Prop. 2010/11:134

Regeringens skrivelse 2010/11:134

Riksrevisionens rapport 2011:1 Säsongsarbetslösa och Skr.

arbetslöshetsförsäkringen
2010/11:134

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 28 april 2011

Fredrik Reinfeldt

Beatrice Ask

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Riksrevisionen har granskat om regeringen, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har arbetat för att de säsongsarbetslösas tid i arbetslöshet inte ska bli onödigt lång. Riksrevisionen anser att Arbetsförmedlingen skulle kunna bidra till att korta de säsongsarbetslösas tid utan arbete genom att ge större tillgång till program och ställa högre krav på aktivt arbetssökande. De säsongsarbetslösa är få i förhållande till övriga arbetslösa men Riksrevisionens granskning visar att det finns ekonomiska vinster för samhället om gruppen arbetar heltid hela året. Riksrevisionens rapport visar att arbetslöshetsersättning inte lämnas felaktigt till denna grupp, och att gruppen som sådan minskar över tid.

Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har lämnat synpunkter på rapporten. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser.

Regeringen har inte för avsikt att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

1

Innehållsförteckning

1
Ärendet och dess beredning..............................................................
3

2
Riksrevisionens iakttagelser .............................................................
3

3
Myndigheternas bedömning av Riksrevisionens iakttagelser ...........
6

4
Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser.................
7

5
Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens

iakttagelser........................................................................................
7

Bilaga 1 Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen, RiR

2011:1.....................................................................................
8

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 april 2011 .......
147

Skr. 2010/11:134

2

1
Ärendet och dess beredning
Skr. 2010/11:134

Den 12 januari 2011 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring (RiR 2011:1) till Regeringskansliet. Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har lämnat synpunkter på Riksrevisionens bedömning av den egna myndigheten. Denna skrivelse har tagits fram med anledning av rapporten.

2 Riksrevisionens iakttagelser

Gällande regler i arbetslöshetsförsäkringen angående säsongsarbets¬löshet

Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring som ska ge ekonomisk trygghet under en omställningsperiod i händelse av arbetslöshet. Det innebär att arbetssökande som inte kan finna ett lämpligt arbete inom sitt yrke eller på sin bostadsort kan behöva byta yrke eller bostadsort för att kunna hitta arbete. Detta gäller även för säsongsarbetslösa under den del av året de saknar anställning.

I 42 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring lämnas möjlighet

för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att begränsa

rätten till ersättning för arbetsstagare som huvudsakligen är sysselsatta i

ett yrke där arbetslöshet regelbundet förekommer. Regeringen har inte

utnyttjat möjligheten att reglera frågan i förordning, men bemyndigat

IAF att meddela föreskrifter om säsongsarbetslösa, 29 § förordningen

(1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. IAF, som är den myndighet som i

vissa fall kan utfärda juridiskt bindande föreskrifter som mer detaljerat

beskriver hur arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen ska tolka

lagar och förordningar, har inte utnyttjat möjligheten.

Granskningen

Riksrevisionen har granskat om arbetslöshetsförsäkringen fungerar som

en omställningsförsäkring för personer som får arbetslöshetsersättning

mellan säsongsanställningar. Riksrevisionens utgångspunkt är att

regelsystemet innebär att personernas tid i arbetslöshet bör minskas i så

stor utsträckning som möjligt. Revisionen definierar säsongsarbetslösa

som personer som under en följd av år återkommande går mellan

anställningar som varar en viss tid för att sedan ha arbetslöshetsersättning

i mellanperioderna. Det inkluderar framför allt personer som har

traditionella säsongsanställningar inom till exempel trädgårdsnäring eller

turism.

De säsongsarbetslösa är få till antalet. År 2008 utgjorde gruppen

mindre än en procent av de arbetssökande som får arbetslöshets–

ersättning. Dessutom är det en heterogen grupp i och med att den är

utspridd över flera olika branscher och yrkesområden.
3

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning och Arbets- Skr. 2010/11:134 förmedlingens och IAF:s arbete med säsongsarbetslösa. Granskningen

har även inkluderat vilka samhällsekonomiska och offentligfinansiella kostnader säsongsarbetslösheten medför. En underliggande hypotes i granskningen är att det i praktiken kan finnas inslag av yrkesförsäkring inom arbetslöshetsförsäkringen. Vissa branscher eller verksamheter som har kraftiga variationer i sysselsättningen skulle enligt hypotesen subventioneras systematiskt av staten genom arbetslöshetsförsäkringen. Detta eftersom de som anställs när efterfrågan på arbetskraft är högre försörjer sig genom arbetslöshetsersättning när efterfrågan på arbetskraft är lägre.

Regeringens styrning

Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att regeringen under de senaste åren inte vidtagit några åtgärder som riktar sig direkt till säsongsarbetslösa. Däremot har regelverket i arbetslöshetsförsäkringen reformerats sedan 2007. Bland annat har ramtiden för beräkning av ersättningen förlängts från sex till tolv månader och medlemsavgifterna till arbetslöshetskassorna har gjorts mer beroende av kostnaderna för arbetslösheten i de enskilda kassorna. Dessa förändringar har fått konsekvenser för säsongsarbetslösa, trots att reformerna inte i första hand avsåg den gruppen arbetssökande. Riksrevisionen konstaterar också att inflödet i gruppen säsongsarbetslösa tycks minska.

IAF:s och Arbetsförmedlingens arbete

Riksrevisionen konstaterar, som nämnts ovan, att IAF inte har utnyttjat

möjligheten att föreskriva om en begränsning i ersättningsrätten för

säsongsarbetslösa. IAF har hänvisat till den riskanalys myndigheten gjort

i enlighet med 3 § förordningen (2007:603) om intern styrning och

kontroll i fråga om tillämpningen av lagen om arbetslöshetsförsäkring.

IAF har också till Riksrevisionen uppgivit att gruppen säsongsarbetslösa

är spridd över olika branscher och yrken, vilket gör det svårt att skapa en

föreskrift som är tillämplig för alla grupper av säsongsarbetslösa.

Riksrevisionens granskning kommer till en liknande slutsats.

När det gäller Arbetsförmedlingen visar Riksrevisionens granskning att

säsongsarbetslösa inte erbjuds samma service eller utsätts för samma

kontroll vid Arbetsförmedlingen som arbetssökande inom andra grupper.

Säsongsarbetslösa anvisas inte till lediga tjänster eller arbets-

marknads¬politiska program i samma omfattning som andra arbets-

sökande och deras individuella handlingsplaner uppdateras inte i samma

utsträckning. Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingen ställer

lägre krav på aktivt arbetssökande för denna grupp jämfört med andra

arbetssökande. Arbetsförmedlingen skickar inte heller underrättelser till

arbetslöshetskassan i samma utsträckning för denna grupp, när den

arbetssökande inte sökt arbete aktivt, inte sökt anvisat arbete eller avvisat

en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program. En anledning till

detta är att många säsongsarbetslösa har en anställning som väntar redan

när de skriver in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Denna
4

anställning ligger dock ofta längre bort än de 14 dagar som regelverket Skr. 2010/11:134 förskriver som godtagbart skäl till att tacka nej till en erbjuden anställ-

ning, 16 § IAFFS 2004:3. Enligt granskningsrapporten anser Arbetsförmedlingen att ansvaret för att lösa situationen för säsongsarbetslösa vilar på arbetsgivare inom säsongsbetonade branscher. Förmedlingen bedömer att utökad kontroll av säsongsarbetslösa inte är ett effektivt sätt att förbättra situationen. Riksrevisionen gör dock en annan bedömning i sin rapport och menar att om Arbetsförmedlingen arbetade med denna grupp på samma sätt som med övriga arbetssökande, skulle det kunna bidra till att förkorta de säsongsarbetslösas tid i arbetslöshet.

Samhällsekonomiska och offentligfinansiella kostnader

Riksrevisionens
beräkningar
av
samhällsekonomiska
och

offentligfinansiella kostnader för arbetslösheten, visar att både individen och samhället skulle vinna på att säsongsarbetslösa arbetade under hela året i stället för att få arbetslöshetsersättning under en del av det. Revisionen uppskattar den samhällsekonomiska vinsten, det vill säga värdet av de extra varor och tjänster som de säsongsarbetslösa skulle producera om de hade helårssysselsättning, till 250 miljoner kronor per år. Den offentligfinansiella vinsten, det vill säga ökade skatteintäkter och minskade bidrag, uppskattas till 215 miljoner kronor per år. I dessa beräkningar har Riskrevisionen inte inkluderat eventuella kostnader för att nå full sysselsättning bland de säsongsarbetslösa. De ökade sociala avgifter som också skulle kunna vara en följd av det ökade arbetsutbudet har inte heller beaktats.

Riksrevisionen finner i sin granskning inga belägg för ett

överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen, det vill säga att de

säsongsarbetslösa skulle tjäna motsvarande en årsinkomst under den del

av året de arbetar men ändå ta ut arbetslöshetsersättning under tiden

mellan anställningar.

Riksrevisionens slutsatser

Riksrevisionen menar att säsongsarbetslösa hamnar i spänningsfältet

mellan behovet av flexibilitet i anställningsformer och arbetslös-

hetsförsäkringens krav på omställning. Problem uppstår om de personer

som anställs för säsongsarbete varvar anställning med arbetslöshets-

ersättning under en längre tid i stället för att söka sig till en anställning

där de arbetar under en större del av året. Försäkringen fungerar då i

praktiken som en yrkesförsäkring.

Riksrevisionen anser att de relativt nyligen införda ändringarna i

arbetslöshetsförsäkringen och myndigheternas arbete hittills kan leda till

att gruppen säsongsarbetslösa på sikt kommer att minska. Revisionen

anser vidare att regeringen har ställt krav på myndigheternas arbete.

Granskningen visar att gruppen säsongsarbetslösa är liten och rymmer

personer som är verksamma inom olika yrken och som har olika stark

ställning på arbetsmarknaden. Riksrevisionen instämmer därför i IAF:s

bedömning, som innebär att det inte är möjligt att meddela en generell

föreskrift som kan tillämpas i praktiken. Riksrevisionen menar också att
5

regeringens krav på myndigheterna har visat att gruppen säsongs– Skr. 2010/11:134 arbetslösa bör uppmärksammas mer av Arbetsförmedlingen. Riks-

revisionen anser därmed att Arbetsförmedlingen kan bli mer aktiv gentemot gruppen säsongsarbetslösa, särskilt som det finns potentiella samhällsekonomiska och offentligfinansiella vinster att göra om de säsongsarbetslösa går upp till helårssysselsättning. I granskningen har Riksrevisionen dock inte funnit stöd för att gruppen säsongsarbetslösa skulle överutnyttja arbetslöshetsförsäkringen.

Mot bakgrund av dessa slutsatser riktar Riksrevisionen två rekommendationer till Arbetsförmedlingen:

• Ge säsongsarbetslösa likvärdig tillgång till Arbetsförmedlingens tjänster. Arbetsförmedlingen ska enligt sin instruktion anpassa sin service till individens förutsättningar. För att främja en långsiktig omställning bland säsongsarbetslösa bör Arbetsförmedlingen ge dessa individer likvärdig tillgång till Arbetsförmedlingens tjänster i form av arbetsmarknadspolitiska program som övriga arbetssökande.

• Arbeta mer inriktat för att få de säsongsarbetslösa att aktivt söka arbete. För att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen i praktiken fungerar som en omställningsförsäkring bör krav ställas på denna sökandegrupp att de på längre sikt löser sina arbetslöshetsproblem. Arbetsförmedlingen bör därför i högre utsträckning arbeta för att de säsongsarbetslösa söker arbete aktivt under den tid de har arbetslöshetsersättning.

3 Myndigheternas bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Arbetsförmedlingen och IAF har lämnat synpunkter på Riksrevisionens rapport.

Arbetsförmedlingen har inte för avsikt att vidta några mer omfattande åtgärder med anledning av rapporten. Myndigheten menar att den rådande konjunkturuppgången innebär att färre sökande generellt kommer att anvisas till arbetsmarknadspolitiska program, och att det innebär att säsongsarbetslösa inte kommer att erbjudas program i större omfattning än tidigare. Arbetsförmedlingen menar också att myndigheten arbetar för att generellt förbättra tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringens regelverk. Som en del av förbättringsarbetet genomför Arbetsförmedlingen en kvalitetsgranskning av regelefterlevnaden i ärenden där den sökande har avvisat ett anvisat arbete och Arbetsförmedlingen har valt att inte lämna en underrättelse. Säsongsarbetslösa ingår i detta kvalitetsarbete. Utbildningen för nya resurspersoner med underrättelseansvar har också kompletterats med ett förtydligande av att säsongsarbetslösa ska behandlas som övriga arbetssökande som begär arbetslöshetsersättning och att målet är att den arbetslöse ska få en varaktig sysselsättning.

Arbetsförmedlingen anser att Riksrevisionens rapport inte fångar in effekterna av de förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som

genomfördes 2007–2010 och att det ännu är för tidigt att avläsa vilken

6

effekt dessa förändringar haft på arbetsgivare i säsongsbetonade Skr. 2010/11:134 branscher och på säsongsarbetslösa. Vidare framhåller Arbetsförmed-

lingen att säsongs¬arbetslösa inte är en klart definierad grupp. Arbetsförmedlingen menar därför att myndighetens insatser måste utgå från en bedömning av de säsongsarbetslösas individuella behov och förutsättningar på samma sätt som gäller för andra arbetslösa.

IAF delar Riksrevisionens bedömning. IAF har inte för avsikt att utfärda föreskrifter som gäller säsongsarbetslöshet, främst eftersom det rör sig om en liten heterogen grupp för vilken det är svårt att utfärda en föreskrift som är tillämplig för alla grupper av säsongsarbetslösa. Myndigheten arbetar för närvarande med en översyn av regelverket för lämpligt arbete, vilket kan påverka tillämpningen av regelverket generellt och därmed få konsekvenser även för säsongsarbetslösa. IAF har också för avsikt att under 2012 på nytt granska arbetslöshetskassornas och Arbetsförmedlingens arbete med säsongsarbetslösa.

4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen instämmer i de iakttagelser Riksrevisionen gjort. Säsongsarbetslösheten är ett problem, då den kan leda till att arbetslöshetsförsäkringen uppfattas som en yrkesförsäkring för arbetstagarna och som en subvention för företag i säsongsbetonade branscher. Dessutom innebär säsongsarbetslösheten både kostnader och minskade intäkter för samhället samt en lägre inkomst för individen.

Säsongsarbetslösa utgör dock en liten grupp bland de arbetssökande, och inflödet till gruppen minskar. Dessutom är gruppen spridd över olika yrkesområden. Det gör att det kan vara svårt att identifiera enskilda säsongsarbetslösa och att hitta allmängiltiga lösningar för gruppen.

5 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen instämmer, som nämnts ovan, i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen har dock inte för avsikt att vidta några åtgärder med anledning av rapporten. Regeringen anser därmed att granskningsrapporten är slutbehandlad.

7

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen, RiR 2011:1

Skr. 2010/11:134

8

Skr. 2010/11:134

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen

– omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

RiR 2011:1

9

Skr. 2010/11:134

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende revision skapa demokratisk insyn, medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten.

Riksrevisionen bedriver både årlig revision och effektivitetsrevision. Denna rapport har tagits fram inom effektivitetsrevisionen, vars uppgift är att granska hur effektiv den statliga verksamheten är. Effektivitetsgranskningar rapporteras sedan 1 januari 2011 direkt till riksdagen.

ISBN 978 91 7086 238 0

RiR 2011:1

Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2011

10

Skr. 2010/11:134

Till riksdagen
Datum: 2011-01-03

Dnr: 31-2010-0070

Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m följande granskningsrapport över effektivitetsrevision:

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen

– omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning och Arbetsförmedlingens och

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens arbete med säsongsarbetslöshet.

Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport.

Företrädare för Arbetsmarknadsdepartementet, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på utkast till slutrapport.

Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser

Arbetsförmedlingen.

Riksrevisor Gudrun Antemar har beslutat i detta ärende. Revisionsledare Daniela Lundin har varit föredragande. Revisionsdirektör Krister Sund och revisionsdirektör Rutger Banefelt har medverkat vid den slutliga handläggningen.

Gudrun Antemar
Daniela Lundin

För kännedom:

Regeringen, Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsförmedlingen

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
3
RIKSREVISIONEN

11

Skr. 2010/11:134

Innehåll

Sammanfattning
7

1
Inledning
11

1.1
Motiv till granskning
11

1.2
Syfte och revisionsfrågor
12

1.3
Bedömningsgrunder
13

1.4
Metod och genomförande
16

1.5
Rapportens disposition
17

2
Säsongsarbetslöshet
19

2.1
Tidigare studier av säsongsarbetslöshet
19

2.2
Hur stor är säsongsarbetslösheten?
21

2.3
Förekommer informella överenskommelser om återanställning?
25

2.4
Sammanfattande iakttagelser
31

3
Regeringens styrning
33

3.1
Sammanfattande iakttagelser
35

4 Arbetsförmedlingens och IAF:s arbete med

arbetslöshetsförsäkringen
37

4.1
Arbetsförmedlingens generella arbete med arbetslöshetsförsäkringen
37

4.2
Arbetsförmedlarnas tillämpning av regelverket för säsongsarbetslösa
37

4.3
IAF:s arbete med säsongsarbetslöshet
51

4.4
Sammanfattande iakttagelser
54

5
Den samhällsekonomiska och offentligfinansiella bruttokostnaden
57

5.1
Metod att beräkna kostnad och undersöka överutnyttjande
58

5.2
Kostnaden för säsongsarbetslöshet
60

5.3
Inga tecken på överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen
61

5.4
Sammanfattande iakttagelser
62

6
Slutsatser och rekommendationer
63

6.1
Liten omfattning men ändå kostnader för samhället
63

6.2
Generella förändringar av arbetslöshetsförsäkringen påverkar gruppen
64

6.3
Svårt att meddela föreskrift som begränsar rätten till arbetslöshetsersättning
64

6.4
Arbetsförmedlingen för passiva gentemot de säsongsarbetslösa
65

6.5
I spänningsfältet mellan behov av flexibilitet och krav på omställning
65

6.6
Rekommendationer
66

Forts.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
5
RIKSREVISIONEN

13

Skr. 2010/11:134

Bilaga A
Riksrevisionens undersökning
75

Bilaga B
Viktiga ändringar i arbetslöshetsförsäkringen 2007–2010
77

Bilaga C
Europeiska kommissionens formella underrättelse och regeringens svar
81

Bilaga D
Riksrevisionens enkät till arbetsgivare med återkommande

anställningar för en del av året eller säsongsarbete
83

Bilaga E
Kortfattad beskrivning av Arbetsförmedlingen och IAF
95

Bilaga F
Arbetsförmedlingens generella arbete med arbetslöshetsförsäkringen
99

Bilaga G
Enkät till arbetsförmedlare
111

Bilaga H
Bestämmelser om allmänna villkor för arbetslöshetsersättning

samt när underrättelser ska lämnas
129

Bilaga I
Löneekvationer
131

Bilaga J
Näringsgrenar inom vilka de säsongsarbetslösa är verksamma
133

14

Skr. 2010/11:134

Sammanfattning

Granskningens bakgrund

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning och Arbetsförmedlingens och IAF:s (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) arbete med säsongsarbetslösa. Med säsongsarbetslösa menas personer som är anställda en viss del av året får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen mellan anställningar och följer detta mönster under en längre tid.

Motiv: Utgångspunkten i granskningen är att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring. Det innebär att de arbetslösa bör vara arbetslösa under så kort tid som möjligt och att en person som inte hittar ett arbete inom det yrke han eller hon har utbildning och/eller erfarenhet för eller på den ort där han eller hon bor bör byta yrke och/eller arbetsort. Riksdagens arbetsmarknadsutskott har tydligt uttalat

att arbetslöshetsförsäkringen inte ska fungera som en yrkesförsäkring eller som en subvention till företag eller branscher.

En underliggande hypotes i denna granskning är att det i praktiken kan finnas inslag av yrkesförsäkring inom arbetslöshetsförsäkringen. Vissa branscher eller verksamheter som har kraftiga variationer i sysselsättningen skulle enligt hypotesen subventioneras systematiskt av staten genom arbetslöshetsförsäkringen. Detta eftersom de som anställs när efterfrågan på arbetskraft är högre försörjer sig genom arbetslöshetsersättning när efterfrågan på arbetskraft är lägre.

Syfte : Granskningen har inriktats mot att undersöka om arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring för personer som får arbetslöshetsersättning mellan säsongsanställningar. Riksrevisionens utgångspunkt är att regelsystemet innebär att personernas tid i arbetslöshet bör minskas i så stor utsträckning som möjligt.

Genomförande : Omfattningen av och de samhällsekonomiska respektive offentligfinansiella bruttokostnaderna för detta slags arbetslöshet har beräknats för tidsperioden 2006–2008. För dessa analyser har Riksrevisionen använt statistik från SCB, IAF och Arbetsförmedlingen samt en enkät riktad till arbetsgivare. Riksrevisionen har granskat regeringens styrning och Arbetsförmedlingens och IAF:s arbete med tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen. För denna analys har en enkät riktats till arbetsförmedlare samt intervjuer och dokumentstudier genomförts.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
7
RIKSREVISIONEN

15

Skr. 2010/11:134

Granskningens resultat

Granskningen har resulterat i följande iakttagelser och slutsatser:

De säsongsarbetslösa hamnar i spänningsfältet mellan behovet av flexibilitet i anställningsformer och arbetslöshetsförsäkringens krav på omställning. Problem uppstår om de personer som anställs för säsongsarbete varvar anställning med

arbetslöshetsersättning och detta fortgår under lång tid istället för att personerna söker sig till ett annat yrke eller till en annan arbetsort för att få anställning under en större del av året. Försäkringen utgör i dessa fall en del av de här personernas årsinkomst och fungerar då i praktiken som en yrkesförsäkring.

Liten omfattning men kostnader för samhället. Med Riksrevisionens definition har totalt 3 012 individer någon gång under perioden 2006–2008 varit säsongsarbetslösa. Under 2008 fick totalt 327 613 personer arbetslöshetsersättning. Totalt utgjorde alltså de

säsongsarbetslösa mindre än en procent av dem som fick arbetslöshetsersättning under 2008. Det finns också indikationer på att gruppen minskar över tid då Riksrevisionen har observerat att inflödet till gruppen minskar under två jämförbara år.

Det samhällsekonomiska värdet av de extra varor och tjänster som de säsongsarbetslösa skulle producera om alla hade helårssysselsättning uppgår till i storleksordningen 250 miljoner kronor per år. Den offentligfinansiella vinsten av att alla säsongsarbetslösa skulle gå upp till helårssysselsättning, det vill säga ökade skatteintäkter och minskade bidrag, skulle uppgå till i storleksordningen 215 miljoner kronor per år. Beräkningarna har dock inte beaktat de eventuella kostnader som kan uppstå för att uppnå full sysselsättning bland de säsongsarbetslösa. De ökade sociala avgifter som också skulle kunna vara en följd av det ökade arbetsutbudet har inte heller beaktats .

Riksrevisionen finner inga belägg för ett överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen. Det vill säga att de säsongsarbetslösa skulle tjäna ihop motsvarande en årsinkomst under den del av året de arbetar men ändå ta ut arbetslöshetsersättning under tiden mellan anställningar.

Generella satsningar på arbetslöshetsförsäkringen kommer att påverka gruppen. Inga särskilda åtgärder är uttalat riktade mot personer som är säsongsarbetslösa. Regeringen har dock gjort ändringar i arbetslöshetsförsäkringen som ökar incitamenten till

arbete särskilt för personer som arbetar endast en del av året. Regeringen har också ställt krav på IAF och Arbetsförmedlingen att lämna rapporter om det generella arbetet med arbetslöshetsförsäkringen för att öka fokus på tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringens regelverk. Detta kan få positiva konsekvenser även för myndigheternas arbete med de säsongsarbetslösa.

Svårt att meddela en tillämpbar föreskrift för en heterogen grupp. IAF har gjort bedömningen att gruppen säsongsarbetslösa är för liten och alltför heterogen för att det ska vara möjligt att meddela en tillämpbar föreskrift som begränsar gruppens rätt

RIKSREVISIONEN
8
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

16

Skr. 2010/11:134

till arbetslöshetsersättning. Riksrevisionens analys av de säsongsarbetslösa visar på just dessa egenskaper hos gruppen. Enligt Riksrevisionens bedömning är IAF:s prioritering därför rimlig i dagsläget.

Riksrevisionens granskning har visat på svagheter i Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket för de säsongsarbetslösa. Handlingsplanerna för de säsongsarbetslösa uppdateras mer sällan än för en genomsnittlig inskriven arbetssökande eller en

arbetssökande från en inom Arbetsförmedlingen prioriterad grupp. Arbetsförmedlarna menar också att säsongsarbetslösa är svårare att matcha mot lediga arbeten och att de, relativt övriga sökande, söker arbete betydligt mindre aktivt.

Trots det anvisas de säsongsarbetslösa till arbetsmarknadspolitiska program i lägre utsträckning än övriga arbetssökande. Det är också relativt sett mindre vanligt att förmedlarna diskuterar möjligheten att söka arbete inom ett utvidgat geografiskt eller yrkesmässigt sökområde med de säsongsarbetslösa. Detsamma gäller förekomsten av anvisningar.

Rekommendationer

De relativt nyligen införda ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen och myndigheternas arbete hittills kan leda till att gruppen säsongsarbetslösa på sikt kommer att minska. Regeringen har också ställt krav på myndigheternas arbete som innebär att även gruppen säsongsarbetslösa bör uppmärksammas mer av Arbetsförmedlingen. Riksrevisionen anser därmed att Arbetsförmedlingen kan bli mer aktiv gentemot gruppen säsongsarbetslösa, särskilt som det finns potentiella

samhällsekonomiska och offentligfinansiella vinster att göra om de säsongsarbetslösa går upp till helårssysselsättning. Därför riktar Riksrevisionen följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen:

• Ge säsongsarbetslösa likvärdig tillgång till Arbetsförmedlingens tjänster.

Arbetsförmedlingen ska enligt sin instruktion anpassa sin service till individens förutsättningar. För att främja en långsiktig omställning bland säsongsarbetslösa bör Arbetsförmedlingen ge dessa individer likvärdig tillgång

till Arbetsförmedlingens tjänster i form av arbetsmarknadspolitiska program som övriga arbetssökande.

• Arbeta mer inriktat för att få de säsongsarbetslösa att aktivt söka arbete.

För att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen i praktiken fungerar som en omställningsförsäkring bör krav ställas på denna sökandegrupp att de på längre sikt löser sina arbetslöshetsproblem. Arbetsförmedlingen bör därför i högre utsträckning arbeta för att de säsongsarbetslösa söker arbete aktivt under den tid de har arbetslöshetsersättning.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
9
RIKSREVISIONEN

17

Skr. 2010/11:134

Faktaruta

Arbetslöshetsförsäkringens krav på omställning: Arbetslöshetsersättning utgår under maximalt 300 dagar till den som är arbetslös och i övrigt lever upp till de krav som ställs i arbetslöshetsförsäkringen. För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska den som är arbetssökande till exempel söka

arbete aktivt och vara beredd att ta lämpliga arbeten. Om den arbetssökande inte hittar något lämpligt arbete på sin hemort eller inom sitt tidigare yrke ska den arbetssökande flytta till annan ort eller ta arbeten inom andra yrken. Ansvaret för att kontrollera att de som får arbetslöshetsersättning lever upp till de krav som ställs inom försäkringen ligger på Arbetsförmedlingen.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen: Den som kontinuerligt varit anställd hos en arbetsgivare för säsongsarbete har rätt till arbetslöshetsersättning mellan anställningarna. En förutsättning är dock att de krav som finns för att ha rätt till ersättning, till exempel på aktivt arbetssökande, efterlevs.

RIKSREVISIONEN
10
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

18

Skr. 2010/11:134

1 Inledning

I denna granskning studeras säsongsarbetslöshet. Med det menas personer som under en följd av år återkommande går mellan anställningar som varar en viss tid för att sedan ha arbetslöshetsersättning i mellanperioderna. Det inkluderar framför allt personer som har traditionella säsongsanställningar inom till exempel trädgårdsnäring eller turism. Fokus i granskningen är om arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring, det vill säga att tiden i arbetslöshet blir så kort som möjligt, för den här gruppen av arbetssökande. Riksrevisionens utgångspunkt är att tiden i arbetslöshet bör minskas i så stor utsträckning som möjligt. Detta kan till exempel uppnås genom arbete inom olika yrken eller på olika orter under olika delar av året. I idealfallet innebär det heltidssysselsättning under hela året.

1.1 Motiv till granskning

En underliggande hypotes i denna granskning är att det i praktiken kan finnas inslag av yrkesförsäkring inom arbetslöshetsförsäkringen. Vissa branscher eller verksamheter som har kraftiga variationer i sysselsättningen skulle enligt hypotesen subventioneras systematiskt av staten genom arbetslöshetsförsäkringen. Detta eftersom de som anställs när efterfrågan på arbetskraft är högre försörjer sig på arbetslöshetsersättning när efterfrågan på arbetskraft är lägre. Ett sådant beteende på arbetsmarknaden stöds i viss mån av den nuvarande strukturen med arbetslöshetskassor. En arbetslöshetskassas verksamhet ska, enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, omfatta ett visst verksamhetsområde som i sin tur omfattar en viss yrkeskategori eller bransch. 1

De systematiska variationerna i arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft gör att det finns incitament att på förhand träffa informella överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om återanställning nästa säsong,

så kallade implicita kontrakt. I fallet med säsongsarbete kan det antas att det finns implicita överenskommelser om att arbetslöshetsersättningen i

1 1 § andra stycket lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
11
RIKSREVISIONEN

19

Skr. 2010/11:134

praktiken kan utgöra en del av arbetstagarnas sammanlagda årsinkomst. Om arbetslöshetsersättningen, som i Sverige, till stor del finansieras av staten fungerar systemet som en subvention till verksamheter med stora svängningar i sysselsättningen (Holmlund 1999).

Det finns få utredningar eller forskningsstudier om säsongsarbetslösa. Den så kallade Arbomutredningen skulle enligt direktiv lämna förslag på åtgärder som medför att arbetslöshetsersättningen inte blir ett stående inslag inom de branscher där verksamhet inte bedrivs året runt eller på annat sätt inte är kontinuerlig. Enligt utredningen var omfattningen av säsongsarbetslöshet inte stor men den förekom frekvent på vissa delar av

arbetsmarknaden. 2 Slutsatsen i studier gjorda av Arbetsförmedlingen och IAF var att säsongsarbete förekommer i ett antal branscher och yrken, samt att incitamenten att ändra på situationen hos arbetsgivare och arbetssökande var svaga (Arbetsmarknadsstyrelsen 2004, IAF 2007, 2008c, Arbetsförmedlingen 2008a). Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) konstaterade att arbetslöshetsförsäkringen inte fungerade som en omställningsförsäkring

för denna grupp arbetssökande. Vid sin granskning fann IAF brister i Arbetsförmedlingens arbete med gruppen. Myndighetens uppföljningsarbete var inte anpassat till dessa arbetssökandes situation eftersom de hann påbörja en ny anställning innan myndighetens kontroll trädde in (IAF 2007, 2008c).

