Prop. 2009/10:140

Regeringens skrivelse 2009/10:140

2010 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2009/10:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 17 juni 2010

Maud Olofsson

Eskil Erlandsson

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2009/10.

1

Innehållsförteckning

Skr. 2009/10:140

1 Inledning...........................................................................................

3

2

1 Inledning

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda företagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse ( bilagan ).

Verksamhetsberättelsen liksom delårsrapporterna finns tillgängliga på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens företagsägande utvecklades under 2009 och fram till och med maj 2010. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska Skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av företag med statligt ägande. För staten som företagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att företagen i förlängningen ska kunna bidra till att behålla och skapa nya jobb. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom portföljen av företag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag och inriktningar.

En annan del av arbetet med att gå igenom det statliga ägandet är att se över statlig affärsverksamhet som bedrivits i myndighetsform, som kan leda till att nya statligt ägda företag bildas samtidigt som konkurrensen förbättras på vissa marknader.

I verksamhetsberättelsen finns ett avsnitt om hållbar utveckling som beskriver hållbarhetsarbetet i de statligt ägda företagen. Denna gång beskrivs bland annat hur de statligt ägda företagen arbetar för att bekämpa korruption och mutor. Dessutom finns det ett avsnitt som beskriver innehållet i de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ur ett branschperspektiv.

En konsoliderad balans- och resultaträkning redovisas. Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras.

I avsnittet om den statliga ägarförvaltningen finns information om Näringsdepartementets förvaltningskostnader för bland annat interna kostnader och köpta tjänster.

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en utvärdering av det gångna verksamhetsåret. Mål såsom finansiella mål, verksamhetsmål och samhällsekonomiska/sektorpolitiska mål redovisas

Skr. 2009/10:140

3

3

och utvärderas. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att Skr. 2009/10:140 staten äger de enskilda företagen inleds varje företagspresentation med

en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2010.

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandens arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har en etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, ett miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse. För att den intresserade själv ska kunna finna mer information om respektive företag finns även information om företagens webbadresser.

En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och finns inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.

4

Skr. 2009/10:140

Bilaga

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE – EKONOMISK FAKTA

mdkr

2008

2009

Förändring, %

Nettoomsättning

312,5

352,8

7

Resultat före värdeförändringar

63,8

53,3

-16

Värdeförändringar

-3,3

1,2

-

Rörelseresultat

60,5

54,5

-10

Resultat före skatt

51,8

42,4

-18

Resultat efter skatt

43,4

34,7

-20

Summa eget kapital

328,3

341,8

41

Balansomslutning

1 386,5

1 598,8

15

Kassaflöde från löpande verksamhet 1)

62,9

59,5

6

Bruttoinvesteringar

61,9

120,8

95

Medelantal anställda, tusental

89,3

94,6

-6

Medelantal anställda, inklusive intresseföretag i tusental

192,3

190,3

-1

Avkastning på eget kapital, %

14,4

10,5

-3,9 procentenheter

Soliditet, %

20,1

18,1

-2,0 procentenheter

Utdelning

21,8

20,8

-5

Uppskattat värde

500

620

24

1) Exklusive företagen inom finanssektorn (SEK och SBAB).

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

UTDELNING

VÄRDEUTVECKLING

%

Mdr kr

Mdr kr

20

40

800

15

30

600

10

20

400

5

10

200

0

2007

2008

2009

0

2007

2008

2009

0

2007

2008

2009

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 5

Skr. 2009/10:140

Bilaga

Staten är en betydande företagsägare i Sverige.

I den statliga bolagsportföljen finns 57 hel- och delägda företag, tre är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att företagen ska skapa värde och i förekommande fall se till

att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

6

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRORD

2009 – ett år med många utmaningar!

Staten är med sina 57 statligt ägda företag Sveriges största företagsägare. Företagen representerar stora värden, cirka 620 miljarder kronor, och är stora arbetsgivare med många medarbetare runt om i Sverige. Företagen ägs gemensamt av svenska folket. Det är ett stort och viktigt ansvar att förvalta alla dessa företag.

VÄRDESKAPANDE SOM ÖVERGRIPANDE MÅL

Det är viktigt med framtidstro, som företagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas, att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att i förlängningen bidra till att behålla och skapa nya jobb.

FÖRSÄLJNINGAR OCH NYA FÖRTYDLIGADE UPPDRAG

Det är inte självklart att staten ska äga alla dessa företag, men så länge staten äger är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägar- roll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom portföljen av företag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag och inriktningar. Under mandatperioden har det arbetet hit- tills resulterat i försäljningar av företagen Vin & Sprit och Vasakronan, försäljning av statens aktier i OMX, minskat ägande i TeliaSonera, och ett samgående mellan svenska Pos- ten och Post Danmark men också förnyade och förtydligade uppdrag, bland annat för Vattenfall och för Sveaskog. Reger- ingen har också genomfört en omfattande omstrukturering av Apoteket som resulterat i en försäljning av apotek. I början av året öppnade de första nya privata apoteken sedan 1971. Apoteket har med detta gått från att vara ett monopolföretag till att bli ett mindre företag med samhällsuppdrag, samtidigt som vi har fått fler aktörer och mer konkurrens på apoteks- marknaden.

NYA FÖRETAG BILDADE

En annan del av arbetet med att gå igenom det statliga ägandet är också att se över annan statlig affärsverksamhet som bedri- vits i myndighetsform, som kan leda till att nya statligt ägda företag bildas samtidigt som vi får förbättrad konkurrens på vissa marknader. Under mandatperioden har antalet företag i den statliga företagsportföljen ökat. Under 2010 bildades Infr- anord AB av verksamheter som tidigare ingick i Banverket Pro- duktion och Swedavia AB som består av flygplatsverksamheten som tidigare bedrevs inom Luftfartsverket. 2009 bildades Vec- tura Consulting AB och Svevia AB från verksamhet som tidi- gare ingick i Vägverket och Banverket. Dessutom bildades Fou- riertransform AB i slutet av 2008 för att investera i forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret.

HÅLLBARHETSRAPPORTERING ENLIGT GRI

I november 2007 beslutade regeringen som första land i världen att alla företag med statligt ägande skulle presentera en hållbar- hetsredovisning enligt GRI:s internationella riktlinjer. Vi ser nu flera andra länder följa vårt exempel och ställer liknande krav. I december när priser delades ut för bästa hållbarhetsredovisning av FAR SRS vann LKAB kategorin ”Stora företag” och Swedfund kategorin ”Små & medelstora företag”. Det gör mig glad och jag vet att det ligger mycket arbete bakom.

I princip alla statligt ägda företag gör en hållbarhetsredovis- ning enligt GRI:s riktlinjer. 45 av 48 företag (94 procent) av de statligt ägda företagen presenterade för 2009 en hållbarhetsre- dovisning enligt GRI. Bland börsens 100 största företag gör 30 procent en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Uppsala universi- tet har på vårt uppdrag tittat närmare på redovisningens fak- tiska effekter på hållbarhetsarbetet. Vi kan se att kravet på redo- visning har lett till ett ökat engagemang och medvetenhet för frågeställningarna, ett mer strukturerat arbete och mer struktu- rerade processer, och att hållbarhetsfrågorna har kommit upp på agendan och blivit mer prioriterade hos både styrelse och ledning.

FÖREDÖMEN AVSEENDE JÄMSTÄLLDHET

Jag gläder mig åt att arbetet med att öka andelen kvinnor i företagens styrelser har gett resultat. Andelen kvinnor som är styrelseordfö- rande har ökat från 22 procent 2006 till i år 34 procent, att jämföra med 3 procent bland börsbolagen. Samtidigt är nästan hälften, 49 procent, av styrelseledamöterna i de helägda statliga företagen kvin- nor, att jämföra med börsbolagens 21 procent. Det visar att det finns många kvalificerade kvinnor som är beredda att ta ansvar i styrelsear- betet. Här är statligt ägda företagen verkliga föredömen.

Men självfallet finns det mer att göra, exempelvis är andelen kvinnor som är VD:ar alldeles för låg och även andelen kvinnor i ledningsgrupperna, även om den ökar glädjande nog, från 31 pro- cent i fjol till 35 procent i år. Steg för steg förbättras jämställdhe- ten i de statligt ägda företagen. Långsiktigt arbete ger resultat.

Stockholm i juni 2010

Maud Olofsson

Näringsminister

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 7

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Statliga företag bäst på hållbarhetsredovisning

När branschorganisationen för rådgivare och revisorer, FAR, i december delade ut pris för bästa hållbarhetsredovisning vann statligt ägda företag. I kategorin Stora företag vann LKAB och i kategorin Små & medelstora företag vann Swedfund.

SBAB har ansökt om tillstånd att bedriva bankrörelse

SBAB har i december lämnat in en ansökan till Finansinspektionen om tillstånd att bedri- va bankrörelse.

Seminarium om ersättningar och anställningsvillkor

I början av december arrangerade Näringsdepartementet ett seminarium om ersättnings- frågor med anledning av regeringens riktlinjer för ersättningar för ledande befattnings- havare som beslutades i april 2009.

Enligt de nya riktlinjerna ska bland annat ledande befattningshavare i företag med statligt ägande inte längre kunna ges rörlig lön.

Akademiska Hus skärper målet för köpt energi

Akademiska Hus nya mål är att minska mängden köpt energi per kvadratmeter med 40 procent till år 2025 jämfört med år 2000. En fortsatt utveckling av tekniska lösningar ska göra att fastighetsbolagets byggnader i allt högre utsträckning kan producera sin egen energi och därmed blir självförsörjande.

Bilprovningen får konkurrens

I december 2009 beslutade riks- dagen att från och med den 1 juli 2010 konkurrensutsätta den svenska fordonsbesiktningsmark- naden och ge regeringen rätt att öka eller minska statens ägande i Bilprovningen.

Nytt specialistnätverk inom hållbarhetsfrågor

Under året har nätverket träffats flera gånger för att utbyta erfarenheter från de olika företagen med statligt ägande. Ämnen som har stått på programmet har varit bland annat ”värdeskapande indikatorer”, ”organisation” och ”leveran- törer och leverantörsuppföljning”.

Kungsbrohuset invigt - trippelt miljöklassat

Jernhusen invigde i maj 2010 Kungsbrohu- set i Stockholm. Huset präglas av miljösmar- ta lösningar bland annat sker uppvärmingen genom att värmen används från de cirka 20 000 pendlare som dagligen passerar central- stationen. Ytterligare ett exempel är att huset kyls ner av vatten från Klara sjö.

Nyemission och försäljningsmandat för SAS

Under våren deltog staten i en nyemission i SAS. Regeringen har också begärt och fått mandat från riksdagen att vid lämplig tid- punkt minska statens ägande i SAS.

8 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Landets bästa webbplats

Web Service Award är ett pris som tilldelas webbplatser som ger bästa service. Operan tog hem priset i kategorin ”samhällskommu- nikation” för andra året i rad och den här gången fick Operan dessutom en hedersut- märkelse. Cirka 270 000 svenskar har be- dömt webbplatser enligt kriterierna använ- darvänlighet, information, design och kontaktmöjligheter. 14 webbplatser var nomi- nerade i fyra olika kategorier

Green Cargo deltar i europeisk allians

I februari 2010 bildade Green Cargo tillsammans med sex andra ledande europeiska järnvägsföretag alliansen Xrail. Målet är att göra internationella godstransporter på järnväg mer kundvänliga och effektiva. Xrail vill öka järnvägens konkurrenskraft och därmed minska antalet lastbilar på vägarna och värna om miljön.

SP – numera dotterbolag till RISE

Den 2 november 2009 undertecknades aktieöverlåtelseavtalet mellan svenska staten och RISE varigenom det helstatliga forskningsinstitutet SP blev ett helägt dotterbolag till RISE. Sammanslag- ningen är ett led i den omstrukturering av industriforskningsinstituten som staten sedan många år drivit i syfte att uppnå en sammanhållen, konkurrenskraftig och internationellt slagkraftig svensk industriforskningskoncern.

Fouriertransform investerar

Under det första verksamhetsåret har ca 40 projekt analyserats. I oktober gjordes

den första företagsinvesteringen, 60 miljoner kronor investerades i Powercell Sweden AB.

Nya företag bildade 2010

Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB av Banverket Produktions tidigare verksamhet. Infranord AB levererar kompletta järnvägstekniska tjänster och entreprenader. Den 1 april 2010 bolagiserades flygplats- verksamheten inom Luftfartsverket och blev det statligt ägda företaget Swedavia AB med ansvar för fjorton flygplatser.

Styrelsekraft

I september startade ALMI Styrelsekraft, ett nationellt program för att få fler kvinnor i bo- lagsstyrelser. Programmet möjliggör för minst 200 kvinnor att delta i ett exklusivt mentor- program, samt tilldelas stipendier på 10 000 kronor för en valfri styrelseutbildning. Insat- sen riktar sig till kvinnor med erfarenhet av ledande befattningar och hög kompetens.

Bättre mat i offentlig sektor

Svenska Miljöstyrningsrådet har fått Jord- bruksdepartementets uppdrag att öka kunskapen om offentlig upphandling av mat. Detta är en del av satsningen ”Sve- rige – det nya matlandet” och Svenska Miljöstyrningsrådet får två miljoner kronor extra av regeringen för ändamålet.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 9

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

VisitSweden värd för miljösymposium

FN och European Travel Commission, ETC, arrangerade ett internationellt miljösymposium om turism i Göteborg i september 2009. VisitSweden var, tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland, värd på uppdrag av FN:s turistorganisation UNWTO och ETC. Näringsminister Maud Olofsson invigde konferensen, där drygt 150 svenska och internationella delegater samlats för att diskuterar hur hållbar utveckling ska samverka med ekonomisk tillväxt inom turistindustrin.

Apoteket Påfågeln nu privat

Den 17 januari 2010 nyinvigde socialminister Göran Hägglund apoteket Påfågeln på Kungsholmen i Stockholm som var det första apotek som överlämnats från staten till en ny ägare. I november 2009 offentliggjordes att staten sålt de åtta apotekskluster som varit till försäljning. Det totala försäljningspriset uppgick till 5,9 miljarder kronor.

Förtydligat uppdrag för Vattenfall

Regeringen vill med prop. 2009/10:179 Förtydligande av uppdraget för Vattenfall AB tydliggöra den strategiska inriktningen för Vattenfall. Vattenfalls uppdrag ska vara att generera en marknadsmässig avkastning genom att bedriva energiverksamhet så att bolaget tillhör de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.

Nytt spelansvarsverktyg

Svenska Spel har i samarbete med Spelinstitutet utvecklat ett nytt spelansvarsverktyg, Stödkontakten. Där kan spelare få individuella råd om sitt spelande via telefon, e-post, sms och ges möjlighet att boka tid via Internet. Tjänsten innefattar även en livechat samt diskussionsforum.

Forskningsuppdrag till Uppsala Universitet

Näringsdepartementet har givit Företagseko- nomiska institutionen vid Uppsala Universitet i uppdrag att undersöka vilka effekterna av regeringens krav på hållbarhetsredovisning har haft på företagens hållbarhetsarbete. Studien består både av en enkätstudie och kvalitativa intervjuer. Rapporten kommer att presenteras senast den 30 juni 2010.

Riktlinjer för de nordiska alkoholmonopolen

Under 2009 påbörjade Systembolaget till- sammans med de nordiska alkoholmonopo- len ett arbete för att ta fram en gemensam nordisk uppförandekod med tillhörande rikt- linjer. CSR (Corporate Social Responsibility) var också temat för två träffar som Systembo- laget hade med sina dryckesleverantörer un- der mars 2009.

10

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

LKAB planerar för tre nya järnmalmsgruvor

Under 2010 planerar LKAB att öppna ett dagbrott i Gruvberget vid Svappavaara, sex mil sydost om Kiruna. Miljödomstolsprövning skedde i mars. Dessutom kommer LKAB i år att lämna in en ansökan om att tömma vatt- net från dagbrottet Leväniemi, som stängdes i mitten av 1980-talet av konjunkturskäl. Pro- duktion planeras kunna komma igång inom 3–5 år. Ytterligare en högintressant fyndighet i Svappavaaraområdet är Mertainen. Ansö- kan om provbrytning kommer att lämnas in under 2010.

1000000000 ton

LKAB:s malmhamn i Narvik uppnådde i mars 2010 den magiska gränsen 1000000000 ton lastad järnmalm sedan starten för verksamheten den 4 januari 1903.

Förändrat uppdrag för Sveaskog

I mars 2010 överlämnade regeringen prop. 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Svea- skog AB till riksdagen. Förslaget innebär att bolagets framtida inriktning och uppdrag ska renodlas. Sveaskog ska generera en mark- nadsmässig avkastning och vara en obero- ende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara.

Fler kvinnor i skogen

Sveaskog står bakom en informationssats- ning för att locka fler kvinnor till skogliga yr- ken. Under en vecka i augusti ordnades före- läsningar, möten med yrkesverksamma kvinnor inom skogsbranschen, studiebesök och aktiviteter som till exempel vargsafari. Målgruppen var de som går i årskurs två på samhällsvetarprogrammet eller på något na- turbruksgymnasium och syftet var förstås att få fler att upptäcka hur många intressanta yrken med skogsanknytning som finns.

Vasallen fick utökat uppdrag

Det utvidgade uppdraget innebär bland an- nat att bolaget på kommersiella villkor kan göra kompletterande förvärv och utveckla fastigheter som ägs av staten och av företag med statligt ägande för att senare sälja fastig- heterna. Detta innebar också att det statligt ägda fastighetsbolaget Kasernen blev en del av Vasallen.

Statens Bostadsomvandling nu i 107 kommuner

Statens Bostadsomvandling har under 2009 fått ett utvidgat uppdrag. Bolaget kan nu ver- ka i svaga kommuner med vikande befolk- ningsunderlag, även om kommunen inte har ett avtal med Statens bostadskreditnämnd, BKN. Detta innebär att 107 kommuner nu kan ta del av bolagets tjänster.

Havsbaserad vindkraftspark

Vattenfall och ScottishPower Renewables har i januari 2010 tilldelats rättigheterna att utveckla en stor havsbaserad vind- kraftspark utanför Englands östkust. An- läggningen kommer ha potential att pro- ducera hushållsel för mer än fyra miljoner hushåll årligen.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 11

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

12 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

Statens ägarpolicy 2010

Aktivt ägande med värdeskapande i fokus

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 57 1) bolag, varav 43 är helägda och 14 är delägda.

Bolagen representerar stora värden och är stora arbetsgivare. Dessutom ägs de ytterst av hela svenska folket gemensamt. Staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

I statens ägarpolicy redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställ- ning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. Vägledande princip har varit att undvika upprepningar och dubbleringar av sådant som regleras i exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller aktiebolagslagen (2005:551).

Regeringen avser att i samråd med övriga ägare verka för att ägarpolicyn även tillämpas i delägda bolag. Dessutom finns ytterligare bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet vilka på motsvarande sätt ska tillämpa statens ägarpolicy.

1. Regeringens uppdrag och mål

1.1 INLEDNING

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i förekommande fall – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

Staten äger såväl stora som små bolag i ett flertal branscher. Flera av bolagen har en stark marknadsposition inom respektive bransch. Det uppskattade sammanlagda värdet av de av Reger- ingskansliet förvaltade statligt ägda bolagen uppgick i juni 2010 till cirka 620 miljarder kronor.

Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar på fullt konkur- rensutsatta marknader där staten som ägare aktivt driver värde- skapande åtgärder, såsom exempelvis olika strukturåtgärder.

Det finns bolag som inom ramen för affärsmässighet dess- utom ska bidra till att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs. Slutligen finns det vissa företag som verkar på marknader med särskilda förbehåll där staten på ett påtagligt sätt styr verksam- heten och där konkurrens helt eller delvis saknas.

För mer information se respektive bolagssida, sid 46-95. Regeringen anser att staten i princip inte ska äga bolag som

verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens - om företaget inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara på något annat sätt.

Regeringen anser att det statliga ägandet av bolag ska minska, men så länge bolagen ägs av staten ska den aktiva förvaltningen fortsätta på ett professionellt sätt med värdeskapande som över- gripande mål. Det är viktigt att staten hanterar sin ägarroll på ett ansvarsfullt, transparent och tydligt sätt. Statens ägarför- valtning ska fortlöpande anpassas till de ökade och förändrade krav som ställs.

Statens bolagsstyrning ska också vara tydlig och skötas mål- medvetet. Bolagsstyrningen utövas främst på bolagsstämmor, genom en professionell och strukturerad styrelsenominerings- process med nominering och utvärdering av styrelseledamöter och genom dialog med styrelseordförande. Ägarpolicy med rikt- linjer och en effektiv kapitalstruktur är andra viktiga verktyg.

1) Skeppshypotekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning, men räknas in bland de statligt ägda bolagen och ska följa statens ägar- policy i tillämpliga delar som om det vore ett aktiebolag. Per 31 december 2009 fanns 52 bolag med statligt ägande i portföljen med statligt ägda bolag, under 2010 har tre nya bolag bildats (Infranord, Swedavia och Bolaget för den europeiska spallationskällan) därtill har Apoteket AB omstrukturerats vilket flera nya bolag har bildats (se sid 97-99).

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 13

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

Målet att skapa värde medför krav på långsiktighet, effektivi- tet, lönsamhet, utvecklingsförmåga samt ett hållbart miljömäs- sigt och socialt ansvarstagande.

Uppföljning och utvärdering av bolagen sker bland annat genom ekonomiska analyser, branschanalyser och olika typer av rapporter från bolagen. Även mål utöver ekonomiskt värdeskapande följs upp och utvärderas. Inom uppdraget ryms även att utveckla sta- tens ägarpolicy och tillämpa den i majoritetsägda 2) bolag med stat- ligt ägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dia- log med övriga ägare för att ägarpolicyn tillämpas. Regeringen redogör för förvaltningen av bolag med statligt ägande i sin årliga skrivelse till riksdagen. Skrivelsen består huvudsakligen av verk- samhetsberättelsen för företag med statligt ägande.

1.2 REGERINGENS FÖRVALTNINGSMANDAT

Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens dis- position enligt 9 kap. 8 § regeringsformen (RF). Enligt 9 kap. 9 § RF ska riksdagen i den omfattning som behövs fastställa grun- derna för förvaltningen av statens egendom och förfogandet över denna. Detta är ramen för det förvaltningsmandat reger- ingen har för förvaltningen av företag med statligt ägande. Upp- draget innebär att regeringen under vissa förutsättningar behö- ver riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av företagets inriktning, kapitaltillskott samt för försäljningar och köp av aktier eller andra förändringar av ägandet.

I lagen (1996:1059) om statsbudgeten anges att regeringen får sälja statens aktier eller andelar i företag där staten har mindre än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar om inte riksdagen beslutat annat. Regeringen får därmed inte utan riks- dagens godkännande minska statens ägarandel i företag där sta- ten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Riksdagsbeslut krävs inte för utdelningar, eftersom det ingår i den löpande förvaltningen. Det krävs inte heller riksdagsbeslut för förvärv, avyttringar eller nedläggningar som företag genomför inom den verksamhetsinriktning som riksdagen beslutat. För en sammanställning över propositioner om de enskilda bolagen se sidorna 110-111. Statsministern har med stöd av 7 kap. 5 § RF givit näringsministern ansvaret i frågor

BEMYNDIGANDEN ATT FÖRÄNDRA DET STATLIGA ÄGANDET

ORGANISATION

Riksdagen

Regeringen

Regeringskansliet

Näringsdepartementet

Övriga departement med

företagsansvar

Enheten för statligt ägande

som gäller statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Näringsministern har även ansvaret för förvalt- ningen av huvuddelen av bolagen med ett statligt ägande. Statsrådet Mats Odell har ett förordnande enligt 7 kap. 5 § RF att i Näringsdepartementet ansvara för förvaltningen av Arbetslivs- resurs, Bilprovningen, Nordea Bank, SBAB och TeliaSonera, som regeringen av riksdagen bemyndigats att förändra ägandet i, enligt tabell nedan.

1.3 BEMYNDIGANDEN

Riksdagen har bemyndigat regeringen att minska eller avveckla ägandet i Arbetslivsresurs, Nordea Bank, SBAB och TeliaSonera. Dessutom har riksdagen bemyndigat regeringen att minska ägandet i Posten Norden till lägst 34 procent. När det gäller SEK (AB Svensk Exportkredit) finns två befintliga bemyndiganden, dels prop. 1995/96:141,1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302 som bemyndigar regeringen att minska ägandet i bolaget till lägst 34 procent, dels prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244 i vilken riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att staten tills vidare blir ensam ägare i bolaget.

Under 2009 och 2010 har riksdagen även bemyndigat reger- ingen att förändra ägandet i Bilprovningen och SAS, enligt tabell nedan.

Nuvarande

Bemyndigande att

Företag

ägarandel, %

förändra ägande till, %

Beslut

Arbetslivsresurs

100

0

prop. 2006/07:100, bet. 2006/07: FIU21, rskr. 2006/07:222

Bilprovningen

52

0–100

prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr.2009/10:162

Nordea Bank

19,9

0

prop.2006/07:57, bet.2006/07:NU16, rskr.2006/07:217,

prop.1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92

Posten Norden

60,69

34

prop.2007/08:143, bet.2007/08:NU13, rskr.2007/08:253,

prop.1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92

SAS

21,4

0

prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

SBAB

100

0

prop.2006/07:57, bet.2006/07:NU16, rskr.2006/07:217

TeliaSonera

37,3

0

prop.2006/07:57, bet.2006/07:NU16, rskr.2006/07:217

2) Bolag som staten genom sitt ägande har ett bestämmande inflytande över på motsvarande sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551).

14 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

2. Regeringskansliet

2.1 REGERINGSKANSLIETS FÖRVALTNINGSORGANISATION

Inom enheten för statligt ägande på Näringsdepartementet finns samlade resurser och kompetens för förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Denna ordning ger goda förutsättningar för att bedriva en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och rikt- linjer för bolagen. Enheten för statligt ägande ansvarar för för- valtningen av merparten av de statligt ägda bolagen som förval- tas av Regeringskansliet. Sammantaget förvaltar Näringsdepartementet 41 bolag. För 16 bolag ligger ansvaret för förvaltningen på andra departement. Dessa bolag förvaltas av Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Finansdeparte- mentet, Utbildningsdepartementet, Miljödepartementet, Inte- grations- och jämställdhetsdepartementet och Kulturdeparte- mentet.

I Regeringskansliet finns anställda som är styrelseledamöter i vissa av de statligt ägda bolagens styrelser. Denna styrelsemedver- kan innebär bland annat att statens krav på kunskap om verksam- heten tillgodoses och kommunikationen mellan bolagen och äga- ren underlättas. Det finns sammanlagt 29 anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag och av dessa är 12 kvinnor och 17 män. Regeringen ser kontinuerligt över hur bolagsstyrningen och förvaltningsmodellen kan utvecklas.

Regeringen har dessutom inrättat ett särskilt råd, Rådet för försäljning av aktier i bolag med statligt ägande (dir. 2007:130). Rådet ska vara ett stöd vid regeringens beredning av försälj- ningsbeslut och avge yttrande på begäran av bolagsansvarigt statsråd.

2.2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick under 2009 till 81,8 (133,0) miljoner kronor, varav 52,8 (108,5) miljoner kronor avsåg externt köpta tjänster och utred- ningar, exklusive de direkta försäljningsomkostnader som avräknats direkt mot försäljningsinkomsterna. De interna kost- naderna för Näringsdepartementets enhet för statligt ägande omfattar huvudsakligen lönekostnader men också andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Köpta tjänster innefattar främst arvoden inom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsbe- rättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för företag med statligt ägande. De interna förvaltningskostnaderna för företag som förvaltas på andra departement redovisas inte här då de främst består av lönekostnader som även hänförs till respektive departements övriga arbetsuppgifter.

BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING

Näringsdepartementet –

Näringsdepartementet –

Enheten för statligt ägande

Övriga enheter

Akademiska Hus

ALMI

Arbetslivsresurs

Arlandabanan Infrastrucure

Bilprovningen

Botniabanan

Bostadsgaranti

Innovationsbron

Dom Shvetsii

Norrland Center

Fouriertransform

SVEDAB

Green Cargo

SweRoad

Göta kanalbolaget

VisitSweden

Infranord 1)

Jernhusen

Finansdepartementet

Lernia

Statens Bostadsomvandling

LKAB

Svenska Spel

Nordea Bank

Posten Norden

Utbildningsdepartementet

Preaktio 2)

Bolaget för den europeiska

RISE

spallationskällan 1)

Rymdbolaget

Samhall

Integrations- och

SAS

jämställdhetsdepartementet

SBAB

Miljömärkning Sverige

SJ

SOS Alarm

Miljödepartementet

Specialfastigheter

Svenska Miljöstyrningsrådet

Sveaskog

Swedesurvey

Svenska Skeppshypotekskas-

san

Socialdepartementet

Svevia

Apotekens Service

Swedavia 1)

Apoteket Produktion &

TeliaSonera

Labratorier

Teracom

Systembolaget

Vasallen

Vattenfall

Kulturdepartementet

Vectura Consulting

Dramaten

Zenit Shipping 3)

Operan

Voksenåsen

Utrikesdepartementet

SEK

Swedfund

1) Bolag under avveckling.

2) Vilande bolag under 2009.

3) Nybildade bolag 2010.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 15

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

3. Ramverk för bolag med statligt ägande

De statligt ägda bolagen lyder under samma lagar som privatägda bolag. Beslut som ägaren tar och som rör bolagen följer de förvaltningsregler som finns inom Regeringskansliet.

3.1 SAMMA LAGSTIFTNING FÖR ALLA BOLAG

De statligt ägda bolagen lyder under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen, årsredovisnings-, konkur- rens-, bokförings- och insiderlagstiftningen. Bolag verksamma inom en viss sektor kan exempelvis också lyda under särskild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter inom Regeringskansliet än Näringsdepartementets enhet för statligt ägande.

RAMVERK

Statens ägarpolicy

Svensk kod för bolagsstyrning

Förvaltning skild

Lagstiftning, ABL,

från reglering

konkurrens etc.

Riksdagsbeslut

Regeringens

förvaltningsmandat

3.2 AKTIEBOLAGSLAGEN

Aktiebolagslagen utgör det centrala ramverket för bolagen. Stat- ligt ägda bolag lyder liksom privatägda bolag under aktiebo- lagslagen och det finns inte några särregler för statligt ägda bolag, utom att Riksrevisionen har rätt att utse revisorer i bola- gen. I bolagsordningen anges föremålet för bolagets verksamhet och följer de riksdagsbeslut som fattats beträffande bolaget i fråga.

3.3 EU:S BESTÄMMELSER OM STATLIGT STÖD

Det finns vissa bestämmelser som tar sikte på kapitaltillskott och andra ekonomiska förmåner från staten. I praktiken gäller reglerna om statligt stöd för allt stöd från staten till företag, såväl statligt ägda som privata, och baseras på EU:s bestämmel- ser om statligt stöd. Dessa regler är särskilt viktiga eftersom sta- ten som aktieägare kan behöva lämna kapitaltillskott. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlems- stat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekono- miska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, MEIP) tillämpas vid insatser av ägarkapital i statligt ägda bolag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltillskott som lämnats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepte- rats av en privat investerare. Om medlemsstaten vid tidpunkten för kapitaltillskottet har anledning att tro att insatsen långsik- tigt kan ge tillräcklig avkastning, utgör det därmed inte olagligt statsstöd.

3.4 REDOVISNING AV ALLMÄNNA MEDEL

För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser. Reglerna är uppställda för att EU-kommissionen ska kunna få insyn för kon-

troll av bland annat korssubventionering. En öppen redovisning ska gälla för vilka medel som tillförts och hur de används. Krav på särredovisning finns också för verksamhet som bedrivs av bland annat monopolföretag och andra företag i särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet. Reglerna finns i det så kallade transparensdirektivet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

3.5 KONFLIKTLÖSNING VID OFFENTLIG SÄLJVERKSAMHET PÅ MARKNADEN

De statligt ägda bolag där staten har ett dominerande inflytande omfattas av en reglering i konkurrenslagen (2008:579) som trädde i kraft den 1 januari 2010. Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett sådant företag att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Samma gäller också för landstingsägda och kommunalägda bolag. Denna reglering går dock utöver den som gäller för andra företag enligt konkur- renslagen.

3.6 OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Genom att de statligt ägda bolagen förvaltas av Regeringskans- liet, som är en statlig myndighet, kan en handling som förvaras och enligt särskilda regler anses inkommen till, eller upprättad i Regeringskansliet, vara allmän handling. Under vissa förutsätt- ningar kan uppgifterna i en allmän handling hållas hemliga.

Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. Vissa uppgif- ter kan vara känsliga affärsuppgifter. Det skulle därför i vissa fall kunna skada bolaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgifterna, men Regeringskansliet måste enligt offentlig-

16 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

hets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgifterna kan normalt läm- nas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de bolag som uppgifterna rör.

3.7 INTERNATIONELLT SAMARBETE

Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of State-Owned Enterprises. Riktlin- jerna togs fram 2005, som inte är bindande, är ett väl använt stöd för att utveckla olika staters förvaltning av sina statligt ägda bolag. Den svenska regeringens principer för bolagsstyrning föl- jer i stort dessa riktlinjer. Intresset för riktlinjerna och styrning av statligt ägda bolag är stort i många länder inom och utanför OECD. Riktlinjerna finns på www.oecd.org/datao- ecd/46/51/34803211.pdf.

Vidare har Sverige aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s A Guide for State Ownership – Accountability and Transparency. Denna guide handlar om att sätta upp tydligaoch uppföljnings- bara mål för det statliga ägandet och för de statligt ägda bolagen. Den hanterar också frågor om rapportering och uppföljning.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 17

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

4. Bolagsstyrning och förhållandet mellan ägare, styrelse och företagsledningar

4.1 TILLÄMPNING AV SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

I statligt majoritetsägda bolag ska Koden tillämpas. I övriga bolag verkar staten i dialog med övriga delägare för att Koden ska tillämpas. Kodens övergripande syfte är att bidra till en för- bättrad styrning av svenska aktiebolag. Koden behandlar det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Reglerna berör de enskilda bolagsorganens organisation och arbetsformer samt samspelet mellan dessa. Koden ska til- lämpas enligt principen ”följ eller förklara”. En reviderad Kod trädde i kraft den 1 februari 2010. I vissa frågor har regeringen funnit skäl att, i överensstämmelse med Kodens princip ”följa eller förklara”, motivera vissa avvikelser från Koden. Nedan framgår regeringens motivering till avvikelserna.

4.2 BOLAGSSTÄMMAN

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägarna formellt utövar sitt inflytande.

Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande principer för stämmor i bolag med statligt ägande. Riksdagsleda- möter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där sta- ten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdags- ledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till styrelsen och anmälan bör vara styrelsen tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

I de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att när- vara. De statliga ägda bolagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till bolagsledningen.

Årsstämmorna i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och utdelning ska ske senast två veckor efter respek- tive årsstämma. Se sidan 123 för information om datum för bola- gens årsstämmor.

4.3 BOLAGSORDNING

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksam- hetsföremål och övriga angivna ramar. Regeringskansliet till- handahåller en mall för bolagsordning för de statligt ägda bola- gen. Mallen bygger på aktiebolagslagens regler för marknadsnoterade bolag, Koden och statens ägarpolicy.

4.4 KAPITALSTRUKTUR I STATLIGT ÄGDA BOLAG

Statens bolagsstyrning syftar till att de statligt ägda bolagen över tiden har en effektiv kapitalstruktur. Prövning och ställ- ningstaganden om kapitalisering och nivån på en effektiv kapi- talstruktur måste göras kontinuerligt mot bakgrund av omvärldsförändringar och förändrade verksamhetsförutsätt- ningar för bolagen. Detta innebär att en mängd interna och

externa faktorer som rör bolagen beaktas och värderas, vilket kan leda till bedömningen att ett bolag har behov av att tillföras ytterligare kapital eller att utdela kapital.

För alla bolag bör ägaren och bolaget ta ställning till det enskilda bolagets behov av kapital och kapitalstruktur. Bolaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hän- syn till bolagets rörelserisk kunna bedriva sin verksamhet. Hän- syn måste också tas till framtida kapitalbehov.

Flera av de statligt ägda bolagen med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansie- rade av eget kapital. Även i denna typ av bolag måste dock ställ- ning tas till hur stort totalt eget kapital bolaget bör ha för att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ingen anledning för ägaren att ha mer kapital bundet i verksam- heten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett bolag ska användas så effektivt som möj- ligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkost- naden ger motiv för bolaget att sträva efter ett effektivt kapital- utnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera bolagets kapital till exempel när det gäller investeringar. Kapi- talkostnaden måste minst motsvara den riskfria räntan, annars har bolaget inte något incitament att finansiera sin verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den riskfria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i bolaget och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

4.5 EKONOMISKA MÅL I STATLIGT ÄGDA BOLAG

Syftet med att fastställa ekonomiska mål är ur ett ägarperspek- tiv att:

F|^Xefg|__Ti|eWXf^TcTaWXZXab`TggfgleX_fXbV[Y eXgTZf_XW - ning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

Hcca~XǁX^g\iTai|aWa\aZTi^Tc\gT_ZXab`TggglW_\ZZ eT kostnaden för eget kapital.

