Prop. 2010/11:101 Årsredovisning för staten 2010

Prop. 2010/11:101
Propositioner · FI

Årsredovisning för staten 2010

2011-04-14 · 321 sidor, varav 307 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
Sidnummer: 307 av 321 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2010/11:101, Årsredovisning för staten 2010

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse 2010/11:101

Årsredovisning för staten 2010

opaginerad Regeringens skrivelse 2010/11:101 Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse 2010/11:101

Årsredovisning för staten 2010

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2011

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2010. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande avseende EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med reservation från Riksrevisionen och skälen för detta anges. En redovisning av åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen lämnas. Vidare lämnas en redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel för budgetåret 2009.

s. 7 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2010

Den svenska ekonomin uppvisar en stark återhämtning vilket har haft en positiv inverkan på statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande är negativt även 2010 men det har förbättrats med 18 miljarder kronor jämfört med 2009.

Utgiftstaket för 2010 klarades med en margi- nal på 38 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 29,9 procent som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Underskottet i statens budget uppgick till 1 miljard kronor, vilket är en förbättring med 175 miljarder kronor jämfört med 2009.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 53 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har resultatet förbättrats med 26 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 36 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 37,0 procent 2009 till 33,7 procent 2010.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2010 jämfört med 2009.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Utfall

Procent

Utfall

Procent

2010

av BNP 1

2009

av BNP 2

Den offentliga

sektorns

finansiella

sparande

-11

-0,3

-29

-0,9

Statens

budgetsaldo

-1

0,0

-176

-5,7

Utgiftstak

1 024

31,0

989

31,8

Takbegränsade

utgifter

986

29,9

965

31,0

Statens netto-

förmögenhet

-358

-10,8

-384

-12,4

Statsskuld

1 113

33,7

1 149

37,0

Årets överskott i

resultaträkningen

1,6

0,9

Garantiför-

bindelser 3

1 471

44,6

1 461

47,0

EU-avgiften 4

30,4

0,9

19,2

0,6

Nettoflöde till EU 4

17,4

0,5

7,5

0,2

1 Prel. BNP för 2010 uppgår till 3 301 miljarder kronor (löpande priser).

2 Rev. BNP för 2009 uppgår till 3 108 miljarder kronor (löpande priser).

3 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4 Kassamässiga uppgifter.

s. 8 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en

konjunkturcykel.

Utfallet

för

2010 blev

-11 miljarder

kronor,

motsvarande

-0,3 procent av

BNP. Det

genomsnittliga

sparandet 2001–2010 motsvarade

0,8 procent

av BNP. Eftersom denna period kännetecknas av ett resursutnyttjande som var något svagare än normalt bedöms det finansiella sparandet vara i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket klarades

Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgifts- taket för 2010 uppgick till 1 024 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 986 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 38 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 53 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2009.

Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av de totala intäkterna.

Direkta skatter på arbete är nästan oförändrade jämfört med 2009. Den marginella förändringen förklaras av att skattereduk- tionerna som minskar intäkterna från direkta

skatter ökat i högre omfattning än inkomstskatterna. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling.

Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor och skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor, varav mervärdesskatt med 23 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar ökade med

42 miljarder

kronor

jämfört

med

2009.

Transfereringar

till

hushåll

ökade

med

4 miljarder

kronor netto. Transfereringar till

hushåll avseende

socialförsäkringen minskade

med 5 miljarder kronor medan kostnaderna för arbetsmarknadsrelaterade transfereringar ökade med 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshets- ersättningen minskade med 1,7 miljarder kronor och aktivitetsstödet ökade med 5,9 miljarder kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 2,8 miljarder kronor. Kostnaden för sjukpenning minskade med 2,4 miljarder kronor medan aktivitets- och sjukersättningen minskade med 5,8 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 23 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade med 10 miljarder kronor. Avgiften till EU ökade med 11 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att Sverige 2009 hade en lägre avgift på grund av en stor återbetalning.

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009. Kostnader för personal minskade med 8,8 miljarder kronor, främst till följd av att av- sättningen för tjänstepensioner minskade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 4,3 procent.

Resultat från andelar i dotter- och intressefö- retag påverkade utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2009. Luossavaara- Kiirunavaara AB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.

s. 9 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 12 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -358 miljarder kronor vid utgången av 2010, vilket motsvarar -10,8 procent av BNP. I förhållande till 2009 ökade nettoförmögenheten med 26 miljarder kronor. Den positiva förändringen i netto- förmögenheten är hänförbar till årets överskott på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkades nettoförmögenheten negativt med 28 miljarder kronor till följd av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars och skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kro- nor vid utgången av 2010. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kronor. Som andel av den konsoliderade statsskulden minskade skulden i utländsk valuta från 29 till 24 procent.

Utfallet för statens budget

Inkomster

Inkomsterna på statens budget uppgick till 780 miljarder kronor 2010. Jämfört med budget blev utfallet av inkomsterna 56,5 miljarder kronor högre.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 777 miljarder kronor, vilket är 55,3 miljarder kronor högre än budget.

De totala skatteintäkterna blev 1 507 miljarder kronor, vilket är 73 miljarder kronor högre än budget. De största skillnaderna finns under skatt på arbete (10,2 miljarder kronor), skatt på kapital från hushåll (5,8 miljarder kronor), skatt på företagsvinster (20,9 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (31,8 miljarder kronor).

Utgifter

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 780,6 miljarder kronor, vilket är 48,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i

Skr. 2010/11:101

statens budget för 2010. På tilläggsbudget anvisades 7,5 miljarder kronor, varav 3,1 miljarder kronor avsåg kapitalinsatser i statliga bolag och 1,2 miljarder kronor tillskott inom migrationsområdet. I förhållande till statens budget och tilläggsbudget blev totala utgifter m.m. 56 miljarder kronor lägre. Det beror framför allt på att posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev 30,8 miljarder kronor lägre än budget.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden

ökade

med

10 miljarder kronor jämfört

med

2009

och

uppgick till 1 471 miljarder kronor vid utgången av 2010. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP minskat från 47 procent 2009 till 44,6 procent 2010. Störst är insättningsgarantin med 948 miljarder kronor. Därefter kommer kreditgarantier inklusive exportgarantier med 415 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital med 99 miljarder kronor.

Statens externa utlåning med kreditrisk

uppgick till

217 miljarder

kronor,

varav

186 miljarder

kronor avser

studielån.

Drygt

26 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar varav 24 miljarder kronor är hänförliga till studielån.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel, Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalanden från granskningen om myndig- heternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

s. 10 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Redovisning av EU-medel

Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick Sveriges avgift till EU till 30,4 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 13 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU ökade med ca 10 miljarder kronor jämfört med 2009.

Statliga sektorns tillgångar och skulder

Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

Vid utgången av 2010 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 728 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 325 miljarder kronor

jämfört med 2009.

samlade

skulderna

uppgick

till

3 115 miljarder

kronor, vilket

motsvarar

minskning

med

415 miljarder

kronor.

Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar,

till 613 miljarder kronor, en

ökning

med

90 miljarder kronor jämfört med 2009.

AP-fondernas

tillgångar

ökade

med

89 miljarder

kronor till

930 miljarder kronor.

AP-fondernas

egna

kapital

ökade

med

68 miljarder

kronor

och

uppgick

till

895 miljarder kronor i slutet av 2010.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 694 miljarder kronor, en minskning med 46 miljarder kronor jämfört med 2009. Statens andel av bolagens skulder minskade med 57 miljarder kronor till sammanlagt 1 345 miljarder kronor. Det egna kapitalet ökade med 11 miljarder kronor och uppgick till 349 miljarder kronor 2010.

Riksbankens tillgångar och skulder minskade med 382 respektive 377 miljarder kronor. Riksbankens eget kapital minskade därmed med 5 miljarder kronor.

Premiepensionssystemets tillgångar, som redovisas i anslutning till sammanställningen

över den

statliga sektorn, har

ökat

med

73 miljarder

kronor jämfört

med

2009.

Skulderna har ökat med motsvarande belopp, vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår till -1 miljard kronor.

s. 11 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning……………………………………………………………………..7

Årsredovisningen för staten 2010 – avgränsningar m.m ....................................

Uppföljning av de budgetpolitiska målen ...........................................................

2.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande .......................................

2.2

Utgiftstak för staten .............................................................................

2.3

Budgeteringsmarginalens användning .................................................

Utveckling av statens ekonomi ...........................................................................

3.1

Utvecklingen av statens budget ...........................................................

3.1.1

Statens budgetsaldo ..............................................................................

3.1.2

Inkomster på statens budget ................................................................

3.1.3

Utgifter på statens budget ....................................................................

3.2

Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna .............................

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ....................................

4.1

Resultaträkning .....................................................................................

4.1.1

Intäkter ..................................................................................................

4.1.2

Kostnader ..............................................................................................

4.1.3

Transfereringar ......................................................................................

4.1.4

Kostnader för statens egen verksamhet ...............................................

4.1.5

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag .............................

4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter

och kostnader ........................................................................................

4.2

Balansräkning ........................................................................................

4.2.1

Nettoförmögenheten ............................................................................

4.2.2

Övriga förändringar i balansräkningen ................................................

4.3

Finansieringsanalys ...............................................................................

4.3.1

Statens verksamhet ................................................................................

4.3.2

Investeringar ..........................................................................................

4.3.3

Utlåning .................................................................................................

4.3.4

Finansiella aktiviteter ............................................................................

4.3.5

Statens nettoupplåning .........................................................................

4.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens

budget ....................................................................................................

4.4

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................

4.4.1

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ...........................

4.4.2

Redovisningsprinciper, utfallet på statens budget ..............................

4.4.3

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget ....................

4.5

Noter .....................................................................................................

s. 12 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

4.5.1

Noter till resultaträkningen ..................................................................

4.5.2

Noter till balansräkningen ..................................................................

101

4.5.3

Noter till finansieringsanalysen ..........................................................

126

Utfallet för statens budget .................................................................................

133

5.1

Statens budgetsaldo 2010 ....................................................................

133

5.1.1

Statens budget 2009 och 2010 .............................................................

134

5.2

Inkomster på statens budget 2010 ......................................................

135

5.2.1

Prognosförutsättningar .......................................................................

135

5.2.2

Totala skatteintäkter ............................................................................

137

5.2.3

Övriga inkomster .................................................................................

142

5.3

Utgifter på statens budget 2010 .........................................................

147

5.3.1

Makroekonomiska förutsättningar och beslut ..................................

148

5.3.2

Sammanfattning ...................................................................................

149

5.3.3

Indragningar .........................................................................................

151

5.3.4

Överskridanden ...................................................................................

152

5.3.5

Begränsningsbelopp .............................................................................

152

5.4

Utfall per utgiftsområde .....................................................................

152

5.4.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................

153

5.4.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............

154

5.4.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................

155

5.4.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................

156

5.4.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ........................................

157

5.4.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...................

158

5.4.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ............................................

160

5.4.8

Utgiftsområde 8 Migration .................................................................

161

5.4.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .................

162

5.4.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp .............................................................................................

163

5.4.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................

164

5.4.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........

165

5.4.13

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ................................

166

5.4.14

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ...............................

167

5.4.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd ..............................................................

168

5.4.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................

169

5.4.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............

171

5.4.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

byggande samt konsumentpolitik ......................................................

172

5.4.19

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ....................................................

173

5.4.20

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ................................

174

5.4.21

Utgiftsområde 21 Energi .....................................................................

175

5.4.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer .................................................

176

5.4.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ..........

177

5.4.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv ..............................................................

178

5.4.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ...........................

179

5.4.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m ..........................................

180

5.4.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen .........................

183

5.4.28

Förändring av anslagsbehållningar ......................................................

184

5.4.29

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto ......

186

5.4.30

Kassamässig korrigering ......................................................................

188

5.4.31

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ........................

189

s. 13 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.5

Underliggande saldo och engångseffekter .........................................

190

5.6

Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget................

192

5.7

Bemyndiganden ...................................................................................

205

Statliga garantier och krediter ............................................................................

209

6.1

Statliga garantier ..................................................................................

209

6.1.1

Garantiportföljens sammansättning ..................................................

210

6.1.2

De olika garantityperna ......................................................................

212

6.1.3

Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj...................

216

6.1.4

Tillgångar i garantiverksamheten .......................................................

217

6.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och

tillgångar i garantiverksamheten ........................................................

218

6.1.6

Stabilitetsfonden .................................................................................

219

6.1.7 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens

finanser ................................................................................................

219

6.2

Statlig utlåning med kreditrisk ...........................................................

221

6.2.1

Kreditportföljens sammansättning ....................................................

221

6.2.2

De olika lånen med kreditrisk ............................................................

223

6.3

Samlad analys av statens risker ...........................................................

225

6.3.1

Åtaganden som ska ingå i en analys ...................................................

225

6.3.2

Kreditrisk respektive likviditetsrisk ...................................................

226

6.3.3

En kvalitativ och en kvantitativ analys ...............................................

226

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU .............................

231

7.1

Intygande avseende EU-medel ...........................................................

231

7.2

Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen .............

232

7.3

Räkenskapssammanställning av EU-medel .......................................

232

7.3.1

Resultaträkning ...................................................................................

233

7.3.2

Balansräkning ......................................................................................

234

7.3.3

Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ..............

235

7.4

Bedömning av ansvariga myndigheter ...............................................

236

7.4.1 Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och

bedömning av den interna styrningen och kontrollen .....................

236

7.4.2

Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ..............................................

237

7.4.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar

och ledningens förvaltning .................................................................

238

7.5

Regeringens intygande avseende EU-medel .....................................

238

7.6 Europeiska revisionsrättens årsrapport om

budgetgenomförandet ........................................................................

238

7.6.1

Väsentliga iakttagelser budgetåret 2009 ............................................

239

7.6.2

Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ..................................

239

7.6.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

iakttagelser ...........................................................................................

240

7.7

Redovisning av samtliga EU-medel ...................................................

240

7.7.1

Avgiften till EU:s budget ...................................................................

240

7.7.2

Redovisning på statens budget ...........................................................

240

7.7.3

Redovisning i resultaträkningen .........................................................

243

Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande

över ......................................................................................................................

247

8.1

Den statliga sektorns förmögenhet ...................................................

247

8.2

AP-fonderna och Premiepensionssystemet ......................................

250

s. 14 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

8.3

Statliga bolag, banker och finansinstitut ............................................

250

8.4

Riksbanken ...........................................................................................

252

8.5

Pensionssystemets årsredovisning 2010 .............................................

252

Riksrevisionens iakttagelser ...............................................................................

257

9.1

En ändrad ordning för hantering av revisionens iakttagelser ............

257

9.2

Årlig revision .......................................................................................

257

9.3

Effektivitetsrevision ............................................................................

260

9.4

Granskning av årsredovisningen för staten 2009 ...............................

271

Bilagor:

Bilaga 1 Ordlista

Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 3 Statliga bolag

Bilaga 4 Bemyndiganden

Bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget

Bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011

s. 15 Tabellförteckning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabellförteckning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet ............................................................................

2.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................

2.2

Det finansiella sparandet i delsektorerna ................................................................

2.3

Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot

överskottsmålet ....................................................................................................

2.4

Utgiftstak för staten.................................................................................................

2.5

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010...............................................

2.6

Takbegränsade utgifter .............................................................................................

2.7

Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för

2010 till utfallet för 2010......................................................................................

3.1

Utfall för statens budget 2006–2010 .......................................................................

3.2

Inkomster på statens budget 2006–2010.................................................................

3.3

Den offentliga sektorns skatteintäkter 2006–2010.................................................

3.4

Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009

och tidigare år .......................................................................................................

3.5

Utgifter på statens budget 2006–2010.....................................................................

3.6

Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2006–2010...........................

3.7

Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010................................................

3.8

Statsskuldens utveckling och sammansättning 2006–2010....................................

3.9

Nominella lån i svenska kronor 2006–2010 ............................................................

3.10

Statsskuldens kostnader 2006–2010 ......................................................................

3.11

Transfereringar 2006–2010 .....................................................................................

3.12

Socialförsäkringar 2006–2010 ................................................................................

3.13

Pensionstagare med ålderspension 2006–2010......................................................

3.14

Utbetald ålderspension 2006–2010........................................................................

3.15

Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2006–2010...........................................

3.16

Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, 2006–2010 .................................................

3.17

Studerande med studiemedel 2006–2010 ..............................................................

3.18

Studerande med studielån 2006–2010....................................................................

3.19

Antal statligt anställda 2006–2010, kvinnor respektive män................................

3.20

Antal statligt anställda 2006–2010 fördelade på åldersgrupper............................

3.21

Antal anställda 2006–2010 fördelade på sektorer .................................................

3.22

Oförbrukade bidrag 2006–2010.............................................................................

4.1

Resultaträkning.........................................................................................................

4.2

Balansräkning............................................................................................................

4.3

Finansieringsanalys...................................................................................................

4.4

Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget

2010 .......................................................................................................................

4.5

Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget.......................................

5.1

Utfallet för statens budget 2010 ............................................................................

133

5.2

Utfallet för statens budget 2009 och 2010............................................................

134

5.3

Skattereformer 2010 ...............................................................................................

135

5.4

Antaganden i 2011 års ekonomiska vårproposition jämfört med

budgetpropositionen för 2010...........................................................................

136

s. 16 5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009

och 2010...............................................................................................................

138

5.6 Övriga inkomster, sammanfattning .......................................................................

142

5.7 Inkomster av statens verksamhet, översikt............................................................

143

5.8 Rörelseöverskott .....................................................................................................

143

5.9 Ränteinkomster .......................................................................................................

143

5.10

Aktieutdelning 2009 och 2010..............................................................................

144

5.11

Inkomster av försåld egendom.............................................................................

145

5.12

Återbetalning av lån ..............................................................................................

145

5.13

Kalkylmässiga inkomster ......................................................................................

145

5.14

Statliga pensionsavgifter .......................................................................................

145

5.15

Bidrag m.m. från EU.............................................................................................

146

5.16

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet..............................................

147

5.17

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto .................................

147

5.18

Skillnad mellan utfall och budget för 2010 ..........................................................

148

5.19

Makroekonomiska förutsättningar ......................................................................

148

5.20

Utgifter m.m. på statens budget 2010..................................................................

150

5.21

Indragningar 2010 .................................................................................................

151

5.22

Medgivna överskridanden 2010............................................................................

152

5.23

Utgiftsbegränsande åtgärder 2010........................................................................

152

5.24.UO

Rikets styrelse...........................................................................................

153

5.25

Samhällsekonomi och finansförvaltning.................................................

154

5.26

Skatt, tull och exekution ..........................................................................

155

5.27

04 Rättsväsendet............................................................................................

156

5.28

Internationell samverkan .........................................................................

157

5.29

Försvar och samhällets krisberedskap.....................................................

158

5.30

Internationellt bistånd..............................................................................

160

5.31

Utfall för bistånd 2001–2010................................................................................

160

5.32 UO

08 Migration ..................................................................................................

161

5.33

Hålsovård, sjukvård och social omsorg...................................................

162

5.34 UO

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp .................................

163

5.35

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................

164

5.36

Ekonomisk trygghet för familjer och barn.............................................

165

5.37

Integration och jämställdhet....................................................................

166

5.38

Arbetsmarknad och arbetsliv...................................................................

167

5.39

15 Studiestöd .................................................................................................

168

5.40

Utbildning och universitetsforskning.....................................................

169

5.41

Kultur, medier, trossamfund och fritid ...................................................

171

5.42

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ...........................

172

5.43

Regional tillväxt........................................................................................

173

5.44

Allmän miljö- och naturvård ...................................................................

174

5.45 UO

21 Energi ........................................................................................................

175

5.46 UO

22 Kommunikationer ....................................................................................

176

5.47

Areella näringar, landsbygd och livsmedel..............................................

177

5.48

24 Näringsliv..................................................................................................

178

5.49

25 Allmänna bidrag till kommuner ..............................................................

179

5.50

Statsskuldsräntor m.m .............................................................................

180

5.51

Räntor på statsskulden 2006–2010.......................................................................

180

5.52

Räntor och valutakurser 2006–2010 årsgenomsnitt............................................

181

5.53

Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2009 och 2010 ....................

182

5.54

Avgiften till Europeiska unionen.............................................................

183

s. 17 5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.55

Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

2006–2010 ...........................................................................................................

184

5. 56 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 miljard kronor under något av

åren 2006–2010 ...................................................................................................

185

5.57

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto.......................

186

5.58

Myndigheters räntekonto ....................................................................................

187

5.59

Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 2008–2010..................................

187

5.60

Kassamässig korrigering.......................................................................................

188

5.61

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .........................................

189

5.62

Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2010 ...........................

190

5.63

Realekonomisk fördelning av anslagen 2006–2010 ............................................

193

5.64

Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010 ....................................................

196

5.65

Transfereringar till hushåll....................................................................................

197

5.66

Transfereringar till kommuner och landsting 2006–2010...................................

198

5.67

Transfereringar till företag 2006–2010.................................................................

198

5.68

Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010.........................................................

200

5.69

Lön inkl. sociala avgifter 2006–2010....................................................................

201

5.70

Investeringar per utgiftsområde 2006–2010........................................................

202

5.71

Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2006–2010..................

204

5.72 Bemyndiganden 2010 ...........................................................................................

205

6.1

Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2010-12-31..........................................

210

6.2

Garantiramar och utfärdade garantier 2010-12-31 ...............................................

211

6.3

Avsättningar för förväntade garantikostnader 2010-12-31 (exklusive

insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)....

216

6.4

Tillgångar i garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive stabilitetsfonden).......

218

6.5

Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i

garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive insättningsgarantin,

investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ......................................

219

6.6

Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2010.....................................

220

6.7

Betalningsflöden under 2010..................................................................................

220

6.8

Statens utlåning med kreditrisk 2010-12-31 .........................................................

222

6.9

Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2010-12-31...........................

222

7.1

Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ..............................

234

7.2

Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 .................................

234

7.3

Utfall på anslag och inkomsttitlar avseende fleråriga budgetramen

2007–2013 ...........................................................................................................

235

7.4

Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) ..............................................

241

7.5

Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten (utfall)...........................

242

8.1

Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital..............................

248

8.2

Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och

intresseföretag), AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens

valutalån ..............................................................................................................

249

8.3

Pensionsmyndighetens samlade tillgångar, skulder och kapital...........................

250

8.4

AP-fonderna 2010...................................................................................................

250

8.5

Inkomst- och premiepension, resultaträkning......................................................

253

8.6

Inkomst- och premiepension, balansräkning........................................................

253

8.7

Flerårsöversikt ........................................................................................................

254

9.1

Antal revisionsberättelser med invändning/reservation 2006–2010....................

258

9.2

Slutbehandlade granskningsrapporter ...................................................................

270

s. 18 Diagramförteckning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Diagramförteckning

3.1

Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2006–2010 ............................................

3.2

Transfereringar 2006–2010........................................................................................

3.3

Socialförsäkringar 2006–2010...................................................................................

3.4

Arbetsmarknad 2006–2010 .......................................................................................

3.5

Bistånd m.m., migration och integration 2006–2010..............................................

3.6

Utbildning och studiestöd 2006–2010.....................................................................

3.7

Statens egen verksamhet 2006–2010 ........................................................................

3.8

Statens intäkter 2006–2010.......................................................................................

3.9

Skatteintäkter 2006–2010..........................................................................................

3.10 Statens över-/underskott 2006–2010 .....................................................................

4.1

Statens intäkter..........................................................................................................

4.2

Statens kostnader ......................................................................................................

4.3

Transfereringar per sektor.........................................................................................

5.1

Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990–2010..........................

191

5.2

Procentuell fördelning av budgetens utgifter 2010, realekonomiskt

fördelade. .............................................................................................................

192

5.3

Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2010 ..........

193

6.1

Garantiåtaganden 2004–2010..................................................................................

210

6.2

Prognos för bankgarantiprogrammet över tiden (Under antagandet att inga

nya garantier ställs ut).........................................................................................

213

6.3

Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och

administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2006–2010 ...........

221

6.4

Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar

2006–2010............................................................................................................

222

opaginerad Diagramförteckning Kontrollera mot PDF

Årsredovisningen för staten 2010

– avgränsningar m.m.

opaginerad 1 Årsredovisningen för staten 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

1 Årsredovisningen för staten 2010

– avgränsningar m.m.

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen ska innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag.

Regeringen är vidare redovisningsskyldig inför riksdagen för de tillgångar regeringen förvaltar och förfogar över. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska åtaganden.

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen. Detta skedde senast den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683).

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och AP-fonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel. Dessutom ingår Riksbankens grundfond och de fonder och andelar i bolag som redovisas av myndigheterna.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut-

sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2010 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2010 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2009.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2010 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2010, dels med utfallet för 2009.

Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Pensionsmyndigheten har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2011/1367).

En samlad bild av statens ekonomi

Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning

opaginerad 1 Årsredovisningen för staten 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt lag redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet.

De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till EU och bidrag från EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande.

I årsredovisningen lämnas en redogörelse av Riksrevisionens granskningsrapporter med anledning av effektivitetsrevisionen som har inkommit till regeringen t.o.m. den 31 december 2010 samt iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar. I skrivelsen lämnas även en redogörelse för Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel för budgetåret 2009.

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.

Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statens budget. Syftet med den redovis- ningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsent- ligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt infly- tande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten

utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från årsredovisningen bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.

Förändringar i årets skrivelse

I årets skrivelse lämnas en redogörelse för de åtgärder regeringen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen som har kommit in till regeringen från det att budgetpropositionen för 2011 lämnades till riksdagen fram t.o.m. den 31 december 2010. I skrivelsen lämnas också en sammanfattning och uppföljning av alla granskningsrapporter överlämnade t.o.m. den 31 december 2010 som inte är slutbehandlade.

Kvalitetsgranskning

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt utfallet för statens budget.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.

Granskning av årsredovisningen för staten 2009

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för staten. Riksrevi- sionens bedömning avseende Årsredovisningen för staten 2009 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande.

opaginerad 1 Årsredovisningen för staten 2010 Kontrollera mot PDF

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

s. 25 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2010, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2011 års ekonomiska vårproposition.

2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- proposition att ett överskottsmål för den offent- liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I regeringens skrivelse Ramverk för finans- politiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta.

Definitioner av finansiellt sparande och överskottsmålet

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella förmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.

Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat

av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när över- skottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Det finansiella sparandet 2010

Det offentliga finansiella sparande 2010 visade ett underskott på 11 miljarder kronor, mot- svarande 0,3 procent av BNP. I prognosen i budgetpropositionen för 2010 beräknades ett

underskott

på 107 miljarder kronor

eller

3,4 procent av BNP. Det finansiella

sparandet

blev således

96 miljarder kronor

högre

än

beräknat. Den ekonomiska utvecklingen blev avsevärt bättre än väntat med en ökning av BNP med 5,5 procent i stället för en förväntad ökning med 0,6 procent. Arbetsmarknaden utvecklades också bättre än väntat med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Detta medförde att den

offentliga

sektorns

skatteintäkter

blev

75 miljarder

kronor

högre och utgifterna

25 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet

s. 26 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

för 2010 innebär att den offentliga sektorns finanser förstärktes mellan 2009 och 2010, se tabell 2.1.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

Utfall

Utfall-

Utfall

BP2010

2010

BP2010

2009

Inkomster

1 604

1 675

1 610

varav skatter

och avgifter

1 428

1 503 1

1 440

Utgifter

1 711

1 686

-25

1 640

Finansiellt sparande

-107

-11

-29

Procent av BNP

-3,4

-0,3

3,1

-0,9

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1 Drygt 40 procent av utfaller för skatter och avgifter för 2010 är baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till

1 500 miljarder kronor och är därmed drygt 2 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna. Skillnaden beror på att direkta skatter för hushåll och företag är 0,8 resp. 1,5 miljarder kronor högre i national- räkenskapernas utfall.

Mer än hela den offentliga sektorns underskott 2010 låg i statens finansiella sparande, som uppgick till -18 miljarder kronor. Det är dock 92 miljarder kronor bättre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2010. Inkomsterna blev högre och utgifterna lägre än beräknat. Även ålderspensionssystemets och den kommunala sektorns sparande blev högre än beräknat. Jämfört med 2009 förstärktes statens och den kommunala sektorns finansiella sparande, medan ålderspensionssystemets sparande var oförändrat, se tabell 2.2.

Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

Utfall

Utfall-

Utfall

BP2010

2010

BP2010

2009

Staten

-110

-18

-26

Ålderspensionssystemet

Kommunala sektorn

-9

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren för vilka det finns nationalräkenskapsutfall, för närvarande perioden 2001–2010. Syftet med denna redovisning är att bedöma i vilken utsträckning målet nåtts, och om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar

sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid tolkningen av detta tioårs- genomsnitt bör hänsyn även tas till det genom- snittliga konjunkturläget under den aktuella perioden. Därutöver redovisas även historiska värden för de två indikatorer regeringen använder i den framåtblickande utformningen av finanspolitiken: ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Syftet med den senare redovisningen är endast att visa dessa indikatorers värden under utfallsåren.

Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, samt tre år före och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2007 omfattar följaktligen perioden 2003–2010. En fördel med sjuårs- indikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom den är beräknad utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör dock att den inte beaktar konjunkturläget på ett mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen kommer att omfatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. För att värdera indikatorns värden på ett mer korrekt sätt bör därför hänsyn tas till konjunkturläget under den period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidsperiod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet.

Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet, vilket direkt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt upp- stått till följd av ett svagt konjunkturläge.

s. 27 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Finansiellt sparande

3,6

1,6

-1,5

-1,3

0,4

1,9

2,2

3,6

2,2

-0,9

-0,3

Bakåtblickande tioårssnitt

1,2

0,8

Konjunkturjusterat 1

1,5

1,3

Sjuårsindikatorn

0,8

0,9

1,0

1,1

Konjunkturjusterat 1

0,9

0,8

1,4

1,7

Strukturellt sparande

1,8

–0,8

-0,2

0,5

1,8

0,8

1,1

1,8

3,0

1,9

BNP-gap

0,8

-0,5

-0,8

-1,4

-0,6

-0,8

1,8

3,2

0,5

-6,7

-3,8

Sjuårssnitt

-0,2

0,1

0,3

-0,6

-0,9

Bakåtblickande tioårssnitt

-0,5

-0,9

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i form av ett BNP-gap, dvs. skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, och en bedömning av hur de offentliga finanserna påverkas av variationer i resursutnyttjandet. För potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunktur- förändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 2.3 redovisas den bedömning av det strukturella sparandet som regeringen gör i 2011 års ekonomiska vårproposition.

Avstämning av överskottsmålet t.o.m. 2010

År 2010 uppgick det faktiska finansiella sparandet till -0,3 procent av BNP (se tabell 2.3). Det genomsnittliga finansiella sparandet under 2001–2010 uppgick till 0,8 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet något lägre än normalt mätt med BNP-gapet, -0,9 procent av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det finansiella sparandet 2001–2010 är därför

1,3 procent av BNP. Det strukturella sparandet

2010 beräknas till 1,9 procent av BNP.

Ett problem vid bedömningen av hur konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen medförde exempelvis negativa BNP-gap 2009 och 2010 som är mycket stora i ett historiskt perspektiv (se tabell 2.3). Det är osannolikt att dessa stora negativa gap kommer att motsvaras av lika stora positiva gap när konjunkturen åter vänder uppåt. Om BNP- gapen inte är noll i genomsnitt över en konjunkturcykel kan inte det bakåtblickande tioårssnittet justeras fullt ut för det genom- snittliga BNP-gapet om den ska vara en god indikator för överskottsmålet. Vid bedömningen av om det finansiella sparandet varit förenligt med överskottsmålet bör därför vikt även läggas vid det ojusterade tioårssnittet. En samlad bedömning av det ojusterade och justerade tioårssnittet visar då att det finansiella sparandet i genomsnitt var i linje med överskottsmålet 2001–2010.

Tabell 2.3 visar även hur det finansiella sparandet och BNP-gapet utvecklas mätta som sjuåriga centrerade glidande medelvärden. För 2003–2007 visar tabellen att det genomsnittliga finansiella sparandet under perioderna 2000– 2006, 2001–2007, 2002–2008, 2003–2009 respektive 2004–2010, ligger nära 1 procent av BNP. Eftersom motsvarande sjuåriga medel- värden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll är slutsatsen att det finansiella sparandet låg i linje med överskottsmålet under dessa perioder också värderat med denna indikator.

s. 28 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Det finns dock en viss tendens till gradvis växande negativa BNP-gap mot slutet av perioden, vilket bidrar till att den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn ökar.

Sammanfattningsvis pekar således både det genomsnittliga sparandet under den senaste tioårsperioden och sjuårsindikatorn på ett sparande som ligger i linje med överskottsmålet 2000–2010.

2.2 Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda utgiftstak har klarats samtliga år (se tabell 2.4).

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, över- gripande restriktionen som begränsar budget- processen i termer av totala utgifter. Under hela perioden – från det att nivån på taket fastställs till dess att budgetåret är slut – understryks därmed behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida.

Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den eko- nomiska politiken. En viktig uppgift för utgifts- taket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på ut- giftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut- giftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Utgiftstaket, ursprungligt fast-

ställd nivå

744

767

810

847

877

894

931

949

971

989

1 018

Tekniska justeringar

-25

-19

-24

-14

Reella justeringar 1

-2

-11

Utgiftstak, slutligt fastställt

765

791

812

822

858

870

907

938

957

989

1 024

Takbegränsade utgifter

760,0

786,3

811,6

819,1

855,6

864,3

895,2

910,1

943,4

964,6

985,9

Budgeteringsmarginal

5,0

4,7

0,4

2,9

2,4

5,7

11,8

27,9

13,6

24,4

38,1

Not: För åren 1997–1999 se Årsredovisning för staten 2009

1 Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket.

s. 29 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

I budgetpropositionen för 2008 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2010 skulle uppgå till 1 018 miljarder kronor. 1 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget.

Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.

De tekniska justeringar som gjorts av utgiftstaket för 2010, sedan det fastställdes, redovisas i tabell 2.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2010 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar.

Skr. 2010/11:101

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010

Miljarder kronor

2010

Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008)

1 018

Tekniska justeringar i BP 2009

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt

grundavdrag till pensionärer

1,95

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för

LSS kostnader

0,25

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd

gräns för reseavdrag

-0,29

Ny nivå i BP 2009

1 020

Tekniska justeringar i BP 2010

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt

särskilt grundavdrag till pensionärer

3,50

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. breddad

bas kommunal fastighetsavgift

-0,13

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt

utjämningsbelopp Sverige-Danmark

0,28

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för

LSS kostnader

0,53

Bruttobudgetering av stöd till idrotten

0,76

Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av

kostnadsmässig budgetering

-1,23

Ny nivå i BP 2010

1 024

Tekniska justeringar i BP 2011

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för

LSS kostnader

0,13

Slutligt utgiftstak

1 024

1 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2010 i 2007 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som bedömningen i 2007 års ekonomiska vårproposition, med undantag för tekniska justeringar.

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de

takbegränsade

utgifterna,

2010

till

985,9 miljarder kronor.

Därmed

underskred

utgifterna utgiftstaket

med en

marginal

på

38,1 miljarder kronor (tabell 2.6).

De takbegränsade utgifterna blev 20,8 miljar- der kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde

Mdkr

Arbetsmarknad

-19,8

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

-2,7

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

-1,8

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

-1,6

s. 30 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Inom några områden blev utgifterna högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010:

Utgiftsområde

Mdkr

Näringsliv

3,0

Migration

1,3

Avgiften till Europeiska unionen

0,7

I kapitel 5, Utfallet för statens budget, redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

Utfall

Utfall-

Utfall

2010 1

2010

SB 2010

2009

Utgifter exkl.

statsskuldsräntor

783,2

763,0

-20,2

744,8

Ålderspensionssystemet

vid sidan av budgeten

223,5

222,9

-0,6

219,8

Takbegränsade utgifter

1 006,7

985,9

-20,8

964,6

Budgeteringsmarginal

17,3

38,1

20,8

24,4

Utgiftstak för staten

1 024

989

1 Den av riksdagen i december 2009 fastställda budgeten för 2010, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2010.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 222,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2010.

2.3 Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2010 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2008. Budgeteringsmarginalen upp-

gick

då till 33,9 miljarder kronor. I utfallet

för

2010

uppgick budgeteringsmarginalen

till

38,1 miljarder kronor.

Det

betyder

att

budgeteringsmarginalen har blivit 4,2 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2010 fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur använd- ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- omräkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fakto- rer.

Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2010 till utfallet för 2010

Miljarder kronor

2010

Budgeteringsmarginal i budgetproposi-

tionen för 2008

33,9

Reformer

-38,5

Reviderad pris- och löneomräkning

-0,4

Övriga makroekonomiska förändringar

2,8

Volymförändringar

24,2

Övrigt 1

16,0

Total förändring av budgeteringsmargi-

nalen

4,2

Budgeteringsmarginal i utfallet för

2010

38,1

Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar

Sammantaget har 38,5 miljarder kronor av bud- geteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fastställdes. Majoriteten av dessa reformer syftade till att mildra effekterna av finanskrisen. Redan i budgetpropositionen för 2009 presenterade regeringen åtgärder som omfattade satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget. Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års proposition om hösttilläggsbudget föreslog regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009. 2 I budgetpropositionen för 2010 föreslog regeringen åtgärder i syfte att bromsa en neddragning av offentligt finansierade jobb, så som ökade resurser till kommuner och landsting samt satsningar på infrastrukturen, hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, rättsväsendet och utbildningsområdet.

Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 2,8 miljarder

2 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statens budget 2009. I nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avsågs att användas då.

s. 31 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

kronor större. I 2009 års ekonomiska vårproposition reviderades utgifterna upp kraftigt till följd av högre arbetslöshet. Från och med budgetpropositionen för 2010 har utgifterna emellertid reviderats ner när det gradvis blivit klart att de makroekonomiska effekterna av finanskrisen skulle bli begränsade.

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 24,2 miljarder kronor större. Det är främst inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp som volymerna successivt har blivit lägre sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2008 då utgiftstaket för 2010 föreslogs. Antalet sjukpenningdagar upp- gick till 31,7 miljoner 2010, vilket är 36 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008. Antalet personer med sjukersättning uppgick 2010 till ca 442 000, vilket är ca 13 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- geteringsmarginalen blivit 16,0 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer. 3

Skr. 2010/11:101

En stor del av förändringen till följd av övriga faktorer härrör från budgetpropositionen för 2010 (prop. 2010/09:1). 4 Bland annat bedömdes utgifterna för ålderspensionssystemet bli 3,2 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2010, då de beräknades med balansering samt treårs glidande medelvärde av AP-fondernas värdetillgångar, än i 2009 års ekonomiska vårproposition där utgiftsprognosen baserades på ett beräkningstekniskt antagande om ett balanstal på 1,0000. Vidare bedömdes utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bli 3,6 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2010 än i 2009 års ekonomiska vårproposition till följd av övriga faktorer. Det berodde dels på att tullavgiften bedömdes bli lägre till följd av lägre tullintäkter från tredje land, dels på att Sveriges andel av EU:s samlade BNI minskade kraftigt, främst på grund av kronförsvagningen.

Utöver detta har utfallet 2010 på vissa områden till följd av övriga faktorer blivit lägre än i den ursprungliga beräkningen av statens budget för 2010. Till exempel har utgifterna blivit lägre p.g.a. att satsningar inom bl.a. yrkeshögskolan och yrkesutbildning inte genomförts som planerat, att färre lärare och förskolepersonal deltog i fortbildning än beräknat samt att det uppstått förseningar i väginvesteringsprojekt.

3 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

4 I tabell 8.8 i budgetpropositionen för 2010 beskrivs förändringen jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition utifrån samma kategorier som i tabell 2.7 i detta avsnitt.

opaginerad 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

Utveckling av statens ekonomi

s. 35 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

3 Utveckling av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårsöversikt över utvecklingen av statens budget. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Vidare lämnas en redovisning av oförbrukade bidrag.

3.1 Utvecklingen av statens budget

3.1.1 Statens budgetsaldo

Statens budgetsaldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Tabell 3.1 Utfall för statens budget 2006–2010

Miljarder kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Inkomster

810,3

863,7

901,3

709,5

779,5

Statens skattein-

806,3

815,5

808,7

705,8

779,5

komster

Övriga inkomster

4,0

48,2

92,5

3,8

0,0

Utgifter m.m.

791,9

760,5

766,1

885,7

780,6

UO 1–25 och 27

716,1

721,9

742,1

744,8

763,0

Statsskuldsräntor

m.m. UO 26

49,5

47,3

48,2

36,5

23,4

Kassamässig korri-

gering

-1,1

-4,3

-27,9

-0,3

3,4

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

27,5

-4,3

3,7

104,7

-9,2

Budgetsaldo

18,4

103,2

135,2

-176,1

-1,1

Statens inkomster och utgifter är mycket konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till ökade skatteinkomster till följd av bl.a. hög hushållskonsumtion. Samtidigt minskar de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna. I konjunkturnedgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till att statens finanser försämras.

Åren 2006–2008 stärktes budgetsaldot snabbt från 18 miljarder kronor 2006 till ett rekordhögt överskott på 135 miljarder kronor 2008. Det goda ekonomiska läget förklarar en stor del av budgetöverskottet 2008. En betydande del av överskottet förklaras även av försäljningar av statliga aktieinnehav, främst från Vin & Sprit AB och Vasakronan AB. På samma sätt förklarar den kraftiga och snabba konjunkturnedgången en stor del av budgetunderskottet 2009. På bara ett år försämrades budgetsaldot med 311 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Drygt hälften av underskottet 2009 förklaras av att Riksgäldskontoret lånade upp 95 miljarder kronor för Riksbankens räkning för att förstärka valutareserven.

Statens finanser har hämtat sig snabbt från den finansiella och ekonomiska kris som inleddes under hösten 2008. Statens budget visade i stort sett balans 2010 då underskottet uppgick till 1 miljard kronor. Konjunktur- återhämtningen innebar bl.a. högre skatt på arbete och ökade inkomster från mervärdesskatt. Samtidigt minskade utgifterna med ca 100 miljarder kronor i förhållande till 2009. I stort sett hela minskningen berodde dock på den tillfälliga utgiftsökningen 2009 till följd av upplåningen till Riksbanken. Att

s. 36 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

utgifterna exklusive lånet till Riksbanken var i stort sett oförändrade i förhållande till 2009 förklaras huvudsakligen av de låga statsskulds- räntorna 2010. Räntenivåerna var mycket låga och statsskuldsräntorna de lägsta sedan 1980.

3.1.2 Inkomster på statens budget

Mellan 2006 och 2008 ökade inkomsterna på statens budget med knappt 91 miljarder kronor. Den kraftiga konjunkturnedgången bidrog däremot till ett dramatiskt fall av inkomsterna med nästan 192 miljarder kronor 2009. År 2010 ökade inkomsterna med ca 70 miljarder kronor. Variationerna mellan åren är i första hand en återspegling av makroekonomiska förändringar, men de beror också på regeländringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar.

I tabell 3.2 redovisas inkomsterna på statens budget för 2006–2010 enligt den struktur som gällde för den beslutade budgeten avseende 2010. I tabell 3.2 visas även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat, dvs. under det år den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skatteintäkterna har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.

Statens övriga inkomster, dvs. inkomster på statens budget exklusive statens skatte- inkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak förklaras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 och 7000. Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet redovisas aktieutdelningar från statens aktier. Förutom bolagens ordinarie utdelningar påverkas inkomsterna av extrautdelningar av engångskaraktär, främst beroende på försäljningar av aktieinnehav i andra bolag.

Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom redovisades 18 miljarder kronor 2007 från försäljning av aktier i Telia Sonera AB. Under 2008 sålde staten sitt innehav i OMX AB, V&S Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB, där Vasakronan AB ingick, för 76,5 miljarder kronor.

Inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande skatter och avräkningar. Under tillkommande skatter redovisas bl.a. skatter som tillfaller EU såsom den momsbaserade EU- avgiften och tullmedel. Sverige har från och med 2007 rabatt på avgiften och betalar endast en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir ca 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet ratificerades 2009 och då gjordes en retoraktiv återbetalning för 2007 och 2008, vilket medförde att avgiften blev ca 9 miljarder kronor lägre 2009.

Tabell 3.2 Inkomster på statens budget 2006–2010

Miljarder kronor

Inkomstår

2006

2007

2008

2009

2010

Statens skatteintäkter

799,7

825,2

787,0

736,5

777,0

Periodiseringar

6,6

-9,7

21,8

-30,7

2,5

1000

Statens skatteinkomster

806,3

815,5

808,7

705,8

779,5

2000

Inkomster av statens verksamhet

43,4

66,5

53,0

48,1

41,8

3000

Inkomster av försåld egendom

0,1

18,0

76,5

0,1

0,2

4000

Återbetalning av lån

2,1

2,0

1,9

1,7

5000

Kalkylmässiga inkomster

7,8

8,2

8,7

8,9

6000

Bidrag från EU

12,4

13,0

11,0

11,7

13,0

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-48,2

-51,9

-56,2

-66,8

-65,5

8000

Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot

-13,7

-7,7

-2,4

0,0

Statens övriga inkomster (2000–8000)

4,0

48,2

92,6

3,8

0,0

Inkomster på statens budget

810,3

863,7

901,3

709,5

779,5

s. 37 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF

Inom inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som ges som krediteringar på skattekonto och som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Krediteringen för jämställdhetsbonus redovisas under denna inkomsttyp. Jämställdhetsbonusen för 2010 uppgick till 27 miljoner kronor. Det stora flertalet skatte- kontokrediteringar som har funnits tidigare under denna inkomsttyp har upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter mellan 2006 och 2010. Den offentliga sektorns skatteintäkter beräknas uppgå till 1 500 miljarder kronor 2010, vilket är 87 miljarder kronor högre än 2006. Det motsva- rar en genomsnittlig utvecklingstakt på 1,5 procent per år. Under 2006–2010 har regeländringarna på skatteområdet bidragit till att sänka skatteintäkterna med ca 108 miljarder kronor. Justerat för detta har skatteintäkterna ökat med i genomsnitt 3,2 procent per år.

Förändringar under skatt på arbete

Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, skatteregler för de direkta och indirekta skat- terna samt de skattereduktioner som dras från den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlön har störst betydelse för utvecklingen av skatt på arbete. Den relativt snabba konjunktur- återhämtningen mellan 2009 och 2010 medför att lönesumman bedöms öka med 3,0 procent. Det kan jämföras med en utvecklingstakt på 0,3 procent som låg till grund för prognosen till statens budget för 2010.

Sedan 2007 har regeringen genomfört ett flertal förändringar som påverkar intäkterna från skatt på arbete. Till de mest betydelsefulla hör införandet av jobbskatteavdraget, skattere- duktionen för hushållstjänster och sänkta ar- betsgivar- och egenavgifter. År 2009 höjdes dessutom skiktgränsen för statlig inkomstskatt och en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer.

Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och ungdomar har under de senaste åren sänkts i

Skr. 2010/11:101

flera steg. År 2008 slopades den särskilda löne- skatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och egenavgifterna har, med undantag för ålderspen- sionsavgiften, halverats för personer i intervallet 18–24 år. År 2009 utökades nedsättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för unga och omfattar alla personer som vid årets början inte har fyllt 26 år. Det sammanlagda uttaget av ar- betsgivar- och egenavgifter generellt sänktes med 1 procentenhet fr.o.m. 2009.

År 2010 förstärktes jobbskatteavdraget med ett fjärde steg, vilket bedömdes minska intäk- terna från skatt på arbete med 10 miljarder kro- nor. Grundavdraget för pensionärer höjdes yt- terligare, vilket förväntas minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare 3,5 miljarder kro- nor. För kommunernas del kompenserades höj- ningen genom en motsvarande höjning av stats- bidragen. År 2010 genomfördes även ytterligare minskning av egenavgifterna för enskilda när- ingsidkare, vilket förväntas resultera i skatte- minskning motsvarande 1,6 miljarder kronor.

Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänktes 2010 till 5,95 procent av avgiftsunderla- get. Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgif- terna höjdes samtidigt till 4,65 procent av avgiftsunderlaget. Eftersom justeringen av de båda avgifterna skulle ske inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänktes den all- männa löneavgiften till 6,03 procent.

Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för hushållstjänster, s.k. RUT-avdrag (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181). Skattereduktionen utvidgades i slutet av 2008 till att även omfatta reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder, ROT-avdrag (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32, rskr. 2008/09:246). Den ekonomiska återhämtningen har lett till att intresset för hushållstjänster har ökat successivt. År 2010 beräknas skattereduktionen för husarbete (ROT- och RUT-avdrag) uppgå till drygt 14 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2010.

Förändringar under skatt på kapital

Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på utvecklingen av skatt på de taxerade kapitalvinsterna. År 2007 var de taxerade kapitalvinsterna som högst och uppgick till 172 miljarder kronor. Den kraftiga ned- gången på börsen 2008, i kombination med den

s. 38 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

finansiella oron under året, medförde att kapital- vinsterna föll till 102 miljarder kronor 2008. Kapitalvinsterna föll ytterligare under 2009, men förväntas öka något 2010. År 2010 beräknas intäkterna från skatt på kapital, hushåll uppgå till knappt 30 miljarder kronor.

Som en följd av konjunkturnedgången och den finansiell oron föll intäkterna från skatt på företagsvinster kraftigt 2008. Intäkterna uppgick till 83 miljarder kronor, vilket är ca 22 miljarder kronor lägre än året innan. Men redan 2009 ökade intäkterna igen och uppgick till ca 87 miljarder kronor. Vinsterna i verkstadssek- torn föll även 2009, men flera andra branscher återhämtade sig redan under 2009 och ökade sina vinster. Under 2010 beräknas företagens intäkter öka ytterligare vilket leder till högre vinster. In- täkterna från skatt på företagsvinster beräknas uppgå till 102 miljarder kronor.

Förändringen av intäkterna från fastighetsskatten förklaras huvudsakligen av de regeländringar som gjorts mellan 2006–2008. År 2006 infördes en begränsning av skatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att intäkterna från fastighetsskatten minskade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Övergången medförde att intäkterna från fastighetsskatten och fastighetsavgiften blev lägre 2008 än 2007. År 2009 ökade intäkterna till följd av fastighetstaxeringen och 2010 beräknas intäkterna uppgå till drygt 25 miljarder kronor.

Förändringar under skatt på konsumtion och in- satsvaror

Den största delen av intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror kommer från mer- värdesskatt. Intäkternas utveckling påverkas framförallt av utvecklingen av hushållens kon- sumtion.

Åren 2006 och 2007 ökade de underliggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snab- bare takt än hushållens konsumtionsutgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra säl- lanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklaring till den snabba ökningen i mervärdesskatteintäkterna under perioden var att investeringarna ökade re- lativt mycket.

Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- pande i stället för vid tidpunkten för färdigstäl- landet. Övergången till de nya reglerna innebar att det under 2008 gjordes debiteringar både en- ligt det gamla och nya systemet. Den bedömdes medföra en engångseffekt på 8 miljarder kronor i högre intäkter 2008 och 2 miljarder kronor 2009.

Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt un- der andra halvåret 2008, till följd av den globala konjunkturnedgången. Som en följd av detta dämpades även utvecklingen av intäkterna från mervärdesskatten. En svag konsumtionsutveck- ling under 2009 i kombination med minskade investeringar och låg försäljning av bilar med- förde att mervärdesskatteintäkterna i princip var oförändrade mellan 2008 och 2009.

År 2010 tog hushållens konsumtion åter fart. Bland annat ökade konsumtionen av bilar starkt. Samtidigt ökade investeringarna, särskilt byggin- vesteringarna, igen. Sammantaget har detta medfört att intäkterna från mervärdesskatten be- räknas uppgå till 324 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än 2009.

Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna för skatt på tobak samt energi- och koldioxidskatten med konsumentprisindex.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2006 till drygt 110 miljarder kronor och har sedan dess ökat successivt till 125 miljarder kronor 2010. Åren 2007 och 2008 ökade punktskatterna relativt mycket, med 3,7 procent respektive år.

Den svaga utvecklingen i ekonomin påverkade intäkterna från punktskatterna, men i mindre grad än många andra skatter. År 2009 ökade intäkterna från punktskatterna med 2,4 procent. Utvecklingen av intäkter från punktskatter förklaras även i hög grad av skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den positiva utvecklingen av intäkterna från skatt på tobak till stor del på regeländringar och då i huvudsak de skattesatshöjningar som infördes den 1 januari 2007. År 2008 höjdes koldioxidskatten, vilket ledde till högre skatteintäkter. Införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från

s. 39 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF

skatt på vägtrafik med knappt 4 miljarder kronor 2006–2010.

Intäkterna från energi- och koldioxidskatten utgör ca 55 procent av intäkterna från punktskatter. År 2006 uppgick intäkterna från

energi-

och

koldioxidskatten

till drygt

38 respektive knappt

25 miljarder

kronor och

uppgick

2010

till

41 respektive

27 miljarder

kronor.

Energi- och koldioxidskatterna påverkas i relativt hög grad av konjunkturen. År 2009 ökade energi- och koldioxidskatten med 3,3 procent respektive 1,3 procent. Till följd av

Skr. 2010/11:101

den starka konjunkturåterhämtningen och det ovanligt kalla vädret ökade skatteintäkterna 2010 relativt mycket och intäkterna från energiskatten ökade med 2,7 procent, medan intäkterna från koldioxidskatten ökade med så mycket som 4,8 procent.

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick 2006 till 8,6 respektive 10,7 miljarder kronor och har fram till och med 2009 ökat stadigt till 10,6 respektive 12,1 miljarder kronor.

År 2010 blev intäkterna från skatt på såväl alkohol som tobak marginellt lägre än 2009.

s. 40 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2006–2010

Miljarder kronor

Inkomstår

2006

2007

2008

2009

2010

Skatt på arbete

857,2

873,6

909,0

867,1

874,9

Direkta skatter

490,1

483,0

497,5

475,7

475,5

Kommunal skatt

454,1

479,1

503,4

511,1

525,6

Statlig skatt

41,0

44,8

48,0

40,1

41,7

Allmän pensionsavgift

77,3

81,1

85,2

86,8

89,4

Skattereduktioner m.m.

-82,4

-122,0

-139,2

-162,5

-181,3

Artistskatt

0,1

Indirekta skatter

367,0

390,6

411,5

391,4

399,3

Arbetsgivaravgifter

357,0

382,1

404,1

392,4

403,7

Egenavgifter

10,9

11,8

12,1

11,5

12,4

Särskild löneskatt

28,9

30,2

32,6

32,5

33,5

Nedsättningar

-8,8

-10,5

-13,3

-20,5

-24,9

Tjänstegruppliv

1,2

0,9

1,2

0,9

1,1

Avgifter till premiepensionssystemet

-22,3

-23,9

-25,1

-25,4

-26,4

Skatt på kapital

192,2

208,7

163,5

160,2

180,9

Skatt på kapital, hushåll

37,4

49,7

26,3

24,9

29,8

Skatt på företagsvinster

99,2

104,6

83,0

86,5

102,2

Avkastningsskatt

11,1

12,8

15,2

12,3

11,5

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

25,0

25,9

24,0

25,3

Stämpelskatt

9,5

9,4

8,1

9,0

Förmögenhetsskatt

6,1

0,0

Kupongskatt m.m.

3,7

6,3

5,5

3,1

Arvs- och gåvoskatt

0,1

0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror

375,3

399,0

418,7

422,9

449,4

Mervärdesskatt

265,2

284,8

300,3

301,5

324,4

Tobaksskatt

8,6

9,7

9,9

10,6

Skatt på etylalkohol

4,2

4,4

4,3

Skatt på vin m.m.

3,8

4,0

4,1

4,4

4,6

Skatt på öl

2,7

2,8

3,1

3,3

3,2

Energiskatt

38,2

38,8

40,1

41,2

Koldioxidskatt

24,7

25,1

25,7

26,1

27,3

Övriga skatter på energi och miljö

4,7

5,1

4,1

4,7

Skatt på vägtrafik

11,8

13,1

16,0

16,4

Skatt på import

5,2

5,9

5,2

5,7

Övriga skatter

6,3

6,5

5,6

6,7

7,1

Restförda och övriga skatter

-1,8

-0,8

-3,3

2,2

Restförda skatter

-5,4

-7,6

-8,2

-7,8

-5,7

Övriga skatter

3,5

6,8

4,9

4,5

7,9

Totala skatteintäkter

1 422,8

1 480,5

1 487,9

1 446,9

1 507,4

Avgår: EU-skatter

-9,4

-7,3

-6,8

-7,1

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 413,5

1 473,2

1 480,6

1 440,1

1 500,3

Avgår: Kommunal inkomstskatt

-454,1

-479,1

-515,5

-524,8

-539,5

Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet

-159,6

-168,9

-178,1

-178,8

-183,8

Statens skatteintäkter

799,7

825,2

787,0

736,5

777,0

s. 41 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (s.k. över- avskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas.

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att ändå få en uppfattning om avtalspensionernas betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till detta belopp ska läggas kreditförsäkrade pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i balansräkning, pensionsstiftelser och pensions- kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.

Ett ytterligare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

Skr. 2010/11:101

För att ändå ge en grov uppskattning av storleken på de skattekrav som den offentliga sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på uppskjutna skattepliktiga belopp

Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009 och tidigare år

Miljarder kronor

Uppskjuten beskattning för

avtalspensioner 1

1 295

Uppskjuten beskattning för

individuellt pensionssparande 1

336

Uppskjuten beskattning vid

försäljning av privatbostad 2

242

Periodiseringsfonder 3

204

Källor: 1 Försäkringsförbundet, 2 Skatteverket, 3 egna beräkningar utifrån databasen FRIDA.

3.1.3 Utgifter på statens budget

För att möjliggöra jämförelser av utgifterna på statens budget över tid redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) 2006– 2010. Tidsserierna är angivna i 2010 års an- slagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo- visas i en och samma struktur 2006–2010 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2010 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde.

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per ut- giftsområde 2006–2010. Skillnader i fördel- ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regel- styrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skat- teintäkterna med 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statens budget är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar således att utgifterna på statens budget minskade av tekniska skäl med 3,1 miljarder kronor 2006 (och med 2,9 miljarder kronor 2005). Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för

s. 42 3 Utveckling av statens ekonomi Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

större tekniska förändringar 5 . De är kursiverade i tabell 3.5.

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar 2006–2010. Flera utgiftsområden uppvisar en betydande förändring under perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.

Under 2006–2010 varierade de makro- ekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd har ökat mellan 2006–2010.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna 2006–2010 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområdet.

Ett exempel på en engångshändelse som på- verkar de takbegränsade utgifterna återfinns un- der utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007 och 2008.

Nedan kommenteras några av de utgifts- områden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2006 och 2010.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1 procentenhet under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsök- ningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 3,9 procentenheter mellan 2006 och

2010. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 1 procentenhet under perioden 2006– 2010. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från knappt 44 miljarder kronor 2006 till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslös- hetsförsäkringen och färre antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. År 2010 är utgifterna ca 37,5 miljarder kronor, vilket beror på att antalet arbetslösa ökat. Arbetslösheten vände dock nedåt under loppet av 2010.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perio- den 2006–2010. Ökningen mellan 2006 och 2010 är inte anmärkningsvärt stor men variationen mellan åren inom perioden är det. Variationerna beror i huvudsak på de extra amorteringarna på infrastrukturlån om 10 respektive 25 miljarder kronor som genomfördes 2007 och 2008.

5 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

s. 43 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2010. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna

Miljarder kronor

Utgiftsområden

2006

2007

2008

2009

2010

2006

2007

2008

2009

2010

Rikets styrelse

1,2

1,3

1,2

10,6

11,0

12,2

11,7

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1,3

1,2

11,8

11,2

11,4

12,0

12,1

Skatt, tull och exekution

1,0

1,1

1,0

9,0

9,7

9,4

Rättsväsendet

3,2

3,4

3,5

3,6

28,5

30,6

32,7

33,6

35,5

Internationell samverkan

0,2

1,4

1,6

1,8

2,0

Försvar och samhällets krisberedskap

4,9

5,1

4,6

4,4

4,6

44,3

46,5

43,0

42,1

45,7

Internationellt bistånd

2,9

2,8

2,9

3,1

2,7

25,9

25,4

27,5

29,6

26,7

Migration

0,5

0,6

0,7

4,5

5,3

6,1

6,5

7,1

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

4,7

5,1

5,2

5,5

5,7

42,2

46,7

49,1

53,1

56,0

Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp

14,0

13,1

12,3

11,4

10,1

125,7

119,5

115,9

110,0

99,9

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

5,0

4,8

4,5

4,4

4,2

45,0

43,7

42,6

42,3

41,5

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

7,1

7,0

7,1

63,7

64,9

66,4

68,1

70,2

Integration och jämställdhet

0,4

0,5

0,6

0,5

3,4

4,3

5,0

5,3

5,2

Arbetsmarknad och arbetsliv

7,8

6,0

5,1

6,3

7,0

69,5

54,9

47,8

60,6

68,6

Justerat för teknisk förändring 1

8,0

6,3

5,1

6,3

7,0

71,6

57,1

47,8

60,6

68,6

Studiestöd

2,3

2,2

2,1

2,2

2,3

20,6

19,7

19,5

21,4

22,6

Utbildning och universitetsforskning

5,1

4,6

4,7

5,1

5,4

46,1

41,8

44,1

48,9

53,2

Justerat för teknisk förändring 1

4,6

4,7

5,1

5,4

41,3

41,7

44,1

48,9

53,2

Kultur, medier, trossamfund och fritid

1,1

9,6

10,1

10,3

11,3

Justerat för teknisk förändring 1

1,1

1,2

1,1

10,3

10,8

11,0

11,3

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

0,3

0,2

2,9

2,4

2,1

1,9

1,6

samt konsumentpolitik

Regional tillväxt

0,4

0,3

3,3

2,9

2,8

3,2

Allmän miljö- och naturvård

0,5

4,5

4,3

4,7

5,2

Energi

0,2

0,3

1,6

2,2

2,1

3,0

2,7

Kommunikationer

3,5

4,9

6,5

4,2

4,0

31,0

44,3

61,5

40,6

39,8

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

2,3

1,7

1,8

21,0

15,5

16,5

16,4

17,4

Näringsliv

0,4

0,5

1,4

0,7

0,9

3,9

4,3

12,8

6,6

8,5

Allmänna bidrag till kommuner

6,7

8,0

6,9

8,5

7,7

60,2

73,0

64,8

81,6

75,7

Justerat för teknisk förändring 1

7,2

7,5

8,9

7,7

64,8

65,5

70,3

85,7

75,7

Statsskuldsräntor m.m. 2

49,5

47,3

48,2

36,5

23,4

Avgiften till Europeiska unionen

2,9

3,3

2,0

3,1

25,9

26,6

31,5

19,2

30,4

Summa utgiftsområden

765,5

769,2

790,3

781,3

786,4

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

20,0

20,7

21,3

22,8

22,6

179,1

188,2

201,4

219,8

222,9

budget

Takbegränsade utgifter

100,0

895,2

910,1

943,4

964,6

985,9

Budgeteringsmarginal

1,3

3,1

1,4

2,5

3,9

11,8

27,9

13,6

24,4

38,1

Utgiftstak för staten

907,0

938,0

957,0

989,0

1024,0

1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i budgetpropositionen, se bl.a. prop. 2009/10:1, Budgetpropositionen för 2010 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 4.6.

2 Ingår inte i takbegränsade utgifter.

Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

s. 44 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

3.2 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

I tabell 3.6 visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.

Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och

balansräkningarna 2006–2010

Miljarder kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Statens netto-

förmögenhet

-635

-499

-410

-384

-358

Statsskulden

1 220

1 115

1 062

1 149

1 113

Transfere-

ringar exkl.

avsättningar

759

762

768

789

831

Kostnader för

statens egen

verksamhet

202

195

210

217

223

Skatteintäkter

964

990

968

903

965

Årets överskott

enl. resultat-

räkningen

104

127

Inga väsentliga förändringar av redovisnings- principer som påverkar denna tabell har skett under perioden.

Statens nettoförmögenhet

I diagram 3.1 redovisas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten är negativ, men har förbättrats med 277 miljarder kronor mellan 2006 och 2010. Resultaträkningens överskott, som ackumulerat uppgår till 403 miljarder kronor åren 2006–2010, är den huvudsakliga förklaringen till nettoförmögenhetens förbättring. Nettoförmögenheten har även påverkats av omvärderingar och förändrade värden av resultatandelar i dotter och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Under motsvarande period har statsskulden minskat med 107 miljarder kronor.

Diagram 3.1 Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2006–2010

Miljarder kronor

2006

2007

2008

2009

2010

-200

-400

-600

-800

-1000

-1200

-1400

Nettoförmögenhet

Statsskuld

Statsskulden

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statens budgetsaldo visade ett underskott på 1,1 miljarder kronor 2010. Statens lånebehov är definitionsmässigt lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kronor 2010. Detta trots att budgeten i princip var i balans.

Att statskulden minskade beror på skuldkorrigeringar, vilka minskade statsskulden med 35 miljarder kronor. Den viktigaste korrigeringen var omvärderingar av valutaskulden, inte minst beroende på att kronan stärktes markant under 2010. Statsskulden minskade med 25 miljarder kronor beroende på omvärdering av valutaskulden. Även Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar spelar roll. De var nära noll vid slutet av 2010, en minskning med 4 miljarder kronor sedan årets början.

Den statsskuld som redovisas i Årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer. Vissa myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden och de räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Därigenom påverkar även förändringar i

s. 45 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

myndigheters innehav av statspapper statsskulden enligt årsredovisningen.

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010

Miljarder kronor

RGK

RGK,

Övriga

Elimineras i

myndig-

balansräk-

(IG)

KAF

övrig

heter

ningen

Premieobliga-

tioner

0,4

Nominella

Stats-

obligationer

20,7

8,6

0,2

29,5

Reala

statsobliga-

tioner

8,2

Totalt

20,7

16,8

0,4

0,2

38,1

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 38,1 miljarder kronor 2010. Nästan hela beloppet avser Kärnavfalls- fondens och Insättningsgarantifondens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgälds- kontoret redovisar är 38,1 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen i årsredovisning för staten.

Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer till och med bokslutsdagen. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som betalats in.

Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgälds- kontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott (EDP).

Skr. 2010/11:101

Statsskuldens sammansättning och löptid

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Det övergripande målet med statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen lägger fast efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna anger i huvuddrag hur skulden ska fördelas mellan skuldslag och löptiden i respektive skuldslag.

Följande riktlinjer gällde för statsskuldens förvaltning 2010 enligt regeringsbeslut den 12 november 2009.

Löptiden för de tre skuldslagen skulle styras mot:

- Valutaskulden: räntebindningstid 0,125 år

- Realskulden: räntebindningstid 9,4 år

- Nominell kronskuld:

instrument med löptid upp till 12 år: räntebindningstid 3,2 år

instrument med löptid över 12 år: max volym 60 mdkr

Statsskuldens sammansättning skulle styras mot:

- Valutaskulden: 15 procent

- Realskulden: 25 procent

- Nominell kronskuld: 60 procent

Andelen valutaskuld uppgick till 14 procent i genomsnitt under 2010. 6 Den viktigaste orsaken till att andelen låg under riktvärdet var den kraftiga kronförstärkningen under året. Realskuldens andel var däremot större än riktvärdet, i genomsnitt 26 procent under 2010. Riksgäldskontoret har möjlighet att avvika från riktvärdena i riktlinjerna inom angivna ramar.

Riksgäldskontorets vidareutlåning i utländsk valuta, som uppgick till 86 miljarder kronor, ingår i den redovisade konsoliderade statsskulden men inte i valutaskulden som den mäts i riktlinjerna från regeringen. En anledning är att det vore orimligt kostsamt att snabbt

6 Enligt regeringens riktlinjer mäts valutaskulden bl.a. exklusive lånet till Riksbanken i utländsk valuta, vilket förklarar skillnaden mot tabell 3.8.

s. 46 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

minska den övriga valutaskulden för att hantera extra valutalån som de till Riksbanken. Dessutom påverkar vidareutlåning i utländsk valuta inte statsskuldens kostnader och valutarisker, eftersom de räntor låntagarna betalar (minst) täcker statens lånekostnader och fordringarna är i samma valuta som skulderna. Vidareutlåningen till Riksbanken och till Island uppgick till 84 miljarder kronor respektive 2 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken gjordes under 2009 för att förstärka valutareserven. Lånet till Island ska bidra till att landet tar sig ur sin kris.

Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet under året, bl.a. beroende på att statsskuldens storlek följer ett visst säsongsmönster. Under 2010 var löptiden i genomsnitt 3,2 år för lån med löptid under 12 år.

Den reala kronskuldens löptid minskade från 10,1 år i början av 2010 till 9,1 år vid årets slut. Emissionerna var små i förhållande till den utestående skulden och inget reallån löpte ut. Förkortningen av löptiden avspeglar därför främst att utestående lån kom ett år närmare förfall. Under hela året låg valutaskuldens räntebindningstid på riktvärdet 0,125 år (motsvarande ett halvt kvartal). Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året.

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2006–2010

Miljarder kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Nominella lån i

svenska kronor

754

683

651

631

632

Reala lån i

svenska kronor

200

199

186

190

211

Nominella lån i

utländsk valuta

266

233

225

328

270

Summa konsoli-

derad statsskuld

1 220

1 115

1 062

1 149

1 113

Den reala lånestocken uppgick till 211 miljarder kronor i slutet av 2010, vilket är en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2009. Huvudsyftet med reala lån är att minska risken. Genom att komplettera statsskulden med ett ytterligare skuldslag är staten mindre utsatt för vad som händer med de nominella räntorna.

Genom att Riksgäldskontoret gett ut reallån i stället för nominell kronskuld med motsvarande löptider har också en besparing gjorts med uppskattningsvis 3 miljarder kronor under 2010.

Nyckeltalet för jämförelser av detta slag är skillnaden mellan den reala räntan vid emissionstidpunkten och räntan vid samma tidpunkt på en nominell obligation med motsvarande löptid. Sammanlagt sedan reallån infördes 1994 är besparingen 31 miljarder kronor, varav 26 miljarder kronor är ännu inte realiserad vinst. En stor del av det ackumulerade orealiserade resultatet kommer från låga inflationstal under tidigare år.

Upplåningen i utländsk valuta minskade markant under 2010. Riksgäldskontoret gav ut obligationer i utländsk valuta för motsvarande 31 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 130 miljarder kronor under 2009. Riksgälds- kontoret kan även skapa valutaskuld med hjälp av valutaswappar. Det innebär att Riksgälds- kontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Omkring hälften av valutaskulden är exempelvis finansierad i kronor som sedan omvandlats till åtaganden i valuta med valutaswappar.

Valutaskuldens bokförda värde minskade med 58 miljarder kronor under 2010, varav orealiserade valutakursvinster svarade för 26 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen var att kronans värde ökade markant under året. Det minskar värdet av valutaskulden uttryckt i kronor.

Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. År 2010 uppgick de orealiserade valutavinsterna till 26 miljarder kronor. År 2009 ingick orealiserade valutavinster som minskade statsskuldens värde med 0,9 miljarder kronor. Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade valutaförlusterna uppgick till 30 miljarder kronor.

Valutaskulden bidrar på samma sätt som realobligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot svenska räntor. Genom att sprida skulden över flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha en kortare löptid vilket ger lägre förväntade lånekostnader.

I nominella lån i svenska kronor ingår privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2010 minskade privatmarknads- upplåningen med 8 miljarder kronor och var vid årets slut 62 miljarder kronor eller 5,6 procent av statsskulden.

s. 47 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2006–2010

Miljarder kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Nominella

statsobligationer

525

478

473

475

518

Ränte- och valuta-

swappar

-239

-226

-228

-249

-256

Statsskuldväxlar

252

170

139

115

Ränteswappar

112

134

121

126

Privatmarknadslån

Likviditetsförvalt-

ningsinstrument

108

Valutaterminer i

svenska kronor

-9

Nominella lån i

svenska kronor

754

683

651

631

632

Den

totala

volymen

premieobligationer

minskade under året med knappt 3 miljarder kronor och var vid årets slut 34 miljarder kronor. Riksgäldsspar minskade med ca 6 miljarder kronor till totalt 28 miljarder kronor 2010. Förklaring till minskningen är de låga räntorna. Under hösten 2008 gjordes dessutom väldigt stora insättningar på grund av den senaste finanskrisen. Volymen är nu tillbaka till de nivåer som rådde före den perioden.

Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med drygt 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapitalmarknaden under 2010. För femårsperioden 2006–2010 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,9 miljarder kronor, varav resultatet för premieobligationer uppgick till nästan 0,8 miljarder kronor.

Upplåningen i statsskuldväxlar fortsatte att

minska.

Statsskuldväxlar

emitteras varannan

vecka

och

utgör

huvuddelen

Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Den utestående stocken statsskuldväxlar minskade från 115 miljarder kronor i början av 2010 till 85 miljarder kronor i december. Det avspeglar dels det låga lånebehovet, dels att Riksgäldskontoret prioriterar obligations- marknaden som den viktigaste marknaden på längre sikt. Växelstocken var i genomsnitt 99 miljarder kronor under 2010. Växelstockens storlek varierar över året.

Aktiv förvaltning

För att kunna minska kostnaderna för statsskul- den har Riksgäldskontoret möjlighet att ta posi-

Skr. 2010/11:101

tioner via aktiv förvaltning. En position innebär att exponeringen ökas eller minskas i ett till- gångsslag utifrån hur Riksgäldskontoret bedö- mer att värdet kommer att utvecklas. Ränte- och valutapositioner tas på de internationella mark- naderna. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma be- lopp. Utrymmet för risktagande styrs av reger- ingens årliga riktlinjer.

I september 2010 började Riksgäldskontoret en gradvis och förannonserad avveckling av en långsiktig position för en starkare krona. Posi- tionen byggdes upp under 2009 då den svenska kronan bedömdes som allt för svag. Bedöm- ningen var att kronan skulle stärkas när den fi- nansiella oron ebbat ut. Vid årsskiftet hade posi- tionen minskats från motsvarande 50 till 27 miljarder kronor. Den totala vinsten på posi- tionen, inklusive den orealiserade delen, uppgick då till 7,8 miljarder kronor. Hur stor den slutliga vinsten blir kan redovisas först när hela positio- nen är stängd. Avvecklingen kan komma att ta uppemot ett år i anspråk.

Vid sidan av strategiska positioner bedriver Riksgäldskontoret löpande aktiv förvaltning i utländsk valuta. Under 2010 gav den verksam- heten en förlust på 0,3 miljarder kronor. Under åren 2006–2010 var resultatet i genomsnitt knappt 0,2 miljarder kronor per år. Riksgälds- kontoret anlitar även externa förvaltare med uppdrag att ta löpande aktiva positioner. Under 2010 gav den externa förvaltningen en vinst på 0,3 miljarder kronor och bidrog således till att minska den samlade förlusten.

Statsskuldens kostnader

Utgifterna för statsskulden uppgick till ca 23 miljarder kronor 2010. Det är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009.

Belastningen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Ex- empelvis har valet av upplåningsteknik stor på- verkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling.

s. 48 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sam- manfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträk- ningen, Nettokostnad för statsskulden).

Enligt resultaträkningen för 2010 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009. Ökningen beror delvis på att redovisade orealiserade valu- takursdifferenser och att realiserade kursdiffe- renser samt ränteintäkter i upplåningsverksam- heten sammantaget ökade nettokostnaderna med 18 miljarder kronor jämfört med 2009. Räntekostnader på lån i utländsk valuta och rea- liserade kursdifferenser gick dock åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 11 mil- jarder kronor jämfört med 2009.

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2006–2010

Miljarder kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Räntekostnader på lån i

svenska kronor

Räntekostnader på lån i

utländsk valuta

Realiserade valutakurs-

differenser

-6

Realiserade kursdifferenser

Orealiserade valutakurs-

differenser

-15

-16

-8

Över- /underkurs vid emis-

sion m.m.

-7

-6

-7

-6

-7

Summa kostnader

Ränteintäkter i upplå-

ningsverksamheten

-28

-31

-28

-24

-20

Nettokostnader efter in-

täkter, exklusive skuld-

skötselåtgärder

Orealiserade valutavinster

(-) / förluster (+) exklusive

skuldskötselåtgärder

-9

-14

Nettokostnader inklusive

skuldskötselåtgärder

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är i nivå med 2009. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 5 miljarder kronor till

7 miljarder kronor. Minskningen av räntekostnaderna förklaras av de låga marknadsräntorna under 2010.

Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Utfallet för de realiserade valutakurs- differenserna uppgick till 8 miljarder kronor 2010 och minskade därmed kostnaderna med 6 miljarder kronor jämfört med utfallet 2009 som uppgick till 14 miljarder kronor. Minskningen av valutakursförlusterna beror på den starkare kronan.

Under 2010 ökade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna med 6 miljarder kronor, från 2 till 8 miljarder kronor.

De totala orealiserade valutakursdifferenserna, inklusive de orealiserade valutadifferenserna för skuldskötselinstrument, uppgick 2010 till totalt 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009 då motsvarande siffra var 30 miljarder kronor i orealiserad valutakursvinst. Att de orealiserade valutakursvinsterna fortsatt att öka beror på att kronan stärkts ytterligare under 2010.

Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. är på ungefär samma nivå som tidigare år, och medförde att kostnaderna minskade med 7 miljarder kronor 2010.

Tillsammans med ränteintäkter i upplåningsverksamheten på 20 miljarder kronor uppgick årets nettokostnad för statsskulden, exklusive skuldskötselåtgärder, till 26 miljarder kronor 2010.

Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 23 miljarder kronor och nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder på 12 miljarder kronor förklaras av olika principer för redovisning mot anslag respektive den kostnadsmässiga redovisningen i resultat- räkningen. Exempelvis att nollkupongräntor och andra upplupna räntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statens budget och i resultaträkningen.

s. 49 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Transfereringar

I diagram 3.2 visas transfereringarna per sektor 2006–2010. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 72 miljarder kronor eller 10 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen, inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushålls- sektorn har ökat med 37 miljarder kronor eller 7 procent mellan 2006 och 2010. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensions- systemet med i transfereringar till ålders- pensionssystemet utan redovisas som transferering till hushållen. Tabellen är justerad med dessa värden för 2006.

Diagram 3.2 Transfereringar 2006–2010

Miljoner kronor

800 000

700 000

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

2006

2007

2008

2009

2010

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag

Transfereringar till hushåll

I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Som en följd av att utbetalda ålderspensioner överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas till pensionssystemet, är nettoöverföringen till ålderspensionssystemet (AP-fonderna) negativ fr.o.m. 2009, vilket redovisas som att AP-fonderna lämnar ett bidrag till staten (se Intäkter av bidrag). Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.11 Transfereringar 2006–2010

Miljoner kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Socialförsäkring

419 618

427 972

438 751

457 535

453 656

Allmänna bidrag

till kommuner

109 359

123 709

120 734

124 824

147 434

Arbetsmarknad

68 169

48 786

40 106

49 993

55 610

Nettoöverföring

till premiepen-

sionssystemet

25 920

26 387

27 546

27 138

28 524

Avgiften till

Europeiska ge-

menskapen

26 066

26 498

31 080

18 820

30 108

Bistånd m.m.,

migration och

integration

29 262

29 880

33 769

35 214

33 384

Utbildning, stu-

diestöd

26 838

22 581

22 130

22 388

26 643

Nettoöverföring

till ålderspen-

sionssystemet,

AP-fonderna

7 334

5 916

3 542

Övrigt

46 589

50 017

49 881

53 224

56 067

Summa

759 155

761 746

767 539

789 136

831 426

Socialförsäkring

Diagram 3.3 Socialförsäkringar 2006–2010

Miljoner kronor

500 000

450 000

400 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

2006

2007

2008

2009

2010

Läkemedelsförmånerna

Ersättning vid sjukdom och handikapp m.m.

Handikappolitik

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ålderspensioner m.m.

Kostnaderna för socialförsäkringar minskade 2010, för första gången under femårsperioden, med 3,9 miljarder kronor eller 1 procent jämfört med 2009. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 34 miljarder kronor eller 8 procent.

s. 50 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2006–2010

Miljoner kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Ålderspensioner

m.m.

221 232

229 915

242 665

261 428

262 562

Ekonomisk trygghet

för familjer och barn

58 415

59 335

60 409

61 597

63 457

Handikappolitik

16 338

18 416

20 058

21 975

23 447

Ersättning vid

sjukdom och

handikapp m.m.

102 841

98 939

94 035

90 268

81 123

Läkemedelsförmå-

nerna

20 792

21 367

21 584

22 267

23 067

Summa transfere-

ringar

419 618

427 972

438 751

457 535

453 656

Kostnaderna för ersättning vid sjukdom och handikapp m.m. minskade med sammanlagt 22 miljarder kronor eller 21,1 procent under perioden 2006–2010. Området omfattar aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning och rehabilitering m.m. Från 2005 bröts den tidigare uppgången av kostnaderna inom ohälsoområdet och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättningar har därefter minskat för varje år. År 2010 minskade kostnaden med 9,1 miljarder kronor eller 10,1 procent. Det förklaras av att antalet ersatta dagar fortsatt sjunka.

På övriga områden inom socialförsäkringen har kostnaderna ökat. Nominellt sett är den största ökningen på Ålderspensioner m.m. Detta område omfattar ålderspensioner vid sidan av statens budget, premiepensioner samt övrig ersättning vid ålderdom i form av garantipension, efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldre- försörjningsstöd (jfr. utg.omr. 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom). Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad mellan åren. De ökade pensions- kostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att nya ålderspensionärer har en högre genomsnittlig inkomstgrundad pension, men även på indexomräkning av pensionsbelopp. För 2010 var ökningen relativt liten, på grund av en negativ indexuppräkning, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet. Procentuellt har kostnaderna för handikappolitiken, med framför allt kostnader för statlig assistansersättning, ökat mest med 43,5 procent under perioden 2006– 2010 (se även not 4 till resultaträkningen).

I tabellerna visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2006–2010

Kvinnor

Män

Antal

Procent

Antal

Procent

Summa

2006

955 994

764 622

1 720 616

2007

971 518

788 215

1 759 733

2008

975 687

802 128

1 777 815

2009

1 014 629

843 501

1 858 130

2010

1 038 037

873 172

1 911 209

Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.

År 2010 var drygt 1,9 miljoner personer pensionstagare med ålderspension, av dessa var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med 11 procent sedan 2006.

Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2006–2010

Miljoner kronor

Medel

ersätt-

Kvinnor

ning per

Män

ning per

Summa 1

kronor

månad

kronor

månad

2006

92 053

8 024

107 609

11 728

199 662

2007

96 405

8 269

112 424

11 886

208 829

2008

102 011

8 713

119 672

12 433

221 683

2009

111 032

9 119

130 318

12 875

241 350

2010

112 497

9 031

131 279

12 529

243 776

1 December månads utbetalningar omräknade till årsbelopp.

Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.

Utbetalningarna av ålderspension uppgår för

2010 (i december månads nivå)

till nästan

244 miljarder kronor. Pensionerna

omfattar

inkomstpension, premiepension, tilläggspension och garantipension. Kvinnornas medelersättning per månad var 9 031 kronor och männens var 12 529 kronor, vilket är en sänkning av medelersättningen per månad för såväl kvinnor som män för första gången under perioden.

Kvinnornas

medelersättning

per

månad var

72 procent

av männens medelersättning 2010.

Det

innebär

dock

att

kvinnornas

medelersättning som andel av männens har ökat med 4 procentenheter från 2006 till 2010.

s. 51 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2006–2010

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.16 Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, 2006–2010

Kvinnor

Män

Antal

Procent

Antal

Procent

Summa

2006

34 524 796

8 957 898

43 482 694

2007

35 856 090

9 434 538

45 290 628

2008

37 117 288

10 143 062

47 260 350

2009

37 169 343

10 669 822

47 839 165

2010

38 228 681

11 489 945

49 718 626

Källa: Försäkringskassan

Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 49,7 miljoner 2010, varav 77 procent uttagna av kvinnor och 23 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av kvinnor har sjunkit med 1 procentenhet medan andelen som tas ut av män har ökat med 1 procentenhet mellan 2008 och 2009, och ytterligare 1 procentenhet mellan 2009 och 2010, efter att ha legat på en konstant nivå tre år i rad.

Arbetsmarknad

Diagram 3.4 Arbetsmarknad 2006–2010

Miljoner kronor

80 000

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

2006

2007

2008

2009

2010

Arbetslöshetsersättning

Aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m.

Övrigt

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken minskade 2006–2010 med 12,6 miljarder kronor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken gick ned fram till 2008, men under 2009 och 2010 har de åter ökat. Minskningen 2006–2008 förklarades av minskad arbetslöshet. På grund av lågkonjunkturen som inleddes hösten 2008 och som förstärktes 2009, har arbetslösheten åter ökat. Under 2010 minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning med nästan 1,7 miljarder kronor, men samtidigt ökade utgifterna för aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m. med 8,3 miljarder kronor.

Kvinnor

Män

Antal

Procent

Antal

Procent

Summa

2006

114 300

131 300

245 600

2007

104 400

111 400

215 800

2007 1

148 400

149 200

297 600

2008

152 400

152 300

304 700

2009

185 800

222 400

408 200

2010

192 775

222 850

415 625

Källa: AKU, SCB

1 Omräknad statistik för 2007, avser personer i åldersintervallet 15-74 år

Tabell 3.16 visar antalet kvinnor och män som var arbetslösa i genomsnitt under 2006 till 2010. I oktober 2007 gjordes statistiken om enligt internationella rekommendationer och den omfattar nu personer i åldern 15–74 år. Tidigare var åldersintervallet 16–64 år. På grund av detta är statistiken jämförbar från och med den justerade raden för 2007. (Den markerade raden för 2007 visar jämförbar statistik med 2008 och framåt.)

Antalet arbetslösa var i genomsnitt 415 625 under 2010. Arbetslösheten fortsatte att öka under de två första kvartalen 2010 men vände därefter och var vid årsskiftet 2010/2011 nere på nivåer som motsvarar det första kvartalet 2009. Andelen arbetslösa män ligger kvar på knappt 54 procent av andelen arbetslösa personer.

Bistånd m.m., migration och integration

Diagram 3.5 Bistånd m.m., migration och integration 2006–2010

Miljoner kronor

40000

35000

30000

25000

20000

15000

10000

5000

2006

2007

2008

2009

2010

Bidrag via Sida

Bidrag via RK

Bidrag till migration och integration

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 4,1 miljarder kronor eller 14 procent 2006–2010.

s. 52 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

I kostnaderna ingår utöver bistånd även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet. Den största procentuella ökningen under femårsperioden har skett för bidrag till migration och integration som ökat med 60,5 procent mellan 2006 och 2010. Under 2009 inträffade dock ett trendbrott och bidrag till migration och integration minskade med 4,4 procent, för att 2010 åter öka till samma nivå som 2008. De övriga biståndsposterna har minskat något 2010.

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.6 Utbildning och studiestöd 2006–2010

Miljoner kronor

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

2006

2007

2008

2009

2010

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

Utbildningspolitik vid Skolverket

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat något under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har ökat med närmare 1 miljard kronor eller 7,3 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studiestöd ökade med 2,7 miljarder kronor mellan 2009 och 2010.

De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.

Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola,

folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2006–2010

Kvinnor

Män

Summa

Antal

Procent

Antal

Procnt

2006

250 952

163 743

414 695

2007

252 363

159 923

412 286

2008

250 302

157 514

407 816

2009

266 810

177 132

443 942

2010

277 610

188 702

466 312

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.18 Studerande med studielån 2006–2010

Kvinnor

Män

Summa

Antal

Procent

Antal

Procent

2006

178 842

117 216

296 058

2007

173 311

111 339

284 650

2008

169 776

108 648

278 424

2009

179 016

120 725

299 741

2010

185 386

128 304

313 690

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.17 visar studerande med studiemedel 2006 till 2010. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick 466 312 studerande studiemedel under 2010, vilket är en ökning med 22 370 studerande jämfört med 2009. Av dessa hade 313 690 studielån medan 152 622 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Lånebenägenheten hos de studerande med studiemedel har minskat stadigt under den senaste femårsperioden. År 2010 fick fortfarande 60 procent eller 277 610 kvinnor och 40 procent eller 188 702 män studiemedel. Det är andra året i rad som andelen studerande med studiemedel ökar. Andelen har ökat kraftigt och är den allra högsta under hela perioden.

Statens egen verksamhet

Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen

s. 53 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.7.

Diagram 3.7 Statens egen verksamhet 2006–2010

Miljoner kronor

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

2006

2007

2008

2009

2010

Avskrivningar och nedskrivningar Övriga driftkostnader

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal

Kostnaderna

har ökat

totalt

med

knappt

30 miljarder

kronor eller

procent

under

perioden.

För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens tjänstepensionsverk).

De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 21,6 procent vid Rikspolisstyrelsen och lönekostnaderna för Försvarsmakten har ökat med 8,6 procent, Försäkringskassans lönekostnader har minskat med 12,3 procent i samband med bildandet av Pensions- myndigheten medan Arbetsförmedlingen lönekostnader har ökat med 24,6 procent.

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler).

Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Trafikverket som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten (se även not 9 Övriga driftkostnader).

Statens personal

I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön,

Skr. 2010/11:101

åldersgrupper och sektorer. 7 Avgränsningen av staten är densamma som i resultaträkningen. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. bedömningen av framtida personalkonsekvenser som följer av regeringens förslag till riksdagen.

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2006–2010, kvinnor respektive män

Antal 1

2006

2007

2008

2009

2010 2

Kvinnor

109 678

109 357

107 601

108 545

110 032

Män

110 727

109 460

106 336

102 744

Summa

220 405

218 817

213 937

213 107

212 776

1 Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2010 utgjorde de knappt 5 400 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde knappt 16 800 personer 2010.

2 I redovisningarna t.o.m. 2009 var Premiepensionsmyndigheten (med ca 200 anställda) undantagen. Dessa ingår nu i Pensionsmyndigheten, som i sin helhet ingår i underlaget.

Källa: Arbetsgivarverket

Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter var det totala antalet statligt anställda relativt stabilt. Sedan 2007 har antalet anställda åter börjat att minska. Denna utveckling har fortsatt fram till och med 2010.

Antalet anställda (med månadslön) har minskat med drygt 300 under 2010. Detta beror främst på att f.d. Banverket Produktion med ca 3 000 anställda, brutits ut ur Banverket och inte längre ingår i underlaget (ingår numera i Infranord AB). Övriga delar av f.d. Banverket ingår i Trafikverket. Bolaget InfraNord AB ingår som frivillig medlem i Arbetsgivarverket. I övrigt har Försäkringskassan minskat antalet anställda med omkring 1 000 personer.

Några myndigheter uppvisar i gengäld stora ökningar av antalet anställda; Arbetsförmed- lingen med ca 1 800 och polisväsendet med ca 1 200. Försvaret har ökat med nästan 900 anställda.

7 Antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.

s. 54 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Den gradvisa utvecklingen mot fler kvinnor än män i staten har fortsatt. Kvinnornas andel närmar sig nu 52 procent. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer.

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2006–2010 fördelade på åldersgrupper

Antal och procentuell fördelning

Ålder och

kön

2006

2007

2008

2009

2010

–34

45 704

44 788

43 499

43 804

45 622

Kvinnor

Män

–35–44

55 673

56 280

55 913

56 142

56 662

Kvinnor

Män

45–54

57 113

56 052

54 311

53 376

52 917

Kvinnor

Män

55–

61 915

61 697

60 214

59 425

57 574

Kvinnor

Män

Källa: Arbetsgivarverket

Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.

Åldersfördelningen i staten 2010 var ungefär densamma som 2009. Genomsnittsåldern har sjunkit marginellt och uppgår till 45,4 år (45,7 år 2009). År 2010 var ca 27 procent av de statanställda 55 år eller äldre, medan 22 procent var 34 år eller yngre. Det bör observeras att åldersstrukturen skiljer sig avsevärt mellan olika myndigheter.

Antalet anställda redovisas på sektorerna Affärsverk, Försvar, Universitet och högskolor samt Övrig verksamhet.

Tabell 3.21 Antal anställda 2006–2010 fördelade på sektorer

Sektor

Kön

2006

2007

2008

2009

2010

Affärsverk 1

18 943

19 124

18 892

14 501

9 288

Kvinnor

Män

Universitet 2

52 366

52 266

51 456

52 135

54 056

Kvinnor

Män

Försvar 3

16 599

16 138

15 181

15 509

16 410

Kvinnor

Män

Övrig verk-

samhet 4

132 497

131 289

128 408

130 962

133 022

Kvinnor

Män

1 Affärsverk och infrastruktur.

2 Universitet och högskolor.

3 Försvarsmakten.

4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket

De flesta statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsanställda arbetar vid någon av de 40-talet myndigheter som har minst 1 000 anställda. Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 60 myndigheter som har färre än 50 anställda.

Statens intäkter

Statens totala intäkter i resultaträkningen har ökat med 30 miljarder kronor (2,8 procent) sedan 2006. Efter nedgången mellan 2008 och 2009 ökade intäkterna med 84 miljarder kronor mellan 2009 och 2010 (8,2 procent). I absoluta tal har skatteintäkterna ökat mest. Procentuellt har intäkter av bidrag ökat mest som följd av att AP-fonderna sedan 2009 lämnar ett nettobidrag till staten för ålderspensionerna. De finansiella intäkterna som inkluderar resultatandelar och realisationsvinster vid försäljning av statligt ägda aktier har minskat med drygt 2 procent.

Intäkter av bidrag innefattar framför allt bidrag från EU, med en stor andel för finansiering av olika utbetalningar av bidrag på jordbruksområdet, samt bidrag till universitet och högskolor.

s. 55 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Diagram 3.8 Statens intäkter 2006–2010

Miljoner kronor

1 400 000

1 200 000

1 000 000

800 000

600 000

400 000

200 000

2006

2007

2008

2009

2010

Finansiella intäkter inkl. resultatandelar

Intäkter av bidrag

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Skatteintäkter

Skr. 2010/11:101

överskottet med 70 procent, eller med 65 miljarder kronor, till 27 miljarder kronor.

Diagram 3.10 Statens över- /underskott 2006–2010

Miljoner kronor

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

2006

2007

2008

2009

2010

Över/-underskott

Skatteintäkter

Skatteintäkterna i resultaträkningen ligger på ungefär samma nivå i början och slutet av femårsperioden. Skatteintäkterna visade en stark ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder kronor eller 10 procent. Därefter minskade skatteintäkterna och mellan 2008 och 2009 var minskningen 64 miljarder kronor. Mellan 2009 och 2010 ökade skatteintäkterna återigen med 61 miljarder kronor.

Diagram 3.9 Skatteintäkter 2006–2010

Miljoner kronor

1 000 000

980 000

960 000

940 000

920 000

900 000

880 000

860 000

2006

2007

2008

2009

2010

Skatteintäkter 2006-2010

Resultaträkningens över-/underskott

Av diagrammet framgår att den konsoliderade resultaträkningen har genererat överskott under hela perioden, med som mest drygt 127 miljarder kronor 2007. Mellan 2008 och 2009 minskade

Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. I tabell 3.22 redovisas både utom- och inomstatliga oförbrukade bidrag 2006–2010.

Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag 2006–2010

Miljoner kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Universitet och

högskolor

7 925

8 858

10 069

11 871

13 312

- inomstatliga

3 200

3 848

4 812

5 942

6 795

- utomstatliga

4 725

5 010

5 257

5 929

6 517

Länsstyrelser

2 216

2 553

2 253

2 186

2 107

- inomstatliga

2 128

2 496

2 190

2 085

2 010

- utomstatliga

101

Övriga

3 740

3 629

3 548

3 984

4 011

- inomstatliga

1 155

1 267

1 133

1 633

2 116

- utomstatliga

2 585

2 362

2 415

2 351

1 895

Summa

13 881

15 040

15 870

18 041

19 430

- inomstatliga

6 483

7 611

8 135

9 660

10 921

- utomstatliga

7 398

7 429

7 735

8 381

8 509

Tabell 3.22 visar att de oförbrukade bidragen totalt ökade med 5,5 miljarder kronor eller med 40 procent 2006–2010.

De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en annan statlig myndighet och i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten, trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 4,4 miljarder kronor eller 68 procent

s. 56 Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

under perioden och uppgår vid utgången av 2010 till 10,9 miljarder kronor. Under 2010 har posten ökat med 1,3 miljarder kronor eller 13 procent. Huvuddelen, 62 procent, av de inomstatliga bidragen tas emot av universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.

De största ökningarna av inomstatliga oförbrukade bidrag under 2010 finns hos Lunds universitet (286 miljoner kronor), Vetenskaps- rådet (148 miljoner kronor), Karolinska institutet (99 miljoner kronor) och Uppsala universitet (87 miljoner kronor). Universiteten får ofta sina bidrag från Vetenskapsrådet eller andra forskningsråd.

Vetenskapsrådet har framför allt mottagit bidrag från Kammarkollegiet för olika projekt inom internationellt samarbete. Skäl som nämns för ökningen hos universitet och högskolor, som kan avse både bidrag från andra myndigheter och från externa finansiärer, är bl.a. att bidrag erhålls för verksamheter som pågår under flera år och att det tar tid att bygga upp nya forskningsmiljöer med rekrytering och upphandling av utrustning när projekt startas. Ökningen av de oförbrukade bidragen måste också ses i ljuset av att de totala bidragen till forskning ökat.

Länsstyrelserna står för drygt 18 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen. Hos länsstyrelserna är det ofta fråga om medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala

projekt.

Övriga

myndigheter

redovisar

2,1 miljarder kronor

av de

inomstatliga

oförbrukade bidragen, vilket motsvarar drygt 19 procent av de totala inomstatliga bidragen för 2010. Regeringen har beslutat om en ny bestämmelse i 11 § anslagsförordningen (2011:223) som anger att utbetalning av bidrag från anslag ska göras i nära anslutning till att bidraget ska användas av mottagaren. Bestämmelsen trädde ikraft den 1 april 2011 och syftar bl.a. till att minska omfattningen av oförbrukade inomstatliga bidrag.

I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga bidragen när balansräkningen konsolideras, eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare har ökat med 1,1 miljarder kronor eller 15 procent mellan 2006 och 2010 och uppgår till 8,5 miljarder kronor. Universitet och högskolor står för en större andel av mottagna utomstatliga medel, 77 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myndigheter redovisar 22 procent av de under året mottagna medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och Ungdomsstyrelsen. 8

8 I not 51 till balansräkningen specificeras de utomstatliga oförbrukade bidragen uppdelat per myndighet med kommentarer om ändamål.

opaginerad Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

s. 59 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond omfattas också eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot omfattas inte Riksbanken, AP-fonderna och premiepensionssystemet. En fullständig förteck- ning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.

Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter,

tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

4.1 Resultaträkning

Resultaträkningen för 2010 visar ett överskott på 53 miljarder kronor, vilket är en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med föregående år (se tabell 4.1).

s. 60 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 4.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

Not

2010

2009

Intäkter

Skatteintäkter

964 899

903 454

Intäkter av avgifter och andra

ersättningar

58 351

55 716

Intäkter av bidrag

43 073

39 365

Summa intäkter

1 066 323

998 535

Kostnader

Transfereringar m.m.

Transfereringar till hushåll

-536 593

-532 450

Transfereringar till företag

-38 977

-36 803

Transfereringar till kommuner

-201 174

-175 183

Transfereringar till utlandet

-54 682

-44 700

Avsättningar till/upplösning av

fonder

-7 802

-4 091

Summa transfereringar m.m.

-839 228

-793 227

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal

-95 565

-104 410

Kostnader för lokaler

-16 778

-16 334

Vissa garanti- och

kreditkostnader

-3 490

-1 433

Övriga driftkostnader

-84 606

-72 737

Avskrivningar och

nedskrivningar

-22 339

-22 464

Summa statens egen

verksamhet

-222 778

-217 378

Summa kostnader

-1 062 006

-1 010 605

Saldo före resultat från andelar

och finansiella poster

4 317

-12 070

Resultat från andelar i dotter-

och intresseföretag

46 106

29 009

Finansiella intäkter och

kostnader

Nettokostnad för statsskulden

-12 141

-5 495

Övriga finansiella intäkter

16 496

17 152

Övriga finansiella kostnader

-2 072

-1 906

Summa finansiella poster

2 283

9 751

ÅRETS ÖVERSKOTT

52 706

26 690

Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaden för transfereringar (exklusive avsättningar till fonder) med 42 miljarder kronor. Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag förbättrades med 17 miljarder kronor. Nettokostnaden för

statsskulden ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 12 miljarder kronor. Kostnaden för personal minskade med nästan 9 miljarder kronor till följd av minskade kostnader för statens tjänstepensioner. Övriga driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor.

4.1.1 Intäkter

Diagram 4.1 Statens intäkter

Finansiella

Intäkter av

intäkter

bidrag

avgifter och

andra

ersättningar

Skatteintäkter

89%

Skatteintäkterna uppgick till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av statens totala intäkter (se diagram 4.1). Statens skatteintäkter ökade med 61 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2009.

Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2009. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor (19 procent). Ökningen förklaras framför allt av ökade vinster från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor (18 procent) på grund av företagens högre vinster.

Jämfört med 2009 är direkta skatter på arbete nästan oförändrade. Den marginella förändringen förklaras av att skatte- reduktionerna som minskar intäkterna från direkta skatter ökat i ungefär samma omfattning än inkomstskatterna ökat. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Bland annat har avdragen för husarbete (ROT-

s. 61 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

och RUT-avdrag) och jobbskatteavdragen ökat.

Indirekta skatter på

arbete ökade

med

7,9 miljarder

kronor

mellan

åren.

Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Enligt preliminära beräkningar ökade lönesumman med knappt 3 procent.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 2,6 miljarder kronor. Mest ökade Svenska Kraftnäts uppdragsintäkter till följd av höjda tariffer och ökad överföringsvolym på nätsidan. Bidragsintäkter har ökat med 3,7 miljarder kronor. Den största ökningen avser ökade intäkter av AP-fondsmedel, som avser AP-fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året.

4.1.2 Kostnader

Diagram 4.2 Statens kostnader

Finansiella kostnader 1%

Kostnader för statens egen verksamhet 21%

Transfereringar

78%

Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen (se diagram 4.2). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent.

4.1.3 Transfereringar

Diagram 4.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Den realekonomiska indelningen redovisas även utifrån anslagen på budgeten (se avsnitt 5.6

Skr. 2010/11:101

Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget).

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

24%

Transfereringar till

företag

hushåll

64%

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslös- hetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 24 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 831 miljarder

kronor. De ökade därmed med

42 miljarder

kronor mellan 2009 och 2010.

Transfereringar till hushåll

har

ökat

med

4 miljarder

kronor. Transfereringar

till hushåll

avseende

socialförsäkringen

minskade

med

5 miljarder kronor. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska.

Kostnaden

för sjukpenning minskade

med

2,4 miljarder

kronor (12 procent),

vilket

förklaras av att sjukpenning betalades ut till färre personer och för färre dagar per person. Antalet sjukpenningdagar fortsätter att minska, vilket beror på att fler ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas sjukersättning. Sjukfallen har också blivit kortare än tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna för sjukfall kortare än två år börjat öka eftersom många som utförsäkrats kommer tillbaka till sjukförsäkringen igen. Jämfört med 2009 minskade aktivitets- och sjukersättningen med 5,8 miljarder kronor (9,6 procent). Minskningen förklaras främst av låga inflöden av nybeviljade

s. 62 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

sjukpensionärer samtidigt som många lämnar sjukersättningen för att bli ålderspensionärer. Inflödet till sjukförsäkringen har minskat kraftigt, huvudsakligen till följd av striktare regler. Ålderspensionerna vid sidan av statens budget har ökat med 3 miljarder kronor.

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnader för assistansersättning och ökade med 1,5 miljarder kronor (6,7 procent). De ökade kostnaderna för assistansersättning beror på ökade timkostnader, att fler personer får assistansersättning samt att fler timmar per person och vecka beviljas.

Inom arbetsmarknadspolitiken har kostnaderna för arbetslöshetsersättningen minskat med 1,7 miljarder kronor och aktivitets- stödet ökat med 5,9 miljarder kronor. Arbetslösheten under 2010 var i genomsnitt 8,4 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2009 9 . Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade

kostnaderna

för

föräldraförsäkringen

med

1,5 miljarder

kronor och kostnaderna

för

barnbidragen

med

0,4 miljarder kronor. Antal

uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2009.

Kostnader för transfereringar till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med

23 miljarder

kronor.

Kommunerna fick

9,1 miljarder

kronor

och

landstingen

3,9 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd

2010 för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänsterna som kommunsektorn tillhandahåller och för att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har därutöver ökat med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de ökade statsbidragen för kommunalekonomisk utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ökningen avsåg också kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grund- avdraget för pensionärer som beräknas minska

kommun- och landstingsskatteintäkterna med 3,5 miljarder kronor.

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 11 miljarder kronor. Det beror på att den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomst (BNI) och den mervärdesskattebaserade avgiften reducerades 2009 till följd av återbetalningar av för mycket inbetalda avgifter under 2007 och 2008.

Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida och Regeringskansliet minskade med 1,0 respektive 0,9 miljarder kronor.

Avsättning till fonder

Avsättningen till fonder ökade med 3,7 miljarder kronor. Stabilitetsfonden har tillförts bank- garantiavgifter med 2,0 miljarder kronor och stabilitetsavgifter med 1,3 miljarder kronor.

4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 223 miljarder kronor 10 2010, vilket är en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009.

Statens personalkostnader minskade med 8,8 miljarder kronor. Löner och pensions- utbetalningar ökade, men kostnaderna för statliga tjänstepensionsförmåner m.m. minskade

till

följd

lägre

kostnader

för

försäkringstekniska avsättningar

hos

Statens

tjänstepensionsverk.

Lönekostnader inklusive

lagstadgade

arbetsgivaravgifter

ökade

med

4,4 miljarder

kronor

(4,3

procent).

Övriga

driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor. Mest ökade Trafikverkets driftkostnader för köp av entreprenadtjänster efter bolagisering av tidigare produktionsenheter.

9 Arbetslöshet i procent, årsgenomsnitt, av arbetskraften i åldersgruppen

10 Kostnaderna för statens verksamhet inklusive arbetsgivaravgifter

15-75 år.

uppgår till 248 miljarder kronor.

s. 63 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 17 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

LKAB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade intäkter på grund av högre priser och volymer för järnmalm. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.

4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 6,6 miljarder kronor, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

4.2 Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2010. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

s. 64 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 4.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

Not

2010-12-31

2009-12-31

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggnings-

tillgångar

Balanserade utgifter för ut-

6 136

5 980

veckling

Rättigheter och andra im-

materiella anläggnings-

tillgångar

1 007

938

Förskott avseende immateri-

ella anläggningstillgångar

Summa immateriella an-

läggningstillgångar

7 145

6 918

Materiella anläggningstill-

gångar

Statliga väganläggningar

102 667

102 994

Statliga järnvägsanlägg-

ningar

95 053

79 051

Byggnader, mark och annan

fast egendom

33 433

41 969

Förbättringsutgifter på an-

nans fastighet

3 637

3 552

Maskiner, inventarier, in-

stallationer m.m.

23 203

22 716

Pågående nyanläggningar

84 173

76 642

Beredskapstillgångar

98 205

98 352

Förskott avseende materiella

anläggningstillgångar

2 782

2 898

Summa materiella anlägg-

ningstillgångar

443 153

428 174

Finansiella anläggningstill-

gångar

Andelar i dotter- och intres-

seföretag

346 526

336 268

Andra långfristiga värdepap-

persinnehav

45 233

39 219

Långfristiga fordringar

4 168

5 765

Summa finansiella anlägg-

ningstillgångar

395 927

381 252

Summa anläggningstill-

gångar

846 225

816 344

Utlåning

275 931

276 893

Varulager m.m.

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader

10 551

24 069

Upplupna bidragsintäkter

1 517

1 318

Övriga upplupna intäkter

13 127

23 574

Summa periodavgränsnings-

poster

25 195

48 961

Kortfristiga placeringar

Värdepapper och andelar

1 942

6 732

Summa kortfristiga placer-

ingar

1 942

6 732

Kassa och bank

6 438

3 990

SUMMA TILLGÅNGAR

1 246 092

1 218 998

KAPITAL OCH SKULDER

Not

Nettoförmögenhet

-358 432

-383 709

Fonder

89 220

81 418

Avsättningar

Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser

185 088

188 710

Övriga avsättningar

21 008

18 195

Summa avsättningar

206 096

206 905

Statsskulden

Lån i Sverige

843 223

820 915

Lån utomlands

270 083

328 464

Summa statsskulden

1 113 306

1 149 379

Skulder m.m.

Leverantörsskulder

19 302

16 999

Övriga skulder

93 546

76 091

Depositioner

1 362

1 073

Förskott från uppdragsgivare

och kunder

327

355

Summa skulder m.m.

114 537

94 518

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader

31 643

30 890

Oförbrukade bidrag

8 510

8 381

Övriga förutbetalda intäkter

41 212

31 216

Summa periodavgränsnings-

poster

81 365

70 487

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

1 246 092

1 218 998

Garantiförbindelser

1 221 219

1 264 341

Övriga ansvarsförbindelser

16 272

16 275

Varulager och förråd

1 569

Pågående arbeten

313

Fastigheter

168

Förskott till leverantörer

Summa varulager m.m.

2 083

Fordringar

Kundfordringar

10 220

Övriga fordringar

78 058

Summa fordringar

88 278

1 574

405

4.2.1 Nettoförmögenheten

172

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden

2 246

mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda

värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar

8 155

det ackumulerade underskottet i statens budget

55 677

över åren, svarar för den övervägande delen av

63 832

skulderna

och

därmed

den

negativa

s. 65 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

nettoförmögenheten. Vid utgången av 2010 var nettoförmögenheten -358 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med drygt 25 miljarder kronor jämfört med 2009 då nettoförmögenheten var -384 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:

Mdkr

Ökning av tillgångar

Minskning av skulder

Minskning av avsättningar

Ökning av fonder

-8

Summa

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

Mdkr

Årets överskott enligt

resultaträkningen

Värdeförändringar av aktier och andelar

-28

Övriga direkta förändringar av

nettoförmögenheten

Summa

Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbart till periodens resultat. Under 2010 uppgick dessa effekter till -28 miljarder kronor. Andra direkta förändringar var netto betydligt under 1 miljard kronor.

Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna

För att belysa sambandet mellan olika sätt att re- dovisa statens finansiella ställning görs en jämfö- relse mellan nettoförmögenheten i balans- räkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2010 och jämförelsen görs därför för 2009. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid

Skr. 2010/11:101

utgången av 2009 på -384 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2011 års ekonomiska vårproposition på 183 miljarder kronor innebär att NR-beräk- ningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 567 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter- anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av- skrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 55 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvär- dering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår en- dast till den del det inte avser s.k. förstörelse- materiel 11 . I fråga om avgränsning ingår Riksban- ken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2009 och 2008.

4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2010 ökade de totala

tillgångarna med 27

miljarder kronor till

1 246 miljarder kronor.

De materiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Statliga järnvägsan- läggningar ökade med 16 miljarder kronor. An- skaffningsvärdet för Botniabanan uppgår till 17 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor har tagits upp bland tillgångarna under året. Pågående nyanläggningar har ökat med 7,5 miljarder kronor, varav Trafikverket står för den största delen. Trafikverkets pågående större

11 Försvarets inköp av förstörelsevapen och kringutrustning för att använda dessa, såsom jaktplan och stridsvagnar, behandlas i NR som insatsförbrukning och inte som bruttoinvestering.

s. 66 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

investeringsprojekt avser citytunneln och ombyggnad av Malmö bangård, Citybanan i Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajalaprojektet. Byggnader, mark och annan fast egendom har minskat med 8,5 miljarder kronor. Minskningen avser huvudsakligen Luftfartsverket som delades den 1 april 2010. De flygplatser som staten ägde med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanläggningar övergick då till det nya statligt ägda bolaget Swedavia AB.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 10 miljarder kronor. Bland dotterföretagen har LKAB:s andelsvärde ökat med 8,0 miljarder kronor, vilket förklaras av årets vinst. Vattenfall AB:s andelsvärde har minskat med 8,9 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av negativa omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 30 miljarder kronor, som delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital. Apoteket AB har delats ut till staten från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och andelsvärdet uppgår till 7,7 miljarder kronor. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har däremot minskat med 3,4 miljarder kronor främst till följd av utdel- ningen till staten. Andelar i intresseföretaget TeliaSonera har minskat i värde med 3,5 miljar- der kronor efter utdelning av 3,8 miljarder kronor till staten.

Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 6 miljarder kronor. Den största för- ändringen avser Kärnavfallsfonden som ytterli- gare ökat andelen fondmedel placerade i bostadsobligationer.

Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redovisar också en fordran på 17 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutreglering av kommu- nalskatt för inkomståret 2009. Slutavräkningen av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren.

Periodavgränsningsposterna minskade med 22 miljarder kronor. Förutbetalda kostnader har minskat med 14 miljarder kronor, vilket förklaras av att Skatteverkets utbetalning i december 2009 redovisas som en transfererings- kostnad i årsredovisningen för 2010. Övriga upplupna intäkter har minskat med 10 miljarder kronor, vilket avser periodisering av skatter till

följd av att de betalda skatterna översteg de beräknade intäkterna 2010.

Värdepapper och andelar har minskat med 4,8 miljarder kronor eftersom Riksgäldskontoret inte hade några kortfristiga placeringar detta år.

Fonder ökade med 7,8 miljarder kronor under året och mest ökade Stabilitetsfondens behållning, 4 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner minskade med 3,6 miljarder kronor främst hos Statens tjänstepensionsverk. Avsättningen för statens tjänstepensions- åtagande minskade beroende på att basbelopps- indexeringen var negativ och att den s.k. omkostnadsbelastningen på räntan sänktes. Även pensionsavsättningen hos Luftfartsverket sjönk som en följd av överföring av verksamhet till Swedavia AB. Övriga avsättningar ökade med 3 miljarder kronor. Det avser Exportkredit- nämndens avsättningar för risker i garanti- engagemang som ökade som en följd av större volymer.

Statsskulden minskade med 36 miljarder kro- nor och uppgick vid 2010 års utgång till 1 113 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kro- nor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade från 29 till 24 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.2 Lånebehovet och stats- skuldens utveckling.

Övriga skulder ökade med 17 miljarder kronor främst vid Riksgäldskontoret, där skuldposter knutna till statsskuldförvaltningen ökade. Dessutom sattes försäljningslikviden för Apoteket AB in på konto i Riksgäldskontoret och redovisas i balansräkningen under övriga skulder.

4.3 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna

s. 67 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

Tabell 4.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

Not

2010

2009

Statens verksamhet

Skatter

955 670

876 003

Avgifter och andra ersättningar

74 939

76 144

Intäkter av bidrag

43 073

39 365

Summa justerade intäkter

1 073 682

991 512

Transfereringar

-830 582

-790 664

Statens egen verksamhet

-201 861

-186 423

Summa justerade kostnader

-1 032 443

-977 087

Justeringar till betalningar

39 058

61 678

Saldo statens verksamhet

80 297

76 103

Investeringar

Finansiella investeringar

-11 910

-30 197

Materiella investeringar

-47 504

-46 959

Immateriella investeringar

-2 281

-2 579

Summa investeringsutgifter

-61 695

-79 735

Försäljning av anläggnings-

tillgångar

11 365

1 512

Summa investeringsverk-

samhet

-50 330

-78 223

Utlåning

Nyutlåning

-14 904

-119 072

Amorteringar

15 395

21 152

Summa nettoutlåning

491

-97 920

Finansiella aktiviteter

Finansiellt netto för statens

upplåning

-33 694

-35 583

Övrigt finansiellt netto

12 914

13 088

Justeringar till betalningar

4 802

4 827

Summa finansiella aktiviteter

-15 978

-17 668

Totalt

14 480

-117 708

Statens nettoupplåning

Förändring av statsskulden

-36 033

87 620

Orealiserade valutakursför-

21 553

30 088

ändringar

Totalt

-14 480

117 708

Skr. 2010/11:101

4.3.1 Statens verksamhet

Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, uppgick 2010 till 80 miljarder kronor, vilket netto är marginellt högre än föregående år. Inbetalningarna avseende skatter m.m. har ökat med 80 miljarder kronor medan transfereringar och statens egen verksamhet är 55 miljarder kronor högre än föregående år. Sammantaget ökar kassaflödet efter att hänsyn tagits till förändringar av tillgångar och skulder med 4 miljarder kronor.

4.3.2 Investeringar

Summa investeringar under 2010 uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är en minskning med 18 miljarder kronor. Det beror främst på en minskning av finansiella investeringar, eftersom Kärnavfallsfonden under 2009 placerade 18 miljarder kronor i bostadsobligationer och

staten deltog

i Nordeas nyemission

med

5,6 miljarder

kronor. Under 2010

har

Kärnavfallsfonden fortsatt placera i bostads- obligationer, men ökningen är inte så stor. Övriga finansiella investeringar 2010 avser främst aktier i Swedavia AB med 3,6 miljarder kronor i samband med bolagiseringen av delar av Luftfartsverket samt kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB med sammanlagt 3,1 miljarder kronor.

De materiella investeringarna ligger kvar på en jämförelsevis hög nivå. Framför allt är investeringarna i bananläggningar jämförelsevis höga, nära 21 miljarder kronor, med bl.a. den sista etappen av Botniabanan om 6,4 miljarder kronor. Däremot har investeringarna i försvarssektorn minskat.

Det negativa kassaflödet från investerings- verksamheten har begränsats av inkomster från

försäljning

av anläggningstillgångar, där

nära

10 miljarder

kronor avser inkomster

vid

bolagiseringen av delar av Luftfartsverket.

4.3.3 Utlåning

Statens nettoutlåning visar en mycket kraftig minskning, och är i det närmaste noll. Även här beror skillnaden mellan åren på engångs-

s. 68 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

händelser 2009. Framför allt var det ett lån till Riksbanken med 92,5 miljarder kronor för att förstärka valutareserven som gjorde netto- utlåningen exceptionellt stor. Under 2010 är både nyutlåning och amorteringar på en mer normal nivå.

4.3.4 Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar för finansiella aktiviteter under 2010 uppgick till -16 miljarder kronor, vilket innebär att de negativa nettobetalningarna minskade med 2 miljarder kronor jämfört med 2009. Ingen av delposterna visar stora förändringar.

4.3.5 Statens nettoupplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning under 2010 var åter negativ, dvs. staten har minskat sina lån trots det negativa budgetsaldot. Statsskulden minskade med 36 miljarder kronor men orealiserade valutakurs- förändringar påverkade nettoupplåningen åt motsatt håll.

4.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens budget

I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningens överskott och saldot i statens budget 2010. Tabellen visar de delar som skiljer resultaträkningen från statens budget, dvs. poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings- analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget 2010

Miljoner kronor

Resultaträkningens överskott

52 706

Justeringar för poster som ej medför

betalningar

-38 331

Justeringar för förändringar av ford-

ringar och skulder

33 356

Övriga transaktioner som påverkar

betalningar

-33 251

Finansieringsanalysens saldo

14 480

Justeringar hänförbara till statsskul-

den

-15 532

Förändring av Riksgäldskontorets

kortfristiga placeringar

-4 179

Förändring av inomstatliga innehav av

värdepapper, skuldkorrigeringar samt

övriga poster

-11 353

Statens budgetsaldo

-1 052

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar kan delas upp i tre delar. Den första är resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats, och som för 2010 uppgår till 46 miljarder kronor. Den andra delen är kostnader som inte medför betalningar. Den omfattar avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fondering (28 miljarder kronor åt motsatt håll). Den tredje delen är orealiserade valutavinster på 21 miljarder kronor.

Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Skulderna har ökat, främst hos Skatteverket, vilket ger en positiv påverkan på likvida medel. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger därför en positiv påverkan på likvida medel med 33 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betalningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel netto, med hänsyn till sålda tillgångar, med 50 miljarder kronor. Nettoutlåningen påverkade inte kassaflödet mer än marginellt detta år, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 17 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo var positivt och drygt 15 miljarder kronor högre än det negativa

s. 69 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

saldot i statens budget på 1 miljard kronor. Att nettoupplåningen därmed är negativ innebär att staten amorterat på sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.

Minskningar av Riksgäldskontorets kort- fristiga placeringar medför att statsskulden har minskat med 4 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Förändringar av myndigheters innehav av statspapper har påverkat lånebehovet men inte statsskulden. Innehavet har minskat med 2 miljarder kronor 2010 eftersom Kärnavfallsfonden har fortsatt att placera om medel till bostadsobligationer. Den största förändringen är Riksgäldskontorets ökade skulder för CSA-avtal som påverkat statens nettoupplåning, men inte statens budget, med 9 miljarder kronor.

4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

I detta avsnitt beskrivs i en första del redovisningsprinciperna för resultat- och balans- räkning, i några fall med koppling även till statens budget. Den första delen innehåller även kommentarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balans- räkning. Därefter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av utfallet på statens budget. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna.

4.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redo- visning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder.

Skr. 2010/11:101

De konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683) om normering av avgränsning och uppställnings- former som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2010. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som före- skrivits för myndigheterna med vissa anpass- ningar för årsredovisningen för staten.

Grundläggande principer

Genom att redovisningen grundas på myndigheternas årsredovisningar, kommer även årsredovisningen för staten att följa de principer som följer av förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Riksdagen har beslutat om en utvidgad reglering i budgetlag av de principer som ska gälla för årsredovisningen för staten (prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177). De nya bestämmelserna innebär att regleringen i större utsträckning blir lagfäst. Redovisningsprinciperna blir dock i huvudsak oförändrade och ska tillämpas från och med årsredovisningen för staten för 2011.

De principer som lagts fast i den nya budgetlagen (2011:203) överensstämmer med de som finns i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag och därmed med den praxis som finns för årsredovisningen för staten sedan tidigare. De tillämpas därmed till sitt innehåll redan detta år. De viktigaste grundläggande principerna är:

- Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna i årsredovisningen ska tillämpas från ett budgetår till ett annat.

- Värderingen av de olika posterna ska göras med rimlig försiktighet.

- Intäkter och kostnader som är hänförliga till budgetåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

- De olika beståndsdelar som balans- räkningen består av ska värderas var för sig.

- Tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader ska inte kvittas mot varandra.

s. 70 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

- Den ingående balansen för ett budgetår ska överensstämma med den utgående balansen för det närmast föregående budgetåret.

Om det finns skäl till det och det är förenligt med god redovisningssed får avvikelse göras från de ovan angivna punkterna. Om detta sker ska upplysningar lämnas om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på den ekonomiska ställningen och resultatet redovisas.

Genom tillämpning av god redovisningssed och genom den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och genom riksdagens beslut om statens budget har utöver dessa grundläggande principer bildats en helhet utifrån vilken de praktiska ställningstaganden som blir nödvändiga när årsredovisningen upprättas kan lösas. Många frågor är specifika för statlig verksamhet och man måste därför ta ställning i enskilda fall och lösa frågan mot bakgrund av denna helhet. Många frågor och system i staten är dessutom komplexa och det finns anledning att därför beskriva de metoder och lösningar som tillämpas. I det följande lämnas mot den bakgrunden upplysningar om vilka principer som tillämpas för specifika poster eller områden, vissa lösningar förklaras och andra särskilda upplysningar lämnas.

Transfereringar

Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna.

Transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till EU och vissa EU-finansierade stöd på jordbruksområdet som uttryckligen avser ett visst år. I fall där något annat inte är tydligt bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.

Skatter

Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med

riksdagens beslut om principer för redovisning av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 6.2.2, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband med detta beslutade regeringen att samma principer ska gälla även för resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. det år som intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsutfall och inbetalningar.

En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i årsredovisningen för staten för 2006.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter, medan det redovisade utfallet för inkomstskatterna m.m. utgör en beräkning grundad på redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis.

Metoden för beräkning av periodiserade skatter på detta sätt bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än årets skatteinbetalningar, eftersom informationen beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och prövad.

s. 71 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. En avser skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. I resultaträkningen hänförs den till det senaste året, eftersom principen innebär att intäkten i resultaträkningen inte revideras så som sker i budgetens utfall för de periodiserade skatterna. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensions- systemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- avgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs som en följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myndigheternas erhållna kompensation för ingående moms, särskild löneskatt och vissa punktskatter som myndigheterna betalar samt myndigheternas betalda arbetsgivaravgifter m.m. som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv.

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisningen för staten 2010 (dnr Fi2010/5683). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som med hänsyn till dess speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel ingår inte heller på grund av att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt och att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens övriga tillgångar. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna

Skr. 2010/11:101

och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Metoder för konsolidering

Gemensam brytdag

Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska kunna stämma överens.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i Statens tjänstepensionsverks årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de scheman för resultat- och balansräkning som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom

s. 72 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.

Motpartsavstämning

För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- avstämningen, som infördes 2000, förbättrades successivt under åren därefter och antalet differenser över angivna beloppsgränser är sedan några år relativt lågt. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.

Ändrade redovisningsprinciper

Pensionsmyndigheten

Fram till 2009 ingick Premiepensions- myndigheten (PPM) och dess verksamhet inte i årsredovisningen för staten. Detsamma gällde och gäller fortfarande AP-fonderna. Premie- pensionssystemet låg utanför årsredovisningen som en följd av regeringens bedömning att de förvaltade medlen för ålderspensionssystemet hade en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. Dessutom innebar ställningstagandet i nationalräkenskaperna att premiepensions- systemet skulle höra till hushållssektorn ett ytterligare argument för detta. Administrationen i myndigheten PPM sågs som en begränsad del som därför inte heller redovisades i staten. Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten som övertog både PPM:s uppgifter och uppgifter som rör både inkomstgrundad pension och garantipension m.fl. anslagsfinansierade pensionsförmåner vilka tidigare administrerades av Försäkringskassan. En stor del av Pensions- myndighetens verksamhet ska därmed ingå i årsredovisningen för staten, eftersom det utgör statens ansvar och verksamhet. I andra sammanhang tillämpas principen att alla statliga myndigheter ingår i årsredovisningen för staten även om de sysslar med verksamheter som är helt avgiftsfinansierade, om inte särskilda skäl finns. Därför ingår nu Pensionsmyndighetens verksamhetskostnader – personalkostnader, lokalkostnader och övriga driftkostnader – i sin

helhet i årsredovisningen för staten. De förvaltade pensionsmedlen, inklusive de preliminärt redovisade medlen för vilka pensionsrätter ännu inte fastställts, ingår däremot inte. Det gäller även motsvarande avsättning på skuldsidan samt vissa fordrings- och skuldposter med direkt koppling till dessa medel. I resultaträkningen undantas avkastningen på dessa medel och den kostnad för administrativ ersättning som lämnas till staten och olika förvaltare. Liksom tidigare ingår kostnaderna för utbetald pension från premiepensionssystemet bland transfereringarna till hushåll.

Genom denna metod har regeringen bedömt att man dels får den lösning som mot bakgrund av informationsbehovet och den organisatoriska lösningen ger det mest jämförbara resultatet i förhållande till tidigare år, dels följer de principer som gäller för andra verksamheter i statliga myndigheter där det skulle kunna ifrågasättas om verksamheten är en del av staten. Samtidigt behandlas premiepensionssystemets förvaltade tillgångar som en utanför staten stående enhet. Det ligger nära sättet att hantera AP-fondernas tillgångar och möjliggör den enhetliga hanteringen av skillnaden mellan årets inbetalda avgifter och utbetalda pensioner som en transferering till eller från staten.

Övriga generella förändringar

I övrigt har inga förändringar av generella redovisningsprinciper gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2010.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

Ändrade principer för kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsmedel

Under 2010 har Ekonomistyrningsverket rekommenderat myndigheterna att redovisa medel som reserverats för kompetens-

s. 73 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

utvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder för personal enligt avtal, som en avsättning. Förändringen gäller de situationer där osäkerhet föreligger om belopp och tidpunkt för utbetalning. Tidigare har medlen i de flesta fall redovisats som upplupen kostnad. Det har inte bedömts möjligt att räkna om jämförelsetalen för 2009 generellt, men förändringen uppskattas ha ökat posten Övriga avsättningar och i motsvarande grad minskat posten Upplupna kostnader med mellan 500 och 1 000 miljoner kronor.

Ändringar av jämförelsetal

Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen för 2009 har förbättrats med 437 miljoner kronor med anledning av en rättelse av lämnade bidrag hos Statens energimyndighet.

Resultaträkningens saldo enligt

Årsredovisningen för staten 2009

26 253

Justering

437

Resultaträkningens saldo enligt

jämförelsekolumnen i Årsredovisningen

för staten 2010

26 690

I balansräkningens jämförelsekolumn har Kassa, bank med anledning av samma rättelse hos Statens energimyndighet ökat med 437 miljoner kronor och nettoförmögenheten ökat med samma belopp.

Jämförelsetal för Trafikverket

Den 1 april 2010 bildades Trafikverket och sam- tidigt lades Vägverket och Banverket ned. För- utom verksamheten från de båda nedlagda myn- digheterna har viss verksamhet även från Sjö- fartsverket och Statens institut för kommunika- tionsanalys förts till Trafikverket. För att uppnå bästa möjliga information i noterna har jämförel- setalen för poster i balansräkningen gjorts mellan Trafikverkets poster den 31 december 2010 och Vägverkets och Banverkets sammanlagda poster den 31 december 2009. För resultaträkningens poster jämförs summan av posterna för Trafik- verkets verksamhet för perioden 1 april – 31 december och Vägverkets och Banverkets verksamhet för perioden 1 januari – 31 mars 2010 med summan av posterna för Vägverkets och Banverkets verksamhet under 2009. Med denna metod för jämförelse bortses från den verksamhet som inte ingick i Vägverket eller Banverket och som har förts till Trafikverket,

Skr. 2010/11:101

men den bedöms vara av så begränsad omfattning att jämförelsen ändå är rättvisande.

Jämförelsetal för Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan

Pensionsmyndigheten övertog den 1 januari 2010 ansvaret för dels den tidigare Premiepen- sionsmyndighetens verksamhet, dels den del av Försäkringskassans verksamhet som avsåg pen- sion. Det har inte bedömts möjligt att ta fram uppgifter om balansposter eller resultatposter för den del av Försäkringskassans verksamhet som förts över eftersom de inte fanns specifice- rade på det sättet och det dessutom skett föränd- ringar i organisation och arbetssätt. För Premie- pensionsmyndighetens verksamhet, som tidigare inte ingick i årsredovisningen för staten, finns dessutom problemet att redovisningsprinciperna enligt reglerna för försäkringsföretag inte i alla delar överensstämmer med statens. Därför anges i noterna jämförelsetal för Försäkringskassans poster så som de fanns angivna föregående år och för Pensionsmyndigheten anges inga jämfö- relsetal. Undantag från denna princip har gjorts i not 5, 42 och 44 som innehåller fonder hos de båda myndigheterna och den särskilda avsätt- ningen för frivillig pensionsförsäkring. Dessa medel förvaltas avskilt från myndigheternas till- gångar och skulder i övrigt och därför har fon- dernas och avsättningens behållning och föränd- ring jämförts per fond i noterna.

Undantag från generella principer

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- pade principer i årsredovisningen för staten, be- skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statens budget som helhet.

Engångseffekter

Engångseffekterna på statens budget (se särskild sammanställning i Utfallet för statens budget) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredo- visningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodi- sering av intäkter och kostnader. Balansräk- ningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. I fall där engångseffekterna avser stora

s. 74 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

engångshändelser, exempelvis intäkter från för- säljning av statliga bolag, kommer även resultat- räkningen att påverkas av t.ex. realisationsvins- ter.

Undantag hos vissa myndigheter

Den nybildade Pensionsmyndigheten redovisar marknadsvärden för sina tillgångar i premiepen- sionssystemet (s.k. placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag. Dessa tillgångar finns inte med i årsredovisningen för staten. För att kunna tillämpa enhetliga redovis- ningsprinciper i hela myndighetens verksamhet, redovisas marknadsvärden även för de medel som finns med i årsredovisningen för staten (främst obligationer som tillhör den frivilliga pensionsförsäkringen och sjömanspensionsfon- den), i enlighet med undantag i myndighetens regleringsbrev. Dessutom räknas upplupna rän- teintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde samti- digt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller för tillgångar av detta slag som redovisas av andra myndigheter. Årsre- dovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet att redo- visa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt för systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- heter undantag från regler vilka innebär att ka- pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer för ett relativt stort antal myndig- heter. Undantagen kan exempelvis avse regler som rör rätten eller formerna för att ta ut avgif- ter eller ta emot bidrag och donationer, finansie- ring av anläggningstillgångar, hur lån ska tas upp eller amorteras, hur anslag får utnyttjas eller hur redovisning mot anslag ska göras. Dessa påver- kar i de flesta fall inte årsredovisningen och re- dovisas därför inte här.

De olika typerna av beslut är i första hand inte att se som undantag, utan som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett stort antal beslut

inom ramen för sin styrning av de statliga myn- digheterna. Det förekommer även mer omfat- tande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion samt i vissa fall av lag. I fall där regeringen bedömt att den aktuella omständigheten är betydelsefull har riksdagen informerats tidigare i samband med beslut om anslag eller låne- och bemyndiganderamar.

Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon vä- sentlig grad.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (jfr Undantag hos vissa myndigheter ovan).

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

s. 75 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag, re- dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

Kommentarer till särskilda poster

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

De TV-avgifter som riksdagen beslutar om sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveri- ges Television AB, Sveriges Radio AB och Ut- bildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB. Övergångs- vis tillförs extrapengar till Radiotjänst genom ett särskilt lån i Riksgäldskontoret, det s.k. distribu- tionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributionskostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar.

Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovis- ning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 582 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 1 455 miljoner kronor, netto en skuld på 872 miljoner kronor, till den s.k. Rundradiorörelsen. Radiotjänst har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. Riksgäldskontorets fordran och skuld har tagits

Skr. 2010/11:101

bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörel- sens redovisning inte ingår i någon statlig redo- visningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.

Statsskulden

Statsskulden värderas i den statliga redovis- ningen till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som be- talats in (nominellt slutvärde). Dessutom värde- ras den inklusive derivatinstrument, som skuld- bytesavtal och valutaterminer. Måttet överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott. I balansräkningen re- dovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. ef- ter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 3.2 Statsskulden). Den konsoli- derade statsskulden uppgick den 31 december 2010 till 1 113 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 151 miljarder kronor.

Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar genom kredi- tering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket i stället för att gö- ras i form av utbetalda bidrag. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subven- tion redovisas bland transfereringarna i resultat- räkningen, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. Dessa transfereringar redovisas således brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub- ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin- cipen Innehåll före form (Substance over form) leder till slutsatsen att transfereringen och skat- ten ska redovisas brutto.

De transfereringar som omfattas är de som redovisas under inkomsttitelgrupp 8100 på sta- tens budget, Utgifter som redovisas som kredi- teringar på skattekonto. I statens budget har av- gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsätt- ningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfere-

s. 76 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

ringar. Nedsättningar med koppling till skatte- lagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- grupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräken- skaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas.

Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande be- lopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statens budget. För årsredovis- ningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa som lämnade bi- drag och skatteintäkter i den konsoliderade re- sultaträkningen. Det innebär att både skattein- täkter och lämnade bidrag är drygt 45 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statens budget.

Transfereringar i det kommunala utjämningssy- stemet

Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statens budget varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen. Det inne- bär att både transfereringar och skatteintäkter är 13 miljarder kronor högre än i statens budget för 2010.

Momskompensation till statliga myndigheter

Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in-

gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- rar medlen från Skatteverket och i statens budget redovisas kompensationen som debitering (ne- gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- greppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den of- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – där får man således en bruttore- dovisning. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför re- dovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

De av Kammarkollegiet (tidigare Regerings- kansliet) redovisade resultatandelarna i dotter- och intresseföretag redovisas till stor del endast för tid fram till tredje kvartalet 2010, beroende på att bolagens rapporteringstidpunkter inte möjliggör för Kammarkollegiet att ta med upp- gifter för fjärde kvartalet. I årsredovisningen för staten justeras detta, så att hela 2010 års resultat och värdet vid utgången av 2010 enligt kapital- andelsmetoden redovisas. I enstaka fall används i stället den senaste delårsrapporten. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Kammarkollegiets årsredovisning.

Överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och premiepensions- systemet i övrigt inte konsolideras i årsredovis- ningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa fonder och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Dess- utom tillförs Statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för bl.a. transfereringar. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och premiepensionssystemet. Löpande rekvirerar Pensionsmyndigheten, som betalar ut pensionerna, medel från AP-fonderna och pre- miepensionssystemet för de månatliga utbetal- ningarna av pension. Efter utgången av ett taxe- ringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och premie-

s. 77 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

pensionssystemet, i samband med att pensions- rätter fastställs.

För 2010 har de socialavgifter m.m. som in- betalats och överförts till AP-fonderna understi- git de pensionsmedel som rekvirerats från AP- fonderna för utbetalning av pension. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimi- neras i årsredovisningen för staten och endast nettoöverföringen från AP-fonderna kvarstår därför. Den blir därmed en transferering från ål- derspensionssystemet, den s.k. socialförsäk- ringssektorn (Intäkt av bidrag, se not 3). För premiepensionssystemet gäller att inbetalda av- gifter överstiger utbetalda pensioner med bety- dande belopp och detta redovisas som en trans- ferering till hushåll eftersom premiepensionssystemet hänförs till hushålls- sektorn (se nedan).

Särskilt om premiepensionssystemet

Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stäl- let för som tidigare socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer för denna typ av system som fastställts inom EU. I årsredovisningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.

I redovisningen av utfallet för statens budget dras den del av arbetsgivaravgifter och egenav- gifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklu- sive de avgifter som avser premiepensionssyste- met. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till bud- geten och under utgiftstaket, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovis- ning, som en del av statens transfereringar och avgifterna redovisas som en del av intäkterna av skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar denna redovisning av totala pensionsutbetal- ningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har även ett värde att se överföringen till premiepensionssy- stemet brutto, samtidigt som det kan finnas de- finitionsmässiga problem med att bestämma vil- ken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensionsmedel delas upp på transfereringar till/från ålderspensionssystemet som nu omfattar endast AP-fonderna å ena si-

Skr. 2010/11:101

dan, och hushållssektorn å den andra. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.

Systembolagets inlevererade överskott

Systembolagets inlevererade överskott ingår bland skatteintäkterna i den konsoliderade redo- visningen enligt den avgränsning som gäller (se ovan). Hos den myndighet som redovisar akti- erna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i Resul- tatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklas- sificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (345 miljoner kronor under 2010).

Stabilitetsfonden

Under hösten 2008 beslutade riksdagen om in- rättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från fonden ska det stödsystem finansieras som in- förts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Fonden är avsedd att tillföras en särskild stabili- tetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar i fi- nansieringen. Avsikten är att fonden ska använ- das för olika åtgärder som kapitaltillskott och köp av bolag, men även direkta kostnader. In- ledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Då fonden tillförs även andra medel och mot bakgrund av att medlen i betydande grad kan bedömas komma att använ- das inte för kostnader utan för olika slag av fi- nansiella tillgångar bedömdes det lämpligt att inte redovisa överföringen från anslag som en kostnad i statens resultaträkning. I stället fördes medlen direkt från nettoförmögenheten i balans- räkningen till balansposten Fonder. De avgifter som tas in redovisas som intäkter i resultaträk- ningen och som avsättningar till fonder. De kostnader som uppkommer avses i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och då med upplösning av fond som motsvarande till- försel av medel. Om däremot fondens kapital går under 15 miljarder kronor är avsikten att resul- taträkningens saldo ska påverkas. Metoderna kan kompliceras om fonden slås ihop med insätt- ningsgarantifonden. Regeringen kommer att be- vaka utvecklingen, så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna på detta område. Under 2010 har fonden ökat med bankgarantiavgifter och den nya stabilitets- avgiften samt med finansiella intäkter och det är

s. 78 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

således för närvarande ingen oklarhet i denna fråga.

Kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB

Staten har gjort kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB, finansierade med anslag, på sammanlagt 3,1 miljarder kronor. Hos Kam- markollegiet som redovisar aktierna är detta re- dovisat som Lämnat bidrag. I årsredovisningen för staten redovisas beloppet i stället som inve- stering. Årsredovisningen för staten avviker så- ledes från myndighetens redovisning på denna punkt.

Händelser efter räkenskapsårets utgång – statens aktier i Nordea Bank AB

Riksdagen har bemyndigat regeringen att sälja bl.a. statens aktier i Nordea Bank AB. Statens aktier i Nordea består dels av aktier förvaltade av Regeringskansliet som redovisas av Kammar- kollegiet, dels av aktier i Stabilitetsfonden som redovisas av Riksgäldskontoret. Med anledning av riksdagens bemyndigande har Kammarkolle- giet klassificerat sin del av statens innehav som omsättningstillgångar, under posten Värdepap- per och andelar, med 4,4 miljarder kronor. I års- redovisningen för staten redovisas dock statens hela innehav den 31 december 2010, i likhet med föregående år, som anläggningstillgångar under posten Övriga långfristiga värdepappersinnehav med 10,0 miljarder kronor (se not 27). Enligt praxis omklassificeras inte en kortfristig del av en långfristig tillgång eller skuld. Årsredovis- ningen för staten avviker således från myndig- hetens redovisning på denna punkt. Det kan även noteras att det per bokslutsdagen inte fanns något beslut om verkställande av försäljnings- bemyndigandet och att det fortfarande inte finns någon beslutad tidpunkt för en eventuell försälj- ning av övriga aktier som omfattas av bemyndi- gandet.

I början av februari 2011 såldes efter regering- ens beslut 255 miljoner aktier till ett marknads- värde av 18,9 miljarder kronor. De sålda aktierna utgjorde en del av det innehav som redovisades av Kammarkollegiet och hade ett bokfört värde på 2,2 miljarder kronor. Statens totala innehav efter försäljningen motsvarar 13,52 procent av aktierna i bolaget. Tidigare utgjorde statens in- nehav 19,86 procent av aktierna.

Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter

Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkon- ventionens Kyotoprotokoll har tillgodoskrivits en tilldelad mängd utsläppsutrymme s.k. Assig- ned Amount Units (AAU). Sverige har för den första åtagandeperioden 2008–2012 tilldelats 375 864 317 AAU. För att Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för 2008– 2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna justerats i enlighet med protokollets artikel 3.

Aktuella beräkningar tyder på att Sverige kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Det är dock inte möjligt att exakt uppge hur stort över- skottet kommer att bli. Orsaken är att utsläppen för 2010, 2011 och 2012 ännu inte är kända.

Även i jämförelse med målnivån för det av riksdagen beslutade och mer ambitiösa nationella målet om en utsläppsminskning på 4 procent under perioden 2008–2012 jämfört med nivån 1990, förväntas det uppstå ett överskott. Det samlade svenska överskottet eller reserven av AAU bedöms nu kunna komma att uppgå till ca 60 miljoner i förhållande till åtagandet enligt Kyotoprotokollet och ca 30 miljoner i förhål- lande till det nationella svenska delmålet. Av dessa uppskattade överskott är en del kopplad till innehavet av utsläppsrätter hos de företag som är anslutna till EU:s utsläppshandelssystem. Denna del förfogar inte staten över. Det för- väntade överskottet för staten att hantera upp- skattas nu uppgå till ca 45 miljoner AAU i för- hållande till Kyotoåtagandet och ca 15 miljoner AAU i förhållande till det nationella delmålet.

Det uppskattade svenska överskottet utgör en liten del av det förväntade sammanlagda interna- tionella överskottet som har kalkylerats till upp- emot 10 miljarder AAU, främst i Ryssland och Ukraina. Sedan 2008 har det skett en viss handel med AAU mellan parter med åtaganden under Kyotoprotokollet. Handeln har dock än så länge varit begränsad och överlåtelsepriserna vid trans- aktionerna är inte offentliga. Dessa förhållanden gör att en värdering av ett förväntat överskott av AAU är högst osäker. En tendens till fallande priser förväntas allmänt mot bakgrund av det stora potentiella utbudsöverskottet. En aktuell prisnotering är euro 5 per AAU.

Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed har inte någon tillgång redovisats i balansräkningen.

s. 79 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

4.4.2 Redovisningsprinciper, utfallet på årets slut en slutlig anslagsavräkning görs som är

statens budget

Redovisningen mot statens budget sker enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten och riksdagens beslut om budget.

Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lå- nebehov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verk- samhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter omfattas. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verk- samhet varken har anslag på budgeten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har kopp- ling till statens centralkonto i Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att påverka ut- fallet på statens budget.

Utgifterna på statens budget redovisas mot anslag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Avräkning mot anslag för transfereringar ska gö- ras det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive erhålls. Övriga utgifter och in- komster avräknas det år till vilket utgiften re- spektive inkomsten hänför sig. Riksdagen be- slutade hösten 2008 om ändrad grund för avräk- ning av myndigheternas förvaltningskostnader mot anslag (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen innebär att för de flesta myndigheter avräknas poster som förändring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader i övrigt, förändring av av- sättningar samt andra periodiseringar mot anslag redan när kostnaden identifieras, i stället för att som tidigare avräknas när faktura kom in till myndigheten eller i vissa fall när betalningen gjordes. För Vägverket och Banverket (nu i hu- vudsak Trafikverket) som redan tidigare tilläm- pade kostnadsmässig anslagsavräkning, liksom för universitet och högskolor som har en egen modell för anslagsavräkning, skedde i princip ingen förändring.

Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområ- det en anslagsavräkningsmodell som innebär att löpande under året avräknas en tolftedel av års- beloppet oavsett verklig förbrukning, medan vid

beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst belopp. Sveriges lantbruksuniversitet är ett undantag från denna modell och i stället är där den löpande avräkningen densamma som den slutliga.

En viktig punkt i redovisningen mot statens budget är preciseringen av skattebegreppet som ges uttryck i budgetens indelning och som även utgår från nationalräkenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner, där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna.

Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsme- toder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för anslag och inkomsttitlar på statens budget riksdagsbeslut och motiver- ingar vilka har redovisats för riksdagen i budget- propositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information här. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i bud- getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- ler statens budget en post för Riksgäldskonto- rets nettoutlåning och en kassamässig korriger- ingspost. Dessa kassamässiga korrigeringsposter på utgiftssidan är nödvändiga för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett ne- gativt lånebehov.

4.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget

Statens budget och resultaträkningen skiljer sig som nämnts åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men som till helt övervägande del ligger utanför sta- tens budget. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera re- dovisas i resultaträkningen medan de endast på- verkar budgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.

När det gäller redovisningsprinciper innefattar statens budget redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgif- ter och inkomster. I resultaträkningen görs re-

s. 80 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

dovisningen i sin helhet enligt bokföringsmäs- siga grunder, dvs. av intäkter och kostnader.

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och in- komsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statens budget medan resultaträk- ningen är oförändrad.

En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla poster som avser transak- tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndig- heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till Statens tjänstepensionsverk. I statens budget bruttore- dovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot netto- redovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- sive premiepensionssystemet, medan utbetal- ningarna av pensioner inte framgår av budgeten, utan redovisas i anslutning till budgeten som ål- derspensionssystemet utanför statens budget.

I nedanstående tabell sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och statens budget.

Tabell 4.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

Resultaträkningen

Statens budget

Skatt

Intäkt

Intäkt och be-

talning

Offentligrättsliga av-

Intäkt

Inkomst

gifter på inkomsttitel

Avgift av tillfällig natur

Intäkt

Kostnadsreduk-

eller mindre omfatt-

tion på anslag

ning

Övriga avgifter

Intäkt

Ingen påverkan

på anslag eller

inkomsttitlar

Erhållna bidrag som

Intäkt

Ingen påverkan

används i verksamhe-

på anslag eller

ten

inkomsttitlar

Transfereringar (läm-

Kostnad

Utbetalning

nade bidrag m.m.)

Avsättningar för fram-

Kostnad (intäkt)

Kostnad

tida åtaganden

Löner, varor och

Kostnad

tjänster

Andel av företags-

Intäkt/kostnad en-

Inkomst vid

vinst/förlust

ligt kapitalandels-

utdelning

metoden

Orealiserad valuta-

Intäkt/kostnad

Ingen påverkan

vinst/förlust och upp-

på anslag eller

lupen ränta

inkomsttitlar

Skatter redovisas som intäkter i resultaträk- ningen, medan i statens budget redovisas intäk- ter som är hänförliga till det aktuella året med korrigeringsposter för betalda skatter så att slut- summan blir kassamässig. Även intäktsdefinitio- nen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäk- terna i resultaträkningen, medan de i budgeten för det aktuella året hänförs till korrigerings- posterna för uppbörds- och betalningsförskjut- ningar. Skatterna är den viktigaste inkomstpos- ten både i resultaträkningen och statens budget och principerna och redovisningssättet sam- manfattas närmare ovan.

För olika typer av avgifter och bidrag redovi- sas intäkter i resultaträkningen, medan inkoms- ter redovisas för avgifter som förs till inkomst- titel. Med inkomster avses här vanligen de in- komster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statens budget endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller in- komsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kas- samässigt på statens budget, främst bidrag från EU, medan de i de flesta fall inte redovisas mot

s. 81 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar budgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheter- nas räntekonton i Riksgäldskontoret och där- med Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statens budget och statens låne- behov.

Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovi- sas vid utbetalningen i statens budget. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp, beroende på hur kostnaderna för transfereringar fångas i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.

Skr. 2010/11:101

Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt, redovisas med kostnader i re- sultaträkningen, och i de allra flesta fall även med kostnader i statens budget. Däremot redovisas vissa stora investeringar i infrastruktur och för försvarets räkning fortfarande på statens budget i sin helhet i samband med att anskaffningen görs.

Skillnader gäller även för ett antal andra trans- aktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostna- der i resultaträkningen, medan de inte påverkar statens budget förrän i samband med eventuell betalning.

s. 82 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

4.5 Noter

4.5.1 Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatteintäkter

Miljoner kronor

2010

2009

Direkta skatter på arbete

Inkomstskatter

567 267

551 237

Skattereduktioner m.m.

-181 269

-162 550

Övriga direkta skatter på arbete

89 527

86 972

Summa Direkta skatter på arbete

475 525

475 659

Indirekta skatter på arbete

Arbetsgivaravgifter

403 662

392 444

Övriga indirekta skatter på arbete

22 101

24 324

Avgifter till premiepensionssystemet

-26 424

-25 350

Summa Indirekta skatter på arbete

399 339

391 418

Skatt på kapital

Skatt på kapital, hushåll

29 756

24 921

Skatt på företagsvinster

102 249

86 519

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

25 326

25 327

Övriga skatter på kapital

23 575

23 470

Summa Skatt på kapital

180 906

160 237

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt

324 409

301 550

varav kommunmoms

45 469

44 008

Skatt på alkohol och tobak

22 720

22 761

Skatt på energi och miljö

73 151

70 291

Skatt på vägtrafik

16 400

16 376

Inlevererat överskott från AB Svenska

Spel

4 775

4 477

Skatt på import

5 674

5 151

Övriga skatter på konsumtion och in-

satsvaror

2 297

2 262

Summa Skatt på konsumtion och insats-

varor

449 426

422 868

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter m.m.

-1 818

-5 672

Intäkter som förs till fonder

4 031

2 412

Summa Restförda och övriga skatter

2 213

-3 260

summa Totala skatteintäkter före

justering

1 507 409

1 446 922

Justering till belopp enligt ÅRS 2009

-10 348

Totala skatteintäkter

1 507 409

1 436 574

Avgår: Kommunala inkomstskatter

-539 546

-524 834

Avgår: Avgifter till

ålderspensionssystemet

-183 759

-178 793

Avgår: EU-skatter

-7 118

-6 791

summa Statens skatteintäkter före

justering

776 986

726 156

Justering till belopp enligt ÅRS 2009

1 579

Statens skatteintäkter enligt

avgränsningen av statens budget

776 986

727 735

Tillkommer, avgränsningsskillnader

m.m.

Skatter hänförliga till tidigare år

varav 2009

8 975

varav 2008

-281

Avgifter till ålderspensionssystemet

183 759

178 793

Avgifter till premiepensionssystemet

26 424

25 350

EU-skatter

7 118

6 791

Kommunala utjämningsavgifter LSS

2 933

2 793

Inkomstutjämningsavgift,

kostnadsutjämningsavgift

13 282

13 236

Elimineringar

Eliminering av statliga myndigheters

avräknade moms

-25 965

-24 235

Eliminering av statens

arbetsgivaravgifter

-24 822

-23 874

Eliminering av särskild löneskatt på

pensionskostnader

-3 462

-3 236

Eliminering av myndigheters skatter och

nystartstöd

-48

-103

summa Total före justering

964 899

903 250

Justering till belopp enligt ÅRS 2008

204

Total summa

964 899

903 454

Skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2009. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osä- kerheten fortfarande stor vad gäller skatt på ka- pital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den be- dömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.

Direkta skatter på arbete är nästan oföränd- rade jämfört med 2009. Den marginella föränd-

s. 83 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

ringen förklaras av att skattereduktionerna som minskar intäkterna från direkta skatter ökat i högre omfattning än inkomstskatterna ökat. Skattereduktionerna ökade med 19 och in- komstskatterna med 16 miljarder kronor. Bland annat har avdragen för husarbete (ROT- och RUT-avdrag) och jobbskatteavdragen ökat. In- direkta skatter på arbete ökade med 7,9 miljarder kronor mellan åren. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesum- mans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesum- man. Preliminärt ökade lönesumman med nästan 3 procent. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.

Jämfört med 2009 ökade skatt på kapital med 21 miljarder kronor (13 procent). Skatt på kapi- tal från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor (19 procent) framför allt till följd av ökade vins- ter från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor (18 procent) på grund av företagens högre vins- ter.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor (6 procent). Av detta ökade intäkter av mervärdesskatt med 23 miljarder kronor. Hushållens konsumtions- utgifter i löpande priser ökade med 5 procent. Även ökade investeringar, framför allt bostads- investeringar, bidrar till ökade momsintäkter. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 324 mil- jarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 26 miljarder kro- nor. Det beloppet utgör en inomstatlig transak- tion som elimineras för att inte påverka det kon- soliderade utfallet.

Skatt på alkohol och tobak minskade margi- nellt. Skatt på energi och miljö ökade med 2,9 miljarder kronor. Intäkterna av skatt på elektrisk kraft ökade på grund av ökad försälj- ning i samband med den kalla vintern i början och slutet av 2010. Intäkter till fonder ökade på grund av stabilitetsavgiften.

Den del av skatteintäkterna som avser kom- munala inkomstskatter och går till kommunerna ökade med 15 miljarder kronor. Även de avgifter som går till ålderspensionssystemet ökade, med 4,9 miljarder kronor.

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovi-

Skr. 2010/11:101

sas både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som avser kom- munsektorn och ålderspensionssystemet utbe- talas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avvi- ker på några punkter från den som görs på in- komstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa pos- ter för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensions- avgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna trots att systemet numera ses som en del av hus- hållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- ningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. In- komstutjämningsavgift och kostnadsutjämnings- avgift från kommuner och landsting på sam- manlagt 13 miljarder kronor redovisas under an- slaget för kommunalekonomisk utjämning var- för statsbidragen till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resul- taträkningens skatteintäkter ingår också mervär- desskatt med 45 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsi- dan i statens budget (nettoredovisningen går mot en inkomsttitel som inte ingår i statens skatteintäkter/skatteinkomster). I resultaträk- ningen har den kommunalekonomiska utjäm- ningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfere- ringar till kommuner är 59 miljarder kronor högre än i statens budget för 2010.

I kolumnen för jämförelsetalen från 2009 re- dovisas för varje skatteslag de utfall för 2009 som beräknats under våren 2011 efter 2009 års taxe- ring och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av utfallet på statens budget. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när re- sultaträkningen för 2009 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre juster- ingsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de peri- odiserade skatter som redovisades i årsredovis- ningen för staten 2009.

s. 84 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Skatteintäkterna 2009 är 9,0 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2009 års skatt som gjordes våren 2010. Skatt på företags- vinster och skatt på kapital för hushåll blev 11 respektive 1,8 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2010. Skattereduktionerna blev 3,4 miljarder kronor högre.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2010

2009

Offentligrättslig verksamhet

Transportstyrelsen

2 313

1 821

Kronofogdemyndigheten

1 403

1 304

Trafikverket

907

821

Lantmäteriet

842

849

Rikspolisstyrelsen

567

481

Centrala studiestödsnämnden

567

404

Läkemedelsverket

507

329

Bolagsverket

421

389

Elsäkerhetsverket

313

311

Strålsäkerhetsmyndigheten

313

282

Patent- och registreringsverket

278

264

Finansinspektionen

278

266

Affärsverk

Luftfartsverket

2 165

3 145

Sjöfartsverket

1 452

1 320

Svenska kraftnät

Övriga

1 412

1 469

Summa offentligrättslig verksamhet

13 745

13 461

Uppdragsverksamhet

Trafikverket

4 880

4 697

Exportkreditnämnden

3 448

3 106

Försvarets materielverk

2 428

3 272

Riksgäldskontoret

2 110

1 481

Statens institutionsstyrelse

1 280

1 198

Pensionsmyndigheten

915

Lantmäteriet

561

545

Statens fastighetsverk

556

536

Karolinska institutet

463

570

Skatteverket

454

426

Statens jordbruksverk

424

405

Lunds universitet

402

433

Försäkringskassan

619

Affärsverk

Svenska kraftnät

9 973

6 402

Luftfartsverket

810

2 187

Sjöfartsverket

173

Statens järnvägar

116

125

Övriga

5 139

4 955

Summa uppdragsverksamhet

34 198

31 019

Andra ersättningar

Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen

6 242

7 466

Rikspolisstyrelsen

914

889

Centrala studiestödsnämnden

268

226

Karolinska institutet

217

172

Exportkreditnämnden

199

298

Trafikverket

194

218

Fortifikationsverket

169

110

Konkurrensverket

279

Affärsverk

Luftfartsverket

989

Övriga

1 216

1 578

Summa andra ersättningar

10 408

11 236

Total summa

58 351

55 716

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 2,6 miljarder kronor eller 4,7 procent. Det beror i huvudsak på att Svenska Kraftnäts uppdragsintäkter ökade. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter minskade däremot på grund av att arbetslöshetsavgiften reducerades och att utbetalningarna av arbets- löshetsersättning var lägre jämfört med föregående år.

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhanda- hålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.

I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.

Offentligrättsliga avgifter

Med offentligrättsliga avgifterna avses dels s.k. belastande avgifter där den enskilde rättsligt eller

s. 85 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

faktiskt kan anses tvingad att betala avgiften, dels sådana avgifter som är frivilliga för den enskilde i den mening att de avser t.ex. betalning för en efterfrågad vara eller tjänst.

En avgift anses betungande om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Sådana avgifter tas ut i en verksamhet som riks- dagen beslutar ska bedrivas och som ska vara av- giftsbelagd. Frivilliga avgifter tas ut med stöd av föreskrifter som meddelats med stöd av reger- ingens s.k. restkompetens.

I det följande används dock uttrycket offent- ligrättsliga avgifter för att beteckna endast be- tungande avgifter.

Under 2010 uppgick dessa intäkter till 13,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter of- fentligrättsliga avgifter vilka tas ut i en mängd verksamheter.

Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom normerings- /regelgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksam- heten inom sjöfarts- och luftfartsområdet. Av- gifter tas också ut för registerhållningsverksam- het inom vägtrafikområdet och avgifter för undervägsverksamhet från Eurocontrol, flygtra- fiktjänstverksamhet (ANS) och gemensam av- gift för säkerhetskontroll (GAS) inom luftfarts- området. Därtill kommer uppbörd av trängselskatt, felparkeringsavgifter m.m. inom vägtrafikområdet. Även registerhållningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för registrerings- skyltar redovisas av Transportstyrelsen. Ök- ningen med 0,5 miljarder kronor beror huvud- sakligen på att Transportstyrelsen övertagit kör-

kortsverksamheten

från

länsstyrelserna

den

1 januari 2010 och

på

ökad

försäljning

uppgifter ur vägtrafikregister.

Kronofogdemyndighetens

offentligrättsliga

avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.

Trafikverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter och ansökningsavgifter.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av- gifter inom fastighetsbildningsområdet och ex- peditionsavgifter som ska finansiera inskriv- ningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Skr. 2010/11:101

Polisen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, na- tionella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.

Centrala studiestödsnämnden tar ut avgift bl.a. för att bevilja studiestöd och för att admini- strera återbetalningen av studielånen.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- dukter och vissa andra produkter som med hän- syn till egenskaper eller användning står läkeme- del nära.

Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsregistre- ringar.

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif- ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet, t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.

Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verk- samhet och dels avgifter från de som i sin yrkes- verksamhet använder utrustning med icke-joni- serande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning.

Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar.

Finansinspektionens (FI:s) offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och an- mälningar, exempelvis auktorisationer, ägar- prövningar, bolagsordningsändringar, lednings- prövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspek- tionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under FI:s tillsyn eller är registrerade hos FI.

Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar i huvudsak undervägsavgifter. Minsk- ningen med 1,0 miljard kronor beror på att Luftfartsverket delades den 1 april 2010 och att flygplatsverksamheten bolagiserades.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far- leds- och lotsavgifter.

Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifi- kat som offentligrättslig avgift.

Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte är tvingande, i regel försäljning av så- dana varor och tjänster som är frivilligt efterfrå- gade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det generella bemyndi-

s. 86 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

gandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). En- ligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för t.ex. publikationer, uthyr- ning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2010 ökade intäkterna av uppdragsverk- samhet med 3,2 miljarder kronor och det är ca 200 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet.

Trafikverkets uppdragsverksamhet består hu- vudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el till de olika bolag som bedriver tågtrafik.

Vid de stora järnvägs- och vägprojekten, så- som t.ex. Citytunneln i Malmö och Citybanan samt Norra länken i Stockholm bygger Trafik- verket stationer och tunnlar som säljs till Malmö stad och Stockholms stad. De ökade avgiftsin- täkterna beror i huvudsak på försäljning av järn- vägsmaterial.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt när- ingsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- rantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. In- täkterna ökade med 0,3 miljarder kronor på grund av ökad garantigivning i spåren av finans- krisen.

Försvarets materielverks (FMV) uppdrags- verksamhet omfattar försäljning av materiel, ut- bildning, sålda tjänster samt försäljning av prov- verksamhet. FMV:s externa uppdragsintäkter har minskat med 0,8 miljarder kronor, beroende bl.a. på att Försvarsmaktens andel av leveran- serna har ökat medan övriga kunder har minskat. Bland större uppdrag till andra kunder domine- rar export av Jas Gripen till Ungern och Tjeck- ien.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser i huvudsak bankgarantiavgifter. Ökningen med 0,6 miljarder kronor beror på längre löptider på åtagandena under 2010 jämfört med 2009. Detta ger en högre avgift för instituten.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen ( 1988:870) om vård av missbrukare) och sär- skilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens an- slag ska finansieras med avgifter från kommuner.

Pensionsmyndighetens intäkter från upp- dragsverksamhet omfattar till största delen er- sättning från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet. Dessa inkomster re- dovisades tidigare av Försäkringskassan. 0,3 miljarder kronor avser ersättning från pre- miepensionssystemet som tidigare redovisades av Premiepensionsmyndigheten som inte ingick i avgränsningen av staten i årsredovisningen för staten 2009.

Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.

Skatteverkets uppdragsintäkter avser ersätt- ning från AP-fonderna och premiepensions- systemet för arbete med uppbörd av ålderspen- sionsavgifter m.m.

Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisa- tionen.

Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.

I Svenska Kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (ba- lansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (för- brukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraft- näts resultaträkning. Balanskraft redovisas under verksamhetsgrenen Systemansvar för el hos Svenska kraftnät. Uppdragsintäkterna ökade totalt med 3,6 miljarder kronor vilket främst förklaras av höjda tariffer och ökad överförings- volym på nätsidan samt på ökade elpriser på sy- stemansvarssidan.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består i huvudsak av hyror och arrenden

s. 87 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

samt konsulttjänster. Minskningen med 1,4 mil- jarder kronor beror på att Luftfartsverket dela- des den 1 april 2010 och att flygplatsverksamhe- ten bolagiserades.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.

Andra ersättningar

Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot- prestation. Dessa intäkter har under året minskat med 0,8 miljarder kronor.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar består av finansieringsavgifter och arbetslöshetsavgifter från arbetslöshetskas- sorna. Minskningen med 1,2 miljarder kronor kan förklaras, dels av att arbetslöshetsavgiften reducerades med 50 kronor per icke arbetslös medlem fr.o.m. 1 juli 2009, dels av att utbetal- ningar av arbetslöshetsersättningar var lägre 2010 än 2009.

Polisens andra ersättningar avser i huvudsak böter.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovi- sar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav.

Karolinska institutets andra ersättningar avser intäkter för fakturerade pensionskostnader och lönekostnader mellan Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset.

Exportkreditnämndens andra ersättningar av- ser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor.

Trafikverkets andra ersättningar avser i hu- vudsak fordran gentemot försäkringsbolag avse- ende skadeersättningar på väganläggningar.

Fortifikationsverkets andra ersättningar består huvudsakligen av intäkter för försäljningar av fastigheter.

Konkurrensverkets andra ersättningar består av konkurrensskadeavgifter. Minskningen med 0,3 miljarder kronor beror på att böterna 2009 var höga på grund av en dom i ett stort kartell- mål.

Under Luftfartsverket redovisas statens reali- sationsvinst vid försäljning av materiella till-

Skr. 2010/11:101

gångar i samband med bildandet av Swedavia AB.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

2010

2009

AP-fondsmedel

16 190

13 466

EU-bidrag

Statens jordbruksverk

- gårdsstöd och djurbidrag

7 104

7 256

- miljöstöd m.m.

2 378

1 721

- övriga stöd

183

452

- finansiella korrigeringar

-867

Summa Statens jordbruksverk

8 798

9 429

Tillväxtverket

- bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden perioden 2007-2013

1 197

1 340

Rådet för Europeiska Socialfonden i

Sverige

- bidrag från Europeiska socialfonden

period 2007-2013 m.m.

857

270

Trafikverket

- bidrag till transeuropeiska nätverk

386

332

Övriga EU-bidrag

1 731

1 442

Summa EU-bidrag

12 969

12 813

Erhållna bidrag vid universitet och

högskolor

(exklusive EU-bidrag)

5 409

5 084

Försäkringskassan

- assistansersättning

4 309

4 186

- underhållsstöd

1 499

1 599

Erhållna bidrag vid övriga myndigheter

2 697

2 217

Total summa

43 073

39 365

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna har totalt sett ökat med 3,7 miljarder kronor.

Den största ökningen återfinns under posten AP-fondsmedel där intäkten ökat med

s. 88 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

2,7 miljarder kronor sedan föregående år. Posten AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner och inbetalda ålderspensions- avgifter som överförts till AP-fonden (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). Ålderspensionssystemet finansieras med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare och egna företagare, allmänna pensionsavgifter samt statlig ålderspensions- avgift. Utbetalda pensioner är för närvarande högre än inbetalda ålderspensionsavgifter m.m. och därför är nettot positivt. Det innebär att staten får ett nettobidrag från AP-fonderna för att betala ut pensioner.

Intäkter av bidrag från EU har totalt ökat med nästan 0,2 miljarder koronor. Statens jordbruks- verk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter minskade totalt med 0,6 miljarder kronor. Minskningen beror på att kommissionen har beslutat om finansiella korrigeringar avseende tillämpningen av de olika systemen för bidrag och stöd som administreras av Statens jordbruksverk. Den del av intäkten

som avser

miljöstöd

m.m.

har

ökat med

0,7 miljarder

kronor.

Rådet

för

Europeiska

socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) administrerar bidrag från den Europeiska socialfonden period 2007–2013, vilka i år redovisar en intäkt på nära 0,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2009. Posten finansiell korrigering (återbetalningar av EU-bidrag) gäller olika stödår och bidrag.

Av bidragsintäkterna från EU är 11,1 miljarder kronor sådana medel som i allt väsentligt bruttoredovisas på statens budget och är hänförliga till den fleråriga budgetramen 2007–2013. En mer utförlig beskrivning lämnas i räkenskapssammanställningen i avsnitt 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna

belopp för universitet och högskolor utgör nästan 0,9 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor.

Not 4

Transfereringar

Miljoner kronor

2010

2009

Socialförsäkring

453 656

457 535

Allmänna bidrag till kommuner

147 434

124 824

Arbetsmarknad

55 610

49 993

Överföring till premiepensionssystemet

28 524

27 138

Avgiften till Europeiska gemenskapen

30 108

18 820

Bistånd och andra internationella

33 384

35 214

bidrag, migration

Utbildning, studiestöd

26 643

22 388

Övrigt

56 067

53 224

Summa

831 426

789 136

Transfereringar

2010

2009

Transfereringar till hushåll

inkl. hushållens övriga organisationer

Socialförsäkring

Pensioner (Pensionsmyndigheten från

2010)

Ålderspensioner vid sidan av statens

220 224

217 441

budget

Premiepensioner

1 412

1 682

Ersättning vid ålderdom

40 928

42 304

Övrig Socialförsäkring

(Försäkringskassan)

Ersättning vid sjukdom och handikapp

81 123

90 268

m.m.

varav sjukpenning och rehabilitering

17 369

19 790

m.m.

varav aktivitets- och sjukersättning

54 834

60 634

Stöd till personer med

23 447

21 975

funktionsnedsättning

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

62 491

61 598

Summa socialförsäkring till hushåll

430 591

435 268

Arbetsmarknadspolitik

Arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd

33 803

29 597

varav arbetslöshetsersättning,

Arbetsförmedlingen

17 645

19 304

varav aktivitetsstöd,

Försäkringskassan

16 157

10 293

Arbetsmarknadspolitiska program och

insatser, Arbetsförmedlingen

4 482

2 521

s. 89 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Övrigt arbetsmarknad,

Arbetsförmedlingen

2 120

2 139

Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet

1 358

2 850

Summa arbetsmarknad till hushåll

41 763

37 107

Utbildningspolitik

Studiestöd, Centrala

studiestödsnämnden

14 626

14 298

Återföring av reservation för förluster i

utlåningsverksamheten, Centrala

studiestödsnämnden

-107

-2 441

Bidrag till folkbildningsorganisationer,

Kammarkollegiet

3 260

3 166

Bistånd m.m., migration och integration

Bistånd och andra internationella bidrag

(bidrag till organisationer), Styrelsen för

internationellt utvecklingssamarbete

2 746

2 996

Migrationsverket

1 105

1 148

Nettoöverföring till

premiepensionssystemet

28 524

27 138

Övrigt

14 085

13 770

Summa transfereringar till hushåll

536 593

532 450

Transfereringar till företag

Arbetsmarknad

Lönebidrag och Samhall m.m.,

5 364

4 968

Arbetsförmedlingen

Lönebidrag och Samhall m.m.,

4 405

Kammarkollegiet

Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,

1 043

908

Arbetsförmedlingen

Anställningsstöd, Skatteverket

Summa arbetsmarknad till företag

10 854

10 295

Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,

12 463

11 610

Statens jordbruksverk

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda

2 393

2 093

utbildningssamordnare,

Kammarkollegiet

Räntebidrag m.m., Boverket

834

1 154

Forskning och utveckling m.m., Verket

1 135

1 007

för innovationssystem

Regionala tillväxtåtgärder,

1 457

1 441

transportbidrag m.m., Tillväxtverket

Regionala tillväxtåtgärder m.m.,

518

534

Länsstyrelserna

Trafikupphandling, Rikstrafiken

802

857

Miljöpolitik, Naturvårdsverket

761

807

Kultur, Statens kulturråd

604

552

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,

696

604

Myndigheten för yrkeshögskolan

(/kvalificerad yrkesutbildning)

Skr. 2010/11:101

Mediefrågor, Presstödsnämnden

659

678

Transportpolitik, Trafikverket

197

Övrigt

5 709

4 974

Summa transfereringar till företag

38 977

36 803

Transfereringar till kommuner

Allmänna bidrag till kommuner

Kommun- och landstingsmoms,

Skatteverket

45 469

44 008

Utjämningsbidrag LSS, kommuner,

Skatteverket

2 933

2 808

Kommunalekonomisk utjämning till

kommuner, Skatteverket

62 553

57 101

Kommunalekonomisk utjämning till

landsting, Skatteverket

23 479

20 907

Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner

9 100

Tillfälligt konjunkturstöd till landsting

3 900

Summa allmänna bidrag till kommuner

147 434

124 824

Bidrag till landsting för

influensapandemin, Skatteverket

1 000

Socialförsäkring (Hälso- och

sjukvårdspolitik), Bidrag till

läkemedelsförmånerna m.m.,

Socialstyrelsen

23 067

22 267

Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och

sjukvårdspolitik), Försäkringskassan

1 519

1 506

Arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen

2 993

2 591

varav: Lönebidrag och Samhall m.m.

2 226

2 148

Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning,

Skolverket

Maxtaxa i barnomsorgen

3 657

Statligt stöd till vuxenutbildning

1 205

341

Fortbildning av lärare och

förskolepersonal

512

530

Övrigt, Skolverket

1 097

744

Summa Skolverket till kommuner

6 471

5 272

Migration, Migrationsverket

7 310

6 953

Ersättning vid sjukdom och handikapp,

Försäkringskassan

1 997

1 808

Övrigt

10 383

8 962

Summa transfereringar till kommuner

201 174

175 183

Transfereringar till utlandet

BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet

24 323

18 741

Mervärdesskattebaserad avgift ,

Skatteverket

1 444

-4 305

Storbritanniens budgetreduktion,

Kammarkollegiet

349

481

s. 90 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tullavgift , Tullverket

4 103

3 791

Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket

(2009 även Tullverket) (2010

periodiserad sockeravgift)

-111

112

Summa Avgiften till Europeiska

gemenskapen

30 108

18 820

Bistånd och andra internationella

bidrag, Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

11 517

12 502

Bistånd och andra internationella

bidrag, Regeringskansliet

10 706

11 615

Övrigt

2 351

1 763

Summa transfereringar till utlandet

54 682

44 700

Total summa transfereringar

831 426

789 136

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är akti- vitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark- nadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myn- dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, fö- retag, kommuner och utlandet. Hushåll innefat- tar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.

Till socialförsäkring har hänförts transfere- ringar som under 2010 hanterades av Pensions- myndigheten och Försäkringskassan. Utöver ål- derspensioner ingår bl.a. ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och handikapp som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkeme- delsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 42 miljarder kronor mellan 2009 och 2010.

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till hushåll har under 2010 ökat med 4,1 miljarder kronor netto.

De transfereringar som redovisas avser utbe- talningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,1 pro- cent 2010) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från an- slag till pensionssystemet för att finansiera pen- sionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Netto- överföringen till premiepensionssystemet är 29 miljarder kronor 2010, 1,4 miljarder kronor mer än 2009. Överföringarna till och från AP- fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll.

Transfereringar till hushåll avseende socialför- säkringen minskade med 5 miljarder kronor netto. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 2,4 miljarder kronor (12 procent), vilket förklaras av att sjukpenning betalades ut till färre personer. Antalet sjukpen- ningdagar fortsätter att minska vilket beror på att fler ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas sjuker- sättning. Sjukfallen har också blivit kortare än tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna för sjukfall kortare än två år nu börjat öka då många som utförsäkrats kommer tillbaka till sjukför- säkringen igen. Aktivitets och sjukersättningen minskade med 5,8 miljarder kronor (9,6 pro- cent). Minskningen förklaras främst av låga in- flöden samtidigt som många nu lämnar sjuker- sättningen för att bli ålderspensionärer. Inflödet till sjukförsäkringen har minskat kraftigt huvud- sakligen till följd av striktare regler.

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 2,8 miljarder kronor, vilket beror på att antalet ålderspensionärer ökar. Däremot minskar utgifterna för pensioner till följd av negativ inflation, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet. Er- sättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansie- rade pensioner och stöd, har minskat med 1,4 miljarder kronor främst till följd av att antalet personer med garantipension minskar och att antalet personer med inkomstgrundad ålders- pension ökar.

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnad för assistansersättning och ökade med 1,5 miljarder kronor (6,7 procent), se vidare av-

s. 91 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

snitt 5.6 Realekonomisk fördelning av statens budget. De ökade kostnaderna för assistanser- sättning beror på ökade timkostnader men även på att antalet personer som får assistansersätt- ning ökar. Dessutom ökar antalet timmar per person och vecka.

Bland transfereringarna till hushåll har kost- naderna för arbetsmarknad ökat med 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 1,7 miljarder kronor och akti- vitetsstöd har ökat med 5,9 miljarder kronor. Arbetslösheten i december 2010 var 8,5 procent, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med december 2009. Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade föräldraför- säkringen med 1,5 miljarder kronor och kostna- derna för barnbidragen med 0,4 miljarder kro- nor. Antal uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2009.

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet numera i nationalrä- kenskaperna ses som en del av hushållssektorn (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet avser de social- avgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (1,4 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner.

Transfereringar till företag

Transfereringar till företag har ökat med 2,2 miljarder kronor. Transfereringar finansie- rade med EU-medel som avser programperioden 2007–2013 uppgick till 12 miljarder kronor 2010. Dessa avser till allra största delen transfereringar till företag men även till hushåll och kommuner. Av beloppet avser 10 miljarder kronor gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. där medlen betalas ut av Statens jordbruksverk, och 1,4 miljarder kro- nor regional utveckling som betalas ut av Till- växtverket.

Transfereringar till kommuner

Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 23 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjäm- ningen som nettoredovisas på statens budget

Skr. 2010/11:101

varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämnings- avgift och kostnadsutjämningsavgift från kom- muner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunal- ekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsva- rande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med drygt 45 miljarder kro- nor. I resultaträkningen har den kommunaleko- nomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både trans- fereringar till kommuner och skatteintäkter är 59 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.

Primärkommunerna fick 9,1 miljarder kronor och landstingskommunerna 3,9 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd 2010 för att upprätt- hålla de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommun- sektorn. Utbetalningen gjordes däremot i de- cember 2009 och redovisades då på statens bud- get. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har därutöver ökat med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de ökade statsbidragen för kommunalekonomisk utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ök- ningen avsåg också kompensation för inkomst- bortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas medföra minsk- ning av kommun- och landstingsskatt med 3,5 miljarder kronor.

Bidrag för läkemedelsförmånerna har ökat med 0,8 miljarder kronor.

Bidrag till kommunerna inom Skolverkets område ökade med 1,2 miljarder kronor bl.a. av- seende stöd till vuxenutbildningen.

Transfereringar till utlandet

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till EU ökat med 11 miljarder kronor. Avgiften re- dovisas här periodiserad till skillnad mot redo- visningen på statens budget. Den mervärdes-

s. 92 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

skattebaserade avgiften är 5,7 miljarder kronor högre och den BNI-baserade avgiften är 5,6 mil- jarder kronor högre än 2009. Den låga avgiften 2009 förklaras främst med att Sverige fick till- baka för mycket inbetalda medel för 2007 och 2008 när ett nytt system för beräkning av med- lemsländernas avgifter började gälla med retro- aktiv verkan från 2007.

Kostnaden för bistånd och andra internatio- nella bidrag genom Sida och Regeringskansliet minskade med 1,0 respektive 0,9 miljarder kro- nor.

Not 5

Avsättning till/upplösning av fonder

Miljoner kronor

2010

2009

Insättningsgarantifonden

1 852

1 643

Stabilitetsfonden

4 044

1 378

Kärnavfallsfonden

1 820

1 087

Försäkringskassans fonder

Batterifonden

Övriga fonder

-78

Summa

7 802

4 091

Avsättning till fonder avser främst Stabilitets- fonden, Insättningsgarantifonden och Kärnav- fallsfonden.

Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes då 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Avsättningen till fonden under 2010 uppgick till 4 044 miljoner kronor, vilket är mer än hälften av avsättningen till fonder under året. Under 2010 har garantiavgifter tillförts fonden med 1 979 miljoner kronor. Den nya stabilitets- avgiften har tillförts fonden med 1 314 miljoner kronor. Fondens finansiella intäkter under året uppgår till 766 miljoner kronor. Utbetalda bi- drag är marginella. Fonden förvaltas av Riks- gäldskontoret.

Avsättningen till Insättningsgarantifonden är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten och har ökat med nära 200 miljoner kronor under året. Intäkterna från bankernas avgifter uppgick till 946 miljoner kro- nor, vilket är en ökning med 46 miljoner kronor. Det finansiella nettot ökade med drygt 170 mil- joner kronor till något över 900 miljoner kronor. Fonden förvaltas av Riksgäldskontoret.

Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat med drygt 700 miljoner kronor. Avgifterna från

reaktorinnehavarna, som bestäms årligen av re- geringen, ökade med ca 200 miljoner kronor jämfört med föregående år. Nettot av de finansi- ella intäkterna och kostnaderna uppgick till 2 100 miljoner kronor, vilket är en ökning med ca 500 miljoner kronor. Den viktigaste förklar- ingen är att ränteintäkterna på nominella placer- ingar ökat kraftigt.

Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor

2010

2009

Lönekostnader inklusive arbetsgivar-

avgifter

Rikspolisstyrelsen

12 436

11 725

Försvarsmakten

9 839

8 835

Försäkringskassan

5 021

5 055

Arbetsförmedlingen

4 808

3 950

Skatteverket

4 461

4 422

Kriminalvården

4 012

3 818

Trafikverket

3 613

4 862

Regeringskansliet

3 371

3 445

Domstolsverket

3 112

2 976

Lunds universitet

3 059

2 894

Göteborgs universitet

2 508

2 414

Uppsala universitet

2 503

2 350

Karolinska institutet

2 141

1 991

Stockholms universitet

2 133

2 009

Umeå universitet

1 854

1 694

Kungl. Tekniska högskolan

1 688

1 560

Linköpings universitet

1 617

1 462

Sveriges lantbruksuniversitet

1 498

1 414

Statens institutionsstyrelse

1 370

1 332

Migrationsverket

1 318

1 236

Lantmäteriet

1 097

1 073

Riksdagsförvaltningen

1 034

712

Tullverket

991

941

Affärsverk

Luftfartsverket

1 285

1 947

Sjöfartsverket

633

630

Svenska kraftnät

185

178

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

28 807

27 110

Summa lönekostnader inklusive

s. 93 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

arbetsgivaravgifter

106 398

102 039

Eliminering av arbetsgivaravgifter

-24 822

-23 874

Summa lönekostnader efter eliminering

av arbetsgivaravgifter

81 576

78 165

Pensionskostnader

Rikspolisstyrelsen

1 784

1 718

Försvarsmakten

1 512

1 359

Skatteverket

612

660

Försäkringskassan

597

690

Regeringskansliet

590

562

Arbetsförmedlingen

544

504

Trafikverket

529

617

Lunds universitet

418

452

Domstolsverket

418

422

Kriminalvården

377

349

Karolinska institutet

330

371

Uppsala universitet

325

300

Göteborgs universitet

323

394

Stockholms universitet

256

264

Umeå universitet

253

275

Linköpings universitet

216

234

Kungl. Tekniska högskolan

206

179

Statens institutionsstyrelse

189

139

Sveriges lantbruksuniversitet

182

172

Försvarets materielverk

158

123

Lantmäteriet

150

144

Affärsverk

Luftfartsverket

394

308

Sjöfartsverket

220

120

Svenska kraftnät

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

3 974

3 826

Statliga tjänstepensionsförmåner m.m.:

Utbetalda pensioner m.m.

8 199

8 093

Förändring av försäkringstekniska

avsättningar

-3 104

10 222

Eliminering av premieintäkt för statliga

ålderspensioner m.m.

-9 635

-10 168

Summa pensionskostnader

10 056

22 373

Övriga personalkostnader

Försvarsmakten

380

338

Regeringskansliet

320

362

Rikspolisstyrelsen

219

192

Trafikverket

177

231

Kriminalvården

151

150

Skr. 2010/11:101

Arbetsförmedlingen

136

117

Karolinska institutet

131

Uppsala universitet

121

120

Stockholms universitet

120

117

Domstolsverket

118

116

Försäkringskassan

111

103

Lunds universitet

108

Kungl. Tekniska högskolan

Affärsverk

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

Svenska kraftnät

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

1 642

1 588

Summa övriga personalkostnader

3 933

3 872

Total summa kostnader för personal

95 565

104 410

Statens kostnader för personal minskade med 8,8 miljarder kronor. Lönekostnaderna har ökat, men däremot har pensionskostnaderna minskat beroende på att avsättningen för statens tjänste- pensionsåtagande sjunkit. I jämförelse med kostnaden för föregående års kraftiga höjning av avsättningen har därför pensionskostnaderna minskat med 12,3 miljarder kronor.

Löner

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivar- avgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,3 procent. Lagstadgade arbetsgivar- avgifter uppgick under 2010 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2009. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna trans- aktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Försvarsmaktens lönekostnader ökade med ca 11 procent jämfört med 2009. Under 2010 har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörj- ningssystem som innebär ett anställt försvar som i första hand bygger på frivillighet i stället för totalförsvarsplikt. Detta har medfört att För- svarsmakten redovisar cirka 2 000 fler årsarbets- krafter än under 2009. Myndigheten har även infört internationell arbetsskyldighet under 2010, vilket har ökat personalkostnaderna ytter- ligare.

Trafikverkets lönekostnad minskade med ca 26 procent i förhållande till Vägverkets och Ban- verkets lönekostnad 2009. Minskningen mellan

s. 94 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

åren beror på att enheten Banverket Produktion ombildades den 1 januari 2010 till det statliga bolaget Infranord AB som även tog över an- ställda. När Trafikverket bildades den 1 april 2010 erbjöds samtliga anställda i Banverket och Vägverket att gå med in i den nya myndigheten. Myndigheten inledde ett omfattande omställ- ningsarbete med anledning av effektiviseringsar- betet för att bl.a. möjliggöra matchningar mellan de resurser som finns inom verket. Antalet ny- anställningar sedan myndigheten bildades är 241 stycken. Den största avgångsorsaken har varit pension. På Trafikverket har det genomsnittliga

antalet

tillsvidareanställda

för

året

varit

6 272 personer.

Polisens lönekostnad ökade med ca 6 procent. Under 2010 uppfylldes satsningen för att öka antalet poliser till minst 20 000 och i december var 20 292 poliser anställda, vilket är 1 148 fler än motsvarande tidpunkt 2009. Antalet civilan- ställda minskade med 22 personer. Nettoök- ningen av anställda är därmed 1 126.

Vid Försäkringskassan minskade lönekostna- den, vilket till största delen beror på att vissa an- ställda gick över till den nybildade Pensions- myndigheten.

Hos Arbetsförmedlingen har antalet anställda fortsatt att ökat till följd av fortsatt hög arbets- löshet och de nya uppdragen från regeringen, främst Arbetslivsintroduktion och Integration och etablering, som har gjort att kompetensför- sörjningen även under 2010 fokuserats på att stärka förmedlingsverksamheten med personal- resurser och kompetens. Antalet årsarbetskrafter har ökat med ca 1 000 jämfört med 2009.

Skatteverkets lönekostnader har ökat något. Vid utgången av 2010 hade Skatteverket ca 9 900 anställda.

Pensionskostnader

Kostnaderna för pensioner har minskat med 12,3 miljarder kronor, varav pensionsrörelsen hos Statens tjänstepensionsverk (SPV) står för minskningen medan de pensionskostnader som redovisas av myndigheterna ökat något. I SPV:s pensionsrörelse är förändringen av försäkrings- tekniska avsättningar -3,1 miljarder kronor, vil- ket är 13,3 miljarder kronor lägre än 2009. Minskningen beror på att beräkningsgrunderna för avsättningar i de försäkringstekniska riktlin- jerna ändrades den 1 januari 2010 enligt beslut av SPV:s styrelse. Det innebar att omkostnadsbe- lastningen sänktes vilket i sin tur ledde höjd

nettoränta och medförde en lägre avsättning. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjäns- tepensioner vilka utöver premien till SPV inne- fattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen. Pensionspremierna påverkas av åldersfördel- ningen och löneläget hos personalen vid respek- tive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och har därför eliminerats i resultaträkningen. Däremot hanteras den kompletterande och indi- viduella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.

På myndighetsnivån är det främst Försvars- maktens pensionskostnader som har ökat. Un- der året gick 44 yrkesofficerare och 143 civila i ålderspension. Det är betydligt färre yrkesoffice- rare än vad myndigheten prognostiserat, medan antalet civila som valde att gå i ålderspension var något högre.

Även affärsverket Sjöfartsverket ökade sina pensionskostnader främst på grund av ändrade beräkningsgrunder för pensionsskulden.

Övriga personalkostnader

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget ökat marginellt.

I nedanstående tabell visas antalet årsarbets- krafter vid de statliga myndigheterna under 2010 och 2009.

Årsarbetskrafter

2010

2009

Rikspolisstyrelsen

25 044

23 839

Försvarsmakten

17 297

15 240

Försäkringskassan

11 653

12 322

Arbetsförmedlingen

10 826

9 745

Skatteverket

9 149

9 527

Kriminalvården

9 020

8 980

Lunds universitet

5 814

5 444

Trafikverket

5 795

8 811

Domstolsverket

5 262

5 209

s. 95 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Göteborgs universitet

4 978

4 763

Uppsala universitet

4 661

4 451

Regeringskansliet

4 420

4 693

Stockholms universitet

4 395

4 263

Karolinska institutet

3 944

3 875

Umeå universitet

3 714

3 560

Linköpings universitet

3 469

3 284

Luftfartsverket

3 285

3 374

Kungl. Tekniska högskolan

3 157

2 935

Sveriges lantbruksuniversitet

2 863

2 824

Statens institutionsstyrelse

2 719

2 852

Migrationsverket

2 699

2 681

Lantmäteriet

2 176

2 166

Kronofogdemyndigheten

2 013

2 094

Tullverket

1 887

1 897

Övriga myndigheter

51 279

50 502

Totalt

201 519

199 331

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas ar- betsvolym under ett räkenskapsår räknat i anta- let heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som an- ställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.

Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan er- sättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd perso- nal ingår i summa antal personer med den pro- centandel av en heltidstjänst som deras tjänstgö- ring utgör.

Under 2010 har antalet årsarbetskrafter ökat med drygt 2 000. Det är främst på Försvars- makten, Polisen och Arbetsförmedlingen som antalet anställda har ökat. Bolagiseringen av den tidigare enheten Banverket Produktion, inom dåvarande Banverket, innebar däremot en minskning mellan åren med ca 3 000 personer som syns för Trafikverket i tabellen.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor

2010

2009

Försvarsmakten

2 395

2 330

Rikspolisstyrelsen

1 893

1 841

Regeringskansliet

1 306

1 350

Kriminalvården

1 282

1 050

Skr. 2010/11:101

Lunds universitet

826

827

Domstolsverket

699

696

Försäkringskassan

665

736

Stockholms universitet

658

667

Uppsala universitet

611

597

Göteborgs universitet

606

616

Karolinska institutet

565

553

Skatteverket

562

544

Arbetsförmedlingen

558

499

Kungl. Tekniska högskolan

541

544

Migrationsverket

487

439

Linköpings universitet

433

370

Umeå universitet

338

333

Statens institutionsstyrelse

312

273

Trafikverket

284

388

Sveriges lantbruksuniversitet

280

Försvarets materielverk

193

190

Linnéuniversitetet

182

193

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

171

140

Luleå tekniska universitet

165

164

Örebro universitet

162

164

Malmö Högskola

160

174

Tullverket

146

149

Affärsverk

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

Svenska kraftnät

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

4 601

4 493

Eliminering av inomstatliga

lokalkostnader

- 4 406

- 4 385

Summa

16 778

16 334

Som kostnader för lokaler redovisas myndighe- ters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myn- digheternas lokalkostnader som betalas till For- tifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Regeringskansliets lokalkostnader har minskat med 44 miljoner kronor medan Kriminalvårdens lokalkostnader har ökat med 232 miljoner kro- nor. Ökningen beror delvis på nya anstalter, häkten och avdelningar t.ex. Saltvik och Kumla, delvis på kostnader för uppsagda lokaler på grund av nedläggning, t.ex. Härnösand.

s. 96 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Not 8

Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor

2010

2009

Exportkreditnämnden

Förändring i avsättningar för

försäkringstekniskt beräknad risk i

engagemang

2 419

1 529

Skadekostnader

400

275

Förändring av försäkringstekniskt

beräknat nettovärde på skadefordringar

151

208

Summa Exportkreditnämndens kostnader

i garantiverksamheten

2 970

2 012

Riksgäldskontoret

542

-8

Statens Bostadskreditnämnd

-22

-571

Summa

3 490

1 433

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlå- ningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt.

Exportkreditnämndens kostnader för Föränd- ring i avsättningar för försäkringstekniskt beräk- nad risk i engagemanget har ökat med 890 miljoner kronor medan förändring av för- säkringstekniskt nettovärde på skadefordringar har minskat med 57 miljoner kronor sedan före- gående år. Skadekostnaderna har ökat med 125 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret redovisar kostnader för re- servering för förväntade garantiförluster inklu- sive omvärdering av garantifordringar med 542 miljoner kronor. Kostnaderna avser främst ökade garantiåtaganden för Saab och Volvo.

Statens bostadskreditnämnd redovisar en liten kostnadsreduktion avseende förändring av av- sättningar för garantier. Skillnaden mot år 2009 beror i huvudsak på att bedömningen av mark- nadsvärdena fluktuerade mer 2008–2009 än 2009–2010.

Not 9

Övriga driftkostnader

Miljoner kronor

2010

2009

Övriga driftkostnader - tjänster

Trafikverket

37 394

31 011

Försvarsmakten

13 233

11 694

Försvarets materielverk

4 820

4 306

Rikspolisstyrelsen

1 733

1 632

Kärnavfallsfonden

1 273

1 354

Statens fastighetsverk

1 256

1 171

Fortifikationsverket

1 248

1 232

Försäkringskassan

1 165

1 297

Karolinska institutet

1 157

1 097

Transportstyrelsen

1 124

1 037

Skatteverket

995

1 224

Göteborgs universitet

991

883

Lunds universitet

937

894

Naturvårdsverket

860

842

Pensionsmyndigheten

822

Regeringskansliet

796

1 437

Kriminalvården

795

786

Arbetsförmedlingen

777

609

Umeå universitet

695

694

Uppsala universitet

647

595

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

605

663

Domstolsverket

536

483

Kronofogdemyndigheten

512

457

Exportkreditnämnden

506

404

Övriga myndigheter

13 302

12 966

Summa tjänster

88 179

78 768

Övriga driftkostnader - varor

Försvarsmakten

11 482

8 060

Försvarets materielverk

11 056

10 952

Trafikverket

4 831

5 041

Rikspolisstyrelsen

734

649

Fortifikationsverket

552

546

Kriminalvården

409

405

Karolinska institutet

359

328

Uppsala universitet

345

297

Lunds universitet

289

261

Statens fastighetsverk

259

265

Stockholms universitet

185

171

Göteborgs universitet

202

186

Sveriges lantbruksuniversitet

183

173

Kungl. Tekniska högskolan

193

145

Arbetsförmedlingen

127

s. 97 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Regeringskansliet

134

141

Umeå universitet

127

142

Skatteverket

169

144

Statens jordbruksverk

114

116

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

106

107

Övriga myndigheter

2 410

2 182

Summa varor

34 266

30 396

Affärsverk, övrig drift – varor och

tjänster

Svenska kraftnät

8 315

5 117

Sjöfartsverket

1 139

914

Luftfartsverket

822

1 965

Statens järnvägar

Summa affärsverk, övrig drift – varor

och tjänster

10 330

8 009

Övriga driftkostnader - reparationer,

diverse m.m.

Försvarsmakten

2 471

2 472

Trafikverket

726

4 517

Kriminalvården

272

309

Rikspolisstyrelsen

242

232

Regeringskansliet

216

301

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

194

165

Försvarets materielverk

144

Lunds universitet

127

121

Arbetsförmedlingen

117

105

Sveriges lantbruksuniversitet

111

112

Kustbevakningen

104

Stockholms universitet

100

Riksdagsförvaltningen

Karolinska institutet

Försäkringskassan

Uppsala universitet

Umeå universitet

Migrationsverket

Linköpings universitet

Kungl. Tekniska högskolan

Göteborgs universitet

Domstolsverket

Affärsverk

Svenska kraftnät

231

280

Luftfartsverket

157

250

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

1 421

1 507

Skr. 2010/11:101

Summa övriga driftkostnader -

reparationer, diverse m.m.

7 566

11 606

Aktivering utveckling av anläggnings-

tillgångar i egen regi

Trafikverket

-24 874

-24 101

Myndigheter i försvarssektorn

-3 216

-5 302

Sjöfartsverket

-298

-122

Försäkringskassan

-288

-372

Transportstyrelsen

-130

-97

Kronofogdemyndigheten

-95

-72

Skatteverket

-57

-276

Övriga myndigheter

-367

-481

Aktivering utveckling av anläggnings-

tillgångar i egen regi

-29 325

-30 823

Eliminering av inomstatliga

transaktioner

-26 410

-25 219

Total summa övriga driftkostnader

84 606

72 737

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Trafikverkets ökade driftkostnader beror till största del på en ökning av entreprenadtjänster i och med bolagisering av tidigare produktions- enheter. Däremot har övriga driftkostnader i form av reparationer m.m. minskat sedan föregå- ende år.

Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser främst ökade kostnader för materielkon- sulter och övriga externa tjänster. Försvarsmak- tens ökade kostnader för varor beror i huvudsak på en korrigering av värderingspriset för en viss typ av ammunition mellan åren med 2 882 mil- joner kronor.

Försvarets materielverks ökade kostnader för varor består till stor del av ökade kostnader för krigsmateriel inom flygområdet. Försvarets ma- terielverks kostnader för materielförsörjnings- tjänster har ökat.

Polisens driftskostnader har ökat främst på grund av fler anställda poliser, vilket medfört ökade kostnader för bl.a. drivmedel för motor- fordon. Även kostnader för tjänster i form av datatjänster har ökat jämfört med föregående år.

Trafikverket har aktiverat något mer än före- gående år för investeringar i anläggningstill- gångar i egen regi. De ökade aktiveringarna avser järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktiveringarna för Tra- fikverket innebär att kostnader för köp av varor

s. 98 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

och tjänster avseende produktion av väg- och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Aktiveringarna hos myndigheter i försvarssek- torn har minskat något jämfört med föregående år.

Not 10

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor

2010

2009

Försvarsmakten

7 026

6 828

Trafikverket

6 871

6 782

Rikspolisstyrelsen

779

797

Försäkringskassan

701

651

Fortifikationsverket

640

662

Statens fastighetsverk

380

337

Skatteverket

366

284

Domstolsverket

265

243

Lunds universitet

219

227

Regeringskansliet

208

Affärsverk

Svenska kraftnät

512

470

Luftfartsverket

461

1 174

Sjöfartsverket

140

142

Övriga myndigheter

3 771

3 659

Summa

22 339

22 464

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- ende pjäser, fartyg och båtar. Avskrivningarna har ökat med nära 0,2 miljarder kronor under året.

Luftfartsverkets avskrivningar har minskat med 0,7 miljarder kronor, vilket beror på att Swedavia AB tagit över flygplatsverksamheten och därmed vissa byggnader samt fält- och elan- läggningar.

Not 11

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Miljoner kronor

2010

2009

Resultat från andelar i dotterföretag

Vattenfall Aktiebolag

12 997

12 896

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

(LKAB)

9 083

719

Apoteket Aktiebolag

4 516

AB Svensk Exportkredit

2 818

1 727

Akademiska Hus Aktiebolag

2 124

972

Sveaskog AB

2 055

1 924

Specialfastigheter Sverige Aktiebolag

804

300

Posten Norden AB

625

1 039

SBAB Bank AB

577

951

Jernhusen AB (AB Swedcarrier)

492

Vasallen AB

472

-26

SJ AB

294

460

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB

(Apoteket Omstrukturering AB)

285

532

Teracom AB

201

191

Svevia AB

169

118

Samhall Aktiebolag

156

-25

Lernia AB

-27

Arbetslivsresurs AR AB

Svenska rymdaktiebolaget

-6

RISE Reasarch Institutes of Sweden

Holding AB (IRECO Holding AB)

Aktiebolaget Svensk Bilprovning

Apotek Produktion & Laboratorier AB

Infranord AB

Swedavia AB

Kungliga Operan Aktiebolag

-16

Preaktio AB

Fouriertransform Aktiebolag

Apotekens Service Aktiebolag

Voksenåsen A/S

Aktiebolaget Svenska

miljöstyrningsrådet

AB Svenska spel

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

(SVEDAB AB)

Posten Norden AB

344

Kasernen Fastighets AB (Vasallen AB)

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

(RISE)

Exstattum AB

Statens Bostadsomvandling AB

-3

Kungliga Dramatiska Teatern Aktiebolag

-3

Swedesurvey Aktiebolag

-5

-7

AB Göta Kanalbolag

-3

Vectura Consulting AB

-6

-4

European Spallation Source ESS AB

-48

Systembolaget Aktiebolag

-43

144

Swedfund International AB

-64

-92

AlLMI Företagspartner AB

-75

-81

Innovationsbron AB

-136

-413

Green Cargo AB

-140

-174

s. 99 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Övriga dotterföretag inom Kammarkolle-

giet

-1

Summa Kammarkollegiet

37 552

21 572

Affärsverk

Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.

Luftfartsverket - LFV Holding AB

152

Övriga myndigheter

-22

-6

Summa resultat från andelar i

dotterföretag

37 706

21 604

Resultat från andelar i intresseföretag

TeliaSonera AB

7 927

7 030

Nordiska Investeringsbanken NIB

798

937

AB Bostadsgaranti

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

VisitSweden AB

Norrland Center AB

SAS AB

-399

-631

Affärsverk

Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.

Summa resultat från andelar i

intresseföretag

8 400

7 405

Resultat från andelar i dotter- och

intresseföretag - totalt

Resultat från andelar i dotterföretag

37 706

21 604

Resultat från andelar i intresseföretag

8 400

7 405

Total summa

46 106

29 009

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatande- larna har ökat med 17,1 miljarder kronor.

Vattenfalls resultat har minskat med 0,1 miljarder kronor. Positiva effekter av ökade produktionsvolymer och kostnadsbesparingar utjämnas av ökade nedskrivningar av goodwill relaterad till verksamhet i utlandet på 11,2 miljarder kronor.

Resultatet för LKAB har förbättrats med 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade intäkter på grund av högre priser och vo- lymer för järnmalm. Resultatet inkluderar kost- nader på 3,0 miljarder kronor relaterade till på- verkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget.

Skr. 2010/11:101

Resultatet

för Apoteket AB uppgick till

4,5 miljarder

kronor, vilket inkluderar realisa-

tionsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor. Apoteket AB ingick under föregående år i koncernen Apoteket Omstruk- turering.

AB Svensk Exportkredit har förbättrat resul- tatet med 1,1 miljarder kronor. Bland annat ingår realiserad vinst på 2,6 miljarder kronor från för- säljning av aktieinnehav i Swedbank AB. De ore- aliserade värdeförändringarna på finansiella till- gångar har försämrats med 0,9 miljarder kronor.

Akademiska hus AB visar 1,2 miljarder kronor högre resultat än föregående år. Värdeföränd- ringarna på fastigheter är åter positiva, vilket förbättrat resultatet med 1,3 miljarder kronor.

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) har försämrat resultatet med 0,4 miljar- der kronor, vilket främst beror på försämrat re- sultat av finansiella poster, främst värdering av värdepapper till verkligt värde och värdeföränd- ring i säkrade poster i säkringsredovisning.

Specialfastigheter Sverige AB har ökat resul- tatet med 0,5 miljarder kronor främst hänförligt till att värdeförändring på förvaltningsfastigheter åter är positivt.

Resultatet från Posten Norden AB har för- sämrats med 0,4 miljarder kronor. Föregående års resultat inkluderar vinstandelar och realisa- tionsresultat vid försäljning av andelar i ett bel- giskt bolag på 1,2 miljarder kronor.

Jernhusen AB har förbättrat resultatet med 0,4 miljarder kronor, främst avseende positiva värdeförändringar på fastigheter.

Vasallen AB har ökat resultatet med 0,5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst värdeförändringar på fastigheter.

SVEDAB redovisar en förlust på 0,1 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultat- andel så länge det egna kapitalet är negativt.

Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten.

Resultatandelen från Systembolaget har mins- kat med 0,2 miljarder kronor. Andelen har redu- cerats med respektive års betalda utdelning på 0,3 miljarder kronor respektive 0,2 miljarder kronor, som istället betraktas som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring har oförändrat varit 0,3 miljarder kronor.

Resultatet från TeliaSonera AB har ökat med 0,9 miljarder till 7,9 miljarder kronor. Den främsta förklaringen utgörs av förbättrat resultat

s. 100 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

från engångsposter, som bl.a. innefattar realise- rade vinster vid avyttring av bolag och nedskriv- ning av goodwill.

Nordiska Investeringsbanken (NIB) har för- sämrat sitt resultat med 0,1 miljarder kronor. Det är främst resultatet från finansiella instru- ment som försämrats. Årets resultat avser sep- tember t.o.m. augusti och jämförelseårets resul- tat avser endast januari t.o.m. augusti.

SAS har minskat sitt förlustresultat med 0,2 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av ett förbättrat rörelseresultat genom kostnadsbesparingar, men även bättre finans- netto och resultat från avvecklade verksamheter har bidragit.

Not 12

Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor

2010

2009

Finansiella intäkter för förvaltning av

statsskulden

Ränteintäkter avseende upplåning i

svenska kronor

14 920

15 351

Ränteintäkter avseende upplåning i

utländsk valuta

5 193

8 071

Intäktsförda, preskriberade obligationer

m.m.

Överkurs vid emission (netto)

7 010

5 826

Orealiserade valutavinster (netto)

21 553

30 088

Summa finansiella intäkter för förvalt-

ning av statsskulden

48 739

59 386

Finansiella kostnader för förvaltning

av statsskulden

Räntekostnader avseende upplåning i

svenska kronor

37 556

36 986

Räntekostnader avseende upplåning i

utländsk valuta

6 847

12 253

Realiserade kursförluster (netto)

8 136

1 573

Realiserade valutaförluster (netto)

8 199

13 905

Provisioner till banker m.fl.

142

164

Summa finansiella kostnader för

förvaltning av statsskulden

60 880

64 881

Nettokostnad för förvaltning av

statsskulden

12 141

5 495

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden redovisas av Riksgäldskon- toret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.

Under 2010 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 12 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökat med 7 miljarder kronor.

Intäkterna minskade med 11 miljarder kronor vilket i huvudsak beror på att de orealiserade va- lutavinsterna minskat med 8 miljarder kronor och att ränteintäkterna i utländsk valuta minskat med 3 miljarder kronor.

Kostnaderna minskade med 4 miljarder kro- nor. De realiserade kursförlusterna ökade med 7 miljarder kronor. Detta uppvägs dock nästen helt av att de realiserade valutaförlusterna mins- kade med 6 miljarder kronor. Samtidigt har rän- tekostnader avseende upplåning i utländsk valuta minskat med 5 miljarder kronor.

Riksbankens lån i Riksgäldskontoret i euro och dollar har medfört ökade ränteintäkter i ut- ländsk valuta med drygt 1 miljard kronor och motsvarande högre räntekostnader.

Not 13

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor

2010

2009

Kammarkollegiet

7 062

7 084

Centrala studiestödsnämnden

4 483

4 414

Kärnavfallsfonden

1 502

1 179

Skatteverket

1 005

2 513

Riksgäldskontoret

712

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

704

Exportkreditnämnden

221

127

Försäkringskassan

135

Regeringskansliet

422

Trafikverket

709

Affärsverk

Statens järnvägar

298

334

Luftfartsverket

Svenska kraftnät

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

204

129

Summa

16 496

17 152

De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnader för statsskulden.

100

s. 101 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Finansiella intäkter redovisade av Kammar- kollegiet avser Riksbankens inlevererade över- skott på 5,8 miljarder kronor samt 1,2 miljarder kronor avseende utdelning från Nordea Bank.

Centrala studiestödsnämndens finansiella in- täkter avser bl.a. räntor på studielån.

Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvud- sakligen ränteintäkter för nominella placeringar.

Skatteverket redovisar räntor i skattekontosy- stemet. Minskningen beror på lägre räntesats på skattekontot.

Riksgäldskontoret redovisar utdelning från Nordeaaktierna som ingår i stabilitetsfonden med 0,7 miljarder kronor. Vidare redovisar Riks- gäldskontoret intäkter kopplade till repor i in- sättningsgarantin.

Sida redovisar bl.a. överskott från det äldre sy- stemet för U-krediter som levererats mot in- komsttitel (0,7 miljarder kronor).

Trafikverket (Vägverket) redovisade föregå- ende år en realisationsvinst i samband med bola- gisering av Vägverket produktion och Vägverket konsult.

De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär- depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning).

Not 14

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor

2010

2009

Exportkreditnämnden

613

517

Trafikverket

553

219

Kärnavfallsfonden

194

271

Regeringskansliet

Affärsverk

Luftfartsverket

245

261

Statens järnvägar

162

197

Svenska kraftnät

158

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

107

331

Aktivering av finansiella kostnader

-30

-41

Summa

2 072

1 906

Exportkreditnämndens finansiella kostnader av- ser huvudsakligen kursdifferenser och beräknade kursförluster för premier.

Skr. 2010/11:101

Trafikverkets kostnader avser huvudsakligen finansiella avgifter för Botniabanan.

Kärnavfallsfonden redovisar realisationsför- luster vid avyttring av bostadsobligationer.

Luftfartsverkets finansiella kostnader avser ränteandel av pensionskostnader.

I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga an- läggningen som tas upp som tillgång.

4.5.2 Noter till balansräkningen

Not 15

Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor

2010

2009

Försäkringskassan

1 439

1 564

Försvarsmakten

1 213

992

Skatteverket

603

676

Rikspolisstyrelsen

313

327

Kronofogdemyndigheten

222

155

Trafikverket

168

128

Verket för högskoleservice

157

Migrationsverket

150

100

Lantmäteriet

113

108

Transportstyrelsen

103

Affärsverk

Svenska kraftnät

190

186

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

1 446

1 498

Summa

6 136

5 980

Under posten Balanserade utgifter för utveck- ling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program.

Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system. De största posterna ut- görs av IT-stöd för pensionssystem och följd- reformer till dessa, IT-stöd för ärendehantering inom andra försäkringsområden samt ny infra- struktur för IT. Försäkringskassan har kvar IT- systemen för pensionshantering i sin balansräk- ning även efter Pensionsmyndighetens bildande och vidareutvecklar dessa samt hanterar nyut- veckling enligt uppdrag från Pensionsmyndig- heten. Försäkringskassan fakturerar Pensions-

101

s. 102 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

myndigheten för de avskrivningar som avser dessa investeringar.

Försvarsmaktens post avser i huvudsak ut- veckling av ett integrerat resurs- och ekonomi- ledningssystem (PRIO), där införande 1-2 avser personaladministration och strategisk personal- planering. I april 2010 infördes delar av systemet innefattande bland annat tidsredovisning och re- seadministration. Vidare startade förberedelserna för av införande av stöd till materiel- och förnö- denhetsförsörjning. Parallellt pågår ett arbete med att utveckla en IT-infrastruktur som kan hantera information klassad upp t.o.m. H/R (Hemlig/Restricted).

Skatteverkets post avser utgifter för utveck- ling av IT-system. Under 2009 färdigställdes och sattes flera stora utvecklingsprojekt i drift för bl.a. taxeringsförnyelse och folkbokföring. Un- der 2010 har utvecklingsinsatserna dragits ned och Skatteverket har satsat på att vidareutveckla sitt interna taxeringssystem, TINA.

Not 16

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2010

2009

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

195

146

Transportstyrelsen

151

Försäkringskassan

Rikspolisstyrelsen

Bolagsverket

Fortifikationsverket

Skatteverket

Domstolsverket

Affärsverk

Svenska kraftnät

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

356

359

Summa

1 007

938

Under posten Rättigheter och andra immateri- ella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.

Tillgångarna hos Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap avser främst investeringar i

växlar och licenser för det nationella radiokom- munikationssystemet Rakel. Ökningen mellan åren beror på att myndigheten har investerat i en ny växelplats för etapp 1 under året, samt att tilläggsinvesteringar har gjorts i övriga etappers växelplatser.

Posterna för Transportstyrelsen, Försäkrings- kassan och Polisen består till största delen av li- censer inom IT-verksamheten.

Bolagsverkets ökning mellan åren beror på att myndigheten tecknat ett nytt avtal gällande ka- pacitetsutnyttjande av stordatorn som medfört en investering på 29 miljoner kronor. Avtalet sträcker sig över fyra år.

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbin- delser.

Not 17

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2010

2009

Övriga myndigheter

Summa

För 2010 förekommer förskott i samband med investeringar i immateriella anläggnings- tillgångar endast redovisade hos Svenska insti- tutet och avser arbete med ett nytt ärendehan- teringssystem.

Not 18

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor

2010

2009

Trafikverket

102 667

102 994

Summa

102 667

102 994

Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovär- den efter avskrivning och avskrivningstiden är normalt 40 år.

Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde drygt 3 500 miljoner kronor. Under året har fem ob- jekt med en kostnad på över 100 miljoner kronor vardera öppnats för trafik, bl.a. riksväg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn samt motorväg E18

102

s. 103 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

mellan Sagån och Enköping. Dessa objekt repre- senterar en investeringsvolym på sammanlagt 4 693 miljoner kronor.

Not 19

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor

2010

2009

Banverket

95 053

79 051

Summa

95 053

79 051

Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider på samtliga järnvägsanläggningar, dvs. mellan 25 och 110 år.

Värdet av järnvägsanläggningar som färdig- ställts under året uppgår till 17 612 miljoner kro- nor. Anskaffningsvärdet för Botniabanan uppgår till 16 826 miljoner kronor.

Pågående större investeringsprojekt avser bl.a. citybanan, citytunneln, Kirunaprojektet och Ådalsbanan.

Not 20

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor

2009

2008

Statens fastighetsverk

13 320

13 521

Fortifikationsverket

9 064

9 243

Naturvårdsverket

6 497

6 023

Riksdagsförvaltningen

1 005

1 036

Affärsverk

Luftfartsverket

1 053

9 867

Sjöfartsverket

994

1 025

Svenska Kraftnät

196

201

Övriga myndigheter

1 304

1 053

Summa

33 433

41 969

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det natio- nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, natio- nalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbygg- nader i utlandet. De markegendomar som redo-

Skr. 2010/11:101

visas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt ren- betesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets inve- steringar uppgår till 434 miljoner kronor. Om- och tillbyggnader har genomförts till ett värde av 427 miljoner kronor, där de största projekten av- ser om- och tillbyggnad av Loen (del av reger- ingskvarteren) och ombyggnad av gamla Riksar- kivet i Stockholm.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål. Utgifter för inve- steringar avseende ny- och ombyggnader samt markinköp uppgick till 896 miljoner kronor. Jämfört med 2009 har nybyggnadernas andel av utgifterna ökat. Detta beror bl.a. på start av större byggprojekt, t.ex. motorskola i Skövde och beredskapsbyggnad i Ronneby.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2010 har värdet av marken ökat med 448 miljoner kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalparker.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna och ombyggnader och förbätt- ringar under året är förhållandevis små.

Luftfartsverket delades den 1 april 2010 och de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanlägg- ningar, som var de viktigaste delarna som Luft- fartsverket redovisade, övergick då till det nya bolaget Swedavia AB. Luftfartsverkets verksam- het är nu helt inriktad på flygtrafiktjänst. Det som återstår är i huvudsak teleutrustning.

Not 21

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor

2010

2009

Rikspolisstyrelsen

768

773

Försvarsmakten

279

304

Regeringskansliet

278

232

Kungl. Tekniska högskolan

159

173

Göteborgs universitet

140

144

Stockholms universitet

128

141

Lunds universitet

107

Kriminalvården

103

Domstolsverket

103

s. 104 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Övriga myndigheter

1 585

1 507

Summa

3 637

3 552

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk, larmanordningar samt repa- rationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.

Polisens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet.

Not 22

Maskiner, inventarier, installationer m. m.

Miljoner kronor

2010

2009

Kustbevakningen

2 160

1 415

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

1 364

848

Rikspolisstyrelsen

1 236

1 282

Försvarsmakten

1 137

1 107

Trafikverket

871

1 545

Domstolsverket

687

695

Lunds universitet

600

567

Karolinska institutet

593

507

Uppsala universitet

588

530

Regeringskansliet

515

580

Kriminalvården

432

427

Moderna Museet

409

391

Göteborgs universitet

366

332

Skatteverket

309

Affärsverk

Svenska kraftnät

6 221

5 644

Sjöfartsverket

599

635

Statens järnvägar

175

241

Luftfartsverket

1 009

Övriga myndigheter

4 902

4 652

Summa

23 203

22 716

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra trans- portmedel är exempel på tillgångar som redovi- sas under denna post. Även tillgångar som inne- has genom finansiell leasing ingår.

Kustbevakningens tillgångar har ökat med 746 miljoner kronor. Årets anskaffningar om-

fattar i huvudsak två större kombinationsfartyg som togs i produktion under 2010. Fartygen är byggda särskilt för storskalig oljeupptagning, brandbekämpning och nödbogsering till sjöss och det ena av fartygen är dessutom byggt för kemikaliehantering.

Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap (MSB) bildades 2009 och övertog då till- gångar från bl.a. Statens räddningsverk och Kris- beredskapsmyndigheten. Under året har det skett en ökning av tillgångarna med 516 miljoner kronor som beror på att investeringar i bassta- tioner och övrig materiell radiokommunika- tionsutrustning avseende Rakel inneburit att etapp 6 och 7 driftsatts. Rakel är Sveriges natio- nella kommunikationssystem för samverkan och ledning vars syfte är att bl.a. stärka samhällets krishanteringsförmåga.

Minskningen för Trafikverket beror på att en enhet inom dåvarande Banverket, Banverket Produktion, ombildades den 1 januari 2010 och bildade det statliga bolaget Infranord AB som även tog över anläggningstillgångar.

Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk- samhet och tele- och informationssystem.

Luftfartsverkets anläggningstillgångar har till viss del tagits över av Swedavia AB i och med att Luftfartsverket bolagiserade sina flygplatser un- der 2010. Det förklarar att posten minskat med 970 miljoner kronor jämfört med 2009.

Not 23

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor

2010

2009

Trafikverket

77 532

68 943

Fortifikationsverket

1 012

632

Kriminalvården

706

380

Statens fastighetsverk

568

565

Sveriges lantbruksuniversitet

276

Domstolsverket

123

105

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

116

Affärsverk

Svenska kraftnät

2 516

2 341

Luftfartsverket

504

738

Sjöfartsverket

203

104

s. 105 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Övriga myndigheter

652

2 674

Summa

84 173

76 642

Trafikverkets pågående större investeringspro- jekt omfattar bl.a. utbyggnad av Malmö central och Uppsala station, citybanan i Stockholm, för- bifart Stockholm, E20 Norra Länken, ny järnväg förbi Kiruna, projekten BanaVäg avseende Mo- tala - Mjölby samt Väst, Ådalsbanan och Parti- hallsförbindelsen.

Kriminalvårdens pågående större investerings- projekt avser säkerhetsinstallationer.

Not 24

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor

2010

2009

Försvarsmakten

97 521

97 552

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap, räddningstjänst- och var-

ningsmateriel m.m.

424

492

Socialstyrelsen, läkemedel och

sjukvårdsförnödenheter

231

277

Övriga myndigheter

Summa

98 205

98 352

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil och militär beredskap.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens till- gångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

FM delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Bered- skapsinventarierna uppgår till 81,8 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammu- nition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 15,7 miljarder kronor.

Nyanskaffning av militära beredskapsinventa- rier uppgår till 6,6 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 6,5 miljarder kronor under 2010. Anskaffningen innefattar bl.a. mo- difiering av och kringutrustning till JAS 39 Gri- pen. Under året har försäljningar och utrange- ringar genomförts för 0,2 miljarder kronor. Be- redskapslagrets värde har varit i stort sett oför- ändrat under året.

Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap har beredskapstillgångar bestående av mate-

Skr. 2010/11:101

riel för räddningstjänst, andningsskydd och an- läggningar för varningssignaler.

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser lä- kemedel och sjukvårdsförnödenheter.

Not 25

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2010

2009

Trafikverket

1 533

1 577

Försvarets materielverk

1 073

877

Kustbevakningen

157

424

Övriga myndigheter

Summa

2 782

2 898

Under denna post redovisas förskott som myn- digheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.

Trafikverkets post avser förskott vid byggan- det av järnvägsanläggningar och väganläggningar.

Försvarets materielverks post avser förskott för försvarsmateriel till bl.a. FMS (Foreign Mili- tary Sales) och till BEA Systems Bofors AB. Det senare förskottet är också anledningen till ök- ningen mellan åren.

Kustbevakningens post avser förskott för fartygsprojekt. Minskningen mellan åren beror på att två större kombinationsfartyg har tagits i bruk under 2010 och därmed aktiverats som an- läggningstillgång.

Not 26

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor

2010

2009

Vattenfall AB

126 704

135 620

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

33 419

25 375

Akademiska Hus AB

25 406

24 477

Sveaskog AB

19 516

17 898

AB Svensk Exportkredit

12 497

13 455

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag

SBAB

8 014

7 377

Apoteket AB

7 665

Posten Norden AB

7 128

8 052

Almi Företagspartner AB

6 095

6 170

Specialfastigheter Sverige AB

5 266

4 772

105

s. 106 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

SJ AB

4 486

4 306

Jernhusen AB (AB Swedcarrier)

4 004

3 611

Swedavia AB

3 618

Fouriertransform AB

3 013

3 008

Swedfund International AB

2 710

2 674

Systembolaget AB

2 170

2 213

Inlandsinnovation AB

2 000

Teracom AB

1 743

1 685

Vasallen AB

1 673

1 201

Svevia AB

1 425

1 316

Samhall AB

1 387

1 231

Green Cargo AB

1 253

1 393

RISE Research Institutes of Sweden

Holding AB (IRECO Holding AB)

699

641

Infranord AB

693

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB

(Apoteket omstrukturering AB)

640

4 026

Svenska Rymdaktiebolaget

575

528

Statens Bostadsomvandlings AB

552

555

Lernia AB

551

455

AB Svensk Bilprovning

466

386

Innovationsbron AB

451

505

Vectura Consulting AB

378

383

Apotek Produktion & Laboratorier AB

198

Arbetslivsresurs AR AB

109

Apotekens Service AB

101

European Spallation Source ESS AB

AB Göta Kanalbolag

Swedesurvey AB

SweRoad (Swedish National Road Con-

sulting AB)

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Kungliga Operan AB

Arlandabanan infrastructure AB

Voksenåsen A/S

Svenska Miljöstyrningsrådet AB

Botniabanan AB

Preaktio AB

Svenska Spel AB

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

(SVEDAB)

IMEGO AB

Affärsverk

Luftfartsverket - LFV Holding AB

357

187

Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.

162

138

Övriga andelar

309

293

Summa

287 635

274 128

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårs-

bokslut använts.

Andelar

dotterföretag

har ökat med

13,5 miljarder kronor.

Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall

AB uppgår

till

8,9 miljarder

kronor. Föränd-

ringen utgörs främst av negativa omräknings- differenser för verksamhet i utlandet på 30,3 miljarder kronor, som delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 14,6 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Dessutom har utdelning av 5,2 miljarder kronor och kassaflödessäkring på 1,1 miljarder kronor minskat värdet. Kassaflö- dessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Årets resultat har medfört en positiv påverkan med 13,0 mil- jarder kronor.

LKAB:s resultat för året uppgår till 9,1 miljarder kronor, vilket bidragit till andels- värdets ökning med 8,0 miljarder kronor. Kassa- flödessäkringar och marknadsvärdering av finan- siella instrument har minskat värdet med 0,5 miljarder kronor. Utdelning av 0,5 miljarder kronor har reducerat värdet.

Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har ökat med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Årets resultat på 2,1 miljarder kronor har utjämnats av betald utdelning av 1,2 miljarder kronor.

Andelsvärdet för Sveaskog AB har ökat med 1,6 miljarder kronor. Förändringen förklaras av årets resultat på 2,1 miljarder minskat med ut- delning till staten av 0,5 miljarder kronor.

Svensk Exportkredit AB har minskat med 1,0 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 2,8 miljarder kronor delvis ut- jämnat av negativ påverkan från omvärdering av finansiella tillgångar med 1,4 miljarder kronor samt utdelning till staten av 2,4 miljarder kronor.

Posten Norden har delat ut 0,9 miljarder kro- nor till staten vilket förklarar minskningen av kapitalandelen med samma belopp. Andelen i årets resultat uppgår till 0,6 miljarder kronor vil- ket utjämnats av negativa omräkningsdifferenser på 0,7 miljarder kronor.

SBAB har ökat i värde med 0,6 miljarder kro- nor, främst som en följd av årets resultat.

106

s. 107 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

SJ AB har ökat med 0,2 miljarder kronor, vil-

ket väsentligen

avser

årets

resultat

på

0,3 miljarder

kronor

samt

utdelning

0,2 miljarder kronor.

Swedavia

har

tillförts

flygplatsverksamheten

från Luftfartsverket och i samband därmed er- hållit ett andelsvärde på 3,6 miljarder kronor.

Inlandsinnovation AB är under bildande och har fått ett aktiekapital på 2,0 miljarder kronor och motsvarande andelsvärde. Verksamheten i bolaget har ännu inte inletts i linje med riksda- gens ställningstagande i Hösttilläggsbudgeten för 2010 (bet. 2010/11:FiU11).

Apoteket AB har delats ut till staten från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och an- delsvärdet uppgår till 7,7 miljarder kronor. Årets resultat har påverkat andelsvärdet positivt med 4,5 miljarder kronor.

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har minskat med 3,4 miljarder kronor. Främsta för- klaring är utdelningen till staten dels av 0,2 miljarder kronor och dels aktierna i Apoteket AB som medfört en minskning av kapitalet med 3,6 miljarder kronor. Årets resultat har påverkat andelsvärdet positivt med 0,3 miljarder kronor.

Jernhusen AB har ökat med 0,4 miljarder kro- nor, vilket beror på årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdelning av 0,1 miljarder kronor.

Swedfund International AB har erhållit ett aktieägartillskott på 0,1 miljarder kronor, vilket utjämnats av årets resultat på -0,1 miljarder kro- nor.

Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 1,3 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktieägar- tillskott.

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- kapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatte- intäkt när utdelning betalas till staten.

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor

2010

2009

TeliaSonera AB

46 951

50 480

Nordiska Investeringsbanken (NIB)

7 506

7 700

SAS AB

3 090

2 437

Skr. 2010/11:101

AB Bostadsgaranti

144

116

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

VisitSweden AB

Norrland Center AB

Dom Shvetsii

Affärsverk

Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As

m.fl.

276

Luftfartsverket - Entry Point North AB

m.fl.

Summa

57 891

61 140

Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Andelar i intresseföretag är 3,2 miljarder kronor lägre än föregående år främst på grund av att an- delen i TeliaSonera minskat i värde med 3,5 miljarder kronor. Utdelning av 3,8 miljarder kronor till staten har minskat värdet med mot- svarande belopp. Andelsvärdet i TeliaSonera har påverkats positivt med 7,9 miljarder kronor av

andelen i

årets resultat och negativt av

7,7 miljarder

kronor i valutakursdifferenser.

Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 89,2 miljarder kronor.

Nordiska Investeringsbanken har minskat med 0,2 miljarder kronor främst av en negativ påverkan på 1,0 miljarder kronor hänförligt till lägre valutakurs för redovisningsvalutan mot svenska kronor. Periodens resultat uppgår till 0,8 miljarder kronor.

SAS har ökat i värde med 0,7 miljarder kronor till 3,1 miljarder kronor, vilket till största delen beror på 1,1 miljarder kronor i nyemission samt minskning med 0,4 miljarder kronor avseende periodens resultatandel. Marknadsvärdet på sta- tens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 1,6 miljarder kronor.

Svenska kraftnäts intressebolag har minskat med 0,2 miljarder kronor, främst avseende för- säljning av aktier i Nord Pool ASA.

Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Miljoner kronor

2010

2009

Summa andelar i dotterföretag

287 635

274 128

Summa andelar i intresseföretag

57 891

61 140

Riksbankens grundfond

1 000

Summa

346 526

336 268

107

s. 108 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i företagens justerade egna kapital, utbe- talda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

Not 27

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor

2010

2009

Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer

23 222

18 103

Statens aktier i Nordea Bank AB

10 029

Exportkreditnämnden, obligationer

4 347

3 212

Kammarkollegiet, Europeiska

investeringsbanken EIB

1 677

Kammarkollegiet, Europeiska

utvecklingsbanken EBRD

1 040

Kammarkollegiet, Världsbanken IBRD

593

Karolinska institutet, aktier,

andelar och obligationer

259

277

Kammarkollegiet, Europarådets

utvecklingsbank CEB

Affärsverk

Statens järnvägar

3 775

4 001

Övriga myndigheter

257

253

Summa

45 233

39 219

Den största förändringen av värdepappersinne- haven avser Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat andelen fondmedel placerade i bostadsobli- gationer.

Statens aktier i Nordea redovisas dels av Kammarkollegiet som en del av statens aktieför- valtning med 4,4 miljarder kronor, dels av Riks- gäldskontoret som deltog i Nordeas nyemission under föregående år genom stabilitetsfonden med 5,6 miljarder kronor. Staten sålde 255 miljoner av de aktier som redovisades av Kammarkollegiet i början av februari 2011 för 18,9 miljarder kronor, vilket medförde en rea- vinst på 16,8 miljarder kronor. Statens ägarandel i Nordea minskade därmed från 19,9 procent till 13,5 procent.

Exportkreditnämndens innehav av obligatio- ner har ökat med 1,1 miljarder kronor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkredit- nämnden erhållna premier i olika finansiella till- gångar och har under året ökat innehavet av ob- ligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och ba-

lanserande innehav för åtaganden i respektive valuta.

Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Not 28

Långfristiga fordringar

Miljoner kronor

2010

2009

Exportkreditnämnden

- Skadefordringar

1 199

1 350

- Återförsäkrares andel av

försäkringstekniska avsättningar

878

1 341

Summa Exportkreditnämnden

2 077

2 691

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

134

191

Göteborgs universitet

125

130

Fiskeriverket

Statens bostadskreditnämnd

Regeringskansliet

Affärsverk

Statens järnvägar

1 021

2 045

Luftfartsverket

468

256

Svenska kraftnät

133

207

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

Summa

4 168

5 765

Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäk- ringstekniskt beräknat nettovärde på skadeford- ringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En ut- gångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s ute- stående fordran.

Riskexponeringen på företag i Sverige har mer än fördubblats under året och uppgick vid års-

108

s. 109 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

skiftet till totalt drygt 78 532 miljoner kronor. Den mycket stora ökningen beror på de rörelse- kreditgarantier till stora svenska företag som EKN ställt ut under året. Rörelsekreditgaranti- erna innebär att EKN delar risk med utlånande bank på stora svenska exportföretag med hög kreditvärdighet. Nytt för året är att företag i Ryssland svarar för den näst största riskexpone- ringen. I likhet med tidigare år är Pakistan och Sydafrika bland de allra största länderna med anledning av en mycket stor affär i respektive land.

Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 6 526 miljoner kronor. Reserveringen uppgår till 5 327 miljoner kronor. De största fordringarna finns på Nord- korea, Demokratiska Republiken Kongo, Pakistan, Kuba och Irak. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar har ökat i motsvarande grad som den försäkringstekniska avsättningen (se not 44).

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) garanterar och subventionerar u- landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen (93 miljoner kronor) av nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande del av posten är en fordran på Swedfund avse- ende villkorslån.

Göteborgs universitets fordringar avser utlå- ning av donationsmedel till Akademiska Hus.

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeav- gifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen består av 25 fonder.

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till

954 miljoner

kronor

2010

totalt

1 021 miljoner

kronor

avseende långfristiga

fordringar.

Luftfartsverket fordringar

uppgick

till

468 miljoner kronor. Luftfartsverket redovisar fordringar avseende bl.a. Eurocontrol som upp- gick till 197 miljoner kronor.

Skr. 2010/11:101

Not 29

Utlåning

Miljoner kronor

2010

2009

Centrala studiestödsnämnden

Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni

2001)

94 680

85 334

Studielån (lån med villkorad

återbetalning, beviljade mellan den 1

januari 1989 och den 30 juni 2001

62 287

66 764

Studiemedel (beviljade före 1989 och

äldre lån)

5 308

6 436

Hemutrustningslån

1 029

1 115

Summa Centrala studiestödsnämnden

163 304

159 649

Riksgäldskontoret

Riksbanken

83 758

92 530

Botniabanan AB

16 665

16 103

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

4 566

4 406

Swedavia AB

2 313

Island

2 229

861

Premiepensionssystemet

1 215

1 450

A-train AB

800

Övrigt

492

539

7:e AP-fonden

158

157

Summa Riksgäldskontoret

112 196

116 846

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

278

263

Statens energimyndighet

101

Övriga myndigheter

Summa

275 931

276 893

Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini- strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- rade med lån hos Riksgäldskontoret vilket är de lån som går under benämningen studielån. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finan- sierades via anslag på statens budget och be- nämns som studiemedel i sammanställningen. CSN:s fordringar har ökat med 3,7 miljarder kronor och uppgår till 163 miljarder kronor, ef- ter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar.

CSN:s modell för att beräkna de osäkra ford- ringarna och nedskrivningarna utgår ifrån tre värderingsprinciper. Dessa principer är betal- ningsbenägenhet, reservation enligt de trygg- hetsregler som finns vid återbetalning och fram-

109

s. 110 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

tida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid reserva- tion enligt trygghetsreglerna görs en bedömning av möjligheterna att betala tillbaka lån utifrån in- dividens ekonomiska förutsättningar i förhål- lande till skuldens storlek. Den tredje värde- ringsprincipen beräknas slumpmässigt utifrån kön- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Sta- tistiska centralbyrån.

Den totala lånefordran uppgår till nästan 188 miljarder kronor och vid utgången av 2010 var den totala reserveringen 24,6 miljarder kro- nor. Det är en minskning netto med 0,1 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Riksgäldskontorets utlåning minskade totalt sett med 4,6 miljarder kronor. Det beror på att utlåningen till Riksbanken minskade med 8,8 miljarder kronor. Lånet är upptaget i ut- ländsk valuta för att förstärka valutareserven i samband med lågkonjunkturen och finanskrisen. Ett nytt lån ingår i Riksgäldskontorets utlåning, det är utlåningen till Swedavia AB med 2,3 miljarder kronor. Swedavia AB är ett statligt bolag som tagit över flygplatsverksamheten efter Luftfartsverket. Till följd av den ekonomiska krisen beviljade de nordiska länderna lån till Is-

land

2009.

Ytterligare

utbetalning

på

1,4 miljarder

kronor och

är

totalt

2,2 miljarder

kronor. Utlåningen

till Botniaba-

nan AB ökade med nästan 0,6 miljarder kronor. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också ut-

låning till premiepensionssystemet och AP-fon- derna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån.

Not 30

Varulager och förråd

Miljoner kronor

2010

2009

Trafikverket

574

586

Försvarsmakten

320

271

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

136

132

Rikspolisstyrelsen

116

123

Försvarets materielverk

Kriminalvården

Affärsverk

Sjöfartsverket

Svenska kraftnät

Luftfartsverket

Övriga myndigheter

185

193

Summa

1 569

1 574

Med varulager och förråd avses råmaterial, råva- ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate- rial.

I samband med bolagisering av flygplatsverk- samheten har Luftfartsverket överfört omsätt- ningstillgångar till det statliga helägda bolaget Swedavia AB. Därför har varulagret minskat jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.

Not 31

Pågående arbeten

Miljoner kronor

2010

2009

Lantmäteriet

220

244

Försvarsmakten

Fortifikationsverket

Statens väg- och

transportforskningsinstitut

Trafikverket

Övriga myndigheter

Summa

313

405

Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i hu- vudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. av- styckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Minskningen jämfört med föregående år beror främst på en ökad delfaktu- rering inom förrättningsverksamheten.

Försvarsmaktens pågående arbeten består främst av verksamheten hos Försvarsmakten lo- gistik (FMLOG) som är redovisade som pågå- ende arbeten.

110

s. 111 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Not 32

Fastigheter

Miljoner kronor

2010

2009

Länsstyrelsen i Dalarnas län

138

133

Länsstyrelsen i Värmlands län

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Övriga länsstyrelser

Summa

168

172

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där by- tesprojekt pågår eller är planerade.

Not 33

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor

2010

2009

Trafikverket

Affärsverk

Luftfartsverket

Övriga myndigheter

Summa

Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveran- ser. Luftfartsverket har minskat sina förskott till leverantörer bl.a. som en följd av bolagiseringen av flygplatsverksamheten.

Not 34

Kundfordringar

Miljoner kronor

2010

2009

Exportkreditnämnden

4 528

3 069

Trafikverket

1 423

1 139

Försvarets materielverk

1 078

1 086

Transportstyrelsen

276

142

Lantmäteriet

175

159

Statens institutionsstyrelse

162

158

Försvarsmakten

139

Karolinska institutet

137

132

Lunds universitet

104

Skr. 2010/11:101

Affärsverk

Svenska kraftnät

686

344

Sjöfartsverket

189

134

Luftfartsverket

374

Övriga myndigheter

1 281

1 223

Summa

10 220

8 155

Myndigheternas redovisning av kundfordringar avser främst försäljning av tjänster.

Exportkreditnämndens fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskotts- och efterskottspremier. Ökningen mellan åren avser i huvudsak fordringar avseende efter- skottspremie, nominellt värde.

Not 35

Övriga fordringar

Miljoner kronor

2010

2009

Skatteverket

- Fordringar på skattekonto, inkl.

restförda samt värdereglering

45 068

36 157

- Fordran kommuner och landsting

avseende slutreglering av

kommunalskatt för inkomståret 2009

16 502

2 623

- Övriga fordringar

Summa Skatteverket

61 583

38 793

Riksgäldskontoret

- Depositioner för handel med futures

396

331

- Fordran finansiella institut

313

1 044

- Terminskontrakt statens internbank

155

- Övriga fordringar

164

Summa Riksgäldskontoret

873

1 543

Statens jordbruksverk

7 051

7 493

Försäkringskassan

2 519

2 275

Tullverket

2 375

1 925

Centrala studiestödsnämnden

847

757

Kronofogdemyndigheten

760

714

Lantmäteriet

380

217

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

195

224

Affärsverk

Luftfartsverket

149

138

Svenska kraftnät

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

253

111

s. 112 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Övriga myndigheter

1 278

1 307

Summa

78 058

55 677

Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redo- visar också en fordran på 16,5 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutre- glering av kommunalskatt för inkomståret 2009. Slutavräkning av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommu- ner och landsting under inkomståret.

Riksgäldskontorets fordringar utgörs till största delen av en fordran avseende depositio- ner för handel med futures samt av en fordran på finansiella institut. I posten fordran finansiella institut ingår en säker fordran för den del av för- säljningen av Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen som ännu inte är reglerad.

Statens jordbruksverk redovisar huvudsakli- gen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt bundet ka- pital i offentliga lager till följd av inköp- och för- säljningsverksamhet för EU:s räkning. Fordran på EU uppgår till totalt 6 944 miljoner kronor (7 397 miljoner kronor föregående år). Övriga fordringar på knappt 107 miljoner kronor utgörs av bl.a. av en produktionsavgift för socker på 75 miljoner kronor.

Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga av- seende underhållsstöd, 870 (1 015 miljoner kro- nor föregående år) miljoner kronor, återkravs- fordringar 1 298 (918) miljoner kronor, fordringar för EU-vård 229 (184) miljoner kro- nor och fordringar hos kommuner för assistans- ersättning 98 (141) miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll.

Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende upp- börd.

Not 36

Periodavgränsningsposter – förutbetalda kostnader

Miljoner kronor

2010

2009

Riksgäldskontoret

- underkurser, upplåning i svenska

kronor

4 628

5 240

- underkurser, upplåning i utländsk

valuta

115

198

- underkurser, statsskulden till

nominellt belopp i svenska kronor

486

680

- underkurser, statsskulden till

nominellt belopp i utländsk valuta

- förutbetalda kostnader

- fordran ränta, Riksgäldsspar

155

Summa Riksgäldskontoret

5 438

6 157

Rikspolisstyrelsen

463

429

Trafikverket

361

308

Kriminalvården

324

278

Lunds universitet

247

239

Skatteverket

186

13 146

Försäkringskassan

185

209

Transportstyrelsen

149

172

Domstolsverket

172

168

Arbetsförmedlingen

154

137

Göteborgs universitet

153

130

Uppsala universitet

137

133

Stockholms universitet

128

141

Karolinska institutet

114

121

Kungl. Tekniska högskolan

112

111

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

104

Affärsverk

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

Svenska kraftnät

Statens Järnvägar

Övriga myndigheter

1 966

1 970

Summa

10 551

24 069

En förutbetald kostnad avser en utgift som har betalats ut under året och som avser ej förbru- kade resurser eller ej utnyttjade tjänster som normalt kommer att omvandlas till en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förut-

112

s. 113 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

betalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. En förutbetald kostnad kostnadsförs när resurser har förbrukats eller tjänster har utnyttjats och då reduceras posten förutbetalda kostnaden.

Posten har minskat väsentligt jämfört med fö- regående år. Den främsta förklaringen till att posten förutbetalda kostnader minskat är att Skatteverkets utbetalningar av tillfälligt kon- junkturstöd till kommuner och landsting i de- cember 2009, redovisats som en kostnad för transfereringar i årsredovisningen för 2010. Den utgjorde därför en förutbetald kostnad vid års- skiftet 2009–2010. Stödet var avsett att användas för verksamhet under 2010.

Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbe- tald kostnad som periodiseras över lånets löptid.

Förutbetalda kostnader i övrigt avser exem- pelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år.

Not 37

Periodavgränsningsposter – upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor

2010

2009

Karolinska institutet

179

145

Tillväxtverket

149

110

Kungl. Tekniska högskolan

136

163

Lunds universitet

125

115

Stockholms universitet

119

Försäkringskassan

107

Göteborgs universitet

100

Uppsala universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Luleå tekniska universitet

Linköpings universitet

Umeå universitet

Linnéuniversitetet

Övriga myndigheter

337

308

Summa

1 517

1 318

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för genomförd verksam- het som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Skr. 2010/11:101

Det är främst universitet och högskolor som re- dovisar upplupna bidragsintäkter i t.ex. pågående forskningsprojekt.

Not 38

Periodavgränsningsposter – övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor

2010

2009

Riksgäldskontoret

Upplupna ränteintäkter, svenska kronor

5 719

5 753

Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta

2 482

3 295

Övriga upplupna intäkter

735

799

Summa Riksgäldskontoret

8 936

9 847

Kärnavfallsfonden

769

548

Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen

482

622

Trafikverket

319

325

Exportkreditnämnden

290

Tillväxtverket

190

Försäkringskassan

159

169

Periodisering av skatter

–

10 447

Affärsverk

Svenska kraftnät

1 128

597

Luftfartsverket

192

215

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

621

629

Summa

13 127

23 574

Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där faktu- rering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser räntein- täkter förknippade med statsskulden som är in- tjänade under året men som ännu inte är inbe- talda till Riksgäldskontoret.

Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser främst avgifter för producerad el som kärn- kraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnav- fallsfonden. Av beloppet avser 227 miljoner kro- nor upplupna avgifter från kraftbolagen och 542 miljoner kronor upplupna ränteintäkter på placeringar.

113

s. 114 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens upplupna intäkter består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor och arbetslöshetsavgif- ter. Minskningen på cirka 140 miljoner kronor beror på att utbetalningarna av arbetslöshetser- sättning varit lägre vilket också innebär att ar- betslöshetsavgiften blev lägre.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. För 2010 understiger de beräknade in- täkterna de betalda skatterna och därför redovi- sas för 2010 i stället en förutbetald intäkt (se not 52 Övriga förutbetalda intäkter, se även not 1, Skatteintäkter).

Not 39

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor

2010

2009

Försäkringskassan, hypoteksobligationer

m.m.

912

1 391

Pensionsmyndigheten

505

Exportkreditnämnden,

valutadepositioner i svenska banker

455

1 113

Riksgäldskontoret

4 226

Stockholms universitet

Affärsverk

Övriga myndigheter

Summa

1 942

6 732

Försäkringskassans värdepapper och andelar av- ser huvudsakligen hypoteksobligationer i fonder för socialförsäkringsändamål.

Pensionsmyndigheten redovisar hypoteksob- ligationer som hör till den frivilliga pensionsför- säkringen och Fonden för sjömanspension.

Exportkreditnämnden redovisar fasträntepla- ceringar i utländsk valuta i form av valutadeposi- tioner i svenska banker.

Riksgäldskontorets innehav avser köpta köp- optioner, premier. Riksgäldskontoret redovisar inga kortfristiga placeringar detta år, varför pos- ten har minskat med 4 miljarder kronor sedan föregående år

Stockholms universitets innehav avser ränte- fonder, aktier och aktiefonder.

Not 40

Kassa, bank m.m.

Miljoner kronor

2010

2009

Exportkreditnämnden

605

165

Kronofogdemyndigheten

441

657

Statens energimyndighet

372

436

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

307

Länsstyrelsen i Norrbottens län

146

161

Kungl. Tekniska högskolan

139

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet

132

Regeringskansliet

131

184

Lunds universitet

125

149

Karolinska institutet

123

106

Kustbevakningen

118

132

Länsstyrelsen i Västerbottens län

111

114

Riksgäldskontoret

437

Affärsverk

Luftfartsverket

2 721

152

Svenska kraftnät

313

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

203

Övriga myndigheter

510

695

Summa

6 438

3 990

Kassa, bank hos Exportkreditnämnden avser banktillgodohavanden i valuta till motvärdet av 545 miljoner kronor samt placeringar i svenska affärsbanker om 60 miljoner kronor.

Kassa, bank hos Kronofogdemyndigheten av- ser till största delen klienters bankmedel (depo- nerade medel samt ansökningsavgifter som in- betalats men ännu ej redovisats mot inkomstti- tel).

Bankmedel hos Statens energimyndighet avser belopp för miljöåtgärder på konto hos en fi- nansinstitution i Finland.

Sida redovisar likvida medel avseende säker- hetsreserven samt tillgodohavanden vid ut- landsmyndigheterna. Ökningen avseende säker- hetsreserven uppgår till 232 miljoner kronor och förklaras av att värdepapper har förfallit och att nuvarande ränteläge gör att Exportkreditnämn-

114

s. 115 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

den som administrerar denna verksamhet för Si- das räkning avvaktar med nya placeringar.

Riksgäldskontoret redovisar medel på valuta- konton i Nordea, Euroclear och Clearstream.

Luftfartsverkets likvida medel har ökat som ett resultat av bolagiseringen av flygplatsverk- samheten. Luftfartsverket erhöll i samband med detta 3 miljarder kronor kontant.

Not 41

Nettoförmögenhet

Miljoner kronor

2010

2009

Uppskrivningskapital

106

107

Donationskapital

462

442

Resultatandelar i dotterföretag

218 742

233 364

Balanserad kapitalförändring

-630 448

-644 312

Årets över-/underskott enligt

resultaträkningen

52 706

26 690

Summa

-358 432

-383 709

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögenhe- ten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re- dovisas i resultaträkningen. Under 2010 ökade nettoförmögenheten med 25 miljarder kronor främst som en följd av årets överskott reducerat med transaktioner redovisade direkt mot resul- tatandelar i dotterföretag. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmö- genheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående del- poster.

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- ningar.

Donationskapital

Donationskapitalet har ökat med 20 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största

Skr. 2010/11:101

delen på att Moderna museet har erhållit dona- tioner i form av konstverk och likvida medel samt att gåvor av kulturtillgångar mottagits av Nationalmuseet.

Resultatandelar i dotterbolag

Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt års- bokslut. Minskningen på 14,6 miljarder kronor under året består av föregående års resultatande- lar (29,0 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2010 (-16,1 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-27,7 miljarder kronor). Den del av Systembola- get AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt omförs från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,2 miljarder kronor).

Vattenfall AB redovisar en minskning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Föränd- ringen uppgår till -16,7 miljarder kronor och be- står till största delen av omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (-30,3 miljarder kronor), valutasäkring av utländskt eget kapital (14,6 miljarder kronor), kassaflödessäkring (-1,1 miljarder kronor).

TeliaSonera AB har en direkt minskning av eget kapital med 7,7 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser.

Svensk Exportkredit AB har en negativ vär- deförändring av reserver och upplösning av re- server för resultatförda poster på 1,4 miljarder kronor, vilket direkt påverkat eget kapital.

LKAB redovisar en direkt minskning av eget kapital med 0,5 miljarder kronor avseende kas- saflödessäkringar och marknadsvärdering av fi- nansiella instrument i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 16,5 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har minskat kapitalförändringen med 2,8 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregå- ende stycke ökar denna delpost med motsva- rande belopp dvs. 17,9 miljarder kronor.

Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,2 miljarder kronor).

115

s. 116 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Sida har intäktsfört överskott från äldre sy- stem för U-krediter i samband med inleverans på inkomsttitel, vilket har medfört en minskning av balanserat kapital med 0,7 miljarder kronor.

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodi- seringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,5 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,5 miljarder kronor som redovisas som balanse- rad kapitalökning.

Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor.

Lantmäteriet redovisar fakturerad men obe- tald stämpelskatt som kostnad för inleverans till statens budget, men utan att någon inleverans skett, vilket medför en minskning av balanserat kapital med 0,2 miljarder kronor.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- gick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en minskning av nettoförmögen- heten. Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms har minskat nettoför- mögenheten med 0,1 miljarder kronor.

Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt 4.2.1.

116

s. 117 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor

Uppskriv-

Donations-

Resultatandelar i

Balanserad

Årets över-

ningskapital

kapital

dotterföretag

kapitalförändring

/underskott

Summa

Utgående balans 2009

107

442

233 364

-644 311

26 253

-384 145

Förändring av nettoförmögenheten

-1

437

436

Ingående balans 2010

107

442

233 364

-644 312

26 690

-383 709

Föreg. års kapitalförändring

-1

29 009

-2 318

-26 690

Utdelning från dotter- och

intresseföretag

-16 146

16 146

Förändring av eget kapital hos

dotter-

och intresseföretag

-27 656

Omföring av resultatandel från

Systembolaget redovisad som

skatteintäkt

201

-201

Inleverans av tidigare överskott i

kreditsystem, Sida

-687

Saldo vid eliminering av ensidiga

inomstatliga

periodavgränsningsposter samt

diverse fordringar och skulder

513

Utjämningspost avseende

eliminering av statspapper

503

Rundradiokonto m.m.,

Riksgäldskontoret

219

Fakturerad ej inbetald

stämpelskatt, Lantmäteriet

-160

Saldo inomstatlig

betalningsavräkning

-137

Eliminering av inomstatliga

balansposter avseende moms

-108

Övriga förändringar

-30

Årets över-/underskott

52 706

Summa årets förändring

-1

-14 622

13 864

26 016

25 277

Utgående balans

106

462

218 742

-630 448

52 706

-358 432

117

s. 118 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skill- naderna mellan balansräkningens nettoförmö- genhet för 2009 och 2008 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till national- räkenskapernas principer.

Miljarder kronor

2009

2008

Statens nettoförmögenhet enligt

årsredovisningen för staten

-384

-410

Avgående poster ur Nettoförmögenheten

Beredskapstillgångar

-97

-95

Affärsverkens anläggningstillgångar

-22

Fordringar och skulder hos andra myndigheter än

Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden

m.fl.

120

Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden

och Exportkreditnämnden

Tillkommande poster i Statens förmögenhet en-

ligt NR-principer

Uppvärdering av börsnoterade aktier till mark-

nadsvärde

Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell

prisnivå av anläggningstillgångar/förbruknings-

inventarier samt utökad aktivering av mjukvaru-

utveckling

316

346

Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella

poster till marknadsvärde

-20

-34

Riksbankens egna kapital utöver grundfond

Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens

jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl.

Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld

Övrigt

-16

Statens förmögenhet enligt NR-principer

183

132

Not 42

Fonder

Miljoner kronor

2010

2009

Kärnavfallsfonden

43 213

41 393

Insättningsgarantifonden

(Riksgäldskontoret)

22 599

20 747

Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)

20 531

16 487

Trafiklivräntefonden

(Försäkringskassan)

807

778

Batterifonden (Naturvårdsverket)

801

790

Kammarkollegiets

försäkringsverksamhet m.m.

401

369

Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)

310

296

Försäkringskassans övriga fonder

293

298

Medel från vattendomar m.m.

100

(Fiskeriverket)

Övriga

166

160

Total summa

89 220

81 418

Som fonder i staten redovisas medel som reser- verats för särskilda ändamål, men där det reser- verade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be- skrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fon- der.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkol- legiet. Fonden består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kost- nader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är sedan 2009 till stor del placerade i s.k. säkerställda obligationer ut- givna av bostadsfinansieringsinstitut och i övrigt liksom tidigare i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2010 är ca 45 procent av tillgångarna placerade i säkerställda obligationer.

Insättningsgarantifonden förvaltas av Riks- gäldskontoret och utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, an- vänds till att bygga upp en fond varifrån ersätt- ning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgaran- tin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättnings- garantimedlen är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgaranti- fonden har ökat med 1,9 miljarder kronor under året.

Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut I samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor ge- nom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att banker och andra institut framöver ska betala en årlig stabilitetsavgift, så att fonden inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året har fondens behållning ökat med 4 miljarder kronor till 20,5 miljarder kro- nor. Fondens tillgångar innefattar aktier i Nor- dea AB som är värderade till anskaffningsvärde. Om dessa värderas till marknadsvärde blir stabi-

118

s. 119 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

litetsfondens totala behållning 35,7 miljarder kronor.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- fonden och Affärsverksfonden.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av mil- jöfarliga batterier.

Kammarkollegiets fonder avser kollegiets för- säkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårds- fonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Cirka 45 procent av beloppet redovisas av Läns- styrelsen i Norrbottens län.

Not 43

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor

2010

2009

Statens tjänstepensionsverk

175 294

178 399

Riksdagsförvaltningen

2 190

1 836

Försvarsmakten

324

511

Rikspolisstyrelsen

208

293

Skatteverket

136

150

Försäkringskassan

108

Affärsverk

Luftfartsverket

3 791

4 349

Sjöfartsverket

1 727

1 639

Svenska kraftnät

385

342

Statens järnvägar

103

Övriga myndigheter

849

980

Summa

185 088

188 710

Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till Statens tjänstepensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens tjänstepensionsåtagande inom ramen för en statlig försäkringsmodell. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pen- sioner, främst affärsverken utom Statens järnvä- gar.

Skr. 2010/11:101

Den av SPV redovisade pensionsskulden har minskat med drygt 3 miljarder kronor (föregå- ende år en ökning med 10,2). De viktigaste fak- torerna som påverkade avsättningen var basbe- loppsindexering (värdesäkring) -1,5 miljarder kronor, nyintjänad pension 4,8 miljarder kronor samt grundränta (uppräkning enligt de försäk- ringstekniska riktlinjerna), netto, 3,1 miljarder kronor medan avsättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 7,7 miljarder kro- nor. Det som gjort att avsättningen minskat är dels att basbeloppsindexeringen var negativ ef- tersom prisbasbeloppet sänktes 2010, dels för- ändring av de försäkringstekniska beräknings- grunderna som innebar att den s.k. omkostnadsbelastningen på räntan sänktes från 0,2 till 0,1 procent vilket förändrade skulden så att avsättningen minskade med 2,5 miljarder kronor.

Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Drygt 75 procent av avsättningen avser avgångna ledamöter samt be- lopp som upparbetats i Europaparlamentet, me- dan återstoden avser ledamöter som tjänstgör i riksdagen. Årets ökning avser avgångna leda- möter.

Försvarsmaktens avsättningar har fortsatt minska eftersom utbetalningarna varit betydligt högre än årets kostnader.

Luftfartsverkets pensionsavsättningar har minskat med anledning av delning av verksam- heten, då flygplatsverksamheten fördes över till det av staten helägda bolaget Swedavia AB.

Not 44

Övriga avsättningar

Miljoner kronor

2010

2009

Exportkreditnämnden

15 151

12 732

Försvarsmakten

1 105

1 382

Riksgäldskontoret

1 625

1 083

Trafikverket

694

649

Pensionsmyndigheten, frivillig

pensionsförsäkring

502

522

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

435

483

Bostadskreditnämnden

279

356

Affärsverk

Luftfartsverket

265

119

s. 120 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Statens järnvägar

260

242

Sjöfartsverket

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

907

464

Summa

21 008

18 195

Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Re- serveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen (s.k. oförväntade förluster). Den totala reserve- ringen vid utgången av 2010 uppgår till 15 151 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 2 419 miljoner kronor under året. Både av- sättningen för förväntade och oförväntade för- luster har ökat. Samtidigt har återförsäkrares an- del av risken, som redovisas bland Långfristiga fordringar på balansräkningens tillgångssida, minskat med 463 miljoner kronor. Nettoök- ningen av avsättning för risk är 2 882 miljoner kronor. Reserveringen netto för förväntade för- luster ökade med 1 285 miljoner kronor. Reser- veringen för oförväntade förluster, som görs med hänsyn till koncentrationsrisken i portföl- jen, ökade med 1 330 miljoner kronor. Eftersom samtidigt engagemangsvolymerna ökat kraftigt, minskade ändå avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel som andel av engage- manget, till 6,4 procent av engagemanget vid slutet av 2010, jämfört med 7,2 procent vid ut- gången av 2009. Den minskade reserveringen i förhållande till engagemanget är en följd av lägre genomsnittlig risknivå och en något mer diversi- fierad portfölj.

Riksgäldskontoret reserverar medel för fram- tida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen av- ser till största delen garantin avseende Öre- sundsbron. Ökningen av avsättningen med drygt 500 miljoner kronor avser i huvudsak nya garan- tier för Saab och Volvo.

Försvarsmaktens avsättning för framtida ut- gifter för omstrukturering enligt främst För- svarsbeslut 2004 har fortsatt minska under 2010. Minskningen avser framför allt avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna avser till nära 75 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna bl.a. avser avsättningar för sanering, uppsagd personal, hyra och rivning

Avsättningar hos Trafikverket avser i huvudsak avsättningar för miljöåtgärder.

Statens Bostadskreditnämnd avsättning för förluster i garantiverksamheten har minskat kraftigt under året beroende på lägre marknads- värden och att garantistocken minskat.

Pensionsmyndighetens avsättning för frivillig pensionsförsäkring avser verksamhet enligt äldre lagstiftning som tidigare redovisades av Försäk- ringskassan. Nyteckning till försäkringen upp- hörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbe- talas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser garantier som Exportkreditnämnden administrerar för Sidas räkning avseende U-kre- diter. U-krediterna avser för närvarande 14 län- der för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kom- mersiella villkor. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser utfärdats under 2010. Engage- manget har minskat under året från drygt 1 500 till ca 1 300 miljoner kronor. Av avsättningen för U-krediter på 399 miljoner kronor avser nära 65 procent reservation för s.k. oförväntade för- luster (riskkoncentration) på grund av den kraf- tiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka, som berörs av 63 procent av engage- manget. Under året har avsättningen totalt sett minskat beroende på amorteringar samtidigt som inga nya stora engagemang tillkommit. Dessutom bidrar dollarutvecklingen till den lägre avsättningen. Förutom U-krediter ingår i avsätt- ningen även en mindre del som avser s.k. fristå- ende garantier samt en del som avser uppsagd personal.

Luftfartsverkets avsättningar för omstruktu- reringskostnader har i huvudsak reglerats under året. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing.

120

s. 121 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Not 45

Statsskulden

Lån i Sverige

Miljoner kronor

2010

2009

Nominella statsobligationer

556 918

504 768

Ränte- och valutaswappar

-256 350

-248 950

Statsskuldväxlar

84 744

114 816

Ränteswappar

126 008

120 892

Privatmarknadslån

61 885

70 399

Likviditetsförvaltningsinstrument

45 023

107 856

Valutaterminer i svenska kronor

51 606

-8 785

Real i skuld svenska kronor

211 551

199 711

Summa

881 385

860 707

Eliminering, myndigheters innehav

-38 162

-39 792

Summa

843 223

820 915

I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kon- toret använder, och har använt sig av, i sin finan- siering av statens lånebehov (se Redovisnings- principer). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med av- seende på förändringar i marknadsräntorna.

I årsredovisningen för staten används Riks- gäldskontorets definition av statsskulden mins- kat med elimineringar av de statliga myndighe- ternas innehav av statliga obligationer.

Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 16,9 miljarder kronor och Riks- gäldskontoret innehav för insättningsgaranti- fonden var 20,7 miljarder kronor. Övriga myn- digheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobli- gationer.

Lån utomlands

Miljoner kronor

2010

2009

Obligationer m.m. i utländsk valuta

197 985

185 160

Valutaswappar

119 809

134 475

Terminskontrakt m.m.

-47 711

8 829

Summa

270 083

328 464

Skr. 2010/11:101

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- sade lånen i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kronor.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor

2010

2009

Lån i Sverige

843 223

820 915

Lån utomlands

270 083

328 464

Summa

1 113 306

1 149 379

Not 46

Leverantörsskulder

Miljoner kronor

2010

2009

Trafikverket

6 759

5 493

Försvarets materielverk

3 098

2 240

Försvarsmakten

1 025

1 189

Arbetsförmedlingen

572

485

Rikspolisstyrelsen

495

439

Försäkringskassan

400

496

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

368

305

Fortifikationsverket

345

302

Domstolsverket

340

132

Kriminalvården

331

291

Statens fastighetsverk

318

290

Skatteverket

207

156

Karolinska institutet

193

175

Regeringskansliet

189

364

Sveriges lantbruksuniversitet

175

108

Transportstyrelsen

170

290

Göteborgs universitet

142

101

Lunds universitet

140

111

Uppsala universitet

132

125

Migrationsverket

127

104

Umeå universitet

107

Kungl. Tekniska högskolan

107

Affärsverk

Svenska kraftnät

459

347

Luftfartsverket

112

342

Sjöfartsverket

121

s. 122 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

2 889

2 837

Summa

19 302

16 999

Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.

Not 47 Övriga skulder

Miljoner kronor

2010

2009

Riksgäldskontoret

Skuld CSA-avtal

18 502

9 393

Skuld till premiepensionssystemet

9 125

8 417

Avistamedel

5 945

EU-avgifter

2 374

4 439

Obligationer som förfallit, vinster, räntor

177

Övrigt, Riksgäldskontoret

578

Summa Riksgäldskontoret

36 071

23 026

Trafikverket

22 369

15 591

Skatteverket

Kontoöverskott, skattekonto

20 009

20 541

Övrigt, Skatteverket

512

Summa Skatteverket

20 521

20 634

Försäkringskassan

8 502

10 106

Statens tjänstepensionsverk

350

344

Rikspolisstyrelsen

298

307

Exportkreditnämnden

283

344

Försvarsmakten

246

234

Affärsverk

Statens järnvägar

1 728

2 647

Svenska kraftnät

549

111

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

112

Övriga myndigheter

2 608

2 622

Summa

93 546

76 091

Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/valuta- swappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk

valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna ingår man s.k. CSA-avtal. Storleken på säkerheterna beror på marknadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2010 var de betydligt högre än föregående år.

Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- systemet avser huvudsakligen inbetalda ålders- pensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.

Avistamedel avser inlåning i Statens intern- bank. Den del som avses här gäller inlåning från statliga bolag och andra organ som inte ingår i den konsoliderade balansräkningen och därför inte elimineras. Ökningen med 5 923 miljoner kronor beror på att försäljningslikviden för Apoteket har satts in på avistakonto hos Riks- gälden. Resterande belopp avser främst Europe- iska utvecklingsbanken.

Medel för EU-avgiften avser medel som har skuldförts på Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men ännu inte betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet va- rierar över tid beroende på kommissionens aktu- ella likviditetsbehov.

I Trafikverkets övriga skulder ingår leasing- skulder med 16 941 miljoner kronor. Leasing- skulderna har ökat kraftigt och avser finansiering av Botniabanans etapp 3 som tagits upp som till- gång under 2010.

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skatt- skyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2011. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingå- ende mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras på balansdagen. Det belopp som benämns Övrigt, Skatteverket avser i huvudsak skulder för ännu inte behandlade och utbetalda ansökningar i ett nytt system för ut- betalning av moms till utländska företag inom EU, vilket har tagits i drift första halvåret 2010. Tidigare hade Skatteverket dispens från att skuldredovisa dessa utbetalningar.

Försäkringskassans övriga skulder avser främst innehållen skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. Minsk- ningen jämfört med 2009 beror till största delen på att en skuld föregående år till Första till

122

s. 123 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Fjärde AP-fonden avseende socialavgifter mot- svaras av en fordran vid detta årsskifte.

Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med 919 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser lösen av lån i en schweizisk järnvägsbank.

Not 48

Depositioner

Miljoner kronor

2010

2009

Kronofogdemyndigheten

702

608

Länsstyrelsen i Stockholms län

300

255

Länsstyrelser, övriga

158

139

Övriga myndigheter

202

Summa

1 362

1 073

Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som de- ponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

Not 49

Förskott från uppdragsgivare och kunder

Miljoner kronor

2010

2009

Trafikverket

176

184

Patent- och registreringsverket

Kemikalieinspektionen

Försvarets materielverk

Affärsverk

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

Summa

327

355

Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och ut- vecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräk- nats.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Av-

Skr. 2010/11:101

talstiden varierar mellan 15 och 25 år och för- skotten intäktsförs under denna tid.

Not 50

Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader

Miljoner kronor

2010

2009

Riksgäldskontoret

16 665

16 943

Trafikverket

2 444

2 397

Migrationsverket

1 431

1 290

Försäkringskassan

1 106

1 120

Försvarsmakten

1 062

991

Rikspolisstyrelsen

931

854

Statens jordbruksverk

921

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

400

292

Arbetsförmedlingen

334

374

Skatteverket

324

364

Kriminalvården

306

262

Göteborgs universitet

256

209

Regeringskansliet

234

319

Lunds universitet

206

190

Domstolsverket

197

226

Statens fastighetsverk

163

Kammarkollegiet

139

219

Uppsala universitet

136

126

Statens institutionsstyrelse

132

Sveriges lantbruksuniversitet

118

104

Stockholms universitet

113

110

Fortifikationsverket

113

Umeå universitet

111

126

Försvarets materielverk

536

Affärsverk

Svenska kraftnät

1 032

698

Sjöfartsverket

119

124

Luftfartsverket

333

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

2 451

2 336

Summa:

31 643

30 890

Upplupna kostnader redovisas för under redo- visningsperioden utförda tjänster och levererade varor som faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår.

123

s. 124 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselåtgärder.

Trafikverket redovisar upparbetade kostnader uppgående till 800 miljoner kronor avseende in- vesteringsprojekt såsom Citybanan, Ådalsbanan, Haparandabanan och Norra länken. Därutöver redovisar verket upplupna kostnader uppgående till 667 miljoner kronor för bidrag till enskilda vägar och ytterligare 448 miljoner kronor avse- ende markinlösen.

Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med 653 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 243 miljoner kronor samt schablonersättningar vid flyktingmottagande med 280 miljoner kro- nor.

Försäkringskassan redovisas bl.a. upplupna kostnader för EU-vård, tandvård och andra för- säkringskostnader uppgående till 708 miljoner kronor.

Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft, överföringsförluster, beredskapskostnader, transitkompensation och underhåll.

I övrigt består upplupna kostnader även av semester och löneskulder, och konsult- och revi- sionsarvoden m.m.

Not 51

Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

2010

2009

Karolinska institutet

1 468

1 372

Statens jordbruksverk

1 233

1 326

Lunds universitet

1 102

961

Göteborgs universitet

929

870

Uppsala universitet

701

615

Kungl. Tekniska högskolan

383

325

Stockholms universitet

343

333

Umeå universitet

336

316

Sveriges lantbruksuniversitet

260

246

Linköpings universitet

227

205

Södertörns högskola

187

211

Örebro universitet

132

Övriga myndigheter

1 209

1 538

Summa

8 510

8 381

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. De oförbrukade bidragsmedlen som redovisas hos universitet och högskolor av- ser finansiering av olika forskningsprojekt. De 1,2 miljarder kronor som redovisas hos Statens jordbruksverk avser förskott från Europeiska jordbruksfonden för landskapsutveckling.

Not 52

Periodiseringsposter – övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor

2010

2009

Riksgäldskontoret,

förutbetalda överkurser vid upplåning

m.m.

30 706

27 256

Försvarets materielverk

4 447

1 579

Periodisering av skatter

3 642

–

Trafikverket

484

578

Rådet för Europeiska socialfonden i

Sverige

400

Karolinska institutet

310

298

Lunds universitet

209

194

Göteborgs universitet

126

134

Statens fastighetsverk

121

115

Affärsverk

Svenska kraftnät

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

140

Övriga myndigheter

726

878

Summa

41 212

31 216

Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår i en redovisningsenhet på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbeta- las innan prestationer har utförts.

Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald in- täkt som periodiseras över lånets löptid.

I posten förutbetalda intäkter redovisar Tra- fikverket ett förskott på 426 miljoner kronor från Stockholms stad avseende byggande av sta- tion vid Odenplan.

124

s. 125 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Försvarets materielverk redovisade förutbe- talda intäkter avser exportverksamheten.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatter som inbetalats och de skatte- intäkter som beräknas i samband med upprät- tandet av årsredovisningen för staten. Att en fö- rutbetald intäkt redovisas innebär att de periodiserade intäkterna är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. Föregående år redovisades periodise- ringsskillnaden under not 38 Övriga upplupna intäkter.

Bland de förutbetalda intäkterna ingår 446 miljoner kronor medel från EU som avser den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgiftsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänför- liga till kommande år.

Not 53

Garantiförbindelser

Miljoner kronor

2010

2009

Garantier för vilka avsättning ej görs

Insättningsgarantin och

investerarskyddet

947 646

886 371

Kreditgarantier

Bankgarantier

176 347

270 716

Garantier om tillförsel av kapital

Garantikapital, RGK

95 604

105 615

Övriga garantier

Affärsverk m.fl., RGK

1 622

1 639

Summa

1 221 219

1 264 341

Garantier för vilka avsättning görs

Garantier om tillförsel av kapital

Grundfondsförbindelser

1 005

Övrigt

2 000

3 000

Exportgarantier m.m.

Exportgarantier, EKN

201 448

147 151

U-kreditgarantier (Sida)

1 048

1 143

Fristående krediter (Sida)

173

212

Skr. 2010/11:101

Kreditgarantier

Infrastruktur, RGK

25 265

27 011

Bostadskrediter, Statens

bostadskreditnämnd

2 366

2 380

Internationella åtaganden, RGK

6 372

7 373

Fordonsindustri

1 953

Övrigt, RGK

Övriga garantier

Pensionsgarantier, RGK

8 440

7 788

Summa

250 098

197 099

Total summa

1 471 317

1 461 440

De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Ex- portkreditnämnden (EKN), Sida och Statens bo- stadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare av Riksgäldskontoret i särskilt underlag.

I noten har garantiåtagandena delats upp i ga- rantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt avsnitt 6 Statliga garantier och krediter).

Under 2010 har åtagandet i insättningsgaran- tin ökat, men samtidigt har bankgarantierna minskat. Exportkreditnämndens garantiåtagan- den har fortsatt öka.

Garantiförbindelser avseende insättningsga- rantin avser förhållandet den 31 december 2009. Beloppet avser insättningsgarantin. För investe- rarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.

Not 54

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor

2010

2009

Riksgäldskontoret

7 600

7 050

Statens kulturråd

3 073

3 445

Statens tjänstepensionsverk

2 622

2 881

Kriminalvården

1 288

1 177

Trafikverket

1 108

1 111

Rikspolisstyrelsen

195

206

Totalförsvarets forskningsintitut

179

Försäkringskassan

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

125

s. 126 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Affärsverk

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

Summa

16 272

16 275

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re- dovisas som skuld eller avsättning i balansräk- ningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel- ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbin- delser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är garantiförbindelser.

Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gent- emot internationella finansieringsinstitutioner. Statens kulturråd redovisar ansvarsförbindelser avseende statliga utställningsgarantier. Statens tjänstepensionsverk redovisar antastbara förmå- ner. Trafikverket redovisar den uppskattade kostnaden för avhjälpande av miljöskada på 495 stycken f.d. Vägverket Produktions fastigheter i Sverige. Trafikverket genomför årligen ett antal miljösaneringar på sina fastigheter. Den genom- snittliga kostnaden för miljösanering de senaste fem åren uppgår till ca 17 miljoner kronor per år. Trafikverket redovisar även ansvarsförbindelser avseende hyrda lokaler. För trafikverkets del finns utöver angivet belopp ett ansvar för vissa miljöskador i vissa fall till följd av dels flygplats- verksamheten som bedrivits av Luftfartsverket, dels verksamheter som bedrivits av Vägverket och Banverket. Trafikverket ska även i vissa fall svara för kostnader för åtgärder förknippade med miljögaranti i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar och tillägg till detta. Till viss del kan ansvarsfördelningen mellan Trafikverket, Luftfartsverket och Statens järnvägar behöva klarläggas i dessa frågor. De kostnader som kan bli följden av angivna åtaganden finns för närva- rande inte beräknade med belopp.

Polisen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning. Totalförsvarets forsk- ningsinstitut, Kriminalvården och Försäkrings- kassan samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. I Kriminalvårdens belopp ingår även projekteringsgarantier.

Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar, där denna del uppgår till 145 miljoner kronor). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2018 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra både till tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här.

Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pen- sionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat borgen för lån avseende förvärv av fastighet och Luftfartsverkets belopp avser borgensåtagande till dotterföretag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag.

4.5.3 Noter till finansieringsanalysen

Not 55

Skatter

Miljoner kronor

2010

2009

Enligt resultaträkningen

964 899

903 454

Tillkommer/avgår:

Förändring av fordringar och skulder

-9 229

-27 451

Summa

955 670

876 003

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat- teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2010 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas en minsk- ning av kassaflödet. I detta justeringsbelopp in- går även fordran på kommuner avseende re- glering av kommunalskattemedel.

Not 56

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2010

2009

Enligt resultaträkningen

58 351

55 716

Tillkommer: Utdelningar

17 577

20 428

126

s. 127 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Avgår: realisationsvinster

-989

Summa

74 939

76 144

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att ut- delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intres- seföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar re- dovisas i huvudsak av Kammarkollegiet. Under året har bl.a. Vattenfall AB delat ut 5,2 miljarder kronor, TeliaSonera AB 3,8 miljarder kronor och Svensk Exportkredit 2,4 miljarder kronor. Av de 2,4 miljarder kronor som Svensk Exportkredit delar ut är 1,9 miljarder kronor reavinst från för- säljningen av bolagets aktier i Swedbank AB.

Not 57

Transfereringar

Miljoner kronor

2010

2009

Enligt resultaträkningen

839 228

793 227

Avgår:

Avsättningar till fonder

-7 802

-4 091

Nedskrivning och avskrivning av lån,

CSN m.fl.

-609

1 594

Förändring av fordringar,

socialförsäkring

-235

-66

Summa

830 582

790 664

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.

Avsättning till fonder i staten för 2010 avser främst Insättningsgarantifonden, Stabilitetsfon- den och Kärnavfallsfonden (se not 5).

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN är ett netto av avskrivningar på grund av ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar. Nettoföränd- ringen under året är en återföring av tidigare re- servationer, vilket innebär att transfererings- kostnaderna har minskat utan påverkan på kas- saflödena.

Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Skr. 2010/11:101

Not 58

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor

2010

2009

Enligt resultaträkningen

222 778

217 378

Avgår:

Avskrivningar

-22 339

-22 464

Avsättningar (se not 43 och 44)

789

-11 217

Justering av kostnader

Sida/Försvarsmakten

687

2 882

Realisationsförluster

-54

-156

Summa

201 861

186 423

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.

Avsättningarna för statens tjänstepensioner har minskat under 2010 och det totala avsätt- ningsbeloppet är därför negativt. Förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.

Not 59

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2010

2009

Förändring av långfristiga fordringar

1 711

1 179

Förändring av omsättningstillgångar

15 217

52 876

Förändring av kassa och bank

-2 448

-470

Förändring av skulder

24 578

8 093

Summa

39 058

61 678

Förändringar av långfristiga fordringar avser främst Exportkreditnämndens skadefordringar och återförsäkrares försäkringstekniska avsätt- ningar minskar med drygt 600 miljoner kronor. (Se not 28)

Minskningen av omsättningstillgångar beror till stor del på att den upplupna intäkten vid pe- riodisering av skatter minskat (se not 38). Fö- rutbetalda kostnader minskar också vilket för- klaras av statens transfereringar till kommuner och landsting som utbetalades 2009 men avsåg verksamhet under 2010 (se not 36).

127

s. 128 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Skulderna har ökat med nästan 25 miljarder kronor under året, vilket medför att statens nettoupplåning minskat. Ökningen avser främst skulder avseende CSA-avtal som används av Riksgäldskontoret för att minska risken i skuld- bytesavtal, s.k. swapptransaktioner (se not 47).

Not 60

Investeringar

Miljoner kronor

2010

2009

Finansiella investeringar

Aktier och andra värdepapper

11 910

30 197

Materiella investeringar

Beredskapstillgångar

4 969

6 413

Väganläggningar

11 288

11 054

Järnvägsanläggningar

20 575

19 794

Maskiner och inventarier

5 426

4 579

Fastigheter och markanläggningar

1 032

1 827

Övriga investeringar

4 214

3 292

Summa materiella investeringar

47 504

46 959

Immateriella investeringar

Datasystem, rättigheter m.m.

2 281

2 579

Total summa

61 695

79 735

De finansiella investeringarna uppgick till 11,9 miljarder kronor under 2010.

Kärnavfallsfonden har ökat sitt innehav av bo- stadsobligationer med drygt 5 miljarder kronor. Det nya bolaget Swedavia AB, som tidigare var en del av Luftfartsverket, redovisas som inve- stering med 3,6 miljarder kronor. Statens kapi- talinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB redovisas som investeringar med 3,1 miljarder kronor.

Materiella investeringar uppgick till 47 miljarder kronor vilket är en liten ökning jämfört med föregående år.

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 5,0 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor från föregående år (se not 24).

Investeringar i väganläggningar uppgick till 11,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Vägprojekt för 3,3 miljarder har färdigställts un- der året.

Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 20,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor från föregående år. Järnvägsanläggningar har färdigställts med näs- tan 11 miljarder kronor under året. Botniabanans etapp 3 har tagits upp som investering med 6,4 miljarder kronor.

Investeringar i maskiner och inventarier upp- gick till 5,4 miljarder kronor vilket är en ökning med drygt 0,8 miljarder kronor mot föregående år.

Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till strax över 1 miljard kronor, och minskar jämfört med föregående år med nästan 2 miljard kronor. Fortifikationsverket och Naturvårdsverket står för nästan hela belop- pet av nyinvesteringarna i fastigheter och mark. Statens Fastighetsverk har minskat sina inve- steringar under året med drygt 0,6 miljarder.

Övriga investeringar ökar med 1,0 miljard kronor. Här ingår investeringar vid större myn- digheter och affärsverk såsom Statens Fastig- hetsverk, Fortifikationsverket, Svenska Kraftnät, Domstolsverket, Polisen osv.

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till nästan 2,3 miljarder kronor 2010, vilket är en minskning med nästan 0,3 miljard kronor jämfört med fö- regående år. De största investeringarna i immate- riella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,4 miljarder kronor och Försvarsmakten med 0,4 miljarder kronor. Försvarsmaktens invester- ingar avser till största delen verksamhetsstödet Prio. Även Skatteverket och Kronofogdemyn- digheten har en del immateriella investeringar.

Not 61

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor

2010

2009

Centrala studiestödsnämnden,

studielån och hemutrustningslån

12 706

11 745

Riksgäldskontoret

2 115

107 175

Övriga myndigheter

152

Summa nyutlåning

14 904

119 072

128

s. 129 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Amorteringar

Miljoner kronor

2010

2009

Centrala studiestödsnämnden

9 841

9 250

Riksgäldskontoret

5 467

11 870

Övriga myndigheter

Summa amorteringar

15 395

21 152

Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 12,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 1 miljard kronor. Amorteringarna ökade med 0,6 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning minskade kraftigt, beroende på utlåningen till Riksbanken föregående år med 92,5 miljarder kronor. Under 2010 avser nyutlåningen främst lån till Island med 1,5 miljarder kronor. Amorteringarna avser framför allt valutaförändringar vid omsättning av lånet till Riksbanken i utländsk valuta.

Not 62

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor

2010

2009

Finansiella intäkter enligt

resultaträkningen

48 739

59 386

Finansiella kostnader enligt

resultaträkningen

-60 880

-64 881

Avgår:

Orealiserade valutadifferenser

-21 553

-30 088

Summa

-33 694

-35 583

Det finansiella nettot som är hänförbart till sta- tens upplåning har förbättrats med nästan 2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Intäkter som hänförs till orealiserade valuta- kursdifferenser (skulder och fordringar i ut- ländsk valuta värderade till bokslutsdagens kur- ser) uppgick till 21,6 miljarder kronor, vilket ökat upplåningsbehovet. Orealiserade poster på- verkar inte statens nettoupplåning. De orealise- rade valutakursvinsterna ökar därför det negativa beloppet.

Skr. 2010/11:101

Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

2010

2009

Finansiella intäkter enligt

resultaträkningen

16 496

17 152

Finansiella kostnader enligt

resultaträkningen

-2 072

-1 906

Avgår:

Kapitaliserade räntor på utlåning

-1 591

-1 501

Finansiella intäkter vid Vägverket

-597

Avgår reavinster vid försäljning av

aktier m.m.

-60

Summa

12 914

13 088

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).

Centrala studiestödsnämnden tar upp ränte- intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k. kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupp- låning.

Realisationsvinster vid försäljning av aktier in- går i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna.

Not 64

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2010

2009

Förändring av tillgångar hänförbara till

statens upplåning

1 630

2 025

Förändring av skulder hänförbara till

statens upplåning

3 172

2 802

Summa

4 802

4 827

Upplupna och förutbetalda räntor som är hän- förbara till statens upplåning redovisas i balans- räkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens netto- upplåning med 1,6 respektive 3,2 miljarder kro- nor under året.

129

opaginerad Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF

Utfallet för statens budget

s. 133 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5 Utfallet för statens budget

I 2011 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av utfallet för statens budget 2010. I detta kapitel lämnar regeringen en utförligare beskrivning av utfallet för statens budget 2010, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade ut- gifterna i statens budget. Med statens budget av- ses i det följande den ursprungliga budgeten an- tagen av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU10, rskr. 2009/10:42). När jämförelse görs mot totalt an- visade medel avses såväl statens ursprungliga budget som de tilläggsbudgetar som beslutats under året. Indrag av anslagsbelopp framgår inte i detta avsnitt. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget och bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget.

5.1 Statens budgetsaldo 2010

Statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens budgetsaldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Budgetsaldot uppgick 2010 till -1 miljard kronor (tabell 5.1). I budgeten beräknades saldot till -106 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 105 miljarder kronor bättre än beräknat.

Inkomsterna beräknades uppgå till 723 miljarder kronor i statens budget. Det slut- liga utfallet blev knappt 780 miljarder kronor, således 56 miljarder kronor högre än beräknat.

Avvikelsen förklaras främst av att statens skat- teinkomster översteg beräkningen i budgeten med 58 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror blev 31 miljarder kronor högre än beräknat. Skatt på kapital blev 24 miljarder kronor högre än beräknat. Övriga inkomster blev 1,6 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten.

Tabell 5.1 Utfallet för statens budget 2010

Miljoner kronor

Statens

Tilläggs

Utfall

Skillnad mot

statens

budget 1

budget

2010

budget

Totala

inkomster

723 029

779 521

56 492

Statens

skatteinkomster

721 367

779 473

58 106

Övriga inkomster

1 662

-1 614

Totala utgifter

m.m.

829 143

7 487

780 573

-48 570

Utgiftsområden

exkl.

statsskulds-

räntor m.m.

787 451

7 487

763 028

-24 424

Statsskulds-

räntor m.m.

23 170

23 361

191

Minskning av

anslags-

behållningar

-4 305

4 305

Myndigheters

m.fl. in- och

utlåning i

Riksgälds-

kontoret, netto

21 565

-9 225

-30 790

Kassamässig

korrigering

1 261

3 409

2 148

Budgetsaldo

-106 114

-1 052

105 062

133

s. 134 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter

som är hänförliga

till 2010,

beräknas

bli

55 miljarder kronor

högre än

beräknat

budgeten.

