Prop. 2010/11:1

Allmänna bidrag till 25 kommuner

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Förslag till statsbudget för 2011

Allmänna bidrag till kommuner

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................
7

2
Allmänna bidrag till kommuner ............................................................................
9

2.1
Omfattning..............................................................................................
9

2.2
Utgiftsutveckling ....................................................................................
9

2.3
Mål .........................................................................................................
10

2.4
Resultatredovisning ..............................................................................
10

2.4.1
God ekonomisk hushållning och balanskravet ...................................
10

2.4.2
Finansiellt sparande och resultat..........................................................
11

2.4.3
Kommunernas och landstingens egna prognoser för 2010 ................
13

2.4.4
Ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting......
13

2.4.5 Äldreanslag 2009 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner

och landsting .........................................................................................
14

2.4.6 Äldreanslag 2006 48:2 Särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting ................................................................................................
14

2.5
Politikens inriktning .............................................................................
14

2.5.1
Sverige på väg ut ur krisen....................................................................
14

2.5.2
Kommunsektorns finansiella utveckling till och med 2014 ...............
16

2.6
Budgetförslag ........................................................................................
17

2.6.1
1:1 Kommunalekonomisk utjämning ..................................................
17

2.6.2
1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader................................
21

2.6.3 1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska

området..................................................................................................
22

3

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Tabellförteckning

Anslagsbelopp ...................................................................................................................
7

2.1
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner .......
9

2.2
Härledning av ramnivån 2011–2014 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner .............................................................................................................
10

2.3
Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag ..............
16

2.4
Kommunsektorns finanser .......................................................................................
16

2.5
Anslagsutveckling för 1:1 Kommunalekonomisk utjämning .................................
17

2.6
Tillskott, ekonomiska regleringar m.m. anslag 1:1 Kommunalekonomisk

utjämning...............................................................................................................
20

2.7
Bidrag och avgifter inom anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning..............
21

2.8
Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:1 Kommunalekonomisk

utjämning...............................................................................................................
21

2.9
Anslagsutveckling för 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader...............
21

2.10 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:2 Statligt utjämningsbidrag

för LSS-kostnader .................................................................................................
22

2.11 Anslagsutveckling för 1:3 Bidrag till organisationer inom det

kommunalekonomiska området...........................................................................
22

2.12 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:3 Bidrag till organisationer

inom det kommunalekonomiska området ..........................................................
23

4

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Diagramförteckning

2.1
Finansiellt sparande samt resultat före extraordinära poster .................................
12

2.2
Andelen kommuner och landsting som redovisat positiva resultat.......................
12

2.3
Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2009 ..........................
12

2.4
Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2009..............................
13

5

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

6

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. för budgetåret 2011 anvisar anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag
Anslagstyp

1:1
Kommunalekonomisk utjämning
Ramanslag
85 003 373

1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
Ramanslag
3 017 231

1:3
Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området
Ramanslag
4 050

Summa

88 024 654

7

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

8

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

2 Allmänna bidrag till kommuner

2.1 Omfattning

Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar tre anslag samt två äldreanslag.

Inom ramen för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning redovisas flera olika bidrag och avgifter (se avsnitt 2.6.1).

Inom utgiftsområdet ingår också anslaget 1:2

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader (se avsnitt 2.6.2). Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader ).

I utgiftsområdet ingår även anslaget 1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området (se avsnitt 2.6.3).

Inom utgiftsområdet finns även två äldreanslag, anslaget 2009 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting (se avsnitt 2.4.5) samt anslaget 2006 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (se avsnitt 2.4.6).

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

Utfall
Budget
Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

2009
2010 1
2010
2011
2012
2013
2014

1:1 Kommunalekonomisk utjämning
64 772
72 749
72 749
85 003
81 422
81 478
81 263

1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
2 808
2 933
2 933
3 017
3 017
3 017
3 017

1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska

området
8
6
6
4
4
4
4

Äldreanslag

2009 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting
14 000

2006 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting
1

2

Totalt för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
81 589
75 689
75 691
88 025
84 444
84 499
84 284

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

9

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Förändring av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Mellan 2009 och 2010 minskades ramen för utgiftsområdet främst till följd av att det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting, som utbetalades i december 2009 men i huvudsak avsåg kommunsektorns verksamheter under 2010, upphörde. Anslaget uppgick till 14 miljarder kronor (se avsnitt 2.4.5).

Mellan 2010 och 2011 ökar utgiftsområdets ram med knappt 12,5 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen för 2010 (se tabell 2.2). Av dessa 12,5 miljarder kronor utgör 3 miljarder kronor en tillfällig ökning av anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 2011 motiverat av den beräknat relativt svaga inkomstutvecklingen i kommunsektorn 2011 och det begränsade behovet av stabiliseringspolitiska åtgärder (se avsnitten 2.5.1 och 2.6.1).

Regeringen aviserade i 2010 års ekonomiska vårproposition en sänkt skatt för personer som är 65 år och äldre genom ett förhöjt grundavdrag. Regeringen aviserar i denna proposition en ytterligare sänkning av skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag. Skatteintäkterna för kommuner och landsting beräknas minska med totalt 7,5 miljarder kronor till följd av reformen. För att reformen ska vara neutral för kommuner och landsting ökas anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. 2011 (se avsnitt 2.6.1).

Därutöver tillkommer ytterligare ekonomiska regleringar som 2011 netto ökar nivån med 1,8 miljarder kronor för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning (se avsnitt 2.6.1) och

förändring
av anslagsnivån
för anslaget

1:2 Statligt
utjämningsbidrag för
LSS-kostnader

med 0,2 miljarder kronor ( se avsnitt 2.6.2).

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2011–2014 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Tusental kronor

2011
2012
2013
2014

Anvisat 2010 1
75 563 489
75 563 489
75 563 489
75 563 489

Förändring till

följd av:

Beslut
12 461 165
8 880 105
8 935 898
8 720 737

Överföring

till/från andra

utgifts-

områden

Övrigt

Ny ramnivå
88 024 654
84 443 594
84 499 387
84 284 226

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU3, rskr. 2009/10:166). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2.3 Mål

Målet för utgiftsområdet är att skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting som bidrar till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet.

