Prop. 2012/13:1

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Förslag till statens budget för 2013

Migration

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................
7

2
Utgiftsområde 8 Migration....................................................................................
9

2.1
Omfattning..............................................................................................
9

2.2
Utgiftsutveckling ..................................................................................
10

2.3
Mål .........................................................................................................
11

2.4
Resultatredovisning ..............................................................................
11

2.5
Analys och slutsatser ............................................................................
37

2.6
Politikens inriktning.............................................................................
38

2.7
Budgetförslag ........................................................................................
42

2.7.1
1:1 Migrationsverket.............................................................................
42

2.7.2
1:2 Ersättningar och bostadskostnader................................................
43

2.7.3
1:3 Migrationspoliska åtgärder.............................................................
44

2.7.4
1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden ........................................
45

2.7.5
1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden.................
46

2.7.6
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden..........................................
46

2.7.7
1:7 Utresor för avvisade och utvisade..................................................
47

2.7.8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar ...............................................................................................
47

2.7.9
1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik................................
49

3

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabellförteckning

Anslagsbelopp....................................................................................................................
7

2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 8 Migration ...............................................
11

2.2 Härledning av ramnivån 2013–2016 Utgiftsområde 8 Migration ..........................
11

2.3 Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 8 Migration ....................
11

2.4 Asylsökande 2009–2011............................................................................................
13

2.5 Asylsökande efter medborgarskap och kön 2011 ...................................................
14

2.6 Grunderna för beviljade uppehållstillstånd till asylsökande m.fl. 2011 .................
14

2.7 Handläggningstider inom asylprocessen i dagar 2006–2011 ..................................
15

2.8 Genomsnittliga vistelsetider för personer som har lämnat Migrationsverkets

mottagande 2009–2011.........................................................................................
15

2.9 Kostnader inom asylprocessen 2009–2011 ..............................................................
15

2.10
Antal ansökningar och tider i asylprövningen vid Migrationsverket 2009–

2011........................................................................................................................
16

2.11
Asylärenden avseende ensamkommande barn 2009–2011....................................
16

2.12
Produktivitetsutveckling – Antal ärenden per årsarbetare 2009–2011 ................
17

2.13
Kostnad för prövning av asylansökningar 2009–2011...........................................
18

2.14
Mål och antalet faktiskt överförda flyktingar 2009–2011.....................................
18

2.15
Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i asylärenden 2009–

2011........................................................................................................................
19

2.16
Migrationsdomstolarna, inkomna och avgjorda avlägsnandemål 2009–2011......
20

2.17
Migrationsöverdomstolen, inkomna och avgjorda avlägsnandemål 2009–

2011........................................................................................................................
20

2.18
Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning 2009–2011.......................
22

2.19
Vistelsetid, antal inskrivna personer samt antal boendedygn i

Migrationsverkets mottagande 2009–2011..........................................................
22

2.20
Kostnader för mottagandet, anslaget 1:2 Ersättningar och

bostadskostnader 2009–2011 ...............................................................................
23

2.21
Antal personer som har återvänt 2009–2011 .........................................................
25

2.22
Kostnader för utresor 2009–2011...........................................................................
25

2.23
Återetableringsstöd 2009–2011..............................................................................
26

2.24
Migrationsverkets förvar 2009–2011......................................................................
26

2.25
Migrationsverkets prövning av verkställighetshinder 2009–2011........................
27

2.26
Utfall i asylprövningsprocessen för asylsökande för kohorterna 2008–2011......
28

2.27
Utfall i asylprocessen t.o.m. 2011 ..........................................................................
29

2.28
Ärendekategorier Arbete, besök och bosättning 2011 .........................................
30

2.29
Arbete, besök- och bosättningsärenden 2009–2011 .............................................
31

2.30
Prövning av viseringsansökningar vid utlandsmyndigheterna 2009–2011...........
31

2.31
Prövning av viseringsansökningar vid Migrationsverket 2009–2011 ...................
32

2.32
Inkomna och avgjorda förstagångsansökningar om uppehållstillstånd på

grund av anknytning vid Migrationsverket 2009–2011 ......................................
32

2.33
Inkomna och avgjorda studerandeärenden vid Migrationsverket och

utlandsmyndigheterna 2009–2011 .......................................................................
33

2.34
Inkomna och avgjorda arbetsmarknadsärenden vid Migrationsverket och

utlandsmyndigheterna, exklusive förlängningar 2009–2011 ..............................
34

2.35
Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i ärenden rörande

Arbete, besök och bosättning 2009–2011 ...........................................................
35

2.36
Medborgarskapsärenden 2009–2011 ......................................................................
36

2.37
Anslagsutveckling 1:1 Migrationsverket................................................................
42

2.38
Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:1 Migrationsverket.......................
43

4

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

2.39
Anslagsutveckling 1:2 Ersättningar och bostadskostnader..................................
43

2.40
Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:2 Ersättningar och

bostadskostnader..................................................................................................
44

2.41
Anslagsutveckling 1:3 Migrationspolitiska åtgärder.............................................
44

2.42
Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:3 Migrationspolitiska

åtgärder..................................................................................................................
45

2.43
Anslagsutveckling 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden ..........................
45

2.44
Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:4 Domstolsprövning i

utlänningsärenden ................................................................................................
46

2.45
Anslagsutveckling 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i

utlänningsärenden ................................................................................................
46

2.46
Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:5 Kostnader vid

domstolsprövning i utlänningsärenden...............................................................
46

2.47
Anslagsutveckling 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden............................
46

2.48
Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:6 Offentligt biträde i

utlänningsärenden ................................................................................................
47

2.49
Anslagsutveckling1:7 Utresor för avvisade och utvisade.....................................
47

2.50
Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:7 Utresor för avvisade och

utvisade..................................................................................................................
47

2.51
Anslagsutveckling 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar ..................................................................................
47

2.52
Beställningsbemyndigande.....................................................................................
48

2.53
Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:8 Från EU-budgeten

finansierade insatser för asylsökande och flyktingar..........................................
49

2.54
Anslagsutveckling1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik...................
49

2.55
Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:9 Ramöverenskommelse om

migrationspolitik ..................................................................................................
49

5

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Diagramförteckning

2.1
Asylsökande – De största grupperna 2009–2011 ....................................................
13

2.2
Öppna asylärenden efter handläggningstid december 2011 ...................................
16

2.3
Inskrivna och handläggningsstatus vid utgången av 2011 ......................................
23

2.4
Dygnskostnad i mottagandet av asylsökande fördelat på kostnadsslag –

anslagen 1:1, 1:2 och 1:7 .......................................................................................
23

2.5
Beviljade arbetstillstånd fördelade på länder för medborgarskap 2010 och

2011........................................................................................................................
34

2.6
Beviljade arbetstillstånd fördelade på yrkesgrupper 2010 och 2011.......................
35

6

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014,

67 000 000 kronor 2015 och 33 000 000 kronor 2016 (avsnitt 2.7.8),

2. för budgetåret 2013 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag
Anslagstyp

1:1
Migrationsverket
Ramanslag
2 959 507

1:2
Ersättningar och bostadskostnader
Ramanslag
4 619 167

1:3
Migrationspolitiska åtgärder
Ramanslag
420 077

1:4
Domstolsprövning i utlänningsärenden
Ramanslag
547 920

1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden
Ramanslag
158 800

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Ramanslag
305 255

1:7 Utresor för avvisade och utvisade
Ramanslag
274 202

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
Ramanslag
214 564

1:9
Ramöverenskommelse om migrationspolitik
Ramanslag
5 000

Summa

9 504 492

7

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

2 Utgiftsområde 8 Migration

2.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige.

Inom utgiftsområdet ansvarar Migrationsverket för de tre verksamhetsområdena Asyl, Arbete, besök och bosättning samt Svenskt medborgarskap. Inom utgiftsområdet finansieras även verksamheten vid migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och Kriminalvårdens transporttjänst. Även myndigheter som ingår i andra utgiftsområden såsom utlandsmyndigheterna, länsstyrelserna, Polisen och Arbetsförmedlingen har uppgifter inom migrationsområdet. Migrationsverket ska samverka med andra ansvariga myndigheter inom området liksom med kommuner och landsting så att förutsättningar skapas för ett effektivt genomförande av de verksamheter som följer av Migrationsverkets uppdrag.

I verksamhetsområdet Asyl ingår Migrationsverkets handläggning av asylansökningar och mottagande av asylsökande. Ett beslut om att avslå en asylansökan, vilket i regel förenas med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut, kan överklagas till en migrationsdomstol. Fram till att personen lämnat Migrationsverkets mottagande, t.ex. genom bosättning i en kommun eller genom att personen återvänder till hemlandet, omfattas han eller hon av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Vissa insatser inom mottagandet av asylsökande åligger kommuner och landsting. Det rör sig i första hand om skolgång, omsorg samt hälso- och sjukvård.

Länsstyrelserna ska verka för att det finns beredskap och kapacitet i landet att ta emot personer som beviljats uppehållstillstånd.

Arbetsförmedlingen har ansvar för att vid behov anvisa nyanlända, som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, kommunplacering.

Migrationsverket ansvarar för bosättning av kvotflyktingar samt för personer som inte har rätt till en etableringsplan.

Från utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet betalar Migrationsverket ut statlig ersättning till kommuner och landsting enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagandet m.m. och förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

Vidare ska Migrationsverket verka för att den person som fått ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning återvänder självmant. Om personen inte gör det, eller avviker, överlämnas ärendet till polisen för verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslutet.

Verksamhetsområdet Arbete, besök och bosättning omfattar handläggning av olika typer av ansökningar om tillstånd att få vistas i Sverige. Vissa ansökningar gäller inresa och tidsbegränsad vistelse medan andra syftar till permanent vistelse i Sverige. Ansökningarna avser t.ex. släkt- eller turistbesök, arbete, studier eller bosättning på grund av anknytning till anhörig. Ansökningar om uppehållstillstånd och viseringar lämnas i allt högre utsträckning in elektroniskt även om merparten av ansökningarna fortfarande lämnas in i pappersform till utlandsmyndigheterna eller i vissa fall till Migrationsverket. Utlandsmyndigheterna fattar beslut i huvuddelen av ärendena om visering och efter delegation från Migrationsverket i ett mindre antal ärenden om uppehållstillstånd.

Förutom handläggning av ansökningar ska utlandsmyndigheterna även uppmärksamma och analysera förändringar i omvärlden som kan påverka migrationen till Sverige samt verka för samstämmighet mellan migration och utveckling. Migrationsverket ansvarar för att placera migrationsexperter vid utlandsmyndigheterna i syfte att effektivisera genomförandet av uppgifter inom migrationsområdet.

Inom verksamhetsområdet Svenskt medborgarskap prövas naturaliseringsärenden samt

9

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

ärenden om bibehållande av respektive befrielse från svenskt medborgarskap.

Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas beslut kan överklagas till migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen enligt utlänningslagen (2005:716), lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och lagen (1996:1620) om offentligt biträde.

Inom utgiftsområdet ryms även deltagande i EU-samarbetet och internationellt samarbete.

2.2 Utgiftsutveckling

Utvecklingen inom utgiftsområdet styrs i stor utsträckning av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och att påverka. Exempel på sådana faktorer är omständigheter som gör att personer lämnar ursprungslandet (konflikter, kriser m.m.) och förhållanden som gör att personer väljer att söka asyl i Sverige. Praxisförändringar genom vägledande domar från Migrationsöverdomstolen och internationella domstolar medför ofta konsekvenser för volymer och utgiftsutveckling. Därutöver påverkas utgiftsområdet också av nationella och internationella regelförändringar. Effektiviteten vid och samarbetet mellan ansvariga myndigheter har en direkt påverkan på måluppfyllelsen. Handläggningstiderna vid ansvariga myndigheter och domstolar inverkar på de genomsnittliga vistelsetiderna för asylsökande inom mottagandet och därmed kostnaderna för mottagandet av asylsökande. Den enskilde asylsökandes agerande påverkar också vistelsetiden och därmed utgiftsutvecklingen.

Merparten av anslagen inom utgiftsområdet har en tydlig koppling till varandra. Ökar exempelvis antalet asylsökande påverkas utgifterna för flera anslag. Fler asylärenden behöver avgöras (anslaget 1:1 Migrationsverket ), samtidigt som kostnaden för mottagandet ökar (anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ). Om fler personer söker asyl förordnas fler offentliga biträden (anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ). Med bibehållet regelverk, oförändrad praxis och oförändrad sammansättning av de som personer som söker asyl, innebär fler avgjorda ärenden att fler personers asylansökningar avslås av Migrationsverket. Det i sin tur gör att domstolarna behöver överpröva fler överklagade beslut (anslaget

1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden samt anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden ). Fler personer behöver också lämna landet efter beslut om avvisning eller utvisning (anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade ). Fler personer skulle också beviljas uppehållstillstånd, vilket bl.a. medför ökade kostnader för utbetalning av statlig ersättning för flyktingmottagandet och insatser för vissa utlänningar inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

Utgiftsområde 8 Migration anvisades 2011 sammanlagt 8 miljarder kronor, varav 875 miljoner kronor genom 2011 års proposition om Vårändringsbudget (2010/11:99). Migrationsverket utnyttjade anslagskrediterna på anslagen 1:1 Migrationsverket och 1:2 Ersättningar och bostadskostnader.

I budgetpropositionen för 2012 anvisades utgiftsområdet 9,1 miljarder kronor. Fler personer bedöms söka asyl 2012 än vad som bedömdes inför budgetpropositionen för 2012. I samband med proposition om Vårändringsbudget för 2012 (2011/12:99) ökades anslaget

1:6 Offentligt
biträde i
utlänningsärenden med

15 miljoner
kronor.
Samtidigt minskades

anslaget 1:5 Kostnader
vid domstolsprövning i

utlänningsärenden med 6 miljoner kronor och anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade med 9 miljoner kronor.

I samband med proposition om Höständringsbudget för 2012 (2012/13:2) har regeringen föreslagit att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 340 miljoner kronor.

10

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

Utfall
Budget
Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

2011
2012 1
2012
2013
2014
2015
2016

1:1 Migrationsverket
2 301
2 499
2 535
2 960
2 827
2 809
2 730

1:2 Ersättningar och bostadskostnader
3 727
4 318
4 175
4 619
4 575
4 625
4 863

1:3 Migrationspolitiska åtgärder
395
416
416
420
427
433
443

1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden
460
505
497
548
557
556
561

1:5 Kostnader vid domstolsprövning i

utlänningsärenden
130
153
151
159
159
159
159

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
213
225
255
305
310
295
300

1:7 Utresor för avvisade och utvisade
239
285
269
274
281
293
304

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar
106
157
150
215
111
70
1

1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik

850

5
20
20
20

Totalt för utgiftsområde 8 Migration
7 572
9 408
8 449
9 504
9 267
9 261
9 381

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2013–2016 Utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
9 068
9 068
9 068
9 068

Förändring till följd av:

Pris- och löne-

omräkning 2
20
86
143
211

Beslut
1 035
925
890
692

Övriga makro-

ekonomiska

förutsätt-

ningar
1
11
6
16

Volymer
810
783
843
1 082

Överföring

till/från andra

utgifts-

områden
-1 419
-1 548
-1 583
-1 586

Övrigt
-11
-57
-106
-101

Ny ramnivå
9 504
9 267
9 261
9 381

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014–2016 är preliminär.

Tabell 2.3 Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

2013

Transfereringar 1
4 668 839

Verksamhetskostnader 2
4 820 815

Investeringar 3
14 838

Summa ramnivå
9 504 492

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2011 samt kända förändringar av anslagens användning.

1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3 Mål

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

2.4 Resultatredovisning

Utgiftsområdet 8 Migration är indelat i tre verksamhetsområden Asyl, Arbete, besök och

11

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

bosättning samt Svenskt medborgarskap. Här redovisas verksamhetens resultat för 2011 med utgångspunkt från myndighetens uppgifter i förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket. Redovisning sker också utifrån regleringsbrevet för Migrationsverket när det gäller resultat, måluppfyllelse och verksamhetens kvalitet i enlighet med de fastställda målen för 2011, anvisningarna under Övrig återrapportering och Generella återrapporteringskrav. Vidare sker redovisning av migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens prövning av migrationsmål samt polisens och Kriminalvårdens (avseende transporttjänsten) arbete med tvångsvis återvändande. Redovisningen inkluderar även delar av utlandsmyndigheternas arbete inom verksamhetsområdet Arbete, besök och bosättning.

Med undantag för det internationella och europeiska samarbetet redovisas måluppfyllelsen under de olika verksamhetsområdena.

Internationellt och europeiskt samarbete

Migrationsverkets uppdrag för 2011 avseende arbetet inom Europeiska unionen (EU) och övrigt internationellt arbete var att myndigheten skulle bidra till att uppfylla målen för utgiftsområdet. Samarbetet inom EU var i detta hänseende särskilt viktigt. När det gäller migration och utveckling skulle Migrationsverket inom ramen för den egna verksamheten arbeta för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling. Migrationsverket skulle redovisa hur myndigheten har bidragit till Sveriges politik för global utveckling med fokus på den globala utmaningen Migrationsströmmar som beskrivs i regeringens skrivelse (2007/08:89) till riksdagen.

Migrationsverket har bidragit i arbetet mot en ökad harmonisering av asyl- och migrationspolitiken i EU genom expertstöd till regeringen i rådets arbetsgrupper. Myndigheten är kontaktpunkt för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och har bl.a. beredskap för att vid behov kunna bistå stödkontoret i dess arbete. Migrationsverket har bl.a. deltagit i den strategiskt viktiga stödinsatsen i Grekland. Vidare deltar Migrationsverket i den expertpool med lärare och ämnesexperter som EASO tillsatt för uppdatering och utveckling av det uppdrag som European Asylum Curriculum (EAC) har för att ge en högkvalitativ utbildning till asyl-

handläggare i medlemsstaterna. Migrationsverket har varit nationell kontaktpunkt för det europeiska migrationsnätverket (EMN). I rollen som kontaktpunkt sammanställer och analyserar myndigheten information i syfte att möjliggöra objektiva jämförbara och tillförlitliga informationsutbyten med övriga medlemsländer inom EMN. Vidare är Migrationsverket ansvarig myndighet för de svenska delarna av Europeiska flyktingfonden III samt Europeiska återvändandefonden, vilka ingår i EU:s ramprogram (SOLID).

Migrationsverket samarbetar även med internationella aktörer som FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och International Organization for Migration (IOM) bl.a. vad avser det löpande operativa arbetet kring vidarebosättning och återvändande.

Migrationsverket har till regeringen redovisat hur myndigheten inom ramen för den egna verksamheten arbetar för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling. I redovisningen pekas bl.a. på flera initiativ vad gäller utvecklingseffekter av återvandring, kunskapsåterföring och kapacitetsbyggande verksamhet i länder utanför EU. I detta arbete har myndigheten samarbetat med andra myndigheter i syfte att hitta synergier i utvecklingssamarbetet. Under 2011 initierades tre projektsamarbeten med Arbetsförmedlingen. Samarbete har även skett mellan Migrationsverket och Sida bl.a. avseende arbetet inom den s.k. Söderköpingsprocessen, med vilken avses ett mellanstatligt samarbete för kunskapsöverföring och praktiskt samarbete inom migrationsområdet mellan ett antal EU-länder och angränsande länder i öst. Sverige har under 2011 innehaft ordförandeskapet och Migrationsverket ansvaret för ett projektsekretariat för Söderköpingsprocessen. Processen har fr.o.m. december 2011 införlivats i panelen för asyl och migration inom ramen för det Östliga partnerskapet. Med detta avses en förstärkning och en fördjupning av relationerna mellan EU och de länder som närmast gränsar till EU i öster.

