Prop. 2010/11:145

Regeringens skrivelse 2010/11:145

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna
Skr.

arvsfonden under budgetåret 2010
2010/11:145

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 juni 2011

Fredrik Reinfeldt

Maria Larsson

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2010. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1

Innehållsförteckning

1
Allmänna arvsfonden........................................................................
4

1.1
Arvsfondsdelegationen.......................................................
4

2
Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. ..........................................
5

2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna

arvsfonden 2010.................................................................
5

2.1.1
Placeringsinriktning ..........................................
5

2.1.2
Avkastning ........................................................
5

2.2
När arvsfonden får egendom..............................................
6

2.3
När arvsfonden avstår från egendom .................................
7

2.4
Kostnader för förvaltning och administration ....................
8

3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden ....................
9

3.1
Nyskapande och utvecklande verksamhet..........................
9

3.2
Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen..........
10

3.3
Registrering och handläggning av ärenden ......................
12

3.4
Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen ........
12

3.5
Bifall och avslag fördelade på målgrupper.......................
13

3.6
Geografisk fördelning av bifall och avslag ......................
13

4 Fördelning av stöd 2010 .................................................................
14

4.1
Projekt inom de prioriterade områdena............................
14

4.2
Verksamhet till förmån för barn under 12 år....................
17

4.3
Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år...............
18

4.4 Verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder ................................................................
19

4.5
Lokalstöd
..........................................................................
20

4.6
Årets Guldkorn.................................................................
20

5 Fördelning av stöd ..............................genom särskilda satsningar
21

5.1
Fördel barn.......................................................................
21

5.2
Vi deltar ...........................................................................

22

6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och

erfarenhetsspridning .......................................................................
23

6.1
Kommunikation ...............................................................
23

6.2
Uppföljning ............................................och utvärdering
24

6.2.1 .....................................................
Uppföljning
24

6.2.2 .....................................................
Utvärdering
27

6.3
Erfarenhetsspridning ........................................................
30

7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens

verksamhet och utveckling .............................................................
32

8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna

arvsfonden från och ........................................................med 2011
35

8.1
Inrikning...........................................................................

35

8.1.1 ................................................
Barnrättspolitik
35

8.1.2 ...............................................
Ungdomspolitik
36

8.1.3 ...................................
Funktionshinderspolitik
37

Skr. 2010/11:145

2

Bilaga 1
Resultaträkning m.m.......................................................
41

Bilaga 2
Tilldelade medel per organisation...................................
49

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2011..........
58

Skr. 2010/11:145

3

1
Allmänna arvsfonden
Skr. 2010/11:145

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder 1 . Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1 Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.

Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och funktionshindersfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, vilket var Integrations- och jämställdhetsdepartementet under 2010. Från och med den 1 januari 2011 ansvarar Utbildningsdepartementet för ungdomsfrågorna.

Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är sedan den 1 januari 2010 samlad i ett kansli inom Kammarkollegiet, från att tidigare ha varit organiserad inom Regeringskansliet. Verksamheten har överförts såväl organisatoriskt som fysiskt. Därutöver flyttade kansliet fysiskt ytterligare en gång under 2010 till nya gemensamma lokaler för Kammarkollegiet. Detta har inneburit driftstörningar av delegationens verksamhet som har påverkat resultatet för året. I kansliet arbetade 20 personer under 2010.

Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet.

1 Socialstyrelsen fastställde den 4 oktober 2007 betydelsen hos termer på det handikappolitiska området. Funktionsnedsättning beskriver fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I denna skrivelse används båda orden synonymt. Den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand (prop. 2008/09:28).

4

2
Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.
Skr. 2010/11:145

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör både att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision.

2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2010

Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut.

2.1.1 Placeringsinriktning

Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2010 till 2 957 miljoner kronor och marknadsvärdet till 5 464 miljoner kronor. Se tabell 1.

Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2010 års utgång var 64,6 procent placerade i aktiekonsortiet, 11,9 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 22,4 procent i räntekonsortiet och 1,1 procent i likvida tillgångar.

Tabell 1 Fondens bokförda värde och marknadsvärde, mkr

2010
2009
2008
2007
2006

Bokfört värde

Tillgångar
3 149
2 806
2 502
2 137
1 583

Skulder
192
228
180
150
117

Summa bokfört värde
2 957
2 578
2 322
1 987
1 466

Marknadsvärde

Tillgångar
5 656
4 754
3 534
4 697
4 804

Skulder
192
228
180
150
117

Summa marknadsvärde
5 464
4 526
3 354
4 547
4 687

2.1.2 Avkastning

Under 2010 har fonden i genomsnitt haft 67,3 procent placerat i aktie-

konsortiet, 11,8 procent placerat i aktieindexkonsortiet, 20,1 procent i

räntekonsortiet och 0,8 procent i likviditet. Förändringar i konsortiernas

bokförda värden har påverkats genom att fonden har nettoköpt andelar i

räntekonsortiet under 2010 för 319,4 miljoner kronor, i aktieindex-

konsortiet för 16,1 miljoner kronor och nettosålt i aktiekonsortiet för

12,8 miljoner kronor.
5

Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 139,0 miljoner kro- Skr. 2010/11:145 nor. Se tabell 2.

Tabell 2 Tillgångarnas värdeförändring, mkr

Tillgångar
31 dec
Netto-
Värde-
31 dec
Dir.avk

2010
placerat
förändring
2009
2010

Räntekonsortiet
1 267
319
–27
975
45

Aktiekonsortiet
3 654
–13
462
3 205
78

Aktieindexkonsortiet
672
16
124
532
16

Bankmedel
63
21
0
42
0

Summa tillgångar
5 656
343
559
4 754
139

Avkastningen i räntekonsortiet var under året 1,2 procent (6,0 procent) jämfört med index 2 0,7 procent (5,1 procent). Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,0 procent jämfört med index 3,8 procent. Siffrorna inom parantes avser 2009.

Under år 2010 har aktiekonsortiet haft en avkastning på 22,6 procent (45,5 procent) jämfört med index 3 22,0 procent (45,4 procent). För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 5,3 procent per år att jämföra med index 7,3 procent.

Under år 2010 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på 26,3 procent (53,6 procent) att jämföra med index 4 26,3 procent (52,9 procent). Till följd av aktiemarknadens uppgång under året och att aktieplaceringar överviktats i förhållande till ränteplaceringar har ett betydande mervärde skapats i förvaltningen av Allmänna arvsfondens medel (positiv allokeringseffekt).

Både aktie- och räntekonsortiet har överträffat sina jämförelseindex. Under 2010 var avkastningen på aktier, totalt sett, mycket god (22,6 procent), som i första hand förklaras av att världskonjunkturen utvecklats markant bättre än vad de flesta bedömare väntat sig. Anledningen till att ränteavkastningen var låg under året förklaras av att Riksbanken under finanskrisen och en tid därefter sänkt styrräntan till i princip noll procent, vilket medfört att marknadsräntorna legat på en mycket låg nivå. Till det ska läggas att marknadsräntorna steg under andra halvåret 2010, vilket bidragit till en lägre avkastning.

Under året har fonden tillförts 722,3 (616,1) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 508,0 (484,9) miljoner kronor.

Totalt fanns 1 091 miljoner kronor tillgängliga för Arvsfondsdelegationen vid årsskiftet 2010/11 att fatta beslut om under 2011.

2.2 När arvsfonden får egendom

När någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamente-

2 OMRX Bond All 1–3 Years.

3 80 procent OMXS 30 Cap Gross Index och 20 procent MSCI World Net (developed).

4 OMXS 30 Cap Gross Index.

6

rats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet Skr. 2010/11:145 för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet

arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2010 kom det in 1 642 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 112 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 640. Under år 2010 kom det in 559 miljoner kronor netto till arvsfonden jämfört med 438 miljoner kronor under 2009.

2.3 När arvsfonden avstår från egendom

Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Under 2010 kom det in 85 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet.

Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får arvsfonden avstå ett belopp av det arv som tillfallit fonden till den som tar emot egendomen för sådana omedelbara åtgärder, som är nödvändiga för att bevara egendomen. En sådan ansökan om arvsavstående ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2010

7

har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av Skr. 2010/11:145 drygt 17 miljoner kronor.

2.4 Kostnader för förvaltning och administration

Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2010 till totalt 44,8 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fyra åren framgår av tabell 3.

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr

2010
2009
2008
2007

Kammarkollegiet totalt
17,9
16,5
13,8
13,3

Dödsboavveckling m.m.
12,0
11,6
11,3
10,8

Fondförvaltning
5,1
4,2
2,1
2,0

Utbetalning av beviljat stöd
0,8
0,7
0,5
0,5

Arvsfondsdelegationen totalt
26,9
24,6
24,0
21,8

Personalkostnader
14,2
13,1
10,6
10,3

Förvaltningskostnader
3,9
6,0
5,0
4,8

Verksamhetsspecifika kostnader
8,7
5,5
8,4
6,8

Ungdomsstyrelsen totalt
0
0
0
0,5

Totalt förvaltnings- och

administrationskostnader
44,8
41,1
37,8
35,6

Av de totala förvaltningskostnaderna de senaste fyra åren, som redovisas

i tabell 3, framgår att kostnaderna för förvaltning och administration av

Arvsfondsdelegationen har ökat mest. Från och med den 1 juli 2004

trädde nya bestämmelser i kraft i lagen (1994:243) om Allmänna arvs-

fonden. Ändringarna enligt propositionen om Allmänna arvsfonden och

Arvsfondsdelegationens organisation m. m. (prop. 2002/03:136, bet.

2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) innebar en renodling av roller och

Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet stärktes. Till

följd av detta har Arvsfondsdelegationens kansli och administration

successivt utvecklats.

De senaste åren har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdele-

gationen att fatta beslut om dessutom ökat väsentligt (se avsnitt 2.1.2).

Ökningen hänför sig dels till avvecklingen av dödsbon och till av-

kastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att kunna

möta den ökade volymen har kansliet utökats med flera handläggare.

Vidare har informations- och kommunikationsverksamheten förstärkts

och effektiviserats. Slutligen har de senaste åren en utvärderingsverk-

samhet byggts upp och etablerats inom Arvsfondsdelegationens kansli.

Tidigare beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men

sedan 2006 anlitar Arvsfondsdelegationen
själv
alla utvärderare som
8

finansieras med arvsfondsmedel. Under 2010 var kostnaderna för dessa Skr. 2010/11:145 utvärderingsinsatser 3 miljoner kronor. Som jämförelse kan nämnas att

dessa kostnader var 4,4 miljoner kronor 2007.

Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedel som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2007–2010. Dessa uppgår till 5,8 procent under 2010.

Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel (procent)

2010
2009
2008
2007

Andelen driftskostnader
5,8
4,9
6,0
6,1

Under 2010 ökade driftkostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel jämfört med 2009 och ligger nu åter på samma nivå som 2007 och 2008. I kostnaderna ingår samtliga driftkostnader inklusive kostnader för utvärdering. En annan indikator för driftkostnaderna är kostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader.

Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut (kronor)

2010
2009
2008
2007

Driftskostnader per beslut
14 800
12 200
12 000
12 400

Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till verksamheten ökade med drygt 20 procent under 2010. Driftskostnaderna per beslut har ökat under 2010, vilket kan förklaras av de organisatoriska förändringar som beskrivs i avsnitt 1.1.

3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och

9

utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver Skr. 2010/11:145 ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en

kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år.

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet – en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Under 2010 har kansliet tagit referenser hos kommuner, gjort avstämningar med medsökanden och samarbetspartners samt genomfört skattekontroller av beviljade projekt vid drygt 500 tillfällen.

3.2 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen

Under året har 434 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summa i Arvsfondens historia. Av dessa medel har 348 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ och 86 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen.

Tabell 6 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr

2010
2009
2008
2007
2006

Fördelning av stöd
434
478
378
339
289

Under perioden 2006–2010 har mängden beviljade projektmedel ökat

med nästan två tredjedelar.

Diagram 1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per mål-

grupp.
10

Skr. 2010/11:145

Diagram 1. Beslutade medel per målgrupp 2010 (totalt 434 mkr)

B e s l u t a d e me d e l u n d e r 2 0 1 0 ( t o t a l t 4 3 4 M k r )

19 %

4 9 %

3 2 %

Barn

Personer med funktionsnedsättning

Ungdom

Under 2010 beslutades om 211 miljoner kronor till projekt för och av ungdomar. Det är den näst högsta nivån i Arvsfondens historia. Vad gäller målgruppen barn var nivån på beslutade medel 84 miljoner kronor. Även det är den näst högsta nivån någonsin. För målgruppen personer med funktionsnedsättning har beslutade medel legat stabilt på en nivå kring 140 miljoner kronor under senare år. Under 2010 beslutades om stöd till denna målgrupp motsvarande 139 miljoner kronor.

I arvsfondens redogörelse för fördelning av projektmedel redovisas projekt till förmån för barn eller ungdomar med funktionsnedsättning som barnrespektive ungdomsprojekt. Om dessa projekt istället redovisas som projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning, uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till ca hälften av beviljade projektmedel under 2010.