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. blev 781 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor lägre än den ursprungligen fastställda budgeten. Det beror främst på att posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev 31 miljarder kronor lägre än beräknat. Utgifterna för utgifts- område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 20 miljarder kronor lägre än i statens budget eftersom arbetslösheten blev lägre än beräknat.

På tilläggsbudget anvisades 7 miljarder kronor. Anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv tillfördes 3 miljarder kronor, dels för att delta i nyemission i SAS AB med 1 miljard kronor, dels för att tillföra det nybildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB 2 miljarder kronor. Utgiftsområde 8 Migration tillfördes 1 miljard kronor med anledning av att antalet asylsökande var högre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 24 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Det beror, som beskrivs ovan, framför allt på att utfallet på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 20 miljarder kronor lägre än anvisat på

budgeten. Även utfallet

på

utgiftsområde

9 Hälsovård, sjukvård och

social

omsorg blev

3 miljarder kronor lägre än anvisat då utgifterna för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. blev 2 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Högre utgifter än ursprungligen anvisat blev det

främst på

utgiftsområde

Näringsliv

med

3 miljarder

kronor

och

utgiftsområde

8 Migration

med 1 miljard

kronor.

Dessa

utgiftsområden fick medel på tilläggsbudget.

De totala utgifterna m.m. blev 49 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. I förhållande till totalt anvisat (statens budget och tilläggsbudget) blev de totala utgifterna m.m. 56 miljarder kronor lägre.

Utfallet för statens budget 2010 påverkades av engångseffekter som totalt beräknas påverka saldot positivt med 11,4 miljarder kronor. Apoteket AB väntas göra en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek 2009. I avvaktan på beslut om denna utdelning under

2011 har ett belopp om 5,9 miljarder kronor tillfälligt placerats på konto i Riksgäldskontoret och blir därmed en positiv engångseffekt 2010. Riksbanken tog under 2009 ett lån i Riksgäldskontoret för att återställa valuta- reserven efter olika insatser under den finansiella krisen. Lånet togs i euro och dollar motsvarande ursprungligen 97,0 miljarder kronor. Under 2010 minskade det totala lånet med 4,3 miljarder kronor till följd av valutavinster vid omsättning av lån, då den svenska kronan stärkts. Det innebär en positiv engångseffekt på 4,3 miljarder kronor 2010. I avsnitt 5.5 beskrivs underliggande saldo och engångseffekter detaljerat.

5.1.1 Statens budget 2009 och 2010

I tabell 5.2 redovisas utfallet för statens budget för 2009 och 2010. Utfallet blev 2010 ett underskott på 1 miljard kronor jämfört med ett underskott på 176 miljarder kronor 2009, en förbättring med 175 miljarder kronor.

Tabell 5.2 Utfallet för statens budget 2009 och 2010

Miljoner kronor

Utfall 2010

Utfall 2009

Skillnad

mot 2009

Totala inkomster

779 521

709 536

69 984

Statens skatteinkomster

779 473

705 783

73 690

Övriga inkomster

3 753

-3 705

Totala utgifter m.m.

780 573

885 673

-105 100

Utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m.

763 028

744 807

18 220

Statsskuldsräntor m.m.

23 361

36 463

-13 101

Myndigheters m.fl. in-

och utlåning i

Riksgäldskontoret, netto

-9 225

104 674

-113 898

Kassamässig

korrigering

3 409

-270

3 679

Budgetsaldo

-1 052

-176 137

175 085

De totala inkomsterna ökade med 70 miljarder kronor (9,9 procent) mellan 2009 och 2010.

Statens skatteinkomster ökade med 74 miljarder kronor (10,4 procent). Indirekta skatter på arbete väntas öka med 8 miljarder kronor (2,0 procent), inkomster av skatt på kapital beräknas öka med 21 miljarder kronor (12,9 procent) samt skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med drygt 26 miljarder kronor (6,3 procent).

134

s. 135 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Övriga inkomster minskade med knappt 4 miljarder kronor jämfört med 2009.

De totala utgifterna m.m. minskade med 105 miljarder kronor (11,8 procent) mellan 2009 och 2010.

Utgifterna för utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade med drygt 18 miljarder kronor (2,4 procent). Den största ökningen var inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen som ökade med 11 miljarder kronor (58,4 procent). Inom utgiftsområde Arbetsmarknad och arbetsliv ökade utgifterna med knappt 8 miljarder kronor (13,1 procent). Utgifterna under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med nästan 4 miljarder kronor (8,5 procent). Utgifterna under utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner minskade

med

knappt

6 miljarder kronor (7,2 procent).

Myndigheters m.fl. in- och

utlåning i

Riksgäldskontoret, netto minskade

med

114 miljarder kronor samtidigt som utfallet för posten Kassamässig korrigering ökade med nästan 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen minskade framför allt till följd av att Riksbanken tog lån i Riksgäldskontoret med 95 miljarder kronor 2009. Utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade med 13 miljarder kronor (35,9 procent). Minskningen förklaras främst av att räntorna på statsskulden blev nästan 8 miljarder kronor lägre än 2009. Dessutom redovisades under utgiftsområdet föregående år, det tillfälliga anslaget Övergångs- effekter av kostnadsmässig avräkning under utgiftsområdet med 5 miljarder kronor.

5.2 Inkomster på statens budget 2010

Inkomsterna på statens budget 2010 blev knappt 780 miljarder kronor, vilket är 56 miljarder kronor högre än budget. Statens skatte- inkomster uppgick 2010 till drygt 779 miljarder kronor och övriga inkomster var försumbara.

I tabell 5.5 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2009 och 2010. I tabellen redovisas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2010 baserades på de prognoser som redovisades i budgetpropositionen för 2010.

Skr. 2010/11:101

5.2.1 Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.

Regeringen föreslog och aviserade i budget- propositionen för 2010 skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med ca 14 miljarder kronor.

Tabell 5.3 Skattereformer 2010

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

Skatt på arbete

-15

Skatt på kapital

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Summa skattebeslut

-14

Intäkterna från skatt på arbete bedömdes minska med 15 miljarder kronor till följd av skattereformer, varav det fjärde steget i jobbskatteavdraget stod för 10 miljarder kronor, sänkningen av det förhöjda grundavdraget för pensionärer för 3,5 miljarder kronor och nedsatta egenavgifter för enskilda näringsidkare för 1,6 miljarder kronor.

Reformer inom skatt på kapital bedömdes öka intäkterna med 1 miljard kronor till följd av de aviserade förslagen att förebygga otillbörlig skatteplanering. För skatt på konsumtion aviserades en rad förändringar. Nettoeffekten på intäkterna bedömdes dock vara mycket liten.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor utsträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 5.4 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2011 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antagandena i budgetpropositionen för 2010.

135

s. 136 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.4 Antaganden i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion jämfört med budgetpropositionen för 2010

Procentuell utveckling om inget annat anges.

2009

2010

BNP, marknadspris 1

-3,6

6,9

Diff. BP10

-0,7

5,7

Arbetade timmar

-2,8

2,1

Diff. BP10

0,9

4,2

Timlön 2

3,0

0,9

Diff. BP10

-0,2

-1,3

Utbetald lönesumma, skatteunderlag

0,1

3,0

Diff. BP10

0,4

2,7

Arbetslöshet 3

6,5

6,0

Diff. BP10

-0,6

-2,4

Arbetsmarknadspolitiska program 4

2,7

3,9

Diff. BP10

-0,1

-1,4

Hushållens konsumtionsutgifter 1

1,5

4,9

Diff. BP10

1,0

3,1

Kommunal medelutdebitering 5

31,52

31,56

Diff. BP10

0,0

Statslåneränta 5

3,1

2,8

Diff. BP10

-0,1

-0,9

KPI juni-juni 6

-0,8

0,9

Diff. BP10

0,0

0,8

Inkomstbasbelopp 7

50,9

51,1

Diff. BP10

0,0

Prisbasbelopp 7

42,8

42,4

Diff. BP10

0,0

Inkomstindex

139,26

139,74

Diff. BP10

0,00

Skiktgräns 7

367,6

372,1

Diff. BP10

0,0

Övre skiktgräns 7

526,2

532,7

Diff. BP10

0,0

1 Löpande priser, procentuell förändring

2 Enligt nationalräkenskapernas definition

3 Arbetslöshet 16–64 år enligt tidigare definition, s.k. öppen arbetslöshet.

4 Procent av arbetskraften enligt tidigare definition (exkl. heltidsstuderande arbetssökande)

5 Procent

6 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år

7 Tusentals kronor

En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Intäkterna påverkas också av KPI, som används för att justera skiktgränserna i skattesystemet . 12 Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, så

hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter.

Skatt på energi påverkas av KPI eftersom skattesatserna omräknas med KPI. 13 Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter.

Såväl BNP som hushållens konsumtions- utgifter blev 2010 väsentligt högre än prognosen i budgetpropositionen för 2010. Även löne- summan har reviderats upp, eftersom antalet arbetade timmar blev högre än förväntat.

Bedömningar om utfallet för 2010

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster ett fastställt utfall 2010, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat an- ges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel- gruppen:

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter

nov 2011

1120 Allmän pensionsavgift

nov 2011

1140 Skattereduktioner

nov 2011

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218

aug 2011

1240 Egenavgifter

nov 2011

1270 Särskild löneskatt, 1274

nov 2011

1280 Nedsättningar, 1283-1284

nov 2011

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll

nov 2011

1320 Skatt på företagsvinster

nov 2011

1340 Avkastningsskatt, 1341-1342

nov 2011

1350 Fastighetsskatt

nov 2011

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411

aug 2011

1600 Restförda och övriga skatter

1620 Övriga skatter, hushåll

maj 2012

1630 Övriga skatter, företag

maj 2012

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

12 För skatt på arbete avseende 2010 används förändringen av KPI under perioden juni 2008–juni 2009.

13 2010 års skattesatser ökade med förändringen av KPI under perioden juni 2008–juni 2009.

136

s. 137 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

1810 Skatter till andra sektorer

nov 2011

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar

maj 2012

1920 Betalningsförskjutningar

nov 2011

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för 2010, vilket blir känt i november 2011.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2011, när skattedeklarationerna för juli är kända.

För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2012, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjut- ningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2009 och 2010 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande be- dömningar vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning.

5.2.2 Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 507 miljarder kronor, vilket är 73 miljarder kronor högre än budget. Statens skatteintäkter,

Skr. 2010/11:101

dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU- skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 777 miljarder kronor, vilket är 55 miljarder kronor högre än i budgeten.

Främst är det högre intäkter från skatt på arbete, skatt på företagsvinster och mervärdes- skatt som förklarar de stora avvikelserna gentemot budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 5.5 nedan redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2010.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatte- intäkter, som i sin tur särredovisas på kommun- sektorn, ålderspensionssystemet och staten.

137

s. 138 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009 och 2010

Miljarder kronor

Beräknat utfall

Skillnad mot statens budget

Inkomstår

2010

2009

2010

2009

Skatt på arbete

874,9

867,1

10,2

-40,4

Direkta skatter

475,5

475,7

-1,6

-26,8

Kommunal inkomstskatt

525,6

511,1

11,7

-14,8

Statlig inkomstskatt

41,7

40,1

-0,4

-3,7

Allmän pensionsavgift

89,4

86,8

2,3

-2,5

Skattereduktioner m.m.

-181,3

-162,5

-15,2

-5,9

Artistskatt

0,1

0,0

Indirekta skatter

399,3

391,4

11,8

-13,6

Arbetsgivaravgifter

403,7

392,4

11,6

-17,5

Egenavgifter

12,4

11,5

0,9

-0,9

Särskild löneskatt

33,5

32,5

1,9

0,2

Nedsättningar

-24,9

-20,5

-2,0

3,5

Skatt på tjänstegruppliv

1,1

0,9

0,0

-0,1

Avgifter till premiepensionssystemet

-26,4

-25,4

-0,7

1,2

Skatt på kapital

180,9

160,2

23,9

-27,5

Skatt på kapital, hushåll

29,8

24,9

5,8

-1,8

Skatt på företagsvinster

102,2

86,5

20,9

-19,5

Avkastningsskatt

11,5

12,3

-2,3

-2,5

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

25,3

-0,6

1,2

Stämpelskatt

9,0

8,1

0,8

-1,8

Kupongskatt m.m.

3,1

-0,7

-3,1

Arvs- och gåvoskatt

0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror

449,4

422,9

31,8

-15,3

Mervärdesskatt

324,4

301,5

29,0

-12,2

Skatt på tobak

10,6

-0,7

0,1

Skatt på alkohol

12,1

12,2

0,0

0,9

Energiskatt

41,2

40,1

1,0

-0,4

Koldioxidskatt

27,3

26,1

1,2

-2,2

Övriga skatter på energi och miljö

4,7

4,1

-0,3

-1,3

Skatt på vägtrafik

16,4

0,0

Skatt på import

5,7

5,2

0,9

-1,2

Övriga skatter

7,1

6,7

0,7

1,1

Restförda och övriga skatter

2,2

-3,3

7,2

0,8

Restförda skatter

-5,7

-7,8

3,5

0,7

Övriga skatter

7,9

4,5

3,7

0,1

Totala skatteintäkter

1 507,4

1 446,9

73,1

-82,5

Avgår, EU-skatter

-7,1

-6,8

-1,0

1,0

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 500,3

1 440,1

72,1

-81,5

Avgår, kommunala inkomstskatter

-539,5

-524,8

-11,5

14,8

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet

-183,8

-178,8

-5,3

6,4

Statens skatteintäkter

777,0

736,5

55,3

-60,2

Periodiseringar

2,5

-30,7

2,8

-20,2

Statens skatteinkomster

779,5

705,8

58,1

-80,4

Övriga inkomster

0,0

3,8

-1,6

-46,8

Inkomster på statens budget

779,5

709,5

56,5

-127,3

138

s. 139 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- står till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- bete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.

Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- ringen 2011 och uppgifterna för 2010 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2010 beräknas skatt på arbete uppgå till 875 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 10 miljarder kronor.

Den relativt snabba återhämtningen i svensk ekonomi har medfört att skatteintäkterna från direkta och indirekta skatter (exklusive skattereduktioner) blev 11 respektive 12 miljarder kronor högre än budget. Samtidigt blev skattereduktionen för jobbskatteavdrag 3 miljarder kronor högre och skattereduktionen för husarbeten ca 10 miljarder högre än budget, vilket drar ner intäkterna från skatt på arbete med samma belopp.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2009 blev utfallet för de direkta skatterna 476 miljarder kronor. År 2010 beräknas intäkterna vara oförändrade. Att utvecklings- takten för de direkta skatterna inte följer lönesummans ökningstakt beror på regel- ändringar i form av fjärde steget av jobbskatte- avdraget samt ökat grundavdrag för pensionärer.

Sammantaget har de direkta skatterna 2010 reviderats ned med ca 1,6 miljarder kronor jämfört med budget, vilket beror på att skattereduktionen för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) blev högre än vad som beräknades i budgeten.

Skr. 2010/11:101

Kommunal inkomstskatt

År 2010 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 526 miljarder kronor. Jämfört med budget har intäkterna för 2010 reviderats upp med 12 miljarder kronor. Detta förklaras framförallt av det förbättrade konjunkturläget med fler arbetade timmar som konsekvens.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 42 miljarder kronor 2010. I jämförelse med 2009 ökar den statliga inkomstskatten med 1,6 miljarder kronor. Prognosen för 2010 är 0,4 miljarder kronor lägre än budget, vilket förklaras av att timlöneökningen 2010 blev lägre än väntat.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäk- terna följer därför utvecklingen av skatteunder- laget för direkta skatter. På grund av en starkare ökningstakt av skatteunderlaget är prognosen för 2010 uppreviderad med ca 2 miljarder kronor jämfört med budgeten och beräknas därmed uppgå till 89 miljarder kronor.

Skattereduktioner

År 2010 utgör den totala skattereduktionen 181 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor högre än budget. Avvikelsen beror dels på högre skattereduktion för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag), dels på högre jobbskatteavdrag än vad som beräknades i budgeten.

I jämförelse med 2009 ökar de totala skattere- duktionerna med 19 miljarder kronor. Ökningen förklaras framförallt av det fjärde steget i jobb- skatteavdraget samt högre skattereduktion för husarbeten. Skattereduktionen för jobbskatte- avdrag uppgår 2010 till 77 miljarder kronor, vilket är 12 miljarder kronor högre än 2009. Skattereduktionen för husarbeten uppgår till 14 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor högre än 2009.

Alla skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift får en skattereduktion med 100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär att skattereduktion för allmän pensionsavgift beräknas uppgå till 89 miljarder kronor.

139

s. 140 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgör drygt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2010 uppgå till 399 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökar intäkterna med 2,0 procent. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensions- systemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2010 är 12 miljarder kronor högre än budget. Det huvudsakliga skälet till de högre intäkterna är en högre lönesumma till följd av att återhämtningen i konjunkturen kom snabbare och kraftfullare än väntat.

Jämfört med 2009 är utfallet 11 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 2,9 procent.

Särskild löneskatt

År 2010 beräknas den särskilda löneskatten bli 34 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 1,9 miljarder kronor.

Nedsättningar

Jämfört med budgeten för 2010 beräknas nedsättningarna bli 2 miljarder kronor högre. I huvudsak är det nedsatta socialavgifter för unga som antogs vara lägre i budgeten för 2010.

Nedsättningarna beräknas bli 4,5 miljarder kronor högre jämfört med 2009.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2010 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12 procent av de totala skattein- täkterna. Skatt på företagsvinster utgör drygt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

Skatt på kapital, hushåll

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.

Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- nas bli 30 miljarder kronor 2010. Det är 5,8 miljarder kronor högre än budget. Revideringen beror dels på att hushållens kapitalvinster har reviderats upp, dels på att hushållens ränteinkomster blev högre än väntat.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be- skattningen utgår från bolagens bokföringsmäs- siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsmässiga inkomsten.

Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli drygt 102 miljarder kronor 2010. Jämfört med budget har prognosen reviderats ned med knappt 21 miljarder kronor. Intäkterna från bolagsskatt har återhämtat sig betydligt snabbare än i beräknat i statens budget för 2010. Intäkterna föll 2008, men ökade igen redan 2009. Flera indikatorer, t.ex. företagens boksluts- rapporter och kompletteringsbetalningar, tyder på att intäktsökningen fortsätter 2010.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenskt aktiebolag.

Kupongskatten uppgick till 3,1 miljarder kro- nor 2010, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i budget.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen be- ror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen är 15 procent på pensionsförsäkringar och 27 procent på kapi- talförsäkringar.

140

s. 141 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Intäkterna från avkastningsskatten beräknas bli knappt 11,5 miljarder kronor 2010, vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än i budgeten. De lägre intäkterna är en följd av att statslåneräntan och avkastningen på börsen 2009 blev lägre än prognos.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2010 till 6 387 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för

bostadsdelen

hyreshus

uppgick

till

1 277 kronor

per

lägenhet,

dock

högst

0,4 procent

taxeringsvärdet.

Avgiften

indexeras genom att knytas till inkomstbas- beloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighetsav- giften 2010 beräknas uppgå till 14 miljarder kronor, varav knappt 12 miljarder kronor för småhus och knappt 3 miljarder kronor från bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med budget har prognosen reviderats ned med 0,1 miljarder kronor.

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Det statliga fastighetsskatten för 2010 be- räknas uppgå till 11 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än budget.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomrätter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2010 blev 9,0 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än budget.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2010 uppgick skatte- intäkterna från skatt på konsumtion och insats- varor till 449 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor högre än budget. Den främsta anledningen till att intäkterna blev högre var den snabba konjunkturåterhämtningen under 2010, vilket främst ledde till betydligt högre skatteintäkter från mervärdesskatten.

Skr. 2010/11:101

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning och investeringar i både privat och offentlig sektor.

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till drygt 324 miljarder kronor 2010, vilket är 29 miljarder kronor högre än budget. Prognos- revideringen är framförallt en följd av att hushållens konsumtion och bostads- investeringarna utvecklades starkare än förväntat under 2010.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punkt- beskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.

Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna för skatt på tobak, energi- och koldioxid- skatterna med KPI.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2010 till 125 miljarder kronor och blev 2,8 miljarder kronor högre än budget.

Skatt på tobak

Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2010 till 10,6 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än budget. Förklaringen är en lägre försäljning av cigaretter och snus än beräknat.

Skatt på alkohol

Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2010 till drygt 12 miljarder kronor, vilket överens- stämmer med budgeten för 2010.

141

s. 142 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Energi- och koldioxidsskatt

Intäkterna från energiskatten uppgick 2010 till drygt 41 miljarder kronor och intäkterna från koldioxidsskatten till drygt 27 miljarder kronor.

Jämfört med budgeten för 2010 blev intäkterna från energi- och koldioxidskatten 1,0 miljard kronor respektive 1,2 miljarder kronor högre än budget. Skillnaden berodde främst på den snabba återhämtningen av ekonomin och på en högre energianvändning i bostadssektorn, eftersom det var ovanligt kallt under vintern 2010.

Skatt på import

Skatt på import blev 0,9 miljarder kronor högre än budgeten för 2010.

Övriga skatter

År 2009 uppgick utfallet för övriga skatter till 6,7 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än budget. Övriga skatter beräknas år 2010 bli 0,7 miljarder kronor högre än budget, främst eftersom det inlevererade överskottet från Svenska Spel AB bedöms bli högre än väntat.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt di- verse inkomster som förs till exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

Restförda skatter, som är en negativ post, är 3,5 miljarder kronor lägre än budgeten. Övriga skatter är 3,7 miljarder kronor högre än i budgeten. Skillnaden förklaras framför allt av stabilitetsavgiften som infördes först 2010.

5.2.3 Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

Utfallet för 2010 uppgick till totalt 48 miljoner kronor och var därmed

1 614 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten som beslutades av riksdagen i december 2009. Skillnaden förklaras främst av att Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet blev 2 052 miljoner kronor högre än beräknat.

Tabell 5.6 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Inkomster av statens

verksamhet

40 825

41 783

958

48 115

Inkomster av försåld

egendom

167

102

Återbetalning av lån

1 674

1 687

1 736

Kalkylmässiga

inkomster

8 883

8 940

8 912

Bidrag m.m. från EU

13 881

12 978

-904

11 682

Avräkningar m.m. i

anslutning till

skattesystemet

-63 477

-65 528

-2 052

-66 808

Utgifter som

redovisas som

krediteringar på

skattekonto

-125

146

Övriga inkomster

1 662

-1 614

3 753

Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomst- typ uppgick till 41 783 miljoner kronor för 2010 och var därmed 958 miljoner kronor (2,3 procent) högre budget.

För 2010 blev Inkomster av statens

verksamhet

6 332 miljoner

kronor

(13,2 procent)

lägre än 2009. De

lägre

inkomsterna hänför sig till flertalet inkomster bl.a. Inkomster av statens aktier som minskade

med

2 264 miljoner

kronor

(11,8 procent)

mellan

åren. Rörelseöverskott minskade med

1 099 miljoner kronor

(15,4 procent)

medan

Ränteinkomster minskade

med

907 miljoner

kronor

(11,7 procent)

och

Offentligrättsliga

avgifter minskade med 868 miljoner

kronor

(8,1 procent) jämfört med föregående år.

142

s. 143 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Tabell 5.7 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Rörelseöverskott

6 060

6 044

-16

7 143

Överskott av statens

fastighetsförvaltning

268

460

192

935

Ränteinkomster

5 866

6 821

955

7 728

Inkomster av statens

aktier

14 727

16 876

2 149

19 140

Offentligrättsliga

avgifter

12 157

9 894

-2 263

10 762

Försäljningsinkomster

125

-60

Böter m.m.

1 162

1 127

-35

1 405

Övriga inkomster av

statens verksamhet

460

497

917

Inkomster av statens

verksamhet

40 825

41 783

958

48 115

Rörelseöverskott

Inkomsterna

under

inkomsthuvudgruppen

Rörelseöverskott

uppgick

till

6 044 miljoner

kronor och

var

därmed

16 miljoner

kronor

(0,2 procent)

lägre än

budget.

Riksbankens

inlevererade

överskott

uppgick

till

5 800 miljoner

kronor,

vilket

är

200 miljoner

kronor högre än budget. Affärsverket Svenska

kraftnät inlevererade

utdelning

uppgick till

244 miljoner kronor,

vilket är

163 miljoner

kronor lägre än budget. Under 2010 blev inkomsterna av Rörelseöverskott 1 099 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än 2009.

Tabell 5.8 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Luftfartsverkets

inlevererade överskott

-25

Affärsverket Svenska

Kraftnäts inlevererade

utdelning och

inleverans av

motsvari

407

244

-163

1 172

Sjöfartsverkets

inlevererade överskott

-8

Inlevererat överskott

av Riksgäldskontorets

garantiverksamhet

Inlevererat överskott

av statsstödd

exportkredit

-20

Riksbankens

inlevererade överskott

5 600

5 800

200

5 900

Rörelseöverskott

6 060

6 044

-16

7 143

Skr. 2010/11:101

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Inkomsterna av Överskott av statens

fastighetsförvaltning

blev 460 miljoner

kronor

och

var

därmed

192 miljoner

kronor

(71,6 procent)

högre

än budget. Överskottet

från

Statens

fastighetsverk uppgick till

373 miljoner kronor och består i stort av ett inlevererat överskott från försäljningen av Vasakronan föregående år. Överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 87 miljoner kronor.

Under 2010 blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 475 miljoner kronor lägre än 2009.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränte- inkomster uppgick till 6 821 miljoner kronor för 2010 och var därmed 955 miljoner kronor (16,3 procent) högre än budget.

Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 1 015 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än budget. Övriga ränteinkomster uppgick till 803 miljoner kronor, vilket är 763 miljoner kronor högre jämfört med budget.

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 945 miljoner kronor, vilket är 306 miljoner kronor lägre än beräknat i statens

budget.

Ränteinkomsterna blev

907 miljoner

kronor

lägre än 2009.

Tabell 5.9 Ränteinkomster

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Räntor på näringslån

-1

Räntor på studielån

5 311

5 004

-307

5 052

Övriga ränteinkomster

555

1 818

1 263

2 677

Ränteinkomster

5 866

6 821

955

7 728

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 16 876 miljoner kronor, vilket är 2 149 miljoner kronor (14,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2010, hänför sig till räkenskapsåret 2009. Utbetalda utdelningar under 2009 och 2010 redovisas i tabell 5.10.

Jämfört med 2009 har Inkomster av statens

aktier minskat

med

2 264 miljoner kronor

(11,8 procent).

Utdelning från Preaktio

minskade med

2 893

miljoner kronor.

143

s. 144 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

föregående års utdelning ingick försäljning av ett aktieinnehav i det amerikanska spritföretaget Beam Global spirits & and wine. Utdelningarna från LKAB har minskat med 2 300 miljoner kronor, vilket främst beror på en vikande marknad till följd av lågkonjunkturen. Utdelning från Svenska Exportkredit AB ökade med 2 408 miljoner kronor. I årets utdelning ingår en realisationsvinst från försäljningen av bolagets aktier i Swedbank.

Tabell 5.10 Aktieutdelning 2009 och 2010

Miljoner kronor

Utfall 2010

Utfall 2009

Skillnad

Akademiska Hus AB

1 219

978

241

Apoteket AB

177

237

-60

Bostadsgaranti AB

Infranord (f.d. Banverket)

195

Kasernen

-4

LKAB

500

2 800

-2 300

Nordea Bank AB

1 248

1 120

128

(Posten AB) Posten

Norden AB

874

1400

-526

Preaktio AB

2901

-2 893

Rymdbolaget

SJ AB

153

181

-28

SOS Alarm

Specialfastigheter AB

310

Sveaskog Holding AB

487

398

Svensk Bilprovning AB

Svensk Exportkredit AB

2 408

Svevia AB

(Swedcarrier) Jernhusen

100

TeliaSonera AB

3 767

3 014

753

Teracom AB

110

150

-40

Vattenfall AB

5 240

5 849

-609

Summa

16 876

19 140

-2 264

Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna

under

inkomsthuvudgruppen

Offentligrättsliga

avgifter

uppgick

till

9 894 miljoner

kronor

och var

därmed

2 263 miljoner

kronor (18,6

procent)

lägre

än

budget.

Den

största

avvikelsen

avser

Finansieringsavgift

från

arbetslöshetskassor.

Utfallet

blev 6 381 miljoner

kronor, vilket

är

2 425 miljoner kronor lägre än budget. Arbets- löshetsavgiften, som är en del av finansierings- avgiften från arbetslöshetskassorna, baseras på utbetalda bidrag till arbetslöshetsersättning.

Eftersom bidragen till arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget har även inbetalda arbetslöshets- avgifter blivit lägre (se även avsnitt 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv).

Offentligrättsliga avgifter blev 868 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än 2009. Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor minskade med 1 000 miljoner kronor (14,0 procent) jämfört med 2009. Minskningen beror dels på att arbetslöshetsavgiften reducerades med 50 kronor per icke arbetslös medlem fr.o.m. den 1 juli 2009, dels att bidragen till arbetslöshetsersättningar var lägre 2010 än 2009.

Försäljningsinkomster

Inkomsterna under

inkomsthuvudgruppen

Försäljningsinkomster

uppgick till 65 miljoner

kronor,

vilket

är

60 miljoner

kronor

(48,0 procent) lägre än budget.

Under

2010

blev

Försäljningsinkomster

19 miljoner kronor lägre än 2009.

Böter m.m.

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 127 miljoner kronor och var därmed 35 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Utfallet för inkomsttiteln Bötesmedel blev 995 miljoner kronor, vilket överensstämmer med budgeten.

Inkomsterna av Böter m.m. blev 278 miljoner kronor (20,0 procent) lägre än 2009.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 497 miljoner kronor under 2010 och blev därmed 37 miljoner kronor högre än budget.

Övriga inkomster minskade med 420 miljoner kronor jämfört med 2009.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I budgeten togs inga sådana inkomster av försåld egendom upp. Utfallet uppgick till 167 miljoner kronor.

Inkomster av försåld egendom blev 65 miljoner kronor högre än föregående år.

144

s. 145 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Tabell 5.11 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Inkomster av försåld

egendom

167

102

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick under året till 1 687 miljoner kronor och var därmed 14 miljoner kronor högre än budget.

Återbetalning av lån blev 49 miljoner kronor lägre än 2009.

Tabell 5.12 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Återbetalning av

näringslån

-6

Återbetalning av

studielån

1 606

1 602

-3

1 674

Återbetalning av

övriga lån

Återbetalning av lån

1 674

1 687

1 736

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkomsterna. Inkomsterna uppgick till 8 940 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor högre än budget. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 8 390 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än budget.

Kalkylmässiga inkomster blev 28 miljoner kronor högre än 2009.

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.13 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Avskrivningar och

amorteringar

482

550

537

Avskrivningar på

fastigheter

478

550

537

Uppdragsmyndigheters

komplementkostnader

-4

Statliga

pensionsavgifter

8 401

8 390

-11

8 375

Kalkylmässiga inkomster

8 883

8 940

8 912

Statliga pensionsavgifter

De totala statliga pensionsavgifterna uppgick till 8 390 miljoner kronor under 2010. Avgifterna för statlig tjänstepensionering m.m uppgick till totalt 8 587 miljoner kronor. Från dessa avgifter avräknas administrationskostnader som uppgick till totalt 197 miljoner kronor.

Tabell 5.14 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Statlig

tjänstepensionering

6 846

6 819

Särskild löneskatt på

pensionskostnader

1 547

1 566

Statlig

grupplivförsäkring

Premieskatt, gruppliv

Statlig

personskadeförsäkring

Avdrag för

administrations-

kostnader

-186

-180

Administration,

personskadeförsäkring

-11

-9

Statliga pensionsavgifter

8 401

8 390

-11

8 375

145

s. 146 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EU.

Inkomsterna

uppgick

till 12 978

miljoner

kronor och var

därmed

904 miljoner

kronor

(6,8 procent) lägre än budget.

Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 10 230 miljoner kronor, vilket var 697 miljoner kronor lägre än budget. Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder blev 213 miljoner kronor lägre än budget. Det lägre utfallet beror till stor del på negativa kursdifferenser till följd av kronans förstärkning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalar ut i förskott i kronor till bönderna, både rekvireras och betalas ut i euro från EG:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Skillnaden mellan vad som betalas ut till bönderna och ersättningen från EU redovisas som kursdifferens under Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder.

Bidragen från EU:s landsbygdsfond blev 234 miljoner kronor högre än budget. Det högre utfallet beror på att långsiktiga projekt inom landsbygdsprogrammet 2007–2013, efter fördröjningar i uppstartsfasen, har kommit

igång.

Bidragen

från EG:s

regionalfond blev

888 miljoner

kronor

lägre än budget.

Anledningen är att attesterande myndigheter har skickat underlag för utbetalningar till bl.a. Tillväxtverket i slutet av 2010 och inbetalningar från EU beräknas inkomma första kvartalet 2011. Tillväxtverket har således en fordran på

EU.

Jämfört med

2009 blev bidragen från EU

1 296 miljoner

kronor (11 procent) högre.

Bidragen från EU:s landsbygdsfond 2007–2013 ökade med 1 778 miljoner kronor (161 procent) och Bidragen från EG:s socialfond ökade med 793 miljoner kronor (222 procent) på grund av att utbetalningarna till projekt i den nya programperioden 2007–2013 ökade väsentligt. Bidragen från EG:s regionalfond minskade med 443 miljoner kronor (34 procent) beroende på att utbetalningar har gjorts i slutet av 2010 medan inbetalningar beräknas inkomma första kvartalet 2011.

Tabell 5.15 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Bidrag från EG:s

jordbruksfond

10 926

10 230

-697

9 191

varav Gårdsstöd

7 700

6 827

-873

6 663

varav Kompletterande

åtgärder perioden

1995-1999

varav Övriga

interventioner

134

217

167

varav Exportbidrag

100

-44

210

varav Djurbidrag

345

347

309

varav Offentlig

lagring

107

varav Miljö-, struktur-

och regionala

åtgärder perioden

2000-2006

-2

-3

varav EU:s

landsbygdsfond 2007-

2013

2 650

2 884

234

1 106

varav Övriga bidrag

från EG:s

jordbruksfonds

garantisektion

-207

-213

723

Bidrag från EG:s

jordbruksfonds

utvecklingssektion

-19

Bidrag från EG:s

fiskefond

100

102

Bidrag från EG:s

regionalfond

1 760

872

-888

1 315

Bidrag från EG:s

socialfond

800

1 151

351

358

Bidrag till

transeuropeiska

nätverk

235

391

156

470

Övriga bidrag från EG

232

172

279

Bidrag m.m. från EU

13 881

12 978

-904

11 682

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vidare ingår av- räkningar, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

146

s. 147 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Tabell 5.16 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Tillkommande skatter

9 151

9 937

786

3 847

EU-skatter

6 343

7 003

660

1 054

varav Momsbaserad

EU-avgift

1 511

1 444

-67

-4 305

varav Tullmedel

4 266

5 300

1 034

4 815

varav Jordbrukstullar

och sockeravgifter

222

259

196

varav Avgifter till

EU:s

omstruktureringsfond

för sockersektorn

344

-344

347

Kommunala

utjämningsavgifter,

LSS-kostnader

2 808

2 933

125

2 793

Avräkningar

-72 627

-75 465

-2 838

-70 655

Intäkter som förs till

fonder

-1 901

-4 031

-2 130

-2 412

Kompensation för

mervärdesskatt

-70 726

-71 434

-708

-68 242

varav Avräknad

mervärdesskatt,

statliga myndigheter

-25 430

-25 965

-535

-24 235

varav Kompensation

för mervärdesskatt,

kommuner

-45 297

-45 469

-172

-44 008

Avräkningar m.m. i

anslutning till

skattesystemet

-63 477

-65 528

-2 052

-66 808

I statens

budget

uppgick avräkningarna till

-63 477

miljoner

kronor.

Utfallet

blev

-65 528 miljoner kronor. Skillnaden mot budget blev således -2 052 miljoner kronor. Orsaken är

främst att intäkter som

förs

till

fonder

blev

2 130 miljoner kronor

högre

än

vad

som

beräknades. Skillnaden förklaras framför allt av stabilitetsavgiften som infördes först 2010 (se även Restförda och övriga skatter).

Tillkommande skatter har ökat med 6 090 miljoner kronor jämfört med 2009 och då framför allt EU-skatter. Detta beror främst på att EU-skatterna under 2009 påverkades av en återbetalning av tidigare inbetalda avgifter 2007 - 2009. Orsaken var att ett nytt system för medlemsländernas avgifter till EU började tillämpas, vilket gav Sverige en lägre avgift jämfört med tidigare system.

Även Avräkningar, som anges med negativt tecken, har ökat med 4 810 miljoner kronor, jämfört med 2009, vilket främst beror på högre intäkter som förs till fonder. Orsaken är främst

Skr. 2010/11:101

stabilitetsavgiften som infördes 2010. Sammantaget har Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet minskat med 1 280 miljoner kronor jämfört med 2009.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Beloppet i statens budget var -125 miljoner kronor. Utfallet blev 21 miljoner kronor. Utfallet för Jämställdhetsbonus blev - 27 miljoner kronor. I statens budget var beloppet -150 miljoner kronor. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skatte- konto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.

Tabell 5.17 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Anställningsstöd

-6

Stöd till utbildning av

personal i vård och

äldreomsorg

Jämställdhetsbonus

-150

-27

123

Utgifter som redovisas

som krediteringar på

skattekonto

-125

146

5.3 Utgifter på statens budget 2010

Utgifterna på statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassamässig korrigering på utgiftssidan av statens budget.

En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående ramöverförings- belopp/anslagssparande eller anslagskredit genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

147

s. 148 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut

Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna på den ursprungliga budgeten, som beslutades av riksdagen i december 2009, redovisas i tabell 5.18.

Tabell 5.18 Skillnad mellan utfall och budget för 2010

Miljarder kronor

Makro-

Totalt

förutsätt-

Övrigt 2

ningar

Beslut

Utgiftsområden,

exklusive räntor 1

-20,1

-21,9

5,4

-3,6

Statsskuldsräntor m.m.

0,2

0,8

0,0

-0,6

Myndigheters m.fl. in-

och utlåning i RGK 3

-28,6

-4,5

-6,1

-18,0

Summa utgifter m.m.

-48,5

-25,6

-0,7

-22,2

1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2 Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl räntor ingår förändring av

anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

3 RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.

Utfallet för budgetens

utgifter

m.m.

blev

48,5 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga budgeten. Denna skillnad delas i detta avsnitt upp i tre kategorier; skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar, skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Förändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 25,6 miljarder kronor lägre än budget.

Större delen av dessa, 21,9 miljarder kronor härrör från utgiftsområdena exklusive utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m.. Orsaken är främst lägre öppen arbetslöshet, färre personer i arbetsmarknadspolitiska program samt lägre andel arbetslösa som fick ersättning än beräknat.

Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret blev 4,5 miljarder kronor lägre främst till följd av valutakursvinster vid omsättning av Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret.

Skillnader till följd av beslut

Utgifter m.m. blev 0,7 miljarder kronor lägre till följd av beslut.

Utfallet för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,4 miljarder kronor högre budget. Det beror

Tabell 5.19 Makroekonomiska förutsättningar

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2010

2009

Procentuell förändring

från föregående år:

BNP (fp)

0,6

5,5

4,9

-5,3

KPI (årsgenomsnitt)

0,4

1,2

0,8

-0,5

Antal sysselsatta, 16-

64 år

-3,4

1,1

4,5

-2,3

Nivåer:

Öppen arbetslöshet,

16-64 år, procent 1

8,4

6,0

-2,4

6,5

Personer i åtgärder,

procent av

arbetskraften

5,0

3,8

-1,2

2,7

SEK/EUR

10,20

9,55

-0,65

10,63

SEK/USD

7,56

7,21

-0,35

7,66

3-mån ränta, procent 2

0,4

0,5

0,1

0,4

5-års ränta, procent

3,1

2,3

-0,8

2,5

Prisbasbelopp, tkr

42,4

42,8

fp=fasta priser, SB=Statens budget.

1 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande

2 Regeringens prognos i budgeten avser 6-månaders ränta

främst på att det på tilläggsbudget beslutades om kapitaltillskott till två bolag, vilket medför att utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv blev 3,1 miljarder kronor högre än budget. I april 2010 betalades 1,1 miljarder kronor ut till SAS AB vid bolagets andra nyemission inom ett år och i december 2010 betalades 2,0 miljarder kronor ut till ett nytt statligt bolag Inlandsinnovation AB, som ska främja företagande i norra Sveriges inland. Utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ökade med 3,0 miljarder kronor främst till följd av en extra utbetalning beroende på revidering av BNI-baserna för tidigare år.

Skillnaden under Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (-6,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på att regeringen under året beslutade att inkomsterna av försäljningen av Apoteksbolaget (5,9 miljarder kronor) tillfälligt skulle placeras på konto i Riksgälden i avvaktan på beslut om utdelning till staten.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Utgifter m.m. minskade till följd av övriga orsaker med 22,2 miljarder kronor jämfört med budget. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 2,7 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att utgifterna för tandvård blev lägre än beräknat.

148

s. 149 5 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (Riksgälds- kontorets nettoutlåning) och kassamässig korrigering blev 18,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 20,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Huvudförklaringarna är dels att behållningarna på räntekontona ökade med 7,8 miljarder kronor mer än beräknat, dels att utlåningen till andra länder endast uppgick till 1,6 miljarder kronor (till Island), vilket är 5,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Andra bidragande förklaringar till skillnaden är högre inkomster för stabilitetsfonden (-2,7 miljarder kronor) och lägre utlåning för infrastruktur- investeringar (-1,7 miljarder kronor) än beräknat i budgeten.

Skillnaden för den kassamässiga korrigeringen på 2,1 miljarder kronor beror bl.a. på EU- betalningar.

I avsnitt 5.4 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp.

5.3.2 Sammanfattning

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.20.

En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till

780 573 miljoner kronor och blev

därmed

48 570 miljoner kronor (5,9 procent)

lägre än

ursprunglig budget. I förhållande till totalt anvisat inklusive tilläggsbudget blev utgifterna 56 057 miljoner kronor lägre. Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto (nettoutlåningen) som inte tas upp på tilläggsbudget blev 30 790 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket beror på många olika faktorer. Tre faktorer förklarar tillsammans 17 452 miljoner kronor. Den ena är att i statens budget beräknades Sverige låna ut 7 000 miljoner kronor till Island respektive Lettland. Något lån har dock inte utbetalats till Lettland under 2010 och väntas inte heller utbetalas längre fram eftersom Lettlands ekonomiska läge har förbättrats. Lån till Island betalades under 2010 ut med 1 552 miljoner kronor. En annan

Skr. 2010/11:101

förklaringsfaktor är att värdet på statens lån till Riksbanken, för att återställa valutareserven, har sjunkit under 2010 med 4 529 miljoner kronor till följd av valutakursförändringar. En tredje förklaringsfaktor är att Apoteket AB tillfälligt placerat 5 923 miljoner kronor på ett konto i Riksgäldskontoret. Placeringen har gjorts i avvaktan på beslut om en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek under 2009. I avsnitt 5.4.29 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto redovisas ytterligare förklaringsfaktorer.

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev

786 389

miljoner

kronor,

vilket

är

19 928 miljoner kronor

(2,5 procent)

lägre

än

budget.

I förhållande till

totalt

anvisat

(ursprunglig budget och tilläggsbudget) blev utgifterna 27 415 miljoner kronor lägre.

Utfallet för utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 68 556 miljoner kronor, vilket är 19 803 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än budget. Arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen blev

lägre än vad som beräknades

budgeten.

Utgifterna för utgiftsområde 9

Hälsovård,

sjukvård och social omsorg blev 56

015 miljoner

kronor, vilket är

2 693 miljoner

kronor

(4,7 procent) lägre

än budget.

budgeten

beräknades stödet för tandvårdsförmåner öka, men i stället minskade utnyttjandet jämfört med 2009. Högre utgifter än anvisat i statens budget blev det främst inom utgiftsområde 24 Näringsliv där utfallet blev 8 501 miljoner kronor, 3 002 miljoner (56,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken till det högre utfallet är dels att 2 000 miljoner kronor tillfördes det nybildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB som ska förbättra finansieringssituationen för företag i norra Sveriges inland, dels på svenska statens deltagande i nyemission i SAS AB med 1 063 miljoner kronor i syfte att stärka bolagets

kapitalstruktur.

Utgiftsområdet

tillfördes

3 152 miljoner

kronor på tilläggsbudget. Även

för utgiftsområde 8 Migration blev utfallet högre än beräknat i budgeten. Utgifterna på utgiftsområdet blev 7 092 miljoner kronor, 1 341 miljoner kronor (23,3 procent) högre än anvisat i statens budget. De högre utgifterna beror främst på att antalet asylsökande blev högre än vad som ursprungligen beräknades i budgeten. För att finansiera de ökade utgifterna anvisades 940 miljoner kronor på tilläggsbudget.

149

s. 150 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010

Miljoner kronor

Statens

Tilläggs-

Utfall-Statens

Utfall-Totalt

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

UO 1

Rikets styrelse

12 105

148

12 252

11 657

-448

-596

Samhällsekonomi och

UO 2

finansförvaltning

12 171

12 234

12 144

-27

-91

UO 3

Skatt, tull och exekution

9 734

226

9 960

9 385

-349

-575

UO 4

Rättsväsendet

35 840

35 857

35 486

-354

-371

UO 5

Internationell samverkan

1 958

100

2 058

1 998

-61

Försvar och samhällets

UO 6

krisberedskap

45 501

45 502

45 665

164

163

UO 7

Internationellt bistånd

27 019

-520

26 499

26 669

-351

169

UO 8

Migration

5 751

1 174

6 925

7 092

1 341

167

Hälsovård, sjukvård och social

UO 9

omsorg

58 708

58 741

56 015

-2 693

-2 727

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

UO 10

handikapp

101 719

260

101 979

99 933

-1 786

-2 046

UO 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

41 503

138

41 641

41 473

-30

-167

Ekonomisk trygghet för familjer och

UO 12

barn

69 913

825

70 738

70 177

264

-561

UO 13

Integration och jämställdhet

4 893

400

5 293

5 192

299

-101

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

88 358

125

88 483

68 556

-19 803

-19 928

UO 15

Studiestöd

24 106

262

24 368

22 580

-1 526

-1 788

UO 16

Utbildning och universitetsforskning

53 561

331

53 892

53 234

-327

-658

Kultur, medier, trossamfund och

UO 17

fritid

11 362

11 363

11 338

-24

-25

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning, byggande samt

UO 18

konsumentpolitik

1 546

1 591

1 559

-32

UO 19

Regional tillväxt

3 420

3 179

-241

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

5 245

5 248

5 161

-83

-87

UO 21

Energi

3 157

2 704

-453

UO 22

Kommunikationer

40 056

523

40 579

39 784

-272

-795

Areella näringar, landsbygd och

UO 23

livsmedel

19 082

19 137

17 447

-1 635

-1 690

UO 24

Näringsliv

5 499

3 152

8 651

8 501

3 002

-149

UO 25

Allmänna bidrag till kommuner

75 563

125

75 689

75 691

128

UO 26

Statsskuldsräntor m.m.

23 170

23 361

191

UO 27

Avgiften till Europeiska unionen

29 680

30 407

727

Förändring av anslagsbehållningar

-4 305

4 305

Summa

806 317

7 487

813 804

786 389

-19 928

-27 415

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i

Riksgäldskontoret, netto

21 565

-9 225

-30 790

Kassamässig korrigering

1 261

3 409

2 148

Summa utgifter m.m. på statens budget

829 143

7 487

836 630

780 573

-48 570

-56 057

Anm.: Med statens budget avses här den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2009, exkl. tilläggsbudget

150

s. 151 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

5.3.3 Indragningar

Under 2010 har det gjorts indragningar av

anslagsmedel

uppgående

till

totalt

32 525 miljoner

kronor. Det

är en

minskning

med 1 784 miljoner kronor jämfört med 2009. De 30 största indragningarna svarar för 94 procent av totalbeloppet under 2010. I tabell 5.21 särredovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Den

största indragningen

uppgick

till

7 175 miljoner

kronor

och

avser

bidrag

till

arbetslöshetsersättning

och

aktivitetsstöd. Den

näst

största

indragningen

uppgick

till

3 215 miljoner

kronor

och

avser

avgiften

till

Europeiska unionen. Båda dessa indragningar avser indragning av anslagssparande.

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.21 Indragningar 2010

Miljoner kronor

Anslag

01 04 001

Regeringskansliet m.m.

243

06 01 001

Förbandsverksamhet och beredskap

464

06 01 002

Fredsfrämjande förbandsinsatser

791

07 01 001

Biståndsverksamhet

180

09 01 004

Tandvårdsförmåner m.m.

1 778

09 01 005

Bidrag för läkemedelsförmånerna

133

Kostnader för statlig

09 04 005

assistansersättning

200

Stimulansbidrag och åtgärder inom

09 05 001

äldrepolitiken

613

10 01 001

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

2 928

10 01 002

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

1 221

11 01 003

Bostadstillägg till pensionärer

168

12 01 002

Föräldraförsäkring

815

Kommunersättningar vid

13 01 002

flyktingmottagande

251

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

14 01 002

aktivitetsstöd

7 175

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

14 01 003

program och insatser

2 480

14 01 004

Lönebidrag och Samhall m.m.

475

14 01 011

Bidrag till lönegarantiersättning

672

15 01 002

Studiemedel m.m.

1 264

Utveckling av skolväsende,

förskoleverksamhet och

16 01 005

skolbarnsomsorg

199

Fortbildning av lärare och

16 01 010

förskolepersonal

352

Särskilda utgifter inom universitet och

16 02 054

högskolor m.m.

212

Omstrukturering av kommunala

18 01 002

bostadsföretag

106

19 01 002

Transportbidrag

137

Europeiska regionala

19 01 003

utvecklingsfonden perioden 2007-2013

1 082

Sanering och återställning av

20 01 004

förorenade områden

218

Stöd för konvertering från

21 01 008

direktverkande elvärme m.m.

154

22 01 002

Väghållning

206

Intervention och exportbidrag för

23 01 012

jordbruksprodukter

278

26 01 001

Räntor på statsskulden

2 557

27 01 001

Avgiften till Europeiska unionen

3 215

Övriga indragningar

1 958

Summa

32 525

151

s. 152 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.3.4 Överskridanden

Medgivna överskridanden

Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Regeringen beslutade om tre medgivna överskridanden för 2010.

Tabell 5.22 Medgivna överskridanden 2010

Miljoner kronor

Medgivet över- Utnyttjat medgivet

Anslag

skridande

överskridande

Ersättningar och

08 01

bostadskostnader

175

170

Bolagsverket:

Finansiering av

24 01

likvidatorer

Summa

176

171

I statens budget anvisades 2 253 miljoner kronor på det under utgiftsområde 8 Migration upp- förda anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostna- der . På tilläggsbudget anvisades ytterligare 940 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 175 miljoner kronor (regeringsbeslut den 10 februari 2011). Hela anslagskrediten på 319 miljoner kronor utnyttjades. Av det medgivna överskridandet utnyttjades 170 miljoner kronor.

I statens budget anvisades 8 miljoner kronor på det under utgiftsområde 24 Näringsliv upp- förda anslaget 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer . Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 1 miljon kronor (regeringsbe- slut den 4 november 2010). Hela anslagskrediten på 0,8 miljoner kronor utnyttjades. Nästan hela det medgivna överskridandet utnyttjades också.

5.3.5 Begränsningsbelopp

Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras un- der året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. Regeringen anger i regleringsbrev att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp. Under 2010 har reger- ingen främst beslutat om begränsningsbelopp inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Tabell 5.23 Utgiftsbegränsande åtgärder 2010

Miljoner kronor

Utgifts-

Disponibla medel

efter belopps-

område

Anslag

Anslagsnamn

begränsning

Utfall

Regerings-

1.4

kansliet m.m

7 039

6 304

Genom en ändring i Regeringskansliets re- gleringsbrev i juli 2010 beslutade regeringen för anslaget 1:4 Regeringskansliet m.m att högst 200 miljoner kronor av anslagssparandet från 2009 fick användas.

5.4 Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- område närmare. Tabellerna visar utfallet på de största anslagen inom utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall avviker från budgeten mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas om utfallet avviker mer än 50 procent. Anslagen redovisas under de utgiftsområden de tillhör i budgeten för 2010. Tabellen innehåller följande beloppsuppgifter: anvisat i statens budget 2010, tilläggsbudget 2010, utfall 2010, skillnad mellan statens budget och utfall 2010, skillnad mellan statens budget och utfall 2010 i procent samt utfall 2009. Efter tabellen kommenteras skillnaden mot statens budget, totalt och för vissa anslag. Anslag med de beloppsmässigt största skillnaderna kommenteras. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses här summan av ingående ram- överföringsbelopp, anvisade medel på statens budget och tilläggsbudget, medgivna över- skridanden samt indragningar. Avslutningsvis jämförs utfallet för utgiftsområdet 2010 med utfallet 2009. De beloppsmässigt största skillna- derna per anslag kommenteras.

Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs på liknande sätt för posterna Förändring av an- slagsbehållningar, Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassa- mässig korrigering, vilka ingår på budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

En mer utförlig redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget 2010.

152

s. 153 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tabell 5.24.UO 01 Rikets styrelse

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

0104001

Regeringskansliet m.m.

6 705

134

6 305

-401

-6,0

6 842

0105001

Länsstyrelserna m.m.

2 305

2 321

0,7

2 532

0102002

Riksdagens förvaltningsanslag

663

657

-6

-0,9

636

0108002

Presstöd

567

570

0,4

551

0106001

Allmänna val och demokrati

303

272

-31

-10,2

195

0101001

Kungliga hov- och slottsstaten

125

141

13,2

102

Övriga anslag

1 436

1 390

-45

-3,2

1 293

Summa

12 105

148

11 657

-448

-3,7

12 152

Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 11 657 miljoner kronor och var därmed 448 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m.

blev 6 305

miljoner kronor, vilket

är

401 miljoner

kronor lägre än anvisat i

den

ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på en lägre aktivitetsnivå under valår, effektiviseringar och omställningar av organisationen och återhållsamhet i verksam- heten för att klara kommande omräkningstal för priser och löner. I vårtilläggsbudgeten tillfördes anslaget 113 miljoner kronor, dels för att kompensera kostnaden som den förändrade växelkursen för den svenska kronan hade medfört för utrikesrepresentationen, dels för att finansiera utredningsverksamhet. I hösttilläggs- budgeten tillfördes anslaget ytterligare 21 miljoner kronor för avvecklingskostnader för ett antal utlandsmyndigheter. Vidare har nya villkor för utlandsstationerad personal på utlandsmyndigheterna införts 2007 till följd av ändrad skattelagstiftning, vilket höjt ersättnings- nivåerna.

Den 1 januari 2009 överfördes ansvaret för bl.a. djurskyddskontrollen från kommunerna till länsstyrelserna. Genomförandet av reformen, i syfte att få en kvalitetssäkrad och likvärdig

djurskyddskontroll i hela landet, försenades på grund av medelsbrist. Under året anvisades därför anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m.

11 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Under 2010 blev utfallet för utgiftsområdet 495 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än 2009. Utgifterna på anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 537 miljoner kronor (7,9 procent) lägre främst på grund av ordförandeskapet i EU år 2009.

Utgifterna på anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. blev 211 miljoner kronor lägre än 2009. Den 1 januari 2010 överfördes verksamhet avseende yrkesmässig trafik och körkort till Transportstyrelsen. Till Socialstyrelsen över- fördes samtidigt verksamheten för social tillsyn. Dessa förändringar avser samtliga länsstyrelser.

Utfallet på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 77 miljoner kronor högre än föregående år. Det avser kostnader för de allmänna valen 2010 till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.

153

s. 154 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tabell 5.25 UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

0201005

Statliga tjänstepensioner m.m.

10 147

10 101

-46

-0,4

9 992

0201009

Statistiska centralbyrån

516

493

-23

-4,5

501

0201012

Riksgäldskontoret

304

283

-21

-7,0

260

0201011

Finansinspektionen

264

263

-0,1

238

0201016

Finansmarknadsforskning

Övriga anslag

940

974

3,6

1 015

Summa

12 171

12 144

-27

-0,2

12 006

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning inklusive utgifter för de statliga tjänstepensionerna.

Utfallet uppgick till 12 144 miljoner kronor och blev därmed 27 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänste- pensioner m.m. blev 10 101 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det är främst kostnaden för statliga grupplivförmåner och premiebefrielser som har blivit lägre.

Utfallet för anslaget 1:9 Statistiska central-

byrån blev

493 miljoner kronor,

vilket är

23 miljoner

kronor lägre än budget. På

tilläggsbudget

anvisades emellertid

5 miljoner

kronor för att påskynda arbetet med att säkerställa en god kvalitet i Statistiska centralbyråns statistikprodukter, då det visat sig att det funnits kvalitetsbrister i statistiken.

Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 263 miljoner kronor, vilket i stort sett är samma belopp som i den ursprungliga budgeten. På tilläggsbudget anvisades sammanlagt 21 miljoner kronor främst för att stärka

regelverket och intensifiera arbetet med tillsynen av de finansiella företagen och marknaderna.

Det gäller arbete både på internationell nivå och inom EU för att minska risken för allvarliga finansiella kriser. Vidare måste åtgärder vidtas för att Sverige bättre ska leva upp till internationella regelverk och för att stärka samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

På tilläggsbudget tillfördes ett nytt anslag 1:16 Finansmarknadsforskning med 30 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2010 anför regeringen att denna summa årligen ska anvisas för finansmarknadsforskning. Verket för innovationssystem (Vinnova) har fått i uppdrag att genomföra en långsiktig satsning på denna forskning. Vinnova har beslutat att fördela medlen för att bland annat möjliggöra centra för fiansmarknadsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm, Göteborgs universitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

För utgiftsområdet blev utfallet 138 miljoner kronor (1,1 procent) högre än 2009. Utgifterna på anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

ökade med 109 miljoner kronor (1,1 procent). Det beror på att såväl förmånsutbetalningarna som antalet förmånstagare har ökat under året.

154

s. 155 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tabell 5.26 UO 03 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

0301001

Skatteverket

6 472

220

6 230

-242

-3,7

6 326

0301002

Kronofogdemyndigheten

1 710

1 621

-89

-5,2

1 630

0301003

Tullverket

1 552

1 534

-18

-1,2

1 478

Summa

9 734

226

9 385

-349

-3,6

9 434

Utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter.

Utfallet uppgick till 9 385 miljoner kronor och blev därmed 349 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens

budget.

Utfallet för

anslaget

1:1

Skatteverket blev

6 230 miljoner

kronor,

vilket

är 242 miljoner

kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 240 miljoner kronor. En väsentlig orsak var tillkommande ofinansierade arbetsuppgifter under åren 2006-2009. Resultatet blev en återhållsam rekrytering och en allmän åtstramning av utgifterna under 2010. Under året anvisades anslaget två belopp på tilläggs- budget om sammanlagt 220 miljoner kronor. Den 1 juni 2009 började Skatteverket utfärda id- kort och efterfrågan har varit större än väntat

under 2010. För att Skatteverket skulle kunna utfärda id-kort på ett effektivt sätt tillfördes 20 miljoner kronor för detta ändamål. Till följd av nya arbetsuppgifter och större ärendevolymer än beräknat anvisades ytterligare 200 miljoner kronor i hösttilläggsbudgeten för att säkerställa att Skatteverket skulle kunna genomföra verksamheten.

Anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten anvisades 6 miljoner kronor på tilläggsbudget. Arbetet mot organiserad brottslighet har stärkts och nya underrättelsecentra har inrättats i vilka Kronofogdemyndigheten förväntas delta.

För utgiftsområdet blev utgifterna 49 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än 2009. Skatte- verkets kostnader minskade med 96 miljoner kronor (1,5 procent). Utöver ovan nämnda förklaring så beror det lägre utfallet bl.a. på ökade intäkter från AP-fonderna och premiepensionssystemet.

155

s. 156 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tabell 5.27 UO 04 Rättsväsendet

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

0401001

Polisorganisationen

19 147

18 883

-264

-1,4

17 967

0401006

Kriminalvården

7 312

7 164

-148

-2,0

6 782

0401005

Sveriges Domstolar

4 613

4 572

-41

-0,9

4 418

Övriga anslag

4 768

4 868

2,1

4 477

Summa

35 840

35 486

-354

-1,0

33 645

Utgiftsområdet omfattar bl. a. myndigheter inom polisväsendet, domstolsväsendet, åklagar- väsendet, kriminalvården samt anslaget för rättsliga biträden.

Utfallet uppgick till 35 486 miljoner kronor och blev därmed 354 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. De senaste åren har stora satsningar gjorts på rättsväsendet. Under 2010 uppnåddes regeringens mål om 20 000 poliser, vilket är fler än Sverige någonsin tidigare haft. Antalet åklagare och domare är också högre än någonsin tidigare. Även Kriminalvården har fått kraftiga resursförstärkningar.

På anslaget 1:1 Polisorganisationen anvisades 14 miljoner kronor på tilläggsbudget. 15 miljoner kronor överfördes från anslagen 1:2

Studiemedel m.m. och 1:3 Studiemedelsräntor m.m. , under utgiftsområde 15 Studiestöd, till polisorganisationens anslag och anslaget minskades dessutom med 1 miljon kronor för att finansiera ökningen av det uppförda anslaget 2:1 Kustbevakningen under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Antalet platser på polisutbildningen ökade under ett antal år, vilket innebar att studiemedelskostnaderna ökade. Detta finansierades genom att medel från polisorga-

nisationens anslag överfördes till anslagen för studiemedel och studiemedelsräntor. Under 2010 minskade behovet av antalet utbildnings- platser på polisutbildningen, eftersom målet om 20 000 poliser uppnåtts. Antagningen av sökande till utbildningen har anpassats för att bibehålla denna nivå. Under 2010 antogs 140 polisaspiranter jämfört med de 1 708 som antogs 2008.

Under 2010 blev utgifterna för Rättsväsendet 1 842 miljoner kronor (5,5 procent) högre än 2009. För anslaget 1:1 Polisorganisationen blev utgifterna 916 miljoner kronor (5,1 procent) högre än föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på ökade personalkostnader till följd av att antalet årsarbetskrafter inom polisväsendet har ökat. Utgifterna på anslaget 1:6 Kriminalvården har ökat med 382 miljoner kronor (5,6 procent), vilket till stor del beror på att nya anstalter, häkten och avdelningar har tagits i bruk. Vad gäller övriga delar av rättsväsendet har utgifterna även ökat på bland annat anslagen 1:12 Rättsliga biträden m.m.

(183 miljoner kronor), 1:5 Sveriges domstolar

(154 miljoner kronor) och 1:3 Åklagar- myndigheten (115 miljoner kronor).

156

s. 157 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Tabell 5.28 UO 05 Internationell samverkan

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

0501001

Bidrag till vissa internationella organisationer

1 410

100

1 475

4,6

1 312

0501002

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

139

-2

122

-18

-12,6

125

Övriga anslag

409

402

-8

-1,9

378

Summa

1 958

100

1 998

2,0

1 815

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Utfallet uppgick till 1 998 miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor (2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

I statens budget anvisades 1 410 miljoner kronor för anslaget 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer . Utfallet blev 1 475 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner

kronor högre än beräknat i statens budget. Anslaget höjdes med 100 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälet till ökningen var att Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) fredsbevarande operationer blev högre än väntat.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 182 miljoner kronor (10 procent) högre än 2009. Utfallet för anslaget 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 162 miljoner kronor högre än 2009, vilket beror på de ökade bidragen till FN:s fredsbevarande operationer.

157

s. 158 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Tabell 5.29 UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

0601001

Förbandsverksamhet och beredskap

19 882

20 581

699

3,5

18 913

0601003

Anskaffning av materiel och anläggningar

10 848

-451

10 324

-524

-4,8

8 599

Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel

0601004

och anläggningar

5 977

423

6 399

422

7,1

6 398

0601002

Fredsfrämjande förbandsinsatser

2 537

2 219

-318

-12,6

1 615

0602004

Krisberedskap

1 171

-9

1 214

3,6

1 487

0602001

Kustbevakningen

990

860

-130

-13,1

820

Gemensam radiokommunikation för skydd och

0602005

säkerhet

211

255

21,0

199

0601007

Officersutbildning m.m.

275

245

-30

-11,0

208

0601006

Totalförsvarets pliktverk

167

-13

143

-24

-14,4

160

0601009

Totalförsvarets forskningsinstitut

112

79,5

Internationella materielsamarbeten,

0601011

industrifrågor och exportstöd m.m.

109

-10

-15

-13,4

102

0602003

Ersättning för räddningstjänst m.m.

-16

-77,7

060602 2008

Materiel och anläggningar

229

Övriga anslag

3 250

3 214

-36

-1,1

3 289

Summa

45 501

45 665

164

0,4

42 106

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Utfallet uppgick till 45 665 miljoner kronor och var därmed 164 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 20 581 miljoner kronor, vilket är 699 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Det innebär att Försvarsmakten under 2010 har utnyttjat anslagssparandet från 2009. Utfallet på anslaget blev högre bland annat för att vissa omstrukturerings- och avvecklings- kostnader med anledning av uppsägningar till följd av internationell arbetsskyldighet blev högre an beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 10 324 miljoner kronor, 524 miljoner lägre än anvisat på statens budget.

Utfallet på anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev 6 399 miljoner kronor, 422 miljoner högre än vad som anvisades i budgeten. Från och med 2009 finns två anslag för försvarsmateriel på statens budget. Tidigare redovisades allt

försvarsmateriel på samma anslag. Försvarsmakten har fortsatt kvalitetssäkringen av vilken verksamhet som ska definieras som anskaffning respektive vidmakthållande och därmed redovisas under respektive anslag. I vårtilläggsbudgeten minskades med anledning av denna kvalitetssäkring de anvisade medlen på anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar med 451 miljoner kronor samtidigt som anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar ökades med 423 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 318 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än anvisat på statens budget. Det beror främst på att regeringen beslutat om

insatsramar

som

kan

summeras

till

2 257 miljoner

kronor,

vilket

understiger

anvisade medlen på

statens budget med

280 miljoner kronor.

Utfallet på anslaget 2:1 Kustbevakningen blev

130 miljoner

kronor

(13,1 procent) lägre

än

budget. Det medför att det utgående anslagsspa- randet på anslaget blev 305 miljoner kronor. Det stora anslagssparandet beror i huvudsak på till- förda medel av engångskaraktär, till exempel en- gångstilldelning av anslag för räntekostnader på

158

s. 159 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

förskott till leverantörer, vitesersättningar för försenad leverans av kombinationsfartyg, försäk- ringsersättningar efter flygplansolycka och in- täkter vid försäljning av fartyg. Anslagssparandet beror även på lägre kostnader för drift, under- håll, avskrivningar och ränta med anledning av att vissa fartyg inte är levererade och tagna i pro- duktion. På tilläggsbudget anvisades anslaget 1 miljon kronor med anledning av att riksdagen har beslutat att införa en fast gräns för sjöfylleri (prop. 2009/10:76, bet 2009/10:CU14, rskr.2009/10:238). De nya reglerna trädde i kraft den 1 juni 2010.

Utgifterna för anslaget 2:5 Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet blev 44 miljoner kronor (21 procent) högre än anvisat på budgeten. Anslaget ska bland annat finansiera underskottet i den avgiftsfinansierade så kallade rakelverksamheten och hade ett ingående över- föringsbelopp på 353 miljoner kronor. Rakelsy- stemet är Sveriges nationella kommunikations- system för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och för att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet och hälsa. Det utgående överföringsbeloppet 2010 blev 308 miljoner kronor och är hänförligt till att driftsättningen av stora investeringar skett se- nare än beräknat vilket medförde lägre kostnader och därmed mindre behov av underskottsfinan-

Skr. 2010/11:101

siering med anslag. Underskott som finansierats med anslag uppgår till 111 miljoner kronor 2010.

Anslaget 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut anvisades 50 miljoner på tilläggsbudget för att säkerställa tillgången på nationell vetenskaplig expertkompetens avseende kemiska, bakteriolo- giska, radiologiska och nukleära stridsmedel (CBRN-stridsmedel). Utgifterna för detta upp- gick till 51 miljoner kronor.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 3 559 miljoner kronor (8,5 procent) högre än fö- regående år.

Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökade med 1 668 miljoner kronor (8,8 procent) jämfört med föregående år. Framförallt är det personalkostnader och mate- rielunderhållskostnader som ökat. Försvars- makten har under 2010 cirka 1 500 fler årsar- betskrafter redovisade än 2009. Merparten av dessa avser personalkategorin gruppbefäl, solda- ter och sjömän, vilket är en följd av det nya sy- stemet med ett anställt försvar som innebär att personalrelaterade verksamhetskostnader ökar.

Utfallet på anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ökade med 1 725 miljoner kro- nor (20,1 procent) i enlighet med fastställd inve- steringsplan.

Utfallet på anslaget 1:2 Fredsfrämjande för- bandsinsatser ökade med 604 miljoner kronor (37,4 procent), främst med anledning av ökad ambitionsnivå och högre kostnader avseende in- satsen i Afghanistan.

159

s. 160 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tabell 5.30 UO 07 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

0701001

Biståndsverksamhet

24 685

-548

24 304

-381

-1,5

27 125

0702001

Reformsamarbete i Östeuropa

1 278

1 308

2,4

1 408

Övriga anslag

1 056

1 057

0,0

1 067

Summa

27 019

-520

26 669

-351

-1,3

29 600

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- lingssamarbete och reformsamarbete i Östeu- ropa.

Utfallet uppgick till 26 669 miljoner kronor och var därmed 351 miljoner kronor (1,3 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens bud- get.

Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 24 304 miljoner kronor, vilket är 381 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget minskades med 548 miljoner kronor på tilläggsbudget. Detta bidrog till att fi- nansiera ökningar av det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 1:2 Ersättningar och boendekostnader och det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete . Att redovisa kostnader för såväl biståndsadmi- nistration som flyktingmottagande inom biståndsramen är förenligt med OECD:s bi- ståndskommitté DAC:s (Development Assistance Committee) kriterier för utvecklings- bistånd.

År 2010 blev utgifterna

för utgiftsområdet

2 931 miljoner kronor (9,9

procent) lägre än

2009. Till övervägande del avser detta anslaget 1:1 Biståndsverksamhet , som minskade med 2 821 miljoner kronor (10,4 procent). Anslags- tilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakli- gen baserad på Bruttonationalinkoms- tens(BNI)utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen

beslutat om för varje enskilt år och är för närvarande en procent av BNI. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen.

Det totala svenska biståndet under ett år rap- porteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa med- lemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat bud- getår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än ut- giftsområde 7, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskriv- ningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd inom utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bi- stånd som finansieras över EU:s reguljära bud- get. Biståndsramen för 2010 uppgår till 31 434 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.31 redovisas DAC- rapporteringen för åren 2001-2010. Det preliminära utfallet för 2010 är 0,97 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen.

Tabell 5.31 Utfall för bistånd 2001–2010

Miljoner kronor

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Totalt utbetalt

bistånd 1

17 220

19 554

19 388

19 996

25 120

29 161

29 320

31 607

34 713

32 602

Totalt bistånd i pro-

cent av BNI 2

0,77

0,83

0,79

0,78

0,94

1,02

0.93

0,98

1,12

0,97

1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.

2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

160

s. 161 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.8 Utgiftsområde 8 Migration

Tabell 5.32 UO 08 Migration

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

0801002

Ersättningar och bostadskostnader

2 253

940

3 480

1 227

54,5

2 904

0801001

Migrationsverket

2 010

2 166

156

7,8

2 114

0801006

Offentligt biträde i utlänningsärenden

184

177

89,4

225

Kostnader vid domstolsprövning i

0801005

utlänningsärenden

179

131

-48

-26,7

166

Från EU-budgeten finansierade insatser för

0801008

asylsökande och flyktingar

130

114

-16

-12,3

112

Övriga anslag

1 086

1 024

-62

-5,7

999

Summa

5 751

1 174

7 092

1 341

23,3

6 521

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige.

Utfallet uppgick till 7 092 miljoner kronor och var därmed 1 341 miljoner kronor (23,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 3 480 miljoner kronor. Det är 1 227 miljoner kronor (54,5 procent) högre än anvisat i statens budget. De högre utgifterna beror främst på att genomsnittligt antal asylsökande blev högre än vad som ursprungligen beräknades och att utgifterna för ensamkommande barn och ungdomars boende ökade mer än beräknat. För att finansiera de

ökade

utgifterna

anvisades

ytterligare

940 miljoner

kronor

på

tilläggsbudget.

Regeringen höjde även anslagskrediten och medgav att anslaget fick överskridas med sammanlagt 175 miljoner kronor. Av detta

utnyttjades hela anslagskrediten på 319 miljoner kronor samt 170 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Utgifterna på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 177 miljoner kronor. Det är 83 miljoner kronor (89,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget anvisades 184 miljoner kronor på tilläggsbudget. Orsaken var ett ökat högre antal asylsökande och därmed fler asylärenden än vad som antogs i den ursprungliga budgeten.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 571 miljoner kronor (8,8 procent) högre än 2009. Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 576 miljoner kronor (19,9 procent) högre än 2009. Det genom- snittliga antalet asylsökande har ökat med 7 625 personer (32 procent) jämfört med 2009. Antalet ansökningar om asyl från serbiska medborgare ökade med 5 770 under 2010. Antalet ensamkommande barn och ungdomar ökade med 143 personer (6,4 procent).

161

s. 162 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tabell 5.33 UO 09 Hålsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

0901005

Bidrag för läkemedelsförmånerna

23 200

23 067

-133

-0,6

22 267

0904005

Kostnader för statlig assistansersättning

19 297

18 879

-418

-2,2

17 567

0901004

Tandvårdsförmåner m.m.

6 593

4 909

-1 685

-25,6

5 515

Stimulansbidrag och åtgärder inom

0905001

äldrepolitiken

2 040

1 810

-230

-11,3

1 712

0901009

Prestationsbunden vårdgaranti

1 000

0906002

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

189

279

47,8

141

0904002

Vissa statsbidrag inom handikappområdet

228

-55

173

-55

-24,2

178

0902009

Insatser för vaccinberedskap

-83

-97,2

Övriga anslag

6 075

-1

5 896

-180

-3,0

5 607

Summa

58 708

56 015

-2 693

-4,6

53 065

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårds- politik, Folkhälsopolitik, Stöd till personer med funktionsnedsättning, Handikappolitik, Äldre- politik, Socialtjänstpolitik, Barnrättspolitik, Forskningspolitik samt Socialstyrelsen.

Utfallet uppgick till 56 015 miljoner kronor och var därmed 2 693 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 34 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1: 5 Bidrag för

läkemedelsförmånerna

uppgick

till

23 067 miljoner kronor

enligt gällande

avtal

mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Det anvisade beloppet i budgeten var

23 200 miljoner

kronor. Anslaget svarar för

41 procent av

de totala utgifterna inom

utgiftsområdet. Utfallet för anslaget 3:5

Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 18 879 miljoner kronor, vilket är 418 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I budgeten förutsågs en ökningstakt av utgifterna med nästan 10 procent, enligt utfallet blev ökningstakten 7,5 procent. Den lägre öknings- takten beror på att antalet assistansberättigade inte ökat i samma takt som förväntat.

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 4 909 miljoner kronor, vilket är 1 685 miljoner kronor lägre än i statens budget.

Orsaken till detta är en lägre efterfrågan än förväntat i budgeten.

Utfallet för anslaget 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 810 miljoner kronor, vilket är 230 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Avvikelsen hänför sig i

huvudsak

till

anslagsposten

Investeringsstöd

som redovisas av Boverket.

Utfallet

på

det

nya

anslaget

1:9

Prestationsbunden vårdgaranti eller den s.k. ”kömiljarden” uppgick till 1 000 miljoner kronor. Anslaget används för statsbidrag till de landsting som uppfyller villkoren för vårdgaranti dvs. lyckas hålla sina vårdköer korta.

Under 2010 anvisades ursprungligen 189 miljoner kronor på anslag 6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. För att slutföra omstruktureringar av Statens institutions- styrelses verksamhet under 2010 tillfördes ytterligare 90 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Jämfört med 2009 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 950 miljoner kronor (5,6 procent). Utfallet för anslaget 4:5 Kostnader

för statlig

assistansersättning ökade

med

1 312 miljoner

kronor (7,5 procent).

Antalet

assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar per assistansberättigad har ökat.

162

s. 163 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Tabell 5.34 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

1001002

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

65 962

65 295

-667

-1,0

72 271

1001001

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

21 602

20 574

-1 028

-4,8

22 877

1002001

Försäkringskassan

7 181

260

7 256

1,0

7 459

1001004

Arbetsskadeersättningar m.m.

4 638

4 496

-142

-3,1

5 058

1001003

Handikappersättningar

1 236

1 226

-10

-0,8

1 242

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom

1001006

hälso- och sjukvård

1 000

1001005

Ersättning för kroppsskador

-1

-2,4

1002002

Inspektionen för socialförsäkringen

-13

-25,2

Summa

101 719

260

99 933

-1 786

-1,8

109 969

Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid sjuk- dom och handikapp, främst sjukpenning och sjukersättningar. Det innefattar även myndig- heterna Försäkringskassan och sedan den 1 juli 2009 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

Utfallet för

utgiftsområdet

uppgick till

99 933 miljoner

kronor och

blev därmed

1 786 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 65 295 miljoner kronor, vilket är 667 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än anvisat i budgeten. Detta förklaras dels av ett minskat inflöde från långtidssjukskrivning, dels av att ett ökat antal personer lämnar sjukersättning för ålderspension.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 20 574 miljoner kronor, vilket är 1 028 miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Antalet sjukpenningdagar uppgick till 31,7 miljoner nettodagar, vilket är 0,8 miljoner dagar (2,5 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Medelersättningen per nettodag blev 512 kronor, vilket är 9 kronor högre än i budgeten.

Utgifterna på anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 7 256 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (1,0 procent) högre än anvisat i budgeten. I vårtilläggsbudgeten tillfördes an- slaget 285 miljoner kronor och i hösttilläggs- budgeten minskades anslaget med 25 miljoner kronor. Tillskottet på vårtilläggsbudgeten avser

bl.a. ökade resurser för ärendehandläggningen av aktivitetsstöd.

Utfallet på anslaget 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen blev 39 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (25,2 procent) lägre än i

budgeten.

Utfallet

för

utgiftsområdet

blev

10 036 miljoner kronor eller 9,1 procent lägre än

2009. Det beror främst på att utfallet på anslaget

1:2 Aktivitets-

och

sjukersättningar m.m. blev

6 976 miljoner

kronor (9,7

procent)

lägre än

2009. I december

2010

fick cirka

442 800

personer aktivitets- eller sjukersättning. Det är en minskning med cirka 55 500 personer (11,1 procent) jämfört med ett år tidigare.

Utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och reha- bilitering m.m. blev 2 303 miljoner kronor (10,1 procent) lägre än 2009. I december 2010 fick cirka 125 000 personer sjukpenning, vilket är en minskning med nästan 6 700 personer eller 5,1 procent jämfört med 2009.

Utgifterna på anslaget 1:4 Arbetsskadeer- sättningar minskade med 562 miljoner kronor (11,1 procent) jämfört med 2009. Det beror främst på att antalet egenlivräntor i arbetsska- deersättningen minskade från 66 000 i genom-

snitt under 2009 till 60

800 under 2010.

För anslaget 2:1 Försäkringskassan minskade

utgifterna

med

204 miljoner

kronor

(2,7 procent)

jämfört

med 2009. Det

beror

främst på att 390 miljoner kronor överfördes till anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten inom utgifts- område 11 i samband med att denna myndighet bildades den 1 januari 2010.

163

s. 164 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Tabell 5.35 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

1101001

Garantipension till ålderspension

18 147

18 234

0,5

19 054

1101002

Efterlevandepensioner till vuxna

15 066

15 091

0,2

15 847

1101003

Bostadstillägg till pensionärer

7 304

7 091

-213

-2,9

6 907

1102001

Pensionsmyndigheten

462

138

545

18,1

1101004

Äldreförsörjningsstöd

524

511

-13

-2,4

497

Summa

41 503

138

41 473

-30

-0,1

42 304

Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och Ersättning vid dödsfall (efterlevandepensioner till vuxna). Från och med 2010 omfattar utgiftsområdet även Pensionsmyndigheten, som inrättades den 1 januari 2010.

Inkomstrelaterad ålderspension

redovisas

under avsnittet

5.4.31 Ålderspensionssystemet

vid sidan av budgeten.

Utfallet för

utgiftsområdet

uppgick till

41 473 miljoner

kronor och

blev

därmed

30 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 7 091 miljoner kronor, vilket är 213 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än anvisat i budgeten. Utgifterna på anslaget 1:1

Garantipension

till

ålderspension

blev

18 234 miljoner

kronor.

Det är 87 miljoner

kronor högre än anvisat.

Utfallet för det nya anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten blev 545 miljoner kronor. Det är 83 miljoner kronor (18,1 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. På

vårtilläggsbudgeten

anvisades

ytterligare

137,5 miljoner kronor.

Pensionsmyndigheten

finansieras via tre källor: anslag på statens budget, medel från AP-fonderna och premiepensionssystemet. På vårtilläggsbudgeten gjordes en omfördelning mellan dessa finansieringskällor.

Utfallet för utgiftsområdet blev 831 miljoner kronor (2,0 procent) lägre jämfört med 2009. Utgifterna på anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension minskade med 820 miljoner kronor (4,3 procent) jämfört med 2009. Det beror på att antalet pensionärer med garantipension successivt minskar medan antalet personer med inkomstgrundad ålderspension, som redovisas vid sidan av statens budget, ökar. Utfallet för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna

minskade

med

756 miljoner

kronor

(4,8 procent)

jämfört

med 2009. Minskningen

beror bl.a. på att antalet kvinnor med inkomstgrundande änkepension minskade från ca 342 700 till ca 334 300.

Utfallet för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 184 miljoner kronor (2,7 procent) högre än 2009. Till följd av den finansiella krisen minskade ålderspensionerna 2010, vilket medförde att den bidragsgrundande inkomsten minskade vid beräkning av bostadstillägg. Bostadstillägget ökade därmed och trenden med minskade kostnader för anslaget bröts, åtminstone tillfälligt. För 2010 tillkommer utgifter för Pensionsmyndigheten (545 miljoner kronor).

164

s. 165 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Tabell 5.36 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

1201002

Föräldraförsäkring

32 218

31 865

-353

-1,1

30 387

1201001

Allmänna barnbidrag

23 311

355

23 731

420

1,8

23 364

1201007

Pensionsrätt för barnår

5 279

5 077

1201008

Bostadsbidrag

3 352

470

3 493

141

4,2

3 372

Övriga anslag

5 753

5 809

1,0

5 880

Summa

69 913

825

70 177

264

0,4

68 080

Utgiftsområdet omfattar bl.a. Allmänna barnbidrag, Föräldraförsäkring och Bostads-

bidrag.

Utfallet för

utgiftsområdet

uppgick till

70 177 miljoner

kronor och

var därmed

264 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag blev 420 miljoner kronor högre än anvisat på statens budget och har ökat med 367 miljoner kronor jämfört med föregående år. De högre utgifterna beror främst på höjda flerbarnstillägg från 1 juli 2010. För att finansiera dessa anvisades 355 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utgifterna på anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade

med 121 miljoner kronor (3,6

procent) till

3 493 miljoner kronor, vilket är

141 miljoner

kronor högre än vad som anvisats i budgeten. Till följd av lågkonjunkturen med ett försämrat

arbetsmarknadsläge fick fler hushåll en sämre ekonomisk situation, vilket innebar att fler fick bostadsbidrag. För att finansiera de ökade utgifterna anvisades 470 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Jämfört med 2009 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 097 miljoner kronor (3,1 procent). Det är främst utgifterna på anslaget 1:2 Föräldraförsäkring som ökade med 1 478 miljoner kronor (4,9 procent) jämfört med 2009. Det beror på att antal uttagna föräldrapenningdagar ökade, bl.a. till följd av fler födda barn, och att medelersättningen per dag ökade. Antalet uttagna dagar har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009 och andelen föräldrapenningdagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010. Anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade med 121 miljoner kronor (3,6 procent) jämfört med 2009.

165

s. 166 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Tabell 5.37 UO 13 Integration och jämställdhet

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

1301002

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

4 284

400

4 516

231

5,4

4 662

1303001

Särskilda jämställdhetsåtgärder

400

513

113

28,2

477

1301005

Hemutrustningslån

-5

-63,6

Etableringsersättning till vissa nyanlända

1301003

invandrare

-7

-98,5

Övriga anslag

193

160

-33

-17,1

174

Summa

4 893

400

5 192

299

6,1

5 332

Utgiftsområdet omfattar Integration, Diskriminering och Jämställdhet.

Utfallet uppgick till 5 192 miljoner kronor och var därmed 299 miljoner kronor (6,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

För anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev utfallet 4 516 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor (5,4 procent) mer än tilldelat på statens budget. Anslaget anvisades 400 miljoner kronor ytterligare på tilläggsbudget för att regeringen bedömde att fler flyktingar kommer att tas emot i kommunerna. Utfallet är något lägre jämfört

med 2009. Under 2010 sökte 31 819 personer asyl i Sverige. Det är en ökning med knappt 32 procent jämfört med 2009. Av dessa blev 14 940 personer mottagna inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet. Det är betydligt färre personer jämfört med 2009. På anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder blev utfallet 513 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor högre än anvisat på statens budget.

Jämfört med 2009 har utfallet minskat med 140 miljoner kronor (2,6 procent).

166

s. 167 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tabell 5.38 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

1401002

aktivitetsstöd

53 706

37 626

-16 080

-29,9

32 939

1401004

Lönebidrag och Samhall m.m.

15 215

14 500

-716

-4,7

13 887

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program

1401003

och insatser

8 025

100

7 170

-856

-10,7

4 399

1401001

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

5 955

5 852

-103

-1,7

4 893

1401011

Bidrag till lönegarantiersättning

3 420

1 338

-2 082

-60,9

2 964

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-

1401006

2013

1 095

1 140

4,1

632

Övriga anslag

942

930

-12

-1,2

906

Summa

88 358

125

68 556

-19 803

-22,4

60 620

Utgiftsområdet omfattar Arbetsmarknad och arbetsliv. Området består i huvudsak av platsförmedling, arbetsmarknadspolitiska program, bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och utgifter för arbetsmarknads- politiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB.

Utfallet uppgick till 68 556 miljoner kronor och var därmed 19 803 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. På tilläggsbudget anvisades 125 miljoner kronor, varav 100 miljoner avsåg anslag 10:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser .

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 37 626 miljoner kronor, vilket är 16 080 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Arbetslösheten, där även personer som är i program med aktivitetsstöd ingår, var något högre 2010 jämfört med 2009. I genomsnitt var 416 000 personer (8,4 procent) arbetslösa under 2010. Motsvarande genomsnitt för 2009 var 408 000 personer (8,3 procent). Arbetslösheten har dock minskat under 2010. Totalt sett minskade arbetslösheten mest bland männen. En av tre arbetslösa är långtidsarbetslös, det vill säga hade sökt arbete i mer än 6 månader.

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev

7 170 miljoner kronor, vilket är 856 miljoner kronor (10,7 procent) lägre än anvisat i budgeten. Detta beror på att arbetsmarknaden förbättrades något under 2010. Under 2010 deltog i snitt 185 000 personer per månad i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. Det är en ökning med 46 procent jämfört med 2009. Omfattningen av arbets- marknadspolitiska program har ökat kraftigt under de senaste åren för att motverka en snabbt

stigande arbetslöshet under lågkonjunkturen.

Jämfört med 2009 har utgifterna

ökat

med

63 procent (2 771 miljoner kronor).

första

hand är det volymerna i garantierna som har ökat.

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 1 338 miljoner kronor, vilket är 2 082 miljoner kronor (60,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Minskningen beror främst på färre företags- rekonstruktioner och därmed färre personer som

fått

ersättning.

Under

2010

ersattes

25 356 personer,

vilket är en

minskning med

13 816 personer jämfört med 2009.

Utgifterna

för

utgiftsområdet

blev

7 936 miljoner kronor (13,1 procent) högre än 2009, vilket framför allt beror på utgifterna för aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program.

167

s. 168 Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Tabell 5.39 UO 15 Studiestöd

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

1501002

Studiemedel m.m.

13 873

258

12 347

-1 526

-11,0

11 302

1501003

Studiemedelsräntor m.m.

5 815

5 822

0,1

5 578

1501001

Studiehjälp m.m.

3 997

4 004

0,2

4 053

Övriga anslag

421

407

-14

-3,3

496

Summa

24 106

262

22 580

-1 526

-6,3

21 430

Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestöds- nämnden (CSN).

Utfallet uppgick till 22 580 miljoner kronor och var därmed 1 526 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statens budget hänför sig främst till anslaget 1:2 Studiemedel m.m. Anslaget belastas av utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. Antalet studerande med rätt till det högre bidraget har varit färre än det antal studerande som anslagets beräknade för, vilket är den främsta förklaringen till skillnaden mellan utfall och anvisade medel.

Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2010 om en tillfällig satsning på fler platser inom bl.a. yrkeshögskolan och yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning och ett ökat anslag för studiemedel från 2010. Även i tilläggsbudgeten för 2010 framgår att ytterligare satsningar som bedöms leda till ökade studiemedel föreslås. Enligt CSN har inte verksamheten genomförts i den takt som

planerats och därför blev utfallet för studiemedel lägre än vad som anvisats i statens budget. Antalet personer som fått avslag på sin ansökan om studiemedel på grund av bristande studieresultat har också ökat jämfört med föregående år vilket påverkar utfallet.

Antalet studerande som tar ut studiemedel i form av både bidrag och lån har minskat sedan studiestödsreformen 2001, vilket kan förklara skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statens budget. Antalet studerande som endast tar ut bidragsdelen under 2010 har dock ökat med 9 000 personer jämfört med föregående

år.

Antalet

studerande

med

studiemedel

(avseende

samtliga utbildningsnivåer

samt

utlandsstuderande)

uppgick

till

466 312 personer

för

2010

jämfört

med

443 942 personer

föregående år. Det innebär

en ökning med 5,0 procent. Ökningen av antalet studerande med studiemedel kan förklaras av lågkonjunktur, större ungdomskullar, ett utökat antal utbildnings- platser samt särskilda riktade satsningar inom yrkesinriktad vuxenutbildning.

Utgifterna under 2010 för utgiftsområdet blev 1 150 miljoner kronor (5,4 procent) högre än 2009 .

168

s. 169 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tabell 5.40 UO 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

Vetenskapsrådet: Forskning och

1603001

forskningsinformation

4 500

4 455

-45

-1,0

4 060

Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg

1601007

m.m.

3 660

3 658

-2

-0,1

3 658

1601015

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 842

290

3 195

353

12,4

785

Enskilda utbildningsanordnare på

1602053

högskoleområdet m.m.

2 614

2 579

-35

-1,3

2 256

1602056

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

2 173

2 172

-1

0,0

2 087

1602005

Lunds universitet: Grundutbildning

1 763

1 844

4,6

1 761

1602007

Göteborgs universitet: Grundutbildning

1 765

1 679

1602006

Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

1 695

1 733

2,2

1 393

Uppsala universitet: Forskning och

1602004

forskarutbildning

1 650

1 398

1602009

Stockholms universitet: Grundutbildning

1 642

1 537

-104

-6,4

1 449

1602003

Uppsala universitet: Grundutbildning

1 398

-1

1 358

-40

-2,8

1 266

1602013

Linköpings universitet: Grundutbildning

1 295

1 340

3,5

1 227

Stockholms universitet: Forskning och

1602010

forskarutbildning

1 336

1 190

Göteborgs universitet: Forskning och

1602008

forskarutbildning

1 285

1 140

1602011

Umeå universitet: Grundutbildning

1 210

1 246

3,0

1 157

Karolinska institutet: Forskning och

1602016

forskarutbildning

1 132

909

1602017

Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

1 079

1 121

3,9

1 037

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och

1602018

forskarutbildning

931

762

1602012

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

904

802

1602031

Malmö högskola: Grundutbildning

874

872

-2

-0,3

809

1601010

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

1 264

841

-423

-33,5

753

Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och

1601005

skolbarnsomsorg

906

757

-149

-16,5

573

1602025

Örebro universitet: Grundutbildning

666

686

2,9

606

Linköpings universitet: Forskning och

1602014

forskarutbildning

670

571

1602015

Karolinska institutet: Grundutbildning

701

640

-61

-8,7

627

1602019

Luleå tekniska universitet: Grundutbildning

631

587

-44

-7,0

542

1602027

Mittuniversitetet: Grundutbildning

521

572

9,8

474

1602033

Mälardalens högskola: Grundutbildning

594

569

-26

-4,3

523

1603010

Särskilda utgifter för forskningsändamål

118

144

21,7

Bidrag till viss verksamhet motsvarande

förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola

1601008

och gymnasieskola

152

119

-33

-21,7

115

1601013

Myndigheten för yrkeshögskolan

104

-11

-10,5

Övriga anslag

11 487

11 442

-45

-0,4

13 110

Summa

53 561

331

53 234

-327

-0,6

48 855

169

s. 170 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning och annan yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Utfallet uppgick till 53 234 miljoner kronor och var därmed 327 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 3 195 miljoner kronor. Det är 353 miljoner kronor (12,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget höjdes med 290 miljoner kronor på tilläggsbudget. Det gjordes dels för att ge fler möjlighet att bredda och utveckla sina yrkeskunskaper, dels för att motverka bristen på yrkesutbildad arbetskraft. Statens skolverk har med anledning av detta under 2010 tilldelat kommunerna 238 miljoner kronor.

Utgifterna på anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 841 miljoner kronor, vilket är 423 miljoner kronor (33,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är att antalet lärare som deltog i utbildningen blev lägre än väntat.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 4 379 miljoner kronor (9,0 procent) högre än 2009.

Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning ökade med 2 410 miljoner kronor (307,1 procent). I statens budget ökade anvisade medel på anslaget med 2 020 miljoner kronor jämfört med 2009. Orsaken är dels ökade satsningar på vuxenutbildning och yrkes- högskolan, dels att finansieringen av bidrag till kvalificerad yrkesutbildning tillkom 2010. Kvalificerad yrkesutbildning finansierades t.o.m. 2009 från anslaget 1:17 (2009) Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning . Utgifterna på detta anslag minskade med 1 387 miljoner kronor jämfört med 2009.

Utgifterna på anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökade med 395 miljoner kronor jämfört med 2009. Riksdagen beslutade att anslaget skulle öka med 470 miljoner kronor för 2010. Av detta avsåg 158 miljoner kronor finansiering av forskning och forskningens infrastruktur, 150 miljoner kronor finansiering av Aktiebolaget European Spallation Source AB (ESS) samt 80 miljoner kronor särskilda satsningar på infrastruktur.