Verksamhetsområde Asyl

Verksamhetsområdet omfattar:

- prövning av asylansökningar,

- överklagande och omprövning,

12

- mottagande av asylsökande,

- bosättning för de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd,

- återvändande för asylsökande som inte beviljats uppehållstillstånd,

- prövning av hinder mot verkställighet,

- stöd till personer med uppehållstillstånd som vill återvandra, samt

- skydd till flyktingar och andra skyddsbehövande i utlandet genom vidarebosättning i Sverige.

Redovisningen innefattar även domstolsprövning inom asylområdet.

Målet för verksamhetsområdet var att tiden från ansökan till bosättning i kommun skulle uppgå till högst sex månader för asylsökande som beviljas uppehållstillstånd i första instans.

Tiden från ansökan till återvändande eller bosättning skulle uppgå till högst tolv månader i minst 70 procent av de ärenden i vilka asylsökande får avslag i första instans.

Av de asylsökande som beviljades uppehållstillstånd i första instans bosattes 52 procent inom sex månader.

Av de asylsökande som fick avslag i första instans lämnade 46 procent mottagandet efter 12 månader 2011. Motsvarande andel 2010 var 49 procent och 2009 var andelen 35 procent.

Viktiga faktorer som påverkar måluppfyllelsen är bl.a. antalet asylsökande, hur hög andel av de sökande som beviljas uppehållstillstånd i första instans och möjligheten att fastställa den sökandes identitet. Om ansökan bedöms vara uppenbart ogrundad får Migrationsverket förordna att ett beslut om avvisning får verkställas även om det inte vunnit laga kraft. Verket behöver då inte invänta en eventuell dom från migrationsdomstolen innan beslut om avvisning kan verkställas. Personer som beviljas uppehållstillstånd av Migrationsverket bosätts efter beslut i första instans. Personer vars ansökan avslås av Migrationsverket och som överklagar beslutet till migrationsdomstolarna får en förlängd vistelsetid jämfört med andra personer.

Andra viktiga faktorer som påverkar vistelsetiderna är flödeseffektiviteten i asylprocessen, dvs. effektiviteten i de olika moment som genomförs av berörda aktörer från det att asylansökan lämnats in till det att den enskilde antingen beviljas uppehållstillstånd och bosätts i en kommun eller meddelas ett

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

avvisnings- eller utvisningsbeslut och lämnar landet. I detta arbete är Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, Polisen samt Kriminalvårdens transporttjänst, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna viktiga aktörer för att förkorta vistelsetiderna. Även kommuner har viktiga uppgifter inom området.

Tabell 2.4 Asylsökande 2009–2011

2009
2010
2011
Förändring i %

2010-2011

Afghanistan
1 694
2 393
4 122
72

Somalia
5 874
5 553
3 981
-28

Serbien
567
6 343
2 705
-57

Eritrea
1 000
1 443
1 647
14

Irak
2 297
1 977
1 633
-17

Kosovo
1 239
1 567
1 210
-23

Iran
1 144
1 182
1 120
-5

Statslös
912
1 033
1 109
7

Bosnien-

Hercegovina
129
123
981
698

Ryssland
1 058
988
933
-6

Övriga
8 280
9 217
10 207
11

Totalt
24 194
31 819
29 648

Diagram 2.1 Asylsökande – De största grupperna 2009–

2011

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

2009

2010
2011

Serbien

Somalia

Afghanistan
Irak

Under 2011 ansökte 29 648 personer asyl i Sverige jämfört med 31 819 personer året före, vilket är en minskning med sju procent. Sverige fortsätter vara ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande.

Den största gruppen asylsökande kom från Afghanistan och utgjorde 14 procent av de sökande under 2011 jämfört med åtta procent 2010. Antalet asylsökande från Serbien minskade med 3 600 personer i förhållande till 2010 medan antalet asylsökande från Bosnien-Hercegovina

13

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

ökade från 123 personer 2010 till 981 personer 2011. Även antalet asylsökande från Somalia och Irak minskade mellan åren 2009-2011.

Tabell 2.5 Asylsökande efter medborgarskap och kön 2011

Kvinnor
Män
varav barn
Totalt

under 18 år

Afghanistan
997
3 125
2 469
4 122

Serbien
1 314
1 391
1 223
2 705

Somalia
1 272
2 709
730
3 981

Kosovo
542
668
536
1 210

Eritrea
792
855
370
1 647

Irak
665
968
338
1 633

Iran
452
668
215
1 120

Övriga
4 674
8 556
3 818
13 230

Totalt
10 708
18 940
9 699
29 648

När det gäller könsfördelningen bland asylsökande uppgick andelen kvinnor till 36 procent 2011, vilket motsvarar tidigare års nivåer. Sammansättningen av asylsökande har däremot förändrats mellan åren. Antalet asylsökande barn minskade från 10 500 under 2010 till 9 699 under 2011. Orsaken till minskningen är att 2010 sökte många personer från Västra Balkan om asyl i Sverige och den gruppen bestod till stor del av barnfamiljer. Skillnaden i sammansättningen mellan åren kommer även av att det var fler ensamstående män och ensamkommande barn från Afghanistan 2011 jämfört med 2010.

Antalet ensamkommande barn, dvs. barn utan legal vårdnadshavare, har successivt ökat under flera år och 2011 uppgick de till drygt 2 600, jämfört med 2 400 året före och 2 250 under 2009.

Första halvåret 2012 sökte 16 335 personer asyl i Sverige, vilket är en ökning med nära 30 procent jämfört med samma period 2011. När det gäller ensamkommande barn var antalet 1 467, vilket är en ökning med 470 barn i förhållande till första halvåret 2011.

Tabell 2.6 Grunderna för beviljade uppehållstillstånd till asylsökande m.fl. 2011

Kvinnor
Män
varav
Totalt

barn

under

18 år

Flyktingar och andra

skyddsbehövande,
4 613
6 301
4 116
10 914

varav

- kvotflyktingar
899
997
865
1 896

- flyktingar
1 351
1 519
841
2 870

- alternativt skydds-

behövande enligt 4 kap.

2 § (dödsstraff, tortyr)

och väpnad konflikt)
2 057
3 381
2 119
5 438

- övriga

skyddsbehövande enligt

4 kap. 2a § (väpnad

konflikt, svåra

motsättningar och

miljökatastrof)
306
404
291
710

Synnerligen ömmande

omständigheter
460
885
928
1 345

Totalt
5 073
7 186
5 044
12 259

Under 2011 beviljades drygt 10 900 personer uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov antingen som flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller som övriga skyddsbehövande. Av dessa beviljades 1 896 personer uppehållstillstånd som s.k. kvotflyktingar till Sverige. En kvotflykting är en utlänning som före resan till Sverige har beviljats uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt (se vidare avsnitt Vidarebosättning).

Av dem som beviljades uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov bedömdes 26 procent vara flyktingar, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med 2010. Sverige gav skydd åt 8 308 personer enligt bestämmelser i utlänningslagen som grundar sig på Sveriges internationella förpliktelser. 710 asylsökande beviljades uppehållstillstånd i enlighet med skyddsbestämmelserna om övriga skyddsbehövande i utlänningslagen. Därutöver beviljades 1 345 personer permanent uppehållstillstånd enligt undantagsregeln om synnerligen ömmande omständigheter, vilket är en ökning med 56 procent i förhållande till 2010.

Totalt beviljades 2 146 ensamkommande barn,

uppehållstillstånd.
Det
är en
ökning med

59 procent
jämfört
med
året
före. Ungefär

28 procent
av barnen
beviljades uppehålls-

tillstånd på grund av skyddsbehov.

14

Tabell 2.7 Handläggningstider inom asylprocessen i dagar 2006–2011

Genomsnittsvärde

2006
2007
2008
2009
2010
2011

Migrationsverket
201
218
267
203
130
149

Migrations-

domstolarna

(avlägsnandemål)

180
153
192
201
196

Migrations-

överdomstolen

(avlägsnandemål)

72
54
48
48
51

Tid från beslut till

bosättning

96
87
106
116

Tid från beslut till

utresa
229
268
140
105
97
99

Handläggningstiderna inom asylprocessen har en direkt påverkan på vistelsetiderna.

De genomsnittliga handläggningstiderna vid Migrationsverket har under de senaste sju åren varierat från som högst närmare nio månader 2008 till som lägst drygt fyra månader 2010. Under 2011 ökade den genomsnittliga handläggningstiden något till knappt fem månader. Handläggningstiderna påverkas bl.a. av sammansättningen bland sökande men inte minst av effektiviteten i ärendehanteringen vid Migrationsverket.

Den genomsnittliga handläggningstiden vid migrationsdomstolarna har varit jämn under de senaste tre åren. Migrationsöverdomstolens genomsnittliga handläggningstider har varierat över tid. När det gäller domstolarna är det i första hand Migrationsöverdomstolens handläggningstider för prövningstillstånd som påverkar vistelsetiderna, eftersom Migrationsöverdomstolen främst prövar mål av prejudikatskäl.

Tiden från beslut om uppehållstillstånd till bosättning ökade 2011. En orsak till detta var bristen på bostäder eller brist på lämpliga lägenheter med god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. En annan faktor som påverkat bosättningsarbetet är hushållsstorleken, vilka grupper som beviljats uppehållstillstånd och det egna valet av kommun. När det gäller tiden från beslut om avvisning eller utvisning till utresa har den ökat något sedan 2010.

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.8 Genomsnittliga vistelsetider för personer som har lämnat Migrationsverkets mottagande 2009–2011

2009
2010
2011

Avvikna, genomsnitt dagar
411
398
377

Kommunplacerade, genomsnitt dagar
389
329
334

Utresta självmant, genomsnitt dagar
447
320
339

Utresta tvång, genomsnitt dagar
386
350
412

Genomsnittlig vistelsetid totalt dagar
413
343
352

Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrationsverkets mottagande för personer som har lämnat mottagandet ökade från 343 dagar 2010 till 352 dagar 2011. En bidragande orsak till att vistelsetiden ökat var bl.a. att andelen uppenbart

ogrundade
ansökningar
minskade
från

16 procent
2010 till
åtta procent
2011.

Migrationsverket prioriterade under 2010 att avgöra denna typ av ärenden framför att avgöra äldre ärenden då beslut om avvisning måste fattas inom tre månader efter den första ansökan om uppehållstillstånd. Denna prioritering i sig ledde också till kortare vistelser för dem som lämnade Migrationsverkets mottagande under 2010. En annan orsak var att Migrationsverket i samband med personalavgångar och nyanställningar, vilket påverkar produktiviteten, haft svårigheter att avgöra ärenden i den takt som krävts.

Andelen personer som återvände självmant under 2011 var 48 procent vilken var samma som under 2010.

Kostnader inom asylprocessen

Tabell 2.9 Kostnader inom asylprocessen 2009–2011

Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utfall

2009
2010
2011

1:1 Migrationsverket
1 668
1 706
1 808

1:2 Ersättningar och

bostadskostnader
2 643
3 480
3 727

1:4 Domstolsprövning i

utlänningsärenden
432
454
460

1:5 Kostnader vid

domstolsprövning
166
131
131

1:6 Offentligt biträde i

utlänningsärenden
225
176
207

1:7 Utresor för avvisade och

utvisade
214
238
239

Kostnaderna relaterade till asylprocessen på Migrationsverkets förvaltningsanslag ökade med sex procent i förhållande till 2010. Den största kostnadsökningen relaterad till asylprocessen

15

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

belastade anslaget 1.2 Ersättningar och bostadskostnader . Orsakerna är bl.a. ett ökat antal genomsnittligt inskrivna, längre handläggningstider samt ett relativt trögt utflöde. Jämfört med året före ökade kostnaderna på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden till följd av att en högre andel av asylärendena var komplicerade.

Prövning av asylansökningar – första instans

Målet var att beslut i asylärenden skulle fattas inom fem månader från det att ansökan kommit in. Beslut i ärenden som rör ensamkommande barn samt i ärenden där sakprövning ska ske i annat land enligt Dublinförordningen, skulle fattas inom tre månader från det att ansökan kommit in.

Tabell 2.10 Antal ansökningar och tider i asylprövningen vid Migrationsverket 2009–2011

2009
2010
2011

Nya asylsökande
24 194
31 819
29 648

Avgjorda asylärenden
27 394
31 256
30 404

Andel inom 5 månader
45 %
69 %
69 %

Genomsnittlig hand-

läggningstid, månader
6,8
4,3
4,9

Avgjorda Dublinärenden
3 604
3 932
2 717

Andel inom 3 månader
69 %
63 %
57 %

Genomsnittlig hand-

läggningstid, dagar
75
88
91

Öppna asylärenden vid årets

slut, varav
10 797
11 417
10 647

- antal äldre än fem månader
2 701
3 322
1 305

- andel äldre än fem månader
25 %
29 %
12 %

Under 2011 avgjorde Migrationsverket 30 404 asylärenden. Av dessa avgjordes 69 procent inom målet om fem månader, vilket var samma andel som 2010. Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda asylärenden exklusive ensamkommande barn, som avgjordes genom hänvisning till annat land enligt Dublinförordningen och uppenbart ogrundade asylansökningar, var 166 dagar 2011.

Diagram 2.2 Öppna asylärenden efter handläggningstid december 2011

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

30-0
60-31
90-61
120-91
150-121
180-151
210-181
240-211
270-241
290-271
365-291
540-366
750-541
751>

Antalet öppna ärenden 2011 minskade något jämfört med 2010 och uppgick vid årets slut till cirka 10 600 varav drygt 1 300 ärenden var äldre än fem månader. Skälet till minskningen är att Migrationsverket lyckats avarbeta äldre ärenden genom särskilda satsningar.

Under första halvåret 2012 avgjordes 17 010 ärenden varav 64 procent inom nuvarande handläggningstidsmål om fyra månader. Antalet öppna ärenden minskade under första halvåret 2012 från 10 647 till 9 976.

Beviljade asylansökningar

Andelen beviljade asylansökningar i första instans förändrades bara marginellt i förhållande till föregående år, från 28 procent 2010 till 30 procent 2011. Första halvåret 2012 var bifallsandelen 27 procent.

Om ansökningar som ska prövas av annat land enligt Dublinförordningen och avskrivna ärenden exkluderas, var andelen bifall 38 procent 2011. Även under det första halvåret 2012 var den andelen 38 procent.

Ensamkommande barn

Tabell 2.11 Asylärenden avseende ensamkommande barn 2009–2011

2009
2010
2011

Nya asylsökande
2 250
2 393
2 657

Antal avgjorda ärenden, varav
1 682
1 954
2 744

- antal inom tre månader
572
443
1 101

- andel inom tre månader
34 %
23 %
40 %

Genomsnittlig handläggningstid,

dagar
115
146
144

Öppna ärenden vid årets slut, varav
975
1243
924

- antal äldre än tre månader
273
601
164

- andel äldre än tre månader
28 %
48 %
18 %

16

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har fortsatt att öka. Under 2011, liksom under 2010, var majoriteten av de ensamkommande barn som ansökte om asyl pojkar mellan 15 och 17 år, framför allt från Afghanistan. Vid utgången av 2011 fanns 924 öppna asylärenden som rörde ensamkommande barn, varav 18 procent av ärendena var äldre än tre månader. Antalet öppna ärenden äldre än tre månader har därmed minskat med cirka 73 procent genom avarbetningsinsatser. Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda asylärenden avseende ensamkommande barn var 4,7 månader och andelen ärenden som avgjordes inom tre månader uppgick till 40 procent 2011. Detta innebär sammantaget en förbättring i förhållande till året före. Av det totala antalet avgjorda ärenden beviljades cirka 74 procent.

För att möta det ökande antalet ensamkommande barn och för att förkorta handläggningstiden för prövning av deras asylansökningar har Migrationsverket nästan fördubblat antalet medarbetare som handlägger dessa ärenden.

Migrationsverket anger, liksom föregående år, svårigheten att fastställa den sökandes identitet och ålder som orsak till att den genomsnittliga handläggningstiden fortsatt översteg målet på tre månader. En annan faktor var att de personella resurserna för prövning under året inte var optimalt placerade i förhållande till den geografiska spridningen av boenden för de ensamkommande barnen.

Dublinärenden

Målet för beslut som rör Dublinärenden, dvs. där sakprövning ska ske i annat land enligt Dublinförordningen, var att de skulle fattas senast inom tre månader från det att ansökan kommit in. Av de asylärenden som avgjordes 2011 hänvisades 2 717 till sakprövning i annat land enligt Dublinförordningen, vilket kan jämföras med 3 932 året före. Flest s.k. Dublinärenden har överförts från Sverige för att få sin asylansökan prövad till Italien, följt av bl.a. Norge, Tyskland, Danmark och Polen. Migrationsverket avgjorde 57 procent av Dublinärendena inom tre månader. Den genomsnittliga handläggningstiden för dessa ärenden ökade från 75 dagar 2009 till 88 dagar 2010 och med ytterligare tre dagar till 91 dagar 2011. Sammantaget utgjorde ärenden där beslut fattades om överföring enligt Dublinförord-

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

ningen cirka nio procent av samtliga avgjorda asylärenden, vilket var en lägre andel än 2010. Under 2011 accepterade Sverige att återta 1 900 asylsökande från andra medlemsstater. De medlemsstater som främst begärde att Sverige skulle återta eller överta asylsökande var de nordiska länderna, följt av Belgien, Frankrike och Tyskland.

Uppenbart ogrundade ansökningar m.m.

Om det är uppenbart att den asylsökande inte har skyddsbehov eller andra skäl att beviljas uppehållstillstånd i Sverige, får Migrationsverket fatta beslut om avvisning med omedelbar verkställighet.

Under 2011 fattade Migrationsverket 2 309 beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Detta är en minskning med knappt 2 800 i jämförelse med 2010, då 5 096 ansökningar bedömdes vara uppenbart ogrundade. Anledningen till minskningen av beslut om avvisning med omedelbar verkställighet var det halverade antalet asylsökande från västra Balkan. Handläggningstiden 2011 var i genomsnitt 53 dagar jämfört med 37 dagar 2010. Denna kategori av ärenden utgjorde åtta procent av samtliga avgjorda asylärenden 2011 jämfört med 16 procent året före.

Tabell 2.12 Produktivitetsutveckling – Antal ärenden per årsarbetare 2009–2011

2009
2010
2011

Avgjorda ärenden
27 394
31 256
30 404

Årsarbetskrafter
484
487
586

Avgjorda ärenden per

årsarbetskraft
57
64
52

Förändring jämfört med

föregående år
-3 %
12 %
-19 %

Produktiviteten mätt som antalet avgjorda asylärenden per årsarbetskraft minskade 2011 med 19 procent. Den lägre produktiviteten förklaras i första hand av att äldre ärenden avarbetades samt att sammansättningen av ärendena förändrats men också av att färre ärenden avgjorts på grund av att andelen uppenbart ogrundade ansökningar, som kräver en lägre arbetsinsats jämfört med övriga asylärenden, var lägre än föregående år.

