Prop. 2010/11:140

Regeringens skrivelse 2010/11:140

2011 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2010/11:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 juni 2011

Jan Björklund

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2010/11.

1

Innehållsförteckning

Skr. 2010/11:140

Inledning...................................................................................................

3

Bilaga Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010…..5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 juni 2011..........

133

2

Inledning

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda företagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse ( bilagan ).

Verksamhetsberättelsen liksom delårsrapporterna finns tillgängliga på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens företagsägande utvecklades under 2010 och fram till och med maj 2011. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska Skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av företag med statligt ägande. För staten som företagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att företagen i förlängningen ska kunna bidra till att behålla och skapa nya jobb. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom portföljen av företag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag och inriktningar. En annan del av detta arbete är att se över statlig affärsverksamhet som bedrivits i myndighetsform, som kan leda till att nya statligt ägda företag bildas samtidigt som konkurrensen förbättras på vissa marknader. I avsnittet om ägarpolicyn finns information om statens förvaltningskostnader för bland annat interna kostnader och köpta tjänster. I år beskrivs i verksamhetsberättelsen hur processen för att nominera styrelseledamöter går till och styrelsens ansvar enligt aktiebolagslagen (2005:551). Dessutom finns ett utökat avsnitt som beskriver hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har tillämpats i de statligt ägda företagen.

I verksamhetsberättelsen finns ett avsnitt om hållbar utveckling som beskriver hållbarhetsarbetet i de statligt ägda företagen. Denna gång finns två konkreta beskrivningar av hur två statligt ägda företag, Swedavia AB och Jernhusen AB, konkret arbetar med hållbarhetsfrågor. Därtill finns en tabell över hur de statligt ägda företagen har redovisat sitt hållbarhetsarbete.

Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. I samma avsnitt finns en sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar och anslag till statligt ägda företag.

Skr. 2010/11:140

3

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns Skr. 2010/11:140 företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk

redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en utvärdering av det gångna verksamhetsåret. Mål redovisas och utvärderas såsom finansiella mål, verksamhetsmål samt samhällsekonomiska och sektorpolitiska mål. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att staten äger de enskilda företagen inleds varje företagspresentation med en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2011.

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandens arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhets- redovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse. För att den intresserade själv ska kunna finna mer information om respektive företag finns även information om företagens webbadresser.

En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och alltså inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.

4

Skr. 2010/11:140

Bilaga

De statliga företagen i korthet

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE TOTALT

Mdkr

2010

2009

Förändring, %

Nettoomsättning

373,0

352,2

6

Nettoomsättning, inkl intressebolag

446,7

429,5

4

Resultat före värdeförändringar

67,3

53,2

27

Värdeförändringar

4,3

1,2

261

Rörelseresultat

71,6

54,4

32

Resultat före skatt

65,8

42,4

55

Resultat efter skatt

55,6

34,7

60

Bruttoinvesteringar

57,3

122,2

–44

Kassaflöde från den löpande verksamheten (exkl SBAB & SEK)

69,5

62,8

11

Summa eget kapital

349,9

341,3

3

Balansomslutning

1 556,8

1Œ598,3

–3

Medelantal anställda (tusental)

102,0

94,7

8

Medelantal anställda, inkl intressebolag (tusental)

189,6

189,4

0

Utdelning

38,5

21,1

82

Uppskattat värde

600

620

–3

Avkastning på eget kapital (%)

16

10

Soliditet (%)

19

18

NETTOOMSÄTTNING

RESULTAT FÖRE SKATT

Mdkr

Mdkr

400

80

300

60

200

40

100

20

0

2008

2009

2010

0

2008

2009

2010

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

ANTAL ANSTÄLLDA

%

Tusental

20

120

15

90

10

60

5

30

0

2008

2009

2010

0

2008

2009

2010

BRUTTOINVESTERINGAR

Mdkr

160

120

80

40

0

2008

2009

2010

VÄRDEUTVECKLING

Mdkr

800

600

400

200

0

2008

2009

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

1

5

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen finns 60 hel- och delägda företag, tre är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att företagen ska skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

6

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FörorD

Ett resultatmässigt bra år

2010 var ett framgångsrikt år för de statligt ägda företagen. Det sammanlagda resultatet efter skatt förbättrades med 60 procent, från 34,7 till 55,6 miljarder kronor. Utdelningarna blev drygt 38 miljarder kronor till statskassan.

Värdeskapande som öVergripande mål

De statligt ägda företagen representerar stora värden, cirka 600 miljarder kronor. Regeringen förvaltar företagen på riksdagens uppdrag. Företagen ägs gemensamt av hela svenska folket. Det är ett stort och viktigt ansvar att förvalta dessa väl. Regeringen prövar kontinuerligt det statliga ägandet, men så länge staten äger har den ansvar för att vara en aktiv och professionell ägare.

minskat statligt ägande – försäljning aV aktier i nordea

Regeringens ambition sedan tidigare är att minska det statliga ägandet av företag. I februari sålde regeringen 6,3 procent av aktierna i Nordea till ett värde av cirka 19 miljarder kronor. Intäkterna används för att minska statsskulden och stärka Sve- rige inför nästa kris. Efter beslut i riksdagen har regeringen inte längre bemyndigande att minska ägandet i TeliaSonera, SBAB och PostNord. Vi arbetar utifrån de nya förutsättningarna från riksdagen, och kan konstatera att vi fortfarande har mandat för att minska ägandet i Nordea, SAS, Bilprovningen och Arbets- livsresurs.

nya företag till företagsportföljen

Som ett led i regeringens arbete att effektivisera förvaltningen och öka konkurrensen har ett antal nya företag bildats. Bland de nya företagen finns Metria AB, från tidigare verksamhet inom Lantmäteriet och Ersättningsmark i Sverige, som delades ut av Sveaskog. Under 2010 bildades bland andra Infranord AB, Sweda- via AB samt Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service.

I årets verksamhetsberättelse finns ett avsnitt som beskriver vad omregleringen av apoteksmarknaden har inneburit för det tidigare monopolföretaget Apoteket och för de nya aktörerna på apoteksmarknaden.

Utredning om förValtningen aV statligt ägda företag

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att se över hur Regeringskansliets förvaltning av företag med statligt ägande bör bedrivas och organiseras. I dag bedrivs huvuddelen av den operativa statsförvaltningen via myndigheter som regeringen styr. Förvaltningen av de statliga föreagen utgör ett undantag. Utredningen ska presenteras senast i januari 2012.

ersättningar till ledande befattningshaVare

Det finns höga förväntningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska uppträda. När staten äger företag ska den vara en professionell, tydlig och ansvarsfull ägare. I det lig- ger att ha rimliga, välavvägda och transparent redovisade ersätt- ningar och andra anställningsvillkor till sina ledande befatt-

ningshavare. De ska dessutom präglas av måttfullhet. Regeringen har tydliga riktlinjer för detta och följer upp hur dessa har tillämpats. Resultatet av den senaste uppföljningen finns redovisat i ett särskilt avsnitt här i verksamhetsberättelsen.

hållbarhetsrapportering enligt gri

Arbetet med hållbarhetsfrågorna är fortsatt prioriterat. För 2010 gör 49 av 53 (92 procent) av de statligt ägda företagen en hållbar- hetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Det kan jämföras med 30 procent bland de 100 största företagen på börsen. Flera företag har ökat redovisningsambitionen och i princip alla GRI-rappor- ter är kvalitetsgranskade. Vi vet att kravet på redovisning leder till bland annat ett mer strukturerat arbete och att hållbarhets- frågorna blir mer prioriterade hos ledning och styrelse. Att arbeta med hållbarhetsfrågor är en långsiktigt pågående uppgift med fokus på förbättring. Vi kommer att fortsätta att utveckla vårt arbete inom detta viktiga område.

fler kVinnor i ledningen

Vi ser hur arbetet med att öka andelen kvinnor i de statligt ägda företagens styrelser har gett resultat. Andelen kvinnor som är styrelseordförande har ökat från 22 procent 2006 till 37 procent i år. I börsbolagen är endast 3 procent kvinnor styrelseordförande. Därtill är nästan hälften, 49 procent, av styrelseledamöterna i de helstatligt ägda företagen kvinnor. Glädjande är också att se att andelen kvinnor i ledningarna för de statligt ägda företagen ökar rejält. Nästan 25 procent av VD:arna är kvinnor, i fjol var ande- len 11 procent. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna ökar också till 39 procent från 35 procent i fjol. Det finns många kvalifice- rade kvinnor som är beredda att ta ansvar när man väl an- stränger sig för att hitta dem. Här är statligt ägda företag verk- liga föredömen.

Men det finns mer att göra. Exempelvis vill jag se fler personer med annan etnisk bakgrund på ledande befattningar i företa- gen. För på samma sätt som vi behöver både kvinnors och mäns kompetens i styrelser och företagsledningar behöver vi personer med olika erfarenheter, ålder och bakgrund. I årets verksam- hetsberättelse har vi valt att med ett nytt avsnitt beskriva hur regeringen arbetar med att sätta samman och utse styrelser.

Stockholm i juni 2011

Peter Norman

Finansmarknadsminister,

ansvarig minister för de statligt ägda företagen

Verksamhetsberättelse För Företag meD statligt äganDe 2010

3

7

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Arlanda prisat för sitt miljöarbete

Vid en ceremoni i Milano den 17 juni vann Stockholm-Arlanda Airport som första flygplats ACI Europes nyinstiftade miljöpris. Arlanda får priset med motiveringen ”For outstanding achievement in environmental performance and an innovative approach to environmental management”. ACI är en världsomspännande organisation för 1 530 flygplatser i 175 länder över hela världen.

SAS miljöcertifieras

SAS koncernen mottog i september både ISO14001 och EMAS certifikat från Bureau Veritas. Därmed är SAS, Blue1 och Widerøe de enda flygbolag i världen som har båda certifieringarna. Flygfraktsverksamheten SAS Cargo är ISO14001 certifierade sedan tidigare.

Förbättrat hållbarhetsarbete i de statligt ägda företagen

I samband med ett seminarium i september 2010 publicerade Näringsdepartementet en forskningsrapport från Företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet om effekterna av kravet på hållbarhetsredovisning. Kravet har lett till att hållbarhets- frågorna har kommit högre upp på agendan hos företagen. Engagemanget, medve- tenheten och kunskapsnivån hos styrelser och ledning har ökat. Redovisningen har bidragit till bättre rutiner och ställer krav på ett mer strukturerat arbete.

Teracom levererar

Konkurrens för SJ

SR:s nya datanät

Den 1 oktober 2010 avreglerades den

Medieoperatören Teracom har i skarp

svenska persontrafiken helt vilket innebär

att vilket järnvägsföretag som helst får an-

konkurrens med de ledande leverantö-

söka om att köra tåg på samtliga järnvägs-

rerna av datanät i Sverige fått förtroendet

linjer och därmed konkurrera med SJ.

från Sveriges Radio att leverera deras

nya datanät.

Företag bildade 2010

Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB då Banverket Produktions tidigare verksam- het överfördes i aktiebolagsform.

Den 1 april 2010 bolagiserades flygplatsverk- samheten inom Luftfartsverket och blev det statligt ägda företaget Swedavia .

Omformningen av den svenska apoteks- marknaden har lett till att tre nya bolag bil- dats: Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL , vars huvudområde är läkemedelstill- verkning, Apotekens Service som sysslar med infrastruktur och informationsdataba- ser samt Apoteksgruppen , en rikstäckande kedja för småföretagare.

Sedan 1 juli 2010 är European Spallation Source ESS AB ett självständigt aktiebolag. ESS ska planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund med ett centrum för databearbetning i Köpenhamn.

Regeringen beslutade i december 2010 att bilda finansieringsbolaget Inlandsinnovation AB med säte i Östersund.

4

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

8

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Vattenfall invigde vattenpark i havet

Vattenfall invigde den 23 september 2010 världens största havsbaserade vind- kraftpark Thanet utanför Englands sydostkust. Vindkraftparken består av 100 tur- biner och har en kapacitet på 300 MW.

LKAB 120 år

Den 18 december 2010 fyllde LKAB 120 år. Händelsen firades med ett stort jubileum i Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Narvik. LKAB står för 90 procent av järnmalmsproduktio- nen i Europa. Den globala järnmalmsmarknaden präglas av stark efterfrågan, och LKAB planerar tre nya gruvor före år 2015 för att öka produktionskapa- citeten av färdiga produkter med 35 procent.

Sverige och Miljöstyrningsrådet bäst på grön upphandling

I en ny, omfattande EU-studie om grön och hållbar offentlig upphandling placerar sig Sve- rige och Miljöstyrningsrådet i topp jämfört med andra ledande medlemsländer. Miljöstyrnings- rådets arbete med att ta fram konkreta hjälp- medel och miljökrav för offentlig upphandling får högst betyg av alla.

Ny vision för Svanen antagen av de nordiska miljöministrarna

År 2015 ska det nordiska miljömärket Svanen vara erkänt som ett av de mest effektiva frivilliga konsumentpolitiska redskapen för miljö genom att erbjuda ett tillförlitligt verktyg för konsumen- ter som vill konsumera miljö- anpassat. Klimataspekterna

ska lyftas fram tydligare som ett kriterium för miljömärket.

SBAB blir SBAB Bank AB

Den 30 november 2010 beviljade Finansin- spektionen SBAB tillstånd att bedriva bank- rörelse. Vid den extra bolagsstämman i mars antogs ny bolagsordning och besluta- des om nytt namn – SBAB Bank AB (publ).

Företag bildade 2011

Ersättningsmark i Sverige AB utdelades den 29 april 2011 av Sveaskog till staten. Bolaget äger skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog.

Verksamheten inom Lantmäteriets division Metria bolagiserades den 1 maj 2011. Bo- laget säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information.

Ändrat ägande

Minskat ägande i Nordea Bank

I februari sålde staten 255 miljoner aktier i Nordea Bank. Den totala försäljningslik- viden uppgick till cirka 19 mdkr som ska användas för att amortera på statsskul- den. Efter försäljningen uppgår statens ägarandel till 13,5 procent.

Staten deltog i återköpsprogram i TeliaSonera

Svenska staten deltog i TeliaSoneras återköps- program med sin pro-rata-andel, och erhöll där- med 3,7 mdkr. Det innebär att svenska staten bibehåller sin ägarandel om cirka 37,3 procent. TeliaSoneras styrelse ska återköpa aktier till ett belopp om cirka 10 mdkr.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

5

9

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Botniabanan invigd!

Den 28 augusti 2010 invigdes Botniabanan, elva år efter att bygget startades. Botniabanan består av 19 mil ny järnväg, 143 broar och 25 kilometer tunnlar. Botniabanan, som bildar en länk efter kusten mellan Ådalsbanan i söder och stambanenätet i norr, är den största järnvägssatsning som har fullbordats i Sverige sedan 1937. Banan är den första järnväg i landet som har byggts för upp till 250 kilometer i timmen.

Voksenåsen firade 50 år

I närvaro av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia samt Norges kung Harald V och drottning Sonja firades den 1 oktober 2010 Voksenåsens 50-årsjubileeum. Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som tack for hjälpen under krigsåren och åren strax efter krigsslutet. Det var 55 år sedan, den 9 maj 1955, som den dåvaran- de norska statsministern Einar Gerhardsen överlämnade det offici- ella gåvobrevet till den svenske statsministern Tage Erlander och fem år senare skedde den officiella invigningen i närvaro av de norska och svenska kungaparen.

Rymdbolaget och Esrange viktigt nav för Galileo

I december 2010 invigdes Galileos mark- station på Esrange Space Center, Rymd- bolagets operationella bas för rymdverk- samhet. Galileo är Europas oberoende satellitnavigeringssystem. Ceremonin hölls av representanter från de två europeiska organisationerna som tillsammans driver Galileo: ESA (European Space Agency) och EU.

Infranord bygger ny järnväg i Kiruna

Infranord har tilldelats uppdraget att som ut- förandeentreprenör bygga en ny järnväg väs- ter om samhället och gruvan i Kiruna. Pro- jektet påbörjas omgående och ska vara helt färdigt 2013. Beställare är Trafikverket och kontraktet värderas till cirka 200 mnkr.

Systembolaget inför gemensam uppförandekod i inköpsvillkoren

Den 1 januari 2012 inför Systembolaget

rättigheter. Framförallt innehåller den kon-

och övriga nordiska detaljhandelsmonopol

ventioner och rekommendationer från den

en gemensam uppförandekod (Code of

internationella arbetarorganisationen ILO.

Conduct) i sina inköpsvillkor. Uppförande-

Under 2011 diskuteras uppförandekoden

koden är baserad på internationella kon-

med dryckesleverantörerna, för att den se-

ventioner som tillvaratar de anställdas

dan ska kunna införlivas i inköpsvillkoren.

6

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

10

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Nya fynd i Malmberget

LKAB har funnit stora mängder brytvärd järnmalm djupare ner i malmkrop- pen Printzsköld, som lutar in under delar av centrala Malmberget. Malmen kommer att brytas och tas upp via den nya huvudnivån M1250 som just nu byggs. Verksamheten beräknas trygga jobben under 10–15 års tid.

Bilprovningen och Systembolaget hållbara

Drygt 3 000 personer har bedömt 151 före- tag utifrån miljö och socialt ansvarstagande. Bäst i Sverige på hållbarhet anses daglig- varuhandeln. Systembolaget hamnar på nionde plats och Bilprovningen på tionde.

Nytt 25-årigt avtal mellan Specialfastigheter och Polisen

Regeringen har gett sitt godkännande till ett 25-årigt hyresavtal mellan Säkerhetspolisen och Specialfastigheter Sverige AB. Säkerhets- polisens verksamhet i Stockholmsområdet kommer att samlas i en nyuppförd byggnad i stadsdelen Ingenting i Solna.

Ny 18-årsgräns för köp av lotter

Den 1 oktober 2010 införde Svenska Spel 18-årsgräns vid köp av lotter. Införandet är ett led i att stärka bolagets spelansvar gent- emot kunderna. Samtliga koncernens pro- dukter har i och med detta 18-årsgräns för- utom Casino Cosmopol som har 20 år.

Nya apotek öppnade

Apoteket har öppnat 24 nya apotek sedan i mars 2010, varav 13 under det fjärde kvartalet.

Sveaskog och Smurfit Kappa i Piteå tecknar miljardavtal

I september undertecknade Sveaskog och Smurfit Kappa ett avtal som innebär att Sveaskog kommer att leverera cirka 2 miljo- ner kubikmeter massaved till Smurfit Kap- pas fabrik i Piteå. Avtalet är värt drygt en miljard kronor årligen.

SAS – Europas mest punktliga flygbolag

Enligt analysföretaget FlightStats var SAS Europas punktligaste flygbolag under 2009 och 2010.

Nya investeringar för Fouriertransform

Fouriertransform investerade under 2010 i åtta nya företag. Sedan starten i december 2009 har investeringsbeslut tagits om 356 mnkr i investeringar i tio företag.

Fouriertransform bildades i december 2009 under fordonskrisen för att investera i kommersialiserbara investerings- och FoU-projekt inom fordonsklustret.

Fortsatt stark opinion för Systembolaget

Sedan 2001 mäter SIFO på uppdrag av Systembolaget svenska folkets inställning till alkoholmonopolet. Under 2010 svarade i genomsnitt 66 procent ja på frågan om Systembolaget ska behålla ensamrätten på detaljhandelsförsäljning av starköl, vin och sprit. Det är en ökning med 17 procentenhe- ter sedan mätningarna började år 2003.

Utredning om förvaltningen av företag med statligt ägande

Regeringen har tillsatt en utredning om hur Regeringskansliets förvaltning av företag med statligt ägande bör bedrivas och organiseras. Utredningens resultat ska redovisas i januari 2012. Regeringen har utsett Hans Dalborg till utredare.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

7

11

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FÖRETAGSEXEMPEL – POSTNORD

Staten ska vara ansvarsfull och aktiv som ägare. En del i det är att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen till fortsatt ägande. Här följer två exempel på förändringar i företag där staten som ägare haft en aktiv roll i viktiga föränd- ringar – samgåendet mellan svenska Posten AB och Post Danmark och omreglering av apoteksmarknaden och ombild- ningen av Apoteket.

POSTNORD

Grunden är lagd

Post- och logistikmarknaderna är konkurrensutsatta och genomgår snabba förändringar både i Norden och globalt. För att skapa en stark och långsiktigt uthållig aktör inom logistik och samtidigt garantera upprätthållandet av posttjänsten enades svenska och danska staten 2008 om att slå samman de två statliga postbolagen Posten och Post Danmark och bilda Posten Norden AB. Under maj 2011 bytte Posten Norden namn till PostNord AB.

När avtalet undertecknades 2009 var det startskottet för den första fusionen mellan två statliga postbolag i världen. Hemtagningen av de kostnadssynergier om 1 mdkr som identifierades vid samgåendet löper enligt plan. Resultaten nås genom att nationella hänsyn lades åt sidan. Inom områden som bland annat IT, inköp och administration kunde stora besparingar genomföras genom att de mest kommersiella och kostnadseffektiva lösningarna från respektive land valdes. Därutöver har

BREVVOLYMERNA VÄNTAS FORTSÄTTA SJUNKA

Miljoner brev per år

Danmark Sverige

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

TIDSLINJE

1993

Den svenska postmarknaden avregleras.

nya potentiella synergier från exempelvis ökad enhetlighet i processer, kundservice och logistik identifierats. Under de senaste tio åren har verksamheten utvecklats från stora förluster i den svenska delen till att bli ett lönsamt bolag som årligen lämnar god utdelning till ägarna. Det sammanslagna PostNord ägs till 60 procent av svenska staten och till 40 procent av danska staten och rösterna delas 50/50 mellan ägarna. PostNord utsätts för betydande konkurrens i två avseenden; dels konkurrens från elektronisk kommunikation, som ersätter en allt större mängd brev, och dels ökande konkurrens från andra marknadsaktörer

inom kommunikation och logistik. Möjligheten att effektivt hantera dessa utmaningar ökar genom att verksamheten är både storskalig och effektiv.

Brevvolymerna i Europa och i Danmark har minskat med omkring 40 procent på tio år och i Danmark, där konkurrensen från digitala alterna- tiv har varit som kraftigast, har minskningen uppgått till 18 procent, bara under de två senaste åren. Den negativa volymtillväxten för brev bedöms fortsätta under de närmaste åren som en följd av konkurrensen från elektronisk kommunikation. Detta gör att ytterligare förändringar och kostnadsanpassningar kommer att behöva göras framgent inom den traditionella postorganisationen för att verksamheten ska kunna fortsätta att drivas lönsamt.

Inom PostNords andra huvudmarknader logistik, e-handel och reklam är trenderna annorlunda. Logistikmarknaden i Norden växer med hög korrelation med tillväxten i ekonomin i stort. Marknaden för e-handel,

2001

2002

Posten blir ledande

paketdistributör inom

Norden och Östersjö-

Svensk Kassa-

området.

service bildas.

8

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

12

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FÖRETAGSEXEMPEL – POSTNORD

till vilken PostNord är en leverantör, växer med tvåsiffriga tal. Även marknaden för direkt marknadsföring växer i Sverige.

Norden betraktas i allt högre utsträckning som en marknad för både logistik- och kommunikationstjänster. Genom samgåendet har det sam- manslagna bolaget fått en större hemmamarknad vilket ger kraft att både tackla utmaningarna med minskade volymer och substitution och samtidigt vara offensiva och innovativa inom de delar av marknaden som växer.

Inom logistikområdet vill PostNord växa minst i takt med marknaden och har för avsikt att integrera nya tjänsteområden, men även ta plats i den konsolidering som sker i marknaden genom förvärv när tillfälle bjuds. Som ägare har svenska staten stöttat bolaget i de nödvändiga förändringar och den konsolidering bolaget har behövt delta i för att anpassa sig till den förändrade marknaden.

Från och med 2013 ska alla EU-länders postmarknader vara liberali- serade enligt EU:s tredje postdirektiv. Fler länder blir alltså tillgängliga för fler aktörer vilket väntas påskynda den strukturomvandling som redan pågår.

Förutom att PostNord verkar på en konkurrensutsatt marknad har bolaget ett samhällsuppdrag fastställt i lagen när det gäller brev och lätta paket. PostNord kommer fortsatt att säkerställa god postservice i hela Sverige och hela Danmark och kommer att fortsätta distribuera försändelser över natten.

Varje arbetsdag hanterar PostNord 29 miljoner försändelser och det innebär att verksamheten påverkar miljön. För att belasta miljön så lite som möjligt har företaget beslutat att minska koldioxidutsläppen med 40 procent till 2020. Det är ett mål som kommer att kräva betydande omställningar och investeringar, framförallt när det gäller transporter och energianvändning i lokaler.

POSTNORD BLICKAR ” FRAMÅT

Lars Idermark har som ny VD för PostNord AB fått uppgiften att både gasa och bromsa samtidigt. Den traditionella brev- verksamheten måste anpassas för att hantera konkurrensen och nedgången i brevvolymerna inom kommunikationsaffä- ren. Samtidigt ska tillväxtmöjligheterna på logistiksidan tillvaratas.

– Att vi utvecklat och ställt om verksamheten relativt genomgri- pande de senaste åren hänger intimt ihop med vårt dubbla upp- drag: att både upprätthålla den lagstadgade servicenivån och samtidigt skapa värde för ägarna, menar Lars Idermark.

Fusionen har genererat kostnadsminskningar, genom rationalise- ringar och stordriftsfördelar, vilket är centralt för att upprätthålla lönsamheten när intäkterna från den traditionella posthante- ringen minskar. I Danmark är nedgången dramatisk medan Sverige än så länge har klarat sig något bättre.

Lars Idermark menar att det även finns möjligheter att skapa synergier på intäktssidan:

– Intäktssynergier är alltid svårare att specificera men när man träffas och delar erfarenheter över gränserna uppstår också idéer för hur man kan göra saker bättre. Om man dessutom känner sin kund och vet var kunden är på väg finns det alltid möjlighet att skapa nya affärer. PostNord är starka när det gäller produktion, men det finns fortsatt potential att utveckla verksamheten på marknadssidan.

Postmarknaden kommer att fortsätta förändras. För att utveckla PostNord i minst samma takt och riktning som marknaden krävs fortsatta investeringar i nya anläggningar och nya tjänster. Lars Idermark håller också dörren öppen för att utveckla och växa genom bolagsförvärv. Inför den fullbordade europeiska avregle- ringen av postmarknaderna 2013 menar han att PostNord ska vara väl rustade för sitt dubbla uppdrag, att leverera service till medborgarna och värde för ägarna.

– Sverige och Danmark har kommit långt. Den svenska markna- den har varit avreglerad sedan 1993 och Post Danmark har under flera år haft ett riskkapitalbolag som delägare. Det betyder att PostNord under lång tid har levt under ett förändringstryck som gör att koncernen står väl rustad för att möta de förändringar som sker.

2005

2006

2008

CVC Capital Partners köper 22% av aktierna i Post Danmark.

Post Danmark köper 50% av den belgiska posten DePost-

LaPoste.

Post Danmark köper 51% av Transpostgruppen A/S.

Kassaservice läggs ned.

Danska posten blir delvis privatägt.

Strålfors köps.

Fusionen annonseras.

2010

2011

Posten Norden

Posten Norden byter

bildas.

namn till PostNord AB.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

9

13

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FÖRETAGSEXEMPEL – APOTEKSBOLAGEN

APOTEKSBOLAGEN

En ny apoteksmarknad tar form

Omformningen av den svenska apoteksmarknaden är klar. Cirka två tredjedelar av Apotekets apotek har sålts och konsumenterna kan nu välja mellan ett tjugotal olika apotekskedjor. Många receptfria läkemedel finns tillgängliga i bensinstationer, varuhus och livsmedels- butiker. Och kunderna tycker att öppettider, service och utbud av produkter och tjänster blivit bättre.

Omregleringen av den svenska apoteksmarknaden syftar till en bättre tillgänglighet, bättre service, ett bättre serviceutbud, ökad mångfald och låga läkemedelskostnader, samtidigt som en säker och ändamålsenlig läkemedelsförsörjning och läkemedelsanvändning ska bibehållas.

Förändringen har inneburit en stor omställning för Apoteket, som har haft ensamrätt på handel med läkemedel sedan 1971. På bara några år har företaget gått från monopol och ett tydligt samhällsuppdrag till att bli en av många aktörer på en konkurrensutsatt marknad.

Men kunderna är positiva. I en SIFO-undersökning som Sveriges Apoteksförening låtit göra är svaren entydigt positiva och en av de kvalitetsaspekter som förbättrats är servicen.

– Den nya apoteksmarknaden är en succé. Resultatet visar att en konkurrensutsatt apoteksmarknad levererar, säger Johan Wallér, VD på Sveriges Apoteksförening, den nya branschorganisationen för apoteksak- törer.

OMSORGSFULLT GENOMFÖRD FÖRSÄLJNINGSPROCESS

Som Apotekets moderbolag, juli 2008–april 2010, hade nybildade Apoteket Omstrukturering (OAB) i uppdrag att leda och övervaka omstruktureringen av Apoteket. Uppgiften har främst varit att leda försäljningsprocessen, men också att säkerställa att samtliga apotek kan ta del av samhällsviktig IT-infrastruktur och servicefunktioner.

De apotek som skulle säljas delades in i åtta kluster med lite olika sammansättning. Intresset var mycket stort och i slutomgången fanns flera bud på samtliga kluster. I slutet av 2009 slöts avtal med köparna. Sedan tillstånd erhållits av Läkemedelsverket tillträdde de nya ägarna under januari och februari 2010.

Totalt överlämnades 465 apotek på ett ansvarsfullt sätt till nya ägare, med bibehållen trygghet för kunderna. Det totala försäljningspriset uppgick till närmare 6 mdkr och gav upphov till en realisationsvinst om 4 430 mnkr.

APOTEKSGRUPPEN FÖR SMÅFÖRETAGARE

Samtidigt överfördes 150 apotek till den nybildade Apoteksgruppen, en rikstäckande kedja för småföretagare som samverkar genom en central serviceorganisation. Apoteksgruppen erbjuder stöd och stordriftsfördelar när det gäller till exempel inköp, marknadsföring, ekonomi och IT. En gemensam grafisk profil har tagits fram under året och marknadsfö- ringen inriktas på att stärka varumärket och öka kännedomen om Apo- teksgruppen. I medlemsavtalet regleras bland annat hyresavtal, tjänste- avtal och hembud.

Under 2010 såldes 89 apotek till enskilda entreprenörer och målet är att sälja resterande apotek under 2011. Apoteksgruppens medlemmar har möjlighet att öppna flera apotek och Apoteksgruppen kommer också att ansluta nya medlemmar som vill öppna nya apotek.

APOTEKET LEDANDE PÅ DEN NYA MARKNADEN

Apotekets mål är att vara den ledande apoteksaktören på den nya mark- naden. Apoteket har ett mycket starkt varumärke och fick fortsatt mycket goda omdömen i flera varumärkes- och kvalitetsmätningar under året. Bland annat fick Apoteket högsta betyg för förtroende och kund- nöjdhet bland apotekskedjorna.

– Vi möter hård konkurrens på alla våra marknader, Apotekets utma- ning är nu att behålla kundernas höga förtroende. Vi ska fortsätta utveckla erbjudanden, sortiment och samtidigt stärka vår rådgivande roll, säger Apotekets VD Ann Carlsson.

De största aktörerna var i december 2010 Apoteket, med en mark- nadsandel räknat i antal apotek på 31 procent, Apotek Hjärtat, med en andel på 23 procent, Kronans Droghandel, med 17 procent, Apoteks- gruppen med 14 procent och Medstop med 6 procent.

Flera internationella aktörer tillkom under året, förutom den tyska kedjan Doc Morris Apotek, som ägs av Celesio, även Alliance Boots, som startat en handlarägd kedja i samarbete med Farmaceutföretagarna.

10

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

14

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FÖRETAGSEXEMPEL – APOTEKSBOLAGEN

RECEPTFRITT I MER ÄN 6 000 BUTIKER

För att ytterligare öka tillgängligheten får vissa receptfria läkemedel sedan den 1 november 2009 säljas på andra försäljningsställen än apotek. Försäljningen sker under vissa regler och den som vill sälja gör en anmälan till Läkemedelsverket. I april 2011 hade anmälan gjorts för cirka 6 150 service- och dagligvarubutiker. Under fjärde kvartalet 2010 svarade de för drygt 15 procent av den totala försäljningen. Storsäljarna är värktabletter, nikotinersättning och nässprej. Sedan reformen infördes har den totala försäljningen av receptfria läkemedel ökat med 12 pro- cent räknat i antal dygnsdoser.

SAMHÄLLSVIKTIGA SYSTEM TILLGÄNGLIGA FÖR ALLA AKTÖRER

Läkemedel är inte vilken vara som helst. Läkemedelsförsörjningen till vården och till allmänheten måste vara trygg och säker. IT-system och informationsdatabaser ska fungera utan avbrott.

