen, medan i fråga om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas inkomster. Med inkomster avses här vanligen de inkomster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller in- komsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kassa- mässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheter-
nas räntekonton i Riksgäldskontoret och där- med Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbudgeten och statens låne- behov.
Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovi- sas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp, bero- ende på hur kostnaderna för transfereringar fångas i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.
Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt redovisas som kostnader i re- sultaträkningen och i de allra flesta fall även som kostnader i statsbudgeten. Däremot redovisas utgifterna för stora investeringar i infrastruktur och för försvarets räkning på statsbudgeten i samband med att anskaffningen görs.
Skillnader gäller även för ett antal andra trans- aktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostna- der i resultaträkningen, medan de inte påverkar statsbudgeten förrän i samband med eventuell betalning.
78
s. 79 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
4.5 Noter
4.5.1 Noter till resultaträkningen
Not 1
Skatteintäkter
Miljoner kronor
2009
2008
Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter
550 774
551 376
Skattereduktioner m.m.
-159 160
-139 190
Övriga direkta skatter på arbete
86 470
85 265
Summa Direkta skatter på arbete
478 084
497 451
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter
392 223
404 069
Övriga indirekta skatter på arbete
22 687
32 409
Avgifter till premiepensionssystemet
-25 350
-25 111
Summa Indirekta skatter på arbete
389 560
411 367
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
23 077
26 301
Skatt på företagsvinster
75 429
83 042
Fastighetsskatt
25 967
23 954
Övriga skatter på kapital
24 372
30 193
Summa Skatt på kapital
148 845
163 490
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
302 618
300 270
varav kommunmoms
44 008
43 671
Skatt på alkohol och tobak
22 761
21 311
Skatt på energi och miljö
70 312
69 671
Skatt på vägtrafik
16 376
16 027
Inlevererat överskott från AB Svenska
Spel
4 203
3 587
Skatt på import
5 151
5 874
Övriga skatter på konsumtion och in-
satsvaror
2 225
1 976
Summa Skatt på konsumtion och insats-
varor
423 646
418 716
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.
-5 973
-4 785
Intäkter som förs till fonder
2 412
1 901
Summa Restförda och övriga skatter
-3 561
-2 884
Summa Totala skatteintäkter före ju-
stering
1 436 574
1 488 140
Justering till belopp enligt ÅRS 2008
-1 976
Skr. 2009/10:101
Totala skatteintäkter
1 436 574
1 486 164
Avgår: Kommunala inkomstskatter
-524 047
-515 483
Avgår: Avgifter till ålderspensionssy-
stemet
-178 290
-178 108
Avgår: EU-skatter
-6 502
-7 237
Justering till belopp enligt ÅRS 2008
937
Statens skatteintäkter enligt statsbud-
getavgränsning
727 735
786 273
Tillkommer, avgränsningsskillnader
m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2008
1 262
7 449
varav 2007
-267
161
Avgifter till ålderspensionssystemet
178 290
178 108
Avgifter till premiepensionssystemet
25 350
25 111
EU-skatter
6 502
7 237
Kommunala utjämningsavgifter LSS
2 793
2 228
Inkomstutjämningsavgift, kostnadsut-
jämningsavgift
13 236
12 306
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
avräknade moms
-24 235
-23 227
Eliminering av statens arbetsgivarav-
gifter
-23 874
-24 564
Eliminering av särskild löneskatt på
pensionskostnader
-3 236
-3 144
Eliminering av myndigheters skatter och
kostnadsred.
-102
-140
Summa Total före justering
903 454
967 798
Justering till belopp enligt ÅRS 2008
-222
Total summa
903 454
967 576
Skatteintäkterna minskade med 64 miljarder kronor (6,6 procent) jämfört med 2008. Ef- tersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt för- rän i december året efter det aktuella årets ut- gång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäk- terna från skatt på arbete och skatt på konsum- tion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredo- visningen och de slutliga utfallen på i storleks- ordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatte- intäkterna. För 2008 har den dock totalt sett vi- sat sig lägre än så.
Direkta och indirekta skatter på arbete mins- kade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008.
79
s. 80 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Minskade inkomstskatter förklaras av att lönesumman utvecklades svagt till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Regeländringar, som det tredje steget av jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med 12 miljarder kronor. Minskningen förklaras av en svag utvecklig av lönesumman och att avgiftssatsen sänktes med en procentenhet till 31,42 procent samt att halveringen av arbetsgivaravgifter för ungdomar utvidgades till att gälla ungdomar 18–26 år, från att tidigare ha gällt enbart 19–24-åringar. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Preliminärt ökade lönesumman med endast 0,36 procent till följd av att antalet arbetade timmar minskat kraftigt. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inom- statliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen.
Jämfört med 2008 minskade skatt på kapital med 15 miljarder kronor (9,0 procent). Skatt på kapital från hushåll minskade med 3,2 miljarder kronor (12,3 procent) framför allt till följd av minskade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor på grund av företagens lägre vinster.
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor (1,2 procent). Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 2,3 miljarder kronor. Den låga ökningen förkla- ras av det kraftiga fallet i näringslivets invester- ingar och den svaga ökningen av hushållens kon- sumtion. Mervärdesskatt redovisas av Skattever- ket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 303 miljarder kronor, ingår återbetald mervär- desskatt till statliga myndigheter med 24,2 miljarder kronor. Beloppet utgör en inom- statlig transaktion, vilket elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. Skatt på al- kohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor bland annat till följd av att införseln av alkohol från utlandet minskat och att den svaga kronan ökat gränshandeln.
Övriga intäkter av punktskatter har förändrats i begränsad omfattning, vilket beror på en låg ut- vecklingstakt för intäkter av energi och koldi- oxidskatt. Den del av skatteintäkterna som avser kommunala inkomstskatter och går till kommu- nerna ökade med 8,6 miljarder kronor.
Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovi- sas både i statens resultaträkning och i statsbud-
geten. De skatter och avgifter som avser kom- munsektorn och ålderspensionssystemet utbe- talas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avvi- ker på några punkter från den som görs på stats- budgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa pos- ter för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av den statliga ål- derspensionsavgiften som går till premiepen- sionssystemet läggs i resultaträkningen till skat- teintäkterna trots att systemet numera ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenska- perna (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skill- nad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgi- varavgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på statsbudgetens utgiftssida. In- komstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statsbudgeten. I re- sultaträkningens skatteintäkter ingår också mer- värdesskatt med 44 miljarder kronor för kom- muner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida (nettoredovisningen går mot en inkomsttitel som inte ingår i statens skatteintäkter/skatteinkomster). I resultaträk- ningen har den kommunalekonomiska utjäm- ningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfere- ringar till kommuner är 57 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2009.
I kolumnen för jämförelsetalen från 2008 re- dovisas för varje skatteslag de utfall för 2008 som beräknats under våren 2010 efter 2008 års taxe- ring och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av statsbudgetens ut- fall. Dessa avviker något för varje enskilt skat- teslag från de belopp som beräknades när resul- taträkningen för 2008 togs fram eftersom de ba- seras på ett senare taxeringsutfall. Tre justerings- belopp har i ovanstående tabell lagts till så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2008.
80
s. 81 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Nettoskillnaden är liten jämfört med den be- räkning av 2008 års skatt som gjordes våren 2009, endast 1,3 miljarder kronor, men för re- spektive skatt finns större skillnader. Skatt på kapital för hushåll blev 5,1 miljarder kronor högre och fastighetsskatt 1,4 miljarder kronor högre medan skatt på företagsvinster blev 7,8 miljarder kronor lägre. Indirekta skatter på arbete blev 2,6 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2009.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2009
2008
Offentligrättslig verksamhet
Transportstyrelsen
1 821
-
Kronofogdemyndigheten
1 304
1 412
Lantmäteriet
849
784
Banverket
503
514
Rikspolisstyrelsen
481
495
Centrala studiestödsnämnden
404
401
Bolagsverket
389
394
Läkemedelsverket
329
342
Vägverket
318
911
Elsäkerhetsverket
311
311
Strålsäkerhetsmyndigheten
282
134
Finansinspektionen
266
249
Luftfartsstyrelsen
-
1 012
Affärsverk
Luftfartsverket
3 145
3 280
Sjöfartsverket
1 320
1 440
Svenska kraftnät
6
10
Övriga
1 733
1 873
Summa offentligrättslig verksamhet
13 461
13 562
Uppdragsverksamhet
Banverket
4 377
3 796
Försvarets materielverk
3 272
3 950
Exportkreditnämnden
3 106
371
Riksgäldskontoret
1 481
18
Statens institutionsstyrelse
1 198
1 229
Försäkringskassan
619
296
Karolinska institutet
570
454
Lantmäteriet
545
545
Statens fastighetsverk
536
463
Skr. 2009/10:101
Lunds universitet
433
429
Skatteverket
426
398
Statens jordbruksverk
405
395
Vägverket
222
2 971
Affärsverk
Svenska kraftnät
6 402
7 182
Luftfartsverket
2 187
2 284
Statens järnvägar
125
141
Sjöfartsverket
62
105
Övriga
5 053
4 912
Summa uppdragsverksamhet
31 019
29 939
Andra ersättningar
Inspektionen för arbetslöshetsförsäk-
ringen
7 466
8 353
Rikspolisstyrelsen
889
882
Exportkreditnämnden
298
415
Konkurrensverket
279
21
Vägverket
244
448
Centrala studiestödsnämnden
226
193
Karolinska institutet
172
43
Post- och telestyrelsen
6
2 100
Övriga
1 656
2 287
Summa andra ersättningar
11 236
14 742
Total summa
55 716
58 243
Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 2,5 miljarder kronor (4,3 procent). Det beror i huvudsak på att andra ersättningar avseende likvid från auktion av frekvenser för nästa generations mobila nät som redovisas av Post- och telestyrelsen knappast förekommit under 2009 samt bolagiseringen av Vägverkets affärsenheter. Även Inspektionen för arbetslös- hetsförsäkringens redovisade uppbördsintäkter har minskat på grund av att den förhöjda finansi- eringsavgiften ersatts av en arbetslöshetsavgift, som innehåller en begränsningsregel avseende arbetslöshetsersättning.
Intäkter av avgifter utgör ersättning som be- talas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.
I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp-
81
s. 82 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.
Offentligrättsliga avgifter
De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara av- giftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig- rättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden.
Under 2009 uppgick dessa intäkter till 13,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år. Totalt redovisar omkring 130 myndig- heter offentligrättsliga avgifter, vilka tas ut i en mängd verksamheter.
Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom regelgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksamheten inom sjöfarts- och luftfartsområdet. Avgifter tas också ut för re- gisterhållningsverksamhet inom vägtrafikområ- det, flygtrafiktjänstverksamhet och gemensam avgift för säkerhetskontroll inom luftfarts- området. Även undervägsavgifter tas ut i enlig- het med den internationella Eurocontrolkon- ventionen. Därtill kommer uppbörd av träng- selskatt och felparkeringsavgifter m.m. inom vägtrafikområdet. I och med att Luftfartstyrel- sen upphörde 2008 togs uppbörden av en mängd avgifter avseende offentligrättsliga avgifter över av Transportstyrelsen. Även de registerhåll- ningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för registreringsskyltar, som tidigare redovisades av Vägverket, redovisas fr.o.m. 2009 av Transport- styrelsen.
Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.
Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av- gifter inom fastighetsbildningsområdet och ex- peditionsavgifter som ska finansiera inskriv- ningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.
Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar.
Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga av- gifter för stämningsmannadelgivning, passhan- tering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.
Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut av- gift för att bevilja studiestöd och för att admini- strera återbetalningen av studielånen.
Bolagsverket tar ut avgifter för bl.a. bolagsre- gistreringar.
Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- dukter och vissa andra produkter som med hän- syn till egenskaper eller användning står läkeme- del nära.
Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar, efter överföring av uppgifter till Transportstyrel- sen, huvudsakligen förarprovsavgifter och an- sökningsavgifter.
Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif- ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.
Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verk- samhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverk- samhet använder utrustning med icke-jonise- rande strålning bl.a. för lasrar och röntgenut- rustning.
Finansinspektionens (FI) offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och an- mälningar, exempelvis auktorisationer, ägar- prövningar, bolagsordningsändringar, lednings- prövningar, prospektgranskning och gränsöver- skridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under FI:s tillsyn eller är registrerade hos FI.
Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, undervägsavgifter och passageraravgifter, redovisas som offent- ligrättsliga avgifter.
Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far- leds- och lotsavgifter.
Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifi- kat som offentligrättslig avgift.
Uppdragsverksamhet
Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det ge- nerella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Enligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för till exem-
82
s. 83 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
pel publikationer, uthyrning av lokaler, utbild- ning eller konsultuppdrag. Under 2009 ökade intäkterna av uppdragsverksamhet med 1,1 miljarder kronor och det är ca 200 myndig- heter som redovisar sådan avgiftsbelagd verk- samhet.
Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Konsultverk- samheten inom bland annat projektering, bygg- styrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgiv- ning m.m. bedrivs från och med 2009 i bolags- form. Banverkets uppdragsintäkter ökade med ca 0,6 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på ökad försäljning från resultatenheter och ökad försäljning av el.
Försvarets materielverks (FMV:s) uppdrags- verksamhet omfattar försäljning av materiel, ut- bildning, sålda tjänster samt försäljning av prov- verksamhet. FMV:s externa uppdragsintäkter har minskat med 0,7 miljarder kronor, beroende bl.a. på att Försvarsmaktens andel av order- stocken har ökat medan övriga kunders andel har minskat under det senaste året. Bland större uppdrag till andra kunder dominerar export av Jas Gripen till Ungern och Tjeckien.
Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt när- ingsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- rantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Ex- portkreditnämndens ökade uppdragsintäkter med 2,7 miljarder kronor beror i huvudsak på kraftigt ökade premieintäker på grund av att ef- terfrågan på bl.a. rörelsekreditgarantier ökat kraftigt.
Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser bankgarantiavgifter i enlighet med de åtgärder som inleddes hösten 2008.
Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem, enligt la- gen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner.
Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-
Skr. 2009/10:101
fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension.
Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.
Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.
Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.
Skatteverkets uppdragsverksamhet avser er- sättning från AP-fonderna och PPM för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m.
Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisa- tionen.
Vägverkets uppdragsverksamhet består i hu- vudsak av försäljning av administrativa tjänster och IT-tjänster till Svevia AB, Svevia Fastighet och Maskin AB samt Vectura Consulting AB. Minskningen av Vägverkets uppdragsverksamhet med 2,7 miljarder kronor beror i huvudsak på ombildningen 2009 av affärsenheterna Vägverket Produktion och Vägverket Konsult till de stat- liga bolagen Svevia AB och Vectura Consulting AB.
Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den natio- nella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansan- svariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbruk- ning) så att dessa balanserar varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respek- tive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultat- räkning. Balanskraft redovisas under verksam- hetsgrenen Systemintäkter – el hos Svenska kraftnät. De lägre rörelseintäkterna beror på kraftigt minskade flaskhalsintäkter, vilka var 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år. Flaskhalsintäkter uppstår när den nordiska marknaden har delats upp i skilda prisområden på grund av kapacitetsbrist. Även intäkterna från
83
s. 84 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
systemansvaret för el minskade, främst beroende på lägre elpriser under 2009. Systemansvaret syftar till att upprätthålla balans mellan förbruk- ning och produktion av el.
Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av loka- ler. Intäkterna inom detta område har minskat under året, vilket till största delen förklaras av en kraftig passagerarminskning som medför mins- kad efterfrågan på de kommersiella tjänster och produkter som erbjuds på flygplatserna.
Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.
Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.
Andra ersättningar
Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot- prestation. Dessa intäkter har under året minskat med 3,5 miljarder kronor.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar minskade med 0,9 miljarder kronor jämfört med 2008. Huvudorsaken är att under 2008 har den förhöjda finansieringsavgif- ten ersatts av en arbetslöshetsavgift som motsva- rar 33 procent av den under månaden utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen vid respektive arbetslöshetskassa. Vid beräkningen av arbetslöshetsavgiften finns en inbyggd be- gränsningsregel som innebär att ingen kassa ska behöva betala mer än 300 kronor per arbetande medlem i arbetslöshetsersättning.
Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter.
Exportkreditnämndens andra ersättningar av- ser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor.
Den största ökningen av intäkter från andra ersättningar redovisar Konkurrensverket där in- täkterna ökade med 0,3 miljarder kronor. Dessa avser konkurrensskadeavgifter.
Vägverkets andra ersättningar avser fordran gentemot försäkringsbolag avseende skadeer- sättningar på väganläggningar.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovi- sar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav.
Karolinska institutets andra ersättningar avser intäkter för fakturerade pensionskostnader. Ök- ningen hänför sig i huvudsak till retroaktiva pen- sionsbetalningar för perioden 2005–2008.
Den största minskningen av intäkter från andra ersättningar avser intäkterna avseende lik- vid från auktion av frekvenser för nästa genera- tions mobila nät som endast förekommit med små belopp under 2009. Under 2008 redovisade Post- och telestyrelsen sådana intäkter med 2,1 miljarder kronor.
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2009
2008
AP-fondsmedel
13 466
-
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
- gårdsstöd och djurbidrag
7 256
7 163
- miljöstöd m.m.
1 721
1 978
- övriga stöd
452
766
Summa Statens jordbruksverk
9 429
9 907
Tillväxtverket
- bidrag från EU:s regionalfond perioden
2007–2013
1 340
-
Banverket
- bidrag till transeuropeiska nätverk
332
215
Rådet för Europeiska Socialfonden i Sve-
rige
- bidrag från EU:s socialfond period
2007–2013
256
195
- övriga bidrag från EU Europeiska fon-
den för integration av tredjelandsmed-
borgare
14
-
Övriga EU-bidrag
1 442
2 494
Summa EU-bidrag
12 813
12 811
Erhållna bidrag vid universitet och hög-
skolor (exklusive EU-bidrag)
5 084
4 519
Försäkringskassan
- assistansersättning
4 186
3 856
- underhållsstöd
1 599
1 699
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter
2 217
2 724
Total summa
39 365
25 609
84
s. 85 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- rade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har totalt sett ökat med 13,7 miljarder kronor.
Ökningen av bidragsintäkterna beror uteslu- tande på att AP-fondsmedel, för första gången på många år, redovisas med nästan 13,5 miljarder kronor. Posten AP-fondsmedel är en nettopost vilken utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner och inbetalda pensionsavgifter som överförts till AP-fonden. Ålderspensionssystemet finansieras i första hand med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare samt allmänna pensionsavgifter. Fram till 2008 översteg avgifterna pensionsutbetalningarna och nettot redovisades som en transferering till ål- derspensionssystemet (jämför not 4). För 2009 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna vilket gör att medel från AP-fondens avkastning an- vänds.
Bidragen från EU var lika stora som 2008. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter minskade totalt med 0,5 miljarder kronor. Det är främst den del av bidragen som sammanställts som öv- riga stöd som minskat. Av de totala intäkterna från EU redovisas 1,3 miljarder kronor av Till- växtverket, vilket avser bidrag från EU:s regio- nalfond perioden 2007–2013. Bidragen vidare- förmedlas inom Sverige och syftar till att främja innovationer, förnyelse och entreprenörskap. Banverket redovisar 0,3 miljarder kronor, vilka avser bidrag till Traneuropeiska nätverk m.m. det vill säga utbyggnaden av den svenska delen. Av dessa avser nästan 0,2 miljarder kronor Citytun- neln i Malmö och nästan 0,1 miljarder kronor västra stambanan/södra stambanan. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet) administrerar bidrag från EU:s socialfond period 2007–2013, i år redovisas en intäkt med nära 0,3 miljarder kronor.
Redovisningen av bidragen från EU är perio- diserad, dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar.
Av bidragsintäkterna från EU är 11,2 miljarder kronor sådana medel som i allt vä- sentligt bruttoredovisas på statsbudgeten och är hänförliga till den fleråriga budgetramen 2007– 2013. En mer utförlig beskrivning lämnas i rä- kenskapssammanställningen i avsnitt 7.
Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostna-
Skr. 2009/10:101
den för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga.
Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör näs- tan 0,9 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor.
Not 4
Transfereringar
Miljoner kronor
2009
2008
Socialförsäkring
457 535
438 751
Allmänna bidrag till kommuner
124 824
120 734
Arbetsmarknad
49 980
40 106
Överföring till premiepensionssystemet
27 138
27 546
Bistånd och andra internationella bi-
drag, migration
35 214
33 769
Avgiften till Europeiska gemenskapen
18 769
31 080
Utbildning, studiestöd
22 477
22 130
Nettoöverföring till AP-fonderna
-
3 542
Övrigt
53 636
49 881
Summa
789 573
767 539
Nedan specificeras transfereringar utifrån mot- tagarkategori och syfte.
Transfereringar
2009
2008
Transfereringar till hushåll
inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring (Försäkringskassan)
Ålderspensioner vid sidan av statsbud-
geten
217 441
199 249
Premiepensioner
1 682
825
Ersättning vid ålderdom
42 305
42 591
Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.
90 268
94 035
varav sjukpenning och rehabilitering
m.m.
19 790
23 442
varav aktivitets- och sjukersättning
60 634
61 564
Stöd till personer med funktionsnedsätt-
ning
21 975
20 058
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
61 597
60 409
Summa socialförsäkring till hushåll
435 268
417 167
Arbetsmarknadspolitik
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
29 597
20 259
varav arbetslöshetsersättning
19 304
13 521
85
s. 86 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
varav aktivitetsstöd
10 293
6 738
Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga
kostnader, Arbetsförmedlingen
2 521
1 887
Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
2 139
2 215
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet
2 850
1 053
Summa arbetsmarknadspolitik till hushåll
37 107
25 414
Utbildningspolitik
Studiestöd , Centrala studiestödsnämnden
14 298
13 021
Återföring av reservation för förluster i
utlåningsverksamheten, Centrala stu-
diestödsnämnden
-2 441
-651
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet
3 255
3 182
Bistånd m.m., migration och integration
Bistånd och andra internationella bidrag
(bidrag till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete
2 996
3 006
Migrationsverket
1 148
1 347
Nettoöverföring till premiepensionssy-
stemet
27 138
27 546
Övrigt
13 681
11 814
Summa transfereringar till hushåll
532 450
501 846
Transfereringar till företag
Arbetsmarknad
Lönebidrag och Samhall m.m., Arbets-
förmedlingen
4 968
9 383
Lönebidrag och Samhall m.m., Kammar-
kollegiet
4 405
-
Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,
Arbetsförmedlingen
907
844
Anställningsstöd, Skatteverket
15
171
Summa arbetsmarknad till företag
10 295
10 398
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder
m.m.,Statens jordbruksverk
11 610
11 751
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
utbildningssamordnare, Kammarkollegiet
2 093
1 982
Räntebidrag m.m., Boverket
1 154
1 314
Bidrag till kultur m.m., Kammarkollegiet
1 341
1 286
Forskning och utveckling m.m., Verket för
innovationssystem
1 007
1 217
Regional utveckling, Tillväxtverket/NUTEK
1 441
1 378
Regionala tillväxtåtgärder m.m., Läns-
styrelserna
534
652
Trafikupphandling, Rikstrafiken
857
1 097
Miljöpolitik, Naturvårdsverket
807
669
Kultur, Statens kulturråd
552
445
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,
Mynd för kvalificerad yrkesutbildning
351
518
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,
Mynd för yrkeshögskolan
253
-
Mediefrågor, Presstödsnämnden
678
635
Transportpolitik, Banverket
197
171
Övrigt
3 633
3 094
Summa transfereringar till företag
36 803
36 607
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun- och landstingsmoms, Skatte-
verket
44 008
43 671
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
Skatteverket
2 808
2 259
Kommunalekonomisk utjämning till
kommuner, Skatteverket
57 101
54 826
Kommunalekonomisk utjämning till
landsting, Skatteverket
20 907
19 978
Summa allmänna bidrag till kommuner
124 824
120 734
Bidrag till landsting för influensapan-
demin, Skatteverket
1 000
-
Socialförsäkring (Hälso- och sjukvårds-
politik), Bidrag till läkemedelsförmånerna
m.m., Socialstyrelsen
22 267
21 584
Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och
sjukvårdspolitik), Försäkringskassan
1 506
1 042
Arbetsmarknadspolitik
Anställningsstöd m.m. till kommuner och
landsting, Skatteverket
-13
1 509
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
2 591
2 785
varav: Lönebidrag och Samhall m.m.
2 148
2 150
Summa arbetsmarknadspolitik till kom-
muner
2 578
4 294
Skolverket:
Maxtaxa i barnomsorgen
3 657
3 657
Statligt stöd till vuxenutbildning
341
132
Fortbildning av lärare och förskoleper-
sonal
530
377
Övrigt, Skolverket
744
430
Summa Skolverket till kommuner
5 272
4 596
Migration, Migrationsverket
6 953
7 126
Ersättning vid sjukdom och handikappp,
Försäkringskassan
1 808
1 211
Övrigt
8 975
9 789
Summa transfereringar till kommuner
175 183
170 376
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet
18 741
21 960
Mervärdesskattebaserad avgift, Skatte-
-4 305
4 323
86
s. 87 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
verket
Storbritanniens budgetreduktion, Kam-
markollegiet
481
437
Tullavgift, Tullverket
3 791
4 023
Jordbrukstull och jordbruksavgifter,
Tullverket m.fl.
112
337
Summa Avgiften till Europeiska
gemenskapen
18 820
31 080
Bistånd och andra internationella bidrag,
Styrelsen för internationellt ut-
vecklingssamarbete
12 502
11 294
Bistånd och andra internationella bidrag,
Regeringskansliet
11 615
10 996
Övrigt
2 200
1 798
Summa transfereringar till utlandet
45 137
55 168
Nettoöverföring till ålderspensionssy-
stemet
Överföring till AP-fonderna
-
3 542
Summa nettoöverföring till ålderspen-
sionssystemet
-
3 542
Total summa transfereringar
789 573
767 539
Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är akti- vitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark- nadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myn- dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, fö- retag, kommuner, utlandet samt ålderspensions- systemet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.
Till socialförsäkring har hänförts transfere- ringar som under 2009 hanterades av Försäk- ringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk trygghet för familjer och barn, er- sättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskade- ersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbe- talas av Socialstyrelsen.
Skr. 2009/10:101
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 22 miljarder kronor mellan 2008 och 2009.
Transfereringar till hushåll
Transfereringar till hushåll har under 2009 ökat med 31 miljarder kronor netto.
De transfereringar som redovisas avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensions- avgift. Den del av den statliga ålderspensions- avgiften som går till premiepensionssystemet (14 procent 2009) finns med bland transfere- ringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i statsbudge- tens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en be- talning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala för- måner. Nettoöverföringen till premiepensions- systemet var 28,8 miljarder kronor 2009, endast 0,4 miljarder mer än 2008 eftersom utbetalda premiepensioner ökar. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll.
Transfereringar till hushåll avseende socialför- säkringen ökade med 18,1 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 18,2 miljarder kro- nor (9,1 procent). Ökningen beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pen- sionärer med inkomstrelaterad pension. In- komstutvecklingen i samhället ligger till grund för det inkomstindex som används i ålderspen- sionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Stöd till personer med funktionsnedsättning in- kluderar även kommunernas andel av kostnad för assistansersättning och ökade med 1,9 miljarder kronor (9,6 procent), se vidare av- snitt 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbud- geten. De ökade kostnaderna för assistansersätt- ning beror dels på att fler personer beviljas ersättning, dels på att fler assistanstimmar bevil- jas per person.
Bland transfereringar till hushåll har kostna- derna för arbetsmarknad ökat med 11,7 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har ökat med 5,8 miljarder kronor och aktivitetsstöd har ökat med 3,6 miljarder kronor. Arbetslösheten i de- cember 2009 var 8,6 procent, en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med december 2008. Er- sättning vid ålderdom har minskat med 0,3 miljarder kronor främst till följd av att antalet
87
s. 88 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
personer med garantipension minskar och att antalet personer med inkomstgrundad ålders- pension ökar.
Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, sjuk- och aktivi- tetsersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor (16 procent), vilket förklaras av att antalet sjuk- fall har fortsatt minska och sjukfallens längd blivit kortare. Sjuk- och aktivitetsersättningen minskade med 0,9 miljarder kronor (1,5 procent). Antalet personer som uppbär er- sättningen hade i december minskat med 6,2 procent jämfört med december 2008. Minsk- ningen förklaras av att inflödet till sjukersättning minskat i takt med att antalet långtidssjukskrivna minskat och att fler personer lämnat sjukersätt- ningen. Två tredjedelar av de som lämnade sjuk- eller aktivitetsersättningen fyllde 65 år. Av reste- rande del bedömdes merparten kunna stå till ar- betsmarknadens förfogande, vilket var en ökning jämfört med 2008. Dessutom bidrog omfattande regeländringar, bland annat att tidsbegränsad sjukersättning avskaffades. I december 2009 var ohälsotalet det lägsta på 10 år.
Inom området ekonomisk trygghet för famil- jer och barn ökade föräldraförsäkringen med en miljard kronor medan kostnaderna för barnbi- dragen minskade något. Antal uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 1,2 procent jämfört med 2008. Andelen föräldradagar ut- tagna av män har ökat från 21 till 22 procent 2009 och detta har bidragit till att medelersätt- ningen per dag är högre än 2008.
Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet numera i national- räkenskaperna ses som en del av hushållssektorn (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet avser de social- avgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (1,7 miljarder kronor), vilka in- går i utbetalda ålderspensioner.
Transfereringar till företag
Transfereringar till företag har ökat marginellt med 0,2 miljarder kronor.
Transfereringar finansierade med EU-medel som avser programperioden 2007–2013 uppgick till 11 miljarder kronor 2009. Dessa avser till allra största delen transfereringar till företag men
även till hushåll och kommuner. Av beloppet av- ser 9,4 miljarder kronor gårdsstöd, landsbygds- åtgärder m.m. där medlen betalas ut av Statens jordbruksverk, och 1,3 miljarder kronor regional utveckling som betalas ut av Tillväxtverket (fram till och med den 31 mars 2009 av Verket för näringslivsutveckling).
Transfereringar till kommuner
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 4,8 miljarder kronor.
De allmänna bidragen till kommuner ökade med 4 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13,2 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjäm- ning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbud- geten. I de allmänna bidragen till kommuner in- går också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mer- värdesskatt i icke skattpliktig verksamhet redovi- sas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbi- dragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 44 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket inne- bär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 57 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har ökat med 3,2 miljarder kronor. Anslagsnivån höjdes för 2009 med knappt 2,3 miljarder kronor, vilket främst avser justeringar för det höjda grundav- draget för pensionärer samt utvidgningen av det nationella vaccinationsprogrammet. Bidrag till influensapandemin förklarar en ökning på 1 miljard kronor.
Bidrag för läkemedelsförmånerna har ökat med 0,7 miljarder kronor och till tandvårdsför- måner med 0,5 miljarder kronor.
På arbetsmarknadsområdet har anställnings- stöd i form av nedsättningar av skatter minskat med 1,5 miljarder kronor. Bidrag till kommu- nerna inom Skolverkets område ökade med
88
s. 89 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
0,7 miljarder kronor bl.a. avseende stöd till vuxenutbildningen. Ersättning vid sjukdom och handikapp bland annat avseende rehabiliterings- garantin inom hälso- och sjukvården har ökat 0,6 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet
Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen minskat med 12,3 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade avgiften är 8,6 miljarder kronor lägre och den BNI-baserade avgiften är 3,2 miljarder kronor lägre än 2008. Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tilläm- pas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter jämfört med tidigare system. Systemet gäller dessutom retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige 2009 har fått en återbetalning av tidigare inbetalda av- gifter 2007–2009. Under 2009 återbetalades
3,2 miljarder
kronor
avseende 2007 och
3,4 miljarder
kronor avseende 2008. Förutom
detta återbetalades 1,8
miljarder kronor till Sve-
rige från överskott i EU:s budget för 2008. Kostnaden för bistånd och andra internatio-
nella bidrag genom Sida och Regeringskansliet ökade med 1,2 respektive 0,6 miljarder kronor.
Nettoöverföring till AP-fonderna
Någon nettoöverföring av inbetalda pensionsav- gifter till AP-fonderna har inte skett 2009. Det beror på att för första gången på många år var pensionsutbetalningarna större än avgifterna. Posten är en nettopost vilken utgörs av skillna- den mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ål- derspensioner och inbetalda pensionsavgifter som överförts till AP-fonden. Ålderspensionssy- stemet finansieras i första hand med ålderspen- sionsavgifter från arbetsgivare samt allmänna pensionsavgifter. Fram till 2008 översteg avgif- terna pensionsutbetalningarna och nettot redo- visades som en transferering till ålderspensions- systemet. För 2009 täcker inte avgifterna pen- sionskostnaderna vilket gör att medel från AP- fondens avkastning används och redovisas som intäkt av bidrag i statens resultaträkning (jämför not 3).
Skr. 2009/10:101
Not 5
Avsättning till/upplösning av fonder
Miljoner kronor
2009
2008
Insättningsgarantifonden
1 643
1 464
Stabilitetsfonden
1 378
110
Kärnavfallsfonden
1 087
1 612
Försäkringskassans fonder
32
84
Batterifonden
29
39
Övriga fonder
-78
-15
Summa
4 091
3 294
Avsättning till fonder i staten avser för 2009 främst Insättningsgarantifonden och Stabili- tetsfonden hos Riksgäldskontoret samt Kärnav- fallsfonden.
Avsättningen till Insättningsgarantifonden är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten och har ökat med nära 0,2 miljarder kronor under året. Fonden förval- tas av Riksgäldskontoret. Intäkterna från ban- kernas avgifter steg med ca 0,3 miljarder kronor som följd av att ersättningsnivån i insätt- ningsgarantin höjdes under hösten 2008 och att alla inlåningskonton blev skyddade av garantin. Den finansiella avkastningen är något lägre än föregående år.
Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes då 15 miljarder kronor från anslag på statsbud- geten. Under 2009 har garantiavgifter för de tre första kvartalen 2009 tillförts fonden med drygt 1,4 miljarder kronor. Därutöver har finansiella intäkter och kostnader påverkat avsättningen till fonden marginellt. Den nya stabilitetsavgiften kommer att börja faktureras banker och andra kreditinstitut 2010 och baseras på balansräkning- arna per den 31 december 2009.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden har mins- kat med drygt 0,5 miljarder kronor. Realisa- tionsvinsterna vid försäljning av värdepapper är högre än föregående år, men ränteintäkterna på reala placeringar är betydligt lägre som en följd av den lägre inflationen under 2009. Avgifterna från reaktorinnehavarna som bestäms årligen av regeringen, ökade med ca 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår av not 42.
89
s. 90 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor
2009
2008
Lönekostnader inklusive arbetsgivar-
avgifter
Rikspolisstyrelsen
11 757
11 502
Försvarsmakten
8 840
9 054
Försäkringskassan
5 056
5 137
Skatteverket
4 422
4 559
Arbetsförmedlingen
3 954
3 657
Kriminalvården
3 816
3 634
Regeringskansliet
3 450
3 233
Banverket
3 375
3 420
Domstolsverket
2 977
2 936
Lunds universitet
2 862
2 728
Göteborgs universitet
2 414
2 305
Uppsala universitet
2 350
2 248
Stockholms universitet
2 009
1 945
Karolinska institutet
1 993
1 813
Umeå universitet
1 695
1 583
Kungl. Tekniska högskolan
1 560
1 489
Vägverket
1 487
2 970
Linköpings universitet
1 462
1 407
Sveriges lantbruksuniversitet
1 416
1 328
Statens institutionsstyrelse
1 331
1 351
Migrationsverket
1 236
1 223
Lantmäteriet
1 073
1 015
Kronofogdemyndigheten
922
943
Affärsverk
Luftfartsverket
1 947
1 877
Sjöfartsverket
630
705
Svenska kraftnät
178
166
Statens järnvägar
4
5
Övriga myndigheter
27 823
26 895
Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter
102 039
101 128
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-23 874
-24 565
Summa lönekostnader efter eliminering
av arbetsgivaravgifter
78 165
76 563
Pensionskostnader
Rikspolisstyrelsen
1 687
1 607
Försvarsmakten
1 353
1 569
Försäkringskassan
690
664
Skatteverket
661
612
Regeringskansliet
557
541
Arbetsförmedlingen
501
452
Lunds universitet
484
392
Domstolsverket
421
419
Göteborgs universitet
394
335
Banverket
379
411
Karolinska institutet
369
251
Kriminalvården
351
336
Uppsala universitet
300
301
Stockholms universitet
264
296
Umeå universitet
273
217
Vägverket
238
464
Linköpings universitet
234
218
Kungliga Tekniska högskolan
179
197
Sveriges lantbruksuniversitet
171
169
Tullverket
123
205
Affärsverk
Luftfartsverket
308
338
Sjöfartsverket
120
133
Svenska kraftnät
40
40
Statens järnvägar
8
35
Övriga myndigheter
4 121
4 205
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner
8 093
7 732
Förändring av försäkringstekniska
avsättningar
10 222
6 514
Eliminering av premieintäkt för statliga
ålderspensioner m.m.
-10 168
-10 104
Summa pensionskostnader
22 373
18 549
Övriga personalkostnader
Regeringskansliet
361
290
Försvarsmakten
338
283
Rikspolisstyrelsen
192
280
Kriminalvården
150
140
Banverket
146
138
Karolinska institutet
131
124
Uppsala universitet
120
113
Stockholms universitet
117
95
Arbetsförmedlingen
117
67
Domstolsverket
116
115
Försäkringskassan
103
112
Lunds universitet
98
84
Affärsverk
Luftfartsverket
85
95
Sjöfartsverket
22
35
Svenska kraftnät
16
14
90
s. 91 Not 6 Kontrollera mot PDF
Statens järnvägar
0
0
Övriga myndigheter
1 760
1 943
Summa övriga personalkostnader
3 872
3 928
Total summa kostnader för personal
104 410
99 040
Statens kostnader för
personal ökade
med
5 miljarder kronor. Löner och pensionsutbetal- ningar har ökat, men den viktigaste förklaringen är att avsättningen för tjänstepensioner ökade med anledning av större indexuppräkning av pensionsskulden som följd av högre inflation under 2008.
Löner
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 0,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,9 procent. Lagstadgade arbets- givaravgifter uppgick under 2009 för de flesta anställda till 31,42 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Generellt är förändringarna av myndigheter- nas lönekostnader inte dramatiska. Eftersom ar- betsgivaravgifterna var en procentenhet lägre än 2008, blir den procentuella förändringen ca 0,7 procent lägre vid oförändrad lön och antal anställda vilket begränsar utvecklingen av myn- digheternas lönekostnader.
Försvarsmaktens lönekostnader har sjunkit med ca 2 procent. Medelantalet anställda är i det närmaste oförändrat mellan 2008 och 2009, men antalet anställda vid årets slut har ökat. Här finns dock både avgångar och nyrekryteringar i samband med försvarets omstrukturering. Ut- gifter för avveckling av personal har minskat.
Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med drygt 2 procent. Nettoökningen av antalet poli- ser var drygt 800 eller drygt 4 procent under året och antalet poliser uppgick vid årsskiftet till över 19 000. 11 Antalet civilanställda minskade med ca 50 personer.
Vid Försäkringskassan minskade lönekostna- den med ca 1,5 procent. Antalet anställda har fortsatt minska under 2009, med ca 550 per-
11 Antalet anställda poliser i december 2009 var 19 144. I januari 2010 anställdes ytterligare 803 personer för att påbörja praktiktjänstgöring vid polismyndigheterna.
Skr. 2009/10:101
soner, vilket är en lägre takt än de närmast före- gående åren. Även inom Skatteverket har antalet anställda minskat under året. Hos Arbetsför- medlingen har antalet anställda ökat med om- kring 300 under året. Den stigande arbetslöshe- ten och nya uppdrag från regeringen har gjort att kompetensförsörjningen under året fokuserats på att stärka personalresurserna i förmedlings- verksamheten.
Vägverkets lönekostnader har minskat kraf- tigt beroende på de stora omstruktureringar av verksamheten som gjorts och som fortsätter un- der 2010. Mer än 3 000 anställda vid Vägverkets tidigare affärsenheter har överförts till främst de nybildade bolagen. Nära 600 medarbetare gick över till Transportstyrelsen i början av 2009. Även andra rationaliseringsåtgärder har genom- förts. Totalt är antalet anställda vid myndigheten 2 816 vid utgången av 2009, att jämföra med 6 593 vid utgången av 2008.
Pensionskostnader
Kostnaderna för statens tjänstepensioner har ökat med 3,5 miljarder kronor, varav tjänstepen- sionsrörelsen hos SPV står för ca 3 miljarder kronor. I SPV:s pensionsrörelse är förändringen av försäkringstekniska avsättningar 10,2 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljarder kro- nor högre än 2008. Jämfört med föregående år är främst basbeloppsindexering betydligt högre som följd av den relativt stora höjningen av pris- basbeloppet mellan 2008 och 2009. En mer de- taljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43.
Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjäns- tepensioner, vilket innefattar avgifter till kom- pletterande ålderspension (Kåpan) och individuell ålderspensionen (Iåp). Pensionspremierna påverkas av ålders- fördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtals- försäkringar betalas till och hanteras till största delen av Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Däremot hanteras den kom- pletterande och individuella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa in- går ovan och elimineras inte.
91
s. 92 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
På myndighetsnivån är det främst Försvars- maktens pensionskostnader som förändrats. De har sjunkit främst för att premierna till SPV minskat. Under de föregående åren har För- svarsmakten betalat stora belopp som engångs- premier i samband med avveckling av personal.
Övriga personalkostnader
Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget minskat marginellt.
I nedanstående tabell visas antalet årsarbetskraf- ter vid de statliga myndigheterna under 2009 och 2008.
Årsarbetskrafter
2009
2008
Rikspolisstyrelsen
23 839
24 111
Försvarsmakten
15 240
14 767
Försäkringskassan
12 322
12 568
Arbetsförmedlingen
9 745
9 521
Skatteverket
9 527
9 794
Kriminalvården
8 980
8 653
Banverket
6 127
6 188
Lunds universitet
5 444
5 231
Domstolsverket
5 209
5 252
Göteborgs universitet
4 763
4 750
Regeringskansliet
4 693
4 562
Uppsala universitet
4 451
5 546
Karolinska institutet
3 875
3 607
Umeå universitet
3 560
3 458
Stockholms universitet
3 413
3 315
Luftfartsverket
3 374
3 323
Linköpings universitet
3 284
3 171
Kungl. Tekniska högskolan
2 935
2 833
Statens institutionsstyrelse
2 852
2 871
Sveriges lantbruksuniversitet
2 824
2 671
Vägverket
2 684
6 905
Migrationsverket
2 681
2 771
Lantmäteriet
2 166
2 109
Kronofogdemyndigheten
2 094
2 188
Övriga myndigheter
52 399
51 364
Totalt
198 481
201 529
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas ar- betsvolym under ett räkenskapsår räknat i anta- let heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som an-
ställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.
Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan er- sättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd perso- nal ingår i summa antal personer med den pro- centandel av en heltidstjänst som deras tjänstgö- ring utgör.
Under 2009 har antalet årsarbetskrafter mins- kat motsvarande ca 3 000 personer. Den vik- tigaste förklaringen är bolagiseringen av Vägver- kets affärsenheter.
92
s. 93 Not 6 Kontrollera mot PDF
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2009
2008
Försvarsmakten
2 330
2 168
Rikspolisstyrelsen
1 841
1 809
Regeringskansliet
1 350
1 312
Kriminalvården
1 050
959
Lunds universitet
827
790
Försäkringskassan
736
775
Domstolsverket
696
633
Stockholms universitet
667
587
Göteborgs universitet
616
603
Uppsala universitet
597
594
Karolinska institutet
553
503
Kungl. Tekniska högskolan
544
603
Skatteverket
544
535
Arbetsförmedlingen
499
493
Migrationsverket
439
415
Linköpings universitet
370
359
Umeå universitet
333
320
Sveriges lantbruksuniversitet
280
273
Statens institutionsstyrelse
273
274
Banverket
223
223
Försvarets materielverk
190
187
Malmö Högskola
174
180
Vägverket
165
274
Affärsverk
Luftfartsverket
46
46
Sjöfartsverket
40
41
Svenska kraftnät
31
19
Statens järnvägar
2
1
Övriga myndigheter
5 303
5 152
Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader
-4 385
-4 179
Summa
16 334
15 949
Som kostnader för lokaler redovisas myndighe- ters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fas- tighetsverk.
Försvarsmaktens lokalkostnader ökade med 162 miljoner kronor. Därav kan omkring 140 miljoner kronor hänföras till krediterade hy-
Skr. 2009/10:101
reskostnader avseende 2007 som återbetalades under 2008.
Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med 90 miljoner kronor. Ökningen beror främst på byggnationer vid anstalterna Saltvik och Väs- tervik Norra.
Domstolsverkets lokalkostnader ökade med 63 miljoner kronor. Bland annat har hyreskost- naderna för Stockholms tingsrätt ökat som en följd av dubbla hyror som har betalats under ti- den för ombyggnation och renovering av rådhu- set.
Stockholms universitets lokalkostnader har ökat med 80 miljoner kronor. Detta beror till stor del på en avsättning om 47 miljoner kronor som universitetet har gjort under året för tomma lokaler på Campus Konradsberg.
Karolinska institutets lokalkostnader har ökat med 50 miljoner kronor med anledning av att huvuddelen av Centrum för folkhälsa överfördes från Stockholms läns landsting.
Not 8
Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor
2009
2008
Exportkreditnämnden
Förändring i avsättningar för försäk-
ringstekniskt beräknad risk i engage-
manget
1 529
1 926
Skadekostnader
275
50
Utlösen självriskandelar
0
1
Förändring av försäkringstekniskt be-
räknat nettovärde på skadefordringar
208
-165
Summa Exportkreditnämndens kostnader
i garantiverksamheten
2 012
1 812
Statens Bostadskreditnämnd
-571
-44
Riksgäldskontoret
-8
25
Summa
1 433
1 793
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlå- ningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt.
Exportkreditnämndens kostnader för Föränd- ring i avsättningar för försäkringstekniskt beräk- nad risk i engagemanget har minskat med
93
s. 94 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
397 miljoner kronor och förändring av försäk- ringstekniskt nettovärde på skadefordringar har ökat med 373 miljoner kronor sedan föregående år. Skadekostnaderna har ökat med 225 miljoner kronor, huvudsakligen avseende skadeersätt- ningar och kostnader för skadeförebyggande lea- sing.
Statens bostadskreditnämnd redovisar en kostnadsreduktion vid minskning av avsättningar för garantier, vilket i huvudsak beror på lägre marknadsvärden och att garantistocken minskat jämfört med 2008.
Riksgäldskontoret redovisar en förändring i reservering för förväntade garantiförluster inklusive omvärdering av garantifordringar med 8 miljoner kronor.
Not 9
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor
2009
2008
Övriga driftkostnader - tjänster
Vägverket
16 327
13 801
Banverket
14 685
12 204
Försvarsmakten
11 694
10 739
Försvarets materielverk
4 306
4 847
Rikspolisstyrelsen
1 632
1 729
Regeringskansliet
1 437
1 021
Kärnavfallsfonden
1 354
1 269
Försäkringskassan
1 297
1 755
Fortifikationsverket
1 232
1 174
Skatteverket
1 224
1 106
Statens fastighetsverk
1 171
1 155
Karolinska institutet
1 097
960
Transportstyrelsen
1 037
-
Lunds universitet
894
799
Göteborgs universitet
883
835
Naturvårdsverket
842
879
Kriminalvården
786
718
Umeå universitet
694
645
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete
662
617
Arbetsförmedlingen
609
585
Uppsala universitet
594
594
Övriga myndigheter
14 311
12 722
Summa tjänster
78 768
70 154
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk
10 952
11 244
Banverket
4 511
3 433
Försvarsmakten
1 022
2 735
Rikspolisstyrelsen
649
679
Fortifikationsverket
546
531
Vägverket
530
2 668
Kriminalvården
405
386
Karolinska institutet
328
345
Uppsala universitet
297
259
Statens fastighetsverk
265
236
Lunds universitet
261
227
Göteborgs universitet
186
164
Sveriges lantbruksuniversitet
173
184
Stockholms universitet
171
161
Transportstyrelsen
147
-
Kungl. Tekniska högskolan
145
125
Skatteverket
144
156
Övriga myndigheter
2 626
2 608
Summa varor
23 358
26 141
Affärsverk, övrig drift – varor och
tjänster
Svenska kraftnät
5 117
5 658
Luftfartsverket
1 965
1 791
Sjöfartsverket
914
856
Statens järnvägar
13
17
Summa affärsverk, övrig drift – varor
och tjänster
8 009
8 322
Övriga driftkostnader - reparationer,
diverse m.m.
Vägverket
4 013
3 200
Försvarsmakten
2 472
2 384
Banverket
504
406
Kriminalvården
309
314
Regeringskansliet
301
242
Rikspolisstyrelsen
232
209
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
165
-
Försvarets materielverk
144
117
Lunds universitet
121
116
Sveriges lantbruksuniversitet
112
101
Arbetsförmedlingen
105
86
Riksdagsförvaltningen
98
86
Göteborgs universitet
95
98
Karolinska institutet
94
87
Försäkringskassan
94
94
Kustbevakningen
93
61
Stockholms universitet
92
90
Umeå universitet
88
80
Skatteverket
86
106
Uppsala universitet
83
74
Migrationsverket
82
82
94
s. 95 Not 6 Kontrollera mot PDF
Linköpings universitet
77
68
Affärsverk
Svenska kraftnät
280
252
Luftfartsverket
250
236
Sjöfartsverket
56
73
Statens järnvägar
11
5
Övriga myndigheter
1 549
1 629
Summa övriga driftkostnader -
reparationer, diverse m.m.
11 606
10 296
Aktivering utveckling av anläggnings-
tillgångar i egen regi
Banverket
-13 284
-11 504
Vägverket
-10 817
-8 752
Försvarsmakten
-7 038
-9 717
Försäkringskassan
-372
-518
Skatteverket
-276
-180
Sjöfartsverket
-122
-142
Transportstyrelsen
-97
-
Övriga myndigheter
1 183
1 063
Summa aktivering utveckling av an-
läggningstillgångar i egen regi
-30 823
-29 750
Eliminering av inomstatliga transaktio-
ner
-18 181
-15 848
Total summa övriga driftkostnader
72 737
69 315
Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.
Vägverkets ökade kostnader för tjänster beror främst på en ökning av entreprenadtjänster i och med bolagiseringen av Vägverkets produktions- enheter. Tidigare utfördes dessa tjänster i egen regi.
Banverkets ökade kostnader avseende tjänster beror till största del på en ökning av entrepre- nadtjänster.
Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser ökade kostnader för konsulter och andra externa tjänster. Försvarsmaktens minskade kostnader för varor beror i huvudsak på en kor- rigering av värderingspriset för en viss typ av ammunition.
Försvarets materielverks minskade kostnader för varor beror på färre leveranser av Jas 39 Gri- pen och helikopter 14. Även kostnader för tjänster för materielförsörjning och inhyrda konsulter har minskat.
Skr. 2009/10:101
Både Banverket och Vägverket har aktiverat mer investeringar i anläggningstillgångar i egen regi än föregående år. De ökade aktiveringarna avser järnvägsanläggningar, produktionsan- läggningar och väganläggningar. Aktiveringarna för Banverket och Vägverket innebär att kostna- der för köp av varor och tjänster avseende pro- duktion av väg- och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som inve- steringar i balansräkningen. Försvarsmaktens aktiveringar har minskat.
Not 10
Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor
2009
2008
Försvarsmakten
6 828
8 164
Vägverket
4 022
3 983
Banverket
2 760
2 620
Rikspolisstyrelsen
797
836
Fortifikationsverket
662
616
Försäkringskassan
651
626
Statens fastighetsverk
337
310
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
284
-
Skatteverket
284
244
Domstolsverket
243
233
Lunds universitet
227
228
Regeringskansliet
208
185
Uppsala universitet
204
215
Affärsverk
Luftfartsverket
1 174
1 517
Svenska kraftnät
470
439
Sjöfartsverket
142
141
Övriga myndigheter
3 171
3 342
Summa
22 464
23 699
Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- ende pjäser, fartyg och båtar. Avskrivningarna har minskat med 1,3 miljarder kronor (16,4 procent) under det senaste året. Anledningen är att man sedan 2008 har tagit bort totalt 42 flygplan från verksamheten. Dessa monteras ned och av delarna monteras sedan, tillsammans med nya delar, flygplan med bättre förmåga. Ett antal JAS 39 A/B byggs om till JAS 39 C/D på detta sätt. Under tiden genererar dessa tillgångar inga avskrivningskostnader.
95
s. 96 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Detta innebär att Försvarsmakten har minskat de tillgångar som avskrivs löpande med nästan 7,5 miljarder kronor 2009.
Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar och järnvägsanläggningar.
Not 11
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag
Miljoner kronor
2009
2008
Resultat från andelar i dotterföretag
Vattenfall AB
12 896
17 095
Sveaskog AB
1 924
1 406
AB Svensk Exportkredit
1 727
133
Posten Norden AB
1 039
-
Akademiska Hus AB
972
749
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBAB
951
424
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
719
7 641
Apoteket Omstrukturering AB
532
711
SJ AB
460
543
Posten AB
344
1 502
Specialfastigheter Sverige AB
300
-117
Teracom AB
191
421
Systembolaget AB
144
-95
Svevia AB
118
-
Jernhusen AB (AB Swedcarrier)
45
53
Arbetslivsresurs AR AB
34
-13
AB Svensk Bilprovning
9
-106
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB
(RISE)
8
26
Kasernen Fastighets AB (Vasallen AB)
8
5
Fouriertransform AB
8
0
RISE Holding AB (IRECO Holding AB)
7
17
Statens Bostadsomvandling AB
5
0
Kungliga Dramatiska Teatern AB
3
-9
Exstattum AB
2
9
Voksenåsen A/S
1
0
AB Svenska miljöstyrningsrådet
0
0
Civitas Holding AB (inklusive Vasakro-
nan AB)
-
381
Venantius AB
-
245
IMEGO AB
-
2
Svenska spel AB
-
-
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB)
-
-
Preaktio AB
-
-2 029
AB Göta Kanalbolag
-3
2
Vectura Consulting AB
-4
-
Svenska Rymdaktiebolaget
-6
137
Swedesurvey AB
-7
-3
Kungliga Operan AB
-16
-6
Samhall AB
-25
153
Vasallen AB
-26
-115
Lernia AB
-27
5
Almi Företagspartner AB
-81
15
Swedfund International AB
-92
76
Green Cargo AB
-174
6
Innovationsbron AB
-413
-224
Övriga dotterföretag inom Kammarkolle-
giet
-1
1
Summa Kammarkollegiet
21 572
29 041
Affärsverk
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.
17
8
Luftfartsverket - LFV Holding AB
21
29
Övriga myndigheter
-6
38
Summa resultat från andelar i dotter-
företag
21 604
29 116
Resultat från andelar i intresseföretag
TeliaSonera AB
7 030
7 089
Nordiska Investeringsbanken NIB
937
-1 074
AB Bostadsgaranti
30
-16
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
7
6
VisitSweden AB
1
2
Norrland Center AB
0
-1
SAS AB
-631
-1 340
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
31
1 069
Summa resultat från andelar i intres-
seföretag
7 405
5 735
Resultat från andelar i dotter- och
intresseföretag - totalt
Resultat från andelar i dotterföretag
21 604
29 116
Resultat från andelar i intresseföretag
7 405
5 735
Total summa
29 009
34 851
Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatande- larna har minskat med 5,8 miljarder kronor.