1.2 Syfte och revisionsfrågor

Syftet med granskningen är att undersöka om arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring också för personer som har arbetslöshetsersättning mellan säsongsanställningar. Granskningen har inriktats på arbetslöshetsförsäkringens utformning, styrning och tillämpning samt på att beräkna den samhällsekonomiska och offentligfinansiella bruttokostnaden för denna grupp arbetslösa.

2 Utredningen ansåg att ett kontinuerligt säsongsarbete inte ska ge rätt till arbetslöshetsersättning. Som grund för det åberopade utredningen domstolsavgöranden från ett antal länsrätter (SOU 1996:150). Regeringsrätten (från och med första januari 2011 heter domstolen istället Högsta förvaltningsdomstolen) har emellertid senare prövat rätten till arbetslöshetsersättning för en person som under en följd av år har varit anställd för sommarsäsong. Rätten kom fram till att personer som haft en sådan anställning har rätt till arbetslöshetsersättning förutsatt att de står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker arbete under den tid de är utan arbete (se RÅ 2003 ref.101).

RIKSREVISIONEN
12
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

20

Skr. 2010/11:134

Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor:

– Har regeringen styrt och utformat arbetslöshetsförsäkringen så att den fungerar som en omställningsförsäkring för personer med återkommande anställningar för säsongsarbete och längre arbetslöshetsperioder däremellan?

– Arbetar Arbetsförmedlingen och IAF för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring även för denna grupp av arbetssökande?

– Hur stor är den samhällsekonomiska och den offentligfinansiella bruttokostnaden för de säsongsarbetslösa?

De personer vi studerar har en anställning som inte är tillsvidare utan varar under en viss begränsad tid, till exempel en säsongsanställning.

1.3 Bedömningsgrunder

Lagar

Enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd får avtal träffas om säsongsarbete. 3 Arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste den som är arbetslös uppfylla vissa villkor, bland annat måste personen ha arbetat under en viss tid och därigenom ha uppfyllt det så kallade arbetsvillkoret. 4 Den som inte lever upp till kraven kan drabbas av sanktioner, antingen i form av nedsatt arbetslöshetsersättning eller genom avstängning från eller förlorad rätt till ersättning. 5 Arbetsförmedlingen har skyldighet att lämna uppgifter till arbetslöshetskassan som är relevanta för att kassan ska kunna fatta riktiga beslut. 6 Arbetslöshetskassorna beslutar om och betalar ut arbetslöshetsersättning. 7

3 5, 15, 25 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd. Särskilda regler ställs upp dels om besked om att arbetstagaren inte kommer att få fortsatt säsongsanställning i vissa situationer, dels om företrädesrätt till anställning.

4 Arbetsvillkoret innebär att en person under de senaste tolv månaderna innan han eller hon blev arbetslös måste ha arbetat minst 80 timmar per kalendermånad i minst sex månader eller minst 480 timmar fördelat på sex sammanhängande månaders arbete. I det senare fallet måste man ha arbetat minst 50 timmar varje månad (12 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring).

5 Om en arbetssökande inte lever upp till kraven enligt 16 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan han eller hon få sin ersättning nedsatt eller bli avstängd från ersättning under en tid (§§ 43,45 och 46 lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring). En arbetssökande som inte lever upp till kraven i 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring har inte rätt till arbetslöshetsersättning.

6 Enligt 48a § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska Arbetsförmedlingen till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse för tillämpningen av denna lag.

7 Arbetslöshetsförsäkringen handhas av arbetslöshetskassorna (1 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, 5 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring)

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
13
RIKSREVISIONEN

21

Skr. 2010/11:134

I 42 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring finns ett bemyndigande till regeringen eller ansvarig myndighet att, om det finns särskilda skäl, begränsa rätten till arbetslöshetsersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken där arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. IAF har möjlighet att begränsa rätten till ersättning för dessa arbetstagare. 8 IAF har i dagsläget inte meddelat någon särskild föreskrift.

Lämpligt arbete är ett nyckelbegrepp inom arbetslöshetsförsäkringen och regleras i 11 § lagen om arbetslöshetsförsäkring. Där sägs bland annat att skälig hänsyn ska tas till den sökandes förutsättningar för arbetet och andra personliga förhållanden.

Enligt en dom från Regeringsrätten 9 har en person med en årligen återkommande anställning för säsongsarbete hos samma arbetsgivare rätt till arbetslöshetsersättning under tiden mellan anställningarna. En förutsättning är att personen ifråga ska leva upp till de grundkrav i arbetslöshetsförsäkringen som gäller för alla som har arbetslöshetsersättning. 10

Arbetsmarknadsutskottet

Riksdagens arbetsmarknadsutskott har vid några tillfällen uttalat sig angående rätten till arbetslöshetsersättning för personer som årligen varvar perioder med arbete med perioder med arbetslöshetsersättning, till exempel personer anställda för säsongsarbete. Enligt utskottet ska arbetslöshetsförsäkringen inte användas som någon form av företags- eller branschsubvention eller för att finansiera sådan verksamhet som i och för sig är behjärtansvärd, men

som samhället i övrigt inte klarar av att finansiera. Utgångspunkten vid utformningen av arbetslöshetsförsäkringen är den enskildes förhållanden. Utskottet instämde i regeringens uppfattning att syftet inte är att en arbetssökande ska tvingas att byta yrke om det finns rimliga möjligheter till utkomst inom yrket. Men utskottet klargjorde samtidigt att reglerna inte får tillämpas på det sättet att vissa grupper i praktiken får en form av yrkesförsäkring (Proposition 1999/2000:139, betänkande 2000/01:AU5, riksdagsskrivelse 2000/01:102).

Under 2007 och 2008 genomförde regeringen förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som syftade till att förstärka arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring och till att premiera arbete. Två av de nyligen

genomförda förändringarna kan särskilt påverka säsongsarbetslösa: ändringar

8 29 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring.

9 Domstolen har den första januari 2011 bytt namn till Högsta förvaltningsdomstolen.

10 RÅ 2003 ref. 101, jfr även RÅ 2007 ref. 20 I och II.

RIKSREVISIONEN
14
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

22

Skr. 2010/11:134

i normalarbetstiden för beräkning av arbetslöshetsersättningen och införande av en arbetslöshetsavgift för arbetslöshetskassorna. Regeringens intention med ändringarna var att arbete alltid ska löna sig mer än arbetslöshet (se

till exempel proposition 2007/08:1, proposition 2009/10:1). 11 Ändringarna omfattar lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring samt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Riksdagen har också ställt sig bakom syftena med reformerna (se betänkande 2006/07:AU4y). Men riksdagen riktade också viss kritik mot regeringens förslag. Enligt utskottet kunde det inte vara arbetslöshetsförsäkringens uppgift att lösa problem av mer strukturell art på arbetsmarknaden i stort eller på delar av den. Säsongsarbetande nämndes särskilt (Proposition 2006/07:15, betänkande 2006/07:AU4, riksdagsskrivelse 2006/07:86).

Arbetsmarknadsutskottet har också konstaterat att vissa näringar präglas av stora säsongsvariationer och därmed inte kan fungera effektivt och nå lönsamhet utan att det finns möjlighet att anställa personal under enbart en viss tid av året. Att försvåra för dessa verksamheter att säsongsanställa är att göra såväl glesbygd som många småföretagare en stor otjänst och försämra deras ekonomiska förutsättningar. Säsongsanställningarnas betydelse för unga människor, som gärna tar dessa arbeten som studiefinansiering eller

komplement till annat arbete framhölls (Proposition 2006/07:111, betänkande 2006/07:AU14, riksdagsskrivelse 2006/07:185).

Myndigheterna

I instruktionerna till Arbetsförmedlingen och IAF har regeringen reglerat myndigheternas huvudsakliga uppgifter. Särskilt intressant i det här sammanhanget är att Arbetsförmedlingen bland annat ska anpassa sin verksamhet efter den enskildes förutsättningar och att

verksamheten ska bidra till geografisk och yrkesmässig rörlighet bland de arbetssökande. Att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring är en av Arbetsförmedlingens nyckeluppgifter. 12 IAF ansvarar för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen och en av huvuddelarna

i det är tillsyn över Arbetsförmedlingens ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen. 13

Arbetsförmedlingens interna föreskrifter berör inte gruppen säsongsarbetslösa särskilt. Där regleras emellertid arbetet med kontrollen inom arbetslöshets-

11 Detta bekräftas även vid Riksrevisionens intervju med Arbetsmarknadsdepartementet (2010-08-31).

12 3 § punkt 4–5, 4§ förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

13 1 § förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
15
RIKSREVISIONEN

23

Skr. 2010/11:134

försäkringen och de generella bestämmelser som även gäller för de säsongsarbetslösa. Arbetsförmedlingen ansvarar för att informera om de grundvillkor som gäller för att en arbetssökande ska ha rätt till

arbetslöshetsersättning. 14 Den ansvariga handläggaren på Arbetsförmedlingen ska i samråd med den arbetssökande upprätta en individuell handlingsplan. 15 När en arbetsförmedlare inte anser att en arbetssökande lever upp till villkoren i arbetslöshetsförsäkringen ska handläggaren skicka en underrättelse till arbetslöshetskassan där den arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning ifrågasätts. 16 17 Arbetslöshetskassan utreder och beslutar om huruvida individen har rätt till ersättning eller inte. 18 Även IAF:s föreskrift om vad som är ett lämpligt arbete enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring är tillämpliga när det gäller den grupp som Riksrevisionen studerar. I föreskriften sägs till exempel att omställningen ska påbörjas direkt vid arbetslöshetens inträde. 19

Riksrevisionens utgångspunkt

Riksrevisionens utgångspunkt och bedömningsgrunder blir att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring om de ansvariga myndigheterna behandlar de säsongsarbetslösa som alla andra arbetssökande och enligt de regler och intentioner som beskrivits ovan.

1.4 Metod och genomförande

Vi har använt oss av dokumentstudier, intervjuer, enkäter och analyser av registerdata för att besvara de tre revisionsfrågorna, se bilaga A, E och H för en utförligare beskrivning.

I rapporten har vi avgränsat oss till att studera Arbetsförmedlingens arbete med att tillämpa regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. Även IAF:s granskning av Arbetsförmedlingen samt deras arbete med regelverket

14 7,9 §§ Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden.

15 9 § 4 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

16 16 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

17 När en person skriver in sig som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen och vill ha arbetslöshetsersättning ska förmedlingen anmäla detta till arbetslöshetskassan. Om en arbetssökande inte kommer till ett avtalat besök eller kan nås vid den tidpunkt när man kommit överens med Arbetsförmedlingen om att ha kontakt ska Arbetsförmedlingen skicka en avanmälan till arbetslöshetskassan.

18 Se till exempel 1 § lagen (2000:239) om arbetslöshetskassor. Enligt 47 § lagen (1997:239) om arbetslöshetsförsäkring görs ansökan om arbetslöshetsersättning hos arbetslöshetskassan.

19 2–7 §§ Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om tillämpningen av 11 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gällande lämpligt arbete, IAFFS 2004:3.

RIKSREVISIONEN
16
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

24

Skr. 2010/11:134

för arbetslöshetsförsäkringen har studerats. Vi har däremot inte studerat arbetslöshetskassornas arbete eller konsekvenserna av att

arbetslöshetsförsäkringen administreras av kassor som är organiserade efter bransch.

Granskningen har genomförts av en projektgrupp bestående av Daniela Lundin (projektledare) och Krister Sund. Även Jonas Månsson, Mats Johansson och Ann-Christin Johnreden har deltagit under projektets gång.

1.5 Rapportens disposition

Kapitel 2 behandlar definitionen av säsongsarbetslöshet, tidigare studier samt gruppens omfattning enligt Riksrevisionens beräkningar. Dessutom ingår en undersökning av om det förekommer informella överenskommelser om återanställning till nästa säsong mellan arbetsgivare och arbetstagare som anställts för säsongsarbete. Kapitel 3 beskriver regeringens styrning

på området. I kapitel 4 beskrivs Arbetsförmedlingens och IAF:s arbete med säsongsarbetslöshet. Tonvikten ligger på Arbetsförmedlingens arbete. I kapitel 5 redovisas den samhällsekonomiska och offentligfinansiella bruttokostnaden för säsongsarbetslösheten enligt Riksrevisionens beräkningar. Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer presenteras i kapitel 6.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
17
RIKSREVISIONEN

25

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
18
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

26

Skr. 2010/11:134

2 Säsongsarbetslöshet

Det är svårt att finna enhetliga och jämförbara beskrivningar och forskningsgenomgångar som rör personer som tillhör den grupp som står i fokus i den här granskningen. I förstudien utarbetade vi en egen definition som i stort grundar sig på den definition som IAF använde när de i två rapporter från 2007 och 2008 granskade säsongsarbetslöshet under tidsperioden 2003– 2007. Riksrevisionens definition innebär att de säsongsarbetslösa, liksom enligt IAF:s definition, ska ha uppburit ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i

13 till 40 veckor samt ha arbetat mellan 12 och 39 veckor per år minst tre år i följd. Vidare ska de i genomsnitt ha fått ersättning mer än fyra och en halv dag i veckan under de veckor de är arbetslösa under de år vi studerar.

2.1 Tidigare studier av säsongsarbetslöshet

I det här kapitlet ges en beskrivning av studier om säsongsarbetslöshet. Tre svenska kartläggningar har gjorts. Den internationella forskningen om säsongsarbetslöshet är begränsad.

2.1.1 Tre svenska kartläggningar av säsongsarbetslöshet

Den så kallade Arbom-utredningen låg till grund för den nuvarande lagen om arbetslöshetsförsäkring från 1997. Utredningen ägnade en viss uppmärksamhet åt säsongsarbetslöshet. Bland annat gav utredningen Nutek i uppdrag att kartlägga säsongsvariationen i ersättningen från

arbetslöshetskassorna. 20 De arbetslöshetskassor som hade den största absoluta säsongsberoende ersättningen var Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa, följt av Metallindustriarbetarnas, Kommunalarbetarnas och Industritjänstemännens arbetslöshetskassa. Yrken med säsongsarbetslöshet fanns representerade i 21 av landets då 40 arbetslöshetskassor. I flera av arbetslöshetskassorna tillhörde bara en liten del av medlemmarna yrkesgrupper där arbetslösheten

20 Nuteks studie byggde på statistik för år 1995 från Arbetsmarknadsstyrelsen, data från SCB:s Arbetskraftsundersökning samt uppgifter från arbetslöshetskassorna.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
19
RIKSREVISIONEN

27

Skr. 2010/11:134

varierade beroende på säsong. Vissa arbetslöshetskassor hade en relativt hög andel medlemmar inom yrken med säsongarbetslöshet; Hotell-, kafé- och restauranganställdas samt Sveriges teaterverksammas arbetslöshetskassa (SOU 1996:150).

Dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) hade ansvaret för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen fram till dess att IAF bildades 2004 (proposition 2001/02:151, betänkande 2001/02:AU7, riksdagsskrivelse

2001/02:243, IAF 2010a). Ams fick 2003 i uppdrag av regeringen att kartlägga säsongsarbetslösheten med syfte att kunna skriva en föreskrift som skulle begränsa gruppens rätt till arbetslöshetsersättning (Näringsdepartementet 2003). Enligt kartläggningen av myndighetens register över arbetssökande hade cirka 40 000 personer någon gång under året ett säsongsarbete, och närmare 14 000 av dem hade säsongsarbeten av återkommande karaktär.

De största yrkesområdena med säsongsarbetslöshet var jord, skog och trädgård, anläggningsarbete, övrigt byggnadsarbete samt lastbils- och maskinförare. Andelen som enligt Ams kunde betraktas som säsongsarbetande utgjorde cirka en procent av samtliga inskrivna som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Förutom att studera sina egna register jämförde Ams antalet säsongsanställda enligt den interna statistiken med statistik från SCB:s Arbetskraftsundersökning. Enligt SCB:s statistik var cirka 26 000 personer säsongsanställda under 2002. Det motsvarade fem procent av samtliga personer med tidsbegränsad anställning under året. Ams slutsats var att säsongsarbete snarare är en anställningsform än en företeelse som går att hänföra till vissa specifikt identifierade näringsgrenar, yrkesområden eller yrken. Det handlade enligt myndigheten om ett mindre antal individer inom yrken som är beroende av till exempel aktuella väderförhållanden, och som därför kan förekomma

i olika utsträckning i olika delar av landet och i olika utsträckning inom ett och samma yrke. Säsongsarbetslöshet skulle avhjälpas genom det allmänna utvecklingsarbete som då pågick inom Ams (Arbetsmarknadsstyrelsen 2004).

Enligt IAF:s granskningar av säsongsarbetslöshet från 2007 och 2008 uppgick antalet säsongsarbetslösa totalt till 6 066 personer under perioden 2003–2007. En majoritet av dem, 5 561 personer, arbetade sommarsäsong. IAF definierade en säsongsarbetslös som en person som fått arbetslöshetsersättning minst

13 veckor och som arbetat mellan 12 och 39 veckor under ett år. Mönstret av återkommande arbetslöshet och anställning skulle också ha upprepat sig

minst tre år i följd. En fördjupad analys gjordes av dem som hade arbete under sommarsäsong. När gruppen definierades på det här sättet var säsongsarbete vanligare i de norra länen. Två av tre säsongsarbetslösa sökte arbete inom jordbruk, trädgård och skogsbruk, gruv-, bygg- och anläggningsarbete samt transport- och maskinförararbete. Majoriteten av de säsongsanställda, 77 procent, var män och drygt 40 procent av dem var 50 år eller äldre. Drygt

RIKSREVISIONEN
20
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

28

Skr. 2010/11:134

hälften hade gymnasial utbildning och 40 procent förgymnasial. IAF menade att utbildningsnivån hänger samman med den höga medelåldern. Andelen säsongsarbetslösa av det totala antal personer som hade arbetslöshetsersättning var en procent. IAF kritiserade i sin granskning av säsongsarbetslösheten Arbetsförmedlingens handläggning av denna grupp arbetssökande. Enligt IAF behandlades de säsongsarbetslösa som övriga arbetssökande i flera avseenden, de var inte heller aktiva i sitt arbetssökande, hade fått få anvisningar från Arbetsförmedlingen och saknade i vissa fall individuella handlingsplaner (IAF 2007, 2008c).

Arbetsförmedlingen menade att man i viss mån kunde bekräfta IAF:s iakttagelser, och den vidtog och planerade åtgärder efter granskningen. Åtgärderna var alla av generell karaktär, det vill säga inte riktade särskilt mot personer som är säsongsarbetslösa (Arbetsförmedlingen 2008a). 21

2.2 Hur stor är säsongsarbetslösheten?

För att kunna bestämma hur stort ett eventuellt problem med säsongsarbetslöshet är måste gruppen identifieras. För att detta ska låta sig göras måste säsongsarbetslöshet först definieras. Det finns ingen vedertagen definition utan, Riksrevisionen har utgått från den definition som IAF (2007, 2008c) använde vid sina granskningar för att identifiera gruppen säsongsarbetslösa. Definitionen innebär att de säsongsarbetslösa ska ha uppburit ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i 13 till 40 veckor samt arbetat mellan 12 och 39 veckor per år, minst tre år i följd. Detta för att möjligaste mån utesluta sommarvikarier och feriearbeten.

Vi har dock valt att inte begränsa oss till att de säsongsarbetslösa enbart ska ha varit sysselsatta under sommar- eller vinterhalvåret som IAF gjorde. 22 Vi har dessutom valt att så långt som möjligt utesluta dem som har varit

deltidsarbetslösa under lågsäsongen. Därför ska de säsongsarbetslösa enligt vår definition i genomsnitt ha fått ersättning i mer än fyra och en halv dagar i

21 De planerade förändringar som nämndes i svaret till regeringen är 2010 genomförda inom Arbetsförmedlingen (Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-08-16).

22 IAF fick i uppdrag av Riksrevisionen att i A-stat identifiera de individer som erhållit ersättning i minst 13 kassakortsveckor samt har arbetat mellan 12 och 39 veckor per år minst tre år i rad mellan 2004 och 2008. I detta grundmaterial använder vi sedan de personer som under tre år i följd har 13–40 sammanhängande kassakortsveckor med mer än 4,5 ersättningsdagar

i genomsnitt per vecka. Vi använder åren 2006–2008 eftersom 2006 är det första år som treårskravet kan vara uppfyllt. De ska dessutom ha arbetat mellan 12 och 39 sammanhängande veckor under året. Data levererades till SCB där materialet kompletterades med bakgrunds- och inkomstvariabler ur SCB:s LISA-databas för de säsongsarbetslösa och kontrollgruppen. Materialet har även kompletterats med arbetslöshetsinformation från Arbetsförmedlingens datalager. Databasen A-stat innehåller uppgifter om bland annat ersättningstagare, utbetald ersättning och antal ersättningsdagar.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
21
RIKSREVISIONEN

29

Skr. 2010/11:134

veckan under de veckor de har varit arbetslösa under de observerade åren. Vi är fullt medvetna om att denna definition och dess restriktioner kan utesluta individer som skulle kunna anses ingå i gruppen säsongsarbetslösa. Det var dock nödvändigt att göra en avgränsning mot gruppen deltidsarbetslösa, och vi valde då att helt utesluta dem så långt som möjligt. 23

IAF granskade endast de som arbetade sommarsäsong, vilket definierades som att den sökande ska ha fått arbetslösersättning minst 65 dagar under perioden 1 september till och med 31 maj under de fem åren 2003–2007. Det resulterade i en population på 5 561 individer. Riksrevisionens definition innebär att vi granskar alla säsonger, vilket ger drygt 3 000 säsongsarbetslösa individer för de två åren 2006–2008.

Deskriptiv statistik för gruppen presenteras i Tabell 1 nedan. Då individer kan vara arbetslösa flera gånger under ett år sammanfaller inte antalet observationer med antalet individer.

23 Vi har även undersökt hur gruppens storlek förändras då vi tillåter att de arbetssökande endast har uppburit ersättning 3 dagar eller mer i veckan. Det får inga stora konsekvenser för våra resultat: gruppen ökar med cirka 400 individer.

RIKSREVISIONEN
22
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

30

Skr. 2010/11:134

Tabell 1. Deskriptiv statistik över säsongsarbetslösa

Variabler
Säsongsarbetslösa

Andel män
74 %

Åldersgrupper, andelar

24 år eller yngre
0,8 %

25-34 år
12 %

35-44 år
20 %

45-54 år
27,5 %

55-64 år
39,5 %

65 år eller äldre
0,1 %

Utbildningsnivå, andelar

Förgymnasial kortare än 9 år
14,5 %

Förgymnasial 9 år,
19,5 %

Gymnasial högst 2 år
42 %

Gymnasial 3 år
17,5 %

Eftergymnasial kortare än 3 år
4 %

Eftergymnasial, 3 år eller längre
2,5 %

Forskarutbildning
0.1 %

Andel född utomlands
8 %

Kontant bruttolön per år
158 209

Antal observationer
6 424

De säsongsarbetslösa i vår studie liknar på många sätt de säsongsarbetslösa i IAF:s studier. Andelen män är hög i båda populationerna, över 70 procent, och mer än 40 procent av individerna är 50 år eller äldre. Utbildningsnivån skiljer sig dock åt. Bland individerna i vårt material har en högre andel gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, nästan 60 procent. Motsvarande siffra i IAF:s studie var 50 procent.

De så kallade näringsgrenar där de flesta säsongsarbetslösa återfinns är intresseorganisationer och religiösa samfund samt byggverksamhet. Här finns drygt 55 procent av gruppen. Dessa följs av näringsgrenarna Jordbruk;

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
23
RIKSREVISIONEN

31

Skr. 2010/11:134

Rekreation, kultur och sport; Skogsbruk och Hotell- och restaurangverksamhet. I tabell J1 i bilaga J redovisas vilka näringsgrenar som de säsongsarbetslösa är verksamma inom.

2.2.1 Gruppen mindre än i tidigare kartläggningar

Enligt Riksrevisionens beräkningar var totalt 3 012 personer säsongarbetslösa under perioden 2006–2008. Under 2008 fick totalt 327 613 personer arbetslöshetsersättning (www.iaf.se). De säsongsarbetslösa utgjorde alltså mindre än en procent av ersättningstagarna 2008.

Jämfört med tidigare studier så är gruppen säsongsarbetslösa enligt vår definition relativt liten, jämför kapitel 2.1.1. Enligt den så kallade

Arbom-utredningen beräknades den säsongsberoende ersättningen från arbetslöshetskassorna uppgå till 2,5 miljarder kr 1995 (SOU 1996:150). Enligt Ams kartläggning från 2003 hade cirka 14 000 personer ett återkommande säsongsarbete . Ungefär en procent av de inskrivna på arbetsförmedlingen kunde enligt Ams karaktäriseras som säsongsarbetande (Arbetsmarknadsstyrelsen 2004). Observera att detta inte är samma sak som att de med nödvändighet också är att betrakta som säsongsarbetslösa . Att omfattningen divergerar beror delvis på hur gruppen definieras i de olika studierna men kan även bero på att studierna har genomförts vid olika tillfällen.

I IAF:s granskningar av perioden 2003–2007 uppgick antalet till 6 066 personer och kostnaden för gruppen i termer av utbetald arbetslöshetsersättning uppgick till cirka 545 miljoner kronor per år (IAF 2007, IAF 2008c). Riksrevisionens resultat ligger mer i linje med IAF:s resultat. vilket inte är förvånande då en liknande definition av gruppen har använts och de undersökta tidsperioderna dessutom överlappar varandra.

Det finns indikationer på att gruppen minskar över tid, eftersom vi har observerat att inflödet till gruppen minskar under två jämförbara år. Detta kan tyda på att gruppen säsongsarbetslösa minskar. Den studerade perioden är dock för kort för att det ska gå att dra några långtgående slutsatser om huruvida det är en bestående trend eller endast en tillfällig minskning.

Inga klara svar på vad som hänt med dem som lämnat gruppen

Gruppen säsongsarbetslösa är i viss mån föränderlig, och det finns ett visst flöde av individer till och från gruppen. Riksrevisionen har undersökt vad de som lämnar gruppen övergår till. Frågan är om de har heltidsanställningar eller om de snarare har övergått till att vara arbetslösa hela eller delar

av året. Det finns inget entydigt resultat gällande vad de som lämnat gruppen säsongsarbetslösa gör istället. Vissa har lämnat gruppen för

RIKSREVISIONEN
24
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

32

Skr. 2010/11:134

helårssysselsättning, andra för att bli deltidsarbetslösa, och det finns ett fåtal som är helt arbetslösa. Vi har undersökt vilka typer av inkomster de som lämnat gruppen 2006 hade under 2008. 24 Knappt en halv procent är helt arbetslösa

om vi definierar arbetslös som att individen inte har någon kontant bruttolön men inkomster från a-kassa eller inkomster från arbetsmarknadsåtgärd. Om vi tillåter kontant bruttolön tillsammans med arbetslöshetsersättning för att fånga någon form av delårs- eller deltidsarbetslöshet kan cirka 54 procent av den grupp som inte längre är säsongsarbetslösa räknas hit. Drygt 40 procent av dem som lämnat gruppen har inte några arbetslöshetsinkomster, utan endast uppgift om kontant bruttolön. Vissa bruttolöner är dock så låga att personerna ifråga ändå inte kan antas vara heltidssysselsatta hela året.

2.3 Förekommer informella överenskommelser om återanställning?

Vid säsongsarbetslöshet finns konjunkturella och säsongsmässiga variationer i arbetsgivares efterfrågan på arbetskraft. I en sådan situation finns incitament att etablera det som i den nationalekonomiska litteraturen benämns

implicita kontrakt mellan företag och anställda. Med implicita kontrakt menas en icke formell överenskommelse mellan de inblandade parterna. Det innebär att företaget redan i samband med att en säsongsanställning upphör erbjuder en återanställning till nästa säsong. Detta för att säkerställa tillgången på arbetskraft inför nästa säsong. Om arbetslöshetsersättning utgör den huvudsakliga inkomstkällan under lågsäsongen fungerar arbetslöshetsförsäkringen som en subvention till verksamheter med stora svängningar i sysselsättningen (Holmlund 1999). Systemet leder till en snedvridning av konkurrensen mellan företag i olika branscher och sektorer och en försämrad resursallokering i samhället.

Riksrevisionen frågade arbetsgivare

SCB har på Riksrevisionens uppdrag riktat en enkät till arbetsgivare som under 2008 har använt sig av säsongsanställd arbetskraft. Syftet med enkäten är bland annat att belysa företagens behov och möjligheter att anställa arbetskraft för säsongsarbete. Ett annat viktigt syfte är att undersöka förekomsten av implicita kontrakt mellan arbetsgivare och säsongsarbetare i den meningen att en överenskommelse görs vid säsongens slut om en återanställning nästa säsong. Ett sådant kontrakt kan påverka arbetstagarens sökintensitet under perioder

av arbetslöshet och kan även minska trycket på arbetsgivarna att erbjuda andra slags anställningar.

24 Detta rör under 2008 drygt 800 individer.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
25
RIKSREVISIONEN

33

Skr. 2010/11:134

2.3.1 Arbetsgivare som anställt personer för säsongsarbete

De svarande arbetsgivarna finns både inom privat och offentlig sektor. Enkäten skickades till 3 000 mottagare 25 i fem urvalsgrupper (jord-, skogs- och byggföretag; övrigt näringsliv; kommuner; landsting; kyrkliga församlingar och samfälligheter) och svarsfrekvensen var 57 procent. 26 En tredjedel av de svarande uppgav att de har eller har haft säsongsanställda under det senaste året. På frågan om hur många personer som är/har varit säsongsanställda under året är medelvärdet 20 personer, men variationen är stor. Det är framförallt kyrkliga församlingar och samfälligheter som anger att de anställer efter säsong, bland dessa anger drygt 90 procent att de har säsongsanställda. Även bland de svarande inom jord-, skogs- och byggföretag är andelen hög.

Tabell 4. Har ni personer anställda för säsongsarbete inom ert företag?

Övrigt
Jord-, skogs Kommun Landsting
Kyrkliga
Totalt

näringsliv
och bygg-

församlingar och

företag

samfälligheter

Ja

Andel
36,3 %
83,3 %
19,6 %
17,7 %
92,1 %
33,6 %

Antal
333
5
120
12
93
563

Nej

Andel
63,7 %
16,7 %
80,4 %
82,4 %
7,9 %
66,5 %

Antal
584
1
492
56
8
1141

Totalt

Andel
100,0 %
100,0 %
100,0 %
100,0 %
100,0 %
100,0 %

Antal
917
6
612
68
101
1704

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsgivare

25 Mottagarna utgörs av arbetsställen vid kommuner, landsting och i privat sektor i de fall där ett arbetsställe har kunna identifieras. I de fall där ett arbetsställe inte har kunnat identifieras, vid så kallad rörlig arbetskraft, har företagen centralt varit mottagare av enkäten. Totalt 11 företag inom branscherna jordbruk, skogsbruk och byggverksamhet undersöks på företagsnivå.

26 För en mer utförlig beskrivning av enkätens utformning och resultat, se bilaga C.

RIKSREVISIONEN
26
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

34

Skr. 2010/11:134

Drygt 80 procent av dem som uppger att de erbjuder säsongssysselsättning anger att de bedriver verksamhet hela året. På frågan om hur viktigt det är att kunna säsongsanställa svarar nästan 75 procent att det är mycket viktigt medan åtta procent anger att denna möjlighet är mindre eller inte alls viktig.

De flesta, drygt 50 procent, av arbetsgivarna uppger att de inte har några större problem med att hitta personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Vidare uppger nästan 75 procent av arbetsgivarna att det är ganska lätt eller mycket lätt att hitta personal som kan tänka sig att ta anställning som varar endast en del av året.