Det nybildade Apotekens Service har övertagit samhällsviktig infra- struktur och informationsdatabaser från Apoteket. Här ingår bland annat e-receptregistret, läkemedelsförteckningen och högkostnadsdatabasen, allt sådant som ska vara tillgängligt för alla aktörer på den omreglerade apoteksmarknaden. Apotekens Service erbjuder dessa tjänster till alla öppenvårdsapotek på konkurrensneutrala villkor.

Apoteket har också delat ut dotterbolaget Apotek Produktion och Laboratorier (APL), som tillverkar läkemedel som inte tillhandahålls av läkemedelsindustrin, till staten.

ÖKAD KONKURRENS ÄVEN INOM VÅRD OCH OMSORG

Den 1 september 2008 blev det möjligt för landstingen att köpa läkeme- delsförsörjning från andra aktörer än Apoteket men först nu ökar konkur- rensen också på vård- och omsorgsmarknaden.

Apoteket Farmaci, som är ett dotterbolag till Apoteket, har landsting, kommuner och privata vårdgivare som kunder. Inriktningen är läkeme- delsförsörjning, drift av sjukhusapotek och kvalificerade rådgivnings- tjänster. Läkemedelsförsörjning är basen i verksamheten och under hela 2010 hade Apoteket Farmaci fortfarande leveransavtal med alla lands- ting.

Under året vann Apoteket Farmaci den stora upphandlingen av läke- medelsförsörjning och tillverkning av extemporeläkemedel för Region Skåne. Uppdragen för landstingen i Kalmar, Kronobergs, Blekinge, Gotlands och Västmanlands län vanns av nystartade apotekskedjan Vårdapoteket.

EU FÖLJER UTVECKLINGEN I SVERIGE

Den svenska omregleringen följs med stort intresse av andra länder i Europa. EU:s tjänstedirektiv undantar tjänster inom hälsosektorn och det är upp till varje land att bestämma om restriktioner kring ägande, etablering och försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek. Även om inga länder har statligt monopol är apoteksmarknaden hårt reglerad i de allra flesta länder i Europa. I 12 medlemsländer får endast apotekare äga apotek och i 17 får receptfria läkemedel bara säljas på apotek.

Samtidigt sker genomgripande förändringar där stora, internationellt verksamma företag, expanderar och integrerar vertikalt. I Storbritannien och Norge, där marknaderna sedan länge avreglerats, är det de stora apotekskedjorna som dominerar.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

11

15

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Den lilla sjöjungfrun hade premiär i november 2010 på Dramaten i Stockholm. Kajsa Giertz och Marina Steinmos uppsättning var en av 27 produktioner på Kungliga Dramatiska Teatern under 2010. Foto: Sören Vilks/Dramaten

12

VerKSaMheTSberäTTelSe för föreTaG MeD STaTliGT äGanDe 2010

16

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

Statens ägarpolicy

Aktivt ägande med värdeskapande i fokus

staten är en betydande bolagsägare i sverige. inom regeringskansliet förvaltas 60 1) bolag, varav 46 är hel- ägda och 14 är delägda.

Bolagen representerar stora värden och är stora arbetsgivare. Dessutom ägs de ytterst av hela svenska folket gemensamt. staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

i statens ägarpolicy redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställning i vik- tiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. Vägledande princip har varit att undvika upprepningar och dubbleringar av sådant som regleras i exempelvis svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller aktiebolagslagen (2005:551).

statens ägarpolicy tillämpas i majoritetsägda bolag med statligt ägande. i övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn tillämpas. 2) Dessutom finns ytterligare bolag som förvaltas av andra myndigheter än regeringskansliet vilka på motsvarande sätt ska tillämpa statens ägarpolicy.

1. Regeringens uppdrag och mål

1.1 InlednIng

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i förekommande fall – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

Staten äger såväl stora som små bolag i ett flertal branscher. Flera av bolagen har en stark marknadsposition inom respektive bransch. Det uppskattade sammanlagda värdet av de av Regerings- kansliet förvaltade statligt ägda bolagen uppgick i juni 2011 till cirka 600 mdkr.

Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar på fullt konkur- rensutsatta marknader där staten som ägare aktivt driver värde- skapande åtgärder, såsom exempelvis olika strukturåtgärder.

Det finns bolag som inom ramen för affärsmässighet dessutom ska bidra till att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs. Slutli- gen finns det vissa företag som verkar på marknader med särskilda förbehåll där staten på ett påtagligt sätt styr verksamheten och där konkurrens helt eller delvis saknas.

För mer information se respektive bolagssida, sidorna 45–99. Regeringen anser att staten i princip inte ska äga bolag som ver-

kar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens – om bolaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är svårt att klara på något annat sätt. Det är viktigt så länge staten äger bolagen att de ges möjlighet att utvecklas och växa för att fortsätta att skapa värde för ägaren, och att den aktiva förvaltningen sker på ett professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Det är viktigt att staten hanterar sin ägarroll på ett ansvarsfullt, transparent och tydligt sätt. Statens bolagsstyrning ska fortlö- pande anpassas till de ökade och förändrade krav som ställs.

En del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen till fortsatt statligt ägande. En annan del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå ige- nom bolagens inriktningar och samhällsuppdrag, men också att se över annan statlig affärsverksamhet som bedrivs i myndighets- form, vilket kan innebära att nya statligt ägda bolag uppstår genom bolagiseringar av affärsdrivande verksamheter. Om dessa

1) Skeppshypotekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning, men räknas här in bland de statligt ägda bolagen och ska följa statens ägarpolicy i tillämpliga delar som om den vore ett aktiebolag.

2) Bolag som staten har ett bestämmande inflytande över på sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551).

VerKsamhetsBerättelse för företag meD statligt äganDe 2010

13

17

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2011

bolag verkar på kommersiella marknader med fungerande konkur- rens och bolaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag bör de på sikt säljas. Genomgångarna kan också leda till förändringar eller förtydliganden av vissa statligt ägda bolags uppdrag.

Statens bolagsstyrning ska vara tydlig och skötas målmedvetet. Bolagsstyrningen utövas på bolagsstämmor, genom en professio- nell och strukturerad styrelsenomineringsprocess med nomine- ring och utvärdering av styrelseledamöter samt genom dialog med styrelseordförande. Statens ägarpolicy, regeringens riktlinjer och beslut om en effektiv kapitalstruktur i bolagen är andra viktiga verktyg i bolagsstyrningen.

Målet att skapa värde medför krav på långsiktighet, effektivitet, lönsamhet, utvecklingsförmåga samt ett hållbart miljömässigt och socialt ansvarstagande.

Uppföljning och utvärdering av bolagen sker bland annat genom ekonomiska analyser, branschanalyser och olika typer av rapporter från bolagen. Även mål utöver ekonomiskt värdeskapande följs upp och utvärderas. Inom ramen för statens bolagsstyrning utvecklas statens ägarpolicy. Regeringen redogör för förvaltningen av bolag med statligt ägande i sin årliga skrivelse till riksdagen. Skrivelsen består huvudsakligen av verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande.

1.2 REGERINGENS FÖRVALTNINGSMANDAT

Regeringen ska aktivt förvalta de statligt ägda bolagen så att den långsiktiga finansiella värdeutvecklingen med hänsyn till rimlig risk blir den bästa möjliga för ägaren och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs. Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, förkor- tad RF, över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myn- digheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning. Enligt 9 kap. 9 § RF beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budget- lagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande för- värva aktier eller andelar i ett företag eller på annat sätt öka sta- tens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får heller inte utan riksdagens bemyndigande tillskjuta kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte

BEMYNDIGANDEN ATT FÖRÄNDRA DET STATLIGA ÄGANDET 1)

ORGANISATION

Riksdagen

Regeringen

Regeringskansliet

Finansdepartementet

Övriga departement med

företagsansvar

Enheten för statligt ägande

utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser behöver reger- ingen under vissa förutsättningar även riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens inriktning. Detta är ramen för det förvaltningsmandat regeringen har för förvaltningen av bolag med statligt ägande.

Riksdagsbeslut krävs inte för utdelningar, eftersom det ingår i den löpande förvaltningen. Det krävs inte heller riksdagsbeslut för förvärv, avyttringar eller nedläggningar som bolag genomför inom den verksamhetsinriktning som riksdagen beslutat. För en sammanställning över propositioner om de enskilda bolagen se sidorna 110–111. Statsministern har med stöd av 7 kap. 5 § RF givit statsrådet Peter Norman ansvaret i frågor som gäller statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Stats- rådet Peter Norman har även ansvaret för förvaltningen av huvuddelen av bolagen med ett statligt ägande.

1.3 BEMYNDIGANDEN

Regeringen har för närvarande riksdagens bemyndigande att minska eller avveckla ägandet i Arbetslivsresurs, Nordea Bank och SAS. Dessutom har riksdagen bemyndigat regeringen att förändra ägandet i Bilprovningen.

Nuvarande

Bemyndigande att

Företag

ägarandel, %

förändra ägandet till, %

Beslut

Arbetslivsresurs

100

0

prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FIU21, rskr. 2006/07:222

Bilprovningen

52

0–100

prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162

Nordea Bank

13,5

0

prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217,

prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr.1991/92:92

SAS

21,4

0

prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

1) Regeringen har därtill bemyndiganden att minska ägandet i SweRoad och LFV Consulting (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138) som i dag förvaltas av Trafikverket respek- tive Luftfartsverket, LFV.

14

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

18

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2011

2. Regeringskansliet

2.1 REGERINGSKANSLIETS FÖRVALTNINGSORGANISATION

Inom enheten för statligt ägande på Finansdepartementet finns samlade resurser och kompetens för förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Detta ger goda förutsättningar för att bedriva en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och riktlinjer för bolagen. Enheten för statligt ägande ansvarar för förvaltningen av mer- parten av de statligt ägda bolagen som förvaltas av Regerings- kansliet. Sammantaget förvaltar Finansdepartementet 36 bolag. För övriga bolag ligger ansvaret för förvaltningen på andra departement. Dessa bolag förvaltas av Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdeparte- mentet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Utrikesdepartementet.

I Regeringskansliet finns anställda som även är styrelseleda- möter i vissa av de statligt ägda bolagens styrelser. Denna styrel- semedverkan innebär bland annat att statens krav på kunskap om verksamheten tillgodoses och kommunikationen mellan bolagen och ägaren underlättas. Det finns sammanlagt 24 anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag och av dessa är 10 kvinnor och 14 män. Regeringen ser kontinuerligt över hur bolagsstyrningen och förvaltningsmodel- len kan utvecklas.

Regeringen har utsett en särskild utredare vars uppdrag är att föreslå hur Regeringskansliets förvaltning av företag med stat- ligt ägande bör bedrivas och organiseras (dir. 2011:33). Uppdraget ska redovisas i januari 2012.

2.2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick under 2010 till 64,9 (81,8) mnkr, varav 33,4 (52,8) mnkr avsåg externt köpta tjänster och utredningar. De interna kostna- derna för enheten för statligt ägande omfattar huvudsakligen lönekostnader men också andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Köpta tjänster innefattar främst arvoden inom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt fram- ställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för företag med statligt ägande. De interna för- valtningskostnaderna för bolag som förvaltas på andra departe- ment redovisas inte här då de främst består av lönekostnader som även hänförs till respektive departements övriga arbetsupp- gifter.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING

Finansdepartementet

Justitiedepartementet

Akademiska Hus

Miljömärkning Sverige

Arbetslivsresurs

Bilprovningen

Kulturdepartementet

Bostadsgaranti

Dramaten

Ersättningsmark

Operan

Fouriertransform

Voksenåsen

GreenCargo

Göta kanalbolag

Miljödepartementet

Infranord

Svenska Miljöstyrningsrådet

Jernhusen

Lernia

Näringsdepartementet

LKAB

ALMI

Metria

Arlandabanan Infastructure

Nordea Bank

Botniabanan

PostNord

Inlandsinnovation

Preaktio

Innovationsbron

RISE

Norrland Center

Rymdbolaget

Svedab

Samhall

SweRoad

SAS

VisitSweden

SBAB

SEK

Socialdepartementet

SJ

APL

SOS Alarm

Apotekens Service

Specialfastigheter

Apoteket

Sveaskog

Apoteksgruppen

Svenska

Sbo

Skeppshypotekskassan

Swedsurvey

Svenska Spel

Systembolaget

Svevia

Swedavia

Utbildningsdepartementet

TeliaSonera

ESS

Teracom

Vasallen

Utrikesdepartementet

Vattenfall

Dom Shvestii

Vectura

Swedfund

Zenit Shipping

15

19

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2011

3. Ramverk för bolag med statligt ägande

3.1 LAGSTIFTNING

De statligt ägda bolagen lyder, med undantag för det som anges nedan, under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen, årsredovisnings-, konkurrens-, bokförings- och insiderlagstiftningen. Aktiebolagslagen utgör det centrala ramverket för bolagen. Statligt ägda bolag lyder liksom privat- ägda bolag under aktiebolagslagen och det finns inte några sär- regler för statligt ägda bolag, frånsett att Riksrevisionen har rätt att utse revisorer i bolagen. I bolagsordningen anges föremålet för bolagets verksamhet vilket följer av de beslut som riksdagen fattat beträffande bolaget i fråga.

De statligt ägda bolagen kan liksom privatägda bolag som är verksamma inom en viss sektor exempelvis också lyda under sär- skild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter inom Regeringskans- liet än Finansdepartementets enhet för statligt ägande.

3.2 EU:S BESTÄMMELSER OM STATLIGT STÖD

EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till företag, såväl statligt ägda som privatägda. Dessa regler är sär- skilt viktiga eftersom staten som aktieägare kan behöva lämna kapitaltillskott. Syftet med reglerna är att förhindra att en med- lemsstat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, MEIP) tillämpas vid insatser av ägarkapital i statligt ägda bolag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltill- skott som lämnats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare. Endast om med- lemsstaten vid tidpunkten för kapitaltillskottet har anledning att tro att insatsen långsiktigt kan ge tillräcklig avkastning, kan bedömningen bli att stödet anses vara i enlighet med EU:s bestämmelser om statligt stöd.

3.3 REDOVISNING AV ALLMÄNNA MEDEL

För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser. Reglerna finns i det så kallade transparensdirektivet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. Reglerna är uppställda för att EU-kom- missionen ska kunna få insyn för kontroll av bland annat kors- subventionering. En öppen redovisning ska gälla för vilka medel som tillförts och hur de används. Krav på särredovisning finns också för verksamhet som bedrivs av bland annat monopolföre- tag och andra företag i särställning, när dessa även bedriver kon- kurrensutsatt verksamhet.

RAMVERK

Statens ägarpolicy

Svensk kod för bolagsstyrning

Förvaltning skild

Lagstiftning, ABL,

från reglering

konkurrens etc.

Riksdagsbeslut

Regeringens

förvaltningsmandat

3.4 KONFLIKTLÖSNING VID OFFENTLIG SÄLJVERKSAMHET PÅ MARKNADEN

De statligt ägda bolag där staten har ett dominerande inflytande omfattas av en reglering i konkurrenslagen (2008:579) som trädde i kraft den 1 januari 2010. Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett sådant företag att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Samma gäller också för landstingsägda och kommunalägda bolag. Denna reglering går utöver den som gäller för andra företag enligt konkurrenslagen.

3.5 OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Då de statligt ägda bolagen förvaltas av Regeringskansliet, som är en statlig myndighet, kan en handling som förvaras och enligt sär- skilda regler anses inkommen till, eller upprättad i Regeringskans- liet, vara allmän handling. Under vissa förutsättningar kan uppgif- ter i en allmän handling hållas hemliga. Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. Vissa uppgifter kan vara känsliga affärs- uppgifter. Det skulle därför i vissa fall kunna skada bolaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgifterna, men Reger- ingskansliet måste enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgifterna kan normalt lämnas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de bolag som uppgifterna rör.

3.6 INTERNATIONELLT SAMARBETE

Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of State-Owned Enterprises. Riktlin- jerna, som inte är bindande, togs fram 2005 och är ett väl använt stöd för att utveckla olika staters förvaltning av sina statligt ägda bolag. Den svenska regeringens principer för bolagsstyrning följer i stort dessa riktlinjer. Riktlinjerna finns på www.oecd.org/ dataoecd/46/51/34803211.pdf.

16

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

20

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

4. Bolagsstyrning och förhållandet mellan ägare, styrelse och ledning

4.1 Tillämpning av SvenSk kod för bolagSSTyrning

I statligt majoritetsägda bolag ska Koden tillämpas. I övriga del- ägda bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att Koden ska tillämpas. Kodens övergripande syfte är att bidra till en för- bättrad styrning av svenska aktiebolag. Koden behandlar det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Reglerna berör de enskilda bolagsorganens organisation och arbetsformer samt samspelet mellan dessa. Koden ska till- lämpas enligt principen ”följ eller förklara”. En reviderad Kod trädde i kraft den 1 februari 2010. I vissa frågor har regeringen funnit skäl att, i överensstämmelse med Kodens princip ”följa eller förklara”, motivera vissa avvikelser därifrån. Nedan fram- går regeringens motivering till avvikelserna.

4.2 bolagSSTämman

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande.

Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande principer för stämmor i bolag med statligt ägande. Riksdagsleda- möter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där sta- ten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdags- ledamöters önskan att närvara på bolagsstämma ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

I de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att när- vara på bolagsstämman. Anmälan ska ske i förväg till bolaget och bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före stämman. De statligt ägda bolagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlig- het att ställa frågor till bolagsledningen.

Årsstämma i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och utdelning ska ske senast två veckor efter respektive årsstämma. Se sidan 123 för information om datum för bolagens årsstämmor 2011.

4.3 bolagSordning

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksam- hetsföremål och övriga angivna ramar. Regeringskansliet tilläm- par en mall för bolagsordning för de statligt ägda bolagen. Mal- len bygger på aktiebolagslagens regler för marknadsnoterade bolag, Koden och statens ägarpolicy.

4.4 ägaranviSningar

Utöver bolagsordningen används i de statligt ägda bolagen ytter- ligare ägaranvisningar i princip bara när bolag har samhällsupp- drag, erhåller statligt stöd, befinner sig i omstrukturering eller omreglering samt vid avregleringar eller vid andra väsentliga

förändringar. Ägaranvisningar ska till sitt innehåll vara rele- vanta, konkreta och tydliga och formaliseras genom beslut på bolagsstämma. En viktig aspekt vid ett samhällsuppdrag är att det är tydligt hur det finansieras, redovisas och följs upp.

4.5 kapiTalSTrukTur i STaTligT ägda bolag

Statens bolagsstyrning syftar till att de statligt ägda bolagen över tiden har en effektiv kapitalstruktur. Prövning och ställ- ningstaganden om kapitalisering och nivån på en effektiv kapi- talstruktur måste göras kontinuerligt mot bakgrund av omvärldsförändringar och förändrade verksamhetsförutsätt- ningar för bolagen. Detta innebär att en mängd interna och externa faktorer som rör bolagen beaktas och värderas, vilket kan leda till bedömningen att ett bolag har behov av att tillföras ytterligare kapital eller att utdela kapital.

För alla bolag bör ägaren och bolaget ta ställning till det enskilda bolagets behov av kapital och kapitalstruktur. Bolaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hän- syn till bolagets rörelserisk kunna bedriva sin verksamhet. Hän- syn måste också tas till framtida kapitalbehov.

Flera av de statligt ägda bolagen med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansie- rade av eget kapital. Även i denna typ av bolag måste dock ställ- ning tas till hur stort totalt eget kapital bolaget bör ha för att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ingen anledning för ägaren att ha mer kapital bundet i verksam- heten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett bolag ska användas så effektivt som möj- ligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkost- naden ger motiv för bolaget att sträva efter ett effektivt kapital- utnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera bolagets kapital till exempel när det gäller investeringar. Kapi- talkostnaden överstiger alltid den riskfria räntan. Avkastnings- kravet för eget kapital måste överstiga kapitalkostnaden till- räckligt mycket för att motsvara risken i bolaget och ge rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

4.6 ekonomiSka mål i STaTligT ägda bolag

Syftet med att fastställa ekonomiska mål är ur ett ägarperspek- tiv att:

• Säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsled- ning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

• Uppnå effektiv användning av kapital genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital.

• Hålla bolagets finansiella risk på en rimlig nivå.

• Tillförsäkra ägaren hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagets framtida kapitalbehov och finan- siella ställning.

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

17

21

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

• Möjliggöra och underlätta mätning, uppföljning och utvärde ring av bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kate gorier:

• Lönsamhetsmål (till exempel avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)

• Kapitalstruktur (till exempel soliditet eller räntetäcknings grad)

• Utdelningsmål (till exempel andel av nettovinst eller eget kapital)

De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämma och ska doku menteras direkt i stämmoprotokollet. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lönsamheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats. Se sidorna 37–39 avsnitt om mål och utvärdering.

4.7 OM STYRELSEN

Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar lagstiftningen, bolagets bolags ordning och eventuella ytterligare ägaranvisningar samt statens ägarpolicy ger.

Styrelsenomineringsprocessen

Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som förväntas av företrä dare för staten.

För de statligt ägda bolagen som inte är marknadsnoterade ersätter principerna nedan Kodens regler som berör beredning av beslut om nominering av styrelseledamöter och revisorer.

För dessa bolag tillämpas enhetliga och gemensamma princi per för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Syftet är att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser. I marknadsnoterade bolag där staten har ett betydande ägarintresse utser staten dock en ledamot i respektive valbered ning. Valberedningen är i första hand ett beredande organ för bolagsstämman i nomineringsfrågor.

Styrelsenomineringsprocessen koordineras av enheten för statligt ägande. För varje bolag analyserar en arbetsgrupp kom petensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och fram tida utmaningar samt respektive styrelses sammansättning. Därefter fastställs eventuella rekryteringsbehov och rekryte ringsarbetet inleds. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. När processen avslutats ska gjorda nomineringar

offentliggöras enligt Koden. Genom ett enhetligt och strukture rat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Styrelseordfö randens särskilda roll behandlas i Koden och aktiebolagslagen. Om ordföranden lämnar sitt uppdrag under mandattiden ska ägaren i statligt ägda bolag snarast välja ny ordförande på en extra bolagsstämma. Detta är ett avsteg från aktiebolagslagen och Koden som anger att styrelsen kan utse ordföranden inom styrelsen.

De särskilda uppgifter som styrelseordföranden ska ha i sty relsearbetet följer av aktiebolagslagen och preciseras ytterligare i styrelsernas arbetsordningar. En sådan särskild uppgift som ålig ger styrelseordföranden är det så kallade samordningsansvaret. Styrelsen ska genom styrelseordföranden samordna sin syn med företrädare för ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Exempel på sådana särskilt viktiga avgöranden som ska samordnas kan vara större förvärv, fusioner eller avyttringar, men även beslut som innebär att bolagets riskprofil eller balans räkning förändras på ett avsevärt sätt. Det är styrelsen som har att bedöma i vilka fall samordning ska ske av styrelseordföran den med ägaren inför ett visst styrelsebeslut.

Styrelseledamöters oberoende

En avvikelse i förhållande till Koden är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare inte redovisas. Koden är huvudsakligen riktad mot bolag med ett spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att bolag ska ha minst två styrelseleda möter som är oberoende i förhållande till större aktieägare och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovi sas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. I statligt helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få ägare saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende. I marknadsnoterade bolag där staten har ett ägarintresse redovisas dock styrelseledamöter nas oberoende i förhållande till delägaren staten.

Styrelsens sammansättning

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolags styrelse. Det är vik tigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrelsen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras en hög kompetens inom relevant löpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter inte

18

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

22

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

vara för många. Antalet ledamöter bör normalt vara 6–8 perso- ner. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Vid behov kan en vice styrelse- ordförande utses av bolagsstämman. Sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfarenhet och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.

Styrelsens arbetsformer

Regeringen anser att det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska Kodens och aktiebolagslagens principer vara vägledande för dess arbete. Även i övrigt ska Kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer. I statligt ägda bolag bör firmateck- ningsrätten dock enbart utövas av två eller flera personer i för- ening, varav minst en person ska vara styrelseledamot.

Verkställande direktör

En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktören. Enligt aktiebo- lagslagen kan verkställande direktören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens roller och där- för ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrelsen.

Utvärdering av styrelserna

Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det sty- relseordförandens uppgift att tillse att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.

I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet i stället för valberedningen informeras om utvärderingens resultat. I Reger- ingskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen görs dess- utom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser.

Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelseordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvo- den, exklusive arbetsgivaravgifter som följer av lag, bestäms av bolagsstämman. Om styrelsearvode faktureras av ledamot inom ramen för näringsverksamhet bedriven i enskild firma med F-skattesedel eller via eget aktiebolag ska i samband med att stämmobeslutet om styrelsearvode behandlas anges att på beslu- tade arvoden tillkommer arbetsgivaravgifter/egenavgifter enligt lag att utbetalas till styrelseledamotens enskilda firma eller aktiebolag. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i särskilt inrättade utskott inom styrelsen ska bestämmas genom beslut på bolagsstämma. Utgångspunkten är att arvodering kan

utgå för arbete i utskott som är av betydande omfattning eller komplexitet. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelse- ledamöter i statligt ägda bolag utgår inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden ska en analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämför- bara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. Arvoden i de statligt ägda bolagen presente- ras på respektive bolags sida (sidorna 45–99).

Enligt aktiebolagslagen kan bolagsstämman besluta om even- tuell ersättning till arbetstagarrepresentanter. Huvudprincipen i statligt ägda bolag är att sådan ersättning inte utgår.

4.8 FÖREDÖME SoM BoLAGSÄGARE

Föredöme i miljömässigt och socialt ansvar

Bolags miljömässiga och sociala ansvar blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för dess långsiktiga förmåga att kon- kurrera om kunder och skapa värde för sina ägare. Framtidens bolag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del i den långsiktiga affärsstrategin och tar på detta sätt tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantörer ställer allt högre krav.

Statligt ägda bolag ska ha en genomtänkt och förankrad policy och strategi för att hantera miljöhänsyn och socialt ansvarsta- gande såsom etik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, bekämp- ning av korruption samt jämställdhet och mångfald. Arbetet ska kommuniceras såväl externt som internt. De statligt ägda bola- gen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågor såväl i de egna bolagen som i samarbete med affärspartners, kunder och leverantörer.

Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med frågor som rör hållbar utveckling, miljömässigt och socialt ansvar framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rappor- tering och uppföljning. Till stöd för detta beslutade regeringen i november 2007 om riktlinjer för extern rapportering med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning med bland annat krav på att de statligt ägda bolagen ska presentera en håll- barhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives (GRI) internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

En viktig del i arbetet med hållbarhetsfrågor är att bolagen stödjer och följer de universella riktlinjer som finns kring miljö- hänsyn, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, och bekämpning av korruption. Särskilt viktigt är detta för bolag som har verksam- het eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av grundläggande internationella ramverk. De universella riktlin- jerna är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FN:s Global Compact (www.unglobalcompact. org). Dessa bägge verktyg bygger på internationella konventio- ner och avtal och har formulerats för bolag av bolag i samarbete med stater och det civila samhället. Genom sin globala inrikt-

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

19

23

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

ning ger de ett utmärkt stöd för såväl privata som statligt ägda bolag.

Föredöme i jämställdhetsarbetet

De statligt ägda bolagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en fort- löpande och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsättningar på chefsnivå. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. De statligt ägda bolagen ska aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Precis som staten som ägare ska vara ett föredöme genom en hög andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda bolagen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i företagsledande befattningar.

Föredöme i arbetet för mångfald och mot diskriminering

Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och förut- sätter att bolagen med statligt ägande beaktar detta i sin verk- samhet och personalpolitik. En ökande internationalisering ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Mång- faldsarbetets övergripande mål är att alla nuvarande och fram- tida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som bolagen kommer i kontakt med.

Extern rapportering

Ledord för förvaltningen av de statligt ägda bolagen är öppen- het, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda bola- gen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. De

statligt ägda bolagen ska, utöver gällande redovisningslagstift- ning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera års- redovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.

Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och upp- satta mål. Regeringen beslutade den 29 november 2007 om rikt- linjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Riktlinjerna kompletterades då med utökade och tydligare informationskrav avseende hållbarhetsinformation. Regeringen förstärkte därmed sina högt ställda ambitioner på området genom att ställa tydligare krav på rapportering och redovisning av arbetet med hållbarhetsfrågorna i de nya riktlinjerna. För mer information, se riktlinjer för extern rapportering i sin helhet, sidorna 124–125.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort och utgör för staten en central del i bolagsstyrningen. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medve- tet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäk- rar sig om att den totala ersättningen är rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ända- målsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara bolag utan präglas av måttfullhet. De i riktlinjerna angivna ersättningsprinciperna ska även vara vägledande för övriga anställda. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. För riktlinjer för anställnings- villkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande i sin helhet se sidan 126.

20

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

24

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATEnSäGARPOliCY2011

5. Uppföljning och utvärdering

5.1 ÖPPEN OCH TRANSPARENT RAPPORTERING

Regeringen lämnar årligen en skrivelse om företag med statligt ägande till riksdagen i syfte att ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen och för att ge möjlighet att utvärdera hur förvalt- ningen har utvecklats under året. I skrivelsen redovisas bland annat den samlade ekonomiska utvecklingen för bolagen genom konsoliderade resultat- och balansräkningar. Sedan juli 1999 ger Regeringskansliet dessutom ut denna verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen riktar sig till allmänheten, de statligt ägda bolagen, media och andra intressenter och ingår också som bilaga i regeringens årliga skri- velse till riksdagen. Regeringskansliet publicerar dessutom två delårsrapporter per år om utvecklingen i de statligt ägda bola- gen.

5.2 VAL AV REVISORER

Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansva- ret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och val av revisorer beslutas på årsstämman. Från och med 2011 utses revisorerna för en mandatperiod om ett år. Det gäller dock inte Riksrevisionens revi- sorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig

ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2010

Övriga

Andeltotala

Revisions-

konsult-

Andel

revisions-

intäkter,

tjänster,

Totalt,

revision,

arvoden,

Företag

mnkr

mnkr

mnkr

%

%

BDO

0,9

0,4

1,3

69,3

0,4

Deloitte

39,6

9,4

48,9

80,8

16,5

Ernst&Young

82,6

22,6

105,1

78,5

34,3

KPMG

18,7

22,8

41,5

45,0

7,8

GrantThornton

2,1

0,3

2,4

87,2

0,9

PwC

93,3

28,0

121,3

76,9

38,8

Övriga

3,4

1,6

4,9

68,4

1,4

Summa exkl

Riksrevisionen

240,4

85,1

325,5

73,9

100,0

Riksrevisionen

2,3

-

2,3

100,0

verksamhet med mera. Riksrevisionen kan förordna en eller flera revisorer att delta i den årliga revisionen. Vanligen hanteras det praktiska arbetet med upphandlingen av de revisorer som väljs av årsstämman av bolagets ekonomiavdelning, ett revisionsutskott eller annan lämplig funktion inom bolaget. Regeringskansliets för- valtare och handläggare följer upphandlingsprocessen från upp- handlingskriterier till urval och utvärdering. Det slutliga beslutet fattas sedan av ägaren på årsstämman. För det fall omval av reviso- rer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete.

Systembolagetskavaraettmoderntocheffektivtdetaljhandelsföretagsommedansvarsäljeralkoholdryckerochförmedlarengoddryckeskultur.Företaget ärettavdebolagsomnåddesamtligaavsinafinansiellamålunder2010. Foto: Magnus Skoglöf/Systembolaget

VERKSAMhETSBERäTTElSEFÖRFÖRETAGMEDSTATliGTäGAnDE2010

21

25

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STYRELSEN

Styrelsen – ägarens främsta verktyg

Styrelsen är ett av ägarens främsta verktyg för att utöva sin bolagsstyrning. Styrelsen väljs på bolags- stämma av aktieägaren. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets skötsel. Genom en strukturerad process för styrelsenominering säkerställs att styrelsen har den kompetens som behövs för bolagets bästa.

KOMPETENS OCH BALANSERAD KÖNSFÖRDELNING

Utgångspunkten för varje styrelsenominering är kompetensbe- hovet. Styrelsens sammansättning ska vara sådan att styrelsen alltid har branschkunskap eller annan för bolaget relevant kom- petens. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag i bolag med statligt ägande krävs hög kompetens inom bolagsstyrning, affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Dessutom krävs integritet och förmåga att se till bolagets bästa.

Styrelsens sammansättning ska också vara sådan att balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfarenhet och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsätt- ningen för regeringen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Styrelsens arbete utvärderas årligen. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning är det styrelseordförandens uppgift att se till att utvärderingen görs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat. Då det i de statligt helägda bolagen sak-

nas valberedning ska istället ansvarigt departement i Regerings- kansliet informeras om utvärderingens resultat. Därtill görs som en del i arbetet med styrelsenomineringsprocessen inom Reger- ingskansliet en löpande egen utvärdering av de statligt ägda bolagens styrelser.

