Ratio Lex

Ratio Lex / Förarbeten / Propositioner / Prop. 2013/14:101

Årsredovisning för staten 2013

2014-04-10 · 336 sidor, varav 321 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 321 av 336 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2013/14:101, Årsredovisning för staten 2013

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse 2013/14:101

Årsredovisning för staten 2013

opaginerad Regeringens skrivelse 2013/14:101 Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse 2013/14:101

Årsredovisning för staten 2013

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2014

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2013. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

s. 5 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2013

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande blev negativt. Utfallet för 2013 innebär att den offentliga sektorns finanser försvagades jämfört med 2012.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 29,4 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till 131 miljarder kronor, vilket

är en

försämring med 106 miljarder kronor

jämfört med 2012.

Resultaträkningen

uppvisade

ett underskott

på knappt 25 miljarder kronor.

Jämfört

med

2012

försämrades

resultatet

med

drygt

25 miljarder kronor.

Statsskulden ökade

med

124 miljarder kronor. Som andel av BNP ökade statsskulden från 31,4 procent 2012 till 34,0 procent 2013.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2013 jämfört med 2012.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent

Procent

2013

av BNP 1

2012

av BNP 2

Den offentliga sektorns

finansiella sparande

-49

-1,3

-26

-0,7

Statens

budgetsaldo

-131 3

-3,6

-25

-0,7

Utgiftstak

1 095

30,1

1 084

30,5

Takbegränsade

utgifter

1 067

29,4

1 022

28,8

Statens nettoförmögenhet

-348

-9,6

-316

-8,9

Statsskuld

1 236

34,0

1 113

31,4

Årets över-/underskott

i resultaträkningen

-25

-0,7

1

0,0

Utlåning

379 3

10,4

269

7,6

Garantiförbindelser 4

1 668

45,9

1 609

45,3

1 Prel. BNP för 2013 uppgår till 3 634 miljarder kronor (löpande priser).

2 Rev. BNP för 2012 uppgår till 3 550 miljarder kronor (löpande priser).

3 Inklusive ökad utlåning till Riksbanken med 104 miljarder kronor.

4 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

5

s. 6 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

2013

2012

Inkomster

1 811

1 758

Skatter och avgifter

1 607

1 555

Övriga inkomster

205

202

Utgifter

1 861

1784

Finansiellt sparande

-49

-26

varav staten

-35

-32

varav ålderspensionssystemet

-6

9

varav kommunala sektorn

-8

-4

Utfallet för det finansiella

sparandet

2013

blev -49 miljarder kronor, motsvarande -1,3 procent av BNP. Det genomsnittliga sparandet 2004–2013 uppgick till 0,7 procent av BNP. Justerat för det genomsnittliga resurs- utnyttjandet låg dock det genomsnittliga

finansiella

sparandet

under perioden på

1,5 procent

av BNP.

En samlad bedömning

indikerar att det finansiella sparandet var i linje med överskottsmålet 2004–2013.

Utgiftstaket för staten

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

2013

2012

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 093

1 074

Tekniska justeringar

2

10

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 095

1 084

Takbegränsade utgifter

1 067

1 022

Budgeteringsmarginal

28

62

Budgeteringsmarginal, procent av

takbegränsade utgifter

2,6

6,0

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2013 uppgick till 1 095 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 067 miljarder kronor, dvs. 28 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget

Utfallet för statens budget 2013 och 2012

Miljarder kronor

Statens

budget 1

2013

2012

Totala inkomster

830

791

788

Statens

skatteinkomster

815

777

793

Övriga inkomster

14

13

-5

Totala utgifter m.m.

837

921

812

Utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor

m.m.

812

811

784

Statsskuldsräntor

m.m.

22

17

27

Förändring av

anslagsbehållningar

-3

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

5

96

1

Kassamässig

korrigering

1

-2

0

Budgetsaldo

-8

-131

-25

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2012.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 830 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 791 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 1 miljard kronor lägre än beräknat. Det är främst skatteintäkterna för konsumtion och insatsvaror som blivit lägre än beräknat. Det beror på att hushållens konsumtionsutgifter ökat mindre än väntat.

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 921 miljarder kronor, vilket är 84 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2013. På ändringsbudget anvisades 11 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringsbudget) blev utgifterna 73 miljarder kronor högre.

6

s. 7 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Resultaträkning

Resultaträkning

Miljarder kronor

2013

2012

Intäkter

Skatteintäkter

999

971

Övriga intäkter

112

100

Summa intäkter

1 111

1 071

Kostnader

Transfereringar m.m.

-926

-866

Statens egen verksamhet

-247

-242

Summa kostnader

-1 174

-1 108

Resultat från andelar i hel- och

delägda företag

7

44

Finansiella intäkter och kostnader,

netto

31

-5

Årets överkott/underskott

-25

1

Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till knappt 25 miljarder kronor och innebär en försämring med drygt 25 miljarder kronor jämfört med 2012. Skatteintäkterna ökade med 28 miljarder kronor och reavinsten från försäljningen av aktieinnehavet i Nordea ökade intäkterna med 33 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaderna för transfereringar inklusive avsättningar till fonder med 60 miljarder kronor och resultat från andelar i hel- och delägda företag försämrades med 37 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 999 miljarder kronor och utgjorde 86 procent av de totala intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 902 miljarder kronor, en ökning med 45 miljarder kronor jämfört med 2012.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 247 miljarder kronor, en ökning med 5,5 miljarder kronor jämfört med 2012.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 6,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 37 miljarder kronor jämfört med 2012.

Netto uppgick finansiella intäkter och kostnader till drygt 31 miljarder kronor, vilket är en ökning med 37 miljarder kronor jämfört med 2012. Drygt 33 miljarder kronor av ökningen avser reavinst från försäljningen av

Skr. 2013/14:101

aktieinnehavet i Nordea. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 18 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2012.

Balansräkning

Balansräkning

Miljarder kronor

2013

2012

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

8

8

Materiella anläggningstillgångar

497

478

Finansiella anläggningstillgångar

389

414

Utlåning

379

269

Varulager m.m.

3

3

Fordringar

83

75

Periodavgränsningsposter

28

26

Kortfristiga placeringar

15

28

Kassa och bank

7

6

Summa tillgångar

1 410

1 306

Kapital och skulder

Nettoförmögenhet

-348

-316

Fonder

131

107

Avsättning för pensioner m.m.

227

220

Statsskulden

1 236

1 113

Övriga skulder m.m.

84

87

Periodavgränsningsposter

80

96

Summa kapital och skulder

1 410

1 306

Garantiförbindelser

1 435

1 365

Övriga ansvarsförbindelser

17

16

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -348 miljarder kronor vid utgången av 2013, vilket motsvarar -9,6 procent av BNP. I förhållande till 2012 försämrades nettoförmögenheten med 32 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 124 miljarder kronor till 1 236 miljarder kronor vid utgången av 2013. Lån i svenska kronor ökade med 2,1 miljarder kronor. Lånen i utländsk valuta ökade med 122 miljarder kronor, varav 104 miljarder kronor avser ökad utlåning till Riksbanken.

7

s. 8 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Statliga garantier

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

2013

2012

Insättningsgarantin

1 313

1 226

Kreditgarantier

233

266

Garantier om tillförsel av kapital

112

108

Pensionsgarantier

8

8

Övriga garantier

2

2

Totalt

1 668

1 609

Statliga garantiåtaganden ökade med 59 miljarder

kronor jämfört

med

2012

och uppgick till

1 668 miljarder

kronor

vid

utgången av 2013.

Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på ca 46 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 313 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 87 miljarder kronor jämfört med 2012. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 233 miljarder kronor, en minskning med 32,5 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital uppgick till 112 miljarder kronor, en ökning med ca 4 miljarder kronor jämfört med 2012.

Den samlade risken i statens garanti- och kreditgivning bedöms som låg.

Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för vilka avsättning görs i balansräkningen.

Statlig utlåning

Statens utlåning

Miljarder kronor

lån/ändamål

2013

2012

Lån till Riksbanken

193

88

Studielån

170

167

Lån till andra stater

7

4

Övriga lån

9

9

Summa

379

269

Utlåning till Riksbanken och CSN:s studielån utgör huvuddelen av statens utlåning. Statens utlåning uppgick till 379 miljarder kronor, vilket är en ökning med 110 miljarder kronor jämfört med 2012. Merparten av detta avser ökad utlåning till Riksbanken.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

2013

2012

Betalningar till EU

37

31

Betalningar från EU

10

10

Nettoflöde från statens budget till EU

27

22

Sveriges avgift till EU uppgick till 37 miljarder kronor medan bidragen från EU uppgick till 10 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick därmed till 27 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2012. Ökningen förklaras av en högre beslutad årsbudget för 2013 och omfattande ändringsbudgetar som belastade 2013.

8

s. 9 Sammanfattning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning

................................................................................................................

5

Årsredovisningen ..................................................................................för staten 2013

19

1

Uppföljning ...........................................................av de budgetpolitiska målen

25

1.1 .................................

Den offentliga sektorns finansiella sparande

25

1.2 .......................................................................

Utgiftstaket för 2013

28

2

Utfallet för ...................................................................................statens budget

33

2.1 .........................................................

Saldot på statens budget 2013

33

2.2 ..................................................

Inkomster på statens budget 2013

36

2.2.1 ...................................................................

Prognosförutsättningar

36

2.2.2 ........................................................................

Totala skatteintäkter

39

2.2.3 .............................................................................

Övriga inkomster

44

2.3 ......................................................

Utgifter på statens budget 2013

51

2.3.1 ................................

Utgifter på statens budget – sammanfattning

51

2.3.2 .....................

Systematisering av avvikelserna mot statens budget

53

2.3.3 .....................................................................................

Indragningar

55

2.3.4 ................................................................................

Överskridanden

56

2.4 ..................................................................

Utfall per utgiftsområde

57

2.4.1 .....................................................

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

58

2.4.2 ............

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

60

2.4.3 .....................................

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

64

2.4.4 .......................................................

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

66

2.4.5 ....................................

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

68

2.4.6 ...............

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

70

2.4.7 ........................................

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

73

2.4.8 .............................................................

Utgiftsområde 8 Migration

76

2.4.9 .............

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

78

2.4.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

.......................................................................

funktionsnedsättning

81

2.4.11 ..................

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

84

2.4.12 ......

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

87

2.4.13 ............................

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

89

2.4.14 ............................

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

91

2.4.15 ..........................................................

Utgiftsområde 15 Studiestöd

95

2.4.16 ..............

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

97

2.4.17 .........

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

102

2.4.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

.................................................

byggande samt konsumentpolitik

105

2.4.19 ...............................................

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

107

2.4.20 ..........................

Utgiftsområde 20 Allmän miljö - och naturvård

108

2.4.21 ...............................................................

Utgiftsområde 21 Energi

110

9

s. 10 Utgiftsområde 22 Kommunikationer ........................................... Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer ...........................................

113

2.4.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel .....

117

2.4.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv .........................................................

119

2.4.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner......................

122

2.4.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.....................................

123

2.4.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................

126

2.4.28

Förändring av anslagsbehållningar ................................................

127

2.4.29

Riksgäldskontorets nettoutlåning .................................................

129

2.4.30

Kassamässig korrigering.................................................................

132

2.4.31

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ...................

133

2.5

Underliggande saldo och engångseffekter....................................

136

2.6

Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget ...........

137

2.7

Beställningsbemyndiganden ..........................................................

140

2.8

Inomstatliga lån ..............................................................................

142

2.9

Övriga krediter ...............................................................................

142

3

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..................................

145

3.1

Resultaträkning...............................................................................

145

3.1.1

Intäkter............................................................................................

146

3.1.2

Kostnader........................................................................................

147

3.1.3

Transfereringar ...............................................................................

148

3.1.4

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade .........................

150

3.1.5

Kraftigt försämrat resultat i statliga företag .................................

150

3.1.6

Nettokostnaden för statsskulden minskade .................................

151

3.2

Balansräkning..................................................................................

151

3.2.1

Nettoförmögenheten .....................................................................

152

3.2.2

Övriga förändringar i balansräkningen .........................................

153

3.3

Finansieringsanalys.........................................................................

155

3.3.1

Statens verksamhet.........................................................................

155

3.3.2

Stora försäljningsinkomster men även högre investeringar.........

156

3.3.3

Stor utlåning till Riksbanken .........................................................

156

3.3.4

Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades.....................

156

3.3.5

Statens lån ökade kraftigt...............................................................

156

3.3.6

Samband mellan resultaträkningen och utfallet

på statens budget ............................................................................

156

3.4

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ..........................

157

3.4.1

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ....................

157

3.4.2

Redovisningsprinciper, statens budget .........................................

166

3.4.3

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget..............

166

3.5

Noter...............................................................................................

168

3.5.1

Noter till resultaträkningen ...........................................................

168

3.5.2

Noter till balansräkningen .............................................................

191

3.5.3

Noter till finansieringsanalysen.....................................................

220

4

Utvecklingen av statsskulden.............................................................................

225

4.1

Statsskuldens fördelning och löptid..............................................

226

4.2

Statsskuldens kostnader.................................................................

228

5

Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter..........................

233

5.1

Statliga garantier .............................................................................

233

5.1.1

Garantiportföljens sammansättning..............................................

234

5.1.2

De olika garantityperna..................................................................

235

10

s. 11 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

5.1.3

Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj................

239

5.1.4

Tillgångar i garantiverksamheten ..................................................

240

5.1.5

Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och

tillgångar i garantiverksamheten ...................................................

241

5.1.6

Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens

finanser ...........................................................................................

242

5.2

Statlig utlåning med kreditrisk......................................................

243

5.2.1

Kreditportföljens sammansättning ...............................................

244

5.2.2

De olika lånen med kreditrisk .......................................................

245

5.3

Stabilitetsfonden ............................................................................

247

5.4

Samlad analys av statens risker......................................................

247

5.4.1

Kreditrisk – den ordinarie portföljen ...........................................

248

5.4.2

Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen ....................................

248

5.4.3

Åtaganden i den finansiella sektorn..............................................

248

6

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................

251

6.1

Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

statsförvaltningen ..........................................................................

251

6.1.1

Innehållet i regeringens intygande avseende EU-medel..............

251

6.1.2

Ramverket för intern styrning och kontroll ................................

252

6.2

Räkenskapssammanställning av EU-medel..................................

252

6.2.1

Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen..........

254

6.2.2

Resultaträkning ..............................................................................

254

6.2.3

Balansräkning .................................................................................

255

6.2.4

Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning .........

256

6.3

Bedömning av ansvariga myndigheter ..........................................

256

6.3.1

Intygande av räkenskaper och bedömning av

intern styrning och kontroll..........................................................

256

6.3.2

Ekonomistyrningsverkets iakttagelser .........................................

257

6.3.3

Riksrevisionens granskning av myndigheternas

årsredovisningar och ledningens förvaltning ...............................

259

6.4

Regeringens intygande avseende EU-medel ................................

260

6.5

Europeiska revisionsrättens årsrapport om

budgetgenomförandet ...................................................................

260

6.5.1

Väsentliga iakttagelser budgetåret 2012 .......................................

261

6.5.2

Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige .............................

261

6.5.3

Utgångspunkter för Sveriges agerande

avseenderevisionsrättens iakttagelser ...........................................

261

6.6

Redovisning av samtliga EU-medel ..............................................

261

6.6.1

Avgiften till EU:s budget ..............................................................

261

6.6.2

Redovisningen i statens budget.....................................................

262

6.6.3

Redovisning i resultaträkningen ...................................................

264

Bilagor:

Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget

Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget

Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 5 Tabellsamling

Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 7 Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2014

11

s. 12 Tabellförteckning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabellförteckning

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande ...................................................

26

Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna ......................................................

26

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för

bakåtblickande avstämning mot överskottsmålet...............................................

27

Tabell 1.4 Utgiftstaket.....................................................................................................

28

Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2013 ......................................

29

Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter ...................................................................................

29

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från

fastställandet av utgiftstaket för 2013 till utfallet för 2013 ................................

30

Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2013 .......................................................................

33

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget ......

34

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2012–2013..........................................................

35

Tabell 2.4 Utgifter ...........................................................................................................

35

Tabell 2.5 Skattereformer 2013.......................................................................................

37

Tabell 2.6 Antaganden i 2014 års ekonomiska vårproposition jämfört med

budgetpropositionen för 2013..............................................................................

37

Tabell 2.7 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i

årsredovisningen för staten och slutligt utfall.....................................................

39

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget,

jämfört med statens budget för 2012 och 2013...................................................

40

Tabell 2.9 Övriga inkomster, sammanfattning...............................................................

45

Tabell 2.10 Inkomster av statens verksamhet, översikt.................................................

45

Tabell 2.11 Rörelseöverskott...........................................................................................

46

Tabell 2.12 Ränteinkomster ............................................................................................

46

Tabell 2.13 Aktieutdelning 2012 och 2013.....................................................................

47

Tabell 2.14 Inkomster av försåld egendom ....................................................................

48

Tabell 2.15 Återbetalning av lån......................................................................................

48

Tabell 2.16 Kalkylmässiga inkomster .............................................................................

49

Tabell 2.17 Statliga pensionsavgifter...............................................................................

49

Tabell 2.18 Bidrag m.m. från EU ....................................................................................

50

Tabell 2.19 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet .....................................

51

Tabell 2.20 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ........................

51

Tabell 2.21 Utgifter på statens budget 2013 ..................................................................

52

Tabell 2.22 Skillnaden mellan utfall och budget för 2013 .............................................

54

Tabell 2.23 Makroekonomiska förutsättningar .............................................................

54

Tabell 2.24 Indragningar 2013.........................................................................................

56

Tabell 2.25 Icke medgivna överskridanden 2013 ...........................................................

57

Tabell 2.26 UO 1 Anslag.................................................................................................

58

Tabell 2.27 UO 1 Beställningsbemyndiganden..............................................................

59

Tabell 2.28 UO 1 Garantier ............................................................................................

59

Tabell 2.29 UO 1 Inomstatliga lån .................................................................................

59

Tabell 2.30 UO 2 Anslag.................................................................................................

60

Tabell 2.31 UO 2 Beställningsbemyndiganden..............................................................

60

Tabell 2.32 UO 2 Utlåning .............................................................................................

61

Tabell 2.33 UO 2 Garantier ............................................................................................

61

Tabell 2.34 UO 2 Inomstatliga lån .................................................................................

62

Tabell 2.35 UO 2 Övriga krediter ..................................................................................

62

Tabell 2.36 UO 3 Anslag.................................................................................................

64

Tabell 2.37 UO 4 Anslag.................................................................................................

66

12

s. 13 Tabellförteckning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.38 UO 5 Anslag ................................................................................................

68

Tabell 2.39 UO 5 Beställningsbemyndiganden.............................................................

68

Tabell 2.40 UO 6 Anslag ................................................................................................

70

Tabell 2.41 UO 6 Beställningsbemyndiganden.............................................................

71

Tabell 2.42 UO 6 Garantier............................................................................................

71

Tabell 2.43 UO 6 Inomstatliga lån.................................................................................

72

Tabell 2.44 UO 6 Övriga krediter..................................................................................

72

Tabell 2.45 UO 7 Anslag ................................................................................................

73

Tabell 2.46 Utfall för bistånd 2004–2013 ......................................................................

74

Tabell 2.47 UO 7 Beställningsbemyndiganden.............................................................

74

Tabell 2.48 UO 7 Garantier............................................................................................

75

Tabell 2.49 UO 7 Övriga krediter..................................................................................

75

Tabell 2.50 UO 8 Anslag ................................................................................................

76

Tabell 2.51 UO 8 Beställningsbemyndiganden.............................................................

77

Tabell 2.52 UO 9 Anslag ................................................................................................

78

Tabell 2.53 UO 9 Beställningsbemyndiganden.............................................................

79

Tabell 2.54 UO 10 Anslag ..............................................................................................

81

Tabell 2.55 Ohälsomått...................................................................................................

82

Tabell 2.56 UO 10 Beställningsbemyndiganden...........................................................

83

Tabell 2.57 UO 11 Anslag ..............................................................................................

84

Tabell 2.58 UO 11 Övriga krediter................................................................................

85

Tabell 2.59 UO 12 Anslag ..............................................................................................

87

Tabell 2.60 UO 13 Anslag ..............................................................................................

89

Tabell 2.61 UO 13 Beställningsbemyndiganden...........................................................

90

Tabell 2.62 UO 14 Anslag ..............................................................................................

91

Tabell 2.63 Arbetslöshet.................................................................................................

93

Tabell 2.64 UO 14 Beställningsbemyndiganden...........................................................

93

Tabell 2.65 UO 15 Anslag ..............................................................................................

95

Tabell 2.66 UO 15 Beställningsbemyndiganden...........................................................

96

Tabell 2.67 UO 15 Utlåning...........................................................................................

96

Tabell 2.68 UO 16 Anslag ..............................................................................................

97

Tabell 2.69 UO 16 Beställningsbemyndiganden...........................................................

99

Tabell 2.70 UO 16 Garantier..........................................................................................

99

Tabell 2.71 UO 17 Anslag ............................................................................................

102

Tabell 2.72 UO 17 Beställningsbemyndiganden.........................................................

103

Tabell 2.73 UO 17 Utlåning.........................................................................................

103

Tabell 2.74 UO 18 Anslag ............................................................................................

105

Tabell 2.75 UO 18 Beställningsbemyndiganden.........................................................

106

Tabell 2.76 UO 18 Garantier........................................................................................

106

Tabell 2.77 UO 18 Övriga krediter..............................................................................

106

Tabell 2.78 UO 19 Anslag ............................................................................................

107

Tabell 2.79 UO 19 Beställningsbemyndiganden.........................................................

107

Tabell 2.80 UO 20 Anslag ............................................................................................

108

Tabell 2.81 UO 20 Beställningsbemyndigande ...........................................................

108

Tabell 2.82 UO 21 Anslag ............................................................................................

110

Tabell 2.83 UO 21 Beställningsbemyndigande ...........................................................

111

Tabell 2.84 UO 21 Utlåning.........................................................................................

111

Tabell 2.85 UO 21 Inomstatliga lån.............................................................................

111

Tabell 2.86 UO 22 Anslag ............................................................................................

113

Tabell 2.87 Väghållning.................................................................................................

114

Tabell 2.88 Banhållning.................................................................................................

114

13

s. 14 Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2009–2013, Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.89 UO 22 Beställningsbemyndigande............................................................

114

Tabell 2.90 UO 22 Utlåning .........................................................................................

115

Tabell 2.91 UO 22 Garantier ........................................................................................

115

Tabell 2.92 UO 22 Inomstatliga lån .............................................................................

115

Tabell 2.93 UO 23 Anslag.............................................................................................

117

Tabell 2.94 UO 23 Beställningsbemyndiganden..........................................................

118

Tabell 2.95 UO 23 Garantier ........................................................................................

118

Tabell 2.96 UO 23 Övriga krediter ..............................................................................

118

Tabell 2.97 UO 24 Anslag.............................................................................................

119

Tabell 2.98 UO 24 Beställningsbemyndigande............................................................

120

Tabell 2.99 UO 24 Utlåning .........................................................................................

120

Tabell 2.100 UO 24 Garantier ......................................................................................

121

Tabell 2.101 UO 24 Övriga krediter ............................................................................

121

Tabell 2.102 UO 25 Anslag...........................................................................................

122

Tabell 2.103 UO 26 Anslag...........................................................................................

123

Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2009–2013,

fördelningpå anslagets komponenter.................................................................

124

Tabell 2.105 Räntor och valutakurser 2009–2013 årsgenomsnitt ...............................

124

Tabell 2.106 UO 27 Avgiften till Europeiska unionen................................................

126

Tabell 2.107 Förändringar av anslagsbehållningar

exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2009–2013 ..............................................

127

Tabell 2.108 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor

under något av åren 2009–2013..........................................................................

128

Tabell 2.109 Riksgäldskontorets nettoutlåning ...........................................................

129

Tabell 2.110 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto......................

130

Tabell 2.111 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret ........................................

131

Tabell 2.112 Kassamässig korrigering...........................................................................

132

Tabell 2.113 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .............................

134

Tabell 2.114 Statens budgetsaldo 2013 justerat för större engångseffekter...............

136

Tabell 2.115 Realekonomisk fördelning av statens budget .........................................

138

Tabell 2.116 Beställningsbemyndiganden 2013 ...........................................................

141

Tabell 2.117 Inomstatliga lån ........................................................................................

142

Tabell 2.118 Övriga krediter .........................................................................................

142

Tabell 3.1 Resultaträkning.............................................................................................

146

Tabell 3.2 Balansräkning................................................................................................

151

Tabell 3.3 Finansieringsanalys.......................................................................................

155

Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och

utfallet för statens budget...................................................................................

157

Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget...........................

167

Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2013 ........

225

Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2013....................................................................

226

Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning...........................................

227

Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor...................................................................

227

Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader...............................................................................

228

Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2013-12-31 ................................

234

Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2013-12-31 .....................................

235

Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2013-12-31........................

240

Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2013-12-31.............................................

241

Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader

och tillgångar i garantiverksamheten 2013-12-31 .............................................

242

Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2013..................................................

242

14

s. 15 Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2009–2013, Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2013..........................

243

Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk 2013-12-31 ..............................................

244

Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2013-12-31 ................

245

Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013....................

254

Tabell 6.2

Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013.......................

255

Tabell 6.3

Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007–2013......

256

Tabell 6.4

Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) .......................................

263

Tabell 6.5

Anslag finansierade med EU-medel ...........................................................

264

15

s. 16 Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2009–2013, Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Diagramförteckning

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2013 ..............

136

Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2013,

realekonomiskt fördelade ...................................................................................

137

Diagram 2.3 Transfereringar på statens budget, fördelade efter

mottagarkategori 2013........................................................................................

139

Diagram 3.1 Statens intäkter ........................................................................................

146

Diagram 3.2 Statens kostnader.....................................................................................

147

Diagram 3.3 Transferering per sektor ..........................................................................

148

Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2009–2013 ..................................................................

234

Diagram 5.2

Omfattning av garantiprogrammet.........................................................

237

Diagram 5.3

Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och

administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2009–2013 ..........

243

Diagram 5.4

Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning

för osäkra fodringar 2009–2013 .........................................................................

245

Diagram 5.5

Stabilitetsfondens utveckling över tiden ................................................

247

16

opaginerad Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2009–2013, Kontrollera mot PDF

Årsredovisningen för staten 2013

s. 19 Årsredovisningen för staten 2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Årsredovisningen för staten 2013

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2013 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redo- visningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rätt- visande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Under- laget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande

principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupp- lysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2013 redovisas i balansräkningen. Finansierings- analysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2013 i resultaträkning, balansräkning, finansierings- analys och noter med utfallet för 2012.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2013 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpro- positionen för 2013, dels med utfallet för 2012.

Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2014/995).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk samman-

19

s. 20 ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

ställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgräns- ning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av över- skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2013 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovis- ningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpro- positioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finans- politiken (skr. 2010/11:79).

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets-

ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- arbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2013

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 234 myndigheters årsredo- visningar för 2013.

Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamåls- enliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

För 2013 har Riksrevisionen lämnat sju modifierade revisionsberättelser, dvs. med reservation, avvikande mening eller inget uttalande. Följande sex myndigheter har fått revisionsberättelse med reservation: Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Regionala etikprövnings- nämnden i Lund, Rymdstyrelsen, Svenska institutet samt Universitets- och högskolerådet. Riksrevisionen har avseende Nämnden för

20

s. 21 ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

hemslöjdsfrågor avstått från att uttala sig. Tre myndigheter, Pensionsmyndigheten, Riks- antikvarieämbetet och Regionala etikprövnings- nämnden i Lund, har erhållit revisionsberättelse med upplysning, varav en är myndighet som fått en modifierad revisionsberättelse. De myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse eller upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2009–2013. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Det låga antalet bör ses som en indikation på att kvaliteten i myndigheternas årsredovisningar överlag är god och att de ger en rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 1 2009–2013

2009

2010

2011

2012

2013

Summa

12

2

4

4

7

1 Till och med 2009 användes begreppet invändning i revisionsberättelsen.

21

opaginerad ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild. Kontrollera mot PDF

1

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

s. 25 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2013, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ytterligare ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2014 års ekonomiska vårproposition.

1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- proposition att ett överskottsmål för den offent- liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel bör upprätthållas. I regeringens skrivelse Ramverk för finans- politiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta.

Definitioner av finansiellt sparande och överskotts- målet

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värde- förändringar på tillgångar och skulder.

Att överskottsmålet är formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabili- seringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle

finanspolitiken behöva stramas åt när konjunk- turen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Det finansiella sparandet 2013

Det offentliga finansiella sparandet 2013 visade ett underskott på 49 miljarder kronor, mot- svarande 1,3 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2013 beräknades ett underskott på 23 miljarder kronor. Det finans- iella sparandet blev således 26 miljarder kronor lägre än beräknat. I huvudsak överskattades inkomsterna från skatter och avgifter i beräkningarna i budgetpropositionen för 2013, samtidigt som utgifterna för statlig konsumtion underskattades. Övriga inkomster blev i stället högre än prognosisterat till följd av en återbetalning på 11 miljarder kronor från AFA Försäkring. Utfallet för 2013 innebär att den offentliga sektorns finanser försvagades jämfört med 2012, se tabell 1.1.

25

s. 26 Principer för uppföljningen av överskottsmålet Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

2013

2013

Utfall-

2012

BP2013

Utfall

BP13

Utfall

Inkomster

1 824

1 811

-13

1 758

Skatter och avgifter 1

1 633

1 607

-26

1 555

Övriga inkomster

191

205

14

202

Utgifter

1 848

1 861

13

1 784

Finansiellt sparande

-23

-49

-26

-26

Procent av BNP

-0,6

-1,3

-0,7

-0,7

1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2013 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Samtliga sektorer redovisade underskott 2013. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2013 blev utfallet för det finansiella sparandet lägre än beräknat för staten och kommun- sektorn, medan sparandet i ålderspensions- systemet blev något högre. Beräkningen för statens finansiella sparande svarade för merparten av prognosavvikelsen. I huvudsak kan denna avvikelse förklaras av att inkomsterna från bolagsskatt och moms blev lägre än beräknat, medan utgifterna för statlig konsumtion i stället blev högre. Jämfört med 2012 försvagades det finansiella sparandet för samtliga delsektorer, se tabell 1.2.

Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

2013

2013

Utfall-

2012

BP2013

Utfall

BP13

Utfall

Staten

-8

-35

-27

-32

Ålderspensionssystemet

-9

-6

3

9

Kommunala sektorn

-6

-8

-2

-4

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

Regeringen har sedan den tillträdde 2006 kontinuerligt arbetat med att förbättra uppföljningen av överskottsmålet och göra denna mer transparent. Införandet av indikatorer har utgjort ett viktigt steg i arbetet. I detta sammanhang är det viktigt att peka på problemen med en allt för mekanisk tillämpning av indikatorerna för att följa upp över- skottsmålet. Framför allt finns en risk för att finanspolitiken vid en allt för mekanisk tillämpning riskerar att förstärka konjunktur- svängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas i en bred ansats där ett antal enskilda mål och

restriktioner ställs mot varandra. Indikatorerna för att följa upp överskottsmålet utgör därmed endast en del av denna samlade bedömning.

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, för närvarande perioden 2004–2013. Syftet med denna redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styr- ningen av finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden.

Vid bedömningen av tioårsgenomsnittet bör hänsyn även tas till det genomsnittliga konjunkturläget under den aktuella perioden. Konjunkturläget bedöms i form av ett BNP-gap och uppskattning av hur de offentliga finanserna påverkas av variationer i resursutnyttjandet. BNP-gapet definieras som skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Avvikelsen från den potentiella BNP-nivån ger ett mått på vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i och sammanfattar resursutnyttjandet i ekonomin som helhet. Konjunkturläget kan beskrivas som högt, lågt eller balanserat beroende på hur faktisk BNP förhåller sig till potentiell BNP. Om faktisk BNP påtagligt överstiger (understiger) potentiell BNP råder högkonjunktur (lågkonjunktur). När BNP-gapet är nära noll indikerar det att konjunkturen är balanserad. Resursutnyttjandet och de potentiella variablerna är viktiga som utgångspunkt för en analys av behovet av stabiliserings- och strukturpolitik.

Bedömningen av faktisk och potentiell BNP omgärdas av betydande osäkerhet. Statistiska centralbyråns utfall för faktisk BNP revideras ofta bakåt i tiden. Efter det att den första BNP- siffran för ett specifikt år offentliggörs uppdateras nationalräkenskaperna med mer detaljerade statistikuppgifter. Inte förrän två år efter den första BNP-siffran publiceras kan den definitiva BNP-nivån fastställas. I beräkningarna av potentiell BNP förekommer en rad osäkerhetsmoment. Den största källan till osäkerhet är att det, till skillnad från flertalet makroekonomiska variabler, aldrig finns något utfall att stämma av potentiell BNP mot utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Bedömningen av den historiska nivån kan därför

26

s. 27 Principer för uppföljningen av överskottsmålet Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för bakåtblickande avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Finansiellt sparande

-1,3

0,4

1,9

2,2

3,6

2,2

-1,0

0,0

0,0

-0,7

-1,3

Bakåtblickande tioårssnitt

0,7

Konjunkturjusterat 1

1,5

BNP-gap

-1,4

-0,8

-0,8

1,5

2,9

0,2

-6,5

-3,0

-1,4

-2,3

-2,9

Bakåtblickande tioårssnitt

-1,3

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Anm.: Nationalräkenskaperna för 2013 är preliminära och kan komma att ändras.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

skilja sig åt mellan olika bedömare. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik.

Även bedömningen av det offentliga spar- andets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunktur- förändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 1.3 redovisas den bedömning av det finansiella sparandet som regeringen gör i 2014 års ekonomiska vårproposition.

Avstämning av överskottsmålet 2013

År 2013 uppgick det faktiska finansiella sparandet till -1,3 procent av BNP, se tabell 1.3. Det genomsnittliga finansiella sparandet 2004– 2013 uppgick till 0,7 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet lägre än normalt enligt regeringens uppfattning av BNP- gapet, -1,3 procent av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det

finansiella sparandet 2004–2013 beräknas därför till 1,5 procent av BNP. Det gäller givet en elasticitet för det finansiella sparandet med avseende på BNP-gapet på 0,55, vilket är den elasticitet som regeringen normalt använder.

En samlad bedömning av det ojusterade och det justerade tioårssnittet indikerar att det finansiella sparandet var i linje med överskottsmålet 2004–2013.

27

s. 28 1.2 Utgiftstaket för 2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

1.2 Utgiftstaket för 2013

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Utgiftstaket, ursprungligt fast-

ställd nivå

847

877

894

931

949

971

989

1 018

1 050

1 074

1 093

Tekniska justeringar

-25

-19

-24

-24

0

-14

0

6

13

10

2

Reella justeringar 1

-11

Utgiftstak, slutligt fastställt

822

858

870

907

938

957

989

1 024

1 063

1 084

1 095

Takbegränsade utgifter

819

856

864

895

910

943

965

986

989

1 022

1 067

Budgeteringsmarginal

3

2

6

12

28

14

24

38

74

62

28

Budgeteringsmarginal, procent

av takbegränsade utgifter

0,4

0,3

0,7

1,3

3,1

1,4

2,5

3,9

7,5

6,0

2,6

1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en faktisk sänkning av utgiftstaket. Anm.: För åren 1997–2002 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, över- gripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medel- fristiga perspektivet skapar dessutom förut- sättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgifts- sida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskotts- målet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar utgifts- område 1–25 och 27 samt utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna

eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de tak- begränsade utgifterna.

I budgetpropositionen för 2011 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2013 skulle uppgå till 1 093 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.

De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2013 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2013 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till

28

s. 29 1.2 Utgiftstaket för 2013 Kontrollera mot PDF

kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget till pensionärer till att kommunernas och lands- tingens skatteintäkter försämras, vilket för- anleder en höjning av statsbidraget till kommun- sektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.

Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2013

Miljarder kronor

2013

Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2011)

1 093

Tekniska justeringar i BP 2012

Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus

0,17

Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12

regler

0,22

En route-avgiften ingick felaktigt i bruttoredovisning av

Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen

för 2011

-0,15

Ny nivå i BP 2012

1 093

Tekniska justeringar i BP 2013

Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad

fastighetsavgift

0,55

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,20

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt

utjämningsbelopp Sverige-Danmark

0,13

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt

grundavdrag till pensionärer

1,10

Ny nivå i BP 2013

1 095

Tekniska justeringar i BP 2014

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,01

Slutligt utgiftstak

1 095

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak- begränsade utgifterna, 2013 till 1 067,3 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgifts- taket med en marginal på 27,7 miljarder kronor (se tabell 1.6).

De takbegränsade utgifterna blev 1,1 miljarder kronor högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2013. Detta förklaras främst av högre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde

Mdkr

27

Avgiften till Europeiska unionen

3,9

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

2,5

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

2,0

Skr. 2013/14:101

Inom några utgiftsområden blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2013:

Utgiftsområde

Mdkr

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

-3,3

13

Integration och jämställdhet

-1,6

15

Studiestöd

-1,5

I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013 1

2013

2013

2012

Utgifter exkl.

statsskuldsräntor 2

809,3

810,6

1,3

783,7

Ålderspensionssystemet

vid sidan av statens

budget

256,9

256,7

-0,2

238,5

Takbegränsade utgifter

1 066,2

1 067,3

1,1

1 022,2

Budgeteringsmarginal

28,8

27,7

-1,1

61,8

Utgiftstak

1 095

1 095

1 084

1 Den av riksdagen i december 2012 fastställda budgeten för 2013, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2013.

2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 256,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2013.

Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2013 på den nivå som regeringen föreslog i budget- propositionen för 2011. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 70,9 miljarder kronor. I utfallet för 2013 uppgick budgeteringsmarginalen till 27,7 miljarder kronor. Det betyder att budget- eringsmarginalen har blivit 43,2 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2013 fastställdes.

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna kan öka och nivån bör fastställas i samklang med överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgifts- takets nivå ska inte tolkas som ett mål för de takbegränsade utgifternas nivå.

I tabell 1.7 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter

29

s. 30 1.2 Utgiftstaket för 2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

av nya förslag, reviderad pris- och löneom- räkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fak- torer.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2013 till utfallet för 2013

Miljarder kronor

2013

Budgeteringsmarginal i budgetproposi-

tionen för 2011

70,9

Reformer

-28,6

Reviderad pris- och löneomräkning

1,6

Övriga makroekonomiska förändringar

-12,8

Volymförändringar

-3,4

Övrigt 1

0,0

Total förändring av budgeteringsmargi-

nalen

-43,2

Budgeteringsmarginal i utfallet för

2013

27,7

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.

Sammantaget har 28,6 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. I budgetpropositionen för 2012 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknads- politiken och infrastrukturområdet (prop. 2011/12:1). I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, migration, arbetsmarknads- politiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2012/13:1).

Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 12,8 miljarder kronor mindre. Utgifterna har blivit högre inom i första hand arbetsmarknadsområdet och ålderspensionssystemet. I budgetpropositionen för 2012 bedömdes utvecklingen på arbets- marknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, med högre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska garanti- programmen under de därpå följande åren. Vidare har ålderspensionssystemets utgifter för 2013 successivt reviderats upp från 2011 års ekonomiska vårproposition till och med budget- propositionen för 2013, bl.a. till följd av högre inkomstindex.

Utgiftsförändringar till följd av ändrade volymer har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 3,4 miljarder kronor mindre. Det är en

effekt av att volymförändringar på olika områden delvis tar ut varandra. Volymerna har blivit större på i första hand på två områden: sjukpenning och asylmottagning. Antalet personer med sjuk- och rehabiliteringspenning, mätt som helårsekvivalenter, uppgick 2013 till ca 180 000, vilket är ca 35 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2011. Det har bidragit till att utgifterna för ohälsa blev ca 5,5 miljarder kronor högre till följd av volymförändringar. Vidare uppgick antalet inskrivna asylsökande 2013 till 45 200, vilket är ca 75 procent fler än bedömningen för samma år i budgetpropositionen för 2011. Utgifterna för migration och integration 2013 har sammantaget blivit 3,7 miljarder kronor högre till följd av volymförändringar.

Volymerna har blivit lägre på andra områden. Till exempel har utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg blivit 2,3 miljarder kronor lägre 2013 till följd av volym än bedömningen i budgetpropositionen för 2011. Det beror på ett lägre utnyttjande av tandvårdsförmåner och färre personer med assistansersättning än bedömningen i budgetpropositionen för 2011.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget är budgeteringsmarginalen oförän- drad till följd av övriga faktorer, vilket är en effekt av att förändringar på olika områden tar ut varandra.

Avgiften till EU blev väsentligt högre 2013 än i budgetpropositionen för 2013 till följd av övriga orsaker. Två sent beslutade ändrings- budgetar 2012 och en högre beslutad årsbudget i EU för 2013 är förklaringar till detta. Vidare har utfallet för 2013 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anvisade medel för 2013. Sammantaget är det ca 1,7 miljarder kronor av anvisade medel som under budgetåret inte har utnyttjats, till följd av övriga faktorer. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområde 9, 15 och 16.

30

opaginerad 1.2 Utgiftstaket för 2013 Kontrollera mot PDF

2

Utfallet för statens budget

s. 33 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2 Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot på statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2012 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU10, rskr. 2012/13:139). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de ändringsbudgetar som riksdagen fattat beslut om under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget.

2.1 Saldot på statens budget 2013

Budgetsaldot blev -131 miljarder kronor 2013 (tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot till -8 miljarder kronor. Saldot blev därmed 123 miljarder kronor sämre än beräknat. Inkomsterna blev 39 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 84 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2013

Miljoner kronor

Skillnad

Statens

Ändrings-

Utfall

mot statens

budget

budget

2013

budget

Totala inkomster

829 578

790 535

-39 044

Statens

skatteinkomster

815 480

777 295

-38 184

Övriga inkomster

14 099

13 239

-859

Totala utgifter

m.m.

837 167

10 897

921 408

84 241

Utgiftsområden

exkl. statsskulds-

räntor m.m.

812 303

10 897

810 614

-1 689

Statsskulds-

räntor m.m.

22 168

16 774

-5 394

Förändring av

anslags-

behållningar

-3 004

3 004

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

4 949

96 225

91 276

Kassamässig

korrigering

751

-2 205

-2 956

Budgetsaldo

-7 588

-130 873

-123 285

Lägre konsumtion ger lägre skatteintäkter

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 830 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 791 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 1 miljard kronor lägre än beräknat. Det är främst skatteintäkterna för konsumtion och insatsvaror som blivit lägre än beräknat. Det beror på att hushållens konsumtionsutgifter ökat mindre än väntat.

Övriga inkomster blev knappt 1 miljard kronor lägre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2013. Både

33

s. 34 Högre utgifter på grund av utlåning till Riksbanken Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

utdelningarna från statens aktier och bidragen från EU blev lägre än väntat. Däremot blev inkomsterna från försäljning av egendom knappt 6 miljarder kronor högre än beräknat. Beräkningstekniskt antas inkomster från försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor för varje år mellan 2012 och 2015. Under 2013 sålde staten aktier i Nordea. Hälften av inkomsten från försäljningen, ca 21 miljarder kronor, redovisades som inkomst av försåld egendom, en skillnad på 6 miljarder kronor jämfört med budgeten.

Högre utgifter på grund av utlåning till Riksbanken

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens budget blev 921 miljarder kronor, vilket är 84 miljarder kronor högre än den ursprungliga budgeten för 2013. Orsaken till att utgifterna blev så mycket högre än beräknat är att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade med 104 miljarder kronor.

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev däremot drygt 5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades på statens budget, eftersom valutakursvinsterna blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. Samtidigt blev kursförlusterna nästan 4 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan riksdagens anvisade belopp och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Miljoner kronor

Skillnad

Statens

Ändrings-

Utfall

mot

statens

Utgiftsområde

budget

budget

2013

budget

09

Hälsovård,

sjukvård och social

omsorg

62 252

312

58 994

-3 258

10

Ekonomisk

trygghet vid

sjukdom och

funktions-

nedsättning

94 422

3 200

96 394

1 972

13 Integration och

jämställdhet

10 476

8 836

-1 640

14

Arbetsmarknad

och arbetsliv

67 233

1 156

69 721

2 488

15

Studiestöd

22 026

418

20 567

-1 459

26

Statsskulds-

räntor m.m.

22 168

16 774

-5 394

27 Avgiften till

Europeiska unionen

33 494

4 622

37 412

3 918

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

4 949

96 225

91 276

Kassamässig

korrigering

751

-2 205

-2 956

Övriga utgifter

519 396

1 190

518 689

-707

Summa utgifter

m.m. på statens

budget

837 167

10 897

921 408

84 241

Utfallet för bland annat hälsovård, integration och studiestöd blev lägre än anvisat av riksdagen

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 3 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget, eftersom både utgifterna för läkemedels- och tandvårdsförmåner blev lägre än budgeterat.