Tabell 5. Hur lätt eller svårt är det att hitta personal som är beredd at ta en anställning fastän den endast varar en del av året?

Andel
Antal

Mycket lätt
18,8 %
104

Ganska lätt
54,1 %
303

Ganska svårt
14,5 %
72

Mycket svårt
5,4 %
25

Ingen uppfattning
7,3 %
36

Totalt
100 %
540

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsgivare

Den vanligaste rekryteringskanalen för företag är via egna kontakter, men det finns en viss variation mellan de olika urvalsgrupperna. Drygt 30 procent av de svarande inom kommunal sektor uppger att egna kontakter är den främsta rekryteringskanalen, hos de övriga arbetsgivarna ligger motsvarade siffra på mellan 60 och 75 procent. 27

27 I det slumpmässiga urval arbetsgivare som tillfrågades i Riksrevisionen (2010:6) hade 68 procent använt sig av informella kanaler vid sin senaste rekrytering.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
27
RIKSREVISIONEN

35

Skr. 2010/11:134

2.3.2 Återanställer arbetsgivarna samma person?

Mer än 80 procent av dem som har säsongsanställda anger att samma personer anställs säsong efter säsong.

Tabell 6. Är det samma personer som återkommer som anställda för säsongsarbete från år till år?

Andel
Antal

Ja, alla
10,9 %
77

Ja, vissa
71,9 %
388

Nej, inte alls
15,1 %
79

Vet inte
2,1 %
12

Totalt
100 %
556

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsgivare

På frågan om en överenskommelse sker om återanställning nästa säsong svarar 20 procent att så sker, och 45 procent uppger att det sker ibland. Detta är vanligast förekommande inom kyrkan, där drygt 50 procent av de svarande uppger att man ofta kommer överens om en återanställning när en anställning upphör. Motsvarade siffra för de övriga urvalsgrupperna varierar mellan 10–25 procent.

Återanställningarna görs vanligen efter 4–6 månader (33 procent) alternativt 7–12 månader (27 procent).

Tabell 7. När säsongsarbete upphör, händer det då att ni kommer överens om en återanställning för en framtida säsong?

Andel
Antal

Ofta
21,4 %
133

Ibland
46,1 %
241

Sällan
14,9 %
79

Aldrig
12,4 %
69

Vet inte
5,2 %
31

Totalt
100 %
553

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsgivare

RIKSREVISIONEN
28
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

36

Skr. 2010/11:134

Intressant är också att flera av respondenterna uppger att delar av de säsongsanställda sammanlagt arbetar så många timmar att det motsvarar en helårstjänst.

Tabell 8. Hur många av dem som ni anställt under de senaste 12 månaderna/idag har anställda kommer under anställningstiden arbeta så många timmar att det i timmar räknat motsvarar helårsarbete?

Andel
Antal

0 %
41,5 %
241

1-19 %
24,6 %
121

20-39 %
8,7 %
44

40-59 %
6,5 %
38

60-79 %
3,3 %
19

80- %
5,9 %
32

Vet inte
9,4 %
56

Totalt
100 %
551

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsgivare

2.3.3 Möjlighet till heltidsanställning

På frågan om de säsongsanställda kommer att erbjudas en helårsanställning svarade drygt 30 procent av arbetsgivarna att vissa kommer att erbjudas anställning hela året. Drygt 70 procent av dem som inte kommer att erbjuda anställning för hela året uppgav att detta beror på att det är svårt att erbjuda helårsanställning på grund av verksamhetens art.

Tabell 9. Kommer ni kunna erbjuda/har ni erbjudit anställning för hela året till dem som idag är/har varit anställda för säsongsarbete?

Andel
Antal

Ja, alla
0,4 %
2

Ja, vissa
30,8 %
149

Nej, inte alls
69,6 %
386

Vet inte
0,3 %
3

Totalt
100,0
540

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsgivare

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
29
RIKSREVISIONEN

37

Skr. 2010/11:134

Orsaken till att en helårsanställning inte kommer till stånd skulle också kunna vara att det är svårt att hitta personal som är villig att arbeta hela året inom de branscher där säsongsarbete är vanligt. Men drygt 67 procent av de tillfrågade svarade att så inte var fallet, medan endast fyra procent menade att det var ovilja hos arbetstagarna som var orsaken till att en helårsanställning inte hade kommit till stånd.

Tabell 10. Vilken är orsaken till att ni inte erbjudit/kommer att erbjuda anställning för hela året? Det är svårt att hitta personal som vill arbeta hela året eller tillsvidare.

Andel
Antal

Instämmer helt
1,4 %
5

Instämmer till stor del
2,8 %
10

Instämmer till viss del
10,3 %
36

Instämmer inte alls
67,2 %
293

Ingen uppfattning
18,2 %
73

Totalt
100,0 %
417

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsgivare

2.3.4 Arbetsgivarnas kännedom om arbetslöshetsförsäkringen

På frågan vilken som är den vanligaste ekonomiska försörjningen för de säsongsanställda då de inte arbetar hos företaget var det vanligaste svaret (36 procent) ersättning från arbetslöshetskassa. Drygt 20 procent av arbetsgivarna visste inte vilken form av ersättning deras tidigare anställda hade då säsongsanställningen upphörde. I de fall där inget svarsalternativ passade fanns det en möjlighet att lämna ett frisvar, vilket gjordes av nästan 8 procent av de svarande. Bland dessa företag uppgav en stor del att de säsongsanställda studerar och får studiemedel då de inte säsongsarbetar.

De som svarade att arbetslöshetsersättning är den vanligaste ekonomiska försörjningen hos de säsonganställda är också de som i störst utsträckning anger att överenskommelser sker med de säsongsanställda om återanställning vid säsongens slut. Det finns alltså tecken på att förekomsten av arbetslöshetsersättning i praktiken har betydelse för att implicita kontrakt om återanställning ska komma till stånd.

Nästan 70 procent av de svarande arbetsgivarna uppger att de känner till att arbetslöshetsförsäkringen har förändrats, och bland dessa uppger drygt sex procent att detta i sin tur har påverkat deras förhållningsätt till att säsongsanställa. Nästan 80 procent av arbetsgivarna uppger emellertid att

förändringen inte har påverkat deras förhållningsätt till de säsongsanställda.

RIKSREVISIONEN
30
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

38

Skr. 2010/11:134

Tabell 11. Har den här regelförändringen påverkat ert förhållningsätt till att anställa personal för säsongsarbete?

Andel
Antal

Ja
6,0 %
30

Nej
78,7 %
297

Vet inte
15,3 %
50

Totalt
100,0 %
377

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsgivare

Vidare gör mer än 50 procent av arbetsgivarna, oavsett sektor, bedömningen att antalet säsongsanställda inom deras verksamhet kommer att vara oförändrad, cirka 13 procent anser att antalet kommer att öka medan elva procent menar att antalet kommer att minska.

2.4 Sammanfattande iakttagelser

Det är svårt att finna enhetliga och jämförbara beskrivningar och forskningsgenomgångar om personerna i den grupp som står i fokus i den här granskningen.

Enligt den definition av säsongsarbetslöshet som Riksrevisionen använder i denna granskning ingår personer som fått ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen i mellan 13 och 40 veckor samt arbetat mellan 12 och 39 veckor per år. Vidare ska de säsongsarbetslösa i genomsnitt ha fått ersättning i mer än fyra och en halv dagar i veckan under de veckor de är arbetslösa

under de observerade åren. Detta resulterar i 3 012 säsongsarbetslösa individer för perioden 2006–2008. Det finns indikationer på att gruppen minskar över tid, eftersom då vi har observerat att inflödet till gruppen minskar under två jämförbara år.

IAF kom i sin granskning fram till att totalt 5 561 personer som arbetade sommarsäsong kunde beskrivas som säsongsarbetslösa. Riksrevisionen har i stort använt samma definition som IAF gjorde i sin granskning av säsongsarbetslöshet med den skillnaden att Riksrevisionen inte begränsat analysen till personer som endast arbetar sommar- eller vintersäsong.

Vid säsongsarbetslöshet finns konjunkturella och säsongsmässiga variationer i arbetsgivares efterfrågan på arbetskraft. Då finns det incitament att etablera icke formella överenskommelser mellan arbetstagare och arbetsgivare, så kallade implicita kontrakt. När det gäller säsongsarbetslöshet kan det antas

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
31
RIKSREVISIONEN

39

Skr. 2010/11:134

att det finns implicita överenskommelser om att arbetslöshetsersättningen i praktiken kan utgöra en del av arbetstagarnas sammanlagda årsinkomst.

Riksrevisionens enkät ger stöd för hypotesen om implicita kontrakt. Det finns arbetsgivare som ingår mer eller mindre inofficiella överenskommelser om återanställning vid nästa säsong med dem som de har säsongsanställt. Det är dessutom något vanligare att arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om återanställning när arbetsgivaren känner till att de säsongsanställda försörjer sig genom arbetslöshetsersättning mellan anställningarna än då de säsongsarbetslösa inte försörjer sig genom arbetslöshetsersättning.

RIKSREVISIONEN
32
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

40

Skr. 2010/11:134

3 Regeringens styrning

Regeringen skrev i propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring att en av de två centrala utgångspunkterna i den svenska arbetslöshetsförsäkringen är att den ska vara förenlig med arbetsmarknadspolitikens mål om en väl fungerande arbetsmarknad. 28 En hög omställningsförmåga är ett av kännetecknen för en väl fungerande arbetsmarknad. Centralt är kravet på att en arbetssökande aktivt ska söka arbete. Genom detta krav betonas arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring (proposition 1999/2000:139 s. 18, betänkande 2000/01:AU5, riksdagsskrivelse 2000/01:102).

Regeringen har 2007–2010 genomfört förändringar i arbetslöshetsförsäkringen (se bilaga B för en utförligare beskrivning av förändringarna). Regeringens syfte med reformerna var att öka drivkrafterna till arbete och förstärka arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring. Reformerna inom arbetslöshetsförsäkringen ska ses som en del i ett paket av reformer som också innefattar reformer som till exempel jobbskatteavdraget i skattesystemet (se till exempel proposition 2007/08:1, proposition 2009/10:1, Arbetsmarknadsdepartementet 2010-08-31). 29

De förändringar som genomförts nyligen är inte riktade särskilt mot säsongsarbetslösa; den grupp vi studerar nämns inte särskilt i förarbetena (proposition 2006/07:111, betänkande 2006/07:AU14, riksdagsskrivelse 2006/07:185, proposition 2006/07:89, betänkande 2006:07:AU13, riksdagsskrivelse 2006/07: 179-18, proposition 2007/08:118, betänkande 2007/08:AU6, riksdagsskrivelse 2007/08:214, proposition 2008/09:127, betänkande 2008/09:AU10, riksdagsskrivelse 2008/08;250). 30 Två av förändringarna

28 Försäkringens andra utgångspunkt är att den ska ge en solidariskt finansierad inkomsttrygghet för den som blir arbetslös.

29 Tre grupper av arbetssökande pekas särskilt ut: utrikes födda, ungdomar och långtidsarbetslösa. Senare under mandatperioden utökades insatserna som är riktade till personer som nyligen blivit arbetslösa och personer som tidigare varit sjukskrivna (se till exempel proposition, 2007/08:1, utgiftsområde 13, proposition 2009/10:1, utgiftsområde 14, betänkande 2006/07:AU4y).

30 Detta bekräftas även vid Riksrevisionens intervju med Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsmarknadsdepartementet uttalade då också att avsikten inte är att försäkringen i praktiken ska fungera som yrkesförsäkring (Arbetsmarknadsdepartementet 2010-08-31).

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
33
RIKSREVISIONEN

41

Skr. 2010/11:134

kan emellertid få särskilda konsekvenser för de säsongsarbetslösa. Den första förändringen av betydelse är ändringen av ramtiden för beräkning av normalarbetstid. Eftersom den nu beräknas för en period av tolv månader istället för som tidigare sex påverkar förändringen personer som inte arbetar under hela året. En person som har arbetat heltid under sex månader kan inte längre få full dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen. För att få

hel dagpenning måste en arbetssökande ha arbetat heltid under hela den ramtid som arbetslöshetsersättningen beräknas på. 31 För det andra har den arbetslöshetsavgift som infördes under 2008 tydliggjort kopplingen mellan arbetslösheten i en bransch och storleken på avgiften till arbetslöshetskassan. Detta kan också få betydelse för den grupp Riksrevisionen granskat. För att avgiftsnivån ska spela roll för personer med säsongsarbetslöshet krävs dock att de är koncentrerade till någon eller några arbetslöshetskassor. Om denna grupp arbetslösa är av liten omfattning eller om de är medlemmar i många olika kassor, är denna förändring däremot av begränsad betydelse. 32

Arbetsmarknadsdepartementet menar också att den generella avgiftshöjning som genomförts inom arbetslöshetsförsäkringen kan komma att särskilt påverka säsongsarbetslösa eftersom de löper en relativt sett högre risk för att bli arbetslösa (Arbetsmarknadsdepartementet 2010-08-31).

Regeringen har inte gett några särskilda uppdrag eller krav på återrapporteringar angående säsongsarbetslösa till Arbetsförmedlingen eller IAF under perioden 2007–2010. Regeringen har däremot ställt krav på återrapportering av hur arbetet med arbetslöshetsförsäkringen generellt sett fungerar. De konkreta uppdragen till Arbetsförmedlingen har syftat till att ta fram lämpliga indikatorer som gör att regeringen kan följa myndighetens arbete med arbetslöshetsförsäkringen och till att förbättra

tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen inom myndigheten. Även uppdragen till IAF har syftat till att följa upp regeltillämpningen (Arbetsmarknadsdepartementet, Regleringsbrev för Arbetsförmedlingen 2007–2010, Regleringsbrev för IAF 2007–2010).

Europeiska kommissionen har skickat en formell underrättelse till den svenska regeringen, bland annat för att den svenska arbetsrättslagstiftningen, enligt kommissionen, helt saknar åtgärder för att förhindra missbruk av visstidsanställningar för till exempel säsongsarbete. Den svenska regeringen godtar inte kommissionens uppfattning. Regeringen menar i sitt svar på

31 15a och 23b §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

32 I bilaga B finns en utförligare beskrivning av de relevanta förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen.

RIKSREVISIONEN
34
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

42

Skr. 2010/11:134

kommissionens formella underrättelse att de bestämmelser som finns i lagen om anställningsskydd utgör minst lika effektiva åtgärder för att förhindra missbruk av säsongsanställningar som de som anges i EU:s direktiv. 33

3.1 Sammanfattande iakttagelser

Intentionerna med de senaste årens förändringar i arbetslöshetsförsäkringen har varit att generellt sett stärka incitamenten att arbeta. De nyligen genomförda ändringarna i försäkringen och den löpande styrning som regeringen riktat till Arbetsförmedlingen eller IAF har inte särskilt

berört säsongsarbetslöshet. Det nya sättet att beräkna normalarbetstiden i arbetslöshetsförsäkringen får dock konsekvenser för nivån på

arbetslöshetsersättningen för den grupp av arbetssökande som Riksrevisionen granskar.

33 En formell underrättelse är det första steget i den process som kommissionen inleder om den inte anser att ett medlemsland lever upp till EU-fördragen. I bilaga C finns en utförligare beskrivning av kommissionens formella underrättelse och regeringens svar.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
35
RIKSREVISIONEN

43

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
36
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

44

Skr. 2010/11:134

4 Arbetsförmedlingens och IAF:s arbete med arbetslöshetsförsäkringen

4.1 Arbetsförmedlingens generella arbete med arbetslöshetsförsäkringen 34

I kapitel 1.4 redogör vi för våra bedömningsgrunder i granskningen och där framgår att inga särskilda regler gäller för hur Arbetsförmedlingen ska arbeta med säsongsarbetslösa. De ska behandlas enligt samma regler som övriga arbetssökande som har arbetslöshetsersättning. Eftersom det generella arbetssättet är det som gäller för den grupp som vi granskar finns en utförligare beskrivning av Arbetsförmedlingens generella arbete med arbetslöshetsförsäkringen i bilaga F. Av bilagan framgår bland annat att Arbetsförmedlingen under 2010 arbetar särskilt med att förbättra

tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen på de lokala arbetsförmedlingarna. Detta är ett av de prioriterade områdena i verksamheten under 2010. Genom att Arbetsförmedlingen förbättrar det generella arbetet med kontrollfunktionen berörs även de säsongsarbetslösa.

4.2 Arbetsförmedlarnas tillämpning av regelverket för säsongsarbetslösa

Flera tidigare studier av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen har visat att det finns variationer mellan hur arbetsförmedlare tillämpar reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Som exempel kan nämnas att ett i vissa avseenden strikt regelverk i praktiken tillämpas mindre strikt och att vissa delar av regelverket lämnar stort tolkningsutrymme till de enskilda arbetsförmedlarna (se till exempel Lundin 2000 och IAF 2008a, 2008b, 2010c). Riksrevisionen genomförde 2004 och 2005 två granskningar av Arbetsförmedlingens hantering av arbetslöshetsförsäkringen och fann då brister i Arbetsförmedlingens arbete med kontrollen i arbetslöshetsförsäkringen. (Riksrevisionen 2004, 2005). Riksrevisionen (2009) studerade Arbetsförmedlingens arbete med kraven

på geografisk och yrkesmässig omställning i arbetslöshetsförsäkringen.

34 En kortfattad beskrivning av Arbetsförmedlingen finns i bilaga E.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
37
RIKSREVISIONEN

45

Skr. 2010/11:134

Bland annat fann Riksrevisionen att regelverket ställer höga krav på arbetsförmedlarna att göra individuella bedömningar. De individuella handlingsplanerna kunde också användas mer aktivt för att tydliggöra omställningskraven. I ingen av dessa undersökningar har man tittat särskilt på tillämpningen av regelverket när arbetsförmedlarna arbetar med säsongsarbetslösa personer. 35

Undersökning av arbetet med säsongsarbetslösa

Riksrevisionen har gjort en enkätundersökning riktad till 1 000 arbetsförmedlare som arbetar på arbetsförmedlingskontor som täcker in kommuner där det under åren 2004–2008 var vanligare med säsongsarbetslöshet än i genomsnitt i landet. Svarsfrekvensen var 59

procent. Arbetsförmedlarna fick i vissa fall svara på samma fråga gällande tre grupper av arbetssökande. Förutom säsongsarbetslösa skulle de svara på hur de i motsvarande situation agerade gentemot en genomsnittlig inskriven arbetssökande vid Arbetsförmedlingen respektive en arbetssökande som tillhör en prioriterad grupp inom Arbetsförmedlingen. 36 Vi valde detta sätt att

utforma enkäten för att få en nivå att jämföra resultaten för säsongsarbetslösa med, samt för att vi skulle kunna se om den grupp av arbetssökande som vi studerar i praktiken verkar behandlas annorlunda än andra arbetssökande. I bilaga G finns mer information om enkätundersökningen och beskrivande statistik över de grupper av arbetssökande som Riksrevisionen frågat om i enkäten, I samband med enkätresultaten berörs även det som framkommit vid Riksrevisionens intervjuer med arbetsförmedlare.

4.2.1 Riktlinjer och utbildning för arbetet med säsongsarbetslösa

Arbetsförmedlingen har inte utfärdat några särskilda riktlinjer för hur arbetsförmedlarna ska arbeta med personer som har anställning en del av året för att däremellan ha arbetslöshetsersättning (Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-08-16, 2010-09-21). 37 Bland de arbetsförmedlare som svarat på Riksrevisionens enkät menar sig knappt 60 procent känna till centrala

35 IAF studerade Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket i arbetet med säsongsarbetslösa (IAF 2007, 2008c), se avsnitt 2.1.1.

36 De prioriterade grupperna för verksamhetsåret 2010 är deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin, deltagare i jobbgaranti för ungdom, nyanlända invandrare, personer med funktionshinder

som medför nedsatt arbetsförmåga (för dessa grupper mäts den månadsvisa omsättningen till arbete via Arbetsförmedlingens styrkort) samt även långtidssjukskrivna som ska introduceras på arbetsmarknaden (för denna grupp mäts andelen i arbete, utbildning

eller i arbetsmarknadspolitiskt program 30 dagar efter att Arbetsförmedlingens program Arbetslivsintroduktion har avslutats) (Arbetsförmedlingen 2010-10-12, Arbetsförmedlingen 2010d).

37 Detta påtalade också Arbetsförmedlingen när de för regeringen redogjorde för vilka åtgärder de vidtagit eller planerade med anledning av IAF:s granskning av säsongsarbetslöshet (Arbetsförmedlingen 2008a).

RIKSREVISIONEN
38
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

46

Skr. 2010/11:134

riktlinjer för hur de ska arbeta med den här gruppen arbetssökande. En tänkbar förklaring kan vara att arbetsförmedlarna anser det klart att denna grupp av arbetssökande inte ska särbehandlas och att detta därför gör att många säger sig känna till riktlinjer för arbetet.

Något färre, drygt 40 procent, säger sig känna till riktlinjer som utarbetats lokalt eller i arbetsmarknadsområdet. När vi har intervjuat arbetsförmedlare har vissa förmedlare nämnt att man på det kontor de jobbar, åtminstone under perioder, arbetat på ett särskilt sätt med säsongsarbetslösa (Gävleborg, Örebro). De arbetssätt som dessa förmedlare beskrivit skulle kunna bygga på riktlinjer som utarbetats på lokal nivå.

Diskussioner om arbetssätt och tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen

Enligt drygt 40 procent av de svarande arbetsförmedlarna diskuterar de på kontoret, till exempel på personalmöten, vilket arbetssätt de bör använda gentemot personer som återkommande är säsongsarbetslösa. Detsamma gäller hur regelverket i arbetslöshetsförsäkringen bör tillämpas på denna grupp arbetssökande. Något färre, runt en tredjedel, diskuterar detta med sina kollegor. En dryg femtedel bland arbetsförmedlarna menar emellertid att det inte förekommer några diskussioner om arbetssätt eller regeltillämpning gällande säsongsarbetslösa på deras kontor. 38

Bland arbetsförmedlare generellt sett säger 85 procent att de inte fått någon utbildning i hur man inom Arbetsförmedlingen bör arbeta med denna grupp av arbetssökande. Bland dem som är resurspersoner och underrättelseansvariga har en större andel tagit del av utbildning som berör säsongsarbetslöshet. 39 Drygt hälften av dem säger att den utbildning de har tagit del av har behandlat hur arbetslöshetsförsäkringen bör tillämpas på arbetssökande som systematiskt återkommer i arbetslöshet. Ungefär 40 procent av dem säger att man har diskuterat hur regelverket ska tillämpas på sökandegruppen i de nätverksträffar de har deltagit i.

Enligt intervjuerna med arbetsförmedlare kan förmedlarna identifiera personer som systematiskt återkommer i arbetslöshet. I många fall har handläggarna personlig kännedom men personerna kan också identifieras via uppgifter i Arbetsförmedlingens operativa datasystem AIS (Blekinge, Dalarna, Jämtland, Värmland, Örebro).

38 De säsongsarbetslösa är totalt sett en grupp av liten omfattning men enkäten är ställd till arbetsförmedlare som arbetar med denna grupp arbetssökande samt som arbetar på arbetsförmedlingskontor som täcker in kommuner med en högre säsongsarbetslöshet än genomsnittet, se bilaga G.

39 Dessa personer är inräknade i de 15 procent av arbetsförmedlarna som totalt sett säger sig ha fått utbildning.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
39
RIKSREVISIONEN

47

Skr. 2010/11:134

4.2.2 Information om arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsförmedlingen ska informera de arbetssökande om villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. 40 I Arbetsförmedlingen (2010f) skriver myndigheten att arbetsförmedlaren har fullgjort sitt informationsansvar om den arbetssökande har fått den folder som ingår i Arbetsförmedlingens basmaterial för arbetslösa. Broschyren ska kombineras med att arbetsförmedlaren muntligt berättar om och förklarar vad som står i den om grundvillkor, lämpligt arbete, dagpendlingsavstånd samt konsekvenserna av att inte söka ett lämpligt arbete eller av att inte besöka Arbetsförmedlingen när man kommit överens om det (Arbetsförmedlingen 2010f).

Enligt närmare 95 procent av de arbetsförmedlare som svarat på Riksrevisionens enkät får de säsongsarbetslösa samma information som andra arbetssökande som skriver in sig på Arbetsförmedlingen. Enligt ungefär elva procent får de information som är särskilt anpassad för sökandegruppen.

Av Riksrevisionens intervjuer med arbetsförmedlare bekräftas denna bild. (Värmland, Gävleborg, Dalarna, Blekinge). Det har på vissa orter förekommit att man särskilt har kallat in grupper av säsongsarbetslösa för

informationsmöten när ett stort antal sådana arbetssökande skrivit in sig vid Arbetsförmedlingen vid samma tidpunkt (Blekinge, Gävleborg, Jämtland).

4.2.3 Individuella handlingsplaner

En arbetssökande som vill ha arbetslöshetsersättning ska delta i upprättandet av en individuell handlingsplan 41 som ska beskriva den arbetssökandes väg till arbete. Handlingsplanen ska kunna användas som ett uppföljningsinstrument för Arbetsförmedlingen och för att kontrollera till exempel den arbetssökandes sökaktivitet, se bilaga F. En individuell handlingsplan ska upprättas senast 30 dagar från det att en arbetssökande skrev in sig vid Arbetsförmedlingen och ska sedan följas upp vid varje kontakt. 42

Drygt tre fjärdedelar av de svarande arbetsförmedlarna upprättar alltid en individuell handlingsplan när en systematiskt återkommande arbetssökande återkommer till/skriver in sig vid arbetsförmedlingen och 15 procent gör det i de flesta fall.

40 7, 9 §§ Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden.

41 9 § 4 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

42 6 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

RIKSREVISIONEN
40
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

48

Skr. 2010/11:134

Tabell 13. Om du inte alltid upprättar en individuell handlingsplan – vilken är orsaken?

Den arbetssökande har redan en handlingsplan
71 %

Den arbetssökande är inskriven på AF under så kort tid
57 %

att det inte blir aktuellt att upprätta en handlingsplan

Arbetet med andra arbetssökande eller med arbetsgivare
36,5 %

måste prioriteras

Annan anledning
40,5 %

Antal svar
79

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsförmedlare

De förmedlare som inte alltid upprättade en individuell handlingsplan fick ange orsaken till det. Den vanligaste anledningen var att den säsongarbetslösa redan hade en individuell handlingsplan. Det var också relativt vanligt att den arbetssökande är inskriven på Arbetsförmedlingen under så kort tid att det inte blir aktuellt att upprätta en handlingsplan.

Om det är problematiskt eller inte att några personer inte får någon handlingsplan av den anledningen är det svårt att ge ett entydigt svar på. Vid intervjuer med arbetsförmedlare har de nämnt att vissa personer har olika sysselsättningar olika säsonger och därför är inskrivna på förmedlingen en så kort tid att en individuell handlingsplan inte upprättas (Dalarna, Jämtland). I sådana fall kan det inte ses som ett problem att ingen handlingsplan upprättas. Arbetet med andra arbetssökande eller arbetsgivare gör enligt 36,5 procent av förmedlarna att säsongsarbetslösa inte alltid får en individuell handlingsplan när de skrivs in vid förmedlingen. Det kan ses som ett tecken på bristande resurser eller på att arbetet med sökandegruppen inte prioriteras.

Tabell 14. Hur ofta uppdaterar du den individuella handlingsplanen för nedanstående grupper av arbetssökande?

Varje månad
Var tredje
Var sjätte månad

eller oftare
månad
eller mer sällan

Säsongsarbetslösa
9 %
39 %
48 %

En genomsnittlig
9,5 %
46,5 %
41,5 %

inskriven arbetssökande

En arbetssökande som

tillhör prioriterad grupp
27 %
44,5 %
21 %

inom Arbetsförmedlingen

Antal svar
332

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsförmedlare

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
41
RIKSREVISIONEN

49

Skr. 2010/11:134

En individuell handlingsplan ska uppdateras varje gång den arbetssökandes förutsättningar att söka arbete förändras, dock minst en gång var sjätte månad som en arbetssökande är inskriven vid Arbetsförmedlingen 43 .

Hur ofta handlingsplanen uppdateras kan alltså hänga samman med hur ofta en arbetsförmedlare har kontakt med en arbetssökande. Det går att se vissa skillnader när det gäller hur ofta arbetsförmedlarna uppdaterar handlingsplanerna. Handlingsplanerna verkar uppdateras med tätare

intervall om en arbetssökande tillhör en prioriterad grupp, en dryg fjärdedel av arbetsförmedlarna uppdaterar handlingsplanerna för dessa sökande varje månad eller oftare. De säsongsarbetslösas handlingsplaner uppdateras ungefär lika ofta som planen för en genomsnittlig inskriven arbetssökande. Enligt 40 procent av arbetsförmedlarna uppdateras den var tredje månad. För 48 procent av de säsongsarbetslösa uppdateras handlingsplanen ungefär var sjätte månad eller mer sällan än så.

4.2.4 Matchning och aktiviteten i arbetssökandet

Ett av grundvillkoren för att en arbetssökande ska ha rätt till arbetslöshetsersättning är aktivt arbetssökande. IAF konstaterar i sin granskning av säsongsarbetslöshet att sökaktiviteten bland dessa arbetssökande var låg (IAF 2008c). Vi har därför bett arbetsförmedlarna att göra en bedömning av hur lätt det är att matcha de säsongsarbetslösa och hur hög sökaktiviteten

är i gruppen. Förmedlarna fick också ge exempel på vad de gjorde för att få de arbetssökande att vara aktiva samt redogöra för vad de gör när de ser att sökaktiviteten är låg.

Tabell 15. Hur svårt eller lätt är det i genomsnitt att finna ett lämpligt arbete att matcha säsongsarbetslösa emot?

Mycket lätt
0 %

Ganska lätt
6 %

Varken svårt eller lätt
27,5 %

Ganska svårt
52 %

Mycket svårt
14 %

Antal svar
333

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsförmedlare

43 10 § Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter (AMSFS 2004:11) om individuella handlingsplaner.

RIKSREVISIONEN
42
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

50

Skr. 2010/11:134

Drygt två tredjedelar av arbetsförmedlarna, 66 procent, menar att det är svårt att hitta ett lämpligt arbete att matcha de säsongsarbetslösa mot. Detta medan totalt sex procent menar att det är lätt. Drygt 90 procent av förmedlarna menar att svårigheten att matcha åtminstone i viss utsträckning varierar beroende på vilken bransch den sökande jobbar inom, vilken utbildningsbakgrund

han eller hon har respektive beroende på konjunkturen. I intervjuerna med arbetsförmedlare framkommer att många säsongsarbetslösa har en smal yrkeskompetens. När deras arbeten är väderberoende finns det därför ofta inget arbete att matcha emot eller anvisa till för arbetsförmedlarna (Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro). Om de arbetssökande inte byter yrkesinriktning genom till exempel omskolning behöver de leta efter arbeten som kan komplettera deras säsongsanställning (Blekinge, Dalarna, Värmland, Örebro).