;~__TUb_TZXgf|aTaf\X__Te\f^c~Xae\`_\Za\i~!G\__Y ef|^eT|ZTeXa[~__UTeTbV[Y ehgf|ZUTeThgWX_a\aZTe med hänsyn tagen till bolagets framtida kapitalbehov och

finansiella ställning.

@ ]_\ZZ eTbV[haWXe_|ggT`|ga\aZ hccY _]a\aZbV[hgi|eWX - ring av bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kate- gorier:

? afT`[Xgf`~_ g\__XkX`cX_Ti^Tfga\aZc~XZXg^Tc\gT_X__Xe rörelsemarginal)

>Tc\gT_fgeh^ghe g\__XkX`cX_fb_\W\gXgX__Xee|agXg|V^a\aZfZeTWHgWX_a\aZf`~_ g\__XkX`cX_TaWX_TiaXggbi\afgX__XeXZXg kapital)

Vilket mål och vilken definition som används i varje specifikt

18 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

bolag kan variera. Skillnaden beror bland annat på bolagets branschtillhörighet, verksamhetens struktur, bolagets finan- siella situation och i vilken mognadsfas bolaget befinner sig. Generellt sett ska bolaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den finansiella risken i bolaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i bolaget.

Kortfattat bestäms målen enligt följande:

=h[ ZeXe\f^Xa\Ub_TZXg|eWXfgb[ ZeX|e^Tc\gT_^bfgaTWXa!=h[ ZeX^Tc\gT_^bfgaTWXa|eWXfgb[ ZeX_|ZZfZb_iXgY e_ a - samhetsmålet.

=h[ ZeXe eX_fXe\f^WXfgb[ ZeXTaWX_XZXg^Tc\gT_^e|if!=h_|ZeXg\__i|kg\Ub_TZXgWXfgb[ ZeX^TahgWX_a\aZfTaWX_Xa vara.

De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön- samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.

4.6 OM STYRELSEN

Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar lagstiftningen, ägarens anvis- ningar och ägarpolicy ger.

Styrelsenomineringsprocessen

Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som förväntas av företrä- dare för staten.

För de statligt ägda bolagen som inte är marknadsnoterade ersätter principerna nedan Kodens regler som berör beredning av beslut om nominering av styrelseledamöter och revisorer. För dessa bolag tillämpas enhetliga och gemensamma princi- per för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Syftet är att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser. I marknadsnoterade bolag där staten har ett betydande ägarintresse utser staten dock en ledamot i respektive valbered-

ning. Valberedningen är i första hand ett beredande organ för bolagsstämman i nomineringsfrågor.

Styrelsenomineringsprocessen koordineras av enheten för statligt ägande inom Näringsdepartementet. För varje bolag analyserar en arbetsgrupp kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar samt respektive styrelses sammansättning. Därefter fastställs eventuella rekry- teringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. Urvalet av ledamö- ter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. När processen avslutats ska gjorda nomineringar offentliggöras enligt Koden. Genom ett enhetligt och strukturerat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Styrelseordföran- des särskilda roll behandlas i Koden. Om ordföranden lämnar sitt uppdrag under mandattiden ska ägaren snarast välja ny ordfö- rande på en extra bolagsstämma. Detta är ett avsteg från Koden som anger att styrelsen kan utse ordföranden inom styrelsen. En särskild uppgift som åligger styrelseordföranden är det så kallade samordningsansvaret. Styrelsen ska genom styrelseordföranden samordna sin syn med företrädare för ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Det är styrelsen som har att bedöma i vilka fall samordning ska ske av styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut.

Styrelseledamöters oberoende

En avvikelse i förhållande till Koden är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare inte redovi- sas. Koden är huvudsakligen riktad mot bolag med ett spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att bolag ska ha minst två sty- relseledamöter som är oberoende i förhållande till större aktieä- gare och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovisas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. I statligt helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få delä- gare saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende. I marknadsnoterade bolag där staten har ett ägarintresse redovi- sas dock styrelseledamöternas oberoende i förhållande till delä- garen staten.

Styrelsens sammansättning

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolags styrelse. Det är vik- tigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrelsen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras en hög kompetens inom relevant löpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter inte vara för många. Antalet ledamöter bör normalt vara 6–8 perso- ner. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna samt att det inte ska väljas någon vice styrelseordfö- rande.

Sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfaren- het och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 pro- cent.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 19

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

Styrelsens arbetsformer

Regeringen anser att det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska Kodens och aktiebolagslagens principer vara vägledande för dess arbete. Även i övrigt ska Kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer.

Verkställande direktör

En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse och entlediga verkställande direktören. Enligt Koden kan verkställande direk- tören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Reger- ingen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkstäl- lande direktörens roller och därför ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrelsen.

Utvärdering av styrelserna

Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det sty- relseordförandens uppgift att tillse att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.

I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet i stället för valberedningen informeras om utvärderingens resultat. I Reger- ingskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen görs dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser.

Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i särskilt inrättade utskott inom styrelsen ska bestämmas genom beslut på bolagsstämma. För att utskottsar- vodering ska utgå ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning. Arvoderingen kan även tidsbegränsas vid perioder av hög arbetsbelastning. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden ska en analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämför- bara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. Arvoden i de statligt ägda bolagen presente- ras på respektive bolags sida (sid. 46-95).

Enligt aktiebolagslagen kan bolagsstämman besluta om even- tuell ersättning till arbetstagarrepresentanter. Huvudprincipen i statligt ägda bolag är att sådan ersättning inte utgår.

4.7 FÖREDÖME SOM BOLAGSÄGARE

Föredöme i miljömässigt och socialt ansvar

Bolags miljömässiga och sociala ansvar blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för dess långsiktiga förmåga att kon- kurrera om kunder och skapa värde för sina ägare. Framtidens bolag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del i den

långsiktiga affärsstrategin och tar på detta sätt tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantörer ställer allt högre krav.

Statligt ägda bolag ska ha en genomtänkt och förankrad policy och strategi för att hantera miljöhänsyn och socialt ansvarstagande såsom etik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption samt jämställdhet och mångfald. Arbetet ska kommuniceras såväl externt som internt. De statligt ägda bolagen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågorså väl i de egna företagen som i samarbete med affärspartners, kun- der och leverantörer.

Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med frågor som rör hållbar utveckling, miljömässigt och socialt ansvar framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rappor- tering och uppföljning. Till stöd för detta beslutade regeringen i november 2007 om riktlinjer för extern rapportering med utö- kade informationskrav för hållbarhetsredovisning med bland annat krav på att de statligt ägda bolagen ska presentera en håll- barhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative’s (GRI) internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

En viktig del i arbetet med hållbarhetsfrågor är att bolagen stödjer och följer de universella riktlinjer som finns kring miljö- hänsyn, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, och bekämpning av korruption. Särskilt viktigt är detta för bolag som har verksam- het eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av grundläggande internationella ramverk. De universella riktlin- jerna är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FN:s Global Compact (www.unglobalcompact. org). Dessa bägge verktyg bygger på internationella konventio- ner och avtal och har formulerats för företag av företag i samar- bete med stater och det civila samhället. Genom sin globala inriktning ger de ett utmärkt stöd för såväl privata som statligt ägda bolag.

Föredöme i jämställdhetsarbetet

De statligt ägda bolagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en fort- löpande och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsättningar på chefsnivå. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. De statligt ägda bolagen ska aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Precis som staten som ägare ska vara ett föredöme genom en hög andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda bolagen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i företagsledande befattningar.

Föredöme i arbetet för mångfald och mot diskriminering

Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och förut- sätter att bolagen med statligt ägande beaktar detta i sin verk- samhet och personalpolitik. En ökande internationalisering

20 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Mång- faldsarbetets övergripande mål är att alla nuvarande och fram- tida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som bolagen kommer i kontakt med.

Extern rapportering

Ledord för förvaltningen av de statligt ägda bolagen är öppen- het, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda bola- gen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. De statligt ägda bolagen ska, utöver gällande redovisningslagstift- ning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera års- redovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.

Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och upp- satta mål. Regeringen beslutade den 29 november 2007 om rikt- linjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Riktlinjerna kompletterades då med utökade och tydligare informationskrav avseende hållbarhetsinformation. Regeringen förstärkte därmed sina högt ställda ambitioner på området genom att ställa tydligare krav på rapportering och redovisning av arbetet med hållbarhetsfrågorna i de nya riktlinjerna. För mer information, se riktlinjer för extern rapportering i sin helhet, sid. 124-126.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort och utgör för staten en central del i bolagsstyrningen. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medve- tet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäk- rar sig om att den totala ersättningen är rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ända- målsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara bolag utan präglas av måttfullhet. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. För riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande i sin helhet se sid. 129-130.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 21

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

5. Uppföljning och utvärdering

5.1 ÖPPEN OCH TRANSPARENT RAPPORTERING

Regeringen lämnar årligen en skrivelse om företag med statligt ägande till riksdagen i syfte att ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen och för att ge möjlighet att utvärdera hur förvalt- ningen har utvecklats under året. I skrivelsen redovisas bland annat den samlade ekonomiska utvecklingen för bolagen genom konsoliderade resultat- och balansräkningar. Sedan juli 1999 ger Regeringskansliet dessutom ut en verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen riktar sig till allmänheten, de statligt ägda bolagen, media och andra intressenter och ingår också som bilaga i regeringens årliga skri- velse till riksdagen. Regeringskansliet publicerar dessutom fyra delårsrapporter per år om utvecklingen i de statligt ägda bolagen.

5.2 VAL AV REVISORER

Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovis- ning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och val av revisorer beslutas på årsstämman. Det gäller dock inte Riksrevi- sionens revisorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Vanligen hanteras det prak- tiska arbetet med upphandlingen av de revisorer som väljs av bolagsstämman av bolagets ekonomiavdelning, ett revisionsut-

ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2009

Övriga

Andel totala

Revisions-

konsult-

Andel

revisions-

intäkter,

tjänster,

Totalt,

revision,

arvoden,

Företag

Tkr

Tkr

Tkr

%

%

BDO

704

0

704

100

0

Deloitte

27661

28866

56527

49

14

Ernst & Young

66645

50543

117188

57

33

KPMG

10063

10772

20835

48

5

Lindeberg

1 939

792

2 731

71

1

Öhrlings PWC

92331

47856

140188

66

46

Övriga

422

8 022

8 444

5

0

Summa exkl. Riksrevisionen

199 766

146851

346617

58

100

Riksrevisionen

2 432

115

2 547

95

skott eller annan lämplig funktion inom bolaget. Regerings- kansliets förvaltare och handläggare följer upphandlingsproces- sen från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. Det slutliga beslutet fattas sedan av ägaren på årsstämman. För det fall omval av revisorer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete. Riksrevisionen kan förordna en eller flera revisorer att delta i den årliga revisionen.

22 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

5.3 KÖNSFÖRDELNING I STYRELSERNA

Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 31 maj 2010 i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. I 41 (38 föregående år) av de statligt ägda företagen uppnåddes mål- sättningen om balans avseende könsfördelning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 procent. I 13 företag upp- nåddes inte målsättningen, i 11 av dessa företag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvinnor. I två av dessa företag var det övervikt av kvin- nor. Se figur ”Könsfördelning i styrelserna”.

Under 2009 bestod styrelserna i bolag med statligt ägande i snitt av 6,5 (6,8) ledamöter. Styrelsernas storlek varierar från 4 till 10 ledamöter.

STATENS ÄGARPOLICY 2010

KÖNSFÖRDELNING I STYRELSERNA

Antal styrelser 1)

2006

2007

2008

2009 K = Kvinnor % M = Män %

50

40

30

20

10

0

0–19 K

20–39 K

40–60 K

61–80 K

81–100 K

100–81 M

80–61 M

60–40 M

39–20 M

19–0 M

1) Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Redovisningen ovan omfattar samtliga bolag med statligt ägande exklusive Zenit Shipping, Stattum och det vilande bolaget Preaktio.

KÖNSFÖRDELNING VD OCH LEDNINGSGRUPP 1)

2009 -12-31

2009-12-31

2008-12-31

2007-12-31

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

VD

5

41

46

11

87

13

87

12

88

Ledningsgrupp 2)

109

202

311

35

65

31

69

33

67

I tolv av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.

1) Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag.

2) Exklusive VD.

KÖNSFÖRDELNING – LEDAMÖTER UTSEDDA AV BOLAGSSTÄMMAN

2010-05-31

2010-05-31

2009-05-31

2008-06-05

2007-05-27

2006-12-31

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Hel- och delägda företag

Ordförande

18

36

54

33

67

33

67

33

67

27

73

22

78

Ledamöter

155

164

319

49

51

49

51

48

52

47

53

49

51

Summa ordföranden och ledamöter

173

200

373

46

54

46

54

46

54

44

56

44

56

utsedda av bolagsstämman

Helägda företag

Ordförande

13

27

40

35

65

35

65

33

67

27

73

23

77

Ledamöter

107

103

210

51

49

51

49

51

49

50

50

53

47

Summa ordföranden och ledamöter

132

136

268

48

52

48

52

48

52

47

53

48

52

utsedda av bolagsstämman

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 31 maj 2010 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män var 54. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordföranden som var kvinnor uppgick till 33 procent. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Zenit Shipping och det vilande bolaget Preaktio.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 23

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Staten ansvarsfull och aktiv som ägare

Staten är en av Sveriges största företagsägare. Direkt- ägandet av företag värderades i juni 2010 till cirka 620 miljarder kronor.

GENOMGÅNG AV DET STATLIGA ÄGANDET

Staten är en av Sveriges största företagsägare, det är dock inte självklart att staten ska fortsätta att äga alla dessa företag. Reger- ingen anser att staten i princip inte ska äga företag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens - om företaget inte har ett särskilt samhällsupdrag som är svårt att klara på något annat sätt. En del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen till fortsatt statligt ägande. Resultatet av en genomgång kan leda till att regeringen lägger fram förslag till riksdagen om avyttring av hela eller delar av ett statligt ägt företag. Försäljningar kom- mer att ske, när tidpunkten är den rätta, allt i syfte att skapa mesta möjliga värde för svenska folket. När frågan om försälj- ning är aktuell innebär beredningsprocessen att varje försälj- ning anpassas till rådande marknadsläget så att försäljningarna kan ge bästa möjliga affärsmässiga utfall. En annan del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att är gå igenom företagens inriktningar och samhällsuppdrag, men också att se över annan

statlig affärsverksamhet som bedrivs i myndighetsform, vilket kan innebära att nya statligt ägda företag uppstår genom bolagi- seringar. Genomgångarna kan också leda till förändringar eller förtydliganden av vissa statligt ägda företags uppdrag. Redovis- ningen till riksdagen sker per företag och i takt med att den individuella genomgången av ett företag är klar. Det är viktigt att så länge staten äger företagen att de ges möjlighet att utveck- las och växa för att fortsätta att skapa värde för ägaren.

MINSKAT STATLIGT ÄGANDE

Regeringen uttryckte i propositionen ”Försäljning av vissa stat- ligt ägda företag” (prop. 2006/07:57) sin avsikt att minska ägan- det av Civitas Holding (som ägde Vasakronan), Nordea Bank, OMX, SBAB, TeliaSonera och Vin & Sprit. Vad gäller Imego fanns ett bemyndigande sedan tidigare att få avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav (prop. 2004/05:80, 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289). Under 2008 utnyttjade regeringen sina bemyndiganden att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i OMX, Civitas Holding (som ägde Vasakronan), Vin & Sprit och Imego. Statens aktier i Venantius överfördes i december 2008 till AB Sveriges Exportkredit (SEK) i samband med att regeringen bemyndigades att öka utlåningskapaciteten för SEK för att underlätta för industrin att fortsätta att investera

Förändringar i det statliga ägandet 2006–2010

16 oktober 2006

20 juni 2007

23 juli 2008

1 sept 2008

Minskat statligt

Riksdagsmandat för

Regeringsbeslut om

Regeringsbeslut

ägande i budgetpro-

försäljning av vissa

försäljning av Vin &

om försäljning

positionen

statligt ägda företag

Sprit till franska

Vasakronan till

Pernod Ricard

AP Fastigheter

3 maj 2007

27 februari 2008

Försäljning av aktier

Staten säljer sina

i TeliaSonera

aktier i OMX

2006

2007

2008

24 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Statsrådet Mats Odell i samband med försäljningen av Vin & Sprit till Pernod Ricard.

(prop.2008/09:86, bet.2008/09:NU12, rskr.2008/09:125). Statens aktier i SP avyttrades till RISE under hösten 2009 (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) som en del i den pågående omstruktureringen av industriforskningsinsti- tuten i syfte att stärka konkurrensen och en uthållig tillväxt i

såväl näringsliv som samhälle.

I samband med samgåendet mellan Posten med Post Danmark och bildandet av det nya postföretaget Posten Norden (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253), bemyndiga- des regeringen att minska statens ägande till lägst 34 procent av rösterna i Posten Norden. Under 2010 har riksdagen även beslu- tat om bemyndigande att minska eller förändra ägandet i SAS AB, (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220) och i Bilprovningen (prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162). Regeringen fortsätter genomgången av resterande företag i den statliga företagsportföljen.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER HITILLS UNDER MANDATPERIODEN

Under mandatperioden har regeringen hittills genomfört för- säljningar av statligt ägda företag till ett totalt värde av 119,1 mil- jarder kronor, inklusive nettoskulder m.m. Försäljningsintäk- terna från dessa försäljningar uppgår till 98,9 miljarder kronor, exklusive nettoskulder m.m. Försäljningsintäkterna har använts till att amortera på statsskulden för att därigenom minska sta- tens skuldsättning och räntekostnader. Statsrådet Mats Odell har i regeringen ansvarat för genomförandet av försäljningar av statligt ägda företag.

10 november 2008

1 januari 2009

12 februari 2009

1 januari 2010

18 februari 2010

1 april 2010

Kapitaltillskott till

Svevia och Vectura

Nyemission i SAS

Infranord bildas

Nyemission i SAS

Swedavia bildas

ALMI och SEK

Consulting bildas

17 januari 2010

Första privatägda

apoteket öppnas

18 december 2008

13 mars 2009

24 juni 2009

sedan 1971

22 mars 2010

Fouriertransform

Nyemission i

Posten och Post

Nya förtydligade

bildas

Nordea Bank

Danmark bildar

uppdrag för

Posten Norden

Vattenfall och

2009

2010

Sveaskog

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 25

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

FÖRÄNDRADE OCH FÖRTYDLIGADE UPPDRAG

SBAB

Riksdagen beslutade i prop. 2008/09:104 att utvidga uppdraget för SBAB. En utvidgning av verksamheten förutsätter dock att Finansinspektionen bevilja nödvändiga tillstånd. Syftet med det utvidgade uppdraget är att förbättra SBAB:s lönsamhet och där- med dess värde vid en försäljning (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217).

Sveaskog

Sveaskogs förändrade uppdrag innebär att verksamhet ska base- ras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkast- ning. Sveaskog ska vara en oberoende aktör med kärnverksam- het inom skogsbruk utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. Sveaskog bör också kunna bedriva närliggande verksamhet om det bidrar till att öka bolagets avkastning. Dess- utom ska Sveaskog även fortsättningsvis genom försäljning av mark på marknadsmässiga villkor möjliggöra omarronderingar och tillköp för enskilt skogbruk, särskilt i glesbygd. Försäljning av mark ska ske till dess att tio procent av den areal bolaget hade 2002, vid bolagets bildande, är avyttrad. Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersättningsmark ska upphöra och bolaget ska överföra 100 000 hektar produktiv skogsmark till staten för att användas som ersättningsmark för att underlätta skydd av skogsmark.

Vattenfall

Vattenfalls förtydligade uppdrag innebär att det ska generera en marknadsmässig avkastning genom att bedriva energiverk- samhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utveck-

GENOMFÖRDA FÖRSÄLJNINGAR

I maj 2007 såldes 8% av statens aktier i TeliaSonera och statens ägarandel minskade från 45,3% till 37,3%. Priset var 50 kr per aktie och 359 236 578 aktier såldes. Likviden för försäljningen uppgick till cirka 17,9 miljarder kronor.

I februari 2008 sålde statens samtliga sina 7 993 466 aktier i OMX för 265 kr per aktie. Likviden blev 2 118 miljoner kronor.

I juli 2008 såldes V&S Vin&Sprit Aktiebolag för 55 miljarder kro- nor. I transaktionen ingick även aktier i Beam Global Spirits & Wine, Inc. för cirka 3 miljarder kronor.

I september 2008 såldes Civitas Holding Aktiebolag (bolaget som ägde samtliga aktier i Vasakronan) för cirka 41 miljarder kronor. Köparen tog över skulder i Civitas Holding/Vasakronan motsvarande 16,5 miljarder kronor.

lingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Syftet är att tydliggöra Vattenfalls strategiska inriktning, i enlighet med vad som presenterades på bolagets årsstämma 2009. Ett förtydligande av Vattenfalls uppdrag rekommenderades av Riksrevisionen i rapporten Vattenfall – med vind i ryggen? (RiR 2007:29).

Övriga

Dessutom, i syfte att bättre kunna tillvarata och utveckla vär- dena i företagen, beslutade riksdagen att uppdraget för Vasallen skulle utvidgas och att aktierna i Kasernen skulle överlåtas till Vasallen (prop. 2008/09:172, bet. 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263).

Därtill har riksdagen godkänt att förändra uppdragen i ytter- ligare företag, för ALMI kring upphandling av rådgivningsresur- serna i koncernen och för Innovationsbron om förtydligad inriktning och målgrupp för företaget. Därtill har riksdagen godkänt att vidga Swedfunds uppdrag genom övertagandet av ansvaret för de så kallade Startprogrammen (Swedpartnership) från Sida.

RIKSREVISIONENS GRANSKNING

Riksrevisionen har inom ramen för sin effektivitetsrevision granskat regeringens bolagsförsäljningar vilket resulterat i föl- jande granskningsrapporter: Regeringens försäljning av åtta procent av TeliaSonera (RiR 2008:12), Regeringens försäljning av V&S Vin & Sprit AB (RiR 2009:9) samt Regeringens försäljning av Vasakronan (RiR 2010:2). Det framgår av rapporterna att regeringen genomfört försäljningarna i enlighet med gällande lagstiftning och riksdagsbeslut.

26 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Regeringens redogörelse med anledning av Riksrevisionens iakttagelser avseende statligt ägda bolag sker i budgetpropositio- nen. I år har Riksrevisionen bland annat publicerat gransknings- rapporterna Vasakronan (RiR 2010:2) samt Sveaskog AB och dess uppdrag (RiR 2010:8), vilka regeringen kommer att redogöra för i budgetpropositionen för 2011.

NYA STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Under mandatperioden har fler nya företag bildats från verk- samheter som tidigare bedrivits i myndighetsform på ett eller annat sätt. Skälen för bolagiseringarna har främst varit att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, öka produktivite- ten på marknaden samt skapa effektivitetsvinster för samhället. Under 2008 bildades Fouriertransform för att investera i forsk- nings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret. Före- taget är del av regeringens åtgärder för att möta utmaningarna inom svensk fordonsindustri.

Under 2009 bildades företaget Svevia av den verksamhet som tidigare bedrivits inom affärsenheten Vägverket Produktion. Företaget Vectura Consulting som bildades i januari 2009, är en sammanslagning av verksamheter som tidigare ingått som affärsdrivande enheter inom Vägverket och Banverket.

I januari 2010 bildades företaget Infranord när affärsenheten Banverket Produktions tidigare verksamhet överfördes i aktie- bolagsform. I april 2010 bildades företaget Swedavia när flyg- platsverksamheten vid Luftfartsverket bolagiserades och bola- get som ska planera och bygga en forskningsanläggning för den europeiska spallationskällan.

OMSTRUKTURERING AV APOTEKET TILL FÖLJD AV OMREGLERING AV APOTEKSMARKNADEN

I samband med den omreglering av apoteksmarknaden som genomförts och som möjliggör för nya aktörer att etablera sig på apoteksmarknaden har ägandet och verksamheten i Apoteket omstrukturerats. Under omregleringen har flera nya bolag bil- dats, bland annat Apoteksgruppen i Sverige Holding (tidigare Apoteket Omstrukturering), Apotekens Service samt Apoteket Produktion & Laboratorier.

Apoteket Omstrukturering Aktiebolag (OAB) har varit moder- bolag för Apoteket under omregleringsperioden. OAB har haft ansvaret för att omstrukturera Apoteket och för att skapa förut- sättningar för en väl fungerande konkurrens på en omreglerad apoteksmarknad. I april 2010 blev Apoteket åter direktägt av sta- ten och OAB ombildades till ett holdingbolag; Apoteksgruppen i Sverige Holding. Denna koncern ska möjliggöra för småföreta- gare att driva apotek med stöd av en gemensam organisation för inköp, distribution och IT med mera.

Nödvändig infrastruktur och servicefunktioner för samtliga apotek verksamma på den omreglerade svenska apoteksmarkna- den har överförts till Apotekens Service. Apotekens Service AB ägs sedan mars 2010 direkt av staten.

NYA FÖRETAG BILDADE UNDER MANDATPERIODEN

Bolaget för den europeiska spallationskällan

Bolaget ska planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund med ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. Inledningsvis ägs företaget av svenska staten men avsikten är att danska staten ska gå in som delägare, och med tiden även andra delägare.

Fouriertransform

Fouriertransform är ett statligt venture capitalbolag vars uppdrag är att bidra

till att stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkur- renskraften. Detta görs genom att på kommersiella grunder till- handahålla kapital i olika former som t.ex. aktiekapital, vinstan- delslån och optioner samt att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje projekt.

Infranord

Företaget bildades genom att affärsenheten Banverket Produktion bolagiserades. Kärn-

verksamheten är att bygga, förbättra och modernisera järnvägs- infrastruktur. 2009 hade bolaget cirka 3000 anställda och omsättningen uppgick till 4,3 miljarder kronor.

Svevia

Företaget bildades genom en bolagisering av affärsenheten Vägverket Produktion. Svevias

affärsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infra- struktur genom att bedriva entreprenad-, service-, och uthyr- ningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg-, och anläggningsom- rådet. 2009 hade bolaget drygt 2 800 anställda och omsatte 7,9 miljarder kronor.

Swedavia

Företaget bildades genom att flygplatsverk- samhet vid Luftfartsverket bolagiserades.

Swedavia äger, driver och utvecklar 14 flygplatser och har ca

2600 medarbetare. Omsättningen är på årsbasis ca 5 miljarder kronor.

Vectura Consulting

Vectura Consulting bildades genom en bolagi- sering och sammanslagning av Vägverket Kon-

sult och Banverket Projektering. Bolagets kärnverksamhet utgår från tjänsteområdena utredning och analys, projektering, pro- jekt- och byggledning samt drift och underhåll inom både väg- och järnvägssektorn. Under 2009 hade företaget drygt 1000 anställda och omsatte ca 1,1 miljard kronor.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 27

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

» Arbete med hållbarhetsfrågorna är ett pågående arbete med förbättring i fokus. Rapporteringen både driver arbetet fram- åt och ökar transparansen! «

Näringsminister Maud Olofsson

Statligt ägda företag ska vara föredömen

De statligt ägda företagen ska vara föredömen vad gäller miljöansvar och socialt ansvar. De riktlinjer med krav på rapportering som införts har bidragit till förbättring av företagens hållbarhetsarbete och ökat transparensen.

Företagens miljöansvar och sociala ansvar, de så kallade hållbar- hetsfrågorna, blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för företags långsiktiga förmåga att konkurrera om sina kunder och skapa långsiktigt värde för sina ägare. Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del av sin långsik- tiga affärsstrategi för att ta tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantö- rer ställer allt högre krav. De statligt ägda företagen ska vara föredömen för andra företag och leda denna utveckling.

ÄGARSTYRNING OCH RAPPORTERING

Regeringen beslutade i november 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning. Enligt dem ska de statligt ägda företagen inför årsstämman samtidigt med årsredo- visningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative’s rikt- linjer (GRI). En ökad och förbättrad redovisning driver utveck- lingen och arbetet med hållbarhetsfrågorna framåt. Genom att använda GRI, den etablerade internationella standarden för hållbarhetsredovisning, som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både nationellt och internationellt. Företagens hållbarhetsarbete kan därmed bedömas både av ägare och andra intressenter. För sta- ten som ägare har hållbarhetsfrågorna och uppföljning av håll- barhetsarbetet en självklar plats som en del av en god ägarstyr- ning. De statligt ägda företagen ska vara föredömen och för staten som ägare är det viktigt att kunna följa upp detta.

FÖREDÖMEN PÅ HÅLLBARHETSREDOVISNING

Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlin- jerna om en tydlig förklaring anges. För 2009 publicerade i princip alla statligt ägda företag, 94 procent (45 av 48), en håll- barhetsredovisning enligt GRI, vilket är en förbättring jämfört med 14 procent 2007. Detta kan jämföras med börsens 100 största företag där cirka 30 procent av företagen hållbarhetsre- dovisar enligt GRI, vilket i och för sig är en förbättring från 15 procent 2007. Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar visar att flera företag har ökat sin ambition under 2009 jämfört med föregående år, genom att höja sin redovisningsnivå från ’C’ till ’B’. På uppdrag av När- ingsdepartementet har Uppsala universitet under våren genomfört en forskningsstudie för att undersöka vilka effekter som kravet på redovisning har haft på hållbarhetsarbetet i företagen. Resultaten visar på ökad prioritet för hållbarhetsfrå- gorna hos styrelse och ledning och ett mer strukturerat arbete och mer strukturerade processer i företagen.

STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICY

Hållbarhetsfrågorna är en bolagstyrningsfråga och riktlinjerna för extern rapportering ingår i ägarpolicyn som sedan tidigare fastslagit att de statligt ägda företagen ska ta ett såväl miljöan- svar som socialt ansvar och vara föredömen inom jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Staten som ägare kan utvärdera och följa upp företagens arbete och styrelsernas ansvar genom att granska och följa upp hållbarhetsrapporteringen. Företagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsent- liga bland annat utifrån de branscher företagen är verksamma i.

Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett pågående arbete, utifrån varje företags förutsättningar och utmaningar. Förbätt- ringen som ska vara i fokus och kraven på rapportering är verk- tyg för att driva utvecklingen framåt. Genom ett kontinuerligt förbättringsarbete stärks förutsättningarna för ett långsiktigt värdeskapande i företagen.

28 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

ANALYS OCH DIALOG MED INTRESSENTER

Även om kunskap om viktiga hållbarhetsfrågor finns internt i företagen är dialogen med företagens intressenter viktig. Genom att företagen i en intressent- och materialitetsanalys identifierar sina viktigaste intressenter och förtroendefrågor skapas en agenda med prioriteringar för förändring. Resultaten från intressentdialogerna kan redovisas i hållbarhetsredovis- ningen som ett sätt att ytterligare öka transparensen.

Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp förväntningar och kritiska synpunkter men även möjligheter som kan uppstå genom hållbarhetsarbetet. Staten är en viktig intressent i egen- skap av ägare, och i ägarpolicyn (sid.9–23) framförs regeringens syn och förväntningar på de statligt ägda företagen kring bland annat hållbarhetsfrågor. Genom att föra dialog också med de andra intressenterna kan utvecklingen av hållbarhetsarbetet förstärkas ytterligare, liksom förtroendet från omgivningen generellt.

RISK OCH MÖJLIGHET

Genom att vara lyhörd för förväntningarna på företagets miljö- mässiga och sociala agerande kan ett företag identifiera och han- tera frågor som kan komma att bli kritiska längre fram. Det kan förebygga incidenter som leder till negativ uppmärksamhet som kan skada företagets förtroende från omgivningen och miss- gynna företagets affärsmässiga utveckling, som vid konsument- bojkotter eller offentliga missförtroendeförklaringar.

Ett företag som har ett medvetet hållbarhetsarbete kan i stäl- let få en kvalitetsstämpel som ger ökad konkurrenskraft och positivt påverkar varumärket när både kunder och medarbetare aktivt väljer att belöna det arbetet. En effektiv hushållning med naturresurser, såsom energibesparingar och minskad material- förbrukning, kan ge direkta ekonomiska fördelar, vilket attrahe- rar investerare. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om håll-

VIKTIGA NORMSÄNDARE

Riktlinjerna för de statligt ägda företagens hållbarhetsrapportering harmoniserar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan om en mer hållbar utveck- ling. Några viktiga internationella normsändare är:

t OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efter- leva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet. Riktlinjerna inkluderar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar. Riktlinjerna är frivilliga men regeringen förväntar sig att svenska företag följer dem. En uppdatering av rikt- linjerna har påbörjas under 2010 och avslutas vid halvårsskiftet 2011.

barhetsfrågorna hjälpa företag att identifiera hållbara affärsmöjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en håll- bar utveckling.

TRANSPARENS OCH FÖRTROENDE GENOM RAPPORTERING

Genom en öppen kommunikationsprocess parallellt med håll- barhetsarbetet skapas förtroende för företagets arbete. Transpa- rens ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar företagen möter.

De statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ska vara kvalitetssäkrade genom oberoende granskning och ska publice- ras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom det tillsammans med den finansiella rapporteringen utgör grun- den för utvärdering av företagen.

INTERNATIONELL UTBLICK

Den svenska regeringens riktlinjer för statligt ägda företag var bland de första nationella riktlinjerna för hållbarhetsrapporte- ring för företag. Initiativet harmoniserar med den internatio- nella utvecklingen där hållbarhetsfrågorna ges allt större vikt, och där rapporteringsfrågorna är alltmer viktiga. I flera länder i Europa finns numera riktlinjer och andra regleringar för att företag ska rapportera sitt hållbarhetsarbete, exempelvis i Dan- mark ska de 1100 största bolagen rapportera om sitt hållbarhets- arbete och i Holland ska de statligt ägda företagen hållbarhets- rapportera enligt GRI. Många överstatliga organisationer har antagit eller uppdaterat riktlinjer för företag vad gäller socialt ansvar, miljöansvar och bolagsstyrningsansvar. Dessa initiativ skapar en länk mellan internationella konventioner och företa- gens ansvar genom att översätta allmänna principer till mer konkreta riktlinjer för företagens agerande.

t Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- per inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som ansluter sig till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar stadigt ökat och uppgår till över 4 000 företag från 120 länder. Bland de statligt ägda företagen finns Nordea, SAS, Sveaskog, SweRoad (anslutna 2009) och Vattenfall anslutna till Global Compact.

t Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av håll- barhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och organisationer att rapportera sitt arbete utifrån Global Compact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jämförbarheten.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 29

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB

När samspelet mellan ekonomi, miljö och det sociala är avgörande för framgång

LKAB är en internationell järnmalmskoncern med hjärtat uppe i Malmfälten. Där bryter och förädlar LKAB järnmalm med unika egen- skaper, som utgör grundbulten i uppbyggnaden av samhällen världen över. LKAB:s verksamhet och framgång som pålitlig leverantör av kvalitetsledande järnmalmspellets är tätt sammanlänkat med ett ansvar för naturresurser och miljön, och är beroende av goda relatio- ner med omgivningen – såväl med medborgarna i staden ovan gruvan som med medarbetarna.

ETT DRAMATISKT ÅR MED TUFFA BESLUT

Efter inledande starka ekonomiska resultat under 2008 avslutades året med en kraftigt vikande marknadssituation, och inledningen på 2009 innebar stora utmaningar.

Tack vare en stark finansiell ställning tog LKAB beslut om att fortsätta bygga lager av järnmalmsprodukter och råmalm, fortsätta de stora fram- tidsinvesteringarna för utökad kapacitet men samtidigt införa ett kraftfullt kostnadssänknings- och kapitaleffektiviseringsprogram.

”Det visade sig vara rätt beslut eftersom efterfrågan kraftigt tog fart under hösten och lagren tömts vid årets slut”, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör på LKAB.

GEMENSAMMA INSATSER SKAPAR FLEXIBILITET OCH UTHÅLLIGHET PÅ LÅNG SIKT

Trots besluten om att bygga lager innebar den vikande efterfrågan att flera av LKAB:s produktionsanläggningar stängdes i omgångar under det första halvåret. Dessutom genomfördes det första sommarstop- pet på 25 år i järnmalmsverksamheten. Det innebar att antalet viss- tidsanställda och konsulter begränsades kraftigt. Samtidigt förde LKAB en löpande dialog med medarbetarna och facket för att hitta långsiktiga lösningar för att behålla personalen och undvika varsel.

Genom gemensamma ansträngningar nåddes en lösning som inne- bar att LKAB betalade lön under fyra extra lediga veckor under som- maruppehållet, samtidigt som medarbetarna sköt på lönerevisioner och tog tid från tidsbanker.