17

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.13 Kostnad för prövning av asylansökningar 2009–

2011

2009
2010
2011

Utgift/kostnad för prövning av

asylansökningar (mnkr), varav
747
675
769

- förvaltningskostnader
478
476
529

- kostnader för offentligt biträde
218
170
207

Utgift/kostnad per avgjort

grundärende (tkr) 1:1

Migrationsverket
27
22
25

Kostnaden per avgjort
ärende
på
anslaget

1:1 Migrationsverket ökade
med
14,2 procent i

förhållande till 2010, vilket är en följd av produktivitetsminskningen .

Vidarebosättning

Migrationsverket ska på uppdrag av regeringen vidta åtgärder för att genom vidarebosättning i Sverige erbjuda skydd för flyktingar och andra skyddsbehövande. Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd till utlänningar för vidarebosättning antingen efter delegationsresa eller dossieruttagning efter framställan från UNHCR. Under 2011 gjorde Migrationsverket delegationsresor till Egypten, Kenya, Djibouti och Iran. Migrationsverket organiserar resorna till Sverige för de personer som vidarebosätts. Regeringen anvisade i regleringsbrevet för 2011 medel för överföring och mottagande av 1 900 personer.

Tabell 2.14 Mål och antalet faktiskt överförda flyktingar 2009–2011

2009
2010
2011

Mål
1 900
1 900
1 900

Överförda kvotflyktingar
1 892
1 799
1 900

Under 2011 överfördes 1 900 personer, vilket innebär att målet uppnåddes. Kostnaden per överförd person har minskat med cirka 700 kronor sedan 2010 som en konsekvens av förbättrad ekonomisk planering för verksamheten och att allt fler personer överförts gruppvis. Däremot har kostnaderna för vidarebosättningsaktiviteter ökat. Skälet till detta är bl.a. fler delegationsuttagningar samt den enskildes transport- och logikostnader i samband med besök vid svensk ambassad för upptagande av biometri för uppehållstillståndskort. Förberedande informationsinsatser har genomförts i utlandet för cirka 1 000 personer. Medverkande har bl.a. varit

Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och vissa kommuner. Vidare har nytt informationsmaterial utvecklats för personer som är aktuella för vidarebosättning.

Cirka 74 procent av de överförda personerna var somalier, eritreaner, afghaner, irakier och iranier. Av de personer som överfördes var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Vidare var 46 procent av dem under 18 år, varav 49 barn saknade legal vårdnadshavare.

Utvecklingsarbete

Migrationsverket beskriver myndighetens utvecklingsarbete med fortsatt fokus på fem strategiska utvecklingsområden; rättslig kvalitet, effektivitet, service, medarbetare och omvärld.

Arbetet med en utvecklad e-förvaltning är en stor del av det utvecklingsarbete som bedrivs och är också en nödvändig förutsättning när det gäller ökad flexibilitet, förbättrad service och förenklade kontakter med asylsökande.

Det har skett förändringar i vissa delar av asylprocessen hos Migrationsverket. Utvecklingsarbetet fortsätter med lean som metod med inriktning på att förkorta handläggningstiderna ytterligare.

Inriktningsmålet i regeringens strategi för funktionshinderspolitiken för åren 2011-2016 är att kompetensen hos Migrationsverkets personal kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas. Migrationsverket bedriver ett kompetensutvecklingsarbete samt genomför även insatser som syftar till att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Identitetsuppgifter

Att en person kan uppvisa korrekta identitetshandlingar är centralt för alla delar i asylprocessen, det möjliggör för den enskilde att i vissa fall kunna arbeta under asylprövningen, och är ofta helt avgörande för att ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning ska kunna verkställas. Det är dessutom angeläget att ha en säker identitet för att kunna pröva om personen har skyddsskäl. Arbetet med att säkerställa tidiga identitetsuppgifter i asylprocessen har därför fortsatt att utvecklas under 2011.

Migrationsverket tog bl.a. fram samhällsguider med förbestämda frågor för att stärka identitetsarbetet genom hela processen under 2011. Under 2011 visade nio procent av de

18

asylsökande upp en av Migrationsverket godkänd identitetshandling, vilket är en förbättring med sex procent från föregående år.

I brist på identitetshandlingar ökar vikten av att kunna få information om den sökandes identitet och rörelsemönster genom biometrisk data, fingeravtryck. Projektet med s.k. djupskanning har fallit väl ut och andelen fingeravtryck som inte kunnat användas, på grund av för dålig kvalitet, har minskat från elva procent 2010 till sju procent 2011. Andelen ärenden där identiteten kunde fastställas ökade från 21 procent 2010 till 40 procent för 2011.

Barn i asylprocessen

Asylsökande barn har, oavsett om de kommer med sin familj eller utan legal vårdnadshavare, rätt till en individuell prövning av sina asylskäl. I ärenden som rör barn ska Migrationsverket alltid ta hänsyn till barnets bästa.

Migrationsverket har under året utvecklat en standardiserad kvalitetsgranskning för hur barn kommer till tals under olika delar av handläggningsprocessen. Exempelvis har standardiserade protokoll för muntlig utredning med barn tagits fram för att säkerställa att barns situation belyses i ett tidigt skede i processen.

Barnkonsekvensanalyser är en metod för att säkerställa barnets bästa i asylprocessen. Under året har Migrationsverket arbetat med att utveckla och förbättra tillämpningen av barnkonsekvensanalyser. Utifrån en kvalitetsgranskning av ensamkommande barns ärenden har utbildningsinsatser för att stärka kunskapen kring att genomföra barnkonsekvensanalyser på ett relevant sätt i asylärenden genomförts.

Under året har Migrationsverket även tagit fram särskilt informationsmaterial riktad till asylsökande barn.

Överklagande och omprövning av beslut om avvisning eller utvisning i asylärenden

Utgångspunkten var att ställningstagande till omprövning skulle ske inom en vecka från att ett överklagande hade lämnats in.

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.15 Migrationsverkets omprövning av överklagade

beslut i asylärenden 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna överklaganden
13 484
12 933
14 399

Antal ställningstaganden

till omprövning, varav
13 979
13 476
14 290

- Migrationsverket,

ändrade beslut
19
11
9

- överlämnade till

migrationsdomstol
13 705
13 202
14 140

Genomsnittlig

handläggningstid, dagar
12
9
4

Andel ställningstagande

som genomfördes inom en

vecka
52 %
67 %
88 %

Antalet inkomna överklaganden ökade med nio procent jämfört med föregående år och andelen ställningstaganden som genomfördes inom en vecka ökade från 67 procent till 88 procent.

De förkortade handläggningstiderna kan förklaras med att omprövningarna numera i stor omfattning genomförs av de enheter som fattat beslut i grundärendet, i stället för som tidigare av Migrationsverkets förvaltningsprocessenheter.

Migrationsverket medverkar till praxisbildning genom att överklaga migrationsdomstolarnas domar. Under 2011 överklagade Migrationsverket migrationsdomstolarnas domar i 477 fall och prövningstillstånd beviljades i 26 fall.

Domstolsprövning – Asyl

Med migrationsmål avses främst avlägsnandemål, verkställighetsmål, mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning samt mål om svenskt medborgarskap. Se närmare beskrivning av migrationsdomstolarnas arbete med avlägsnandemål nedan. Hos Migrationsverket motsvarar ett ärende en person. I migrationsdomstolarna kan det förekomma flera personer per mål. Det går därför inte att jämföra antalet ärenden med antalet mål. Inriktningen för migrationsdomstolarna var att handläggningstiden för avgjorda mål inte borde överstiga fyra månader. Under 2011 inkom totalt 25 353 migrationsmål till migrationsdomstolarna, vilket var en ökning med nära åtta procent jämfört med 2010. Den största förändringen berodde på att det under 2011 kom till en ny måltyp, viseringsmål. Dessa mål

19

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

handläggs enbart av Migrationsdomstolen i Göteborg. Migrationsdomstolarna avgjorde sammanlagt 26 658 migrationsmål, vilket var 12 procent fler än under 2010. Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen var att handläggningstiden inte skulle överstiga två månader.

Måluppfyllelsen vid migrationsdomstolarna har förbättrats under 2011. Andelen mål som avgjorts inom målet var 56 procent jämfört med 52 procent 2010. Vid Migrationsöverdomstolen försämrades resultatet från 77 procent 2010 till 74 procent 2011.

Förvaltningskostnaderna för domstolsprövningen av utlänningsärenden uppgick till 460 miljoner kronor och utgifterna för offentligt biträde, tolk m.m. uppgick till 130 miljoner kronor.

Migrationsdomstolarna

Avlägsnandemål innefattar ett beslut om avvisning eller utvisning som i 93 procent av fallen rör asylsökande vars ansökningar om asyl har avslagits och där avvisnings- eller utvisningsbeslut meddelats.

Tabell 2.16 Migrationsdomstolarna, inkomna och avgjorda avlägsnandemål 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna avlägsnandemål 1
12 160
10 199
10 781

Avgjorda avlägsnandemål
13 609
11 405
10 818

Andel inom 4 månader,

avlägsnandemål
31 %
36 %
38 %

Genomsnittlig hand-

läggningstid för

avlägsnandemål, månader
6,4
6,7
5,9

Kostnad för avlägsnandemål

(kr)
21 160
23 688
24 824

1 Ett inkommet mål motsvarar i genomsnitt ca 1,3 överklagade beslut om avvisning eller utvisning.

Under 2011 inkom cirka 10 800 avlägsnandemål, vilket är en ökning med sex procent jämfört med föregående år. Migrationsdomstolarna avgjorde fem procent färre avlägsnandemål under året.

Den genomsnittliga handläggningstiden för avlägsnandemål var 5,9 månader. Av avlägsnandemålen avgjordes 38 procent inom fyra månader. Målet om en handläggningstid för avgjorda avlägsnandemål inom fyra månader uppnåddes därmed inte.

Migrationsöverdomstolen

Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen var att handläggningstiden inte skulle överstiga två månader. De flesta migrationsmål kräver prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. Under året inkom 11 142 migrationsmål, varav 6 763 avlägsnandemål. Antalet inkomna migrationsmål ökade med drygt tre procent 2011 jämfört med 2010. Av de olika måltyperna har inkomna avlägsnandemål minskat med fem procent.

Antalet avgjorda mål ökade med en procent 2011. Avgjorda avlägsnandemål minskade med åtta procent och mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning ökade med drygt 63 procent. Av de avgjorda målen beviljades prövningstillstånd i 81 mål, varav 47 avlägsnandemål.

Tabell 2.17 Migrationsöverdomstolen, inkomna och avgjorda avlägsnandemål 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna avlägsnandemål
8 368
7 133
6 763

Avgjorda avlägsnandemål
8 195
7 380
6 785

Andel avlägsnandemål inom 2

månader
72,3 %
74,5 %
69,6 %

Genomsnittlig hand-

läggningstid för

avlägsnandemål, månader
1,6
1,6
1,7

Kostnad per avlägsnandemål

(kr)
8 465
9 542
10 117

Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda avlägsnandemål var 1,7 månader, vilket är en försämring med 0,1 månader jämfört med 2010. Andelen mål som avgjordes inom två månader var 70 procent. Migrationsöverdomstolen uppnådde inte målet fullt ut.

När det gäller mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning, se vidare under avsnittet Arbete, besök och bosättning, domstolsprövning.

Mottagande av asylsökande

Migrationsverket har enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ett huvudansvar för mottagandet av asylsökande från det att ansökan om asyl lämnas in till dess att personen tas emot i en kommun, om uppehållstillstånd har beviljats, alternativt lämnar landet vid avslagsbeslut. Detta gäller under förutsättning att

20

personen inte håller sig undan verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut.

Migrationsverket prövar behovet av dagersättning och särskilt bidrag till den asylsökande. Därutöver ansvarar Migrationsverket för att erbjuda den asylsökande s.k. organiserad sysselsättning som inkluderar framför allt introduktionsutbildning, praktik och svenskundervisning samt att bistå vid bosättning eller återvändande.

Migrationsverket arbetar för att säkerställa att de asylsökande erbjuds värdiga levnadsvillkor under tiden asylansökan prövas. Vidare ges information om de asylsökandes rättigheter och skyldigheter.

Vissa insatser inom mottagandet av asylsökande åligger kommuner och landsting. Exempelvis ansvarar kommunerna för förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet för asylsökande barn samt vissa insatser enligt socialtjänstlagen. Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Statlig ersättning lämnas till kommuner och landsting.

Under 2011 har samtliga mottagningsenheter och förvar utvecklat arbetet via projektet Kortare väntan 2. Syftet är att arbeta mer enhetligt, rättssäkert och effektivt. Målet är bl.a. att uppnå kortare vistelsetider i mottagandesystemet.

Mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Sedan 2006 ansvarar kommunerna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn, vilket bl.a. innebär att kommunerna ska ombesörja deras boende och omvårdnad. Migrationsverket ska ingå överenskommelser med kommunerna om mottagande av barnen.

Det har kommit fler ensamkommande barn till Sverige än vad som beräknades inför reformens genomförande. I samband med reformen gjordes bedömningen att cirka 400 ensamkommande barn skulle söka asyl årligen. Förra året uppgick denna grupp sökande till närmare 2 700, dvs. sju gånger högre.

Regeringen tillkallade under vintern 2009 en särskild koordinator för ensamkommande barn i syfte att snabbt öka antalet platser i kommunerna. Som ett resultat av koordinatorns insatser kunde Migrationsverket ingå överenskommelser om drygt 600 platser för asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

barn med uppehållstillstånd. Det råder dock fortsatt brist på platser i kommunerna.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 att den avsåg att följa upp genomförandet av 2006 års reform om kommunalt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn. En översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn (SOU 2011:64), samt en översyn av ersättningssystemet för mottagande av ensamkommande barn (Ds 2011:34) har genomförts. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har länsstyrelserna fr.o.m. 2011 givits i uppdrag att under ledning av Migrationsverket verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Under 2011 har det totala antalet platser ökat med cirka 500.

Boende

Under de senaste åren har andelen personer som valt att bo i boenden anordnade av Migrationsverket ökat. Andelen ökade under 2011 till 58 procent jämfört med 52 procent 2010. Generellt sett är eget boende vanligast bland sökande utan medföljande familj och bland sökande med förhållandevis många landsmän i Sverige.

Behovet av platser i anläggningsboenden varierade under 2011 till följd av att antalet asylsökande varierade mellan 375 och 990 sökande per vecka. När många asylsökande samtidigt behöver hjälp med bostad kan Migrationsverket behöva upphandla tillfälliga boenden, vilket medför ökade kostnader.

Beläggningsgraden i anläggningsboenden varierade 2011 mellan 93 och 99 procent.

Organiserad sysselsättning

Asylsökande ska erbjudas att genomgå en introduktion, vilken ska innehålla information om möjligheterna till arbete, tillgängliga praktikplatser samt boende och samhällsinformation. Därutöver ska Migrationsverket verka för att fler asylsökande erbjuds praktikplatser.

Personer som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) ska fr.o.m. den 1 juli 2010 få sin yrkes- och utbildningsnivå samt övrig relevant information kartlagd. Den svenskundervisning som erbjuds ska utformas på ett sådant sätt att en eventuell senare sfi-undervisning underlättas.

21

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Migrationsverket har erbjudit alla vuxna asylsökande (18-64 år) en introduktion vid två grupptillfällen utifrån ett nationellt informations- och utbildningsmaterial. Under året påbörjade drygt 8 400 personer en introduktion. Av dessa slutförde knappt 6 000 personer, 70 procent, introduktionen.

Tabell 2.18 Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning 2009–2011

2009 1
2010 2
2011 2

Introduktion
513
543
8 445

Praktik
611
368
1 602

Arbete
314
140
508

Kartläggning av yrkes- och

utbildningsbakgrund
-
1 255
1 982

Svenskundervisning
1 831
1 010
2 832

Övrigt
503
225
-

Totalt
3 772
3 541
15 369

1 Deltagande i november

2 Genomsnittligt

Migrationsverket verkar för att de asylsökande ska komma i kontakt med den svenska arbetsmarknaden redan under asylprocessen. Under året har drygt 1 600 personer haft en praktikplats och drygt 500 har haft ett arbete.

En kartläggning av den asylsökandes utbildnings- och yrkesbakgrund sker i samband med den s.k. mottagningsutredningen. Syftet är att kartläggningen ska ligga till grund för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete när den asylsökande beviljats uppehållstillstånd.

Första halvåret 2011 erbjöds alla asylsökande över 18 år svenskundervisning om cirka 15 timmar per vecka. Med anledning av de kortare handläggningstiderna i första instans och genomförandet av etableringsreformen har Migrationsverket därefter erbjudit svenskundervisning i mindre omfattning. I samband med ett beviljat uppehållstillstånd påbörjar Arbetsförmedlingen ett etableringssamtal och fastställer en etableringsplan där svenskundervisning ingår.

Insatser för att förhindra felaktiga utbetalningar

Migrationsverket ska säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott.

Under 2011 har Migrationsverket betalat ut 661 miljoner kronor i ersättningar enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

(LMA) och förordningen (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar.

Migrationsverket har under 2011 registrerat 2,3 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar gällande ersättningar enligt LMA. Det utgör 0,4 procent av totalt utbetalat ekonomiskt bistånd, vilket bedöms vara en låg andel felaktiga utbetalningar.

Under 2011 har Migrationsverket beslutat om återkrav av utbetalat återetableringsstöd med 330 000 kronor.

Migrationsverket har inte kunnat tillämpa bidragsbrottslagen (2007:612) eftersom det inte funnits någon skyldighet enligt lag eller förordning för asylsökande att lämna uppgifter om ändrade ekonomiska förhållanden. Den 1 januari 2012 trädde en ändring i förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. i kraft som bl.a. medför att asylsökande blir skyldiga att anmäla ändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden som kan påverka rätten till bistånd. Ändringen innebär att Migrationsverket får en utökad möjlighet att tillämpa bidragsbrottslagen.

Personer inskrivna i mottagandet

Antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagande vid utgången av 2011 var knappt 36 800 mot 35 500 jämfört med 2010, vilket är en ökning med fyra procent. Av de inskrivna hade knappt 12 000 personer ett lagakraftvunnet avvisning- eller utvisningsbeslut och 3 200 hade beviljats uppehållstillstånd.

Tabell 2.19 Vistelsetid, antal inskrivna personer samt antal boendedygn i Migrationsverkets mottagande 2009–2011

2009
2010
2011

Vistelsetid dagar

(genomsnitt)
487
473
467

Inskrivna personer

den 31 december
35 081
35 485
36 777

Genomsnittligt

antal inskrivna per

dygn
35 729
34 631
35 019

Antal boendedygn
13 040 983
12 640 292
12 781 903

Under 2011 var i genomsnitt cirka 35 000 personer per dygn inskrivna i Migrationsverkets mottagande (36 procent kvinnor och 64 procent män). Det är en ökning med cirka 400 personer jämfört med 2010. Antalet inskrivna personer vid utgången av 2011 var cirka 1 300 fler jämfört med året före trots att antalet asylsökande minskade med 2 200 personer. Sam-

22

tidigt som den genomsnittliga vistelsetiden minskade med sex dagar 2011. Vid halvårsskiftet 2012 var 36 288 personer inskrivna i mottagandet och den genomsnittliga vistelsetiden var 483 dagar.