Vattenfall har minskat resultatet med 4,2 miljarder kronor, vilket främst avser ned- skrivningar av danska värmetillgångar med 4,1 miljarder kronor.
96
s. 97 Not 6 Kontrollera mot PDF
Resultatet för LKAB har försämrats med 6,9 miljarder kronor, vilket främst förklaras av minskade intäkter på grund av lägre priser och volymer för järnmalm.
Sveaskog har förbättrats med 0,5 miljarder kronor trots minskad nettoomsättning. Orsaken är bl.a. en ökad positiv värdeförändring av skog samt kostnadsbesparingar.
AB Svensk Exportkredit har förbättrat resul- tatet med 1,6 miljarder kronor främst på grund av att orealiserade värdeförändringar på
finansiella
tillgångar
förbättrats
med
1,4 miljarder kronor.
Akademiska hus har
0,2 miljarder
kronor
högre resultat. Värdeförändringar på fastigheter är mindre negativa, vilket förbättrat resultatet med 1,0 miljard kronor. Detta har dock utjämnats av en ökad skattekostnad med 0,9 miljarder kronor.
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har förbättrat resultatet med 0,5 miljarder kro- nor, vilket främst beror på förbättrat räntenetto och ökat resultat av finansiella poster.
Resultatet för Apoteket Omstrukturering AB har försämrats med 0,2 miljarder kronor främst som en följd av 0,7 miljarder kronor i ökade kostnader inför omregleringen av apoteksmark- naden.
Resultatet för SJ AB har minskat med 0,1 miljarder kronor, vilket främst beror på det intäktsbortfall som följt av att Öresundstrafiken övertagits av DSB First.
SVEDAB redovisar en förlust på 0,3 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultat- andel så länge det egna kapitalet är negativt.
Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten.
Resultatandelen från Systembolaget har ökat med 0,2 miljarder kronor. Andelen har reduce- rats med respektive års betalda utdelning på 0,2 miljarder kronor respektive 0,9 miljarder kronor, som i stället betraktas som en skatteintäkt. Resultatet innan denna omföring har minskat med 0,4 miljarder kronor till en vinst med 0,3 miljarder kronor.
Specialfastigheter Sverige har förbättrat re- sultatet med 0,4 miljarder kronor till en vinst med 0,3 miljarder kronor, vilket till största delen beror på en mindre negativ värdeförändring av fastigheterna än föregående år.
Resultatet från TeliaSonera har minskat med 0,1 miljarder kronor till 7,0 miljarder kronor.
Skr. 2009/10:101
Det är främst lägre resultat från intressebolag och ökade skattekostnader som förklarar skillnaden.
Nordiska Investeringsbanken NIB har för- bättrat sitt resultat med 2,0 miljarder kronor. Det är främst resultatet från finansiella instru- ment som förstärkts. Resultatet för 2009 avser endast januari t.o.m. augusti.
SAS har förbättrat sitt resultat med 0,7 miljarder kronor trots minskade intäkter. Förändringen förklaras främst av att föregående år belastades av kostnader i samband med av- vecklingen av Spanair.
Svenska kraftnäts intressebolag har minskat resultatandelen med 1,0 miljard kronor. Minskningen beror på att föregående års resultat inkluderar Nord Pool ASA:s realisationsvinster vid avyttring av clearing- och konsultverksamhet samt aktier i tyska elbörsen EEX.
Not 12
Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor
2009
2008
Finansiella intäkter för förvaltning av
statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
svenska kronor
15 351
16 010
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta
8 071
11 417
Intäktsförda, preskriberade obligationer
m.m.
50
22
Överkurs vid emission (netto)
5 826
6 512
Orealiserade valutavinster (netto)
30 088
-
Realiserade valutavinster (netto)
-
6 497
Summa finansiella intäkter för förvalt-
ning av statsskulden
59 386
40 458
Finansiella kostnader för förvaltning
av statsskulden
Räntekostnader avseende upplåning i
svenska kronor
36 986
55 025
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta
12 253
20 780
Realiserade kursförluster (netto)
1 573
4 726
Realiserade valutaförluster (netto)
13 905
-
Orealiserade valutaförluster (netto)
-
35 712
Provisioner till banker m.fl.
164
125
Summa finansiella kostnader för för-
valtning av statsskulden
64 881
116 368
Nettokostnad för förvaltning av stats-
skulden
5 495
75 910
97
s. 98 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden redovisas av Riksgäldskon- toret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.
Nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakurs- förändringar m.m.) uppgick till 5 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden mins- kat med 70 miljarder kronor. Den viktigaste för- klaringen till minskningen är orealiserade valutavinster på 30 miljarder kronor, vilket ska jämföras med orealiserade förluster på 36 miljarder kronor 2008. Den svenska kronan har varit lågt värderad under året men förstärktes mot slutet av året, vilket förklarar de oraliserade valutavinsterna eftersom skulder i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurs.
Räntekostnaderna avseende upplåning i svenska kronor minskade med 18 miljarder kro- nor. De realiserade valutaförlusterna uppgick till 14 miljarder kronor att jämföra med realiserade valutavinster på 6 miljarder kronor föregående år.
Not 13
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
2009
2008
Kammarkollegiet
7 084
3 708
Centrala studiestödsnämnden
4 414
3 874
Skatteverket
2 513
2 606
Kärnavfallsfonden
1 179
281
Vägverket
597
2
Regeringskansliet
422
51 037
Försäkringskassan
135
160
Exportkreditnämnden
127
891
Banverket
112
18
Affärsverk
Statens järnvägar
334
529
Luftfartsverket
44
27
Svenska kraftnät
25
16
Sjöfartsverket
0
2
Övriga myndigheter
166
473
Summa
17 152
63 624
De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnad för statsskulden.
Finansiella intäkter redovisade av Kammar- kollegiet avser Riksbankens inlevererade över- skott på 5,9 miljarder kronor samt 1,1 miljarder kronor avseende utdelning från Nordea Bank. Utdelningen från Nordea Bank redovisades före- gående år av Regeringskansliet.
Centrala studiestödsnämndens finansiella in- täkter avser bl.a. räntor på studielån.
Skatteverket redovisar räntor i skattekontosy- stemet.
Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvud- sakligen realisationsvinster vid avyttring av statsobligationer samt bostadsobligationer.
Vägverket redovisar en reavinst i samband med bolagisering av Vägverket produktion och Vägverket konsult.
Regeringskansliet redovisade föregående år reavinster i samband med försäljning av Vin och Sprit och OMX med 48,5 miljarder kronor samt utdelning från Nordea Bank med 2,4 miljarder kronor.
De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär- depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning).
Not 14
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
2009
2008
Exportkreditnämnden
517
25
Kärnavfallsfonden
271
107
Banverket
196
82
Riksgäldskontoret
137
0
Regeringskansliet
51
787
Affärsverk
Luftfartsverket
261
142
Statens järnvägar
197
444
Sjöfartsverket
83
47
Svenska kraftnät
17
13
Övriga myndigheter
217
156
Aktivering av finansiella kostnader
-41
-284
Summa
1 906
1 519
Exportkreditnämndens finansiella kostnader av- ser huvudsakligen kursdifferenser och beräknade kursförluster för premier.
98
s. 99 Not 6 Kontrollera mot PDF
Kärnavfallsfonden redovisar realisationsför- luster vid avyttring av statsobligationer och bo- stadsobligationer.
Banverkets finansiella kostnader avser huvud- sakligen finansiella avgifter för Botniabanan (180 miljoner kronor).
Riksgäldskontorets övriga finansiella kostna- der avser Stabilitetsfonden.
Regeringskansliet redovisade föregående år en reaförlust på 698 miljoner kronor avseende för- säljning av Civitas Holding samt räntekostnader avseende avveckling av Barsebäck 2 med 53 miljoner kronor.
Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning på lea- sing och räntor på leasingskulder på lok och vagnar.
I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga an- läggningen som tas upp som tillgång.
4.5.2 Noter till balansräkningen
Not 15
Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor
2009
2008
Försäkringskassan
1 564
1 565
Försvarsmakten
992
756
Skatteverket
676
417
Rikspolisstyrelsen
327
342
Verket för högskoleservice
157
169
Kronofogdemyndigheten
155
100
Försvarets radioanstalt
119
77
Statens pensionsverk
114
125
Lantmäteriet
108
80
Migrationsverket
100
56
Affärsverk
Svenska kraftnät
186
169
Sjöfartsverket
11
28
Övriga myndigheter
1 471
1 312
Summa
5 980
5 196
Under posten Balanserade utgifter för utveck- ling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program.
Skr. 2009/10:101
Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet samt följdreformer till detta utgör den största delen. Därutöver ut- vecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärende- hantering inom andra försäkringsområden samt inför erforderlig ny infrastruktur för IT.
Försvarsmaktens post avser i huvudsak ut- veckling av ett integrerat resurs- och ekonomi- ledningssystem (Prio).
Skatteverkets post avser utgifter för utveck- ling av IT-system. Under 2009 har flera stora projekt färdigställts och tagits i produktion, vilket förklarar ökningen mellan åren. De största projekten är Taxeringsförnyelse och Folkbokföring.
Not 16
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2009
2008
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
146
-
Transportstyrelsen
98
-
Försäkringskassan
74
74
Rikspolisstyrelsen
59
81
Socialstyrelsen
34
14
Fortifikationsverket
28
34
Krisberedskapsmyndigheten
-
129
Affärsverk
Svenska kraftnät
98
104
Sjöfartsverket
13
12
Luftfartsverket
12
9
Övriga myndigheter
376
424
Summa
938
881
Under posten Rättigheter och andra immateri- ella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.
Myndigheten för samhällsskydd och bered- skaps tillgångar avser investeringar avseende det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel samt växlar och annan immateriell radio- kommunikationsutrustning. Myndigheten bil- dades 2009 då en stor del av verksamheten överfördes från Krisberedskapsmyndigheten.
Posterna för Rikspolisstyrelsen, Försäkrings- kassan och Transportstyrelsen består till största
99
s. 100 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
delen av licenser inom IT-verksamheten. Trans- portstyrelsen bildades 2009 och övertog då verk- samhet från bl.a. Luftfartsstyrelsen och Vägver- ket.
Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbin- delser.
Not 17
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2005
2008
Övriga myndigheter
0
11
Summa
0
11
Förskott i samband med investeringar i immate- riella anläggningstillgångar förekommer endast i liten omfattning i staten.
Not 18
Statliga väganläggningar
Miljoner kronor
2009
2008
Vägverket
102 994
102 586
Summa
102 994
102 586
Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är nor- malt 40 år.
Större pågående vägprojekt som startades un- der året och före 2009 är bl.a. Norra länken i Stockholm, utbyggnaden av E6 genom Bohuslän norr om Uddevalla, samt Västerhaninge - Ny- näshamn på väg 73. Som en del av regeringens utpekade närtidssatsning har Umeå-projektet på E4/E12 och Hjulsta–Kista på E18 i Stockholm startat under året.
Fem objekt med en kostnad på över 100 miljoner kronor vardera har öppnats för trafik under året. Dessa objekt representerar en investeringsvolym på 1 034 miljoner kronor och deras totala längd är 95,3 km. Under året har
55 objekt med en
kostnad på mellan
10 och
99 miljoner kronor
färdigställts. Den
totala
kostnaden var omkring 1 721 miljoner kronor.
Not 19
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
2009
2008
Banverket
79 051
72 418
Summa
79 051
72 418
Banverket redovisar investeringar i järnvägsan- läggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Sedan 2008 tillämpar Ban- verket differentierade avskrivningstider på samt- liga järnvägsanläggningar.
Värdet av järnvägsanläggningar som har fär- digställts under året uppgår till 2 295 miljoner kronor. Därutöver har etapp 2 av Botniabanan tillförts ett anläggningsvärde med 6 750 miljoner kronor eftersom etapp 2 har tagits i bruk under året.
Pågående större investeringsprojekt avser Ha- parandabanan, som kommer att möjliggöra tung godstrafik mellan Finland och Sverige, citytun- neln i Malmö samt citybanan som kommer att fördubbla spårkapaciteten genom Stockholm.
Not 20
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2009
2008
Statens fastighetsverk
13 521
13 725
Fortifikationsverket
9 243
9 337
Naturvårdsverket
6 023
5 593
Riksdagsförvaltningen
1 036
1 067
Affärsverk
Luftfartsverket
9 867
10 219
Sjöfartsverket
1 025
1 005
Svenska Kraftnät
201
200
Övriga myndigheter
1 053
1 036
Summa
41 969
42 182
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det natio- nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, natio- nalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbygg- nader i utlandet. De markegendomar som redo-
100
s. 101 Not 6 Kontrollera mot PDF
visas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt ren- betesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets inve- steringar uppgår till 406 miljoner kronor. Om- och tillbyggnader har genomförts till ett värde av 398 miljoner kronor, där det största projektet avser ombyggnad av hotell Boställshusen på Skeppsholmen.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål. Under året har inve- steringar gjorts med 479 miljoner kronor. Större projekt är en utbildningsanläggning för strid i bebyggelse i Kvarn/Motala, tvätthall för fordon, flygplan m.m. i Malmen/Linköping, logistikför- råd i Boden och taxibana för flyg på Kallax flyg- plats i Luleå.
Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2009 har värdet av marken ökat med ca 450 miljoner kronor vilket främst avser investeringar i mark- inköp för bildande av naturreservat och natio- nalpark.
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna och ombyggnader och förbätt- ringar under året är förhållandevis små.
Luftfartsverkets redovisar de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, el- anläggningar och teleanläggningar som de vikti- gaste delarna. Av- och nedskrivningarna har un- der året varit något högre än nyinvesteringarna.
Skr. 2009/10:101
Not 21
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
2009
2008
Rikspolisstyrelsen
773
777
Försvarsmakten
304
304
Regeringskansliet
232
193
Kungl. Tekniska högskolan
173
210
Göteborgs universitet
144
144
Stockholms universitet
141
149
Skatteverket
108
54
Kriminalvården
103
117
Lunds universitet
91
98
Domstolsverket
84
78
Umeå universitet
79
84
Försvarets materielverk
78
64
Övriga myndigheter
1 242
1 095
Summa
3 552
3 367
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk, larmanordningar samt repa- rationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.
Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet.
101
s. 102 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Not 22
Maskiner, inventarier, installationer m. m.
Miljoner kronor
2009
2008
Kustbevakningen
1 415
1 140
Rikspolisstyrelsen
1 282
1 447
Försvarsmakten
1 107
1 260
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
848
-
Vägverket
804
1 305
Banverket
741
796
Domstolsverket
695
684
Regeringskansliet
580
544
Lunds universitet
567
571
Uppsala universitet
530
596
Karolinska institutet
507
513
Kriminalvården
427
388
Moderna Museet
391
370
Göteborgs universitet
332
353
Affärsverk
Svenska kraftnät
5 644
5 593
Luftfartsverket
1 009
974
Sjöfartsverket
635
650
Statens järnvägar
241
651
Övriga myndigheter
4 961
5 474
Summa
22 716
23 309
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra trans- portmedel är exempel på tillgångar som redovi- sas under denna post. Även tillgångar som inne- has genom finansiell leasing ingår.
Kustbevakningens tillgångar har ökat med 275 miljoner kronor. Under året har bland annat ett större fartyg nyanskaffats.
Vägverkets tillgångar består förutom av ma- skiner och inventarier för verksamheten även av färjor bokförda till 442 miljoner kronor. Minsk- ningen under året beror på att affärsenheterna Vägverket produktion och Vägverket Konsult ombildats till statliga bolag.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildades 2009 och har övertagit tillgångar från bl.a. Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten.
Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk- samhet samt tele- och informationssystem.
Luftfartsverket redovisar huvudsakligen for- don och maskiner under denna post.
Not 23
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
2009
2008
Banverket, järnvägsanläggningar
47 756
37 085
Vägverket, väganläggningar
21 187
14 445
Fortifikationsverket
632
717
Statens fastighetsverk
565
325
Kustbevakningen
427
111
Kriminalvården
380
121
Affärsverk
Svenska kraftnät
2 341
1 381
Luftfartsverket
738
678
Sjöfartsverket
53
79
Övriga myndigheter
2 563
3 119
Summar
76 642
58 061
Banverkets pågående större investeringsprojekt avser citytunneln och ombyggnad av Malmö bangård, citybanan i Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajala- projektet.
Som Vägverkets pågående större investerings- projekt räknas Norra länken i Stockholm, ut- byggnaden av E6 genom Bohuslän norr om Ud- devalla samt närtidssatsningar i Umeå avseende E4/E12 och Hjulsta – Kista på E18 i Stockholm.
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2009
2008
Försvarsmakten
97 552
94 837
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, räddningstjänst- och var-
ningsmateriel m.m.
492
-
Socialstyrelsen, läkemedel och
sjukvårdsförnödenheter
277
268
Statens räddningsverk
-
592
Övriga myndigheter
31
161
Summa
98 352
95 858
Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil och militär beredskap.
102
s. 103 Not 6 Kontrollera mot PDF
Posten omfattar främst Försvarsmaktens till- gångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.
Försvarsmakten delar in sina beredskapstill- gångar i dels beredskapsinventarier, dels bered- skapsvaror, vilka redovisas som anläggningstill- gångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 81,8 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och bekläd- nadsmateriel uppgår till 15,7 miljarder kronor.
Årets ökning med 2,5 miljarder kronor avser i stort sett Försvarsmakten. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 6,5 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 6,3 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. två korvetter till marinen och modifiering av och kringutrustning till JAS 39 Gripen. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 0,1 miljarder kro- nor. Beredskapslagret har ökat med 2,6 miljarder kronor, bl.a. som en följd av korrigerat värde- ringspris för viss typ av ammunition.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har övertagit beredskapstillgångar från Statens räddningsverk och Krisberedskaps- myndigheten. Tillgångarna består av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggning- ar för varningssignaler.
Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser lä- kemedel och sjukvårdsförnödenheter.
Not 25
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2009
2008
Försvarets materielverk
877
802
Banverket
835
960
Vägverket
742
711
Kustbevakningen
424
822
Övriga myndigheter
20
27
Summa
2 898
3 322
Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materi- ella anläggningstillgångar.
Banverkets post avser förskott vid byggandet av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består främst av förskott avseende väganläggningar.
Skr. 2009/10:101
Kustbevakningens post avser förskott för fartygsprojekt. Minskningen mellan åren beror på att fartyg aktiverats som anläggningstillgång samt överförts till pågående nyanläggning.
Försvarets materielverks post avser främst förskott till FMS, Foreign Military Sales.
Not 26
Andelar i dotter- och intresseföretag
Andelar i dotterföretag
Miljoner kronor
2009
2008
Vattenfall AB
135 620
129 861
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
25 375
25 218
Akademiska Hus AB
24 477
24 462
Sveaskog AB
17 898
16 087
AB Svensk Exportkredit
13 455
10 215
Posten Norden AB
8 052
-
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBAB
7 377
6 432
Almi Företagspartner AB
6 170
6 251
Specialfastigheter Sverige AB
4 772
4 789
SJ AB
4 306
4 058
Apoteket Omstrukturering AB (Apoteket
AB)
4 026
3 858
Jernhusen AB (AB Swedcarrier)
3 611
3 113
Fouriertransform AB
3 008
3 000
Swedfund International AB
2 674
2 078
Systembolaget AB
2 213
2 069
Teracom AB
1 685
1 666
Green Cargo AB
1 393
1 482
Svevia AB
1 316
1
Samhall AB
1 231
1 256
Vasallen AB
1 201
1 024
RISE Research Institutes of Sweden
Holding AB (IRECO Holding AB)
641
185
Statens Bostadsomvandlings AB
555
550
Svenska Rymdaktiebolaget
528
518
Innovationsbron AB
505
636
Lernia AB
455
482
AB Svensk Bilprovning
386
344
Vectura Consulting AB
383
0
Arbetslivsresurs AR AB
45
11
AB Göta Kanalbolag
42
46
SweRoad (Swedish National Road Con-
sulting AB)
31
42
Swedesurvey AB
29
37
Kungliga Dramatiska Teatern AB
22
20
Arlandabanan infrastructure AB (A-Ba-
nan Projekt AB)
10
10
103
s. 104 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Kungliga Operan AB
3
20
Posten AB
0
7 980
Preaktio AB
0
2 901
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB
0
418
Kasernen Fastighets AB
0
127
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
-
24
Svenska Spel AB
0
0
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB)
0
0
IMEGO AB
-
14
Affärsverk
Luftfartsverket – LFV Holding AB
187
179
Svenska kraftnät – SwePol Link AB m.fl.
138
118
Övriga andelar
308
351
Summa
274 128
261 933
Med dotterföretag avses företag där statens ägar- andel överstiger 50 procent.
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per den 31 december 2009, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts.
Andelar i dotterföretag har ökat med 12,2 miljarder kronor.
Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 5,8 miljarder kronor, vilket huvud- sakligen förklaras av periodens vinst på 12,9 miljarder kronor. Utdelning av 6,9 miljarder kronor har minskat andelsvärdet. Negativa om- räkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 10,7 miljarder kronor har delvis utjämnats av po- sitiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 6,0 miljarder kronor. Omräk- ningsdifferenserna har uppstått när balansräk- ningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Kassaflödessäkring har medfört en ökning med 3,8 miljarder kronor. Kassaflö- dessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning.
LKAB:s resultat för året uppgår till 0,7 miljarder kronor, vilket bidragit till andels- värdets ökning med 0,2 miljarder kronor. Kassa- flödessäkringar och marknadsvärdering av finan-
siella instrument har
ökat
värdet
med
2,2 miljarder kronor.
En
utdelning
på
2,8 miljarder kronor har reducerat värdet. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB är
oförändrat mellan åren. Betald utdelning av
1,0 miljard kronor har utjämnats av årets resultat på 1,0 miljard kronor.
Andelsvärdet för Sveaskog AB har ökat med 1,8 miljarder kronor. Förändringen förklaras av årets resultat på 1,9 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 0,1 miljarder kronor.
Svensk Exportkredit AB har ökat med 3,2 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,7 miljarder kronor samt om- värdering av finansiella tillgångar på 1,3 miljarder kronor.
Posten Nordens emission av nytt kapital har inneburit en ökning av kapitalandelen med 7,2 miljarder kronor. Övrig förändring av kapi- talandelen motsvaras främst av årets resultatan- del på 1,0 miljarder kronor.
SBAB har ökat i värde med 0,9 miljarder kro- nor som en följd av årets resultat på 1,0 miljarder kronor.
SJ AB har ökat med 0,3 miljarder kronor, vil-
ket väsentligen avser
årets
resultat
på
0,5 miljarder kronor
samt
utdelning
av
0,2 miljarder kronor.
Apoteket har ökat med 0,2 miljarder kronor. Årets resultat uppgår till 0,5 miljarder kronor och utdelningen till 0,2 miljarder kronor. Uppgifterna avser Apoteket AB.
Andelsvärdet i Jernhusen AB har ökat med 0,5 miljarder kronor, vilket beror på fusionen med Swedcarrier AB samt utdelning av 0,1 miljarder kronor.
I samband med att verksamhet förts över från Vägverket till Svevia AB har bolaget övertagit tillgångar och skulder genom en apportemission på 1,2 miljarder kronor.
Vectura Consulting AB har övertagit verk- samhet från Vägverket och Banverket och i sam- band med detta genomfört en apportemission på 0,4 miljarder kronor.
Preaktio AB har minskat med 2,9 miljarder kronor, vilket avser utdelning till staten.
Swedfund International AB har erhållit ett aktieägartillskott på 0,6 miljarder kronor, vilket medfört en ökning av andelsvärdet med samma belopp.
Posten AB har fusionerats med Post Dan- mark AB A/S till Posten Norden AB. Posten AB har delat ut 1,4 miljarder kronor innan fu- sionen.
Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 1,4 miljarder kronor. Efter övergång till
104
s. 105 Not 6 Kontrollera mot PDF
redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktieägar- tillskott.
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- kapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som en skatteintäkt när utdelning betalas till staten.
Andelar i intresseföretag
Miljoner kronor
2009
2008
TeliaSonera AB
50 480
48 621
Nordiska Investeringsbanken (NIB)
7 700
6 943
SAS AB
2 437
1 858
AB Bostadsgaranti
116
82
SOS Alarm Sverige AB
84
81
VisitSweden AB
12
10
Norrland Center AB
5
5
Dom Shvetsii
0
3
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
276
1 466
Luftfartsverket - Nordic Airport Proper-
ties KB m.fl.
30
15
Summa
61 140
59 084
Andelar i intresseföretag är 2,1 miljarder kronor högre än föregående år främst på grund av att andelen i TeliaSonera ökat i värde med 1,9 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera har påverkats positivt med 7,0 miljarder kronor
av andelen i
årets resultat och negativt av
2,2 miljarder
kronor i valutakursdifferenser.
Utdelning av 3,0 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande belopp. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 86,8 miljarder kronor.
Nordiska Investeringsbanken har ökat med 0,8 miljarder kronor främst hänförligt till periodens resultat.
SAS genomförde en nyemission våren 2009, i vilken staten tecknade aktier till ett värde av 1,3 miljarder kronor. Statens ägarandel är oförändrat, 21,4 procent. Statens kapitalandel ökade till följd av detta. Det negativa resultatet i
SAS minskade dock
kapitalandelen
med
0,6 miljarder kronor.
Sammantaget
ökade
kapitalandelen i SAS med 0,6 miljarder kronor.
Skr. 2009/10:101
Marknadsvärdet på statens aktier i SAS AB uppgår till 2,1 miljarder kronor.
Svenska kraftnäts intressebolag har minskat med 1,2 miljarder kronor, främst avseende ut- delning till staten.
Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt
Miljoner kronor
2009
2008
Summa andelar i dotterföretag
274 128
261 933
Summa andelar i intresseföretag
61 140
59 084
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Summa
336 268
322 017
Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i företagens justerade egna kapital, utbe- talda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Not 27
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor
2009
2008
Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer
18 103
-
Statens aktier i Nordea Bank AB
10 029
4 419
Exportkreditnämnden, obligationer
3 212
2 472
Kammarkollegiet, Europeiska
investeringsbanken EIB
1 677
1 677
Kammarkollegiet, Europeiska
utvecklingsbanken EBRD
1 040
1 040
Kammarkollegiet, Världsbanken IBRD
593
593
Karolinska institutet, aktier,
andelar och obligationer
277
247
Kammarkollegiet, Europarådets
utvecklingsbank CEB
34
34
Affärsverk
Statens järnvägar
4 001
4 157
Övriga myndigheter
253
253
Summa
39 219
14 892
Den största förändringen av värdepappersinne- haven avser Kärnavfallsfonden som, efter änd- rade placeringsregler under året, placerat en stor del av fondmedlen i bostadsobligationer.
Statens aktier i Nordea redovisas dels av Kammarkollegiet (t.o.m. 2008 av Reger- ingskansliet) som en del av statens aktieförvalt-
105
s. 106 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
ning med 4,4 miljarder kronor, dels av Riks- gäldskontoret som deltog i Nordeas nyemission under året genom stabilitetsfonden med 5,6 miljarder kronor. Exportkreditnämndens in- nehav av obligationer har ökat med 0,7 miljarder kronor.
Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året ökat in- nehavet av obligationer i utländska valutor. In- nehavet utgör en del av likvid buffert för riskex- ponering och balanserande innehav för åtagan- den i respektive valuta.
Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar ut- hyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Kammarkollegiets innehav i internationella banker redovisades föregående år av Regerings- kansliet.
Not 28
Långfristiga fordringar
Miljoner kronor
2009
2008
Exportkreditnämnden
- Skadefordringar
1 350
1 558
- Återförsäkrares andel av försäkrings-
tekniska avsättningar
1 341
1 712
Summa Exportkreditnämnden
2 691
3 270
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete
191
258
Göteborgs universitet
130
135
Fiskeriverket
92
116
Statens bostadskreditnämnd
55
65
Regeringskansliet
21
23
Affärsverk
Statens järnvägar
2 045
2 323
Luftfartsverket
256
25
Svenska kraftnät
207
200
Sjöfartsverket
67
79
Övriga myndigheter
10
15
Summa
5 765
6 509
Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäk- ringstekniskt beräknat nettovärde på skadeford- ringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp
som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En ut- gångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s ute- stående fordran.
Sverige är det land där EKN haft den största ökningen av riskexponering. Den mycket stora ökningen beror på de rörelsekreditgarantier till stora svenska företag som EKN ställt ut under året. Rörelsekreditgarantierna innebär att EKN delar risk med utlånande bank på stora svenska exportföretag med hög kreditvärdighet. I likhet med tidigare år är Pakistan och Sydafrika bland de största länderna med anledning av en mycket stor affär i respektive land.
Värdet före reservering för förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 6 703 miljoner kronor. Reserveringen uppgår till 5 353 miljoner kronor. De största fordringarna finns på Nord- korea, Kongo-Kinshasa, Pakistan, Kuba och Irak. Även värdet på den del av fordringarna som avser återförsäkrares andel av försäkringstek- niska avsättningar har skrivits ned under året.
Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) garanterar och subventionerar u- landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen (144 miljoner kronor) av nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande del av posten är en fordran på Swedfund avse- ende villkorslån.
Göteborgs universitets fordringar avser utlå- ning av donationsmedel till Akademiska Hus.
Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser medel från fiskeavgifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen hos Kammarkollegiet består av 25 fonder.
Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 1 976 miljoner kronor 2009 av totalt 2 045 miljoner kronor avseende långfristiga ford- ringar.
106
s. 107 Not 6 Kontrollera mot PDF
Sjöfartsverkets
fordringar
uppgick
till
67 miljoner kronor. Sjöfartsverket redovisar
fordringar avseende förskottshyra för tre isbry- tande offshorefartyg som man tecknat avtal om
med Trans Viking A/S.
Dessa uppgick till
57 miljoner kronor 2008.
Not 29
Utlåning
Miljoner kronor
2009
2008
Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni
2001)
85 334
73 620
Studielån (lån med villkorad återbetal-
ning, beviljade mellan den 1 januari
1989 och den 30 juni 2001)
66 764
71 394
Studiemedel (beviljade före 1989 och
äldre lån)
6 436
8 045
Hemutrustningslån
1 115
1 147
Summa Centrala studiestödsnämnden
159 649
154 206
Riksgäldskontoret
Riksbanken
92 530
-
Botniabanan AB
16 103
14 648
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
4 406
4 181
Premiepensionsmyndigheten
1 450
1 528
A-Train AB
800
800
Lån till Island
861
-
AP-fonden
157
138
Övrigt
539
245
Summa Riksgäldskontoret
116 846
21 540
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete
263
264
Övriga myndigheter
135
109
Summa
276 893
176 119
Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini- strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- rade med lån hos Riksgäldskontoret, vilket är de lån som går under benämningen studielån. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten och benämns som studiemedel i sammanställningen. CSN:s fordringar har ökat med 5,4 miljarder kronor och uppgår till nära 160 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar.
Skr. 2009/10:101
CSN:s modell för att beräkna de osäkra ford- ringarna och nedskrivningarna utvecklas hela ti- den och osäkerheten beräknas fram utifrån tre värderingsprinciper. Dessa principer är betal- ningsbenägenhet, reservation enligt de trygg- hetsregler som finns vid återbetalning och fram- tida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid reserva- tion enligt trygghetsregler görs en bedömning av möjligheterna att betala tillbaka lån utifrån indi- videns ekonomiska förutsättningar i förhållande till skuldens storlek. Den tredje värderingsprici- pen beräknas slumpmässigt utifrån kön- och ål- dersspecifika dödsfallsrisker från Statistiska centralbyrån.
CSN:s totala lånefordran uppgår till 184 miljarder kronor och vid utgången av 2009 var den totala reserveringen 24,7 miljarder kro- nor. Det är en minskning netto med 2,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen beror till största delen på en mo- dellförändring för lånetypen annuitetslån som numera beräknas mindre schablonartat. Det osäkra beloppet beräknas nu på motsvarande sätt som för lånetypen studielån. Där simuleras en detaljerad betalningsplan för hela återbetalnings- tiden.
Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning och under 2009 ökade utlåningen hos RGK med 95 miljarder kronor. Framför allt beror det på utlåningen till Riksbanken under året motsva- rande nästan 93 miljarder kronor. RGK lånade upp motsvarande 97 miljarder kronor under året i utländsk valuta varav 95 miljarder kronor lånats ut till Riksbanken för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken värderas till 92,5 miljarder kronor, enligt de valutakurser som gällde vid årsskiftet. Utöver detta lån till följd av lågkonjunktur och finanskris beslutade de nordiska länderna att låna ut pengar till Island vilket ledde till att vid årets slut motsvarade Sve- riges utlåning till Island nästan 0,9 miljarder kro- nor. Riksgäldskontoret redovisar också lånen till Botniabanan AB (91 procent ägs av svenska staten) och dess uppgift är att detaljprojektera, upphandla, bygga och finansiera Botniabanan. När Botniabanan är färdigställd ska bolaget börja amortera lånen tagna hos RGK. Återbetalning kommer att ske med den hyra som Banverket kommer att betala till bolaget och senast 2050
107
s. 108 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
ska samtliga lån vara återbetalda. När det gäller Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. I sammanställningen över RGK:s utlåning ingår också lånen till Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna, eftersom dessa myndigheter inte konsolideras i årsredovisningen för staten.
Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån.
Not 30
Varulager och förråd
Miljoner kronor
2009
2008
Banverket
586
489
Försvarsmakten
271
388
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
132
-
Rikspolisstyrelsen
123
126
Försvarets materielverk
86
95
Kriminalvården
71
70
Affärsverk
Sjöfartsverket
71
43
Luftfartsverket
46
44
Svenska kraftnät
4
4
Övriga myndigheter
184
497
Summa
1 574
1 756
Med varulager och förråd avses råmaterial, råva- ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate- rial.
Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.
Not 31
Pågående arbeten
Miljoner kronor
2009
2008
Lantmäteriet
244
214
Banverket
65
31
Försvarsmakten
50
5
Statens väg- och transportforskningsin-
stitut
15
15
Fortifikationsverket
11
19
Övriga myndigheter
20
32
Summa
405
316
Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i hu- vudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär av- styckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen jämfört med föregående år beror främst på ett ökat antal infrastruktur- ärenden.
Banverkets pågående arbeten avser ej av- slutade entreprenaduppdrag som i huvudsak ut- förts av Banverket Produktion och Investerings- divisionen.
Försvarsmaktens pågående arbeten avser främst verksamheten hos Försvarsmaktens logistik (FMLOG) som är redovisad som pågå- ende arbeten.
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor
2009
2008
Länsstyrelsen i Dalarnas län
133
112
Länsstyrelsen i Värmlands län
19
16
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
8
9
Länsstyrelsen i Västerbottens län
8
0
Övriga länsstyrelser
4
3
Summa
172
140
Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där by- tesprojekt pågår eller är planerade.
108
s. 109 Not 6 Kontrollera mot PDF
Not 33
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
2009
2008
Banverket
36
58
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
2
-
Fortifikationsverket
-
2
Affärsverk
Luftfartsverket
56
44
Övriga myndigheter
1
1
Summa
95
105
Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveran- ser.
Not 34
Kundfordringar
Miljoner kronor
2009
2008
Exportkreditnämnden
3 069
1 707
Försvarets materielverk
1 086
1 476
Banverket
740
754
Vägverket
399
909
Lantmäteriet
159
165
Statens institutionsstyrelse
158
146
Karolinska institutet
132
107
Göteborgs universitet
101
100
Affärsverk
Luftfartsverket
374
409
Svenska kraftnät
344
206
Sjöfartsverket
134
152
Övriga myndigheter
1 459
1 487
Summa
8 155
7 618
Som kundfordringar redovisas fakturerade be- lopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. Exportkreditnämndens ford- ringar utgörs av fordringar på garantitagare avse- ende förskotts- och efterskottspremier. Ökningen mellan åren avser i huvudsak ford- ringar avseende efterskottpremie, nominellt värde.
Försvarets materielverk har lägre intäkter från uppdrag för andra än statliga myndigheter
Skr. 2009/10:101
(jämför not 2) vilket även påverkar kundfordringarna.
Vägverkets och Banverkets poster består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner. Bolagiseringen av Vägverkets pro- duktionsenheter leder till lägre kundfordringar
eftersom uppdragsintäkterna
minskar
(jämför
not 2).
Not 35
Övriga fordringar
Miljoner kronor
2009
2008
Skatteverket
- Fordringar på skattekonto, inkl. rest-
förda samt värdereglering
36 157
32 256
- Fordran kommuner och landsting av-
seende slutreglering av kommunalskatt
för inkomståret 2008
2 623
-
- Övriga fordringar
13
5
Summa Skatteverket
38 793
32 261
Riksgäldskontoret
- Fordran finansiella institut
1 044
252
- Depositioner för handel med futures
331
135
- Terminskontrakt statens internbank
155
455
- Fordran CSA-avtal och GMRA-avtal
-
1 919
- Övriga fordringar
13
263
Summa Riksgäldskontoret
1 543
3 024
Statens jordbruksverk
7 493
7 580
Tullverket
1 925
2 447
Försäkringskassan
2 275
2 723
Centrala studiestödsnämnden
757
749
Kronofogdemyndigheten
714
708
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
224
77
Lantmäteriet
217
290
Affärsverk
Statens järnvägar
253
246
Luftfartsverket
138
170
Svenska kraftnät
37
33
Sjöfartsverket
1
1
Övriga myndigheter
1 307
1 214
Summa
55 677
51 523
Övriga fordringar har ökat med 4 miljarder kro- nor jämfört med föregående år.
109
s. 110 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 4 miljarder kronor. Skatteverket redo- visar också en fordran på kommuner och lands- ting avseende slutreglering av kommunalskatt för inkomståret 2008. Slutavräkning av kommu- nalskatt kan variera starkt mellan åren. Slutav- räkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kom- munalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommuner och landsting under inkomståret. Slutavräkningen avseende 2007 medförde en skuld till kommuner och landsting.
Riksgäldskontorets fordringar utgörs till största delen av fordran på finansiella institut. I posten ingår en fordran som bedöms som säker för den del av försäljningen av Carnegie Invest- ment Bank och Max Matthiessen som ännu inte är reglerad.
Statens jordbruksverk redovisar huvudsakli- gen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt bundet ka- pital i offentliga lager (145 miljoner kronor) till följd av inköps- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning. Kapitalbindningen är utgifter av inköp minskat med försäljningsintäkter och be- talningar (lagernedskrivningar och korrigeringar av vinst/förlust) som erhållits från EU. Jord- bruksverkets fordran på EU uppgår till totalt 7 421 miljoner kronor, netto (7 562 miljoner kronor föregående år), varav 7 462 miljoner kro- nor avser den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.
Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende upp- börd.
Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga av- seende underhållsstöd, 1 015 miljoner kronor (en minskning med 203 miljoner kronor jämfört med föregående år) samt återkravsfordringar av-
seende
övriga
socialförsäkringsförmåner,
918 miljoner kronor.
Samtliga fordringar äldre
än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Till övriga fordringar hänförs också fordringar för EU-vård på 184 miljoner kronor och fordringar hos kommuner för assistansersättning med 143 miljoner kronor.
Statens järnvägars post består till största delen av fordran på AB Storstockholms Lokaltrafik, kortfristig del.
Not 36
Periodavgränsningsposter – förutbetalda kostnader
Miljoner kronor
2009
2008
Skatteverket
13 146
134
Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska kro-
nor
5 240
4 259
- underkurser, upplåning i utländsk
valuta
198
141
- underkurser, statsskulden till nomi-
nellt belopp i svenska kronor
680
2 466
- underkurser, statsskulden till nomi-
nellt belopp i utländsk valuta
31
17
- förutbetalda kostnader
8
5
Summa Riksgäldskontoret
6 157
6 888
Rikspolisstyrelsen
429
438
Kriminalvården
278
244
Banverket
249
146
Lunds universitet
239
260
Försäkringskassan
209
186
Transportstyrelsen
172
-
Domstolsverket
168
153
Stockholms universitet
141
141
Arbetsförmedlingen
137
118
Uppsala universitet
133
122
Göteborgs universitet
130
150
Karolinska institutet
121
116
Kungl. Tekniska högskolan
111
109
Affärsverk
Sjöfartsverket
76
70
Luftfartsverket
48
69
Svenska kraftnät
2
4
Statens Järnvägar
1
1
Övriga myndigheter
2 122
2 001
Summa
24 069
11 350
Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året.
Skatteverket betalade i december 2009 ut det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting som avser 2010. En anledning att re- geringen valde att lämna förslaget i 2009 års pro- position om vårtilläggsbudget var att utrymmet
110
s. 111 Not 6 Kontrollera mot PDF
under utgiftstaket för staten var större 2009 än 2010. Medlen är avsedda att användas för verk- samhet under 2010 och antas därmed periodise- ras av kommuner och landsting som en intäkt 2010.
Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbe- tald kostnad som periodiseras över lånets löptid.
Förutbetalda kostnader i övrigt avser t.ex. hy- ror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år.
Not 37
Periodavgränsningsposter – upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor
2009
2008
Kungl. Tekniska högskolan
163
153
Karolinska institutet
145
137
Lunds universitet
115
115
Tillväxtverket
110
-
Göteborgs universitet
100
79
Stockholms universitet
95
83
Försäkringskassan
81
102
Uppsala universitet
70
58
Sveriges lantbruksuniversitet
44
35
Luleå tekniska universitet
34
39
Övriga myndigheter
361
441
Summa
1 318
1 241
Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för genomförd verksam- het som ännu inte utbetalats till myndigheten.
Bland upplupna bidragsintäkter ingår medel från EU för den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013 med 118 miljoner kronor, huvudsak- ligen hos Tillväxtverket.
Skr. 2009/10:101
Not 38
Periodavgränsningsposter – övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor
2009
2008
Periodisering av skatter
10 447
-
Riksgäldskontoret:
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor
5 753
5 846
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta
3 295
4 852
Övriga upplupna intäkter
798
443
Summa Riksgäldskontoret
9 846
11 141
Inspektionen för arbetslöshetsförsäk-
ringen
622
557
Kärnavfallsfonden
548
142
Banverket
287
197
Försäkringskassan
169
142
Exportkreditnämnden
85
-
Arbetsförmedlingen
85
659
Affärsverk
Svenska kraftnät
597
519
Luftfartsverket
215
249
Sjöfartsverket
86
35
Statens järnvägar
5
56
Övriga myndigheter
582
723
Summa
23 574
14 420
Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där faktu- rering eller betalning inte skett till och med brytdagen.
Periodisering av skatter 2009 avser mellan- skillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsre- dovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovis- ningen för staten. För 2008 översteg betalda skatter intäkterna vilket ledde till att ett belopp redovisades som förutbetalda intäkter. För 2009 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas i stället en upplu- pen intäkt (se not 52).
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser räntein- täkter förknippade med statsskulden som är in-
111
s. 112 Not 6 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
tjänade under året men som ännu inte är inbetalda.
Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser avgifter för producerad el som kärnkraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden. Dessa avgifter ökade med 406 miljoner kronor.
Arbetsförmedlingens upplupna intäkter avser medel som Arbetsförmedlingen för Sveriges räkning rekvirerar från EU och levererar in på inkomsttitel.
Not 39
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor
2009
2008
Riksgäldskontoret
4 226
68 348
Försäkringskassan, hypoteksobligationer
m.m.
1 391
1 526
Exportkreditnämnden, valutadepositio-
ner i svenska banker
1 113
372
Statens försvarshistoriska museer
2
2
Affärsverk
Statens järnvägar
-
695
Luftfartsverket
-
49
Övriga myndigheter
-
-
Summa
6 732
70 992
Riksgäldskontoret har minskat sitt innehav av värdepapper och andelar med 64 miljarder kro- nor, varav kortfristiga placeringar minskat med 62 miljarder kronor beroende på att Riksgälds- kontoret under 2008 gav ut extra statsskulds- växlar utan att motsvarande lånebehov fanns. Detta har inte gjorts under 2009.
Försäkringskassans värdepapper och andelar avser huvudsakligen hypoteksobligationer i fon- der för socialförsäkringsändamål.
Exportkreditnämnden redovisar fasträntepla- ceringar i utländsk valuta i form av valutadeposi- tioner i svenska banker.
Not 40
Kassa, bank m.m.
Miljoner kronor
2009
2008
Kronofogdemyndigheten
657
591
Riksgäldskontoret
437
901
Regeringskansliet
184
127
Exportkreditnämnden
165
73
Länsstyrelsen i Norrbottens län
161
150
Lunds universitet
149
67
Kustbevakningen
132
2
Länsstyrelsen i Västerbottens län
114
137
Karolinska institutet
106
96
Internationella programkontoret för ut-
bildningsområdet
95
145
Affärsverk
Statens järnvägar
203
69
Luftfartsverket
152
189
Sjöfartsverket
79
54
Svenska kraftnät
76
77
Övriga myndigheter
844
843
Summa
3 554
3 521
Kronofogdemyndighetens Kassa, bank avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel).
Riksgäldskontoret redovisar medel på valuta- konton i Nordea, Euroclear och Clearstream.
Flera länsstyrelser redovisar bygdemedel och deponerade medel som är placerade i bank.
Not 41
Nettoförmögenhet
Miljoner kronor
2009
2008
Uppskrivningskapital
107
109
Donationskapital
442
420
Resultatandelar i dotterföretag
233 364
217 484
Balanserad kapitalförändring
-644 311
-719 772
Årets över-/underskott enligt
resultaträkningen
26 253
91 845
Summa
-384 145
-409 914
112
s. 113 Not 6 Kontrollera mot PDF
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögenhe- ten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re- dovisas i resultaträkningen. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoför- mögenheten. Vissa händelser som i sig inte inne- bär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående del- poster.
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- ningar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 22 miljoner kronor under året. Ökningen beror på till största delen på att Moderna museet har erhållit dona- tioner i form av konstverk och likvida medel.
Resultatandelar i dotterbolag
Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt års- bokslut. Förändringen på 15,9 miljarder kronor under året består av föregående års resultatande- lar (34,9 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2009 (-19,6 miljarder kronor) samt övriga
förändringar av
eget kapital
i dotterbolagen
(-0,2 miljarder
kronor).
Den
del
av
Systembolaget AB:s resultat som motsvarade årets utdelning 2008 och som redovisades som skatteintäkt 2008 har omförts från balanserad
kapitalförändring
till
resultatandel
2009
(0,9 miljarder kronor).
TeliaSonera AB har, vid sidan av resultatet, en
direkt minskning
av
eget kapital
med
2,2 miljarder
kronor
avseende
främst
valutakursdifferenser.
LKAB redovisar, vid sidan av resultatet, en direkt ökning av eget kapital med 2,2 miljarder kronor avseende kassaflödessäkringar och marknadsvärdering av finansiella instrument i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.
Skr. 2009/10:101
Vattenfall AB redovisar en minskning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Föränd- ringen uppgår till -0,2 miljarder kronor och be- står till största delen av omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (-10,7 miljarder kronor), valutasäkring av ut- ländskt eget kapital (6,0 miljarder kronor), kas- saflödessäkring (3,8 miljarder kronor) samt ef- fekter vid ägarförändringar i dotterbolag (0,7 miljarder kronor).
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 75,5 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 57,0 miljarder kronor.
Utdelningar från dotterbolag enligt föregå- ende stycke ökar denna delpost med motsva- rande belopp dvs. 19,6 miljarder kronor.
Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till
resultatandel
från
kapitalförändring
(-0,9 miljarder kronor).
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på -1,6 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.
Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- gick vid årsskiftet till 1,1 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenhe- ten.
Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en
ökning
av
nettoförmögenheten
med
0,5 miljarder kronor.
Summan
av
statens interna fordringar
och
skulder avseende moms har minskat nettoför- mögenheten med 0,4 miljarder kronor.
Eliminering av inomstatliga ensidiga periodi- seringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.
Se även avsnitt 4.2.1.
113
s. 114 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Nettoförmögenhetens förändring
Miljoner kronor
Uppskriv-
Donations-
Resultatandelar i
Balanserad
Årets över-
ningskapital
kapital
dotterföretag
kapitalförändring
/underskott
Summa
Utgående balans 2008
109
420
217 484
-719 772
91 845
-409 914
Förändring av nettoförmögenheten
-
-
-
-
-
-
Ingående balans 2009
109
420
217 484
-719 772
91 845
-409 914
Föreg. års kapitalförändring
-2
34 851
56 996
-91 845
0
Utdelning från dotter- och
intresseföretag
-19 578
19 578
0
Förändring av eget kapital hos
dotter- och intresseföretag
-198
-198
Omföring av resultatandel från
Systembolaget redovisad som
skatteintäkt
869
-869
0
Sålda andelar
-26
26
0
Utjämningspost avser eliminering
statspapper
-1 556
-1 556
Saldo inomstatlig betalnings-
avräkning
1 127
1 127
Rundradiokonto m.m., Riksgälds-
kontoret
490
490
Eliminering av inomstatliga
balansposter avseende moms
-367
-367
Saldo vid eliminering av ensidiga
inomstatliga periodav-
gränsningsposter samt diverse
fordringar och skulder
123
123
Övriga förändringar
22
-38
-87
-103
Årets över-/underskott
26 253
26 253
Summa årets förändring
-2
22
15 880
75 461
-65 592
25 769
Utgående balans
107
442
233 364
-644 311
26 253
-384 145
114
s. 115 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
I tabellen nedan redovisas en beräkning av skill- naderna mellan balansräkningens nettoförmö- genhet för 2008 och 2007 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till national- räkenskapernas principer.
Miljarder kronor
2008
2007
Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS
-410
-499
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
Beredskapstillgångar
-95
-94
Affärsverkens anläggningstillgångar
-22
-22
Fordringar och skulder hos andra myndigheter än
Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden
m.fl.
120
75
Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden
och Exportkreditnämnden
32
34
Tillkommande poster i Statens förmögenhet en-
ligt NR-principer
Uppvärdering av börsnoterade aktier till mark-
nadsvärde
40
109
Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell
prisnivå av anläggningstillgångar/förbruknings-
inventarier samt utökad aktivering av mjukvaru-
utveckling
333
290
Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella
poster till marknadsvärde
-34
-25
Riksbankens egna kapital utöver grundfond
69
61
Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens
jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl.
25
37
Fordran på kommuner avseende särskild löne-
skatt
76
75
Övrigt
16
16
Statens förmögenhet enligt NR-principer
150
57
Skr. 2009/10:101
Not 42
Fonder
Miljoner kronor
2009
2008
Kärnavfallsfonden
41 393
40 306
Insättningsgarantifonden (Riksgälds-
kontoret)
20 747
19 103
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)
16 487
15 110
Försäkringskassan
- Trafiklivräntefonden
778
741
- Frivilliga yrkesskadefonden
119
115
- Affärsverksfonden
129
131
- Övriga fonder
114
121
Summa Försäkringskassan
1 140
1 108
Batterifonden (Naturvårdsverket)
790
819
Kammarkollegiets försäkringsverksam-
het m.m.
369
364
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)
296
301
Medel från vattendomar m.m. (Fiskeri-
verket)
100
120
Övriga
96
96
Total summa
81 418
77 327
Som fonder i staten redovisas medel som reser- verats för särskilda ändamål, men där det reser- verade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be- skrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fon- der.
Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkol- legiet. Fonden består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostna- der nu och i framtiden för hantering och slutför- varing av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är sedan 2009 till stor del placerade i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut och i övrigt lik- som tidigare i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2009 är ca 45 procent av tillgångarna placerade i säkerställda obligationer.
Insättningsgarantifonden förvaltas av Riks- gäldskontoret och utgörs av avgifter från institut
115
s. 116 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, an- vänds till att bygga upp en fond varifrån ersätt- ning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgaran- tin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättnings- garantimedlen är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgaranti- fonden är den fond som ökat mest under 2009 (jämför not 5).
I samband med finanskrisen under hösten 2008 beslutade riksdagen att inrätta Stabilitets- fonden för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag på statsbudgeten. Avsikten är att banker och andra institut framöver ska betala en årlig stabilitetsavgift, så att fonden inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året har fonden tillförts garantiavgifter, medan däremot den nya stabilitetsavgiften inte kommer in förrän 2010.
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfon- den.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av mil- jöfarliga batterier.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel, vattenregleringsmedel och älgvårdsfonder. Det största beloppet (137 miljoner kronor) redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Not 43
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
2009
2008
Statens pensionsverk
178 399
168 178
Riksdagsförvaltningen
1 855
1 782
Försvarsmakten
511
858
Rikspolisstyrelsen
293
433
Skatteverket
150
101
Försäkringskassan
108
146
Affärsverk
Luftfartsverket
4 349
4 103
Sjöfartsverket
1 639
1 578
Svenska kraftnät
342
316
Statens järnvägar
103
101
Övriga myndigheter
961
1 071
Summa
188 710
178 667
Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till Statens pensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande i den statliga försäk- ringsrörelsen. Undantag från denna försäk- ringslösning är de myndigheter som gör egna av- sättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar.
Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med 10 miljarder kronor (6,5 föregående år). De viktigaste faktorerna som ökade avsätt- ningen var basbeloppsindexering (värdesäkring) 6,8 miljarder kronor, nyintjänad pension 5,0 miljarder kronor samt grundränta (uppräk- ning enligt de försäkringstekniska riktlinjerna), netto, 3,0 miljarder kronor medan avsättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 7,5 miljarder kronor. Framför allt har basbe- loppsindexeringen fått stor påverkan detta år, eftersom prisbasbeloppet ökade med 4,4 procent mellan 2008 och 2009 (året innan var denna faktor endast ca 1,7 procent eller 2,5 miljarder kronor).
Riksdagsförvaltningen tar upp en avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutva- rande och nuvarande ledamöter. Drygt 63 procent av avsättningen avser ledamöter som lämnat riksdagen samt belopp som upparbetats i
116
s. 117 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
EU-parlamentet, medan återstoden avser leda- möter i riksdagen.
Försvarsmaktens avsättningar har liksom fö- regående år minskat kraftigt eftersom utbetal- ningarna legat kvar på en hög nivå medan årets kostnader varit låga jämfört med åren dessförin- nan.
Affärsverkens pensionsavsättningar visar inte på några dramatiska förändringar detta år.
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2009
2008
Exportkreditnämnden
12 732
11 203
Försvarsmakten
1 382
1 532
Riksgäldskontoret
1 083
1 091
Banverket
584
339
Försäkringskassan
537
587
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
483
600
Bostadskreditnämnden
356
938
Affärsverk
Luftfartsverket
265
92
Statens järnvägar
242
222
Sjöfartsverket
9
14
Svenska kraftnät
8
-
Övriga myndigheter
514
481
Summa
18 195
17 099
Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Re- serveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2009 uppgick till 12 732 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 1 529 miljoner kronor under året. Det är i allt väsentligt avsättningen
för förväntade
förluster
som har
ökat
(1 552 miljoner
kronor).
Samtidigt
har
återförsäkrares andel av risken, som redovisas bland Långfristiga fordringar på balansräkningens tillgångssida, minskat med 371 miljoner kronor. Nettoökningen av avsätt- ning för risk är 1 900 miljoner kronor. Eftersom samtidigt engagemangsvolymerna ökat kraftigt
Skr. 2009/10:101
minskade ändå avsättningen, efter avdrag för
återförsäkrares
andel av
engagemanget,
till
7,2 procent
av
engagemanget,
jämfört
med
8,4 procent
vid
utgången
av
2008. Kronans
förstärkning mot dollarn och euron har dämpat reserveringsbehovet något. Flera av EKN:s affärer har fått ökade riskreserveringar. EKN gör även reserveringar för s.k. oförväntade förluster, som görs med hänsyn till koncentrationsrisken i portföljen. Dessa har ökat med 267 miljoner kronor i samband med ökningen av engagemang.