För utgiftsområde 13 Integration och jäm- ställdhet blev utgifterna knappt 2 miljarder kronor lägre än anvisat. Det beror till stor del på att s.k. etableringslotsar inte utnyttjats i den utsträckning som beräknats.

Även för utgiftsområdet 15 Studiestöd blev utfallet lägre än anvisat. Det blev 1,5 miljarder kronor lägre eftersom antalet studerande blev färre än beräknat.

Utfallet på posten kassamässig korrigering blev också lägre än beräknat. Det beror på att EU-kommissionen ännu inte rekvirerat hela Sveriges avgift till EU. Hela årets avgift till EU är dock redovisad mot anslag. Detta skapar en kassamässig korrigeringspost.

Kostnaderna för sjukpenning och arbetsmarknads- åtgärder gav högre utfall än anvisat

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 2 miljarder kronor högre. Det beror framför allt på att utgifterna för sjukpenning ökade då antalet sjukfall ökade mer än beräknat.

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv blev 2,5 miljarder kronor högre än vad riksdagen anvisade. Dels blev kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 miljard kronor högre än anvisat, dels blev lönegarantiersättningarna 1 miljard kronor högre då fler företag blev försatta i konkurs än beräknat.

Avgiften till Europeiska unionen som redovisas under utgiftsområde 27 blev 4 miljarder kronor högre än riksdagen anvisat.

34

s. 35 Engångseffekter påverkar saldot negativt med 74 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Engångseffekter påverkar saldot negativt med 74 miljarder kronor

Saldot på statens budget påverkades samman- taget negativt av engångseffekter. De uppgick till 74 miljarder kronor under 2013. Framför allt är det lån till Riksbanken som försämrar saldot med 104 miljarder kronor. Försäljningen av aktier i Nordea förbättrade däremot saldot med totalt 41 miljarder kronor.

Statens budget 2012 och 2013

I tabell 2.3 redovisas utfallet på statens budget för 2012 och 2013. Statens budget visar för 2013 ett underskott på 131 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 25 miljarder kronor 2012, vilket är en försämring med 106 miljarder kronor.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2012–2013

Miljoner kronor

Skillnad

Utfall 2013

Utfall 2012

mot 2012

Totala inkomster

790 535

787 573

2 962

Statens skatteinkomster

777 295

792 652

-15 357

Övriga inkomster

13 239

-5 079

18 319

Totala utgifter m.m.

921 408

812 480

108 927

Utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m.

810 614

783 706

26 907

Statsskuldsräntor m.m.

16 774

27 381

-10 607

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

96 225

1 009

95 216

Kassamässig

korrigering

-2 205

384

-2 589

Budgetsaldo

-130 873

-24 907

-105 966

Statens inkomster ökade med 3 miljarder kronor (0,4 procent) mellan 2012 och 2013. Statens skatteinkomster däremot minskade med 15,4 miljarder kronor (1,9 procent). Det beror främst på förskjutningar i uppbörd av skatt och betalningar till andra sektorer än den statliga.

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2013, beräknas däremot öka med 23 miljarder kronor (2,9 procent), det beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter. Direkta skatter på arbete beräknas öka med 21 miljarder kronor (3,9 procent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 12 miljarder kronor (2,8 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas ha ökat med 11 miljarder kronor (2,4 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer beräknas ha ökat med

Skr. 2013/14:101

29 miljarder

kronor

(3,6 procent). Posten

periodiseringar

har minskat

med 38 miljarder

kronor. Där

redovisas

bl.a.

uppbörds- och

betalningsförskjutningar, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Övriga inkomster ökade med 18,3 miljarder kronor jämfört med 2012. Inkomster av försåld egendom ökade med 20,5 miljarder kronor.

Lån till Riksbanken ökar utgifterna – valutakursvinster minskar dem

Utgifterna på statens budget ökade med 109 miljarder kronor (13,4 procent) mellan 2012 och 2013. Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 95 miljarder kronor, till stor del beroende på att Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 98 miljarder kronor jämfört med 2012. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. blev däremot nästan 11 miljarder kronor (38,7 procent) lägre än 2012. Det beror framför allt på drygt 10 miljarder kronor under 2013 i valutakursvinster.

Tabell 2.4 Utgifter

Miljoner kronor

Skillnad

Utgiftsområde

Utfall 2013

Utfall 2012

mot 2012

02

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

16 052

13 511

2 541

04

Rättsväsendet

39 297

38 213

1 084

08

Migration

9 870

8 248

1 622

10

Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och

funktionsnedsättning

96 394

94 853

1 542

11

Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

39 985

41 342

-1 356

12

Ekonomisk trygghet för

familjer och barn

78 533

75 579

2 954

13 Integration och

jämställdhet

8 836

6 753

2 083

14

Arbetsmarknad och

arbetsliv

69 721

66 633

3 088

16

Utbildning och

universitetsforskning

56 484

53 837

2 648

25

Allmänna bidrag till

kommuner

88 915

85 138

3 776

26

Statsskuldsräntor m.m.

16 774

27 381

-10 607

27

Avgiften till Europeiska

unionen

37 412

31 452

5 960

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

96 225

1 009

95 216

Övriga utgifter

266 910

268 531

-1 624

Summa utgifter m.m.

på statens budget

921 408

812 480

108 927

35

s. 36 Engångseffekter påverkar saldot negativt med 74 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Även utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev lägre än

2012.

Utgifterna

för

detta

område blev

40 miljarder

kronor, vilket är

drygt

1 miljard

kronor

(3,3 procent)

lägre.

Både

garanti-

pensionerna

och

änkepensionerna

minskade,

eftersom antalet

garantipensionärer

minskade

och änkepensionssystemet är under avveckling. Tabell 2.4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2012 och 2013.

Inom flera utgiftsområden ökade utgifterna under året. Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade med 1 miljard kronor (2,8 procent). Utgiftsområdets kostnader är till stor del löner.

Utgifterna för utgiftsområde 8 Migration ökade med 1,6 miljarder kronor (19,7 procent). Det beror på att fler sökt asyl i Sverige och att antalet personer som bor på anläggningsboenden har ökat med 31,7 procent 2013 jämfört med 2012.

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 1,5 miljarder kronor (1,6 procent). Antalet sjukfall som blivit 30 dagar eller längre har ökat med 7 procent jämfört med 2012. Samtidigt har dock antalet personer som fått sjukersättning minskat.

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 3 miljarder kronor (3,9 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 2 miljarder kronor, eftersom både ersättningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än beräknat.

Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 2 miljarder kronor (30,8 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler flyktingar i år jämfört med föregående år.

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv blev 3 miljarder kronor (4,6 procent) högre än 2012, vilket beror på att antalet arbetslösa ökade under året.

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

ökade utgifterna

med

2,7 miljarder kronor

(4,9 procent), bl.a.

ökade

det statliga stödet till vuxenutbildning med nästan 1 miljard kronor.

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 3,8 miljarder kronor (4,4 procent). Det beror framför allt på

ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för det höjda grundavdraget för pensionärer och den sänkta fastighetsavgiften för hyreshusenheter. Båda reformerna ger minskade skatteintäkter till kommuner och landsting.

Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade med nästan 6 miljarder kronor (18,9 procent). Det beror bl.a. på att EU beslutat om ändringsbudgetar som medför ökad avgift för Sverige.

2.2 Inkomster på statens budget 2013

Inkomsterna i

statens

budget

2013 blev

790,5 miljarder

kronor,

vilket är

39 miljarder

kronor lägre än budgeterat. Statens skatte- inkomster 2013 uppgick till 777,3 miljarder kronor. Detta var 38,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2013. Den storleksmässigt största differensen uppstod inom området skatt på konsumtion och insatsvaror.

I tabell 2.8 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2012 och 2013. I tabellen redovi- sas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2013 baseras på den av riksdagen godkända beräkningen för 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/12:FiU1, rskr. 2012/13:37).

2.2.1 Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2013 skattereformer som sammanlagt be- dömdes minska skatteintäkterna med 9 miljarder kronor.

Beräknat utfall för skatteintäkter baseras på tillgänglig information fram till den 26 mars 2014.

36

s. 37 Engångseffekter påverkar saldot negativt med 74 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Tabell 2.5 Skattereformer 2013

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

Skatt på arbete

-1

Skatt på kapital

-9

Skatt på konsumtion och insatsvaror

1

Övriga skatter

0

Summa skattebeslut

-9

Anm.: Beloppen är avrundade.

Källa: Egna beräkningar.

De minskade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om med anledning av budgetpropositionen för 2013 påverkar huvudsakligen skatt på kapital. De nämnvärda regelförändringar som påverkar in- komster från skatt på kapital 2013 är en sänkt bolagsskattesats och skärpta regler gällande möj- ligheten för företag att genomföra ränteavdrag. Den sänkta bolagsskattesatsen förväntas minska företagsskatteintäkterna med 16 miljarder kro- nor 2013. Samtidigt förväntas skärpta regler gällande möjligheten till ränteavdrag öka skat- teintäkterna 2013 med nästan 9 miljarder kronor.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna är i hög grad korrelerad med den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2014 års eko- nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antaganden i budgetpropositionen för 2013.

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.6 Antaganden i 2014 års ekonomiska vårpro- position jämfört med budgetpropositionen för 2013

Procentuell utveckling om inget annat anges.

2012

2013

BNP, marknadspris 1

2,0

2,4

Diff. BP13

-1,0

-1,4

Arbetade timmar

0,9

0,6

Diff. BP13

0,5

0,0

Timlön 2

2,8

2,2

Diff. BP13

-0,4

-1,0

Utbetald lönesumma, skatteunderlag

3,8

2,7

Diff. BP13

0,1

-1,1

Arbetslöshet 3

8,0

8,0

Diff. BP13

0,3

0,5

Arbetsmarknadspolitiska program 4

3,7

3,9

Diff. BP13

0,0

0,2

Hushållens konsumtionsutgifter 1

2,8

2,6

Diff. BP13

-0,3

-1,5

Kommunal medelutdebitering 5

31,6

31,7

Diff. BP13

0,0

0,1

Statslåneränta 5

1,5

2,0

Diff. BP13

0,0

0,1

KPI juni-juni 6

1,0

-0,1

Diff. BP13

0,0

-1,7

Inkomstbasbelopp 7

54,6

56,6

Diff. BP13

0,0

0,0

Prisbasbelopp 7

44,0

44,5

Diff. BP13

0,0

0,0

Inkomstindex

149,3

154,8

Diff. BP13

0,0

0,0

Skiktgräns 7

401,1

413,2

Diff. BP13

0,0

0,0

Övre skiktgräns 7

574,3

591,6

Diff. BP13

0,0

0,0

1 Löpande priser, procentuell förändring.

2 Enligt nationalräkenskapernas definition.

3 Arbetslöshet 15–74 år.

4 Procent av arbetskraften.

5 Procent.

6 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

7 Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

En viktig variabel för prognosen på skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Utvecklingen av lönesumman 2013 blev -1,1 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2013.

Konsumentprisindex, KPI, påverkar intäk- terna då skiktgränserna styrs av KPI. Om lö- nerna i samhället ökar mer än KPI, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI an- vänds även till att omräkna skattesatserna för

37

s. 38 Engångseffekter påverkar saldot negativt med 74 miljarder kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

skatt på energi. Perioden juni 2012 till juni 2013 var KPI-utvecklingen betydligt svagare än vad som förväntades i budgetpropositionen för 2013. I stället för en uppgång om 1,5 procent var KPI- utvecklingen negativ, -0,1 procent.

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för BNP-tillväxten 2013 var betydligt svagare mot vad som förväntades i budgetpropositionen för 2013. Hushållens kon- sumtion är en delkomponent inom BNP-måttet som påverkar intäkterna från såväl mervärdeskatt som punktskatter.

Bedömningar om utfallet för 2013

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall 2013 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel- gruppen.

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter

nov 2014

1120 Allmän pensionsavgift

nov 2014

1140 Skattereduktioner

nov 2014

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218

aug 2014

1240 Egenavgifter

nov 2014

1270 Särskild löneskatt, 1274

nov 2014

1280 Nedsättningar, 1283-1284

nov 2014

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll

nov 2014

1320 Skatt på företagsvinster

nov 2014

1340 Avkastningsskatt, 1341-1342

nov 2014

1350 Fastighetsskatt

nov 2014

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411

aug 2014

1600 Restförda och övriga skatter

1620 Övriga skatter, hushåll

maj 2015

1630 Övriga skatter, företag

maj 2015

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer

nov 2014

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar

maj 2015

1920 Betalningsförskjutningar

nov 2014

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2013, vilken blir känd i no- vember 2014.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2014, när skattedeklarationerna för juli blir kända.

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2015, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds- förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2012 och 2013 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall

I tabell 2.7 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2007–2011. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan 0,1 och 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter.

För 2007 blev skillnaden mellan beräknat ut- fall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- ras till största delen av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

År 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos.

År 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- ras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

År 2010 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

38

s. 39 2.2.2 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.7 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall

Miljarder kronor

Inkomstår

2007

2008

2009

2010

2011

Skatt på arbete

1,5

3,3

-0,5

-0,8

-3,6

Skatt på kapital

4,8

-2,3

11,4

10,6

-3,5

Skatt på konsumtion och insatsvaror

0,4

0,1

-0,8

0,2

-1,3

Restförda och övriga skatter

0,6

0,5

-0,6

-1,2

-1,2

Totala skatteintäkter

7,2

1,7

9,5

8,8

-9,5

Avgår: EU-skatter

0,1

0,1

0,3

0,0

0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter

7,1

1,6

9,2

8,8

-9,5

Avgår: Kommunal inkomstskatt

1,4

0,9

0,8

-2,6

-3,0

Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet

-0,1

0,1

0,5

-0,3

-0,2

Statens skatteintäkter

5,9

0,7

7,9

11,6

-6,2

Procent av utfall

0,7

0,1

1,1

1,5

0,8

År 2011 var utfallet för statens skatteintäkter 6,2 miljarder lägre i förhållande till budgeten för 2011. Detta motsvarar 0,8 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden mellan budget och utfall uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på arbete och kapital.

2.2.2 Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2013 beräknas uppgå till drygt 1 614 miljarder kronor. Detta är 26 miljarder kronor lägre i förhållande till bud- get. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatte- intäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräk- nas uppgå till ca 801 miljarder kronor. Statens beräknade skatteintäkter är därmed 24 miljarder kronor lägre än i budgeten. De beräknade intäkterna 2013 för såväl skatt på arbete, kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är lägre i förhållande till budget. Den beloppsmässigt största negativa avvikelsen, i förhållande till

budget, återfinns inom skatteintäkter på konsumtion och insatsvaror. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.8 nedan redovisas såväl skatteintäk- ter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2013.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt kopp- ling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregeler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående be- loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.

39

s. 40 2.2.2 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2012 och 2013

Miljarder kronor

Beräknat utfall

Beräknat utfall

Skillnad mot statens budget

Inkomstår

2013

2012

2013

2012

Skatt på arbete

970,5

937,4

-9,0

9,4

Direkta skatter

525,9

505,1

-4,3

1,9

Kommunal inkomstskatt

583,5

560,8

-1,1

7,8

Statlig inkomstskatt

45,2

44,2

-2,3

-0,3

Allmän pensionsavgift

100,7

97,6

-0,5

1,1

Skattereduktioner m.m.

-203,4

-197,4

-0,3

-6,6

Artistskatt

0,0

0,0

-0,1

-0,1

Indirekta skatter

444,6

432,3

-4,7

7,5

Arbetsgivaravgifter

454,3

442,4

-3,3

6,8

Egenavgifter

12,8

12,0

-0,8

-1,4

Särskild löneskatt

38,3

37,4

-1,6

1,8

Nedsättningar

-30,6

-30,4

0,8

1,2

Skatt på tjänstegruppliv

0,7

0,9

0,1

-0,4

Avgifter till premiepensionssystemet

-31,0

-30,0

0,0

-0,4

Skatt på kapital

168,9

167,8

-9,5

-24,7

Skatt på kapital, hushåll

30,0

27,7

3,7

-3,7

Skatt på företagsvinster

88,4

89,5

-14,9

-20,0

Avkastningsskatt

6,7

10,2

-0,5

0,0

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

30,8

28,7

1,1

0,5

Stämpelskatt

8,9

8,0

1,4

-1,2

Kupongskatt m.m.

4,1

3,8

-0,2

-0,2

Skatt på konsumtion och insatsvaror

463,4

452,5

-15,1

-9,7

Mervärdesskatt

341,8

330,6

-7,7

-5,2

Skatt på tobak

11,1

11,8

-0,5

-0,1

Skatt på alkohol

12,2

12,3

0,1

0,2

Energiskatt

40,9

40,1

-1,2

-1,4

Koldioxidskatt

24,0

25,2

-2,4

-1,4

Övriga skatter på energi och miljö

4,4

4,5

-1,7

-0,5

Skatt på vägtrafik

16,5

15,6

-1,1

-0,6

Skatt på import

5,2

5,3

-0,5

-0,6

Övriga skatter

7,2

7,1

0,0

0,0

Restförda och övriga skatter

11,5

5,1

7,5

0,4

Restförda skatter

-6,6

-6,3

-0,3

-1,4

Övriga skatter

18,1

11,3

7,8

1,8

Totala skatteintäkter

1 614,3

1 562,8

-26,0

-24,6

Avgår, EU-skatter

-6,9

-6,9

0,5

0,5

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 607,4

1 555,9

-25,6

-24,1

Avgår, kommunala inkomstskatter

-599,0

-576,2

1,0

-8,3

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet

-207,3

-201,5

0,3

-2,6

Statens skatteintäkter

801,1

778,2

-24,2

-35,0

Periodiseringar

-23,8

14,6

-14,0

14,4

Statens skatteinkomster

777,3

792,7

-38,2

-20,7

Övriga inkomster

13,2

-5,1

-0,9

-24,9

Inkomster på statens budget

790,5

787,6

-39,0

-45,5

40

s. 41 Posterna under direkta skatter fastställs 2014 och uppgifterna för 2013 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. Kontrollera mot PDF

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följder utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.

Posterna under direkta skatter fastställs 2014 och uppgifterna för 2013 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2013 beräknas skatt på arbete ha uppgått till 970,5 miljarder kronor. Jämfört med budge- ten har intäkterna reviderats ned med 9,0 miljar- der kronor. Det beror i huvudsak på att löne- summan har reviderats ned.

Den lägre lönesummeutvecklingen har med- fört att skatteintäkterna från direkta och indi- rekta skatter (inklusive skattereduktioner) blev 4,3 respektive 4,7 miljarder kronor lägre än bud- geten, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete med samma belopp.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2012 blev utfallet för de direkta skatterna 505,1 miljarder kronor. År 2013 beräknas utfallet av de direkta skatterna ha uppgått till 525,9 mil- jarder kronor.

Jämfört med budgeten har de direkta skat- terna 2013 reviderats ned med 4,3 miljarder kronor, vilket främst beror på att den kommunala och statliga inkomstskatten blev totalt 3,4 miljarder kronor lägre. Skatte- reduktionerna har däremot bara reviderats marginellt.

Kommunal inkomstskatt

År 2013 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten ha uppgått till 583,5 miljar- der kronor. Jämfört med budget har intäkterna

Skr. 2013/14:101

för 2013 reviderats ned med 1,1 miljarder kronor. Det förklaras framför allt av att lönesumman blev lägre än enligt vad som bedömdes i budget. Nedrevideringen av lönesumman beror på att timlönen blev lägre än förväntat.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 45,2 miljarder kronor 2013. I jämfö- relse med statens budget för 2013 har den statliga inkomstskatten reviderats ned med 2,3 miljarder kronor, vilket kan förklaras av den nedreviderade lönesumman.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärv- sinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Prognosen för 2013 beräknas bli 100,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än statens budget.

Skattereduktioner

År 2013 beräknas den totala skattereduktionen utgöra 203,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än budget. Avvikel- sen beror bl.a. på en något högre skattereduktion för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) än beräknat i budget.

I jämförelse med 2012 ökade de totala skatte- reduktionerna med 6,0 miljarder kronor. Ök- ningen förklaras ett högre avdrag för den all- männa pensionsavgiften, högre jobbskatteavdrag samt högre skattereduktion för husarbeten.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgör 46 procent av skatt på arbete och beräknas 2013 ha uppgått till 444,6 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökade intäkterna med 2,8 procent. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssyste- met.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2013 är 3,3 miljarder kronor lägre än budget. Det beror

41

s. 42 Posterna under direkta skatter fastställs 2014 och uppgifterna för 2013 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

huvudsakligen på en lägre lönesumma än beräk- nat.

Särskild löneskatt

År 2013 beräknas den särskilda löneskatten bli 38,3 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats ned med 1,6 miljarder kronor. Nedrevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda reviderats ned.

Nedsättningar

Jämfört med budgeten för 2013 beräknas ned- sättningarna bli 0,8 miljarder kronor lägre. Revi- deringen bidrar därmed till ökade totala skat- teintäkter.

Nedsättningarna beräknas bli 0,2 miljarder kronor högre jämfört med 2012.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, hushållens kapitalinkomster samt kom- munal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2013 beräknas skatt på kapital utgöra ca 10,5 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i november året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2013 fortfarande är en prognos.

Skatt på kapital, hushåll

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.

Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- nas bli 30 miljarder kronor 2013. Det är 3,7 miljarder kronor högre än budget.

Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalinkomster har reviderats upp i större utsträckning än vad hushållens kapitalutgifter har gjort, vilket sammantaget innebär högre intäkter från skatt på kapital.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.

Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli drygt 88 miljarder kronor 2013. Detta är nästan 15 miljarder kronor lägre än budgeten för 2013. Att intäkterna från skatt på företagsvinster 2013 förväntas bli lägre än budget förklaras till stor del av nya beräkningar för beteendeeffekter från regelförändringar. Dessutom var den makroekonomiska utvecklingen 2013 svagare än vad som tidigare förväntades. Med anledning av utfallet för 2012 har en fördjupad analys gjorts av hur företagen agerat inför regel- förändringarna, som trädde i kraft den 1 januari 2013. Företagen anses nu i större utstäckning ha periodiserat vinstmedel under 2012 för beskatt- ning under senare år, genom periodiserings- fonder. Avsättningar till periodiseringsfonder förklarar till stor del det svaga utfallet för företagsskatteintäkterna 2012. Det svaga utfallet för 2012 motiverar en betydande del av nedrevideringen i prognosen för 2013. Den makroekonomiska utvecklingen påverkar företagens vinster och därmed intäkterna från företagsbeskattningen. 2013 var den makroe- konomiska utvecklingen svagare i förhållande till förväntningarna som låg till grund för budgeten.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året

före beskattningsåret.

Skattesatsen

2013

är

15 procent

på

pensionsförsäkringar

och

30 procent på kapitalförsäkringar.

Intäkten från

avkastningsskatten

sjunker

kraftigt 2013

till

6,7 miljarder kronor,

från

10,2 miljarder

kronor

2012. Detta kan

i

all

väsentlighet knytas till en kraftig nedgång i stats- låneräntan 2012.

42

s. 43 Posterna under direkta skatter fastställs 2014 och uppgifterna för 2013 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. Kontrollera mot PDF

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2013 till 7 075 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 210 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften 2013 beräknas uppgå till 15,9 miljarder kronor, varav drygt 13 miljarder kronor för små- hus och knappt 3 miljarder kronor för bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen i budgeten för 2013 har prognosen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor.

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Den statliga fastighetsskatten för 2013 beräknas uppgå till 14,9 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än i budgeten för 2013. Upprevideringen förklaras av högre riktvärdesangivelser som ligger till grund för fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2013 blev 8,9 miljarder kronor. Det är 1,4 miljar- der kronor högre än i budgeten för 2013.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta ut- omlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag.

Kupongskatten uppgick till 4,1 miljarder kronor 2013, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än i budgeten.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2013 uppgick intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror till 463,4 miljarder kronor, vilket är 15,1 miljarder kronor lägre än i budgeten för 2013.

Skr. 2013/14:101

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sam- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till pri- sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervär- desskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i både privata företag och offentlig sektor.

Intäkterna från mervärdesskatten uppgick till 341,8 miljarder kronor 2013, vilket är 7,7 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten för 2013. Det är en följd av att hushållens kon- sumtion och företagens investeringar ökade mindre än väntat under 2013.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.

Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris.

Intäkterna från punktskatterna totalt uppgick 2013 till 121,6 miljarder kronor, vilket är 7,4 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2013.

Intäkterna från skatt på tobak uppgick till 11,1 miljarder kronor 2013, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än statens budget.

Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2013 till 12,2 miljarder kronor. Det är marginellt mer än beräknat i satens budget för 2013.

Intäkterna från skatt på energi uppgick 2013 till 40,9 miljarder kronor och det är 1,2 miljarder kronor lägre än väntat. Koldioxidskatten beräk- nas ha inbringat 24 miljarder kronor 2013, vilket är 2,4 miljarder kronor lägre än väntat i satens budget för 2013. Att intäkterna från både energi- och koldioxidskatt blev lägre än väntat i budgeten för 2013 beror på att konjunkturläget

43

s. 44 Posterna under direkta skatter fastställs 2014 och uppgifterna för 2013 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

blev svagare än väntat och medförde en lägre användning av olika energislag hos både företag och hushåll.

Övriga skatter på energi och miljö uppgick 2013 till 4,4 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än väntat. Det beror till största delen på en ny regel för hur intäkterna från auktionsintäkter från utsläppsrätterna ska periodiseras där intäkterna från 2013 periodiseras till 2014.

Intäkterna från skatt på import blev 0,5 miljarder kronor lägre än väntat och uppgick till 5,2 miljarder kronor 2013.

Intäkterna från övriga skatter uppgick 2013 till 7,2 miljarder kronor, vilket är i linje med prognosen i statens budget för 2013.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som för till exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till 11,5 miljarder kronor 2013. Restförda skatter är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga skatter är 7,8 miljarder kronor högre än beräknat. Upprevideringen av övriga skatter är ett nettoanstånd till ett företag för äldre taxe- ringsår.

Periodiseringar

Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den lö- pande redovisningen och den periodiserade in- täkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- liga skattekonton och debiterade skatter.

Periodiseringarna 2013 beräknas ha uppgått till -23,8 miljarder kronor, vilket är 14 miljarder kronor lägre än väntat. Uppbördsförskjut- ningarna beräknas ha uppgått till 7 miljarder mer än i statens budget för 2013. Betalnings- förskjutningarna beräknas ha blivit 21 miljarder kronor lägre än prognosen i statens budget för 2013.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrät- terna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspens- ionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (överavskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten be- skattning undvikas.

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redo- visning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skatte- fordran vilket gör skattningen än mer osäker.

2.2.3 Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i

44

s. 45 Rörelseöverskotten uppgick till Kontrollera mot PDF

anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

Det totala utfallet för övriga inkomster 2013 uppgick till totalt 13 239 miljoner kronor och är därmed 859 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 18 318 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.9 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

Inkomster av

statens

verksamhet

50 520

48 141

-2 378

48 849

Inkomster av

försåld egendom

15 000

20 772

5 772

322

Återbetalning av

lån

1 199

1 105

-94

1 322

Kalkylmässiga

inkomster

10 734

9 938

-796

9 717

Bidrag m.m. från

EU

11 623

10 265

-1 358

9 782

Avräkningar m.m.

i anslutning till

skattesystemet

-74 977

-76 979

-2 002

-74 928

Utgifter som

redovisas som

krediteringar på

skattekonto

-3

-3

-144

Övriga inkomster

14 099

13 239

-859

-5 079

Inkomster av statens verksamhet

Under inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöver- skott från statliga affärsverk, från Riksbanken och från statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Inkomsterna under inkomsttypen uppgick till 48 141 miljoner kronor, vilket är 2 378 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Skillnaden jämfört med budgeten beror främst på att inkomsterna av statens aktier blev 3 345 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än beräknat.

Inkomsterna av statens verksamhet blev 708 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än 2012.

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.10 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

Rörelseöverskott

7 151

7 603

452

8 043

Överskott av statens

fastighetsförvaltning

436

457

21

243

Ränteinkomster

5 769

6 020

251

5 823

Inkomster av statens

aktier

24 000

20 655

-3 345

21 658

Offentligrättsliga

avgifter

10 535

11 070

536

10 393

Försäljningsinkomster

58

54

-4

64

Böter m.m.

1 508

1 373

-135

1 458

Övriga inkomster av

statens verksamhet

1 063

910

-153

1 167

Inkomster av statens

verksamhet

50 520

48 141

-2 378

48 849

Högre rörelseöverskott än beräknat från Svenska

kraftnät och Riksbanken

Rörelseöverskotten uppgick till

7 603 miljoner

kronor,

vilket

är

452 miljoner

kronor

(6,3 procent) högre än

beräknat. Skillnaden

beror främst på att Affärsverket Svenska kraftnäts utdelning översteg beräkningen. Även det inlevererade överskottet av statligt stödd exportkredit och Riksbankens överskott blev högre än beräknat.

Svenska kraftnät redovisade under föregående år 951 miljoner kronor i resultat efter finansiella poster, vilket var en förbättring med 406 miljoner kronor jämfört med året innan. Av affärsverkets utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att affärsverket levererade 618 miljoner kronor i utdelning till staten under 2013. Utdelningen är 168 miljoner kronor (37,3 procent) högre än beräknat och 240 miljoner kronor (63,5 procent) högre än 2012.

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet av den statsstödda kreditverksamheten, överskottet redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick till 128 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor mer än vad som beräknats i budgeten.

Överskottet

är

12 miljoner

kronor

(10,3 procent) högre än föregående år.

Riksbankens

inlevererade överskott

uppgick

till 6 800 miljoner kronor, vilket var 100 miljoner kronor (1,5 procent) högre än beräknat. Över- skottet är 80 procent av Riksbankens genom- snittliga resultat under den senaste femårs-

45

s. 46 Rörelseöverskotten uppgick till Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

perioden, före bokslutsdispositioner m.m. Det inlevererade överskottet under 2013 är 700 miljoner kronor (9,3 procent) lägre än före- gående år.

Luftfartsverkets utdelning ska uppgå till 15 procent av årets vinst. För 2012 redovisade verket en vinst på 5 miljoner kronor, men någon vinstutdelning har inte betalats in på inkomst- titel.

Sjöfartsverket redovisade ett negativt resultat 2012 och har därför inte betalat in något överskott.

Tabell 2.11 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-

Utfall

2013

2013

SB 2013

2012

Luftfartsverkets

inlevererade överskott

Affärsverket Svenska

Kraftnäts inlevererade

utdelning och inleverans

av motsvarighet till

statlig skatt

450

618

168

378

Sjöfartsverkets

inlevererade överskott

Inlevererat överskott av

Riksgäldskontorets

garantiverksamhet

56

56

49

Inlevererat överskott av

statsstödd exportkredit

1

128

127

116

Riksbankens

inlevererade överskott

6 700

6 800

100

7 500

Rörelseöverskott

7 151

7 603

452

8 043

Högre överskott av statens fastighetsförvaltning

Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (4,8 procent) högre än beräknat och 214 miljoner kronor (88,1 procent) högre än föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk upp- gick till 399 miljoner kronor och överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 58 miljoner kronor. Överskottet från Statens fastighetsverk består dels av en definitiv inleverans av avkast- ningskrav för 2012 på 20 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2013 på 196 miljoner kronor. Vad gäller över- skottet från Fortifikationsverket består detta av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2012 på 18 miljoner kronor, dels en prelimi- när inleverans av avkastningskrav för 2012 på 40 miljoner kronor.

Högre ränteinkomster

Ränteinkomsterna uppgick

till 6 020 miljoner

kronor, vilket

är

251 miljoner

kronor

(4,4 procent)

högre

än

beräknat

och

197 miljoner kronor

(3,4 procent) högre än

föregående år.

Räntor på studielån uppgick till 3 660 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor (10,2 pro-

cent)

lägre

än beräknat

i budgeten

och

406 miljoner

kronor

(10,0 procent) lägre

än

föregående år.

Övriga ränteinkomster uppgick till 2

361 mil-

joner

kronor, vilket

är

667 miljoner

kronor

(39,4 procent)

högre

än

beräknat

och

603 miljoner kronor (34,3 procent) högre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar

under övriga

ränteinkomster

och

utgör

97 procent av utfallet för dessa inkomster.

Tabell 2.12 Ränteinkomster

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-

Utfall

2013

2013

SB 2013

2012

Räntor på näringslån

-1

-1

0

-1

Räntor på studielån

4 076

3 660

-416

4 066

Övriga ränteinkomster

1 694

2 361

667

1 758

Ränteinkomster

5 769

6 020

251

5 823

Inkomster av statens aktier lägre än beräknat

Inkomsterna består av utdelning från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras på bolagens resultat föregående år. Inkomster av

statens

aktier

uppgick

till 20 655 miljoner

kronor,

vilket

är 3 345

miljoner

kronor

(13,9 procent)

lägre

än

beräknat

och

1 002 miljoner

kronor (4,6

procent) lägre än

föregående år.

46

s. 47 Rörelseöverskotten uppgick till Kontrollera mot PDF

Tabell 2.13 Aktieutdelning 2012 och 2013

Miljoner kronor

Utfall 2013

Utfall 2012

Skillnad

Akademiska Hus AB

1 355

1 245

110

Apoteket AB

31

200

-169

Apotek Produktion &

Laboratorier AB

-

2

-2

Apoteksgruppen i

Sverige Holding AB

-

160

-160

AB Bostadsgaranti

9

5

4

Jernhusen AB

100

100

0

Luossavaara-Kiiruna-

vaara AB (LKAB)

5 500

5 000

500

Nordea Bank AB

745

599

146

Nordiska

investeringsbanken

170

-

170

PostNord AB

63

223

-160

SJ AB

157

12

145

Specialfastigheter AB

260

17

243

Sveaskog AB

435

4473

-4 038

Svensk Bilprovning AB

70

34

36

Svensk Exportkredit

AB

213

420

-207

TeliaSonera

4 601

4 601

0

Teracom Group AB

125

110

15

Vasallen AB

30

-

30

Vattenfall AB

6 774

4 433

2 341

Vectura Consulting AB

17

23

-6

Summa

20 655

21 657

-1 002

Utdelningen från Akademiska hus uppgick till 1 355 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor (8,8 procent) högre än 2012. Bolaget redovisade 2012 ett resultat på 1 007 miljoner kronor, vilket är 21,2 procent högre än 2011.

LKAB har en utdelningspolicy som innebär att utdelning till ägaren långsiktigt ska utgöra 30 till 50 procent av resultatet efter skatt. Utdel- ningen ska anpassas till en genomsnittlig resultatnivå över en konjunkturcykel. LKAB:s resultat efter skatt uppgick för 2012 till 6 269 miljoner kronor, vilket är 2 338 miljoner kronor (27,2 procent) lägre än 2011 års resultat. Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt 5 500 miljoner kronor. Utdelningen för 2013 är 500 miljoner kronor högre än 2012.

Nordeas policy är att lämna en utdelning som överstiger 40 procent av årets resultat. Koncer- nen redovisar i euro och resultatet för 2012 blev 3 126 miljoner euro vilket är 492 miljoner euro (18,7 procent) högre än resultatet 2011. Utdel- ningen som utbetalades till staten under 2013

Skr. 2013/14:101

uppgick till 745 miljoner kronor,

vilket

är

146 miljoner

kronor

(24,4 procent)

högre

än

2012.

Utdelningen från

Sveaskog

uppgick

till

435 miljoner

kronor,

vilket är

4 038 miljoner

kronor (90,3 procent) lägre än 2012. Den höga utdelningen 2012 genomfördes i syfte att justera kapitalstrukturen och minska soliditeten i koncernen. Årets utdelning är i linje med utdelningsmålet.

Utdelningen från TeliaSonera uppgick till 4 601 miljoner, vilket var i nivå med utdelningen 2012. Resultatet för 2012 uppgick till 12 358 miljoner kronor, vilket är 2 755 miljoner kronor (28,7 procent) högre än 2011.

Vattenfalls utdelning ska enligt utdelnings- policyn långsiktigt uppgå till mellan 40 och 60 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningen under 2013 uppgick till 6 774 miljoner kronor, vilket är 2 341 miljoner kronor (34,6 procent) högre än 2012. Koncernens resultat för 2012 uppgick till 16 315 miljoner kronor, vilket är 4 995 miljoner kronor (44,1 procent) högre än 2011.

Högre inkomster från offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna

från

offentligrättsliga

avgifter

uppgick till 11 070 miljoner kronor,

vilket

är

536 miljoner

kronor

(5,1 procent)

högre

än

beräknat i budgeten. Finansieringsavgifterna från arbetslöshetskassor och avgifterna vid kronofogdemyndigheterna står för de största skillnaderna mot budgeten.

Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor

uppgick

till

5 520 miljoner kronor,

vilket

är

311 miljoner

kronor

(6,0 procent)

högre

än

beräknat.

Avgifterna

vid

kronofogdemyndigheterna

uppgick

till

1 711 miljoner kronor,

vilket

är

296 miljoner kronor (20,9 procent) högre än beräknat. Skillnaden beror huvudsakligen på att Kronofogdemyndigheten under 2013 ändrat principerna för redovisning av avgifter mot inkomsttiteln när det gäller grundavgifter i allmänna mål. De förändrade principerna

resulterade

i en

övergångseffekt

på

ca

300 miljoner kronor.

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter är

677 miljoner

kronor

(6,5 procent)

högre

än

föregående år. Skillnaden mot föregående år förklaras främst av högre finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor och högre avgifter vid kronofogdemyndigheterna.

47

s. 48 Rörelseöverskotten uppgick till Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Lägre försäljningsinkomster

Försäljningsinkomsterna uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än beräknat och 10 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än föregående år. I inkomst- gruppen försäljningsinkomster ingår även felparkeringsavgifter. Dessa utgör huvuddelen av inkomstgruppens utfall.

Lägre inkomster från sanktionsavgifter

Inkomsterna

från

böter

m.m.

uppgick

till

1 373 miljoner kronor,

vilket

är

135

miljoner

kronor (9,0

procent)

lägre

än

beräknat

och

85 miljoner

kronor

(5,8

procent)

lägre

än

föregående år. Skillnaden i förhållande till budget och utfall föregående år beror på inkomsttiteln för sanktionsavgifter m.m. Utfallet på titeln är 145 miljoner kronor (58,2 procent) lägre än föregående år. Under 2012 redovisades utfall på titeln eftersom EU belastat Sverige med finansiella korrigeringar för stödåren 2005–2007. Korrigeringen för stödåret 2008 redovisades mot titeln under 2013. Denna korrigering var dock lägre än föregående år eftersom den omfattade en kortare stödårsperiod. Utgiften för de finansiella korrigeringarna redovisas på anslag 1:12 Finansiella korrigeringar m.m . under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Övriga inkomster av statens verksamhet

De övriga inkomsterna uppgick till 910 miljoner

kronor, vilket

är

153

miljoner

kronor

(14,4 procent)

lägre

än

beräknat

och

257 miljoner kronor

(22,0

procent) lägre än

föregående år.

De övriga inkomster som Kammarkollegiet redovisar är 161 miljoner kronor lägre än föregående år och Försvarets materielverks inkomster från uthyrning av materiel är 85 miljoner kronor lägre. Totalförsvarets forsk- ningsinstitut betalade in 100 miljoner kronor under 2013, vilket inte skedde under 2012.

Inkomster från försäljning av egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster från försäljning av byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Utfallet uppgick till 20 772 miljoner kronor, vilket är 5 772 miljoner kronor (38,5 procent) högre än beräknat och 20 450 miljoner kronor högre än

föregående år. Det årliga beräknade beloppet i budgeten utgör en schablon på 15 000 miljoner kronor under perioden 2013–2016.

Staten sålde i juni och september aktier i Nordea till ett värde av 19 500 miljoner kronor respektive 21 600 miljoner kronor. Ungefär hälften av aktierna ägdes av Stabilitetsfonden. Försäljningsinkomsterna från dessa aktier disponeras av fonden och redovisas som en förändring av Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resterande försäljningsinkomster redovisades mot inkomsttitel under inkomster av försåld

egendom.

Dessa

inkomster

uppgick

till

19 656 miljoner kronor under 2013.

Under 2013 sålde staten även aktieinnehavet i

Vectura

Consulting

AB, vilket

innebar

att

922 miljoner kronor redovisades som inkomster av försåld egendom.

Tabell 2.14 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

Inkomster av försåld

egendom

15 000

20 772

5 772

322

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studie- medel. Utfallet på inkomsttypen uppgick till 1 105 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor (7,8 procent) lägre än beräknat och 217 miljoner kronor (16,4 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.15 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

Återbetalning av

näringslån

3

2

0

2

Återbetalning av

studielån

1 047

968

-79

1 180

Återbetalning av

övriga lån

149

135

-14

140

Återbetalning av lån

1 199

1 105

-94

1 322

48

s. 49 Utfallet för Kontrollera mot PDF

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter. Inkomsterna uppgick till 9 938 miljoner kronor, vilket är 796 miljoner kronor (7,4 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Utfallet för

statliga

pensionsavgifter blev

9 404 miljoner

kronor,

vilket är 793 miljoner

kronor (7,8 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Tabell 2.16 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

Avskrivningar och

amorteringar

537

534

-3

526

Avskrivningar på

fastigheter

537

534

-3

526

Uppdragsmyndigheters

komplementkostnader

Statliga

pensionsavgifter

10 197

9 404

-793

9 191

Kalkylmässiga

inkomster

10 734

9 938

-796

9 717

De statliga pensionsavgifterna ökade

De statliga

tjänstepensionsavgifterna uppgick

totalt till 9 404 miljoner

kronor

under

2013.

Avgifterna

för statlig

tjänstepensionering

uppgick till 7 755 miljoner kronor, medan den

särskilda

löneskatten

på

pensionskostnader

uppgick

till

1 753 miljoner

kronor.

Administrationskostnaderna

för

det

statliga

tjänstepensionssystemet

blev

187 miljoner

kronor.

Jämfört

med

föregående

år har

avgifterna

ökat

med

213 miljoner

kronor

(2,3 procent).

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.17 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

Statlig

tjänstepensionering

7 755

7 657

Särskild löneskatt på

pensionskostnader

1 753

1 636

Statlig

grupplivförsäkring

49

48

Premieskatt, gruppliv

38

38

Statlig

personskadeförsäkring

9

9

Avdrag för

administrations-

kostnader

-187

-187

Administration,

personskadeförsäkring

-12

-10

Statliga

pensionsavgifter

10 197

9 404

-793

9 191

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen finansieras av Europeiska regionala utvecklings- fonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade

till utgifter på anslag

inom utgiftsområdena

14 Arbetsmarknad och

arbetsliv, 19 Regional

tillväxt, 22 Kommunikationer samt utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Inkomsterna uppgick till 10 265 miljoner kronor och är därmed 1 358 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2012 blev bidragen från EU 483 miljoner kronor (4,9 procent) högre.

49

s. 50 Utfallet för Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.18 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

Bidrag från EU:s

jordbruksfonder

8 113

7 453

-660

8 459

Gårdsstöd

5 432

5 671

239

5 608

Övriga interventioner

138

98

-40

151

Exportbidrag

0

0

0

1

Djurbidrag

0

0

312

Offentlig lagring

12

8

-4

63

Övriga bidrag från

Europeiska

garantifonden för

jordbruket

7

74

67

-239

Bidrag från EU till

landsbygdsutveck-

lingen

2 524

1 602

-922

2 564

Bidrag från EU till

fiskenäringen

80

94

14

2

Bidrag från

Europeiska regionala

utvecklingsfonden

1 413

1 292

-121

1 002

Bidrag från

Europeiska

socialfonden

1 440

842

-598

-1

Bidrag till

transeuropeiska

nätverk

400

393

-7

212

Övriga bidrag från EU

177

192

14

107

Bidrag m.m. från EU

11 623

10 265

-1 358

9 782

Bidragen från EU:s jordbruksfonder har minskat under 2013

Bidragen från EU:s jordbruksfonder var 7 453 miljoner kronor, vilket är 660 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2012 minskade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 1 007 miljoner kronor (11,9 procent).

Gårdsstödet blev 5 671 miljoner kronor, vilket är 239 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan blev något svagare i förhållande till euro än beräknat i budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Därför varierar de beroende på vilken kurs som är fastställd vid utbetalningen. På grund av en annan redovisningsprincip om finansiella korrigeringar för stödåren 2005–2008 är återflödet 115 miljoner kronor lägre än föregående år.

Inkomsterna för Övriga interventioner blev 98 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor lägre än beräknat. Orsaken är främst att behovet

av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser.

