Prop. 2011/12:140

Regeringens skrivelse 2011/12:140

2012 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2011/12:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 maj 2012

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2011/12.

Innehållsförteckning

Skr. 2011/12:140

Inledning...................................................................................................

3

Bilaga Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011…..5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 2012........

133

2

Inledning

Skr. 2011/12:140

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda bolagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse ( bilagan ).

Verksamhetsberättelsen finns liksom delårsrapporterna på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens bolagsägande utvecklades under 2011 och fram till och med den 1 maj 2012. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska Skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av bolag med statligt ägande. För staten som bolagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att företagen i förlängningen ska kunna bidra till att behålla och skapa nya jobb. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom portföljen av bolag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag och inriktningar. I avsnittet ”Så förvaltas de statligt ägda bolagen” finns information om statens förvaltningskostnader med avseende på bland annat interna kostnader och köpta tjänster. I verksamhetsberättelsen beskrivs också hur processen för att nominera styrelseledamöter går till. Ett avsnitt beskriver hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings- havare har tillämpats i de statligt ägda bolagen. Vidare finns ett avsnitt om att fastställa och följa upp tydliga mål i bolagen.

I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen. Det finns i årets redogörelse två konkreta beskrivningar av hur de statligt ägda bolagen Green Cargo och Svensk Exportkredit, SEK, arbetar med hållbarhetsfrågor. Därtill finns en tabell över hur de statligt ägda bolagen har rapporterat sitt hållbarhetsarbete.

Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. I samma avsnitt finns en sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar och anslag till statligt ägda bolag.

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en uppföljning av det gångna verksamhetsåret. Mål redovisas och utvärderas

såsom finansiella mål, verksamhetsmål samt samhällsekonomiska och Skr. 2011/12:140 sektorpolitiska mål. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att

staten äger bolagen inleds varje företagspresentation med en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2012.

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandenas arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhets- redovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse.

En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och alltså inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.

4

Skr. 2011/12:140

Bilaga

De statligt ägda bolagen i korthet

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE TOTALT

Mdkr

2011

2010

Förändring, %

Nettoomsättning

336,8

368,1

–9

Nettoomsättning, inkl. intressebolag

408,9

442,4

–8

Resultat före värdeförändringar

61,9

67,1

–8

Värdeförändringar

0,5

4,4

–89

Rörelseresultat

62,4

71,5

–13

Resultat före skatt

50,9

61,6

–17

Resultat efter skatt

40,8

55,8

–27

Bruttoinvesteringar

54,3

69,0

–21

Kassaflöde från den löpande verksamheten (exkl. SBAB & SEK)

62,0

68,4

–9

Summa eget kapital

354,7

349,7

1

Balansomslutning

1 549,4

1 557,2

0

Medelantal anställda (tusental)

97,8

100,6

–3

Medelantal anställda, inkl. intressebolag (tusental)

182,6

188,8

–3

Utdelning

27,8

37,6

–26

Uppskattat värde

580

600

–3

Avkastning på eget kapital (%)

12,0

16,4

Soliditet (%)

20,0

19,4

NETTOOMSÄTTNING

RESULTAT FÖRE SKATT

Mdkr

Mdkr

400

80

300

60

200

40

100

20

0

2009

2010

2011

0

2009

2010

2011

BRUTTOINVESTERINGAR

Mdkr

160

120

80

40

0

2009

2010

2011

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

%

20

15

10

5

0

2009

2010

2011

ANTAL ANSTÄLLDA

VÄRDEUTVECKLING

Tusental

Mdkr

120

800

90

600

60

400

30

200

0

2009

2010

2011

0

2009

2010

2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

1

5

Skr. 2011/12:140

Bilaga

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen finns 58 hel- och delägda företag, tre är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att bolagen ska skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

6

Skr. 2011/12:140

Bilaga

Förord

Ansvarsfullt ägande med värdeskapande i fokus

År 2011 var ett resultatmässigt bra år för de statligt ägda bolagen med utdel- ningar till statskassan som uppgick till 28 miljarder kronor. I fokus för det kommande året står att stärka de statligt ägda bolagens position inom håll- bart företagande och därmed säkra långsiktigt värdeskapande för svenska folkets bolag.

statligt ägda bolag ska vara föredömen

Staten är en av Sveriges största bolagsägare. Bolagen represente- rar stora värden, cirka 580 miljarder kronor, och är samman- taget en av Sveriges största arbetsgivare. Regeringen förvaltar bolagen på uppdrag av riksdagen och ytterst är det svenska folket som gemensamt äger dessa företag. Staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare. De statligt ägda bolagen ska vara föredömen, inte minst när det gäller hållbart företagande. Dagens och morgondagens genera- tioner är inte beredda att arbeta för, eller handla med, företag som inte säkrar att jordens begränsade resurser används ansvars- fullt eller att mänskliga rättigheter respekteras. Genom att ansvara för att de statligt ägda bolagen är föredömen säkrar vi ett långsiktigt värdeskapande i bolagen.

Regeringen höjer nu ytterligare kraven inom hållbarhetsarbe- tet genom att ge bolagsstyrelserna i uppdrag att fastställa rele- vanta hållbarhetsmål samt övergripande strategier för att nå dessa mål. Hållbarhetsmålen ska vara ambitiösa och relevanta för affärsverksamheten. För flera av bolagen kan detta arbete generera nya affärsmöjligheter medan det för andra bolag främst syftar till att minimera riskerna. För alla bolag syftar dock fram- tagandet av hållbarhetsmål till värdeskapande.

rimliga ersättningsnivåer inom statens bolag

Det sammanlagda resultatet efter skatt uppgick 2011 till 41 mil- jarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor mindre än 2010. Utdelningarna till statskassan minskade från 38 till 28 miljarder kronor. Det lägre resultatet och de minskade utdelningarna beror främst på att 2010 var ett resultatmässigt mycket starkt år.

Regeringens övergripande mål med bolagsförvaltningen är att den långsiktiga finansiella värdeutvecklingen, med hänsyn till rimlig risk och särskilt beslutade samhällsuppdrag, blir den bästa möjliga för ägaren. Det innebär att förvaltningen ska vara effektiv, professionell och transparent. Det finns höga förvänt- ningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska agera. Detta innebär bland annat att ersättningsnivåerna till ledande befattningshavare ska vara rimliga och välavvägda. Ersättningen ska heller inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Regeringen följer noga upp att riktlinjerna för ersättningsnivåerna efterlevs.

arbetet med ekonomiska mål och översynen av det statliga ägandet

Under 2011 har arbetet med bolagens ekonomiska mål strukture- rats för att förbättra värdeutvecklingen. Syftet med de ekono- miska målen är bland annat att möjliggöra och underlätta mät- ning, uppföljning och utvärdering av bolagets lönsamhet, effektivitet och risknivå. Det är viktigt att betona att de ekono- miska målen är individuella för varje företag och ska uppnås långsiktigt, över en konjunkturcykel.

I maj 2011 tillsatte regeringen en utredning för att se över hur förvaltningen av statligt ägda företag bör bedrivas och organise- ras. Utredningens betänkande remissbehandlas under våren 2012.

Regeringen prövar kontinuerligt det statliga ägandet. I feb- ruari 2011 såldes 6,3 procent av aktierna i Nordea till ett värde av cirka 19 miljarder kronor. I augusti såldes också statens aktier i Arbetslivsresurs till ett värde av 145 miljoner kronor. Intäkterna används för att minska statsskulden. Regeringen har av riks- dagen mandat att minska ägandet i bland annat Nordea, SAS och Bilprovningen.

mångfald i ledningarna

Arbetet med att säkerställa att det finns kompetenta och väl- fungerande styrelser är ett av regeringens viktigaste verktyg för att uppnå målen för de statligt ägda bolagen. Målsättningen är att könsfördelningen bland styrelseledamöterna ska vara jämn. I de statligt helägda bolagen var cirka hälften (49 procent) av styrelseledamöterna kvinnor, vilket exempelvis kan jämföras med 24 procent bland börsbolagen. Av bolagens styrelseord- förande är 43 procent kvinnor, jämfört med börsens 5 procent. Men det finns mer att göra. Personer med olika erfarenheter, ålder och bakgrund behövs för att öka kompetensen i styrelser och företagsledningar. Exempelvis vill regeringen se fler perso- ner med en annan etnisk bakgrund på ledande befattningar i företagen.

Stockholm i maj 2012

Peter Norman

Finansmarknadsminister,

ansvarig minister för de statligt ägda bolagen

Verksamhetsberättelse För Företag med statlIgt ägande 2011

3

7

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Vattenfall satsar på vattenkraft

Vattenfall investerar 13 miljarder kronor i att modernisera och öka produktionen i vattenkraftverken fram till 2023. Nya effektivare turbiner och generatorer ger mer energi per vattenmängd och minskar därmed vattenkraftens påverkan på miljön. Vattenkraften står för cirka 20 procent av Vattenfalls totala elproduktion och för 41 procent av Sveriges elproduktion.

Systembolaget CSR-nätverkar

2011 blev Systembolaget tillsammans med det finska alkoholdetalj- handelsmonopolet Alko medlemmar i den europeiska CSR-organisa- tionen Business for Social Compliance Initiative. Systembolagets avsikt med medlemskapet är att få tillgång till ett internationellt CSR-nätverk samt vedertagna verktyg för genomförande och uppföljning av upp- förandekoden i leverantörskedjan.

Svanenmärkta flerfamiljshus

Under 2011 lanserade Miljömärkning Sverige sina kriterier för fler- familjshus. Det är Svanen som nu som första miljömärkning i världen erbjuds husproducenterna i Norden. Redan under första året har fem hus runt om i landet visat sig uppfylla alla de krav som miljömärkningen Svanen ställer. Ett Svanenmärkt hus har granskats genom hela bygg- processen och har uppfyllt krav på allt från råvaror till färdig byggnad.

Sveriges största lokmodernisering

Green Cargo genomför Sveriges största lokmodernisering. 60 lok får bland annat nya miljöanpassade motorer som minskar koldioxidutsläppen med cirka 20 procent och partikelutsläppen med 60 procent. De renoverade loken har nu tagits i drift och uppskattas mycket, inte minst för sin goda arbetsmiljö och tysta gång.

Återtaget bemyndigande

Den 16 mars 2011 beslutade riksdagen att återta regeringens bemyndigande att förändra statens ägande i TeliaSonera, SBAB och PostNord. I samma beslut uppdrog riksdagen åt regeringen att återkomma med alternativ för att separera accessnätet från TeliaSoneras övriga verksamhet.

Miljöanpassad offentlig upphandling

Som första medlemsland hjälper Sverige, genom Miljöstyrningsrådet, EU-kommis- sionen att leda arbetet med att utarbeta EU-gemensamma kriterier för miljöanpas- sad offentlig upphandling. Arbetet omfat- tar, som ett första steg, ett 20-tal produkt- områden inom det medicintekniska området.

Försäljning av bilprovningsstationer

I januari 2012 beslöt Bilprovningens bolagsstämma om en försäljning av delar av bolagets stationsnät och fastighetsbestånd. Bilprovningens stationsnät har delats in i tre likvärdiga grupperingar, varav två stationsgrupper erbjuds till försäljning.

4

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

8

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

1 000 nya jobb till Samhalls medarbetare

Samhall och serviceföretaget Sodexo inleder ett partnerskap där målsättningen är att ge 1 000 nya jobb till Samhalls medarbetare inom 2–3 år. Av dessa 1 000 nya jobb ska årligen 200 personer kunna erbjudas anställning hos Sodexo eller dess kunder.

Svevia bygger södra Sveriges största vindpark

Svevia har fått i uppdrag att gjuta fundament och bygga vägar för Sveriges största vindpark. Den landbaserade vindparken byggs i Lemnhult utanför Vetlanda och ska stå färdig i april 2013.

Kina växande turist- marknad för Sverige

Kina är en marknad med betydande tillväxtpotential för Sverige och under 2011 öppnade VisitSweden egen re- presentation i Beijing. Mellan 2010 och 2011 ökade i Sverige antalet övernattningar av resande från Kina med 32 procent till 146 000 över- nattningar, vilket är den högsta note- ringen någonsin.

Ny nationell ordinationsdatabas

Apotekens Service har fått i uppdrag att ta fram en nationell ordinationsdatabas, NOD. Syftet med databasen är att ge en helhetsbild av patientens samlade läke- medelsanvändning. Detta uppdrag är ett viktigt steg för bolaget för att, i sin roll som nationellt informationsnav för hälso- och sjukvården, kunna bidra till ett friskare Sverige. Uppdraget kommer från Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Center för eHälsa i samverkan, CeHis.

Bolag bildade 2011

Ändrat ägande

Ersättningsmark i Sverige AB delades den 29 april 2011 ut av Sveaskog till staten. Bolaget äger skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog.

Verksamheten inom Lantmäteriets division Metria bolagiserades den 1 maj 2011. Bolaget säljer analyser, tjänster och pro- dukter baserade på geografisk information.

Botniabanan avvecklas

Regeringen har fått riksdagens mandat att avveckla Botniabanan AB. Bolaget förvaltas sedan den 1 januari 2012 av Trafikverket som även fått i uppdrag att avveckla bolaget.

Minskat ägande i Nordea

Ägarandelen i Nordea minskade i februari 2011 från 19,8 till 13,5 procent genom en försäljning av 255 miljoner aktier.

Regeringen sålde Arbetslivsresurs

I augusti sålde staten sina aktier i Arbetslivs- resurs till SMTW Personal Holding AB (SMTW) för 145 miljoner kronor.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

5

9

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Svedab jobbar för att hålla grundvattennivån

För att sänka och hålla en konstant vattennivå, har Svedab installerat anlägg- ningar för grundvattenavsänkning vid Yttre Ringvägen och Öresundsbanan i Malmö. Mängden uttaget grundvatten och mängden som återinfiltreras i kalkberget registreras och utfallet ligger inom den målsättning som satts upp.

Unga Dramaten fick extra bidrag

I augusti beslutade regeringen att ge ett extra bidrag på 2 miljoner kronor till Unga Dramaten. Dramaten har de senaste åren

– med stor framgång – gjort en storsats- ning på den yngre publiken.

Apoteket AB Sveriges mest ansedda företag 2011

Enligt Anseendebarometern 2011 är Apoteket AB Sveri- ges mest ansedda företag 2011. På en skala från 1–100 där allt över 80 indikerar exemplariskt anseende kom Apoteket på första plats med siffran 83,2. På listan över 50 svenska och internationella företag finns biltillverkare, klädföretag, IT- och telekomföretag, försäkringsbolag, transportföretag, dagligvaruhandel, banker m.m. På andra och tredje plats kom IKEA respektive Google.

Vattenfalls tyska kärnkraftverk läggs ned

Det tyska parlamentet tog den 30 juni 2011 beslutet att samtliga 17 tyska kärnkraftverk ska tas ur drift senast 2022. För Vattenfall innebär detta att de delägda kärnkraftverken Brunsbüttel (Vattenfall äger 66,7 procent), Brokdorf (Vattenfall äger 20 procent) och Krümmel (Vattenfall äger 50 procent) inte får återstartas.

Nytt skogssamarbete i Tyskland

Sveaskog inledde under hösten 2011 ett samarbete med två nya kunder inom den tyska massa- och pappersindustrin och trä- skiveindustrin. För Sveaskog är det viktigt att bredda marknaden geografiskt för att säker- ställa långsiktig avsättning på skogs- produkter.

Lernia vann pris för sin reklam

Lernia fick under året två utmärkelser för bra reklam. Först tilldelades bolaget ett Silverägg för sina reklamfilmer i Guldäggstävlingen, vilket innebär en hedervärd andraplats i den prestige- fyllda kategorin ”bästa film”. Lernia tog också hem andraplatsen i tidningen Resumés tävling Månadens radio för sin radioreklam med bud- skapet ”Kompetens gör skillnad”.

TeliaSonera störst ägare i kazakstanska Kcell

TeliaSonera köpte den 1 februari 2012 ytterligare 49 procent av aktierna i telekom- bolaget Kcell i Kazakstan och kommer efter den planerade börsintroduktionen som ska ske under 2012 att äga 61,9 procent av bolaget.

6

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

10

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Statligt ägda bolag i topp bland hållbara varumärken

Flera av de statligt ägda bolagen finns med högt upp på listan i Sveriges största undersökning om hållbara varumärken, Sustainable Brands 2012. Drygt 8 000 konsumenter har fått svara på vilka företag som är bäst på att arbeta med miljöansvar och socialt ansvarstagande. Apoteket, SJ och Bilprovningen hamnade på plats 7, 8 och 9. Posten knep plats 12, Systembolaget plats 13 och Apoteksgruppen plats 17.

SBAB blev SBAB Bank

I mars 2011 bytte SBAB namn till SBAB Bank AB (publ). Det skedde i samband med att en ny bolagsordning antogs med bankrörelse som nytt verksamhetsföremål.

Swedesurvey mäter land i Grekland

Europas punktligaste flygbolag

För tredje året i rad utsågs Scandinavian Air- lines (SAS) till Europas punktligaste flygbolag av det oberoende analysföretaget FlightStats. Av SAS alla flygningar var punktligheten 88,22 procent. Endast de japanska flygbola- gen ANA och JAL var bättre bland världens alla flygbolag sett över hela året, men i juli och augusti slog SAS även dem och var punktligast i världen.

Swedesurvey har undertecknat ett avtal om lantmäteritjänster med Ktimatologio S.A. i Grekland. Avtalet innebär att upprätta ett komplett fastighetsregister med tillhörande fastighetskarta om- fattande de fyra kommunerna Alexandroupoli, Xanthi, Drama och Kilkis som ligger i norra Grekland. Projektet är högprioriterat i Grekland som strävar efter att få bättre kontroll på ägar- förhållanden till mark.

Jernhusen invigde nytt resecentrum

I december invigdes Uppsala rese- centrum. Stationsområdet har ut- vecklats av Jernhusen, Trafikverket och Uppsala kommun. Stations- huset och stationsområdet har cirka 67 000 besökare varje dag.

Ökat resande på Swedavias flygplatser

Under 2011 flög totalt 31,5 miljoner passagerare till och från Swedavias flygplatser. Detta är en ökning med 13 procent jämfört med året innan och mest växte utrikesresandet.

Storsatsning på RISE-projekt

Vinnova har tilldelat tre RISE-relaterade projekt tio miljoner kronor vardera. Pengarna går till utveckling av modernt boende och lättviktsmaterial. De deltagande projekten får pengarna mot att projektdeltagarna själva ställer upp med motsvarande summa.

LKAB:s största produktion på 35 år

LKAB:s produktionsvolym 2011 på 26,1 miljoner ton är den högsta volymen färdiga produkter på 35 år. Förädlingsgraden har successivt höjts. Strategiplanen för de kom- mande åren inkluderar en volymökning till en årskapacitet på 37 miljoner ton 2015.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

7

11

Skr. 2011/12:140

Bilaga

BOLAGSEXEMPEL – LKAB

LKAB

Gruvorochsamhällenis ymbios

LKAB ökar produktionskapaciteten för att stärka sin position som en av världens ledande tillverkare av järn- malmpellets. Tillväxten förutsätter dock en ökad gruv- verksamhet i Malmfälten vilket innebär att bostäder i Kiruna, Malmberget och Svappavaara behöver flyttas eller ersättas. Samhällen som vuxit upp till följd av gruvverksamheten påverkas och omvandlas nu när LKAB växer.

HET INDUSTRIREGION

Under 2000-talet har LKAB ökat sin produktionskapacitet från 19 till 28 miljoner ton järnmalmsprodukter. Samtidigt har bolaget gjort omfat- tande investeringar och satsat 30 miljarder kronor i Kirunaregionen i bland annat nya pelletsverk samt ett effektivt logistiksystem för malm- transporter. I och med investeringarna finns förutsättningarna att öka produktionskapaciteten ytterligare. Hittills har den dock begränsats av möjligheten att bryta mer råmalm.

Malmen finns i malmkropparna under Kiruna och Malmberget där LKAB brutit järnmalm under mer än hundra år. Malmen har visat sig bli renare, rikare och större med ökande djup. Undersökningsborrningar har gått ned till nära 2 000 meters djup, och ännu ser man inte slutet på fyndigheterna.

Eftersom malmkropparna går in under bebyggelsen innebär en ökad gruvdrift, om den sker utan åtgärder, en risk för samhällena. När gruvorna en gång öppnades som dagbrott var det naturligt att bygga bostäder nära arbetsplatserna. Ingen visste då att LKAB skulle bryta malm mer än en kilometer under jord.

UTÖKAD GRUVDRIFT

LKAB:s beslut under 2010 att öka produktionskapaciteten av järn- malmsprodukter ytterligare, till 37 miljoner ton år 2015, förutsätter inte bara en omfattande expansion av gruvdriften utan även en större omvandling av samhällena vid gruvorna. Malmbergets bebyggelse har redan förändrats genom gruvbrytningen eftersom flera malmkroppar går in under samhället. Även Kirunas järnmalmskropp har visat sig luta in under stadens centrum. Kirunagruvans nya huvudnivå som byggs 1 365 meter under jord innebär att bostäder i Kirunas samhälle måste flyttas och ersättas. Också i Svappavaara påverkas boende när LKAB gör en omfattande satsning på nya gruvor i och med dagbrottsgruvorna Gruv- berget, Mertainen och Leveniemi.

SAMHÄLLSOMVANDLINGEN

Enligt LKAB:s beräkningar kommer cirka 3 000 lägenheter och 200 villor i Kiruna att beröras av gruvbrytningen de närmaste 20 åren. I Malmberget berörs cirka 1 200 personer kommande 15 år. Samhälls-

EN NÖDVÄNDIG UTMANING ”

Lars-Eric Aaro, VD och koncernchef för LKAB, ser att koncernens expansions- planer skapar tålighet mot marknads- svängningar och lågkonjunktur. Det innebär i sin tur att LKAB ges större möjlighet att fortsätta vara en stark lokal arbetsgivare och tillväxtmotor som skapar välstånd.

– De senaste tio åren har den globala järnmalmsmarknaden ökat med 250 procent. LKAB svarar endast för ett par procent av världsmarknaden, men bland pelletstillverkare är vi en av värl- dens största och internationellt ledande inom forskning och utveckling.

Ur ett affärs- och konkurrensperspektiv är det nödvändigt för LKAB att växa med kunderna när efterfrågan ökar. Den järn- malmsleverantör som har störst andel i produktmixen har störst chans att få behålla sina leveranser. Det är denna logik som ligger bakom att LKAB beslutat öka produktionskapaciteten med 40 procent till 2015, jämfört med dagens kapacitet.

Flaskhalsen har varit gruvdriften. När vi går djupare i gruvorna kommer också mer mark tas i anspråk och samhällena omvand- las. Men samhällsomvandlingens stora utmaning för LKAB är inte att flytta städer, det är istället att med respekt möta varje enskild individs frågor. Attraktiva samhällen är en förutsättning för att LKAB ska bedriva sin verksamhet på orterna.

flytten sker successivt vilket ger utrymme för en långsiktig planering. Att skapa de nya samhällena är en gemensam utmaning för alla inblandade: de boende, kommunerna, markägare, myndigheter, LKAB med flera.

Beslutet 2011 om samhällsflytten togs efter många års dialog mellan LKAB och kommunen. Redan 1967 informerades staden om att gruv- brytningen inom 50–60 år skulle kunna påverka samhället. Sedan situationen i början av 2000-talet blev mer påtaglig har LKAB både flyttat hus och byggt nytt. I Malmberget skedde de första husflytt- ningarna 2005 då två hus flyttades från Elevhemsområdet till Mellan- området.

KOSTNADERNA

Den exakta kostnaden för samhällsomvandlingen är osäker eftersom den beror på hur länge den fortgår, men i både Kiruna och Malmberget rör det sig om flera miljarder kronor. Av 2011 års vinst avsatte LKAB 1,2 miljarder kronor till samhällsomvandlingarna. Totalt har bolaget hittills avsatt 6 miljarder kronor för att ersätta kostnader för gruvornas påverkan på samhällena.

8

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

12

Skr. 2011/12:140

Bilaga

BOLAGSEXEMPEL – LKAB

Malmen finns i malmkropparna under Kiruna och Malmberget där LKAB brutit järnmalm under mer än hundra år. Eftersom malmkropparna går in under be- byggelsen innebär en ökad gruvdrift, om den sker utan åtgärder, en risk för samhällena. Här förstärks en del av berget för att klara malmbrytningen. Foto: LKAB

När en enskild husägare berörs försöker LKAB i huvudsak köpa fastig- heten. LKAB anlitar oberoende fastighetsvärderare som gör en bedöm- ning av husets skick och fastighetspriserna på orten. Därigenom följer LKAB expropriationslagens lydelse om att ersättningen ska motsvara

kostnaden för ett likvärdigt boende på orten. I särskilda fall har det varit nödvändigt att flytta hus eller bygga nya som ersättning för de fastighe- ter som påverkats.

I Malmberget har hus flyttats i många år, här en villa på väg från Bolags- området till Mellanområdet 2007. Foto: LKAB

Gruvstadsparken ger en mjuk övergång från stad till gruvområde, och fylls med aktiviteter och upplevelser, som här en skridskobana. Foto: LKAB

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

9

13

Skr. 2011/12:140

Bilaga

BOLAGSEXEMPEL – BILPROVNINGEN

BILPROVNINGEN

Delförsäljningförattökatillgängligheten

Ägarna till Bilprovningen beslöt på stämman i augusti 2011 att påbörja planeringen för försäljning av delar av Bilprovningens stationsnät. Ett nytt stämmobeslut i januari 2012 innebar att bolagets förslag till försälj- ningsstruktur accepterades av ägarna och försäljnings- processen sattes igång. Beslutet togs mot bakgrund av att den svenska marknaden för fordonsbesiktning omreglerats den 1 juli 2010. Försäljningen väntas locka nya aktörer och öka konkurrensen till gagn för kunderna.

AVREGLERINGEN

Genom avregleringen 2010 förlorade Bilprovningen sin status som monopolist. För att möta en förväntat snabbt växande konkurrens hade Bilprovningen därför genomfört omfattande åtgärdsprogram som förbätt- rade både bolagets effektivitet och servicekvalitet. Detta har, i kombina- tion med den totalt dominerande positionen på marknaden som Bilprov- ningen hade, medfört att intresset från nya aktörer att etablera sig på den svenska marknaden hittills varit mindre än förväntat, en förväntans- bild som bland annat byggde på erfarenheter från andra omreglerade marknader runt om i Europa.

PÅSKYNDA KONKURRENS

Staten är största ägare i Bilprovningen, med 52 procent av aktierna. Ett antal fordonsrelaterade branschföreningar och trafikförsäkringsbolag äger resten av bolaget. Mot bakgrund av marknadsutvecklingen anser ägarna att en delförsäljning av stationsnätet underlättar och påskyndar framväxten av en väl fungerande marknad för fordonsbesiktning. En god konkurrens gagnar fordonsägarna. Samtidigt bevaras de värden som hittills skapats i bolaget.

TRE STATIONSNÄT

En målsättning i försäljningsarbetet är att skapa attraktiva grupperingar av stationer för nya aktörer. Indelningen av stationerna har därför resul- terat i att var och en av grupperna fått en stark marknadsposition och goda förutsättningar för att driva verksamheten effektivt. Resultatet har blivit en uppdelning av Bilprovningens nätverk av drygt 200 besiktnings-

SVENSKA MARKNADEN FÖR FORDONSBESIKTNING

DECEMBER 2009

stationer till tre olika stationsgrupperingar: riksgruppen, nordöstra gruppen och sydvästra gruppen. Riksgruppen är den del av Bilprov- ningen som blir kvar i bolaget och utgör lite drygt en tredjedel av dagens Bilprovning.

Nordöstra gruppen och sydvästra gruppen är de delar som säljs och från och med den 1 mars 2012 utgör dessa självständiga dotterbolag. Ambitionen är att slutföra försäljningsprocessen under 2012.

NY BRANSCH VÄXER FRAM

Alternativet att fortsätta som tidigare och avvakta framväxten av en väl fungerande marknad har bedömts som mindre attraktivt. Om Bilprov- ningen i nuläget har en helt dominerande ställning och uppfattas som ett effektivt, kundorienterat och lönsamt bolag av konkurrenterna, redu- ceras viljan till större satsningar av nya aktörer. Detta kan leda till att tidsperioden innan en meningsfull konkurrens uppstår kan bli utdragen. Med en delförsäljning kan man istället se framför sig en utveckling där konkurrensen mellan de nya aktörerna sker i en kombination av service- nivå, effektivitet och pris i kundledet.

För personalen innebär en delförsäljning att en ny bransch växer fram snabbare vilket också skapar nya möjligheter för de enskilda medarbe- tarna. En större mångfald av väl etablerade aktörer på en förväntat växande marknad innebär fler möjligheter att söka sig till den arbets- givare som individen tycker bäst svarar mot de egna önskemålen.

Staten och övriga nuvarande ägare kommer att kvarstå som ägare i den del av Bilprovningen som inte bjuds ut till försäljning. Även efter en delförsäljning har Bilprovningen en viktig roll att spela som en stark aktör som kan bidra till att målen med omregleringen uppnås.

JULI 2010

Riksdagen beslutar att avreglera marknaden.

Marknaden avregleras.

1 juli 2010 (samma dag som avregleringen). Carspect etable- rar sig i Sverige och erbjuder fordonsbesiktning.

10

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

14

Skr. 2011/12:140

Bilaga

BOLAGSEXEMPEL – BILPROVNINGEN

En tekniker informerar sin kund vid besiktningen. Servicenivån på stationerna är en av de faktorer som kommer att bli allt viktigare i den ökade konkurrens som följer av en delförsäljning av Bilprovningens stationsnät. Foto: Bilprovningen

AUGUSTI 2011

ÅRSSKIFTE

JANUARI 2012

HÖSTEN 2012

2011/2012

Stämmobeslut i

Vid en extra stämma i Bilprov-

Cirka 99 procent

Bilprovningen:

Överlåtelse av

ningen beslutas att bolaget ska

av fordonsbesikt-

Stationsnätsgrup-

stationsnäts-

förberedas för en uppdelning av

ningen sker av

perna Nordöstra och

grupperna till

stationsnätet i 3 grupper.

Bilprovningen.

Sydvästra ska säljas.

köpare.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

11

15

Skr. 2011/12:140

Bilaga

Biblioteket på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. KTH är ett av många campusområden i Sverige som ägs och förvaltas av Akademiska Hus. Runt 300 000 personer studerar, forskar och arbetar varje dag i någon av Akademiska Hus fastigheter. Foto: Akademiska Hus

12

VeRKSAmHeTSBeRäTTelSe föR föReTAg med STATligT ägAnde 2011

16

Skr. 2011/12:140

Bilaga

så förvaltas DE statlIGt ÄGDa BOlaGEN

Ett aktivt ägande

staten är en betydande bolagsägare i sverige. I den statliga bolagsportfölj som förvaltas av regeringskansliet finns 58 bolag, som tillsammans är värda 580 miljarder kronor och sysselsätter nära 100 000 personer. staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

för att bedriva ett aktivt ägande med tydliga mål och riktlinjer för de statligt ägda bolagen har regeringskansliet en specialiserad förvaltningsorganisation inom finansdepartementet. Bolagsförvaltningen sker i enlighet med statens ägarpolicy.

RegeRingens uppdRag

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar. Regeringskansliet med alla departementen bistår regeringen i dess arbete och sköter förvaltningen.