Diagram 2. Beviljade medel per målgrupp 2006–2010 (mkr)

Beviljade medel per målgrupp 2006-2010 (Mkr)

600

500

2006

400

2007

300

2008

200

2009

100

2010

0

funktionsnedsättning
Ungdom
Totalt

Barn
Personer med

11

3.3
Registrering och handläggning av ärenden
Skr. 2010/11:145

Under år 2010 inkom 1897 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med året innan. Ärendevolymen var därmed på samma nivå som i början av den senaste femårsperioden. Samma utveckling gäller för inkomna ansökningar. Noteras bör att enskilda personer inte kan beviljas stöd ur arvsfonden.

Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen

Inkomna ärenden
2010
2009
2008
2007
2006

Barn
407
522
423
364
405

Ungdom
935
1 002
927
838
794

Personer med

funktionsneds.
450
477
516
500
500

Inte fondens mål-

grupper
51
79
64
58
66

Enskilda
54
72
69
89
83

Totalt
1 897
2 152
1 999
1 849
1 848

Fördelade på:

Ansökningar
1 425
1 635
1 586
1 438
1 352

Övrigt ärende
32
23
30
43
45

Redovisningar
440
413
383
368
451

Totalt
1 897
2 152
1 999
1 849
1 848

3.4 Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen

Under 2010 har sammanlagt 1 464 beslut fattats. Det är en minskning med nästan 11 procent. Antalet fattade beslut var därmed på samma nivå som i början av femårsperioden.

Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen

2010
2009
2008
2007
2006

Bifall
415
447
436
369
387

Avslag
1 017
1 128
1 184
911
926

Övriga ärenden
32
66
78
122
98

Totalt
1 464
1 641
1 698
1 402
1 411

Arvsfondsdelegationen har under 2010 beslutat att avslå 1 017 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.

I tabell 8 redovisas antalet bifallsrespektive avslagsbeslut under åren 2006–2010. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd.

12

3.5
Bifall och avslag fördelade på målgrupper
Skr. 2010/11:145

I genomsnitt har nästan en tredjedel av ansökningarna, exklusive ansökningar från enskilda personer, beviljats stöd under 2010. Denna andel har, totalt sett, legat konstant över femårsperioden. Andelen ansökningar som får bifall ligger på omkring 40–50 procent för målgruppen personer med funktionsnedsättning samt i intervallet 20–35 procent för målgrupperna barn och ungdomar. De ansökningar som rör ungdomsprojekt tenderar att få bifall i allt större utsträckning.

Tabell 9 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper

Bifall
2010
2009
2008
2007
2006

Barn
86
93
95
66
83

Ungdom
204
213
183
163
139

Personer med funktionsnedsättning
125
141
158
140
154

Antal projekt
415
447
436
369
376

Avslag

Barn
263
295
237
194
181

Ungdom
520
529
620
433
479

Personer med funktionsnedsättning
165
184
210
163
139

Inte fondens målgrupper
25
48
48
32
44

Enskilda
54
72
69
89
83

Totalt antal avslag
1 017
1 128
1 184
911
926

3.6 Geografisk fördelning av bifall och avslag

Mer än hälften, 236 miljoner kr, av de medel som beslutades under 2010 fördelades till lokala och regionala projekt. Det är samma andel som under föregående år. Resterande medel fördelades till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Två tredjedelar (274 stycken) av beviljade projekt är av lokal eller regional natur, medan resterande 141 projekt utgörs av nationella projekt. Samtliga län beviljades projektmedel under året. Gotland som tilldelades medel för endast ett projekt under 2009 beviljades medel för fem projekt under 2010. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, där det också finns högst antal föreningar och störst befolkningsunderlag. I tabell 10 redovisas den länsvisa fördelningen av medel ur Arvsfonden till lokala och regionala projekt.

13

Tabell 10 Regional fördelning av beviljade medel, tkr
Skr. 2010/11:145

Län
Antal beviljade
Summa tkr

ansökningar

Stockholm
59
55 564

Västra Götaland
41
40 433

Skåne
31
30 052

Örebro
15
14 603

Jönköping
15
10 706

Norrbotten
14
8 997

Västerbotten
12
9 197

Uppsala
11
12 081

Kronoberg
11
6 517

Västernorrland
10
5 699

Gävleborg
9
8 892

Östergötland
9
7 069

Värmland
6
4 766

Kalmar
6
4 689

Gotland
5
3 613

Dalarna
5
3 241

Södermanland
5
2 558

Halland
4
3 223

Västmanland
3
2 500

Blekinge
2
1 529

Jämtland
1
560

Totalt
274
236 492

4 Fördelning av stöd 2010

Som redovisats i avsnitt 3 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 434 miljoner kronor till 415 projekt under 2010.

I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten 4.2–4.4 redogörs för det fördelade stödet 2010 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.5 redogörs för fördelning av lokalstöd och i avsnitt 4.6 presenteras Årets guldkorn 2010.

På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden 2010.

4.1 Projekt inom de prioriterade områdena

I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angivit som prioriterade i föregående års skrivelse till riksdagen (skr.2009/10:145). I tabell 11 framgår att 349 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 80 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2010, vilket är i nivå med året innan. Sett till antalet var 329 av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Det motsvarar 79 procent av årets beviljade projekt.

14

Tabell 11 Projektfördelning inom de prioriterade områdena, tkr

Skr. 2010/11:145

Prioriterade områden
Antal projekt
Summa tkr

Demokrati/delaktighet
94

96 919

Motverka våld, trakasserier och mobbning
36

64 840

Främjande av fysisk och psykisk hälsa
62

55 360

Delaktighet i kulturlivet
40

38 640

Ökat tillträde till arbetsmarknaden
36

33 303

Information och tillämpning av
32

24 891

barnkonventionen

Föräldrastöd och främjande av ett
20

23 754

stärkt föräldraskap

FN:s konvention om rättigheter för
9

11 079

personer med funktionsnedsättning

Totalt
329

348 787

4.1.1 Exempel på projekt inom de prioriterade områdena som beviljats medel under 2010

Demokrati och delaktighet

LA Stories

LA Stories är ett ungdomsprojekt som drivs av Föreningen Vi är Landskrona, men som baseras på en bred samverkan mellan ideella, offentliga och privata aktörer. Projektet ska utveckla en långsiktig och hållbar dialog ungdomar emellan och mellan unga och vuxna i Landskrona. Syftet med dialogen är att påverka och förändra attityder, förutfattade meningar och fördomar och därmed skapa förutsättningar för en gemensam värdegrund. I projektet ska ungefär 300 ungdomar med olika bakgrund och erfarenheter delta i workshops där de skapar berättelser om sina egna liv och sin livssituation. Med hjälp av digitala medel såsom bild, film, musik, ljud och effekter blir berättelsen visualiserad och kan spridas via flera lokala mediekanaler. Fokus i arbetet är demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter och projektet ska utveckla forum där projektdeltagare och läsare/betraktare möts i syfte att skapa en medborgardialog. Målsättningen är att de samverkande aktörerna genom engagemanget i LA Stories etablerar ett nätverk som kan bestå även efter projekttidens slut.

Förebyggande av våld, trakasserier och mobbning

Machofabriken

Projektet är ett samarbete mellan Män för Jämställdhet, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige (ROKS), Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) och Amnesty och syftar till att arbeta förebyggande mot pojkar och unga mäns våld. I projektet har det tagits fram en pedagogisk modell för arbete med genusfrågor och pojkars och unga mäns engagemang i jämställdhetsarbete. Modellen visualiseras med hjälp av en serie korta filmsekvenser som bryter mot normer för manlighet och visar på erfarenheter av att använda makt och våld alternativt att utsättas

för detsamma. Med filmerna som grund har det inom ramen för projektet

15

även utarbetats ett utbildningsmaterial med inriktning på manlighet, våld Skr. 2010/11:145 och makt ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta material ska

distribueras och användas i skolor och inom andra ungdomsverksamheter.

Främjande av fysisk och psykisk hälsa

Återförening

Syftet med projektet är att hjälpa barn till missbrukande föräldrar. Genom uppsökande verksamhet ska man finna de barn som kan behöva stöd och sedan skapa grupper som träffas under flera månaders tid under ledning av en utbildad samtalsledarare. T.ex. ska barnen skapa och diskutera sina livsberättelser och samla dem i en bok; Musketörernas barn berättar. Det ska även erbjudas medling mellan barn och föräldrar där återetableringsplaner kan läggas upp för att återfå en god kontakt. Inom ramen för projektet ska man även informera om problematiken i skolor i stadsdelen Vantör samt anordna sommarläger för barn och anhöriga.

Delaktighet i kulturlivet

Nya vyer

Föreningen Sveriges dövblinda, Tyst teater och Tekniska museet ska utveckla nya former och metoder för kultur och tekniktillgänglighet för döva och dövblinda. Projektet ska resultera i ett slags upplevelseföreställning som projektmedlemmarna arbetar fram och framför genom tolkar och där specialeffekterna är anpassade efter dövas och dövblindas förutsättningar. Föreställningen ska filmas och göras tillgänglig på nätet och ska efterföljas av en interaktiv diskussion med involverade organisationer. Tanken är att projektet på längre sikt ska leda till bättre tillgänglighet på kulturinstitutioner genom att dessa nya idéer testas.

Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Transfer Mentor – Det unga mötet

Projektet, som drivs av föreningen Transfer i Örebro, ska bygga upp ett

mentorsprogram för ungdomar 16–20 år som är nyanlända till Sverige.

Syftet är att ge målgruppen ökade kunskaper om arbetslivet och skapa

bättre möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Samarbete sker

med Virginska skolans individuella program med introduktionskurs för

invandrare. Frivilliga mentorer rekryteras genom det nätverk av yrkes-

verksamma som föreningen sedan tidigare har utvecklat i sin ordinarie

verksamhet och som innefattar många olika yrkeskategorier. I projektet

ingår att ta fram ett utbildningskoncept för både adepter och mentorer

och målsättningen är att minst 20 mentorpar per år ska matchas ihop.

Föreningen Transfer strävar efter att verksamheten ska kunna fortsätta

drivas på reguljär basis efter att mentorsprogrammet utvecklats. Tänkbara

finansiärer är skolan, kommunen och företag som vill ta ett socialt

ansvar.
16

Information och tillämpning av barnkonventionen
Skr. 2010/11:145

BRAK – Barns Rätt Att Kräva att vi vuxna lyssnar på dem

Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors ska i samarbete med Karlskoga kommun, Kulturskolan i Karlskoga, Teaterföreningen Lyset och Folkhälsoförvaltningen Karlskoga/Degerfors öka kunskapen om FN:s konvention om barnets rättigheter samt utveckla NöjtBarnIndex (NBI) som metod. NöjtBarnIndex är en metod för att på lokal nivå mäta hur nöjda barn i olika åldrar är. Verktyget är improvisationsteater med fokus på barnets rätt att komma till tals i frågor som rör det och målet är att erbjuda barn och lärare i skolan en dokumentärfilm som kan användas för att kommunicera kring barns tankar och känslor. Filmen kommer att spridas bl.a. genom Partnerskapet för barnkonventionen, vilket är 11 kommuner som arbetar för att implementera barnkonventionen i kommunernas styrprocesser samt för att öka ungdomars delaktighet och inflytande.

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Filmprojekt om Downs syndrom på 2000-talet

Syftet med projektet är att belysa olika frågeställningar och situationer som föräldrar med barn som har Downs syndrom ställs inför. Många nyblivna föräldrar upplever att de saknar information om vad det innebär att leva med ett barn som fått diagnosen. Svenska Downsföreningen ska under projekttiden producera en film som ska skildra familjer som har barn med Downs syndrom från förskoleåldern genom skolåldern och ungdomstiden samt inom ramen för projektet distribuera filmen. Tanken är att filmen ska stödja föräldrarna i sitt föräldraskap.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention – ett verktyg i påverkansarbetet

Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum (I & KC) Kronoberg är en samverkans- och serviceorganisation gentemot länets handikapporganisationer på såväl lokalsom regionalplanet. I projektet ska Idé- & KunskapsCentrum i samarbete med länets åtta kommuner, landsting och andra myndigheter verka för att dels öka medvetenheten om FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning i Kronobergs län och dels gemensamt diskutera och analysera de framtagna handikapplanerna och riktlinjerna så att de formuleras på ett sätt som gör de mer användbara i det dagliga intressepolitiska arbetet. Dessa dokument ska sedan prövas i två utvalda försökskommuner i Kronobergs län.

4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2010 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av cirka

84 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 12. Det

17

innebär en minskning med cirka 10 miljoner kronor jämfört med före- Skr. 2010/11:145 gående år. Under året har sammanlagt 86 projekt till förmån för barn

under 12 år beviljats bidrag, vilket innebär en minskning med 7 projekt jämfört med föregående år.

Den största förändringen är halveringen av antalet projekt till projektändamålet fritid/idrott från 16 till 8 projekt, vilket innebär att den nivån är i princip densamma som för två år sedan. Antalet projekt inom ramen för satsningen Fördel barn har ökat från 24 till 30 projekt.

Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (tkr)

Projektändamål
Antal projekt
Summa tkr

Satsningen Fördel barn
30
29 490

Familjestöd
8
10 026

Fritid/Idrott
8
9 325

Information/utbildning
10
8 574

Kultur
4
7 115

Barn i utsatta situationer
10
5 320

Hjälpmedel
4
3 874

Integration
2
3 500

Förebyggande av brott/våld/mobbning
4
3 329

Demokrati/delaktighet
3
2 302

Kost och motion
1
553

Bemötande
1
452

Rehabilitering
1
266

Totalt
86
84 126

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Under 2010 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 210 miljoner kronor till projekt för och av ungdomar, se tabell 13. Jämfört med föregående år innebär det en minskning med drygt 30 miljoner kronor, eller 10 procent. Även antalet projekt minskade mellan 2009 och 2010, från 213 till 204 stycken. Den största minskningen har skett inom ändamålet Kultur medan de största ökningarna har skett inom de båda särskilda satsningar som Arvsfonden initierade under 2009, Fördel barn och Vi deltar .

18

Tabell 13 Verksamhet för ungdomar 12–25 år

Skr. 2010/11:145

Projektändamål
Antal projekt
Summa tkr

Förebyggande av brott/våld/mobbning
27
50 143

Satsningen Vi deltar
48
49 656

Kultur
16
12 685

Demokrati/delaktighet
21
16 927

Fritid/Idrott
26
19 612

Arbete/sysselsättning
13
13 927

Psykisk ohälsa
15
12 059

Jämställdhet/könsroller
7
6 760

Ungdomar i utsatta situationer
3
6 305

Integration
5
4 298

Information/utbildning
8
5 875

Drogförebyggande
1
1 122

Satsningen Fördel barn
9
6 367

Familjestöd
2
1 983

Tillgänglighet
2
1 904

Hjälpmedel
1
900

Totalt
204
210 523

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Under 2010 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 139 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, se tabell 14. Det är en minskning med 9 miljoner kronor, eller 6 procent, jämfört med 2009. Antalet projekt minskade från 140 till 125. Den mest anmärkningsvärda förändringen är minskningen inom ändamålen Tillgänglighet och Hjälpmedel.

Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder, tkr

Projektändamål
Antal projekt
Summa tkr

Information/utbildning
22
25 789

Demokrati/delaktighet
15
22 748

Rehabilitering
19
18 520

Arbete/sysselsättning
20
17 463

Kultur
18
15 700

Psykisk ohälsa
12
10 233

Förebygga brott, våld, mobbning
4
9 645

Tillgänglighet
3
6 758

Jämställdhet/könsroller
1
3 361

Fritid/idrott
6
3 052

Hjälpmedel
2
2 275

Teknikstöd
1
2 000

Kost/motion
1
1 487

Integration
1
372

Totalt
125
139 403

19

4.5
Lokalstöd
Skr. 2010/11:145

Under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera är tillräckligt att den verksamhet som kräver en förändring av en lokal eller anläggning är nyskapande och utvecklande på orten. Kravet på nyskapande är därmed något lägre än för projektstödet. Den genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant positiv utveckling (se tabell 15). Ökningen i lokalstöd har framförallt skett till mindre orter. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur Arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Vuollerims Motorförening, IS Emtarna, Norra Gotlands Ridklubb, Växjö Golfklubb och Folkets Hus i Gällivare.

Tabell 15 Fördelning av lokalstöd

2010
2009
2008
2007
2006

Antal lokalstödsprojekt
23
30
23
19
11

Beviljade medel (mkr)
23
36,5
15,5
12,9
7,0

4.6 Årets Guldkorn

Sedan 2006 utser och prisbelönar Arvsfondsdelegationen årligen ett eller flera avslutade särskilt framstående projekt som förutom att de är långsiktiga och nyskapande lyckas bra i att engagera och aktivera flera som kommer i kontakt med verksamheten. Projekten utses till årets Guldkorn. Priset årets Guldkorn 2010 delades ut till följande organisationer och projekt;

Biståndsorganisationen Individuell Människohjälp och Svenska Kyrkan belönades med utmärkelsen i kategorin barn för sitt projekt Barn i väntan. Syftet har varit att hjälpa barn som befinner sig i asylprocessen. Barnens föräldrar lever ofta i en oviss situation med svåra erfarenheter från hemlandet och av flykten och kan av den anledningen ha svårt att se barnens behov. Barnen får många gånger ta ett stort ansvar i familjen vilket de kan fara illa av. Barnen har fått delta i en gruppverksamhet under pedagogisk ledning med möjlighet att träffa jämngamla med liknande erfarenheter samt att lära sig om asylprocessen. Projektet har även erbjudit barnens föräldrar att träffas.

RFSL Stockholm blev årets Guldkorn 2010 i kategorin ungdom, för projektet Egalia. Egalia är en mötesplats och en fritidsverksamhet för homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (unga hbtpersoner) i åldern 13–20 år. Hit kan unga komma utan att få sin sexuella identitet och könsidentitet ifrågasatt. De vill erbjuda en trygg, kostnadsfri, ledarledd och drogfri mötesplats för att stödja unga hbt-personers komma-ut-process. Syftet med projektet är att förebygga unga hbt-perso- ners psykiska ohälsa, bryta målgruppens sociala segregation och utveckla deras deltagande i samhälls- och kulturlivet.

Priset i kategorin personer med funktionsnedsättning tilldelades Ersta Diakonisällskap, för projektet Alzheimer Café. Alzheimer Café erbjuder personer med demenssjukdom och deras anhöriga, cafékvällar en gång i månaden. Träffarna innehåller kulturella inslag och syftet är att varje besökare ska känna sig sedd. Volontärer utbildas kontinuerligt till bords-

20

värdar för att underlätta samtalen vid borden. Vid utformningen av pro- Skr. 2010/11:145 grammet har man varit noga med att lyssna till deltagarnas önskemål.

Årets Guldkorn i kategorin lokalstöd tilldelades Värdshusprojektet som drivs av Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel och Interaktiv Teater. Syftet har varit att uppföra en byggnad för olika kulturevenemang så som levande rollspel, medeltidsmarknader, naturutflykter och hantverksdagar. Allt arbete har genomförts av ungdomarna själva med gamla arbetsmetoder. För att förbättra områdets användbarhet har man uppfört en sidobyggnad (bagarstuga) med järnspisar för att kunna tillreda mat, byggt en brunn samt uppfört en eldstad. Både värdshuset och bagarstugan är handikappanpassade.

5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål under en viss tid genom en så kallad särskild satsning. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering och vissa andra specifika stödinsatser för de deltagande projekten. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I september 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen att genomföra två nya särskilda satsningar inom områdena barns och ungdomars inflytande och delaktighet under 2009–2012 (se nedan). Satsningarna lanserades i mars 2009 och under 2010 fördelades drygt 85 miljoner kronor till totalt 87 projekt inom ramen för de särskilda satsningarna.

Tabell 16 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr

Satsning
Antal projekt
Summa tkr

Fördel barn!
39
35 857

Vi deltar!
48
49 655

Totalt
87
85 512

5.1
Fördel barn

Satsningen Fördel barn syftar till att utveckla och pröva arbetsformer,

modeller och metoder som främjar delaktighet och inflytande för barn

från 0 till 18 år. Satsningen omfattar såväl lokalstöd som projektstöd.

Inom satsningen ska projekt som verkar främjande och stärkande för barn

i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situatio-

ner prioriteras och samverkan mellan ideell sektor och offentliga aktörer

stimuleras. En förhoppning är att Fördel barn ska leda till ökad kunskap

och medvetenhet om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventio-

nen, såväl bland barn som bland vuxna.

Under 2010 har 194 ansökningar om medel inom ramen för satsningen

inkommit. Av dessa har 47 ansökningar beviljats stöd om sammanlagt

nästan 67 miljoner kronor.

Inom ramen för de beslutade projekt som planeras sträcka sig över flera

år är cirka 110 miljoner kronor intecknade fram till 2012.
21

Till största del har ansökningarna inkommit från ideella föreningar, Skr. 2010/11:145 men även offentliga huvudmän finns representerade. Projekten som fått

stöd har haft geografisk spridning även om storstadsområdena är överrepresenterade, och pågår mestadels inom barns vardagliga miljöer såsom förskola, skola, fritid och kulturliv men även inom vård och sjukhusmiljö.

Arvsfondsdelegationen uppger i sin verksamhetsberättelse för 2010 att fokus under 2011 kommer att ligga på att få in ansökningar till projekt som riktar sig till yngre barn samt till barn som befinner sig i utsatta situationer. Ett arbete ska även bedrivas för att försöka få in projekt från underrepresenterade regioner inom satsningen.

5.2 Vi deltar

Vi deltar är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya

metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktig-

het och mänskliga rättigheter. Satsningen genomförs under åren 2009–

2012 och omfattar såväl lokalstöd som projektstöd.

Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 år

och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livs-

situation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situa-

tioner och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap.

Under 2010 har Arvsfondsdelegationen beslutat om fördelning av

nästan 50 miljoner
kronor inom
ramen
för satsningen. Sammanlagt

beviljades omkring
26 miljoner
kronor
till nya projekt och knappt

24 miljoner kronor till fortsättning av pågående projekt under 2010.

Eftersom flera av projekten beräknas pågå i mer än ett år, är omkring

160 miljoner kronor intecknade inom ramen för satsningen fram till och

med 2012.

Information om satsningen har under 2010 spridits framför allt genom

arvsfondens webbplats. I maj 2010 hölls en hearing med ett fyrtiotal

företrädare för ungdomsorganisationer och myndigheter i syfte att pre-

sentera resultaten av satsningens första år samt diskutera satsningens

inriktning för kommande år. Våren 2010 genomfördes även en informa-

tionsträff med företrädare för föreningsliv och kommuner i Blekinge. I

november arrangerades en inspirationsdag för samtliga projektledare

inom satsningen där föreläsningar om värdegrunds- och barnrättsfrågor

varvades med workshops och en ungdomspanel.

Våren 2010 inledde arvsfondskansliet ett samarbete med riksdagen

kring ett mentorsprogram som innebär att ett demokratiprojekt har möj-

lighet att få en riksdagsledamot som mentor. I dagsläget har ett tiotal

demokratiprojekt en eller flera ledamöter som mentorer. Flera projekt har

besökt sin mentor i riksdagen, mentorerna har också besökt projekten och

deltagit vid olika evenemang.

De projekt som beviljades stöd under satsningens andra år uppvisar en

fortsatt stor bredd och variation med avseende på metoder, teman och

inriktning. Ungefär hälften av projekten har specifikt fokus på demokrati

och deltagande, exempelvis genom att stimulera till partipolitiskt enga-

gemang eller ökat valdeltagande bland ungdomar valet hösten 2010.

Projekt som mer allmänt arbetar med demokrati, värdegrund och mänsk-
22

liga rättigheter berör områden som idrott, IT och media, frågor som rör Skr. 2010/11:145 homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbt-frågor),

konst och kultur, religionsdialog och ickevåld. De nyskapande inslagen i projekten är många gånger att de prövar nya kombinationer av redan etablerade metoder, aktörer eller teman.

När det gäller den geografiska spridningen så bedriver mer än två av tre projekt sin verksamhet i stora och mellanstora städer, majoriteten av dessa med inriktning på ungdomar i s.k. utanförskapsområden. Därutöver finns det nationella projekt som arbetar både i storstäder och på mindre orter. Endast ett av tio lokala projekt finns på småorter eller i glesbygdsområden, varför arvsfondens informationsinsatser under 2011 främst kommer att inriktas på att få in flera ansökningar från dessa områden.

6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1 Kommunikation

Arvsfondsdelegationen använder i större utsträckning än tidigare digitala kanaler för den externa kommunikationen för att minska användandet av trycksaker. Arvsfondsdelegationens verksamhet för 2009 redovisades t.ex. i en digital verksamhetsberättelse. Den spreds på CD till ideella föreningar och organisationer, kommuner och Regeringskansliet. Verksamhetsberättelsen publicerades också som en nedladdningsbar fil på webbplatsen. Ett usb-minne fyllt med presentationsmaterial och verksamhetsinformation har producerats. Ett enkelt informationskort med tydlig hänvisning till communityn www.arvsfondsprojekten.se har också tagits fram.

Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats www.arvsfonden.se hade ungefär 11 300 besök per månad i genomsnitt under 2010. Det är en ökning med 13 procent jämfört med 2009. Unika besökare (dvs. 1 gång/person) per månad under 2010 var i genomsnitt 7 100 personer, en ökning med drygt 11 procent jämfört med 2009. De dokument som laddats ned mest från webbplatsen är ansökningsblanketterna för projektstöd och lokalstöd, den grafiska manualen samt informationsfilmerna på teckenspråk.

Under 2010 lanseras en mötesplats på nätet, en community, för arvsfondsprojekt, ideella föreningar och andra som intresserar sig för Arvsfonden. Ett omfattande utvecklingsarbete av mötesplatsen har fortsatt under 2011.

