Prop. 2010/11:71

Regeringens proposition 2010/11:71

Lagändringar med anledning av att Sveriges allmänna Prop.

hypoteksbank har trätt i likvidation
2010/11:71

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 februari 2011

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås upphävande och ändringar av lagar med anledning av att regeringen har fattat beslut om att Sveriges allmänna hypoteksbank ska träda i likvidation. Det föreslås även ett antal följdändringar med anledning av Lissabonfördraget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.

1

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut.................................................................
3

2
Lagtext
..............................................................................................
4

2.1
Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:758)

om ombildning av landshypoteksinstitutionen...................
4

2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:759)

om Sveriges allmänna hypoteksbank .................................
5

2.3
Förslag till lag om ändring i föräldrabalken.......................
6

2.4
Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) ..........
8

2.5 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619)..........................................................................
9

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank .............................................................
10

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag ...........................................................
12

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1223) om

utgivning av säkerställda obligationer..............................
14

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse .........................................
18

2.10 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(2010:2043)......................................................................
19

3
Ärendet och dess beredning............................................................
21

4
Bakgrund ........................................................................................
22

5
Upphävande och ändringar av lagar med anledning av

Sveriges allmänna hypoteksbanks likvidation ................................
24

6
Följdändringar med anledning av Lissabonfördraget .....................
24

7
Ikraftträdandebestämmelser............................................................
26

8
Ekonomiska konsekvenser..............................................................
27

8.1
Finansiella och statsfinansiella konsekvenser ..................
27

Bilaga 1
Promemorians lagförslag......................................................
28

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser .........................................
46

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari

2011 .......................................................................................
47

Prop. 2010/11:71

2

1
Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2010/11:71

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen,

2. lag om upphävande av lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank,

3. lag om ändring i föräldrabalken ,

4. lag om ändring i firmalagen (1974:156),

5. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

7. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

8. lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer,

9. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

10. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

3

2
Lagtext
Prop. 2010/11:71

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen ska upphöra att gälla den 1 juli 2011.

4

2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank ska upphöra att gälla den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:71

5

2. skuldförbindelser som har utfärdats av Svenska skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller

2.3
Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
Prop. 2010/11:71

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § och 14 kap. 5 § föräldrabalken 1

ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 kap.

5 § 2

Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,

2. skuldförbindelser som har utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller

3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.

1 Balken omtryckt 1995:974.

2 Senaste lydelse 2004:300.

6

14 kap.
Prop. 2010/11:71

5 § 3

Den enskildes tillgångar får utan samtycke
av överförmyndaren

placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller

kommun,

2. skuldförbindelser

som
har
2. skuldförbindelser
som
har

utfärdats
av
Sveriges
allmänna
utfärdats av Svenska Skepps-

hypoteksbank,

Svenska
Skepps-
hypotekskassan eller av en bank

hypotekskassan eller av en bank
eller av ett kreditmarknadsföretag

eller av ett kreditmarknadsföretag
enligt lagen (2004:297) om bank-

enligt lagen (2004:297) om bank-
och finansieringsrörelse eller av ett

och finansieringsrörelse eller av ett
utländskt
bankföretag
eller
ett

utländskt
bankföretag
eller
ett
annat
utländskt
kreditinstitut
som

annat
utländskt
kreditinstitut
som
är
underkastat
en
offentlig

är
underkastat en
offentlig
reglering som väsentligen stämmer

reglering som väsentligen stämmer
överens med den som gäller för

överens med den som gäller för
banker eller andra
kreditinstitut

banker eller
andra
kreditinstitut
här i landet, med undantag för

här i landet, med undantag för
förlagsbevis eller andra skuld-

förlagsbevis eller andra skuld-
förbindelser som medför rätt till

förbindelser som medför rätt till
betalning
först
efter
utfärdarens

betalning
först
efter
utfärdarens
övriga fordringsägare, eller

övriga fordringsägare, eller

3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den enskildes tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

3 Senaste lydelse 2004:300.

7

2.4 Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156)

Härigenom föreskrivs att 27 § firmalagen (1974:156) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

27 § 1

Sveriges riksbank, Svenska Skeppshypotekskassan , Sveriges allmänna hypoteksbank samt annan inrättning eller sammanslutning för vilken Konungen fastställt firma har ensamrätt till denna som om firman blivit registrerad enligt denna lag.