På så sätt kunde LKAB behålla kompetenta medarbetare och sam- tidigt vara flexibla under perioden med lägre produktion. När efter- frågan steg fanns produktlager och personal på plats, och LKAB kunde ta marknadsandelar i uppgången.

SAMHÄLLEN I FÖRÄNDRING

Samhällena runt LKAB:s järnmalmsfyndigheter, Malmberget och Kiruna, lever med verksamheten som närmaste granne, största arbets- givare och dominerande ekonomisk kraft i regionen. De samhällen som

växte upp till följd av gruvbrytningen måste flyttas om den ska kunna fort- sätta eftersom de underjordiska malmkropparna lutar in under samhällena. Förflyttningen av boplatser har pågått i många decennier allteftersom

järnmalmsbrytningen skett på nya huvudnivåer. Inom de närmaste 20 åren räknar LKAB med att cirka 3 000 människor behöver flytta.

”LKAB orsakar genom gruvbrytningen omvandlingar i samhällena, men har inte rollen att planera och utföra förändringarna. Det är kommunerna som bestämmer över planeringen och hur det nya samhället ska se ut och fungera. LKAB deltar naturligtvis aktivt i det arbetet”, säger Lotta Fogde.

Dialog och transparens är avgörande för att skapa förståelse och acceptans för dessa förändringar. Löpande hålls samråd med dem som berörs, men LKAB försöker också nå bredare i sin kommunikation. Webb- platsen LKAB Framtid och regelbundna tidningar till samtliga hushåll i Malmberget och Kiruna berättar om vad som är på gång och ger insyn i processerna.

DET UNIKA ERBJUDANDET- MAGNETITEN

Att verksamheten fortsätter är till gagn för såväl ägaren, och indirekt svenska folket, som för näringslivet i regionen och andra industrier, såsom stålindustrin.

Dessutom är järnmalmen i Malmfälten unik. Magnetitmalmen är mer sällsynt och har egenskaper som ger både ekonomiska och miljömässiga

30 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

fördelar. Magnetitmalmen genererar nämligen stora mängder värme i för- ädlingsprocessen, vilket innebär att LKAB:s produktion kräver tillförsel av väsentligt mindre mängder fossila bränslen som olja och kol jämfört med konkurrenterna, som har omagnetisk hematitmalm.

Magnetitbaserade pellets medför även stora miljöfördelar för LKAB:s kunder. Med LKAB Green Pellets i masugnen reduceras utsläppen av kol- dioxid från gruva till råstål. Alternativen genererar upp till sju gånger högre koldioxidutsläpp. Därför vinner även klimatet på att så mycket som möjligt av världens stål har sitt ursprung i Malmfältens gruvor. För precis som stål- och järnmalmsmarknaden är världsomspännande, är också kli- matfrågan global.

LKAB Green Pellets hjälper gruv- och stålindustrin att minska sin miljö- påverkan och att bidra till en hållbar utveckling. Stålet, och därigenom järnmalmen, är en nödvändig resurs när samhällen utvecklas och nya samhällen byggs. Behoven är störst i regioner som växer snabbt och som har stort behov av utveckling. Därför ser LKAB en ökad potential i tillväxt- marknader som Mellanöstern och Kina, och där skedde också flera nya affärer under 2009.

”Men det är i Europa, där koldioxidutsläppen är prissatta som vi ser att kunderna efterfrågar mer information om miljöpåverkan från våra produk- ter. Vi kan visa på bättre resultat i livscykelanalyser och på sikt tror vi att det kan utvecklas till en viktig konkurrensfördel”, säger Lotta Fogde.

VINNARE FÖR BÄSTA REDOVISNINGEN - LKAB OCH SWEDFUND !

Flera av de statligt ägda företagen har under året uppmärk- sammats för sitt hållbarhetsarbete i olika sammanhang.

I samband med FinForum utdelades FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning. I kategorin Stora företag vann LKAB första pris med motiveringen att hållbarhetsredovisning på ett strukturerat sätt visar hur koncernen arbetar med sina väsentliga hållbarhetsfrågor ur perspektiven ekonomiska frå- gor, miljöfrågor och sociala frågor. I kategorin Små & medel- stora företag vann Swedfund första priset med motiveringen att hållbarhetsredovisningen på ett intressant och trovärdigt sätt beskriver verksamheten i ett hållbarhetskontext, och övertygande redovisar hur strategier omsätts i resultat och aktivt bidrar till hållbar utveckling. RISE placerade sig som näst bäst i kategorin Små & medelstora företag.

GENOM SAMARBETEN DRIVER LKAB FORSKNINGEN FRAMÅT

Det internationella forskningsprojektet ULCOS (Ultra Low Carbon dioxide Steel Making) har sedan 2004 arbetat för att ta fram helt ny teknik med målet att halvera ståltillverkningens koldioxidutsläpp. Totalt deltar 48 företag, organisationer, universitet och forskningsin- stitut från 15 länder i projektet. Projektet samfinansieras av ULCOS medlemmar och EU. LKAB är en av kärnmedlemmarna, och den enda järnmalmsleverantören. Samtliga tester sker i LKABs experi- mentmasugn i Luleå, och projektet är nu i fasen att testa de mest lovande teknikerna.

Tillsammans med två medlemmar i ULCOS, Statoil och Höganäs undersöker LKAB just nu möjligheten att bygga ett järnverk i Norge i projektet Ironman. Genom att reducera syret i järnmalmen med naturgas i stället för med kol, kan koldioxidutsläppen vid ståltillverk- ning minska med upp till 70 procent. Det planerade järnverket skulle bli ett av världens största för direktreduktion med naturgas med en kapacitet på cirka 1,6 miljoner ton förädlad pellets årligen.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 31

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

HÅLLBARHETSARBETE I KINA

CSR och hållbarhetsarbete för statligt ägda företag i Kina

UTLÄNDSKA FÖRETAG FÖREBILDER I KINA

I ett land som Kina där den ekonomiska utvecklingen går väldigt fort, hinner ofta lagstiftningen och implementeringen av lagarna inte med. Mot bakgrund av detta har utländska företag i Kina länge arbetat med CSR-frågor, till stor del drivna av konsumenter och investerares krav. Kinas regering ser att företagens arbete har fallit väl ut och vill gärna lyfta fram utländska företag som goda förebilder för kinesisk industri. Kina ser företagen som en resurs i arbetet med att åtgärda samhällsproblem, och CSR-begreppet i Kina blir därför något bredare än den traditionella definitionen.

SASAC

Sedan många år finns ett stort intresse från SASAC kring hur förvalt- ningen av statligt ägda företag i Sverige går till. SASAC är den centrala myndigheten i Kina som förvaltar de största statligt ägda företagen, däri- bland flera av Kinas absolut största företag såsom exempelvis, China Mobil, Sinopec, Baosteel, PetroChina och COSCO. Ett skäl till intresset är att den svenska modellen för styrning av statligt ägda företag har ansetts vara en föregångare och bland annat varit modell för OECD:s riktlinjer för corporate governance för statligt ägda företag. Det finns numera även ett intresse och utbyte kring hur CSR/hållbarhetsfrågor hanteras i de statligt ägda företagen i Sverige och Kina. Sedan 2008

finns en CSR-policy för statligt ägda kinesiska företag som innebär att de bland annat ska arbeta integrerat med hållbarhetsfrågorna och rapportera om sitt arbete. I policyn framhålls hållbarhetsarbetet som en bidragande fak- tor till såväl innovationsförmåga som ett ökat krav vid internationella samar- beten. Utöver policyn finns även en rekommendation om att SASAC:s företag inom tre år ska göra en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer.

SVENSKT SAMARBETE MED KINA

När Kinas president Hu Jintao besökte Sverige i juni 2007 underteckna- des ett samförståndsavtal (MoU) om ökat samarbete kring företagens sociala ansvar. Det är det första och hittills enda avtal av detta slag som Kina ingått. Avtalet omfattar samarbete i frågor som arbetsvillkor, arbe- tarskydd, industriella föroreningar, konsumenters rättigheter och antikor- ruption. Avtalspart på kinesisk sida är handelsministeriet (MOFCOM, Ministry of Commerce). Under vice handelsminister Gao Huchengs besök i Stockholm i juli 2009 undertecknades ett kompletterande MoU som närmare reglerar kontaktformerna när det gäller CSR och i mars 2010 signerades en handlingsplan på CSR-området i samband med att Kinas vice president Xi Jinping besökte Sverige för firandet av 60 års bilaterala relationer mellan Sverige och Kina. I april 2010 inrättades ett CSR-center vid svenska ambassaden i Peking för att arbeta vidare med att utveckla samarbetet inom CSR.

32 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

FORSKNINGSSTUDIE UPPSALA UNIVERSITET

Hållbarhetsfrågorna allt högre upp på den agendan

Preliminära resultat från Uppsala Universitets forskningsstudie av redo- visningskravets effekter visar på en utbredd medvetenhet om GRI, ökat utrymme för hållbarhetsfrågor internt och en systematik i att identifiera och samordna relevanta hållbarhetsfrågor. Studien som genomförts två år efter att riktlinjerna om hållbarhetsrapportering införts visar också att det ännu inte går att spåra någon större påverkan på kärnverksamheten.

ENKÄTER OCH INTERVJUER

Forskargruppen vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala univer- sitet har på uppdrag av Näringsdepartementet undersökt vilka effekter riktlinjerna för hållbarhetsrapportering haft på kärnverksamheten, struk- turen och de interna processerna i de statligt ägda företagen. Genom enkäter till både styrelseordförande och hållbarhetsansvarig tillsammans med intervjuer med ett utvalt antal företag har gruppen försökt identifiera hur bolagens arbete påverkats.

ÖKAD MEDVETENHET OCH FÖRBÄTTRAD SYSTEMATIK

Studien visar att medvetenheten om frågorna är hög, samtliga styrelseord- föranden har kännedom om GRI:s riktlinjer och det går också att konstatera att hållbarhetsfrågorna har lyfts fram tydligare på den interna agendan på grund av rapporteringskravet. Det finns också stöd för att arbetet enligt GRI har gett tydligare systematik i hållbarhetsprocesserna och hjälpt till att identifiera frågor för fortsatt arbete, som till exempel inköp och miljö- och kvalitetsfrågor i leverantörsledet. En annan tydlig signal i studien är att led- ningens engagemang betraktas som avgörande för ett fungerande hållbar- hetsarbete. Det ger mandat och stärker organisationens arbete.

KÄRNVERKSAMHETEN INTAKT

När det gäller riktlinjernas påverkan på kärnverksamheten går det ännu inte att identifiera något större genomslag. Det nya sättet att rapportera är hittills ett verktyg för ökad transparens men har inte förändrat hur man gör affärer i någon större utsträckning.

”Däremot lyfter flera bolag fram att det på sikt kan leda till stärkt konkurrenskraft och göra bolagens produkter och tjänster mer attrak- tiva för marknaden liksom påverka bolagens rykten positivt”, säger Magnus Frostenson, forskare vid Uppsala universitet.

ÖVERVÄGANDE POSITIVT

Efter två år är det fortfarande tidigt att påvisa mer omfattande förändringar än ökad medvetenhet och transparens, och attityderna till rapporteringskravet är blandade. De positiva reaktionerna överväger dock.

”Några av de företag som har mest positiva erfarenheter har arbe- tat med att utifrån GRI:s ramverk vidareutveckla indikatorerna för att bättre reflektera deras verksamheter. För flera branscher saknas fort- farande specifika riktlinjer, och bolag har utgått från de generella riktlinjerna och översatt indikatorer till att bli relevanta för just deras verksamhet. På så sätt kan de mäta utvecklingen inom de områden som är mest relevanta för den egna verksamheten vilket innebär en direkt nytta för bolagen”, framhåller Frostenson.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 33

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

Krav på rapportering ger möjlighet till tydligare uppföljning av åtgärder för bekämpning av mutor och korruption

Korruption hindrar ekonomisk utveckling, skapar barri- ärer som sätter marknadsekonomins funktion ur spel. Lagstiftningen och påföljderna för korruption skiftar mellan olika länder, men företag är skyldiga att upp- rätthålla system som motverkar och säkerställer skydd mot korruption. Genom tydlig intern styrning och rap- portering kan de statligt ägda företagen redovisa vilka åtgärder som vidtagits.

HINDER MOT EN EFFEKTIV MARKNAD

Korruption är ett stort problem i många länder. Korruption ska- dar och försvagar demokratin och det politiska systemet, sätter marknadsekonomins funktionssätt ur spel och motverkar eko- nomisk utveckling. Utbredd korruption undergräver rättssäker- heten för medborgarna och gynnar ett fåtal på bekostnad av samhället i stort. Korruption hämmar också handel och investe- ringar eftersom företag är mindre intresserade av att satsa i län- der eller regioner där korruption och mutor är vanligt förekom- mande. Statens ägarpolicy fastslår att de statligt ägda företagen ska skötas föredömligt inom de ramar lagstiftningen ger och ligga i framkant i arbetet med hållbarhetsfrågor, inklusive bland annat etik och bekämpning av korruption. Mutbrott och bestickning är ett lagbrott i svensk lagstiftning och i ett statligt ägt företag kan detta påverka förtroendet inte bara för det enskilda företaget utan även för staten som företagsägare, och leda till misstro mot rättsstaten och det demokratiska systemet.

När företag med statligt ägande med verksamhet eller upphand- ling i länder som brister i efterlevnaden av grundläggande inter- nationella ramverk är det särskilt viktigt att företaget har en väl förankrad policy och strategi för att hantera dessa frågor.

MARKNADSSITUATIONER MED ÖKAD RISK

Risken för korruption ökar då ett företag på ett eller annat sätt har en stark marknadsställning, eller verkar i en sektor med liten konkurrens, med få aktörer och där leverantörer endast har en ingång för att sälja sina produkter eller tjänster till slutkunder.

I den statliga företagsportföljen finns företag som verkar under lagstadgade monopol eller företag med dominerande ställning på en marknad med tydligt reglerade förutsättningar, exempel- vis Svenska Spel, Systembolaget, Bilprovningen och Apoteket. Andra risksituationer är när produkter eller tjänster som ska inhandlas har ett högt ekonomiskt värde, men där inköpsbeslu- ten är delegerade långt ner i organisationen. För organisationer och företag som agerar i länder med svagt rättsväsende eller lag- stiftning är det extra viktigt att kunna uppvisa tydliga åtgärder för att upprätthålla en hög affärsetik i sina affärsrelationer.

VIKTIGA RAMVERK, RIKTLINJER OCH INSTRUMENT

Sedan 1997 finns en OECD-konvention som omfattar bekämpning av bestickning till utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden. Utöver OECD-länderna har ytterligare länder undertecknat konventionen, såsom Brasilien och Sydafrika. Grun- dat på denna konvention har riktlinjer mot korruption även införts i OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Samma år, 1997, kom även en EU-konvention mot korruption.

GRÄNSDRAGNINGSPROBLEMATIK OCH INTERNATIONELLA MUTOR I FÖRSLAG TILL NY REGLERING

Lagstiftningen för mutbrott har uppfattats som svårtillgänglig och otydlig. Därför inleddes i juni 2009 en offentlig utredning om mutor, Ju 2009:05, med syfte att tydliggöra lagstiftningen. Ett nytt lagför- slag har nyss lämnats och en förändring i lagen är att vänta under 2012. I förslaget samlas bestämmelserna om mutbrott i ett kapitel, tidigare var de fördelade på olika paragrafer i olika kapitel.

”Remissförslaget behandlar fem typfall av otillåtna förmåner. Det första fallet handlar om mutor till skada för huvudman, till exempel när en anställd tar emot förmåner för att sälja arbetsgivarens produk- ter eller tjänster billigare. Myndighetsutövning och offentlig upphand- ling är ett annat typfall där avsikt att påverka processerna är straff- bart. Som ett tredje typfall inringas handlingar som utgör hinder för fri konkurrens”, säger Henrik Karlsson, sekreterare i Utredningen om mutor och rådman vid Göteborgs tingsrätt.

”De övriga två typfallen har aktualiserats i takt med att markna-

den har förändrats och där tydlighet särskilt efterfrågats för att skapa gemensamma spelregler internationellt. Ett är ’vårdslös finansiering av muta’ som siktar på att säkra att svenska företag inte bidrar till mutbrott genom agenter och andra mellanmän. Enligt förslaget blir det straffbart att av grov oaktsamhet främja givande av muta. Detta ställer krav på företag att ha en effektiv internkon- troll och informera sig om hur pengar som betalas till agenter används. Det sista typfallet rör mutor vid idrottsevenemang och andra tävlingar som är föremål för kommersiell vadslagning. Spel- marknaden uppgår till enorma belopp, vilket har ökat risken för uppgjorda matcher och mutor.”

”Vi ser en begränsad omfattning av korruptionsincidenter i Sverige jämfört med andra länder. Genom ökad tydlighet vill vi förebygga att svenska företag överträder regler i brist på kunskap. God affärsetik kan också vara en konkurrensfördel,” lägger Henrik Karlsson till.

34 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

MODELL FÖR INTERNT ARBETE MOT KORRUPTION

Styrelse

Policy om

Utvärdering och

korruption

uppföljning

Ledning

Whistlerblower

funktion

Förankring

Rapportering av

av riktlinjer

oegentligheter

Organisation

Den är ett av flera instrument inom EU för att bekämpa korrup- tion. Under 2003 antog EU ett rambeslut mot korruption inom den privata sektorn.

Den första globala konventionen mot korruption, FN:s kon- vention mot korruption, trädde i kraft i slutet av 2005. Sverige är ett av ca 140 länder som anslutit sig till konventionen. FN:s Glo- bal Compact föregick konventionen och lade 2004 till en tionde princip om bekämpning av korruption riktad till företag.

Statens ägarpolicy fastställer de viktiga principer som skall til- lämpas i statligt ägda företag. Den slår bland annat fast att det är styrelsens ansvar för att företagen har en förankrad policy och strategi för att hantera hållbarhetsfrågor, inklusive bekämpning av korruption.

Det finns även en rad instrument mot korruption där närings- livet är initiativtagare. Institutet Mot Mutor (IMM), en ideell näringslivsorganisation, har tagit fram ”Vägledande etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner i affärsverksam- het” och handledande dokument för hur ett företag tar fram och följer upp en policy mot mutor. Internationella handelskamma- ren (ICC) har utvecklat och antagit en ”ICC Rules of Conduct” som vänder sig dels till regeringar och internationella organisa- tioner, dels till medlemmarna med uppmaning till självsanering. Inom ICC finns en särskild anti-korruptionskommission.

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

BEGREPP – MUTOR OCH KORRUPTION

Det finns flera företeelser och begrepp som är kopplade till kor- ruption och transparens;

t ,PSSVQUJPO- anses föreligga när någon utnyttjar sin maktposition för att gynna sig själv, t.ex. en beslutsfattare inom förvaltningen eller en inköpschef i näringslivet, eller ett intresse som står beslutsfattaren nära. Integritet är motsatsen till korruption.

t .VUCSPUU - föreligger i svensk rätt om en arbetstagare, upp- dragstagare m.fl. ”för sig själv eller för annan tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning.”

t #FTUJDLOJOH - den som till arbetstagare m.fl. ”lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen” gör sig skyldig till bestickning.

t +ÊW - föreligger när det finns en ”omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för en beslutsfattare”, t.ex. därför att han eller hon inte uppfattas vara opartisk.

t #JTZTTMPS - kan vara förtroendeskadliga och vetter därmed mot jävsproblematiken. Ett exempel kan vara att en domare på fri- tiden ger råd åt en organisation eller att en kommunanställd har intressen i ett företag som kommunen anlitar. I bägge fallen kan bisysslorna skada förtroendet för det allmänna, också om beslutsfattaren inte tar några otillbörliga hänsyn i sin tjänst.

t *OUSFTTFLPOýJLUFS - ett vitt begrepp som används flitigt i den anglosaxiska världen och täcker situationer, där en persons oväld kan sättas i fråga.

t .JTTCSVL BW FHFO NBLUTGÊS - inbegriper trolöshet mot huvud- man, förskingring och liknande. Typiskt sett innebär dessa brott att tillgångar förs över från en arbetsgivare till en anställd. Det kan dock finnas exempel på att förfarandet får effekter av större räckvidd. Ett exempel är att en insamlings- chef på en biståndsorganisation berikar sig, t.ex. genom att utfärda falska fakturor. Sådan trolöshet kan skada hela organi- sationens trovärdighet och kanske också bidra till att andra liknande organisationer får svårare att samla in medel.

t 5SBOTQBSFOT - ett medel att bekämpa korruption, jäv och andra intressekonflikter liksom andra dubiösa förfaranden, såsom försäljning av allmän egendom till underpris, tillsättning av befattningar utan ett utlysningsförfarande (jfr. högre statliga tjänster), bidrag i det dolda till politiska partier m.m. Samti- digt kan man säga att en omfattande öppenhet har ett egen- värde i ett demokratiskt samhälle.

t w8IJTUMFCMPXJOHw - ett medel att avslöja dubiösa förfaranden. Skydd för ”whistleblowers” är effektivt därför att anställda vanligen har bäst insyn i sin arbetsgivares ljusskygga föreha- vanden (jfr. lex Bratt och lex Sarah).

Källa: Svenska avdelningen för Transparency International

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 35

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

KORRUPTION ÄR ETT GLOBALT PROBLEM

Transparency International är en oberoende ideell organisation som bedriver opinionsbildning och sprider kunskap om effek- terna av korruption. Deras årliga korruptionsindex visar vilka länder som uppfattas ha en låg respektive hög nivå av korrup- tion. Totalt ingår 180 länder i indexet.

I korruptionsindex för 2009 rankas Sverige som fjärde land i världen efter Nya Zeeland, Danmark och Singapore när det gäl- ler att förebygga och motverka korruption. Det betyder inte att korruption inte förekommer i Sverige. Det finns ett stort mör- kertal när det gäller anmälningar om korruptionsincidenter.

Ett annat verktyg för att identifiera korruptionsrisk i ett land är den anti-korruptionsportal som Danmark, Norge, Sverige, Storbritannien och Tyskland samfinansierar. Syftet är att under- lätta för mindre och medelstora att göra affärer i u-länder genom att tillhandahålla information om korruption i ca 50 länder, och genom verktyg för att utveckla interna riktlinjer mot korrup- tion. Korruption tenderar att drabba de fattigaste människorna värst.

TYDLIGARE UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING

De statligt ägda företagen ska vara föredömen och uppvisa en hög transparens. Att följa lagar och regler är en grundförutsätt- ning. Mutor och annan otillbörlig påverkan ska inte förekomma i företag med statligt ägande eller annan statlig verksamhet.

Nyckeltalen i GRI:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering

fångar upp flera av dessa aspekter; hur många affärsenheter som analyserats utifrån risk om korruption (SO2), andel medarbetare som utbildats i policy och rutiner mot korruption (SO3) och åtgärder som vidtagits vid korruptionsincidenter (SO4). Lobby- ing och bidrag till politiska partier är frågor som internationellt sett rör sig i sfären kring korruptionsfrågor, men haft begränsat utrymme i den svenska debatten.

En organisations kultur och värderingar kan vara starka verk- tyg för att förebygga korruption. Genom formella riktlinjer och policy kan ledningen för en organisation tydliggöra sin inställ- ning och understryka dess vikt. Det utgör grunden i att bygga en kontrollmiljö för att följa upp organisationens förmåga att före- bygga korruption. En annan grundläggande aspekt är att bedöma i vilken utsträckning verksamheten exponeras mot eventuella korruptionsrisker. Kontrollfunktioner, rapporteringsmekanis- mer, utbildning och uppföljning är därefter centrala delar i ett systematiskt arbete med syfte att förebygga korruption.

KORRUPTIONSFRÅGOR I STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovis- ningar visar att ungefär var tredje företag har reflekterat över korruptionsrisker kopplade till verksamheten, indikator SO2, och knappt var fjärde företag har ett mer systematiskt förhåll- ningssätt till riskbedömning.

Sveaskog arbetar exempelvis kontinuerligt med riskanalyser av affärsenheterna, och bedömer att det föreligger korruptions-

TELIASONERA

Systemen utgör plattformen men människorna skapar resultaten

Hög affärsetik är en prioriterad fråga hos TeliaSonera, vilket under- stryktes i den analys som företaget genomförde 2009 för att ringa in viktiga ansvarsfrågor.

”TeliaSonera bedriver verksamhet i länder som rankas som både hög och låg risk vad gäller korruption, men samma standard måste gälla för hela koncernen. Gemensamma riktlinjer och ett tydligt ställ- ningstagande hos den högsta ledningen mot alla former av korruption gör affärsetiken till en levande del i kulturen och beteendet”, säger Christian Luiga som är ansvarig för Corporate Control hos TeliaSonera.

Riskanalysen för korruption bygger på flera parametrar där externa organisationer, såsom Transparency International, utgör en informa- tionskälla. Därutöver analyseras till exempel vilka kostnadsstrukturer som finns och som potentiellt utgör risk i olika enheter samt erfaren- heter från intern och extern revision.

”Vi eftersträvar lika system och processer på samtliga marknader

där vi agerar, vilket ger förutsättningar för samma höga standard inom de olika verksamheterna”, säger Luiga.

En koncerngemensam uppförandekod som uppdaterades under 2009 ger övergripande riktlinjer för medarbetares agerande och beto- nar vikten av hög affärsetik. Samtliga medarbetare uppmanas att rap- portera oegentligheter. Det finns även särskilda instruktioner för dem som arbetar med upphandling och med finansiell rapportering som ger ytterligare vägledning för att motverka korruptionsrisker.

”Genom koordinering av våra olika aktiviteter inom Corporate Responsibility, riskanalys och kontrollaktiviteter skapar vi ett mer effek- tivt system som är gemensamt för koncernen. Tillsammans med lokala ledningar, våra interna kontrollfunktioner och externa revisorer har vi tagit fram en gemensam bild av situationen. Det ger en effektivare process för identifiering av var risker för korruption eller bristande kontroll finns och var vi ska sätta in stöd och utbildning för att förbättra resultaten.”

36 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

risk kopplade till det dotterbolag som köper in virke i Ryssland och Baltikum. Där genomförs utbildning i uppförandekoden årligen och under 2009 även en stickprovskontroll av en leveran- tör. Inom SEK förekommer en systematisk bedömning av risk i samband med kreditansökningar. SEK har klassificerat ett tju- gotal länder och hundratals företag, banker, offentliga organisa- tioner och kommuner utifrån flera hållbarhetsaspekter, däri- bland korruption. Dessa utgör underlag inför beslut om kreditgivning i ett så kallat trafikljussystem som signalerar risknivå.

REDOVISNING AV GRI-INDIKATORER

Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovis- ningar visar att åtta av företagen har rapporterat att de har utbildning av medarbetare i rutiner och riktlinjer mot korrup- tion, indikator SO3, och angett andel medarbetare som omfat- tats. Därtill har ytterligare sex företag delvis rapporterat denna indikator. Samhall har utvecklat en ny Uppförandekod och håll- barhetspolicy, som introducerats i början av 2010. Den tydliggör företagets position angående mutor, bestickning och oetiska för- måner, inklusive otillbörliga gåvor eller tjänster, och refererar till såväl Skatteverkets definitioner och beloppsgränser som till IMM rekommendationer. I samband med interna sälj- och inköpskonferenser har medarbetare informerats om Samhalls riktlinjer. Hos Bilprovningen råder nolltolerans mot mutor och bestickning i samband med fordonsbesiktning, detta ingår både i rekryteringsprocesser med potentiella anställda samt som en del i grundutbildningen av nyanställda. SweRoad genomför ingen regelbunden utbildning i korruptionsfrågor, däremot har bolaget arbetat fram en rutin så att korruptionsfrågor diskuteras i samband med uppstart av ett projekt.

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

FÅ RAPPORTERAR OM INCIDENTER

När det gäller åtgärder som vidtagits vid korruptionsincidenter, indikator SO4, redovisar knappt var fjärde företag någon infor- mation. I de flesta fallen anges endast upplysningen att inga kor- ruptionsincidenter förekommit. Bilprovningen har hanterat fall av bestickning som lett till förundersökning eller åtal. Företaget klargör att rapporterade fall hanteras genom internutredning och polisanmälan, och att medarbetare som bryter mot reglerna riskerar uppsägning eller avsked. Inom Systembolaget finns sedan 2005 en etisk rådgivare, som kan agera s.k. whistleblower- funktion och ta emot misstankar om oegentligheter, men också ge medarbetarna stöd och vägledning. Under 2009 vidarebeford- rades sju frågor till den etiska rådgivaren, och medarbetare som vänder sig dit är garanterade anonymitet. En incident under 2009 har lett till att Svenska Spel har sett över sina riktlinjer och rutiner för representation och kontaktfrämjande förmåner och väntas fatta beslut om nya instruktioner under 2010.

NY KOD GER STÖD TILL NÄRINGSLIVET

Sedan 2009 har en arbetsgrupp med representanter från näringslivet och branschföreningar, såsom Svenskt Näringsliv, ICC, Svensk Handel och Bankföreningen, arbetat för att ta fram en vägledande kod kring gåvor och förmåner.

”Arbetsgruppen har arbetat fram koden tillsammans med IMM. Det förslag till kod som nu går med i remissrundan är brett för- ankrat i näringslivet, och har diskuterats med representanter för en rad företag och branschorganisationer. Koden kommer att för- valtas av IMM som ansvarar för att koden förblir ett levande instrument som går i takt med utvecklingen”, säger Viveca Berg- stedt Sten, ledamot i Kodgruppen och chefsjurist hos Posten Nor- den.

”Koden, tillsammans med lagförslagets förarbeten, ska ge företag en tydligare och utförligare vägledning i frågor om förmåner och mutor. Språket är mer modernt och tillgängligt än lagtexten och koden innehåller också olika varningsflaggor och förebyggande åtgärder som ett företag kan vidta. Ett företag som följer koden håller sig utanför det straffrättsliga området, men en avvikelse från koden behöver inte nödvändigt innebära en lagöverträdelse. Det är tydligt uttalat att koden ska vara en viktig rättskälla för domstolarna.”

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 37

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Vad rapporterar de statligt ägda företagen om i sina hållbarhetsredovisingar?

Olika branscher möter olika utmaningar och olika förtro- endefrågor kopplade till vilka risker och utmaningar som finns i respektive branscher. Näringsdepartementet har uppdragit åt PWC att granska årets rapporter i förhål- lande till branschspecifika frågor. Ägarens förväntningar är att företagen har identifierat sina viktigaste frågor och redovisar sitt arbete och resultat.

ENERGI: Vattenfall

Viktiga hållbarhetsfrågor för energisektorn är framförallt kli- matpåverkan och förnybar energi, kärnkraftssäkerhet, kund- nöjdhet och affärsetik. Vattenfalls fem övergripande strategiska målsättningar mäts delvis med GRI-indikatorer, däribland kundnöjdhet. Fokus under året har varit arbetet med att för- bättra drifts- och leveranssäkerheten genom utbyggnad av kraftnätet med kabel under mark, samt installation av mätut- rustning för elkonsumtion hos kunder och ökad rådgivning om effektivitetsåtgärder.

Inom ramen för klimatfrågor görs investeringar i alternativa energikällor och i tekniker för lägre koldioxidutsläpp. De sam- lade resultaten av dessa åtgärder mäts delvis i form av GRI-indi- katorer för sänkta koldioxidutsläpp.

Vattenfall är medlem i Transparency Internationals svenska avdelning. Med stöd av interna riktlinjer och utbildningar arbe- tar företaget för att förebygga korruption. Totalt hade 1 311 med- arbetare utbildats i Vattenfalls Antitrust Compliance Pro- gramme vid årets slut.

BASINDUSTRI: -,"# HSVWESJGU PDI 4WFBTLPH TLPHTGÚSFUBH

Viktiga frågor för Sveaskog och LKAB är bland annat säker arbetsmiljö, påverkan på natur och lokalsamhälle, klimat-, energi- och avfallsfrågor. Rapporteringen visar att analys och bedömning av relevanta frågor väl överensstämmer med branschanalysen.

Sveaskog har en central skyddskommitté med ansvar för en intern utbildning i arbetsmiljö, anpassad till Sveaskogs verksam- het och riktad till samtliga personalansvariga chefer och skydds- ombud. LKAB bedriver ett motsvarande program kallat ”Säker- heten först”. Resultaten av företagens arbete mäts i form av nyckeltal för olyckor och sjukfrånvaro.

Påverkan på samhället skiljer sig mellan företagen. LKAB:s största utmaning är de omfattande samhällsförflyttningarna som krävs i takt med att järnmalmen bryts på nya, djupare nivåer och påverkar bebyggelse och boende i Malmfälten (se sid xx). Sveaskogs påverkan på den biologiska mångfalden är en viktig fråga och före- taget arbetar med att återskapa eller förstärka naturvärden i vissa skogsbestånd. Båda företagen uppvisar transparens om sin påver- kan och om samråd och samarbete med olika intressentgrupper. Energifrågor är en affärskritisk fråga för LKAB som är en storkon-

sument av energi. LKAB:s redovisning lyfter upp resultat från ener- gieffektiviseringsprogram och initiativ för ökad tillgång på el från förnybara källor - som basindustrins investering i vindkraft.

DETALJHANDEL: 4ZTUFNCPMBHFU
"QPUFLFU
4WFOTLB 4QFM

För detaljhandelsföretagen är frågeställningar relaterade till deras marknadsställning centrala. Deras samhällsuppdrag är att reducera negativa konsekvenser för folkhälsan, såsom spelmissbruk eller alkoholism. Kundnöjdhet är ett sätt att mäta förtroendet och påverkar företagens handlingsutrymme. Generellt är transporter och arbetsvillkor i leverantörskedjan också viktiga frågor.

Apotekets läkemedelsombudsman hanterar frågor eller klago- mål angående leverantörsneutraliteten med syfte att säkerställa hög etik och rättvis behandling av leverantörer. Under 2009 behandlades fyra ärenden. Svenska Spel har infört åldersgränser och oannonserade kontroller hos ombud för ett säkert spelande. Över 2 000 personer valde ett frivilligt avtal om avstängningar från kasinon vid tendenser till spelberoende.

Systembolaget driver ett nordiskt samarbete för en uppfö- randekod för leverantörer, och Svenska Spel har inlett arbetet med en ny uppförandekod. Apoteket har gjort riskbedömningar av leverantörskedjan och inkluderar sin nya kod i alla nya avtal med leverantörer.

FASTIGHETER: "LBEFNJTLB )VT
4QFDJBMGBTUJHIFUFS
+FSOIVTFO
7BTBMMFO

Verksamheterna för de statliga fastighetsbolagen skiljer sig åt, men gemensamma relevanta hållbarhetsfrågor är energi och kli- mat, kundnöjdhet, affärsetik, hållbara byggnader och leveran- törsfrågor, såsom relationen med bygg- och anläggningsföretag. Rapportomfånget varierar mellan företagen, men en återkom- mande fråga är energianvändning och då främst arbetet med energieffektiviseringar och att minska utsläpp från fossila bränslen.

Specialfastigheter är igång med att arbeta in ett miljömålspro- gram i affärsplanerna med konkreta målsättningar för förnyelse- bar energi, minskad el- och värmeförbrukning och utfasning av fossila bränslen. Akademiska Hus har infört Energiportalen på flera campusområden, och genom analys av energianvändningen identifierat förbättringsområden. Målet är att minska mängden köpt energi med 30 procent till 2015, och 40 procent till 2025.

Fastighetsbolagens rapporter kan bli ytterligare transparenta om arbetet med affärsetiska frågor kopplade till korruption och risk.

TELEKOM: 5FMJB4POFSB
5FSBDPN
3ZNECPMBHFU

TeliaSonera och Teracom har gemensamma frågeställningar kopplade till öppenhet och åsiktsfrihet. Teracom framhåller sin uppgift att säkerställa tillgång till oberoende media och bidra till mediemångfald. För TeliaSonera innebär det säker datahan- tering för att skydda kundernas integritet, och med GRI-indika- torer redovisas ärenden kopplade till hantering av kunddata.

38 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

* (( # !!' N!! & ('&$* '# #

SJ AB Hållbarhetsredovisning 2009

Ökad tillgång till telekomtjänster ingår också som en viktig del i Teracom och TeliaSoneras rapportering och tillgång till tjänster på olika geografiska marknader och i olika priskategorier.

Miljöpåverkan skiljer sig mellan verksamheterna, men mäts och följs upp i nyckeltal, exempelvis miljöpåverkan från resor och fastigheter. TeliaSonera har trefaldigat antalet videokonfe- renser. Det har gett kostnadsbesparingar på 43 procent och minskat koldioxidutsläppen 32 procent. Rymdbolaget arbetar även för att ta fram mer miljövänliga alternativ till det giftiga satellitbränslet, och för att hitta alternativa till asbest som finns i vissa raketmotorer.