Inom Regeringskansliet förvaltas i dag 58 bolag 1) , 43 helägda och 15 delägda. Det uppskattade sammanlagda värdet på denna bolagsportfölj var i maj 2012 cirka 580 miljarder kronor. De hel- ägda bolagen sysselsätter tillsammans nära 100 000 personer, och om intressebolagen inräknas i förhållande till statens kapi- talandel sysselsätter den statliga bolagsportföljen drygt 180 000 personer. Bolagen är såväl stora som små och verksamma inom en rad olika branscher där många av bolagen också har en stark marknadsposition.

En del i att vara en värdeskapande och aktiv ägare är att löpande utvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt stat- ligt ägande. Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar på fullt konkurrensutsatta marknader där staten som ägare driver värdeskapande åtgärder, exempelvis olika strukturåtgärder. Som princip anser regeringen att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens, såvida inte företaget har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är

svårt att utföra med annat ägande. Regeringens ambition är såle- des att minska det statliga ägandet.

Så länge bolagen ägs av staten anser dock regeringen att de ska förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt, med värdeska- pande som övergripande mål. Det innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt, ges förmåga att utvecklas samt skapa värde genom ett hållbart företagande.

Bemyndiganden

Regeringen har för närvarande riksdagens bemyndigande att minska eller avveckla ägandet i Nordea Bank, SAS, SEK (Svensk Exportkredit) och SweRoad. Dessutom har riksdagen bemyndi- gat regeringen att förändra ägandet i Bilprovningen.

FöRvaltningsoRganisation

Inom Finansdepartementet finns en specialiserad förvaltnings- organisation fördelad på två enheter, enheten för statlig bolags- förvaltning och enheten för bolagsanalys och ägarstyrning.

Enheterna ansvarar för utveckling och samordning av ägarstyr- ningen för samtliga bolag som förvaltas av Regeringskansliet och för bolagsstyrningen av 36 av de totalt 58 statligt ägda bolagen.

Bemyndiganden att FöRändRa det statliga ägandet

Nuvarande

Bemyndigande att

företag

ägarandel, %

förändra ägandet till, %

Beslut

Bilprovningen

52

0–100

prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162

Nordea Bank

13,4

0

prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217,

prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:8,

prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352

sas

21,4

0

prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:fiU35, rskr. 2009/10:220

sEK

100

34–100

prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302,

prop. 2002/03:142, bet. 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244

sweroad

100

0

prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:tU1, rskr. 2010/11:138

1) skeppshypotekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning, men räknas här in bland de statligt ägda bolagen.

vErKsamhEtsBErÄttElsE för förEtaG mED statlIGt ÄGaNDE 2011

13

17

Skr. 2011/12:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS DE STATLIGT ÄGDA BOLAGEN

BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING

Finansdepartementet

Justitiedepartementet

Akademiska Hus

Miljömärkning Sverige

Apoteket

Apoteksgruppen

Kulturdepartementet

Bilprovningen

Dramaten

Bostadsgaranti

Operan

Ersättningsmark

Voksenåsen

Fouriertransform

Green Cargo

Miljödepartementet

Göta kanalbolag

Miljöstyrningsrådet

Infranord

Jernhusen

Näringsdepartementet

Lernia

Almi

LKAB

Arlandabanan Infastructure

Metria

Botniabanan 1)

Nordea Bank

Inlandsinnovation

PostNord

Innovationsbron

Preaktio

Norrland Center

RISE

Svedab

Samhall

SweRoad

SAS

VisitSweden

SBAB Bank

SEK (Svensk Exportkredit)

Socialdepartementet

SJ

APL (Apotek Produktion &

SOS Alarm

Laboratorier)

Specialfastigheter

Apotekens Service

SSC (Svenska rymdaktie-

Statens Bostadsomvandling

bolaget)

Swedsurvey

Sveaskog

Systembolaget

Svenska

Skeppshypotekskassan

Utbildningsdepartementet

Svenska Spel

ESS (European Spallation

Svevia

Source)

Swedavia

TeliaSonera

Utrikesdepartementet

Teracom

Dom Shvetsii

Vasallen

Swedfund

Vattenfall

1) Förvaltas av Trafikverket

Vectura Consulting

fr o m den 1 januari 2012.

Förvaltningsarbetet bedrivs i huvudsak i bolagsgrupper för varje innehav, sammansatta av kompetenser från de två enhe- terna. Bolagsgrupperna ansvarar löpande för ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen. Enheten för statlig bolagsförvaltning har förvaltare som arbetar i bolagsstyrelserna och hanterar den löpande dialogen med bolagen. Förvaltarna har även det övergri- pande ansvaret för att leda arbetet i bolagsgrupperna. Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning har experter inom områdena bolagsanalys, hållbart företagande, bolagsjuridik och styrelse-

14

ORGANISATION

Riksdagen

Regeringen

Regeringskansliet

Finansdepartementet

Övriga departement med

ansvar för bolagsförvaltning

Enheten för statlig

bolagsförvaltning

Enheten för bolagsanalys

och ägarstyrning

rekrytering. Enheten svarar för övergripande ägarstyrningsdo- kument, såsom statens ägarpolicy liksom för formuleringen och uppföljningen av ekonomiska mål och enheten samordnar nomineringsarbetet för de statliga bolagsstyrelserna.

Regeringen ser kontinuerligt över hur bolagsstyrningen och förvaltningsmodellen kan utvecklas. Den 15 mars 2012 presente- rade Ägarutredningen (Fi 2011:06) sitt betänkande Ekonomiskt värde och samhällsnytta – förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14) . Utredningens uppdrag var att föreslå hur för- valtningen av företag med statligt ägande bör bedrivas och organiseras för att säkerställa en så effektiv och ändamålsenlig förvaltning som möjligt. Utredningens betänkande remiss- behandlas för närvarande.

För en mindre del av de statligt ägda bolagen ligger förvalt- ningsansvaret på andra departement: Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Utbildnings- departementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet och Kulturdepartementet.

Kostnaden för förvaltningen av bolag med statligt ägande uppgick under 2011 till 46,5 (64,9) miljoner kronor vilket mot- svarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Av detta avsåg 17,8 (33,4) miljoner kronor externt köpta tjänster och utredningar såsom arvoden för finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansli- ets delårsrapporter för bolag med statligt ägande. Kostnaderna för Finansdepartementets förvaltningsorganisation utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

18

Skr. 2011/12:140

Bilaga

så förvaltas de statligt Ägda bolagen

Aktiv bolAgsstyrning viA ägArpolicyn

Styrningen av de statligt ägda bolagen sker i första hand med stöd av statens ägarpolicy (ägarpolicyn i sin helhet finns på s. 120). Ägarpolicyn är ett styrdokument där regeringen redogör för sina förvaltningsmandat, vilka lagar och regler som styr förvalt- ningen, ramverket för bolagsstyrningen och förhållandet mellan ägare, styrelse och ledning samt regeringens inställning i viktiga principfrågor inom bolagsstyrning.

Ägarpolicyn tillämpas i majoritetsägda bolag med statligt ägande. I de bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas.

Ägarpolicyn reglerar bland annat:

• Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

• Styrelsenominering på bolagsstämmor (läs vidare på s. 16)

• Hållbart företagande (läs vidare på s. 20)

• Riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare (läs vidare på s. 28 och s. 126)

• Mål: Ekonomiska mål (läs vidare på s. 30) samt i förekom- mande fall samhällsekonomiska mål

• Riktlinjer för extern rapportering (läs vidare på s. 124)

DiAlog meD bolAgen

Bolagsstyrningen utövas även på några andra sätt, utöver vad som regleras i ägarpolicyn. Det förekommer kontinuerligt en dialog mellan å ena sidan Regeringskansliets förvaltningsorgani- sation och den politiska ledningen och å andra sidan styrelseord- förandena och bolagen. Den styrelserepresentation som Reger- ingskansliets tjänstemän har i bolagen utgör ytterligare en del av styrningen.

Uppföljning och UtvärDering

De statligt ägda bolagens utveckling följs upp och utvärderas genom bland annat ekonomiska analyser, branschanalyser och olika typer av rapporter från bolagen. Målen för bolagens eko- nomi och verksamhet följs regelbundet upp och utvärderas i dia- log med respektive styrelseordförande.

I sin årliga skrivelse till riksdagen redogör regeringen för för- valtningen av företag med statligt ägande. Skrivelsen består huvudsakligen av denna verksamhetsberättelse. Verksamhets- berättelsen riktar sig också till allmänheten, de statligt ägda bolagen, media och andra intressenter. Regeringskansliet publi- cerar även två delårsrapporter per år om utvecklingen i de stat- ligt ägda bolagen.

en av sJ:s dubbeldäckare passerar nära badbryggan i Kvicksund. Foto: Stefan Nilsson/SJ

verKsamhetsberÄttelse för företag med statligt Ägande 2011

15

19

Skr. 2011/12:140

Bilaga

STYRELSENOMINERINGAR

Nomineringar till bolagsstyrelser

Styrelsen har det övergripande ansvaret för ett aktie- bolags skötsel. Att utse bolagens styrelser är ett av sta- tens viktigaste instrument i bolagsstyrningen. För att säkerställa att bolagsstyrelsen ges den kompetens som behövs har Regeringskansliet en strukturerad process för styrelsenomineringar.

SAMMANSÄTTNINGEN BYGGER PÅ BREDD OCH KOMPETENS

Styrelsen väljs på bolagsstämman av aktieägarna. Varje styrelse- nominering utgår från kompetensbehovet i den enskilda styrel- sen. Sammansättningen ska vara sådan att den säkerställer att styrelsen kan förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet samt att styrelsen inom sig har branschkunskap och annan för bolaget relevant kompetens. En styrelseledamot i ett bolag med statligt ägande ska utöver relevant kompetens också ha integritet och förmåga att se till bolagets bästa.

En effektiv styrelse får inte vara för stor, antalet ledamöter bör normalt vara 6–8 personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter och inga suppleanter.

Styrelsens sammansättning ska vara sådan att mångsidighet och bredd uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfa- renhet och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen för de statliga bolagen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.

STYRELSEORDFÖRANDE – EN SÄRSKILD ROLL

Styrelsens ordförande har en central roll i styrelsen och ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt.

Ordförande har även andra särskilda uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden.

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN – EN CENTRAL DEL AV BOLAGSSTYRNINGEN

Inom Finansdepartementets enhet för bolagsanalys och ägar- styrning finns specialister inom rekrytering som uteslutande arbetar med att koordinera rekryteringar och nomineringar av styrelseledamöter till de statligt ägda bolagen. Urvalet av leda- möter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor som män, liksom hos perso- ner med olika bakgrund och erfarenheter. Genom ett enhetligt och strukturerat arbetssätt säkerställs kvalitet i hela nomine- ringsarbetet.

Processen med att nominera en bolagsstyrelse inleds med att en arbetsgrupp analyserar aktuellt kompetensbehov utifrån bolagets verksamhet, dess aktuella situation och kommande utmaningar samt bolagets nuvarande styrelsesammansättning. Eventuella rekryteringsbehov fastställs därefter, kravprofiler tas fram och rekryteringsarbetet startar. Förslag på styrelseleda- möter förankras inom Regeringskansliet. Genom ett beslut av bolagsansvarigt statsråd fastställs sedan nomineringen så att bolagsstämman kan besluta om val av styrelse.

Under 2011 bestod varje styrelse i den statliga bolagsportföljen av i genomsnitt av 6,8 (6,8) styrelseledamöter. Styrelsernas stor- lek varierar från 2 till 9 ledamöter. I de statligt ägda bolagen finns sammanlagt nära 400 styrelseledamöter, varje år väljs ungefär 60–70 nya styrelseledamöter.

Mångfald i styrelserummet

Att ha oliktänkande ledamöter i en styrelse kan dramatiskt förbättra dynamiken. Mångfald i styrelser handlar om flera olika dimensioner. Det kan gälla ålder, etnicitet och kön, men även branscherfarenheter, akademisk bakgrund och yrke.

Styrelsens behov av mångfald måste avgöras individuellt för det enskilda bolaget. Att ta in en ny styrelseledamot med annan bakgrund än övriga ledamöter ska syfta till att den samlade kompetensen i styrelserummet får en relevant

bredd. Det får dock inte ske på bekostnad av att styrelsen blir för stor.

I statens arbete med att utse kompetenta och väl fungerande styrelser är mångfaldsfrågan en viktig komponent. Målet är att ta in fler personer i styrelser med olika bakgrund. Under våren 2012 har Regeringskansliet hållit flera gruppmöten, frukostar och seminarier kring temat mångfald och styrelsedynamik.

16

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

20

Skr. 2011/12:140

Bilaga

STYRELSENOMINERINGAR

ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2011

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

Övriga

Andel totala

Revisions-

konsult-

Andel

revisions-

Beredning inom

Regeringskanslibeslut

intäkter,

tjänster,

Totalt,

revision,

arvoden,

Företag

mnkr

mnkr

mnkr

%

%

Regeringskansliet

(nomineringsbeslut, instruktion,

BDO

0,7

0,6

1,3

57

0

förordnande, fullmakt)

Deloitte

36,1

6,1

42,2

86

16

Ernst & Young

95,8

31,6

127,4

75

43

KPMG

6,3

14,8

21,1

30

3

Sökprocess

Grant Thornton

2,4

0,2

2,6

93

1

ÅRSSTÄMMA

PwC

80,8

21,1

101,9

79

36

Årsstämma

2012

Övriga

0,8

0,2

1,0

83

0

Summa exkl.

Kompetensanalys

Riksrevisionen

222,9

74,6

297,5

75

100

Riksrevisionen

1,9

0

1,9

100

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

I de börsnoterade bolagen Nordea Bank, SAS och TeliaSonera, där staten tillhör de största ägarna, har Finansdepartementet under året haft representanter i valberedningarna.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Styrelsens arbete utvärderas årligen, och det är styrelseordföran- dens uppgift att se till att utvärderingen genomförs. I de statligt helägda bolagen informerar ordförande ansvarigt departement

om utvärderingens resultat. I de delägda bolagen informeras val- beredningen.

Därtill gör Regeringskansliet löpande en egen utvärdering av de statligt ägda bolagens styrelser, som en del av bolagsstyr- ningen och styrelsenomineringsprocessen.

Ägaren väljer årligen revisorer vars uppdrag är att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvalt- ning samt bolagets årsredovisning och bokföring.

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för bolagets orga- nisation och förvaltningen av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets över- gripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut.

Vidare utser styrelsen VD och utfärdar instruktion för den- nes förvaltning av bolaget. Styrelsen beslutar om vem som företräder bolaget (firmateckning) och kallar aktieägarna till bolagsstämma.

Styrelsen fastställer årligen huvudinriktningen för styrel- sens arbete för det kommande verksamhetsåret. Arbetsord- ningen reglerar bland annat antalet styrelsemöten, vilka

ärenden som ska behandlas på möten, arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelseordförandens särskilda åligganden samt hur eventuella utskotts arbete ska bedrivas. Styrelsen ska även årligen pröva VD:s rapporteringsinstruktion.

Styrelsen ansvarar bland annat för att skatter och avgifter betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas in till Bolagsverket. Styrelsens ansvar är omfattande och leda- möterna kan bli skadeståndsansvariga både mot bolaget och tredje man och även i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

17

21

Skr. 2011/12:140

Bilaga

STyRELSEnOMInERIngAR

Fler kvinnor i styrelserna än på börsen

Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 1 maj 2012 i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent, att jämföra med börsens 24 1) procent kvinnor. I 34 av de statligt ägda bolagen (37 föregående år) uppnåddes målsättningen om balans avseende könsfördel- ning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 pro- cent. I 23 bolag uppnåddes inte målsättningen, i 17 av dessa bolag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvinnor. I 6 av dessa bolag var det fler kvinnor. Se figur ”Antal styrelser med balanserad könsfördel- ning” här intill.

Andelen kvinnor som styrelseordförande i den statliga bolagsportföljen har ökat från 33 procent 2008 till 39 procent 2012, att jämföra med 4,8 procent bland börsbolagen. I de hel- ägda statliga bolagen är andelen kvinnliga styrelseordförande 43 procent.

1) Enligt SIS Ägarservice.

styrelsens arvoDen

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Till tjänstemän inom Regerings- kansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget.

antal styrelser meD balanseraD könsFörDelninG

Antal styrelser 1)

2008

2009

2010

2011 K = Kvinnor % M = Män %

50

40

30

20

10

0

0–19 K

20–39 K

40–60 K

61–80 K

81–100 K

100–81 M

80–61 M

60–40 M

39–20 M

19–0 M

Diagrammet visar antal företag och könsfördelningen i styrelserna. I 34 av 57 företag

är könsfördelningen 40–60 procent kvinnor respektive män.

1) Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Preaktio.

könsFörDelninG – vD oCH leDninGsGrUpp 1)

2011-12-31

2011-12-31

2010-12-31

2009-12-31

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

VD 2)

15

37

52

29

71

21

79

11

87

Ledningsgrupp 3)

139

226

365

38

62

39

62

35

65

I 12 av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.

1) Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent och exkluderar avvecklingsföretag.

2) Per 2012-05-01 var antalet kvinnor som var VD:ar 14 och andelen 26 procent, baserat på samtliga statligt ägda företag exklusive avvecklingsföretagen.

3) Exklusive VD.

könsFörDelninG – leDamöter UtseDDa av bolaGsstämman

2012-05-01

2012-05-01

2011-05-31

2010-05-31

2009-05-31

2008-06-05

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Hel- och delägda företag

Ordförande

22

35

57

39

61

39

61

33

67

33

67

33

67

Ledamöter

159

174

333

48

52

46

54

49

51

49

51

48

52

Summa ordförande och ledamöter

utsedda av bolagsstämman

181

209

390

46

54

46

54

46

54

46

54

46

54

Helägda företag

Ordförande

18

24

42

43

57

40

60

35

65

35

65

33

67

Ledamöter

126

128

254

50

50

49

51

49

51

49

51

49

51

Summa ordförande och ledamöter

utsedda av bolagsstämman

144

152

296

49

51

49

51

49

51

48

52

48

52

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 1 maj 2012 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordförande som var kvinnor uppgick till 39 procent. Redovis- ningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Preaktio.

18

VERKSAMhETSBERÄTTELSE föR föRETAg MED STATLIgT ÄgAnDE 2011

22

Skr. 2011/12:140

Bilaga

Den vackra entrétrappan i Kungliga Operan i Stockholm – Sveriges nationalscen för opera och balett sedan den 18 januari 1773, då den första föreställningen gavs i Gustav III:s operahus. Foto: Alexander Kenney/Kungliga Operan

VerKSamhetSberättelSe för företaG meD StatlIGt äGanDe 2011

19

23

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Ökade ambitioner kring hållbarhetsfrågor

De statligt ägda bolagen ska vara föredömen inom håll- bart företagande. En hög standard på bolagens håll- barhetsredovisningar har påskyndat arbetet genom att öka transparensen. Nu integreras hållbarhet i bolags- styrningen för att säkra ett långsiktigt värdeskapande.

ETT LÅNGSIKTIGT VÄRDESKAPANDE

För staten som ägare är det centralt att bolagen bedriver sin verksamhet så att ett långsiktigt värdeskapande uppnås. En för- utsättning för detta är att företagandet bedrivs hållbart, definie- rat som ett ansvarsfullt utnyttjande av resurser samt hantering av mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärs- etik, jämställdhet och mångfald.

Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del av affärsstrategin för att tillvarata nya affärsmöjlig- heter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantörer ställer allt högre krav. De statligt ägda bolagen ska vara föredömen för andra bolag och leda denna utveckling.

STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICYN

Regeringen förväntar sig att alla statligt ägda bolag stödjer och följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag, de tio prin- ciperna i FN:s Global Compact samt FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter (se ruta s. 22). För staten som ägare kommer hållbarhetsfrågorna och uppföljning av hållbarhetsar- betet att integreras i den löpande bolagsstyrningen. Hållbarhetsfrågorna är ytterst styrelsens ansvar. Ägarpolicyn (se s. 120) slår fast att statligt ägda bolag ska vara föredömen inom området Hållbart företagande. Det är respektive bolags- styrelses ansvar att definiera och fastställa relevanta hållbarhets- mål, övergripande strategier för att nå dessa mål, och att löpande granska och följa upp hållbarhetsarbetet. Ägaren och styrelsens ordförande ska årligen, eller oftare, träffas för att diskutera arbe- tet med utgångspunkt i hållbarhetsmålen.

Varje enskilt bolag har sina specifika risker och affärsmöjlig- heter kopplade till hållbarhet. Målen ska sättas utifrån varje bolags särskilda förutsättningar. Bolagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsentliga, bland annat utifrån de branscher och länder som de är verksamma i.

Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett ständigt pågående arbete, utifrån varje bolags förutsättningar och utmaningar. Kraven på rapportering är ett verktyg för att driva utvecklingen framåt. För att uppnå ett långsiktigt värdeskapande måste bola- gen aktivt positionera sig för nya krav och utmaningar också inom hållbart företagande.

DIALOG MED INTRESSENTER

Även om bolagen själva har stor kunskap om sina viktiga håll- barhetsfrågor så är dialogen med bolagets intressenter avgörande för ett långsiktigt framgångsrikt hållbarhetsarbete. Genom att bolagen identifierar sina viktigaste intressenter och förtroende- frågor skapas en agenda och prioriteringar för förändring. Att redovisa resultaten från intressentdialogerna i hållbarhetsredo- visningen är ett sätt att ytterligare öka transparensen.

Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp farhågor, risker och kritiska synpunkter men även förväntningar och idéer kring nya affärsmöjligheter kopplade till hållbart företagande. Staten är en viktig intressent i rollen som ägare, och i ägarpolicyn fram- förs regeringens syn och förväntningar på de statligt ägda bola- gen när det gäller hållbarhetsfrågor.

I dialogen med andra viktiga intressenter, som kunder, leve- rantörer, medarbetare, samarbetspartners och intresseorganisa- tioner kan bolaget ytterligare förbättra arbetet med ett hållbart företagande samt stärka sitt förtroende generellt i omvärlden.

RISKHANTERING OCH MÖJLIGHET

Ett hållbart företagande handlar även om att bolag hanterar frå- gor, som annars kan komma att bli kritiska längre fram i tiden, genom att redan idag vara lyhörda för omvärldens förväntningar. Detta förebyggande arbete kan undvika konsumentbojkotter, olika kampanjer eller nya riktlinjer inom ett visst område, som skadar bolagets varumärke och förtroendekapital eller ger en all- mänt negativ uppmärksamhet som missgynnar bolagets affärs- mässiga utveckling.

EXEMPEL PÅ INTRESSENTANALYS

Politiker

Lokalsamhälle

Myndigheter

Ägare

Investerare

FÖRETAGET

Leverantörer

Kunder

Medarbetare

Media

En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med bolagets intressenter. En intresseanalys identifierar intressenterna och vilka för- väntningar dessa har på bolaget samt ger information om viktiga förtroende- frågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.

20

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

24

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Några frågor till Emma Ihre, ansvarig för ” Hållbart företagande inom enheten för bolagsanalys och ägarstyrning i Finansdepartementet

Emma Ihre är sedan oktober 2011 ansvarig för Hållbart företagande inom bolagsförvaltningsorganisationen i Finansdepartementet. Emma är nationalekonom och har en bakgrund som finans- analytiker. Hon var med och startade Amnesty Business Group i Sverige och kommer närmast från Ethix SRI Advisors.

Hur ser du på de olika perspektiv som du tar med dig i ditt nya uppdrag, investerarens och intresseorganisationens?

– Näringslivet har en helt avgörande roll när det gäller att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, vilket också ideella och andra intresseorganisationer är medvetna om och använ- der sig av i sitt arbete. Och för företagen innebär hållbarhets- frågorna både nya risker och nya affärsmöjligheter. Informa- tion sprids snabbt över hela världen och företagen blir granskade och påpassade på ett helt annat sätt än tidigare. Samtidigt har de nu också större möjligheter att nå ut och berätta om vad de gör och hur de bidrar till en mer hållbar utveckling.

Du har besökt många svenska bolag utomlands, framför allt i Ryssland och Asien. Vilka erfarenheter tar du med dig?

– Framför allt har jag fått en insikt i hur svåra och komplexa hållbarhetsfrågorna, och inte minst etikfrågorna är. Det är lätt att ha en bestämd uppfattning när man sitter här hemma. På plats får man en mycket bättre inblick i hur olika intressenter påverkas och hur svårt det faktiskt är att implementera en uppförandekod. Korruption är ett stort problem på många håll. Vissa företag är nog lite naiva, eftersom korruption inte är lika utbrett i Sverige som i många andra länder, men det är klart att det existerar korruption i svenska bolag och många svenska bolag är exponerade mot länder med mycket utbredd korruption. Först när bolagen är medvetna om korruptionsris- ker i olika länder, projekt och verksamheter så kan de genom systematiskt arbete och branschsamarbete arbeta för att han- tera risken. För att uppnå resultat måste bolag och investe- rare utgå ifrån olika aktörers verklighet och kulturella kontext och framför allt hålla dialogen levande. Hur bolagets högsta ledning agerar är helt avgörande för hur väl bolaget lyckas i sitt hållbarhetsarbete.

Varför är hållbarhet så viktigt för de statligt ägda bolagen?

– Staten är en stor och långsiktig ägare som företräder breda intressegrupper, hela svenska folket, både unga och gamla. Det är viktigt med en bred intressentdialog, att bjuda in till en seriös diskussion. Det är också betydelsefullt att beakta att det inte bara finns en svensk lagstiftning att förhålla sig till, utan också en rad internationella konventioner som staten som ägare åtagit sig att följa. Dessutom har regeringen i

uppdrag att se till bolagens långsiktiga lönsamhet, de stat- ligt ägda bolagen ska bedriva sin verksamhet så att bästa möjliga förutsättningar för långsiktigt värdeskapande ska- pas och bibehålls. Det ligger i statens intresse att bolagen aktivt positionerar sig för nya krav och utmaningar inom området hållbart företagande.

Hur kommer rapporteringen att utvecklas framöver?

– Relevans och kvalitet är viktigare än att rapportera på ett stort antal indikatorer. När man kommer över en viss nivå blir det viktigt att koppla redovisningen till affären, och då ser det väldigt olika ut för olika bolag. Det är ingenting som vi som ägare ska gå in och detaljstyra. Det är en uppgift för styrelse och ledning att driva frågorna och integrera hållbar- het i verksamheten. Arbetet måste utgå från bolagets affär, och för vissa bolag från deras samhällsuppdrag. Målsätt- ningen är att säkerställa att bolagen långsiktigt utvecklas åt rätt håll. Bolagen har kommit olika långt i det här arbetet, men utvecklingen är väldigt positiv.

Vad står överst på agendan under året som kommer?

– Vi har påbörjat ett arbete med att integrera hållbarhets- frågor i bolagsstyrningen. Det kommer att beaktas i till exempel bolagsanalysen och i dialogen mellan ägaren och bolaget. Hur bolagens styrelser arbetar med hållbarhetsmål är en viktig fråga för oss som ägare. Som ägare till 58 bolag ser vi också gärna att företagen samarbetar mer kring håll- barhetsfrågor. Just nu pågår många innovativa och spän- nande initiativ ute hos bolagen som vi vill att alla ska ta del av. Därför kommer vi att driva och koordinera ett nätverk för hållbart företagande, där bolagen kan dela med sig av sina erfarenheter och diskutera viktiga frågor.

Vilken är din roll?

– Mitt ansvar är att integrera hållbarhet i bolagsstyrningen, vilket innebär att jag samarbetar med till exempel analyti- ker, förvaltare, handläggare inom andra departement, rekry- terare till styrelser och bolagsjurister på Finansdepartemen- tet. Jag kommer inte, och ska inte, lägga mig i de operativa frågorna, men kan vara ett bollplank i vissa frågor. I nära samverkan med bolagen ska jag nu också driva det nya nät- verket.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

21

25

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Det bolag som driver ett aktivt och medvetet hållbarhets- arbete har goda förutsättningar att kvalitetsstämplas av omvärlden vilket stärker konkurrenskraften och varumärket både bland kunder och medarbetare.

Även en effektiv hushållning med naturresurser, såsom ener- gibesparingar och minskad materialförbrukning, ger inte bara hållbarhetsvinster, utan också direkta ekonomiska fördelar, vil- ket ökar konkurrenskraften och attraherar kompetenta och drivna personer att söka sig till företaget. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågorna hjälpa bolag att iden- tifiera hållbara affärsmöjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.

TRANSPARENS OCH FÖRTROENDE GENOM RAPPORTERING

En öppen och tydlig kommunikation kring hållbarhetsarbetet skapar förtroende för bolagen. Transparens tydliggör risker och möjligheter, ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar bolagen möter.

De statligt ägda bolagens hållbarhetsredovisningar ska vara kvalitetssäkrade genom oberoende granskning och publiceras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom de tillsammans med den finansiella rapporteringen utgör grunden för utvärdering av bolagen.

I regeringens riktlinjer för extern rapportering åläggs bolagen att samtidigt med årsredovisningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt GRI, vilket är den mest etablerade internationella standarden för

VIKTIGA NORMSÄNDARE

Riktlinjerna för de statligt ägda bolagens hållbarhetsrapportering har- monierar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan efter en mer hållbar utveckling.

Några viktiga internationella normsändare är:

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ (1976) för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet. OECD-län- derna har åtagit sig att främja riktlinjerna genom att inrätta natio- nella kontaktpunkter. I Sverige är Utrikesdepartementet, genom sekretariatet Globalt Ansvar, ordförande i den nationella kontakt- punkten. Riktlinjerna inkluderar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar. Riktlinjerna är frivilliga men regeringen förväntar sig att svenska företag följer dem. Nya, uppdaterade riktlinjer antogs i maj 2011.

• Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- per inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som anslu- ter sig till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar

Skr. 2011/12:140

Bilaga

hållbarhetsredovisningar. En förbättrad redovisning driver utvecklingen och arbetet med hållbarhetsfrågorna framåt. Genom att använda GRI som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både nationellt och internationellt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att varje bolag är speciellt och måste bedömas utifrån sina unika förutsättningar.

Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller för- klara”, som innebär att ett bolag kan göra avvikelser från riktlin- jerna om en tydlig förklaring anges. För 2012 publicerade i prin- cip samtliga statligt ägda företag, 96 procent (53 av 55 1) ), en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Detta kan jämföras med börsens Large Cap lista, där 67 procent av företagen hållbarhets- redovisar enligt GRI. Se tabellen på s. 25 för en genomgång av bolagens rapportering.

NÄTVERK FÖR HÅLLBART FÖRETAGANDE

Staten som ägare initierar och uppmuntrar kontakter och nät- verksbyggande mellan de statliga bolagen med fokus på hållbart företagande. För att strukturera och utveckla samarbetet har staten startat ett nätverk för de statliga bolagen där de kan dela med sig av sina erfarenheter och diskutera komplicerade fråge- ställningar. Syftet är att öka kunskapen samt stärka och effekti- visera arbetet mot ett hållbart företagande.

Nätverket drivs och koordineras av bolagsförvaltningsorgani- sationen inom Finansdepartementet, utifrån bolagens behov och önskemål.

1) 55, då tre av de 58 statligt ägda bolagen har en begränsad eller ingen verksamhet.

stadigt ökat och uppgår till cirka 10 000 företag från 135 länder. Bland de statligt ägda företagen finns Akademiska Hus, Apoteket, Bilprovningen, Nordea, PostNord, SBAB Bank, SAS,

SEK, Sveaskog, SweRoad, Vattenfall och VisitSweden anslutna till Global Compact.

• FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter ”Skydda, res- pektera, åtgärda” har tagits fram för att klargöra staters respektive företags ansvar i förhållande till skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna. Företag kan inte tillskrivas samma ansvar som stater i skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna, dock har företag ett ansvar att respektera dessa i sitt företagande och att verka för att de inte medverkar till att de mänskliga rättig- heterna kränks. Företagens verktyg för att kunna ta sitt ansvar är att uföra ”due diligence”.

• Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekono- miskt perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och organisationer att rapportera sitt arbete utifrån Global Com- pact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jäm- förbarheten.

22

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

26

Skr. 2011/12:140

Bilaga

Hållbart företagande

Sveaskog ser till att ny skog växer upp på hygget. Varje år sätts 40 miljoner plantor och sås 5 300 hektar på Sveaskogs marker. Klimatförändringarna inne- bär nya utmaningar för skogsbruket. en förutsättning för hållbart resursutnyttjande är goda kunskaper om skogsekosystemet. Foto: Bengt Alm/Sveaskog

VerKSamHetSberättelSe för företag med Statligt ägande 2011

23

27

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Hög nivå på hållbarhetsredovisningen

De statligt ägda bolagen har fortsatt en mycket hög nivå på sina hållbarhetsredovisningar. Av totalt 55 1) bolag redovisade 53 (förra året 49 av 53) en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s rikt- linjer, vilket motsvarade 96 (92) procent. Av dessa var alla utom fyra kvalitetssäkrade genom oberoende granskning. Som en jämförelse kan nämnas att 38 av 57 bolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista rapporterade enligt GRI i sina redovisningar för 2012 och av dessa var 37 procent granskade.

De bolag som inte gjorde någon hållbarhetsredovisning 2011 var Botniabanan, som från den 1 januari 2012 förvaltas av Väg- verket, och Inlandsinnovation, som bildades i december 2010.

Flera bolag presenterade sin första hållbarhetsredovisning: APL som blev fristående bolag från Apoteket AB i juli 2010, Apoteksgruppen, också nybildat bolag 2010, Metria, som blev bolag i maj 2011 efter att tidigare ha varit en division inom Lant- mäteriet, samt Arlandabanan Infrastructure.

SEK höjde sin redovisningsnivå från C-nivå föregående år till B-nivå i år. Vattenfall, som tidigare redovisat på A-nivå, redovi- sade på B-nivå, i syfte att uppnå en större flexibilitet inför den integrerade rapport som planeras för 2012. Totalt rapporterade 1

(2) bolag på A-nivå, 12 (10) på B-nivå och 40 (37) på C-nivå. De senaste fem åren, 2007–2011, har andelen statligt ägda

bolag som tillämpar GRI ökat från 26 procent till 96 procent. Motsvarande siffra för Large Cap är en ökning från 25 till 67 pro- cent. Bolag som låter oberoende part granska redovisningen har ökat från 10 till 92 procent för de statliga bolagen och från 12 till 37 procent för bolagen på Large Cap.

En genomgång av redovisningarna för 2010 2) visar att en majo- ritet av de statliga bolagen har någon form av hållbarhetsrelate- rade mål, och många är också kvantifierbara och tidssatta.

Många redovisar miljömål, färre redovisar sociala mål. Exempel på bolag med bra redovisning av hållbarhetsmål är Green Cargo, LKAB, Sveaskog och Systembolaget. Det är vanligt att bolag arbetar med klimatfrågan och det finns många exempel på detta, bland annat Akademiska hus, Green Cargo (som lanserat en global version av den webbaserade miljökalkylatorn EcoTransit, där kan man enkelt beräkna en transports miljöbe- lastning), LKAB, PostNord och Sveaskog (som redovisar en avancerad risk- och känslighetsanalys med fokus på klimatet). Korruption är ett område som knappt 50 procent av bolagen tar upp, några bra exempel är Bilprovningen, Nordea, SEK och Sys- tembolaget. När det gäller intressentdialog och väsentlighets- analys är det stor skillnad mellan bolagen. Inte minst gäller det hur många intressenter som tillfrågas, det varierar mellan ett tiotal personer till flera hundra tusen. LKAB kommunicerar med ett stort antal intressenter inom samtliga definierade intressentgrupper, också i digitala kanaler och chatt på webb- platsen. Två bolag utgår från AA1000 Stakeholder Engagement Standard, en internationell standard för intressentdialoger.

1) 55, då tre av de 58 statligt ägda bolagen har en begränsad eller ingen verksamhet.

2) Enligt en undersökning av konsultföretaget Hallvarsson & Halvarsson.

OLIKA TILLÄMPNINGSNIVÅER FÖR GRI-RAPPORTERING

TILLÄMPNINGSNIVÅ

C

B

A

GRI:s redovisningskrav

C+ = Med bestyrkanderapport

B+ = Med bestyrkanderapport

A+ = Med bestyrkanderapport

Beskrivningar av

Redovisa kriterierna 1.1, 2.1–2.10,

Redovisa alla kriterier

Redovisa alla kriterier

organisationens profil

3.1–3.8, 3.10–3.12, 4.1–4.4,

4.14–4.15

Beskrivningar av angreppssätt för

Krävs ej

Krävs för varje indikatorkategori

Krävs för varje indikatorkategori

varje indikatorkategori

Redovisning av kärnindikatorer

Redovisa minst 10 indikatorer,

varav minst en från varje kategori;

samhälle, ekonomi, och miljö

Redovisa minst 20 indikatorer, varav minst en från varje kategori; samhälle, ekonomi, och miljö

Med hänsyn till varje indikators betydelse, redovisa samtliga kärnindikatorer eller förklara varför vissa ej redovisas

GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning möjliggör tre olika redovisningsnivåer (”GRI Application Levels”) nämligen C, B, A beroende på redovisningens innehåll och omfattning. Nivå C är den lägsta nivån och lämpar sig för de företag som inte tidigare har gjort någon hållbarhetsredovisning. När redovisningen har genomgått extern granskning får företaget lägga till ett ”+” till den redovisningsnivå som egendeklareras, exempelvis B+.

24

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

28

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FöRETAGANDE

redovisning av hållbarhetsrapportering 2011 1)

Företag

Hållbarhetsredovisning

GRI 2010

Nivå

Bestyrkt

Publicering

Akademiska Hus

Ja (i ÅR) 2)

Ja

B

Ja

April

Almi

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

April

APL (Apotek Produktion & Laboratorier)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

April

Apotekens Service

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Apoteket

Ja

Ja

B

Ja

April

Apoteksgruppen

Ja

Ja

C

Nej

April

Arlandabanan Infrastructure

Ja

Ja

C

Ja

Maj

Bilprovningen

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Februari

Bostadsgaranti

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Botniabanan

Nej

–

–

–

–

Dramaten

Ja

Ja

C

Ja

Mars

ESS (European Spallation Source)

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Fouriertransform

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Green Cargo

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Mars

Göta kanalbolag

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

April

Infranord

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Inlandsinnovation 3)

Nej

–

–

–

–

Innovationsbron

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Jernhusen

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Lernia

Ja

Ja

C

Ja

Mars

LKAB

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Metria

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Miljömärkning Sverige

Ja

Ja

C

Ja

April

Miljöstyrningsrådet

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Nordea Bank

Ja

Ja

C

Nej

April

Operan

Ja

Ja

B

Ja

Februari

PostNord

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

RISE

Ja

Ja

C

Ja

April

Samhall

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Februari

SAS

Ja

Ja

A

Ja

Mars

SBAB Bank

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

SEK (Svensk Exportkredit)

Ja

Ja

B

Ja

Mars

SJ

Ja

Ja

B

Ja

Mars

SOS Alarm

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Specialfastigheter

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

Ja

Ja

C

Ja

April

Statens Bostadsomvandling, Sbo

Ja

Ja

C

Nej

Mars

Sveaskog

Ja (i ÅR)

Ja

B

Ja

Februari

Svedab

Ja

Ja

C

Ja

April

Svenska Skeppshypotekskassan

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Svenska Spel

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Svevia

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Swedavia

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Swedesurvey

Ja

Ja

C

Ja

April

Swedfund

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

SweRoad

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Systembolaget

Ja (där ÅR inkluderas)

Ja

B

Ja

Mars

TeliaSonera

Ja

Ja

B

Nej

Mars

Teracom

Ja

Ja

C

Ja

Mars

Vasallen

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

Mars

Vattenfall

Ja

Ja

B

Ja

Mars

Vectura Consulting

Ja (i ÅR)

Ja

C

Ja

April

VisitSweden

Ja

Ja

C

Ja

Maj

Voksenåsen

Ja

Ja

C

Ja

Mars

1) Dom Shvetsii, Preaktio och Ersättningsmark ingår ej i sammanställningen.

2) (i ÅR) betyder att hållbarhetsredovisningen publicerades i årsredovisningen.

3) På grund av att bolaget är nystartat har ingen hållbarhetsrapport upprättats för 2011.

VERKSAMHETSBERäTTELSE FöR FöRETAG MED STATLIGT äGANDE 2011

25

29

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Bland de statligt ägda bolagen finns många goda exempel på kreativt och långsiktigt hållbarhetsarbete. Dessa exempel i Green Cargo och SEK visar hur bolagen integrerat hållbarhetsarbetet i affärsverksamheten.

GREEN CARGO

Punktlighet viktigaste miljösatsningen

För Green Cargo har hållbar utveckling varit kärnvärdet sedan bolaget bildades. Man är i världsklass på miljövänliga trans- porter, men hållbara transporter kräver också punktlighet och lönsamhet, områden som prioriterats hårt under flera år. Punktligheten måste ligga över 90 procent för att klara tuffa kundkrav och lönsamhet krävs för tunga investeringar i IT- system och energieffektiva tåg.

Gods på järnväg har ökat med över 20 procent sedan Green Cargo bilda- des. Cirka 30 procent av allt gods som ska fraktas längre än 10 mil går på järnväg och Sverige ligger långt fram i en internationell jämförelse. I flera länder i Europa är andelen mindre än 10 procent.

Sverige har bra förutsättningar för miljövänliga tågtransporter. Vi har mycket vattenkraft och därmed en stor andel förnybar el, som möjliggör låga utsläpp av koldioxid, CO 2 . Green Cargo använder bara förnybar el till sina eltåg, som svarar för 92 procent av transportarbetet.

– Vi kör helst eltåg, säger Mats Hollander, Green Cargos kommunika- tionsdirektör. Det är det bästa alternativet. Dieseltåg är näst bäst och det använder vi för effektiviteten och när sista sträckan ut till industrier och hamnar saknar el.

BARA MILJÖ ÄR INTE HÅLLBART

För Green Cargo är det självklart att se till alla aspekter för hållbart företagande: verksamheten ska vara ekonomiskt, socialt och miljömäs- sigt hållbar. Bolaget har mycket bra miljöprestanda, men länge var man försiktig med att lyfta fram det argumentet.

– Av respekt för våra kunder var vi tvungna att få upp punktligheten först, berättar Mats Hollander. Den låg på 70–80 procent när Green Cargo bildades. Det räcker inte för att våra kunder ska vara konkurrens- kraftiga. Att få upp punktligheten var därför vår viktigaste hållbarhets- satsning. Nu är den sedan flera år uppe i över 90 procents utlovad punktlighet ut till kund och vi ser hur det driver affärer.

Punktligheten hänger ihop med säkerheten. Green Cargo har kontinu- erligt satsat på säkerhetsutbildningar och lyckats halvera kostnaderna för tillbud och olyckor. Det har också varit viktigt att stärka lönsamheten. Nya lok, med bättre prestanda, inte minst miljömässigt, kostar mycket pengar.

– Vi investerar ett par miljarder på modernisering av loken. Vi renove- rar de lok vi har och har också köpt nya. Punktligheten gav oss möjlighet att tjäna pengar som möjliggör investeringarna som ger näringslivet trygga transporter även framöver. Hållbarhet handlar om helhet.

KLIMATINTYG TILL SMARTA KUNDER

Green Cargo arbetar nära sina kunder och vill dela med sig av sin goda miljöimage. Länge har man delat ut intyg till kunder som väljer hållbara tågtransporter, och hela transportverksamheten är godkänd som Bra miljöval – Godstransporter av Naturskyddsföreningen, det är Green Cargo

Green Cargo använder bara förnybar el till sina eltåg. Foto: Green Cargo

ensamma om i Sverige. Utsläppen av CO 2 ligger på 0,1 gram per netto- tonkilometer för eltågen, att jämföras med lastbilstransporter, som i snitt ligger på 57 gram för samma transportarbete.

– Varje år delar vi ut Klimatintyg till kunder som valt hållbara lösningar med låg klimatpåverkan. Vi delar också ut Årets klimatkomet, till företag som utifrån sina förutsättningar gjort en stor minskning av sina transpor- ters klimatpåverkan. 2011 var det Dagab som blev klimatkometen.

Kunder och presumtiva kunder kan själva gå in på Green Cargos webb- plats, ange volym och destination och sedan få miljöprestanda för olika transportslösningar. Kalkylunderlaget är framtaget och godkänt av hela transportbranschen och omfattar bilar, båtar, flyg och tåg.

PARTNER FÖR MINSKAD MILJÖBELASTNING

Green Cargos starka miljöprofil märks ju redan i namnet på bolaget. Nu, när miljö- och klimatfrågor på kort tid blivit en av näringslivets viktigaste frågor, ligger bolaget helt rätt.

– Förut fokuserade kunderna enbart på transportkostnaden. Men sedan 5–6 år kan första frågan säljarna får vara: Visa hur ni kan sänka våra

CO 2 -utsläpp.

Av tradition har skog, papper och stål transporterats på järnväg och dessa industrier står fortfarande för ungefär hälften av Green Cargos transporter. Men nu ökar transporter som tidigare gått med lastbil, som möbler, dagligvaror, livsmedel och drycker. För att ta hand om en ökad volym krävs både infrastruktursatsningar och bra underhåll. Verksamheten är känslig för störningar och två hårda vintrar har påverkat lönsamheten. Också konjunkturförändringar slår hårt mot transportnäringen. 2011 gick Green Cargo med vinst igen, för första gången på tre år. Och nu har man sålt tredjepartslogistiken till PostNord.

– Försäljningen är en del av vår nya strategi där vi utvecklar vårt järn- vägserbjudande. Med stärkt soliditet kan vi gå vidare och investera i nya lok och i innovativa system som förenklar både för oss och för kunden. Så kan vi fortsätta vara det hållbara transportalternativet för det svenska näringslivet, avslutar Mats Hollander.

26

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

30

Skr. 2011/12:140

Bilaga

HÅLLBART FÖRETAGANDE

SEK

Hållbaraexportaffärerlönarsig

SEK, Svensk Exportkredit, har i uppdrag att på kommersiella grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. Det handlar om stora belopp, en nyutlåning 2011 på drygt 50 miljarder kronor gör SEK till en av Nordens ledande aktörer. De senaste åren har SEK:s och andra finansiärers krav på företagen ökat när det gäller hållbarhetsaspekter. Samtidigt har det internationella regelverket börjat sätta sig.

SEK finansierar exportaffärer. Syftet är bland annat att möjliggöra export till länder med en högre risk, och fungera som ett komplement till banker och andra finansieringsinstitut. Det handlar i många fall om investeringar som har en direkt positiv påverkan på samhällsutveckling och på miljön, till exempel infrastruktursatsningar och komponenter till miljöteknikprojekt, där svenska företag ser stora möjligheter.

Miljöhänsyn har sedan länge vävts in i bedömningen. Nu är det fokus på mänskliga rättigheter och kraven från finansiärerna, inte minst den grupp SEK tillhör, har blivit mycket tydligare. Johan Henningsson, chef för CSR på SEK, är försiktigt optimistisk:

– Vi är verksamma på en internationell arena och för oss har hållbar- hetsfrågor varit aktuella länge. Det vi nu ser hända, med en revidering av bland annat OECD:s riktlinjer för multinationella företag, är ett tydligare fokus på de sociala dimensionerna.

SEK har en viktig roll som finansiär, inte minst när det gäller stora infrastrukturprojekt som påverkar hela samhällen. Vid finansiering av större projekt graderas sociala och miljömässiga risker utifrån skalan A, B och C. Ett A-projekt bedöms ha störst risker på miljö och samhällen och därför ställer SEK tillsammans med andra finansiärer tuffare krav på analys och uppföljning vid sådana projekt. Sociala och miljömässiga krav i lånedokumentationen har också blivit mer omfattande de senaste

De sociala dimensionerna har blivit allt viktigare i SEK:s hållbarhetsarbete. Ökad kunskap och kontroll när det gäller risker för brott mot mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i olika länder och branscher, är ett av SEK:s mål.

åren. För att få bättre kunskap och kontroll har SEK, tillsammans med Exportkreditnämnden, investerat i ett analysverktyg som klassificerar risker för brott mot mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i olika länder och branscher.

– Det är ett första steg mot att kunna ha en bättre dialog med våra motparter om hur vi tillsammans kan hantera sådana här risker, säger Johan Henningsson.

DIALOG OCH SAMVERKAN ÄR NYCKELN

Ramverket, Common Approaches, innehåller gemensamma krav på företagens ansvar inom OECD och påverkar vilken information SEK efterfrågar. Men det är ett komplext ämne, det är många gånger svårt att säga hur en affär eller en verksamhet kommer att påverka till exempel mänskliga rättigheter.

– Företagen är ofta väldigt duktiga, men det är svåra frågor att han- tera, säger Johan Henningsson. För vår del är dialogen med de stora svenska exportföretagen oerhört betydelsefull.

SEK är beroende av en nära dialog med företag och organisationer som finns på plats ute i världen. SEK ingår också i nordiska och internatio- nella nätverk, och samarbetar med bland andra Exportkreditnämnden, Exportrådet och Swedfund för att skapa tydlighet och flytta fram positio- nerna kring gemensamma frågor.

Kraven på förändring kommer från alla håll: från företagens medarbe- tare och kunder, från politiker och frivilligorganisationer.

– För företagen gäller att de måste kunna visa att de arbetar på ett ansvarsfullt sätt. Det här är en stor förändring vad gäller krav på transpa- rens, en megatrend, säger Johan Henningsson.

FRÅN RISK TILL MÖJLIGHET

Traditionellt har hållbarhetsfrågor i internationella affärer främst setts som en risk. Detta synsätt håller nu på att förändras. Det är fortfarande en del av risk management, men här öppnas också nya affärsmöjlighe- ter. Export av svensk miljöteknik är ett av SEK:s fokusområden och här ser man en stor potential.

– Den här sektorn växer och vi ser en ökad internationell efterfrågan på energieffektivisering, förnybar energi, och vattenrening. Förra året gick 11 procent av vår nyutlåning till miljöteknikexport och vi tror att den andelen kommer att öka på sikt.

EN NATURLIG DEL I AFFÄRSDIALOGEN

SEK har sedan länge egna hållbarhetsanalytiker, som är specialiserade på hållbarhetsbedömningar. Men hållbarhetsfrågorna genomsyrar hela organisationen och blir alltmer en naturlig del av affären. Och Johan Henningsson poängterar att de måste upp på bordet tidigt i processen:

– Vi vill att hållbarhetsfrågorna ska bli en naturlig del i affärsdialogen. Det här är inte något man löser på slutet, det är något man måste sparka igång direkt. Det gäller att vi och andra finansiella aktörer ställer tydliga krav kring detta.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

27

31

Skr. 2011/12:140

Bilaga

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Fasta löner för ökat förtroende

Väl avvägda ersättningar till ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga. De statligt ägda bolagen bör därför ge sina chefer lön och pensio- nersomärrimliga.

EN FÖRTROENDEFRÅGA

Idag har kravet på sunda ersättningssystem blivit en av de vikti- gaste bolagsstyrningsfrågorna både i Sverige och internationellt. Ersättningar kritiseras för att vara icke transparenta, beslutade på fel sätt, vara för höga samt skapa en känsla av orättvisa inom bolagen och i samhället.

En central del i bolagsstyrningen av de statligt ägda bolagen är att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda. Omvärldens förväntningar är höga på hur de stat- liga bolagen och dess företrädare ska uppträda. För staten är det viktigt att vara en tydlig, professionell och ansvarsfull ägare.

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Den 20 april 2009 beslutade regeringen om riktlinjer för anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande (läs riktlinjerna i sin helhet på s. 126). Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs bort i dessa riktlin- jer. I bolag där staten direkt eller indirekt är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regering- ens riktlinjer tillämpas så långt som möjligt. Styrelserna i de statligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare tillämpas.

Enligt ersättningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

POSITIV UTVECKLING AV EFTERLEVNAD

I den undersökning som genomförts av de statligt ägda bolagens efterlevnad för 2011 av ”Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare” framgår att:

– Rörlig lön har försvunnit.

– Andelen VD:ar med förmånsbestämd pension minskar.

– Antalet personer med pensionsålder under 62 år blir färre.

– Antalet personer med uppsägningstid över 6 månader (från bolagets sida) blir färre.

UPPFÖLJNING

Inom Regeringskansliet sker en kontinuerlig uppföljning av ersättningsnivåerna i de statligt ägda bolagen. Under 2011 har regeringen haft en dialog med styrelseordförandena i samtliga statligt ägda bolag för att få en bild av hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor tillämpats bland övriga anställda i bola- gen. Slutsatsen är att ersättningar till övriga anställda överlag präglas av måttfullhet och att det inom bolagen finns processer för att fastställa detta kvantitativt.

På Regeringskansliets uppdrag har Strive Advisory AB under- sökt hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har efterföljts. Undersökningen baseras på information från bolagen om ersättningar till ledande befattningshavare. I studien jämförs de statligt ägda bolagen med marknadsdata från privata företag vilket ger relevanta benchmarks i jämförbara storlekar och branscher. För varje stat- ligt ägt bolag har 5–10 jämförelsebolag identifierats, och sam- manlagt ingår drygt 300 jämförelseföretag i undersökningen.

Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida total- ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. De delägda börsnoterade bolagen TeliaSonera och Nordea Bank har valt att inte ingå i undersökningen 1) .

LÄGRE LÖNEUTVECKLING ÄN MARKNADEN FÖR VD

Under perioden 2003–2011 har totalersättningen till VD:ar i statligt ägda bolag ökat med 4,1 procent per år, vilket är lägre än marknadens ökning på 5,0 procent per år. Utvecklingen för totalersättning till VD:ar i de statligt ägda bolagen har för dessa år legat under marknadsgenomsnittet, och nivåmässigt ligger huvuddelen av samtliga VD:ar i närheten av marknadens median, och mellan den undre och övre kvartilen. Ett av bolagen har en totalersättning till VD som ligger över marknadens övre kvartil. Nio VD:ar har en totalersättning som är över 5 mnkr, vilket i relation till marknadsgenomsnittet dock inte är över den övre kvartilen. Se figur på s. 29.

1) Andra bolag som inte ingår i undersökningen är det delägda ryska företaget Dom Shvetsii, nystartade Ersättningsmark och Inlandsinnovation samt Preaktio och Norrland Center som är under avveckling.

28

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

32

stÖrre sPridning bland Övriga ledande befattningshavare

Ersättningarna till övriga ledande befattningshavare ligger också i genomsnitt runt marknadens median, men spridningen är större. Variationen är dock mycket stor både mellan bolag och mellan olika år. Även inom bolagen finns stora variationer då det inom ledningsgrupper typiskt sett finns olika ersättningsnivåer, exempelvis har CFO/finanschef högre totalersättning jämfört med andra befattningar i samma ledningsgrupp. Denna löne- spridning inom det enskilda företaget är relativt stor både i mindre och stora bolag. De minsta bolagen håller sig inom den övre och undre kvartilen men sprids mer allteftersom storleken ökar. Se figur nedan.

För 2011 fanns inget utfall för rörlig lön till VD eller övriga ledande befattningshavare.

Pensionens andel av total ersättning MinsKar

Sedan 2003 har andelen pension minskat något som andel av totalersättningen bland de statligt ägda bolagen. Den största för- ändringen kunde noteras 2004 och 2005 då andelen pension ökade i samband med att möjligheten till rörlig lön begränsades. För 2011 utgör pensionsförmåner cirka 21 procent av totalersätt- ningen i genomsnitt för de statligt ägda bolagen och för markna- den i övrigt utgör motsvarande cirka 25 procent.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

ErsäTTningar och andra ansTällningsvillkor

Andelen ledande befattningshavare som har förmånsbestämd pension minskar. År 2011 hade en fjärdedel av alla VD:ar och strax under hälften av övriga ledande befattningshavare för- månsbestämd pension. För ledande befattningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämpliga kollektivavtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

Enligt regeringens riktlinjer ska, vid uppsägning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag ska inte utgå längre än i 18 månader. Den sammanlagda tiden för uppsägning och avgångsvederlag ska således inte över- stiga 24 månader. Med undantag av två individer (av sammanlagt 404 personer i sammanställningen) har samtliga ledande befatt- ningshavare 24 månader eller kortare sammanlagd uppsägnings- tid och avgångsvederlag.

Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i de statligt ägda företagen inte understiga 62 år och bör lägst vara 65 år. Två VD:ar och elva övriga ledande befattningshavare har en pen- sionsålder som är lägre än 62 år.

total ersättning till vd

total ersättning till ledande befattningshavare

Mnkr

Mnkr

14

35

12

30

10

25

8

20

6

15

4

10

2

5

0 0

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

Storlek

Storlek

övre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek

övre kvartilen för jämförelseföretagen

median för statligt ägda företag i en viss storlek

median för jämförelseföretagen

undre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek

undre kvartilen för jämförelseföretagen

För de statligt ägda företagen och jämförelseföretagen har en storleksbedömning mellan 0–1 gjorts baserad på företagens omsättning (viktning 40%), resultat, utlåning (för företag inom finansindustri), samt andra storleksfaktorer som antal anställda (viktning 25%), geografisk spridning, marknadssituation, marknadsandelar och strukturell påverkan.

Total ersättning avser alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. För jämförelseföretag med rörlig lön har den räknats om till ”fast lön” med hjälp av fastlöneekvivalenten.

vErksamhETsbEräTTElsE För FörETag mEd sTaTligT ägandE 2011

29

33

Skr. 2011/12:140

Bilaga

MÅL OCH UPPFÖLJNING

Tydliga mål som följs upp

Att fastställa och följa upp tydliga mål är ett viktigt verktyg i styrningen av företagen med statligt ägande. Målen kan vara strikt företagsekonomiska men kan i vissafall ävenvarasamhällsmål.Syftet är att värde- utvecklingen i statens bolag ska bli den bästa möjliga och – i förekommande fall – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs på ett effektivt vis.

MÅL I BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

Bolag med statligt ägande verkar i många fall under marknads- mässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. I de fallen är värdeskapande det övergripande målet i bolagsstyrningen. Med samma förutsättningar och krav på verksamheten som andra aktörer, stärks konkurrenskraft, värdeutveckling samt kapital- effektivitet, samtidigt som risken för konkurrenssnedvridning minskar. Välformulerade ekonomiska mål bidrar till detta.

Andra bolag har som huvudfokus, eller komplement till eko- nomiska mål, ett av riksdagen beslutat samhällsuppdrag. Målet är då att uppdraget utförs väl och på ett så effektivt sätt som möjligt, så att största möjliga värde skapas i form av både sam- hällsnytta och ekonomiskt värde. För att se till att samhällsupp- drag utförs effektivt är fastställandet av såväl samhällsmål som ekonomiska mål, liksom uppföljningen av dessa, viktiga instru- ment i den löpande ägarstyrningen.

METODEN FÖR ATT FASTSTÄLLA EKONOMISKA MÅL

Kapitalstruktur

Kostnad för

Lönsamhetsmål

eget kapital

EKONOMISKA MÅL

Syftet med att fastställa ekonomiska mål för bolagen är att:

• säkerställa värdeskapandet

• uppnå kapitaleffektivitet

• hålla de finansiella riskerna på en rimlig nivå

• tillförsäkra ägaren en hållbar och förutsägbar utdelning

• möjliggöra utvärdering av bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

Den metod som tillämpas för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg.

Fastställa kostnaden för eget kapital

Utgångspunkten för analysen är kostnaden för eget kapital. Denna kostnad är central eftersom den avgör om staten som ägare får en rimlig kompensation för sitt risktagande i ägandet. Kostnaden kan också sägas utgöra en vattendelare mellan värde- skapande och värdeförstörande investeringar och blir därmed också ett naturligt golv för lönsamhetsmålet. Typiskt sett används CAPM (Capital Asset Pricing Model) för att uppskatta kostnaden för eget kapital.

Lägga fast en lämplig kapitalstruktur

Kostnaden för eget kapital påverkar även bolagets kapitalstruk- tur eftersom den styr det relativa priset mellan eget och lånefi- nansierat kapital. Teoretiskt brukar man söka efter en kapital- struktur som är optimal i så måtto att den minimerar den

Konsistens-

Förslag

bedömning

Utdelningspolicy

30

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

34

sammanvägda kostnaden av eget och lånat kapital. En sådan analys görs också i detta steg, men den kompletteras också med analyser av jämförbara bolag och även med en analys av bolagets rörelserisk. Denna analys är särskilt viktig eftersom en lämplig kapitalstruktur också måste bedömas som robust och finansiellt motståndskraftig, samtidigt som ambitionen är att hålla bolagen så effektivt kapitaliserade som möjligt. Målet uttrycks oftast som ett soliditetsmått, företrädesvis som ett intervall.

Defi niera ett ambitiöst lönsamhetsmål

Lönsamhetsmålet ska ge uttryck för en ambitiös men samtidigt uppnåelig målbild för bolaget. Det är i sammanhanget viktigt att betona att ägarens mål ska ses som just ett mål som ska upp- nås över en konjunkturcykel och inte som ett krav som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt. Vid fastställandet av lönsam- hetsmålet är därför analyser av bolagets affärsplan liksom bedömningar och jämförelser med utgångspunkt i bolagets bransch viktiga komponenter.

Kostnaden för eget kapital, som lagts fast med utgångspunkt i ägarens risk i innehavet, utgör som nämnts ett golv för lönsam- hetsmålet. I normalfallet används avkastning på eget kapital som lönsamhetsmål, men även andra mål, som exempelvis mar- ginalmål, kan vara mer lämpliga i vissa fall.

Ta fram en utdelningspolicy

För att lägga fast en långsiktigt hållbar utdelningspolicy analyse- ras bolagets affärsplan, särskilt med avseende på kapitalbehov för framtida investeringar. Bolag som i dialogen med ägaren kan trovärdiggöra en plan för värdeskapande tillväxt bör, allt annat lika, kunna behålla en större andel av vinstmedlen och därmed ha en mer återhållen utdelningspolicy. Det mått som i huvudsak används i utdelningspolicyn är en målsatt andel av nettovinsten, företrädesvis som ett intervall.

PROCESSEN FÖR EKONOMISKA MÅL

Fastställandet och uppföljningen av ekonomiska mål är en cen- tral del i dialogen mellan ägaren och bolagen. Genom att sätta mål i dialog med bolagen, snarare än att ensidigt formulera krav skapas en mer nyanserad ändamålsenlig styrning, samtidigt som kvaliteten och realismen i de uppställda målen förbättras. Gene- rellt gäller att målen ska vara långsiktiga och utvärderas över en konjunkturcykel (5–7 år).

Minst en gång per år träffar representanter från Regerings- kansliets förvaltningsorganisation bolagets styrelseordförande för att diskutera de ekonomiska målen, deras utfall och relevans liksom bolagets arbete för att nå målen.

