Prop. 2009/10:145

Regeringens skrivelse 2009/10:145

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna
Skr.

arvsfonden under budgetåret 2009
2009/10:145

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 juni 2010

Fredrik Reinfeldt

Maria Larsson

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2009. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1

Innehållsförteckning

1
Allmänna arvsfonden........................................................................
4

1.1
Arvsfondsdelegationen.......................................................
4

2
Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. ..........................................
5

2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna

arvsfonden 2009.................................................................
5

2.1.1
Placeringsinriktning ..........................................
5

2.1.2
Avkastning ........................................................
5

2.2
När arvsfonden får egendom..............................................
6

2.3
När arvsfonden avstår från egendom .................................
7

2.4
Kostnader för förvaltning och administration ....................
8

3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden ....................
9

3.1
Nyskapande och utvecklande verksamhet........................
10

3.2
Redovisning och utvärdering av beviljat stöd ..................
10

3.3
Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen..........
11

3.4
Registrering och handläggning av ärenden ......................
12

3.5
Antal bifall och avslag av Arvsfondsdelegationen...........
13

3.6
Bifall och avslag fördelade på målgrupper.......................
13

3.7
Geografisk fördelning av bifall och avslag ......................
14

4 Fördelning av stöd 2009 .................................................................
14

4.1
Projekt inom de prioriterade områdena............................
15

4.2
Verksamhet till förmån för barn under 12 år....................
15

4.2.1
Exempel på projekt för barn under 12 år

som beviljats medel under 2009 ......................
16

4.3
Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år...............
17

4.3.1
Exempel på projekt för ungdomar 12–25

år som beviljats medel under 2009 ..................
18

4.4
Verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder ................................................................
19

4.4.1
Exempel på projekt för personer med

funktionshinder som beviljats medel

under 2009 .......................................................
20

4.5
Lokalstöd
..........................................................................
22

4.6
Årets Guldkorn.................................................................
22

5 Fördelning av stöd ..............................genom särskilda satsningar
22

5.1
Fördel barn.......................................................................
23

5.2
Vi deltar ...........................................................................

23

6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och

erfarenhetsspridning .......................................................................
24

6.1
Kommunikation ...............................................................
24

6.2
Uppföljning ............................................och utvärdering
26

6.2.1 ......................
Uppföljning av enskilda projekt
26

6.2.2 .....................................................
Utvärdering
28

6.3
Erfarenhetsspridning ........................................................
29

7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens

verksamhet och utveckling .............................................................
30

Skr. 2009/10:145

2

7.1
Analys av fördelning av stöd 2009 avseende
Skr. 2009/10:145

verksamhet till förmån för barn under 12 år....................
32

7.2 Analys av fördelning av stöd 2009 avseende

verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år...............
33

7.3
Analys av fördelning av stöd 2009 avseende

verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder................................................................
34

8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna

arvsfonden från och med 2009.......................................................
35

8.1
Inriktning
.........................................................................
35

8.1.1 ...............................................
Barnrättspolitik
35

8.1.2 ..............................................
Ungdomspolitik
36

8.1.3 ..............................................
Handikappolitik
36

8.2
Prioriterade .......................................................områden
37

Bilaga 1
Resultaträkning .......................................................m.m
40

Bilaga 2
Tilldelade ...................................medel per organisation
48

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ..........den 10 juni 2010
58

3

1
Allmänna arvsfonden
Skr. 2009/10:145

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder 1 . Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1 Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.

Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, dvs. Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen var under året samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetade 20 personer under 2009. Från och med den 1 januari 2010 finns Arvsfondsdelegationens kanslifunktion inom Kammarkollegiet.

Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod enligt lagen om Allmänna arvsfonden. Regeringen beslutar sedan 2004 inte längre om medelstilldelning.

1 Socialstyrelsen fastställde den 4 oktober 2007 betydelsen hos termer på det handikappolitiska området. Funktionsnedsättning beskriver fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I denna skrivelse används båda orden synonymt. Den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand (prop. 2008/09:28).

4

2
Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.
Skr. 2009/10:145

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond.

Kammarkollegiet har två uppgifter beträffande arvsfonden. Den ena är att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och den andra är att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision.

2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2009

Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut.

2.1.1 Placeringsinriktning

Tabell 1 visar att fondens bokförda värde den 31 december 2009 uppgick till 2 578 miljoner kronor och marknadsvärdet till 4 526 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2009 års utgång var 67,5 procent placerade i aktiekonsortiet, 11,2 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 20,5 procent i räntekonsortiet och 0,8 procent i likvida tillgångar.

Tabell 1 Fondens bokförda värde och marknadsvärde, mkr

2009
2008
2007
2006
2005

Bokfört värde

Tillgångar
2 806
2 502
2 137
1 583
1 449

Skulder
228
180
150
117
133

Summa bokfört värde
2 578
2 322
1 987
1 466
1 316

Marknadsvärde

Tillgångar
4 754
3 534
4 697
4 804
4 197

Skulder
228
180
150
117
133

Summa marknadsvärde
4 526
3 354
4 547
4 687
4 064

2.1.2
Avkastning

Under 2009 har fonden i genomsnitt haft 65,3 procent placerat i aktie-

konsortiet, 10,7 procent placerat i aktieindexkonsortiet, 23,0 procent i

räntekonsortiet och 1,1 procent i likviditet. Förändringar i konsortiernas

bokförda värden har påverkats genom att fonden har nettoköpt andelar i

aktiekonsortiet under 2009 för 107,8 miljoner kronor, i aktieindex-
5

konsortiet för 11,3 miljoner kronor och nettosålt i
räntekonsortiet för Skr. 2009/10:145

3,7 miljoner kronor.

Tabell 2 visar tillgångarnas värdeförändringar. Erhållna utdelningar

från konsortierna uppgick till 137,8 miljoner kronor.

Tabell 2 Tillgångarnas värdeförändring, mkr

Tillgångar
31 dec
Netto-
Värde-
31 dec
Dir.avk

2009
placerat
förändring
2008
2009

Räntekonsortiet
975
–4
19
960
35

Aktiekonsortiet
3 205
108
895
2 202
91

Aktieindexkonsortiet
532
11
175
346
11

Bankmedel
42
16
0
26
0

Summa tillgångar
4 754
131
1 089
3 534
138

Avkastning i räntekonsortiet var under året 6,0 (7,8) procent jämfört med index 2 5,1 (8,4) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,3 procent jämfört med index 4,2 procent.

Under 2009 har aktiekonsortiet haft en avkastning på 45,5 (-35,1) procent jämfört med index 3 45,4 (-33,7) procent. För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 7,1 procent per år att jämföra med index 9,6 procent. Siffrorna inom parentes avser 2008.

Under 2009 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på 53,6 (–30,8) procent att jämföra index 4 52,9 (-30,6) procent. Aktieindexkonsortiet startade andra kvartalet 2008. Till följd av aktiemarknadens uppgång under året och att aktieplaceringar överviktats i förhållande till ränteplaceringar har ett betydande mervärde skapats i förvaltningen av Allmänna arvsfondens medel (positiv allokeringseffekt).

Under året har fonden tillförts 616,1 (556,6) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 484,9 (380,7) miljoner kronor. Som följd av ändrade beräkningsgrunder överensstämmer inte vissa jämförelsesiffror med motsvarande siffror i bokslutet 2008.

Totalt fanns 926 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen vid årsskiftet 2009/10 att fatta beslut om under 2010.

I regleringsbrevet för 2010 fick Kammarkollegiet i uppdrag att redovisa utifrån vilka principer Allmänna arvsfondens kapital har förvaltats samt vilka eventuella åtgärder som har vidtagits för att stärka förvaltningen. Uppdraget redovisades till regeringen den 31 maj 2010.

2.2 När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet

2 Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1–3 år.

3 80 procent SIX30 Return Index Cap och 20 procent MSCI World Net (developed).

4 SIX30 Return Index Cap.

6

arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter Skr. 2009/10:145 den först avlidne maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva

är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2009 kom det in 1 710 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 165 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 607. Under år 2009 kom det in 438 miljoner kronor netto till arvsfonden.

2.3 När arvsfonden avstår från egendom

Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Under 2009 kom det in 104 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet.

Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får arvsfonden avstå ett belopp av det arv som tillfallit fonden till den som tar emot egendomen för sådana omedelbara åtgärder, som är nödvändiga för att bevara egendomen. En sådan ansökan om arvsavstående ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2009 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av nästan 35 miljoner kronor.

7

2.4
Kostnader för förvaltning och administration
Skr. 2009/10:145

Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2009 till totalt 37,9 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr

2009
2008
2007
2006
2005

Kammarkollegiet totalt
16,5
13,8
13,3
14,8
14,1

Dödsboavveckling m.m.
11,6
11,3
10,8
9,9
9,9

Fondförvaltning
4,2
2,1
2,0
4,5
3,8

Utbetalning av beviljat stöd
0,7
0,5
0,5
0,4
0,4

Regeringskansliet/

Arvsfondsdelegationen totalt
21,4
20,7
17,4
17,1
12,5

Personalkostnader
13,1
10,6
10,3
9,8
7,6

Förvaltningskostnader
6,0
5,0
4,8
4,6
3,7

Utåtriktade aktiviteter m.m.
2,3
5,1
2,4
2,6
1,2

Ungdomsstyrelsen totalt
0
0
0,5
1,8
2,1

Totalt förvaltnings- och
37,9

administrationskostnader
34,5
31,2
33,7
28,7

Av de totala förvaltningskostnaderna de senaste fem åren, som redovisas

i tabell 3, framgår att kostnaderna för förvaltning och administration av

Arvsfondsdelegationen har ökat mest. Från och med den 1 juli 2004

trädde nya bestämmelser i kraft i lagen (1994:243) om Allmänna arvs-

fonden. Ändringarna enligt propositionen om Allmänna arvsfonden och

Arvsfondsdelegationens organisation m. m. (prop. 2002/03:136, bet.

2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) innebar en renodling av roller och

Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet stärktes. Till

följd av detta har Arvsfondsdelegationens kansli och administration

successivt utvecklats.

Mellan åren 2005 och 2009 har de medel som gjorts disponibla för

Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om stadigt ökat, från 557 miljoner

2005 till 903 miljoner för 2009. De disponibla medlen kan härledas dels

till antalet avvecklade dödsbon och storleken av dessa, dels till avkast-

ningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Kansliet har utökats

med fler handläggare för att med bibehållen kvalitet kunna bevilja pro-

jektmedel i enlighet med den ökade volymen av disponibla medel.

Vidare har informations- och kommunikationsverksamheten fortsatt

förstärkas och effektiviseras. Slutligen har kansliet de senaste fem åren

byggt upp och etablerat utvärderingsverksamheten. Detta har samman-

taget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader.

Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedlen som är

driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2005–2009. Dessa

uppgår till 4,3 procent 2009.
8

Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade Skr. 2009/10:145 projektmedel (procent)

2009
2008
2007
2006
2005

Andelen driftskostnader
4,3
5,2
4,9
5,6
3,9

Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden, har kostnaderna i förhållande till beslutade projekt minskat. Under 2009 var andelen lägre än de tre föregående åren. Volymen beslutade projektmedel har alltså ökat mer relativt driftskostnaderna.

I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader utom kostnader för utvärderingar. Under tidigare år beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men sedan 2006 anlitar Arvsfondsdelegationen själv alla utvärderare som finansieras med arvsfondsmedel. Under 2009 var kostnaderna för dessa utvärderingsinsatser 3,2 miljoner kronor. Om även dessa kostnader inberäknas uppgår driftskostnaderna till 4,9 procent i förhållande till beslutade projektmedel. Åren dessförinnan var samma andel 6,0 procent respektive 6,1 procent.

En annan indikator är driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader över tid.

Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut (kronor)

2009
2008
2007
2006
2005

Driftskostnader per beslut
13 000
12 200
12 400
12 100
8 900

Även denna jämförelse visar att driftskostnaderna i förhållande till verksamheten har stabiliserats under perioden. Kostnaderna per beslut har under 2009 stigit med 6 procent jämfört med året innan. Det beror på att handläggningstiden blivit längre på grund av det ökade inflödet av ansökningar. Projekten har i viss utsträckning också blivit större och mer komplicerade vilket även påverkat handläggningstiden något. Under året har dessutom granskning och godkännande av avslutade projekts slutredovisningar 5 prioriterats högre än tidigare. Därigenom har 183 slutredovisningar godkänts, vilket är en ökning med 73 procent jämfört med 2008.

3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

5 Godkännande av slutredovisningar räknas inte som beslut i tabell 5 och 8.

9

3.1
Nyskapande och utvecklande verksamhet
Skr. 2009/10:145

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år.

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet – en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Den som tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom ska en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare. Se vidare under avsnitt 6.

10

3.3
Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen
Skr. 2009/10:145

Under året har 478 miljoner kronor fördelats till projekt, efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån deras huvudsakliga inriktning.