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN – EN CENTRAL PROCESS I ÄGARSTYRNINGEN

Inom Finansdepartementets enhet för statligt ägande finns en funktion med specialistkompetens inom rekrytering med upp- gift att bereda och koordinera rekrytering och nominering av styrelseledamöter till de statligt ägda bolagens styrelser.

Styrelsenomineringsprocessen inleds med att en arbetsgrupp för varje bolag analyserar aktuellt kompetensbehov utifrån bola- gets verksamhet, aktuell situation och kommande utmaningar samt styrelsens sammansättning. Sedan fastställs eventuella rekryteringsbehov, varefter kravprofiler tas fram och rekryte- ringsarbetet startar med att söka kandidater. Därefter bereds och förankras kandidater inom Regeringskansliet. Genom ett regeringskanslibeslut fastställs sedan nomineringsbeslut, röstin- struktion till årsstämman, förordnande och fullmakt så att års- stämman kan besluta om val av styrelse.

Under 2010 bestod varje styrelse i genomsnitt av 6,8 (6,5) sty- relseledamöter. Styrelsernas storlek varierar från 3 till 9 ledamö- ter. I de statligt ägda företagen finns sammanlagt 390 styrelsele- damöter, varje år väljs cirka 60-70 nya styrelseledamöter.

Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. Genom

Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för bolagets orga- nisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets över- gripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut.

Vidare utser styrelsen VD och utfärdar instruktion för dennes förvaltning av bolaget. Styrelsen beslutar om vem som ska företräda företaget (firmateckning) och kallar aktie- ägarna till bolagsstämma.

Styrelsen fastställer årligen huvudinriktning för styrelsens arbete för det kommande verksamhetsåret. Arbetsordningen

reglerar bland annat antalet styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på möten, arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelseordförandens särskilda åligganden, samt hur eventu- ella utskotts arbete ska bedrivas.

Styrelsen ansvarar bland annat för att skatter betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas in till Bolags- verket. Styrelsens ansvar är omfattande och ledamöterna kan i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

22

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

26

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STYRELSEN

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

Beredning inom

Regeringskanslibeslut

Regeringskansliet

(nomineringsbeslut, instruktion,

förordnande, fullmakt

Sökprocess

ÅRSSTÄMMA 2011

Årsstämma

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

ett enhetligt och strukturerat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

I de börsnoterade företagen Nordea Bank, SAS och Telia- Sonera, där staten tillhör de största ägarna, har staten under året haft representanter i valberedningarna.

STYRELSENS ARVODEN

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår inget sty- relse- eller utskottsarvode från bolaget.

Styrelseseminarium

Årligen arrangeras på inbjudan av ansvarigt statsråd ett seminarium för alla styrelseledamöter och VD:ar i de statligt ägda företagen. 2011 års styrelsesemina- rium hölls den 24 maj och temat var bolagsstyrning ur olika perspektiv. Bland talarna fanns Arne Karlsson, Ratos VD; Hans Dalborg, ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning och tidigare styrelseordförande i Nordea; Adine Grate Axén, styrelseledamot i en rad noterade och onoterade bolag och Thomas Franzén, tidigare chef för Riksgälden.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

23

27

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STyRELSEn

Fler kvinnor i styrelserna än på börsen

antal styrelser meD balanseraD könsFörDelninG

Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 15 maj 2011 i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent, att jämföra med börsens 24 procent kvinnor. I 37 (41 föregående år) av de statligt ägda företagen uppnåddes målsättningen om balans avseende könsfördelning, det vill säga att andelen av var- dera könet var minst 40 procent. I 20 företag uppnåddes inte målsättningen, i 14 av dessa företag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvin- nor. I 6 av dessa företag var det övervikt av kvinnor. Se figur ”Antal styrelser med balanserad könsfördelning”.

Andelen kvinnor som styrelseordförande har ökat från 22 pro- cent 2006 till 37 procent 2011, att jämföra med 3,4 procent bland börsbolagen.

Antal styrelser 1)

2007

2008

2009

2010 K = Kvinnor % M = Män %

50

40

30

20

10

0

0–19 K

20–39 K

40–60 K

61–80 K

81–100 K

100–81 M

80–61 M

60–40 M

39–20 M

19–0 M

Diagrammet visar antal företag och könsfördelningen i styrelserna. I 37 av 57 företag

är könsfördelningen 40–60 procent kvinnor respektive män.

1) Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive Zenit Shipping, Inlandsinnovation och det vilande bolaget Preaktio.

könsFörDelninG vD oCH leDninGsGrUpp 1)

2010 -12-31

2010-12-31

2009-12-31

2008-12-31

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

VD 2)

11

41

52

21

79

11

87

13

87

Ledningsgrupp 3)

141

220

361

39

62

35

65

31

69

I 12 av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.

1) Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag.

2) Per 2011-05-24 var antalet kvinnor som var VD:ar 14, baserat på samtliga statligt ägda företag exklusive avvecklingsföretagen och vilande företag var andelen 25 procent.

3) Exklusive VD.

könsFörDelninG – leDamöter UtseDDa av bolaGsstämman

2011-05-31

2011-05-31

2010-05-31

2009-05-31

2008-06-05

2007-05-27

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Hel- och delägda företag

Ordförande

21

36

57

37

63

33

67

33

67

33

67

27

73

Ledamöter

159

174

333

46

54

49

51

49

51

48

52

47

53

Summa ordförande och ledamöter

180

210

390

46

54

46

54

46

54

46

54

44

56

utsedda av bolagsstämman

Helägda företag

Ordförande

17

26

43

40

60

35

65

35

65

33

67

27

73

Ledamöter

123

122

245

49

51

49

51

49

51

49

51

50

50

Summa ordförande och ledamöter

140

148

288

49

51

49

51

48

52

48

52

47

53

utsedda av bolagsstämman

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 31 maj 2011 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordförande som var kvinnor uppgick till 37 procent. Redovis- ningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Zenit Shipping, det vilande bolaget Preaktio samt Inlandsinnovation där extern styrelse ännu ej valts.

24

VERKSAMhETSBERäTTELSE föR föRETAg MED STATLIgT ägAnDE 2010

28

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STYRELSEN

Några frågor till

”

Eva-Britt Gustafsson,

VD i Apoteksgruppen, styrelse-

ordförande i Akademiska Hus och

styrelseledamot i Svenska Spel

Du har erfarenhet som styrelsemedlem både i statliga och privata bolag. Finns det skillnader?

– Vad avser statligt ägda bolag finns ett stort allmän- intresse och bolagen kan ibland bedömas utifrån poli- tiska aspekter mer än affärsmässiga. När det gäller ägarstyrning i privatägda bolag varierar den mer efter ägarsituationen, dvs är det ett familjeföretag, finns en eller flera dominerande ägare, eller är bolaget börsno- terat.

Hur har styrelsearbetet förändrats de senaste åren. Vilka trender ser du?

– Styrelsens ansvar för bolaget har accentuerats till- sammans med ett ökat fokus på Corporate Governance- frågor. Styrelsen lägger ned mer tid på formalia och kontrollfrågor, inte minst genom det utökade utskotts- arbetet. Risken finns att styrelsens största ansvar, det vill säga att arbeta med de strategiska frågorna, riskerar att komma i andra hand.

Hur attraherar man duktiga styrelsemedlemmar?

– Framför allt genom att vara en tydlig ägare så att samtliga ledamöter förstår vilka spelregler som gäller och vilket uppdrag bolaget har. Arvoderingen är också viktig, arvodena måste hänga med i förhållande till kra- ven och den tid som åtgår för att göra ett gott styrelse- arbete.

Vad är det som lockar dig i styrelsearbetet?

– Det är intressant att arbeta med ett bolags utveckling och kunna bidra med sina erfarenheter. Man träffar också många personer med annan bakgrund och erfa- renhet än man själv besitter, vilket är väldigt utveck- lande.

Hur ser du på ordförandens roll gentemot övriga ledamöters?

– Styrelseordföranden har ett särskilt ansvar för bolaget och bör vara väl insatt i verksamheten. Kontakter med ägaren och VD:n tillhör ”vardagsjobbet” och tar mycket tid och kraft. Det kan gälla tolkning och diskussioner vad avser uppdragets innehåll och det strategiska arbetet.

Vad är viktigt att tänka på när man sätter samman en styrelse?

– Det viktiga är att ha en bra blandning av kompetenser och erfarenheter och gärna flera med kompetens inom bolagets kritiska områden så man får någon/några att bryta dessa frågor med. Styrelsemedlemmarna måste också kunna avsätta tillräckligt med tid. Man pratar säl- lan om styrelsemedlemmars personliga egenskaper, men för att det ska bli ett bra styrelsearbete är det en fördel med en viss prestigelöshet, parad med integritet.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

25

29

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Statligt ägda företag ska vara föredömen

De statligt ägda företagen ska vara föredömen vad gäller miljöansvar och socialt ansvar. De riktlinjer med krav på rapportering som införts har bidragit till för- bättring av företagens hållbarhetsarbete och ökat transparensen.

Företagens miljöansvar och sociala ansvar, de så kallade hållbar- hetsfrågorna, blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för företags långsiktiga förmåga att konkurrera om sina kunder och skapa långsiktigt värde för sina ägare. Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del av sin långsik- tiga affärsstrategi för att ta tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantö- rer ställer allt högre krav. De statligt ägda företagen ska vara föredömen för andra företag och leda denna utveckling.

ÄGARSTYRNING OCH RAPPORTERING

Regeringen beslutade i november 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning. Enligt dem ska de statligt ägda företagen inför årsstämman samtidigt med årsredo- visningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives rikt- linjer (GRI). En ökad och förbättrad redovisning driver utveck- lingen och arbetet med hållbarhetsfrågorna framåt. Genom att använda GRI, den etablerade internationella standarden för hållbarhetsredovisning, som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både nationellt och internationellt. Företagens hållbarhetsarbete kan därmed bedömas både av ägare och andra intressenter. För sta- ten som ägare har hållbarhetsfrågorna och uppföljning av håll- barhetsarbetet en självklar plats som en del av en god ägarstyr- ning. De statligt ägda företagen ska vara föredömen och för staten som ägare är det viktigt att kunna följa upp detta.

FÖREDÖMEN PÅ HÅLLBARHETSREDOVISNING

Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring anges. För 2010 publicerade i princip alla statligt ägda företag, 92 procent (49 av 53), en hållbarhetsredo- visning enligt GRI, vilket är en förbättring jämfört med 14 pro- cent 2007. Detta kan jämföras med börsens 100 största företag där cirka 30 procent av företagen hållbarhetsredovisar enligt GRI, vilket i och för sig är en förbättring från 15 procent 2007. Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovis- ningar visar att företagen har fortsatt att öka sin ambition under

2010 jämfört med föregående år. Samhall och Nordea Bank har höjt sin redovisningsnivå från ’C’ till ’B’.

STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICY

Hållbarhetsfrågorna är en bolagsstyrningsfråga och både rikt- linjerna för extern rapportering och ägarpolicyn fastslår att de statligt ägda företagen ska ta ett såväl miljöansvar som socialt ansvar och vara föredömen inom jämställdhets- och mångfalds- arbetet. Staten som ägare kan utvärdera och följa upp företagens arbete och styrelsernas ansvar genom att granska och följa upp hållbarhetsrapporteringen. Företagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsentliga bland annat utifrån de branscher företagen är verksamma i.

Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett pågående arbete, utifrån varje företags förutsättningar och utmaningar. Förbätt- ringen som ska vara i fokus och kraven på rapportering är verk- tyg för att driva utvecklingen framåt. Genom ett kontinuerligt förbättringsarbete stärks förutsättningarna för ett långsiktigt värdeskapande i företagen.

ANALYS OCH DIALOG MED INTRESSENTER

Även om kunskap om viktiga hållbarhetsfrågor finns internt i företagen är dialogen med företagens intressenter viktig. Genom att företagen i en intressent- och väsentlighetsanalys identifierar sina viktigaste intressenter och förtroendefrågor skapas en agenda med prioriteringar för förändring. Resultaten från intressentdialogerna kan redovisas i hållbarhetsredovis- ningen som ett sätt att ytterligare öka transparensen.

EXEMPEL PÅ INTRESSENTANALYS

Politiker

Lokalsamhälle

Myndigheter

Ägare

Investerare

FÖRETAGET

Leverantörer

Kunder

Medarbetare

Media

En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med företagets intressenter. En intresseanalys identifierar intressenterna och vilka för- väntningar de har på företagen samt ger information om viktiga förtroende- frågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.

26

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

30

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp förväntningar och kritiska synpunkter men även möjligheter som kan uppstå genom hållbarhetsarbetet. Staten är en viktig intressent i rollen som ägare, och i ägarpolicyn (sidorna 13–21) framförs regeringens syn och förväntningar på de statligt ägda företagen kring bland annat hållbarhetsfrågor. Genom att föra dialog också med de andra intressenterna kan utvecklingen av hållbarhetsarbetet förstärkas ytterligare, liksom förtroendet från omgivningen generellt.

RISK OCH MÖJLIGHET

Genom att vara lyhörd för förväntningarna på företagets miljö- mässiga och sociala agerande kan ett företag identifiera och han- tera frågor som kan komma att bli kritiska längre fram i tiden.

Det kan förebygga incidenter som leder till negativ uppmärk- samhet som kan skada företagets förtroende från omgivningen och missgynna företagets affärsmässiga utveckling, som vid konsumentbojkotter eller offentliga missförtroendeförkla- ringar.

Integrerad rapportering – nästa steg efter GRI

Allt fler företag gör en hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative), men nu höjs röster världen över om beho- vet av att gå ett steg längre till en rapportering som integrerar både finansiella, miljömässiga och sociala faktorer. Investerare och analytiker på finansmarknaden hör till de mest pådrivande. De vill ha en dokumentation som på ett tydligt sätt ger en kor- rekt bild av ett bolags hela verksamhet.

Sedan förra sommaren pågår arbetet med att ta fram en gemensam global standard för integrerad rapportering inom det nybildade nätverket International Integrated Reporting Committee, IIRC. IIRC bildades av GRI tillsammans med prins Charles A4S (Accounting for Sustainability), vars syfte är att ta fram riktlinjer och verktyg som underlättar att integrera hållbar- het i näringslivets besluts- och rapporteringsprocesser.

– Vi bemöter i dag problemen med klimatförändringar och överkonsumtion av våra naturtillgångar med bara en bråkdel av den kunskap som behövs för att göra bättre val, sade Prins Charles i ett filmat tal till deltagarna i World Congress of Accountants i Kuala Lumpur, Malaysia, november 2010. Lös- ningens kärna är bättre information om de breda och långtgå- ende konsekvenser som kommer av våra handlingar, så att det som kommer att ske i framtiden blir tydligare, mindre osäkert och därmed mindre svårberäknat.

TVÅ FRÅGOR TILL PAUL DRUCKMAN, EXECUTIVE BOARD CHAIR, HRH THE PRINCE OF WALES ACCOUNTING

Vad blir fördelarna med integrerad rapporte- ring jämfört med dagens finansiella rapporter kompletterade med hållbarhetsredovisning enligt GRI?

Nuvarande rapportering kräver organisering för att ta fram en sann och rättvisande redogörelse för den ekonomiska utveck- lingen i reviderade finansiella rapporter och i hållbarhets- eller CSR-rapporter. Men ingen av dessa rapporter kan helt fast- ställa de sociala, miljömässiga och ekonomiska sammanhang i

vilka ett företag verkar. Inte heller hur denna kontext påverkar företagets affärsrisker och möjligheter och kopplar dessa till affärsstrategin och affärsmodellen.

Integrerad rapportering tar upp de här frågorna och bidrar på så sätt till att sammanföra alla uppgifter som är relevanta för företagets resultat och påverkan. Målet är att skapa en djupare och mer heltäckande bild av de risker och möjligheter ett före- tag står inför. En integrerad rapport bör på ett klart och koncist sätt visa en organisations förmåga att skapa och upprätthålla värde på kort, medellång och lång sikt. Rapporteringen ska bidra till bättre långsiktiga beslut, både av företaget men även dess intressenter.

Det är bara genom att utveckla det övergripande ramverket för rapportering och genom att tillhandahålla en förstklassig integrerad bild av verksamheten som rapporteringen kan möta utmaningarna med att skapa en hållbar global ekonomi under det 21:a århundradet.

Tror du att GRI har spelat ut sin roll när den integrerade rappor- teringen blir verklighet i de flesta företag?

Den integrerade rapporteringen tillhandahåller principer och strategier för att sammanföra finansiell och icke-finansiell information på ett nytt sätt. Men integrerad rapportering behö- ver fortfarande underbyggas med mer detaljerade finansiella och icke-finansiella redovisningsstandarder, metoder och rikt- linjer. Det kommer att skapa mer detaljerad information som bättre möter företagets olika intressenters behov.

GRI G4-team är en del av IIRC:s (International Integrated Reporting Committee) arbetsgrupp och tillsammans med The Prince’s Accounting for Sustainability Project, stod GRI bakom IIRC:s etablering. Utvecklingen av G4-riktlinjer parallellt med utvecklingen av den internationella integrerade rapporteringen ger möjlighet att öka kvaliteten på hållbarhetsinformation så att den blir i nivå med finansiell information, en viktig byggsten för integrerade rapporter.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

27

31

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Ett företag som har ett medvetet hållbarhetsarbete kan i stäl- let få en kvalitetsstämpel som ger ökad konkurrenskraft och positivt påverkar varumärket när både kunder och medarbetare aktivt väljer att belöna det arbetet. En effektiv hushållning med naturresurser, såsom energibesparingar och minskad material- förbrukning, kan ge direkta ekonomiska fördelar, vilket attrahe- rar investerare. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om håll- barhetsfrågorna hjälpa företag att identifiera hållbara affärs- möjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.

TRANSPARENS OCH FÖRTROENDE GENOM RAPPORTERING

Genom en öppen kommunikationsprocess parallellt med håll- barhetsarbetet skapas förtroende för företagets arbete. Transpa- rens ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar företagen möter.

De statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ska vara kvalitetssäkrade genom oberoende granskning och ska publice- ras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom

de tillsammans med den finansiella rapporteringen utgör grun- den för utvärdering av företagen.

INTERNATIONELL UTBLICK

Den svenska regeringens riktlinjer för statligt ägda företag var bland de första nationella riktlinjerna för hållbarhetsrapporte- ring för företag. Initiativet harmoniserar med den internatio- nella utvecklingen där hållbarhetsfrågorna ges allt större vikt, och där rapporteringsfrågorna är alltmer viktiga. I flera länder i Europa finns numera riktlinjer och andra regleringar för att företag ska rapportera sitt hållbarhetsarbete, exempelvis i Danmark ska de 1 100 största bolagen rapportera om sitt hållbar- hetsarbete, och i Holland och Spanien ska de statligt ägda företa- gen hållbarhetsrapportera. Många överstatliga organisationer har antagit eller uppdaterat riktlinjer för företag vad gäller soci- alt ansvar, miljöansvar och bolagsstyrningsansvar. Dessa initia- tiv skapar en länk mellan internationella konventioner och före- tagens ansvar genom att översätta allmänna principer till mer konkreta riktlinjer för företagens agerande.

VIKTIGA NORMSÄNDARE

Riktlinjerna för de statligt ägda företagens hållbarhetsrapportering harmoniserar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan efter en mer hållbar utveckling.

Några viktiga internationella normsändare är:

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ (1976) för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet. OECD-län- derna har åtagit sig att främja riktlinjerna genom att inrätta natio- nella kontaktpunkter. I Sverige är Utrikesdepartementet, genom sekretariatet Globalt Ansvar, ordförande i den nationella kontakt- punkten. Riktlinjerna inkluderar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar. Riktlinjerna är frivilliga men regeringen förväntar sig att svenska företag följer dem. En uppdatering av riktlinjerna har beslutats i maj 2011.

• Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- per inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som anslu- ter sig till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlem- mar stadigt ökat och uppgår till över 8 700 företag från 130 län- der. Bland de statligt ägda företagen finns Apoteket, Nordea, PostNord, SBAB Bank, SAS, Sveaskog, SweRoad, Vattenfall och VisitSweden anslutna till Global Compact.

• Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekono- miskt perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och organisationer att rapportera sitt arbete utifrån Global Com- pact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jäm- förbarheten.

28

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

32

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Hållbar utveckling

i Sveaskogs ekopark Färna utanför Surahammar finns trollberget – ett område med äldre granskog. Hänglavarna i träden gör att miljön känns som hämtad ur en gammal saga. ekoparken innehåller värdefulla skogsmiljöer där många hotade arter trivs. Foto: Staffan Widstrand/ImageBank Sweden

verkSamHetSberättelSe För Företag med Statligt ägande 2010

29

33

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Fortsatt förbättrad hållbarhetskommunikation

En genomgång av hållbarhetsredovisningarna från de statligt ägda företagen, se tabell sidan 31, visar att 92 procent (49 av 53 företag) har för 2010 presenterat en separat eller integrerad håll- barhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer, vilket är en förbätt- ring jämfört med 14 procent 2007. Jämfört med 2009 är andelen rapporterande företag lägre (92 procent) men då antalet företag i den statliga företagsportföljen har ökat, har antalet GRI-rappor- ter ökat från 45 till 49.

Bland börsens 100 största företag gör 30 procent en hållbar- hetsredovisning enligt GRI. Ett företag (Botniabanan) har inte gjort någon hållbarhetsredovisning enligt GRI men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhetsarbete och räknas därför in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer. Ett företag (Arlandabanan) har angivit en förklaring till avvikel- sen i bolagsstyrningsrapporten, i enlighet med riktlinjernas ”följa och förklara”. De nybildade företagen under 2009/2010

Fouriertransform, Infranord, Swedavia och ESS har presenterat en hållbarhetsredovisning enligt GRI för första gången. APL som blev fristående bolag från Apoteket AB i juli 2010 har inte presenterat någon hållbarhetsredovisning 2010, men har uppgett att de avser att göra en hållbarhetsredovisning 2011.

Enligt riktlinjerna ska hållbarhetsredovisningen vara kvali- tetssäkrad genom oberoende granskning, vilket de flesta företa- gen gjort, 94 procent, vilket kan jämföras med cirka 23 procent bland de 100 största börsnoterade företagen.

Genomgången visar att företagen fortsätter att öka sin ambi- tion för redovisningen under 2010 jämfört med 2009, dels genom att höja sin redovisningsnivå från ’C’ till ’B’ (Samhall) och dels genom att andelen bestyrkta hållbarhetsredovisningar har ökat från 83 procent 2009 till 94 procent 2010. Totalt 37 rapporterar enligt ”C”, 10 enligt ”B” och 2 enligt ”A”.

OLIKA TILLÄMPNINGSNIVÅER FÖR GRI-RAPPORTERING

TILLÄMPNINGSNIVÅ

C

B

A

GRI:s redovisningskrav

C+ = Med bestyrkanderapport

B+ = Med bestyrkanderapport

A+ = Med bestyrkanderapport

Beskrivningar av

Redovisa kriterierna 1.1, 2.1–2.10,

Redovisa alla kriterier

Redovisa alla kriterier

organisationens profil

3.1-3.8, 3.10-3.12, 4.1–4.4,

4.14–4.15

Beskrivningar av angreppssätt för

Krävs ej

Krävs för varje indikatorkategori

Krävs för varje indikatorkategori

varje indikatorkategori

Redovisning av kärnindikatorer

Redovisa minst 10 indikatorer,

varav minst en från varje kategori;

samhälle, ekonomi, och miljö

Redovisa minst 20 indikatorer,

Med hänsyn till varje indikators

varav minst en från varje kategori;

betydelse, redovisa samtliga

samhälle, ekonomi, och miljö

kärnindikatorer eller förklara varför

vissa ej redovisas.

GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning möjliggör tre olika redovisningsnivåer (”GRI Application Levels”) nämligen C, B, A beroende på redovisningens innehåll och omfattning. Nivå C är den lägsta nivån och lämpar sig för de företag som inte tidigare har gjort någon hållbarhetsredovisning. När redovisningen har genomgått extern granskning får företaget lägga till ett ”+” till den redovisningsnivå som egendeklareras, exempelvis B+.

30

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

34

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR uTVECKLING

redovisning av hållbarhetsrapportering 2010 1)

Företag

Hållbarhetsredovisning

GRI 2010

Nivå

Bestyrkt

Publicering

Akademiska Hus

Ja

Ja

B

Ja

April

ALMI

Ja (i ÅR) 2)

Ja

C

Ja

Mars

APL 4)

Nej

Apotekens Service 4)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Apoteket

Ja

Ja

B

Ja

Februari

Apoteksgruppen 4)

Nej

Arbetslivsresurs

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Arlandabanan Infrastructure

Nej

Bilprovningen

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Mars

Bostadsgaranti

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Botniabanan 3)

Ja (i ÅR)

Nej

Nej

Nej

Mars

Dramaten

Ja

Ja

C

Ja

Mars

ESS 4)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Fouriertransform

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Green Cargo

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Mars

Göta kanalbolag

Ja (i ÅR)

Ja

C

Nej

April

Infranord 4)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Innovationsbron

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Jernhusen

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Lernia

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

LKAB

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Miljömärkning Sverige

Ja

Ja

C

Nej

April

Nordea Bank

Ja

Ja

B

Ja

Mars

Operan

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

PostNord

Ja

Ja

C

Ja

Februari

RISE

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Rymdbolaget

Ja

Ja

C

Ja

April

Samhall

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Februari

SAS

Ja

Ja

A

Ja

Mars

SBAB

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

SEK

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

SJ

Ja

Ja

B

Ja

Mars

SOS Alarm

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Specialfastigheter

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Statens Bostadsomvandling

Ja

Ja

C

Nej

Mars

Sveaskog

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Mars

Svedab

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Svenska Miljöstyrningsrådet

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Svenska Skeppshypotekskassan

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Svenska Spel

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Svevia

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Swedavia 4)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Swedesurvey

Ja

Ja

C

Ja

April

Swedfund

Ja

Ja

C

Ja

Mars

SweRoad

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Systembolaget

Ja (där ÅR inkluderas)

Ja

B

Ja

Mars

TeliaSonera

Ja

Ja

B

Nej

Mars

Teracom

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Vasallen

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Vattenfall

Ja

Ja

A

Ja

Mars

Vectura Consulting

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

VisitSweden

Ja

Ja

C

Ja

Maj

Voksenåsen

Ja

Ja

C

Ja

Mars

1) Dom Shvetsii, Preaktio, Zenith Shipping, Norrland Center, Inlandsinnovation ingår ej i sammanställningen.

2) (i ÅR) betyder att hållbarhetsredovisningen publicerades i årsredovisningen.

3) Botniabanan har inte gjort någon hållbarhetsredovisning men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhetsarbete och räknas därför in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer.

4) Nybildade företag, direktägda av staten 2010.

VERKSAMHETSBERäTTELSE FöR FöRETAG MED STATLIGT äGANDE 2010

31

35

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Bland statens företag finns många goda exempel på ambitiöst och kreativt hållbarhetsarbete. Två av dem presenteras här, nämligen Jernhusens miljösmarta satsning på hållbar stadsutveckling och Swedavias pris- belönta klimatarbete på Stockholm Arlanda Airport.

JERNHUSEN

Hållbar stadsutveckling

Jernhusen har höga ambitioner för hållbarhet i fastighetsutvecklingspro- jekt. Redan på ritningsstadiet ställs krav på arkitekter och projektörer när det gäller sunda materialval, bra inomhusklimat och framförallt låg energiförbrukning. Som verktyg används olika miljöklassningssystem. Genom de centralt belägna markinnehaven kring stationerna finns – framför allt i de större städerna – möjligheten att bidra till en hållbar utveckling av hela staden. Antalet resenärer och besökare ökar med trygga och attraktiva stationer samt när nya arbetsplatser, bostäder, butiker och restauranger skapas på stationsområdena.

Fler väljer kollektivt resande om avståndet till en station är kort och då minskar också biltrafiken och därmed koldioxidutsläppen. Utveckling av stationsområdena innebär ett nära samarbete med kommuner och andra intressenter, där projekten mognar fram till väl integrerade delar av staden. I många fall finns potential att skapa såväl helt nya stadsde- lar som att bygga ihop befintliga.

Jernhusens nybyggda och klimatsmarta Kungsbrohuset i Stockholm är ett bevis för att miljösatsning lönar sig även företagsekonomiskt. Foto: Åke E:son Lindman/Jernhusen

– Vi valde huset på Kungsbron efter en ytterst noggrann process där vi värderade över 50 olika projekt. Faktorer som vägde ” tungt var läge i Stockholm och storlek på lokalerna eftersom vi ville samla hela den svenska Schibsted-kon- cernen på en och samma plats. Under sökpro- cessen växte hållbarhetsaspekterna sig allt

starkare och blev en bidragande faktor till att vi valde just den här adressen. Miljöaspekten har också visat sig vara ett bra verktyg för att få med sig medarbetarna i själva flyttprojektet, säger Olof Brun- din, informationsdirektör för Schibsted Sverige AB.

KUNGSBROHUSET – MILJÖSMART IDAG SJÄLVKLART IMORGON

Närmare 40 procent av all energianvändning i världen kommer idag från byggnader där människor bor och arbetar. Det betyder att om byggnader skulle halvera sin energiförbrukning skulle världens energibehov kunna minska med cirka 20 procent. Kungsbrohuset har en energiförbrukning av köpt energi på 50 kWh per kvadratmeter och år vilket är cirka en tredjedel av vad ett genomsnittligt nybyggt kontorshus gör av med. För att komma hit har Jernhusen utnyttjat flera ganska enkla, men ändå ovanliga energikällor och lösningar för energibesparing. Mest känt är kanske att man i Kungsbrohuset använder överskottsvärme från Stock- holm Centralstation och de cirka 200 000 besökare som passerar där varje dygn.

Alla företag som valt att etablera sig i Kungsbrohuset menar att miljöprofilen varit en viktig orsak till val av ny adress. Visionen med Kungsbrohuset är att ta ett tydligt steg in i framtiden, att göra något miljösmart och redan nu visa vad som om några år kommer att vara självklart. Jernhusen vill på det här sättet också möta den ökande efter- frågan på miljöanpassade lösningar som dagens kommersiella hyresgäs- ter vill ha. En ambition var också att testa om miljöanpassningar verkli- gen kostar mer. Nu kan Jernhusen konstatera att den något högre inves- teringen ger en bättre avkastning än om endast minimikraven följts. Miljösatsning lönar sig, även företagsekonomiskt, såväl för projektör, fastighetsägare som för hyresgäster.

32

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

36

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

SWEDAVIA

Swedavia – Ett klimatarbete i världsklass

Klimatfrågan har länge varit prioriterad för Stockholm Arlanda Airport och fokuseringen på miljösmarta lösningar har gett resultat. Hösten 2009 ackrediterades Arlanda, som första flygplats i världen, till den högsta nivån i ett europeiskt pro- gram som graderar flygplatsers klimatarbete. Sedan 2010 är även Göteborg Landvetter Airport, Bromma Stockholm Airport och Umeå Airport ackrediterade enligt den högsta nivån. Förra året vann också Arlanda ACI Europes nyinstiftade miljöpris ”Eco-innovation Award”. ACI är en världsomspännande orga- nisation för 1 530 flygplatser i 175 länder över hela världen.

Sedan 2004 har Stockholm Arlanda flygplats mer än halverat sina koldioxidutsläpp. Idag värms de flesta byggnaderna på flygplatsen med fjärrvärme från biobränsle och elen som används är grön. Arlanda är dessutom den första flygplatsen i världen som trafikeras med biogasbus- sar. Flygplatsen har en nollvision för sina egna koldioxidutsläpp till 2020. Fram tills dess att utsläppen helt har fasats ut med egna åtgärder investerar flygplatsen i projekt som binder motsvarande mängd utsläpp, fast på annan plats i världen. Arlanda är därför klimatneutral i sin egen verksamhet.

HELHETSGREPP OM ENERGIFRÅGORNA

Trots att energin som flygplatsen förbrukar är förnybar, är energieffektivi- seringar en viktig del i klimatarbetet. År 2009 belönades Stockholm Arlanda Airport med Stora energipriset för sin affärsmodell, med vilken man tagit ett helhetsgrepp om flygplatsens energifrågor och minskat energianvändningen med en fjärdedel på fyra år. Listan på genomförda förbättringar kan göras lång: värmeåtervinning i terminalerna, effektivare ventilation, varvtalsreglerade elmotorer, snålare och bättre styrd belys- ning inomhus och utomhus. Sommaren 2009 togs dessutom världens största energilager, akvifären, i drift på flygplatsen. Akvifären, som är en underjordisk, naturlig, grundvattenreservoar i Brunkebergsåsen, fungerar som en stor termos. Med akvifären kan flygplatsen kylas respektive värmas energieffektivt under sommar respektive vinter.