Diagram 2.3 Inskrivna och handläggningsstatus vid utgången av 2011

Öppet
Övriga
Öppet

8,0%

asylärende

över-

28,0%

klagande

19,0%

Med uppehållstillstånd

9,0% Avslag överinstans 36,0%

När det gäller fördelningen av inskrivna, utifrån vilket skede i asylprocessen de befinner sig, utgjorde personer som fått avslag på sina asylansökningar i överinstans och som därför ska lämna landet den största gruppen, 36 procent. Nästa stora grupp var de personer som väntade på beslut i asylärendet i första instans, 28 procent.

Kostnader för mottagandet av asylsökande

I tabellen nedan redovisas kostnaderna för mottagandet av asylsökande på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader .

Tabell 2.20 Kostnader för mottagandet, anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2009–2011

Miljoner kronor
2009
2010
2011

Dag- och boendeersättning

samt särskilda bidrag
683
675
651

Ersättning enligt

sjukvårdsförordning

(sjuk-, hälso- och tandvård)
736
704
726

Ersättning enligt asyl-

ersättningsförordning
1 127
1 637
1 827

- varav boende för ensam-

kommande barn
675
1 268
1 436

Förebyggande stödinsatser för

barn (till kommuner)
50
50
50

Återetableringsstöd
46
47
20

Bostäder för asylsökande
261
367
456

Totalt
2 903
3 480
3 730

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

I förhållande till 2010 ökade kostnaderna för ensamkommande barns boende och för Migrationsverket anläggningsboende mest på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader.

Fler ensamkommande barn har sökt asyl i Sverige under senare år och en allt högre andel av barnen har vistats i ankomstboende som generellt sett är dyrare än anvisningsboende. Vidare har ersättningarna till anvisningskommunerna utbetalats upp till ett år i efterskott i relation till när kostnaderna har uppstått. Det har i sin tur lett till att effekterna av fler asylsökande ensamkommande barn delvis har förskjutits i tid. Kostnaderna för anläggningsboende ökade som en konsekvens av att dyrare tillfälliga boenden och andelen personer som valde att bo i anläggningsboende var högre än under tidigare år. En annan orsak var att fler personer blev kvar i mottagandet efter beviljat uppehållstillstånd i väntan på anvisat boende längre än tidigare.

Kostnaderna för arbetet med mottagande och återvändande på anslaget 1:1 Migrationsverket blev 15 procent högre förra året än året före. Ett ökat antal asylsökande och en högre andel personer i anläggningsboende, fler förvarsplatser samt avvecklingskostnader inom mottagandet är orsaker till ökningarna.

Diagram 2.4 Dygnskostnad i mottagandet av asylsökande fördelat på kostnadsslag – anslagen 1:1, 1:2 och 1:7

Kost/logi

Verks-

11,9%

gemen-

Ersättning

samma

13,9%

kostnader

39,6%

Sjukvård

13,9%

Utresor

Under-

1,0%
Personal-

visning

kostnader

6,9%

12,9%

Den totala dygnskostnaden ökade 2011 till 390 kronor, jämfört med 374 kronor 2010. Ökningen berodde framför allt på ökade kostnader för ensamkommande barns boende.

Verksgemensamma kostnader, låg på samma nivå som 2010. Dessa kostnader, s.k. samkostnader, bestod främst av gemensamma administrativa funktioner, it och kundtjänst. Kategorin övrigt utgjordes bl.a. av drifts-

23

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

kostnader för verksamheten. Ersättningar enligt sjukvårdsförordningen ökade under 2011 med drygt 20 miljoner kronor jämfört med året före. Att ersättningskostnaderna för sjukvård varierar över åren beror på sammansättningen av asylsökande.

Kostnaden per dygn avseende anslaget 1:1 Migrationsverket var 70 kronor, exklusive försvarskostnader, dvs. samma som året före.

Bosättning

Bosättning vid beslut om uppehållstillstånd

Sedan den 1 december 2010 är det Arbetsförmedlingen som har ansvar för att anvisa nyanlända en kommunplacering. Migrationsverket har fortsatt bosättningsansvar för kvotflyktingar samt för de hushåll som inte har rätt till en etableringsplan.

Målet 2011 var att Migrationsverket skulle anvisa plats för bosättning i en kommun snarast möjligt efter att det framkommit att den nyanlände hade behov av plats och senast inom fyra veckor från beslut om uppehållstillstånd. Bosättningsprocessen skulle uppgå till högst åtta veckor. I bosättningsarbetet skulle Migrationsverket ta hänsyn till personens förutsättningar för en ändamålsenlig etablering. Migrationsverket skulle skyndsamt överlämna relevant underlag till kommunen.

Migrationsverket har bosatt 1 926 personer under 2011, varav 1 900 kvotflyktingar. Av de 26 personer som anvisats kommunplats från mottagandet har ledtiderna i ett fåtal ärenden motsvarat målet. Den genomsnittliga handläggningstiden var 308 dagar beroende på att ärendena var mer utredningskrävande. Migrationsverket har lämnat över relevant underlag till kommun omedelbart i samband med en anvisning.

Majoriteten av bosättningsärendena, 90 procent, handlades av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen bosatte drygt 1 300 personer under 2011, varav 13 procent kommunplacerades inom åtta veckor. Den genomsnittliga handläggningstiden från beviljat uppehållstillstånd till bosättning i kommun var 116 dagar. För ytterligare redovisning av kommunmottagande och bosättning, se under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet .

Återvändande

Migrationsverket har i många år arbetat för att antalet personer som självmant lämnar landet ska öka. Under 2011 fokuserade Migrationsverket på att utveckla metodiken kring motivationssamtal med den asylsökande. Ett mer enhetligt arbetssätt har införts i hela landet. När fler personer återvänder självmant blir också den genomsnittliga vistelsetiden i mottagningssystemet kortare.

Målet för 2011 var att tiden mellan lagakraftvunnet avvisnings- och utvisningsbeslut och utresa skulle minska väsentligt i förhållande till föregående år. Tiden ökade dock under 2011, framför allt som en konsekvens av att det under 2010 kom ett stort antal asylsökande från Serbien. Många av dessa personer kunde styrka sin identitet, vilket är centralt i återvändandearbetet. Det stora flertalet asylsökande från Serbien fick dessutom beslut om avvisning med omedelbar verkställighet vilket innebar kortare handläggningstider. Under 2011 minskade denna grupp med nästan 57 procent vilket påverkat de genomsnittliga handläggningstiderna.

Vid årets slut hade Migrationsverket knappt 7 000 öppna återvändandeärenden, med en genomsnittlig handläggningstid på 294 dagar (9,7 månader). I cirka 20 procent av dessa ärenden hade dock personen någon form av tidsbegränsat uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller en inhiberad verkställighet. Dessa personer har rätt att vistas i Sverige, vilket innebär att återvändandearbetet först återupptas när tillståndet löpt ut, uppehållsrätten upphört eller när beslut om inhibition upphävts. Den genomsnittliga tiden för de ärenden där ett återvändande faktiskt kan ske, var emellertid 219 dagar (7,2 månader). Det är en ökning mot föregående års 174 dagar (5,8 månader).

I syfte att underlätta återvändandet och få fler personer att återvända självmant, infördes en tidsbegränsad möjlighet att erhålla återetableringsstöd den 1 augusti 2007. För närvarande kan personer som återvänder till ett tjugotal länder bli aktuella för stödet som uppgår till 30 000 kronor per person för personer som fyllt 18 år. Under året kom 1 401 ansökningar om återetableringsstöd in till Migrationsverket. Bifallsandelen var 68 procent. Medborgare i Irak var den största gruppen både vad gäller ansökningar och erhållande av stöd.

24

Tabell 2.21 Antal personer som har återvänt 2009–2011

2009
2010
2011

Utresta med hjälp av

Migrationsverket, varav till
8 443
11 540
10 714

- hemlandet
4 945
8 433
7 484

- Dublin-land
1 637
1 814
2 319

- övrigt
1 861
1 293
911

Utresta med hjälp av Polisen,

varav till
2 166
2 191
2 494

- hemlandet
1 269
1 430
1 663

- Dublin-land
556
582
590

- övrigt
341
179
241

Totalt
10 609
13 731
13 208

För att stärka arbetet med återvändande tilldelades Migrationsverket 40 miljoner kronor under 2011. Denna förstärkning har bl.a. använts till att anställa cirka 30 årsarbetare och förstärka de särskilda återvändandeenheterna.

Migrationsverket får lämna över ett verkställighetsärende till en polismyndighet om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan polismyndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet.

Antalet ärenden som överlämnades till polisen uppgick under året till 9 511, vilket motsvarar cirka 46 procent av de återvändandeärenden som Migrationsverket avslutade. Det är samma andel som 2010. Under 2011 verkställde polisen cirka 2 494 beslut om avvisning eller utvisning med hjälp av tvång. Det är oftast Kriminalvårdens transporttjänst som genomför de eskorterade utresorna men polisens medverkan vid verkställighetsresor har ökat.

Tabell 2.22 Kostnader för utresor 2009–2011

2009
2010
2011

Migrationsverket

Kostnad för utresor (tkr)
42 312
49 379
46 307

Styckkostnad per person (kr)
5 685
4 469
4 754

Kriminalvården

Styckkostnad per verkställd

person (kr)
57 238
60 014
53 704

Kostnaden per resa med Kriminalvårdens transporttjänst minskade något i förhållande till 2011, i huvudsak som en konsekvens av att behovet av bevakning under 2011 varit lägre än tidigare, vilket innebär mindre personalkostnader och biljettkostnader. Därutöver har flera stora charterresor kunnat genomföras som en

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

följd av att utresor för Kriminalvårdens egna klientandel ökat och att samarbetet mellan de nordiska länderna har förstärkts ytterligare.

Samverkan mellan myndigheterna

I syfte att effektivisera arbetet med återvändandet har Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården i sina respektive regleringsbrev fått delvis likalydande uppdrag att se över återvändandearbetet och vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda avvisnings- och utvisningsbeslut. Myndigheterna har till följd av uppdraget startat projektet REVA (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete). En ny arbetsmetod har testats av polismyndigheten i Skåne. Detta ledde till kortare ledtider. Vid slutet av 2011 var metodiken införd hos totalt sex polismyndigheter samt de enheter hos Migrationsverket som hanterar ansökan om verkställighetshinder. Implementeringen fortsätter under 2012. Projektet har beviljats medfinansiering från Europeiska återvändandefonden.

Insatser för att underlätta återvändande

Migrationsverket får inom ramen för anvisade medel finansiera åtgärder som enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer vidtas i samband med utlänningars återvändande. Sedan 2007 finns avtal med IOM vad gäller utbetalningar av återetableringsstöd.

Migrationsverket har ingått samarbetsavtal med internationella och frivilligorganisationer som rör s.k. reintegreringsstöd. Syftet med stödet är att få till stånd ett hållbart återvändande. Arbetet bedrivs i projektform och har under året pågått i Afghanistan, Irak, Kosovo och Serbien.

Återetableringsstöd

Förordningen (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar innebär att ersättning kan betalas ut för att underlätta självmant återvändande till länder som på grund av svåra motsättningar har mycket begränsade förutsättningar för återetablering av återvändande. Stödet har varit tidsbegränsat och regeringen förlängde senast förordningen (SFS 2011:1089) att gälla t.o.m. den 31 december 2012.

25

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.23 Återetableringsstöd 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna ärenden
2 125
1 857
1 398

Avgjorda ärenden, varav
2 046
1 946
1365

- bifall
1 735
1 422
923

- avslag
257
466
391

- avskrivna
54
58
33

Bifallsandel totalt
85 %
73 %
68 %

Under 2011 inkom 1 398 ansökningar om återetableringsstöd till Migrationsverket. Bifallsandelen var 68 procent. Medborgare från Irak var den största gruppen både vad gäller antalet ansökningar och erhållande av stöd. Kostnaden för återetableringsstödet uppgick till cirka 20 miljoner kronor 2011 vilket är mindre än hälften jämfört med 2010 då kostnaden uppgick till 47 miljoner kronor. Den främsta orsaken till minskningen är att antalet irakier som söker återetableringsstöd har halverats, från 988 under 2010 till 427 ansökningar 2011. Denna minskning går i linje med ett minskat antal asylsökande från Irak. Under 2011 återvände 735 irakier självmant, vilket var cirka hälften i förhållande till året före.

Ensamkommande barn

Under 2011 återvände 70 ensamkommande barn självmant till sina hemländer, varav 33 till Serbien och 12 till Irak. När det gäller tvångsvis återvändande återvände sex barn till sina hemländer.

Migrationsverket har i samarbete med myndigheter i Nederländerna, Norge och Storbritannien initierat ett EU-projekt (ERPUM) som syftar till att utarbeta och tillämpa modeller för ett ordnat och humant återvändande av ensamkommande barn med lagakraftvunna avslagsbeslut. Arbetet har under 2011 koncentrerats till Afghanistan och sedan hösten 2011 även till Irak. Arbetet sker i samarbete med ansvariga ministerier, myndigheter och internationella organisationer.

Förvar

Beslut om förvar fattas exempelvis om det föreligger risk för att en person kommer att hålla sig undan och därigenom äventyrar att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna genomföras. En utlänning kan också tas i förvar om

identiteten är oklar. Migrationsverket bedriver förvarsverksamhet i Flen, Gävle, Kållered, Märsta och Åstorp. Vid utgången av 2011 fanns det 235 förvarsplatser fördelat på nio försvarsenheter, varav en tillfällig enhet i Flen.

Under 2011 var totalt 2 244 personer förvarstagna. Av dessa var 45 barn, varav åtta var ensamkommande barn. Fördelning mellan vuxna kvinnor och män var 289 respektive 1 910. Den genomsnittliga vistelsetiden var 15,6 dagar, vilket är en minskning med 2,6 dagar jämfört med 2010. Generellt har personer utan resehandling längre vistelsetider.

Vid årsskiftet var 255 personer inskrivna vid en förvarsenhet. Av dessa var 50 personer placerade i polisarrest, i häkte eller på kriminalvårdsanstalt av säkerhetsskäl eller för att utlänningen skulle utvisas på grund av brott.

Tabell 2.24 Migrationsverkets förvar 2009–2011

2009
2010
2011

Antal boendedygn
94 993
91 559
84 326

Genomsnittligt antal

inskrivna per dygn
260
251
231

Kostnad/utgift (tkr)
257 072
263 605
300 337

Kostnad/utgift per inskriven

och dygn (kr)
2 706
2 879
3 562

Den totala utgiften för förvarsverksamheten ökade 2011 med drygt 36,7 miljoner kronor. Detta berodde på att antalet platser i Skåne ökade i och med att förvaret i Åstorp ersatte det i Örkelljunga samt att förvaret i Flen hade extra platser under året. Att kostnaden per inskriven och dygn ökade 2011 var delvis en följd av att beläggningsgraden minskade från 95 procent till 80 procent jämfört med 2010.

Prövning av hinder mot verkställighet

Om det i ett ärende om verkställighet av ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut kommer fram nya omständigheter, ska Migrationsverket självmant pröva om dessa omständigheter utgör hinder mot verkställighet av beslutet om avvisning eller utvisning. Om de utgör ett hinder mot verkställighet får Migrationsverket enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) förkortad UtlL, om hindret är tillfälligt, bevilja ett tidsbegränsat tillstånd och om hindret är bestående, bevilja ett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket kan också

26

besluta om inhibition i ett verkställighetsärende, dvs. att verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning tills vidare inte får ske.

Åberopar utlänningen nya omständigheter som kan antas utgöra ett sådant verkställighetshinder som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 §§ UtlL, dvs. vid bl.a. risk för dödsstraff, tortyr eller förföljelse vid ett återvändande, och dessa omständigheter inte har kunnat åberopas tidigare eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare, ska Migrationsverket enligt 12 kap. 19 § UtlL ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning samt besluta om inhibition. Om Migrationsverket beslutar att inte ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning kan beslutet överklagas till en migrationsdomstol.

Målet var att om Migrationsverket meddelar beslut om inhibition enligt 12 kap. 18 § UtlL skulle beslut i fråga om uppehållstillstånd fattas inom en månad. I beslut om ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtIL skulle Migrationsverket ha beredskap att fatta beslut om ny prövning. Detta skulle ske utan dröjsmål och i syfte att eventuell verkställighet inte fördröjs i det fall prövningen inte beviljats. Beslut skulle fattas inom en månad från det att utlänningen åberopat nya omständigheter. Om Migrationsverket beviljade ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtlL skulle beslut i fråga om uppehållstillstånd fattas inom tre månader.

Migrationsverket

Totalt prövade Migrationsverket 11 653 ansökningar om verkställighetshinder för asylsökande 2011. Det är något färre än 2010 då 12 488 ansökningar prövades. Den genomsnittliga handläggningstiden var 34 dagar och 72 procent avgjordes inom en månad. Det är en förbättring jämfört med 2010 då den genomsnittliga handläggningstiden var 42 dagar och 57 procent avgjordes inom en månad.

Om Migrationsverket meddelar beslut om inhibition, dvs. att avvisning eller utvisning inte får ske enligt 12 kap. 18 § UtlL, skulle beslut i fråga om uppehållstillstånd fattas inom en månad. Från beslut om inhibition till beslut i tillståndsfrågan var den genomsnittliga handläggningstiden 87 dagar och i 25 procent av fallen fattades beslut inom en månad.

Beslut i fråga om ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtlL skulle fattas inom en månad från det att utlänningen åberopat nya omständig-

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

heter. Under 2010 fattade Migrationsverket 6 300 beslut i fråga om ny prövning om uppehållstillstånd. Den genomsnittliga handläggningstiden var 38 dagar och i 68 procent avgjordes ärendena inom en månad. Ingen avvisning eller utvisning blev fördröjd under året på grund av att verket inte avgjort frågan om ny prövning.

Om Migrationsverket beviljar ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtlL skulle beslut om uppehållstillstånd fattas inom tre månader. Den genomsnittliga handläggningstiden i de 188 ärenden där frågan om uppehållstillstånd prövats var 158 dagar. Beslut fattades inom tre månader i 36 procent av ärendena där Migrationsverket fattade beslut om ny prövning.

Sammanfattningsvis uppfyllde inte Migrationsverket målen om handläggningstider inom området prövning av hinder mot verkställighet. Flera faktorer medverkade till att förlänga handläggningstiderna. Exempel på sådana faktorer är vikten av aktuell och tillförlitlig landinformation i samband med förändringar i omvärlden, varierande kvalitet på läkarintyg när personer åberopar medicinska hinder.

Tabell 2.25 Migrationsverkets prövning av verkställighetshinder 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna ärenden
10 023
12 493
11 731

Avgjorda ärenden
9 693
12 488
11 653

Utgift för prövning av

verkställighetshinder (mnkr)
47
42
53

Utgift per avgjort ärende (kr)
4 803
3 390
4 560

Utgiften per avgjort ärende har ökat sedan 2010. Detta beror främst på genomförandet av EU:s asylprocedurdirektiv i svensk lagstiftning vilket bl.a. innebär att en verkställighet av ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut inte får ske förrän Migrationsverket tagit ställning till en begäran om ny prövning. Personalkostnaderna ökade eftersom verket måste ha beredskap att pröva sådana ärenden med förtur.