Vid dessa möten kan såväl ägaren som bolaget väcka frågan om det är nödvändigt att revidera målen. Det kan exempelvis

Skr. 2011/12:140

Bilaga

MÅL OCH UPPFÖLJNING

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL FÖR BOLAG X

(se exempel s. 32)

3%

4,5%

2,5%

Riskfria

Placerares

Branschrisk

räntan

förväntade

(betavärde)

riskpremium

för aktier

föranledas av väsentliga förändringar i bolagets strategi, struk- turellt förändrade marknadsförutsättningar, liksom av större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga förändringar i makroförutsättningarna som den riskfria räntan och risk- premien för marknadsportföljen kan också vara en grund att omarbeta målen.

När målen revideras ger bolagets styrelse VD i uppdrag att analysera och bereda eventuella förändringar i målen. Detta arbete bedrivs sedan i nära samverkan mellan bolaget och Reger- ingskansliets förvaltningsorganisation i form av ett projekt som lämnar ett gemensamt förslag till bolagets styrelse, ett förslag som sedan bereds parallellt i Regeringskansliet. Efter beslut i styrelsen fattar ägaren beslut om de ekonomiska målen på en ordinarie eller extra bolagsstämma.

Målen följs sedan upp såväl i bolagets löpande styrelsearbete, som i statens egen analys av bolaget. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras de också externt av båda parter. Staten kommunicerar via denna publika- tion ”Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande” och bolagen kommunicerar via sina årsredovisningar.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

31

35

MÅL OCH UPPFÖLJNING

Exempel: Ett bolag får nya ekonomiska mål

Bakgrund:

Bolaget X är verksamt inom en bransch med låg konjunktur- känslighet. Branschen har genomgått en fas av avreglering, följd av en fas då nya aktörer etablerat sig vilket resulterat i en stark prispress. Nu befinner sig branschen i en konsoliderings- fas och lönsamhetsmarginalerna håller på att normaliseras. Givet de förändrade förutsättningarna genomförs en översyn av X:s ekonomiska mål.

Kostnad för eget kapital

Kostnaden för eget kapital som utgör en central utgångspunkt för fastställandet av ekonomiska mål skattas med hjälp av CAPM. Kostnaden består av tre komponenter, den riskfria rän- tan (2,5%), en marknadsriskpremie (4,5%) som sedan multi- pliceras med den tredje komponenten , som fångar bolagets samvariation med marknadsportföljen. Bolaget X är inte note- rat, så skattningen av , måste göras med hjälp av en uppskatt- ning baserad på relevanta jämförelser. X består av två (värde- mässigt) lika stora divisioner men med olika risknivå. För den ena av dessa bedöms , genom en jämförande studie vara 1,0 och för den andra, mer riskfyllda, bedöms vara 1,5. Eftersom divisionerna är lika stora sätts det sammanvägda till 1,25. Bolaget är också belånat med en soliditet på 50%, och en jus- tering görs därför för skuldsättningen i bolaget. Ett slutlig hamnar då på 1,6. Kostnaden för eget kapital sätts därför till: Riskfri ränta plus gånger marknadens riskpremie =

2,5 + 1,6*4,5 ≈ 10%.

EKONOMISKA MÅL

Kapitalstruktur

På basis av ett teoretiskt resonemang om den optimala kapital- strukturen undersöks vilken andel eget kapital som minimerar den sammanvägda kapitalkostnaden. Denna visar sig ligga på cirka 40% soliditet. Som en ytterligare analys studeras också bolagets rörelserisk. Eftersom X är verksamt i en bransch som håller på att konsolideras och vars lönsamhet håller på att för- bättras och stabiliseras så väntas rörelserisken minska.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

Givet förväntad rörelserisk och acceptabel total risknivå beräk- nas en lämplig kapitalstruktur, vilken indikerar att en soliditet på omkring 50% kan vara motiverat ur ett riskperspektiv. Som en ytterligare rimlighetsbedömning görs en studie av jämför- bara bolag som indikerar att många bolag finns i intervallet 35–55% soliditet. Som en samlad bedömning läggs ett inter- vall mellan 40–50% soliditet fast som mål.

Lönsamhet

I ett nästa steg utvärderas X:s affärsplan med avseende på bland annat tillväxt, och långsiktig lönsamhetspotential som en utgångspunkt för lönsamhetsmålet. Efter en fas av pressade marginaler och en kamp om marknadsandelar präglas affärs- planen kommande år av en lugnare utveckling med långsiktigt mer hållbara marginaler. Affärsplanen, som bedöms vara både ambitiös och rimlig, samt soliditetsmålet (40–50%) resulterar i ett förslag på lönsamhetsmål om 12% avkastning på eget kapi- tal. En jämförelse visar att denna lönsamhet avviker något från den hos andra aktörer, men inte mer än vad som kan förklaras av skillnader i rörelsens mognad, soliditet och kapitalintensitet eftersom vissa bolag i större utsträckning än andra valt att lägga ut en del av produktionen på externa leverantörer. Det föreslagna lönsamhetsmålet för X överstiger även den beräk- nade kapitalkostnaden om 10%, vilket innebär att bolaget skapar värde om målet uppnås.

Utdelningspolicy

X förväntas kommande år genomföra en rad investeringar som bedöms som nödvändiga för att hålla uppe lönsamheten på den målsatta nivån samtidigt som bolaget växer något. Dessa investeringar bedöms i analysen som trovärdigt värdeskapande. Utifrån det långsiktiga lönsamhetsmålet på 12% och kapital- strukturmålet om 40–50% soliditet beräknas vilken andel av årets resultat som behöver återinvesteras i verksamheten och hur stor andel som kan delas ut. För X bedöms en andel på 30–40% av årets resultat som rimlig.

En sista sammanvägd analys görs av att de olika ekonomiska målen hänger samman och är konsistenta, varefter ett slutligt förslag fastställs för beslut i styrelse och på bolagsstämma.

32

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

36

Skr. 2011/12:140

Bilaga

mål OCH uppFÖlJning

Ekonomiska mål – mål och utfall 2011

AvkAstningsmål

mArginAlmål

kApitAlstruktur

utdelningsmål

ränte-

kapital-

primär-

Avkastning

Avkastning

rörelse-

täcknings-

täcknings-

kapital-

eget kapital

operativt kapital

marginal

grad (ggr)

soliditet

grad

relation

utdelning

%

mål

utfall

mål

utfall

mål

utfall

mål

utfall

mål

utfall

mål utfall

mål utfall

mål 1)

utfall

Akademiska Hus

6,3

9,2

30–40

43

50

52

Apl

12–14

4,3

ca 50

53,6

33

26

Apoteket

>20

7,6

25–30

32,1

>50

51

Apoteksgruppen

> 4

14,1

ca 80

74,6

40

195

Bilprovningen

15 2)

15,9

10 3)

7,7

35

52

40–60

60

Bostadsgaranti

5,5 4)

10,3

33

36

green Cargo

10

1

30

24

50

0

infranord

16

neg

33

30,6

50–75

0

Jernhusen

12

4,4

2

3,4

35–45

35

667 5)

lernia

5

1,2

40–50

52

30–50

0

lkAB

10

30,9

>50

70,5

30–50

46

nordea Bank

>40

40

postnord

10

10

>35

47

>40

30

samhall

7

8,7

30

47

0

0

sAs

>7 6)

0,2

>35 7)

26

30–40

0

sBAB

8

7,1

33

0

sek 8)

7

11

30

30

sJ

10

0,8

30

49,6

33

33

sOs Alarm

8

6

30

30

5 9)

0

specialfastigheter

4,8

13,5

25–35

32

50

45 10)

ssC (svenska rymdaktiebolaget)

10

neg

30–50

0

sveaskog

7

4,7

5 11)

4,4

35–40

54

>60

498 12)

svenska spel 8)

100

100

svevia

13

neg

>30

34

50–75

0

swedavia

9

9,4

35

32,9

30–50

0

swedesurvey

5

neg

0

0

swedfund

2,19

2,56 13)

0

0

sweroad

>0

neg

60–80

62

50

0

systembolaget

6,9

7,6

35

35,3

>50

100

teliasonera

>50

59

teracom

17

10

30

32

40–60

65

vasallen

6,5 14)

neg

>2

1,7

>50

60

30–50

0

vattenfall

15

8,6

3,5–4,5

3,0

40–60

43

vectura Consulting

>15

7,9

<50

63

50–70

69

1) procent av årets resultat som delas ut till ägaren.

2) Avkastning på sysselsatt kapital.

3) vinstmarginal.

4) ska motsvara riskfri ränta plus 3 procent.

5) Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

6) eBt-marginal före engångsposter.

7) Justerad soliditet: eget kapital dividerat med totalt kapital plus 7 gånger årliga operationella leasingkostnader.

8) nya ekonomiska mål antogs vid årsstämman 2012, se vidare på respektive företags sida.

9) utdelningsmålet uppgår till 5 procent av eget kapital.

10) utdelning 17 samt återbetalning till aktieägaren 295, totalt 312 mnkr, vilket sammantaget följer policy.

11) målet avser direkt avkastning.

12) utdelning enligt utdelningsmålet om 473 mnkr (53 procent) samt en utdelning utöver utdelningsmålet om 4 000 mnkr.

13) Bolaget ska eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på eget kapital före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

14) ska motsvara riskfri ränta plus 4 procent.

För närmare information om företagens mål, se respektive företags sida, s. 39–93. Företag utan formulerade ekonomiska mål (i enlighet med ovan tabell) ingår inte i sammanställningen. vidare ingår inte de under 2011 nybildade företagen, vilande företag samt företag under avveckling. utelämnade företag kan ha andra mål.

verksAmHetsBerättelse FÖr FÖretAg med stAtligt ägAnde 2011

33

37

Skr. 2011/12:140

Bilaga

Den statliga BOlagspORtföljen

Ett år med lägre sammanlagda intäkter

2011 minskade den sammanlagda omsättningen i de statligt ägda bolagen med 9 procent, främst till följd av att Vattenfall avyttrat verksamheter. De totala utdel- ningarna under 2012 minskade till 27,8 miljarder kronor jämfört med 37,6 miljarder kronor föregående år då staten fick ett antal engångsutdelningar.

Omsättning

Omsättningen för bolag med statligt ägande minskade med 9 procent från 368,1 till 336,8 miljarder kronor under 2011.

Vattenfall svarar för 53,7 procent av omsättningen och 44,3 pro cent av total omsättning (inklusive intressebolag). Vattenfalls omsättning minskade med 15 procent från 213,6 till 181,0 miljar der kronor vilket delvis förklaras av att vissa verksamheter avyttrats. Omsättningen i LKAB, Lernia, Swedavia och SAS ökade, medan omsättningen i Apoteksgruppen, Apoteket, PostNord och TeliaSonera minskade. Svenska Skeppshypoteks kassan, Lernia, Swedavia, Almi och Statens Bostadsomvandling stod för stora procentuella omsättningsökningar jämfört med samma period föregående år. Det nybildade bolaget Metria har påverkat omsättningen positivt med 305 miljoner kronor.

Resultat

Resultatet efter skatt uppgick till 40,8 (55,8) miljarder kronor under året. Vattenfalls resultat efter skatt minskade med 21 pro cent från 13,2 till 10,4 miljarder kronor. LKAB redovisade 1,9 mil jarder kronor bättre resultat efter skatt jämfört med samma period föregående år, vilket är en ökning från 9,1 till 11,0 miljar der kronor. Green Cargo och Almi har stora resultatförbätt ringar i absoluta och procentuella tal, medan Apoteksgruppen, Apoteket och SEK bidragit till stora resultatförsämringar i abso luta och procentuella tal.

inVesteRingaR

Bruttoinvesteringarna minskade med 21 procent 2011 jämfört med året innan, från 69,0 till 54,3 miljarder kronor. Vattenfalls investeringar minskade med 6 miljarder kronor från 41,8 till 35,8 miljarder kronor. Vattenfall bidrog med 66 procent av de totala investeringarna. Utöver Vattenfall redovisade även Teracom och Swedavia lägre investeringar än samma period föregående år, medan Akademiska Hus, Apotekens Service, InfraNord och RISE genomförde högre investeringar.

kassaflöDe

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive bolagen inom den finansiella sektorn (SBAB och SEK) minskade med 9 procent till 62,0 (68,4) miljarder kronor. Apoteksgruppen, Apotekens Service, APL, SSC (Svenska rymdaktiebolaget), Svevia, Vectura Consulting, Swedesurvey, Göta kanalbolag och

Svenska Miljöstyrningsrådet redovisade försämrade kassaflöden jämfört med föregående år. Lernia, Vasallen, Apoteket, Samhall och Botniabanan redovisade förbättrade kassaflöden.

VäRDeföRänDRingaR

Värdeförändringarna uppgick till 0,5 (4,4) miljarder kronor under året. Akademiska Hus, Green Cargo, SEK, Specialfastig heter och Sveaskog redovisade positiva värdeförändringar, medan SBAB, Jernhusen, Swedfund och Vasallen redovisade negativa värdeförändringar.

utDelningaR

För verksamhetsåret 2011 uppgick utdelningarna från de statligt ägda bolagen till 27,8 (37,6) miljarder kronor. Detta är 26 procent lägre utdelningar jämfört med föregående år då staten fick en engångsutdelning från SEK (1,9 miljarder kronor), deltog i Telia Soneras återköpsprogram (3,7 miljarder kronor) och Apoteket

Omsättning

Mnkr

Halvår

Rullande 12 månader

Mnkr 12 månader

250 000

500 000

200 000

400 000

150 000

300 000

100 000

200 000

50 000

100 000

0

H1

H2

H1

H2

H1

0

H2

2009

2010

2011

Resultat föRe skatt

Mnkr

Halvår

Rullande 12 månader

Mnkr 12 månader

40 000

80 000

30 000

60 000

20 000

40 000

10 000

20 000

0

H1

H2

H1

H2

H1

H2

0

2009

2010

2011

34

VeRksaMHetsBeRättelse föR föRetag MeD statligt äganDe 2011

38

BRUTTOINVESTERINGAR 1)

Mnkr

2011

2010

2009

Vattenfall

35 750

41 794 102 989

TeliaSonera

17 915

16 669

16 849

LKAB

5 126

3 973

3 543

PostNord

2 309

1 277

Svenska Spel

2 294

1 052

437

Akademiska Hus

2 266

1 725

1 395

SAS

2 041

2 493

4 661

Jernhusen

1 161

1 401

2 132

Swedavia

1 130

11 495

0

Svevia

989

529

2 127

Specialfastigheter

888

855

2 544

SJ

869

858

596

Systembolaget

573

417

845

Green Cargo

540

437

928

Teracom

344

1 528

488

Apoteket

343

287

360

Vasallen

291

213

427

Sveaskog

229

299

458

Almi

159

107

58

Fouriertransform

150

272

44

InfraNord

123

43

0

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

121

92

393

Apoteksgruppen

113

190

0

Innovationsbron

103

92

70

Svedab

101

92

92

Övriga bolag

642

1 327

2 355

1) Sammanställningen visar bolag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr 2011. Intressebolagens investeringar uppgår till 100 procent trots att statens ägande är lägre.

gjorde en större utdelning (4,5 miljarder kronor). Bland de bolag som minskat sin utdelning finns Vattenfall, PostNord och Vasallen, och bland bolag som ökat sin utdelning finns Sveaskog och Akademiska Hus.

VÄRDERING PORTFÖLJ MED STATLIGT ÄGDA BOLAG

Kvartal

Mdkr

1 000

750

500

250

0

juni 2009 2)

juni 2011 3)

juni 2008 1)

juni 2010

maj 2012

1) Vin & Sprit och OMX ingår ej.

2) Vasakronan ingår ej.

3) Minskat ägande i Nordea Bank.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

INTÄKTER FRÅN FÖRSÄLJNING AV STATLIGA BOLAG

Under åren 2007 till 2011 genomförde regeringen försäljningar av statligt ägda bolag till ett totalt värde av 138 miljarder kronor, inklusive i huvudsak nettoskulder. Försäljningarna omfattade aktier i TeliaSonera och Nordea Bank samt statens alla aktier i OMX, Vin & Sprit och Vasakronan. Försäljningsintäkterna från dessa försäljningar uppgick till 118 miljarder kronor, exklusive i huvudsak nettoskulder. Under 2011 har staten sålt 255 miljoner aktier i Nordea Bank för totalt 19 miljarder kronor. Dessutom har statens aktier i Arbetslivsresurs avyttrats för 145 miljoner kronor.

Försäljningsintäkterna har använts till att amortera på stats- skulden för att därigenom minska statens skuldsättning och räntekostnader.

ANSLAGSFINANSIERING

Bland de statligt ägda företagen finns ett antal bolag som erhål- ler anslag från staten för att utföra vissa uppdrag eller sköta viss verksamhet. Exempelvis erhåller Samhall anslag för att genom- föra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag att utveckla anställda med funktionsnedsättning och RISE för att investera i strategisk kompetens- och strategiutveckling. Göta kanalbolag erhåller anslag för att finansiera upprustning och drift av kana- len, Almi för finansiering av verksamheten i de regionala dotter- bolagen samt Operan och Dramaten som nationalscener för opera och balett respektive talteater. Se tabellen på s. 36 över bolag med viss anslagsfinansiering.

VÄRDERING AV PORTFÖLJEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG

Årligen görs en värdering av portföljen med de statligt ägda bolagen som presenteras i verksamhetsberättelsen för bolag med statligt ägande. Värdet per maj 2012 uppgår till 580 miljarder kronor. I värderingen ingår de 30 största bolagen, inklusive de tre börsbolagen. Värderingen har gjorts med utgångspunkt i värderingsmetoder som är vedertagna på marknaden, vilket bland annat inkluderar kassaflödesvärdering. Börsbolagen värderas till marknadspris.

OMSÄTTNINGSFÖRDELNINGEN FÖR DE STÖRSTA BOLAGEN 2011, MOTSVARANDE STATENS ÄGARANDEL

Vattenfall 44,2%

TeliaSonera 9,5%

LKAB 7,6%

Systembolaget 6,0%

PostNord 5,8%

Apoteket 5,6%

SAS 2,2% Övriga 19,2%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

35

39

den statliga BOlagspOrtföljen

ANSLAG/omSÄTTNING FÖR 2011

andel anslags-

Mnkr

anslag 2011

Omsättning 2011

finansiering, %

almi

127

992

13

apotekens service

52

207

25

dramaten

217

260

84

göta kanalbolag

20

75

27

innovationsbron

110

159

69

Operan

432

507

84

Miljömärkning sverige

4

49

8

Miljöstyrningsrådet

12

18

67

rise

468 1)

1 563

19 1)

samhall

4 405

6 957

63

teracom

2

4 059

0

Visitsweden

140

282

50

Voksenåsen

10

62

23

Summa

5 999

15 190

Omsättningssiffrorna inkluderar nettoomsättning samt eventuella andra rörelseintäkter.

Swedfunds verksamhet med avskrivningslån, Swedpartnership, finansieras med anslag om årligen maximalt 34 mnkr (inklusive administration). Under 2011 tecknades låneavtal med små och medelstora företag om totalt 20 mnkr.

1) Anslaget avser hela RISE-gruppen. Andelen är cirka 19 procent för hela gruppen.

FÖRESLAGEN UTDELNING FÖR 2011 (STATENS ANDEL)

Mnkr

Ägarandel, %

2011

2010

akademiska Hus

100

1 245

1 207

apl

100

2

2

apoteket

100

200

4 500

apoteksgruppen

100

160

203

Bilprovningen

52

34

134

Bostadsgaranti

50

5

6

jernhusen

100

100

100

lernia

100

–

25

lKaB

100

5 000

5 000

nordea Bank

13,4

1 265

1 411

postnord

60

221

600

seK 1)

100

420

2 191

sj

100

12

90

sOs alarm sverige

50

–

4

specialfastigheter

100

312

340

ssC (svenska rymdaktiebolaget)

100

–

10

sveaskog 2)

100

4 473

765

svenska spel

100

5 006

4 766

svevia

100

–

108

swedavia

100

–

9

systembolaget

100

159

302

teliasonera 3)

37,3

4 603

8 313

teracom

100

110

110

Vasallen

100

–

750

Vattenfall

100

4 433

6 698

Vectura

100

23

–

Summa

27 783

37 635

1) seK gjorde för räkenskapsåret 2010 en engångsutdelning om 1 890 mnkr som härrör från bolagets försäljning av swedbank-aktier.

2) det samlade värdet av sveaskogs utdelning för räkenskapsåret 2010 var en kontantutdelning om 756 mnkr, samt 983 mnkr motsvarande det koncernmäs- siga värdet av dotterbolaget ersättningsmark i sverige aB innehållande 100 000 ha skogsmark.

3) teliasonera delade för räkenskapsåret 2010 ut motsvarande 4 606 mnkr. dess- utom deltog staten i teliasoneras återköpsprogram vilket gav 3 707 mnkr.

Skr. 2011/12:140

Bilaga

RESULTATRÄKNING

Mnkr

2011

2010

nettoomsättning

336801

368092

övriga intäkter

13051

7914

Kostnader

–296 195

–318390

resultat från andelar i intresseföretag

8282

9494

Värdeförändringar

494

4388

Rörelseresultat

62433

71498

finansiella intäkter

6403

5 031

finansiella kostnader

–17975

–14962

Resultat före skatt

50861

61 567

skatt

–10140

–15265

resultat från avvecklad verksamhet

134

9 453

Årets resultat

40856

55755

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

41445

55 521

Hänförbart till minoritetsintressen

–643

190

Summa

40811

55 711

BALANSRÄKNING

Mnkr

2011

2010

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar

475823

474348

immateriella tillgångar

50 501

54175

finansiella tillgångar

706489

729271

Omsättningstillgångar

316630

299389

Summa tillgångar

1549442

1557184

Eget kapital, avsättningar och skulder

eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

347076

342024

eget kapital hänförbart till

minoritetsintressen

7625

7680

Summa eget kapital

354701

349703

långfristiga skulder (inkl. avsättningar)

983338

974931

Kortfristiga skulder (inkl. avsättningar)

211403

232 548

Totala skulder och eget kapital

1549442

1557183

KASSAFLÖDE

Mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

85 836

86 061

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–31357

–41 995

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–47 049

–41 896

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Mnkr

2011

2010

Bruttoinvesteringar

54255

68996

av- och nedskrivningar

37903

37359

Omsättning som avser anslag från staten

6 003

5803

Medelantal anställda

97829

100565

Medelantal anställda, inkl. intresseföretag

182606

188833

soliditet, %

20,0

19,4

avkastning på eget kapital, %

12,0

16,4

såvida inte angivits är intressebolagen exkluderade i denna konsolidering.

36

VerKsaMHetsBerÄttelse för företag Med statligt Ägande 2011

40

Skr. 2011/12:140

Bilaga

STATeNS ägANde i BörSNoTerAde BoLAg

Det börsnoterade aktieinnehavet

Marknadsvärdet på statens innehav i TeliaSonera, SAS samt Nordea Bank uppgick till 105,1 miljarder kronor vid utgången av 2011.

Utvecklingen motsvarar en värdeminskning med 17 procent eller 21,9 miljarder kronor jämfört med marknadsvärdet vid års- skiftet 2010/2011, beräknat på statens nuvarande aktieinnehav. Nasdaq OMX Stockholm index minskade under samma period med 17 procent.

Minskat ägande i nordea Bank

I februari 2011 sålde staten 255 miljoner aktier för 74,5 kronor per aktie. Försäljningen av aktier i Nordea Bank följer regeringens uttalade avsikt att minska statens ägande i de bolag som verkar på kommersiella marknader med effektiv konkurrens. Ägaran- delen minskade från 19,8 procent till 13,5 procent. Den totala försäljningslikviden uppgick till cirka 19 miljarder kronor och används för att amortera på statsskulden. Regeringens avsikt är att statens ägande ska fortsätta att minska under mandatperio- den.

teliasoneras återköpsprograM

Svenska staten deltog våren 2011 i TeliaSoneras återköpsprogram med sin pro-rata-andel, och erhöll därmed 3,7 miljarder kronor. Detta innebar att svenska staten bibehöll sin ägarandel om 37,3 procent.

Börsvärde statens noterade aktieinnehav, Mnkr

totalavkastning statens Börsnoterade innehav Januari 2008–feBruari 2012

150

OMX Stockholm Benchmark GI

Telia Sonera

SAS

Nordea

125

100

75

50

25

0

08-01-01

09-01-01

10-01-01

11-01-01

12-03-01

grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan i januari 2008.

nordea – kursutveckling

OMX Stockholm Benchmark GI

Nordea

150

125

100

75

50

25

0

08-01-01 09-01-01 10-01-01 11-01-01 12-03-01

sas – kursutveckling

OMX Stockholm Benchmark GI

SAS

150

125

100

75

50

25

0

08-01-01 09-01-01 10-01-01 11-01-01 12-03-01

teliasonera – kursutveckling

150

OMX Stockholm Benchmark GI

Telia Sonera

125

100

75

50

25

0

08-01-01

09-01-01

10-01-01

11-01-01

12-03-01

Bolag

ägarandel

Antal aktier

2010-12-31

2011-06-30

Förändring 1)

2011-12-31

Förändring 1)

2012-03-01

Förändring 1)

TeliaSonera 2)

37,3%

1 614 513 748

85 582

74 913

–12%

75 511

–12%

78 385

–8%

SAS

21,4%

70 500 000

1 586

1 199

–24%

564

–24%

539

–66%

Nordea Bank 3)

13,4%

544 181 711

39 807

37 004

–7%

28 978

–27%

35 127

–12%

Totalt

126 975

113 116

–11%

105 052

–17%

114 051

–10%

1) Förändring sedan 2010-12-31.

2) i och med statens del i TeliaSoneras återköpsprogram februari 2011 minskade antal aktier från 1 674 310 553 till 1 614 513 748. Historiskt börsvärde är beräknat på statens nuvarande aktieinnehav.

3) Statens ägarandel i Nordea Bank minskade i februari 2011 från 19,8% till 13,4%, motsvarande 255 miljoner aktier. Historiskt börsvärde är beräknat på statens nuvarande aktieinnehav.

Källa: Bloomberg

VerKSAMHeTSBeräTTeLSe För FöreTAg Med STATLigT ägANde 2011

37

41

Skr. 2011/12:140

Bilaga

företagsöversikt

39

akademiska hus

40

almi

41

aPl

42

apotekens service

43

apoteket

44

apoteksgruppen

45

arlandabanan infrastructure

46

bilprovningen

47

bostadsgaranti

48

botniabanan

49

dom shvetsii

50

dramaten

51

ess

52

fouriertransform

53

green Cargo

54

göta kanalbolag

55

infranord

56

inlandsinnovation

57

innovationsbron

58

Jernhusen

59

lernia

60

lkab

61

metria

62

miljömärkning sverige

63

miljöstyrningsrådet

64

nordea bank

65

Operan

66

Postnord

67

rise

68

samhall

69

sas

70

sbab

71

sek

72

sJ

73

sOs alarm

74

specialfastigheter

75

ssC (svenska rymdaktiebolaget)

76

statens bostadsomvandling

77

sveaskog

78

svedab

79

svenska skeppshypotekskassan

80

svenska spel

81

svevia

82

swedavia

83

swedesurvey

84

swedfund

85

sweroad

86

systembolaget

87

teliasonera

88

teracom

89

Vasallen

90

Vattenfall

91

Vectura Consulting

92

Visitsweden

93

Voksenåsen

Visitsweden har i uppdrag att marknadsföra varumärket sverige internationellt.

Foto: Cecilia Larsson/imagebank.sweden.se

38

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2011

42

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.akademiskahus.se • org nr 556459-9156 • AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG

Akademiska Hus AB bildades 1993 i samband med ombildningen av Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud- uppgift är att erbjuda landets universi- tet och högskolor ändamålsenliga och sunda lokaler för utbildning och forsk- ning. Företaget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekono- miska och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget verkar på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verksamhet består i att äga, förvalta, projek- tera, bygga och utveckla fastigheterna så att kunderna ska kunna fokusera på sin uppgift, dvs. utbildning och forskning. Känneteck- nande för Akademiska Hus verksamhet är långa kontrakt med stabila kunder. Omfat- tande investeringar görs årligen i ny- och ombyggnationer. Företaget har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Akademiska Hus ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling.

EKONOMI

Akademiska Hus hyresintäkter ökade till 5 116 (4 983) mnkr. Färdigställda ny-, om- och tillbyggnationer under året har ökat hyresintäk- terna. Driftsöverskottet uppgick till 3 389

(3134) mnkr och direktavkastningen ökade till 6,9 (6,7) procent. Årets resultat efter skatt blev 2 394 (2 124) mnkr. Förbättringen förkla- ras av ökade intäkter i fastighetsförvaltningen och en god kostnadskontroll. Värdeförändringar i fastigheter uppgick till 361 (87) mnkr medan finansnettot försämrades till –452 (–263) mnkr. Bruttoinvesteringarna ökade till 2 266 (1 725) mnkr. Vakanserna uppgick till 2,6 (3,5) procent. De minskade vakanserna beror på såväl försäljningar som uthyrningar.

MÅL

Akademiska Hus arbetar med mål inom ett antal olika områden. Lönsamhetsmålet inne- bär att avkastningen på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 4 procentenheter över en konjunkturcy- kel. Soliditeten ska uppgå till mellan 30 och 40 procent. Miljömålen ställs upp dels för

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Hyresintäkter

5 116

4 983

Övriga intäkter

262

193

Kostnader

–1 989

–2 042

Värdeförändringar fastigheter

361

87

Rörelseresultat

3 704

3 184

Finansiella intäkter

301

233

Finansiella kostnader

–753

–496

Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Kerstin

Central administration

–45

–37

Lindberg Göransson

Resultat före skatt

3 252

2 921

Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Olof Ehrlén, Per Granath,

Skatt

–858

–797

Nettoresultat

2 394

2 124

Leif Ljungqvist, Pia Sandvik Wiklund, Gunnar Svedberg,

Hänförbart till:

Maj-Charlotte Wallin, Ingemar Ziegler (Leif Ljungqvist

Aktieägare i moderbolaget

2 394

2 124

valdes vid årsstämman 2012 då Marianne Förander av-

gick) Arb rep: Tomas Jennlinger, Anders Larsson

Minoritetsintressen

0

0

Revisor: Hans Warén, Deloitte

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 200 (200)

Tillgångar

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 100

Ej räntebärande anläggningstillgångar

52 094

49 516

(100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an-

Räntebärande anläggningstillgångar

3 285

2 573

ställd i Regeringskansliet.

Ej räntebärande omsättningstillgångar

825

556

Räntebärande omsättningstillgångar

4 869

881

Totala tillgångar

61 073

53 526

Eget kapital, avsättningar och skulder

det kommande året, dels långsiktigt. Huvud-

Eget kapital hänförbart

26 521

25 406

målet är att mängden köpt energi, angivet i

till aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

kWh/kvm, ska minska med 40 procent till år

Summa eget kapital

26 521

25 406

2025 jämfört med år 2000. Medarbetarnas

trivsel mäts genom Nöjd-Medarbetar-Index

Derivat

379

216

(NMI).

Ej räntebärande avsättningar

7 554

7 067

Räntebärande långfristiga skulder

19 622

14 286

UTDELNINGSPOLICY

Ej räntebärande långfristiga skulder

49

22

Målet är att utdelningen ska uppgå till 50

Kortfristiga skulder

6 948

6 529

procent av resultatet efter finansiella poster,

Totala skulder och eget kapital

61 073

53 526

exklusive orealiserade värdeförändringar, med

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel-

Kassaflöde från löpande verksamhet

2 017

2 444

ning ska hänsyn tas till koncernens kapital-

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–1 898

–1 459

struktur och kapitalbehov.

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

3 779

–1 175

UPPFÖLJNING

NYCKELTAL

2011

2010

NMI förbättrades till 70 (67). Soliditeten

Re (genomsnitt), %

9,2

8,6

uppgick vid utgången av 2011 till 43,4

Rt (genomsnitt), %

6,5

6,5

(47,5) procent vilket överstiger målintervallet.