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 67 miljoner kronor högre än vad som beräknats i statens budget. Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygdsfonderna) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. Under 2013 uppgår kursvinsten för de belopp EU har betalat till Sverige till ca 67 miljoner kronor. Föregående år bokfördes en kursförlust på 248 miljoner kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2012 utbetalas med kursen 8,45 kronor per euro samtidigt som den svenska kronan har minskat något i värde mot euron när inbetalningar har inkommit från EU för förskotterade stöd.

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 922 miljoner kronor lägre än beräknat. Jämfört med föregående år har bidragen minskat med 961 miljoner kronor. En stor del av bidragen betalades ut från anslaget under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel under senare delen av 2013. Ersättningen från EU:s fonder betalas ut med viss eftersläpning, vilket i detta fall innebär att inkomsten redovisas först under 2014.

Ökade inkomster från regionala utvecklingsfonden och socialfonden jämfört med föregående år

Bidragen från Europeiska regionala utvecklings-

fonden blev

1 292 miljoner

kronor,

vilket är

121 miljoner

kronor (8,6 procent) lägre än

beräknat

i

statens

budget. Bidragen från

Europeiska

socialfonden blev 842 miljoner

kronor,

vilket är

598

miljoner

kronor

(41,5 procent) lägre än 2012.

Jämfört med 2012

ökade däremot inkomsterna från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

Bidrag till transeuropeiska nätverk för att slutföra tunneln genom Hallandsåsen

Bidrag till transeuropeiska nätverk uppgick till 393 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror främst på att Sverige erhållit medel på 260 miljoner kronor för att slutföra järnvägstunneln genom Hallandsåsen.

50

s. 51 Utfallet för Kontrollera mot PDF

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS- kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -74 977 miljoner kronor. Utfallet blev 76 979 miljoner kronor. Skillnaden mot beräk- ningen i statens budget blev -2 002 miljoner kronor. Orsaken är främst att högre intäkter förs till fonder. Framförallt avgifterna till Kärnavfallsfonden har blivit högre.

Tabell 2.19 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

Tillkommande skatter

10 470

10 195

-275

10 086

EU-skatter

7 376

6 889

-487

6 930

Momsbaserad EU-

avgift

1 643

1 714

72

1 643

Tullmedel

5 436

4 908

-528

5 027

Jordbrukstullar och

sockeravgifter

298

267

-31

259

Kommunala

utjämningsavgifter

3 093

3 306

213

3 157

Utjämningsavgift för

LSS-kostnader

3 093

3 306

213

3 157

Avräkningar

-85 447

-87 175

-1 728

-85 014

Intäkter som förs till

fonder

-5 922

-7 520

-1 597

-7 291

Kompensation för

mervärdesskatt

-79 525

-79 655

-130

-77 724

Varav avräknad

mervärdesskatt,

statliga myndigheter

-28 856

-28 641

215

-28 199

Varav kompensation

för mervärdesskatt,

kommuner

-50 669

-51 014

-346

-49 525

Avräkningar m.m. i

anslutning till

skattesystemet

-74 977

-76 979

-2 002

-74 928

Jämfört med 2012 har Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ökat med 2 051 miljoner kronor. Avräkningar har ökat med 2 160 miljoner kronor, vilket främst beror på högre kompensation för mervärdeskatt, kommuner.

Skr. 2013/14:101

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skattekonto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.

Tabell 2.20 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

Anställningsstöd

0

0

0

Jämställdhetsbonus

-3

-3

-144

Utgifter som redovisas

som krediteringar på

skattekonto

-3

-3

-144

2.3 Utgifter på statens budget 2013

Utgifterna

på statens budget

är indelade i

27 utgiftsområden.

Därutöver

ingår även

posterna

Förändring

av anslagsbehållningar,

Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassa- mässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Skillnaden mellan utfallet och de medel som anvisades av riksdagen i den ursprungliga budgeten redovisas i tabell 2.21. Riksdagen sammanställde budgeten den 19 december 2012. Under 2013 har riksdagen vid två tillfällen beslutat om justerade anslagsnivåer, efter förslag om ändringsbudget från regeringen. Totalt anvisade medel för budgetåret är summan av det som ursprungligen anvisades och det som anvisats på ändringsbudget.

2.3.1 Utgifter på statens budget – sammanfattning

I tabell 2.21 jämförs utfallet för utgifterna, det vill säga den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel, dels med totalt anvisade medel. En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt ingående anslagssparande, eller anslagskredit.

51

s. 52 Utfallet för Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.21 Utgifter på statens budget 2013

Miljoner kronor

Statens

Ändrings-

Utfall-Statens

Utfall-Totalt

Utgiftsområde

budget

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

01

Rikets styrelse

11 979

-9

11 970

11 823

-156

-147

Samhällsekonomi och

02

finansförvaltning

16 274

16 274

16 052

-222

-222

03

Skatt, tull och exekution

10 223

130

10 353

10 388

166

36

04

Rättsväsendet

39 391

1

39 392

39 297

-93

-95

05

Internationell samverkan

2 034

2 034

1 826

-208

-208

Försvar och samhällets

06

krisberedskap

46 197

1

46 197

45 410

-786

-787

07

Internationellt bistånd

31 192

-189

31 003

30 776

-416

-227

08

Migration

9 504

499

10 003

9 870

366

-133

Hälsovård, sjukvård och social

09

omsorg

62 252

312

62 564

58 994

-3 258

-3 570

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

10

funktionsnedsättning

94 422

3 200

97 622

96 394

1 972

-1 228

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

40 000

40 000

39 985

-15

-15

Ekonomisk trygghet för familjer och

12

barn

78 137

250

78 387

78 533

396

146

13

Integration och jämställdhet

10 476

10 476

8 836

-1 640

-1 640

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

67 233

1 156

68 388

69 721

2 488

1 333

15

Studiestöd

22 026

418

22 444

20 567

-1 459

-1 877

16

Utbildning och universitetsforskning

57 137

452

57 589

56 484

-653

-1 105

Kultur, medier, trossamfund och

17

fritid

12 689

9

12 698

12 730

41

32

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning, byggande samt

18

konsumentpolitik

1 193

4

1 197

999

-193

-197

19

Regional tillväxt

3 391

30

3 421

3 270

-121

-151

20

Allmän miljö- och naturvård

4 893

4 893

4 807

-86

-86

21

Energi

2 813

-1

2 811

2 613

-199

-198

22

Kommunikationer

44 604

0

44 604

43 655

-950

-949

Areella näringar, landsbygd och

23

livsmedel

16 591

1

16 592

16 006

-585

-585

24

Näringsliv

5 253

3

5 256

5 248

-5

-8

25

Allmänna bidrag till kommuner

88 906

9

88 915

88 915

9

0

26

Statsskuldsräntor m.m.

22 168

22 168

16 774

-5 394

-5 394

27

Avgiften till Europeiska unionen

33 494

4 622

38 116

37 412

3 918

-704

Förändring av anslagsbehållningar

-3 004

-3 004

3 004

3 004

Summa

831 467

10 897

842 363

827 388

-4 078

-14 975

Riksgäldskontorets nettoutlåning

4 949

4 949

96 225

91 276

91 276

Kassamässig korrigering

751

751

-2 205

-2 956

-2 956

Summa utgifter på statens budget

837 167

10 897

848 063

921 408

84 241

73 345

52

s. 53 Utfallet för Kontrollera mot PDF

Riksbanken fortsätter att förstärka valutareserven – ger högre utgifter på budgeten

Utfallet för utgifterna på statens budget uppgick till 921 408 miljoner kronor. Det är 84 241 miljoner kronor (10,0 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. I förhållande till det totalt anvisade beloppet, den ursprungliga budgeten och ändringsbudgetarna, blev utgifterna 73 345 miljoner kronor högre.

Den stora skillnaden mot anvisade medel beror på att Riksbanken lånat pengar i Riksgälds- kontoret för att stärka valutareserven. Detta påverkar posten Riksgäldskontorets nettout- låning.

Utgifterna för statsskuldsräntor lägre än anvisat

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 16 774 miljoner kronor, vilket är 5 394 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Valuta- kursvinsterna blev 9 313 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget, medan kurs- förlusterna blev 3 579 miljoner kronor högre än beräknat.

Utfallet för bland annat hälsovård, integration och studiestöd blev lägre än anvisat

Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick utgifterna till 58 994 miljoner kronor, vilket är 3 258 miljoner kronor lägre än statens budget. Både utgifterna för läkemedels- och tandvårdsförmåner blev lägre än budgeterat.

För utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet blev utgifterna 8 836 miljoner kronor, vilket är 1 640 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade. Det beror till stor del på att nyanlända invandrare inte utnyttjat de s.k. etableringslotsarna i den utsträckning som man räknat med.

Inom utgiftsområdet 15 Studiestöd blev

utfallet 20 537 miljoner

kronor,

vilket

är

1 459 miljoner kronor

lägre än

vad

som

anvisades på den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att studiestödet inte utnyttjats av alla som varit berättigade till stöd.

Utfallet på posten kassamässig korrigering blev också lägre än beräknat. Det beror på att EU-kommissionen ännu inte rekvirerat hela Sveriges avgift till EU. Hela årets avgift till EU är dock redovisad mot anslag. Detta skapar en kassamässig korrigeringspost.

Skr. 2013/14:101

Högre utfall för sjukpenning, arbetsmarknads- åtgärder och EU-avgiften

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 96 394 miljoner kronor. Det är 1 972 miljoner kronor mer än vad som anvisades på den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för sjukpenning ökade mer än anvisat, eftersom antalet sjukfall ökade. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 3 200 miljoner kronor med anledning av att antalet sjukfall ökat mer än beräknat.

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utgifterna 69 721 miljoner kronor, vilket är 2 488 miljoner kronor mer än anvisat i budgeten. Dels blev kostnader för arbets- marknadspolitiska program och insatser 969 miljoner kronor högre än anvisat, dels blev kostnaderna för lönegarantiersättningarna 1 047 miljoner kronor högre än anvisat på grund av att fler företag blev försatta i konkurs än beräknat. I vår- och höständringsbudgetarna anvisades ytterligare 1 131 miljoner kronor till lönegarantiersättning eftersom antalet anställda i företag försatta i konkurs fortsatt öka mer än beräknat.

För utgiftsområdet 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick utfallet till 37 412 miljoner kronor, vilket är 3 918 miljoner kronor mer än anvisat på den ursprungliga budgeten. På vår- och höständringsbudgetarna anvisades ytterligare 4 622 miljoner med anledning av förväntade utgiftsökningar på EU:s årsbudget för 2013 och ändringsbudgetar på unionsnivå.

2.3.2 Systematisering av avvikelserna mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 84,2 miljarder kronor högre än den budget som riksdagen ursprungligen sammanställde i december 2012. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på ändrade volymer, ändrade makroekonomiska förutsättningar och nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i posten Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

53

s. 54 Utfallet för Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.

Tabell 2.22 Skillnaden mellan utfall och budget för 2013

Miljarder kronor

Makro-

förutsätt

Övrigt 2

Totalt

Volym

ningar

Beslut

Utgiftsområden,

exklusive räntor 1

1,3

-0,5

2,3

1,2

-1,7

Statsskuldsräntor

m.m.

-5,4

0,0

-5,8

0,0

0,4

Riksgäldskontorets

nettoutlåning 3

88,3

0,0

-0,6

82,6

6,3

Summa utgifter

84,2

-0,5

-4,1

83,8

5,0

1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

3 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Skillnader till följd av volymer

Skillnader till följd av ändrade volymer medförde att utgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än i statens budget.

På utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna för tandvårds- förmåner lägre bl.a. till följd av färre behand- lingar än väntat, medan utgifterna för kommun- ersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet har blivit lägre till följd av färre personer än beräknat i systemet. Utgifterna har blivit högre än förväntat inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning främst till följd av ett större inflöde till sjukpenning än väntat.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 4,1 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Huvuddelen av skillnaden återfinns på statsskuldsräntorna, som under denna kategori blev 5,8 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget. Detta beror framför allt på betydligt högre valutakursvinster än beräknat. Ränteutvecklingen bidrog också till lägre ut- gifter, till följd av lägre korta räntor än väntat, medan kursförlusterna blev högre. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Ränteanslaget påverkas av

många tekniska faktorer som beror på Riksgälds- kontorets upplånings- och skuldförvaltnings- teknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makroberoende, utom den del som är en följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad redovisas under Övrigt.

Utgifterna för utgiftsområdena, exkl. utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 2,3 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Större delen av de högre utgifterna hänför sig till att konjunkturutvecklingen i 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes bli sämre än vad som förutsågs i budgeten. Det medförde bland annat högre utgifter för arbetslöshetsersättning och lönegarantiersättning.

Utgifterna för Riksgäldskontorets netto- utlåning blev, som följd av ändrade makro- förutsättningar, 0,6 miljarder kronor lägre än i statens budget. Det är främst ett resultat av högre valutakursvinster vid omsättning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.

Tabell 2.23 Makroekonomiska förutsättningar

Skillnad

utfall

Utfall

SB

Utfall

2013-

2012

2013

2013

SB 2013

Procentuell förändring

från föregående år:

BNP (fasta priser) 1

0,9

2,7

1,5

-1,2

KPI (årsgenomsnitt) 1

0,9

1,2

0,0

-1,2

Antal sysselsatta, 15-

74 år 1

0,7

0,4

1,0

0,6

Nivåer:

Arbetslöshet, 15-74 år,

procent av

arbetskraften 1, 2

8,0

7,5

8,0

0,5

Personer i program,

procent av

arbetskraften 1

3,7

4,0

3,9

-0,1

SEK/Euro 3

8,71

8,50

8,65

0,15

SEK/USD 3

6,77

6,89

6,51

-0,38

6-mån ränta,

årsgenomsnitt 3

1,2

1,4

0,9

-0,5

5-årig statsobligation,

årsgenomsnitt 3

1,1

1,6

1,6

0,0

Prisbasbelopp,

tusentals kronor 1

44,0

44,5

44,5

0,0

1 Källa: Statistiska centralbyrån.

2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 3 Källa: Riksbanken .

54

s. 55 Utfallet för Kontrollera mot PDF

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna på statens budget blev 83,8 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen, regeringen eller Riksbanken.

Huvuddelen av dessa beslut påverkade Riksgäldskontorets nettoutlåning, som däri- genom blev 83,8 miljarder kronor högre. Detta beror främst på två beslut, vilka hade olika effekter. Det ena beslutet, med den största effekten, var Riksbankens beslut om att utöka lånet i Riksgäldskontoret för att stärka valuta- reserven, vilket ökade nettoutlåningen med 104,4 miljarder kronor. Det andra var regeringens beslut att sälja statens återstående innehav av aktier i Nordea. Drygt hälften av aktierna ägdes av Stabilitetsfonden, vilket innebar att 21,4 miljarder kronor av försäljnings- inkomsterna fördes till fondens konto i Riksgäldskontoret, med en minskning av netto- utlåningen som följd. Resterande del av försälj- ningsinkomsterna redovisas som inkomster av försåld egendom, på inkomstsidan i statens budget.

Utfallet för samtliga utgiftsområden, exkl. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 1,2 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Det förklaras i första hand av utbildningssatsningar inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universi- tetsforskning som medförde att utgifterna blev 0,4 miljarder kronor högre på respektive utgiftsområde.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Utgifterna blev 5,0 miljarder kronor högre än i statens budget av övriga orsaker. Merparten, 6,3 miljarder kronor, avser Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering). Utgiftsområdenas utgifter (exkl. räntor) blev sammantaget blev 1,7 miljarder kronor lägre av övriga orsaker. Detta nettobelopp rymmer vissa utgiftsområden med lägre utgifter än i budgeten och andra med högre.

Skr. 2013/14:101

Inom framför allt följande fem utgifts- områden blev utgifterna lägre än i statens budget:

6 Försvar och samhällets krisberedskap

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

15 Studiestöd

16 Utbildning och universitetsforskning

22 Kommunikationer

Inom ett utgiftsområde blev utgifterna högre än i budgeten:

27 Avgiften till Europeiska unionen

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

2.3.3 Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av stats- finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2013 har regeringen dragit in anslagsmedel på

totalt 15 030 miljoner

kronor.

Det

är

8 845 miljoner kronor

mindre än

2012.

De

31 största indragningarna svarar för 84 procent av totalbeloppet under 2013. I tabell 2.24 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningar av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen uppgick till 1 159 miljoner kronor och var för studiebidrag m.m. Den näst största indragningen var för föräldraförsäkring och uppgick till 878 miljoner kronor. Båda indragningarna är en indragning av anslagssparande.

55

s. 56 2.3.4 Överskridanden Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.24 Indragningar 2013

Miljoner kronor

UO/Anslag

05

1:1

Avgifter till internationella organisationer

464

06

1:2

Fredsfrämjande förbandsinsatser

744

Från EU-budgeten finansierade insatser för

08

1:8

asylsökande och flyktingar

111

08

1:9

Ramöverenskommelse om migrationspolitik

850

09

1:4

Tandvårdsförmåner m.m.

505

09

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

399

09 1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

399

Stimulansbidrag och åtgärder inom

09

4:5

äldrepolitiken

539

Bidrag till utveckling av socialt arbete

09

4:7

m.m.

173

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar

10

1:6

inom hälso- och sjukvård

250

10

1:7

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

616

12

1:1

Allmänna barnbidrag

205

12

1:2

Föräldraförsäkring

878

12

1:8

Bostadsbidrag

185

Kommunersättningar vid

13

1:2

flyktingmottagande

867

Etableringsersättning till vissa nyanlända

13

1:3

invandrare

142

Ersättning till etableringslotsar och

13

1:4

insatser för vissa nyanlända invandrare

456

13

1:5

Hemutrustningslån

103

14

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

572

15

1:2

Studiemedel m.m.

1 159

Utveckling av skolväsendet och annan

16

1:5

pedagogisk verksamhet

101

16

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

226

20

34:10

Stöd till klimatinvesteringar

213

(2008)

21

1:5

Energiforskning

509

22

1:3

Trafikverket

126

23

1:10

Gårdsstöd m.m.

661

23

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

145

Från EU-budgeten finansierade

23

1:14

strukturstöd till fisket m.m.

138

Åtgärder för landsbygdens miljö och

23

1:18

struktur

143

Från EU-budgeten finansierade åtgärder

23

1:19

för landsbygdens miljö och struktur

364

26

1:1

Räntor på statsskulden

401

Övriga indragningar

2 387

Summa

15 030

2.3.4 Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget.

Regeringen medgav inga överskridanden för 2013.

Icke medgivna överskridanden

Under 2013 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna anslagskreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.25 visar detta anslagsöverskridande.

56

s. 57 2.4 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.25 Icke medgivna överskridanden 2013

Miljoner kronor

Ingående

Årets tilldelning

Totalt

Utgående

överförings

enligt

Indrag-

tilldelade

Anslags-

överförings

Icke medgivet

UO/Anslag

belopp

regleringsbrev

ningar

medel

Utgifter

kredit 1

belopp 1

överskridande

Investerings-

24 2:4

främjandet

0,98

57,88

0,98

57,88

90,40

5,79

-32,52

-26,73

1 Regeringen har för den anslagspost som disponerades av Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten utländska investeringar i Sverige inte beslutat om någon anslagskredit. För anslaget i övrigt har dock regeringen beslutat om en anslagskredit på 1,47 miljoner kronor (2,53 procent). Regeringen får enligt budgetlagen tillfälligt överskrida ett anslag genom att en kredit motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget tas i anspråk. Den maximala anslagskrediten för hela det anvisade anslaget motsvarar 5,79 miljoner kronor.

Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit för anslaget 2:4 Investeringsfrämjandet under utgiftsområde 24 Näringsliv har överskridits med 26,7 miljoner kronor. Det är anslagsposten 2 Avveckling av Myndigheten för utländska investeringar i Sverige som överskreds. Anslagsposten disponeras av Avvecklings- myndigheten för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige m.m. och beror på en avsättning för återkrav av EU-medel.

2.4 Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens budget mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgifts- område kommenteras först skillnader mellan ursprungligen budgeterade belopp och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2013 med

utfallet 2012. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

Förutom anslagsutfallet redovisas per utgifts- område hur regeringen har utnyttjat beställ- ningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även hur bemyndigan- den att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats redovisas. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och ändringsbudgetarna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2013 eller i ändringsbudgetarna för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2013 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).

57

s. 58 2.4 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.26 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

4:1

Regeringskansliet m.m.

6 648

6 577

-71

-1,1

6 473

5:1

Länsstyrelserna m.m.

2 468

2 472

4

0,2

2 340

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

822

802

-20

-2,5

792

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

685

690

6

0,8

661

8:2

Presstöd

567

-9

518

-50

-8,7

535

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

124

124

0

0,2

123

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

70

57

-13

-18,9

52

6:1

Allmänna val och demokrati

44

39

-5

-12,1

30

Övriga anslag

551

545

-6

-1,1

522

Summa

11 979

-9

11 823

-156

-1,3

11 529

Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 11 823 miljoner kronor, vilket är 156 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 294 miljoner kronor (2,6 procent).

Utgifterna för Regeringskansliet blev något lägre än budgeterat

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 577 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2012 blev utfallet 104 miljoner kronor högre. Antalet årsarbets- krafter 2013 var 4 467 jämfört med 4 427 årsarbetskrafter 2012.

Utgifterna för presstöd har sjunkit

Utfallet för

anslaget 8:2

Presstöd blev

518 miljoner

kronor, vilket

är 50 miljoner

kronor (8,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna för presstödet ca 18 miljoner kronor lägre. Presstödet omfattar driftsstöd och distributions- stöd till företag som ger ut dagstidningar. Utgifterna för såväl driftsstödet som distributionsstödet minskade jämfört med 2012. Presstödsnämnden betalade under 2013 ut

driftsstöd om

460 miljoner kronor

till

87 tidningar. De

minskade utgifterna

för

driftsstödet 2013 förklaras främst av att driftsstödet till storstadstidningar successivt minskar på grund av ändringar i presstöds- förordningen (1990:524) som infördes 2011. Dessutom sjönk upplagorna för många tidningar.

Under 2013 fick 134 tidningar distributions- stöd. Sammanlagt betalades distributionsstöd om 57,6 miljoner kronor ut, vilket är ca 3,7 miljoner kronor mindre än 2012. Minskningen av utgifterna för distributionsstöd förklaras till 1,5 miljoner kronor av att tidningarnas upplagor sjönk.

Lägre utgifter för riksdagens fastigheter än budgeterat

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 57 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (18,9 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att kostnaden för planerat och felavhjälpande underhåll har blivit lägre än planerat. Resurserna omprioriterades även för att hantera icke planerade åtgärder.

58

s. 59 2.4 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.27 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Allmänna val och

6:1

demokrati

15

0

6:6

Stöd till politiska partier

171

127

Summa

186

127

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 186 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 127 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 59 miljoner kronor.

Avvikelserna för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati beror på att anslagets ändamål har ändrats, varför bemyndigandet inte behövde utnyttjas.

Garantier

Tabell 2.28 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

Garanti

Garantiram

åtaganden

2013-12-31

Kreditgarantier till

UD-anställda 1

50

1

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV).

Inomstatliga lån

Tabell 2.29 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram Lån 2013-12-31

Riksdagsförvaltningens

investeringar som används i

verksamheten

100

71

Riksdagsförvaltningens

investeringar i fastigheter och

tekniska anläggningar

500

332

Summa

600

403

Riksdagen har beslutat

om låneramar

på

600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2013 var 403 miljoner kronor.

Skr. 2013/14:101

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Östergötlands län har, avseende dess årsredovisning för 2013, fått en revisions- berättelse med reservation . Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Årsredovisningen för Länsstyrelsen i Östergötlands län har lämnats till regeringen för sent. Årsredovisningen kom in till regeringen den 20 mars 2014. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen.

59

s. 60 2.4 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.30 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:5

Statliga tjänstepensioner m.m.

11 475

11 351

-124

-1,1

11 271

1:18

Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken

2 530

2 517

-13

-0,5

1:9

Statistiska centralbyrån

540

531

-10

-1,8

559

1:11

Finansinspektionen

343

333

-10

-2,9

306

1:10

Bidragsfastigheter

335

333

-2

-0,5

350

1:12

Riksgäldskontoret

313

281

-31

-10,0

291

Övriga anslag

738

704

-33

-4,5

734

Summa

16 274

16 052

-222

-1,4

13 511

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik, fastighets- förvaltning, finansiell tillsyn och finans- förvaltning m.m.

Utfallet uppgick till 16 052 miljoner kronor och blev därmed 222 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 2 541 miljoner kronor (18,8 procent) högre.

Utfallet för statliga tjänstepensioner något lägre än budgeterat men högre än 2012

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m . blev 11 351 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Avvikelsen beror främst på att utfallet för s.k. premiebefrielser vid vissa ledigheter och att utfallet för särskild löneskatt på pensionskostnader blev lägre än budgeterat. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 80 miljoner kronor (0,7 procent). Ökningen beror främst på att det högre prisbasbeloppet 2013 medförde högre utbetalningar under anslagsposten statlig tjänstepensionering samt på att det kom in fler ärenden med anknytning till den statliga personskadeförsäkringen.

Utfallet högre än 2012 på grund av kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken

Den främsta förklaringen till att utfallet för utgiftsområdet som helhet blev högre än för

2012 är att en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) på 2 517 miljoner kronor gjordes i februari, vilket belastade anslaget 1:18 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken . Syftet var att öka EIB:s utlåningskapacitet.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.31 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Verksamhetsstöd för den

statliga

1:3

budgetprocessen

45

0

1:10

Bidragsfastigheter

30

0

Summa

75

0

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 75 miljoner kronor. Det fanns inga utestående åtaganden vid utgången av 2013.

60

s. 61 Utlåning Kontrollera mot PDF

Utlåning

Tabell 2.32 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2013-12-31

Kredit till Island 1

EUR 205

EUR 205

Kredit till Irland 2

EUR 600

EUR 600

Riksbanken 3

193 303

Riksgäldskontorets övertagande

av Venantius statsgaranterade

obligationslån 4

4 500

0

1 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island är detta belopp 205 miljoner euro. Ursprunglig låneram uppgick till 495 miljoner euro, se prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310.

2 Prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209.

3 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Beloppet 193 303 miljoner kronor, är valutaomvärderat till bokslutskurs.

4 Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU2, rskr. 2006/07:80, sista obligationslånet förföll 2013.

Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island med lån, för att motverka finanskrisens effekter. Det svenska lånet lämnades som ett tillägg till Internationella valutafondens (IMF) stöd och som del av de nordiska ländernas krediter till Island. Sverige har inte gett ut några nya lån och Island har inte amorterat under 2013. Lånet ska vara återbetalt senast 2021.

Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige har betalat ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet ska vara återbetalt senast 2022.

Under 2007 övertog Riksgäldskontoret statsgaranterade obligationslån från Venantius AB. Skulden uppgick ursprungligen till drygt 4 100 miljoner kronor och Venantius AB betalade in motsvarande belopp till Riksgälds- kontoret, som redovisade beloppet mot inkomsttitel. Allt eftersom lånen har förfallit till betalning har de redovisats som en återbetalning mot posten kassamässig korrigering. De sista lånen förföll under 2013.

Under 2013 lånade Riksbanken motsvarande ca 100 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Jämfört med 2012 ökade utlåningen till Riksbanken med 103 621 miljoner kronor. I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen kassamässigt, 194 058 miljoner kronor, utan valutaomvärde- ring, medan beloppet i tabell 2.32,

Skr. 2013/14:101

193 303 miljoner kronor, är valutaomvärderat till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 2.33 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

Utestående

åtaganden

åtaganden

utländsk

Garanti

Garantiram

2013-12-31

valuta

Insättningsgarantin 1

Obegränsad

1 312 808

Garanti till insättare i

utländska instituts

filialer i Sverige 2

Investerarskyddet 3

Obegränsad

Garantier till banker

m.m. för

skuldförbindelser 4

Obegränsad

8 928

Garantikapital i

Europeiska investerings-

banken (EIB) 5

6 565 EUR

58 708

6 565 EUR

Garantikapital i Nordiska

investeringsbanken

(NIB) 6

1 963 EUR

17 558

1 963 EUR

Nordiska

investeringsbanken,

projektinvesteringslån 7

671 EUR

5 999

671 EUR

Garantikapital i

Europeiska

utvecklingsbanken

(EBRD) 8

542 EUR

4 843

542 EUR

Garantikapital till

Europarådets

utvecklingsbank (CEB) 9

124 EUR

1 106

124 EUR

Pensionsgaranti (inkl.

efterborgen) Akademiska

Hus 10

Obegränsad

55

A/O Dom Shvetsii 11

100

15

Summa

1 410 021

1 Lagen (1195:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2012.

2 Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.

3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

5 Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

6 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

7 Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.

8 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

9 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

10 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2012.

11 Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2013

Eur =8,9430.

En samlad redovisning av statens garantiåtaganden lämnas i avsnitt 5.1.

61

s. 62 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Inomstatliga lån

Tabell 2.34 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2013-12-31

Statens fastighetsverks

investeringar i fastigheter

12 300

11 712

Lån för övertagande av Statens

järnvägars obligationsportfölj

3 309

0

Fortifikationsverkets investeringar i

mark, anläggningar och lokaler

11 100

9 639

Riksrevisionen -

anläggningstillgångar som används

i verksamheten

15

3

7 AP-fondens investeringar i

anläggningstillgångar som används

i verksamheten

5

1

Summa

26 729

21 355

Riksdagen

har

beslutat

om

låneramar

på

26 729 miljoner

kronor

inom

utgiftsområdet.

Utestående

lån

vid utgången

av 2013

var

21 355 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.35 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2013-12-31

Insättningsgarantin 1

Obegränsad

0

Investerarskyddet 2

Obegränsad

0

Garantier till banker m.m. för

skuldförbindelser 3

Obegränsad

0

Kredit för infriande av

kapitalgarantier till

internationella finansiella

institutioner 4

Obegränsad

0

Kredit för infriande av

Riksgäldskontorets garantier

(ordinarie garantireserv) 5

Obegränsad

0

För Riksgäldskontorets

utlåningsverksamhet 5

Obegränsad

0

7 AP-fondens kredit på räntekonto

160

8

Kammarkollegiets behov av

likviditet för inrättande av nya

myndigheter

355

1

Statens tjänstepensionsverk -

behov av likviditet i

pensionshanteringen

100

0

Kammarkollegiets kredit för

statliga försäkringssystemet 6

100

0

Summa

9

1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

4 Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34.

5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

6 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

Riksdagen har beviljat krediter inom utgifts- området, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Utnyttjade krediter vid utgången av 2013 var 9 miljoner kronor för utgiftsområdet.

62

s. 63 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:24 Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013

Riksrevisionen har granskat transparensen och tydligheten i regeringens redovisning av finans- politiken i budgetpropositionen för 2013.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens redovisning i budget- propositionen för 2013 (skr. 2012/13:137). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:FiU20, rskr. 2012/13:300).

RiR 2013:2 Statliga myndigheters skydd mot korruption

Riksrevisionen har granskat statliga myndig- heters skydd mot korruption.

Regeringen har redovisat bedömningar och åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters skydd mot korruption (skr. 2012/13:167). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:KU4, rskr. 2013/14:53).

RiR 2013:12 Skattekontroll - en fråga om förtroende för offentlig förvaltning

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skattekontroll av statliga myndigheter och kommuner (skr. 2013/14:88). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:14 Sjunde AP-fonden - svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav?

Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionssystemets förvals- alternativ.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Sjunde AP-fonden (skr. 2013/14:109). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Skr. 2013/14:101

RiR 2013:23 Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2014

Riksrevisionen har granskat transparensen och tydligheten i regeringens redovisning av finans- politiken i budgetpropositionen för 2014.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens redovisning i budget- propositionen för 2014 (skr. 2013/14:205). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

63

s. 64 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.36 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Skatteverket

6 849

120

6 934

86

1,3

6 911

1:2

Kronofogdemyndigheten

1 756

1 794

38

2,2

1 743

1:3

Tullverket

1 619

10

1 660

41

2,6

1 619

Summa

10 223

130

10 388

166

1,6

10 272

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- myndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 10 388 miljoner kronor och blev därmed 166 miljoner kronor (1,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade

utgifterna

med

116 miljoner

kronor

(1,1 procent).

Utgifterna för Skatteverket, Kronofogdemyndig- heten och Tullverket högre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 6 934 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 24 miljoner kronor högre än föregående år. Under 2013 tillfördes ytterligare medel på höständringsbudgeten för att möjliggöra en anpassning av verksamheten inför kommande förändringar av skatteregler. Under 2013 gjordes en samlokalisering av Stockholmsregionen med huvudkontoret och storföretagsregionen. Det innebär att cirka en tredjedel av Skatteverkets medarbetare är lokaliserade till myndighetens lokaler i Solna.

Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 794 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 51 miljoner kronor högre än föregående år. En bidragande orsak till den

ökade anslagsförbrukningen är att myndigheten arbetat mer proaktivt med rekryteringar under 2013.

Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till 1 660 miljoner kronor. Det är 41 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten och även 41 miljoner kronor högre än föregående år. Genom höständringsbudgeten tillfördes anslaget ytterligare 10 miljoner kronor med anledning av arbetet med en ny unionskodex inom EU (UCC), vilken innebär genomgripande förändringar för Tullverket. Det överskridande av anslaget som har skett även med beaktande av höständringsbudgeten har finansierats genom att ett ingående anslagssparande från 2012 och en del av anslagskrediten har utnyttjats.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser

Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (skr. 2012/13:127). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:FiU20, rskr. 2012/13:300).

64

s. 65 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

RiR 2013:12 Skattekontroll - en fråga om förtroende för offentlig förvaltning

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om skattekontroll av statliga myndigheter och kommuner (skr. 2013/14:88). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

65

s. 66 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.37 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Polisorganisationen

20 536

20 698

163

0,8

20 478

1:6

Kriminalvården

7 764

-10

7 604

-160

-2,1

7 380

1:5

Sveriges Domstolar

5 218

1

5 171

-46

-0,9

4 928

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2 266

2 260

-6

-0,2

2 157

1:3

Åklagarmyndigheten

1 265

1 278

13

1,1

1 233

1:2

Säkerhetspolisen

1 064

1 070

6

0,6

987

1:4

Ekobrottsmyndigheten

525

-10

532

7

1,4

445

1:8

Rättsmedicinalverket

340

20

345

5

1,4

334

1:11

Ersättning för skador på grund av brott

122

-20

98

-25

-20,3

57

1:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

40

20

54

14

35,1

51

Avgifter till vissa internationella

1:14

sammanslutningar

96

38

-58

-60,6

13

Övriga anslag

156

149

-7

-4,2

150

Summa

39 391

1

39 297

-93

-0,2

38 213

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- myndigheten.

Utfallet uppgick till 39 297 miljoner kronor och blev därmed 93 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 1 084 miljoner kronor (2,8 procent) högre.

Högre utgifter för Polisen än beräknat men lägre för Kriminalvården

Utfallet för anslaget 1:1 Polisorganisationen uppgick till 20 698 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Antalet anställda inom Polisen har ökat något under 2013, vilket bidrar till ökade kostnader. Polisens totala kostnader, som till ca 72 procent består av personalkostnader, ökade med drygt en procent under 2013. Det

medförde ökade utgifter med 220 miljoner kronor jämfört med 2012.

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 7 604 miljoner kronor. Det är 160 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Avvikelsen beror i huvudsak på minskade kostnader för personal och övrig drift, främst med anledning av färre klienter. Jämfört med föregående år ökade utfallet med 224 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m . blev 14 miljoner kronor (35,1) procent högre än ursprungligen anvisade medel i statens budget. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihets- berövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Utgifterna ökade således mer än beräknat och ytterligare medel tillfördes i höständrings- budgeten.

Utgifterna för Sveriges Domstolar blev högre än 2012

Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar höjdes i statens budget för 2013 med 228 miljoner kronor jämfört med 2012. Det högre anslaget

66

s. 67 Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet. Kontrollera mot PDF

motiverades bl.a. av att resurser krävdes för att domstolarna skulle kunna hantera det ökade antalet inkomna mål och ärenden med bibehållen hög kvalitet och effektivitet. Utfallet blev 243 miljoner kronor högre än föregående år.

Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 103 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget tillfördes ökade medel 2013 med anledning av fortsatt utgiftsökning, vilket i huvudsak berodde på en ökning av antalet brottmål för vilka det förordnas offentliga försvarare.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet – ett bättre samarbete ger högre utbyte

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2012 och 2014 (prop. 2011/12:1 utgiftsområde 4 avsnitt 2.4.1 respektive prop. 2013/14:1 utgiftsområde 4 avsnitt 2.4.3) och i årsredovisning för staten 2012 (skr. 2012/13:101). Regeringen har i regleringsbreven för 2014 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten,

Skr. 2013/14:101

Tullverket, Skatteverket och Kronofogde- myndigheten utveckla en modell för en sammanhållen resultatredovisning avseende myndigheternas arbete med att återföra vinster av brott. Regeringen har också i berörda myndigheters regleringsbrev för 2014 angett återrapporteringskrav rörande åtgärder på brottsutbytesområdet. Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

67

s. 68 Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.38 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Avgifter till internationella organisationer

1 445

1 275

-170

-11,8

984

1:11

Samarbete inom Östersjöregionen

189

157

-32

-17,0

185

Övriga anslag

400

395

-5

-1,3

381

Summa

2 034

1 826

-208

-10,2

1 550

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och olika internationella organisationer.

Utfallet uppgick till 1 826 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 276 miljoner kronor (17,8 procent) högre.

Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer lägre än beräknat men högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 275 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor (11,8 procent) lägre än anvisat i budgeten. Skillnaden beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 574 miljoner kronor, vilket var 101 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget är 291 miljoner kronor (29,6 procent) högre än föregående år. Skillnaden förklaras till stor del av att uttaxe- ringen av avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer ökat från 273 miljoner kronor under 2012 till 574 miljoner kronor 2013.

Lägre utgifter för insatserna avseende samarbete inom Östersjöregionen

Utfallet för anslaget 1:11 Samarbete inom Öster- sjöregionen uppgick till 157 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än vad som anvisades på statens budget. Skillnaden beror främst på Svenska institutets främjandeinsatser, en verksamhet som till stor del är efterfrågestyrd. Det innebär att utgifterna kan variera mellan åren i relativt stor utsträckning.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.39 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Samarbete inom

1:11

Östersjöregionen

146

101

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 146 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 101 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 45 miljoner kronor. Den beror på att berörd strategi inom området löper mot sitt slut och i väntan på ny strategi tecknar Sida avtal för kortare perioder.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Svenska Institutet har, avseende dess årsredo- visning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation . Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamåls- enliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Svenska Institutet har överskridit sina befogenheter genom att ingå åtaganden till ett högre belopp än vad regeringen beslutat om för två anslagsposter. Bemyndigandet för anslaget

68

s. 69 Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet. Kontrollera mot PDF

1:11 Samarbete inom Östersjöregionen anslagspost 2.4 (Östersjösamarbete) har överskridits med 20 208 000 kronor och bemyndigandet för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:1 Biståndsverksamhet anslagspost 11.3 (Ledar- skapsprogram och utbytesprogram för unga ledare) har överskridits med 891 000 kronor.

Skr. 2013/14:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2013:9 Sverige i Arktiska rådet – effektivt utbyte av medlemskapet?

Riksrevisionen har granskat om Sverige får ett effektivt utbyte av medlemskapet i Arktiska rådet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Sverige i Arktiska rådet (skr. 2013/14:50). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UU14, rksr. 2013/14:174).

69

s. 70 Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.40 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

22 571

22 953

382

1,7

22 020

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

8 980

8 826

-154

-1,7

9 102

Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel

1:4

och anläggningar

6 492

6 471

-21

-0,3

6 614

1:2

Fredsfrämjande förbandsinsatser

2 207

1 208

-999

-45,3

1 485

2:4

Krisberedskap

1 172

-5

1 096

-76

-6,5

1 098

1:7

Officersutbildning m.m.

222

195

-27

-12,2

200

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för

2:6

alarmeringstjänst enligt avtal

194

1

194

1

0,4

194

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

21

5

34

12

59,1

136

Övriga anslag

4 338

4 434

97

2,2

4 613

Summa

46 197

1

45 410

-786

-1,7

45 462

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar,

samhällets

krisberedskap, strålsäkerhet och

elsäkerhet.

Utfallet

uppgick till

45 410 miljoner

kronor

och blev

därmed

786 miljoner

kronor

(1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 52 miljoner kronor (0,1 procent) lägre.

Utgifterna för fredsfrämjande förbandsinsatser minskar när styrkebidrag reduceras och avvecklas

Utfallet för anslaget 1:2 Fredsfrämjande

förbandsinsatser

uppgick

till

1 208 miljoner

kronor,

vilket

är

999

miljoner

kronor

(45,3 procent) lägre

än vad

som anvisats i

budgeten

och

277

miljoner

kronor

(18,7 procent) lägre än föregående år. Avvikelsen i förhållande till budgeten beror bl.a. på att det svenska styrkebidraget i Afghanistan (ISAF) har reducerats från ca 560 till ca 300 befattningar. I Kosovo har KFOR avslutats som truppbidrag och huvuddelen av den svenska infrastrukturen har avvecklats. Detta förklarar även skillnaden i förhållande till föregående år.

Utgifterna för förbandsverksamheten ökar när Försvarsmakten övergår till anställda gruppbefäl, soldater och sjömän

Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 22 953 miljoner kronor, vilket är 382 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisats i budgeten och 933 miljoner kronor (4,2 procent) högre än föregående år. Ökningen av utgifterna är en följd av att Försvarsmakten under perioden 2010– 2019 successivt övergår till kontinuerligt tjänst- görande och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. En del av anslagskrediten har använts under 2013, vilket främst beror på att Försvarsmakten anställt gruppbefäl, soldater och sjömän tidigare än planerat.

Lägre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggninga r blev 8 826 miljoner kronor. Det är 154 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än anvisade medel. Återstoden av de anvisade medlen har till större delen använts för att täcka ett negativt ingående överföringsbelopp. I utgifterna ingår bl.a. leveranser av ett sjöstridsfartyg, terrängbilar och helikoptrar samt modifierade JAS-flygplan.

70

s. 71 Utgifterna för bidrag till krisberedskap lägre än planerat Kontrollera mot PDF

Utgifterna för bidrag till krisberedskap lägre än planerat

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 096 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. De lägre utgifterna beror främst på att värdet av rekvirerade bidrag för utvecklings- projekt inom krisberedskap blev lägre än värdet av beviljade bidrag. En ytterligare förklaring är att byggprocessen vid upprättande av vissa ledningsplatser har försenats.

Färre studenter på officersprogrammet innebär lägre utgifter

Utfallet för anslaget 1:7 Officersutbildning m.m . uppgick till 195 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (12,2 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. Skillnaden mellan utfallet och budgeten beror på att antalet studenter som läser på officersprogrammet är färre än planerat.

Högre utgifter än planerat på grund av oljesanering i Tjörns kommun

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings- tjänst m.m . uppgick till 34 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor (59,1 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare fem miljoner kronor. Skälet var att ersättningen för oljesanering i Tjörns kommun efter oljeutsläppet 2011, i kombination med flera andra omfattande ersättningsärenden, har inneburit att de ursprungligen anvisade medlen för anslaget var otillräckliga. Jämfört med 2012 blev utfallet 102 miljoner kronor (75 procent) lägre. Skillnaden beror främst på att det under 2012 betalades ut ännu högre ersättningar till Tjörns kommun för oljesanering.

Skr. 2013/14:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.41 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Anskaffning av materiel

1:3

och anläggningar

80 000

63 461

Vidmakthållande,

avveckling m.m. av

materiel och

1:4

anläggningar

16 200

15 348

Förebyggande åtgärder

mot jordskred och andra

2:2

naturolyckor

35

33

2:4

Krisberedskap

560

490

Strålsäkerhets-

3:1

myndigheten

60

27

Summa

96 855

79 358

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 96 855 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

79 358 miljoner

kronor. Avvikelsen mellan

bemyndiganden

och utestående åtaganden

uppgick till 17 497 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar . För detta anslag är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande 16 539 miljoner kronor. Skillnaden beror bl.a. på att Försvarsmakten förändrat planerna för anskaffning av materiel till marinstridskrafterna.

Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten uppgick till 60 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 27 miljoner kronor. Avvikelsen på 33 miljoner kronor hänför sig främst till att flera större projekt avslutats under 2013. Nya projekt som myndigheten beslutat om 2013 är av mindre omfattning och sträcker sig över kortare tidsperioder.

Garantier

Tabell 2.42 UO 6 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

Garanti

Garantiram

åtaganden

2013-12-31

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1

24

10

1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74.