En av de största utmaningarna i flygplatsens klimatarbete är att minska koldioxidutsläppen från marktransporter – att göra det smidigare och enklare att resa med tåg eller buss till Arlanda. År 2010 reste cirka 47 procent av resenärerna kollektivt, vilket är en hög andel även interna- tionellt sett. Målsättningen till 2012 är att öka andelen till mer än 50 procent. År 2005 införde också Stockholm Arlanda Airport ett system där miljötaxibilar ges förtur i framkallningssystemet utanför flygplatsens terminaler. Andelen miljötaxi på flygplatsen har sedan dess ökat från

År 2020 ska de egna koldioxidutsläppen vara lika med noll enligt Stockholm Arlanda Airports nollvision. Foto: Swedavia

cirka 1 procent till 88 procent i december 2010. Från 1 juli 2011 tillåts bara miljötaxi trafikera flygplatsen. Miljötaxisystemet ger en positiv effekt i hela regionen och systemet belönades med utmärkelsen Årets Miljöinitiativ vid Grand Travel Award 2011.

GRÖNA INFLYGNINGAR

Självklart samarbetar flygplatsen också med flygbolagen för att minska klimatpåverkan från flygtrafiken. År 2006 introducerades ”gröna inflyg- ningar” på Arlanda i samarbete med SAS. Vid en grön inflygning ”glid- flyger” planet under inflygningens sista etapp. Det gör att buller, bräns- leförbrukning och utsläpp minskar. Varje grön inflygning kan spara upp till 450 kg koldioxid.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

33

37

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ERsäTTningaR och andRa ansTällningsvillkoR

Ersättningar och andra anställningsvillkor

Rimliga och välavvägda ersättningar till ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig för troendefråga för staten som företagsägare och för näringslivet i övrigt.

Ersättningar – En viktig förtroEndEfråga

Händelserna i finanskrisen har spätt på en redan intensiv debatt om rörliga ersättningar. Kritiska röster har höjts mot höga ersättningar till ledande befattningshavare i företag och organi- sationer. I dag är sunda ersättningssystem en av de allra vikti- gaste förtroendefrågorna för näringslivet i Sverige och interna- tionellt. Det kan jämföras med andra viktiga förtroendefrågor som miljöansvar, god arbetsmiljö, konsumentskydd och andra frågor som företag utvecklat bra förhållningssätt till.

Ett arbete återstår kring ersättningsfrågor för att återskapa förlorat förtroende. Ersättningar kritiseras för att vara icke transparenta, beslutade på fel sätt och dåligt kontrollerade. Det är kritik som riktar sig mot själva systemen för bolagsstyrning. Ersättningar kritiseras också för att ha för höga nivåer och skapa en känsla av orättvisa både i samhället och i företagens organisa- tioner. I debatten kritiseras ersättningarna för att vara ineffek- tiva och inte legitima. Detta är en debatt som företag och ägare måste lyssna på och hantera. Det gäller särskilt staten som före- tagsägare och personer verksamma i statligt ägda företag.

För de statligt ägda företagen är rimliga och välavvägda ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna en central del i ägar-

total Ersättning till vd

styrningen. Det finns höga förväntningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska uppträda. När staten äger företag ska den vara en professionell, tydlig och ansvarsfull ägare. I det ligger att ha rimliga, väl avvägda och transparent redovisade ersättningar och andra anställningsvillkor till sina ledande befattningshavare.

riktlinjEr för anställningsvillkor

Den 20 april 2009 beslutade regeringen om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befatt- ningshavare togs bort i de nya riktlinjerna.

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare finns i sin helhet på sidan 126. I företag där staten direkt eller indirekt är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regeringens riktlinjer till- lämpas så långt som möjligt. Styrelserna i de statligt ägda företa- gen är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställnings- villkor för ledande befattningshavare tillämpas.

Enligt ersättningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

total Ersättning till lEdandE bEfattningshavarE

Mnkr

Mnkr

30

10

9

25

8

20

7

6

15

5

4

10

3

5

2

1

0

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

Storlek

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

Storlek

övre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek

övre kvartilen för jämförelseföretagen

median för statligt ägda företag i en viss storlek

median för jämförelseföretagen

undre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek

undre kvartilen för jämförelseföretagen

För de statligt ägda företagen och jämförelseföretagen har en storleksbedömning mellan 0–1 gjorts baserad på företagens omsättning (viktning 40%), resultat, utlåning (för företag inom finansindustri), samt andra storleksfaktorer som antal anställda (viktning 25%), geografisk spridning, marknadssituation, marknadsandelar och strukturell påverkan.

Total ersättning avser alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. För jämförelseföretag med rörlig lön har den räknats om till ”fast lön” med hjälp av fastlöneekvivalenten.

34

vERksamhETsbERäTTElsE FöR FöRETag mEd sTaTligT ägandE 2010

38

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

UPPFÖLJNINGEN

På Finansdepartementets uppdrag har Novare Compensation AB undersökt hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har efterföljts. Undersökningen bygger på information insamlad från företagen baserad på upp- gifter om ersättningar till ledande befattningshavare från före- tagens årsredovisningar. Därtill har marknadsdata använts från privata företag för att ta fram relevanta benchmarks för företag i jämförbara storlekar och branscher. För varje statligt ägt företag har 5–10 jämförelseföretag identifierats, sammanlagt ingår drygt 300 jämförelseföretag.

Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida total- ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. De delägda börsnoterade företagen TeliaSonera och Nordea Bank har valt att inte ingå i undersökningen Š) .

LÄGRE UTVECKLING ÄN MARKNADEN FÖR VD

Under perioden 2003–2010 har totalersättningen till VD:ar i statligt ägda företag ökat med 3,4 procent per år, vilket är lägre än marknadens ökning på 5,0 procent per år. Utvecklingen för totalersättning till VD:ar i de statligt ägda företagen har legat under marknadsgenomsnittet, och nivåmässigt ligger huvudde- len, 30 av 56, VD:ar runt marknadens undre kvartil. I ett företag är totalersättning till VD över marknadens övre kvartil. Fyra VD:ar har en totalersättning som är över 5 mnkr, som dock i relation till marknadsgenomsnittet inte är över den övre kvarti- len. Bland de åtta statligt ägda företagen som är verksamma i finansindustrin är totalersättningen i fem av dessa över mark- nadsgenomsnittets mediannivå men inte över den övre kvarti- len. Se figurerna på sidan 34.

STÖRRE SPRIDNING BLAND ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Övriga ledande befattningshavare ligger också i genomsnitt runt den undre kvartilen, men spridningen är större. Variationen är dock mycket stor mellan företag och mellan olika år. För övriga ledande befattningshavare skiljer sig totalersättningen mellan olika befattningar då det inom ledningsgrupper typiskt sett också finns olika ersättningsnivåer, exempelvis har CFO/ Finanschef högre totalersättning jämfört med andra befatt- ningar i samma ledningsgrupp. Lönespridningen inom enskilda företag är relativt stor, men mindre i jämförelse med privata företag. För de mindre företagen är totalersättningsnivån för övriga ledande befattningshavare under marknadens median. För de större bolagen (storlek 0,5–1,0) ligger de statligt ägda före- tagen i nivå med median och i några fall (tre företag) över median. Se figurerna på sidan 34.

1) Andra företag som inte ingår i undersökningen är det vilande företaget Preaktio, företagen under avveckling, Zenit Shipping och Norrland Center samt det delägda ryska företaget Dom Shvetsii.

Fast eller rörlig ” ersättning?

Rikard Larsson är professor i före- tagsekonomi vid Lunds Universitet, partner på konsultbolaget Decision Dynamics och expert på motivation i organisationer.

– Det är för mycket fokus på yttre, monetära belöningar, trots att forskningen visar att mer än hälften av motivatio- nen kommer från inre, icke-monetära faktorer som arbetsuppgifter, kollegor och utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt att arbeta mer med de inre belöningarna för att skapa motivation.

– De rörliga ersättningarna är dynamiskt motiverande och kan ge en tydlig styrning i en viss riktning, men är dyra och kan också styra personer att göra fel saker. De fasta ersättningarna erbjuder en nödvändig bred bas som ger en stabil grundmotivation. Om det enbart finns fasta ersättningar kan det också bli dyrt eftersom de har en lägre verkningskraft i att styra personer i vissa riktningar. Det behövs både och.

– Olika typer av personer motiveras av olika saker. De flesta motiveras mest av inre, icke-monetära belöningar, men det finns också grupper som är mycket motiverade av monetära belöningar, en del mer av rörligt medan andra mer av fast. Ett problem har varit att diskussionen drivs mycket av de som själva motiveras av rörliga ersätt- ningar och man förutsätter att alla andra tänker på samma sätt. Det gör de inte.

– Det finns i forskningen inget starkt stöd för att rörliga ersättningar styr ledningen att göra det som är bäst för ägarna. Tvärtom har det varit många exempel på felstyr- ningseffekter. Det finns en risk för en ökad kortsiktighet. Man gör aktiviteter som försämrar andra nyckelfaktorer för företagets värdeskapande som ej ingår i incitaments- systemet. Rörliga ersättningar bidrar snarare till att före- taget bättre kan konkurrera om de chefer som är mest intresserade av pengar.

– Det är svårare att konkurrera med enbart fasta löner. Rörliga ersättningar ger en extra motivationskomponent. Den är dock inte så stor som det framställs. Att vara att- raktiv som arbetsgivare avgörs till stor del av arbetsupp- gifter, arbetsmiljön, företagskulturen och utvecklande utmaningar.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

35

39

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Ersättningar och andra anställningsvillkor

det tidigare regementet P10 i strängnäs ägs av vasallen. Företaget bildades för att i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter. Foto: Vasallen

För 2010 fanns utfall för rörlig lön till en person bland ledande befattningshavare som avsåg dennes tidigare tjänst. Under 2010 har personen tillträtt en ny tjänst som inte medför rörlig lön.

Pensionens andel av total ersättning minskar

Sedan 2003 har andelen pension minskat något som andel av totalersättning bland de statligt ägda företagen, största föränd- ringen kunde noteras 2004 och 2005 då andelen pension ökade i samband med att möjlighet till rörlig lön begränsades. Jämfört med den privata marknaden är pensionens andel av total ersätt- ning något större. För 2010 utgör pensionsförmåner cirka 22 pro- cent av totalersättning i genomsnitt för de statligt ägda företa- gen och för marknaden utgör motsvarande cirka 25 procent.

Andelen befattningshavare som har förmånsbestämd pension minskar. 2010 hade en tredjedel av alla VD:ar och hälften av övriga ledande befattningshavare förmånsbestämd pension. För

ledande befattningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämp- liga kollektivavtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

Enligt regeringens riktlinjer ska vid uppsägning från bolagets sida uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag ska inte utgå längre än i 18 månader. Den sammanlagda tiden för uppsägning och avgångsvederlag ska således inte över- stiga 24 månader, med undantag av fyra individer (av samman- lagt 391 individer i sammanställningen) har samtliga ledande befattningshavare 24 månader eller kortare sammanlagd upp- sägningstid och avgångsvederlag.

Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i de statligt ägda företagen inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Tre VD:ar och 13 övriga ledande befattningshavare har en pensions- ålder lägre än 62 år.

36

vErksamhEtsbErättElsE För FörEtag mEd statligt ägandE 2010

40

Skr. 2010/11:140

Bilaga

uppföljning och utväRDeRing

Uppföljning och utvärdering

Regeringskansliet har i uppdrag att aktivt följa och förvalta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i de fall det är aktuellt – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs. Detta sker genom fastställande, uppföljning och utvärdering av ekonomiska mål, samhällsekonomiska mål samt andra särskilda mål.

Beroende på vad målen avser fastställs de i styrelsen, på bolags stämman, via lag, genom regeringsbeslut eller avtal mellan staten och företaget. Målen följs upp regelbundet och utvärderas i sam band med den löpande förvaltningen. Rapporter om utfall jäm fört med uppsatta mål utgör beslutsunderlag för åtgärder och förändringar i företaget samt eventuella förändringar av målen. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av både företaget och ägaren innebär det att de också kommuniceras och följs upp på båda dessa nivåer. Hos ägaren sker det genom ”Verksamhetsbe rättelsen för företag med statligt ägande” och hos företaget i års redovisningen och i företagets interna uppföljning.

Ekonomiska mål

Syftet med de ekonomiska målen ur ett ägarperspektiv är att:

• Säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företags ledning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

• Uppnå effektiv användning av kapital genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital.

• Hålla företagets finansiella risk på en rimlig nivå.

• Tillförsäkra ägaren hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till företagets framtida kapitalbehov och finansiella ställning.

• Möjliggöra och underlätta mätning, uppföljning och utvärde ring av företagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:

• Lönsamhetsmål (till exempel avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)

• Kapitalstruktur (till exempel soliditet eller räntetäckningsgrad)

• Utdelningsmål (till exempel andel av nettovinst eller eget kapital)

Vilket mål och vilken definition som används i varje specifikt företag kan variera. Skillnaden beror bland annat på företagets branschtillhörighet, verksamhetens struktur, företagets finan siella situation och i vilken mognadsfas företaget befinner sig. Generellt sett ska företaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den finansiella risken i företaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i företaget.

Kortfattat bestäms målen enligt följande:

• Ju högre risken i företaget är desto högre är kapitalkostnaden. Ju högre kapitalkostnaden är desto högre läggs golvet för lönsamhetsmålet.

• Ju högre rörelserisk desto högre andel eget kapital krävs.

• Ju lägre tillväxt i företaget desto högre kan utdelningsandelen vara.

För alla företag bör ägaren och företaget ta ställning till det enskilda företagets behov av kapital och kapitalstruktur. Företaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hänsyn till företagets rörelserisk kunna bedriva sin verk samhet. Hänsyn måste också tas till framtida kapitalbehov. Flera av de statligt ägda företagen med särskilt beslutade sam hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansie rade av eget kapital. Även i denna typ av företag måste dock ställning tas till hur stort totalt eget kapital företaget bör ha för att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ingen anledning för ägaren/staten att ha mer kapital bun det i verksamheten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett företag ska användas så effektivt som möjligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapi talkostnaden ger motiv för företaget att sträva efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera företagets kapital till exempel när det gäller investeringar. Kapital kostnaden måste minst motsvara den riskfria räntan, annars har företaget inte något incitament att finansiera sin verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den riskfria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i företaget och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

De ekonomiska målen beslutas på bolagsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.

veRksamhetsbeRättelse föR föRetag meD statligt äganDe 2010

37

41

Skr. 2010/11:140

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

VERKSAMHETSRISK

Bedöms genom hur mycket verksamheten avkastar och variationen i avkastningen mellan olika år.

FINANSIELL RISK

Bedöms genom kapitalstrukturen och då främst genom andelen eget kapital.

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL

5,2–15,2%

+/– 3%

0–4%

5%

3,2%

Riskfria

Placerares

Eventuellt

Branschrisk 1)

räntan

förväntade

påslag

(betavärde)

riskpremium

för små

för aktier

företag

1) Risken i denna bransch är högre än marknaden.

KONKURRENSUTSATTA STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

De konkurrensutsatta statligt ägda företagen ska ges samma förutsättningar och ha samma krav på sin verksamhet som andra aktörer på marknaden. Därigenom säkerställs långsiktig konkurrenskraft, värdeutveckling samt effektiv användning av kapital. Dessutom minimeras risken för snedvridning av kon- kurrensen. Av dessa skäl är fastställandet och uppföljningen av ekonomiska mål för företagen som verkar under marknads- mässiga villkor en grundläggande del i bolagsstyrningen.

38

FÖRETAG MED I HUVUDSAK SÄRSKILT BESLUTADE SAMHÄLLSUPPDRAG

För företag med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts främst samhällsekonomiska mål varför kraven på ekonomiska mål kan avvika från vad som är gängse i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Dessa företag strävar oftast istället efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att skapa största möjliga samhällsnytta.

Flera av de statligt ägda företagen har en målkonflikt mellan de ekonomiska målen och målen för det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget. Exempelvis kan det finnas krav att en verksam- het ska ha en viss geografisk spridning över landet, trots att det inte är helt affärsmässigt befogat. Genom att fastställa ekono- miska mål tydliggörs dessa konflikter och ägaren och företagsled- ningen kan lättare göra prioriteringar. Ägaren och företaget bör därmed ställa upp ekonomiska mål för att mäta företagets effekti- vitet som ett komplement till de samhällsekonomiska målen.

SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH SÄRSKILDA MÅL

De samhällsekonomiska målen kan variera betydligt mellan de olika företagen. Målen kan vara fastslagna i lag, men de kan även vara fastslagna i regeringsbeslut eller avtal mellan företaget och staten. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på:

• kvantitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål och

• effektivitets-/resultatkrav.

Kraven på till exempel kostnadseffektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse.

För att mäta företagets effektivitet kan mått som relaterar de olika kostnadsposterna (till exempel personal- och lokalkostnader) till varandra eller till företagets intäkter användas. Även operativa, produktivitets- och/eller kostnadsmått som relaterar intäkter eller kostnader till antal anställda, eventuella anslag eller andra mått härledda ur samhällsekonomiska eller sektorspolitiska mål (till exempel antal anställda med arbetshandikapp i Samhall) kan användas. I de fall utfallen inte kan jämföras med andra företag görs jämförelse mellan åren och mot uppsatta mål.

Avseende särskilda mål är det en viktig del i den statliga ägar- politiken att de statligt ägda företagen har en genomtänkt stra- tegi för att hantera och informera om miljöhänsyn, sociala frågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, etik och icke-finansiella risker, så kallad hållbarhetsinformation.

Se respektive företagssida för en utförligare beskrivning och definition av de olika målen (sidorna 45–99).

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

42

Skr. 2010/11:140

Bilaga

uppFölJning OCH utvärdering

Ekonomiska mål – mål och utfall 2010

AvkAstningsmål

mArginAlmål

kApitAlstruktur

utdelningsmål

ränte-

kapital-

primär-

Avkastning

Avkastning

rörelse-

täcknings-

täcknings-

kapital-

eget kapital

operativt kapital

marginal

grad (ggr)

soliditet

grad

relation

utdelning

%

mål

utfall

mål

utfall

mål

utfall

mål

utfall

mål

utfall

mål

utfall

mål

utfall

mål 1)

utfall mnkr

Akademiska Hus

6,3

8,6

30–40

47,5

50

1 207

Apl 2)

12–14

9,4

50

52,7

33

2

Apoteket 2)

>20

77,3

25–30

56,6

>50

5 400

Apoteksgruppen 2)

> 4

745

80

73

40

203

Arbetslivsresurs

5–8

26

30

56

50

56

Bilprovningen

35

59,7

40–60

258

Bostadsgaranti

5,5

26,9

33

12

green Cargo

10

neg

30

28

50

0

Jernhusen

12

12,8

2

5,1

35–45

39

100 3)

lernia

5

6,2

40–50

60

30–50

25

lkAB

10

30,9

>50

71,7

30–50

5 000

nordea Bank

11,5 4)

11,5

11,5

9

9,8

>40

10 550 5)

postnord

40

1 000

rymdbolaget

10

11,2

30–50

10

samhall

7

11,9

30

46

0

0

sAs

>25 6)

6,1

35 7)

28

30–40

0

sBAB

8,3

8,5

33

0

sek

7,5

9,9

30

301

sJ

10

6,7

30

48,4

33

90

sOs Alarm

8

1

30

31

5 8)

8

specialfastigheter

4,8

17,4

25–35

31,2

50

263 9)

sveaskog

6

11

7

12,5

2

5,5

60

916 10)

svenska skeppshypotekskassan

>10

22

>12

–

0

0

svenska spel

4 908 11) 4 766 11)

100

4 766

svevia

13

12,3

30

38

50–75

108

swedesurvey

5

neg

40

70

0

0

swedfund

2,34

5,72 12)

0

0

sweroad

>0

neg

60–80

68

50

0

systembolaget

6,9

13,8

1,4

35

36,9

>50

302

teliasonera

>50

12 349 13)

teracom

17

16

30

40

40–60

110

vasallen

6,5

neg

>2

2,5

>50

52

30–50

0

vattenfall

15

10

3,5–4,5

4,6

40–60

6 500

vectura

>15

1,1

<50

65

50–70

0

1) procent av årets resultat som delas ut till ägaren.

2) målen för Apl, Apoteket resp. Apoteksgruppen fastställdes på extra bolagsstämmor 2010-09-03, 2010-06-17 resp. 2010-09-15.

3) Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

4) nordea Banks avkastning på eget kapital ska vara i nivå med de bästa bankerna i norden.

5) Avser hela utdelningen. statens del av detta är 13,5 procent, dvs ägarandeleni nordea.

6) CFrOi (Cash flow return on investment = Justerat eBitdAr i relation till sysselsatt kapital. eBitdAr = rörelseresultat före finansnetto, skatt, avskrivningar, resultatandelar i intressebolag, resultat från försäljning av anläggningstillgångar och leasingkostnader för flygplan.

7) Justerat soliditet: eget kapital dividerat med totalt kapital plus 7 gånger årliga operationella leasingkostnader.

8) utdelningsmålet uppgår till 5 procent av eget kapital.

9) utdelning 263 samt återbetalning till aktieägaren 77, totalt 340 mnkr.

10) inklusive dotterbolag.

11) resultat efter skatt i mnkr.

12) Bolaget ska eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på eget kapital före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

13) Avser hela utdelningen. statens del av detta är 37,3 procent, dvs ägarandelen i teliasonera.

För närmare information om företagens mål, se respektive företags sida, sid 45–99. Företag utan formulerade ekonomiska mål (i enlighet med ovan tabell) ingår inte i sammanställningen. vidare ingår inte de under 2010 nybildade företagen, vilande företag samt företag under avveckling. utelämnade företag kan ha andra mål.

verksAmHetsBerättelse För FöretAg med stAtligt ägAnde 2010

39

43

Skr. 2010/11:140

Bilaga

DeN STATLigA föReTAgSPORTföLjeN

Förbättrat resultat och ökade utdelningar

Under 2010 förbättrades resultatet efter skatt för före- tag med statligt ägande med 60 procent, 34,7 mdkr till 55,6 mdkr jämfört med 2009. Omsättningen ökade med 6 procent, från 352,2 mdkr till 373 mdkr. De totala utdelningarna ökade med 82 procent från 21,1 mdkr till 38,5 mdkr. Bland de företag som ger stora utdelningar är Vattenfall, LKAB, Apoteket, Svenska Spel, PostNord, TeliaSonera, Nordea Bank och Akademiska Hus.

Omsättningsökning

Omsättningen för företag med statligt ägande ökade med 9 pro- cent från 352,2 mdkr till 373,0 mdkr under 2010. Vattenfalls omsättning ökade med 4 procent från 205,4 mdkr till 213,6 mdkr. Vattenfalls andel av omsättningen uppgick till 57,3 pro- cent och 47,8 procent av total omsättning 1) . LKAB:s omsättning ökade med 146,9 procent från 11,6 mdkr till 28,5 mdkr. Vattenfall och LKAB stod för stora absoluta omsättningsökningar. De nybildade bolagen Infranord och Swedavia har påverkat omsätt- ningen positivt med 4,5 mdkr respektive 3,3 mdkr.

föRBättRat Resultat

Resultatet efter skatt uppgick till 55,6 (34,7) mdkr under 2010. Vattenfalls resultat efter skatt minskade med 2,0 procent från 13,4 mdkr till 13,2 mdkr. LKAB redovisade 8,4 mdkr bättre resul- tat efter skatt jämfört med samma period föregående år, vilket är en ökning från 0,7 mdkr till 9,1 mdkr. Akademiska hus, Ler- nia, LKAB, SEK, Specialfastigheter, Vasallen och Apoteket stod för stora resultatförbättringar i absoluta och procentuella tal.

1) Total omsättning definieras som nettoomsättning inklusive statens ägarandel av intressebolagens omsättning.

inVesteRingaR

Bruttoinvesteringarna minskade med 53 procent under 2010 jämfört med 2009 från 122,2 mdkr till 57,3 mdkr. Vattenfalls investeringar minskade med 61,2 mdkr från 103,0 mdkr till 41,8 mdkr. Minskningen förklaras av att ifjol ingick Vattenfalls för- värv av 49 procent av aktierna i N.V. Nuon Energy om 52 mdkr. Under 2010 bidrog Vattenfall med 73 procent av de totala inves- teringarna. Utöver Vattenfall redovisade även Green Cargo, Svevia, Specialfastigheter, RISE och Systembolaget lägre inves- teringar än samma period föregående år. Det nybildade företaget Swedavia påverkade investeringarna positivt med 0,5 mdkr.

kassaflöDe

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive företagen inom den finansiella sektorn (SBAB och SEK) ökade med 11 pro- cent till 69,5 (62,8) mdkr. SJ, Svevia, Apoteket, Samhall, System- bolaget och Svensk Bilprovning redovisade försämrade kassaflö- den jämfört med föregående år. Lernia, Green Cargo, Sveaskog, Teracom och Kungliga Operan redovisade förbättrade kassaflö- den.

VäRDeföRänDRingaR

Värdeförändringarna uppgick till 4,3 (1,3) mdkr för perioden. Sveaskog, Vasallen, Jernhusen och Green Cargo redovisade posi- tiva värdeförändringar, medan SBAB, Swedfund och RISE redo- visade negativa värdeförändringar.

ökaDe utDelningaR

För verksamhetsåret 2010 ökade statens andel av utdelningarna från de statligt ägda företagen till 38,5 mdkr, en ökning med 82 procent jämfört med 2009. Bland de företag som har ökat sin utdelning finns LKAB, TeliaSonera, Apoteket, Vasallen och Vat- tenfall. I uppgiften om total utdelning ingår extra utdelning om 240 mnkr i PostNord (svenska statens andel), extra utdelning om 1 890 mnkr från SEK hänförlig till SEK:s försäljning av

Omsättning

Resultat föRe skatt

Mnkr

Kvartal

Rullande 12 månader

Mnkr 12 månader

Mnkr

Kvartal

Rullande 12 månader

Mnkr 12 månader

150 000

450 000

40 000

80 000

120 000

360 000

30 000

60 000

90 000

270 000

20 000

40 000

60 000

180 000

30 000

90 000

10 000

20 000

0

Q1

Q2

Q3

Q4

Q1

Q2

Q3

Q4

Q1

Q2

Q3

Q4

0

0

Q1

Q2

Q3

Q4

Q1

Q2

Q3

Q4

Q1

Q2

Q3

Q4

0

2008

2009

2010

2008

2009

2010

40

VeRKSAMHeTSBeRäTTeLSe föR föReTAg MeD STATLigT ägANDe 2010

44

Skr. 2010/11:140

Bilaga

BRUTTOINVESTERINGAR 1)

Mnkr

2010

2009

2008

Vattenfall

41•794

102•989

42•296

TeliaSonera

16•669

16•849

24•855

LKAB

3•973

3•543

4•732

SAS

2•493

4•661

4•455

Akademiska Hus

1•725

1•395

1•456

Teracom

1•528

488

1•239

Jernhusen

1•401

2•132

649

PostNord

1•277

–

–

SJ

858

596

1•010

Specialfastigheter

855

2•544

2•352

Botniabanan

692

1•378

2•107

Svevia

529

2•127

0

Swedavia

520

0

–

Green Cargo

437

928

909

Systembolaget

433

845

505

Sveaskog

299

458

172

Svenska Spel

298

437

708

Apoteket

287

360

253

Fouriertransform

272

44

0

Vasallen

213

427

421

APL

196

0

–

Apoteksgruppen

190

0

–

ALMI

107

58

48

Övriga företag

770

1•532

2•983

1) Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr 2010. Intresseföretagens investeringar ingår ej i sammanställningen.

aktier i Swedbank, statens deltagande i TeliaSoneras återköps- program motsvarande 3 707 mnkr samt utdelning om 5 400 mnkr från Apoteket AB för bland annat sålda apotek.

ANSLAGSFINANSIERING

Bland de statligt ägda företagen finns ett antal företag som erhåller anslag från staten för att utföra vissa uppdrag eller sköta

DEN STATLIGA FÖRETAGSPORTFÖLJEN

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER FRÅN FÖRSÄLJNING AV STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Under åren 2006 till 2010 genomförde regeringen försäljningar av statligt ägda företag till ett totalt värde av 119,1 mdkr, inklu- sive i huvudsak nettoskulder. Försäljningarna omfattade aktier i TeliaSonera, statens alla aktier i OMX, Vin & Sprit samt Vasakro- nan. Försäljningsintäkterna från dessa försäljningar uppgick till 98,9 mdkr, exklusive i huvudsak nettoskulder. Under 2011 har staten sålt 255 miljoner aktier i Nordea Bank. Den totala försälj- ningslikviden uppgick till cirka 19 mdkr.

Försäljningsintäkterna har använts till att amortera på stats- skulden för att därigenom minska statens skuldsättning och räntekostnader.

viss verksamhet. Exempelvis erhåller Samhall anslag för att genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag att utveckla anställda med funktionsnedsättning och RISE för att investera i strategisk kompetens- och strategiutveckling. Göta kanalbolag erhåller anslag för att finansiera upprustningen av kanalen, ALMI för finansiering av verksamheten i de regionala dotterbolagen samt Operan och Dramaten som nationalscener för opera och balett respektive talteater. Se tabell sidan 42 över företag med viss anslagsfinansiering.

VÄRDERING AV PORTFÖLJEN AV STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Årligen görs en värdering av portföljen med de statligt ägda före- tagen som presenteras i verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande. Värdet per juni 2011 uppgår till 600 mdkr.

I värderingen ingår de 32 största företagen, inklusive de tre börs- bolagen. Värderingen har gjorts med utgångspunkt i värderings- metoder som är vedertagna på marknaden, vilket bland annat inkluderar kassaflödesvärdering. Börsbolagen värderas till mark- nadspris.

OMSÄTTNINGSFÖRDELNING FÖR DE STÖRSTA FÖRETAGEN

VÄRDERING PORTFÖLJ MED STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

PER DEN 31 DECEMBER 2010

Mdkr

Kvartal

1000

Vattenfall 47,8%

TeliaSonera 1) 23,2%

750

LKAB 6,2%

Apoteket 5,7%

500

PostNord 1) 5,4%

250

Systembolaget 5,3%

SAS 1,9%

0

juni 2008 1) juni 2009 2) juni 2010

Övriga 4,5%

juni 2007

juni 2011 3)

1)

Vin & Sprit och OMX ingår ej.

1) Omsättningen är omräknad till att motsvara ägarandelen.

2)

Vasakronan ingår ej.

3)

Minskat ägande i Nordea Bank.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

41

45

Skr. 2010/11:140

Bilaga

den statliga företagsportföljen

ANSLAG/omSÄTTNING FÖR 2010

RESULTATRÄKNING

andel anslags-

Mnkr

2010

2009

Mnkr

anslag 2010 omsättning 2010

finansiering

nettoomsättning

372 952

352 171

alMi

137

869

16%

övriga intäkter

3 271

5 077

apotekens service

69

256

27%

Kostnader

–318 287

–313 908

dramaten

216

267

81%

resultat från andelar i intresseföretag

9 404

9 886

göta kanalbolag

20

56

36%

Värdeförändringar

4 289

1 190

innovationsbron

85

90

95%

Rörelseresultat

71 630

54 416

Miljömärkning sverige

4

47

9%

finansiella intäkter

8 597

4 673

operan

426

499

85%

finansiella kostnader

–14 418

–16 727

rise

264

1 465

18%

Resultat före skatt

65 809

42 362

samhall

4 405

6 869

64%

skatt

–15 249

–7 599

svenska Miljöstyrningsrådet

16

18

89%

resultat från avvecklad verksamhet

5 029

–78

teracom

2

3 852

0%

Visitsweden

150

264

57%

Årets resultat

55 589

34 684

Voksenåsen

13

53

25%

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

55 405

34 141

Summa

5 803

14 558

Hänförbart till minoritetsintressen

184

543

Omsättningssiffrorna inkluderar nettoomsättning samt eventuella andra rörelseintäkter.

Summa

55 589

34 684

Swedfunds verksamhet med avskrivningslån, Swedpartnership, finansieras med anslag

BALANSRÄKNING

om årligen maximalt 34 mnkr (inklusive administration). Under 2010 tecknades låneavtal

Mnkr

2010

2009

med små och medelstora företag om totalt 19 mnkr.