Soliditet, %

43,4

47,5

Avkastningen på eget kapital efter schablon-

Lokalarea, tkvm

3 212

3 195

skatt uppgick till 9,2 (8,6) procent, vilket är

Marknadsvärde fastigheter, mnkr

52 071

49 497

högre än målet, som för 2011 uppgick till 6,3

procent. Målet är dock satt över en konjunk-

ÖVRIGT

2011

2010

turcykel och under den senaste femårsperio-

Utdelning, mnkr

1 245

1 207

den har avkastning på eget kapital i snitt

Bruttoinvesteringar, mnkr

2 266

1 725

uppgått till knappt 6 procent, vilket därmed

Av- och nedskrivningar, mnkr

7,6

8,8

understigit målet något. En utdelning om

Antal anställda i medeltal

396

401

1 245 (1 207) mnkr föreslogs för 2011,

Sjukfrånvaro, %

3,7

3,3

vilket är enligt policy. Mängden köpt energi

steg för 2011 med 0,2 procent, medan års-

Etikpolicy

Ja

målet var en minskning med 2,0 procent.

Jämställdhetspolicy

Ja

Utfallet är dock långsiktigt i enlighet med

Miljöpolicy

Ja

plan.

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

25

Mål

Statens ägarandel 100%

20

Utfall

22

15

50

50

62

38

78

10

5

0

2010

2011

2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

39

43

Skr. 2011/12:140

Bilaga

ALMI FÖRETAGSPARTNER AB • org nr 556481-6204 • www.almi.se

Almi Företagspartner AB:s uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrens- kraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Almi ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 16 regio- nala dotterbolag. Moderbolaget äger 51 procent av dotterbolagen, övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseor- gan och kommunala samverkansorgan.

VERKSAMHET

Almis verksamhet omfattar lån, riskkapital och rådgivning i företagandets alla faser – från idéer till framgångsrika företag. Almi erbjuder före- tagslån, exportlån, mikrolån samt särskilda finansieringsformer för innovatörer. Kredit- givning sker i samverkan med andra kredit- givare. Banker är en viktig samarbetspartner. Almi Invest, som finansieras av bland annat EU-medel och regional medfinansiering, inves- terar i företag som står inför en tillväxtfas och ofta företag i tidiga utvecklingsskeden. Investe- ringar sker alltid tillsammans med en partner. Almi Invest består av sju regionalt baserade riskkapitalfonder som totalt förvaltar över en miljard kronor. Rådgivning utförs av Almis rådgivare eller av externa underkonsulter. Utifrån regionala förutsättningar och efterfrågan varierar erbjudandena inom rådgivning från region till region.

EKONOMI

2011 uppgick Almis anslag från staten till

127 (137) mnkr. De regionala dotterbolagen får anslag från moderbolaget och de regionala ägarna. Koncernens resultat före minoritetsin- tressen uppgick till 45 (–79) mnkr. Moderbo- lagets resultat uppgick till –10 (–70) mnkr.

Avkastningen på utlånade medel uppgick efter kreditförluster till 1,8 (0,7) procent. Kreditförlusterna i förhållande till utlånings- volymen var 6,0 (5,9) procent.

MÅL

Almis mål är att fler innovativa idéer kommer- sialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. Almis utlåning till kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företags- stocken och nyföretagandet bland dessa grupper. Låneverksamheten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Elisabeth Gauffin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Ola Asplund, Jan Berg, Anna-Lena Cederström, Maria Masoomi, Inga Thoresson-Hallgren, Bertil Törsäter (Gunilla von Platen avgick i januari 2012) Arb rep: Per-Arne Norbäck, Ann-Louise Wester Arb suppl: Peter Kraff, Carina Ramneskär Revisor: Jan Palmqvist, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UPPFÖLJNING

Under 2011 har intresset för att starta före- tag varit stort, så även efterfrågan på Almis affärsrådgivning. 15 483 (14 472) kunder tog del av Almis rådgivning och därutöver deltog 25 501 (21 854) personer i semina- rier under 2011. Nyutlåningen uppgick till totalt 2 023 (2 112) mnkr. Antalet krediter blev 3 331 (3 836). Antalet krediter till kvinnor respektive personer med utländsk bakgrund minskade något 2011. Den totala andelen kvinnor bland låntagarna var 33 (33) procent och motsvarande för personer med utländsk bakgrund var 22 (21) procent. Almis utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut 5 922 mnkr till företagen under 2011, vilket innebär att för varje utlånad krona från Almi så har företagen fått låna ytterligare 2,90 kronor från banker eller andra finansiärer. Almi Invest har under 2011 tillsammans med kommersiella investe- ringspartners genomfört 44 investeringar i små företag i expansionsfas, varav Almi Invests investeringar uppgick till 187,8 mnkr. Totalt startades 4 949 nya företag som har fått rådgivning eller finansiering från Almi och 572 innovationer kommersialiserades.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

993

869

Kostnader

–919

–932

Rörelseresultat

74

–63

Finansiella kostnader

–28

–16

Resultat före skatt

45

–79

Nettoresultat

18

–75

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

18

–75

Minoritetsintressen

–27

–4

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

377

290

Räntebärande anläggningstillgångar

4 204

4 449

Ej räntebärande omsättningstillgångar

82

105

Räntebärande omsättningstillgångar

2 538

2 326

Totala tillgångar

7 201

7 169

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

6 114

6 096

Minoritetens andel av eget kapital

182

155

Summa eget kapital

6 297

6 251

Ej räntebärande avsättningar

2

57

Långfristiga skulder

729

678

Ej räntebärande kortfristiga skulder

173

184

Totala skulder och eget kapital

7 201

7 169

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

252

487

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–89

–119

Kassaflöde från

finansieringssverksamhet

52

53

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

0,4

neg

Rt (genomsnitt), %

0,6

neg

Rsyss (genomsnitt), %

0,6

neg

Soliditet, %

87,4

87,2

ÖVRIGT

2011

2010

Anslag från staten, mnkr

127

137

Bruttoinvesteringar, mnkr

159

107

Av- och nedskrivningar, mnkr

30,2

33

Antal anställda i medeltal

440

455

Sjukfrånvaro, %

2,48

2,54

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

NYUTLÅNING, mnkr

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

3 500

3 000

43

2 500

49

51

56

44

57

2 000

1 500

1 000

500

0

2004

2006

2008

2010

2005

2007

2009

2011

40

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

44

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.apl.se • org nr 556758-1805 • APOTEK PRODUKTION & LABORATORIER AB

APL, Apotek Produktion Laboratorier AB, har till huvudsaklig uppgift att tillverka och tillhandahålla extemporeläkemedel och lagerberedningar, det vill säga läke- medel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djurbesättning eller tillverkas i små serier. Bolaget var tidigare ett dotterbolag till Apoteket AB, men ägs från den 30 juni 2010 direkt av staten.

VERKSAMHET

APL levererar idag extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer som etablerat sig på öppenvårdsmarknaden och även till slutenvår- den. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkur- rensutsatt.

Företaget har ett särskilt ansvar fram till den 1 juli 2015 för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek. APL erbju- der även utvecklings- och tillverkningstjänster åt Life science-branschen.

EKONOMI

Under 2011 uppgick nettoomsättningen till 486,1 (500,1) mnkr medan rörelseresultatet blev 20,1 (26,7 ) mnkr. Resultatet efter skatt uppgick till 8,9 (18,5) mnkr. Bruttovinsten minskade med 10,5 procent till 93,7 mnkr, vilket huvudsakligen förklaras av lägre försälj- ning av lagerberedda extemporeläkemedel medan försäljningen till Life science ökade med cirka 12 procent. Finansnettot uppgick till –5,6 (–1,9) mnkr. Räntebärande nettoskuld uppgick till 100 mnkr, och motsvarar lån till förvärv av fastigheterna där APL bedriver sin verksamhet.

MÅL

Soliditeten, beräknad som eget kapital i pro- cent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 50 procent. Räntabiliteten, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till mellan 12 och 14 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Johan Assarsson

VD: Eva Sjökvist Saers

Ordf: Johan Assarsson Led: Britt Hansson, Gunilla Högbom, Wenche Rolfsen, Eugen Steiner

(Britt Hansson valdes vid årsstämman 2012)

Arb rep: Johan Hammargren Arb suppl: Astrid Holdt, Ulrika Tagesdotter Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelning bör, under förutsättning att aktie- bolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av årets resultat med beaktande av soliditetsmålet.

UPPFÖLJNING

Soliditeten var 53,6 procent 2011, vilket var något högre än 2010 men i enlighet med målet om en soliditet på omkring 50 procent. Räntabiliteten uppgick till 4,3 procent, men hänsyn bör tas till kostnader för bland annat IT-utveckling med anledning av omregle- ringen av extemporemarknaden, där APL fick ett uppdrag att utveckla och driftsätta ett varuregister med registertjänst. Utdelningen uppgår till 2,3 mnkr vilket är i enlighet med utdelningspolicyn.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

486

500

Övriga rörelseintäkter

0

1

Rörelsens kostnader

–466

–474

Rörelseresultat

20

27

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

0

0

Räntekostnader och liknande

resultatposter

–6

–2

Resultat före skatt

14

25

Skatt

–5

–6

Nettoresultat

9

19

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

9

19

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

212

217

Räntebärande anläggningstillgångar

0

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

155

136

Räntebärande omsättningstillgångar

14

25

Totala tillgångar

381

378

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

205

198

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

205

198

Långfristiga skulder

108

107

Kortfristiga skulder

68

73

Totala skulder och eget kapital

381

378

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

5

59

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–14

–196

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–2

162

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

4,3

9,4

Rt (genomsnitt), %

2,4

6,6

Rsyss (genomsnitt), %

2,9

8,9

Soliditet, %

53,6

52,7

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

2,3

2,3

Bruttoinvesteringar, mnkr

14

196

Av- och nedskrivningar, mnkr

–18,8

–18,8

Antal anställda i medeltal

448

438

Sjukfrånvaro, %

3,9

4,7

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

25

38

62

40

60

75

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

41

45

Skr. 2011/12:140

Bilaga

APOTEKENS SERVICE AB • org nr 556763-4778 • www.apotekensservice.se

Apotekens Service AB bildades 2008 och har till huvudsaklig uppgift att an- svara för den infrastruktur i form av register och databaser som alla apo- teks-, vård- och omsorgsaktörer behö- ver ha tillgång till. Sedan den 26 mars 2010 ägs bolaget direkt av staten.

VERKSAMHET

Apotekens Service ansvarar bland annat för de databaser och register som regleras genom lagen om receptregister, däribland högkost- nadsdatabasen, läkemedelsförteckningen och olika stödregister till dessa. Företaget har också till uppgift att framställa och redovisa nationell läkemedelsstatistik samt att inrätta och ansvara för ett elektroniskt expertstöd. Bolaget ska genom sin verksamhet skapa förutsättningar för en väl fungerande konkur- rens på apoteksmarknaden genom att ge öppenvårdsapoteken tillgång till databaser, register och annan samhällsnyttig infrastruk- tur på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor.

Apotekens Service lagrar och förmedlar de elektroniska recepten i Sverige. De första e-recepten skickades på 1980-talet på ett lokalt initiativ i Jönköping. E-recept började införas brett i Sverige år 2000, och utgjorde då 6 procent av alla recept (cirka 100 000 per månad). År 2005 ändrades lagstiftningen och gjorde det möjligt att spara recept elek- troniskt för flera uttag. Ökningen har skett successivt och nu är över 80 procent av alla recept e-recept. 6,5 miljoner personer har valt att spara sina recept elektroniskt. Drygt 100 000 e-recept per dag expedieras, eller cirka 2,5 miljoner e-recept per månad. Bola- get hanterar även 1,3 miljoner fullmakter och samtycken för e-recept.

EKONOMI

Apotekens Service verksamhet finansieras huvudsakligen genom att en avgift, som fastställs av Tandvårds- och läkemedelsför- månsverket (TLV), tas ut av apoteksaktörerna. Rörelsens intäkter uppgick under 2011 till 258 (256) mnkr. Rörelseresultatet uppgick till –3 423 (–1) tkr och resultatet efter skatt uppgick till –2 177 (1 525) tkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Olof Englund

VD: Ylva Hambraeus Björling

Ordf: Olof Englund Led: Eva Andersson, Angelica Frithiof, Mats Larson, Anitha Thornlund, Johan Wallér, Tony Malmborg (Tony Malmborg valdes vid årsstämman 2012) Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young samt Therése Kjellberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till

130 (130) tkr.

MÅL

Apotekens Service verksamhet syftar till att göra samhällsnyttig infrastruktur tillgänglig för apoteks-, vård- och omsorgsaktörer, samt till att främja en patientsäker och kostnads- effektiv distribution av läkemedel. Syftet med företagets verksamhet är inte att generera vinst åt aktieägaren.

UTDELNINGSPOLICY

Apotekens Service vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja före- tagets ändamål. Någon vinstutdelning från bolaget ska därför inte ske.

UPPFÖLJNING

Det negativa resultatet för 2011 medför en minskning av det fria egna kapitalet om 2,1 mnkr. Företaget har under 2011 fullgjort sitt uppdrag att tillhandahålla infrastruktur till apoteksaktörerna samt att främja en patientsäker och kostnadseffektiv distribution av läkemedel på ett tillfredsställande sätt.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

207

187

Övriga intäkter

52

69

Rörelsens kostnader

–262

–256

Rörelseresultat

–3

0

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

1

0

Räntekostnader och liknande

resultatposter

0

0

Bokslutsdispositioner

0

2

Resultat före skatt

–2

2

Skatt

0

0

Nettoresultat

–2

2

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–2

2

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

66

16

Räntebärande anläggningstillgångar

0

48

Ej räntebärande omsättningstillgångar

53

41

Räntebärande omsättningstillgångar

83

104

Totala tillgångar

202

209

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

99

101

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

99

101

Obeskattade reserver

6

6

Kortfristiga skulder

97

102

Totala skulder och eget kapital

202

209

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

–2

–69

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–20

–5

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

5

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

neg

0,5

Rt (genomsnitt), %

neg

0,4

Rsyss (genomsnitt), %

neg

1,0

Soliditet, %

66,5

71,0

ÖVRIGT

2011

2010

Anslag från staten, mnkr

52

69

Bruttoinvesteringar, mnkr

20

5

Av- och nedskrivningar, mnkr

17

8

Antal anställda i medeltal

85

65

Sjukfrånvaro, %

1,4

1,0

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

39

30

57

43

61

70

42

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

46

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.apoteket.se • org nr 556138-6532 • APOTEKET AB

2009 upphörde Apoteket AB:s mono- pol på apoteksmarknaden och cirka två tredjedelar av bolagets butiksnät såldes. Idag agerar bolaget på en fullt konkurrensutsatt marknad. Apoteket AB ägs av svenska staten och finns i hela Sverige.

VERKSAMHET

Apoteket har som främsta uppgift att sälja läkemedel till den svenska allmänheten. På marknaden för öppenvårdsapotek tillhanda- håller bolaget genom drygt 360 apotek i hela landet receptbelagda och receptfria läkeme- del, handelsvaror samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshandel som består av dels internethandel, dels av distans- försäljning som sker genom bolagets apoteks- ombud. Apoteket AB har ett dotterbolag, Apoteket Farmaci AB, som erbjuder försörj- nings- och farmacitjänster såsom läkemedels- försörjning, drift av sjukhusapotek, läkeme- delsgenomgångar och andra rådgivningstjäns- ter till landsting, kommuner och privata vårdföretag. 2011 utsågs Apoteket till Sve- riges mest ansedda företag i en oberoende konsumentundersökning. Även studenter har i mätningar rankat Apoteket högt som en attraktiv arbetsgivare.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 22 960

(26 275) mnkr och rörelseresultatet uppgick till 189 (–233) mnkr. Rörelseresultatförbätt- ringen förklaras framför allt av kostnadsposter av engångskaraktär i 2010 års resultat. Resultatet efter skatt uppgick till 391

(4 520) mnkr. I 2010 års resultat efter skatt ingick realisationsvinst om 4 427 mnkr från avyttrade enheter.

MÅL

Apoteket ska kvarstå som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden. Verksamhe- ten ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. Apoteket ska ges förutsättningar att agera på samma villkor som de nya aktörerna. Rege- ringens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrens-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Christian W Jansson VD: Ann Carlsson

Ordf: Christian W Jansson Led: Maria Curman, Gert Karnberger, Leif Ljungqvist, Kristina Schauman, Elisabet Wenzlaff (Maria Curman och Leif Ljungqvist valdes vid årsstämman 2012 då Lars Johan Jarnheimer avgick) Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström Nilsson Arb suppl: Malin Jonsson, Gunilla Larsson Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

kraftig aktör på den nya marknaden. Solidite- ten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till mellan 25 och 30 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 20 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör, under förutsättning att aktiebolagslagens regler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst 50 procent av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet.

UPPFÖLJNING

Apotekets räntabilitet på eget kapital uppgick till 7,6 procent under 2011, vilket är under ägarens mål på >20 procent. Koncernens soliditet 2011 låg i linje med målet om en soliditet på mellan 25 och 30 procent och årets utdelning uppgår till 200 mnkr. Utöver de finansiella målen bedöms Apoteket på ett tillfredsställande sätt fullgöra sitt uppdrag. Företaget bedöms ha uppfyllt målsättningen att vara en väl fungerande och konkurrens- kraftig aktör på den nya marknaden.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

22 960

26 275

Övriga intäkter

81

16

Kostnader

–22 852 –26 524

Resultat från andelar i intresseföretag

0

0

Rörelseresultat

189

–233

Realisationsvinst vid försäljning av

dotterbolag

0

4 430

Finansiella intäkter

35

39

Finansiella kostnader

–21

–8

Andelar av intresseföretags resultat

–3

Avkastning förvaltningstillgångar

pensionsåtagande

675

645

Räntekostnad pensionsåtagande

–289

–349

Resultat före skatt

586

4 524

Skatt

–195

–4

Nettoresultat

391

4 520

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

391

4 520

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Anläggningstillgångar

2 955

2 416

Ej räntebärande omsättningstillgångar

5 071

5 009

Räntebärande omsättningstillgångar

223

6 112

Totala tillgångar

8 249

13 537

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till moderbolaget

2 656

7 665

Summa eget kapital

2 656

7 665

Långfristiga skulder

795

725

Räntebärande kortfristiga skulder

1 999

2 000

Ej räntebärande kortfristiga skulder

2 799

3 147

Totala skulder och eget kapital

8 249

13 537

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

–127

–11

Kassaflöde från investeringsverksamhet

5

580

–424

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–5

419

–142

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

7,6

77,3

Rsyss (genomsnitt), %

13,0

46,8

Soliditet, %

32,1

56,6

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

200

5 400

Bruttoinvesteringar, mnkr

343

287

Av- och nedskrivningar, mnkr

132

330

Antal anställda i medeltal

4 633

5 655

Sjukfrånvaro, %

3,6

3,6

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

13

33

50

50

87

67

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

43

47

Skr. 2011/12:140

Bilaga

APOTEKSGRUPPEN I SVERIGE HOLDING AB • org nr 556481-5966 • www.apoteksgruppen.se

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är holdingbolag i Apoteksgruppen- koncernen, från vilket småföretagare ges möjlighet att förvärva apotek. Merparten av apoteken ägs numera av småföretagare, där 116 av initialt 150 apotek är sålda. Apoteksgruppen- koncernen har en central serviceorgani- sation till stöd för småföretagarna.

VERKSAMHET

Under omregleringsperioden var bolaget moderbolag till Apoteket AB under namnet Apoteket Omstrukturering AB (OAB). Våren 2010 slutfördes under ledning av OAB avytt- ringen av 465 apotek från Apoteket AB till fyra köpare. Bolaget ansvarar nu för försälj- ningen av kvarvarande apotek till småföreta- gare. Bolaget svarar också för att skapa en serviceorganisation som stöd för småföreta- garnas drift av apoteken genom samverkan kring exempelvis inköp, sortiment, IT, eko- nomi och kvalitet. Vid slutet av 2011 hade 116 av de 150 apoteken sålts till småföreta- gare. Denna process har fortsatt under början av 2012. I koncernen ingår dotterbolagen Apoteksgruppen i Sverige AB och Apoteks- gruppen i Sverige Förvaltning AB. Bolaget ska även slutföra pågående uppdrag med anknyt- ning till omregleringen av apoteksmarknaden.

EKONOMI

Rörelseintäkterna i koncernen uppgick till 163 (30) mnkr och består i huvudsak av serviceintäkter från apoteksföretagare. I takt med att apotek sålts till småföretagare har koncernens intäkter ökat. För apotek anslutna till Apoteksgruppen uppgick totala omsätt- ningen under 2011 till 3 493 mnkr (3 701) mnkr. Omsättningen för apoteken minskade med 5,6 procent. Omsättningstappet förkla- ras av ökad konkurrens efter omregleringen, där antalet apotek ökat med över 30 procent. Koncernens resultat före skatt och realisa- tionsvinster från apoteksförsäljningar uppgick till –48 (–228) mnkr. Resultatet efter skatt uppgick till 82 (4 806) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Eva-Britt Gustafsson

Ordf: Birgitta Böhlin Led: Gunvor Engström, Jan Forsberg, Lars Erik Fredriksson, Peder Larsson, Ann- Christin Nykvist (Lars Erik Fredriksson valdes vid års- stämman 2012) Revisor: Lena Möllerström Nording, Grant Thornton fr o m 2012 (Erik Åström, Ernst & Young och lekmannarevisor riksdagsledamot Cecilia Widegren t o m 2011)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.

MÅL

Soliditeten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 80 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 4 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör, under förutsättning att aktiebolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande 40 procent av årets resultat i koncernen med beaktande av soliditetsmålet.

UPPFÖLJNING

Soliditeten 2011 var 74,6 (73,0) procent, vilket är lägre än målet på omkring 80 procent. Ränta- biliteten uppgick till 14,1 (744) procent och översteg därmed målet. Utdelningen uppgick till 160 (203) mnkr. Avvikelserna från målen beror på de utdelningar och försäljningar av verksam- heter som skett under 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

97

23

Övriga rörelseintäkter

66

7

Rörelsens kostnader

–236

–263

Rörelseresultat

–73

–233

Ränteintäkter och liknande poster

26

7

Räntekostnader och liknande poster

–1

–2

Resultat före skatt

–48

–228

Skatt

–4

5

Resultat från kvarvarande verksamhet

–52

–223

Resultat från avvecklad verksamhet

134

5 029

Nettoresultat

82

4 806

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Immateriella tillgångar

29

19

Materiella anläggningstillgångar

2

1

Finansiella anläggningstillgångar

238

174

Omsättningstillgångar

255

337

Tillgångar som innehas för försäljning

179

353

Totala tillgångar

702

884

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

525

645

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

525

646

Långfristiga skulder

29

21

Kortfristiga skulder

106

52

Skulder hänförliga till tillgångar

som ska säljas

42

165

Totala skulder och eget kapital

702

884

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

22

462

Kassaflöde från investeringsverksamhet

86

5

910

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–203

–6

997

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

14,1

12,7

Rsyss (genomsnitt), %

18,3

1 493

Soliditet, %

74,6

73,0

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

160

203

Bruttoinvesteringar, mnkr

114

198

Av- och nedskrivningar, mnkr

6

1

Antal anställda i medeltal

325

2 687

Sjukfrånvaro, %

2,1

4,3

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

ANTAL APOTEK ANSLUTNA TILL APOTEKSGRUPPEN

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

200

Statens ägarandel 100%

12

160

88

44

56

50

50

120

80

40

0

2009

2010

2011

44 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

48

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.abanan.se • org nr 556481-2385 • ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AKTIEBOLAG

I syfte att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mellan staten och det privata närings- livet samfinansierat infrastrukturprojekt

– Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure AB bildades för statens räkning för att genomföra projektet.

VERKSAMHET

Arlandabanan Infrastructure AB äger Arlanda- banan. Bolaget förvaltar Arlandabaneavtalen och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter efterlevs. Arlandabanan omfattar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flyg- plats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggningar på spår 1 och 2 på Stockholm Central. År 1995 fick A-Train AB, efter en anbudstävlan, uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan samt bedriva en snabb- tågspendeltrafik mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats. Bolaget A-Train AB får under avtalstiden utnyttja Arlandabanan Infrastructure AB:s trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet för sin snabbtågspen- del. Arlandabanan Infrastructure AB överva- kar driften av järnvägsanläggningen, snabb- tågspendeln och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlandabanan Project Agreement (Projektavtalet) godkännas av Arlandabanan Infrastructure AB. Detta kräver bland annat god insyn och kontroll av verk- samheten. I syfte att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och internationella flygtrafiken verkar Arlan- dabanan Infrastructure AB i samförstånd med Swedavia AB och järnvägsföretagen för en utökad järnvägstrafik på Arlandabanan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via intäkter genom en särskild kontroll- och övervaknings- ersättning från A-Train AB, markhyror från A-Train AB och via uppdragsersättning från Trafikverket.

MÅL

Arlandabanan Infrastructure AB äger Arlanda- banan och har det övergripande ansvaret för att Arlandabanan och snabbtågspendeln drivs i enlighet med de utgångspunkter och riktlinjer

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Karin Starrin

VD: Ulf Lundin

Ordf: Karin Starrin Led: Elisabeth Annell Åhlund, Hans Brändström, Kerstin Hessius (Kerstin Hessius valdes vid årsstämman 2012 då Gunnar Björk avgick) Revisorer: Ernst & Young AB, huvudansvarig revisor Magnus Fagerstedt

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 107 (107) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 64 (64) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

som fastställts för projektet. Arlandabanan Infrastructure AB verkar även för en utvecklad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda flygplats, bland annat genom utökad pendeltågstrafik i SL:s regi.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren och bolagets verksamhet syftar inte till vinst. Staten har i stället rätt till vinstdelning (royalty) från A-Train AB med anledning av det villkors- lån som finns utställt av Riksgäldskontoret till A-Train AB.

UPPFÖLJNING

Miljömässigt är tåget det bästa alternativet för transport till och från flygplatsen. Snabb- tågspendeln är en mycket uppskattad service med hög punktlighet och hög andel nöjda resenärer. För att öka marknadsandelen tågresenärer till Arlanda flygplats krävs ett kompletterande utbud av trafik som täcker andra marknadssegment än vad snabbtågs- pendeln gör.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

66

63

Kostnader

–66

–63

Rörelseresultat

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettoresultat

0

0

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

0

0

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1 618

1 688

Ej räntebärande omsättningstillgångar

24

19

Räntebärande omsättningstillgångar

13

11

Totala tillgångar

1 655

1 718

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

10

10

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

10

10

Långfristiga skulder

1 561

1 631

Kortfristiga skulder

84

77

Totala skulder och eget kapital

1 655

1 718

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

2

–1

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

0

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

0

Av- och nedskrivningar, mnkr

56

56

Antal anställda i medeltal

1

2

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner

Styrelse

5

Statens ägarandel 100%

25

4

3

75

2

1

0

2009

2010

2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

45

49

Skr. 2011/12:140

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING • org nr 556089-5814 • www.bilprovningen.se

Enligt beslut av riksdagen konkurrens- utsattes fordonsbesiktningsmarknaden från och med den 1 juli 2010 innebä- rande att nya aktörer kan ansöka om ackreditering för att besikta fordon. Under 2011 påbörjades förberedelser för en försäljning av delar av Aktiebolaget Svensk Bilprovnings stationsnät till nya aktörer.

VERKSAMHET

Bilprovningen ska möta kundens behov av tjänster kring fordonets trafiksäkerhet, miljö- påverkan och driftsekonomi i samband med rådgivning och kontroll av fordon. Vidare ska Bilprovningen finnas nära kunden och erbjuda sina tjänster på det sätt som passar kunden. Genom ständig utveckling av det personliga mötet, tjänsteutbudet och medar- betarna förädlar Bilprovningen den positiva kundupplevelsen. Verksamheten under 2011 bestod till cirka 97 procent av obligatoriska kontroll- och registreringsbesiktningar i enlighet med EU-direktiv samt nationella lagar och föreskrifter.

Trots att marknaden för fordonsbesiktning avreglerades redan vid halvårsskiftet 2010, utgjorde Bilprovningens konkurrenters verk- samhet en fortfarande liten andel av markna- den vid utgången av 2011. Den långsamma etableringen av nya aktörer på den svenska marknaden utgjorde grunden för en överens- kommelse under 2011 mellan Bilprovningens ägare om att pröva möjligheterna till en försäljning av delar av bolagets stationsnät.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1 642 (1 523) mnkr. Huvuddelen av uppgången berodde på högre volym, medan prisjuste-

ringar utgjorde resterande del. Rörelseresulta- tet minskade till 120 (147) mnkr. Exklusive omställningskostnader inför delförsäljningen av stationsnätet och omvärdering av pen- sionsskulden uppgick rörelseresultatet till 171 mnkr. Nettoresultatet ökade till 108 (96) mnkr, vilket förklarades av ett mer positivt finansnetto samt lägre skatt.

MÅL

Bolagets soliditet ska uppgå till 35 procent, avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 15 procent och vinstmarginalen ska uppgå till 10 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Kerstin Lindberg

VD: Magnus Ehrenstråhle

Göransson

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Vice ordf: Per Johansson Led: Tom Bjerver, Ulf Blomgren, Anna Nilsson Ehle, Leif Ljungqvist, Jacob Röjdmark (Tom Bjerver och Leif Ljungqvist valdes vid årsstämman 2012 då Richard Reinius avgick. Christer Zetterberg avled 2012). Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund Arb suppl: Dan Gerdes, Sonny Johansson Revisorer: Lena Möllerström Nording och Sten Olofsson, Grant Thornton samt Staffan Nyström, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr och till vice ordf 80 (80) tkr. Arvode till stämmo- vald ledamot uppgår till 65 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget ska över en konjunkturcykel ha som mål att dela ut 40–60 procent av nettovin- sten.

UPPFÖLJNING

Rörelsemarginalen avvek negativt från de fastställda målen. Efter justering för engångs- kostnader förknippade med delförsäljningen samt omvärdering av pensionsskulden över- träffades dock målen. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 52 procent, och nettokassan överstiger räntebärande skulder och bolagets positiva rörelsekapital. Utdelningen för 2011 uppgick till 65 mnkr, motsvarande 60 pro- cent av nettoresultatet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

1 642

1 523

Övriga intäkter

5

6

Kostnader

–1 527

–1 383

Rörelseresultat

120

147

Finansiella intäkter

12

6

Finansiella kostnader

–4

–4

Resultat före skatt

127

148

Skatt

–19

–52

Nettoresultat

108

96

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

128

716

Räntebärande anläggningstillgångar

0

19

Ej räntebärande omsättningstillgångar

133

77

Räntebärande omsättningstillgångar

496

661

Tillgångar som innehas för försäljning

601

30

Totala tillgångar

1 358

1 503

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

706

897

Summa eget kapital

706

897

Räntebärande avsättningar

1

186

Ej räntebärande avsättningar

0

0

Räntebärande långfristiga skulder

13

23

Ej räntebärande långfristiga skulder

83

76

Räntebärande kortfristiga skulder

10

10

Ej räntebärande kortfristiga skulder

545

312

Totala skulder och eget kapital

1 358

1 503

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

153

141

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–70

–18

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–268

–16

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

13,5

11,7

Rsyss (genomsnitt), %

15,9

14,7

Soliditet, %

52,0

59,7

Rörelsemarginal, %

7,7

9,7

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

65

5

Bruttoinvesteringar, mnkr

99

33

Av- och nedskrivningar, mnkr

146

96

Antal anställda i medeltal

1 651

1 658

Sjukfrånvaro, %

4,3

4,5

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

Statens ägarandel 52%

Anställda

Ledningsgrupp

10

Bilförsäkringsföretagen 12%

25

Motorbranschens Riksförbund 12%

90

75

Kungliga Automobil Klubben 5%

Motorförarnas Helnykterhets-

förbund 5%

Motormännens Riksförbund 5%

Övriga 9%

Styrelse

60

Mål

29

40

Utfall

71

20

0

2010

2011

2009

46

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

50

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.bostadsgaranti.se • org nr 556071-9048 • AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI

Aktiebolaget Bostadsgaranti bildades

1962 av dåvarande Svenska

Byggnadsentreprenörföreningen och har sedan starten arbetat med konsu- mentskydd vid bostadsbyggande.