Under året publicerades sju utvärderingsrapporter. De finns att ladda ned från www.arvsfonden.se. Dessa rapporter laddades sammanlagt ned drygt 12 500 gånger under 2010. Under 2010 arrangerades fyra introduktionsdagar för nya projektledare och kommunala tjänstemän med föreningsansvar. Deltagarna fick bland annat information om Arvsfondens verksamhet och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som fått stöd. En ny programpunkt har handlat om communityn www.arvsfondsprojekten.se och vilken nytta projekten kan ha av verk-

23

tyget. De föreningsansvariga får också ett usb-minne med presentations- Skr. 2010/11:145 material att använda när de informerar föreningar i sin kommun om möj-

ligheterna att söka stöd ur Arvsfonden. Utvärderingarna av introduktionsdagarna från de föreningsansvariga har varit positiva.

Under året genomfördes två informationsträffar i de län där ideella organisationer i minst omfattning söker stöd ur Arvsfonden. I maj besöktes Ronneby i Blekinge län och i oktober besökte medarbetare från Arvsfondsdelegationens kansli Östersund i Jämtlands län för att informera om Arvsfonden, vad man kan få stöd för och hur föreningar kan söka stöd ur fonden. Totalt deltog 220 personer på dessa träffar, varav de flesta representerade lokala föreningar.

I november 2010 anordnades en inspirationsdag för dem som driver projekt inom satsningarna Fördel barn och Vi deltar . Föreläsningar varvades med panelsamtal med barn och ungdomar, interaktiv teater och diskussioner med andra projektledare och handläggare som agerade samtalscoacher.

Arvsfondsdelegationen har under året bevakat nätbaserade mediers rapportering om projektverksamheten. Av 1099 artiklar om Arvsfonden och projektverksamheten gjordes 484 av lokalmedia. Totalt har antalet artiklar ökat med 7,5 procent jämfört med 2009. Arvsfondsdelegationens kansli bedömde 333 artiklar om Arvsfondsdelegationen som relevanta att publicera på Arvsfondens webbsida.

Information om arvsfonden och om inspirationsträffar, Guldkornsutdelning, utvärderingsseminarier m.m. sprids även genom Arvsfondsdelegationens digitala nyhetsbrev. Från nyhetsbrevet länkas läsaren vidare till webbplatsen, där det finns fördjupande information.

6.2 Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också tas tillvara inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, statskunskap och socialpsykologi.

6.2.1 Uppföljning

Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. Redovisningar från avslutade projekt granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Kategoriseringen avser inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan syftar till att ge kunskap om vilka spår, resultat eller effekter som arvsfondsmedlen har lämnat.

24

Arvsfondsdelegationens kategorisering av projekt 2010
Skr. 2010/11:145

Kansliets genomgång av de 143 slutredovisningar som inkom under året

utmynnar i följande kategorisering av i vilken omfattning verksamheten

lever vidare eller projektens resultat används efter det att finansieringen

ur Arvsfonden upphört. Genomgången sammanfattas i tabell 17 nedan.

Kategori 1 – Projekt som inte lämnar några spår

Sju av de redovisade projekten lyckades inte genomföra den verksamhet

de beviljats medel för. Enligt organisationernas redovisningar beror detta

på interna svårigheter eller att de inte fått igång det samarbete med andra

aktörer som varit avgörande för att projekten ska kunna genomföras.

Kategori 2 – Projekt som genomfört den verksamhet som planerats

I denna kategori finns projekt som har gjort precis det som stod i projekt-

planen. Till kategori 2 hänförs 68 projekt. Majoriteten av projekten

handlar om att med erfarenheter från målgruppen ta fram och sprida

information och kunskap om exempelvis sexuella övergrepp mot barn,

hedersrelaterat våld eller om vuxenlivet efter gymnasiesärskolan. Dessa

projekt har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat

några synliga spår i det fortsatta arbetet. Även om de aktiviteter som

genomförts inom projektet inte längre finns kvar kan de verksamheter

som bedrivits under projektets gång varit av stor vikt för dem som varit

delaktiga. Exempelvis för de unga män som deltagit i killgruppsverksam-

het och fått möjlighet att diskutera och ifrågasätta rådande normer om

manlighet och jämställdhet.

Kategori 3 – Erfarenheterna från projekten lever vidare

I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en

metod eller en handlingsplan som nu används i organisationen, till vilken

25 projekt kategoriserats. Erfarenheterna tas tillvara men det kan vara

svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten

av de projekt som 2010 återfinns i denna kategori handlar om informa-

tion, nya metoder och arbetssätt och att skapa arenor. I många av projek-

ten går dessa hand i hand. Ett exempel på detta är projektet Nya förhåll-

ningssätt – Drama för barn som vuxit upp med våld och hot i familjen

som genomförts av Alla kvinnors hus. Projektet har utarbetat ett nytt sätt

att arbeta med barn som dokumenterats i en metodhandbok vilken nu

ingår i kvinnojourernas arbete.

Kategori 4 – Verksamheten lever vidare

I denna kategori finns projekt där verksamheten lever vidare. Den finan-

sieras av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommunala,

landstingskommunala eller statliga medel.

Ett exempel är föreningen Spinalis projekt om smärtlindring där man

tagit fram ett standardiserat friskvårdsprogram som landstinget nu använ-

der i sina årskontroller.

Ett annat exempel är organisationen Individuell människohjälps projekt

Barn i väntan som nu finns på flera platser runt om i landet och finansie-

ras av kommunen, landstinget och kyrkan.

25

Av de sammanlagt 43 projekt som lever vidare finansieras 25 av Skr. 2010/11:145 offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger eko-

nomiskt bidrag. I andra fortsätter organisationen det arbete som påbörjats. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Majoriteten av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning och har genomförts av funktionshindersorganisationer.

Tabell 17 Projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2010

Överlevnadskategorier

Kategori 1
7

Kategori 2
68

Kategori 3
25

Kategori 4
43

Uppföljningen av redovisade projekt visar att 47 procent av projekten lever vidare i någon form (kategori 3 och 4) och att det i huvudsak finns tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas tillvara:

- Att förankra sitt projekt både inom den egna organisationen och externt är en viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva vidare. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå såväl i den egna organisationen som hos aktörer man ska samarbeta med eller som kan vara tänkbara finansiärer i framtiden. Inte minst viktigt är att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar utformningen av verksamheten.

- Dokumentation är en annan avgörande faktor för att kunna ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Att dokumentera och sätta ord på sitt arbete är värdefullt både för att utveckla den egna verksamheten och för att sprida erfarenheterna vidare.

- En ofta underskattad faktor när det gäller projektledararbete är tiden – att engagera, och förankra en projektidé för att så småningom genomföra den tar tid.

Sedan 2007 har Arvsfondsdelegationen kategoriserat 514 slutredovisade projekt. Se tabell 18.

Tabell 18 Projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2007–2010

Överlevnadskategorier

Kategori 1
25

Kategori 2
237

Kategori 3
139

Kategori 4
113

Närmare hälften av projektens erfarenheter (kategori 3 och 4) lever enligt slutredovisningen vidare i någon form. Vid tidpunkten för slutredovisningen finansierades 21 procent av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommunala, landstingskommunala eller statliga medel. Endast fyra procent av projekten lyckades inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för.

26

Arvsfondsdelegationens projekt ur ett jämställdhetsperspektiv
Skr. 2010/11:145

Från och med 2008 gör kansliet en särskild uppföljning av vilka projekt

som riktar sig till enbart män respektive kvinnor och antal projekt som

har manliga respektive kvinnliga projektledare. I de projekt som slut-

redovisades under 2010 har närmare 70 procent av projektledarna varit

kvinnor. Det finnas ingen större skillnad i vilken typ av organisationer

eller vilken typ av verksamhet som män respektive kvinnor är projekt-

ledare för. Arvsfonden uppmärksammar därutöver jämställdhetsperspek-

tivet i såväl handläggning av ärenden som de utvärderingar som initieras.

Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade medel till under

2010 riktar sig sju enbart till män. Av dessa genomfördes tre av Riks-

organisationen Män för Jämställdhet. Alla utom ett projekt, som arbetar

med en modell för arbete med genusfrågor och pojkars engagemang i

jämställdhetsarbete, har till syfte att stödja pojkar och unga män på olika

sätt. Exempelvis att förebygga våld genom metoder som främjar jäm-

ställdhet och ickevåld. Projekt där unga män kan få stöd och möjlighet att

dela sina erfarenheter med andra har blivit vanligare de senaste åren.

Tidigare riktade sig denna typ av projekt vanligen till unga kvinnor.

Tjugofyra projekt riktar sig till enbart flickor eller kvinnor. Av dessa

drivs sex av kvinnoorganisationer och två av organisationer bildade på

etnisk grund. Nio projekt vänder sig till unga kvinnor med invandrarbak-

grund och har som syfte att arbeta med exempelvis mentorskap och

demokrati. Sju av projekten har kvinnor med funktionsnedsättning som

målgrupp. Exempelvis Föreningen TRIS, Tjejers rätt i samhället, vilken

driver ett projekt för ungdomar i särskolan som lever med hedersrela-

terade normer och värderingar och Stiftelsen Bräcke Diakoni som i pro-

jektet Från handling till vidareutveckling arbetar med att ta fram ny kun-

skap om hur kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld och

övergrepp ska få stöd och hjälp. Det har blivit vanligare att projekt som

riktar sig särskilt till kvinnor, uttalat omfattar även unga kvinnor med

invandrarbakgrund och kvinnor med funktionsnedsättning.

6.2.2
Utvärdering

Arvsfondsdelegationen anlitar särskilda utvärderare för projektutvär-

deringarna. Projektens dokumentation, enkäter och eller telefonintervjuer

samt projektbesök och intervjuer används som underlag för dessa utvär-

deringar.

Sju utvärderingar som omfattar sammanlagt 177 projekt har avslutats 2010. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Se vidare Arvsfondsdelegationens webbplats.

Föreningsvägen till integration – uppföljning av 43 Arvsfondsprojekt genomförda av organisationer bildade på etnisk grund.

Relativt få organisationer bildade på etnisk grund har sökt medel ur Arvsfonden genom åren. Utvärdering av 43 projekt genomförda av organisationer bildade på etnisk grund, som fått bidrag av Arvsfondsdelegationen

under perioden 1994–2009, visar att organisationerna ofta saknar organi-

27

sationskapital och har många barriärer att övervinna språkligt, kulturellt Skr. 2010/11:145 och socialt.

Många organisationer som ingår i studien har haft svårigheter att genomföra sina projekt och många verksamheter lever inte vidare efter projekttidens slut. Studien visar att Arvsfondens medel har varit en viktig del i att bygga upp ett organisationskapital där nya projekt grundar sig på erfarenheter från tidigare projekt. Projekten som har fått bidrag uppvisar stor variation. En stor del av projekten har inriktning mot integration och att skapa dialog mellan den egna gruppen och svenskfödda. Andra har som huvudinriktning att stärka målgruppens egenmakt (empowerment). De projekt som lyckats bäst har bedrivit verksamheter i nära anslutning till föreningens kärnverksamhet, inventerat om det finns behov i den aktuella frågan och vilka personer som skulle kunna vara deltagare i den planerade verksamheten. De har också tagit hjälp av andra mer etablerade organisationer. Kvinnornas deltagande och inflytande behandlas också i studien som visar att de sällan återfinns i lednings- och styrelseuppdrag.

Islam och muslimer i Sverige

Under åren 1994 till 2006 har trettio projekt som på skilda sätt var inriktade mot islam och muslimer i Sverige beviljats medel av Arvsfonden. Bland de organisationer som har fått bidrag finns både muslimska föreningar, som Sveriges unga muslimer, Islamic Center i Malmö och Studieförbundet Ibn Rushd och etablerade svenska organisationer som BRIS samt Astma och Allergiförbundet. Några av projekten drivs av organisationer tillsammans med kommunala omsorgsenheter.

Studien visar att det är viktigt att ha organisationskapital, att målgruppen är involverad från början att kunskap finns om det aktuella området för att projekten ska komma igång och kunskaper och erfarenheter ska kunna leva vidare. En framkomlig väg för organisationer som saknar organisationskapital har varit att ta hjälp av etablerade organisationer med erfarenhet.

Somaliska föreningar som överbryggare

Tjugo olika somaliska föreningar och organisationer har under perioden 1995–2008 beviljats medel ur Arvsfonden för 28 projekt som vänder sig till somalier i Sverige. Integration, aktivering och sociala problem ingår i någon grad i samtliga projekt.

Studien visar att Arvsfondens bidrag möjliggör för föreningar att fungera som överbryggare mellan den svensksomaliska gruppen och det svenska samhället att få kunskap om och förståelse för varandra. Projekten har också skapat positiva spiraler där barn och unga får chansen att få förebilder som kan inspirera och där de själva kan vara förebilder för andra.

Många av föreningarna i studien saknar organisationskapital och har stött på svårigheter att genomföra sina projekt som planerat. Majoriteten av de projektansvariga var män och de föreningar som har fått stöd är verksamheter där män har aktiviteter till vardags. Kvinnor och ungdomar

28

är ofta målgruppen för de verksamheter som bedrivs men är inte lika ofta
Skr. 2010/11:145

representerade i de olika föreningarna.