Av de 478 miljoner kronorna, som är den största summan i Allmänna arvsfondens historia, har drygt 63 miljoner kronor fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen.

Tabell 6 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr

2009
2008
2007
2006
2005

Fördelning av stöd
478
378
339
288,9
306

Diagram 1 visar den totala fördelningen av beviljade medel per målgrupp. Andelen barn- och ungdomsprojekt har fortsatt öka. Det betyder dock inte att projektmedlen till gagn för personer med funktionsnedsättning har minskat vilket framgår av diagram 2. Förklaringen är att det totala beloppet har ökat. Projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas som barnrespektive ungdomsprojekt.

Diagram 1. Beslutade medel per målgrupp 2009 (totalt 478 mkr)

20%

31%

49%

Barn Ungdomar Personer med funktionsnedsättning

Som framgår av diagram 2 ökade volymen beviljade medel till samtliga

målgrupper under 2009. Under perioden 2006–2009 har volymen bevilja-

de projektmedel ökat med två tredjedelar. Går man ytterligare ett par år

bakåt i tiden är ökningen än mer anmärkningsvärd. Mätt i kronor har

exempelvis beviljade projekt med inriktning på ungdomar mer än fyr-

dubblats sedan 2004.
11

Skr. 2009/10:145

Diagram 2. Beviljade medel 2006–2009 (mkr)

600

500

400

300

200

100

0

Ungdom
Totalt

Barn
Personer med
funktionsnedsättning

2006
2007
2008
2009

3.4 Registrering och handläggning av ärenden

Under år 2009 inkom 2 152 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med året innan. På fem år har därmed antalet ärenden ökat med en femtedel. Av ärendena var 1 635 ansökningar om stöd ur fonden, 413 redovisningar och 23 övriga ärenden. Det innebär att projektansökningarna ökade med 3 procent under 2009 och med drygt 17 procent under femårsperioden. Antalet ansökningar från enskilda personer har minskat, vilket är positivt eftersom enskilda inte kan få stöd.

Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen

Inkomna ärenden
2009
2008
2007
2006
2005

Barn
522
423
364
405
386

Ungdom
1002
927
838
794
675

Funktionshindrade
477
516
500
500
546

Inte fondens mål-
79
64
58
66
68

grupper

Enskilda
72
69
89
83
108

Totalt
2 152
1 999
1 849
1 848
1 783

Fördelade på:

Ansökningar
1 635
1 586
1 438
1 352
1 399

Övrigt ärende
23
30
43
45
24

Redovisningar
413
383
368
451
360

Totalt
2 152
1 999
1 849
1 848
1 783

12

3.5
Antal bifall och avslag av Arvsfondsdelegationen
Skr. 2009/10:145

Under 2009 har sammanlagt 1 641 beslut fattats efter ansökan. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden. Regeringen beslutar om fördelning av medel endast i sådana fall där Arvsfondsdelegationen föreslagit att en annan myndighet ska fördela visst stöd. I tabell 8 redovisas antal beslut som Arvsfondsdelegationen tagit under åren 2005–2009. Besluten redovisas uppdelat på antal bifall, avslag samt övriga ärenden.

Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen

2009
2008
2007
2006
2005

Bifall
447
436
369
387
400

Avslag
1 128
1 184
911
926
926

Övriga ärenden
66
78
122
98
84

Totalt
1 641
1 698
1 402
1 411
1 410

Arvsfondsdelegationen har beslutat att avslå 1 128 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från en offentlig huvudman utan samarbete med ideella organisationer eller avsett verksamhet som redan finns som ordinarie verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.

3.6 Bifall och avslag fördelade på målgrupper

Tabell 8 visar att i genomsnitt nästan en tredjedel av ansökningarna, exklusive ansökningar från enskilda personer, har beviljats stöd under 2009. Andelen ansökningar för målgruppen personer med funktionshinder som fått bifall är 40–50 procent, samt för målgrupperna barn och ungdomar 20–35 procent. Ungdomsprojekt tenderar att få bifall i allt större utsträckning.

Tabell 9 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper

Bifall
2009
2008
2007
2006*)
2005

Barn
93
95
66
83
99

Ungdom
213
183
163
139
122

Personer med funktionsnedsättning
141
158
140
154
178

Totalt antal bifall
447
436
369
376
400

Avslag

Barn
295
237
194
181
204

Ungdom
529
620
433
479
403

Personer med funktionsnedsättning
184
210
163
139
155

Inte fondens målgrupper
48
48
32
44
56

Enskilda
72
69
89
83
108

Totalt antal avslag
1 128
1 184
911
926
926

*) För 2006 anges antalet projekt och inte antalet projektbeslut

13

3.7
Geografisk fördelning av bifall och avslag
Skr. 2009/10:145

Mer än hälften, nästan 270 miljoner kronor, fördelades till 295 lokala och regionala projekt över hela landet enligt tabell 10. Det är betydligt högre andel än föregående år och innebär att finansieringen av lokala och regionala projekt ökade med 90 miljoner kronor, eller 50 procent. Resterande medel fördelades till 152 nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Projektmedel beviljades till samtliga län under året.

Tabell 10 Regional fördelning av beviljade medel, tkr 6

Län
Antal beviljade
Summa tkr

ansökningar

Blekinge
2
601

Dalarna
8
7 325

Gotland
1
1 800

Gävleborg
3
2 320

Halland
5
4 031

Jämtland
1
554

Jönköping
16
11 155

Kalmar
4
3 983

Kronoberg
11
6 260

Norrbotten
3
1 705

Skåne
26
29 038

Stockholm
79
81 420

Södermanland
1
455

Uppsala
14
11 015

Värmland
10
4 427

Västerbotten
13
10 555

Västernorrland
7
7 626

Västmanland
6
5 186

Västra Götaland
50
44 795

Örebro
19
19 781

Östergötland
16
16 256

Totalt
295
270 289

Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom dessa områden har både flest invånare och flest föreningar. De län som fått mest medel ur arvsfonden per invånare är Örebro, Stockholm, Västerbotten och Östergötland.

4 Fördelning av stöd 2009

Som redovisats i avsnitt 3.3 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 478 miljoner kronor till 447 projekt under 2009.

6 I tabellen redovisas endast de lokala och regionala projekten.

14

I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen Skr. 2009/10:145 prioriterade områdena och i avsnitten 4.2–4.4 redogörs för det fördelade

stödet 2009 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.5 redogörs för fördelning av lokalstöd och i avsnitt 4.6 presenteras Årets guldkorn 2009.

På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden 2009.

4.1 Projekt inom de prioriterade områdena

Av tabell 11 framgår att 391 miljoner kronor har fördelats till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 82 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2009, vilket är en ökning jämfört med året innan. Antalet, 353 projekt, motsvarar 79 procent. De av regeringen prioriterade områdena förändrades till stor del inför 2008 och ökningen kan förklaras av att äldre projekt, utanför de nya prioriterade områdena, fasats ut och ersatts av projekt inom de åtta prioriterade områdena.

Tabell 11 Projektfördelning inom de prioriterade områdena, tkr

Prioriterade områden
Antal projekt
Summa tkr

Främjande av psykisk och fysisk hälsa
97
95 304

Demokrati och delaktighet
86
85 449

Delaktighet i kulturlivet
57
60 763

Motverka våld, trakasserier och mobbning
35
57 316

Deltagande i arbetslivet
44
46 818

Information och tillämpning av FN:s barn-
16
21 220

konvention

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt
12
13 174

föräldraskap

FN:s konvention om rättigheter för
6
10 925

personer med funktionsnedsättning

Totalt
353
390 969

4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2009 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av cirka

95 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 12 . Det

innebär en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med 2008. Under året

har sammanlagt 93 projekt beviljats bidrag jämfört med 90 projekt året

innan. De största förändringarna mellan 2008 och 2009 är halveringen av

antalet projekt för
projektändamålen Familjestöd
(15 projekt 2008,

6 projekt 2009) samt Barn i utsatta situationer (12 projekt 2008, 7 projekt

2009). En förklaring till minskningen är att denna typ av projekt för 2009

istället kan finnas redovisade inom det nytillkomna projektändamålet

Fördel barn, den nya satsningen för barn under 12 år, med fokus på

utsatta barn och delaktighet. För detta projektändamål finns 24 projekt

för 2009 redovisade. Andra större förändringar är att antalet projekt för

projektändamålet
Information/utbildning minskat
relativt mycket
15

(18 projekt 2008, 12 projekt 2009) medan projekt inom Fritid/idrott samt Skr. 2009/10:145 Kultur mer än fördubblats (7 projekt 2008, 16 projekt 2009 respektive

3 projekt 2008, 8 projekt 2009).

Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (tkr)

Projektändamål
Antal projekt
Summa tkr

Satsningen Fördel barn
24
28 009

Fritid/Idrott
16
20 689

Kultur
8
10 895

Familjestöd
6
7 536

Barn i utsatta situationer
7
5 696

Information/utbildning
12
5 183

Kost/motion
2
3 748

Integration
6
3 738

Förebyggande av brott/våld/mobbning
3
2 063

Tillgänglighet
1
1 600

Hjälpmedel
2
1 004

Psykisk ohälsa
1
761

Arbete/sysselsättning
1
583

Rehabilitering
1
266

Totalt
93
94 674

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.2.1 Exempel på projekt för barn under 12 år som beviljats medel under 2009

Delaktighet i kulturlivet

Jag ska bli barnorganist

Sensus Stockholm–Gotland är projektledare för ett utvecklingsprogram där barn spelar orgel utifrån sina egna förutsättningar med utgångspunkt i den så kallade Suzukimetoden, vilken går ut på gehörsbaserad tidig musikundervisning. En instrumentbank av specialanpassade digitalorglar med höj- och sänkbara spelbord och fotpedaler ska ambulera mellan cirka 80 barn upp till 11 år inom olika stift. Orglarna är också anpassade till barn med funktionsnedsättning. Projektet är nyskapande i sin strävan att utveckla nya modeller för barns inflytande vid Svenska kyrkans musikverksamheter och genom att tillgängliggöra kyrkomusikens starkaste symbol, kyrkoorgeln. Barnen ska inom ramen för projektet spela, komponera, planera och leda egna konserter och gudstjänster. Att utveckla och i större omfattning pröva Suzukimetoden och gruppundervisning för kyrkorgel är också nytt. Undervisningen genomförs i samarbete med Sveriges Kyrkosångsförbund, Kungliga Musikhögskolan och Svenska kyrkan som också kommer att driva verksamheten vidare långsiktigt genom stiftens musikkonsulenter och församlingsmusiker.

16

Information och tillämpning av barnkonventionen
Skr. 2009/10:145

Fritid för alla

Projektet är kopplat till barnkonventionens intentioner om delaktighet för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning eller ej. Målet med projektet, lett av föreningen Passalen i Göteborg, är att ge barn och ungdomar med funktionsnedsättning tillgång till ordinarie fritidsverksamheter och göra dem delaktiga i skapandet av en fungerande modell för hur det ska fungera i praktiken. En målsättning är också att öka kunskapen och medvetandet om bristen på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Arbetet ska totalt involvera över 500 barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Projektet är nyskapande genom att förbättra och utveckla befintliga modeller med nytänkande och kreativa idéer. Att projektet samverkar med andra föreningar och den egna kommunen gör arbetet nydanande. Projektet har hög brukardelaktighet genom att arbetsgrupper bestående av brukare arbetar tillsammans med projektledaren. Det faktum att stödet för projektet i kommunen är stort gör att förutsättningarna för en fortsättningen efter projekttiden bedöms vara goda.

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Unga föräldrar och barn

Studieförbundet Sensus har i samarbete med Norrköpings kommun startat ett projekt där unga föräldrar genom olika aktiviteter kan stärkas i sin föräldraroll, knyta nya kontakter och bilda gemensamma nätverk. Målet är att barnet till de unga föräldrarna ska få en tryggare uppväxt och en bättre livssituation. En del av projektet består i ett fritidsinriktat öppet forum. En andra del vänder sig till föräldrar som uppbär ekonomiskt bistånd och en tredje del är en form av flyktingintroduktion som vänder sig till nyanlända föräldrar som väntar på SFI eller barnomsorg. Viss svenskundervisning ingår som ett av inslagen. Projektet är ett nyskapande samarbete mellan kommun och organisationer där det finns ett helhetstänkande för unga föräldrar och där den gemensamma nämnaren är föräldraskapet och barnet.

4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar hade en fortsatt positiv utveckling under 2009. Sammanlagt beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av nästan 235 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för och av ungdomar, fördelade på totalt 213 projekt, se tabell 13. Det innebär en ökning med 73 miljoner kronor, eller omkring 45 procent, jämfört med 2008. De största ökningarna har skett inom projektändamålet Förebyggande av brott, våld och mobbning samt inom den nya särskilda satsningen Vi deltar.