71

s. 72 Utgifterna för bidrag till krisberedskap lägre än planerat Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Inomstatliga lån

Tabell 2.43 UO 6 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram Lån 2013-12-31

Beredskapsinvesteringar inom

ramen för Myndigheten för

samhällsskydd och beredskaps

verksamhet

300

0

Beredskapsinvesteringar inom

ramen för Socialstyrelsens

verksamhet

350

118

Summa

650

118

Krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden

40 000

0

Riksdagen

har beslutat

om låneramar

på

650 miljoner

kronor för

inomstatliga

lån,

exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Utestående lån var 118 miljoner kronor vid utgången av 2013.

Övriga krediter

Tabell 2.44 UO 6 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2013-12-31

Försvarets materielverks behov

av rörelsekapital

12 000

1 790

Försvarsexportmyndighetens

behov av rörelsekapital

7 000

1

Summa

19 000

1 791

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2013 uppgick till 1 791 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:18 Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens bemanning av marinens och flygvapnets stående insatsförband samt central insatsledning.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband (skr. 2012/13:97). Regeringen informerar riksdagen löpande genom bl.a. budgetpropositioner om läget i utveck- lingen av insatsorganisationen. Regeringens strävan är att denna återrapportering ska vara så öppen som möjligt.

Regeringen har i en bilaga till budget- propositionen för 2014 gett en särskild och fördjupad redovisning av utvecklingen av Försvarsmaktens personalförsörjning. Redovis- ningen syftade bl.a. till att tillgodose vad riksdagen tillkännagivit om att regeringen måste garantera tillfredsställande information och insyn i frågor om bemanning och tillgänglighet av de stående insatsförbanden (bet. 2012/13:FöU9, rskr. 2012/13:246). Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:22 Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en särskild skrivelse om de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

72

s. 73 Utgifterna för bidrag till krisberedskap lägre än planerat Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.45 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Anslag

Anslagsnamn

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Biståndsverksamhet

28 773

-199

28 512

-261

-0,9

27 843

2:1

Reformsamarbete i Östeuropa

1 307

1 161

-146

-11,2

1 295

Styrelsen för internationellt

1:2

utvecklingssamarbete (Sida)

972

10

980

8

0,8

926

Utvärdering av internationellt

99:1

utvecklingssamarbete

23

8

-15

-65,9

Övriga anslag

117

115

-2

-1,5

133

Summa

31 192

-189

30 776

-416

-1,3

30 197

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Det omfattar också reformsamarbete i Östeuropa.

Utfallet blev 30 776 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 579 miljoner kronor (1,9 procent) högre.

Lägre utgifter för bistånd än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 28 512 miljoner kronor, vilket är 261 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Jämfört med 2012 blev utfallet 669 miljoner kronor (2,4 procent) högre.

Anslaget minskades med 719 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, främst för att finansiera ökade utgifter för ersättningar och bostads- kostnader under utgiftsområde 8 Migration. I höständringsbudgeten ökades sedan anslaget med 520 miljoner kronor. Skälet var att antalet personer som söker asyl i Sverige bedömdes bli mindre än vad som tidigare antagits. Medlen kunde därför återföras från migrationsområdet till biståndsanslaget. Sammantaget minskades således anslaget med 199 miljoner kronor jämfört med den ursprungliga budgeten.

Lägre utgifter för reformsamarbete i Östeuropa

Utfallet för anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa uppgick till 1 161 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och

134 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till budget och utfallet föregående år beror främst på att samtliga strategier inom detta område löpte ut under 2013. Det blev därmed svårare för berörda myndigheter att planera och bereda nya insatser. Det låga utfallet är tydligast för Moldavien, Serbien, Ukraina, Georgien och Vitryssland.

Utgifterna för omstrukturering av Sadev lägre än budget

Utfallet för anslaget 99:1 Utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 8 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än anvisat i budgeten. Anslaget har delvis använts för att omstrukturera Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev) till en ny och mer ändamålsenlig utvärderingsfunktion.

73

s. 74 huvudsakligen Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.46 Utfall för bistånd 2004–2013

Miljoner kronor

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Totalt utbetalt

bistånd 1

19 996

25 120

29 161

29 320

31 607

34 713

32 651

35 360

35 468

37 980

Totalt bistånd i

procent av BNI 2

0,78

0,94

1,02

0.93

0,98

1,12

0,97

1,02

0,97

1,02

1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.

2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på bruttonational- inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var 2013 en procent av BNI. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den totala svenska biståndsramen under ett år rapporteras årligen till OECD:s bistånds- kommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas bistånds- statistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition.

Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.

Biståndsramen för 2013 uppgår till 38 157 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 2.46 redovisas DAC- rapporteringen för åren 2004–2013. Det preliminära utfallet för 2013 är 1,01 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.47 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

1:1

Biståndsverksamhet

60 250

44 308

Riksrevisionen:

Internationellt

1:5

utvecklingssamarbete

22

17

Reformsamarbete i

2:1

Östeuropa

2 280

1 302

Summa

62 552

45 627

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 62 552 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 45 627 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 16 925 miljoner kronor och är

huvudsakligen

hänförlig

till

anslaget

1:1 Biståndsverksamhet . De

största

belopps-

mässiga avvikelserna inom detta anslag avser multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivning samt Afrika och multilaterala och internationella organisationer och fonder.

Förklaringen till lägre åtaganden är flera. Utestående åtaganden under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet påverkas av att avtal slutits senare än beräknat samt att avtalslängd och avtalsbelopp inte har ökat i den omfattning som var planerat. Det handlar bl.a. om konflikt- situationer i vissa länder, suspendering av bistånd, försenade redovisningar från sammarbetspartner och avvaktan på nya långsiktiga resultatstrategier. Påfyllnadsförhand- lingarna av Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Globala miljö- faciliteten (GEF) slutfördes inte under 2013 som tidigare beräknats. Samtliga strategier knutna till anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa löpte ut under 2013, vilket innebar att längre avtal inte har kunnat tecknas.

74

s. 75 Garantier Kontrollera mot PDF

Garantier

Tabell 2.48 UO 7 Garantier

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Utestående

Utestående

åtaganden

åtaganden

utländsk

Garanti

Garantiram

2013-12-31

valuta

Garantikapital,

Internationella

återuppbyggnads- och

utvecklingsbanken

(IBRD) 1

2 247

USD

12 523

1 924 USD

Garantikapital,

Afrikanska

utvecklingsbanken

(AfDB) 2

971

SDR

9 388

937 SDR

Garantikapital,

Interamerikanska

utvecklingsbanken (IDB)

538

USD

3 504

538 USD

Garantikapital, Asiatiska

utvecklingsbanken

(AsDB) 3

343

SDR

3 439

343 SDR

Garantier inom

biståndsverksamheten 4

10 000

2 270

EIB-lån inom ramen för

Lomé IV Bis och

Cotonou-avtalet 5

152

EUR

132 EUR

Nordiska

investeringsbanken,

miljöinvesteringslån

104

EUR

313

35 EUR

Garantikapital,

Multilaterala

investeringsorganet

MIGA 6

16

USD

105

16 USD

Summa

31 542

1 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2.

2 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet afDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR.

3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.

5 Prop. 2013/14:2, bet. 2011/12:FiU11, rskr. 2013/14:41.

6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 10,023 den 30 december 2013.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2013. USD=6,5084

EUR=8,9430

Skr. 2013/14:101

Krediter

Tabell 2.49 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2013-12-31

Kredit för infriande av

kapitalgarantier till

internationella finansiella

institutioner 1

Obegränsad

0

Kredit för infriande av

Riksgäldskontorets garantier

(ordinarie garantireserv) 2

Obegränsad

0

Kredit för infriande av Sidas

garantier 2

Obegränsad

0

Summa

0

1 Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34.

2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

75

s. 76 Garantier Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.50 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Anslag

Anslagsnamn

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

4 619

242

5 088

469

10,1

4 103

1:1

Migrationsverket

2 960

257

3 057

98

3,3

2 589

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

305

255

-51

-16,6

204

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar

215

122

-93

-43,2

45

1:5

Kostnader vid domstolsprövning i

utlänningsärenden

159

117

-42

-26,4

151

Övriga anslag

1 247

1 232

-16

-1,2

1 155

Summa

9 504

499

9 870

366

3,8

8 248

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt ut- länningars rätt att vistas i Sverige.

Utfallet uppgick till 9 870 miljoner kronor och är därmed 366 miljoner kronor (3,8 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 1 622 miljoner kronor (19,7 procent) högre.

Utgifter för mottagandet av asylsökande högre än budgeterat

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 088 miljoner kronor. Det är 469 miljoner kronor (10,1 procent) högre än ursprungligen anvisats i statens budget. Jämfört med 2012 var utgifterna 985 miljoner kronor (24,0 procent) högre 2013.

Orsakerna till att utgifterna blev högre än beräknat är att antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande ökade samtidigt som fler sökande bodde i anläggningsboende i stället för i eget boende.

Antalet inskrivna personer i Migrations- verkets mottagande ökade från 43 222 till 52 775 personer under 2013. Ökningen beror på en kraftig ökning av antalet asylsökande och ökad svårighet för personer som beviljats uppehållstillstånd att få en kommunplats, vilket gjort att de blivit kvar längre i Migrationsverkets anläggningsboende.

Jämfört med 2012 har utgifterna för anläggningsboende ökat med ca 300 miljoner

kronor (55 procent). Andelen personer i anläggningsboende ökade från 63 procent till 67 procent vid slutet av året. Till följd av brist på ordinarie hyreslägenheter har Migrationsverkets ökning av antalet boendeplatser i första hand bestått av s.k. tillfälliga anläggningsboenden där kostnaderna är betydligt högre än inom Migrationsverkets ordinarie bostadsbestånd.

För att finansiera de ökade utgifterna anvisade riksdagen sammantaget 242 miljoner kronor i vår- respektive höständringsbudgeten. Därtill har anslagskrediten utnyttjats med 254 miljoner kronor.

Ökat kapacitetsbehov vid Migrationsverket

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 3 057 miljoner kronor 2013, vilket är 98 miljoner kronor (3,3 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i budgeten och 468 miljoner kronor högre än 2012.

Orsaken till att ökningen blev högre än beräknat är främst att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövnings- verksamheten vid Migrationsverket för att möta det ökade antalet asylsökande. Migrationsverket hade vid årets slut 518 fler anställda än vid samma tidpunkt 2012. Jämfört med 2012 har lönekostnaderna ökat med drygt 200 miljoner kronor (17,5 procent).

För att finansiera de ökade utgifterna anvisade riksdagen 257 miljoner kronor i vårändrings- budgeten.

76

s. 77 Garantier Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Fler beviljades uppehållstillstånd jämfört med 2012

Under 2013 ansökte 54 259 personer om asyl i

Sverige, vilket

är en

ökning med 10 372

(23,6 procent)

jämfört

med föregående år.

Syriska medborgare utgjorde den största gruppen med 16 317 sökande. Antalet statslösa har också ökat till följd av konflikten i Syrien, från 2 289 år 2012 till 6 921. Även antalet ansökningar från ensamkommande barn ökade, från 3 578 till 3 852, vilket är en ökning med 7,7 procent jämfört med föregående år.

Under 2013 avgjorde Migrationsverket 49 870

asylansökningar

varav

24 498

beviljades

(49 procent). Under

samma

period

2012

avgjorde

Migrationsverket

36 526

asyl-

ansökningar

varav

12 576

beviljades

(34 procent).

Sökande

från

Syrien,

statslösa

och sökande

från Eritrea beviljades flest uppehållstillstånd under 2013. Antalet personer som beviljades uppehållstillstånd av skyddsskäl uppgick till 28 532, vilket är 11 589 (68,4 procent) fler än 2012.

Migrationsverket beviljade 15 357 personer arbetstillstånd under 2013, vilket är en minskning med 1 186 personer (7,2 procent) jämfört med föregående år. Minskningen gäller främst arbetstillstånd som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande, vilket är en minskning med 662 personer (50,4 procent).

Under 2013 beviljades 40 026 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familje- anknytning, vilket är en minskning med 2,7 procent jämfört med 2012. Kategorin med familjeanknytning utgör den till antalet största gruppen av personer som beviljades uppehålls- tillstånd under 2013.

bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 54 miljoner kronor. Skälet till avvikelsen är att färre beslut fattats om projektfinansiering än vad som beräknats under 2012 och 2013, på grund av problem med regelverkstolkningar avseende Europeiska flyktingfonden III och Återvändandefonden.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:23 Början på något nytt – Etableringsförberedande insatser för asylsökande

Riksrevisionen har granskat mottagnings- systemet för asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen inriktades på Migrationsverkets mottagande av asylsökande samt hur regeringens styrning och uppföljning av systemet fungerar utifrån ambitionen om tidiga insatser för integration.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om etableringsförberedande insatser för asylsökande (skr. 2012/13:139). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:SfU14, rskr. 2012/13:289).

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.51 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Från EU-budgeten

finansierade insatser för

asylsökande och

1:8

flyktingar

200

146

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 200 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 146 miljoner kronor. Avvikelsen mellan

77

s. 78 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.52 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

22 272

22 455

183

0,8

21 443

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

22 200

20 825

-1 375

-6,2

22 151

1:4

Tandvårdsförmåner m.m.

6 207

5 200

-1 007

-16,2

4 950

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

1 712

1 542

-169

-9,9

1 313

Stimulansbidrag och åtgärder inom

4:5

äldrepolitiken

1 773

1 251

-522

-29,4

1 632

4:6

Statens institutionsstyrelse

844

10

849

5

0,6

782

1:7

Sjukvård i internationella förhållanden

636

232

781

145

22,8

698

1:8

Bidrag till psykiatri

863

776

-88

-10,2

916

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

451

-10

378

-73

-16,2

187

4:3

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

300

80

368

68

22,5

343

Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning,

6:2

tobak, samt spel

299

247

-52

-17,3

251

Ersättning för vanvård i den sociala barn- och

4:8

ungdomsvården

309

159

-150

-48,6

Insatser för att förverkliga konventionen om

5:2

barnets rättigheter i Sverige

22

9

-14

-60,7

15

2:6

Insatser för vaccinberedskap

85

1

-84

-98,8

2

Övriga anslag

4 280

4 154

-126

-2,9

4 007

Summa

62 252

312

58 994

-3 258

-5,2

58 690

Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds-

förmånernas kostnader. Kammarkollegiet har i

politik,

folkhälsopolitik,

funktionshinders-

stället betalat ut bidraget till landstingen med

politik, politik för sociala tjänster – omsorg om

belopp som regeringen bestämt i form av

äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till

ändringsbeslut för anslaget.

personer med funktionsnedsättning – samt

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner

barnrättspolitik.

m.m. uppgick till 5 200 miljoner kronor, vilket är

Utfallet uppgick till 58 994 miljoner kronor

1 007 miljoner kronor lägre än anvisat i statens

och

är därmed 3 258 miljoner kronor

budget. Avvikelsen förklaras av att efterfrågan

(5,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens

blev lägre än vad regeringen räknade med i

budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med

budgeten.

304 miljoner kronor (0,5 procent).

Lägre utfall än budgeterat för läkemedels- och tandvårdsförmåner

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- förmånerna uppgick till 20 825 miljoner kronor, vilket är 1 375 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är även 1 326 miljoner kronor lägre än 2012. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hade ingen överenskommelse för 2013 för läkemedels-

Utfallet för stimulansbidrag lägre än budgeterat

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 251 miljoner kronor, vilket är 522 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det är 381 miljoner kronor lägre än 2012. Avvikelsen är hänförlig till satsningar avseende 2013, vars medel ej förbrukades fullt ut, samt återbetalningar avseende tidigare års satsningar.

78

s. 79 Utfall för ersättning för vanvård lägre än budgeterat Kontrollera mot PDF

Utfall för ersättning för vanvård lägre än budgeterat

Utfallet för anslaget 4:8 Ersättning för vanvård i

den sociala

barn- och ungdomsvården blev

159 miljoner

kronor, vilket är 150 miljoner

kronor lägre än anvisat i budgeten. Ersättnings-

nämnden har

betalat 156

miljoner kronor

(98 procent) i

ersättning för

övergrepp eller

försummelser. Anslaget har också använts till kostnader för reseersättningar och stödsamtal med sammanlagt 3 miljoner kronor (2 procent).

Utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden har ökat mer än beräknat

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 781 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor mer än vad som ursprungligen anvisades på statens budget. Att utgifterna ökat beror på volymökningar inom turistvården och sjuk- och tandvårdstjänster. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 232 miljoner kronor, eftersom utgifterna ökat mer än beräknat.

Efterfrågan på bilstöd till personer med funktionsnedsättning högre än budgeterat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till 368 miljoner kronor, vilket är 68 miljoner kronor mer än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 80 miljoner kronor för att möta efterfrågan på bilstöd från personer med funktionsnedsättning. En del av anslagskrediten har även utnyttjats. Antalet beslut om bilstöd uppgick under 2013 till 3 440 stycken, vilket är en ökning med 2 procent från föregående år.

Antalet personer som beviljats assistansersättning har stabiliserats, men antalet timmar fortsätter öka

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 22 455 miljoner kronor, en ökning med 1 012 miljoner kronor (4,7 procent) jämfört med 2012. Sedan assistans- ersättning infördes 1994 har utgifterna för förmånen kontinuerligt ökat. Antalet personer som får assistansersättning har också stadigt ökat liksom det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person. Ökningen av antalet personer som beviljats assistansersättning har stabiliserats de senaste åren. I december 2013 hade 15 900 personer assistansersättning, lika många som i december 2012. Det genomsnittliga antalet timmar har dock fortsatt öka, från

Skr. 2013/14:101

118 timmar per vecka i

december 2012 till

121 timmar per vecka i december 2013.

Schablonbeloppet som

Försäkringskassan

betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, liksom det högsta möjliga timbeloppet. För 2013 var schablonbeloppet 275 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 308 kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.53 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

1:8

Bidrag till psykiatri

30

14

Stimulansbidrag och

åtgärder inom

4:5

äldrepolitiken

670

526

Forskningsrådet för

hälsa, arbetsliv och

7:2

välfärd: Forskning

877

827

Summa

1 577

1 367

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 1 577 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 367 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 210 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:12 Tandvårdsreformen 2008 – når den alla?

Riksrevisionen har granskat om regeringens mål för den tandvårdsreform som genomfördes 2008 har uppnåtts och om statens insatser varit effektiva för att nå målen.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet (skr. 2012/13:44).

Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse givit regeringen tillkänna att snarast följa upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens

79

s. 80 Utfall för ersättning för vanvård lägre än budgeterat Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

(1985:125) mål om en god tandhälsa (bet. 2012/13:SoU10, rskr. 2012/13:161).

Regeringen har tillsatt en utredning om 2008 år tandvårdsreform (dir. 2014:28). Utredaren ska bl.a. analysera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårds- subvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnads- kontroll säkerställs, analysera besöksfrekvens i olika gruppen samt föreslå vilken eller vilka aktörer som bör ha det övergripande ansvaret för information om det statliga tandvårsstödet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2015.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:4 Mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod?

Riksrevisionen har granskat om statens styrning genom nationella riktlinjer effektivt kan främja en vård utformad utifrån patientens perspektiv.

Regeringen har redovisat sina bedömningar och sina åtgärder med anledning av gransknings- rapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod? (skr. 2013/14:23). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:SoU8, rskr. 2013/14:156).

RiR 2013:20 Statens satsningar på nationella kvalitetsregister – Leder de i rätt riktning?

Riksrevisionen har granskat statens satsningar på nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister (skr. 2013/14:204). Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

80

s. 81 2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.54 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

51 320

52 240

920

1,8

54 464

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

27 041

3 200

27 941

900

3,3

24 957

2:1

Försäkringskassan

7 446

7 660

214

2,9

7 623

1:4

Arbetsskadeersättningar m.m.

3 764

3 831

67

1,8

3 953

1:7

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

2 459

2 300

-158

-6,4

1 725

1:3

Handikappersättningar

1 284

1 317

33

2,6

1 277

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar

1:6

inom hälso- och sjukvård

1 000

1 000

0

0,0

750

Övriga anslag

109

106

-3

-2,7

103

Summa

94 422

3 200

96 394

1 972

2,1

94 853

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, bidrag för sjukskrivningsprocessen samt bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården. Området omfattar även myndig- heterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Utfallet för

utgiftsområdet

uppgick

till

96 394 miljoner

kronor

och

blev

därmed

1 972 miljoner kronor (2,1

procent)

högre

än

vad som anvisades i statens budget. Jämfört med

2012 blev

utfallet

1 541 miljoner

kronor

(1,6 procent)

högre.

Det beror främst

på att

utgifterna för sjukpenning har ökat mellan åren.

Utgifterna för sjukpenning har ökat

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 27 941 miljoner kronor, vilket är 900 miljoner kronor (3,3 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Ytterligare medel tillfördes anslaget på höst- ändringsbudgeten med anledning av att utgifterna för sjukpenning ökade mer än beräknat under året. Det i sin tur berodde i huvudsak på ett ökat antal sjukfall. Vidare översteg utfallet för 2012 anvisade medel med 2 331 miljoner kronor, vilket innebar att ett underskott fördes över till 2013.

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och

sjukersättningar

m.m.

blev 52 240 miljoner

kronor.

Det

är

920 miljoner

kronor

(1,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgiftsutvecklingen för aktivitetsersättning och sjukersättning är bl.a. beroende av utvecklingen av antalet sjuk- skrivningar och den demografiska utvecklingen.

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan uppgick till 7 660 miljoner kronor, 214 miljoner kronor (2,9 procent) mer än vad som anvisats i statens budget. De anvisade medlen 2013 var lägre än för 2012 vilket förklaras av att Försäkringskassan för 2011 och 2012 fick tillfälliga medel. Till följd av ett ökat inflöde av ärenden har ett ingående anslagssparande och en del av anslagskrediten förbrukats under 2013.

Utfallet för anslaget 1:7 Bidrag för

sjukskrivningsprocessen

uppgick

till

2 300 miljoner kronor,

vilket är 158

miljoner

kronor (6,4 procent) lägre än anvisat. Endast ca 10 procent av de tilldelade medlen för koordinerade insatser inom bidrag till företags- hälsovården har förbrukats.

Ökade utgifter för sjukpenning jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

2 985 miljoner kronor (12,0 procent) högre. Ökningen förklaras av att fler sjukfall har

81

s. 82 och 58 600 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

påbörjats. Under 2013 beräknas 312 000 sjukfall ha startat som blivit 30 dagar eller längre. Det är en ökning med 7 procent jämfört med 2012.

I december 2013 fick 168 000 personer sjukpenning, en ökning med 12,6 procent jämfört med 2012. Av dessa var 109 500 kvinnor

och 58 600

män. Utöver dessa

fick

8 300 personer

rehabiliteringspenning, av

dem

var 5 600 kvinnor och 2 700 män.

I januari 2012 infördes förmånerna sjuk- penning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Från och med januari 2013 kan förmånerna även lämnas till en försäkrad vars aktivitetsersättning upphör till följd av att han eller hon fyller 30 år. Antalet personer som fått sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall har ökat med 390 personer till 1 420 personer 2013. Ökningen förklaras delvis av att de första som uppburit tidsbegränsad sjuk- ersättning i maximal tid i december 2012 beviljades sjukpenning i särskilda fall i mars 2013. Även den utökade målgruppen fr.o.m. januari 2013 kan förklara ökningen.

Utgifterna för sjukersättning minskade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 2 225 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än för 2012. Utgifterna för sjukersättning minskade med 2 500 miljoner kronor till 44 600 miljoner kronor. Minskningen beror på att färre personer får sjukersättning. I december 2013 hade 333 000 personer sjukersättning, varav 198 000 kvinnor och 135 000 män. Jämfört med december 2012 är det en minskning med 16 500 personer.

Antalet personer med aktivitetsersättning har sedan december 2012 ökat med 2 000 personer. I december 2013 hade 31 000 personer ersättningen. Av dessa var 14 500 kvinnor och 16 500 män. Utgifterna uppgick till 3 100 miljoner kronor, vilket är en liten ökning jämfört med 2012.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade- ersättningar m.m. uppgick till 3 831 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor lägre än 2012. Arbetsskadelivränta betalas ut till personer som drabbats av inkomstförlust på grund av en arbetsskada och står för merparten av arbets- skadeförsäkringens utgifter. Under 2013 hade 43 600 personer arbetsskadelivränta i Sverige, jämfört med 47 500 under 2012. Antal personer med arbetsskadelivränta minskar kontinuerligt

eftersom de flesta som nu får livränta finns i åldersgruppen 60–64 år. Färre personer ansöker också om arbetsskadelivränta. Gruppen vars rätt till livränta upphör är därför större än den grupp som beviljas livränta.

Ohälsotalet minskar samtidigt som sjukpenningtalet ökar

Tabell 2.55 Ohälsomått

År 2013

År 2012

Ohälsotalet

26,8

27,0

därav kvinnor

32,0

32,0

därav män

21,8

22,1

Sjukpenningtalet

8,4

7,7

därav kvinnor

10,8

9,8

därav män

6,0

5,6

Källa: Försäkringskassan

Ohälsotalet visar antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabili- teringspenning samt sjukersättning eller aktivi- tetsersättning från socialförsäkringen. Ohälso- talet relaterar till antalet personer i befolkningen mellan 16 och 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar. Det innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet består till största delen av personer som har sjukersättning, en grupp vars antal förändras relativt långsamt.

Ohälsotalet fortsätter att minska även om minskningstakten är lägre än tidigare. Ohälso- talet för kvinnor är oförändrat men har minskat för män. Skillnaden mellan könen har ökat något 2013. Mellan 2012 och 2013 minskade ohälsotalet med 0,7 procent. Det kan jämföras med 2012 då minskningen var 2,5 procent. Minskningstakten för ohälsotalet har varit avtagande sedan 2010. Den fortsatta minskningen beror på att nedgången i sjuk- och aktivitetsersättningsdelen är större än uppgången i sjukpenningdelen.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro- dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per person. Sjukpenning- talet är exklusive försäkrade personer med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning under en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till nettodagar.

Sjukpenningtalet minskade markant mellan 2002 och 2010, varefter det har skett en ökning. Under 2013 har sjukpenningtalet fortsatt att öka och skillnaden mellan män och kvinnor har blivit

82

s. 83 och 58 600 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

större. Ändringar i regelverket förklarar en del av det ökade sjukpenningtalet. Avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen och skärp- ningen av reglerna för att få stadigvarande sjukersättning har inneburit att fler personer i stället uppbär sjukpenning. Vidare kan ökningen förklaras av att de försäkrade som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen återgått i sjukskrivning efter att ha deltagit i programmet arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Dessa sjukfall blir också i genomsnitt längre än helt nya sjukfall. Ökningen förklaras emellertid också av att det skett en ökning av nya sjukfall. Denna ökning utgörs framförallt av psykiska diagnoser och sker inom alla sektorer och yrkesgrupper och kan inte förklaras av regel- ändringar eller demografiska förändringar i arbetskraften.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.56 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Bidrag för arbetet med

sjukskrivningar inom

1:6

hälso- och sjukvård

3 000

3 000

Bidrag för

1:7

sjukskrivningsprocessen

1 250

1 000

Summa

4 250

4 000

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 4 250 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 000 miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse med 250 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att den s.k. rehabiliteringsgarantin för 2014 (överenskommelse med SKL träffades 2013) beräknades uppgå till 1 000 miljoner kronor men blev 750 miljoner kronor.

83

s. 84 2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.57 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Garantipension till ålderspension

16 945

16 751

-194

-1,1

18 035

1:2

Efterlevandepensioner till vuxna

13 885

13 883

-2

0,0

14 226

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

8 031

8 182

152

1,9

7 949

1:4

Äldreförsörjningsstöd

618

658

41

6,6

588

2:1

Pensionsmyndigheten

522

511

-11

-2,1

545

Summa

40 000

39 985

-15

0,0

41 342

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålder- dom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under

avsnittet

2.4.31

Ålderspensionssystemet

vid

sidan av statens budget.

Utfallet

för

utgiftsområdet

uppgick

till

39 985 miljoner

kronor och

blev därmed

15 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 minskade

utgifterna

med

1 356 miljoner

kronor

(3,3 procent).

Utfallet för utgiftsområdet nära budget

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till

ålderspension uppgick

till 16 751 miljoner

kronor, vilket är

194 miljoner kronor

(1,1 procent) lägre än det anvisade beloppet. Både antalet förmånstagare och de retroaktiva utgifterna blev lägre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 182 miljoner kronor, vilket är 152 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisats på budgeten. Det beror på att fler pensionärer än beräknat fått bostadstillägg, men även på att Pensions- myndigheten hunnit med att handlägga fler ärenden än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjnings- stöd uppgick till 658 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (6,6 procent) högre än anvisat. Det innebär att anslagskrediten

utnyttjades med i princip samma belopp. Både antalet pensionärer som fick äldreförsörjnings- stöd och det genomsnittliga utbetalda beloppet blev högre än beräknat. Detta beror dels på den relativt höga invandringen under de två senaste åren, dels har Pensionsmyndigheten handlagt fler ärenden än beräknat.

Utgifter för garantipension och efterlevandepensioner blev lägre än 2012

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 1 284 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än föregående år. Garanti- pensionen avräknas mot inkomst- och tilläggs- pensionen. Det innebär att om inkomst- och tilläggspensionen ökar i förhållande till prisbasbeloppets förändring, så minskar garanti- pensionen. Minskningen beror alltså på att inkomst- och tilläggspensionen har blivit högre. Dessutom har nya ålderspensionärer inkomst- grundad pension i större omfattning än äldre ålderspensionärer. De nya ålderspensionärerna har också högre genomsnittlig inkomstpension än vad befintliga pensionärer har. Därför är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Antalet garantipensionärer minskar med andra ord på lång sikt. Ungefär 762 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2013, vilket är 44 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 21 700 kronor per år 2013, en minskning med 400 kronor per år sedan 2012.

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevande- pensioner till vuxna uppgick till 13 883 miljoner

84

s. 85 kronor, vilket Kontrollera mot PDF

kronor, vilket

är

343 miljoner kronor

(2,4 procent)

lägre

än

föregående

år.

Änkepension svarar för ungefär 95 procent av utgifterna under anslaget. Eftersom änke- pensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer med änkepension successivt. Mellan 2012 och 2013 minskade de med ca 12 000 personer, till 298 000 personer.

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till

pensionärer

uppgick

till

8 182 miljoner

kronor.

Det är en

ökning

med 233 miljoner

kronor

(2,9 procent) jämfört

med 2012. Ökningen

beror på en regeländring som höjer det maximala bostadstillägget. Bostadstillägget för ålders- pensionärer höjdes i två steg, 2012 och 2013. Från och med den 1 januari 2013 höjdes bostadstillägget med 170 kronor per månad för ensamstående, vilket medför att den totala höjningen sedan 2012 är 340 kronor per månad och hushåll.

En annan förklaring till ökningen är högre boendekostnader för pensionärerna. Antalet bostadstillägg till pensionärer uppgick under 2013 till 275 000 personer, en ökning med 11 000 personer. För 2013 var det genomsnittliga årsbeloppet 28 900 kronor, en ökning med 200 kronor eller 0,7 procent jämfört med 2012. Höjningen av ålderspensionen under 2012 och 2013 har motverkat ökningen av utgifter för bostadstillägg och medfört en lägre ökningstakt än vad som annars skulle skett.

De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet

för anslaget

1:4

Äldreförsörjningsstöd är

658 miljoner

kronor,

vilket är 70 miljoner

kronor högre än föregående år. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd har ökat med 10,8 procent jämfört med 2012 och uppgår till 17 400 personer 2013. Det genomsnittliga årsbeloppet har ökat med 3,3 procent och uppgår till 37 800 kronor 2013. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldre- försörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är att årsbeloppet för skälig levnadsnivå har höjts.

Skr. 2013/14:101

Övriga krediter

Tabell 2.58 UO 11 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2013-12-31

Pensionsmyndighetens behov av

likviditet i handeln med fondandelar

9 000

0

Riksdagen har beslutat om en räntekontokredit inom utgiftsområdet. Räntekontokrediten är på 9 000 miljoner kronor och avser Pensions- myndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten var inte utnyttjad vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit under 2013 var 1 239 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten har, avseende dess årsredovisning för 2013, fått en revisions- berättelse med upplysning . Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns information av särskild betydelse i årsredo- visningen som den vill fästa uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på redovisning av inkomstpension i årsredovis- ningen. Av Pensionsmyndighetens reglerings- brev framgår att inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen regleras i socialförsäkringsbalken samt i förordningen (2002:780) om beräkning av balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensions- systemet. Som framgår av årsredovisningen är redovisningen i detta avsnitt en sammanställning som delvis baseras på uppgifter från andra aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis på preliminära uppgifter. Revisionen har omfattat uppgifter från och beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer har inte reviderats av Riksrevisionen.

I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Dessa jämförelsetal har inte reviderats av Riksrevisionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet redovisar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för balanstalets utveckling över ett

85

s. 86 kronor, vilket Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

antal år. Detta avsnitt har inte reviderats av Riksrevisionen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2013:7 Bostadstillägg och äldreför- sörjningsstöd till pensionärer – når förmånerna fram?

Riksrevisionen har granskat om regeringens och Pensionsmyndighetens hantering av tilläggsförmånerna till ålderspensionen, dvs. bostadstillägg till pensionärer, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, har medfört att riksdagens syfte med förmånerna uppnås och om administrationen av tilläggs- förmånerna är effektiv.

Regeringen har redovisat sina bedömningar och vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (skr. 2013/14:45). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:SfU7, rskr. 2013/14:152).

86

s. 87 kronor, vilket Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.59 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:2

Föräldraförsäkring

36 389

36 720

331

0,9

34 556

1:1

Allmänna barnbidrag

24 713

24 723

10

0,0

24 281

1:7

Pensionsrätt för barnår

6 468

6 468

6 327

1:8

Bostadsbidrag

4 411

4 533

122

2,8

4 432

1:6

Vårdbidrag för funktionshindrade barn

3 049

250

3 147

98

3,2

3 000

1:3

Underhållsstöd

2 187

2 052

-135

-6,2

2 064

Bidrag till kostnader för internationella

1:4

adoptioner

36

15

-21

-57,7

19

Övriga anslag

885

876

-9

-1,0

900

Summa

78 137

250

78 533

396

0,5

75 579

Utgiftsområdet

omfattar bl.a.

barnbidrag,

föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Utfallet för

utgiftsområdet

uppgick till

78 533 miljoner

kronor. Det är

396 miljoner

kronor (0,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 2 954 miljoner kronor (3,9 procent) högre. Att utgifterna blev högre än för 2012 beror främst på att utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 2 164 miljoner kronor (6,3 procent). Föräldrapenningen står för drygt 70 procent av utgifterna inom anslaget. Utgiftsökningen beror dels på en högre medelersättning för föräldrapenningen, dels på att ca 670 000 fler dagar med föräldrapenning har betalats ut jämfört med 2012. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning har ökat.

Fler sjuka barn ledde till högre utgifter än beräknat för tillfällig föräldrapenning

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 36 720 miljoner kronor, vilket är 331 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det innebar att anslagskrediten utnyttjades. Orsaken är att utgifterna för tillfällig föräldrapenning, som används vid vård av barn, blev betydligt högre än beräknat. En förklaring är att fler insjuknade i influensa under perioden januari– april 2013. Grundnivån i föräldraförsäkringen har dessutom höjts 2013.

Utgifterna för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag har ökat med 441 miljoner kronor (1,8 procent) jämfört med föregående år. Det beror framför allt på att antalet barn i åldern 0–15 år i befolkningen har ökat. I december 2012 var 1 710 844 barn 0–15 år. I december 2013 uppgick antalet barn i samma ålder till 1 745 287. Det beror även på att utgifterna för flerbarnstillägg har ökat på grund av att antalet trebarnsfamiljer har ökat.

Utgifterna för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 052 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor lägre än anvisat på statens budget. Det lägre utfallet beror på att antalet barn som får förmånen har minskat.

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 533 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Även här utnyttjades anslagskrediten. Orsaken till att utgifterna blev högre än beräknat är att antalet hushåll (främst hushåll med barn) som uppbar bidrag ökade under 2013. Ökningen kan förklaras dels av att fler hushåll fått en lägre inkomst på grund av arbetslöshet, dels av kvardröjande effekter av regeländringarna som trädde i kraft fr.o.m. 2012 som medförde att fler hushåll blev berättigade till bostadsbidrag.

87

s. 88 kronor, vilket Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag

Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 3 147 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor högre än ursprungligen anvisat på statens budget. På höständringsbudget anvisades ytterligare 250 miljoner kronor eftersom utgifterna ökade mer än beräknat. Dessutom fanns ett negativt överföringsbelopp på 171 miljoner kronor från utgången av 2012.

Orsaken till det högre utfallet är en fortsatt ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag. Barn som beviljas vårdbidrag inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom står för en majoritet av de nybeviljade vårdbidragen.

Färre barn adopterades under 2013

Utfallet för anslaget 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner blev 15 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (57,7 procent) lägre än anvisat på statens budget. Antalet utbetalade adoptionsbidrag har minskat kraftigt (-33 procent) under de senaste fyra åren. Det lägre antalet utbetalade bidrag kan förklaras av en trendmässig minskning av antalet adopterade barn till Sverige.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?

Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt.

Regeringen har lämnat en redovisning med anledning av granskningsrapporten i års- redovisningarna för staten 2010, 2011 respektive 2012. Betänkandet Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51), bereds fortfarande inom Regeringskansliet.

Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 12, s. 28) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhålls- reglering utanför underhållsstödet. Regeringen utreder för närvarande hur föräldrar kan få sådant stöd samt vilken instans som kan bistå föräldrar med sådant stöd.

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

88

s. 89 2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Anslag

Tabell 2.60 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

Kommunersättningar vid

1:2

flyktingmottagande

5 927

5 542

-385

-6,5

3 888

Etableringsersättning till vissa nyanlända

1:3

invandrare

1 916

1 668

-248

-12,9

855

Ersättning till etableringslotsar och

1:4

insatser för vissa nyanlända invandrare

1 783

930

-853

-47,8

444

1:1

Integrationsåtgärder

243

205

-38

-15,6

92

1:5

Hemutrustningslån

217

106

-110

-51,0

1 106

Övriga anslag

391

385

-6

-1,6

368

Summa

10 476

8 836

-1 640

-15,7

6 753

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhets- politik.

Utgifterna uppgick till 8 836 miljoner kronor och är därmed 1 640 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade

utgifterna

med

2 083 miljoner

kronor

(30,8 procent).

Färre kommunmottagna flyktingar än beräknat för 2013

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 5 542 miljoner kronor, vilket är 385 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror främst på att antalet kommun- mottagna flyktingar blev färre än vad som antogs i statens budget.

Kommunerna tog under 2013 emot 33 797 personer, vilket är 6 247 personer färre än beräknat i statens budget. Det lägre utfallet beror även på förseningar i Migrationsverkets ärendehantering, på grund av det stora antalet asylsökande. Det innebär att ett stort antal beviljade ansökningar under 2013 kommer att betalas ut till kommunerna först under 2014. Det gäller framför allt ersättningar för ensamkommande barn och ungdomar.

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 930 miljoner kronor

(47,8 procent) lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2013. Orsaken är framför allt ett lägre utnyttjande av etablerings- lotsarnas tjänster.

Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings- ersättning till vissa nyanlända invandrare blev 248 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är ett lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:5 Hemutrustningslån blev 110 miljoner kronor lägre än beräknat. Anledningen är att utbetalda lån till kommun- mottagna flyktingar, vilka är målgruppen för hemutrustningslån, blev lägre än beräknat.

Kommunerna tog emot fler flyktingar 2013 jämfört med 2012

Utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 1 654 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tagit emot betydligt fler flyktingar 2013 jämfört med föregående år. Antalet kommunmottagna flyktingar har ökat från 18 791 personer 2012 till 33 797 personer 2013. Antalet barn och ungdomar ökade från 8 384 till 16 655, varav ensamkommande barn var 2 207 under 2012 och 2 285 under 2013.

Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings- ersättning till vissa nyanlända invandrare har ökat med 813 miljoner kronor jämfört med 2012.

89

s. 90 2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Anledningen är ett högre antal nyanlända invandrare som har rätt till etableringsersättning.

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 486 miljoner kronor högre än 2012. Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget har ökat.

Utgifterna för anslaget 1:5 Hemutrustningslån minskade med 999 miljoner kronor jämfört med 2012. Minskningen beror på att anslaget under första kvartalet 2012 belastades med en engångs- utbetalning på 1 000 miljoner kronor till följd av omläggningen från lånefinansiering till anslags- finansiering av hemutrustningslånen.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.61 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Ersättning till

etableringslotsar och

insatser för vissa

1:4

nyanlända invandrare

1 400

1 262

Från EU-budgeten

finansierade insatser för

integration av

1:6

tredjelandsmedborgare

72

67

Särskilda

3:1

jämställdhetsåtgärder

239

77

Summa

1 711

1 406

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 1 711 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 406 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 305 miljoner kronor. Avvikelsen för anslag 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare beror på att behovet blev lägre på grund av färre nyanlända och därmed lägre nyttjande av etableringslotsar än vad som beräknats i budgetpropositionen för 2013.

90

s. 91 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.62 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

1:2

aktivitetsstöd

31 176

31 780

604

1,9

31 004

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

17 357

17 040

-316

-1,8

16 178

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program

1:3

och insatser

7 893

8 862

969

12,3

7 076

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

6 994

25

7 108

114

1,6

7 203

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

1 400

1 131

2 447

1 047

74,8

2 733

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

1:6 1

2007–2013

1 425

1 507

82

5,8

1 469

Övriga anslag

989

976

-13

-1,3

969

Summa

67 233

1 156

69 721

2 488

3,7

66 633

1 Inkl. den svenska medfinansieringen

Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- marknad och arbetsliv och består i huvudsak av arbetsförmedling, utgifter för arbetsmarknads- politiska program, bidrag till arbetslöshets- ersättning och lönegarantiersättning samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Utfallet uppgick till 69 721 miljoner kronor, vilket är 2 488 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 3 088 miljoner kronor (4,6 procent) högre.

Högre utgifter för bidrag till lönegarantiersättning

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd blev 31 780 miljoner kronor, vilket är 604 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det är utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning som har ökat, de blev 600 miljoner kronor högre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 8 862 miljoner kronor, vilket är 969 miljoner kronor (12,3 procent) högre än anvisat i

budgeten. Anslaget hade ett ingående anslagssparande på 1 205 miljoner kronor under 2013. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 17 040 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror på att antalet beslut om lönebidrag har minskat mer under 2013 än vad som tidigare bedömts.

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 2 447 miljoner kronor, vilket är 1 047 miljoner kronor (74,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I vår- och höständringsbudgetarna anvisades ytterligare 1 131 miljoner kronor eftersom antalet anställda i företag försatta i konkurs fortsatt att öka mer än beräknat.

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader högre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 108 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor högre än anvisade medel men 95 miljoner kronor lägre än föregående år. Arbetsförmedlingen fick 2012 en förstärkning av sina förvaltningsresurser och har sedan under 2013 vidtagit ett antal åtgärder för att anpassa verksamheten till anslagna medel

91

s. 92 utvecklingsgarantin Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2013. Ny- och ersättningsrekryteringar har stoppats och visstidsanställda har bara i begränsad omfattning erbjudits fortsatt anställning under året.

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 776 miljoner kronor mellan åren. Det är en ökning av utgifterna för såväl arbetslöshets- ersättningen som aktivitetsstödet. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd ökade under 2013 jämfört med 2012. I samband med 2013 års ekonomiska vårproposition utökades antalet programplatser utanför garantierna. Volymerna i garantiprogrammen 2013 har ökat i större omfattning än vad som ursprungligen bedömdes. Utgifterna har även påverkats av att arbetslösheten blev högre än vad som bedömts, vilket gav ett högre inflöde i de s.k. garantiprogrammen hos Arbetsförmedlingen.

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

ökade med 1 786 miljoner kronor mellan åren. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen.

Av de öppet arbetslösa fick 37 procent arbetslöshetsersättning i september 2013, enligt uppgifter i Arbetsförmedlingens årsredovisning. Utvecklingen för andelen ersättningstagare har under några år varit avtagande, men har planat ut.

Av samtliga inskrivna arbetslösa under 2013 deltog i genomsnitt 47 procent i arbets- marknadspolitiska program, vilket innebär en ökning med en procentenhet jämfört med 2012. Det största programmet är jobb- och

utvecklingsgarantin

som 2013 svarade för

52 procent av det

genomsnittliga antalet

deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklings- garantins fas 1 och 2 var 2013 i genomsnitt 64 440 personer, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med 2012. En allt större andel av deltagarna har varit i jobb- och

utvecklingsgarantins

fas 1

och 2 i mer än

450 ersättningsdagar.