Utgifterna på anslaget 2:53 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

ökade med 324 miljoner kronor jämfört med 2009. Orsaken är främst ökade satsningar på forskning inom vissa strategiska områden.

170

s. 171 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tabell 5.41 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

1714001

Bidrag till folkbildningen

3 260

3 166

1713001

Stöd till idrotten

1 205

1 204

-1

0,0

445

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,

Dansens Hus, Svenska rikskonserter,

1702001

Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

1 018

987

1708001

Centrala museer: Myndigheter

978

974

-4

-0,4

933

Bidrag till regional musikverksamhet samt

regionala och lokala teater-, dans- och

1702002

musikinstitutioner

812

811

-2

-0,2

780

1701006

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

-9

-89,5

Övriga anslag

4 080

4 070

-10

-0,2

3 948

Summa

11 362

11 338

-24

-0,2

10 269

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, idrott, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Utfallet uppgick till 11 338 miljoner kronor och blev därmed 24 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. En miljon kronor anvisades på tilläggsbudget.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 1 069 miljoner kronor (10,4 procent) högre än 2009.

Utgifterna för 13:1 Stöd till idrotten ökade med 170,6 procent jämfört med föregående år och det beror på att regeringen har fått riksdagens godkännande att skapa ett stabilt finansieringsstöd för idrotten. Tidigare kom merparten av pengarna för stöd till idrotten via bidrag från Svenska spel AB. Nu levereras dessa in på inkomsttitel 1482 till staten och stödet till idrotten finansieras i och med detta med anslag 13:1 Stöd till idrotten . Det så kallade idrottslyftet finansieras via Svenska spel AB till och med 2010. Från och med 2011 finansieras även idrottslyftet med anslag.

171

s. 172 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Tabell 5.42 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall

Procent

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

1802004

Lantmäteriet

473

477

0,7

491

1801004

Räntebidrag m.m.

454

441

-12

-2,7

697

1802001

Boverket

199

198

-1

-0,4

204

Investeringsbidrag för anordnande av

183111 2006

hyresbostäder

163

264

1801002

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

-22

-86

-88,3

-6

Stöd för att underlätta för enskilda att ordna

1801003

bostad

-28

-49

-98,4

Övriga anslag

272

268

-5

-1,7

255

Summa

1 546

1 559

0,9

1 906

I utgiftsområdet ingår utgifter för Bostadsmarknad, Hållbart samhällsbyggande och Konsumentpolitik.

Utfallet uppgick till 1 559 miljoner kronor och var därmed 13 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet på äldreanslaget från 2006 31:11

Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder blev 163 miljoner kronor. Utfallet för detta anslag blev 101 miljoner kronor (38,2 procent) lägre än 2009. Boverket har fått behålla anslagssparande för att kunna betala ut

de intecknade bidragen. Utgifterna för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev 441 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (36,7 procent) lägre än 2009. Stödet i form av räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder och investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder kommer att gradvis avvecklas och de sista utbetalningarna beräknas göras under första halvåret 2012.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 347 miljoner kronor (18,2 procent) lägre än 2009.

172

s. 173 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Tabell 5.43 UO 19 Regional tillväxt

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

1901003

2007-2013

1 425

1 410

-15

-1,0

1 300

1901001

Regionala tillväxtåtgärder

1 496

1 386

-110

-7,3

1 516

1901002

Transportbidrag

499

366

-133

-26,7

376

Övriga anslag

Summa

3 420

3 179

-241

-7,1

3 204

Utgiftsområdet omfattar huvudsakligen medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt

utbetalningar

från

Europeiska

regionala

utvecklingsfonden.

Utfallet för

utgiftsområdet

uppgick till

3 179 miljoner

kronor

och

var

därmed

241 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 uppgick till 1 410 miljoner kronor vilket är 15 miljoner kronor lägre än anvisat. Jämfört med föregående år har utbetalningarna ökat med 110 miljoner kronor. Under 2010 uppgick beslutade medel till projekt till 1 630 miljoner kronor. Totalt beslutade medel för programperioden uppgick till 6 654 miljoner kronor, vilket motsvarar 79 procent av programperiodens budget.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 366 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Fortfarande syns effekterna av den globala ekonomiska krisen 2008 genom att företagen minskat sina leveranser och därmed har färre transporter. Företag och underleverantörer inom fordonsindustrin drabbades hårt, men en återhämtning har skett under 2010. 2009 gick 8 procent av utbetalt transportbidrag till företag inom fordonsindustrin, medan branschen under 2010 fått nära 11 procent. Eftersom företagen söker transportbidrag ett halvt år i efterhand blir det en viss fördröjning i effekten på utbetalt transportbidrag. Av de 366 miljoner kronor som betalts ut under 2010 avser 179 miljoner kronor framförallt andra halvåret 2009 och 187 miljoner kronor första halvåret 2010.

Jämfört med 2009 minskade utgifterna totalt på utgiftsområdet med 25 miljoner kronor (0,8 procent).

173

s. 174 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Tabell 5.44 UO 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

2001003

Åtgärder för biologisk mångfald

1 777

1 748

-29

-1,6

1 801

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

2002002

samhällsbyggande: Forskning

496

495

-2

-0,3

473

Sanering och återställning av förorenade

2001004

områden

595

-4

414

-180

-30,3

306

2001012

Havsmiljö

370

359

-10

-2,8

283

2001001

Naturvårdsverket

349

348

-1

-0,3

335

2001002

Miljöövervakning m.m.

304

303

-2

-0,5

307

2001013

Insatser för internationella klimatinvesteringar

280

272

-8

-2,9

276

203410 2008

Stöd till klimatinvesteringar

187

267

2001010

Klimatanpassning

117

138

17,7

2001015

Hållbara städer

200

-103

-51,3

2001007

Internationellt miljösamarbete

8,0

2001011 2009

Miljöbilspremie

349

Övriga anslag

689

686

-3

-0,4

606

Summa

5 245

5 161

-83

-1,6

5 161

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik som bl.a. består av natur-, vatten och miljövård och Miljöforskning vilket främst består av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Utfallet uppgick till 5 161 miljoner kronor och var därmed 83 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 414 miljoner kronor, vilket är 180 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på förseningar i planerade och pågående projekt.

Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev 103 miljoner kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror på eftersläpningar av utbetalningarna.

Utfallet för äldreanslaget 34:10 Stöd till klimatinvesteringar blev 187 miljoner kronor.

Utfallet för äldreanslaget 1:11 Miljöbilspremie blev 41 miljoner kronor. Utbetalningarna avser till största delen bidrag som beslutats under 2009, men utbetalats i januari 2010. Miljöbilspremien upphörde den 1 juli 2009.

År 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet lika stora som 2009. Utfallet för äldreanslaget 1:11 Miljöbilspremie minskade däremot med 308 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökade med 109 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer ökade från 6 miljoner kronor 2009 till 97 miljoner kronor 2010. Anslaget infördes 2009. Utfallet för anslaget 1:12 Havsmiljö ökade med 76 miljoner kronor.

174

s. 175 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Tabell 5.45 UO 21 Energi

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

2101005

Energiforskning

1 332

1 062

-269

-20,2

1 115

2101012

Elberedskap

250

235

-15

-5,9

2101001

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

237

231

-6

-2,5

153

2101013

Energieffektiviseringsprogram

270

210

-60

-22,2

Stöd för konvertering från direktverkande

2101008

elvärme m.m.

281

128

-153

-54,5

2101011

Energiteknik

122

108

-14

-11,1

2101004

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

107

53,0

181

2101008 2009

Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler

699

Övriga anslag

596

617

3,6

760

Summa

3 157

2 704

-453

-14,3

3 045

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet, vilket bland annat hanteras av Statens energi- myndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket Svenska kraftnät.

Utfallet uppgick till 2 704 miljoner kronor och var därmed 453 miljoner kronor (14,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev 1 062 miljoner kronor, vilket är 269 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att flera av projekten inom en särskild satsning på framförallt demonstrationsanläggningar för andra generationens biodrivmedel har blivit försenade på grund av statsstödsprövning.

Utfallet för anslaget 1:8 Stöd för konvertering

från direktverkande

elvärme

m.m.

blev

153 miljoner

kronor

lägre

än

anvisat.

Förklaringar till detta är en låg inströmning av ärenden och att utbetalningar för ett antal stora ärenden har förskjutits till 2011.

Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft blev 37 miljoner kronor högre än statens budget. Det

beror på att bidrag till investeringar i storskaliga vindkraftsetableringar betalades ut under 2010.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 341 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än 2009.

Utfallet för äldreanslaget 1:8 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler minskade med 694 miljoner kronor. Under 2010 var det endast kvarvarande beviljade stöd som betalades ut.

Utfallet för det nya anslaget 1:12 Elberedskap blev 235 miljoner kronor. Anslaget syftar till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap. De förbrukade medlen har under året främst använts till ersättning till beredskaps- reserven, utökad batterikapacitet av stamstationer som har betydelse för åter- uppbyggnad av elsystemet efter ett elavbrott och säkerhetshöjande åtgärder i viktiga elanläggningar.

Utfallet för det nya anslaget 1:13

Energieffektiviseringsprogram blev 210 miljoner kronor. Anslaget är ett femårigt program för energieffektivisering under åren 2010-2014. Det används för förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete och energieffektivisering i kommuner och landsting.

175

s. 176 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Tabell 5.46 UO 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

2201002

Väghållning

20 646

20 250

-396

-1,9

21 017

2201004

Banhållning

14 942

15 041

0,7

15 446

2201005

Trafikverket

1 160

-5

1 124

-36

-3,1

Från EG-budgeten finansierade stöd till

2201016

Transeuropeiska nätverk

349

490

536

188

53,9

315

Ersättning för särskilda tjänster till

2202002

funktionshindrade

149

130

-19

-12,5

104

Driftsäker och tillgänglig elektronisk

2202005

kommunikation

195

113

-82

-41,9

2202004

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

-13

-70,6

Övriga anslag

2 599

2 585

-14

-0,5

3 672

Summa

40 056

523

39 784

-272

-0,7

40 573

Utgiftsområdet omfattar Transportpolitik och Politiken för informationssamhället.

Utfallet uppgick till 39 784 miljoner kronor och var därmed 272 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I tilläggsbudget anvisades 523 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:2 Väghållning uppgick till 20 250 miljoner kronor och blev därmed 396 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det lägre utfallet beror på förseningar i investeringsprojekten. Utfallet för anslaget 1:4 Banhållning uppgick till 15 041 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor högre än anvisat.

Dock fanns

en ingående behållning på

416 miljoner

kronor. Anslaget anvisades

dessutom 17 miljoner kronor på tilläggsbudget för bland annat kostnader för åtgärder förknippade med den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens Järnvägar.

Anslaget 1:16 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk fick på tilläggsbudget ytterligare 490 miljoner kronor då EU-kommissionen i december 2009 fattade beslut om att tilldela svenska infrastruktur- projekt ytterligare 46 miljoner euro. Förseningar i investeringsprojekten har gjort att medlen ännu inte utnyttjats i sin helhet.

Jämfört med 2009 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 789 miljoner kronor (1,9 procent). Orsaken till det högre utfallet 2009 är att anslagen 1:2 Väghållning och 1:4 Banhållning finansierade engångskostnader då Banverket och Vägverkets produktionsenheter bolagiserades under 2009. Bortsett från de engångskostnader som uppstod under 2009 har dock utgifterna för infrastruktur ökat. Banverket och Vägverket gick den 1 april 2010 upp i Trafikverket som numera har ansvaret för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet samt väg- och järnvägsinvesteringar.

176

s. 177 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tabell 5.47 UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

2301011

Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

8 175

7 119

-1 055

-12,9

6 970

2301023

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 966

-14

3 018

1,7

2 414

Från EG-budgeten finansierade åtgärder för

2301024

landsbygdens miljö och struktur

2 655

2 377

-278

-10,5

1 724

Intervention och exportbidrag för

2301012

jordbruksprodukter

1 008

471

-536

-53,2

760

2301002

Insatser för skogsbruket

219

-15

372

153

69,6

322

2301007

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

150

107

217

44,5

289

2301015

Strukturstöd till fisket m.m.

52,1

Övriga anslag

3 882

-24

3 831

-51

-1,3

3 875

Summa

19 082

17 447

-1 635

-8,6

16 369

Utgiftsområdet omfattar bland annat verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skogsbruk, jakt, djur, landsbygd och rennäring.

Utfallet uppgick till 17 447 miljoner kronor och var därmed 1 635 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. blev 7 119 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att valutakursen på euro blivit lägre än vad som antogs i budgeten för 2010.

Utgifterna under anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 536 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Främsta orsaken är att priserna på världsmarknaden är fortsatt höga och därmed blev behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgärder mindre.

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket blev 372 miljoner kronor. Det är 153 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen beslutade 2005-2008 om extra medel för åtgärder med anledning av stormen Gudrun 2005. Åtgärdskostnaderna var till en början låga, vilket resulterat i ett anslagssparande som tagits i anspråk under 2010.

Jämfört med 2009 ökade utgifterna inom

utgiftsområdet

med 1 079

miljoner

kronor

(7,2 procent).

Utgifterna

under

anslagen

1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade

med 603

miljoner kronor

respektive

652 miljoner

kronor. Ökningen

beror på att

fleråriga projekt inom ramen för landsbygds- programmet 2007-2013, nu kommit igång ordentligt, efter naturliga fördröjningar i den inledande fasen.

177

s. 178 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tabell 5.48 UO 24 Näringsliv

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

2401021

Kapitalinsatser i statliga bolag

3 100

3 063

3 062

306 178,8

1 298

Verket för innovationssystem: Forskning och

2401002

utveckling

1 904

1 877

-27

-1,4

1 859

2401015

Rymdverksamhet

687

668

-19

-2,7

699

2401005

Näringslivsutveckling m.m.

566

567

0,3

530

Övriga anslag

2 342

2 326

-16

-0,7

2 178

Summa

5 499

3 152

8 501

3 002

54,6

6 565

Utgiftsområdet omfattar Näringspolitik samt Utrikeshandel, handels- och investerings- främjande.

Utfallet uppgick till 8 501 miljoner kronor och var därmed 3 002 miljoner kronor högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Avvikelsen beror dels på svenska statens deltagande i nyemission i SAS AB i april med 1 063 miljoner kronor i syfte att stärka bolagets kapitalstruktur, dels på att regeringen under december bildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB som ska förbättra finansieringssituationen för företag i norra Sveriges inland. Bolaget tillfördes 2 000 miljoner kronor. Med anledning av detta anvisades anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag totalt 3 100 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Utfallet på anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 567 miljoner kronor, endast 2 miljoner kronor mer än anvisat på statens budget. Anslaget anvisades ytterligare 51 miljoner kronor på tilläggsbudget och av dessa avsåg 40 miljoner kronor medel till ett projekt som utvecklar elbilsteknik på Innovatums teknikpark i Trollhättan. 47 miljoner användes till detta projekt 2010. Anslaget används även för

lån/garantier till svensk industri i samband med delfinansiering av utvecklingsarbete i civila

flygindustriprojekt.

För

detta

budgeterades

75 miljoner kronor

men

endast

18 miljoner

kronor utnyttjades. Detta är anledningen till att anslagsutfallet är nära de ursprungligt anvisade medlen, trots att 51 miljoner kronor anvisades på tilläggsbudget.

I statens budget anvisades 8 miljoner kronor på anslaget 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer . Regeringen medgav att anslags- posten 1 Finansiering av likvidatorer fick överskridas med 1 miljon kronor (regerings- beslut den 4 november 2010). Hela anslags- krediten på 0,8 miljoner kronor utnyttjades. Nästan hela det medgivna överskridandet utnyttjades också. Anslaget får användas för utgifter i samband med finansiering av likvidatorer.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 937 miljoner kronor högre än 2009. Ökningen förklaras främst av att regeringen tillförde 2 000 miljoner kronor till Inlandsinnovation AB. Även under 2009 genomförde SAS AB en nyemission. Då tillförde staten 1 298 miljoner kronor till bolaget.

178

s. 179 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Tabell 5.49 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

2501001

Kommunalekonomisk utjämning

72 749

0,0

64 772

2501002

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

2 808

125

2 933

125

4,5

2 808

Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och

2501004 2009

landsting

14 000

Övriga anslag

35,7

Summa

75 563

125

75 691

128

0,2

81 589

Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.

Utfallet uppgick till 75 691 miljoner kronor och var därmed 128 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden mot anvisat i budgeten hänför sig i huvudsak till anslaget 1:2

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader . Anslaget anvisades på tilläggsbudget 125 miljoner kronor efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Det statliga utjämnings- bidraget för LSS-kostnader finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121,

Utjämningsavgift för LSS-kostnader ).

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 4 000 miljoner kronor (7,2 procent) lägre än

2009. Minskningen beror på att det under 2009 lämnades tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting med 14 000 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning ökade med 7 977 miljoner kronor. 4 000 miljoner kronor avsåg en tillfällig generell höjning av statsbidraget för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänster som kommun- sektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn. Ökningen av anslaget avsåg också kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas medföra minskning av kommunal- och landstingsskatt med 3 500 miljoner kronor. Därtill tillkom ytterligare ett antal regleringar mellan staten och kommunsektorn.

179

s. 180 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Tabell 5.50 UO 26 Statsskuldsräntor m.m

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

2601001

Räntor på statsskulden

23 000

23 252

252

1,1

31 143

Riksgäldskontorets provisionskostnader i

2601003

samband med upplåning och skuldförvaltning

160

109

-51

-32,0

212

2601002

Oförutsedda utgifter

-9

-90,6

2601004 2009

Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning

5 107

Summa

23 170

23 361

191

0,8

36 463

Utgiftsområdet omfattar främst Räntor på statsskulden men dessutom Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning samt Oförutsedda utgifter. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Riksgäldskontoret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.

Utfallet för

utgiftsområdet

uppgick till

23 361 miljoner

kronor och

var därmed

191 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av stats- skuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgälds- kontorets upplånings- och skuldförvaltnings- teknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Därmed påverkas anslaget endast av realiserade valutakursdifferenser. Anslaget påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas, dvs. de högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna, som också redovisas under ränteanslaget. Inkomsterna redovisas under posten ”Räntor på in- och utlåning”. Se tabell 5.51.

Tabell 5.51 Räntor på statsskulden 2006–2010

Miljarder kronor

Utfall

2006

2007

2008

2009

2010

Räntor på lån i

svenska kronor

37,9

38,6

39,1

25,0

28,0

22,8

Räntor på lån i

utländsk

valuta 1

10,5

10,9

9,6

7,7

5,0

3,4

Över- (-)

/underkurser

(+) vid

emission

-4,0

-3,5

-8,0

-10,8

-8,0

-11,2

Summa räntor

44,4

46,0

40,7

21,9

25,0

15,0

Räntor på in-

och utlåning 1

-6,1

-5,4

-4,8

-6,5

-5,0

-7,8

Valutakursförl

uster

(+)/vinster (-)

6,3

2,5

-6,5

13,9

1,0

7,8

Kursförluster

(+)/vinster (-)

5,9

4,2

3,9

1,6

3,5

8,1

Övrigt

-1,2

-0,1

-0,2

0,2

-1,5

0,2

Summa

ränteutgifter

49,3

47,2

33,1

31,1

23,0

23,3

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1,3 miljarder kronor 2010) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.

Utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 23 252 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget.

Utfallet för statsskuldsräntorna var det lägsta sedan 1980, vilket främst förklaras av rekordlåga räntenivåer. Totalt sett låg räntorna på statsskulden nära budgeterat belopp men på posterna under anslaget uppstod stora skillnader.

Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 5 188 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget, vilket framför allt förklaras av lägre marknadsräntor än de som låg till grund för beräkningarna. Årsgenomsnittet för 5-årsräntan blev 0,8 procentenheter lägre än väntat. De låga

180

s. 181 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

marknadsräntorna bidrog också till att

inkomsterna

av överkurs vid

emission blev

3 157 miljoner

kronor högre

än beräknat i

statens budget. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 1 571 miljoner kronor lägre än förväntat till följd av en starkare krona och lägre utländska marknadsräntor. Ett lägre lånebehov än beräknat bidrog också till lägre utgifter för statsskuldsräntor. I statens budget beräknades ett lånebehov på 106 114 miljoner kronor medan utfallet för lånebehovet blev 1 052 miljoner kronor, således 105 062 miljoner kronor lägre. Därav påverkade dock endast 74 355 miljoner kronor ränteanslaget. Resterande del berodde på att utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev lägre än beräknat, vilket inte påverkar anslagsutfallet.

Riksbankens lån i Riksgäldskontoret och lån till andra länder (i Euro och US dollar) har

medfört

ökade

ränteinkomster

med

1 346 miljoner kronor

och en motsvarande

ökning av ränteutgifterna. I tabell 5.51 redovisas detta brutto (se not) medan Riksgäldskontoret i sin årsredovisning redovisar netto.

Tabell 5.52 Räntor och valutakurser 2006–2010 årsgenomsnitt

Utfall

2006

2007

2008

2009

2010

Ränta 5 år

3,5

4,2

3,8

2,5

3,1

2,3

Ränta 6

mån %

2,4

3,6

3,9

0,4

0,6

TCW-

index 1

127,3

125,2

127,1

140,2

139,4

129,2

SEK/EUR

9,25

9,61

10,62

10,38

9,54

SEK/USD

7,38

6,76

6,59

7,66

7,61

7,20

1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.

Valutakursförlusterna (netto) blev 6 817 miljoner kronor högre än beräknat, trots att kronan blev starkare än väntat (eurokursen 8,1 procent lägre än budgeterat och dollarkursen 5,4 procent lägre). Hur stora valutakursförluster respektive -vinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom kan denna post påverkas av eventuella placeringar i utländska valutor.

Även kursförlusterna blev högre än budgeterat, med 4 636 miljoner kronor. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än

Skr. 2010/11:101

marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Utfallet på anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning blev 51 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida detta anslag, vilket inte behövdes för 2010. Under 2009 utnyttjades bemyndigandet senast då utfallet uppgick till 212 miljoner kronor, vilket var 52 miljoner kronor högre än vad som anvisats av riksdagen.

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 13 101 miljoner kronor (35,9 procent) lägre än 2009. Det lägre utfallet kan främst förklaras av att utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 7 891 miljoner kronor (25,3 procent) lägre än 2009, vilket i sin tur främst förklaras av att räntebetalningar på lån i utländsk valuta blev 4 267 miljoner kronor lägre än föregående år. Anledningen är framför allt lägre marknadsräntor och att äldre lån med hög ränta förfallit. Även räntebetalningarna på lån i svenska kronor blev lägre, med 2 196 miljoner kronor. De realiserade valutakursförlusterna blev 6 087 miljoner kronor lägre 2010, medan kursförlusterna blev 6 569 miljoner kronor högre än 2009. Sammantaget påverkade de två sistnämnda posterna avvikelsen mellan åren endast marginellt.

Vidare förklaras utgiftsområdets lägre utfall 2010 av det tillfälliga anslaget under 2009; 1:4

Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning . Anslaget uppfördes för att finansiera de utgifter som uppstod i samband med övergången till kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Utfallet på detta anslag uppgick under 2009 till 5 107 miljoner kronor medan det under 2010 endast fanns ett mindre utfall på -0,1 miljoner kronor. Det avser en korrigering från Länsstyrelsen i Skåne län som 2009 överskred sin anslagspost med detta belopp

utöver det medgivna överskridandet.

Den

okonsoliderade

statsskulden

minskade

under

2010 med

37 702 miljoner kronor

till

1 151 468 miljoner

kronor, trots att

utfallet

på

statens

budget

blev

ett underskott

på

1 052 miljoner kronor. Det beror främst på att orealiserade valutakursvinster minskade stats- skulden med 25 422 miljoner kronor. Orealiserade valutakursvinster påverkar inte budgetsaldot.

181

s. 182 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Oförutsedda utgifter

Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 0,9 miljoner kronor, vilket är 9,1 miljoner kronor lägre än anvisat i budget (se tabell 5.53).

Under 2010 har 935 565 kronor betalats ut från detta anslag avseende 4 förlikningar.

För att finansiera dessa utgifter ska indrag göras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:5 Sveriges Domstolar med 500 869 kronor. Dessutom ska 424 696 kronor

finansieras från utgiftsområde 1, anslaget 1:4 Regeringskansliet och 10 000 kronor från utgiftsområde 9.

Tabell 5.53 Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetal- ningar 2009 och 2010

Kronor

Summa 2010, 4 ärenden

935 565

Summa 2009, 6 ärenden

417 100

182

s. 183 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 5.54 UO 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2010

2009

2701001

Avgiften till Europeiska unionen

29 680

30 407

727

2,4

19 192

Summa

29 680

30 407

727

2,4

19 192

Utgiftsområdet omfattar avgiften till Europeiska unionen.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (den fleråriga budgetramen). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas brutto- nationalinkomst (BNI), revideringar av baser för mervärdesskatt, förändringar i valutakurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Utfallet uppgick till 30 407 miljoner kronor och var därmed 727 miljoner kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Ökningen beror på att Sveriges BNI och mervärdesskattebas för tidigare år justerades upp jämfört med tidigare prognoser.

Jämfört med 2009 ökade avgiften till Europeiska unionen med 11 215 miljoner kronor (58 procent). Den låga avgiften 2009 förklaras främst med att Sverige fick tillbaka för mycket inbetalda medel för 2007 och 2008 när ett nytt system för beräkning av medlemsländernas avgifter började gälla med retroaktiv verkan från 2007.

183

s. 184 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 5.55 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2006–2010

Miljoner kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Ingående ramöverföringsbelopp

25 404

34 593

40 731

37 003

45 320

Anvisat i statens budget

725 209

733 129

725 519

734 948

787 451

Tilläggsbudget

11 072

12 961

38 174

39 143

7 487

Utnyttjade medgivna överskridanden

108

171

Indragningar

-11 027

-18 112

-25 435

-21 075

-29 959

Utfall

716 066

721 917

742 057

744 807

763 028

Utgående ramöverföringsbelopp

34 593

40 719

37 003

45 320

47 443

Förändring av anslagsbehållningar

9 189

6 126

-3 727

8 316

2 123

Budgeteringen av förbrukning av anslags- behållningar är i statens budget inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräknades till -4 305 miljoner kronor i budgeten för 2010. Det innebar en budgeterad ökning av anslags- behållningarna. Posten utgör ett netto mellan å ena sidan anslagsbehållningar från föregående budgetår och å andra sidan sparade medel från aktuellt budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.

Nettosumman av förändring av anslags- behållningar 2010, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m ., framgår av tabell 5.55 Anslagsbehållningarna ökade under 2010 från 45 320 miljoner kronor vid ingången av året till 47 443 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade således med 2 123 miljoner kronor under året. Jämfört med beräkningen i budgeten ökade alltså anslagsbehållningarna mindre än beräknat.

Indragningar av anslagsmedel

uppgick

till

29 959 miljoner kronor under

året. År

2009

ökade anslagsbehållningarna med 8 316 miljoner kronor.

I tabell 5.56 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar överstigande 1 000 miljoner kronor under något av åren 2006– 2010.

Den största anslagsbehållningen i slutet av 2010 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd (16 080 miljoner kronor). Behållningen på detta anslag ökade med 8 905 miljoner kronor under 2010. Anslagsbehållningen för anslaget 1:3 Kostnader

för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 1 109 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 524 miljoner kronor i förhållande till året innan. I budgeten anvisades 3 420 miljoner kronor på anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning . Utfallet blev 1 338 miljoner kronor, vilket medförde att anslagsbehållningen blev 2 082 miljoner kronor.

Anslagsbehållningen för anslaget 1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade från 1 233 miljoner kronor 2006 till 3 649 miljoner kronor 2009. För 2010 minskade behållningen med 1 900 miljoner kronor. För anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade anslagsbehållningen från 1 137 miljoner kronor till 584 miljoner kronor i slutet av 2010.

För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskade anslagsbehållningen från 2 498 miljoner kronor 2006 till 594 miljoner kronor 2010.

Den största minskningen av anslagsbehållning mellan 2009 och 2010 har anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen . Behållningen minskade från 3 215 miljoner kronor 2009 till 727 miljoner kronor 2010.

Anslagen 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:24 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har båda anslagsbehållningar som överstiger 2 000 miljoner kronor de två senaste åren.

Under respektive utgiftsområde finns förklaringar till större förändringar av anslags- behållningarna.

184

s. 185 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5. 56 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 miljard kronor under något av åren 2006–2010

Miljoner kronor

Anslag

2006

2007

2008

2009

2010

06 01 001

Förbandsverksamhet och beredskap

905

320

697

1 211

06 06 02

2008

Anskaffning av materiel och anläggningar

1 557

-75

334

07 01 001

Biståndsverksamhet

2 498

1 268

936

940

594

09 01 004

Tandvårdsförmåner m.m.

-38

1 364

1 778

1 685

10 01 001

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

1 233

2 611

3 121

3 649

1 749

10 01 002

Aktivitets- och sjukersättning m.m.

1 748

-136

1 404

1 137

584

12 01 002

Föräldraförsäkring

1 076

737

741

278

13 01 002

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

130

1 061

226

144

14 01 002

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

588

8 176

6 546

7 175

16 080

14 01 003

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

591

504

1 951

2 633

1 109

14 01 011

Bidrag till lönegarantiersättning

288

361

320

672

2 082

14 01 006

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013

290

1 182

1 520

1 475

15 01 002

Studiemedel m.m.

1 848

1 358

1 112

755

1 275

18 31 11

2006

Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder

1 228

821

444

180

18 34 01

2003

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

1 331

1 330

117

19 01 004

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013

300

1 063

1 214

146

22 01 002

Väghållning

-87

-100

-352

871

1 077

23 01 011

Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

662

544

112

1 134

23 01 023

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

713

1 491

1 634

2 129

2 045

Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

23 01 024

miljö och struktur

990

1 512

2 135

2 409

27 01 001

Avgiften till Europeiska unionen

2 654

2 020

-1 404

3 215

-727

185

s. 186 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.4.29 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas posten Myndigheters m.fl. in- och ut- låning i Riksgäldskontoret, netto, dvs. Riks- gäldskontorets nettoutlåning, samt en kassamässig korrigeringspost på budgetens ut- giftssida. För 2010 blev utfallet för Riksgälds- kontorets nettoutlåning - 9 225 miljoner kronor. Beräkningen i statens budget uppgick till 21 565 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och budgeten blev således -30 790 miljoner kro- nor. I tabell 5.57 specificeras de största posterna.

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndig- heter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs normalt av utlå- ning till Centrala studiestödsnämnden (CSN) för finansiering av studielån samt utlåning för infrastrukturinvesteringar. Nedan beskrivs pos- terna i den ordning de återfinns i tabellen.

Pensionsmyndighetens inbetalningar av premiepensionsmedel beräknades i statens budget uppgå till 29 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 30 203 miljoner kronor, dvs. 1 203 miljoner kronor högre än i statens budget. Utbetalningarna av premie-

pensionsmedel

inklusive

ränta

blev

30 104 miljoner

kronor, vilket

i stort

sett

överensstämde med budgetens beräkning på

30 000 miljoner kronor.

Totalt

ökade

behållningarna

på

myndigheternas räntekonton och vissa särskilda

räntebelagda

konton

under 2010

med

7 815 miljoner

kronor,

vilket minskade

netto-

utlåningen. De myndigheter som ökat sina behållningar mest under året är Försvarets materielverk med 2 552 miljoner kronor samt Lunds universitet, Skatteverket, Karolinska universitetet, Rikspolisstyrelsen och Krono- fogdemyndigheten. Försvarsmakten minskade däremot sin behållning med 1 862 miljoner kronor. Se tabell 5.58.

Tabell 5.57 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-

Utfall

2010

SB 2010

2009

Premiepensionsmedel,

inbetalning

-30 203

-29 000

-1 203

-29 223

Premiepensionsmedel,

utbetalning

30 104

30 000

104

30 261

Myndigheters

räntekonton, se

separat tabell 5.58

-7 815

-9 950

CSN, studielån m.m.

5 895

6 000

-105

5 641

Investeringslån

myndigheter

1 193

1 136

Insättningsgaranti

-109

-4

Kärnavfallsfonden

-300

-566

Stabilitetsfonden, se

separat tabell 5.59

-4 733

-2000

-2 733

2 880

Trafikverket,

infrastrukturlån

5 777

7 000

-1 223

4 273

Exportkreditnämnden

638

-38

Statliga bolag

Lån till Botniabanan

562

1 000

-438

1 455

Vinstmedel Svenska

.Spel AB

1 200

Lån till Svensk-

Danska

Broförbindelsen AB

160

225

Lån till Swedavia

2 313

Tillfällig placering

Apoteket AB

-5 923

Övriga statliga bolag

-223

-154

Affärsverk

Affärsverket Statens

Järnvägar

-804

268

Luftfartsverket

-3 240

-578

Övriga affärsverk

142

182

Lån till Riksbanken

-4 259

95 252

Lån till andra länder

1 552

7000

-5 448

874

Övrigt, netto

1539

Summa

-9 225

21 565

-30 790

104 674

1 Endast vissa delposter är specificerade.

186

s. 187 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Tabell 5.58 Myndigheters räntekonto

Miljoner kronor

Utfall 2010

Utfall 2009

Försvarets materielverk

-2 552

-1 076

Försvarsmakten

1 862

-2 414

Trafikverket

379

-2 907

Lunds universitet

-725

-683

Skatteverket

-541

-170

Karolinska universitetet

-497

-347

Rikspolisstyrelsen

-416

-549

Kronofogdemyndigheten

-409

Göteborgs universitet

-396

-200

Regeringskansliet

-392

-409

Uppsala universitet

-343

-176

Kungl. Tekniska högskolan

-329

Domstolsverket

-322

Stockholms universitet

-303

-203

Garantireserver

-40

-23

Övriga räntekonton

-2 791

-530

Ökning av behållningar, netto

-7 815

-9 950

Skr. 2010/11:101

Ränteinkomsterna uppgick till 66 miljoner kronor medan Övriga finansiella intäkter blev 14 miljoner kronor. I tabell 5.59 redovisas stabilitetsfondens påverkan på nettoutlåningen sedan bildandet 2008.

Tabell 5.59 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 2008–2010

Miljoner kronor

Typ av transaktion

Utfall 2008

Utfall 2009

Utfall 2010

Kapitaltillskott från

anslag

-15 000

Nordea, nyemission

5 610

Nordea, aktieutdelning

-686

Carnegie

2 283

-1 227

-689

Bankgarantiavgifter

-1 546

-1 979

Stabilitetsavgifter

-1 314

Administrativa

kostnader m.m.

-28

Ränteinkomster m.m.

-80

Utfall nettoutlåningen

(kontoförändring)

-12 745

2 880

-4 733

Centrala studiestödsnämndens lån i Riksgälds- kontoret för studielån och hemutrustningslån

beräknades i

statens

budget öka

med

6 000 miljoner

kronor.

Utfallet

blev

5 895 miljoner kronor, dvs. 105 miljoner kronor lägre än beräknat.

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings- tillgångar som används i statens verksamhet. Sådana investeringslån till myndigheter ökade nettoutlåningen med 1 193 miljoner kronor.

Behållningen på stabilitetsfondens konto, som inrättades 2008 för finansiering av stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut, ökade med 4 733 miljoner kronor 2010, vilket innebär en minskad nettoutlåning. Detta är 2 733 miljoner kronor mer än beräknat. I beloppet ingår

aktieutdelning

från Nordea Bank AB om

686 miljoner

kronor och en delbetalning

avseende försäljningen av aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB om 689 miljoner kronor. Bankgarantiavgifterna, som betalas in till stabilitetsfonden, uppgick till 1 979 miljoner kronor och stabilitetsavgifterna, som 2010 har betalats in för första gången, uppgick till 1 314 miljoner kronor. Förvaltningskostnaderna

för fonden

blev 15 miljoner kronor, vilket är

7 miljoner

kronor lägre än den ram på

22 miljoner

kronor som regeringen fastställt.

Banverket och Vägverket slogs ihop den 1 april 2010 och blev Trafikverket. Trafikverket ökade under 2010 sina infrastrukturlån i Riksgälds- kontoret med 5 777 miljoner kronor, vilket var1 223 miljoner kronor mindre än beräknat i statens budget.

Det statliga bolaget Botniabanan AB ökade under 2010 sitt lån med 562 miljoner kronor. Projektet färdigställdes under året och bolaget har under andra hälften av 2010 börjat amortera på lånet som i slutet av 2010 uppgick till 16 665 miljoner kronor. I statens budget beräk- nades en ökning av dessa lån med 1 000 miljoner kronor.

Luftfartsverkets flygplatser bolagiserades un- der 2010 och bolaget Swedavia AB bildades som även tog över Luftfartsverkets infrastrukturlån om 3 240 miljoner kronor. Bolaget har därefter återbetalat 927 miljoner kronor och väntas åter- betala resterande del under de kommande tre åren.

I juni 2010 placerades Apotekets försälj- ningsinkomster om 5 900 miljoner kronor till- fälligt i Riksgäldskontoret i enlighet med beslut av regeringen, vilket inte var känt vid beräk- ningen av statens budget. Det innebar att netto- utlåningen minskade med detta belopp samt med räntan på 23 miljoner kronor.

Lån till andra länder beräknades i statens bud- get belasta nettoutlåningen med 7 000 miljoner

187

s. 188 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

kronor. Någon utbetalning till Lettland har inte gjorts under 2010 och väntas inte heller göras längre fram. Lettlands ekonomiska läge har sta- biliserats och de räknar inte längre med att be- höva låna från Sverige. Lån till Island betalades under 2010 ut med 1 552 miljoner kronor. Där- med har hälften av det totalt beviljade Islandslå- net utbetalats under 2009 och 2010.

Det lån som Riksbanken tog i Riksgäldskon- toret under 2009 har under 2010 sjunkit med 4 259 miljoner kronor till följd av valutakursför- ändringar.

I posten Övrigt, netto ingår bl.a. 320 miljoner kronor som avser Försvarets materielverk. Därav utgörs 1 172 miljoner kronor av minskad inlå- ning och 852 miljoner kronor av minskad utlå- ning.

Under 2010 blev utfallet för Riksgäldskonto-

rets

nettoutlåning

sammantaget

113 898 miljoner

kronor lägre än

2009,

vilket

främst

beror på

att Riksbanken

under

2009

lånade motsvarande 95 252 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareser- ven. Under 2010 har lånet minskat med 4 259 miljoner kronor på grund av valutakurs- förändringar. Riksbankslånet förklarar därmed 99 511 miljoner kronor av den lägre nettoutlå- ningen mellan åren.

Resterande skillnad mellan åren beror till stor del på att nettoutlåningen i april 2009 belastades med 5 610 miljoner kronor vid statens delta- gande i nyemissionen i Nordea medan utdel- ningen på dessa aktier minskade nettoutlåningen med 686 miljoner kronor 2010. Vidare har Apotekets försäljningsinkomster tillfälligt mins- kat nettoutlåningen med 5 923 miljoner kronor 2010. Ytterligare en förklaring är bankernas för- sta inbetalning av stabilitetsavgifter som mins- kade nettoutlåningen med 1 314 miljoner kronor 2010.

5.4.30 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering ingår i statens budget. Detta för att saldot på statens budget ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan bud- getens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens cen- tralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korriger- ingar uppstår dels till följd av periodiseringsskill-

nader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera.

För 2010 blev utfallet för Kassamässig korri- gering 3 409 miljoner kronor. Beräkningen i statens budget var 1 261 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och budget blev således 2 148 miljoner kronor och utgjordes till övervägande delen av EU-avgiften. I tabell 5.60 nedan framgår de delposter som är möjliga att specificera.

Tabell 5.60 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

Utfall

SB 2010

Utfall-

Utfall

2010

SB 2010

2009

EU-betalningar avgift

2 065

1 161

Effekter av övergången

657

-1 865

till kostnadsmässiga

anslag

Venantius-lån

604

1 392

Ränteperiodisering

-14

302

Övrigt

-1 261

Summa

3 409

1 261

2 148

-270

Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en viss kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgälds- kontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos Riksgäldskontoret. Eftersom tid- punkten för anslagsbelastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korri- geringar vid såväl anslagsbelastningen som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2010 en kas- samässig korrigering på 2 065 miljoner kronor till följd av att kommissionen rekvirerade högre belopp än de avgifter som anslagsavräknades under året.

Övergången till kostnadsmässig anslagsavräk- ning för myndigheternas förvaltningsutgifter har medfört en kassamässig korrigering på 657 mil- joner kronor. Korrigeringen uppstod beroende på att Försvarsmakten under 2009 inte fick hela det belopp som anslagsavräknats på det tillfälliga anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmäs-

188

s. 189 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

sig avräkning, under utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m., insatt på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret. En del av beloppet betalades ut till Försvarsmakten under 2010 och reste- rande belopp kommer att betalas ut under kommande år fram till 2013, varför detta ger upphov till kassamässiga korrigeringar åt motsatt håll jämfört med 2009. Denna post var medräk- nad i statens budget.

År 2007 övertog Riksgäldskontoret gäldenärs-

ansvaret för

Venantius AB:s lån på drygt

4 100 miljoner

kronor. Återbetalningarna av

dessa lån medför kassamässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Även denna post, som för 2010 uppgick till 604 miljoner kronor, var medräknad i statens budget.

Redovisningen på anslaget för statsskulds- räntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgäldskonto- rets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev -14 miljoner kronor för 2010.

Posten Övrigt, som uppgick till 97 miljoner kronor, är en restpost som till stor del är hänför- lig till skillnader mellan tidpunkten för anslags- avräkning och tidpunkten för betalning.

Den kassamässiga korrigeringen för 2010 blev 3 679 miljoner kronor högre än 2009. Det är främst korrigeringen avseende övergångseffek- ten till kostnadsmässig avräkning för Försvars- makten som bidrog till en ökning med 2 522 miljoner kronor. Korrigeringen för betal- ningen av EU-avgiften blev 904 miljoner högre än 2009.

5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten belastar inte statens budget. De in- går emellertid i de utgifter som omfattas av ut- giftstaket för staten. Ålderspensionssystemet består av en fördelningsdel och en premiereserv- del. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alter- nativt finansieras av, Första – Fjärde AP-fon- derna.

Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögen- hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administrerades av Premiepensionsmyndig- heten t.o.m. 2009. Den 1 januari 2010 bildades

Skr. 2010/11:101

Pensionsmyndigheten med ansvar för hela den allmänna ålderspensionen.

Enligt beslut av EU:s statistikorgan Eurostat får fonderade pensionssystem inte räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det innebär att premiereservdelen och utbetalningar av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). Premiepen- sion betalas ut från premiepensionssystemet.

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. I rörelsens kostnader för För- sta - Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvalt- ningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. Provi- sionskostnader redovisas som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade av- gifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och an- delar för vilka återbetalning medges före vinst- delning och där återbetalning bedöms som san- nolik, redovisas som en del av tillgångarnas an- skaffningsvärde. De ingår inte i de administra- tionskostnader som redovisas i tabell 5.61. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under pos- ten rörelsens kostnader i tabellen.

Tabell 5.61 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

Utfall

Utfall-SB

Utfall- SB

Utfall

Procent

2010

2009

AP-fonderna,

pensionsutgifter

220 757

220 204

-553

-0,3

217 413

Administrations-

utgifter

2 744

2 694

-50

-1,8

2 389

varav

Pensionsmyndig-

heten m.fl.

myndigheter

1 029

922

AP-fonderna,

rörelsens kostnader

820

808

AP-fonderna,

provisions-

kostnader

477

489

AP-fonderna,

prestations-

baserade avgifter

368

170

Summa

223 501

222 897

-604

-0,3

219 802

189

s. 190 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

I budgetpropositionen för 2010 beräknades ut- gifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten uppgå till 223 501 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 222 897 miljoner kronor och var därmed 604 miljoner kronor lägre än beräk- nat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 220 204 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor överfördes från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänste- män inom EU som har begärt detta. Pensionsut- betalningarna var därmed 553 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än beräknat.

Administrationskostnaderna för inkomstpen- sionen uppgick totalt till 2 694 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor lägre än beräknat. Ersättningen från AP-fonderna till Pensions- myndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyn- digheten och Konjunkturinstitutet för administ- ration uppgick till 1 029 miljoner kronor (regeringsbeslut 2009-12-17).

AP-fondernas administrationskostnader (rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter) uppgick totalt till

1 665 miljoner

kronor under 2010. Rörelsens

kostnader

för

AP-fonderna uppgick till

820 miljoner

kronor, varav 84 miljoner kronor

avsåg Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och 83 miljoner kronor avsåg fondens interna och externa förvaltningskostnader. AP-fonder- nas provisionskostnader uppgick till 477 miljoner kronor och de prestationsbaserade avgifterna uppgick till 368 miljoner kronor.

Jämfört med 2009 blev utfallet för Ålderspen- sionssystemet vid sidan av budgeten 3 095 mil- joner kronor (1,4 procent) högre. Pensionsut- betalningarna från AP-fonderna ökade med 2 791 miljoner kronor (1,3 procent). Det beror på att antalet ålderspensionärer ökar. Däremot minskade utgifterna för pensioner till följd av negativ inflation, svag inkomstutveckling och

balanseringen

inom

pensionssystemet.

Mellan

2008 och

2009

ökade

utgifterna

med

18 207 miljoner kronor (9,1

procent).

Ersätt-

ningen från AP-fonderna till Pensionsmyndig- heten m.fl. myndigheter ökade med 107 miljoner kronor (11,6 procent).

AP-fondernas administrationskostnader ökade med 198 miljoner kronor (13,5 procent). Det beror på att de prestationsbaserade kostnaderna ökade från 170 miljoner kronor till 368 miljoner kronor för 2010.

5.5 Underliggande saldo och engångseffekter

Statens budgetsaldo för 2010 påverkades av betydande engångseffekter (tabell 5.62).

Tabell 5.62 Statens budgetsaldo justerat för större engångs- effekter 2010

Miljarder kronor

2010

Statens budgetsaldo

-1,1

Justering för större engångseffekter

-10,4

varav

Försäljning av aktier

Extra aktieutdelningar

-2,6

Tillfällig placering Apoteket AB

-5,9

Återbetalning Swedavia AB

-0,9

Kapitaltillskott till bolag

3,1

Lån till Riksbanken

-4,3

Lån till andra länder

1,6

Venantius AB, förfalloprofil övertagna lån

0,6

Carnegie

-0,7

Övrigt, netto

-1,3

Statens budgetsaldo justerat för större

engångseffekter

-11,5

Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot positivt med 10,4 miljarder kronor. Apoteket AB väntas göra en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek 2009. I avvaktan på beslut om denna utdelning under 2011

placerades i

juni

2010 ett

belopp om

5,9 miljarder

kronor

tillfälligt

på konto i

Riksgäldskontoret, vilket påverkat budgetsaldot positivt.

Den största engångseffekten under 2009 avsåg Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Lånet som togs i euro och dollar motsvarande ursprungligen 97 miljarder kronor. Vid utgången av 2009 hade det till följd av valutakursvinster vid omsättning av lån minskat till 95,2 miljarder kronor, vilket var det negativa belopp som påverkade budgetsaldot 2009. Under 2010 har det totala lånet av samma orsak minskat med ytterligare 4,3 miljarder kronor, vilket innebär en positiv engångseffekt 2010.

Extra utdelningar från statliga aktier innebär

en positiv

effekt

och

uppgick 2010

till

2,6 miljarder

kronor.

Det

nya

bolaget Posten

Norden AB

gjorde

extra

utdelning

på

0,7 miljarder kronor. Vidare gjorde AB Svensk Exportkredit (SEK) en extra utdelning på

190

s. 191 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

1,9 miljarder kronor motsvarande den realiserade vinsten efter skatt från försäljningen av bolagets aktier i Swedbank AB.

Det statliga bolaget Swedavia AB tog i april 2010 över Luftfartsverkets flygplatser och därmed också de lån i Riksgäldskontoret som är hänförliga till dessa. Dessa lån ska ersättas med lån på marknaden och återbetalas till Riksgälds- kontoret i den takt de förfaller t.o.m. 2013. Under 2010 har lån om 0,9 miljarder kronor återbetalats.

För att stärka det finansiella systemet i Sverige inrättades 2008 en stabilitetsfond i Riksgälds- kontoret för stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden erhöll 2010 en del av köpeskillingen, 0,7 miljarder kronor, från försäljning av aktier i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB vilka Riksgäldskontoret övertog 2008.

Negativa engångseffekter på utgiftssidan uppstod 2010 genom beslut om kapitaltillskott till SAS AB på 1,1 miljarder kronor och till det

nya bolaget

Inlandsinnovation

AB på

2,0 miljarder

kronor.

Vidare

utbetalade

Riksgäldskontoret 1,6 miljarder kronor avseende en del av lånet till Island. Därmed har hälften av det beviljade lånet utbetalats.

Justerat för engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2010 till -11,5 miljarder kronor. När engångseffekterna exkluderats erhålls ett mått på den underliggande saldoutvecklingen (statens budgets underliggande saldo).

Diagram 5.1 Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990–2010

200

150

100

-50

-100

-150

-200

-250

-300

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

Faktiskt saldo Underliggande saldo

Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var engångseffekterna negativa som en följd av stora utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter förbättrades saldot snabbt och vände till

Skr. 2010/11:101

överskott 1998. Två år senare uppgick överskottet till 102 miljarder kronor. Nästan hela överskottet bestod emellertid av engångsvisa försäljningsinkomster och över- föringar från AP-fonden. I början av 2000-talet försämrades saldona återigen, men underskotten dämpades av positiva engångseffekter även dessa år. Från 2005 visade det faktiska saldot åter överskott och ökade successivt till 2008. För 2009 visade det faktiska såväl som det underliggande budgetsaldot ett underskott. Det faktiska saldot vände från ett rekordstort överskott 2008 på 135 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Detta omslag berodde emellertid till stor del på olika engångseffekter. År 2008 tillfördes statens budget stora inkomster av aktieförsäljningar medan den 2009 belastades med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finanskrisen, främst Riksgäldskontorets upplåning för Riksbankens räkning. Även rensat för engångseffekter försvagades dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången. För 2010 visar det faktiska saldot ett underskott på 1,1 miljarder kronor och det underliggandet saldot ett underskott på 11,5 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har det faktiska saldot förbättrats med 175 miljarder kronor och det underliggande saldot med 72,4 miljarder kronor.

191

s. 192 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.6 Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget

Vid analys av och information om storleken på statens budget och påverkan på samhälls- ekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på national- räkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer som har utarbetats av bl.a. EU.

Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transaktioner (se diagram 5.2)

De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste delarna i budgeten under respektive kategori kommenteras. I tabeller visas den real- ekonomiska fördelningen av utgifterna inom utgiftsområdena på statens budget, dvs. utgifterna på statens budget exklusive

Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering.

Vidare framgår den absoluta och procentuella förändringen mellan 2010 och 2009. I tabellerna 5.64, 5.68, 5.70 och 5.71 visas de realekonomiska kategorierna för respektive utgiftsområden 2006–2010. Tabellerna 5.65, 5.66, 5.67 och 5.69 visar de största anslagen inom de största realekonomiska arterna. Tabellerna redovisas i 2010 års struktur.

Diagram 5.2 Procentuell fördelning av budgetens utgifter 2010, realekonomiskt fördelade.

Räntor 4%

Övrigt finansiellt

Investeringar 3%

Konsumtion 25%

Transfereringar

67%

192

s. 193 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.63 Realekonomisk fördelning av anslagen 2006–2010

Miljoner kronor

Procentuell

Förändring

förändring

Realekonomisk art

Utfall 2010

Utfall 2009

Utfall 2008

Utfall 2007

Utfall 2006

2009–2010

Transfereringar

530 025

523 916

502 529

510 298

523 349

6 109

1,2

varav till

Hushållssektorn

288 037

291 248

278 243

288 003

302 917

-3 211

-1,1

Kommunala sektorn

126 412

127 364

108 763

113 950

104 717

-952

-0,7

Företagssektorn

33 611

32 075

32 649

32 165

36 216

1 536

4,8

Ålderspensionssystemet

23 116

23 632

23 779

23 744

26 636

-516

-2,2

Statliga ideella

organisationer

3 730

3 419

3 314

3 307

3 257

311

9,1

Internationell verksamhet

55 119

46 178

55 782

49 129

49 606

8 941

19,4

varav till EU-institutioner

30 407

19 192

31 526

26 635

25 920

11 215

58,4

Konsumtionsutgifter

196 332

189 820

176 148

173 268

166 108

6 512

3,4

varav

Löner inklusive sociala

avgifter

105 282

103 860

98 989

95 101

91 958

1 422

1,4

Omkostnader för konsumtion

58 254

54 289

44 958

45 008

42 282

3 965

7,3

Lokaler

16 260

16 121

15 569

15 341

14 126

139

0,9

Utgifter för försvarsändamål

6 634

6 540

9 199

10 976

10 837

1,4

Sociala naturaförmåner

9 902

9 010

7 433

6 842

6 905

892

9,9

Investeringsverksamhet

20 445

20 434

18 390

15 391

15 000

0,1

Räntor

29 087

36 727

39 574

52 595

54 952

-7 640

-20,8

varav räntor på

statsskulden

23 252

31 143

33 126

47 161

49 374

-7 891

-25,3

Finansiella transaktioner

10 500

10 373

53 622

17 621

6 124

127

1,2

Summa utgiftsområden

786 389

781 270

790 263

769 172

765 537

5 119

0,7

Transfereringar

Diagram 5.3 Transfereringar på statens budget fördelade

efter mottagarkategori 2010

Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika delar av landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. I diagram 5.3 redovisas transfereringarna per mottagarkategori 2010.

Internationell verksamhet 11%

Ålderspensions- systemet 4%

Organisationer

Hushåll 54%

Kommuner 24%

Företag 6%

193

s. 194 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

År 2010 utgjorde transfereringarna 67 procent av utgifterna inom utgiftsområdena på statens budget. Hushållen erhöll 54 procent av de totala transfereringarna.

Transfereringar till hushåll

I tabell 5.65 visas de största anslagen med transfereringar till hushåll. Dessa transfereringar har minskat med 3 211 miljoner kronor. Det beror framför allt på anslaget 10:1 Aktivitets- och

sjukersättningar

m.m.

som

minskat med

5 959 miljoner

kronor

till

56 328 miljoner

kronor. Anslaget är det anslag som har störst transfereringar till hushållen och utgifterna minskade för tredje året i rad. Minskningen beror dels på färre långtidssjukskrivningar och dels på att ett ökat antal personer lämnat

sjukersättning

för

ålderspension.

Anslaget

14:1 Bidrag

till

arbetslöshetsersättning

och

aktivitetsstöd ökade

för

andra

året i

rad

med

4 277 miljoner

kronor

till

34 342

miljoner

kronor.

Ökningen

beror

på

rådande

lågkonjunktur och ett svagt arbetsmarknadsläge. Anslaget 3:5 Kostnader för statlig för assistansersättning ökade med 1 435 miljoner till 23 188 miljoner kronor. Antalet assistans- berättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistans- timmar har ökat.

Transfereringar till kommuner och landsting

Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2010. Kommunalsektorn omfattar kommuner, landsting och kommunal- förbund. Under 2010 erhöll kommunerna 24 procent av de totala transfereringarna. I tabell 5.66 visas de största anslagen för transfereringar till kommunerna.

Under 2010 minskade transfereringarna till kommuner med 952 miljoner kronor eller 0,7 procent. Det beror framför allt på det under fjolåret nya anslaget 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting på 14 000 miljoner kronor som inte fanns under 2010. Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning står för mer än hälften av de medel som staten lämnar till kommunerna via anslag. Utfallet för anslaget ökade med 12,3 procent till 72 749 miljoner kronor 2010. Ökningen beror på att anslagsnivån 2010 höjdes, en tillfällig generell höjning av statsbidraget gjordes för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i

kommunsektorn. Det skulle också kompensera för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas medföra minskning av kommun- och landstingsskatt med 3,5 miljarder kronor.

Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna svarar för den näst största transfereringen till kommunerna med 23 067 miljoner kronor, en ökning med 800 miljoner kronor 2010. Den största procentuella ökningen inom gruppen transfereringar till kommuner stod anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning för. Det mer än fyrdubblades till 2 033 miljoner kronor. Orsaken är dels ökade satsningar på vuxen- utbildning och yrkeshögskolan, dels att finansieringen av bidrag till kvalificerad yrkes- utbildning tillkom 2010. Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag till LSS-kostnader ökade med 4,5 procent till 2 933 miljoner kronor. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121).

Transfereringar till utlandet

Den

tredje

största

kategorin

avser

transfereringar till utlandet, dvs. internationell

verksamhet. Dessa uppgick under 2010

till

10 procent av

de totala transfereringarna.

internationella

transfereringarna indelas

transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet.

Transfereringar till EU bestod av anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen och utgjorde nästan 57 procent av de internationella

transfereringarna. EU-avgiften ökade

med

11 215 miljoner kronor eller 58 procent

2010.

vilket beror på att 2009 års utgifter reducerats med återbetalningar för tidigare år. Transfereringar till övrig internationell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet . Detta anslag utgjorde 35 procent av de internationella transfereringarna. Anslaget minskade med 3 039 miljoner eller 13,5 procent under 2010.

Transfereringar till företag

Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2010. Företagssektorn omfattar enligt national- räkenskaperna privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.67 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag.

194

s. 195 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Transfereringar till ålderspensionssystemet

Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som ger pensionsrätter i ålderspensionssystemet. Exempel på sådana anslag är 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 1:7 Pensionsrätt för barnår och 1:2 F öräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn , 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

och

aktivitetsstöd

inom

utgiftsområde

14 Arbetsmarknad

och

arbetsliv

samt

1:2 Studiemedel

m.m.

inom

utgiftsområde

15 Studiestöd.

Den

del

den

statliga

ålderspensionsavgiften

som beräknas

motsvara

Skr. 2010/11:101

pensionsrätt för premiepension och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning redovisas som transferering till hushållssektorn eftersom premiepensionen inte anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ålderspensionsavgiften som fördes till Riksgälds- kontoret var 14,1 procent för 2010.

Transfereringar till organisationer

Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern.

195

s. 196 Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010

Miljoner kronor

Utgifts-

Förändring

Procentuell

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2010

2009

2008

2007

2006

2009–2010

Rikets styrelse

1 543

1 429

1 253

1 251

1 402

114

8,0

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

10 061

10 000

9 506

9 262

9 322

0,6

Skatt, tull och exekution

142

133

120

6,8

Rättsväsendet

285

372

422

443

391

-87

-23,4

Internationell samverkan

1 717

1 515

1 442

1 327

1 152

202

13,3

Försvar samt beredskap mot

sårbarhet

1 330

2 042

2 115

1 933

2 205

-712

-34,9

Internationellt bistånd

24 425

26 610

25 299

23 552

24 469

-2 185

-8,2

Migration

3 115

2 670

2 716

2 298

2 004

445

16,7

Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

49 308

45 943

43 420

41 526

37 463

3 365

7,3

Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

91 981

101 590

106 765

110 239

116 686

-9 609

-9,5

Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

40 928

42 305

42 591

43 738

45 019

-1 377

-3,3

Ekonomisk trygghet för

familjer och barn

70 177

68 080

66 393

61 568

60 066

2 097

3,1

Integration och jämställdhet

4 685

4 883

4 731

2 089

3 428

-198

-4,1

Arbetsmarknand och

arbetsliv

56 917

51 822

40 030

48 600

59 503

5 095

9,8

Studiestöd

16 406

15 746

14 543

14 808

15 373

660

4,2

Utbildning och

universitetsforskning

14 997

12 679

11 398

10 910

15 600

2 318

18,3

Kultur, medier, trossamfund

och fritid

9 227

8 248

7 911

8 080

7 709

979

11,9

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning byggande

samt konsumentpolitik

680

1 023

1 260

5 026

5 554

-343

-33,5

Regional utveckling

2 989

2 966

2 529

2 698

3 030

0,8

Allmän miljö- och naturvård

1 624

1 774

1 454

1 169

2 255

-150

-8,5

Energi

1 770

2 202

1 440

1 518

1 023

-432

-19,6

Kommunikationer

3 012

2 734

3 437

3 674

3 195

278

10,2

Areella näringar, landsbygd

och livsmedel

13 376

12 307

12 829

12 069

17 844

1 069

8,7

Näringsliv

3 233

2 946

2 627

2 834

2 421

287

9,7

Allmänna bidrag till

kommuner

75 689

81 588

64 767

72 974

60 246

-5 899

-7,2

Statsskuldsräntor m.m.

1 117

-1 116

-99,9

Avgiften till Europeiska

unionen

30 407

19 192

31 524

26 635

25 920

11 215

58,4

Summa utgiftsområden

530 025

523 916

502 529

510 298

523 349

6 109

1,2

Anm.: Ändrat innehåll i U013 och UO14 2009, justerat bakåt i tiden med de större anslagen

UO14 är justerat med följande anslag:

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetstöd

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Lönebidrag och Samhall m.m.

Bidrag till lönegarantiersättning

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006

Ändrat innehåll i UO15 och UO16 2010, CSN:s och Överklagandenämnden för studiemedel:s förvalningsanslag har flyttats från UO16 till UO15, det har justerats bakåt i tiden på Konsumtion i övrigt så påverkar siffrorna så lite att det inte syns

196

s. 197 Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.65 Transfereringar till hushåll

Miljoner kronor

Förändring

Procentuell

förändring

Anslag

Anslagsnamn

Utfall 2010

Utfall 2009

Utfall 2008

Utfall 2007

Utfall 2006

2009–2010

Aktivitets- och

1001002

sjukersättningar m.m.

56 328

62 285

63 223

63 281

63 059

-5 957

-9,6

Bidrag till

arbetslöshetsersättning

1401002

och aktivitetsstöd

34 342

30 065

20 619

26 656

39 823

4 277

14,2

1201002

Föräldraförsäkring

29 539

28 008

26 949

25 448

23 995

1 531

5,5

1201001

Allmänna barnbidrag

23 731

23 364

23 389

23 516

23 611

367

1,6

Kostnader för statlig

0903005

assistansersättning

23 188

21 753

19 858

18 171

16 090

1 435

6,6

Sjukpenning och

1001001

rehabilitering m.m.

17 445

19 526

23 150

27 732

32 193

-2 081

-10,7

Garantipension till

1101001

ålderspension

18 234

19 054

19 344

20 371

21 339

-820

-4,3

Efterlevandepensioner till

1101001

vuxna

15 091

15 847

15 697

15 702

15 813

-756

-4,8

Statliga tjänstepensioner

0201005

m.m.

10 046

10 002

9 502

8 957

8 598

0,4

1501002

Studiemedel m.m.

10 222

9 635

8 537

8 542

8 184

587

6,1

Bostadstillägg till

1101001

pensionärer

7 091

6 907

7 113

7 263

7 448

184

2,7

Arbetsskadeersättingar

1001004

m.m

4 249

4 757

4 961

5 386

-508

-10,7

Bidrag till

1401011

lönegarantiersättning

1 338

2 964

832

593

198

-1 626

-54,9

Övriga anslag

37 193

37 081

35 069

36 386

42 565

112

0,3

Totalt

288 037

291 248

278 243

288 003

302 917

-3 211

-1,1

197

s. 198 Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.66 Transfereringar till kommuner och landsting 2006–2010

Miljoner kronor

Förändring

Procentuell

förändring

Anslag

Anslagsnamn

Utfall 2010

Utfall 2009

Utfall 2008

Utfall 2007

Utfall 2006

2009–2010

Kommunalekonomisk

2501001

utjämning

72 749

64 772

62 498

70 813

58 129

7 977

12,3

Bidrag för

0901005

läkemedelsförmånerna

23 067

22 267

21 584

21 367

20 550

800

3,6

Tillfälligt konjunkturstöd

till kommuner och

2501004

landsting

14 000

-14 000

Kommunersättningar vid

1301002

flyktingmottagande

4 516

4 662

4 651

4 175

3 045

-146

-3,1

Maxtaxa i

förskoleverksamhet,

1601007

skolbarnsomsorg m.m.

3 657

3 656

3 660

0,0

Statligt utjämningsbidrag

2501002

för LSS-kostnader

2 933

2 808

2 259

2 138

1 898

125

4,5

Ersättningar och

0801002

bostadskostnader

2 326

1 861

1 595

1 320

1 092

465

25,0

Lönebidrag och Samhall

1401004

m.m.

2 226

2 148

2 151

1 204

1 114

3,6

Statligt stöd till

1601015

vuxenutbildning

2 033

432

132

1 601

370,6

Ersättningar för klinisk

1602056

utbildning och forskning

2 160

2 075

2 016

1 997

1 986

4,1

Bidrag för arbetet med

sjukskrivningar inom

1001006

hälso- och sjukvård

995

1 000

806

-5

-0,5

0901004

Tandvårdsförmåner m.m.

1 520

1 514

1 050

892

817

0,4

1601010

Fortbildning av lärare

512

530

377

-18

-3,4

091608

Kostnader för statlig

(2008)

assistansersättning

-4 309

-4 186

-3 856

-3 497

-3 208

4 186

Övriga anslag

12 027

9 822

9 649

9 037

15 632

2 205

22,4

Totalt

126 412

127 364

108 763

113 950

104 717

-952

-0,7

Tabell 5.67 Transfereringar till företag 2006–2010

Miljoner kronor

Förändring

Procentuell

förändring

Anslag

Anslagsnamn

Utfall 2010

Utfall 2009

Utfall 2008

Utfall 2007

Utfall 2006

2009–2010

Lönebidrag och Samhall

1401004

m.m.

9 758

9 358

9 357

8 790

8 365

400

4,3

Gårdsstöd och djurbidrag

2301011

m.m.

7 104

6 948

6 962

7 180

11 665

156

2,2

Åtgärder för landsbygdens

2301023

miljö och struktur

2 835

2 287

2 408

1 973

2 623

548

24,0

Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och

2301024

struktur

2 308

1 673

1 898

1 575

1 817

635

38,0

Övriga anslag

11 606

11 809

12 023

12 647

11 746

-203

-1,7

Totalt

33 611

32 075

32 648

32 165

36 216

1 536

4,8

198

s. 199 Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Konsumtion

Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkar- vård. Ungefär 400 av drygt 500 anslag på statens budget innehöll helt eller delvis konsumtions- utgifter. Utgifterna för konsumtion uppgick under 2010 till 25 procent av utgifterna inom utgiftsområdena på statens budget. Utgifts- områdena 6 Försvar och samhällets kris- beredskap, 16 Utbildning och universitets- forskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion (tabell 5.68)

Löner

Drygt hälften eller ungefär 54 procent av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 1,4 procent 2010. En stor del av detta utfall avser ackumulerade kostnader före 2009, som regleras andra år. I tabell 5.69 redovisas de största anslagen samt de anslag som haft en stor förändring av löneutgifterna mellan åren.

Anslaget 1:1 Polisorganisationen är det anslag som har störst löneutgifter. Dessa uppgick till 13 725 miljoner kronor 2010. De ökade med 5,4 procent eller 709 miljoner kronor under året till följd av satsningen på att nå målet med 20 000 poliser. Målet uppnåddes under 2010 och så många poliser har Sverige aldrig haft. Anslaget

Skr. 2010/11:101

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap , hade näst

störst

löneutgifter.

uppgick

till

10 864 miljoner kronor

2010,

en ökning

med

1 341 miljoner kronor. Ökningen beror på att det blivit fler anställda vid försvaret i samband med övergången från ett värnpliktsförsvar till ett försvar med anställda. Löneutgifterna på anslaget 2:1 Försäkringskassan minskade med 5,8 procent 2010 efter det att personal överfördes till den nya Pensionsmyndigheten. Antalet anställda vid

Försäkringskassan har

minskat med

nästan

700 personer. Anslaget

1:1 Skatteverket

ligger

kvar på nästan oförändrad nivå, men antalet anställda vid Skatteverket har minskat. Anslaget 1:6 Kriminalvården har ökade löneutgifter med 3,2 procent, bl. a. till följd av något fler anställda. Arbetsförmedlingen har ökat sina löneutgifter kraftigt beroende på en ökning av antalet årsarbetskrafter med drygt 1000 stycken. Regeringskansliets löneutgifter ligger kvar på ungefär samma nivå som under fjolåret.

Omkostnader

Till posten Omkostnader för konsumtion räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 7,3 procent 2010. Det enskilda anslag som har

störst

omkostnader

för

konsumtion

är

1:2 Väghållning

inom

utgiftsområde

22 Kommunikationer.

Dessa

omkostnader

uppgick

till 8 744 miljoner

kronor 2010,

minskning med 11,3 procent.

Utgifterna

för

väghållningen har minskat på statens budget till följd av bolagiseringen av delar av Vägverket. Anslagen 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar , 1:1 Förbands- verksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar , inom utgiftsområde

6 Försvar och

samhällets

krisberedskap

står

tillsammans

för

28,8 procent

eller

16 782 miljoner

kronor

omkostnaderna

för

konsumtion.

199

s. 200 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010

Miljoner kronor

Utgifts-

Förändring

Procentuell

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2010

2009

2008

2007

2006

2009–2010

Rikets styrelse

9 694

10 305

9 418

8 883

8 939

-611

-5,9

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1 954

1 870

1 780

1 868

2 403

4,5

Skatt, tull och exekution

8 702

8 813

8 958

9 222

8 589

-111

-1,3

Rättsväsendet

33 711

31 659

30 944

28 934

26 976

2 052

6,5

Internationell samverkan

290

296

303

255

268

-6

-2,0

Försvar samt beredskap mot

sårbarhet

43 015

38 522

39 930

43 698

41 362

4 493

11,7

Internationellt bistånd

2 213

2 321

1 833

1 795

1 310

-108

-4,7

Migration

3 885

3 703

3 355

2 962

2 479

182

4,9

Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

6 577

7 033

5 649

5 063

4 637

-456

-6,5

Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

7 174

7 878

8 559

8 686

8 742

-704

-8,9

Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

525

Ekonomisk trygghet för

familjer och barn

Integration och jämställdhet

516

449

738

946

1 011

14,9

Arbetsmarknad och arbetsliv

11 447

8 602

7 180

7 295

8 599

2 845

33,1

Studiestöd

689

702

673

671

653

-13

-1,9

Utbildning och

universitetsforskning

36 062

33 751

31 174

29 417

28 999

2 401

7,1

Kultur, medier, trossamfund

och fritid

1 983

1 900

2 085

1 896

1 761

4,4

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning byggande

samt konsumentpolitik

834

734

771

734

678

100

13,6

Regional utveckling

161

200

196

161

232

-39

-19,5

Allmän miljö- och naturvård

3 166

2 889

2 740

2 575

1 574

277

9,6

Energi

902

808

619

636

558

11,6

Kommunikationer

16 883

17 551

13 688

12 908

11 843

-668

-3,8

Areella näringar, landsbygd

och livsmedel

3 785

3 660

3 543

3 292

3 035

125

3,4

Näringsliv

2 162

2 249

2 003

1 371

1 460

-87

-3,9

Allmänna bidrag till

kommuner

100,0

Statsskuldsräntor m.m.

3 924

-3 924

-100,0

Avgiften till Europeiska

unionen

Summa utgiftsområden

196 332

189 820

176 148

173 268

166 108

6 512

3,4

Utgiftsområde 13 och 14 har justerats för att få jämförbarhet med 2009.

200

s. 201 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.69 Lön inkl. sociala avgifter 2006–2010

Miljoner kronor

Förändring

Procentuell

förändring

Anslag

Anslagsnamn

Utfall 2010

Utfall 2009

Utfall 2008

Utfall 2007

Utfall 2006

2009–2010

0401001

Polisorganisationen

13 725

13 016

12 595

11 535

10 783

709

5,4

Förbandsverksamhet och

0601001

beredskap

10 864

9 523

11 163

11 273

11 642

1 341

14,1

1002001

Försäkringskassan

5 080

5 390

5 342

5 135

5 679

-310

-5,8

0301001

Skatteverket

4 968

4 936

5 034

4 890

4 672

0,6

0401006

Kriminalvården

4 373

4 237

4 008

3 681

3 389

136

3,2

0104001

Regeringskansliet m.m.

3 895

3 876

3 674

3 335

3 102

0,5

Arbetsförmedlingens

1401001

förvaltningskostnader

4 430

3 638

3 715

3 737

3 644

792

21,8

0401005

Sveriges Domstolar

3 149

3 030

3 009

2 870

2 672

119

3,9

Övergångseffekter av

kostnadsmässig

2601004

anslagsavräkning

2 668

-2 668

-100,0

2201004

Banhållning

1 646

2 406

2 526

2 467

2 372

-760

-31,6

Vetenskapsrådet: Forskning

1603001

och forskningsinformation

2 475

2 412

2 134

1 661

1 660

2,6

Övriga anslag

50 677

48 728

45 789

44 518

42 343

1 949

4,0

Totalt

105 281

103 860

98 989

95 101

91 958

1 421

1,4

Investeringar

Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion.

Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till knappa 3 procent. Försvarets inköp av krigsmateriel, som inte kan användas för civilt bruk, ingår i konsumtion som tidigare nämnts. De anslagsfinansierade investeringarna bestod främst av investeringar i

infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (drygt 91 procent) av de totala investeringarna (se tabell 5.70). Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom budgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar på lån redovisas som finansiella transaktioner. På så sätt kommer investeringar med inom budgetens utgiftsområden när de amorteras.

201

s. 202 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2006–2010

Miljoner kronor

Utgifts-

Förändring

Procentuell

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2010

2009

2008

2007

2006

2009–2010

Rikets styrelse

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Skatt, tull och exekution

-57

Rättsväsendet

-10

Internationell samverkan

Försvar samt beredskap mot

sårbarhet

232

226

267

280

Internationellt bistånd

-10

-1

-33

Migration

-2

Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

233

Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

Ekonomisk trygghet för

familjer och barn

Integration och jämställdhet

-1

-2

-67

Arbetsmarknand och arbetsliv

111

Studiestöd

Utbildning och

universitetsforskning

836

767

878

622

626

Kultur, medier, trossamfund

och fritid

-2

-9

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning byggande

samt konsumentpolitik

-51

-75

Regional utveckling

-1

-100

Allmän miljö- och naturvård

327

452

445

531

679

-125

-28

Energi

133

Kommunikationer

18 717

18 680

16 691

13 774

13 333

Areella näringar, landsbygd

och livsmedel

-5

-19

Näringsliv

Allmänna bidrag till

kommuner

Statsskuldsräntor m.m.

-9

Avgiften till Europeiska

unionen

Summa utgiftsområden

20 445

20 434

18 390

15 391

15 000

Anm.: Nästan hela UO13 har flyttat till UO14, endast små belopp på när det gäller Investeringar UO13 och UO14 har bytt plats på åren 2005-2008 för att stämma med 2009

Räntor och finansiella transaktioner

I tabell 5,71 redovisas de realekonomiska kategorierna Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde. Den realekonomiska gruppen

räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick till 4 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2010. De två största anslagen var 1:1 Räntor på statsskulden

202

s. 203 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

och 1:3 Studiemedelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för nästan 99 procent av de totala ränteutgifterna. Räntor på statsskulden särredovisas i tabell 5.63. Studiemedelsräntorna ökade 2010 med 4,3 procent till 5 458 miljoner kronor

Under posten finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Under 2010 ökade posten finansiella transaktioner med 1,2 procent till 10 500 miljoner kronor. Den kraftiga minskningen mellan 2008 och 2009 med 81 procent beror framförallt på att regeringen 2008 gjorde extra satsningar i samband med finanskrisen på totalt 23 000 miljoner kronor i form av olika finansiella tillskott. Dessutom

Skr. 2010/11:101

gjordes extra amorteringar av infrastrukturlån med 25 299 miljoner kronor 2008. Det anslag som har störst finansiella transaktioner 2010 är 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag. Dessa finansiellas transaktioner uppgick till 3 063 miljoner kronor och avser dels svenska statens deltagande i nyemissionen i SAS AB med 1 063 miljoner kronor, dels på att regeringen i december bildade riskkapitalbolaget Innlands- innovation AB (2 000 miljoner kronor). Det näst största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 1:4 Banhållning. Dessa utgifter uppgick till 698 miljoner kronor och avser amorteringar på infrastrukturlån.

203

s. 204 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2006–2010

Miljoner kronor

Utgifts-

Förändring

Procentuell

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2010

2009

2008

2007

2006

2009–2010

Rikets styrelse

394

400

253

403

241

-6

-2

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

111

116

-5

-4

Skatt, tull och exekution

520

476

425

370

339

Rättsväsendet

1 405

1 549

1 324

1 260

1 108

-144

-9

Internationell samverkan

-11

-14

-467

Försvar samt beredskap mot

sårbarhet

1 088

1 316

718

619

622

-228

-17

Internationellt bistånd

667

318

104

107

-639

-96

Migration

142

-61

-43

Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

110

Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

769

499

536

539

248

270

Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

Ekonomisk trygghet för familjer

och barn

Integration och jämställdhet

-10

-2

-8

-53

Arbetsmarknand och arbetsliv

152

177

114

156

187

-25

-14

Studiestöd

5 485

5 234

4 527

4 481

4 732

251

Utbildning och

universitetsforskning

1 339

1 407

441

617

650

-68

-5

Kultur, medier, trossamfund

och fritid

107

103

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning byggande

samt konsumentpolitik

255

-53

-65

Regional utveckling

-8

-22

Allmän miljö- och naturvård

-3

-6

Energi

-15

-58

Kommunikationer

1 172

1 607

27 668

13 933

2 584

-435

-27

Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar

265

375

119

-110

-29

Näringsliv

3 096

1 358

8 123

1 738

128

Allmänna bidrag till kommuner

Statsskuldsräntor m.m.

23 360

31 413

48 195

47 246

49 462

-8 053

-26

Avgiften till Europeiska

unionen

Summa utgiftsområden

39 587

47 100

93 196

70 216

61 076

-7 513

-16

Anm.: Nästan hela UO13 har flyttat till UO14, endast små belopp på när det gäller Ränta och övrigt finansiellt UO13 och UO14 har bytt plats på år 2005-2008 för att stämma med 2009

204

s. 205 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

5.7 Bemyndiganden

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det budgeten avser. De åtaganden som gjorts räknas inte som ekonomiska händelser som ska redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.

Det totala bemyndigandebeloppet för 2010 var 297 miljarder kronor. Utestående åtaganden den 31 december 2010 uppgick till 256 miljarder

kronor.

Utgiftsområdena

Kommunikationer,

6 Försvar och samhällets

krisberedskap och

7 Internationellt

bistånd

har

störst

bemyndiganden. De största beloppen avser anslagen 1:4 Banhållning , 1:1 Biståndsverksam- het , 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar samt 1:2 Väghållning .

En specifikation av utestående åtaganden den 31 december 2010 per anslag redovisas i bilaga 4.

Störst avvikelse mellan bemyndiganderam och utestående åtagande finns inom utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd och 22 Kommunika- tioner.

Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har störst avvikelse mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden, ca 13 miljarder kronor. Utfallet påverkas av att avtal sluts senare än beräknat samt att det i mottagarländerna inträffar oförutsedda händelser som inverkar på planerade beslut om projekt och program. Förändringar kan även inträffa på grund av att utbetalningar av redan beslutade insatser förskjuts över tiden. Utestående åtaganden i förhållande till bemyndiganderamen uppgår till 75 procent för Sidas del av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet och har väsentligt förbättrats jämfört med 2009 (52 procent). Avvikelsen på 1,8 miljarder kronor för anslaget 2:1 Reform- samarbete i Östeuropa beror på att avtalslängd och avtalsbelopp inte har ökat i den omfattning som var planerat.

Avvikelsen för anslaget 1:4 Banhållning under utgiftsområde 22 Kommunikationer beror främst på en förändring i redovisningen som innebär att räntekostnader för ännu ej upptagna

Tabell 5.72 Bemyndiganden 2010

Miljoner kronor

Utgifts-

Bemyndiganderam 1

Utestående

område

åtaganden

UO 01

Rikets styrelse

185

128

Samhällsekonomi och

UO 02

finansförvaltning

UO 05

Internationell samverkan

134

Försvar och samhällets

UO 06

krisberedskap

55 650

52 667

UO 07

Internationellt bistånd

63 343

48 432

Hälsovård, sjukvård och

UO 09

omsorg

1 433

1 118

Ekonomisk trygghet vid

UO 10

sjukdom

2 029

2 023

Integration och

UO 13

jämställdhet

Arbetsmarknad och

UO 14

arbetsliv

17 679

14 084

UO 15

Studiestöd

Utbildning och

UO 16

universitetsforskning

12 925

12 334

Kultur, medier,

UO 17

trossamfund och fritid

442

391

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning samt

UO 18

konsumentpolitik

UO 19

Regional tillväxt

6 945

5 454

Allmän miljö och

UO 20

naturvård

3 568

2 336

UO 21

Energi

5 151

3 750

UO 22

Kommunikationer

112 835

100 477

Areella näringar,

UO 23

landsbygd och livsmedel

10 130

9 123

UO 24

Näringsliv

4 538

3 766

Summa utgiftsområden

297 170

256 191

1 Beslutade bemyndiganden enligt budgetpropositionen och tilläggsbudgetar för

2010

lån inte redovisas mot bemyndiganderamen. Detta rör fall där det råder osäkerhet kring om investeringen ska finansieras med lån, anslag eller på annat sätt. I och med denna förändring redovisas åtaganden för anslagen 1:2 Väghållning och 1:4 Banhållning enligt samma principer. Därtill har volymen ingångna åtaganden avseende investeringar på järnvägssidan blivit lägre än tidigare beräknat. Samma förklaring gäller för avvikelsen på anslaget 1:2 Väghållning . För att kunna hantera variationer i kostnaderna för stora investeringsprojekt har bemyndigande- ramarna, så som beskrivs i budgetpropositionen för 2011, legat på en högre nivå än beräknade

205

s. 206 Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

åtaganden. Denna buffert har inte behövt utnyttjas under 2010. Vad gäller anslaget 1:12 Trafikavtal förklaras avvikelsen med att priset på de rörliga komponenterna, t.ex. olja, som ingår i trafikavtalen varit lägre än den nivå som hade krävt ett fullt utnyttjande av ramen (se prop. 2009/10:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.8.13).

Bemyndiganderamen för anslaget 1:10,

Fortbildning av lärare och förskolepersonal under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning har av Skolverket överskridits med 15,4 miljoner kronor. Det beror främst på att förväntade utbetalningar av statsbidrag till huvudmän baseras på uppgifter om beviljat antal platser.

206

opaginerad Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010 Kontrollera mot PDF

Statliga garantier och krediter

s. 209 6 Statliga garantier och krediter Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

6 Statliga garantier och krediter

6.1 Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen). Dessutom finns det garantier som regleras i särskild lagstiftning.

Enligt budgetlagen får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värdepapper. Avgifterna ska täcka förväntade kostnader för garantierna, vilka består av förväntade förluster (eller eventuella återvinningar) i de fall garantitagaren inte kan fullgöra sina förpliktelser samt administrationskostnader. Garantiverksamheten förväntas på så sätt vara självfinansierad på lång sikt. Denna princip för garantigivning kallas för den statliga garantimodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från modellen.

Riksdagen har beslutat om en ny budgetlag (prop.2011/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177). Den nya budgetlagen (2011:203) innebär en rad ändrade och nya bestämmelser i förhållande till den tidigare budgetlagen som bland annat berör statliga garantier och statlig

utlåning med kreditrisk. Den största skillnaden inom detta område är en modell för den statliga utlåningen som innebär att garanti- och kreditgivning kommer att behandlas enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och kreditmodell. Den nya budgetlagen trädde i kraft den 1 april 2011 med vissa övergångsbestämmelser.

Med anledning av den nya budgetlagen har regeringen fattat beslut om en ny förordning (2011:211) om utlåning och garantier. Förordningen innehåller mer enhetliga och detaljerade bestämmelser av garantigivning och utlåning med kreditrisk.

Vid sidan av budgetlagen finns garantier som regleras i särskilda lagar. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och sätts ofta på andra grunder än att det ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantiprogrammet är exempel på garantier som hanteras utanför garantimodellen.

I samband med att den finansiella krisen tilltog under hösten 2008 beslutade riksdagen och regeringen om åtgärder för att trygga det finansiella systemet. Flera av dessa åtgärder gällde garantier och ledde till en väsentlig ökning av statens garantiåtagande. Även under 2010 var statens garantiåtaganden stora. Programmet för garantier av bankers värdepappersupplåning, som tillkom hösten 2008, har förlängts vid flertalet tillfällen och löper nu fram till den 30 juni 2011. Efter halvårsskiftet 2010 har inga nya garantier ställts ut och alla institut har nu lämnat garantiprogrammet. Dock har några av instituten fortfarande kvar garanterade skuldförbindelser inom ramen för programmet.

209

s. 210 6 Statliga garantier och krediter Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Oron för kreditförsörjningen till företagssektorn i krisens spår gjorde att riksdagen höjde Exportkreditnämndens ram för garantigivning. Utställda exportkreditgarantier och utfästelser var även under 2010 på en hög nivå.

I beloppet ingår inte de två utestående kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, eftersom dessa åtaganden inte kan beloppsbestämmas. Även för investerarskyddet saknas det uppgifter om storleken på statens åtagande.

Utöver dessa utfärdade garantier finns det

6.1.1 Garantiportföljens sammansättning utfästelser om nya garantier på 186 miljarder

Statens garantiportfölj ökade något under 2010 och uppgick till 1471 miljarder kronor vid utgången av 2010, jämfört med 1461 miljarder år 2009. Störst av åtagandena är insättningsgarantin (948 miljarder kronor per 31 december 2009) följd av kreditgarantier (415 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (99 miljard- er kronor). Övriga åtaganden, främst pensions- garantier, uppgår till 8,4 miljarder kronor.

kronor, i huvudsak i form av exportkreditgarantier.

Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansieringsinstitut hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet men redovisas av Riksgäldskontoret.

Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2010-12-31

Miljoner kronor

Typ av garanti

Garantier

Utfästelser

Insättningsgarantin 1

947 646

Investerarskyddet 2

Kreditgarantier

415 000

186 280

Bankgarantier

176 347

Exportgarantier 3

201 448

178 009

U-kreditgarantier

1 048

249

Fristående garantier

173

2 824

Infrastruktur

25 265

Bostadskrediter

2 366

Internationella åtaganden

6 372

Fordonsindustri

1 953

5 198

Övrigt

Garantier om tillförsel av kapital

98 609

Kapitaltäckningsgarantier 4

Grundfondsförbindelser

1 005

Garantikapital

95 604

Övrigt

2 000

Pensionsgarantier 5

8 440

Övriga garantier

1 622

Affärsverkens garantier, m.fl.

1 622

Totalt

1 471 317

186 280

1 Åtagandet för Insättningsgarantin avser den 31 december 2009.

2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. .

3 Avser såväl bundna som obundna utfästelser.

4 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp.

5 Åtagandet Pensionsgarantier avser den 31 december 2009.

Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2004–2010

Miljoner kronor

1 600 000

1 400 000

1 200 000

1 000 000

800 000

600 000

400 000

200 000

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Övriga garantier

Insättningsgarantin

Av riksdagen beslutade garantiramar

I tabell 6.1 redovisas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna utfärdat. I tabell 6.2 redovisas en sammanställning över av riksdagen beslutade garantiramar och till vilka belopp dessa har utnyttjats. Riksdagen beslutar om en stor mängd garantier inom olika program. I tabell 6.2 anges ramarna för de program där nya garantier får utfärdas. Därutöver finns ett antal enskilda garantier där riksdagen fastställt ett visst belopp för åtagandet. Sådana enskilda garantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2, vilket gör att totalbeloppen i dessa tabeller inte är exakt jämförbara.

210

s. 211 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Finanskrisen ledde till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av utfärdade garantier. Regeringen satte ramen för bankgarantiprogrammet, som tillkom med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, till 1 500 miljarder kronor. Den maximala ramen halverades i november 2010 och är nu 750 miljarder kronor. För Riksgäldskontorets övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.

Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor

Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2010-12-31

Miljoner kronor

till 350 miljarder kronor. Riksdagen beviljade senare en ytterligare ökning till 500 miljarder kronor från den 1 januari 2010. Det finns en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier.

Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 5 miljarder kronor.

BKN får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För BKN:s övriga verksamhetsgrenar finns ramar på lägre belopp.

Beslutade garantiramar

Utfärdade garantier

RGK

Insättningsgarantin 1

Obegränsad

947 646

Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2

Obegränsad

Investerarskyddet

Obegränsad

Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser 3

750 000

176 347

Kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit för upplåning 2

250 000

Kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för lån i EIB för omställning till grön

teknologi m. m. 4

20 000

1 953

Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning

Obegränsad

25 265

Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån 5

6 038

Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån 5

934

290

Pensionsgarantier

30 000

8 440

Kreditgarantier till UD-anställda

EKN

Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser) 6

500 000

304 879

därav för s.k. SLV-garantier (stipulated loss value-garantier avseende export av civila

flygplan)

5 000

2 081

Investeringsgarantier

10 000

Sida

Totalram

5 000

därav biståndsgarantier (garantier och utfästelser)

1 297

därav fristående garantier och utfästelser

2 997

BKN

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder 7

10 000

1 832

Kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden 8

1 000

534

Förvärvsgarantier

5 000

Summa

1 477 519

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 januari 2009.

2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.

3 Bankgarantiprogrammet är en följd av finanskrisen.

4 Garantierna är en följd av finanskrisen och konjunkturnedgången.

5 Avvikelsen från posten Internationella åtaganden i tabell 6.1 beror på garantiåtagandet till Dom Shvetsii på 43 mnkr.

6 I beloppet 304 879 ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 6.1.

7 Såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.

8 Total ram för kreditgarantierna är 10 000 mkr inklusive avlösen av kommunala borgensåtaganden på 1 000 mnkr.

* För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

211

s. 212 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

6.1.2 De olika garantityperna

I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hamnar de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempel- vis insättningsgarantin och bankgarantierna, hanteras dock utanför garantimodellen.

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar och att bidra till stabilitet i det finansiella systemet. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i flera länder utanför EU. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten.

Den 31 december 2010 höjdes det maximala ersättningsbeloppet för den svenska insättnings- garantin. Förändringen var en anpassning till EU:s regelverk som innebär att ersättnings- beloppen inom EU ska vara 100 000 euro oavsett land. Under 2010 var det maximala ersättningsbeloppet 50 000 euro, dock minst 500 000 kronor. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 948 miljarder kronor per den 31 december 2009.

Erfarenheter från den finansiella krisen har gjort att ett omfattande arbete pågår på EU-nivå för att uppdatera och förändra regelverket för insättningsgarantin. Genom en ökad harmonisering inom EU ska konsumentskyddet ytterligare stärkas samt bidra till att förstärka den finansiella stabiliteten.

Under året betalades ersättning ut till kunder i Capinordic Bank som är en dansk bank med filial i Sverige. Spararna fick ersättning upp till 50 000 euro från den danska insättningsgarantin. Eftersom filialen hade tecknat avtal om komplettering täckte den svenska garantin

skillnaden

mellan

50 000 euro

och

500 000 kronor

på grund

av att det

svenska

beloppet var högre på utbetalningsdagen. Ersättningsfallet belastade insättningsgaranti- fonden med 10,6 miljoner kronor.

Eftersom garantin ligger utanför garanti- modellen och avgiften bestäms på andra grunder finns det i dag ingen värdering av statens ekonomiska risk i insättningsgarantin. Avgiften regleras i lagen (1995:1571) om insättnings- garantin. 14

Investerarskyddet

När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. Om institutet trots detta inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut.

Inga nya ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med ett tidigare ersättningsfall, värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA). Under året har Riksgäldskontoret begärt in uppgifter från de berörda instituten för att kunna beräkna varje instituts avgift. I början av 2011 kommer kostnaderna att faktureras.

För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av samma institut.

Kreditgarantier

Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av investeringar i exportaffärer,

14 För insättningsgarantin ska institutens sammanlagda avgifter för ett år motsvara 0,1 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år.

212

s. 213 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.

Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning

Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finanskrisen. Det syftar till att ge bättre förutsättningar för företag och hushåll som behöver låna pengar. Garantiprogrammet är en direkt följd av den finansiella krisen och löper efter flera förlängningar fram till den 30 juni 2011.

Garantiprogrammet ger banker, bostads- institut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att avtala med staten om garantier för en del av sin upplåning. Garantin innebär att institutet, mot en riskbaserad garantiavgift, kan avtala med staten om en garanti för refinansiering av förfallande lån under en viss löptid. För varje utfärdad garanti betalar institutet en avgift till staten. Prissättningen följer regler som fastställts på EU-nivå. Avgifterna förväntas täcka kostnaderna för eventuella förluster som uppstår på grund av garantierna.

Den totala beloppsgränsen för garantiprogrammet var inledningsvis 1 500 miljarder kronor. I november 2008 gick Swedbank AB, Swedbank Hypotek AB och Volvofinans Bank AB med i programmet. Under 2009 gick Sveriges Bostadsfinansierings- aktiebolag (SBAB), Sparbanken Gripen, Carnegie Investment Bank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) med. I samband med förlängningen av programmet i augusti 2009 valde SBAB och SEB att inte förlänga avtalen. SEB begärde aldrig att få några garantier utställda. Övriga institut lämnade garanti- programmet under 2010. Alla institut med undantag för SEB och Swedbank Hypotek har dock fortfarande skuldförbindelser som är garanterade inom ramen för programmet.

Efter halvårsskiftet 2010 har inga nya garantier ställts ut. I slutet av året hade de utestående garantierna minskat till 176 miljarder kronor från 271 miljarder kronor i slutet av 2009. Regeringen beslutade den 18 november 2010 att garantiprogrammet ska vara kvar, men den maximala ramen halverades till 750 miljarder kronor.

Skr. 2010/11:101

I diagram 6.2 visas hur omfattningen beräknas att avta kontinuerligt under de kommande åren, under förutsättning att inga nya garantier ställs ut och att de utestående garantierna behålls löptiden ut.

Diagram 6.2 Prognos för bankgarantiprogrammet över tiden

(Under antagandet att inga nya garantier ställs ut)

Miljoner kronor

400

350

300

250

200

150

100

dec-07

dec-08

dec-09

dec-10

dec-11

dec-12

dec-13

Åtagande

Prognos över åtagande

Exportgarantier

EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Efterfrågan på exportgarantier ökade kraftigt under senare delen av 2008 för att nå rekordnivå under 2009. För att möta efterfrågan utökades ramen för exportgarantier i januari 2009 till 350 miljarder kronor. Den 1 januari 2010 höjdes ramen till 500 miljarder kronor.

Finanskrisen och den pågående låg- konjunkturen har haft stor inverkan på företagens möjligheter att genomföra export- affärer och få riskskydd. Ökningen i efterfrågan på EKN-garantier gäller i lika hög grad för små som för medelstora och stora företag.