17

Tabell 13 Verksamhet för ungdomar 12–25 år

Skr. 2009/10:145

Projektändamål
Antal projekt
Summa tkr

Förebyggande av brott/våld/mobbning
30
57 191

Satsningen Vi deltar
32
32 601

Kultur
22
20 450

Demokrati/delaktighet
22
19 954

Fritid/Idrott
21
18 503

Arbete/sysselsättning
17
18 402

Psykisk ohälsa
18
16 129

Jämställdhet/könsroller
12
13 776

Ungdomar i utsatta situationer
9
10 119

Integration
7
9 776

Information/utbildning
7
4 776

Drogförebyggande
6
3 691

Satsningen Fördel barn
3
2 701

Familjestöd
2
2 302

Tillgänglighet
2
1 303

Hjälpmedel
1
1 132

Kost/motion
1
979

Organisationsutveckling
1
910

Total
213
234 695

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.3.1 Exempel på projekt för ungdomar 12–25 år som beviljats medel under 2009

Förebyggande av våld, trakasserier och mobbning

Rivaler på plan – inte på stan

Fotbollsalliansen är ett samarbete mellan AIK, Djurgården, Hammarby och Fryshuset som arbetar för att främja ett positivt supporterskap. Projektet Rivaler på plan – inte på stan syftar till att skapa en arbetsmodell som omfattar dels förebyggande åtgärder för mellan- och högstadieungdomar och dels riktade åtgärder för supportrar mellan 12 och 25 år. Inom ramen för projektet genomför spelare och aktörer från Fryshuset föreläsningar och workshops i mellan- och högstadieskolor. Vidare anordnas en supportermässa varje år, där alla supporterklubbar i landet erbjuds att delta. Andra viktiga aktiviteter är matchvärdskap, riktade åtgärder mot supportervåld samt ett antal större arrangemang för målgrupperna. Under projektets tredje år är tio klubbar involverade och en manual för det fortsatta arbetet kommer att färdigställas.

Arbete och sysselsättning

Unga entreprenörer

Ung Företagsamhet vill med det här projektet utveckla och pröva två

utbildningskoncept för barn och unga i grundskolan, vilket är nya mål-

grupper för organisationen. De två utbildningskoncepten går under nam-

nen Our Community (9–11 år) och It`s my business (13–16 år) och
18

används i ett antal länder i Europa i dag. I projektet har sex pilotregioner Skr. 2009/10:145 valts ut där utbildningskoncepten kommer att prövas på 1–2 skolor per

region. Tillsammans med lärare och regionala medarbetare ska koncepten först anpassas till det svenska utbildningssystemet, närsamhället och klassrumssituationen. Därefter kommer seminarium att anordnas i varje pilotregion för elevråd, lärare, skolledare och politiker innan konceptet testas på varje enskild skola.

Demokrati och delaktighet

Framtidsboxen

Framtidsboxen drivs av föreningen Social Entrepreneurship Forum och vänder sig till gymnasieungdomar som fått ferieanställning i en kommun. Genom ett samarbete med kommunen ges deltagarna möjlighet att, med bibehållen ferielön, genomgå en tre veckor lång kurs om demokrati, inflytande, samhällsengagemang, socialt entreprenörskap m.m. i stället för sina ordinarie arbetsuppgifter. Ett kursmoment innebär att kommunen presenterar en fråga som innebär en utmaning för kommunen eller samhället, som ungdomarna försöker lösa genom att tillämpa sina nya kunskaper. Projektet tillför på så sätt ett ungdomsperspektiv på den kommunala verksamheten samtidigt som det ger en möjlighet att tillämpa nyvunna kunskaper på verkliga frågor. Under 2010 genomförs Framtidsboxen bl.a. i Flen, Katrineholm, Strängnäs, Sala, Vingåker, Gävle och Ljusdal. Framtidsboxen är ett projekt inom den särskilda satsningen Vi deltar.

4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Under 2009 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av nästan 149 miljoner kronor, fördelat på 140 olika projekt, till verksamhet för personer med funktionshinder, se tabell 14. Det är en ökning med cirka 14 miljoner kronor (10 procent) jämfört med året innan. Antalet projekt har dock minskat från 156 till 140 projekt mellan 2008 och 2009. Den största förändringen i fördelningen mellan olika projektändamål uppvisar ändamålet Kultur. Tilldelade medel ökade från 7 miljoner kronor under 2008 till 15 miljoner kronor under 2009.

Under 2009 fick sex projekt, som riktar sig direkt till äldre personer med funktionsnedsättning, stöd ur fonden. Den totala summan uppgick till nästan åtta miljoner kronor för dessa projekt.

19

Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder, tkr
Skr. 2009/10:145

Projektändamål
Antal projekt
Summa tkr

Information/utbildning
23
26 779

Arbete/sysselsättning
19
21 322

Demokrati/delaktighet
15
19 614

Rehabilitering
20
18 807

Kultur
16
15 053

Tillgänglighet
6
12 581

Hjälpmedel
10
9 986

Psykisk ohälsa
14
9 591

Kost/motion
5
4 337

Organisationsutveckling
2
2 338

Teknikstöd
1
2 000

Förebyggande av brott/våld/mobbning
3
1 926

Fritid/idrott
2
1 692

Bemötande
2
1 353

Jämställdhet/könsroller
1
1 167

Familjestöd
1
55

Totalt
140
148 601

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.4.1 Exempel på projekt för personer med funktionshinder som beviljats medel under 2009

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Förverkligande av FN:s konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning – Agenda 50

Projektet verkar för att den nya FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning genomförs och att konventionens 50 artiklar blir verklighet i hela landet. Projektet vänder sig till människor med funktionsnedsättning, handikapporganisationer, beslutsfattare och personalgrupper i län, regioner och kommuner liksom till statliga myndigheter. Med stöd av informations- och utbildningsmaterial som används i seminarier, kurser och studiecirklar runt om i landet, ges möjlighet att lära mer om konventionens innehåll. Arbetet syftar till att öka kunskapen om hur konventionen kan användas för att påverka livsvillkoren för människor med olika funktionsnedsättningar. Projektet genomförs av Handikappförbundens samarbetsorgan i samverkan med Synskadades Riksförbund, Forum kvinnor och funktionsnedsättning samt Svenska Kommittén för Rehabilitation International (SVERI).

20

Främjande av fysisk och psykisk hälsa
Skr. 2009/10:145

Föreningarnas Hus

I samarbete med SPES 7 , Ananke 8 , RSMH 9 , föreningen Trivselhuset i Skellefteå, Skellefteå Kommun och Västerbottens Läns Landsting vill Schizofreniförbundet i Västerbottens distrikt skapa ett Föreningarnas hus med café, utbildningar, konferenser och viss arbetsträningsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning i Skellefteå med omnejd. Metoden innebär att föreningarna bygger upp ett eget center för konferenser dit kommunen, landstinget och andra offentliga och privata aktörer kan förlägga sina kurser och konferenser. I huset ska det bland annat finnas verksamhetslokaler för de olika föreningarna samt verkstäder för att utföra vissa arbeten. Anställda och medlemmar i organisationerna ska kunna arbeta med rehabiliterande arbetsuppgifter, utveckla samarbetet mellan föreningar, utbilda personal och anhöriga i bemötande och brukarinflytande samt driva konferensanläggning och café. Brukarinflytandesamordnare i regionen kommer att arbeta i huset och Barn- och ungdomspsykiatrin i Skellefteå har avsatt resurser för att, vid sidan av personer med egna erfarenheter, kunna svara på ungdomarnas frågor.

Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade

Dövas Förening i Örebro län beviljades under 2009 medel för ett treårigt arbetsmarknadsprojekt riktat till döva och hörselskadade ungdomar. Projektet genomförs i samarbete med Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Örebro Dövas Ungdomsklubb, Stiftelsen Activa Örebro län och Arbetsförmedlingen. Projektet syftar till att döva och hörselskadade ungdomar ska bli bättre förberedda för att ta sig in på arbetsmarknaden. Målet ska nås genom att utveckla, producera och sprida ett teckenspråkigt material som presenterar olika yrken där det idag finns döva eller hörselskadade personer som arbetar och där miljön inte är primärt teckenspråkig. Målet med materialet är att ungdomarna ska få sina vyer vidgade genom att de får bättre kunskap om vilka yrken som finns och vad det innebär, samtidigt som de förbereds på vilka krav som ställs på dem själva på arbetsmarknaden. Den primära målgruppen är döva och hörselskadade ungdomar på gymnasieskolan som kommunicerar med teckenspråk. Projektet ska i samarbete med ett produktionsbolag intervjua 30 döva personer i olika yrken över hela Sverige och be dem delge sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta på en hörande arbetsplats. Intervjuerna sker på teckenspråk och filmerna kommer att textas. Varje yrke ska bli en produkt för sig och genom att producera material om många yrken, inom olika områden, säkerställer man att det kan finnas något för alla oavsett vilken inriktning man valt på sitt gymnasieprogram. Idag finns mycket lite material som kan användas för att förbereda döva och hörselskadade

7 Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd.

8 En rikstäckande ideell förening med uppgift att stödja människor med tvångssyndrom (OCD) och deras anhöriga.

9 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

21

på det arbetsliv som väntar dem. Med ett nytt inspirationsmaterial kring
Skr. 2009/10:145

olika yrken öppnas nya möjligheter som på sikt kan bidra till att
öka

tillträdet till arbetsmarknaden för döva och hörselskadade ungdomar.

4.5 Lokalstöd

Tabell 15 Fördelning av lokalstöd

2009
2008
2007
2006
2005

Antal lokalstödsprojekt
30
23
19
11
12

Beviljade lokalstödsprojekt (mkr)
36,5
15,5
12,9
7,0
4,3

Under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera är tillräckligt att den verksamhet som kräver en förändring av en lokal eller anläggning är nyskapande och utvecklande på orten. Kravet på nyskapande är därmed lägre än för projektstödet. Den genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant positiv utveckling, se tabell 15. Detta har gynnat föreningslivet, särskilt på de mindre orterna som är de som dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar för nyskapande och utvecklande verksamhet är Power House i Vetlanda, Mellanbygdens Ryttarförening i Flarken, Alnö Idrottsförening på Alnö och Svenska Motorklubben i Arboga.

4.6 Årets Guldkorn

Sedan 2006 utser och prisbelönar Arvsfondsdelegationen årligen ett eller flera avslutade särskilt framstående projekt som förutom att de är långsiktiga och nyskapande lyckas bra i att engagera och aktivera flera som kommer i kontakt med verksamheten. Projekten utses till årets Guldkorn.

Föreningen Clownronden fick priset 2009 i kategorin barn, för projektet Salut. Föreningen Autism i Jönköpings län fick årets Guldkorn i kategorin ungdom, för projektet Freja Musikteater. Priset i kategorin projekt till förmån för personer med funktionshinder tilldelades Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, för projektet Föräldrar ni kan.

För första gången delade Arvsfondsdelegationen även ut årets Guldkorn till en förening som fått lokalstöd. Det priset tilldelades Färjestads Ridklubb för nybyggnad av ett ridlekisstall.

5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett

visst ändamål under en viss tid genom en så kallad särskild satsning.

Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom

en gemensam extern utvärdering och vissa andra specifika stödinsatser

för de deltagande projekten. I övrigt gäller samma krav som för övriga

projekt. I september 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen att genom-
22

föra två nya särskilda satsningar inom områdena barns och ungdomars Skr. 2009/10:145 inflytande och delaktighet under 2009–2012 (se nedan). Satsningarna

lanserades i mars 2009 och under året fördelades drygt 63 miljoner kronor till totalt 61 projekt inom ramen för de särskilda satsningarna.

Tabell 16 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr

Satsning
Antal projekt
Summa tkr

Fördel barn
27
30 710

Vi deltar
32
32 601

Totalt
61
63 311

5.1 Fördel barn

Satsningen Fördel barn syftar till att utveckla och pröva arbetsformer, modeller och metoder som främjar delaktighet och inflytande för barn. Satsningen omfattar såväl lokalstöd som projektstöd.

Inom satsningen ska projekt som verkar främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer prioriteras och samverkan mellan ideell sektor och offentliga aktörer stimuleras. En förhoppning är att Fördel barn ska leda till ökad kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland barn som bland vuxna.

I arbetet med utveckling och lansering av satsningen Fördel barn har arbetsgruppen vid Arvsfondsdelegationens kansli besökt ett stort antal föreningar och olika evenemang kring barnrättsfrågor. I samband med lanseringen uppmärksammades satsningen i ett antal tidningar och på ett flertal webbplatser.

Under 2009 har 95 ansökningar om medel inom ramen för satsningen inkommit. Av dessa har 27 ansökningar beviljats stöd om sammanlagt 30 710 000 kronor. Av projekten riktar sig 24 stycken till målgruppen barn och övriga tre till målgruppen ungdomar. Inom ramen för de beslutade projekt som planeras sträcka sig över flera år beräknas omkring 17 miljoner kronor avsättas 2010 och 15 miljoner kronor 2011. Till största del har ansökningarna inkommit från ideella föreningar, men även offentliga huvudmän finns representerade. Projekten som fått stöd har haft god geografisk spridning och pågår mestadels inom barns vardagliga miljöer såsom förskola, skola, fritid och kulturliv men även inom vård och sjukhusmiljö.