2.4 Resultatredovisning

Regeringen överlämnade våren 2010 skrivelsen Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2009/10:102) till riksdagen. I skrivelsen redovisas översiktligt hur ekonomin och verksamheterna i den kommunala sektorn har utvecklats de senaste åren. Nedan redovisas utvalda delar av skrivelsen, som i vissa fall har uppdaterats och bearbetats med nytillkommen information.

Vidare redovisas i detta avsnitt kommunernas och landstingens prognoser för 2010, ersättningar för viss mervärdesskatt till kommuner och landsting samt de två äldreanslag som finns under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

2.4.1 God ekonomisk hushållning och balanskravet

I Sverige har den kommunala självstyrelsen en lång tradition. Kommunal självstyrelse innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa

10

ramar, fri bestämmanderätt för kommuner och landsting.

Utöver den kommunala beskattningsrätten hör det kommunala självstyret samman med medborgarnas möjlighet att påverka kommunala beslut och utkräva ansvar av sina lokala politiker. Som en del av det kommunala självstyret har kommunerna och landstingen själva ansvaret för att hantera sin ekonomi.

God ekonomisk hushållning

Enligt 8 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. I förarbetena ges ingen uttömmande beskrivning av vad som utgör en god ekonomisk hushållning. Däremot lämnas vissa vägledande exempel. För att motsvara kravet på god ekonomisk hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att de bara täcker kostnaderna. Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som realt sett åtminstone konsoliderar ekonomin.

Kommuner och landsting ska bl.a. ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent. Resultatet för sektorn som helhet uppgick till 2,2 procent 2009. Åren 2005–2009 uppgick resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för sektorn som helhet till i genomsnitt 1,8 procent per år. Variationerna har dock varit stora mellan enskilda kommuner och landsting samt mellan olika år.

Balanskravet

Enligt 8 kap. 4 § kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. Om ett negativt resultat uppstår ska det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år. Även i detta fall får undantag göras om det finns synnerliga skäl.

Av de kommuner och landsting som redovisade ett negativt s.k. balanskravsresultat i

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

bokslutet 2009 angav 15 av 26 kommuner och 1 av 5 landsting att det förelåg synnerliga skäl för att inte återställa hela eller delar av det negativa resultatet.

Det var 28 kommuner och 4 landsting som angav att de t.o.m. 2009 hade ett ackumulerat negativt resultat att återställa om totalt 1,9 miljarder kronor, varav 0,7 miljarder kronor för kommunerna och 1,2 miljarder kronor för landstingen.

2.4.2 Finansiellt sparande och resultat

Kommunsektorn utgör en betydande del av svensk ekonomi. Sektorns utgifter motsvarade 2009 nära 25 procent av BNP. Knappt 83 procent utgörs av konsumtionsutgifter, som till stor del består av utgifter för personal. Antalet sysselsatta i kommuner och landsting utgör ca 25 procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige.

Den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel (överskottsmålet). Kommunernas och landstingens finansiella sparande är av betydelse för uppfyllandet av detta mål. År 2009 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till -37 miljarder kronor, vilket motsvarade -1,2 procent av BNP. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick 2009 till knappt -11 miljarder kronor, vilket motsvarade -0,4 procent av BNP.

Som framgår av diagram 2.1 brukar i regel det finansiella sparandet i kommunsektorn och resultatet före extraordinära poster utvecklas i samma riktning. Olika redovisningsprinciper medför dock att det förekommer skillnader vissa år, såsom 2009 då bl.a. investeringsutgifterna ökade kraftigt. I kommunernas och landstingens redovisning periodiseras utgifterna för en investering under flera år genom avskrivningar. I Nationalräkenskaperna redovisas däremot hela investeringsutgiften under ett och samma år.

11

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Diagram 2.1 Finansiellt sparande samt resultat före extraordinära poster

Miljarder kronor

20

15

10

5

0

-5

-10

-15

1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009

Resultat före extraordinära poster, kommunsektorn

Resultat före extraordinära poster, kommuner

Resultat före extraordinära poster, landsting

Finansiellt sparande, kommunsektorn

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tillfälliga faktorer bakom starkt resultat för kommunsektorn 2009

Resultatet före extraordinära poster uppgick 2009 till 13,4 miljarder kronor för kommunsektorn som helhet, vilket var en förbättring med 5,5 miljarder kronor jämfört med 2008. Kommunernas sammanlagda resultat före extraordinära poster uppgick till 10,6 miljarder kronor och landstingens uppgick till 2,8 miljarder kronor.

Ett antal tillfälliga faktorer bidrog till det starka resultatet 2009. Premien för avtalssjukförsäkringen sattes till noll 2009, vilket motsvarade en kostnadsminskning om ca 5 miljarder kronor. Finansnettot förbättrades med nästan 5 miljarder kronor, främst till följd av återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar av finansiella tillgångar och lägre räntekostnader. Därutöver återbetalade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 1 miljard kronor till sina medlemmar, dvs. kommunerna och landstingen.

Diagram 2.2 Andelen kommuner och landsting som redovisat positiva resultat

Procent

100

90

Kommuner

80

Landsting

70

60

50

40

30

20

10

0

1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Andelen kommuner som redovisade positiva resultat ökade från 75 procent 2008 till 92 procent 2009. Även andelen landsting med positiva resultat ökade, från 50 till 75 procent (se diagram 2.2).

Kostnader för verksamheten 2009

Kommunsektorns s.k. kärnverksamheter står för en betydande del av sektorns totala kostnader för verksamheten. För sektorn som helhet svarar skolan inklusive förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för ca 28 procent av de totala kostnaderna. Hälso- och sjukvård, äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg står för ca 55 procent.

Övriga verksamheter (kultur, fritid, infrastruktur m.m.) svarar för drygt 17 procent av kostnaderna för verksamheten.