Domstolsprövning – verkställighetsmål

Migrationsdomstolarna

Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsdomstolen var att handläggningstiden inte borde överstiga fyra månader. Under 2011

27

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

inkom 1 811 verkställighetsmål, vilket är en minskning med cirka 25 procent jämfört med 2010. Antalet avgjorda verkställighetsmål minskade till 1 821 jämfört med 2 371 under 2010. Medianåldern för avgjorda verkställighetsmål vid samtliga migrationsdomstolar uppgick till 0,2 månader. Samtliga migrationsdomstolar har uppnått regeringens mål.

Migrationsöverdomstolen

Inriktningen för Migrationsöverdomstolen var att handläggningstiden för avgjorda mål inte skulle överstiga två månader. Andelen mål som avgjordes inom två månader var 74 procent, en försämring med tre procentenheter sedan 2010. Den genomsnittliga omloppstiden för avlägsnande mål var 1,7 månader under 2011. En försämring med 0,1 månad jämfört med 2010. Under 2011 inkom 736 verkställighetsmål till Migrationsöverdomstolen, vilket är en minskning med 24 procent jämfört med 2010. Antalet avgjorda verkställighetsmål minskade till 734 jämfört med 992 under 2010.

En samlad analys av asylprocessen, kohort 2008–2011

Migrationsverket redovisade våren 2012 en kohortanalys av asylprocessen för perioden 2008–2011. För 2010 och 2011 återstår fortfarande ärenden att pröva, vilket innebär att det inte finns något slutligt utfall för dessa år. För 2008 och 2009 redovisas det slutliga resultatet.

Redovisningen omfattar de största grupperna asylsökande. Med asylprocessen avses de olika moment som genomförs av berörda aktörer från det att asylansökan lämnas in, tills det att den enskilde antingen beviljas uppehållstillstånd och bosätter sig i en kommun, meddelas ett avvisnings- eller utvisningsbeslut och lämnar landet, eller avviker under processens gång.

Under perioden 2001–2011 har drygt 299 000 personer sökt asyl i Sverige. På årsbasis har antalet varierat från som lägst cirka 17 500 asylsökande 2005 till som högst cirka 36 200 asylsökande 2007.

Det som driver utvecklingen är i huvudsak det ökade antalet asylsökande från Afghanistan, Afrikas Horn (framför allt från Somalia) och Västra Balkan. Andelen asylsökande från Irak har minskat kraftigt från 2008, samtidigt som

andelen asylsökande från Somalia och framför allt Afghanistan har ökat.

Andelen asylsökande från Afghanistan ökade från 3 procent 2008 till cirka 14 procent 2011.

Köns- och ålderssammansättningen för de asylsökande är likartad över åren. Cirka 36 procent av de asylsökande är kvinnor i alla årskullar. Den genomsnittliga åldern för vuxna i samtliga kohorter är 32 år. Kvinnorna är i genomsnitt två år äldre än männen.

Andelen barn har ökat. I början av perioden, dvs. 2008 var andelen barn 26 procent av de asylsökande, för att sedan stadigt öka till 34 procent för 2010 och 2011. Det är de stora antalen asylsökande från Västra Balkan, med många barnfamiljer, samt andelen ensamkommande barn från Afghanistan som har medfört en högre andel barn totalt. Andelen barn från Västra Balkan uppgick till cirka 46 procent för 2010 och 2011. Andelen barn från Afghanistan har för alla åren legat på omkring 63 procent.

Tabell 2.26 Utfall i asylprövningsprocessen för asylsökande för kohorterna 2008–2011

K2008
K2009
K2010
K2011

Antal

asylsökande
24 800
24 200
32 000
29 600

Slutligt bifall
7 500
8 600
8 950
7 500

Andel bifall
30 %
36 %
28 %
25 %

Anm. Antalet asylsökande i tabellens kohorter avviker från antalet nya asylsökande respektive år såsom det presenteras i den officiella statistiken. Antalet bifall kan komma att öka eftersom det finns sökande i de senare årsgrupperna vars ärende inte är avslutat.

Bokstaven K före redovisat årtal betyder kohort.

Bifallsandelen för dem som sökte asyl 2008 var 30 procent och 2009 var bifallsandelen 36 procent. Prognosen för 2010 är att bifallsandelen kommer att öka men sannolikt inte överstiga andelen för 2009.

Det som styr den slutliga bifallsandelen är förutom skyddsbehovet hos de asylsökande, även i vilken omfattning antalet verkställigheter kunnat göras till hemlandet samt antalet överföringar till annat land enligt Dublinförordningen.

Av de personer som sökte asyl 2010 är cirka 300 ärenden fortfarande öppna hos Migrationsverket och cirka 1 500 ärenden hos migrationsdomstolarna. Det går därför enbart att bedöma resultatet av prövningen i första instans för 2010.

Handläggningstiderna hos Migrationsverket för asylsökande 2009 och 2010 minskar jämfört

28

med tidigare år. Asylsökande år 2010 och 2011 har handlagts inom ramen för Migrationsverkets arbetssätt Kortare väntan, som fokuserar på en förkortad prövningstid. Målsättningen att fatta beslut inom tre månader har dock inte nåtts. För 2010 avgjordes 75 procent av ärendena inom fem månader. Asylsökande från Irak och Afghanistan har generellt sett längre handläggningstider än asylsökande från Afrikas horn. Av betydelse för handläggningstiderna är främst att andelen bifall från Afrikas horn, i huvudsak från Somalia, var större än andelen bifall från Afghanistan och Irak. I genomsnitt var handläggningstiden hos Migrationsverket sex månader 2008–2010 för en asylsökande från Afghanistan. Ärenden från Afrikas horn hade i genomsnitt en handläggningstid på åtta månader 2008 och fyra månader 2010. Ärenden för 2011 är ännu inte färdigprövade.

Med den totala ärendeprocesstiden avses tiden från att en asylansökan lämnas in till datum för lagakraftvunnet beslut. Ärendeprocessens längd påverkas av hur många instanser asylärendet prövas i. Faktorerna som påverkar processtiden är bl.a. andelen s.k. Dublinärenden, omedelbara avvisningar, andelen avskrivna samt bifallsandelen. Den totala ärendeprocesstiden fram till lagakraftvunnet beslut var 12 månader i mediantid för de personer som sökte asyl under 2008. Motsvarande tid för de personer som sökte asyl 2009 var sju månader och för 2010 fyra månader. Prövningsprocessen för asylsökande har i två tredjedelar av ärendena 2009 och 2010 kunnat avslutas i första instans hos Migrationsverket. Orsaken är främst många bifallsbeslut. Den totala processtiden varierar mellan åren, vilket beror på sammansättningen av asylsökande. En asylsökande från Afrikas horn fick sitt ärende slutligt avgjort inom tre månader (median) 2010 och en sökande från Afghanistan fick ärendet avgjort inom sex månader (median). Motsvarande tid för sökanden från Västra Balkan var två månader (median).

Andelen asylsökande som har överklagat Migrationsverkets beslut har minskat. År 2008 var andelen 79 procent, 2009 var andelen 72 procent och för 2010 var motsvarande andel 66 procent.

Migrationsdomstolarna ändrade cirka 10 procent av Migrationsverkets beslut för åren 2008 och 2009.

Genomsnittliga handläggningstiden hos migrationsdomstolarna var 2008 sju månader

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

och för 2009 var handläggningstiden i genomsnitt sex månader.

Ungefär 65-70 procent av dem som har fått avslag av migrationsdomstolarna åren 2008 till 2009 ansökte om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen. Det är samma andel som för perioden 2007–2010.

Asylsökande ska efter att uppehållstillstånd beviljats, tas emot i en kommun, eller efter avslag, återvända. En viss andel avviker.

Tabell 2.27 Utfall i asylprocessen t.o.m. 2011

Procent
K 2008
K 2009
K 2010
K 2011 1

Kommunmottagna
29
34
26
18

Återvända självmant
30
24
32
17

Återvända med tvång
8
5
4
1

Avvikna
20
21
16
11

Inskrivna
9
12
19
51

Uppgift saknas
4
4
3
2

1 Andelen avvikna, återvända och kommunplacerade kommer att öka för K 2010 och särskilt K 2011

Av dem som sökte asyl 2009 har 34 procent tagits emot i en kommun. Motsvarande siffra för 2010 var 26 procent. Den lägre andelen beror bl.a. på en sjunkande bifallsandel för dem som ansökte om asyl under det året.

De personer som sökte asyl 2011 bedöms i högre utsträckning beviljas uppehållstillstånd och kommer därmed att ha ett större behov av kommunmottagande.

Med självmant återvändande avses i detta sammanhang återvändande i Migrationsverkets regi alternativt att personen konstateras vara utrest eller att Migrationsverket bedömer att det är troligt att personen har återvänt. Andelen som återvänder självmant är högre än andelen som avviker.

Av de personer som sökte asyl 2008-2009 har cirka 20 procent avvikit under något stadium av processen.

Av de personer som sökte asyl 2008 återvände 30 procent av dem självmant. För personer som sökte asyl 2009 och 2010 är motsvarande siffra 24 respektive 32 procent. Den höga andelen återvändande 2010 förklaras främst av den stora andelen asylsökande från Västra Balkan. Av de som sökte asyl 2008 var drygt 2 000 fortfarande inskrivna i mottagningssystemet första kvartalet 2012. Cirka 1 800 av dessa har ett verkställighetsärende hos Polisen.

Den totala vistelsetiden från det att personen registrerar sin asylansökan till dess personen

29

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

lämnar mottagandet, antingen genom kommunplacering eller för att återvända efter ett avslag, inbegriper flera moment vid Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och av polisen. Den genomsnittliga vistelsetiden har minskat under perioden. För de personer som sökte asyl 2008 var den genomsnittliga asylprocesstiden 16 månader för personer som lämnat mottagandet och för dem som sökte asyl 2009 var motsvarande tid 11 månader i genomsnitt.

För cirka 90 procent av de som sökte asyl 2008 var asylprocessen avslutad inom tre år. För de som sökte asyl 2009 var den totala asylprocesstiden avslutad inom två år. Denna tid kommer att öka något då 12 procent fortfarande är inskrivna.

Kommunmottagandet skedde i genomsnitt 12 månader efter asylansökan för de som sökte asyl 2008. Motsvarande tid för de som sökte asyl 2009 var 9 månader.

Den totala asylprocesstiden för personer som har återvänt självmant var 16 månader 2008. Motsvarande tid för 2009 var 11 månader. Personer som har återvänt med tvång har dock betydligt längre tider från lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut till återvändande.

En sammanfattning av de trender som kohortanalysen ger är att, sett över hela perioden, tenderar antalet asylsökande att öka, även om det skedde en viss nedgång från 2010 till 2011. Andelen barn som söker asyl har ökat under perioden. Andelen bifall har sjunkit något, men beror i stor utsträckning på sammansättningen av asylsökande och beräknas därför öka för kohorterna 2010 och 2011. Andelen som ska kommunplaceras följer bifallsandelen och har därför sjunkit något för kohorten 2010 men beräknas bli högre för kohorten 2011.

Verksamhetsområde Arbete, besök och bosättning

Verksamhetsområdet omfattar:

- prövning av ansökningar om uppehållstillstånd för besök och för andra tidsbegränsade vistelser,

- prövning av ansökningar om uppehållstillstånd för permanent bosättning,

- prövning av ansökningar om registrering av uppehållsrätt och av ansökningar om uppehållskort,

- prövning av ansökningar om arbetstillstånd för arbetstagare, samt

- prövning av ansökningar om visering

Målet var att prövningen av ärenden avseende arbete, besök och bosättning skulle ske rättssäkert och effektivt. Migrationsverkets handläggning i samband med prövning, omprövning och överklagande av beslut samt Migrationsverkets prövning av verkställighetshinder skulle ske enhetligt, skyndsamt och effektivt. Särskild hänsyn skulle tas till barn. Väntetiden för sökande skulle i varje led vara så kort som möjligt.

Tabell 2.28 Ärendekategorier Arbete, besök och bosättning 2011

Inkomna
Avgjorda
Öppna

Arbetsmarknad
46 334
39 319
13 982

Anknytningar
64 302
60 523
21 128

EES-registrering
34 230
32 798
7 068

Studerande
26 279
26 128
4 228

Besök
10 753
10 760
319

Viseringar
5 125
5 107
78

Summa

Migrationsverket
187 023
174 635
46 803

Viseringar vid

utlandsmyndigheten
220 567
216 718
–

Totalt
407 590
391 353
–

Under 2011 lämnades knappt 52 000 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd in till utlandsmyndigheterna, vilket innebär en minskning med 21 000 i förhållande till antalet inlämnade ansökningar 2010 (73 000). Delar av denna minskning förklaras av en ökning av antalet e-ansökningar som sker via internet och går direkt till Migrationsverket för prövning och beslut. Utlandsmyndigheterna bistår även i

30

många av dessa ärenden med utredningar, upptag av biometri och med att lämna ut uppehållstillståndskort. I de flesta ärendekategorierna är det Migrationsverket som är beslutande myndighet varför ansökningarna skickas vidare till Migrationsverket för beslut.

När det gäller viseringsärenden är det emellertid utlandsmyndigheterna som fattar beslut, med möjlighet att i vissa fall lämna över ärendet till Migrationsverket för beslut.

Under 2011 lämnades sammanlagt 408 000 ansökningar om uppehållstillstånd för arbete, besök eller bosättning, visering samt registrering av EES-medborgare och deras anhöriga in till utlandsmyndigheterna och Migrationsverket. Första halvåret 2012 har motsvarande antal uppgått till 212 260. Måluppfyllelsen för verksamhetsområdet har inte förbättrats sedan den 2010 försämrades i förhållande till tidigare år, men utveckling av arbetssätt och metoder pågår inom ett flertal områden. Handläggningstiderna vid Migrationsverket påverkas även av utlandsmyndigheternas resurser och kompetens. Under åren 2007–2012 har utrikesrepresentationen anvisats tillfällig anslagsförstärkning i syfte att möta den ökning av antalet ärenden som skett inom migrationsverksamheten.

Tabell 2.29 Arbete, besök- och bosättningsärenden 2009–

2011

2009
2010
2011

Inkomna ärenden
153 992
174 816
187 023

Avgjorda ärenden
155 608
165 269
174 635

Kostnad per avgjort

ärende (kr)
2 818
2 500
2 612

Kostnad (mnkr)
439
413
457

Avgjorda ärenden per

årsarbetare
467
498
533

Migrationsverkets kostnader för verksamhetsområdet var förra året 457 miljoner kronor, vilket är en ökning med elva procent jämfört med föregående år. I första hand är det förvaltningskostnader (främst för lokaler och personal) som har ökat. Eftersom produktiviteten mätt i antalet avgjorda ärenden per årsarbetare samtidigt har ökat med sju procent ökar kostnaden per avgjort ärende inte i samma utsträckning som de totala kostnaderna. Det ovan nämnda produktivitetsmåttet tar dock inte hänsyn till att de olika ärendeslagen skiljer sig åt vad gäller resursåtgång och att sammansättningen dem emellan skiljer sig åt över åren.

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Exempelvis tar måttet inte hänsyn till de volymförändringar som skett mellan åren avseende anhöriginvandring, där prövningen normalt är mer resurskrävande än den är för övriga ärendeslag inom verksamhetsområdet. Med ett index som till viss del tar hänsyn till denna problematik uppmäter Migrationsverket en produktivitetsförbättring med en procent.

Viseringsärenden

Beslut i viseringsärenden fattas i enlighet med tidsgränserna i Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).

Utlandsmyndigheterna

I viseringskodexen framgår vilka myndigheter som är behöriga att medverka vid förfaranden i samband med viseringsansökningar samt inom vilka tider beslut ska fattas. Sverige har ingått 150 representationsavtal med andra Schengenstater.

Tabell 2.30 Prövning av viseringsansökningar vid utlandsmyndigheterna 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna ärenden
196 257
206 079
220 567

Avgjorda ärenden
194 694
205 650
216 718

Nästan hälften, 49 procent, av viseringsansökningarna vid utlandsmyndigheterna togs emot av ambassaderna i Moskva, Teheran och Peking samt generalkonsulatet i Sankt Petersburg. Av dem som ansökte var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Bifallsprocenten var 91 procent och den genomsnittliga handläggningstiden var 6 dagar.

Migrationsverket

En utlandsmyndighet kan lämna över ett viseringsärende till Migrationsverket om det finns särskild anledning till det eller av säkerhetsskäl. Detta gäller även i de fall Sverige representeras av något annat nordiskt land.

31

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.31 Prövning av viseringsansökningar vid

Migrationsverket 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna ärenden
4 071
4 188
5 125

Avgjorda ärenden
4 118
4 329
5 107

Under året lämnades cirka två procent av viseringsansökningarna till Migrationsverket och knappt 800 fler ärenden avgjordes jämfört med 2010. Den genomsnittliga handläggningstiden var tio dagar.

Besöksärenden

Med besöksärenden avses ansökningar om uppehållstillstånd som huvudsakligen avser att förlänga en vistelse i Sverige utöver den viseringsfria tiden eller den tid för vilken en visering gäller. För dessa ansökningar har regeringen inte angivit något mål för handläggningstiden, utöver det övergripande målet för verksamhetsområdet om en effektiv och rättssäker handläggning.

Under 2011 inkom cirka 10 800 ansökningar, vilket innebär en minskning med 700 ärenden i förhållande till året före.

Antalet avgjorda ärenden uppgick till 10 800. Handläggningen av ärenden har således kunnat ske i takt med att ansökningarna kommit in. Cirka 4 400 ansökningar inkom under det första halvåret 2012.

Anknytningsärenden

Målet för 2011 var att beslut om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer bosatta i Sverige skulle fattas senast inom åtta månader från ansökningsdatum.

Tabell 2.32 Inkomna och avgjorda förstagångsansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning vid Migrationsverket 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna ärenden
44 377
44 934
42 133

Avgjorda ärenden
46 806
43 904
41 073

Andel avgjorda inom 8

månader
84 %
84 %
77 %

Beviljade
33 391
23 968
23 012

Andel bifall

förstagångsansökan
71 %
55 %
56 %

Cirka 64 000 ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning lämnades in till Migrationsverket 2011. Av dessa var cirka 42 000 förstagångsansökningar och 22 000 ansökningar om förlängning. Såväl antalet inkomna förstagångsansökningar som antalet avgjorda ärenden 2011 minskade med 3 000 i förhållande till föregående år.

Andelen avgjorda ärenden inom målet åtta månader minskade från 84 till 77 procent 2011. Målnivån höjdes från sex månader 2010 till åtta månader 2011. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade från 169 till 197 dagar, varav 88 dagar på utlandsmyndigheterna och 109 dagar på Migrationsverket. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade både vid utlandsmyndigheterna och vid Migrationsverket och påverkar därmed måluppfyllelsen negativt.

Andelen beviljade uppehållstillstånd var oförändrad i förhållande till 2011. Det är främst sökande från Somalia som har berörts av de skärpta kraven. Andelen beviljade ansökningar för personer från Somalia uppgick till 0,5 procent under 2011.