Tillgångar

BESLUTAD UTDELNING FÖR 2010 1)

Materiella anläggningstillgångar

474 954

478 011

Mnkr

Ägarandel

2010

2009

immateriella tillgångar

53 597

67 872

akademiska Hus

100%

1 207

1 219

finansiella tillgångar

728 834

750 486

apl

100%

2

0

omsättningstillgångar

299 374

301 971

apoteket 2)

100%

5 400

372

Summa tillgångar

1 556 759

1 598 340

apoteksgruppen

100%

203

0

Eget kapital, avsättningar och skulder

arbetslivsresurs

100%

56

0

eget kapital hänförbart till

Bilprovningen

52%

134

3

aktieägare i moderbolaget

342 199

333 833

Bostadsgaranti

50%

12

12

eget kapital hänförbart till

jernhusen

100%

100

100

minoritetsintressen

7 681

7 456

lernia

100%

25

0

Summa eget kapital

349 880

341 289

lKaB

100%

5 000

500

långfristiga skulder (inkl avsättningar)

975 069

1 019 742

nordea Bank 3)

13,5%

1 417

2 120

Kortfristiga skulder (inkl avsättningar)

231 811

237 309

postnord 4)

60%

600

864

Totala skulder och eget kapital

1 556 759

1 598 340

rymdbolaget

100%

10

1

seK 5)

100%

2 191

518

KASSAFLÖDE

sj

100%

98

153

Mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

87 106

18 970

sos alarm

50%

4

4

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–41 452

–98 914

specialfastigheter

100%

340

310

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–42 131

59 727

sveaskog

100%

916

486

svenska spel

100%

4 766

4 977

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

svevia

100%

108

59

Mnkr

2010

2009

systembolaget

100%

302

345

Bruttoinvesteringar

57 295

122 206

teliasonera 6)

37%

8 258

3 738

av- och nedskrivningar

37 034

29 470

teracom

100%

110

110

omsättning som avser anslag från staten

5 653

5 474

Vasallen

100%

750

0

Beslutad utdelning

31 504

25 971

Vattenfall

100%

6 500

5 240

Medelantal anställda

102 026

94 672

Summa utdelning

38 509

21 131

Medelantal anställda, inkl intresseföretag

189 598

189 437

1) Avser utdelning verksamhetsåren 2009 och 2010.

soliditet (%)

19,4

18,1

2) Inklusive extra utdelning för sålda apotek.

avkastning på eget kapital (%)

16,4

10,5

3) Avser samtliga statens aktier i Nordea Bank. Växelkurs är SEK/EUR är per 2011-03-25. Statens ägande i Nordea Bank är uppdelat mellan svenska staten 6,4 procent och stabilitetsfonden 7,0 procent. Utdelningen hänförlig till stabilitets- fonden utbetalas till Riksgälden.

4) Inklusive svenska statens andel av extra utdelning.

5) Inklusive extra utdelning om 1 890 mnkr hänförlig till SEK:s försäljning av aktier i Swedbank.

6) Inklusive statens deltagande i TeliaSoneras återköpsprogram motsvarande 3 707 mnkr.

intressebolagen är exkluderade då omsättning för dessa bolag ej ingår i konsolideringen.

42

VerKsaMHetsBerÄttelse för företag Med statligt Ägande 2010

46

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATeNS ägANde i BörSNoTerAde föreTAg

Det börsnoterade aktieinnehavet

Marknadsvärdet på statens innehav i TeliaSonera, SAS samt Nordea Bank uppgick till 130,6 mdkr vid utgången av 2010.

Marknadsvärdet är beräknat på statens nuvarande ägarandel i Nordea Bank (13,5 procent). Utvecklingen motsvarar en ökning om 2 procent eller 2 mdkr jämfört med marknadsvärdet vid års- skiftet 2009/10. OMX Stockholm PI index ökade under samma period med 23 procent.

NyemissioN och aktiesammaNläggNiNg i sas

Den 9 februari 2010 tillkännagav styrelsen i SAS att en nyemis- sion, uppgående till 5 mdkr, skulle föreslås. I februari överläm- nade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att svenska staten skulle delta i SAS nyemission. Regeringen begärde också mandat att minska ägandet i SAS.

Statens andel i emissionen uppgick till omkring 1,1 mdkr. På SAS årsstämma den 7 april 2010 beslutades att genomföra en sammanläggning av aktier i SAS. 30 aktier lades samman till en aktie för att underlätta handeln i SAS-aktien och därmed för- bättra aktiens likviditet. Sista dagen för handel i bolagets aktier före sammanläggningen var den 4 juni 2010 och första dagen för handel efter sammanläggningen var den 7 juni 2010.

miNskat ägaNde i Nordea BaNk

Den 4 februari 2011 sålde staten 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 74,5 kronor per aktie. Den totala försäljningslikviden uppgick till cirka 19 mdkr och ska användas för att amortera på statsskulden. Ägarandelen minskar genom försäljningen från 19,8 procent till 13,5 procent.

Börsvärde stateNs Noterade aktieiNNehav, mNkr

totalavkastNiNg stateNs BörsNoterade iNNehav JaN 2005–maJ 2010

300

OMX Stockholm Benchmark GI

Telia Sonera

SAS

Nordea

250

200

150

100

50

0

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan i januari 2005.

Nordea – kursutveckliNg

200

Index=100

OMX Stockholm Benchmark GI

Nordea

175

150

125

100

75

50

25

0

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

sas – kursutveckliNg

300 Index=100

OMX Stockholm Benchmark GI

SAS

250

200

150

100

50

0

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

teliasoNera – kursutveckliNg

200

Index=100

OMX Stockholm Benchmark GI

TeliaSonera

175

150

125

100

75

50

25

0

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2009-

2010-

2010-

2010-

2010-

2011-

Bolag

ägarandel

Antal aktier

12-31

förändring 1)

03-31

förändring 1)

06-30

förändring 1)

09-30

förändring 1)

12-31

förändring 1)

02-11

TeliaSonera

37,3%

1 674 310 553

86 813

–1%

85 808

–3%

84 302

5%

91 417

3%

89 241

5%

91 250

SAS 2)

21,4%

70 500 000

2 131

–33%

1 428

–18%

1 755

–17%

1 763

–26%

1 586

–23%

1 650

Nordea Bank 3)

13,5%

544 181 711

39 671

–2%

38 773

–11%

35 317

–4%

38 202

0%

39 807

2%

40 324

Total

128 615

–2% 126 009

–6% 121 374

2%

131 381

2%

130 634

4%

133 223

1) förändring sedan 2009-12-31.

2) Nyemission i SAS AB. Antalet aktier ökade från 528 750 000 aktier till 2 115 000 000 aktier. Aktiesammanläggning i SAS 1:30 reducerar antalet aktier till 70 500 000.

3) Statens ägarandel minskade från 19,8 procent till 13,5 procent vilket motsvarar 255 miljoner aktier. Historiskt börsvärde är beräknat på statens nuvarande ägarandel.

VerkSAMHeTSBeräTTelSe för föreTAg Med STATligT ägANde 2010

43

47

Skr. 2010/11:140

Bilaga

företagsöversikt

45

akademiska hus

46

almi

47

aPl

48

apotekens service

49

apoteket

50

apoteksgruppen

51

arbetslivsresurs

52

arlandabanan infrastructure

53

bilprovningen

54

bostadsgaranti

55

botniabanan

56

dom shvetsii

57

dramaten

58

ess

59

fouriertransform

60

green Cargo

61

göta kanalbolag

62

infranord

63

innovationsbron

64

Jernhusen

65

lernia

66

lkab

67

miljömärkning sverige

68

nordea bank

69

norrland Center

70

Operan

71

Postnord

72

rise

73

rymdbolaget

74

samhall

75

sas

76

sbab

77

sek

78

sJ

79

sOs alarm

80

specialfastigheter

81

statens bostadsomvandling

82

sveaskog

83

svedab

84

svenska miljöstyrningsrådet

85

svenska skeppshypotekskassan

86

svenska spel

87

svevia

88

swedavia

89

swedesurvey

90

swedfund

91

sweroad

92

systembolaget

93

teliasonera

94

teracom

95

Vasallen

96

Vattenfall

97

Vectura Consulting

98

Visitsweden

99

Voksenåsen

från kaknästornet i stockholm styrs och kontrolleras teracoms radio- och tV-utsändningar, satellitkommunikation med mera.

Foto: Mats Lundqvist/Teracom

44

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

48

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.akademiskahus.se • org nr 556459-9156 • AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG

Akademiska Hus bildades 1993 i sam- band med ombildningen av Byggnads- styrelsen. Företagets huvuduppgift är att erbjuda landets universitet och hög- skolor ändamålsenliga och sunda loka- ler för utbildning och forskning. Före- taget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekonomis- ka och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget verkar på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verksamhet består i att äga, förvalta, projek- tera, bygga och utveckla fastigheterna så att kunderna ska kunna fokusera på sin utbild- ningsverksamhet. Kännetecknande för Akade- miska Hus verksamhet är långa kontrakt med stabila kunder. Omfattande investeringar görs årligen i ny- och ombyggnationer. Företaget har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Akademiska Hus ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling.

EKONOMI

Akademiska Hus hyresintäkter ökade till

4 983 (4 927) mnkr. Färdigställda ny-, om- och tillbyggnationer under året bidrar positivt med cirka 139 mnkr. Karolinska Science Park i Solna och Blåsenhus i Uppsala var de största under 2010. Indexjustering påverkar hyrorna negativt med cirka –30 mnkr. Driftsöverskottet uppgick till 3 134 (3149) mnkr och direktav- kastningen minskade till 6,7 (6,8) procent. Årets resultat efter skatt blev 2 124 (972) mnkr. Förbättringen förklaras av en liten positiv värdeförändring i förvaltningsfastigheterna, till skillnad från föregående års negativa värdeför- ändring. De orealiserade värdeförändringarna i förvaltningsfastigheter uppgick till 87 (–1 208) mnkr. Bruttoinvesteringarna uppgick till 1 725 (1 385) mnkr. Under året genomfördes försälj- ningar för 83 (0) mnkr.

MÅL

Akademiska Hus arbetar med mål inom fyra delområden; marknad, lönsamhet, fastigheter och medarbetare. Kundnyttan mäts bland annat med Nöjd-Kund-Index (NKI) där målet för 2010 var ett index uppgående till 72. Lönsamhetsmålet innebär att avkastningen på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 4 procentenheter, över en konjunkturcykel. Soliditeten ska

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Anette Henriksson

Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Olof Ehrlén, Marianne Förander, Per Granath, Pia Sandvik Wiklund, Gunnar Svedberg, Maj-Charlotte Wallin, Ingemar Ziegler (Olle Ehrlén och Pia Sandvik Wiklund valdes vid årsstämman 2011 då Sigbrit Francke avgick) Arb rep: Tomas Jennlinger, Anders Larsson Revisor: Hans Warén, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 200 (190) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 100 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

uppgå till mellan 30 och 40 procent. Miljö- målen ställs upp dels för det kommande året, dels långsiktigt. Huvudmålet är att mängden köpt energi, angivet i kWh/kvm ska minska med 40 procent till år 2025 jämfört med år 2000. Medarbetarnas trivsel mäts genom NMI (Nöjd-Medarbetar-Index). Här var målet för 2010 72.

UTDELNINGSPOLICY

Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 procent av resultatet efter finansiella poster, exklusive orealiserade värdeförändringar, med avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel- ning ska hänsyn tas till koncernens kapital- struktur och kapitalbehov.

UTVÄRDERING

NKI blev 69 (70) av maximalt 100. NMI uppgick till 67 (70). Målen för NKI och NMI uppnåddes därmed inte. Soliditeten uppgick vid utgången av 2010 till 47,5 (47,3) pro- cent vilket överstiger målintervallet. Avkast- ningen på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 8,6 (4,0) procent, vilket är högre än målet, som för 2010 utföll till 6,3 pro- cent. Målet är dock satt över en konjunktur- cykel och under den senaste femårsperioden har avkastning på eget kapital uppgått till mellan 6 och 13 procent. Målet har därmed uppnåtts. Den ökade avkastningen beror nästan uteslutande på positiva värdeföränd- ringar i fastigheterna. En utdelning om 1 207 (1 219) mnkr föreslogs för 2010, vilket är enligt policy. Mängden köpt energi blev för 2010 241 kwh/kvm och årsmålet var högst 254 kwh/kvm. Fortsätter den positiva utveck- lingen kan det långsiktiga målet uppnås.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Hyresintäkter

4 983

4 927

Övriga intäkter

193

188

Kostnader

–2 072

–2 001

Värdeförändringar fastigheter

87

–1 208

Rörelseresultat

3 184

1 906

Finansiella intäkter

233

381

Finansiella kostnader

–496

–957

Resultat före skatt

2 921

1 330

Skatt

–797

–358

Nettoresultat

2 124

972

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

2 124

972

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

49 516

47 744

Räntebärande anläggningstillgångar

2 573

2 251

Ej räntebärande omsättningstillgångar

556

599

Räntebärande omsättningstillgångar

881

1 193

Totala tillgångar

53 526

51 787

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart

till aktieägare i moderbolaget

25 406

24 476

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

25 406

24 476

Räntebärande avsättningar

216

252

Ej räntebärande avsättningar

7 067

6 574

Räntebärande långfristiga skulder

14 286

11 551

Ej räntebärande långfristiga skulder

22

25

Kortfristiga skulder

6 530

8 909

Totala skulder och eget kapital

53 526

51 787

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

2

444

1

761

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–1 459

–1

123

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–1

175

–771

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

8,6

4,0

Rt (genomsnitt), %

6,5

4,4

Soliditet, %

47,5

47,3

Lokalarea, tkvm

3 200

3 219

Marknadsvärde fastigheter, mnkr

49 497

47 723

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

1 207

1 219

Bruttoinvesteringar, mnkr

1 725

1 395

Av- och nedskrivningar, mnkr

8,8

8,4

Antal anställda i medeltal

401

399

Sjukfrånvaro, %

3,3

2,3

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

22

47

78

53

50

50

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

25

Mål

20

Utfall

15

10

5

0

2009

2010

2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

45

49

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ALMI FÖRETAGSPARTNER AB • org nr 556481-6204 • www.almi.se

ALMI:s uppdrag är att främja utveck- lingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyfö- retagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. ALMI ägs av staten och är moderbolag i en kon- cern med 17 regionala dotterbolag. Moderbolaget äger 51 procent av dot- terbolagen, övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseorgan och kom- munala samverkansorgan.

VERKSAMHET

ALMI erbjuder finansiering (exportlån, mikrolån samt särskilda finansieringsformer för innovatö- rer) och affärsrådgivning till små och medel- stora företag, nya såväl som etablerade. Verk- samheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag. Kreditgivning sker i samverkan med andra kreditgivare, banker är en viktig samarbetspartner. Under 2010 har 14 472 kunder tagit del av ALMI:s rådgivning och därutöver deltog 21 854 personer i seminarier. ALMI Invest, som finansieras av bland annat EU-medel och regional medfinansiering, har under 2009 påbörjat sin operativa verksamhet och har tillsammans med kommersiella investe- ringspartners genomfört ett tjugotal investe- ringar i små företag i expansionsfas. ALMI Invest består av sju regionalt baserade riskkapi- talfonder som totalt förvaltar över en miljard kronor.

EKONOMI

2010 uppgick ALMI:s driftsanslag från staten till 137 (135) mnkr. De regionala dotterbola- gen får driftsanslag från moderbolaget och de regionala ägarna. Koncernens resultat före minoritetsintressen uppgick till –79 (–59) mnkr. Moderbolagets resultat uppgick till –70 (–46) mnkr. Avkastningen på utlånade medel uppgick efter kreditförluster till 0,7 (0,9) procent. Kreditförlusterna i förhållande till utlåningsvolymen var 5,91 (5,99) procent.

MÅL

ALMI:s mål är att fler innovativa idéer kom- mersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och lönsam- het. ALMI:s utlåning till kvinnor och invand- rare ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföreta- gandet bland dessa grupper. Låneverksamhe- ten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Elisabeth Gauffin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Ola Asplund, Jan Berg, Anna-Lena Cederström, Maria Masoomi, Gunilla von Platen, Inga Thoresson-Hallgren, Bertil Törsäter (Anna- Lena Cederström, Gunilla von Platen och Inga Thores- son-Hallgren valdes vid årsstämman 2011 då Thomas Bengtsson och Marita Skog avgick) Arb rep: Lars Jans- son Arb suppl: Anna-Lena Wester, Lars-Erik Wiik Revi- sor: Stefan Holmström, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Företaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Under 2010 har intresset för att starta före- tag varit mycket stort och efterfrågan på Almis nyföretagarrådgivning har ökat mar- kant. Totalt startades under 2010 5 299 företag som har fått rådgivning eller finansie- ring från Almi, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med 2009. Utlåningen sjönk under 2010 tillbaka men låg fortfarande väsentligt högre än före finanskrisen. Nyutlå- ningen uppgick till totalt 2 112 (3 231) mnkr. Antalet krediter blev 3 836 (5 100). Antalet krediter till kvinnor och invandrare fortsatte dock att öka. Den totala andelen kvinnor bland låntagarna var 33 (32) procent och motsvarande för invandrare var 21 (17) procent. ALMI:s utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut

7 710 mnkr till företagen under 2010, vilket innebär att för varje utlånad krona från ALMI så har företagen fått låna ytterligare 2,70 kronor från banker eller andra finansiärer.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

869

868

Kostnader

–932

–903

Rörelseresultat

–64

–35

Finansiella kostnader

–16

–24

Resultat före skatt

–79

–59

Nettoresultat

–75

–52

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–75

–52

Minoritetsintressen

–4

–7

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

290

210

Räntebärande anläggningstillgångar

4 449

4 308

Ej räntebärande omsättningstillgångar

105

98

Räntebärande omsättningstillgångar

2 326

2 619

Totala tillgångar

7 169

7 235

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

6 096

6 170

Minoritetens andel av eget kapital

155

159

Summa eget kapital

6 251

6 329

Ej räntebärande avsättningar

57

70

Långfristiga skulder

678

651

Ej räntebärande kortfristiga skulder

184

184

Totala skulder och eget kapital

7 169

7 235

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

487

1 696

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–119

–49

Kassaflöde från

finansieringssverksamhet

53

339

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Rt (genomsnitt), %

neg

neg

Rsyss (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

87,2

87,5

ÖVRIGT

2010

2009

Anslag från staten, mnkr

137

142

Bruttoinvesteringar, mnkr

109

58

Av- och nedskrivningar, mnkr

33

36

Antal anställda i medeltal

455

460

Sjukfrånvaro, %

2,5

3,3

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

NYUTLÅNING, mnkr

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

3 500

3 000

38

38

2 500

50

50

2 000

62

62

1 500

1 000

500

0

2006

2008

2010

2004

2003

2005

2007

2009

46

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

50

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.apl.se • org nr 556758-1805 • APOTEK PRODUKTION OCH LABORATORIER AB

APL (Apotek Produktion & Laboratorier AB) har till huvudsaklig uppgift att till- verka och tillhandahålla extempore- läkemedel och lagerberedningar, det vill säga läkemedel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djurbesättning eller tillverkas i små serier. Bolaget var tidigare ett dotterbo- lag till Apoteket AB, men ägs från den 30 juni 2010 direkt av staten.

VERKSAMHET

APL levererar i dag extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer som etablerat sig på öppenvårdsmarknaden och även till sluten- vården. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkurrensutsatt.

Företaget har ett särskilt ansvar fram till den 1 juli 2012 för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek. APL erbju- der även utvecklings- och tillverkningstjänster åt Life Science.

EKONOMI

Under 2010 uppgick nettoomsättningen till 500,1 (510,7) mnkr medan rörelseresultatet blev 26,7 (47,1) mnkr. Resultatet efter skatt uppgick till 18,5 (21,2) mnkr. Bruttovinsten minskade med 8,1 procent till 104,7 mnkr, vilket huvudsakligen förklaras av kassationer av produkter som APL inte längre får tillhanda- hålla. Finansnettot uppgick till -1,9 (2,9) mnkr. Räntebärande nettoskuld uppgick till 100 mnkr, vilket var 80 mnkr högre än vid årsskiftet 2009/2010. Förändringen motsvarar lån till förvärv av fastigheterna där APL bedriver sin verksamhet.

MÅL

Soliditeten, beräknad som eget kapital i pro- cent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 50 procent. Räntabiliteten, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör uppgå till mellan 12 och 14 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Stefan Carlsson

VD: Eva Sjökvist Saers

Ordf: Stefan Carlsson Led: Johan Assarsson, Gunilla Högbom, Wenche Rolfsen, Eugen Steiner Arb rep: Göran Hammarström, Ulrika Tagesdotter Arb suppl: Johan Hammargren, Astrid Holdt Revisorer: Åsa Lundvall, Ernst & Young och lekmannarevisor opposi- tionsrådet Gun Drugge

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelning bör, under förutsättning att aktie - bolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av årets resultat med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Soliditeten var 52,7 procent 2010, vilket var något högre än 2009 men i enlighet med målet om en soliditet på omkring 50 procent. Räntabiliteten uppgick till 9,4 procent, men hänsyn bör tas till kostnader av engångska- raktär som är knutna till frikopplingen av Apoteket AB. Utdelningen uppgår till 2,3 mnkr vilket är i enlighet med utdelningspoli- cyn.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

Nettoomsättning

500

Övriga rörelseintäkter

1

Rörelsens kostnader

–474

Rörelseresultat

27

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

0

Räntekostnader och liknande

resultatposter

–2

Resultat före skatt

25

Skatt

–6

Nettoresultat

19

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

19

Minoritetsintressen

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

217

Räntebärande anläggningstillgångar

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

135

Räntebärande omsättningstillgångar

25

Totala tillgångar

378

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

198

Minoritetens andel av eget kapital

0

Summa eget kapital

198

Långfristiga skulder

107

Kortfristiga skulder

73

Totala skulder och eget kapital

378

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

55

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–110

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–80

NYCKELTAL

2010

Re (genomsnitt), %

9,4

Rt (genomsnitt), %

7,1

Rsyss (genomsnitt), %

8,8

Soliditet, %

52,7

ÖVRIGT

2010

Utdelning, mnkr

2,3

Bruttoinvesteringar, mnkr

196

Av- och nedskrivningar, mnkr

–18,8

Antal anställda i medeltal

438

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

24

43

40

57

76

60

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

47

51

Skr. 2010/11:140

Bilaga

APOTEKENS SERVICE AB • org nr 556763-4778 • www.apotekensservice.se

Apotekens Service bildades 2008 och har till huvudsaklig uppgift att ansvara för den infrastruktur i form av register och databaser som alla apoteksaktörer behöver ha tillgång till. Sedan den 26 mars 2010 ägs bolaget direkt av sta- ten.

VERKSAMHET

Apotekens Service ansvarar bland annat för de databaser och register som regleras genom lagen om receptregister, däribland högkost- nadsdatabasen, läkemedelsförteckningen och olika stödregister till dessa. Företaget har också till uppgift att framställa och redovisa nationell läkemedelsstatistik samt att inrätta och ansvara för ett elektroniskt expertstöd. Bolaget ska genom sin verksamhet skapa förutsättningar för en väl fungerande konkur- rens på apoteksmarknaden genom att ge öppenvårdsapoteken tillgång till databaser, register och annan samhällsnyttig infrastruk- tur på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor.

EKONOMI

Apotekens Service verksamhet finansieras huvudsakligen genom att en avgift, som fastställs av Tandvårds- och läkemedelsför- månsverket (TLV), tas ut av apoteksaktörerna. Rörelsens intäkter uppgick under 2010 till 256 (89,6) mnkr. Rörelseresultatet uppgick till –1 tkr (–123,6 mnkr) och resultatet efter skatt uppgick till 1,5 (–96,5) mnkr.

MÅL

Apotekens Service verksamhet syftar till att göra samhällsnyttig infrastruktur tillgänglig för apoteksaktörerna och till att främja en patientsäker och kostnadseffektiv distribution av läkemedel. Syftet med företagets verksam- het är inte att generera vinst åt aktieägaren.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Olof Englund

VD: Ylva Hambraeus Björling

Ordf: Olof Englund Led: Eva Andersson, Angelica Frithiof, Mats Larson, Anitha Thornlund, Johan Wallér (Angelica Frithiof och Anitha Thornlund valdes vid års- stämman 2011 då Anitha Bondestam och Christina Wahrolin avgick) Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young och lekmannarevisor riksdagsledamoten Magdalena Andersson

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Apotekens Service vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja före- tagets ändamål.

UTVÄRDERING

Apotekens Service vinstmedel disponeras så att 101,2 mnkr överförs i ny räkning. Företaget har under 2010 fullgjort sitt uppdrag att tillhanda- hålla infrastruktur till apoteksaktörerna samt att främja en patientsäker och kostnadseffektiv distribution av läkemedel på ett tillfredsställande sätt.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

Nettoomsättning

187

Övriga intäkter

69

Rörelsens kostnader

256

Rörelseresultat

0

Ränteintäkter och liknande resultatposte r

0

Räntekostnader och liknande resultatpos ter

0

Bokslutsdispositioner

2

Resultat före skatt

2

Skatt

0

Nettoresultat

2

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

2

Minoritetsintressen

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

16

Räntebärande anläggningstillgångar

48

Ej räntebärande omsättningstillgångar

41

Räntebärande omsättningstillgångar

104

Totala tillgångar

209

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

101

Minoritetens andel av eget kapital

0

Summa eget kapital

101

Obeskattade reserver

6

Kortfristiga skulder

102

Totala skulder och eget kapital

209

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

–69

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–5

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

5

NYCKELTAL

2010

Re (genomsnitt), %

1,5

Rt (genomsnitt), %

0,2

Rsyss (genomsnitt), %

0,5

Soliditet, %

71,0

ÖVRIGT

2010

Utdelning, mnkr

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

5

Av- och nedskrivningar, mnkr

–8

Antal anställda i medeltal

65

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

35

27

50

50

65

73

48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

52

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Apoteket AB (Apoteket) hade ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten fram till den 1 juli 2009, då en ny reglering av handeln med läkemedel trädde i kraft. Apoteket har därefter kvarstått som en central aktör i statlig ägo som ska agera utifrån samma villkor som de nya aktörerna på den konkurrensutsatta apoteksmarknaden.

VERKSAMHET

Apoteket har som främsta uppgift att sälja läkemedel till den svenska allmänheten. Försäljningen har under 2010 huvudsakligen skett via Apotekets öppenvårdsapotek. I glest befolkade områden sker även försäljning genom apoteksombud som Apoteket har avtal med. I början på 2010 slutfördes avyttringen av 465 apotek till fyra köpare som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dess- utom överfördes 150 apotek till den så kallade Apoteksgruppen för att drivas av småföretagare. Under 2010 etablerade Apo- teket 24 nya apotek. Per den 30 juni 2010 delade Apoteket ut dotterbolaget APL (Apotek Produktion & Laboratorier AB) till staten.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 26 275

(43 073) mnkr och rörelseresultatet uppgick till 63 (804) mnkr. I jämförbara apotek ökade nettoomsättningen med 1,9 procent. Resulta- tet efter skatt uppgick till 4 520 (532) mnkr, varav 4 430 mnkr utgör realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag. Försälj- ningen av läkemedel på recept svarade för 78 (77) procent av den totala försäljningen till konsument medan egenvårdsförsäljningen svarade för 22 (23) procent.

MÅL

Apoteket ska kvarstå som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden. Apoteket ska ges förutsättningar att agera utifrån samma villkor som de nya aktörerna. Reger- ingens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrens- kraftig aktör på den nya marknaden. Solidite- ten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till mellan 25 och 30 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 20 procent.

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

www.apoteket.se • org nr 556138-6532 • APOTEKET AB

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Christian W Jansson VD: Ann Carlsson

Ordf: Christian W Jansson Led: Lars Johan Jarnheimer, Gert Karnberger, Kristina Schauman, Elisabet Wenzlaff Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström Nilsson

Arb suppl: Malin Jonsson, Gunilla Larsson Revisorer: Åsa Lundvall, Ernst & Young och lekmannarevisor riks- dagsledamot Lars Elinderson

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt ägardirektivet bör utdelning, under förutsättning att aktiebolagslagens regler medger detta, uppgå till ett belopp motsva- rande minst 50 procent av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Apoteket bedöms på ett tillfredsställande sätt fullgöra sitt uppdrag. Företaget bedöms ha uppfyllt målsättningen att vara en väl fun- gerande och konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden. Koncernens soliditet översteg målet under 2010, medan räntabiliteten, justerad för realisationsvinst om 4 430 mnkr, endast uppgick till 2,5 procent. Rörelseresul- tatet belastades dock med engångsposter för omstrukturering och kostnader för utveckling av nya IT-system. Årets utdelning uppgår till 5,4 mdkr. Företaget har ett starkt varumärke och placerar sig väl i mätningar när det gäller kännedom om och attityd till företaget.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

26 275

43 073

Övriga intäkter

16

6

Kostnader

–26 228 –42 275

Resultat från andelar i intresseföretag

0

–1

Rörelseresultat

63

803

Realisationsvinst vid försäljning av

dotterbolag

4 430

0

Finansiella intäkter

33

13

Finansiella kostnader

–2

–10

Resultat före skatt

4 524

806

Skatt

–4

–274

Nettoresultat

4 520

532

Hänförbart till:

0

0

Aktieägare i moderbolaget

4 520

532

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Anläggningstillgångar

2 416

2 184

Ej räntebärande omsättningstillgångar

10 932

8 736

Räntebärande omsättningstillgångar

189

766

Totala tillgångar

13 537

11 686

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till moderbolaget

7 665

4 026

Summa eget kapital

7 665

4 026

Långfristiga skulder

725

749

Räntebärande kortfristiga skulder

2 000

1 750

Ej räntebärande kortfristiga skulder

3 147

5 161

Totala skulder och eget kapital

13 537

11 686

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

–11

890

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–424

–282

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–142

–852

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

77,3

13,5

Rsyss (genomsnitt), %

51,0

14,6

Soliditet, %

56,6

34,5

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

5 400

372

Bruttoinvesteringar, mnkr

287

360

Av- och nedskrivningar, mnkr

330

508

Antal anställda i medeltal

5 655

10 319

Sjukfrånvaro, %

3,6

3,9

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

15

20

40

85

80

60

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

49

53

Skr. 2010/11:140

Bilaga

APOTEKSGRUPPEN I SVERIGE HOLDING AB • org nr 556481-5966 • www.apoteksgruppen.se

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är holdingbolag i Apoteksgruppen- koncernen, som omfattar 150 apotek i vilka småföretagare ges möjlighet att bli majoritetsdelägare.

VERKSAMHET

Företaget ansvarar bland annat för försälj- ningen av 150 apotek till småföretagare och för att skapa en serviceorganisation som stöd för småföretagarnas drift av apoteken genom samverkan kring till exempel inköp, distribu- tion, IT och kvalitet. I koncernen ingår dot- terbolagen Apoteksgruppen i Sverige AB och Apoteksgruppen i Sverige Förvaltning AB. Företaget ska även slutföra pågående uppdrag med anknytning till omregleringen av apo- teksmarknaden. Under omregleringsperioden var företaget moderbolag till Apoteket AB under namnet Apoteket Omstrukturering AB (OAB). Våren 2010 slutfördes under ledning av OAB avyttringen av 465 apotek från Apote- ket AB till fyra köpare. Apoteksgruppen med 150 apotek delades ut från Apoteket AB till moderbolaget. I mars 2010 delade OAB ut dotterbolaget Apotekens Service till staten och i april samma år delades Apoteket AB ut till staten. I samband med detta bytte OAB namn till Apoteksgruppen i Sverige Holding AB.

EKONOMI

Nettoomsättningen i koncernen minskade med 71,2 procent till 12 413 (43 076) mnkr. Minskningen beror på att stora delar av verksamheten överlåtits under 2010. Netto- omsättningen avseende kvarvarande verksam- het uppgick till 23 mnkr. Rörelseresultatet efter skatt uppgick till –233 (765) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Eva-Britt Gustafsson

Ordf: Birgitta Böhlin Led: Gunvor Engström, Jan Forsberg, Peder Larsson, Ann-Christin Nykvist (Peder Larsson valdes vid årsstämman 2011) Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young samt lekmannarevisor riksdags- ledamot Cecilia Widegren

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 (130) tkr.

Resultatet efter skatt uppgick till

4 806 (503) mnkr. Resultat för verksamheter under avveckling uppgick till 5 036 mnkr.

MÅL

Soliditeten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 80 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 4 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör, under förutsättning att aktiebolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande 40 procent av årets resultat i koncernen med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Soliditeten 2010 var 72,9 procent, vilket är lägre än målet på omkring 80 procent. Räntabi- liteten uppgick till 12,7 procent och översteg därmed målet. Utdelningen uppgick till 203 mnkr. Avvikelserna från målen beror på de utdelningar och försäljningar av verksamheter som skett under 2010.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

Nettoomsättning

23

Övriga rörelseintäkter

7

Rörelsens kostnader

–263

Rörelseresultat

–233

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

7

Räntekostnader och liknande

resultatposter

–2

Resultat före skatt

–228

Skatt

5

Nettoresultat

4 806

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

4 806

Minoritetsintressen

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

Tillgångar

Immateriella tillgångar

19

Materiella anläggningstillgångar

1

Finansiella anläggningstillgångar

167

Omsättningstillgångar

343

Tillgångar som innehas för försäljning

353

Totala tillgångar

883

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

645

Minoritetens andel av eget kapital

0

Summa eget kapital

645

Långfristiga skulder

0

Kortfristiga skulder

52

Skulder hänförliga till tillgångar

som ska säljas

186

Totala skulder och eget kapital

883

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

462

Kassaflöde från investeringsverksamhet

5

910

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–6

997

NYCKELTAL

2010

Re (genomsnitt), %

745

Rt (genomsnitt), %

x

Rsyss (genomsnitt), %

x

Soliditet, %

73,0

ÖVRIGT

2010

Utdelning, mnkr

203

Bruttoinvesteringar, mnkr

198

Av- och nedskrivningar, mnkr

1

Antal anställda i medeltal

3 921

Sjukfrånvaro, %

4,3

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

7

43

40

57

60

93

50 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

54

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.arbetslivsresurs.se • org nr 556448-5638 • ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL)

Företaget bildades hösten 2005 enligt ett beslut av Riksdagen 1) . Bildandet skedde genom att det av staten helägda Samhall delade ut det helägda dotterbolaget Samhall Resurs till ägaren, varefter före- taget förvärvade Arbetslivstjänster (ALT) av AMS. Företaget bytte sedan namn till Arbetslivsresurs AR AB.