5.2 Vi deltar

Vi deltar är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya

metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktig-

het och mänskliga rättigheter. Satsningen omfattar såväl lokalstöd som

projektstöd.

Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 år

och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livs-

situation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situa-

tioner och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap.
23

Information om satsningen har under våren 2009 spridits både i tryckt Skr. 2009/10:145 form, via Internet och genom informationsträffar, konferenser och semi-

narier. Satsningen tillämpar fasta ansökningstillfällen två gånger per år och det första ansökningstillfället var den 1 september 2009. Till detta datum hade 221 ansökningar inkommit, varav 32 ansökningar beviljades projektstöd om sammanlagt 32 601 000 kronor under 2009. Merparten av dessa projekt var två- eller treåriga, vilket innebär att drygt 80 000 000 kronor totalt är intecknat inom ramen för satsningen.

De projekt som beviljades stöd under satsningens första år uppvisar en stor bredd och variation avseende metoder, teman och inriktning. Flera projekt arbetar med att stimulera ungas valdeltagande i riksdagsvalet hösten 2010, medan andra syftar till att ge unga människor förutsättningar att själva påverka sin livssituation mer generellt. Ett betydande antal projekt från olika delar av landet delar målsättningen att nå och involvera unga i förorts- och utanförskapsområden.

När det gäller den geografiska spridningen, tillhör Västra Götaland, Stockholm och Skåne de län som fått mest stöd ur satsningen, medan bland annat norrlandslänen hittills inte finns representerade. Arvsfonden kommer mot bakgrund av detta att genomföra vissa riktade regionala informationsinsatser under 2010.

6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1 Kommunikation

Målet för Arvsfondsdelegationens kommunikationsarbete 2009 var att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om fonden. I slutet av 2010 ska fler känna till arvsfondens ändamål, användningsområde och Arvsfondsdelegationens verksamhet jämfört med 2008. Arvsfondsdelegationen ska också i större utsträckning än tidigare använda digitala kanaler för den externa kommunikationen och samtidigt minska användandet av trycksaker.

Arvsfondsdelegationens verksamhet för 2008 redovisades i en digital verksamhetsberättelse. Den spreds på CD till ideella föreningar och organisationer, kommuner och relevanta delar av Regeringskansliet. Verksamhetsberättelsen publicerades också som en nedladdningsbar fil på delegationens webbplats.

Den allmänna informationsfolder som Arvsfondsdelegationen tidigare tillhandahållit har under året ersatts av ett enkelt informationsblad med tydlig hänvisning till webbplatsen www.arvsfonden.se. Det har också producerats ett usb-minne fyllt med presentationsmaterial och verksamhetsinformation. En folder med information om lokalstöd nytrycktes. För de två särskilda satsningarna producerades enkla informationsblad samt ett informationshäfte. Samtliga trycksaker är kortfattade och hänvisar till www.arvsfonden.se där det finns fördjupad information.

Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats www.arvsfonden.se hade ungefär 10 000 besökare i genomsnitt per

24

månad under 2009. Det är en ökning med 33 procent jämfört med 2008. De dokument, utöver ansökningsblanketterna för projektstöd och lokalstöd, som laddats ned mest från webbplatsen är den grafiska manualen, informationsfilmerna på teckenspråk samt Arvsfondsdelegationens utvärderingsrapporter.

Under 2010 lanseras en mötesplats på nätet, en community, för arvsfondsprojekt, ideella föreningar och andra som intresserar sig för Arvsfonden. Ett omfattande utvecklingsarbete av mötesplatsen har pågått under året.

Fyra introduktionsdagar för nya projektledare och kommunala tjänstemän med föreningsansvar arrangerades under året. Deltagarna fick bland annat information om Arvsfondens verksamhet och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som fått stöd. Utvärderingarna av introduktionsdagarna från de föreningsansvariga har varit positiva.

Arvsfondsdelegationen medverkade i mars i konferensen D som i demokrati och delaktighet, arrangerad av Forum för frivilligt socialt arbete. I maj medverkade Arvsfondsdelegationen med en workshop på URIX inspirationsmässa i Söderhamn, arrangerad av Föreningen Gemensam Framtid. Även vid MR-dagarna på Älvsjömässan i Stockholm arrangerade Arvsfondsdelegationen en workshop. Personal från Arvsfondsdelegationens kansli har också deltagit i Leva & fungera och haft informationsbord vid Forum för eldsjälar.

Arvsfondsdagen 2009 genomfördes på Världskulturmuseet i Göteborg den 12 oktober. Där deltog 600 personer från ideella organisationer, kommuner, myndigheter och forskarvärlden som fick ta del av 21 projektpresentationer från hela landet och delta i ett utvärderingsseminarium.

I mars 2009 lanserade Arvsfondsdelegationen två treåriga särskilda satsningar för att stärka barn och ungas inflytande och delaktighet i samhället, Fördel barn och Vi deltar (se avsnitt 5 ovan). Arvsfondsdelegationen har informerat om satsningarna genom e-postutskick, pressmeddelanden, exponering i andra organisationers nyhetsbrev och på relevanta webbplatser som når Arvsfondens målgrupper.

Under året har två informationsträffar arrangerats i Göteborg och Malmö. På Urix och MR-dagarna höll satsningen Vi deltar workshops på temat Testa din idé. Den tydliga och föreningsnära kommunikationen kring mål och kriterier för satsningarna Fördel barn och Vi deltar har medfört att en större andel av de inkomna ansökningarna inom satsningarna har fått bifall jämfört med genomsnittet för ansökningar utanför satsningarna.

Kommunikationsarbetet kring satsningarna har också avsiktligt exponerat Arvsfondens övriga finansieringsområden och bidragit till en ökning av antalet besökare på webbplatsen www.arvsfonden.se.

Arvsfondsdelegationen har under året bevakat nätbaserade mediers rapportering om projektverksamheten. Av 1022 unika artiklar om Arvsfondsdelegationen och våra projekt kom 529 från lokalmedia. Rapporteringen om Arvsfonden har ökat med 45 procent i lokala medier jämfört med 2008. Totalt har antalet artiklar ökat med 30 procent jämfört med 2008.

Under året har Arvsfondsdelegationens digitala nyhetsbrev ändrat form och fått en tydligare koppling till konkreta händelser som lanseringen av

Skr. 2009/10:145

25

satsningarna, Arvsfondsdagen och sista ansökningsdag för satsningen Vi Skr. 2009/10:145 deltar. Från nyhetsbrevet länkas läsaren vidare till webbplatsen, där det

finns fördjupande information.

Arvsfondsdelegationens kansli har påbörjat ett arbete för att stärka och effektivisera de interna kommunikationsprocesserna. Ett konkret exempel är kansliets eget intranät som lanserades under hösten.

6.2 Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats. Att få tillgång till djupare kunskap om vad projekt resulterade i samt deras styrkor och brister i olika avseenden torde utgöra en viktig del i Arvsfondsdelegationens möjligheter att aktivt styra sitt fortsatta arbete och hanteringen av ansökningar. Även riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och olika intresseorganisationer med flera kan ha intresse av projekten och de resultat som uppnåtts.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också ta tillvara den nya kunskapen inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, socialt arbete och statskunskap.

Från och med 2008 gör kansliet en särskild uppföljning av vilka projekt som riktar sig till enbart män respektive kvinnor och antal projekt som har manliga respektive kvinnliga projektledare. I de närmare tvåhundra projekt som slutredovisades under 2009 leds dubbelt så många projekt av kvinnor som av män. Det finnas ingen större skillnad i vilken typ av organisationer eller vilken typ av verksamhet som män respektive kvinnor är projektledare för.

6.2.1 Uppföljning av enskilda projekt

Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. Redovisningar från avslutade projekt granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Kategoriseringen avser inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan syftar till att ge kunskap om vilka spår, resultat eller effekter som arvsfondsmedlen har lämnat.

Kategori 1, Projekt som inte lämnar några spår

Sju av de redovisade projekten lyckades inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för, bland annat för att de inte lyckats nå ut till den målgrupp som avsågs. Andra orsaker till misslyckande uppges vara organisationens interna svårigheter eller att samarbete med andra, för projektet viktiga aktörer, inte lyckats etableras.

26

Kategori 2, Projekt som genomfört den verksamhet som planerats
Skr. 2009/10:145

I denna kategori finns projekt som har gjort precis det som stod i projekt-

planen. Som exempel kan nämnas projekt som arbetat med information

och stöd av olika slag såsom att arbeta med traumatiserade barn, att bryta spelberoende eller projekt för att unga med funktionsnedsättning ska kunna delta i sport och idrottsverksamhet. Dessa projekt har genomförts, men inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet.

Kategori 3, Erfarenheterna från projektet lever vidare

I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller en handlingsplan som nu används i organisationen. Erfarenheterna tas tillvara, men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten av de projekt som 2009 återfinns i denna kategori handlar om nya arbetssätt och information. I många av projekten går metod och information hand i hand. Ett exempel på detta är Riksförbundet Attentions projekt där förbundet vill uppmärksamma att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom är funktionsnedsättningar som inte växer bort.

Kategori 4, Verksamheten lever vidare

I denna kategori återfinns projekt där verksamheten lever vidare. De finansieras av organisationen själv eller helt eller delvis av kommunala, landstingskommunala eller statliga medel. Ett exempel på sådana projekt som slutredovisats under året är Föreningen Bryggans verksamhet, Gråfäll, för barn och ungdomar vars föräldrar är föremål för kriminalvården. Norrköpingsanstalten arbetar nu efter denna modell. Ett annat exempel är Sensus Studieförbund med projektet Att främja islamsk fredskultur, vars syfte är att utbilda muslimska cirkelledare och föredragshållare, så kallade fredsagenter, i islamsk fredskultur. Fredsagenterna finns nu i fem regioner runt om i landet och håller på att sprida verksamheten ute i Europa. Verksamheten finansieras idag av Sensus tillsammans med Sveriges Kristna Råd.

Av de sammanlagt 31 projekt som lever vidare finansieras 21 stycken av offentlig sektor. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Majoriteten av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning.

Kansliets genomgång av de 183 slutredovisningar som inkom under 2009 utmynnar i följande kategorisering av projektens överlevnadsgrad. Tabell 17 visar att i 81 projekt, eller 44 procent, lever erfarenheterna från projekten vidare.

Tabell 17 Projektens överlevnad

Överlevnadskategori
1
2
3
4

Antal projekt
7
95
50
31

27

6.2.2
Utvärdering
Skr. 2009/10:145

Sex utvärderingar som omfattar 191 projekt har avslutats under 2009. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Några utvärderingar omfattar ett enda projekt, andra uppdrag innebär utvärdering av flera projekt på samma tema. Se vidare Arvsfondsdelegationens webbplats.

Checklistor, tålamod och gemenskap – stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar

Projektet FIB – stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar fick stöd ur Arvsfonden åren 2005–2008. Syftet med projektet har varit att utveckla kunskap om och stöd och hjälpinsatser till familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell begränsning. Detta för att minska risken för att barn far illa.

Studien visar att självkänslan ökar och kommunikationen fungerar bättre för de föräldrar som får hjälp i hemmet. Föräldrarna uppger också att gruppverksamheten där de får möjlighet att utbyta erfarenheter med andra vuxna som lever i liknande situationer har gett dem tillgång till ett större nätverk och ett deltagande i en gemenskap.

Förortens sociala kapital – en utvärdering av Lugna gatan i Göteborg och Malmö

Utvärderingen syftade till att undersöka de erfarenheter som gjorts inom Fryshuset, KFUM Söder i Stockholms, projekt Lugna gatan, vid etableringen i Göteborg och Malmö under åren 2007–2009. Lugna gatans mål är att skapa möjligheter för ungdomar att bli delaktiga i skapandet av harmoniska bostadsmiljöer och utvecklas i respekt och ansvarstagande för den egna hemmiljön. Lugna gatans verksamhet har fungerat som en vändpunkt för många av de ungdomar som utbildats till värdar inom projektet. I både Göteborg och Malmö har många värdar fått en anställning och på så sätt integrerats från ett utanförskap i form av arbetslöshet, socialbidrag och kriminalitet. Studien visar att frivilligorganisationer kan stärka ungdomars livsvillkor och åstadkomma en positiv förändring i samarbete med offentliga insatser.

Kulturell och språklig revitalisering bland romska barn och ungdomar – en väg till självorganisering

Relativt få organisationer bildade på etnisk grund har sökt medel ur Arvsfonden genom åren. Ett undantag är romska organisationer och föreningar, som mellan åren 1996 och 2009 beviljats medel för 27 projekt. Majoriteten av projekten har genomförts av romska föreningar och organisationer i storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Genom projekten har det bland annat startats en romsk förskola som idag drivs av föräldrarna själva, samt en rad romska mötesplatser för såväl barn, ungdomar som vuxna. Genom projekten har ett antal unga romer

28

gått vidare till arbete och studier. Arvsfondsprojekten har varit ett viktigt Skr. 2009/10:145 bidrag i att erövra det organisationskapital som föreningsarbete innebär.