Under 2010 utfärdades nya utfästelser och garantier för 243 miljarder kronor. Det är en minskning med 99 miljarder jämfört med 2009. Dock stod utfärdade garantier för 114 miljarder kronor, vilket är den största garantigivningen i EKN:s historia. Engagemanget i form av garantier och utfästelser var vid årsskiftet 379 miljarder kronor fördelade på 147 länder. De femton länder där EKN har störst riskexponering svarade vid utgången av året för 85 procent av den totala riskexponeringen.

Utestående garantier till svenska företag mer än fördubblades 2010 jämfört med 2009 och kom att utgöra en fjärdedel av EKN:s totala riskexponering. Anledningen till den kraftiga ökningen av garantier till svenska företag var den

213

s. 214 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

tillfälliga lösningen med garantier för rörelsekrediter till stora företag som infördes under finanskrisen. Möjligheten att ansöka om sådan garanti upphörde vid halvårsskiftet 2010.

En stor andel av de nya garantier som utfärdades under 2010 täcker risker för företag i Sverige och i andra OECD-länder. Den genomsnittliga risken i portföljen har minskat något men den stora volymökningen har ökat reserveringsbeloppet. Telekombranschen, maskinindustrin och transportindustrin står för hälften av de utfärdade garantierna under året.

Anmälda betalningsdröjsmål ökade markant under finanskrisen men avtog under 2010. Skadeutbetalningarna ökade under året men är fortsatt begränsade i förhållande till ökningen av garantier.

U-kreditgarantier

En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna har fram t.o.m. den 1 juni 2009 ställts ut till projekt som Sida bedömt kommer få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar u-kreditgarantierna på uppdrag av Sida.

Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till 1,3 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u- kreditgarantier kommer att utfärdas till följd av förordning (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklings- samarbete. Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2009. Enligt de nya reglerna ska Sida i stället kunna kombinera utvecklingslån med garantier.

Skadeersättningarna minskade till 0,8 miljoner kronor, jämfört med 0,9 miljoner kronor året före. Skadeersättningarna avsåg Malawi.

Fristående garantier

I och med införandet av förordningen (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete får Sida besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida får därmed ställa ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden

Vid utgången av 2010 hade Sida fyra förbindelser i Afrika och en förbindelse i Vietnam för finansiering av infrastruktur- investeringar. Garantier för 173 miljoner kronor

var utfärdade och det fanns utfästelser om ytterligare garantier för 2 824 miljoner kronor. Administrationen av fristående garantier började under 2010 föras över från Sida till EKN. Överföringen kommer att slutföras under 2011.

Infrastruktur

Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var drygt 25 miljarder kronor.

Fordonsindustrin

Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att ställa ut statliga kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Garantierna gäller för omställning till grön teknologi m.m. inom en ram av 20 miljarder kronor.

Regeringen gav i juni 2009 Riksgäldskontoret uppdraget att förhandla med Saab Automobile (Saab) om kreditgarantier för lån i EIB. I slutet av november meddelade den potentiella köparen Koenigsegg att man inte tänkte genomföra köpet. Strax därefter påbörjades förhandlingar med en ny köpare, holländska Spyker Cars. Den 23 februari 2010 slutfördes försäljningen av Saab till Spyker och Riksgäldskontoret skrev avtal om en kreditgaranti för lån om högst 400 miljoner euro (ca 3,6 miljarder kronor) hos EIB.

Under hösten förhandlade Riksgäldskontoret även med Volvo Personvagnar. Företaget tecknade den 22 december avtal om en statlig kreditgaranti för ett projektlån om högst 3,55 miljarder kronor från EIB. Förhandlingar om denna kreditgaranti pågick redan under 2009 och återupptogs i och med att kinesiska Geely blev ny ägare till Volvo Personvagnar.

Bostadskreditgarantier

Den ökade efterfrågan på bostadskreditgarantier, som direkt kunde härledas från marknadsoron, försvann under 2010. Det gällde inte minst för de garantier under byggtiden som BKN fick möjlighet att ställas ut efter halvårsskiftet 2009. De första avtalen för garantier under byggtiden tecknades i december 2009 och garantilånen började lyftas i början av 2010.

Även kreditgarantier avseende färdigställda fastigheter minskade i jämförelse med

214

s. 215 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

föregående år. Under året minskade den totala garantistocken något och uppgick vid årsskiftet till 2,4 miljarder kronor. Stocken omfattar nu drygt 1 500 garantier.

BKN tillhandahåller även hyresgarantier och förvärvsgarantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillträde till bostadsmarknaden. BKN har under 2010 föreslagit att stödet till kommuner som utfärdar hyresgarantier bör finnas kvar, medan förvärvsgarantier bör avvecklas. Anledningen till förslag om avveckling är främst den svaga efterfrågan på dessa garantier. Efterfrågan på hyresgarantier ökade något under året och 15 kommuner fick bidrag för att utfärda 163 hyresgarantier.

Internationella åtaganden

De internationella åtagandena på 6,4 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Risken i Riksgäldskontorets garantiåtaganden för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid tre tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas.

Övriga garantiprogram

Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar 180 kreditgarantier på relativt små belopp. Sammantaget uppgår de till 15,4 miljoner kronor.

Garantier om tillförsel av kapital

I stället för att staten ger ett direkt kapitaltillskott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov ett bolag kan ha

Skr. 2010/11:101

eller när det ska inträffa, är dessa garantier obegränsade i tid och belopp. De är mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och är därför olämpliga ur ett riskperspektiv.

De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur; Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk- Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.

Grundfondsförbindelser

En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäckningsgarantin, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans ca 1 miljard kronor till AB Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Riksdagen beslutade 2010 att bemyndiga regeringen att avskaffa grundfondsförbindelsen till AB svensk exportkredit.

Garantikapital

Sverige har medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut (Världs- banken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken med flera). Åtagandena består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlems- länderna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapital- belopp till instituten – utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. Åtagandena hade genom valutakursändringar minskat till 96 miljarder kronor vid utgången av 2010.

Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Men instituten är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster. De har även en konservativ syn på kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt sett låg risk. Dessutom är det praxis att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Mot den bakgrunden har riksdagen beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, dvs. det tillhör den grupp av garantier som är undantagna från garantimodellen.

Övrigt

Sedan den 1 januari 2002 finns en garanti som innebär en rätt för SBAB att ta upp lån hos Riksgäldskontoret inom en begränsad ram.

215

s. 216 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar årligen med 1 miljard kronor vilket innebär att den kommer att upphöra vid slutet av 2011.

Pensionsgarantier

Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upparbetade avtalspensioner för de som var anställda i statliga myndigheter som bolagiserats, t. ex. Posten AB, Akademiska hus AB och Sveaskog AB. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom statliga garantier. I andra fall finns försäkringar hos PRI Pensionsgaranti, som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten.

Riksgäldskontorets åtagande är 8,4 miljarder kronor, varav Posten står för den större delen. Posten har fonderat den största delen av sina pensionsåtaganden i en pensionsstiftelse.

Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av den goda genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen, tillgängligt buffertkapital hos PRI Pensionsgaranti och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse.

6.1.3 Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj

Som ett mått på risken för garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen värderar myndigheterna löpande de förväntade förlusterna. Myndigheterna gör avsättningar för de förväntade kostnaderna på skuldsidan i sina balansräkningar, som består av förväntade förluster samt administrativa kostnader för att hantera garantierna.

Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantierna regleras inte av budgetlagen utan i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering eller avsättning för den förväntade förlusten. Avgifterna för bankgarantierna förväntas överstiga de förväntade kostnaderna enligt Riksgälds- kontorets beräkningar. För dessa garantier är det också mycket svårt att beräkna den förväntade kostnaden och sannolikt behöver riskerna uppskattas utifrån andra angreppssätt och

metoder än de som används för garantier som regleras av budgetlagen.

Det finns flera anledningar till varför det är svårt att beräkna den förväntade kostnaden för exponering som staten har mot den svenska finanssektorn. Den största orsaken är att statens exponering mot den svensk finanssektor inte är begränsad till varken utestående belopp eller ramar. Oavsett garanti eller ej så behöver staten förhindra finansiell instabilitet. Risken kan därför inte härledas från dessa utestående garantivolymer. I avsnitt 6.3 förs en mer utvecklad diskussion angående detta.

I tabell 6.3 redovisas avsättningar för förväntade kostnader för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden samt hur avsättningarna förändrats under 2010.

Tabell 6.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2010-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerar- skyddet, bankgarantier och garantikapital)

Miljoner kronor

Avsätt-

Förändring i

ningar för

ningarna

avsätt-

Garanti-

förväntade

i relation till

ningarna

Myndighet

åtaganden 1

kostnader

åtaganden

under 2010

RKG

45 063

1 625

3,6%

542

EKN 2

222 986

8 038

3,6%

1 382

Sida

4 294

163

3,8%

-29

BKN

2 366

279

11,8%

-77

Summa

274 709

10 105

3,7%

1 818

1 I åtaganden för EKN ingår bundna utfästelser, vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.3 och tabell 6.1 samt not 53 till balansräkningen. I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser. I Riksgäldskontorets åtagande ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, bankgarantier, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.

2 EKN återförsäkrar en del av sitt åtagande. Genom återförsäkringar har EKN reducerat sina förväntade kostnader från 8 038 miljoner kronor till 7 603 miljoner kronor. EKN har alltså täckt förväntade kostnader om 435 miljoner kronor via återförsäkringar. Dessutom har EKN:s återförsäkringar reducerat den oförväntade förlusten med 443 miljoner kronor. Totalt redovisar EKN en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 878 miljoner kronor (Se även not 28 till resultaträkningen). I beloppet 222 986 miljoner kronor ingår garantier (201 448) och bundna utfästelser (28 854) samt övrigt (-7 316) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 6.1 och 6.3.

Anm: EKN:s respektive Sidas totala avsättningar för förväntade och oförväntade förluster inklusive återförsäkringar är 15 151 miljoner kronor respektive 435 miljoner kronor ( se även not 44 till balansräkningen), Övriga avsättningar).

De totala avsättningarna för förväntade kostnader, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, ökade under 2010 från 8,3 till 10,1 miljarder kronor. Ökningen gäller främst exportgarantier och fordonsgarantier. Förutom avsättningar för nya sådana affärer påverkas avsättningsbehovet av

216

s. 217 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

exempelvis ränte- och valutakursförändringar. 2010 har inneburit oförändrade riskvärderingar för exportgarantierna, vilket kan jämföras med 2009 då Exportkreditnämnden (EKN) omvärderade många befintliga risker till en högre risknivå.

Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är Bostadskreditnämndens (BKN) bostadskredit- garantier. BKN:s avsättningar har däremot minskat med 87,5 miljoner kronor jämfört med 2009. Minskningen beror på att garantibeloppet för ej avslutade skador är lägre och att vissa garantier har sagts upp under året. Dessutom har avsättningarna påverkats av marknadsför- ändringar och förändringar i garanterat belopp.

Utfallet kan skilja sig från förväntade förluster

Som framgår av avsnitt 6.1.3 görs avsättningar för förväntade förluster. Det slutliga utfallet av garantiverksamheten kan dock bli bättre eller sämre än det som förväntansmässigt beräknats – även om utfallet över en mycket lång tidsperiod tenderar att röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, med andra ord kan oförväntade förluster bli stora – speciellt med avseende på relativt korta tidsperioder. På grund av det behöver analysen av förväntade kostnader kompletteras med analyser av mycket negativa scenarier.

Hittills har det endast genomförts övergripande beskrivningar av statens totala portfölj av garantier och krediter. I takt med att garantiåtaganden och utlåning med kreditrisk har ökat, har även behovet av en fördjupad analys av statens samlade risker blivit större. Under 2010 har Riksgäldskontoret på uppdrag av regeringen utrett hur en analys av statens samlade garantier och krediter skulle kunna genomföras. Riksgäldskontorets förslag sammanfattas i avsnitt 6.3.

I dagsläget är EKN och Sida de enda myndigheterna som gör särskilda avsättningar för oförväntad förlust i sina årsredovisningar. Dessa avsättningar ger dock inte någon fullständig bild av statens oförväntade förluster eftersom övriga garantimyndigheter inte gör motsvarande beräkningar och enskilda myndigheters beräkningar inte heller går att

Skr. 2010/11:101

addera var för sig. En samlad analys skulle sannolikt visa att den totala oförväntade förlusten är lägre än summan av de oförväntade förlusterna för respektive garantimyndighet.

EKN har avsatt 6 670 miljoner kronor för oförväntade förluster, efter avdrag för 443 miljoner kronor avseende engagemang som EKN återförsäkrat. Sida har gjort särskilda avsättningar för oförväntade förluster avseende u-kreditgarantier på 259 miljoner kronor. EKN och Sida gör sådana avsättningar eftersom en stor del av deras engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder, vilket gör att skadefall på dessa länder kan ge ett avsevärt mer negativt utfall än det förväntansmässiga. Beräkningarna görs med utgångspunkt från en statistisk säkerhetsgrad om 95 procent.

Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen

De garantiåtaganden som inte har riskbedömts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerar- skyddet och bankgarantierna, liksom för garantikapital till internationella finansierings- institutioner där eventuella infrianden för de senare belastar anslag. Tillsammans är de åtaganden som redovisas som ansvars- förbindelser 1 221 miljarder kronor (se även not 53 i kapitel 4).

6.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten

Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och bokförs som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.

217

s. 218 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar

Inkomsterna från avgifterna för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Kammarkollegiet placerar avgifterna i statsobligationer som har en löptid på 10 år. Placeringarna utgör den så kallade insättningsfonden vilken hade ett bokfört värde på 22,6 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen fick Kammarkollegiet i november möjlighet att bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, nominella och reala statsobligationer.

EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportgarantier och u-kreditgarantier på valutakonton samt i valutadepositioner och obligationer.

Räntekonton i Riksgäldskontoret

En stor del av avgifterna redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för framtida infrianden och för myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona. Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.

Behållningen på dessa räntekonton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov, vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Konto- behållningarna i Riksgäldskontoret är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden

Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden.

Regressfordringar

Förutom

värdepappersinnehav och

andra

placeringar

samt

kontobehållningar

Riksgäldskontoret

har

myndigheterna

även

tillgångar

form

regressfordringar

på

8,2 miljarder

kronor

från tidigare

infriade

garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för åtminstone exportgarantierna betydande. Det totala nettovärdet på regressfordringarna uppskattas till 1,4 miljarder kronor.

Tabell 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive stabilitetsfonden)

Miljoner kronor

Värde-

Kortfristiga

pappers-

placeringar

innehav och

Ränte-

och bank-

Regress-

långfristiga

konton

tillgodo-

fordringar

Myndighet

placeringar

hos RGK

havanden

(netto)

Totalt

RKG,

Insättnings

garantin 1

22 082

22 099

RKG, övriga

garantier

utom bank-

garantierna 2

2 284

2 295

EKN

4 347

13 686

1 583

1 232

20 849

Sida

1 273

316

148

1 737

BKN

2 079

2 122

Summa

26 429

19 339

1 899

1 434

49 101

1 beloppet avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde. Insättningsgarantifonden uppgår till 22 599 (inkl räntekonton, obligationer och periodiserade intäkter).

2 Avgifterna för bankgarantierna tillförs stabilitetsfonden.

6.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten

För att bedöma hur väl garantiverksamheten förväntas kunna hantera framtida infrianden analyseras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter för att möta framtida infrianden och administrativa kostnader.

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå, men insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantierna samt garantikapital till internationella finansierings- institut ingår inte eftersom de förväntade kostnaderna i dessa garantier inte har värderats.

218

s. 219 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankga- rantier och garantikapital)

Miljoner kronor

Avsättningar

Garanti-

Nuvärde av

för

tillgångar

Garanti-

förväntade

enligt tabell

framtida

Myndighet

engagemang

kostnader

6.4 1

avgifter

RKG

45 063

1 625

2 295

871

EKN 2

222 986

8 038

20 849

4 440

Sida 3

4 294

163

1 737

BKN

2 366

279

2 122

Summa

274 709

10 105

27 002

5 430

1 Summan för Garantitillgångar enligt tabell 6.4 (27 002 miljoner kronor) motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 22 099 miljoner kronor.

2 I beloppet 222 986 miljoner kronor ingår garantier (201 448) och bundna utfästelser (28 854) samt övrigt (-7 316) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 6.1 och 6.2.

3 I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser.

Jämförelsen visar att för denna del av garantiportföljen täcks avsättningarna för förväntade kostnader väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5) och till det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av detta överskott.

Trots att Sverige precis genomgått en svår ekonomisk tid är därmed tillgångarna fortfarande större än avsättningarna. Avsättningarna har dock relativt sett ökat mer än garantitillgångarna de senaste åren på grund av den finansiella oron och en nedgång i konjunkturen.

6.1.6 Stabilitetsfonden

Riksdagen beslutade 2008 att anvisa medel till en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret som ska finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitetsfonden har därefter fylls på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Utöver avgiften från bankerna läggs också intäkter som garantiavgifter, utdelningar och pengar för försäljningar in i fonden. Avgifterna för bankgarantierna ska också tillföras fonden och eventuella infrianden av dessa garantier ska belasta fonden.

Målet är att stabilitetsfonden senast 2023 ska uppgå till motsvarande 2,5 procent av BNP.

Skr. 2010/11:101

Alla kostnader för stödåtgärderna ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella återvinningar för genomförda åtgärder kommer att gå tillbaka till fonden. Avgifter och kostnader för bankgarantiprogrammet påverkar resultatet för stabilitetsfonden men fondens resultat påverkas också av kapitaltillskott och andra statliga stödåtgärder till kreditinstitut.

Fondens sammanlagda behållning var i slutet av 2010 14,9 miljarder kronor inklusive fakturerade garantiavgifter för de tre första kvartalen 2010. När man inkluderar de Nordea- aktier som ingår i fonden, värderade till anskaffningsvärde, var behållningen 20,5 miljarder kronor. Värderas aktierna i stället till marknadsvärde blir stabilitetsfondens behållning 35,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 31,6 miljarder kronor 2009.

6.1.7 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser

Statligt subventionerade avgifter

I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften.

År 2010 utbetalades 650 000 kronor i statliga subventioner för garantiavgifter. Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u- kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier.

I tabell 6.6 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.

219

s. 220 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 6.6 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksam- het 2010

Miljoner kronor

Utgifts-

Utfall

område

Anslag

Garantiåtagande

2010

1:14 Vissa garanti-

A/O Dom Shivetsii

0,65

och medlemsavgifter

Vissa internationella

finansieringsinstitut

1:1 Biståndsverk-

Garantier under Lomé

samhet

IV Bis och Cotonou-

avtalet

1:1 Biståndsverk-

U-kreditgarantier

samhet

2:10 Stockholms

Fysikhuset

universitet: Forskning

Stockholm KB

och forskarutbildning

2:18 Kungl. Tekniska

Fysikhuset

högskolan: Forskning

Stockholm KB

och forskarutbildning

1:4 Banverket:

Arlandabanan

Banhållning och

Infrastructure AB

sektorsuppgifter

Ådalsbanan

1:4 Garantier för

Utländska instituts

vissa utländska

filialer i Sverige

instituts insättningar

m.m.

Betalningsflöden

Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Denna påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade centralkonto, t. ex. externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvinningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i Riksgäldskontoret påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 6.7 beskrivs dessa flöden.

Tabell 6.7 Betalningsflöden under 2010

Miljoner kronor

Kostna-

der för

Återvin-

Infrian-

admini-

Myndighet

Avgifter

ningar

den

stration

Summa

RGK, insätt-

ningsgarantin

951

-6

945

RGK, bank-

garantier

1 979

-2

1 977

RGK, övriga

garantier

-44

EKN

3 448

187

-400

-188

3 047

Sida

-1

BKN

-43

-9

-29

Summa

6 477

257

-444

-250

6 040

Avgifter

Garantitagarna betalade 6,5 miljarder kronor i avgifter under 2010 varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin, bankgarantierna och exportgarantierna. Avgifterna för bank- garantier innehåller inbetalningar som avser dels sista kvartalet 2009, dels de tre första kvartalen 2010. För bankgarantiprogrammet debiterades drygt 1,8 miljarder kronor i avgifter för 2010.

Återvinningar

Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 257 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportgarantier.

Infrianden

Utbetalningarna för infriade garantier var 444 miljoner kronor, huvudsakligen för export- kreditgarantier.

Kostnader för administration

Administrationskostnaderna var 250 miljoner kronor. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti.

Betalningarnas påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garanti- verksamheten som enbart har tillgångar i form av räntekonton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet.

En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten över- steg utbetalningarna med ca 6 miljarder kronor 2010 .

Tillbakablick på de senaste fem åren

De statliga subventionerna av garantiavgifter har

de senaste fem

åren

varierat mellan

knappt

1 miljon kronor

och

345 miljoner

kronor

årligen. De avgifter som garantitagarna själva

betalat har

uppgått till mellan 1,1 och

6,5 miljarder

kronor varje år. Det är främst

220

s. 221 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

avgifterna från exportgarantierna som varierat över tiden.

Under femårsperioden låg de årliga infriandena i början på närmare 400 miljoner kronor för att sedan sjunka under ett par år. År

2009 ökade

dock

infriandena till nästan

300 miljoner

kronor och 2010 till knappt

450 miljoner

kronor.

Återvinningarna har

successivt sjunkit från 3 miljarder kronor 2005 till 257 miljoner kronor 2010. Det är främst tidigare infriade exportgarantier som återvunnits.

Diagram 6.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2006–2010

Miljoner kronor

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

-1000

-2000

2006

2007

2008

2009

2010

Infrianden

Adm kostn

Avgifter

Subventioner

Återvinningar

Flödessaldo

garantiavgifterna ska täcka de förväntade kostnaderna. Hittills har inte några motsvarande regler funnits för statens utlåning med kreditrisk. Det har därför inte funnits något generellt krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut för lån eller att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster.

Kostnaderna för Riksgäldskontorets utlåning ska dock enligt regeringsbeslut motsvaras av dess intäkter över en längre tidsperiod genom att avgiftssättningen ska ske till försäkringsmässiga principer. Avgifterna för kreditrisken (exklusive administrativa kostnader) sätts in på ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret och disponeras för att täcka uteblivna amorteringar och räntor på utgivna lån.

Den reformerade budgetlagen innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid samt ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier.

6.2.1 Kreditportföljens sammansättning

Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2010 till 217 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 186,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 86 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat

6.2 Statlig utlåning med kreditrisk hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder

Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t. ex. studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning genom Riksgäldskontoret.

Som nämnt i avsnitt 6.1 är garanti- verksamheten i enlighet med garantimodellen självfinansierad på lång sikt eftersom

kronor.

Riksgäldskontorets utlåning på 28 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är knappt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 6.2.2.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte alltid på en enhetlig värderingsmetod, vilket gör siffrorna osäkra att jämföra och att dra slutsatser av. Kreditmyndigheterna har uppskattat de osäkra fordringarna till 25,9 miljarder kronor eller 12 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån

221

s. 222 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

står för 24 miljarder kronor eller 93 procent av de osäkra fordringarna.

Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2010-12-31

Miljoner kronor

Nedskriv-

Utlåning

efter ned-

Kreditmyndighet

ning för

skrivning

respektive lånta-

Utlånat

osäkra

för osäkra

Utlånings-

gare/ändamål

belopp

fordringar

ramar

CSN, studielån 1

186 339

24 069

162 270

166 395

CSN, hemutrust-

ningslån

1 576

547

1 029 2

RGK, A-Train AB

(Arlandabanan)

1 000

200

800

1 000

RGK,

Botniabanan AB

16 665

17 800

RGK, Svedab AB

(Öresundsbrons

landförbindelser)

5 266

700

4 566

5 200

RGK, Swedavia

2 313

3 240

RGK, Island

2 229

2 229 3

RGK, Lettland

- 3

RGK, övriga

491

661

Sida, bistånds-

krediter

247

101

146

Obegränsad

Sida, villkorslån

322

190

132

Obegränsad

Tillväxtverket,

lokaliseringslån

m.m.

Energimyndighe-

ten, Baltikumlån

-1

-2

0,27

Energimyndig-

heten,

villkorslån

137

100

Länsstyrelserna,

lantbrukslån

m.m.

Kammarkollegiet

näringslån m.m.

0,26

0,01

0,25

Summa

216 733

25 939

190 794

1 Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även anslagsfinansierad utlåning och kapitaliserad ränta ingår i det utlånade beloppet.

2 Ingår i ramen för CSN studielån.

3 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island är detta belopp 495 miljoner euro. För Lettland är detta belopp 720 miljoner euro. Anm: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av Riksgäldskontorets utlåning till AP-fonden, Premiepensionssystemet samt Riksbanken med 158 miljoner kronor, 1 215 miljoner kronor respektive 83 758 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.

Anm: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas.

Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar, ökat från 164 till 191 miljarder kronor.

Diagram 6.4 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2006–2010

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

2006

2007

2008

2009

2010

CSN

Riksgälden

Övriga

Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materialverk samt affärsverken Svenska Kraftnät och Statens Järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordringsrubriker. Enligt redovisningsreglerna klassificeras inte dessa åtaganden som lån med kreditrisk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv.

I tabell 6.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier som ESV anger i sina anvisningar.

Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk efter låne- kategori 2010-12-31

Miljoner kronor

Nedskriv-

Utlåning

efter ned-

ning för

skrivning

Myndighet respektive låne-

Utlånat

osäkra

för osäkra

kategori

belopp

fordringar

CSN

Lånefordringar

107 962

6 945

101 017

Lånefordringar med villko-

rad återbetalningsskyldig-

het

79 957

17 670

62 287

Utvecklingskapital/Royalty

Delsumma

187 920

24 615

163 304

RGK

Lånefordringar

26 483

700

25 783

Lånefordringar med villko-

rad återbetalningsskyldig-

het

Utvecklingskapital/Royalty

1 483

200

1 283

Delsumma

27 967

900

27 067

Summa

215 886

25 515

190 371

Anm: I CSN:s utlåning är oplacerade betalningar på 4,7 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i tabell 6.8. Däremot överensstämmer beloppet för CSN i denna tabell med posten Utlåning i balansräkningen (se not 29 till balansräkningen).

222

s. 223 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

6.2.2 De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Drygt 1,4 miljoner personer har studieskulder till CSN på tillsammans 186,3 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 24,1 miljarder kronor.

CSN administrerar flera olika typer av lån vilka skiljer sig åt från finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.

- Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget.

- Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret. Den ränta som CSN betalar till Riksgäldskontoret belastar anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m.. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas via inkomsttitel.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.

Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarationer. Därmed blir nettoeffekten på budgetsaldot som helhet neutral.

Om en låntagare inte betalar hela räntekostnaden läggs den obetalda räntan till kapitalskulden vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos Riksgäldskontoret.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medel tas från anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning utan reducerar CSN:s myndighetskapital.

Skr. 2010/11:101

Hemutrustningslån till flyktingar

Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,6 miljarder kronor fördelade på 59 000 lån med 81 000 låntagare. Av det utlånade beloppet bedöms 0,5 miljarder kronor, motsvarande 35 procent, som osäkra fordringar.

Hemutrustningslånen finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Den ränta som Riksgäldskontoret debiterar CSN belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån . Regeringen fastställer årligen den ränta som CSN ska betala till Riksgäldskontoret. Räntan baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.

Regeringen fastställer också vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot anslaget 1:5 Hemutrustningslån.

Lån till infrastrukturprojekt

För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniabanan samt de svenska land- anslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var 22,9 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.

Botniabanan AB

Lånet till Botniabanan uppgick till 16,7 miljarder kronor. Återbetalning av lånet kommer att finansieras via avgifter som betalas av Banverket. Dessa avgifter belastar anslag på statens budget. Eftersom återbetalningen av lånet till Botniabanan i praktiken finansieras direkt med anslagsmedel bedöms inte lånet ha någon kreditrisk, varför ingen kreditriskavgift tas ut.

Svensk-Danska Broförbindelsen (SVEDAB)

Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 5,3 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obligationslån solidariskt av den svenska och den

223

s. 224 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

danska staten. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

A-Train AB

Lånet till A-Train, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett villkorslån på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, på förhand bestämd, avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,2 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

Swedavia AB

Den 1 april 2010 bolagiserades Luftfartsverkets flygplatsverksamhet och flyttades till det statliga bolaget Swedavia AB. Bolaget övertog flygplatsverksamhetens tillgångar och skulder inklusive Luftfartsverkets befintliga lån från Riksgäldskontoret. Swedavia AB betalar en ränta till Riksgäldskontoret som avspeglar risken för de statliga lånen. Lånen var 2,3 miljarder kronor vid utgången av 2010. Swedavia AB ska ha omvandlat alla lån hos Riksgäldskontoret till lån på den öppna marknaden senast den 31 mars 2013.

Återbetalningarna är beroende av försäljningsintäkterna från projekten. Riksgäldskontoret bedömer inte att det finns något nedskrivningsbehov i utlåningen.

Lån till Island och Lettland

Riksdagen beslutade i början av 2009 att Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, ska ge Island rätt att låna totalt 1,8 miljarder euro (ca 15,9 miljarder kronor). Lånet samordnas i ett finansiellt stödprogram från Internationella valutafonden (IMF) och hanteras från svensk sida av Riksgäldskontoret. Under 2010 utbetalades 164 miljoner euro (ca 1,5 miljarder kronor) och totalt uppgår nu utlåningen till 248 miljoner euro (ca 2,2 miljarder kronor). Island ska börja amortera på lånet 2014 och 2021 ska det vara återbetalt.

Tillsammans med de övriga nordiska länderna och Estland har Sverige ställt ut en låneram på sammanlagt 1,9 miljarder euro till Lettland. Sveriges andel uppgår till högst 720 miljoner euro. Lettland har ännu inte begärt att få några lån.

Lån till exportfinansiering och flygindustrin

Exportfinansiering

Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. SEK utnyttjade inte låneramen vare sig 2009 eller 2010. Den bidrog dock till att underlätta företagets utlåning till exportindustrin. Låneramen har förlängts i två omgångar och gäller nu till den 31 december 2011.

Saab AB och Volvo Aero AB

Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab och Volvo Aero AB för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer till den nya superjumbon Airbus 380. På uppdrag från regeringen lämnade Riksgäldskontoret under hösten 2009 ytterligare ett lån om 0,3 miljarder kronor till Volvo Aero AB. Syftet är en delfinansiering för kostnader att utveckla delar till en flygmotor. Under 2010 har inga nya lån lämnats.

Övriga lån med kreditrisk

Övrig utlåning omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgår dessa lån till 854 miljoner kronor varav 423 miljoner kronor, motsvarande 50 procent av beloppet, bedöms som osäkra fordringar.

Dessa lån finansieras via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.

Störst är Sidas utlåning på 569 miljoner kronor, varav 247 miljoner kronor som biståndskrediter för finansiering av infrastruktur och 322 miljoner kronor som villkorslån för näringsutveckling och kapitalmarknads- utveckling. De osäkra fordringarna bedöms till 291 miljoner kronor, vilket är hälften av utlånat belopp.

224

s. 225 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

6.3 Samlad analys av statens risker kreditförlusterna i Sverige skulle bli tio gånger

Den statliga garantimodellen har visat sig fungera väl och vid en internationell jämförelse framstår modellen som en föredömlig hantering av statliga garantier. Det faktum att budgetlagen nu förändras, så att reglering och redovisning av utlåning likställs med garantier, säkerställer en ansvarsfull hantering även på det området. Det som däremot saknas är en fördjupad analys som kan bidra till att staten på ett bättre sätt är förberedd på oförväntat dåliga utfall i garanti- och utlåningsverksamheten. En sådan analys kan vara till hjälp för regering och riksdag att förstå vilka risker olika åtaganden medför och kunna agera utifrån dessa risker. Om riskerna visar sig vara förhållandevis små och hanterbara, finns det också ett värde av att visa detta för omvärlden – speciellt i tider när det råder finansiell oro.

Givet den information som finns i dag kan endast en översiktlig analys av hela portföljen göras. Den visar att staten har stora exponeringar mot ett antal olika branscher. Den beloppsmässigt ojämförligt största exponeringen är mot svensk bank- och finanssektor genom insättningsgarantin och bankgarantierna. Genom EKN har staten också exponering mot utländska stater, telekomsektorn och försvarssektorn. De största engagemangen utomlands avser Pakistan och Sydafrika. Staten har också exponeringar mot inhemska infrastrukturprojekt och utlåning till studenter.

Bristen på mer kvantitativa verktyg för att mäta portföljrisker gör det svårt att ge en bild av sannolikheten för stora negativa utfall i statens samlade portfölj, och konsekvenserna av sådana. Det är dock tydligt att en systemkris inom den finansiella sektorn kan utlösa relativt stora förluster. En utdragen period av lågkonjunktur skulle sannolikt också leda till en stor ökning av infriande garantier och problem med återbetalningsförmågan hos låntagare.

Mot bakgrund av statens omfattande åtagande gentemot finanssektorn skulle en fördjupad analys sannolikt peka på att det är mot just denna sektor som riktigt stora förluster skulle kunna uppstå för staten. Det saknas dock tillfredsställande analyser på detta område. Under den senaste finanskrisen gjorde Riksgäldskontoret vissa beräkningar utifrån ett katastrofscenario, i vilket utvecklingen i Baltikum och Ukraina antogs bli mycket värre än vad den verkligen blev, samt att

större än vad de var vid tillfället. 15 Riksgäldskontorets förenklade räkneexempel genererade, under antagandet att staten klev in med kapitaltillskott till utsatta banker, ett utfall där statsutgifterna ökade med ca 60 miljarder kronor. Av dessa beräkningar går det att dra vissa slutsatser men faktum kvarstår att det i dag inte finns tillräckliga analyser av de samlade riskerna i garanti- och utlåningsverksamheten.

På grund av behovet av en fördjupad analys gav regeringen i slutet av 2009 Riksgäldskontoret i uppdrag att föreslå hur man varje år bättre ska kunna analysera riskerna i statens samlade garantiportfölj. Den viktigaste anledningen till uppdraget är att volymen av statliga garantier har ökat kraftigt på grund av den finansiella krisen. Det har skapat ett större behov av att genomföra en djupare analys av statens samlade risker och deras potentiella inverkan på statens finanser. Uppdraget avrapporterades i november 2010 med förslaget att regeringen ger Riksgälds- kontoret i uppdrag att årligen lämna ett underlag som ger en bild av riskerna i utestående garantier och krediter. 16 Underlaget ska tas fram i samarbete med övriga berörda garanti- och utlåningsmyndigheter. Avsnitten nedan sammanfattar Riksgäldskontorets förslag.

6.3.1 Åtaganden som ska ingå i en analys

Budgetlagen omfattar endast explicita statliga garantier och utlåning, dvs. sådana åtaganden som staten genom lag eller avtal förbundit sig att svara för. Utöver de explicita åtagandena finns även implicita åtaganden som inte är formellt bindande för staten. Dessa kan inte värderas på samma sätt som konventionella garantier eftersom det inte på förhand går att avgöra var gränserna för ett implicit åtagande går. Riksgäldskontoret har föreslagit att en samlad riskanalys bör fokusera på explicita åtaganden men bedömer samtidigt att det är nödvändigt att i ett fall inkludera åtaganden som är implicita.

Det specifika fallet är när staten har möjlighet och motiv att agera på ett sådant sätt att explicita

15 Se rapporten Statsupplåning – Prognos och analys 2009:2 (artikel Inte ens en katastrof i Baltikum ger svenska staten stora kostnader).

16 Förslag till samlad riskanalys av statliga garantier och krediter (Dnr 2010/1842).

225

s. 226 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

åtaganden inte kommer att behöva infrias. Det tydliga exemplet på det är garantier på det finansiella området. Riksgäldskontoret skriver i sin rapport att det i praktiken är uteslutet att staten skulle tillåta att insättningsgarantin för samtliga banker utlöses samtidigt, eftersom det skulle innebära att hela det svenska banksystemet mer eller mindre fallerar. Det är likaså uteslutet att staten skulle välja att infria garantier som ställts ut för en stor banks värdepappersupplåning om det finns möjlighet att hantera situationen genom ett statligt övertagande och en rekapitalisering av banken. Analyser av riskerna i insättningsgarantin och garantierna för bankers värdepappersupplåning måste således, enligt Riksgäldskontoret, på något sätt ta hänsyn till detta förhållande.

Slutsatsen är att statens risker kopplade till den finansiella sektorn, vilka explicit består av främst insättningsgarantin och bankgaranti- programmet, behöver inkluderas på bästa sätt i analysen. Det får dock till följd att en analys av riskerna i den finansiella sektorn behöver ha sin utgångspunkt i statens reella risk, vilket i sin tur innebär att det är statens implicita åtaganden som behöver analyseras. Detta arbete bör göras i nära samarbete med Riksbanken och Finansinspektionen.

hanteras på samma sätt utifrån ett kreditriskperspektiv.

Likviditetsrisker är i stort sett endast förknippade med garantier. Ett infriande av en garanti leder som nämnt ovan till att staten måste göra en utbetalning till långivaren. Ett fallissemang för ett garantiobjekt påverkar således inte enbart statens nettoförmögenhet utan även lånebehovet, vilket är en skillnad mot en kredit där utbetalningen skett redan vid lånetidpunkten. Om dessa behov blir mycket stora på kort tid riskerar staten att få högre upplåningskostnader. Tidsperspektivet är här kortsiktigt till skillnad från kreditriskperspek- tivet som i första hand är medel- och långsiktigt.

Givet att statens garantiportfölj har en begränsad omfattning, absolut sett och i relation till statens finanser i övrigt, kommer likviditetsrisken inte att vara ett problem. Men om stora garantibelopp måste infrias under samma tidsperiod kan påfrestningar ändå uppstå. Det gäller i synnerhet om dessa utbetalningar sammanfaller med en djupare ekonomisk kris när statsfinanserna av andra skäl redan är ansträngda.

Kreditriskerna är mindre konjunkturberoende och en analys av dessa fokuserar på att ge en tydligare bild av vilka långsiktiga kostnader olika verksamheter kan komma att föra med sig.

Riksgäldskontoret betonar att båda riskpers-

6.3.2 Kreditrisk respektive likviditetsrisk pektiven är viktiga att belysa eftersom de speglar

En samlad riskanalys bör ge en bild av hur stora förluster som statens garanti- och utlåningsverksamhet riskerar att medföra. Riksgäldskontorets rapport behandlar vilka typer av risker staten möter, och skiljer på kreditrisk och likviditetsrisk.

Staten tar på sig kreditrisk genom att utfärda garantier och krediter. Kreditrisken blir lika stor i båda fallen eftersom åtagandena ger upphov till i princip lika stor förväntad kostnad för staten. En kreditförlust i samband med ett lån innebär att värdet på en tillgång måste skrivas ner, vilket slår mot statens nettoförmögenhet. Ett infriande av en garanti innebär att staten måste fullgöra låntagarens skyldigheter gentemot långivaren. Utbetalningen måste normalt finansieras med ny statlig upplåning och slår följaktligen även den mot statens nettoförmögenhet. För att analysera kreditrisker finns det således ingen anledning att skilja på garantier och krediter. Det avspeglas i den nya budgetlagen genom att åtagandena ska

olika aspekter av de risker staten tar på sig genom garantier och utlåning.

6.3.3 En kvalitativ och en kvantitativ analys

Riksgäldskontoret beskriver att ett första steg i analysen är att på ett bättre sätt kategorisera och presentera garanti- och kreditportföljen. Några exempel på kategorisering är en uppdelning mellan garantier och krediter, mellan olika ansvariga myndigheter samt mellan olika utgiftsområden. Det är viktigt att ta fram enhetlig och jämförbar information om de olika åtagandena eller kategorier av åtaganden.

Det kan även finnas goda skäl att kategorisera åtaganden efter olika risknivåer. Åtaganden kan delas upp i låg, medel respektive hög risk vilket sedan kan användas som ett underlag för den djupare analysen.

226

s. 227 Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Rapporten behandlar förväntade och oförväntade förluster. Förväntad förlust säger i sig inget om de olika möjliga utfallen eller osäkerheten (spridningen) i utfall. En begränsad förväntad förlust kan således innebära att mycket stora negativa utfall kan uppstå, men med liten sannolikhet. Med anledning av detta bör det användas kvantitativa modeller för att studera oförväntade förluster.

Ett första steg i den kvantitativa analysen är att utföra s.k. stresstester. Med stresstest studeras de händelser som inträffar mer sällan, men som är särskilt ogynnsamma, och leder därmed till fler och större kreditförluster. Det kan exempelvis göras genom att lägga större vikt vid de historiska tidsperioder när kreditförlusterna varit större än i genomsnitt. Stresstester kan genomföras både avseende kreditrisker och likviditetsrisker. I det senare fallet är det endast sannolikheten för fallissemang som är aktuell att variera genom att

Skr. 2010/11:101

utbetalningen normalt motsvarar hela det garanterade beloppet.

Riksgäldskontoret beskriver att det andra steget i en kvantitativ analys är att kvantifiera statens risker med hjälp av mer fullskaliga modeller. Dessa syftar i regel till att kvantitativt beskriva sannolikheter för möjliga utfall i en portfölj, i termer av kreditförluster, varefter exempelvis ett mått över Value at Risk kan bestämmas.

För att avgöra vilka modeller som kan vara lämpliga för statens ändamål krävs dock ytterligare analyser. Regeringen avser att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att genomföra en samlad analys av riskerna i statens utlånings- och garantiverksamhet. Analysen ska utgöra ett underlag för den redovisning av förväntade förluster som regeringen ska lämna till riksdagen fr.o.m. årsredovisningen för staten 2011, i enlighet med den nya i budgetlagen.

227

opaginerad Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

s. 231 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Regeringens intygande avseende EU-medel

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamäs- sig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

I detta avsnitt lämnar regeringen dels ett intygande avseende EU-medel, dels en redovisning av samtliga EU-medel som redovisas över statens budget (EU-medel som avser både innevarande och tidigare fleråriga budgetram samt de direkta medel som hanteras av svenska myndigheter). I avsnittet redovisas även Europeiska revisionsrättens granskningar avseende Europeiska kommissionens genom- förande av EU-budgeten 2009.

Intygandet, som omfattar de EU-medel som hänförs till innevarande fleråriga budgetram 2007–2013, innehåller en räkenskapssamman- ställning av återflödet från EU-budgeten. Anledningen till att intygandet begränsas till denna period är att ramverket för intern styrning och kontroll tillkommit sedan 2008. Genom ramverket lämnar ansvariga myndigheter en försäkran till regeringen som möjliggör utfärdandet av ett nationellt intygande. Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen

av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll.

7.1 Intygande avseende EU-medel

Regeringens intygande avseende EU-medel innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har använts. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad för- valtning mellan medlemsstaten Sverige och Europeiska kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten.

I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för

231

s. 232 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning.

Regeringens intygande syftar dels till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används, dels till att stärka den interna styrningen och kontrollen vid de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att skapa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet tillförsäkra de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel

Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar.

Utbetalningarna från den tidigare fleråriga budgetramen (2000–2006) har gradvis minskat och fasats ut de senaste åren och struktur- fonderna har slutredovisats under 2010. Samtidigt har nu utbetalningarna avseende den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013 ökat kraftigt också för andra fonder än jordbruksfonderna. Detta innebär att relativt snart kommer i princip samtliga EU-medel att omfattas av intygandet. För 2010 omfattar

7.2 Ansvarsfördelningen inom den intygandet jordbruksfonderna, strukturfonderna

svenska statsförvaltningen

Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och de övriga tillgångar som står till dess disposition.

Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.

Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet bl.a. avseende genomförande av EU-program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.

och fiskerifonden, men även medel från flyktingfonden.

Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och strukturfonderna. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidrags- kategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta dessa medel på kommissionen och andra institutioner inom EU och inte på medlemsstaten. Det är enbart de medel som Sverige erhåller och som förvaltas gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltnings- ansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel.

På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen finns på resultaträkningens intäktssida (EU-budgetens utgiftssida) för den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013 totalt nio myndigheter som är utsedda att vara förvaltande myndighet.

Nedan redogörs för de olika fonderna.

Jordbruksfonder

Stödet till jordbruket består i innevarande fleråriga budgetram 2007–2013 av två fonder –

232

s. 233 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet samt utbetalande organ för båda fonderna och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Attesterande organ är Ekonomistyrningsverket (ESV).

EGFJ finansierar bl.a. olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EJFLU ska både främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden.

Strukturfonder

Antalet strukturfonder som Sverige får medel från i innevarande programperiod 2007–2013 är två, Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Strukturfonder ska bidra till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och innevånare.

I Sverige är ERUF uppdelad i åtta regionala program och fem territoriella program medan ESF består av ett nationellt program. För varje program finns en förvaltande myndighet, en attesterande myndighet och en revisions- myndighet. Den förvaltande myndigheten har ansvaret för att det operativa programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten betalar även ut strukturfondsmedlen till de slutliga stödmottagarna.

Den attesterande myndigheten gör en bedömning om kostnaderna är stödberättigande och intygar inför kommissionen att utgiftsdeklarationen är korrekt.

För ERUF är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program samt ett territoriellt program. För ytterligare fyra territoriella program är Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län förvaltande och attesterande myndigheter.

För ESF är Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) förvaltande och attesterande myndighet.

ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet för ESF och de ERUF-program som förvaltas i Sverige.

Skr. 2010/11:101

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under den aktuella budgetramen 2007– 2013 och omfattar fyra olika fonder: Europeiska flyktingfonden (2008–2013), Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007–2013), Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007–2013) samt Europeiska återvändande- fonden (2008–2013).

Fonderna kan användas för att finansiera samarbetsprojekt som rör flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande.

Europeiska flyktingfonden (2005–2010), som beslutades under föregående fleråriga budget- ram, inkluderas inte i det nationella intygandet då medlen inte omfattas av det gemensamma förvaltningsansvaret mellan medlemsstat och kommission.

Migrationsverket har utsetts till ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som får stöd från flyktingfonden samt återvändandefonden i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. Svenska ESF-rådet har utsetts till ansvarig myndighet för integrationsfonden och Rikspolisstyrelsen för gränsfonden. ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet.

Fiskerifonden

Stödet till fiskerinäringen består i innevarande programperiod av en fond, Europeiska Fiskerifonden (EFF). Fiskeriverket är förvaltande och attesterande myndighet för denna fond. ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet.

7.3.1 Resultaträkning

Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och dess användning. Redovisningen görs i periodiserade termer, dvs. kostnaderna och intäkterna redovisas det år de är hänförliga till.

233

s. 234 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Tabell 7.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor

2010

2009

Intäkter av bidrag från EU

Jordbruksstöd

8 798

9 429

Europeiska regionala utvecklingsfonden

1 198

1 341

Europeiska socialfonden

857

274

Övrigt

229

162

Summa intäkter av bidrag från EU m.m.

11 082

11 206

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal

-109

-110

Kostnader för lokaler

-29

-15

Övriga driftkostnader

-130

-110

Summa verksamhetens kostnader

-268

-235

Lämnade bidrag

Jordbruksstöd

-9 686

-9 211

Europeiska regionala utvecklingsfonden

-1 364

-1 286

Europeiska socialfonden

-823

-426

Övrigt

-197

-152

Summa lämnade bidrag

-12 070

-11 075

Summa kostnader

-12 338

-11 309

Nettokostnad

-1 256

-104

Intäkter – återflöde från EU-budgeten

De intäkter som redovisas avser till största delen medel från jordbruksfonderna för finansiering av gårdsstöd och andra stöd till jordbruket.

Jordbruksverket

redovisar

intäkter

på

8 798 miljoner kronor. 7 104

miljoner kronor

avser gårdsstöd och djurbidrag och det övriga avser främst miljöstöd m.m. Intäkterna har reducerats med 867 miljoner kronor som avser s.k. finansiella korrigeringar. Detta är förväntade krav på återbetalningar av utbetalda bidrag från EU för projekt som inte har godkänts. Medlen avser delvis perioden 2005 – 2007, men eftersom de förväntas leda till avdrag på bidragen från EU under 2011 och eventuellt 2012 har de ändå redovisats som intäktsminskning här.

Kravet på återbetalning av utbetalda bidrag från EU beror dels på att Sverige har tillämpat en felaktig definition av betesmark, dels på bristande kvalitet i databasen över stödrätter (blockdatabasen). Sverige har sedan bristerna påkallades arbetat med att förbättra blockdatabasen samt anpassat definitionen av

betesmark till gällande EU-regelverk.

Tillväxtverket

redovisar

intäkter

på

1 198 miljoner

kronor

från

regionala

utvecklingsfonden och Svenska ESF-rådet redovisar intäkter på 857 miljoner kronor,

huvudsakligen från Europeiska socialfonden. Under övriga intäkter redovisar Migrationsverket intäkter på 115 miljoner kronor från Europeiska flyktingfonden och Fiskeriverket 90 miljoner kronor från Fiskerifonden.

Kostnader – användningen av de medel som erhållits från EU-budgeten

Jordbruksverket redovisar lämnade bidrag med 9 686 miljoner kronor, till största delen för gårdsstöd och i övrigt främst medel enligt EJFLU. Det bör noteras att med det förväntade avdraget för finansiella korrigeringar som redovisats som en intäktsminskning kommer inte de redovisade bidragen att täckas i sin helhet av medel från EU-budgeten.

Utöver Jordbruksverkets utbetalningar har även utbetalningar från de övriga fonderna kommit igång i större omfattning under 2010. Tillväxtverket redovisar lämnade bidrag med 1 364 miljoner kronor, Svenska ESF-rådet med 823 miljoner kronor och under övrigt redovisar Fiskeriverket bidrag med 95 miljoner kronor.

7.3.2 Balansräkning

Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten och dess användning, baserat på vad berörda myndigheter tagit upp i sina årsredovisningar.

Tabell 7.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor

2010-12-31

2009-12-31

Övriga fordringar

6 964

7 462

Upplupna intäkter

345

118

Summa tillgångar

7 309

7 580

Kapital

4 758

6 145

Leverantörsskulder

Övriga skulder

869

Förutbetalda intäkter

446

108

Oförbrukade bidrag

1 233

1 326

Summa kapital och skulder

7 309

7 580

Fordringar

Fordringarna avser främst Jordbruksverkets fordringar på EGFJ för i första hand gårdsstöd utbetalat till jordbrukare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken i slutet av 2010 med 6 964 miljoner kronor samt fordran på

234

s. 235 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

EJFLU. Tillväxtverket redovisar upplupna intäkter på 329 miljoner kronor.

Kapital och skulder

Skulderna avser oförbrukade bidrag på 1 233 miljoner kronor i form av förskott främst från EJFLU. Jordbruksverkets förväntade krav på återbetalning av tidigare erhållet återflöde från EU-budgeten med 867 miljoner kronor redovisas under Övriga skulder. Svenska ESF- rådet redovisar förutbetalda intäkter på 400 miljoner kronor. Den förutbetalda intäkten består av skillnaden mellan utbetalade projektbidrag från EG-anslag och erhållna medel från fonder från EU.

7.3.3 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning

Redovisningen på statens budget görs i kassamässiga termer, dvs. under den period då betalning sker. I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar avseende den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.

Skr. 2010/11:101

Tabell 7.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Tusental kronor

Utfall 2010

Anslag

Från EU-budgeten finansierade

insatser för asylsökande och

0801008

flyktingar

114 175

Från EU-budgeten finansierade

insatser för integration av

1301006

tredjelandsmedborgare

8 448

Europeiska socialfonden m.m. för

1401006

perioden 2007–2013

847 147

Europeiska regionala

utvecklingsfonden perioden 2007–

1901003

2013

1 410 058

2301011

Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

7 119 408

Intervention och exportbidrag för

2301012

jordbruksprodukter

471 165

Från EG-budgeten finansierade

2301016

strukturstöd till fisket m.m.

101 571

Jordbruks- och livsmedelsstatistik

2301020

finansierad från EG-budgeten

7 356

Från EG-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och

2301024

struktur

2 376 941

Summa anslag

12 456 269

Inkomsttitlar

6111

Gårdsstöd

6 826 536

6113

Övriga interventioner

217 160

6114

Exportbidrag

55 866

6115

Djurbidrag

346 999

6116

Offentlig lagring

107 244

6118

EU:s landsbygdsfond 2007–2013

2 884 191

Övriga bidrag från EU:s jordbruks-

6119

fonder

-206 792

Bidrag från EG:s fiskefond perioden

6213

2007–2013

101 789

Bidrag från EG:s regionalfond perio-

6313

den 2007–2013

869 200

Bidrag från EG:s socialfond perioden

6413

2007–2013

1 151 112

6911

Övriga bidrag från EG

205 925

6912

Stöd till sockernäringen

25 775

Summa inkomsttitlar

12 585 005

Saldo

128 736

Utgifter

Utgifterna på anslag avser i första hand gårdsstöd och djurbidrag samt åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som redovisas av Jordbruksverket. Även utgifterna för intervention och exportbidrag redovisas av Jordbruksverket.

235

s. 236 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Bland övriga utgifter är det i första hand Tillväxtverket som redovisar stöd från ERUF. Svenska ESF-rådet redovisar stöd från ESF.

Inkomster

Inkomsterna avser främst gårdsstöd och förskottsmedel från EJFLU som liksom övriga jordbruksstöd ovan (inkomsttitel 6111–6119) redovisas av Jordbruksverket. Den förväntade återbetalningen av tidigare erhållet stöd (se ovan) har inte påverkat statens budget för 2010.

Bidrag från EFF redovisas av Fiskeriverket. Bidrag från ERUF redovisas av Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Även länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län är förvaltande och attesterande myndigheter. Bidrag från ESF redovisas av Svenska ESF-rådet. Stöd till sockernäringen redovisas av Jordbruksverket.

7.4 Bedömning av ansvariga myndigheter

Myndigheter som förvaltar EU-medel med delad förvaltning omfattas av det nationella ramverket för intern styrning och kontroll. Det innebär bl. a. att myndighetens ledning ska, i myndighetens årsredovisning, lämna en bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll.

I detta avsnitt redogörs för aktuella myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen samt resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av myndigheterna.

7.4.1 Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och bedömning av den interna styrningen och kontrollen

Nedan följer en sammanfattning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen avseende EU-medel.

Jordbruksfonderna

I årsredovisningen för 2010 intygar Jordbruksverkets ledning, dvs. general-

direktören, att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.

Förutom att Jordbruksverket lämnar en bedömning och ett intygande enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag utfärdar generaldirektören vid myndigheten en särskild försäkran enligt rådets förordning (EG) nr 1290/05 för EGFJ och EJFLU. Försäkran ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (16 oktober 2009 till 15 oktober 2010) till kommissionen, och som därefter granskas av ESV.

Av försäkran framgår att generaldirektören på heder och samvete bekräftar att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreglerna.

Strukturfonderna

Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxt- verket, Svenska ESF-rådet, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.

Fiskerifonden

Generaldirektören vid Fiskeriverket intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande.

236

s. 237 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

Ansvariga myndighetsledningar vid Migrationsverket, Svenska ESF-rådet och Rikspolisstyrelsen intygar att respektive årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Svenska ESF-rådet bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Såväl Migrationsverket som Rikspolisstyrelsen anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte för någon av myndigheterna hantering av EU-medel.

7.4.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser

Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som hanteras i Sverige. ESV granskar de EU- program och fonder där ansvaret för en sund ekonomisk förvaltning och genomförandet av effektiva kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlåtande. I det följande redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive fond/program. ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regelverk, på genomfört granskningsarbete under granskningsperioden.

Jordbruksfonderna

Som attesterande organ lämnar ESV ett utlåtande om årsräkenskaperna. Utlåtandet omfattar även ett uttalande om den interna kontrollens effektivitet. Revisionen avser årsredovisningen för EGFJ och EJFLU.

ESV anser att redovisningarna för EJFLU och EGFJ som översänts till kommissionen är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV gör bedömningen, efter granskningen av Jordbruksverkets överens- stämmelse med ackrediteringskriterierna, att de interna kontrollförfarandena fungerat tillfredsställande.

Skr. 2010/11:101

Strukturfonderna

ESV har genomfört system- och projektgranskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i artiklarna 58–62 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med avsnitt 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för programmen inom strukturfonderna.

ESV har för samtliga program inom ERUF, med ett undantag, lämnat yttrande utan förbehåll. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta, och som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är korrekta.

För programmet Interreg IVA Öresund- Kattegatt-Skagerrak har inte någon utgifts- deklaration lämnats under referensperioden. ESV kan därför inte yttra sig om lagligheten och korrektheten i underliggande transaktioner för det programmet. ESV har dock bedömt att förvaltnings- och kontrollsystemet för programmet är förenligt med aktuella bestämmelser.

För programmet inom ESF bedömer ESV att den förvaltande myndigheten brister i spårbarheten i vissa delar av den interna redovisningen. ESV bedömer således att förvaltnings- och kontrollsystemen till vissa delar inte uppfyller kraven, men bedömer att de fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de belopp som deklarerats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, kan ESV ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Fiskerifonden

ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemet för det operativa programmet inom EFF har varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i artiklarna 57–60 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och med kapitel VII i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 har fungerat tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

237

s. 238 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

För gränsfonden och integrationsfonden har ESV under 2010 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2007 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 574/2007/EG och kommissionens beslut 2008/456/EG. ESV:s bedömning är att systemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta med några undantag.

För gränsfonden har korrigering vidtagits som inneburit att ESV:s iakttagelse inte längre utgör ett fel i de deklarerade utgifterna. För integrationsfonden uppgår efter korrigering det felaktiga bidraget till 1,2 procent av deklarerat bidrag.

För flyktingfonden och återvändandefonden har inte ESV lämnat något revisionsuttalande avseende 2010 då ansvarig myndighet för dessa program inte har lämnat någon ansökan om slutbetalning av årligt program.

7.4.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för de förvaltnings- myndigheter som lyder under regeringen. Granskningen syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen omfattar även myndighets- ledningens bedömning av räkenskapernas tillförlitlighet samt bedömningen avseende den interna styrningen och kontrollen. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse.

Samtliga ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Fiskeriverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen samt Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län) erhöll för 2010 en revisionsberättelse utan uttalande med reservation eller avvikande mening. Enligt Riksrevisionens uppfattning ger respektive myndighets årsredovisning en i alla

väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2010 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

7.5 Regeringens intygande avseende EU-medel

Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

7.6 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet

Europeiska revisionsrätten svarar för den externa revisionen av EU:s budget. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om EU- kommissionens genomförande av budgeten 2009.

Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att

238

s. 239 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner och organ, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå.

Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration.

Revisionsrättens årsrapport utgör ett mycket viktigt underlag för ministerrådets ställnings- tagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten.

verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser och en betydande minskning av felprocenten för området sammanhållning. Sammanhållning är trots minskningen fortfarande det område som har störst fel på EU:s budget. Vanliga förekommande fel för området sammanhållning avser brister i den offentliga upphandlingen. För betalningarna på EU:s budget som helhet visade revisionsrättens granskning en sammantagen minskning av den mest sannolika felprocenten.

Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2011 är att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2009. Sverige la ner sin röst vid omröstningen i frågan. Regeringen ansåg att förbättringstakten för att minska felen på EU:s budget som kommissionen visat inte är tillräckligt hög. Regeringen framhöll att rådet bör reagera på att kommissionen inte har fått en revisionsförklaring utan reservation på 16 år. Nederländerna och Storbritannien la också ner sina röster vid omröstningen.

7.6.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige

Sverige kommenteras i mycket begränsad omfattning i årsrapporten för 2009. Sverige nämns i samband med redogörelse för en särskild rapport om granskning av förenklade förfaranden vid import, vilket kan ha

7.6.1 Väsentliga iakttagelser budgetåret konsekvenser för egna medel. Sverige var ett av

2009

I det följande redovisas de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2009 som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen.

Revisionsförklaringen består som tidigare av uttalanden om dels tillförlitligheten i EU- räkenskaperna för 2009, dels lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

För tredje året i rad gavs ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. Revisionsrätten lämnade för 16:e året i rad ett uttalande med reservation vad gäller genomförandet av EU:s budget.

Revisionsrättens granskningsresultat visade jämfört med 2008 en ökning av den uppskattade felprocenten när det gäller betalningarna inom

nio granskade länder. Revisionsrätten konstaterade brister i kontrollerna som kan innebära risk för felaktigt inbetalda belopp i egna medel. Bristerna konstaterades i alla de granskade länderna.

Ytterligare kritik mot Sverige som redovisas i årsrapporten har uppkommit i samband med granskning av ERUF. Med anledning av den aktuella granskningen har förvaltande myndighet inlett ett arbete med översyn av systemen i syfte att förbättra, förstärka och effektivisera efterlevnaden av de rättsliga bestämmelserna för strukturfonderna. Myndigheten har upprättat en handlingsplan för förbättring av gransknings- systemet och arbetar även med utbildningar och rådgivning.

239

s. 240 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

7.6.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser

I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budget- området. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll.

Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som revisionsrätten upptäckt.

Vid behandlingen i budgetkommittén av årsrapporten för 2009 fäste Sverige särskild vikt vid frågor som rör förbättringen av förvaltningen av EU:s medel.

7.7 Redovisning av samtliga EU- medel

I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas över statens budget. Utöver utfallet för 2010 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt, dvs. i överensstämmelse med statens budget. Avsnittet ger därmed en översikt över den totala påverkan av EU-budgeten på statens budget.

7.7.1 Avgiften till EU:s budget

EU-budgeten upprättas med stöd av EUF- fördraget. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel: tull- och sockeravgifter (traditionella egna medel) samt avgifter från

medlemsstaterna. Egna medel fastställs på basis av regelverket i rådets beslut 2007/436/EG om gemenskapernas egna medel (egna medels- beslutet).

Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas en särskild produktions- avgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procent- sats som för tullavgiften.

En tredje del av avgiften beräknas som en procentuell andel av respektive medlemslands mervärdesskattebas, dvs. värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. För att uppnå likabehandling harmoniseras de nationella mervärdesskattebaserna.

Den fjärde avgiften baseras på respektive medlemslands bruttonationalinkomst (BNI). Avgiftens storlek beräknas som landets andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU- budgetens utgifter som inte täcks av övriga egna medel. Storleken på EU-ländernas BNI-avgifter utgör alltså en restpost som fastställs för att säkerställa att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserar.

Ett antal länder har dock fått särskilda nedsättningar av sina avgifter som finansieras av övriga EU-länder. Nedsättningarna syftar till att korrigera orimliga nettobördor, dvs. syftet är att kompensera de länder vilka får relativt sett lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter.

7.7.2 Redovisning på statens budget

På statens budget bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Detta motsvarar merparten av alla betalning från EU till Sverige. Redovisningen i dessa delar är kassamässig.

Betalningar från kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar.

240

s. 241 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Betalningar till EU redovisas på anslaget 1:1

Avgiften till den Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (se tabell 7.4).

År 2010 ökade betalningarna till EU jämfört med 2009 med drygt 11 miljarder kronor, medan bidragen från EU ökade med drygt 1 miljard kronor. Detta innebär att det kassamässiga nettoflödet till EU ökade med nästan 10 miljarder kronor. Ökningen av betalningarna till EU i förhållande till föregående år förklaras av stora återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter under 2009. År 2009 gjordes retroaktiva justeringar efter att ett nytt system för medlemsländernas avgifter trädde i kraft med retroaktiv verkan från och med 1 januari 2007. Under 2009 återbetalades drygt 8 miljarder kronor, varför både den mervärdesskatte- baserade och den BNI-baserade avgiften blev knappt 6 miljarder kronor högre 2010.

Uppgifterna i tabellen ger inte en helt rättvisande bild av effekterna på statens budget

av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten ofta står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från många av fonderna i EU-budgeten, bland annat strukturfonderna.

Undantaget är EGFJ som finansieras helt genom EU-budgeten bortsett från de valutakursdifferenser som kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under relevanta myndigheters förvaltningsanslag.

Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.

Tabell 7.4 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor

Förändring

2006

2007

2008

2009

2010

2009/2010

Tullavgift

3 539

3 844

4 023

3 803

4 103

300

Sockeravgifter

169

425

783

472

-420

Avgift till tillfällig omstrukturering av

EU:s sockersektor

136

Mervärdesskattebaserad avgift

4 227

4 475

4 323

-4 305

1 444

5 749

BNI-baserad avgift

17 723

17 512

21 960

18 741

24 323

5 582

Storbritannienavgift

262

379

437

481

349

-132

Summa betalningar till EU

25 920

26 635

31 526

19 192

30 407

11 215

Bidrag från EUGFJ 2

8 890

269

123

-9

Bidrag från EGFJ 3

6 886

7 064

8 075

7 345

-730

Bidrag från EJFLU 4

2 686

1 807

1 106

2 884

1 778

Bidrag från FFU 5

102

Bidrag från ERUF 6

1 212

1 130

464

1 315

872

-443

Bidrag från ESF 7

1 270

1 633

870

358

1 151

793

Bidrag till TEN 8

194

187

348

470

391

-79

Övriga bidrag från EG

799

155

265

279

232

-47

Summa betalningar från EU 9

12 441

13 036

11 035

11 682

12 977

1 295

Nettoflöde från statens budget till EU

13 479

13 599

20 491

7 510

17 430

9 920

1 Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen

2 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

3 Europeiska garantifonden för jordbruket

4 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

5 Fonden för fiskets utveckling

6 Europeiska regionala utvecklingsfonden

7 Europeiska socialfonden

8 Transeuropeiska nätverk

9 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.

241

s. 242 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick till drygt 13 miljarder kronor (se tabell 7.5). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive EU-fond inom EU-budgeten. År 2010 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till knappt 13 miljarder kronor. Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 305 miljoner kronor.

Periodiseringseffekterna uppkommer då EU- budgeten generellt sett ersätter utbetalningar av stöd först i efterhand. För strukturfonderna förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning och kommissionen gör sedan sina utbetalningar i euro.

Tabell 7.5 Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten (utfall)

Miljoner kronor

Förändring

Anslag

Anslagsnamn

2008

2009

2010

2009/2010

0801008

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

112

114

Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av

1301006

tredjelandsmedborgare

-2

1401006

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013

473

847

374

1901003

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013

187

1 300

1 410

110

193305 2008

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006

513

-2

2201016

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

273

315

536

221

2301011

Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

6 987

6 970

7 119

149

2301012

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

537

760

471

-289

2301016

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

102

2301020

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten

2301024

Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

1 969

1 724

2 377

653

Summa 1

11 250

11 747

12 989

1 242

1 För 2008 och 2009 summerar tabellen inte till beloppet på summaraden då vissa äldre anslag inte finns med i tabellen. Framför allt gäller detta äldre anslag för tidigare programperioder. Se motsvarande tabell i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2008 respektive 2009 (skr. 2008/09:101 respektive skr. 2009/10:101).

242

s. 243 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

7.7.3 Redovisning i resultaträkningen periodiserade återflödet jämfört med den

I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det budgetår som avgiften avser. Intäkt av EU- bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns därför vissa skillnader i det

kassamässiga redovisningen på statens budget. Skillnaderna är dock relativt små och därför görs här inte någon specificerad redovisning av den totala påverkan på resultaträkningen.

Det finns också bidrag från EU-budgeten, framförallt från ramprogrammen för forskning som inte redovisas brutto på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2010 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot totalt 895 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten, som enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen, och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget.

243

opaginerad 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

s. 247 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen i årsredo- visningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken och AP-fonderna faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.4 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar) som görs för statens konsoliderade balans- och resultat- räkningar är den statliga sektorn i realiteten större.

Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intresseföretag i årsredo- visningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Samman- ställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken och AP- fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stället för som tidigare i socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer fastställda av Europeiska unionen. Redovisningen av den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital i tabell 8.1 inkluderar således inte premiepensionssysemet

utan endast den statliga sektorn. Premiepensionssystemets samlade tillgångar, skulder och kapital redovisas i särskild ordning i tabell 8.3.

Sammanställningen, som bygger på de ingående organisationernas officiella årsredo- visningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten.

8.1 Den statliga sektorns förmögenhet

Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 8.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens ägarandel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder.

Någon fullständig eliminering av mellan- havanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisnings- principer skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabell 8.2.

Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalnings- flödena mellan statens budget, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 ska AP- fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad

247

s. 248 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

ålderspension inom det reformerade systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betal- ningsansvaret för förtids- och efterlevande- pension flyttades därför från AP-fonderna till statens budget. För att delvis motverka den ökade belastningen på statens budget har medel successivt överförts under ett antal år från AP- fonderna till statens budget i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Hittills överförda belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004–2010 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda beslut. Vid överläggningar mellan de fyra allianspartierna och Socialdemokraterna i juni 2004 fastställdes att pensionsöverenskommelsen ligger fast men att någon slutreglering inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterlyst en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet ska vidtas och när ett slutligt belopp i så fall ska föras över.

Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för hanteringen av frågan. Under dessa överlägg- ningar har bedömningen gjorts att det under överblickbar tid kommer att saknas förutsätt- ningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sammanhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överlägg- ningar anser regeringen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet föreläggs riksdagen i proposition. Inkomstpensionssystemet upp- visade ett överskott på 425 miljarder kronor under 2010, vilket medförde att systemets samlade resultat ökade till 103 miljarder kronor.

Tabell 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital

Miljarder kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Myndigheter

Summa tillgångar

1 002

1 018

1 090

1 219

1 246

Summa skulder

1 637

1 517

1 500

1 603

1 604

Nettoförmögenhet

/eget kapital

-635

-499

-410

-384

-358

Summa skulder

och kapital

1 002

1 018

1 090

1 219

1 246

Statliga bolag, banker och finansinstitut

Summa tillgångar

1 213

1 331

1 539

1 740

1 694

Summa skulder

908

1 010

1 216

1 402

1 345

Nettoförmögenhet

/eget kapital

305

321

323

338

349

Summa skulder

och kapital

1 213

1 331

1 539

1 740

1 694

Riksbanken

Summa tillgångar

201

212

700

709

327

Summa skulder

138

150

630

631

254

Nettoförmögenhet

/eget kapital

Summa skulder

och kapital

201

212

700

709

327

AP-fonderna

Summa tillgångar

871

919

759

841

930

Summa skulder

Nettoförmögenhet

/eget kapital

858

898

707

827

895

Summa skulder

och kapital

871

919

759

841

930

Allmänna arvsfonden

Summa tillgångar

Summa skulder

Nettoförmögenhet

/eget kapital

Summa skulder

och kapital

Elimineringar av inomstatliga mellanhavanden

Summa tillgångar

-371

-344

-459

-472

Summa skulder

-68

-52

-22

-123

-126

Nettoförmögenhet

/eget kapital

-303

-319

-322

-336

-346

Summa skulder

och kapital

-371

-344

-459

-472

Den statliga sektorn totalt

Summa tillgångar

2 917

3 111

3 746

4 053

3 728

Summa skulder

2 629

2 648

3 378

3 530

3 115

Nettoförmögenhet

/eget kapital

288

463

368

523

613

Summa skulder

och kapital

2 917

3 111

3 746

4 053

3 728

248

s. 249 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF

Vid utgången av 2010 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 728 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget minskade tillgångarna under 2010 med 325 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 3 115 miljarder kronor 2010, vilket motsvarar en minskning med 415 miljarder kronor.

AP-fondernas tillgångar ökade med 89 miljarder kronor och skulderna ökade med 21 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital ökade med 68 miljarder kronor och uppgick vid utgången av 2010 till 895 miljarder kronor.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 694 miljarder kronor, en minskning med 46 miljarder kronor. Motsvarande skulder minskade med 57 miljarder kronor till sammanlagt 1 345 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Vattenfall AB och AB Svensk exportkredit vars tillgångar minskat med 61 respektive 32 miljarder kronor medan skulderna minskat med 52 respektive 31 miljarder.

Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar till 613 miljarder kronor. Ökningen med 90 miljarder kronor jämfört med 2009 beror främst på förbättringen av AP-fondernas nettoförmögenhet med 68 miljarder kronor till 895 miljarder kronor. De statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 26 miljarder kronor och uppgår till -358 miljarder kronor.

Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4.

Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav

Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Kammarkollegiet (avsnitt 4.5.2 not 26 Andelar i dotter- och intresseföretag).

Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 8.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn.

Skr. 2010/11:101

Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret

AP-fondernas innehav av statspapper har eliminerats för att undvika dubbel redovisning. Innehavet av statspapper har eliminerats med nominellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspapper utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av stats- skuldsväxlar.

Riksbankens valutalån hos Riksgäldskontoret har eliminerats för att inte redovisas dubbelt. Eliminering har skett med av Riksbanken bokfört belopp mot summa tillgångar och skulder.

Tabell 8.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinne- hav (andelar i dotter- och intresseföretag), AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens valutalån

Miljoner kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Kammar-

301

316

318

334

344

kollegiet

704

950

861

317

604

Riksbankens

grundfond

1 000

Luftfarts-

verket

162

170

194

217

367

Svenska

kraftnät

422

477

1 516

334

219

Övriga myn-

digheter

AP-fonderna

68 038

52 488

22 033

30 692

42 323

Riksbankens

valutalån

92 455

83 774

Summa

371 371

371 128

343 646

459 046

472 310

Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemets tillgångar ökade med 73 miljarder kronor jämfört med 2009 och uppgick vid utgången av 2010 till 446 miljarder kronor. Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten som övertog både Premiepensionsmyndighetens uppgifter och de uppgifter rörande inkomstgrundande pension och anslagsfinansierade pensionsförmåner som tidigare administrerats av Försäkringskassan. Pensionsmyndighetens verksamhet ingår i den konsoliderade redovisningen i kapitel 4. De förvaltade pensionsmedlen, inklusive de preliminärt redovisade medlen för vilka pensionsrätter ännu inte fastställts, ingår däremot inte i den konsoliderade redovisningen utan redovisas i tabell 8.3. Det gäller även motsvarande avsättning på skuldsidan samt vissa

249

s. 250 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

fordrings- och skuldposter med direkt koppling till dessa medel.

Tabell 8.3 Pensionsmyndighetens samlade tillgångar, skulder och kapital

Miljarder kronor

2006

2007

2008

2009

2010

Summa tillgångar

295

341

263

373

446

Summa skulder

297

342

264

374

447

Nettoförmögenhet/

Eget kapital

-2

-1

Summa skulder och

kapital

295

341

263

373

446

Tabell 8.4 AP-fonderna 2010

Miljoner kronor

Tillgångar 1

Skulder

Fondkapital

Första AP-fonden

223 647

4 866

218 781

Andra AP-fonden

223 593

1 086

222 507

Tredje AP-fonden

247 242

26 413

220 829

Fjärde AP-fonden

215 575

2 739

212 836

Sjätte AP-fonden

20 210

282

19 928

Sjunde AP-fonden

183

-159

Totalt

930 291

35 569

894 722

1 Fjärde AP-fondens särskilda förvaltning har avvecklats under 2009 och Första AP-fondens särskilda förvaltning avvecklades 2007.

8.2 AP-fonderna och Premiepensionssystemet

AP-fondernas redovisning avser bokfört mark- nadsvärde. Det nuvarande pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första, Andra, Tredje och Fjärde AP- fonderna identiska placeringsregler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP-fonderna ska förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP-fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag.

I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmedlen i AP7 Såfa. AP7 Såfa kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premie- pensionssystemet. Sjunde AP-fonden förvaltar de två byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, som ingår i förvalsalternativet Såfa. Endast fondens egen verksamhet redovisas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 8.4. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de förvaltas för pensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördelningssystemet.

AP-fondernas sammanlagda resultat för 2010 är 84 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades av utbetalda pensionsmedel och administrations- ersättningar till Pensionsmyndigheten samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto medfört ett utflöde av kapital på totalt 16 miljarder kronor.

I den konsoliderade resultaträkningen redovisas ålderspensioner som transfereringar. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och ut- betalda pensioner har fram till 2009 redovisats som nettoöverföring till ålderspensionssystemet och hushållssektorn (premiepensionssystemet) under transfereringar (se även avsnitt 4.5.1 not 4). För 2009 och 2010 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna, vilket gör att medel från AP-fondens avkastning används och dessa år redovisas AP-fondsmedel som intäkter av bidrag (se även avsnitt 4.5.1 not 3). Åtaganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräkningen eller hos AP- fonderna utan redovisas som Nettoförmögen- het/Eget kapital. Åtaganden i premiepensions- systemet redovisas som skuld i Pensionsmyndig- hetens årsredovisning.

8.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut

I tabell 8.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalender- året 2010 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de

250

s. 251 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF

summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 8.1). I tabell 8.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet är främst hänförligt till Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 8.1 ingår med 4,8 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2010 kommer att presenteras senare under våren i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.

Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 345 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, LKAB, Akademiska Hus AB, Sveaskog AB och AB Svensk Exportkredit som tillsammans svarar för 77 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 50 procent av det bokförda värdet.

Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruk- tureringar, bolagens resultat m.m.

Vattenfall AB har minskat tillgångarna med 61 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskat med 52 miljarder kronor. De största förändringarna av tillgångsvärden avser immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, och materiella anläggningstillgångar som minskat med 15 miljarder respektive 17 miljarder kronor, bl.a. avseende nedskrivning av goodwill med 9,4 miljarder kronor för bolag i Tyskland och Holland och den svenska kronans förstärkning som minskar värdet av utländska tillgångar. Kortfristiga räntebärande placeringar har minskat med 15 miljarder kronor. Av skulderna har främst långfristiga räntebärande skulder och derivat med negativt verkligt värde minskat med 30 respektive 12 miljarder kronor. Statens andel av eget kapital har minskat med 8,9 miljarder kronor, främst som en följd av negativ påverkan från omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 30 miljarder kronor, kassaflödessäkring på 1,1 miljarder kronor och utdelning av 5,2 miljarder kronor, vilket delvis utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 15 miljarder kronor och årets vinst på 13 miljarder kronor.

AB Svensk Exportkredit har minskat sina tillgångar med 32 miljarder kronor, främst

Skr. 2010/11:101

avseende räntebärande värdepapper som inte utgör utlåning, som minskat med 23 miljarder kronor. Skulderna har minskat med 31 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av en minskning av emitterade värdepapper.

AB Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, har ökat sina tillgångar med 23 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till allmänheten med 23 miljarder kronor. Skulderna har ökat med 22 miljarder kronor främst hänförligt till emitterade värdepapper, som ökat med 13 miljarder kronor och derivatinstrument som ökat med 4,2 miljarder kronor.

TeliaSoneras tillgångar uppgår till 251 miljarder kronor, varav statens andel uppgår till 93 miljarder kronor. Minskningen av statens andel under året är 7,1 miljarder kronor, vilket främst avser immateriella tillgångar och likvida medel. Skuldandelen har minskat med 2,1 miljarder kronor, vilket främst avser kort- och långfristiga lån. Statens andel av eget kapital har minskat med 3,5 miljarder kronor. Negativa valutakursdifferenser på 7,7 miljarder kronor och utdelning till staten av 3,8 miljarder kronor har minskat eget kapital, vilket delvis utjämnats av årets resultatandel på 7,9 miljarder kronor.

Nordiska Investeringsbanken har 224 miljarder kronor i tillgångar, varav statens andel uppgår till 82 miljarder kronor, en minskning under året med 2,9 miljarder kronor. Minskningen beror på kronans förstärkning mot euron. Även skuldandelens minskning med 2,6 miljarder kronor förklaras av valuta- kurseffekten.

LKAB redovisar en ökning av tillgångsvärdet med 11 miljarder kronor. Till största delen avser ökningen likvida medel och kortfristiga placeringar. Skulderna ökar med 3,1 miljarder kronor och avser främst ökade avsättningar bl.a. till samhällsomvandling av Kiruna och Malmberget. Eget kapital ökar med 8,0 miljarder kronor, bestående av årets resultat på 9,1 miljarder kronor reducerat med utdelning till staten på 0,5 miljarder kronor och negativa förändringar i verkligt värde och omräknings- differenser på 0,5 miljarder kronor.

251

s. 252 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

8.4 Riksbanken

Riksbankens

tillgångar

har

minskat

med

382 miljarder

kronor

och skulderna

med

377 miljarder

kronor.

tillgångarnas

minskning kan 368 miljarder kronor hänföras till att Riksbanken under året i stort sett avvecklat de lån med ett års löptid och annan strukturell utlåning man infört under 2008 för att stabilisera situationen på de finansiella marknaderna. Dessutom har valutareservens tillgångar i form av banktillgodohavanden och värdepapper i utländsk valuta minskat med 20 miljarder kronor, främst som en effekt av den svenska kronans förstärkning. Förändringar av skulder avser främst emitterade skuldcertifikat för indragning av likviditet från det finansiella systemet, som har minskat med 192 miljarder kronor och skulder i svenska kronor till kreditinstitut i Sverige avseende finjusterande

transaktioner,

som

har

minskat

med

166 miljarder

kronor.

Det

egna kapitalet

har

minskat med 5,3 miljarder kronor, vilket förklaras av utdelning av 5,8 miljarder kronor till staten, vilket delvis utjämnats av årets överskott på 0,5 miljarder kronor.

8.5 Pensionssystemets årsredovisning 2010

Pensionsmyndigheten har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålderspensionen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepension. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp – demografiska, ekonomiska och beteendemässiga – som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, eller kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till vedertagna redovisningsprinciper för försäkringsföretag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Pensions- myndighetens publikation Orange Rapport Pensionssystemets Årsredovisning 2010.

Redovisningsprinciper

Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensionen konsoliderats. I koncernbok- slutet har premiepensionssystemets redovisning tagits in i huvudsak enligt den av Pensions- myndigheten upprättade årsredovisningen.

Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, transfer- eringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenhet- er premiepensionssystemet.

Inkomstpensionssystemet är ett fördelnings- system, där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensionsutbetalningar. Buffertfonden, det vill säga Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna, hanterar de över- eller underskott som uppstår på grund av skillnader mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i systemet är värdet av flödet av pensionsavgifter (avgiftstillgången) och buffert- fonden. Avgiftstillgången beräknas i princip genom att årets inbetalda pensionsavgifter multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt ligger i pensionssystemet (omsättningstiden). Avgiftstillgången bestäms till stor del av sysselsättningen och inkomstutvecklingen.

Premiepensionssystemet är ett fonderat system där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna ska placeras. Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder.

Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som råder vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör ca 7 procent av den totala pensionsskulden, men andelen sjunker snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in.

I tabellerna 8.5 och 8.6 redovisas resultat- respektive balansräkning för ålderspensions- systemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget.

252

s. 253 Tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Kontrollera mot PDF

Tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning

Miljoner kronor

2010

2009

Förändring

Förändring av fondtill-

gångar 1

Pensionsavgifter

236 596

233 699

2 897

Pensionsutbetalningar

-221 568

-218 242

-3 326

Avkastning på fonderat

kapital

127 280

217 413

-90 133

Administrationskostnader

-2 188 2

-2 066

-122

Summa

140 120 3

230 804

-90 684

Förändring av avgiftstill-

gång

Värdet av förändringen i

avgiftsinkomst

232 117

-114 919

347 036

Värdet av förändringen i

omsättningstid

-19 427

-507

-18 920

Summa

212 690

-115 426

328 116

Förändring av pensions-

skuld 4

Nya pensionsrätter och

ATP-poäng

-246 237

-244 497

-1 740

Pensionsutbetalningar

221 563

218 223

3 340

Indexering/värdeförändring

123 556

-144 453

268 009

Värdet av förändringen i

medellivslängd

-25 333

-23 054

-2 279

Uppkomna arvsvinster

12 140

12 072

Fördelade arvsvinster

-13 716

–13 684

-32

Avdrag för administrations-

kostnader

1 950

1 233

717

Summa

73 923 5

-194 160

268 083

Årets resultat

426 733 6

–78 782

505 515

1 Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar

2 Varav inkomstpensionssystemet -1 849 miljoner kronor och premiepensionssystemet -339 miljoner kronor

3 Varav inkomstpensionssystemet 67 812 miljoner kronor och premiepensionssystemet 72 308 miljoner kronor

4 Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar och positiv post ( ) innebär att pensionsskulden minskar

5 Varav inkomstpensionssystemet 144 982 miljoner kronor och premiepensionssystemet -71 059 miljoner kronor

6 Varav inkomstpensionssystemet 425 484 miljoner kronor och premiepensionssystemet 1 249 miljoner kronor

Årets resultat i inkomstpensionssystemet var 425 miljarder kronor. Pensionssystemets kapital- underskott på 323 miljarder kronor från 2008 har under året växt till ett kapitalöverskott om 103 miljarder kronor.

Enligt tabell 8.5 uppgick administrationskost- naderna till 2 188 miljoner kronor. Detta belopp avser administrationskostnader dels för premie- pension uppgående till 339 miljoner kronor, dels för inkomstpension på 1 849 miljoner kronor. I avsnitt 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas administrations- kostnader för inkomstpension till 2 694 miljoner

Skr. 2010/11:101

kronor. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpension är

845 miljoner kronor. Det

beror

på

att AP-

fondens

provisionskostnader

(477 miljoner

kronor)

och

prestationsbaserade

avgifter

(368 miljoner kronor) inte ingår i tabell 8.5.

Ålderspensionssystemets

balansomslutning

för 2010 är 7 915 miljarder kronor.

Tabell 8.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning

Miljoner kronor

31/12 2010

31/12 2009

Förändring

Tillgångar

Fondtillgångar

894 881

827 069

67 812

Försäkringstillgångar 1

414 593

343 583

71 010

Övriga tillgångar

31 246

29 690

1 556

Avgiftstillgång

6 574 615

6 361 925

212 690

Summa tillgångar

7 915 335 2

7 562 267

353 068 3

Skulder och resultat

Ingående balanserat

resultat

-323 501

-244 673

-78 828

Årets resultat

426 733

-78 782

505 515

Utgående balanserat

resultat

103 232

-323 455

426 687

Pensionsskuld

7 779 634 4

7 854 606

-74 972

Övriga skulder

32 469

31 116

1 353

Summa skulder och

resultat

7 915 335

7 562 267

353 068

1 Avser premiepension

2 Varav inkomstpensionssystemet 7 469 496 miljoner kronor och premiepensionssystemet 445 839 miljoner kronor

3 Varav inkomstpensionssystemet 280 502 miljoner kronor och premiepensionssystemet 72 566 miljoner kronor

4 Varav inkomstpensionssystemet 7 366 710 miljoner kronor och premiepensionssystemet 412 924 miljoner kronor

Inkomstpensionens tillgångar ökade med sammanlagt 280 miljarder kronor, eller 3,9 procent. Buffertfonden, dvs. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonden, ökade med 68 miljarder kronor, eller 8,2 procent. Buffertfondens positiva avkastning uppgick till 84 miljarder kronor, eller 10,3 procent. År 2010 blev precis som 2009 ett år då fondernas utgifter, pensionsutbetalningar och administrations- kostnader, översteg inbetalda pensionsavgifter till inkomstpensionssystemet. Skillnaden gav ett negativt bidrag på 16 miljarder kronor. Avgiftstillgången ökade med 213 miljarder kronor, eller 3,3 procent. Ökningen orsakades av både högre avgiftsinkomster och stigande konsumentprisindex 2010. Omsättningstiden sjönk dock, vilken minskade ökningen i avgiftstillgången.

253

s. 254 Tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Pensionsskulden minskade med 145 miljarder kronor, eller 1,9 procent. På grund av balanseringen var såväl indexeringen av skulden till aktiva som till pensionärer negativ, vilket gav en skuldminskning på 165 miljarder kronor. Skulden till pensionerade påverkas av medellivslängdens förändring. Jämfört med 2009 har en 65-årings genomsnittliga utbetalningstid (den ekonomiska medellivslängden) ökat med 42 dagar. Den längre förväntade utbetalnings- tiden medförde en skuldökning på 25 miljarder kronor. Årets pensionsutbetalningar översteg nyintjänade pensionsrätter och ATP-poäng, inklusive vissa justeringar, vilket minskade skulden med 5 miljarder kronor.

För premiepensionen uppgick årets resultat till 1 249 miljoner kronor. De fonderade premiepensionstillgångarna har under året ökat med 71 miljarder kronor, varav 31 miljarder

kronor

avser nya pensionsrätter medan

-1 miljard

kronor avser pensionsutbetalningar

och 42 miljarder kronor avser värdeförändring.

Värdeutvecklingen

under

2010

har

varit

12,1 procent.

Pensionsskulden

ökade

med

70 miljarder

kronor

2010.

Förändringen av

pensionsskulden avser nyintjänade pensions- rätter, en positiv kapitalförvaltning och utbetalning av pensioner.

Den 31 december 2010 var inkomst- pensionens tillgångar 1,4 procent högre än pensionsskulden. Pensionssystemets balanstal för 2012 har beräknats till 1,0024 (tabell 8.7).

Balanstalet

Balanstalet mäter pensionssystemets finansiella ställning och beräknas som systemets tillgångar dividerat med pensionsskulden. Om balanstalet understiger 1,0000, det vill säga att pensions- systemets skulder överstiger tillgångarna, aktiveras den s.k. balanseringen för att säkerställa systemets långsiktiga balans. Balanseringen är en del av indexeringen och innebär att indexeringen av pensionerna och pensionsbehållningarna reduceras. Pensionsskulden räknas därmed upp i långsammare takt och pensionssystemet stärks. Den lägre indexeringen pågår tills systemet åter är i finansiell balans. Eventuella överskott som uppstår efter att balanseringen har aktiverats används direkt för att så långt som möjligt öka indexeringen och på så vis återställa pensionernas värde.

Beräkningarna av balanstalet görs av Pensionsmyndigheten och fastställs av regeringen (5 a och 5 b §§ lagen [1998:674] om inkomstgrundad ålderspension). Formeln för beräkning ändrades under 2009. Det nya sättet innebär att vid beräkningen av fondtillgången i balanstalet beräknas buffertfondens värde som medelvärdet av fondens marknadsvärde den 31 december de tre senaste åren. Tidigare användes enbart buffertfondens värde per den sista december för respektive år.

Tabell 8.7 Flerårsöversikt

Miljarder kronor

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

Buffertfonden (medel)

810

811

821

Buffertfonden

895

827

707

898

858

769

646

577

488

Avgiftstillgång

6575

6 362

6 477

6 116

5 945

5 712

5 607

5 465

5 301

Summa tillgångar

7 469

7 189

7 184

7 014

6 803

6 490

6 253

6 042

5 789

Pensionsskuld

7 367

7 512

7 428

6 996

6 703

6 461

6 244

5 984

5 729

Över-/Underskott

103

-323

-243

100

Balanstal 1

1,0024

0,9549

0,9862

1,0026

1,0149

1,0044

1,0014

1,0097

1,0105

Finansiell ställning 2

1,0140

0,9570

0,9672

1 Balanstalet för år t baseras på ingående variablers utveckling t-2.

2 Balanstal enligt tidigare definition (t.o.m. år 2007), dvs. räknat enbart på buffertfondens marknadsvärde 31 december respektive år.

254

opaginerad Tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Kontrollera mot PDF

Riksrevisionens iakttagelser

s. 257 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

9 Riksrevisionens iakttagelser

9.1 En ändrad ordning för hantering av revisionens iakttagelser

Från och med den 1 januari 2011 har riksdagen beslutat om en ändrad ordning för redovisningen av Riksrevisionens iakttagelser. Den ändrade ordningen innebär att riksdagen, under vissa förutsättningar, ska överlämna Riksrevisionens granskningsrapporter till regeringen. Regeringen ska för varje granskningsrapport, inom fyra månader, lämna en skrivelse till riksdagen. I skrivelsen ska regeringen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av rapporten. Regeringen ska dessutom lämna en samlad redovisning i årsredovisning för staten av de åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Regeringen avser att hantera den ändrade ordningen på följande sätt. Med anledning av rapporter från Riksrevisionens effektivitets- revision som inkommer fr.o.m. den 1 januari 2011 kommer en redogörelse för de åtgärder som regeringen har vidtagit eller avser att vidta att lämnas i särskilda skrivelser. I årsredovisningen för staten, fr.o.m. årsredo- visningen för 2011, kommer en sammanfattning av åtgärderna samt en uppföljning och redovisning av åtgärder som vidtagits efter det att de särskilda skrivelserna beslutats att lämnas.

Med anledning av revisionsberättelser från Riksrevisionens årliga revision lämnas information om revisionsberättelser med avvikande mening respektive reservation i årsredovisningen för staten. En redogörelse för vidtagna åtgärder med anledning av den årliga revisionens iakttagelser lämnas däremot i budgetpropositionen. Av tidsskäl är det inte

möjligt att redovisa åtgärderna redan i årsredovisningen. Revisionsberättelserna lämnas den 22 mars, en månad efter det att myndigheterna lämnat sina årsredovisningar till regeringen, och årsredovisningen för staten ska lämnas till riksdagen senast den 15 april. I praktiken är därmed budgetpropositionen det första tillfället att återkomma till riksdagen med information om vidtagna åtgärder med anledning av årlig revision.

Hanteringen av den årliga revisionens revisionsberättelser behålls således oförändrad medan hanteringen av effektivitetsrevisionens rapporter ändras helt. Den redovisning som skett i budgetpropositionens utgiftsområdes- bilagor flyttas till särskilda skrivelser och den samlade redovisning som skett i budget- propositionen, Förslag till statsbudget, finansplan m.m., flyttas till årsredovisningen för staten.

I föreliggande årsredovisning för 2010 kan inte den nya ordningen införas fullt ut utan redovisningen får mer ses som en övergångs- lösning. Det innebär att regeringen i det följande lämnar en redogörelse för de gransknings- rapporter från effektivitetsrevisionen som kommit in före utgången av 2010 och som fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Vidare redovisas en uppföljning av vilka rapporter som är slutbehandlade.

9.2 Årlig revision

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat drygt 250 myndigheters årsredovisningar för 2010.

257

s. 258 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Från och med 2010 har den årliga revisionen genomfört en anpassning till nya internationella standarder för revision. De nya standarderna innebär att revisorn och myndighetsledningen har en tidigare och tydligare kommunikation om fel och brister. Detta ger myndigheterna större möjligheter att rätta sina årsredovisningar så att de blir rättvisande.

Vidare har vissa begrepp ändrats. Begreppet revisionsberättelse med invändning har ersatts med revisionsberättelse med reservation respektive avvikande mening. Revisorn uttalar sig med reservation när det finns väsentliga fel, men som inte är genomgripande för årsredovisningen. Reservation lämnas också när revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.

Revisorn uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen ett uttalande utan reservation eller avvikande mening men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

För 2010 har Riksrevisionen lämnat två revisionsberättelser med reservation. Ingen reservationsberättelse med avvikande mening har lämnats. Fem myndigheter har erhållit revisionsberättelser med upplysning.

I tabell 9.1 redovisas utvecklingen av antalet revisionsberättelser med invändning eller reservation 2006–2010.

Tabell 9.1 Antal revisionsberättelser med invändning/reservation 2006–2010

Antal

2006

2007

2008

2009

2010

Summa

Antalet revisionsberättelser med invändning eller reservation har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Det låga antalet invändningar bör ses som en indikation på att kvaliteten i myndigheternas årsredovisningar överlag är god och att de ger en rättvisande bild av verksamheten. Utfallet för 2010 är dock väsentligt lägre än tidigare år. En förklaring till detta kan vara Riksrevisionens tillämpning av den nya internationella standarden för revision, som för 2010 har inneburit ett väsentligt ökat antal rättelser (s.k. kompletteringar) av

årsredovisningarna. Sammanlagt 26 myndigheter har lämnat in kompletteringar efter det att årsredovisningen lämnats till regeringen och har därmed sannolikt i vissa fall kunnat undvika revisionsberättelse med reservation. Vidare har Riksrevisionen sedan några år tillbaka ändrat sin bedömningsgrund på så sätt att överskridanden av finansiella befogenheter, exempelvis av anslag eller bemyndiganden, inte längre föranleder invändning i de fall myndigheten lämnar en korrekt redovisning av överskridandena i sin årsredovisning.