VERKSAMHET

Basen i Arbetslivsresurs verksamhet är arbetslivsinriktad rehabilitering med tjänster som ska leda till återgång till arbetslivet. Företagets breda utbud av omställningstjäns- ter gör det lättare för uppsagda och långtids- arbetslösa personer att snabbare komma tillbaka till arbetsmarknaden. Med långsiktiga insatser bidrar Arbetslivsresurs till att för- bättra lönsamheten för sina kunder och minska sjukskrivningstalen.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick under året till 350 (246) mnkr vilket innebär en ökning med 104 mnkr. Rörelseresultatet förbättrades under året till 88,4 (26,2) mnkr på grund av kostnadsbesparingar, processförbättringar och effekter av projektavslut. Den 31 december 2010 uppgick soliditeten till 56,2 (25,5) procent och det egna kapitalet till 109,2 (44,6) mnkr. Bolagets nettokassa är starkt positiv.

MÅL

Företaget ska sträva efter att på marknads- mässiga villkor få god regional täckning över hela landet. Målet är att omsättningen ska öka med minst 5 procent per år. Målet för rörelsemarginalen är att den ska variera mellan 5 och 8 procent beroende på konjunk- tur- och marknadsläge. Soliditetsmålet upp- går till 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Hälften av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna under förutsättning att soliditetsmå- let är uppfyllt. Ingen utdelning beslutades i år eftersom soliditetsmålet ej var uppfyllt.

UTVÄRDERING

Företaget har genomfört en så kallad turn- around som följd av en förändrad leveransmo- dell, lägre overhead-kostnader, ny lönestruk-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Karin Kronstam

VD: Torsten Håkansta

Ordf: Karin Kronstam Led: Gillis Cullin, Johan Hallberg, Vivi Libietis, Bengt Marcusson, Elisabeth Wallin Mononen (Johan Hallberg och Bengt Marcusson valdes vid årsstämman 2011 då Tobias Henemark avgick) Arb rep: Lena Hansson, Benny Sandberg Arb suppl: Bo Olsson, Tina Rönnestam Revisor: Fredrik Westin, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

tur som förstärker medarbetarnas engage- mang samt en mycket positiv marknads- utveckling. Företaget har därefter fortsatt den positiva trenden. Arbetslivsresurs har under 2010 upplevt en god efterfrågan på bolagets omställningstjänster från trygghetsfonden TSL, vilket har bidragit till det positiva resul- tatet.

Tillväxt och marginal har under året översti- git långsiktiga mål. En del av resultatet är hänförligt till positiva projektavslut. Medelan- talet anställda uppgick under året till 231 (212) och företaget hade verksamhet i egna lokaler på 60 orter i Sverige. Bolagets ledning har aktivt arbetat med strategisk inriktning och framtida marknadspositionering. Det interna kultur- och värderingsarbetet fortgår för att bygga upp Arbetslivsresurs företagskul- tur och för att skapa en tydlighet i verksam- hetens inriktning och dess mål.

Bolaget fortsätter sitt hållbarhetsarbete med att göra sin andra hållbarhetsredovisning enligt GRI. Målet är att från detta utgångs- läge utveckla hållbarhetsredovisningen bland annat vad gäller effekterna av bolagets verk- samhet på samhället. Därutöver bör bolaget sträva efter att minska sin miljöpåverkan och förbättra medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö.

1) Prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109)

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

350

246

Övriga rörelseintäkter

1

0

Kostnader

–262

–220

Rörelseresultat

88

26

Resultat före skatt

80

26

Skatt

–15

8

Nettoresultat

65

34

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

13

23

Ej räntebärande omsättningstillgångar

46

66

Räntebärande omsättningstillgångar

147

86

Totala tillgångar

206

175

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

109

45

Summa eget kapital

109

45

Obeskattade reserver

10

0

Räntebärande långfristiga skulder

0

0

Räntebärande kortfristiga skulder

0

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

88

130

Totala skulder och eget kapital

206

175

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

62

110

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–1

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

–24

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

80,4

122,5

Rt (genomsnitt), %

46,9

20,2

Soliditet, %

56

25,5

Rörelsemarginal, %

26

12

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

56

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

1

0

Av- och nedskrivningar, mnkr

4

4

Antal anställda i medeltal

228

212

Sjukfrånvaro, %

2,0

2,8

Etikpolicy

Ja

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Ja

Miljöpolicy

Ja

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010

Ja

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

60

Mål

30

50

50

40

Utfall

70

100

20

0

2008

2009

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

51

55

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AKTIEBOLAG • org nr 556481-2385 • www.abanan.se

I syfte att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mel- lan staten och det privata näringslivet samfinansierat infrastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure bildades för statens räk- ning för att genomföra projektet.

VERKSAMHET

Arlandabanan Infrastructure äger Arlanda- banan. Bolaget förvaltar Arlandabaneavtalen och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter efterlevs. Arlandabanan omfattar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flyg- plats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggningar på spår 1 och 2 på Stockholm Central. År 1995 fick A-Train AB, efter en anbudstävlan, uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan samt bedriva en snabb- tågspendeltrafik mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats. A-Train AB får under avtalstiden utnyttja Arlandabanan Infrastruc- tures trafikeringsrätt på det statliga järnvägs- nätet för sin snabbtågspendel. Arlandabanan Infrastructure övervakar driften av järnvägs- anläggningen, snabbtågspendeln och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlanda- banan Project Agreement (Projektavtalet) godkännas av Arlandabanan Infrastructure. Detta kräver bland annat god insyn och kontroll av verksamheten. I syfte att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och internationella flygtrafiken verkar Arlandabanan Infrastructure i samför- stånd med Swedavia AB och järnvägsföreta- gen för en utökad järnvägstrafik på Arlanda- banan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via intäkter genom en särskild kontroll- och övervakningser- sättning från A-Train AB, markhyror från A-Train AB och via uppdragsersättning från Trafikverket.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Karin Starrin

VD: Ulf Lundin

Ordf: Karin Starrin (valdes vid årsstämman 2011 då Gunnar Malm avgick som ordf) Led: Elisabet Annell, Gunnar Björk, Hans Brändström Revisorer: Magnus Fa- gerstedt, Ernst & Young och Anders Herjevik, Riksrevi- sionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 107 (107) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 64,3 (64,3) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är

anställd i Regeringskansliet.

MÅL

Arlandabanan Infrastructure äger Arlandaba- nan och har det övergripande ansvaret för att Arlandabanan och snabbtågspendeln drivs i enlighet med de utgångspunkter och riktlinjer som fastställts för projektet. Arlandabanan Infrastructure verkar även för en utvecklad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda flygplats, bland annat genom utökad pendeltågstrafik i SL:s regi.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren och bolagets verksamhet syftar inte till vinst. Staten har i stället rätt till vinstdelning (royalty) från A-Train AB med anledning av det lån som finns utställt av Riksgäldskontoret till A-Train AB.

UTVÄRDERING

Miljömässigt är tåget det bästa alternativet för transport till och från flygplatsen. Snabb- tågspendeln är en mycket uppskattad service med hög punktlighet och hög andel nöjda resenärer. A-Train AB utvecklas positivt vad avser lönsamhet. För att öka marknadsande- len tågresenärer till Arlanda flygplats krävs ett kompletterande utbud av trafik som täcker andra marknadssegment än vad snabbtågs- pendeln gör.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

63

65

Kostnader

–63

–65

Rörelseresultat

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettoresultat

0

0

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

0

0

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1 688

1 758

Ej räntebärande omsättningstillgångar

19

20

Räntebärande omsättningstillgångar

11

13

Totala tillgångar

1 718

1 791

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

10

10

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

10

10

Långfristiga skulder

1 631

1 701

Kortfristiga skulder

77

80

Totala skulder och eget kapital

1 718

1 791

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

1

–4

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

0

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

0

Av- och nedskrivningar, mnkr

56

56

Antal anställda i medeltal

2

2

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja 1)

1) Redovisas under 2011.

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner

Anställda

Styrelse

5

Statens ägarandel 100%

4

50

50

50

50

3

2

1

0

2008

2009

2010

52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

56

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.bilprovningen.se • org nr 556089-5814 • AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING

Bilprovningen bildades 1963 och har haft ensamrätt på att utföra den tek- niska fordonskontrollen enligt föreskrif- ter i vägtrafikförordningen. Enligt be- slut av riksdagen konkurrensutsattes fordonsbesiktningsmarknaden från och med den 1 juli 2010 innebärande att nya aktörer kan ansöka om ackredite- ring för att besikta fordon.

VERKSAMHET

Omregleringen av besiktningsmarknaden förändrade förutsättningarna för Bilprovning- ens verksamhet. Bilprovningen ska på en konkurrensutsatt marknad möta kundens behov av tjänster kring fordonets trafiksäker- het, miljöpåverkan och driftsekonomi i sam- band med rådgivning och kontroll av fordon. Vidare ska Bilprovningen finnas nära kunden och erbjuda sina tjänster på det sätt som passar kunden. Genom ständig utveckling av det personliga mötet, tjänsteutbudet och medarbetarna förädlar Bilprovningen den positiva kundupplevelsen. Verksamheten under 2010 bestod till cirka 97 procent av obligatoriska kontroll- och registreringsbesikt- ningar i enlighet med EU-direktiv samt natio- nella lagar och föreskrifter.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1523 (1508) mnkr och rörelseresultatet till 147 (40) mnkr. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av minskade av- och nedskrivningar samt minskade personalkostnader. Årets nettore- sultat förbättrades därigenom till 96 (18) mnkr. Koncernens bruttoinvesteringar upp- gick till 33 (47) mnkr. Den finansiella ställ- ningen är fortsatt god med en soliditet på 60 (54) procent.

Noterbart är att priset för kontrollbesikt- ning är oförändrat sedan 2002. Styrelsens förslag till ordinarie utdelning i enlighet med fastställd utdelningspolicy om 58 (5) mnkr eller 1 442 (133) kr per aktie samt en extra- utdelning om 200 mnkr eller 5 000 kr per aktie fastställdes av årsstämman den 13 april 2011.

MÅL

Bilprovningens syfte är att främja trafiksäker- het och miljö genom kontroll av fordonsstan- darden. Verksamheten ska bedrivas med opartiskhet, god tillgänglighet och hög kvali- tet. Företaget strävar efter att fortlöpande förbättra styrningen av verksamheten genom tydliga, relevanta och konkreta mål. Förutom miljön och säkerhet finns sådana mål inom områdena kund, ägare, utveckling, medarbe- tare och process.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Kerstin Lindberg

VD: Magnus Ehrenstråhle

Göransson

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Vice ordf: Per Johansson Led: Ulf Blomgren, Anna Nilsson Ehle, Richard Reinius, Jacob Röjdmark, Christer Zetterberg (Jacob Röjdmark valdes vid årsstämman 2011 då Håkan Bryngelsson och Annika Sten Pärson avgick). Arb‡rep: Erik Jonasson, Joakim Rönnlund Arb suppl: Sonny Johansson, Stefan Sandqvist Revisorer: Lena Möllerström och Sten Olofsson, Grant Thornton samt Staffan Nyström, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr och till vice ordf 80 (80) tkr. Arvode till stämmoval- da ledamöter 65 (65) tkr. Arvode utgår inte till leda- mot som är anställd i Regeringskansliet.

Bolagets soliditet ska uppgå till 35 pro- cent, avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 15 procent till och med 2013 och rörelsemarginalen ska uppgå till 10 procent 2013.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget ska över en konjunkturcykel ha som mål att dela ut 40–60 procent av nettovins- ten. Förslag till utdelning ska ske långsiktigt innebärande att bolaget varje år ska kunna hantera de kortsiktiga behoven av en korrekt kapitalisering samt att utdelningsförslaget alltid ska göras med hänsyn till en sund finansiell ställning i bolaget.

UTVÄRDERING

Verksamheten kännetecknas av god ekonomi och mycket nöjda kunder. Utfallet av Nöjd- Kund-Index Privatkunder, NKI Privatkunder, för år 2010 var 4,35 och för NKI Före- tagskunder år 2010 var 4,22 av 5 möjliga. Resultatutvecklingen var fortsatt positiv vilket berodde på en något högre omsättning samti- digt som kostnaderna var lägre jämfört med föregående år. Kostnadsminskningen förkla- ras till stor del av att det inte var möjligt att rekrytera ny besiktningspersonal under hösten 2010. Detta berodde delvis på oklarhet kring de nya kompetenskraven samt att det under hösten 2010 inte fanns någon ackrediterad organisation för certifiering av besiktningstek- niker. I december 2010 erhöll Bilprovningen från Swedac slutligen den ackreditering som var nödvändig för att få fortsätta besikta efter den 1 januari 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

1 523

1 509

Övriga intäkter

6

9

Kostnader

–1 383

–1 478

Rörelseresultat

147

40

Finansiella intäkter

6

4

Finansiella kostnader

–4

–5

Resultat före skatt

148

40

Skatt

–52

–22

Nettoresultat

96

18

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

96

18

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

716

744

Räntebärande anläggningstillgångar

19

19

Ej räntebärande omsättningstillgångar

77

70

Räntebärande omsättningstillgångar

661

554

Tillgångar som innehas för försäljning

30

0

Totala tillgångar

1 503

1 387

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

897

743

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

897

743

Räntebärande avsättningar

182

185

Ej räntebärande avsättningar

54

36

Räntebärande långfristiga skulder

23

33

Ej räntebärande långfristiga skulder

26

28

Räntebärande kortfristiga skulder

10

10

Ej räntebärande kortfristiga skulder

312

352

Totala skulder och eget kapital

1 503

1 387

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

141

249

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–18

–44

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–16

–21

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

11,7

2,6

Rsyss (genomsnitt), %

14,7

4,8

Soliditet, %

59,7

53,5

Rörelsemarginal, %

9,7

2,6

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

258

5

Bruttoinvesteringar, mnkr

33

47

Av- och nedskrivningar, mnkr

93

154

Antal anställda i medeltal

1 658

1 851

Sjukfrånvaro, %

4,5

4,3

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer 2010

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

Statens ägarandel 52%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

60

Mål

9

Utfall

Bilförsäkringsföretagen 12%

29

40

43

Motorbranschens Riksförbund 12%

91

57

71

Kungliga Automobil Klubben 5%

20

Motorförarnas Helnykterhets-

förbund 5%

0

Motormännens Riksförbund 5%

2008

2009

2010

Övriga 9%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

53

57

Skr. 2010/11:140

Bilaga

AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI • org nr 556071-9048 • www.bostadsgaranti.se

Aktiebolaget Bostadsgaranti bildades 1962 av dåvarande Svenska Bygg- nadsentreprenörföreningen och har sedan starten arbetat med konsument- skydd vid bostadsbyggande. Bostads- garanti tecknar säkerheter som bland annat ger köpare av bostadsrätter i ny- producerade bostadsrättsföreningar ökad trygghet.

Under 1976 introducerades en tio- årsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- kor för statliga lån (senare räntesub- ventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna i företa- get. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av företagets starka ställning var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verk- samheten. Den formella kopplingen mellan subventionssystemet och garan- tiverksamheten har upphört.

VERKSAMHET

Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och dess helägda dotterbolag, Försäkringsak- tiebolaget Bostadsgaranti, erbjuder garantier, säkerheter samt försäkringsprodukter med fokus på bygg- och bostadssektor. Hos För- säkrings AB Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000 kunnat teckna byggsäkerhets- (fullgörande) och byggfelsförsäkringar medan moderbolaget fortsatt erbjuder insats- och förskottsgarantier för bostadsrättsprojekt. Moderbolaget har också en omfattande kurs- verksamhet inom bostadsrättsområdet. För- säkringarna lämnas för såväl flerbostadshus som småhus. Volymmässigt är byggfelsförsäk- ringen den största produkten. Byggfelsförsäk- ringen är obligatorisk att teckna enligt lag vid byggande av bostäder för permanent bruk och ger ett skydd för konsumenterna mot byggfel och skador under tio år. Fullgörandeförsäkring är ett alternativ till bankgaranti när säkerhet ska ställas från byggentreprenören till bestäl- laren.

EKONOMI

Bostadsgaranti-koncernens nettoomsättning uppgick till 24 (22) mnkr. Inklusive premie-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Pether Fredholm, Kerstin Grönwall, Leif Ljungqvist, Jan Persson, Kristina Westerståhl Revisor: Gunilla Wernelind, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 37 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

intäkterna från dotterbolaget uppgick netto- omsättningen till 73 (56) mnkr. En ökning av bostadsbyggandet har kunnat noteras under 2010 jämfört med det mycket svaga 2009. Även avkastningen från placeringsportföl- jen bidrog till att resultatet var fortsatt posi-

tivt för såväl moderbolag som dotterbolag under 2010. En fortsatt stark marknadsposi- tion vad gäller garantier och försäkringspro- dukter ger också en grund för bolagets intjä- ningsförmåga. Koncernens resultat före skatt uppgick till 90 (90) mnkr. Marknadsvärdet på koncernens placeringstillgångar uppgick vid årsskiftet till 857 mnkr med en totalavkast- ning på 6,3 procent under 2010.

MÅL

Avkastningsmålet uttrycks som att avkast- ningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 3 procentenheter, över en konjunkturcy- kel.

UTDELNINGSPOLICY

Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska delas ut.

UTVÄRDERING

Avkastningen på eget kapital uppgick för 2010 till cirka 27 procent och därmed över- träffades målet. För 2010 föreslås en utdel- ning på 12 mnkr, varav hälften tillfaller staten som ägare, vilket utgör 18 procent av koncernens nettovinst. Bolaget har upprättat en hållbarhetsredovisning för 2010 i enlighet med GRI:s riktlinjer.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

24

22

Övriga intäkter

1

1

Kostnader

–17

–15

Värdeförändringar

8

62

Rörelseresultat

16

70

Finansiella intäkter

49

43

Finansiella kostnader

–16

–25

Försäkringsföretagets tekniska resultat

33

4

Resultat före skatt

90

90

Skatt

–24

–23

Nettoresultat

66

67

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

66

67

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1

1

Ej räntebärande omsättningstillgångar

416

378

Räntebärande omsättningstillgångar

885

818

Totala tillgångar

1 302

1 197

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

265

223

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

265

223

Ej räntebärande avsättningar

214

214

Ej räntebärande kortfristiga skulder

823

760

Totala skulder och eget kapital

1 302

1 197

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

57

47

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–11

–54

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–24

0

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

26,9

34,6

Rt (genomsnitt), %

51,8

10,7

Rsyss (genomsnitt), %

75,9

61,9

Soliditet, %

20,4

19,3

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

12

24

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

53

Av- och nedskrivningar, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

14

21

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS¦

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda

Ledningsgrupp

Statens ägarandel 50%

Sveriges Byggindustrier 50%

43

40

57

60

Styrelse

35

Mål

30

Utfall

29

25

20

71

15

10

5

neg

0

2008

2009

2010

54

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

58

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.botniabanan.se • org nr 556558-1971 • BOTNIABANAN AB (PUBL)

Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, landstinget i Västernorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en 19 mil ny, enkel- spårig järnväg från Nyland, nordväst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. För att genomföra projektet bil- dades Botniabanan AB den 1 juli 1998 med säte i Örnsköldsvik.

VERKSAMHET

Botniabanan möjliggör en effektivare trans- port, ger stora miljöfördelar och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling för samhället. Den samhällsnytta som eftersträvas är att skapa en järnväg av nationell betydelse och hög standard. I ett internationellt perspektiv blir Botniabanan en integrerad del av det europeiska järnvägsnätet. I ett regionalt perspektiv skapar Botniabanan bättre förut- sättningar för näringslivet i Norrland och bidrar till regional utveckling. Miljömässigt blir vinsterna betydande genom avlastningen av vägtrafiken.

Bolaget har tecknat ett hyresavtal med Trafikverket fram till 2050, som träder i kraft när en etapp överlämnats till myndigheten. Den 15 augusti 2010 överlämnades den tredje och sista etappen, sträckan Husum till Umeå C och Botniabanan invigdes officiellt den 28 augusti. Från halvårsskiftet 2011 avvecklas projektverksamheten och bolagets förvaltningsverksamhet tar vid.

EKONOMI

Produktion har år 2010 bedrivits främst på sträckan Stöcke till Umeå C. Investerings- kostnaden uppgick till 559 (1 250) mnkr, vilket var 12 procent lägre än budgeterat. Det lägre utfallet beror framförallt på lägre pro- duktionskostnader. Den slutgiltiga investe- ringskostnaden för Botniabanan, inklude- rande kvarvarande/upplupna investeringskost- nader, blev 16 826 mnkr, varav räntor 1 809 mnkr. I förhållande till den kostnadsram som tilldelats blev produktionskostnaden 622 mnkr lägre. Vid utgången av år 2010 uppgick anläggningsvärdet till 16 358 (16 120) mnkr. Investeringen finansieras med lån hos Riksgälden och med EU-bidrag. Vid årsskiftet 2010/11 uppgick låneskulden till 16 665 (16 103) mnkr.

2010 års hyresintäkter var 680 (306) mnkr, vilket var enligt plan. För år 2011 bedöms hyresintäkterna uppgå till 865 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Anna Grönlund-

VD: Lennart Westberg

Krantz

Ordf: Anna Grönlund Krantz Led: Ulla-Maj Andersson, Elisabeth Annell, Hans Brändström, Lennart Holmlund, Christer Nilsson, Peter Nygårds, Elvy Söderström, Björn Östlund (Hans Brändström valdes vid årsstämman 2011 då Helena Lefvert avgick) Revisor: Per Wardhammar, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 85 (85) tkr och till vice ordförande 64 (64) tkr. Arvode till stäm- movalda ledamöter 42 (42) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

För att uppnå ändamålen med Botniabanan ska bolaget på ett professionellt sätt och inom fastställd tidsplan och totalbudget, leda byggandet av den miljöanpassade järnvägen så att angivna funktionskrav uppfylls samti- digt som bolaget medverkar till en god arbets- miljö under både bygg- och driftsskedet.

När Botniabanan byggts och infrastruktur- förvaltningen överlämnats till Trafikverket ska bolaget förvalta investeringen på ett profes- sionellt sätt så att lån som finansierat Botnia- banan är återbetalda senast år 2050 och att ett gott samarbete med Trafikverket uppnås.

UTDELNINGSPOLICY

Med hänsyn till bolagets speciella uppdrag har ägarna beslutat att inte ålägga företaget några ekonomiska avkastnings- eller utdel- ningskrav.

UTVÄRDERING

Bolaget har överlämnat Botniabanan till Trafikverket enligt plan och uppställda krav.

Bolagets totalbudget är fastställd till 13 200 mnkr, exklusive räntor och i prisnivå januari 2003. Bolagets finansieringsram, inklusive ränta och i löpande penningvärde, är för närva- rande 18 000 mnkr. Bolaget har med god marginal genomfört investeringsprojektet inom tilldelad totalbudget och finansieringsram.

Med de hyresintäkter avtalet med Trafikverket genererar återbetalas lånen enligt plan.

Den successiva avvecklingen av organisatio- nen har kunnat genomföras på ett sätt som minimerat kostnader och störningar.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Rörelsens intäkter

1 239

1 556

Rörelsens kostnader

–803

–1 085

Rörelseresultat

436

471

Finansiella intäkter

2

1

Finansiella kostnader

–438

–472

Nettoresultat

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

16 358

16 120

Räntebärande anläggningstillgångar

307

174

Ej räntebärande omsättningstillgångar

102

48

Räntebärande omsättningstillgångar

215

4

Totala tillgångar

16 982

16 346

Eget kapital

1

1

Summa eget kapital

1

1

Långfristiga skulder

16 665

16 103

Kortfristiga skulder

316

242

Totala skulder och eget kapital

16 982

16 346

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

208

–209

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–559

–1

250

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

562

1

455

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

0

0

Rsyss (genomsnitt), %

2,6

3,0

Soliditet, %

0

0

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

0

0

Nettoinvesteringar, mnkr

559

1 250

Antal anställda i medeltal

58

79

Sjukfrånvaro, %

0,6

0,9

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 91%

17

Kommunerna Kramfors,

36

44

Örnsköldsvik, Nordmaling

64

83

56

och Umeå 9%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

55

59

Skr. 2010/11:140

Bilaga

OAO DOM SHVETSII • reg nr P 4401.16.4

OAO Dom Shvetsii

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och St. Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, OAO Dom Shvetsii, (Dom Shvetsii). Syftet var att företaget skulle förvalta fastig- heter i St. Petersburg för etablering av ett Sverigehus med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i St. Peters- burg skulle ses som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbindelserna med St. Petersburgs- området. Det ansågs angeläget att svenska myndigheter och svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin verksamhet i St. Peters- burg. Projektet skulle genomföras på kom- mersiella villkor och med en långsiktig egen finansiell bärkraft. Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, St. Petersburgs stad och Skanska.

Dom Shvetsii förvaltar i dag en fastighet och är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastighe- ter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden St. Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till Sverigehuset och till marken under 49 år, cirka 5 000 kvm uthyrningsbar yta. De största hyresgästerna är Sveriges generalkonsulat, Mannheimer Swartling, RBS, Nordic Council och Exportrådet.

Skanska sålde sina 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008.

UTVÄRDERING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende av hur stor efterfrågan på lokaler i St. Peters- burg är. I dag är beläggningen i Sverigehuset 100 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Jan Borekull

Ett managementbolag

sköter VD:s åtagande

Ordf: Jan Borekull Led: Johan Damne, Håkan Erixon,

Hanna Lagercrantz, Kozelsky Vladislav Vilorgovich

Revisor: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov

Consulting Bureau

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till stämmovalda ledamöter uppgår till 4 000

(4 000) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

24

35

Rörelsekostnader

–15

–26

Rörelseresultat

9

9

Finansnetto

–2

–3

Resultat för skatt

7

6

Skatt

2

–2

Nettoresultat

5

4

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Anläggningstillgångar

21

21

Omsättningstillgångar

8

8

Totala tillgångar

29

29

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

–27

–24

Summa eget kapital

–27

–24

Räntebärande långfristiga skulder

54

47

Ej räntebärande kortfristiga skulder

2

45

Totala skulder och eget kapital

29

29

ÖVRIGT

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

VAKANSGRAD, %

Statens ägarandel 36%

Styrelse

25

20

20

CA Fastigheter 49%

15

Staden St. Petersburg 15%

80

10

5

0

2008

2009

2010

56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

60

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.dramaten.se • org nr 556190-4201 • KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG

Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom tea- terns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio- ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Dramaten ska vi- dare uppfylla nationella intressen ge- nom att främja det nationella kulturar- vet inom teaterns område och genom att vårda och främja det svenska språ- ket.

VERKSAMHET

Dramatens breda och varierande repertoar består av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater särskilt riktad mot barn och unga.

Fjolårets satsning på barn och unga i form av Unga Dramaten med tre egna scener på Elverket, har etablerats mycket väl och nådde en beläggningsgrad på 95 procent. Barn- och ungdomspubliken har fördubblats jämfört med 2009. Under 2010 gavs 898 egna föreställningar på teaterns scener. Dessa besöktes av 266 162 personer. Beläggningen var 85 procent. Dramaten samverkar med ett stort antal parter, såväl nationella som inter- nationella. Ett nytt biljettsystem underlättar för besökarna att köpa biljetter och försälj- ningen via Internet ökade markant.

EKONOMI

Bidraget från staten uppgick under 2010 till 216,4 mnkr. Därutöver var de egna intäkterna 50,5 mnkr, varav biljettintäkter 42,8 mnkr. Verksamheten gav under 2010 ett negativt resultat på –2,6 mnkr.

MÅL

Som nationalscen ska Dramaten vara den ledande institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik. Drama-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Daniel Sachs

VD: Marie-Louise Ekman

Ordf: Daniel Sachs Led: Jonas Andersson, Alice Kuhn- ke, Carina Brorman, Karl-Olof Hammarkvist, Gunvor Kronman, Lotta Lotass Arb rep: Elin Klinga, Kjäll Åker- blom Arb suppl: Thérèse Brunnander, Dick Sandin Re- visor: Lars Egenäs, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 30 (15) tkr.

ten ska vidare sträva efter högsta möjliga besökstal vid hemmascenerna och kontinuer- ligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgäng- lig för en bred publik i hela landet bland annat genom gästspel och samarbete med radio och tv. Hantverksskickligheten i verkstä- der och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Dramaten har en varierad repertoar och arbetar systematiskt för att nå en större publik. Antal besökare liksom beläggningsgra- den har ökat markant. Ur konstnärlig såväl som publik synvinkel har satsningen på barn och unga varit framgångsrik. Med gästspel, turnéer och olika samarbeten med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten sammantaget en stor publik runt om i landet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

267

267

Kostnader

–272

270

Rörelseresultat

–5

–3

Finansiella intäkter

4

4

Finansiella kostnader

–2

–1

Resultat före skatt

–3

0

Bokslutsdispositioner

0

1

Nettoresultat

–3

1

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

11

13

Ej räntebärande omsättningstillgångar

16

15

Räntebärande omsättningstillgångar

45

53

Totala tillgångar

72

81

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

16

20

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

16

20

Obeskattade reserver

3

3

Ej räntebärande avsättningar

0

3

Ej räntebärande kortfristiga skulder

53

55

Totala skulder och eget kapital

72

81

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

–3

8

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

–5

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

neg

0

Rt (genomsnitt), %

neg

1,3

Soliditet, %

25

27

ÖVRIGT

2010

2009

Anslag från staten, mnkr

216

212

Bruttoinvesteringar, mnkr

4

5

Av- och nedskrivningar, mnkr

2

5

Antal anställda i medeltal

330

320

Sjukfrånvaro, %

2,7

2,8

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

PRODUKTIONER, antal

40

30

20

10

0

2007

2008

2009

2010

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

BELÄGGNING, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

100

22

75

43

53

47

57

50

78

25

0

2007

2008

2009

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

57

61

Skr. 2010/11:140

Bilaga

EUROPEAN SPALLATION SOURCE ESS AB • org nr 556792-4096 • www.ess-scandinavia.eu

European Spallation Source ESS AB (ESS AB) bildades 2010 och har till uppgift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanlägg- ningen European Spallation Source i Lund. ESS AB ägs sedan den 16 de- cember av svenska och danska staten. Danmark äger 26 procent av aktierna.

VERKSAMHET

ESS AB förbereder konstruktionen av forsk- ningsanläggningen European Spallation Source, som ska byggas i Lund med start 2013. När anläggningen står klar kommer den att vara världens främsta materialforsk- ningsanläggning som använder neutroner för att utforska material på atom- och molekyl- nivå. Bolaget samarbetar med de 16 länder som i dag deltar i projektet.

I projekteringsfasen ingår att uppdatera designen av anläggningen. Denna avser en uppdatering av kostnaderna för konstruktio- nen av anläggningen, inklusive den senaste teknikutvecklingen av accelerator och målsta- tion.

EKONOMI

Verksamheten i ESS AB startade den 1 juli 2010 och omsättningen för året uppgick till 0 kronor. Kostnaderna under perioden upp- gick till 47,7 mnkr vilket medför att rörelse- resultatet blev –47,7 mnkr. Resultatet efter skatt uppgick även det till –47,7 mnkr.

MÅL

ESS AB har som övergripande mål att bygga världens främsta neutronkälla för material- forskning. Målsättningen är att anläggningen ska vara världens första koldioxidneutrala forskningsanläggning i sitt slag.