Sveriges riksbank, Svenska Skeppshypotekskassan samt annan inrättning eller sammanslutning för vilken Konungen fastställt firma har ensamrätt till denna som om firman blivit registrerad enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Senaste lydelse 2003:845.

Prop. 2010/11:71

8

2.5
Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
Prop. 2010/11:71

(1987:619)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619) 1 ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.

2 § 2

En huvudman får inte vara

1. underårig eller i konkurs,

2. bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Finansinspektionen på grund av särskilda förhållanden medger det,

3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta, eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman får inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

En huvudman, som utses av
En huvudman, som utses av

kommunfullmäktige eller
lands-
kommunfullmäktige eller lands-

tingsfullmäktige enligt 3 §, får inte
tingsfullmäktige enligt 3 §, får inte

heller vara anställd eller styrelse-
heller vara anställd eller styrelse-

ledamot i något annat bank-
ledamot i något annat bankaktie-

aktiebolag
än
Förenings-
bolag än Swedbank AB (publ) eller

Sparbanken AB (publ) eller i en
i en medlemsbank.

medlemsbank

eller
inom

landshypoteksinstitutionen .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Lagen omtryckt 1996:1005.

2 Senaste lydelse 2003:839.

9

Med finansinstitut förstås bankinstitut, kreditmarknadsföretag, värdepappersinstitut, Första– Fjärde AP-fonderna enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), Sjätte AP- fonden enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, försäkringsföretag som har tillstånd att driva försäkringsrörelse här i landet enligt försäkringsrörelselagen

2.6
Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Prop. 2010/11:71

Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) 1 om Sveriges riksbank

dels att 2 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att 6 kap. 1 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:2054) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2§ 2

Fullmäktiges rätt att skilja en ledamot av direktionen från hans eller hennes anställning följer av 9 kap. 13 § regeringsformen.

Talan mot beslut om skiljande
Talan mot beslut om skiljande

från anställning skall ske inom två
från anställning ska ske inom två

månader från delgivning av
månader från delgivning av

beslutet. Riksbankschefen får föra
beslutet. Riksbankschefen får föra

talan vid EG -domstolen. Övriga
talan vid EU -domstolen. Övriga

ledamöter får väcka talan i Högsta
ledamöter får väcka talan i Högsta

domstolen.
domstolen.

Högsta domstolen får förklara ett beslut om skiljande från anställning ogiltigt.

Väcks inte talan inom den tid som föreskrivs i andra stycket har parten

förlorat sin talan.

Lydelse enligt SFS 2010:2054
Föreslagen lydelse

6 kap.

1 §

Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 4 kap. 1 eller 4 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse driver bankrörelse från filial här i landet.

Med finansinstitut förstås bankinstitut, kreditmarknadsföretag, värdepappersinstitut, Första– Fjärde AP-fonderna enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), Sjätte AP- fonden enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, försäkringsföretag som har tillstånd att driva försäkringsrörelse här i landet enligt försäkringsrörelselagen

1 Lagen omtryckt 1999:19.

2 Senaste lydelse 2003:840.

10

(2010:2043), landshypoteksinstitutionen, Svenska skeppshypotekskassan samt utländska företag som med stöd av 4 kap. 1, 3 eller 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse driver verksamhet från filial i Sverige.

(2010:2043), Svenska skepps- Prop. 2010/11:71 hypotekskassan samt utländska

företag som med stöd av 4 kap. 1, 3 eller 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse driver verksamhet från filial i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

11

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut, värdepappersbolag och betalningsinstitut. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), institut för elektroniska pengar och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses det som sägs i 1 kap. 5 § 26 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Med betalningsinstitut avses det som sägs i 1 kap. 4 § 5 lagen (2010:751) om betaltjänster. Denna lag är dock inte tillämplig på betalningsinstitut som huvudsakligen ägnar sig åt annan verksamhet än att tillhandahålla betaltjänster.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 1

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut, värdepappersbolag och betalningsinstitut. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), institut för elektroniska pengar , Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses det som sägs i 1 kap. 5 § 26 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Med betalningsinstitut avses det som sägs i 1 kap. 4 § 5 lagen (2010:751) om betaltjänster. Denna lag är dock inte tillämplig på betalningsinstitut som huvudsakligen ägnar sig åt annan verksamhet än att tillhandahålla betaltjänster.