Den 15 april 2010 infördes ett försörjningskrav för anhöriginvandring. Under perioden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 31 december prövades försörjningskravet i 466 ärenden och i 100 av dessa beviljades ansökan om uppehållstillstånd. År 2011 prövades försörjningskravet i 355 ärenden och 120 ansökningar beviljades.

Under det första halvåret 2012 har 30 661 ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer bosatta i Sverige kommit in till Migrationsverket, varav 20 591 var förstagångsansökningar.

Barn i anknytningsärenden

Under 2011 inkom cirka 14 200 förstagångsansökningar till Migrationsverket om uppehållstillstånd på grund av anknytning som rörde barn. De flesta av barnen var medsökande till en vuxen familjemedlem. I en del ärenden rörde det sig om ensamma barn som sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till anhöriga med beviljade uppehållstillstånd bosatta i Sverige.

Migrationsverket följde en särskild prioritetsordning för barnärenden. Ärenden som gäller ett ensamkommande barn skulle avgöras inom tre månader från ansökan.

Ärenden som gäller barn som är 17 år och som vill återförenas med sin familj skulle avgöras

32

innan barnet fyller 18 år. Övriga barnärenden skulle avgöras inom sex månader från ansökan.

Migrationsverkets mål var att all personal som möter barn ska ha en grundläggande barnkompetens. Utbildningar i barns utveckling och samtal med barn ges kontinuerligt. Migrationsverket har under året utvecklat en standardiserad kvalitetsgranskning för hur barn kommer till tals under olika delar av handläggningsprocessen. Exempelvis har standardiserade protokoll för muntlig utredning med barn tagits fram för att säkerställa att barns situation belyses i ett tidigt skede i processen.

Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl. samt ställning som varaktigt bosatta

Under 2011 inkom cirka 34 000 ansökningar eller intyg om registrering eller intyg om permanent uppehållsrätt från EES-medborgare samt ansökningar om uppehållskort eller permanent uppehållskort från familjemedlemmar till EES-medborgare som inte själva är EES-medborgare. Andelen beviljade registreringar 2011 uppgick till 79 procent.

Sedan rådets direktiv 2003/109/EG den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning genomfördes i svensk rätt den 30 april 2006, har ett fåtal tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige ansökt om att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. År 2011 inkom 23 sådana ansökningar. Migrationsverket avgjorde 24 ärenden och fem ansökningar bifölls. Under 2011 inkom 1 255 ansökningar om uppehållstillstånd från tredjelandsmedborgare som beviljats status som varaktigt bosatt i en annan medlemsstat. Migrationsverket fattade beslut i 1 161 ärenden och 740 ansökningar bifölls.

Studerandeärenden

Målet för 2011 var att i ärenden som rör studerande skulle tiden från ansökan till beslut göras så kort som möjligt med hänsyn till sökandens behov. Beslutet skulle fattas senast inom tre månader.

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.33 Inkomna och avgjorda studerandeärenden vid

Migrationsverket och utlandsmyndigheterna 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna ärenden
32 810
37 113
29 304

Avgjorda ärenden
33 826
34 783
29 039

- varav vid Migrationsverket
29 570
29 468
26 128

Andel avgjorda inom 3 mån
90 %
82 %
74 %

- varav vid Migrationsverket
88 %
79 %
71 %

Beviljade ärenden
28 065
30 400
26 232

- varav vid Migrationsverket
23 852
25 124
23 352

Andel bifall

förstagångsansökan
74 %
81 %
84 %

- varav vid Migrationsverket
68 %
75 %
78 %

Antalet inkomna ärenden minskade med 7 800 jämfört med året före. Förlängningsansökningar från studenter som tidigare beviljats tillstånd och som fortsätter sin utbildning ökar medan antalet studenter som ansökte för första gången halverades 2011 jämfört med året före, från 20 400 till 10 250. Den främsta orsaken är att Sverige infört anmälnings- och studieavgifter avseende studier som påbörjades höstterminen 2011. Liksom året före var de flesta sökande medborgare i Kina, Pakistan och Iran.

Det totala antalet avgjorda ärenden liksom antalet avgjorda ärenden vid Migrationsverket minskade jämfört med 2010. Andelen avgjorda ärenden inom målet tre månader uppgick till

74 procent
totalt
och för
Migrationsverket

71 procent.
Det
innebär en
minskad mål-

uppfyllelse i förhållande till föregående år vilket beror på flera orsaker i ansöknings- och prövningsprocessen. Den genomsnittliga handläggningstiden var 2,4 månader, vilket var 14 dagar kortare än året före. En anledning till detta var Migrationsverkets samarbete med Verket för högskoleservice som intensifierats 2011 och bl.a. resulterat i ett elektroniskt filöverföringssystem med uppgifter om antagning, studieavgift och studieavbrott.

Omkring 85 procent av förstagångsansökningarna avgjordes inom tre månader och den totala genomsnittliga handläggningstiden för dessa ärenden var 1,7 månader, varav Migrationsverket stod för 34 dagar och utlandsmyndigheterna 19 dagar.

Den genomsnittliga handläggningstiden för förlängningsansökningar var 80 dagar och 66 procent avgjordes inom tre månader. Första halvåret 2012 har 3 685 förstagångsansökningar inkommit till Migrationsverket och utlandsmyndigheterna.

33

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Arbetsmarknadsärenden

Målet var att i ärenden som rör arbetstagare från länder utanför EU/EES och Schweiz ska tiden från ansökan till beslut göras så kort som möjligt med hänsyn till arbetsgivarens samt sökandens behov. I övriga arbetsmarknadsärenden, dvs. avseende egna företagare, gästforskare, personer som deltar i internationellt utbyte samt anhöriga till personer inom dessa kategorier och anhöriga till arbetstagare från länder utanför EU/EES och Schweiz, ska beslut fattas senast tre månader från ansökan. Migrationsverket ska motverka förekomsten av skenanställningar.

Tabell 2.34 Inkomna och avgjorda arbetsmarknadsärenden

vid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna, exklusive förlängningar 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna ärenden
24 364
26 672
35 312

Avgjorda ärenden
23 250
23 673
30 551

- varav vid Migrationsverket
16 324
23 374
30 337

Andel avgjorda inom 3 mån
92 %
84 %
68 %

- varav vid Migrationsverket
88 %
84 %
68 %

Beviljade förstagångs-

tillstånd till arbetstagare,

uppföljning av reformen om

arbetskraftsinvandring
14 481
13 612
14 722

Beviljade tillstånd, övriga

arbetsmarknadsärenden
6 238
7 380
10 587

Beviljade

arbetsmarknadsärenden,

totalt
20 719
20 992
25 309

- varav vid Migrationsverket
13 893
20 777
25 122

Andel bifall

förstagångsansökan
89 %
89 %
83 %

- varav vid Migrationsverket
85 %
89 %
83 %

Anm.: Utöver i tabellen redovisade uppgifter har 11 600 förlängningsansökningar inkommit 2011 (föreg. år 6 200). Antalet avgjorda ärenden uppgick 2011 till

9 000 (föreg. år 5 300).

Antalet inkomna arbetsmarknadsrelaterade förstagångsansökningar vid utlandsmyndigheterna och Migrationsverket ökade med knappt 9 000, eller 32 procent jämfört med 2010. Under 2011 avgjordes cirka 7 000 fler ärenden än året före. Migrationsverket avgjorde 99 procent av dessa.

Andelen avgjorda arbetsmarknadsärenden inom tre månader minskade från 84 procent 2010 till 68 procent 2011.

Handläggningstiderna varierar mellan olika typer av arbetsmarknadsärenden. Exempelvis är ansökningar från egna företagare generellt mer resurskrävande än andra arbetsmarknadsärenden.

Antalet beviljade arbetsmarknadsärenden ökade med 4 000 jämfört med 2010.

Arbetskraftsinvandring

Den största gruppen arbetsmarknadsärenden utgörs av ansökningar om arbetstillstånd från arbetstagare.

Den genomsnittliga handläggningstiden för arbetstillståndsärenden var 74 dagar 2011 och 70 procent av ansökningarna avgjordes inom tre månader. Handläggningstiderna varierade dock kraftigt mellan olika typer av ärenden. En elektronisk och komplett ansökan som avser en s.k. certifierad arbetsgivare tar i vissa fall endast en vecka att handlägga medan en pappersansökan som lämnats in till en utlandsmyndighet kan ta mer än tre månader.

I förhållande till målet gör Migrationsverket prioriteringar bland ansökningarna med hänsyn till de behov som arbetstagare och arbetsgivare har angett. Migrationsverket bedriver också ett utvecklingsarbete med inriktningen att öka den elektroniska hanteringen av ärenden och därmed förkorta handläggningstiderna. Redan i dag kan en arbetstagare ansöka om arbetstillstånd elektroniskt. Migrationsverket prioriterar sådana ansökningar.

Totalt beviljades cirka 14 700 arbetstillstånd för arbetstagare 2011, vilket innebär en ökning med åtta procent jämfört med året före.

Diagram 2.5 Beviljade arbetstillstånd fördelade på länder för medborgarskap 2010 och 2011

5000

4500

4000

2010

2011

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

Thailand

Indien

Kina

Turkiet

Ukraina

Syrien

Irak

Iran

Pakistan

Bangladesh

Övriga

Flest arbetstillstånd beviljades medborgare i Thailand, Indien och Kina.

34

Diagram 2.6 Beviljade arbetstillstånd fördelade på yrkesgrupper 2010 och 2011

5000

4500

4000

2010

2011

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

trädg, jordb, Medhj fiske skogsb,

Dataspecialister

.rest och .Storhush

Städare

.bitr.rest och -Köks

Växtodlare trädg jordb och Ingenjörer tekniker och -Byggnads .arb.anläggn bagare, Slaktare, .fl.m konditor Civilingenjörer, .fl.m arkitekter

Övriga

Den yrkesgrupp för vilka flest arbetstillstånd beviljats var medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske (i vilken bärplockare ingår), trots att antalet ansökningar från bärplockare har minskat. Under 2011 var antalet beviljade ansökningar inom yrkesgruppen medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske cirka 1 700 färre än 2010, vilket betyder att avgjorda och beviljade ansökningar från andra grupper av arbetstagare i stället har ökat.

Dataspecialister och storhushålls- och restaurangpersonal utgjorde därefter de största grupperna.

De flesta av bärplockarna kom såväl 2010 som 2011 från Thailand medan yrkesgruppen dataspecialister dominerades av medborgare från Indien.

Antalet beviljade ansökningar om arbetstillstånd under första halvåret 2012 uppgick till 11 247.

Under 2011 uppgick andelen tillstånd som beviljades för en kortare tid än sex månader till 28 procent medan andelen beviljade tillstånd på två år eller mer uppgick till 38 procent. Föregående år var motsvarande andelar 44 respektive 22 procent, vilket innebär att andelen tillstånd med längre giltighetstid ökade.

Spårbyte inom ramen för reformen om arbetskraftsinvandring

Med de regler för arbetskraftsinvandring som trädde i kraft den 15 december 2008 infördes också en möjlighet för asylsökande som fått avslag på sin asylansökan, studenter på universitet och högskola och personer på besök hos en arbetsgivare i Sverige att under vissa omständigheter ansöka om och beviljas arbetstillstånd utan att behöva lämna landet, s.k.

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

spårbyte. Under 2011 beviljades 325 personer som fått avslag på sin asylansökan arbetstillstånd. Vidare beviljades 1 104 tidigare studenter arbetstillstånd inom såväl akademiska som ickeakademiska och mindre kvalificerade yrken.

Migrationsverkets arbete med att motverka missbruk och skenanställningar

Migrationsverket har vid indikation om missbruk av reglerna genomfört utökade kontroller av bl.a. arbetsgivarens ekonomiska förutsättningar. Tillämpningen av reglerna gällande arbetstillstånd för plockare av vilda bär skärptes inför sommaren. Detta ledde till att antalet beviljade tillstånd halverades jämfört med föregående år. Migrationsverket beslutade under året att skärpa tillämpningen för andra branscher där missbruk visat sig förekomma. Ett samarbete med Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Polisen har inletts under året i syfte att motverka människohandel på arbetsmarknaden samt missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.

Överklagande och omprövning av beslut i ärenden som rör arbete, besök och bosättning

Tabell 2.35 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i ärenden rörande Arbete, besök och bosättning 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna överklaganden
8 723
14 451
13 118

Antal ställningstagande

till omprövning, varav
8 572
14 797
12 995

- Migrationsverket,

ändrade beslut
320
374
167

- överlämnade till

migrationsdomstol
8 114
14 000
12 800

Genomsnittlig

handläggningstid, dagar
11
8
6

Andel ställningstaganden

som genomförts inom en

vecka
49 %
80 %
88 %

Antalet inkomna överklaganden minskade 2011 med nio procent i förhållande till 2010. Detta ledde också till att antalet ställningstaganden till omprövning samt antalet överlämnade ärenden till migrationsdomstol minskade. Den främsta förklaringen till denna minskning är kopplad till den mer restriktiva praxis som har rått gällande kraven på uppvisande av ID-handlingar för anhöriga från bl.a. Somalia. Antalet överklagade ärenden angående familjeåterförening minskade

35

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

avseende sökande från Somalia från cirka 8 800 till cirka 7 700. Drygt 60 procent av det totala antalet ärenden är hänförliga till denna grupp av sökande. Ytterligare en anledning till att antalet överklagande har minskat är hänförlig till införandet av studieavgifter för studenter från tredjeland, vilket har lett till en markant minskning av antalet ansökningar från studenter.

Migrationsverket ändrade sitt beslut i en procent av de ärenden som omprövades 2011.

Migrationsverket har avgjort 88 procent av ärendena inom en vecka, vilket innebär en ökning med åtta procentenheter jämfört med året före. Den genomsnittliga handläggningstiden minskade från åtta till sex dagar 2011. Skälet till att en väsentligt större andel av ärendena har avgjorts inom en vecka såväl 2010 som 2011 jämfört med tidigare år är att omprövning och överlämnande av överklaganden till domstolarna i större utsträckning än tidigare sker på prövningsenheterna, snarare än enheter som arbetar med processföring. Vidare överlämnas fler ärenden direkt från prövningsenheterna till domstolarna utan exempelvis kompletteringar och yttranden.

Domstolsprövning – Arbete, besök och bosättning

Migrationsdomstolarna

Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna som rörde uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning minskade från cirka 8 500 till cirka 7 400 jämfört med 2010. Antalet

avgjorda mål ökade från drygt 7 300
till cirka

8 900. Det finns inget specifikt mål
gällande

denna målkategori, vilket i stället sorterar in under samlingsbegreppet migrationsmål. Graden av måluppfyllelse för migrationsmål återges under avsnittet Domstolsprövning – Asyl.

Migrationsöverdomstolen

Antalet inkomna och avgjorda mål avseende uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning ökade från knappt 1 700 till knappt 2 600 och från knappt 1 500 till drygt 2 400 jämfört med året före.

Verksamhetsområde Svenskt medborgarskap

Målet var att beslut i ärenden om svenskt medborgarskap skulle fattas senast inom sex månader

från det att ansökan kommit in till Migrationsverket.

För att beviljas medborgarskap krävs förutom ett permanent uppehållstillstånd att den sökande i normalfallet ska ha vistats i Sverige i fem år.

Tabell 2.36 Medborgarskapsärenden 2009–2011

2009
2010
2011

Inkomna ärenden
25 937
32 184
34 620

Avgjorda ärenden
25 476
26 621
28 889

Andel avgjorda inom 6 mån
95 %
87 %
58 %

Genomsnittlig

handläggningstid, dagar
53
70
175

Andel bifall
83 %
84 %
87 %

Öppna ärenden
4 418
10 800
17 833

Utgift/ kostnad, prövning

(tkr)
35 324
31 344
32 028

Utgift/ kostnad per avgjort

ärende (kr)
1 387
1 177
1 109

Under 2011 inkom
34 600
ansökningar om

medborgarskap, vilket innebär en ökning jämfört med året före med åtta procent. Ökningen beror på att antalet beviljade uppehållstillstånd successivt har ökat sedan 2003 för såväl asylsökande som anhöriga till dessa. Av ansökningarna lämnades 48 procent in elektroniskt till Migrationsverket, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med 2010. Antalet avgjorda medborgarskapsärenden uppgick till 28 900 och motsvarade således inte antalet inkomna ärenden. Detta har medfört att antalet öppna ärenden ökat med 65 procent. Andelen ärenden som avgjordes inom målet på sex månader uppgick till 58 procent, vilket är en minskning i

förhållande
till
året före då andelen var

87 procent.
Det
beror på att asylärenden

prioriterades framför annan handläggning. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade jämfört med året före och uppgick till 175 dagar, dvs. 5,8 månader. Bifallsandelen uppgick under året till 87 procent.

Kostnaden för prövning av ansökan om svenskt medborgarskap ökade 2011, vilket beror på att Migrationsverket utökade personalen från 29 till 39 årsarbetare.

Antalet avgjorda ärenden per årsarbetare ökade med närmare sex procent jämfört med 2010 och kostnaden per ärende minskade med fem procent. Produktivitetsökningen har skett genom effektiviseringar i form av ökat elektroniskt ansökningsförfarande och automatisk

36

hämtning av information från andra myndigheters system.

Första halvåret 2012 inkom knappt 20 000 ansökningar till Migrationsverket.

Omprövning av beslut i ärenden som rör medborgarskapsärenden

När det gäller överklagande och omprövning, var den genomsnittliga handläggningstiden för ställningstagande till omprövning sex dagar. Migrationsverket ändrade sitt beslut i 18 procent av de ärenden som omprövades 2011. Det är något högre andel än 2010.

Domstolsprövning – Medborgarskap

Migrationsdomstolarna

Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna avseende svenskt medborgarskap under 2011 var cirka 700, dvs. samma som under 2010. Antalet avgjorda mål minskade från 794 till 620, vilket medförde att ärendebalansen ökade med 70 mål.

Det finns inget specifikt mål för denna målkategori utan den sorteras in under samlingsbegreppet migrationsmål. Graden av måluppfyllelse för migrationsmål återges under avsnittet Domstolsprövning – Asyl.

Migrationsöverdomstolen

Antalet inkomna mål till Migrationsöverdomstolen avseende svenskt medborgarskap uppgick till 126, vilket innebär en minskning med 39 mål jämfört med 2010. Antalet avgjorda mål minskade från 178 till 134.

2.5 Analys och slutsatser

Fler människor har sedan arbetskraftsinvandringen reformerades sökt sig till den svenska arbetsmarknaden för att bidra med sin kunskap och kompetens. Ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring gynnar inte enbart Sveriges ekonomi och arbetsmarknad utan utgör också en utvecklingspotential för de länder som arbetskraftsinvandrarna kommer från och för migranterna själva.

Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som ger flest människor skydd undan

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

våld och förföljelse. Under 2011 ansökte 29 600 personer om asyl i Sverige. Antalet personer som har sökt asyl i Sverige har varit högt under flera år och regeringen bedömer att antalet kommer ligga på en hög nivå även under de närmast kommande åren. Bakgrunden till detta är bl.a. att oron åter ökar i delar av Nordafrika och Mellanöstern. Det är främst socioekonomiska omständigheter som bedöms vara drivkraften bakom det fortsatt stora antalet asylsökande från västra Balkan och viseringsfriheten har ökat möjligheterna för dem ta sig till Sverige för att söka asyl.