Ung kriminell eller bara annorlunda bakgrund? – Gemenskap,

identitetsutveckling och integration inom Unga KRIS

Föreningen KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället bildade 2005 orga-

nisationen Unga KRIS. Meningen var att bygga upp en nationell organi-

sation med främsta syfte att arbeta med unga människor (13–25 år ) ”på

glid”, det vill säga ungdomar som befann sig i riskzonen för kriminalitet

och drogmissbruk. Tanken var att detta arbete skulle ske genom att ung-

domarna själva fick bygga upp, skapa, driva och organisera ungdoms-

verksamhet med stöd av vuxna. Idag finns sjutton lokala Unga KRIS-

avdelningar, vilket är frukten av ett stort arbete på olika nivåer inom

organisationen. Studien visar att Unga KRIS har blivit en mötesplats där

bakgrunder inte ses som något problem, utan snarare som något som

förenar och berikar. Genom att KRIS kan finnas till hands dygnet runt,

när livet är som svårast, kan man hjälpa andra att komma över den svå-

raste perioden, för att sedan gradvis bygga upp en större känslomässig

stabilitet. Studien visar också hur Unga KRIS inte låser in de unga i

rollen att vara ”före detta kriminell”, utan att individer kan gå vidare mot

nya sociala gemenskaper och uppgifter. Omkring 3 000 unga har nåtts av

någon form av insats från Unga KRIS.

Värdet av Unga KRIS – en samhällsekonomisk utvärdering

Arvsfondsdelegationen har också låtit göra en samhällsekonomisk utvär-

dering av Unga KRIS.

Studien bygger på Unga KRIS egen statistik över hjälpta ungdomar,

dels av tidigare forskning och statistik över risken för återfall för ung-

domar som har inlett en kriminell verksamhet. Resultaten har samman-

ställts i en samhällsekonomisk, en kostnads- och nyttokalkyl där vinsten

utgör samhällets vinst jämfört med om ungdomarna fortsatt sin krimi-

nella bana i samma omfattning som före engagemanget från Unga KRIS.

Resultatet av den samhällsekonomiska beräkningen är en genomsnittlig

vinst på 3 673 000 kronor per rehabiliterad deltagare i Unga KRIS. Den

totala vinsten för alla de 595 personer som blivit hjälpta är nästan

2,2 miljarder kronor. Varje krona som Arvsfonden investerat i Unga

KRIS ger, enligt utvärderingen, 85 kronor tillbaka.

Kunskap och praktik i utveckling – Utvärdering av Allmänna

Arvsfondens stöd till projekt om mäns våld mot kvinnor och barn

Utvärderingen omfattar 42 projekt om mäns våld mot kvinnor och barn

som beviljats medel under 1994–2008. Ungefär hälften av projekten drivs

av olika typer av kvinnojoursverksamheter. Projekten handlar om såväl

nya målgrupper som nya metoder och ny kunskap. Ojämlikhet kopplad

till ålder aktualiseras på flera sätt i studien. Dels handlar det om relatio-

ner mellan olika generationer kvinnor, där tjejjourernas organisering har

förskjutit åldersordningen så att det idag är flera generationer kvinnor
29

som kommer till tals om hur mäns våld mot kvinnor och barn ska hante- Skr. 2010/11:145 ras. Ålder och makt handlar också om relationer mellan vuxna (kvinnor)

och barn (flickor och pojkar). När det finns knappa ekonomiska resurser kan det vara svårt att hålla kvar fokus på frågor om barns delaktighet, det vill säga barns möjlighet till makt och inflytande över sin situation. Studien visar också de projekt som handlar om att etniska minoriteter inte har lika etablerade relationer till andra och är mer sårbara än de mer etablerade organisationerna. Och att de mer väletablerade organisationerna visar lite intresse för våldsutsatta kvinnor och barn från etniska minoriteter. Studien tar också upp brukarperspektivet och brukarnas delaktighet som en eftersatt fråga.

Brukarmedverkan – visioner och verkligheter

Trettiotvå projekt som rör äldre beviljades mellan 1996–2008 drygt 50 miljoner kronor ur Arvsfonden. Äldre är inte Arvsfondens målgrupp men äldre personer med funktionsnedsättning kan vara projektens specifika målgrupp. Majoriteten av projekten har genomförts av handikapporganisationer. Bland projekten finns olika typer av verksamheter så som metod- eller hjälpmedelsutvecklande, kontakt- och aktivitetsinriktade och organisationsutvecklande projekt.

Utvärdering visar att verksamheterna på många olika sätt varit, och är, betydelsefulla för dess målgrupper. Exempelvis hur demenssjuka och mycket gamla människors kompetens kan tas tillvara på nytt sätt och i nya sammanhang. Projekten har också bidragit till att uppmärksamma handikapporganisationernas äldre medlemmar och till bestående förändringar av den egna organisationen. De har också satt igång förändringsprocesser i offentliga verksamheter och medverkat till politiska förslag och beslut.

Utvärderingar som startat 2010

Under 2010 har tre nya tematiska utvärderingar påbörjats omfattande 218 projekt kring föräldrastöd, projekt med hbt-perspektiv (homo- och bisexuella samt transpersoner) och projekt som vänder sig till pojkar och unga män.

6.3 Erfarenhetsspridning

Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap. Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning.

Som har nämnts under avsnitt 6.1 informerar Arvsfondsdelegationen löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet

och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och

30

börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Skr. 2010/11:145 Allmänna arvsfonden. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även

inom Regeringskansliet.

Arvsfondsdelegationen sprider information om projekt och erfarenheter genom sin webbplats, som bl. a. innehåller en projektdatabas med beskrivningar av pågående och avslutade projekt. Projektdatabasen syftar till att kontakter kan knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet och till att vara en källa till tips och idéer.

Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, andra myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2010 hölls nio seminarier. Sammanlagt har 500 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit i seminarierna. Två av seminarierna har genomförts tillsammans med Riksdagens tvärpolitiska Handikappforum och ett i samverkan med Utrikesdepartementets islamprojekt. Andra myndigheter som exempelvis BRÅ, SKR och Ungdomsstyrelsen har i sina utredningar tagit del av och spridit erfarenheter från Arvsfondens projekt och utvärderingar. Under 2010 har samtliga utvärderingsrapporter och all övrig information om utvärderingsverksamheten laddats ner drygt 36 000 gånger. Av dessa utgör 12 500 nedladdningar av de utvärderingsrapporter som publicerades 2010.

31

7 Regeringens bedömning av Skr. 2010/11:145 Arvsfondsdelegationens verksamhet och

utveckling

Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen fördelade 434 miljoner kronor i projektmedel under 2010, vilket är 44 miljoner kronor mindre än föregående år. Skälen till minskningen bedöms i huvudsak vara kopplade till att Arvsfondsdelegationens kansli under året genomgått flera organisatoriska förändringar. Regeringen bedömer att kostnaderna för administration för Arvsfondsdelegationen är rimliga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om.

Stödet har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Regeringen ser positivt på utvecklingen av Arvsfondsdelegationens särskilda satsningar för barns och ungdomars delaktighet och inflytande m.m., liksom på delegationens arbete för att få in fler ansökningar från de län som har fått minst stöd ur fonden under tidigare år.

Regeringen har i flera tidigare skrivelser angett att det är önskvärt att medelstilldelningen till förmån för målgruppen barn under 12 år ökar. Utvecklingen har dock i detta avseende varit i stort sett oförändrad under 2010. Regeringen gör därför bedömningen att det kan behövas ytterligare insatser för att det ska komma in fler ansökningar av god kvalitet som rör målgruppen.

Regeringen ser positivt på att Arvsfondsdelegationen under 2011 kommer att överlämna en samlad redogörelse för sin strategi för uppföljning och utvärdering. Som en del av det fortsatta arbetet med uppföljning och utvärdering ser regeringen det som angeläget med en tydligare redovisning av brukardelaktigheten i projekten samt med ett strategiskt jämställdhetsarbete inom myndigheten.

Skälen för regeringens bedömning

Förvaltning och administration

Driftskostnaderna i förhållande till verksamheten ökade med drygt 20 procent under 2010, se avsnitt 2.4. Skälen till ökningen bedöms i huvudsak vara kopplade till organisatoriska förändringar till följd av att Arvsfondsdelegationens kansli under året överförts från Regeringskansliet till Kammarkollegiet. Arvsfondsdelegationens kansli hade även en relativt stor rörlighet bland handläggande personal under året. Driftskostnaderna per beslut förefaller ha ökat något över tiden, vilket enligt delegationen delvis beror på att projekten i genomsnitt blivit större och därmed kräver en mer omfattande handläggning. Regeringen bedömer att kostnaderna för administration för Arvsfondsdelegationen är rimliga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om. Arvsfondsdelegationen bör även fortsättningsvis arbeta för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt.

32

Utveckling av medelstilldelningen

Arvsfondsdelegationen fördelade 434 miljoner kronor i projektmedel under 2010, vilket är en minskning med 44 miljoner kronor jämfört med föregående år. Minskningen är troligen ett resultat av de organisatoriska förändringar som kansliet genomgått under året. Tilldelningen av medel minskade för samtliga målgrupper. Medelstilldelningen till förmån för målgruppen ungdomar minskade med 24 miljoner kronor (11 procent), till förmån för personer med funktionsnedsättning med 23 miljoner kronor (18 procent) och till förmån för målgruppen barn med 10 miljoner kronor (11 procent).

Även antalet inkomna ansökningar om projektmedel minskade något under 2010, från 1 635 till 1 425 stycken, vilket är ett trendbrott jämfört med de senaste årens utveckling. Detta kan troligen härledas till en mindre omfattande informationsverksamhet. Det är angeläget att antalet inkomna ansökningar återigen ökar under kommande år, samt att ansökningarna håller en hög kvalitet. För att så ska ske gör regeringen bedömningen att ytterligare informationsinsatser bör övervägas. Särskilt angeläget är det att nå ut med information om arvsfonden till organisationer som inte tidigare sökt stöd ur fonden.

Regeringen kan konstatera att medel under året beviljats till projekt inom samtliga av de prioriterade områden som regeringen lyft fram. Av verksamhetsberättelsen framgår att nästan 341 miljoner kronor av de beslutade medlen under året gick till projekt inom dessa områden, vilket är en minskning med 50 miljoner kronor jämfört med 2009. Det innebär att 78 procent av de av Arvsfondsdelegationen beslutade medlen för året tillföll ett prioriterat område, att jämföra med 82 procent 2009. Regeringen bedömer det som positivt att de prioriterade områdena har ett tydligt genomslag i Arvsfondsdelegationens fördelning av projektmedel.

Regeringen har i tidigare skrivelser uttalat att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå i frågor som rör barn och unga. Det är därför glädjande att antalet projekt som beviljats medel för det prioriterade området Information och tillämpning av barnkonventionen under 2010 ökade från 16 till 32 projekt.

Det är också positivt att antalet inkomna ansökningar avseende målgruppen ungdomar som beviljas medel har ökat under en femårsperiod, vilket tyder på att kvaliteten i ansökningarna för den här målgruppen har höjts.

Regeringen noterar att äldre personer omfattas av många projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning även om inte äldre är en särskild målgrupp för Allmänna arvsfondens verksamhet. Utöver att det beslutas om medel till ett antal projekt som specifikt riktar sig till personer som är äldre, omfattas de av många projekt inom området funktionshinder eftersom t.ex. demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och de flesta andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Detta är helt i överensstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen kan användas.

I verksamhetsberättelsen redovisar Arvsfondsdelegationen den geografiska fördelningen av beviljade medel. Mer än hälften, 236 miljoner kronor, av de medel som beslutades under året gick till lokala och regionala

Skr. 2010/11:145

33

projekt. Resterande medel gick till nationella projekt, vilket är samma Skr. 2010/11:145 andel som föregående år. Det innebär att finansieringen av lokala och

regionala projekt minskade med 34 miljoner kronor, eller 14 procent under 2010. Vad gäller de regionala projekten är det tydligt att storstadsområdena både har flest avslag och flest beviljade ansökningar och det är också de som fått störst summa projektmedel beviljade. Det framstår som rimligt att medelsfördelningen, åtminstone i viss utsträckning, återspeglar antalet föreningar och invånare i landets olika regioner. Samtidigt beviljades projekt i samtliga län medel ur Allmänna arvsfonden 2010. Detta tyder på att Arvsfondsdelegationens särskilda informationsinsatser till föreningsansvariga i kommuner vars föreningsliv får litet stöd ur fonden, ger resultat.

Arvsfondens särskilda satsningar

Arvsfondens särskilda satsning Fördel barn , till förmån för målgruppen barn under 12 år, pågår under 2009–2012. Målsättningarna med satsningen är att pröva olika former av utvecklingsprojekt och insatser som ska verka främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer, att stimulera till samarbete, utifrån barnets bästa, mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, att pröva nya metoder, arbetsformer och modeller som ska leda till ökad delaktighet och inflytande för barn samt att öka kunskapen och medvetenheten om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland barn som vuxna. Regeringen ser positivt på att det inom ramen för satsningen under 2010 beviljats cirka 35 miljoner kronor till 39 projekt till målgruppen 0–12 år.