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. ska tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

3 § 2

Med bank avses vid tillämpningen av denna lag bankaktiebolag,

sparbank och medlemsbank.

Med
hypoteksinstitut avses
Med hypoteksinstitut avses

Sveriges
allmänna hypoteksbank
Svenska skeppshypotekskassan.

1 Senaste lydelse 2010:756.

2 Senaste lydelse 2007:1461.

Prop. 2010/11:71

12

och Svenska skeppshypoteks-
Prop. 2010/11:71

kassan.

Denna lag träder i kraft 1 juli 2011.

13

4. ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

2.8
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1223) om
Prop. 2010/11:71

utgivning av säkerställda obligationer

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § samt 3 kap. 1 och 2 §§ lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer ska ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

2§ 1

I denna lag avses med

emittentinstitut : en bank eller ett kreditmarknadsföretag som fått tillstånd enligt 2 kap. 1 § att ge ut säkerställda obligationer,

säkerställda obligationer : obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser som är förenade med förmånsrätt i emittentinstitutets säkerhetsmassa,

fyllnadssäkerheter : tillgångar som enligt 3 kap. 2 § får ingå i säkerhetsmassan,

derivatavtal : avtal som träffats, i syfte att uppnå balans mellan finansiella villkor för tillgångar i säkerhetsmassan och motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna, mellan ett emittentinstitut och 1. svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig

samfällighet,

2. Europeiska gemenskaperna
2. Europeiska unionen, Euro-

eller någon av de utländska stater
peiska
atomenergigemenskapen

eller centralbanker som framgår av
eller någon av de utländska stater

föreskrifter meddelade med stöd
eller centralbanker som framgår av

av 6 kap. 3 § 1,
föreskrifter meddelade med stöd

av 6 kap. 3 § 1,

3. en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 1,

4. Sveriges allmänna hypoteksbank, ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

5. en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 1,

6. ett utländskt kreditinstitut i någon av de utländska stater som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 1,

7. de internationella utvecklingsbanker som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 1, eller

1 Senaste lydelse 2007:561.

14

8. andra motparter som i enlighet med föreskrifter meddelade med stöd Prop. 2010/11:71 av 6 kap. 3 § 1 kan bedömas inte vara mer riskfyllda än de som anges i

1–7 och som uppfyller övriga krav som framgår av föreskrifterna, säkerhetsmassa: krediter, fyllnadssäkerheter och i registret antecknade

medel enligt 4 kap. 4 § i vilka obligationsinnehavarna och emittentinstitutets motparter i derivatavtal har förmånsrätt i enlighet med bestämmelserna i denna lag och förmånsrättslagen (1970:979),

bank : ett svenskt bankaktiebolag, en svensk sparbank eller en svensk medlemsbank, och

kreditmarknadsföretag : ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

3 kap.

1§ 2

Säkerhetsmassan får bestå av

1. krediter som lämnats mot inteckning i fast egendom som är avsedd för bostads-, jordbruks-, kontors- eller affärsändamål, mot inteckning i tomträtt som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, mot pant i bostadsrätt eller mot motsvarande utländska säkerheter (hypotekskrediter), förutsatt att krediterna uppfyller de villkor som uppställs i 3-7 §§, och

2. krediter för vilka följande låntagare svarar eller garanterar (offentliga krediter):

a) svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet,

b) Europeiska gemenskaperna eller någon av de utländska stater eller centralbanker som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 4,

b) Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen eller någon av de utländska stater eller centralbanker som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 4,

c) en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 4, och

d) andra motparter som i enlighet med föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 4 kan bedömas inte vara mer riskfyllda än de som anges i a- c och som uppfyller övriga krav som framgår av föreskrifterna.

Hypotekskrediter som lämnats mot inteckning i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt som är avsedd för kontors- eller affärsändamål får utgöra högst 10 procent av säkerhetsmassan.