2013

ingick i genomsnitt

34 196 arbetssökande per månad i sysselsätt- ningsfasen jämfört med 31 432 personer 2012. I sysselsättningsfasen uppgick andelen kvinnor 2013 till 47 procent och andelen män till

53 procent. Andelen utrikesfödda deltagare var

34 procent och andelen deltagare med funktions- nedsättning 37 procent.

Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och

Samhall m.m.

ökade

mellan

åren med

862 miljoner

kronor.

De

särskilda

subventionerade anställningarna för arbets- sökande med funktionsnedsättning, dvs. anställningar med lönebidrag, trygghets- anställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete har sammantaget ökat 2013. En förklaring till ökningen är att den prioritering som gjorts av insatser till de personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden har gett effekt. Uppgången gäller trygghetsanställningar och utvecklingsanställningar. Den minskning av antalet anställningar med lönebidrag som pågått sedan fler år tillbaka har fortsatt.

Utgifterna för anslaget 1:11 Bidrag till löne- garantiersättning minskade med 286 miljoner kronor mellan åren. Antalet personer som fick lönegarantiersättning var 34 187 stycken under 2013, en ökning med 4,2 procent. Det genomsnittliga antalet dagar som ersättning betalades ut var oförändrat jämfört med före- gående år. Den genomsnittliga ersättningen per person har minskat med 11,3 procent. Antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner var 3 564 stycken, en ökning med 11,3 procent. Den utdragna lågkonjunkturen i Sverige har 2013 inneburit en ökning av antalet konkurser och rekonstruktioner jämfört med 2012. Att detta inte har inneburit en ökad bidrags- utbetalning har sin orsak i att Saab-koncernens rekonstruktion 2011, och senare konkurs, belastar utfallen för såväl 2011 som 2012.

92

s. 93 utvecklingsgarantin Kontrollera mot PDF

Antalet arbetslösa har ökat

Tabell 2.63 Arbetslöshet

Antal

Antal

personer

Procent

personer

Procent

2013

2013

2012

2012

Antal arbetslösa,

15 74 år

410 900

403 000

- därav heltids-

studerande

137 800

33,5

125 600

31,2

- därav personer

med utomnordiskt

ursprung

137 700

33,5

128 300

31,8

- därav långtids-

arbetslösa

121 200

29,5

120 700

30,0

- därav långtids-

arbetslösa personer

med utomnordiskt

ursprung

54 300

13,2

48 800

12,1

- därav ungdomar,

15 24 år

156 200

38,0

153 200

38,0

Arbetslösheten,

15 74 år (arbets-

lösa som andel av

arbetskraften)

8,0

8,0

Ungdomsarbetslös-

heten, 15–24 år

(arbetslösa ung-

domar som andel av

samtliga ungdomar

i arbetskraften)

23,6

23,7

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2012 respektive 2013. Källa: SCB.

Tabellen visar att det genomsnittliga antalet arbetslösa enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) har ökat med 7 900 personer mellan 2012 och 2013. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande har ökat med 12 200 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, har ökat något. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung har ökat och likaså antalet personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet.

Ungdomar 15–24 år utgör 38,0 procent av samtliga arbetslösa. Deras antal har ökat 2013, men som andel av de arbetslösa är det ingen förändring mellan åren. Som andel av arbetskraften har ungdomsarbetslösheten minskat och uppgick till 23,6 procent under 2013.

Skr. 2013/14:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.64 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Kostnader för arbets-

marknadspolitiska-

1:3

program och insatser

4 500

3 651

Lönebidrag och

1:4

Samhall m.m.

12 500

11 030

Europeiska socialfonden

m.m. för perioden

1:6

2007–2013

1 807

1 569

Institutet för

arbetsmarknads- och

utbildningspolitisk

1:7

utvärdering

9

8

2:1

Arbetsmiljöverket

18

18

Summa

18 834

16 276

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 18 834 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 16 276 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 558 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att det finns en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena som bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2013:6 Ungdomars väg till arbete – individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Arbetsförmedlingens arbete för att stödja ungdomars etablering på arbets- marknaden är effektivt.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete (skr. 2013/14:35). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:AU3, rskr. 2013/14:157).

93

s. 94 utvecklingsgarantin Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

RiR 2013:17 Ett steg in och en ny start – hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända?

Riksrevisionen har granskat två former av subventionerade anställningar som riktar sig till nyanlända i Sverige: instegsjobb och nystarts- jobb. Stöden infördes 2007. Syftet med granskningen är att svara på hur väl stöden fungerar för nyanländas arbetsmarknads- etablering och integration.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om subventionerade anställningar för nyanlända (skr. 2013/14:199). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

94

s. 95 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.65 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:2

Studiemedel m.m.

14 286

413

12 859

-1 427

-10,0

12 697

1:3

Studiemedelsräntor m.m.

3 836

5

3 853

16

0,4

4 292

1:1

Studiehjälp m.m.

3 472

3 474

2

0,1

3 667

1:6

Centrala studiestödsnämnden m.m.

329

294

-35

-10,5

322

Övriga anslag

102

87

-16

-15,3

89

Summa

22 026

418

20 567

-1 459

-6,6

21 068

Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Området omfattar även utgifter för att hantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden. Även ärende- hanteringen inom Överklagandenämnden för studiestöd ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 20 567 miljoner kronor och blev därmed 1 459 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 501 miljoner kronor (2,4 procent) lägre.

Lägre utgifter för studiemedel än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel m.m. uppgick till 12 859 miljoner kronor, vilket är 1 427 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används till utgifter för studie- bidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter.

För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen är 31,3 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen är 73 procent av totalbeloppet. Det är främst utgifterna för studerande med rätt till den högre bidragsnivån som har blivit lägre än anvisade medel. Inom denna grupp är det huvudsakligen utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå till vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning som blev lägre än anvisade medel. Så har det även sett ut tidigare år, vilket främst beror på att antalet studerande har varit färre än det antal studerande som anslaget beräknats för.

Utfallet för anslaget 1:6 Centrala studiestöds- nämnden m.m. blev 35 miljoner kronor eller 10,5 procent lägre än anvisade medel i statens budget. Det lägre utfallet är en följd av att Centrala studiestödsnämnden anpassar sin verksamhet för att möta de kostnader som en kommande förnyelse av systemen medför.

Lägre utgifter för studiemedelsräntor jämfört med 2012

De totala utgifterna på utgiftsområdet blev lägre än 2012. Det beror framför allt på anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m . Det blev lägre än föregående år, vilket främst är en följd av en lägre räntenivå. Utfallet för anslaget minskade med 439 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp m.m. blev 193 miljoner kronor lägre än föregående år. Det minskade utfallet förklaras av ett minskat antal studerande med studiehjälp. Antalet studerande

som fick studiehjälp

under 2013

var

424 275 stycken. Det är

en minskning

med

20 280 personer, 5 procent, jämfört med 2012. Förändringen av antalet personer med studiehjälp följer befolkningsutvecklingen i åldern 16–20 år.

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel m.m. ökade med 162 miljoner kronor jämfört med föregående år. Antalet studerande som fick studiemedel under 2013 var 471 950 stycken. Det är en ökning med 4 800 personer, 1 procent, jämfört med 2012. Det ökade utfallet förklaras av att antalet studerande med studiemedel har ökat och att prisbasbeloppet har ökat jämfört med 2012.

95

s. 96 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.66 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Bidrag till vissa

1:5

studiesociala ändamål

7

2

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 7 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 2.67 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram Lån 2013-12-31

Studielån

183 000

182 432

Låneramen

för

studielån

uppgick

till

183 000 miljoner

kronor. Utestående

lån

vid

utgången av 2013 var 182 432 miljoner kronor.

96

s. 97 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.68 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

Vetenskapsrådet: Forskning och

3:1

forskningsinformation

5 163

-12

5 006

-157

-3,0

4 604

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan

1:7

pedagogisk verksamhet, m.m.

3 676

3 671

-5

-0,1

3 658

1:14

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 672

350

2 892

221

8,3

2 083

Enskilda utbildningsanordnare på

2:69

högskoleområdet m.m.

2 765

10

2 759

-6

-0,2

2 748

2:72

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

2 256

2 256

2 225

Lunds universitet: Forskning och

2:6

forskarutbildning

1 896

1 896

1 887

Uppsala universitet: Forskning och

2:4

forskarutbildning

1 842

1 842

1 833

2:7

Göteborgs universitet: Grundutbildning

1 827

6

1 833

6

0,3

1 789

2:5

Lunds universitet: Grundutbildning

1 788

10

1 798

10

0,5

1 764

2:9

Stockholms universitet: Grundutbildning

1 545

1 632

87

5,6

1 536

Stockholms universitet: Forskning och

2:10

forskarutbildning

1 448

1 448

1 430

2:3

Uppsala universitet: Grundutbildning

1 362

8

1 438

76

5,6

1 399

Göteborgs universitet: Forskning och

2:8

forskarutbildning

1 377

1 377

1 362

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

1:5

verksamhet

1 591

1 350

-241

-15,1

632

2:13

Linköpings universitet: Grundutbildning

1 318

6

1 347

29

2,2

1 325

Karolinska institutet: Forskning och

2:16

forskarutbildning

1 339

1 339

1 307

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och

2:18

forskarutbildning

1 303

1 303

1 106

2:11

Umeå universitet: Grundutbildning

1 209

5

1 214

5

0,4

1 219

2:12

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

993

993

987

2:17

Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

990

6

967

-22

-2,3

1 037

Särskilda utgifter inom universitet och

2:70

högskolor m.m.

1 021

-5

576

-445

-43,6

559

1:6

Särskilda insatser inom skolområdet

460

394

-66

-14,3

377

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

523

338

-185

-35,4

277

Bidrag till viss verksamhet inom

1:8

skolväsendet, m.m.

167

138

-28

-17,1

116

3:3

Vetenskapsrådet: Förvaltning

119

12

125

7

5,6

118

1:9

Bidrag till svensk undervisning i utlandet

104

90

-14

-13,7

95

1:13

Utveckling av vuxenutbildning m.m.

9

1

-8

-86,9

8

Övriga anslag

16 378

57

16 462

84

0,5

16 355

Summa

57 137

452

56 484

-653

-1,1

53 837

97

s. 98 Försenade rekryteringar av internationella forskare ger lägre utfall Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högre utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Utfallet uppgick till 56 484 miljoner kronor och är därmed 653 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 2 648 miljoner kronor (4,9 procent).

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslaget erhålls. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför inga avvikelser mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Försenade rekryteringar av internationella forskare ger lägre utfall

Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 5 006 miljoner kronor. Det är 157 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än anvisat. Det lägre utfallet gäller främst forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur samt klinisk behand- lingsforskning. Ett uppdrag för rekrytering av internationella forskare lämnades till myndig- heten under senare delen av 2013 vilket har påverkat utfallet. Myndigheten har även inväntat en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting vilket inneburit att utgifterna för klinisk behandlingsforskning har uteblivit.

Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 892 miljoner kronor. Det är 221 miljoner kronor (8,3 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. 1 456 miljoner kronor avser utbetalat statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Under 2013 har Myndigheten

för yrkeshögskolan betalat

ut medel

för

24 252 årsplatser,

vilket

är

en

ökning

med

2 635 årsplatser

jämfört

med

föregående

år.

Under 2013 har även 794 miljoner kronor som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå betalats ut av Statens skolverk. I vårändringsbudgeten ökades tillfälligt medlen för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå med 350 miljoner kronor.

Anledningen är att åtgärderna inom utbildningssystemet måste anpassas på grund av den utdragna lågkonjunkturen.

Färre deltagare i gymnasiala lärlingsutbildningar ger lägre utfall än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

blev 1 350

miljoner kronor, vilket

är

241 miljoner

kronor (15,1 procent) lägre

än

anvisat. Avvikelsen förklaras i huvudsak av att antalet deltagare i gymnasial lärlingsutbildning och antalet deltagare i befattningsutbildning för rektorer varit färre än beräknat. Avvikelsen förklaras även av att medel inte förbrukats för statsbidrag till skolhuvudmän som inrättat karriärsteg för lärare.

Utfallet för anslaget 2:70 Särskilda utgifter

inom universitet och

högskolor

m.m. blev

576 miljoner kronor,

vilket är

445 miljoner

kronor (43,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna blev lägre än vad som fördelats för forskningsmedel, vidareutbildning av obehöriga lärare, utveckling av verksamhets- förlagd utbildning i lärarutbildningen och stimulansmedel för sammanslagningar.

Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 338 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor (35,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen beror på ett lägre antal sökande till fortbildning av såväl lärare och fritidspedagoger som rektorer. Avvikelsen har även uppstått på grund av valet av kurser eftersom kostnaden för kurserna varierar.

Ny proposition för forskning och innovation

Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forsk- ning och forskningsinformation blev 402 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget anvisades ökade medel 2013 i enlighet med propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13UbU3, rskr. 2012/13:151). Ökningen avser insatser dels för att stärka kvaliteten i svensk forskning, dels för att stärka vissa områden som har särskild stor betydelse för samhälle och näringsliv.

Utgifterna för statligt stöd till vuxenutbildning ökade jämfört med 2012

Utfallet för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 810 miljoner kronor högre än 2012. Anvisade medel för anslaget ökade 2013 bl.a. med anledning av fortsatt satsning på

98

s. 99 Försenade rekryteringar av internationella forskare ger lägre utfall Kontrollera mot PDF

yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux) och lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux).

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 718 miljoner kronor högre än 2012. För att stödja och stimulera olika insatser för skol- huvudmännens verksamhetsutveckling och för annat centralt initierat utvecklingsarbete inom utbildningssystemet ökade anslagets anvisade medel 2013 med 732 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning blev 197 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget anvisades ökade medel 2013 till en förstärkning av satsningen på SciLifeLab, ett vetenskapligt centrum för storskaliga gen- och proteinstudier inom molekylärbiologisk och medicinsk forskning. Anslaget anvisades även ökade medel till läkemedelsutveckling. SciLifeLab har under 2013 utvecklats till att bli en nationell forskningsresurs.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.69 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Utveckling av

skolväsendet och annan

1:5

pedagogisk verksamhet

1 295

318

Särskilda insatser inom

1:6

skolområdet

37

35

Fortbildning av lärare

1:10

och förskolepersonal

407

122

Statligt stöd till

1:14

vuxenutbildning

3 350

2 753

Vetenskapsrådet:

Forskning och

3:1

forskningsinformation

14 204

10 641

Vetenskapsrådet:

Avgifter till

internationella

3:2

organisationer

1 055

1 083

Rymdforskning och

3:4

rymdverksamhet

1 159

732

Rymdstyrelsen: Avgifter

till internationella

3:6

organisationer

2 800

2 513

Internationella

4:1

program m.m.

153

90

Summa

24 460

18 287

Skr. 2013/14:101

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 24 460 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

18 287 miljoner

kronor.

Avvikelsen

mellan

bemyndiganden

och utestående

åtaganden

uppgick till

6 173

miljoner kronor

och

är

huvudsakligen

hänförlig

till

anslaget

3:1 Forskning

och

forskningsinformation

och

anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet.

Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:1 Forskning och forskningsinformation

uppgick till

14 204

miljoner kronor.

De

utestående

åtagandena

uppgick

till

10 641 miljoner

kronor.

Avvikelsen

på

3 563 miljoner

kronor

beror

bl.a. på att

den

internationella rekryteringen av forskare och rådsprofessurer för forskning inte kunnat genomföras under 2013.

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet uppgick det

beslutade

beställningsbemyndigandet

till

1 295 miljoner

kronor.

De

utestående

åtagandena uppgick till 318 miljoner kronor. Avvikelsen på 977 miljoner kronor beror bl.a. på att Skolverket under 2013 inte hann ingå avtal om karriärtjänster.

Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till inter- nationella organisationer överskreds med 28 miljoner kronor. Skälet till överskridandet är att medlemsavgifterna som finansieras genom anslaget blev högre än beräknat. Nivån på avgifterna påverkas bl.a. av BNP-utveckling och valutakursförändringar.

Garantier

Tabell 2.70 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

Garanti

Garantiram

åtaganden

2012-12-31

Pensionsgaranti (inkl.

efterborgen) Chalmers

Tekniska Högskola AB 1

Obegränsad

396

1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2012.

99

s. 100 2 kap. 1 § Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Regionala etikprövningsnämnden i Lund har, avseende sin årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation . Riks- revisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Beslutad och undertecknad årsredovisning kom in till regeringen den 19 mars 2014. Enligt

2 kap. 1 §

förordningen (2006:605)

om

årsredovisning

och

budgetunderlag

ska

myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen för Regionala etikprövningsnämnden i Lund har därmed lämnats för sent.

Revisionsberättelsen för Regionala etikprövningsnämnden i Lund innehåller också en upplysning . Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovisningen som den vill fästa uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Tidigare inlämnad årsredovisning för 2013, daterad 2014-02-13 var vid avlämnande av revisionsberättelsen inte beslutad och inte heller undertecknad av samtliga nämndordföranden i enlighet med 6 § förordningen (2007:1069) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder och 2 kap. 8 § förordningen (2000:606) om års- redovisning och budgetunderlag. Riksrevisionen kunde därför inte inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för ett

revisionsuttalande

i

tidigare

avlämnad

revisionsberättelse daterad 2014-03-12.

Rymdstyrelsen

har,

avseende

sin

årsredovisning för 2013, fått en revisions- berättelse med reservation. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Rymdstyrelsen har under 2013 felaktigt finansierat bidragsutbetalningar om 778 000 kronor genom att avräkna anslaget 3:6, anslagsposten 1 Avgifter till internationella organisationer. Bidragsutbetalningarna skulle ha finansierats med medel som Rymdstyrelsen erhållit från andra statliga myndigheter. Korrigering av den felaktiga anslagavräkningen

har gjorts i årsredovisningen genom att utgifterna på ovan nämnda anslag minskats. Motsvarande korrigering har inte kunnat göras i statsredovisningssystemet Hermes per 2013-12-31. Detta medför att årets utgående överföringsbelopp i anslagsredovisningen är 778 000 kronor högre än vad som redovisats i Hermes och därmed är anslagsutnyttjandet för högt med motsvarande belopp.

Enligt 2 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Rymdstyrelsens årsredovisning för 2013 lämnades till regeringen den 19 mars 2014 och har därmed inkommit för sent.

Även Universitets- och högskolerådet har, avseende sin årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation . Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Universitets- och högskolerådet har inte bruttoredovisat avgiftsintäkter för högskole- provet mot anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet, ap. 1 i enlighet med villkoren för avgiftsbelagd verksamhet i regleringsbrevet för 2013. Avgiftsintäkter för högskoleprovet uppgår till 22 142 000 kronor och kostnader till 20 537 000 kronor. Utgifter och inkomster för anslaget är felaktigt redovisade, vilket även påverkar utgående överföringsbelopp i anslagsredovisningen (1 605 000 kronor för lågt redovisad), intäkt av anslag (1 605 000 kronor för högt redovisad), avräkning med statsverket med tillhörande not (1 605 000 kronor för högt redovisad) samt årets kapitalförändring (1 605 000 kronor för högt redovisad).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? – En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan

Riksrevisionen har granskat statens insatser för en likvärdig betygssättning i grundskolan.

Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (skr. 2011/12:57) givit regeringen tillkänna att regeringen bör se till att ett bedömningsstöd för den nya betygsskalan skyndsamt tas fram och görs tillgängligt där

100

s. 101 2 kap. 1 § Kontrollera mot PDF

sådant material ännu inte finns (bet. 2011/12:UbU12, rskr. 2011/12:174).

Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygsättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december 2012 publicerade Skolverket handledningen ”Betygsskalan och betygen B och D – en handledning”. Skolverket har även i uppdrag att bl.a. fortsätta arbetet med olika former av komptensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygsättning. Detta uppdrag ska redovisas senast den 16 juni 2014. Regeringen avser att återkomma i frågan.

RiR 2013:1 Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång?

Riksrevisionen har granskat genomförandet av svensk rymdverksamhet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i

regeringens skrivelse

Riksrevisionens rapport

om effektivitet

i

svensk rymdverksamhet

(skr. 2012/13:145).

Granskningsrapporten är

därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU8, rskr. 2013/14:55).

RiR 2013:11 Statens kunskapsspridning till skolan

Riksrevisionen har granskat om statens spridning av kunskap är effektiv och främjar att utbildningen i skolan i större utsträckning kan bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens kunskapsspridning till skolan (skr. 2013/14:95). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:15 Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad?

Riksrevisionen har granskat om statens insatser i form av tillsyn och stöd på ett effektivt sätt bidrar till en god och trygg arbetsmiljö i skolan där elever inte utsätts för kränkande behandling eller trakasserier.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

Skr. 2013/14:101

om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan (skr. 2013/14:193). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:16 Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat?

Riksrevisionen har granskat om Skol- inspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning av grund- och gymnasieskolan verkar för en likvärdig utbildning av god kvalitet samt bidrar till goda förutsättningar för förbättrade kunskapsresultat. Granskningen har också syftat till att undersöka om regeringens styrning har skapat goda förutsättningar för Skol- inspektionens verksamhet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över skolan (skr. 2013/14:200). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

101

s. 102 2 kap. 1 § Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.71 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

14:1

Bidrag till folkbildningen

3 547

3 547

3 306

13:1

Stöd till idrotten

1 705

1 705

0

0,0

1 705

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

1 286

1 286

0

0,0

1 279

8:1

Centrala museer: Myndigheter

985

991

6

0,6

956

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,

Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och

2:1

Voksenåsen

958

958

952

7:3

Kyrkoantikvarisk ersättning

460

460

460

6:1

Riksarkivet

350

361

11

3,2

357

5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

332

333

1

0,2

332

10:1

Filmstöd

317

332

15

4,7

303

11:5

Stöd till taltidningar

113

9

122

9

7,9

118

Övriga anslag

2 635

2 635

-1

0,0

2 551

Summa

12 689

9

12 730

41

0,3

12 318

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folk- bildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, teater, dans och musik, museer, utställningar och trossamfund.

Utfallet uppgick till 12 730 miljoner kronor och blev därmed 41 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade

utgifterna

med

412 miljoner

kronor

(3,3 procent).

Flytt till nya lokaler medför högre kostnader för Riksarkivet

Utfallet för anslaget 6:1 Riksarkivet blev 361 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det främsta skälet till det högre utfallet är att Landsarkivet i Lund under året haft dubbla hyror och flyttkostnader i samband med att de flyttat sin verksamhet till nya lokaler. Kostnaderna har även blivit högre än beräknat på grund av att en upphandling överklagats.

Stödet till taltidningar högre än anvisat

Utfallet för anslaget 11:5 Stöd till taltidningar blev 122 miljoner kronor, vilket var 9 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens

budget. Motsvarande belopp tillfördes anslaget i höständringsbudgeten. Anledningen till detta var att färre taltidningar än planerat producerades i det nya mer kostnadseffektiva taltidnings- systemet. Det beror i sin tur på att teknikskiftet inom taltidningsverksamheten har blivit något försenat. Detta har inneburit att kostnaderna för verksamheten blivit högre än vad regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2013.

Bidragen till folkbildningen har ökat jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen blev 241 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget används främst för statsbidrag till folkbildningen. 2013 tillfördes 161 miljoner kronor som avser särskilt verksamhetsstöd till Studieförbundet Idrotts- utbildarna (SISU) för idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Denna verksamhet har tidigare finansierats från utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning. Vidare tillfördes anslaget 60 miljoner kronor för en ökning av antalet platser på folkhögskolans allmänna kurs med 1 000 årsplatser.

102

s. 103 Filmstödet högre bl.a. på grund av digitalisering Kontrollera mot PDF

Filmstödet högre bl.a. på grund av digitalisering

Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 332 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror på att satsningen på digitalisering av biografer, som tidigare skulle ha avslutats 2014, tidigarelades och i stället har avslutats under 2013. Medel har även utbetalats för stöd till svensk filmproduktion i enlighet med 2013 års filmavtal.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.72 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

åtaganden

Stöd till icke-statliga

1:5

kulturlokaler

9

9

Bidrag till vissa teater-,

dans- och

2:2

musikändamål

107

103

Bidrag till litteratur och

3:1

kulturtidskrifter

20

19

Konstnärlig gestaltning

av den gemensamma

4:2

miljön

10

4

Ersättningar och bidrag

5:2

till konstnärer

136

125

Bidrag till

7:2

kulturmiljövård

100

71

Bidrag till allmänna

13:2

samlingslokaler

32

27

Bidrag till

riksdagspartiers

13:5

kvinnoorganisationer

15

15

Insatser för den ideella

13:6

sektorn

28

25

Summa

457

397

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 457 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 397 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

Skr. 2013/14:101

Utlåning

Tabell 2.73 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2013-12-31

RIKAB, täcka underskott på

distributionskontot för tv-

distribution

100

0

Nordiska museet 1

15

3

Summa

115

3

1 Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på 100 miljoner kronor. Låneramen är till för att täcka underskott på distributions- kontot för tv-distribution. Dessutom beslutade riksdagen om en låneram på högst 15 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet i samband med att de införde fri entré på museet. Utestående lån vid utgången av 2013 var 3 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågors årsredovisning för 2013 avstått från att uttala sig . Riksrevisionen avstår från att uttala sig om de inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och de bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Som grund för att avstå från att uttala sig anför Riksrevisionen följande.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sid 33 och 34 i årsredovisningen som beskriver att Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag från att lämna resultaträkning och balansräkning i årsredovisningen samt att nämndens anslag disponeras och redovisas av annan myndighet. Regleringsbrev Ku 2012/1898/RFS ger undantag från obligatoriska delar av en årsredovisning som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens finansiella ställning, resultat och finansiering i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det saknas således grund för att göra ett uttalande om den rättvisande bilden.

Riksantikvarieämbetet har, avseende dess årsredovisning för 2013, fått en revisions- berättelse med upplysning . Riksrevisionen lämnar en upplysning när den bedömer att det finns viktig och oväntad information i årsredovis- ningen som den vill fästa uppmärksamhet på.

103

s. 104 Filmstödet högre bl.a. på grund av digitalisering Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sidan 64 i årsredovis- ningen, där Riksantikvarieämbetet redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndig- hetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs för att underskotten likvidmässigt har finansierats med medel tillhörande oförbrukade bidrag och förutbetalda intäkter.

104

s. 105 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.74 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:8

Lantmäteriet

498

499

1

0,1

489

1:5

Boverket

228

212

-15

-6,7

177

2:2

Konsumentverket

116

113

-3

-2,3

113

2:3

Allmänna reklamationsnämnden

31

4

33

3

9,5

32

1:1

Bostadspolitisk utveckling

20

8

-12

-62,3

1:10

Stöd gällande utveckling i strandnära lägen

15

4

-11

-75,4

Stöd för att underlätta för enskilda att ordna

42

1

-41

-98,1

1

1:3

bostad

1:2

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

100

0

-100

-100,3

9

Övriga anslag

144

130

-14

-9,8

160

Summa

1 193

4

999

-193

-16,2

981

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- planering, bostadsmarknad, byggande, lantmäte- riverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Utfallet uppgick till 999 miljoner kronor, vilket är 193 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 19 miljoner kronor (1,9 procent).

Utbetalningarna för omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev låga

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev lågt 2013. Stöd ges för att underlätta en ekonomiskt nödvändig omstrukturering av ett kommunalt bostads- företag eller på annat sätt minska en kommuns bördor av dess åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om statens och kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal mellan parterna. Under 2013 har en ny ansökan handlagts som avser ett tilläggsavtal med Sorsele kommun om fortsatt rekonstruktion av kommunens bostadsföretag SorseleBo AB. I de avtal som slutits med Ånge och Hagfors kommuner har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnaderna uppstår. Totalt utbetalades 1,1 miljoner kronor för sådana ersättningar.

Pajala kommun betalade i januari 2013 tillbaka en del av det stöd de fått. Återbetalningen var en följd av en överenskommelse mellan Pajala kommun och dåvarande Statens bostadskredit- nämnd. Inbetalningen var 1,4 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 41 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Trots en ökning från 84 beviljade bidrag 2012 till 161 beviljade bidrag 2013 är tillströmningen låg, vilket har inneburit att anslaget inte har utnyttjas fullt ut.

Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk

utveckling

blev 8 miljoner kronor. Det är

12 miljoner

kronor (62,3 procent) lägre än

anvisat i statens budget, vilket delvis berodde på att insatser påbörjades senare än planerat. Anslaget fördes upp på statens budget 2013 och används för vissa insatser inom det bostads- politiska området, bl.a. för utrednings- verksamhet.

Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (75,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Kommuner, länsstyrelser, kommunala sam- verkansorgan och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det finns lämpliga områden för

105

s. 106 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

utveckling av landsbygden inom strandnära lägen. Under 2013 har endast 12 utbetalningar av stöd gjorts.

Högre utgifter för Boverket jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:5 Boverket blev 15 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget men 36 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror till stor del på att

Statens

bostadskreditnämnd

fr.o.m.

den

1 oktober

2012

inordnades i

Boverket.

Med

anledning

av

detta ökades

anslaget

med

16 miljoner kronor 2013.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.75 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Omstrukturering av

kommunala

1:2

bostadsföretag

70

18

1:4

Innovativt byggande

30

3

1:5

Boverket

30

27

Bidrag till åtgärder mot

1:6

radon i bostäder

15

11

Stöd gällande utveckling

1:10

i strandnära lägen

25

4

Summa

170

63

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 170 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 63 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 107 miljoner. Den största avvikelsen är hänförlig till anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och beror främst på en låg tillströmning av ärenden.

Garantier

Tabell 2.76 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

Garanti

Garantiram

åtaganden

2013-12-31

Kreditgarantier för ny- och

ombyggnad av bostäder

m.m.

10 000

1 735

Kreditgarantier för förvärv

av bostad

5 000

0

Summa

15 000

1 735

Övriga krediter

Tabell 2.77 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2013-12-31

Kredit för infriande av

Boverkets garantier 1

Obegränsad

0

1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

106

s. 107 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.78 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

1 542

30

1 537

-5

-0,3

1 471

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

1:3

2007-2013

1 400

1 373

-27

-1,9

1 546

1:2

Transportbidrag

449

360

-89

-19,9

391

Summa

3 391

30

3 270

-121

-3,6

3 408

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Utfallet blev 3 270 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna 138 miljoner kronor (4,0 procent) lägre.

Utfallet för regional tillväxt något lägre än budget och utfallet för 2012

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt- åtgärder blev 1 537 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än anvisat i statens budget. På vårändringsbudgeten 2013 anvisade riksdagen ytterligare 30 miljoner kronor för att stödja vissa län och kommuner som blivit drabbade av den långdragna lågkonjunkturen.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 360 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor lägre än anvisat. Transport- bidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska också stimulera till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Det lägre utfallet beror delvis på ett fortsatt sämre ekonomiskt läge som påverkar företagens försäljning negativt, vilket leder till färre transporter och därmed lägre efterfrågan på transportbidrag.

Utfall för Europeiska regionala utvecklingsfonden förskjuts ofta mellan åren

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 blev 1 373 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner

kronor lägre än anvisat i statens budget och 173 miljoner kronor lägre än föregående år. Utgifterna gäller vanligen fleråriga projekt under programperioden som ofta förskjuts mellan åren.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.79 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Regionala

1:1

tillväxtåtgärder

2 540

2 064

Europeiska regionala

utvecklingsfonden

1:3

perioden 2007-2013

1 589

1 404

Summa

4 129

3 468

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 4 129 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 468 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 661 miljoner kronor och är främst hänförlig till anslaget 1:1 Regionala tillväxt- åtgärder . Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

107

s. 108 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.80 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:16

Skydd av värdefull natur

818

807

-11

-1,3

750

1:3

Åtgärder för värdefull natur

620

612

-7

-1,2

615

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

2:2

samhällsbyggande: Forskning

593

600

7

1,2

545

1:12

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

503

497

-6

-1,2

737

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

417

412

-5

-1,1

421

1:1

Naturvårdsverket

370

368

-3

-0,7

368

1:2

Miljöövervakning m.m.

293

291

-2

-0,6

291

1:9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

203

201

-2

-0,7

210

1:7

Internationellt miljösamarbete

189

165

-24

-12,8

169

Övriga anslag

889

854

-35

-4,0

724

Summa

4 893

4 807

-86

-1,8

4 831

Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik och miljöforskning. Området miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhälls- byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 4 807 miljoner kronor och är därmed 86 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 24 miljoner kronor (0,5 procent) lägre. Utfallet för anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete blev 165 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden hänför sig främst till att utbetalningen av medlemsavgiften till det europeiska satellitsamarbetet Eumetsat blev lägre än beräknat. Beslut om det nya polära satellitprogrammet har försenats på grund av den ekonomiska krisen i många medlemsländer.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.81 UO 20 Beställningsbemyndigande

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

1:2

Miljöövervakning m.m.

92

38

Åtgärder för värdefull

1:3

natur

210

210

Sanering och återställning

1:4

av förorenade områden

812

677

1:5

Miljöforskning

102

100

1:10

Klimatanpassning

60

27

Åtgärder för havs- och

1:12

vattenmiljö

145

77

Insatser för internationella

1:13

klimatinvesteringar

1 674

1 164

Internationellt miljö- och

kärnsäkerhetssamarbete

1:14

med Ryssland

21

8

1:16

Skydd av värdefull natur

25

1

Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och

samhällsbyggande:

2:2

Forskning

1 350

1 168

Summa

4 491

3 470

108

s. 109 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Kontrollera mot PDF

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 4 491 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 470 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 021 miljoner kronor.

Avvikelsen för anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar beror på att förändringar i marknadsvillkor och valutakurser har påverkat förvärven av utsläppsrätter.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyoto- protokollet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten, inklusive en uppskattning av storleken på det förväntade överskottet av utsläppsrätter, i Årsredovisningen för staten 2012 (skr. 2012/13:101) samt i regeringens skrivelse Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2012/13:75). Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

RiR 2012:27 Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen – fungerar det?

Riksrevisionen har i samarbete med andra nationella revisionsorgan granskat den europeiska handeln med utsläppsrätter i sju stater, inklusive Sverige.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen (skr. 2012/13:105). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:MJU3, rskr. 2013/14:33).

RiR 2013:19 Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009–2013

Riksrevisionen har granskat klimatpolitiken och om staten använder sina styrmedel så att utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

Skr. 2013/14:101

klimat för pengarna (skr. 2013/14:209). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:21 Statens hantering av riksintressen

– ett hinder för bostadsbyggande

Riksrevisionen har granskat statens hantering av riksintressen i förhållande till medborgarnas behov av bostäder.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens hantering av riksintressen (skr. 2013/14:211). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

109

s. 110 2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.82 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:5

Energiforskning

1 293

1 143

-150

-11,6

1 259

1:11

Energieffektiviseringsprogram

270

261

-9

-3,4

277

1:1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

266

259

-7

-2,5

260

1:10

Elberedskap

255

202

-53

-20,9

201

1:9

Energiteknik

170

186

16

9,3

84

1:3

Insatser för uthållig energianvändning

80

74

-6

-7,3

125

1:4

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

10

35

25

251,3

34

Övriga anslag

469

-1

454

-15

-3,2

472

Summa

2 813

-1

2 613

-199

-7,1

2 713

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- kraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknads- inspektionen och Affärsverket Svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.

Utfallet uppgick till 2 613 miljoner kronor och blev därmed 199 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 minskade utgifterna med 100 miljoner kronor (3,7 procent).

Avbrutna och försenade forskningsprojekt gav lägre utgifter

Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev 1 143 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror främst på avbrutna eller försenade forsknings- projekt. Det beror även på förseningar i projekt, t.ex. projekt om elmätningar och kontrollstation 2015, som är en utredning som Statens energimyndighet har gjort om kontrollstationen för elcertifikatsystemet. Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning minskade med 117 miljoner kronor jämfört med föregående år.

För anslaget 1:10 Elberedskap blev utfallet 202 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor lägre än anvisat. Skillnaden beror bl.a. på att planerade projekt flyttats fram till 2014 och att åtgärder för att höja säkerhetsskyddet inte

har kunnat genomföras i planerad omfattning. Det beror även på att installationer av reservelverk och att s.k. ö-driftsåtgärder, vilka innebär att en del av elsystemet drivs isolerat utan någon elektrisk koppling till det övriga nätet, inte har kunnat genomföras i planerad omfattning. Affärsverket Svenska kraftnät har främst använt de förbrukade medlen för ersättning till beredskapsreserven, drift och underhåll av beredskapsförråd, säkerhetshöjande åtgärder samt övning och utbildning.

Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknads- introduktion av vindkraft blev 25 miljoner kronor högre än vad som anvisades i budgeten, vilket finansierades med ingående anslags- sparande från 2012. Det högre utfallet beror på att utbetalningar gjorts till ett vindkraftsprojekt om storskalig vindkraft i fjällmiljö.

Utgifterna för energiteknik blev högre jämfört med 2012

Utgifterna för anslaget 1:9 Energiteknik blev 186 miljoner kronor, vilket är 102 miljoner kronor (121,4 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror bl.a. på att stödet till innovativ biogas och investeringsstödet till solceller förlängdes till 2013.

110

s. 111 2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Kontrollera mot PDF

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.83 UO 21 Beställningsbemyndigande

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Regionala och lokala

insatser för

1:2

energieffektivisering m.m.

120

114

Insatser för uthållig

1:3

energianvändning

130

9

Stöd för

marknadsintroduktion av

1:4

vindkraft

8

4

1:5

Energiforskning

5 300

1 739

Planeringsstöd för

1:7

vindkraft m.m.

5

2

1:9

Energiteknik

205

179

1:10

Elberedskap

300

253

Energieffektiviserings-

1:11

program

270

177

Avgifter till internationella

1:12

organisationer

20

1

Summa

6 358

2 478

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 6 358 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

2 478 miljoner

kronor.

Avvikelsen mellan

bemyndiganden

och

utestående åtaganden

uppgick till 3 880 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning . Det beslutade beställnings-

bemyndigandet

för detta

anslag

uppgick till

5 300 miljoner

kronor

och de

utestående

åtagandena uppgick till 1 739 miljoner kronor. Avvikelsen på 3 561 miljoner kronor beror på att bemyndigandet innefattade planerade åtaganden för storskaliga demonstrationsanläggningar. Några sådana åtaganden har dock inte ingåtts under 2013.

För anslaget 1:3 Insatser för uthållig energianvändning och anslaget 1:11 Energi- effektiviseringsprogram har beslut om stöd till externa projekt inte fattats i den omfattning som planerats.

Skr. 2013/14:101

Utlåning

Tabell 2.84 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2013-12-31

Delägarlån till bolag i vilka

Svenska Kraftnät förvaltar

statens aktier

300

0

Inom utgiftsområdet uppgår låneramen som riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. Den har inte utnyttjats.

Inomstatliga lån

Tabell 2.85 UO 21 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2013-12-31

Svenska Kraftnäts lån i och utanför

Riksgäldskontoret

8 000

3 775

Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 8 000 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2013 var 3 775 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2013:3 Staten på elmarknaden – insatser för en fungerande elöverföring

Riksrevisionen har granskat statens insatser på elmarknaden. Huvudfrågan för granskningen har varit om staten skapat förutsättningar för en väl fungerande överföring av el.

Regeringen har redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om staten på elmarknaden – insatser för en fungerande elöverföring (skr. 2013/14:21). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/2014:NU9, rskr 2013/14:172).

RiR 2013:8 Energieffektivisering inom industrin – effekter av statens insatser

Riksrevisionen har genomfört en granskning av Programmet för energieffektivisering i energi- intensiv industri.

111

s. 112 Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:NU10, rskr. 2013/14:173). Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Regeringen har redovisat sina bedömningar av Riksrevisionens iakttagelser och rekommenda- tioner i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om energieffektivisering inom industrin

– effekter av statens insatser (skr. 2013/14:42). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:NU10, rskr. 2013/14:173).

112

s. 113 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.86 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Väghållning

22 207

22 107

-100

-0,5

22 048

1:2

Banhållning

15 187

14 813

-374

-2,5

15 007

1:12

Transportstyrelsen

1 988

1 893

-95

-4,8

1 865

1:3

Trafikverket

1 407

1 391

-16

-1,2

1 334

1:14

Trängselskatt i Göteborg

840

668

-172

-20,4

1:11

Trängselskatt i Stockholm

850

664

-186

-21,9

721

Från EU-budgeten finansierade stöd till

1:10

Transeuropeiska nätverk

349

393

45

12,9

212

Övriga anslag

1 776

0

1 725

-51

-2,8

1 674

Summa

44 604

0

43 655

-950

-2,1

42 861

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.

Utfallet uppgick till 43 655 miljoner kronor och är därmed 950 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 794 miljoner kronor (1,9 procent).

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och tillskott de får via medfinansiering i form av externa bidrag. Det utfall som redovisas här är endast den verksamhet som är finansierad med anslag.

Utgifterna för investeringar som finansieras med trängselskatt blev lägre

Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 664 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor (21,9 procent) lägre än budgeterat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholms-överens- kommelsen. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängsel- skatten Stockholm. De anvisade medlen på statens budget är en beräkning av hur stora

intäkterna från trängselskattesystemet förväntas bli. Orsaken till att utfallet avviker från budget är främst att Förbifart Stockholm försenats och investeringarna varit lägre än beräknat.

Det nya anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg fördes upp på statens budget 2013. Utfallet för anslaget blev 668 miljoner kronor, vilket är 172 miljoner kronor (20,4 procent) lägre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm som ska finansieras med intäkter från trängselskatten. Anslaget finansierar även system- och administrations- kostnader för trängselskatten i Göteborg. Anslagskonstruktionen är densamma som för trängselskatteanslaget för Stockholm.

Högre utgifter för drift och underhåll

Utfallet för anslaget

1:1 Väghållning blev

22 107 miljoner kronor,

vilket är

59 miljoner

kronor (0,3 procent) högre än 2012. Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och

tillhörande gång- och cykelvägar

uppgick till

9 912 miljoner kronor, vilket är

603 miljoner

kronor (6,4 procent) mer än 2012.

113

s. 114 med 198 miljoner Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.87 Väghållning

Miljoner kronor

2013

2012

Drift och underhåll

9 912

9 309

Investeringar i nationell plan

6 127

7 164

Investeringar i regional plan

2 613

2 415

Bärighet och tjälsäkring

1 589

1 507

Statsbidrag till enskild väg

1 048

1 044

Övrigt

818

609

Totalt för anslaget 1:1 Väghållning

22 107

22 048

Investeringar i den s.k. nationella planen inkluderar både investeringar och förbättringar i det nationella stamvägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar samt åtgärder för förbättrad miljö längs det befintliga vägnätet. Dessa utgifter uppgick till 6 127 miljoner kronor, en minskning med 1 037 miljoner kronor (8,1 procent) jämfört med 2012. Investeringarna i de regionala planerna ökade

med 198 miljoner

kronor

(8,1 procent)

till

2 613 miljoner kronor.

Stora vägprojekt som ingår i den nationella

planen

och

som

pågått

under 2013

är

E18 Hjulsta–Kista och E20 Norra länken.

Tabell 2.88 Banhållning

Miljoner kronor

2013

2012

Investeringar i nationell plan

5 417

6 273

Drift, underhåll och trafikledning

7 594

6 974

Räntor och återbetalning av lån

1 271

1 270

Bidrag till Inlandsbanan och

Öresundsbro Konsortiet

419

397

Övrigt

112

93

Totalt för anslaget 1:2 Banhållning

14 813

15 007

Utfallet

för

anslaget 1:2

Banhållning

blev

14 813 miljoner kronor, vilket är 195 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än 2012. Investeringar i den nationella planen minskade med 856 miljoner kronor (13,6 procent) samtidigt som utgifterna för drift, underhåll och trafikledning ökade med 620 miljoner kronor (8,9 procent).

Stora banprojekt som ingår i den nationella planen och som har pågått under 2013 är Mälarbanan, Hallandsåsen och Dubbelspår genom Gamla Uppsala.

TEN-T bidrog med 260 miljoner kronor till Hallandsåsen

EU ger årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN- T). Bidragen från EU betalas in på statens budgets inkomstsida (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfra- struktur. Utfallet för anslaget blev 393 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor högre än 2012. Under året har 260 miljoner kronor använts till att slutföra projektet Hallandsåsen. Detta projekt fick ingen medfinansiering 2012.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.89 UO 22 Beställningsbemyndigande

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

1:1

Väghållning

30 400

27 484

1:2

Banhållning

84 000

74 718

1:7

Trafikavtal

7 500

2 271

1:11

Trängselskatt i Stockholm

7 500

1 229

1:14

Trängselskatt i Göteborg

3 300

1 828

Ersättning för särskilda

tjänster till

2:2

funktionshindrade

205

116

Grundläggande

2:3

betaltjänster

60

11

Driftsäker och tillgänglig

2:5

elektronisk kommunikation

240

143

Summa

133 205

107 801

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 133 205 miljon- er kronor. De utestående åtagandena uppgick till

107 801 miljoner

kronor. Avvikelsen mellan

bemyndiganden

och utestående åtaganden

uppgick till 25 404 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1

Väghållning, 1:2 Banhållning , 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:7 Trafikavtal .