Under 1976 introducerades en tio- årsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- kor för statliga lån (senare räntesub- ventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna i företa- get. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av företagets starka ställning var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verk- samheten. Kopplingen mellan subven- tionssystemet och garantiverksamheten har upphört.

VERKSAMHET

Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och dess helägda dotterbolag, Försäkringsak- tiebolaget Bostadsgaranti, erbjuder garantier, säkerheter samt försäkringsprodukter med fokus på bygg- och bostadssektor. Hos För- säkrings AB Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000 kunnat teckna byggsäkerhets- (fullgörande) och byggfelsförsäkringar medan moderbolaget har erbjudit insats- och för- skottsgarantier för bostadsrättsprojekt fram till årsstämman 2012. På årsstämman beslu- tades att avskaffa nytecknandet av förskotts- och insatsgarantierna. Detta var en följd av de mycket stora utestående garantisummor som detta innebar vilka inte stod i proportion till bolagets storlek. Moderbolaget kommer att fortsätta erbjuda intygsgivning samt kursverksamhet inom bostadsrättsområdet. Försäkringarna lämnas för såväl flerbostads- hus som småhus. Volymmässigt är byggfels- försäkringen den största produkten. Byggfels- försäkringen är enligt lag obligatorisk att teckna vid byggande av bostäder för perma- nent bruk och ger ett skydd för konsumen- terna mot byggfel och skador under tio år. Fullgörandeförsäkring är ett alternativ till bankgaranti när säkerhet ska ställas från byggentreprenören till beställaren.

EKONOMI

Bostadsgaranti-koncernens nettoomsättning uppgick till 24 (24) mnkr. Premieintäkterna från dotterbolagets försäkringsverksamhet

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 50%

Sveriges Byggindustrier 50%

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Pether Fredholm, Kerstin Grönwall, Leif Ljungqvist, Jan Persson, Kristina Westerståhl Revisor: Gunilla Wernelind, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 37 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Regeringskansliet.

uppgick brutto till 121 (128) mnkr. En försvagning av bostadsbyggandet gällande främst småhus har kunnat noteras under

2011.

Avkastningen från placeringsportföljen var under 2011 betydligt svagare relativt 2010. En fortsatt stark marknadsposition vad gäller försäkringsprodukterna ger dock en grund för bolagets intjäningsförmåga. Koncernens resultat före skatt uppgick till 39 (90) mnkr, där kapitalavkastningen är den avgörande skillnaden mellan åren. Marknadsvärdet på koncernens placeringstillgångar uppgick vid årsskiftet till 904 mnkr.

MÅL

Avkastningsmålet uttrycks som att avkast- ningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 3 procentenheter, över en konjunktur- cykel.

UTDELNINGSPOLICY

Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska delas ut.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på eget kapital uppgick för 2011 till 10,3 procent och därmed överträf- fades målet. För 2011 föreslås en utdelning på 10 mnkr, varav hälften tillfaller staten som ägare, vilket är i enlighet med policy.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

24

24

Övriga intäkter

1

1

Kostnader

–12

–9

Värdeförändringar

–26

8

Rörelseresultat

14

16

Finansiella intäkter

52

48

Finansiella kostnader

–30

–16

Försäkringsföretagets tekniska resultat

28

33

Resultat före skatt

39

90

Skatt

–10

–24

Nettoresultat

28

66

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1

1

Ej räntebärande omsättningstillgångar

396

416

Räntebärande omsättningstillgångar

934

885

Totala tillgångar

1 331

1 302

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

282

265

Summa eget kapital

282

265

Ej räntebärande avsättningar

179

214

Ej räntebärande kortfristiga skulder

870

823

Totala skulder och eget kapital

1 331

1 302

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

74

57

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–59

–11

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–12

–24

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

10,3

26,9

Soliditet, %

21,0

20,4

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

10

12

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

0

Av- och nedskrivningar, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

22

21

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

35

Mål

30

Utfall

36

29

25

60

40

20

64

71

15

10

5

0

2010

2011

2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

47

51

Skr. 2011/12:140

Bilaga

BOTNIABANAN AB (PUBL) • org nr 556558-1971 • www.botniabanan.se

Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, landstinget i Västernorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en 19 mil ny, enkel- spårig järnväg från Nyland, nordväst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. För att genomföra projektet bil- dades Botniabanan AB den 1 juli 1998 med säte i Örnsköldsvik.

VERKSAMHET

Botniabanan möjliggör en effektivare trans- port, ger stora miljöfördelar och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling för samhället. Den samhällsnytta som eftersträvas är att skapa en järnväg av nationell betydelse och hög standard. I ett internationellt perspektiv blir Botniabanan en integrerad del av det europeiska järnvägsnätet. I ett regionalt perspektiv skapar Botniabanan bättre förut- sättningar för näringslivet i Norrland och bidrar till regional utveckling. Miljömässigt blir vinsterna betydande genom avlastningen av vägtrafiken.

Bolaget har tecknat ett hyresavtal med Trafikverket fram till 2050, som träder i kraft när en etapp överlämnats till myndigheten. Den 15 augusti 2010 överlämnades den tredje och sista etappen, sträckan Husum till Umeå C och Botniabanan invigdes officiellt den 28 augusti 2010. Vid halvårsskiftet 2011 avvecklades projektverksamheten och bolagets förvaltningsverksamhet tog vid.

EKONOMI

Den slutgiltiga investeringskostnaden för Botniabanan, inkluderande kvarvarande/ upplupna investeringskostnader, blev 16 826 mnkr, varav räntor 1 809 mnkr. I förhållande till den kostnadsram som tilldelats blev produktionskostnaden 622 mnkr lägre. Vid utgången av år 2011 uppgick anläggningsvär- det till 15 938 (16 358) mnkr. Investeringen finansieras med lån hos Riksgälden och med EU-bidrag. Vid årsskiftet 2011/12 uppgick låneskulden till 16 237 (16 665) mnkr.

2011 års hyresintäkter var 853 (680) mnkr, vilket var enligt plan. För år 2012 bedöms hyresintäkterna uppgå till 852 mnkr.

MÅL

Efter att den 19 mil långa enkelspårsjärnvä- gen mellan Nyland och Umeå ”Botniabane- projektet” nu är avslutat och infrastrukturför- valtningen den 15 augusti 2010 överlämnats till Trafikverket, är bolagets övergripande mål

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Charlotta LIndmark VD: Bo Vikström

Ordf: Charlotta Lindmark (valdes i mars 2012, då Anna Grönlund Krantz avgick) Suppl: Johan Barkelius (Johan Barkelius valdes i mars 2012) Led: – (Ulla-Maj Andersson, Elisabeth Annell Åhlund, Hans Brändström, Lennart Holmlund, Christer Nilsson, Peter Nygårds, Elvy Söderström och Björn Östlund avgick i mars 2012) Revisor: Per Wardhammar, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (85) tkr. Arvode till styrelsens suppleant 0 (21) tkr. Arvode ut- går inte till ledamot som är anställd i Trafikverket eller i Regeringskansliet.

att förvalta järnvägsinvesteringen på ett professionellt sätt. De lån som finansierat Botniabanan ska vara återbetalda senast år 2050.

UTDELNINGSPOLICY

Med hänsyn till bolagets speciella uppdrag har ägarna beslutat att inte ålägga företaget några ekonomiska avkastnings- eller utdel- ningskrav.

UPPFÖLJNING

Botniabanan är färdigbyggd och överlämnad till Trafikverket. Bolaget har därmed gått från en projektverksamhet till en förvaltningsverk- samhet vilket förändrar förutsättningarna vad gäller kommunernas engagemang och bola- gets förvaltning. Riksdagen har i december 2011 bemyndigat regeringen att överlämna förvaltningen av statens aktier till Trafikver- ket, att förvärva de aktier i bolaget som ägs av kommunerna, 9 procent, samt att avveckla bolaget. Den 1 januari 2012 överlämnades förvaltningen av statens aktier i bolaget till Trafikverket och verket förvärvade kommuner- nas aktier den 27 mars 2012.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Rörelsens intäkter

853

1 239

Rörelsens kostnader

–427

–803

Rörelseresultat

426

436

Finansiella intäkter

8

2

Finansiella kostnader

–434

–438

Nettoresultat

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

15 938

16 358

Räntebärande anläggningstillgångar

299

307

Ej räntebärande omsättningstillgångar

10

102

Räntebärande omsättningstillgångar

208

215

Totala tillgångar

16 455

16 982

Eget kapital

1

1

Summa eget kapital

1

1

Långfristiga skulder

16 237

16 665

Kortfristiga skulder

217

316

Totala skulder och eget kapital

16 455

16 982

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

422

208

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

–559

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–429

562

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

0

0

Rsyss (genomsnitt), %

0

0

Soliditet, %

0

0

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

0

0

Nettoinvesteringar, mnkr

0

559

Antal anställda i medeltal

25

58

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Styrelse

Statens ägarandel 91%

Kommunerna Kramfors,

36

50

50

Örnsköldsvik, Nordmaling

64

och Umeå 9%

48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

52

Skr. 2011/12:140

Bilaga

reg nr P 4401.16.4 • OAO DOM SHVETSII

OAO Dom Shvetsii

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och S:t Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, OAO Dom Shvetsii, (Dom Shvetsii). Syftet var att företaget skulle förvalta fastig- heter i S:t Petersburg för etablering av ett Sverigehus med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i S:t Peters- burg skulle ses som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbindelserna med S:t Petersburg- området. Det ansågs angeläget att svenska myndigheter och svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin verksamhet i S:t Peters- burg. Projektet skulle genomföras på kom- mersiella villkor och med en långsiktig egen finansiell bärkraft. Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, staden S:t Petersburg och Skanska.

Dom Shvetsii förvaltar en fastighet och är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastighe- ter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden S:t Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till Sverigehuset och till marken under 49 år, cirka 4 500 kvm uthyrningsbar yta. Största hyresgäst är Utrikesdepartementet som för Sveriges generalkonsulat hyr lokaler för kansli och residens och även lägenheter för utsända. Andra stora hyresgäster är Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Stockholms Handels- högskola i Ryssland, Royal Bank of Scotland, Exportrådet och Nordiska ministerrådet.

Skanska sålde sina 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008.

UPPFÖLJNING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende av hur stor efterfrågan på lokaler i S:t Peters- burg är. Idag är beläggningen i Sverigehuset 99 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Jan Borekull

Ett managementbolag

sköter VD:s åtagande

Ordf: Jan Borekull Led: Leif Appelblom, Johan Damne, Lars Grundberg, Kozelsky Vladislav Vilorgovich (Leif Appelblom och Lars Grundberg valdes hösten 2011 då Håkan Erixon och Hanna Lagercrantz avgick) Revisor: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov Consulting Bureau

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 000

(4 000) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

29

24

Rörelsekostnader

–18

–15

Rörelseresultat

11

9

Finansnetto

–1

–2

Resultat före skatt

10

7

Skatt

–2

–2

Nettoresultat

8

5

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Anläggningstillgångar

19

21

Omsättningstillgångar

12

8

Totala tillgångar

31

29

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

–16

–27

Summa eget kapital

–16

–27

Räntebärande långfristiga skulder

35

54

Ej räntebärande kortfristiga skulder

12

2

Totala skulder och eget kapital

31

29

ÖVRIGT

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

VAKANSGRAD, %

Statens ägarandel 36%

Styrelse

25

20

CA Fastigheter 49%

100

15

Staden S:t Petersburg 15%

10

5

0

2009

2010

2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

49

53

Skr. 2011/12:140

Bilaga

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG • org nr 556190-4201 • www.dramaten.se

Kungliga Dramatiska Teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för teater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutio- nen inom teaterns område och som nationalscen vara ett föredöme för an- dra institutioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Dramaten ska kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och vidare vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom teaterns område.

VERKSAMHET

Dramatens varierade repertoar består av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater för barn och unga. Sammanlagt framförde Dramaten 914 föreställningar som sågs av 221 998 personer. Genom ett turnésamar- bete med Riksteatern gavs 42 föreställningar som sågs av cirka 14 000 personer. Unga Dramaten, som är teaterns särskilda satsning riktad mot barn och ungdomar, fortsatte att locka en stor publik.

Dramaten arbetar för att hitta nya former för samverkan och kommunikation, inte minst genom sociala medier, för att på så sätt nå ut till bredare målgrupper. Även livesändningar via Folkets Hus och Parker ger ökad tillgäng- lighet till föreställningarna. Ett stort antal internationella samarbeten har genomförts under året vilket bidrar till ökad mångfald och ett konstnärligt erfarenhetsutbyte.

EKONOMI

Anslaget från staten uppgick under 2011 till 217,3 mnkr. Därutöver var de egna intäkterna 42,4 mnkr, varav biljettintäkter 33,5 mnkr.

Verksamheten gav under 2011 ett negativt resultat på –5 mnkr.

MÅL

Som nationalscen ska Dramaten vara den ledande institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik.

Dramaten ska nå en så bred och stor publik som möjligt och kontinuerligt utveckla publik- arbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet bland annat genom gästspel och samarbete med radio och tv. Hantverksskick- ligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Daniel Sachs

VD: Marie-Louise Ekman

Ordf: Daniel Sachs Led: Carina Brorman, Karl-Olof Hammarkvist, Gunvor Kronman, Alice Kuhnke, Lotta Lotass, Chris Marschall (Chris Marschall valdes vid års- stämman 2012 då Jonas Andersson avgick) Arb rep: Elin Klinga, Kjäll Åkerblom Arb suppl: Thérèse Brunnander, Dick Sandin Revisor: Lars Egenäs, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr.

Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (30) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UPPFÖLJNING

Dramaten uppfyller sitt uppdrag väl genom att framföra en varierad repertoar och bedriva ett systematiskt arbete för att nå en större och bredare publik. Insatserna för att öka tillgängligheten för personer med funktions- nedsättning har ökat under 2011. Genom turnéer och utsända föreställningar i samver- kan med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten ut i hela landet med sin repertoar.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

260

267

Kostnader

–265

–272

Rörelseresultat

–5

–5

Finansiella intäkter

2

4

Finansiella kostnader

–3

–2

Resultat före skatt

–5

–3

Nettoresultat

–5

–3

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

9

11

Ej räntebärande omsättningstillgångar

15

16

Räntebärande omsättningstillgångar

46

45

Totala tillgångar

70

72

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

12

17

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

12

17

Obeskattade reserver

3

3

Ej räntebärande avsättningar

4

4

Ej räntebärande kortfristiga skulder

52

48

Totala skulder och eget kapital

70

72

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

2

–5

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–2

–4

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Rt (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

19

27

ÖVRIGT

2011

2010

Anslag från staten, mnkr

217

216

Bruttoinvesteringar, mnkr

2

4

Av- och nedskrivningar, mnkr

4

4

Antal anställda i medeltal

322

330

Sjukfrånvaro, %

2,3

2,7

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

PRODUKTIONER, antal

40

30

20

10

0

2008

2009

2010

2011

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

BELÄGGNING, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

100

40

29

75

52

48

60

71

50

25

0

2009

2010

2011

2008

50

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

54

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.ess-scandinavia.eu • org nr 556792-4096 • EUROPEAN SPALLATION SOURCE ESS AB

European Spallation Source ESS AB bildades 2010 och har till uppgift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund. ESS ägs ge- mensamt av svenska och danska sta- ten. Svenska staten äger 74 procent och danska staten äger 26 procent av aktierna.

VERKSAMHET

ESS förbereder konstruktionen av forsknings- anläggningen European Spallation Source, som ska byggas i Lund med beräknad bygg- start 2013. När anläggningen står klar kom- mer den att vara världens främsta material- forskningsanläggning som använder neutroner för att undersöka material på atom- och molekylnivå. Bolaget samarbetar med de 17 partnerländer som idag deltar i projektet. I projekteringsfasen som sträcker sig fram till 2013 ingår att uppdatera den tekniska desig- nen och kostnadsberäkningen av anlägg- ningen.

Uppbyggnaden av organisationen har fortsatt under bolagets andra år. Vid en jämförelse med föregående år har antalet anställda nästan fördubblats. En övervägande del av dessa rekryteringar har gjorts till de tekniska och vetenskapliga delarna av organi- sationen.

EKONOMI

Omsättningen för verksamheten i ESS för 2011 uppgick till 0 kronor. Kostnaderna under året uppgick till 179,5 mnkr vilket medför att rörelseresultatet blev –179,5 mnkr. Resultatet efter skatt uppgick till –178,2 mnkr.

MÅL

ESS AB har som övergripande mål att bygga världens främsta neutronkälla för material- forskning. Målsättningen är att anläggningen ska vara världens första koldioxidneutrala forskningsanläggning i sitt slag.

UTDELNINGSPOLICY

Inga utdelningar görs.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Sven Landelius

VD: Colin Carlile

Ordf: Sven Landelius Led: Katarina Bjelke, Lars Börjesson, Per Eriksson, Lars Goldsmith, Lena Gustafsson, Lars Kolte, Inge Maerkedal Revisor: Kent Lindén, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (70) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller vid danska Ministeriet.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Rörelsens kostnader

–179

–48

Rörelseresultat

–179

–48

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

1

0

Räntekostnader och liknande

resultatposter

0

0

Resultat före skatt

–178

–48

Skatt

0

0

Nettoresultat

–178

–48

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–178

–48

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

2

1

Räntebärande anläggningstillgångar

0

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

5

3

Räntebärande omsättningstillgångar

109

95

Totala tillgångar

116

99

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

51

79

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

51

79

Långfristiga skulder

0

0

Kortfristiga skulder

65

20

Totala skulder och eget kapital

116

99

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

–134

–31

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–2

–1

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

150

127

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Rt (genomsnitt), %

neg

neg

Rsyss (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

44

80

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

0

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

2

1

Av- och nedskrivningar, mnkr

466

34

Antal anställda i medeltal

68

44

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 74%

Danska staten 26%

40

100

38

60

62

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

51

55

Skr. 2011/12:140

Bilaga

FOURIERTRANSFORM AKTIEBOLAG • org nr 556771-5700 • www.fouriertransform.se

Fouriertransform AB ska investera i kommersialiserbara investerings- och forskning- och utvecklingsprojekt inom fordonsklustret, med syfte att stärka svensk fordonsindustris internationella konkurrenskraft.

Bakgrunden till bolagets bildande anges i regeringens proposition ”Staten som huvudman för bolag med verksam- het avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordons- klustret m m” 1) . Bolaget bildades i december 2008 med ett eget kapital på cirka 3 mdkr.

VERKSAMHET

Fouriertransform är ett statligt ägt venture capitalbolag. Bolagets uppdrag är att bidra till att stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkurrenskraft. Detta görs genom att på kommersiella grunder tillhanda- hålla kapital i olika former. Fouriertransform investerar i verksamheter som bedöms kunna bidra till att svensk fordonsrelaterad industri kan upprätthålla sin världsledande ställning, särskilt inom områdena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje projekt, genom att bidra med kvalificerade styrelserepresentanter, såväl egna medarbe- tare som personer i bolagets nätverk, i alla delägda bolag.

Fouriertransform har till och med februari 2012 investerat i fjorton bolag: PowerCell, Norstel, NovaCast, FlexProp, EffPower, Alelion, El-Forest, Max Truck, Applied Nano Surfaces, Vicura, Jobro Plåtkomponenter, EELCEE AB och LeanNova Engineering AB. NovaCast försattes i konkurs i mars 2011.

EKONOMI

Periodens resultat efter skatt 2011 uppgick till –76,7 (4,5) mnkr. Resultatet hänför sig främst till nedskrivning i portföljbolag på 80,0 (12,8) mnkr. Kostnaderna avser främst personal-, etablerings-, projekt- och konsult-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Lars-Olof Gustavsson VD: Per Nordberg

Ordf: Lars-Olof Gustavsson Led: Lars Erik Fredriksson, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Hasse Johansson, Karin Kronstam, Lars Göran Moberg, Cecilia Schelin Seidegård Revisor: Hans Andersson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

tjänster. Det totala kassaflödet inklusive investeringar uppgick till –137 (–196) mnkr. Bolagets likvida medel och kortfristiga place- ringar, aktie- och räntefonder, uppgick till

2 604 (2 729) mnkr vid årets slut. Den 31 december 2011 uppgick Fouriertransforms eget kapital till 2 936,2 (3 012,9) mnkr, varav årets resultat utgjorde –76,7 mnkr.

MÅL

Fouriertransforms styrelse har fastslagit att bolaget ska vara en långsiktig industriell partner som investerar på kommersiella grunder med ett avkastningsmål på 10–15 procent per år.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget saknar utdelningspolicy.

UPPFÖLJNING

Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas och investeringarna sker långsiktigt. Resultatet beror därför i huvudsak på finansnetto och kostnader för förvaltningsorganisationen.

1) Prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Rörelsens intäkter

–77

–13

Rörelsens kostnader

–50

–42

Rörelseresultat

–127

–54

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

92

112

Räntekostnader och liknande

resultatposter

–29

–48

Resultat före skatt

–65

10

Skatt

–12

–6

Nettoresultat

–77

5

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–77

5

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

3

2

Räntebärande anläggningstillgångar

370

301

Ej räntebärande omsättningstillgångar

8

19

Räntebärande omsättningstillgångar

2 612

2 748

Totala tillgångar

2 985

3 052

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

2 936

3 013

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

2 936

3 013

Räntebärande långfristiga skulder

0

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

49

39

Totala skulder och eget kapital

2 985

3 052

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

–20

81

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–117

–278

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

neg

0,1

Rt (genomsnitt), %

neg

2,3

Rsyss (genomsnitt), %

neg

2,3

Soliditet, %

98,4

98,7

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

0

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

117

272

Av- och nedskrivningar, mnkr

–1

0

Antal anställda i medeltal

10

6

Sjukfrånvaro, %

0,5

1,1

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

INVESTERINGSPORTFÖLJ/ANTAL INVESTERINGAR

Statens ägarandel 100%

Anställda

Styrelse

400

(9)

(13)

Bokfört värde

20

300

investerings-

43

portfölj

200

( ) Antal

80

57

100

investeringar

(1)

0

2009

2010

2011

52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

56

2

0 neg neg

2009 2010 2011

Räntebärande kortfristiga skulder Ej räntebärande kortfristiga skulder

Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning

Totala skulder och eget kapital

KASSAFLÖDE, mnkr

Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet

NYCKELTAL

Re (genomsnitt), %

Rsyss (genomsnitt), % Soliditet, %

Volymer, miljarder bruttotonkm

ÖVRIGT

Utdelning, mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr Av- och nedskrivningar, mnkr Antal anställda i medeltal Sjukfrånvaro, %

Etikpolicy Jämställdhetspolicy Miljöpolicy Miljöledningssystem Redovisar enligt IFRS

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.greencargo.com • org nr 556119-6436 • GREEN CARGO AB

Green Cargo AB, som är helägt av svenska staten, bildades 2001 vid bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt logistikföretag.

VERKSAMHET

Green Cargo erbjuder effektiv och hållbar järnvägslogistik för det svenska näringslivet. Järnvägslogistik utgör basen i verksamheten. Genom en nätverksbaserad produktion kan kunderna erbjudas pålitliga godstransporter främst på järnväg.

Företagets största kunder finns inom indu- strierna stål, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstransporter på järnväg blir alltmer internationell vilket är en viktig förutsättning är den fortgående avregleringen. De etablerade järnvägsföreta- gen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att leverera med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Kunderna efterfrågar effektiva internationella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om internationella flöden.

Green Cargo har tagit beslut att fokusera på den svenska godsjärnvägen och ökad kvalitet under lönsamhet. Under 2011 har Green Cargo levererat ett positivt underlig- gande rörelseresultat. De samlade godsvoly- merna har fortfarande inte återhämtat sig efter finanskris och lågkonjunktur.

EKONOMI

Green Cargo-koncernens rörelseintäkter ökade jämfört med föregående år och uppgick till 6 451 (6 196) mnkr. Rörelseresultatet för- bättrades också från föregående år och blev 101 (–141) mnkr, främst tack vare högre omsättning samtidigt som driftskostnaderna ökat i lägre takt. Föregående års resultat belastades dock av kostnader av engångska- raktär avseende ny organisation i moderbola- get, integration av verksamheten i TGOJ samt avyttring av aktier i CargoNet AS.

MÅL

Den långsiktiga finansiella målsättning för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

6 428

6 181

Övriga intäkter

23

15

Kostnader

–6 346

–6 203

Resultat från andelar i intresseföretag

–4

–134

Rörelseresultat

101

–141

Finansiella intäkter

28

85

Finansiella kostnader

–103

–76

Ordf: Lennart Pihl

VD: Mikael Stöhr

Resultat före skatt

26

–132

Ordf: Lennart Pihl (valdes vid årsstämman 2012 då

Skatt

–16

–7

Nettoresultat

10

–139

Håkan Buskhe avgick) Led: Margareta Alestig Johnson,

Hänförbart till:

Lars Erik Fredriksson, Ann-Christine Hvittfeldt, Lotta

Aktieägare i moderbolaget

–9

–140

Stalin, Tryggve Sthen (Lotta Stalin valdes vid årsstäm-

Minoritetsintressen

1

1

man 2012 då Anne Gynnerstedt avgick) Arb rep: Stefan

Bieder, Peter Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson,

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Björn T Johansson Revisor: Hans Åkervall, KPMG

Tillgångar

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (260)

Ej räntebärande anläggningstillgångar

3 247

2 968

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150

Räntebärande anläggningstillgångar

505

345

(122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är

Ej räntebärande omsättningstillgångar

830

795

anställd i Regeringskansliet.

Räntebärande omsättningstillgångar

563

832

Totala tillgångar

5 145

4 940

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

UTDELNINGSPOLICY

aktieägare i moderbolaget

1 211

1 245

Minoritetens andel av eget kapital

9

8

Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av

Summa eget kapital

1220

1 253

årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har

Räntebärande avsättningar

0

4

uppnåtts.

Räntebärande långfristiga skulder

2 672

2 392

UPPFÖLJNING

Green Cargo nådde år 2011 inte ägarens finansiella mål. För 2011 lämnade bolaget ingen utdelning (0 mnkr). Som ett led i strategin att fokusera på kärnerbjudandet träffade Green Cargo i mars 2012 en överens- kommelse om att sälja tredjepartslogistiken till PostNord AB. Under hösten 2011 mins- kade transportvolymerna främst inom stål och auto/verkstadsindustri. Green Cargos verk- samhet är exponerad för ett flertal risker, bland annat att produktionen till sin karaktär är kapitalintensiv, att verksamheten är starkt konjunkturberoende, att volymutvecklingen för järnvägsbundna godstransporter i Europa är stagnerande, att konkurrensen på markna- den blir starkare och att den internationella affären är beroende av fungerande samarbete med andra logistikföretag.

86

112

1 167

1 086

0

93

5 145

4 940

2011

2010

225

318

–828

–323

288

50

2011

2010

1

neg

3

neg

24

25

25,3

22,6

2011

2010

0

0

540

437

274

256

2 806

2 907

3,9

3,6

Ja

Ja

Ja

ISO 14001

Ja

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

10

Mål

10

25

8

Utfall

50

50

6

4

90

75

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

53

57

KÖNSFÖRDELNING, %

Anställda

33

67

UPPFÖLJNING

Efter att ett stort renoveringsbehov av kajer tidigare identifierats pågår nu ett omfattande reparationsarbete av dessa. Reparationerna kommer att pågå kontinuerligt över tid. Bola- gets verksamhet har fortsatt bidra till att öka kanalens värde som kulturhistoriskt bygg- nadsverk och attraktivt turistmål. Bolaget har fortsatt att möta utvecklingen av den växande båt- och landturismen längs med kanalen genom ökad tillgänglighet och utökad service. Samarbets- och marknadsföringsprojekt med andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kanalen. Bolaget har en sund ekonomisk utveckling och bedri- ver ett aktivt jämställdhets- och miljöarbete.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas.

kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Med hänsyn till bolagets uppdrag och med hänsyn till att staten ger ett årligt bidrag är det inte beslutat om några specifika ekonomiska mål eller krav. Generellt ska bolaget genom egna medel och genom bidrag verka för en stabil finansiell ställning och en positiv ekonomisk utveckling av verksamheten.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 59 (59)

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 40 (40) Räntebärande anläggningstillgångar tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Regeringskansliet.

Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Christer Berggren, Susanna Bervå, Ulf Larsson, Mikael Lundström, Renée Mohlkert Arb rep: Håkan Hultkrantz, Henric Stöök Arb suppl: Anders Hoff Revisor: Clas Tegidius, Ernst & Young

Ordf: Elisabeth Nilsson VD: Anders Donlau

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

ÖVRIGT

Anslag från staten, mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr Av- och nedskrivningar, mnkr Antal anställda i medeltal Sjukfrånvaro, %

Etikpolicy Jämställdhetspolicy Miljöpolicy Miljöledningssystem Redovisar enligt IFRS

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Minoritetens andel av eget kapital

Summa eget kapital

Räntebärande kortfristiga skulder Ej räntebärande kortfristiga skulder

Totala skulder och eget kapital

KASSAFLÖDE, mnkr

Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet

Totala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget

Räntebärande omsättningstillgångar

Ej räntebärande omsättningstillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

Soliditet, %

NYCKELTAL

Re (genomsnitt), %

BALANSRÄKNING, mnkr

Tillgångar

Hänförbart till: Aktieägare i moderbolaget Minoritetsintressen

RESULTATRÄKNING, mnkr Nettoomsättning

Övriga rörelseintäkter Kostnader

Rörelseresultat

Finansiella intäkter Finansiella kostnader

Resultat före skatt Nettoresultat

AB GÖTA KANALBOLAG • org nr 556197-7587 • www.gotakanal.se

AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med att byggandet av kana- len påbörjades. Bygget stod klart och invigdes 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genom- förts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen var att skapa en transportled för såväl varor som passagerare. Staten övertog ägan- det av bolaget 1978. Bolaget ansvarar för att kanalen rustas upp, underhålls och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och att- raktivt turistmål vidmakthålls.

VERKSAMHET

Bolaget bedriver kanal- och fastighetsrörelse. Kanalrörelsen omfattar fritids- och passagerar- båtstrafik samt slussning, båtuppläggning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastig- hetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplade till kanalen. Bolaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och fastigheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommuner och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen, där hela kanal- verksamheten är en viktig motor för besöks- näringen.

EKONOMI

Under 2011 omsatte bolaget cirka 75 (55) mnkr och redovisade ett resultat på 39 (108) tkr. Totalt uppgick intäkterna från kanal- och entreprenadrörelsen till 21,3 mnkr, oföränd- rat i förhållande till föregående år. Intäkterna från skogs- och fastighetsrörelsen uppgick till 16,0 (14,7) mnkr. Bolagets soliditet uppgick till 64 (74) procent. Statens anslag uppgick under året till 19,9 mnkr för upprustning av det kulturhistoriska byggnadsverket. Bidrag om 1,5 mnkr erhölls från kommuner och övriga samarbetspartner.