Beslut om uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning ska fattas senast inom fem månader från det att ansökan kommit in. Eftersom antalet ansökningar varierar kraftigt över tid krävs det att Migrationsverkets verksamhet präglas av hög grad av flexibilitet. Ytterligare steg i den riktningen har också tagits 2011 för att bättre kunna hantera de stora variationerna i antalet asylsökande.

För att de förkortade handläggningstiderna vid Migrationsverket ska få full effekt måste samtliga delar i asylprocessen fungera effektivt. Det ställer stora krav på samtliga involverade myndigheter och migrationsdomstolar att minimera egna ledtider men också att samverka för att gemensamt bidra till en effektiv asylprocess.

Av flera skäl är det viktigt att vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande blir så korta som möjligt. En snabb asylprocess är gynnsam ur integrationssynpunkt för den som slutligen beviljas uppehållstillstånd. Antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande påverkar vistelsetiderna och därmed kostnaderna i hög utsträckning. Antalet inskrivna i mottagandet ökade under 2011 med 1 300 personer, en ökning med fyra procent jämfört med 2010.

Ökningen av antalet inskrivna i mottagandet beror dels på ett ökat antal asylsökande, dels på att personer blir kvar längre i mottagandet. Det i sin tur beror dels på brist på platser i kommunerna för de som beviljats uppehållstillstånd, dels på att de som fått ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut av olika skäl inte lämnar landet. Andelen personer som väljer att bo i anläggningsboende har ökat från 52 till 58 procent under 2011. Det beror på att andelen barnfamiljer har ökat och att dessa väljer i större utsträckning än övriga, att bo

37

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

anläggningsboende. Ett försvårat bosättningsarbete leder även till längre handläggningstider totalt. Antalet personer med uppehållstillstånd som väntade på att flytta till ett boende i en kommun har fördubblats jämfört med föregående år, från cirka 1 600 personer till cirka 3 200. Orsaken till det är den ökade andelen asylsökande som väljer anläggningsboende. När det gäller bosättningen av personer som beviljats uppehållstillstånd har tiden från beslut till bosättning tidigare varit relativt stabil. Sedan etableringsreformens införande har dock tiden från beslut om uppehållstillstånd till bosättning tenderat att bli längre än tidigare. Det är därför viktigt att fortsatt följa utvecklingen inom bosättningsarbetet.

De åtgärder som har vidtagits för att öka antalet platser i kommunerna för mottagande av ensamkommande barn har varit verkningsfulla men det råder fortfarande stor platsbrist, främst på grund av att antalet asylsökande ensamkommande barn är fortsatt högt. Det är angeläget att Migrationsverket och länsstyrelserna fortsätter och fördjupar sitt samarbete för att få till stånd fler platser i kommunerna, inte minst utifrån de senaste årens utgiftsutveckling. En snabb och ordnad anvisning i en kommun ger de ensamkommande barnen bättre förutsättningar för utbildning, eventuellt arbete och förbättrad livssituation i stort.

Målen för domstolarna skärptes i regleringsbrevet för 2011 i syfte att förkorta vistelsetiderna. Ingen migrationsdomstol har nått målen, men resultaten har förbättrats. Både handläggningstiderna och balanserna har minskat.

Vid årets slut var nästan 12 000 personer med ett lagakraftvunnet beslut om att lämna landet inskrivna i Migrationsverkets mottagande. Av dessa var drygt 7 000 personer överlämnade till Polisen för tvångsvis verkställighet. Att många personer befinner sig i en senare del av asylprocessen påverkar också antalet ärenden om verkställighetshinder. Fler hinder kan uppstå i verkställighetsstadiet ju längre en person befinner sig i Sverige, t.ex. kan situationen i hemlandet förändras.

Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården har sedan 2009 haft regeringens uppdrag att samråda och samverka i syfte att öka effektiviteten i arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut, samt att vidta de åtgärder som krävs för att öka antalet

verkställda avvisningar och utvisningar. Det är viktigt att effektiviteten i återvändandearbetet ökar ytterligare och att samarbetet mellan berörda myndigheter fortsätter och fördjupas ytterligare. I de tre berörda myndigheternas regleringsbrev för 2012 har regeringen uppdragit åt myndigheten att införandet av nya effektivare arbetssätt i första hand ska ske i de regioner med flest överlämnade ärenden. Att de personer som efter en prövning bedöms sakna behov av skydd eller uppehållstillstånd på annan grund, återvänder till sina hemländer, har inte bara betydelse för vistelsetiderna utan även för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart.

Regeringen bedömer sammanfattningsvis när det gäller resultaten inom utgiftsområdet i förhållande till föregående år, att det fortfarande finns goda förutsättningar att förbättra effektiviteten i asylprocessen som helhet för att förkorta vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande. Migrationsverkets mottagandekapacitet är för närvarande hårt ansträngd. Förklaringen till kostnadsökningen inom mottagandet är förutom trögheten i återvändandet och kommunplaceringen, de höga kostnaderna för ensamkommande barn.

Det är viktigt att Migrationsverket tillsammans med domstolar, Kriminalvården, Polisen och Arbetsförmedlingen fortsätter utveckla sin verksamhet.

2.6 Politikens inriktning

Regeringens mål är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Utifrån regeringens målsättning och för att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik träffade regeringen och Miljöpartiet de gröna i mars 2011 en ramöverenskommelse om migrationspolitik. Överenskommelsen innebär ett gemensamt ansvarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken.

Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och

38

förtryck. Särskild hänsyn ska tas till barnets bästa. Sverige erbjuder skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver. Denna politik har ett starkt stöd i riksdagen.

Konflikten i Syrien har under sommaren 2012 utvecklats till ett fullskaligt inbördeskrig. Hundratusentals människor har flytt inom landet och in i grannländerna Turkiet, Irak, Jordanien och Libanon för att söka skydd. En del av dessa reser vidare in i Europeiska unionen (EU) och Migrationsverket har under årets första sex månader tagit emot närmare 2 000 asylansökningar från syriska medborgare. Utvecklingen av säkerhetsläget i Syrien är mycket svår att förutse men regeringen bedömer att sannolikheten för att många fler syrier kommer att söka skydd i Sverige är hög.

Samtidigt som människor flyr undan striderna i Syrien ökar även antalet asylsökande från andra regioner. Under 2012 har Migrationsverket tagit emot ett ökat antal asylansökningar från medborgare i länderna på västra Balkan. Därtill är antalet asylsökande från Afghanistan, Somalia och flera andra länder fortsatt högt. Det finns för närvarande inga tecken på att denna utveckling kommer att avta.

Regeringen bedömer därför sammantaget att det totala antalet asylsökande kommer att öka med 12 000 personer under 2013, en ökning med 40 procent jämfört med vad som antogs i budgetpropositionen för 2012. Ökningen kommer att ställa mycket höga krav på berörda myndigheter och domstolar men även på kommuner och landsting. Regeringen följer utvecklingen och kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik.

Ramöverenskommelse om migrationspolitik med Miljöpartiet de gröna

I syfte att förkorta handläggningstiderna har regeringen tillsammans med Miljöpartiet de gröna kommit överens om att en fjärde migrationsdomstol bör inrättas. Regeringen beslutade den 3 maj i år att uppdra åt lagmannen i Förvaltningsrätten i Luleå och Domstolsverket att vidta de åtgärder som krävs för att bilda en migrationsdomstol vid Förvaltningsrätten i Luleå.

Rätten till utbildning ska utökas för barn som vistas i landet utan tillstånd. Åtgärden ingår i överenskommelsen med Miljöpartiet.

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Förändringarna i skollagen (2010:800) planeras träda i kraft den 1 juli 2013.

Som en del av överenskommelsen är regeringen och Miljöpartiet överens om att personer som håller sig undan verkställighet av utvisnings- eller avvisningsbeslut och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd ska få laglig rätt till subventionerad vård motsvarande den vård som asylsökande har tillgång till i dag. Regelförändringarna planeras träda i kraft 1 juli 2013.

Den praxisändring som följer av Migrationsöverdomstolens dom angående klarläggande av identitet i ärenden om anhöriginvandring från början av 2012 (MIG 2012:1) har medfört att fler personer har ansökt om familjeåterförening vid utlandsmyndigheterna under första halvåret 2012. Regeringen bedömer att möjligheten till familjeåterförening har ökat. Regeringen avser att följa den fortsatta praxisutvecklingen.

Av överenskommelsen med Miljöpartiet framgår att regeringen och Miljöpartiet är överens om att det finns ett behov av forskning inom migrationsområdet. Regeringen bereder för närvarande ett förslag som ska främja forskning om migration.

Regeringen, tillsammans med Miljöpartiet, arbetar för att förstärka de positiva och minska de negativa utvecklingseffekterna av migration. Som ett led i det arbetet pågår förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i det Globala Forumet för migration och utveckling (GFMD) 2013–2014 samt för värdskapet för det GFMD- möte som ska arrangeras i Stockholm 2014.

Kommittén för cirkulär migration och utveckling lämnade i mars 2011 sitt slutbetänkande Cirkulär migration och utveckling – förslag och framåtblick (SOU 2011:28). Arbetet med att bereda utredningens förslag fortgår inom Regeringskansliet. Frågan ingår i ramöverenskommelsen med Miljöpartiet.

Under 2011 presenterades en kartläggning av tillämpningen av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter. Enligt kartläggningen tillämpas bestämmelsen på det sätt lagstiftaren avsåg men det var enligt kartläggningen inte möjligt att göra en fullständig jämförelse mellan rättstillämpningen i tidigare och nuvarande system. Det finns därför anledning att fortsätta följa bestämmelsens tillämpning.

39

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Gemensam asylpolitik inom EU

Regeringen verkar för en gemensam asylpolitik inom EU. Den övergripande målsättningen är att asylpolitiken inom EU ska vara human, rättssäker och effektiv. En grundläggande del i arbetet är att ytterligare harmonisera EU:s asylpolitik och att medlemsstaterna ska dela på ansvaret att erbjuda skydd. Ett framtida gemensamt asylsystem måste vara grundat på en gemensam lagstiftning med ett mer likvärdigt skydd inom EU. Enskilda medlemsstater ska inte förhindras att ha en i förhållande till den asylsökande mer generös inställning än den som EU som helhet har. Arbetet med det gemensamma europeiska asylsystemet är viktigt och har intensifierats under innevarande år med målsättning att avsluta arbetet under 2012. Sverige ska även bidra till utvecklingen av stöd till flyktingmottagande i regioner utanför EU.

Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som ger flest människor skydd undan förföljelse. Sverige tar också ett stort ansvar för att i samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) ge skydd genom vidarebosättning, till personer som befinner sig på flykt utanför sitt hemland och som inte har tillgång till varaktigt skydd. Regeringen verkar för att fler EU-medlemsstater, i likhet med Sverige, ska erbjuda vidarebosättning. Europeiska flyktingfonden gäller t.o.m. 2013 och för 2013 har särskilda gemensamma prioriteringar fastställts. Syftet är att fler medlemsstater ska vidarebosätta och visa solidaritet med tredje länder som hyser stora flyktinggrupper. Vidare är syftet att vidarebosättningsinstrumentet ska användas mer strategiskt och därigenom bidra till de internationella ansträngningar som görs för att lösa utdragna flyktingsituationer. Frågan om ett gemensamt vidarebosättningsprogram inom EU är en viktig fråga för Sverige och en del av arbetet med det framtida gemensamma asylsystemet.

Snabbare asylprocess för den enskilde

Migrationsverket har genom förändrade arbetsmetoder inom asylprövningen kraftigt förkortat handläggningstiderna i första instans, med bibehållen rättssäkerhet. För att ytterligare öka förutsättningarna att förkorta vistelsetiderna inom mottagandet, måste samtliga steg i asylprocessen fungera effektivt med hög kvalitet. Det ställer stora krav på kapaciteten hos berörda

myndigheter och domstolar, att minska egna ledtider men också att samverka för att gemensamt bidra till en asylprocess i balans. Det är angeläget att berörda myndigheter och domstolar med uppgifter inom asylprocessen fortsätter att utveckla och effektivisera arbetet med att förkorta handläggningstiderna i syfte att förkorta vistelsetiderna i mottagningssystemet.

Regeringen avser även att vidareutveckla styrningen av Migrationsverket och kommer att följa de projekt som pågår hos myndigheten inom asylområdet, liksom arbetet med att möta variationer i verksamheten med ökad flexibilitet. Migrationsverket har tagit ytterligare steg mot att kunna utnyttja resurserna på ett mer flexibelt sätt och det fortsatta utvecklingsarbetet behöver inriktas mot att utveckla organisation och arbetssätt.

För att asylsystemet ska vara långsiktigt hållbart, är det viktigt att en rättssäker asylprocess har ett tydligt slut. De personer som beviljas uppehållstillstånd ska så snabbt som möjligt kunna påbörja etableringsprocessen i Sverige medan de personer som fått ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut är skyldiga att lämna landet. Ett väl fungerande återvändande, i första hand självmant, men om det krävs med tvång, är en av förutsättningarna för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Andelen inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande med lagakraftvunna avlägsnandebeslut ökar och antalet uppgick vid halvårsskiftet 2012 till 13 500. Det är av största vikt att dessa balanser minskar och att återvändandet ökar. Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården fick redan i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag av regeringen att samverka och effektivisera återvändandearbetet i syfte att effektivisera arbetet och öka antalet personer som återvänder. Även tiden mellan lagakraftvunnet beslut och återresa behöver förkortas betydligt. För att underlätta ett återvändande under värdiga villkor och öka det självmana återvändandet förlängs möjligheten för personer med lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut att ansöka om ekonomiskt återetableringsstöd ytterligare ett år, t.o.m. 2013.

Vidare är det viktigt att följa upp hur Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och länsstyrelserna samverkar och samordnar sina verksamheter i fråga om etablering och bosättning för vissa personer som beviljas uppehållstillstånd, i syfte att uppnå en

40

effektiv etableringsprocess och förkorta vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande. För att bosättningsverksamheten ska kunna fungera bättre har regeringen gett Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting föreslå och genomföra åtgärder för att utveckla och effektivisera arbetet med att skapa beredskap och kapacitet för bosättning samt den faktiska bosättningen av nyanlända invandrare. I syfte att finna vägar för hur bosättning och mottagande av nyanlända kan ske snabbare än i nuläget har regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att bidra till en intensifierad dialog mellan kommuner och ansvariga statliga myndigheter. Uppdraget har samordnats av landshövdingen för Västra Götaland i samarbete med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. En rapport lämnades till regeringen den 15 augusti 2012. Rapportens slutsatser bereds inom Regeringskansliet.

Ökat antal platser för ensamkommande barn

Antalet ensamkommande barn som söker asyl fortsätter att öka. Trots de insatser som har gjorts under de senaste åren finns det fortfarande ett stort behov av fler boendeplatser i kommunerna för mottagande både av asylsökande ensamkommande barn och av ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Antalet asylsökande ensamkommande barn som kommer till Sverige bedöms öka till 3 400 barn i år och till 3 500 fr.o.m. 2013. Kostnaderna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn är avsevärt mycket högre än för asylsökande i övrigt. Den höga kostnaden beror bl.a. på att antalet platser i kommunerna inte räcker till vilket leder till längre vistelsetider i boendealternativ i de s.k. ankomstkommunernas tillfälliga boenden som är både sämre ur det ensamkommande barnets perspektiv och mer kostsamma.

Regeringen tillsatte i februari 2011 en utredning med uppdrag att se över bestämmelsen om mottagande av asylsökande ensamkommande barn i 3 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Utredaren fick i uppdrag att lämna förslag på en reglering som utvidgar Migrationsverkets möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även i de fall där överenskommelse om

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

mottagande saknas. På samma sätt som i dag ska mottagandet av asylsökande ensamkommande barn dock i första hand bygga på frivilliga överenskommelser mellan staten och kommunerna. I oktober 2011 överlämnades utredningens betänkande (SOU 2011:64). Utredningens förslag är att nyckelmeningen i 3 § LMA formuleras på så sätt att för ensamkommande barn ska Migrationsverket anvisa en kommun som ordnar boendet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet. Parallellt med anvisningsutredningen genomfördes en översyn av den statliga ersättningen till kommuner för mottagande av ensamkommande barn i syfte att få till stånd ett enklare och mer effektivt system för att betala ut ersättningen till kommunerna (Ds 2011:34 Översyn av ersättningar till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn). Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Det är av stor vikt i sammanhanget att Migrationsverket fortsätter sitt arbete med att verka för att ett välfungerande mottagande sker i hemlandet för de ensamkommande barn som ska återvända enligt ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Återvändandet ska ske med beaktande av barnkonventionen och ta hänsyn till att barnet ska behandlas med humanitet, respekt och värdighet.

Effektiv och flexibel arbetskraftsinvandring

Det är positivt att människor vill flytta till Sverige för att arbeta och bo här. Det ger enskilda möjlighet att förverkliga sina drömmar och förutsättningar att utveckla den svenska välfärden. De nya reglerna som gäller sedan december 2008 ger människor större möjlighet att komma till Sverige för att arbeta. Sveriges regler för arbetskraftsinvandring är effektiva och flexibla, vilket underlättar för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft från länder utanför EES-området och för tredjelandsmedborgare att arbeta i Sverige. Det är samtidigt viktigt att förhindra missbruk av regelverket. Migrationsverket har under det senaste året vidtagit ett antal åtgärder för att motverka missbruk. Detta arbete ska fortsätta och fördjupas ytterligare.

För att bl.a. motverka utnyttjande av arbetstagare från tredjeland kommer, i enlighet med EU:s sanktionsdirektiv högre krav, bl.a. i form av vissa kontroll- och underrättelseskyldigheter,

41

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

att ställas på arbetsgivare vid anställning av tredjelandsmedborgare. Sanktioner kommer att drabba den som anställer en tredjelandsmedborgare som inte har rätt att vistas i Sverige.

2.7 Budgetförslag

2.7.1 1:1 Migrationsverket

Tabell 2.37 Anslagsutveckling 1:1 Migrationsverket

Tusental kronor

Anslags-

2011
Utfall
2 301 155

sparande
-17 470

1
Utgifts-

2012
Anslag
2 499 473

prognos
2 535 223

2013
Förslag
2 959 507

2014
Beräknat
2 826 595
2

2015
Beräknat
2 809 259
3

2016
Beräknat
2 729 752
4

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 2 766 339 tkr i 2013 års prisnivå.

3 Motsvarar 2 700 333 tkr i 2013 års prisnivå.

4 Motsvarar 2 568 272 tkr i 2013 års prisnivå.

Anslaget används för Migrationsverkets kostnader för personal och lokaler, exklusive bostäder för asylsökande, samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget används för samtliga kostnader för handläggning och prövning av ärenden, förvaltningskostnader förknippande med mottagande av asylsökande, genomförandet av organiserad sysselsättning, förvarsverksamhet samt myndighetens uppgifter vid överprövning av utlänningsärenden i domstol.