Stackars flickor i en bristfällig skola – utvärdering av projekt avsedda att utveckla skolans arbete med sexualitet och samlevnad

Många av de projekt som söker medel ur Arvsfonden har för avsikt att samarbeta med skolan. Erfarenheter från sådana projekt visar att det inte är helt lätt att få tillträde till skolans värld. Därför har Arvsfondsdelegationen låtit utvärdera 29 projekt som under åren 1995–2006 beviljades medel för att utveckla skolans arbete med sexualitet och samlevnad.

Utvärderingen visar att flickorna inte vill kännas vid den vanliga bilden av att de skulle vara i behov av stärkande aktiviteter. Samtidigt är de väldigt nöjda med projekten de deltagit i. De har exempelvis fått möjlighet att spegla sig själva med andra, de har träffat goda förebilder i vuxna och de har erbjudits en annan arena än skolan där de fått prata om normer, värderingar och självbilder. En annan positiv erfarenhet har varit att de mött flickor från andra miljöer och med andra uppväxtvillkor än de egna.

6.3 Erfarenhetsspridning

Som nämnts under avsnitt 6.1 informerar Arvsfondsdelegationen löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap.

Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja extern erfarenhetsspridning genom hemsidan www.arvsfonden.se. I Arvsfondsdelegationens projektdatabas redovisas projekt utifrån projektområde, län och målgrupp. Det finns även möjlighet till fritextsökning. Genom erfarenhetsspridningen kan kontakter knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet. Tips och idéer kan erhållas genom avslutade projekt som också redovisas i databasen.

Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2009 hölls fyra seminarier. Sammanlagt har 245 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit i seminarierna.

29

Under 2009 har fyra utvärderingar påbörjats. Tre av dessa avser projekt Skr. 2009/10:145 där en forskare följer verksamheterna från starten; satsningarna Fördel

barn och Vi deltar och projektet Livsstilshus, som drivs av Riksorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället. En utvärdering är tematisk. Den berör ett trettiotal projekt som vänder sig till äldre med funktionsnedsättning.

På Arvsfondsdelegationens webbplats finns information om pågående och avslutade utvärderingar. Under 2009 har slutrapporter från slutredovisade utvärderingar och information om utvärderingsverksamheten laddats ner 35 000 gånger.

7
Regeringens bedömning av

Arvsfondsdelegationens verksamhet och

utveckling

Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen fördelade 478 mil-

joner i projektmedel under 2009, vilket är det högsta belopp som

någonsin fördelats inom ramen för verksamheten. Stödet har fördelats

på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom

ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Arvsfondsdelega-

tionens verksamhet har generellt utvecklats positivt och i enlighet med

den reform som genomfördes den 1 juli 2004. Regeringen välkomnar

de särskilda satsningar för barns och ungdomars delaktighet och

inflytande som Arvsfondsdelegationen lanserat under året.

Regeringen konstaterar att medelstilldelningen till förmån för mål-

gruppen barn har ökat under året, men att den fortfarande är låg i jäm-

förelse med de övriga målgrupperna. Det är önskvärt att antalet in-

komna och beviljade ansökningar med ändamål att främja verksamhet

till förmån för barn ökar framöver.

Slutligen gör regeringen bedömningen att Arvsfondsdelegationen

bör överväga att presentera sin strategi för uppföljning och utvärdering

av beviljade stöd i ett sammanhållet dokument i syfte att stärka och

förtydliga mål och metoder för detta arbete.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen ska enligt lagen

(1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen

av fondens stödgivning. Det gör regeringen bl.a. genom att ange sådana

prioriterade områden som är angelägna att utveckla. I sin skrivelse till

riksdagen 2007 avseende medel fördelade 2006 angav regeringen nya

prioriterade områden. Dessa prioriteringar har gällt sedan 2008. Av Arvs-

fondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2009 framgår att nästan

391 miljoner kronor av de beslutade medlen gick till projekt inom de

prioriterade områdena, en ökning med 187 miljoner kronor jämfört med

2008. Det innebär att 82 procent av de av Arvsfondsdelegationen

beslutade medlen för året tillföll ett prioriterat område, att jämföra med

54 procent 2008. Regeringen bedömer det som positivt att de prioriterade

områdena har fått ett tydligare genomslag i Arvsfondsdelegationens för-

delning av projektmedel.
30

Regeringen bedömer att kostnaderna för administration för Arvsfondsdelegationen är rimliga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om, se avsnitt 2.4. Antalet ansökningar om medel från arvsfonden har ökat över de senaste fem åren, vilket tyder på att de informationssatsningar som Arvsfondsdelegationen löpande genomför ger goda resultat. Arvsfondsdelegationen bör även fortsättningsvis arbeta för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt.

Arvsfondsdelegationen redovisar även den geografiska fördelningen av beviljade medel. Mer än hälften, 270 miljoner kronor, av de medel som beslutades under året gick till lokala och regionala projekt. Resterande medel gick till nationella projekt. Det innebär att finansieringen av lokala och regionala projekt ökade med 90 miljoner kronor, eller 50 procent under 2009. Vad gäller de regionala projekten är det tydligt att storstadsområdena både har flest avslag och flest beviljade ansökningar och det är också de som fått störst summa projektmedel beviljade. Det framstår som rimligt att medelsfördelningen, åtminstone i viss utsträckning, återspeglar antalet föreningar och invånare i landets olika regioner. Samtidigt beviljades projekt i samtliga län medel ur Allmänna arvsfonden 2009, vilket är en positiv förändring jämfört med 2008. Detta tyder på att Arvsfondsdelegationens särskilda informationsinsatser till föreningsansvariga i kommuner vars föreningsliv får litet stöd ur fonden, ger resultat.

Tilldelningen av medel ökade under 2009 för samtliga målgrupper. Den största ökningen skedde bland projekt till förmån för målgruppen ungdomar, där ökningen är 73 miljoner kronor jämfört med året innan. Medelstilldelningen till förmån för målgruppen personer med funktionshinder har ökat med 14 miljoner kronor och för målgruppen barn med 15 miljoner kronor. Vad gäller målgruppen barn har antalet beviljade projekt dock ökat med endast tre stycken. Arvsfondsdelegationen bör analysera vad den mindre mängden ansökningar gällande denna målgrupp i förhållande till övriga målgrupper har sin grund i. Eventuellt kan speciellt riktade informationsinsatser övervägas i syfte att öka antalet projektansökningar av hög kvalitet i syfte att främja verksamhet för och med barn 0–12 år.

Arvsfondsdelegationen införde 2007 ett system för jämställdhetsredovisning av de projekt som beviljats medel. I de närmare tvåhundra projekt som slutredovisats under året var omkring två tredjedelar av projektledarna kvinnor och en tredjedel män. Det var ingen större skillnad när det gäller vilken typ av organisationer eller verksamheter som kvinnor och män var projektledare för.

Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till under 2009 riktar sig 28 stycken till enbart män eller enbart kvinnor. Av dessa riktar sig 11 stycken till pojkar och män, varav tre genomförs av mansorganisationer. Alla utom ett projekt, som inriktar sig på pojkars engagemang i jämställdhetsarbetet, har till syfte att stödja pojkar och män på olika sätt. Exempel på detta är att stärka mäns självförtroende, psykoterapimottagning för unga män, hjälpa unga män som vill lämna kriminella gäng och jourverksamhet. Av de 17 projekt som riktar sig till enbart flickor och kvinnor drivs fyra av kvinnoorganisationer. Sju projekt handlar om mäns våld mot kvinnor.

I förra årets skrivelse angav regeringen att rutinerna för Arvsfondsdelegationens jämställdhetsredovisning bör kunna utvecklas och bli mer

Skr. 2009/10:145

31

kvalificerad. Under 2009 inledde Arvsfondsdelegationens kansli ett Skr. 2009/10:145 arbete med att utveckla myndighetens handläggning, uppföljning och

utvärdering av projekten ur ett genusperspektiv. Det är därför regeringens förhoppning att i nästa års skrivelse kunna återkomma med en mer kvalificerad jämställdhetsredovisning av de projekt som beviljats medel ur fonden.

Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. I dag redogör Arvsfondsdelegationen i sin verksamhetsberättelse för hur utvärderingarna struktureras. I syfte att stärka och förtydliga mål och metoder för arbetet med uppföljning och utvärdering, anser regeringen att delegationen bör överväga att även presentera denna strategi i ett särskilt dokument.

7.1 Analys av fördelningen av stöd 2009 till verksamhet till förmån för barn under 12 år

Regeringen har i tidigare skrivelser angivit att det är önskvärt med fler

projekt som rör barn i åldrarna 0–12 år. Utvecklingen har i detta av-

seende varit svagt positiv under året. Under 2009 ökade både fördel-

ningen av stöd och antalet projekt till förmån för målgruppen. Cirka

95 miljoner kronor fördelades vilket innebär en ökning med 15 miljoner

kronor jämfört med 2008. Antalet projekt ökade något under 2009; från

90 till 93 stycken. Antalet ansökningar rörande projekt för barn i åldrarna

0–12 år, som inkommit till Arvsfondsdelegationen, har också fortsatt att

öka; under 2008 inkom 423 ansökningar och under 2009 inkom 522 an-

sökningar.

Arvsfondens särskilda satsning Fördel barn, till förmån för målgruppen

0–12 år, pågår under 2009–2012. Målsättningarna med satsningen är att

pröva olika former av utvecklingsprojekt och insatser som ska verka

främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är

i risk att hamna i utsatta situationer, att stimulera till samarbete, utifrån

barnets bästa, mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, att pröva

nya metoder, arbetsformer och modeller som ska leda till ökad delaktig-

het och inflytande för barn samt att öka kunskapen och medvetenheten

om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland

barn som vuxna. Inom ramen för satsningen finns 30 miljoner kronor

avsatta under projekttiden. Regeringen ser positivt på att det inom ramen

för satsningen under 2009 beviljats cirka 28 miljoner kronor till 24 pro-

jekt till målgruppen 0–12 år.

Regeringen kan vidare konstatera att medel till projekt under året

beviljats till samtliga av de för målgruppen prioriterade områden som

regeringen lyft fram. Det är till exempel glädjande att antalet kultur-

projekt har mer än fördubblats jämfört med 2008. Regeringen uttalade i

föregående års skrivelse att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när

det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkon-

ventionens intentioner på lokal nivå i frågor som rör barn och unga. Det

är därför glädjande att kunna konstatera att antalet projekt som beviljats

medel för det prioriterade området Information och tillämpning av barn-

konventionen under 2009 fördubblats.
32

Antalet projekt för andra projektändamål till förmån för målgruppen 0– Skr. 2009/10:145 12 år har emellertid samtidigt minskat under året. Antalet projekt för

målgruppen har därför totalt sett endast ökat med tre stycken trots den särskilda satsningen Fördel barn och den stora ökningen av projekt inom det prioriterade området Information och tillämpning av barnkonventionen.

Det är önskvärt att antalet inkomna och beviljade ansökningar med ändamål att främja verksamhet till förmån för barn ökar framöver. Arvsfondsdelegationen bör därför analysera vad den mindre mängden ansökningar gällande denna målgrupp i förhållande till övriga målgrupper har sin grund i.

En bärande tanke i barnkonventionen och i regeringens barnrättspolitik är att barn ska ges förutsättningar att komma till tals i frågor som rör dem. För att ge barnet goda förutsättningar att komma till tals krävs det att ansvariga aktörer har kunskap om hur denna rättighet ska förverkligas i den egna verksamheten. Det innebär att det måste finnas kunskap om och utarbetade arbetssätt för hur barnets åsikter på bästa sätt kan inhämtas, beroende på barnets ålder och mognad samt situation. Det är viktigt att miljön känns trygg för barnet och att metoder och arbetssätt är väl anpassade utifrån barnets förutsättningar. Det innebär att barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få möjlighet att höras inte begränsas till tal utan kan inhämtas genom olika uttrycksmedel. I alla beslut som rör barn ska det framgå hur barnets åsikter har inhämtats och beaktats. Det är angeläget att organisationerna redovisar hur barnkonventionens intentioner har tillämpats och uppfyllts inom ramen för projekten samt att en uppföljning och utvärdering av denna del görs som en del i att mäta kvaliteten i projekten.

En bedömning av projektens så kallade brukardelaktighet ska enligt Arvsfondens kriterier göras. Det innebär en bedömning av t.ex. barns och ungas egen delaktighet i planeringen och genomförandet av projekten. I utvärderingsarbetet har delegationen identifierat brukardelaktigheten som en av tre framgångsfaktorer för att ett projekt ska leva vidare efter projekttidens slut. Regeringen ser det som angeläget att projektens brukardelaktighet följs upp och utvärderas systematiskt.