MÅL

Riksdagen beslutade 1992 att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal rustas upp och drivs så att kanalens värde som

Skr. 2011/12:140

Bilaga

2011

2010

36

35

39

20

–76

–55

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

2011

2010

39 38

5 5

9 8

12 5

65 56

42 42

0 0

42 42

0 0

23 14

65 56

2011 2010

–7 5

15 –4

–1 –1

2011 2010

0,1 0,2

64,1 74,4

2011 2010

20 20

4 4

2 2

42 43

0,9 1,9

Ja

Ja

Ja

Nej

Nej

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

Män

Kvinnor

INTÄKTER BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, tkr (exkl moms)

Ledningsgrupp

Styrelse

10 000

Passagerar-

8 000

båtar

40

50

50

6 000

Fritidsbåtar

60

4 000

2 000

0

2010

2011

2009

54

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

58

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.infranord.se • org nr 556793-3089 • INFRANORD AB

Sedan början av 2000-talet har den svenska järnvägsmarknaden avreglerats successivt och är idag en av Europas mest konkurrensutsatta. Den 19 no- vember 2009 beslöt riksdagen i enlig- het med regeringens förslag att en- heten Banverket Produktion vid dåvarande Banverket skulle bolagise- ras. Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB.

VERKSAMHET

Infranord är Nordens ledande järnvägsentre- prenör. Företaget erbjuder drift och underhåll samt om- och nybyggnad av järnvägar i Sve- rige, Norge och Danmark. Sverige är företa- gets bas med cirka 3 000 medarbetare, varav drygt 2 000 är tekniker med kompetens inom ban-, el-, signal- och teleteknik. Sedan 2010 är bolaget också etablerat i Danmark och Norge. Verksamheten är indelad i fem affärs- områden; Region Syd, Väst. Öst och Norr samt Entreprenad. Framtidsutsikterna på den nordiska järnvägsmarknaden är fortsatt goda. Det finns ett generellt politiskt samförstånd om en fortsatt utbyggnad och modernisering av järnvägen för att kunna föra över transpor- ter från väg till järnväg.

EKONOMI

Nettoomsättningen för 2011 uppgick till 4 495 (4 507) mnkr och rörelseresultatet

uppgick till –71 (30) mnkr. Huvudskälet till det försämrade resultatet är en förändring av omsättningsmixen mellan åren, med en förskjutning mot projekt med större andel material och ett lägre behov av egna resurser i form av personal och maskiner. Även det hårda vintervädret i början av året försvårade vissa inplanerade arbeten, vilket ledde till ett lågt resursutnyttjande av personal och maski- ner. Infranord har under året även gjort resul- tatnedskrivningar i pågående projekt.

Orderingången uppgick under året till

3 981 (4 992) mnkr och vid årets slut upp- gick orderstocken till 4 615 (5 129) mnkr. Under 2011 vann Infranord de första kontrak- ten i Danmark och Norge. Dessa båda mark- nader utgör en viktig framtidspotential för företaget. Speciellt kan verksamheten i Norge lyftas fram, där Infranord trots verksamhetens etableringskostnader redan under första verksamhetsåret går med vinst. I Danmark har Infranord under året byggt spår mellan Köpen- hamn och Öresundsbron, och i Norge har

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Eva Färnstrand

VD: Niklas F Reinikainen

Ordf: Eva Färnstrand (valdes vid årsstämman 2012 då Jan Sundling avgick) Led: Johan Hallberg, Agneta Kores, Sven Landelius, Johan Skoglund, Gunilla Spongh, Ingemar Ziegler (Johan Hallberg och Johan Skoglund valdes vid årsstämman 2012 då Ann-Christine Svärd och Michael Thorén avgick) Arb rep: Håkan Englund, Jörgen Lundström Revisor: Tommy Mårtensson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 380 (380) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 190 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

kontaktledningsarbeten i Minnesund utförts. Exempel på andra viktiga kontrakt är under- håll av Kust till kust-banan i södra Sverige och anläggning av spår i Kiruna. Kiruna kommun flyttar en hel stad och Infranord har fått uppdraget att flytta järnvägen. I Kiruna har Infranord även fått förtroendet att bygga järnväg i gruvans nya huvudnivå, 1 365 meter under jord. För 2012 förväntas ett något förbättrat marknadsläge, men också en allt hårdare konkurrens.

MÅL

16 procent av nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt bokfört eget kapital. Soliditeten ska uppgå till minst 33 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska uppgå till 50–75 procent av resultatet efter skatt. Utdelning är endast aktuell om soliditetsmålet uppnåtts.

UPPFÖLJNING

För 2011 redovisas en vikande lönsamhet och negativt rörelseresultat vilket påverkat måluppfyllelsen negativt. Det gångna året har inneburit att stora förbättringsprojekt nu har börjat implementeras. Åtgärder för en förbätt- rad resursoptimering och ökad flexibilitet har genomförts och under 2012 kommer dess- utom åtgärder för en bättre projektstyrning och ökad maskinkvalitet att genomföras.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

4 495

4 507

Övriga rörelseintäkter

30

2

Rörelsens kostnader

–4 596

–4 479

Rörelseresultat

–71

30

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

2

1

Räntekostnader och liknande

resultatposter

–15

–5

Resultat före skatt

–84

26

Skatt

22

–7

Nettoresultat

–62

19

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–62

19

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

676

658

Räntebärande anläggningstillgångar

16

1

Ej räntebärande omsättningstillgångar

1 349

1 272

Räntebärande omsättningstillgångar

18

1

Totala tillgångar

2 059

1 932

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

631

693

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

631

693

Avsättningar

44

44

Räntebärande långfristiga skulder

273

250

Ej räntebärande kortfristiga skulder

1 111

945

Totala skulder och eget kapital

2 059

1 932

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

–133

–105

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–123

–913

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

273

1 019

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

neg

3,8

Rt (genomsnitt), %

neg

1,7

Rsyss (genomsnitt), %

neg

3

Soliditet, %

30,6

35,9

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

0

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

123

43

Av- och nedskrivningar, mnkr

101

102

Antal anställda i medeltal

2 877

3 058

Sjukfrånvaro, %

3,1

3,0

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

60

Mål

10

29

57

43

40

Utfall

90

71

20

0

2010

2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

55

59

Skr. 2011/12:140

Bilaga

INLANDSINNOVATION AB • org nr 556819-2263 • www.inlandsinnovation.se

Inlandsinnovation är ett av staten hel- ägt finansieringsbolag, med en kapital- bas på 2 miljarder kronor, som bilda- des i december 2010. Bakgrunden till inrättandet av Inlandsinnovation är att tillgången till riskvilligt kapital i regio- nen bör öka för att ta tillvara tillväxt- potentialen och stärka den internatio- nella konkurrenskraften hos företag i norra Sveriges inland.

VERKSAMHET

Bolagets verksamhet är att på marknadsmäs- siga villkor direkt och/eller indirekt investera i eller finansiera företag och innovationsprojekt i syfte att utifrån de möjligheter och förutsätt- ningar som gäller i regionen främja företa- gande och utveckling i norra Sveriges inland, stödområde A, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet.

Tillgången till kapital för företag i norra Sveriges inland försvåras bland annat av att fastigheter, som många gånger används som säkerhet för företags finansiering, ofta har ett relativt lågt marknadsvärde. Med tillgång till riskvilligt kapital kan nya lösningar och inno- vationer stimuleras, som i sin tur stärker entreprenörskapet och det privata närings- livets förutsättningar.

Bolaget som bildades i december 2010 leddes fram till september 2011 av en styrelse bestående av tjänstemän inom Regeringskansliet. Efter det att en ny styrelse tillsattes har bolaget rekryterat VD och är verksamt i Östersund, där bolaget har sitt säte. Den 10 oktober 2011 tillträdde Gunnar Olofsson som företagets verkställande direk- tör. Närmast kommer han från det statligt ägda bolaget Sveaskog där han arbetade i tio år som VD och koncernchef sedan 2004. Det inledande arbetet har bland annat handlat om att utveckla bolagets strategier, policyer, riktlinjer, affärssystem samt att etablera kontakter med kunder och intressenter. I mars 2012 presenterade bolaget sina första tre investeringar.

EKONOMI

Periodens (räkenskapsåret 17 september 2010–31 december 2011) resultat efter skatt uppgick till 15 mnkr. Resultatet hänförs i huvudsak till ränteintäkter på 35 mnkr. Kostnaderna avser främst projekt-, konsult- tjänster och personalkostnader. Den 31 december 2011 uppgick eget kapital i bola- get till 2 015 mnkr, varav årets vinst utgjorde 15 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Leif Zetterberg

VD: Gunnar Olofsson

Ordf: Leif Zetterberg Led: Åse Angland Lindvall, Wilhelm Geijer, Maria Hallman, Yvonne Lif-Lövbrand, Bengt Erik Lindgren, Mattias Moberg, Elisabeth Norman och Robert Taflin (Samtliga ledamöter ovan valdes vid extra bolagsstämma i september 2011 då Fredrik Ahlén, Thomas Bengtsson och Christina Nyström avgick, utom Bengt Erik Lindgren som valdes vid årsstämman 2012 då Håkan Buskhe avgick) Revisor: Jens Edlund, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 tkr. Under de första tolv månaderna uppbär ordföranden dubbelt arvode. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 50 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

Att skapa förnyelse, utvecklingskraft och internationell konkurrenskraft i norra Sveriges inland.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UPPFÖLJNING

Under 2011 har verksamheten etablerats.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

Rörelseintäkter

0

Rörelsens kostnader

–7

Rörelseresultat

–7

Ränteintäkter och liknande

35

resultatposter

Räntekostnader och liknande

0

resultatposter

Resultat efter finansiella poster

28

Bokslutsdispositioner

–7

Resultat före skatt

21

Skatt

–6

Nettoresultat

15

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

15

Minoritetsintressen

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

0

Räntebärande anläggningstillgångar

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

1 749

Räntebärande omsättningstillgångar

283

Totala tillgångar

2 032

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

2 015

Minoritetens andel av eget kapital

0

Summa eget kapital

2 015

Avsättningar

7

Räntebärande långfristiga skulder

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

10

Totala skulder och eget kapital

2 032

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

Kassaflöde från löpande verksamhet

31

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

2 000

NYCKELTAL

2011

Re (genomsnitt), %

2,0

Rsyss (genomsnitt), %

2,8

Soliditet, %

99,4

ÖVRIGT

2011

Utdelning, mnkr

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

1

Av- och nedskrivningar, mnkr

46

Antal anställda i medeltal

1

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Nej

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Styrelse

Statens ägarandel 100%

56 44

56

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

60

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.innovationsbron.se • org nr 556667-8412 • INNOVATIONSBRON AB

Innovationsbron AB:s insatser syftar till att öka samhällets avkastning på forsk- ningsinvesteringar genom att stötta affärsbyggande utifrån kunskapsrelate- rade idéer med marknadspotential. Bolaget bildades 2005 utifrån de sju regionala Teknikbrostiftelserna. Staten är genom Näringsdepartementet majoritetsägare med 83,7 procent av aktierna. Industrifonden äger resterande 16,3 procent.

VERKSAMHET

Innovationsbron arbetar i hela Sverige med att göra affärer av forskning och innovationer från universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut och offentlig sektor. Bola- get erbjuder nationellt strukturkapital i form av metoder, kompetens och kapital för att skapa internationellt konkurrenskraftiga företag och affärer ur tjänste- och produkt- baserad forskning och innovation. Bolagets verksamhet ligger i en marknadskomplette- rande tidig fas där den höga risken negativt påverkar tillgången på kommersiella aktörer och investerare. Innovationsbrons viktigaste verktyg är såddverksamhet och affärsutveck- ling främst via insatser för att utveckla inku- batorer.

EKONOMI

Innovationsbrons verksamhet finansieras med medel från den egna kapitalförvaltningen, årliga kapitaltillskott med anslag kopplade till specifika uppdrag. Som beskrivs i budgetpro- positionen för 2012 undersöker regeringen förutsättningarna för en gemensam organisa- tion omfattande verksamheterna inom Almi och Innovationsbron vilket kan förändra de ekonomiska förutsättningarna för bolaget.

MÅL

Innovationsbrons uppdrag är att medverka till ett uthålligt innovationssystem för kommer- sialisering av kunskapsintensiva affärsidéer med målet att stärka den svenska konkurrens- kraften och skapa förutsättningar för jobb i fler och växande företag. Innovationsbron arbetar utifrån visionen att Sverige ska vara internationellt ledande när det gäller kom- mersialisering av kunskapsrelaterade affärs- idéer och utveckling av hållbara tillväxtföretag.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Akbar Seddigh

VD: Peter Strömbäck

Ordf: Akbar Seddigh Led: Per Engström, Eva Lindqvist, Claes de Neergaard, Jenni Nordborg, Ann-Christin Paul, Bengt Wallentin (Per Engström och Jenni Nordborg valdes vid extra bolagsstämma den 20 okto- ber 2011 då Sofia Medin avgick. Jonas Ehinger avgick vid årsstämman 2012) Revisorer: Stefan Hultstrand, Ernst & Young och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 105 (105) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 56 (56) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UPPFÖLJNING

Innovationsbron har under 2011 bland annat genomfört 87 ägarkapitalinvesteringar i direkt ägda bolag till ett värde av 101,6 mnkr. 46 projekt beviljades totalt 11,5 mnkr i insats mot royalty. 119 projekt beviljades knappt 12 mnkr i verifieringsmedel. Innovationsbron-koncernen hade vid årets slut direkta innehav i 160 port- följbolag. Vid årets slut hade koncernen även indirekta innehav genom delägande i 15 före- tag/fonder som i sin tur äger andelar i drygt 50 företag/projekt. Under året genomförde Innova- tionsbron-koncernen vidare investeringar i företag/fonder till ett värde av 7,6 mnkr. Insat- sen för att utveckla inkubatorer har fortgått inom ramen för Innovationsbrons Inkubatorpro- gram. Innovationsbron har under 2011 sjösatt Business Incubation and Growth Sweden, Innovationsbrons nya satsning på inkubatorer och inkubatorutveckling.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

159

90

Kostnader

–209

–240

Rörelseresultat

–50

–150

Resultat från andelar i intresseföretag

–2

–5

Resultat från finansiella investeringar

–56

3

Resultat efter finansiella poster

–108

–152

Skatt

0

0

Årets resultat

–108

–152

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–108

–152

Minoritetsintressen

0

1

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

187

158

Räntebärande anläggningstillgångar

24

53

Ej räntebärande omsättningstillgångar

13

35

Räntebärande omsättningstillgångar

390

444

Totala tillgångar

614

690

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

492

540

Minoritetsintressen

0

1

Räntebärande långfristiga skulder

95

105

Ej räntebärande kortfristiga skulder

27

44

Totala skulder och eget kapital

614

690

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

–40

–104

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–20

46

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

50

82

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

neg

neg

Soliditet, %

80,0

78,3

ÖVRIGT

2011

2010

Anslag från staten, mnkr

110

85

Investeringar, mnkr

101

88

Antal anställda i medeltal

71

78

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

ÄGARKAPITALINVESTERINGAR, mnkr

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

120

Statens ägarandel 83,7%

100

Industrifonden 16,3%

41

29

43

80

59

71

57

60

40

20

0

2009

2010

2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

57

61

Skr. 2011/12:140

Bilaga

JERNHUSEN AB • org nr 556584-2027 • www.jernhusen.se

Jernhusen AB äger, förvaltar och ut- vecklar stations- och verkstadsområden samt godsterminaler. Målsättningen är att Jernhusen ska vara en stark och värdeskapande aktör som på konkur- rensneutrala villkor kan tillgodose rese- närers, trafikoperatörers och andra an- vändares behov av fastigheter inom stations- och verkstadsområden.

VERKSAMHET

Jernhusen äger stationsområden, underhålls- depåer och godsterminaler på tillväxtorter och viktiga transportnoder. Utveckling sker av befintliga och nya stationsområden, under- hållsdepåer och godsterminaler. Bolaget utvecklar och levererar även tjänsteerbjudan- den i anslutning till dessa fastigheter. Under exploatering äger bolaget även andra fastighe- ter inom dessa områden. Fastigheter avyttras med byggrätter eller efter genomförda inves- teringar med beaktande av risk och avkast- ningskrav.

EKONOMI

Under 2011 steg intäkterna med 8 procent till 1 094 mnkr. Rörelseresultatet ökade under samma period till 495 (442) mnkr, vilket förklarades av tillkommande intäkter från fastigheter som färdigställdes under 2010. En något sämre marginal förklarades av satsningar på nya tjänster, affärer och investeringar. Resultatet efter skatt uppgick till 175 (490) mnkr. Vinstfallet orsakades av orealiserade värdeförändringar i fastigheter.

MÅL

Jernhusen ska ge en konkurrenskraftig avkastning i jämförelse med motsvarande verksamhet. Soliditeten ska ligga i spannet 35–45 procent och räntetäckningsgraden uppgå till minst 2,0 gånger. Målet för avkast- ningen på eget kapital är 12 procent över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Rolf Lydahl

VD: Kerstin Gillsbro

Ordf: Rolf Lydahl Led: Kjell Hasslert, Kia Orback Pettersson, Ingegerd Simonsson, Bo Wallin, Christel Wiman. (Kjell Hasslert och Ingegerd Simonsson valdes vid årsstämman 2012 då Björn Ekström och Rolf Torwald avgick) Arb rep: Thomas Franzon Revisorer: Magnus Fredmer och Ingemar Rindstig, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 182 (182) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 95 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier. Utdelningen för 2011 uppgick till 100 mnkr, vilket var oförändrat från föregående år.

UPPFÖLJNING

Jernhusens avkastningsmål bygger på att en del av värdeskapandet ska ske genom föräd- ling av bolagets tillgångar. Under 2011 uppgick avkastningen på eget kapital till 4,4 (12,9) procent, att jämföra med det långsik- tiga målet om minst 12 procent. Huvudskälet till försämringen var orealiserade förluster i finansiella instrument på grund av nedgången i de långa marknadsräntorna. Soliditeten minskade till den lägre gränsen av målinter- vallet 35–45 procent, medan räntetäcknings- graden, det kompletterande måttet för finan- siell risk, trots en minskning överträffade miniminivån med god marginal.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Hyresintäkter

1 094

1 014

Fastighetskostnader

–545

–516

Summa driftsöverskott

549

498

Övriga kostnader

–54

–56

Rörelseresultat

495

442

Finansnetto

–163

–99

Resultat efter finansiella poster

332

344

Summa värdeförändringar

–103

297

Resultat före skatt

229

641

Skatt

–54

–151

Nettoresultat

175

490

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

10 981

9 732

Räntebärande anläggningstillgångar

364

449

Ej räntebärande omsättningstillgångar

207

204

Räntebärande omsättningstillgångar

31

20

Totala tillgångar

11 583

10 405

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart

till aktieägare i moderbolaget

4 080

4 003

Minoritetens andel av eget kapital

8

8

Summa eget kapital

4 088

4 011

Ej räntebärande långfristiga skulder

512

459

Räntebärande långfristiga skulder

6 388

5 346

Räntebärande kortfristiga skulder

8

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

587

589

Totala skulder och eget kapital

11 583

10 405

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

343

347

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–1 194

–421

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

855

69

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt rullande 12 mån), %

4,4

12,9

Räntetäckningsgrad, ggr

3,4

5,1

Soliditet, %

35

39

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

100

100

Antal anställda i medeltal

208

158

Sjukfrånvaro, %

1,4

1,3

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

ISO 14001

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

43

45

55

50

50

57

60

Mål

45

Utfall

30

15

0

2010

2011

2009

58

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

62

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.lernia.se • org nr 556465-9414 • LERNIA AB

Lernia AB bildades 1993 genom en bolagisering av AMU-gruppen. Då pro- ducerade och sålde bolaget i huvudsak arbetsmarknadsutbildningar. Lernia är idag ett ledande bolag inom kompe- tensförsörjning och erbjuder tjänster inom bemanning, utbildning, jobb- coachning och organisationsutveckling på över 80 orter i hela Sverige.

VERKSAMHET

Lernia arbetar med att utveckla och matcha människors kompetens mot företagens behov. Med ett brett tjänsteutbud kan Lernia tillgo- dose kompetensbehov över hela arbetsmark- naden. Bolagets tjänster inom bemanning, jobbcoachning, organisationsutveckling och företagsutbildning stärker företags och orga- nisationers konkurrenskraft genom rätt kom- petens. Bolagets tjänster inom offentlig utbildning och jobbcoachning stärker indivi- dens möjligheter på arbetsmarknaden. Verk- samheten är organiserad i dotterbolagen Lernia Utbildning, Lernia Bemanning och Lernia College. Dotterbolaget Lernia Företags- partner är under avveckling. Lernia finns representerat över hela Sverige och är aukto- riserat som bemannings-, utbildnings- och omställningsföretag av respektive bransch- organisation.

EKONOMI

Under 2011 har Lernia fortsatt sitt föränd- ringsarbete för att möta de allt lägre margina- lerna inom båda huvudsegmenten, beman- ning och utbildning. Lernias nettoomsättning ökade under 2011 med 25 procent till 2 663 mnkr genom att Lernia Bemanning ökade sin omsättning med 56 procent jämfört med 2010. Koncernens rörelseresultat, efter nedskrivning av goodwill, för helåret mins- kade till –17 (131). Resultat efter finansiella poster och skatt uppgick till –14 (131) mnkr. Resultatförsämringen beror i huvudsak på nedskrivning av goodwill med 50 mnkr, lägre marginaler inom främst Lernia Utbildning och Lernia College men också Lernia Bemanning samt omstruktureringskostnader.

Dotterbolagens utveckling under 2011: Lernia Bemanning omsatte 1 397 (894) mnkr, Lernia Utbildning omsatte 1 057 (1 055) mnkr och Lernia College omsatte 147 (78) mnkr. Företagspartner omsatte

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Helena Skåntorp

Ordf: Birgitta Böhlin Led: Sven-Runo Bergqvist, Per-Arne Blomquist, Kristina Ekengren, Peter Hägglund, Anna Klingspor, Karin Strömberg

Arb rep: Erling Björkman, Inge Lindroth, Ewa Wiklund Revisor: Ann-Christine Hägglund, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 175 (175) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 88 (88) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

58 (98) mnkr. Dotterbolaget Företagspartner är under avveckling. Affärsområdet Jobb & Karriär bedrivs sedan 30 december 2011 i ett eget bolag som en del av Lernia Beman- ning. Affärsområdet Tech är sedan den 30 december 2011 integrerat i Lernia Utbild- ning.

MÅL

Målet är att Lernia ska ha en rörelsemarginal om 5 procent över en rullande femårsperiod. Rörelsemarginal definieras som rörelseresul- tat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Bolaget ska ha en kapitalstruktur som stödjer bolagets strategi. Målet är att bolagets kapitalstruktur långsiktigt ska ha en solidi- tetsnivå på 35–50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Bolagets utdelningspolicy är att bolaget långsiktigt delar ut minst 30–50 procent av nettovinsten till ägaren.

UPPFÖLJNING

Lernia når inte upp till marginalmålet för de senaste fem åren, för 2009 och 2011 var marginalen negativ. Bolagets soliditet upp- gick vid utgången av året till 52 (60) procent. Föreslagen utdelning för 2011 är 0 (25) mnkr.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

2 653

2 117

Övriga intäkter

10

11

Kostnader

–2 680

–1 997

Rörelseresultat

–17

131

Finansiella intäkter

3

1

Finansiella kostnader

0

–1

Resultat före skatt

–14

131

Skatt

–14

–35

Nettoresultat

–28

96

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–28

96

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

172

186

Räntebärande anläggningstillgångar

0

0

Ej räntebärande omsättningstillgångar

615

560

Räntebärande omsättningstillgångar

164

176

Totala tillgångar

951

922

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

498

551

Summa eget kapital

498

551

Ej räntebärande avsättningar

45

13

Räntebärande långfristiga skulder

6

2

Räntebärande kortfristiga skulder

4

5

Ej räntebärande kortfristiga skulder

398

351

Totala skulder och eget kapital

951

922

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

66

14

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–53

–32

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–25

0

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

neg

19,0

Rt (genomsnitt), %

neg

16,0

Rsyss (genomsnitt), %

neg

25,6

Soliditet, %

52

60

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

0

25

Bruttoinvesteringar, mnkr

60

34

Av- och nedskrivningar, mnkr

64

15

Antal anställda i medeltal

4 100

2 880

Sjukfrånvaro, %

2,6

3,2

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

RÖRELSEMARGINAL, %

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

10

Mål

32

43

43

8

Utfall

6

68

57

57

4

2

neg

neg

0

2009

2010

2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

59

63

Skr. 2011/12:140

Bilaga

LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG • org nr 556001-5835 • www.lkab.com

LKAB är en internationell högteknolo- gisk mineralkoncern och en världs- ledande producent av förädlade järn- malmsprodukter för ståltillverkning. Företaget har, sedan det bildades 1890, varit med om att forma den svenska industrihistorien. Staten blev delägare i LKAB 1907 och sedan 1957 är företaget helägt av staten.

VERKSAMHET

LKAB tillverkar och levererar förädlade järn- malmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kunder på världsmarknaden. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären ingår i verksamheten.

EKONOMI

Året präglades av höga leveransvolymer. För 2011 redovisar LKAB ett resultat före skatt på 14 801 (12 381) mnkr. Nettoomsätt- ningen ökade med 9 procent och blev

31 122 (28 533) mnkr. Rörelseresultatet uppgick till 14 705 (12 312) mnkr. Resulta- tet från finansiella poster blev 96 (69) mnkr. De skador på omgivande samhällen som gruvverksamheten förorsakade under 2011 har medfört att resultatet har belastats med 1 234 mnkr. LKAB lämnar en utdelning till ägaren på 5 000 (5 000) mnkr.

MÅL

Det övergripande ekonomiska målet är uthållig lönsamhet. Det långsiktiga genomsnittliga avkastningskravet, mätt över en konjunkturcy- kel, är 10 procent på eget kapital efter skatt. Målet är satt mot bakgrund av att branschen är kapitalkrävande och konjunkturberoende. Soliditeten ska uppgå till minst 50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt utgöra 30–50 procent av resultatet efter skatt och anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel.

UPPFÖLJNING

Under 2011 uppnåddes ägarens mål för avkastning och soliditet. Avkastningen på eget kapital blev 30,9 procent och soliditeten uppgick till 71 procent. Det ekonomiska resultatet har möjliggjorts av höga järnmalms-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Marcus Wallenberg

VD: Lars-Eric Aaro

Ordf: Marcus Wallenberg (valdes vid en extra bolags- stämma hösten 2011 då Lars-Åke Helgesson avgick som ordf) Led: Hans Biörk, Maija-Liisa Friman, Lars- Åke Helgesson, Sten Jakobsson, Hanna Lagercrantz, Maud Olofsson (Hans Biörk, Sten Jakobsson och Maud Olofsson valdes vid årsstämman 2012 då Stina Blombäck, Anna-Greta Sjöberg och Egil M. Ullebø av- gick. Per-Ola Eriksson avgick vid årsskiftet 2011/2012) Arb rep: Seija Forsmo, Tomas Strömberg, Jan Thelin Arb suppl: Stefan Fagerkull, Bertil Larsson, Pentti Rahkonen Revisor: Peter Gustafsson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 570 (570) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 250 (250) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

priser och höga leveransvolymer. För LKAB:s del är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska faktorer för att klara konkurrensen. Påverkan på samhällena i Malmfälten har belastat och kommer att belasta LKAB:s resultat och likviditet med avsevärda belopp under de kommande åren. LKAB levererade 26 miljoner ton järnmalm under 2011.

Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 5 126 (3 973) mnkr och avser främst nya huvud-

nivåer i Kiruna och Malmbergets underjords- gruvor.

LKAB:s hållbarhetsredovisning har liksom de föregående åren en tyngdpunkt i den nordiska verksamheten, järnmalmsverksam- heten i Sverige och Norge, som utgör drygt 90 procent av omsättningen. Under 2011 har LKAB arbetat för att koncernens interna- tionella mineralverksamhet inom Minelco- gruppen i större grad ska vara integrerad i rapporten.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

31 122

28 533

Övriga intäkter

366

322

Kostnader

–16 783

–16 543

Rörelseresultat

14 705

12 312

Finansiella intäkter

503

418

Finansiella kostnader

–407

–349

Resultat före skatt

14 801

12 381

Skatt

–3 841

–3 275

Nettoresultat

10 960

9 106

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

10 960

9 106

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

26 641

23 425

Räntebärande anläggningstillgångar

1 038

1 658

Ej räntebärande omsättningstillgångar

7 850

6 984

Räntebärande omsättningstillgångar

18 201

14 562

Totala tillgångar

53 730

46 629

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

37 893

32 951

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

37 893

32 951

Räntebärande avsättningar

2 775

2 528

Ej räntebärande avsättningar

8830

7102

Räntebärande långfristiga skulder

0

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

4232

4 048

Totala skulder och eget kapital

53 730

46 629

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

13

748

12

767

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–8 099

–6

852

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–5

000

–500

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

30,9

31,5

Rt (genomsnitt), %

30,3

31,0

Rsyss (genomsnitt), %

39,3

40,6

Soliditet, %

70,5

70,7

Järnmalmsproduktion, miljoner ton

26,1

25,3

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

5 000

5 000

Bruttoinvesteringar, mnkr

5 126

3 973

Av- och nedskrivningar, mnkr

1 898

2 144

Antal anställda i medeltal

4 191

4 030

Sjukfrånvaro, %

2,9

2,6

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Statens ägarandel 100%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

40

Mål

17

33

57

43

30

Utfall

83

67

20

10

0

2009

2010

2011

60 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

64

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.metria.se • org nr 556799-2242 • METRIA AB

Metria AB bildades den 1 maj 2011 i samband med bolagiseringen av en division inom Lantmäteriet. Företaget bedriver konsultverksamhet inom bran- schen för geografisk information. Riksdagens skäl till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, ge goda förut- sättningar att skapa ett effektivt företag samt öka produktiviteten på markna- den.

VERKSAMHET

Metria är ett konsultföretag inom geografisk information, fastighetsinformation och geo- grafisk informationsteknik som hjälper kunder att samla in, förädla och använda geodata så effektivt som möjligt i kundernas verksamhe- ter. Metria levererar allt från stora infrastruk- turprojekt – till exempel att mäta in Botniaba- nan – till att bygga tekniska system för geo- grafisk IT som till exempel Naturvårdsverkets handläggningssystem. Metria erbjuder även små standardiserade projekt. Kunderna återfinns inom områdena bank och försäkring, infrastruktur, skog, krishantering och försvar samt kommuner och övrig offentlig sektor. Metria har cirka 300 medarbetare och finns representerade på cirka 35 orter över hela Sverige. Huvudkontoret ligger i Gävle.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick maj–december 2011 till 305 mnkr och periodens rörelsere- sultat uppgick till –6 mnkr, vilket motsvarar en marginal om –2 procent. Bolagiserings- kostnader uppgick till 5 mnkr. 2011 var Metrias första verksamhetsår och detta präg- lades av bolagiseringen och strategiarbete inför framtiden. Resultat efter skatt uppgick till –5 mnkr. Soliditeten uppgick vid slutet av året till 41 procent. Investeringar gjordes för totalt 4 mnkr i framför allt mätutrustning och bilar.