Det enskilt största kostnadsslaget är personalkostnader. Inkluderas personalrelaterade kostnader, som ingår i de delar av kommunernas och landstingens verksamhet som bedrivs av externa utförare, uppgår den totala personalkostnadsandelen för kommunerna till ca 70 procent och för landstingen till ca 60 procent.

Diagram 2.3 Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2009

Procent

Övrigt

16%
Förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg

Affärsverksamhet

13%

5%

IFO exkl ek bistånd

Grundskola

17%

4%

Ekonomiskt bistånd

2%

Funktionshindrade

Gymnasieskola

8%

11%

Övrig utbildning

Äldreomsorg
4%

20%

Källa: Statistiska centralbyrån.

Kommunernas kostnader för verksamheten uppgick 2009 till 486 miljarder kronor (475 miljarder kronor 2008). Skola, vård och omsorg stod för ca 80 procent av kommunernas totala kostnader för verksamheten.

12

Diagram 2.4 Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2009

Procent

Regional utveckling
Primärvård

8%

16%

Läkemedel inom
Specialiserad

psykiatrisk vård

läkemedelsförmånen

8%

9%

Tandvård

4%

Övrig hälso- och

sjukvård

8%

Specialiserad

somatisk vård

47%

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Landstingens kostnader för verksamheten uppgick 2009 till 239 miljarder kronor (230 miljarder kronor 2008). Hälso- och sjukvård stod för 92 procent av de totala kostnaderna för verksamheten.

Ett nationellt jämförelseprojekt

Ett nationellt jämförelseprojekt genomförs 2007–2010 i samverkan mellan staten och SKL med syfte att via systematisk benchmarking öka produktiviteten och effektiviteten i kommuner och landsting. Statens bidrag till projektet har totalt uppgått till 15,5 miljoner kronor för 2007–2010. Bidraget har i huvudsak utbetalats från anslaget 1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området med 4 miljoner kronor årligen 2007–2009. Ytterligare 1,2 miljoner kronor tillfördes projektet 2008 från äldreanslaget 2006 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting för att öka möjligheterna att nå målet om 200 deltagande kommuner och med inriktningen att öka antalet mindre kommuners medverkan i projektet. I avvaktan på en utvärdering förlängdes det nationella jämförelseprojektet med ett år och ytterligare 2,3 miljoner kronor tillfördes projektet 2010, vilket finansierades genom att medel överfördes från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning till anslaget 1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området .

Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning vid Ekonomihögskolan vid

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Lunds universitet har på uppdrag av styrgruppen för det nationella jämförelseprojektet utvärderat jämförelseprojektet i rapporterna Nationellt benchmarkingprojekt 2007–2010 och Det nationella ledningsprogrammet – Mäta för att leda (dnr Fi2006/255). I rapporterna anges att det efter så kort tid är svårt att se några direkta effekter i verksamheterna. Om jämförelser ska ge effekt behövs enligt rådet en kontinuerlig process som berör alla verksamheter. Flera relevanta jämförelsemått har tagits fram och det finns indikatorer på att dessa successivt integrerats i den befintliga styrningen.

2.4.3 Kommunernas och landstingens egna prognoser för 2010

Enligt kommunernas och landstingens egna prognoser våren 2010, insamlade av Statistiska centralbyrån, bedömdes resultatet sammantaget uppgå till 13 miljarder kronor 2010. Enkäten besvarades av 254 kommuner och samtliga landsting. Kommunerna och landstingen har sammantaget budgeterat ett resultat för 2010 på 4,7 miljarder kronor. Den främsta orsaken till den beräknade förbättringen i förhållande till vad som budgeterats är att prognosen för skatteintäkterna har reviderats upp. I relation till skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar det prognostiserade resultatet 2,1 procent.

Enligt kommunernas prognoser beräknades resultatet uppgå till 8,9 miljarder kronor 2010. Kommunernas budgeterade resultat för 2010 är 3,8 miljarder kronor.

Enligt landstingens prognoser beräknades resultatet uppgå till 4,1 miljarder kronor 2010. Landstingens budgeterade resultat för 2010 är 0,9 miljarder kronor.

Andelen kommuner och landsting som våren 2010 prognostiserade positiva resultat för 2010 uppgick till 93 respektive 95 procent. Detta är för både kommuner och landsting en förbättring jämfört med 2009.

2.4.4 Ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting

Kommuner och landsting kan hos Skatteverket ansöka om ersättning för kostnader för mervärdesskatt avseende icke mervärdesskattepliktig verksamhet m.m. Syftet är att

13

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

åstadkomma konkurrensneutralitet vid valet mellan att bedriva verksamhet i egen regi och att lägga ut den på externa utförare. År 2003 infördes en statlig finansiering av dessa ersättningar, samtidigt som det generella statsbidraget minskades i motsvarande grad (prop. 2001/02:112, bet. 2001/02:FiU17, rskr. 2001/02:296).

Ersättningarna redovisas under inkomsttitel 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner . Utbetalningarna av ersättning för

mervärdesskattekostnader
har
ökat
från

31,9 miljarder kronor 2002
till
44 miljarder

kronor 2009, vilket innebär en genomsnittlig ökning med 4,7 procent per år. År 2009 var ökningstakten 0,7 procent, jämfört med 10,2 procent 2008. Till en viss del kan skillnaden i ökningstakten mellan de två åren förklaras av att kommunernas och landstingens köp av varor (exempelvis förbrukningsmaterial) ökade 2008, men minskade 2009 i löpande priser.

2.4.5 Äldreanslag 2009 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting

Riksdagen har på tilläggsbudget för 2009 beslutat om ett tillfälligt stöd till kommunsektorn på totalt 14 miljarder kronor för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen m.m. (prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr. 2008/09:311; prop. 2009/10:2, bet. 2009/10:FiU11, rskr. 2009/10:43).

Huvuddelen av medlen, 13 miljarder kronor, fördelades med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen. Fördelningen på enskilda kommuner respektive landsting gjordes med ett enhetligt belopp per invånare. Medlen utbetalades i december 2009, men var avsedda för verksamhet under 2010.

Den återstående miljarden, som också utbetalades i december 2009, avsattes till landstingen för att minska de ekonomiska påfrestningar som förutsågs med anledning av influensapandemin.