Affärsetiska frågor i företagen inkluderar såväl mutor och korruption som ansvarsfull marknadsföring av tjänster. TeliaSo- nera har en transparent rapportering om riskanalys, utbildning och åtgärder i inköpsorganisationen för att säkerställa affärsra- tionella beslut. För övriga företag finns det fortsatt utvecklings- potential i rapportering om problematiken och åtgärder som vidtagits.

FINANS: /PSEFB #BOL
4&,
4XFEGVOE
#PTUBETHBSBOUJ
4WFOTLB 4LFQQTIZQPUFLTLBTTBO
4#"#
"-.*

Bra bolagsstyrning, riskhantering och ersättningar är viktiga frå- gor för den finansiella sektorn, vilka också påverkar kundnöjdhe- ten. Ansvarsfull kreditgivning och indirekt social och miljöpåver- kan genom investeringar är specifika utmaningar i sektorn.

Alla företagen förklarar processen kring kreditgivning på ett tydligt sätt, inklusive socialt och miljömässigt ansvar i proces- sen. SEK tillämpar en systematik för risk kallad ”trafikljussyste- met” där länder och företag bedöms utifrån potentiella risker, som penningtvätt eller mänskliga rättigheter.

Svenska Skeppshypotekskassan arbetar för att redare ska ta miljöhänsyn vid fartygsinvesteringar, och finansierar inte fartyg som inte uppfyller miljökrav enligt regler och interna kriterier. Särskilda prövningar görs av arbetsmiljö och mänskliga rättighe- ter vid utlandsflagg. SBAB beskriver noggrant sin kreditbedöm- ningsprocess med syfte att säkerställa att kunderna har ekono- miska förutsättningar för att klara sina åtagande. Nordea Bank

HÅLLBAR UTVECKLING

rapporterar efter indikatorer från GRI:s sektorsupplement för finanssektorn och beskriver rutiner för att säkerställa att miljö- relaterade, sociala och politiska risker bedöms i beslutsprocessen för företagskrediter. Med hänsyn till den generella förtroende- skada som finanskrisen resulterat i kan företagen bli ytterligare transparenta i vilka åtgärder som görs för att öka kundnöjdhet och stärka förtroendet, liksom i ersättningsfrågor i hållbarhets- sammanhang.

TRANSPORT: SJ, Posten Norden, Green Cargo, SAS

Klimatfrågan har stort fokus i transportföretagens redovis- ningar. Det är ett pågående arbete att identifiera såväl befintliga fördelar som utveckling av nya transporttjänster med mindre miljöpåverkan. Tillsammans med kunder har Posten Norden utvecklat ett antal miljötjänster där klimatkompensation ingår. Green Cargo transporterar 90 procent med eltåg som drivs av energi från vattenkraft och vindkraft, därför fokuserar de resur- ser på effektivisering av de transporter som drivs med diesel.

SJ investerar i nya snabbtåg som innebär mindre energiför- brukning, trots att tågens hastighet ökar. I de nya tågen kan dessutom inbromsningsenergin återföras till elnätet samtidigt som de har effektivare komfortsystem och lägre luftmotstånd. SAS har ett program för att minska energiförbrukningen som löper fram till 2011. Insatser under året, som modifiering av flyg- planen, effektivare färdplanering och erfarenhetsutbyte inom Star Alliance minskade bränsleförbrukningen med en procent, vilket motsvarar kostnadsbesparingar på 70-80 miljoner kronor och 38 000 ton lägre koldioxidutsläpp.

KULTUR: Operan, Dramaten

Främst för Operan och Dramaten är samhällsuppdraget, till- gängliggörandet av kultur och kulturell mångfald. Genom redo- visning av nyckeltal som antal egna produktioner, föreställ- ningar, besökare och beläggningsgrad söker de båda nationalscenerna spegla hur väl de lever upp till sina uppdrag. Operans och Dramatens konstformer görs också tillgängliga genom sändningar över det digitala biografnätetet samt via Sve- riges Radio och Sveriges Television. Opera och balett är en inter- nationell konstart med regelbundna utbyten av konstnärliga team och gästsolister mellan scenerna. Vikten av samförstånd och tolerans lyfts därför fram i Operans hållbarhetsredovisning. Under 2009 fastställde Operan etiska riktlinjer - ett styrdoku- ment som inkluderar etiskt ansvar vid bl.a resor, transporter, IT- användning m.m. Dramaten lyfter fram uppbyggnaden av ett ledningssystem för miljöarbetet i sin hållbarhetsredovisning, där de menar den största förändringspotentialen finns. Det handlar då inte minst om energiförbrukning och flygresor i sam- band med turnéer och gästspel. Dramaten har en policy och en handlingsplan mot diskriminering och för att motverka trakas- serier, en etikpolicy som anger hur personalen ska förhålla sig till varandra, publiken och omvärlden.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 39

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Fortsatt förbättrad hållbarhetskommunikation

Kvalitetshöjning i rapporteringen

”Det är ett tydligt genomslag för riktlinjerna när i princip samtliga statligt ägda företag rap- porterar enligt de normgivande riktlinjerna för rapportering redan två år efter att de införts.

Det innebär att den så betydelsefulla trans- parensen förbättrats och det står klart att de statligt ägda företa- gen generellt hävdar sig bättre på detta område än de flesta börsnoterade bolagen,” säger Lars-Olle Larsson, ordförande i juryn för FAR:s tävling om bästa hållbarhetsredovisning och part- ner i PricewaterhouseCoopers. ”Under de senaste åren har ett flertal företagen i den statliga portföljen visat att de står sig väl i konkurrensen och vi har i FARS regi under de senaste åren pris- belönat SAS, Vattenfall, Green Cargo, LKAB och Swedfund i täv- lingen om bästa hållbarhetsredovisning.”

”Särskilt utmärkande för i år är ökningen av rapporteringen på tillämpningsnivå B i redovisningsramverket GRI. Mellan 2008 och 2009 har B-rapporterna ökat från några enstaka till nära ett tiotal, vilket är en tydlig ambitionsmarkör. Klättringen från nivå C till nivå B kräver ett tydligare åtagande från ledningen i att sätta affären i ett hållbarhetssammanhang, liksom ett större krav på transparens och fokus på väsentlighet. Det är uppmuntrande att se bolagens arbete för att möta redovisningsprinciperna”, fram- håller Larsson som förväntar sig att inom några år också kunna prisbelöna ett svenskt statligt ägt företag i den världsomspän- nande redovisningstävlingen Globe Award. ”För detta krävs fort- satt utveckling och integrering av hållbarhetsinformationen också i årsredovisningen, ett arbete som några statliga bolag redan är på god väg med”, menar Lars-Olle Larsson som är ord- förande också i den internationella juryn för Globe Award.

En genomgång av hållbarhetsredovisningarna från de statligt ägda företagen, se tabell sid 37, visar att 94 procent (45 av 48 före- tag) har för 2009 presenterat en separat eller integrerad hållbar- hetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer, vilket är en förbättring jämfört med 14 procent 2007, och jämfört med 89 procent 2008. Bland börsens 100 största företag gör 30 procent en hållbarhets- redovisning enligt GRI, vilket i och för sig är en ökning från 25 procent 2008. Ett företag (Botniabanan) har inte gjort någon hållbarhetsredovisning enligt GRI men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhets- arbete och därför räknas in bland de företag som gjort en håll- barhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer. Ett företag (Arlandabanan) har angivit en förklaring till avvikelsen i bolags- styrningsrapporten, i enlighet med riktlinjernas ”följa och för- klara”. Det nybildade Fouriertransform har inte heller gjort någon hållbarhetsredovisning 2009, men har angivt att de avser att göra en hållbarhetsredovisning 2010.

Enligt riktlinjerna ska hållbarhetsredovisningen vara kvali- tetssäkrad genom oberoende granskning, vilket de flesta företa- gen gjort, 83 procent, vilket kan jämföras med cirka 10 procent bland de 100 största börsnoterade företagen.

Genomgången visar flera företag som har ökat sin ambition för redovisningen under 2009 jämfört med 2008, genom att höja som redovisningsnivå från ’C’ till ’B’. Totalt 35 rapporterar enligt ”C”, 8 enligt ”B” och 2 enligt ”A”.

TELIASONERA ÅTER I FTSE4GOOD

TeliaSonera förlorade under 2008 sin plats i det internationella hållbarhetsindexet FTSE4Good, med motiveringen att företaget brast i transparens om hur koncernen arbetade för att motverka korruption och med mänskliga rättigheter. Genom aktiva dialo- ger och ökad transparens om TeliaSoneras rutiner och arbetssätt återfick de sin plats i FTSE4Good under 2009.

Nätverk för hållbarhetspecialister

Våren 2009 startade ett nätverk för hållbarhetsfrågor i de statligt ägda företagen. Syftet är träffas, bygga nätverk, utbyta erfarenheter, disku- tera och fördjupa sig i olika sakfrågor. Ämnen som har stått på program- met har bland annat varit ”värdeskapande indikatorer”, ”organisation” och ”hur kan man jobba med leverantörer och leverantörsuppföljning”. ”Man får alltid med sig något att fundera över, och det är viktigt att

ställa sig frågan vad som är relevant för oss på Svevia, utifrån våra målsättningar”, säger Anders Lindström, miljö- och hållbarhetschef hos Svevia. ”Vi, liksom många andra, befinner oss i en uppbyggnads- fas i detta arbete och jag tar med mig nyheter från nätverket in i vår interna arbetsgrupp i Svevia.”

”Det som varit särskilt värdefullt för oss är att få höra erfarenheter från gästföreläsande entrepenadföretag vars verksamhet har likheter med vår. Ett annat exempel är den genomgång vi hade om sociala frågor i utvecklingsländer, vilket gett en viss förståelse för olika pro- blem man kan stöta på hos olika leverantörer.”

”Det som varit slående är att bolagen i nätverket ställs inför så många gemensamma utmaningar och frågeställningar – oberoende av storlek eller verksamhet. Genom att diskutera och dela erfarenheter med andra CSR- eller hållbarhetsansvariga i bolagen har vi kunnat stötta varandra i det interna arbetet och hitta argumenten som når ut i organisationen och övertygar”, säger Michelle von Gyllenpalm, CSR-ansvarig på Vattenfall.

40 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

REDOVISNING AV HÅLLBARHETSRAPPORTERING 2009 1)

'ÚSFUBH
TUBUFOT ÊHBSBOEFM JOPN QBSFOUFT

)ÌMMCBSIFUT

GRI

Nivå

#FTUZSLU

Publicering

redovisning 2)

2009

Akademiska Hus (100%)

Ja

Ja

B

Ja

Mars

ALMI (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Apoteket (100%)

Ja

Ja

B

Ja

Mars

Arbetslivsresurs (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Arlandabanan Infrastructure (100%)

Nej

-

-

-

-

Bostadsgaranti (50%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Botniabanan 3) (50%)

Ja (i ÅR)

Nej

-

-

April

Fouriertransform 4) (100%)

Nej

-

-

-

-

Green Cargo (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Mars

Göta Kanalbolaget (100%)

Ja

Ja

C

Nej

Mars

Innovationsbron (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Jernhusen (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Dramaten (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Operan (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Maj

Lernia (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

LKAB (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Nordea (19,9%)

Ja

Ja

C

Ja

Februari

Posten Norden (60,9%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

RISE (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Samhall (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Februari

SAS (21,4%)

Ja

Ja

Ja

Mars

Miljömärkning Sverige (10%)

Ja

Ja

C

Nej

Mars

SJ (100%)

Ja

Ja

B

Ja

Mars

SOS Alarm (50%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

SP (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Specialfastigheter (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Statens Bostadsomvandling (100%)

Ja

Ja

C

Nej

Mars

Sveaskog (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Mars

SVEDAB (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Swedesurvey (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Maj/juni

Swedfund (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Bilprovningen (52%)

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Mars

SEK (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Svenska Miljöstyrningsrådet (85%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Rymdbolaget (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Svenska Skeppshypotekskassan (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Nej

Mars

Svenska Spel (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

SBAB (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

SweRoad (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Svevia 5) (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Systembolaget (100%)

Ja (där ÅR inkluderas)

Ja

B

Ja

Mars

TeliaSonera (37,3%)

Ja

Ja

B

Nej

Mars

Teracom (100%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Vasallen (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Vattenfall (100%)

Ja

Ja

A

Ja

Mars

Vectura Consulting 5) (100%)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

VisitSweden (50%)

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Voksenåsen (100%)

Ja

Ja

C

Ja

April

1) I sammanställningen ingår inte vilande företag eller företag under avveckling (Zenit Shippping och Preaktio) Det delägda företagen Norrland Center och det ryska företa- get Dom Shvetsii och ingår inte i sammanställningen. De nybildade företagen sedan 1 januari 2010 (Infranord och Swedavia) ingår inte heller i sammanställningen.

2) (i ÅR) betyder att hållbarhetsredovisningen publicerades i årsredovisningen.

3) Botniabanan har inte gjort någon hållbarhetsredovisning men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhetsarbete och därför räknas in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer.

4) Nybildat företag i december 2008.

5) Nybildade företag under 2009.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 41

Skr. 2009/10:140

Bilaga

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE – UPPFÖLJNING

Ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare – uppföljning

Rimliga och välavvägda ersättningar till ledande befatt- ningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga för staten som företagsägare och för näringslivet i övrigt.

ERSÄTTNINGAR - EN VIKTIG FÖRTROENDEFRÅGA

För de statligt ägda företagen är rimliga och väl avvägda ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna en central del i ägar- styrningen. De statligt ägda företagen ägs gemensamt av det svenska folket. Det finns höga förväntningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska uppträda. När staten äger företag ska den vara en professionell, tydlig och ansvarsfull ägare. I det ligger att ha rimliga, väl avvägda och transparant redovisade ersättningar och andra anställningsvillkor till sina ledande befattningshavare.

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Den 20 april 2009 beslutade regeringen om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare utgör en del av Statens ägarpolicy (se sid. 9-19), och riktlinjerna finns i sin helhet på sid. 129-130. I före- tag där staten direkt eller indirekt är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regeringens riktlinjer tillämpas så långt som möjligt.

UNDERSÖKNINGEN

På Näringsdepartementets uppdrag har Novare Compensation AB undersökt hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har efterföljts. Undersökningen bygger på information insamlad från företagen baserad på uppgifter om ersättningar till ledande befattningshavare från företagens årsredo- visningar. Därtill har marknadsdata används från privata företag för att ta fram relevanta benchmarks för företag i jämförbara stor- lekar och branscher. Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida totalersättningen varit ”konkurrenskraftig men ej lönele- dande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersätt-

TOTAL ERSÄTTNING LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

ning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. De delägda börsnoterade företagen Teliasonera och Nordea Bank ingår inte i undersökningen.

LÄGRE UTVECKLING ÄN MARKNADEN

Under perioden 2003-2009 har totalersättningen till VD:ar ökat med 4 procent per år, vilket är lägre än marknadens 5,8 procent. Löneutvecklingen för de statligt ägda företagen har legat under marknadsgenomsnittet, och nivåmässigt ligger majoriteten av VD:arna runt marknadens nedre kvartil. Övriga ledande befatt- ningshavare ligger också i genomsnitt runt den nedre kvartilen, men spridningen är större. Variationen är dock mycket stor mel- lan företag och mellan olika år. Avseende övriga ledande befatt- ningshavare skiljer sig totalersättningen mellan olika befatt- ningar. Lönespridningen inom enskilda företag är relativt stor, men mindre i jämförelse med privata företag. Under 2009 utbe- talades ingen rörlig lön till ledande befattningshavare. Två före- tag avviker (Arbetslivsresurs och Vattenfall), där ett fåtal indivi- der för 2009 hade utfall på rörlig lön, vilket redovisats i respektive årsredovisning för 2009.

PENSIONENS ANDEL AV TOTAL ERSÄTTNING MINSKAR

Sedan 2003 har andelen pension minskat något som andel av totalersättning bland de statligt ägda företagen, största föränd- ringen kunde noteras 2004 och 2005 då andelen pension ökade i samband med att möjlighet till rörlig lön begränsades. Jämfört med den privata marknaden är pensionens andel av total ersätt- ning något större.

Drygt hälften av alla VD:ar och ledande befattningshavare har fortfarande förmånsbestämd pension. I många fall är detta baserat på tillämpliga kollektivavtal och alltså inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omför- handlats, men det går inte att ge en exakt uppgift om hur många det handlar om utan en vidare undersökning.

På samma sätt förekommer också uppsägningstider över 6 månader, och avgångsvederlag motsvarande mer än 18 månader, men dessa fall är i minoritet och gäller tidigare ingångna avtal.

RESPEKTIVE TOTAL ERSÄTTNING VD

Tusental kr/år

Övre kvartil

Median

Nedre kvartil

Tusental kr/år

VD

Övre kvartil

Median

Nedre kvartil

7

Befattningshavare 1

30

6

25

Befattningshavare 2

5

Befattningshavare 3

20

4

15

3

10

2

1

5

0

Mindre företag

Större företag

0

Större företag

Mindre företag

42 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Uppföljning och utvärdering

Regeringskansliet har i uppdrag att aktivt följa och förvalta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i de fall det är aktuellt – de särskilt belutade samhällsuppdragen utförs. Detta sker genom fastställande, uppföljning och utvärdering av ekonomiska mål, samhällsekonomiska mål samt andra särskilda mål.

Beroende på vad målen avser fastställs de i styrelsen, på bolagss- stämman, via lag, genom regeringsbeslut eller avtal mellan sta- ten och företaget. Målen följs upp regelbundet och utvärderas i samband med den löpande förvaltningen. Rapporter om utfall jämfört med uppsatta mål utgör beslutsunderlag för åtgärder och förändringar i företaget samt eventuella förändringar av målen. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av både företa- get och ägaren innebär det att de också kommuniceras och följs upp på båda dessa nivåer. Hos ägaren sker det genom ”Verksam- hetsberättelsen för företag med statligt ägande” och hos företa- get i årsredovisningen och i företagets interna uppföljning.

EKONOMISKA MÅL

Syftet med de ekonomiska målen ur ett ägarperspektiv är att:

F|^Xefg|__Ti|eWXf^TcTaWXZXab`TggfgleX_fXbV[Y eXgTZf ledning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

Hcca~XǁX^g\iTai|aWa\aZTi^Tc\gT_ZXab`TggglW_\ZZ eT kostnaden för eget kapital.

;~__TY eXgTZXgf|aTaf\X__Te\f^c~Xae\`_\Za\i~!G\__Y ef|^eT|ZTeXa[~__UTeTbV[Y ehgf|ZUTeThgWX_a\aZTe med hänsyn tagen till företagets framtida kapitalbehov och

finansiella ställning.

@ ]_\ZZ eTbV[haWXe_|ggT`|ga\aZ hccY _]a\aZbV[hgi|eWX - ring av företagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:

? afT`[Xgf`~_ g\__XkX`cX_Ti^Tfga\aZc~XZXg^Tc\gT_ eller rörelsemarginal)

>Tc\gT_fgeh^ghe g\__XkX`cX_fb_\W\gXgX__Xee|agXg|V^a\aZfZeTWHgWX_a\aZf`~_ g\__XkX`cX_TaWX_TiaXggbi\afgX__XeXZXg kapital)

Vilket mål och vilken definition som används i varje specifikt företag kan variera. Skillnaden beror bland annat på företagets branschtillhörighet, verksamhetens struktur, företagets finan- siella situation och i vilken mognadsfas företaget befinner sig. Generellt sett ska företaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den finansiella risken i företaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i företaget.

Kortfattat bestäms målen enligt följande:

=h[ ZeXe\f^Xa\Y eXgTZXg|eWXfgb[ ZeX|e^Tc\gT_^bfgaTWXa!

Ju högre kapitalkostnaden är desto högre läggs golvet för lönsamhetsmålet.

=h[ ZeXe eX_fXe\f^WXfgb[ ZeXTaWX_XZXg^Tc\gT_^e|if!=h_|ZeXg\__i|kg\Y eXgTZXgWXfgb[ ZeX^TahgWX_a\aZfTaWX_Xa vara.

För alla företag bör ägaren och företaget ta ställning till det enskilda företagets behov av kapital och kapitalstruktur. Företaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hänsyn till företagets rörelserisk kunna bedriva sin verk- samhet. Hänsyn måste också tas till framtida kapitalbehov. Flera av de statligt ägda företagen med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansie- rade av eget kapital. Även i denna typ av företag måste dock ställning tas till hur stort totalt eget kapital företaget bör ha för att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ingen anledning för ägaren/staten att ha mer kapital bun- det i verksamheten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett företag ska användas så effektivt som möj- ligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkostnaden ger motiv för företaget att sträva efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera företagets kapital till exempel när det gäller investe- ringar. Kapitalkostnaden måste minst motsvara den riskfria

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 43

Skr. 2009/10:140

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

VERKSAMHETSRISK

Bedöms genom hur mycket verksamheten avkastar och variationen i avkastningen mellan olika år.

FINANSIELL RISK

Bedöms genom kapitalstrukturen och då främst genom andelen eget kapital.

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL

4,8–15,0%

+/- 3%

0-4%

5 %

2,8-

3,0%

Riskfria

Placerares

Ev. påslag

Branschrisk 1)

räntan

förväntade

för små

(betavärde)

riskpremium

företag

för aktier

1) Risken i denna bransch är högre än marknaden.

räntan, annars har företaget inte något incitament att finansiera sin verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den risk- fria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i företaget och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

De ekonomiska målen beslutas på årsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön- samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.

KONKURRENSUTSATTA STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

De konkurrensutsatta statligt ägda företagen ska ges samma för- utsättningar och ha samma krav på sin verksamhet som andra aktörer på marknaden. Därigenom säkerställs långsiktig konkurrenskraft, värdeutveckling samt effektiv användning av kapital. Dessutom minimeras risken för snedvridning av kon-

kurrensen. Av dessa skäl är fastställandet och uppföljningen av ekonomiska mål för företagen som verkar under marknads- mässiga villkor en grundläggande del i bolagsstyrningen.

FÖRETAG MED I HUVUDSAK SÄRSKILT BESLUTADE SAMHÄLLSUPPDRAG

För företag med i huvudsak särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts främst samhällsekonomiska mål varför kraven på ekono- miska mål kan avvika från vad som är gängse i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Dessa företag strä- var oftast istället efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att skapa största möjliga samhällsnytta.

Ett flertal av de statligt ägda företagen har en målkonflikt mellan de ekonomiska målen och målen för det särskilt beslu- tade samhällsuppdraget. Exempelvis kan det finnas krav att en verksamhet ska ha en viss geografisk spridning över landet, trots att det inte är helt affärsmässigt befogat. Genom att fastställa ekonomiska mål tydliggörs dessa konflikter och ägaren och före- tagsledningen kan lättare göra prioriteringar. Ägaren och före- taget bör därmed ställa upp ekonomiska mål för att mäta företa- gets effektivitet som ett komplement till de samhällsekonomiska målen.

SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH SÄRSKILDA MÅL

De samhällsekonomiska målen kan variera betydligt mellan de olika företagen. Målen kan vara fastslagna i lag, men de kan även vara fastslagna i regeringsbeslut eller avtal mellan företaget och staten. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på:

^iTag\gTg\iTcTeT`XgeTe[|e_XWWThefT`[|__fX^bab`\f^TX__Xe sektorpolitiska mål och

XǁX^g\i\gXgf "eXfh_gTg^eTi!

Kraven på till exempel kostnadseffektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse.

För att mäta företagets effektivitet kan mått som relaterar de olika kostnadsposterna (till exempel personal- och lokalkostnader) till varandra eller till företagets intäkter användas. Även operativa-, produktivitets- och/eller kostnadsmått som relaterar intäkter eller kostnader till antal anställda, eventuella anslag eller andra mått härledda ur samhällsekonomiska eller sektorspolitiska mål (till exempel antal anställda med arbetshandikapp i Samhall) kan användas. I de fall utfallen inte kan jämföras med andra företag görs jämförelse mellan åren och mot uppsatta mål.

Avseende särskilda mål är det en viktig del i den statliga ägar- politiken att de statligt ägda företagen har en genomtänkt stra- tegi för att hantera och informera om miljöhänsyn, sociala frågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, etik och icke-finansiella risker, så kallad hållbarhetsinformation.

Se respektive företagssida för en utförligare beskrivning och definition av de olika målen (sid. 49 f.).

44 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

EKONOMISKA MÅL – MÅL OCH UTFALL 2009

AVKASTNINGSMÅL

MARGINALMÅL

KAPITALSTRUKTUR

UTDELNINGSMÅL

Avkastning

3ÊOUF

Kapital-

1SJNÊS

Avkastning

operativt

Rörelse-

Vinst-

UÊDLOJOHT

UÊDLOJOHT

kapital

eget kapital

kapital

marginal

marginal

grad

Soliditet

grad

relation

Utdelning

%

Mål

Utfall

Mål

Utfall

Mål

Utfall

Mål Utfall

Mål

Utfall

Mål

Utfall

Mål

Utfall

Mål

Utfall

Mål

Utfall mnkr

Akademiska Hus

6,5

4,0

35

47,3

1219

ALMI

APL

Apotekens Service

Apoteket

Apoteksgruppen

Arbetslivsresurs

08-maj

12

30

25,5

50

0

Arlandabanan Infrastructure

Bilprovningen

Bostadsgaranti

Botniabanan

Dom Shvetsii

Dramaten

Fouriertransform

Göta kanalbolaget

Green Cargo

10

neg

30

28

0

Infranord

Innovationsbron

Jernhusen

12

13

2,0

8,5

35-45

37,5

100

Lernia

LKAB

Miljömärkning Sverige

Nordea Bank 1)

11,3

11,5

11,9

9

11,4

>40

2 120

Norrland Center

Operan

Posten

RISE

Rymdbolaget

10

neg

30-50

0,8

Samhall

7

-2

30

42

0

0

SAS

neg

30-40

27

0

SBAB

8,4

8,7

-

9,2

-

9,4

33

0

SEK

SJ

10

11

30

41

153

SOS Alarm

8

8

5

8

Specialfastigheter

4,5

6,5

25-35

29,7

310

Statens Bostadsomvandling

Sveaskog

6

11,3

7

12,3

2

2,8

489

SVEDAB

Svenska Miljöstyrningsrådet

Svenska Skeppshypotekskassan

Svenska Spel

Svevia

Swedavia

Swedesurvey

Swedfund

SweRoad

Systembolaget

7,2

16,1

24,4

1,7

35

37,5

50

345

TeliaSonera

Teracom

17

16

30

40

40-60

110

Vasallen

Vattenfall

Vectura Consulting

>15

neg.

<50

65,7

50-90

0

VisitSweden

Voksenåsen

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 45

Skr. 2009/10:140

Bilaga

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

Ett bra år för de statligt ägda företagen

Fortsatt omsättningsökning för företag med statligt ägande; den sammanlagda omsättningen ökade med 13 procent från 312,5 till 352,8 miljarder kronor, ökningen förklaras främst av att flera nybildade företag numera ingår i den statliga företagsportföljen och gjorda förvärv under året. Det sammanlagda resultatet efter skatt uppgick till 34,7 (43,4) miljarder kronor, en minskning med 20 procent jämfört med 2008. Den totala utdelningsnivån minskade, från 23,2 till 20,8 miljarder kronor, främst på grund av lägre resultat i företagen.

VATTENFALL BIDROG MED ÖKAD OMSÄTTNING

Utvecklingen för de statligt ägda företagen fortsatte positivt under 2009; den sammanlagda omsättningen ökade med 13 pro- cent under året och totalt uppgick omsättningen till 352,8 (312,5) miljarder kronor. Vattenfall stod för den största omsätt- ningsökningen bland samtliga statligt ägda företag och ökade sin omsättning med 24,8 miljarder kronor, från 164,5 miljarder till 205,4 miljarder kronor. Vattenfalls andel av omsättningen uppgick till 58 procent och 48 procent av total omsättning

OMSÄTTNING

mnkr

Kvartal

Rullande 12 månader

mnkr 12 månader

150 000

450 000

120 000

360 000

90 000

270 000

60 000

180 000

30 000

90 000

0

Q1

Q2

Q3

Q4

Q1

Q2

Q3

Q4

Q1

Q2

Q3

Q4

0

2007

2008

2009

(inklusive intressebolagen). Vattenfalls omsättningsökning för- klaras huvudsakligen av förvärvet av Nuon, men också valutaef- fekter påverkade omsättningen positivt. LKAB:s omsättning minskade med 50 procent från 23,1 till 11,6 miljarder kronor på grund av lägre priser och lägre produktion. TeliaSonera, Apote- ket och Systembolaget stod för stora absoluta omsättningsök- ningar.

Rymdbolaget, RISE och Innovationsbron stod för procentuellt stora omsättningsökningar jämfört med samma period föregå- ende år.

De under 2009 nybildade företagen Svevia och Vectura Con- sulting har påverkat den totala omsättningen positivt med 7,9 miljarder kronor respektive 1,1 miljarder kronor.

LÄGRE RESULTAT FÖR MÅNGA FÖRETAG

Det sammanlagda resultatet efter skatt för de statligt ägda före- tagen minskade med 20 procent, från 43,4 till 34,7 miljarder kro- nor under 2009. Resultatet före skatt uppgick till 42,4 (51,8) mil- jarder kronor för 2009. Vattenfalls resultat efter skatt minskade med 4,3 miljarder kronor från 17,8 miljarder kronor till 13,5 mil- jarder kronor. Vattenfalls lägre resultat förklaras främst av lägre rörelseresultat och högre räntekostnader på grund av större net- toskuld. LKAB redovisade 6,9 miljarder kronor lägre resultat efter skatt jämfört med föregående år, vilket är en minskning från 7,6 miljarder kronor till 0,7 miljarder kronor, minskningen förklaras främst av lägre priser och en minskad efterfrågan. SEK och Sveaskog stod för stora resultatförbättringar i absoluta tal [utveckla med förklaringar. x företag med statligt ägande kunde redovisa förbättrat eller oförändrat resultat jämfört med föregå- ende år.

FÖRBÄTTRAT KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive företagen inom den finansiella sektorn (SBAB och SEK) uppgick till 62,9 (59,5) miljarder kronor. Vattenfall, Sveaskog och Svenska Spel redovisade förbättrade kassaflöden jämfört med samma period föregående år. LKAB, Teracom och Swedfund redovisade för- sämrade kassaflöden jämfört med föregående år.

RESULTAT FÖRE SKATT

OMSÄTTNINGSFÖRDELNING FÖR DE STÖRSTA FÖRETAGEN

Kvartal

Rullande 12 månader

PER DEN 31 DECEMBER 2009

mnkr

mnkr 12 månader

Vattenfall 48%

40 000

80 000

Apoteket 10%

30 000

60 000

TeliaSonera 1) 10%

Posten Norden 1) 6%

20 000

40 000

Systembolaget 5%

10 000

20 000

Övriga 21%

0

Q1

Q2

Q3

Q4

Q1

Q2

Q3

Q4

Q1

Q2

Q3

Q4

0

1) Omsättningen är omräknad till att motsvara ägarandelen.

2007

2008

2009

46 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

FORTSATT HÖGA INVESTERINGSNIVÅER

RESULTATRÄKNING

TACK VARE FÖRVÄRV

mnkr

2007

2008

2009

Bruttoinvesteringarna ökade med 95 procent under 2009, från

Nettoomsättning

279 754

312 486

352 762

Övriga intäkter

3 340

4 027

5 015

61,9 till 120,8 miljarder kronor. Vattenfalls investeringar ökade

Kostnader

-234 029

-262 441

-314 434

med 61 miljarder kronor till 103 miljarder kronor, exklusive

Resultat från andelar i intresseföretag

8 995

9 684

9 951

investeringar i aktier uppgick investeringar i el- och värmepro-

Värdeförändringar

846

-3 290

-1 206

duktion uppgick till 38 miljarder kronor. Investeringarna i vind-

Rörelseresultat

58 906

60 465

54 500

kraftproduktion ökade med 5,4 miljarder kronor till 8 miljarder

Finansiella intäkter

3 987

5 769

4 675

kronor. Av Vattenfalls totala investeringar utgjorde 18,2 (17,3)

Finansiella kostnader

-10 383

-14 373

-16 752

miljarder kronor förnyelseinvesteringar i anläggningar och 84,3

Resultat före skatt

52 509

51 861

42 423

(25,1) miljarder kronor var tillväxtinvesteringar, 56,2 (11,8) mil-

Skatt

-7 116

-8 440

-7 606

jarder kronor av dessa utgjordes av investeringar i aktier.

Resultat från avvecklad verksamhet

0

-39

-77

Årets resultat

45 394

43 357

34 740

Ökningen av förnyelseinvesteringar är främst hänförlig till för-

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

44 394

42 577

34 197

värvet av 49 procent av aktierna i N.V. Nuon Energy om 52 mil-

Hänförbart till minoritetsintressen

1 000

780

542

jarder kronor. Vattenfall bidrog med 85 procent av de totala

Summa

45 394

43 357

34 740

investeringarna. Sveaskog, Jernhusen och Rymdbolaget bidrog

med ökade investeringar jämfört med samma period föregående

BALANSRÄKNING

år. LKAB, Botniabanan och Teracom redovisade lägre investe-

mnkr

2007

2008

2009

ringar jämfört med samma period föregående år.

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar

372 821

422 548

478 012

Immateriella tillgångar

172 828

197 027

67 872

Finansiella tillgångar

415 022

511 007

511 007

Omsättningstillgångar

181 624

255 948

305 890

Summa tillgångar

1 142 295

1 386 530

1 598 837

BRUTTOINVESTERINGAR 1)

&HFU LBQJUBM
BWTÊUUOJOHBS PDI TLVMEFS

Eget kapital hänförbart till

274 887

316 624

334 355

mnkr

2007

2008

2009

aktieägare i moderbolaget

Vattenfall

18 964

42 296

102 989

Eget kapital hänförbart till

13 186

11 679

7 456

minoritetsintressen

TeliaSonera (37,3%)

20 702

24 855

16 849

Summa eget kapital

288 074

328 303

341 811

SAS (21,4%)

2 949

4 455

4 661

Långfristiga skulder (inkl. avsättningar)

604 031

711 733

1 019 549

LKAB

6 003

4 732

3 543

Kortfristiga skulder (inkl. avsättningar)

250 189

346 357

237 476

Specialfastigheter

678

2 352

2 544

5PUBMB TLVMEFS PDI FHFU LBQJUBM

1 142 295

1 386 530

1 598 837

Jernhusen

496

649

2 132

Posten Norden 2)

-

-

1 923

KASSAFLÖDE

Svevia 2)

-

-

1 546

mnkr

2007

2008

200

Akademiska Hus

2 183

1 456

1 395

Kassaflöde från löpande verksamhet

52 021

59 455

62 878

Botniabanan

2 258

2 107

1 378

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-26 423

-54 785

-96 908

Green Cargo

240

909

928

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-30 435

8 898

28 542

SJ

379

1 010

596

Teracom

240

1 239

488

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Sveaskog

90

172

458

mnkr

2007

2008

2009

Svenska Spel

205

708

437

Bruttoinvesteringar

33 385

61 909

120 766

Vasallen

303

421

427

Av- och nedskrivningar

21 266

20 695

29 566

Rymdbolaget

22

116

393

Omsättning som avser anslag från staten

5 157

5 231

5 546

Apoteket

429

253

360

Utdelning

38 556

21 784

20 813

Systembolaget

315

505

291

Medelantal anställda

125 689

122 880

122 880

Vectura Consulting 2)

-

-

286

Medelantal anställda, inkl. intresseföretag

175 925

174 304

174 304

RISE

7

10

106

Soliditet, %

23,6

20,3

20,3

Övriga företag

572

2 974

467

Avkastning på eget kapital, %

15,8

13,7

13,7

1) Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr. Intresseföretagens investeringar ingår ej i sammanställningen.

2) Nybildade företag under 2009.

(Intressebolagen är exkluderade då omsättning för dessa bolag ej ingår i konsolideringen)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 47

Skr. 2009/10:140

Bilaga

LÄGRE UTDELNINGAR

För verksamhetsåret 2009 uppgick statens andel av utdelning- arna till 20,8 (23,2) miljarder kronor. TeliaSonera, Sveaskog, Aka- demiska Hus och SEK har ökat sin utdelning jämfört med före- gående år. Bland de företags som har minskat utdelningen jämfört med 2008 märks LKAB, Vattenfall, Svenska Spel, Sys- tembolaget och Teracom. Läs mer om företagens utdelningspo- licy i respektive företagspresentation (sid. 49 f.).

UTDELNING FÖR 2008 OCH 2009 FÖR FÖRETAG MED UTDELNINGSPOLICY

mnkr 1)

Ägarandel

2009

2008

Apoteket

100%

177 2)

237

Akademiska Hus

100%

1219

978

Arbetslivsresurs

100%

0

0

Bostadsgaranti

50%

2

0

Fouriertransform

100%

0

–

Green Cargo

100%

0

0

Jernhusen

100%

100

100

Lernia

100%

0

0

LKAB

100%

500

2800

Nordea Bank 3)

19,9%

2120

1121

Posten Norden 4)

60,7%

720

1400 4)

Rymdbolaget

100%

1

0

SAS

21,4%

0

0

SBAB

100%

0

0

SEK

100%

518

0

SJ

100%

153

181

SOS Alarm

50%

4

4

Specialfastigheter

100%

310

310

Sveaskog

100%

486

89

Bilprovningen

52%

3

3

Svenska Spel 5)

100%

4977

5108

Svevia

100%

59

–

Systembolaget

100%

345

774

TeliaSonera

37,3%

3769

3015

Teracom

100%

110

150

Vasallen

100%

0

0

Vattenfall

100%

5240

6900

Vectura Consulting

100%

0

–

Summa

20 813

23 170

1) Gäller utdelning för 2009.