Försvarsmaktens avsättning för framtida ut- gifter för omstrukturering enligt främst För- svarsbeslutet 2004 har fortsatt minska under 2008. Minskningen avser framför allt avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna avser till nära 80 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna bl.a. avser avsättningar för sanering, hyra och rivning.
Riksgäldskontoret reserverar medel för fram- tida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. garantimodellen. Reserveringen avser till största delen garantin avseende Öresundsbron och har sjunkit marginellt under året.
Avsättningar hos Banverket avser i huvudsak avsättningar för miljöåtgärder och det är också dessa som ökat kraftigt under året.
Statens bostadskreditnämnd avsättning för förluster i garantiverksamheten har minskat kraftigt under året beroende på lägre marknads- värden och att garantistocken minskat.
Av Försäkringskassans
avsättning avser
522 miljoner
kronor
den
frivilliga
pensionsförsäkringen enligt
äldre
lagstiftning.
Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar numera successivt eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Försäkringskassan har dessutom en avsättning vid omställning av verksamheten som till största delen har reglerats.
Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser garantier som Exportkreditnämnden administrerar för Sidas räkning avseende U-kre- diter. U-krediterna avser för närvarande 16 länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Under året har engagemanget minskat från drygt 1 800 till ca 1 500 miljoner kronor. Av avsättningen för U- krediter avser nära 65 procent reservation för s.k.
117
s. 118 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
oförväntade förluster (riskkoncentration) på grund av den kraftiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka. Under året har avsättningen totalt sett minskat beroende på lägre engagemangsbelopp och kortare risktid. Förutom U-krediter ingår i avsättningen även en mindre del som avser s.k. fristående garantier.
Luftfartsverket har gjort ökade avsättningar för främst omstruktureringskostnader under året. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing.
Not 45
Statsskulden
Lån i Sverige
Miljoner kronor
2009
2008
Nominella statsobligationer
504 768
509 464
Ränte- och valutaswappar
-248 950
-228 350
Ränteswappar
120 892
133 625
Statsskuldväxlar
114 816
139 047
Privatmarknadslån
70 399
80 851
Likviditetsförvaltningsinstrument
107 856
49 605
Valutaterminer i svenska kronor
-8 785
2 379
Real skuld i svenska kronor
199 711
207 295
Summa
860 707
893 916
Eliminering, myndigheters innehav
-39 792
-57 204
Summa
820 915
836 712
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kon- toret använder, och har använt sig av, i sin finan- siering av statens lånebehov. Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riks- gäldskontorets definition av statsskulden mins- kat med elimineringar av de statliga myndighe- ternas innehav av statliga obligationer.
Det är endast ett fåtal myndigheter som inne- har statsobligationer. Kärnavfallsfondens inne- hav var vid årsskiftet 19,9 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för insättningsga- rantifonden var 19,0 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgälds- kontorets eget innehav av premieobligationer.
Lån utomlands
Miljoner kronor
2009
2008
Obligationer m.m. i utländsk valuta
185 160
112 712
Valutaswappar
134 475
113 498
Terminskontrakt m.m.
8 829
-1 163
Summa
328 464
225 047
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- sade lånen i utländsk valuta ökade med 103 mil- jarder kronor. De utländska lånens marknads- värde den 31 december 2009 uppgick till 328 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
2009
2008
Lån i Sverige
820 915
836 712
Lån utomlands
328 464
225 047
Summa
1 149 379
1 061 759
118
s. 119 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Not 46
Leverantörsskulder
Miljoner kronor
2009
2008
Vägverket
3 252
2 638
Banverket
2 241
2 100
Försvarets materielverk
2 240
1 862
Försvarsmakten
1 189
965
Försäkringskassan
496
579
Arbetsförmedlingen
485
365
Rikspolisstyrelsen
439
545
Regeringskansliet
364
261
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
305
-
Fortifikationsverket
302
323
Kriminalvården
291
260
Statens fastighetsverk
290
266
Transportstyrelsen
290
-
Karolinska institutet
175
146
Skatteverket
156
246
Domstolsverket
132
150
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete
125
166
Uppsala universitet
125
115
Post- och telestyrelsen
121
158
Försvarets radioanstalt
115
35
Lunds universitet
111
134
Sveriges lantbruksuniversitet
108
116
Migrationsverket
104
136
Göteborgs universitet
101
125
Affärsverk
Svenska kraftnät
347
360
Luftfartsverket
342
474
Sjöfartsverket
80
63
Statens järnvägar
22
11
Övriga myndigheter
2 651
2 768
Totalt
16 999
15 367
Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.
Skr. 2009/10:101
Not 47 Övriga skulder
Miljoner kronor
2009
2008
Riksgäldskontoret
Skuld till Premiepensionsmyndigheten
8 417
9 989
EU-avgifter
4 439
5 600
Skuld CSA-avtal
9 393
6 312
Obligationer som förfallit, vinster, räntor
177
265
Avistamedel
22
1 560
Övrigt Riksgäldskontoret
578
419
Summa Riksgäldskontoret
23 026
24 145
Skatteverket
Kontoöverskott skattekonto
20 541
20 646
Övrigt Skatteverket
93
7 314
Summa Skatteverket
20 634
27 960
Banverket
12 550
5 612
Försäkringskassan
10 106
8 482
Vägverket
3 041
3 127
Exportkreditnämnden
344
414
Statens pensionsverk
344
389
Rikspolisstyrelsen
307
339
Försvarsmakten
234
215
Affärsverk
Statens järnvägar
2 647
4 452
Luftfartsverket
112
131
Svenska kraftnät
111
79
Sjöfartsverket
13
45
Övriga myndigheter
2 622
3 564
Summa
76 091
78 954
Riksgäldskontorets skuld till Premiepensions- myndigheten avser huvudsakligen inbetalda ål- derspensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.
Medel för EU-avgiften avser medel som har skuldförts på EU-kommissionens konto i Riks- gäldskontoret, men ännu inte betalats från sta- tens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varie- rar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov.
Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kro- nor och genom skuldbytesavtal (kron- /valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i
119
s. 120 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
utländsk valuta. Genom dessa swapptransak- tioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna ingår man s.k. CSA-avtal. Storleken på sä- kerheterna beror på marknadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2009 var de betydligt högre än föregående år. Avista- medel avser inlåning i Statens internbank. Den del som avses här gäller inlåning från statliga bo- lag och andra organ som inte ingår i den konso- liderade balansräkningen och därför inte elimine- ras. Den största delen av beloppet avser Europe- iska utvecklingsbanken.
Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skatt- skyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2010. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingå- ende mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras på balansdagen. Un- der Övrigt Skatteverket har utfallet minskat med 7 221 miljoner kronor, vilket i huvudsak avser skulder till kommuner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt. Slutavräkning görs i januari månad andra året efter inkomst- året. Då justeras de totala slutliga kommunal- skattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommuner och landsting under inkomståret. Slutavräkning av kommunalskat- temedel kan variera starkt mellan åren. För 2009 uppstod fordran på kommuner och landsting vid slutreglering av kommunalskatt.
I Banverkets övriga skulder ingår leasingskul- der med 10 567 miljoner kronor och betalnings- utfästelser till Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) avseende villkorat aktie- ägartillskott med 940 miljoner kronor. Leasing- skulderna har ökat kraftigt och avser finansiering av Botniabanans etapp 2 som tagits upp som till- gång under 2009.
Försäkringskassans övriga skulder avser främst innehållen skatt på utbetald pension, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, för- äldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäk- ringsförmåner. Ökningen jämfört med 2008 av- ser skuld till AP-fonden för socialavgifter som betalas i förskott och regleras månaden därpå.
Av Vägverkets övriga skulder avser 1 343 miljoner kronor förskotteringar från kommuner i samband med vägprojekt och 940 miljoner kronor en betalningsutfästelse
avseende villkorat aktieägartillskott till SVEDAB.
Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med 1 805 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser minskade lea- singskulder. Leasingskulderna amorteras ned i takt med att motsvarande tillgångar minskar i värde.
Not 48
Depositioner
Miljoner kronor
2009
2008
Kronofogdemyndigheten
608
546
Länsstyrelsen i Stockholms län
255
271
Övriga länsstyrelser
139
121
Övriga myndigheter
71
73
Summa
1 073
1 011
Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som de- ponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.
Not 49
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor
2009
2008
Vägverket
176
185
Försvarets materielverk
24
26
Patent- och registreringsverket
18
19
Kemikalieinspektionen
12
15
Banverket
8
49
Affärsverk
Svenska kraftnät
96
107
Övriga myndigheter
21
45
Summa
355
446
Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och ut- vecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräk- nats. Svenska kraftnäts förskott består av avtal
120
s. 121 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Av- talstiden varierar mellan 15 och 25 år och för- skotten intäktsförs under denna tid.
Not 50
Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader
Miljoner kronor
2009
2008
Riksgäldskontoret
16 943
20 102
Vägverket
1 426
1 676
Migrationsverket
1 290
1 197
Försäkringskassan
1 120
1 392
Försvarsmakten
991
928
Banverket
971
794
Rikspolisstyrelsen
854
892
Försvarets materielverk
536
322
Arbetsförmedlingen
374
332
Skatteverket
364
403
Regeringskansliet
319
261
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
292
-
Kriminalvården
262
292
Domstolsverket
226
238
Affärsverk
Svenska kraftnät
698
492
Luftfartsverket
333
300
Sjöfartsverket
124
131
Statens järnvägar
5
80
Övriga myndigheter
3 762
3 845
Summa
30 890
33 677
Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselåtgärder. Förändringen avser huvudsakligen kostnader för skuldskötselåtgärder som minskat med 2,6 miljarder kronor, vilket bedöms bero på att marknadsräntan sjunkit under året.
Vägverkets upplupna kostnader inkluderar 292 miljoner kronor avseende markinlösen.
Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med 480 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 237 miljoner kronor samt schablonersättningar vid flyktingmottagande med 348 miljoner kro- nor.
Skr. 2009/10:101
Försäkringskassan redovisar upplupna kost- nader för EU-vård, tandvård och andra försäk- ringskostnader.
Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft, överföringsförluster, transitkompensation och underhåll.
Not 51
Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2009
2008
Karolinska institutet
1 372
1 181
Statens jordbruksverk
1 326
1 684
Lunds universitet
961
890
Göteborgs universitet
870
937
Uppsala universitet
615
513
Stockholms universitet
333
285
Kungl. Tekniska högskolan
325
236
Umeå universitet
316
270
Sveriges lantbruksuniversitet
246
201
Södertörns högskola
211
159
Linköpings universitet
205
190
Ungdomsstyrelsen
201
201
Tillväxtverket
105
-
Övriga myndigheter
1 295
988
Summa
8 381
7 735
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
De oförbrukade bidragen hos Karolinska in- stitutet består till stor del av medel från EU och Cancerfonden. Statens jordbruksverk har mot- tagit förskott från EU:s fond för landsbygdsut- veckling på 1,3 miljarder kronor som avser den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.
Oförbrukade bidrag mellan statliga myndig- heter har eliminerats i årsredovisningen för sta- ten med nästan 9,7 miljarder kronor. Motsva- rande eliminering uppgick föregående år till 8,1 miljarder kronor. Elimineringarna avser till ca 61,5 procent medel hos universitet och högskolor och 21,6 procent medel hos läns- styrelserna.
121
s. 122 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Not 52
Försvarets materielverk redovisar ökade fö-
Periodiseringsposter – övriga förutbetalda intäkter
rutbetalda
intäkter inom
exportverksamheten.
Bland de
förutbetalda
intäkterna ingår
Miljoner kronor
108 miljoner kronor medel från EU som avser
den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.
2009
2008
Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra
myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som
Riksgäldskontoret:
betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till
- förutbetalda överkurser vid upplåning i
kommande år.
svenska kronor
27 211
21 145
- förutbetalda överkurser vid upplåning i
Not 53
utländsk valuta
37
137
- förutbetalda avgifter för utfärdande av
Garantiförbindelser
garantier
8
13
Summa Riksgäldskontoret
27 256
21 295
Miljoner kronor
Periodisering av skatter
-
3 083
Försvarets materielverk
1 579
635
Banverket
578
809
Karolinska institutet
298
309
Lunds universitet
194
187
Göteborgs universitet
134
131
Statens fastighetsverk
115
112
Lantmäteriverket
74
86
Strålsäkerhetsmyndigheten
71
68
Umeå universitet
68
65
Uppsala universitet
64
61
Affärsverk
Luftfartsverket
140
129
Svenska kraftnät
23
23
Sjöfartsverket
21
7
Övriga myndigheter
601
582
Summa
31 216
27 582
Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald in- täkt som periodiseras över lånets löptid.
Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan redovisas endast i årsredovis- ningen för staten. För 2008 översteg betalda skatter intäkterna vilket ledde till att ett belopp redovisades som förutbetalda intäkter. För 2009 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas i stället en upplu- pen intäkt (se not 38).
2009
2008
Garantier för vilka avsättning ej görs
Insättningsgarantin och investerarskyd-
det
886 371
638 851
Kreditgarantier
Bankgarantier
270 716
148 077
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital, Riksgäldskontoret
105 615
91 056
Övriga garantier
Affärsverk m.fl., RGK
1 639
1 670
Summa
1 264 341
879 654
Garantier för vilka avsättning görs
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser
1 005
1 005
Övrigt
3 000
4 000
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier, EKN
147 151
105 407
U-kreditgarantier (Sida)
1 143
1 390
Fristående krediter (Sida)
212
209
Kreditgarantier
Infrastruktur, RGK
27 011
29 773
Bostadskrediter, Statens bostadskredit-
nämnd
2 380
2 568
Internationella åtaganden, RGK
7 372
7 860
Övrigt, RGK
36
46
Övriga garantier
Pensionsgarantier, RGK
7 788
7 926
Summa
197 098
160 184
Total summa
1 461 439
1 039 838
122
s. 123 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Ex- portkreditnämnden (EKN), Sida och Statens bo- stadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare i avsnitt 6.
I noten har garantiåtagandena delats upp i ga- rantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt avsnitt 6).
Garantiåtagandena har fortsatt att öka kraftigt som en följd av det nya garantiprogram som riksdagen beslutade om under hösten 2008 för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande finanskrisen. I samband med den finansiella oron höjdes också insättningsgarantin och utökades till att omfatta fler typer av inlåning. Den stora ökningen av ex- portgarantier hos EKN beror till stor del på de rörelsekreditgarantier till stora svenska företag som EKN ställt ut under året.
Garantiförbindelser avseende insättningsgarantin och investerarskyddet avser förhållandet den 31 december 2008. Beloppet avser insättningsgarantin. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.
Skr. 2009/10:101
Not 54
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor
2009
2008
Riksgäldskontoret
7 050
6 402
Statens pensionsverk
2 881
3 157
Kriminalvården
1 177
11
Vägverket
928
928
Rikspolisstyrelsen
206
204
Banverket
183
185
Totalförsvarets forskningsinstitut
179
183
Försäkringskassan
35
46
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
32
-
Uppsala universitet
17
13
Statens folkhälsoinstitut
12
12
Radio- och TV-verket
-
781
Statens räddningsverk
-
64
Affärsverk
Sjöfartsverket
96
98
Luftfartsverket
17
9
Svenska kraftnät
4
20
Övriga myndigheter
13
13
Summa
12 830
12 126
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re- dovisas som skuld eller avsättning i balansräk- ningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel- ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbin- delser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser.
Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gent- emot internationella finansieringsinstitutioner. Statens pensionsverk redovisar antastbara för- måner. Vägverket redovisar den uppskattade kostnaden för avhjälpande av miljöskadan på 495 stycken f.d. Vägverket Produktions fastigheter i Sverige. Vägverket genomför årligen ett antal miljösaneringar på sina fastigheter. Den genom- snittliga kostnaden för miljösanering de senaste fem åren uppgår till ca 14 miljoner kronor per år.
Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hy- reskontrakt vid förtida avflyttning. Banverket, Totalförsvarets forskningsinstitut, Kriminalvår-
123
s. 124 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
den och Försäkringskassan redovisar ansvarsför- bindelser gällande hyrda lokaler. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit över en del av Statens räddningsverks redovisning och redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lo- kaler.
Radio- och TV-verket redovisade 2008 över- klagade koncessionsavgifter för TV4 från 2002– 2007. I maj 2009 beslutade Regeringsrätten att inte meddela prövningstillstånd i de mål rörande koncessionsavgiften som var överklagade. I och med detta beslut avgjordes samtliga pågående ärenden om koncessionsavgift för perioderna andra halvåret 2002 till andra halvåret 2007 slut- ligt.
Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pen- sionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat borgen för lån avseende förvärv av fastighet och Luftfartsverkets belopp avser bl.a. pensionsåta- ganden till dotter- och intresseföretag.
4.5.3 Noter till finansieringsanalysen
Not 55
Skatter
Miljoner kronor
2009
2008
Enligt resultaträkningen
903 454
967 576
Tillkommer/avgår:
Förändring av skulder och fordringar
-27 451
18 607
Summa
876 003
986 183
Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat- teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2009 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas en minsk- ning av kassaflödet. I detta justeringsbelopp in- går även fordran på kommuner avseende re- glering av kommunalskattemedel.
Not 56
Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2009
2008
Enligt resultaträkningen
55 716
58 243
Tillkommer:
Utdelningar
20 428
23 064
Summa
76 144
81 307
Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär att ut- delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intres- seföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar re- dovisas i huvudsak av Kammarkollegiet. Under året har bl.a. Vattenfall AB delat ut 6,9 miljarder kronor, TeliaSonera AB 3 miljarder kronor och Posten 1,4 miljarder kronor i samband med sam- gåendet med danska posten.
Utdelningar skiljer sig från vad som redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten (se avsnitt 5.2.3, tabell 5.11) beroende på att vissa utdelningar inte redovisas mot inkomsttitel. Den viktigaste är utdelningen från NordPoolASA till Affärsverket Svenska kraftnät som uppgick till ca 1,3 miljarder kronor.
Not 57
Transfereringar
Miljoner kronor
2009
2008
Enligt resultaträkningen
793 664
770 833
Avgår:
Avsättningar till fonder
-4 091
-3 924
Nedskrivning och avskrivning av lån,
Centrala studiestödsnämnden m.fl.
1 594
-30
Förändring av fordringar, socialförsäk-
ring
-66
-129
Summa
791 101
766 750
Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.
124
s. 125 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Avsättning till fonder i staten för 2009 avser främst Insättningsgarantifonden, Stabilitetsfon- den och Kärnavfallsfonden (se not 5).
Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos Centrala studiestödsnämnden är ett netto av avskrivningar på grund av ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar. Nettoförändringen under året är en återföring av tidigare reservationer, vilket innebär att transfereringskostnaderna har minskat utan påverkan på kassaflödena.
Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.
Not 58
Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
2009
2008
Enligt resultaträkningen
217 378
209 796
Avgår:
Avskrivningar
-22 464
-23 699
Avsättningar (se not 43 och 44)
-11 217
-8207
Justering av kostnader Försvarsmakten
2 882
-
Realisationsförluster
-156
-868
Summa
186 423
177 022
Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.
De ökade avsättningarna under 2009 avser till största delen avsättningar för statens tjänstepen- sionsåtagande hos Statens pensionsverk. Förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.
Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.
Skr. 2009/10:101
Not 59
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2009
2008
Förändring av långfristiga fordringar
1 179
1 409
Förändring av omsättningstillgångar
52 876
-59 442
Förändring av kassa och bank
-33
-584
Förändring av skulder
8 093
4 029
Summa
62 115
-54 588
Förändringar av långfristiga fordringar avser främst att Exportkreditnämndens skadefordringar och försäkringstekniska avsättningar minskat med drygt 700 miljoner kronor. I posten ingår även förskott avseende materiella anläggningstillgångar. Hos Kustbevakningen har förskott avseende fartygs- projekt minskat beroende på att fartyg har akti- verats som anläggningstillgång samt överförts till pågående nyanläggning (se även not 25).
Minskningen av omsättningstillgångar beror till stor del på att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar minskade kraftigt (se not 39). Det medför att statens nettoupplåning ökat.
Skulderna har ökat med drygt 8 miljarder kronor under året, vilket medför att statens nettoupplåning minskat. Ökningen avser främst ökning av leasingskulder hos Banverket i sam- band med att Botniabanans etapp 2 tagits upp som tillgång.
125
s. 126 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Not 60
Investeringar
Miljoner kronor
2009
2008
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
30 197
13 414
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
6 413
9 205
Väganläggningar
11 054
9 771
Järnvägsanläggningar
19 794
15 206
Maskiner och inventarier
4 579
5 324
Fastigheter och markanläggningar
1 827
2 958
Övriga investeringar
3 292
804
Summa materiella investeringar
46 959
43 268
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
2 579
2 639
Total summa
79 735
59 321
De finansiella investeringarna uppgick till 30,2 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning. Den största förändringen avser att Kärnavfalls- fonden har köpt bostadsobligationer för drygt 18 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har del- tagit i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder kronor. Därutöver har kapitaltillskott i statliga bolag lämnats till bl.a. SAS AB och Swedfund.
Materiella investeringar uppgick till 47 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 4 miljarder kronor från föregående år.
Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 6,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2,8 miljarder kronor från föregående år (se not 24).
Investeringar i väganläggningar uppgick till 11 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Vägprojekt för 1,7 miljarder kronor har färdig- ställts under året.
Investeringar i järnvägsanläggningar fortsätter att öka kraftigt och uppgick till 19,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,6 miljarder kronor från föregående år. Järnvägsanläggningar har färdigställts med drygt 2 miljarder kronor under året. Botniabanans etapp 2 har tagits upp som investering med drygt 6,7 miljarder kronor, vilket är den viktigaste förklaringen till ök- ningen.
Investeringar i maskiner och inventarier upp- gick till 4,6 miljarder kronor och minskade med drygt 0,7 miljarder kronor mot föregående år. Under året har Vägverket produktion och Väg- verket Konsult ombildats till statliga bolag vilket är en bidragande orsak till att investeringarna minskade under året.
Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till strax under 2 miljarder kro- nor, och minskar jämfört med föregående år med drygt 1 miljard kronor. Statens fastighets- verk, Fortifikationsverket och Naturvårdsverket står för ca 75 procent av nyinvesteringarna i fas- tigheter och mark. Statens Fastighetsverk har minskat sina investeringar under året med drygt 0,6 miljarder kronor.
Bland övriga investeringar märks bl.a. inve- steringar hos Svenska kraftnät med 1,4 miljarder
kronor
och
hos
Luftfartsverket
med
0,9 miljarder kronor.
Investeringar i immateriella tillgångar som i
huvudsak
avser
IT-system uppgick
till ca
2,6 miljarder kronor 2009. De största invester- ingarna i immateriella tillgångar finns hos För- säkringskassan med 0,7 miljarder kronor och Försvarsmakten med 0,6 miljarder kronor, som båda ökat sina investeringar kraftigt. Försvars- maktens investeringar avser till största delen verksamhetsstödet Prio.
Not 61
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
2009
2008
Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån
11 745
10 518
Riksgäldskontoret
107 175
9 498
Övriga myndigheter
152
98
Summa nyutlåning
119 072
20 114
Amorteringar
Miljoner kronor
2009
2008
Centrala studiestödsnämnden
9 250
9 084
Riksgäldskontoret
11 870
8 141
Övriga myndigheter
32
58
Summa amorteringar
21 152
17 283
126
s. 127 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 1 miljard kronor.
Riksgäldskontorets nyutlåning var 107 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning. Den dominerande delen av ökningen avser lån i utländsk valuta till Riksbanken som är värderade till 92,5 miljarder kronor på balansdagen, men även ett lån till Island på 0,9 miljarder kronor ingår (se även not 29).
Not 62
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2009
2008
Finansiella intäkter enligt resultaträk-
ningen
59 386
40 458
Finansiella kostnader enligt resultaträk-
ningen
-64 881
-116 367
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser
-30 088
35 712
Summa
-35 583
-40 197
Det finansiella nettot som är hänförbart till sta- tens upplåning har förbättrats med 4,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Intäkter som hänförs till orealiserade valuta- kursdifferenser (skulder och fordringar i ut- ländsk valuta värderade till bokslutsdagens kur- ser) uppgick till 30,1 miljarder kronor, vilket ökat upplåningsbehovet. Orealiserade poster på- verkar inte statens nettoupplåning. Föregående år innebar de orealiserade valutakursdifferen- serna förluster, vilket påverkade statens upplå- ning åt motsatt håll.
Skr. 2009/10:101
Not 63
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2009
2008
Finansiella intäkter enligt resultaträk-
ningen
17 152
63 894
Finansiella kostnader enligt resultaträk-
ningen
-1 906
-1 519
Avgår:
Kapitaliserade räntor på utlåning
-1 501
-1 480
Finansiella intäkter vid Vägverket
-597
-
Avgår reavinst vid försäljning av aktier
m.m.
-60
-46 867
Summa
13 088
14 028
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).
Centrala studiestödsnämnden tar upp ränte- intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k. kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupp- låning.
Vissa finansiella intäkter redovisade av Väg- verket i samband med bolagiseringen ingår bland försäljningsinkomster och ingår därför inte här.
Realisationsvinster vid försäljning av aktier in- går i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. För 2009 har endast små belopp förekommit, medan den stora posten för 2008 till största delen avsåg försäljningen av Vin & Sprit AB.
Not 64
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2009
2008
Förändring av tillgångar hänförbara till
statens upplåning
2 025
810
Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning
2 802
551
Summa
4 827
1 361
127
s. 128 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Upplupna och förutbetalda räntor som är hän- förbara till statens upplåning redovisas i balans- räkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till
statens upplåning har påverkat statens netto- upplåning med 2 respektive 2,8 miljarder kronor under året.
128
s. 131 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5 Statsbudgetens utfall
I 2010 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbud- getens utfall för 2009. I detta kapitel lämnar re- geringen en utförligare redovisning av statsbud- getens utfall för 2009, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgif- terna i statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbudgeten an- tagen av riksdagen i december 2008 (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU10, rskr. 2008/08:154). När jämförelse görs mot totalt anvisade medel avses såväl den ursprungliga statsbudgeten som de tilläggsbudgetar som be- slutats under året. Indrag av anslagsbelopp fram- går inte i detta avsnitt. En mer utförlig redovis- ning finns i bilaga 5 Specifikation av statsbudge- tens inkomster och bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter.
5.1 Statsbudgetens saldo 2009
Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebe- hov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Budgetsaldot uppgick 2009 till -176 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till knappt 58 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 234 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Inkomsterna beräknades i statsbudgeten uppgå till nästan 837 miljarder kronor. Det slut- liga utfallet blev knappt 710 miljarder kronor, således 127 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av att statens skat- teinkomster underskred beräkningen i statsbud- geten med 80 miljarder kronor. Intäkter av skatt på arbete blev 40 miljarder lägre än beräknat i statsbudgeten. Intäkten av skatt på kapital be- räknades i statsbudgeten uppgå till 188 miljarder kronor för 2009. Utfallet blev 149 miljarder kro- nor, dvs. 39 miljarder kronor lägre.
Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2009
Miljoner kronor
Stats-
Tilläggs-
Utfall
Skillnad mot
budget 1
budget
2009
statsbudget
Totala inkoms-
ter
836 812
709 536
-127 276
Statens skatte-
inkomster
786 233
705 783
-80 450
Övriga inkoms-
ter
50 579
3 753
-46 826
Totala utgifter
m.m.
778 876
39 143
885 673
106 797
Utgiftsområden
exkl. räntor
732 577
39 143
744 807
12 230
Statsskulds-
räntor m.m.
33 871
36 463
2 592
Riksgälds-kon-
torets nettoutlå-
ning
11 036
104 674
93 638
Kassamässig
korrigering
1 392
-270
-1 662
Budgetsaldo
57 937
-39 143
-176 137
-234 074
1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riks- dagen i december 2008, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.ingår beräknad förändring av anslagsbehållningar,
– 2 371 miljoner kronor.
131
s. 132 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter
som är hänförliga
till 2009,
beräknas
bli
69 miljarder
kronor
lägre
än
beräknat
i
statsbudgeten.
Förklaringen
till
att statens
skatteinkomster avviker mer från statsbudgeten än skatteintäkterna är hänförligt till de kommunala inkomstskatterna. Dessa påverkar inte statens skatteintäkter. Men de minskar temporärt statens skatteinkomster 2009 och belastar inte kommunerna förrän vid slut- reglering 2011.
Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 886 miljarder kronor, vilket är 107 miljarder kronor högre än den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Det beror framför allt på att Riksbanken lånat motsvarande 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven, vilket påverkar Riks- gäldskontorets nettoutlåning.
På tilläggsbudget anvisades 39 miljarder kro- nor varav 14 miljarder kronor avsåg bidrag till att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och dämpa nedgången i syssel- sättningen i sektorn samt 10 miljarder kronor i bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitets- stöd med anledning av ökad arbetslöshet. För avgiften till Europeiska gemenskapen anvisades ytterligare 4 miljarder kronor, framför allt på grund av den kraftiga försvagningen av den svenska kronan i förhållande till euron.
Utgifterna för samtliga utgiftsområden, ex- klusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 12 miljarder kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det utgiftsområde som visade högre utgifter än vad som beräknades i statsbud- geten var framför allt utgiftsområde 25 All- männa bidrag till kommuner, där utgifterna är 15 miljarder kronor högre. Detta förklaras främst av det ovan nämnda tillfälliga konjunk- turstödet till kommuner och landsting. Utgifts- område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppvi- sade 5 miljarder kronor högre utgifter än vad som anvisats på statsbudgeten, vilket beror på högre arbetslöshet och fler företag som satts i konkurs. Lägre utgifter än anvisat i statsbudge- ten blev det främst inom ovan nämnda utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp med 4 miljarder kronor och inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets bered- skap med 3 miljarder kronor. Orsaken till lägre utgifter inom försvaret är dels ett planerat sparande från 2009 till 2010 och 2011, dels att reserver inte behövt utnyttjas. Dessutom har
vissa resurser, t.ex. transport- och drivmedels- kostnader samt löner, blivit billigare när det gäller de internationella insatserna.
I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev de totala utgifterna m.m. 68 miljarder kronor högre, vilket främst beror på Riksbankens lån i Riksgäldskontoret för återställning av valutareserven. Lägre utgifter än totalt anvisat uppvisas på arbetsmarknads- området med 8 miljarder kronor, framförallt för att andelen arbetslösa som fick ersättning blev lägre än beräknat. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Både antalet sjukpenningdagar och medelersättning per dag blev lägre än beräknat. Avgiften till EU blev 5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades. Detta beror delvis på att Sveriges tullintäkter blev lägre jämfört med tidigare beräkningar. Ytterligare orsaker är att Sveriges BNI och mervärdesskattebas beräknas blir lägre jämfört med tidigare prognoser.
Statsbudgetens utfall för 2009 påverkades av betydande engångseffekter (tabell 5.2).
Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångs- effekter 2009
Miljarder kronor
2009
Statsbudgetens saldo
-176,1
Justering för större engångseffekter
92,3
varav
Försäljning av aktier
0
Extra aktieutdelningar
-4,4
Förändrad inbetalning av moms inom bygg- och
anläggningssektorn
-2,0
EU-avgift, försenat beslut avseende egna medel
-6,5
Kapitaltillskott till bolag
6,9
Lån till Riksbanken
95,3
Lån till andra länder
0,9
Venantius AB, förfalloprofil övertagna lån
1,4
Carnegie
-1,2
Övrigt, netto
2,0
Statsbudgetens saldo justerat för större engångs-
effekter
-83,9
Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot negativt med 92,3 miljarder kronor. Den största effekten avser lån till Riksbanken, som uppgick till 95,3 miljarder kronor. Riksbanken lånade i Riksgäldskontoret för att återställa valutareser- ven efter olika insatser under den finansiella kri-
132
s. 133 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
sen. Under 2009 utbetalade Riksgäldskontoret också 0,9 miljarder kronor avseende en mindre del av ett beslutat lån till Island.
Extra utdelningar från statliga aktier uppgick till 4,4 miljarder kronor, varav 2,9 miljarder kro- nor kom från Preaktio AB. Medlen avser in- komster vid försäljning av aktier i Beam Global Spirits & Wine (innehades tidigare av Vin och Sprit). Införandet av löpande momsbetalning inom bygg- och anläggningssektorn bedöms ha inneburit en positiv effekt på 2 miljarder kronor medan kapitaltillskott till bolag medförde en ne- gativ effekt på 6,9 miljarder kronor. Av detta av- såg 5,6 miljarder kronor deltagande i Nordeas nyemission och 1,3 miljarder kronor deltagande i SAS nyemission.
Ett nytt system för EU-ländernas avgifter genomfördes 2009 med retroaktiv verkan från 2007. Enligt det nya systemet får Sverige varak- tigt en rabatt på EU-avgiften. Det uppstod där- med negativa engångseffekter för saldot 2007 och 2008 medan en motsvarande positiv effekt uppstod 2009, på sammanlagt 6,5 miljarder kro- nor.
Justerat för engångseffekter uppgick budget- saldot för 2009 till 83,9 miljarder kronor. När engångseffekterna exkluderats erhålls ett mått på den underliggande saldoutvecklingen (statsbud- getens underliggande saldo). I diagram 5.1 redo- visas statsbudgetens faktiska och underliggande saldo för åren 1990–2009.
Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2009
Miljarder kronor
200,000
150,000
100,000
50,000
0,000
-50,000
-100,000
-150,000
-200,000
-250,000
-300,000
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
Faktiskt saldo Underliggande saldo
Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var engångseffekterna negativa som en följd av stora utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter förbättrades saldot kraftigt och vände till över-
Skr. 2009/10:101
skott 1998. Två år senare, år 2000, nådde över- skottet 102 miljarder kronor. Nästan hela över- skottet bestod emellertid av engångsvisa försälj- ningsinkomster och överföringar från AP-fon- den. I början av 2000-talet försämrades saldona återigen, men underskotten dämpades av posi- tiva engångseffekter även dessa år. Från 2005 vi- sade det faktiska saldot åter överskott och ökade successivt till 2008.
För 2009 visar det faktiska såväl som det un- derliggande saldot ett underskott. Det faktiska saldot vände från ett rekordstort överskott 2008 på 135 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Detta omslag berodde emellertid till stor del på olika engångseffekter. År 2008 tillfördes statsbudgeten stora inkomster av aktieförsäljningar (främst från Vin & Sprit och Vasakronan) medan den 2009 belastades med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finanskrisen (främst utlåning till Riksbanken). Även rensat för engångseffekter försvagades dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången.
5.1.1 Statsbudgeten 2008 och 2009
I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2008 och 2009. Statsbudgeten visar 2009 ett un- derskott på 176 miljarder kronor jämfört med ett överskott på 135 miljarder kronor 2008, en försämring med 311 miljarder kronor.
133
s. 134 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2008 och 2009
Miljoner kronor
Utfall 2009
Utfall 2008
Skillnad
mot 2008
Totala inkomster
709 536
901 274
-191 738
Statens skatteinkomster
705 783
808 730
-102 947
Övriga inkomster
3 753
92 545
-88 792
Totala utgifter m.m.
885 673
766 076
119 597
Utgiftsområden exkl.
räntor
744 807
742 057
2 750
Statsskuldsräntor m.m.
36 463
48 206
-11 743
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
104 674
-27 901
132 574
Kassamässig korriger-
ing
-270
3 713
-3 983
Budgetsaldo
-176 137
135 199
-311 336
Statsbudgetens
inkomster
minskade
med
192 miljarder kronor (21,3 procent) mellan 2008 och 2009.
Statens skatteinkomster minskade med 103 miljarder kronor. Direkta skatter på arbete beräknas minska med 19,4 miljarder kronor (3,9 procent) och indirekta skatter på arbete med
21,8 miljarder
kronor
(5,3 procent). Inkomster
av skatt på
kapital
beräknas minska
med
14,7 miljarder
kronor
(9 procent). Skatt
på
konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 5,7 miljarder kronor (1,4 procent). Se tabell 5.6.
Övriga inkomster minskade med 89 miljarder kronor jämfört med 2008. Det beror främst på att Inkomster av försåld egendom minskade med 76 miljarder kronor. Under 2008 avsåg 50 miljarder kronor försäljningen av Vin & Sprit AB och 25 miljarder kronor försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB.
Statsbudgetens totala utgifter m.m. ökade med 120 miljarder kronor (15,6 procent) mellan 2008 och 2009.
Utgifterna för utgiftsområden exklusive Stats- skuldsräntor m.m. ökade med knappt 3 miljarder kronor (0,4 procent). De största ökningarna var framförallt inom fyra utgiftsområden som till- sammans har ökningar på 39 miljarder kronor. Tre utgiftsområden står för de största minsk- ningarna som tillsammans är 39 miljarder kro- nor. Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev utgifterna 17 miljarder kronor
högre (26,0 procent).
Utgiftsområde 14
Ar-
betsmarknad
och
arbetsliv
ökade
med
13 miljarder
kronor
(26,9 procent),
utgiftsområde
16
Utbildning
och
universitetsforskning
ökade med 5 miljarder
kronor (10,6 procent) och utgiftsområde 9 Häl- sovård, sjukvård och social omsorg ökade med 4 miljarder kronor (7,4 procent).
Utgiftsområde 22 Kommunikationer mins-
kade med 21 miljarder kronor
(34,0 procent),
utgiftsområde 24
Näringsliv
minskade med
6 miljarder kronor
(48,5 procent) och utgifts-
område 27 Avgiften till Europeiska gemenska- pen minskade med 12 miljarder kronor (39,1 procent).
Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 133 miljarder kronor samtidigt som posten Kas- samässig korrigering minskade med 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen ökade framför allt till
följd
av
utlåning till Riksbanken med
95 miljarder
kronor. Utgiftsområde 26 Stats-
skuldsräntor
m.m. minskade med 12 miljarder
kronor
(24,4 procent). Minskningen förklaras
främst av att det tillfälliga anslaget Tillskott till stabilitetsfonden hade ett utfall på 15 miljarder kronor 2008. Ett nytt tillfälligt anslag Över- gångseffekter av kostnadsmässig avräkning medförde dock en ökning av utgifter med 5 miljarder kronor för 2009.
5.2 Statsbudgetens inkomster 2009
Statsbudgetens
inkomster
uppgick
till
710 miljarder kronor, vilket
är 127 miljarder
kronor lägre än vad som beräknades i statsbud- geten för 2009. Statsbudgetens inkomster utgörs av statens skatteinkomster och övriga inkomster, vilka uppgick till 706 respektive 4 miljarder kronor.
I tabell 5.6 redovisas statsbudgetens skattein- täkter och inkomster 2008 och 2009. I tabellen redovisas även en jämförelse av utfall mot stats- budgeten. Statsbudgeten för 2009 baserades på de prognoser som publicerades i budget- propositionen för 2009.
5.2.1 Prognosförutsättningar
Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skat- ter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur statsbudgetens inkomster har utvecklats jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelver- ken.
134
s. 135 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Regeringen föreslog och aviserade i budgetpropositionen för 2009 skattereformer som sammanlagt minskade skatteintäkterna med 36,7 miljarder kronor.
Tabell 5.4 Skattereformer 2009
Miljarder kronor
Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna
Skatt på arbete
-38,3
Skatt på kapital
1,2
Skatt på konsumtion och insatsvaror
0,4
Summa skattebeslut
-36,7
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Skatt på arbete bedömdes minska med 38,3 miljarder kronor till följd av skattereformer, varav det tredje steget i jobbskatteavdraget bedömdes minska intäkterna med 10,8 miljarder kronor. Sänkt skatt för pensionärer bedömdes minska intäkterna med 1,9 miljarder kronor och sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter be- dömdes minska intäkterna med 12,8 miljarder kronor. En höjd skiktgräns beräknades minska intäkterna med 4,2 miljarder kronor. Lägre arbetsgivaravgifter och egenavgifter för personer under 26 år bedömdes minska intäkterna med 9 miljarder kronor.
Reformer inom skatt på kapital bedömdes
leda till en
ökning
av intäkterna
med
1,2 miljarder
kronor,
varav
skatt
på
företagsvinster bedömdes öka med 1,6 miljarder kronor.
Intäkterna från skatt på konsumtion och in- satsvaror bedömdes bli 0,4 miljarder kronor högre till följd av ändrade skatteregler.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor utsträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 5.5 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är detsamma som i 2010 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa även med antagandena i budgetpropositionen för 2009, som användes till prognoserna som låg till grund för statsbudgeten.
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.5 Antaganden i 2010 års ekonomiska vårproposi- tion jämfört med budgetpropositionen för 2009
Procentuell förändring och differenser uttryckt i procentenheter om inte annat anges.
2008
2009
BNP, marknadspris 1
-0,2
-4,9
Differens mot BP2009
-1,7
-6,1
Hushållens konsumtionsutgifter 1
-0,2
-0,8
Differens mot BP2009
-2,0
-3,2
Arbetade timmar 2
1,0
-2,6
Differens mot BP2009
-0,7
-2,1
Timlön 3
4,4
3,2
Differens mot BP2009
-0,3
-1,2
Utbetald lönesumma, skatteunderlag
5,8
0,3
Differens mot BP2009
-0,7
-3,6
Kommunal medelutdebitering
31,44
31,52
Differens mot BP2009
0,00
-0,08
KPI juni-juni 4
4,3
-0,8
Differens mot BP2009
0,0
-3,2
Inkomstbasbelopp 5
48 000
50 900
Differens mot BP2009
0
100
Prisbasbelopp 5
41 000
42 800
Differens mot BP2009
0,0
0,0
Skiktgräns 5
328 800
367 600
Differens mot BP2009
0,0
0,0
Övre skiktgräns 5
495 000
526 200
Differens mot BP2009
0,0
0,0
1 Fasta priser, procentuell förändring
2 Kalenderkorrigerat
3 Enligt nationalräkenskapernas definition
4 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år
5 Kronor
En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin, men också skiktgränserna som justeras med för- ändringen i konsumentprisindex (KPI). 12 Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, så hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatte- intäkter.
Skatt på energi påverkas av KPI genom den årliga indexeringen av skattesatserna. 13
Hushållens konsumtionsutgifter påverkar in- täkterna från såväl mervärdesskatt som punkt- skatter.
12 För skatt på arbete avseende 2009 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2007–juni 2008.
13 2009 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under perioden juni 2007–juni 2008.
135
s. 136 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Sedan prognoserna, som låg till grund för statsbudgeten, gjordes hösten 2008 har BNP och hushållens konsumtionsutgifter för 2009 revide- rats ner med 6,1 respektive 3,2 procentenheter. Även lönesumman har reviderats ner, eftersom antalet arbetade timmar till följd av den globala lågkonjunkturen har utvecklats svagare än för- väntat. Inflationen, mätt som KPI mellan juni 2008 och juni 2009, blev även lägre än förväntat.
Bedömningar i statsbudgetens utfall för 2009
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster ett fastställt utfall, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.
Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat an- ges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel- gruppen:
1100 Direkta skatter på arbete
1110 Inkomstskatter
nov 2010
1120 Allmän pensionsavgift
nov 2010
1140 Skattereduktioner
nov 2010
1200 Indirekta skatter på arbete
1210 Arbetsgivaravgifter, 1218
aug 2010
1240 Egenavgifter
nov 2010
1270 Särskild löneskatt, 1274
nov 2010
1280 Nedsättningar, 1283-1284
nov 2010
1300 Skatt på kapital
1310 Skatt på kapital, hushåll
nov 2010
1320 Skatt på företagsvinster
nov 2010
1340 Avkastningsskatt, 1341-1342
nov 2010
1350 Fastighetsskatt
nov 2010
1370 Förmögenhetsskatt
nov 2010
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410 Mervärdesskatt, 1411
aug 2010
1600 Restförda och övriga skatter
1620 Övriga skatter, hushåll
maj 2011
1630 Övriga skatter, företag
maj 2011
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810 Skatter till andra sektorer
nov 2010
1900 Periodiseringar
1910 Uppbördsförskjutningar
maj 2011
1920 Betalningsförskjutningar
nov 2010
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för 2009 vilket blir känt i november 2010.
För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2010, när skattedeklarationerna för juli månad är kända.
För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2011, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjut- ningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2008 och 2009 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande be- dömningar vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning.
5.2.2 Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 437 miljarder kronor, vilket är 93 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Statens skatte- intäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ål- derspensionssystemet, beräknas uppgå till 728 miljarder kronor, vilket är 69 miljarder kro- nor lägre än statsbudgeten.
Främst är det lägre intäkter från skatt på ar- bete och skatt på företagsvinster som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I tabell 5.6 nedan redovisas såväl skatteintäk- ter som inkomster samt avvikelser mot stats- budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2009.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatterna har en direkt koppling till den ekono- miska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående be- loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.
136
s. 137 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.6 Totala skatteintäkter och statsbudgetens inkomster, jämfört med 2009 års statsbudget
Miljarder kronor
Beräknat utfall
Beräknat utfall
Skillnad mot statsbudgeten
Inkomstår
2009
2008
2009
2008
Skatt på arbete
867,6
908,8
-39,9
-1,0
Direkta skatter
478,1
497,5
-24,4
-2,2
Kommunal inkomstskatt
510,1
503,4
-15,9
-2,3
Statlig inkomstskatt
40,7
48,0
-3,1
0,0
Allmän pensionsavgift
86,3
85,2
-3,0
-0,5
Skattereduktioner m.m.
-159,2
-139,2
-2,5
0,6
Artistskatt
0,1
0,1
0,0
0,0
Indirekta skatter
389,6
411,4
-15,5
1,2
Arbetsgivaravgifter
392,2
404,1
-17,7
-3,2
Egenavgifter
10,7
12,0
-1,6
-0,2
Särskild löneskatt
31,4
32,6
-0,9
3,1
Nedsättningar
-20,5
-13,4
3,4
0,7
Skatt på tjänstegruppliv
1,2
1,2
0,2
0,2
Avgifter till premiepensionssystemet
-25,4
-25,1
1,2
0,6
Skatt på kapital
148,8
163,5
-38,9
-10,5
Skatt på kapital, hushåll
23,1
26,3
-3,6
1,8
Skatt på företagsvinster
75,4
83,0
-30,6
-12,0
Avkastningsskatt
13,2
15,2
-1,6
-0,8
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
26,0
24,0
1,8
1,6
Stämpelskatt
8,1
9,4
-1,8
-0,5
Förmögenhetsskatt
0,0
0,0
0,0
0,0
Kupongskatt m.m.
3,1
5,5
-3,1
-0,6
Arv- och gåvoskatt
0,0
0,0
0,0
0,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror
423,6
418,7
-14,5
-12,4
Mervärdesskatt
302,6
300,3
-11,1
-10,4
Skatt på tobak
10,6
9,9
0,1
-0,7
Skatt på alkohol
12,2
11,4
0,9
0,2
Energiskatt
40,1
38,8
-0,4
0,1
Koldioxidskatt
26,1
25,7
-2,2
-0,9
Övriga skatter på energi och miljö
4,2
5,1
-1,3
-0,3
Skatt på vägtrafik
16,4
16,0
0,0
0,0
Skatt på import
5,2
5,9
-1,2
-0,3
Övriga skatter
6,4
5,6
0,8
0,1
Restförda och övriga skatter
-3,6
-2,9
0,5
-0,9
Restförda skatter
-7,8
-8,2
0,7
-0,1
Övriga skatter
4,2
5,3
-0,2
-0,8
Totala skatteintäkter
1 436,6
1 488,1
-92,8
-24,7
Avgår, EU-skatter
-6,,5
-7,2
-1,3
-0,3
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 430,1
1 480,9
-91,6
-24,4
Avgår, kommunala inkomstskatter
-524,0
-515,5
-15,6
-2,3
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet
-178,3
-178,1
-6,9
-0,1
Statens skatteintäkter
727,7
787,3
-69,0
-22,0
Periodiseringar
-22,0
21,4
-11,5
23,1
Statens skatteinkomster
705,8
808,7
-80,4
1,1
Övriga inkomster
3,8
92,5
-46,8
-5,6
Statsbudgetens inkomster
709,5
901,3
-127,3
-4,5
137
s. 138 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Statsbudgetens inkomster, som utgörs av statens skatteinkomster och övriga inkomster blev 710 miljarder kronor, vilket är 127 miljarder kronor lägre än statsbudgeten.
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- står till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- bete redovisas också skattereduktionerna.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.
Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- ringen 2010 och uppgifterna för 2009 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2009
beräknas skatt på arbete uppgå till
867,6 miljarder kronor. Jämfört med
statsbud-
geten har
intäkterna reviderats
ner med
39,9 miljarder kronor.
De direkta och indirekta skatterna har revide- rats ned med 24,4 respektive 15,5 miljarder kro- nor, vilket till största delen är en följd av den globala konjunkturnedgången som har medfört en kraftig minskning av lönesumman.
Utfallet för skatt på arbete 2008 beräknas bli 1 miljard kronor lägre än statsbudgeten och uppgår till 908,8 miljarder kronor.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2008
blev utfallet
för
de
direkta
skatterna
497,5 miljarder
kronor.
År 2009
beräknas
intäkterna minska
med
3,9 procent till
478,1 miljarder kronor. Minskningen beror dels på en lägre lönesummetillväxt, dels på regeländringar i form av tredje steget av jobb- skatteavdraget och även på en höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Sammantaget har de di- rekta skatterna reviderats ned med ca 24,4 miljar-
der kronor, eller 4,9 procent jämfört med stats- budgeten.
Kommunal inkomstskatt
År 2009 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 510,1 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten har intäk- terna för 2009 reviderats ner med 15,5 miljarder kronor. Detta förklaras framförallt av det för- sämrade konjunkturläget, som i sin tur ledde till lägre skatteunderlag.
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 40,7 miljarder kronor 2009. I jämfö- relse med 2008 minskar den statliga inkomst- skatten med 7,3 miljarder kronor. Minskningen förklaras av höjd skiktgräns för statlig inkomst- skatt. En lägre lönesumma har även medfört att prognosen för 2009 är 3,1 miljarder kronor lägre än vad som redovisas i statsbudgeten.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäk- terna följer därför utvecklingen av skatteunder- laget för direkta skatter. På grund av en svagare ökningstakt av skatteunderlaget är prognosen nedreviderad med 0,5 respektive 3,0 miljarder kronor för 2008 och 2009.
Skattereduktioner
År 2009 utgör den totala skattereduktionen 159,2 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor högre reduktioner än i statsbudgeten. Avvikelsen beror på högre skattereduktioner för husarbete än vad som beräknades i statsbudgeten.
I jämförelse med 2008 ökar de totala skattere- duktionerna med 20,0 miljarder kronor. Ök- ningen förklaras framförallt av det tredje steget i jobbskatteavdraget. Skattereduktionerna för jobbskatteavdrag uppgår 2009 till 64,8 miljarder kronor, vilket är 11,3 miljarder kronor högre än 2008. Skattereduktionen för allmän pensionsav- gift och reduktion för hushållstjänster uppgår till 86,3 respektive 7,9 miljarder kronor.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete utgör drygt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2009
138
s. 139 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
uppgå till 389,6 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår minskade intäkterna med 5,3 procent. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensions- systemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2009 är 17,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Det huvudsakliga skälet till de lägre intäkterna är en lägre lönesumma till följd av lågkonjunkturen. Jämfört med 2008 är utfallet 11,8 miljarder kronor lägre, vilket motsvarar en minskning med 2,9 procent. Det låga utfallet förklaras tillsam- mans med den lägre lönesumman av sänkningen av avgifterna med 1 procentenhet fr.o.m. 2009.
Nedsättningar
Jämfört med statsbudgeten för 2009 beräknas nedsättningarna bli 3,4 miljarder kronor lägre. I huvudsak är det nedsatta socialavgifter för unga som antogs vara högre i statsbudgeten för 2009. Beroende på utvidgningen av nedsättningen av socialavgifter för personer under 26 år 2009 beräknas nedsättningar bli 7,1 miljarder kronor högre jämfört med 2008.
Särskild löneskatt
År 2009 beräknas den särskilda löneskatten bli 31,4 miljarder kronor. Jämfört med statsbudge- ten har intäkterna reviderats ner med 0,9 miljarder kronor.
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2009 beräknas skatt på kapital utgöra ca 10 procent av de totala skattein- täkterna. Skatt på företagsvinster utgör ca hälf- ten av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.
De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- pital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. Undantagen är kupong- skatten och stämpelskatten, som fastställs må-
Skr. 2009/10:101
nadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2009 fortfarande är en prognos.
Skatt på kapital, hushåll
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.
Den kraftiga nedgången på börsen under 2008 i kombination med den finansiella oron under året gjorde att de taxerade kapitalvinsterna föll kraftigt 2008. Vinsterna uppgick till 102 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 172 miljarder kronor året innan. Turbulensen på kapitalmarknaderna de senaste åren har medfört att många hushåll valt att realisera ackumulerade kapitalvinster. I kombination med börsfallet under 2008, innebär detta att det måste ske en kraftig återhämtning på börsen innan hushållen i större utsträckning har finansiella vinster att realisera. Omsättningen på fastighetsmarknaden har varit låg under 2009, vilket bidrar till att yt- terligare minska kapitalvinsterna. Kapitalvins- terna för 2009 bedöms minska ytterligare och uppgå till 85 miljarder kronor.
Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk-
nas bli 23,1 miljarder kronor
2009. Det
är
3,6 miljarder kronor lägre än
beräkningen
i
statsbudgeten. Revideringen beror i huvudsak på att prognosen för kapitalvinsterna har justerats ned.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be- skattningen utgår från bolagens bokföringsmäs- siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsmässiga inkomster.
Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli 75,4 miljarder kronor 2009. Jämfört med statsbudgeten har prognosen reviderats ned med 30,6 miljarder kronor. Prognosrevideringen är en följd av den snabba försvagningen av den eko- nomiska konjunkturen. Lågkonjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, har lett till betydande nedrevideringar för företagens re- sultat för 2009.
139
s. 140 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenskt aktiebolag.
Kupongskatten uppgick till 3,1 miljarder kro- nor 2009, vilket är 3,1 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Lågkonjunkturen har inneburit lägre utdelningar i företagen, vilket har medfört att skatteintäkterna från kupongskatten har blivit lägre än beräknat.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen be- ror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen är 15 procent på pensionsförsäkringar och 27 procent på kapi- talförsäkringar.
Intäkterna från avkastningsskatten beräknas bli 13,2 miljarder kronor 2009, vilket är 1,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Lägre räntor har inneburit att avkastningsskatten beräknas bli lägre än i statsbudgeten.
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2009 till 6 362 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 272 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxe- ringsvärdet. Avgiften indexeras genom att kny- tas till inkomstbasbeloppet.
Intäkterna från den kommunala fastighetsav- giften 2009 beräknas uppgå till 14,3 miljarder kronor, varav 11,5 miljarder kronor för småhus och 2,8 miljarder kronor från bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen till statsbudgeten har prognosen reviderats upp med 0,2 miljarder kronor.
Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Det statliga fastighetsskatten för 2009 be- räknas uppgå till 11,5 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor mer än i statsbudgeten.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomrätter och vid beviljande av inteckningar.
Utfallet för stämpelskatt för 2009 blev 8,1 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kro- nor lägre än i statsbudgeten.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2009 uppgick intäkterna till 423,6 miljarder kronor, vilket är 14,5 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Den främsta anledningen till att intäkterna blev lägre är den kraftiga konjunkturnedgången, som inleddes under den senare delen av 2008. Konjunkturnedgången medförde att hushållens konsumtion ökade svagare än förväntat.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning och investeringar i både privat och offentlig sektor.
Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 302,6 miljarder kronor 2009, vilket är 11,1 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Prognosrevideringen är framförallt en följd av en svagare utveckling av hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna under 2009.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt- ning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Punktskatter skiljer sig från mervärdes- skatt i avseendet att de oftast är baserade på kon- sumerad kvantitet i stället för på marknadspris.