2§ 3

I säkerhetsmassan får ingå fyllnadssäkerheter. Dessa får bestå av följande tillgångar:

1. inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar,

2 Senaste lydelse 2006:1385.

3 Senaste lydelse 2007:561.

15

2. placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk Prop. 2010/11:71 kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar,

3. placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller centralbank

svarar, om placeringen eller fordran gäller i den utländska statens valuta och är refinansierad i samma valuta,

4. övriga
placeringar
och
4. övriga
placeringar
och

fordringar för
vilka
Europeiska
fordringar för
vilka
Europeiska

gemenskaperna eller någon av de
unionen, Europeiska
atomenergi-

utländska stater eller centralbanker
gemenskapen eller någon av de

som framgår
av
föreskrifter
utländska stater eller centralbanker

meddelade med stöd av 6 kap. 3 §
som framgår
av
föreskrifter

5 svarar,

meddelade med stöd av 6 kap. 3 §

5 svarar,

5. placeringar och fordringar för vilka en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 svarar,

6. andra placeringar, fordringar, garantiförbindelser och åtaganden som

i enlighet med föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 kan bedömas inte vara mer riskfyllda än de som anges i 1–5, och

7. placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1–6.

Finansinspektionen får efter ansökan besluta att även följande tillgångar får användas som fyllnadssäkerheter:

1. placeringar och fordringar för vilka Sveriges allmänna hypoteksbank, ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar,

1. placeringar och fordringar för vilka ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar,

2. placeringar och fordringar för vilka en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 svarar,

3. placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar,

4. placeringar och fordringar för vilka ett utländskt kreditinstitut i någon av de utländska stater som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 svarar,

5. placeringar och fordringar för vilka någon av de internationella utvecklingsbanker som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 svarar,

6. andra placeringar, fordringar, garantiförbindelser och åtaganden som

i enlighet med föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 kan bedömas inte vara mer riskfyllda än de som anges i 1–5 och som uppfyller övriga krav som framgår av föreskrifterna, och

16

7. placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1–6.

Fyllnadssäkerheterna får utgöra högst 20 procent av säkerhetsmassan. Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att andelen under en begränsad tid får utgöra högst 30 procent.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:71

17

Bara banker, Sveriges riksbank och utländska kreditinstitut får i sin firma eller i övrigt vid beteckning av sin affärsrörelse använda ordet bank. Ett utländskt kreditinstitut får driva verksamhet i Sverige under den firma som institutet använder i det land där det har sitt huvudkontor.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

9 §

Bara banker, Sveriges riksbank , Sveriges allmänna hypoteksbank och utländska kreditinstitut får i sin firma eller i övrigt vid beteckning av sin affärsrörelse använda ordet bank. Ett utländskt kreditinstitut får driva verksamhet i Sverige under den firma som institutet använder i det land där det har sitt huvudkontor.

En sammanslutning eller annan juridisk person med nära anknytning till någon som avses i första stycket får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda ordet bank i sin firma.

Vad som sägs i denna paragraf hindrar inte att ett företag som omfattas av pantbankslagen (1995:1000) använder ordet pantbank i sin firma eller annars i sin rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:71

18

Prop. 2010/11:71

2.10 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2010:2043
Föreslagen lydelse

6 kap.

3§

För skuldtäckning som avses i 1 § får, med de begränsningar som anges i 4–9 och 12–18 §§, följande tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska unionen eller utländska stater eller centralbanker svarar för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisationer svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1–4 svarar för fordran. Ett försäkringsföretag som ingår i en koncern och vars verksamhet uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäckning även använda fordringar som företag inom koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt skulle ha betalats för mer än tre månader sedan, får den dock inte användas för skuldtäckning.

6. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperioder har avtalats och fordringarna avser premier som ännu inte ska betalas för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att åtagandet ska sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

7. Skuldförbindelser med säkerhet i företagets livförsäkringsbrev, inom återköpsvärdet.

8. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller utländskt kreditinstitut.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar för. Med kreditinstitut avses bank, kreditmarknadsföretag , Svenska skeppshypotekskassan och Sveriges allmänna hypoteksbank.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar för. Med kreditinstitut avses bank, kreditmarknadsföretag och Svenska skeppshypotekskassan .

19

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt Prop. 2010/11:71 kreditinstitut svarar för.

11. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag

eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med undantag av bolag som avses i 13.

13. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 15.

14. Obligationer eller andra skuldförbindelser och aktier eller andra värdepapper utgivna av ett specialföretag.

15. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom.

16. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 9–11 svarar för och för vilka panträtt i fastighet eller tomträtt har lämnats som säkerhet. Panträtten ska ligga inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens värde.

17. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 9–11 svarar för och för vilka annan betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt har lämnats som säkerhet.

18. Kassa.

19. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i den nämnda paragrafen.