Även den särskilda satsningen Vi deltar, till förmån för målgruppen

barn och unga 12–25 år , har haft en fortsatt positiv utveckling under året.

Inom ramen för satsningen ges stöd till ungdomsprojekt som syftar till att

utveckla nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demo-

krati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Regeringen anser att sats-

ningen borgar för en fortsatt god utveckling av stödet till ungdomspro-

jekt. Under året har 48 projekt beviljats totalt nästan 50 miljoner kronor

inom ramen för den särskilda satsningen.

Projekt till förmån för målgruppen barn

Regeringen har i flera tidigare skrivelser konstaterat att medelstilldel-

ningen till förmån för målgruppen barn under 12 år legat markant lägre

än för fondens övriga målgrupper och understrukit att det är önskvärt

med fler projekt som rör målgruppen. Regeringen har i tidigare skrivelse

även gjort bedömningen att en analys av orsakerna till detta bör göras.

Utvecklingen har dock i detta avseende varit i stort sett oförändrad även

under föregående år. Det är därför glädjande att Arvsfondsdelegationen

uppger att projekt som rör barn i yngre åldrar kommer att ges prioritet

inom ramen för den särskilda satsning Fördel barn under 2011. Andelen

inkomna projektansökningar avseende målgruppen barn som beviljas

medel är lägre än för fondens övriga målgrupper. Detta understryker

behovet av att öka antalet ansökningar av god kvalitet som rör mål-
34

gruppen barn. Regeringen gör därför återigen bedömningen att en analys Skr. 2010/11:145 av orsakerna till den lägre medelstilldelningen till förmån för målgruppen

barn under 12 år bör göras.

Uppföljning och utvärdering

Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. I dag redogör Arvsfondsdelegationen i sin verksamhetsberättelse för hur utvärderingarna struktureras. Arvsfondsdelegationen kommer under 2011 att överlämna en samlad redogörelse för sin strategi för uppföljning och utvärdering.

En bedömning av projektens så kallade brukardelaktighet ska enligt Arvsfondens kriterier göras. Det innebär en bedömning av målgruppens egen delaktighet i planeringen och genomförandet av projekten. I utvärderingsarbetet har delegationen identifierat brukardelaktigheten som en framgångsfaktor för att ett projekt ska leva vidare efter projekttidens slut. Det är angeläget att organisationerna redovisar hur brukardelaktigheten har tillgodosetts inom ramen för projekten som en del i att mäta kvaliteten samt att Arvsfondsdelegationen följer upp och utvärderar brukardelaktigheten systematiskt.

I verksamhetsberättelsen för 2009 uppgav Arvsfondsdelegationen att ett arbete inletts med målet att utveckla handläggning, uppföljning och utvärdering av projekten ur ett genusperspektiv. Regeringen ser positivt på arbetet men gör bedömningen att delegationens strategiska jämställdhetsarbete kan utvecklas ytterligare.

8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2011

Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen genom att i sin årliga skrivelse till riksdagen ange inriktningen av barnrättspolitiken, ungdomspolitiken samt funktionshinderspolitiken. Regeringen anger även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning.

8.1 Inrikning

8.1.1 Barnrättspolitik

Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet utgår från de grundläggande principerna i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) som omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år. Att ta tillvara och stärka barnets rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen förutsätter att regeringens barn-

35

rättspolitik är sektorsövergripande och förverkligas inom alla områden Skr. 2010/11:145 och verksamheter där barn är berörda.

Riksdagen har i december 2010 godkänt den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet, 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt och ledning för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer därför att variera beroende på aktör och verksamhet. Regeringens insatser inom barnrättspolitiken kommer att utgå från strategin och följas upp och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är ett effektivt och användbart verktyg för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

8.1.2 Ungdomspolitik

Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syftar till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

Regeringen fattade 2009 beslut om en strategi för ungdomspolitiken (Skr. 2009/10:53). Strategin innehåller inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet och ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet. I strategin beskrivs också fem utgångspunkter för ungdomspolitiken. Dessa är att ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande, att den måste genomsyras av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en resurs, att ungdomar har rättigheter samt att motverka och förebygga ungas utanförskap.

Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga för samhällets utveckling här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

36

8.1.3
Funktionshinderspolitik
Skr. 2010/11:145

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen.

De övergripande målen för funktionshinderspolitiken; en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning, ligger fast sedan 2000. Funktionshinderspolitik är sektorsövergripande och ett gemensamt ansvar för alla politikområden med ett samordningsansvar som hos Socialdepartementet. För att markera detta delades, i budgetpropositionen för 2011, området handikappolitik in i två politikområden dels Funktionshinderspolitik och dels Stöd till personer med funktionsnedsättning. Målen för funktionshinderspolitiken bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder.

De övergripande målen om full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor ligger fast och har inom berörda departement brutits ner till sektorsspecifika inriktningsmål. Dessa ska i ett nästa steg konkretiseras i uppföljningsbara delmål som sammanställs i en funktionshinderspolitisk strategi.

En viktig faktor för att kunna nå målen för insatserna är att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället, som har stor betydelse för utformningen av politiken och en viktig roll för att identifiera och uppmärksamma problem.

8.2 Prioriterade områden

Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. Dessa åtta områden har i årets skrivelse justerats något. De prioriterade områdena har många beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden.

Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter

För att stärka barnets rättigheter är det angeläget med stöd till projekt

som syftar till att konventionen om barnets rättigheter (barnkonven-

tionen) och dess intentioner blir kända och tillämpade på alla nivåer i

samhället som berör barn direkt eller indirekt inom exempelvis förskola

och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott,

fritid, kulturliv, rättsväsende m.m. Det är särskilt angeläget att ge prioritet
37

åt projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet i barns och Skr. 2010/11:145 ungas vardag.

Projekt som syftar till ökad delaktighet och stärkt demokrati

Möjligheten till delaktighet i samhället och inflytande över sin vardag är central för fondens målgrupper. Projekt som syftar till att utveckla nya former för engagemang och att engagera personer som inte annars deltar i föreningslivet bör ges särskild prioritet. Även projekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratisk beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar bör uppmärksammas särskilt. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Att utveckla, sprida och använda metoder att tillvarata de små barnens åsikter och de åsikter barn med funktionsnedsättning har, är särskilt viktigt.

Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier

Arbetet med att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier bör prioriteras i arvsfondens medelstilldelning, framför allt vad gäller projekt som syftar till att utveckla nya metoder på området. Här innefattas även stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka mäns våld mot flickor och unga kvinnor samt flickor och kvinnor med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas. Det gäller även projekt som syftar till att motverka våld i samkönade relationer eller som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet.

Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap

För att främja barns och ungas hälsa behöver nya metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd utvecklas och prövas. Stöd och hjälp i föräldraskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och som därigenom har ökade möjligheter till god hälsa och ett gott liv. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla former för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller har en psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning.

38

Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa
Skr. 2010/11:145

Projekt som främjar målgruppernas fysiska, psykiska och sociala väl-

befinnande bör ges fortsatt prioritet. Även om hälsan i huvudsak utveck-

las positivt i Sverige, finns problem, bland annat vad gäller psykisk hälsa,

övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. Under senare tid har flera

studier också pekat på att psykisk ohälsa i hög grad förekommer bland

homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbt-personer).

Det är därför angeläget att pröva modeller där ideella organisationer,

själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verk-

samhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens mål-

grupper. Levnadsvanor och mönster som grundläggs i tidig ålder följer

ofta med och påverkar resten av livet, varför det är särskilt angeläget att

främja goda levnadsvanor tidigt i livet.

Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet

Att verka för ett rikt och nyskapande kulturliv som är tillgängligt för alla

människor samt att bevara och tillgängliggöra kulturarvet är viktiga upp-

gifter för hela samhället. Alla som bor i vårt land ska oberoende av ålder

eller eventuell funktionsnedsättning ha möjlighet att delta i kulturlivet

och uppleva en bredd av kulturella uttrycksformer liksom att få utveckla

sin egen förmåga att uttrycka sig. Det är därför angeläget att stödja pro-

jekt som utvecklar barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i

kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Det gäller också

för personer med funktionsnedsättning. Även projekt som syftar till att

utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt före-

ningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns

och ungas språkutveckling.

Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden

Arbete ger en egen försörjning och stärker oberoendet och självkänslan

samtidigt som en hög sysselsättning utgör grunden för samhällets välfärd.

Arvsfonden bör därför prioritera projekt som syftar till att finna metoder

för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer

med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till satsningar

för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kun-

skap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet. Projekt som

genomförs i samverkan med företag och branscher och de projekt som

riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärk-

sammas särskilt.

Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med

funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rör

de flesta samhällsområden så som rättsväsende, arbete, utbildning,

socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frågor om tillgänglighet och kvin-

nors och barns situation. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna
39

former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet inklusive inom de egna intresseorganisationerna samt i det lokala utvecklingsarbetet.

Skr. 2010/11:145

40

Resultaträkning

Skr. 2010/11:145

Bilaga 1

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Fondnr

Org. nummer 802004–9642

6103

Tkr
Not
2010
2009

INTÄKTER

Influtna arvsmedel

583 328
475 964

Återvunna rättegångskostnader

–
225

SUMMA INTÄKTER

583 328
476 189

KOSTNADER

Restituerade arvsmedel m.m.
1
-24 341
-37 202

Förvaltning och administration
2
-47 387
-39 580

SUMMA KOSTNADER

-71 728
-76 782

RESULTAT FÖRE FINAN-

SIELLA INTÄKTER OCH

KOSTNADER

511 600
399 407

FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter

152
234

Ränteintäkt vid försäljning

andelar räntekonsortium

–
1 811

Utdelning räntekonsortium

45 217
35 333

Utdelning aktiekonsortium

77 749
91 173

Utdelning aktieindexkonsortium

16 060
11 321

SUMMA

139 179
139 872

FINANSIELLA KOSTNADER

Räntekostnad vid köp andelar

räntekonsortium

–5 790
–976

Valutakursdifferenser

1
–11

SUMMA

–5 789
–987

RESULTAT FÖRE REALISA-

TIONSVINSTER OCH FÖR-

LUSTER

644 990
538 292

REALISATIONSVINSTER

Resultat vid försäljning

159 427
16 610

aktiekonsortium

Resultat vid försäljning

räntekonsortium

0
605

SUMMA

159 427
17 215

41

REALISATIONSFÖRLUSTER

Skr. 2010/11:145

Resultat vid försäljning

Bilaga 1

räntekonsortium
–
–462

SUMMA
0
–462

RESULTAT EFTER REA-

LISATIONSVINSTER OCH

FÖRLUSTER
804 417
555 045

NESKRIVNING

Nedskrivning/återföring
–
171 995

SUMMA
0
171 995

ÅRETS RESULTAT
804 417
727 040

42

Balansräkning

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Fondnr

Org.nummer 802004–9642

6103

Tkr
Not 2010-12-31
2009-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
3

Andelar i räntekonsortium
1 260 127
940 699

Andelar i aktiekonsortium
1 280 663
1 293 487

Andelar i aktieindexkonsortium
545 531
529 471

SUMMA
3 086 321
2 763 657

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Övriga kortfristiga fordringar
–
8

Likvida medel
62 884
41 989

SUMMA
62 884
41 997

SUMMA TILLGÅNGAR
3 149 205
2 805 654

EGET KAPITAL OCH

SKULDER

Skr. 2010/11:145

Bilaga 1

BUNDET EGET KAPITAL
4

Fondkapital

1 867 123
1 651 797

SUMMA

1 867 123
1 651 797

FRITT EGET KAPITAL
4

Utdelningsbara medel

1 090 578
925 882

SUMMA

1 090 578
925 882

SUMMA EGET KAPITAL

2 957 701
2 577 679

KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder
5
5 362
4 610

Leverantörsskulder, bidrag
6
9 601
19 984

Beviljade ej utbetalda bidrag
7
173 135
198 050

Övriga kortfristiga skulder

33
88

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter
8
3 373
5 242

SUMMA SKULDER

191 504
227 975

SUMMA SKULDER OCH

EGET KAPITAL

3 149 205
2 805 654

Ställda panter

Inga
Inga

Ansvarsförbindelser

Inga
Inga
43

ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Skr. 2010/11:145

Org. nummer 802004–9642
Bilaga 1

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

Värdepapper som ingår i konsortierna värderas med ledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljkurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5).

Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå.