2) Avser föreslagen utdelning från Apoteket Omstrukturering AB till staten.

3) Avser samtliga statens aktier i Nordea Bank. Växelkurs SEK/EUR är bolagets bok- slutskurs. Statens ägande i Nordea Bank är uppdelat mellan svenska staten 12,9 procent och stabilitetsfonden 7,0 procent. Utdelningen hänförlig till stabilitetsfon- den utbetalas till Riksgälden.

4) I samband med fullföljandet av samgåendet mellan Posten och Post Danmark lämnades en extra utdelning om 1400 mnkr.

5) Av till utdelning tillgängliga vinstmedel ska inget belopp utbetalas till aktieägaren i Svenska Spel. Alla vinstmedel tillgängliga för utdelning ska disponeras som regeringen föreskriver, för 2009 fördelas 500 mnkr till Riksidrottsförbundet.

48 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGANDE I BÖRSNOTERADE FÖRETAG

Det börsnoterade aktieinnehavet

Under 2009 ökade marknadsvärdet på det statliga börsnoterade aktieinnehavet med 55 procent, från 95 miljarder kronor till 142 miljarder kronor.

Marknadsvärdet på det börsnoterade innehavet ökade under 2009 med 55 procent till 142,2 miljarder kronor jämfört med 94,7 miljarder kronor i slutet av 2008. Under 2009

har nyemissioner genomförts i Nordea Bank och SAS, ägarande- larna är oförändrade. OMX Stockholm PI index ökade under samma period med 40 procent. Marknadsvärdet på det börsnote- rade innehavet uppgick den 16 februari 2010 till 138,3 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 46 procent jämfört med den 31 december 2008. OMX Stockholm PI index ökade med 38 procent under perioden. I april 2010 genomfördes en ytterligare nyemission i SAS med ägarandelarna oförändrade.

NYEMISSIONER I SAS OCH NORDEA BANK 2009

SAS

Mot bakgrund av SAS utveckling och de utmaningar som finns på flygmarknaden presenterade styrelsen för SAS en ny strate- gisk inriktning och affärsplan kallad ”Core SAS”. I samband med detta beslutade styrelsen om en nyemission med företrä- desrätt för bolagets aktieägare på cirka 6 miljarder kronor totalt varav högst 1,3 miljarder kronor föll på svenska statens del. Regeringen uttryckte i februari sitt stöd för emissionen och riksdagen beslutade om propositionen den 12 mars 2009. Extra bolagsstämman den 12 mars beslutade om att genomföra nyemissionen. Nyemissionen övertecknades med 24 procent. Efter nyemissionen äger svenska staten 528 750 000 aktier mot- svarande oförändrad ägarandel om 21,4 procent.

Nordea Bank

Nordea Banks styrelse presenterade ett förslag om nyemission den 10 februari 2009 i syfte att stärka företagets kapitalbas. Bolagsstämman fattade beslut om nyemissionen den 13 mars och svenska staten deltog med sin pro-rata andel som finansie- rades genom det kapitaltillskottsprogram som regeringen

BÖRSVÄRDE STATENS NOTERADE AKTIEINNEHAV, MNKR

TOTALAVKASTNING STATENS BÖRSNOTERADE INNEHAV JAN 2004–JUNI 2010

300

OMX Stockholm Benchmark GI

Telia Sonera

SAS

Nordea

250

200

150

100

50

0

04-01-01

06-01-01

08-01-01

10-06-15

Grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan i januari 2004.

inrättat med stöd av medel från stabilitetsfonden. Nyemissi- onen övertecknades med 28 procent. Efter nyemissionen äger svenska staten 799 181 711 aktier motsvarande oförändrade ägarandel om 19,8 procent.

NYEMISSION I SAS 2010

I februari 2010 tillkännagavs att styrelsen i SAS i samband med en extra bolagsstämma skulle komma att föreslå ytterligare en nyemission uppgående till 5 miljarder kronor. I februari över- lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att svenska staten ska delta i SAS nyemission. Regeringen begärde också mandat från riksdagen om att vid lämplig tid- punkt minska statens ägande i SAS. 1 mars beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition.

Staten deltog i nyemissionen med sin pro rata andel och erlagd likvid uppgick till omkring 1,1 miljard kronor. Teckningstiden löpte ut den 29 april 2010 och utfallet visade att nyemissionen blev övertecknad med 50 procent. På SAS årsstämma den 7 april 2010 beslutades att genomföra en aktiesammanläggning av aktier i SAS. Sammanläggningen innebär att 30 aktier läggs samman till en aktie. Sista dagen för handel i bolagets aktier före sammanläggningen blir den 4 juni 2010 och första dagen för handel efter sammanläggningen blir den 7 juni 2010.

'ÚSÊOESJOH

#ÚSTWÊSEF QFS 'ÚSÊOESJOH TFEBO #ÚSTWÊSEF QFS

sedan #ÚSTWÊSEF QFS

Företag

Ägarandel

Antal aktier

2008-12-31

2009-12-31

2009-12-31

2008-12-31

2010-06-16

Nordea Bank 1)

19,9%

799 181 711

28 203

107%

58 260

-4%

55 823

SAS 2)

21,4%

70 500 000

1 336

59%

2 131

-5%

2 016

TeliaSonera

37,3%

1674310553

65 131

33%

86 813

-2%

85 139

Total

94 670

55%

147 204

-3%

142 987

1) Nyemission i Nordea Bank 2009, antalet aktier ökade från 515 601 104 aktier till 799 181 711. Statens ägande i Nordea Bank är uppdelat mellan svenska staten 12,9 procent och stabilitetsfonden 7,0 procent.

2) Nyemissioner i SAS under 2009 och 2010. Antalet aktier ökade från 35 250 000 aktier till 528 750 000 aktier efter nyemissionen 2009. Efter nyemission 2010 ökade anta- let aktier till 2 115 000 000 aktier. I juni 2010 genomfördes en aktiesammanläggning till 1:30 vilket ger nytt antal aktier uppgående till 70 500 000.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 49

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Företagsöversikt

47

A/O DOM SHVETSII

48

AB GÖTA KANALBOLAG

49

AB SVENSKA SPEL

50

AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG

51

AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI

52

AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING

53

AKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT, (SEK)

54

AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET

55

ALMI FÖRETAGSPARTNER AB

56

APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL)

57

ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL)

58

ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AKTIEBOLAG

59

BOTNIABANAN AB (PUBL)

60

FOURIERTRANSFORM AKTIEBOLAG

61

GREEN CARGO AB

62

INNOVATIONSBRON AB

63

JERNHUSEN AB

64

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG

65

KUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG

66

LERNIA AB

67

LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG, (LKAB)

68

MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAG

69

NORDEA BANK AB

70

NORRLAND CENTER AB

71

POSTEN NORDEN AB

72

RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN HOLDING AB

73

SAMHALL AKTIEBOLAG

74

SAS AB

75

SJ AB

76

SOS ALARM SVERIGE AB

77

SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AKTIEBOLAG

78

STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO

79

SVEASKOG AB

80

SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET

81

SVENSKA SKEPPSHYPOTEKSKASSAN

82

SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG

83

SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (PUBL)

84

SVEVIA AB (PUBL)

85

SWEDESURVEY AKTIEBOLAG

86

SWEDFUND INTERNATIONAL AB

87

SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG, (SWEROAD)

88

SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG

89

TELIASONERA AKTIEBOLAG

90

TERACOM AB

91

V.S. VISIT SWEDEN AB

92

VASALLEN AB

93

VATTENFALL AKTIEBOLAG

94

VECTURA CONSULTING AB

95

VOKSENÅSEN A/S

50 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

A/O Dom Shvetsii

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och St Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, A/O Dom Shvetsii. Syftet var att företaget skulle förvalta fastigheter i St Petersburg för etablering av ett Sverigehus med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i St Petersburg skulle ses som ett led i utvecklingen av relatio- nerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbin- delserna med St Petersburgsområdet. Det an- sågs angeläget att svenska myndigheter och svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin verksamhet i St Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella villkor och med en långsiktig egen finansiell bärkraft. Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svens- ka staten, St Petersburgs stad och Skanska.

Dom Shvetsii förvaltar idag en fastighet och är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB, ett dotterbolag till CA Fastigheter, till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden St Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till Sveri- gehuset och till marken under 49 år, cirka 5 000 kvm uthyrningsbar yta. Största hyresgäs- ter är Sveriges Generalkonsulat, Mannheimer Swartling, RBS, Nordic Council och Exportrå- det.

Skanska sålde sina 49 procent i Dom Sh- vetsii till CA Fastigheter hösten 2008. St Pe- tersburg stad har annonserat att de avser att sälja sina aktier i Dom Shvetsii.

UTVÄRDERING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende på hur stor efterfrågan på lokaler

i St Petersburg är. I dag är beläggningen i Sverigehuset 94 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Jan Borekull

VD: Ett managementbolag

sköter VD:s åtagande

Ordf: Jan Borekull Led: Natalia Borisovna Nagornaya, Johan Damne, Håkan Erixon, Hanna Lagercrantz, (Hanna Lagercrantz valdes och Sten Luthman avgick vid extrastämma i november 2009, Håkan Erixon val- des och Monica Lundberg avgick vid 2010 års stäm- ma) Revisor: Dmitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov Con- sulting Bureau.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till stämmovalda ledamöter uppgår till 0 (3 400) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

reg nr P 4401.16.4 t " 0 %0. 4)7&54**

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

19

18

Rörelsekostnader

-5

-6

Rörelseresultat

14

12

Finansnetto

-8

-16

Resultat för skatt

6

-4

Skatt

-2

1

Nettoresultat

4

-3

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Anläggningstillgångar

19

22

Omsättningstillgångar

9

8

Totala tillgångar

28

30

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

-34

-42

Summa eget kapital

-34

-42

Räntebärande långfristiga skulder

60

66

Ej räntebärande kortfristiga skulder

2

6

Totala skulder och eget kapital

28

30

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

25

Mål

20

Utfall

15

10

5

neg

neg

neg

0

2007

2008

2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Ledningsgrupp

Styrelse

100

0

60

40

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 36%

CA Fastigheter 49%

Staden St Petersburg 15%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 51

Skr. 2009/10:140

Bilaga

"# (½5" ,"/"-#0-"( t PSH OS t XXX HPUBLBOBM TF

Göta kanalbolaget bildades år 1810 i samband med att byggandet av kana- len påbörjades. Bygget stod klart och invigdes 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genom- förts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen var att skapa en transportled för såväl varor som passagerare. Staten övertog ägan- det av företaget 1978 och fr.o.m. 1992 svarar Näringsdepartementet för förvaltningen. Företaget ansvarar för att kanalen rustas upp, underhålls och drivs så att kanalens värde som kultur- historiskt byggnadsverk och attraktivt turistmål vidmakthålls.

VERKSAMHET

Företaget bedriver kanal- och fastighetsrörel- se. Kanalrörelsen omfattar fritids- och passa- gerarbåtstrafik samt slussning, båtupplägg- ning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastighetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplad till kanalen. Företaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och fast- igheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommuner och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen.

EKONOMI

Under 2009 omsatte företaget cirka 57 (58,3) mnkr och redovisade ett resultat på 109 (976) tkr. Totalt uppgick intäkterna från kanal- och entreprenadrörelsen till 25,8 mnkr, oförändrat i förhållande till föregående år. Intäkterna från skogs- och fastighetsrörel- sen uppgick till 12,2 (12,1) mnkr. Företagets soliditet uppgick till 77,8 (80,4) procent. Statens bidrag ökade under året från tidigare 14,9 mnkr till 19,9 mnkr för upprustning av kanalen. Bidrag om 1,4 mnkr erhölls från kommuner och övriga samarbetspartner.

MÅL

Riksdagen beslutade 1992 att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Björn Eriksson

VD: Anders Donlau

Ordf: Björn Eriksson Led: Elving Andersson, Susanna Bervå, Gertrud Hermelin, Renée Mohlkert, Michael Thorén (Michael Thorén valdes och Patrik Jönsson av- gick vid årstämman 2010) Arb rep: Henric Stöök, Hå- kan Hultkrantz Arb suppl: Anders Hoff, Ismo Kutti Re- visor: Lars-Inge Johansson, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 59 (59) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 40 (40) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attrak- tivt turistmål kan vidmakthållas. Med hänsyn till företagets uppdrag och med hänsyn till att staten ger ett årligt bidrag har ägaren inte be- slutat om några specifika ekonomiska mål el- ler krav. Generellt ska företaget genom egna medel och genom bidrag verka för en stabil finansiell ställning och en positiv ekonomisk utveckling av verksamheten.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Göta kanal är i dag i gott skick. Behov av mer omfattande reparationer av kajer har dock identifierats. Reparationer kommer att pågå kontinuerligt över tid. Företagets verksamhet har fortsatt bidra till att öka kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attrak- tivt turistmål. Företaget har fortsatt att möta utvecklingen av den växande båt- och landtu- rismen längs med kanalen genom ökad till- gänglighet och utökad service. Utbud och standard avseende boende, restauranger, toa- letter och duschar har fortsatt förbättrats un- der året. Den ägda skogsmarken förvaltas ef- fektivt och är miljöcertifierad enligt FCS. Samarbets- och marknadsföringsprojekt med andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kanalen. Företaget har en sund ekonomisk utveckling och bedri- ver ett aktivt jämställdhets- och miljöarbete.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

38

37

Övriga rörelseintäkter

19

22

Kostnader

-57

-58

Rörelseresultat

0

1

Finansiella intäkter

0

0

Resultat före skatt

0

1

Nettoresultat

0

1

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

0

1

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

36

37

Räntebärande anläggningstillgångar

5

10

Ej räntebärande omsättningstillgångar

9

5

Räntebärande omsättningstillgångar

5

1

Totala tillgångar

55

53

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

42

42

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

42

42

Räntebärande kortfristiga skulder

1

3

Ej räntebärande kortfristiga skulder

12

8

Totala skulder och eget kapital

55

53

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

2

-1

Kassaflöde från investeringsverksamhet

4

-3

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-2

3

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

0,3

1,7

Soliditet, %

77,8

80,4

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

2

5

Av- och nedskrivningar

2

2

Antal anställda i medeltal

46

42

Sjukfrånvaro, %

1,2

1,2

BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, antal

5000

Passagerar-

4000

båtar, turer

3000

Fritidsbåtar,

2000

sålda

biljetter

1000

0

2008

2009

2007

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

65

35

60

40

50

50

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

52 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.svenskaspel.se t PSH OS t AB SVENSKA SPEL

AB Svenska Spel bildades 1996 ge- nom en sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Svenska Spels tillstånd att anordna lotterier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeauto- mater, kasinospel och pokerspel över Internet lämnas av regeringen. Nuvarande tillstånd för verksamheten löper ut den 31 december 2010 för- utom tillståndet för kasinospel som gäller till utgången av 2011.

VERKSAMHET

Svenska Spels uppdrag från staten är att efter tillstånd av regeringen på ett socialt ansvarsfullt sätt anordna spel- och lotterier. Bolaget bedriver verksamhet inom fyra affärs- områden: Restaurangspel & Bingohallar, Ka- sino, Ombud (består av försäljningsområde Butik, Förening och Prenumeration) samt In- ternet.

EKONOMI

Nettoomsättningen från spelverksamhet mm uppgick till 8 096 (8 071) mnkr. Rörelsere- sultatet uppgick till 4 921 (4 985) mnkr. Re- sultatet efter finansiella poster och skatt upp- gick till 4 977 (5 108) mnkr. Det lägre resul- tatet förklaras av genomförda spelansvarsåt- gärder, ökade kostnader efter genomförda satsningar, samt lägre finansiella intäkter.

MÅL

Regeringens ambition är att bedriva en ansvarsfull spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala skyddshänsyn ska stå i förgrunden för svensk spelpolitik. De statligt kontrollerade bolagen ska i sin marknadsföring av verksamheten ha en socialt ansvarstagande inriktning i syfte att inte uppfattas som alltför påträngande. Svenska Spel ska beakta konsumenternas in- tresse av ett trovärdigt alternativ till illegal spelverksamhet. En väl utbyggd service i så- väl storstad som glesbygd ska eftersträvas. I uppdraget ligger också att sociala skyddshän- syn ska prioriteras när spelformer utvecklas och i övrig verksamhet. Bolaget ska anta en försiktighetsprincip när det gäller nya spel

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Margareta Winberg

VD: Meta Persdotter

Ordf: Margareta Winberg Led: Hans Bergenheim Ste- fan Borg, Lena Borgström Melinder, Björn Fries, Eva- Britt Gustafsson, Lena Jönsson (Hans Bergenheim val- des och Lars Otterbeck avgick vid årstämman 2010) Arb rep: Anders Andersson, Martina Ravn Arb suppl: Peter Cernvall, Roland Norbäck Revisorer: Per Ward- hammar, Öhrings PriceWaterhouseCoopers och Anders Herjevik, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 93 (93) tkr.

och nya marknader. Risken för bedrägerier och olagligt spel ska också beaktas. Maximal säkerhet i spelhanteringen ska eftersträvas. Utifrån bolagets uppdrag ska verksamheten bedrivas kostnadseffektivt.

Styrelsen har beslutat att bolaget ska ha ett spelutbud som attraherar spelarna utan att vinstmaximera samtidigt som spelarna ges goda möjligheter att kontrollera sitt spelande genom information, utbildning och exempel- vis spelbudgetar och spelkoll. Styrelsen fast- ställer därutöver interna ekonomiska mål för verksamheten grundade på en avvägning mel- lan ansvarstagande och resultatnivå. För 2009 uppgick koncernens resultatmål efter finansiella poster och skatt till 5 094 (5 122) mnkr. Utfallet är 117 mnkr lägre än målet, en avvikelse på 2,3 %.

UTDELNINGSPOLICY

Alla, till utdelning tillgängliga, vinstmedel ska disponeras på sätt som regeringen föreskriver. I vinstdispositionen föreslås att 500 mnkr fördelas till Riksidrottsförbundet och 4 477 mnkr till staten.

UTVÄRDERING

Svenska Spel har under 2009 uppfyllt de mål som regering och riksdag ställt upp. Svenska Spel är ett av de första spelbolagen i Europa att uppfylla branschorganisationen European Lotteries krav för spelansvar.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning från spelverksamheten

8096

8 071

Aktiverat arbete för egen räkning

15

11

Personalkostnader

-971

-924

Övriga externa kostnader

-1890

-1 853

Av- och nedskrivningar

-329

-320

Rörelseresultat

4921

4 985

Finansiella poster

56

123

Skatt

0

0

Nettoresultat

4977

5108

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

4977

5 108

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1373

1452

Räntebärande anläggningstillgångar

1469

1354

Ej räntebärande omsättningstillgångar

1754

1744

Räntebärande omsättningstillgångar

3404

3362

Totala tillgångar

8000

7912

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

4977

5108

aktieägare i moderbolaget

Summa eget kapital

4977

5108

Ej räntebärande avsättningar

13

14

Ej räntebärande långfristiga skulder

1264

1236

Ej räntebärande kortfristiga skulder

1746

1554

Totala skulder och eget kapital

8000

7912

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

5737

4762

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-365

-699

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-5108 -5247

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

98,7

98,7

Rt (genomsnitt), %

63,6

66,4

Rsyss (genomsnitt), %

80,2

82,8

Soliditet, %

62,2

64,6

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

4977

5108

Bruttoinvesteringar

372

708

Av- och nedskrivningar

329

320

Antal anställda i medeltal

1748

1720

Sjukfrånvaro, %

3,8

3,8

BIDRAG TILL FOLK- OCH IDROTTSRÖRELSEN, mnkr

1600

Utfall

1200

800

400

0

2008

2009

2007

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

56

44

75

25

43

57

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 53

Skr. 2009/10:140

Bilaga

AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG t PSH OS t www.akademiskahus.se

Akademiska Hus bildades 1993 i sam- band med ombildningen av Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud- uppgift är att erbjuda landets universi- tet och högskolor ändamålsenliga och sunda lokaler för utbildning och forsk- ning. Företaget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekono- miska och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget verkar på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verk- samhet består i att äga, förvalta, projektera, bygga och utveckla fastigheterna så att kun- derna ska kunna fokusera på sin utbildnings- verksamhet. Kännetecknande för Akademiska Hus verksamhet är också långa kontrakt med stabila kunder. Omfattande investeringar görs årligen i ny- och ombyggnationer. Företaget har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Akademiska Hus ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling.

EKONOMI

Akademiska Hus hyresintäkter ökade till 4927 (4793) mnkr. Ökningen beror på index- uppräkning av hyrorna samt tillskott från fär- digställda ny- och ombyggnationer. Försälj- ningarna i Stockholm och Härnösand under slutet av 2008 har minskat intäkterna något. Driftsöverskottet uppgick till 3149 (3053) mnkr och direktavkastningen ökade till 6,8 (6,4) procent. Årets resultat efter skatt blev 972 (749) mnkr. Förbättringen förklaras av en mindre negativ värdeförändring i förvalt- ningsfastigheterna jämfört med 2008. De orealiserade värdeförändringarna i förvalt- ningsfastigheter uppgick till -1208 (-2192) mnkr. Bruttoinvesteringarna uppgick till 1395 (1456) mnkr. Under året genomfördes inga försäljningar (1383 mnkr).

MÅL

Akademiska Hus arbetar med strategier och mål inom fyra delområden; marknad, medar- betar- och ledarskap, lönsamhet samt fastig- heter/hållbarhet. Kundnyttan mäts bland an- nat med nöjdkundindex (NKI) där målet är in- dex 70. Medarbetarnas trivsel mäts genom

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Mikael Lundström

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Hyresintäkter

4927

4793

Övriga intäkter

188

164

Kostnader

-2001

-1944

Värdeförändringar fastigheter

-1208 -2192

Rörelseresultat

1906

821

Finansiella intäkter

381

265

Finansiella kostnader

-957

-854

Resultat före skatt

1330

232

Skatt

-358

517

Nettoresultat

972

749

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

972

749

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

47744

47543

Räntebärande anläggningstillgångar

2251

2954

Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Sigbrit Franke, Marian-

Ej räntebärande omsättningstillgångar

599

576

Räntebärande omsättningstillgångar

1193

1590

ne Förander, Per Granath, Gunnar Svedberg, Maj-Char-

lotte Wallin, Ingemar Ziegler Arb rep: Anders Larsson,

Totala tillgångar

51787

52663

Tomas Jennlinger Revisorer: Hans Warén, Deloitte AB

Eget kapital, avsättningar och skulder

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190)

Eget kapital hänförbart

24476

24462

till aktieägare i moderbolaget

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (95) tkr.

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-

Summa eget kapital

24476

24462

ingskansliet.

Räntebärande avsättningar

252

239

Ej räntebärande avsättningar

6574

6571

NMI (nöjdmedarbetarindex). Här är målet 71.

Räntebärande långfristiga skulder

11551

15464

Ej räntebärande långfristiga skulder

25

7

Lönsamhetsmålet innebär att avkastningen

Räntebärande kortfristiga skulder

6973

3779

på eget kapital ska motsvara den femåriga

Ej räntebärande kortfristiga skulder

1936

2141

statsobligationsräntan plus 4 procentenheter,

Totala skulder och eget kapital

51787

52663

över en konjunkturcykel. Soliditeten bör vara

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

lägst 35 procent. Miljömålen ställs upp dels

Kassaflöde från löpande verksamhet

1761

1980

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-1123

291

för kommande året, dels långsiktigt. Ett av

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-771

-2100

miljömålen är att mängden köpt energi ska

NYCKELTAL

2009

2008

minska med 40 procent till år 2025 jämfört

Re (genomsnitt), %

4,0

0,7

med år 2000. Vid årstämman 2010 besluta-

Rt (genomsnitt), %

4,4

2,1

des att soliditeten ska uppgå till mellan 30

Soliditet, %

47,3

46,5

och 40 procent.

Lokalarea, tkvm

3219

3200

Marknadsvärde fastigheter

47723

47524

UTDELNINGSPOLICY

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Målet är att utdelningen ska uppgå till 50

Utdelning

1219

978

Bruttoinvesteringar

1395

1456

procent av resultatet efter finansiella poster,

Av- och nedskrivningar

8,4

8,8

exklusive orealiserade värdeförändringar, med

Antal anställda i medeltal

399

399

avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel-

Sjukfrånvaro, %

2,3

2,6

ning ska hänsyn tas till koncernens kapital-

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

struktur och kapitalbehov.

25

Mål

20

Utfall

UTVÄRDERING

15

10

NKI blev liksom året innan 70 (av maximalt

5

100) och nådde därmed målnivån. Även NMI

0

uppgick till 70 (70) och målet för 2009 var

2007

2008

2009

71. Soliditet uppgick vid utgången av 2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

till 47,3(46,5) procent vilket, med god mar-

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

ginal, är inom det uppsatta målet. Avkast-

77

23

57

43

43

57

ningen på eget kapital efter schablonskatt

uppgick till 4,0 (0,7) procent, vilket är lägre

Etikpolicy

Ja

än målet, som för 2009 utföll till 6,5 pro-

Jämställdhetspolicy

Ja

cent. Målet är dock satt över en konjunktur-

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

cykel. Den minskade avkastningen beror näs-

Redovisar enligt IFRS

Ja

tan uteslutande på orealiserade negativa vär-

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

deförändringar i fastigheterna. Den underlig-

STATENS ÄGARANDEL, %

gande direktavkastningen är dock fortsatt

Statens ägarandel 100%

god. En utdelning om 1219 (978) mnkr före-

slogs för 2009, vilket är enligt policy. Mäng-

den köpt energi blev för 2009 246 kwh/kvm

och årsmålet var 259 kwh/kvm.

54 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.bostadsgaranti.se t PSH OS t AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI

Företaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenör- föreningen. Bostadsgaranti tecknar sä- kerheter som bland annat ger köpare av bostadsrätter i nyproducerade bostads- rättsföreningar ökad trygghet.

Under 1976 introducerades en tio- årsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- kor för statliga lån (senare räntesub- ventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna i företa- get. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av företagets starka ställning var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verk- samheten. Den formella kopplingen mellan subventionssystemet och garan- tiverksamheten har upphört.

VERKSAMHET

AB Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och dess helägda dotterbolag Försäkringsak- tiebolaget Bostadsgaranti erbjuder garantier, säkerheter samt försäkringsprodukter med fo- kus på bygg- och bostadssektor. Hos Försäk- rings AB Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000 kunnat teckna byggsäkerhets (fullgö- rande)- och byggfelsförsäkringar medan mo- derbolaget fortsatt erbjuder insats- och för- skottsgarantier för bostadsrättsprojekt. Mo- derbolaget har också en omfattande kursverk- samhet inom bostadsrättsområdet. Försäk- ringarna lämnas för såväl flerbostadshus som småhus. Volymmässigt är byggfelsförsäkring- en den största produkten. Byggfelsförsäkring- en är obligatorisk att teckna enligt lag vid byggande av bostäder för permanent bruk och ger ett skydd mot byggfel och skador under 10 år. Fullgörandeförsäkring är ett alternativ till bankgaranti när säkerhet ska ställas från byggentreprenören till beställaren.

EKONOMI

Koncernens nettoomsättning uppgick till 22 (25) mnkr. Inklusive premieintäkterna från dotterbolaget uppgick nettoomsättningen till 56 (58) mnkr. Nedgång i bostadsbyggandet har fortsatt även 2009 med färre påbörjade bostadsrättsprojekt vilket innebär en mins- kande marknad för bolagets produkter. Pro- duktionen av styckebyggda småhus utveckla-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Pether Fredholm, Kerstin Grönwall, Leif Ljungqvist, Jan Persson, Kristina Westerståhl (Leif Ljungqvist valdes och Michel Thorén avgick vid extra bolagsstämma 2009, Pether Fredholm valdes och Johan Skoglund avgick vid årsstämma 2010) Revisor: Per Bergman, KPMG Bohlins AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 37 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

des dock bättre än väntat och de totala pre- mieintäkterna överträffade budget. Skadeut- fallet på byggfelsförsäkringar fortsatte att öka. Även driftskostnader i dotterbolaget ökade under året. För såväl moderbolag som dotter- bolag var emellertid resultatet starkt positivt 2009, vilket främst beror på återhämtningen på de finansiella marknaderna men också fortsatt stark marknadsposition vad gäller ga- rantier och försäkringsprodukter. Koncernens resultat före skatt uppgick till 90 (-40) mnkr. Marknadsvärdet på koncernens placeringstill- gångar uppgick vid årsskiftet till 812 mnkr med en totalavkastning på 12,8% under 2009.

MÅL

Avkastningsmålet, som reviderades under 2009, uttrycks som att avkastningen på ge- nomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus tre pro- centenheter, över en konjunkturcykel.

UTDELNINGSPOLICY

Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska de- las ut.

UTVÄRDERING

Avkastningen på eget kapital uppgick för 2009 till ca 35 procent och därmed överträf- fades målet. För 2009 föreslås en utdelning- en på 1/3 av årets resultatet efter skatt, vilket motsvarar 24 mnkr, varav hälften tillfaller sta- ten som ägare. Bolaget har upprättat en håll- barhetsredovisning för 2009 i enlighet med GRI:s riktlinjer.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Intäkter

22

25

Övriga intäkter

1

2

Kostnader

-15

-22

Värdeförändringar

62

-61

Rörelseresultat

70

-57

Finansiella intäkter

43

56

Finansiella kostnader

-25

-23

Försäkringsföretagets tekniska resultat

4

-16

Resultat före skatt

90

-40

Skatt

-23

10

Nettoresultat

67

-30

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

67

-30

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1

5

Ej räntebärande omsättningstillgångar

378

356

Räntebärande omsättningstillgångar

818

703

Totala tillgångar

1197

1064

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

223

156

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

223

156

Ej räntebärande avsättningar

214

185

Ej räntebärande kortfristiga skulder

760

723

Totala skulder och eget kapital

1197

1064

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

47

75

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-54

-75

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

-8

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

34,6

neg

Rt (genomsnitt), %

10,7

3

Rsyss (genomsnitt), %

61,9

17,1

Soliditet, %

19,3

14,9

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

24

0

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

0

0

Antal anställda i medeltal

14

11

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

35

Mål

30

Utfall

25

20

15

10

5

neg.

0

2007

2008

2009

2006

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

43

57

40

60

29

71

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 50%

Sveriges Byggindustrier 50%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 55

Skr. 2009/10:140

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING t PSH OS t www.bilprovningen.se

Bilprovningen bildades 1963 och har haft ensamrätt på att utföra den tek- niska fordonskontrollen enligt föreskrif- ter i vägtrafikförordningen. Enligt be- slut av riksdagen kommer fordons- besiktningsmarknaden att konkurrens- utsättas fr.o.m. den 1 juli 2010.

VERKSAMHET

Verksamheten består till cirka 97 procent av obligatoriska kontroll- och registreringsbesikt- ningar i enlighet med EU-direktiv samt natio- nella lagar och föreskrifter. Priserna ska vara samma i hela landet och tillgängligheten god. Därutöver finns vissa konkurrensutsatta tjäns- ter som kran- och lyftbesiktningar, frivilliga bromstester samt miljökontroller och kvalitets- kontroller. Dessa bedrivs i eget dotterbolag.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1508,7 (1516,1) mnkr och rörelseresultatet till 39,7 (-248,6) mnkr. Resultatförbättringen förkla- ras av att föregående års rörelseresultat be- lastades av nedskrivningar på grund av sänkta marknadsvärden på fastigheter. Årets nettore- sultat ökade till 18,0 (-203,5) mnkr av sam- ma orsak. Koncernens bruttoinvesteringar uppgick 2009 till 47,1 (114,3) mnkr. Den fi- nansiella ställningen är fortsatt god med en soliditet på 53,5 (52,6) procent. Noterbart är också att priset för kontrollbesiktning är oför- ändrat sedan 2002. Styrelsens förslag till ut- delningen till ägarna om 5 310 (4864) tkr el- ler 132,75 (121,60) kr per aktie fastställdes av bolagsstämman den 29 april 2010.

MÅL

Den övergripande målsättningen för företaget är att främja miljö och trafiksäkerhet. Verksamhe- ten ska bedrivas med opartiskhet, god tillgäng- lighet och hög kvalitet. Företaget ska ha lägst pris för likvärdig kontrollbesiktning i Europa och en soliditet på minst 25 procent. Företaget strä- var efter att fortlöpande förbättra styrningen av verksamheten genom tydliga, relevanta och konkreta mål. Förutom inom miljö och säkerhet finns sådana mål inom områdena kund, ägare, utveckling, medarbetare och process.

UTDELNINGSPOLICY

Med beaktande av företagets finansiella ställ- ning kan utdelning ske med maximalt 1,5 procent av 25 procent av moderbolagets ba- lansomslutning.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Kerstin Lindberg

VD: Magnus Ehrenstråhle

Göransson

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Ulf Blomgren, Håkan Bryngelson, Per Johansson, Anna Nilsson Ehle, Richard Reinius, Annika Sten Pärson, Thomas Win- skog, Christer Zetterberg, (Richard Reinius valdes och Christer Berggren avgick vid årsstämma 2010)

Arb rep: Erik Jonasson, Joakim Rönnlund Arb suppl: Sonny Johansson, Stefan Sandqvist Revisorer: Sten Olofsson och Lena Möllerström, Grant Thornton samt Staffan Nyström, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr och till vice ordförande 80 (80) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 65 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTVÄRDERING

Verksamheten kännetecknas bl.a. av god eko- nomi och mycket nöjda kunder. Utfallet av Nöjd Kund Index Privatkunder, NKI Privat- kunder, för år 2009 var 4,30, målet var 4,20. Målet för NKI Företagskunder år 2009 var 4,10 och utfallet blev 4,19.

Utifrån givet uppdrag har företagets verk- samhet under 2009 bedrivits effektivt och medverkat till ökad trafiksäkerhet och en minskning av fordonens påverkan på miljön. Företagets verksamhet uppfyller en viktig funktion. Mot bakgrund av kontinuerliga in- vesteringar i ny teknik och god ekonomi är bolaget en drivande och aktiv aktör inom tra- fiksäkerhetsområdet. Till detta kommer att bolaget har kundernas förtroende. Bilprov- ningen har under 2009 uppfyllt merparten av ekonomiska och andra mål.

Enligt beslut av riksdagen kommer fordons- besiktningsmarknaden att konkurrensutsättas fr.o.m. den 1 juli 2010. Bolaget har på ett aktivt och ansvarsfullt sätt fortsatt arbetet med en anpassning till de nya marknadsförut- sättningarna.

Bolaget arbetar aktivt och medvetet med hållbarhetsfrågor. I sin hållbarhetsredovisning analyserar och redovisar bolaget på ett trans- parent sätt dessa frågor.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

1509

1516

Övriga intäkter

9

18

Kostnader

-1478 -1783

Rörelseresultat

40

-249

Finansiella intäkter

4

16

Finansiella kostnader

-5

-46

Resultat före skatt

39

-279

Skatt

-22

75

Nettoresultat

18

-204

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

18

-204

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

744

778

Räntebärande anläggningstillgångar

19

18

Ej räntebärande omsättningstillgångar

70

93

Räntebärande omsättningstillgångar

554

371

Totala tillgångar

1387

1259

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

743

663

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

743

663

Räntebärande avsättningar

185

188

Ej räntebärande avsättningar

36

29

Räntebärande långfristiga skulder

33

50

Ej räntebärande långfristiga skulder

28

31

Räntebärande kortfristiga skulder

10

9

Ej räntebärande kortfristiga skulder

352

289

Totala skulder och eget kapital

1387

1259

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

249

175

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-44

-48

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-21

-17

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

2,6

neg

Rt (genomsnitt), %

3,4

neg

Rsyss (genomsnitt), %

4,8

neg

Soliditet, %

53,5

52,6

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

5

5

Bruttoinvesteringar

47

114

Av- och nedskrivningar

154

452

Antal anställda i medeltal

1851

1959

Sjukfrånvaro, %

4,3

5,1

SOLIDITET, %

60

Mål

40

Utfall

20

0

2008

2009

2010

2007

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

89

11

71

29

67

33

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 52%

Bilförsäkringsföretagen 12%

Motorbranschens Riksförbund 12%

Kungliga Automobil Klubben 5%

Motorförarnas Helnykterhetsförbund 5%

Motormännens Riksförbund 5%

Övriga 9%

56 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Totalt 64,9

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.sek.se t PSH OS t AKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT

Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK) bildades av staten och affärsbankerna 1962 i syfte att ge den svenska indu- strin bättre tillgång till långfristig fi- nansiering och öka dess konkurrens- kraft. Sedan 2003 är staten ensam ägare till SEK. SEK:s uppdrag är att säkerställa tillgång till finansiella lös- ningar för export och infrastruktur. SEK fungerar som ett oberoende kreditmark- nadsbolag.