140
s. 141 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Till undantagen hör beskattningen av cigaretter, som till viss del beror på detaljhandelspriset, samt energi- och koldioxidskatterna som skrivs upp med förändringen i KPI.
Intäkterna från punktskatterna uppgick 2009 till sammanlagt 121 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Förklaringen till att utfallet blev lägre än beräkningarna till statsbudgeten är främst konjunkturnedgången, vilken medförde lägre intäkter från koldioxidskatt på diesel. Oväntat långa driftstopp av vissa kärnkraftsreaktorer medförde även lägre intäkter från skatt på termisk energi i kärnkraftsreaktorer.
Skatt på tobak
Skatt på tobak omfattar skatt på cigaretter, cigar- rer, cigariller, snus samt rök- och tuggtobak. In- täkterna från skatt på tobak utgörs till största delen av intäkter från skatt på cigaretter. Intäk- terna från skatt på tobak uppgick 2009 till 10,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Differensen förklaras i huvudsak av att efterfrågan på ciga- retter och snus blev högre än väntat.
Skatt på alkohol
Alkoholskatterna uppgick 2009 till 12,2 miljarder kronor. Utfallet blev 0,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, i huvudsak till följd av en högre konsumtion av vin och öl.
Skatt på energi
Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2009 uppgick intäkterna från energiskatt till 40,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 26,1 miljarder kro- nor och blev därmed 2,2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Lägre intäkter från koldiox- idskatt på diesel är den främsta förklaringen till att utfallet blev svagare. Den kraftiga konjunk- turnedgången och fallet i industriproduktionen under 2009 bidrog till en lägre efterfrågan på die- sel och därmed lägre skatteintäkter.
Övriga skatter på energi och miljö
År 2009 uppgick intäkterna från övriga skatter på energi och miljö till 4,2 miljarder kronor, vil- ket är 1,3 miljarder kronor lägre än i statsbud- geten. Intäkterna från skatt på termisk energi i kärnkraftsreaktorer blev 0,6 miljarder kronor lägre till följd av oplanerat långa driftsstopp i vissa kärnkraftsreaktorer.
Skr. 2009/10:101
Skatt på vägtrafik
Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av for- donsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik 2009 till 16,4 miljarder kronor, vilket överens- stämmer med beräkningen i statsbudgeten.
Skatt på import
Skatt på import blev 5,2 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Skillnaden förklaras av en lägre varuimport till följd av lågkonjunkturen.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt di- verse inkomster som förs till exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.
Restförda skatter är 0,7 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, medan övriga skatter är 0,2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.
5.2.3 Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna In- komster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.
Utfallet för
2009
uppgick
till
totalt
3 753 miljoner
kronor
och
var
därmed
46 826 miljoner kronor lägre än vad som beräk- nades i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008. Skillnaden förkla- ras främst av att Inkomster av försåld egendom blev 49 898 miljoner kronor lägre än beräknat.
141
s. 142 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.7 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Inkomster av statens
verksamhet
47 101
48 115
1 014
52 964
Inkomster av försåld
egendom
50 000
102
-49 898
76 519
Återbetalning av lån
1 775
1 736
-39
1 881
Kalkylmässiga in-
komster
8 608
8 912
304
8 700
Bidrag m.m. från EU
11 128
11 682
555
11 036
Avräkningar m.m. i
anslutning till skatte-
systemet
-67 933
-66 808
1 125
-56 163
Utgifter som redovi-
sas som krediteringar
på skattekonto
-100
13
113
-2 393
Övriga inkomster
50 579
3 753
-46 826
92 545
Tabell 5.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Rörelseöverskott
4 366
7 143
2 777
4 170
Överskott av statens
fastighetsförvaltning
304
935
631
329
Ränteinkomster
8 392
7 728
-663
7 711
Aktieutdelning
22 000
19 140
-2 860
24 681
Offentligrättsliga
avgifter
10 318
10 762
445
12 134
Försäljningsinkomster
155
84
-71
157
Böter m.m.
1 116
1 405
289
1 202
Övriga inkomster av
statens verksamhet
450
917
467
2 580
Inkomster av statens
verksamhet
47 101
48 115
1 014
52 964
Inkomster av statens verksamhet
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovi- sas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga in- komster av statens verksamhet.
Inkomsterna under denna inkomsttyp upp- gick till 48 115 miljoner kronor för 2009 och var därmed 1 014 miljoner kronor (2,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.
För 2009 blev Inkomster av statens verksam- het 4 894 miljoner kronor (9,2 procent) lägre än 2008. De lägre inkomsterna hänför sig till Aktie- utdelning, som minskade med 5 541 miljoner kronor (22,5 procent) mellan åren. Övriga in- komster av statens verksamhet minskade med 1 663 miljoner kronor (64,4 procent) och Of- fentligrättsliga avgifter minskade med 1 372 miljoner kronor (11,3 procent).
Rörelseöverskott
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rö- relseöverskott uppgick till 7 143 miljoner kronor och var därmed 2 777 miljoner kronor (63,6 pro- cent) högre än beräknat i statsbudgeten. Riks- bankens inlevererade överskott uppgick till 5 900 miljoner kronor, vilket är 2 300 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Under 2009 blev inkomsterna av Rörelseöver- skott 2 973 miljoner kronor (71,3 procent) högre än 2008.
Tabell 5.9 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Luftfartsverkets inle-
vererade överskott
100
30
-70
Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleve-
rans av motsvarighet
till statlig skatt
649
1 172
523
476
Sjöfartsverkets inle-
vererade överskott
17
17
-1
Inlevererat överskott
av statsstödd export-
kredit
0
25
25
94
Riksbankens inleve-
rerade överskott
3 600
5 900
2 300
3 600
Rörelseöverskott
4 366
7 143
2 777
4 170
Överskott av statens fastighetsförvaltning
Inkomsterna av Överskott av statens fastighets- förvaltning blev 935 miljoner kronor och var därmed 631 miljoner kronor högre än beräknat i
142
s. 143 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
statsbudgeten. Överskottet från Statens fastig- hetsverk uppgick till 806 miljoner kronor och består av inkomster från försäljningen av Vasa- kronan. Överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 129 miljoner kronor.
Under 2009 blev Överskott av statens fastig- hetsförvaltning 606 miljoner kronor högre än 2008.
Ränteinkomster
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein- komster uppgick till 7 729 miljoner kronor för 2009 och var därmed 663 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2 528 miljoner kronor, vilket är en minskning med 190 miljoner kronor jämfört med statsbud- geten. Ränteinkomster på studielån uppgick till 5 052 miljoner kronor, vilket är 580 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Ränteinkomster blev 18 miljoner kronor högre än 2008. Räntor på skattekonton m.m., netto minskade med 96 miljoner kronor och Ränteinkomster på studielån blev 81 miljoner kronor högre.
Tabell 5.10 Ränteinkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Räntor på näringslån
2
0
-2
0
Räntor på studielån
5 632
5 052
-580
4 971
Övriga ränteinkomster
2 758
2 677
-81
2 740
Ränteinkomster
8 392
7 729
-663
7 711
Skr. 2009/10:101
Inkomster av statens aktier
Inkomster av statens aktier (utdelningar) upp- gick till 19 140 miljoner kronor, vilket är 2 860 miljoner kronor (13 procent) lägre än be- räknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bo- lagen betalade ut under 2009, hänför sig till rä- kenskapsåret 2008. Utbetalda utdelningar under 2008 och 2009 redovisas i tabell 5.11.
Från Posten AB utgick 1 400 miljoner kronor som extra utdelning enligt avtalet med danska posten efter samgåendet. En aktieförsäljning av aktieinnehav i det amerikanska spritföretaget BEAM Global Spirits & and Wine har redovisats
av Preaktio AB som
en utdelning avseende
2 901 miljoner kronor.
Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till
3 014 miljoner kronor,
vilket är en minskning
med 3 683 miljoner kronor jämfört med 2008. Anledningen är att det gjordes en extra utdel- ning under 2008, men ej under 2009. Utdel- ningen från Vattenfall AB uppgick till 6 900 miljoner kronor. Efter avdrag för kompen-
sation
för stängningen
av
Barsebäck 2
(1 051 miljoner
kronor)
redovisades
5 849 miljoner
kronor
på
denna
inkomsttitel.
Totalt
minskade aktieutdelningarna
med
5 541 miljoner
kronor
(22,5 procent)
mellan
2008 och 2009.
143
s. 144 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.11 Aktieutdelning 2008 och 2009
Miljoner kronor
Utfall 2009
Utfall 2008
Skillnad
Akademiska Hus
978
967
11
Apoteket omstrukturering
AB
237
145
92
Bostadsgaranti AB
4
-4
Civitas Holding (Vasakro-
nan)
791
-791
Green Cargo
85
-85
Kasernen
4
4
0
Lernia AB
25
-25
LKAB
2 800
2 000
800
Nordea
1 120
2 423
-1 303
Nordiska investerings-
banken
89
-89
OMX
0
0
Posten AB
1 400
625
775
Preaktio AB
2 901
2901
Rymdbolaget
6
-6
SBAB
0
SJ
181
169
12
SKD-företagen AB
0
SOS Alarm
4
4
0
Specialfastigheter AB
310
350
-40
Statens väg och banin-
vest AB
0
0
Stattum
570
-570
Sveaskog Holding AB
89
810
-721
Svensk Bilprovning AB
3
3
0
Svenska Geologiska AB
0
Swedcarrier
100
400
-300
Swedish Space Corp
0
TeliaSonera
3 014
6 697
-3 683
Teracom
150
400
-250
Vasallen
67
-67
Vattenfall AB
5 849
6 922
-1 073
Venantius AB
300
-300
Vin & Sprit AB
825
-825
Summa
19 140
24 681
-5 541
Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Of- fentligrättsliga avgifter uppgick till 10 762 miljo- ner kronor och var därmed 445 miljoner kronor (4,3 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Utfallet blev 7 381 miljoner kronor, vilket är 253 miljoner kronor högre än i statsbudgeten.
Offentligrättsliga avgifter blev 1 372 miljoner kronor (11,3 procent) lägre än 2008. Finansie- ringsavgift från arbetslöshetskassor har minskat med 1 560 miljoner kronor. Antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna har minskat med cirka 500 000 sedan avgiften höjdes den 1 januari 2007. Avgifterna vid Kronofogdemyndigheterna ökade med 140 miljoner kronor.
Försäljningsinkomster
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen För- säljningsinkomster uppgick till 84 miljoner kro- nor, vilket är 71 miljoner kronor (45,7 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsin- täkter blev utfallet 31 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbud- geten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda kö- per och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och stats- budget beror på en minskad försäljning av varor som lagrats.
Under
2009 blev Försäljningsinkomster
73 miljoner kronor
lägre än 2008. Utfallet för
Offentlig
lagring,
försäljningsintäkter blev
71 miljoner kronor lägre.
Böter m.m.
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 405 miljoner kronor och var där- med 289 miljoner kronor (25,9 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för in- komsttiteln Bötesmedel blev 978 miljoner kro- nor, vilket är 38 miljoner kronor högre än be- räknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsav- gifter m.m. uppgå till 50 miljoner kronor, medan utfallet uppgick 311 miljoner kronor .
Inkomsterna av Böter m.m. blev 203 miljoner kronor (16,9 procent) högre än 2008.
Övriga inkomster av statens verksamhet
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 917 miljoner kronor under 2009 och blev därmed 467 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten.
Övriga inkomster minskade med 1 663 miljo- ner kronor jämfört med 2008. Anledningen är att Post- och telestyrelsen inlevererade en auk- tionslikvid på 2 099 miljoner kronor från försälj- ning av 4-G tillstånd.
144
s. 145 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Inkomster av försåld egendom
Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I stats- budgeten togs Inkomster av försåld egendom beräkningstekniskt upp med 50 000 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 102 miljoner kronor.
Inkomster av försåld egendom blev 76 417 miljoner kronor lägre än föregående år. Under år 2008 uppgick inkomsterna till 76 519 miljoner kronor, varav 49 784 miljoner kronor avsåg försäljningen av Vin & Sprit AB och 24 608 miljoner kronor avsåg försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB.
Tabell 5.12 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Inkomster av försåld
egendom
50 000
102
-49 898
76 519
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick under året till 1 736 miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Återbetalning av övriga lån blev 6 miljoner kronor högre, medan Återbetalning av studiemedel och Återbetalning av näringslån blev 38 miljoner kronor respektive 7 miljoner kronor lägre.
Återbetalning av lån blev 145 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än 2008. Återbetalning av studiemedel minskade med 100 miljoner kronor.
Tabell 5.13 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Återbetalning av när-
ingslån
16
8
-7
14
Återbetalning av stu-
dielån
1 713
1 674
-38
1 774
Återbetalning av öv-
riga lån
47
54
7
93
Återbetalning av lån
1 775
1 736
-39
1 881
Skr. 2009/10:101
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten
av inkomsterna. Inkomsterna
uppgick
till
8 912 miljoner kronor,
vilket
är
304 miljoner
kronor (3,5 procent)
högre
än
beräknat
i
statsbudgeten. Utfallet för Statliga pensions- avgifter blev 8 375 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten. Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 537 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Kalkylmässiga inkomster blev 212 miljoner kronor (2,4 procent) högre än 2008. Statliga pensionsavgifter ökade med 187 miljoner kro- nor.
Tabell 5.14 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Avskrivningar och
amorteringar
489
537
48
512
Statliga pensionsav-
gifter
8 119
8 375
256
8 188
Kalkylmässiga in-
komster
8 608
8 912
304
8 700
Statliga pensionsavgifter
De statliga
pensionsavgifterna
uppgick
till
8 375 miljoner kronor under 2009. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 566 miljoner kronor. Administrationskostna- derna för det statliga tjänstepensionssystemet
inklusive
personskadeförsäkringen
blev
189 miljoner kronor under 2009.
145
s. 146 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.15 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Statlig tjänstepensio-
nering
6 819
6 647
Särskild löneskatt på
pensionskostnader
1 566
1 533
Statlig grupplivförsäk-
ring
77
79
Premieskatt, gruppliv
60
61
Statlig personskadeför-
säkring
42
55
Avdrag för administra-
tionskostnader
-180
-177
Administration, person-
skadeförsäkring
-9
-9
Statliga pensionsav-
gifter
8 119
8 375
256
8 188
Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks- fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG.
Inkomsterna uppgick till 11 682 miljoner kro- nor och var därmed 555 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.
Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 9 191 miljoner kronor, vilket var 109 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Öv- riga bidrag från EU:s jordbruksfonder blev 717 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten. Det högre utfallet beror främst på po- sitiva kursdifferenser till följd av kronans för- svagning gentemot euron. Ersättningar för bi- drag som Statens jordbruksverk betalat ut i för- skott i kronor till bönderna, både rekvireras och betalas ut i euro från EG:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Skillnaden mellan vad som betalats ut till bönderna och ersättningen från EU redovisas som kursdifferens under Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder.
Bidragen från EU:s landsbygdsfond blev 904 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Det lägre utfallet beror på att fleråriga projekt inom nya landsbygdsprogrammet 2007 -2013 kom igång senare än beräknat, vilket medfört att utbetalningar (och därmed inbetalningar) förskjutits till 2010 och senare.
Bidragen från EG:s regionalfond blev 273 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten. Under 2009 har utbetalningarna till beslutade projekt i den nya programperioden 2007 -2013 kommit igång ordentligt (se utgifts- område 19 Regional utveckling), vilket avspeglas i återflödet från EU.
Jämfört med 2008 blev bidragen från EU 647 miljoner kronor (5,9 procent) högre. Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder ökade med 506 miljoner kronor till följd av positiva kurs- differenser.
Bidragen från EG:s regionalfond ökade med 851 miljoner kronor (183,4 procent), då utbetal- ningarna till projekt i den nya programperioden 2007 -2013 ökat rejält under 2009.
Bidragen från EG:s socialfond minskade med 512 miljoner kronor mellan åren. Minskningen beror på att bidragen för programperioden 2000 -2006 avtagit i och med att perioden avslu- tas och på att projekt i den nya programperioden 2007 -2013 inte kommit igång i samma omfatt- ning.
146
s. 147 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Tabell 5.16 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Bidrag från EG:s jord-
bruksfond
9 082
9 191
109
8 994
varav Gårdsstöd
6 501
6 663
162
6 276
varav Kompletterande
åtgärder perioden
1995-1999
0
0
0
varav Övriga inter-
ventioner
135
167
32
126
varav Exportbidrag
100
210
110
106
varav Djurbidrag
322
309
-13
325
varav Offentlig lag-
ring
10
7
-3
20
varav Miljö-, struktur-
och regionala åtgär-
der perioden 2000-
2006
-2
-3
-1
-5
varav EU:s lands-
bygdsfond 2007-2013
2 010
1 106
-904
1 807
varav Övriga bidrag
från EU:s jordbruks-
fonder
6
723
717
216
varav Bidrag från
EG:s jordbruksfonds
utvecklingssektion
0
9
9
123
Bidrag från EG:s fis-
kefond
60
70
10
94
Bidrag från EG:s regi-
onalfond
1 042
1 315
273
464
Bidrag från EG:s soci-
alfond
647
358
-289
870
Bidrag till trans-euro-
peiska nätverk
220
470
250
348
Övriga bidrag från EG
77
279
202
265
Bidrag m.m. från EU
11 128
11 682
555
11 036
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Under inkomsttypen Avräkningar m.m. redovi- sas Tillkommande skatter och avräkningar. Ut- fallet för 2009 beräknas bli 66 808 miljoner kronor, vilket är 1 125 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten.
Tillkommande skatter
I tillkommande inkomster ingår s.k. EU-skatter och kommunala utjämningsavgifter. EU-skat- terna utgörs främst av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. EU-skatterna redovisas via stats-
Skr. 2009/10:101
budgeten och tillfaller slutligen EU:s budget. Därmed ingår de inte i statens skatteintäkter.
De tillkommande inkomsterna beräknas 2009 uppgå till 3 847 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än statsbudgeten. Jämfört med 2008 är de tillkommande skatterna 8 790 miljoner kronor lägre, vilket i huvudsak förklaras av den momsbaserade EU-avgiften. Sverige har fr.o.m. 2007 rabatt på den momsba- serade EU-avgiften och skall endast betala en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir ca 3 000 miljoner kronor lägre. Be- slutet ratificerades emellertid först 2009. Till- sammans med retroaktiv rabatt för 2007 och 2008 blir därför den momsbaserade EU-avgiften 8 916 miljoner kronor lägre 2009.
Avräkningar
Avräkningar är intäkter som förs till fonder utanför statsbudgeten, avräknad mervärdesskatt för statliga myndigheter och kompensation för mervärdesskatt till kommunsektorn.
Avräkningarna uppgick 2009 till - 70 655 miljoner kronor, vilket är 1 112 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Kompensation för mervärdesskatt uppgick till -68 242 miljoner kronor, varav avräknad mervärdesskatt hos stat- liga myndigheter -24 235 miljoner kronor och kompensation för mervärdesskatt för kommun- sektorn -44 008 miljoner kronor. Resterande del av avräkningarna utgörs av intäkter som för till fonder. Dessa intäkter uppgick till - 2 412 miljoner kronor 2009.
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Av tabell 5.7 framgår att beloppet i statsbudgeten var -100 miljoner kronor. Utfallet blev 13 miljoner kronor varav jämställdhetsbonusen blev 0,0 miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet således 113 miljoner kronor lägre än beräknat.
Jämfört med 2008 har krediteringarna minskat betydligt då det stora flertalet skattekredite- ringar har upphört eller flyttats till statsbudge- tens utgiftssida.
147
s. 148 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.17 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Anställningsstöd
0
-6
-6
-2 221
Stöd till utbildningsvi-
kariat
0
0
0
Stöd till investeringar i
källsorteringslokaler
0
0
0
Stöd till bredbandsin-
stallation
0
0
0
-172
Stöd till skyddat arbete
hos offentlig arbetsgi-
vare
0
0
0
Stöd till utbildning av
personal i vård och
äldreomsorg
19
19
1
Stöd för konvertering
från oljeuppvärmning
0
0
-2
Jämställdhetsbonus
-100
0
100
0
Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto
-100
13
113
-2 393
5.3 Statsbudgetens utgifter 2009
Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut- giftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida.
En större förbrukning än totalt anvisade me- del kan finansieras genom att myndigheterna ut- nyttjar ingående ramöverföringsbe- lopp/anslagssparande, anslagskredit samt genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet över- skridande.
5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut
Skillnaden mellan utfallet och de beräknade ut- gifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen den 19 december 2008, redovisas i tabell 5.18.
Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 106,8 miljarder kronor högre än i den ursprung- liga statsbudgeten. Denna skillnad delas i detta avsnitt upp i tre kategorier: skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar,
skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer.
Tabell 5.18 Skillnad mellan utfall och statsbudget för 2009
Miljarder kronor
Makro-
Totalt
förutsätt-
Övrigt 2
ningar
Beslut
Utgiftsområden, exklu-
sive räntor 1
12,2
5,5
22,6
-15,9
Statsskuldsräntor m.m.
2,6
-3,6
5,1
1,1
Myndigheters m.fl. in-
och utlåning i RGK 3
92,0
0,9
98,3
-7,2
Statsbudgetens utgif-
ter m.m.
106,8
2,8
126,0
-22,0
1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2 Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbe- hållningar enligt ursprunglig statsbudget.
3 RGK:s nettoutlåning och posten Kassamässig korrigering.
Skillnader till följd av den makroekonomiska ut- vecklingen
Förändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 2,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. De makroekonomiska förutsättningarna redovisas i tabell 5.19.
Tabell 5.19 Makroekonomiska förutsättningar
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2009
2009
2009
2008
Procentuell förändring
från föregående år:
BNP (fp)
1,3
-4,9
-6,2
-0,2
KPI (årsgenomsnitt)
2,4
-0,3
-2,7
3,4
Antal sysselsatta,
16-64 år
0,0
-2,3
-2,3
0,9
Nivåer:
Öppen arbetslöshet,
16-64 år, procent 1
4,7
6,5
1,8
4,6
Personer i åtgärder,
procent av arbetskraf-
ten
1,9
2,7
0,8
1,8
SEK/EURO
9,25
10,62
1,37
9,61
SEK/USD
6,61
7,66
1,05
6,59
3-mån ränta, procent 2
3,1
0,4
-2,7
3,9
5-års ränta, procent
4,4
2,5
-1,8
3,8
Prisbasbelopp, tkr
42,8
42,8
0
41,0
fp=fasta priser, SB=Statsbudget.
1 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande
2 Regeringens prognos i SB avser 6-månaders ränta
Utgifterna för statsskuldsräntor blev 3,6 miljarder kronor lägre, främst på grund av lägre marknadsräntor än beräknat (se vidare av- snitt 5.4.26).
148
s. 149 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Utfallet för utgiftsområden exklusive utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 5,5 miljarder kronor högre till följd av den mak- roekonomiska utvecklingen. Högre arbetslöshet samt betydligt fler personer i arbetsmarknads-
politiska program
ökade
utgifterna
med
4,7 miljarder kronor.
Skillnader till följd av beslut
Statsbudgetens
totala
utgifter
blev
126,0 miljarder kronor högre till följd av beslut. Den stora skillnaden under Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret förklaras i huvudsak av Riksbankens lån på 95,3 miljarder kronor för att fylla på valutareserven. Riksban- ken lånade under den finansiella krisen ut ameri- kanska dollar till svenska banker, ingick så kal- lade swap-avtal med centralbankerna på Island, Lettland och Estland samt utökade engage- mangen i Internationella valutafonden (IMF). Vidare utbetalades ett kapitaltillskott (nyemis- sion) till Nordea på 5,6 miljarder kronor.
Utfallet för utgiftsområden, exklusive utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 22,6 miljarder kronor högre än beräk- nat i statsbudgeten och den största skillnaden återfinns under utgiftsområde 25 Allmänna bi- drag till kommuner. Lågkonjunkturen har slagit hårt mot kommunernas och landstingens finan- ser. För att minimera risken för uppsägningar inom sektorn och därmed risk för försämrad kvalitet i den sociala välfärden fick kommuner och landsting ett kraftigt ökat ekonomiskt stöd från staten. Hälften av tillskottet på 14 miljarder kronor tilldelades i vårtilläggsbudgeten och hälften i hösttilläggsbudgeten. Enligt beslut ökade ålderspensionsavgifterna på arbetsmark- nadsområdet med 1 miljard kronor och ett ka- pitaltillskott till SAS ökade utgifterna med 1,3 miljarder kronor. På tilläggsbudget anvisades 1,6 miljarder kronor till utgiftsområde 4 Rättsvä- sendet.
Från 2009 anslagsavräknas myndigheternas förvaltningsutgifter kostnadsmässigt. Över- gångseffekten belastade 2009 ett särskilt anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. med 5,1 miljarder kronor och betalas under 2009–2013 till myndigheternas räntekonton un- der Riksgäldskontoret nettoutlåning. Betal- ningen till räntekontot 2009 uppgick till 3,2 mil- jarder kronor medan utbetalningar gjordes på 2,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan beloppen beror på att Försvarsmakten inte fått samtliga
Skr. 2009/10:101
anslagsmedel utbetalde under året, vilket ledde till en kassamässig korrigering på 1,9 miljarder kronor. Posterna är sammanlagt neutrala för statsbudgetens saldo.
Skillnader till följd av övriga orsaker
Statsbudgetens totala utgifter minskade till följd av övriga orsaker med 22,0 miljarder kronor jämfört med ursprunglig statsbudget.
Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 4,8 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att antalet sjukpenningdagar blev lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.
För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 1,5 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.
För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utfallet 2,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, bland annat för att me- del för tandvårdsförmåner inte utnyttjats fullt ut.
I kapitel 6 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga statsbudgeten.
5.3.2 Sammanfattning
Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.20.
En större förbrukning än totalt anvisade me- del kan finansieras genom att myndigheterna ut- nyttjar ingående anslagssparande eller anslags- kredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.
Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 885 673 miljoner kronor och blev därmed 106 797 miljoner kronor (13,7 procent) högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 67 555 miljoner kronor högre. Riksgäldskontorets nettoutlåning som inte tas upp på tilläggsbudget blev 93 638 miljoner högre än totalt anvisat, framför- allt med anledning av lån till Riksbanken på 95 252 miljoner kronor för att återställa valutare- serven. Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 781 270 miljoner kronor, vilket är 14 822 miljoner kronor (1,9 procent) högre än i beräkningen i statsbudgeten. Samtidigt blev det 24 321 miljoner lägre än totalt tilldelat. Summa utgifter för utgiftsområden, exklusive utgiftsom-
149
s. 150 5 Statsbudgetens utfall Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
råde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 12 230 miljoner kronor högre än i statsbudgeten.
Utfallet för utgiftsområdet 25 Allmänna bi- drag till kommuner uppgick till 81 589 miljoner kronor, vilket är 14 550 miljoner kronor högre jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Ök- ningen hänförs framför allt till ett tillfälligt kon- junkturstöd till kommuner och landsting för att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och dämpa nedgången i syssel- sättningen inom sektorn samt åtgärder för att minska effekterna på den ordinarie hälso- och sjukvården i anslutning till influensaepidemin. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 60 620 miljoner kronor, vilket är 4 674 miljoner kronor mer än beräknat i stats- budgeten. Arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen blev högre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. uppgick till 36 463 miljoner kronor, 2 592 miljoner högre än anvisat på statsbudgeten. Orsaken till det högre utfallet är övergångseffekter i samband med införandet av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Ett anslag för övergångseffekterna anvisades endast med ett formellt belopp på 1 miljon kronor. Utfallet på detta anslag blev 5 107 miljoner kronor, 5 106 miljoner mer än anvisat på statsbudgeten.
Räntor på statsskulden uppgick till 31 143 miljoner kronor, vilket är 2 557 miljoner kronor lägre än anvisat på statsbudgeten.
Både antalet sjukpenningdagar och medeler- sättningen per nettodag blev lägre än budgeterat, vilket bidrog till att utgiftsområde 10 Ekono- misk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 3 958 miljoner lägre än statsbudgeten. Även ut- giftsområde 6 Försvar och samhällets krisbered- skap blev lägre än beräknat. Utfallet uppgick till 42 106 miljoner kronor vilket är 2 601 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för de internationella insatserna har blivit lägre än beräknat i statsbudgeten då reserver inte behövt utnyttjas och t.ex. transport- och drivmedelskostnader samt löner blev lägre än beräknat.
Utöver den vanliga vårtilläggsbudgeten och hösttilläggsbudgeten har riksdagen beslutat om ytterligare två tilläggsbudgetar under 2009. I Fi- nansutskottets betänkande 2008/09:FiU18 anvi- sades 1 198 miljoner kronor för åtgärder för jobb och omställning. I Finansutskottets betänkande 2008/09:FiU40 anvisades 1 300 miljoner kronor för att regeringen för statens räkning skulle kunna delta i nyemission i SAS AB.
150
s. 151 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009
Miljoner kronor
Tilläggs-
Skillnad mot
Skillnad mot
Statsbudget
budget
Totalt anvisat
Utfall
statsbudget
totalt anvisat
UO 1
Rikets styrelse
12 373
211
12 583
12 152
-221
-432
Samhällsekonomi och finansförvalt-
UO 2
ning
11 900
58
11 958
12 006
1106
48
UO 3
Skatt, tull och exekution
9 460
51
9 511
9 434
-25
-76
UO 4
Rättsväsendet
32 624
1 572
34 197
33 645
1 020
-552
UO 5
Internationell samverkan
1 643
215
1 858
1 815
172
-43
Försvar och samhällets krisbered-
UO 6
skap
44 707
16
44 724
42 106
-2 601
-2 617
UO 7
Internationellt bistånd
30 109
-322
29 788
29 600
-509
-188
UO 8
Migration
5 899
299
6 198
6 521
622
323
Hälsovård, sjukvård och social om-
UO 9
sorg
54 807
982
55 790
53 065
-1 742
-2 725
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
UO 10
handikapp
113 927
950
114 877
109 969
-3 958
-4 908
UO 11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
42 456
42 456
42 304
-152
-152
Ekonomisk trygghet för familjer och
UO 12
barn
68 466
68 466
68 080
-386
-386
UO 13
Integration och jämställdhet
5 473
5 473
5 332
-141
-141
UO 14
Arbetsmarknad och arbetsliv
55 946
12 673
68 618
60 620
4 674
-7 999
UO 15
Studiestöd
21 452
329
21 781
21 022
-430
-759
UO 16
Utbildning och universitetsforskning
50 189
164
50 353
49 263
-926
-1 090
Kultur, medier, trossamfund och fri-
UO 17
tid
10 287
5
10 292
10 269
-18
-23
Samhällsplanering, bostads- försörj-
ning, byggande samt konsumentpoli-
UO 18
tik
1 677
135
1 812
1 906
228
94
UO 19
Regional tillväxt
3 502
3 502
3 204
-298
-298
UO 20
Allmän miljö- och naturvård
5 338
-6
5 332
5 161
-176
-170
UO 21
Energi
2 811
1
2 813
3 045
234
233
UO 22
Kommunikationer
40 223
1 861
42 084
40 573
350
-1 511
Jord- och skogsbruk, fiske med an-
UO 23
slutande näringar
17 573
104
17 678
16 369
-1 205
-1 309
UO 24
Näringsliv
5 186
1 363
6 549
6 565
1 378
15
UO 25
Allmänna bidrag till kommuner
67 039
14 548
81 587
81 589
14 550
2
UO 26
Statsskuldsräntor m.m.
33 871
33 871
36 463
2 592
2 592
UO 27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
19 878
3 933
23 811
19 192
-686
-4 619
Förändringar anslagsbehållningar
-2 371
-2 371
2 371
2 371
Summa
766 448
39 143
805 591
781 270
14 822
-24 321
Riksgäldskontorets nettoutlåning
11 036
11 036
104 674
93 638
93 638
Kassamässig korrigering
1 392
1 392
-270
-1 662
-1 662
Summa statsbudgetens utgifter m.m.
778 876
39 143
818 019
885 673
106 797
67 655
Anm.: Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008, exkl. tilläggsbudget.
151
s. 152 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.3.3 Indragningar
Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an- slag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Under 2009 har det gjorts indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 30 741 miljoner kronor. Det är en ökning med 5 232 miljoner kronor jämfört med 2008. Med anledning av övergångseffekter av kostnadsmäs- sig anslagsavräkning drogs 2 238 miljoner kronor in på totalt 167 anslag. De 29 största indragning- arna svarar för 88 procent av totalbeloppet under 2009. I tabell 5.21 särredovisas samtliga indrag- ningar som är större än 100 miljoner kronor.
Den största indragningen uppgick till 9 574 miljoner kronor och avser räntor på stats- skulden. Den näst största indragningen uppgick till 4 196 miljoner kronor och avser bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Båda dessa indragningar avser indragning av anslags- sparande. De största indragningarna med anled- ning av övergångseffekter av kostnadsmässig an- slagsavräkning har gjorts på anslagen för För-
bandsverksamhet
och
beredskap
med
416 miljoner
kronor,
Polisorganisationen
med
341 miljoner
kronor, Försäkringskassan
med
298 miljoner kronor och Vidmakthållande, av- veckling m.m. av materiel och anläggningar med 229 miljoner kronor.
Tabell 5.21 Indragningar 2009
Miljoner kronor
Anslag
03 01 003
Tullverket
117
04 01 001
Polisorganisationen
343
06 01 001
Förbandsverksamhet och beredskap
570
Vidmakthållande, avveckling m.m. av
06 01 004
materiel och anläggningar
230
06 06 02 2008
Materiel och anläggningar
105
07 01 001
Biståndsverksamhet
176
08 01 002
Ersättningar och bostadskostnader
105
09 01 004
Tandvårdsförmåner m.m.
1 364
09 02 009
Insatser för vaccinberedskap
216
Stimulansbidrag och åtgärder inom
09 05 001
äldrepolitiken
610
10 01 001
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
2 620
10 01 002
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
1 437
10 01 004
Arbetsskadeersättningar m.m.
226
10 02 001
Försäkringskassan
299
11 01 001
Garantipension till ålderspension
265
Kommunersättningar vid flyktingmot-
13 01 002
tagande
1 061
Arbetsförmedlingens förvaltningskost-
14 01 001
nader
143
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
14 01 002
aktivitetsstöd
4 196
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
14 01 003
program och insatser
851
14 01 011
Bidrag till lönegarantiersättning
320
15 01 002
Studiemedel m.m.
1 131
Utveckling av skolväsende, förskole-
16 01 005
verksamhet och skolbarnsomsorg
108
Fortbildning av lärare och förskoleper-
16 01 010
sonal
240
Stockholms universitet: Grundutbild-
16 02 009
ning
103
16 02 027
Mittuniversitetet: Grundutbildning
106
Stöd till lokala investeringsprogram för
18 34 01 2003
ekologisk hållbarhet
117
22 02 003
Grundläggande betaltjänster
124
Intervention och exportbidrag för jord-
23 01 012
bruksprodukter
445
26 01 001
Räntor på statsskulden
9 574
Övriga indragningar
3 540
Summa
30 741
152
s. 153 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
5.3.4 Överskridanden
Medgivna överskridanden
Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge- ten). Regeringen beslutade om sex medgivna överskridanden för 2009.
Tabell 5.22 Medgivna överskridanden 2009
Miljoner kronor
Medgivet
Utnyttjat
över-
medgivet
Anslag
skridande
överskridande
13 10 01
Avvecklingsmyndig-
2008
heten för Integra-
tionsverket
5,1
5,1
16 01 017
Bidrag till kvalifi-
cerad yrkesutbildning
102,0
101,9
23 01 007
Bekämpande av
smittsamma hus-
djurssjukdomar
1,0
0
23 01 008
Ersättningar för
viltskador m.m
6,2
1,2
26 01 003
Riksgäldskontorets
provisionskostnader i
samband med
upplåning och
skuldförvaltning
36,3
36,3
26 01 004
Övergångseffekter av
kostnadsmässig
avräkning
5 106,9
5 106,9
Summa
5 257,5
5 251,4
Regeringen medgav att anslagsposten 2 Avveck- ling av Integrationsverket på det under 2008 uppförda äldre anslaget 10:1 Avvecklingsmyn- digheten för Integrationsverket inom utgiftsom- råde 13 Integration och jämställdhet fick överskridas med 5,1 miljoner kronor (regerings- beslut den 17 december 2009) till följd av ökade kostnader för engångspremier till SPV för tidi- gare anställda vid integrationsverket som erhåller pensionsersättning. Hela det medgivna överskri- dandet utnyttjades. Anslaget har, utöver det medgivna överskridandet, överskridits med 0,3 miljoner kronor.
I statsbudgeten anvisades 1 170,2 miljoner kronor på det under utgiftsområde 16 Utbild- ning och universitetsforskning uppförda anslaget
Skr. 2009/10:101
1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning . Re- geringen medgav att anslaget fick överskridas med 102,0 miljoner kronor (regeringsbeslut den 21 december 2009). Hela anslagskrediten på 117,0 miljoner kronor utnyttjades. Av det med- givna överskridandet utnyttjades 101,9 miljoner kronor.
I statsbudgeten anvisades 150,3 miljoner kro- nor på anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
På
tilläggsbudget
anvisades
ytterligare
136,0 miljoner kronor.
Regeringen
medgav att
anslaget fick överskridas med högst 1,0 miljoner kronor för kostnader som uppkommer i anslut- ning till utbrott av Newcastle m.m. (Regerings- beslut den 10 december 2009) Anslagskrediten på 11,0 miljoner kronor räckte och det medgivna överskridandet behövde inte utnyttjas.
I statsbudgeten anvisades 111 miljoner kronor på anslaget 1:8 Ersättningar för viltskador m.m. inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 6,2 miljoner kronor (Regeringsbeslut den 10 de- cember 2009). Hela anslagskrediten på 9,4 miljoner kronor utnyttjades. Dessutom ut- nyttjades 1,2 miljoner kronor av det medgiva överskridandet.
Regeringen har medgivit att anslaget 1:3 Riks- gäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas med 36 miljoner kronor (regeringsbeslut den 11 februari 2010). Regeringen begär årligen ett be- myndigande att vid behov överskrida anslaget för att kunna fullgöra statens betalningsåtagan- den.
I statsbudgeten anvisades ett formellt belopp om 1,0 miljoner kronor på anslaget 1:4 Över- gångseffekter av kostnadsmässig avräkning inom utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. Reger- ingen gavs ett bemyndigande av riksdagen att överskrida anslaget med myndigheternas beräk- nade övergångseffekter. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 5 107 miljoner kronor (regeringsbeslut den 28 maj 2009). Alla myndigheter utnyttjade den beräknade delen av det medgivna överskridandet med undantag av från Länsstyrelsen i Västra Götaland som ut- nyttjade något mindre än beräknat. Länsstyrel- sen i Skåne utnyttjade hela det medgivna över- skridande. Dessutom överskreds anslagsposten med 0,1 miljoner kronor.
153
s. 154 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Icke medgivna överskridanden
Tabell 5.23 Icke medgivna överskridanden 2009
Miljoner kronor
Ingående
Medgivna
Totalt
Utgående
Icke med-
överförings-
Stats
Indrag-
över-
tilldelade
Anslags-
överföringsbe-
givet över-
Anslag
belopp
budget
ningar
skridanden
medel
Utfall
kredit
lopp
skridande
Avvecklingsmyndig
13 10 01
heten för
2008
Integrationsverket
0,4
5,1
5,5
5,8
0
-0,3
0,3
Fastighetsmäklar-
1803004
nämnden
0,3
13,6
0,1
13,7
14,2
0,4
-0,5
0,1
Främjande av
2301028
rennäringen m.m.
4,3
55,7
8,8
51,2
55,4
0
-4,2
4,2
Summa icke medgivet över-
skridande
4,7
Tabell 5.23 visar anslagsöverskridanden gent- emot riksdagens anvisade medel på anslaget. och som inte medgivits av regeringen.
Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit på anslaget 1:28 Främjande av rennäringen m.m . under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, som disponeras av Sametinget, har överskridits med 4,2 miljoner kronor.
Totalt disponibelt belopp på äldreanslaget 10:1 2008 Avvecklingsmyndigheten för Integra- tionsverket inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet har överskridits med 0,3 miljoner kronor.
Fastighetsmäklarnämnden har överskridit to- talt disponibelt belopp inklusive anslagskredit med 0,1 miljoner kronor på anslaget 3:4 Fastig- hetsmäklarnämnden inom utgiftsområdet 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg- gande samt konsumentpolitik.
5.3.5 Begränsningsbelopp
Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras un- der året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. Regeringen anger i regleringsbrev att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp.
Under 2009 har regeringen främst beslutat om begränsningsbelopp inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Se tabell 5.24.
Tabell 5.24 Utgiftsbegränsande åtgärder 2009
Miljoner kronor
Medel som
får användas
Utgifts-
efter belopps-
område
Anslag
Anslagsnamn
begränsning
Utfall
Förbandsverk-
samhet och be-
6
1:1
redskap
19 524
18 913
Anskaffning av
materiel och an-
6
1:3
läggningar
8 602
8 599
Vidmakthållande,
avv. av materiel
6
1:4
och anläggningar
6 406
6 398
Genom en ändring i Försvarsmaktens reglerings- brev i april 2009 beslutade regeringen för ansla- get 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, att 600 miljoner kronor av tilldelade medel fick an- vändas först efter beslut av regeringen. I samma ändring av regleringsbrev beslutade regeringen för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och an- läggningar , att 200 miljoner fick användas först efter beslut av regeringen. I juli 2009 beslutade regeringen att 160 miljoner kronor av tilldelade medel på anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveck- ling m.m. av materiel och anläggningar, fick an- vändas först efter beslut av regeringen.
5.3.6 Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning
Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2009 (prop 2008/09:1, avsnitt 10.4.2) förslag om övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning för förvaltningsutgifter fr.o.m. 2009, som riks- dagen beslutade i november 2008 (bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen
154
s. 155 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
innebär att, i stället för utgifter, kostnader ska avräknas mot anslag när det gäller myndigheter- nas förvaltningsutgifter. Skillnaden mot den ti- digare ordningen är att olika typer av periodise- ringar så som förändring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader för t.ex. köpta tjänster som ännu inte fakturerats samt avsättningar vid om- strukturering nu avräknas anslag samtidigt som de kostnadsredovisas i redovisningen. Därtill kommer att periodiseringar av utgifter som avser kommande år inte påverkar innevarande års an- slagsutfall. Före 2009 avräknades transaktioner och händelser vid fakturering eller utbetalning. Förändringen påverkar inte statsbudgetens saldo som är kassamässigt.
Effekterna på statsbudgeten under en över- gångsperiod kan delas upp i tre delar. Den första är ackumulerade effekter hänförbara till tidpunkt före 2009 som finansieras från ett särskilt anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslags- avräkning under utgiftsområde 26. Den andra är semesterlöneskuld som i enlighet med riksda- gens överväganden (bet. 2008/09:FiU4) och en- ligt övergångsbestämmelsen i anslagsförord- ningen (1997:1199) ska avräknas vid uttag av sparade semesterdagar. Den tredje är effekter under 2009 till följd av kostnadsmässig avräk- ning hänförbara till ordinarie anslag på statsbud- geten (utgiftsområde 1–25).
Tabell 5.25 Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning
Miljoner kronor
Medgivet överskridande avseende övergångseffekten
2009 (anslag 26:1:4)
5 107
Indragningar 2009 på ordinarie anslag hänförbara till
övergångseffekten 1
-2 238
Minskade anslag 2010-2013
-2 869
Summa effekter på anslagsutrymmet
0
Tidigare års kostnader för upparbetad semester som inte
avräknats mot anslag vid årets början (övergångsbe-
stämmelsen)
5 620
1 I tabellen ingår även indragningar beslutade av riksdagens myndigheter
Av tabell 5.25 framgår att det inte uppkommer några effekter på anslagsutrymmet sett över hela perioden 2009-2013. Statsbudgetens saldo på- verkas inte heller av reformen. Däremot påver- kas de takbegränsade utgifterna vilket har med- fört att regeringen i budgetpropositionen för 2010 gjort tekniska justeringar av utgiftstaket för staten med ett belopp motsvarande beslutade in- dragningar 2009 (2,24 miljarder kronor) och
Skr. 2009/10:101
minskade anslag 2010–2012 (2,57 miljarder kro- nor).
Hantering av övergångseffekter på statsbudgeten
Reformen gav upphov till effekter som innebar att vissa transaktioner och händelser vid över- gången antingen inte alls skulle ha avräknats mot myndighetens ordinarie anslag eller skulle ha av- räknats vid två tillfällen (budgetåren 2008 och 2009). För att komma till rätta med dessa kon- sekvenser anvisade riksdagen ett särskilt anslag för nettot av dessa effekter under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. På detta anslag anvi- sades en miljon kronor, men samtidigt gavs re- geringen ett bemyndigande att överskrida ansla- get med övergångseffekterna, som sammantaget uppgick till 5 107 miljoner kronor. Det särskilda anslaget har avräknats med myndigheternas övergångseffekter i sin helhet under 2009. Re- geringen har beslutat om indragningar 2009 eller beräknat minskningar för åren 2010–2013 på be- rörda myndigheternas ordinarie anslag med ett belopp motsvarande det medgivna överskridan- det. Effekten fördelas på upp till fem år, bero- ende på när de aktuella utgifterna bedömts komma att uppstå.
Regeringen och riksdagens myndigheter har under året beslutat om indragningar hänförbara till övergångseffekten på myndigheternas ordi- narie anslag på totalt 2 238 miljoner kronor, vil- ket motsvarar nettoutgifter som inte kommer att avräknas mot statsbudgeten eftersom kostnaden har uppkommit tidigare år och har finansierats från det särskilda anslaget under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Under åren 2010- 2013 kommer anslagen att minska med 2 869 miljoner kronor. Därutöver har regeringen även medgett vissa myndigheter som har en negativ övergångseffekt (dvs. ackumulerade utgifter som överstiger kostnader) att återföra medel till an- slag med ett sammanlagt belopp av 198 miljoner kronor. Eftersom tidigare anslagsavräknade ut- gifter har belastat budgeten även 2009 kommer de återförda medlen inte att påverka överfö- ringsbeloppet under 2009.
I tabell 5.26 framgår hur övergångseffekten, indragningar och minskade anslag påverkar statsbudgeten 2009–2013.
155
s. 156 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.26 Övergångseffekten påverkan på statsbudgeten 2009-2013
Miljoner kronor
2009
2010
2011
2012
2013
Totalt
Utgiftsområde 1-25
(ordinarie anslag)
-2 238
-1 229
-816
-523
-301
-5 107
Anslaget 1:4 under
utgiftsområde 26
(övergångseffekten)
5 107
0
0
0
0
5 107
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
-1 004
572
307
135
-10
0,0
Kassamässig korri-
gering
-1 865
657
509
388
311
0
Budgetsaldo
0
0
0
0
0
0
Riksgäldskontorets nettoutlåning påverkas av att myndigheter har fått anslagsmedel på 3 242 miljoner kronor utbetalda till sina ränte- konton medan det särskilda anslaget under ut- giftsområde 26 har avräknats med 5 107 miljoner kronor. Under året har 2 238 miljoner kronor betalts från räntekontot, vilket innebär att be- hållningarna ökat med 1 004 miljoner kronor. Den kassamässiga korrigeringen påverkas efter- som Försvarsmakten inte har fått samtliga an- slagsmedel utbetalda under året. Totalt kommer 1 865 miljoner kronor av det särskilda anslaget under utgiftsområde 26 att betalas ut till För- svarsmaktens räntekonto under 2010–2013.
Övergångsbestämmelse om semesterlöneskuld
Från den ovanstående hanterade övergångsef- fekten undantogs reglering av den semesterlöne- skuld som myndigheterna hade per den 31 de- cember 2008. Anledningen till att semesterlöne- skulden undantogs var att sparad semester i många fall regleras först när en anställd slutar sin anställning. Om semesterlöneskulden hade in- gått i övergångseffekten och reducerat myndig- heternas ordinarie anslag under 3–5 år, riskerade man i många fall att få ett påtagligt minskat utrymme för ordinarie verksamhet under dessa år. I stället avräknas nu uttag av semester sparad före 2009 särskilt när den tas ut. Därigenom påverkas inte myndigheternas utrymme så koncentrerat. För en myndighet som omsätter en stor del av semesterlöneskulden varje år, genom att många sparade dagar tas ut samtidigt som många nya dagar tjänas in, kan dock effekten på denna punkt ändå bli påtaglig.
Totalt uppgick detta belopp till 5 620 miljoner kronor. Uttaget av sparad semester som anslags-
avräknats enligt övergångsbestämmelserna 2009 uppgår till 979 miljoner kronor, vilket är högre än väntat. Detta belopp har påverkat myndighe- tens ordinarie anslag. Särskilt stora belopp finns på anslaget 1:1 Polisorganisationen inom ut- giftsområde 4 Rättsväsendet med 223 miljoner kronor och på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 126 miljoner kronor. För dessa båda myndighetsområden är beloppet högre än vad områdets andel av totalt antal anställda i staten motsvarar. Andra stora belopp finns på anslagen för förvaltningskostna- der hos stora myndigheter som Försäkringskas- san, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Krimi- nalvården och Regeringskansliet. Sammantaget motsvarar 979 miljoner kronor 17,4 procent av skulden för sparade semesterdagar vid utgången av 2008, vilket kan tyda på att uttagstiden inte blir så lång som man ursprungligen förväntade.
Den återstående delen av sparade semesterda- gar som kommer att påverka anslagsutfallet i framtiden är 4 641 miljoner kronor.
Effekter under 2009 till följd av kostnadsmässig anslagsavräkning
Utöver de effekter som uppstår på ordinarie an- slag genom hanteringen av övergångseffekten och övergångsbestämmelsen hänförbar till se- mesterlöneskulden uppstår även effekter på grund av att kostnader avräknas i stället för ut- gifter. Dessa årliga effekter kan ses som kvarstå- ende effekter av reformen, även om de självklart kan se olika ut för olika år beroende på vad som inträffat och hanteras inom ramen för myndig- heternas tillgängliga medel. Dessa effekter kan delas in i förändring av semesterlöneskuld, för- ändringar av avsättningar och övriga periodise- ringar.
Det beräknade beloppet för kostnaden för förändring av semesterlöneskuld uppgår till to- talt cirka 192 miljoner kronor. De största belop- pen finns för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. , inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Kostnader för avsättningar i samband med omstruktureringar eller vid uppsägning av per- sonal av andra skäl, avräknas anslag och ökar därmed avräkningen jämfört med tidigare år,
156
s. 157 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
medan minskade avsättningar vid reglering av tidigare års avsättningar inte avräknas vilket minskar avräkningen jämfört med tidigare. Un- der 2009 uppgår nettoeffekten på myndigheter- nas ordinarie anslag av detta till minskad anslags- avräkning med 778 miljoner kronor, varav huvuddelen påverkat Försvarsmaktens och Po- lisorganisationens anslag. Försvarsmakten och Polisorganisationen har dock fått stora indrag- ningar under 2009 hänförbara till övergångsef- fekten som till stor del motsvarar minskningen av avsättningar.
För övriga periodiseringar beräknas anslag ha avräknats med ca 164 miljoner kronor lägre be- lopp sammanlagt som följd av reformen. Det av- ser till stor del återföringar av tidigare periodise- ringar, så som minskning av övertidsskuld, minskning av skuld för ännu inte slutförda löne- avtal eller tidigare års upplupna kostnader för köpta tjänster. Polisorganisationen, Försvars- makten, Försäkringskassan och Regeringskans- liet är även här myndigheter som haft relativt stora effekter, både positiva och negativa.
Periodiseringar avseende lokalhyror, liksom det faktum att avskrivningar på anläggningstill- gångar anslagsavräknas i stället för som tidigare amorteringar på lån, bedöms inte påverka utfallet eftersom särskilda regler och rutiner tidigare funnits som lett till att anslagsavräkningen i dessa delar i allt väsentligt motsvarat kostna- derna.
Skr. 2009/10:101
teras skillnaderna mot tilldelade medel. Med till- delade medel avses summan av ingående ram- överföringsbelopp, anvisade medel på statsbudget och tilläggsbudget, medgivna över- skridanden samt indragningar. Avslutningsvis jämförs utfallet för utgiftsområdet 2009 med utfallet 2008. De beloppsmässigt största skillna- derna per anslag kommenteras.
Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs på liknande sätt för posterna Förändring av an- slagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlå- ning och Kassamässig korrigering, vilka ingår på statsbudgetens utgiftssida. Avslutningsvis redo- visas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
En mer utförlig redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter för budgetåret 2009.
5.4 Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- område närmare. Tabellerna visar utfallet på de största anslagen inom utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall avviker från statsbudgeten mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas om utfallet avviker mer än 50 procent. Anslagen redovisas under de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2009. Tabellen innehåller följande beloppsupp- gifter: anvisat i den ursprungliga statsbudgeten 2009, tilläggsbudget 2009, utfall 2009, skillnad mellan statsbudget och utfall 2009, skillnad mel- lan statsbudget och utfall 2009 i procent samt utfall 2008. Efter tabellen kommenteras skillna- den mot statsbudgeten, totalt och för vissa an- slag. De anslag med de beloppsmässigt största skillnaderna kommenteras. I vissa fall kommen-
157
s. 158 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Tabell 5.27.UO 01 Rikets styrelse
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
0104001
Regeringskansliet m.m.
6 928
210
6 842
-86
-1,2
6 069
0105001
Länsstyrelserna m.m.
2 551
0
2 532
-19
-0,7
2 380
0106001
Allmänna val och demokrati
207
0
195
-12
-5,7
24
0101001
Kungliga hov- och slottsstaten
112
5
102
-10
-9,0
109
Övriga anslag
2 575
-4
2 480
-95
-3,7
2 382
Summa
12 373
211
12 152
-221
-1,8
10 966
Utgiftsområdet omfattar utgifter för statsche- fen, riksdagen och Regeringskansliet. Även ut- gifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 12 152 miljoner kronor och var därmed 221 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökades med 210 miljoner kronor på tilläggsbudget. De främsta anledningarna till höjningen var att yt- terligare stärka förberedelserna och genomfö- randet av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd samt förändrade växelkurser.
Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 186 miljoner kronor (11 procent) högre än 2008. Utfallet på anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 773 miljoner kronor (13 procent) högre.
Detta beror främst på kostnader för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd, avseende både personal och övriga driftskostnader. Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och de- mokrati ökade med 171 miljoner kronor mellan
åren,
vilket
förklaras
av
valet
till
Europaparlamentet
i
juni
2009.
158
s. 159 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tabell 5.28 UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
0201005
Statliga tjänstepensioner m.m.
9 936
0
9 992
56
0,6
9 461
0201009
Statistiska centralbyrån
483
10
501
18
3,7
487
0201012
Riksgäldskontoret
296
0
260
-36
-12,3
282
0201011
Finansinspektionen
228
25
238
10
4,5
213
0201001
Statskontoret
94
-5
81
-12
-13,2
59
0201003
Avveckling av Verket för förvaltningsutveckling m.m.
12
26
38
26
227,2
57
Övriga anslag
852
2
896
44
5,1
820
Summa
11 900
58
12 006
106
0,9
11 378
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning inklusive utgifter för de statliga tjänstepensionerna.
Utfallet uppgick till 12 006 miljoner kronor och var därmed 106 miljoner kronor
(0,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepen- sioner m.m. blev 9 992 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Det beror på att vissa manuellt ut- betalda förmåner blev något högre än väntat. Det gäller främst kostnadsersättningar till KPA Pension för pensionsrätter i enlighet med en äldre förordning.