20. Beslutad överskjutande skatt.

21. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsföretaget (återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

20

3
Ärendet och dess beredning
Prop. 2010/11:71

Sveriges allmänna hypoteksbank inkom i mars 2008 till regeringen med en begäran om att regeringen skulle besluta om likvidation av banken i enlighet med lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank.

Regeringen fattade den 23 september 2010 beslut om att Sveriges allmänna hypoteksbank skulle träda i likvidation och om förfarandet därvid samt förordnade likvidator.

En promemoria (utkast till proposition) har upprättats i Finansdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1 .

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2 . En sammanställning över yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2010/5777).

I denna proposition behandlas upphävande av och ändringar i lagar med anledning av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation.

Inhämtande av yttrande från Lagrådet

De föreslagna ändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

21

4
Bakgrund
Prop. 2010/11:71

Bildandet av Sveriges allmänna hypoteksbank

Sveriges allmänna hypoteksbank (Hypoteksbanken) bildades år 1861 och

är en del av Landshypoteks organisation. Landshypoteksföreningar

började bildas under första halvan av 1800-talet på initiativ av enskilda

jord- och skogsbrukare i syfte att förse jordbruket med långfristigt kapital

till fast ränta. Som ett led i politiken på jordbrukskreditområdet började

staten från mitten av 1800-talet att engagera sig i verksamheten vilket

medförde att Hypoteksbanken bildades. Nu centraliserades upplåningen

och det blev därmed möjligt att få fördelaktigare villkor. Staten ställde

garanti för upplåningen genom den s.k. grundfonden. Denna statliga

garanti var vid dess införande en förutsättning för upplåning på den

europeiska marknaden.

Ombildning av Landshypotek och avveckling av grundfonden

Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet ändrade

verksamheten och Hypoteksbankens roll på marknaden. De skäl som

tidigare fanns för att staten i fördelningssyfte skulle ställa garantier till

institut inom olika sektorer på kreditmarknaden föll bort. Det ansågs

heller inte godtagbart att staten ställde garantier för vissa kreditinstituts

förbindelser ur konkurrenssynpunkt. Grundfondens funktion och

berättigande ifrågasattes.

Även av ett annat skäl var det nödvändigt att grundfonden avvecklades.

I samband med att EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994

konstaterades det att statens stöd genom grundfonden inte var förenligt

med Sveriges åtaganden enligt avtalet. Statligt stöd genom att gynna

vissa företag vilket skulle kunna snedvrida eller hota att snedvrida

konkurrensen ansågs inte vara förenligt med EES-avtalet.

Behovet av en moderniserad organisationsform för Landshypotek samt

en avveckling av statens garantiåtagande genom grundfonden medförde

att regeringen våren 1994 lämnade en proposition som innehöll bl.a.

lagförslag
till riksdagen, ”Ombildning av Landshypotek” (prop.

1993/94:216). Riksdagen antog senare samma år lagen (1994:758) om

ombildning av landshypoteksinstitutionen samt lagen (1994:759) om

Sveriges allmänna hypoteksbank som beskriver den nya organisationen

och anger ett förfaringssätt för att avveckla grundfonden. De olika lands-

hypoteksföreningarna skulle gå upp i en av dem bildad ekonomisk

förening. Den ekonomiska föreningen tillsköt sin rörelse som

apportegendom till ett nybildat aktiebolag, Landshypotek AB, mot att

föreningen erhöll samtliga aktier i aktiebolaget. En kooperativ

organisationsform skapades som garanterade låntagarnas fortsatta

inflytande men också förhindrade uppköp från utomstående intressen

samtidigt som aktiebolagsformen gav störst möjligheter för

verksamheten att få tillgång till tillräckliga kapitaltillskott.

Hypoteksbanken överlät sin rörelse, utom obligationsskulden och övrig

upplåning, till aktiebolaget (kreditmarknadsbolaget). Som betalning

erhöll Hypoteksbanken reverser och andra skuldförbindelser vari angavs
22

att bolaget och den ekonomiska föreningen svarade med sitt kapital för bankens förpliktelser. Grundfonden skulle vara kvar i Hypoteksbanken. När det sista obligationslånet som banken svarade för var avvecklat skulle Hypoteksbanken likvideras. Eventuellt överskott vid en likvidation skulle tillföras Landshypotek AB, eller vad som trätt i dess ställe.