När det gäller sökaktiviteten kan vi se en tydlig skillnad mellan de säsongsarbetslösa och de två jämförelsegrupperna. En betydligt större andel säsongsarbetslösa söker inte arbete särskilt aktivt. Dessutom söker en klart mindre andel arbete mycket aktivt. Denna bild bekräftas vid intervjuer med arbetsförmedlare. Sökaktiviteten påverkas enligt förmedlarna bland annat av hur lång tid det är kvar tills en ny säsongsanställning ska påbörjas och nivån på individernas arbetslöshetsersättning (Blekinge Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro). Det förekommer att arbetsförmedlingskontor har

haft aktivare arbetssätt gentemot säsongsarbetslösa. Dessa personer har då kallats till ett särskilt informationstillfälle där de har fått information om kraven i arbetslöshetsförsäkringen och arbetsförmedlingen följde upp

deras arbetssökande genom den individuella handlingsplanen varje månad. Detta ledde enligt förmedlarnas bedömning till ökad sökaktivitet och till

att de arbetssökande letade efter arbeten inom ett bredare geografiskt och yrkesmässigt sökområde (Gävleborg).

Tabell 16. Hur aktivt söker i genomsnitt nedanstående grupper av arbetssökande efter arbete?

Mycket
Ganska
Inte särskilt
Inte alls

aktivt
aktivt
aktivt
aktivt

Säsongsarbetslösa
5,5 %
37,0 %
44,5 %
6 %

En genomsnittlig inskriven
18,5 %
71,5 %
6,5 %
0 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
11,5 %
60 %
16,5 %
2 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
332

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsförmedlare

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
43
RIKSREVISIONEN

51

Skr. 2010/11:134

Det finns skillnader avseende i vilken utsträckning arbetsförmedlarna använder platsförslag, anvisning till ledig plats respektive arbetsmarknadspolitiskt program och erbjudande om jobbcoachning för att de arbetssökande ska

söka jobb beroende på vilken sökandegrupp de tillhör. De säsongsarbetslösa aktiveras genomgående i något lägre utsträckning. 44 Framför allt anvisas de i klart lägre utsträckning till arbetsmarknadspolitiska program. Den största skillnaden är gentemot arbetssökande som tillhör en prioriterad grupp, 32

procentenheter, men skillnaden gentemot en genomsnittlig arbetssökande, tio procentenheter, är också relativt stor.

Det verkar också vara vanligare att en genomsnittlig inskriven arbetssökande erbjuds jobbcoachning, skillnaden är tolv procentenheter gentemot personer som är säsongsarbetslösa. 45

Att anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en annan aktiv insats kan förutom att stärka den arbetssökandes kompetens även fungera som ett test av arbetsviljan. Personer kan välja att försörja sig på annat sätt än genom arbetslöshetsersättning för att undvika deltagande (se till exempel Forslund & Vikström 2010). När arbetsförmedlarna får ange vad de gör när en arbetssökande inte söker arbete aktivt ser vi återigen att de mindre ofta använder sig av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program när den sökande är säsongsarbetslös. Intressant att notera är att förmedlarna även

använder sig av platsanvisningar mer sällan till den grupp vi granskar. Det går inte att se att arbetsförmedlarna tydligt använder något annat medel oftare utan de verkar snarare använda de tillgängliga medlen mer sällan. 46

Arbetsförmedlare säger vid Riksrevisionens intervjuer att det i dagsläget finns möjligheter att ge säsongsarbetslösa insatser som arbetspraktik eller jobbcoachning (Blekinge, Gävleborg, Jämtland, Värmland, Örebro). På ett kontor har man under våren/sommaren 2010 erbjudit alla personer som avslutat en återkommande anställning en praktikplats eller jobbcoachning. Arbetsförmedlarnas bedömning är att detta har ökat sökaktiviteten (Jämtland).

4.2.5 Arbetsförmedlingens arbete med anvisningar

När Arbetsförmedlingen hittar ett arbete som de bedömer är lämpligt för en arbetssökande kan de välja att skicka en anvisning till den arbetssökande. Den arbetssökande är då skyldig att söka arbetet eller redovisa giltiga skäl till

44 Se tabell G12 i bilaga G.

45 Arbetssökande tillhörande en prioriterad grupp behandlas ungefär som de säsongsarbetslösa vad gäller jobbcoachning.

46 Se tabell G12 i bilaga G.

RIKSREVISIONEN
44
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

52

Skr. 2010/11:134

varför han eller hon inte sökt arbetet. Om de skäl som den arbetssökande anger inte är giltiga ska Arbetsförmedlingen skicka en underrättelse till arbetslöshetskassan. 47

Anvisningar till personer med löfte om anställning hos annan arbetsgivare

Ett giltigt skäl att inte söka ett anvisat jobb är att man väntar på en anställning hos en annan arbetsgivare. Den arbetssökande ska emellertid kunna visa på skriftlig dokumentation av löftet och det arbete man väntar på ska tillträdas inom 14 dagar. 48 IAF visade i sin granskning av säsongsarbetslöshet på att

de säsongsarbetslösa ofta hade en överenskommelse om återanställning för nästa säsong. Därför valde vi att fråga arbetsförmedlarna i vårt urval hur de agerade när en arbetssökande har fått ett löfte om en anställning hos en annan arbetsgivare. Valde de att ändå anvisa arbeten till dem?

Tabell 17. Anvisar du en ledig plats till en arbetssökande som har fått löfte om anställning hos en annan arbetsgivare?

Säsongs-
En genomsnittlig
En arbetssökande

arbetslösa
inskriven
som tillhör prioriterad

arbetssökande
grupp inom AF

Nej, inte om den sökande kan
25,5 %
24 %
24 %

ange tillträdesdatumet

Ja, om tillträdesdatumet ligger

mer än 14 dagar längre fram i
56 %
58,5 %
55 %

tiden än den anvisade platsens

Ja, oavsett när den utlovade
11 %
10 %
10,5 %

anställningen ska tillträdas

Antal svar
331

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsförmedlare

Drygt hälften av arbetsförmedlarna svarar att de anvisar ett lämpligt arbete om tillträdesdatumet ligger mer än 14 dagar längre framåt i tiden än den anvisade platsens. En fjärdedel tillämpar emellertid inte regelverket strikt och avstår från att anvisa om den arbetssökande kan ange ett tillträdesdatum för den utlovade anställningen. Arbetsförmedlarna gör i det här fallet ingen

47 16 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, se även bilaga H.

48 16 § Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om tillämpningen av 11 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gällande lämpligt arbete, IAFFS 2004:3.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
45
RIKSREVISIONEN

53

Skr. 2010/11:134

skillnad mellan de arbetssökande beroende på vilken grupp av arbetssökande de tillhör. Vid intervjuer med arbetsförmedlare har det framkommit att de med återkommande säsongsarbetslöshet ofta har en överenskommelse om anställning (Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Värmland, Örebro).

Geografiskt och yrkesmässigt sökområde

Grundregeln i arbetslöshetsförsäkringen är att arbetssökande ska söka efter arbete på hela arbetsmarknaden. Det innebär att en arbetslös person ska söka lämpliga arbeten som ligger utanför dagpendlingsavstånd respektive utanför det yrke som man är utbildad för eller har erfarenhet ifrån. Det är i sista hand arbetsgivaren som bedömer om en person är lämplig för en ledig plats. Det finns utrymme för undantag i lagstiftningen, men de är alla av tillfällig karaktär. Den som söker arbetslöshetsersättning förväntas arbeta för att undanröja de hinder som finns för att kunna söka arbeten som han eller hon inte kan pendla till under dagen eller för att söka arbeten inom andra yrken. Kraven skärps med arbetslöshetstidens längd. 49

Riksrevisionen (2009) kom fram till att regelverket behövde förtydligas när det gällde kraven på geografisk och yrkesmässig omställning. Till exempel påpekades att det för att underlätta arbetsförmedlarnas bedömningar borde tydliggöras att kraven på omställning ska utökas med tiden. Den grupp vi studerar i den här granskningen har arbete en del av året men de har under minst tre år i följd haft längre perioder med arbetslöshetsersättning mellan anställningarna.

Mellan 70 och 80,5 procent av arbetsförmedlarna 50 säger sig ofta diskutera möjligheten att söka arbete utanför dagpendlingsavstånd och inom ett utvidgat yrkesmässigt sökområde med sina arbetssökande. Det går att

se skillnader när det gäller de grupper av arbetssökande vi har studerat i enkäten. Det är vanligare att förmedlarna ofta tar upp diskussionen med en genomsnittlig inskriven arbetssökande. På det stora hela följer svaren

gällande de säsongsarbetslösa samma mönster men vi kan se att det är relativt sett vanligare att förmedlarna ibland eller sällan diskuterar möjligheten att söka arbeten utanför dagpendlingsavstånd eller inom andra yrken med dem. Samma mönster är synligt när vi studerar hur ofta de anvisar lediga arbeten inom ett utvidgat geografiskt eller yrkesmässigt sökområde. Mellan 32 och 41,5 procent av arbetsförmedlarna 51 anvisar ofta en ledig plats inom ett utvidgat sökområde. Det är relativt sett vanligare att förmedlarna sällan anvisar sådana

49 6, 8 §§ Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om tillämpningen av 11 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gällande lämpligt arbete, IAFFS 2004:3.

50 Andelen varierar beroende på vilken sökandegrupp arbetsförmedlarna uttalar sig om.

51 Andelen varierar beroende på vilken sökandegrupp arbetsförmedlarna uttalar sig om.

RIKSREVISIONEN
46
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

54

Skr. 2010/11:134

arbeten till säsongsarbetslösa, knappt 20 procent att jämföra med mellan 9,5 och 14,5 procent för en genomsnittlig inskriven respektive arbetssökande från en prioriterad grupp. Skillnaden är tydligast i jämförelse med en genomsnittlig inskriven arbetssökande. 52

Uppföljning av anvisade arbeten

Den rutin som finns inom Arbetsförmedlingen för uppföljning av anvisade arbeten bygger på att den sökande själv redovisar vad som hänt med anledning av anvisningen. Platsansvarig förmedlare gör stickprov enligt en särskild

rutin för att kontrollera de lämnade svaren. Enligt Rikrevisionens enkät är det vanligaste sättet att följa upp om en arbetssökande har sökt ett anvisat arbete att fråga den arbetssökande själv. Mellan 53,5 och 55 procent av förmedlarna gör alltid det och ungefär en tredjedel gör detta i de flesta fall. Att förmedlarna följer upp med arbetsgivaren vilken orsaken var till att den arbetssökande inte fått det jobb han eller hon anvisats till är mindre vanligt. Runt hälften av arbetsförmedlarna säger sig sällan eller aldrig följa upp med arbetsgivaren. Ungefär en fjärdedel säger sig göra en sådan uppföljning ibland. 53

Om en arbetssökande inte sökt anvisat arbete

Om en arbetsförmedlare får kännedom om att en arbetssökande inte sökt ett anvisat arbete informerar knappt 90 procent av arbetsförmedlarna den arbetssökande om riskens för nedsatt arbetslöshetsersättning. Fyra femtedelar av förmedlarna tar också reda på orsakerna till att det anvisade

arbetet inte sökts. 54 För att kunna göra en bedömning av om en underrättelse ska lämnas till en arbetslöshetskassa måste förmedlarna ta reda på orsaken till att det anvisade arbetet inte sökts. Ungefär en tredjedel av förmedlarna anvisar ofta respektive ibland en ny plats. Ungefär en fjärdedel anvisar

ett arbetsmarknadspolitiskt program till personer som tillhör en inom Arbetsförmedlingen prioriterad grupp eller till en genomsnittlig inskriven arbetssökande. Andelen som anvisar ett arbetsmarknadspolitiskt program till en säsongsarbetslös är något lägre, en femtedel gör det till exempel ofta. 55

52 Se tabell G17, G19 i bilaga G.

53 Enligt Arbetsförmedlingens bedömning bekräftar enkätsvaren att förmedlarna arbetar enligt fastställda rutiner.

54 Enligt Arbetsförmedlingens bedömning får enkätsvaren i detta avseende anses bekräfta att förmedlarna arbetar enligt fastställda rutiner.

55 Oavsett om en sökande som inte söker anvisat arbete blir föremål för en underrättelse till arbetslöshetskassa eller inte ska arbetet med matchningen fortsätta från Arbetsförmedlingens sida. Att den sökande då anvisas till program eller annat arbete är inte ett alternativ till underrättelse.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
47
RIKSREVISIONEN

55

Skr. 2010/11:134

Knappt hälften av förmedlarna, mellan 40 och 46 procent beroende på vilken sökandegrupp svaren gäller, skickar alltid en underrättelse. 56 Eftersom det kan finnas godtagbara skäl till inte söka ett anvisat arbete kan vi inte säga om detta är en för låg andel för att förmedlarna ska sägas tillämpa regelverket strikt.

4.2.6 Arbetsförmedlingens arbete med underrättelser till arbetslöshetskassorna

Arbetsförmedlingen har skyldighet att lämna uppgifter till arbetslöshetskassan, som är relevanta för att kassan ska kunna fatta riktiga beslut. 57 Arbetsförmedlingen är därför ansvarig för att kontrollera att de arbetssökande lever upp till de krav som ställs för att de ska ha rätt till arbetslöshetsersättning. I vissa situationer förlorar den arbetssökande sin rätt till ersättning medan han eller hon i andra ska få sin ersättning nedsatt under en tid. Om Arbetsförmedlingen får kännedom om något förhållande som gör att de bedömer att en arbetssökande inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning ska de lämna en underrättelse till den arbetslöshetskassa där den sökande är medlem. 58 När arbetslöshetskassorna fattar beslut är Arbetsförmedlingens

underrättelser och kassans egna, självständiga utredning deras beslutsunderlag. Antalet underrättelser till arbetslöshetskassorna sjönk från 2007 till 2009 till en mycket låg nivå (se till exempel Arbetsförmedlingen 2010f samt bilaga F).

Underrättelser på grund av ej sökta arbeten

Enligt 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska en sökande för att ha rätt till arbetslöshetsersättning aktivt söka lämpliga arbeten.

I Riksrevisionens enkät fick arbetsförmedlarna svara på hur ofta de lämnar en underrättelse till arbetslöshetskassan när en arbetssökande inte sökt arbete aktivt. En femtedel av arbetsförmedlarna lämnar alltid en underrättelse till arbetslöshetskassan. En tredjedel av förmedlarna gör det i de flesta fall, medan ungefär en femtedel gör det ibland. Det är något vanligare att förmedlarna alltid lämnar en underrättelse när en arbetssökande inte har sökt ett anvisat arbete.

När förmedlaren inte alltid lämnar en underrättelse har de ombetts ange den främsta anledningen till det. När det gäller en person som inte sökt arbete aktivt menar mellan 16,5 och 18,5 procent av förmedlarna 59 att det beror på att kriterierna för aktivt arbetssökande är otydliga. Förmedlarna menar alltså att

56 Se tabell G24 i bilaga G.

57 Enligt 48a § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska Arbetsförmedlingen till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse för tillämpningen av denna lag.

58 16 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, se även Bilaga H.

59 Andelen varierar beroende på vilken sökandegrupp arbetsförmedlarna svarar för.

RIKSREVISIONEN
48
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

56

Skr. 2010/11:134

regelverket är otydligt på denna punkt. Ungefär en tredjedel av de svarande menar att denna situation aldrig har varit aktuell. När det gäller arbetssökande som inte har sökt ett anvisat arbete säger mellan 10,5 och 11 procent 60 att den främsta anledningen till varför de inte alltid skickar underrättelse är att det är svårt att inför en arbetssökande hävda att ett arbete är lämpligt om han eller hon inte anser det själv. Även här verkar förmedlarna alltså uppleva ett problem med utrymmet för bedömningar inom regelverket.

Att den arbetssökande redan har löfte om anställning är en relativt vanlig anledning att inte lämna en underrättelse i de två situationer som är aktuella här. När en person inte har sökt arbete aktivt anger 27 procent av förmedlarna att den främsta anledningen till varför de inte alltid lämnar underrättelse är att den sökande har löfte om anställning, att jämföra med 15 procent när den sökande tillhör en inom Arbetsförmedlingen prioriterad grupp. Skillnaden är något mindre när den sökande inte sökt anvisat arbete. Då är det heller ingen skillnad mellan säsongsarbetslösa och en genomsnittlig inskriven arbetssökande. 61

Det är troligt att det är vanligare att personer som systematiskt återkommer i arbetslöshet har löften om anställning som ska tillträdas än att personer som inte innehaft sådana anställningar har löften om arbete. Det är en följd av hur vi definierat gruppen säsongsarbetslösa. Detta är dock en relativt vanligt

förekommande anledning att inte lämna en underrättelse även för de andra två sökandegrupper som förmedlarna har svarat för.

Geografiskt och yrkesmässigt sökområde

Det är vanligare att arbetsförmedlarna faktiskt lämnar en underrättelse när en arbetssökande inte söker ett anvisat arbete inom ett utvidgat geografiskt eller yrkesmässigt sökområde. Mellan 35,5 och 39,5 procent av arbetsförmedlarna 62 lämnar alltid en underrättelse till arbetslöshetskassan när en sökande inte söker ett anvisat arbete utanför dagpendlingsavstånd respektive inom ett utvidgat yrkesmässigt sökområde. Det finns i detta avseende inga betydande skillnader mellan arbetsförmedlarnas agerande beroende på vilken grupp av arbetssökande de arbetar med.

När det gäller skälen till att inte alltid lämna en underrättelse syns samma mönster som när en arbetssökande inte har sökt arbete aktivt respektive inte har sökt ett anvisat arbete. När den arbetssökande är säsongsarbetslös är det något vanligare att den främsta anledningen till att inte alltid lämna en

60 Andelen varierar beroende på vilken sökandegrupp arbetsförmedlarna svarar för.

61 Se tabell G23 bilaga G.

62 Andelen varierar beroende på vilken sökandegrupp arbetsförmedlarna svarar för.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
49
RIKSREVISIONEN

57

Skr. 2010/11:134

underrättelse löfte om anställning än vad gäller framför allt arbetssökande från prioriterade grupper. Svarsmönstret sett över alla svarsalternativen är dock desamma för alla de tre sökandegrupper som vi studerat. 63

Avvisande av arbetsmarknadspolitiska program

När en arbetssökande avvisar en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program utan giltigt skäl ska Arbetsförmedlingen underrätta arbetslöshetskassan. 64 Drygt 40 procent av förmedlarna säger sig alltid lämna en underrättelse i en sådan situation och ungefär en fjärdedel lämnar i de flesta fall en underrättelse. Benägenheten att lämna en underrättelse är alltså något högre än i de situationer vi har beskrivit ovan. Återigen ser vi samma mönster i svaren som ovan: Det är vanligare att arbetsförmedlarna väljer att inte lämna en underrättelse för att en arbetssökande har löfte om anställning när personen är säsongsarbetslös jämfört med när en arbetssökande tillhör en inom Arbetsförmedlingen prioriterad grupp. 65

4.2.7 Vad krävs för att säsongsarbetslösa ska kunna få full sysselsättning

Vad bör göras för att personer med säsongsarbetslöshet ska få sysselsättning under hela året? Arbetsförmedlarna fick i Riksrevisionens enkät ge sin syn på hur problemet bör lösas.

IAF pekade i sin granskning av säsongsarbetslöshet ut attityder och beteende hos arbetsgivare och arbetssökande som en bakomliggande faktor vid säsongsarbetslöshet (IAF 2007, 2008c). Arbetsförmedlarna som svarat på Riksrevisionens enkät pekar framför allt ut behovet av ett ändrat beteende hos arbetsgivarna. I andra hand anser de att de arbetssökande bör ändra sitt

beteende samt ges utbildningsinsatser. Det är en tydligt lägre andel förmedlare som bedömer att en ökad kontroll av kraven i eller införandet av restriktioner i arbetsförsäkringen skulle hjälpa denna grupp av arbetssökande till en helårssysselsättning. Detta bekräftas också till stor del av de intervjuer med arbetsförmedlare som Riksrevisionen genomfört. Arbetsförmedlarna påpekar också att de arbetssökande idag är alltmer missnöjda med arbetsgivarnas anställningsmönster (Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Värmland, Örebro).

63 Se tabell G27, G29 bilaga G.

64 16 § förordningen (2000:628) om arbetsmarknadspolitiska program.

65 Se tabell G31 bilaga G.

RIKSREVISIONEN
50
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

58

Skr. 2010/11:134

Tabell 18. Vad bedömer du skulle behövas för att säsongsarbetslösa ska få sysselsättning under hela året?

I stor
I viss
I liten utsträckning/
Ingen

utsträckning
utsträckning
inte alls
uppfattning

Ökad kontroll av att de

lever upp till kraven i
19 %
44 %
27,5 %
9,5 %

arbetslöshetsförsäk-

ringen

Att det införs restrik-

tioner i arbetslöshets-

försäkringen som gör
15 %
29,5 %
44 %
11,5 %

det svårare för dem

att få arbetslöshets-

ersättning

Utbildningsinsatser

(via AF eller reguljära
31 %
47,5 %
13,5 %
7,5 %

utbildningssystemet)

Ändrat beteende hos
34 %
46,5 %
14,5 %
5 %

de arbetssökande

Ändrat beteende hos
54,5 %
32,5 %
6,5 %
6,5 %

arbetsgivare

Annat
10,5 %
13 %
6 %
70,5 %

Antal svar
328

Källa: Riksrevisionens enkät till arbetsförmedlare

4.3 IAF:s arbete med säsongsarbetslöshet 66

IAF ansvarar för tillsyn över arbetet med arbetslöshetsförsäkringen i stort och gör granskningar av hur Arbetsförmedlingen arbetar med

arbetslöshetsförsäkringen. 67 IAF skriver till regeringen att de granskningar som myndigheten har genomfört eller medverkat till har visat att den faktiska kontroll som utövas av Arbetsförmedlingen brister. Tre huvudsakliga riskområden har identifierats i Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen: styrningen av arbetsförmedlarnas arbete, arbetsförmedlarnas förhållningssätt till kontrollfunktionen och ärendedokumentationen på förmedlingen (IAF 2009c, IAF 2008d).

66 En kortfattad beskrivning av IAF finns i bilaga E.

67 1 § förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
51
RIKSREVISIONEN

59

Skr. 2010/11:134

Under 2010 har IAF studerat Arbetsförmedlingens arbete med underrättelser till arbetslöshetskassan och konstaterat att antalet skickade underrättelser

är lågt samt att det finns en regional variation i tillämpningen. IAF har också beräknat att varje arbetsförmedlare egentligen skulle ha skickat 2,2 underrättelser fler till arbetslöshetskassan om de hade tillämpat regelverket strikt. 68 Om varje arbetsförmedlare hade skickat 2,2 ytterligare underrättelser

skulle totalt 12 300 underrättelser ha skickats till arbetslöshetskassorna under 2009, medan det faktiska antalet skickade underrättelser var 3 584 (IAF 2010c). 69 Enligt tidigare beräkningar av Riksrevisionen för 2003 var antalet underrättelser som inte skickats högre per arbetsförmedlare (Riksrevisionen 2004).

Under 2007–2008 gjorde IAF en särskild granskning av säsongsarbetslöshet, en grupp arbetssökande som i stort motsvarar den grupp som Riksrevisionen granskar. IAF:s slutsatser från den granskningen beskrivs närmare i kapitel 2. I det här avsnittet beskriver vi hur IAF arbetar med säsongsarbetslöshet idag.

4.3.1 Bemyndigande att begränsa rätten till arbetslöshetsersättning

Särskilt intressant i detta sammanhang är att IAF har ett bemyndigande att meddela föreskrifter om rätten till arbetslöshetsersättning för arbetstagare huvudsakligen sysselsatta inom yrken där arbetslöshet regelbundet återkommer. 70

Innan IAF bildades hade dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen samma befogenhet eftersom denna möjlighet redan fanns enligt den lag om arbetslöshetsförsäkring som fanns mellan 1973 och fram till 1997 (IAF 2010-08-27, SOU 1996:150).

Någon sådan föreskrift har inte utarbetats av IAF och är inte heller under utarbetande. Myndighetens granskning av säsongsarbetslöshet från 2007–2008 visade på brister i Arbetsförmedlingens arbete. IAF:s bedömning var att

en stor del av problemen med säsongsarbetslöshet skulle kunna avhjälpas genom att Arbetsförmedlingen förbättrar sin tillämpning av regelverket

i arbetslöshetsförsäkringen i arbetet med sökandegruppen. Enligt IAF:s bedömning skulle en väl fungerande kontrollfunktion, utifrån gällande regelverk, leda till att gruppen säsongsarbetslösa skulle bli mindre omfattande.

68 Denna siffra brukar benämnas mörkertalet.

69 IAF gjorde en studie riktad till ett urval arbetsförmedlare 2007 som visade på ett något högre tal per arbetsförmedlare, 2,4 (IAF 2009d). Men när resultaten från den undersökningen analyserats och jämförts med dem från totalundersökningen från 2009 drog myndigheten slutsatsen att mörkertalet ligger på samma nivå de två undersökta åren.

70 42 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 29 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring.

RIKSREVISIONEN
52
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

60

Skr. 2010/11:134

I samband med att Arbetsförmedlingen redovisade åtgärder med anledning av IAF:s granskning nämner förmedlingen att det inte finns några särskilda föreskrifter angående gruppens rätt till arbetslöshetsersättning. IAF skrev i detta sammanhang att frågan om föreskrifter skulle beredas (IAF 2008d). Vid Riksrevisionens intervju menade IAF att de säsongsarbetslösa är en heterogen grupp vilket, enligt IAF:s bedömning, gör det svårt att utforma en föreskrift som arbetsförmedlarna i praktiken kan tillämpa. 71 Att ta fram en föreskrift

skulle innebära att en omfattande utredning behöver göras. En sådan utredning har i IAF:s riskanalyser 72 inte bedömts som motiverad. Detta eftersom säsongsarbetslöshet inte är ett särskilt omfattande problem relativt andra delar av arbetet med arbetslöshetsförsäkringen. I författningarna sägs också att IAF får meddela en föreskrift ”om det föreligger särskilda skäl” (IAF 2010-08-27, 42 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 29 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring).

IAF har inlett en översyn av sin föreskrift om lämpligt arbete 73 för att tydliggöra regelverket och på så sätt underlätta Arbetsförmedlingens arbete med kontrollen i arbetslöshetsförsäkringen. Detta avser att påverka tillämpningen av regelverket generellt sett och kan därmed indirekt få inverkan på hur reglerna tillämpas även på den grupp arbetssökande vi studerar i denna granskning. Det gäller särskilt som betydelsen av ”onödig yrkesväxling” kan komma att ses över. Om en tydligare reglering av lämpligt arbete inte skulle avhjälpa problemet med säsongsarbetslöshet finns det, enligt IAF, en möjlighet att då utforma en särskild föreskrift (IAF 2010-08-27).

4.3.2 Övrigt arbete som kan påverka säsongsarbetslöshet

IAF kan driva rättsfall när frågor väcks som berör principiellt viktiga frågor inom arbetslöshetsförsäkringen. För närvarande driver myndigheten inget fall som rör säsongsarbetslöshet (IAF 2010-08-27).

71 Att de säsongsarbetslösa är olika sinsemellan bekräftas också i Riksrevisionens undersökning, se kapitel 2.

72 Från 2009 tillämpar IAF en systematisk riskanalys för att välja områden att granska (IAF 2008d). När man beslutade sig för att granska säsongsarbetslöshet använde man inte en sådan modell (IAF 2010-08-27).

73 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2004:3) om tillämpningen av 11 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gällande lämpligt arbete.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
53
RIKSREVISIONEN

61

Skr. 2010/11:134

4.4 Sammanfattande iakttagelser

Några särskilda riktlinjer för arbetet med personer som är säsongsarbetslösa har inte tagits fram av Arbetsförmedlingen och är inte heller under utveckling. Knappt 60 procent av arbetsförmedlarna säger sig känna till riktlinjer för hur de ska arbeta gentemot personer som är säsongsarbetslösa 74 . Knappt hälften säger att man diskuterar arbetssätt eller tillämpningen

av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen för denna grupp arbetssökande på arbetsförmedlingskontoret. Bland dem som har särskilt ansvar för

tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen på de lokala arbetsförmedlingarna har drygt hälften tagit del av utbildning som berört säsongsarbetslöshet. 75 Ungefär 40 procent har diskuterat regeltillämpningen för den här gruppen av arbetssökande vid nätverksträffar.

Enligt 95 procent av arbetsförmedlarna får säsongsarbetslösa ta del av samma information om arbetslöshetsförsäkringen som övriga arbetssökande när de skriver in sig vid Arbetsförmedlingen. Ungefär en tiondel av arbetsförmedlarna säger att de säsongsarbetslösa ges information som är särskilt avpassad för sökandegruppen. Enligt tre fjärdedelar av arbetsförmedlarna upprättas alltid en individuell handlingsplan när en person från denna sökandegrupp skriver in sig vid Arbetsförmedlingen. Handlingsplanerna för de säsongsarbetslösa uppdateras dock något mer sällan än för en genomsnittlig inskriven arbetssökande eller en arbetssökande från en inom Arbetsförmedlingen prioriterad grupp.

Drygt två tredjedelar av arbetsförmedlarna menar att det är svårt att matcha säsongsarbetslösa mot lediga arbeten. De menar också att säsongsarbetslösa i betydligt lägre utsträckning söker arbete aktivt jämfört med en genomsnittlig inskriven arbetssökande eller en arbetssökande som tillhör en prioriterad grupp inom Arbetsförmedlingen.

De säsongsarbetslösa anvisas till arbetsmarknadspolitiska program i lägre utsträckning än framför allt arbetssökande som tillhör en prioriterad grupp. Det är också relativt sett mindre vanligt att förmedlarna diskuterar möjligheten att söka arbete inom ett utvidgat geografiskt eller yrkesmässigt sökområde med de säsongsarbetslösa. Detsamma gäller förekomsten av anvisningar.

Cirka 60 procent av arbetsförmedlarna skickar inte alltid en underrättelse när en arbetssökande, oavsett grupp, inte sökt arbete aktivt, inte sökt anvisat arbete eller avvisat en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program.

74 Detta trots att det inte finns några sådana riktlinjer utformade på central nivå.

75 Dessa personer är så kallade underrättelseansvariga och resurspersoner för arbetslöshetsförsäkringen, se bilaga F för en utförligare beskrivning.

RIKSREVISIONEN
54
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

62

Skr. 2010/11:134

Den vanligast förekommande anledningen till att inte skicka en underrättelse är att den arbetssökande har löfte om anställning. Detta är relativt sett vanligare när den arbetssökande är säsongsarbetslös. Det gäller framför allt i jämförelse med när den sökande tillhör en prioriterad grupp inom Arbetsförmedlingen. Det är troligen vanligare att personer som systematiskt återkommer i arbetslöshet har löften om anställning som ska tillträdas än att personer som inte har haft sådana anställningar har löften om arbete. Detta är trots det en relativt vanligt förekommande anledning att inte lämna en underrättelse även för de andra två sökandegrupperna.

Arbetsförmedlarna lyfter fram behovet av ändrat beteende hos främst arbetsgivarna om mönstret med säsongsarbetslöshet ska kunna brytas. Men även ändrat beteende hos de arbetssökande samt mer utbildningsinsatser behövs enligt en relativt stor andel förmedlare.