7.2 Analys av fördelning av stöd 2009 till verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar 12–25 år uppgick till

nästan 235 miljoner kronor under 2009. Detta innebär en ökning i

medelstilldelning för målgruppen med hela 45 procent jämfört med 2008.

Antalet projekt som har beviljats medel har ökat från 183 till 213

stycken. Andelen inkomna ansökningar som beviljas medel har ökat

kontinuerligt under en femårsperiod, vilket tyder på att kvaliteten i an-

sökningarna höjts. Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen av

stödet till förmån för målgruppen ungdomar.

Ökningen av medelstilldelningen för målgruppen kan, som regeringen

tidigare noterat, i viss utsträckning förklaras av att stöd till projekt till

förmån för ungdomar med funktionshinder från och med 2006 räknas in

bland ungdomsprojekten och inte längre redovisas under målgruppen
33

personer med funktionshinder. En annan förklaring till ökningen är också Skr. 2009/10:145 de särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet

och ungdomars psykiska ohälsa som genomfördes 2004–2008 samt den nya satsningen Vi deltar, vilka medfört personalförstärkningar av arvsfondskansliet. Detta har, tillsammans med informationsinsatser och andra åtgärder, lett till att fler ansökningar gällande målgruppen inkommit till Arvsfondsdelegationen.

Regeringen välkomnar den nya särskilda satsningen Vi deltar som lanserades under året. Dels eftersom ändamålet, att utveckla nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter, är högst angeläget och dels för att satsningen borgar för en fortsatt god utveckling av stödet till ungdomsprojekt. Satsningen Vi deltar har dessutom flera beröringspunkter med regeringens skrivelse Dialog om samhällets värdegrund (skr. 2009/10:106). De insatser som utgår från skrivelsen avser att verka för social sammanhållning i samhället genom att stimulera till en fördjupad dialog om demokrati och mänskliga rättigheter, framförallt bland unga. Regeringen konstaterar att de medel som avsatts för den särskilda satsningen Vi deltar har fördelats under året.

Genom att understryka att ungdomar ska vara delaktiga i planering och genomförande av alla projekt som rör dem, anser regeringen att Arvsfondsdelegationen tar fasta på att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en viktig resurs, vilket är en av utgångspunkterna för ungdomspolitiken. Det är angeläget att beskrivningar av hur denna s.k. brukardelaktighet även kommer till uttryck i utvärderingar och uppföljningar av de verksamheter som beviljats stöd ur fonden.

7.3 Analys av fördelning av stöd 2009 till verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Fördelningen av medel till målgruppen personer med funktionshinder uppgick 2009 till nästan 149 miljoner kronor fördelat till 140 olika projekt (se tabell 14). Det är en ökning med cirka 14 miljoner kronor (10 procent) jämfört med året innan. Antalet projekt har dock minskat från 156 till 140 projekt mellan 2008 och 2009. Den största förändringen i fördelningen mellan olika ändamål uppvisar ändamålet Kultur. Tilldelade medel ökade från 7 miljoner kronor under 2008 till 15 miljoner kronor under 2009.

Tilldelade medel för projekt inom det prioriterade området, att göra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning känd, ökade från 5 miljoner kronor 2008 till 11 miljoner kronor 2009.

Det bör i detta sammanhang påpekas att projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionshinder sedan 2006 redovisas under rubriken verksamhet till förmån för barn under 12 år respektive ungdomar 12-25 år. Under året har 44 projekt som rör barn med funktionshinder fått

stöd ur fonden, motsvarande nästan 41 miljoner kronor Vidare
har

48 projekt till stöd för ungdomar med funktionshinder fått stöd
med

48 miljoner kronor. Om även dessa projekt skulle räknas in under rubriken funktionshinder uppgår totalsumman för målgruppen till 237 miljo-

34

ner kronor. Det utgör 50 procent av det totala belopp som utbetalas under Skr. 2009/10:145 2009. Detta är ett tillfredsställande resultat enligt regeringen.

Under perioden 1994–2009 har 44 projekt relaterade till funktionsnedsättningen dövblindhet beviljats medel ur Arvsfonden. Projekten omfattar livets alla faser från det lilla barnet med dövblindhet till äldregruppen samt anhöriga till dessa grupper. De utvärderade projekten visar hur den ideella sektorn, i det här fallet brukarorganisationen Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), på ett systematiskt sätt arbetar för att påverka och förändra samhället i riktning mot ökad delaktighet för personer med dövblindhet. De visar också på brukarinflytande inte enbart i projekten utan även i samhällsutvecklingen i stort.

Regeringen noterar att äldre personer omfattas av många projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning även om inte äldre är en utpekad målgrupp för Allmänna arvsfondens verksamhet. Utöver att det beslutas om medel till ett antal projekt som avser personer som är äldre, omfattas äldre personer av många projekt inom området funktionshinder eftersom t.ex. demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och de flesta andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Under 2009 fick sex projekt som riktar sig direkt till äldre personer med funktionsnedsättning stöd ur fonden. Den totala summan av projektstöd uppgick till nästan åtta miljoner kronor. Detta är helt i överensstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen kan användas.

8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2009

8.1 Inriktning

8.1.1 Barnrättspolitik

Regeringens politik för barnets rättigheter syftar till att ta till vara och

stärka barnets rättigheter och intressen i samhället, med utgångspunkt i

konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). För att förtyd-

liga detta syfte beslutade regeringen i budgeten för 2009 att i fortsätt-

ningen rubricera området som barnrättspolitik istället för som tidigare

barnpolitik. Den nationella barnrättspolitiken utgår från målet att barn

och unga ska respekteras och ges möjlighet till trygghet och utveckling

samt delaktighet och inflytande. Med barn avses alla personer under

18 år. Regeringen arbetar strategiskt med att stärka barnets rättigheter i

enlighet med barnkonventionen på olika nivåer och områden i samhället.

Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande. Inget barn

får diskrimineras och barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen

takt. Föräldrarna har ansvaret för barnets vård och fostran och samhället

ska bidra till att stödja föräldrarna så att alla barn garanteras trygga och

goda uppväxtvillkor. Barns egna upplevelser, synpunkter och erfaren-

heter av vad som är utvecklande och nyskapande är viktigt. Dessa princi-

per är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även fortsätt-

ningsvis vara viktiga för Arvsfondsdelegationens fördelning av medel till

verksamhet för barn. Frivilliga organisationer kan aktivt bidra med verk-
35

samheter som riktar sig till barn och deras föräldrar liksom till särskilt Skr. 2009/10:145 utsatta grupper och fånga upp deras specifika behov.

8.1.2 Ungdomspolitik

Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syftar till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

Unga människors erfarenheter och kunskaper är en viktig resurs, och en viktig del av samhällets utveckling. Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

8.1.3 Handikappolitik

De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas särskilt på att

- identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,

- förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,

- ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar

för självständighet och självbestämmande.

Målen och inriktningen antogs av riksdagen den 31 maj 2000 i samband med att en tioårig nationell handlingsplan för handikappolitiken beslutades. I april 2010 överlämnade regeringen en skrivelse (Skr. 2009/10:166) till riksdagen med inriktningsmål för den fortsatta handikappolitiken efter 2010. Dessa bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder.

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. Sverige ratificerade den 15 december 2008 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde ikraft för Sveriges del den 14 januari 2009. Regeringen förde in ökad kännedom om konventionen som ett nytt prioriterat område för två år sedan, se vidare under avsnitt 8.2 Prioriterade områden.

36

8.2
Prioriterade områden
Skr. 2009/10:145

Regeringen valde att kraftigt reducera antalet prioriterade områden i regeringens skrivelse till riksdagen avseende medel fördelade 2006 (Skr.2006/07:125). Detta för att öka tydligheten gentemot Arvsfondsdelegationen och underlätta för organisationer att ansöka. De prioriteringar som angavs förra året ligger fast för 2011.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges. Detta eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och att ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekten kan dessutom ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper.

Projekt som syftar till att göra konventionen och barnets rättigheter känd och tillämpad

Det är angeläget att konventionen om barnets rättigheter genomförs och att dess målsättning blir känd och tillämpad på olika nivåer i samhället, särskilt i barns och ungas vardag, bland olika yrkesgrupper och bland beslutsfattare. I detta ingår att integrera och synliggöra barnperspektivet i projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet, inom fysisk planering och i barns lek- och utemiljö. Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som berör honom eller henne.

Demokrati och delaktighet

Det är viktigt att stärka målgruppernas inflytande i samhället på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera sig och bedriva samhällsinriktat arbete bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i målgruppernas intresseorganisationer. Även projekt som syftar till att öka ideella organisationers kunskap om mänskliga rättigheter och arbete mot diskriminering i alla former bör prioriteras. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället som finns för kvinnor och män med funktionshinder samt till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjligheter att bryta eventuellt utanförskap.

37

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap
Skr. 2009/10:145

Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd behöver prövas

och utvecklas i syfte att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn

och ungdomar. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som

syftar till att utveckla formerna för ett universellt förebyggande föräldra-

stöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp.

Detta kan bidra till att vända den negativa utvecklingen av barns och

ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Stöd och hjälp i föräldraskapet

dvs. den process där föräldrar engagerar sig i sitt barn och i att ge det

fysisk och känslomässig omsorg, näring och skydd, kan öka andelen barn

som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barns möj-

ligheter till god hälsa och ett gott liv.

Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd

kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräld-

rar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt

utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som miss-

brukar eller lider av psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psy-

kiska eller fysiska funktionshinder.

Främjande av psykisk och fysisk hälsa

Det är angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller

tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för

att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Här

ingår t.ex. projekt som leder till att stärka ungdomars motstånd mot nar-

kotika, alkohol, dopning och tobak. Även projekt som arbetar med att

stärka unga personers identitet, självbild, självförtroende och tillit till sin

egna förmåga bör ges fortsatt prioritet liksom projekt som förebygger

eller motverkar övervikt och fetma hos barn, unga och personer med

funktionshinder.

Satsningar mot våld, mobbning och trakasserier

Det är viktigt att förebygga våld, mobbning och trakasserier samt stärka

stödet till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att

motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet,

sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt. Här

innefattas även projekt som syftar till att motverka mobbning och annan

kränkande behandling på Internet eller via mobiltelefon mot barn, unga

och personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd

till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som

utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som

syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med

funktionshinder. Här ingår även sådana projekt som arbetar med att före-

bygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

38

Delaktighet i kulturlivet
Skr. 2009/10:145

Projekt som utvecklar barns, ungdomars och funktionshindrade personers

möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget

skapande bör ges fortsatt prioritet. Även projekt som syftar till att ut-

veckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt före-

ningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns

och ungas språkutveckling.

Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbets-

marknaden för ungdomar och för personer med funktionshinder bör ges

fortsatt prioritet. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att

tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om

och erfarenhet av arbetslivet. Projekt som syftar till att utveckla formerna

för en bättre matchningsprocess och de projekt som riktar sig till unga

som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.

Projekt som syftar till att göra konventionen om rättigheter för personer

med funktionsnedsättning känd

En angelägen fråga är att öka kunskapen och medvetenheten i samhället

om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Medel från

arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och

arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktions-

nedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet.