Prop. 2010/11:71

23

5 Upphävande och ändringar av lagar med Prop. 2010/11:71 anledning av Sveriges allmänna

hypoteksbanks likvidation

Regeringens förslag: Lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen och lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank upphävs.

Följdändringar görs i ett antal lagar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag förutom att förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar inte finns med i regeringens förslag eftersom denna lag upphör att gälla från och med den 1 april 2011.

Remissinstanserna: Sveriges Riksbank , Finansinspektionen och

Svenska Bankföreningen har inte något att erinra mot förslagen. Sparbankernas Riksförbund anser att förslagen framstår som lämpliga och adekvata.

Skälen för regeringens förslag: Det finns inte längre någon praktisk tillämpning av lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen. Denna lag bör därför upphävas. I och med att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation bör även lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank upphävas.

Likvidationen föranleder även ändringar i ett antal lagar där Sveriges allmänna hypoteksbank alternativt landshypoteksinstitutionen omnämns. Det rör sig om föräldrabalken , firmalagen (1974:156), sparbankslagen (1987:619), lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt försäkringsrörelselagen (2010:2043). I förslag till lag om ändring i sparbankslagen föreslås även för ifrågavarande lagrum en ändring som innebär att FöreningsSparbanken AB (publ) ersätts med Swedbank AB (publ).

6
Följdändringar med anledning av

Lissabonfördraget

Regeringens förslag: Hänvisningar till Europeiska gemenskaperna

respektive EG-domstolen i lagen (2003:1223) om utgivning av

säkerställda obligationer och lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

ersätts med hänvisningar till Europeiska unionen och Europeiska

atomenergigemenskapen respektive Europeiska unionens domstol.

Promemorians förslag: Frågorna har inte berörts i promemorian.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågorna.

Skälen för regeringens förslag: Den 13 december 2007 undertecknades

Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och

fördraget
om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Lissabon-
24

fördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Genom Lissabonfördraget har de grundläggande fördragen och vissa protokoll som hör till dem ändrats. Ändringarna innebär bl.a. att Europeiska unionen (EU) är en juridisk person och att vissa av unionens institutioner fått nya namn.

De ändringar som görs genom Lissabonfördraget innebär att hänvisningar i lag och andra författningar till Europeiska gemenskapen och de institutioner som bytt namn behöver ändras. I stället för till Europeiska gemenskaperna ska hänvisas till Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen. Det är fallet i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. I stället för till Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen) ska hänvisas till Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). Det är fallet i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

Prop. 2010/11:71

25

7
Ikraftträdandebestämmelser
Prop. 2010/11:71

Regeringens förslag: Upphävandet av lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen och upphävandet av lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank samt ändringar i ett antal lagar ska träda ikraft den 1 juli 2011.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Sveriges Riksbank, Finansinspektionen och

Svenska Bankföreningen har inte haft något att erinra mot förslagen. Sparbankernas Riksförbund anser att förslagen framstår som lämpliga och adekvata.

Skälen för regeringens förslag: Från en lagteknisk synpunkt är det lämpligt att likvidationen är avslutad vid den tidpunkt då upphävande och ändringar föreslås träda i kraft. Det bedöms därför lämpligt att förslagen träder i kraft den 1 juli 2011.

26

8
Ekonomiska konsekvenser
Prop. 2010/11:71

8.1 Finansiella och statsfinansiella konsekvenser

Hypoteksbanken bedriver inte längre någon verksamhet. Trots det ska enligt lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank styrelse och revisorer utses av regeringen respektive Finansinspektionen. Styrelsen ska sammanträda en gång per år för att godkänna årsredovisningen och regeringen ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet och fastställa resultat- och balansräkning. Mot bakgrund härav görs bedömningen att de ekonomiska konsekvenser som kan uppkomma enbart är till fördel för Landshypotek och för staten.

27

Promemorians lagförslag

28

Prop. 2010/11:71 Bilaga 2

Förteckning över remissinstanser

Sveriges Riksbank, Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen, Sparbankernas Riksförbund och Sveriges allmänna hypoteksbank i likvidation.

46

Finansdepartementet
Prop. 2010/11:71

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2011

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden

Björklund, Bildt, Ask, Olofsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren,

Carlsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors,

Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Ullenhag, Hatt

Föredragande: statsrådet Norman

Regeringen beslutar proposition 2010/11:71 Lagändringar med anledning av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation

47