Regeringens överväganden

Migrationsverkets uppdrag och verksamhet är kopplat till en omvärld som kännetecknas av osäkerhet och föränderlighet. Antalet asylsökande är inte konstant utan varierar ofta avsevärt mellan månader och år och nivåerna är svåra att prognostisera. Även antalet inkommande ärenden av andra slag varierar över tid, liksom antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande. Prövningen av asylärenden bör ske skyndsamt, både för individens bästa och för att begränsa kostnaderna för mottagandet.

Verksamheten är kunskapsintensiv. Kostnaderna för rekrytering och avveckling är därför

relativt höga. Vid nyrekrytering tillkommer kostnader för utbildning och det tar upp till ett år innan en handläggare inom asylprövningen uppnått full kapacitet. För att uppnå kostnadseffektivitet och god kvalitet är det viktigt att befintlig arbetskraft vid varje givet tillfälle kan användas där behoven är störst inom organisationen. En ny dimensioneringsmodell togs därför fram till budgetpropositionen för 2012. Den innebär att myndigheten dimensioneras utifrån ett intervall av nya asylsökande, i stället utifrån en statisk nivå. En viktig förutsättning för att den ska få genomslag är att Migrationsverket fortsätter att utveckla organisationen och arbetssättet för att ytterligare öka förmågan att använda personalen på ett flexibelt sätt.

Antalet asylsökande bedöms bli väsentligt större än vad som prognostiserades i samband med budgetpropositionen för 2012. Prognosen har ökat med 12 000 sökande årligen 2013 och framåt i förhållande till budgetpropositionen för 2012. Migrationsverket behöver under perioden 2013–2014 ha en kapacitet att ta emot mellan 38 000 och 42 000 nya asylansökningar årligen. Även antalet ansökningar om uppehållstillstånd av andra skäl bedöms öka, inte minst ansökningar om familjeåterförening. Antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande bedöms också bli betydligt högre 2013–2016 i förhållande till vad anslaget dimensionerades för i samband med budgetpropositionen för 2012. Detta i första hand som en följd av kraftigt ökat antal asylsökande. Till följd av dessa volymförändringar ökas anslaget med 657 miljoner kronor 2013 och beräknas ökas med 563 miljoner kronor 2014 och med 538 miljoner kronor fr.o.m. 2015. För att bidra till finansieringen av kostnadsökningarna till följd

ökad
anhöriginvandring
minskas
anslaget

1:9 Ramöverenskommelse
om
migrationspolitik

med
257 miljoner
kronor
2013,
med

111 miljoner kronor
2014, med 91 miljoner

kronor 2015 och med 92 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016.

Med anledning av planerade förändringar i regelverket som ökar Migrationsverkets möjligheter att återkalla uppehållstillstånd som beviljats för arbete ökas anslaget med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2013.

Anslaget ökas vidare med 2,3 miljoner kronor 2013, med 2,1 miljoner kronor årligen 2014– 2015 samt med 1 miljon kronor för 2016 och med 0,8 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för

42

utveckling av it-system för biometri och avgiftshantering. Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp.

Införandet av en fjärde migrationsdomstol medför ökade kostnader för Migrationsverkets verksamhet. Anslaget ökas därför med 6 miljoner kronor 2013, med 4,5 miljoner kronor 2014, med 2,7 miljoner kronor 2015 och med 0,3 miljoner kronor årligen 2016-2018. Anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik minskas med motsvarande belopp.

Införande av EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare medför nya uppgifter för Skatteverket och Polisen. Anslaget 1:1 Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ökas därför med 3,6 miljoner kronor 2013 och med 1,5 miljoner kronor fr.o.m. 2014. Vidare ökas anslaget 1:1 Polisorganisationen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet med 0,45 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2013. Anslaget 1:1 Migrationsverket minskas med sammantaget 4,05 miljoner kronor 2013 och med 1,95 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för att bidra till finansieringen av regeländringarna.

Sammantaget ökas anslaget med 666 miljoner kronor 2013. Anslaget beräknas ökas med 573 miljoner kronor 2014, 547 miljoner kronor 2015 och 543 miljoner kronor 2016.

Regeringen föreslår att 2 959 507 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 2 826 595 000, 2 809 259 000 respektive 2 729 752 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2013–2016 beräknats enligt följande:

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.38 Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för

1:1 Migrationsverket

Tusental kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
2 499 473
2 499 473
2 499 473
2 499 473

Förändring till följd av:

Pris- och löne-

omräkning 2
17 612
72 439
119 146
175 874

Beslut
433 483
247 842
185 557
52 889

Överföring

till/från andra

anslag
8 300
6 641
4 879
1 308

Övrigt
639
200
204
208

Förslag/

beräknat

anslag
2 959 507
2 826 595
2 809 259
2 729 752

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014–2016 är preliminär.

2.7.2 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tabell 2.39 Anslagsutveckling 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tusental kronor

Anslags-

2011
Utfall
3 727 490

sparande
-145 393

1
Utgifts-

2012
Anslag
4 317 963

prognos
4 175 486

2013
Förslag
4 619 167

2014
Beräknat
4 575 258

2015
Beräknat
4 625 268

2016
Beräknat
4 863 317

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget används för stöd till asylsökande m.fl. och ersättningar till kommuner och landsting. Exempel på stöd är dagersättning, särskilda bidrag, boende och återetableringsstöd i samband med självmant återvändande. Ersättningar betalas ut till kommuner och landsting för i första hand hälso- och sjukvård, utbildning och omsorg till asylsökande m.fl.

Regeringens överväganden

Kostnaderna under anslaget styrs främst av antalet asylsökande och de sökandes vistelsetider i Migrationsverkets mottagande. Kostnaderna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn är avsevärt mycket högre än för

43

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

asylsökande i övrigt. Utgifterna för ensamkommande barns boende utgör därför en väsentligt högre andel av anslaget än vad ensamkommande barn utgör av antalet inskrivna.

Hur många personer som söker asyl i Sverige styrs av en mängd svårbedömda och föränderliga omvärldsfaktorer. Exempel på faktorer som påverkar vistelsetiderna är handläggningstiderna hos berörda myndigheter och domstolar, tiden till kommunmottagande efter beslut om uppehållstillstånd alternativt tiden från det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft till utresa. Ändringar i förutsättningar vad gäller praxis samt nationella och internationella regelverk kan också påverka antalet asylsökande och vistelsetiderna.

Antalet inskrivna personer i mottagandet antas inte minska i den takt som antogs i samband med beräkningar som låg till grund för budgetpropositionen för 2012. Ökningen av antalet asylsökande är större än ökningen av antalet personer som lämnar Migrationsverkets mottagande genom bosättning eller återvändande.

Anslaget ökas med 20 miljoner kronor 2013 för utbetalning av återetableringsstöd till vissa utlänningar i samband med självmant återvändande.

För att etablera en aktivitetsbonus till asylsökande som praktiserar eller deltar i någon annan sysselsättning ökades anslaget genom budgetpropositionen för 2010 med 11 miljoner kronor. Regeringen föreslår nu att den åtgärden ersätts med ett stimulansbidrag till kommunerna för att engagera flyktingguider och familje-

kontakter
för
nyanlända
Anslaget

1 : 1 Integrationsåtgärder
inom
utgiftsområde

13 Integration och jämställdhet ökas därför med

11 miljoner kronor och anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskas med motsvarande belopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 619 167 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 4 575 258 000, 4 625 268 000 respektive 4 863 317 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2013–2016 beräknats enligt följande:

Tabell 2.40 Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tusental kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
3 977 963
3 977 963
3 977 963
3 977 963

Förändring till följd av:

Beslut
9 000
-11 000
-11 000
-11 000

Övriga makro-

ekonomiska

förutsätt-

ningar

Volymer
829 059
805 150
855 160
1 093 209

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt
-196 855
-196 855
-196 855
-196 855

Förslag/

beräknat

anslag
4 619 167
4 575 258
4 625 268
4 863 317

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.7.3 1:3 Migrationspoliska åtgärder

Tabell 2.41 Anslagsutveckling 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

Anslags

2011
Utfall
394 721

sparande
9 349

1
Utgifts-

2012
Anslag
415 897
prognos
415 897

2013
Förslag
420 077

2014
Beräknat
426 967

2015
Beräknat
432 857

2016
Beräknat
443 117

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget används för organiserad överföring av flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som tar emot dessa personer samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land och bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige finansieras också från detta anslag. Även statsbidrag till den efterforskningsverksamhet som enligt avtal bedrivs av Svenska Röda Korset bekostas av anslaget. Dessutom finansieras internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m. samt vissa studier och analyser inom det migrationspolitiska området. Sveriges ordförandeskap i det Globala Forumet för migration och utveckling

44

(GFMD) 2013–2014 samt värdskapet för GFMD-mötet 2014 är sådana exempel.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 420 077 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 426 967 000, 432 857 000 respektive 443 117 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2013–2016 beräknats enligt följande:

Tabell 2.42 Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
415 897
415 897
415 897
415 897

Förändring till följd av:

Beslut
20 000
21 000
21 000
21 000

Övriga makro-

ekonomiska

förutsätt-

ningar
1 381
10 691
5 990
16 250

Volymer
-18 880
-22 300
-11 709
-11 709

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt
1 679
1 679
1 679
1 679

Förslag/

beräknat

anslag
420 077
426 967
432 857
443 117

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.7.4 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Tabell 2.43 Anslagsutveckling 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

Anslags-

2011
Utfall
460 355

sparande
80 151

1
Utgifts-

2012
Anslag
504 832
prognos
497 083

2013
Förslag
547 920

2014
Beräknat
556 671
2

2015
Beräknat
555 744
3

2016
Beräknat
560 992
4

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 544 347 tkr i 2013 års prisnivå.

3 Motsvarar 533 543 tkr i 2013 års prisnivå.

4 Motsvarar 526 967 tkr i 2013 års prisnivå.

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Anslaget används för migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningskostnader hänförliga till överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden. Från anslaget finansieras även Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsärenden.

Regeringens överväganden

Jämfört med budgetpropositionen för 2012 bedöms migrationsdomstolarna behöva avgöra fler asylmål än vad anslaget är dimensionerat för under perioden. Anslaget beräknas ökas med 24 miljoner kronor 2014, 26 miljoner kronor 2015 och 19 miljoner kronor fr.o.m. 2016.

En fjärde migrationsdomstol inrättas 2013. Med anledning av det ökas anslaget med 10,7 miljoner kronor 2013, 13,8 miljoner kronor 2014 och med 0,8 miljoner kronor årligen 2015– 2018. Anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget ökas anslaget med 10,7 miljoner kronor 2013. Anslaget beräknas ökas med 37,8 miljoner kronor 2014, 26,8 miljoner kronor 2015 och19,8 miljoner kronor 2016.

Regeringen föreslår att 547 920 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 556 671 000, 555 744 000 respektive 560 992 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2013–2016 beräknats enligt följande:

45

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabell 2.44 Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för

1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
504 832
504 832
504 832
504 832

Förändring till följd av:

Pris- och löne-

omräkning 2
2 438
13 922
23 546
35 191

Beslut
30 000
24 000
26 445
20 028

Överföring

till/från andra

anslag
10 650
13 750
750
767

Övrigt

167
170
174

Förslag/

beräknat

anslag
547 920
556 671
555 744
560 992

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014–2016 är preliminär.

2.7.5 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

Tabell 2.45 Anslagsutveckling 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

Anslags-

2011
Utfall
130 424

sparande
28 376

1
Utgifts-

2012
Anslag
152 800
prognos
151 074

2013
Förslag
158 800

2014
Beräknat
158 800

2015
Beräknat
158 800

2016
Beräknat
158 800

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget används för migrationsdomstolarnas kostnader för nämndemän och migrationsdomstolarnas, Migrationsöverdomstolens och Högsta förvaltningsdomstolens kostnader för sakkunniga som anlitas i utlänningsmål samt för de klagandes resor till förhandlingar i sådana mål.

Vidare finansieras från anslaget ersättning till offentligt biträde i utlänningsärenden enligt utlänningslagen (2005:716), till tredje man i utlänningsärenden enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde, till tolkar i utlänningsärenden, samt ärenden enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och för översättningar i utlänningsärenden.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 158 800 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 158 800 000, 158 800 000 respektive 158 800 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2013–2016 beräknats enligt följande:

Tabell 2.46 Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

Tusental kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
158 800
158 800
158 800
158 800

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/

beräknat

anslag
158 800
158 800
158 800
158 800

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.7.6 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tabell 2.47 Anslagsutveckling 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tusental kronor

Anslags-

2011
Utfall
213 263

sparande
122 979

1
Utgifts-

2012
Anslag
225 255
prognos
255 250

2013
Förslag
305 255

2014
Beräknat
310 255

2015
Beräknat
295 255

2016
Beräknat
300 255

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget används för kostnader för offentligt biträde och tolk i utlänningsärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Regeringens överväganden

Antalet personer som söker asyl i Sverige bedöms bli cirka 12 000 fler årligen, jämfört med

46

antogs i samband med budgetpropositionen för 2012, vilket innebär att kostnaderna för offentliga biträden stiger. Anslaget ökas därför med 105 miljoner kronor 2013 och beräknas öka med 110 miljoner kronor 2014, 95 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner kronor fr.o.m. 2016.

Regeringen föreslår att 305 255 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 310 255 000, 295 255 000 respektive 300 255 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2012–2015 beräknats enligt följande:

Tabell 2.48 Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tusental kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
210 255
210 255
210 255
210 255

Förändring till följd av:

Beslut
-10 000
-10 000
-10 000
-10 000

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt
105 000
110 000
95 000
100 000

Förslag/

beräknat

anslag
305 255
310 255
295 255
300 255

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.7.7 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tabell 2.49 Anslagsutveckling1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tusental kronor

Anslags-

2011
Utfall
239 090

sparande
36 061

1
Utgifts-

2012
Anslag
285 202
prognos
269 254

2013
Förslag
274 202

2014
Beräknat
281 202

2015
Beräknat
293 202

2016
Beräknat
304 202

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget används för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, Polisen eller regeringen med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572). Även kostnader

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från anslaget.

Regeringens överväganden

Jämfört med bedömningen inför budgetpropositionen för 2012 antas fler personer återvända med hjälp av Kriminalvårdens transporttjänst 2013–2016. Anslaget ökas därför med 40 miljoner kronor 2013 och beräknas öka med 47 miljoner kronor 2014, 81 miljoner kronor 2015 och 91 miljoner kronor fr.o.m. 2016.

Regeringen föreslår att 274 202 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 281 202 000, 293 202 000 respektive 304 202 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2013–2016 beräknats enligt följande:

Tabell 2.50 Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tusental kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
294 202
294 202
294 202
294 202

Förändring till följd av:

Beslut
-20 000
-13 000
-1 000
10 000

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt

Förslag/

beräknat

anslag
274 202
281 202
293 202
304 202

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.7.8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tabell 2.51 Anslagsutveckling 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

Anslags-

2011
Utfall
105 618

sparande
44 284

1
Utgifts-

2012
Anslag
156 554
prognos
150 224

2013
Förslag
214 564

2014
Beräknat
111 372

2015
Beräknat
70 247

2016
Beräknat
550

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

47

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Anslaget används för utbetalningar för projekt som beviljas medel inom ramen för Europeiska flyktingfonden samt Europeiska återvändandefonden motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Under anslaget finansieras även kvarvarande utbetalningar från Flyktingfonden II.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014, 67 000 000 kronor 2015 samt 33 000 000 kronor 2016.

Skälen för regeringens förslag: Sverige har från EU-budgeten för 2013 preliminärt tilldelats cirka 24 miljoner euro för flyktingfonden och återvändandefonden inom det finansiella ramprogrammet för solidaritet och förvaltning av migrationsströmmar för perioden 2008–2013.

Syftet med ramprogrammet är att stödja principen om solidaritet vid hanteringen av migrationsströmmar. Ramprogrammet ska säkerställa en rättvis ekonomisk ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vid införandet av en integrerad förvaltning av unionens yttre gränser respektive genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik. Områden som kan ges stöd är mottagande av asylsökande, vidarebosättning, återvändande och integration.

Verksamheten inom Europeiska flyktingfonden samt Europeiska återvändandefonden omfattar till viss del fleråriga projekt. Åtaganden under anslaget kan således medföra utgifter för kommande budgetår.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för flyktingar och asylsökande besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014, 67 000 000 kronor 2015 samt 33 000 000 kronor 2016.

Tabell 2.52 Beställningsbemyndigande

Tusental kronor

Utfall
Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

2011
2012
2013
2014
2015
2016

Ingående åtaganden
297 000
243 926
281 926
196 926
96 926
29 926

Nya åtaganden
125 072
225 000
85 000

Infriade åtaganden
-178 146
-187 000
-170 000
-100 000
-67 000
-33 000

Utestående åtaganden
243 926
281 926
196 926
96 926
29 926

Erhållet/föreslaget bemyndigande
440 000
445 000
200 000

48

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Regeringens överväganden
Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 214 564 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 111 372 000, 70 247 000, respektive 550 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013–2016 beräknats enligt följande:

Tabell 2.53 Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
156 554
156 554
156 554
156 554

Förändring till följd av:

Beslut
-20 588
-72 636
-79 971
-149 668

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt
78 598
27 454
-6 336
-6 336

Förslag/

beräknat

anslag
214 564
111 372
70 247
550

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.7.9 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik

Tabell 2.54 Anslagsutveckling1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik

Tusental kronor

Anslags-

2011
Utfall

sparande
0

1
Utgifts-

2012
Anslag
850 000
prognos
0

2013
Förslag
5 000

2014
Beräknat
20 000

2015
Beräknat
20 000

2016
Beräknat
20 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget används för åtgärder som vidtas inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna som slöts den 3 mars 2011.

Anslaget minskas med 16,7 miljoner kronor 2013, 18,3 miljoner 2014, 3,5 miljoner kronor 2015 och 1,1 miljoner kronor årligen 2016–2018 för finansieringen av inrättandet av en fjärde migrationsdomstol. Vidare minskas anslaget med 1 678 miljoner kronor 2013, 1 662 miljoner

kronor 2014,
1 677 miljoner kronor 2015
och

1 680 miljoner
kronor fr.o.m.
2016 för
att

finansiera kostnadsökningar på
utgiftsområde

8 Migration och utgiftsområde
13 Integration

och jämställdhet till följd av ökad anhöriginvandring. Sammantaget minskas anslaget med 1 695 miljoner kronor 2013 och beräknas minska med 1 680 miljoner kronor från och 2014.

Överenskommelsen med Miljöpartiet de gröna omfattar även bl.a. skola för barn som vistas i landet utan tillstånd och vård för personer som vistas i landet utan tillstånd. Dessa åtgärder redovisas på annan plats i denna proposition.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 5 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 20 000 000, 20 000 000 respektive 20 000 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013–2016 beräknats enligt följande:

Tabell 2.55 Härledning av anslagsnivån 2013–2016, för 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik

Tusental kronor

2013
2014
2015
2016

Anvisat 2012 1
850 000
850 000
850 000
850 000

Förändring till följd av:

Beslut
592 650
738 878
758 741
758 283

Överföring

till/från andra

anslag
-1 437 650
-1 568 878
-1 588 741
-1 588 283

Övrigt

Förslag/

beräknat

anslag
5 000
20 000
20 000
20 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

49