Utfallet för anslaget 1:9 Statistiska central- byrån blev 501 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor högre än statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 10 miljoner kronor för att öka urvalet i arbetskraftsundersökningen (AKU).
Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 238 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor högre än anvisat. På tilläggsbudget anvisades 25 miljoner kronor för att genomföra utvidgad tillsyn, införa nya regler inom försäkringsområdet, genomföra satsningar inom konsumentområdet och eta- blera det nya samordningsorganet för pen- ningtvätt.
Utfallet för anslaget 1:3 Avveckling av Verket för förvaltningsutveckling m.m. blev 38 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Under
året anvisades på detta anslag på vår och höst- tilläggsbudget sammanlagt 26 miljoner kronor. Kostnaderna för avvecklingen blev högre än beräknat bl.a. på grund av att personalen inte övergick till nytt arbete i den utsträckning som tidigare hade bedömts och att lokalerna inte gick att hyra ut. För att finansiera de ökade kostnaderna minskades anslagen 1:1 Statskontoret med 5 miljoner kronor och 1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna
bostad
under
utgiftsområde
18 med
16 miljoner kronor.
För
utgiftsområdet
blev
utfallet
628 miljoner kronor (5,5 procent)
högre än
2008. Utgifterna på anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 531 miljoner kronor (5,6 procent). Det beror på att såväl förmånsutbetalningarna som antalet förmånstagare har ökat under året.
159
s. 160 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tabell 5.29 UO 03 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
0301001
Skatteverket
6 307
36
6 326
20
0,3
6 320
0301002
Kronofogdemyndigheten
1 618
15
1 630
12
0,7
1 643
0301003
Tullverket
1 535
0
1 478
-57
-3,7
1 482
Summa
9 460
51
9 434
-25
-0,3
9 446
Utgiftsområdet utgörs av beskattning, upp- börd av skatt, tull och avgifter samt verkstäl- lighet och indrivning av skatter och avgifter.
Utfallet uppgick till 9 434 miljoner kronor och blev därmed 25 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 6 326 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än anvisat. Under året anvisades anslaget två belopp på tilläggsbudget om sammanlagt 36 miljoner kronor. Den 1 juli 2009 trädde ett nytt system för skattereduktion för hushållsnära tjänster inklusive renovering och tillbyggnad, ROT, i kraft vilket medförde ökade kostnader för Skatteverket. Det gamla systemet enligt Lagen om skattereduktion för hushållsnära tjänster från 2007 kommer att fasas ut under 2010.
Även ändrade rutiner för mervärdesskatten gav ökade kostnader. Medel på tilläggsbudget anvisades för dessa ändamål med 30 miljoner kronor. I och med övertagandet av ansvaret för Statens person- och adressregister (SPAR) anvisades på tilläggsbudget 6 miljoner kronor.
På grund av lågkonjunkturen ökade Kro- nofogdmyndighetens ärenden under året och för att hålla nere handläggningstiderna anvisa- des 15 miljoner kronor på tilläggsbudget till anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten .
För utgiftsområdet blev utgifterna 12 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än 2008. Kronofogdmyndighetens utgifter mins- kade med 13 miljoner kronor, vilket i huvud- sak berodde på minskade kostnader på grund av personalneddragningar under 2009.
160
s. 161 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Tabell 5.30 UO 04 Rättsväsendet
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
0401001
Polisorganisationen
17 493
930
17 967
474
2,7
17 780
0401006
Kriminalvården
6 407
300
6 782
375
5,9
6 329
0401005
Sveriges Domstolar
4 317
99
4 418
101
2,3
4 259
Övriga anslag
4 407
243
4 477
70
1,6
4 325
Summa
32 624
1 572
33 645
1 020
3,1
32 693
Utgiftsområdet omfattar myndigheter inom polisväsendet, domstolsväsendet, åklagarvä- sendet, kriminalvården och rättshjälpen.
Utfallet uppgick till 33 645 miljoner kronor och blev därmed 1 020 miljoner kronor
(3,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
På anslaget 1:1 Polisorganisationen anvisa- des 930 miljoner kronor på tilläggsbudget för att polisen trots pågående effektivise- ringsarbete inte bedömdes kunna klara sig med de tillgängliga medel som anvisats. Samtidigt drogs 341 miljoner kronor in med anledning av övergångseffekter av kost- nadsmässig anslagsavräkning under anslaget.
Det utgående överföringsbeloppet
blev
179 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen
ska
betala 121 miljoner kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i abonne- mangsavgift för systemet Rakel under 2010 avseende 2009.
Anslaget 1:6 Kriminalvården tilldelades 300 miljoner kronor på tilläggsbudget för att upprätthålla kvalitet, effektivitet och säkerhet i verksamheten.
Under 2009 blev utgifterna för Rättsväsen- det 952 miljoner kronor (2,9 procent) högre än 2008.
161
s. 162 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tabell 5.31 UO 05 Internationell samverkan
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
0501001
Bidrag till vissa internationella organisationer
1 133
212
1 312
179
15,8
1 226
Övriga anslag
510
3
503
-7
-1,3
525
Summa
1 643
215
1 815
172
10,5
1 750
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommel- ser med andra stater och internationella orga- nisationer.
Utfallet uppgick till 1 815 miljoner kronor och var därmed 172 miljoner kronor (10,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
I statsbudgeten anvisades 1 133 miljoner kronor för anslaget 1:1 Bidrag till vissa inter- nationella organisationer . Utfallet blev 1 312 miljoner kronor, vilket är 179 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. An- slaget höjdes med 212 miljoner kronor på
tilläggsbudget. Skälet till ökningen var att Sve- riges bidrag till Förenta nationernas (FN) fredsbevarande operationer blev högre än be- räknat i statsbudgeten, beroende på valuta-
kursförändringar.
Utgifterna
för
utgiftsområdet
blev
65 miljoner
kronor
(3,7 procent)
högre
än 2008. Utfallet för
anslaget 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 86 miljoner kronor högre än 2008, vilket beror på de högre bidragen till FN:s fredsbevarande operationer.
162
s. 163 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Tabell 5.32 UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
601001
Förbandsverksamhet och beredskap
19 866
132
18 913
-953
-4,8
20 526
0601003
Anskaffning av materiel och anläggningar
8 802
0
8 599
-203
-2,3
0
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
0601004
och anläggningar
6 970
-174
6 398
-572
-8,2
0
0601002
Fredsfrämjande förbandsinsatser
2 480
0
1 615
-865
-34,9
0
0602004
Krisberedskap
1 531
0
1 487
-43
-2,8
1 658
0602001
Kustbevakningen
923
0
820
-103
-11,2
863
0602007
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
907
9
802
-105
-11,6
0
060602 2008
Materiel och anläggningar
0
0
229
229
0,0
16 266
0601007
Officersutbildning m.m.
239
-18
208
-32
-13,2
108
0602008
Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och SPF
150
54
208
58
38,4
0
060704 2008
Samhällets skydd mot olyckor
0
0
-16
-16
0,0
698
Övriga anslag
2 839
14
2 844
5
0,2
2 910
Summa
44 707
16
42 106
-2 601
-5,8
43 030
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och el- säkerhet. Från och med 2009 finns åtta nya an- slag uppförda på statsbudgeten.
Utfallet uppgick till 42 106 miljoner kronor och var därmed 2 601 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverk- samhet och beredskap blev 18 913 miljoner kro- nor, 953 miljoner lägre än anvisat i statsbud- geten. Inom förbandsverksamheten var plane- ringen för 2009 att överföra ett anslags- sparande på 800 miljoner kronor till 2010 och 2011. Anslagssparandet blev dock 1 200 miljoner kronor, 400 miljoner större än planerat beroende på lägre utgifter för verk- samheten. Anslaget hade ett begränsningsbe- lopp på 600 miljoner kronor som fick använ- das först efter beslut av regeringen.
Utgifterna för anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 865 miljoner kronor (34,9 procent) lägre än anvisat på statsbudge- ten. Det beror på att reserver inte behövt ut- nyttjas och att vissa resurser har blivit billigare än budgeterat, t.ex. transport- och drivmedels- kostnader samt löner.
Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområ- det 924 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än föregående år. I syfte att förbättra styrningen och spårbarheten av Försvarsmaktens utgifter
har fyra nya anslag skapats från och med 2009; 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap , 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser , 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar samt 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av ma- teriel och anläggningar . Eftersom anslags- strukturen ändrats är det svårt att göra jämfö- relser mellan åren. Anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser ingick under 2008 som en anslagspost under 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap . Om man slår ihop dessa två anslag blir skillnaden i utfall mellan åren obetydlig. Om man på motsvarande sätt jämför materielanslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar med äldreanslaget 6:2 (2008) Materiel och anläggningar ser man att utgifterna för materiel minskat med 1 269 miljoner kronor 2009. Detta är i linje med minskningen av anvisade medel.
Anslaget 2:7 Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap och anslaget 2:8 Avvecklings- myndigheten för SRV, KBM och SPF ersätter de anslag som tidigare finansierade förvalt- ningskostnader vid myndigheterna Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar.
Utgifter som 2008 redovisades under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor redovisas 2009 bland annat under anslaget 2:7 Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap .
163
s. 164 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Tabell 5.33 UO 07 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
0701001
Biståndsverksamhet
27 627
-322
27 125
-502
-1,8
25 299
0702001
Reformsamarbete i Östeuropa
1 459
0
1 408
-51
-3,5
1 146
Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-
0701002
bete (Sida)
906
0
953
47
5,2
895
Övriga anslag
117
0
114
-3
-2,4
113
Summa
30 109
-322
29 600
-509
-1,7
27 453
Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och reformsamarbete i Östeuropa.
Utfallet uppgick till 29 600 miljoner kronor och var därmed 509 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverk- samhet uppgick till 27 125 miljoner kronor, vilket är 502 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget minskades med 322 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälet var finansiering av ökningar av det under ut- giftsområde 1 Rikets styrelse uppförda ansla- get 4:1 Regeringskansliet m.m , och det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader .
År 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 147 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2008. Till övervägande del avser detta anslaget 1:1 Biståndsverksamhet , som ökade med 1 826 miljoner kronor (7,2 procent). Anslags- tilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakli- gen baserad på BNI-utvecklingen. Biståndsra- mens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budget- propositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen.
Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s bistånds- kommitté DAC (Development Assistance Committee), som ansvarar för att samman- ställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s defini- tion. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp mot- svarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra ut- giftsområden avser kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd inom utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.
Biståndsramen för 2009 uppgår till 33 863 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.34 redovisas DAC-rapporte- ringen för åren 2000–2009. Det preliminära utfallet för 2009 är 1,12 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen.
Tabell 5.34 Utfall för bistånd 2000–2009
Miljoner kronor
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Totalt utbetalt
bistånd 1
16 479
17 220
19 554
19 388
19 996
25 120
29 161
29 320
31 607
34 696
Totalt bistånd i pro-
cent av BNI 2
0,80
0,77
0,83
0,79
0,78
0,94
1,02
0.93
0,98
1,12
1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.
2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.
164
s. 165 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.8 Utgiftsområde 8 Migration
Tabell 5.35 UO 08 Migration
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
0801002
Ersättningar och bostadskostnader
2 449
259
2 904
455
18,6
2 694
0801001
Migrationsverket
2 054
0
2 114
61
3,0
2 174
0801006
Offentligt biträde i utlänningsärenden
93
125
225
132
141,5
231
Kostnader vid domstolsprövning i utlännings-
0801005
ärenden
199
-50
166
-32
-16,3
121
Övriga anslag
1 105
-35
1 112
7
0,6
915
Summa
5 899
299
6 521
622
10,5
6 134
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör mi- gration till och från Sverige, flyktingpolitik in- klusive mottagande av asylsökande samt ut- länningars rätt att vistas i Sverige.
Utfallet uppgick till 6 521 miljoner kronor och var därmed 622 miljoner kronor
(10,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 904 miljoner kronor. Det är 455 miljoner kronor (18,6 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. De högre ut- gifterna beror främst på att antalet asylsökande blev högre än vad som ursprungligen beräkna- des i statsbudgeten och att genomsnittkostna- den blev högre. För att finansiera de ökade ut- gifterna anvisades ytterligare 259 miljoner kronor på tilläggsbudget.
Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 387 miljoner kronor (6,3 procent) högre än 2008. Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 210 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2008. Det genom- snittliga antalet asylsökande har minskat med knappt 1 700 personer jämfört med 2008. Samtidigt har antalet ensamkommande barn ökat med 740 personer (49 procent). Den ge- nomsnittliga kostnaden är större för ensam- kommande barn än för vuxna asylsökande, vil- ket är den huvudsakliga förklaringen till det högre utfallet.
165
s. 166 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tabell 5.36 UO 09 Hålsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
0901005
Bidrag för läkemedelsförmånerna
21 600
800
22 267
667
3,1
21 584
0903005
Kostnader för statlig assistansersättning
17 785
17 567
-218
-1,2
16 002
0901004
Tandvårdsförmåner m.m.
7 293
5 515
-1 778
-24,4
3 880
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepoliti-
0905001
ken
2 133
1 712
-422
-19,8
1 972
0901007
Sjukvård i internationella förhållanden
477
125
608
131
27,6
361
0903004
Bilstöd till personer med funktionshinder
247
222
-25
-10,2
200
0906002
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
223
141
-82
-36,9
271
0902003
Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden
0
0
0
-84,8
0
Övriga anslag
5 049
57
5 033
-16
-0,3
4 861
Summa
54 807
982
53 065
-1 742
-3,2
49 131
Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjuk- vårdspolitik, Folkhälsopolitik, Stöd till perso- ner med funktionsnedsättning, Handikappoli- tik, Äldrepolitik, Socialtjänstpolitik, Barnrättspolitik, Forskningspolitik samt Soci- alstyrelsen.
Utfallet uppgick till 53 065 miljoner kronor och var därmed 1 742 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades yt- terligare 982 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m . blev 1 778 miljoner kronor lägre än anvi- sat på statsbudgeten. Oklarheter om omfatt- ning vid stödets införande och det rådandet konjunkturläget har gjort att anslaget inte ut- nyttjats fullt ut.
Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkeme- delsförmånerna uppgick till 22 267 miljoner kronor enligt gällande avtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Det anvi-
sade
beloppet
i
statsbudgeten
var
21 600 miljoner
kronor,
medan resterande
800 miljoner kronor anvisades i tilläggsbudget. Anslaget svarar för 42 procent av de totala ut- gifterna inom utgiftsområdet.
Utfallet på anslaget 1:7 Sjukvård i interna- tionella förhållanden uppgick till 608 miljoner kronor vilket var131 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvi- sades ytterligare 125 miljoner kronor. Efter- släpningar i debiteringen av vården påverkar utfallet mellan åren.
Jämfört med 2008 ökade utgifterna för ut-
giftsområdet med 3 934 miljoner kronor
(8,0 procent).
Utfallet för anslaget 3:5 Kostnader för statlig
assistansersättning ökade
med 1 565 miljoner
kronor (9,8 procent).
Antalet assistansbe-
rättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assi- stanstimmar har ökat.
Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 5 515 miljoner kronor, vilket är ökning med 1 635 miljoner kronor (42 procent) jämfört med 2008. Ökningen be- ror på det nya tandvårdsstödet som infördes den 1 juli 2008.
166
s. 167 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Tabell 5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
1001002
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
73 441
72 271
-1 170
-1,6
73 991
1001001
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
26 024
22 877
-3 148
-12,1
26 611
1002001
Försäkringskassan
7 039
950
7 459
420
6,0
7 695
1001004
Arbetsskadeersättningar m.m.
5 111
5 058
-53
-1,0
5 321
1001003
Handikappersättningar
1 235
1 242
7
0,6
1 192
Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom
1001006
hälso- och sjukvård
1 000
1 000
1 000
1001005
Ersättning för kroppsskador
53
50
-3
-5,4
52
1002002
Inspektionen för socialförsäkringen
24
13
-11
-47,9
Summa
113 927
950
109 969
-3 958
-3,5
115 862
Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid sjuk- dom och handikapp, främst sjukpenning och sjukersättningar. Det innefattar även myndig- heterna Försäkringskassan och fr.o.m. den 1 juli 2009 Inspektionen för socialförsäkringen.
Utfallet uppgick till 109 969 miljoner kronor och var därmed 3 958 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 1:2 Aktivitets- och
sjukersättningar
m.m.
uppgick
till
72 271 miljoner
kronor,
vilket
är
1 170 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten. Detta förklaras dels av ett minskat inflöde från långtidssjukskrivning, dels av att ett ökat antal personer lämnar sjukersätt- ningen för ålderspension.
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och re- habilitering m.m. blev 22 877 miljoner kronor, vilket är 3 148 miljoner kronor (12,1 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Antalet sjukpenningdagar uppgick till 36,3 miljoner nettodagar, vilket är 6,3 miljoner dagar (14,8 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Medelersättningen per nettodag blev 495 kronor, vilket är 14 kronor lägre än i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 7 459 miljoner kronor, vilket är 420 mil- joner kronor (6,0 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. I vårtilläggsbudgeten tillfördes anslaget 600 miljoner kronor och i hösttilläggsbudgeten ytterligare 350 miljoner kronor, eftersom Försäkringskassans ekonomi
var i obalans. Det utgående överföringsbelop- pet vid budgetårets slut är -49 miljoner kronor.
Utfallet för utgiftsområdet blev 5 893 miljo- ner kronor eller 5,1 procent lägre än 2008. Det beror främst på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m ., vars utfall blev 3 734 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än 2008. Antalet sjukpenningdagar minskade med 8,5 miljoner nettodagar (19,0 procent). För anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade utgifterna med 1 720 miljoner kronor (2,3 procent). I december 2009 fick cirka 498 300 personer aktivitets- eller sjuker- sättning. Det är en minskning med cirka 33 200 personer (6,2 procent) jämfört med ett år tidigare.
Utgifterna på anslaget 1:4 Arbetsskadeersätt- ningar minskade med 264 miljoner kronor (5,0 procent) jämfört med 2008. Det beror främst på att antalet utbetalade arbetsskadeliv- räntor minskade från 71 000 i genomsnitt un- der 2008 till 66 000 under 2009. För anslaget 2:1 Försäkringskassan minskade utgifterna med 235 miljoner kronor (3,1 procent), vilket främst beror på lägre konsultutnyttjande i verksamheten.
167
s. 168 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tabell 5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
1101001
Garantipension till ålderspension
19 023
19 054
31
0,2
19 344
1101002
Efterlevandepensioner till vuxna
15 842
15 847
5
0,0
15 697
1101003
Bostadstillägg till pensionärer
7 118
6 907
-211
-3,0
7 113
1101004
Äldreförsörjningsstöd
473
497
24
5,1
437
Summa
42 456
42 304
-152
-0,4
42 591
Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid ålder- dom. Det innefattar garantipension till ålders- pension, efterlevandepensioner till vuxna, bo- stadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd.
Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under avsnittet 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
Utfallet uppgick till 42 304 miljoner kronor och blev därmed 152 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 6 907 miljoner kronor, vilket är 211 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten.
Utfallet för utgiftsområdet blev 287 miljo- ner kronor (0,7 procent) lägre jämfört med
2008. Utgifterna på anslaget 1:1 Garantipen-
sion till
ålderspension
minskade
med
290 miljoner
kronor (1,5
procent)
jämfört
med 2008. Det beror på att antalet pensionärer med garantipension successivt minskar och att antalet personer med inkomstgrundad ålders- pension ökar. Utfallet för anslaget 1:3
Bostadstillägg till pensionärer blev 206 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än 2008. I december 2009 uppbar 259 659 ålders- pensionärer bostadstillägg (BTP) jämfört med 269 221 i december 2008. Anledningen till att antalet personer med bostadstillägg minskar är att de nyblivna pensionärerna, i genomsnitt, har högre pension jämfört med dem som redan uppbär pension.
168
s. 169 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tabell 5.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
1201002
Föräldraförsäkring
31 148
30 387
-761
-2,4
29 212
1201001
Allmänna barnbidrag
23 373
23 364
-9
0,0
23 389
1201007
Pensionsrätt för barnår
5 077
5 077
4 833
1201008
Bostadsbidrag
3 113
3 372
259
8,3
3 223
Övriga anslag
5 755
5 880
126
2,2
5 736
Summa
68 466
68 080
-386
-0,6
66 393
Utgiftsområdet omfattar Ekonomisk familje- politik. Det innefattar bl.a. Allmänna barnbi- drag, Föräldraförsäkring och Bostadsbidrag.
Utfallet uppgick till 68 080 miljoner kronor och var därmed 386 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Jämfört med 2008 ökade utgifterna för ut-
giftsområdet
med
1 687 miljoner
kronor
(2,5 procent).
Utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäk-
ring ökade
med
1 175 miljoner
kronor
(4,0 procent), vilket bl.a. beror på ett ökat an- tal uttagna föräldrapenningdagar och att me- delersättningen per dag är högre än tidigare.
Antalet uttagna dagar har ökat med 1,2 pro- cent jämfört med 2008. Andelen föräldrapen- ningdagar uttagna av män har ökat från 21 till 22 procent 2009 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2008.Utgifterna på anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade med 149 miljoner kronor (4,6 procent) till 3 372 miljoner kronor vilket beror på att fler hushåll har blivit berättigade till bostadsbi- drag på grund av arbetsmarknadsläget under 2009.
169
s. 170 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Tabell 5.40 UO 13 Integration och jämställdhet
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
1301002
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
4 888
4 662
-226
-4,6
4 651
1303001
Särskilda jämställdhetsåtgärder
400
477
76
19,1
207
Övriga anslag
185
193
9
4,6
186
Summa
5 473
5 332
-141
-2,6
5 045
Utgiftsområdet omfattar områdena Integra- tion, Diskriminering och Jämställdhet.
Utfallet uppgick till 5 332 miljoner kronor och var därmed 141 miljoner kronor
(2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
För anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev utfallet 4 662 miljoner kronor, vilket är en oförändrad nivå jämfört med 2008. Under 2009 togs 18 299 personer emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet. Det är ungefär samma nivå som 2008. Anslagsposten 13 Ersättning för ensamkommande barn har ökat kraftigt under 2009. Utgifterna uppgick till 584 miljoner kronor, en ökning med 104 procent jämfört med 2008 till följd av att fler ensamkommande barn fick uppehållstillstånd och blev kommunplacerade under 2009.
På äldreanslaget 10:1 (2008) Avvecklings- myndigheten för integrationsverket har reger- ingen beviljat ett medgivet överskridande på anslagsposten 2 med 5 miljoner kronor som utnyttjats i sin helhet. Dessutom överskreds anslagsposten med 0,3 miljoner kronor. Medlen har använts till att betala engångspremier till Statens pensionsverk för tidigare anställda vid Integrationsverket som erhåller pensionsersättning (regeringsbeslut den 17 december 2009).
Jämfört med 2008 ökade utgifterna för ut- giftsområdet med 287 miljoner kronor (5,7 procent).
170
s. 171 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Tabell 5.41 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivi-
1401002
tetsstöd
27 678
10 086
32 939
5 261
19,0
22 940
1401004
Lönebidrag och Samhall m.m.
14 362
13 887
-475
-3,3
13 928
1401001
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
4 706
300
4 893
187
4,0
4 858
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
1401003
och insatser
5 937
-5
4 399
-1 538
-25,9
3 307
1401011
Bidrag till lönegarantiersättning
1 355
2 282
2 964
1 609
118,8
832
1401006
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2007-2013
970
632
-338
-34,9
78
142201 2008
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2000-2006
4
4
738
Övriga anslag
938
10
902
-36
-3,8
1 084
Summa
55 946
12 673
60 620
4 674
8,4
47 767
Utgiftsområdet omfattar Arbetsmarknad och arbetsliv. Området består i huvudsak av plats- förmedling, arbetsmarknadspolitiska program, bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB.
Utfallet uppgick till 60 620 miljoner kronor och var därmed 4 674 miljoner kronor (8,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 12 673 miljoner kronor.
Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersätt- ning och aktivitetsstöd anvisades på tilläggsbud- get 10 086 miljoner. Anslaget tillfördes ytterli- gare medel dels för att arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersätt- ningen bedömdes bli högre, dels för att antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgarantin för ungdomar beräknades bli fler än tidigare och för fler praktikplatser. Bi- drag till lönegarantiersättning ökades på tilläggsbudget med 2 282 miljoner kronor för att antalet anställda i företag i konkurs och fö- retagsrekonstruktion ökade.
Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
blev
32 939 miljoner
kronor,
vilket
var
5 261 miljoner kronor (19,0 procent) mer än vad som anvisades på statsbudgeten. Arbets- förmedlingen tilldelades på tilläggsbudget 10 086 miljoner kronor för anslaget bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsersätt- ning. Arbetslösheten ökade dock inte i samma utsträckning som regeringen beräknade i sam- band med Vårtilläggsbudgeten 2009. Dess- utom har andelen av de arbetslösa som fått ar- betslöshetsersättning legat kvar på en relativt låg nivå, vilket kan förklaras av en förändrad sammansättning bland de arbetslösa.
Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönega- rantiersättning uppgick till 2 964 miljoner kronor, vilket är 1 609 miljoner kronor (118,8 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. Un- der 2009 sattes 7 638 företag i konkurs, en ök- ning med 21 procent jämfört med 2008. Orsa- ken är konjunkturförsämringen som startade hösten 2008 och som fortsatt under 2009. På
tilläggsbudget
tillfördes anslaget ytterligare
2 282 miljoner kronor.
Utgifterna
för
utgiftsområdet
blev
12 853 miljoner
kronor
(26,9 procent)
högre
än 2008, vilket framförallt beror på att arbets- lösheten ökade under 2009.
171
s. 172 Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Tabell 5.42 UO 15 Studiestöd
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
1501002
Studiemedel m.m.
11 750
327
11 302
-447
-3,8
10 139
1501003
Studiemedelsräntor m.m.
5 568
2
5 578
10
0,2
4 855
1501001
Studiehjälp m.m.
4 044
4 053
9
0,2
4 015
Övriga anslag
90
88
-2
-2,0
101
Summa
21 452
329
21 022
-430
-2,0
19 110
Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämn- den (CSN).
Utfallet uppgick till 21 022 miljoner kronor och var därmed 430 miljoner kronor (2 procent) lägre än vad som anvisades i stats- budgeten.
Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 1:2 Studiemedel m.m. Antalet studerande har ökat under året vilket kan förklaras av låg- konjunktur, större ungdomskullar, ett utökat antal utbildningsplatser samt särskilda riktade satsningar inom yrkesinriktad vuxenutbild- ning. Däremot har lånebenägenheten (andel studerande med studiemedel i form av både bidrag och lån) totalt sett minskat vilket kan
förklara skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten. Under året tillkom ett stort antal yngre studiemedelstagare i högsko- leutbildning, vilka ofta väljer att studera med enbart bidrag.
Enligt CSN:s årsredovisning har antalet studerande med studiebidrag och studielån ökat med 7,6 procent jämfört med föregående år, varav studerande med endast studiebidrag har ökat mest (11,5 procent). Antalet studerande med studiemedel (avseende samtliga utbildningsnivåer samt utlands- studerande) uppgår till 443 942 personer för 2009 enligt CSN:s årsredovisning jämfört med 407 816 personer föregående år. Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 912 miljoner kronor (10 procent) högre än 2008.
172
s. 173 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Tabell 5.43 UO 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinfor-
1603001
mation
4 029
4 060
30
0,8
3 576
Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
1601007
m.m.
3 660
3 658
-2
-0,1
3 658
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområ-
1602055
det m.m.
2 280
30
2 256
-24
-1,1
2 142
1602058
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2 087
2 087
0
0,0
2 036
1602005
Lunds universitet: Grundutbildning
1 697
-7
1 761
64
3,8
1 589
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
1602056
m.m.
1 743
-35
1 681
-63
-3,6
353
1602007
Göteborgs universitet: Grundutbildning
1 666
13
1 679
13
0,8
1 632
1602009
Stockholms universitet: Grundutbildning
1 561
-11
1 449
-113
-7,2
1 374
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbild-
1602004
ning
1 398
1 398
1 372
Lunds universitet: Forskning och forskarutbild-
1602006
ning
1 513
1 393
-120
-7,9
1 368
1601017
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
1 170
1 270
100
8,6
1 233
1602003
Uppsala universitet: Grundutbildning
1 277
-4
1 266
-11
-0,8
1 179
1602013
Linköpings universitet: Grundutbildning
1 254
-5
1 227
-27
-2,2
1 158
Stockholms universitet: Forskning och forskarut-
1602010
bildning
1 190
1 190
1 170
1602011
Umeå universitet: Grundutbildning
1 148
1 157
9
0,8
1 071
Göteborgs universitet: Forskning och forskarut-
1602008
bildning
1 140
1 140
1 109
1602017
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
987
-5
1 037
50
5,1
933
1601015
Statligt stöd till vuxenutbildning
609
213
785
176
28,9
431
1601010
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1 247
753
-494
-39,7
458
Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet
1601005
och skolbarnsomsorg
845
-43
573
-272
-32,2
474
Linköpings universitet: Forskning och forskarut-
1602014
bildning
571
571
561
1602019
Luleå tekniska universitet: Grundutbildning
618
-10
542
-76
-12,3
518
1602035
Mälardalens högskola: Grundutbildning
586
-8
523
-63
-10,7
511
1602041
Högskolan Dalarna: Grundutbildning
370
-2
405
35
9,3
346
Bidrag till viss verksamhet motsvarande försko-
leverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och
1601008
gymnasieskola
148
115
-33
-22,1
114
1603010
Särskilda utgifter för forskningsändamål
116
88
-29
-24,6
115
1601013
Myndigheten för yrkeshögskolan
71
-3
49
-22
-31,1
1601014
Utveckling av vuxenutbildning m.m.
8
3
-5
-64,8
0
Övriga anslag
15 197
42
15 148
-49
-0,3
14 042
Summa
50 189
164
49 263
-926
-1,8
44 524
173
s. 174 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola, vuxenutbildning, högre utbildning och forskning samt myndig- heter inom utbildnings- och forskningsområ- det.
Utfallet uppgick till 49 263 miljoner kronor och var därmed 926 miljoner kronor (2 procent) lägre än vad som anvisades i stats- budgeten.
På anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev utfallet 753 miljoner kronor, vilket är 494 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Antalet lärare i Lä- rarfortbildningen ökar successivt. Under 2009 deltog 7 800 lärare, vilket är en ökning med över 2 000 lärare sedan föregående år. Totalt har närmare 10 000 lärare deltagit under de dryga två år som satsningen pågått. Utbild- ningens slutmål är 30 000 lärare till och med 2011.
På anslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg blev utfallet 573 miljoner kronor, vilket är
272 miljoner kronor lägre än beräknat. Anled- ningen är att uppdraget att utforma en ny stat- lig utbildning för rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer samt att uppdra åt univer- sitet och högskolor att anordna den nya ut- bildningen har dragit ut på tiden.
På anslaget 1:17 Bidrag till kvalificerad yr- kesutbildning blev utfallet 1 270 miljoner kro- nor, vilket är 100 miljoner kronor högre än be- räknat. Anledningen är ökade utgifter avseende statsbidragsutbetalningar för pågående utbildningar som härrör från beslut om utbildningar från 2005 och 2006. Regeringen medgav ett överskridande med 102 miljoner kronor som utnyttjades. Utfallet på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 785 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Anledningen är den riktade satsningen på fler platser inom yrkesinriktad vuxenutbildning benämnd yrkesvux.
Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområ- det 4 739 miljoner (10,6 procent) högre än 2008.
174
s. 175 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tabell 5.44 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
1714001
Bidrag till folkbildningen
3 166
3 166
3 107
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dan-
sens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms
1702001
slottsteater och Voksenåsen
987
987
930
1708001
Centrala museer: Myndigheter
939
933
-6
-0,6
878
Bidrag till regional musikverksamhet samt regio-
nala och lokala teater-, dans- och musikinstitu-
1702002
tioner
779
780
0
0,0
762
1707003
Kyrkoantikvarisk ersättning
465
465
395
Övriga anslag
3 950
5
3 938
-12
-0,3
4 044
Summa
10 287
5
10 269
-18
-0,2
10 117
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, teater, dans och musik samt mu- seer och utställningar.
Utfallet uppgick till 10 269 miljoner kronor och blev därmed 18 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna för anslaget 14:1 Bidrag till folk- bildningen ökade med 2 procent jämfört med föregående år och består av satsningar som
Folkbildningsrådet ansvarar för vad gäller främst Folkbildningsnätet. Det är ett elektro- niskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkbildningen och fungerar som ett informationstorg för registrerade använ- dare.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 152 miljoner kronor (1,5 procent) högre än 2008.
175
s. 176 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
Tabell 5.45 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Utfall
Procent
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
1801004
Räntebidrag m.m.
577
129
697
121
20,9
819
1802004
Lantmäteriet
475
22
491
16
3,4
412
Investeringsbidrag för anordnande av hyresbo-
183111 2006
städer
264
264
377
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna
1801003
bostad
50
-16
1
-49
-98,7
0
1801002
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
98
-6
-104
-106,5
9
Övriga anslag
478
459
-19
-4,1
457
Summa
1 677
135
1 906
228
13,6
2 075
I utgiftsområdet ingår utgifter för Bostads- marknad, Hållbart samhällsbyggande och Konsumentpolitik.
Utfallet uppgick till 1 906 miljoner kronor och var därmed 228 miljoner kronor
(13,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på äldreanslaget från 2006 31:11 In- vesteringsbidrag för anordnande av hyresbo- städer blev 264 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev
697 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det högre utfallet beror på ett för lågt antagande om ärenden för bidragsutbetalningar under 2009.
Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområ- det 169 miljoner kronor (8 procent) lägre än 2008. Utfallet för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev 121 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än 2008.
176
s. 177 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Tabell 5.46 UO 19 Regional tillväxt
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
1901001
Regionala tillväxtåtgärder
1 546
1 516
-30
-1,9
1 470
1901004
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2007-2013
1 450
1 300
-150
-10,4
187
1901002
Transportbidrag
499
376
-122
-24,5
594
Övriga anslag
7
12
5
69,7
548
Summa
3 502
3 204
-298
-8,5
2 799
Utgiftsområdet omfattar huvudsakligen medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt utbetalningar från Europeiska regionala ut- vecklingsfonden.
Utfallet uppgick till 3 204 miljoner kronor och var därmed 298 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i
statsbudgeten.
Utfallet
för
anslaget
1:4
Europeiska
regionala
utvecklingsfonden
perioden
2007–2013
uppgick
till
1 300 miljoner
kronor
vilket
är 150 miljoner
kronor lägre
än anvisat.
Jämfört
med
föregående
år
ökar
utbetalningarna
med
1 113 miljoner
kronor.
Under 2009 uppgick
beslutade medel till projekt till 2 075 miljoner kronor. Totalt beslutade medel för program- perioden uppgick till 3 051 miljoner kronor,
vilket motsvarar 59 procent av programperio- dens budget. För äldreanslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000– 2006 (2008), som redovisas under övriga anslag, var i princip samtliga stöd utbetalda vid utgången av 2008. Utfallet minskade med 515 miljoner kronor mellan åren. Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag var 122 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att bidragen inte betalats ut i beräknad omfattning på grund av den rådande lågkonjunkturen samt ett högt utfall 2008 beroende på att utbetalningar avseende 2007 senarelades på grund av nya regler.
Jämfört med 2008 ökade utgifterna med 405 miljoner kronor ( 14,4 procent).
177
s. 178 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Tabell 5.47 UO 20 Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
2001003
Åtgärder för biologisk mångfald
1 781
1 801
20
1,1
1 958
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
2002002
samhällsbyggande: Forskning
469
473
4
0,8
407
2001011
Miljöbilspremie
425
349
-76
-17,9
322
2001001
Naturvårdsverket
337
335
-2
-0,5
339
2001002
Miljöövervakning m.m.
309
-2
307
-2
-0,6
298
Sanering och återställning av förorenade områ-
2001004
den
540
-15
306
-234
-43,4
250
2001012
Havsmiljö
285
283
-2
-0,6
98
2001013
Insatser för internationella klimatinvesteringar
280
276
-4
-1,5
49
203410 2008
Stöd till klimatinvesteringar
267
267
305
2001010
Klimatanpassning
100
74
-26
-26,4
2001015
Hållbara städer
140
6
-134
-95,5
Övriga anslag
672
11
684
12
1,8
641
Summa
5 338
-6
5 161
-176
-3,3
4 667
Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpoli- tik som bl.a. består av natur-, vatten och miljö- vård och Miljöforskning vilket främst består av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).
Utfallet uppgick till 5 161 miljoner kronor och var därmed 176 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och åter-
ställning av
förorenade
områden blev
306 miljoner
kronor, vilket
är 234 miljoner
kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på ändrade rutiner för ansökan och ut- betalning av bidrag. Ändringarna ledde bl.a. till att kommunerna avvaktade med att ansöka om medel.
Utfallet för anslaget 1:11 Miljöbilspremie blev 349 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor lägre än anvisat. Anslaget används för utbetalning av bidrag för miljöbilar. Möjlighe- ten till miljöbilspremie gällde de som köpte miljöbil före den 1 juli 2009.
Det nya anslaget 1:15 Hållbara städer anvi-
sades 140
miljoner kronor.
Utfallet
blev
6 miljoner
kronor. Det första beslutet
om
statligt stöd fattades i december 2009.
Utfallet
för äldreanslaget
34:10 Stöd
till
klimatinvesteringar blev 267 miljoner kronor.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 494 miljoner kronor (10,6 procent) högre än 2008. Utfallet för anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar ökade med 227 miljoner kronor. Anslagets tilldelning ökade med 230 mnkr 2009 och används för projekt i utvecklingsländer i syfte att minska utsläpp av växthusgaser.
Utfallet för anslaget 1:12 Havsmiljö ökade med 185 miljoner kronor. Anslaget används för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet.
Det nya anslaget 1:10 Klimatanpassning an- visades 100 miljoner kronor. Utfallet blev 74 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö-, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ökade med 66 miljoner kronor. An- slaget höjdes med knappt 56 miljoner kronor 2009 för att finansiera satsningar i propositio- nen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008:09:1).
Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för biolo- gisk mångfald minskade med 157 miljoner kronor. Det beror på lägre anslag och upp- skjutning av större kostsamma skötselprojekt m.m.
178
s. 179 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi
Tabell 5.48 UO 21 Energi
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
2101005
Energiforskning
1 147
1 115
-31
-2,7
701
2101008
Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler
300
699
399
133,1
395
2101004
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
70
181
111
158,6
43
2101003
Insatser för uthållig energianvändning
115
138
23
20,0
96
Stöd för konvertering från direktverkande el-
2101009
värme m.m.
331
-50
88
-242
-73,3
131
2101013
Energiteknik
100
50
48
-52
-51,9
Övriga anslag
749
1
776
26
3,5
713
Summa
2 811
1
3 045
234
8,3
2 079
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, kon- kurrenskraft och försörjningstrygghet, vilket bland annat hanteras av Statens energimyndig- het, Energimarknadsinspektionen och affärs- verket Svenska kraftnät.
Utfallet uppgick till 3 045 miljoner kronor och var därmed 234 miljoner kronor (8,3 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 1:8 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler blev 699 miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor högre än anvisat. Vid årets början fanns ett anslagssparande om 443 miljoner kronor. Sista dag för ansökan om utbetalning av stödet var den 31 december 2008. Under 2009 har be- viljade stöd i allt väsentligt betalats ut.
Utfallet för anslaget 1:9 Stöd för konverte- ring från direktverkande elvärme m.m. blev 242 miljoner kronor lägre än anvisat. Utveck- lingen av antalet inkomna ärenden har varit vikande de senaste åren. Möjliga förklaringar kan vara att ROT-avdraget ses som ett alter- nativ i vissa fall beroende på att det är möjligt att kombinera stödet för konvertering med av- seende på materialkostnader, och med ROT- avdraget beträffande arbetskostnaden.
Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för mark- nadsintroduktion av vindkraft blev 111 miljo- ner kronor högre än anvisat och 138 miljoner kronor högre än 2008. Tidigare år har proble- met varit att företagen inte kunnat visa att de haft några upparbetade kostnader på grund av förseningar i projekten. Under 2009 ändrades detta och medel betalades ut till tidigare bevil- jade projekt avseende tidigare år men även till projekt som beviljats under året. Vid utgången av 2009 uppgick medel, för beviljade projekt
där utbetalning
ännu inte gjorts,
till
63 miljoner kronor.
Utgifterna
för
utgiftsområdet
blev
966 miljoner kronor (46,5 procent) högre än
2008. Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev 414 miljoner kronor (59 procent) högre än föregående år. Anslagsnivån höjdes 2009 med 145 miljoner kronor för att underlätta demonstration och kommersialisering av ny teknik för förnybar energi. Vidare ökades an- slaget med 110 miljoner kronor i enlighet med den forsknings- och innovationspolitiska pro- positionen. Utbetalningarna ökar till företag och branschorganisationer, speciellt till for- donsindustrin och till produktion av fordons- bränslen.
179
s. 180 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Tabell 5.49 UO 22 Kommunikationer
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
2201002
Väghållning och statsbidrag
21 941
301
21 017
-924
-4,2
30 049
2201004
Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter
14 188
1 377
15 446
1 257
8,9
27 139
2201003
Banverket: Administration
685
117
810
125
18,3
662
Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans-
2201016
europeiska nätverk
249
100
315
67
26,9
273
Trängselskatt i Stockholm: Administrationskost-
2201017
nader m.m.
324
289
-35
-10,8
394
Ersättning för särskilda tjänster till funktions-
2202002
hindrade
149
104
-44
-29,8
141
2202005
Samförläggning och kanalisation m.m.
75
-54
21
-54
-72,0
75
Övriga anslag
2 613
20
2 570
-43
-1,6
2 750
Summa
40 223
1 861
40 573
350
0,9
61 484
Utgiftsområdet omfattar Transportpolitik och Politiken för informationssamhället.
Utfallet uppgick till 40 573 miljoner kronor och var därmed 350 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. I tilläggsbudget anvisades 1 861 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 10:2 Väghållning och statsbidrag uppgick till 21 017 miljoner kronor och blev därmed 924 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 10:4 Banverket: Banhållning och sektorsupp- gifter uppgick till 15 446 miljoner kronor, vil- ket är 1 257 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten.
Anslaget
anvisades
1 377 miljoner
kronor på tilläggsbudget dels
för att finansiera ett underskott som uppstod vid bolagiseringen av Banverket Produktion, dels för ytterligare satsningar på järnvägssy- stemet för att tillvarata lediga resurser inom byggsektorn.
Jämfört med 2008 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 20 911 miljoner kronor (34,0 procent). Orsaken till det höga utfallet 2008 är att anslagen 10:2 Väghållning och statsbidrag och 10:4 Banhållning och sektorsuppgifter finansierade extraamorteringar av infrastrukturlån i Riksgäldskontoret 2008. Dessa amorteringar utgjorde sammanlagt 25 299 miljoner kronor. Bortsett från de extra amorteringar som gjordes under 2008 har dock utgifterna för infrastruktur ökat. I Banverkets fall har kostnaderna ökat för drift och underhåll av järnvägsnätet och för Vägverket gäller kostnadsökningen främst ökade väginvesteringar.
180
s. 181 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Tabell 5.50 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
2301011
Gårdsstöd och djurbidrag m.m.
6 924
13
6 970
47
0,7
6 987
2301023
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
3 013
-79
2 414
-599
-19,9
2 553
Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
2301024
landsbygdens miljö och struktur
2 347
1 724
-623
-26,5
1 969
Intervention och exportbidrag för jordbrukspro-
2301012
dukter
1 008
760
-248
-24,6
537
2301002
Insatser för skogsbruket
250
-20
322
72
28,7
616
2301007
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
150
136
289
138
92,0
238
2301013
Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m.
75
51
134
59
77,8
54
Övriga anslag
3 806
3
3 756
-50
-1,3
3 554
Summa
17 573
104
16 369
-1 205
-6,9
16 508
Utgiftsområdet omfattar bland annat verk- samhet inom områdena jordbruks- och träd- gårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skogs- bruk, jakt, djur, landsbygd och rennäring.
Utfallet uppgick till 16 369 miljoner kronor och var därmed 1 205 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallen för anslagen 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur blev 2 414 miljoner kronor respektive 1 724 miljoner kronor, vil- ket är lägre än anvisat i statsbudgeten. Ansla- gen används för åtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007–2013 och avvikelserna beror på att fleråriga projekt inom nya landsbygdsprogrammet kom igång senare än väntat, vilket medfört att utbetalningar för- skjutits till 2010 och senare.
Utgifterna under anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 248 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten. Främsta orsaken är att priserna på världsmarknaden är fortsatt höga och därmed blev behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgär- der mindre.
Utfallet för anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar blev 289 miljoner kronor. Det är 138 miljoner kro- nor högre än vad som anvisades i statsbudge- ten. Kostnaderna för ersättning för sjukdoms- bekämpning blev betydlig högre än beräknat,
särskilt beroende på utbrott av sjukdomarna blåtunga, salmonella och mjältbrand. För att finansiera detta anvisades ytterligare 136 miljoner kronor på tilläggsbudget. Reger- ingen medgav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar fick överskridas med högst 1 miljon kronor för kostnader som uppkommer i anslutning till utbrott av Newcastle m.m. (regeringsbeslut den 10 december 2009). Anslagskrediten på 11 miljoner kronor räckte och det medgivna överskridandet behövde inte utnyttjas.
I statsbudgeten anvisades 111 miljoner kro- nor på anslaget 1:8 Ersättningar för viltskador m.m. Regeringen medgav att anslagsposten 2 Ersättningar för renar som skadats eller dödats av varg, björn, järv, lo eller örn fick överskridas med 6,2 miljoner kronor (regeringsbeslut den 10 december 2009). Hela anslagskrediten på 9,5 miljoner kronor utnyttjades. Dessutom utnyttjades 1,2 miljoner kronor av det medgiva överskridandet.
Jämfört med 2008 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 139 miljoner kronor (0,8 procent). Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket minskade med 294 miljoner kronor. Orsaken är att utbetalningar för stormstöd till de områden som drabbades av stormen Gudrun slutreglerades under 2008. Utgifterna för anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter ökade med 223 miljoner kronor till följd av tillfälligt ökade bidrag för socker- och mejerisektorn.
181
s. 182 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Tabell 5.51 UO 24 Näringsliv
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
Verket för innovationssystem: Forskning och ut-
2401002
veckling
1 846
-9
1 859
13
0,7
1 783
2401021
Kapitalinsatser i statliga bolag
1
1 300
1 298
1 297
129 690,5
5 000
2401015
Rymdverksamhet
582
96
699
118
20,2
596
2401005
Näringslivsutveckling m.m.
516
-24
530
15
2,8
3 562
2401025
Tillväxtverket
257
9
261
3
1,3
Kostnader för omstrukturering och genomlysning
2401020
av statligt ägda företag m.m.
122
53
-69
-56,4
117
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring
2401010
av oljelagringsanläggningar, m.m.
12
3
-8
-70,6
13
Övriga anslag
1 851
-9
1 861
10
0,5
1 691
Summa
5 186
1 363
6 565
1 378
26,6
12 761
Utgiftsområdet omfattar Näringspolitik samt Utrikeshandel, handels- och investerings- främjande.
Utfallet uppgick till 6 565 miljoner kronor och var därmed 1 378 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen mot anvisade medel beror huvudsakligen på svenska statens deltagande i nyemission i SAS AB i april med syfte att stärka bolagets kapitalstruktur. Med anledning av detta anvisades anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 300 miljoner kronor på tilläggsbudget. Anslaget 1:15 Rymdverksamhet tilldelades 96 miljoner kronor på tilläggsbudget med anledning av Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationen ESA:s bärraketprogram Ariane perioden 2009–2011.
Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 6 196 miljoner kronor lägre än 2008. Minskningen förklaras främst av att det under 2008 genomfördes kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB (Almi) om 2 000 miljoner kronor och till AB Svensk Exportkredit (SEK) om 3 000 miljoner kronor vilket belastade an- slaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag . Vi- dare utbetalades under 2008 ett kapitaltillskott om 3 000 miljoner kronor till det statliga bola- get Fouriertransform med verksamhet inom fordonsklustret från anslaget 1:5 Näringslivs- utveckling m.m.
182
s. 183 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Tabell 5.52 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
2501001
Kommunalekonomisk utjämning
64 772
64 772
0
0,0
62 498
Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och
2501004
landsting
14 000
14 000
14 000
2501002
Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
2 259
548
2 808
549
24,3
2 259
Övriga anslag
8
9
1
16,0
13
Summa
67 039
14 548
81 589
14 550
21,7
64 770
Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommu- ner omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.
Utfallet uppgick till 81 589 miljoner kronor och var därmed 14 550 miljoner kronor (21,7 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i stats- budgeten hänför sig främst till det nya anslaget 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting . Anslaget anvisades på tilläggsbudget
med 14 000 miljoner
kronor av
vilka
13 000 miljoner kronor
avser bidrag
till att
upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och att dämpa nedgången i sysselsättningen i sektorn. Stödet utbetalades i december men är avsett att användas i verk-
samheten
under
2010.
Resterande
1 000 miljoner
kronor
avser åtgärder för att
minska effekterna på den ordinarie hälso- och sjukvården i anslutning till influensaepidemin.
Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS- kostnader ökades på tilläggsbudget med 548 miljoner kronor efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Det statliga utjämnings- bidraget för LSS-kostnader finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovi- sas på statsbudgetens inkomstsida (inkomst- titel 7121, Utjämningsavgift för LSS-kostna- der).
Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområ- det 16 819 miljoner kronor (26 procent) högre än 2008. Förutom det tillfälliga konjunktur- stödet till kommuner och landsting ökade ut- fallet för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med 2 274 miljoner kronor. An- slagsnivån höjdes 2009 med motsvarande be- lopp och avser främst justeringar för det höjda grundavdraget för pensionärer samt utvidg- ningen av det nationella vaccinationspro- grammet.
183
s. 184 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Tabell 5.53 UO 26 Statsskuldsräntor m.m
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
2601001
Räntor på statsskulden
33 700
31 143
-2 557
-7,6
33 126
2601004
Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning
1
5 107
5 106
Riksgäldskontorets provisionskostnader i sam-
2601003
band med upplåning och skuldförvaltning
160
212
52
32,7
69
2601002
Oförutsedda utgifter
9
0
-9
-95,4
11
269205 2008
Tillskott till stabilitetsfonden
15 000
Övriga anslag
1
-1
Summa
33 871
36 463
2 592
7,7
48 206
Utgiftsområdet omfattar främst Räntor på statsskulden, Riksgäldskontorets provisions- kostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning samt det för 2009 tillfälliga anslaget Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten.
Utfallet uppgick till 36 463 miljoner kronor och var därmed 2 592 miljoner kronor (7,7 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Orsaken till det högre utfallet är det nya an- slaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning som uppfördes för att finansiera de utgifter som uppstod i samband med över- gången till kostnadsmässig avräkning av myn- digheternas förvaltningsutgifter. Då storleken på övergångseffekterna kunde fastställas först då myndigheterna färdigställt sina årsredovis- ningar för 2008 anvisades anslaget endast med ett formellt belopp på en miljon kronor i stats- budgeten. Regeringen fick samtidigt ett be- myndigande att överskrida anslaget med myn- digheternas beräknade övergångseffekter. Utfallet på anslaget blev 5 107 miljoner kro- nor, vilket är 5 106 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldför- valtningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och ut- gifter i upplåningsverksamheten. Riksgälds- kontoret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.
Tabell 5.54 Räntor på statsskulden 2005–2009
Miljarder kronor
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
SB
Utfall
2005
2006
2007
2008
2009
2009
Räntor på lån i
svenska kronor
39,5
37,9
38,6
39,1
34,0
25,0
Räntor på lån i
utländsk valuta
11,3
10,5
10,9
9,6
8
7,7
Över-
/underkurser
-
vid emission
-9,0
-4,0
-3,5
-8,0
-3,0
10,8
Summa räntor
41,8
44,4
46,0
40,7
39,0
21,9
Räntor på in-
och utlåning
-6,9
-6,1
-5,4
-4,8
-4,1
-6,5
Valutaförluster
-
/vinster
10,2
6,3
2,5
-6,5
-4,2
13,9
Kursförluster/
vinster
7,6
5,9
4,2
3,9
3,0
1,6
Övrigt
0,3
-1,2
-0,1
-0,2
0,2
Summa ränte-
utgifter
32,6
49,4
47,2
33,1
33,7
31,1
Utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 31 143 miljoner kronor, vilket är 2 557 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten.
I statsbudgeten för 2009 beräknades stats- budgetens saldo bli ett överskott, motsvarande ett lånebehov på -57 937 miljoner kronor. Ut- fallet blev ett underskott på 176 137 miljoner kronor. Lånebehovet blev således 234 074 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Trots det blev utgifterna för räntor på lån i svenska kronor 9 000 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, vil- ket förklaras av betydligt lägre marknadsräntor än de som låg till grund för beräkningarna i statsbudgeten. En annan förklaring till varför
184
s. 185 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
det stora underskottet inte hade så stor påver- kan på statsskuldsräntorna är att drygt hälften av underskottet berodde på ett lån till Riks- banken för att stärka valutareserven. Utlå- ningen till Riksbanken påverkar inte anslaget för statsskuldsräntor då de ökade ränteutgif- terna för den större upplåningen motsvaras av en lika stor ökning av de ränteinkomster som utlåningen inbringar. Ränteinkomsterna redo- visas också under anslaget. De låga marknads- räntorna bidrog också till att inkomsterna av överkurs vid emission blev 7 800 miljoner kro- nor högre än beräknat i statsbudgeten.
De lägre ränteutgifterna motverkades dock av att de realiserade valutakursförlusterna blev 18 100 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutaförluster respektive vinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom kan denna post påverkas av eventuella placeringar i utländska valutor. Då den svenska kronkursen har varit lågt värderad under 2009 har det bidragit till stora valutakursförluster.
Tabell 5.55 Räntor och valutakurser 2005–2009 årsge- nomsnitt
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
SB
Utfall
2005
2006
2007
2008
2009
2009
Ränta
5 år %
2,8
3,5
4,2
3,8
4,3
2,5
Ränta
6 mån %
1,8
2,4
3,6
3,9
3,5
0,4
TCW-in-
dex 1
128,3
127,3
125,2
127,1
124,5
140,2
SEK/
EUR
9,28
9,25
9,25
9,61
9,3
10,62
SEK/
USD
7,47
7,38
6,76
6,59
6,5
7,66
1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.
Regeringen har medgivit att anslaget 1:3 Riks- gäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas med 36 miljoner kronor (reger- ingsbeslut den 11 februari 2010, se även avsnitt 5.4 Överskridanden). Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida anslaget för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden.
Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 11 743 miljoner kronor (24,4 procent) lägre än 2008. Det lägre
Skr. 2009/10:101
utfallet kan främst förklaras av det tillfälliga anslaget under 2008, 92:5 Tillskott till stabili- tetsfonden som hade ett utfall på 15 000 mil- joner kronor. Det tillfälliga anslaget under 2009 10:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning medförde dock 5 107 miljoner kronor högre utgifter än 2008. Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 1 983 miljoner kronor (6,0 procent) lägre än 2008. Det är främst räntor på lån i svenska kronor som bidragit till det lägre utfallet. De blev 14 055 miljoner kronor lägre än 2008 till följd av de låga marknadsräntorna 2009. Valutakursdifferenser påverkar dock i motsatt riktning med 20 401 miljoner kronor.
Valutakursförlusterna
uppgick
till
13 904 miljoner
kronor
2009 jämfört med
valutakursvinster
på 6 497 miljoner
kronor
2008.