UTDELNINGSPOLICY

Inga utdelningar görs.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Sven Landelius

VD: Colin Carlile

Ordf: Sven Landelius Led: Katarina Bjelke, Lars Börjesson, Per Eriksson, Lars Goldsmith, Lena Gustafsson, Lars Kolte, Inge Maerkedal Revisor: Kent Lindén, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 70 tkr. Arvode ut- går inte till ledamot som är anställd i Regeringskans- liet eller vid danska Ministeriet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

Rörelsens kostnader

–48

Rörelseresultat

–48

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

0

Räntekostnader och liknande

resultatposter

0

Resultat före skatt

–48

Skatt

0

Nettoresultat

–48

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–48

Minoritetsintressen

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1

Räntebärande anläggningstillgångar

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

3

Räntebärande omsättningstillgångar

95

Totala tillgångar

99

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

79

Minoritetens andel av eget kapital

0

Summa eget kapital

79

Långfristiga skulder

0

Kortfristiga skulder

20

Totala skulder och eget kapital

99

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

–31

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–1

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

127

NYCKELTAL

2010

Re (genomsnitt), %

neg

Rt (genomsnitt), %

neg

Rsyss (genomsnitt), %

neg

Soliditet, %

80

ÖVRIGT

2010

Utdelning, mnkr

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

1

Av- och nedskrivningar, mnkr

34

Antal anställda i medeltal

44

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Styrelse

Statens ägarandel 74%

Danska staten 26%

38

62

58 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

62

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.fouriertransform.se • org nr 556771-5700 • FOURIERTRANSFORM AKTIEBOLAG

Fouriertransform ska investera i kom- mersialiserbara investerings- och FoU- projekt inom fordonsklustret, med syfte att stärka svensk fordonsindustris inter- nationella konkurrenskraft.

Bakgrunden till bolagets bildande anges i regeringens proposition ”Staten som huvudman för bolag med verksam- het avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordons- klustret m m” 1) . Bolaget bildades i de- cember 2008 med ett eget kapital på cirka 3 mdkr.

VERKSAMHET

Fouriertransform är ett statligt ägt venture capitalbolag. Bolagets uppdrag är att bidra till att stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkurrenskraft. Detta görs genom att på kommersiella grunder tillhanda- hålla kapital i olika former som till exempel aktiekapital, vinstandelslån och annat ägarka- pital. Fouriertransform investerar i verksam- heter som bedöms kunna bidra till att svensk fordonsrelaterad industri kan upprätthålla sin världsledande ställning, särskilt inom områ- dena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje projekt, genom att bidra med kvalificerade styrelserepresentanter, såväl egna medarbe- tare som personer i bolagets nätverk, i alla delägda bolag.

Fouriertransform har till och med maj 2011 investerat i elva bolag: PowerCell, Norstel, NovaCast, FlexProp, EffPower, Alelion, El-Forest, Max Truck, Applied Nano Surfaces, Vicura och Jobro Plåtkomponenter. NovaCast försattes i konkurs i mars 2011.

EKONOMI

Periodens resultat efter skatt 2010 uppgick till 4,5 (8,3) mnkr. Resultatet hänför sig främst till ett finansnetto på 51,8 (20,9) mnkr. Kostnaderna avser främst personal-,

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Lars-Olof Gustavsson VD: Per Nordberg

Ordf: Lars-Olof Gustavsson Led: Lars Erik Fredriksson, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Hasse Johansson, Karin Kronstam, Lars Göran Moberg, Cecilia Schelin Seidegård Revisor: Hans Andersson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

etablerings-, projekt- och konsulttjänster. Det totala kassaflödet inklusive investeringar uppgick till –196 (2 966) mnkr. Bolagets likvida medel och kortfristiga placeringar, aktie- och räntefonder, uppgick till 2 729

(2 965) mnkr vid årets slut. Den 31 decem- ber 2010 uppgick Fouriertransforms eget kapital till 3 012,9 (3 008,3) mnkr, varav årets vinst utgjorde 4,5 mnkr.

MÅL

Fouriertransforms styrelse har fastslagit att bolaget ska vara en långsiktig industriell partner som investerar på kommersiella grunder med ett avkastningsmål på 10–15 procent per år.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget saknar policy.

UTVÄRDERING

Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas och investeringarna sker långsiktigt. Resultatet beror därför i huvudsak på finansnetto och kostnader för förvaltningsorganisationen.

1) Prop. 2008/09:95; bet 2008/09:FiU19; rskr. 2008/09:144

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Rörelsens intäkter

0

0

Rörelsens kostnader

–42

–9

Rörelseresultat

–41

–9

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

112

21

Räntekostnader och liknande

resultatposter

–61

0

Resultat före skatt

10

12

Skatt

–5

–4

Nettoresultat

5

8

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

4

8

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

2

44

Räntebärande anläggningstillgångar

301

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

19

7

Räntebärande omsättningstillgångar

2 729

2 965

Totala tillgångar

3 052

3 016

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

3 013

3 008

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

3 013

3 008

Räntebärande långfristiga skulder

0

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

39

8

Totala skulder och eget kapital

3 052

3 016

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

81

10

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–278

–44

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

3 000

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

0,1

0,5

Rt (genomsnitt), %

2,3

0,8

Rsyss (genomsnitt), %

2,3

0,8

Soliditet, %

98,7

99,7

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

0

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

272

44

Av- och nedskrivningar, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

6

1

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

INVESTERINGSPORTFÖLJ/ANTAL INVESTERINGAR

Statens ägarandel 100%

Anställda

Styrelse

400

(9)

Bokfört värde

17

300

investerings-

43

portfölj

57

200

( ) Antal

83

100

investeringar

(1)

0

2009

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

59

63

Skr. 2010/11:140

Bilaga

GREEN CARGO AB • org nr 556119-6436 • www.greencargo.com

Green Cargo, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 vid bolagise- ringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt logistikföretag.

VERKSAMHET

Green Cargo är ett transport- och logistikföre- tag på den europeiska marknaden. Järnvägs- transporter utgör basen i verksamheten.

Biltransporter är ett komplement och kombi- nationen tåg och lastbil blir allt viktigare i företagets erbjudande. För att erbjuda hel- täckande logistiklösningar har Green Cargo också verksamhet inom tredjepartslogistik, vilket innefattar lagring, hantering och distri- bution.

Företagets största kunder finns inom indu- strierna stål, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstransporter på järnväg blir alltmer internationell. En viktig förutsättning är den fortgående avregleringen. De etablerade järnvägsföretagen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att leverera med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Kunderna efterfrågar effektiva internationella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om internationella flöden.

Green Cargo har tagit och tar en aktiv roll i att utveckla såväl den nordiska som europe- iska järnvägslogistiken. Under 2010 har Green Cargo levererat ett positivt underlig- gande rörelseresultat. De samlade godsvoly- merna har fortfarande inte återhämtat sig efter finanskris och lågkonjunktur. Green Cargo arbetar själva och med bättre insatser från Trafikverkets sida för att återfå den kvalitet på leveranser som fanns innan vinter- problemen.

EKONOMI

Green Cargo-koncernens rörelseintäkter ökade jämfört med föregående år och uppgick till

6 196 (5 897) mnkr. Rörelseresultatet för- bättrades också från föregående år och blev –141 (–191) mnkr, främst tack vare högre omsättning samtidigt som driftskostnaderna ökat i lägre takt. Årets resultat belastades dock av kostnader av engångskaraktär på 154

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Håkan Buskhe

VD: Mikael Stöhr

Ordf: Håkan Buskhe Led: Margareta Alestig Johnson, Lars Erik Fredriksson, Anne Gynnerstedt, Ann-Christine Hvittfeldt, Lennart Pihl, Tryggve Stehn (Lars Erik Fredriksson och Ann-Christine Hvittfeldt valdes vid års- stämman 2011 då Lena Olving avgick. Björn Mikkelsen avgick vid årsskiftet 2010/2011) Arb rep: Stefan

Bieder, Peter Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson, Björn T Johansson Revisor: Hans Åkervall, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

(37) mnkr avseende ny organisation i moder- bolaget, integration av verksamheten i TGOJ samt avyttring av aktier i CargoNet AS.

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har uppnåtts.

UTVÄRDERING

Green Cargo nådde år 2010 inte ägarens finansiella mål. För 2010 lämnade företaget ingen utdelning (0 mnkr). Inom tredjepartslo- gistiken har marknadsläget utvecklats mycket starkt. Utsikterna för verksamheten bedöms fortsatt vara mycket positiva. Under 2010 ökade transportvolymerna inom alla branscher med undantag för skogsindustrin. Uppgången mattades något under hösten men förväntas fortsatt ligga på en hög nivå även under 2011. Green Cargos verksamhet är exponerad för ett flertal risker, bland annat att produk- tionen till sin karaktär är kapitalintensiv, att konkurrensen på marknaden blir starkare och att den internationella affären är beroende av fungerande samarbete med andra logistik- företag. Utsikterna att nå ägarens finansiella mål 2011 är ganska goda.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

6 181

5 889

Övriga intäkter

15

8

Kostnader

–6 203

–6 065

Resultat från andelar i intresseföretag

–134

–23

Rörelseresultat

–141

–191

Finansiella intäkter

85

15

Finansiella kostnader

–76

–47

Resultat före skatt

–132

–223

Skatt

–7

49

Nettoresultat

–139

–174

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–140

–174

Minoritetsintressen

1

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

2 968

2 907

Räntebärande anläggningstillgångar

345

682

Ej räntebärande omsättningstillgångar

795

956

Räntebärande omsättningstillgångar

832

432

Totala tillgångar

4 940

4 977

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

1 245

1 393

Minoritetens andel av eget kapital

8

7

Summa eget kapital

1 253

1 400

Räntebärande avsättningar

4

8

Räntebärande långfristiga skulder

2 392

2 455

Räntebärande kortfristiga skulder

112

93

Ej räntebärande kortfristiga skulder

1 086

1 021

Skulder hänförliga till tillgångar

för försäljning

93

0

Totala skulder och eget kapital

4 940

4 977

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

318

75

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–323

153

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

403

29

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Rsyss (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

25

28

Volymer, miljarder bruttotonkm

22,6

23,9

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

0

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

437

928

Av- och nedskrivningar, mnkr

256

237

Antal anställda i medeltal

2 908

3 016

Sjukfrånvaro, %

3,6

3,3

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

10

Mål

11

25

8

Utfall

57

43

6

89

75

4

2

neg

neg

0

2009

2010

2008

60 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

64

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.gotakanal.se • org nr 556197-7587 • AB GÖTA KANALBOLAG

Göta kanalbolag bildades år 1810 i samband med att byggandet av kana- len påbörjades. Bygget stod klart och invigdes 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genom- förts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen var att skapa en transportled för såväl varor som passagerare. Staten övertog ägan- det av företaget 1978. Företaget ansva- rar för att kanalen rustas upp, under- hålls och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål vidmakthålls.

VERKSAMHET

Företaget bedriver kanal- och fastighetsrörelse. Kanalrörelsen omfattar fritids- och passagerar- båtstrafik samt slussning, båtuppläggning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastig- hetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplade till kanalen. Företaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och fastigheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommuner och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen.

EKONOMI

Under 2010 omsatte företaget cirka 55 (57) mnkr och redovisade ett resultat på 108 (109) tkr. Totalt uppgick intäkterna från kanal- och entreprenadrörelsen till 20,5 mnkr, oförändrat i förhållande till föregående år. Intäkterna från skogs- och fastighetsrörel- sen uppgick till 14,7 (12,2) mnkr. Företagets soliditet uppgick till 74 (77) procent. Statens bidrag uppgick under året till 19,9 mnkr för upprustning av det kulturhistoriska byggnads- verket. Bidrag om 1,5 mnkr erhölls från kommuner och övriga samarbetspartner.

MÅL

Riksdagen beslutade 1992 att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Med hänsyn till

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Elisabeth Nilsson

VD: Anders Donlau

Ordf: Elisabeth Nilsson (valdes vid årsstämman 2011, då Björn Eriksson avgick) Led: Christer Berggren, Susanna Bervå, Ulf Larsson, Mikael Lundström, Renée Mohlkert (Christer Berggren, Ulf Larsson och Mikael Lundström valdes vid årsstämman 2011 då Elving Andersson, Gertrud Hermelin och Michael Thorén av- gick) Arb rep: Håkan Hultkrantz, Henric Stöök Arb suppl: Anders Hoff, Ismo Kutti Revisor: Lars-Inge Johansson, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 59 (59) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 40 (40) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

företagets uppdrag och med hänsyn till att staten ger ett årligt bidrag är det inte beslutat om några specifika ekonomiska mål eller krav. Generellt ska företaget genom egna medel och genom bidrag verka för en stabil finansiell ställning och en positiv ekonomisk utveckling av verksamheten.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas.

UTVÄRDERING

Göta kanal är i dag i gott skick men behov av mer omfattande reparationer av kajer har dock identifierats. Reparationer kommer att pågå kontinuerligt över tid. Företagets verk- samhet har fortsatt bidra till att öka kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål. Företaget har fortsatt att möta utvecklingen av den växande båt- och landturismen längs med kanalen genom ökad tillgänglighet och utökad service. Utbud och standard avseende boende, restauranger, toaletter och duschar har fortsatt förbättrats under året. Den ägda skogsmarken förvaltas effektivt och är miljöcertifierad enligt FCS. Samarbets- och marknadsföringsprojekt med andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kanalen. Företaget har en sund ekonomisk utveckling och bedri- ver ett aktivt jämställdhets- och miljöarbete.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

35

38

Övriga rörelseintäkter

20

19

Kostnader

–55

–57

Rörelseresultat

0

0

Finansiella intäkter

0

0

Finansiella kostnader

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettoresultat

0

0

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

0

0

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

38

36

Räntebärande anläggningstillgångar

5

5

Ej räntebärande omsättningstillgångar

8

9

Räntebärande omsättningstillgångar

5

5

Totala tillgångar

56

55

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

42

42

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

42

42

Räntebärande kortfristiga skulder

0

1

Ej räntebärande kortfristiga skulder

14

12

Totala skulder och eget kapital

56

55

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

5

2

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–4

4

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–1

–2

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

0,2

0,3

Soliditet, %

74,4

77,8

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

0

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

4

2

Av- och nedskrivningar, mnkr

2

2

Antal anställda i medeltal

43

46

Sjukfrånvaro, %

1,9

1,2

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

33

40

50

50

67

60

INTÄKTER BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, tkr (exkl moms)

8 000

Passagerar-

6 000

båtar

Fritidsbåtar

4 000

2 000

0

2009

2010

2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

61

65

Skr. 2010/11:140

Bilaga

INFRANORD AB • org nr 556793-3089 • www.infranord.se

Sedan början av 2000-talet har den svenska järnvägsmarknaden avreglerats successivt och är i dag en av Europas mest konkurrensutsatta. Den 19 november 2009 beslöt riksdagen i en- lighet med regeringens förslag att en- heten Banverket Produktion vid dåva- rande Banverket skulle bolagiseras. Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB.

VERKSAMHET

Infranord är Sveriges ledande järnvägsentre- prenör och levererar kompletta järnvägstek- niska tjänster och entreprenader med Sverige som bas. Infranord bedriver verksamhet inom drift och underhåll av järnvägsanläggningar och utför järnvägsentreprenader inom det område som kallas BEST, det vill säga bana, el, signal och tele. Under 2010 bildades dotterbolag i Köpenhamn och Oslo.

Infranord har etableringar på cirka 80 orter över hela Sverige och har cirka 3 000 medar- betare. Verksamheten är indelad i fem affärs- områden; Anläggning, Service, Maskin, Verkstad och Tele. Framtidsutsikterna på den nordiska järnvägsmarknaden är fortsatt mycket goda. Det finns ett generellt politiskt samförstånd om en fortsatt utbyggnad och modernisering av järnvägen för att kunna föra över transporter från väg till järnväg. I dagslä- get utnyttjas järnvägsanläggningarna i Sve- rige, Danmark och Norge maximalt och för att kunna möta den ökade efterfrågan på spår- bunden trafik krävs stora investeringar.

EKONOMI

Nettoomsättningen för 2010 ökade till 4 507 (4 414) mnkr och rörelseresultatet uppgick till 30 (–74) mnkr. Orderingången ökade under året med 16 procent till 4 992 mnkr och vid årets slut uppgick orderstocken till

5 129 mnkr, en förbättring med 11 procent jämfört med föregående år.

På en marknad som präglas av en växande konkurrens har Infranord haft en stark order- ingång under 2010. Inom affärsområde Service kan nämnas drift- och underhållskon- traktet för Stockholm Mitt, som är Sveriges mest trafikintensiva och tekniskt mest kom-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Jan Sundling

VD: Niklas F Reinikainen

Ordf: Jan Sundling Led: Agneta Kores, Sven Landelius, Gunilla Spongh, Ann-Christine Svärd, Michael Thorén, Ingemar Ziegler Arb rep: Håkan Englund, Jörgen Lundström Revisor: Tommy Mårtensson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 380 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 190 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskans- liet.

plicerade tågsträcka samt drift- och under- hållskontraktet för Kust till kustbanan, Blekinge kustbana och Jönköping.

Inom affärsområde Anläggning har Infra- nord fått uppdraget att rusta upp spår och kontaktledning mellan Emmaboda och Karls- krona i samarbete med Peab samt att genom- föra en modernisering av järnvägssträckan Velanda–Pressebo vid Norge/Vänerbanan.

MÅL

16 procent på nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt bokfört eget kapital. Soliditeten ska uppgå till minst 33 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska uppgå till 50-75 procent av resultatet efter skatt. Utdelning är endast aktuell om soliditetsmålet uppnåtts.

UTVÄRDERING

2010 var Infranords första verksamhetsår. Det har pågått ett intensivt arbete med att utveckla Infranords affär. Resultatförbättring är ett gott tecken på att Infranord är på rätt väg. Mål och utdelningpolicy beslutades vid årsstämman 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

Nettoomsättning

4 507

Övriga rörelseintäkter

2

Rörelsens kostnader

–4 479

Rörelseresultat

30

Ränteintäkter och liknande resultatposte r

1

Räntekostnader och liknande resultatposter

–5

Resultat före skatt

26

Skatt

–7

Nettoresultat

19

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

19

Minoritetsintressen

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

658

Räntebärande anläggningstillgångar

1

Ej räntebärande omsättningstillgångar

1 107

Räntebärande omsättningstillgångar

1

Totala tillgångar

1 767

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

963

Minoritetens andel av eget kapital

0

Summa eget kapital

963

Avsättningar

44

Räntebärande långfristiga skulder

250

Ej räntebärande kortfristiga skulder

95

Totala skulder och eget kapital

685

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

–105

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–913

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

1 019

NYCKELTAL

2010

Re (genomsnitt), %

3,8

Rt (genomsnitt), %

1,7

Rsyss (genomsnitt), %

2,5

Soliditet, %

39,2

ÖVRIGT

2010

Utdelning, mnkr

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

43

Av- och nedskrivningar, mnkr

102

Antal anställda i medeltal

3 058

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

60

Utfall

8

29

43

40

92

71

57

20

0

2010

62 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

66

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.innovationsbron.se • org nr 556667-8412 • INNOVATIONSBRON AB

Innovationsbron AB:s insatser syftar till att öka samhällets avkastning på forsk- ningsinvesteringar genom att stötta affärsbyggande utifrån kunskapsrelate- rade idéer med marknadspotential. Bolaget bildades 2005 utifrån de sju regionala Teknikbrostiftelserna. Staten är via Näringsdepartementet majori- tetsägare med 83,7 procent av aktierna. Industrifonden äger resterande 16,3 procent.

VERKSAMHET

Innovationsbron arbetar i hela Sverige med att göra affärer av forskning och innovationer från universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut och offentlig sektor. Bola- get erbjuder ett nationellt strukturkapital i form av metoder, kompetens och kapital för att skapa internationellt konkurrenskraftiga nya företag och affärer ur både tjänste- och produktbaserad forskning och innovation. Bolagets verksamhet ligger i en marknads- kompletterande tidig fas där den höga risken negativt påverkar tillgången på kommersiella aktörer och investerare. Innovationsbrons viktigaste verktyg är såddverksamhet och affärsutveckling främst via insatser för att utveckla inkubatorer.

EKONOMI

Innovationsbrons verksamhet finansieras med medel från den egna kapitalförvaltningen, årliga kapitaltillskott och med anslag kopp- lade till specifika uppdrag. Som beskrivs i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2009/10:132) avser regeringen att genomföra en utredning av statliga riskkapi- talaktörers uppdrag, investeringsinriktning och kapitalstruktur i syfte att finna en mer effektiv resursallokering och aktörsstruktur.

MÅL

Innovationsbrons uppdrag är att medverka till ett uthålligt innovationssystem för kommer- sialisering av kunskapsintensiva affärsidéer med målet att stärka den svenska konkur- renskraften och skapa förutsättningar för jobb i fler och växande företag. Innovationsbron arbetar utifrån visionen att Sverige ska vara internationellt ledande när det gäller kom- mersialisering av kunskapsrelaterade affärs- idéer och utveckling av hållbara tillväxtföre- tag.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Akbar Seddigh

VD: Peter Strömbäck

Ordf: Akbar Seddigh Led: Eva Lindqvist, Sofia Medin, Claes de Neergaard, Jonas Ohlsson, Ann-Christin Paul, Bengt Wallentin (Eva Lindqvist och Jonas Ohlsson valdes vid årsstämman 2011 då Gun-Britt Fransson och Leif Gustafsson avgick) Revisorer: Stefan Hult- strand, Ernst & Young och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 105 (102) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 56 (54) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Innovationsbron har under 2010 bland annat genomfört 79 ägarkapitalinvesteringar i direkt ägda bolag till ett värde av 76,8 mnkr. 22 bolag beviljades knappt 8 mnkr i villkorslån under första halvan av 2010. 24 projekt beviljades totalt 6 mnkr i insats mot royalty. 190 projekt beviljades knappt 16 mnkr i verifieringsmedel. Innovationsbron-koncernen hade vid årets slut direkta innehav i 145 portföljbolag. Vid årets slut hade koncernen även indirekta innehav genom delägande i 14 företag/fonder som i sin tur äger andelar i drygt 100 företag/projekt. Under året genomförde Innovationsbron-koncer- nen vidare investeringar i företag/fonder till ett värde av 13 mnkr. Insatsen för att utveckla inkubatorer har fortgått inom ramen för Innova- tionsbrons Inkubatorprogram. Innovationsbron har därutöver under 2010 lagt grunden till Business Incubation and Growth Sweden, Innovationsbrons nya satsning på inkubatorer och inkubatorutveckling.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

90

78

Kostnader

–240

–238

Rörelseresultat

–151

–161

Resultat från andelar i intresseföretag

–5

–1

Finansiella poster

4

–38

Resultat efter finansiella poster

–152

–199

Skatt

–

–1

Årets resultat

–152

–197

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

-152

–198

Minoritetsintressen

1

1

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

53

69

Räntebärande anläggningstillgångar

158

147

Ej räntebärande omsättningstillgångar

35

51

Räntebärande omsättningstillgångar

444

488

Totala tillgångar

690

755

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

540

606

Minoritetsintressen

1

1

Räntebärande långfristiga skulder

105

108

Ej räntebärande kortfristiga skulder

44

40

Totala skulder och eget kapital

690

755

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

–104

–179

Kassaflöde från investeringsverksamhet

46

16

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

82

159

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

78,3

80,3

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

0

0

Investeringar, mnkr

88

77

Antal anställda i medeltal

78

64

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

ÄGARKAPITALINVESTERINGAR, mnkr

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

80

Statens ägarandel 83,7%

70

Industrifonden 16,3%

33

60

51

49

43

50

67

40

57

30

20

10

0

2008

2009

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

63

67

Skr. 2010/11:140

Bilaga

JERNHUSEN AB • org nr 556584-2027 • www.jernhusen.se

Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar stations- och verkstadsområden samt godsterminaler. Målsättningen är att Jernhusen ska vara en stark och värde- skapande aktör som på konkurrensneu- trala villkor kan tillgodose resenärers, trafikoperatörers och andra användares behov av fastigheter inom stations- och verkstadsområden.

VERKSAMHET

Jernhusen äger stationsområden, underhålls- depåer och godsterminaler på tillväxtorter och viktiga transportnoder. Utveckling sker av befintliga och nya stationsområden, under- hållsdepåer och godsterminaler. Bolaget utvecklar och levererar även tjänsteerbjudan- den i anslutning till dessa fastigheter. Under exploatering äger bolaget även andra fastighe- ter inom dessa områden. Fastigheter avyttras i form av byggrätter eller efter genomförda investeringar med beaktande av risk och avkastningskrav.

EKONOMI

Under 2010 steg intäkterna med 17 procent till 1 014 mnkr. Rörelseresultatet ökade under samma period till 442 (393) mnkr, främst tack vare utökat bestånd. En något sämre marginal förklarades av den kalla och snörika vintern. Resultatet efter skatt uppgick till 490 (43) mnkr. Den högre nettovinsten härrörde framförallt från orealiserade värde- förändringar i fastigheter.

MÅL

Jernhusen ska ge en konkurrenskraftig avkastning i jämförelse med motsvarande verksamhet. Soliditeten ska ligga i spannet 35–45 procent och räntetäckningsgraden uppgå till minst 2,0 gånger. Målet för avkast- ningen på eget kapital är 12 procent över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Rolf Lydahl

VD: Kerstin Gillsbro

Ordf: Rolf Lydahl Led: Björn Ekström, Kia Orback Pettersson, Rolf Torwald, Bo Wallin, Christel Wiman (Rolf Torwald och Christel Wiman valdes vid årsstäm- man 2011 då Richard Reinius avgick). Arb rep: Thomas Franzon Revisorer: Ingemar Rindstig och Magnus Fredmer, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 182 (182) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (91) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

UTVÄRDERING

Jernhusens höga avkastningsmål bygger på att en betydande del av värdeskapandet ska ske genom förädling av bolagets tillgångar.

Under 2010 nådde Jernhusen det långsiktiga målet om en avkastning på eget kapital på minst 12 (1) procent. Huvudskälet till för- bättringen stod att finna i återhämtningen i den svenska ekonomin, vilken medgav en generell sänkning av marknadens direktav- kastningskrav. Bolagets löpande intjäning är fortsatt god. Parat med en stark finansiell position har Jernhusen goda förutsättningar att med lönsamhet fortsätta sina kraftfulla investeringsinsatser i järnvägens sidosystem för att därmed bidra till målsättningen om en fördubblad tågtrafik fram till 2020.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Hyresintäkter

1 014

868

Fastighetskostnader

–516

–415

Driftsöverskott

498

453

Övriga kostnader

–56

–60

Rörelseresultat

442

393

Finansnetto

–98

–55

Resultat efter finansiella poster

344

338

Summa värdeförändringar

297

–290

Resultat före skatt

641

48

Skatt

–151

–5

Nettoresultat

490

43

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

9 734

9 079

Räntebärande anläggningstillgångar

449

450

Ej räntebärande omsättningstillgångar

204

140

Räntebärande omsättningstillgångar

20

57

Totala tillgångar

10 407

9 726

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart

till aktieägare i moderbolaget

4 003

3 611

Minoritetens andel av eget kapital

8

7

Summa eget kapital

4 011

3 618

Ej räntebärande långfristiga skulder

460

309

Räntebärande långfristiga skulder

5 346

5 194

Räntebärande kortfristiga skulder

1

85

Ej räntebärande kortfristiga skulder

589

520

Totala skulder och eget kapital

10 407

9 726

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

372

480

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–447

–2

205

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–75

1

705

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

12,8

1,3

Räntetäckningsgrad, ggr

5,1

8,5

Soliditet, %

39

37,2

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

100

100

Antal anställda i medeltal

158

128

Sjukfrånvaro, %

1,3

1,7

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

IS O 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 100%

57

43

40

33

60

67

60

Mål

45

Utfall

30

15

0

2009

2010

2008

64

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

68

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.lernia.se • org nr 556465-9414 • LERNIA AB

Lernia bildades år 1993 genom en bolagisering av AMU-gruppen. Då pro- ducerade och sålde företaget i huvud- sak arbetsmarknadsutbildningar. Lernia är i dag ett ledande företag inom kompetensförsörjning och erbju- der tjänster inom bemanning, utbild- ning, jobbcoachning och organisa- tionsutveckling på över 80 orter i hela Sverige.

VERKSAMHET

Lernia arbetar med att utveckla och matcha människors kompetens mot företagens behov. Med ett brett tjänsteutbud kan Lernia tillgo- dose kompetensbehov över hela arbetsmark- naden. Bolagets tjänster inom bemanning, jobbcoachning, organisationsutveckling och företagsutbildning stärker företags och orga- nisationers konkurrenskraft genom rätt kom- petens. Bolagets tjänster inom offentlig utbildning och jobbcoachning stärker indivi- dens möjligheter på arbetsmarknaden. Verk- samheten är organiserad i Lernia Utbildning, Lernia Bemanning, Lernia College samt Övriga segment. Lernia finns representerat över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings-, utbildnings- och omställnings- företag av respektive branschorganisation.

EKONOMI

Under 2010 har Lernia genomfört genomgri- pande förändringar, dels för att bli en mer marknadsorienterad organisation, men också för att bättre kunna parera konjunktursväng- ningar i framtiden. Lernias nettoomsättning ökade under 2010 med 33 procent till 2 128 mnkr, främst genom en kraftig ökning inom bemanning. Rörelseresultatet ökade till 131 (–36) mnkr. Resultat efter finansiella poster och skatt uppgick till 131 (–36) mnkr. Både utbildning och bemanning har erfarit kraftigt stärkta marginaler under året, vilket vad gäller bemanning visar på en stark återhämt- ning för branschen under året. Nettoresultatet uppgick till 96 (–27) mnkr.

Lernias dotterbolags utveckling: Beman- ning omsatte 894 (430) mnkr under 2010. Utbildning omsatte 1 055 (909) mnkr. Col- lege omsatte 78 (67) mnkr. Övriga segment omsatte 98 (191) mnkr, detta framförallt beroende på nedgången i marknaden för omställningstjänster.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

tf Ordf: Karin Strömberg

tf VD: Helena Skåntorp

(sedan maj 2011)

(sedan mars 2011)

tf Ordf: Karin Strömberg Led: Sven-Runo Bergqvist, Kristina Ekengren, Peter Hägglund, Anna Klingspor, Helena Skåntorp, Birgitta Stymne Göransson (Peter Hägglund valdes vid årsstämman 2011 då Göran Sevebrant avgick) Arb rep: Erling Björkman, Inge Lindroth Arb suppl: Olle Eriksson, Ewa Wiklund Revisor: Kerstin Sundberg Jonsson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 (170) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 86 (86) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Målet är att Lernia ska ha en rörelsemarginal om 5 procent över en rullande femårsperiod. Rörelsemarginal definieras som rörelseresul- tat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Bolaget ska ha en kapitalstruktur som stödjer bolagets strategi. Målet är att bolagets kapitalstruktur långsiktigt ska ha en solidi- tetsnivå på 40–50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Bolagets utdelningspolicy är att bolaget långsiktigt delar ut minst 30–50 procent av nettovinsten till ägaren.

UTVÄRDERING

Lernia når inte upp till marginalmålet för de senaste fem åren, för 2009 var marginalen negativ. Rörelsemarginalen för 2010 var 6,2 procent. Bolagets soliditet uppgick vid utgången av året till 60 (62) procent. Utdel- ningen fastslogs till 25 (0) mnkr, vilket motsvarar 26 procent av nettoresultatet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

2 117

1 591

Övriga intäkter

11

7

Kostnader

–1 997

–1 634

Rörelseresultat

131

–36

Finansiella intäkter

1

1

Finansiella kostnader

–1

0

Resultat före skatt

131

–35

Skatt

–35

8

Nettoresultat

96

–27

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

96

–27

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

186

185

Räntebärande anläggningstillgångar

0

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

560

350

Räntebärande omsättningstillgångar

176

194

Totala tillgångar

922

729

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

551

455

Summa eget kapital

551

455

Ej räntebärande avsättningar

13

26

Räntebärande långfristiga skulder

2

3

Räntebärande kortfristiga skulder

5

7

Ej räntebärande kortfristiga skulder

351

238

Totala skulder och eget kapital

922

729

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

14

–91

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–32

–18

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

19

neg

Rt (genomsnitt), %

14,3

neg

Rsyss (genomsnitt), %

42

neg

Soliditet, %

60

62

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

25

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

34

19

Av- och nedskrivningar, mnkr

15

16

Antal anställda i medeltal

2 880

2 317

Sjukfrånvaro, Tjänstemän, %

2,6

2,4

Sjukfrånvaro, Uthyrningskonsulter, %

3,7

4,5

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

RÖRELSEMARGINAL, %

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

10

Mål

33

30

8

Utfall

43

57

6

67

70

4

2

neg

neg

0

2008

2009

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

65

69

Skr. 2010/11:140

Bilaga

LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG • org nr 556001-5835 • www.lkab.com

LKAB är en internationell högteknolo- gisk mineralkoncern och en världs- ledande producent av förädlade järn- malmsprodukter för ståltillverkning.

LKAB har, sedan företaget bildades 1890, varit med om att forma den svenska industrihistorien. Staten blev delägare i LKAB 1907 och sedan 1957 är företaget helägt av staten.

VERKSAMHET

LKAB tillverkar och levererar förädlade järn- malmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kunder på världsmarknaden. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamhe- ten.