39

Resultaträkning

Skr. 2009/10:145

Bilaga 1

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Fondnr

Org. nummer 802004-9642

6103

Tkr
Not
2009
2008

INTÄKTER

Influtna arvsmedel

475 964
350 102

Återvunna rättegångskostnader

225
13

SUMMA INTÄKTER

476 189
350 115

KOSTNADER

Restituerade arvsmedel m.m.
1
–37 202
–31 053

Förvaltning och administration
2
–39 580
–31 504

Övriga externa kostnader

0
–1

SUMMA KOSTNADER

–76 782
–62 558

RESULTAT FÖRE FINAN-

SIELLA INTÄKTER OCH

KOSTNADER

399 407
287 557

FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter

234
1 411

Ränteintäkt vid försäljning

andelar räntekonsortium

1 811
376

Utdelning räntekonsortium

35 333
45 662

Utdelning aktiekonsortium

91 173
123 337

Utdelning aktieindexkonsortium

11 321
18 150

SUMMA

139 872
206 469

FINANSIELLA KOSTNADER

Räntekostnad vid köp andelar

räntekonsortium

–976
–672

Valutakursdifferenser

–11
0

SUMMA

–987
–672

RESULTAT FÖRE REALISA-

TIONSVINSTER OCH FÖR-

LUSTER

538 292
493 354

REALISATIONSVINSTER

Resultat vid försäljning aktie-

konsortium

16 610
387 869

Resultat vid försäljning ränte-

konsortium

605
0

SUMMA

17 215
387 869

40

REALISATIONSFÖRLUSTER

Skr. 2007/08:145

Resultat vid försäljning ränte-

Bilaga 1

konsortium

–462
–5 354

SUMMA

–462
–5 354

RESULTAT EFTER REA-

LISATIONSVINSTER OCH

FÖRLUSTER

555 045
875 869

NEDSKRIVNING

Nedskrivning/återföring
3
171 995
–171 995

SUMMA

171 995
–171 995

ÅRETS RESULTAT

727 040
703 874

41

Balansräkning

Skr. 2009/10:145

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Bilaga 1

Fondnr

Org. nummer 802004-9642

6103

Tkr
Not
2009-12-31
2008-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
3

Andelar i räntekonsortium

940 699
944 387

Andelar i aktiekonsortium

1 293 487
1 185 704

Andelar i aktieindexkonsortium

529 471
346 155

SUMMA

2 763 657
2 476 246

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Skattekonto

8
0

Likvida medel

41 989
26 047

SUMMA

41 997
26 047

SUMMA TILLGÅNGAR

2 805 654
2 502 293

EGET KAPITAL OCH

SKULDER

BUDGET EGET KAPITAL
4

Fondkapital

1 651 797
1 419 148

SUMMA

1 651 797
1 419 148

FRITT EGET KAPITAL
4

Utdelningsbara medel

925 882
902 975

SUMMA

925 882
902 975

SUMMA EGET KAPITAL

2 577 679
2 322 123

KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder

4 610
3 991

Leverantörsskulder, bidrag
5
19 984
7 699

Beviljade ej utbetalda bidrag
6
198 050
165 130

Övriga kortfristiga skulder

88
0

Upplupna kostnader och förut-

betalda intäkter
7
5 242
3 351

SUMMA SKULDER

227 975
180 170

SUMMA SKULDER OCH

EGET KAPITAL

2 805 654
2 502 293

Ställda panter

Inga
Inga

Ansvarsförbindelser

Inga
Inga

42

ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Skr. 2007/08:145

Org. nummer 802004-9642
Bilaga 1

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

Värdepapper som ingår i konsortierna värderas med ledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljkurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5).

Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå.

43

ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Skr. 2009/10:145

Org. nummer 802004-9642
Bilaga 1

NOTBILAGA

Not 1

Restituerade arvsmedel m.m.
2009
2008

Testamente, bättre rätt m.m.
11 198
14 448

Avstående av arv
19 074
7 711

Dödsboförvaltning
6 164
7 993

Rättegångskostnader
143
0

Prel. skatt och sociala avgifter, godemän
345
562

Fastighetsskatt
277
339

37 202
31 053

Not 2

Förvaltning och administration

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen

– Förvaltning
19 766
14 025

– Projekt
3 215
320

– Utåtriktade aktiviteter
0
3 247

22 981
17 591

Kammarkollegiet

– Dödsboavveckling m.m.
11 615
11 286

– Fondförvaltning, baserad på marknads-

värde
4 174
2 072

– Fondförvaltning, timtaxa
723
488

16 512
13 845

Revisionsarvode
87
67

Summa
39 580
31 504

Not 3

Andelar i ränte- och aktie-

konsortierna

Räntekonsortiet
2009
2008

Ingående anskaffningsvärde
944 387
1 330 844

Investeringar
44 934
44 989

Avyttringar
–48 623
–431 446

Utgående anskaffningsvärde
940 699
944 387

Marknadsvärde
975 064
959 934

44

Aktiekonsortiet

2009
2008
Skr. 2007/08:145

Ingående anskaffningsvärde
1 185 704
775 497
Bilaga 1

Investeringar

121 173
547 337

Avyttringar

–13 390
–137 131

Utgående bokfört värde
1 293 487
1 185 704

Marknadsvärde

3 205 244
2 201 579

Aktieindexkonsortiet

Ingående anskaffningsvärde

518 150
0

Investeringar

11 321
518 150

Avyttringar

0
0

Utgående bokfört värde

529 471
518 150

Ingående nedskrivning

–171 995
0

Periodens nedskrivning/återföring

171 995
–171 995

Utgående nedskrivningar

0
–171 995

Utgående bokfört värde efter

nedskrivningar

529 471
346 155

Marknadsvärde

531 802
346 155

Summa Anläggningstillgångar
2 763 657
2 476 246

Not 4

Förändringar i eget kapital

2009
2009
2008
2008

Bundet eget
Fritt eget
Bundet eget
Fritt eget

Belopp vid årets
kapital
kapital
kapital
kapital

ingång
1 419 148
902 975
1 176 722
810 227

Redovisat resultat

727 040

703 874

Kapitalisering av

influtna arvsmedel*
43 899
–43 899
31 905
–31 905

Under året beslutade

bidrag

–479 001

–378 996

Återföring, ej förbru-

kade utdelningsbara

7 515

9 522

medel

Återförda ej

utnyttjade beslut

0

774

Omföring av realisa-

tionsvinster
17 215
–17 215
387 869
–387 869

Omföring av realisa-

tionsförluster
–462
462
–5 354
5 354

Nedskrivning/åter-

föring
171 995
–171 995
–171 995
171995

Belopp vid årets

utgång
1 651 797
925 882
1 419 148
902 975

45

* Kapitalisering av influtna arvsmedel

Skr. 2009/10:145

Influtna arvsmedel
476 189
350 102
Bilaga 1

Restituerade arvsmedel (enl. not 1)
–37 202
–31 053

438 987
319 049

varav 10% till fondkapitalet
43 899
31 905

Not 5

Leverantörsskulder, bidrag
2009-12-31
2008-12-31

Mottagare

Extern utvärdering
287

Studiefrämjandet i Kalmar
700

Föreningen Hidde Iyo Dhaqan
500

Karlskrona kommun
101

Föreningen Hidde Iyo Dhaqan
500

Sveriges Dövas Riksförbund
500

Medborgarskolan Stockholm Opera

Studio 67
205

Medborgarskolan Stockholm Opera

Studio 67
205

SCTS
675

Sundsgårdens Folkhögskola
137

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
395

HSO
728

Malmö Dövas Förening ”svenske”
261

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
435

Stiftelsen Activa
500

Specialpedagogiska Skolmyndigheten
300

Föreningen Passalen
290

Reumatikerförbundet
388

Riksf. för Folkmusik och Dans
325

Skellefteå Ridklubb
706

Föreningen Skyddsvärnet
500

HSO
1 500

Sveriges Elevråds Centralorganisation
575

HSO Jönköpings län
475

Spiritus Mundi
1 400

KFUM Göteborg
500

Almaeuropa
610

Riksförbundet Attention
500

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
500

Riksförbundet FUB
566

SRF i Hudiksvall/Nordanstig
235

Nationella Hjälplinjen
1 357

Reumatikerförbundet
725

Afrosvenskarnas Riksförbund
500

Share Music Sweden
600

Föreningen Attention i Nordöstra Skåne
503
46

Föreningen Bure
400
Skr. 2007/08:145

SIOS
400
Bilaga 1

19 986
7 699

Not 6

Beviljade ej utbetalda bidrag
2009-12-31
2008-12-31

ADEL: Handikappade
57 069
59 084

ADEL: Barn
39 710
33 341

Kultursatsningar
0
11 896

Externa utvärderingar
7 814
8 213

ADEL: Ungdom
92 778
50 788

Ungdomars psykiska ohälsa
679
1 808

Summa beslutade ej utbetalda bidrag
198 050
165 130

47

Tilldelade medel per organisation 2009

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

Handikapporganisationer
Antal
Belopp

Aktivt Liv Västernorrland, Ek. förening

1 716 000

Astma- och Allergiförbundet
2
2 090 000

De Handikappades Riksförbund (DHR) i Borås

1 560 000

De Handikappades Riksförbund (DHR) i

Stockholm

1 608 000

Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter

1 764 000

Dövas förening i Malmö

523 000

Dövas Förening i Örebro län

1 535 000

Förbundet Blödarsjuka i Sverige

770 000

Förbundet Sveriges Dövblinda

802 000

Förbundet Unga Rörelsehindrade

628 000

Föreningen Attention i Nordöstra Skåne

1 003 000

Föreningen Autism i Jönköpings län

55 000

Föreningen Furuboda
3
8 288 000

Föreningen för Kognitivt Stöd
2
1 002 750

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn,

Ungdomar och Vuxna (FUB)

1 560 000

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn,

Ungdomar och Vuxna (FUB) Kalmar län

298 000

Föreningen Grunden
2
2 692 000

Föreningen Handikapprörelsens Idé- och

Kunskapscentrum

343 000

Föreningen Idrott För Handikappade

173 000

Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap

700 000

Föreningen Passalen

890 000

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Stockholms och Gotlands län

626 000

Gästrike-Hälsinge Handikappidrottsförbund

620 000

Göteborgskooperativet för Independent Living

(GIL) ek. förening

707 000

Handikappförbundens Samarbetsorgan
7
15 826 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)

i Jönköpings län
2
1 826 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)

i Skåne län

690 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)

i Uppsala län
2
751 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)

i Värmland

310 000

Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms

län

581 000

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

1 160 000

ILCO Riksförbundet för stomi- och

reservoaropererade
2
1 159 000

Independent Living Institute

1 220 000

48

Intresseförbundet för personer med schizofreni

och liknande psykoser, Schizofreniförbundet,
2
2 535 000

Västerbottens distrikt

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i

Göteborg

775 000

Intressegruppen för Assistansberättigade
2
2 603 000

Lokalföreningen Hepatit C Västra Götaland

377 000

Macken Växjö Ekonomisk Förening

731 000

Mo Gård Folkhögskoleförening

820 000

Neurologiskt Handikappades Riksförbund
2
2 675 000

Norrbottens Handikappidrottsförbund

810 000

Reumatikerförbundet
5
7 867 000

Reumatikerföreningen i Örebro

1 650 000

Riksförbundet Attention
4
5 095 000

Riksförbundet för döva, hörselskadade och

språkstörda barn

540 000

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och

Ungdomar

55 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

850 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

(RSMH) i Säffle

478 000

Riksförbundet för Trafik- Olycksfalls- och

Polioskadade
3
2 658 000

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn,

Ungdomar och Vuxna
6
5 027 000

Riksförbundet Sällsynta Diagnoser

305 000

Stockholms Dövas Förening

952 000

Stockholms funktionshindrades

frilufs/fiskeförening, SFFF

1 217 000

Svensk Barnsmärtförening

104 000

Svenska Celiakiungdomsförbundet

382 500

Svenska Diabetesförbundet

562 000

Svenska Dysfagiförbundet

21 000

Svenska Migränförbundet

275 000

Svenska PKU-föreningen

55 000

Svenska Service- och Signalhundsförbundet

1 132 000

Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott

1 000 000

Sveriges Dövas Pensionärsförbund

1 407 000

Sveriges Dövas Riksförbund
2
2 558 000

Synskadades förening (SRF) i

Hudiksvall/Nordanstig

700 000

Synskadades Riksförbund

1 347 000

Synskadades Riksförbund Kronoberg

80 000

Överviktigas Riksförbund

979 000

Summa

104 099 250

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

49

Idrottsföreningar
Antal
Belopp

Alnö Idrottsförening

1 111 600

Arlanda Amerikansk Fotbollsförening

648 300

BBK Solna Vikings

240 000

FC Södra Ryd

952 000

FC Växjö

942 000

Fotbollsklubben FC Rosengård

1 625 000

Fridlevstad GoIF

500 000

Färjestad Ridklubb

55 000

Gyttorps Ridklubb

4 160 000

Göteborgs Kungliga Segelsällskap GKSS

3 541 000

Huddinge Idrottsförening

1 016 000

Idrottsklubben Östria Lambohov

2 210 000

Korpen i Tyresö

1 200 000

Korpen Malung-Sälen

261 000

Laholms Motorklubb

504 000

Landvetter Judo Klubb

373 200

Mellanbygdens Ryttarförening

412 000

Rinkeby International Boxningsklubb

910 000

Råslätts Sportklubb

457 000

Sigtunabygdens Ryttarförening

1 600 000

Sjuhäradsbygdens Sportskytteklubb

983 000

Skellefteå Ridklubb

1 413 000

Skellefteå Rullstols IF

342 000

Sundets Ryttarförening

251 000

Svenska Biljardförbundet

467 000

Svenska Motorklubben (SMK) Arboga

1 747 100

Sveriges Catamaran och Trimaranseglare

1 350 000

Södermanlands Idrottsförbund

Sörmlandsidrotten

455 000

Team Rollerblade klubb

411 500

Trönninge Bollklubb

1 070 000

Tyresögymnastiken

3 760 000

Vindelns Motorsällskap

128 000

Åsebo Ridsällskap

405 625

Åsele Idrottsklubb

354 000

Summa

35 855 325

Organisationer bildade på etnisk grund
Antal
Belopp

Afrosvenskarnas Riksförbund
2
4 426 000

Arabisktalande Kvinnoföreningen

318 000

Föreningen Hidde Iyo Dhaqan
2
3 396 000

Föreningen Nevo Drom

742 000

Föreningen RedSea

283 500

Föreningen Wadajir

1 470 000

Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i

Sverige

618 000

Somali Centre for Water & Environment

388 500

Somalilands Förening

1 211 000

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

50

Stockholms Romska-kvinnors rådgivningscenter

och Sociala-kamratforum SRRS

600 000

Summa

13 453 000

Kulturföreningar
Antal
Belopp

Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad

1 900 000

Byteatern

1 055 000

Clownetterna

116 900

Eksjö Animation

465 000

FilmPool Jämtland

554 000

Föreningen Artikel 31

2 830 000

Föreningen Cirkus Cirkör

1 300 000

Föreningen Fanzingo

1 008 000

Föreningen Filmateljén
2
1 110 000

Föreningen Kulturprojekt Röda Sten

639 000

Föreningen Kulturstorm

400 000

Föreningen Moliére Ensemblen
2
1 609 000

Föreningen Möteplats Hornstull

939 000

Föreningen Zingo

2 045 000

Ideella Kulturföreningen Cirkustältet

380 000

Kulturföreningen Dialog

1 584 000

Kulturföreningen m.i.m

35 000

Kulturföreningen Spiritus Mundi

4 200 000

Kulturföreningen SweSom

95 000

Köpings Amatörteater

474 000

Länsbygderådet i Östergötland

1 572 000

Musiklärare Utan Gränser

792 000

Mångkulturella Ungdomscenter

211 000

Personalkooperativet Drao´Thea Ek. För.