I det följande redovisas revisionsberättelser med reservation (invändning) respektive upplysning i enlighet med beslutade revisionsberättelser.

Revisionsberättelser med reservation

Naturhistoriska riksmuseet

Riksrevisionen lämnar följande reservation:

NRM redovisar Förbättringsutgifter på annans fastighet med ett 5,4 mnkr för högt belopp. Beloppet uppfyller inte kriterierna för en anläggningstillgång enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 5 kap. 1 § och borde därför i stället ha kostnadsförts. Som en följd av detta redovisas även Övriga driftskostnader, Avräkning med statsverket och Utgifter i anslagsredovisningen på anslag 17 08:001 003 (ram) med ett 5,4 mnkr för lågt belopp. Årets kapitalförändring och Kapitalförändring enligt resultaträkningen redovisas med 5,4 mnkr för höga belopp. Intäkter av anslag redovisas med ett 2,3 mnkr för lågt belopp, och Förutbetalda intäkter med ett 3,1 mnkr för lågt belopp. Härutöver påverkas redovisade kostnader för prestationer i resultatredovisningen på s. 7, 13 och 21, där övriga driftskostnader tillsammans redovisas med 5,4 mnkr för lågt belopp.

Statens beredning för medicinsk utvärdering

Riksrevisionen lämnar följande reservation:

Myndigheten har felaktigt avräknat anslagspost 09 01 002 001 Statens beredning för medicinsk utvärdering (förvaltningsanslaget) med ett för högt belopp om 2 481 tkr som borde ha finansierats med bidrag. Om kostnaderna inte hade avräknats förvaltningsanslaget hade det utgående överföringsbeloppet, årets anslagssparande, varit 2 502 tkr vilket är 975 tkr över det enligt regleringsbrevet tillåtna anslagssparande på 3 %.

258

s. 259 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Detta påverkar därmed även poster i resultat- och balansräkningen. I resultaträkningen borde posten Intäkter av anslag redovisats med ett lägre belopp på 2 481 tkr och posten Intäkter av bidrag med motsvarande högre belopp. I balansräkningen borde myndigheten redovisat 1 048 tkr under posten Upplupna bidragsintäkter. Posten Avräkning med statsverket skulle ha redovisats med ett lägre belopp om 2 481 tkr och posten Oförbrukade bidrag skulle ha redovisats med ett lägre belopp om 1 433 tkr.

Revisionsberättelser med upplysning

Försvarsmakten

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

Som framgår av redogörelsen på sidorna 46–47 i årsredovisningen har Försvarsmakten och Försvarets materielverk under 2010 genomfört justeringar av leveransplaner för vissa materielprojekt för att hantera prognostiserade överutnyttjanden av anslag 2012–2013.

Försvarets materielverk

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

Som framgår av redogörelsen på sidorna 30 och 99 (not 19) i årsredovisningen har Försvarets materielverk och Försvarsmakten under 2010 genomfört justeringar av leveransplaner för vissa materielprojekt för att hantera prognostiserade överutnyttjanden av anslag 2012–2013.

Pensionsmyndigheten

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

- Redovisning av premiepension

Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att värdering av placeringstillgångar (och motsvarande skulder) ska ske enligt bestämmelserna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Det framgår vidare att premiepensionsverksamheten ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultaträkningen som ska utgöra ett sammandrag av resultaträkningen enligt bestämmelserna i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS).

- Redovisning av inkomstpension

Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen regleras i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

Skr. 2010/11:101

ålderspension samt förordning (2002:780) om beräkning av balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt 6 Resultatredovisning inkomstpensionssystemet. Som framgår av årsredovisningen är redovisningen i detta avsnitt en sammanställning som delvis baseras på uppgifter från andra aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis på preliminära uppgifter. Revisionen har omfattat uppgifter från och beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer har inte reviderats av Riksrevisionen.

I avsnitt 6 redovisar Pensionsmyndigheten jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Jämförelsetalen har inte reviderats av Riksrevisionen.

I avsnitt 6.3 Prognos balanstalet redovisar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för balanstalets utveckling över ett antal år. Detta avsnitt har inte reviderats av Riksrevisionen.

Regeringskansliet

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

I enlighet med 5 § Lagen om revision av statlig verksamhet m.m. (2002:1022) har granskningen av årsredovisningen inte genomförts i syfte att bedöma om ledningen i sin förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. I jämförelse med internationella revisionsstandarder (ISSAI) har revisionen därmed genomförts med följande begränsningar:

Revisorn ska i enlighet med ISSAI 1580 säkerställa att ledningen har tagit ansvar för den interna styrningen och kontrollen. Regeringskansliet omfattas inte av 4 § Myndighetsförordningen (2007:515) och Förordningen om intern styrning och kontroll (2007:604) och lämnar därmed i anslutning till underskriften av årsredovisningen inte någon bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Regeringskansliet.

Revisorn ska i enlighet med ISSAI 1250 identifiera väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna som beror på att lagar, förordningar och föreskrifter inte har följts. I enlighet med § 5 Lagen om revision av statlig verksamhet m.m. har granskning inte genomförts i syfte att bedöma om ledningen för Regeringskansliet i sin förvaltning har följt för verksamheten tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och särskilda beslut.

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

259

s. 260 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidorna 144 samt 82–88 i årsredovisning som beskriver brister i Sidas interna styrning och kontroll inom tre områden:

- Väsentliga delar av förordning om intern styrning och kontroll har ännu inte implementerats i Sidas verksamhet och processer.

- Sidas interna regelverk är bristfälligt.

- Vid hantering av biståndsinsatser föreligger brister vad gäller revision som kontrollmetod, riskanalyser, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.

9.3 Effektivitetsrevision

Redogörelse för granskningsrapporter som inkommit före 2011 och som bereds inom Regeringskansliet

I det följande redovisas de granskningsrapporter som inkommit före utgången av 2010 och som fortfarande bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2008:29 Skyddet för farligt gods

Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat tillräckliga förutsättningar för att farligt gods ska skyddas mot antagonistiska hot, t.ex. terrorism.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet (skr. 2009/10:124) samt i budgetpropositionen för 2010, utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 3.6.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:10 Psykiatrin och effektiviteten i det statliga stöde t

Riksrevisionen har granskat vissa statliga insatser som påverkat landstingens resurser för vården av psykiskt sjuka. Syftet var att få en tydligare bild av samspelet mellan staten och landstingen när det gäller resurserna till psykiatrin, både de till- fälliga statliga ekonomiska bidragen och till- gången på personal med högre utbildning, sär- skilt psykiatriker och andra läkare.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2010, utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt 3.10.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:12 Hanteringen av unga lagöverträdare – en utdragen process

Riksrevisionen har granskat rättsväsendets hantering av unga lagöverträdare.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 4 Rättsväsendet, avsnitt 3.6.

Regeringen har därefter vidtagit en rad åtgärder med anledning av rapporten. I regleringsbrev för 2011 har Rikspolisstyrelsen fått uppdraget att stödja polismyndigheterna att hålla de lagstadgade tidsfristerna avseende ungdomsärenden. Vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa ärenden ska också redovisas.

Åklagarmyndigheten ska enligt reglerings- brevet för 2011 redovisa i vilken utsträckning de lagstadgade beslutsfristerna avseende unga lagöverträdare har hållits. Även vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att korta genom- strömningstiderna i dessa ärenden ska redovisas. Vidare ska Brottsförebyggande rådet enligt regleringsbrevet för 2011 ta fram en kunskaps- sammanställning om strategiska brott bland unga samt ange hur denna kunskap kan användas i det förebyggande arbetet att förhindra att unga hamnar i kriminalitet. Brottsförebyggande rådet har också i uppdrag att redovisa handläggnings- tiderna hos polismyndigheterna, Åklagar- myndigheten och domstolarna för mål och ärenden som avser unga gärningsmän.

Regeringen har den 3 mars 2011 beslutat att inrätta en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper (dnr Ju2011/1906). Insats- grupperna ska fokusera på att stödja ungdomar som riskerar att bli vanekriminella att bryta sin kriminella bana. Insatsgrupperna ska dessutom arbeta för att stötta ungdomar som tillhör kriminella gäng att lämna desamma. Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen ska se till att de sociala insatsgrupperna utvecklar likformade rutiner och arbetssätt.

Ärendet bereds vidare inom Regerings- kansliet.

RiR 2009:16 Underhåll av belagda vägar

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets underlag för bedömning av underhållsbehov.

260

s. 261 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 3.6.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Riksrevisionen har granskat regeringens och ansvariga myndigheters rapportering och hantering av Sveriges nationella innehav och kommande överskott av utsläppsrätter.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, avsnitt 3.8.

Riksdagen har med anledning av Riksrevisionens rapport givit regeringen tillkänna att frågan om hur det samlade överskottet av utsläppsrätter ska hanteras bör underställas riksdagen för beslut (bet. 2009/10:MJU21, rskr. 2009/10:223). Det faktiska överskottet kan fastställas först sedan avräkning skett 2014. Beträffande utsläppskrediter som härrör från projektbaserade flexibla mekanismer innebär riksdagens beslut (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300) att det svenska klimatmålet för 2020 delvis uppnås genom flexibla mekanismer, som mekanismen för ren utveckling (CDM). När det gäller redovisningen av det förväntade överskottet av utsläppsrätter återfinns denna i avsnitt 4.4.1 i denna årsredovisning. Se även regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2009 (skr. 2009/10:101, s. 76).

Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen med förslag till hur det samlade överskottet av utsläppsrätter bör hanteras.

RiR 2009:27 Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott

Riksrevisionen har granskat Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i

Skr. 2010/11:101

budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 4 Rättsväsendet, avsnitt 3.6.

Regeringen har därefter i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2011 angett att det återfallsförebyggande arbetet är ett prioriterat område. Av regleringsbrevet framgår vidare att Kriminalvården bl.a. ska utgå från Riksrevisionens granskning i sitt förbättrings- arbete. Kriminalvårdens åtgärder ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2011.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:28 Studenternas anställningsbarhet – regeringens och högskolans insatser

Riksrevisionen har granskat regeringens, Hög- skoleverkets samt universitets och högskolors insatser för att främja studenternas anställnings- barhet. Enligt högskolelagen (1992:1434) ska universitet och högskolor samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Ett krav på all högskoleutbildning är att den ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. En utgångs- punkt för Riksrevisionens granskning var den s.k. Bolognaprocessen, där anställningsbarhet är ett av tre övergripande mål.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 3.6.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:29 Gäststudenter i högre utbildning

Riksrevisionen har granskat regeringens och berörda myndigheters ansvar för att uppehålls- tillstånd för studier nyttjas för sitt avsedda syfte.

Regeringen gjorde i propositionen Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65) bedömningen att samordningen mellan de berörda myndigheterna bör öka för att därigenom minska riskerna för att uppehållstillstånd används felaktigt.

Propositionen har behandlats av riksdagen (bet. 2009/10UbU15, rskr. 2009/10:230). Efter riksdagens behandling beslutade regeringen om ändringar i förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. Ändringen innebär bl.a. att universitet och högskolor ska meddela Migrationsverket om att en studieavgiftsskyldig student har antagits till utbildning samt om en

261

s. 262 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

sådan student som antagits inte har registrerat sig på utbildningen.

Regeringen initierade i juni 2008 etablerandet av Forum för internationalisering (dnr. U2008/4073) i syfte att främja samarbete och samordning mellan de myndigheter som på olika sätt arbetar med internationalisering och högre utbildning. Regeringen har givit Högskoleverket och Internationella programkontoret för utbildningsområdet i uppdrag att alternera som ordförande i forumet.

Granskningen föranleder mot denna bakgrund inte några ytterligare åtgärder från regeringens sida och rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

RiR 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna – uppföljningsgranskning

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna. Granskningen är en uppföljning av den tidigare granskningen Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR 2006:5).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, avsnitt 8.5.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:1 Styrningen inom arbetsmarknadspolitiken – mål, styrkort och modeller för resursfördelning

Riksrevisionen har granskat om styrningen inom arbetsmarknadspolitiken är effektiv och konsis- tent. De styrinstrument som avses är mål och resursfördelning.

Utifrån granskningen har Riksrevisionens styrelse i framställan (framst. 2009/10:RRS28) om styrningen inom arbetsmarknadspolitiken föreslagit att riksdagen ska begära att regeringen tar ytterligare initiativ för att utveckla styrningen, uppföljningen och åter- rapporteringen av Arbetsförmedlingens verksamhet.

Riksdagen redovisar i sitt ställningstagande till framställningen (bet. 2010/11:AU2, rskr. 2010/11:126) att den instämmer i regeringens allmänna kommentarer till Riksrevisionens granskning i budgetpropositionen för 2011. Riksdagen utgår från att regeringen kommer att använda sig av effektutvärderingar när detta är befogat och förutsätter att regeringen följer Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla

den interna styrningen så att verksamheten kan genomföras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Vidare ser riksdagen positivt på att regeringen överväger att låta externa granskare följa upp reformeringen av Arbetsförmedlingen. Riksdagen delar också Riksrevisionens uppfattning om betydelsen av att Arbetsförmedlingen använder sig av utvecklade och tillförlitliga arbetsmetoder. Riksdagen instämmer vidare i att detta är en förutsättning för att målen för arbetsmarknadspolitiken ska kunna nås, men också för att Arbetsförmedlingen ska kunna säkerställa en enhetlig, rättssäker och likvärdig service till sina olika kunder. Riksdagen värdesätter att Arbetsförmedlingen har aviserat åtgärder på området. Riksdagen har med detta tillstyrkt framställningen från Riksrevisionens styrelse och gett regeringen till känna att regeringen vid lämpligt tillfälle ska återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Regeringen har under de senaste åren utvecklat styrningen, uppföljningen och återrapporteringen av Arbetsförmedlingens verksamhet , vilket bl.a. redovisats i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, avsnitt 4.5.

Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra styrningen inom arbetsmarknads- politiken.

RiR 2010:3 Från många till en – sammanslagningar av myndigheter

Riksrevisionen har granskat enmyndighets- reformerna av Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, avsnitt 3.5.1, utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, avsnitt 2.5, utgiftsområde 4 Rättsväsendet, avsnitt 3.6 samt utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, avsnitt 3.7.5.

Riksdagen har därefter genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har

262

s. 263 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig

(framst. 2009/10:RRS30, bet.

2010/11:KU8,

rskr. 2010/11:154).

Regeringen

är

angelägen

att

handläggningen av ärenden ska vara rättssäker och enhetlig. Regeringen följer därför löpande upp variationer i Skatteverkets myndighetsutövning och analyserar dess bakomliggande orsaker. Vidare har regeringen i likhet med tidigare år i regleringsbrevet för 2011 ställt krav på Åklagarmyndigheten att analysera skillnader i verksamhetsresultat mellan åklagarkamrar. Regeringen har i regleringsbrevet även ålagt Åklagarmyndigheten att redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att minska skillnaderna mellan åklagarkamrarna både när det gäller verksamhetsresultat och rättstillämpning. Av regleringsbrevet framgår också att Åklagarmyndigheten inom ramen för utvecklingen av myndighetens interna styrning och kontroll ska redovisa hur myndigheten fortsatt arbetar för att implementera enmyndighetsreformen fullt ut. Regeringen överväger för närvarande ytterligare åtgärder för att möjliggöra en ökad enhetlighet i rättstillämpningen inom Åklagarmyndigheten.

Regeringen har i regleringsbrevet för 2011 gett Försäkringskassan i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att säkerställa en likformig tillämpning och att utfallet av handläggningen hos Försäkringskassan inte är beroende av var den försäkrade bor eller var ärendet har handlagts. Försäkringskassan ska även redovisa hur myndigheten arbetar med att säkerställa att handläggningens utfall inte påverkas av någon form av diskriminering. Uppdraget ska redovisas den 28 maj 2011. Försäkringskassan ska även senast den 22 februari 2012 redovisa eventuella variationer i tillämpningen av lagstiftningen.

Regeringen har även tagit initiativ till att bilda Inspektionen för socialförsäkringen, vars ena huvuduppgift är att värna rättssäkerheten inom socialförsäkringsområdet. I riksdagens tillkännagivande till regeringen finns ett yttrande från socialförsäkringsutskottet (yttr. 2010/11:SfU3y), som önskar få veta hur det förändrade förtroendemannainflytandet inom

socialförsäkringen

har

påverkat

rättstillämpningen.

Inspektionen

för

socialförsäkringen har aviserat att en rapport kommer att publiceras under 2011 om hur rättssäkerhet och effektivitet i handläggningen

Skr. 2010/11:101

har påverkats av avvecklingen av socialförsäkringsnämnderna.

Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen i denna fråga.

RiR 2010:4 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor – regeringens styrning och Högskoleverkets uppföljning

Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av regeringens styrning och Högskoleverkets upp- följning av klassificering av kurser vid universitet och högskolor. Klassificeringen är av stor betydelse för tilldelningen av resurser till läro- sätenas grundutbildning.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 3.6.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott – en kärnuppgift för polis och åklagare

Riksrevisionen har granskat polisens och Åklagarmyndighetens hantering av mängdbrott.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 4 Rättsväsendet, avsnitt 3.6.

Därutöver har regeringen i regleringsbreven för 2011 gett Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolverket i uppdrag att fortsätta förbättra hanteringen av mängdbrott.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:13 Säkerheten i statens betalningar

Riksrevisionen har granskat säkerheten i statens betalningar.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, avsnitt 10.2 och 10.3.

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens styrelses framställning om statens betalningar (framst. 2010/11:RRS5, bet. 2010/11:FiU22, rskr. 2010/11:167). Riksdagen delade styrelsens bedömning av säkerhetsbristerna i statens betalningar och noterade att regeringen redan vidtagit kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Vidare förutsatte riksdagen

263

s. 264 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra säkerheten i statens betalningar.

Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra säkerheten i statens betalningar. Regeringen avser att lämna redovisningen i Årsredovisning för staten 2011, vilket är något senare än den tidpunkt som anges i finans- utskottets yttrande.

RiR 2010:16 Underhåll av järnväg

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets underlag för underhållsåtgärder på medellång och lång sikt.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 3.6.

Regeringen avser att under 2011 inleda en större samlad genomlysning av underhållet av vägar och järnvägar, med utgångspunkt i bl.a. Trafikverkets handlingsplan för hur myndigheten långsiktigt kan effektivisera sin verksamhet (dnr. N2010/8261), Trafikverkets rapport om situationen i det svenska järnvägsnätet (dnr. N2011/1438), slutbetänkandet Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen (SOU 2010:69) från Utredningen om störningar i järnvägstrafiken vintern 2009/2010, samt Riksrevisionens rapport.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:17 Kapitalförvaltning i tider av kraftiga värdeförändringar

Riksrevisionen har granskat om kapital- förvaltningen vid statligt bildade stiftelser har hanterats på ett kvalificerat sätt. Granskningen fokuserar på beredskap inför och hantering av kapitalförvaltningen i åtta stiftelser under en period med kraftiga värdeförändringar – åren kring 2008.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 3.6.

Regeringen föreslog i propositionen Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning (prop. 2009/10:136) att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga styrelseledamöter i vissa av de stiftelser som

bildades i samband med att de tidigare löntagarfonderna avvecklades. I propositionen anförde regeringen bl.a. följande. Eftersom stiftelsemodellen valts vid bildandet av stiftelserna är den statliga kontrollen över de medel som tillförts stiftelserna begränsad efter det att stiftelserna har bildats. Vidare anfördes att syftet med reformen var att öka forskarsamhällets inflytande i stiftelserna och att samtidigt minska den politiska styrningen på detaljnivå. Reformen skulle också främja ett effektivare utnyttjande av forskningsresurserna i stiftelserna. Staten borde dock även fortsättningsvis ha ett visst begränsat inflytande när det gäller att utse styrelseledamöter i stiftelserna. För att tillgodose statens behov av insyn och kontroll i stiftelsernas verksamhet gjorde regeringen i propositionen bedömningen att det är tillräckligt att regeringen utser två styrelseledamöter i flertalet berörda styrelser. Vidare bedömde regeringen att en av de styrelseledamöter som regeringen utser bör ha relevant ekonomisk kompetens och erfarenhet inom kapitalförvaltning.

Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen (bet. 2009/10:UbU17, rskr. 2009/10:254). Dessutom har regeringen beslutat om ändringar i stiftelseförordnandena som innebär att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga ledamöter. Vidare kvarstår bestämmelserna i stiftelseförordnandena som möjliggör för vissa angivna organisationer att granska stiftelsernas verksamhet. Dessa organisationer, bl.a. Kungl. Vetenskaps- akademien och Ingenjörsvetenskapsakademien, är helt självständiga och det är därmed deras ansvar att hantera utvärderingarna. Även bestämmelserna om att Riksrevisionen får utse en revisor i stiftelserna kvarstår.

Regeringen gör således fortsatt bedömningen att statens behov av insyn och kontroll i stiftelsernas verksamhet är tillräckligt tillgodosett och att det inte är aktuellt att återkommande utvärdera eller låta utvärdera stiftelsernas kapitalförvaltning utöver ovan nämnda möjlighet. Det bedöms inte heller vara aktuellt att göra några ytterligare ändringar i stiftelseförordnandena. Granskningen föranleder mot denna bakgrund inte några ytterligare åtgärder från regeringens sida och rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

264

s. 265 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

RiR 2010:18 Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystemen – har möjligheter till effektivisering utnyttjats?

Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har använt de möjligheter för utökat elektroniskt informationsutbyte som lag och teknik erbjuder.

Riksrevisionen konstaterar att genom ett ökat elektroniskt informationsutbyte kan myndigheternas handläggning effektiviseras, servicen till medborgarna förbättras och risken för felaktiga utbetalningar minskas, dels med tanke på att många utbyten av information fortfarande sker manuellt, dels med tanke på de brister som finns i befintligt elektroniskt informationsutbyte.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att det elektroniska informationsutbytet kan förbättras eftersom handläggarna i många fall måste kontakta varandra via telefon eller post men även av det skälet att det finns problem med att uppgifter skickas sent och att uppgifterna kan innehålla fel. Riksrevisionen konstaterar även att myndigheterna inte har informerat regeringen om väsentliga problem med lagstiftningen och behoven av utökade resurser vilket gjort det svårare för regeringen att vidta åtgärder.

Slutligen konstateras att många problem kräver att regeringen agerar i syfte att skapa bättre samordning och bättre ekonomiska drivkrafter för myndigheterna samt att det krävs mer aktiva åtgärder från regeringen i de fall utvecklingen stannar av. Riksrevisionen anser att regeringen bör använda ekonomiska styrmedel i större utsträckning för att säkerställa att samhällsekonomiskt lönsamma informations- utbyten genomförs och att regeringen bör ta initiativ till en ökad samordning mellan myndigheter, arbetslöshetskassor och kommuner.

Vidare anser Riksrevisionen att regeringen bör se över den lagstiftning som reglerar det elektroniska informationsutbytet och att det görs utförliga konsekvensanalyser när förändringar sker i den lagstiftning som reglerar transfereringssystemen.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:19 Förberedelsearbetet i apoteksreformen

Riksrevisionen har granskat om regeringens, myndigheters och bolags förberedelsearbete i

Skr. 2010/11:101

apoteksreformen har skapat goda förutsättningar för att uppfylla målen med reformen om ökad tillgänglighet, bättre service, större tjänsteutbud och låga läkemedelskostnader.

Riksrevisionen konstaterar att delar av det förberedande reformarbetet har skötts ändamålsenligt, men att det också finns brister som riskerar att försvåra uppkomsten av en apoteksmarknad och därmed reformens måluppfyllelse. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen omgående bör säkerställa att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) förtydligar och offentliggör vilka principer för lönsamhet som används vid fastställande av handelsmarginalen och hur marginalen ska justeras i framtiden. Handelsmarginalen är den ersättning som öppenvårdsapoteken erhåller vid expediering av läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna.

Regeringen bör även säkerställa att en genomgripande analys av apotekens handelsmarginal genomförs så att tillgängligheten varken blir för hög eller för låg i förhållande till konsumentnyttan. I det sammanhanget bör även behovet och utformningen av en förutsägbar och kostnads- effektiv lösning för apotekstäckningen i glesbygd analyseras.

Därutöver rekommenderar Riksrevisionen dels att regeringen klargör och reglerar Apotekens Service AB:s tillstånds- och tillsynsuppgifter, dels att regeringen bör se till att förutsättningarna för att skapa en effektivare organisation för tillståndsgivning och tillsyn utreds. Riksrevisionen anser vidare att regeringen bör se över de särskilda begränsningar i ägardirektivet som hindrar Apoteket AB att effektivisera sin verksamhet. Riksrevisionen anser slutligen att regeringen snarast ska ta ställning till om verksamheten i ApoDos och Apoteket Farmaci AB ska avyttras från Apoteket AB.

Regeringen har givit både Statskontoret och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) uppdrag med anknytning till handelsmarginalens utformning (dnr. S2008/10485, S2010/4635 och S2010/4636). Vidare kommer TLV under 2011– 2012 att inleda en översyn av handelsmarginalen. Myndighetens arbete ska resultera i en rapport där förutsättningarna för handelsmarginalens fastställande presenteras.

265

s. 266 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

Vidare ser regeringen kontinuerligt över innehållet i ägardirektiven och prövar om de begränsningar och åligganden som anges fortfarande är relevanta. Den begränsning som gäller samarbete med ICA AB upphörde att gälla den 8 mars 2011. När det gäller frågan om Apoteket AB:s marknadsandel konstaterar regeringen att Konkurrensverket belyst denna fråga i sin rapport Omregleringen av apoteksmarknaden – Redovisning av regerings- uppdrag (Konkurrensverkets rapportserie, 2010:4). Konkurrensverket framhåller bl.a. att Apoteket AB är den största aktören på apoteksmarknaden även efter omregleringen och försäljningen av apotek samt att bolaget i kraft av sin storlek och närvaro på marknaden, sitt välkända varumärke och operativa försteg, fortfarande har en särställning på marknaden. Konkurrensverket anser dock att det finns oklarheter kring viktiga delar av regeringens långsiktiga ägarpolitik för Apoteket AB, bl.a. när det gäller ägardirektivets begränsning rörande marknadsandelen.

Övriga frågor bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:20 Den nordiska stridsgruppen 2008

– en del av EU:s snabbinsatsförmåga

Riksrevisionen har granskat förbands- uppbyggnaden av den nordiska stridsgruppen (NBG08).

Riksrevisionen bedömer att Försvarsmaktens och regeringens arbete med NBG08 inte organiserades och styrdes på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser att det under uppbyggnaden av NBG08 fanns brister vad gäller styrning och samordning av personalförsörjning, materielförsörjning och samövning, faktorer som alla är väsentliga för att bygga upp ett förband som sedan kan lösa sina uppgifter. Vidare menar Riksrevisionen att kostnadskontrollen var otillfredsställande under produktionen av NBG08. Riksrevisionen skriver också i sin rapport att regeringens återrapportering till riksdagen var otillräcklig och att riksdagen därmed inte har fått en rättvisande bild av NBG08. I stället för rekommendationer avser Riksrevisionen att granska effekterna av omställningen som NBG08 medfört i en uppföljningsgranskning av motsvarande stridsgrupp 2011, NBG11. Regeringen har under 2010 vidtagit åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen inom Försvarsmakten.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag att fortsatt följa upp Försvarsmaktens arbete med att stärka den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att åtgärderna varit tillräckliga för att uppnå strukturer för en god intern styrning och kontroll (dnr. Fö/2010/390). ESV redovisade sitt uppdrag till regeringen den 1 oktober 2010 (ESV rapport nr. 2010:28).

Försvarsmakten implementerar stegvis ett integrerat resurs- och ekonomiledningssystem (Prio), som ett led i en förbättrad ekonomistyrning. Statskontoret har på regeringens uppdrag löpande granskat införandet (dnr. Fö2010/846). Statskontoret pekar bl.a. på risken för högre kostnader för det fortsatta arbetet jämfört med tidigare bedömningar, samtidigt som det råder en betydande osäkerhet när det gäller de långsiktiga effekterna i form av framtida kostnadsreduktioner (Statskontoret rapport nr. 2010:14). Statskontoret bedömer att höga kostnader och begränsade positiva effekter kan leda till minskad ambitionsnivå, finansieringsproblem och resurskonflikter. Regeringen vill understryka vikten av att arbetet sker inom planerade budgetramar. Regeringen kommer att följa arbetet noggrant.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

RiR 2010:21 Statliga stöd i alkoholpolitiken – påverkas ungas alkoholkonsumtion ?

Riksrevisionen har granskat vilket genomslag de båda nationella alkoholhandlingsplaner som funnits sedan 2001 har fått i kommunernas arbete.

Riksrevisionens granskning visar att handlingsplanerna har fått genomslag i kommunernas arbete och ofta ligger till grund för de kommunala handlingsplanerna. Det har gett förutsättningar för att skapa en struktur för arbetet med alkoholfrågor och lyft dessa frågor högre på den kommunala agendan. Riksrevisionens granskning ger dock inte underlag för att hävda att satsningen på lokalt arbete med bidragsgivning till förebyggande projekt och stöd till tillsyn skulle ha haft någon större påverkan på barns och ungdomars alkoholkonsumtion. Riksrevisionen konstaterar att sambandet mellan det förebyggande arbete som bedrivs och ungas alkoholkonsumtion inte

266

s. 267 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

är klarlagt. Riksrevisionen anser vidare att den statliga styrningen varit ineffektiv och att bidragsgivningen blivit fragmentarisk och kortsiktig. Slutligen slår Riksrevisionen fast att tillsynsarbetet behöver stärkas.

För att underlätta statens styrning av stödet inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT) har regeringen i december 2010 överlämnat en proposition om en samlad strategi för ANDT-politiken (prop. 2010/11:47, bet. 2010/11:SoU8, rskr. 2010/11:203) för perioden 2011–2015, vilken riksdagen fattade beslut om den 30 mars 2011. Genom att samlat ange mål och inriktning för ANDT-politiken, kopplat till ett förbättrat uppföljnings- och utvärderingssystem, ökar statens möjligheter att mäta effekterna av det statliga stödet. Utvecklingsmedlen ska i större utsträckning fördelas till ett fåtal prioriterade långsiktiga satsningar och inte till korta projekt. Regeringen föreslår vidare att länsstyrelsernas roll i bidragsgivningen ska förändras. Länsstyrelserna erhåller bidrag för att förstärka sin tillsyns- och samordnande roll. Regeringen har även beslutat om förändringar när det gäller fördelningen av medel till frivilligorganisationer genom att Statens folkhälsoinstitut fördelar både utvecklingsmedel och projektmedel till frivilligorganisationer.

När det gäller Riksrevisionens slutsatser om den samlade effekten av de nationella handlingsplanerna på ungas alkoholkonsumtion vill regeringen understryka att Riksrevisionen endast kunnat uttala sig om att de själva inte kunnat finna något samband, vilket inte kan tolkas som att ett samband inte finns. Viktigt att notera är att under handlingsplansperioden har ungas alkoholkonsumtion och framför allt unga mäns intensivkonsumtion minskat.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?

Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg för att nå målen i regeringens ekonomiska familjepolitik och om regeringen och Försäkringskassan har åstadkommit en effektiv hantering av underhållsstödet.

Riksrevisionens granskning visar att barn går miste om underhåll, föräldrar som vill lösa underhållet på egen hand saknar stöd, underhållsstödets juridiska form ger negativa

Skr. 2010/11:101

konsekvenser, staten utnyttjas som betalnings- förmedlare samt att underhållsstöd vid växelvis boende skapar onödigt merarbete.

Regeringen anser att särlevande föräldrar och deras barns situation måste ses ur ett bredare perspektiv. Redan i juni 2009 gav regeringen direktiv till en särskild utredare (dir. 2009:56). Utredaren ska analysera hur reglerna om ekonomiskt stöd till barnfamiljer påverkar separerade föräldrars beslut rörande vårdnad, boende, umgänge samt fördelningen av försörjningsansvar för det gemensamma barnet. Hur existerande regelverk underlättar eller försvårar samarbete mellan föräldrarna ska kartläggas. Utredaren ska vid behov föreslå förbättringsåtgärder, regelförändringar och andra åtgärder som kan underlätta och uppmuntra samarbete mellan föräldrar som inte lever tillsammans. När det gäller underhållsstöd nämns särskilt att det är angeläget att insatser görs så att underhållsstödssystemet inte enbart används som en förmedling av pengar. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2011. I ett tilläggsdirektiv till utredaren från 27 januari 2011 (dir. 2011:8) hänvisar regeringen till Riksrevisionens rapport.

Frågan om hjälp och stöd till föräldrar att träffa avtal om underhållsbidrag, och vilken instans som i så fall kan vara lämplig för ett sådant ansvar, ska utredas inom ramen för en egen utredning, som regeringen planerar att tillsätta under 2011. De undersökningar som utredningen om översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar väntas presentera kommer att bli ett användbart bidrag i det arbetet.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:23 Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts?

Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete.

Riksrevisionens granskning visar att det inom polisen saknas kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att förebygga brott. Arbetet är inte heller tillräckligt problemorienterat och kunskapsbaserat. Överlag saknas också information om hur arbetet genomförs, vilka resurser som läggs ner och vilket resultat arbetet får. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att uppföljningen av det brottsförebyggande arbetet förbättras. Rikspolisstyrelsen bör tydliggöra vad brottsföre-

267

s. 268 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

byggande arbete är inom polisen. Rikspolisstyrelsen bör också ta reda på varför så lite av det planlagda brottsförebyggande arbetet genomförs. Brottsförebyggande rådet bör tillsammans med polisen inventera och ta ställning till vilket behov av kunskapsstöd som finns avseende polisens brottsförebyggande arbete.

Regeringen har i regleringsbrev för 2011 gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för det brottsförebyggande arbetet. Arbetet ska vara planlagt, proaktivt och problemorienterat samt ska utföras på eget initiativ och i samverkan med andra samhällsaktörer. Vidare ska Rikspolis- styrelsen analysera och bedöma det brottsföre- byggande arbetet för polismyndigheterna sammantaget samt var för sig.

Rikspolisstyrelsen och Brottsförebyggande rådet ska enligt regleringsbrevet för 2011 i ett gemensamt uppdrag beskriva polisens strategiska brottsförebyggande arbete och ange hur det kan utvecklas. I uppdraget ingår att analysera vilket kunskapsstöd som polisen behöver i det brottsförebyggande arbetet och bedöma polisens metodstöd.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:24 Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens arbete

Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med skatteavtal och vilka prioriteringar som gjorts i det arbetet. Skatteavtal syftar till att lindra effekterna av internationell dubbelbeskattning, skapa goda konkurrens- förhållanden för exportindustrin, uppmuntra investeringar mellan stater och förhindra skatteflykt. Riksrevisionen pekar på regeringens mål med skatteavtalspolitiken, nämligen att Sverige ska ha ett modernt och uppdaterat nät av skatteavtal.

Riksrevisionens granskning visar att avtalstakten har sjunkit sedan slutet av 1990-talet och att konkurrensaspekterna har prioriterats ned till förmån för arbete med informations- utbytesavtal. Riksrevisionen drar slutsatsen att konkurrenskraften i Sveriges skatteavtalsnät till följd härav riskerar att försämras. Av granskningen framkommer också att regeringen inte tagit fram de underlag som behövs för att kunna analysera effekterna av den kritiserade utjämningsordningen mellan Sverige och Danmark.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser rörande sjunkande förhandlingstakt och fokus på informationsutbyte och därmed samman- hängande risk för försämrad konkurrenskraft i skatteavtalsnätet. Regeringen har därför ökat fokus på konkurrensfrågorna i skatteavtalen samt beslutat om fortsatt deltagande i det nordiska samarbetet för informationsutbytes- avtal. Regeringen har också tagit initiativ till att tillsammans med Danmark utvärdera utjämningsordningen.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

RiR 2010:25 Kostnadskontroll i stora väginvesteringar

Riksrevisionen har granskat kostnadskontrollen i Trafikverkets stora väginvesteringar.

Riksrevisionens bedömning är att Trafikverket inte har gjort tillräckligt för att säkerställa en god kostnadskontroll vid genomförandet av stora väginvesteringar. Bristande kostnadskontroll leder till att offentliga väginvesteringar blir dyrare än nödvändigt och att det finns risk att fel investeringar genomförs. Kostnadsökningarna underskattas på grund av otillräcklig risk- bedömning i kalkylsammanhang och av att myndighetens använder ett egetkonstruerat prisindex, Vägindex, vilket leder till sämre kostnadskontroll.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förtydliga styrningen genom att överväga att låta utreda utfallsbaserade kalkylmetoder som kan innebära en förbättrad kostnadskontroll i svensk transportinfrastrukturplanering. Vidare bör regeringen förbättra uppföljningen av de ekonomiska planerna. Uppföljningen bör svara på frågan om man har byggt de vägar som planerats inom de tids- och kostnadsramar som investeringsplanerna utfäst samt ange orsaker till eventuella avvikelser.

Regeringen kommer att fortsätta förbättra uppföljningen av den nationella planen för transportsystemet 2010–2021. Regeringens krav på Trafikverket som syftar till att förbättra styrningen av investeringsobjekt större än 500 miljoner kronor kommer att kvarstå. Trafikverket har infört en avvikelsehantering av kostnad, tid och innehåll för investerings-

268

s. 269 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

projekten som innebär att samtliga avvikelser analyseras. Trafikverket ska fortsättningsvis även utveckla den årliga återrapporteringen avseende övriga investeringsobjekt. Regeringen avser att utveckla återrapporteringen till riksdagen avseende dessa delar.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet – ett bättre samarbete ger högre utbyte

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet. Bakgrunden är att ekonomisk vinning är en av de främsta drivkrafterna bakom en stor del av brottsligheten. Genom att öka rättsväsendets möjligheter att ta ifrån gärningsmannen utbytet av brottet i samband med lagföringen, kan drivkrafterna att begå brott minskas.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i delar av de statliga insatserna mot vinning av brottslighet. Därmed blir de samlade insatserna inte effektiva och utfallet relativt blygsamt. Även om regeringen och myndigheterna fortlöpande har genomfört förbättringar i det system som statens insatser mot vinning av brottslighet utgör, bedömer Riksrevisionen att ytterligare förbättringar behöver vidtas för att åstadkomma en helhetssyn. Myndigheterna bör också utnyttja möjligheterna i den befintliga lagstiftningen fullt ut, vilket inte sker i dag.

I granskningen pekar Riksrevisionen bl.a. på att insatserna mot vinning av brottslighet genomgående bör tidigareläggas av samtliga granskade myndigheter. Vidare påpekas att det finns en risk för att insatser mot vinning av brottslighet som saknar anknytning till organiserad brottslighet inte prioriteras tillräckligt av myndigheterna. Riksrevisionen anser också att de granskade myndigheterna saknar uppföljning av utfallet av såväl egna som gemensamma insatser mot vinning av brottslighet och att det saknas tillräckligt med kompetens och kunskaper inom myndigheterna om centrala verktyg som myndigheterna kan använda i arbetet mot vinning av brottslighet. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bl.a. att utveckla styrningen och uppföljningen av insatser mot vinning av brottslighet och att se över reglerna om sekretess och utbyte av information även på andra

Skr. 2010/11:101

områden än samverkan mot grov organiserad brottslighet.

Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Berörda myndigheter har bl.a. ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2011 som innebär att myndigheterna ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Myndigheterna ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Som Riksrevisionen också uppmärksammar i sin granskning, gav regeringen 2009 berörda myndigheter i uppdrag att bilda en myndighetsgemensam nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor (dnr. Ju2008/8737). En utvärdering av dess verksamhet ska redovisas till regeringen i maj 2012.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:27 Förvaltningen av samhällsekonomiska metoder inom infrastrukturområdet

Riksrevisionen har granskat förvaltningen av de samhällsekonomiska metoderna inom infrastrukturområdet.

Riksrevisionen identifierar i rapporten ett antal kritiska områden för förvaltningen av de samhällsekonomiska metoderna och konstaterar att det finns brister inom samtliga dessa områden. Riksrevisionen bedömer att detta påverkar de samhällsekonomiska kalkylernas kvalitet och följaktligen skapar en påtaglig osäkerhet om de politiska beslutsunderlagens tillförlitlighet. Riksrevisionen konstaterar dock att det under senare tid har genomförts organisationsförändringar och att aktiviteter har påbörjats som sammantaget kan leda till en bättre förvaltning av de samhällsekonomiska metoderna.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Sammanställning av slutbehandlade granskningsrapporter

I det följande lämnas en redovisning av de granskningsrapporter från Riksrevisionen som slutbehandlats sedan motsvarande redovisning lämnades i budgetpropositionen för 2011. Med

269

s. 270 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

slutbehandlad menas att regeringen har redovisat till riksdagen de åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten.

Tabell 9 .2 Slutbehandlade granskningsrapporter

Att en rapport slutbehandlats hindrar dock inte att sakfrågan i sig ägnas ytterligare upp- märksamhet i regeringens fortsatta arbete med att utveckla och effektivisera den statliga verk- samheten.

Rapport nr

Namn

Beslut

2008:5

Högskolelärares bisysslor

Prop. 2010/11:1

2008:13

Svenskundervisning för invandare (sfi) – en verksamhet med okända effekter

Prop. 2010/11:1

2008:14

Kulturbidrag – effektiv kontroll och goda förutsättningar för förnyelse?

Prop. 2010/11:1

2008:15

Tillämpning av det finanspolitiska ramverket – regeringens redovisning i 2008 års

ekonomiska vårproposition

Prop. 2008/09:1

2008:21

Statens styrning av kvalitet i privat äldreomsorg

Prop. 2010/11:1

2008:26

Utanförskap och sysselsättningspolitik – regeringens redovisning

Prop. 2010/11:1

2008:31

Svenska trygghetssystemen utomlands – Försäkringskassans och CSN:s utbetalningar och

fordringshanteringar

Prop. 2009/10:141

2009:4

Swedfund International AB och samhällsuppdraget

Prop. 2009/10:1 resp. prop.

2010/11:1

2009:6

Energideklarationer – få råd för pengarna

Prop. 2010/11:1

2009:11

Försvarsmaktens personalförsörjning – med fokus på officersförsörjningen

Prop. 2010/11:1

2009:13

Omställningskraven i arbetslöshetsförsäkringen

Prop. 2010/11:1

2009:15

Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning

Prop. 2010/11:1

2009:17

Tillämpning av det finanspolitiska ramverket – regeringens redovisning i

budgetpropositionen för 2010

Prop. 2010/11:1

2009:18

IT-investeringar över gränserna

Prop. 2010/11:1

2009:19

E-legitimation – en underutnyttjad resurs

Prop. 2010/11:1

2009:20

Jobbskatteavdraget

Prop. 2010/11:1

2009:22

Jobb- och utvecklingsgarantin – en garanti för jobb

Prop. 2010/11:1

2009:23

Länsplanerna för regional infrastruktur

Prop. 2010/11:1

2009:24

Internationell skattekontroll – Skatteverkets informationsutbyte med andra länder

Prop. 2010/11:1

2009:26

Statens garantier i finanskrisen

Prop. 2010/11:40

2009:29

Gäststudenter i högre utbildning

Skr. 2010/11:101

2010:2

Regeringens försäljning av Vasakronan

Prop. 2010/11:1

2010:5

Arbetspraktik

Prop. 2010/11:1

2010:6

Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter

Prop. 2010/11:1

2010:7

Inställda huvudförhandlingar i brottmål

Prop. 2009/10:237

2010:8

Sveaskog AB och dess uppdrag

Prop. 2010/11:1

2010:9

En förändrad sjukskrivningsprocess

Prop. 2010/11:1

2010:11

Enhetlig beskattning?

Prop. 2010/11:1

2010:14

Tillämpning av det finanspolitiska ramverket – regeringens redovisning i 2010 års

ekonomiska vårproposition

Prop. 2010/11:1

2010:15

AB Svensk Exportkredit

Prop. 2010/11:1

2010:17

Kapitalförvaltning i tider av kraftiga värdeförändringar

Skr. 2010/11:101

2010:20

Den nordiska stridsgruppen 2008 – en del av EU:s snabbinsatsförmåga

Skr. 2010/11:101

2010:24

Sveriges skatteavtal med andra länder – effekter av regeringens arbete

Skr. 2010/11:101

270

s. 271 9 Riksrevisionens iakttagelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101

9.4 Granskning av årsredovisningen resultat- och balansräkningarna, finansierings-

för staten 2009

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen om- fattar den del av årsredovisningen som regleras i 37 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, dvs.

analysen och statsbudgetens utfall. Riks- revisionens bedömning avseende Årsredo- visningen för staten 2009 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2009/10:RRS32, dnr Fi2010/2763).

271

s. 3 Ordlista Kontrollera mot PDF

Ordlista

Anläggningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande menas, när det gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärde

Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anslag

Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Anslag kan av regeringen underindelas i anslagsposter och delposter.

Anslagsbehållningar

Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och den

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

ekonomiska vårpropositionen görs för de kommande åren en prognos över förändringen av anslagsbehållningar. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

Anslagskredit

Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.

Anslagssparande

Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte.

Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen i (i anslutning till) balansräkningen, dvs. de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning).

Avräkning med statsverket

En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med

s. 4 Ordlista Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

statsverket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en koncern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statens centralkonto i Riksbanken.

Avräkning mot statens centralkonto

Myndigheternas betalningar från/till statens centralkonto i Riksbanken, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.

Avsättning

Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande.

Balansomslutning

Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor ska vara lika stora.

Balansräkning

Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

Bidrag

Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även transferering.

Bokföringsmässiga grunder

Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

Bokfört värde

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.

Bruttobudgetering

Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på inkomst- och utgiftssidan på statens budget. Motsatsen är nettobudgetering, vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter tas upp på inkomst- eller utgiftssidan. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av statens ekonomi och underlätta förståelsen av statens budget.

Beredskapstillgång

Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Bruttonationalprodukten justerad för faktorinkomster, t.ex. löner till och från utlandet.

s. 5 Ordlista Kontrollera mot PDF

Bruttonationalprodukten (BNP)

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. inte kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för budgetering på statens budget används begreppet bruttobudgetering.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare utgiftstak för staten och takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.

Budgetsaldo

Saldot, dvs. slutsumman, i statens budget. Saldot består av budgetens inkomster minus budgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Budgetsaldot är per definition lika med statens lånebehov med omvänt tecken. Se även statens lånebehov.

Budgetunderskott

Ett negativt saldo i statens budget, dvs. utgifterna är större än inkomsterna. Ett

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare statens budgetsaldo.

Budgetöverskott

Ett positivt saldo i statens budget, dvs. inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare statens budgetsaldo.

Börsvärde

Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen.

CSA-avtal

En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare skuldbytesavtal) ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret mottar i ränteswappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använder Riksgäldskontoret CSA- avtal.

Dagslån

Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. pengar över natten.

Derivatinstrument

Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

s. 6 Ordlista Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Effektivitetsrevision

Den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av statliga åtaganden, myndigheter och verksamheter från effektivitetssynpunkt. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

Eget kapital

Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget.

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndighetens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

Eliminering

Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I statens årsredovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter och affärsverk liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens resultat och ekonomiska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med

innehavet är varaktigt. Se även anläggningstillgång.

Finansiellt sparande

Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare överskottsmål.

Finansieringsanalys

Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten. I statens årsredovisning visas hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. den s.k. nettoupplåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare statens nettoupplåning.

Fordringar

Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Futures

Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare derivatinstrument.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning som bokförts under året, men som avser varor eller tjänster

s. 7 Ordlista Kontrollera mot PDF

som ännu inte levererats till kunden. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestation utförs.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Sådana utgifter tas upp som fordringsposter i bokslutet för att kostnadsredovisas då prestation utförs.

God redovisningssed

Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av Ekonomistyrningsverket utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att sådana beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper. Bokföringsskyldigheten inom staten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Immateriell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även anläggningstillgång.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Inbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning tas emot. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Indragning

Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas.

Inkomst

En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

Inkomsttitel

Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, t.ex. skatter. Det rör sig om sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans

Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten, offentligrättsliga avgifter eller andra medel.

s. 8 Ordlista Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Interna mellanhavanden

Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder m.m.) inom t.ex. en koncern. I årsredovisningen för staten avses transaktioner och andra poster mellan de myndigheter m.fl. som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.

Intäkt

Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Kapitalandelsmetoden

En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konsolideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen/minskningen redovisas som en intäkt/kostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig redovisning mot statens budget

Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken (SCR).

När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, uppstår dock ingen korrigering, utan skillnaden mellan anslagsbelastningen och utbetalning av medel från SCR till myndigheternas räntekonton redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram residualt (som en restpost), men vissa delposter kan urskiljas och även prognostiseras.

Konsoliderad bruttoskuld

De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna och AP-fonderna minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Konsolidering

Att upprätta en koncernredovisning. Konsolideringen begränsas i staten till att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna (myndigheterna).

Konvergenskrav

De krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som trädde i kraft den 1 januari 1999.

s. 9 Ordlista Kontrollera mot PDF

Kostnad

Minskning av ekonomiska fördelar eller servicepotential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.

Löptid

Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Rättighet att överskrida ett anvisat anslag. Se vidare ramanslag.

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten, som även kallas Riksgäldskontorets nettoutlåning, ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även kassamässig korrigering.

Nettoförmögenhet

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Nettokostnad för statsskulden

Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- verksamhet.

Nettoskuldsättning

Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklusive likvida medel.

Omsättning

Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten avses vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

Omsättningstillgång

Tillgång (i balansräkningen) som inte är anläggningstillgång, dvs. som inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.

Option

Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även termin.

Optoverksamhet

Infrastruktur för tele- och datakommunikation.

Periodavgränsningspost

Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av

s. 10 Ordlista Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Premieobligation

Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster.

Primärt budgetsaldo

Saldot i statens budget exklusive statsskuldräntor. Se vidare statens budgetsaldo.

Ramanslag

Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomiska termer

Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga

inrapporteringskoderna (S-koderna) och ligger till grund för t.ex. beräkningen av sektorn staten i nationalräkenskaperna.

Realränteobligation

En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.

Redovisning mot anslag och inkomsttitlar

De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge.

Regressrätt

Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst ska stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvudgäldenären få vad han betalat.

Resultat före och efter skatt

Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.

Resultaträkning

Dokument i årsredovisningen som i sammandrag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar

s. 11 Ordlista Kontrollera mot PDF

resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten Årets över- eller underskott.

Revisionsberättelse med invändning

Utformning av revisionsberättelse som tillämpas om Riksrevisionen funnit väsentliga fel i en årsredovisning, underliggande redovisning eller ledningens förvaltning. En revisionsberättelse med invändning åtföljs alltid av en revisionsrapport.

Revisionsberättelse med upplysning

Utformning av revisionsberättelse som tillämpas om Riksrevisionen anser att mottagaren särskilt behöver få information om väsentliga uppgifter. Upplysningen ska inte innehålla sådan information att den kan tolkas som en invändning

Räkenskapsår

Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av tolv månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Räntabilitet på eget kapital

Ett företags avkastning på det kapital ägarna satsat.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Rörelseresultat

Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt.

Skuld

En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Upplå- ning via swappmarknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspappersmarknaden. Se även derivatinstru- ment.

Skuldskötselinstrument

Se derivatinstrument.

Soliditet

Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den del av företagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder.

s. 12 Ordlista Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Statens budget

En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut avseende den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

Statens budgetsaldo

Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden. Förutom av statens budgetsaldo påverkas statsskulden av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.

Statens lånebehov

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Se kassamässig korrigering. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare statens budgetsaldo.

Statens nettoupplåning

Statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas med andra ord inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även finansieringsanalys.

Statliga affärsverk

Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2010 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät samt Statens järnvägar (begränsad verksamhet sedan huvud- delen av SJ övergått i bolagsform).

Statliga bolag

I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de företag där statens ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av bl.a. aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statlig sektor

I årsredovisningen för staten all den verksamhet som staten har väsentligt inflytande över, vilket är mer än det som ingår i den konsoliderade balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen. Väsentligt inflytande här har definierats som att staten ska ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna definition

s. 13 Ordlista Kontrollera mot PDF

bortfaller stiftelser, som är självägande. I statlig sektor ingår statliga myndigheter inklusive affärsverk, AP-fonderna, statliga bolag, samt Riksbanken. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten genom annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet. Allmänna arvsfonden redovisas inom statlig sektor med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel.

Statsobligation

Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2-17 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.

Statsredovisningen

Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden

Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och real- ränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuldbytesavtal (kron/valuta- swappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer.

Statsskuldsränta

Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt god redovisningssed i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, valutaförändringar och kursdifferenser.

Statsskuldväxel

En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns även kortare löptider.

Takbegränsade utgifter

Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1–25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.

Termin

Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även option.

s. 14 Ordlista Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Tilldelade medel

Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, tilläggsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare anslagsbehållningar.

Tillgång

En resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

Tillgängliga medel

Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande.

Transferering

Omfördelningstransaktion som oftast kännetecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag m.m., oftast via statens budget.

Underliggande saldo

Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd

I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen uppbörd på de intäkter som en myndighet tar

upp i sin resultaträkning men inte får disponera, vilka för staten som helhet till allra största delen utgörs av skatter. De ska redovisas mot (inlevereras till) en inkomsttitel på statens budget.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.

Utbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Utdelning

Den del av ett företags vinst som utdelas till ägarna.

Utfallet på statens budget

Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statens budget.

s. 15 Ordlista Kontrollera mot PDF

Utgift

Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligast i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.

Utgiftsområde

En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar

Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambeslutsmodellen, vilket är en uppifrån och nedmetod för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten

En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Utgiftstak för offentlig sektor

Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga utgiftstaket och de beräknade kommunala utgifterna med avdrag för interna transaktioner mellan staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Sveriges Riksbank.

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.

Årlig revision

Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen görs även av om ledningens förvaltning står i överrensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

s. 16 Ordlista Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Återanskaffningsvärde

Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Ändringsbudget

Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår (tidigare benämnd tilläggsbudget). Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare statens budget.

Överskottsmål

Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

s. 2 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Statliga myndigheter m.m.

s. 3 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

1.1 Statliga myndigheter m.m.

I de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, och AP-fonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.

Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndigheter enligt ovan. Fonderna och andelarna tas inte upp separat i denna bilaga, utan de viktigaste fonderna framgår i not 42 medan andelar i statligt ägda bolag förtecknas i främst not 26.

De ingående myndigheterna förtecknas nedan. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet. Inte heller ingår nedlagda myndigheter som saknar ekonomiskt utfall 2010.

Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket Arkitekturmuseet

Avvecklingskommittén för näringsmyndigheter Avvecklingsmyndigheten för PPM och delar av FK (myndigheten startade 2010-01-01)

Avvecklingsmyndigheten för skolmyndigheter m.m. (upphörde 2010-12-31) Avvecklingsmyndigheten för Statens räddningsverk/Krisberedskapsmyndigheten/ Styrelsen för psykologiskt försvar (upphörde 2010-04-30)

Avvecklingsmyndigheten för Verket för förvaltningsutveckling (upphörde 2010-03-31)

Banverket (upphörde 2010-03-31 och delar av verksamheten inordnades i Trafikverket) Barnombudsmannen

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Blekinge tekniska högskola

Bokföringsnämnden

Bolagsverket

Boverket

Brottsförebyggande rådet

Brottsoffermyndigheten

Centrala etikprövningsnämnden

Centrala studiestödsnämnden

Dans- och cirkushögskolan (myndigheten bytte namn 2010-01-01 från Danshögskolan) Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket

Dramatiska institutet (upphörde 2010-12-31 och myndighetens verksamhet inordnas i sin helhet fr.o.m. 2011-01-01 i Stockholms dramatiska högskola)

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket

Elsäkerhetsverket

Energimarknadsinspektionen

Exportkreditnämnden

Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Finanspolitiska rådet Fiskeriverket

Folke Bernadotteakademin

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt

s. 4 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Försvarsexportmyndigheten (myndigheten startade 2010-08-01)

Försvarshögskolan

Försvarsmakten

Försvarsunderrättelsedomstolen

Försäkringskassan

Gentekniknämnden

Granskningsnämnden för radio och TV (upphörde 2010-07-31 och hela verksamheten inordnades fr.o.m. 2010-08-01 i Myndigheten för radio och tv )

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland Högskolan Väst Högskoleverket

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Institutet för rymdfysik

Institutet för språk och folkminnen

Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Justitiekanslern

Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium

Kompetensrådet för utveckling i staten Konjunkturinstitutet Konkurrensverket

Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungliga Biblioteket Kungl. Konsthögskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan

Kungliga hov- och slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden

Lantmäteriet Linköpings universitet

Linnéuniversitetet (myndigheten startade 2010- 01-01)

Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet

Livsmedelsverket

Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län

s. 5 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Pensionsmyndigheten (myndigheten startade

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

2010-01-01)

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Polarforskningssekretariatet

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Post- och telestyrelsen

Länsstyrelsen i Örebro län

Presstödsnämnden

Länsstyrelsen i Östergötlands län

Malmö högskola Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna Museet

Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för radio och tv (myndigheten startade 2010-08-01)

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige

Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens högskola

Nationalmuseum med prins Eugens Waldemarsudde

Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Operahögskolan i Stockholm

Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten

Patentombudsnämnden (myndigheten startade 2010-09-01)

Radio- och TV-verket (upphörde 2010-07-31 och hela verksamheten inordnades fr.o.m. 2010- 08-01 i Myndigheten för radio och tv)

Regeringskansliet

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond

Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret

Rikspolisstyrelsen (hela polisorganisationen ingår utom Säkerhetspolisen)

Riksrevisionen

Rikstrafiken (upphörde 2010-12-31 och hela verksamheten inordnas fr.o.m. 2011-01-01 i Trafikverket)

Riksutställningar

Rymdstyrelsen

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen

Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering

Statens biografbyrå (upphörde 2010-12-31 och verksamheten inordnas fr.o.m. 2011-01-01 i Statens medieråd)

s. 6 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens folkhälsoinstitut

Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer

Statens inspektion för försvarsunderrättelse- verksamheten

Statens institut för kommunikationsanalys (upphörde 2010-03-31)

Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens järnvägar, affärsverk Statens konstråd

Statens kulturråd Statens maritima museer

Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Statens skolinspektion

Statens skolverk

Statens tjänstepensionsverk (myndigheten bytte namn 2010-07-01 från Statens pensionsverk) Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån

Statskontoret Stockholms universitet

Strålsäkerhetsmyndigheten

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete

Svenska institutet

Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning)

Södertörns högskola

Talboks- och punktskriftsbiblioteket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Teaterhögskolan i Stockholm (upphörde 2010- 12-31 och myndighetens verksamhet inordnas i

sin helhet fr.o.m. 2011-01-01 i Stockholms dramatiska högskola)

Tillväxtverket

Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets pliktverk (myndigheten byter namn 2011-01-01 till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet)

Trafikanalys (myndigheten startade 2010-04-01) Trafikverket (myndigheten startade 2010-04-01) Transportstyrelsen

Tullverket

Umeå universitet

Ungdomsstyrelsen

Uppsala universitet

Valmyndigheten

Verket för högskoleservice Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet

Vägverket (upphörde 2010-03-31och delar av myndigheten inordnades i Trafikverket)

Åklagarmyndigheten

Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd

s. 7 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

1.2 Statliga myndigheter m.fl. sektorindelade i enlighet med statistik över statens personal

Affärsverk och infrastruktur

Affärsverket svenska kraftnät

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

Trafikverket

Försvarsmakten

Universitet, högskolor och forskning

Blekinge tekniska högskola Dans- och cirkushögskolan Dramatiska institutet Försvarshögskolan

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland Högskolan Väst Karlstads universitet Karolinska institutet Konstfack

Kungl. Konsthögskolan Kungl. Tekniska högskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Linköpings universitet Linnéuniversitetet

Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola

Operahögskolan i Stockholm Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Umeå universitet

Uppsala universitet Örebro universitet

Övrig verksamhet

Arkitekturmuseet

Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket

Avvecklingskommittén för näringsmyndigheter Avvecklingsmyndigheten för PPM och delar av FK

Avvecklingsmyndigheten för skolmyndigheter m.m.

Barnombudsmannen

Bokföringsnämnden Bolagsverket Boverket

Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Centrala studiestödsnämnden Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Finanspolitiska rådet Fiskeriverket

Folke Bernadotteakademin

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarsexportmyndigheten

Försvarsunderrättelsedomstolen

Försäkringskassan

Gentekniknämnden

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskoleverket

s. 8 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring

Institutet för rymdfysik

Institutet för språk och folkminnen

Institutet för utvärdering av internationellt ut- vecklingssamarbete

Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet

Justitiekanslern

Kammarkollegiet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium

Kompetensrådet för utveckling i staten Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstnärsnämnden Konsumentverket

Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungliga Biblioteket Kustbevakningen Lantmäteriet

Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet

Livsmedelsverket

Lotteriinspektionen

Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet

Migrationsverket Moderna museet

Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för radio och tv

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige

Myndigheten för yrkeshögskolan Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde

Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska afrikainstitutet

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för statligt stöd till trossamfund Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Polismyndigheten Dalarna Polismyndigheten Gotland Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Kronobergs län Polismyndigheten i Norrbotten Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten i Värmland Polismyndigheten i Västerbottens län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten i Västra Götaland Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län Post- och telestyrelsen Presstödsnämnden

Regeringskansliet

Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksgäldskontoret Rikspolisstyrelsen Rikstrafiken Riksutställningar

s. 9 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Rymdstyrelsen

Totalförsvarets pliktverk

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Trafikanalys

Rättsmedicinalverket

Transportstyrelsen

Sameskolstyrelsen

Tullverket

Sametinget

Ungdomsstyrelsen

Skatteverket

Valmyndigheten

Skogsstyrelsen

Verket för högskoleservice

Smittskyddsinstitutet

Verket för innovationssystem

Socialstyrelsen

Vetenskapsrådet

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Zornsamlingarna

Statens beredning för medicinsk utvärdering

Åklagarmyndigheten

Statens biografbyrå

Överklagandenämnden för studiestöd

Statens bostadskreditnämnd

Statens energimyndighet

Statens fastighetsverk

Statens folkhälsoinstitut

Statens försvarshistoriska museer

Statens geotekniska institut

Statens haverikommission

Statens historiska museer

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverk-

samheten

Statens institutionsstyrelse

Statens jordbruksverk

Statens konstråd

Statens kriminaltekniska laboratorium

Statens kulturråd

Statens maritima museer

Statens museer för världskultur

Statens musiksamlingar

Statens skolinspektion

Statens skolverk

Statens tjänstepensionsverk

Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Strålsäkerhetsmyndigheten

Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-

bete

Swedac

Svenska institutet

Svenska institutet för europapolitiska studier

Sveriges författarfond

Sveriges geologiska undersökning

Sveriges meteorologiska och hydrologiska in-

stitut

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket

Tillväxtverket

Totalförsvarets forskningsinstitut

s. 3 Statliga bolag Kontrollera mot PDF

Tabellen baseras på respektive bolags årsbokslut som inrapporterats till Regeringskansliet för framställande av årsrapport för företag med statligt ägande. Summa eget kapital inkluderar eventuella obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt. Avkastning på eget kapital beräknas på ett årsmedelvärde av eget kapital. Nettoskuldsättning avser netto av räntebärande avsättningar och skulder med avdrag för räntebärande tillgångar inklusive likvida medel. Tabellen avser bruttobelopp och summerar inte till värdena i statlig sektor. Beloppen i kolumnerna avseende utdelning är dock statens andel, liksom kolumnen med börsvärden. Soliditeten har inte beräknats för företag inom bank- och finanssektorn, då det inte är ett relevant nyckeltal. Räntabiliteten på eget kapital har utelämnats för Svenska spel AB, Kungliga Dramatiska Teatern och Kungliga Operan eftersom nyckeltalet inte är rättvisande. I tabellen ingår även Svenska Skeppshypoteks

Skr. 2010/11:101 BILAGA 3

kassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel.

Skeppshypotekskassan inkluderas inte i sammanställningen av den statliga sektorn. Statens innehav i Nordea Bank AB är mindre än 20 procent och ingår därmed endast med sitt bokförda värde som tillgång hos myndigheter och inte som statligt bolag. Infranord AB har bildats av Banverket Produktions verksamhet och Swedavia AB har tagit över flygplats- verksamheten från Luftfartsverket. De statliga apoteksbolagen har omstrukturerats till att bli fyra av staten direktägda aktiebolag, Apoteket, Apoteksgruppen, Apotekens Service och Apoteket Produktion & Laboratorier. European Spallation Source ESS AB ska planera och bygga den europeiska neutronkällan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB är ett riskkapitalbolag med inriktning mot finansieringsverksamhet i norra Sveriges inland.

s. 4 Statliga bolag Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 3

Statliga bolag 2010

Miljoner kronor

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

ägar-

1 januari-31

resultat

efter skatt 1 *

kapital

tillgångar

på eget

sättning

2010-12-31 2

utdelning

december

anställda

andel, %

december

2010

2010-12-31*

2010-12-31

kapital

2009**

2010**

2010***

Akademiska Hus Aktiebolag

100,0

5 176

3 184

2 124

25 406

53 526

47%

17 581

25 406

1 219

i.u.

401

ALMI Företagspartner

Aktiebolag

100,0

869

-63

-75

6 095

7 169

neg

85%

-6 426

6 095

455

Apotekens Service Aktiebolag

100,0

256

101

209

48%

-193

101

Apoteket Aktiebolag

100,0

26 275

4 520

7 665

13 537

77%

57%

-12 353

7 665

372

i.u.

5 655

Apoteket Produktion &

Laboratorier Aktiebolag

100,0

500

198

378

10%

52%

-54

198

438

Apoteksgruppen i Sverige

Holding Aktiebolag

100,0

12 413

212

285

640

876

45%

73%

-808

640

177

i.u.

1 368

Arbetslivsresurs Aktiebolag

100,0

350

109

206

84%

53%

-194

109

228

Arlandabanan Infrastructure

Aktiebolag

100,0

1 718

1 601

Bostadsgaranti Aktiebolag

50,0

287

1 293

13%

22%

-1 292

144

Botniabanan Aktiebolag

91,0

1 239

436

16 982

16 041

Dom Shvetsii A/O

36,0

i.u.

European Spallation Source

ESS Aktiebolag

73,7

-48

neg

80%

-78

Fouriertransform Aktiebolag

100,0

-42

3 013

3 052

99%

-3 049

3 013

Green Cargo Aktiebolag

100,0

6 181

-129

-140

1 245

4 940

neg

25%

274

1 253

2 908

Göta Kanalbolag Aktiebolag

100,0

75%

-13

InfraNord Aktiebolag

100,0

4 507

692

1 768

39%

-813

693

2 958

Inlandsinnovation Aktiebolag

100,0

2 000

Innovationsbron Aktiebolag

84,0

-155

-137

539

689

neg

78%

-577

451

Jernhusen Aktiebolag

100,0

812

727

492

4 003

10 407

13%

38%

4 915

4 004

100

172

Kungliga Dramatiska Teatern

Aktiebolag

100,0

259

-5

-3

22%

-61

330

Kungliga Operan Aktiebolag

100,0

499

110

11%

-99

544

Lernia Aktiebolag

100,0

2 117

131

551

922

19%

60%

-734

551

2 880

s. 5 Statliga bolag Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 3

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

ägar-

1 januari-31

resultat

efter skatt 1 *

kapital

tillgångar

på eget

sättning

2010-12-31 2

utdelning

december

anställda

andel, %

december

2010

2010-12-31* 2010-12-31

kapital

2009**

2010**

2010***

LFV Holding Aktiebolag

100,0

143

152

367

379

51%

97%

-356

367

201

LKAB

100,0

28 533

12 281

9 083

33 419

46 629

31%

72%

-13 404

33 419

500

5 000

4 030

Miljömärkning Sverige

Aktiebolag

10,0

i.u

Nord Pool Spot AS *****

30,0

147

193

3 052

-1 921

Nordea Bank Aktiebolag ****

19,9

89 058

43 108

25 351

220 135

5 228 713

11%

10 029

1 248

2 088

58 460

33 791

Nordiska Investeringsbanken

NIB ****

36,7

2 723

2 012

20 359

224 130

10%

-18 994

7 506

173

Norrland Center Aktiebolag

33,0

100%

-14

Posten Norden Aktiebolag

60,7

41 669

1 375

1 030

11 744

25 783

46%

-8 543

7 128

874

607

44 060

Preaktio Aktiebolag

100,0

i.u.

RISE Research Intitutes of

Sweden Holding Aktiebolag

100,0

1 456

699

1 287

54%

-1 005

699

1 285

Samhall Aktiebolag

100,0

6 795

129

156

1 387

3 017

12%

46%

-2 905

1 387

16 280

SAS Aktiebolag

21,4

40 723

-1 942

-2 218

14 438

41 825

neg

35%

-11 697

3 090

1 600

14 862

SBAB

100,0

1 762

785

577

8 014

316 925

-54 747

8 014

431

Svensk Exportkredit

Aktiebolag (SEK)

100,0

1 899

3 841

2 819

12 497

339 588

22%

-18 110

12 497

2 408

279

228

SJ Aktiebolag

100,0

8 627

439

294

4 486

9 276

48%

4 486

153

i.u.

4 262

SOS Alarm Sverige Aktiebolag

50,0

822

162

543

30%

-248

867

Specialfastigheter Sverige

Aktiebolag

100,0

1 686

1 345

804

5 266

16 891

16%

31%

6 887

5 266

310

263

106

Statens bostadsomvandling

Aktiebolag

100,0

-20

-3

552

585

neg

94%

-443

552

Sveaskog Aktiebolag

100,0

6 951

3 031

2 055

19 516

35 636

11%

55%

6 104

19 516

486

756

964

SVEDAB

100,0

980

527

-131

-1 261

18 541

neg

9 361

Swedavia Aktiebolag

100,0

3 277

422

3 618

11 912

30%

4 011

3 618

2 496

Swedesurvey Aktiebolag

100,0

-4

-5

neg

69%

-32

Swedfund International

Aktiebolag

100,0

104

-124

-64

2 710

3 405

neg

80%

-2 959

2 710

s. 6 Swedish National Road Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 3

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

ägar-

1 januari-31

resultat

efter skatt 1 *

kapital

tillgångar

på eget

sättning

2010-12-31 2

utdelning

december

anställda

andel, %

december

2010

2010-12-31*

2010-12-31

kapital

2009**

2010**

2010***

Swedish National Road

Consulting Aktiebolag

(SweRoad)

100,0

-9

-8

neg

68%

-33

Svensk Bilprovning

Aktiebolag

52,0

1 523

147

897

1 503

60%

-517

466

134

1 658

Svenska Kraftnät Gasturbiner

Aktiebolag

100,0

111

299

37%

126

111

Svenska Miljöstyrningsrådet

Aktiebolag

85,0

37%

-8

Svenska Rymdaktiebolaget

100,0

934

-178

575

1 210

11%

48%

-408

575

659

Svenska

Skeppshypotekskassan

100,0

129

1 521

6 928

22%

-1 536

Svenska Spel Aktiebolag

100,0

7 885

4 795

4 766

4 767

7 486

64%

-4 929

4 377

4 766

1 723

SwePol Link Aktiebolag

51,0

246

1 354

10%

752

Svevia Aktiebolag

100,0

8 093

204

169

1 425

3 741

12%

38%

-2 468

1 425

108

2 818

Systembolaget Aktiebolag

100,0

24 115

331

302

2 170

5 875

14%

37%

-4 424

2 170

345

302

3 255

TeliaSonera Aktiebolag

37,3

106 582

32 083

21 257

125 907

250 551

16%

50%

-16 281

46 951

3 767

4 588

89 200

27 697

Teracom Aktiebolag

100,0

3 848

293

201

1 743

5 698

12%

31%

1 473

1 743

110

707

Vasallen Aktiebolag

100,0

255

479

472

1 673

2 307

33%

73%

-775

1 673

750

Vattenfall Aktiebolag

100,0

213 572

29 853

12 997

126 704

541 432

10%

23%

72 598

126 704

5 240

6 500

38 459

Vectura Consulting

Aktiebolag

100,0

1 156

-6

378

597

neg

63%

-360

378

1 061

VisitSweden Aktiebolag

50,0

264

100

40%

-96

Voksenåsen A/S

100,0

42%

-1

Summa

667 884

140 038

89 619

679 089

7 277 319

-52 226

355 219

21 775

26 483

149 260

220 934

¹ Uppgifterna i denna kolumn överensstämmer, med något enstaka undantag och efter hänsyn till ägarandelen, med uppgifterna i not 11 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag. I de fall det kan misstämma beror avvikelsen på att uppgifterna i denna tabell är de senast redovisade siffrorna från företaget (avser 4:e kvartalet) medan uppgifterna som ligger till grund för not 11 i något fall kan avse företagets 3:e kvartalsredovisning p.g.a. 4:e kvartalets uppgifter inte fanns tillgängliga vid det tillfälle då kap 4 utarbetades.

2 Slutsumman för bokfört värde överensstämmer inte med balansposten Andelar i dotter- och intresseföretag i balansräkningen p.g.a. en del aktieinnehav som ej är inkluderade i denna tabell. Det avser främst innehav hos Karolinska Institutet och andra universitet och högskolor.

* = Uppgifterna för resultat efter skatt respektive eget kapital avser del hänförlig till aktieägare i moderbolaget

** = Avser endast statens andel av kontant utdelning undantaget Apoteket AB, vars utdelning 2009 betalats till Apoteksgruppen i Sverige Holding AB

***= Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav

**** = Omräkningskurs EUR 9,5413 (medelkurs) / 9,002 (balansdagskurs)

***** = Omräkningskurs NOK 1,191577 / 1,152

s. 7 Beräkning av statliga sektorns andel enligt kapital 8 (8.1) Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 3

Beräkning av statliga sektorns andel enligt kapital 8 (8.1)

Miljoner kronor

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

ägar-

1 januari-31

resultat

efter skatt 1 *

kapital

tillgångar

på eget

sättning

2010-12-31 2

utdelning

december

anställda

andel, %

december

2010

2010-12-31*

2010-12-31

kapital

2009**

2010**

2010***

Summa statliga bolag 2010

89 619

679 089

7 277 319

355 219

21 775

26 483

149 260

enligt tabellen ovan

Eliminering av innehav

mindre än 20 %

-25 351

-220 135

-5 228 713

-10 029

Eliminering av övriga

delägares andel i dotter-

och intressebolag

-13 291

-108 772

-348 141

Eliminering av övrigt ******

-5 042

-1 521

-6 928

Summa statliga

sektorns andel

45 935

348 661

1 693 537

345 190

21 775

26 483

149 260

****** = Svenska Skeppshypotekskassan, SVEDAB

och del av Svenska Spel AB och Systembolaget AB

0 = utfall avrundat till noll

i.u. = ingen uppgift

- = inget utfall

neg = negativt utfall

Ansvarigt departement

Fi =

Finansdepartementet

J =

Justitiedepartementet

K =

Kulturdepartementet

M =

Miljödepartementet

N =

Näringsdepartementet

S =

Socialdepartementet

U =

Utbildningsdepartementet

UD =

Utrikesdepartementet

s. 1 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 4

Bilaga 4 Bemyndiganden 2010

Tusental kronor

Utestående

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganderam

åtaganden

01 Rikets styrelse

6.1

Allmänna val och demokrati

15 000

6.6

Stöd till politiska partier

170 200

128 389

Totalt UO 01

185 200

128 389

02 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1.10

Bidragsfastigheter

30 000

Totalt UO 02

30 000

05 Internationell samverkan

1.9

Svenska institutet

7 000

1 715

1.11

Samarbete inom Östersjöregionen

127 000

77 967

Totalt UO 05

134 000

79 682

06 Försvar och samhällets

krisberedaksp

1.3

Anskaffning av materiel och anläggningar

39 800 000

37 317 578

1.4

Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och

anläggningar

15 300 000

14 950 481

2.2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

40 000

29 340

2.4

Krisberedskap

360 000

314 057

2.5

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

85 000

19 835

3.1

Strålsäkerhetsmyndigheten

65 000

35 480

Totalt UO 06

55 650 000

52 666 771

07 Internationellt bistånd

1.1

Biståndsverksamhet

60 210 000

47 086 544

1.5

Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

26 000

23 097

2.1

Reformsamarbete i Östeuropa

3 107 000

1 322 631

Totalt UO 07

63 343 000

48 432 272

09 Hälsovård, sjukvård och omsorg

1.8

Bidrag till psykiatri

25 000

10 739

5.1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

648 000

416 236

6.1

Statens institutionsstyrelse

2000

8.2

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning

758 000

690 861

Totalt UO 09

1 433 000

1 117 836

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

1.1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

2 020 000

2 014 368

2.1

Försäkringskassan

8 900

8 634

Totalt UO 10

2 028 900

2 023 002

13 Integration och jämställdhet

1.4

1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa

nyanlända invandrare

60 000

582

Totalt UO 13

60 000

582

14 Arbetsmarkand och arbetsliv

1.3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

3 700 000

2 519 238

1.4

Lönebidrag och Samhall m.m.

11 000 000

8 634 856

1.6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013

2 950 000

2 904 000

1.7

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

10 800

7 634

2.1

Arbetsmiljöverket

18 400

18 391

Totalt UO 14

17 679 200

14 084 119

s. 2 Bemyndiganden Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 4

Utestående

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganderam

åtaganden

15 Studiestöd

1.5

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

7 000

2 645

Totalt UO 15

7 000

2 645

16 Utbildning och

universitetsforskning

1.3

Specialpedagogiska skolmyndigheten

12 000

6 511

1.5

Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg

125 000

1.6

Särskilda insatser inom utbildningsområdet

83 000

83 583

1.10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

600 000

615 400

1.15

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 900 000

2 502 233

2.54

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

3 000

712

3.1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

8 600 000

8 468 073

3.3

Rymdforskning

600 000

532 581

4.3

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

2 000

Totalt UO 16

12 925 000

12 334 129

17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid

2.3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

80 000

79 700

3.3

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

5 000

488

4.2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

10 000

8 178

5.2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

125 000

97 719

7.2

Bidrag till kulturmiljövård

100 000

88 951

13.2

Bidrag till allmänna samlingslokaler

30 000

28 972

13.5

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

15 000

13.6

Insatser för den ideella sektorn

65 000

57 749

14.2

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

12 000

14 240

Totalt UO 17

442 000

390 997

18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning, byggande samt

konsumentpolitik

1.2

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

70 000

9 700

2.2

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

15 000

14 074

Totalt UO 18

85 000

23 774

19 Regional tillväxt

1.1

Regionala tillväxtåtgärder

2 600 000

1 778 041

1.3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013

4 345 000

3 675 696

Totalt UO 19

6 945 000

5 453 737

20 Allmän miljö- och naturvård

1.2

Miljöövervakning m.m.

82 000

52 182

1.3

Åtgärder för biologisk mångfald

360 000

135 295

1.4

Sanering och återställning av förorenade områden

1 050 000

753 111

1.5

Miljöforskning

102 000

92 467

1.10

Klimatanpassning

60 000

13 270

1.12

Havsmiljö

133 000

128 032

1.13

Insatser för internationella klimatinvesteringar

400 000

318 000

1.14

Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med

Ryssland

31 000

23 400

2.2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning

1 350 000

820 366

Totalt UO 20

3 568 000

2 336 123

s. 3 21 Energi Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 4

Utestående

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganderam

åtaganden

21 Energi

1.2

Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m.

240 000

26 629

1.3

Insatser för uthållig energianvändning

120 000

62 270

1.4

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

140 000

133 474

1.5

Energiforskning

3 295 000

2 518 285

1.11

Energiteknik.

150 000

107 992

1.12

Elberedskap

406 000

378 784

1.13

Energieffektiviseringsprogram

800 000

522 940

Totalt UO 21

5 151 000

3 750 374

22 Kommunikationer

1.2

Väghållning

31 000 000

29 338 400

1.4

Banhållning

78 000 000

67 936 200

1.12

Trafikavtal

3 500 000

2 996 149

2.2

Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

240 000

148 840

2.5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

95 000

57 833

Totalt UO 22

112 835 000

100 477 422

23 Areella näringar, landsbygd och

livsmedel

1.2

Insatser för skogsbruket

65 000

14 417

1.6

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

1 775

1 754

1.7

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

4 500

1 612

1.11

Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

250 000

160 965

1.12

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

150 000

97 700

1.15

Strukturstöd till fisket m.m.

23 000

22 564

1.16

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

97 000

83 613

1.21

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

10 000

6 306

1.23

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

4 000 000

3 946 866

1.24

Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur

4 322 000

4 113 532

1.28

Främjande av rennäringen m.m.

7 000

5 250

1.30

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

1 200 000

668 397

Totalt UO 23

10 130 275

9 122 976

24 Näringsliv

1.2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

2 000 000

1 509 817

1.5

Näringslivsutveckling m.m.

270 000

175 653

1.8

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.

6 000

1 206

1.9

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning

12 000

4 140

1.15

Rymdverksamhet

2 250 000

2 075 000 1

Totalt UO 24

4 538 000

3 765 816

Totalt

297 169 575

256 190 646

1 Beräknat till balansdagens kurs enligt Riksbankens dagsnotering.

s. 4 Specifikation av inkomster på statens budget Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Specifikation av inkomster på statens budget

s. 5 Specifikation av inkomster på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget för budgetåret 2010

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot

Beräknat utfall

Utfall 2008

Inkomsttitel

2010

statens budget

2009

1000

Statens skatteinkomster

721 366 722

779 472 791

58 106 070

705 783 192

808 723 270

Skatt på arbete

864 634 303

874 864 504

10 230 201

867 078 100

908 958 975

1100

Direkta skatter på arbete

477 101 205

475 525 016

-1 576 189

475 659 623

497 451 243

1110

Inkomstskatter

555 976 840

567 267 255

11 290 415

551 237 046

551 375 601

1111

Statlig inkomstskatt

42 088 567

41 703 215

-385 352

40 087 111

47 953 028

1115

Kommunal inkomstskatt

513 888 273

525 564 040

11 675 767

511 149 935

503 422 573

1120

Allmän pensionsavgift

87 125 132

89 436 947

2 311 815

86 844 918

85 162 335

1121

Allmän pensionsavgift

87 125 132

89 436 947

2 311 815

86 844 918

85 162 335

1130

Artistskatt

107 360

89 492

-17 868

127 277

103 360

1131

Artistskatt

107 360

89 492

-17 868

127 277

103 360

1140

Skattereduktioner

-166 108 127

-181 268 679

-15 160 552

-162 549 618

-139 190 052

1141

Allmän pensionsavgift

-87 100 022

-89 406 533

-2 306 511

-86 815 386

-85 134 437

1144

Fastighetsavgift

-69 000

-107 616

-38 616

-107 616

-68 446

1149

Bredband

1151

Sjöinkomst

-77 637

-76 951

686

-76 951

-77 846

1152

Stormskador

1153

Jobbavdrag

-74 061 468

-77 278 578

-3 217 110

-65 195 113

-53 466 933

1154

Husarbeten

-4 800 000

-14 399 000

-9 599 000

-10 354 553

-442 391

1200

Indirekta skatter på arbete

387 533 098

399 339 487

11 806 389

391 418 477

411 507 733

1210

Arbetsgivaravgifter

392 017 209

403 662 331

11 645 122

392 444 047

404 068 779

1211

Sjukförsäkringsavgift

69 485 493

71 292 260

1 806 767

78 630 661

92 340 434

1212

Föräldraförsäkringsavgift

25 692 115

26 354 633

662 518

25 764 217

26 331 323

1213

Arbetsskadeavgift

7 941 199

8 146 042

204 843

7 963 507

8 138 929

1214

Ålderspensionsavgift

128 430 327

132 234 046

3 803 719

128 750 830

127 872 690

1215

Efterlevandepensionsavgift

19 852 998

20 362 331

509 333

19 904 902

20 351 423

1216

Arbetsmarknadsavgift

53 786 953

55 443 334

1 656 381

28 324 781

29 012 214

1217

Allmän löneavgift

70 419 752

71 830 721

1 410 969

87 177 619

88 982 246

1218

Ofördelade avgifter

303 738

-859 871

612 919

1219

Nedsatta avgifter

16 408 372

17 695 227

1 286 855

16 787 402

10 426 643

1221

Särskild sjukförsäkringsavgift

-42

1240

Egenavgifter

11 475 156

12 392 783

917 627

11 464 186

12 098 278

1241

Sjukförsäkringsavgift

2 364 945

1 443 812

-921 133

2 520 202

2 910 150

1242

Föräldraförsäkringsavgift

849 555

887 205

37 650

825 335

864 579

1243

Arbetsskadeavgift

262 953

274 127

11 174

255 005

267 145

1244

Ålderspensionsavgift, netto

4 251 848

4 565 839

313 991

4 247 442

4 331 115

1245

Efterlevandepensionsavgift

656 278

684 862

28 584

637 101

668 022

1246

Arbetsmarknadsavgift

792 779

510 212

-282 567

168 911

197 561

1247

Allmän löneavgift

2 296 798

2 431 978

135 180

2 810 190

2 859 707

1248

Ofördelade avgifter

1249

Nedsatta avgifter

1 594 748

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

-25 769 852

-26 423 866

-654 014

-25 350 281

-25 111 446

s. 6 Specifikation av inkomster på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot

Beräknat utfall

Utfall 2008

2010

statens budget

2009

1261

Avgifter till premiepensionssystemet

-25 769 852

-26 423 866

-654 014

-25 350 281

-25 111 446

1270

Särskild löneskatt

31 591 206

33 509 899

1 918 693

32 462 116

32 570 305

1271

Pensionskostnader, företag

25 026 908

27 102 256

2 075 348

26 305 450

26 184 902

1272

Pensionskostnader, staten

3 323 617

3 470 348

146 731

3 238 693

3 190 512

1273

Förvärvsinkomster

2 158 636

1 835 085

-323 551

1 917 093

2 159 195

1274

Egenföretagare

1 082 045

1 102 209

20 164

1 000 880

1 035 696

1275

Övrigt

1280

Nedsättningar

-22 905 714

-24 930 597

-2 024 883

-20 471 408

-13 302 491

1281

Sjöfartsstöd

-2 128 591

-1 818 797

309 794

-1 925 740

-1 892 081

1282

Arbetsgivaravgifter

-16 408 372

-17 695 227

-1 286 855

-16 787 402

-10 426 643

1283

Egenavgifter, generell nedsättning

-1 466 725

-1 509 514

-42 789

1284

Egenavgifter, regional nedsättning

-74 026

-85 235

-11 209

1285

Nystartjobb

-2 828 000

-3 821 825

-993 825

-1 758 266

-983 768

1290

Tjänstegruppliv

1 125 093

1 128 937

3 844

869 818

1 184 308

1291

Tjänstegruppliv

1 125 093

1 128 937

3 844

869 818

1 184 308

1300

Skatt på kapital

157 025 014

180 905 626

23 880 612

160 237 196

163 490 186

1310

Skatt på kapital, hushåll

23 986 133

29 755 919

5 769 786

24 920 680

26 301 211

1311

Skatt på kapital

38 815 291

46 621 561

7 806 270

44 543 686

50 885 637

1312

Skattereduktion kapital

-14 991 212

-16 592 431

-1 601 219

-19 368 768

-24 804 462

1313

Expansionsmedelsskatt

162 054

-273 211

-435 265

-254 238

220 036

1314

Skattereduktion riskkapital

1320

Skatt på företagsvinster

81 365 730

102 249 068

20 883 338

86 518 651

83 041 530

1321

Skatt på företagsvinster

81 365 730

102 249 068

20 883 338

86 518 651

83 041 530

1322

Skattereduktioner

1330

Kupongskatt

3 746 112

3 064 469

-681 643

3 088 619

5 520 289

1331

Kupongskatt

3 746 112

3 064 469

-681 643

3 088 619

5 520 289

1340

Avkastningsskatt

13 821 498

11 532 223

-2 289 275

12 316 658

15 233 926

1341

Avkastningsskatt, hushåll

225 762

220 460

-5 302

220 460

232 683

1342

Avkastningsskatt, företag

13 209 445

11 036 943

-2 172 502

11 821 378

14 614 951

1343

Avkastningsskatt på individuellt

386 291

274 820

-111 471

274 820

386 291

pensionssparande

1350

Fastighetsskatt

25 935 356

25 326 231

-609 125

25 327 195

23 953 720

1351

Fastighetsskatt, hushåll

903 095

668 151

-234 944

963 190

787 692

1352

Fastighetsskatt, företag

10 557 987

10 285 992

-271 995

10 289 278

10 715 565

1353

Kommunal fastighetsskatt, hushåll

11 286 367

11 265 874

-20 493

10 998 755

9 619 947

1354

Kommunal fastighetsskatt, företag

3 187 907

3 106 214

-81 693

3 075 973

2 830 516

1360

Stämpelskatt

8 170 185

8 968 322

798 137

8 063 793

9 423 431

1361

Stämpelskatt

8 170 185

8 968 322

798 137

8 063 793

9 423 431

1380

Arvs- och gåvoskatt

9 395

1 600

16 078

1381

Arvsskatt

9 395

1 606

14 443

1382

Gåvoskatt

-5

1 635

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

412 889 075

443 752 598

30 863 523

417 717 128

412 837 895

1410

Mervärdesskatt

295 404 627

324 408 630

29 004 003

301 549 939

300 270 216

1411

Mervärdesskatt

295 404 627

324 525 770

29 121 143

302 312 613

300 921 570

1412

Skattelättnad för vissa byggtjänster

-117 140

-762 674

-651 354

1420

Skatt på alkohol och tobak

23 440 216

22 720 297

-719 919

22 760 507

21 311 121

s. 7 Specifikation av inkomster på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot

Beräknat utfall

Utfall 2008

2010

statens budget

2009

1421

Skatt på tobak

11 281 103

10 588 464

-692 639

10 604 344

9 925 607

1422

Skatt på etylalkohol

4 403 028

4 323 588

-79 440

4 436 306

4 162 636

1423

Skatt på vin

4 374 472

4 411 225

36 753

4 254 963

3 901 776

1424

Skatt på mellanklassprodukter

199 616

177 374

-22 242

193 583

191 584

1425

Skatt på öl

3 183 017

3 219 398

36 381

3 270 661

3 130 537

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

-1 020

247

1 267

650

-1 020

1430

Energiskatt

40 160 173

41 152 005

991 832

40 063 873

38 791 079

1431

Skatt på elektrisk kraft

20 178 353

21 060 708

882 355

19 874 978

19 081 910

1432

Energiskatt bensin

13 876 590

13 479 129

-397 461

14 175 422

13 779 658

1433

Energiskatt oljeprodukter

6 018 480

6 524 007

505 527

5 928 760

5 854 453

1434

Energiskatt övrigt

86 750

88 160

1 410

84 712

75 058

1440

Koldioxidskatt

26 097 546

27 334 262

1 236 716

26 084 708

25 744 542

1441

Koldioxidskatt bensin

11 320 510

10 671 009

-649 501

11 250 379

10 952 100

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

13 647 835

15 303 740

1 655 905

13 537 867

13 583 254

1443

Koldioxidskatt övrigt

1 129 201

1 359 513

230 312

1 296 463

1 209 188

1450

Övriga skatter på energi och miljö

4 933 109

4 664 616

-268 493

4 142 805

5 131 658

1451

Svavelskatt

19 793

47 803

28 010

38 792

19 793

1452

Skatt på råtallolja

802

-802

-4 577

724

1453

Särskild skatt mot försurning

50 149

57 242

7 093

40 102

51 569

1454

Skatt på bekämpningsmedel och gödsel

89 009

85 113

-3 896

248 690

455 398

1455

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

4 112 000

3 997 336

-114 664

3 394 328

3 975 494

1456

Avfallsskatt

332 766

289 151

-43 615

189 332

332 766

1457

Avgifter till Kemikalieinspektionen

70 000

34 663

-35 337

68 739

70 654

1458

Övriga skatter

258 590

153 308

-105 282

167 399

225 261

1470

Skatt på vägtrafik

16 445 455

16 399 566

-45 889

16 376 120

16 027 137

1471

Fordonsskatt

11 624 160

11 875 002

250 842

11 682 117

11 288 120

1472

Vägavgifter

797 697

777 561

-20 136

890 671

781 980

1473

Trängselskatt

750 000

799 058

49 058

784 868

687 329

1474

Skatt på trafikförsäkringspremier

3 273 598

2 947 944

-325 654

3 018 463

3 269 708

1480

Övriga skatter

6 407 949

7 073 222

665 273

6 739 176

5 562 143

1481

Systembolaget AB:s överskott

160 000

302 000

142 000

344 880

201 240

1482

Inlevererat överskott från Svenska Spel AB

4 230 000

4 775 000

545 000

4 476 642

3 587 176

1483

Skatt på spel

21 029

18 298

-2 731

19 219

20 597

1484

Lotteriskatt

1 332 395

1 389 059

56 664

1 351 059

1 268 192

1485

Lotteriavgifter

31 083

25 169

-5 914

28 046

29 513

1486

Skatt på annonser och reklam

386 942

335 110

-51 832

292 376

212 701

1487

Koncessionsavgifter på televisionens område

2 270

1488

Lokalradioavgifter

137 000

126 176

-10 824

121 729

139 663

1489

Avgifter till Granskningsnämnden

7 500

7 570

7 320

7 200

1491

Avgifter för telekommunikation

102 000

94 836

-7 164

97 893

93 623

1492

Försäljningsskatt på motorfordon

-32

1500

Skatt på import

4 746 137

5 673 624

927 487

5 151 225

5 873 909

1511

Tullmedel

4 180 083

5 412 444

1 232 361

4 764 215

5 211 748

1512

Jordbrukstullar och sockeravgifter

222 054

261 180

39 126

251 056

276 858

1513

Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för

344 000

-344 000

135 955

385 303

sockersektorn

s. 8 Specifikation av inkomster på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot

Beräknat utfall

Utfall 2008

2010

statens budget

2009

1600

Restförda och övriga skatter

-5 007 665

2 213 010

7 220 675

-3 260 122

-3 302 153

1610

Restförda skatter

-9 202 773

-5 694 160

3 508 613

-7 775 481

-8 180 242

1611

Restförda skatter, hushåll

-3 136 305

-1 922 348

1 213 957

-2 803 839

-2 787 827

1612

Restförda skatter, företag

-6 066 468

-3 771 812

2 294 656

-4 971 643

-5 392 416

1620

Övriga skatter, hushåll

2 271 361

3 259 894

988 533

3 439 347

2 673 333

1621

Omprövningar aktuellt taxeringsår

-100 000

-12 930

87 070

-12 930

-109 255

1622

Omprövningar äldre taxeringsår

500 000

534 186

34 186

534 186

889 261

1623

Anstånd

-355 421

553 756

909 177

553 756

-355 421

1624

Övriga skatter

1 900 647

1 900 864

217

2 080 317

1 961 324

1625

Skattetillägg

228 936

195 436

-33 500

195 436

194 091

1626

Förseningsavgifter

97 199

88 582

-8 617

88 582

93 334

1630

Övriga skatter, företag

22 477

616 068

593 591

-1 336 208

310 029

1631

Omprövningar aktuellt taxeringsår

-1 000 000

-500 000

500 000

-500 000

-484 271

1632

Omprövningar äldre taxeringsår

400 000

2 563 626

2 163 626

-1 735 403

113 002

1633

Anstånd

-1 000 000

-3 249 425

-2 249 425

-1 421 315

-685 120

1634

Övriga skatter

488 612

664 868

176 256

614 538

41 351

1635

Skattetillägg

971 064

978 893

7 829

1 513 670

1 156 793

1636

Förseningsavgifter

162 801

158 105

-4 696

192 303

168 274

1640

Intäkter som förs till fonder

1 901 270

4 031 208

2 129 938

2 412 219

1 894 727

1641

Insättningsgarantiavgifter

639 885

2 259 226

1 619 341

879 231

633 302

1642

Avgifter till Kärnavfallsfonden

649 601

1 032 706

383 105

845 856

649 601

1643

Bilskrotningsavgifter

1644

Batteriavgifter

76 470

25 131

-51 339

14 202

76 470

1645

Kväveoxidavgifter

535 314

714 145

178 831

672 930

535 314

Totala skatteintäkter

1 434 286 864

1 507 409 361

73 122 497

1 446 923 527

1 487 858 812

1700

Avgående poster, skatter till EU

-6 118 491

-7 117 685

-999 194

-6 790 570

-7 304 312

1710

EU-skatter

-6 118 491

-7 117 685

-999 194

-6 790 570

-7 304 312

1711

EU-skatter

-6 118 491

-7 117 685

-999 194

-6 790 570

-7 304 312

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 428 168 373

1 500 291 676

72 123 303

1 440 132 957

1 480 554 500

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-706 523 899

-723 305 013

-16 781 114

-703 626 708

-693 590 853

1810

Skatter till andra sektorer

-706 523 899

-723 305 013

-16 781 114

-703 626 708

-693 590 853

1811

Kommunala inkomstskatter

-528 020 976

-539 545 665

-11 524 689

-524 834 200

-515 482 573

1812

Avgifter till AP-fonder

-178 502 923

-183 759 348

-5 256 425

-178 792 508

-178 108 280

Statens skatteintäkter

721 644 474

776 986 663

55 342 189

736 506 249

786 963 648

1900

Periodiseringar

-277 752

2 486 128

2 763 880

-30 723 057

21 759 622

1910

Uppbördförskjutningar

-8 519 874

-1 000 067

7 519 808

-3 470 540

36 243 704

1911

Uppbördsförskjutningar

-8 519 874

-1 000 067

7 519 808

-3 470 540

36 243 704

1920

Betalningsförskjutningar

3 963 408

1 884 269

-2 079 139

-22 698 313

-15 620 716

1921

Kommuner och landsting

3 968 762

15 915 753

11 946 991

-22 111 607

-4 215 214

1922

Ålderpensionssystemet

2 282 826

3 132 032

849 206

-1 270 944

-705 821

1923

Företag och hushåll

-961 283

-16 345 081

-15 383 798

-4 713 215

-8 140 023

s. 9 Specifikation av inkomster på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot

Beräknat utfall

Utfall 2008

2010

statens budget

2009

1924

Kyrkosamfund

-1 102 438

-932 747

169 691

-339 281

545 115

1925

-224 459

114 313

338 772

5 736 734

-3 104 773

1930

Anstånd

4 278 714

1 601 926

-2 676 788

-4 554 204

1 136 634

1931

Anstånd

4 278 714

1 601 926

-2 676 788

-4 554 204

1 136 634

2000

Inkomster av statens verksamhet

40 825 487

41 783 421

957 934

48 115 062

52 964 048

2100

Rörelseöverskott

6 060 400

6 044 000

-16 400

7 143 452

4 170 344

2110

Affärsverkens inlevererade överskott

440 300

244 000

-196 300

1 218 575

476 000

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

25 000

-25 000

30 000

2116

Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade

244 000

-163 000

1 172 000

476 000

utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig

skatt

407 000

2118

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

8 300

-8 300

16 575

2120

Övriga myndigheters inlevererade överskott

20 100

-20 100

24 877

94 344

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

garantiverksamhet

100

-100

2126

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

20 000

-20 000

24 877

94 344

2130

Riksbankens inlevererade överskott

5 600 000

5 800 000

200 000

5 900 000

3 600 000

2131

Riksbankens inlevererade överskott

5 600 000

5 800 000

200 000

5 900 000

3 600 000

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning

268 000

460 028

192 028

935 270

328 983

2210

Överskott av fastighetsförvaltning

268 000

460 028

192 028

935 270

328 983

2215

Inlevererat överskott av statens

fastighetsförvaltning

268 000

460 028

192 028

935 270

328 983

2300

Ränteinkomster

5 866 100

6 821 117

955 017

7 728 277

7 711 414

2320

Räntor på näringslån

200

-594

-794

-170

272

2314

Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

300

-209

267

330

2316

Ränteinkomster på vattenkraftslån

2322

Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

-800

-980

-180

-953

-836

2323

Räntor på övriga näringslån

2324

Ränteinkomster på lokaliseringslån

700

289

-411

505

774

2340

Räntor på studielån

5 311 000

5 003 920

-307 080

5 051 812

4 970 675

2341

Ränteinkomster på statens lån för

universitetsstudier och garantilån för studera

2342

Ränteinkomster på allmänna studielån

60 000

59 287

-713

60 480

66 865

2343

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988

5 251 000

4 944 633

-306 367

4 991 331

4 903 810

2390

Övriga ränteinkomster

554 900

1 817 791

1 262 891

2 676 635

2 740 467

2391

Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets

rationalisering

2392

Räntor på intressemedel

2394

Övriga ränteinkomster

39 900

803 288

763 388

148 708

117 003

2397

Räntor på skattekonton m.m., netto

515 000

1 014 501

499 501

2 527 921

2 623 456

2400

Inkomster av statens aktier

14 727 000

16 875 676

2 148 676

19 139 677

24 680 536

2410

Inkomster av statens aktier

14 727 000

16 875 676

2 148 676

19 139 677

24 680 536

2411

Inkomster av statens aktier

14 727 000

16 875 676

2 148 676

19 139 677

24 680 536

2500

Offentligrättsliga avgifter

12 156 987

9 893 512

-2 263 475

10 762 489

12 134 083

s. 5 Inkomster av försåld egendom Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot

Beräknat utfall

Utfall 2008

2010

statens budget

2009

2511

Expeditions- och ansökningsavgifter

655 600

759 332

103 732

695 893

639 678

2522

Avgifter för granskning av filmer och videogram

10 100

9 191

-909

9 893

9 443

2525

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

8 806 000

6 381 389

-2 424 611

7 381 360

8 940 727

2526

Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor

2527

Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltillverkning

24 200

24 198

-2

30 526

23 836

2528

Avgifter vid bergsstaten

12 000

14 909

2 909

11 731

25 534

2529

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

110 400

114 986

4 586

115 091

108 522

2531

Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register

1 900

2 081

181

2 127

1 968

2532

Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

1 234 000

1 388 888

154 888

1 290 880

1 151 107

2534

Avgifter för körkort och motorfordon

17 500

25 060

7 560

17 331

22 384

2535

Avgifter för statliga garantier

2537

Miljöskyddsavgift

96 487

97 500

1 013

95 024

99 312

2539

Täktavgift

16 500

19 640

3 140

17 490

17 376

2541

Avgifter vid Tullverket

21 000

24 980

3 980

20 820

19 042

2542

Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

5 600

1 881

-3 719

2 969

5 910

2544

Avgifter vid Folkhälsoinstitutet

-49

2548

Avgifter för Finansinspektionens verksamhet

312 000

245 637

-66 363

235 610

214 971

2551

Avgifter från kärnkraftverken

244 200

215 944

-28 256

270 365

280 427

2552

Övriga offentligrättsliga avgifter

400 000

383 053

-16 947

385 384

378 461

2553

Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden

15 000

16 799

1 799

16 245

16 098

2557

Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret

6 200

4 490

-1 710

4 711

6 533

2558

Avgifter för årlig revision

126 900

121 984

-4 916

118 375

133 405

2559

Avgifter för etikprövning av forskning

26 100

22 968

-3 132

24 420

23 310

2561

Efterbevaknings- och tillsynsavgifter

15 300

18 602

3 302

16 243

16 084

2600

Försäljningsinkomster

124 800

64 849

-59 951

84 171

156 912

2624

Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

54 800

58 112

3 312

53 021

54 736

2625

Utförsäljning av beredskapslager

414

2627

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

70 000

6 736

-63 264

30 736

102 175

2700

Böter m.m.