IAF har granskat säsongsarbetslöshet men menade att problemen framför allt låg inom Arbetsförmedlingens tillämpning av gällande regler. IAF har bemyndigande att meddela en föreskrift som begränsar rätten till

arbetslöshetsersättning för personer som har återkommande anställningar som varar en del av året. Någon sådan föreskrift har inte utarbetats. En bidragande orsak till att inte meddela en särskild föreskrift är att gruppen är liten och bedöms vara heterogen. IAF bedömer att det inte är möjligt att utarbeta

en generell föreskrift som är tillämpbar i praktiken för arbetsförmedlarna. Myndigheten arbetar med en översyn av föreskriften om lämpligt arbete som kan få följder även för säsongsarbetslösa.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
55
RIKSREVISIONEN

63

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
56
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

64

Skr. 2010/11:134

5 Den samhällsekonomiska och offentligfinansiella bruttokostnaden

Vi har i ett försök att uppskatta kostnaden av säsongsarbetslöshet, beräknat den samhällsekonomiska kostnaden, såsom vi definierar den. Beräkningen har gjorts i termer av potentiella inkomster som skulle ha tillfallit samhället om alla säsongsarbetslösa hade arbetat heltid hela året. Inkomsterna används alltså för att uppskatta de värden som skulle ha skapats i form av varor och tjänster om de säsongsarbetslösa skulle ha arbetat heltid hela året. Det är endast inkomsterna som har beaktats, och ökade sociala avgifter som också skulle vara en följd av säsongsarbetslösheten har inte beräknats.

De säsongsarbetslösas potentiella inkomst beräknas utifrån en teoretisk situation där alla säsongsarbetslösa arbetar heltid hela året inom sitt yrke. Riksrevisionen är fullt medveten om att en situation där alla säsongsarbetslösa har helårsanställning kan vara svår att uppnå. Helårssysselsättning kan vara komplettering av säsongsarbetet med annan anställning under lågsäsongen eller helårsarbete hos befintlig eller annan arbetsgivare. Vidare skulle de insatser som kan komma att krävas för att uppnå en sådan situation kunna vara förenad med avsevärda kostnader.

Några sådana potentiella kostnadsökningar har inte beaktats vid beräkningarna. Riksrevisionen har också beräknat den offentligfinansiella bruttokostnaden, det vill säga utbetalningar till de säsongsarbetslösa då de har varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program.

Riksrevisionen har undersökt om det finns personer som överutnyttjar arbetslöshetsförsäkringen. Med överutnyttjande menas att en person tar ut arbetslöshetsersättning under tiden utan arbete trots att han eller hon tjänar motsvarande en årslön under anställningstiden.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
57
RIKSREVISIONEN

65

Skr. 2010/11:134

5.1 Metod att beräkna kostnad och undersöka överutnyttjande

För att kunna beräkna den potentiella årsinkomst som de säsongsarbetslösa skulle ha erhållit om de hade arbetat heltid hela året måste vi ha information om vad individen skulle ha tjänat vid helårsarbete. I sakens natur ligger att denna information inte finns tillgänglig varför en kontrollgrupp använts för att på så sätt skatta de säsongsarbetslösas potentiella årsinkomst.

För att få en jämförbar inkomst måste personerna i kontrollgruppen likna de säsongsarbetslösa så långt som det är möjligt, men med den skillnaden att de har arbetat heltid under hela året. Något förenklat kan detta beskrivas som att alla säsongsarbetslösa har tilldelas en ”tvilling” ur kontrollgruppen utifrån bakgrundsvariablerna: näringsgrenstillhörighet 76 , kön, ålder och födelseland. Den säsongsarbetslösas potentiella inkomst antas vara densamma som kontrollpersonens inkomst.

Från registerbaserad statistik har SCB tagit fram en kontrollgrupp i den förvärvsarbetande befolkningen, som utifrån de ovan nämnda

bakgrundsvariablerna, är så lik de säsongsarbetslösa som möjligt. Vidare ska individerna i kontrollgruppen ha haft en årsinkomst som överstiger 100 000 kr. Detta för att minska andelen arbetslösa i kontrollgruppen.

För cirka 80 procent av de säsongsarbetslösa identifierades en kontrollindivid. Trots de ovanstående avgränsningarna fanns det individer i kontrollgruppen som under perioden har fått någon form av arbetslöshetsersättning. Dessa individer har tagits bort vilket minskar kontrollgruppen med nästan 550 potentiella kontrollindivider. Vi har dock valt att behålla alla individer bland de säsongsarbetslösa. Detta för att det är den totala samhällsekonomiska kostnaden och den totala offentligfinansiella bruttokostnaden som beräknas.

Om populationen reduceras kommer de beräknade summorna att vara mindre än de faktiska. 77

Av tabell 19 framgår att skillnaderna är små mellan de säsongsarbetslösa och kontrollgruppen. Män är överrepresenterade i båda grupperna. I båda grupperna är 40 procent är äldre än 55 år och andelen födda utomlands skiljer sig endast marginellt. De två grupperna skiljer sig dock åt vad gäller utbildningsnivå vilket är rimligt. SCB beaktade inte utbildningsnivå då

76 (SNI2002)

77 En känslighetsanalys har gjorts för att undersöka vilka konsekvenser detta har för resultaten. Vi jämförde då resultaten där hela gruppen säsongsarbetslösa har ingått i stickprovet med resultatet då endast de som har en kontrollindivid har ingått i samplet. Resultaten från jämförelsen visar att koefficientestimaten inte skiljer sig åt.

RIKSREVISIONEN
58
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

66

Skr. 2010/11:134

de tog fram kontrollgruppen eftersom man hade funnit betydligt färre kontrollindivider att jämföra de säsongsarbetslösa med om hänsyn hade tagits till utbildningsbakgrund. 78

Tabell 19. Deskriptiv statistik över de säsongsarbetslösa och kontrollgruppen.

Bakgrundsvariabler
Säsongsarbetslösa
Kontrollgrupp

Andel män
74 %
75 %

Åldersgrupper, andelar

0-24 år
0,75 %
0,66 %

25-34 år
12,24 %
11,55 %

35-44 år
19,97 %
19,51 %

45-54 år
27,57 %
27,95 %

55-64 år
39,40 %
40,25 %

65- år
0,08 %
0,09 %

Utbildningsnivå, andelar

Förgymnasial kortare än 9 år
14,41 %
8,81 %

Förgymnasial 9 år,
19,38 %
12,33 %

Gymnasial högst 2 år
41,97 %
32,70 %

Gymnasial 3 år
17,57 %
16,30 %

Eftergymnasial kortare än 3 år
4,14 %
12,71 %

Eftergymnasial, 3 år eller
2,43 %
16,49 %

längre

Forskarutbildning
0.09 %
0,66 %

Andel född utomlands
8 %
7 %

Kontant bruttolön per år
158 209
295 028

Antal observationer
6 424
5 878

Notera: Antalet observationer är inte detsamma som unika individer då en och samma individ kan förekomma i data vid flera tidpunkter under den undersökta perioden.

78 Utbildningsnivå används dock som förklarande variabel i löneekvationerna.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
59
RIKSREVISIONEN

67

Skr. 2010/11:134

Vi har beräknat den samhällsekonomiska kostnaden genom att skatta en löneekvation 79 för kontrollgruppen utifrån de bakgrundsvariabler som beskrivs ovan och sedan på basis av den räknat ut en potentiell årsinkomst av helårsarbete för de säsongsarbetslösa. För att kunna göra en sådan beräkning måste vi anta att de skulle ha tjänat lika mycket som kontrollgruppen om de hade arbetat heltid hela året.

Inkomstbortfallet för de säsongsarbetslösa beräknas sedan som skillnaden mellan den potentiella och den faktiska inkomsten. Inkomstbortfallet summeras årligen för alla säsongsarbetslösa för perioden 2006–2008.

5.2 Kostnaden för säsongsarbetslöshet

Resultatet visar att personerna i kontrollgruppen i genomsnitt tjänar nästan 60 procent mer per år än de säsongsarbetslösa. Resultaten är stabila oavsett om vi kontrollerar för kön, utbildning, ålder eller födelseland i vår regressionsanalys eller inte. 80 Regressionskoefficienterna uppvisar förväntade tecken, det vill säga, högre utbildning ger högre lön, män tjänar mer än kvinnor. Det finns ett positivt, men avtagande samband mellan lön och ålder, det vill säga, lönen ökar men med långsammare takt högre upp i åldrarna. Detta stämmer överens med vad man enligt ekonomisk teori bör förvänta sig. Koefficienterna återges i sin helhet i tabell I1 i bilaga I.

Under antagandet att kontrollgruppen är representativ skulle de säsongsarbetslösa ha genererat samhället ytterligare varor och tjänster till värdet av 250 miljoner kronor per år om de hade haft helårsanställningar istället för säsongsanställning.

I kostnadsberäkningen bör vi också ta hänsyn till att arbetslöshet i sig medför kostnader för samhället. Den offentligfinansiella bruttokostnaden är summan av de utbetalningar som de säsongsarbetslösa har fått vid arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det motsvarar 200 miljoner kronor per år. 81

79 Löneekvationen består av kontant bruttolön som beroende variabel samt de oberoende variablerna, indikator om individen ingår i kontrollgruppen eller ej, kön, utbildningsnivå, ålder, födelseland samt kontroller för år och näringsgrenstillhörighet. Näringsgrenstillhörighet är en femställig variabel som kan grupperas på olika nivåer, från en grov indelning på 10 grupper till den mer detaljerade nivån på drygt 500 grupper. Vi har använt specifikationer med kontroller för båda nivåerna och en mellannivå.

80 Detta är inte så förvånande då vi har matchat individerna i kontroll- och undersökningsgruppen utifrån flera bakgrundsvariabler.

81 Den offentlig finansiella bruttokostnaden är summan av två inkomstvariabler som finns i SCB:s LISA databas. Dessa är ArbLos (summa inkomst föranledd av arbetslöshet) och AmPol (summa inkomst föranledd av arbetsmarknadspolitisk åtgärd).

RIKSREVISIONEN
60
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

68

Skr. 2010/11:134

Om vi antar en skattesats på 30 procent medför detta att inkomsterna till staten skulle öka med motsvarande 75 miljoner per år samtidigt som utgifterna skulle minska med 140 miljoner per år för perioden 2006–2008.

5.3 Inga tecken på överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen

Utöver kostnadsberäkningarna har även löneekvationer skattats för varje så kallad näringsgren. Riksrevisionen har prövat hypotesen att det finns ett överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen inom vissa branscher. Om det finns säsongsarbetslösa inom vissa näringsgrenar som arbetar så många timmar under den del av året då de arbetar att det kan sägas motsvara

helårsarbete på heltid men sedan får arbetslöshetsersättning den övriga delen av året kan detta ses som överutnyttjande. Det finns indikationer på detta i den arbetsgivarenkät som Riksrevisionen har genomfört (se kapitel 2).

Resultaten från de näringsgrensvisa skattningarna visar att det finns stora variationer i hur mycket de säsongsarbetslösa tjänar i förhållande till helårsarbetande. En av de näringsgrenar där skillnaderna är minst är byggverksamhet. Den genomsnittlige helårsarbetande individen inom byggverksamhet tjänar ca 40 procent mer per år än den genomsnittliga säsongsarbetslösa i samma bransch. Skillnaden i inkomst bland personer

som är anställda inom intresseorganisationer och religiösa samfund är större, nästan 65 procent. 82

Även om inkomstskillnaderna varierar mellan individer i kontroll- och undersökningsgrupperna beroende på näringsgrenstillhörighet ger resultaten dock inget stöd för att säsongsarbetslösa skulle överutnyttja arbetslöshetsförsäkringen. Vi har även undersökt hur inkomstskillnaderna förändras om arbetslöshetsersättning inkluderas i inkomstmåttet. Detta för att se om inkomstskillnaderna mellan kontrollgruppen och de säsongsarbetslösa

utjämnades alternativt gynnar de säsongsarbetslösa. Vi har även skattat effekten av att tillhöra gruppen säsongsarbetslösa för olika delar av inkomstfördelningen med hjälp av så kallade kvantilregressioner 83 . Resultaten från skattningarna ger inget stöd för hypotesen om ett överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen.

82 De skattade skillnaderna gäller endast kontant bruttolön.

83 Kvantilregressioner gör det möjligt att beräkna effekten av en variabel i olika delar av inkomstfördelningen, till skillnad från vanlig OLS-regression som skattar effekter för den genomsnittlige individen.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
61
RIKSREVISIONEN

69

Skr. 2010/11:134

5.4 Sammanfattande iakttagelser

Riksrevisionen har skattat den samhällsekonomiska kostnaden av säsongsarbetslösheten till 250 miljoner kronor per år. Vidare så är den offentligfinansiella bruttokostnaden beräknad till 200 miljoner kronor per år. Detta medför att om de säsongsarbetslösa hade haft helårsanställningar

skulle inkomsterna till staten öka med motsvarande 75 miljoner samtidigt som utgifterna skulle minska med 140 miljoner per år för perioden 2006–2008.

Riksrevisionen har också undersökt om det finns ett inslag av överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen inom gruppen säsongsarbetslösa men har inte funnit något stöd för hypotesen.

RIKSREVISIONEN
62
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

70

Skr. 2010/11:134

6 Slutsatser och rekommendationer

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning och Arbetsförmedlingens och IAF:s (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) arbete med säsongsarbetslösa.

Utgångspunkten i granskningen är att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring. Riksdagens arbetsmarknadsutskott har tydligt uttalat att arbetslöshetsförsäkringen inte ska fungera som en yrkesförsäkring eller som en subvention till företag eller branscher. Om försäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring innebär det att de arbetslösa bör vara utan arbete under så kort tid som möjligt och att en person som inte hittar ett lämpligt arbete inom sitt yrke eller på den ort där han eller hon bor ska byta yrke och/eller arbetsort. Riksrevisionens utgångspunkt är att tiden i arbetslöshet bör minskas i så stor utsträckning som möjligt. Detta kan till exempel uppnås genom arbete inom olika yrken eller på olika orter under olika delar av året. I idealfallet innebär det heltidssysselsättning under hela året.

En person som blir arbetslös efter återkommande säsongsanställningar har, enligt en dom från Regeringsrätten, rätt till arbetslöshetsersättning. Rätten betonar dock att för att ha rätt till ersättning måste den arbetslöse leva upp till villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Lagen om anställningsskydd tillåter tidsbegränsad anställning för till exempel säsongsarbete.

6.1 Liten omfattning men ändå kostnader för samhället

Antalet säsongsarbetslösa är inte stort i förhållande till det totala antalet personer som får arbetslöshetsersättning. Enligt Riksrevisionens definition har totalt 3 012 individer varit säsongsarbetslösa under perioden 2006–2008. Under 2008 fick totalt 327 613 personer arbetslöshetsersättning. Totalt utgjorde alltså de säsongsarbetslösa mindre än en procent av dem som fick arbetslöshetsersättning under 2008. Det finns också indikationer på att gruppen minskar över tid då Riksrevisionen har observerat att inflödet till gruppen minskar under två jämförbara år.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
63
RIKSREVISIONEN

71

Skr. 2010/11:134

Även om de säsongsarbetslösa är få i förhållande till övriga arbetslösa så visar Riksrevisionens granskning att det finns ekonomiska vinster för samhället om gruppen arbetar heltid hela året, både samhällsekonomiskt och offentligfinansiellt. Det samhällsekonomiska värdet av de extra varor och tjänster som de säsongsarbetslösa skulle producera om de hade helårssysselsättning uppgår till i storleksordningen 250 miljoner kronor per år. Den offentligfinansiella vinsten av att de säsongsarbetslösa går upp till helårssysselsättning, det vill säga ökade skatteintäkter och minskade bidrag skulle uppgå till i storleksordningen 215 miljoner kronor per år.

6.2 Generella förändringar av arbetslöshetsförsäkringen påverkar gruppen

Under 2007–2010 har förändringar genomförts i arbetslöshetsförsäkringen med syftet att stärka incitamenten för arbete. Inga särskilda åtgärder är uttalat riktade mot säsongsarbetslösa. En förändring i arbetslöshetsförsäkringen har dock särskild betydelse för den grupp Riksrevisionen studerar. Den förändrade beräkningen av normalarbetstiden i arbetslöshetsförsäkringen innebär att

de som inte arbetar under hela året, som de säsongsarbetslösa, får lägre arbetslöshetsersättning än enligt de tidigare reglerna.

Regeringen har gett IAF och Arbetsförmedlingen i uppdrag att studera och arbeta med den generella tillämpningen av försäkringen. Arbetsförmedlingen har under 2010 arbetat med att förbättra den lokala tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen. Om kontrollen i arbetslöshetsförsäkringen generellt sett stärks kan detta få positiva konsekvenser för omställningstiden även för de säsongsarbetslösa. Deras sökaktivitet skulle exempelvis kunna öka till följd av en aktivare tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen.

6.3 Svårt att meddela föreskrift som begränsar rätten till arbetslöshetsersättning

IAF har inte meddelat någon särskild föreskrift som begränsar rätten till arbetslöshetsersättning för arbetstagare som är verksamma inom yrken där arbetslöshet årligen regelbundet återkommer. Riksrevisionens granskning visar att en anledning är att gruppen rymmer personer som är verksamma inom olika yrken och som har olika stark ställning på arbetsmarknaden. IAF:s bedömning är därför att det inte är möjligt att meddela en generell föreskrift som arbetsförmedlarna kan tillämpa i praktiken. Ett annat skäl är att gruppen inte har bedömts vara tillräckligt stor för att prioriteras i förhållande till andra delar av arbetet med arbetslöshetsförsäkringen. Riksrevisionens analys av de säsongsarbetslösa visar också på just dessa egenskaper hos gruppen. Enligt Riksrevisionens bedömning är IAF:s prioritering därför rimlig i dagsläget.

RIKSREVISIONEN
64
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

72

Skr. 2010/11:134

6.4 Arbetsförmedlingen för passiva gentemot de säsongsarbetslösa

De arbetssökandes beteende och arbetsförmedlarnas behandling av de säsongsarbetslösa skiljer sig i vissa avseenden från andra sökandegrupper. Dessa skillnader kan leda till en längre tid i arbetslöshet för personer som är säsongsarbetslösa eftersom samma krav inte ställs på sökaktivitet och färre aktiva insatser ges till gruppen.

Handlingsplanerna för de säsongsarbetslösa uppdateras mer sällan än för en genomsnittlig inskriven arbetssökande eller en arbetssökande från en inom Arbetsförmedlingen prioriterad grupp.

Drygt två tredjedelar av arbetsförmedlarna menar att det är svårt att matcha säsongsarbetslösa mot lediga arbeten. De menar också att dessa arbetssökande i betydligt lägre utsträckning söker arbete aktivt jämfört med en genomsnittlig inskriven arbetssökande eller en arbetssökande som tillhör en prioriterad grupp inom Arbetsförmedlingen.

Trots att de är svårare att matcha mot lediga arbeten och söker arbete mindre aktivt anvisas de säsongsarbetslösa till arbetsmarknadspolitiska program i lägre utsträckning än, framför allt arbetssökande som tillhör en prioriterad grupp, men även i jämförelse med en genomsnittlig inskriven arbetssökande. Det är också relativt sett mindre vanligt att förmedlarna diskuterar möjligheten att söka arbete inom ett utvidgat geografiskt eller yrkesmässigt sökområde med de säsongsarbetslösa. Detsamma gäller förekomsten av anvisningar.

Riksrevisionen har studerat Arbetsförmedlingens arbete vid ett tillfälle och kan på basis av en mätning inte dra några slutsatser angående utvecklingen av arbetet med säsongsarbetslösa över tid. IAF studerade emellertid Arbetsförmedlingens arbete under 2007 och kom fram till liknande resultat som i denna granskning. Riksrevisionens analys blir att Arbetsförmedlingen kan bli mer aktiv i sina insatser mot gruppen säsongsarbetslösa.

6.5 I spänningsfältet mellan behov av flexibilitet och krav på omställning

De säsongsarbetslösa hamnar i spänningsfältet mellan behovet av flexibilitet i anställningsformer och arbetslöshetsförsäkringens krav på omställning. Arbetslöshetsförsäkringen gör det tillsammans med arbetsrättslagstiftningen möjligt för arbetsgivare att anställa personer under perioder då de har mycket arbete, som de sedan kan säga upp och ändå ha tillgång till arbetskraft när behovet ökar igen. Denna flexibilitet för företagen är inte i sig ett problem.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
65
RIKSREVISIONEN

73

Skr. 2010/11:134

Problem uppstår om de personer som anställs för säsongsarbete under lång tid varvar anställning under en del av året med arbetslöshetsersättning istället för att söka sig till ett annat yrke eller till en annan arbetsort så att de kan få anställning åtminstone under en större del av året. Försäkringen utgör i dessa fall en del av de här personernas årsinkomst och fungerar i praktiken som en yrkesförsäkring.

6.6 Rekommendationer

De relativt nyligen införda ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen och myndigheternas arbete hittills kan leda till att gruppen säsongsarbetslösa på sikt kommer att minska. Regeringen har också ställt krav på myndigheternas arbete som innebär att även gruppen säsongsarbetslösa bör uppmärksammas mer av Arbetsförmedlingen. Riksrevisionen anser därmed att Arbetsförmedlingen kan bli mer aktiv gentemot gruppen säsongsarbetslösa. Särskilt som det finns potentiella samhällsekonomiska och statsfinansiella vinster att göra om de säsongsarbetslösa går upp till

helårssysselsättning. Därför riktar Riksrevisionen följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen:

• Ge säsongsarbetslösa likvärdig tillgång till Arbetsförmedlingens tjänster.

Arbetsförmedlingen ska enligt sin instruktion anpassa sin service till individens förutsättningar. För att främja en långsiktig omställning bland säsongsarbetslösa bör Arbetsförmedlingen ge dessa individer likvärdig tillgång till Arbetsförmedlingens tjänster i form av arbetsmarknadspolitiska program som övriga arbetssökande.

• Arbeta mer inriktat för att få de säsongsarbetslösa att aktivt söka arbete. För att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen i praktiken fungerar som en omställningsförsäkring bör krav ställas på denna sökandegrupp att de på längre sikt löser sina arbetslöshetsproblem. Arbetsförmedlingen bör därför i högre utsträckning arbeta för att de säsongsarbetslösa söker arbete aktivt under den tid de har arbetslöshetsersättning.

RIKSREVISIONEN
66
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

74

Skr. 2010/11:134

Referenser

Lagar och andra rättskällor

Lagen (1980:80) om anställningsskydd

Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Förordningen(2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter (AMSFS 2004:11) om individuella handlingsplaner

Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2004:3) om tillämpningen av 11 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gällande lämpligt arbete

RÅ 2003 ref 101

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
67
RIKSREVISIONEN

75

Skr. 2010/11:134

Riksdagstryck

Betänkande 2000/01:AU5

Betänkande 2000/01:AU7

Betänkande 2006/07:AU4

Betänkande 2006/07:AU4y

Betänkande 2006/07:AU13

Betänkande 2006/07:AU14

Betänkande 2007/08:AU6

Betänkande 2008/09:AU10

Proposition 1999/2000:139, En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring

Proposition 2001/02:151, Tillsynen över arbetslöshetslöshetsförsäkringen

Proposition 2006/07:15, En arbetslöshetsförsäkring för arbete

Proposition 2006/07:89, Ytterligare reformer inom arbetslöshetsförsäkringen, m.m.

Proposition 2006/07:111, Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m.m.

Proposition 2007/08:1

Proposition 2007/08:1, utgiftsområde 13

Proposition 2007/08:118, En effektivare arbetslöshetsförsäkring

Proposition 2008/09:1

Proposition 2008/09:127, Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen, m.m.

Proposition 2009/10 utgiftsområde 14

Proposition 2010/11:1 utgiftsområde 14

Riksdagsskrivelse 2000/01:102

Riksdagsskrivelse 2000/01:243

Riksdagsskrivelse 2006/07:86

Riksdagsskrivelse 2006/07:179–180

Riksdagsskrivelse 2006/07:185

Riksdagsskrivelse 2007/08:214

Riksdagsskrivelse 2008/09:250

RIKSREVISIONEN
68
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

76

Skr. 2010/11:134

Övriga källor

Arbetsförmedlingen (2008:a), Arbetsförmedlingens redovisning med anledning av IAF:s granskningsrapport 2008-06-24 rörande ”Arbetslöshetsersättning vid återkommande säsongsarbetslöshet” (dnr 2006/1800), dnr 5.6 2008/125392, 2008-09-19

Arbetsförmedlingen (2008b), Återrapportering om verksamheten enligt regleringsbrev 2008 , 2008-11-14

Arbetsförmedlingen (2009), Arbetsmarknadsrapport 2009:2 , 2009-11-18

Arbetsförmedlingen (2010a), Ekonomiskt stöd när du söker jobb – allt du behöver veta om arbetslöshetsförsäkringen , Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen (2010b), Definitioner styrkortsmått 2010, version 1.4 , 2010-02-11

Arbetsförmedlingen (2010c), Arbetsförmedlingens verksamhetsplan 2010 , 2010-02-15

Arbetsförmedlingen (2010d), Riktlinjer för verksamheten 2010 , 2010-03-01

Arbetsförmedlingen (2010e), Uppdrag – tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen , PM 2010-04-06

Arbetsförmedlingen (2010f), Arbetsmarknadsrapport 2010 , 2010-05-20

Arbetsförmedlingen (2010g), Återrapportering – fördjupade analyser , 2010-08-02

Arbetsmarknadsdepartementet (2010), Svar på formell underrättelse angående Sveriges införlivande av rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknad av EFS, UNICE och CEEP (KOM:s ref SG-Greffe (2010)D/3836, ärendenummer 2007/4835), dnr A2010/940/ ARM, 2010-06-21

Arbetsmarknadsstyrelsen (2004), Uppdrag i fråga om rätt till arbetslöshetsersättning vid säsongsarbetslöshet , dnr 03-8016-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007), Återrapportering om förhindrande av felaktiga utbetalningar och förbättring av regeltillämpningen (a.) enligt regleringsbrevet för 2007 , dnr 06-3379-00, 2007-10-10

Forslund A & J Vikström, Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt , bilaga 1 till LU2011, SOU 2010:88

Holmlund (1999), Arbetslöshetsförsäkringens effekter , IFAU Stencilserie 1999:3

IAF (2007), Säsongsarbetslöshet. Omfattning och kostnader – en förstudie,

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, rapport 2007:2

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
69
RIKSREVISIONEN

77

Skr. 2010/11:134

IAF (2008a), Underrättelse till arbetslöshetskassan , Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, rapport 2008:1

IAF (2008b), Aktivt arbetssökande , Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, rapport 2008:3

IAF (2008c), Arbetslöshetsersättning vid återkommande säsongsarbetslöshet ,

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, rapport 2008:5

IAF (2008d), Hur IAF genom sin tillsyn verkat för att Arbetsförmedlingen tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på ett korrekt och likformigt sätt , Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, dnr 2008/874 MO, 2008-12-05

IAF (2009a), Synpunkter på Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 2009:2 , Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, dnr 2009/600, 2009/867, 2009-12-02

IAF (2009b), Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning. En redovisning till regeringen i samverkan mellan Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,

rapport 2009:7

IAF (2009c), Regeringsuppdrag att analysera och redogöra för hur kontrollen över arbetslöshetsförsäkringen fungerar, dnr 2008/1827 MO, 2009-01-09

IAF (2009d), Mörkertal för underrättelser till arbetslöshetskassan 2007 ,

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, rapport 2009:2

IAF (2010a), IAF:s årsredovisning 2009 , Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, 2010-02-18

IAF (2010b), Synpunkter gällande Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2010 , Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, rapport 2010:9

IAF (2010c), Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, mörkertalsstudie m.m., Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, rapport 2010:20

IAF(2010d), Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer – en regeringsrapport den 15 oktober 2010 , Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, rapport 2010:23

Lundin (2000), Tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringens regelverk vid arbetsförmedlingarna , IFAU, stencilserie 2000:1

Näringsdepartementet (2003), N2003/5655/A, 2003-08-14

RIKSREVISIONEN
70
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

78

Skr. 2010/11:134

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och anslag inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Arbetsförmedlingen och anslag inom utgiftsområde 13 Arbetsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Arbetsförmedlingen och anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Arbetsförmedlingen

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Riksrevisionen (2004), Arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen , Riksrevisionen 2004:3

Riksrevisionen (2005), Arbetslöshetsförsäkringen – kontroll och effektivitet,

Riksrevisionen 2005:3

Riksrevisionen (2009), Omställningskraven i arbetslöshetsförsäkringen,

Riksrevisionen 2009:13

Riksrevisionen (2010a), Styrning inom arbetsmarknadspolitiken – mål styrkort och modeller för resursfördelning , Riksrevisionen 2010:1

Riksrevisionen (2010b), Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter,

Riksrevisionen 2010:6

SOU (1996:150), En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring , slutbetänkande, Utredningen om ersättning vid arbetslöshet och omställning, ARBOM

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
71
RIKSREVISIONEN

79

Skr. 2010/11:134

Arbetsförmedlingens intranät Vis

Arbetsförmedlingens organisation – en översikt, senast uppdaterat 2010-09-08

Arbetsförmedlingen rådgivning, senast uppdaterat 2010-09-01

Enheten Arbetslöshetsförsäkring, senast uppdaterat 2010-03-04

Enheten Tjänster och metoder, senast uppdaterat 2010-03-04

Handläggarstöd för handlingsplan, senast uppdaterat 2010-06-09

Inskrivning/introduktion, metodbeskrivning, senast uppdaterat 2010-05-21

Inskrivning/introduktion, aktivitetsbeskrivning, senast uppdaterat 2010-05-21

Inskrivning/introduktion, kvalitetskriterier, senast uppdaterat 2009-04-28

Fastställ tjänst, metodbeskrivning, senast uppdaterat 2010-03-01

Fastställ tjänst, aktivitetsbeskrivning, senast uppdaterat 2009-09-03

Fastställ tjänst, kvalitetskriterier, senast uppdaterat 2009-04-28

Följa upp söka arbete, metodbeskrivning, senast uppdaterat 2010-08-16

Följa upp söka arbete, aktivitetsbeskrivning, senast uppdaterat 2010-08-16

Följa upp söka arbete, kvalitetskriterier, senast uppdaterat 2010-06-17

Anvisa till ledig plats, metodbeskrivning, senast uppdaterat 2008-12-03

Anvisa till ledig plats, aktivitetsbeskrivning, senast uppdaterat 2009-10-06

Anvisa till ledig plats, kvalitetskriterier, senast uppdaterat 2009-04-28

Nationella branschråd, senast uppdaterat 2009-11-06

Regionala branschråd, senast uppdaterat 2010-07-02

Resurspersonens uppdrag, senast uppdaterat 2010-10-04

Stöd till resurspersonen, senast uppdaterat 2010-10-04

Stödmaterial vid kvalitetsuppföljningen av arbetslöshetsförsäkringen, senast uppdaterat 2010-07-01

RIKSREVISIONEN
72
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

80

Skr. 2010/11:134

Intervjuer

Arbetsmarknadsdepartementet 2010-08-31, intervju med representanter för

Arbetsmarknadsdepartementet

IAF 2010-08-27, intervju med representanter för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-08-16, intervju med representanter för

Enheten arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-09-21, intervju med representant för

Enheten tjänster och metoder

Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-10-12, e-postkontakt

Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-10-06 och 2010-10-22, telefonsamtal och e-post-kontakt med representant för Ledningsstaben

Arbetsförmedlare Örebro län, 2010-05-24

Arbetsförmedlare Värmlands län, 2010-05-26

Arbetsförmedlare Dalarnas län, 2010-06-02

Arbetsförmedlare Gävleborgs län, 2010-06-14

Arbetsförmedlare Jämtlands län, 2010-06-21

Arbetsförmedlare, Blekinge län, 2010-06-22

Internetsidor

EU-kommissionens hemsida, http://ec.europa.eu/community_law/infringements/infringements_ sv.htm, hämtat 2010-10-20

Regeringens hemsida,

http://www.regeringen.se/sb/d/11519, hämtat 2010-09-17

IAF:s hemsida, http://www.iaf.se/Om-IAF, hämtat 2010-10-27

IAF:s hemsida,

http://www.iaf.se/Global/statistik/erstagare/ErstagareHelariket2009.pdf

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
73
RIKSREVISIONEN

81

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
74
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

82

Skr. 2010/11:134

Bilaga A Riksrevisionens undersökning

Dokumentstudier och intervjuer

För att besvara den första revisionsfrågan om regeringen har utformat och styrt arbetslöshetsförsäkringen så att den fungerar som en omställningsförsäkring för säsongsarbetslösa har vi studerat dokument såsom förordningar, propositioner och regleringsbrev. Även uppdrag till och återrapporteringar från Arbetsförmedlingen och IAF har studerats. Vi har också intervjuat representanter för Arbetsmarknadsdepartementet.