VERKSAMHET

SEK bedriver finansieringsverksamhet samt kan i övrigt engagera sig i svensk internatio- nell finansieringsverksamhet på kommersiella grunder. Verksamheten omfattar exportkredi- ter, långivning samt strukturerad finansiering och leasing till företag, offentlig sektor, finan- siella institutioner och placerare. SEK är Nor- dens största upplånare på den internationella kapitalmarknaden. På uppdrag av svenska staten administrerar SEK det svenska syste- met för statsstödda exportkrediter till fast ränta (CIRR-systemet) och statens bistånds- kreditsystem. SEK:s totala volym av nya kundfinansieringslösningar under 2009 upp- gick till 122,5 (64,9) mdkr. Utlåning till före- tag var 101,5 (42,7) mdkr, varav nya export- krediter uppgick till 54,0 (26,8) mdkr. Utlå- ning till den offentliga sektorn (främst infra- strukturinvesteringar) uppgick till 14,8 (8,1) mdkr och till den finansiella sektorn uppgick den till 6,2 (14,1) mdkr.

EKONOMI

SEK kärnresultat uppgick till 1 599,3 (833,9) mnkr, förbättringen förklaras främst av en ökning av räntenettot relaterat till öka- de volymer. Rörelseresultatet, efter nedskriv- ningar och värdeförändringar, var 2 368,6 (185,2) mnkr, i detta ingår värderingseffekter på 769,3 (-648,7) mnkr. Räntenetto uppgick till 1 994,3 (1 543,3) mnkr. Kapitaltäck- ningsgraden var 19,8 (21,4) procent före be- aktande av övergångsreglerna och 18,7 (15,5) procent enligt övergångsreglerna. SEK:s rating för långfristiga skulder är AA+ från Standard & Poor’s och Aa1 från Moody’s. Under fjärde kvartalet var räntenettot 458,8 (563,0) mnkr och resultat efter skatt 497,2 (-118,5) mnkr. Den låneram om 100 mdkr som riksdagen beslutade om i prop. 2009/08:86 förlängdes att gälla även kom- mande år i budgetpropositionen för 2010

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Ulf Berg

VD: Peter Yngwe

Ordf: Ulf Berg Led: Karin Apelman, Jan Belfrage, Chris- tina Liffner, Risto Silander, Helena Levander, Bo Netz, Eva Walder, Jan Roxendal (Jan Belfrage valdes vid års- stämma 2010) Revisorer: Jan Birgersson, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 165 (165) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 82 (82) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

(prop. 2009/10:1) enligt regeringsbeslut som togs den 17 dec 2009.

MÅL

SEK tillhandahåller medel- och långfristiga krediter för svenska exportaffärer och investe- ringar. SEK ska främja utvecklingen av svenskt näringsliv och svensk exportindustri samt i övrigt engagera sig i svensk internatio- nell finansieringsverksamhet på kommersiella grunder. Verksamheten ska drivas så att den ger en tillfredsställande avkastning på satsat kapital. SEK:s styrelse fastställer årligen SEK:s affärsplan för en treårsperiod samt ut- värderar affärsplanen kontinuerligt.

UTDELNINGSPOLICY

SEK:s utdelningspolicy syftar till att för sin aktieägare långsiktigt generera en marknads- mässig avkastning på eget kapital samtidigt som bolaget alltid ska ha ett riskkapital som väl överstiger de legala kraven. Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman att utdelning för 2009 ska uppgå till 518 Mkr motsvarande cirka 30 procent av årets resultat efter skatt.

UTVÄRDERING

SEK har under året uppfyllt sin roll att främja utvecklingen av svenskt näringsliv och svensk exportindustri genom sin kreditgivning som varit inriktad mot exportindustrin samt mot fi- nansiering av infrastruktur. SEK har dessutom varit mycket framgångsrik i sin upplåning trots en orolig och turbulent marknad. Export- industrin drabbades mycket hårt av finanskri- sen under hösten 2008. SEK har med hjälp av låneramen (se ovan) kunnat lämna lånelöf- ten som gjort att svenska exportföretag har kunnat offerera fler exportaffärer.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Räntenetto

1994

1543

Provisionsintäkter

26

35

Provisionskostnader

-26

-22

Nettoresultat finansiella transaktioner

1103

-457

Summa rörelseintäkter

3097

1100

Allmänna administrationskostnader

-471

-340

Avskrivningar, icke-finansiella tillgångar

-11

-21

Övriga rörelsekostnader

0

-1

Återvunna kreditförluster

37

4

Nedskrivning av finansiella tillgångar

-283

-557

Rörelseresultat

2369

185

Skatt

-642

-41

Nettoresultat

1727

144

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Summa tillgångar

371588

370014

Totala tillgångar

371588

370014

Skulder, avsättningar och eget kapital

Summa skulder och avsättningar

358133

359620

Summa eget kapital

13455

10394

Summa skulder, avsättningar och

371588

370014

eget kapital

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

-37333

31007

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-3

564

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

31193

-18098

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

16,8

2,8

Primärkapitalrelation, %

17,9

15,5

Kapitaltäckningsgrad, %

18,7

15,5

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

518

0

Bruttoinvesteringar

3475

74975

Av- och nedskrivningar

243

573

Antal anställda i medeltal

211

183

Sjukfrånvaro, %

2,1

2,3

NYA KUNDFINANSIERINGSLÖSNINGAR, mnkr

Exportkrediter 54,0

Övrig utlåning till exportörer 45,8

Utlåning till övriga företag 0,7

Utlåning till den publika sektorn 14,8

Utlåning till den finansiella sektorn 6,2

Syndikerade kundtransaktioner 1,0

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

56

44

57

43

50

50

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 57

Skr. 2009/10:140

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET t PSH OS t www.msr.se

Svenska Miljöstyrningsrådet bildades 1995 för att vara svenskt registrerings- organ enligt EU:s miljöstyrnings- och revisionsförordning, Emas. Verksamheten har sedan utvecklats och omfattar idag även det internationella systemet för miljövarudeklarationer, EPD, samt för att förvalta och utveckla system för hållbar offentlig och annan professionell upphandling (Miljö- styrningsrådets upphandlingskriterier).

VERKSAMHET

Bolaget förvaltar och vidareutvecklar tre frivil- liga system på miljöområdet. Emas beskriver hur man stegvis bedriver ett förebyggande miljöledningsarbete i vilket ingår att planera, genomföra, följa upp och ständigt förbättra en organisations miljöprestanda. EPD är ett system för miljövarudeklarationer som inne- bär ett sätt att faktabaserat beskriva produk- ters och tjänsters miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv – från råvaruutvinning till slutlig avfallshantering. Det tredje systemet är Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier, som ger vägledning för upphandlande enheter inom stat, kommun och landsting samt nä- ringsliv för att på bästa sätt kunna inkludera miljöaspekter i samband med upphandling. Arbetet med att utarbeta kriterier som stöd vid upphandling av ett antal vanligt förekom- mande produktområden är viktiga delar i verksamheten liksom information inom områ- det miljöanpassad upphandling.

EKONOMI

Verksamheten finansieras via registrerings- och årsavgifter från de organisationer som an- sluter sig till Emas- och EPD-systemen. Där- utöver får bolaget vissa intäkter från projekt- verksamhet inom verksamhetsområdena. Bo- laget har fått ett statsbidrag på 11,2 mnkr under 2009 för verksamheten det tredje året av regeringens handlingsplan för miljöanpas- sad offentlig upphandling. Omsättningen uppgick till 14 (16) mnkr.

MÅL

Bolaget ska stödja industri, övrigt näringsliv och offentlig förvaltning att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt och kost- nadseffektivt sätt. Bolaget ska även ge dem som öppet beskriver syftet med och resultate av sitt miljöarbete ett erkännande som kan förstås såväl nationellt som internationellt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Lars Parkbring

VD: Sven-Olof Ryding

Ordf: Lars Parkbring Led: Annika Christensson, Ted Ekman, Johan Gerklev, Kerstin Grönman, Lars Jons- son, Marie Larsson, Annaa Mattsson, Inger Strömdahl, Peter Wenster (Ted Ekman, Kerstin Grönman, Lars Jonsson och Marie Larsson valdes och Sofia Ahlroth, Stefan Holm, Anna Sander, avgick vid årstämman 2010) Revisorer: Mikael Sjölander och Magnus Fager- stedt, Ernst & Young AB.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 45 (45) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 10 (10) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

Ett mål för upphandlingsverksamheten är att underlätta för upphandlarna i kravställandet så att den tid och de resurser man satsar, för- utom att ge ett bra avtal, också resulterar i största möjliga miljönytta. Det ekonomiska målet är att verksamheterna kring Emas och EPD ska ge ett tillräckligt överskott för att möjliggöra utökade och förbättrade informa- tionstjänster.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att vara vinstdri- vande.

UTVÄRDERING

Arbetet att som så kallat behörigt organ infor- mera om Emas på hemsidan www.emas.se in- kludsive sedvanlig information om Emas-för- ordningen, regler för att ansluta sig till syste- met samt Emas-registrerade organisationer fortsatte. Motsvarande arbete genomfördes också avseende det intenationella EPD-syste- met men här med ett internationellt perspek- tiv. Arbetet med upphandlingsverksamhet un- der 2009 präglades till stor del av arbetet med regeringens handlingsplan för miljökrav vid offentlig upphandling. Det har inneburit ett omfattande informations- och kriterieut- vecklingsarbete samt vägledning för upp- handlare. Det innebar uppdatering av existe- rande kriterier och att arbetet med kriterier för nya produktområden påbörjats. Bolaget redovisar i sin hållbarhetsredovisning nyckel- tal för påverkan från den egna verksamheten, bl.a. utsläpp av växthusgaser, personalsitua- tionen inkl. omsättning, sjukfrånvaro och ut- bildning, samt ekonomiska nyckeltal.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

2

2

Övriga intäkter

12

14

Kostnader

-14

-16

Rörelseresultat

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettoresultat

0

0

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

0

0

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande omsättningstillgångar

3

3

Räntebärande omsättningstillgångar

9

8

Totala tillgångar

12

11

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

3

3

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

3

3

Ej räntebärande kortfristiga skulder

9

8

Totala skulder och eget kapital

12

11

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

0

0

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

0

0

Rt (genomsnitt), %

1,9

2,7

Soliditet, %

30,1

30,0

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

0

0

Antal anställda i medeltal

11

9

EPD-REGISTRERINGAR, antal

120

Utfall

100

80

60

40

20

0

2005

2006

2007

2008

2009

EMAS-REGISTRERINGAR, %

120 Utfall

90

60

30

0

2005

2006

2007

2008

2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Styrelse

45

55

44

56

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 85%

Sveriges kommuner och landsting 10%

Svenskt Näringsliv 5%

58 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX BMNJ TF t PSH OS t "-.* '½3&5"(41"35/&3 "#

ALMI:s uppdrag är att främja utveck- lingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyfö- retagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. ALMI ägs av staten och är moderbolag i en kon- cern med 19 regionala dotterbolag. Moderbolaget äger 51 procent av dot- terbolagen, övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseorgan och kom- munala samverkansorgan.

VERKSAMHET

ALMI erbjuder finansiering (exportlån, mik- rolån samt särskilda finansieringsformer för innovatörer) och affärsrådgivning till små och medelstora företag, nya såväl som etablerade. Verksamheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag. Kreditgivning sker i sam- verkan med andra kreditgivare, banker är en viktig samarbetspartner. Under 2009 hade ALMI drygt 47 000 (64 000) kundkontakter. I november 2008 beslutades om ett kapital- tillskott till ALMI på 2 mdkr för att tillgodose behovet av finansiering hos landets företagare i spåren av finanskrisen, detta har även på- verkat ALMIs verksamhet under 2009. ALMI Invest, som finansieras av bl.a. EU-medel och regional medfinansiering, har under 2009 på- börjat sin operativa verksamhet och har till- sammans med kommersiella investeringspart- ners genomfört ett tjugotal investeringar i små företag i expansionsfas. ALMI Invest be- står av sju regionalt baserade riskkapitalfon- der som totalt förvaltar över en miljard kronor.

EKONOMI

2009 uppgick ALMI:s driftanslag från staten till 135 (135) mnkr. De regionala dotterbola- gen får driftsanslag från moderbolaget och de regionala ägarna. Koncernens resultat före minoritetsintressen uppgick till -59 (9) mnkr. Moderbolagets resultat uppgick till -46 (-31) mnkr. Avkastningen på utlånade medel upp- gick efter kreditförluster till 0,91 (1,25) pro- cent. Kreditförlusterna i förhållande till utlå- ningsvolymen var 5,99 (7,1) procent, en för- bättring som till viss del hänger samman med upplösning av en central reservering och att stora reserveringar gjordes redan i slutet av 2008 som en följd av finanskrisen.

MÅL

ALMI:s mål är att fler innovativa idéer kom- mersialiseras framgångsrikt, att fler livskrafti-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Elisabeth Gauffin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Ola Asplund, Thomas Bengtsson, Jan Berg, Maria Masoomi, Marita Skog, Bertil Törsäter (Majvor Müller avgick vid årstämman 2010) Arb rep: Lars Jansson, Arb suppl: Anna-Lena Wester Lars-Erik Wiik Revisorer: Stefan Holmström KPMG samt Bertil Forsslundh, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

ga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och lönsam- het. ALMI:s utlåning till kvinnor och invand- rare ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföreta- gandet bland dessa grupper. Låneverksamhe- ten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt. Under 2009 har koncernledningen fått i uppdrag att utveckla en strategi för hur koncernen ska arbeta med hållbarhet ur ett helhetsperspektiv och bl.a. integrera hållbarhet i företagets mål.

UTDELNINGSPOLICY

Företaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Under 2009 kommersialiserades 567 (585) innovationer, 4704 (3800) nya företag kom igång med hjälp från ALMI och sammanlagt genomfördes 4 476 (3700) fördjupade råd- givningsinsatser. Nyutlåningen ökade mycket kraftigt, totalt 3 231 (1716) mnkr, en ökning med 88 procent, varav 2 100 krediter bevil- jagdes till etablerade företag om totalt 2 158 (796) mnkr, 2744 (2285) lån till nya företag om 1 011 (816) mnkr och 256 (355) lån till innovatörer om 62 (104) mnkr. Dessutom har 17 mnkr i förstudiemedel tilldelats 2 665 innovationsprojekt för en första utvärdering av idéns kommersialiserbarhet. Antalet kvinnor bland låntagarna ökade med 30 procent från 1 241 till 1 610. Den totala andelen kvinnor var 32 procent. ALMI:s utlåning har medver- kat till att banker och andra finansiärer lånat ut 7 159 mnkr till företagen under 2009, vil- ket innebär att för varje utlånad krona från ALMI så har företagen fått ytterligare nära 2,5 kronor i lån.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

868

828

Kostnader

-903

-794

Rörelseresultat

-35

34

Finansiella kostnader

-24

-25

Resultat före skatt

-59

9

Nettoresultat

-52

9

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

-52

-9

Minoritetsintressen

-7

18

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

210

153

Räntebärande anläggningstillgångar

4308

2814

Ej räntebärande omsättningstillgångar

98

90

Räntebärande omsättningstillgångar

2619

3936

Totala tillgångar

7235

6993

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

6170

6223

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

159

166

Summa eget kapital

6329

6389

Ej räntebärande avsättningar

70

70

Räntebärande långfristiga skulder

147

147

Ej räntebärande långfristiga skulder

505

137

Ej räntebärande kortfristiga skulder

184

250

Totala skulder och eget kapital

7235

6993

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

-120

-1935

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-49

-23

Kassaflöde från

339

2149

finansieringssverksamhet

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Rt (genomsnitt), %

neg

0,5

Rsyss (genomsnitt), %

neg

0,5

Soliditet, %

87,5

91,4

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Anslag från staten

142

151

Bruttoinvesteringar

58

48

Av- och nedskrivningar

36

18

Antal anställda i medeltal

460

424

Sjukfrånvaro, %

3,3

3,4

NYUTLÅNING, mnkr

3500

Utfall

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

2002

2004

2006

2008

2003

2005

2007

2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

52

48

67

33

50

50

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 59

Skr. 2009/10:140

Bilaga

"105&,&5 ",5*�-"( 16#- t PSH OS t XXX BQPUFLFU TF

Apoteket AB hade fram till den 1 juli 2009 ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten. Apoteket AB har därefter kvarstått som en central aktör i statlig ägo som ska agera utifrån samma vill- kor som de nya aktörerna på en konkur- rensutsatt marknad.

VERKSAMHET

Apoteket har som främsta uppgift att sälja lä- kemedel till den svenska allmänheten. För- säljningen har under 2009 huvudsakligen skett via drygt 900 öppenvårdsapotek. I glest befolkade områden sker även försäljning ge- nom apoteksombud som Apoteket har avtal med. Prioriterade områden under 2009 har varit att trygga en säker läkemedelsförsörj- ning, bidra till omregleringen och anpassa Apoteket till en ny marknadssituation. Under 2008–2009 har apoteksmarknaden reforme- rats i flera steg. Den 1 juli 2009 trädde nya regler i kraft som gör det möjligt för fler aktö- rer än Apoteket att driva öppenvårdsapotek. I november 2009 tecknades avtal om försälj- ning av åtta apotekskluster med totalt 465 apotek. Den 1 november 2009 blev det tillå- tet att sälja vissa receptfria läkemedel på andra ställen än apotek.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Christian W Jansson VD: Stefan Carlsson

Apoteket: Ordf: Christian W Jansson (Per Båtelson av- gick vid extra bolagsstämma 2009) Led: Lars Johan Jarnheimer, Gert Karnberger, Kristina Schauman, Elisa- beth Wenzlaff (Lars Johan Jarnheimer, Gert Karnberger, Kristina Schauman, Elisabeth Wenzlaff valdes och Sven-Olof Bodenfors, Eva Eriksson, Catarina Fritz, Karin Kronstam, Peter Lagerblad, Henrik Lundström och Kia Orback Pettersson avgick vid extra bolagsstämma 2009)

Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström Nilsson Arb suppl: Gunilla Larsson, Malin Jonsson Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young AB, Lars Nordstrand,

Riksrevisionen samt lekmannarevisor riksdagsledamot Lars Elinderson.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr.

Apoteksgruppen: Ordf: Birgitta Böhlin VD: Eva-Britt Gustafsson Led: Gunnvor Engström, Jan Forsberg, Ann-Christin Nykvist Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young AB samt lekmannarevisor riksdagsledamot Ceci- lia Widegren.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 (130) tkr.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 43 073 (41 710) mnkr. Försäljningen av läkemedel på re- cept ökade med 0,9 procent medan egen- vårdsförsäljningen ökade med 10,3 procent. Rörelseresultatet uppgick till 804 mnkr, vil- ket var en minskning med 146 mnkr. Minsk- ningen förklaras till största delen av tillkom- mande kostnader kopplade till nödvändig in- frastruktur för den nya apoteksmarknaden samt omregleringskostnader.

MÅL

Apoteket ska kvarstå som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden. Apoteket ska ges förutsättningar att agera utifrån sam- ma villkor som de nya aktörerna. Regeringens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt ägardirektivet bör utdelning, under för- utsättning att aktiebolagslagens regler med- ger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Apoteket bedöms på ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt uppdrag. De av regeringen fast- ställda räntabilitets- och soliditetsmålen över- träffas. Företaget har även under 2009 place- rat sig väl i mätningar när det gäller känne- dom om och attityd till företaget.

I samband med den omreglering av apo- teksmarknaden har ägandet och verksamheten i Apoteket omstrukturerats. Apoteket AB har under 2009 varit dotterbolag till Apoteket Omstrukturering AB,OAB, som ägdes direkt av staten. Under första halvåret 2010 har nya bolag bildats, Apotekens Service AB och Apo- teket Produktion & Laboratorier AB och OAB bytt namn till Apotektsgruppen i Sverige Hol- ding AB.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

43073

41710

Övriga intäkter

6

11

Kostnader

-42275 -40771

Resultat från andelar i intresseföretag

-1

0

Rörelseresultat

803

950

Finansiella intäkter

13

39

Finansiella kostnader

-10

-20

Resultat före skatt

806

969

Skatt

-274

-258

Nettoresultat

532

711

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

532

711

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

2184

2748

Ej räntebärande omsättningstillgångar

8736

7942

Räntebärande omsättningstillgångar

766

1010

Totala tillgångar

11686

11700

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

4026

3838

aktieägare i moderbolaget

Summa eget kapital

4026

3838

Ej räntebärande avsättningar

749

680

Räntebärande kortfristiga skulder

1750

2300

Ej räntebärande kortfristiga skulder

5161

4882

Totala skulder och eget kapital

11686

11700

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

890

1068

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-282

-253

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-852

-264

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

13,5

19,9

Rt (genomsnitt), %

7,0

8,9

Rsyss (genomsnitt), %

17,5

23,7

Soliditet, %

34,5

32,8

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

372

237

Bruttoinvesteringar

296

253

Av- och nedskrivningar

508

303

Antal anställda i medeltal

10319

10666

Sjukfrånvaro, %

3,9

4,7

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

11

89

40

60

60

40

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

60 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX BSCFUTMJWTSFTVST TF t PSH OS t ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL)

Riksdagen beslutade hösten 2005 att bilda företaget (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109).

Företaget bildades genom att av staten helägda Samhall delade ut det helägda dotterbolaget Samhall Resurs till äga- ren varefter företaget förvärvade Arbetslivstjänster (ALT) av AMS. Företaget bytte därefter namn till Arbetslivsresurs AR AB.

VERKSAMHET

Basen i Arbetslivsresurs verksamhet är ar- betslivsinriktad rehabilitering med tjänster som ska leda till återgång till arbetslivet. Fö- retagets breda utbud av omställningstjänster gör det lättare för uppsagda och långtidsar- betslösa personer att snabbare komma tillba- ka till arbetsmarknaden. Med långsiktiga in- satser bidrar Arbetslivsresurs till att förbättra lönsamheten för sina kunder och minska sjukskrivningstalen.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick under året till 246 (184) mnkr vilket innebär en ökning med 62 mnkr. Rörelseresultatet förbättrades under året till 26,2 (-13,4) mnkr pga. en för- ändrad leverensmodell, kostnadsbesparingar och kraftigt ökad efterfrågan på bolagets om- ställningstjänster. Den 31 december uppgick soliditeten till 25,5 (13,7) procent och det egna kapitalet till 44,6 (11,0) mnkr. Bolagets nettokassa är starkt positiv.

MÅL

Företaget ska sträva efter att på marknads- mässiga villkor få god regional täckning över hela landet. Målet är att omsättningen ska öka med minst 5 procent per år. Målet för rö- relsemarginal är att den ska variera mellan 5 och 8 procent beroende på konjunktur- och marknadsläge. Soliditetsmålet uppgår till 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Hälften av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna under förutsättning att solidi- tetsmålet är uppfyllt. Ingen utdelning beslu- tades i år eftersom soliditetsmålet ej var upp- fyllt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Karin Kronstam

VD: Torsten Håkansta

Ordf: Karin Kronstam Led: Gillis Cullin, Tobias Hen- mark, Vivi Libietis, Elisabeth Wallin Mononen Arb rep: Lena Hansson, Benny Sandberg Arb suppl: Bo Olsson, Tina Rönnestam Revisorer: Fredrik Westin, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTVÄRDERING

Företaget har genomfört en sk. ”turn-around” som följd av en förändrad leveransmodell, lägre ”over-head”-kostnader, ny lönestruktur som förstärker medarbetarnas engagemang samt en mycket positiv marknadsutveckling. Arbetslivsresurs har under 2009 upplevt en ökad efterfrågan på bolagets omställnings- tjänster från trygghetsfonden TSL, vilket har bidragit till det positiva resultatet. Tillväxt och marginal har under året överstigit långsiktiga mål. Bolagets orderbok har utvecklats positivt och det har en god geografisk täckning. Med- elantalet anställda uppgick under året till 212 (206). Bolagets ledning har aktivt arbe- tat med strategisk inriktning och framtida marknadspositionering. Det interna kultur- och värderingsarbetet fortgår för att bygga upp Arbetslivsresurs företagskultur och för att skapa en tydlighet i verksamhetens inriktning och dess mål. Bolaget redovisade för första gången en hållbarhetsredovisning enl. GRI. Målet är att från detta utgångsläge utveckla hållbarhetsredovisningen bl.a. vad gäller ef- fekterna av bolagets verksamhet på samhäl- let. Därutöver bör bolaget sträva efter att minska bolagets miljöpåverkan och förbättra medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

246

184

Kostnader

-220

-197

Rörelseresultat

26

-13

Resultat före skatt

26

-13

Uppskjuten skatt

8

0

Nettoresultat

34

-13

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

23

19

Ej räntebärande omsättningstillgångar

66

61

Räntebärande omsättningstillgångar

86

0

Totala tillgångar

175

80

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

45

11

aktieägare i moderbolaget

Summa eget kapital

45

11

Räntebärande långfristiga skulder

0

11

Räntebärande kortfristiga skulder

0

12

Ej räntebärande kortfristiga skulder

130

46

Totala skulder och eget kapital

175

80

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

110

-14

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-24

9

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

122,5

neg

Rt (genomsnitt), %

20,2

neg

Rsyss (genomsnitt), %

80,2

neg

Soliditet, %

25,5

13,7

Rörelsemargnial, %

12

-6

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

3

3

Antal anställda i medeltal

212

206

Sjukfrånvaro, %

2,9

2,7

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

36

64

100

0

40

60

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 61

Skr. 2009/10:140

Bilaga

"3-"/%"#"/"/ */'3"4536$563& ",5*�-"( t org nr 556481-2385 t www.abanan.se

I syfte att utveckla den svenska järn- vägsmodellen och att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mellan staten och det privata näringslivet samfinansierat in- frastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure (tidigare A-Banan Projekt) bildades för statens räkning för att genomföra projektet.

VERKSAMHET

Arlandabanan Infrastructure äger, förvaltar och svarar för att statens rättigheter och skyl- digheter efterlevs i den järnväg som går under namnet Arlandabanan. Arlandabanan omfat- tar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flygplats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggning- ar på spår 1 och 2 på Stockholm Central.

År 1995 fick A-Train uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan. A-Train får under avtalstiden utnyttja Arlan- dabanan Infrastructures trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet. Arlandabanan In- frastructure övervakar driften av järnvägsan- läggningen, flygpendeltrafiken och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlandaba- nan Project Agreement (Projektavtalet) god- kännas av Arlandabanan Infrastructure. Detta kräver bl.a. god insyn och kontroll av verk- samheten. I enlighet med sitt trafikpolitiska uppdrag och i syfte att fullfölja statsmakter- nas intentioner att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och in- ternationella flygtrafiken verkar Arlandabanan Infrastructure i samförstånd med flygplatshål- laren och övriga operatörer för en utvecklad järnvägstrafik på Arlandabanan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via Trafikver- ket. Därutöver erhåller Arlandabanan Infrastruc- ture vissa intäkter genom en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Gunnar Björk

VD: Ulf Lundin

Ordf: Gunnar Björk Led: Elisabet Annell, Hans Bränd- ström, Karin Starrin Revisorer: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young samt Anders Herjevik, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 107 (102,5) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 64,3 (61,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

MÅL

Arlandabanan Infrastructure äger Arlandaba- nan och har det övergripande ansvaret för att Arlandabanan och flygpendeltrafiken utveck- las och drivs i enlighet med de utgångspunk- ter och riktlinjer som fastställts för projektet.

Trafikpolitiskt ska Arlandabanan Infrastruc- ture verka för en utvecklad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda flygplats.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren.

UTVÄRDERING

Miljömässigt är tåget det bästa alternativet för transport till och från flygplatsen. Flyg- pendeltrafiken som är en mycket uppskattad service utvecklas positivt vad avser marknads- andelar och lönsamhet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

65

66

Kostnader

-65

-66

Rörelseresultat

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettoresultat

0

0

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

0

0

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1758

1827

Ej räntebärande omsättningstillgångar

20

21

Räntebärande omsättningstillgångar

13

17

Totala tillgångar

1791

1865

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

10

10

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

10

10

Ej räntebärande avsättningar

1701

1771

Ej räntebärande kortfristiga skulder

80

84

Totala skulder och eget kapital

1791

1865

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

-4

4

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

56

56

Antal anställda i medeltal

2

2

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Styrelse

50

50

50

50

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

62 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.botniabanan.se t org nr 556558-1971 t BOTNIABANAN AB (PUBL)

Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, landstinget i Västernorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en 19 mil ny, enkel- spårig järnväg från Nyland, nordväst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. För att genomföra projektet bil- dades Botniabanan AB den 1 juli 1998 och med säte i Örnsköldsvik.

VERKSAMHET

Tillkomsten av Botniabanan möjliggör en ef- fektivare transporter och innebär stora miljö- fördelar samt bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling för samhället. I ett internationellt perspektiv blir Botniabanan en integrerad del av det europeiska järnvägsnätet som binder samman de nordliga delarna av Norge, Sveri- ge, Finland och Ryssland med övriga Europa. I ett regionalt perspektiv kan Botniabanan på ett avgörande sätt skapa bättre förutsättning- ar för näringslivet i Norrland och dessutom bidra till regional utveckling. Miljömässigt blir vinsterna betydande genom den avlast- ning av vägtrafiken som blir möjlig.

Bolaget har tecknat ett hyresavtal med Banverket, numera Trafikverket. Avtalet träder i kraft när en etapp är överlämnad till myn- digheten. Etapp 1, sträckan Örnsköldsvik C till Husum överlämnades den 15 oktober 2008. Etapp 2, sträckan Nyland till Örn- sköldsvik C överlämnades den 15 oktober 2009. 2009 års hyresintäkter uppgick till 306 (51) mnkr, vilket var enligt plan. Den sista etappen, sträckan Husum till Umeå C, planeras att överlämnas till Trafikverket den 15 augusti 2010 och hyresintäkterna för år 2010 bedöms uppgå till 720 mnkr.

EKONOMI

Produktion har år 2009 bedrivits främst på sträckan Stöcke till Umeå C. Investerings- kostnaden uppgick till 1 250 (2 061) mnkr, vilket var 14 procent lägre än budgeterat. Det lägre utfallet beror framförallt på billigare produktion, lägre räntor och gynnsamma peri- odiseringseffekter. Vid utgången av år 2009 uppgick den totala investeringen till 16 120 (14 998) mnkr, varav 1 735 mnkr avsåg rän- tor. Investeringen finansieras med lån hos Riksgälden och med EU-bidrag. Vid årsskiftet 2009/10 uppgick låneskulden till 16 103 (14 648) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Anna Grönlund-

VD: Lennart Westberg

Krantz

Ordf: Anna Grönlund Krantz Led: Elisabet Annell, Len- nart Holmlund, Christer Nilsson, Peter Nygårds, Hele- na Lefvert, Ingemar Sandström, Elvy Söderström, Björn Östlund. Arb rep: Lena Arvidsson Revisorer: Per Wardhammar, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Carin Rytoft Drangel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 84,8 (85,6) tkr. och till vice ordförande 63,6 (64,2) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 42,4 (42,8) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

I syfte att uppnå ändamålen med Botniaba- nan och få ett gott eftermäle ska bolaget på ett professionellt sätt och inom fastställd hu- vudtidsplan och totalbudget, leda byggandet av den miljöanpassade järnvägen så att angiv- na funktionskrav uppfylls samtidigt som bola- get medverkar till en god arbetsmiljö under både bygg- och driftsskedet.

UTDELNINGSPOLICY

Med hänsyn till bolagets speciella uppdrag har ägarna beslutat att inte ålägga företaget några ekonomiska avkastnings- eller utdel- ningskrav.

UTVÄRDERING

Årets opinionsundersökning visar att boende i botniabaneområdet är mycket positiva, 86 (81) procent, till projektet och endast två procent är negativa.

Bolagets totalbudget är fastställd till 13 200 mnkr, exklusive räntor och i prisnivå ja- nuari 2003. Bolagets finansieringsram, inklu- sive ränta och i löpande penningvärde, är för närvarande 17 800 mnkr. Bolaget bedömer att kunna genomföra investeringsprojekten inom fastställd totalbudget och finansierings- ram.

Den successiva avveckling av organisatio- nen har kunnat genomföras på ett sätt som minimerat störningar för den kvarvarande per- sonalen.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Rörelsens intäkter

1556

2112

Rörelsens kostnader

-1093 -1612

Rörelseresultat

463

500

Finansiella intäkter

9

6

Finansiella kostnader

-472

-505

Nettoresultat

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Anläggningstillgångar

16120

14998

Räntebärande anläggningstillgångar

174

46

Ej räntebärande omsättningstillgångar

48

53

Räntebärande omsättningstillgångar

4

8

Totala tillgångar

16 346

15105

Eget kapital

1

1

Summa eget kapital

1

1

Långfristiga skulder

16103

14648

Kortfristiga skulder

242

456

Totala skulder och eget kapital

16 346

15105

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

-209

-266

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-1250 -2061

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

1455

2303

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

0

0

Rsyss (genomsnitt), %

3,0

3,7

Soliditet, %

0

0

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Nettoinvesteringar

1424

2107

Antal anställda i medeltal

79

97

Sjukfrånvaro, %

0,9

1,2

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

61

39

78

22

60

40

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 91%

Kommunerna Kramfors,

Örnsköldsvik, Nordmaling

och Umeå 9%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 63

Skr. 2009/10:140

Bilaga

'063*&353"/4'03. ",5*�-"( t org nr 556771-5700 t www.fouriertransform.se

Fouriertransform ska investera i kom- mersialiserbara investerings- och FoU- projekt inom fordonsklustret, med syfte att stärka svensk fordonsindustris inter- nationella konkurrenskraft.

Bakgrunden till bolagets bildande anges i regeringens proposition ”Staten som huvudman för bolag med verksam- het avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordonsk- lustret m m” (prop. 2008/09:95; bet 2008/09:FiU19; rskr. 2008/09:144). Bolaget bildades i december 2008 med ett eget kapital på cirka 3 mdkr.

VERKSAMHET

Fouriertransform är ett statligt ägt venture ca- pitalbolag. Bolagets uppdrag är att bidra till att stärka det svenska fordonsklustrets inter- nationella konkurrenskraft. Detta görs genom att på kommersiella grunder tillhandahålla kapital i olika former som t.ex. aktiekapital, vinstandelslån och annat ägarkapital. Fourier- transform investerar i verksamheter som be- döms kunna bidra till att svensk fordonsrela- terad industri kan upprätthålla sin världsle- dande ställning, särskilt inom områdena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför långsiktig finansiell och industriell kompetens till varje projekt. Fouriertransform bidrar med en professionell utvärdering som syftar till att identifiera de mest angelägna projekten och genom högt kvalificerade styrelserepresentanter i alla in- vesteringsobjekt.

Fouriertransform har t.o.m. februari 2010 investerat i fem bolag – Powercell Sweden AB, Norstel AB, NovaCast Technologies AB, Flexprop AB och Effpower AB.

EKONOMI

I och med att detta är Fouriertransforms för- sta verksamhetsår saknas jämförelsesiffror för 2008. Periodens resultat efter skatt 2009 uppgick till 8,3 mnkr. Resultatet hänför sig främst till ränteintäkter på 20,9 mnkr. Kost- naderna avser projekt- och konsulttjänster. Det totala kassaflödet inklusive investeringar uppgick till 2 966 mnkr efter erhållen ny- emission om 3 mdkr. Bolagets likvida medel och kortfristiga placeringar, aktie- och ränte- fonder, uppgick till 2 965 mnkr vid årets slut. Den 31 december 2009 uppgick Fourier-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Lars-Olof Gustavsson VD: Per Nordberg

Ordf: Lars-Olof Gustavsson Led: Lars Erik Fredriksson, Ulla-Britt Fjäjdin-Hellqvist, Hasse Johansson Karin Kronstam, Lars Göran Moberg, Cecilia Schelin Seide- gård Revisor: Hans Andersson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

transforms eget kapital till 3 008,3 mnkr, va- rav årets vinst utgjorde 8,3 mnkr.

MÅL

Fouriertransform saknar ekonomiska mål.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget saknar utdelningspolicy.