2.4.6 Äldreanslag 2006 48:2 Särskilda insatser i vissa kommuner och landsting

Statistiska centralbyrån har fått i uppdrag av regeringen att utreda och analysera samt vidta åtgärder för att förbättra den ekonomiska kommunstatistiken (dnr Fi2009/2221). Uppdraget, som ska vara slutfört senast i november 2011, finansieras med högst 2,8 miljoner kronor från äldreanslaget 2006 48:2 Särskilda insatser i vissa kommuner och landsting .

Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA) har av regeringen 2010 beviljats 400 000 kronor från anslaget för utvecklingen av den nya databas som avses att ersätta de databaser som RKA och SKL i dag ansvarar för (dnr Fi2010/3232).

2.5 Politikens inriktning

2.5.1 Sverige på väg ut ur krisen

Sverige är nu på väg ur den värsta internationella ekonomiska krisen sedan depressionen på 1930-talet. Genom en ansvarsfull finanspolitik och starka offentliga finanser har krisen kunnat mötas med en bred och kraftfull politik för att stabilisera finansmarknaderna, dämpa fallet i produktionen och sysselsättningen samt värna välfärdens kärna. En viktig åtgärd i detta sammanhang är de tillfälliga medel om sammanlagt 17 miljarder kronor som anslagits till kommuner och landsting för 2010.

De tillfälliga statsbidragen är en bidragande orsak till att verkningarna av krisen har blivit förhållandevis begränsade för de kommunala verksamheterna. Samtidigt bör framhållas att kommunerna och landstingen själva har tagit ett stort ansvar för sin ekonomi och verksamhet.

I och med att tillväxtutsikterna har ljusnat avtar behovet av stabiliseringspolitiska åtgärder. De offentliga finanserna kommer att stärkas igen i takt med den ekonomiska återhämtningen. Bedömningen av utvecklingen är dock osäker.

Det är viktigt för kommunsektorn att sysselsättningen och därmed det kommunala skatteunderlaget utvecklas positivt. Regeringen har satt arbetslinjen och jobben främst även under krisen. Ytterligare åtgärder bör genomföras för att öka arbetsutbudet och underlätta

14

efterfrågan på arbetskraft, särskilt bland grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning).

Höjda statsbidrag för att värna välfärden

Den ekonomiska politikens huvuduppgift är att skapa en så hög varaktig välfärd som möjligt genom hög uthållig tillväxt, hög sysselsättning, välfärd som kommer alla till del och makroekonomisk stabilitet. Ett viktigt medel för att välfärden ska komma alla till del är offentlig finansiering av tjänster som riktar sig till enskilda individer efter behov, oavsett inkomst och bakgrund. En politik för att värna välfärdens kärna är därför central. Kommunsektorn har mot denna bakgrund tillförts 17 miljarder kronor i tillfälligt höjda statsbidrag för 2010, varav 13 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd och 4 miljarder kronor i generellt statsbidrag (anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ).

I 2009 års ekonomiska vårproposition aviserades dessutom en permanent höjning av det generella statsbidraget med 5 miljarder kronor fr.o.m. 2011. Det ekonomiska läget har förbättrats sedan 2010 års ekonomiska vårproposition. Trots en starkare ekonomisk utveckling bedöms kommunsektorns inkomster utvecklas relativt svagt under 2011. Mot bakgrund av den beräknat relativt svaga inkomstutvecklingen 2011 och det begränsade behovet av stabiliseringspolitiska åtgärder föreslår regeringen att anslaget 1:1 Kommunal-

ekonomisk
utjämning tillfälligt
ökas med

3 miljarder
kronor 2011. Genom
att tillfälligt

höja det generella statsbidraget ges kommuner och landsting bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola och utbildning samt att hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen. Tillsammans med den permanenta höjningen av det generella statsbidraget tillförs kommunsektorn i och med detta totalt 8 miljarder kronor 2011 (se avsnitt 2.6.1).

Utöver detta finns även riktade satsningar inom verksamhetsområden såsom utbildning, äldreomsorg och hälso- och sjukvård motsvarande omkring 12 miljarder kronor under perioden 2011–2014 , varav en stor del går till

kommuner
och landsting
(se
utgiftsområde

9 Hälsovård,
sjukvård och
social
omsorg och

Framtida utmaningar

De offentligt finansierade välfärdstjänsterna ska vara av högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. Det är också viktigt att de resurser som används för att producera dessa tjänster används så effektivt som möjligt.

Enligt en rapport från Socialdepartementet 2010 (Den ljusnande framtid är vård) beräknas vårdens och omsorgens andel av BNP öka från ca 13 procent i dag till ca 16 procent 2050 till följd av den demografiska utvecklingen samt nya behandlingsmöjligheter och högre ambitionsnivå. Med en produktivitetsökning på 0,6–0,7 procent per år inom vård- och omsorgssektorn skulle dock det ökade behovet kunna mötas utan att vårdens och omsorgens andel av BNP ökar. Enligt rapporten finns det stora möjligheter att effektivisera vården och omsorgen, bl.a. genom att lära av de mest effektiva utförarna.

Staten har 2007–2010 lämnat bidrag till ett nationellt jämförelseprojekt i syfte att öka produktiviteten och effektiviteten i de kommunala verksamheterna. Det är viktigt att detta arbete fortsätter i kommuner och landsting. Därtill kan ett ökat företagande inom vård- och omsorgssektorn öka valfriheten för brukarna och samtidigt stimulera till kvalitetsutveckling genom konkurrens mellan olika utförare.

Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln

Erfarenheterna från finanskrisen har tydliggjort problemen med att kommunsektorns finanser är konjunkturkänsliga. Det finns en risk att kommuner och landsting genom förändringar av skatter och utgifter bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna, vilket är ett problem ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv. Det kommunala balanskravet kan förstärka detta beteende. Regeringen har mot denna bakgrund tillsatt en utredning med uppdrag att överväga åtgärder som kan motverka att verksamheterna i kommunsektorn förstärker konjunkturvaria-

15

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

tionerna (dir. 2010:29). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 september 2011.