80 000

Re:Orient

310 000

Riksförbundet för Folkmusik och Dans, RFoD

325 000

Riksteatern Barn och Ungdom

1 169 000

Share Music Sweden

1 800 000

Svenska Very Special Arts

1 460 000

Sveriges Musik och Kulturskoleråd

2 793 000

Teater De Vill

1 076 000

Teater Laika

400 000

Teaterföreningen Die Buhne

1 080 000

Tomtarna

205 000

upSweden Music Community

381 000

Virserums Konsthallsförening
2
1 175 000

Summa

37 567 900

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

51

Offentlig huvudman
Antal
Belopp

Botkyrka kommun
2
2 566 000

DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias

barn- och ungdomssjukhus

900 000

Handikappkommittén, Västra

Götalandsregionen,

2 822 000

Hjälpmedelsinstitutet
3
4 952 000

Karlskrona kommun, Barn och

Ungdomsförvaltningen

101 000

Karolinska Universitetssjukhuset

222 000

Kulturverket

1 345 000

Landstinget i Uppsala

683 000

Linköpings kommun

658 000

Malmö Stadsbibliotek

1 143 000

Region Skåne, Habilitering och Hjälpmedel,

Vuxenhabiliteringen

706 000

Riksteatern

1 440 000

Riksutställningar

1 800 000

Robertsfors kommun

767 500

Sahlgrenska Universitetssjkuhuset

2 531 000

Sala kommun

700 000

Specialpedagogiska Skolmyndigheten

821 000

Statens maritima museer/Vasamuseet

1 600 000

Stockholms läns landsting

1 147 000

Stockholms Stad, Utbildningsförvaltningen

790 000

Teaterhögskolan i Stockholm

1 435 000

Universitetssjukhuset i Linköping

305 000

Universitetssjukhuset i Lund

500 000

Örebro Universitet, Barnrättsakademin

1 181 000

Summa

31 115 500

Sociala organisationer
Antal
Belopp

ATIM Kvinnojour

485 000

Biståndsorganisationen Individuell

Människohjälp

516 000

Ersta Diakonisällskap

532 000

Föreningen Alla Kvinnors Hus

267 000

Föreningen Bona Vias Föräldrar

298 000

Föreningen Bryggan i Norrköping

1 910 000

Föreningen Bryggan i Stockholm

1 690 000

Föreningen Hjälpkällan

866 000

Föreningen Kvinnors Nätverk
2
2 101 000

Föreningen På Kusten

3 132 000

Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm
3
3 454 000

Föreningen Socionomer inom fosterbarnsvården

828 000

Kamratföreningen Convictus

780 000

Origo

611 000

Partnerskapet för utveckling av socialt

500 000

företagande

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

52

Antal
Belopp

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället

1 800 000

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare

467 000

Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och

läkemedelsberoende (RFHL) i Göteborg
3
1 536 000

Riksföreningen för Barnsjuksköterskor

860 000

Riksorganisationen Kriminellas Revansch i

Samhället
2
8 480 000

Riksorganisationen Män för Jämställdhet
2
4 564 000

Rädda Barnen
2
2 102 000

Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors

975 000

Rädda barnen i Malmö

1 217 000

Rädda Barnen i Sundsvall

452 000

Rädda Barnen i Södertälje

900 000

Röda Korset, Region Syd

557 000

Röda Korset, Region Sydost

450 000

Stadsmissionen i Stockholm

569 000

Stadsmissionen i Stockholm, Terapicenter

1 485 000

Svenska Röda Korset, Region Syd

960 000

Svenska Röda Korset, Stockholm
3
1 074 000

Vägen ut - Kooperativens Intresseförening
2
1 938 000

Summa

48 356 000

Stiftelser
Antal
Belopp

Centrum för lättläst

500 000

Fonden Mot Våld för Medmänsklighet
2
1 372 000

Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
3
3 423 000

Insamlingsstiftelsen Plan Sverige

6 000 000

Klarälvdalens Folkhögskola

359 000

Skarpnäcks Folkhögskola

1 346 000

Stiftelsen Activa i Örebro län
2
1 942 000

Stiftelsen Arbetets museum

679 000

Stiftelsen Bräcke Diakoni
4
6 884 000

Stiftelsen Framnäs Folkhögskola

760 000

Stiftelsen Friends - elever mot mobbing

1 245 000

Stiftelsen Gyllenkroken

2 680 000

Stiftelsen Göteborgsfontänen
2
583 500

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
8
20 622 000

Stiftelsen Min Stora Dag

266 000

Stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan

1 150 000

Stiftelsen Nordens Biskops-Arnö

678 000

Stiftelsen Orionteatern

1 200 000

Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad

400 000

Stiftelsen Rånnesta Naturens Teater

475 000

Stiftelsen Sjöviks Folkhögskola

304 000

Stiftelsen Spinalis

1 937 000

Stiftelsen Stora Sköndal

1 362 000

Stiftelsen Västergötlands museum

647 000

Summa

56 814 500

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

53

Studieförbund
Antal
Belopp

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Boden

135 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Jönköping

160 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norrtälje

569 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Stockholm-

Sydväst, Skärholmen

170 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra -

Östra Dalarna

710 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra

Västerbotten

1 300 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö

596 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro
2
1 582 000

Folkrörelsernas Konstfrämjande (FKf) i

Stockholm

1 580 000

Folkuniversitetet i Karlstad

1 000 000

Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds

Universitet

400 000

Medborgarskolan Region Syd Malmö

390 000

Medborgarskolan Stockholm Opera Studio 67 -

Kulturama

410 000

Sensus Studieförbund, Norrköping
3
3 327 000

Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland
2
1 204 000

Sensus Studieförbund, Västra Sverige

3 400 000

Studiefrämjandet i Göteborg
2
1 026 000

Studiefrämjandet i Kalmar

2 575 000

Studiefrämjandet i Karlstad

236 000

Studiefrämjandet i Lidköping Skarabygden

2 700 000

Studiefrämjandet i Norra Skaraborg

325 000

Studiefrämjandet i Uppsala

300 000

Studiefrämjandet i Östergötland

1 164 000

Studieförbundet Bilda Svealand

2 068 000

Studieförbundet Ibn Rushd

2 023 300

Studieförbundet Vuxenskolan

234 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg

1 120 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Region

Jönköpings län

404 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Södra

Mellansverige
2
1 458 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Västra Värmland
2
1 334 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro

76 000

Sundsgårdens Folkhögskola

137 000

Sydnärkes Utbildningsförbund

791 000

Ädelfors Folkhögskola

1 564 000

Summa

36 468 300

Trossamfund
Antal
Belopp

Eggvena Missionsförsamling

500 000

Kristna Fredsrörelsen

1 200 000

Kungsportens Friskvård

528 000

Summa

2 228 000

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

54

Ungdomsorganisationer
Antal
Belopp

Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte

733 000

Förbundet Unga Forskare

1 339 000

Förbundet Vi Unga

861 000

Föreningen KulturUngdom
2
1 410 000

Föreningen Miljonkulturell Ungdom
2
1 441 000

Föreningen Svea Sträng - Ung utan Pung

3 442 000

Föreningen Ungdomsalternativet

2 300 000

KFUK-KFUM, Göteborg
3
1 930 000

KFUK-KFUM, Uppsala

700 000

KFUM Basket Nässjö

500 000

KFUM, Jönköping

323 000

Majornas Samverkansförening

1 197 000

Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa

175 000

Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

1 280 000

Romska Ungdomsförbundet

328 000

Somalisk-Svenska Ungdomsriksförbundet
2
2 390 000

Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU)

Uppsala

1 523 375

Sveriges Elevråds Centralorganisation - SECO

575 000

Sveriges Förenade HBTQ-studenter, SFQ

1 300 000

Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund

(SVEROK) i Linköping

945 000

Sveriges Ungdomsråd

1 984 000

Södertäljes Ungdomsråd

323 000

Ung Företagsamhet i Sverige

1 903 000

Ung Media Sverige

1 097 500

Unga Allergiker

596 000

Unga Synskadade Stockholm

370 000

Ungdomens Nykterhetsförbund

93 000

Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande

(RFSL) Ungdom
4
5 565 000

Summa

36 623 875

Övriga organisationer
Antal
Belopp

Arbetslinjen Klippan Ek. förening

583 000

Centrum Mot Rasism

4 102 000

Daalsan AF

522 000

Drömmarnas Hus Ek. förening

2 533 000

Fisksätra Folkets Husförening

1 014 000

Folkets Hus Hammarkullen

756 000

Folkets Hus i Sofielund

1 630 000

Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids-

och Hemgårdar

1 301 000

Föreningarnas Hus i Skellefteå

1 511 000

Föreningen Alma Europa
3
5 638 400

Föreningen Annorlunda

848 000

Föreningen Arena

500 000

Föreningen Bure

655 000

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

55

Antal
Belopp

Föreningen Clownronden

55 000

Föreningen Fenix

1 067 000

Föreningen FöräldraFamnen

244 000

Föreningen Göteborgs Räddningsmission

785 000

Föreningen Integrations Nätverk

266 500

Föreningen Klassmorfar för Barnen

1 100 000

Föreningen Mot Ofrivillig Drogning

1 285 000

Föreningen Neon Gallery Brösarp Society

800 000

Föreningen Ordfront

1 468 000

Föreningen Projektor

1 495 000

Föreningen Rötter

886 000

Föreningen Simone

312 000

Föreningen Tjejers Rätt I Samhället

956 000

Föreningen Vårt Nya Ättetorp

387 000

Författarcentrum Väst

70 000

Föräldraföreningen i Viskafors

370 000

Gagnef-Floda Brukshundsklubb

505 525

Göteborgs Integrations Center

300 000

Göteborgsinitiativet

1 720 000

Hassela Solidaritet i Skåne

1 160 000

Hushållningssällskapens Förbund

3 220 000

Hushållningssällskapet Väst

756 000

Hälsans Natur

2 298 000

Ideella Föreningen Dalbo

600 000

Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön

168 000

IOGT-NTO, Kronoberg, Växjö

205 000

IOGT-NTO, lokalföreningen 2176 Klipprosen

893 000

IOGT-NTO. Skutskär

288 000

Kod-Knäckarna, ideell förening

500 000

Landeryds Scoutkår

820 800

Löa Bygdegårdsförening

1 438 000

Mansmottagningen mot våld i Uppsala

478 000

Nationella Hjälplinjen

3 357 000

Nordisk förening för sjuka barns behov

240 000

Nämndemännens Riksförbund

162 000

Power House

1 287 000

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande

(RFSL) i Stockholm
3
4 440 100

Rinkeby Folkets Husförening

655 000

Social Entrepreneurship Forum

700 000

Sociala Arbetskooperativens intresseorganisation

(SKOOPI)
2
2 811 000

Spädbarnsfonden

378 000

Stockholms läns Hembygdsförbund

1 715 000

Svensk Forms Regionalförening För Skåne

436 000

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

1 263 000

Svenska OMEP

410 000

Tjejjouren Ludvika & Smedjebacken

4 305 000

Träkvista Sjöscoutkår

1 624 000

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

56

Antal
Belopp
Skr. 2009/10:145

Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån

Bilaga 2

Uppsala
2
1 532 000

Via Nova

294 000

Värmdö Föreningsråd

879 000

Öppna Kanalen Närke

410 000

Summa

75 388 325

TOTALT

477 969 975

57

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 2010

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Krantz, Ohlsson

Föredragande: statsrådet Larsson

Regeringen beslutar skrivelse 2009/10:145 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2009

Skr. 2009/10:145

58