UTVÄRDERING

Bolaget ska verka på marknadsmässiga grun- der och saknar särskildt beslutade samhälls- uppdrag. Ekonomiska mål kommer att arbetas fram under 2010.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

Rörelsens kostnader

-9

Rörelseresultat

-9

Ränteintäkter och liknande

21

resultatposter

Räntekostnader och liknande

0

resultatposter

Resultat före skatt

12

Skatt

-4

Nettoresultat

8

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

8

Minoritetsintressen

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

44

Räntebärande anläggningstillgångar

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

7

Räntebärande omsättningstillgångar

2965

Totala tillgångar

3016

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

3008

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

Summa eget kapital

3008

Räntebärande långfristiga skulder

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

8

Totala skulder och eget kapital

3016

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

10

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-44

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

3000

NYCKELTAL

2009

Re (genomsnitt), %

0,5

Rt (genomsnitt), %

0,8

Rsyss (genomsnitt), %

0,8

Soliditet, %

99,7

ÖVRIGT, mnkr

2009

Utdelning

0

Bruttoinvesteringar

44

Av- och nedskrivningar

0

Antal anställda i medeltal

1

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Styrelse

0

100

57

43

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

64 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX HSFFODBSHP DPN t PSH OS t (3&&/ quot;3(0 "#

Green Cargo, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 vid bolagise- ringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt lo- gistikföretag.

VERKSAMHET

Green Cargo är ett transport- och logistikföre- tag på den europeiska marknaden. Järnvägs- transporter utgör basen i verksamheten. Bil- transporter är ett komplement och kombina- tionen tåg och lastbil blir allt viktigare i före- tagets erbjudande. För att erbjuda heltäckan- de logistiklösningar har Green Cargo också verksamhet inom tredjepartslogistik, vilket innefattar lagring, hantering och distribution. Företagets största kunder finns inom industri- erna stål, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstransporter på järnväg blir alltmer internationell. En viktig förutsättning är den fortgående avregleringen. De etablerade järnvägsföretagen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att le- verera med hög kvalitet och kostnadseffektivi- tet. Kunderna efterfrågar effektiva internatio- nella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om inter- nationella flöden. Green Cargo har tagit och tar en aktiv roll i att utveckla såväl den nord- iska som europeiska järnvägslogistiken. Un- der 2009 har Green Cargo, trots det omfat- tande effektiviseringsprogrammet då över 300 medarbetare lämnat verksamheten, nått 95 procents punktlighet till kund inom tåg- trafiken. En siffra som i en internationell jäm- förelse är mycket god.

EKONOMI

Resultatet efter finansnetto uppgick till -223 (27) mnkr. Koncernens intäkter minskade och uppgick till 5897 (6432) mnkr. Med un- dantag för bransch Handel har samtliga av Green Cargos marknadssegment för transpor- ter haft en mycket negativ utveckling under 2009. Nedgången var mycket kraftig under första halvåret men från slutet av tredje kvar- talet märktes ett trendbrott och vid årets slut kom positiva signaler från de flesta segment.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Håkan Buskhe

VD: Mikael Stöhr

Ordf: Håkan Buskhe Led: Margareta Alestig Johnson, Anne Gynnerstedt, Björn Mikkelsen, Lena Olving, Len- nart Pihl, Tryggve Stehn (Margareta Alestig Johnson och Lennart Pihl valdes och Lotta Lundén och Jan Sjö- qvist avgick vid årstämman 2010) Arb rep: Stefan Bieder, Peter Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson, Björn T Johansson Revisorer: Henrik Nilsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 pro- cent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har uppnåtts.

UTVÄRDERING

Green Cargo har år 2009 inte nått ägarens fi- nansiella mål. För 2009 lämnade företaget ingen vinstutdelning (0 mnkr). Trots den sva- ga konjunkturen innebar 2009 ett antal nya affärer för Green Cargo och intresset för järn- vägslogistik är stort inom näringslivet. Nya af- färer förmår dock inte väga upp stora volym- nedgångar för i huvudsak traditionella bran- scher som stål, skog och fordon. Volymminsk- ningen för 2009 ligger på 24 procent jämfört med 2008. Den långsiktiga framtidstron kring hållbar logistik kvarstår, men för att motverka effekten av konjunkturnedgången, förbättra kassaflödet och förbli en viktig partner för nä- ringslivet ligger fokus fortfarande på att redu- cera kostnaderna.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

5889

6392

Övriga intäkter

8

40

Kostnader

-6065

-6279

Resultat från andelar i intresseföretag

-23

-10

Rörelseresultat

-191

143

Finansiella intäkter

15

44

Finansiella kostnader

-47

-160

Resultat före skatt

-223

27

Skatt

49

-20

Nettoresultat

-174

7

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

-174

6

Minoritetsintressen

0

1

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

2907

2196

Räntebärande anläggningstillgångar

682

757

Ej räntebärande omsättningstillgångar

956

960

Räntebärande omsättningstillgångar

432

329

Totala tillgångar

4977

4242

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

1393

1482

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

7

7

Summa eget kapital

1400

1489

Räntebärande avsättningar

8

4

Ej räntebärande avsättningar

Räntebärande långfristiga skulder

2455

1665

Räntebärande kortfristiga skulder

93

132

Ej räntebärande kortfristiga skulder

1021

952

Totala skulder och eget kapital

4977

4242

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

75

221

Kassaflöde från investeringsverksamhet

153

-589

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

29

214

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

neg

0,4

Rsyss (genomsnitt), %

neg

4,9

Soliditet, %

28

35,1

Volymer, miljarder bruttotonkm

23,9

31,5

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

928

909

Av- och nedskrivningar

237

223

Antal anställda i medeltal

3017

3156

Sjukfrånvaro, %

3,3

4,4

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

10

Mål

8

Utfall

6

4

2

neg

0

2008

2009

2010

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

90

10

75

25

57

43

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 65

Skr. 2009/10:140

Bilaga

*//07"5*0/4#30/ "# t PSH OS t XXX JOOPWBUJPOTCSPO TF

Innovationsbron AB:s insatser syftar till att öka samhällets avkastning på forsk- ningsinvesteringar genom att stötta af- färsbyggande utifrån kunskapsrelate- rade idéer med marknadspotential. Bolaget bildades 2005 utifrån de sju regionala Teknikbrostiftelserna. Staten är via Näringsdepartementet majori- tetsägare med 83,7 procent av aktier- na. Industrifonden äger resterande 16,3 procent.

VERKSAMHET

Innovationsbron arbetar i hela Sverige med att göra affärer av forskning och innovationer från universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut och offentlig sektor. Bola- get erbjuder ett nationellt strukturkapital i form av metoder, kompetens och kapital för att skapa internationellt konkurrenskraftiga nya företag och affärer ur både tjänste- och produktbaserad forskning och innovation. Bo- lagets verksamhet ligger i tidig fas där den höga risken negativt påverkar tillgången på kommersiella aktörer och investerare. Innova- tionsbrons viktigaste verktyg är såddverksam- het och affärsutveckling främst via insatser för att utveckla inkubatorer. Bolaget bidrar också på olika sätt till stärkt samverkan mel- lan både nationella och regionala aktörer inom innovationssystemet.

EKONOMI

Innovationsbrons kapital beräknas räcka till 2013 mot bakgrund av storleken på förvaltat kapital och tillskottet om 50 mnkr årligen som riksdagen beslutade om i januari 2009 mot bakgrund av propositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (prop. 2008/09:50, bet. Ubu4, rskr.160). Regering- en gör i budgetpropositionen för 2010 bl.a. bedömningen att om Innovationsbrons verk- samhet ska hållas intakt behöver kapital till- föras och att ett ställningstagande behövs un- der 2010.

MÅL

Innovationsbrons uppdrag är att skapa ett ut- hålligt marknadskompletterande innovations- system för kommersialisering av kunskapsre- laterade affärsidéer med målet att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förut- sättningar för jobb i fler och växande företag.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Akbar Seddig

VD: Peter Strömbäck

Ordf: Akbar Seddigh Led: Eva Lindqvist, Sofia Medin, Claes de Neergaard, Jonas Ohlsson, Ann-Christin Paul, Bengt Wallentin (Eva Lindqvist och Jonas Ohlsson val- des och Gun-Britt Fransson och Leif Gustafsson avgick vid årsstämman) Revisor: Stefan Hultstrand, Ernst & Young och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 102 (102) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 54 (54) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

Innovationsbron arbetar utifrån visionen att Sverige ska vara internationellt ledande när det gäller kommersialisering av kunskapsrela- terade affärsidéer och utveckling av hållbara tillväxtföretag.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Innovationsbron har under 2009 bl.a. investe- rat 44 mnkr i direkt ägarkapital, och 15 mnkr i projektlån. Innovationsbron hade vid årets slut direkta innehav i 161 portföljbolag. Innova- tionsbrons indirekta innehav innefattar ägande i 16 bolag, som i sin tur äger andelar i ett drygt hundratal företag. Innovationsbrons tota- la lånestock innefattade vid årsskiftet 312 lån om totalt utbetalt 105 mnkr. Därutöver satsa- de bolaget 13 mnkr för att verifiera 189 kun- skapsrelaterade projekt och idéer. Insatsen för att utveckla inkubatorer har fortgått.

Flera projekt drivs för närvarande i syfte att integrera hållbarhet i hela Innovationsbrons verksamhet. Under 2009 antogs en miljöpo- licy, där det övergripande målet för Innova- tionsbrons miljöarbete är att minimera verk- samhetens skadliga miljöpåverkan. Externt ska Innovationsbron verka för att öka inflödet av kommersialiserbara innovationer inom mil- jöområdet, och stödja vidareutveckling av så- dana innovationer till nya tillväxtföretag.

Innovationsbron bedöms ha uppfyllt målet med verksamheten under året, med god ba- lans mellan olika insatser.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

78

38

Kostnader

-238

-245

Resultat från andelar i intresseföretag

-1

-3

Rörelseresultat

-161

-210

Finansiella poster

-38

-58

Resultat efter finansiella poster

-199

-268

Skatt

-1

0

Årets resultat

-197

-268

Hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

-198

-268

Minoritetsintressen

1

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

69

78

Räntebärande anläggningstillgångar

147

177

Ej räntebärande omsättningstillgångar

51

16

Räntebärande omsättningstillgångar

488

543

Totala tillgångar

755

814

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

606

760

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

1

0

Summa eget kapital

607

760

Ej räntebärande kortfristiga skulder

148

54

Totala skulder och eget kapital

755

814

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

-179

-160

Kassaflöde från investeringsverksamhet

16

100

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

159

50

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

80,3

93,4

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Investeringar

77

81

Antal anställda i medeltal

64

55

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

48

52

50

50

57

43

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 83,7

Industrifonden 16,3%

66 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX KFSOIVTFO TF t PSH OS t +&3/)64&/ "#

Under 2009 ökade Jernhusen investe- ringstakten kraftigt, i första hand i sta- tioner och kringliggande fastigheter.

Målsättningen med dessa insatser är att skapa nya attraktiva stationslös- ningar som bidrar till ökat tågresande. Satsningarna ökade även inom bolagets övriga verksamhetsområden.

VERKSAMHET

Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar sta- tions- och verkstadsområden samt godstermi- naler. Målsättningen är att Jernhusen ska vara en stark och värdeskapande aktör som på konkurrensneutrala villkor kan tillgodose resenärers, trafikoperatörers och andra använ- dares behov av stations- och verkstadsområ- den av fastigheter.

EKONOMI

Rörelseresultatet ökade under 2009 till 393 (355) mnkr, främst tack vare ökade hyresin- täkter. Resultatet efter skatt uppgick till 43 (53) mnkr. Den lägre nettovinsten härrör framförallt från orealiserade värdeförändringar i fastigheter.

MÅL

Jernhusen ska ge en konkurrenskraftig av- kastning i jämförelse med motsvarande verk- samhet. Soliditeten ska ligga i spannet 35– 45 procent och räntetäckningsgraden uppgå till minst 2,0 gånger. Målet för avkastningen på eget kapital är 12 procent över en kon- junkturcykel.

UTDELNINGSPOLICY

Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

UTVÄRDERING

Det något sämre finansiella utfallet under 2009 grundar sig i huvudsak i marknadens höjda krav på direktavkastning. Bolagets lö- pande intjäning är dock fortsatt god. Parat med en stark finansiell position har Jernhu- sen goda förutsättningar att med lönsamhet fortsätta sina kraftfulla investeringsinsatser i järnvägens sidosystem för att därmed bidra till målsättningen om en fördubblad tågtrafik fram till 2020.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Rolf Lydahl

VD: Per Berggren

Ordf: Rolf Lydahl Led: Björn Ekström, Kerstin Gillsbro, Kia Orback Pettersson, Richard Reinius, Bo Wallin Arb rep: Thomas Franzon Revisorer: Ingemar Rindstig och Magnus Fredmer, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 182 (182) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 91 (91) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Hyresintäkter

868

803

Fastighetskostnader

-415

-399

Driftsöverskott

453

405

Övriga kostnader

-60

-49

Rörelseresultat

393

355

Finansnetto

-55

-123

Resultat efter finansiella poster

338

232

Summa värdeförändringar

-290

-189

Resultat före skatt

48

42

Skatt

-5

11

Nettoresultat

43

53

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

9079

7225

Räntebärande anläggningstillgångar

450

450

Ej räntebärande omsättningstillgångar

140

162

Räntebärande omsättningstillgångar

57

31

Totala tillgångar

9726

7868

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart

3611

3113

till aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

7

8

Summa eget kapital

3618

3121

Ej räntebärande avsättningar

309

304

Räntebärande långfristiga skulder

5194

3353

Räntebärande kortfristiga skulder

85

689

Ej räntebärande kortfristiga skulder

520

401

Totala skulder och eget kapital

9726

7868

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

480

276

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-2205

-569

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

1705

319

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

1,3

1,7

Soliditet, %

37,2

39,7

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

100

100

Antal anställda i medeltal

128

104

Sjukfrånvaro, %

1,7

1,6

SOLIDITET, %

60

Mål

45

Utfall

30

15

0

2008

2009

2007

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

59

41

75

25

67

33

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 67

Skr. 2009/10:140

Bilaga

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG t org nr 556190-4201 t www.dramaten.se

Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom tea- terns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio- ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Dramaten ska vi- dare uppfylla nationella intressen ge- nom att främja det nationella kulturar- vet inom teaterns område och genom att vårda och främja det svenska språ- ket.

VERKSAMHET

Dramatens breda och varierande repertoar be- står av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater särskilt riktad mot barn och unga.

Dramatens satsning på barn och unga för- stärktes under 2009 när Unga Dramaten flyt- tade till ”Elverket”, vilket innebar en utökad verksamhetsvolym där även evenemang utöver föreställningsverksamheten genomförs. Ande- len barn- och ungdomsproduktioner utgjorde 25 procent av Dramatens totala produktioner. Under 2009 gavs totalt 771 egna föreställ- ningar på teaterns scener. Dessa besöktes av 197 931 personer. Beläggningen var 78 pro- cent. Turnéer genomfördes i samarbete med

Riksteatern. Den första upplagan av Ingmar Bergman International Theatre Festival ge- nomfördes med bl.a. gästspel från ett antal av Europas teatrar. Dramaten genomförde också internationella gästspel i Belgrad, Moskva och med Unga Dramaten i Rwanda. Teaterföreställningar har sänts via digitala biografer och Sveriges Television.

EKONOMI

Bidraget från staten uppgick under 2009 till 212,2 mnkr. Därutöver var de egna intäkterna 55,2 mnkr, varav biljettintäkter 34 mnkr. Verksamheten gav under 2009 ett resultat på 0,6 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Daniel Sachs

VD: Marie-Louise Ekman

Ordf: Daniel Sachs Led: Jonas Andersson, Alice Bah Kuhnke, Carina Broman, Karl-Olof Hammarkvist, Gun- vor Kronman, Lotta Lotass (Lotta Lotass valdes och Bo Ralph avgick vid årsstämma 2010) Arb rep: Björn Gra- nath, Barbro Forsgårdh Arb suppl: Lars Lindberg, Jens Thiman Revisorer: Benny Wieveg, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 15 (15) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Dramaten vara den le- dande institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik. Drama- ten ska vidare sträva efter högsta möjliga be- sökstal vid hemmascenerna och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoa- ren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet bl.a. genom gästspel och samarbete med radio och tv. Hantverks- skickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Dramaten har en varierande repertoar och vik- tiga insatser görs för att nå en större publik. Beläggningsgraden har också ökat och publik- undersökningar under 2009 visar på en liten ökning av förstagångsbesökare. Med gästspel, turnéer och olika samarbeten med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten sammantaget en stor publik runt om i landet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

267

245

Kostnader

270

-248

Rörelseresultat

-3

-3

Finansiella intäkter

4

2

Finansiella kostnader

-1

-5

Resultat före skatt

0

-6

Bokslutsdispositioner

1

0

Nettoresultat

1

-6

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

13

12

Ej räntebärande omsättningstillgångar

15

14

Räntebärande omsättningstillgångar

53

51

Totala tillgångar

81

77

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

20

19

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

20

19

Obeskattade reserver

3

3

Ej räntebärande avsättningar

3

10

Ej räntebärande kortfristiga skulder

55

45

Totala skulder och eget kapital

81

77

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

8

-9

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-5

-4

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

0

neg

Rt (genomsnitt), %

1,3

neg

Soliditet, %

27

28

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Anslag från staten

212

202

Bruttoinvesteringar

5

4

Av- och nedskrivningar

5

5

Antal anställda i medeltal

320

321

Sjukfrånvaro, %

2,8

2,8

PRODUKTIONER, antal

40 Utfall

30

20

10

0

2007

2008

2009

2006

BELÄGGNING, %

100

Utfall

75

50

25

0

2006

2007

2008

2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

54

46

40

60

57

43

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

68 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.operan.se t PSH OS t KUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG

Kungliga Operan AB är Sveriges natio- nalscen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institu- tionen inom opera och balett och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveck- ling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Operans uppdrag ligger också att vår- da och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens område samt att genom hög kvalitet och beva- rad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta sce- nerna utomlands och det internatio- nella samarbetet.

VERKSAMHET

Operan presenterar en bred och varierad re- pertoar, alltifrån att upprätthålla en tradition av stilhistoriskt informerade 1700-talsbalet- ter till ny svensk helaftonsbalett och kreatio- ner av dansverk. På operasidan har det under året gjorts nyuppsättningar av såväl barocko- pera som framförande av ny svensk opera samtidigt som repertoarverk ur tysk, italiensk, fransk och rysk opera framförts. Under 2009 gavs 221 föreställningar på stora scenen som sågs av 172 024 personer. Särskilda före- ställningar gavs riktade till barn och unga. Operans barn- och ungdomsverksamhet Unga på Operan är en integrerad del av national- scenens verksamhet som bl.a. erbjuder möj- ligheter för skolklasser att besöka operahuset, möta artister och ta del av repetitioner. Ge- nom Devising opera/balett, där skolelever själva skapar, har en föreställning arbetats fram under 2009.

Totalt besökte 241 966 personer Operan under året. Därutöver sändes fem operapre- miärer direkt i Sveriges Radio, två operapro- duktioner sändes i Sveriges Television och två föreställningar via digitala sändning på svens- ka biografer i samarbete med Folkets Hus och Parker.

EKONOMI

Det statliga bidraget uppgick 2009 till 411,3 mnkr. Därutöver uppgick de egna intäkterna till 75,9 mnkr varav biljettintäkterna utgjorde 57,1 mnkr. Verksamheten gav under 2009 en negativt resultat –11,3 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Kristina Rennerstedt VD: Birgitta Svendén

Ordf: Kristina Rennerstedt Led: Michael Christiansen, Katarina Bonde, Karin Forseke, Lennart Låftman, Dag Hallberg, Leif Jakobsson, Stina Westerberg Arb rep:

Magnus Kyhle, Thomas Nylander, Anna Norrby, Arb suppl: Gunilla Markström, Jan-Erik Wikström

Revisorer: Göran Tidström, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 13 (13) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Operan ha en varierad repertoar av opera och balett med god balans mellan klassiska och moderna verk. Operan ska vidare sträva efter höga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras till- gänglig för en bred publik i hela landet. Hant- verksskickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Operan uppvisar för 2009 en fortsatt hög ge- nomsnittsbeläggning. Insatser görs för att nå en ny publik genom verksamheten Unga på Operan, riktat publikarbete och utveckling av den digitala kommunikationen. Genom fram- för allt samarbete med Folkets Hus och Par- ker och Sveriges Television görs föreställning- ar tillgängliga för människor bosatta utanför Stockholmsområdet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

487

464

Kostnader

-499

-474

Rörelseresultat

-12

-10

Finansiella intäkter

1

2

Resultat före skatt

-11

-7

Nettoresultat

-11

-7

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

-11

-7

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

11

23

Ej räntebärande omsättningstillgångar

19

19

Räntebärande omsättningstillgångar

45

45

Totala tillgångar

75

86

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

3

14

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

3

14

Ej räntebärande långfristiga skulder

0

1

Ej räntebärande kortfristiga skulder

72

71

Totala skulder och eget kapital

75

86

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

5

-11

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-5

-12

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Rt (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

4

16,7

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Anslag från staten

411

383

Bruttoinvesteringar

6

13

Av- och nedskrivningar

17

6

Antal anställda i medeltal

562

552

Sjukfrånvaro, %

3

3

FÖRESTÄLLNINGAR, antal

400 Utfall

300

200

100

0

2007

2008

2009

2006

BELÄGGNING, %

100

Opera

75

Balett

50

25

0

2006

2007

2008

2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

54

46

50

50

50

50

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 69

Skr. 2009/10:140

Bilaga

LERNIA AB t PSH OS t XXX MFSOJB TF

Lernia är ett av Sveriges ledande kun- skapsföretag inom utbildning och be- manning. Företaget finns över hela Sverige och hjälper årligen cirka 50 000 människor vidare i karriären, har ca 3 000 medarbetare och ca 6 000 kunder.

VERKSAMHET

Lernia arbetar med att utveckla och matcha människors kompetens mot företagens behov. Med ett brett tjänsteutbud kan Lernia tillgo- dose kompetensbehov över hela arbets- marknaden. Bolagets tjänster inom beman- ning, jobbcoachning, organisationsutveckling och företagsutbildning stärker företags och organisationers konkurrenskraft genom rätt kompetens. Bolagets tjänster inom offentlig utbildning och jobbcoachning stärker indivi- dens möjligheter på arbetsmarknaden. Ge- nom att organisera företaget med tjänster inom sex huvudområden tillgodoser Lernia kundens behov av spetskompetens samtidigt som man tar ett bredare grepp på individens och företagens kompetensbehov.

t -FSOJB #FNBOOJOH SFLSZUFSBS PDI IZS VU personal inom industri, teknik, logistik, kontor och ekonomi.

t -FSOJB 6UCJMEOJOH FSCKVEFS VUCJMEOJOHT PDI matchningstjänster till individer via arbets- förmedlingar, kommuner och myndigheter.

t -FSOJB $PMMFHF FSCKVEFS ZSLFTVUCJMEOJOHBS till individer inom gymnasie- och yrkeshög- skola.

t -FSOJB +PCC ,BSSJÊS TLBQBS NÚKMJHIFUFS för individen i arbetslivet genom att stödja medarbetaren, arbetsgivaren och facket vid t.ex. omorganisation eller omställning.

t -FSOJB $POTVMUJOH FSCKVEFS TLSÊEEBSTZEEB tjänster inom organisations- och ledarut- veckling till företag och organisationer.

t -FSOJB 5FDI FSCKVEFS GÚSFUBH PDI PSHBOJTB- tioner värdeskapande teknikutbildningar, certifieringar och behörigheter.

Lernia är kvalitets- och miljöcertifierat och är auktoriserat både som bemanningsföretag och utbildningsföretag av respektive bransch- organisation.

EKONOMI

Lernias nettoomsättning minskade under 2009 med 19 procent till 1 591 (1 973) mnkr, främst genom en kraftig minskning

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Bertil Villard

VD: Mattias Kjellberg

Ordf: Bertil Villard Led: Sven-Runo Bergqvist, Kristina Ekengren, Anna Klingspor, Göran Sevebrant, Helena Skåntorp, Birgitta Stymne Göransson (Kristina Eken- gren och Helena Skåntorp valdes och Viktoria Aastrup avgick vid årsstämman 2010) Arb rep: Inge Lindroth, Lena Lundberg Arb suppl: Olle Eriksson, Ewa Wiklund Revisor: Kerstin Sundberg Jonsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 (170) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 86 (86) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

inom bemanning. Rörelseresultatet minskade till -36 (-10) mnkr. Resultat efter finansiella poster och skatt uppgick till -27 (5) mnkr.

Det försämrade resultatet beror framförallt på sämre lönsamhet i Lernia Bemanning orsakat av kraftigt vikande omsättning på marknaden för bemanningstjänster. Den omstrukture- ringsreserv på 26 mnkr som reserverades 2008 nyttjades med 24 mnkr under 2009. I bokslutet för 2009 belastas resultatet med 22 mnkr i omstruktureringskostnader avseen- de uppsagd personal och outnyttjade lokaler. För 2009 redovisade Lernia -5,8 (1,0) pro- cent avkastning på eget kapital. Soliditeten uppgick till 62 (61) procent.

MÅL

På årsstämman 2006 antogs nya ekonomiska mål. Rörelsemarginalen ska långsiktigt vara lägst 5 procent och soliditeten ska ligga i spannet 40–50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy antogs på årsstämman 2006 och innebär att Lernia långsiktigt ska dela ut 30–50 procent av nettovinsten.

UTVÄRDERING

Rörelsemarginalen var negativ och underskred målet på 5,0 procent. Detta beror främst på ett kraftigt vikande resultat på marknaden för bemanningstjänster. Soliditeten ligger på 62 procent vilket är över målet på 40–50 pro- cent men förväntas på sikt hamna inom må- let. Utdelningen var 0 mnkr.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

1 591

1973

Övriga intäkter

7

9

Kostnader

-1 634

-1992

Rörelseresultat

-36

-10

Finansiella intäkter

1

13

Finansiella kostnader

0

0

Resultat före skatt

-35

3

Skatt

8

2

Nettoresultat

-27

5

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

-27

5

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

185

136

Räntebärande anläggningstillgångar

0

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

350

356

Räntebärande omsättningstillgångar

194

303

Totala tillgångar

729

795

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

455

482

aktieägare i moderbolaget

Summa eget kapital

455

482

Ej räntebärande avsättningar

26

26

Räntebärande långfristiga skulder

3

7

Räntebärande kortfristiga skulder

7

8

Ej räntebärande kortfristiga skulder

238

272

Totala skulder och eget kapital

729

795

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

-91

68

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-18

-6

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

-25

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

neg

1,0

Rt (genomsnitt), %

neg

0,4

Rsyss (genomsnitt), %

neg

0,6

Soliditet, %

62

61

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

19

10

Av- och nedskrivningar

16

17

Antal anställda i medeltal

2 317

3449

Sjukfrånvaro, %

1,4

1,5

RÖRELSEMARGINAL, %

10

Mål

8

Utfall

6

4

2

0

neg.

neg.

2008

2009

2010

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

61

39

67

33

50

50

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

70 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.lkab.com t PSH OS t LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG

LKAB, har sedan företaget bildades 1890, varit med om att forma den svenska industrihistorien. Fyndigheterna i malmfälten i Kiruna och Malmberget var kända sedan 1600-talet men det var först i slutet av 1800-talet som malmfyndigheterna blev kommersiellt intressanta då en ny metod att fram- ställa stål ur fosforrik malm uppfunnits. Staten blev delägare i LKAB 1907 och sedan 1957 är företaget helägt av staten.

VERKSAMHET

LKAB tillverkar och levererar förädlade järn- malmsprodukter och tjänster som skapar mer- värden för kunder på världsmarknaden. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamheten.

EKONOMI

Huvuddelen av året präglades av en mycket svag efterfrågan på järnmalm till följd av den finansiella krisen. För 2009 redovisar LKAB- koncernen en minskning av resultatet med 89 procent vilket var 1 192 (10 389) mnkr efter finansiella poster. Nettoomsättningen minska- de med 50 procent och blev 11 558 (23 128) mnkr. Rörelseresultatet minskade med 94 pro- cent och blev 659 (10 327) mnkr. Resultatet från finansiella poster blev 533 (62) mnkr. En stark förbättring kännetecknar dock fjärde kvartalet. LKAB lämnar en utdelning till äga- ren på 500 (2 800) mnkr.

MÅL

Det övergripande ekonomiska målet är uthål- lig lönsamhet. Det långsiktiga genomsnittliga avkastningskravet, mätt över en konjunkturcy- kel, är 10 procent på eget kapital efter skatt. Målet är satt mot bakgrund av att branschen är kapitalkrävande och konjunkturberoende. Soliditeten ska uppgå till minst 50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt utgöra 30–50 procent av resultatet efter skatt och anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel.

UTVÄRDERING

Trots global kris med efterföljande minskad orderingång har LKAB under 2009 genom

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Björn Sprängare

VD: Lars-Eric Aaro

Ordf: Björn Sprängare Led: Christer Berggren, Stina Blombäck, Per-Ola Eriksson, Maija-Liisa Friman, Lars- Åke Helgesson, Hanna Lagercrantz, Anna-Greta Sjö- berg, Egil M. Ullebø, (Hanna Lagercrantz valdes vid årsstämma 2010) Arb rep: Thomas Kohkoinen, Tomas Nilsson, Jan Thelin Arb suppl: Seija Forsmo, Bertil Larsson, Pentti Rahkonen Revisorer: Caj Nackstad, KPMG och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 330 (330) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 160 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

bl.a. kostnadsbesparingsprogram, valutasäk- ring och nya kunder åstadkommit ett mycket bra resultat. Under andra halvåret stärktes konjunkturen vilket medförde ökade leveran- ser. I slutet av året var leveranstakten 17,7 miljoner ton på årsbasis vilket innebär full produktion inom alla anläggningar. LKAB sat- sade ca 2 procent av nettoomsättningen på forskning och utveckling för att säkerställa sin konkurrenskraft. Under året omvandlades LKAB till ett publikt bolag. Koncernens inves- teringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 3 543 mnkr och bolaget har tagit beslut om att öppna tre nya gruvor. Under 2009 uppnåddes inte målet för avkastning på eget kapital. Företaget har en mycket god so- liditet och uppnår soliditetsmålet väl. LKAB:s verksamhet omfattar nästan samtliga hållbar- hetsfaktorer och bolaget fick första pris för bästa hållbarhetsredovisning 2009 i klassen stora företag av FAR.

LKAB planerar full produktion i samtliga järnmalmsanläggningar under 2010.Med tan- ke på de snabba omsvängningar som skedde under 2009 är marknadsläget för året som helhet fortfarande svårbedömt.

LKAB:s expansion i Malmfälten kommer att medföra strukturförändringar för samhälle- na Kiruna och Malmberget. Tillsammans med kommunerna Kiruna och Gällivare och andra berörda parter bedriver LKAB ett aktivt arbete för att finna bra lösningar för samtliga berör- da. LKAB har också deltagit i den av reger- ingen tillsatta Malmfältsgruppen.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

11 558

23128

Övriga intäkter

263

580

Kostnader

-11 162

-13381

Rörelseresultat

659

10327

Finansiella intäkter

705

556

Finansiella kostnader

-172

-494

Resultat före skatt

1 192

10389

Skatt

-473 -2748

Nettoresultat

719

7641

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

719

7641

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

21 927

20 378

Räntebärande anläggningstillgångar

1 761

1 036

Ej räntebärande omsättningstillgångar

5 672

5272

Räntebärande omsättningstillgångar

6 195

9643

Totala tillgångar

35 555

36329

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

25 375

25218

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

25 375

25 218

Räntebärande avsättningar

1 786

1 701

Ej räntebärande avsättningar

5 533

5 042

Räntebärande långfristiga skulder

0

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

2 861

4 368

Totala skulder och eget kapital

35 555

36 329

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

2 888

10383

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-3 228

-4435

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-2 800

-2000

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

2,8

32,2

Rt (genomsnitt), %

3,5

31,5

Rsyss (genomsnitt), %

3,9

35,1

Soliditet, %

71,4

69,4

Järnmalmsproduktion, miljoner ton

16,9

22,5

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

500

2800

Bruttoinvesteringar

3 543

4732

Av- och nedskrivningar

2 144

1465

Antal anställda i medeltal

3 778

4086

Sjukfrånvaro, %

2,8

3,1

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

40

Mål

30

Utfall

20

10

0

2009

2010

2008

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

87

13

67

33

62

38

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 71

Skr. 2009/10:140

Bilaga

MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAG t PSH OS t XXX TWBOFO TF

Miljömärkning Sverige Aktiebolag

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

39

35

Övriga rörelseintäkter

4

5

Kostnader

-45

-39

Rörelseresultat

-1

1

Finansnetto

3

-4

Resultat före skatt

2

-3

Nettoresultat

2

-3

Miljömärkning Sverige förvaltar på re-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

geringens uppdrag den nordiska miljö-

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1

1

märkningen Svanen och EU:s miljö-

Räntebärande anläggningstillgångar

16

12

Ej räntebärande omsättningstillgångar

4

2

märkningssystem EU Ecolabel

Räntebärande omsättningstillgångar

4

6

(Blomman). Svanen bildades 1989 av

Totala tillgångar

25

21

de nordiska konsumentministrarna i

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

19

17

Nordiska ministerrådet med syfte att

Ordf: Christina Lindbäck VD: Ragnar Unge

aktieägare i moderbolaget

vägleda konsumenter till de från miljö-

Ordf: Christina Lindbäck (Eva Smith avgick vid årstäm-

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

synpunkt bästa produkterna och att

man 2010) Led: Svante L. Axelsson, Yvonne Ingman,

Summa eget kapital

19

17

Peter Knutsson, Leif Löf (Peter Knutsson valdes och

Kortfristiga skulder

6

4

stimulera en produktutveckling som tar

Britta Ahnmé Kågerman avgick vid årstämman 2010)

Totala skulder och eget kapital

25

21

hänsyn till miljön. Sedan 1994 finns

Arb rep: Ulla Sahlberg, Ingela Hellström Revisor:

Bengt Doyle, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

NYCKELTAL

2009

2008

också ett gemensamt miljömärknings-

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 92 (92)

Soliditet, %

77

80

system inom EU Ecolabel.

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 20 (20) tkr.

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Miljömärkning Sverige bildades 1998

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-

Utdelning

0

0

och ägs av staten (10 procent) och

ingskansliet.

Av- och nedskrivningar

0

0

Sveriges standardiseringsråd, SSR (90

Antal anställda i medeltal

43

37

Sjukfrånvaro, %

1,6

2,6

procent).

MÅL

ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN

Miljömärkning Sverige AB bidrar genom sitt

1500

Utfall

1200

VERKSAMHET

arbete på ett betydande vis till målet för kon-

900

Verksamheten grundas på kriterieutveckling,

sumentpolitiken, som lyder ”Konsumenterna

600

information och marknadsföring av miljö-

har makt och möjlighet att göra aktiva val”.

300

märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel

Genom att ge förutsättningar för och stimule-

0 2005 2006

2007

2008

2009

samt produktkontroll med licensiering. Syftet

ra utveckling och användning av produkter

med verksamheten är att underlätta för kon-

som ur miljösynpunkt är mindre belastande

ANTAL SVENSKA LICENSER, EU ECOLABEL

sumenter att göra miljöanpassade val och att

bidrar företaget till en mer hållbar konsum-

25

Utfall

hjälpa producenter att miljöanpassa sina va-

tion och därmed även till arbetet för ett håll-

20

ror och tjänster. Bland viktiga händelser un-

bart samhälle. Ökat fokus har under senare år

15

10

der 2009 kan nämnas fortsatt utveckling och

lagts på produktområden med stor bäring på

5

lansering av nya och ett flertal reviderade pro-

klimatfrågan.

0 2005

duktgrupper inom såväl Svanen som EU Eco-

2006 2007 2008 2009

label. Den landsomfattande informationskam-

UTDELNINGSPOLICY

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

panjen ”Hur Svanlig är du?” avslutades. To-

Verksamheten syftar inte till att ge ägarna

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

talt fanns vid årets slut 1241 st aktiva Svan-

vinst, därför sker ingen utdelning av eventuell

60

40

17

83

40

60

enlicenser i Sverige inom de 65 produktgrup-

vinst till aktieägarna.

perna och 21 licenser för EU Ecolabel. Beslut

Etikpolicy

Nej

fattades om en ny förordning om EU:s miljö-

UTVÄRDERING

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

märke, vilken trädde i kraft 19 februari

Företaget har till uppgift att förvalta miljö-

Miljöledningssystem

Ja

2010. Ett arbete bedrevs på nordisk nivå

märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel

Redovisar enligt IFRS

Nej

med att formulera en vision för Svanen 2015.

och att genom det bidra till att uppfylla kon-

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009

Ja

sument- och miljöpolitiska mål. Det statliga

STATENS ÄGARANDEL, %

EKONOMI

bidraget ska användas så att den vidare ut-

Statens ägarandel 10%

Verksamheten finansieras huvudsakligen ge-

vecklingen av miljömärkningen främjas och

Sveriges Standardiseringsråd 90%

nom avgifter från företag som har miljömärk-

sker i enlighet med Sveriges internationella

ningslicenser samt genom statligt bidrag som

åtaganden. Under 2009 har arbetet med att

2009 motsvarat 11 procent av intäkterna.

vidareutveckla den nordiska och europeiska

Det statliga stödet används huvudsakligen för

miljömärkningen fortsatt. Nya kriterier har ut-

att delfinansiera kriteriearbetet inom de båda

vecklats och marknadsinsatserna har varit

miljömärkningssystemen samt till att göra

omfattande. Svanen är ett av Sveriges star-

EU:s system mer spritt och känt på den

kaste varumärken med en kännedom på över

svenska marknaden. Företaget omsatte drygt

97%. Att visa att miljömärkningen är en del

39 mnkr 2009 (exklusive statsbidrag).

av lösningen på klimatfrågan har fortsatt varit

en viktig uppgift. Uppdragen har utförts väl.