Oförutsedda utgifter
Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 0,4 miljoner kronor, vilket är 8,7 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Se ta- bell 5.54.
Tabell 5.56 Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetal- ningar 2008 och 2009
Kronor
Summa 2009, 6 ärenden
417 100
Summa 2008, 8 ärenden
10 810 374
Under 2009 har 417 100 kronor
betalats ut
från detta anslag avseende sex förlikningar i mål mot Sverige inför den Europeiska dom- stolen för de mänskliga rättigheterna.
För att finansiera dessa utgifter ska indrag göras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:5 Sveriges Domstolar med 341 033 kronor. Dessutom ska 55 526 kronor finansieras från utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution, anslaget
3:1
Skatteverket
och
20 541 kronor
från
utgiftsområde
5
Internationell
samverkan,
anslaget
5:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet .
Indragningar som inte genomfördes under 2007-2009 avses genomföras under 2010. Regeringen avser även att återkomma med en redovisning av indragen i Årsredovisning för staten 2010.
185
s. 186 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Tabell 5.57 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Miljoner kronor
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2009
2009
2009
2009
2009
2008
2701001
Avgiften till Europeiska gemenskapen
19 878
3 933
19 192
-686
-3,5
31 526
Summa
19 878
3 933
19 192
-686
-3,5
31 526
Utgiftsområdet omfattar enbart anslaget 1:1
Avgiften till Europeiska gemenskapen . EU- budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansiella perspektivet). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlems- staternas bruttonationalinkomst (BNI), baser för mervärdesskatt, valutakurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå.
Utfallet uppgick till 19 192 miljoner kronor och var därmed 686 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 3 933 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälet var främst försvagningen av den svenska kro- nan i förhållande till euron samt ett negativt överföringsbelopp från 2008 på 1 404 miljoner kronor. Det lägre utfallet för avgiften till EU för 2009 jämfört med statsbudgeten inklusive tilläggsbudget beror delvis på att Sveriges tullintäkter blev lägre jämfört med tidigare beräkningar. Ytterligare orsaker är att Sveriges BNI och mervärdesskattebas beräknas blir lägre jämfört med tidigare prognoser.
Jämfört med 2008 minskade avgiften till Eu- ropeiska gemenskapen med 12 334 miljoner kronor (39,1 procent). Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemslän- dernas avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter jämfört med tidigare system. Systemet gäller dessutom retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige under 2009 har fått en återbetalning av tidigare inbetalda av- gifter 2007-2008.
Under 2009 återbetalades 3 190 miljoner kronor avseende 2007 och 3 352 miljoner kro- nor avseende 2008. Förutom detta återbetala- des 1 791 miljoner kronor till Sverige från överskott i EG:s budget för 2008.
5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar
Budgeteringen av förbrukningen av anslags- behållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minsk- ning av anslagsbehållningar. Denna beräknades till -2 371 miljoner kronor i statsbudgeten för 2009. Posten utgör ett netto mellan å ena sidan anslagsbehållningar från föregående budgetår och å andra sidan sparade medel från inneva- rande budgetår samt utnyttjande av anslags- kredit. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.
Nettosumman av förändring av anslagsbe- hållningar 2009, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 5.58 Anslagsbehållningarna ökade under 2009 från 37 003 miljoner kronor vid ingången av året till 45 320 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade således med 8 316 miljoner kronor under året. Jämfört med beräkningen i statsbudgeten ökade alltså anslagsbehåll- ningarna mer än beräknat. Indragningar av anslagsmedel uppgick till 21 075 miljoner kronor under året. År 2008 minskade anslags- behållningarna med 3 727 miljoner kronor.
186
s. 187 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.58 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2005-2009
Miljoner kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Ingående ramöverföringsbelopp 2009-01-01
25 576
25 404
34 593
40 731
37 003
Anvisat i statsbudgeten
691 813
725 209
733 129
725 519
734 948
Tilläggsbudget
1 818
11 072
12 961
38 174
39 143
Utnyttjade medgivna överskridanden
1
65
73
108
Indragningar
-9 070
-11 027
-18 112
-25 435
-21 075
Utfall
684 734
716 066
721 917
742 057
744 807
Utgående ramöverföringsbelopp 2009-12-31
25 404
34 593
40 719
37 003
45 320
Förändring av anslagsbehållningar
-172
9 189
6 126
-3 727
8 316
I tabell 5.59 redovisas de anslag som uppvisade
utgående anslagsbehållningar
överstigande
1 000 miljoner kronor under
något av åren
2005–2009.
Den största anslagsbehållningen i slutet av 2009 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslö- shetsersättning och aktivitetsstöd (7 175 miljoner kronor). Behållningen på detta anslag har varit hög de tre senaste åren. Anslagsbehållningen för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 2 633 miljoner kronor, vilket är en ökning med 682 miljoner kronor i förhållande till året innan.
Anslagsbehållningen för anslaget 1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m. har ökat från 1 317 miljoner kronor 2005 till 3 649 miljoner kronor 2009. För anslaget 1:2
Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade anslagsbehållningen till 1 137 miljoner kronor och för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.
ökade behållningen till 1 778 miljoner kronor.
För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev anslagsbehållningen i stort sett oförändrad (940 miljoner kronor) jämfört med 2008.
Den största ökningen av anslagsbehållning mellan 2008 och 2009 har anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen . Behållningen ökade med 4 619 miljoner kronor jämfört med 2008.
Anslagen 1:23 och 1:24 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt Från EG- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har anslagsbehållningar som överstiger 2 000 miljoner kronor.
Den största minskningen av anslagsbehåll- ning har anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande , vars behållning minskade från 1 061 miljoner kronor till 226 miljoner kronor i slutet av 2009.
187
s. 188 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5. 59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2005-2009
Miljoner kronor
Anslag
2005
2006
2007
2008
2009
06 01 001
Förbandsverksamhet och beredskap
1 277
905
320
697
1 211
06 06 02
2008
Anskaffning av materiel och anläggningar
1 749
1 557
-75
334
07 01 001
Biståndsverksamhet
2 349
2 498
1 268
936
940
09 01 004
Tandvårdsförmåner m.m.
1 080
15
-38
1 364
1 778
10 01 001
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
1 317
1 233
2 611
3 121
3 649
10 01 002
Aktivitets- och sjukersättning m.m.
43
1 748
-136
1 404
1 137
12 01 002
Föräldraförsäkring
945
1 076
737
70
741
13 01 002
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
107
81
130
1 061
226
14 01 002
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
-1 459
588
8 176
6 546
7 175
14 01 003
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
174
591
504
1 951
2 633
14 22 01
2008
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006
1 051
953
635
357
353
14 01 006
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013
290
1 182
1 520
15 01 002
Studiemedel m.m.
1 064
1 848
1 358
1 112
755
18 31 11
2006
Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder
976
1 228
821
444
180
18 34 01
2003
Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
1 284
1 331
1 330
117
19 01 004
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013
300
1 063
1 214
23 01 023
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
643
713
1 491
1 634
2 129
Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
23 01 024
miljö och struktur
990
1 512
2 135
27 01 001
Avgiften till Europeiska gemenskapen
1 237
2 654
2 020
-1 404
3 215
188
s. 189 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statsbudgetens saldo ska överens- stämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettout- låning samt en kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida.
För 2009 blev utfallet för Riksgäldskonto- rets nettoutlåning 104 674 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till 11 036 miljoner kronor. Skillnaden mellan ut- fall och statsbudget blev således 93 368 miljoner kronor. I tabell 5.60 specifice- ras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten.
Tabell 5.60 Riksgäldskontorets nettoutlåning
Miljoner kronor
Utfall
SB
Utfall-
Utfall
2009
2009 1
SB 2009
2008
Premiepensionsmedel,
inbetalning
-29 223
-30 400
1 177
-29 239
Premiepensionsmedel,
utbetalning
30 261
28 900
1 361
28 606
Myndigheters ränte-
konton
Jordbruksverkets EU-
konton
-5 012
Försvarets materiel-
verk
-1 076
-4 172
Försvarsmakten
-2 470
1 025
Vägverket
-2 154
557
Banverket
-697
1 121
Bidrag till Vägverket
för Norra Länken,
Sthlm
56
603
Garantireserver
-23
-218
Övriga räntekonton
-3 586
287
CSN, studielån m.m.
5 641
5 100
541
5 136
Investeringslån myn-
digheter
1 136
2 245
Insättningsgaranti
-4
39
Kärnavfallsfonden
-566
-42
Stabilitetsfonden
2 880
-12 745
Banverkets infra-
strukturlån
3 066
3 300
-234
-11 400
Vägverkets infra-
strukturlån
1 207
2 000
-793
-10 135
Omfinansiering av
infrastrukturlån
Sthlm/Gbg
3 595
Exportkreditnämnden
-38
-3 219
Statliga bolag
Skr. 2009/10:101
Lån till Botniabanan
1 455
1 800
-345
2 303
Vinstmedel Svenska
Spel AB
1 200
200
Lån till Svensk-
Danska Broförbindel-
sen AB
225
675
Övriga statliga bolag
-154
-492
Affärsverk
Affärsverket Statens
Järnvägar
268
3 082
Övriga affärsverk
182
-708
Lån till Riksbanken
95 252
Lån till Island
874
Övrigt, netto
961
7
Summa
104 674
11 036
93 638
-27 901
1 Endast vissa delposter är specificerade
Förklaringen till den stora avvikelsen gent- emot statsbudgeten är att Riksbanken lånat motsvarande 95 252 miljoner kronor i Riks- gäldskontoret för att återställa valutareserven. Detta behövdes för att Riksbanken under den finansiella krisen lånat ut amerikanska dollar till svenska banker och ingått swapavtal med centralbankerna i Island, Lettland och Estland samt utökat engagemangen till internationella valutafonden. Förstärkningen av valutareser- ven är temporär och kommer att avslutas när Riksbanken avvecklat de åtgärder som gjorts med anledning av finanskrisen.
Riksdagen beslutade under våren 2009 om ett lån till Island på högst 6 500 miljoner kro- nor, som ett tillägg till IMF:s samordnade fi- nansiella insatser till landet. Utbetalningarna
av
lånet blev dock försenat och endast
874 miljoner kronor har betalats ut 2009.
Premiepensionsmyndighetens inbetalningar
av
premiepensionsmedel
beräknades
i
statsbudgeten uppgå till 30 400 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 29 223 miljoner kronor, dvs. 1 177 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utbetalning- arna av premiepensionsmedel inklusive ränta
blev 30 261 miljoner kronor, vilket
var
1 361 miljoner kronor högre än beräknat.
Totalt ökade behållningarna på myndighe- ternas räntekonton och vissa särskilda ränte- belagda konton under 2009 med 9 950 miljoner kronor, vilket minskade netto- utlåningen. De myndigheter som ökat sina be- hållningar mest är Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Vägverket och Banverket. En bidragande orsak till myndigheternas ökade
189
s. 190 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
behållningar under året är övergångseffekter på grund av genomförandet av kostnadsmässig anslagsavräkning för förvaltningsanslag.
Stockholms stad inbetalade i förskott sin andel av finansieringen av Norra länken i Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen har an- vänts under några år fr.o.m. 2005. Under 2009 utnyttjades 56 miljoner kronor av dessa medel.
Centrala studiestödsnämndens lån i Riks- gäldskontoret för studielån och lån till hem- utrustning beräknades i statsbudgeten öka med 5 100 miljoner kronor. Utfallet blev 5 641 miljoner kronor, dvs. 541 miljoner kro- nor högre än beräknat.
Riksgäldskontoret lånar ut medel till myn- digheter för investeringar i anläggningstill- gångar som används i statens verksamhet. Så- dana investeringslån till myndigheter ökade med 1 136 miljoner kronor.
Stabilitetsfonden, som inrättades 2008 för finansiering av stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut, ökade nettoutlåningen med 2 880 miljoner kronor 2009. I beloppet ingår ett kapitaltillskott till Nordea om 5 610 miljoner kronor. Staten deltog, med sin ägarandel om 19,9 procent, i den nyemission som banken genomförde i april 2009. Vidare har Riksgäldskontoret sålt aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen
Holding AB
och en
delbetalning
på
1 227 miljoner
kronor
återfördes
till
stabilitetsfonden under 2009, vilket minskade nettoutlåningen. Bankgarantiavgifterna som också betalas in till stabilitetsfonden, uppgick till 1 546 miljoner kronor 2009. Förvaltningskostnaderna för fonden uppgick till 43 miljoner kronor.
Banverket ökade under 2009 sina infra-
strukturlån
i
Riksgäldskontoret
med
3 066 miljoner kronor och
Vägverket
ökade
sina med
1 207 miljoner
kronor. Projektet
Botniabanan finansieras också med lån i Riks-
gäldskontoret.
Botniabanan
AB
lånade
1 455 miljoner
kronor under
2009.
Totalt
ökade nettoutlåningen för infrastrukturinve- steringar med 5 728 miljoner kronor. I stats-
budgeten räknade man
med
en ökning
på
7 100 miljoner kronor.
Det
är framför
allt
Vägverkets infrastrukturlån som blev lägre än beräknat i statsbudgeten.
I posten Övrigt, netto ingår bland annat ökad utlåning till Statens fastighetsverk med 999 miljoner kronor och minskad utlåning till Försvarets materielverk med 653 miljoner kronor.
Under 2009 blev utfallet för Riksgälds- kontorets nettoutlåning sammantaget 132 575 miljoner kronor högre än 2008, vilket främst beror på lånet till Riksbanken. Förutom lånet till Riksbanken hade posterna för Stabi- litetsfonden samt Ban- och Vägverkets infra- strukturlån stora negativa utfall 2008 som för- klarar delar av skillnaden. Detta berodde på att
Stabilitetsfonden inrättades
och
tillfördes
15 000 miljoner kronor från
anslag
samt att
Banverket och Vägverket tillfördes extra me- del på tilläggsbudget för att göra extraamorte- ringar på sina infrastrukturlån.
5.4.30 Kassamässig korrigering
Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i stats- budgeten för att statsbudgetens saldo ska mot- svara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillna- den mellan å ena sidan saldot mellan statsbud- getens anslag och inkomsttitlar och å andra si- dan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken.
Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över sta- tens centralkonto som inte har sin motsvarig- het på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera.
Betalning av Sveriges avgift till EU medför alltid en viss kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgälds- kontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för anslagsbelastning och rekvisi- tion från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl anslagsbelastningen som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår.
190
s. 191 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
För 2008 blev utfallet för Kassamässig korrigering -270 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten var 1 392 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -1 662 miljoner kronor. I tabell 5.61 framgår de delposter som är möjliga att speci- ficera.
Tabell 5.61 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
Utfall
Utfall-
Utfall
2009
SB 2009
SB 2009
2008
Ränteperiodisering
302
48
Venantius-lån
1 392
824
Effekter av övergången
till kostnadsmässig an-
slagsavräkning
-1 865
EU-betalningar avgift
1 161
-1 150
Förskjutningar av EU-
stöd inom jordbruksom-
rådet
5 012
Övrigt
-1 261
-1 021
Summa
-270
1 392
-1 662
3 713
Betalning av Sveriges avgift till EU medförde en kassamässig korrigering på 1 161 miljoner kronor som följd av att kommissionen rekvire- rade högre belopp än de avgifter som anslags- avräknades under året. Redovisningen på an- slaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering upp- står därför, främst till följd av att inkomsträn- tor på vissa delar av Riksgäldskontorets utlå- ning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev 302 miljoner kronor för 2009. År 2007 övertog Riksgälds- kontoret gäldernärsansvaret för Venantius AB:s lån på drygt 4 100 miljoner kronor. Återbetalningarna av dessa lån medför kas- samässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Denna post, som för 2009 uppgick till 1 392 miljoner, var medräknad i statsbudgeten. Övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning för myn- digheternas förvaltningsutgifter har medfört en kassamässig korrigering på -1 865 miljoner kronor. Korrigeringen har uppstått beroende på att Försvarsmakten inte fått hela det belopp som anslagsavräknats på anslaget 1:4 Över- gångseffekter av kostnadsmässig avräkning under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. insatt på sitt räntekonto i Riksgälds- kontoret. Beloppet kommer att betalas till Försvarsmakten under 2010–2013. Detta ger då upphov till kassamässiga korrigeringar åt
Skr. 2009/10:101
motsatt håll. Posten Övrigt, som uppgick till - 1 261 miljoner kronor, är en restpost som till stor del är hänförlig till skillnader mellan tid- punkten för anslagsavräkning och tidpunkten för betalning.
Den kassamässiga korrigeringen för 2009 blev 3 983 miljoner kronor lägre än 2008. Kor- rigeringen för förskjutningar av EU-stöd inom jordbruket står för den största skillnaden. Den blev 5 012 miljoner kronor lägre 2009 och för- klaras av att Jordbruksverkets EU-konto upp- hörde 2008. Korrigeringen för betalningen av EU-avgiften blev däremot 2 311 miljoner kro- nor högre 2009.
5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid si- dan av statsbudgeten belastar inte statsbudge- ten. De ingår emellertid i de utgifter som om- fattas av utgiftstaket för staten.
Ålderspensionssystemet består av en för- delningsdel och en premiereservdel. Fördel- ningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alternativt finansieras av, Första–Fjärde AP-fonderna.
Vid sidan av AP-fonderna sker en förmö- genhetsuppbyggnad inom premiepensions- systemet, som administrerades av Premiepen- sionsmyndigheten t.o.m. 2009. Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten med ansvar för hela den allmänna ålderspensionen.
Enligt beslut av EU:s statistikorgan Euro- stat får fonderade pensionssystem inte räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenska- perna. Det innebär att premiereservdelen och utbetalningar av premiepension inte ingår i ut- gifterna under utgiftstaket för staten.
Tilläggspension och inkomstpension belas- tar fördelningssystemet (AP-fonderna). Pre- miepension betalas ut från premiepensionssy- stemet.
AP-fondernas administrationskostnader in- går i utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I rörelsens kostnader för Först – Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depå- banksarvoden. Provisionskostnader redovisas som en avdragspost under rörelsens intäkter.
191
s. 192 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Prestationsbaserade avgifter reducerar nettore- sultatet för den tillgång som förvaltats.
Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som en del av tillgång- arnas anskaffningsvärde. De ingår inte i de administrationskostnader som redovisas i ta- bellen nedan. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.
Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader i tabellen.
Tabell 5.62 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall- SB
Utfall
Procent
2009
2009
2009
2008
2008
AP-fonderna, pen-
sionsutgifter
217 822
217 413
-409
-0,2
199 206
Administrations-
utgifter
2 927
2 389
-538
-18,4
2 180
varav
Försäkringskassan
m.fl. myndigheter
922
610
AP-fonderna, rörel-
sens kostnader
808
778
AP-fonderna, provi-
sionskostnader
489
498
AP-fonderna, pre-
stationsbaserade
avgifter
170
294
Summa
220 749
219 802
-947
-0,4
201 386
I budgetpropositionen för 2009 beräknades utgifterna för ålderspensionssystemet vid si- dan av statsbudgeten uppgå till 220 749 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 219 802 miljoner kronor och var därmed 947 miljoner kronor lägre än beräknat. Pen- sionsutbetalningarna från AP-fonderna upp-
gick till
217 413 miljoner kronor,
varav
19 miljoner
kronor överfördes från
AP-
fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta.
Pensionsutbetalningarna
var
därmed
409 miljoner kronor (0,2 procent)
lägre än
beräknat.
Administrationskostnaderna
för
inkomst-
pensionen uppgick totalt
till
2 389 miljoner
kronor, vilket är 538 miljoner kronor lägre än beräknat. Ersättningen från AP-fonderna till Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofog-
demyndigheten och Konjunkturinstitutet för administration uppgick till 922 miljoner kro- nor (regeringsbeslut 2008-12-19).
AP-fondernas administrationskostnader (rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter) uppgick totalt till 1 467 miljoner kronor under 2009. Rörelsens kostnader för AP-fonderna uppgick till 808 miljoner kronor, varav 70 miljoner kronor avsåg Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och 76 miljoner kronor avsåg fondens interna och externa förvaltningskostnader. AP-fondernas provisionskostnader uppgick till 489 miljoner kronor och de prestationsbaserade avgifterna uppgick till 170 miljoner kronor.
Jämfört med 2008 blev utfallet för Ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 18 416 miljoner kronor (9,1 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 18 207 miljoner kronor (9,1 procent). Det beror främst på högre in- komstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension.
Ersättningen från AP-fonderna till Försäk- ringskassan m.fl. myndigheter ökade med 312 miljoner kronor (51,1 procent) efter att för 2008 ha minskat med 191 miljoner kronor jämfört med 2007.
AP-fondernas
administrationskostnader
minskade
med
103 miljoner
kronor
(6,6 procent). Det beror främst på att de pre- stationsbaserade avgifterna minskade med 124 miljoner kronor jämfört med 2008.
I kapitel 8 avsnitt 8.5 Pensionssystemets årsredovisning 2009 finns mer information om pensionssystemet. Enligt tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning uppgick administrationskostnaderna till 2 066 miljoner kronor. Detta belopp avser summan av admi- nistrationskostnaderna för premiepension, 336 miljoner kronor, och inkomstpension, 1 730 miljoner kronor. Beloppet för inkomst- pension understiger således administrations- kostnaderna enligt tabell 5.60 (2 389 miljoner kronor) med 659 miljoner kronor. Det beror på att AP-fondens provisionskostnader (489 miljoner kronor) och prestationsbaserade avgifter ( 170 miljoner kronor) inte ingår i ta- bell 8.5.
192
s. 193 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten
Vid analys av och information om statsbud- getens storlek och påverkan på samhällseko- nomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska för- delningen, som baseras på nationalräkenska- pernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenska- perna enligt internationella principer och rikt- linjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU.
Den realekonomiska fördelning av utgif- terna som redovisas är: Transfereringar, kon- sumtion, investeringar samt räntor och finan- siella transaktioner (se diagram 5.2)
De olika realekonomiska kategorierna pre- senteras övergripande och de viktigaste delarna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras. I tabell 5.63 visas den realeko- nomiska fördelningen av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden, dvs. statsbud- getens utgifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering.
Skr. 2009/10:101
Vidare framgår den absoluta och procentu- ella förändringen mellan 2009 och 2008. I ta- bell 5.64, 5.68, 5.70 och 5.71 visas de realekonomiska kategorierna för respektive utgiftsområden 2005-2009. Tabellerna 5.65–67 och 5.69 visar de största anslagen inom de största realekonomiska arterna. Tabellerna redovisas i 2009 års struktur.
Diagram 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2009, realekonomiskt fördelade.
Räntor 5%
Övrigt finansiellt
1%
Investeringar 3%
Konsumtion 24%
Transfereringar
67%
193
s. 194 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.63 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 2005–2009
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Realekonomisk kategori
Utfall 2009
Utfall 2008
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2008–2009
2008–2009
Transfereringar
523 916
502 529
510 298
523 349
506 169
21 387
4,3
varav
Hushållssektorn
291 248
278 243
288 003
302 917
301 078
13 005
4,7
Kommunala sektorn
127 364
108 763
113 950
104 717
97 952
18 601
17,1
Företagssektorn
32 075
32 649
32 165
36 216
31 714
-574
-1,8
Ålderspensionssystemet
23 632
23 779
23 744
26 636
26 456
-147
-0,6
Statliga ideella organisatio-
ner
3 419
3 314
3 307
3 257
2 879
105
3,2
Internationell verksamhet
46 178
55 782
49 129
49 606
46 090
-9 604
-17,2
varav
EU-institutioner
19 192
31 526
26 635
25 920
25 635
-12 334
-39,1
Konsumtionsutgifter
189 820
176 148
173 268
166 108
159 945
13 672
7,8
varav
Löner inklusive sociala av-
gifter
103 860
98 989
95 101
91 958
86 153
4 871
4,9
Omkostnader för konsumtion
54 289
44 958
45 008
42 282
42 651
9 331
20,8
Lokaler
16 121
15 569
15 341
14 126
13 789
552
3,5
Utgifter för försvarsändamål
6 540
9 199
10 976
10 837
10 679
-2 659
-28,9
Sociala naturaförmåner
9 010
7 433
6 842
6 905
6 673
1 577
21,2
Investeringsverksamhet
20 434
18 390
15 391
15 000
13 100
2 044
11,1
Räntor
36 727
39 574
52 595
54 952
38 933
-2 847
-7,2
varav
Räntor på statsskulden
31 143
33 126
47 161
49 374
32 561
-1 983
-6,0
Finansiella transaktioner
10 373
53 622
17 621
6 124
6 807
-43 249
-80,7
Summa utgiftsområden
781 270
790 263
769 172
765 537
724 956
-8 993
-1,1
194
s. 195 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Transfereringar
Med transfereringar avses inkomstöverfö- ringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon di- rekt motprestation. Som transfereringar räk- nas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. I diagram 5.3 redovisas transfere- ringarna per mottagarkategori 2009.
Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategori 2009
Internationell Ålderspensions- verksamhet 9%
systemet 4%
Organisationer
1%
Hushåll 56%
Kommuner 24%
Företag 6%
År 2009 utgjorde transfereringarna 67 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsom- råden. Hushållen erhöll 56 procent av de totala transfereringarna.
Transfereringar till hushåll
I tabell 5.65 visas de största anslagen med transfereringar till hushåll. Dessa transfere- ringar har ökat med 13 005 miljoner kronor. Det beror framförallt på anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som ökade med 9 446 miljoner kronor till 30 065 miljoner kronor. Ökningen beror på grund av rådande lågkonjunktur och ett mycket dåligt arbetsmarknadsläge. Anslaget 3:5 Kostnader
för statlig för
assistansersättning ökade med
1 895 miljoner
till 21 753 miljoner kronor.
Antalet assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat.
Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. har störst transfereringar till hushåll. De minskade för andra året i rad, i år med
Skr. 2009/10:101
938 miljoner till 62 285 miljoner kronor. För anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskade det med 3 624 miljoner till 19 526 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökar transfereringsutgifterna 2009, framförallt med anledning av att Försvarsmakten redovisat pensionsutbetalningar med 865 miljoner kro- nor under anslaget 1:4 Effekterna av kost- nadsmässig avräkning .
Transfereringar till kommunerna
Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2009. Den kommunala sek- torn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2009 erhöll kom- munerna 24 procent av de totala transferering- arna. I tabell 5.66 visas de största anslagen för transfereringar till kommunerna.
Under 2009 ökade transfereringarna till kommuner med 18 601 miljoner kronor eller 17,1 procent. Det beror framför allt på det nya anslaget 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting på 14 000 miljoner kronor. Av detta anslag har 13 000 miljoner använts till att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och för att dämpa nedgången i sysselsättningen i sektorn. 1 000 miljoner kronor har använts för att minska effekterna av ordinarie hälso- och sjukvård i anslutning till influensaepidemin. Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning står för mer än hälften av de medel som staten lämnar till kommunerna via anslag. Utfallet för anslaget ökade med 3,6 procent till 64 772 miljoner kronor 2009. Ökningen beror på att anslagsnivån 2009 höjdes främst för ju- steringar för det höjda grundavdraget för pen- sionärer samt utvidgning av det nationella vac- cinationsprogrammet. Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna svarar för den näst största transfereringen till kommunerna med
22 267 miljoner kronor,
en ökning med
683 miljoner 2009. Den
största procentuella
ökningen inom gruppen transfereringar till kommuner stod anslaget 1:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 för. Dessa bidrag ökade till 189 miljoner kronor. Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag till LSS-kostnader ökade med 24,3 procent till 2 808 miljoner kronor. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som
195
s. 196 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
redovisas på statsbudgetens inkomstsida (in- komsttitel 7121).
Transfereringar till utlandet
Den tredje största kategorin avser transfere- ringar till utlandet, dvs. internationell verk- samhet. Dessa uppgick under 2009 till 9 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet.
Transfereringar till EU bestod av anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 41 procent av de internationella transfereringarna. EU-avgiften minskade med 12 334 miljoner kronor eller 39 procent 2009. Transfereringar till övrig internationell verk- samhet utgjordes till största delen av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet . Detta anslag utgjorde 49 procent av de internationella transfe- reringarna. Anslaget ökade med 1 264 miljoner eller 2 procent under 2009. Anslaget 1:13
Insatser för internationella klimatinvesteringar
ökade med 219 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 482 procent. Detta beror på stora investeringar i projekt avseende vindkraft och bioenergi i utvecklingsländer.
Transfereringar till företag
Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2009. Företagssektorn omfattas enligt natio- nalräkenskaperna av privata företag, ekono- miska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.67 spe- cificeras de största anslagen med transfere- ringar till företag.
Transfereringar till ålderspensionssystemet
Transfereringar till ålderspensionssystemet be- står av statliga ålderspensionsavgifter som in- går i vissa anslag som är förenade med ålders- pensionsrätt. Exempel på sådana anslag är 1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 1:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt 1:2 Studiemedel m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning redovisas som transferering till hushållssektorn eftersom premiepensionen inte anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ålderspensionsavgiften som fördes till Riksgäldskontoret var 14,0 procent för 2009.
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. ökar transfereringsutgifterna 2009, framförallt med anledning av att Försvars- makten har redovisat pensionsutbetalningar till hushållen med 869 miljoner kronor under anslaget 1:4 Effekter av kostnadsmässig an- slagsavräkning .
Transfereringar till organisationer
Organisationer och ideella föreningar tillhö- rande den statliga sektorn får bidrag från sta- ten. Transfereringar till organisationer och fö- reningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern.
196
s. 197 Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005–2009
Miljoner kronor
Utgifts-
Förändring
Procentuell
förändring
område
Utgiftsområdesnamn
2009
2008
2007
2006
2005
2008–2009
2008–2009
01
Rikets styrelse
1 429
1 253
1 251
1 402
1 131
176
14,0
Samhällsekonomi och fi-
02
nansförvaltning
10 000
9 506
9 262
9 322
8 609
494
5,2
03
Skatt, tull och exekution
133
120
69
59
48
13
11,2
04
Rättsväsendet
372
422
443
391
298
-50
-11,8
05
Internationell samverkan
1 515
1 442
1 327
1 152
1 013
73
5,0
Försvar samt beredskap mot
06
sårbarhet
2 042
2 115
1 933
2 205
1 943
-73
-3,5
07
Internationellt bistånd
26 610
25 299
23 552
24 469
21 047
1 311
5,2
08
Migration
2 670
2 716
2 298
2 004
2 154
-46
-1,7
Hälsovård, sjukvård och
09
social omsorg
45 943
43 420
41 526
37 463
34 178
2 523
5,8
Ekonomisk trygghet vid
10
sjukdom och handikapp
101 590
106 765
110 239
116 686
119 005
-5 175
-4,8
Ekonomisk trygghet vid ål-
11
derdom
42 305
42 591
43 738
45 019
46 120
-286
-0,7
Ekonomisk trygghet för fa-
12
miljer och barn
68 080
66 393
61 568
60 066
55 467
1 687
2,5
13
Integration och jämställdhet
4 883
4 731
2 089
3 428
20 612
152
3,2
Arbetsmarknand och arbets-
14
liv
51 822
40 030
48 600
59 503
43 589
11 792
29,5
15
Studiestöd
15 746
14 543
14 808
15 373
14 340
1 203
8,3
Utbildning och universitets-
16
forskning
12 679
11 398
10 910
15 600
14 595
1 281
11,2
Kultur, medier, trossamfund
17
och fritid
8 248
7 911
8 080
7 709
7 178
337
4,3
Samhällsplanering, bo-
stadsförsörjning byggande
18
samt konsumentpolitik
1 023
1 260
5 026
5 554
5 895
-237
-18,8
19
Regional utveckling
2 966
2 529
2 698
3 030
3 055
437
17,3
20
Allmän miljö- och naturvård
1 774
1 454
1 169
2 255
1 660
320
22,0
21
Energi
2 202
1 440
1 518
1 023
880
762
52,9
22
Kommunikationer
2 734
3 437
3 674
3 195
3 826
-703
-20,4
Jord- och skogsbruk, fiske
23
med anslutande näringar
12 307
12 829
12 069
17 844
14 321
-522
-4,1
24
Näringsliv
2 946
2 627
2 834
2 421
2 251
319
12,1
Allmänna bidrag till kom-
25
muner
81 588
64 767
72 974
60 246
57 317
16 821
26,0
26
Statsskuldsräntor m.m.
1 117
7
8
10
2
1 110
16 979,5
Avgiften till Europeiska ge-
27
menskapen
19 192
31 524
26 635
25 920
25 635
-12 332
-39,1
Summa utgiftsområden
523 916
502 529
510 298
523 349
506 169
21 387
4,3
.Not:Följande anslag har flyttats från utgiftsområde 13 till utgiftsområde 14 för åren 2005-2008 för att få jämförbarhet med år 2009. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetstöd
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser Lönebidrag och Samhall m.m.
Bidrag till lönegarantiersättning
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006
197
s. 198 Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.65 Transfereringar till hushåll 2005–2009, särredovisning av större anslag
Miljoner kronor
Förändring
Procentuell
förändring
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2009
Utfall 2008
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2008–2009
2008–2009
Aktivitets- och sjukersätt-
1001002
ningar m.m.
62 285
63 223
63 281
63 059
62 185
-938
-1,5
Bidrag till arbetslöshetser-
1401002
sättning och aktivitetsstöd
30 065
20 619
26 656
39 823
43 172
9 446
45,8
1201002
Föräldraförsäkring
28 008
26 949
25 448
23 995
22 155
1 059
3,9
1201001
Allmänna barnbidrag
23 364
23 389
23 516
23 611
21 458
-25
-0,1
Kostnader för statlig assi-
0903005
stansersättning
21 753
19 858
18 171
16 090
14 332
1 895
9,5
Sjukpenning och rehabili-
1001001
tering m.m.
19 526
23 150
27 732
32 193
34 543
-3 624
-15,7
Garantipension till ålders-
1101001
pension
19 054
19 344
20 371
21 339
22 449
-290
-1,5
Efterlevandepensioner till
1101001
vuxna
15 847
15 697
15 702
15 813
15 856
150
1,0
Statliga tjänstepensioner
0201005
m.m.
10 002
9 502
8 957
8 598
8 201
500
5,3
1501002
Studiemedel m.m.
9 635
8 537
8 542
8 184
7 879
1 098
12,9
Bostadstillägg till pensio-
1101001
närer
6 907
7 113
7 263
7 448
7 333
-206
-2,9
Bidrag till lönegarantier-
1401011
sättning
2 964
832
593
198
-
2 132
256,0
Övriga anslag
41 838
40 030
41 772
42 565
41 517
1 808
4,5
Totalt
291 248
278 243
288 003
302 917
301 078
13 005
4,7
198
s. 199 Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.66 Transfereringar till kommuner 2005–2009, särredovisning av större anslag
Miljoner kronor
Förändring
Procentuell
förändring
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2009
Utfall 2008
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2008–2009
2008–2009
Kommunalekonomisk ut-
2501001
jämning
64 772
62 498
70 813
58 129
55 202
2 274
3,6
Bidrag för läkemedels-
0901005
förmånerna
22 267
21 584
21 367
20 550
19 767
683
3,2
Tillfälligt konjunkturstöd
till kommuner och lands-
2501004
ting
14 000
-
-
-
-
14 000
-
Kommunersättningar vid
1301002
flyktingmottagande
4 662
4 651
4 175
3 045
1 736
11
0,2
Maxtaxa i förskoleverk-
samhet, skolbarnsomsorg
1601007
m.m.
3 657
3 657
3 656
3 660
3 660
0
0,0
Statligt utjämningsbidrag
2501002
för LSS-kostnader
2 808
2 259
2 138
1 898
1 767
549
24,3
Lönebidrag och Samhall
1401004
m.m.
2 148
2 151
1 204
1 114
1 009
-3
-0,1
Bidrag för arbetet med
sjukskrivningar inom
1001006
hälso- och sjukvård
1 000
1 000
806
1
-
0
0,0
0901004
Tandvårdsförmåner m.m.
1 514
1 050
892
817
692
464
44,2
1601010
Fortbildning av lärare
530
377
42
-
-
153
40,6
162516
Statligt stöd för utbild-
(2006)
ning av vuxna
-
-
6
1 794
2 349
-
-
Bidrag till personalför-
162510
stärkningar i skola och
(2006)
fritidshem
-
-
-
923
-
-
-
162509
Bidrag till personalför-
(2006)
stärkningar i förskola
-
-
-58
2 277
663
-
-
091608
Kostnader för statlig as-
(2008)
sistansersättning
-4 186
-3 856
-3 497
-3 208
-2 984
-330
8,5
Övriga anslag
14 192
13 392
12 406
13 716
14 092
800
6,0
Totalt
127 364
108 763
113 950
104 717
97 952
18 601
17,1
Tabell 5.67 Transfereringar till företag 2005–2009, särredovisning av större anslag
Miljoner kronor
Förändring
Procentuell
förändring
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2009
Utfall 2008
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2008–2009
2008–2009
Lönebidrag och Samhall
1401004
m.m.
9 358
9 357
8 790
8 365
7 778
1
0,0
Gårdsstöd och djurbidrag
2301011
m.m.
6 948
6 962
7 180
11 665
6 487
-14
-0,2
Åtgärder för landsbygdens
2301023
miljö och struktur
2 287
2 408
1 973
2 623
3 058
-121
-5,0
Från EG-budgeten finansi-
erade åtgärder för lands-
2301024
bygdens miljö och struktur
1 673
1 898
1 575
1 817
2 383
-225
-11,9
Övriga anslag
11 809
12 023
12 647
11 746
12 008
-214
-1,8
Totalt
32 075
32 648
32 165
36 216
31 714
-573
-1,8
199
s. 200 Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Konsumtion
Statlig konsumtion avser förbrukning av resur- ser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och re- parationer samt försvarets inköp av krigsmate- riel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndighe- ters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbets- marknadsutbildning och privat tandläkarvård. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 an- slag innehöll helt eller delvis konsumtionsut- gifter.
Utgifterna för konsumtion uppgick under 2009 till 24 procent av utgifterna inom stats- budgetens utgiftsområden.
Utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universi- tetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion (tabell 5.66)
Löner
Drygt hälften ungefär 55 procent av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsför- säkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 4,9 procent 2009. Av ökningen på 4,9 procent avser 2 668 miljoner kronor eller 2,7 procent ansla- get Övergångseffekter av kostnadsmässig an- slagsavräkning, som är en engångseffekt av de förändrade reglerna. En stor del av detta utfall avser ackumulerade kostnader före 2009, som regleras andra år. Det vore missvisande att helt undanta detta anslag i jämförelsen, men ök- ningen exklusive engångseffekter kan bedömas vara mellan 3 och 4 procent. I tabell 5:69 redo- visas de största anslagen samt de anslag som haft en stor förändring av löneutgifterna mel- lan åren.
Anslaget 1:1 Polisorganisationen har störst löneutgifter. Dessa uppgick till 13 016 miljoner kronor 2009. De ökade med 3,3 procent eller 421 miljoner kronor under året till följd av att antalet anställda poliser ökade. Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap , hade näst störst löneutgifter. De uppgick till 9 523 miljoner 2009, en minskning
med 1 640 miljoner kronor. Minskningen beror framförallt på att försvaret gjort om sin anslagsstruktur, tidigare ingick även det nya anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser under anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap . Medelantalet anställda vid För- svarsmakten är oförändrat mellan åren men utgifterna för avveckling av personal har mins- kat. Anslaget 2:1 Försäkringskassan hade ökade löneutgifter med 0,9 procent 2009. Antalet anställda vid Försäkringskassan har minskat. Anslaget 1:1 Skatteverket har dock minskade löneutgifter med 98 miljoner kronor 2009 till följd av att antalet anställda vid Skatteverket minskat. Kriminalvården har ökade löneutgif- ter med 5,7 procent, bl. a. till följd av fler anställda. Arbetsförmedlingen har något minskade löneutgifter på sitt förvaltnings- anslag, däremot ökade löneutgifterna kraftigt på anslaget Kostnader för arbetsmarknads- politiska program och insatser. Arbets- förmedlingen har ökat antalet anställda under året. I samband med den stigande arbetslösheten har man stärkt kompetens- försörjningen och personalresurserna i arbetsförmedlingsverksamheten.
Regeringskansliets löneutgifter ökade med 202 miljoner kronor, eller 5,5 procent. Det beror bl.a. på utgifter för Sveriges ordförandeskap i EU.
Omkostnader
Till posten Omkostnader för konsumtion räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 21 procent 2009.
Det enskilt största anslaget med omkostna- der för konsumtion är 1:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22 Kommuni- kationer. Dessa omkostnader uppgick till
9 859 miljoner kronor 2009, en
ökning med
56 procent. Vägverket har ökat
sina inköps-
kostnader till följd av bolagiseringen. Anslagen
1:4 Vidmakthållande, Avveckling m.m. av
materiel och anläggningar och 1:1
Förbandsverksamhet , inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap står tillsammans för 22 procent eller 11 987 miljoner kronor av omkostnaderna för konsumtion. I år har ökningen framför allt skett på omkostnader för reparationer och underhåll av försvarsmateriel.
200
s. 201 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005–2009
Miljoner kronor
Utgifts-
Förändring
Procentuell
förändring
område
Utgiftsområdesnamn
2009
2008
2007
2006
2005
2008–2009
2008–2009
01
Rikets styrelse
10 305
9 418
8 883
8 939
8 396
887
9,4
Samhällsekonomi och fi-
02
nansförvaltning
1 870
1 780
1 868
2 403
2 238
90
5,0
03
Skatt, tull och exekution
8 813
8 958
9 222
8 589
8 153
-145
-1,6
04
Rättsväsendet
31 659
30 944
28 934
26 976
25 628
715
2,3
05
Internationell samverkan
296
303
255
268
347
-7
-2,2
Försvar samt beredskap mot
06
sårbarhet
38 522
39 930
43 698
41 362
40 999
-1 408
-3,5
07
Internationellt bistånd
2 321
1 833
1 795
1 310
1 129
488
26,6
08
Migration
3 703
3 355
2 962
2 479
2 873
348
10,4
Hälsovård, sjukvård och
09
social omsorg
7 033
5 649
5 063
4 637
4 221
1 384
24,5
Ekonomisk trygghet vid
10
sjukdom och handikapp
7 878
8 559
8 686
8 742
7 875
-681
-8,0
Ekonomisk trygghet vid ål-
11
derdom
-
-
-
-
-
-
-
Ekonomisk trygghet för fa-
12
miljer och barn
-
-
-
-
-
-
-
13
Integration och jämställdhet
449
738
946
1 011
936
-289
-39,2
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
8 602
7 180
7 295
8 599
7 189
1 422
19,8
15
Studiestöd
42
40
40
32
31
2
5,7
Utbildning och universitets-
16
forskning
34 411
31 807
30 048
29 620
28 011
2 604
8,2
Kultur, medier, trossamfund
17
och fritid
1 900
2 085
1 896
1 761
1 688
-185
-8,9
Samhällsplanering, bo-
stadsförsörjning byggande
18
samt konsumentpolitik
734
771
734
678
505
-37
-4,8
19
Regional utveckling
200
196
161
232
194
4
1,9
20
Allmän miljö- och naturvård
2 889
2 740
2 575
1 574
1 847
149
5,4
21
Energi
808
619
636
558
495
189
30,5
22
Kommunikationer
17 551
13 688
12 908
11 843
12 712
3 863
28,2
Jord- och skogsbruk, fiske
23
med anslutande näringar
3 660
3 543
3 292
3 035
2 984
117
3,3
24
Näringsliv
2 249
2 003
1 371
1 460
1 486
246
12,3
Allmänna bidrag till kom-
25
muner
1
3
0
0
8
-2
-67,7
26
Statsskuldsräntor m.m.
3 924
4
-
-
-
3 920
91 797,0
Avgiften till Europeiska ge-
27
menskapen
-
-
-
-
-
-
-
Summa utgiftsområden
189 820
176 148
173 268
166 108
159 945
13 672
7,8
Utgiftsområde 13 och 14 har justerats för att få jämförbarhet med 2009.
201
s. 202 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.69 Lön inkl. sociala avgifter 2005–2009, särredovisning av större anslag
Miljoner kronor
Förändring
Procentuell
förändring
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2009
Utfall 2008
Utfall 2007
Utfall 2006
Utfall 2005
2008–2009
2008–2009
0401001
Polisorganisationen
13 016
12 595
11 535
10 783
10 429
421
3,3
Förbandsverksamhet och
0601001
beredskap
9 523
11 163
11 273
11 642
11 145
-1 640
-14,7
Fredsfrämjande förbands-
0601002
insatser
845
-
-
-
-
1002001
Försäkringskassan
5 390
5 342
5 135
5 679
4 832
48
0,9
0301001
Skatteverket
4 936
5 034
4 890
4 672
4 279
-98
-2,0
0401006
Kriminalvården
4 237
4 008
3 681
3 389
3 321
229
5,7
0104001
Regeringskansliet m.m.
3 876
3 674
3 335
3 102
2 953
202
5,5
Arbetsförmedlingens för-
1401001
valtningskostnader
3 638
3 715
3 737
3 644
3 265
-77
-2,1
0401005
Sveriges Domstolar
3 030
3 009
2 870
2 672
2 531
21
0,7
Övergångseffekter av kost-
nadsmässig anslagsavräk-
2601004
ning
2 668
-
-
-
-
2 669
Banverket: Banhållning och
2201004
sektorsuppgifter
2 406
2 526
2 467
2 372
2 420
-120
-4,8
Vetenskapsrådet: Forskning
1603001
och forskningsinformation
2 412
2 134
1 661
1 660
1 500
278
13,1
Övriga anslag
47 883
45 789
44 518
42 343
39 479
2 094
4,6
Totalt
103 860
98 989
95 101
91 958
86 153
4 871
4,9
202
s. 203 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Investeringar
Med investeringar avses utgifter för anskaff- ning av varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella till- gångar som dataprogram, värdeföremål, finan- siella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion.
Av utgifterna inom statsbudgetens utgifts- områden uppgick investeringarna till 3 pro- cent. Försvarets inköp av krigsmateriel, som inte kan användas för civilt bruk, ingår i kon- sumtion som tidigare nämnts. De anslagsfi- nansierade investeringarna bestod främst av investeringar i infrastruktur, vägar och järnvä- gar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var
Skr. 2009/10:101
det utgiftsområde som hade den största delen (drygt 91 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.70). Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgifts- områden utan redovisas under Riksgäldskon- torets nettoutlåning. Myndigheternas amorte- ringar på lån redovisas som finansiella transaktioner. På så sätt kommer investeringar med inom statsbudgetens utgiftsområden när de amorteras.
203
s. 204 Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005–2009
Miljoner kronor
Utgifts-
Förändring
Procentuell
förändring
område
Utgiftsområdesnamn
2009
2008
2007
2006
2005
2008–2009
2008–2009
01
Rikets styrelse
17
41
56
55
22
-24
-58
Samhällsekonomi och finans-
02
förvaltning
19
18
12
27
59
1
3
03
Skatt, tull och exekution
12
-57
10
24
7
69
-121
04
Rättsväsendet
65
3
-10
30
26
62
2 103
05
Internationell samverkan
1
1
1
1
1
0
14
Försvar samt beredskap mot
06
sårbarhet
226
267
280
73
49
-41
-15
07
Internationellt bistånd
3
3
-10
8
4
0
8
08
Migration
6
5
5
-2
12
1
16
Hälsovård, sjukvård och social
09
omsorg
14
15
24
15
9
-1
-4
Ekonomisk trygghet vid sjuk-
10
dom och handikapp
3
2
1
8
-
1
83
Ekonomisk trygghet vid ålder-
11
dom
-
-
-
-
-
-
-
Ekonomisk trygghet för famil-
12
jer och barn
-
-
-
-
-
-
-
13
Integration och jämställdhet
3
0
-1
5
6
3
-
14
Arbetsmarknand och arbetsliv
19
4
14
53
14
15
-
15
Studiestöd
-
-
-
-
-
-
Utbildning och universitets-
16
forskning
767
878
622
626
510
-111
-13
Kultur, medier, trossamfund
17
och fritid
23
18
18
17
13
5
30
Samhällsplanering, bostads-
försörjning byggande samt
18
konsumentpolitik
68
26
23
10
19
42
162
19
Regional utveckling
1
0
1
0
2
1
1 513
20
Allmän miljö- och naturvård
452
445
531
679
706
7
2
21
Energi
9
6
7
7
10
3
44
22
Kommunikationer
18 680
16 691
13 774
13 333
11 609
1 989
12
Jord- och skogsbruk, fiske med
23
anslutande näringar
26
17
20
22
16
9
55
24
Näringsliv
11
8
14
9
5
3
36
Allmänna bidrag till kommu-
25
ner
-
-
-
-
-
-
-
26
Statsskuldsräntor m.m.
9
-
-
-
-
-
-
Avgiften till Europeiska ge-
27
menskapen
-
-
-
-
-
-
-
Summa utgiftsområden
20 434
18 390
15 391
15 000
13 100
2 044
11
Utgiftsområde 13 och 14 har justerats för att få jämförbarhet med 2009.
204
s. 205 Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Räntor och finansiella transaktioner
I tabell 5.71 redovisas de realekonomiska kate- gorierna Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde.
Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick till 5 procent av utgifterna inom stats- budgetens utgiftsområden 2009. De två största anslagen var 1:1 Räntor på statsskulden och 1:3
Studiemedelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för 99 procent av de totala ränte- utgifterna. Räntor på statsskulden särredovisas i tabell 5.63. Studiemedelsräntorna ökade 2009 med 706 miljoner kronor till 5 233 miljoner kronor
Under posten finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Under 2009 minskade posten finansiella transaktioner med 43 249 miljoner kronor eller 81 procent. Den kraftiga minskningen beror framförallt på att
Skr. 2009/10:101
regeringens 2008 gjorde extra satsningar i samband med finanskrisen på totalt 23 000 miljoner kronor i form av olika finansiella tillskott. Dessutom gjordes extra amorteringar av infrastrukturlån med 25 299 miljoner kronor 2008. Det anslag som har störst finansiella transaktioner 2009 är 1:21
Kapitalinsatser i statliga bolag. Dessa finansiellas transaktioner uppgick till 1 298 miljoner kronor och avser svenska statens deltagande i nyemisson i SAS AB för att stärka bolagets kapitalstruktur. Det näst största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter . Dessa utgifter uppgick till 1 202 miljoner kronor och avser amorteringar på infrastrukturlån
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och uni- versitetsforskning ökade utgifterna för ränta och övrigt finansiellt med 966 miljoner kro- nor. Det beror framförallt på avskrivningar som ökade med 867 miljoner kronor.
205
s. 206 Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsoråde 2005–2009
Miljoner kronor
Utgifts-
Förändring
Procentuell
förändring
område
Utgiftsområdesnamn
2009
2008
2007
2006
2005
2008–2009
2008–2009
01
Rikets styrelse
400
253
403
241
261
147
58
Samhällsekonomi och finans-
02
förvaltning
116
74
65
80
66
42
57
03
Skatt, tull och exekution
476
425
370
339
364
51
12
04
Rättsväsendet
1 549
1 324
1 260
1 108
1073
225
17
05
Internationell samverkan
3
4
3
4
5
-1
-32
Försvar samt beredskap mot
06
sårbarhet
1 316
718
619
622
600
598
83
07
Internationellt bistånd
667
318
104
107
80
349
109
08
Migration
142
58
31
43
29
84
145
Hälsovård, sjukvård och social
09
omsorg
75
47
53
61
65
28
60
Ekonomisk trygghet vid sjuk-
10
dom och handikapp
499
536
539
248
169
-37
-7
Ekonomisk trygghet vid ålder-
11
dom
-
-
-
-
-
-
-
Ekonomisk trygghet för familjer
12
och barn
0
0
-
-
-
0
-100
13
Integration och jämställdhet
-2
15
22
26
31
-17
-113
14
Arbetsmarknand och arbetsliv
177
114
156
187
194
63
55
15
Studiestöd
5 234
4 527
4 481
4 732
5 408
707
16
Utbildning och universitets-
16
forskning
1 407
441
617
650
578
966
219
Kultur, medier, trossamfund
17
och fritid
98
103
97
98
88
-5
-5
Samhällsplanering, bostads-
försörjning byggande samt
18
konsumentpolitik
81
17
18
255
181
64
373
19
Regional utveckling
36
73
19
70
34
-37
-50
20
Allmän miljö- och naturvård
47
28
37
38
41
19
70
21
Energi
26
13
11
15
12
13
96
22
Kommunikationer
1 607
27 668
13 933
2 584
3 685
-26 061
-94
Jord- och skogsbruk, fiske med
23
anslutande näringar
375
119
98
84
88
256
214
24
Näringsliv
1 358
8 123
34
25
33
-6 765
-83
25
Allmänna bidrag till kommuner
-
-
-
-
-
-
26
Statsskuldsräntor m.m.
31 413
48 195
47 246
49 462
32 656
-16 782
-35
Avgiften till Europeiska gemen-
27
skapen
-
-
-
-
-
-
-
Summa utgiftsområden
47 100
93 196
70 216
61 076
45 740
-46 096
-49
Utgiftsområde 13 och 14 har justerats för att få jämförbarhet med 2009.
206
s. 207 Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
5.6 Bemyndiganden
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under se- nare budgetår än det statsbudgeten avser. De åtaganden som gjorts räknas inte som ekono- miska händelser som ska bokföras mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redo- visas mot det av riksdagen beslutade bemyndi- gandebeloppet. Den totala bemyndiganderamen för 2009 var 295 miljarder kronor. Utestående åtaganden den 31 december 2009 uppgick till 257 miljarder kronor.
Utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 7 Internationellt bistånd och 6 Försvar och sam- hällets krisberedskap har störst bemyndiganden. De största beloppen avser anslaget 1:4 Ban- verket: Banhållning och statsbidrag , anslaget 1:1 Biståndsverksamhet , anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag samt anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar .
En specifikation med utestående åtaganden den 31 december 2009 per anslag redovisas i bi- laga 4.
Störst avvikelse mellan bemyndiganderam och utestående åtagande finns inom utgiftsområdena 6, 7 och 22.
För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar beror avvikelsen på den uteblivna beställningen av splitterskyddade hjulfordon som riksdagen godkände på hösttilläggsbudget för 2009. För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet beror avvikelsen på att bemyndiganderamen 2009 varit högre än det faktiska behovet. Detta beror bl.a. på att BNI utvecklats svagare än vad som tidigare prognostiserats vilket fått till följd att biståndsvolymerna minskat i förhållande till tidigare prognos. För anslaget 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter förklaras diffe- rensen främst av att planerade upphandlingar har senarelagts, bl.a. för riksväg 32 Mjölby–Motala och objekt i Västsverige. För anslaget 1:4
Väghållning och statsbidrag beror differensen på en betydande kostnadsminskning i projekt Ci- tytunneln i Malmö.
Bemyndiganderamen för anslaget 1:28
Främjande av rennäringen m.m. under utgifts-
område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an- slutande näringar har överskridits med nästan 5 miljoner kronor. Sametinget har beslutat om medel till fleråriga projekt, varav delar av dessa avsåg beslut om nationell medfinansiering i EU:s regionala strukturfond. Sametinget måste in- vänta beslut om finansiering i den regionala strukturfonden innan projekt kan starta och me- del utbetalas och har på så sätt bundit upp fler åtaganden än vad bemyndiganderamen medgivit. Bemyndiganderamen för 2010 föreslås av reger- ingen på Vårtilläggsbudget för 2010 utökas till 7 miljoner kronor.