44

ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Skr. 2010/11:145

Org. nummer 802004-9642
Bilaga 1

Noter

Not 1

Restituerade arvsmedel m.m.
2010
2009

Testamente, bättre rätt m.m.
9 786
11 198

Avstående av arv
7 062
19 074

Dödsboförvaltning
6 788
6 164

Rättegångskostnader
99
143

Prel. skatt och sociala avgifter, godemän
316
345

Fastighetsskatt
289
277

24 341
37 202

Not 2

Förvaltning och administration

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen

– Förvaltning
26 948
19 766

– Projekt
–
3 215

– Utåtriktade aktiviteter
2 414
–

29 362
22 981

Kammarkollegiet

– Dödsboavveckling m.m.
12 014
11 615

– Fondförvaltning, baserad på

marknadsvärde
5 138
4 174

– Fondförvaltning, timtaxa
791
723

17 943
16 512

Revisorsarvode
81
87

Summa
47 387
39 580

Not 3

Andelar i ränte- och aktie-

konsortierna

Räntekonsortiet

Ingående anskaffningsvärde
940 699
944 387

Investeringar
319 427
44 934

Avyttringar
–
–48 623

Utgående anskaffningsvärde
1 260 127
940 699

Marknadsvärde
1 267 269
975 064

45

Aktiekonsortiet

2010
2009
Skr. 2010/11:145

Ingående anskaffningsvärde

1 293 487
1 185 704
Bilaga 1

Investeringar

77 749
121 173

Avyttringar

–90 573
–13 390

Utgående bokfört värde

1 280 663
1 293 487

Marknadsvärde

3 654 324
3 205 244

Aktieindexkonsortiet

Ingående anskaffningsvärde

529 471
518 150

Investeringar

16 060
11 321

Avyttringar

–
–

Utgående bokfört värde

545 531
529 471

Ingående nedskrivning

–
–171 995

Periodens nedskrivning/återföring

–
171 995

Utgående nedskrivningar

–
–

Utgående bokfört värde efter

nedskrivningar

545 531
529 471

Marknadsvärde

671 426
531 802

Summa Anläggningstillgångar

3 086 321
2 763 657

Not 4

Förändringar i eget kapital

2010
2010
2009
2009

Bundet eget
Fritt eget
Bundet eget
Fritt eget

kapital
kapital
kapital
kapital

Belopp vid årets

ingång
1 651 797
925 882
1 419 148
902 975

Redovisat resultat

804 417

727 040

Kapitalisering av

influtna arvsmedel*
55 899
–55 899
43 899
–43 899

Under året beslutade

bidrag
–440 386

–479 001

Återföring, ej

förbrukade bidrag

5 609

7 515

Återförda ej

utnyttjade bidrag

10 382

–

Omföring av

realisationsvinster
159 427
–159 427
17 215
–17 215

Omföring av realisa-

tionsförluster
–
–
–462
462

Nedskrivning/åter-

föring
–
–
171 995
–171 995

Belopp vid årets

utgång
1 867 123
1 090 578
1 651 797
925 882

46

*Kapitalisering av influtna arvsmedel
2010
2009
Skr. 2010/11:145

Influtna arvsmedel
583 328
476 189
Bilaga 1

Restituerade arvsmedel (enl. not 1)
–24 341
–37 202

558 987
438 987

varav 10 % till fondkapitalet
55 899
43 899

Not 5

Leverantörsskulder
2010-12-31

Kammarkollegiet, arvsfondsenheten
1 406 281

Kammarkollegiet, arvsfondsdelegationen
3 668 002

Transart, fakt 92661
174 063

Gravskötsel
83 205

S-dekl 2010-12
26 823

Fel inbetalning
3 000

Överlåtelseavgift
1 070

5 326 444

Not 6

Leverantörsskulder, bidrag
2010-12-31

Mottagare

Teater K
200

Stiftelsen Friends
350

Riksorg. Män för Jämställdhet
1 700

Majornas Samverkansförening
400

RFSL
344

Kungsporten Friskvård
200

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
1 035

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
450

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
831

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
497

Föreningen Alma Europa
574

KFUM-KFUK Göteborg
500

Stiftelsen Activa
500

Diskrimineringsbyrån Uppsala
444

HSO
794

RSMH Säffle
160

SRF Hudiksvall/Nordanstig
222

Stiftelsen Bräcke Diakoni
400

9 601

Not 7

Beviljade ej utbetalda bidrag
2010-12-31
2009-12-31

ADEL: Handikappade
50 502
57 069

ADEL: Barn
37 313
39 710

Externa utvärderingar
–
7 814

ADEL: Ungdom
85 320
92 778

Ungdomars psykiska ohälsa
–
679

Summa beslutade ej utbetalda bidrag
173 135
198 050

47

Not 8

2010-12-31
2009-12-31
Skr. 2010/11:145

Upplupna kostnader och

Bilaga 1

förutbetalda intäkter

Arvsfondsdelegationen, förvaltning

dec 2010

1 188
755

Arvsfondsenheten, förvaltning dec 2010
544
3 020

Fondförvaltningsavgift 4 kv 2010

1 397
1 055

Fondförvaltningsavgift AKX, 4 kv 2010
–
120

Ekonomiadmin. timtaxa 4 kv 2010

184
202

Revisionsarvode

60
50

Övriga upplupna kostnader

–
40

3 373
5 242

Marknadsvärden

2010-12-31
2009-12-31

Andelar i räntekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)

1,23
5,96

Direktavkastning i konsortiet (%)

4,06
3,84

Antal andelar
10 125 044,3592
7 575 149,1187

Kurs/andel (kr)

125,1618
128,7187

Marknadsvärde (kr)

1 267 269
975 064

Bokfört värde (kr)

1 260 127
940 699

Orealiserat övervärde (kr)

7 142
34 364

Andelar i aktiekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)

22,59
45,48

Direktavkastning i konsortiet (%)

2,61
4,14

Antal andelar

731 660,9169
769 190,1470

Kurs/andel (kr)

4 994,5592
4 167,0370

Marknadsvärde (kr)

3 654 324
3 205 244

Bokfört värde (kr)

1 280 663
1 293 487

Orealiserat övervärde (kr)

2 373 661
1 911 756

Andelar i aktieindexkonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)

26,26
53,63

Direktavkastning i konsortiet (%)

3,02
3,30

Antal andelar
5 546 510,7907
5 407 546,1460

Kurs/andel (kr)

121,0538
98,3445

Marknadsvärde (kr)

671 426
531 802

Bokfört värde (kr)

545 531
529 471

Orealiserat övervärde (kr)

125 895
2 331

Eget kapital (kr)

Bokfört värde

2 957 701
2 577 679

Övervärde räntekonsortiet

7 142
34 364

Övervärde aktiekonsortiet

2 373 661
1 911 756

Övervärde aktieindexkonsortiet

125 895
2 331

Marknadsvärde

5 464 399
4 526 131

48

Tilldelade medel per organisation 2010
Skr. 2010/11:145

Bilaga 2

Handikapporganisationer
Antal
Belopp

Aktivt Liv Västernorrland, Ek. förening
1
1 629 000

Astma- och Allergiförbundet
1
620 000

BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter
1
782 000

De Handikappades Riksförbund (DHR) i

Stockholm
1
368 000

Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter
1
1 985 000

Dövas förening i Malmö
1
580 000

Dövas Förening i Örebro län
1
1 519 000

Förbundet Sveriges Dövblinda Stockholm och

Gotlands län
1
1 699 800

Förbundet Unga Rörelsehindrade
1
689 000

Föreningen Attention, KFV-regionen
1
418 000

Föreningen Furuboda
3
3 590 000

Föreningen för Kognitivt Stöd
1
1 170 000

Föreningen för Kortvuxna, FKV-DHR
1
71 250

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn,

Ungdomar och Vuxna (FUB) Halmstad–Hylte
1
1 008 000

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn,

Ungdomar och Vuxna (FUB) Kalmar län
1
298 000

Föreningen Grunden
2
5 036 000

Föreningen Handikapprörelsens Idé- och

Kunskapscentrum
1
285 000

Föreningen Idrott För Handikappade
1
1 100 000

Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap

JAG
1
1 042 000

Föreningen Passalen
1
890 000

Göteborgskooperativet för Independent Living

(GIL) ek. förening
1
1 474 000

Handikappförbundens Samarbetsorgan
7
13 171 983

Handikappföreningarna Östergötland (HSO)
1
655 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)

i Jönköpings län
2
1 728 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)

i Norrbotten
1
565 000

HandikappHistoriska Föreningen
1
2 708 000

Handikapporganisationernas Samarbetsorgan

(HSO) i Skåne län
1
1 466 000

Handikapprörelsens Idé & KunskapsCentrum
1
400 000

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
1
8 380 000

Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms

län
1
484 000

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
1
79 000

ILCO Riksförbundet för stomi- och

reservoaropererade
1
486 300

49

Intresseförbundet för personer med schizofreni

Skr. 2010/11:145

och liknande psykoser, Schizofreniförbundet,
1
1 487 000
Bilaga 2

Västerbottens distrikt

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i

Göteborg
1
300 000

Intressegruppen för Assistansberättigade
2
3 621 000

Lokalföreningen Hepatit C Västra Götaland
2
517 000

Mo Gård Folkhögskoleförening
1
680 000

Neurologiskt Handikappades Riksförbund
1
470 000

Neurologiskt Handikappades Riksförbund

(NHR) i Eskilstuna
1
1 200 000

Neurologiskt Handikappades Riksförbund

(NHR) i Medelpad
1
667 000

Personskadeförbundet RTP för Trafik- och

Polioskadade, Sundbyberg
3
3 266 000

Reumatikerförbundet
3
5 594 000

Reumatikerföreningen i Örebro
1
1 597 000

Riksförbundet Attention
4
6 258 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
3
3 355 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