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. För att besvara den andra revisionsfrågan har därför representanter för Arbetsförmedlingens huvudkontor intervjuats. Arbetsförmedlingens skriftliga dokumentation

och handläggarstöd har också studerats. Arbetsförmedlare som arbetar på arbetsförmedlingskontor som täcker kommuner där andelen säsongsarbetslösa var relativt hög under 2004–2008 har intervjuats. Representanter för kontoren samlades och intervjuades i grupp. Sex län besöktes: Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Värmland och Örebro.

IAF har ansvar för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen. Vi har intervjuat företrädare för IAF. De intervjuade personerna arbetar med uppföljning, granskning och juridiska frågor. I övrigt har dokument studerats som beskriver myndighetens tillsynsarbete samt relevanta granskningsrapporter.

Analys av registerdata

För att kunna svara på den tredje revisionsfrågan har Riksrevisionen kartlagt omfattningen av säsongsarbetslöshet mellan 2006 och 2008 och beräknat den samhällsekonomiska och den offentligfinansiella bruttokostnaden för denna sorts arbetslöshet. För att kunna göra analyserna har data beställts från IAF och Arbetsförmedlingen över personer som har registrerats hos Arbetsförmedlingen och som är återkommande säsongsarbetslösa enligt den

definition som Riksrevisionen har utarbetat. Dessa data har kompletterats med registerbaserade inkomstuppgifter från SCB. För att det skulle vara möjligt

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
75
RIKSREVISIONEN

83

Skr. 2010/11:134

att beräkna kostnaden tog SCB också fram en kontrollgrupp av individer. Individerna skulle vara så lika de säsongsarbetslösa som möjligt men med den skillnaden att de skulle ha arbetat heltid hela året. Detta för att kunna jämföra de säsongsarbetslösas faktiska årsinkomst med den årsinkomst de skulle ha fått under antagandet att de hade arbetat heltid under hela året.

För en närmare beskrivning av Riksrevisionens två enkätstudier se bilagorna

D och G nedan.

RIKSREVISIONEN
76
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

84

Skr. 2010/11:134

Bilaga B Viktiga ändringar i arbetslöshetsförsäkringen 2007–2010

Under senare år har flera förändringar genomförts inom arbetslöshetsförsäkringen. De av riksdagen beslutade förändringarna innebar i huvudsak att villkoren för rätt till ersättning skärptes. Regeringens syfte

har varit att förstärka försäkringens roll som omställningsförsäkring och öka individens drivkraft att bryta arbetslösheten (proposition 2006/07:15, betänkande 2006/07:AU4, riksdagsskrivelse 2006/07:86, proposition

2006/07:89, betänkande 2006:07:AU13, riksdagsskrivelse 2006/07: 179-18). Två av förändringarna har särskild betydelse för personer som är säsongsarbetslösa.

Den första förändringen av betydelse är ändringen av ramtiden för beräkning av normalarbetstid. Eftersom den nu beräknas för en period av tolv månader istället för som tidigare sex påverkar förändringen personer som inte arbetar under hela året. För att få hel dagpenning måste en arbetssökande ha arbetat heltid under den ramtid som arbetslöshetsersättningen beräknas på. 84 Om den arbetssökande inte har arbetat heltid hela tiden minskas ersättningsbeloppet proportionerligt 85 (proposition 2006/07:89, betänkande 2006:07:AU13, riksdagsskrivelse 2006/07: 179-180). I tabell B1 nedan beskrivs ett exempel på konsekvenserna av regelförändringen.

84 15a och 23b §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

85 3–4 §§ förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
77
RIKSREVISIONEN

85

Skr. 2010/11:134

Tabell B1. Exempel på konsekvensen av det förändrade sättet att beräkna normalarbetstid i arbetslöshetsförsäkringen.

Person som tjänat
Ersättning
Ersättning enligt nuvarande
Ersättning enligt

18 000 kr/mån
enligt tidigare
beräkning av normalarbets-
nuvarande beräkning

och arbetat heltid
beräkning
tid, personer som tidigare
av normalarbetstid,

6 månader
av normal-
haft ersättning från arbets-
nytillträdande på

arbetstid
löshetskassan
arbetsmarknaden

Normalarbetstid
40 timmar
20 timmar
20 timmar

per vecka

Dagsförtjänst
818 kr
409 kr
409 kr

Dagpenning
655 kr
532 kr**
328 kr

(80 %)*

Bruttoersättning/
14 410 kr
11 704 kr**
7 216 kr

månad

Källa: Arbetsförmedlingen. *Efter dag 200 i en ersättningsperiod är ersättningsgraden 70 % **De arbetssökande som under ersättningsperioden åter uppfyllt ett arbetsvillkor kan, om detta är mer fördelaktigt, få en dagpenning motsvarande 65 % av dagsförtjänsten under den tidigare ersättningsperioden. Denna bestämmelse får tillämpas för högst två ersättningsperioder som följer direkt efter varandra (27a § lagen (1997:238 om arbetslöshetsförsäkring).

Under 2008 infördes en arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar in till staten. Den motsvarar 33 procent av den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättning som arbetslöshetskassan har betalat ut under en månad. Kopplingen mellan arbetslösheten i en bransch och storleken på avgiften till arbetslöshetskassan blev tydligare genom arbetslöshetsavgiften. Syftet med arbetslöshetsavgiften var att ytterligare stärka drivkrafterna

för en ansvarsfull löneutveckling som inte leder till arbetslöshet samt att öka arbetslöshetskassornas incitament att undvika felaktiga utbetalningar (proposition 2007/08:118, betänkande 2007/08:AU6, riksdagsskrivelse 2007/08:214). Det gör att förändringen kan ha betydelse för förekomsten av säsongsarbetslöshet.

En ökad koppling mellan den egna försäkringsavgiften och arbetslösheten i branschen kan på sikt leda till att arbetsutbudet minskar i branscher med mycket hög arbetslöshet. Kopplingen kan också minska risken för

anställningskontrakt mellan företag och individer där arbetslöshetsersättningen utgör en del av den sammantagna inkomsten. Exempel på var det kan förekomma är i samband med att personer anställs för en viss tid, har en årstidsbunden anställning eller är anställda på deltid. Det kan även leda till att arbetslöshetskassorna har ett större intresse av att arbetslösa medlemmar ska söka arbete aktivt och/eller få mer aktivt stöd från Arbetsförmedlingen. För att detta ska spela roll för säsongsarbetslösa krävs dock att de är koncentrerade

till någon eller några arbetslöshetskassor. Om denna grupp arbetslösa är av

RIKSREVISIONEN
78
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

86

Skr. 2010/11:134

liten omfattning eller om de är medlemmar i många olika kassor är denna förändring av begränsad betydelse. 86

I tabell B2 ges en bild av hur de säsongsarbetslösa fördelar sig över arbetslöshetskassor.

Tabell B2. De säsongsarbetslösas fördelning över arbetslöshetskassor.

Arbetslöshetskassa
Andel av de säsongsarbetslösa

(antal personer)

Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa
32,5 % (974)

Arbetslöshetskassan för service och kommunikation
19 % (566)

(SEKO)

Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa
10 % (297)

GS Arbetslöshetskassa
7,5 % (230)

IF Metalls arbetslöshetskassa
7,5 % (228)

Unionens arbetslöshetskassa
4,5 % (134)

Arbetslöshetskassan Alfa
3 % (88)

Övriga arbetslöshetskassor
16,5 % (495)

Totalt antal
3 012

86 I bilaga B finns en beskrivning av de säsongsarbetslösas fördelning över arbetslöshetskassor.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
79
RIKSREVISIONEN

87

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
80
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

88

Skr. 2010/11:134

Bilaga C Europeiska kommissionens formella underrättelse och regeringens svar

Europeiska kommissionen överlämnade i mars 2010 en formell underrättelse angående Sveriges införlivande av EU:s så kallade visstidsdirektiv. 87 Detta

är det första steget i det formella förfarande som kommissionen inleder när den anser att ett medlemsland gjort en överträdelse av EU-rätten

(kommissionens hemsida, hämtat 2010-10-20, regeringens hemsida, hämtat 2010-09-17). 88 Kommissionen anser, för det första, att det saknas en tydlig övre tidsgräns för flera på varandra följande visstidsanställningar i form av allmän visstidsanställning och vikariat. För det andra, anser man att det helt saknas åtgärder för att förhindra missbruk av visstidsanställningar för säsongsarbete och för arbetstagare som fyllt 67 år. Detta innebär, bedömer kommissionen, att kravet på att förhindra missbruk av på varandra följande visstidsanställningar 89 som ställs upp i direktivet inte har uppfyllts.

Den svenska regeringen godtar sammanfattningsvis inte kommissionens uppfattning. Regeringen menar att lagen (1982:80) om anställningsskydd innehåller flera olika medel mot missbruk och att regelsystemet sammantaget utgör ett tillräckligt effektivt hinder mot missbruk. Visstidsdirektivets krav är därmed uppfyllt enligt regeringen.

Kommissionen hävdar att den svenska lagstiftningen inte uppfyller kravet bland annat därför att det inte finns något undantag från åtgärderna för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar för personer som anställs för säsongsarbete. Den svenska regeringen menar dock att det enligt svensk lagstiftning alltid krävs ett objektivt skäl för en tidsbegränsad anställning. I fallet med säsongsanställning är det objektiva skälet att det arbete som avses med avtalet bara kan utföras under en viss del

87 Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP.

88 I regel föregås ett så kallat överträdelseförfarande av ett informellt förfarande då kommissionen för diskussioner med ministrar och myndigheter i medlemsstaten.

89 Enligt klausul 5 i bilagan till visstidsdirektivet.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
81
RIKSREVISIONEN

89

Skr. 2010/11:134

av året på grund av naturens växlingar eller andra jämförbara orsaker. Det krävs också att detta objektiva skäl föreligger varje gång någon anställs för säsong. Det vill säga inte endast första gången någon får en säsongsanställning utan även vid alla eventuella efterföljande säsongsanställningar. Tillsammans med övriga regler i lagen om anställningsskydd utgör kravet på objektiv

grund för säsongsanställning minst lika effektiva åtgärder för att förhindra missbruk av säsongsanställningar som de som anges i EU-direktivet (Arbetsmarknadsdepartementet 2010).

Om Europeiska kommissionen inte accepterar den svenska regeringens svar kan den gå vidare och i yttersta fall inleda ett rättsligt förfarande mot Sverige (kommissionens hemsida, hämtat 2010-10-20, regeringens hemsida, hämtat 2010-09-17). 90

90 Det andra steget i det formella överträdelseförfarandet är att kommissionen tillställer medlemsstatens regering ett så kallat motiverat yttrande. Det tredje steget är att kommissionen väcker talan om fördragsbrott vid EU-domstolen.

RIKSREVISIONEN
82
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

90

Skr. 2010/11:134

Bilaga D Riksrevisionens enkät till arbetsgivare med återkommande anställningar för en del av året eller säsongsarbete

Tabell D1. Har ni personer anställda/anställt personer för säsongsarbete inom ert företag/arbetsställe/församling/samfällighet/stift under de senaste 12 månaderna?

Andel
Antal

Ja
33,6 %
563

Nej
66,5 %
1141

Totalt
100 %
1704

Tabell D2. Hur många av dem som är anställda/ni har anställt är anställda för säsongsarbete?

Antal svarande
Medelvärde
Standardavvikelse
Min
Max

529
20,0
70,2
0
1342

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
83
RIKSREVISIONEN

91

Skr. 2010/11:134

Tabell D3. Hur många av dem som ni anställt under de senaste 12 månaderna/idag har anställda kommer under anställningstiden arbeta så många timmar att det i timmar räknat motsvarar helårsarbete?

Procent
Antal

0 %
41,5 %
241

1-19 %
24,6 %
121

20-39 %
8,7 %
44

40-59 %
6,4 %
38

60-79 %
3,3 %
19

80- %
5,9 %
32

Vet inte
9,4 %
56

Totalt
100 %
551

Tabell D4. Är det samma personer som återkommer som anställda för säsongsarbete från år till år?

Andel
Antal

Ja, alla
10,9 %
77

Ja, vissa
71,9 %
388

Nej, inte alls
15,1 %
79

Vet inte
2,1 %
12

Totalt
100 %
556

RIKSREVISIONEN
84
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

92

Skr. 2010/11:134

Tabell D5. Vad bedömer ni är den vanligaste ekonomiska försörjningen bland de anställda/de ni anställt för säsongsarbete under den tid det inte finns några arbetsuppgifter på ert arbetsställe?

Andel
Antal

Permitteringslön från arbetsgivare
0,0 %
0

Lön enl. helårsavtal
3,0 %
15

Lön från anställning inom annan kommunal
0,6 %
6

verksamhet*

Lön från anställning inom annan landstings
0,1 %
1

verksamhet**

Lön från anställning hoa annan arbetsgivare
12,2 %
54

Arbetslöshetsersättning från a-kassa
36,2 %
224

Annan ersättning
26,2 %
126

Vet inte
21,7 %
122

Totalt
100 %
548

*Svarsalternativet fanns endast för de svarade inom kommunal sektor. **Svarsalternativet fanns endast för de svarande inom landsting.

Tabell D6. Bedrivs det verksamhet på arbetsstället hela eller delar av året?

Andel
Antal

Hela året
80,4 %
360

Delar av året
19,6 %
86

Totalt
100 %
446

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
85
RIKSREVISIONEN

93

Skr. 2010/11:134

Tabell D7. Hur viktigt är det för er verksamhet att det finns möjlighet att anställa personal för säsongsarbete?

Andel
Antal

Mycket viktigt
74,6 %
415

Ganska viktigt
17,2 %
97

Mindre viktigt
6,0 %
31

Inte alls viktigt
1,9 %
10

Vet inte
0,3 %
3

Totalt
100 %
556

Tabell D8. Vilken är er främsta rekryteringskanal då ni ska rekrytera ny personal för säsongsarbete?

Andel
Antal

Egna kontakter
60,6 %
318

Arbetsförmedlingens platsbank (Internet)
10,2 %
66

Arbetsförmedlingens rekryteringstjänster (ej Internet)
3,9 %
20

Privata rekryteringsföretag
1,9 %
8

Privata rekryteringssajter
1,3 %
6

Annons I dags- eller fackpress
6,6 %
50

Övrigt
12,4 %
68

Vet inte
3,0 %
17

Totalt
100 %
553

RIKSREVISIONEN
86
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

94

Skr. 2010/11:134

Tabell D9. Hur lätt eller svårt är det att hitta personal som har lämplig utbildning?

Andel
Antal

Mycket lätt
7,7 %
45

Ganska lätt
49,1 %
271

Ganska svårt
28,3 %
150

Mycket svårt
9,6 %
50

Ingen uppfattning
5,2 %
27

Total
100 %
543

Tabell D10. Hur lätt eller svårt är det att hitta personal som har lämplig erfarenhet?

Andel
Antal

Mycket lätt
5,8 %
33

Ganska lätt
47,1 %
265

Ganska svårt
29,6 %
159

Mycket svårt
12,2 %
53

Ingen uppfattning
5,3 %
26

Totalt
100 %
536

Tabell D11. Hur lätt eller svårt är det att hitta personal som är beredd att ta en anställning fastän den endast varar en del av året?

Andel
Antal

Mycket lätt
18,8 %
104

Ganska lätt
54,1 %
303

Ganska svårt
14,5 %
72

Mycket svårt
5,4 %
25

Ingen uppfattning
7,3 %
36

Totalt
100 %
540

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
87
RIKSREVISIONEN

95

Skr. 2010/11:134

Tabell D12. När säsongsarbete upphör händer det då att ni kommer överens om en återanställning för en framtida säsong?

Andel
Antal

Ofta
21,4 %
133

Ibland
46,1 %
241

Sällan
14,9 %
79

Aldrig
12,4 %
69

Vet inte
5,2 %
31

Totalt
100 %
553

Tabell D13. Efter hur lång tid återanställs personerna i regel?

Andel
Antal

Inom 1 månad
4,3 %
18

Efter 1-3 månader
16,8 %
70

Efter 4-6 månader
33,2 %
162

Efter 7-12 månader
26,9 %
117

Efter 12 månader
2,2 %
11

Vet inte
16,7 %
67

Totalt
100 %
445

Tabell D14. Kommer ni att erbjuda/har ni erbjudit anställning hela året till dem som idag är anställda för säsongsarbete?

Andel
Antal

Ja, alla
0,4 %
2

Ja, visa
30,8 %
149

Nej, inte alls
68,6 %
386

Vet inte
0,3 %
3

Totalt
100 %
540

RIKSREVISIONEN
88
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

96

Skr. 2010/11:134

Tabell D15. Hur stor andel av de som önskade anställning hela året hade ni möjlighet att erbjuda sådan?

Percent
Antal

1-19 %
58,0 %
94

20-39 %
11,6 %
18

40-59 %
5,9 %
8

60-79 %
2,6 %
4

80-99 %
4,0 %
5

Vet inte
17,9 %
31

Totalt
100 %
160

Tabell D16. Vilken är orsaken till att ni inte kommer kunna erbjuda anställning hela året till alla som idag är anställda/har varit anställda under de senaste 12 månaderna för säsongsanställning? Det är svårt att erbjuda helårs- eller tillsvidare anställning p.g.a. verksamhetens art.

Andel
Antal

Instämmer helt
71,9 %
377

Instämmer till stor del
12,5 %
58

Instämmer till viss del
5,6 %
27

Instämmer inte alls
4,9 %
21

Ingen uppfattning
5,0 %
22

Totalt
100 %
505

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
89
RIKSREVISIONEN

97

Skr. 2010/11:134

Tabell D17. Vilken är orsaken till att ni inte kommer kunna erbjuda anställning hela året till alla som idag är anställda/har varit anställda under de senaste 12 månaderna för säsongsanställning? Det är svårt att hitta personal som vill arbeta hela året eller tillsvidare.

Andel
Antal

Instämmer helt
1,4 %
5

Instämmer till stor del
2,8 %
10

Instämmer till viss del
10,3 %
36

Instämmer inte alls
67,2 %
293

Ingen uppfattning
18,2 %
73

Totalt
100 %
417

Notera: Under 2007-2008 genomfördes en rad förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat så att en arbetssökandes arbetslöshetsersättning grundas på hans

eller hennes förvärvsinkomster under de 12 månaderna istället för som tidigare de senaste 6 månaderna.

Tabell D18. Känner du till att det gjorts en sådan förändring i arbetslöshetsförsäkringen?

Andel
Antal

Ja
67,0 %
374

Nej
33,0 %
175

Totalt
100 %
549

Tabell D19. Har den här förändringen i arbetslöshetsförsäkringen påverkat ert förhållningsätt till att anställa personal för säsongsarbete?

Andel
Antal

Ja
6,0 %
30

Nej
78,7 %
297

Vet inte
15,3 %
50

Totalt
100,0 %
377

RIKSREVISIONEN
90
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

98

Skr. 2010/11:134

Tabell D20. Bedömer du att antalet säsongsanställda på företaget/arbetsstället/ församling/samfällighet/stift kommer att förändras i framtiden?

Andel
Antal

Ja, det kommer att öka
10,9 %
48

Ja, det kommer att minska
11,3 %
69

Nej, oförändrat
52,8 %
305

Vet inte
25,0 %
128

Totalt
100 %
550

Urval och bortfall

Populationen har hämtats från IAF, åren 2004–2009, kompletterat med uppgifter ur SCB:s så kallade LISA-databas (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) samt från det så kallade Jobbregistret för åren 2004-2008. Aktuella adresser hämtas från SCB:s företagsregister.

Tabell D21. Urval

Stratum
Objektsnivå
Nettoram
Urval Antal
Blankettyp

Antal (storan)
(lillan)
(bltyp) 1)

Jord-, skogs- och byggföretag
Företag
11
11
f

Övrigt näringsliv
Arbetsställe
5 015
1 764
a

Kommuner (sektor=13)
Arbetsställe
1 369
1 000
k

Landsting (sektor=14)
Arbetsställe
115
115
l

Församlingar,
Företag
110
110
s

samfälligheter, stift

Totalt

3 000

Notera: Frågetexten i enkäten är anpassad till resp. organisationskategori. Blankettyp anger vilken version av enkät som resp. organisationskategori har fått, dvs. f = företag,

a = arbetsställen inom privata näringslivet, k = arbetsställen inom kommunal verksamhet, l = arbetsställen inom landstingsverksamhet och s = församlingar, samfälligheter och stift.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
91
RIKSREVISIONEN

99

Skr. 2010/11:134

Datainflöde

Tabell D22. Beskrivning av utsända missiv, påminnelser och inkomna enkäter.

Antal utsända
Antal inkomna
Procent inkomna

Första utsändningen
3 000
-

-

Första påminnelsen
2 169
831

27,7%

Andra påminnelsen
1 715
1 285
42,8%

Avslut
-
1 704
56,8%

Tabell D23. Beskrivning av inflödet.

Bltyp
Urval
Inflöde
Procent inflöde

Jord-, skogs- och byggföretag
f
11
6
55%

Övrigt näringsliv
a
1 764
917
52%

Kommuner
k
1 000
612
61%

Landsting
l
115
68
59%

Församlingar, samfälligheter, stift
s
110
101
92%

Totalt

3 000
1 704
57%

Bortfall

Av 3 000 enheter lämnade 1 704 enheter svar via webben. Bortfallet blev 1 280

– 43 procent. Ett begränsat antal uppgiftslämnare (åtta enheter) hörde av sig via telefon och meddelade att de inte hade för avsikt att besvara enkäten. Endast fyra postreturer som inte kunde åtgärdas återfanns i undersökningen.

RIKSREVISIONEN
92
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

100

Skr. 2010/11:134

Övertäckning

Antal nerlagda eller sålda enheter som kom till vår kännedom var 16.

Tabell D24. Bortfall och övertäckning, antal (procent).

f
a
k
l
s

Bortfall totalt
5 (45%)
837 (47%)
382 (38%)
47 (41%)
9 (8%)

ej avhörda
5
826
381
47
9

vägrare
0
7
1
0
0

postreturer
0
4
0
0
0

Övertäckning
0
10
6
0
0

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
93
RIKSREVISIONEN

101

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
94
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

102

Skr. 2010/11:134

Bilaga E Kortfattad beskrivning av

Arbetsförmedlingen och IAF

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen ansvarar enligt sin instruktion för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Myndighetens ska på tre sätt verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. För det första ska Arbetsförmedlingen effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. För det andra ska myndigheten prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. För det tredje ska Arbetsförmedlingen bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.

När Arbetsförmedlingen utformar sin verksamhet ska myndigheten ta hänsyn till åtta faktorer. Till exempel ska verksamheten anpassas till skilda förutsättningar och behov i olika delar av landet och efter den enskildes förutsättningar. Arbetsförmedlingens verksamhet ska också leda till

ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet bland de arbetssökande. 91 En av Arbetsförmedlingens nyckeluppgifter är att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring (Förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet 2010-08-31).

Arbetsförmedlingens organisation

Sedan januari 2008 är Arbetsförmedlingen en sammanhållen myndighet (proposition 2006/07:89, betänkande 2006:07:AU13, riksdagsskrivelse 2006/07: 179-180). På central nivå finns tolv avdelningar som har till huvuduppgift

att stödja den operativa förmedlingsverksamheten. Avdelningarna har olika sakansvar och består av flera enheter. Särskilt viktig när det gäller arbetet med

91 Arbetsförmedlingens verksamhet ska även utformas så att 1) den bedrivs på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt; 2) arbetssökande och arbetsgivare har tillgång till en likvärdig service i hela landet; 3) den inte bidrar till att arbetstillfällen trängs undan, såvida det inte anses arbetsmarknadspolitiskt motiverat; 4) den inte snedvrider konkurrensförutsättningarna på arbetsmarknaden; samt 5) den ökar mångfalden och motverkar diskrimineringen i arbetslivet.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
95
RIKSREVISIONEN

103

Skr. 2010/11:134

tillämpningen av regelverket i arbetslöshetsförsäkringen är Avdelningen för förmedlingsutveckling där bland annat Enheten arbetslöshetsförsäkringen 92 och Enheten tjänster och metoder 93 ingår.

Förutom avdelningar på central nivå finns en så kallad marknadsorganisation där de enskilda arbetsförmedlingskontoren ingår. Avdelningarna fungerar stödjande och styrande i förhållande till marknadsorganisationen. Sedan januari 2010 finns inom Arbetsförmedlingen tio marknadsområden

som leds av en marknadschef. 94 Varje marknadsområde är uppdelat i arbetsmarknadsområden som leds av en arbetsförmedlingschef med arbetsmarknadsområdesansvar. I de totalt 69 arbetsmarknadsområdena ingår de 320 arbetsförmedlingskontoren som leds av en arbetsförmedlingschef. Arbetsförmedlingschefen är ansvarig för verksamheten på det lokala arbetsförmedlingskontoret (Arbetsförmedlingens intranät Vis, Arbetsförmedlingens organisation – en översikt). 95

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

IAF utövar sedan 2004 tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen (IAF 2010a). 96 Det innebär tillsyn över arbetslöshetskassorna och över hur Arbetsförmedlingen handlägger ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen. När myndigheten bildades uttalade riksdagens arbetsmarknadsutskott att det är viktigt att alla försäkrade, inte bara de som aktivt uppbär ersättning, uppfattar att reglerna i arbetslöshetsförsäkringen tillämpas på enhetligt sätt och att försäkringen inte missbrukas. Utskottet sade att det var en grundläggande förutsättning för att kunna behålla den solidariska finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen och de förhållandevis generösa ersättningsvillkoren. En ny tillsynsmyndighet, menade utskottet, skulle kunna leda till ökad rättssäkerhet och därigenom stärka arbetslöshetsförsäkringens legitimitet (proposition 2001/02:151, betänkande 2002/02:AU7, riksdagsskrivelse 2001/02.243).

92 Enheten inrättades i samband med att myndigheten Arbetsförmedlingen bildades 2008. Den bevakar och verkar för att regelverket för arbetslöshetsförsäkringen tillämpas korrekt och enhetligt inom myndigheten. Enheten ska samverka med de lokala arbetsförmedlingarna och ansvarar

till exempel för nätverket av resurspersoner (Arbetsförmedlingen 2008b, Arbetsförmedlingens intranät Vis, Enheten Arbetslöshetsförsäkring).

93 Enheten Tjänster och metoder har det nationella ansvaret för tjänster och metoder, branscharbetet och samordning av internationell platsförmedling. I deras arbete ingår handläggarstöd och övrigt stödmaterial som hör till metoderna (Arbetsförmedlingens intranät Vis, Enheten Tjänster och metoder).

94 Under perioden 2008–2009 var organisationen indelad i fyra marknadsområden.

95 Arbetsförmedlingschefen med arbetsmarknadsområdesansvar är i regel chef också över ett arbetsförmedlingskontor.

96 Tidigare låg uppdraget till viss del inom dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen.

RIKSREVISIONEN
96
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

104

Skr. 2010/11:134

Gentemot arbetslöshetskassor har IAF möjlighet att vidta sanktioner. 97 Om IAF finner brister i sin granskning av Arbetsförmedlingen ska myndigheten påtala det till Arbetsförmedlingen. 98 Arbetsförmedlingen ska då till regeringen och IAF redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att komma till rätta med det som IAF visat i sin granskning 99 (www.iaf.se/Om-IAF/, IAF 2010-08-27).

För att förtydliga regelverket i arbetslöshetsförsäkringen kan IAF arbeta på tre olika sätt. I vissa fall kan myndigheten meddela föreskrifter som beskriver hur arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen ska tolka lagar och förordningar. 100 IAF kan också föra statens talan i domstol för att på det sättet få fram vägledande domstolsavgöranden. 101 Dessutom kan IAF anmäla till

regeringen att lagar eller förordningar behöver ändras när myndigheten ser ett behov.

IAF följer också upp utvecklingen på området genom att kartlägga rutiner hos arbetslöshetskassor och inom Arbetsförmedlingen och genom att sammanställa och analysera statistik. Regeringen kan också ge IAF i uppdrag att utreda frågor kring arbetslöshetsförsäkringen. 102

Myndigheten har också förvaltningsuppgifter som till exempel att föra register över arbetslöshetskassorna och att förvalta databaser inom arbetslöshetsförsäkringens område 103 (www.iaf.se/Om-IAF/, IAF 2010-08-27).

97 IAF får meddela erinringar mot arbetslöshetskassans verksamhet eller förelägga kassan att göra rättelse inom en viss tid. IAF kan också dra in statsbidrag för en arbetslöshetskassa som inte följer ett föreläggande om rättelse. Om statsbidrag betalats ut till en arbetslöshetskassa på felaktiga grunder kan myndigheten återkräva statsbidrag (91, 92 och 94 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor).

98 Se 2 § 4 förordningen (2007:906) med instruktion för IAF.

99 Se 9 § förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

100 Enligt 31 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring får IAF meddela föreskrifter för verkställigheten av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och denna förordning.

101 59 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

102 Till exempel har myndigheten under 2010 fått i uppdrag att studera antalet underrättelser till arbetslöshetskassorna (Regleringsbrev för IAF 2010).

103 De övriga förvaltningsuppgifterna är: utfärda intyg som ger arbetslösa möjlighet att söka arbete i andra EU- eller EES-länder med bibehållen arbetslöshetsersättning, ta in arbetslöshetsavgifter och finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna, godkänna arbetslöshetskassornas medlemsavgifter, transferera bidrag till ALFA-kassan.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
97
RIKSREVISIONEN

105

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
98
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

106

Skr. 2010/11:134

Bilaga F Arbetsförmedlingens generella arbete med arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsförmedlingen uppfattar det som sin uppgift att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Hur detta görs i praktiken avgörs av myndigheten, regeringen har till exempel inte styrt det praktiska arbetet genom att lägga fast några särskilda mål som Arbetsförmedlingen ska nå (Arbetsförmedlingen 2010-08-16).

Arbetsförmedlingens uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen

När en person skriver in sig som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen och vill ha arbetslöshetsersättning ska förmedlingen anmäla detta till arbetslöshetskassan. 104 Arbetsförmedlingen ansvarar också för att informera om grundvillkoren som gäller för att ha rätt till arbetslöshetsersättning. 105 Den ansvariga handläggaren på Arbetsförmedlingen ska i samråd med den

arbetssökande upprätta en individuell handlingsplan för hur han eller hon ska komma tillbaka i arbete. 106 I det ingår bland annat att dokumentera inom vilket geografiskt område och inom vilka yrken som den arbetssökande ska söka jobb samt när den arbetssökande ska vara i kontakt med Arbetsförmedlingen. 107

Om en arbetssökande inte kommer till ett avtalat besök eller kan nås vid den tidpunkt när man kommit överens med Arbetsförmedlingen om att ha kontakt ska Arbetsförmedlingen skicka en avanmälan till arbetslöshetskassan. 108 När en arbetsförmedlare inte anser att en arbetssökande lever upp till villkoren

104 20 § 2 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, 12 § Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden.