Det beslutade beställningsbemyndigandet för

anslaget

1:1

Väghållning

uppgick

till

30 400 miljoner

kronor.

De

utestående

åtagandena

uppgick

till

27 484 miljoner

kronor. Avvikelsen beror framför allt på att det

114

s. 115 med 198 miljoner Kontrollera mot PDF

under året har uppstått senareläggningar och tidsförskjutningar i investeringsprojekt. Detta har medfört att kontrakt inte har tecknats eller tecknats i mindre omfattning än vad som prognostiserats.

Det beslutade beställningsbemyndigandet för

anslaget

1:2

Banhållning

uppgick

till

84 000 miljoner

kronor.

De

utestående

åtagandena uppgick till 74 718 miljoner kronor. Avvikelsen beror framför allt på att det för den satsning på banhållning som gjordes i budgetpropositionen för 2013 var svårt att beräkna omfattningen av de ekonomiska åtagandena.

Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:11 Trängselskatt Stockholm uppgick till 7 500 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 229 miljoner kronor. Avvikelsen på 6 271 miljoner kronor beror på att investeringar förskjutits och avtal därmed inte kunnat tecknas som planerat.

Det beslutade beställningsbemyndigandet för

anslaget

1:7

Trafikavtal

uppgick

till

7 500 miljoner

kronor.

De

utestående

åtagandena uppgick till 2

271 miljoner kronor.

Avvikelsen på 5 229 miljoner kronor beror på att ett nytt avtal om Gotlandstrafiken inte tecknades under 2013 som planerat.

Utlåning

Tabell 2.90 UO 22 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2013-12-31

A-train AB 1

1 000

1 000

Svedab 2

5 300

5 191

Swedavia AB 3

2 313

0

Summa

8 613

6 191

1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.

2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt.

3 Prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 8 613 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2013 var 6 191 miljoner kronor.

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta.

Lånet uppgår

vid utgången

av

2013 till

5 191 miljoner

kronor. Enligt

de

beräkningar

Skr. 2013/14:101

som Svedab lämnat uppgår mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 643 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2013. Utnyttjad ram exklusive dessa poster är därmed 3 318 miljoner kronor i löpande priser.

När Swedavia AB bildades 2010 tog bolaget över Luftfartsverkets infrastrukturlån på 3 240 miljoner kronor. Låneramen har minskat i takt med att de har betalat tillbaka lånet och under 2013 har lånet slutamorterats.

Garantier

Tabell 2.91 UO 22 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

åtaganden

Garanti

Garantiram

2013-12-31

Kreditgaranti till

Öresundsbro Konsortiets

upplåning 1

Obegränsad

19 697

Kapitaltäckningsgaranti

Arlandabanan

Infrastructure AB 2

Kapitaltäckningsgaranti

Svedab 3

Pensionsgaranti (inkl.

efterborgen), Posten AB

(inkl. Posten Logistik AB,

Posten Meddelande AB) 4

Obegränsad

6 234

Summa

25 930

1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.

2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.

3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.

4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den

31 december 2012.

Inomstatliga lån

Tabell 2.92 UO 22 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2013-12-31

Prioriterade vägprojekt m.m.

9 506

6 982

Prioriterade järnvägsprojekt m.m.

35 444

34 259

Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga

lån i eller utanför Riksgäldskontoret

835

240

Luftfartsverkets lån i och utanför

Riksgäldskontoret

1 500

0

Summa

47 285

41 241

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 47 285 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2013 var 41 241 miljoner kronor.

115

s. 116 Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen – har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till en ökad effektivitet?

Riksrevisionen har granskat om myndigheterna gjort rimliga prövningar om de själva ska producera den IT-kapacitet myndigheten behöver eller om de ska outsourca hela eller delar av den.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2012:21 Statens satsningar på transportinfrastruktur – valuta för pengarna?

Riksrevisionen har granskat regeringens och dess myndigheters arbete inom transportområdet.

Regeringen har redogjort för vidtagna åtgärder med anledning av de granskningar Riksrevisionen genomfört inom ramen för Riksrevisionens granskningsstrategi Infra- struktur på nya villkor i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur (skr. 2012/13:131).

Regeringen har under denna och den föregående mandatperioden vidtagit åtgärder för att reformera och effektivisera transport- området. Detta har inneburit omstrukturering av myndigheterna inom området, anpassning av regelverk och en förändrad styrning av myndigheternas verksamhet. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:5 Staten på telekommarknaden

Riksrevisionen har granskat statens roll på telekommarknaden och om de statliga insatserna på ett effektivt sätt bidragit till att riksdagens intentioner för marknaden uppnås i ett långsiktigt perspektiv.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om staten på telekommarknaden (skr. 2013/14:32). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:TU7, rskr. 2013/14:168).

RiR 2013:18 Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett myndigheter och aktörerna på järnvägs- marknaden förutsättningar och incitament som bidrar till järnvägens punktlighet. Vidare har Riksrevisionen granskat om ansvariga myndig- heter har åtgärdat, följt upp och återrapporterat förekommande brister som har betydelse för punktligheten.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om tågförseningar (skr. 2013/14:201). Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

116

s. 117 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.93 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:10

Gårdsstöd m.m.

5 819

5 918

99

1,7

5 922

1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

3 200

3 175

-26

-0,8

3 002

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för

1:19

landsbygdens miljö och struktur

2 780

2 385

-395

-14,2

2 659

1:12

Finansiella korrigeringar m.m.

190

173

-17

-9,1

429

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

258

88

-170

-65,9

175

Övriga anslag

4 343

1

4 267

-75

-1,7

4 199

Summa

16 591

1

16 006

-585

-3,5

16 387

Utgiftsområdet omfattar bl.a. verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och rennäring samt samefrågor.

Utfallet uppgick till 16 006 miljoner kronor och är därmed 585 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 minskade utgifterna med 380 miljoner kronor (2,3 procent).

Svagare krona medför högre gårdsstöd än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . blev 5 918 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor (1,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan blev något svagare i förhållande till euron än beräknat i budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Därför varierar de beroende på vilken kurs som är fastställd vid utbetalningen.

Utgifterna under anslaget 1:19 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 395 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är att utbetalningstakten blivit lägre än vad som antogs i regeringens budget.

Utgifterna under anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m . blev 170 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är främst att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser.

Brister i blockdatabasen orsakade finansiella korrigeringar

Utfallet för anslaget 1:12 Finansiella korrige- ringar m.m . uppgick till 173 miljoner kronor, vilket är 255 miljoner kronor lägre än 2012. Från och med december 2011 t.o.m. februari 2013 har Jordbruksverket återbetalat ca 849 miljoner kronor till EU på grund av anmärkningar mot den svenska tillämpningen av gårdsstödet m.m. för stödåren 2005–2008. Detta har finansierats dels genom att anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m . belastats med 570 miljoner kronor, dels genom att belasta inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m. med 279 miljoner kronor (se övriga inkomster). Under 2013 återbetalade Jordbruksverket 173 miljoner kronor, vilket var 245 miljoner kronor lägre än 2012.

117

s. 118 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.94 UO 23 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Beställnings-

Utestående

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

1:2

Insatser för skogsbruket

70

29

Intervention för

1:11

jordbruksprodukter m.m.

85

85

Strukturstöd till fisket

1:13

m.m.

63

34

Från EU-budgeten

finansierade strukturstöd

1:14

till fisket m.m.

166

119

Åtgärder för landsbygdens

1:18

miljö och struktur

4 098

3 297

Från EU-budgeten

finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och

1:19

struktur

3 839

2 994

Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och

samhällsbyggande:

Forskning och

1:25

samfinansierad forskning

1 200

780

Summa

9 521

7 338

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 9 521 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 338 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 183 miljoner kronor och är främst hänförliga till anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur . Anledningen är att färre pågående miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet än vad som beräknats blev aktuella för förlängning. Dessutom blev antalet ansökningar om förlängning färre än beräknat.

De utestående åtagandena för anslaget 1:11

Intervention för jordbruksprodukter överstiger det beslutade bemyndigandet med ett mindre belopp (170 000 kronor).

Garantier

Tabell 2.95 UO 23 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

Garanti

Garantiram

Åtaganden

2013-12-31

Programgarantier

2

Övriga krediter

Tabell 2.96 UO 23 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2013-12-31

Viltvårdsfondens kredit i

Riksgäldskontoret

5

0

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2013:12 Skattekontroll - en fråga om förtroende för offentlig förvaltning

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skattekontroll av statliga myndigheter och kommuner (skr. 2013/14:88). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:SkU21, rskr. 2013/14:203).

RiR 2013:13 Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?

Riksrevisionen har granskat om regeringen och berörda myndigheter effektivt verkat för att nå målen för Landsbygdsprogrammet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet 2007– 2013 (skr. 2013/14:158). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

118

s. 119 2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.97 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

Verket för innovationssystem: Forskning och

1:2

utveckling

2 224

2 239

15

0,7

2 015

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel m.m.

599

599

473

1:5

Näringslivsutveckling m.m.

580

571

-9

-1,5

580

1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

260

260

135

2:3

Exportfrämjande verksamhet

244

242

-2

-0,8

243

1:4

Tillväxtverket

244

237

-7

-2,9

356

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

1:8

undersökningsverksamhet m.m.

218

217

-2

-0,8

213

2:4

Investeringsfrämjande

58

90

33

56,2

58

1:12

Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer

12

3

15

3

29,4

12

1:21

Finansiering av rättegångskostnader

18

9

-9

-50,0

0

Övriga anslag

796

769

-28

-3,5

1 798

Summa

5 253

3

5 248

-5

-0,1

5 882

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande.

Utfallet uppgick till 5 248 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 634 miljoner kronor (10,8 procent) lägre.

Högre utgifter för forskning och utveckling genom Vinnova

Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovations- system : Forskning och utveckling uppgick till 2 239 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisats i budgeten och 224 miljoner kronor (11,1 pro- cent) högre än föregående år. Ökningen jämfört med föregående år beror bl.a. på satsningar på gruv-, mineral- och stålforskning, test- och demonstrationsanläggningar och strategiska innovationsområden.

Högre utgifter för institutens strategiska kompetensmedel

Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel m.m . uppgick till 599 miljoner kronor, vilket är i nivå med vad som anvisats i

budgeten. Utfallet var 126 miljoner kronor (26,6 procent) högre än föregående år. Med institut avses här industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research Institutes of Sweden AB. Det högre utfallet jämfört med föregående år beror bl.a. på en satsning på ett nytt institut för forskning om processutveckling och katalys.

Överföring av anslagsmedel från Tillväxtverket till företagsutveckling och innovation

Utfallet för anslaget 1:22 Bidrag till företags- utveckling och innovation uppgick till 260 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget. Utfallet är 125 miljoner kronor (92,6 procent) högre än föregående år. Ökningen jämfört med föregående år beror på att 125 miljoner kronor överförts från anslaget 1:4 Tillväxtverket för att finansiera verksamheten i det sammanslagna bolaget Almi-innovationsbron.

Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket uppgick till 237 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad som anvisats i

budgeten. Utfallet

är

119 miljoner

kronor

(33,4 procent) lägre

än

föregående år,

vilket

beror på ovan nämnda överföring av anslagsmedel.

119

s. 120 2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Kostnaderna för finansiering av likvidatorer högre än beräknat

Utfallet

för

anslaget

1:12 Bolagsverket:

Finansiering

av likvidatorer uppgick till

15 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än vad som anvisats i budgeten. Anslaget ökades med 3 miljoner kronor i vårändrings- budgeten eftersom utbetalningarna till likvidatorer som har till uppgift att avveckla företag bedömdes bli högre än vad som hade beräknats i budgetpropositionen.

Kostnaderna för finansiering av rättegångskostnader lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader uppgick till 9 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (50,0 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Föregående års utfall för anslaget var lägre än 1 miljon kronor. Utfallet för anslaget är svårt att prognostisera eftersom utbetalningarna är beroende av utgången i olika domstols- förhandlingar där Konkurrensverket för statens talan.

Icke medgivet överskridande av anslaget för investeringsfrämjande

Utfallet för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande uppgick till 90 miljoner kronor. De anvisade medlen på statens budget har överskridits med 33 miljoner kronor (56,2 procent). Över- skridandet beror på en avsättning för återkrav av EU-medel i samband med avveckling av Myndigheten för utländska investeringar i Sverige.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.98 UO 24 Beställningsbemyndigande

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2013-12-31

Verket för

innovationssystem:

1:2

Forskning och utveckling

2 500

1 969

Näringslivsutveckling

1:5

m.m.

485

418

Sveriges geologiska

undersökning:

1:9

Geovetenskaplig forskning

6

4

Exportfrämjande

2:3

verksamhet

20

0

Summa

3 011

2 390

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 3 011 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

2 390 miljoner

kronor.

Avvikelsen mellan

bemyndiganden

och

utestående åtaganden

uppgick till 621 miljoner kronor.

För anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling beror avvikelsen framför allt på att gjorda åtaganden är lägre än vad de beräknades bli till följd av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:151).

Beställningsbemyndigandet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet har inte behövt tas i anspråk då verksamheten lagts om i den del som tidigare bedömdes medföra behov av att besluta om åtaganden som kräver framtida anslag.

Utlåning

Tabell 2.99 UO 24 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2013-12-31

AB Svensk Exportkredit

100 000

0

Civila flygutvecklingsprojekt 1

1 110

330

SAS 2

749

0

Summa

101 859

330

1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11.

2 Prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning på 101 859 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2013 var 280 miljoner kronor.

120

s. 121 RiR 2013:10 Statens främjandeinsatser för export Kontrollera mot PDF

Garantier

Tabell 2.100 UO 24 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

Garanti

Garantiram

Åtaganden

2013-12-31

Exportkreditgarantier

500 000

259 846

Investeringsgarantier

10 000

4 201

Kreditgarantier till AB Svensk

250 000

0

Exportkredit för upplåning

Grundfondsförbindelse

350

350

Svenska

skeppshypotekskassan 1

Grundfondsförbindelse Fonden

55

55

för den mindre skeppsfarten 2

Pensionsgaranti (endast

Obegränsad

662

efterborgen), Sveaskog AB 3

Pensionsgaranti (endast

Obegränsad

462

efterborgen), Vattenfall AB 3

Pensionsgaranti (inkl

Obegränsad

303

efterborgen), Nordea AB (f.d

Postgirot) 3

Pensionsgaranti (endast

Obegränsad

26

efterborgen), Svenska

Skogsplantor 3

Pensionsgaranti SP Sveriges

Tekniska Forskningsinsitut 3

Obegränsad

20

Pensionsgaranti (endast

efterborgen), Teracom 3

Obegränsad

1

Pensionsgaranti Svensk

Maskinprovning AB 3

Obegränsad

5

Summa

265 932

1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.

2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273.

3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150,

bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2012.

Övriga krediter

Tabell 2.101 UO 24 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2013-12-31

Exportkreditnämnden

upplåningsrätt i

Riksgäldskontoret för

skadeutbetalning

Obegränsad

0

Skr. 2013/14:101

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Avvecklingsmyndigheten för utländska investe- ringar i Sverige har, avseende dess årsredovisning för 2013, fått en revisionsberättelse med reservation . Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige m.m. redovisar ett otillåtet anslagsöverskridande på anslaget 2:4 Investeringsfrämjande anslagspost 2 med 32 579 000 kronor. Överskridandet beror på ett bokfört förväntat återkravsanspråk avseende projekt som finansierats med medel från EU:s regionala strukturfonder och som Myndigheten för utländska investeringar i Sverige intäktsfört under perioden 2008–2012.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2013:10 Statens främjandeinsatser för export

Riksrevisionen har granskat statens insatser för export.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens främjandeinsatser för export (skr. 2013/14:55). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:NU13, rksr. 2013/14:175).

121

s. 122 RiR 2013:10 Statens främjandeinsatser för export Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Anslag

Tabell 2.102 UO 25 Anslag

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Kommunalekonomisk utjämning

85 603

85 603

0

0,0

81 975

1:2

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

3 297

9

3 306

9

0,3

3 157

Bidrag till organisationer inom det

1:3

kommunalekonomiska området

5

5

7

Summa

88 906

9

88 915

9

0,0

85 138

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.

Utfallet uppgick till 88 915 miljoner kronor och blev därmed 9 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med 3 776 miljoner kronor (4,4 procent).

Kommuner och landsting kompenseras för minskade skatteintäkter

Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning används för att ge kommuner och landsting goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna uppgick till 85 603 miljoner kronor, vilket är 3 627 miljoner kronor mer än 2012. Ökningen beror framför allt på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för det höjda grundavdraget för pensionärer och den sänkta fastighetsavgiften för hyreshusenheter, vilket ger minskade skatte- intäkter till kommuner och landsting. Bidragen till kommunerna uppgick till 61 153 miljoner kronor, en ökning med 2 829 miljoner kronor (4,9 procent). Bidrag till landstingen uppgick till 24 450 miljoner kronor, en ökning med 799 miljoner kronor (3,4 procent).

Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS- kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämnings- avgift för LSS-kostnader). På höständrings- budgeten anvisades ytterligare 9 miljoner kronor eftersom Statistiska centralbyrån i juni 2013

gjort slutliga beräkningar av LSS-kostnaderna som visade att bidraget till bidragsberättigade kommuner skulle överstiga anvisade medel. Den utjämningsavgift som övriga kommuner betalar till staten ökade med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser

Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (skr. 2012/13:127). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:FiU20, rskr. 2012/13:300).

122

s. 123 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag

Tabell 2.103 UO 26 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Räntor på statsskulden

22 028

16 694

-5 334

-24,2

27 299

Riksgäldskontorets provisionskostnader i

1:3

samband med upplåning och skuldförvaltning

130

77

-53

-40,8

82

1:2

Oförutsedda utgifter

10

3

-7

-70,6

1

Summa

22 168

16 774

-5 394

-24,3

27 381

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter.

Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av det utgiftstak som riksdagen har beslutat om. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuld- förvaltning får överskridas om det är nödvändigt

för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Utfallet för

utgiftsområdet

uppgick

till

16 774 miljoner

kronor och

är

därmed

5 394 miljoner kronor (24,3 procent)

lägre

än

vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 minskade utgifterna med 10 607 miljoner kronor (38,7 procent).

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Riksgäldskontoret redovisar mot anslag enligt utgiftsmässiga principer. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgälds-

kontorets upplåningsverksamhet. Därmed påverkas utfallet av realiserade valutakurs- differenser, men inte orealiserade. Utfallet påverkas inte av Riksgäldskontorets nettout- låning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Se tabell 2.104 nedan.

Valutakursvinsterna högre än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 16 694 miljoner kronor, vilket är 5 334 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 1 260 miljoner kronor lägre än beräknat. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 452 miljoner kronor lägre än väntat.

I statens budget beräknades inkomster av överkurser vid emission uppgå till 500 miljoner kronor. Utfallet blev däremot utgifter till följd av underkurser vid emission med 806 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 1 306 miljoner kronor.

123

s. 124 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2009–2013, fördelning på anslagets komponenter

Miljarder kronor

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall-SB

2009

2010

2011

2012

SB 2013

2013

2013

Räntor på lån i svenska kronor

25,0

22,8

29,3

28,9

24,0

22,7

-1,3

Räntor på lån i utländsk valuta 1

7,7

3,4

3,2

2,9

2,0

1,5

-0,5

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-10,8

-11,2

-6,0

-9,5

-0,5

0,8

1,3

Summa räntor

21,9

15,0

26,6

22,3

25,5

25,1

-0,4

Räntor på in- och utlåning 1

-6,5

-7,8

-5,7

-4,7

-5,0

-4,2

0,8

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

13,9

7,8

3,8

-2,9

-1,0

-10,3

-9,3

Kursförluster (+)/vinster (-)

1,6

8,1

9,8

12,5

2,5

6,1

3,6

Övrigt

0,2

0,2

-0,1

0,0

0,0

0,1

0,1

Summa ränteutgifter

31,1

23,3

34,4

27,3

22,0

16,7

-5,3

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (0,8 miljarder kronor 2013) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.

Tabell 2.105 Räntor och valutakurser 2009–2013 årsgenomsnitt

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

SB

Utfall

2009

2010

2011

2012

2013

2013

Ränta 5

2,5

2,3

2,3

1,1

1,6

1,6

år %

Ränta 6

0,4

0,6

1,7

1,2

1,4

0,9

mån %

TCW-

140,2

129,3

122,3

120,9

119,0

117,1

index 1

SEK/EUR

10,62

9,54

9,03

8,71

8,50

8,65

SEK/USD

7,65

7,20

6,50

6,78

6,89

6,51

1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.

Den största avvikelsen från beräkningen i budgeten är valutakursvinsterna (netto), som blev 9 313 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutakursvinster respektive -förluster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom påverkas posten av Riksgäldskontorets derivataffärer till eventuella placeringar i utländska valutor. Derivataffärerna görs för att anpassa sammansättningen i valutaskulden till det gällande riktvärdet. Kursförlusterna (netto) blev 3 579 miljoner kronor högre än budgeterat. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kurs- vinster uppstår vid motsatt förhållande. Byten som leder till kursförluster gör att ränte- utgifterna blir lägre kommande år, eftersom Riksgäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre

årliga räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna.

Skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten belastar anslaget Oförutsedda utgifter

Utgifterna för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 2,9 miljoner kronor. I budgeten anvisades 10 miljoner kronor.

Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslags- ändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om när medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom indragning från något annat anslag. Under 2013 utnyttjades 2,9 miljoner kronor av anslaget för utbetalning på grund av skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten. För att finansiera dessa utgifter gjordes indragningar på:

– utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslaget 1:2 Kammar- kollegiet med 1 715 925 kronor,

– utgiftsområde 8 Migration, anslaget 1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden, med 500 000 kronor, och

– utgiftsområde 5, anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse

kostnader

för

rättsväsendet ,

med

721 648 kronor.

124

s. 125 Högre valutakursvinster bidrog till lägre räntor på statsskulden jämfört med 2012 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Högre valutakursvinster bidrog till lägre räntor på statsskulden jämfört med 2012

Utgifterna på utgiftsområdet blev 10 607 miljon- er kronor (38,7 procent) lägre än 2012. Det beror främst på att utgifterna för anslaget 1:1

Räntor på statsskulden blev 10 604 miljoner kronor (38,8 procent) lägre. Det lägre utfallet beror främst på högre valutakursvinster på skulden i utländsk valuta. Dessutom bidrog lägre kursförluster och lägre räntor på lån i svenska kronor till det lägre utfallet. Åt motsatt håll verkade att det föregående år uppstod inkomster till följd av överkurser vid emission, medan det innevarande år har uppstått utgifter till följd av underkurser vid emission. Låga marknadsräntor som beror på den utdragna lågkonjunkturen i världsekonomin har också bidragit till att sänka statens ränteutgifter.

125

s. 126 Högre valutakursvinster bidrog till lägre räntor på statsskulden jämfört med 2012 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Anslag

Tabell 2.106 UO 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2013

2013

2013

2013

2013

2012

1:1

Avgiften till Europeiska unionen

33 494

4 622

37 412

3 918

11,7

31 452

Summa

33 494

4 622

37 412

3 918

11,7

31 452

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten.

EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlems- länderna styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom:

– faktisk uppbörd av tullar och import- avgifter,

– revideringar av medlemsstaternas brutto- nationalinkomst (BNI),

– revideringar av baser för mervärdesskatt,

– utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och

– ändringsbudgetar på unionsnivå.

Utfallet uppgick till 37 412miljoner kronor och är därmed 3 918 miljoner kronor (11,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Under 2012 beslutades sent om två ändringsbudgetar på unionsnivå som rekvirerades av kommissionen under 2013 och därmed påverkade utfallet för 2013. Utfallet påverkades även av en högre beslutad årsbudget i EU för 2013 och av omfattande ändrings- budgetar på unionsnivå.

Anslaget tillfördes 4 622 miljoner kronor i vår- och höständringsbudgetarna med anledning av de förväntade utgiftsökningarna i EU:s årsbudget för 2013 och ändringsbudgetar på unionsnivå. Utfallet för 2012 blev högre än anvisade medel för anslaget, vilket också innebar att ett underskott fördes över till 2013. Jämfört med 2012 ökade avgiften till EU med

5 960 miljoner kronor (18,9 procent).

Sveriges

avgift till EU redovisas utförligare

i avsnitt

6.6 Redovisning av samtliga EU-medel.

126

s. 127 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.107 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2009–2013

Miljoner kronor

2009

2010

2011

2012

2013

Ingående ramöverföringsbelopp 2013-01-01

37 003

45 320

47 421

27 571

20 465

Anvisat i statens budget (UO 1–27 exkl. UO 26)

734 948

787 451

784 476

794 788

812 303

Ändringsbudget

39 143

7 487

1 734

4 848

10 897

Utnyttjade medgivna överskridanden

108

171

235

351

0

Indragningar

-21 075

-29 959

-39 330

-23 386

-14 541

Utfall

744 807

763 028

766 987

783 706

810 614

Utgående ramöverföringsbelopp 2013-12-31

45 320

47 443

27 550

20 465

18 510

Förändring av anslagsbehållningar

8 316

2 123

-19 871

-7 106

-1 955

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte stämmer med utgående överföringsbelopp 2010–2012. Justeringarna har rättats retroaktivt och medför att indragningar 2012 har justerats med 25 miljoner kronor. Dessa indragningar på 25 miljoner kronor avviker med samma belopp från indragningarna i årsredovisningen för staten 2012.

Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslagen kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändring av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Posten har de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -3 004 miljoner kronor i budgeten för 2013. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.

Vid budgeteringen beräknades ingen minskning eller ökning av anslagsbehållningar under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket. Nettosumman av förändringen av anslags- behållningar 2013, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.107.

Anslagsbehållningarna minskade med 2 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2013 från 20 465 miljoner kronor vid ingången av året till 18 510 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 1 955 miljoner kronor, jämfört med den

ökning på 3 004 miljoner kronor som beräkna- des i budgeten.

Den största anslagsbehållningen i slutet av 2013 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd (2 913 miljoner kronor) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Behållningen för anslaget minskade dock med 604 miljoner kronor under 2013.

Minskade indragningar av anslagsmedel jämfört

med 2012

Indragningar

av

anslagsmedel uppgick

till

14 541 miljoner kronor under året. Det är

en

minskning

med

8 845 miljoner

kronor

(37,8 procent) jämfört med 2012. I tabell 2.108 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2009–2013.

127

s. 128 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.108 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2009–2013

Miljoner kronor

UO/Anslag

2009

2010

2011

2012

2013

06

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

1 211

53

426

180

-208

06

1:2

Fredsfrämjande förbandsinsatser

865

393

690

811

1 066

07

1:1

Biståndsverksamhet

940

594

1 117

479

510

09

1:4

Tandvårdsförmåner m.m.

1 778

1 685

1 729

505

1 007

09

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

133

133

643

399

1 375

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

3 649

1 749

-1 958

-2 331

-73

10

1:2

Aktivitets- och sjukersättning m.m.

1 137

584

-311

-452

-1 375

14

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

7 175

16 080

5 934

3 517

2 913

14

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2 633

1 109

623

1 222

235

14

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013

1 520

1 475

219

190

92

14

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

672

2 082

-145

-231

-147

15

1:2

Studiemedel m.m.

755

1 275

1 535

1 159

1 840

19

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013

1 214

146

295

23

50

21

1:5

Energiforskning

704

942

1 071

552

193

22

1:1

Väghållning

871

1 077

2 041

1 544

1 620

22

1:11

Trängselskatt i Stockholm

23

26

424

933

1 120

23

1:10

Gårdsstöd m.m.

79

1 134

251

661

-99

23

1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 129

2 045

750

557

440

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

23

1:19

miljö och struktur

2 135

2 409

1 106

812

843

27

1:1

Avgiften till Europeiska unionen

3 215

-727

-685

-846

-142

128

s. 129 2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning Kontrollera mot PDF

Anslagsbehållningen för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade mest

Det anslag där anslagsbehållningen minskade mest 2013 är anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv . Behållningen för anslaget minskade med 987 miljoner kronor till 235 miljo- ner kronor.

För anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m . under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygg- het vid sjukdom och funktionsnedsättning var den utnyttjade anslagskrediten -1 375 miljoner kronor vid utgången av 2013, vilket är en ökning med 923 miljoner kronor jämfört med 2012.

För anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade den utnyttjade anslagskrediten med 2 258 miljoner kronor, från -2 331 miljoner kronor 2012 till -73 miljoner kronor 2013.

Den högsta anslagsbehållningen 2013 har anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv . Behållningen uppgår till 2 913 miljoner kronor, en minskning med 604 miljoner kronor jämfört med 2012.

2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas posten Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till 96 225 miljoner kronor under 2013, vilket var 91 276 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.109 specificeras nettoutlåningens största poster. Alla dessa poster är dock inte specificerade i statens budget. Under 2012 var nettoutlåningen 1 009 miljoner kronor.

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.109 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kronor

SB 1

Utfall

Utfall –

Utfall

2013

2013

SB 2013

2012

Premiepensions-

avgifter, inbetalning

-34 000

-34 416

-416

-33 086

Premiepensionsmedel,

utbetalning

35 000

34 791

-209

32 563

Övrig förvaltning av

premiepensionsmedel

i Riksgäldskontoret

1 885

-1 128

Myndigheters

räntekonton,se

separat tabell

0

-731

-731

388

CSN, studielån

6 000

5 982

-18

5 259

Investeringslån

myndigheter

1 000

2 399

1 399

372

Kärnavfallsfonden

0

3 765

3 765

-441

Stabilitetsfonden,se

separat tabell

-5 000

-25 901

-20 901

-4 950

Trafikverket,

infrastukturlån

3 000

1 574

-1 426

20 682

Exportkreditnämnden,

placering av

verksamhetsöverskott

-2 616

-5 673

Försvarets

materielverk, lån till

rörelsekapital

1 496

-951

Statliga bolag m.m.

Lån till Botniabanan

0

-16 237

Lån till Svensk-

Danska

Broförbindelsen AB

130

100

Lån till Swedavia

-918

-690

Övriga statliga bolag

m.m.

-66

231

Affärsverk

Affärsverket Statens

Järnvägar

-822

Affärsverket Svenska

kraftnät

1 920

-276

Sjöfartsverket

240

155

Övrigt

Lån till Riksbanken

0

103 621

103 621

5 371

Lån till Island

-2 702

Lån till Irland

3 000

2 605

-395

2 638

Övrigt, netto

465

206

Summa

4 949

96 225

91 276

1 009

1 Endast vissa delposter är specificerade.

129

s. 130 Premiepensionsmedlen har ökat nettoutlåningen mer än beräknat Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Premiepensionsmedlen har ökat nettoutlåningen mer än beräknat

Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 34 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 34 416 miljoner kronor, dvs. 416 miljoner kronor högre än i budgeten.

Utbetalningarna

av

premiepensionsmedel

blev

34 791 miljoner

kronor, dvs.

209 miljoner

kronor lägre

än

budgetens

beräkning

på

35 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt, inklusive den övriga förvalt- ningens, på nettoutlåningen blev en ökning med 2 260 miljoner kronor från den 1 januari till den 31 december 2013. I budgeten beräknades ökningen uppgå till 1 000 miljoner kronor under 2013. Under 2012 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 1 651 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton har ökat

Den sammanlagda behållningen på myndig- heternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2013 med 731 miljoner kronor, vilket minskade netto- utlåningen. I budgeten beräknades den samman- lagda behållningen vara oförändrad.

Tabell 2.110 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto

Miljoner kronor

Utfall

Utfall

2013

2012

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

355

102

Socialstyrelsen

200

-34

Försvarets materielverk

-459

2 706

Rikspolisstyrelsen

-341

415

Trafikverket

-1 084

-31

Kriminalvården

-214

-125

Uppsala universitet

-181

-172

Transportstyrelsen

-201

-218

Statens fastighetsverk

153

-295

Domstolsverket

-264

-17

Försvarsexportmyndigheten

-918

-332

Göteborgs universitet

48

-350

Försvarsmakten

2 576

-793

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv

-7

-208

Övriga räntekonton

-394

-260

Summa förändrade behållningar på

myndigheters räntekonton (omvänt tecken)

-731

388

Det är Försvarsmakten och Trafikverket som har de största räntekontoförändringarna. Dessa myndigheter disponerar omfattande anslags- medel i det räntebärande betalningsflödet. De har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag.

Lånen för studielån har ökat som beräknat

Centrala studiestödsnämndens (CSN) lån i Riksgäldskontoret för studielån beräknades i statens budget öka med 6 000 miljoner kronor. Utfallet blev 5 982 miljoner kronor, dvs. 18 miljoner kronor lägre än budget.

Investeringslånen har ökat mer än beräknat

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- heter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 2 399 miljoner kronor, vilket är 1 399 miljoner kronor mer än beräknat. Det är Trafikverket och Rikspolisstyrelsen som har ökat sina investeringslån mest under 2013. Trafikverkets lån ökade med 449 miljoner kronor och Rikspolisstyrelsens lån ökade med 344 miljoner kronor.

Kärnavfallsfonden har minskat sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på ett konto i Riksgäldskontoret. Under 2013 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 3 765 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning.

Försäljning av Nordeaaktier har ökat Stabilitets- fondens behållning

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden ökade behållningen på sitt konto med 25 901 miljoner kronor under 2013, vilket minskade nettoutlåningen. Det är 20 901 miljoner kronor mer än vad som beräknats i statens budget.

130

s. 131 Premiepensionsmedlen har ökat nettoutlåningen mer än beräknat Kontrollera mot PDF

Fonden finansieras främst genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Inkomsterna från avgiften uppgick under 2013 till 3 074 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor högre än 2012.

Under 2013 sålde staten aktieinnehavet i Nordea. Drygt hälften av de försålda aktierna tillhörde Stabilitetsfonden och försäljnings- inkomsterna från dessa tillföll därför fonden. Denna inkomst uppgick till 21 390 miljoner kronor och ingick inte i beräkningen i statens budget. Resterande försäljningsinkomster redo- visades mot inkomsttitel under inkomster av försåld egendom. Dessa inkomster uppgick till 19 656 miljoner kronor.

De institut som deltar i bankgaranti- programmet betalar bankgarantiavgifter som förs till Stabilitetsfonden. Avgifterna uppgick till 202 miljoner kronor 2013, vilket är 435 miljoner kronor lägre än 2012. De lägre avgifterna beror på att omfattningen av Riksgäldskontorets åtag- anden inom bankgarantiprogrammet minskar i takt med att de garanterade lånen förfaller. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förfaller 2015.

I Stabilitetsfondens ökade behållning ingår även 809 miljoner kronor i aktieutdelning från Nordea, 90 miljoner kronor i nettoinbetalningar avseende Carnegie och 344 miljoner kronor i ränteinkomster m.m. Fondens konto har belastats med administrativa kostnader m.m. på 8 miljoner kronor.

Tabell 2.111 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Typ av transaktion

Utfall 2013

Utfall 2012

Stabilitetsavgifter

-3 074

-3 003

Nordea, aktieförsäljning

-21 390

-

Bankgarantiavgifter

-202

-637

Nordea, aktieutdelning

-809

-649

Carnegie

-90

-369

Ränteinkomster m.m.

-344

-300

Administrativa kostnader m.m.

8

8

Utfall nettoutlåningen

(kontoförändring)

-25 901

-4 950

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mindre än beräknat

I statens budget beräknades en ökning av lån till infrastrukturinvesteringar med 3 000 miljoner kronor. Utfallet blev 1 574 miljoner kronor, vilket är 1 426 miljoner kronor lägre än beräknat.

Skr. 2013/14:101

Exportkreditnämnden har ökat placeringarna i Riksgäldskontoret

Exportkreditnämnden placerar överskottet i sin verksamhet på ett konto i Riksgäldskontoret. Kontobehållningen ökade under 2013 med 2 616 miljoner kronor, vilket minskade årets nettoutlåning.

Försvarets materielverk har ökat sina lån

Försvarets materielverk tar upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera myndig- hetens behov av rörelsekapital. Myndigheten har under året ökat lånet med 1 496 miljoner kronor.

Swedavia har amorterat den sista delen av infrastrukturlånen

Luftfartsverket bolagiserade sina flygplatser under 2010 och bildade Swedavia AB som tog

över Luftfartsverkets

infrastrukturlån på

3 240 miljoner kronor.

Under perioden 2010–

2012 amorterade Swedavia 2 322 miljoner kronor och under 2013 amorterades resterande 918 miljoner kronor.

Lånen har minskat till Radiotjänst, Saab Airbus och GKN Aerospace

I posten övriga statliga bolag m.m. ingår bl.a. Riksgäldskontorets utlåning till Radiotjänst i Kiruna, Saab airbus och GKN Aerospace Sweden AB. Radiotjänst betalade av sina lån på 58 miljoner kronor under 2013. Saab airbus minskade sina lån från 85 miljoner kronor till 50 miljoner kronor under året och GKN Aerospace minskade lånen från 311 miljoner kronor till 280 miljoner kronor.

Svenska kraftnät har ökat sina lån

Affärsverket Svenska kraftnät har ökat lånen i Riksgäldskontoret med 1 920 miljoner kronor 2013 och verkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2013 till 3 775 miljoner kronor. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investeringsvolymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad. Svenska kraftnät planerar i förslaget till investerings- och finansieringsplan för treårsperioden 2013–2015 en sammanlagd finansieringsvolym på upp till 15 800 miljoner kronor.

Riksbanken har fortsatt att förstärka valutareserven

Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgälds- kontoret för att förstärka valutareserven med anledning av den finansiella krisen. I slutet av

131

s. 132 Premiepensionsmedlen har ökat nettoutlåningen mer än beräknat Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2012 beslutade Riksbanken att låna ytterligare ca

100 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken uppgick den 31 december till 194 058 miljoner kronor. 1 Lånen är tillfälliga men det är inte klart när de kommer att återbetalas.

Ökat lån till Irland

Sverige har beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. Under 2013 lånade Irland ytterligare 2 605 miljoner kronor

i Riksgäldskontoret.

Det

sammanlagda

lånet

till Irland uppgick

den

31 december

till

5 243 miljoner kronor. 1

Innehållet i posten övrigt

Posten övrigt inkluderar bl.a. ökade lån till Fortifikationsverket med 225 miljoner kronor, en minskning av insättningsgarantins placeringar med 34 miljoner kronor och en minskning av Batterifondens placeringar med 59 miljoner kronor.

Nettoutlåningen högre än föregående år

Under 2013 blev Riksgäldskontorets netto- utlåning 95 216 miljoner kronor högre än 2012.

Den högre nettoutlåningen 2013 jämfört med 2012 förklaras främst av att lånen till Riksbanken ökade med 98 250 miljoner kronor mer än under 2012. Den beror även på förändring av Kärn- avfallsfondens placeringar med 4 206 miljoner kronor. Kontot för premiepensionsmedel i Riksgäldskontoret innebar en minskad netto- utlåning 2012 och en ökad nettoutlåning 2013. Skillnaden uppgick till 3 911 miljoner kronor. Myndigheternas investeringslån ökade med 2 027 miljoner kronor mer 2013 jämfört med 2012. Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade mindre under 2013 än 2012. Skillnaden uppgick till 3 057 miljoner kronor. Under 2012 betalade Island tillbaka en del av sitt lån i Riksgäldskontoret. Det innebar en lägre nettoutlåning det året jämfört med 2013. Skillnaden uppgick till 2 702 miljoner kronor. Samtliga ovanstående faktorer förklarar varför

1 Beloppet skiljer sig jämfört med det belopp som anges i kap. 3, not 29, beroende på att orealiserade valutakursdifferenser påverkar balans- räkningen men inte nettoutlåningen.

nettoutlåningen var högre 2013 jämfört med 2012.

Skillnaden mellan åren reducerades dock av att Stabilitetsfondens behållning ökade betydligt mer 2013 än 2012 som följd av att fonden sålde Nordeaaktier under 2013. Skillnaden mellan åren uppgick till 20 951 miljoner kronor.

Trafikverket övertog 2012 infrastrukturlånen från Botniabana AB.

2.4.30 Kassamässig korrigering

Posten utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens central- konto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transak- tioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrige- ringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

För 2013 blev utfallet för kassamässig korrigering -2 205 miljoner kronor, vilket är 2 956 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget som uppgick till 751 miljoner kronor.

Tabell 2.112 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

Utfall-

SB

Utfall

SB

Utfall

2013

2013

2013

2012

EU-betalningar avgift

-2 158

3 100

Effekter av övergången till

kostnadsmässiga anslag

311

311

388

Förskjutningar av betalningar

och redovisning mot anslag vid

Trafikverket

818

-1 279

Venantius-lån

440

440

57

Ränteperiodisering

-95

-191

Övrigt

-1 521

-1 691

Summa

751

-2 205

2 956

384

EU rekvirerade ett lägre belopp än planerat

Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret, samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar

132

s. 133 Riksgäldskontoret övertog 2007 gäldenärs- Kontrollera mot PDF

sedan via Riksbanken medel från kontot i Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2013 en kassamässig korrigering på -2 158 miljoner kronor, eftersom kommissionen rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget.

Följdverkningar från övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning

I samband med övergången till kostnadsmässig redovisning mot anslag för myndigheternas förvaltningsutgifter uppstod engångseffekter, vilka under 2009 i sin helhet belastade det tillfälliga anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Överföringen av medel till Försvarsmaktens räntekonto delades dock upp på åren 2009–2013. Det innebär att en kassamässig korrigering uppstår under denna period. Utbetalningen till Försvarsmaktens räntekonto uppgick under 2013 till 311 miljoner kronor, vilket har påverkat den kassamässiga korrigeringen med positivt tecken.

Anslagsmedel som utbetalats till Trafikverket blev högre än vad myndigheten redovisat mot anslag

Trafikverket disponerar omfattande anslags- medel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde upp- gick under 2013 till 818 miljoner kronor.

Återbetalning av Venantiuslån resulterar i kassamässiga korrigeringar

Riksgäldskontoret övertog 2007 gäldenärs-

ansvaret för

Venantius AB:s lån på drygt

4 100 miljoner

kronor. Återbetalningarna av

dessa lån medför kassamässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Korrigeringen uppgick till 440 miljoner kronor 2013.

Skr. 2013/14:101

Effekter av periodiserade inkomsträntor

Redovisningen mot anslaget för statsskuldräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgälds- kontorets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna effekt blev -95 miljoner kronor under 2013.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till -1 521 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redo- visning mot anslag och inkomsttitlar i för- hållande till tidpunkten för betalning hos andra myndigheter än de som angivits ovan.

Jämförelse med föregående år

Den kassamässiga korrigeringen för 2013 blev 2 589 miljoner kronor lägre än 2012. De främsta förklaringarna avser korrigering för betalning av EU-avgiften som blev 5 258 miljoner kronor lägre 2013 medan Trafikverkets kassamässiga korrigering blev 2 097 miljoner kronor högre 2013.

2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garanti- pensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem, vilket betyder att kapitalet i premiepensionssystemet är avsatt för specifika personers räkning att använda till kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av den typen inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetal- ningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Fördelningssystemet, som omfattar inkomst- pensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget. Utgifterna för

133

s. 134 inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som arbetsgivarna betalar in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanserings- mekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna.

Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balanseringsmekanismen blir aktiv. En balanseringsperiod inleds därmed av att balanstalet understiger 1 – då minskas omräk- ningen av pensioner och förräntningen av skulden. Detta skedde första gången 2010.

Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex är ett index som mäter den allmänna löneutvecklingen. Under balanseringen, när balanseringsmekanismen är aktiverad, följer pensionerna balansindex istället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet både höja och sänka de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som fastställer både inkomstindex och balansindex.

Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 1,0198 för 2013 och 1,0024 för 2012. Trots att balanstalen för 2012 och 2013 översteg 1 befinner sig pensionssystemet fortsatt i en balanseringsperiod eftersom balansindex inte nådde upp till nivån för inkomstindex.

Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP- fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensions- systemet och statens budget. Pensions-

myndigheten fördelar de statliga ålderspensions- avgifterna mellan AP-fonderna och premie- pensionssystemet. När Försäkringskassan betalar ut inkomstpension och tilläggspension hämtas medlen från AP-fonderna till pensionärerna.

Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålders- pensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938– 1953 får såväl inkomstpension som tilläggs- pension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premie- pensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att de även administrerar premiepensionssystemet.