72 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

I samband med 1992 års finansiella rekonstruktion av dåvarande Nordbanken förvärvade staten samtliga utestående aktier i banken. Åternotering genomfördes 1995 genom utförsäljning av 34,5 procent av sta- tens innehav. Därefter har flera samgå- enden skett under åren 1997–2001 (Merita, Unibank, Christiania Bank og Kreditkasse). Statens innehav repre- senterar idag 19,9 procent av bankens aktiekapital.

Regeringen meddelade den 14 de- cember 2006 att man avser avyttra svenska statens innehav i Nordea Bank.

VERKSAMHET

Nordea Bank är den ledande finanskoncernen i Norden och Östersjöregionen och erbjuder ett brett urval av produkter, tjänster och lös- ningar inom bank, kapitalförvaltning och för- säkring.

Koncernens affärsorganisation består av tre affärsområden: Nordic Banking, Banking & Capital Markets samt Savings & Life Produc- ts. Varje affärsområde ansvarar för finansiellt resultat, kundrelationer, distribution, produkt- och affärsutveckling och stöd.

Nordea Bank har cirka 10 miljoner kunder och cirka 1400 kontor, och är med sina 6 miljoner e-kunder ledande inom banktjänster på Internet. Aktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn.

EKONOMI

Nordea Banks räntenetto ökade under 2009 till 5 281 (5 093) miljoner euro och rörelse- intäkterna till 9 073 (8 200) miljoner euro. Inlåningsmarginalerna var betydligt lägre än tidigare år till följd av de låga marknadsrän- torna medan utlåningsmarginalen uppvisade en positiv utveckling. Koncernens kostnader ökade med 4 procent, delvis drivna av perso- nalkostnaderna som ökade med 6 procent.

Resultatet före kreditförluster ökade till 4 561 (3 862) miljoner euro medan rörelsere- sultatet minskade till 3 075 (3 396) miljoner euro som en följd av att kreditförlusterna öka- de till 1 486 (466) miljoner euro. Avkast- ningen på eget kapital var 11,3 (15,3) pro- cent. Nordea Bank genomförde under våren 2009 en nyemission. Staten valde att finan- siera sitt pro rata-deltagande med medel ur

XXX OPSEFB DPN t PSH OS t NORDEA BANK AB

RESULTATRÄKNING, miljoner euro

2009

2008

Räntenetto

5 281

5 093

Avgifts- och provisionsnetto

1 693

1 883

Nettoresultat av finansiella poster

1 946

1 028

Andelar i intresseföretagens resultat

48

24

Övriga rörelseintäkter

105

172

Summa rörelseintäkter

9 073

8 200

Personalkostnader

-2 724

-2 568

Övriga kostnader

-1 639

-1 646

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Av-och nedskrivningar av materiella och

-149

-124

immateriella tillgångar

Summa rörelsekostnader

-4 512

-4 338

Kreditförluster

-1 486

-466

Ordf: Hans Dalborg

VD: Christian Clausen

Ordf: Hans Dalborg Led: Stine Bosse, Marie Ehrling, Svein Jacobsen, Tom Knutzen, Lars G Nordström, Sa- rah Russell, Björn Savén, Kari Stadigh, Björn Wahl- roos, (Sarah Russell och Kari Stadigh valdes och Timo Peltola och Heidi M Petersen avgick vid årsstämma 2010) Arb rep och suppl: Kari Ahola, Ole Lund Jen- sen, Steinar Nickelsen, Lars Oddestad Revisor: Caj Lindgren, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 252 (252) tusen euro. och till vice ordförande 97,65 (97,65) tu- sen euro. Arvode till stämmovalda ledamöter 75,6(75,6) tusen euro.

Nettoresultat vid försäljning

0

0

av anläggningstillgångar

Rörelseresultat

3 075

3 396

Skatt

-757

-724

Periodens resultat

2 318

2 672

BALANSRÄKNING, miljoner euro

2009

2008

Tillgångar

Summa tillgångar

507 544

474 074

Totala tillgångar

507 544

474 074

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

22 420

17 803

Summa skulder

485 124

456 271

Totala skulder och eget kapital

507 544

474 074

KASSAFLÖDE, miljoner euro

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

13 624

10 839

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-5 908

-11 184

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

807

-804

stabilitetsfonden, och ägandet av 19,9 pro- cent är därefter uppdelat mellan svenska sta- ten 12,9 procent och stabilitetsfonden 7,0 procent.

MÅL

Den riskjusterade avkastningen ska dubbleras på sju år. För att nå målet måste en årlig till- växt på 10 procent i snitt uppnås. Totalav- kastningen ska vara bland de fem främsta av jämförbara europeiska finanskoncerner. Av- kastning på eget kapital ska vara i nivå med de bästa jämförbara bankerna i Norden och är relativ gentemot konkurrenterna. Något abso- lut procentuellt mål används inte då avkast- ning på eget kapital varierar över tid och föl- jer konjunkturen. Primärkapitalrelation ska vara 9,0 procent och kapitaltäckningsgraden 11,5 procent under en konjunkturcykel. Nordea Banks miljömål för perioden 2008 – 2016 är en reducering av energiförbrukning med 15 procent, resande med 30 procent samt papperskonsumtion med 50 procent.

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

11,3

15,3

Utlåning till allmänheten, miljarder euro

282,4

265,1

Kostnad/Intäktsrelation, %

50

53

Primärkapitalrelation, %

10,2

7,4

Kapitaltäckningsgrad, %

11,9

9,5

ÖVRIGT

2009

2008

Utdelning, EUR/aktie

0,25

0,20

Antal anställda i medeltal

33 347

34 008

KURSUTVECKLING 2009

120

Nordea

100

OMX

80

Stockholm PI

60

40

index=100

20 2009-01-02

2009-12-30

KÖNSFÖRDELNING, %

Män Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

40

60

86

14

70

30

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009

Ja

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska överstiga 40 procent av årets resultat.

UTVÄRDERING

Det riskjusterade resultatet ökade med 22 (2) procent. Totalavkastningen var 78,6 (-46,9) procent vilket placerade Nordea Bank som nummer 7 (2). Primärkapitalrelationen var 10,2 (7,4) och kapitaltäckningsgraden 11,9 (9,5) procent. Miljömålen utvärderas över pe- rioden.

STATENS ÄGARANDEL PER 2009-12-31, %

Statens ägarandel 19,9%

Sampo Oy 20,1%

Nordeafonden 3,9%

Swedbank Robur fonder 3,4%

Övriga ägare 52,7%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 73

Skr. 2009/10:140

Bilaga

NORRLAND CENTER AB t PSH OS t XXX OPSSMBOEDFOUFS TF

Norrland Center AB bildades 1991 i syfte att främja etableringar och ut- veckling av näringsverksamhet i Norrland, företrädesvis i Norrlands in- land. Företaget ägs till lika delar av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norrlandsfonden och Norrvidden Delägare Norr AB.

VERKSAMHET

Norrland Center har under året bedrivit kon- taktskapande verksamhet i samarbete med ett antal betalande kommuner i Norrland. Ge- nom ett väl utvecklat kontaktnät inom olika delar av samhället kan Norrland Center vara en sammanhållande länk vid såväl utveckling av befintliga företag som vid etablering alter- nativt outsourcing av nya verksamheter i Norrland. Kontakter tas med företag och orga- nisationer i södra Sverige för att inormera om förutsättningar för och fördelar med att bedri- va verksamhet i Norrland. Företaget agerar som lots, rådgivare och samtalspartner både till företag och till kommuner.

EKONOMI

Norrland Centers resultat efter skatt 2009 uppgick till ca 117 (437) tkr. Det egna kapi- talet uppgick till ca 13,4 (13,2) mnkr.

MÅL

Norrland Center ska vara den aktör som kom- muner i Norrland och företag i södra Sverige helst anlitar när det gäller affärs- och närings- livsutveckling i Norrland. Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att det ägarkapital som investerats i företaget hålls realt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Lars-Olov Söderström VD: Örjan Granström

Ordf: Lars-Olov Söderström Led: Peter Andersson, Ur- sula Tengelin Revisor: Peter Zell, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (60) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 0 (40) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Norrland Center har sedan starten 1991 på olika sätt medverkat till att etablera och ut- veckla ca 130 verksamheter i Norrland. Anta- let i nuläget etablerade och bestående arbets- tillfällen uppgår till cirka 2500. Både den nationella och den internationella konkurren- sen om företagsetableringar är dock fortsatt hård.

Under året har företaget haft samarbete med ett antal kommuner. Vid årets utgång hade bolaget samarbetsavtal för år 2010 med 8 kommuner.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

2

3

Kostnader

-3

-3

Rörelseresultat

-1

0

Finansiella intäkter

1

0

Finansiella kostnader

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettoresultat

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Summa tillgångar

15

16

Totala tillgångar

15

16

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

13

13

Summa eget kapital

13

13

Ej räntebärande kortfristiga skulder

2

3

Totala skulder och eget kapital

15

16

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

0,1

3,8

Rt (genomsnitt), %

0,1

3,0

Rsyss (genomsnitt), %

0,1

3,8

Rop (genomsnitt), %

0,1

3,8

Soliditet, %

88,8

83,5

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

0

0

Av- och nedskrivningar

0

0

Antal anställda i medeltal

2

2

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Styrelse

100

0

67

33

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009

Delvis

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 33%

Norrlandsfonden 33%

Norrvidden Delägare Norr AB 33%

74 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.postennorden.com/sv t org nr 556771-2640 t POSTEN NORDEN AB

I juni 2009 slutfördes samgåendet mellan Post Danmark A/S och Posten AB. Tillsammans bildar bolagen en koncern med det gemensamma nya moderbolaget Posten Norden AB, där svenska staten äger 50 procent av rösterna och 60 procent av kapitalet.

VERKSAMHET

Posten Norden är Nordens största företag inom kommunikations- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från flöden av fysis- ka brev och paket till delvis eller helt elektro- niska tjänster. Posten Norden tillhandahåller via de båda dotterbolagen Posten AB och Post Danmark A/S rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Varje dag hanterar Posten Norden över 30 miljoner försändelser med en världs- ledande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för mer än 90 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbo- lag och samarbetspartners förmedlar Posten Norden brev och paket till övriga Norden och resten av världen. I maj 2008 beslutade riks- dagen om en proposition om samgående mel- lan Posten AB och Post Danmark A/S (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13 rskr. 2007/08:253). I februari 2009 meddelade Näringsdepartementet och det danska Trans- portministeriet att parterna undertecknat av- tal för en sammanslagning av Posten AB och Post Danmark A/S. Samgåendet mellan de båda företagen slutfördes den 24 juni 2009.

EKONOMI

Nettoomsättningen exklusive struktur- och va- lutaförändringar minskade med 7 procent. Försäljningen i samtliga affärsområden påver- kades kraftigt negativt av lågkonjunkturen och därav följande efterfrågeminskning. Brev- intäkterna i de båda dotterbolagen Posten AB och Post Danmark A/S minskade även till följd av substitutionen från fysisk till elektro- nisk kommunikation. Den positiva utveckling- en inom distanshandeln har dock fortsatt. Marknaden för informationslogistik karakteri- seras av pressade priser, och logistikmarkna- den präglas av överkapacitet och prispress. Rörelseresultatet för koncernen exklusive om- struktureringskostnader minskade med 49 procent och uppgick till 1 438 (3 109) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Lars G Nordström

Ordf: Fritz H. Schur Led: Mats Abrahamsson, Ingrid Bonde, Gunnel Duveblad, Bjarne Hansen, Torben Jan- holt, Anne Birgitte Lundholt, Richard Reinius Arb rep: Lars Chemnitz, Alf Mellström, Kjell Strömbäck Arb suppl: Peder Madsen, Isa Merethe Rogild, Anne-Marie Ross Revisorer: Lars Träff, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 600 (600) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 250 (250).

Det lägre resultatet förklaras av försäljnings- minskningen samt att kostnadsåtgärder som vidtagits ännu inte hunnit få full effekt.

MÅL

Ekonomiska mål har ännu inte antagits av bo- lagstämman.

UTDELNINGSPOLICY

Posten Norden ska lämna en utdelning på 60 procent av nettoresultatet med hänsyn till fö- retagets finansiella ställning och kapitalbe- hov. Utdelningen för år 2009 föreslås uppgå till 1 440 mnkr, varav svenska staten erhåller 60 procent motsvarande sin ägarandel av ka- pitalet.

UTVÄRDERING

Samtliga verksamheter inom Posten Norden påverkades under 2009 kraftigt av konjunk- turavmattningen. Tack vare ett fortsatt arbete med att anpassa verksamheten till minskande volymer kunde koncernen till viss del kom- pensera för den minskande försäljningen. Yt- terligare kostnadsanpassningar, synergieffek- ter av samgåendet samt en stark finansiell ställning gör att företaget har goda förutsätt- ningar att möta en fortsatt svag efterfrågan.

Posten Norden är kvalitetsmässigt en av världens främsta postoperatörer. Under 2009 kom 96,0 procent av inrikesbreven i Sverige fram dagen efter att de postats. Kravet på postföretag inom EU är 85 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

44 633

45 810

Övriga intäkter

249

586

Kostnader

-44 605 -43 454

Andelar i intresseföretag

7

4

Rörelseresultat

284

2 946

Finansiella intäkter

188

392

Finansiella kostnader

-251

-240

Andelar i intresseföretag

2 218

542

Resultat före skatt

2 439

3 640

Skatt

-25

-891

Nettoresultat

2 414

2 749

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

2 421

2 753

Minoritetsintressen

-7

-4

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

17 483

18 804

Räntebärande anläggningstillgångar

149

132

Ej räntebärande omsättningstillgångar

7 086

7 616

Räntebärande omsättningstillgångar

4 853

2 256

Totala tillgångar

29 571

28 808

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

13 267

11 305

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

91

27

Summa eget kapital

13 358

11 332

Räntebärande avsättningar

1 665

1 394

Ej räntebärande avsättningar

2 661

2 587

Räntebärande långfristiga skulder

1 193

2 032

Ej räntebärande långfristiga skulder

199

263

Räntebärande kortfristiga skulder

610

1 155

Ej räntebärande kortfristiga skulder

9 885

10 045

Totala skulder och eget kapital

29 571

28 808

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

640

-

Kassaflöde från investeringsverksamhet

3 327

-

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

-929

-

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

20

-

Rt (genomsnitt), %

9,2

-

Rsyss (genomsnitt), %

14,7

-

Soliditet, %

45

-

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

1 440

-

Bruttoinvesteringar

1 923

-

Av- och nedskrivningar

2 014

-

Antal anställda i medeltal

47 625

-

Sjukfrånvaro, %

5

-

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

30

Utfall

25

20

15

10

5

0

2008

2009

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

62

38

92

8

63

38

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 60,7%

Danska staten 39,3%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 75

Skr. 2009/10:140

Bilaga

3*4& 3&4&"3$) */45*565&4 0' 48&%&/ )0-%*/( "# t PSH OS t XXX SJ TF

Riksdagen beslutade hösten 1997 att bilda holdingföretaget IRECO i syfte att bland annat förvalta statens aktieande- lar i bolagiserade industriforsknings- institut (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Sedan den 1 januari 2007 är företaget helägt av staten (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2007/06: 62). Den 1 januari 2009 ändrade före- taget namn till RISE Research Institutes of Sweden Holding AB.

VERKSAMHET

RISE äger och förvaltar aktier och andelar i företag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitut- ens långsiktiga utveckling, teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt nä- ringsliv samt samverkan mellan institut, uni- versitet, högskolor och svenskt näringsliv och en ändamålsenlig struktur för industriforsk- ningsinstituten. I RISE-koncernen ingår indu- striforskningskoncernerna Swerea AB, Swe- dish ICT Research AB, Innventia AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. De tre förstnämnda ägs gemensamt med närings- livet medan SP är helägt av RISE.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 628 (343) mnkr. Resultatet blev en vinst på 13 (19) mnkr. Företaget har under året beslutat om fördelning av medel till strategisk kompetens- utveckling, SK-medel, som beslutats för 2009 med 310 (210) mnkr. Enligt proposi- tionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (prop. 2008/09:50) ska nya särskilda strate- giska kompetensutvecklingsmedel (SK-medel) fördelas för 2010. Det totala anslaget till RISE för 2010 är 468 (355) mnkr.

MÅL

Efter nytt uppdrag och ombildning till RISE ska företaget samordna och utveckla statens ägarintressen i instituten. RISE ska vara ett förstärkt holdingbolag för att samla de svens- ka instituten i en konkurrenskraftig struktur med möjlighet att förse näringsliv och sam- hälle med teknisk forskning, utveckling och innovation och bidra till en hållbar samhälls- utveckling. Med hänsyn till karaktären på fö- retagets verksamhet förväntas den inte vara vinstgenererande.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Yngve Stade

VD: Peter Holmstedt

Ordf: Yngve Stade Led: Madeleine Caesar, Lars Erik Fredriksson, Anna Hultin Stigenberg, Thomas Johan- nesson, Pia Sandvik Wiklund (Lars Erik Fredriksson valdes och Christer Berggren avgick vid årsstämma 2010) Revisor: Olof Enerbäck, PricewaterhouseCoo- pers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 90 (90) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 47 (47) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas på grund av att företa- get inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

RISE har på ett effektivt sätt medverkat till att samtliga industriforskningsinstitut i grup- pen ombildats till aktiebolag. Företaget har på ett bra sätt utövat aktiv ägarstyrning. Före- taget har genomfört en omstrukturering mot färre, större och mer internationellt slagkraf- tiga institut vilket resulterat i fyra industri- forskningskoncerner. RISE är delägare i tre av dessa och helägare i ett. RISE har på ett ak- tivt sätt deltagit i processen att integrera SP i koncernen fr.o.m. den 2 november 2009. Bo- lagets viktigaste uppgifter under 2009 har varit att fortsätta att anpassa verksamhet och organisation till det nya uppdraget samt til- lämpa framtagna riktlinjer för SK-medlen. RISE har på ett medvetet och aktivt sätt ar- betat med de strategiskt viktiga framtidsfrå- gorna ägarstyrning, fördelning och uppfölj- ning av beviljade SK-medel samt ökad kund- nytta genom att möta och leva upp till indu- strins behov av industrirelevant forskning. Ge- nom att främja industrirelevant forskning och utveckling har företaget bidragit till ökad till- växt och stärkt konkurrenskraft. RISE har också under året aktivt arbetat med extern rapportering och hållbarhetsredovisning. Trots en komplicerad holdingbolagsstruktur har RISE lyckats ta fram en transparent hållbar- hetsredovisning som på ett bra sätt genomlys- er koncernens hållbarhetsfaktorer. RISE er- höll 2009 revisorernas genom FAR:s andra pris för bästa hållbarhetsredovisning i klassen SME-företag.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

628

343

Övriga intäkter

1

1

Kostnader

-615

-345

Resultat från andelar i intresseföretag

-4

16

Rörelseresultat

10

15

Finansiella intäkter

3

5

Finansiella kostnader

0

0

Resultat före skatt

13

20

Skatt

-6

-1

Nettoresultat

7

19

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

7

17

Minoritetsintressen

0

2

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

403

153

Räntebärande anläggningstillgångar

1

1

Ej räntebärande omsättningstillgångar

380

101

Räntebärande omsättningstillgångar

381

112

Totala tillgångar

1 165

367

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

642

185

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

43

27

Summa eget kapital

642

185

Ej räntebärande avsättningar

38

2

Ej räntebärande kortfristiga skulder

442

153

Totala skulder och eget kapital

1 165

367

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

29

-10

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-189

-10

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

429

0

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

4,8

9,8

Rt (genomsnitt), %

4,0

5,3

Rsyss (genomsnitt), %

6,5

9,6

Soliditet, %

58,8

57,9

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Anslag från staten

205

171

Bruttoinvesteringar

106

10

Av- och nedskrivningar

98

5

Antal anställda i medeltal

1 240

306

Sjukfrånvaro, %

2,2

1,7

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Styrelse

52

28

50

50

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

76 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX TBNIBMM TF t PSH OS t SAMHALL AKTIEBOLAG

Riksdagen beslutade 1992 att den då- varande stiftelsen Samhall skulle om- bildas till aktiebolag. Samhalls upp- drag är att, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera varor och tjänster och genom detta ska- pa meningsfulla och utvecklande arbe- ten åt personer med funktionshinder. Med ett starkt individperspektiv som förenas med en lönsam affärsstruktur ska Samhall erbjuda ett varierat utbud av arbetsuppgifter. På så sätt kan före- taget arbeta för att stärka funktionshin- drades ställning på arbetsmarknaden.

VERKSAMHET

Samhall är i dag ledande i Sverige när det gäller utveckling genom arbete för personer med funktionshinder. Företaget har knappt 21000 anställda på cirka 250 orter i Sverige. Samhall levererar varor och tjänster till kun- der inom en rad olika områden som städning, mark- fastighets- och äldreservice, tillverk- ning, montering och förpackning, lager och logistik.

EKONOMI

Nettoomsättningen inklusive merkostnadser- sättning var 6 807 (7 275) mnkr, varav fak- tureringen uppgick till 2287 (2 890) mnkr och merkostnadsersättningen uppgick till

4220 (4220) mnkr. Avkastningen på eget kapital var -2 (13) procent och soliditeten 42 (42) procent. Rörelseresultatet uppgick till -89 (101) mnkr, försämringen med 190 mnkr förklaras av bl.a. lägre efterfrågan och om- struktureringskostnader. Resultatet påverka- des även av tillfälligt sänkta kostnader för kollektiv avtalade försäkringar.

MÅL

Målen för Samhall för år 2009 var: Minst 24,4 miljoner timmar av meningsfullt och ut- vecklande arbete ska erbjudas personer med funktionshinder. Minst 40 procent av de per- soner som rekryteras ska komma från priorite- rade grupper (psykiskt funktionshinder, ut- vecklingsstörning och personer med mer än ett funktionshinder). Minst 5 procent av de anställda med funktionshinder ska lämna fö- retaget för arbete hos annan arbetsgivare. Minst 7 procents avkastning på eget kapital och en soliditet om minst 30 procent över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Björn Wolrath

VD: Birgitta Böhlin

Ordf: Björn Wolrath Led: Bertil Carlsén, Tobias Hen- mark, Kenneth Johansson, Eva-Lotta Kraft, Maria Nils- son, Anna Rolén, Gunnel Tolfes (Bertil Carlsén och Gunnel Tolfes valdes och Marie Hallander Larsson och Maria Sedolin avgick vid årsstämma 2010) Arb rep: Hans Abrahamsson, Kerstin Mjönes, Pia Litbo Arb suppl: Ann-Christin Andersson, Björn-Ove Jönsson, Yvonne Kvarnström Revisorer: Per Wardhammar, Öhr- lings PricewaterhouseCoopers samt Henrik Söder- hielm, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 245 (245) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 118 (118) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns ej, uppkommer vinst ska vinstmedlen balanseras i ny räkning för främjande av företagets fortsatta verksamhet.

UTVÄRDERING

Samtliga mål uppnåddes för 2009, eftersom målet om avkastning på 7 procent kan anses uppfyllt över konjunkturcykeln. Antalet ar- betstimmar var 24,6 (23,9) miljoner. Rekry- teringen från prioriterade grupper var 45 (51) procent. Av de anställda med funktionshinder lämnade 5,4 (4,9) procent företaget för annat arbete. Samhalls styrelse har fastställt en ut- vecklingsplan för arbetet med hållbarhetsre- dovisningen som innebär att GRI:s tillämp- ningsnivå B gäller för 2010, den uttalade styrningen av hållbarhetsarbetet kommer ut- vecklas liksom redovisningen av resultatindi- katorerna. Samhalls största miljöpåverkan sker genom transporter. Det övergripande mil- jömålet är att minska det totala utsläppet kol- dioxid genom att aktivt påverka transporter samt rese- och mötesvanor. Dels styrs trans- porter och resande till miljövänliga alternativ, dels reduceras resandet med hjälp av mötes- teknik (tele- och videokonferenser). Det ope- rativa miljömålet som prioriteras är att mins- ka koldioxidutsläpp från bilarna i Samhalls produktion. Det är den del av Samhalls vagn- park där minskningen är tydligt styrbar genom att öka andelen miljöklassade bilar med mil- jövänligt bränsle. För 2010 är målet att koldi- oxidutsläppet ska minska med 5 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

6 686

7106

Övriga intäkter

115

165

Kostnader

-6 890

-7170

Rörelseresultat

-89

101

Finansiella intäkter

48

84

Finansiella kostnader

0

0

Resultat före skatt

-41

185

Bokslutsdispositioner

24

-24

Skatt

-8

-8

Nettoresultat

-25

153

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

-25

153

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

111

121

Ej räntebärande omsättningstillgångar

553

658

Räntebärande omsättningstillgångar

2 282

2202

Totala tillgångar

2 946

2981

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

1 231

1256

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

1 231

1256

Obeskattade reserver

0

24

Ej räntebärande avsättningar

15

9

Ej räntebärande kortfristiga skulder

1 700

1692

Totala skulder och eget kapital

2 946

2981

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

90

290

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-7

10

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

neg

13,0

Soliditet, %

42

42

Rekrytering från prioriterade grupper

45

51

Antal anställda med arbetshandikapp

19 141

19383

Övergångar, antal

1 029

948

Övergångar, %

5,4

4,9

Arbetstimmar, tusental

24 617

23929

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Bruttoinvesteringar

23

37

Av- och nedskrivningar

34

32

Antal anställda i medeltal

16 743

17 137

Sjukfrånvaro, %

10,8

12,1

ANDEL ÖVERGÅNGAR, %

6

Mål

4

Utfall

2

0

2008

2009

2010

2007

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

55

45

80

20

37

63

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 09

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 77

Skr. 2009/10:140

Bilaga

SAS AB t PSH OS t XXX TBTHSPVQ OFU

SAS bildades 1946 då de nationella flygbolag i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. Detta blev grunden för det skandinaviska luftfarts- politiska samarbetet. För att SAS skulle kunna verka under samma förutsätt- ningar som övriga flygbolag på den in- ternationella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella företagen byttes ut mot ak- tier i ett nytt, samlat moderbolag, SAS. Svenska staten är efter detta ägare till 21,4 procent av aktierna i SAS.

VERKSAMHET

SAS är Nordens största flygbolag och har som verksamhetsmål att erbjuda flygtransporter och därtill relaterade tjänster till den nordiska hemmamarknaden. Företaget har en stark marknadsposition om mellan 40–60 procent i de skandinaviska länderna. SAS är börsnote- rat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo.

Aktörerna på den europeiska flygmarkna- den står inför flera utmaningar. Efterfrågan har minskat kraftigt till följd av det svaga konjunkturläget. Situationen drabbar de tradi- tionella nätverksföretagen i större utsträck- ning än lågkostnadsbolag som fortsätter ta marknadsandelar. Minskade passagerarvoly- mer har även lett till prispress vilket gjort att 2009 var ett av de sämsta åren någonsin inom flygbranschen.

EKONOMI

Omsättningen minskade med 15 procent till 44 918 (52 870) mnkr, framförallt till följd av kapacitetsminskningar i linje med strate- gin Core SAS. Rörelseresultatet i kvarvarande verksamheter innan engångskostnader blev -1754 (-339) mnkr. Årets resultat blev -2 947 (-6 360) mnkr. Resultatet per aktie blev -1,44 (-6,26) kronor. I februari 2010 medde- lade styrelsen att kostnadsprogrammet inom strategin ”Core SAS” utökades med 2 mdkr till totalt 7,3 mdkr. Dessutom föreslog styrel- sen en nyemission om cirka 5 mdkr som en del i att stärka SAS finansiella ställning. De tre statliga aktieägarna, samt Wallenberg-stif- telsen, skulle delta i nyemissionen under för- utsättning att vissa villkor var uppfyllda. Svenska staten deltog i april 2010 i nyemis- sionen med sin pro rata-andel. Emissionen blev övertecknad med 50,0 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Mats Jansson

Ordf: Fritz H. Schur Led: Monica Caneman, Jens Erik Christensen, Dag Mejdell, Gry Mølleskog, Timo Peltola, Jacob Wallenberg (Monica Caneman och Gry Mølleskog valdes och Berit Kjöll och Anitra Steen avgick vid års- stämman 2010) Arb rep: Asbjørn Wikstad, Ulla Gröntvedt, Carsten Nielsen Revisor: Peter Gustafsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 585 (585) tkr, till förste vice ordförande 390 (390) tkr och till andre vice ordförande 345 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 295 (295) tkr.

MÅL

SAS koncernens lönsamhetsmål är en EBT- marginal på 7 procent, vilket motsvarar en CFROI på minst 25 procent.

UTDELNINGSPOLICY

SAS koncernens årliga utdelning fastställs med beaktande av koncernens resultat, finan- siella ställning, kapitalbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningen ska över en konjunkturcykel ligga i nivån 30–40 pro- cent av koncernens resultat efter schablon- skatt. Vid negativa resultat ges som regel ing- en utdelning för att säkerställa koncernens fi- nansiella position.

UTVÄRDERING

Som en följd av den ekonomiska nedgången sjönk passagerarsiffrorna drastiskt under 2009, i synnerhet inom affärsresandet. Det kraftigt minskade affärsresandet ledde till en historiskt stor yieldnedgång och stora intäkts- minskningar för hela flygindustrin. Samtidigt har SAS planenligt genomfört det kostnads- program som presenterades i februari 2009 i samband med den nya strategin Core SAS. Under året har kostnadsåtgärderna givit en positiv resultateffekt om 2,2 mdkr. Återståen- de resultateffekt beräknas till omkring 5,5 mdkr, där majoriteten av effekten förväntas under 2010.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Intäkter

44 918

52 870

Personalkostnader

-17 998 -17 632

Övriga rörelsekostnader

-25 912 -31 959

Leasingkostnader flygplan

-2 319

-2 282

Av- och nedskrivningar

-1 845

-1 550

Resultat från andelar i intresseföretag

-258

-147

Resultat vid försäljning av akier i dotter-

429

0

och intresseföretag

Resultat vid försäljning av flygplan och

-97

4

byggnder

Rörelseresultat

-3 082

-696

Finansiella intäkter

304

660

Finansiella kostnader

-645

-933

Resultat före skatt

-3 423

-969

Skatt

803

4

Resultat från avvecklad verksamhet

-327

-5395

Årest resultat

-2 947

-6360

BALANSRÄKNING, mnkr

2009

2008

Tillgångar

Summa anläggningstillgångar

29 636

26 840

Summa omsättningstillgångar

12 859

16 524

Totala tillgångar

42 495

43 364

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

11 389

7 312

aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

-

-

Summa eget kapital

11 389

7 312

Långfristiga skulder

13 069

19 160

Kortfristiga skulder

18 037

16 892

Totala skulder och eget kapital

42 495

43 364

KASSAFLÖDE, mnkr

2009

2008

Kassaflöde från löpande verksamhet

-3 414

- 2 651

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-2 611

-2 913

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

4 284

2 480

NYCKELTAL

2009

2008

Re (genomsnitt), %

neg.

neg.

Rt (genomsnitt), %

neg.

neg.

Rsyss (genomsnitt), %

neg.

neg.

CFROI, %

1,4

4,8

Soliditet, %

27

15

Yield,kr

1,30

1,27

Enhetskostnad

1,01

0,94

Kabinfaktor %

72,7

72,3

ÖVRIGT, mnkr

2009

2008

Utdelning

0

0

Bruttoinvesteringar

4 521

4 150

Av- och nedskrivningar

1 845

1 550

Antal anställda i medeltal

17 371

19 636

Sjukfrånvaro, %

6,9

6,5

KURSUTVECKLING 2009

120

SAS

100

80

OMX

Stockholm PI

60

40

index=100

20

2009-01-02

2009-12-30

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

53

47

83

17

63

38

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009

Ja

STATENS ÄGARANDEL PER 2009-12-31, %

Statens ägarandel 21,4%

Danska staten 14,3%

Norska staten 14,3%

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 7,6%

Övriga ägare 42,4%

78 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

SJ, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 i samband med bola- giseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog SJ affärsverkets persontrafik på järn- väg. Målet är att SJ skall vara ett mo- dernt resetransportföretag som i alla avseenden och uthålligt agerar affärs- mässigt och kommersiellt.

VERKSAMHET

SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. Tågtrafiken i koncernen bedrivs främst inom moderbolaget SJ samt i dotterbolaget Stockholmståg och Norrlands- tåg. Övriga dotterbolag och intresseföretag bedriver verksamhet med nära anknytning till SJ:s kärnverksamhet.

SJ är huvudsakligen verksamt på markna- den för interregionala eller långväga resor. Fö- retaget verkar inom två typer av trafik, kom- mersiell trafik och avtalstrafik. I den kommer- siella trafiken, det vill säga interregional tra- fik, har SJ en exklusiv trafikeringsrätt 1 och konkurrerar om kunden med bil, flyg och buss. Avtalstrafiken omfattar sträckor där det inte går att driva lönsam trafik på grund av få resenärer eller höga kostnader men där det är samhällsekonomiskt motiverat med tågtrafik. Rikstrafiken eller regionala trafikhuvudmän sköter upphandling av avtalstrafik och SJ konkurrerar då med nationella och internatio- nella tågoperatörer. SJ driver de båda typerna av trafik på affärsmässiga grunder.

SJ står för cirka 80 procent av hela person- trafiken på järnväg i Sverige. I takt med marknadens ökade miljötänkande, tågens ut- veckling vad gäller hastighet och bekvämlig- het, fortsätter tåget att ta marknadsandelar från i första hand inrikesflyget. Tåget svarar för cirka 15 procent av antalet medellånga re- sor (10-30 mil) i Sverige. Huvudkonkurrenten till SJ är bilen som står för 79 procent, bus- sen står för 5 procent och flyget svarar för 15 procent av dessa resor.

EKONOMI

Rörelseresultatet (EBIT) minskade till 629 (795) mnkr. Intäkterna uppgick till 8741 (8992) mnkr. Intäktsminskningen förklaras av en något lägre resandeutveckling då resandet

1 Riksdagen beslutade i juni 2009 om att förändra marknadsstrukturen för persontrafik på järnväg i Sverige, innebärande att SJ:s ensamrätt upphör.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Ulf Adelsohn

VD: Jan Forsberg

Ordf: Ulf Adelsohn Led: Eivor Andersson, Lars-Olof Gustavsson, Björn Mikkelsen, Elisabet Salander Björk-

MVOE
$BSPMJOF 4VOEFXBMM
*OHFMB 5VWFHBSO
$BSPMJOF 4VOEXBMM WBMEFT PDI .POJDB $BOFNBO BWHJDL WJE ÌS- stämman 2010) Arb rep: Erik Johannesson, Nils-Gun- nar Nyholm, Thomas Winäs Revisorer: Anders Wiger, Ernst & Young AB samt Per Redemo, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

med SJ minskade med 2 procent. Affärsre- sandet med tåg utvecklas negativt under låg- konjunkturen, samtidigt ökar fritidssegmentet Avkastning på eget kapital uppgick till 11,2 procent (13,5) och soliditeten ökade till 41 procent (40,4).

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för SJ är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital uppgående till 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till en tredje- del av årets vinst, då soliditetsmålet har upp- nåtts. Därutöver ska extra utdelning ske om detta erfordras för att uppnå en effektiv kapi- talstruktur.

UTVÄRDERING

SJ har verksamhetsåret 2009 nått ägarens fi- nansiella mål. Företaget lämnade en utdel- ning om 153 (169) mnkr. Resandet med SJ minskade under de första tre kvartalen för att sedan återhämta sig under det sista kvartalet och totalt har resandet minskat med 2 pro- cent under 2009. SJ är exponerat för ett an- tal risker där minskad efterfrågan på grund av lågkonjunkturen och effekter av den komman- de avregleringen av persontrafiken utgör stora risker. SJs punktlighet påverkades negativt av det ovanligt stränga vintervädret under de- cember och in i 2010. De många störningar- na i trafiken som sträng kyla och stora mäng- der snö över hela landet skapade, ledde till att de förbättringar i punktligheten som upp- nåtts tidigare under året försvann.

XXX TK TF t PSH OS t SJ AB

RESULTATRÄKNING, mnkr

2009

2008

Nettoomsättning

8 741

8 992

Övriga intäkter

49

2

Kostnader

-8 163

-8 203

Resultat från andelar i intresseföretag

2

4

Rörelseresultat

629

795

Finansiella intäkter

133

143

Finansiella kostnader