2.5.2 Kommunsektorns finansiella utveckling till och med 2014

I detta avsnitt sammanfattas redovisningen av kommunsektorns finansiella utveckling fram t.o.m. 2014 enligt denna proposition (se Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitten 9 och 10). Beräkningarna baseras på den nedan redovisade skatteunderlagsprognosen (se även Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 7).

Det kommunala skatteunderlaget

Åren 2010 och 2011 beräknas det kommunala skatteunderlaget öka med 1,9 respektive 1,1 procent. Den svagare ökningen 2011 förklaras av den avisering om en höjning av grundavdraget för pensionärer som görs i denna proposition och som beräknas medföra en sammanlagd minskning av skatteintäkterna motsvarande 7,5 miljarder kronor per år. För att reformen ska vara neutral för kommuner och landsting föreslås att det generella statsbidraget till kommunsektorn ökas i motsvarande utsträckning (se avsnitt 2.6.1).

Tabell 2.3 Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag

Procentuell utveckling

Utfall
Prognos

2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014

Faktisk utveckling

Aktuell beräkning
5,5
1,5
1,9
1,1
4,0
4,5
4,5

VÅP10
5,5
1,0
1,9
3,3
4,1
4,4
4,5

Underliggande utveckling

Aktuell beräkning
5,0
1,8
2,6
2,5
4,0
4,5
4,5

VÅP10
5,0
1,4
2,6
3,3
4,1
4,4
4,5

Källa: Egna beräkningar.

Den underliggande utvecklingen, dvs. utvecklingen justerad för regeländringar, bedöms uppgå till 2,6 procent 2010 och 2,5 procent 2011. Att den underliggande utvecklingen 2011 är svagare än vad som redovisats i 2010 års ekonomiska vårpropositionen beror på att höjningen av grundavdraget i vårpropositionen redovisades som en skattereduktion, vilket inte påverkar det kommunala skatteunderlaget.

Kommunsektorns finanser

Den svaga utvecklingen av skatteunderlaget för kommuner och landsting 2009 motverkades av ett antal tillfälliga faktorer som bidrog till det starka resultatet (se avsnitt 2.4.2).

Tabell 2.4 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för 2010–2014.

2009
2010
2011
2012
2013
2014

Inkomster
744
778
787
808
835
866

Inkomstskatter
511
523
528
550
574
600

Kommunal

fastighetsavgift
14
15
15
15
16
16

Statsbidrag
115
138
138
133
132
132

varav

generella bidrag 1
66
86
85
81
81
81

riktade bidrag
50
52
53
52
50
50

Övriga inkomster 2
104
102
106
109
114
118

Utgifter
755
772
794
816
843
870

Konsumtionsutgifter
636
654
671
687
710
733

Procentuell

utveckling 3
1,0
0,2
0,4
-0,1
0,5
0,5

Övriga utgifter
119
119
123
129
132
138

Finansiellt

sparande
-11
5
-7
-8
-7
-4

Procent av BNP
-0,4
0,2
-0,2
-0,2
-0,2
-0,1

Resultat 4
13
17
5
5
6
9

1 Generella bidrag inkluderar även det tillfälliga konjunkturstödet för 2010, totalt

14 miljarder kronor , varav 1 miljard avsåg utgifter i samband med pandemin 2009.

2 Övriga inkomster inkluderar kompensation för ingående mervärdesskatt på den kommunala sektorns inköp av varor och tjänster.

3 Avser konsumtionsutgifter mätt i kostnadsvolym.

4 Avser resultat före extraordinära poster.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De tillfälliga generella statsbidrag som tillförts kommuner och landsting för verksamheterna 2010 leder till att intäkterna från skatter och statsbidrag sammantaget ökar starkare i år jämfört med 2009. De tillfälliga statsbidragen bidrar till att dämpa fallet i antalet arbetade timmar och sysselsättningen i den kommunfinansierade verksamheten i år, samtidigt som det finansiella sparandet och resultatet beräknas förbättras. Att det finansiella sparandet förbättras mer än resultatet beror främst på att investeringsutgifterna beräknas minska, vilket påverkar det finansiella sparandet i högre utsträckning än resultatet.

Kommunsektorns inkomster väntas öka svagare 2011 jämfört med 2010. De tillfälliga generella statsbidragen på 17 miljarder kronor för 2010 upphör, men samtidigt höjs nivån

16

permanent med 5 miljarder kronor fr.o.m. 2011 samtidigt som ytterligare 3 miljarder kronor tillfälligt utbetalas 2011 (se avsnitt 2.6.1). Den kommunfinansierade sysselsättningen beräknas öka 2011. Sektorns totala utgifter väntas öka mer än inkomsterna och både det finansiella sparandet och resultatet försämras därmed. Kommunsektorn som helhet beräknas dock redovisa ett positivt resultat.

Det förbättrade läget på arbetsmarknaden bidrar till att stabilisera förutsättningarna för kommunsektorn 2012–2014. Den svaga konsumtionsvolymen 2012 beror i huvudsak på att antalet arbetsdagar då är färre än 2011. För 2013 och 2014 bedöms kostnaderna för den kommunala konsumtionen i volym öka med närmare 0,5 procent per år. Kommunsektorn redovisar ett finansiellt sparande och resultat 2012 och 2013 som är i nivå med 2011 års överskott. Under 2014 väntas det finansiella sparandet och resultatet stärkas.

2.6 Budgetförslag

2.6.1 1:1 Kommunalekonomisk utjämning

Anslagets ändamål och utjämningssystemets syfte är att ge kommuner och landsting goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Anslaget används även som ett instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, bl.a. med anledning av den kommunala finansieringsprincipen.

Tabell 2.5 Anslagsutveckling för 1:1 Kommunalekonomisk utjämning

Tusental kronor

Anslags-

2009
Utfall
64 771 941
sparande
-4

Utgifts-

2010
Anslag
72 749 251
prognos
72 749 247

2011
Förslag
85 003 373

2012
Beräknat
81 422 313

2013
Beräknat
81 478 106

2014
Beräknat
81 262 945

I tabell 2.6 redovisas de förändringar som påverkar ramen för respektive anslagspost i förhållande till nivån 2010.