105 7, 9 §§ Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden.

106 9 § 4 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

107 Arbetsförmedlingens intranät Vis, handläggarstöd för handlingsplan.

108 15 § Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
99
RIKSREVISIONEN

107

Skr. 2010/11:134

i arbetslöshetsförsäkringen ska handläggaren skicka en underrättelse till arbetslöshetskassan där den arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning ifrågasätts. 109 Arbetslöshetskassan utreder och beslutar om huruvida individen har rätt till ersättning eller inte. 110 Som verktyg för att kontrollera att en arbetssökande söker arbete aktivt kan arbetsförmedlaren till exempel anvisa ett lämpligt arbete eller ett lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program (Arbetsförmedlingens intranät Vis, handläggarstöd för handlingsplan, Arbetsförmedlingens intranät Vis, stödmaterial vid kvalitetsuppföljningen av arbetslöshetsförsäkringen).

Underrättelseansvariga och resurspersoner

Sedan juli 2007 ska det på varje arbetsförmedlingskontor finnas en handläggare som är underrättelseansvarig. 111 Den underrättelseansvariga ska säkerställa kvalitet och likformighet i de underrättelser som förmedlingskontoret lämnar till arbetslöshetskassorna. Detta ska öka rättsäkerheten för den enskilda arbetssökande och förenkla arbetslöshetskassornas handläggning. Den ansvariga ska granska alla underrättelser, men den handläggare som arbetar med den enskilda arbetssökande är ansvarig för att initiera, utforma och förbereda underrättelsen. Den underrättelseansvarige har också ansvar för

att bevaka att kunskaper och rutiner finns på kontoret så att underrättelser alltid initieras när det är motiverat (Arbetsmarknadsstyrelsen 2007). När Arbetsförmedlingen redogjorde för regeringen vilka åtgärder den vidtagit eller planerade att vidta med anledning av IAF:s granskning av säsongsarbetslöshet lyfte myndigheten bland annat fram denna nya funktion (Arbetsförmedlingen 2008a).

Sedan 2007 finns särskilda resurspersoner för arbetslöshetsförsäkringen på arbetsförmedlingskontoren. De har fått en särskild utbildning i arbetet med arbetslöshetsförsäkringen och deltar löpande i nätverk. Resurspersonerna ska ha goda kunskaper om informationskanaler, Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen och tillämpningen av regelverket. De ska fungera som ett stöd till kollegor och chefer (Arbetsmarknadsstyrelsen

2007, Arbetsförmedlingens intranät Vis, Resurspersonens uppdrag). Vid nätverksträffarna, som äger rum 2–4 gånger per år diskuteras erfarenheter, och resurspersonerna får övning i att tillämpa regelverket samt information om förändringar i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Sedan 2010

är samma person kontorets underrättelseansvariga och resursperson för arbetslöshetsförsäkringen (Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010- 08-16, Arbetsförmedlingens intranät Vis, Stöd till resurspersonen, Arbetsförmedlingens intranät Vis, Resurspersonens uppdrag).

109 16 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

110 Se till exempel 1 § lagen (2000:239) om arbetslöshetskassor. Enligt 47 § lagen (1997:239) om arbetslöshetsförsäkring görs ansökan om arbetslöshetsersättning hos arbetslöshetskassan.

111 16b § förordningen (2000:628)om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

RIKSREVISIONEN
100
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

108

Skr. 2010/11:134

Arbetslöshetsförsäkringen i Arbetsförmedlingens styrkort

Sedan balanserat styrkort infördes inom Arbetsförmedlingen den första januari 2008 har ett mål rörande arbetslöshetsförsäkringen ingått (Riksrevisionen 2010a). Arbetsförmedlingens verksamhet är indelad i fyra verksamhetsområden (kund, verksamhet, medarbetare, ekonomi) och mål för dessa områden

finns på tre konkretionsnivåer: strategiska mål, framgångsfaktorer respektive mått. Ett av två strategiska mål under området verksamhet lyder:

”Arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring”. På nästa nivå i styrkortet listas ”arbetslöshetsförsäkringen tillämpas på ett enhetligt och rättssäkert sätt” som en av fyra framgångsfaktorer för verksamhet.

Det mått som används för att styra arbetet med arbetslöshetsförsäkringen är andelen arbetssökande som vet vilka krav som ställs för att få

arbetslöshetsersättning. Andelen redovisas två gånger per år och mäts genom Arbetsförmedlingens så kallade sökandeundersökning 112 (Arbetsförmedlingen 2010b). Genom att ha med arbetslöshetsförsäkringen i det balanserade styrkortet vill Arbetsförmedlingen understryka fokus på uppgiften i organisationen (Arbetsförmedlingen 2008b). Eftersom detta mått baseras

på sökandeundersökningen kan resultaten emellertid inte brytas ned till kontorsnivå inom organisationen. Enskilda arbetsförmedlingskontor kan alltså inte följa hur väl de lyckas informera sina inskrivna arbetssökande.

Riksrevisionen (2010a) påpekade att detta kan vara ett problem för styrningen av det lokala arbetet.

När IAF genomförde sin granskning av säsongsarbetslöshet fann man att ett av de verksamhetsmål som 2007 gällde för Arbetsförmedlingen inte skapade incitament att arbeta med säsongsarbetslösa. Arbetsförmedlingen mätte då andelen nyinskrivna arbetssökande som var i arbete 90 dagar efter att de skrevs in på Arbetsförmedlingen. 113 IAF menar att många av de säsongsarbetslösa fick arbete inom denna tidsrymd utan att Arbetsförmedlingen behövde ge dem några aktiva insatser för att nå bättre måluppfyllelse (IAF 2010-08-27). Idag mäter Arbetsförmedlingen istället hur stor andel av dem som är inskrivna som fått arbete under den senaste månaden (Arbetsförmedlingen 2010b).

Inom Arbetsförmedlingen har det pågått en diskussion om lämpliga indikatorer för arbetet med arbetslöshetsförsäkringen. Det skulle kunna resultera i förändringar i hur man mäter tillämpningen i styrkortet. Man har också samrått med IAF i den frågan (Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-08-16).

112 Sökandeundersökningen är en månadsvis telefonintervjuundersökning (kombinerad med webbenkäter) riktad till 2 500 arbetslösa och arbetssökande i program. Inskrivningstiden vid Arbetsförmedlingen ska uppgå till minst tre månader och deltidsanställda ingår inte

(Arbetsförmedlingens intranät Vis, Sökandeundersökningen, senast uppdaterad 2010-08-18).

113 Andelen för riket skulle uppgå till minst 36 procent (Arbetsförmedlingens årsredovisning 2007).

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
101
RIKSREVISIONEN

109

Skr. 2010/11:134

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapporter

I regeringens regleringsbrev till Arbetsförmedlingen har myndigheten under 2007–2010 fått i uppdrag att ge en samlad redovisning av verksamheten. Det har gjorts i den så kallade Arbetsmarknadsrapporten (Regleringsbrev för Arbetsförmedlingen 2007–2010). 114 Ett återkommande tema i arbetsmarknadsrapporterna är Arbetsförmedlingens arbete med arbetslöshetsförsäkringen. Där presenterar Arbetsförmedlingen framför allt indikatorer på myndighetens arbete. I det här avsnittet beskrivs innehållet i korthet.

Arbetsförmedlingens huvudindikator är sökaktiviteten hos de inskrivna arbetssökande. Arbetsförmedlingen redovisar även hur ofta arbetssökande har kontakt med Arbetsförmedlingen, hur väl myndigheten lyckas med sitt ansvar att informera de arbetssökande, i vilken mån den individuella handlingsplanen fyller avsedd funktion samt hur arbetet med anvisningar och underrättelser fungerar. De huvudsakliga indikatorerna visas schematiskt i tabell 12. För att mäta resultaten använder sig Arbetsförmedlingen av enkätundersökningar, mätningar genom det operativa datasystemet för beslut och förmedling av arbeten, AIS (Arbetsförmedlingens informationssystem) samt enskilda studier som baseras på information från Arbetsförmedlingens registerdata.

Arbetsförmedlingen pekar i rapporterna på problem med de indikatorer som används. Som ett exempel kan nämnas att Arbetsförmedlingen anser att det är problematiskt att bedöma hur väl förmedlingen lyckas med kontrollfunktionen genom att studera antalet skickade underrättelser till arbetslöshetskassorna. Om Arbetsförmedlingen lyckas bra med sitt arbete att informera de arbetssökande om villkoren i arbetslöshetsersättning och med sitt matchningsarbete menar myndigheten att också behovet av att skicka en

underrättelse bör minska. Arbetsförmedlingen skriver också att handläggarna inte ska använda sig av anvisningar till lediga arbeten i syfte att enbart kontrollera om den arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande. Detta eftersom det kan skada relationen till Arbetsförmedlingens andra kundgrupp arbetsgivarna. I den senaste Arbetsmarknadsrapporten nämner Arbetsförmedlingen att det pågår ett arbete med att utveckla de indikatorer

som används för att mäta tillämpningen av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen (Arbetsförmedlingen 2010f).

114 Under 2007–2009 publicerade Arbetsförmedlingen två arbetsmarknadsrapporter årligen, i juni och i november. Budgetåret 2010 publiceras en rapport i juni.

RIKSREVISIONEN
102
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

110

Skr. 2010/11:134

Tabell F1. Sammanställning av Arbetsförmedlingens huvudsakliga indikatorer för arbetet med kontrollen i arbetslöshetsförsäkringen.

Indikator
Resultat

Sökaktiviteten hos inskrivna
Under 2006–2009 hade runt 80 procent

arbetssökande*
av arbetssökande med arbetslöshets-

ersättning sökt minst ett jobb per månad.

Knappt 10 procent hade inte lagt ned någon

tid alls på att söka arbete under samma

tidsperiod.

Kontakter med Arbetsförmedlingen

Andelen arbetssökande som säger sig ha fått information om villkoren i arbetslöshetsförsäkringen*

Anvisningar till arbete

Andelen individuella handlingsplaner som upprättats inom 30 dagar från det att en arbetssökande skrivs in vid Arbetsförmedlingen

I genomsnitt besökte de arbetssökande Arbetsförmedlingen 1,2 gånger per månad under 2006–2009. Under samma tids-period hade en arbetssökande i genomsnitt ringt 0,7 telefonsamtal per månad och skickat 0,4 e-postmeddelanden till förmedlingen.

Andelen arbetssökande som svarar ja på frågan har ökat från cirka 80 procent 2006 till cirka 90 procent 2009. Andelen har dock minskat till 80 procent 2010.

Drygt 60 procent av dem som skrevs in som arbetssökande 2007 och 2008 hade fått åtminstone en anvisning på ett år.

Andelen har ökat från drygt 40 procent 2006 till cirka 80 procent 2009.

Andelen individuella handlingsplaner som uppdateras inom sex månader

Andelen anvisningar till arbete som följts upp av Arbetsförmedlingen

Antal underrättelser

Andel arbetssökande som saknade legitimt skäl att inte söka anvisat arbete för vilka ingen underrättelse skickats till arbetslöshetskassan

Andelen har varit cirka 80 procent under 2006–2009.

Cirka 80 procent av de arbetssökande som fått en anvisning säger sig ha sökt den anvisade platsen. Ungefär 7–8 procent av de arbetssökande som säger sig ha sökt jobbet har inte gjort det enligt stickprovsundersökningar med arbetsgivaren som utannonserat platsen.

Har minskat kraftigt. 2007 skickades 5,8 underrättelser per 1 000 arbetssökande och 2008 4,9. Under 2009 var motsvarande siffra 1,9.

Har under perioden 2006–2009 minskat från drygt 4 till knappt 3 procent.

Sannolikheten för en arbetssökande
Sannolikheten relativt konstant över tiden och

att få en underrättelse
inte beroende av hur länge personen ifråga

varit arbetslös. Det finns en regional variation

i antalet underrättelser, Arbetsförmedlingens

analyser tyder på att olika regioner är olika

aktiva i att skicka underrättelser.

Källa: Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport (2009, 2010f). *Mäts via Arbetsförmedlingens sökandeundersökning

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
103
RIKSREVISIONEN

111

Skr. 2010/11:134

IAF:s kritik av redovisningen i arbetsmarknadsrapporterna

IAF har i flera avseenden kritiserat Arbetsförmedlingens redovisning av arbetet med kontrolluppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen. 115 IAF:s övergripande synpunkt är att de anser att det finns en svag koppling mellan de indikatorer som Arbetsförmedlingen publicerar och det som man avser att beskriva. Det som IAF pekar ut som grundproblemet är bristen på relevant data som kan användas för att dra generaliserbara slutsatser om Arbetsförmedlingens arbete med arbetslöshetsförsäkringen. (IAF 2010b).

Flera av de indikatorer som ingår i analysen är enligt IAF osäkra. Arbetsförmedlingens kontroll bygger till vissa delar på egenrapportering eftersom arbetsförmedlarnas uppföljning av om en arbetssökande sökt ett anvisat arbete bygger på uppgifter som den arbetssökande lämnar till förmedlingen. Arbetsförmedlingen bygger också flera indikatorer på en enkätundersökning. 116 Dessutom pekar IAF på att en indikator som

individuella handlingsplaner är svår att tolka, samt att hänsyn borde tas till att de som får arbetslöshetsersättning i vissa fall kan matchas mot lediga jobb på arbetsmarknaden men i andra fall inte.

IAF anser att Arbetsförmedlingen kan använda anvisningar till lediga platser i kontrollsyfte i ökad utsträckning utan att skada relationen till arbetsgivarna. Dessutom anser man att Arbetsförmedlingen i större utsträckning kan använda sig av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program för att pröva arbetsviljan hos de arbetssökande (IAF 2009a).

Tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen prioriterad 2010

I Arbetsförmedlingens verksamhetsplan för 2010 pekas tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen ut som ett prioriterat område som särskilt kommer stå i fokus under året (Arbetsförmedlingen 2010c). 117

115 Enligt regleringsbrevet till IAF ska myndigheten i samband med att Arbetsförmedlingen lämnat en arbetsmarknadsrapport till regeringen lämna synpunkter på innehållet i rapporten.

116 Detta innebär att resultaten inte kan brytas ned på kontorsnivå. De enskilda kontoren kan då inte följa hur de ligger till resultatmässigt.

117 Andra prioriterade områden 2010 är: förändringarna i socialförsäkringen; arbetet med kompletterande aktörer; kvaliteten i garantierna; samverkan med Försäkringskassan och Skatteverket; nya program: Lyft, Arbetslivsintroduktion och ytterligare insatser för ungdomar; utveckling och implementering av Arbetsförmedlingens utvecklingsstrategi/servicekonceptet; bidra till att underlätta generationsväxlingen på arbetsmarknaden; nyanländas etablering

på arbetsmarknaden; mätning av kostnadseffektivitet; rekrytering av nya medarbetare och kompetensutveckling av medarbetare.

RIKSREVISIONEN
104
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

112

Skr. 2010/11:134

Att kontrollen i arbetslöshetsförsäkringen är prioriterad under året bekräftas också av representanter för Arbetsförmedlingens huvudkontor. Det som framför allt prioriteras är tillämpningen av regelverket och att utveckla metoder för att följa upp tillämpningen (Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-08-16).

I riktlinjerna för 2010 skriver Arbetsförmedlingen att det är en viktig del av matchningen på arbetsmarknaden att man inom myndigheten arbetar aktivt med att tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Det är en prioriterad uppgift eftersom antalet underrättelser till arbetslöshetskassorna minskat drastiskt och de regionala skillnaderna i

antalet underrättelser är fortsatt stora. Detta ser Arbetsförmedlingen som ett trendbrott som kan tyda på en försvagning av kontrollen och ett behov av en skärpt uppföljning av efterlevnaden av reglerna inom myndigheten (Arbetsförmedlingen 2010d).

För några år sedan gjordes en satsning på arbetslöshetsförsäkringen och nivån på underrättelserna gick då upp. I samband med den satsningen ansåg

Arbetsförmedlingen att det inte främst fanns något fortsatt behov av utbildning av arbetsförmedlarna, utan istället av att stärka tillämpningen i det praktiska arbetet (Arbetsmarknadsstyrelsen 2007). 118 Samma slutsats gör företrädare för Arbetsförmedlingen 2010 och det är sådant arbete som fokuseras under året (Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-08-16).

Internt uppdrag om tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen

I april 2010 gick Arbetsförmedlingens generaldirektör ut med ett uppdrag till arbetsförmedlingskontoren som rörde tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. I uppdraget sägs att Arbetsförmedlingen under 2010 och 2011 ska genomföra satsningar för att uppnå ett ökat fokus på kontrollfunktionen, en enhetlig tillämpning av regelverket och uppföljning av insatser. Detta för att ytterligare fokusera på tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. I promemorian anges tre huvudsakliga

skäl till att Arbetsförmedlingen gör denna satsning. Det första skälet är att regleringsbrevet och Arbetsförmedlingens verksamhetsplan pekar ut

tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen som ett prioriterat område. Det andra skälet är att Arbetsförmedlingens interna kontrollplan pekar ut felaktig tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen som ett kritiskt område. Det tredje är att antalet underrättelser har fortsatt att sjunka under inledningen av 2010.

118 Arbetsförmedlingen genomförde under 2007 bland annat utbildningsinsatser riktade till arbetsförmedlare och inrättade resurspersoner och underrättelseansvariga.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
105
RIKSREVISIONEN

113

Skr. 2010/11:134

Ansvarig för tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen på lokal nivå är arbetsförmedlingschefen. Varje arbetsförmedlingschef skulle utarbeta en handlingsplan för hur arbetet med kontrollen av grundvillkoren inom arbetslöshetsförsäkringen skulle förbättras på det egna kontoret

och den första planen skulle vara färdig i juni 2010. 119 Syftet var tvådelat, dels skulle handlingsplanen sätta ökat fokus på arbetslöshetsförsäkringen på lokal nivå och dels skulle planerna utgöra underlag för att följa upp kontrollen i grundvillkoren enligt regleringsbrevet för 2010. Som hjälp i arbetet hade Arbetsförmedlingens huvudkontor under våren tagit fram ett särskilt stödmaterial till arbetsförmedlingscheferna (Arbetsförmedlingen 2010e). Enheten för arbetslöshetsförsäkringen har ansvaret för att följa upp de lokala handlingsplanerna, ett arbete som ska vara avslutat i

maj 2011 (Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-08-16). Under 2010 utarbetades ett material till workshops på kontoren samt ett stödmaterial till arbetsförmedlingschefer för kvalitetsuppföljning av handläggningen. Cheferna informerades också vid konferenser under våren 2010 om uppdraget. 120

Enligt uppdraget ska Arbetsförmedlingen påbörja arbetet med att genomföra stickprovskontroller av ärenden där en arbetssökande inte sökt ett anvisat arbete och ingen underrättelse har lämnats. En metod ska utarbetas inom myndigheten och de underrättelseansvariga på arbetsförmedlingskontoren ska genomföra kontrollerna.

Arbetet i enlighet med generaldirektörens uppdrag följs upp av generaldirektören i samband med generaldirektörens resultatdialoger (Arbetsförmedlingen 2010e). En första uppföljning gjordes i GD:s resultatdialog med marknadscheferna i september 2010 och ytterligare en gjordes i november (Arbetsförmedlingen 2010-10-06, 2010-10-22). 121

Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Enligt regleringsbrevet för 2010 ska Arbetsförmedlingen lämna en rapport till regeringen om ”vilka insatser myndigheten genomfört och planerar att genomföra för att förbättra arbetet med att säkerställa att

arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Särskild

119 Handlingsplanen skulle utgöra en del av arbetsmarknadsområdets kontrollplan.

120 Detta bekräftades även av representanter för Arbetsförmedlingens huvudkontor (201-08-16).

121 Resultatdialogen i september 2010 visade att i stort sett alla arbetsförmedlingskontor hade utarbetat en handlingsplan. Drygt 80 procent hade svarat på enkäten när den avslutades i slutet av september. Syftet med webbenkäten var att förenkla sammanställningen av aktiviteter enligt handlingsplanerna där förutbestämda nummer på aktiviteterna enkelt skulle anges i en enkät.

I de fall kontoren inte hade svarat på enkäten har aktiviteterna hämtats och registrerats från de upprättade handlingsplanerna.

RIKSREVISIONEN
106
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

114

Skr. 2010/11:134

vikt ska läggas vid kontroll av grundvillkoren. Arbetsförmedlingen ska samråda med IAF i sitt förbättringsarbete” (Regleringsbrev för Arbetsförmedlingen 2010).

I sin rapport till regeringen konstaterar förmedlingen att underrättelserna till arbetslöshetskassorna har sjunkit sedan 2007 och att en del av nedgången kan vara relaterad till mer svårmätta faktorer. Även om förmedlingen påpekar att underrättelserna i sig inte är ett mått på hur bra kontrollfunktionen fungerar så är de stora variationerna över tid och de mörkertal 122 som IAF beräknat ett tecken på att Arbetsförmedlingens arbete med kontrollen inom arbetslöshetsförsäkringen behöver utvecklas. Därför ska myndigheten genomföra ett antal insatser som syftar till att öka rättssäkerheten och enhetligheten i den interna tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen konstaterar att en rad åtgärder har vidtagits för att fokusera på kontrollen av grundvillkoren och att fler insatser är planerade under andra halvåret 2010.

Den första åtgärden som Arbetsförmedlingen redogör för är de särskilda insatser som vidtagits med anledning av regleringsbrevet för 2010, se avsnittet ovan. Förmedlingen redogör även för att man under 2009/2010 gjort förändringar i några kvalitetssäkrade metoder som innehåller tydliga moment av kontroll av grundvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. 123 Cheferna på

arbetsförmedlingskontoren har fått stöd i arbetet med att följa upp arbetet med individuella handlingsplaner och i hur de ska följa upp kvaliteten i arbetet med arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetet med arbetslöshetsförsäkringen ingår i basutbildningen för arbetsförmedlare och coacher. Från och med december blev resurspersonerna för arbetslöshetsförsäkringen och de underrättelseansvariga sammanslagna till en gemensam funktion. Dessa personer träffas regelbundet och får då

möjlighet att utbyta erfarenheter av arbetet med arbetslöshetsförsäkringen samt får information om eventuella förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Några förändringar av de administrativa stöden och föreskrifterna gällande avanmälan av arbetssökande och anvisningar har gjorts under året. Riktlinjer för anvisning till arbete och arbetsmarknadspolitiska program har också tagits fram i syfte att stärka rättssäkerheten och enhetligheten. Arbetsförmedlingen arbetar också för att förbättra rutiner för avanmälan av arbetssökande samt för att få till stånd ett utökat elektroniskt informationsutbyte med arbetslöshetskassorna.

122 Det som avses är det okända antal situationer när Arbetsförmedlingen borde ha skickat en underrättelse till arbetslöshetskassan men ingen underrättelse i praktiken har skickats, se till exempel Riksrevisionen 2005, IAF 2010c.

123 De metoder som man genomfört förändringar av är Följa upp söka arbete och Inskrivning och introduktion.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
107
RIKSREVISIONEN

115

Skr. 2010/11:134

I och med att vissa arbetssökande numera träffar externa coacher men ansvaret för kontrollen fortfarande ligger kvar på Arbetsförmedlingen har myndigheten särskilt arbetat med att informera externa leverantörer av jobbcoachning.

Förmedlingen har även tagit fram ett internt handläggarstöd för hur kontrollen av att en arbetssökande lever upp till grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen ska göras när den sökande får jobbcoachning hos en extern leverantör. 124

I enlighet med regleringsbrevet har Arbetsförmedlingen också diskuterat med IAF hur man kan utarbeta indikatorer och uppföljningsmodeller som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att mäta och följa upp arbetet med

kontrollfunktionen. Arbetsförmedlingens samråd med IAF pågår kontinuerligt (Arbetsförmedlingen 2010g).

Handläggarstöd

Det handläggarstöd som Arbetsförmedlingen centralt utarbetat för arbetet med arbetslöshetsförsäkringen finns inte samlad i någon tryckt regelbok utan går ut i organisationen via Arbetsförmedlingens intranät. 125 De nätverksträffar och nyhetsbrev som går ut till resurspersoner inom arbetslöshetsförsäkringen/ underrättelseansvariga är tillsammans med Arbetsförmedlingen rådgivning 126 andra viktiga informationskanaler. Något material för hur arbetsförmedlarna särskilt ska arbeta med personer som systematiskt återkommer i arbetslöshet har inte tagits fram. Inga särskilda regler gäller för denna grupp arbetssökande och de ska därför behandlas på samma sätt som övriga arbetssökande som

får arbetslöshetsersättning (Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-08-16, 2010-09-21). Detta påtalade också Arbetsförmedlingen när de för regeringen redogjorde för vilka åtgärder de vidtagit eller planerade att vidta med anledning av IAF:s granskning av säsongsarbetslöshet (Arbetsförmedlingen 2008a).

124 IAF har under 2010 granskat hur kontrollfunktionen fungerar när en arbetssökande är inskriven hos en kompletterande aktör och fann vissa brister i informationsöverföringen. Brister som inte främst berodde på de stödsystem som fanns utan snarare på enskilda handläggares hantering (IAF 2010d).

125 Detta material har setts över och under hösten 2010 publicerats i ny form i samband med att en ny version av intranätet sjösattes.

126 Arbetsförmedlingen rådgivning beskrivs som ett internt stöd vid tolkning och tillämpning av det regelverk som styr Arbetsförmedlingens verksamhet. Funktionen är till för medarbetare inom Arbetsförmedlingen och de kompletterande aktörerna. Syftet är att bidra till ökad enhetlighet och rättssäkerhet genom att ge råd vid regeltolkning. I sista hand ligger ansvaret för besluten alltid på de enskilda arbetsförmedlingskontoren (Arbetsförmedlingens intranät Vis, Arbetsförmedlingen Rådgivning).

RIKSREVISIONEN
108
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

116

Skr. 2010/11:134

Tjänster och metoder

Arbetsförmedlingen erbjuder nio tjänster till arbetssökande och arbetsgivare. 127 Inom ramen för tjänsterna finns det på Arbetsförmedlingens intranät

ett antal beskrivningar av kvalitetssäkrade arbetsmetoder. Metoderna beskriver hur arbetsförmedlarna på lokal nivå bör arbeta. Några av dessa metoder är generella, det vill säga de ska tillämpas oavsett vilken av Arbetsförmedlingens tjänster som en arbetssökande ska ta del av. Fyra centrala kvalitetssäkrade metoder för arbetet med arbetslöshetsförsäkringen är Inskrivning och introduktion, Fastställ tjänst, Anvisa till ledig plats

och Följa upp söka arbete 128 . 129 I dem ingår beskrivningar av vilken information som arbetsförmedlarna ska lämna till de arbetssökande och vilka faktorer arbetsförmedlarna ska ta hänsyn till dels när en arbetssökande skrivs in på Arbetsförmedlingen, dels när arbetsförmedlaren ska avgöra vilken hjälp som den arbetssökande ska få från förmedlingen samt hur

arbetsförmedlaren ska bedöma om den arbetssökande är aktivt arbetssökande. Utöver vad som tidigare nämnts om riktlinjer för anvisning beskrivs i metodbeskrivningen till Anvisa till ledig plats hur en arbetsförmedlare

bör gå till väga när han eller hon anvisar ett ledigt arbete till en arbetssökande (Arbetsförmedlingens intranät Vis, Inskrivning/introduktion, metodbeskrivning, aktivitetsbeskrivning, kvalitetskriterier; Fastställ tjänst, metodbeskrivning, aktivitetsbeskrivning, kvalitetskriterier; Följa upp söka arbete, metodbeskrivning, aktivitetsbeskrivning, kvalitetskriterier, Anvisa till ledig plats, metodbeskrivning, aktivitetsbeskrivning, kvalitetskriterier).

127 Söka arbete, Förbättra ditt arbetssökande, Vägledning till arbete, Utbildning till arbete, Starta eget företag, Klargöra dina arbetsförutsättningar, Anpassa din arbetssituation, Rekrytera nya medarbetare, Utbildning inför rekrytering (Arbetsförmedlingens intranät Vis).

128 Följa upp söka arbete är inte en generell metod utan används inom vissa av Arbetsförmedlingens tjänster till exempel Söka arbete (Arbetsförmedlingens intranät Vis, Söka arbete, metoder).

129 Enheten Arbetslöshetsförsäkringen pekade särskilt ut Inskrivning och introduktion samt Följa upp söka arbete (Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-08-16).

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
109
RIKSREVISIONEN

117

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
110
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

118

Skr. 2010/11:134

Bilaga G Enkät till arbetsförmedlare

Under sommaren 2010 genomförde Riksrevisionen en enkätundersökning riktad till 1 000 arbetsförmedlare. Detta urval arbetsförmedlare arbetade på arbetsförmedlingskontor som täcker in kommuner där det under åren 2004– 2008 var vanligare med säsongsarbetslöshet än i genomsnitt i landet. Den totala populationen arbetsförmedlare uppgick till 1 675 personer. Svarsfrekvensen var 59 procent och drygt 67 procent av dem som svarade arbetade med säsongsarbetslösa. Arbetsförmedlarna fick i vissa fall svara på samma

fråga gällande tre grupper av arbetssökande. Förutom säsongsarbetslösa skulle de svara på hur de i motsvarande situation agerade gentemot en genomsnittlig inskriven arbetssökande vid Arbetsförmedlingen respektive en arbetssökande som tillhör en prioriterad grupp inom Arbetsförmedlingen. Vi valde detta sätt att utforma enkäten för att få en nivå att jämföra resultaten för säsongsarbetslösa med samt för att vi skulle kunna se om den grupp

av arbetssökande som vi studerar i praktiken verkar behandlas på något annorlunda sätt än andra arbetssökande,

I enkäten definierade vi den grupp som förmedlarna skulle svara för på följande sätt: ”Personer som har årligen återkommande anställningar för en del av året och som är inskrivna på Arbetsförmedlingen mellan anställningarna,

i enkäten kallade för arbetssökande med anställning del av året . Det gäller arbetssökande som arbetar mellan 12 och 39 veckor om året och som mellan anställningarna har arbetslöshetsersättning. De arbetssökande som vi är intresserade av har arbetat enligt detta mönster under ett flertal år. Dessa arbetssökande kan ha flera anställningar under ett år. Personerna behöver inte ha varit anställda för vinter- eller sommarsäsong. Vi menar inte heller

enbart personer som är anställda enligt säsongsavtal. Räkna inte med personer som har olika slags vikariat till exempel över sommaren eller under någons föräldraledighet.” De som svarade instruerades också att genomgående uttala sig angående arbetssökande som har arbetslöshetsersättning. Andelarna i tabellerna summerar inte till 100 procent eftersom vet inte-svar inte redovisas.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
111
RIKSREVISIONEN

119

Skr. 2010/11:134

Tabell G1. Beskrivande statistik över de grupper av arbetssökande som Riksrevisionen ställde frågor om enkäten till arbetsförmedlare.