Tabell 2.113 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

2013

2013

2013

2013

2012

AP-fonderna,

pensionsutgifter

254 321

253 966

-355

-0,1

236 039

Administrations-

utgifter

2 612

2 736

124

4,8

2 439

varav

Pensionsmyndigheten

m.fl. myndigheter

922

879

AP-fonderna, rörelsens

kostnader

820

845

AP-fonderna,

provisionskostnader

679

506

AP-fonderna,

prestationsbaserade

avgifter

315

209

Summa

256 933

256 703

-230

-0,1

238 478

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisions- kostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP- fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter

134

s. 135 reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Kontrollera mot PDF

reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrations- kostnaderna i tabell 2.113. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemen- samma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat medan administrationskostnaderna blev högre

I budgetpropositionen för 2013 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 256 933 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 256 703 miljoner kronor och är därmed 230 miljoner kronor lägre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 253 966 miljoner kronor, vilket är 355 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensions- utbetalningarna består av inkomstpension med 69 047 miljoner kronor och tilläggspension med 184 913 miljoner kronor. Utöver dessa utbetal- ningar överfördes 6,3 miljoner kronor från AP- fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår också i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomst- pensionen blev 2 736 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor högre än beräknat. Pens- ionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofog- demyndigheten fick tillsammans 922 miljoner kronor i ersättning för administration från AP- fonderna (enligt regeringsbeslut den 13 december 2012).

Omräkning av pensionerna och fler ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad ålderspension ger högre utfall än 2012

Jämfört med 2012 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 18 225 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna öka- de med 17 927 miljoner kronor (7,6 procent). Ökningen beror bl.a. på att pensionerna räknades upp med 4,1 procent mellan 2012 och 2013 på grund av indexeringsreglerna. Ökningen beror också på att antalet ålderspensionärer med

Skr. 2013/14:101

rätt till inkomstgrundad ålderspension blir fler. I december 2013 var antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension 1 962 600 personer, en ökning med 54 300 personer jämfört med december 2012.

135

s. 136 reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.5 Underliggande saldo och engångseffekter

Underliggande saldo 1990–2013

Statens budgetsaldo för 2013 påverkades av tillfälliga eller engångsvisa händelser.

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2013

Miljarder kronor

Miljarder kronor

150

150

100

100

50

50

0

0

-50

-50

-100

-100

-150

-150

-200

-200

-250

-250

-300

-300

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

Underliggande saldo

Faktiskt saldo

Tabell 2.114 Statens budgetsaldo 2013 justerat för större engångseffekter

Miljarder kronor

2013

Statens budgetsaldo

-130,9

Justering för större engångseffekter

73,8

varav

Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken

2,5

Nordea, aktieförsäljning (del inkomsttitel)

-19,7

Vectura Consulting, aktieförsäljning

-0,9

Venantius, återbetalning av övertaget lån

0,4

Lån till Riksbanken

103,6

Lån till Irland

2,6

Lån till affärsverket Svenska kraftnät

1,9

Kärnavfallsfonden

3,8

Nordea, aktieförsäljning (del Stabilitetsfonden)

-21,4

Exportkreditnämnden

-2,6

Återbetalning av lån Swedavia (fd Luftfartsverket)

-0,9

Övrigt, netto

4,5

Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter

-57,1

År 2013 uppgick det faktiska underskottet i budgeten till 130,9 miljarder kronor medan det underliggande underskottet var 57,1 miljarder kronor. Negativa engångseffekter bidrog till att försämra saldot. Den enskilt största posten var en ökning av Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret.

Engångseffekter 2013

Engångseffekterna 2013 har totalt försämrat saldot med 73,8 miljarder kronor. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men det har även tidigare förekommit år då de negativa engångseffekterna dominerat. Under perioden 1990–2013 uppgick engångseffekterna i genomsnitt till knappt 19 miljarder kronor per år. Nominellt var engångseffekterna som störst 2009 med -105,3 miljarder kronor. Förklaringen var då, liksom 2013, att Riksbanken lånade i Riksgäldskontoret för att stärka valutareserven.

Från anslag har 2013 finansierats kapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken på 2,5 miljarder kronor. Detta ses som en engångs- vis utgift för staten.

Under 2013 har inkomster vid aktieförsäljningar på 20,6 miljarder kronor redovisats på inkomsttitel i budgeten. Huvuddelen är för aktier i Nordea, eftersom staten under 2013 sålde hela sitt innehav i

banken. Totalt

uppgick

inkomsterna

vid

försäljningen till

41 miljarder kronor

varav

19,7 miljarder

kronor

redovisades

på

inkomstsidan och resterande del på stabilitets- fondens konto i Riksgäldskontoret, dvs. på utgiftssidan (se avsnitt 2.4.29). Även helstatliga Vectura Consulting såldes under 2013, vilket inbringade 0,9 miljarder kronor. Bolaget har sitt ursprung i Vägverkets och Banverkets projekteringsavdelningar.

Under Riksgäldskontorets nettoutlåning uppstod 2013 såväl positiva som negativa en- gångseffekter. De negativa effekterna domin- erade dock kraftigt som en följd av att Riksbanken beslutade att fördubbla sitt lån i Riksgäldskontoret till 200 miljarder kronor, för att ytterligare stärka valutareserven. Motivet var främst höjda risker för det svenska finansiella systemet, eftersom svenska banker i stor utsträckning finansierar sin utlåning med lån i utländsk valuta. Riksbankslånet belastade netto-

136

s. 137 utlåningen 2013 med 103,6 miljarder kronor, inkl. effekten av valutakursdifferenser när enskilda lån omsattes. Kontrollera mot PDF

utlåningen 2013 med 103,6 miljarder kronor, inkl. effekten av valutakursdifferenser när enskilda lån omsattes.

Andra negativa engångseffekter under nettoutlåningen var ökade lån till Irland, med motsvarande 2,6 miljarder kronor, och till affärsverket Svenska kraftverk med 1,9 miljarder kronor. Vidare har nettoutlåningen belastats genom att Kärnavfallsfonden under året minskade sin kontobehållning i Riksgälds- kontoret med 3,8 miljarder kronor.

En stor positiv engångseffekt för budgetsaldot var den nämnda försäljningen av aktier i Nordea. Drygt hälften av aktierna ägdes av Stabilitetsfonden vilket innebar att 21,4 miljarder kronor av försäljningsinkomsterna fördes till fondens konto i Riksgäldskontoret, vilket minskade nettoutlåningen. Dessa aktier ägdes sedan 2009 av Stabilitetsfonden då staten, med kapital från fonden, deltog i den nyemission Nordea då genomförde.

Andra positiva engångseffekter för netto- utlåningen var att Exportkreditnämnden ökade behållningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 2,6 miljarder kronor och att det statliga bolaget Swedavia återbetalade sitt återstående lån i Riksgäldskontoret på 0,9 miljarder kronor

Under posten Övrigt, netto ingår netto- utlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. Framför allt innehåller posten ökade lån till Försvarets Materielverk. Även nettot av inbetalningarna av premiepensionsavgifter och utbetalningarna av premiepensionsmedel ingår i posten övrigt.

Skr. 2013/14:101

realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen på statens budget använts.

Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2013, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 68,0 %

Konsumtion 26,0 %

Investeringar 2,2 %

Räntor 2,8 %

Övrigt finansiellt 1,0 %

2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget

Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhälls- ekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den

137

s. 138 utlåningen 2013 med 103,6 miljarder kronor, inkl. effekten av valutakursdifferenser när enskilda lån omsattes. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.115 Realekonomisk fördelning av statens budget

Miljoner kronor

Realekonomisk art

Utfall 2013

Utfall 2013

Förändring 2012–2013

Procentuell förändring 2012–2013

Transfereringar

562 373

541 249

21 124

3,9

varav till

Hushållssektorn

296 268

290 429

5 839

2,0

Kommunala sektorn

140 851

133 838

7 013

5,2

Företagssektorn

35 942

33 691

2 251

6,7

Ålderspensionssystemet

19 788

21 011

-1 223

-5,8

Statliga ideella organisationer

4 032

3 850

182

4,7

Internationell verksamhet

65 490

58 430

7 060

12,1

varav till EU-institutioner

37 412

31 452

5 960

18,9

Konsumtionsutgifter

215 523

207 488

8 035

3,9

varav

Löner inklusive sociala avgifter

115 936

112 341

3 595

3,2

Omkostnader för konsumtion

63 536

62 356

1 180

1,9

Lokaler

17 337

16 984

353

2,1

Utgifter för försvarsändamål

7 076

5 953

1 123

18,9

Sociala naturaförmåner

11 639

9 855

1 784

18,1

Investeringsverksamhet

18 074

19 890

-1 816

-9,1

Räntor

23 352

31 698

-8 346

-26,3

varav

Räntor på statsskulden

16 694

27 299

-10 605

-38,8

Finansiella transaktioner

8 066

10 763

-2 697

-25,1

Summa utgiftsområden

827 388

811 088

16 300

2,0

138

s. 139 Hushållen Kontrollera mot PDF

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verk- samhet. Transfereringarna utgjorde 68,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2013.

Transfereringarna till hushåll ökade med 2 procent

Hushållen

fick 52,7 procent av

de

totala

transfereringarna. Transfereringarna

till

hushåll

har

ökat

med

5 839 miljoner

kronor

(2,0 procent) jämfört

med 2012.

Det

beror

framför allt på att utgifterna för transfereringar till hushåll för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning har ökat med 2 783 miljoner kronor till 25 914 miljoner kro- nor. Ökningen förklaras av att fler sjukfall har påbörjats och att de har blivit längre under året.

Även utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn har ökat jämfört med 2012. Ökningen är 2 000 miljoner kronor. Orsaken är att utgifterna för tillfällig föräldrapenning, som används vid vård av barn, blev betydligt högre än beräknat på grund av att fler insjuknade i influensa under 2013.

Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning omfattar de största transfereringarna till hushållen. Utgifterna för anslaget minskade med 1 576 miljoner kronor till 46 279 miljoner kronor. Under de senaste åren har utgifterna för anslaget kontinuerligt minskat. Minskningen beror på att färre personer får sjukersättning.

Ökade transfereringar till kommuner som tar emot flyktingar

Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2013 fick kommunsektorn 25,0 procent av de totala

Skr. 2013/14:101

transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2013.

Transfereringarna till kommunsektorn ökade med 7 013 miljoner kronor (5,2 procent) jämfört med 2012. Ökningen beror framför allt på att utgifterna för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, ökade med 3 628 miljoner kronor (4,4 procent). Förändringen beror främst på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för det höjda grund- avdraget för pensionärer och den sänkta fastighetsavgiften för hyreshusenheter.

Även utgifterna för anslaget 1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet har ökat och blev 1 651 miljoner kronor högre (42,5 procent) jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tagit emot betydligt fler flyktingar i år jämfört med förra året.

Ett anslag som ökat procentuellt mycket mellan åren är 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Utgifterna ökade med 84,1 procent (831 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Den stora ökningen beror bl.a. på fortsatt satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå och lärlingsutbildning för vuxna.

Diagram 2.3 Transfereringar på statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2013

Hushåll 52,7 %

Företag 6,4 %

Kommuner 25,0 %

Organisationer 0,7 %

Ålderspensionssystemet 3,5 %

Internationell verksamhet

11,6 %

139

s. 140 de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (90,7 procent). Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Konsumtion

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkar- vård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2013 till 26,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion.

Drygt hälften av utgifterna för konsumtion var löner inklusive sociala avgifter. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 3,2 procent 2013.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 1,9 procent 2013. De största anslagen med omkostnader för konsumtion är anslagen 1:1

Väghållning och 1:2 Banhållning under utgiftsområde 22 Kommunikationer, samt anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:4 Vidmaktshållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Investeringar

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 2,2 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av

de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (90,7 procent).

Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte under utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndighet- ernas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.115.

Räntor och finansiella transaktioner

Den realekonomiska gruppen räntor är räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntor för studielån. Räntorna uppgick till 2,8 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2013. De två största anslagen var 1:1 Räntor på stats- skulden under utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. och 1:3 Studiemedelsräntor m.m. under utgiftsområde 15 Studiestöd. Dessa svarade tillsammans för 86,3 procent av de totala ränteutgifterna.

De finansiella transaktionerna uppgick till 1,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Det största anslaget 2013 var anslaget 1:2 Banhållning under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

2.7 Beställningsbemyndiganden

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.

Det totala bemyndigandebeloppet för 2013 var 372 194 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2013 uppgick till 294 102 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena var alltså 78 092 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet.

De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avser utgiftsområde 22 Kommunikationer,

140

s. 141 marinstridskrafterna. Kontrollera mot PDF

utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- beredskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Även de största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden återfinns inom dessa områden.

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgår avvikelsen mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden till 25 404 miljoner kronor. Skillnaden är störst för anslaget 1:2 Banhållning . Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap uppgår skillnaden mellan bemyndigandebelopp och utestående åtagande till 17 497 miljoner kronor. Den beror bl.a. på att Försvarsmakten har förändrat planerna för anskaffning av materiel till

marinstridskrafterna.

Inom

utgiftsområde

7 Internationellt

bistånd uppgår skillnaden till

16 928 miljoner

kronor.

De

största belopps-

mässiga avvikelserna

inom

området avser

multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivning samt Afrika och multilaterala och internationella organisationer och fonder.

Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till inter- nationella organisationer under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning överskreds med 28 miljoner kronor. Skälet till över- skridandet är att medlemsavgifterna som finansieras genom anslaget blev högre än beräknat. Nivån på avgifterna påverkas bl.a. av BNP-utveckling och valutakursförändringar.

De utestående åtagandena för anslaget 1:11

Intervention för jordbruksprodukter under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel överstiger det beslutade bemyndigandet med ett mindre belopp (170 000 kronor).

En specifikation av riksdagen beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2013 per anslag redovisas i bilaga 3. Beställningsbemyndigande och utnyttjandet per anslag finns under respektive avsnitt för utgiftsområdena. Stora avvikelser mellan beslutade bemyndiganden och utfall kommente- ras i anslutning till bemyndigandetabellen i respektive avsnitt.

Skr. 2013/14:101

Tabell 2.116 Beställningsbemyndiganden 2013

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Utgiftsområde

bemyndiganden

2013-12-31

01

Rikets styrelse

186

127

02

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

75

0

05

Internationell samverkan

146

101

06

Försvar och samhällets

krisberedskap

96 855

79 358

07

Internationellt bistånd

62 552

45 627

08

Migration

200

146

09

Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

1 577

1 367

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och funktionsnedsättning

4 250

4 000

13

Integration och jämställdhet

1 711

1 406

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

18 834

16 276

15

Studiestöd

7

2

16

Utbildning och

universitetsforskning

24 460

18 287

17

Kultur, medier, trossamfund och

fritid

457

397

18

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning, byggande samt

konsumentpolitik

170

63

19

Regional tillväxt

4 129

3 468

20

Allmän miljö- och naturvård

4 491

3 470

21

Energi

6 358

2 478

22

Kommunikationer

133 205

107 801

23

Areella näringar, landsbygd och

livsmedel

9 521

7 338

24

Näringsliv

3 011

2 390

Summa utgiftsområden

372 194

294 102

141

s. 142 2.8 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

2.8 Inomstatliga lån

Tabell 2.117 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Lån

UO

Inomstatliga lån

Låneram

2013-12-31

01

Riksdagsförvaltningens

100

71

investeringar som används i

verksamheten

01

Riksdagsförvaltningens

500

332

investeringar i fastigheter och

tekniska anläggningar

02

Statens fastighetsverks

12 300

11 712

investeringar i fastigheter

02

Lån för övertagande av Statens

3 309

0

järnvägars obligationsportfölj

02

Fortifikationsverkets investeringar

11 100

9 639

i mark, anläggningar och lokaler

02

Riksrevisionen -

15

3

anläggningstillgångar som

används i verksamheten

02

7 AP-fondens investeringar i

5

1

anläggningstillgångar som

används i verksamheten

06

Beredskapsinvesteringar inom

300

0

ramen för Myndigheten för

samhällsskydd och

beredskapsverksamhet

06

Beredskapsinvesteringar inom

350

118

ramen för Socialstyrelsens

verksamhet

06

Krig, krigsfara eller andra

40 000

0

utomordentliga förhållanden

21

Svenska Kraftnäts lån i och

8 000

3 775

utanför Riksgäldskontoret

22

Prioriterade vägprojekt m.m.

9 506

6 982

22

Prioriterade järnvägsprojekt m.m.

35 444

34 259

22

Sjöfartsverkets lång- och

835

0

kortfristiga lån i eller utanför

Riksgäldskontoret

22

Luftfartsverkets lån i och utanför

1 500

0

Riksgäldskontoret

Summa

123 264

66 891

2.9 Övriga krediter

Tabell 2.118 Övriga krediter

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Övriga krediter i

Utnyttjad kredit

UO

Riksgäldskontoret

Kredit

2013-12-31

02

Insättningsgarantin

Obegränsad

0

02

Investerarskyddet

Obegränsad

0

02

Garantier till banker m.m. för

Obegränsad

0

skuldförbindelser

02

Kredit för infriande av

Obegränsad

0

kapitalgarantier till

internationella finansiella

institutioner

02

Kredit för infriande av

Obegränsad

0

Riksgäldskontorets garantier

(ordinarie garantireserv)

02

För Riksgäldskontorets

Obegränsad

0

utlåningsverksamhet

02

7 AP-fondens kredit på

160

8

räntekonto

02

Kammarkollegiets behov av

355

1

likviditet för inrättande av

nya myndigheter

02

Statens tjänstepensionsverk

100

0

- behov av likviditet i

pensionshanteringen

02

Kammarkollegiets kredit för

100

0

statliga försäkringssystemet

06

Försvarets materielverks

12 000

1 790

behov av rörelsekapital

behov av rörelsekapital

06

Försvarsexportmyndighetens

7 000

1

behov av rörelsekapital

07

Kredit för infriande av

Obegränsad

0

kapitalgarantier till

internationella finansiella

institutioner

07

Kredit för infriande av

Obegränsad

0

Riksgäldskontorets garantier

(ordinarie garantireserv)

07

Kredit för infriande av Sidas

Obegränsad

0

garantier

11

Pensionsmyndighetens behov

9 000

0

av likviditet i handeln med

fondandelar

18

Kredit för infriande av

Obegränsad

0

Boverkets garantier

23

Viltvårdsfondens kredit i

5

0

Riksgäldskontoret

24

Exportkreditnämnden

Obegränsad

0

upplåningsrätt i

Riksgäldskontoret för

skadeutbetalning

Summa

1 800

142

opaginerad 2.8 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF

3

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

s. 145 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.

Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

Gällande principer och förutsättningar be- skrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

3.1 Resultaträkning

Lägre resultat

Resultaträkningen för 2013 visar ett underskott på knappt 25 miljarder kronor, vilket är drygt 25 miljarder kronor lägre jämfört med 2012.

145

s. 146 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 3.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

Not

2013

2012

Intäkter

Skatteintäkter

1

998 811

971 172

Intäkter av avgifter och andra

ersättningar

2

54 355

53 885

Intäkter av bidrag

3

57 428

45 685

Summa intäkter

1 110 594

1 070 742

Kostnader

Transfereringar m.m.

Transfereringar till hushåll

4

-585 097

-559 457

Transfereringar till företag

4

-41 736

-39 216

Transfereringar till kommuner

4

-209 659

-200 369

Transfereringar till utlandet

4

-65 786

-58 248

Avsättningar till/upplösning av

fonder

5

-23 960

-9 166

Summa transfereringar m.m.

-926 238

-866 456

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal

6

-117 282

-116 264

Kostnader för lokaler

7

-18 346

-18 084

Vissa garanti- och

kreditkostnader

8

-624

-449

Övriga driftkostnader

9

-85 096

-82 662

Avskrivningar och

nedskrivningar

10

-25 952

-24 391

Summa statens egen

verksamhet

-247 300

-241 850

Summa kostnader

-1 173 538

-1 108 306

Saldo före resultat från andelar

och finansiella poster

-62 944

-37 564

Resultat från andelar i hel-

och delägda företag

11

6 874

43 660

Finansiella intäkter och

kostnader

Nettokostnad för statsskulden

12

-17 894

-20 045

Övriga finansiella intäkter

13

49 935

16 068

Övriga finansiella kostnader

14

-656

-1 495

Summa finansiella poster

31 385

-5 472

ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT

-24 685

624

Ökade transfereringskostnader och försämrat resultat i statliga företag

Det lägre resultatet beror på flera faktorer. Transfereringskostnaderna ökade med 45 miljarder kronor, medan skatteintäkterna

ökade med 28 miljarder kronor. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag försämrades med 37 miljarder kronor. Samtidigt steg AP- fondernas nettobidrag till staten med 12 miljarder kronor och försäljningen av aktier i Nordea gav 33 miljarder kronor i reavinst men 16 miljarder kronor av dessa har tillförts stabilitetsfonden.

3.1.1

Intäkter

Diagram 3.1 Statens intäkter

Finansiella

Intäkter av

intäkter

bidrag

4%

5%

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 5%

Skatteintäkter

86%

28 miljarder kronor mer i skatteintäkter

Skatteintäkterna uppgick till 999 miljarder kronor vilket utgjorde 86 procent av statens totala intäkter (se diagram 3.1 Statens intäkter). Statens skatteintäkter ökade med 28 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2012.

En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter

Direkta skatter på arbete ökade med 21 miljarder kronor jämfört med 2012. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökat med 2,8 procent. Timlönen ökade med 2,2 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 0,6 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, vilken ökade med 1,0 procent. Skattered- uktionerna ökade med 6,0 miljarder kronor varav hälften förklaras av skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften som är direkt kopplad till lönesumman. Resterande del beror på högre jobbskatteavdrag, vilket främst förklaras av fler sysselsatta, och högre ROT-avdrag (reparation, underhåll, om- och tillbyggnad) och RUT- avdrag (hemtjänster). Sammantaget uppgick skattereduktionerna för ROT och RUT till drygt 17 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder kronor avsåg RUT-tjänster. Arbetsgivar- avgifterna ökade med 12 miljarder kronor eller

146

s. 147 Intäkterna från skatt på kapital ökade Kontrollera mot PDF

motsvarande 2,7 procent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen multiplicerad med lönesumman. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna.

Intäkterna från skatt på kapital ökade

Jämfört med 2012 ökade skatt på kapital med 1,1 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 2,3 miljarder kronor (8,1 procent) bl.a. till följd av högre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier. Skatt på företagsvinster minskade med 1,1 miljarder kronor (1,1 procent) och förklaras av minskade vinster. Fastighetsskatt och fastighetsavgift ökade med 2,1 miljarder kronor. Ökningen avser fastighetsskatt.

Intäkterna från mervärdesskatt ökade

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10,9 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 11,2 miljarder kronor eller 3,4 procent. Utvecklingen förklaras främst av ökningen av hushållens konsumtion i löpande priser som steg med 2,6 procent under året. Att bostadsinvesteringar steg med över 7 procent under 2013 bidrog till att intäkterna från mervärdesskatt steg snabbare än hushållens konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket.

Intäkter från skatt på alkohol, tobak, energi och miljö minskade

Skatt på alkohol och tobak minskade med 0,8 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 0,5 miljarder kronor. Det beror

på att bensinförsäljningen

minskade

med ca

5 procent

och

dieselförsäljningen

med

ca

4 procent

vilket

medförde

lägre intäkter

från

både energi- och koldioxidskatt.

Intäkterna från skatt på vägtrafik ökade

Skatt på vägtrafik ökade med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Ökningen beror främst på införandet av trängselskatt i Göteborg.

Ökade omprövningar

Restförda

och övriga skatter ökade med

6,4 miljarder kronor. Av beloppet utgör

ca

7 miljarder

kronor ändrade skattebesked

för

äldre skatteår.

Skr. 2013/14:101

Intäkterna från AP-fondsmedel ökade

Bidragsintäkter ökade med 12 miljarder kronor. Ökningen förklaras till största delen av att AP- fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året ökade. För 2013 ökade utbetalda pensioner som finansieras via AP- fonden med nästan 18 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonden ökade med 5,5 miljarder kronor. Det innebär att AP- fondens nettobidrag till staten ökade med 12 miljarder kronor.

Ökade avgiftsintäkter

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade netto med 0,5 miljarder kronor. Ökade gjorde bl.a. reavinster för markaffärer vid Naturvårdsverket medan Trafikverkets uppdragsverksamhet minskade.

3.1.2 Kostnader

Diagram 3.2 Statens kostnader

Finansiella Kostnader för kostnader 2% statens egen

verksamhet 21%

Transfereringar

77%

Av statens kostnader var 77 procent transfere- ringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet var 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent. Kostnaderna för statens egen verksamhet hålls i redovisningen tillbaka då en konsolidering görs av socialavgifter på statsanställdas löner.

147

s. 148 Intäkterna från skatt på kapital ökade Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

3.1.3

Transfereringar

Diagram 3.3 Transferering per sektor

Transfereringar

till utlandet

7%

Transfereringar

Transfereringar

till kommuner

23%

till hushåll

65%

Transfereringar till företag

5%

Diagram 3.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt national- räkenskapernas indelning. Diagrammet visar att hushållssektorn är den dominerande mottagaren och tar emot 65 procent av transfereringarna. Transfereringarna till hushåll är bl.a. ålders- pensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barn- bidrag och arbetslöshetsersättning. Även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet räknas till hushållssektorn. Kommunerna tar emot 23 procent av transfere- ringarna i olika former av statsbidrag, företags- sektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 902 miljarder kronor. De ökade därmed med 45 miljarder kronor mellan 2012 och 2013.

Fler ålderspensionärer och högre pensioner

Transfereringar till hushåll inom social- försäkringen ökade med 23 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 18 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blev fler och att pensionerna har ökat med 4,1 procent. Premiepensioner har ökat med 0,9 miljarder kronor. Den ökningen beror på att antalet pensionärer blir fler och att varje ny årskull som går i pension har större andel i det nya pensionssystemet. Ersättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Framför allt är det garantipensionerna som minskade.

Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning

Kostnaden för sjukpenning ökade med 2,7 miljarder kronor (12 procent). Under 2013 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Ökningen avser bl.a. stressrelaterad och psykisk ohälsa som kräver längre sjukskrivningar. Under

december

2013 fick 168 000 personer

sjukpenning,

vilket är en ökning med

12,6 procent

jämfört med december 2012.

Sjukpenningtalet steg med 0,7 dagar till 8,4 dagar 2013. AktivitetsĂ och sjukersättningen minskade med 1,5 miljarder kronor (3,2 procent). Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till knappt 364 000 personer i december 2013 (333 000 fick sjukersättning och 31 000 fick aktivitets- ersättning). Det är en minskning med 3,8 procent jämfört med december föregående år. Minskningen förklaras av ett lågt antal nytillkomna samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är delvis en följd av det nya regelverket, som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan.

Ökat antal assistanstimmar

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med 1,2 miljarder kronor (4,6 procent). I december 2013 hade 15 900 personer assistansersättning, lika många som i december 2012. Det genomsnittliga antalet timmar har dock ökat.

Ökade kostnader för föräldraförsäkringen

Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldra-

försäkringen

med

1,9 miljarder kronor.

Kostnaderna

för barnbidragen

ökade med

0,4 miljarder kronor.

Ökningen

av föräldra-

penning och barnbidrag beror på större barnkullar. Det har fötts fler barn och fler barn har flyttat till Sverige. Den tillfälliga föräldra- penningen ökade till följd av att det finns fler barn i åldrarna 1–6 år, den åldersgrupp där förmånen används mest, och att föräldrarnas löner har höjts och därmed också ersättningsnivån. En ytterligare förklaring är att fler insjuknade i influensan under perioden januari–april 2013. Grundnivån i föräldra- försäkringen har dessutom höjts fr.o.m. 2013.

148

s. 149 Intäkterna från skatt på kapital ökade Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetsersättningen har ökat

Bland de övriga transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för arbetsmarknadsområdet med 2,8 miljarder kronor. Arbetslöshetsersätt- ningen ökade med 1,0 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 0,9 miljarder kronor. I genomsnitt under året uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt SCB:s arbetskrafts- undersökning (AKU) både 2013 och 2012. Det genomsnittliga antalet arbetslösa ökade med 7 900 personer under 2013 till 410 900 personer. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 0,8 miljarder kronor. Antalet personer som deltog i arbets- marknadspolitiska program med aktivitetsstöd var i december 192 000 personer, vilket innebär en ökning med 0,4 procent. Ökningen beror främst på att fler arbetslösa efter en längre tids arbetslöshet har kvalificerat sig för jobb- och utvecklingsgarantin alternativt jobbgarantin för ungdomar.

Ökad ersättning till etableringslotsar

Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,5 miljarder kronor 2013. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av etableringslagen.

Lönegarantin har minskat

Lönegarantiersättningen minskade med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2012 trots en kraftig ökning av antalet konkurser och rekonstruktioner under året. Det beror på att staten gjorde stora utbetalningar till Saab- anställda i Trollhättan 2012.

Pensioner till ej statligt anställda

Statens tjänstepensionsverk har även kostnader för pensioner till anställda i andra än de statliga myndigheterna vilka minskade med 1,1 miljarder kronor. Minskningen beror bl.a. på engångskostnader 2012.

31 miljarder kronor till premiepensionssystemet

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). Beloppet avser socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- pensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda

Skr. 2013/14:101

premiepensioner (3,4 miljarder kronor). Premie- pensionerna ingår i utbetalda ålderspensioner.

Högre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlåningsverksamhet

Centrala studiestödsnämndens kostnad för förluster i utlåningsverksamheten ökade med 0,5 miljarder kronor till följd av ökad utlåning.

Transfereringar till företag ökade

Transfereringar till

företag ökade

med

2,5 miljarder kronor

jämfört med 2012.

Inom

området arbetsmarknad ökade kostnaderna för lönebidrag och Samhall samt köp av

arbetsmarknadsutbildning

med

0,6 miljarder

kronor

vardera. Transfereringar

finansierade

med

EU-medel

avseende

gårdsstöd,

landsbygdsåtgärder

m.m.

minskade med

0,4 miljarder kronor.

Tillväxtverkets transfere-

ringar till företag minskade med 0,3 miljarder kronor.

Transfereringar till kommuner ökade

Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. Under 2013 ökade bidragen till kommuner

återigen med totalt 9,3 miljarder kronor.

Den

kommunalekonomiska

utjämningen

till

kommuner och landsting ökade

med

3,8 respektive 1,0 miljarder kronor. Ökningen beror på att kommunerna kompenseras för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, främst sänkt skatt för pensionärer. Kommunernas kostnader för ingående mervärdesskatt ökade med 1,5 miljarder kronor.

Läkemedelsförmånerna minskade

Bidrag för läkemedelsförmånerna minskade med 1,3 miljarder kronor 2013. En orsak till minskningen är att många läkemedelspatent gått ut vilket innebär att billigare kopior av originalläkemedlen introducerats. Staten och Sveriges kommuner och landsting har inte haft någon överenskommelse sedan 2011 om läkemedelsförmånerna. Kostnaderna har därför reglerats i särskilda regeringsbeslut. Det innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna är preliminära.

Mer till vuxenutbildning

Statligt stöd till vuxenutbildning ökade med 0,8 miljarder kronor 2013. Medlen för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ökade tillfälligt. Kostnaderna

149

s. 150 för utveckling av skolväsendet och annan peda- gogisk verksamhet har också ökat. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

för utveckling av skolväsendet och annan peda- gogisk verksamhet har också ökat.

Ökad kommunersättning för flyktingmottagande

Migrationsverkets utgifter för kommun- ersättningar vid flyktingmottagande ökade med 1,7 miljarder kronor. Mest ökade kommun- ersättningar vid flyktingmottagande för ensam- kommande barn. År 2013 sökte sig 3 800 ensamkommande barn till Sverige, jämfört med 3 600 år 2012. Flest ensamkommande barn kommer fortfarande från Afghanistan men antalet därifrån har minskat. Antalet statslösa, syriska och eritreanska ensamkommande asyl- sökande barn har däremot ökat.

Ersättningar för asylsökande till kommuner ökade med 0,4 miljarder kronor. Antalet asylsökande ökade från 44 000 till drygt 54 000, vilket utgör en ökning med 24 procent. Den stora ökningen beror främst på kriget i Syrien och en ökad instabilitet i hela Mellanöstern och Nordafrika. Antalet asylsökande från Syrien var 16 300, vilket utgör en ökning med 8 500. Gruppen statslösa uppgick till 6 500, vilket utgör en ökning med 4 200 jämfört med 2012.

Under 2013 fick drygt 116 500 personer arbets- och uppehållstillstånd i Sverige. Av dem är 79 500 tidsbegränsade och 37 000 permanenta uppehållstillstånd. Årssiffran är den högsta hittills och motsvarar en ökning med 5 procent jämfört med 2012. Ökningen avser framför allt asylsökande och flyktingar enligt FN:s flykting- konvention (konventionsflyktingar) samt an- höriga till dem som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar, skyddsbehövande, syn- nerligen ömmande omständigheter eller tids- begränsat tillstånd. Sett till antalet personer som fick uppehållstillstånd ökade gruppen skydds- behövande mest under 2013 jämfört med 2012. Vid årets slut hade nästan 29 000 personer beviljats asyl, vilket är en ökning med 67 procent.

Mer i bidrag för sjukskrivningsprocessen

Kostnader för bidrag till kommuner inom området Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 0,6 miljarder kronor 2013. Från det särskilda anslaget 1.6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen , betalades 0,3 miljarder kronor mer till landstingen för företagshälsovård och rehabiliteringsgarantin än föregående år. Även bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård ökade mellan åren, med 0,2 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet ökade – högre EU- avgift

Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 6,0 miljarder kronor. Ökningen beror på att EU:s budget var högre 2013. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete ökade med 0,9 miljarder kronor.

Nordeaförsäljningen har fyllt på stabilitetsfonden

Avsättningen till stabilitetsfonden ökade med 16 miljarder kronor 2013. Den stora avsätt- ningen beror på att staten genom stabilitets- fonden sålt hela fondens innehav av aktier i Nordea, vilket gav en reavinst på 16 miljarder kronor som tillförts fonden.

3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade

Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 247 miljarder kronor 2013. Det är en ökning med 5,5 miljarder kronor jämfört med 2012. Statens personalkostnader ökade med 1 miljard kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,6 miljarder kronor eller 4,2 procent samtidigt

som

pensionskostnaderna minskade

med

2,5 miljarder

kronor. Övriga driftkostnader

ökade

med

2,4 miljarder kronor. Bland

annat

ökade Försvarets materielverks köp av varor.

3.1.5 Kraftigt försämrat resultat i statliga företag

Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade med 37 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

Vattenfalls resultat försämrades med 31 miljarder kronor jämfört med 2012. Det är framför allt nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar som försämrat resultatet. Stenkols- och gasdrivna anläggningar har skrivits ned med 30 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronor avser anläggningar i Nederländerna. Även Vattenfalls övriga rörelse-

150

s. 151 för Kontrollera mot PDF

intäkter försämrades med 7,4 miljarder kronor. Ökad produktionsvolym och stigande elpriser förbättrade resultatet med 2,8 miljarder kronor.

Kostnaderna

för

koldioxidutsläppsrätter

och

bränsle ökade med 5,4 miljarder kronor.

Resultatet

för

LKAB

minskade

med

2,8 miljarder

kronor 2013.

Minskade volymer,

lägre priser och lägre dollarkurs har påverkat resultatet negativt. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 0,6 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket var 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år.

Resultatandelen från TeliaSonera har minskat

med 1,8 miljarder kronor

till 5,6 miljarder

kronor. Realisationsvinster

minskade

med

3,1 miljarder kronor. De höga vinsterna

2012

kom främst från försäljning av andelar i ett intressebolag i Ryssland. Nedskrivningar minskade med 2,0 miljarder kronor. Det högre beloppet 2012 bestod främst av nedskrivningar avseende verksamheter i Norge och Litauen.

3.1.6 Nettokostnaden för statsskulden minskade

Under 2013 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 18 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 2,2 miljarder kronor. Minskningen beror främst på lägre räntekostnader för upplåning i svenska kronor, högre realiserade valutakursvinster och lägre realiserade kursförluster.

Reavinst från försäljning av Nordea

Övriga finansiella intäkter ökade

med

34 miljarder

kronor.

Reavinsten

från

Riksgäldskontorets försäljning av aktieinnehavet

i Nordea i

stabilitetsfonden uppgick

till

16 miljarder

kronor.

Reavinsten

från

Kammarkollegiets försäljning av aktieinnehav i Nordea blev 17 miljarder kronor.

3.2 Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2013.

Skr. 2013/14:101

Tabell 3.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

Not

2013-12-31

2012-12-31

Anläggningstillgångar

Immateriella

anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för

utveckling

15

7 189

6 937

Rättigheter och andra

immateriella

anläggningstillgångar

16

862

876

Summa immateriella

anläggningstillgångar

17

8 051

7 813

Materiella

anläggningstillgångar

Statliga väganläggningar

18

114 884

115 189

Statliga

järnvägsanläggningar

19

124 673

112 296

Byggnader, mark och annan

fast egendom

20

36 415

35 452

Förbättringsutgifter på

annans fastighet

21

4 304

3 996

Maskiner, inventarier,

installationer m.m.

22

28 285

27 620

Pågående nyanläggningar

23

91 263

88 219

Beredskapstillgångar

24

94 040

93 199

Förskott avseende materiella

anläggningstillgångar

25

3 365

2 337

Summa materiella

anläggningstillgångar

497 229

478 308

Finansiella

anläggningstillgångar

Andelar i hel- och delägda

företag

26

348 281

368 825

Andra långfristiga

värdepappersinnehav

27

38 399

42 612

Långfristiga fordringar

28

2 674

2 904

Summa finansiella

anläggningstillgångar

389 354

414 341

Summa

anläggningstillgångar

894 634

900 462

Utlåning

29

378 902

268 640

Varulager m.m.

Varulager och förråd

30

1 584

1 635

Pågående arbeten

31

1 102

846

Fastigheter

32

174

170

Förskott till leverantörer

33

30

18

Summa varulager m.m.

2 890

2 669

Fordringar

Kundfordringar

34

6 828

8 440

Övriga fordringar

35

76 044

66 887

151

s. 152 3.2.1 Nettoförmögenheten Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Summa fordringar

82 872

75 327

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader

36

13 045

10 161

Upplupna bidragsintäkter

37

2 685

2 805

Övriga upplupna intäkter

38

12 707

12 610

Summa

periodavgränsningsposter

28 437

25 576

Kortfristiga placeringar

Värdepapper och andelar

39

15 300

27 774

Summa kortfristiga

placeringar

15 300

27 774

Kassa och bank

40

6 738

5 926

SUMMA TILLGÅNGAR

1 409 773

1 306 374

KAPITAL OCH

SKULDER

Not

Nettoförmögenhet

41

-348 294

-316 104

Fonder

42

131 051

107 091

Avsättningar

Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser

43

216 063

208 088

Övriga avsättningar

44

10 739

11 757

Summa avsättningar

226 802

219 845

Statsskulden

Lån i Sverige

852 410

850 357

Lån utomlands

384 008

262 460

Summa statsskulden

45

1 236 418

1 112 817

Skulder m.m.

Leverantörsskulder

46

19 080

19 360

Övriga skulder

47

63 071

65 694

Depositioner

48

1 271

1 325

Förskott från uppdragsgivare

och kunder

49

240

206

Summa skulder m.m.

83 662

86 585

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader

50

29 281

28 961

Oförbrukade bidrag

51

9 998

9 906

Övriga förutbetalda intäkter

52

40 855

57 273

Summa periodavgränsnings-

poster

80 134

96 140

SUMMA KAPITAL OCH

SKULDER

1 409 773

1 306 374

Garantiförbindelser

53

1 434 809

1 365 214

Övriga ansvarsförbindelser

54

16 694

16 146

3.2.1 Nettoförmögenheten

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar det ackumulerade underskottet i statens budget över åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoför- mögenheten. Vid utgången av 2013 var nettoförmögenheten -348 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en minskning med 32 miljarder kronor jämfört med 2012 då nettoförmögen- heten var -316 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:

Mdkr

Tillgångar

103

Skulder

-104

Avsättningar

-7

Fonder

-24

Summa

-32

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

Mdkr

Årets underskott enligt resultat-

räkningen

-25

Värdeförändringar av aktier och andelar

-7

Summa

-32

Förändringen av nettoförmögenheten orsakas dels av årets underskott i resultaträkningen på 25 miljarder kronor, dels av påverkan på nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbart till periodens resultat. Under 2013 uppgick dessa effekter till -7 miljarder kronor.

152

s. 153 Under räkenskapsåret 2013 ökade de totala tillgångarna med 103 miljarder kronor till 1 410 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF

Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna

För att belysa sambandet mellan olika sätt att redovisa statens finansiella ställning görs en jämförelse mellan nettoförmögenheten i balans- räkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2013 och jämförelsen görs därför för 2012. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Statens nettoförmögenhet vid utgången av 2012 uppgick enligt balansräkningen till -316 miljarder kronor medan statens nettoförmögenhet enligt NR uppgick till 381 miljarder kronor, se not 41. Detta innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 697 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsningar av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta reala tillgångar i NR värderas till åter- anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med mervärdesskatt, medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 55 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknads- prisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår i NR endast till den del det inte avser krigsmateriel och kringutrustning till krigsmateriel. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden, vilket är fallet i balansräkningen i årsredovisningen för staten. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet samt handelskrediter med i beräkningen i anslutning till NR. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2012 och 2011.

3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2013 ökade de totala tillgångarna med 103 miljarder kronor till 1 410 miljarder kronor.

Skr. 2013/14:101

Nya vägar och järnvägar

De materiella anläggningstillgångarna ökade med 19 miljarder kronor. Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde av 4,0 miljarder kronor. Större objekt som öppnades för trafik under året är bl.a. riksväg 40 Mjölby–Motala, väg 35 Östra länken förbi Linköping, E4 Trafikplats Rosersberg, riksväg 27 förbi Anderstorp och Gislaved samt väg 90 Bollsta–Hällsjö. Värdet av väganläggningar minskade jämfört med 2012 då mer färdigställdes.

Värdet av järnvägsanläggningar som färdig- ställts under året uppgick till 16 miljarder kronor. Större projekt som färdigställdes under året var bl.a. ny godsbangård och ombyggnad av personbangård i Umeå, dubbelspår mellan Förslöv och Ängelholm, dubbelspår och funktionsanpassning av bangård Södertälje hamn–Södertälje central samt spårupprustning och hastighetsanpassning Emmaboda– Karlskrona–Kalmar.

Trafikverkets pågående större investerings- projekt omfattar bl.a. Citybanan i Stockholm, Projekt Hallandsås, E 20 Norra Länken och E18 Hjulsta–Kista i Stockholm samt E4 i Sundsvall.

Pågående nyanläggningar hos Svenska kraftnät ökade

Pågående nyanläggningar ökade med 3,0 miljarder kronor och ökningen beror till största delen på investeringar hos Affärsverket Svenska kraftnät. SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge samt Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet är de största investeringarna.

Fler naturreservat m.m.

Under 2013 ökade Naturvårdverkets mark- tillgångar med 0,7 miljarder kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalparker. Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade med 0,7 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på färdigställda kombinationsfartyg hos Kustbevakningen. Försvarets beredskaps- tillgångar ökade med 0,9 miljarder kronor. Förskott avseende materiella anläggnings- tillgångar ökade med 1 miljard kronor. Bland annat ökade Försvarets materielverks förskott till utländska leverantörer för försvarsmateriel.

153

s. 154 Värdet på Vattenfall minskade Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Värdet på Vattenfall minskade

De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 25 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag minskade med 21 miljarder kronor.

Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 26 miljarder kronor. För- ändringen beror främst på årets förlust som uppgår till 14 miljarder kronor och utdelning av 6,8 miljarder kronor till staten. Förändrade principer för redovisning av pensionsskulden har medfört en minskning med 5,8 miljarder kronor.

Andelsvärdet i PostNord AB minskade med 1,5 miljarder kronor eftersom pensionsskulden omvärderats med 1,6 miljarder kronor.

Apoteket AB har ökat andelsvärdet med 1,6 miljarder kronor, främst förklarat av årets resultat på 0,4 miljarder kronor och omvärdering av pensionsskulden med 1,0 miljarder kronor.

Staten sålde Nordeaaktier

Statens långfristiga värdepappersinnehav minskade då aktier i Nordea har avyttrats under året. Försäljningsbeloppet uppgick till 41 miljarder kronor, vilket resulterade i en realisationsvinst på 33 miljarder kronor. Däremot ökade statens andel i Europeiska investeringsbanken.