Inom ramen för anslaget redovisas de bidrag och avgifter som omfattas av lagen (2004:773)

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

om kommunalekonomisk utjämning (se tabell 2.7). Anslaget är uppdelat i två anslagsposter som omfattar bidrag till och avgifter från kommuner respektive bidrag till och avgifter från landsting. De avgifter som betalas av kommuner och landsting till staten redovisas som inkomster under anslaget, som därmed är nettoberäknat. Bidragen som betalas ut från anslaget beräknas uppgå till 98 511 miljoner kronor 2011 och avgifterna till 13 508 miljoner kronor, vilket gör att anslagsramen totalt uppgår till 85 003 miljoner kronor.

Höjda generella statsbidrag

Efter förslag i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU3, rskr. 2009/10:165) ökades anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning tillfälligt med 4 miljarder kronor 2010.

I 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100) aviserades en permanent höjning av anslaget med 5 miljarder kronor fr.o.m. 2011. I denna proposition föreslår regeringen att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning dessutom tillfälligt ökas med 3 miljarder kronor 2011.

Regleringar enligt finansieringsprincipen

Med anledning av ett förtydligande i socialtjänstlagen avseende anhörigstöd (prop. 2008/09:82, bet. 2008/09:SoU19, rskr. 2008/2009:249) ökas anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med knappt 300 miljoner kronor från och med 2011. Samtidigt minskas anslaget 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med motsvarande belopp.

Den nya skollag som riksdagen beslutade under våren 2010 bedöms medföra vissa ekonomiska konsekvenser för kommunerna (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370). För att kompensera kommunerna för detta ökas anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med 38 miljoner kronor 2011, 73 miljoner kronor 2012 och 70 miljoner kronor per år fr.o.m. 2013 i förhållande till 2010 års nivå.

Till följd av införandet av allmän förskola för treåringar fr.o.m. den 1 juli 2010 (prop.

17

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

2008/09:115, bet. 2008/09:UbU11, rskr. 2008/09:220) ökades anslaget 1:1 Kommunal-

ekonomisk
utjämning
fr.o.m. 2010 med

220 miljoner
kronor.
Helårseffekten beräknas

uppgå till 440 miljoner kronor, varför anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ökas med ytterligare 220 miljoner kronor fr.o.m. 2011.

Riksdagens beslut i anledning av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8) innebär enligt regeringens bedömning effektiviseringsvinster i kommunsektorn till följd av ökad genomströmning och bättre planeringsförutsättningar. Regeringen beräknar den sammantagna effektiviseringsvinsten till 675 miljoner kronor 2012, 895 miljoner kronor 2013, 1 360 miljoner kronor 2014 och 1 930 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Med anledning av detta minskas anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Regeringen kommer noga följa kostnadsutvecklingen för skolhuvudmännen.

För att förbättra uppföljningen, och därmed möjligheten att fånga upp elever som behöver extra stöd, föreslår regeringen att införa betyg från årskurs 6 i grundskolan och grundsärskolan, vilket innebär merkostnader för kommunerna (prop. 2009/10:219). Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ökas därför med 59 miljoner kronor 2012 (halvårseffekt) och med 118 miljoner kronor fr.o.m. 2013.

För att förbättra elevernas kunskaper i matematik kommer regeringen att lämna förslag om att den garanterade undervisningstiden i matematik utökas med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan (se utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning avsnitt 4.1.2). Regeringen beräknar att kostnaden för detta, vid ett införande från hösten 2013, blir 250 miljoner kronor 2013 och 500 miljoner kronor fr.o.m. 2014, varför anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning ökas med dessa belopp.

Regeringen har under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning avsnitt 4.1.2 aviserat att den avser att införa nationella prov i fler ämnen i årskurserna 6 och 9. För detta ändamål föreslår regeringen att kommunerna tilldelas 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2011. Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning

ökas därför med detta belopp.

Den 1 januari 2009 utvidgades, efter beslut av Socialstyrelsen, det nationella vaccinations-

programmet för barn till att även omfatta vaccination mot pneumokocker vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Landstingen kompenseras för ökade kostnader genom att anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning ökas med 150 miljoner kronor per år 2010–2012. Från och med 2013 minskas beloppet till 120 miljoner kronor, varför anslaget då kommer att minskas med 30 miljoner kronor.

Reglering i LSS-utjämningen

Till följd av införanderegler i LSS-utjämningen översteg 2009 summan av bidragen för utjämningen summan av avgifterna med 15 miljoner kronor. Regleringen gjordes med ett års eftersläpning och därför minskades anslaget

1:1 Kommunalekonomisk
utjämning med

15 miljoner kronor efter
förslag i budget-

propositionen för 2010. År 2011 återställs den reglering som engångsvis gjordes 2010, vilket innebär att nivån på anslaget ökar med 15 miljoner kronor.

Övriga ekonomiska regleringar

Övriga ekonomiska regleringar avser att neutralisera effekter av statliga beslut som inte omfattas av den kommunala finansieringsprincipen, men som t.ex. påverkar det kommunala skatteunderlaget och därmed skatteintäkterna för kommuner respektive landsting.

Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark

Avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor innehåller bestämmelser om det system för utjämning som Sverige och Danmark ska tillämpa beträffande skatt som tas ut av skatteskyldiga som pendlar över Öresund (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31, rskr. 2003/04:269). Det utjämningsbelopp som regleras i artikel 6 i avtalet bör, i det fall ett nettobelopp ska betalas av Danmark till Sverige, tillföras samtliga kommuner respektive landsting med ett enhetligt belopp per invånare. Skälet är att minskningen av skatteintäkterna till följd av arbetspendling över Öresund fördelas på hela kommunrespektive landstingskollektivet genom inkomstutjämningen. Anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning ökas med

18

anledning av detta 2011 med 189 miljoner kronor, varav 124 miljoner kronor för kommunerna och 65 miljoner kronor för landstingen. Fördelningen mellan kommuner och landsting är gjord i förhållande till den genomsnittliga skattesatsen för kommuner respektive landsting.