1 162 200

1 127 328

-34 872

1 404 841

1 201 536

2711

Restavgifter och dröjsmålsavgifter

91 000

93 169

2 169

101 064

82 922

2712

Bötesmedel

995 000

995 089

978 407

1 037 102

2713

Vattenföroreningsavgifter m.m.

10 200

2 588

-7 612

1 715

14 087

2714

Sanktionsavgifter m.m.

50 000

25 216

-24 784

311 729

50 257

2717

Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll

16 000

11 266

-4 735

11 926

17 169

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

460 000

496 912

36 912

916 885

2 580 241

2811

Övriga inkomster av statens verksamhet

460 000

496 912

36 912

916 885

2 580 241

3000

Inkomster av försåld egendom

166 847

101 819

76 519 099

3100

Inkomster av försålda byggnader och maskiner

26 146

23 278

38 705

3120

Statliga myndigheters inkomster av försålda

byggnader och maskiner

26 146

23 278

38 705

3125

Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter

26 146

23 278

38 705

s. 6 Återbetalning av lån Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot

Beräknat utfall

Utfall 2008

2010

statens budget

2009

3200

Övriga inkomster av markförsäljning

3211

Övriga inkomster av markförsäljning

3300

Övriga inkomster av försåld egendom

140 701

78 541

76 480 394

3311

Inkomster av statens gruvegendom

3312

Övriga inkomster av försåld egendom

140 701

78 541

76 480 394

4000

Återbetalning av lån

1 673 532

1 687 192

13 660

1 736 326

1 881 025

4100

Återbetalning av näringslån

12 432

6 350

-6 082

8 291

13 861

4120

Återbetalning av jordbrukslån

3 000

2 599

-401

4 062

5 846

4123

Återbetalning av lån till fiskerinäringen

3 000

2 599

-401

4 062

5 846

4130

Återbetalning av övriga näringslån

9 432

3 752

-5 680

4 230

8 015

4131

Återbetalning av vattenkraftslån

4132

Återbetalning av lån avseende såddfinansiering

338

4136

Återbetalning av övriga näringslån,

Kammarkollegiet

432

410

-22

630

839

4137

Återbetalning av övriga näringslån, Statens

jordbruksverk

2 157

1 390

794

4138

Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4139

Återbetalning av lokaliseringslån

9 000

1 185

-7 815

2 210

6 044

4300

Återbetalning av studielån

1 605 500

1 602 300

-3 200

1 674 339

1 774 299

4311

Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312

Återbetalning av allmänna studielån

500

266

-234

435

479

4313

Återbetalning av studiemedel

1 605 000

1 602 032

-2 968

1 673 894

1 773 804

4500

Återbetalning av övriga lån

55 600

78 541

22 941

53 696

92 865

4516

Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4525

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

20 000

1 134

-18 866

25 348

32 785

4526

Återbetalning av övriga lån

35 600

77 404

41 804

28 341

60 062

5000

Kalkylmässiga inkomster

8 883 400

8 940 311

56 911

8 912 070

8 700 294

5100

Avskrivningar och amorteringar

482 400

550 179

67 779

537 277

512 015

5120

Avskrivningar på fastigheter

478 000

550 179

72 179

537 277

512 015

5121

Amortering på statskapital

478 000

550 179

72 179

537 277

512 015

5130

Uppdragsmyndigheters komplementkostnader

4 400

-4 400

5131

Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

4 400

-4 400

5200

Statliga pensionsavgifter

8 401 000

8 390 132

-10 868

8 374 792

8 188 279

5211

Statliga pensionsavgifter

8 401 000

8 390 132

-10 868

8 374 792

8 188 279

6000

Bidrag m.m. från EU

13 881 200

12 977 700

-903 500

11 682 320

11 035 539

6100

Bidrag från EG:s jordbruksfond

10 926 200

10 229 531

-696 669

9 191 212

8 994 020

6110

Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion

10 945 000

10 229 531

-715 469

9 181 755

8 870 948

6111

Gårdsstöd

7 700 000

6 826 536

-873 464

6 663 307

6 276 207

s. 7 Avräkningar m.m. i anslutning till Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot

Beräknat utfall

Utfall 2008

2010

statens budget

2009

6112

Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999

-12

6113

Övriga interventioner

134 000

217 160

83 160

166 608

126 059

6114

Exportbidrag

100 000

55 866

-44 134

210 090

105 817

6115

Djurbidrag

345 000

347 000

2 000

308 992

324 590

6116

Offentlig lagring

12 000

107 244

95 244

6 744

20 394

6117

Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden

2000-2006

-2 000

-1 673

327

-2 975

-5 121

6118

EU:s landsbygdsfond 2007-2013

2 650 000

2 884 191

234 191

1 106 389

1 806 592

6119

Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder

6 000

-206 792

-212 792

722 601

216 421

6120

Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion

-18 800

18 800

9 456

123 072

6121

EG-finansierade struktur- och regionalstöd till

jordbrukssektorn m.m. 1995-1999

6122

EG-finansierad struktur- och regionalstöd till

jordbrukssektorn m.m. 2000-2006

-18 800

18 800

9 456

123 072

6200

Bidrag från EG:s fiskefond

100 000

101 789

1 789

69 959

94 331

6211

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995-1999

6212

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-2006

24 623

58 499

6213

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2007-2013

100 000

101 789

1 789

45 336

35 832

6300

Bidrag från EG:s regionalfond

1 760 000

872 208

-887 792

1 314 731

463 983

6311

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995-1999

6312

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-2006

60 000

3 007

-56 993

57 946

191 980

6313

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2007-2013

1 700 000

869 200

-830 800

1 256 785

272 002

6400

Bidrag från EG:s socialfond

800 000

1 151 112

351 112

357 934

870 171

6411

Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995-1999

6412

Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006

102 073

675 010

6413

Bidrag från EG:s socialfond perioden 2007-2013

800 000

1 151 112

351 112

255 861

195 161

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

235 000

391 360

156 360

469 633

347 757

6511

Bidrag till transeuropeiska nätverk

235 000

391 360

156 360

469 633

347 757

6900

Övriga bidrag från EG

60 000

231 700

171 700

278 852

265 277

6911

Övriga bidrag från EG

60 000

205 925

145 925

30 458

5 322

6912

Stöd till sockernäringen

25 775

248 394

259 955

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet

-63 476 587

-65 528 368

-2 051 781

-66 807 931

-56 156 140

7100

Tillkommande skatter

9 150 839

9 936 758

785 919

3 846 739

12 637 053

7110

EU-skatter

6 342 951

7 003 373

660 422

1 053 836

10 409 085

7111

Momsbaserad EU-avgift

1 510 954

1 444 061

-66 893

-4 304 706

4 322 724

7112

Tullmedel

4 266 055

5 300 059

1 034 004

4 814 687

5 225 076

7113

Jordbrukstullar och sockeravgifter

221 942

259 253

37 311

196 456

348 198

7114

Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för

sockersektorn

344 000

-344 000

347 400

513 087

7120

Kommunala utjämningsavgifter

2 807 888

2 933 385

125 497

2 792 903

2 227 968

7121

Utjämningsavgift för LSS-kostnader

2 807 888

2 933 385

125 497

2 792 903

2 227 968

s. 8 på skattekonto Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot

Beräknat utfall

Utfall 2008

2010

statens budget

2009

7200

Avräkningar

-72 627 426

-75 465 125

-2 837 699

-70 654 671

-68 793 194

7210

Intäkter som förs till fonder

-1 901 270

-4 031 208

-2 129 938

-2 412 219

-1 894 727

7211

Intäkter som förs till fonder

-1 901 270

-4 031 208

-2 129 938

-2 412 219

-1 894 727

7220

Kompensation för mervärdesskatt

-70 726 156

-71 433 917

-707 761

-68 242 452

-66 898 467

7221

Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter

-25 429 605

-25 965 099

-535 494

-24 234 843

-23 227 056

7222

Kompensation för mervärdesskatt, kommuner

-45 296 551

-45 468 819

-172 268

-44 007 609

-43 671 411

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar

på skattekonto

-125 000

20 779

145 779

13 371

-2 392 657

8100

Utgifter som redovisas som krediteringar på

skattekonto

-125 000

20 779

145 779

13 371

-2 392 657

8111

Anställningsstöd

-12

-5 643

-2 220 596

8112

Stöd till utbildningsvikariat

-318

-450

8113

Stöd till investeringar i källsorteringslokaler

-23

8114

Stöd till bredbandsinstallation

-171 553

8118

Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare

233

8119

Stöd till utbildning av personal i vård och

äldreomsorg

25 000

47 763

22 763

19 335

1 462

8122

Stöd för konvertering från oljeuppvärmning

-1 731

8123

Jämställdhetsbonus

-150 000

-26 972

123 028

-3

Summa inkomster på statens budget

723 028 754

779 520 673

56 491 919

709 536 228

901 274 478

s. 9 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Bilaga 6

Specifikation av utgifter på statens budget

s. 10 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Bilaga 6 Specifikation av utgifter m.m. på statens budget för budgetåret 2010

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

UO 01 Rikets styrelse

738 834

12 104 763

147 650

-296 030

12 695 217

11 656 509

-448 254

-595 904

-1 038 708

-1 454 353

415 645

1 038 708

1 Statschefen

16 041

124 952

140 993

141 396

16 444

403

-3 346

3 749

-403

01 01 001

Kungliga hov- och slottsstaten

16 041

124 952

140 993

141 396

16 444

403

-3 346

3 749

-403

2 Riksdagen samt JO m.m.

101 651

1 561 477

1 663 128

1 525 037

-36 440

-138 091

-214 776

76 685

138 091

01 02 001

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

57 564

828 691

886 255

799 608

-29 083

-86 647

-128 081

41 434

86 647

01 02 002

Riksdagens förvaltningsanslag

35 245

663 386

698 631

657 136

-6 250

-41 495

-74 664

33 169

41 495

01 02 003

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

8 842

69 400

78 242

68 292

-1 108

-9 950

-12 032

2 082

9 950

3 Sametinget

3 835

34 195

600

38 630

32 538

-1 657

-2 257

-6 092

-7 118

1 026

6 092

01 03 001

Sametinget

3 835

34 195

600

38 630

32 538

-1 657

-2 257

-6 092

-7 118

1 026

6 092

4 Regeringskansliet m.m.

542 810

6 705 299

133 900

-242 715

7 139 294

6 304 570

-400 729

-534 629

-834 724

-1 035 883

201 159

834 724

01 04 001

Regeringskansliet m.m.

542 810

6 705 299

133 900

-242 715

7 139 294

6 304 570

-400 729

-534 629

-834 724

-1 035 883

201 159

834 724

5 Regional samhällsorganisation

22 560

2 305 242

11 000

-470

2 338 333

2 321 494

16 252

5 252

-16 839

-108 873

92 034

16 839

01 05 001

Länsstyrelserna m.m.

22 560

2 305 242

11 000

-470

2 338 333

2 321 494

16 252

5 252

-16 839

-108 873

92 034

16 839

6 Demokratipolitik

16 356

549 891

2 150

-17 876

550 521

516 006

-33 885

-36 035

-34 514

-51 884

17 370

34 514

01 06 001

Allmänna val och demokrati

11 750

303 090

-11 750

303 090

272 099

-30 991

-40 024

9 033

30 991

01 06 002

Justitiekanslern

-1 997

27 088

2 000

27 091

28 591

1 503

-497

1 499

-246

1 745

-1 499

01 06 003

Datainspektionen

33 618

33 687

33 530

-88

-157

-1 166

1 009

157

01 06 004

Svensk författningssamling

-23

1 000

150

1 127

1 156

156

-1

-29

01 06 005

Valmyndigheten

1 367

14 895

-936

15 325

14 076

-819

-1 249

-1 696

447

1 249

01 06 006

Stöd till politiska partier

5 190

170 200

-5 190

170 200

166 554

-3 646

-8 752

5 106

3 646

7 Nationella minoriteter

129

80 417

-129

80 417

70 192

-10 225

10 225

01 07 001

Åtgärder för nationella minoriteter

129

80 417

-129

80 417

70 192

-10 225

10 225

s. 11 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

8 Mediefrågor

35 424

724 370

-34 839

724 955

726 755

2 385

1 800

-21 254

23 054

-1 800

01 08 001

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

307

6 787

-115

6 979

6 501

-286

-478

-694

216

478

01 08 002

Presstöd

33 187

567 119

-33 187

567 119

569 538

2 419

-14 595

17 014

-2 419

01 08 003

Stöd till radio- och kassettidningar

219

125 456

-219

125 456

125 135

-321

-4 999

4 678

321

01 08 004

Radio- och TV-verket

859

13 348

-800

13 407

13 547

199

140

-464

604

-140

01 08 005

Granskningsnämnden för radio och TV

853

11 660

-518

11 994

12 034

374

-503

542

-39

9 Sieps samt EU-information

18 920

18 947

18 521

-399

-426

-994

568

426

Svenska institutet för europapolitiska studier

samt EU-

01 09 001

information

18 920

18 947

18 521

-399

-426

-994

568

426

UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

120 666

12 170 643

63 800

-73 196

12 281 913

12 143 679

-26 964

-90 764

-138 234

-712 396

574 162

138 234

02 01 001

Statskontoret

5 415

82 347

-1 889

85 873

80 892

-1 455

-4 981

-7 479

2 498

4 981

02 01 002

Kammarkollegiet

7 374

60 469

-5 860

61 982

55 832

-4 637

-6 151

-7 965

1 814

6 151

02 01 003

Avveckling av Verket för förvaltningsutveckling

2 705

8 001

3 000

-1 972

11 734

10 929

2 928

-72

-805

805

02 01 004

Arbetsgivarpolitiska frågor

339

18 553

-7

18 885

17 041

-1 512

-1 844

-2 388

544

1 844

02 01 005

Statliga tjänstepensioner m.m.

-60 632

10 147 000

10 086 368

10 101 406

-45 594

15 038

-492 312

507 350

-15 038

02 01 006

Finanspolitiska rådet

1 262

7 297

-692

7 867

7 569

272

-298

-517

219

298

02 01 007

Konjunkturinstitutet

1 484

52 633

54 117

52 310

-323

-1 807

-3 386

1 579

1 807

02 01 008

Ekonomistyrningsverket

7 365

124 070

300

-6 522

125 213

116 451

-7 619

-7 919

-8 763

-12 312

3 549

8 763

02 01 009

Statistiska centralbyrån

-3 582

515 700

5 000

517 118

492 578

-23 122

-28 122

-24 540

-40 011

15 471

24 540

02 01 010

Bidragsfastigheter

7 280

280 000

-1 280

286 000

282 932

2 932

-3 068

-17 068

14 000

3 068

02 01 011

Finansinspektionen

11 546

263 609

21 000

-3 963

292 192

263 301

-308

-21 308

-28 891

-36 799

7 908

28 891

02 01 012

Riksgäldskontoret

56 291

304 282

-46 719

313 854

282 882

-21 400

-30 972

-40 100

9 128

30 972

02 01 013

Bokföringsnämnden

8 684

500

9 247

9 154

470

-30

-92

-353

261

02 01 014

Vissa garanti- och medlemsavgifter

323

2 200

-323

2 200

1 897

-303

-370

303

02 01 015

Riksrevisionen

4 370

295 798

300 168

297 827

2 029

-2 341

-11 215

8 874

2 341

02 01 016

Finansmarknadsforskning

30 000

29 634

-366

-1 266

900

366

02 01 017

Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

4 000

s. 12 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

Äldre anslag

79 064

-3 970

75 093

37 043

-38 050

38 050

02 01 11 2008

E-legitimationer

708

-708

02 01 09 2007

Ekonomiska rådet

262

-262

02 02 02 2007

Insättningsgarantinämnden

3 000

-3 000

02 01 06 2003

Folk- och bostadsstatistik

75 093

37 043

-38 050

38 050

UO 03 Skatt, tull och exekution

-297 928

9 733 974

226 000

-2 906

9 659 140

9 385 289

-348 685

-574 685

-273 850

-841 846

567 996

273 850

03 01 001

Skatteverket

-239 527

6 472 013

220 000

6 452 486

6 230 370

-241 643

-461 643

-222 117

-675 158

453 041

222 117

03 01 002

Kronofogdemyndigheten

-105 694

1 709 540

6 000

1 609 846

1 620 693

-88 847

-94 847

10 846

-57 536

68 382

-10 846

03 01 003

Tullverket

47 292

1 552 421

-2 906

1 596 807

1 534 227

-18 194

-62 580

-109 153

46 573

62 580

UO 04 Rättsväsendet

147 400

35 840 193

17 029

-5 382

35 999 240

35 486 136

-354 057

-371 086

-513 103

-1 627 246

1 114 143

513 103

04 01 001

Polisorganisationen

178 727

19 147 134

14 179

-2 524

19 337 515

18 882 887

-264 247

-278 426

-454 628

-1 029 042

574 414

454 628

04 01 002

Säkerhetspolisen

-3 119

946 595

943 476

939 925

-6 670

-3 551

-31 949

28 398

3 551

04 01 003

Åklagarmyndigheten

31 813

1 139 482

-1 000

1 170 295

1 168 046

28 564

29 564

-2 249

-36 434

34 185

2 249

04 01 004

Ekobrottsmyndigheten

10 357

420 556

430 913

425 067

4 511

-5 846

-18 463

12 617

5 846

04 01 005

Sveriges Domstolar

8 459

4 612 556

-352

4 620 663

4 571 506

-41 050

-49 157

-187 534

138 377

49 157

04 01 006

Kriminalvården

-132 223

7 312 275

7 180 052

7 164 147

-148 128

-15 905

-235 273

219 368

15 905

04 01 007

Brottsförebyggande rådet

783

62 614

63 397

63 082

468

-315

-2 193

1 878

315

04 01 008

Rättsmedicinalverket

6 092

294 729

300 821

296 567

1 838

-4 253

-13 095

8 842

4 253

04 01 009

Gentekniknämnden

344

4 116

-227

4 233

4 183

-50

-173

123

04 01 010

Brottsoffermyndigheten

906

31 567

32 473

30 627

-940

-1 846

-2 793

947

1 846

04 01 011

Ersättning för skador på grund av brott

1 710

89 474

-640

90 544

79 614

-9 860

-9 220

-10 930

-15 404

4 474

10 930

04 01 012

Rättsliga biträden m.m.

43 638

1 725 657

-150

1 769 145

1 804 166

78 509

78 659

35 020

-51 263

86 283

-35 020

04 01 013

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

-2 512

30 163

5 000

32 651

35 228

5 065

2 576

-940

3 516

-2 576

04 01 014

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

-220

3 578

640

3 998

3 804

226

-414

-194

-324

130

194

04 01 015

Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

7 157

7 155

-2

-217

215

04 01 016

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

2 644

12 540

-1 000

-2 279

11 906

10 133

-2 407

-1 407

-1 773

-2 149

376

1 773

s. 13 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

UO 05 Internationell samverkan

60 870

1 958 437

100 000

-16 190

2 103 117

1 997 747

39 310

-60 690

-105 370

-158 063

52 693

105 370

05 01 001

Bidrag till vissa internationella organisationer

38 643

1 410 086

100 000

1 548 729

1 474 526

64 440

-35 560

-74 203

-116 506

42 303

74 203

05 01 002

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

11 820

139 199

-2 000

-7 944

141 075

121 684

-17 515

-15 515

-19 391

-23 567

4 176

19 391

05 01 003

Nordiskt samarbete

564

13 995

-564

13 995

12 899

-1 096

-1 516

420

1 096

Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse

05 01 004

kostnader för rättsväsendet

949

3 826

-949

3 826

2 828

-998

-1 113

115

998

05 01 005

Inspektionen för strategiska produkter

1 439

27 174

-711

27 902

28 690

1 516

788

-27

815

-788

Forskning, utredningar och andra insatser rörande

05 01 006

säkerhetspolitik och nedrustning

1 566

54 994

-2 408

54 152

53 011

-1 983

-1 141

-2 792

1 651

1 141

Bidrag

till

Stockholms

internationella

05 01 007

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

21 489

2 000

-323

23 166

1 677

-323

05 01 008

Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)

13 143

-198

12 945

-198

05 01 009

Svenska institutet

634

91 273

91 907

89 210

-2 063

-2 697

-5 435

2 738

2 697

05 01 010

Information om Sverige i utlandet

-406

15 843

15 437

15 333

-510

-104

-579

475

104

05 01 011

Samarbete inom Östersjöregionen

5 661

167 415

-3 092

169 984

163 456

-3 959

-6 527

6 527

UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap

3 122 482

45 501 075

1 040

-1 302 372

47 322 226

45 665 236

164 161

163 121

-1 656 990

-3 185 961

1 528 971

1 656 990

1 Försvar

2 477 573

41 444 492

9 250

-1 289 879

42 641 436

41 653 476

208 984

199 734

-987 959

-2 402 702

1 414 743

987 959

06 01 001

Förbandsverksamhet och beredskap

1 210 874

19 882 368

5 000

-464 393

20 633 848

20 581 193

698 825

693 825

-52 655

-642 494

589 839

52 655

06 01 002

Fredsfrämjande förbandsinsatser

865 175

2 537 312

-790 775

2 611 712

2 218 863

-318 449

-392 849

-646 580

253 731

392 849

06 01 003

Anskaffning av materiel och anläggningar

203 494

10 847 912

-450 800

-3 494

10 597 112

10 324 357

-523 555

-72 755

-272 755

-584 668

311 913

272 755

Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel

och

06 01 004

anläggningar

168 054

5 976 563

423 000

-8 054

6 559 563

6 398 711

422 148

-852

-160 852

-352 839

191 987

160 852

06 01 005

Forskning och teknikutveckling

6 398

864 450

-33 000

837 848

820 606

-43 844

-10 844

-17 241

-42 185

24 944

17 241

06 01 006

Totalförsvarets pliktverk

255

166 894

-13 000

154 149

142 839

-24 055

-11 055

-11 310

-16 317

5 007

11 310

06 01 007

Officersutbildning m.m.

17 598

275 452

-10 962

282 089

245 286

-30 166

-36 802

-45 066

8 264

36 802

06 01 008

Försvarets radioanstalt

-9 101

694 961

685 860

671 911

-23 050

-13 949

-34 798

20 849

13 949

06 01 009

Totalförsvarets forskningsinstitut

-86

62 454

50 050

112 418

112 106

49 652

-398

-312

-3 687

3 375

312

06 01 010

Nämnder m.m.

11 003

27 201

-11 003

27 201

19 310

-7 891

-8 707

816

7 891

Internationella

materielsamarbeten,

industrifrågor

och

06 01 011

exportstöd m.m.

3 910

108 925

-10 000

-1 199

101 636

94 339

-14 586

-4 586

-7 297

-10 175

2 878

7 297

06 01 013

Försvarsexportmyndigheten

38 000

23 953

-14 047

-15 187

1 140

14 047

s. 7 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

2 Samhällets krisberedskap

641 573

3 681 835

-8 210

-9 624

4 305 574

3 647 615

-34 220

-26 010

-657 959

-757 905

99 946

657 959

06 02 001

Kustbevakningen

174 375

989 546

1 040

1 164 961

859 771

-129 775

-130 815

-305 191

-334 877

29 686

305 191

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

06 02 002

naturolyckor

54 850

53 366

-1 484

-3 129

1 645

1 484

06 02 003

Ersättning för räddningstjänst m.m.

-1 349

21 080

19 731

4 704

-16 376

-15 027

-17 135

2 108

15 027

06 02 004

Krisberedskap

79 881

1 171 370

-9 250

-9 624

1 232 377

1 213 952

42 582

51 832

-18 426

-53 253

34 827

18 426

06 02 005

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

352 749

211 000

563 749

255 326

44 326

-308 423

308 423

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

06 02 006

enligt avtal

178 000

06 02 007

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

39 569

960 989

1 000 558

993 838

32 849

-6 720

-35 550

28 830

6 720

06 02 008

Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och SPF

-3 653

95 000

91 347

88 658

-6 342

-2 689

-5 539

2 850

2 689

3 Strålsäkerhet

4 624

329 416

-2 869

331 171

317 329

-12 087

-13 842

-23 724

9 882

13 842

06 03 001

Strålsäkerhetsmyndigheten

4 624

329 416

-2 869

331 171

317 329

-12 087

-13 842

-23 724

9 882

13 842

4 Elsäkerhet

-1 253

45 332

44 079

46 548

1 216

2 469

-1 931

4 400

-2 469

06 04 001

Elsäkerhetsverket

-1 253

45 332

44 079

46 548

1 216

2 469

-1 931

4 400

-2 469

Äldre anslag

-34

267

301

-301

06 03 002 2009

Avvecklingsmyndigheten för SSI och SKI

937

267

-670

670

06 34 01 2008

Statens strålskyddsinstitut

-324

324

-324

06 34 02 2008

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

-647

647

-647

UO 07 Internationellt bistånd

983 740

27 019 445

-520 000

-227 302

27 255 883

26 668 882

-350 563

169 437

-587 001

-640 211

53 210

587 001

1 Internationellt

utvecklingssamarbete

896 481

25 741 335

-520 000

-182 097

25 935 718

25 360 718

-380 617

139 383

-575 001

-626 711

51 710

575 001

07 01 001

Biståndsverksamhet

940 441

24 684 836

-547 900

-179 635

24 897 742

24 303 958

-380 878

167 022

-593 784

593 784

07 01 002

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

-48 077

932 824

27 900

912 647

937 024

4 200

-23 700

24 377

-23 623

48 000

-24 377

07 01 003

Nordiska Afrikainstitutet

302

15 200

15 502

15 296

-206

-662

456

206

07 01 004

Folke Bernadotteakademin

47 467

47 468

-1

-1 425

1 424

07 01 005

Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

3 662

40 000

-2 462

41 200

37 281

-2 719

-3 919

-5 119

1 200

3 919

Institutet

för

utvärdering

internationellt

07 01 006

utvecklingssamarbete

150

21 008

21 158

19 690

-1 318

-1 468

-2 098

630

1 468

s. 8 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

2 Reformsamarbete i Östeuropa

87 260

1 278 110

-45 205

1 320 165

1 308 164

30 054

-12 001

-13 501

1 500

12 001

07 02 001

Reformsamarbete i Östeuropa

87 260

1 278 110

-45 205

1 320 165

1 308 164

30 054

-12 001

-13 501

1 500

12 001

UO 08 Migration

-129 884

5 751 126

1 174 000

-28 471

170 474

6 937 246

7 092 122

1 340 996

166 996

154 876

-383 512

538 388

-154 876

08 01 001

Migrationsverket

-26 988

2 010 013

50 000

2 033 025

2 166 322

156 309

106 309

133 297

-29 703

163 000

-133 297

08 01 002

Ersättningar och bostadskostnader

-202 662

2 252 900

940 000

170 474

3 160 713

3 480 003

1 227 103

287 103

319 290

-319 290

08 01 003

Migrationspolitiska åtgärder

425

353 047

-8 684

344 788

331 542

-21 505

-13 246

-23 838

10 592

13 246

08 01 004

Domstolsprövning i utlänningsärenden

-2 376

493 691

491 315

454 228

-39 463

-37 087

-51 898

14 811

37 087

08 01 005

Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

2 080

178 800

-2 080

178 800

131 060

-47 740

-53 104

5 364

47 740

08 01 006

Offentligt biträde i utlänningsärenden

5 669

93 255

184 000

-268

282 656

176 582

83 327

-100 673

-106 074

-114 392

8 318

106 074

08 01 007

Utresor för avvisade och utvisade

17 439

239 202

-17 439

239 202

238 210

-992

-14 098

13 106

992

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och

08 01 008

flyktingar

76 529

130 218

206 747

114 175

-16 043

-92 572

-96 479

3 907

92 572

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

3 042 923

58 707 837

33 600

-2 994 080

58 790 279

56 014 726

-2 693 111

-2 726 711

-2 775 553

-4 634 664

1 859 111

2 775 553

1 Hälso- och sjukvårdspolitik

2 031 683

33 020 332

-2 008 912

33 043 104

31 094 383

-1 925 949

-1 948 720

-3 064 321

1 115 601

1 948 720

09 01 001

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

454

30 828

31 282

29 469

-1 359

-1 813

-2 738

925

1 813

09 01 002

Statens beredning för medicinsk utvärdering

952

55 907

56 859

56 718

811

-141

-1 818

1 677

141

09 01 003

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

-1 276

96 507

95 231

87 984

-8 523

-7 247

-10 142

2 895

7 247

09 01 004

Tandvårdsförmåner m.m.

1 777 681

6 593 310

-1 777 681

6 593 310

4 908 681

-1 684 629

-2 014 035

329 406

1 684 629

09 01 005

Bidrag för läkemedelsförmånerna

133 333

23 200 000

-133 333

23 200 000

23 066 667

-133 333

-829 333

696 000

133 333

09 01 006

Bidrag till hälso- och sjukvård

40 858

522 505

-34 046

529 316

489 508

-32 997

-39 808

39 808

09 01 007

Sjukvård i internationella förhållanden

-6 432

557 337

550 905

578 806

21 469

27 901

-99

28 000

-27 901

09 01 008

Bidrag till psykiatri

85 114

889 938

-62 852

912 200

802 550

-87 388

-109 650

-136 348

26 698

109 650

09 01 009

Prestationsbunden vårdgaranti

1 000

1 000 000

-1 000

1 000 000

-30 000

30 000

09 01 010

Bidrag för mänskliga vävnader och celler

74 000

2 Folkhälsopolitik

76 233

1 077 842

-57 365

1 096 709

978 754

-99 088

-117 955

-152 682

34 727

117 955

09 02 001

Statens folkhälsoinstitut

12 593

132 170

144 763

130 002

-2 168

-14 761

-18 726

3 965

14 761

09 02 002

Smittskyddsinstitutet

-2 690

195 669

192 979

193 541

-2 128

562

-5 308

5 870

-562

09 02 003

Alkoholsortimentsnämnden

190

221

-184

228

116

-105

-112

-119

112

s. 9 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

09 02 004

Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

2 466

19 404

-1 889

19 981

14 895

-4 509

-5 086

-5 668

582

5 086

09 02 005

Bidrag till WHO

2 761

34 665

-2 761

34 665

36 667

2 002

-1 430

3 432

-2 002

09 02 006

Folkhälsopolitiska åtgärder

48 769

208 454

-42 253

214 970

210 772

2 318

-4 197

-10 450

6 253

4 197

09 02 007

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

6 228

256 757

-3 679

259 306

246 093

-10 664

-13 213

-20 916

7 703

13 213

09 02 008

Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

-683

145 502

144 819

144 291

-1 211

-528

-4 893

4 365

528

09 02 009

Insatser för vaccinberedskap

6 600

85 000

-6 600

85 000

2 378

-82 622

-85 172

2 550

82 622

3 Handikappolitik

161

329 632

-1 400

328 393

327 757

-1 875

-475

-635

-1 243

608

635

09 03 001

Myndigheten för handikappolitisk samordning

161

20 252

20 413

20 086

-166

-327

-935

608

327

Bidrag till viss verksamhet för personer med

09 03 002

funktionsnedsättning

126 638

-1 400

125 238

124 930

-1 708

-308

308

09 03 003

Bidrag till handikapporganisationer

182 742

4 Stöd till personer med

funktionsnedsättning

235 244

19 911 606

-55 000

-225 123

19 866 727

19 440 269

-471 337

-416 337

-426 458

-1 013 987

587 529

426 458

09 04 001

Personligt ombud

10 112

99 460

109 572

98 684

-776

-10 888

10 888

09 04 002

Vissa statsbidrag inom handikappområdet

227 850

-55 000

172 859

172 806

-55 044

-44

-53

09 04 003

Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

515

31 296

-515

31 296

30 805

-491

-1 430

939

491

09 04 004

Bilstöd till personer med funktionshinder

25 079

256 000

-25 079

256 000

259 183

3 183

-4 497

7 680

-3 183

09 04 005

Kostnader för statlig assistansersättning

199 529

19 297 000

-199 529

19 297 000

18 878 792

-418 208

-997 118

578 910

418 208

5 Äldrepolitik

621 562

2 040 380

-612 686

2 049 256

1 810 238

-230 142

-239 019

239 019

09 05 001

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

621 562

2 040 380

-612 686

2 049 256

1 810 238

-230 142

-239 019

239 019

6 Socialtjänstpolitik

27 605

995 841

90 000

-84 360

1 029 087

1 073 516

77 675

-12 325

44 429

-36 251

80 680

-44 429

09 06 001

Statens institutionsstyrelse

-60 539

806 796

746 257

794 043

-12 753

47 786

-32 894

80 680

-47 786

09 06 002

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

88 145

189 045

90 000

-84 360

282 830

279 473

90 428

428

-3 357

3 357

7 Barnrättspolitik

49 296

-265

49 119

48 679

-617

-440

-1 919

1 479

440

09 07 001

Barnombudsmannen

18 242

18 298

18 184

-58

-114

-661

547

114

09 07 002

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

-233

14 593

14 360

13 837

-756

-523

-961

438

523

Insatser för att förverkliga konventionen om barnets

09 07 003

rättigheter i Sverige

265

16 461

-265

16 461

16 657

196

-298

494

-196

s. 10 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

8 Forskningspolitik

5 592

418 075

423 667

410 735

-7 340

-12 932

-25 474

12 542

12 932

Forskningsrådet

för

arbetsliv

och

socialvetenskap:

09 08 001

Förvaltning

25 175

25 211

24 083

-1 092

-1 128

-1 883

755

1 128

Forskningsrådet

för

arbetsliv

och

socialvetenskap:

09 08 002

Forskning

5 556

392 900

398 456

386 652

-6 248

-11 804

-23 591

11 787

11 804

9 Socialstyrelsen

19 151

864 833

-1 203

882 781

829 474

-35 359

-53 306

-79 251

25 945

53 306

09 09 001

Socialstyrelsen

19 151

864 833

-1 203

882 781

829 474

-35 359

-53 306

-79 251

25 945

53 306

Äldre anslag

25 603

-4 166

21 437

921

-20 517

20 517

09 18 03 2008

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa

2 004

1 247

-758

758

09 13 09 2006

Bidrag till psykiatri och social psykiatri

10 947

-4 166

6 781

-1 001

-7 782

7 782

09 13 09 2005

Ersättning till talidomidskadade i vissa fall m.m.

4 402

500

-3 902

3 902

09 13 06 2001

Ersättning till steriliserade i vissa fall

8 250

175

-8 075

8 075

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

4 798 366

101 719 373

260 000

-4 213 974

102 563 766

99 933 056

-1 786 317

-2 046 317

-2 630 709

-6 811 611

4 180 902

2 630 709

1 Ersättning vid sjukdom och

handikapp

4 835 550

94 486 877

-4 204 983

95 117 445

92 638 403

-1 848 474

-2 479 042

-6 434 387

3 955 345

2 479 042

10 01 001

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

3 648 772

21 601 948

-2 927 916

22 322 804

20 573 599

-1 028 349

-1 749 205

-2 645 820

896 615

1 749 205

10 01 002

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

1 137 500

65 962 029

-1 220 802

65 878 727

65 295 193

-666 836

-583 534

-3 360 514

2 776 980

583 534

10 01 003

Handikappersättningar

-6 986

1 236 000

1 229 014

1 226 299

-9 701

-2 715

-64 515

61 800

2 715

10 01 004

Arbetsskadeersättningar m.m.

53 426

4 638 000

-53 426

4 638 000

4 495 582

-142 418

-359 968

217 550

142 418

10 01 005

Ersättning för kroppsskador

2 838

48 900

-2 838

48 900

47 730

-1 170

-3 570

2 400

1 170

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och

10 01 006

sjukvård

1 000 000

2 Myndigheter

-37 184

7 232 496

260 000

-8 991

7 446 321

7 294 653

62 157

-197 843

-151 668

-377 225

225 557

151 668

10 02 001

Försäkringskassan

-48 675

7 180 610

260 000

7 391 935

7 255 838

75 228

-184 772

-136 097

-360 097

224 000

136 097

10 02 002

Inspektionen för socialförsäkringen

11 491

51 886

-8 991

54 386

38 815

-13 071

-15 571

-17 128

1 557

15 571

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

-48 788

41 503 000

137 500

-168 418

41 423 295

41 473 183

-29 817

-167 317

49 889

-2 020 146

2 070 035

-49 889

1 Ersättning vid ålderdom

-48 788

41 041 000

-168 418

40 823 795

40 927 757

-113 243

103 962

-1 948 088

2 052 050

-103 962

s. 11 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

11 01 001

Garantipension till ålderspension

-30 871

18 147 000

18 116 129

18 233 926

86 926

117 796

-789 554

907 350

-117 796

11 01 002

Efterlevandepensioner till vuxna

-149 285

15 066 000

14 916 715

15 091 258

25 258

174 543

-578 757

753 300

-174 543

11 01 003

Bostadstillägg till pensionärer

168 418

7 304 000

-168 418

7 304 000

7 091 127

-212 873

-578 073

365 200

212 873

11 01 004

Äldreförsörjningsstöd

-37 050

524 000

486 950

511 446

-12 554

24 495

-1 705

26 200

-24 495

2 Myndigheter

462 000

137 500

599 500

545 426

83 426

-54 074

-72 059

17 985

54 074

11 02 001

Pensionsmyndigheten

462 000

137 500

599 500

545 426

83 426

-54 074

-72 059

17 985

54 074

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

294 470

69 913 019

825 000

-821 819

70 210 671

70 177 422

264 403

-560 597

-33 249

-3 228 497

3 195 248

33 249

12 01 001

Allmänna barnbidrag

-18 002

23 311 000

355 000

23 647 998

23 731 375

420 375

65 375

83 376

-1 082 174

1 165 550

-83 376

12 01 002

Föräldraförsäkring

740 503

32 217 735

-814 808

32 143 430

31 864 971

-352 764

-278 460

-1 753 934

1 475 474

278 460

12 01 003

Underhållsstöd

-59 918

1 968 000

1 908 082

2 051 253

83 253

143 171

-24 109

167 280

-143 171

12 01 004

Bidrag till kostnader för internationella adoptioner

7 010

35 784

-7 010

35 784

27 680

-8 104

-9 178

1 074

8 104

12 01 005

Barnpension och efterlevandestöd till barn

-43 674

951 000

907 326

964 177

13 177

56 851

-9 719

66 570

-56 851

12 01 006

Vårdbidrag för funktionshindrade barn

-47 348

2 798 500

2 751 152

2 765 564

-32 936

14 412

-113 888

128 300

-14 412

12 01 007

Pensionsrätt för barnår

5 279 000

12 01 008

Bostadsbidrag

-284 102

3 352 000

470 000

3 537 898

3 493 403

141 403

-328 597

-44 495

-235 495

191 000

44 495

UO 13 Integration och jämställdhet

487 674

4 892 844

400 000

-287 442

5 493 076

5 191 665

298 821

-101 179

-301 411

-726 324

424 913

301 411

1 Integration

287 114

4 374 752

400 000

-275 025

4 786 841

4 559 085

184 333

-215 667

-227 756

-649 895

422 139

227 756

13 01 001

Integrationsåtgärder

28 996

48 905

-24 378

53 523

31 895

-17 010

-21 627

21 627

13 01 002

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

226 039

4 284 328

400 000

-250 647

4 659 720

4 515 543

231 215

-168 785

-144 177

-565 210

421 033

144 177

13 01 003

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

7 000

102

-6 898

-7 248

350

6 898

Ersättning till etableringslotsar och insatser för

vissa

13 01 004

nyanlända invandrare

10 000

-10 000

-10 500

500

10 000

13 01 005

Hemutrustningslån

5 442

8 519

13 961

3 097

-5 422

-10 864

-11 120

256

10 864

Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av

13 01 006

tredjelandsmedborgare

26 637

16 000

42 637

8 448

-7 552

-34 189

34 189

2 Diskriminering

2 429

117 998

-303

120 125

117 985

-13

-2 139

-4 913

2 774

2 139

13 02 001

Diskrimineringsombudsmannen

93 080

-303

92 798

90 660

-2 420

-2 138

-4 912

2 774

2 138

s. 12 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

13 02 002

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

2 409

24 918

27 327

27 326

2 408

-1

3 Jämställdhet

196 626

400 094

-12 114

584 606

513 095

113 001

-71 511

71 511

13 03 001

Särskilda jämställdhetsåtgärder

196 626

400 094

-12 114

584 606

513 095

113 001

-71 511

71 511

Äldre anslag

1 504

-1

1 504

1 499

-5

13 10 01 2008

Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket

-327

-1

-328

13 10 05 2008

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

1 160

13 10 06 2008

Jämställdhetsombudsmannen

-1 394

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

13 10 07 2008

läggning (HomO)

13 10 08 2008

Handikappombudsmannen

610

13 11 01 2004

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

1 388

1 383

-5

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

12 776 209

88 358 365

125 000

-10 907 236

90 352 338

68 555 687

-19 802 678

-19 927 678

-21 796 651

-25 243 234

3 446 583

21 796 651

1 Arbetsmarknad

12 387 183

87 665 460

125 000

-10 802 998

89 374 645

67 874 302

-19 791 158

-19 916 158

-21 500 344

-24 923 163

3 422 819

21 500 344

14 01 001

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

-91 928

5 955 092

25 000

5 888 164

5 851 896

-103 196

-128 196

-36 269

-214 922

178 653

36 269

14 01 002

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

7 174 603

53 705 710

-7 174 603

53 705 710

37 625 710

-16 080 000

-18 574 135

2 494 135

16 080 000

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program

och

14 01 003

insatser

2 632 953

8 025 400

100 000

-2 480 036

8 278 317

7 169 676

-855 724

-955 724

-1 108 640

1 108 640

14 01 004

Lönebidrag och Samhall m.m.

475 237

15 215 406

-475 237

15 215 406

14 499 629

-715 777

-1 256 302

540 525

715 777

14 01 005

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

1 678

106 088

107 766

107 338

1 250

-428

-3 611

3 183

428

14 01 006

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013

1 520 031

1 095 000

2 615 031

1 140 034

45 034

-1 474 997

-1 507 847

32 850

1 474 997

14 01 007

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

1 172

27 349

-633

27 887

27 072

-277

-816

-1 636

820

816

14 01 008

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

949

55 104

56 053

54 138

-966

-1 915

-3 568

1 653

1 915

14 01 009

Bidrag till administration av grundbeloppet

52 008

14 01 010

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

8 303

14 01 011

Bidrag till lönegarantiersättning

672 488

3 420 000

-672 488

3 420 000

1 338 498

-2 081 502

-2 252 502

171 000

2 081 502

2 Arbetsliv

28 839

692 905

-12 884

708 860

682 243

-10 662

-26 617

-50 381

23 764

26 617

14 02 001

Arbetsmiljöverket

17 115

574 612

-349

591 378

578 824

4 212

-12 554

-31 475

18 921

12 554

14 02 002

Arbetsdomstolen

-2 477

30 210

27 733

28 302

-1 908

568

-1 632

2 200

-568

s. 13 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

14 02 003

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

-1

-19

-22

-25

14 02 004

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

4 420

32 622

-4 375

32 667

29 039

-3 583

-3 628

-4 607

979

3 628

14 02 005

Medlingsinstitutet

9 777

55 369

-8 159

56 987

46 005

-9 364

-10 982

-12 643

1 661

10 982

Äldre anslag

360 186

-91 354

268 832

-858

-269 691

269 691

14 22 01 2008

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006

353 483

-91 354

262 129

-893

-263 023

263 023

14 23 06 2008

Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet

6 703

-6 668

6 668

UO 15 Studiestöd

751 151

24 106 052

261 761

-1 279 541

23 839 423

22 580 303

-1 525 749

-1 787 510

-1 259 120

-2 340 847

1 081 727

1 259 120

15 01 001

Studiehjälp m.m.

-8 951

3 997 202

3 988 251

4 003 879

6 677

15 628

-184 232

199 860

-15 628

15 01 002

Studiemedel m.m.

755 059

13 872 561

257 989

-1 264 170

13 621 439

12 346 888

-1 525 673

-1 783 662

-1 274 551

-1 844 475

569 924

1 274 551

15 01 003

Studiemedelsräntor m.m.

-20 625

5 814 992

3 772

5 798 139

5 822 211

7 219

3 447

24 072

-267 078

291 150

-24 072

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid

15 01 004

viss föräldrautbildning i teckenspråk

3 137

61 150

-3 137

61 150

57 764

-3 386

-6 439

3 053

3 386

15 01 005

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

-2 317

29 000

26 683

21 708

-7 292

-4 974

-6 424

1 450

4 974

15 01 006

Centrala studiestödsnämnden m.m.

21 648

318 155

-9 406

330 398

316 067

-2 088

-14 331

-30 231

15 900

14 331

15 01 007

Överklagandenämnden för studiestöd

3 199

12 992

-2 828

13 363

11 787

-1 205

-1 576

-1 966

390

1 576

UO 16 Utbildning och universitetsforskning

3 038 021

53 560 766

331 000

-1 287 137

55 642 649

53 233 595

-327 171

-658 171

-2 409 054

-3 039 856

630 802

2 409 054

1 Barn-, ungdoms- och

vuxenutbildning

955 209

11 419 118

313 500

-654 885

12 032 942

11 148 542

-270 576

-584 076

-884 400

-1 165 122

280 722

884 400

16 01 001

Statens skolverk

9 448

314 311

-276

323 482

312 398

-1 913

-11 084

-20 513

9 429

11 084

16 01 002

Statens skolinspektion

21 694

336 942

-395

358 241

356 095

19 153

-2 146

-12 254

10 108

2 146

16 01 003

Specialpedagogiska skolmyndigheten

1 802

700 729

702 531

683 026

-17 703

-19 505

-40 527

21 022

19 505

16 01 004

Sameskolstyrelsen

-385

26 553

26 168

25 965

-588

-203

-1 000

797

203

Utveckling

av skolväsende, förskoleverksamhet

och

16 01 005

skolbarnsomsorg

298 840

906 499

23 500

-198 574

1 030 265

757 069

-149 430

-172 930

-273 196

-300 391

27 195

273 196

16 01 006

Särskilda insatser inom utbildningsområdet

1 196

492 257

493 453

492 688

431

-765

-15 533

14 768

765

16 01 007

Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.

1 892

3 660 000

-1 892

3 660 000

3 657 971

-2 029

2 029

Bidrag

till

viss

verksamhet

motsvarande

förskoleverksamhet,

skolbarnsomsorg,

grundskola

och

16 01 008

gymnasieskola

37 174

152 112

-32 727

156 558

119 040

-33 072

-37 519

-42 082

4 563

37 519

16 01 009

Bidrag till svensk undervisning i utlandet

10 404

97 163

-7 586

99 981

96 352

-811

-3 630

-6 545

2 915

3 630

s. 14 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

16 01 010

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

494 204

1 263 500

-352 204

1 405 500

840 627

-422 873

-564 873

-602 778

37 905

564 873

16 01 011

Förstärkning av basfärdigheter

11 594

500 022

-4 094

507 522

497 046

-2 976

-10 476

10 476

16 01 012

Bidrag till vissa studier

-409

15 525

15 116

14 759

-766

-357

-823

466

357

16 01 013

Myndigheten för yrkeshögskolan

19 226

103 953

-17 171

106 007

93 006

-10 947

-13 001

-16 120

3 119

13 001

16 01 014

Utveckling av vuxenutbildning m.m.

5 421

7 624

-4 879

8 166

7 427

-197

-740

-969

229

740

16 01 015

Statligt stöd till vuxenutbildning

43 108

2 841 928

290 000

-35 086

3 139 950

3 195 073

353 145

63 145

55 123

-93 083

148 206

-55 123

2 Universitet och högskolor

2 007 085

36 619 517

17 500

-616 417

38 027 685

36 642 290

22 773

5 273

-1 385 394

-1 474 588

89 194

1 385 394

16 02 001

Högskoleverket

4 322

177 045

181 367

176 352

-693

-5 015

-10 326

5 311

5 015

16 02 002

Verket för högskoleservice

-564

19 757

19 193

19 375

-382

183

-410

593

-183

16 02 003

Uppsala universitet: Grundutbildning

130 720

1 398 045

-500

-4 666

1 523 598

1 358 422

-39 623

-39 123

-165 176

165 176

16 02 004

Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

1 650 212

16 02 005

Lunds universitet: Grundutbildning

81 498

1 762 940

1 844 438

81 498

16 02 006

Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

120 000

1 694 820

1 814 820

1 732 820

38 000

-82 000

82 000

16 02 007

Göteborgs universitet: Grundutbildning

1 764 834

16 02 008

Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

1 285 310

16 02 009

Stockholms universitet: Grundutbildning

248 059

1 641 576

-99 839

1 789 797

1 537 131

-104 445

-252 666

252 666

16 02 010

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

1 335 642

16 02 011

Umeå universitet: Grundutbildning

101 650

1 209 598

1 311 248

1 246 469

36 871

-64 779

64 779

16 02 012

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

903 571

16 02 013

Linköpings universitet: Grundutbildning

144 650

1 294 723

-19 940

1 419 433

1 340 424

45 701

-79 009

79 009

16 02 014

Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning

670 239

16 02 015

Karolinska institutet: Grundutbildning

10 285

700 692

710 977

639 817

-60 875

-71 160

71 160

16 02 016

Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

1 131 761

16 02 017

Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

42 034

1 079 314

1 121 348

42 034

16 02 018

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

930 727

16 02 019

Luleå tekniska universitet: Grundutbildning

125 196

630 519

-66 956

688 760

586 611

-43 908

-102 149

102 149

16 02 020

Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning

310 169

16 02 021

Karlstads universitet: Grundutbildning

34 881

594 676

629 557

612 500

17 824

-17 057

17 057

16 02 022

Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning

187 114

16 02 023

Linnéuniversitetet: Grundutbildning

959 394

915 628

-43 766

43 766

s. 15 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

16 02 024

Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning

262 170

16 02 025

Örebro universitet: Grundutbildning

67 255

666 268

-6 365

727 158

685 709

19 441

-41 449

41 449

16 02 026

Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning

203 492

16 02 027

Mittuniversitetet: Grundutbildning

86 459

520 997

-35 547

571 910

50 913

16 02 028

Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning

187 143

16 02 029

Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

302 439

16 02 030

Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

79 508

16 02 031

Malmö högskola: Grundutbildning

75 798

874 284

-907

949 175

871 920

-2 364

-77 255

77 255

16 02 032

Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning

100 254

16 02 033

Mälardalens högskola: Grundutbildning

111 873

594 417

-54 474

651 816

568 825

-25 592

-82 991

82 991

16 02 034

Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning

73 826

16 02 035

Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning

49 326

16 02 036

Dramatiska institutet: Grundutbildning

83 513

16 02 037

Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning

51 283

16 02 038

Högskolan i Borås: Grundutbildning

437 134

3 500

440 634

3 500

16 02 039

Högskolan Dalarna: Grundutbildning

435 285

16 02 040

Högskolan på Gotland: Grundutbildning

136 699

16 02 041

Högskolan i Gävle: Grundutbildning

50 370

411 635

-10 544

451 461

428 517

16 882

-22 944

22 944

16 02 042

Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

368 365

16 02 043

Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

54 219

343 941

-21 308

376 852

353 427

9 486

-23 425

23 425

16 02 044

Högskolan i Skövde: Grundutbildning

44 744

315 656

3 500

-14 273

349 627

302 883

-12 773

-16 273

-46 744

46 744

16 02 045

Högskolan Väst: Grundutbildning

16 066

340 056

3 500

359 622

348 306

8 250

4 750

-11 316

11 316

16 02 046

Konstfack: Grundutbildning

130 347

16 02 047

Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

59 619

16 02 048

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

136 230

16 02 049

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

18 376

16 02 050

Södertörns högskola: Grundutbildning

48 651

373 098

-15 704

406 045

379 107

6 009

-26 938

26 938

16 02 051

Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

29 585

29 345

-240

240

16 02 052

Försvarshögskolan: Grundutbildning

22 695

16 02 053

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

63 352

2 614 268

7 500

-54 257

2 630 863

2 579 465

-34 803

-42 303

-51 399

-129 827

78 428

51 399

16 02 054

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

345 454

412 906

-211 638

546 722

429 260

16 354

-117 463

-122 325

4 862

117 463

s. 16 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

16 02 055

högskolor

479 485

16 02 056

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

112

2 172 539

2 172 651

2 172 015

-524

-636

636

3 Forskning

33 633

5 419 403

-11 116

5 441 920

5 373 502

-45 901

-68 418

-326 222

257 804

68 418

16 03 001

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

1 632

4 499 831

4 501 463

4 454 990

-44 841

-46 473

-271 465

224 992

46 473

16 03 002

Vetenskapsrådet: Förvaltning

-505

115 211

114 706

112 480

-2 731

-2 226

-5 682

3 456

2 226

16 03 003

Rymdforskning

-1 862

196 982

195 120

190 341

-6 641

-4 778

-14 627

9 849

4 778

16 03 004

Institutet för rymdfysik

-1 338

47 773

46 435

47 824

1 389

-44

1 433

-1 389

16 03 005

Kungl. biblioteket

-4 636

320 090

315 454

320 803

713

5 348

-4 255

9 603

-5 348

16 03 006

Polarforskningssekretariatet

402

31 163

31 565

24 073

-7 090

-7 493

-9 051

1 558

7 493

16 03 007

Sunet

42 146

-2 107

2 107

16 03 008

Centrala etikprövningsnämnden

8 915

8 987

5 478

-3 437

-3 509

-3 776

267

3 509

16 03 009

Regionala etikprövningsnämnder

11 745

39 001

-10 734

40 013

31 451

-7 550

-8 561

-9 551

990

8 561

16 03 010

Särskilda utgifter för forskningsändamål

28 122

118 291

-382

146 031

143 915

25 624

-2 115

-5 664

3 549

2 115

4 Vissa gemensamma ändamål

7 080

102 728

-4 720

105 087

96 268

-6 460

-8 819

-11 901

3 082

8 819

16 04 001

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

1 015

57 016

58 031

55 262

-1 754

-2 770

-4 480

1 710

2 770

16 04 002

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

3 131

33 826

-2 132

34 825

32 426

-1 400

-2 399

-3 414

1 015

2 399

Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och

16 04 003

forskning

2 933

11 886

-2 588

12 231

8 580

-3 306

-3 650

-4 007

357

3 650

Äldre anslag

35 015

-27 007

-62 022

62 022

16 01 016 2009

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

5 144

-262

-5 406

5 406

16 01 017 2009

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

-117 019

16 02 023 2009

Växjö universitet: Grundutbildning

36 117

16 02 033 2009

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

64 916

43 000

-21 916

21 916

16 25 02 2008

Myndigheten för skolutveckling

397

-397

397

Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre

16 25 78 2008

utbildning

20 256

1 768

-18 488

18 488

16 25 84 2008

Avvecklingsmyndigheten för skolmyndigheter m.m.

25 202

9 388

-15 815

15 815

s. 17 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

120 384

11 362 087

500

-34 102

11 448 869

11 337 851

-24 236

-24 736

-111 019

-209 418

98 399

111 019

1 Kulturområdesövergripande

verksamhet

17 246

579 196

-21

596 421

564 513

-14 683

-31 908

-44 121

12 213

31 908

17 01 001

Statens kulturråd

1 242

49 612

50 854

49 893

281

-961

-2 449

1 488

961

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

17 01 002

internationellt kulturutbyte och samarbete

827

210 885

-17

211 695

209 880

-1 005

-1 815

-7 739

5 924

1 815

17 01 003

Skapande skola

111 971

107 050

-4 921

-8 280

3 359

4 921

Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning

17 01 004

kulturpolitiska medel

158 687

17 01 005

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

380

38 143

-4

38 519

37 962

-181

-557

-1 702

1 145

557

17 01 006

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

14 797

9 898

24 695

1 042

-8 856

-23 654

-23 951

297

23 654

2 Teater, dans och musik

5 821

1 988 439

1 994 260

1 987 158

-1 281

-7 102

-11 857

4 755

7 102

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus,

Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater

och

17 02 001

Voksenåsen

1 017 719

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och

17 02 002

lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

812 217

812 254

810 638

-1 579

-1 616

1 616

17 02 003

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

5 784

158 503

164 287

158 801

298

-5 486

-10 241

4 755

5 486

3 Litteraturen, läsandet och språket

1 321

315 148

316 469

311 269

-3 879

-5 201

-8 970

3 769

5 201

17 03 001

Bidrag till biblioteksverksamhet

49 107

49 138

48 738

-369

-400

400

17 03 002

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

103

124 182

124 285

120 647

-3 535

-3 638

3 638

17 03 003

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

829

74 310

75 139

74 709

399

-430

-2 659

2 229

430

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och

17 03 004

litteratur

16 229

17 03 005

Institutet för språk- och folkminnen

359

51 320

51 679

50 946

-374

-733

-2 273

1 540

733

4 Bildkonst, arkitektur, form och

design

358

95 365

-1

95 722

94 478

-887

-1 244

-4 105

2 861

1 244

17 04 001

Statens konstråd

-182

7 825

7 643

7 837

193

-42

235

-193

17 04 002

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

34 626

34 700

33 696

-930

-1 003

-2 042

1 039

1 003

17 04 003

Nämnden för hemslöjdsfrågor

2 225

2 271

2 269

-3

-70

17 04 004

Främjande av hemslöjden

401

23 016

-1

23 417

23 209

193

-208

-898

690

208

17 04 005

Bidrag till bild- och formområdet

27 673

27 691

27 467

-206

-224

-1 054

830

224

s. 18 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

5 Kulturskaparnas villkor

6 350

341 674

-4 005

344 019

342 642

968

-1 378

-11 508

10 130

1 378

17 05 001

Konstnärsnämnden

196

17 506

17 702

17 175

-331

-527

-1 052

525

527

17 05 002

Ersättningar och bidrag till konstnärer

6 154

324 168

-4 005

326 317

325 467

1 299

-851

-10 456

9 605

851

6 Arkiv

1 099

351 959

353 058

344 333

-7 626

-8 724

-22 546

13 822

8 724

17 06 001

Riksarkivet

1 099

345 553

346 652

337 927

-7 626

-8 724

-22 546

13 822

8 724

17 06 002

Bidrag till regional arkivverksamhet

6 406

7 Kulturmiljö

11 578

921 422

-6 349

926 651

925 347

3 925

-1 305

-15 148

13 843

1 305

17 07 001

Riksantikvarieämbetet

12 516

209 704

-6 349

215 871

214 107

4 403

-1 764

-8 055

6 291

1 764

17 07 002

Bidrag till kulturmiljövård

-938

251 718

250 780

251 239

-479

459

-7 093

7 552

-459

17 07 003

Kyrkoantikvarisk ersättning

460 000

8 Museer och utställningar

24 904

1 511 649

-6 759

1 529 794

1 509 072

-2 577

-20 722

-52 638

31 916

20 722

17 08 001

Centrala museer: Myndigheter

14 604

977 636

-1 898

990 341

974 136

-3 500

-16 205

-45 355

29 150

16 205

17 08 002

Centrala museer: Stiftelser

234 574

17 08 003

Bidrag till regionala museer

164 209

164 301

162 753

-1 456

-1 548

1 548

17 08 004

Bidrag till vissa museer

1 000

42 947

-1 000

42 947

41 947

-1 000

1 000

17 08 005

Riksutställningar

9 998

47 143

-3 781

53 360

51 166

4 023

-2 194

-3 608

1 414

2 194

17 08 006

Forum för levande historia

-870

45 060

44 190

44 496

-564

305

-1 047

1 352

-305

Statliga utställningsgarantier och inköp

av vissa

17 08 007

kulturföremål

-80

9 Trossamfund

935

55 116

56 051

55 200

-851

-2 558

1 707

851

17 09 001

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

-343

4 884

4 541

4 705

-179

164

-36

200

-164

17 09 002

Stöd till trossamfund

1 278

50 232

51 510

50 495

263

-1 016

-2 523

1 507

1 016

10 Film

310 824

-3

310 824

310 814

-10

17 10 001

Filmstöd

310 824

-3

310 824

310 814

-10

11 Medier

1 187

34 431

-1 214

34 403

33 991

-440

-412

-903

491

412

17 11 001

Statens biografbyrå

-28

9 840

9 812

10 094

254

282

-209

491

-282

s. 19 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

17 11 002

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

1 169

21 963

-1 169

21 963

21 373

-590

590

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska

17 11 003

utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

466

-45

466

362

-104

104

17 11 004

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

2 162

12 Ungdomspolitik

1 208

128 063

500

-740

129 031

125 131

-2 932

-3 432

-3 900

-4 702

802

3 900

17 12 001

Ungdomsstyrelsen

468

26 703

500

27 671

27 010

307

-193

-662

-1 464

802

662

17 12 002

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

740

101 360

-740

101 360

98 121

-3 239

3 239

13 Folkrörelsepolitik

42 674

1 328 201

-10 674

1 360 201

1 337 530

9 329

-22 671

-23 415

744

22 671

17 13 001

Stöd till idrotten

325

1 204 851

-325

1 204 851

1 204 277

-574

574

17 13 002

Bidrag till allmänna samlingslokaler

41 550

32 164

-9 550

64 164

43 874

11 710

-20 290

20 290

17 13 003

Bidrag för kvinnors organisering

799

28 163

-799

28 163

28 034

-129

129

17 13 004

Stöd till friluftsorganisationer

24 785

24 345

-440

-1 184

744

440

17 13 005

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

15 000

14 613

-387

387

17 13 006

Insatser för den ideella sektorn

23 238

22 387

-851

851

14 Folkbildning

1 587

3 355 740

-1 587

3 355 741

3 351 393

-4 347

-4 348

4 348

17 14 001

Bidrag till folkbildningen

3 260 013

17 14 002

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

1 587

79 957

-1 587

79 958

75 610

-4 347

-4 348

4 348

17 14 003

Bidrag till kontakttolkutbildning

15 770

15 Tillsyn av spelmarknaden

3 827

44 860

-2 527

46 160

44 917

-1 243

-2 589

1 346

1 243

17 15 001

Lotteriinspektionen

3 827

44 860

-2 527

46 160

44 917

-1 243

-2 589

1 346

1 243

Äldre anslag

287

-223

17 01 007 2009

Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet

223

-223

17 28 23 2008

Svenskt biografiskt lexikon

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

323 249

1 545 695

45 000

-169 887

1 744 057

1 559 188

13 493

-31 507

-184 869

-231 181

46 312

184 869

1 Bostadsmarknad

89 966

618 754

44 000

-146 297

606 423

466 696

-152 058

-196 058

-139 727

-153 865

14 138

139 727

s. 20 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

18 01 001

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader

4 435

17 724

-3 927

18 233

13 321

-4 403

-4 912

-5 444

532

4 912

18 01 002

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

105 937

97 500

-22 000

-105 937

75 500

11 450

-86 050

-64 050

64 050

18 01 003

Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad

36 433

50 000

-28 000

-36 433

22 000

815

-49 185

-21 185

21 185

18 01 004

Räntebidrag m.m.

-56 839

453 530

94 000

490 691

441 111

-12 419

-106 419

-49 580

-63 186

13 606

49 580

2 Hållbart samhällsbyggande

28 191

745 599

-7 886

765 904

748 314

2 715

-17 590

-39 958

22 368

17 590

18 02 001

Boverket

10 580

198 991

-3 558

206 013

198 143

-848

-7 870

-13 840

5 970

7 870

18 02 002

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

468

32 802

-468

32 802

33 511

709

-275

984

-709

18 02 003

Statens geotekniska institut

3 863

31 929

-2 946

32 846

32 194

265

-652

-1 610

958

652

18 02 004

Lantmäteriet

12 179

473 377

-56

485 501

476 531

3 154

-8 970

-23 171

14 201

8 970

18 02 005

Statens va-nämnd

1 100

8 500

-858

8 742

7 936

-564

-806

-1 061

255

806

3 Konsumentpolitik

4 007

181 342

1 000

-1 285

185 064

180 212

-1 130

-2 130

-4 852

-14 658

9 806

4 852

18 03 001

Marknadsdomstolen

9 730

9 815

9 540

-190

-275

-567

292

275

18 03 002

Konsumentverket

3 359

107 432

-100

110 691

108 039

607

-2 652

-10 172

7 520

2 652

18 03 003

Allmänna reklamationsnämnden

-81

27 999

1 000

28 918

27 403

-596

-1 596

-1 515

-2 355

840

1 515

18 03 004

Fastighetsmäklarnämnden

-541

14 348

13 807

13 921

-427

114

-516

630

-114

18 03 005

Åtgärder på konsumentområdet

1 185

17 459

-1 185

17 459

16 934

-525

-1 049

524

525

18 03 006

Bidrag till miljömärkning av produkter

4 374

Äldre anslag

201 084

-14 418

186 666

163 966

-22 700

22 700

18 31 10 2008

Fonden för fukt- och mögelskador

21 418

-14 418

7 000

581

-6 419

6 419

18 31 11 2006

Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder

179 666

163 386

-16 280

16 280

UO 19 Regional tillväxt

1 778 453

3 419 701

-1 298 189

3 899 964

3 178 532

-241 169

-721 433

-1 038 462

317 029

721 433

19 01 001

Regionala tillväxtåtgärder

6 009

1 495 837

-16 928

1 484 918

1 386 246

-109 591

-98 672

-248 258

149 586

98 672

19 01 002

Transportbidrag

137 402

498 864

-137 402

498 864

365 851

-133 013

-157 956

24 943

133 013

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

2007-

19 01 003

2013

1 213 517

1 425 000

-1 082 357

1 556 160

1 410 058

-14 942

-146 102

-288 602

142 500

146 102

s. 21 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

Äldre anslag

421 525

-61 503

360 022

16 377

-343 645

343 645

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

2000-

19 33 05 2008

2006

160 022

-2 044

-162 066

162 066

19 33 06 2006

Insatser med anledning av försvarsomställningen

261 503

-61 503

200 000

18 421

-181 579

181 579

UO 20 Allmän miljö- och naturvård

1 377 999

5 244 593

3 500

-390 215

6 235 878

5 161 406

-83 187

-86 687

-1 074 472

-1 139 044

64 572

1 074 472

1 Miljöpolitik

620 122

4 702 595

3 500

-275 512

5 050 705

4 394 470

-308 125

-311 625

-656 235

-704 547

48 312

656 235

20 01 001

Naturvårdsverket

10 937

349 143

-866

359 214

348 145

-998

-11 069

-21 543

10 474

11 069

20 01 002

Miljöövervakning m.m.

6 486

304 093

-6 486

304 093

302 512

-1 581

-10 704

9 123

1 581

20 01 003

Åtgärder för biologisk mångfald

13 142

1 777 297

-13 142

1 777 297

1 748 294

-29 003

29 003

20 01 004

Sanering och återställning av förorenade områden

375 407

594 518

-3 500

-218 407

748 018

414 149

-180 369

-176 869

-333 869

333 869

20 01 005

Miljöforskning

275

90 601

90 876

90 446

-155

-430

430

20 01 006

Kemikalieinspektionen

-2 739

163 854

161 115

156 033

-7 821

-5 082

-9 998

4 916

5 082

20 01 007

Internationellt miljösamarbete

6 060

67 793

7 000

-6 060

74 793

73 190

5 397

-1 603

-3 637

2 034

1 603

20 01 008

Stockholms internationella miljöinstitut

11 928

-358

358

20 01 009

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

27 639

266 468

-6 779

287 327

278 745

12 277

-8 582

-16 576

7 994

8 582

20 01 010

Klimatanpassning

26 432

117 000

143 432

137 674

20 674

-5 758

-9 268

3 510

5 758

20 01 011

Inspire

50 000

47 978

-2 022

-3 522

1 500

2 022

20 01 012

Havsmiljö

8 802

369 800

-8 802

369 800

359 421

-10 379

10 379

20 01 013

Insatser för internationella klimatinvesteringar

4 988

280 100

-4 988

280 100

271 965

-8 135

-16 538

8 403

8 135

Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete

med

20 01 014

Ryssland

9 022

60 000

-9 022

60 000

56 528

-3 472

3 472

20 01 015

Hållbara städer

133 670

200 000

-959

332 711

97 461

-102 539

-235 250

235 250

2 Miljöforskning

2 834

541 998

544 832

538 817

-3 181

-6 014

-22 274

16 260

6 014

Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och

20 02 001

samhällsbyggande: Förvaltningskostnader

386

45 760

46 146

44 182

-1 578

-1 964

-3 337

1 373

1 964

Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och

20 02 002

samhällsbyggande: Forskning

2 448

496 238

498 686

494 636

-1 602

-4 050

-18 937

14 887

4 050

Äldre anslag

755 044

-114 703

640 341

228 118

-412 223

412 223

20 01 011 2009

Miljöbilspremie

86 091

-36 091

50 000

40 970

-9 030

9 030

20 34 10 2008

Stöd till klimatinvesteringar

668 953

-78 612

590 341

187 148

-403 193

403 193

s. 22 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

UO 21 Energi

1 812 158

3 157 051

-231 873

4 737 336

2 704 458

-452 593

-2 032 878

-2 069 879

37 001

2 032 878

21 01 001

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

7 359

236 734

-6 285

237 808

230 837

-5 897

-6 971

-14 073

7 102

6 971

21 01 002

Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m.

36 772

140 000

-16 772

160 000

135 235

-4 765

-24 765

24 765

21 01 003

Insatser för uthållig energianvändning

73 766

105 119

-12 766

166 119

101 874

-3 245

-64 245

64 245

21 01 004

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

65 623

70 000

135 623

107 125

37 125

-28 498

28 498

21 01 005

Energiforskning

703 539

1 331 736

-30 675

2 004 599

1 062 391

-269 345

-942 208

942 208

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av

21 01 006

Barsebäcksverket

5 449

197 000

-5 449

197 000

186 191

-10 809

-30 509

19 700

10 809

21 01 007

Planeringsstöd för vindkraft m.m.

51 808

40 000

-3 690

88 118

35 658

-4 342

-52 460

52 460

21 01 008

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme m.m.

604 081

280 500

-154 081

730 500

127 749

-152 751

-602 751

602 751

21 01 009

Stöd för installation av solvärme

35 261

24 000

59 261

16 421

-7 579

-42 840

42 840

21 01 010

Energimarknadsinspektionen: Förvaltningskostnader

6 653

89 962

-2 153

94 462

86 686

-3 276

-7 776

-10 475

2 699

7 776

21 01 011

Energiteknik

101 884

122 000

223 884

108 496

-13 504

-115 389

115 389

21 01 012

Elberedskap

250 000

235 224

-14 776

-22 276

7 500

14 776

21 01 013

Energieffektiviseringsprogram

270 000

209 990

-60 010

60 010

Äldre anslag

119 962

60 581

-59 381

59 381

21 01 008 2009

Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler

43 478

5 182

-38 296

38 296

Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m.

21 01 011 2009

småhus

21 371

445

-20 926

20 926

21 35 07 2004

Introduktion av ny energiteknik

55 112

54 954

-159

159

UO 22 Kommunikationer

1 492 617

40 056 327

523 000

-316 631

41 755 314

39 784 317

-272 010

-795 010

-1 970 997

-5 690 877

3 719 880

1 970 997

1 Transportpolitik

1 404 171

39 607 112

523 000

-247 062

41 287 221

39 443 434

-163 678

-686 678

-1 843 787

-5 555 051

3 711 264

1 843 787

22 01 001

Vägverket: Administration

19 036

234 609

-1 787

251 859

228 761

-5 848

-23 097

-30 135

7 038

23 097

22 01 002

Väghållning

870 975

20 645 765

15 700

-206 170

21 326 271

20 249 645

-396 120

-411 820

-1 076 626

-3 056 342

1 979 716

1 076 626

22 01 003

Banverket: Administration

11 911

189 875

-4 924

196 862

190 144

269

-6 718

-12 415

5 697

6 718

22 01 004

Banhållning

416 134

14 942 033

16 500

-15 312

15 359 355

15 040 805

98 772

82 272

-318 550

-1 800 433

1 481 883

318 550

22 01 005

Trafikverket

1 159 707

-5 000

1 154 707

1 123 576

-36 131

-31 131

-65 922

34 791

31 131

22 01 006

Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.

143 308

800

144 108

143 308

-800

800

s. 23 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

22 01 007

Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

62 284

22 01 008

Sjöfartsregistret

108

6 187

6 295

108

-1

-187

186

22 01 009

Rederinämnden: Administration

905

2 126

3 031

2 073

-53

-959

-1 023

959

22 01 010

Driftbidrag till icke statliga flygplatser

103 013

22 01 011

Rikstrafiken: Administration

2 018

27 983

-1 211

28 790

23 150

-4 833

-5 640

-6 479

839

5 640

22 01 012

Trafikavtal

27 290

831 000

-7 758

850 532

819 455

-11 545

-31 077

-114 177

83 100

31 077

22 01 013

Viss internationell verksamhet

-119

27 485

27 366

27 368

-117

-2 746

2 748

-2

22 01 014

Statens väg- och transportforskningsinstitut

40 371

40 387

-1 211

1 211

22 01 015

Statens institut för kommunikationsanalys

2 194

14 209

-537

15 866

15 704

1 495

-162

-588

426

162

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska

22 01 016

nätverk

11 547

348 500

490 000

850 047

536 488

187 988

-302 012

-313 559

-348 408

34 849

313 559

22 01 017

Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m.

22 831

274 000

-9 364

287 467

261 700

-12 300

-25 767

-52 167

26 400

25 767

22 01 018

Transportstyrelsen

19 324

509 657

5 000

533 981

533 295

23 638

18 638

-686

-51 652

50 966

686

22 01 019

Trafikanalys

45 000

35 984

-9 016

-10 366

1 350

9 016

2 Politiken för

informationssamhället

63 763

449 215

-58 885

454 093

335 318

-113 897

-118 775

-127 391

8 616

118 775

Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa

22 02 001

myndighetsuppgifter

454

38 456

38 910

37 913

-543

-997

-2 151

1 154

997

22 02 002

Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

48 476

148 749

-44 020

153 205

130 156

-18 593

-23 049

-27 511

4 462

23 049

22 02 003

Grundläggande betaltjänster

12 768

49 000

-12 800

48 968

48 664

-336

-304

304

22 02 004

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

2 065

18 010

-2 065

18 010

5 295

-12 715

12 715

22 02 005

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

195 000

113 290

-81 710

-84 710

3 000

81 710

Äldre anslag

24 684

-10 684

14 000

5 565

-8 435

8 435

Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband

22 36 05 2003

med utdelning från AB Swedcarrier m.m.

24 684

-10 684

14 000

5 565

-8 435

8 435

UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

5 040 470

19 082 120

54 900

-323 604

23 853 886

17 447 407

-1 634 713

-1 689 613

-6 406 479

-6 927 528

521 049

6 406 479

23 01 001

Skogsstyrelsen

8 797

345 137

353 934

346 130

993

-7 805

-18 159

10 354

7 805

23 01 002

Insatser för skogsbruket

228 862

219 222

-15 000

-1 259

431 825

371 868

152 646

167 646

-59 957

-61 314

1 357

59 957

23 01 003

Internationellt skogssamarbete

1 397

1 247

-150

-192

150

23 01 004

Statens veterinärmedicinska anstalt

2 329

117 525

119 854

117 342

-183

-2 512

-6 038

3 526

2 512

s. 24 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

23 01 005

Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

104 102

-3 120

3 120

23 01 006

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

161

14 708

-161

14 708

14 714

-435

441

-6

23 01 007

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

-13 656

150 349

107 000

243 693

217 209

66 860

-40 140

-26 484

-30 994

4 510

26 484

23 01 008

Ersättningar för viltskador m.m.

-9 040

51 778

4 544

-386

46 896

41 845

-9 933

-14 477

-5 050

-6 453

1 403

5 050

23 01 009

Statens jordbruksverk

-6 677

408 889

402 212

392 927

-15 962

-9 285

-21 961

12 676

9 285

23 01 010

Bekämpande av växtsjukdomar

6 000

2 000

8 000

7 978

1 978

-22

-202

180

23 01 011

Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

78 758

8 174 757

8 253 515

7 119 408

-1 055 349

-1 134 107

-1 379 350

245 243

1 134 107

23 01 012

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

277 886

1 007 504

-277 888

1 007 502

471 165

-536 339

-536 337

-566 562

30 225

536 337

23 01 013

Finansiella korrigeringar m.m.

6 755

75 472

-25 000

-6 755

50 472

40 289

-35 183

-10 183

-12 447

2 264

10 183

23 01 014

Fiskeriverket

-356

168 359

-600

167 403

163 574

-4 785

-4 185

-3 829

-8 880

5 051

3 829

23 01 015

Strukturstöd till fisket m.m.

34 922

28 000

62 922

42 577

14 577

-20 345

20 345

23 01 016

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

133 845

70 000

-804

203 041

101 571

31 571

-101 470

-103 570

2 100

101 470

23 01 017

Fiskevård

-201

24 832

24 631

24 532

-300

-99

-844

745

23 01 018

Livsmedelsverket

4 159

200 292

204 451

191 005

-9 287

-13 446

-19 455

6 009

13 446

23 01 019

Livsmedelsstatistik

328

24 935

25 263

24 943

-320

-1 068

748

320

23 01 020

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från

EG-

budgeten

1 077

7 356

-1 077

7 356

-221

221

23 01 021

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

15 839

53 980

-343

69 475

51 690

-2 290

-17 785

-23 183

5 398

17 785

23 01 022

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

1 550

43 866

-1 550

43 866

43 658

-208

-1 524

1 316

208

23 01 023

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 129 401

2 965 931

-13 500

-18 694

5 063 137

3 017 692

51 761

65 261

-2 045 445

-2 133 698

88 253

2 045 445

Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

23 01 024

miljö och struktur

2 134 652

2 654 546

-3 734

4 785 464

2 376 941

-277 605

-2 408 523

-2 488 159

79 636

2 408 523

23 01 025

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

4 337

22 830

-1 887

25 281

24 378

1 548

-903

-1 588

685

903

23 01 026

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

4 116

-123

123

23 01 027

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

1 529

1 681

152

-152

23 01 028

Främjande av rennäringen m.m.

-4 227

109 915

-4 544

101 144

102 299

-7 616

-3 072

1 155

-2 142

3 297

-1 155

23 01 029

Sveriges lantbruksuniversitet

1 624 236

1 624 296

23 01 030

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

1 843

399 130

400 973

397 447

-1 683

-3 526

-15 500

11 974

3 526

23 01 031

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1 427

Äldre anslag

9 066

-9 066

23 41 04 2008

Från

EG-budgeten

finansierade

medel

för

skogsskadeövervakning

8 438

-8 438

s. 25 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

23 44 06 2007

Åtgärder för att främja ekologisk produktion

628

-628

UO 24 Näringsliv

269 122

5 499 165

3 151 500

-68 013

961

8 852 734

8 501 224

3 002 059

-149 441

-351 510

-524 087

172 577

351 510

1 Näringspolitik

238 452

5 080 323

3 151 500

-61 454

961

8 409 782

8 090 902

3 010 579

-140 921

-318 880

-469 603

150 723

318 880

24 01 001

Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader

142 567

142 634

138 471

-4 096

-4 163

-8 440

4 277

4 163

24 01 002

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

-32 114

1 903 795

-200

1 871 481

1 877 194

-26 601

-26 401

5 712

-51 402

57 114

-5 712

24 01 003

Institutens strategiska kompetensmedel m.m.

468 231

24 01 004

Tillväxtverket

-279

367 508

367 229

366 872

-636

-357

-18 732

18 375

357

24 01 005

Näringslivsutveckling m.m.

93 923

565 509

51 050

-5 852

704 630

567 204

1 695

-49 355

-137 426

-165 701

28 275

137 426

24 01 006

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

1 963

78 229

80 192

79 985

1 756

-208

-2 555

2 347

208

24 01 007

Turistfrämjande

150 035

-4 501

4 501

24 01 008

Sveriges

geologiska

undersökning:

Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.

-196

178 985

178 789

172 640

-6 345

-6 149

-11 519

5 370

6 149

24 01 009

Sveriges

geologiska

undersökning:

Geovetenskaplig

forskning

5 594

24 01 010

Sveriges

geologiska

undersökning: Miljösäkring av

oljelagringsanläggningar, m.m.

550

8 375

-200

8 725

8 575

200

400

-150

-988

838

150

24 01 011

Patentbesvärsrätten

-152

17 956

17 804

18 341

385

537

-2

539

-537

24 01 012

Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer

984

7 952

-636

961

9 261

10 056

2 104

795

-795

24 01 013

Bidrag till terminologisk verksamhet

4 132

24 01 014

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader

-604

24 371

23 767

22 844

-1 527

-923

-1 654

731

923

24 01 015

Rymdverksamhet

-3 211

686 748

683 537

668 209

-18 539

-15 328

-35 930

20 602

15 328

24 01 016

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

5 327

24 01 017

Konkurrensverket

982

126 551

127 533

123 764

-2 787

-3 769

-7 566

3 797

3 769

24 01 018

Konkurrensforskning

13 158

13 169

12 959

-199

-210

-605

395

210

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av

24 01 019

kanalen

19 910

Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt

24 01 020

ägda företag m.m.

143 870

22 950

-48 509

118 312

33 607

10 657

-84 705

-85 394

689

84 705

24 01 021

Kapitalinsatser i statliga bolag

3 095

1 000

3 100 000

-3 095

3 101 000

3 062 788

3 061 788

-38 213

38 213

24 01 022

Avgifter till vissa internationella organisationer

-293

5 780

850

6 337

6 258

478

-372

-80

-658

578

24 01 023

Finansiering av rättegångskostnader

18 626

10 000

28 626

-10 000

-28 626

-29 626

1 000

28 626

24 01 024

Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft

7 377

200 000

-3 362

204 015

203 993

3 993

-22

24 01 025

Bidrag till

kommersialisering av kunskap

och

innovation

m m.

50 000

-500

500

s. 26 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

24 01 026

Avvecklingsanslag för Nutek, ITPS och Glesbygdsverket

3 851

15 660

19 511

13 914

-1 746

-5 598

5 598

2 Utrikeshandel, handels- och

investeringsfrämjande

30 670

418 842

-6 560

442 952

410 322

-8 520

-32 630

-54 484

21 854

32 630

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

24 02 001

Myndighetsverksamhet

184

21 705

21 889

21 554

-151

-335

-986

651

335

24 02 002

Kommerskollegium

5 966

79 362

-3 606

81 722

76 756

-2 606

-4 966

-7 347

2 381

4 966

24 02 003

Exportfrämjande verksamhet

22 460

208 889

-2 603

228 746

203 597

-5 292

-25 149

-41 636

16 487

25 149

24 02 004

Investeringsfrämjande

1 718

58 395

-10

60 103

58 371

-24

-1 733

-3 485

1 752

1 733

24 02 005

Avgifter till internationella handelsorganisationer

341

19 417

-341

19 417

18 970

-447

-1 030

583

447

24 02 006

Bidrag till standardiseringen

31 074

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

3 678

75 563 489

125 497

-1

75 692 663

75 691 250

127 761

2 264

-1 414

-232 427

231 013

1 414

25 01 001

Kommunalekonomisk utjämning

-4

72 749 251

72 749 247

72 749 248

-3

-21 824

21 825

-1

25 01 002

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

2 807 888

125 497

-1

2 933 385

125 497

-209 188

209 188

Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska

25 01 003

området

6 350

Äldre anslag

3 682

2 267

-1 415

1 415

Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner

och

25 48 02 2006

landsting

3 682

2 267

-1 415

1 415

UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

2 551 717

23 170 000

-2 565 831

23 155 886

23 361 195

191 195

205 309

-2 110 991

2 316 300

-205 309

26 01 001

Räntor på statsskulden

2 557 130

23 000 000

-2 557 130

23 000 000

23 251 611

251 611

-2 048 389

2 300 000

-251 611

26 01 002

Oförutsedda utgifter

8 702

10 000

-8 702

10 000

936

-9 064

-9 364

300

9 064

Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband

med

26 01 003

upplåning och skuldförvaltning

-16 000

160 000

144 000

108 762

-51 238

-35 238

-51 238

16 000

35 238

Äldre anslag

1 886

-114

-2 000

2 000

26 01 004 2009

Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning

886

-114

-1 000

1 000

26 01 005 2009

Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m.

1 000

-1 000

1 000

s. 27 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

UO 27 Avgiften till Europeiska unionen

3 215 338

29 680 044

-3 215 338

29 680 044

30 406 699

726 655

-2 241 349

2 968 004

-726 655

27 01 001

Avgiften till Europeiska unionen

3 215 338

29 680 044

-3 215 338

29 680 044

30 406 699

726 655

-2 241 349

2 968 004

-726 655

(A) Summa Utgiftsområden (UO 1-

27)

47 871 390

810 621 184

7 487 277

-32 525 178

171 435

833 626 108

786 388 762

-24 232 422

-31 719 699

-47 237 346

-79 464 011

32 226 665

47 237 346

(B) Förändring av

anslagsbehållningar exkl. UO 26

-4 241 607

4 241 607

-4 241 607

anslagsbehållningar UO 26

-63 000

63 000

-63 000

(D) Summa utgifter (A+B+C)

47 871 390

806 316 577

7 487 277

-32 525 178

171 435

829 321 501

786 388 762

-19 927 815

-27 415 092

-42 932 739

-75 159 404

32 226 665

42 932 739

(E) Utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m. (A+B-UO

26)

45 319 673

783 209 577

7 487 277

-29 959 347

171 435

806 228 615

763 027 567

-20 182 010

-27 669 287

-43 201 048

-73 111 413

29 910 365

43 201 048

(F) Myndigheters m.fl. in- och

utlåning i Riksgäldskontoret, netto

21 565 211

-9 224 674

-30 789 885

(G) Kassamässig korrigering

1 261 000

3 408 648

2 147 648

(H) Budgetens utgifter m.m.

(D+F+G)

47 871 390

829 142 788

7 487 277

-32 525 178

171 435

852 147 712

780 572 736

-48 570 052

-56 057 329

-71 574 976

-103 801 641

32 226 665

71 574 976

(I) Ålderspensionssystemet vid

sidan av budgeten

223 501 000

222 897 099

-603 901

(J) Takbegränsade utgifter (E+I)

1 006 710 577

985 924 667

-20 785 910

(K) Marginal till utgiftstaket

17 289 423

38 075 333

20 785 910

(L) Utgiftstak (J+K)

1 024 000 000

opaginerad Utdrag ur protokoll Kontrollera mot PDF

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 7 april 2011

Närvarande : Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Larsson, Erlandsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd

Föredragande : Statsrådet Borg

Regeringen beslutar skrivelsen 2010/11:101 Årsredovisning för staten 2010