MÅL

Metrias övergripande mål är att vara en ledande konsult inom geografisk information i Sverige. Ägaren kommer att tillsammans med bolaget fastställa långsiktiga finansiella mål då en översyn av affärsplan och strategi är genomförd.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Christina Rogestam VD: Karin Annerwall Parö

Ordf: Christina Rogestam Led: Gunvor Engström, Ingrid Engström, Johan Hallberg, Lotta Jarleryd, Peter Ljung, Anders Ågren (Ingrid Ekström och Lotta Jarleryd valdes vid årsstämman 2012 då Marinette Radebo avgick) Arb rep: Erik Nilsson, Lars Olsson Arb suppl: Lars-Erik Johansson, Mats Rosengren Revisor: Lena Möllerström Nordling, Grant Thornton

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 85 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Metria bolagiserades under 2011 och har ännu inte fastställt en utdelningspolicy. I samband med fastställandet av finansiella mål kommer även en utdelningspolicy att tas fram.

UPPFÖLJNING

Metria har under perioden fortsatt att vara en ledande aktör inom branschen för geografisk information. Metria uppvisar ett negativt resultat om –5 mnkr för maj–dec 2011 och 0 mnkr med avdrag för bolagiseringskostna- der – vilket understiger branschgenomsnittet. Bolaget har utvecklats enligt plan avseende bolagisering, rapportering, organisation, mm. En prioritering för bolaget är nu att öka lönsamheten. Bolaget är i processen att utveckla en hållbarhetsredovisning med tillhörande mål. Ingen utdelning har föresla- gits mot bakgrund av innevarande periods underskott.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

Nettoomsättning

300

Övriga rörelseintäkter

5

Rörelsens kostnader

–311

Rörelseresultat

–6

Ränteintäkter och liknande

resultatposter

0

Räntekostnader och liknande

resultatposter

0

Resultat före skatt

–6

Skatt

1

Nettoresultat

–5

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

–5

Minoritetsintressen

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

96

Räntebärande anläggningstillgångar

2

Ej räntebärande omsättningstillgångar

141

Räntebärande omsättningstillgångar

4

Totala tillgångar

243

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

99

Minoritetens andel av eget kapital

0

Summa eget kapital

99

Avsättningar

1

Räntebärande långfristiga skulder

0

Ej räntebärande kortfristiga skulder

143

Totala skulder och eget kapital

243

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

Kassaflöde från löpande verksamhet

20

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–16

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

NYCKELTAL

2011

Re (genomsnitt), %

neg

Rt (genomsnitt), %

neg

Rsyss (genomsnitt), %

neg

Soliditet, %

41

ÖVRIGT

2011

Utdelning, mnkr

0

Bruttoinvesteringar, mnkr

4,4

Av- och nedskrivningar, mnkr

10

Antal anställda i medeltal

294

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Nej

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

32

68

50

50

57

43

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

61

65

Skr. 2011/12:140

Bilaga

MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAG • org nr 556549-4191 • www.svanen.se

Miljömärkning Sverige

Miljömärkning Sverige Aktiebolag för- valtar på regeringens uppdrag den nordiska miljömärkningen Svanen och EU:s miljömärkningssystem EU Ecolabel (Blomman). Syftet med såväl Svanen som EU Ecolabel är att ge kon- sumenter en möjlighet att välja de bäs- ta produkterna på marknaden från mil- jösynpunkt och att stimulera en produktutveckling som tar hänsyn till miljön. Miljömärkning Sverige bildades 1998 och ägs av staten (10 procent) och Sveriges standardiseringsförbund, SSF (90 procent).

VERKSAMHET

Verksamheten grundas på kriterieutveckling, information och marknadsföring av miljö- märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel samt produktkontroll med licensiering. Syftet med verksamheten är att underlätta för konsumenter att göra miljöanpassade val och att hjälpa producenter att miljöanpassa sina varor och tjänster. Under 2011 beslutades om reviderade kriterier för nio produktgrupper inom Svanen och tre inom EU Ecolabel och utveckling pågår av en rad nya och reviderade kriterier inom de båda systemen. Svanen startade sitt första kriteriearbete inom livs- medelssektorn, bröd och bagerier. Svanen fick också sitt genombrott på byggmarknaden genom att flera av Sveriges största aktörer valde att Svanenmärka sina nybyggda flerfa- miljshus. Bolaget har arrangerat en lång rad aktiviteter i syfte att öka kännedomen, kun- skapen och engagemanget för de båda märk- ningarna. Vid årets slut fanns 1428 aktiva Svanenlicenser i Sverige inom de 63 produkt- grupperna och 26 licenser för EU Ecolabel.

EKONOMI

Verksamheten finansieras huvudsakligen genom avgifter från företag som har miljö- märkningslicenser samt genom statligt anslag som 2011 motsvarade 9 procent av intäk- terna. Det statliga anslaget ska användas så att utvecklingen av miljömärkningen främjas och sker i enlighet med Sveriges internatio- nella åtaganden, vilket görs genom att delfi- nansiera kriteriearbetet inom de båda miljö- märkningssystemen och att göra EU:s system mer spritt och känt på den svenska markna- den. Företaget omsatte drygt 45 mnkr 2011 (exklusive anslag).

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Christina Lindbäck

VD: Ragnar Unge

Ordf: Christina Lindbäck Led: Marita Axelsson, Svante L. Axelsson, Yvonne Ingman, Gunilla Jarlbro, Leif Löf (Marita Axelsson valdes vid årsstämman 2012 då Peter Knutsson avgick) Arb rep: Ingela Hellström, Ulla Sahlberg Revisor: Bengt Doyle, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 126 (92) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (20) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

Miljömärkning Sverige bidrar betydande genom sitt arbete till målet för konsumentpoli- tiken, som lyder ”Konsumenterna har makt och möjlighet att göra aktiva val”. Genom att ge förutsättningar för och stimulera utveckling och användning av produkter som från miljö- synpunkt är mindre belastande bidrar bolaget till en mer hållbar konsumtion och därmed även till arbetet för ett hållbart samhälle. Ökat fokus har under senare år lagts på produktom- råden med stor bäring på klimatfrågan.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att ge ägarna vinst, därför sker ingen utdelning av eventuell vinst till aktieägarna.

UPPFÖLJNING

Bolaget har till uppgift att förvalta miljömärk- ningssystemen Svanen och EU Ecolabel och att bidra till att uppfylla konsument- och miljöpolitiska mål. Under 2011 har arbetet med att vidareutveckla den nordiska och europeiska miljömärkningen fortsatt. Nya kriterier för märkning har utvecklats och marknadsinsatserna har varit omfattande. Bolagets VD har varit ordförande i EU:s miljömärkningsnämnd. Svanen är ett av Sveriges starkaste varumärken med en kän- nedom hos allmänheten på 98 procent. Att visa att miljömärkningen är en del av lös- ningen på klimatfrågan har varit en viktig uppgift.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

45

43

Övriga rörelseintäkter

4

4

Kostnader

–51

–46

Rörelseresultat

–1

1

Finansnetto

1

1

Resultat före skatt

0

2

Nettoresultat

0

2

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

1

1

Räntebärande anläggningstillgångar

18

17

Ej räntebärande omsättningstillgångar

5

4

Räntebärande omsättningstillgångar

6

4

Totala tillgångar

30

26

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

21

21

Kortfristiga skulder

8

5

Totala skulder och eget kapital

30

26

NYCKELTAL

2011

2010

Soliditet, %

72

82

ÖVRIGT

2011

2010

Anslag från staten mnkr

4

4

Av- och nedskrivningar, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

49

46

Sjukfrånvaro, %

2,7

2,4

Etikpolicy

Nej

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN OCH EU ECOLABEL

Anställda

Ledningsgrupp

Statens ägarandel 10%

17

Sveriges Standardiserings-

35

förbund 90%

65

83

Styrelse

Svanen

EU Ecolabel

30

1 800

33

1 500

25

67

1 200

20

900

15

600

10

300

5

0

2007

2008

2009

2010

2011

0

62

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

66

Aktiebolaget Svenska Miljöstyrnings- rådet bildades 1995 för att vara svenskt registreringsorgan enligt EU:s miljöstyrnings- och revisionsförordning (Emas). Verksamheten har sedan ut- vecklats och omfattar idag även att an- svara för det internationella systemet för miljövarudeklarationer (EPD) samt för att förvalta och utveckla system för hållbar offentlig och annan professio- nell upphandling (Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier).

VERKSAMHET

Miljöstyrningsrådet förvaltar och vidareut- vecklar tre frivilliga system på miljöområdet. Emas beskriver hur man stegvis bedriver ett förebyggande miljöledningsarbete i vilket ingår att planera, genomföra, följa upp och ständigt förbättra en organisations miljö- prestanda. EPD är ett system för miljövaru- deklarationer som innebär ett sätt att fakta- baserat beskriva produkters och tjänsters miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv

– från råvaruutvinning till slutlig avfallshante- ring. Det tredje systemet är Miljöstyrnings- rådets upphandlingskriterier som ger stöd och vägledning för upphandlare att ställa miljö- och andra hållbarhetskrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Arbetet med att utarbeta och förvalta miljökriterier för vanligt förekommande produktgrupper utgör bolagets kärnverksamhet.

EKONOMI

Bolaget erhöll under 2011 ett statligt bidrag på 0,5 mnkr för informationsinsatser med mera för att stimulera organisationer till nya och förnyade registreringar enligt Emas- förordningen samt 11,5 mnkr för arbetet med miljökrav vid offentlig upphandling. Emas- verksamheten finansieras även via registre- rings- och årsavgifter från de organisationer som ansluter sig till Emas. Arbetet med EPD täcks av intäkter från registrerings- och årsavgifter. Därutöver får bolaget vissa intäk- ter från uppdragsverksamhet inom verksam- hetsområdena. Omsättningen 2011 uppgick till 18 (18) mnkr.

MÅL

Miljöstyrningsrådet ska bidra till en minskad miljöpåverkan i samhället genom att tillhan- dahålla stöd i arbetet med hållbar utveckling

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.msr.se • org nr 556514-0749 • AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Lars Parkbring

VD: Sven-Olof Ryding

Ordf: Lars Parkbring Led: Annika Christensson, Ted Ekman, Lars Jonsson, Marie Larsson, Inger Strömdahl, Peter Wenster, Ida Åhrén (Ida Åhrén valdes vid års- stämman 2012 då Kerstin Grönman avgick. Annaa Mattson avled 2012) Revisorer: Magnus Fagerstedt och Mikael Sjölander, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 45 (45) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 10 (10) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

med basen i verktygen Emas, EPD och upp- handlingskriterier. Verksamheten ska utgöra ett stöd för hållbar upphandling på flera olika nivåer till professionella upphandlare. Bolaget ska bidra till att Emas blir allmänt känt som det mest kompletta miljöledningssystemet och verka för att det internationella EPD- systemet ska vara det mest kända och använda verktyg i världen för utveckling av PCR (produktspecifika regler) och miljö- och klimatdeklarationer.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att vara vinstdri- vande.

UPPFÖLJNING

Arbetet med upphandlingsverksamheten har bland annat inneburit ett omfattande kriterie- utvecklingsarbete samt att ge information och vägledning till upphandlare. Bolaget fortsatte att, som huvudman och registreringsorgan i Sverige, informera om Emas på hemsidan, www.emas.se. Där finns information om Emas-förordningen, regler för att ansluta sig till systemet samt Emas-registrerade organisa- tioner. Arbetet med det internationella EPD- systemet innebar en ytterligare breddning av verksamheten till nya sektorer, produktgrupper och tjänsteslag. Miljöstyrningsrådet har bland annat fortsatt att marknadsföra systemet på en internationell marknad.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

2

2

Övriga intäkter

16

16

Kostnader

–18

–18

Rörelseresultat

0

0

Resultat före skatt

0

0

Nettoresultat

0

0

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

0

0

Minoritetsintressen

0

0

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Anläggningstillgångar

2

2

Ej räntebärande omsättningstillgångar

2

2

Räntebärande omsättningstillgångar

6

6

Totala tillgångar

10

10

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

3

3

Minoritetens andel av eget kapital

0

0

Summa eget kapital

3

3

Avsättningar

2

1

Ej räntebärande kortfristiga skulder

4

5

Totala skulder och eget kapital

10

10

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

0

–3

Kassaflöde från investeringsverksamhet

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2011

2010

Soliditet, %

36,5

38,2

ÖVRIGT

2011

2010

Anslag från staten, mnkr

12

12

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

0

Av- och nedskrivningar, mnkr

0

0

Antal anställda i medeltal

16

14

Sjukfrånvaro, %

0,4

0,7

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

EPD-REGISTRERINGAR, antal

200

150

100

50

0

2007

2008

2009

2010

2011

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

EMAS-REGISTRERINGAR, antal

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 85%

25

Sveriges kommuner

31

och landsting 10%

50

50

69

75

Svenskt Näringsliv 5%

120

90

60

30

0

2007

2008

2009

2010

2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

63

67

Skr. 2011/12:140

Bilaga

NORDEA BANK AB • org nr 576406-0120 • www.nordea.com

I samband med 1992 års finansiella re- konstruktion av dåvarande Nordbanken förvärvade staten samtliga utestående aktier i banken. Åternotering genomför- des 1995 genom försäljning av 34,5 procent av statens innehav. Därefter har flera samgåenden skett under åren 1997–2001 (Merita, Unibank och Christiania Bank og Kreditkasse). I februari 2011 avyttrade staten 255 miljoner aktier, och har därefter en ägarandel som motsvarar 13,4 procent av bankens aktiekapital.

Regeringens avsikt är att fortsätta re- ducera det statliga ägandet i Nordea Bank AB.

VERKSAMHET

Nordea Bank är norra Europas största finans- koncern och erbjuder ett brett urval av pro- dukter, tjänster och lösningar inom bank, kapitalförvaltning och försäkring. Under 2011 har verksamheten organiserats kring de tre huvudsakliga affärsområdena Retail Banking, Wholesale Banking och Wealth Management och därutöver har ett affärsområde med namnet Group Operations & Other Lines of Business skapats. Varje affärsområde ansva- rar för finansiellt resultat, kundrelationer, distribution, produkt- och affärsutveckling och stöd. Group Corporate Centre och Group Risk Management kvarstår.

Nordea Bank har cirka 11 miljoner kunder och cirka 1400 kontor. Aktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpen- hamn.

EKONOMI

De totala intäkterna för 2011 ökade med 2 procent till 9 501 (9 334) mneur varav räntenettot utgjorde 5 456 (5 159) mneur. Utlåningen ökade med 7 procent och inlå- ningen med 8 procent. Ränteskillnaderna på såväl utlåning som inlåning var högre än 2010. Avgifts- och provisionsnettot fortsatte att öka starkt och steg med 11 procent jäm- fört med 2010. Nettoresultatet av poster till verkligt värde ökade med 17 procent jämfört med i fjol. Kostnaderna ökade med 8 procent till 5 219 (4 816) mneur. Personalkostna- derna ökade med 12 procent. I lokala valutor och exklusive omstruktureringskostnader

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Björn Wahlroos

VD: Christian Clausen

Ordf: Björn Wahlroos Vice ordf: Marie Ehrling Led: Stine Bosse, Peter F Braunwalder, Svein Jacobsen, Tom Knutzen, Lars G Nordström, Sarah Russell, Kari Stadigh (Peter F Braunwalder valdes vid årsstämman 2012) Arb rep och suppl: Kari Ahola, Ole Lund Jensen, Steinar Nickelsen, Lars Oddestad Revisor: Caj Lindgren, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 252 (252) tusen euro och till vice ordförande 97,65 (97,65) tusen euro. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 75,6 (75,6) tusen euro.

ökade kostnaderna med 3 procent och perso- nalkostnaderna med 5 procent. Jämfört med 2010 minskade kreditförlusterna med 16 procent till 735 (879) mneur, vilket motsva- rar en kreditförlust-relation på 23 (31) punk- ter. Årets resultat minskade med 1 procent från förra året till 2 634 (2 663) mneur. Det riskjusterade resultatet ökade med 4 procent till 2 714 (2 622) mneur.

MÅL

De tidigare finansiella målen har ersatts med ett enda: att nå en avkastning på eget kapital på 15 procent i en normaliserad ekonomi med en kärnprimärkapitalrelation på 11 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska överstiga 40 procent av årets resultat.

UPPFÖLJNING

Avkastning på eget kapital för 2011 uppgick till 10,6 (11,5) procent och understiger därmed 15 procent. Det går dock inte att beskriva makroförutsättningarna under året som normaliserade. Utdelningen på 0,26 (0,29) euro per aktie, sammanlagt 1 048 (1 168) mneur vilket motsvarar 40 (44) procent av årets resultat.

RESULTATRÄKNING, miljoner euro

2011

2010

Räntenetto

5 456

5 159

Avgifts- och provisionsnetto

2 395

2 156

Nettoresultat av finansiella poster

1 517

1 837

Andelar i intresseföretagens resultat

42

66

Övriga rörelseintäkter

91

116

Summa rörelseintäkter

9 501

9 334

Personalkostnader

–3 113

–2 784

Övriga kostnader

–1 914

–1 862

Av-och nedskrivningar av materiella och

immateriella tillgångar

–192

–170

Summa rörelsekostnader

–5 219

–4 816

Kreditförluster

–735

–879

Rörelseresultat

3 547

3 639

Skatt

–913

–976

Periodens resultat

2 634

2 663

BALANSRÄKNING, miljoner euro

2011

2010

Tillgångar

Summa tillgångar

716 204

580 839

Totala tillgångar

716 204

580 839

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

26 120

24 538

Summa skulder

690 084

556 301

Totala skulder och eget kapital

716 204

580 839

KASSAFLÖDE, miljoner euro

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

3 730

–2

198

Kassaflöde från investeringsverksamhet

7 565

1

667

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–2 509

–732

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

10,6

11,5

Utlåning till allmänheten, miljarder euro

337,2

314,2

Kostnad/Intäktsrelation, %

55

52

Primärkapitalrelation, %

10,1

9,8

Kapitaltäckningsgrad, %

11,1

11,5

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, EUR/aktie

0,26

0,29

Antal anställda i medeltal

33 068

33 809

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2012

Statens ägarandel 13,5%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

150

OMX Stockholm Benchmark GI

Nordea

13

125

Sampo plc 21,4%

41

33

100

Nordeafonden 3,9%

75

59

87

67

Swedbank Robur fonder 3,3%

50

Övriga ägare 57,9%

25

0

08-01-01

09-01-01

10-01-01

11-01-01

12-03-01

64 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

68

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.operan.se • org nr 556190-3294 • KUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG

Kungliga Operan AB är Sveriges national- scen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som national- scen vara ett föredöme för andra institu- tioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Operans uppdrag ligger också att vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens område samt att genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och det in- ternationella samarbetet.

VERKSAMHET

Under 2011 fortsatte Kungliga Operan AB att med en bred och varierad repertoar inom opera och balett attrahera en stor publik. Tack vare flera publikframgångar sågs Operans föreställningar av 225 000 personer. Nya former prövas för att nå fler besökare och under Stockholms stads Kulturfestival slogs rekord vad gäller antal besökare. Sammanlagt framförde Operan åtta operapremiärer under året varav en urpremiär i form av ett samver- kansprojekt med elever i årskurs 6 i Tensta. Unga på Operan fokuserar på den unga publiken och är en integrerad enhet inom Operan som erbjuder tillfälliga prova på- verksamheter och visningar men även längre samarbeten i samarbete med elever och lärare.

Operan gästade Oslos nya operahus med tio föreställningar och på GöteborgsOperan gästspelade Kungliga Baletten med fyra utsålda föreställningar av Svansjön. Operan har utvecklat breda samverkansytor och för att öka synergierna och därmed stärka utveck- lingen inom opera och dans, har initiativ tagits till ökad samverkan med landets musik- och dansinstitutioner liksom med de nordiska operahusen. Genom utsändningar i Sveriges Television och Sveriges Radio får Operan möjligheter att nå en än större publik i hela landet. Operan Läderlappen tv-sändes och sågs av 160 000 personer.

EKONOMI

Det statliga anslaget uppgick 2011 till 432 mnkr. Därutöver uppgick de egna intäkterna till 79 mnkr varav biljettintäkterna utgjorde 50 mnkr. Verksamheten gav under 2011 ett positivt resultat på 7 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Kristina Rennerstedt VD: Birgitta Svendén

Ordf: Kristina Rennerstedt Led: Katarina Bonde, Anna-Karin Celsing, Michael Christiansen, Dag Hallberg, Mira Helenius Martinsson, Leif Jakobsson, Lennart Låftman (Anna-Karin Celsing valdes vid års- stämman 2012 då Karin Forseke avgick) Arb rep: Gunilla Markström, Thomas Nylander, Jan-Erik Wikström Arb suppl: Anna Norrby, Martin Säfström Revisor: Kerstin Sundberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (30) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Operan ha en varierad repertoar av opera och balett med god balans mellan klassiska och moderna verk. Operan ska vidare sträva efter höga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet. Hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande och det finns därmed ingen utdelningspolicy.

UPPFÖLJNING

Operan genomförde ett spelår som präglades av höjda publiksiffror och en genomsnittlig publikbeläggning som ökade för tredje året i rad. Genom ett varierat publikarbete bland annat genom sociala medier och med nya samverkansformer genomförs insatser för att bredda publikunderlaget. Antalet barn och ungdomar som har besökt eller deltagit i Operans verksamheter har ökat jämfört med

2010.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

79

75

Statligt bidrag

427

416

Kostnader

–501

–483

Rörelseresultat

5

8

Finansiella intäkter

2

1

Nettoresultat

7

9

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

16

11

Ej räntebärande omsättningstillgångar

33

37

Räntebärande omsättningstillgångar

106

75

Totala tillgångar

155

123

Eget kapital, avsättningar och skulder

Summa eget kapital

19

12

Ej räntebärande kortfristiga skulder

136

111

Totala skulder och eget kapital

155

123

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

41

38

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–9

–8

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

0

0

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

18,8

11,8

Soliditet, %

12

10

ÖVRIGT

2011

2010

Anslag från staten, mnkr

432

426

Bruttoinvesteringar, mnkr

9

8

Av- och nedskrivningar, mnkr

5

8

Antal anställda i medeltal

543

544

Sjukfrånvaro, %

3

3

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

FÖRESTÄLLNINGAR, antal

400

300

200

100

0

2009

2010

2011

2008

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

53

47

44

56

50

50

BELÄGGNING, %

100

Opera

75

Balett

50

25

0

2009

2010

2011

2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

65

69

Skr. 2011/12:140

Bilaga

POSTNORD AB • org nr 556771-2640 • www.postnord.se

PostNord AB bildades genom samgåen- det mellan Post Danmark A/S och Posten AB 2009. Koncernen erbjuder kommunikations- och logistiklösningar till, från och inom Norden och har en nettoomsättning på cirka 40 mdkr och över 40 000 medarbetare. Moder- bolaget PostNord AB, som är ägare till de juridiska enheterna Post Danmark A/S och Posten AB, är ett svenskt pu- blikt bolag som ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Rösterna förde- las 50/50 mellan ägarna.

VERKSAMHET

Genom sammanslagningen av Posten AB och Post Danmark A/S 2009 blev PostNord AB Nordens största företag inom kommunika- tions- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från flöden av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjäns- ter. PostNord tillhandahåller via de båda dotterbolagen Posten AB och Post Danmark A/S rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Varje dag hanterar PostNord cirka 27 miljoner försändelser med en världsledande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för mer än 90 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbets- partners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen.

EKONOMI

Nettoomsättningen minskade med 5 procent till knappt 40 mdkr. Minskningen var främst hänförlig till konkurrensen från digitala alter- nativ samt till en svag dansk ekonomi. Rörel- seresultatet för koncernen förbättrades till

1 571 mnkr (1 375). Det förbättrade resulta- tet trots intäktsfallet förklarades i första hand av kostnadsanpassningar till lägre volymer för brev. Detta innefattade i huvudsak lägre personalkostnader genom en minskning av antalet anställda med 5 procent.

Periodens nettoresultat uppgick till 1 225 mnkr (1 031).

MÅL

Koncernen ska ha en avkastning på eget kapital på 10 procent över en konjunkturcy- kel och en soliditet på minst 35 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Lars Idermark

Ordf: Fritz H. Schur Led: Mats Abrahamsson, Ingrid Bonde, Gunnel Duveblad, Bjarne Hansen, Jonas Iversen, Torben Janholt, Anne Birgitte Lundholt (Jonas Iversen valdes vid årsstämman 2012) Arb rep: Lars Chemnitz, Alf Mellström, Kjell Strömbäck Arb suppl: Peder Madsen, Isa Merethe Rogild, Anne-Marie Ross Revisor: Lars Träff, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 600 (600) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 250 (250) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

PostNord ska lämna en utdelning på minst 40 procent av nettoresultatet med hänsyn till företagets finansiella ställning och kapitalbe- hov. Utdelningen för år 2011 föreslås uppgå till 368 mnkr, motsvarande 30 procent av nettoresultatet. Förslaget understiger policy och motiveras av ett stort förväntat kapitalbe- hov i bolaget i form av investeringar under kommande år för att säkerställa en god lång- siktig intjäning.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på eget kapital om 10 (8) procent låg i nivå med det långsiktiga målet för koncernen. Utfallet speglade bolagets framgång med att parera volymfallet inom brevverksamheterna genom kostnadsanpass- ningar. Soliditeten uppgick till 47 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

39 466

41 669

Övriga intäkter

274

289

Kostnader

–38 167

–40 589

Andelar i intresseföretag

–2

6

Rörelseresultat

1 571

1 375

Finansiella intäkter

367

174

Finansiella kostnader

–267

–201

Andelar i intresseföretag samt joint

venture

0

0

Resultat före skatt

1 671

1 348

Skatt

–446

–317

Nettoresultat

1 225

1 031

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

1 223

1 030

Minoritetsintressen

2

1

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

16 460

15 394

Räntebärande anläggningstillgångar

182

155

Ej räntebärande omsättningstillgångar

6 661

6 594

Räntebärande omsättningstillgångar

2 107

3 640

Totala tillgångar

25 410

25 783

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

11 927

11 744

Minoritetens andel av eget kapital

3

9

Summa eget kapital

11 930

11 753

Räntebärande avsättningar

1 587

1 458

Ej räntebärande avsättningar

1 754

2 218

Räntebärande långfristiga skulder

985

1 047

Ej räntebärande långfristiga skulder

1 213

865

Räntebärande kortfristiga skulder

113

407

Ej räntebärande kortfristiga skulder

7 828

8 035

Totala skulder och eget kapital

25 410

25 783

KASSAFLÖDE, mnkr

2011

2010

Kassaflöde från löpande verksamhet

1

634

1

824

Kassaflöde från investeringsverksamhet

–1 813

–1 199

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

–1

353

–1

782

NYCKELTAL

2011

2010

Re (genomsnitt), %

10

8,2

Soliditet, %

47,0

46,0

ÖVRIGT

2011

2010

Utdelning, mnkr

368

1 000

Bruttoinvesteringar, mnkr

1 957

1 277

Av- och nedskrivningar, mnkr

1 666

1 917

Antal anställda i medeltal

41 714

44 060

Sjukfrånvaro, %

5,0

5,1

Etikpolicy

Ja

Jämställdhetspolicy

Ja

Miljöpolicy

Ja

Miljöledningssystem

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2011

Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Statens ägarandel 60,7%

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

20

Mål

Danska staten 39,3%

36

8

38

15

Utfall

64

92

62

10

5

0

2009

2010

2011

66 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2011

70

Skr. 2011/12:140

Bilaga

www.ri.se • org nr 556179-8520 • RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN HOLDING AB

Riksdagen beslutade hösten 1997 att bilda holdingföretaget IRECO i syfte att bland annat förvalta statens aktie- andelar i bolagiserade industriforsk- ningsinstitut 1) . Sedan den 1 januari 2007 är företaget helägt av staten 2) . Den 1 januari 2009 ändrade företaget namn till RISE Research Institutes of Sweden Holding AB.

VERKSAMHET

RISE äger och förvaltar aktier och andelar i företag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitut- ens långsiktiga utveckling, teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv samt samverkan mellan institut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv och en ändamålsenlig struktur för industri- forskningsinstituten. I RISE-koncernen ingår industriforskningskoncernerna Swerea AB, Swedish ICT Research AB, Innventia AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. De tre förstnämnda ägs gemensamt med näringslivet medan SP är helägt av RISE.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1 554

(1 456) mnkr. Resultatet blev en vinst på 38 (58) mnkr. Företaget har under året beslutat om fördelning av medel till strategisk kompe- tensutveckling, SK-medel, för 2011 med 468 (468) mnkr. Nettoomsättningen i hela RISE- gruppen uppgick till 2 491 (2 353) mnkr.

Resultatet blev en vinst på 53 (75) mnkr. SK-medlen uppgick för 2011 till cirka 19 (20) procent av gruppens omsättning.

Näringslivsintäkterna har ökat under året och uppgår nu till 58 (56) procent.

MÅL

Efter nytt uppdrag och ombildning till RISE ska företaget samordna och utveckla statens ägarintressen i instituten. RISE ska vara ett förstärkt holdingbolag för att samla de svenska instituten i en konkurrenskraftig struktur med möjlighet att förse näringsliv och samhälle med teknisk forskning, utveck- ling och innovation och bidra till en hållbar samhällsutveckling. RISE är varken vinstdri- vande eller vinstutdelande. Instituten är vinstdrivande men inte vinstutdelande.

1) Prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284

2) Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2007/06: 62

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2012/2013

Ordf: Yngve Stade

VD: Peter Holmstedt

Ordf: Yngve Stade Led: Lars Erik Fredriksson, Anna Hultin Stigenberg, Thomas Johannesson, Pia Sandvik Wiklund, Marie Westrin Revisor: Olof Enerbäck, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 95 (95) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 50 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas på grund av karaktä- ren på företagets verksamhet.

UPPFÖLJNING

RISE har på ett effektivt sätt medverkat till att samtliga industriforskningsinstitut i grup- pen ombildats till aktiebolag. Företaget har på ett bra sätt utövat aktiv ägarstyrning.

Företaget har genomfört en omstrukturering mot färre, större och mer internationellt slagkraftiga institut vilket resulterat i fyra industriforskningskoncerner. RISE är delägare i tre av dessa och helägare i ett. RISE har på ett aktivt sätt deltagit i processen att inte- grera SP i koncernen. Bolagets viktigaste uppgifter under 2011 har varit att aktivt arbeta med bolagsstyrningsfrågor, utveckla ekonomiska mål, effektuppföljning samt utveckla riktlinjer för SK-medlen.

RISE har på ett medvetet och aktivt sätt arbetat med de strategiskt viktiga framtidsfrå- gorna bolagsstyrning, fördelning och uppfölj- ning av beviljade SK-medel samt ökad kund- nytta genom att möta och leva upp till indu- strins behov av industrirelevant forskning. Genom att främja industrirelevant forskning och utveckling har företaget bidragit till ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft.

RESULTATRÄKNING, mnkr

2011

2010

Nettoomsättning

1 554

1 456

Övriga intäkter

9

9

Kostnader

–1 529

–1 399

Resultat från andelar i intresseföretag

8

11

Rörelseresultat

42

77

Finansiella intäkter

14

3

Finansiella kostnader

–2

–4

Resultat före skatt

54

76

Skatt

–16

–18

Nettoresultat

38

58

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget

40

57

Minoritetsintressen

–2

1

BALANSRÄKNING, mnkr

2011

2010

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

446

404

Räntebärande anläggningstillgångar

1

1

Ej räntebärande omsättningstillgångar

481

433

Räntebärande omsättningstillgångar

442

449

Totala tillgångar

1 370

1 287

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till

aktieägare i moderbolaget

740

699

Minoritetens andel av eget kapital

42

44

Summa eget kapital