Sänkt skatt för personer som är 65 år och äldre

Regeringen aviserade i 2010 års ekonomiska vårproposition att skatten för personer som är 65 år och äldre skulle sänkas genom ett förhöjt grundavdrag. Regeringen föreslår i denna proposition en ytterligare sänkning av skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag. Skatteintäkterna för kommuner och landsting beräknas minska med totalt 7,5 miljarder kronor till följd av reformen. För att reformen ska vara neutral för kommuner och landsting ökas anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med 7,5 miljarder kronor, varav 4 920 miljoner kronor för kommunerna och 2 580 miljoner kronor för landstingen.

Det nationella jämförelseprojektet

Det nationella jämförelseprojektet för kommunerna förlängdes med ett år 2010 och anslaget 1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området tillfördes 2,3 miljoner kronor från anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning (se avsnitt 2.6.3). Eftersom detta var ett engångsbelopp ökas anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning därmed med 2,3 miljoner kronor fr.o.m. 2011.

Tidsbegränsad kompensation avseende skolgång för barn som avvisas eller utvisas

Under perioden 2006–2010 har kommunerna tillfälligt kompenserats för kostnader för skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas. Kompensationen upphör 2011 och anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning minskas därför med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2011.

Skatteväxling i Södermanlands län

På begäran av kommunerna och landstinget i Södermanlands län (dnr Fi2010/1884) avser regeringen att justera de i utjämningssystemet ingående länsvisa skattesatserna för länet. Justeringen sker till följd av att en skatteväxling för ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården genomfördes under 2010, då kommunerna tog

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

över ansvaret från landstinget. Skatteväxlingen var 20 öre och i syfte att neutralisera omfördelningen mellan kommun- och landstingskollektiven till följd av skatteväxlingen medför detta att anslagsposten för kommunerna ökas med 13,7 miljoner kronor och att anslagsposten för landstingen minskas med motsvarande belopp. Nivån på anslaget påverkas således inte.

19

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Tabell 2.6 Tillskott, ekonomiska regleringar m.m. anslag 1:1 Kommunalekonomisk utjämning

Miljoner kronor

Kommuner
Kommuner
Kommuner
Kommuner
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting

budget
beräknat
beräknat
beräknat
budget
beräknat
beräknat
beräknat

2011
2012
2013
2014
2011
2012
2013
2014

Anvisat för 2010
52 916
52 916
52 916
52 916
19 833
19 833
19 833
19 833

Tillskott

Tillfälligt tillskott 2010
-2 800
-2 800
-2 800
-2 800
-1 200
-1 200
-1 200
-1 200

Tillskott aviserat i 2009 års

ekonomiska vårproposition
3 500
3 500
3 500
3 500
1 500
1 500
1 500
1 500

Tillfälligt tillskott 2011
2 100

900

Regleringar enligt

finansieringsprincipen

Anhörigstöd (prop. 2008/09:82)
300
300
300
300

Den nya skollagen

(prop.2009/10:165)
38
73
70
70

Allmän förskola för treåringar

(prop. 2008/09:115)
220
220
220
220

Högre krav och kvalitet i den nya

gymnasieskolan (prop.

2008/09:199)

-675
-895
-1 360

Införande av betyg från årskurs 6

(prop. 2009/10:219)

59
118
118

Ökad undervisningstid

250
500

Fler nationella prov
40
40
40
40

Pneumokockvaccination

-30
-30

LSS-utjämning

Tillfälligt införandebidrag 2009
15
15
15
15

Övriga ekonomiska regleringar

Utjämningsbelopp Sverige-

Danmark
124
124
124
124
65
65
65
65

Sänkt skatt för pensionärer
4 920
4 920
4 920
4 920
2 580
2 580
2 580
2 580

Återföring till följd av avslutat

nationellt jämförelseprojekt
2
2
2
2

Skolgång för barn som avvisas

eller utvisas
-50
-50
-50
-50

Skatteväxling Södermanlands län
14
14
14
14
-14
-14
-14
-14

Summa
61 339
58 658
58 744
58 529
23 664
22 764
22 734
22 734

Specificering av anslaget

I tabell 2.7 redovisas per anslagspost (kommuner respektive landsting) en preliminär prognos för 2011–2014 för de bidrag och avgifter som redovisas inom anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning . För 2011 beslutar Skatteverket senast den 20 januari 2011 preliminärt om bidrag och avgifter för varje kommun och landsting. Senast den 15 april 2011 fastställs bidragen och avgifterna.

Beloppen i tabell 2.7 för bidrag och avgifter för inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag styrs av de regler för beräkningarna som anges i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Respektive anslagspost minskas med summan av bidrag och avgifter. Mellanskillnaden utgör regleringsbidraget eller regleringsavgiften som fördelas mellan kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare.

20

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Tabell 2.7 Bidrag och avgifter inom anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning

Miljoner kronor

Kommuner
Kommuner
Kommuner
Kommuner
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting

budget
beräknat
beräknat
beräknat
budget
beräknat
beräknat
beräknat

2011
2012
2013
2014
2011
2012
2013
2014

Inkomstutjämningsbidrag
54 297
56 578
59 124
61 784
17 654
18 395
19 223
20 088

Inkomstutjämningsavgift
-4 074
-4 245
-4 436
-4 636
-2 218
-2 311
-2 415
-2 523

Kostnadsutjämningsbidrag
5 901
5 956
6 050
6 164
1 537
1 551
1 576
1 606

Kostnadsutjämningsavgift
-5 882
-5 937
-6 031
-6 145
-1 536
-1 550
-1 575
-1 604

Strukturbidrag
1 522
1 522
1 522
1 522
656
656
656
656

Införandebidrag
0
0
0
0
0
0
0
0

Delsumma
51 764
53 873
56 229
58 690
16 093
16 742
17 466
18 222

Regleringsbidrag
9 575
4 785
2 515
0
7 571
6 022
5 269
4 512

Regleringsavgift
0
0
0
-161
0
0
0
0

Summa anslagspost
61 339
58 658
58 744
58 529
23 664
22 764
22 734
22 734

Regeringens överväganden

Tabell 2.8 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:1 Kommunalekonomisk utjämning

Tusental kronor

2011
2012
2013
2014

Anvisat

2010 1
72 749 251
72 749 251
72 749 251
72 749 251

Förändring till

följd av:

Beslut
12 254 122
8 673 062
8 728 855
8 513 694

Överföring

till/från

andra

anslag

Övrigt

Förslag/

beräknat

anslag
85 003 373
81 422 313
81 478 106
81 262 945

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU3, rskr. 2009/10:166). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen föreslår att 85 003 373 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2011. För 2012 beräknas anslaget

till 81 422 313 000 kronor,
för
2013
till

81 478 106 000 kronor och
för
2014
till

81 262 945 000 kronor.