Andel
Genom-
Genomsnitt-
Andel född
Totalt

män
snittlig
lig utbild-
utomlands
antal

ålder
ningsnivå**

Säsongsarbetslösa
74 %
45,2 år
3,11
13 %
10 522

Inskrivna på AF, totalt*
51 %
38,8 år
3,06
29 %
709 282

Av Arbetsförmedlingen prioriterade grupper 2010***

Funktionshindrade med
54 %
45 år
2,75
20 %
160 823

nedsatt arbetsförmåga*

Nyanlända invandrare*
56 %
33,2 år
2,87
–
29 556

Jobb- och
55 %
42 år
3
29 %
59 529

utvecklingsgarantin*

Jobbgarantin för
57 %
21 år
2,9
14 %
41 558

ungdomar*

Källa: Riksrevisionens beräkningar och Arbetsförmedlingens registerstatistik. *Avser september 2010. **Utbildningsnivån är en sjuställig variabel där de olika värdena representeras av nivåerna; 1 Förgymnasial kortare än 9 år, 2 Förgymnasial 9 år, 3 Gymnasial högst 2 år,

4 Gymnasial 3 år, 5 Efter gymnasial kortare än 3 år, 6 Efter gymnasial, 3 år eller längre samt den sjunde nivån, 7 Forskarutbildning. ***För långtidssjukskrivna inskrivna vid Arbetsförmedlingen saknas uppgifter av sekretesskäl.

Tabell G2. Kännedom om centrala respektive lokala riktlinjer.

Känner du till några centrala riktlinjer för hur du som arbetsförmedlare ska arbeta med personer som har anställning del av året?

Ja
57,5 %

Nej
42,5 %

Känner du till några riklinjer som gäller lokalt och/eller i arbetsmarknadsområdet för hur du ska arbeta med personer som har anställning del av året?

Ja
45,2 %

Nej
54,8 %

Antal svar
334

RIKSREVISIONEN
112
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

120

Skr. 2010/11:134

Tabell G3. Diskuterar ni:

Ja, kollegor
Ja, på kontoret (t.ex. på
Nej

emellan
personalmöten, APT)

Vilket arbetssätt ni bör använda
35,5 %
42 %
22,5 %

för denna grupp av arbetssökande

Hur regelverket i arbetslöshets-

försäkringen bör tillämpas på
31 %
42,5 %
26,5 %

denna grupp av arbetssökande

Antal svar
334

Tabell G4. Hur svårt eller lätt är det i genomsnitt att finna ett lämpligt arbeta att matcha arbetssökande med anställning del av året emot?

Mycket lätt

0 %

Ganska lätt

6 %

Varken svårt eller lätt

27,5 %

Ganska svårt

52,5 %

Mycket svårt

14 %

Antal svar

333

Tabell G5. Kan det variera beroende på…

I stor
I viss
I liten utsträckning/

utsträckning
utsträckning
inte alls

…vilken bransch den
54 %
40 %
6 %

arbetssökande arbetar inom?

…vilken utbildningsbakgrund
47,5 %
44,5 %
8 %

den arbetssökande har?

…vilken konjunktur som råder?
50 %
40 %
9 %

Antal svar
333

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
113
RIKSREVISIONEN

121

Skr. 2010/11:134

Tabell G6. Vilken information får de som har anställning del av året när de återkommer till/skriver in sig på Arbetsförmedlingen?

Ja

Samma information som andra arbetssökande som skriver in
93,5 %

sig på Arbetsförmedlingen

Information som är särskilt avpassad för denna grupp
11,5 %

Antal svar
332

Tabell G7. Hur ofta upprättar du en individuell handlingsplan för arbetssökande som har anställning del av året när de skriver in sig på Arbetsförmedlingen?

Ja

Alltid
77,5 %

I de flesta fall
15,5 %

Ibland
4 %

Sällan eller aldrig
3 %

Antal svar
332

Tabell G8. Vilken är orsaken till att du inte alltid upprättar en individuell handlingsplan?

Ja

Den arbetssökande har redan en individuell handlingsplan
71 %

Den arbetssökande är inskriven under så kort tid att det inte blir
57 %

aktuellt att upprätta en handlingsplan

Arbetet med andra arbetssökande eller arbetsgivare måste prioriteras
36,5 %

Annan anledning
40,5 %

Antal svar
79

RIKSREVISIONEN
114
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

122

Skr. 2010/11:134

Tabell G9. Hur ofta uppdaterar du den individuella handlingsplanen för nedanstående grupper av arbetssökande?

Oftare
Ungefär
Ungefär
Ungefär
Mer sällan

än varje
varje
var tredje
var sjätte
än var sjätte

månad
månad
månad
månad
månad

En arbetssökande som
0,5 %
8,5 %
39 %
44,5 %
3,5 %

har anställning del av året

En genomsnittlig
1 %
8,5 %
46,5 %
40 %
1,5 %

inskriven arbetssökande

En arbetssökande som

tillhör prioriterad grupp
3,5 %
23 %
44,5 %
21 %
0,5 %

inom Arbetsförmedlingen

Antal svar
332

Tabell G10. I din roll som underrättelseansvarig och resursperson:

Ja
Nej
Har inte deltagit i

utbildning/nätverksträff

Har utbildning du tagit del av behandlat hur

arbetslöshetsförsäkringen bör tillämpas på
53 %
36 %
11,5 %

arbetssökande med anställning del av året?

Har ni diskuterat tillämpningen av arbets-

löshetsförsäkringen för denna grupp i
41,5 %
47 %
11,5 %

nätverksträffar du deltagit i?

Antal svar
53

Tabell G11. Hur aktivt söker i genomsnitt nedanstående grupper av arbetssökande efter arbete?

Mycket
Ganska
Inte särskilt
Inte alls

aktivt
aktivt
aktivt
aktivt

En arbetssökande som har
5,5 %
37,0 %
44,5 %
6 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
18,5 %
71,5 %
6,5 %
0 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
11,5 %
60 %
16,5 %
2 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
332

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
115
RIKSREVISIONEN

123

Skr. 2010/11:134

Tabell G12. Använder du något av följande instrument för att arbetssökande med anställning del av året ska söka arbete aktivt?

I stor
I viss
I liten

utsträckning
utsträckning
utsträckning/

inte alls

Platsförslag?

Anställning del av året
41, %
51 %
7,5 %

Genomsnittlig arbetssökande
47,5 %
47 %
4,5 %

Prioriterad grupp
46,5 %
40 %
6 %

Anvisning till ledig plats?

Anställning del av året
26,5 %
58 %
15,5 %

Genomsnittlig arbetssökande
33,5 %
55,5 %
10 %

Prioriterad grupp
31,5 %
44,5 %
16 %

Anvisning till arbetsmarknadspolitiskt

program?

Anställning del av året
16,5 %
53,5 %
30 %

Genomsnittlig arbetssökande
27 %
61 %
11 %

Prioriterad grupp
49 %
38 %
5,5 %

Erbjudande om jobbcoachning?

Anställning del av året
63,5 %
30 %
6,5 %

Genomsnittlig arbetssökande
75,5 %
22 %
2 %

Prioriterad grupp
66 %
20 %
5,5 %

Annat?

Anställning del av året
8 %
46 %
46 %

Genomsnittlig arbetssökande
14 %
39 %
41 %

Prioriterad grupp
21 %
32 %
10 %

Antal svar
332

RIKSREVISIONEN
116
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

124

Skr. 2010/11:134

Tabell G13. Vad gör du när arbetssökande från nedanstående grupper inte söker arbete aktivt?

Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig

Ingen åtgärd

Anställning del av året
0,5 %
6,5 %
13,5 %
32,5 %
42 %

Genomsnittlig arbetssökande
1 %
2,5 %
8,5 %
33 %
51 %

Prioriterad grupp
2 %
3,5 %
11 %
28 %
45 %

Anvisar plats

Anställning del av året
11 %
38,5 %
37,5 %
9 %
1 %

Genomsnittlig arbetssökande
20 %
42 %
29 %
5 %
2 %

Prioriterad grupp
20 %
33 %
28 %
8,5 %
1,5 %

Anvisar program

Anställning del av året
5,5 %
23,5 %
41 %
21 %
5 %

Genomsnittlig arbetssökande
14 %
35,5 %
33,5 %
9,5 %
3,5 %

Prioriterad grupp
18 %
38,5 %
26 %
6 %
3 %

Tar reda på orsakerna

Anställning del av året
75,5 %
15 %
6,5 %
0,5 %
0,5 %

Genomsnittlig arbetssökande
74,5 %
18 %
5 %
1 %
0,5 %

Prioriterad grupp
71 %
17,5 %
3,5 %
0,5 %
0,5 %

Informerar om risk för avstängning

Anställning del av året
81 %
13,5 %
4 %
0,5 %
0 %

Genomsnittlig arbetssökande
83,5 %
12 %
2,5 %
0,5 %
0,5 %

Prioriterad grupp
77,5 %
10,5 %
3 %
0,5 %
0,5 %

Skickar underrättelse

Anställning del av året
30 %
20 %
28 %
15 %
2,5 %

Genomsnittlig arbetssökande
31,5 %
22,5 %
28,5 %
11 %
2,5 %

Prioriterad grupp
27,5 %
18,5 %
23 %
15 %
4 %

Antal svar
332

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
117
RIKSREVISIONEN

125

Skr. 2010/11:134

Tabell G14. Vad gör du när en arbetssökande från nedanstående grupper inte sökt anvisat arbete?

Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig

Ingen åtgärd

Anställning del av året
3 %
3,5 %
8 %
28 %
57,5 %

Genomsnittlig arbetssökande
4 %
1,5 %
7,5 %
21 %
56,5 %

Prioriterad grupp
3 %
3 %
6,5 %
20 %
54,5 %

Anvisar ny plats

Anställning del av året
13 %
29 %
38 %
10 %
10 %

Genomsnittlig arbetssökande
13,5 % 32,5 % 32,5 %
10,5 %
5,5 %

Prioriterad grupp
13,5 %
28,5 %
31 %
11 %
6 %

Anvisar program

Anställning del av året
6,5 %
20,5 %
40 %
19,5 %
13 %

Genomsnittlig arbetssökande
8,5 %
24 %
38,5 %
14 %
7 %

Prioriterad grupp
11 %
25 %
36 %
10,5 %
6,5 %

Tar reda på orsakerna

Anställning del av året
82 %
12,5 %
3,5 %
1 %
1 %

Genomsnittlig arbetssökande
82 %
13,5 %
1 %
1 %
0,5 %

Prioriterad grupp
78,5 %
11 %
2 %
1 %
0 %

Informerar om risk för nedsatt ersättning

Anställning del av året
87 %
9,5 %
1,5 %
0,5 %
1,5 %

Genomsnittlig arbetssökande
89 %
7,5 %
1 %
0,5 %
0 %

Prioriterad grupp
84 %
6 %
2 %
0,5 %
0 %

Skickar underrättelse

Anställning del av året
46 % 22,5 % 16,5 %
12 %
3 %

Genomsnittlig arbetssökande
46,5 %
23,5 %
15,5 %
9 %
2 %

Prioriterad grupp
40 %
22 %
17 %
9 %
3,5 %

Antal svar
331

RIKSREVISIONEN
118
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

126

Skr. 2010/11:134

Tabell G15. Anvisar du en ledig plats till arbetssökande från nedanstående grupper som har fått löfte om anställning hos en annan arbetsgivare?

En arbetssökande
En genomsnittlig
En arbetssökande

som har anställning
inskriven arbets-
som tillhör prioriterad

del av året
sökande
grupp inom AF

Nej, inte om den

sökande kan ange
25,5 %
24 %
24 %

tillträdesdatum

Ja, om tillträdes-

datum ligger mer

än 14 dagar längre
56 %
58,5 %
55 %

fram i tiden än den

anvisade platsens

Ja, oavsett när den ut-

lovade anställningen
11 %
10 %
10,5 %

ska tillträdas

Antal svar
331

Tabell G16. Diskuterar du möjligheten att söka arbete utanför dagpendlingsavstånd med:

Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig

En arbetssökande som har
70 %
22,5 %
6,5 %
0,5 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
80,5 %
17 %
1,5 %
0 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
72,5 %
19 %
2,5 %
0 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
331

Tabell G17. Anvisar du ledig plats utanför dagpendlingsavstånd till:

Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig

En arbetssökande som har
33,5 %
44 %
18,5 %
2 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
41,5 %
46 %
9,5 %
0,5 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
36 %
43 %
12,5 %
1 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
331

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
119
RIKSREVISIONEN

127

Skr. 2010/11:134

Tabell G18. Diskuterar du möjligheten att söka arbete inom ett utvidgat yrkesmässigt sökområde med:

Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig

En arbetssökande som har
72,5 %
22 %
4 %
0,5 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
78 %
19,5 %
0,5 %
0 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
73,5 %
19,5 %
1 %
0 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
331

Tabell G19. Anvisar du ledig plats inom utvidgat yrkesmässigt sökområde till:

Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig

En arbetssökande som har
32 %
44,5 %
18,5 %
2 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
40 %
44 %
12 %
1 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
34,5 %
42 %
14,5 %
1,5 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
331

Tabell G20. När du anvisat en ledig plats, i vilken utsträckning följer du upp anvisningen med den arbetssökande när anvisningen är riktad till:

Alltid
I de flesta fall
Ibland
Sällan/aldrig

En arbetssökande som har
54 %
32,5 %
7,5 %
2,5 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
55,5 %
33 %
7 %
1,5 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
54 %
30,5 %
6,5 %
1 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
331

RIKSREVISIONEN
120
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

128

Skr. 2010/11:134

Tabell G21. När ett anvisat jobb inte leder till anställning, i vilken utsträckning frågar du arbetsgivaren om orsaken till att den arbetssökande inte fått jobbet när anvisningen är riktad till:

Alltid
I de flesta fall
Ibland
Sällan/aldrig

En arbetssökande som har
5 %
9 %
26,5 %
54,5 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
4,5 %
10,5 %
28 %
52,5 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
5,5 %
12,5 %
27,5 %
45 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
331

Tabell G22. Skickar du en underrättelse till a-kassan när en arbetssökande inte varit aktiv i sitt arbetssökande när den sökande är:

Alltid
I de flesta fall
Ibland
Sällan
Aldrig

En arbetssökande som har
23 %
33 %
21 %
14 %
4 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
23,5 %
34,5 %
21,5 %
11,5 %
3 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
22,5 %
31 %
18,5 %
13,5 %
4,5 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
329

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
121
RIKSREVISIONEN

129

Skr. 2010/11:134

Tabell G23. Vilken är den främsta anledningen till att du inte alltid skickar underrättelse när en person från nedanstående sökandegrupper inte sökt arbete aktivt?

En arbetssökande
En genomsnitt-
En arbetssökande

som har anställ-
lig inskriven
som tillhör prioriterad

ning del av året
arbetssökande
grupp inom AF

Situationen har inte
36 %
33 %
38 %

varit aktuell

En avstängning drabbar
0,5 %
1 %
2 %

hårt ekonomiskt

Inte meningsfullt då

a-kassan sällan stänger
1 %
1,5 %
2 %

av en sökande

Alltför omständlig
4 %
4,5 %
4 %

administration

Kriterierna för aktivt
16,5 %
20,5 %
18,5 %

arbetssökande är otydliga

Den sökande har löfte
27 %
21,5 %
15 %

om anställning

Annat
13,5 %
16 %
18

Antal svar
237
233
223

Tabell G24. Skickar du en underrättelse till a-kassan om en arbetssökande inte sökt ett anvisat arbete när den sökande är:

Alltid
I de flesta fall
Ibland
Sällan
Aldrig

En arbetssökande som har
40,5 %
35 %
9 %
7,5 %
1,5 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
41 %
37 %
7,5 %
7 %
1 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
37,5 %
33 %
9,5 %
6,5 %
3 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
328

RIKSREVISIONEN
122
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

130

Skr. 2010/11:134

Tabell G25. Vilken är den främsta anledningen till att du inte alltid skickar underrättelse när en person från nedanstående sökandegrupper inte sökt anvisat arbete?

En arbetssökande
En genomsnittlig
En arbetssökande

som har anställ-
inskriven arbets-
som tillhör prioriterad

ning del av året
sökande
grupp inom AF

Situationen har inte varit
34,5 %
32,5 %
33 %

aktuell

En nedsättning drabbar
0,5 %
0,5 %
0,5 %

hårt ekonomiskt

Inte meningsfullt då

a-kassan sällan sätter
1,5 %
1 %
1 %

ned ersättningen

Alltför omständlig
3,5 %
5 %
6 %

administration

Svårt hävda inför

sökande att arbetet är
10,5 %
11 %
11 %

lämpligt om han/hon

inte anser det själv

Den sökande har löfte
28,5 %
29 %
22 %

om anställning

Annat
18,5 %
18 %
23,5 %

Antal svar
175
172
172

Tabell G26. Skickar du en underrättelse till a-kassan om en arbetssökande inte söker ett anvisat arbete utanför dagpendlingsavstånd när den sökande är:

Alltid
I de flesta fall
Ibland
Sällan
Aldrig

En arbetssökande som har
38, 5 %
31 %
9 %
12 %
2 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
39,5 %
34 %
7 %
10,5 %
1,5 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
35,4 %
31 %
9 %
10 %
3,5 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
328

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
123
RIKSREVISIONEN

131

Skr. 2010/11:134

Tabell G27. Vilken är den främsta anledningen till att du inte alltid skickar underrättelse när en person från nedanstående sökandegrupper inte sökt anvisat arbete utanför dagpendlingsavstånd?

En arbetssökande
En genomsnittlig
En arbetssökande

som har anställ-
inskriven arbets-
som tillhör prioriterad

ning del av året
sökande
grupp inom AF

Situationen har inte varit
36 %
36,5 %
36 %

aktuell

En nedsättning drabbar
0,5 %
0,5 %
0,5 %

hårt ekonomiskt

Inte meningsfullt då

a-kassan sällan sätter
1,5 %
1,5 %
1,5 %

ned ersättningen

Alltför omständlig
4,5 %
5 %
5 %

administration

Svårt hävda inför

sökande att arbetet är
8,5 %
9 %
12 %

lämpligt om han/hon

inte anser det själv

Den sökande har löfte
26,5 %
21,5 %
17 %

om anställning

Annat
19,5 %
21,5 %
24,5 %

Antal svar
176
173
175

Tabell G28. Skickar du en underrättelse till a-kassan om en arbetssökande inte söker ett anvisat arbete inom utvidgat yrkesmässigt sökområde när är anvisningen är riktad:

Alltid
I de flesta fall
Ibland
Sällan
Aldrig

En arbetssökande som har
35,5 %
32 %
10 %
11,5 %
2 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
36,5 %
32,5 %
10,5 %
9 %
2 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
35,5 %
27,5 %
11,5 %
10 %
3 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
328

RIKSREVISIONEN
124
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

132

Skr. 2010/11:134

Tabell G29. Vilken är den främsta anledningen till att du inte alltid skickar underrättelse när en person från nedanstående sökandegrupper inte sökt anvisat arbete inom utvidgat yrkesmässigt sökområde?

En arbetssökande
En genomsnittlig
En arbetssökande

som har anställ-
inskriven
som tillhör prioriterad

ning del av året
arbetssökande
grupp inom AF

Situationen har inte
32,5 %
33,5 %
33,5 %

varit aktuell

En nedsättning drabbar
0,5 %
0,5 %
0,5 %

hårt ekonomiskt

Inte meningsfullt då

a-kassan sällan sätter
1 %
1 %
1 %

ned ersättningen

Alltför omständlig
4 %
5 %
4 %

administration

Svårt hävda inför

sökande att arbetet är
16 %
15 %
15,5 %

lämpligt om han/hon

inte anser det själv

Den sökande har löfte
22,5 %
19 %
15,5 %

om anställning

Annat
20,5 %
23 %
26,5 %

Antal svar
181
178
170

Tabell G30. Skickar du en underrättelse till a-kassan om en arbetssökande avvisar en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program när den sökande är:

Alltid
I de flesta fall
Ibland
Sällan
Aldrig

En arbetssökande som har
41 %
27 %
6 %
10,5 %
3,5 %

anställning del av året

En genomsnittlig inskriven
43 %
27,5 %
5 %
10 %
2,5 %

arbetssökande

En arbetssökande som tillhör
41 %
26,5 %
5,5 %
8 %
4,5 %

prioriterad grupp inom AF

Antal svar
328

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
125
RIKSREVISIONEN

133

Skr. 2010/11:134

Tabell G31. Vilken är den främsta anledningen till att du inte alltid skickar underrättelse när en person från nedanstående sökandegrupper avvisat en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program?

En arbetssökande
En genomsnittlig
En arbetssökande

som har anställ-
inskriven
som tillhör prioriterad

ning del av året
arbetssökande
grupp inom AF

Situationen har inte
38 %
41 %
40,5 %

varit aktuell

En nedsättning drabbar
0 %
0 %
0 %

hårt ekonomiskt

Inte meningsfullt då

a-kassan sällan sätter
0 %
0 %
0,5 %

ned ersättningen

Alltför omständlig
6 %
5,5 %
5,5 %

administration

Svårt hävda inför

sökande att arbetet är
13 %
13 %
13 %

lämpligt om han/hon

inte anser det själv

Den sökande har löfte
21 %
19 %
13 %

om anställning

Annat
19 %
19,5 %
23,5 %

Antal svar
153
149
146

RIKSREVISIONEN
126
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

134

Skr. 2010/11:134

Tabell G32. Vad bedömer du skulle behövas för att de arbetssökande som har anställning en del av året ska få sysselsättning under hela året?

I stor
I viss
I liten
Ingen

utsträckning
utsträckning
utsträckning/
uppfattning

inte alls

Ökad kontroll av att de

lever upp till kraven i
19 %
44 %
27,5 %
9,5 %

arbetslöshetsförsäkringen

Att det införs restriktioner

i arbetslöshetsförsäkringen

som gör det svårare för
15 %
29,5 %
44 %
11,5 %

dem att få arbetslöshets-

ersättning

Utbildningsinsatser

(via AF eller reguljära
31 %
47,5 %
13,5 %
7,5 %

utbildningssystemet)

Ändrat beteende hos de
34 %
46,5 %
14,5 %
5 %

arbetssökande

Ändrat beteende hos
54,5 %
32,5 %
6,5 %
6,5 %

arbetsgivare

Annat
10,5 %
13 %
6 %
70,5 %

Antal svar
328

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
127
RIKSREVISIONEN

135

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
128
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

136

Skr. 2010/11:134

Bilaga H Bestämmelser om allmänna villkor för arbetslöshetsersättning samt när underrättelser ska lämnas

I 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring läggs de allmänna villkoren för rätten till arbetslöshetsersättning fast. Rätt till arbetslöshetsersättning har sökande som:

– är arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,

– är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken man inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,

– är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,

– medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen,

– aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete.

Arbetsförmedlingen ska enligt 16 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten lämna en underrättelse till arbetslöshetskassan då en arbetssökande:

– avvisar ett lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskt program som erbjuds,

– på annat sätt genom sitt uppträdande uppenbarligen vållar att en anställning eller deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program inte kommer till stånd,

– uppträder så att det finns anledning för den offentliga arbetsförmedlingen att förmoda att sökanden inte vill eller kan anta något som helst arbete

– frivilligt och utan godtagbar anledning lämnat en anställning eller blivit avskedad på grund av otillbörligt uppförande och arbetslöshetskassan inte på annat sätt kan antas ha fått kännedom om det, eller

– i övrigt inte bedöms uppfylla de allmänna villkoren för rätt till ersättning i 9 § 1, 2, 4 eller 5 lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
129
RIKSREVISIONEN

137

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
130
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

138

Skr. 2010/11:134

Bilaga I Löneekvationer

Tabell I1. Resultat OLS-regression, oberoende variabel logaritmerad kontant bruttolön.

Standardfel inom parantes.

Variabler
Inga
Kontroller för
Kontroller för
Kontroller för

kontroller
yrkeskategorier,
yrkeskategorier,
yrkeskategorier,

grov nivå
medel nivå
fin nivå

kontroll
0.635
0.582
0.584
0.584

(0.008)**
(0.008)**
(0.008)**
(0.007)**

man

0.163
0.159
0.155

(0.009)**
(0.009)**
(0.009)**

Förgymnasial 9 år

0.038
0.037
0.036

(0.014)**
(0.014)**
(0.013)**

Gymnasial högst 2 år

0.043
0.043
0.043

(0.013)**
(0.012)**
(0.012)**

Gymnasial 3 år

0.092
0.091
0.089

(0.015)**
(0.014)**
(0.014)**

Efter gymnasial

0.132
0.126
0.124

kortare än 3 år

(0.021)**
(0.020)**
(0.019)**

Efter gymnasial,

0.305
0.302
0.297

3 år eller längre

(0.018)**
(0.018)**
(0.018)**

Forskarutbildning

0.596
0.546
0.539

(0.079)**
(0.076)**
(0.075)**

26–35

0.190
0.186
0.169

(0.058)**
(0.054)**
(0.046)**

36–45

0.301
0.294
0.259

(0.058)**
(0.054)**
(0.046)**

46–55

0.302
0.294
0.259

(0.058)**
(0.055)**
(0.046)**

56–65

0.291
0.283
0.256

(0.058)**
(0.054)**
(0.045)**

Fortsättning.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
131
RIKSREVISIONEN

139

Skr. 2010/11:134

Fortsättning.

Variabler
Inga
Kontroller för
Kontroller för
Kontroller för

kontroller
yrkeskategorier,
yrkeskategorier,
yrkeskategorier,

grov nivå
medel nivå
fin nivå

2008

0.075
0.075
0.076

(0.009)**
(0.009)**
(0.009)**

Afrika

-0.064
-0.091
-0.195

(0.106)
(0.111)
(0.123)

Asien

-0.174
-0.154
-0.187

(0.050)**
(0.051)**
(0.047)**

EU27 utom Norden

-0.053
-0.047
-0.048

(0.026)*
(0.026)
(0.029)

Europa utom EU27

-0.058
-0.060
-0.079

och Norden

(0.030)
(0.030)*
(0.030)**

Nordamerika

0.091
0.089
0.083

(0.068)
(0.065)
(0.066)

Norden utom Sverige

-0.036
-0.029
-0.026

(0.021)
(0.021)
(0.021)

Oceanien

-0.407
-0.403
-0.355

(0.209)
(0.228)
(0.191)

Sovjetunionen

-0.178
-0.194
-0.243

(0.095)
(0.109)
(0.148)

Sydamerika

-0.076
-0.066
-0.044

(0.052)
(0.055)
(0.062)

Intercept
7.273
6.672
6.684
6.717

(0.006)**
(0.060)**
(0.056)**
(0.047)**

Antal observationer
12302
12302
12302
12302

R2
0.35
0.47
0.47
0.52

Notera. Referenskategorierna för utbildningsnivå samt ålder är; Förgymnasial kortare än 9 år och yngre än 25 år. Referenslandet är Sverige. * signifikant på 5 procents nivån; ** signifikant på 1 procents nivån.

RIKSREVISIONEN
132
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

140

Skr. 2010/11:134

Bilaga J Näringsgrenar inom vilka de säsongsarbetslösa är verksamma

Tabell J1. Säsongsarbetslösa näringsgrenstillhörigheter (SNI2002B).

Näringsgren
Antal
Andel
Kumulativ fördelning

Intresseorganisationer
1 907
29,69
29,69

och religiösa samfund

Byggverksamhet
1 726
26,87
56,55

Jordbruk
527
8,20
64,76

Rekreation, kultur och
521
8,11
72,87

sport

Skogsbruk
409
6,37
79,23

Hotell och restauranger
169
2,63
81,86

Övriga
1165
18,13
100,00

Total
6 424
100,00

Notera: Antalet observationer är inte detsamma som unika individer då en och samma individ kan förekomma i data vid flera tidpunkter under den undersökta perioden.

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
133
RIKSREVISIONEN

141

Skr. 2010/11:134

RIKSREVISIONEN
134
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

142

Skr. 2010/11:134

Tidigare utgivna rapporter från Riksrevisionen

Alla Riksrevisionens tidigare utgivna rapporter finns tillgängliga på

www.riksrevisionen.se

2010 2010:1
Styrning inom arbetsmarknadspolitiken – mål, styrkort och

modeller för resursfördelning

2010:2
Regeringens försäljning av Vasakronan

2010:3
Från många till en – sammanslagningar av myndigheter

2010:4
Klassificering av kurser vid universitet och högskolor –

regeringens styrning och Högskoleverkets uppföljning

2010:5
Arbetspraktik

2010:6
Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter

2010:7
Inställda huvudförhandlingar i brottmål

2010:8
Sveaskog AB och dess uppdrag

2010:9
En förändrad sjukskrivningsprocess

2010:10
Hanteringen av mängdbrott – en kärnuppgift för polis och åklagare

2010:11
Enhetlig beskattning?

2010:12
Riksrevisorernas årliga rapport 2010

2010:13
Säkerheten i statens betalningar

2010:14
Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket. Regeringens

redovisning i 2010 års ekonomiska vårproposition

2010:15
AB Svensk Exportkredit

2010:16
Underhåll av järnväg

2010:17
Kapitalförvaltning i tider av kraftiga värdeförändringar.

En granskning av åtta statligt bildade stiftelser och regeringen

som stiftare

2010:18
Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för

trygghetssystem – har möjligheter till effektivisering utnyttjats?

2010:19
Förberedelsearbetet i apoteksreformen

2010:20
Den nordiska stridsgruppen 2008 - en del av EU:s

snabbinsatsförmåga

2010:21
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion?

2010:22
Underhållsstödet – för barnens bästa?

2010:23
Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts?

2010:24
Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens

arbete

Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?
135
RIKSREVISIONEN

143

Skr. 2010/11:134

2010:25 Kostnadskontroll i stora väginvesteringar?

2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet

– ett bättre samarbete ger högre utbyte

2010:27 Förvaltningen av samhällsekonomiska metoder inom infrastrukturområdet

Beställning: publikationsservice@riksrevisionen.se

RIKSREVISIONEN
136
Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring?

144

Skr. 2010/11:134

Riksrevisionen har granskat om regeringen, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har arbetat för att de säsongsarbetslösas tid i arbetslöshet inte ska bli onödigt lång. Säsongsarbetslösa som inte kan finna ett lämpligt arbete inom sitt yrke eller på sin bostadsort ska byta yrke eller bostadsort för att kunna hitta arbete under en större del av året.

Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingen inte ger de säsongsarbetslösa likvärdig tillgång till arbetsmarknadspolitiska program och inte säkerställer att de söker arbete aktivt i samma utsträckning som andra arbetssökande. Rikrevisionen anser att Arbetsförmedlingen kan bidra till att korta de säsongsarbetslösas tid utan arbete genom att ge större tillgång till program och ställa högre krav på aktivt arbetssökande.

De säsongsarbetslösa är få i förhållande till övriga arbetslösa men Riksrevisionens granskning visar att det finns ekonomiska vinster för samhället om gruppen arbetar heltid hela året.

ISSN 1652-6597

ISBN 978 91 7086 238 0

Beställning:

Riksrevisionens publikationsservice 114 90 Stockholm

Fax: 08-517 141 00 publikationsservice@riksrevisionen.se

Riksrevisionen • 114 90 Stockholm • [Nybrogatan 55] • Tfn 08-517 140 00 • www.riksrevisionen.se

146

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 april 2011

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Olofsson, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Hatt

Föredragande: statsrådet Ask

Regeringen beslutar skrivelse 2010/11:134 Riksrevisionens rapport 2011:1 Säsongsanställda och arbetslöshetsförsäkringen.

Skr. 2010/11:134

147