Tabell 5.72 Bemyndiganden 2009
Miljoner kronor
Utgifts-
Bemyndigande-
Utestående
område
ram
åtaganden
01
Rikets styrelse
185
129
Samhällsekonomi och
02
finansförvaltning
50
0
05
Internationell samverkan
137
35
Försvar och samhällets
06
krisberedskap
43 399
38 722
07
Internationellt bistånd
53 206
39 628
Hälsovård, sjukvård och
09
omsorg
28 327
27 182
Ekonomisk trygghet vid
10
sjukdom
34
32
Integration och jäm-
13
ställdhet
40
29
Arbetsmarknad och ar-
14
betsliv
14 729
12 450
15
Studiestöd
7
3
Utbildning och univer-
16
sitetsforskning
12 812
11 683
Kultur, medier, tros-
17
samfund och fritid
362
280
Samhällsplanering, bo-
stadsförsörjning samt
18
konsumentpolitik
86
46
19
Regional tillväxt
6 945
5 461
Allmän miljö och natur-
20
vård
4 060
2 069
21
Energi
4 002
2 861
22
Kommunikationer
111 060
103 365
Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande
23
näringar
10 562
8 300
24
Näringsliv
4 768
4 623
Summa
294 771
256 899
207
opaginerad Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005–2009 Kontrollera mot PDF
6
Statliga garantier och krediter
s. 211 6 Statliga garantier och krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
6 Statliga garantier och krediter
6.1 Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsförpliktel- ser. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i lagen (1996:1059) om statsbud- geten (budgetlagen). Dessutom finns det garan- tier som regleras i särskild lagstiftning.
Enligt budgetlagen får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtagan- den för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret (RGK), i bank eller placeras i värdepapper. Avgifterna ska täcka förväntade kostnader (vilka består av förväntade förluster samt administrationskostnader) för ga- rantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt självfinansierad på lång sikt. Denna princip för garantigivning kallas för garantimodellen. Riks- dagen har dock möjlighet att besluta om att un- danta specifika garantier från modellen. Exempel på garantier som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för inf- rastrukturprojekt.
Vid sidan om budgetlagen finns garantier som regleras i särskilda lagar. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan sättas på andra grunder än att de ska motsvara statens förväntade kostnader. Det innebär att dessa avgifter kan vara både högre eller lägre än förväntad kostnad. Insättningsgarantin, investe- rarskyddet och bankgarantierna är exempel på garantier som hanteras utanför garantimodellen.
I samband med att den finansiella krisen till- tog under hösten 2008 beslutade riksdagen och
regeringen om åtgärder för att trygga det finan- siella systemet. Flera av dessa åtgärder gäller ga- rantier, vilket bidragit till att statens garantiåta- ganden varit stora även under 2009. Programmet för garantier av bankers värdepappersupplåning som tillkom hösten 2008 förlängdes i två om- gångar under året. Utestående garantier kulmi- nerade vid halvårsskiftet för att sedan börja minska allt eftersom bankernas finansierings- marknader gradvis normaliserades.
Oron för kreditförsörjningen till företags- sektorn i krisens spår gjorde att riksdagen gav Exportkreditnämnden (EKN) en kraftigt utökad ram för garantigivning. På det sättet ökade även exportgarantierna betydligt under 2009.
6.1.1 Garantiportföljens sammansättning
Statens garantiportfölj
ökade till
nästan
1 500 miljarder kronor
vid utgången
av 2009,
jämfört med drygt 1 000 miljarder föregående år. Största gruppen av åtaganden är insättningsga- rantin (886 miljarder kronor per 31 december 2008) följd av kreditgarantier (456 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital
(110 miljarder kronor).
Övriga
åtaganden,
främst pensionsgarantier,
uppgår
till drygt
9 miljarder kronor.
I beloppet ingår inte två utestående kapital- täckningsgarantier, till Arlandabanan Infra- structure AB och Svensk-Danska Broförbindel- sen SVEDAB AB, eftersom dessa åtaganden inte kan beloppsbestämmas. För investerarskyddet är det inte heller möjligt att på ett bra sätt beräkna storleken på statens åtagande.
211
s. 212 6 Statliga garantier och krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Utöver redan utfärdade garantier finns utfäs- telser om nya garantier på 218 miljarder kronor, i huvudsak i form av exportkreditgarantier.
Garantierna hanteras av fyra myndigheter: RGK, EKN, Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt ut- vecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansieringsinstitut utfärdas och hanteras av Finansdepartementet och Utrikes- departementet, men redovisas av RGK. Kapital- täckningsgarantierna till Arlandabanan Infra- structure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB hanterades 2009 av Luftfartsverket och Banverket.
Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2009- 12-31
Miljoner kronor
Typ av garanti
Garantier
Utfästelser
Insättningsgarantin 1
886 371
Investerarskyddet 2
Kreditgarantier
456 021
217 695
Bankgarantier
270 716
Exportgarantier 3
147 151
216 422
U-kreditgarantier
1 143
432
Fristående garantier
212
841
Infrastruktur
27 011
Bostadskrediter
2 380
Internationella åtaganden
7 372
Övrigt
36
Garantier om tillförsel av kapital
109 620
Kapitaltäckningsgarantier 4
Grundfondsförbindelser
1 005
Garantikapital
105 615
Övrigt
3 000
Pensionsgarantier 5
7 788
Övriga garantier
1 639
Affärsverkens garantier, m.fl.
1 639
Totalt
1 461 439
217 695
1 Åtagandet för Insättningsgarantin avser den 31 december 2008.
2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgång- arna .
3 Avser såväl bundna som obundna utfästelser.
4 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp.
5 Åtagandet Pensionsgarantier avser den 31 december 2008.
Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2005 - 2009
Miljoner kronor
1 600 000
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
-
2005
2006
2007
2008
2009
Övriga garantier
Insättningsgarantin
Av riksdagen beslutade garantiramar
I tabell 6.1 redovisas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna utfärdat. I tabell 6.2 redovisas en sammanställning över av riksdagen beslutade ga- rantiramar och till vilka belopp dessa har utnytt- jats. Riksdagen beslutar om en stor mängd ga- rantier inom olika program. I tabell 6.2 anges ramarna för de program där nya garantier får ut- färdas. Därutöver finns ett antal enskilda garan- tier där riksdagen fastställt ett visst belopp för åtagandet. Sådana enskilda garantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2, vilket gör att totalbe- loppen i dessa tabeller inte är jämförbara.
Finanskrisen ledde till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av ut- färdade garantier. Regeringen satte ramen för bankgarantiprogrammet, som tillkom med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditin- stitut, till 1 500 miljarder kronor. För RGK:s öv- riga garantigivning finns ramar för enskilda pro- jekt och några mindre program.
Riksdagen beslutade från början av 2009 att
höja ramen
för EKN:s
garantigivning från
200 miljarder
kronor till
350 miljarder kronor.
Riksdagen beviljade senare en ytterligare ökning till 500 miljarder kronor från och med den 1 januari 2010. Det finns också en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investerings- garantier.
Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 5 miljarder kronor.
BKN får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åta- ganden. För BKN:s förvärvsgarantier är ramen 5 miljarder kronor.
212
s. 213 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31
Miljoner kronor
Beslutade garantiramar
Utfärdade garantiramar
RGK
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
886 371
Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2
Obegränsad
Investerarskyddet
Obegränsad
*
Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser 3
1 500 000
270 716
Kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit för upplåning 4
250 000
0
Kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för lån i EIB för
omställning till grön teknologi m. m. 4
20 000
0
Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning
Obegränsad
27 011
Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån
6 944
6 944
Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån
1 074
382
Pensionsgarantier
30 000
7 788
Kreditgarantier till UD-anställda
50
1
EKN
Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser ) 5
350 000
264 162
därav för s.k. SLV-garantier (stipulated loss value-garantier avseende export av civila
flygplan)
5 000
2 207
Investeringsgarantier
10 000
0
Sida
Totalram
5 000
därav biståndsgarantier (garantier och utfästelser)
1 575
därav fristående (garantier och utfästelser)
1 052
BKN
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder
10 000
2 380
Förvärvsgarantier
5 000
Summa
1 468 381
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 januari 2008.
2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.
3 Bankgarantiprogrammet är en följd av finanskrisen.
4 Garantierna är en följd av finanskrisen och konjunkturnedgången.
5 Ramen höjdes den 1 januari 2010 till 500 miljarder p.g.a ökad efterfrågan på exportgarantier till följd av finanskrisen och konjunkturnedgången. I beloppet
264 162 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 6.1. * För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
6.1.2 De olika garantityperna
I följande avsnitt presenteras de olika garantity- perna. Som tidigare nämnts hamnar de flesta ga- rantier inom garantimodellen. Flera av de be- loppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin och bankgarantierna, hante- ras dock utanför garantimodellen i enlighet med separat lagstiftning.
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att stärka skyddet för allmänhetens insättningar och bidra till stabilitet i det finansiella systemet. Garantin
infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EG-di- rektiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU- länder och även i många länder utanför EU. De institut som omfattas av insättningsgarantin be- talar en avgift till staten.
Den 30 juni 2009 ändrades det maximala er- sättningsbeloppet för den svenska insättningsga- rantin. Förändringen var en anpassning till EU:s regelverk som innebär att ersättningsbeloppet inom EU ska vara minst 50 000 euro. Sverige be- slutade också att beloppet ska vara minst 500 000 kronor, oavsett förändringar i valutakur- sen mellan euro och kronor.
Regeringen får även ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha
213
s. 214 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet.
De garanterade insättningarna uppgick till 886 miljarder kronor per den 31 december 2008 och har därmed under de senaste fem åren ökat med 396 miljarder kronor. Det ökade åtagandet beror till stor del på att garantin utvidgades hös- ten 2008 då det maximala ersättningsbeloppet ändrades från 250 000 till 500 000 kronor och även vissa nya kontotyper kom att omfattas av garantin.
Insättningsgarantin står inför ytterligare re- gelförändringar. Enligt nya EU-regler ska ersätt- ning i framtiden betalas ut snabbare än i dag. Den statliga utredningen ”Bättre och snabbare insättningsgaranti (SOU 2009:41)” föreslår också en rad andra förändringar. Bland annat fö- reslås att RGK ska kunna ge förhandsbesked om vilka konton som omfattas av garantin.
Inga ersättningar behövde betalas ut under året. Eftersom garantin ligger utanför garanti- modellen, och avgiften bestäms på andra grunder än att systemet förväntansmässigt ska vara själv- finansierande, finns det i dag ingen värdering av statens ekonomiska risk i insättningsgarantin. Avgiften regleras i lagen (1995:1571) om insätt- ningsgarantin. 14
Investerarskyddet
När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värdepap- per skilda från sina egna. Om institutet trots det inte kan lämna ut kundens egendom vid en kon- kurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att reda ut vad som är kundens respek- tive institutets tillgångar, har kunden rätt till er- sättning. Ett ersättningsfall förutsätter alltså grovt slarv eller en brottslig handling hos insti- tutet. Ersättningsbeloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut.
14 För insättningsgarantin ska institutens sammanlagda avgifter för ett år motsvara 0,1 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år.
Inga nya ersättningsfall inträffade under året. RGK har dock arbetat vidare med ett tidigare er- sättningsfall, värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia. RGK har utrett frågan om hur kostnaderna för fallet ska fördelas mellan insti- tuten. Ett avgiftsförslag skickades på remiss i slutet av 2009 och under 2010 kommer RGK att besluta om hur avgifterna ska fördelas.
För investerarskyddet tas endast en administ- rativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår fi- nansieras i efterhand av de institut som omfattas av skyddet.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garantiåta- ganden är kreditgarantier. Staten tar då på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankernas ut- låning eller för finansiering av investeringar i ex- portaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långi- vare.
Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning
Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att un- derlätta bankernas och bostadsinstitutens upplå- ning under den rådande globala finanskrisen. Det syftar till att ge bättre förutsättningar för företag och hushåll som behöver låna pengar. Garantiprogrammet är en direkt följd av den fi- nansiella krisen och gäller efter tre förlängningar fram till den 30 juni 2010.
Garantiprogrammet ger banker, bostadsin- stitut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att avtala med staten om garantier för en del av sin upplåning. För varje utfärdad garanti betalar institutet en avgift till staten. Prissättningen föl- jer regler som fastställts på EU-nivå. Avgifterna förväntas med stor sannolikhet täcka kostnaderna för eventuella förluster som uppstår på grund av garantierna.
Den totala beloppsgränsen för garantipro- grammet är 1 500 miljarder kronor. I november 2008 gick Swedbank AB, Swedbank Hypotek AB och Volvofinans Bank AB med i program- met. Genom vissa förändringar som trädde ikraft februari 2009 i förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. kunde även Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)
214
s. 215 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
gå med. Därefter har även Carnegie Investment Bank AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB samt Sparbanken Gripen AB gått med i pro- grammet. I samband med förlängningen av pro- grammet i augusti 2009 lämnade SBAB och Skandinaviska Enskilda Banken AB program- met. SBAB har emellertid fortfarande garante- rade skuldförbindelser inom ramen för pro- grammet. Skandinaviska Enskilda Banken AB begärde aldrig att få några garantier utställda. Den totala volymen utställda garantier uppgick den 31 december 2009 till 271 miljarder kronor. I realiteten är alltså en liten del av ramen utnytt- jad.
De utestående garantierna ökade under det första halvåret 2009. Som mest uppgick de till 354 miljarder kronor. Under det sista halvåret har dock omfattningen minskat. Det beror på två saker. Dels har volymen förfallande och åter- köpta lån överstigit nyteckning av garantier. Dels har förstärkningen av den svenska kronan inneburit att garantier utställda i utländsk valuta minskat i värde. Omfattningen beräknas fort- sätta att minska under 2010. I diagram 6.2 visas hur volymen förväntas att avta kontinuerligt un- der de kommande åren, under förutsättning att inga nya garantier ställs ut och att de utestående garantierna behålls löptiden ut.
Diagram 6.2 Prognos för bakgarantiprogrammet över tiden
(Under antagandet att inga nya garantier ställs ut)
Miljoner kronor
400,0
350,0
300,0
250,0
200,0
150,0
100,0
50,0
0,0
dec-07
dec-08
dec-09
dec-10
dec-11
dec-12
dec-13
Åtagande
Prognos över åtagande
Exportgarantier
EKN ska främja svensk export genom att er- bjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Efterfrågan på export- garantier accelererade under senare delen av 2008 för att nå en rekordnivå under 2009. För att möta efterfrågan utökades ramen för exportga- rantier i januari 2009 till 350 miljarder kronor.
Skr. 2009/10:101
Från och med den 1 januari 2010 höjdes ramen till 500 miljarder kronor.
Finanskrisen och den pågående lågkonjunktu- ren har haft stor inverkan på företagens möjlig- heter att genomföra exportaffärer och få risk- skydd. Ökningen i efterfrågan på EKN-garantier gäller i lika hög grad för små som för medelstora och stora företag.
Under 2009 utfärdades nya utfästelser och ga- rantier för 342 miljarder kronor. Det är en ök- ning med 240 miljarder kronor jämfört med året före. Engagemanget i form av garantier och ut- fästelser, varav hälften av de obundna utfästel- serna, var vid årsskiftet 264 miljarder kronor fördelade på 134 länder. Ett fåtal länder, exem- pelvis Pakistan och Sydafrika, svarar för en stor del av engagemangen. Utestående garantier till svenska företag fördubblades också under året till att bestå av en fjärdedel av EKN:s riskexpo- nering. Det innebär att den genomsnittliga risk- nivån sjönk men att koncentrationsrisken ökade.
Exponeringen mot statsrisker och andra of- fentliga risker ökade under året i takt med port- följen i sin helhet. Av de utställda garantierna under året står telekomsektorn, transportindu- strin, maskinindustrin och gruv- och stålindu- strin för närmare fyra femtedelar.
Nivån på betalningsdröjsmålen ökade som mest under början av året och låg sedan kvar på en hög nivå under resten av året. Samtidigt ökade även skadeutbetalningarna. Flest gäldenärer finns bland små- och medelstora företag samt inom fordons- och maskinindustrin.
Under sommaren 2009 avvecklades den s.k. Baltramen. Ramen sattes upp 1993 för att ut- färda garantier för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland. Totalt ställdes garantier ut för 2 miljarder kronor. Engagemanget var an- slagsfinansierat och den totala kostnaden blev 202 miljoner kronor.
U-kreditgarantier
En u-kredit är en exportkredit som Sida garante- rar och subventionerar. Garantierna har fram till och med den 1 juni 2009 ställts ut till projekt som Sida bedömt kommer få betydande utveck- lingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar u-kre- ditgarantierna på uppdrag av Sida.
Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till 1,6 miljarder kronor vid årsskiftet. Två nya utfästelser, men
215
s. 216 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
inga nya förbindelser, har utfärdats under året. Skadeersättningarna minskade till 0,9 miljoner kronor, vilket avsåg Malawi. Det kan jämföras med 21 miljoner kronor året före.
Regeringen har under året fattat beslut om förordning om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete (SFS 2009:320). Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2009 och innebär att ny garantigivning av u-kreditgarantier har upphört. Enligt de nya reglerna ska Sida istället kunna kombinera ut- vecklingslån med garantier.
Fristående garantier
Med stöd av förordningen (SFS 2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete kan Sida ställa ut garantier utan samband med utvecklingslån, en s.k. fristå- ende garanti. Sida har tidigare ställt ut fristående garantier som en försöksverksamhet.
Vid utgången av 2009 fanns garantiavtal för sex olika engagemang i Afrika, varav fem var i anspråkstagande. Garantier för 212 miljoner kronor var utfärdade och det fanns utfästelser om ytterligare garantier för 841 miljoner kronor. Dessa garantier har hittills administrerats av Sida men kommer att föras över till EKN under 2010.
Infrastruktur
Öresundsbron har finansierats genom att Öre- sundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom RGK och danska staten genom Nationalbanken ga- ranterar solidariskt denna upplåning som vid års- skiftet var drygt 27 miljarder kronor. RGK har gjort bedömningen att risken i projektet inte har förändrats under året.
Fordonsindustrin
Riksdagen bemyndigade i december 2008 reger- ingen att ställa ut statliga kreditgarantier till fö- retag inom fordonsindustrin för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken, EIB. Lånen gäller för omställning till grön teknologi m.m. inom en ram på maximalt 20 miljarder kronor.
I januari 2009 gav regeringen RGK ett upp- drag att förhandla med Volvo Personvagnar om en kreditgaranti för lån i EIB. Förhandlingarna har dock tillfälligt avbrutits på grund av en stra- tegisk översyn inom koncernen som sannolikt leder till en försäljning av Volvo PV.
Regeringen gav i juni 2009 RGK uppdraget att inom ovanstående ram förhandla med Saab Au- tomobile om kreditgarantier för lån i EIB. Den
12 februari 2010 godkände regeringen att RGK kan ställa ut garantier på sammanlagt 400 miljoner euro till Saab Automobil.
Bostadskreditgarantier
Från och med den 1 juli 2009 får BKN lämna ga- rantier även under byggtiden. Efterfrågan på så- dana kreditgarantier var förhållandevis hög. Även kreditgarantier avseende färdigställda fas- tigheter ökade i jämförelse med föregående år. Många garantier sades dock upp när BKN slut- förde arbetet med att ersätta äldre kreditgaran- tier med avtalsreglerade garantier. Under året minskade garantistocken från 2,6 till 2,4 miljarder kronor och omfattar nu drygt 1 500 garantier.
BKN tillhandahåller även förvärvsgarantier samt beslutar om bidrag till de kommuner som ställer ut hyresgarantier. Dessa garantier är till för grupper som har svårt att få tillträde till bo- stadsmarknaden. Under 2009 utfärdades endast en förvärsgaranti. Efterfrågan på hyresgarantier ökade något under året och 15 kommuner fick bidrag för att utfärda sammanlagt 128 hyresga- rantier.
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena på 7,4 miljarder kronor gäller främst utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder som garanteras av NIB:s medlemsstater. Risken i RGK:s garantiåtaganden för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste fem åren minskat till följd av att NIB vid tre tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan NIB kan åberopa den statliga garantin.
Övriga garantiprogram
Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och gles- bygd men programmen är stängda för ny garan- tigivning. Det finns fortfarande kvar knappt 300 kreditgarantier på relativt små belopp. Sam- mantaget uppgår dessa garantier till 22,6 miljoner kronor.
Garantier om tillförsel av kapital
I stället för att staten ger ett direkt kapitaltill- skott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation
216
s. 217 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
mellan två parter: företaget och staten som ut- färdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte på förhand går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov ett bolag kan komma att få, eller när det kan in- träffa, är dessa garantier obegränsade i tid och belopp. De är mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och är därför olämpliga ur ett riskperspektiv.
De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur, Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk- Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäck- ningsgarantin, men åtagandet är begränsat i be- lopp och oftast även i tid. RGK har sådana åta- ganden på tillsammans 1 miljard kronor till Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Garantikapital.
Sverige har medlemsåtaganden i nio internatio- nella finansieringsinstitut (Världsbanken, Euro- peiska investeringsbanken, Nordiska invester- ingsbanken med flera). Statens åtaganden består dels av inbetalt kapital, dels av garantikapital. Ga- rantikapitalet innebär att svenska staten förbin- der sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten utöver det kapital som Sverige redan betalat in. Åtagan- dena hade genom valutakursändringar stigit till 106 miljarder kronor vid utgången av 2009.
Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med re- lativt hög kreditrisk. Men instituten är priorite- rade långivare med god kapacitet att hantera kre- ditförluster. De har även en konservativ syn på kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. I och med detta tar inte staten ut någon avgift för garantikapitalet. Det tillhör därför den grupp av garantier som är undantagna garantimodellen.
Skr. 2009/10:101
Övrigt
Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för SBAB att ta upp lån hos RGK inom en be- gränsad ram. Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar med en miljard kronor per år och var 3 miljarder kronor under 2009.
Pensionsgarantier
Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upp- arbetade avtalspensioner för dem som var an- ställda när statliga myndigheter bolagiserats, till exempel Posten, Akademiska hus och Sveaskog. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom statliga garantier. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten.
RGK:s åtagande är totalt 7,8 miljarder kronor, varav Posten står för den större delen. Posten har fonderat den största delen av sina pension- såtaganden i en pensionsstiftelse.
Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av den goda genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen, tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse.
6.1.3 Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj
För att beräkna förväntade kostnader för sina åtaganden ska garantimyndigheterna enligt ga- rantimodellen värdera sina garantier och göra av- sättningar för dessa kostnader i sina balansräk- ningar. Förväntade kostnader består av förväntad förlust och administrativa kostnader. För de ga- rantier som inte regleras enligt budgetlagen finns det inga krav på att avgiften ska vara kopplad till den förväntade kostnaden.
Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantierna regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför ingen värdering eller någon av- sättning för den förväntade förlusten, även om avgifterna för bankgarantierna förväntas överstiga de förväntade kostnaderna. För dessa garantier är det mycket svårt att beräkna den förväntade kostnaden och sannolikt kan det inte
217
s. 218 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
genomföras med hjälp av en enhetlig modell eller metod. Mot den bakgrunden saknas det i dag en fullständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen.
Det finns flera anledningar till varför det är svårt att beräkna den förväntade kostnaden för exponering som staten har mot den svenska fi- nanssektorn. För det första är alternativkostna- den för att inte vidta nödvändiga åtgärder för att motverka rubbningar inom det finansiella syste- met mycket hög. Vidare är statens exponering mot svensk finanssektor inte begränsad till var- ken utestående belopp eller ramar. Oavsett ga- ranti eller ej så måste staten förhindra finansiell instabilitet. Med väldigt liten sannolikhet kan mycket stora kostnader uppstå för dessa garan- tier. Det troliga är dock att få garantier behöver infrias och att avgifterna täcker de faktiska kost- naderna. Det innebär att det också är svårt att göra någon värdering av den förväntade förlus- ten för dessa garantier.
RGK avsåg att under 2009, i samråd med öv- riga garanti- och kreditmyndigheter, undersöka möjligheten att på sikt ta fram ett verktyg för att mäta sannolikheten att riktigt stora förluster kommer att inträffa. Med andra ord att inte en- bart mäta den förväntade förlusten, utan även den oförväntade förlusten för statens garantier och krediter. Detta arbete nedprioriterades dock på grund av de särskilda uppdrag som RGK fick till följd av den finansiella krisen och stödet till fordonsindustrin.
I slutet av 2009 gav regeringen RGK i uppdrag att föreslå hur man varje år bättre ska kunna analysera riskerna i statens samlade garantier. Uppdraget är bredare än det arbete som RGK avsåg att påbörja under 2009. RGK har även fått i uppdrag att lämna förslag på hur förordningen för statlig garantigivning bör förändras. Uppdra- gen ska avrapporteras under 2010.
En översiktlig analys av hela garantiportföljen visar att staten har stora exponeringar mot ett antal olika branscher. Den beloppsmässigt ojämförligt största exponeringen är på svensk bank- och finanssektor genom insättningsgaran- tin och bankgarantierna. Sedan följer expone- ringarna mot svensk infrastruktur. Via EKN har staten också exponering mot utländska stater, telekomsektorn och försvarssektorn. De största engagemangen utomlands avser Pakistan och Sydafrika.
I avsaknad av riskvärderingar av de största åtagandena i statens portfölj av kreditrisker, och
ett mer kvantitativt verktyg för att mäta portfölj- risk, är det svårt att ge en bild av sannolikheten för stora negativa utfall i statens samlade port- följ. Det är dock tydligt att en systemkris inom den finansiella sektorn kan utlösa stora förluster. En utdragen period av lågkonjunktur skulle san- nolikt också leda till en stor ökning i infrianden.
I de följande avsnitten redovisas först de av- sättningar som görs för förväntade kostnader för garantier enligt garantimodellen och sedan be- skrivs tillgångarna i garantiverksamheten.
6.1.4 Avsättningar för garantier enligt garantimodellen
Förväntade kostnader
Som ett mått på risken för garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen värderar myn- digheterna löpande de kostnader som är för- knippade med garantiverksamheten. På skuldsi- dan i sina balansräkningar gör myndigheterna avsättningar för dessa förväntade kostnader, som består av förväntade förluster samt administra- tiva kostnader.
Tabell 6.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2009-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyd- det, bankgarantier och garantikapital)
Miljoner kronor
Avsätt-
Avsättnin-
ningarna
Förändring i
Garanti-
gar för
i relation till
avsätt-
engage-
förväntade
engage-
ningarna
Myndighet
mang 1
kostnader
mangen
under 2009
RKG
46 213
1 083
2,3%
-8
EKN 2
158 990
6 656
4,2%
1 552
Sida
2 627
192
7,3%
-61
BKN
2 380
356
15,0%
-582
Summa
210 210
8 287
3,9%
901
1 I engagemangen för EKN ingår bundna utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.3 och tabell 6.1 samt not 53 till balansräkningen. I engage- mangen för Sida ingår alla utfästelser. RGK:s engagemang inkluderar inte in- sättningsgarantin och investerarskyddet, bankgarantier, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade kostnader.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat sina förväntade kostnader från 6 656 miljoner kronor till
6 051 miljoner kronor. EKN har alltså täckt förväntade kostnader om
605 miljoner kronor via återförsäkringar. Dessutom har EKN:s återförsäkringar reducerat den oförväntade förlusten med 736 miljoner kronor. Totalt redovisar EKN en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstek- niska avsättningar på 1 341 miljoner kronor (se även not 28 till resultaträk- ningen). I beloppet 158 990 miljoner kronor ingår garantier (147 151) och bundna utfästelser (17 599) samt övrigt (-5 761) vilket förklarar avvikelsen från belop- pen i tabell 6.1 och 6.3.
Anm: EKN:s respektive Sidas totala avsättningar för förväntade och oförväntade förluster inklusive återförsäkringar är 12 732 miljoner kronor respektive
483 miljoner kronor (se även not 44 till balansräkningen, Övriga avsättningar).
218
s. 219 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
I tabell 6.3 redovisas de avsättningar som gjorts, hur avsättningarna står i relation till myn- digheternas motsvarande engagemang samt hur avsättningarna förändrats under 2009.
De totala avsättningarna för förväntade kostnader i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen ökade under 2009 från 7,4 till 8,3 miljarder kronor. Ökningen gäller exportgarantier. Förutom avsättningar för nya sådana affärer påverkas avsättningsbehovet av valutakursförändringar med mera. Under året har EKN omvärderat många befintliga risker till en högre risknivå. Samtidigt har nya affärer haft låg risknivå. Trots att avsättningarna beloppsmässigt ökat har den genomsnittliga risken därför minskat något i jämförelse med föregående år.
Den grupp av garantier som har störst avsätt- ning i förhållande till sitt åtagande är BKN:s bo- stadskreditgarantier. BKN:s avsättningar har dock mer än halverats från föregående år. Det beror till största del på att den förväntade för- lusten minskat på grund av högre marknadsvär- den på garanterade bostäder under 2009. Den minskade garantistocken har också haft bety- delse.
Oförväntade förluster
Som framgått av avsnitt 6.1.3 saknas en fullstän- dig analys av statens risker i den samlade garan- tiportföljen.
EKN och Sida gör i sina årsredovisningar sär- skilda avsättningar för oförväntad förlust. EKN har avsatt 5 340 miljoner kronor, efter avdrag för 736 miljoner kronor avseende engagemang som EKN återförsäkrat. Sida har gjort särskilda av- sättningar för oförväntade förluster avseende u- kreditgarantier på 291 miljoner kronor. Sida gör sådana avsättningar eftersom en stor del av enga- gemangen är koncentrerad till ett begränsat antal länder, vilket gör att skadefall på dessa länder kan ge ett avsevärt mer negativt utfall än det för- väntade utfall som beräknats. Beräkningen görs med utgångspunkt från en statistisk säkerhets- grad om 95 procent.
Dessa avsättningar ger dock inte någon full- ständig bild av statens oförväntade förluster ef- tersom enskilda myndigheters beräkningar inte går att addera var för sig. Om det vore möjligt att genomföra en samlad portföljanalys skulle den sannolikt visa att den totala oförväntade
Skr. 2009/10:101
förlusten är lägre än summan av dessa oförvän- tade förluster för respektive garantimyndighet.
Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen
De garantiåtaganden som inte riskbedömts en- ligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade kostnader, redovisas som ansvarsförbindelser. Det gäller för insättningsgarantin och bankga- rantierna, liksom för garantikapital till interna- tionella finansieringsinstitutioner. För de senare skulle eventuella infrianden belasta anslag. Till- sammans är de åtaganden som redovisats som ansvarsförbindelser 1 300 miljarder kronor (se även not 53 i kapitel 4).
6.1.5 Tillgångar i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgif- ten av medel som hämtas från statsbudgeten. Avgiften ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i RGK, på bankkonton eller i värdepap- per som reserv för framtida infrianden och bokförs som en tillgång i myndigheternas ba- lansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garan- tier.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar
Inkomsterna från avgifterna för insättningsga- rantin tillförs den så kallade insättningsgaranti- fonden och placeras främst i statsobligationer. På uppdrag av RGK förvaltar Kammarkollegiet dessa avgifter med målet att tillgångarna ska be- stå av en jämn fördelning av utestående statsob- ligationer med löptider upp till 10 år. Fondens bokförda värde var 20,7 miljarder kronor vid ut- gången av 2009.
EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportgarantier och u-kreditgarantier på valutakonton samt i valutadepositioner och obligationer.
219
s. 220 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Räntekonton i RGK
En stor del av avgifterna redovisas på räntebä- rande konton hos RGK. Även återvinningar från tidigare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK hämtas medel för infrianden och för myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till dessa räntekonton. Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.
Behållningen på räntekontona konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov, vilket minskar lånebehovet och därmed också stats- skulden. Kontobehållningarna i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken ge- nom ny statlig upplåning.
Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden
Myndigheterna har även en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och bank- tillgodohavanden.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och andra pla- ceringar samt kontobehållningar i RGK har myndigheterna även tillgångar i form av re- gressfordringar på 8,5 miljarder kronor från tidi- gare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det be- dömda värdet är för åtminstone exportgaranti- erna betydande. Värdet på regressfordringarna uppskattas till totalt 1,7 miljarder kronor.
Tabell 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive stabilitetsfonden)
Miljoner kronor
Värde-
Kortfristiga
pappers
Ränte-
placeringar
innehav och
konton
och bank-
Regress-
långfristiga
hos
tillgodo-
fordringar
Myndighet
placeringar
RGK
havanden
(netto)
Totalt
RGK,
Insättnings-
garantin
20 237
16
20 252
RGK, övriga
utom bank-
garantierna 1
2 210
13
2 223
EKN
3 212
13 653
1 301
1 396
19 562
Sida
1 739
271
195
2 205
BKN
2 095
55
2 150
Summa
23 449
19 713
1 572
1 659
46 392
1 20 237 avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde. Insätt- ningsgarantifonden uppgår till 20 747 (inkl räntekonton, obligationer och perio- diserade intäkter).
2 Avgifterna för bankgarantierna tillförs stabilitetsfonden.
6.1.6 Stabilitetsfonden
Riksdagen har beslutat att skapa en stabilitets- fond i form av ett räntebärande konto hos RGK som ska finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Banker och andra kre- ditinstitut ska betala en årlig stabilitetsavgift. Första faktureringen, som avser år 2009, kom- mer att ske under 2010. Avgifterna för bankga- rantierna tillförs också fonden och eventuella infrianden av dessa garantier ska belasta fonden. På sikt planeras att insättningsgarantifonden ska ingå i stabilitetsfonden.
Målet är att stabilitetsfonden inom 15 år ska uppgå till motsvarande 2,5 procent av BNP. In- ledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag.
Alla kostnader för stödåtgärderna ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella återvinningar för genomförda åtgärder kommer att gå tillbaka till fonden.
Avgifter och kostnader för bankgarantipro- grammet påverkar resultatet för stabilitetsfonden men fondens resultat påverkas också av kapi- taltillskott och andra statliga stödåtgärder till kreditinstitut. Vid slutet av 2009 var stabilitets- fondens bokförda värde 16,5 miljarder kronor. Fondens behållning är dock 31,6 miljarder kronor om innehavet av Nordeaaktier värderas till marknadsvärde i stället för till anskaffnings- värde.
220
s. 221 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
6.1.7 Jämförelse mellan avsättningar för vas för att täcka förluster i framtiden då stora
förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten
För att bedöma hur väl garantiverksamheten förväntas kunna hantera framtida infrianden analyseras förhållandet mellan dels avsättning- arna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kom- mande garantiavgifter för att möta framtida in- frianden och administrativa kostnader.
Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5. Jämförelsen görs på myndig- hetsnivå, men insättningsgarantin, investerar- skyddet, bankgarantierna samt garantikapital till internationella finansieringsinstitut ingår inte eftersom riskerna i dessa garantier inte värderats i enlighet med garantimodellen.
Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankga- rantier och garantikapital)
Miljoner kronor
Avsättningar
Garantitill-
för förvän-
gångar en-
Nuvärde av
Garanti-
tade kostna-
ligt tabell
framtida
Myndighet
engagemang
der
6.4
avgifter
RKG 1
46 213
1 083
2 223
96
EKN 2
158 990
6 656
19 562
3 041
Sida 3
2 627
192
2 205
87
BKN
2 380
356
2 150
60
infrianden tenderar att komma samlade under ekonomiskt sämre tider.
6.1.8 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser
Statligt subventionerade avgifter
I vissa fall kan riksdagen besluta att subventio- nera hela eller delar av avgiften för en viss ga- ranti. Riksdagen anvisar då medel på statsbud- geten för att betala avgiften.
År 2009 utbetalades 650 000 kronor i statliga subventioner för garantiavgifter. Det finns fort- farande några garantiåtaganden som vid infrian- den helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u-kreditga- rantier och kapitaltäckningsgarantier.
I tabell 6.6 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag som kan komma att belastas av infrianden av garantier för vilka riksdagen beslutat om särlösningar och därmed om undantag från garantimodellen.
Tabell 6.6 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksam- het 2009
Miljoner kronor
Summa
210 204
8 287
26 140
3 284
1 Summan 26 140 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverk- samheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på
20 252 miljoner kronor.
2 I beloppet 158 990 miljoner kronor ingår garantier (147 151) och bundna ut- fästelser (17 599) samt övrigt (-5 761) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 6.1 och 6.3.
3 I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser.
Jämförelsen visar att för denna del av garanti- portföljen täcks avsättningarna för förväntade kostnader väl av de avgifter som redan erlagts (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5.) och framtida avgifter. EKN:s garantier utgör en vä- sentlig andel av denna del av statens garantiverk- samhet.
En viktig förklaring till den positiva skillnaden mellan garantitillgångarna och nuvarande avsätt- ningar är att antalet infriade garantier varit få ef- tersom den ekonomiska utvecklingen under ti- digare år varit gynnsam. För EKN ökade dock antalet betalningsdröjsmål under årets första månader för att ligga kvar på en hög nivå resten av året. Även EKN:s skadeutbetalningar ökade betydligt. Dagens samlade överskott kan behö-
Utgifts-
Utfall
område
Anslag
Garantiåtagande
2009
A/O Dom Shivetsii
0,65
1:14 Vissa garanti-
Vissa internationella
2
och medlemsavgifter
finansieringsinstitut
-
Garantier under Lomé
1:1 Biståndsverk-
IV Bis
7
samhet
och Cotonou-avtalet
-
1:1 Biståndsverk-
7
samhet
U-kreditgarantier
-
2:10 Stockholms uni-
Fysikhuset
versitet: Forskning
16
och forskarutbildning
Stockholm KB
-
2:18 Kungl. Tekniska
Fysikhuset
högskolan: Forskning
16
och forskarutbildning
Stockholm KB
-
1:4 Banverket:
Banhållning och
Arlandabanan
22
sektorsuppgifter
Infrastructure AB
-
221
s. 222 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Betalningsflöden
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konso- liderade centralkonto, till exempel externa betal- ningar av garantiavgifter, infrianden, återvin- ningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i RGK påverkar de statens finanser direkt via sta- tens centralkonto. I tabell 6.7 beskrivs dessa flö- den.
Tabell 6.7 Betalningsflöden under 2009
Miljoner kronor
Kostna-
der för
Återvin-
Infrian-
admini-
Myndighet
Avgifter
ningar
den
stration
Summa
RGK, insätt-
ningsgarantin
886
-5
881
RGK, bank-
garantier
1 546
-5
1 541
RGK, övriga
garantier
15
2
0
-26
-8
EKN
3 096
298
-275
-152
2 967
Sida
2
86
-1
-1
86
BKN
9
14
-1
-7
15
Summa
5 554
400
-277
-196
5 482
Avgifter
Garantitagarna betalade 5,6 miljarder kronor i avgifter under 2009 varav huvuddelen var avgif- ter för insättningsgarantin, bankgarantier och exportgarantier. Avgifterna för bankgarantierna innehåller dels inbetalningar som avser sista kvartalet 2008, dels de tre första kvartalen 2009. Anledningen till det är att avgifterna betalas kvartalsvis i efterskott. För bankgarantipro- grammet debiterades drygt 2 miljarder kronor i avgifter för 2009.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- vanns 400 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportgarantier.
Infrianden
Utbetalningarna för infriade garantier var 277 miljoner kronor, huvudsakligen för export- kreditgarantier.
Kostnader för administration
Administrationskostnaderna var totalt 196 miljoner kronor för de fyra myndigheterna. I förhållande till de totala åtagandena utgör ad- ministrationen en mycket liten del, men den va- rierar beroende på typ av garanti.
Betalningarnas påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på låne- behovet. Flöden i den del av garantiverksamhe- ten som enbart har tillgångar i form av ränte- konton i RGK eller finansiering via anslag påver- kar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att exakt beräkna vilken påverkan på lånebehovet som ga- rantiverksamheten har haft under 2009. En ana- lys av flödena pekar dock på att nettoflödet i ga- rantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka 5,5 miljarder kronor under 2009 (se tabell 6.7).
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna av garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan knappt en miljon kronor och 345 miljoner kronor. De av- gifter som garantitagarna själva betalat har upp- gått till mellan 1,1 och 5,6 miljarder kronor varje år. Det är främst avgifterna från exportgaranti- erna som varierat.
Under femårsperioden låg de årliga infrian- dena i början på närmare 400 miljoner kronor för att sedan sjunka under ett par år. Under 2009 ökade dock infriandena till nästan 300 miljoner kronor. Återvinningarna har successivt sjunkit från 3 miljarder kronor 2005 till 400 miljoner kronor i år. Det är främst tidigare infriade exportgarantier som återvunnits.
222
s. 223 Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Diagram 6.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för be- talningsflödet 2005-2009
Miljoner kronor
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
-1000
2005
2006
2007
2008
2009
Infrianden
Adm kostn
Avgifter
Subventioner
Återvinningar
Flödessaldo
6.2 Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga ga- rantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlå- ning, antingen genom särskilda beslut för ett en- skilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.
Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att fi- nansieringen av lånet sköts av staten och vid ga- rantier av en bank eller annat kreditinstitut.
Merparten av statens utlåning finansieras di- rekt genom upplåning via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbudge- ten.
Kostnaderna för RGK:s utlåning ska dock motsvaras av dess intäkter över en längre tidspe- riod genom att avgiftssättningen ska ske till för- säkringsmässiga principer. Avgifterna för kredit- risken (exklusive administrativa kostnader) sätts in på ett räntebärande konto hos RGK och dis- poneras för att täcka uteblivna amorteringar och räntor på utgivna lån.
Eftersom det saknas en enhetlig värdering och redovisning av kreditmyndigheternas utlåning är det svårt att få en klar och samlad bild över sta- tens utestående kreditrisker.
I slutet av 2009 gav regeringen RGK i uppdrag att lämna förslag på en ny förordning för statlig kreditgivning. Uppdraget är en följd av de för- ändringar som kan komma i och med den över-
Skr. 2009/10:101
syn av budgetlagen som för närvarande pågår. I dag saknas ett regelverk motsvarande det som gäller för garantier. Det finns därför inget gene- rellt krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut för lån och att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster.
6.2.1 Kreditportföljens sammansättning
Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt (det vill säga lån med kreditrisk) var 209 miljarder kronor per den 31 december 2009, före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 182,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 87 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor.
RGK:s utlåning på 23,6 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är knappt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 6.2.2.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som för- väntas inflyta. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte alltid på en enhetlig värde- ringsmetod, vilket gör siffrorna osäkra. Kredit- myndigheterna har uppskattat de osäkra ford- ringarna till 26,2 miljarder kronor eller 13 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 24,2 miljarder kronor eller 93 procent av de osäkra fordringarna.
223
s. 224 Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2009-12-31
Miljoner kronor
Utlåning
Nedskriv-
efter ned-
Kreditmyndighet
ning för
skrivning
respektive lånta-
Utlånat
osäkra
för osäkra
Utlånings-
gare/ändamål
belopp
fordringar
fordringar
ramar
CSN, studielån 1
182 776
24 247
158 529
159 700
CSN, hemutrust-
ningslån
1 611
497
1 115
1 200
RGK, A-Train AB
(Arlandabanan)
1 000
200
800
1 000
RGK, Botniabanan
AB
16 103
-
16 103
17 600
RGK, Svedab AB
(Öresundsbrons
landförbindelser)
5 106
700
4 406
5 200
RGK, Island
861
-
861
6 500
RGK, Lettland
-
-
-
2
RGK, övriga
539
-
539
661
Sida, biståndskre-
diter
250
97
154
Sida, villkorslån
401
291
109
Tillväxtverket,
lokaliseringslån
m.m.
84
62
22
Energimyndighe-
ten, Baltikumlån
81
5
75
Energimyndighe-
ten, villkorslån
101
31
70
Länsstyrelserna,
lantbrukslån m.m.
51
21
30
Kammarkollegiet,
näringslån m.m.
1
0
1
Summa
208 964
26 151
182 814
1 Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även lå- nefinansierad utlåning ingår i det utlånade beloppet.
2 Lånesramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Lettland är detta belopp 720 miljoner euro.
Anm. I CSN:s utlåning är oplacerade betalningar på 4,8 miljoner kronor medräk- nade vilket gör att beloppet i denna tabell är lägre än motsvarande belopp för CSN i tabell 6.9 och i posten Utlåning i balansräkningen.
Anm,: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden samt Riksbanken med 157 miljoner kronor respektive 93 miljarder kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.
Anm,: Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas.
Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar ökat från 158 till 183 miljarder kronor.
Diagram 6.4 Statens utlåning med kreditrisker efter nedskrivning för osäkra fordringar 2005-2009
Miljoner kronor
200 000
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2005
2006
2007
2008
2009
CSN
Riksgälden
Övriga
Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materialverk (FMV) samt affärs- verken Svenska Kraftnät och Statens Järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordringsrubri- ker. Enligt redovisningsreglerna klassificeras inte dessa åtaganden som lån med kreditrisk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv.
I tabell 6.9 redovisas CSN:s och RGK:s utlå- ning uppdelad på de tre kategorier som ESV an- ger i sina anvisningar. Några myndigheter är un- dantagna från denna redovisning vilket gör att en enhetlig bild av hela lånestocken saknas.
Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekate- gori 2009-12-31
Miljoner kronor
Utlåning
Nedskriv-
efter ned-
ning för
skrivning
Myndighet respektive låneka-
Utlånat
osäkra
för osäkra
tegori
belopp
fordringar
fordringar
CSN
Lånefordringar
99 189
6 304
92 885
Lånefordringar med villko-
rad återbetalningsskyldig-
het
85 204
18 439
66 765
Utvecklingskapital/Royalty
-
-
Delsumma
184 392
24 743
159 649
RGK
Lånefordringar
22 079
700
21 739
Lånefordringar med villko-
rad återbetalningsskyldig-
het
Utvecklingskapital/Royalty
1 530
200
1 330
Delsumma
23 609
900
22 709
Summa
208 001
25 643
182 358
224
s. 225 Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
6.2.2 De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen regleras i studiestödslagen och sär- skilda förordningar. Drygt 1,4 miljoner personer har studieskulder till CSN på tillsammans 182,8 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 24,2 miljarder kronor. CSN ad- ministrerar flera olika typer av lån som skiljer sig åt från finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.
på 59 000 lån med 82 000 låntagare. Av det utlå- nade beloppet bedöms 0,5 miljarder kronor som osäkra fordringar.
Även hemutrustningslånen finansieras genom lån i RGK. Den ränta som RGK debiterar CSN belastar anslaget Hemutrustningslån på statsbud- geten. Regeringen fastställer årligen vilken ränta som CSN ska betala till RGK. Räntan baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Regeringen fastställer också vil- ken ränta som låntagarna ska betala till CSN.
- Lån som beviljats före 1989. Dessa har fi- Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas nansierats via anslag på statsbudgeten. netto mot anslaget Hemutrustningslån .
Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.
- Lån som beviljats från och med 1989. Dessa finansieras via upplåning i RGK. Den ränta som CSN betalar till RGK be- lastar anslaget Studiemedelsräntor m.m. på statsbudgeten. Räntebetalningar från lån- tagarna till CSN redovisas mot statsbud- geten via inkomsttitel.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i RGK. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligatio- ner under de tre senaste åren. Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att lånta- garna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarationer. Därmed blir nettoeffekten för staten som helhet neutral.
Om en låntagare inte betalar hela räntekost- naden läggs den obetalda räntan till kapitalskul- den vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos RGK.
När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns etc. amorterar CSN av sin skuld till RGK med motsvarande belopp. Medel tas från statsbudgeten via anslaget Studiemedels- räntor m.m. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndig- hetskapital.
Hemutrustningslån till flyktingar
Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,6 miljarder kronor fördelade
Vid eftergift av hemutrustningslånen ska CSN:s skuld till RGK minska. Den del av efter- giften som motsvaras av en skuld till RGK be- lastar ovan nämnda anslag. Eftergift av kapitali- serade och upplupna räntor reducerar CSN:s myndighetskapital i likhet med studielånen.
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen ge- nom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniaba- nan samt de svenska landanslutningarna till Öre- sundsbron. Vid slutet av 2009 var 22,2 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
Botniabanan AB
Lånet till Botniabanan var vid årsskiftet 16,1 miljarder kronor. Återbetalning av lånet kommer att finansieras via avgifter som betalas av Banverket. Dessa avgifter belastar anslag på statsbudgeten. Eftersom återbetalningen av lånet till Botniabanan i praktiken finansieras direkt med anslagsmedel bedöms inte lånet ha någon kreditrisk, varför ingen kreditriskavgift tas ut.
Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB
Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 5,1 miljarder kronor. Återbe- talningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsor- tiets egna obligationslån, ska finansieras med in- täkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obliga- tionslån solidariskt av den svenska och den danska staten. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor för framtida kreditförluster.
225
s. 226 Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
A-Train AB
Lånet till A-Train, det privata företag som byggt och driver Arlandabanan, är ett villkorslån på en miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss – på förhand bestämd – avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,2 miljarder kronor för fram- tida kreditförluster.
Saab AB och Volvo Aero AB
RGK har lämnat royaltylån till Saab AB och Volvo Aero AB om drygt 0,3 miljarder kronor för delfinansiering av utvecklingskostnaderna, avseende vingbalkar respektive flygmotorkom- ponenter, till den nya superjumbon Airbus 380. På uppdrag från regeringen lämnade RGK under hösten 2009 ytterligare ett lån om 0,3 miljarder till Volvo Aero. Även detta är en delfinansiering av kostnader för att utveckla delar till flyg- motorer.
Återbetalningarna är beroende av försälj- ningsintäkterna i de olika projekten. RGK be- dömer inte att det i dagsläget finns något ned- skrivningsbehov i utlåningen.
Lån till exportfinansiering och fordonsindustrin
Exportfinansiering
Riksdagen bemyndigade i december 2008 reger- ingen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga kre- diter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i RGK. SEK utnyttjade inte låneramen under 2009. Den bidrog dock till att underlätta företagets utlåning till exportindustrin och den har förlängts ytterligare ett år.
Fordonsindustrin
Riksdagen bemyndigade i december 2008 reger- ingen att, i enlighet med EG-kommissionens riktlinjer om statligt stöd, ge så kallade undsätt- ningslån på maximalt 5 miljarder kronor till fö- retag inom fordonsindustrin som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Sju företag sökte und-
sättningslån men inget beviljades ett lån. Det be- ror på att villkoren för lånen är strikta. Bland an- nat gäller att de ska återbetalas inom sex månader och att fullgoda säkerheter ska ställas för lånen.
Lån till Island och Lettland
Riksdagen beslutade i början av 2009 att Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna ska ge Island rätt att låna totalt 2,5 miljoner dollar. Sveriges andel i lånet är 496 miljoner euro, varav 84 miljoner euro betalades ut 2009. Ytterligare utbetalningar förväntas under 2010. Island ska börja amortera på lånet 2014 och det ska vara återbetalt 2021.
Tillsammans med de övriga nordiska länderna och Estland ska Sverige låna ut sammanlagt 1,9 miljarder euro till Lettland. Sveriges andel uppgår till högst 720 miljoner euro. Inga utbe- talningar skedde under 2009.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning omfattar lån utgivna av Sida, Till- växtverket, Energimyndigheten, Kammarkolle- giet samt länsstyrelserna. Totalt uppgår dessa lån till 969 miljoner kronor varav 507 miljoner kronor, motsvarande 52 procent av beloppet, bedöms som osäkra fordringar.
Dessa lån finansieras via anslag på statsbud- geten. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.
Störst är Sidas utlåning på 651 miljoner kronor, varav 250 miljoner kronor avser biståndskrediter för finansiering av infrastruktur och 401 miljoner kronor är villkorslån för näringsutveckling och kapitalmarknadsut- veckling. De osäkra fordringarna bedöms till 388 miljoner kronor, motsvarande 60 procent av utlånat belopp.
226
opaginerad Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2009-12-31 Kontrollera mot PDF
7
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
s. 229 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Regeringens intygande avseende EU-medel
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamäs- sig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
I detta avsnitt lämnar regeringen dels ett inty- gande avseende EU-medel, dels en redovisning av samtliga EU-medel som redovisas över stats- budgeten (EU-medel som avser både innevar- ande och tidigare fleråriga budgetram samt de direkta medel som hanteras av svenska myndig- heter). Därtill redovisas Europeiska revisions- rättens granskningar avseende genomförandet av EU-budgeten 2008.
Intygandet, som omfattar de EU-medel som hänförs till innevarande fleråriga budgetram 2007–2013, innehåller en räkenskapssamman- ställning av återflödet från EU-budgeten. Anled- ningen till att intygandet begränsas till denna pe- riod är tillkomsten av ny rättslig grund (ett ram- verk för intern styrning och kontroll). Genom ramverket lämnar ansvariga myndigheter en för- säkran till regeringen som möjliggör utfärdandet av ett nationellt intygande. Regeringens inty- gande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningen av myndigheternas räken- skaper och den interna styrningen och kontroll- en.
7.1 Intygande avseende EU-medel
Regeringens intygande avseende EU-medel innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har använts. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad för- valtning mellan medlemsstaten Sverige och Eu- ropeiska kommissionen, vilka redovisas på stats- budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryg- gande intern styrning och kontroll av EU-med- len. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riks- revisionens granskning.
Regeringens intygande syftar dels till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt för-
229
s. 230 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
valtningsansvar och hur tilldelade EU-medel an- vänds, dels till att stärka den interna styrningen och kontrollen vid de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens över- gripande ambition är att skapa ett effektivt för- valtnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet tillförsäkra de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
Verksamheten för innevarande fleråriga bud- getram har under året fortfarande varit i en re- lativt tidig fas men jämfört med 2008, då den nästan enbart avsåg jordbruksfonderna, har ut- betalningarna ökat från flera fonder. De fleråriga och årliga programmen fastställdes för flertalet fonder under 2007 och 2008 men utbetalning- arna har ändå varit begränsade.
Utbetalningarna från föregående fleråriga budgetram (2000–2006) har minskat gradvis och fasas ut de kommande åren (strukturfondspro- grammen slutredovisas under 2010) medan ut-
7.2 Ansvarsfördelningen inom den betalningarna avseende innevarande fleråriga
svenska statsförvaltningen
Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och de övriga tillgångar som står till dess disposition.
Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen inne- håller konsoliderade resultat- och balansräk- ningar samt finansieringsanalys avseende samt- liga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till och återflödet från EU-bud- geten redovisas i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.
Regeringen har i hög grad delegerat besluts- fattandet bl.a. avseende genomförande av EU- program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den stat- liga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogen- heter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndig- heterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.
7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel för perioden 2007– 2013
Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av utfall på an- slag respektive inkomsttitlar.
budgetram kommer att öka. Under året har en- dast mindre belopp utbetalats från den föregå- ende budgetramen.
Eftersom intygandet omfattar de medel som hänförs till innevarande fleråriga budgetram, kommer därför på sikt i princip samtliga EU- medel att omfattas av intygandet. För 2009 om- fattar intygandet i huvudsak medel från jord- bruksfonderna, men även betydande belopp från regionala utvecklingsfonden.
Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsak- ligen från EU:s jordbruksfonder och struktur- fonderna, dvs. Europeiska regionala utveck- lingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfon- den (ESF). Sverige får också stöd till transeuro- peiska nätverk samt forsknings- och utbild- ningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och för- valta dessa medel på kommissionen och andra institutioner inom EU och inte på medlemssta- ten. Det är enbart de medel som Sverige erhåller och som förvaltas gemensamt med kommissio- nen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för för- valtningen av EU:s budget men att medlemssta- ten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel.
På de områden där det föreligger ett delat för- valtningsansvar mellan Sverige och kommissio- nen finns på resultaträkningens intäktssida (EU- budgetens utgiftssida) för fleråriga budgetramen 2007–2013 totalt nio myndigheter som är ut- sedda att vara förvaltande myndigheter.
230
s. 231 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Nedan redogörs för de olika fonderna.