EKONOMI

Året präglades av höga leveransvolymer. För 2010 redovisar LKAB ett resultat före skatt på 12 350 (1 192) mnkr. Nettoomsättningen ökade med 147 procent och blev 28 533 (11 558) mnkr. Rörelseresultatet uppgick till 12 281 (659) mnkr. Resultatet från finan- siella poster blev 69 (533) mnkr. De skador på omgivande samhällen som gruvverksamhe- ten förorsakar har, efter ett intensivt arbete tillsammans med berörda parter, medfört att resultatet har belastats med 2 997 mnkr. LKAB lämnar en utdelning till ägaren på

5 000 (500) mnkr.

MÅL

Det övergripande ekonomiska målet är uthållig lönsamhet. Det långsiktiga genomsnittliga avkastningskravet, mätt över en konjunkturcy- kel, är 10 procent på eget kapital efter skatt. Målet är satt mot bakgrund av att branschen är kapitalkrävande och konjunkturberoende. Soliditeten ska uppgå till minst 50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt utgöra 30–50 procent av resultatet efter skatt och anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Lars-Åke Helgesson VD: Lars-Eric Aaro

Ordf: Lars-Åke Helgesson (valdes vid årsstämman 2011 då Björn Sprängare avgick) Led: Stina Blombäck, Per-Ola Eriksson, Maija-Liisa Friman, Hanna Lagercrantz, Anna-Greta Sjöberg, Egil M. Ullebø, (Christer Berggren avgick vid årsstämman 2011)

Arb rep: Seija Forsmo, Tomas Strömberg, Jan Thelin Arb suppl: Stefan Fagerkull, Bertil Larsson, Pentti Rahkonen Revisorer: Peter Gustafsson, Deloitte och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 570 (330) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 250 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTVÄRDERING

Det ekonomiska resultatet har möjliggjorts av höga järnmalmspriser och höga leveransvoly- mer. LKAB levererade 26 miljoner ton järn- malm under 2010, vilket är det högsta på 2000-talet. Under november månad uppnåd- des rekordleveranser på totalt 2,65 miljoner ton järnmalmsprodukter. Koncernens investe- ringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 3 973 (3 543) mnkr och avser främst nya huvudnivåer i Kiruna och Malm- bergets underjordsgruvor. Under 2010 upp- nåddes ägarens mål för avkastning och solidi- tet. Avkastningen på eget kapital blev 30,9 procent och soliditeten uppgick till 72 pro- cent. LKAB:s hållbarhetsredovisning har liksom de föregående två åren en tyngdpunkt i den nordiska verksamheten, järnmalmsverk- samheten i Sverige och Norge, som utgör drygt 90 procent av omsättningen. Under 2010 har LKAB arbetat för att koncernens internationella mineralverksamhet inom Minelco-gruppen i större grad ska vara inte- grerad i rapporten.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

28 533

11 558

Övriga intäkter

322

263

Kostnader

–16 574

–11 162

Rörelseresultat

12 281

659

Finansiella intäkter

418

705

Finansiella kostnader

–349

–172

Resultat före skatt

12 350

1 192

Skatt

–3 267

–473

Nettoresultat

9 083

719

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

9 083

719

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

23 425

21 927

Räntebärande anläggningstillgångar

1 656

1 761

Ej räntebärande omsättningstillgångar

6 984

5 672

Räntebärande omsättningstillgångar

14 562

6 195

Totala tillgångar

46 629

35 555

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

33 419

25 375

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

33 419

25 375

Räntebärande avsättningar

1 893

1 979

Ej räntebärande avsättningar

7 924

5 575

Räntebärande långfristiga skulder

0

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

3 393

2 626

Totala skulder och eget kapital

46 629

35 555

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

12

767

2

888

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–6

852

–3 228

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–500

–2

800

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

30,9

2,8

Rt (genomsnitt), %

30,9

3,5

Rsyss (genomsnitt), %

40,5

3,9

Soliditet, %

71,7

71,4

Järnmalmsproduktion, miljoner ton

25,3

16,9

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

5 000

500

Bruttoinvesteringar, mnkr

3 973

3 543

Av- och nedskrivningar, mnkr

2 144

2 144

Antal anställda i medeltal

4 030

3 778

Sjukfrånvaro, %

2,6

2,8

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

40

Mål

Statens ägarandel 100%

15

30

Utfall

33

43

57

20

85

67

10

0

2009

2010

2008

66

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

70

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.svanen.se • org nr 556549-4191 • MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAG

Miljömärkning Sverige

Miljömärkning Sverige förvaltar på re- geringens uppdrag den nordiska miljö- märkningen Svanen och EU:s miljö- märkningssystem EU Ecolabel (Blomman). Syftet med såväl Svanen som EU Ecolabel är att ge konsumenter en möjlighet att välja de bästa produk- terna på marknaden från miljösynpunkt och att stimulera en produktutveckling som tar hänsyn till miljön. Miljömärkning Sverige bildades 1998 och ägs av sta- ten (10 procent) och Sveriges standar- diseringsråd, SSR (90 procent).

VERKSAMHET

Verksamheten grundas på kriterieutveckling, information och marknadsföring av miljö- märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel samt produktkontroll med licensiering. Syftet med verksamheten är att underlätta för konsumenter att göra miljöanpassade val och att hjälpa producenter att miljöanpassa sina varor och tjänster. 2010 firade Svanen 20 år. Under året reviderades kriterier för sju pro- duktgrupper inom Svanen och sex inom EU Ecolabel. Nya krav på Svanenmärkta butiker infördes med energieffektivitet och brett sortiment av miljömärkta och ekologiska varor i fokus. En ny webbplats lanserades. De nordiska miljöministrarna beslutade om en gemensam vision för Svanen 2015. Vid årets slut fanns 1383 stycken aktiva Svanenlicen- ser i Sverige inom de 65 produktgrupperna och 24 licenser för EU Ecolabel.

EKONOMI

Verksamheten finansieras huvudsakligen genom avgifter från företag som har miljö- märkningslicenser samt genom statligt bidrag som 2010 motsvarade 9 procent av intäk- terna. Det statliga bidraget ska användas så att utvecklingen av miljömärkningen främjas och sker i enlighet med Sveriges internatio- nella åtaganden, vilket görs genom att delfi- nansiera kriteriearbetet inom de båda miljö- märkningssystemen och att göra EU:s system mer spritt och känt på den svenska markna- den. Företaget omsatte närmare 43 mnkr 2010 (exklusive statsbidrag).

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Christina Lindbäck

VD: Ragnar Unge

Ordf: Christina Lindbäck Led: Svante L. Axelsson, Yvonne Ingman, Gunilla Jarlbro, Peter Knutsson, Leif Löf (Gunilla Jarlbro valdes vid årsstämman 2011) Arb rep: Ingela Hellström, Ulla Sahlberg Revisor: Bengt Doyle, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 92 (92) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 20 (20) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Miljömärkning Sverige AB bidrar genom sitt arbete på ett betydande vis till målet för konsumentpolitiken, som lyder ”Konsumen- terna har makt och möjlighet att göra aktiva val”. Genom att ge förutsättningar för och stimulera utveckling och användning av pro- dukter som från miljösynpunkt är mindre belastande bidrar företaget till en mer hållbar konsumtion och därmed även till arbetet för ett hållbart samhälle. Ökat fokus har under senare år lagts på produktområden med stor bäring på klimatfrågan.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att ge ägarna vinst, därför sker ingen utdelning av eventuell vinst till aktieägarna.

UTVÄRDERING

Bolaget har till uppgift att förvalta miljömärk- ningssystemen Svanen och EU Ecolabel och att bidra till att uppfylla konsument- och miljöpolitiska mål. Under 2010 har arbetet med att vidareutveckla den nordiska och europeiska miljömärkningen fortsatt. Nya kriterier har utvecklats och marknadsinsat- serna har varit omfattande. Bolagets vd har varit ordförande i EU:s miljömärknings- nämnd. Svanen är ett av Sveriges starkaste varumärken med en kännedom på 98 pro- cent. Att visa att miljömärkningen är en del av lösningen på klimatfrågan har varit en viktig uppgift. Uppdragen har utförts väl.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

43

39

Övriga rörelseintäkter

4

4

Kostnader

–46

–45

Rörelseresultat

1

–1

Finansnetto

1

3

Resultat före skatt

2

2

Nettoresultat

2

2

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1

1

Räntebärande anläggningstillgångar

17

16

Ej räntebärande omsättningstillgångar

4

4

Räntebärande omsättningstillgångar

4

4

Totala tillgångar

26

25

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

21

19

Kortfristiga skulder

5

6

Totala skulder och eget kapital

26

25

NYCKELTAL

2010

2009

Soliditet, %

82

77

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

0

0

Av- och nedskrivningar, mnkr

0

1

Antal anställda i medeltal

46

43

Sjukfrånvaro, %

2,4

1,6

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN OCH EU ECOLABEL

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 10%

17

Sveriges

37

Standardiseringsråd 90%

50

50

63

83

Svanen

EU Ecolabel

1500

25

1200

20

900

15

600

10

300

5

0

2006

2007

2008

2009

2010

0

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

67

71

Skr. 2010/11:140

Bilaga

NORDEA BANK AB • org nr 576406-0120 • www.nordea.com

I samband med 1992 års finansiella rekonstruktion av dåvarande Nordbanken förvärvade staten samtliga utestående aktier i banken. Åternotering genomför- des 1995 genom utförsäljning av 34,5 procent av statens innehav. Därefter har flera samgåenden skett under åren 1997–2001 (Merita, Unibank, Christia- nia Bank og Kreditkasse). I februari 2011 avyttrade staten 255 miljoner aktier, och har därefter en ägarandel som motsvarar 13,5 procent av bankens aktiekapital.

Regeringens avsikt är att fortsätta reducera det statliga ägandet i Nordea Bank.

VERKSAMHET

Nordea Bank är den ledande finanskoncernen i Norden och Östersjöregionen och erbjuder ett brett urval av produkter, tjänster och lösningar inom bank, kapitalförvaltning och försäkring.

Koncernens affärsorganisation består av fyra affärsområden: Nordic Banking, Corpo- rate Merchant Banking & Capital Markets, Shipping, Private Banking & Savings Pro- ducts samt New European Markets, Banking Products & Group Operations. Varje affärsom- råde ansvarar för finansiellt resultat, kundre- lationer, distribution, produkt- och affärsut- veckling och stöd.

Nordea Bank har cirka 11 miljoner kunder och cirka 1400 kontor. Aktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpen- hamn.

EKONOMI

Räntenettot minskade med 2 procent jämfört med 2009 till följd av lägre inlåningsintäkter och högre upplåningskostnader. Den sam- mantagna negativa effekten uppgick till över 400 miljoner euro. Intäktsbortfallet kompen- serades av en stark tillväxt för såväl utlåning som inlåning och högre utlåningsmarginaler. Utlåningen ökade med 11 procent och inlå- ningen med 15 procent. Marginalerna på företagsutlåningen var högre, medan inlå- ningsmarginalerna var oförändrade jämfört med 2009. Avgifts- och provisionsnettot återhämtade sig och steg med 27 procent. Provisioner från kapitalförvaltning ökade med 42 procent.

Kostnaderna ökade med 7 procent jämfört med 2009. Personalkostnaderna ökade med 2 procent. I lokala valutor ökade kostnaderna med 2 procent och personalkostnaderna

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Björn Wahlroos

VD: Christian Clausen

Ordf: Björn Wahlroos (valdes vid årsstämman 2011 då Hans Dalborg avgick) Vice ordf: Marie Ehrling Led: Stine Bosse, Svein Jacobsen, Tom Knutzen, Lars G Nordström, Sarah Russell, Björn Savén, Kari Stadigh Arb rep och suppl: Kari Ahola, Ole Lund Jensen, Steinar Nickelsen, Lars Oddestad Revisor: Caj Lindgren, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 252 (252) tusen euro och till vice ordförande 97,65 (97,65) tusen euro. Arvode till stämmovalda ledamöter 75,6 (75,6) tusen euro.

minskade med 2 procent. Jämfört med 2009 minskade kreditförlusterna med 41 procent till 879 miljoner euro, vilket motsvarar en kreditförlustrelation på 31 punkter (56 punk- ter). Här ingår även avsättningar hänförliga till det danska garantiprogrammet med 4 punkter (4 punkter).

Årets resultat ökade med 15 procent till 2 663 miljoner euro till följd av lägre kredit- förluster.

MÅL

Den riskjusterade avkastningen ska dubbleras på sju år. För att nå målet måste en årlig tillväxt på 10 procent i snitt uppnås. Totalav- kastningen ska vara bland de fem främsta av jämförbara europeiska finanskoncerner. Avkastning på eget kapital ska vara i nivå med de bästa jämförbara bankerna i Norden och är relativ gentemot konkurrenterna. Något absolut procentuellt mål används inte då avkastning på eget kapital varierar över tid och följer konjunkturen. Primärkapitalrelation ska vara 9,0 procent och kapitaltäckningsgra- den 11,5 procent under en konjunkturcykel. Nordea Banks miljömål för perioden 2008– 2016 är en reducering av energiförbrukning med 15 procent, resande med 30 procent samt papperskonsumtion med 50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska överstiga 40 procent av årets resultat.

UTVÄRDERING

Nordea levererade för 2010 en relativ utveck- ling under sina mål. Kapitalnivåerna når dock målen.

RESULTATRÄKNING, miljoner euro

2010

2009

Räntenetto

5 159

5 281

Avgifts- och provisionsnetto

2 156

1 693

Nettoresultat av finansiella poster

1 837

1 946

Andelar i intresseföretagens resultat

66

48

Övriga rörelseintäkter

116

105

Summa rörelseintäkter

9 334

9 073

Personalkostnader

–2 784

–2 724

Övriga kostnader

–1 862

–1 639

Av-och nedskrivningar av materiella och

immateriella tillgångar

–170

–149

Summa rörelsekostnader

–4 816

–4 512

Kreditförluster

–879

–1 486

Nettoresultat vid försäljning

av anläggningstillgångar

0

0

Rörelseresultat

3 639

3 075

Skatt

–976

–757

Periodens resultat

2 663

2 318

BALANSRÄKNING, miljoner euro

2010

2009

Tillgångar

Summa tillgångar

580 839

507 544

Totala tillgångar

580 839

507 544

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

24 538

22 420

Summa skulder

556 301

485 124

Totala skulder och eget kapital

580 839

507 544

KASSAFLÖDE, miljoner euro

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

–2

198

13

624

Kassaflöde från investeringsverksamhet

1

667

–5

908

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–732

807

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

11,5

11,3

Utlåning till allmänheten, miljarder euro

314,2

282,4

Kostnad/Intäktsrelation, %

52

50

Primärkapitalrelation, %

9,8

10,2

Kapitaltäckningsgrad, %

11,5

11,9

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, EUR/aktie

0,29

0,25

Antal anställda i medeltal

33 809

33 347

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män Kvinnor

KURSUTVECKLING 2010

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

130

Nordea

Statens ägarandel 13,5%

14

120

Sampo plc 21,4%

OMX

39

33

120

Nordeafonden 3,9%

Stockholm PI

61

86

67

100

Swedbank Robur fonder 3,3%

90

index=100

Övriga ägare 57,9%

80 2010-01-04

2010-12-30

68 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

72

Skr. 2010/11:140

Bilaga

org nr 556098-5979 • NORRLAND CENTER AB

Norrland Center AB bildades 1991 i syfte att främja etableringar och ut- veckling av näringsverksamhet i Norrland, företrädesvis i Norrlands in- land. Företaget ägs till lika delar av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norrlandsfonden och Norrvidden Delägare Norr AB. Bolaget är under likvidation.

VERKSAMHET

Norrland Center har under året bedrivit kon- taktskapande verksamhet i samarbete med ett antal betalande kommuner i Norrland. Företaget har agerat som lots, rådgivare och samtalspartner både till företag och till kom- muner för att främja etableringar i regionen. Under året utvärderade styrelsen verksamhe- ten och konstaterade att marknaden för bolagets tjänster minskat och bedömdes otillräcklig för att driva verksamheten vidare. Styrelsen beslutade därför att avveckla verk- samheten och föreslå ägarna att likvidera bolaget. Vid årsstämman beslutade röstberät- tigade ägare att bifalla styrelsens förslag till likvidation. Staten har enligt aktieägaravtalet ingen rösträtt för sina aktier i bolaget. Samt- liga kundavtal har under året löpt ut eller avvecklats under ordnade former. Avveck- lingen av bolaget beräknas ske under 2011.

EKONOMI

Norrland Center AB:s resultat efter skatt 2010 uppgick till cirka 234 (117) tkr. Det egna kapitalet uppgick till cirka 13,6 (13,4) mnkr.

MÅL

Norrland Center har haft som mål att vara den aktör som kommuner i Norrland och företag i södra Sverige helst anlitat när det gäller affärs- och näringslivsutveckling i Norrland. Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att det ägarkapital som investe- rats i företaget hålls realt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Lars-Olov Söderström VD saknas, bolaget är under likvidation

Ordf: Lars-Olov Söderström Led: Peter Andersson, Ursula Tengelin Revisor: Peter Zell, KPMG

Likvidator: Advokat Ulf Nordekvist (från 12 april 2011)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 0 (0) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Norrland Center har sedan starten 1991 på olika sätt medverkat till att etablera och utveckla cirka 130 verksamheter i Norrland. Antalet etablerade och bestående arbetstill- fällen uppgår till cirka 2500. Både den nationella och den internationella konkurren- sen om företagsetableringar är hård. Styrel- sens slutsatser om möjligheten att driva verksamheten vidare ligger i linje med Reger- ingskansliets bedömning. Marknaden för bolagets tjänster, och därmed verksamhetens omfattning, har varit vikande under flera år.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

2

2

Kostnader

–2

–3

Rörelseresultat

0

–1

Finansiella intäkter

0

1

Finansiella kostnader

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettoresultat

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Summa tillgångar

14

15

Totala tillgångar

14

15

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

14

13

Summa eget kapital

14

13

Ej räntebärande kortfristiga skulder

0

2

Totala skulder och eget kapital

14

15

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

0,2

0,1

Rt (genomsnitt), %

0,2

0,1

Rsyss (genomsnitt), %

0,2

0,1

Rop (genomsnitt), %

0,2

0,1

Soliditet, %

99,3

88,8

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

0

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

0

Av- och nedskrivningar, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

1

2

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Styrelse

Statens ägarandel 33%

Norrlandsfonden 33%

33

Norrvidden Delägare Norr AB 33%

67

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

69

73

Skr. 2010/11:140

Bilaga

KUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG • org nr 556190-3294 • www.operan.se

Kungliga Operan AB är Sveriges national- scen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som national- scen vara ett föredöme för andra institu- tioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Operans uppdrag ligger också att vårda och främja det na- tionella kulturarvet inom operans och balettens område samt att genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och det in- ternationella samarbetet.

VERKSAMHET

Kungliga Operan spelade under 2010 flera publikfavoriter som bidragit till en stor publik men även genreöverskridande som Gossen och kärleken till tre apelsiner i form av en dockopera riktad till barn 2–5 år genom ett samarbete mellan Dockteatern Tittut och Operan. Sammanlagt gavs 226 föreställningar på Stora scenen som sågs av 179 642 perso- ner. Två tidigare beställda verk uruppfördes under året och två nya musikdramatiska verk har beställts vilket bidrar positivt till utveck- lingen av operakonsten. Föreställningar liksom aktiviteter i regi av Operans barn- och ungdomsavdelning, Unga på Operan, nådde 23 000 barn och ungdomar. Unga på Operan är en integrerad del av nationalscenens verksamhet som bland annat erbjuder möjlig- heter för skolklasser att besöka operahuset, möta artister men inbjuds även till eget skapande.

Totalt besöktes Operan av 232 212 perso- ner. Genom utsändningar i Sveriges Television når Operan en än större publik, till exempel med baletten Nötknäpparen som sågs av 130 000 personer på juldagen. Därutöver direktsändes fem operapremiärer i Sveriges Radio och tre föreställningar sändes i det digitala biografnätet i samarbete med Folkets Hus och Parker.

EKONOMI

Det statliga bidraget uppgick 2010 till 426 mnkr. Därutöver uppgick de egna intäkterna till 73,3 mnkr varav biljettintäkterna utgjorde 56,2 mnkr. Verksamheten gav under 2010 ett positivt resultat på 8,8 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Kristina Rennerstedt VD: Birgitta Svendén

Ordf: Kristina Rennerstedt Led: Katarina Bonde, Michael Christiansen, Karin Forseke, Dag Hallberg, Mira Helenius Martinsson, Leif Jakobsson, Lennart Låftman (Mira Helenius Martinsson valdes vid årsstäm- man 2011 då Stina Westerberg avgick) Arb rep: Gunilla Markström, Thomas Nylander, Jan-Erik Wik- ström Arb suppl: Anna Norrby, Martin Säfström Revi- sor: Kerstin Sundberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 30 (13) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Operan ha en varierad repertoar av opera och balett med god balans mellan klassiska och moderna verk. Operan ska vidare sträva efter höga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet. Hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Operan uppvisar för 2010 en fortsatt hög genomsnittsbeläggning. Insatser görs för att nå en ny publik genom verksamheten Unga på Operan, riktat publikarbete och utveckling av den digitala kommunikationen. Genom framförallt samarbete med Folkets Hus och Parker och Sveriges Television görs föreställ- ningar tillgängliga för människor bosatta i hela landet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

73

75

Statligt bidrag

426

411

Kostnader

–491

–498

Rörelseresultat

8

–12

Finansiella intäkter

1

1

Nettoresultat

9

–11

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

11

11

Ej räntebärande omsättningstillgångar

24

19

Räntebärande omsättningstillgångar

75

45

Totala tillgångar

110

75

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

12

3

Ej räntebärande kortfristiga skulder

98

72

Totala skulder och eget kapital

110

75

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

38

5

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–8

–5

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

118

neg

Rt (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

11

4

ÖVRIGT

2010

2009

Anslag från staten, mnkr

426

411

Bruttoinvesteringar, mnkr

8

6

Av- och nedskrivningar, mnkr

8

17

Antal anställda i medeltal

544

562

Sjukfrånvaro, %

3

3

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

FÖRESTÄLLNINGAR, antal

400

300

200

100

0

2007

2008

2009

2010

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

BELÄGGNING, %

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

100

Opera

46

33

50

50

75

Balett

54

50

67

25

0

2007

2008

2009

2010

70 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

74

Skr. 2010/11:140

Bilaga

PostNord AB bildades genom samgåen- det mellan Post Danmark A/S och Posten AB 2009. Koncernen erbjuder kommunikations- och logistiklösningar till, från och inom Norden och har en nettoomsättning på cirka 42 mdkr och drygt 44 000 medarbetare. Moder- bolaget PostNord AB, som är ägare till de juridiska enheterna Post Danmark A/S och Posten AB, är ett svenskt pu- blikt bolag som ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Rösterna förde- las 50/50 mellan ägarna.

VERKSAMHET

I februari 2009 meddelade Näringsdeparte- mentet och det danska Transportministeriet att parterna undertecknat avtal för en sam- manslagning av Posten AB och Post Danmark A/S. Samgåendet mellan de båda företagen slutfördes den 24 juni 2009. PostNord är Nordens största företag inom kommunika- tions- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från flöden av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjäns- ter. PostNord tillhandahåller via de båda dotterbolagen Posten AB och Post Danmark A/S rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Varje dag hanterar PostNord cirka 30 miljoner försändelser med en världsledande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för mer än 90 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbets- partners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen.

EKONOMI

Nettoomsättningen exklusive struktur- och valutaförändringar minskade med 2 procent till knappt 42 mdkr. Medan volymfallet dämpades på den svenska brevmarknaden, fortsatte den snabba minskningstakten i Danmark genom substitution till digitala alternativ. Affärsområdet Logistik påverkades av överkapacitet och prispress, men konjunk- turåterhämtningen bidrog till förbättrade volymer inom verksamheten.

Rörelseresultatet för koncernen exklusive omstruktureringskostnader ökade med 28 procent till 1 375 (284) mnkr. Det förbätt- rade resultatet trots intäktsfallet förklarades av kostnadsanpassningar till lägre volymer samt effekter av pågående åtgärdsprogram.

Periodens nettoresultat uppgick till 1 031 (2 414) mnkr. Minskningen förklarades

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 60,7%

Danska staten 39,3%

www.postnord.se • org nr 556771-2640 • POSTNORD AB

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Lars Idermark

Ordf: Fritz H. Schur Led: Mats Abrahamsson, Ingrid Bonde, Gunnel Duveblad, Bjarne Hansen, Torben Janholt, Anne Birgitte Lundholt, Richard Reinius Arb rep: Lars Chemnitz, Alf Mellström, Kjell Strömbäck Arb suppl: Peder Madsen, Isa Merethe Rogild, Anne-Marie Ross Revisor: Lars Träff, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 600 (600) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 250 (250) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

främst av reavinsten under 2009 från försälj- ningen av B-post.

MÅL

Koncernen ska ha en avkastning på eget kapital på 10 procent över en konjunkturcy- kel, en soliditet på minst 35 procent och minst 40 procent av årets resultat ska delas ut till ägarna.

UTDELNINGSPOLICY

PostNord ska lämna en utdelning på minst 40 procent av nettoresultatet med hänsyn till företagets finansiella ställning och kapitalbe- hov. Utdelningen för år 2010 föreslås uppgå till 1 000 mnkr, varav svenska staten erhåller 60 procent motsvarande sin ägarandel av kapitalet.

UTVÄRDERING

Avkastningen på eget kapital om 8 procent understeg det långsiktiga målet för koncer- nen. Det ska dock ställas i ljuset av fortsatt tuffa marknadsförutsättningar inom koncer- nens båda dominerande verksamheter, kom- munikation och logistik. Ytterligare kostnads- anpassningar, synergieffekter av samgåendet samt en stark finansiell ställning gör att företaget har goda förutsättningar att möta en fortsatt svag efterfrågan.

PostNord är kvalitetsmässigt en av världens främsta postoperatörer. Under 2009 kom 93 (96) procent av inrikesbreven i Sverige fram dagen efter att de postats. Kravet på postfö- retag inom EU är 85 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

41 669

44 633

Övriga intäkter

289

249

Kostnader

–40 589

–44 605

Andelar i intresseföretag

6

7

Rörelseresultat

1 375

284

Finansiella intäkter

174

188

Finansiella kostnader

–201

–251

Andelar i intresseföretag samt joint

venture

0

2 218

Resultat före skatt

1 342

2 439

Skatt

–317

–25

Nettoresultat

1 031

2 414

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

1 030

2 421

Minoritetsintressen

1

–7

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

15 394

17 483

Räntebärande anläggningstillgångar

155

149

Ej räntebärande omsättningstillgångar

6 594

7 086

Räntebärande omsättningstillgångar

3 640

4 853

Totala tillgångar

25 783

29 571

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

11 744

13 267

Minoritetens andel av eget kapital

9

91

Summa eget kapital

11 553

13 358

Räntebärande avsättningar

1 458

1 665

Ej räntebärande avsättningar

2 218

2 661

Räntebärande långfristiga skulder

1 047

1 193

Ej räntebärande långfristiga skulder

68

199

Räntebärande kortfristiga skulder

407

610

Ej räntebärande kortfristiga skulder

8 832

9 885

Totala skulder och eget kapital

25 783

29 571

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

1

824

640

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–1 199

3 327

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–1

782

–929

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

8,2

20

Rt (genomsnitt), %

5,6

9,2

Rsyss (genomsnitt), %

9.8

14,7

Soliditet, %

44,8

45

ÖVRIGT

2010

2009

Utdelning, mnkr

1 000

1 440

Bruttoinvesteringar, mnkr

1 277

1 923

Av- och nedskrivningar, mnkr

1 917

2 014

Antal anställda i medeltal

44 060

47 625

Sjukfrånvaro, %

5,1

5,0

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 20 10

Ja

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

30

Utfall

8

25

20

38

38

62

92

62

15

10

5

0

2008

2009

2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

71

75

Skr. 2010/11:140

Bilaga

RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN HOLDING AB • org nr 556179-8520 • www.ri.se

Riksdagen beslutade hösten 1997 att bilda holdingföretaget IRECO i syfte att bland annat förvalta statens aktieande- lar i bolagiserade industriforskningsin- stitut 1) . Sedan den 1 januari 2007 är företaget helägt av staten 2) . Den 1 ja- nuari 2009 ändrade företaget namn till RISE Research Institutes of Sweden Holding AB.

VERKSAMHET

RISE äger och förvaltar aktier och andelar i företag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitut- ens långsiktiga utveckling, teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv samt samverkan mellan institut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv och en ändamålsenlig struktur för industri- forskningsinstituten. I RISE-koncernen ingår industriforskningskoncernerna Swerea AB, Swedish ICT Research AB, Innventia AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. De tre förstnämnda ägs gemensamt med näringslivet medan SP är helägt av RISE.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1 456 (628) mnkr. Resultatet blev en vinst på 58 (10) mnkr. Företaget har under året beslutat om fördelning av medel till strategisk kompetens- utveckling, SK-medel, som beslutats för 2010 med 468 (355) mnkr. Nettoomsätt- ningen i hela RISE-gruppen uppgick till

2 374 (2 229) mnkr. Resultatet blev en vinst på 72 (45) mnkr. SK-medlen uppgick för 2010 till cirka 18 (14) procent av gruppens omsättning.

MÅL

Efter nytt uppdrag och ombildning till RISE ska företaget samordna och utveckla statens ägarintressen i instituten. RISE ska vara ett förstärkt holdingbolag för att samla de svenska instituten i en konkurrenskraftig struktur med möjlighet att förse näringsliv och samhälle med teknisk forskning, utveck- ling och innovation och bidra till en hållbar samhällsutveckling. RISE är varken vinstdri- vande eller vinstutdelande. Instituten är vinstdrivande men inte vinstutdelande.

1) Prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284

2) Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2007/06: 62

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Yngve Stade

VD: Peter Holmstedt

Ordf: Yngve Stade Led: Lars Erik Fredriksson, Anna Hultin Stigenberg, Thomas Johannesson, Pia Sandvik Wiklund, Marie Westrin (Marie Westrin valdes vid års- stämma 2011 då Madeleine Caesar avgick) Revisor: Olof Enerbäck, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 95 (90) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 50 (47) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas på grund av karaktä- ren på företagets verksamhet.

UTVÄRDERING

RISE har på ett effektivt sätt medverkat till att samtliga industriforskningsinstitut i grup- pen ombildats till aktiebolag. Företaget har på ett bra sätt utövat aktiv ägarstyrning. Företaget har genomfört en omstrukturering mot färre, större och mer internationellt slagkraftiga institut vilket resulterat i fyra industriforskningskoncerner. RISE är delägare i tre av dessa och helägare i ett. RISE har på ett aktivt sätt deltagit i processen att inte- grera SP i koncernen. Bolagets viktigaste uppgifter under 2010 har, förutom integratio- nen av SP, varit att fortsätta att anpassa verksamhet och organisation till det nya uppdraget samt tillämpa framtagna riktlinjer för SK-medlen.

RISE har på ett medvetet och aktivt sätt arbetat med de strategiskt viktiga framtidsfrå- gorna ägarstyrning, fördelning och uppfölj- ning av beviljade SK-medel samt ökad kund- nytta genom att möta och leva upp till indu- strins behov av industrirelevant forskning. Genom att främja industrirelevant forskning och utveckling har företaget bidragit till ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft. RISE har också under året aktivt arbetat med extern rapportering och hållbarhetsredovisning. Trots en komplicerad holdingbolagsstruktur har RISE lyckats ta fram en transparent hållbar- hetsredovisning som på ett bra sätt genom- lyser koncernens hållbarhetsfaktorer. RISE fick i december 2010 revisorsorganisationen Fars pris för bästa hållbarhetsredovisning 2010 i kategorin små och medelstora företag.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2010

2009

Nettoomsättning

1 456

628

Övriga intäkter

9

1

Kostnader

–1 399

–615

Resultat från andelar i intresseföretag

11

–1

Rörelseresultat

77

13

Finansiella intäkter

3

3

Finansiella kostnader

–4

–1

Resultat före skatt

76

16

Skatt

–18

–6

Nettoresultat

58

10

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

57

10

Minoritetsintressen

1

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2010

2009

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

404

403

Räntebärande anläggningstillgångar

1

1

Ej räntebärande omsättningstillgångar

433

381

Räntebärande omsättningstillgångar

449

381

Totala tillgångar

1 287

1 166

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

699

642

Minoritetens andel av eget kapital

44

43

Summa eget kapital

743

685

Ej räntebärande avsättningar

34

38

Ej räntebärande kortfristiga skulder

510

443

Totala skulder och eget kapital

1 287

1 166

KASSAFLÖDE, mnkr

2010

2009

Kassaflöde från löpande verksamhet

116

29

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–48

–189

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

429

NYCKELTAL

2010

2009

Re (genomsnitt), %

8,1

2,2

Rt (genomsnitt), %

6,5

2,2

Rsyss (genomsnitt), %

11,2

3,7

Soliditet, %

57,7

58,8

ÖVRIGT

2010

2009

Anslag från staten, mnkr

468