(RSMH) i Säffle
1
488 000

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn,

Ungdomar och Vuxna
1
1 585 000

Riksförbundet Sällsynta diagnoser
1
1 435 000

Sunderby folkhögskola
1
702 000

Svensk Barnsmärtförening
1
123 000

Svenska Celiakiungdomsförbundet
1
405 000

Svenska Downföreningen
1
850 000

Svenska Handikappidrottsförbundet
1
500 000

Svenska OCD-förbundet Ananke
1
1 207 000

Svenska PKU-föreningen
1
26 000

Svenska Psoriasisförbundet
2
4 168 000

Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott
1
760 000

Sveriges Dövas Riksförbund
2
2 777 000

Synskadades förening (SRF) i

Hudiksvall/Nordanstig
1
222 000

Synskadades Riksförbund
2
1 736 750

84
102 374 083

Idrottsföreningar
Antal
Belopp

Blekinge Fotbollsförbund
1
525 000

Bollebygds Ridklubb
1
755 500

Dalsjö Golfklubb
1
712 000

Extremsportföreningen
1
4 092 000

FC Växjö
2
1 950 500

Fotbollsklubben FC Rosengård
1
1 625 000

Gästriklands Idrottsförbund
1
414 000

Göteborgs Kungliga Segelsällskap GKSS
1
728 000

Hofors BMX och Skate – Korpen
1
315 500

Huddinge Idrottsförening
1
740 000

Idrottsföreningen Kamraterna Umeå
1
700 000
50

Kalmar Hästsportklubb
1
314 000
Skr. 2010/11:145

Korpen i Tyresö
1
1 240 000
Bilaga 2

Luleå Extremsportförening
1
1 440 000

Molidens Idrottsklubb
1
174 000

Norra Gotlands Ridklubb
2
2 231 500

Råslätts Sportklubb
1
480 000

Sattajärvi Idrottsförening
2
1 445 000

Stockholms Basketbollförbund
1
579 000

Sveriges Akademiska Idrottsförbund
1
500 000

Sölvesborgs Ridklubb
1
1 004 400

Tågarpsortens Lantliga Ryttarförening
1
815 000

Vuollerims Motorförening
2
1 091 500

Växjö Golfklubb
1
492 500

Åsele Idrottsklubb
1
386 000

29
24 750 400

Invandrarorganisationer
Antal
Belopp

Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i

Stockholm
1
1 395 000

Arabisktalande Kvinnoföreningen
1
500 000

Föreningen Hidde Iyo Dhaqan
1
3 000 000

Föreningen RedSea
1
283 500

Föreningen Wadajir
1
1 470 000

Iftin Förening i Eskilstuna
1
40 000

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar

i Uppsala
1
641 000

Somaliska Gemenskapsförening
1
88 000

Somali-Swedish Relief and Development

Association
1
160 000

Svenska Samernas Riksförbund Sáminuorra
1
1 096 000

10
8 673 500

Kulturföreningar
Antal
Belopp

Amatörteaterföreningen Nya Teatern
1
152 000

Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad
1
1 500 000

Byteatern
1
986 000

Clownetterna
1
300 000

Eksjö Animation
1
500 000

FilmPool Jämtland
1
560 500

Finska kulturföreningen i Sverige UUsi Teatteri
1
340 000

Föreningen Artikel 31
1
1 645 000

Föreningen Fanzingo
1
1 331 000

Föreningen Filmateljén
1
735 000

Föreningen Konstepidemin i Göteborg
1
244 000

Föreningen Kulturstorm
1
450 000

Föreningen Möteplats Hornstull
1
1 031 000

Föreningen Unga Klaras Vänner
1
2 980 000

Föreningen Unga Romateatern
1
107 000

Föreningen Zingo
1
2 140 000

Gottsunda Dans & Teater
1
1 500 000

Ideella Kulturföreningen Cirkustältet
1
374 000
51

Kulturföreningen m.i.m
1
1 380 000
Skr. 2010/11:145

Kulturföreningen Spiritus Mundi
2
1 847 000
Bilaga 2

Länsbygderådet i Östergötland
1
717 000

Re:Orient
1
400 000

Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel

och Interaktiv Teater
1
55 000

Teater K
1
420 000

Teater Spira
1
1 099 000

Teaterföreningen Die Buhne
1
1 110 000

W.I.S.P Women in Swedish Performing arts
1
1 514 000

Ögonblicksteatern
1
680 000

29
26 097 500

Offentlig huvudman
Antal
Belopp

Astrid Lindgrens Barnsjukhus
1
3 852 000

Botkyrka kommun
1
1 566 000

Botkyrka kommun, Botkyrka Konsthall
1
250 000

DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias

barn- och ungdomssjukhus
2
864 000

Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden

Dalheimershus
1
1 882 000

Hjälpmedelsinstitutet
2
2 900 000

Hudiksvalls kommun
2
1 852 000

Högskolan för Lärande och Kommunikation

(HLK) i Jönköping
1
452 000

Kulturverket
1
1 500 000

Linköpings kommun
1
1 026 000

Lunds Tekniska Högskola – Certec Institutionen

för Designvetenskap
1
1 555 000

Malmö Stadsbibliotek
2
703 000

Norrlands Universitetssjukhus, Barn- och

Ungdomskliniken
1
568 000

Nyboda Fritidsgård
1
224 000

Region Skåne, Habilitering och Hjälpmedel,

Vuxenhabiliteringen
1
707 000

Regionförbundet i Uppsala län
1
2 900 000

Riksteatern
3
2 830 000

Riksutställningar
1
700 000

Robertsfors kommun
1
763 000

Stockholms läns landsting
1
1 170 000

Timrå kommun
1
336 000

Trelleborgs Museum
1
1 102 000

Västra Götalandsregionen, Handikappkommittén
1
3 467 000

Örebro Universitet, Barnrättsakademin
1
1 129 000

30
34 298 000

Sociala organisationer
Antal
Belopp

ATIM Kvinnojour
1
450 000

Biståndsorganisationen Individuell

Människohjälp
1
55 000

Ersta Diakonisällskap
1
55 000
52

Falkenbergs Fontänhus
1
783 000
Skr. 2010/11:145

Föreningen Bryggan i Norrköping
1
1 967 000
Bilaga 2

Föreningen Bryggan i Stockholm
1
172 000

Föreningen Hassela Helpline
1
1 122 000

Föreningen Kvinnors Nätverk
1
761 000

Föreningen Maskrosbarn
1
400 000

Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm
1
1 452 000

Guldstadens Kvinnojour
1
485 000

Ideella föreningen Origo
1
2 349 000

Kista Kvinnokraft
1
1 296 000

Kvinnojourer i Norrbotten
1
611 000

Lunds Kvinnoforum
1
500 000

Musketörerna i Rågsved
1
260 000

Partnerskapet för utveckling av sociala företag
1
776 000

Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället
3
4 037 000

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare
3
2 221 000

Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och

läkemedelsberoende (RFHL) i Göteborg
1
651 000

Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och

läkemedelsberoende (RFHL), Stockholm
2
1 059 000

Riksorganisationen Kriminellas Revansch i

Samhället
2
5 555 000

Riksorganisationen Män för Jämställdhet
3
6 773 000

Rädda Barnen
2
1 880 000

Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors
1
200 000

Rädda Barnen i Karlstad
1
450 000

Rädda barnen i Malmö
1
470 000

Rädda Barnen i Sundsvall
1
223 000

Rädda Barnen i Södertälje
1
950 000

Rädda Barnen i Örebro
1
753 000

Rädda Barnen Region Väst
1
736 000

Röda Korset
2
2 188 000

Röda Korset Hedemora
1
758 000

Röda Korset, Region Syd
2
1 265 000

Röda Korset, Region Sydost
1
500 000

Röda Korset, Umeåkretsen
1
562 000

Stadsmissionen i Stockholm
1
300 000

Stadsmissionen i Stockholm, Terapicenter
1
1 805 000

Sveriges Fontänhus
1
729 000

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund
1
1 571 000

51
49 130 000

Stiftelser
Antal
Belopp

Centrum för lättläst
1
500 000

Fonden Mot Våld för Medmänsklighet
1
772 000

Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
1
1 953 000

Klarälvdalens Folkhögskola
1
499 000

Stiftelsen Activa i Örebro län
2
2 676 000

Stiftelsen Arbetets museum
1
416 000

Stiftelsen Bräcke Diakoni
3
10 654 000

Stiftelsen Fountain House Stockholm
1
647 000
53

Stiftelsen Friends – elever mot mobbing
1
1 152 000
Skr. 2010/11:145

Stiftelsen Hippocampus
1
587 500
Bilaga 2

Stiftelsen Högskolan i Jönköping
1
810 000

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
6
10 851 000

Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan
1
2 003 000

Stiftelsen Min Stora Dag
1
266 000

Stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan
1
1 247 500

Stiftelsen Nordens Biskops-Arnö
1
514 000

Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad
1
180 000

Stiftelsen Rånnesta Naturens Teater
1
475 000

Stiftelsen Sjöviks Folkhögskola
1
164 000

Stiftelsen Spinalis
1
1 957 000

Stiftelsen Stora Sköndal
1
1 362 000

Transnationella Stiftelsen för Freds och

Framtidsforskning TFF
1
977 000

30
40 663 000

Studieförbund
Antal
Belopp

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Boden
1
140 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Jönköping
1
160 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norrtälje
1
338 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra–

Östra Dalarna
1
857 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra

Västerbotten
1
700 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro
1
1 507 000

Folkrörelsernas Konstfrämjande (FKf) i

Stockholm
1
756 000

Folkuniversitetet i Karlstad
1
1 407 000

Mediacenter, Sensus Studieförbund, Teater Surra

Stockholm
1
667 000

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet

(NBV) i Gävle
1
430 000

Sensus Studieförbund, Stockholm
1
1 170 000

Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland
3
2 804 000

Sensus Studieförbund, Västra Sverige
1
3 365 000

SISU Svensk Idrotts Studie- och

Utbildningsorganisation, Västernorrland
1
162 000

Studiefrämjandet i Göteborg
1
855 000

Studiefrämjandet i Kalmar
1
2 575 000

Studiefrämjandet i Lidköping Skarabygden
1
2 350 000

Studiefrämjandet i Södra Lappland
1
475 000

Studiefrämjandet i Överkalix
1
197 000

Studieförbundet Ibn Rushd
1
2 069 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Eksjö
1
257 500

Studieförbundet Vuxenskolan, Jönköping
1
386 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Umeå
1
202 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro
1
2 150 000

Sundsgårdens Folkhögskola
1
300 000

Ädelfors Folkhögskola
1
1 042 000

28
27 321 500
54

Trossamfund
Antal
Belopp
Skr. 2010/11:145

Kungsportens Friskvård c/o Kungsportskyrkan
1
553 000
Bilaga 2

1
553 000

Ungdomsorganisationer
Antal
Belopp

Förbundet Vi Unga
1
987 500

Föreningen KulturUngdom
2
2 885 000

Föreningen Svea Sträng – Ung utan Pung
1
4 361 000

Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala
1
1 152 500

Föreningen Ungdomsalternativet
1
1 441 000

KFUK-KFUM, Göteborg
4
3 076 000

KFUK-KFUM, Malmö
1
160 000

KFUK-KFUMs Triangelförbund
1
554 000

KFUM Basket Nässjö
1
1 156 000

KFUM, Jönköping
1
323 000

KFUM, Norrköping
1
463 000

Majornas Samverkansförening
1
1 199 000

Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism
1
2 605 000

Romska Ungdomsförbundet
2
1 635 000

Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU)

Åby
1
150 000

Svenska Scoutrådet
2
1 254 000

Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO
1
278 000

Sveriges Elevråds Samarbetsorgan
2
4 129 000

Sveriges Förenade HBTQ-studenter, SFQ
1
1 597 000

Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund

(SVEROK) i Linköping
1
995 000

Sveriges Ungdomsråd
1
1 262 000

Ung Företagsamhet i Sverige
2
1 767 000

Unga Allergiker
1
430 350

Unga Synskadade Stockholm
1
370 000

Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i

Jönköping
1
510 000

Ungdomsförbundet för Sexuellt likaberättigande
1
2 040 000

34
36 780 350

Övriga organisationer
Antal
Belopp

Coompanion, Kooperativ Utveckling, Norrbotten
1
500 000

Macken Växjö Ekonomisk Förening
1
771 000

Skarpnäcks Folkhögskola
1
1 541 000

Amnesty International, Sverige
1
600 000

Berättarnätet Kronoberg
1
410 000

Brottsofferjourernas Riksförbund
1
867 000

Drömmarnas Hus Ek. förening
4
6 117 000

Fisksätra Folkets Husförening
1
1 000 000

Folkbildningsföreningen i Malmö
1
1 078 000

Folkets Hus Hammarkullen
1
768 000

Folkets Hus i Gällivare
1
659 500

Folkets Hus i Sofielund
1
1 924 000

Friluftsfrämjandet i Uddevalla
1
830 000
55

Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids-

Skr. 2010/11:145

och Hemgårdar
1
1 298 000
Bilaga 2

Föreningarnas Hus i Skellefteå
1
1 100 000

Föreningen ALMA Europa
2
3 160 000

Föreningen Annorlunda
1
1 085 400

Föreningen ARcTic Project Group
1
550 000

Föreningen Göteborgs Räddningsmission
1
785 000

Föreningen Integrations Nätverk
1
170 000

Föreningen Jagvillhabostad.nu
1
685 000

Föreningen Klassmorfar för Barnen
1
1 050 000

Föreningen mot Anorexi/Bulimi för anhöriga vid

Mandometerklinikerna
1
50 000

Föreningen Off-Stockholm
1
2 886 000

Föreningen Ordfront
1
1 254 000

Föreningen Pegasus
1
490 000

Föreningen Projektor
1
592 000

Föreningen Simone
1
587 000

Föreningen Tamam
1
594 000

Föreningen Tjejers Rätt I Samhället
1
700 000

Föreningen Transfer Örebro
1
403 000

Föreningen UngiKör
1
2 690 000

Föreningen Vi är Landskrona
1
997 000

Föreningen X-CONS STOCKHOLM
1
2 395 000

Författarcentrum Väst
1
640 000

Föräldraföreningen i Viskafors
1
1 052 000

Göteborgsinitiativet
1
1 410 000

Herrgårds kvinnoförening
1
684 000

HushållningsSällskapet Väst
1
745 000

Hyresgästföreningen Region Aros-Gävle
1
807 000

Hälsans Natur
1
2 520 000

Ideella Föreningen Dalbo
1
616 700

Ideella föreningen Livstycket
1
665 000

Imagenes del Sur/Bilder från Södern
1
1 214 000

Internationella Kvinnoföreningen (IKF) i Malmö

–Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresunds-

egionen
1
849 000

Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön
2
2 026 000

IOGT-NTO. Skutskär
1
267 000

IS Emtarna
1
1 102 000

Kod-Knäckarna, ideell förening
1
500 000

Kungliga Västernorrlands Regementes

Idrottsförening – I 21 IF
1
1 198 250

Landskrona Kyrkliga Scoutkår
1
1 098 000

Mockfjärd Motorklubb
1
750 000

Mångfaldscentrum i Värmland
1
820 000

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande (NTF) i Sörmland
1
480 000

Nationella Hjälplinjen
1
3 333 000

Nätverket Kön Spelar Roll
1
1 147 000

Riksförbundet för Sexuell Upplysning
1
585 000
56

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande

Skr. 2010/11:145

(RFSL) i Malmö
1
774 000
Bilaga 2

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande

(RFSL) i Stockholm
5
3 107 000

Rinkeby Folkets Husförening
1
605 000

Social Entrepreneurship Forum
1
1 440 000

Sociala Arbetskooperativens intresseorganisation

(SKOOPI)
3
2 684 100

Spädbarnsfonden
1
382 000

Stockholms Tjejjour
1
312 000

Stödcentrum för Humanvård och Social

Utveckling
1
1 150 000

Svenska Mellanöstern Nordafrikagruppen
1
1 500 000

Tanke och Handling ek. förening
1
532 000

Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån

Uppsala
1
1 332 000

Verdandi Stockholm
1
530 000

Via Heliantus, Solrosen ek för
1
567 000

Via Nova
1
294 000

Visby Klätterklubb
1
574 500

Värmdö Föreningsråd
1
31 000

Västernorrlands Idrottsförbund
1
448 500

Västerås Motorsällskap
1
1 632 600

Öppna Kanalen Närke
1
420 000

87
83 411 550

Summa
415
434 052 883

57

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2011

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Larsson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Ullenhag, Hatt

Föredragande: statsrådet Larsson

Regeringen beslutar skrivelse 2010/11:145 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2010

Skr. 2010/11:145

58