Jordbruksfonderna
Stödet till jordbruket består i innevarande fler- åriga budgetram 2007–2013 av två fonder – Eu- ropeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för lands- bygdsutveckling (EJFLU). Statens jordbruks- verk (Jordbruksverket) är förvaltande myndig- het samt utbetalande organ för båda fonderna och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Attesterande organ är Ekonomistyrnings- verket (ESV).
EGFJ finansierar bl.a. olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabi- lisera jordbruksmarknaden. EJFLU ska både främja miljön och verka för ökad konkurrens- kraft och livskvalitet på landsbygden.
Strukturfonderna
Antalet strukturfonder i innevarande program- period 2007–2013 är två, ERUF och ESF. Strukturfonderna ska bidra till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och innevånare.
I Sverige är ERUF uppdelad i åtta regionala program och tio territoriella program medan ESF består av ett nationellt program. För varje program finns förvaltande myndighet, atteste- rande myndighet och revisionsmyndighet. Den förvaltande myndigheten har ansvaret för att det operativa programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten betalar även ut strukturfondsmed- len till de slutliga stödmottagarna.
Den attesterande myndigheten gör en be- dömning om kostnaderna är stödberättigande och intygar inför kommissionen att utgiftsdekla- rationen är korrekt.
För ERUF är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program samt ett territoriellt program. I ytterligare fyra territoriella program är förvaltande och attesterande myndigheter svenska, Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens 15 respektive Jämtlands län.
15 Länsstyrelsen i Västerbottens län ansvarar för två program.
Skr. 2009/10:101
För ESF är Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) förvaltande och attesterande myndighet.
ESV är revisionsmyndighet för ESF och de ERUF-program som förvaltas i Sverige.
Ramprogram för solidaritet och hantering av mi- grationsströmmar
För att ge finansiellt stöd till asyl- och migra- tionspolitiken i EU har ett ramprogram för soli- daritet och hantering av migrationsströmmar in- rättats under den fleråriga budgetramen 2007– 2013 och omfattar fyra olika fonder: Europeiska flyktingfonden (2008–2013), Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007–2013), Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007–2013) samt Europeiska återvändandefon- den (2008–2013).
Fonderna kan användas för att finansiera samarbetsprojekt som rör flyktingmottagning, gränskontroll, integration respektive återvän- dande.
Europeiska flyktingfonden (2005–2010), som beslutades under den föregående fleråriga budgetramen, inkluderas inte i intygandet på grund av att medlen inte omfattas av det delade förvaltningsansvaret mellan medlemsstat och kommission.
Migrationsverket är ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som får stöd från flyktingfonden samt återvändandefonden i en- lighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för integrationsfonden och Rikspolisstyrelsen för gränsfonden. ESV är revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet.
Fiskerifonden
Stödet till fiskerinäringen består i innevarande programperiod av en fond, Europeiska Fiskeri- fonden (EFF). Fiskeriverket är förvaltande och attesterande myndighet för fonden och ESV är revisionsmyndighet.
7.3.1 Resultaträkning
Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och dess användning. Redo- visningen görs i periodiserade termer, dvs. kost- naderna och intäkterna redovisas det år de är hänförliga till.
231
s. 232 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 7.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013
Miljoner kronor
2009
2008
Intäkter av bidrag från EU
Jordbruksstöd
9 429
9 907
Europeiska regionala utvecklingsfonden
1 341
7
Europeiska socialfonden
274
195
Övrigt
162
-2
Summa intäkter av bidrag från EU m.m.
11 206
10 107
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-110
-31
Kostnader för lokaler
-15
-10
Övriga driftkostnader
-110
-63
Summa verksamhetens kostnader
-235
-104
Lämnade bidrag
Jordbruksstöd
-9 211
-8 812
Europeiska regionala utvecklingsfonden
-1 286
-181
Europeiska socialfonden
-426
-30
Övrigt
-152
-14
Summa lämnade bidrag
-11 075
-9 037
Summa kostnader
-11 309
-9 141
Nettointäkt
-104
966
Intäkter – återflöde från EU-budgeten
De intäkter som redovisas avser till övervägande del medel från jordbruksfonden för finansiering av gårdsstöd och andra stöd till jordbruket. Jordbruksverket redovisar intäkter på 9 429 miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser gårdsstöd för 2009 och drygt en tiondel avser medel från landsbygdsfonden.
Tillväxtverket redovisar bidrag från regionala utvecklingsfonden på 1 341 miljoner kronor och Svenska ESF-rådet bidrag från socialfonden på 274 miljoner kronor. Mindre belopp om sammanlagt 162 miljoner kronor redovisas av Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län och Migrationsverket.
Kostnader – användningen av de medel som er- hållits från EU-budgeten
Jordbruksverket redovisar lämnade bidrag på 9 211 miljoner kronor, till största delen för gårdsstöd och i övrigt främst medel enligt EJ- FLU.
Utöver Jordbruksverket redovisar Nutek fram till den 31 mars 2009 och därefter Tillväxtverket bidrag på 1 286 miljoner kronor till företag,
myndigheter och övriga organisationer m.m. finansierade från ERUF.
Svenska ESF-rådet redovisar lämnade bidrag finansierade från ESF på 426 miljoner kronor. Dessutom redovisar Fiskeriverket, Migrations- verket samt Länsstyrelsen i Jämtlands län läm- nade bidrag med mindre belopp. Jordbruksver- ket, Migrationsverket, Svenska ESF-rådet samt Tillväxtverket redovisar administrativa kostnader finansierade med EU-medel på sammanlagt 235 miljoner kronor.
7.3.2 Balansräkning
Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten och dess användning, baserat på vad berörda myndigheter tagit upp i sina årsredovisningar.
Tabell 7.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013
Miljoner kronor
2009-12-31
2008-12-31
Övriga fordringar
7 462
7 562
Periodavgränsningsposter
118
10
Summa tillgångar
7 580
7 572
Kapital
6 145
5 730
Leverantörsskulder
0
1
Övriga skulder
1
15
Förutbetalda intäkter
108
283
Oförbrukade bidrag
1 326
1 543
Summa skulder och kapital
7 580
7 572
Fordringar
Fordringarna avser främst Jordbruksverkets fordringar på EGFJ för i första hand gårdsstöd utbetalat i slutet av 2009 med 6 260 miljoner kronor samt fordran på EJFLU med 1 194 miljoner kronor. Övriga myndigheter re- dovisar upplupna bidragsintäkter på sammanlagt 118 miljoner kronor.
Skulder och kapital
Skulderna avser oförbrukade bidrag på 1 326 miljoner kronor. Hela beloppet avser förskott från EJFLU till Jordbruksverket. Öv- riga myndigheter redovisar förutbetalda intäkter på sammanlagt 108 miljoner kronor.
232
s. 233 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
7.3.3 Redovisning på statsbudgeten – kassamässig
Redovisningen på statsbudgeten görs i kas- samässiga termer, dvs. under den period då be- talning sker. I tabell 7.3 redovisas utfall per an- slag och inkomsttitel avseende den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.
Tabell 7.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007–2013
Miljoner kronor
Anslag
Utfall 2009
Från EU-budgeten finansierade insatser
0801008
för asylsökande och flyktingar
100 471
Från EU-budgeten finansierade insatser
1301004
för integration av tredjelandsmedborgare
10 163
Europeiska socialfonden m.m. för perio-
1401006
den 2007–2013
472 520
Europeiska regionala utvecklingsfonden
1901004
perioden 2007–2013
1 299 880
2301011
Gårdsstöd och djurbidrag m.m.
6 970 453
Intervention och exportbidrag för jord-
2301012
bruksprodukter
759 781
Från EG-budgeten finansierade struktur-
2301016
stöd till fisket m.m.
68 962
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finan-
2301020
sierad från EG-budgeten
6 500
Från EG-budgeten finansierade åtgärder
2301024
för landsbygdens miljö och struktur
1 723 070
Summa anslag
11 411 800
Inkomsttitlar
6111
Gårdsstöd
6 663 307
6113
Övriga interventioner
166 608
6114
Exportbidrag
210 090
6115
Djurbidrag
308 992
6116
Offentlig lagring
6 744
6118
EU:s landsbygdsfond 2007–2013
1 106 389
Övriga bidrag från EU:s jordbruks-
6119
fonder
722 601
Bidrag från EG:s fiskefond perioden
6213
2007–2013
45 336
Bidrag från EG:s regionalfond perio-
6313
den 2007–2013
1 256 788
Bidrag från EG:s socialfond perioden
6413
2007–2013
255 861
6911
Övriga bidrag från EG
11 319
6912
Stöd till sockernäringen
248 395
Summa inkomsttitlar
11 002 430
Netto anslag/inkomsttitlar
409 370
Skr. 2009/10:101
Inkomster
Inkomsterna avser främst gårdsstöd och för- skottsmedel från EJFLU som liksom övriga jordbruksstöd ovan (inkomsttitel 6111–6119) redovisas av Jordbruksverket.
Bidrag från EFF redovisas av Fiskeriverket. Bidrag från ERUF redovisas av Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bidrag från ESF redovisas av Svenska ESF-rådet. Stöd till sockernäringen redovisas av Jordbruksverket.
Utgifter
Utgifterna på anslag avser i första hand gårds- stöd och djurbidrag samt åtgärder för landsbyg- dens miljö och struktur som redovisas av Jord- bruksverket. Även utgifterna för intervention och exportbidrag redovisas av Jordbruksverket.
Bland övriga utgifter är det i första hand Till- växtverket som redovisar stöd från ERUF. Svenska ESF-rådet redovisar stöd från ESF.
7.4 Ansvariga myndigheters samt revisionens bedömningar och iakttagelser
7.4.1 Myndighetsledningarnas intygande och bedömning av räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen
Nedan följer en sammanfattning av ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar av räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen avseende EU-medel.
Jordbruksfonderna
I årsredovisningen för 2009 intygar Jordbruks- verkets ledning, dvs. generaldirektören, att års- redovisningen ger en rättvisande bild av verk- samhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.
Förutom att Jordbruksverket lämnar en be- dömning samt ett intygande enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetun- derlag utfärdar generaldirektören vid myndig- heten en särskild försäkran enligt rådets förord- ning (EG) nr 1290/05 för EGFJ och EJFLU. Försäkran ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (16
233
s. 234 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
oktober 2008 till 15 oktober 2009) till kommis- sionen, och som därefter granskas av ESV.
Av försäkran framgår att generaldirektören på heder och samvete bekräftar att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av ut- gifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har kredi- terats till rätt fonder. Vidare har ett system in- förts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidrags- ansökningarna uppfyller krav för stödberättig- ande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreg- lerna.
Strukturfonderna
Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtver- ket, Svenska ESF-rådet, Länsstyrelserna i Jämt- lands, Norrbottens och Västerbottens län inty- gar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Därtill bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betryggande.
Ramprogram för solidaritet och hantering av mi- grationsströmmar
Ansvariga myndighetsledningar vid Migrations- verket, Svenska ESF-rådet samt Rikspolisstyrel- sen intygar att respektive årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens eko- nomiska ställning. Därtill bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betryggande vid Migrationsverket, Svenska ESF-rådet samt Rikspolisstyrelsen.
Fiskerifonden
Generaldirektören vid Fiskeriverket intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Därtill bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betryggande vid myndigheten.
7.4.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser
Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som hanteras i Sverige. ESV granskar de EU- program och fonder där ansvaret för en sund ekonomisk förvaltning och genomförandet av effektiva kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlå- tande. I det följande redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive fond/program.
Jordbruksfonderna
Som attesterande organ lämnar ESV ett utlå- tande om årsräkenskaperna. Utlåtandet omfattar även ett utlåtande om de interna kontrollens effektivitet. Revisionen avser årsredovisningen för EGFJ och EJFLU.
ESV anser att redovisningarna för EJFLU samt EGFJ som översänts till kommissionen är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseen- den vad gäller de utgifter som belastat fonderna och gör bedömningen, efter granskningen av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna, att de interna kontroll- förfarandena fungerat tillfredsställande.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regel- verk, på genomfört granskningsarbete under granskningsperioden. På grund av att de åtta regionala struktursfondsprogrammen inte helt kommit igång och att få eller inga utgifts- deklarationer lämnats till kommissionen har inga granskningar skett av redovisade kostnader hos stödmottagare. De bedömningar som ESV avger grundar sig därmed enbart på de systemrevisioner som genomförts under granskningsperioden.
Inom de territoriella programmen Interreg IVA Öresund–Kattegat–Skagerrak, Norra periferin och Botnia–Atlantica har det inte heller, på grund av ovan nämnda orsaker, funnits förutsättningar att slutföra några system- revisioner. Följaktligen lämnar ESV inte något revisionsutlåtande avseende granskningsperio- den för dessa program.
Däremot har det utförts systemrevisioner inom Interreg IVA Sverige–Norge, Interreg IVA Nord och de åtta regionala strukturfonds- programmen. På grundval av dessa systemrevi-
234
s. 235 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
sioner bedömer ESV att förvaltnings- och kontrollsystemen för dessa program under granskningsperioden varit förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i respektive råds- förordning. ESV bedömer därmed att förvalt- nings- och kontrollsystemen fungerade till- räckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnas till kommissionen blir korrekta och, som följd av detta, att ESV kan ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
På grundval av samma systemrevisioner be- dömer dock ESV för Interreg IVA Sverige–Norge och Interreg IVA Nord att vissa delar av systemen inte uppfyller kraven.
De granskade enheterna har återkommit till ESV med svar på rekommendationerna i rap- porterna och handlingsplaner. ESV bedömer att de åtgärder som föreslås i handlingsplanerna kommer att leda till att rekommendationerna implementeras på ett effektivt sätt.
Europeiska socialfonden
ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regel- verk, på genomfört granskningsarbete under granskningsperioden. På grund av att nationella strukturfondsprogrammet för regional konkur- renskraft och sysselsättning inte helt kommit igång och att få eller inga utgiftsdeklarationer lämnats till kommissionen har inga granskningar skett av redovisade kostnader hos stödmottagare. De bedömningar som ESV avger grundar sig därmed enbart på de system- revisioner som genomförts under gransk- ningsperioden.
På grundval av dessa systemrevisioner be- dömer ESV att förvaltnings- och kontrollsy- stemen för programmet under granskningspe- rioden varit förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i respektive rådsförordning. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgifts- deklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, att ESV kan ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
På grundval av samma systemrevisioner har ESV iakttagit att vissa delar av systemen inte uppfyller kraven, men gör bedömningen att de fungerar tillräckligt effektivt för att ge rimlig
Skr. 2009/10:101
garanti för att de belopp som deklarerats till kommissionen är korrekta.
Förvaltande myndigheten (inklusive struktur- fondspartnerskapen) har återkommit till ESV med svar på rekommendationerna i rapporterna och en handlingsplan. ESV bedömer att de åtgär- der som föreslås i handlingsplanen till stora delar kommer att leda till att rekommendationerna implementeras på ett effektivt sätt.
Fiskerifonden
ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regel- verk, på genomfört granskningsarbete under granskningsperioden. På grund av att pro- grammet inte helt kommit igång och att inga utgiftsdeklarationer lämnats till kommissionen har inga granskningar skett av redovisade kostnader hos stödmottagare.
Däremot har det utförts systemrevisioner inom programmet. På grundval av dessa sy- stemrevisioner bedömer ESV att förvaltnings- och kontrollsystemet för programmet under granskningsperioden varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i respektive råds- förordning. ESV bedömer därmed att förvalt- nings- och kontrollsystemen fungerade till- räckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, att ESV kan ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
På grundval av samma systemrevisioner be- dömer dock ESV att vissa delar av systemen inte uppfyller kraven.
Förvaltande myndighet har återkommit till ESV med svar på rekommendationerna i rap- porten och en handlingsplan. ESV bedömer att de åtgärder som föreslås i handlingsplanen till stora delar kommer att leda till att rekommen- dationerna implementeras på ett effektivt sätt.
Ramprogram för solidaritet och hantering av mi- grationsströmmar
För gränsfonden beslutades de fleråriga och år- liga programmen för 2007 och 2008 i december 2008. Motsvarande beslut för flyktingfonden fattades den 16 december 2008 (C(2008)8358) och för återvändandefonden den 11 mars 2009 (C(2009)1585). På grund av att programmen inte helt kommit igång och att ingen ansökan om slutbetalning har avgivits har således ESV inte lämnat något revisionsutlåtande för dessa fonder avseende 2009.
235
s. 236 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
7.4.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- liga verksamhet m.m. granskar Riksrevisionen bl.a. årsredovisningen för de förvaltningsmyn- digheter som lyder under regeringen. Gransk- ningen syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen om- fattar även myndighetsledningens bedömning av räkenskapernas tillförlitlighet samt bedöm- ningen avseende den interna styrningen och kontrollen. Varje räkenskapsår avslutas gransk- ningen med en revisionsberättelse.
Samtliga ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Fiskeriverket, Mi- grationsverket, Rikspolisstyrelsen samt Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län) erhöll för 2009 en revi- sionsberättelse utan invändning. Riksrevisionens bedömning är att årsredovisningen för respektive myndighet i allt väsentligt är rätt- visande.
7.6 Revisionsrättens granskningar
Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) sva- rar för den externa revisionen av EU:s budget. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentli- gaste iakttagelser från årsrapporten om budgetgenomförandet för budgetåret 2008.
Revisionsrättens uppdrag är att göra en obero- ende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt be- döma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisions- rätten granskar om samtliga inkomster och ut- gifter varit lagliga och korrekta och om den eko- nomiska förvaltningen varit sund. Syftet med re- visionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens me- del på alla nivåer. Revisionsrättens gransknings- mandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisions- rätten inte bara granskar EU:s institutioner och organ, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå.
Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Europeiska unio- nens budgetgenomförande. Årsrapporten inne- håller även en revisionsförklaring (DAS) om rä- kenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och
7.5 Regeringens intygande avseende korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även
EU-medel
Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar föl- jande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kas- samässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räken- skaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutio- nernas egna administration.
Revisionsrättens årsrapport utgör ett mycket viktigt underlag för Ekonomi- och finansminis- terrådets (Ekofinrådet) ställningstagande till att rekommendera om ansvarsfrihet bör beviljas kommissionen för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifi- erat. Vidare utgör årsrapporten ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten. Förslaget från Ekofinrådet är att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen an- svarsfrihet för budgetåret 2008.
236
s. 237 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
7.6.1 Väsentliga iakttagelser under 2008 att Sverige ska verka för en effektiv och återhåll-
I det följande redovisas de viktigaste iakttagel- serna i revisionsrättens årsrapport för 2008 som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen.
Revisionsförklaringen består som tidigare av uttalanden om dels tillförlitligheten i EU-räken- skaperna för 2008, dels lagligheten och korrekt- heten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.
För andra året i rad ges ett uttalande utan re- servation för räkenskaperna. När det gäller transaktionernas laglighet och korrekthet åter- speglar de samlade resultaten för 2008 de senaste årens förbättringar av budgetförvaltningen. Re- visionsrätten konstaterar också att betydande förbättringar har skett över tiden.
Enligt revisionsrätten är förbättringen under 2008 främst en följd av bättre resultat på det största verksamhetsområdet Jordbruk och na- turresurser. Där lämnar Revisionsrätten för för- sta gången inte ett ”uttalande med avvikande mening”, utan ett ”uttalande med reservation“. (Från ”rött” till ”gult” med revisionsrättens tra- fikljusmodell.) Samtidigt finns fortsatta problem inom bl.a. verksamhetsområdet Sammanhållning - det område där flest fel förekommer. Inom det området uppskattar revisionsrätten att minst 11 procent av medlen inte borde ha betalats ut.
Revisionsrätten konstaterar att systemen för övervakning och kontroll behöver förbättras yt- terligare och påpekar att ett fortsatt arbete med förenklade bestämmelser måste vara en priorite- rad fråga.
7.6.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige
sam EU-budgetpolitik och för att närhetsprinci- pen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll.
Kommissionen är enligt fördraget ytterst an- svarig för budgetens genomförande. Medlems- staterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genom- förandet av budgeten och för att upprätta och vidmakthålla effektiva kontrollsystem som sä- kerställer en sund ekonomisk förvaltning i med- lemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revisions- rättens iakttagelser och att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som revisionsrätten uppdagat.
Sverige kommenteras i mycket begränsad om- fattning i årsrapporten. Sverige nämns inom ra- men för en uppföljning av tidigare iakttagelser i revisionsförklaringen för budgetåret 2007. I samband med denna revisionsförklaring påpeka- des det att Sverige i vissa fall använder sig av or- tofoton i IACS – systemet för identifiering av jordbruksskiften – som är mer än fem år gamla. (I årets revisionsförklaring hävdar revisionsrätten felaktigt att Sverige använder ”endast flygfoton som är mer än fem år gamla”.) Jordbruksverket har uppdaterat flyg- fotografierna som från och med 2007 i ge- nomsnitt är maximalt tre år gamla mot tidigare i genomsnitt maximalt fem år gamla.
I april 2009 lämnade regeringen för första gången ett intygande avseende EU-medel i re- geringens skrivelse Årsredovisning för staten 2008. En kopia lämnades till Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten.
Revisionsrätten lämnade inga väsentliga iaktta- gelser för 2008 som har anknytning till svenska förhållanden.
7.6.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast
7.7 Redovisning av samtliga EU- medel
I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas över statsbud- geten. Utöver utfallet för 2009 redovisas de se- naste fem årens utfall kassamässigt, dvs. i överensstämmelse med statsbudgeten. Redo- visningen omfattar alla medel oavsett vilken fler- årig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över den direkta påverkan av EU-budgeten på 2009 års räkenska- per.
237
s. 238 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
7.7.1 Avgiften till EU:s budget
EU-budgeten upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU- budgetens utgifter och inkomster måste balan- sera, det s.k. balanskravet, och det är utgiftsnivån som styr behovet av inkomster. Inkomsterna ut- görs huvudsakligen av egna medel: tull- och sockeravgifter (traditionella egna medel) samt avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fast- ställs på basis av regelverket i rådets beslut 2007/436/EG om gemenskapernas egna medel (egna medelsbeslutet). Utöver egna medel består inkomsterna dessutom av övriga inkomster, bland annat eventuellt överskott från föregående år, diverse avgifter, räntor och EES-ländernas bi- drag.
Tullavgift
Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU och tillfaller unionens budget. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av tullintäkterna för att finansiera administrativa kostnader i samband med uppbörden.
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Inom ramen för den gemensamma jordbrukspo- litiken tas särskilda jordbrukstullar och en pro- duktionsavgift för socker ut. 16 Dessa inkomster tillfaller unionens budget, med avdrag för finan- siering av administrativa kostnader på samma sätt som för tullavgifter.
Mervärdesskattebaserad avgift
Den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas som en procentuell andel av respektive med- lemslands mervärdesskattebas. 17 För att uppnå likabehandling justeras den nationella mervärdesskattebasen så att en harmoniserad mervärdesskattebas erhålls för alla medlems- länder. Från och med 2007 gäller fasta pro- centsatser. Huvudregeln är 0,3 procent. Sverige har dock tillsammans med några andra länder
16 I och med egna medelsbeslutet från 2007 försvinner särskilda jordbrukstullar som begrepp. År 2009 ratificerades detta beslut slutligen varför 2009 är det sista året då särskilda jordbruktullar särredovisas. Dessa tullintäkter hanteras fortsättningsvis som alla andra tullavgifter och redovisas därför som tullavgifter.
17 Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år.
undantag från huvudregeln. Sverige betalar motsvarande 0,1 procent av mervärdes- skattebasen.
Avgiften baseras på en prognos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I ef- terhand revideras avgiften med anledning av utfallet för mervärdesskattebasen.
Avgift baserad på bruttonationalinkomsten
Medlemsländernas BNI-baserade avgift fastställs baserat på deras procentuella andel av unionens samlade bruttonationalinkomst (BNI) beräknad till marknadspriser. 18 Den totala BNI-baserade avgiften fastställs som en restpost eftersom EU- budgeten måste respektera balanskravet. Den totala BNI-baserade avgiften ska alltså täcka det återstående finansieringsbehovet efter att övriga avgifter (traditionella egna medel och mervärdes- skattebaserad avgift) fastställts. Den BNI-base- rade avgiften korrigeras i efterhand på samma sätt som den mervärdesskattebaserade avgiften.
Storbritanniens budgetreduktion
Storbritannien har beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion) som finansieras gemensamt av övriga medlemsstater baserat på respektive medlemsstats BNI. Sedan 2002 är dock Sveriges andel av finansieringen begränsad till 25 procent av den andel Sverige skulle ha be- talat med en rent BNI-baserad finansiering.
Särskild budgetreduktion för Nederländerna och Sverige
Nederländerna och Sverige har beviljats en ned- sättning av sin avgift (budgetreduktion) som fi- nansieras gemensamt av alla medlemsländer i en- lighet med respektive medlemslands BNI. Sverige får för varje år under perioden 2007– 2013 en reduktion om 150 miljoner euro uttryckt i 2004-års priser vilken räknas av från vår BNI-baserade avgift.
7.7.2 Återflöde från EU-budgeten
De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruks- och strukturfonder.
Det finns två jordbruksfonder: Europeiska ga- rantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europe-
18 BNI uttrycker värdet av de samlade inkomsterna som tillfaller ett land.
238
s. 239 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
iska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Huvuddelen av utgifterna i dessa två fonder är bidrag inom ramen för den gemen- samma jordbrukspolitiken. Den enskilt största utgiftsposten är gårdsstödet som betalas ut base- rat på markinnehav. Därutöver finns exempelvis utgifter för djurbidrag och bidrag till lands- bygdsutveckling.
Strukturfonderna är ett samlingsnamn för Eu- ropeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). 19 Utöver jordbruks- och strukturfonderna finns också ett återflöde från bl.a. ramprogrammen för forsk- ning och övriga EU-program. Merparten av allt återflöde från EU-budgeten går via statsbudgeten, en mindre del går dock direkt till olika myndigheters verksamhet och en del redovisas inte alls inom staten.
7.7.3 Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlan- det. 20 Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. 21 Redovisningen i resultaträk- ningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostna- der redovisas det år de är hänförliga till. Kostna- den för EU-avgiften redovisas det budgetår som avgiften avser. Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns därför vissa skillnader i det periodiserade återflödet jämfört med den kassamässiga redovisningen på statsbudgeten.
Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statsbudgeten utan endast i resultaträkningen. Under 2009 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot totalt 871 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten, vilka enbart redovisas
Skr. 2009/10:101
som intäkter av bidrag i resultaträkningen, men inte redovisas på statsbudgeten. 22
7.7.4 Redovisning på statsbudgeten
På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter: dvs. betalningar från kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statsbudgeten. Redovisningen är i dessa delar kassamässig.
Betalningar från Europeiska kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska ge- menskapen.
I tabell 7.4 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statsbudgeten under perioden 2005–2009, dvs. Sveriges EU-avgift och inkomsterna till stats- budgetens inkomsttitlar från EU-budgeten.
Kassamässigt minskade avgiften till EU 2009 jämfört med 2008 med 12 334 miljoner kronor
medan bidragen från EU ökade
med
647 miljoner kronor, vilket innebär att
det
kassamässiga nettoflödet till EU minskade med 12 981 miljoner kronor. Den stora minskningen av avgiften förklaras av det nya egna medelsbeslutet.
Det är främst den mervärdesskattebaserade avgiften som har minskat i och med det nya egna medelsbeslutet. Utfallet blev 8 628 miljoner kronor lägre 2009 jämfört med 2008. Av dessa hänförs 5 944 miljoner kronor från att Sverige under 2009 har fått återbetalningar för den mervärdesskattebaserade
19 Strukturfonderna var under programperioden 2000–2006 ett samlings- begrepp för Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för fiskets utveckling (FFU) och utvecklingssektionen av Europeiska utvecklings- och garantifonden för
jordbruket.
20 Se även not 4 till resultaträkningen.
22 Beloppet utgör en del av posten Övriga EU-bidrag i tabellen i not 3 till
21 Se även not 3 till resultaträkningen.
resultaträkningen.
239
s. 240 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Tabell 7.4 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
Förändring
2005
2006
2007
2008
2009
2008/2009
Tullavgift
3 003
3 539
3 844
4 023
3 803
-220
Särskilda jordbruks-
tullar och sockerav-
gifter
257
169
425
783
472
-311
Momsbaserad avgift
3 113
4 227
4 475
4 323
-4 305
-8 628
BNI-baserad avgift
18 893
17 723
17 512
21 960
18 741
-3 219
Storbritannienavgift
369
262
379
437
481
44
Summa EU-avgift 1
25 635
25 920
26 635
31 526
19 192
-12 334
Bidrag från EUGFJ 2
8946
8 890
269
123
9
-114
Bidrag från EGFJ 3
6 886
7 064
8 075
1 011
Bidrag från EJFLU 4
2 686
1 807
1 106
-701
Bidrag från FFU 5
109
76
90
94
70
-24
Bidrag från ERUF 6
1381
1 212
1 130
464
1 315
851
Bidrag från ESF 7
1849
1 270
1 633
870
358
-512
Bidrag till
trans.eur.nätv
300
194
187
348
470
122
Övriga bidrag från EG
7
799
155
265
279
14
Summa bidrag m.m. 8
12 592
12 441
13 036
11 035
11 682
647
Nettoflöde från stats-
budgeten till EU
13 043
13 479
13 599
20 491
7 510
-12 981
1 Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen
2 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jorbruket
3 Europeiska garantifonden för jordbruket
4 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
5 Fonden för fiskets utveckling
6 Europeiska regionala utvecklingsfonden
7 Europeiska socialfonden
8 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.
avgiften. Av dessa avser 3 052 miljoner kronor 2007 och 2 892 miljoner kronor avser 2008.
Den BNI-baserade avgiften minskade med 3 219 miljoner kronor jämfört med 2008. Här hänförs 627 miljoner kronor till återbetalningar, varav 138 miljoner kronor avsåg 2007 och 489 miljoner kronor avsåg 2008. Förutom detta
minskades
Sveriges
avgift
med
1 791 miljoner kronor på
grund av överskott i
EU:s budget 2008.
Uppgifterna i tabell 7.4 ger inte en helt rätt- visande bild av effekterna på statsbudgeten av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter för- anledda av den medfinansiering som staten ofta står för via anslag på statsbudgeten, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från många av fonderna i EU-budgeten, bland annat
strukturfonderna. Undantaget är EGFJ som finansieras helt via EU-budgeten bortsett från de valutakursdifferenser som kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under relevanta myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.
Anslagen för EU-bidrag på statsbudgeten uppgick till 11 747 miljoner kronor. Dessa ut- gifter ska finansieras av medel från respektive EU-fond inom EU-budgeten. År 2009 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 11 682 miljoner kronor. Beroende på periodi- serings- och valutakurseffekter skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 65 miljoner kronor.
240
s. 241 Tabell 7.5 Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
EU-budgeten ersätter generellt utbetalningar av stöd först i efterhand. Vad gäller EGFJ regleras krav från Sverige till kommissionen den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras dock en viss del av det finansiella kuvert för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Därefter överförs medel löpande under programperioden efter att
kostnader uppstått. Slutlig reglering av strukturfonderna sker vid programperiodens slut. Statsbudgeten står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att kommissionen gör sina betalningar i euro. Tabell 7.5 visar utfallet för den del som motsvaras av återflöde från EU-budgeten på anslag som helt eller delvis motsvaras av återflöde från EU- budgeten.
Tabell 7.5 Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2009
08
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
112
Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelands-
13
1:4
medborgare
10
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013
473
14
22:1 (2008)
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006
4
19
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013
1 300
19
33:5 (2008)
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006
-2
22
1:16
Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
315
23
1:11
Gårdsstöd och djurbidrag m.m.
6 970
23
1:12
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
760
23
1:16
Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
68
23
1:20
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten
7
Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
23
1:24
struktur
1 724
23
41:4 (2008)
Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning
6
Summa
11 747
241
opaginerad Tabell 7.5 Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten Kontrollera mot PDF
8
Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över
s. 245 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över
De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen i årsredovis- ningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken och AP-fonderna faller utanför den avgränsning som görs för statens konsoliderade balans- och resultaträkningar är den statliga sektorn i reali- teten större (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
Sammanställningen i detta avsnitt görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samt- liga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Defi- nitionen överensstämmer med definitionen av intresseföretag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed för- utom myndigheterna även statliga bolag och fi- nansinstitut, Riksbanken och AP-fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Sedan 2007 redovisar nationalräken- skaperna premiepensionssystemet i hushålls- sektorn i stället för som tidigare i socialförsäk- ringssektorn, i enlighet med principer fastställda av Europeiska unionen. Redovisningen av den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital i tabell 8.1 inkluderar således inte Pre- miepensionsmyndigheten (PPM) utan endast den statliga sektorn. PPM:s samlade tillgångar,
skulder och kapital redovisas i särskild ordning i tabell 8.3.
Sammanställningen, som bygger på de ingå- ende organisationernas officiella årsredovis- ningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten.
8.1 Den statliga sektorns förmögenhet
Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 8.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hän- syn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens ägarandel är mindre än 20 procent ingår i myn- digheternas samlade tillgångar och skulder.
Någon fullständig eliminering av mellanha- vanden såsom fordringar och skulder samt in- täkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprin- ciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabell 8.2.
Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalnings- flödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 ska AP- fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ål- derspension inom det reformerade systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betalningsan- svaret för förtids- och efterlevandepension flyt-
245
s. 246 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
tades därför från AP-fonderna till statsbudgeten. För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel överförts successivt under ett antal år från AP-fonderna till statsbud- geten i enlighet med riksdagens beslut med an- ledning av propositionen AP-fonden i det re- formerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Hittills överförda belopp upp- går till 245 miljarder kronor. År 2004–2009 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda be- slut. Vid överläggningar mellan de fem partierna, i juni 2004, fastställdes att pensionsöverenskom- melsen ligger fast men att någon slutreglering inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterlyst en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet ska vidtas och när ett slutligt belopp i så fall ska föras över.
Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för han- teringen av frågan. Under dessa överläggningar har bedömningen gjorts att det under överblick- bar tid kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sam- manhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överläggningar anser reger- ingen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frå- gan om hanteringen av överskott i pensionssy- stemet föreläggs riksdagen i proposition. In- komstpensionssystemet uppvisade ett underskott på 79 miljarder kronor under 2009 vilket medförde att systemets samlade resultat var negativt och uppgick till
-323 miljarder kronor.
Tabell 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Myndigheter
Summa tillgångar
942
1 002
1 018
1 090
1 219
Summa skulder
1 687
1 637
1 517
1 500
1 603
Nettoförmögenhet
/eget kapital
-745
-635
-499
-410
-384
Summa skulder
och kapital
942
1 002
1 018
1 090
1 219
Statliga bolag, banker och finansinstitut
Summa tillgångar
1 159
1 213
1 331
1 539
1 740
Summa skulder
886
908
1 010
1 216
1 402
Nettoförmögenhet
/eget kapital
273
305
321
323
338
Summa skulder
och kapital
1 159
1 213
1 331
1 539
1 740
Riksbanken
Summa tillgångar
209
201
212
700
709
Summa skulder
149
138
150
630
631
Nettoförmögenhet
/eget kapital
60
63
62
70
78
Summa skulder
och kapital
209
201
212
700
709
AP-fonderna
Summa tillgångar
780
871
919
759
841
Summa skulder
11
13
21
52
14
Nettoförmögenhet
/eget kapital
769
858
898
707
827
Summa skulder
och kapital
780
871
919
759
841
Allmänna arvsfonden
Summa tillgångar
1
1
2
2
3
Summa skulder
1
1
2
2
3
Nettoförmögenhet
/eget kapital
0
0
0
0
0
Summa skulder
och kapital
1
1
2
2
3
Elimineringar av inomstatliga mellanhavanden
Summa tillgångar
-333
-371
-371
-344
-459
Summa skulder
-61
-68
-52
-22
-123
Nettoförmögenhet
/eget kapital
-272
-303
-319
-322
-336
Summa skulder
och kapital
-333
-371
-371
-344
-459
Den statliga sektorn totalt
Summa tillgångar
2 758
2 917
3 111
3 746
4 053
Summa skulder
2 673
2 629
2 648
3 378
3 530
Nettoförmögenhet
/eget kapital
85
288
463
368
523
Summa skulder
och kapital
2 758
2 917
3 111
3 746
4 053
246
s. 247 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
Vid utgången av 2009 var den statliga sektorns samlade tillgångar 4 053 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2009 med 307 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 3 530 miljarder kronor, vilket mot-
svarar en ökning med 152 miljarder kronor.
AP-fondernas
tillgångar
ökade
med
82 miljarder kronor
och
skulderna minskade
med 38 miljarder kronor.
AP-fondernas
egna
kapital ökade med 120 miljarder kronor och uppgick vid utgången av 2009 till 827 miljarder kronor.
Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 740 miljarder kronor, en ökning med 201 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 186 miljarder kronor till sammanlagt 1 402 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Vattenfall AB och Sveriges Bostads- finansieringsbolag SBAB vars tillgångar ökat med 156 respektive 41 miljarder kronor medan skulderna ökat med 151 respektive 40 miljarder kronor.
Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skulder-
nas bokförda värde, efter elimineringar
till
523 miljarder
kronor.
Ökningen
med
155 miljarder kronor jämfört med 2008 beror främst på förbättringen av AP-fondernas netto- förmögenhet med 120 miljarder kronor till 827 miljarder kronor. De statliga myndigheter-
nas nettoförmögenhet
har
förbättrats
med
26 miljarder
kronor
och
uppgår
till
-384 miljarder kronor.
Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i avsnitt 4.
Elimineringar avseende myndigheternas aktiein- nehav
Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Kammar- kollegiet (not 26 Andelar i dotter- och intresse- företag).
Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 8.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn.
Skr. 2009/10:101
Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret
AP-fondernas innehav av statspapper har elimi- nerats för att undvika dubbel redovisning. Inne- havet av statspapper har eliminerats med nomi- nellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspapper utgörs av statsobligationer och tidi- gare år till en mindre del av statsskuldsväxlar.
Riksbankens valutalån hos Riksgäldskontoret har eliminerats för att inte redovisas dubbelt. Eliminering har skett med av Riksbanken bok- fört belopp mot summa tillgångar och skulder.
Tabell 8.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinne- hav (andelar i dotter- och intresseföretag) och AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens valutalån
Miljoner kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Kammar-
kollegiet
270 189
301 704
316 950
318 861
334 317
Riksbankens
grundfond
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
Riksbanken
61
0
0
0
0
Affärsverk
Luftfarts-
verket
153
162
170
194
217
Svenska
kraftnät
415
422
477
1 516
334
Övriga myn-
digheter
57
45
43
42
31
AP-fonderna
60 597
68 038
52 488
22 033
30 692
Riksbankens
valutalån
92 455
Summa
332 472
371 371
371 128
343 646
459 046
Premiepensionsmyndigheten
Premiepensionsmyndighetens tillgångar ökade med 110 miljarder kronor jämfört med 2008 och uppgick vid utgången av 2009 till 373 miljarder kronor (tabell 8.3).
Tabell 8.3 Premiepensionsmyndigheten samlade tillgångar, skulder och kapital
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
Summa tillgångar
240
295
341
263
373
Summa skulder
242
297
342
264
374
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
-2
-2
-1
-1
-1
Summa skulder och
kapital
240
295
341
263
373
247
s. 248 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
8.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten
AP-fondernas redovisning avser bokfört mark- nadsvärde. Det nuvarande pensionssystemet in- fördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omor- ganiserades AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fon- derna identiska placeringsregler, vilka bland an- nat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP- fonderna ska förvalta svenska allmänna pen- sionsmedel så att kraven på långsiktigt hög av- kastning i förhållande till risk tillgodoses.
Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP-fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag.
I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmed- len i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP- fonden. Endast fondens egen verksamhet redo- visas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 8.4. Till skillnad från de övriga AP-fondernas till- gångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade till- gångar premiepensionssystemet, dvs. de förvaltas för pensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördelningssyste- met.
Tabell 8.4 AP-fonderna 2009
Miljoner kronor
Tillgångar 1
Skulder
Fondkapital
Första AP-fonden
203 053
754
202 299
Andra AP-fonden
206 812
2 522
204 290
Tredje AP-fonden
214 445
7 906
206 539
Fjärde AP-fonden 2
198 004
2 286
195 718
Sjätte AP-fonden
18 838
615
18 223
Sjunde AP-fonden
23
183
-160
Totalt
841 175
14 266
826 909 3
1 . AP-fondernas tillgångar motsvaras i princip av åtaganden inom ramen för pensionssystemet och disponeras därför inte fritt för andra statliga ändamål.
2 . Fjärde AP-fondens särskilda förvaltning har avvecklats under 2009
och Första AP-fondens särskilda förvaltning avvecklades 2007.
3 . AP-fondernas fondkapital exklusive Sjunde AP-fonden (827 069 mnkr) utgör buffertfonden i Inkomst och premiepension, balansräkning.
AP-fondernas sammanlagda resultat för 2009 är 136 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades dessutom av utbetalda pensionsmedel och admi- nistrationsersättningar till Försäkringskassan samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto medfört ett utflöde av kapital på totalt 16 miljarder kronor.
I den konsoliderade resultaträkningen redovi- sas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner har fram till 2009 redovisats som nettoöverfö- ring till ålderspensionssystemet och hushålls- sektorn (PPM) under transfereringar (se även Årsredovisning för staten 2009, not 4 till resul- taträkningen, Transfereringar). För 2009 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna vilket gör att medel från AP-fondens avkastning används och för första gången på många år redovisas AP- fondsmedel som intäkter av bidrag (se även not 3 till resultaträkningen, Intäkter av bidrag). Åta- ganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräk- ningen eller hos AP-fonderna utan redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital. Åtagan- den i premiepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning.
8.3 Statliga bolag, banker och finansinistitut
I tabell 8.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade till- gångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sam- manställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2009 för bolag med statligt ägande. I bilagan re- dovisas bolagens nyckeltal brutto och de sum- merar, efter elimineringar, till beloppen i sam- manställningen över statliga sektorns förmögen- het (tabell 8.1). I tabell 8.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet är främst hänförligt till Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 8.1 ingår med beloppet 4,5 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resul- tat 2009 kommer att presenteras senare under
248
s. 249 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
våren i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.
Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 335 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, Luossavaara-Kiirunaavara AB (LKAB), Akademiska Hus AB, Sveaskog AB och AB Svensk Exportkredit som tillsammans svarar för 80 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB mot- svarar 56 procent av det bokförda värdet.
Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruk- tureringar, bolagens resultat m.m. Vattenfall AB har ökat tillgångarna med 156 miljarder kronor samtidigt som skulderna ökat med 151 miljarder kronor. De största förändringarna av till- gångsvärden avser immateriella, främst goodwill, och materiella anläggningstillgångar som ökat med 57 miljarder kronor respektive 47 miljarder kronor främst som ett resultat av förvärvet av N.V. Nuon Energy. Även övriga tillgångar har ökat som ett resultat av förvärvet. Av skulderna har främst långfristiga räntebärande skulder ökat med 107 miljarder kronor. Statens andel av eget kapital har ökat med 5,8 miljarder kronor, främst som en följd av årets vinst på 13 miljarder kro-
nor,
vilket kompenserat för utdelning av
6,9 miljarder kronor.
AB
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB) har ökat sina tillgångar med 41 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till allmänheten med 42 miljarder kronor. Skul- derna har ökat med 40 miljarder kronor främst hänförligt till emitterade värdepapper, som ökat med 50 miljarder kronor och skulder till kredit- institut som minskat med 14 miljarder kronor.
TeliaSoneras tillgångar uppgår till 270 miljarder kronor, varav statens andel uppgår till 101 miljarder kronor. Ökningen av statens andel under året är 2,0 miljarder kronor, vilket främst avser likvida medel. Skuldandelen har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket främst av- ser en ökning av långfristig upplåning med 3,5 miljarder kronor. Statens andel av eget kapi- tal har ökat med 1,9 miljarder kronor främst av- seende andelen av årets vinst som uppgick till 7,0 miljarder kronor. Valutakursdifferenser på 2,2 miljarder kronor och utdelning till staten av 3,0 miljarder kronor har minskat eget kapital.
Nordiska
Investeringsbanken
har
245 miljarder
kronor i tillgångar, varav
statens
Skr. 2009/10:101
andel uppgår till 90 miljarder kronor, en minsk- ning under året med 5,6 miljarder kronor. Minskningen beror till stor del på kronans för- stärkning mot euron. Skuldandelen har minskat med 6,4 miljarder kronor, mest avseende valuta- kurseffekten samt minskad kortfristig upplå- ning.
8.4 Riksbanken
Riksbankens tillgångar har ökat med 9 miljarder kronor och skulderna med 1 miljard kronor. Förändringarna mellan olika slag av tillgångar och skulder är dock av större omfattning. Till- gångarnas förändring kan främst hänföras till utlåning i svenska kronor till penningpolitiska motparter, som ökat med 102 miljarder kronor och till valutareservens tillgångar i form av banktillgodohavanden och värdepapper i ut- ländsk valuta som har ökat med 77 miljarder kronor. Utlåning av dollar till svenska banker har upphört och därmed har fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i Sverige minskat med 196 miljarder kronor. Förändringar av skulder avser främst emitterade skuldcertifikat för in- dragning av likviditet från det finansiella syste- met, som har ökat med 143 miljarder kronor och skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige, som har ökat med 91 miljarder kronor och avser upplåning av utländsk valuta hos Riks- gäldskontoret i syfte att förstärka valutareserven. Som en följd av att swapavtalet med Federal Re- serve inte längre utnyttjas så har skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sve- rige minskat med 189 miljarder kronor. Det egna kapitalet har ökat med 8,3 miljarder kronor, vil- ket förklaras av årets överskott på 14,2 miljarder kronor reducerat med utdelning av 5,9 miljarder kronor till staten.
8.5 Pensionssystemets årsredovisning 2009
Pensionsmyndigheten har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålderspen- sionen omfattar inkomst- och tilläggspensionen
249
s. 250 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
från inkomstpensionssystemet samt premiepen- sion. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp – demografiska, ekonomiska och beteendemässiga – som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, el- ler kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till ve- dertagna redovisningsprinciper för försäkrings- företag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Pensionsmyndighe- tens publikation Orange Rapport Pensionssy- stemets Årsredovisning 2009.
Redovisningsprinciper
Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensio- nen konsoliderats. I koncernbokslutet har Pre- miepensionsmyndighetens (PPM) redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprät- tade årsredovisningen.
Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, transfe- reringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenheter premiepensionssystemet.
Inkomstpensionssystemet är ett fördelnings- system, där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pen- sionsutbetalningar. Buffertfonden, det vill säga Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna, hanterar de över- eller underskott som uppstår på grund av skillnader mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i syste- met är värdet av flödet av pensionsavgifter – av- giftstillgången – och buffertfonden. Avgiftstill- gången beräknas i princip genom att årets inbetalda pensionsavgifter multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt ligger i pensions- systemet (omsättningstiden). Avgiftstillgången bestäms till stor del av sysselsättningen och in- komstutvecklingen.
Premiepensionssystemet är ett fonderat sy- stem där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna ska placeras. Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder.
Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som rå- der vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva
avseende tilläggspension. Den utgör cirka 9 procent av den totala pensionsskulden, men andelen sjunker snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in.
I tabellerna 8.5 och 8.6 redovisas resultat- re- spektive balansräkningen för ålderspensionssy- stemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljoner kronor.
Tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning
Miljoner kronor
Resultaträkning
2009
2008
Förändring
Förändring av fondtill-
gångar 1
Pensionsavgifter
233 699
233 258
441
Pensionsutbetalningar
-218 242
-200 014
-18 228
Avkastning på fonderat
kapital
217 413
-300 253
517 666
Administrationskostnader
-2 066 2
-1 820
-246
Summa
230 804 3
-268 829
499 633
Förändring av avgiftstill-
gång
Värdet av förändringen i
avgiftsinkomst
-114 919
394 833
-509 752
Värdet av förändringen i
omsättningstid
-507
-33 452
32 945
Summa
-115 426
361 381
-476 807
Förändring av pensions-
skuld 4
Nya pensionsrätter och
ATP-poäng
-244 497
-247 798
3 301
Pensionsutbetalningar
218 223
199 990
18 233
Indexering/värdeförändring
-144 453
-279 161
134 708
Värdet av förändringen i
medellivslängd
-23 054
-27 044
3 990
Uppkomna arvsvinster
12 072
11 319
753
Fördelade arvsvinster
-13 684
-12 664
-1 020
Avdrag för administrations-
kostnader
1 233
1 379
-146
Summa
-194 160 5
-353 979
159 819
Årets resultat
-78 782 6
-261 427
182 645
1 Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar
2 Varav inkomstpensionssystemet - 1 730 miljoner kronor och premiepensionssy- stemet – 336 miljoner kronor.
3 Varav inkomstpensionssystemet 119 982 miljoner kronor och premiepensions- systemet 110 822 miljoner kronor.
4 . Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar och positiv post ( ) innebär att pensionsskulden minskar.
5 . Varav inkomstpensionssystemet -83 885 miljoner kronor och premiepensions- systemet -110 275 miljoner kronor.
6 Varav inkomstpensionssystemet -79 329 miljoner kronor och premiepensions- systemet 547 miljoner kronor.
250
s. 251 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
Årets resultat i inkomstpensionssystemet var -79 miljarder kronor. Pensionssystemets kapital- underskott på 243 miljarder kronor från 2008 har under året växt till ett kapitalunderskott om 323 miljarder kronor.
Enligt tabell 8.5 uppgick administrationskost- naderna till 2 066 miljoner kronor. Detta belopp avser administrationskostnader dels för premie- pension uppgående till 336 miljoner kronor, dels inkomstpension på 1 730 miljoner kronor. I avsnitt 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten redovisas administra- tionskostnader för inkomstpension till 2 389 miljoner kronor. Avvikelsen mellan belop- pen för administrationskostnader för inkomst- pension är 659 miljoner kronor. Det beror på att AP-fondens provisionskostnader (489 miljoner
kronor)
och
prestationsbaserade
avgifter
(170 miljoner kronor) inte ingår i tabell 8.5.
Tabell 8.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning
Miljoner kronor
Resultaträkning
31/12 2009
31/12 2008
Förändring
Tillgångar
Fondtillgångar
827 069
707 087
119 982
Försäkringstillgångar 1
343 583
233 333
110 250
Övriga tillgångar
29 690
29 462
228
Avgiftstillgång
6 361 925
6 477 351
-115 426
Summa tillgångar
7 562 267 2
7 447 233
115 034 3
Skulder och resultat
Ingående balanserat
resultat
-244 673
16 782
-261 455
Årets resultat
-78 782
-261 427
182 645
Utgående balanserat
resultat
-323 455
-244 645
-78 810
Pensionsskuld
7 854 606 4
7 660 889
193 717
Övriga skulder
31 116
30 989
127
Summa skulder och
resultat
7 562 267
7 447 233
115 034
1 Avser premiepension.
2. Varav inkomstpensionssystemet 7 188 994 miljoner kronor och premiepensions- systemet 373 273 miljoner kronor.
3 Varav inkomstpensionssystemet 4 556 miljoner kronor och premiepensions- systemet 110 478 miljoner kronor.
4 Varav inkomstpensionssystemet 7 511 692 miljoner kronor och premiepensions- systemet 342 914 miljoner kronor.
Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2009 är 7 562 miljarder kronor.
Inkomstpensionens tillgångar ökade med sammanlagt 5 miljarder kronor, eller 0,1 procent. Buffertfonden, det vill säga Första–Fjärde och Sjätte AP-fonden, ökade med 120 miljarder kro- nor, eller 17,0 procent. Buffertfondens positiva avkastning uppgick till 136 miljarder kronor, el-
Skr. 2009/10:101
ler 19,3 procent. 2009 blev, så som prognostise- rats, det första året sedan 1999 då fondernas ut- gifter, pensionsutbetalningar och administrationskostnader, översteg inbetalda pensionsavgifter till inkomstpensionssystemet. Skillnaden gav ett negativt bidrag på 16 miljarder kronor. För första gången minskade avgiftstill- gången med 115 miljarder kronor (1,8 procent). Minskningen orsakades av både lägre avgiftsinkomster och sjunkande KPI 2009. Även en förkortning av omsättningstiden bidrog till minskningen i avgiftstillgången.
Pensionsskulden ökade med 84 miljarder kro- nor, eller 1,1 procent. Av ökningen stod indexe-
ringen
för
64 miljarder
kronor,
0,9 procentenheter.
Skulden till
pensionerade
påverkas av medellivslängdens förändring. Jäm- fört med 2008 har en 65 årings genomsnittliga utbetalningstid (den ekonomiska medellivsläng- den) ökat med 40 dagar. Den längre förväntade utbetalningstiden medförde en skuldökning på 23 miljarder kronor. Årets pensionsutbetalningar översteg nyintjänade pensionsrätter och ATP- poäng, inklusive vissa justeringar, vilket mins- kade skulden med 4 miljarder kronor.
För premiepensionen uppgick årets resultat till 547 miljoner kronor. De fonderade premie- pensionstillgångarna har under året ökat med 110 miljarder kronor, varav 31 miljarder kronor
avser
nya
pensionsrätter
medan -1 miljard
kronor
avser
pensionsutbetalningar
och
81 miljarder
kronor avser
värdeförändring.
Värdeutvecklingen under året har varit 34,7 pro- cent. Pensionsskulden ökade med 110 miljarder kronor 2009 (se även tabell 8.3). Förändringen av pensionsskulden avser nyintjänade pensionsrätter, en positiv kapitalförvaltning och utbetalning av pensioner.
Den 31
december
2009 var tillgångarna
4,3 procent
mindre än
pensionsskulden. Pen-
sionssystemets balanstal för 2011 har beräknats till 0,9549 (tabell 8.7).
251
s. 252 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF
Skr. 2009/10:101
Balanstalet
Balanstalet mäter pensionssystemets finansiella ställning och beräknas som systemets tillgångar dividerat med pensionsskulden. Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder överstiger tillgångarna, aktiveras den s.k. balanseringen för att säkerställa systemets lång- siktiga balans. Balanseringen är en del av indexe- ringen och innebär att indexeringen av pensio- nerna och pensionsbehållningarna reduceras. Pensionsskulden räknas därmed upp i långsam- mare takt och pensionssystemet stärks. Den lägre indexeringen pågår tills systemet åter är i finansiell balans. Eventuella överskott som upp
står efter att balanseringen har aktiverats används direkt för att så långt som möjligt öka indexe- ringen och på så vis återställa pensionernas värde.
Beräkningarna av balanstalet görs av Pen- sionsmyndigheten och fastställs av regeringen (5a och 5b §§ lagen (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension). Formeln för beräkning ändrades under 2009. Det nya sättet innebär att buffertfondens treåriga medelvärde används som fondtillgång i beräkningen för balanstalet. Tidi- gare användes enbart buffertfondens värde per den sista december för respektive år.
Tabell 8.7 Flerårsöversikt
Miljarder kronor
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
Buffertfonden (medel)
811
821
Buffertfonden
827
707
898
858
769
646
577
488
Avgiftstillgång
6 362
6 477
6 116
5 945
5 712
5 607
5 465
5 301
Summa tillgångar
7 189
7 184
7 014
6 803
6 490
6 253
6 042
5 789
Pensionsskuld
7 512
7 428
6 996
6 703
6 461
6 244
5 984
5 729
Över-/Underskott
-323
-243
18
100
28
9
58
60
Balanstal
0,9549
0,9862
1,0026
1,0149
1,0044
1,0014
1,0097
1,0105
Finansiell ställning 1
0,9570
0,9672
1 Balanstal enligt tidigare definition (tom år 2007), dvs. räknat enbart på buffertfondernas marknadsvärde 31 december respektive år.
252