2.6.2 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Tabell 2.9 Anslagsutveckling för 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Tusental kronor

2009
Utfall
2 807 887
Anslags-
1

sparande

2 933 385 1
Utgifts-

2010
Anslag
prognos
2 933 385

2011
Förslag
3 017 231

2012
Beräknat
3 017 231

2013
Beräknat
3 017 231

2014
Beräknat
3 017 231

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för kostnadsutjämning mellan kommuner för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, och lagen (1993:389) om assistansersättning. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för LSS- kostnader som kommunerna betalar till staten.

Utgiftsprognosen för anslaget avseende 2010 är 2 933 miljoner kronor, vilket är drygt 125 miljoner kronor högre än anvisat belopp.

Anslaget
föreslås
därför
ökas
med

125 497 000 kronor i
propositionen
Höst-

tilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2). Orsaken till det ökade behovet av medel är dels en allmän ökning av prisnivån, dels att antalet personer med insatser enligt LSS har förändrats på ett sätt som gör att skillnaderna mellan kommunernas förutsättningar att tillhandahålla verksamhet enligt LSS har ökat. Detta medför en ökad omslutning i kostnadsutjämningen för LSS-kostnaderna. Summan av avgifterna ökar

21

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

lika mycket som bidraget. Avgifterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida och uppgår 2010 till totalt 2 933 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 2.10 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Tusental kronor

2011
2012
2013
2014

Anvisat 2010 1
2 807 888
2 807 888
2 807 888
2 807 888

Förändring till följd av:

Beslut
209 343
209 343
209 343
209 343

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt

Förslag/

beräknat

anslag
3 017 231
3 017 231
3 017 231
3 017 231

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU3, rskr. 2009/10:166). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Omslutningen i kostnadsutjämningen ökar vanligtvis från det ena året till det andra. Det råder dock varje år osäkerhet om exakt hur stor ökningen blir. Det definitiva utfallet för 2011 fastställs under våren 2011. Enligt en preliminär beräkning från Statistiska centralbyrån kommer omslutningen i utjämningen för LSS-kostnader 2011 uppgå till 3 017 231 000 kronor, varför regeringen föreslår att detta belopp anvisas under anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader för 2011. För 2012–2014 beräknas anslaget till 3 017 231 000 kronor för respektive år.

2.6.3 1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området

Tabell 2.11 Anslagsutveckling för 1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området

Tusental kronor

2009
Utfall
8 050
Anslags-
0

sparande

Utgifts-

2010
Anslag
6 350
prognos
6 350

2011
Förslag
4 050

2012
Beräknat
4 050

2013
Beräknat
4 050

2014
Beräknat
4 050

Anslaget används för bidrag till två organisationer inom det kommunalekonomiska området, Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA).

Rådet för kommunal redovisning

RKR är en ideell förening för normbildning i kommunala redovisningsfrågor med uppgift att främja god redovisningssed i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Medlemmar i föreningen är staten och SKL. Medlemmarna har i avtal förbundit sig att årligen stödja föreningens verksamhet ekonomiskt med vardera högst 1 050 000 kronor per år.

RKR har i en skrivelse i april 2010 till Regeringskansliet (Finansdepartementet) avseende statens åtagande anhållit om bidrag för 2011 med 1 050 000 kronor (dnr Fi2010/2538).

Rådet för främjande av kommunala analyser

RKA bildades 2005 och är också en ideella föreningen. Medlemmar i föreningen är staten och SKL.

RKA ska tillhandahålla nyckeltal i en databas för jämförelser i kommunsektorn. Syftet med databasen är att stödja uppföljningen av måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting. Föreningen ska vidare bl.a. utveckla befintliga nyckeltal och ta fram ytterligare nyckeltal med särskilt fokus på sådana tal som mäter kvalitet samt marknadsföra databasen för en ökad användning.

Staten och SKL har i avtal förbundit sig att årligen stödja föreningens verksamhet ekonomiskt med högst 3 miljoner kronor vardera. Från och med 2011 kommer SKL enligt tilläggsavtal att stödja föreningen med ytterligare 400 000 kronor årligen.

RKA har i en skrivelse i juli 2010 till Regeringskansliet (Finansdepartementet) avseende statens åtagande anhållit om bidrag för 2011 med 3 000 000 kronor (dnr Fi2010/3630).

22

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Regeringens överväganden

Tabell 2.12 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området

Tusental kronor

2011
2012
2013
2014

Anvisat 2010 1
6 350
6 350
6 350
6 350

Förändring till följd av:

Beslut
-2 300
-2 300
-2 300
-2 300

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt

Förslag/

beräknat

anslag
4 050
4 050
4 050
4 050

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU3, rskr. 2009/10:166). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

I avvaktan på en utvärdering (se avsnitt 2.4.2) har det nationella jämförelseprojektet, vad avser kommunerna, förlängts med ett år och ytterligare 2 300 000 kronor tillfördes projektet under 2010. Anslaget minskas med samma belopp fr.o.m. 2011 då de statliga projektmedlen

upphör.
Regeringen
föreslår
att

4 050 000 kronor anvisas
under
anslaget

1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området för 2011. För 2012–2014 beräknas anslaget uppgå till 4 050 000 kronor respektive år.

23