Staten lånade ut 105 miljarder till Riksbanken

Riksgäldskontorets utlåning ökade totalt sett med 107 miljarder kronor. Det beror främst på att utlåningen till Riksbanken ökade med nästan 105 miljarder kronor 2 . Lånet är upptaget i utländsk valuta för att förstärka valutareserven.

Ökade fordringar

Övriga fordringar har ökat med 9,2 miljarder kronor. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 4,1 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet.

Riksgäldskontorets fordringar har ökat med 3,3 miljarder kronor. Ökningen beror på affärsdagsredovisningen. Där uppstår en fordran när en affär ingås som sedan tas bort några dagar

2 Beloppet skiljer sig med ca 1 miljard kronor jämfört med det belopp som anges under Riksgäldskontorets nettoutlåning i Utfallet för statens budget avsnitt 2.4.29, beroende på att orealiserade valutakursdifferenser påverkar balansräkningen men inte resultaträkningen.

senare i samband med att affären betalas. Det är normalt med stora fluktuationer i affärsdags- redovisningen.

Stor minskning av värdet på kortfristiga värdepapper och andelar

Värdepapper och andelar har minskat med 12 miljarder kronor och minskningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper som var stora föregående år. Placeringar i repor är en del av statsskuldsförvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid boksluts- tidpunkten.

Nordeaförsäljningen har fyllt på stabilitetsfonden

Fonder ökade med 24 miljarder kronor jämfört med 2012. Under året har stabilitetsfondens behållning ökat med drygt 20 miljarder kronor. Ökningen beror mest på att fondens innehav av aktier i Nordea såldes, vilket gav en realisationsvinst på nära 16 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 2,2 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 1,7 miljarder kronor under året.

Avsättningarna ökade

Avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 7,6 miljarder kronor. De viktigaste faktorerna som påverkade avsättningen var att räntan i beräkningsgrunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 5,5 miljarder kronor och basbeloppsindexering (värdesäkring) som ökade avsättningen med 2,2 miljarder kronor. Övriga avsättningar minskade med 1 miljard kronor.

Statsskulden ökade med 124 miljarder kronor

Statsskulden ökade med 124 miljarder kronor

och

uppgick

vid 2013

års

utgång till

1 236 miljarder

kronor. Lån i svenska

kronor

ökade

med 2,1 miljarder

kronor

och

lån i

utländsk valuta ökade med 122 miljarder kronor. Ökningen beror huvudsakligen på att Riksgäldskontoret under året tog upp lån för

Riksbankens

räkning.

Dessa

ökade

med

105 miljarder

kronor

under

2013. För

en

närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden.

Övriga skulder och förutbetalda intäkter minskade

Övriga skulder minskade med 2,6 miljarder kronor. Skatteverkets skulder till kommuner och

154

s. 155 3.3 Finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

landsting avseende slutreglering av kommunal- skatt minskade med 3,7 miljarder kronor.

Övriga förutbetalda intäkter minskade med 16 miljarder kronor. Den största minskningen avser periodisering av skatter. En förutbetald intäkt innebär här att de periodiserade skatteintäkterna är lägre än de betalda skatterna. För 2013 är skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna.

3.3 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för oreal- iserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

Skr. 2013/14:101

Tabell 3.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

Not

2013

2012

Statens verksamhet

Skatter

55

980 116

988 784

Avgifter och andra

ersättningar

56

73 361

75 257

Intäkter av bidrag

57 428

45 685

Summa justerade intäkter

1 110 905

1 109 726

Transfereringar

57

-901 120

-856 693

Statens egen verksamhet

58

-212 659

-205 579

Summa justerade kostnader

-1 113 779

-1 062 272

Justeringar till betalningar

59

7 094

-3 289

Saldo statens verksamhet

4 220

44 165

Investeringar

60

Finansiella investeringar

-3 551

-2 856

Materiella investeringar

-44 018

-42 216

Immateriella investeringar

-2 973

-2 434

Summa investeringsutgifter

-50 542

-47 506

Försäljning av

anläggningstillgångar

43 962

5 508

Summa

investeringsverksamhet

-6 580

-41 998

Utlåning

61

Nyutlåning

-123 032

-20 602

Amorteringar

11 689

30 785

Summa nettoutlåning

-111 343

10 183

Finansiella aktiviteter

Finansiellt netto för statens

upplåning

62

-10 106

-25 959

Övrigt finansiellt netto

63

15 712

14 181

Justeringar till betalningar

64

-7 716

97

Summa finansiella

aktiviteter

-2 110

-11 681

Totalt

-115 813

669

Statens nettoupplåning

Förändring av statsskulden

123 601

-6 583

Orealiserade

valutakursförändringar

-7 788

5 914

Totalt

115 813

-669

3.3.1 Statens verksamhet

Kassaflöden i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, uppgick under 2013 till 4 miljarder

155

s. 156 ökning med 3 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

kronor, vilket netto är 40 miljarder kronor mindre än föregående år. Skillnaden beror främst på att utbetalningarna av transfereringar ökade med nära 45 miljarder kronor 2013. Inbetalningarna avseende skatter minskade med knappt 9 miljarder kronor, men det kompenseras av högre bidragsintäkter som främst beror på att AP-fondernas nettobidrag till staten ökade. Utbetalningarna avseende statens egen verksamhet, främst driften av myndigheterna, ökade. Förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under posten Justeringar till betalningar gav en positiv påverkan på kassaflödet med 7 miljarder kronor. Det beror främst på minskningar av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar.

3.3.2 Stora försäljningsinkomster men även högre investeringar

Kassaflödet i investeringsverksamheten för- bättrades totalt sett med 35 miljarder kronor beroende på statens försäljning av aktier i Nordea som gav inbetalningar till staten på 41 miljarder kronor. Investeringarna under 2013 uppgick till nära 51 miljarder kronor, vilket är en

ökning med 3 miljarder kronor.

De materiella investeringarna

ökade

med

2 miljarder kronor.

Ökningen

avser huvud-

sakligen militära

beredskapstillgångar,

som

ökade med 3 miljarder kronor. Investeringarna i vägar och järnvägar minskade medan inve- steringar hos Svenska kraftnät ökade.

De finansiella investeringarna ökade med knappt 1 miljard kronor, där den största delen avser ökad insats i Europeiska investerings- banken med 2,5 miljarder kronor.

3.3.3 Stor utlåning till Riksbanken

Statens nettoutlåning uppgick till hela 111 miljarder kronor, vilket är en ökning med 121 miljarder kronor jämfört med 2012 då nettoutlåningen var negativ. Den stora utlåningen avser ökad utlåning till Riksbanken för att förstärka valutareserven med nära 105 miljarder kronor. Även ökad utlåning till Irland ingick i Riksgäldskontorets nyutlåning. Centrala studiestödsnämndens nyutlåning uppgick till 15 miljarder kronor och nettot efter

amorteringar till 5 miljarder kronor, vilket var samma nivå som 2012.

3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2012 uppgick till -2 miljarder kronor, vilket innebär att kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades med 10 miljarder kronor. Det negativa kassaflödet från statens upplånings- verksamhet minskade framför allt till följd av att räntekostnader i svenska kronor har minskat och realiserade valutakursvinster ökade jämfört med 2012.

3.3.5 Statens lån ökade kraftigt

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning under 2013 uppgick till 116 miljarder kronor, dvs. staten ökade sina lån som följd av det negativa budgetsaldot som till största delen beror på utlåning till Riksbanken. Statsskulden ökade med 124 miljarder kronor och orealiserade valutakursförändringar minskade upplånings- behovet med knappt 8 miljarder kronor.

3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget

I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningens underskott och saldot i statens budget 2013. Tabellen visar de huvud- delar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

156

s. 157 ökning med 3 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF

Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget

Miljoner kronor

Resultaträkningens underskott

-24 685

Justeringar för poster som ej medför

betalningar

60 745

Justeringar för förändringar av

fordringar och skulder

-52 956

Övriga transaktioner som påverkar

betalningar

-98 917

Finansieringsanalysens saldo

-115 813

Justeringar hänförbara till

statsskulden

-15 060

Varav förändring av

Riksgäldskontorets kortfristiga

placeringar

-2 927

Varav förändring av inomstatliga

innehav av värdepapper,

skuldkorrigeringar samt övriga poster

-12 133

Statens budgetsaldo

-130 873

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgick till 61 miljarder kronor och bestod av avskrivningar och ned- skrivningar med 27 miljarder kronor och avsättningar och fondering med 31 miljarder kronor. De omfattade även orealiserade valuta- kursförändringar med 8 miljarder kronor och realisationsvinster m.m. med knappt 2 miljarder kronor samt resultatandelar i statens hel- och delägda företag som avgick med 7 miljarder kronor.

Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Skulderna avseende främst skatter minskade som följd av lägre inbetalningar än de periodiserade intäkterna, vilket gav en negativ påverkan på likvida medel. Fordringarna minskade avseende främst kortfristiga placeringar hos Riksgäldskontoret och minskningar av fordringar i statsskulds- förvaltningen, vilket gav en positiv påverkan. Nettoförändringen av fordringar och skulder gav

en negativ

påverkan på

likvida

medel med

53 miljarder kronor.

Övriga

transaktioner

som

påverkar

betalningar är investeringar som gav ett utflöde

av likvida

medel

netto, som

blev

endast

7 miljarder

kronor

beroende

på de

stora

inbetalningarna från försäljning av aktier. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 111 miljarder kronor, som följd av utlåningen till Riksbanken, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 19 miljarder

Skr. 2013/14:101

kronor. Nettoeffekten av dessa transaktioner var 99 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo var negativt med 116 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor mindre än saldot i statens budget som var negativt med 131 miljarder kronor. Att nettoupplåningen var positiv innebär att staten ökat sina lån. Skillnaden mellan statens netto- upplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar stats- skulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.

Minskningen av Riksgäldskontorets kort- fristiga placeringar har medfört att statsskulden minskade med 3 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Andra poster påverkade lånebehovet men inte statsskulden, bl.a. gäller det förändring av myndigheters innehav av statspapper och skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget påverkade statsskulden med 12 miljarder kronor. Myndigheternas innehav av statspapper ökade med 7 miljarder kronor.

3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203). Den grundas på de statliga myndig- heternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår.

Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker.

De konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen är upp- ställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§

157

s. 158 budgetlagen och de mer detaljerade regler i 13– 15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

budgetlagen och de mer detaljerade regler i 13– 15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.

Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande principer. Dessa utgör, till- sammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisnings- principerna. Denna praxis består i de lösningar för olika områden som, när de inte bedömts oväsentliga, anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster. När nya områden redovisas i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats, hämtas i förekommande fall vägledning från principer som framgår av internationella redo- visningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige och vägledning kan saknas i internationella standarder. Ställning måste därför tas i enskilda fall.

Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för värdering och klassificering av intäkter och kostnader samt av tillgångar och skulder utgår därigenom från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undan- tag kan finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.

Transfereringar

Transfereringar redovisas enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Periodisering görs endast när kostnaden är tydligt hänförlig till ett visst år.

Skatter

Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter tas ut i efterhand per kalenderår, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredo- visningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och inbetalningar.

Metoden för beräkning av periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är upp- byggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom metoden beaktar den makroekonomiska utveck- lingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till en period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter, fastig- hetsskatt, skattereduktioner m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de nämnda skatterna som redovisas månadsvis.

Metoden innebär att framför allt för hus- hållens och företagens inkomstskatter bygger det redovisade utfallet på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån den informationen görs en prognos på de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året och den ligger till grund för beräkning av den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas dock hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som avser skatter för den aktuella redovisningsperioden.

158

s. 159 övriga myndigheter, skulle det bli alltför omständligt att konsolidera dem. Kontrollera mot PDF

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålders- pensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämningsavgifter och inkomst- utjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten.

Avgränsning av redovisningsenheten

Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens netto- upplåning. Riksbankens grundfond anses i detta sammanhang utgöra en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP- fonden omfattas inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning i resultat- och balans- räkningen. Budgetlagens bestämmelser på denna punkt har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten, i enlighet med den bedömning som redovisades för riksdagen i propositionen En reformerad budgetlag (prop. 2010/11:40). För premie- pensionsmedlen gäller det särskilda egendoms- skyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen. De är därför inte statens medel och att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte ger en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels av praktiska skäl. Eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än

Skr. 2013/14:101

övriga myndigheter, skulle det bli alltför omständligt att konsolidera dem.

Konsolidering

Redovisningen utgör med angivna undantag en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kost- nader mellan myndigheterna eliminerats. Finansieringsanalysen upprättas därefter med de konsoliderade resultat- och balansräkningarna som underlag.

En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.

Gemensam brytdag

Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Eftersom detta var en söndag 2014, gällde i stället närmast föregående vardag, den 3 januari. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand en teknik för att kunna stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och period- avgränsningsposter.

Värderingsprinciper

Myndigheter tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre.

159

s. 160 Anläggningstillgångar och avskrivningstider Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Anläggningstillgångar och avskrivningstider

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. För materiella och immateriella anlägg- ningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.

Avskrivningstiderna anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd och varierar därför mellan olika myndigheter. Vanligen tillämpas 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för de specifika särskilt väsentliga tillgångsslagen väganläggning- ar, järnvägsanläggningar och beredskaps- tillgångar, tillämpas längre avskrivningstid.

För statliga väganläggningar tillämpas schablonmässigt linjär avskrivning på 40 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differen- tierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år.

För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3–10 år för övriga beredskaps- inventarier. För övriga beredskapsvaror – bered- skapslager – som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. 3 Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapital- andelsmetoden.

3 Undantag gäller för statens aktier i Orio AB som enligt särskilt regeringsbeslut värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Anledningen är att detta avser en tillgång i garantiverksamhet (garanti till Saab AB) där avsikten är att medlen ska återföras till denna verksamhet.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening är följande:

– Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan de i Statens tjänstepensionsverks årsredovisning redovisas i ett eget avsnitt för tjänstepensionsrörelsen i resultat- räkningen. Se vidare, nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande.

– Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till övervägande del avser arbeten för Försvarsmaktens räkning.

– För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, främst Export- kreditnämnden, affärsverken, Riksgälds- kontoret, Statens tjänstepensionsverk och Statens fastighetsverk, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten så som de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.

– Ett antal intäktsposter klassificeras om utifrån utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. I flera fall redovisar berörd myndighet intäkterna som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa jordbruksavgifter vid Statens jordbruksverk eller lokalradioavgift vid Myndigheten för radio och TV), som medel för finansiering av bidrag (exempelvis insättningsgarantiavgifter vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsfondens avgifter), som resultatandelar från hel- och delägda företag (exempelvis Systembolagets

160

s. 161 Anläggningstillgångar och avskrivningstider Kontrollera mot PDF

inlevererade överskott som redovisas av Kammarkollegiet) eller enbart i balans- räkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som redovisas av Kammarkollegiet). Dessa redovisas i stället som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen.

– Finansiella korrigeringar avseende EU- medel redovisas vanligen som kostnad i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk) eftersom de redovisas som utgifter på anslag enligt beslut om statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen om- klassificeras de till intäktsreduktioner, eftersom de avser återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för års- redovisningen för staten som sådan, före- kommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelse- talen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

Exportkreditnämnden (EKN) har ändrat redovisningsprinciper genom att dela upp reserveringen för förväntad förlust i garantiverksamheten i tre olika delar: reservering för ej intjänade premier, reservering för skador samt kursdifferenser. Ytterligare en ändring är att beräknade inkomster eller reserveringar för utfärdade bundna offerter inte längre resultat- förs. Korrigering av jämförelsetal har gjorts för posterna Intäkter av avgifter och andra ersättningar, Vissa garanti- och kreditkostnader, Övriga driftkostnader, Andra långfristiga fordringar, Kundfordringar och Övriga avsättningar.

Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) har ändrat redovisningsprincip på motsvarande sätt som EKN för de bundna offerterna. Korrigering av jämförelsetal har

Skr. 2013/14:101

gjorts för posterna Lämnade bidrag, Andra långfristiga fordringar och Övriga avsättningar.

Lantmäteriet har ändrat redovisningsprincip för medel avsatta för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder. Jämförelsetalen för 2012 har ändrats, vilket innebär att Upplupna kostnader minskat och Övriga avsättningar ökat.

Andra ändringar av jämförelsetal har före- kommit hos myndigheter, men inte bedömts väsentliga i årsredovisningen för staten.

För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller korrigeringar.

Annan justering av jämförelsetal

Jämförelsetalet för posten Övriga fordringar har justerats ned med 6,5 miljarder kronor. Vid redovisning av Övriga fordringar 2012 togs fordringar för depositioner för handel med futures upp till bruttovärde medan skulder för depositioner för handel med futures redovisades i statsskulden. Redovisningen har nu korrigerats i enlighet med Riksgäldskontorets statsskulds- redovisning. Depositioner för handel med futures redovisas netto i posten Övriga fordringar i de fall nettot är positivt, i annat fall redovisas det i posten Statsskulden. Jämförelse- talet för statsskulden har på motsvarande sätt justerats ned med samma belopp.

Migrationsverket har justerat periodiseringar av vissa bidrag från EU, vilket lett till att jämförelsetalen för posten Intäkter av avgifter minskat med 140 miljoner kronor. Posten Lämnade bidrag har minskat med 28 miljoner kronor av samma anledning.

Miljoner kronor

Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen

för staten 2012

863

Ändrade redovisningsprinciper, EKN och Sida

-127

Justering, Migrationsverket

-112

Årets överskott i resultaträkningen enligt

jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten

624

Undantag från generella principer

Vissa väsentliga undantag från generella principer som tillämpas för enskilda myndig- heter beskrivs nedan.

161

s. 162 Statsskulden Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Pensionsmyndigheten redovisar marknads- värden för sina tillgångar i premiepensions- systemet (placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag och detta görs även för tillgångar som finns med i årsredovisningen för staten. Dessutom räknas upplupna ränteintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde samtidigt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller i staten i övrigt. Årsredovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt för systemet för punktskatter.

Statens fastighetsverk har för bidrags- fastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar, före- kommer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de inte här.

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

Kommentarer till särskilda poster

Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har

beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.

Statsskulden

Statsskulden redovisas enligt regeringens beslut som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balans- räkningen. Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden).

Momskompensation till statliga myndigheter

Statliga myndigheter ges kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen däremot netto- redovisas skatteintäkten liksom motsvarande kostnad eftersom det inte är en extern kostnad att staten ger kompensation till sig själv.

Bruttoredovisning av utbetalningarna av allmän pension

I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med de principer för denna typ av system som fastställts inom EU. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i socialförsäkringssektorn.

I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie- pensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomst- pensionssystemet redovisas brutto på inkomst- titlar och ingår i den offentliga sektorns

162

s. 163 Överföringar till och från pensionssystemet Kontrollera mot PDF

skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I den konsoliderade resultaträkningen redo- visas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensions- utbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med mot- svarande belopp i statens budget tydliggjorts.

Överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och premiepensions- systemets medel i övrigt inte konsolideras i årsredovisningen för staten, utgör de över- föringar som görs mellan dessa fonder och staten i övrigt externa transaktioner.

Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto som Skatteintäkter i resultaträkningen. Dessa utbetalas löpande till AP-fonderna och premie- pensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Löpande rekvirerar därefter Pensionsmyndigheten medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultat- räkningen. I den konsoliderade resultat- räkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än utbetalda pensioner. Mellanskillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet för inkomstpensions- systemets del, redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3). För premiepensions- systemet är avgifterna betydligt högre än utbetalda pensioner. För premiepensions- systemet redovisas därför mellanskillnaden som en transferering till hushåll (se not 4), eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn.

Skr. 2013/14:101

Statens tjänstepensionsåtagande

Den statliga tjänstepensionsskulden som redovisas av Statens tjänstepensionsverk (SPV) tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.

Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers Tekniska högskola, Riksbanken, Kungliga Operan och ett antal andra statligt ägda bolag. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredo- visningen för staten, men de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensions- rörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.

Grunderna för beräkning av försäkrings- tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden.

SPV har för 2013 ändrat redovisningen när det gäller förändring av antaganden om ränta i de försäkringstekniska grunderna (grundränta, brutto). De senaste åren har SPV låtit ränteförändringar i Finansinspektionens tryggandegrunder slå igenom med högst 0,2 procentenheter per år i SPV:s grunder för beräkning av pensionsavsättningen. För 2013 har dock SPV låtit Finansinspektionens ränte- sänkning slå fullt ut även i SPV:s beräkningsgrunder. Detta beror bl.a. på att SPV fått regeringens tillstånd att förändra försäkringsrörelsens avkastningsmodell, så att tillgångar och skulder följer varandra vid ändring av grundräntan. Den tekniska lösning med vissa statsinterna transaktioner som SPV tillämpar i

163

s. 164 Överföringar till och från pensionssystemet Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

sin redovisning, som bl.a. innebär att avkastning som redovisas i försäkringsrörelsen matchas mot kostnader, medför ingen resultatpåverkan på myndighetsnivå när räntan förändras kraftigt.

I årsredovisningen för staten 2013 skulle det dock bli en stor resultatpåverkan om samma grundränta som Finansinspektionens tryggande- grunder tillämpades, eftersom de statsinterna transaktionerna elimineras.

Den bedömning som gjorts inför arbetet med årsredovisningen för staten 2013 är att det är mest lämpligt att fortsätta att endast låta 0,2 procent av förändringen i antagandet om grundränta få slå igenom per år. Detta bedöms ge en mer rättvisande bild av statens långsiktiga pensionsåtagande. Därmed tillämpas samma principer som de senaste åren i årsredovisningen för staten. Detta medför att pensionsskulden är 28,1 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. Statens

pensionskostnad är

på motsvarande

sätt

28,1 miljarder kronor

lägre. Med anledning av

detta

har

regeringen

gett

Ekonomistyrningsverket i uppdrag att utveckla principer för redovisning av statens tjänstepensionsskuld (dnr Fi2014/1060).

Vid beräkning av livsförsäkringsavsättningar (tjänstepension) har följande antaganden använts hos SPV.

– Antaganden om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggande-

grunder. Per den 31 december 2013 är grundräntan, brutto 0,4 procent (1,5 procent 2012). I årsredovisningen för staten används emellertid bruttoräntan

1,3 procent

med

hänvisning

till

resonemanget ovan.

– Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på 0,1 procent av kapitalet.

Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år.

– Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna.

– Antaganden om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda

antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. Per den 31 december 2013 överensstämmer SPV:s antaganden om livslängd i huvudsak med de som gäller för Finansinspektionens trygg- andegrunder.

CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar

Centrala studiestödsnämnden (CSN) värderar lånefordringar med avdrag för reservation på grund av osäkerhet. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna osäkra fordringar för dels lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån samt återkrav av dessa lånetyper, dels uppsagda lån av de tre lånetyperna samt återkrav av studiehjälp och rekryteringsbidrag. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av osäkerheten i CSN:s låne- fordringar utgår i huvudsak från en individbaserad beräkningsmodell och görs utifrån tre värderingsprinciper:

– Reservation utifrån de personer som missköter sina betalningar.

– Reservation utifrån de trygghetsregler som finns vid återbetalning.

– Reservation utifrån framtida förluster på grund av dödsfall.

Den första värderingsprincipen utgår från individens dokumenterade bristande betalnings- benägenhet, när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalnings- förmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån låntagarens ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö i olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter görs vissa justeringar av CSN.

Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret

Stabilitetsfonden som bildades efter beslut av riksdagen 2008, ska finansiera det stödsystem som införts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Fonden tillförs en särskild stabilitetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar i finansieringen. När fonden

164

s. 165 Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kontrollera mot PDF

bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer ska i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in och mot fondens avkastning, då med upplösning av fond som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultat- räkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer utvecklingen så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna. Under 2013 har fonden ökat och vid årsskiftet uppgick den till 50 miljarder kronor. Reavinst vid försäljning av stabilitetsfondens innehav av Nordeaaktier är främsta förklaringen till det ökade fondvärdet (se även not 42).

Skuld till Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret redovisar en skuld till Rundradiorörelsen på 950 miljoner kronor för distributionsmedel. Riksgäldskontorets skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom posten är intern i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.

Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel, vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen brutto- redovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.

Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredo- visningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunal- ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.

Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 och 4).

Skr. 2013/14:101

Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet

Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkonventionens Kyotoprotokoll har till- godoskrivits en tilldelad mängd utsläpps- utrymme (assigned amount) för perioden 2008– 2012. Parterna ska se till att de sammanlagda antropogena utsläppen av de växthusgaser som är angivna i protokollets bilaga A inte överstiger deras tilldelade mängder. Sverige har för den första åtagandeperioden 2008–2012 tilldelats 375 864 317 enheter (AAU), dvs. motsvarande 104 procent av 1990 års utsläpp för vart och ett av åren 2008–2012. För att Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för åren 2008–2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna justerats i enlighet med protokollets artikel 3.

Aktuella beräkningar tyder på att Sverige kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Även i jämförelse med det av riksdagen beslutade och mer ambitiösa nationella målet om en utsläppsminskning på 4 procent under perioden 2008–2012 jämfört med nivån 1990 förväntas det uppstå ett överskott. En del av det svenska AAU-innehavet är kopplat till innehav av utsläppsrätter (EUA) hos de företag som är anslutna till EU:s utsläppshandelssystem. Denna del förfogar inte staten över. En mindre del AAU:er ska också avräknas mot projekt för gemensamt genomförande.

Det förväntade överskottet av utsläpps- utrymme för staten att hantera uppskattas uppgå till ca 51 miljoner AAU i förhållande till Kyotoåtagandet och ca 25 miljoner AAU i förhållande till det nationella delmålet. Det totala överskottets storlek avgörs även av hanteringen av det extra utsläppsutrymme som Sverige förväntas få från ett nettoupptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markan- vändning och skogsbruk under perioden.

Det uppskattade svenska överskottet utgör en liten del av det förväntade sammanlagda internationella överskottet som har beräknats till mellan 10 och 12 miljarder AAU, främst i Ryssland och Ukraina. Sedan 2008 har det skett en viss handel med AAU:er mellan parter med åtaganden under Kyotoprotokollet. Handeln har dock varit begränsad och överlåtelsepriserna vid transaktionerna är inte offentliga. Efter

165

s. 166 Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Klimatkonventionens artonde partsmöte (COP18) i Doha 2012 har förutsättningarna för fortsatta AAU-transaktioner minskat avsevärt. Potentiella köparländer av AAU:s, däribland EU, Norge, Japan, Australien och Schweiz deklarerade då att man inte kommer att köpa AAU:s från den första åtagandeperioden för att nå målen i den andra åtagandeperioden (2013– 2020). Även om COP18 inte fattade några beslut som begränsar handel med AAU är efterfrågan i princip obefintligt. Under 2012 noterades fallande priser och det finns inga uppgifter om genomförda försäljningar under 2013 avseende AAU:s.

Sammantaget gör dessa förhållanden en värdering av ett förväntat överskott av AAU:s högst osäker. Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed kan inte någon tillgång redovisas i balansräkningen.

3.4.2 Redovisningsprinciper, statens budget

Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten.

Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.

Utgifter på statens budget redovisas mot anslag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.

Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningarna, där olika redovisnings-

metoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdags-beslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovisningen för staten.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna inne- håller statens budget en post för Riksgälds- kontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets netto- utlåning utgörs av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.

3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget

Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl för avgränsning och struktur som för redovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men i allt väsentligt ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksam- heten, redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.

Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Den innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader.

I tabell 3.5 sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

166

s. 167 Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kontrollera mot PDF

Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

Resultaträkningen

Statens budget

Skatt

Intäkt

Intäkt och be-

talning

Offentligrättsliga av-

Intäkt

Intäkt

gifter på inkomsttitel

Avgift av tillfällig natur

Intäkt

Kostnadsreduk-

eller mindre omfatt-

tion på anslag

ning

Övriga avgifter

Intäkt

Ingen påverkan

på anslag eller

inkomsttitlar

Erhållna bidrag som

Intäkt

Ingen påverkan

används i verksamhe-

på anslag eller

ten

inkomsttitlar

Transfereringar (läm-

Kostnad

Utbetalning

nade bidrag m.m.)

Avsättningar för fram-

Kostnad

Kostnad

tida åtaganden

Löner, varor och

Kostnad

Kostnad

tjänster

Andel av företags-

Intäkt/kostnad en-

Inkomst vid

vinst/förlust

ligt kapitalandels-

utdelning

metoden

Orealiserad valuta-

Intäkt/kostnad

Ingen påverkan

vinst/förlust och upp-

på anslag eller

lupen ränta

inkomsttitlar

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat- räkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultat- räkningen och statens budget låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balans- räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner som anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån, påverkas endast balans- räkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad.

En stor principiell skillnad är att i resultat- räkningen elimineras alla ekonomiska mellan- havanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålders- pensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i

Skr. 2013/14:101

resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensions- systemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot nettoredovisas ålderspensions- avgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensions- systemet, medan utbetalningarna av pensioner inte framgår av budgeten.

167

s. 168 3.5 Noter Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

3.5 Noter

3.5.1 Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatteintäkter

Miljoner kronor

2013

2012

Direkta skatter på arbete

Inkomstskatter

628 668

604 919

Skattereduktioner m.m.

-203 410

-197 423

Övriga direkta skatter på arbete

100 656

97 567

Summa Direkta skatter på arbete

525 914

505 063

Indirekta skatter på arbete

Arbetsgivaravgifter

454 339

442 448

Övriga indirekta skatter på arbete

21 262

19 872

Avgifter till premiepensionssystemet

-31 048

-29 994

Summa Indirekta skatter på arbete

444 553

432 325

Skatt på kapital

Skatt på kapital, hushåll

29 976

27 724

Skatt på företagsvinster

88 420

89 474

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

30 813

28 692

Övriga skatter på kapital

19 727

21 929

Summa Skatt på kapital

168 936

167 819

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt

341 838

330 646

varav kommunmoms

51 014

49 525

Skatt på alkohol och tobak

23 353

24 132

Skatt på energi och miljö

69 298

69 824

Skatt på vägtrafik

16 502

15 603

Inlevererat överskott från AB Svenska

Spel

5 268

5 137

Skatt på import

5 221

5 255

Övriga skatter på konsumtion och

insatsvaror

1 946

1 946

Summa Skatt på konsumtion och

insatsvaror

463 426

452 543

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter m.m.

3 952

-2 234

Intäkter som förs till fonder

7 520

7 291

Summa Restförda och övriga skatter

11 472

5 056

Summa Totala skatteintäkter före

justering

1 614 301

1 562 807

Justering till belopp enligt ÅRS 2012

2 831

Totala skatteintäkter

1 614 301

1 565 638

Avgår: Kommunala inkomstskatter

-598 981

-576 229

Avgår: Avgifter till

ålderspensionssystemet

(inkomstpension)

-207 314

-201 524

Avgår: EU-skatter

-6 935

-6 898

Summa Statens skatteintäkter före

801 071

780 986

justering

Justering till belopp enligt ÅRS 2012

1 393

Statens skatteintäkter enligt

statsbudgetavgränsning

801 071

782 380

Tillkommer, avgränsningsskillnader

m.m.

Skatter hänförliga till tidigare år

varav 2012

-3 480

-5 283

varav 2011

-1 109

-950

Avgifter till ålderspensionssystemet

207 314

201 524

Avgifter till premiepensionssystemet

31 048

29 994

EU-skatter

6 935

6 898

Kommunala utjämningsavgifter LSS

3 306

3 156

Inkomstutjämningsavgift,

kostnadsutjämningsavgift

13 799

12 657

Elimineringar

Eliminering av statliga myndigheters

avräknade moms

-28 640

-28 199

Eliminering av statens

arbetsgivaravgifter

-27 946

-26 867

Eliminering av särskild löneskatt på

pensionskostnader

-3 401

-3 380

Eliminering av myndigheters skatter och

nystartstöd

-86

-85

Summa Total före justering

998 811

971 845

Justering till belopp enligt ÅRS 2012

-673

Total summa

998 811

971 172

28 miljarder kronor mer i skatteintäkter

Skatteintäkterna ökade med 28 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2012. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.

En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter

Direkta skatter på arbete ökade med 21 miljarder kronor jämfört med 2012. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökade med 2,8 procent. Timlönen ökade med

168

s. 169 3.5 Noter Kontrollera mot PDF

2,2 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 0,6 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, vilken ökade med 1,0 procent. Skatte- reduktionerna ökade med 6,0 miljarder kronor varav hälften förklaras av skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften som är direkt kopplad till lönesumman. Resterande del beror på högre jobbskatteavdrag, vilket främst förklaras av fler sysselsatta och högre ROT- avdrag (reparation, underhåll, om- och tillbyggnad) och RUT-avdrag (hemtjänster). Sammantaget uppgick skattereduktionerna för ROT och RUT till drygt 17 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder kronor avsåg RUT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 12 miljarder kronor eller motsvarande 2,7 procent. Arbets- givaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.

Intäkterna från skatt på kapital ökade

Jämfört med 2012 ökade skatt på kapital med 1,1 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 2,3 miljarder kronor, 8,1 procent, bl.a. till följd av högre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier. Skatt på företagsvinster minskade med 1,1 miljarder kronor (1,1 procent) och förklaras av minskade vinster. Fastighetsskatt och fastighetsavgift ökade med 2,1 miljarder kronor. Ökningen avser fastighetsskatt.

Intäkterna från mervärdesskatten ökade

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10,9 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 11,2 miljarder kronor eller 3,4 procent. Utvecklingen förklaras främst av ökningen av hushållens konsumtion i löpande priser som steg med 2,6 procent under året. Att bostadsinvesteringar steg med över 7 procent under 2013 bidrog till att intäkterna från mervärdesskatt steg snabbare än hushållens konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 342 miljarder kronor, ingår åter- betald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 29 miljarder kronor. Det beloppet utgör en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.

Skr. 2013/14:101

Intäkter från skatt på alkohol, tobak, energi och miljö minskade

Skatt på alkohol och tobak minskade med 0,8 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 0,5 miljarder kronor. Det beror

på att bensinförsäljningen

minskade

med ca

5 procent

och

dieselförsäljningen

med

ca

4 procent

vilket

medförde

lägre intäkter

från

både energi- och koldioxidskatt.

Intäkterna från skatt på vägtrafik ökade

Skatt på vägtrafik ökade med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Ökningen beror främst på införandet av trängselskatt i Göteborg.

Ökade omprövningar

Restförda

och övriga skatter ökade med

6,4 miljarder kronor. Av beloppet utgör

ca

7 miljarder

kronor ändrade skattebesked

för

tidigare år.

Kommunal inkomstskatt ökade

Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 23 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 5,8 miljarder kronor.

Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats

Uppbörden av skatterna sköts av Skatteverket och redovisas både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas löpande av staten för att sedan slutregleras när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultat- räkningen till skatteintäkterna trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i national- räkenskaperna (se avsnitt 3.4 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att skatter och arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.

169

s. 170 Tre justeringsbelopp Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 14 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning, vilket innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 51 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultat- räkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen brutto- redovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 65 miljarder kronor högre än i statens budget för 2013.

Tre justeringsbelopp

I kolumnen för jämförelsetalen från 2012 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2012 som beräknats under våren 2014 efter det att beskattningen avseende 2012 års inkomster slutförts och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av utfallet på statens budget. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2012 togs fram eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2012.

Skatteintäkterna 2012 blev lägre

Skatteintäkterna 2012 blev 3,5 miljarder kronor lägre jämfört med den beräkning av 2012 års skatt som gjordes våren 2013. Skatt på företagsvinster blev 5,7 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2013 medan skatt på kapital för hushåll blev 3,1 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2013. Mervärdesskatt blev 2,7 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2013. Arbetsgivaravgifter och direkta skatter på arbete blev 1,4 respektive 0,8 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2013. De kommunala inkomstskatterna som går till kommunerna blev 0,9 miljarder kronor högre.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2013

2012

Offentligrättslig verksamhet

Transportstyrelsen

2 402

2 381

Kronofogdemyndigheten

1 702

1 355

Trafikverket

1 526

1 236

Lantmäteriet

797

785

Rikspolisstyrelsen

716

680

Centrala studiestödsnämnden

531

536

Läkemedelsverket

523

533

Bolagsverket

442

455

Finansinspektionen

363

401

Strålsäkerhetsmyndigheten

329

313

Elsäkerhetsverket

319

317

Patent- och registreringsverket

300

289

Affärsverk

Luftfartsverket

1 836

2 096

Sjöfartsverket

1 347

1 401

Svenska kraftnät

13

11

Övriga

1 450

1 498

Summa offentligrättslig verksamhet

14 596

14 287

Uppdragsverksamhet

Trafikverket

4 594

5 430

Exportkreditnämnden

1 772

1 889

Statens institutionsstyrelse

1 397

1 333

Pensionsmyndigheten

838

811

Statens fastighetsverk

613

615

Lunds universitet

504

456

Skatteverket

488

461

Statens jordbruksverk

443

439

Lantmäteriet

392

385

Riksgäldskontoret

379

860

Sveriges lantbruksuniversitet

368

335

Affärsverk

Svenska kraftnät

9 668

9 209

Luftfartsverket

991

716

Sjöfartsverket

176

85

Statens järnvägar

-

73

Övriga

6 894

8 067

Summa uppdragsverksamhet

29 517

31 164

170

s. 171 Tre justeringsbelopp Kontrollera mot PDF

Andra ersättningar

Inspektionen för

5 520

5 193

arbetslöshetsförsäkringen

Rikspolisstyrelsen

837

876

Naturvårdsverket

621

5

Trafikverket

553

324

Kronofogdemyndigheten

361

147

Karolinska institutet

261

217

Centrala studiestödsnämnden

197

265

Statens fastighetsverk

145

179

Transportstyrelsen

142

144

Exportkreditnämnden

141

170

Affärsverk

Svenska kraftnät

125

58

Luftfartsverket

18

41

Sjöfartsverket

3

1

Övriga

1 318

814

Summa andra ersättningar

10 242

8 434

Total summa

54 355

53 885

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 471 miljoner kronor eller 0,9 procent. Det beror bl.a. på att Naturvårdsverket erhållit stora reavinster avseende de markaffärer som gjorts efter övertagande av mark från Ersättningsmark i Sverige AB 2012. Dessa intäkter redovisas under rubriken andra ersättningar. Dessutom ökade Svenska kraftnäts intäkter av uppdrags- verksamhet och Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter. Trafikverkets uppdragsintäkter minskade däremot.

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.

I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.

Offentligrättsliga avgifter

De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara avgiftsbelagd. Under 2013 uppgick dessa intäkter till 14 596 miljoner kronor, vilket är en ökning med 309 miljoner kronor jämfört med

Skr. 2013/14:101

föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, vilka tas ut i en mängd olika verksamheter.

Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom tillstånds- och tillsynsverksamheten inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet. Avgifter tas också ut för registerhållningsverksamhet och avgifter för undervägsverksamhet från Eurocontrol, flygtrafiktjänstverksamhet och gemensam avgift för säkerhetskontroll inom luftfartsområdet. Därtill kommer administra- tionsavgifter avseende trängselskatt, register- hållningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för registreringsskyltar som redovisas av Transportstyrelsen.

Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. De ökade intäkterna med 347 miljoner kronor beror främst på ändrad värderegleringsmodell för grundavgifter i allmänna mål som infördes 2013 och som ger en engångseffekt på 281 miljoner kronor för 2013.

Trafikverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter och ansökningsavgifter. Ökningen på 290 miljoner kronor beror i huvudsak på att banavgifter för trafik på statens järnvägs- anläggningar har ökat med 236 miljoner kronor och förarprovsavgifter har ökat med 59 miljoner kronor.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av- gifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksam- heten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, pass- hantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar ut avgift bl.a. för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära.

Bolagsverket tar ut avgifter för företags- registreringar.

171

s. 172 Tre justeringsbelopp Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Finansinspektionens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar, exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bolagsordningsändringar, ledningsprövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under myndighetens tillsyn eller är registrerade hos myndigheten.

Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet och dels avgifter från de som i sin yrkesverksamhet använder utrustning med icke- joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgen- utrustning.

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskaps- avgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter.

Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för bl.a. patent- och varumärkesregistreringar.

Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar i huvudsak undervägsavgifter. De minskade intäkterna med 260 miljoner kronor beror på att intäkterna 2012 inkluderade stora engångsposter avseende finansiering av pensionskostnader inom avgiftssystemen för undervägsavgifter och terminalavgifter.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.

Svenska kraftnät redovisar avgifter för elcertifikat och ursprungsgarantier som offentligrättsliga avgifter.

Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgifts- förordningen (1992:191). Enligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för till exempel publikationer, uthyrning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2013 minskade intäkterna av uppdrags- verksamhet med 1 647 miljoner kronor och det är ca 200 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet.

Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med de stora järnvägs- och vägprojekten händer det att Trafikverket bygger stationer och andra anläggningar som säljs till bl.a. kommuner. Exempel på några större projekt är Citybanan och Hagastaden i Stockholm samt E18 Hjulsta–Kista. De minskade avgiftsintäkterna beror främst på färre uppdrag gentemot kommuner och andra i samband med investeringsprojekt samt på minskad materialförsäljning.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Intäkterna minskade med 117 miljoner kronor beroende på lägre garantigivning.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling som bedrivs i LVM-hem enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och särskilda ungdomshem enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner.

Pensionsmyndighetens intäkter från upp- dragsverksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstpensionssystemet.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.

Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.

Skatteverkets uppdragsintäkter avser ersätt- ning från AP-fonderna och premiepensions- systemet för arbete med uppbörd av ålders- pensionsavgifter m.m.

Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorgani- sationen.

172

s. 173 Tre justeringsbelopp Kontrollera mot PDF

Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser i huvudsak bankgarantiavgifter. Avgifterna har minskat jämfört med 2012. Bankgaranti- programmet stängdes för nyteckning den 30 juni 2011, men det finns fortfarande garantier kvar i programmet.

Sveriges lantbruksuniversitets uppdrags- intäkter avser huvudsakligen djursjukvård, forskningsuppdrag och övriga konsulttjänster, hyresintäkter samt jordbruksprodukter.

I Svenska kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag, s.k. balansansvariga åtagit sig att planera sin elproduktion och elinköp med sin förbrukning så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultat- räkning. Balanskraft redovisas under verk- samhetsgrenen Systemansvar för el hos Svenska kraftnät. Uppdragsintäkterna ökade totalt med 459 miljoner kronor, vilket främst förklaras av högre omsättning på balanskraft. Under året ökade både volym och genomsnittspris för köpt och såld balanskraft jämfört med föregående år. Omsättningen av balanskraft återspeglas av nivån på elpriserna under den aktuella perioden. Därigenom kan bruttomässigt stora avvikelser förekomma mellan olika år.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverk- samhet består i huvudsak av hyror och arrenden samt konsulttjänster. Ökningen med 275 miljoner kronor beror på personaluthyrning till ett intresseföretag NUAC HB som ägs 50/50 av Luftfartsverket och Naviair (LFV:s mot- svarighet i Danmark). Uthyrningen av personal till NUAC HB startade den 1 juli 2012, vilket innebär att intäkterna 2012 avsåg endast ett halvår.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdrags- verksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.

Skr. 2013/14:101

Andra ersättningar

Andra ersättningar är oftast intäkter utan motprestation. Dessa intäkter ökade under året med 1 809 miljoner kronor jämfört med 2012.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar finansieringsavgifter och arbetslöshets- avgifter från arbetslöshetskassorna. Ökningen med omkring 327 miljoner kronor kan till största delen förklaras av att den utbetalda arbetslöshetsersättningen ökade, vilket i sin tur gav en högre arbetslöshetsavgift.

Rikspolisstyrelsen redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.

Naturvårdsverket redovisar intäkter för administration av jaktkort samt provavgifter vid jägarexamen, administration av kväveoxid- avgifter samt batterifonder. Ökningen med 616 miljoner kronor jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av stora reavinster avseende de markaffärer som genomfördes. Reavinsterna uppkom genom påbörjade bytes- affärer med de marker som föregående år hade övertagits till bokförda värden från Ersättningsmark i Sverige AB. Försäljnings- värdet av markerna översteg avsevärt markernas bokförda värden. Reavinsterna 2013 uppgick till 621 miljoner kronor.

Trafikverket redovisar i huvudsak intäkter från försäkringsbolag avseende skadeersättningar på väganläggningar som andra ersättningar.

Kronofogdemyndigheten redovisar bötes- medel, restavgifter och dröjsmålsavgifter som andra ersättningar.

Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensionskostnader och löne- kostnader från Karolinska sjukhuset som andra ersättningar.

CSN redovisar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav.

Statens fastighetsverk redovisar intäkter av fastighetsförsäljningar som andra ersättningar. Transportstyrelsen redovisar felparkerings- avgifter och restavgifter 2013 som andra ersättningar. Exportkreditnämnden redovisar återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor som andra ersättningar.

Svenska kraftnät redovisar investeringsbidrag som andra ersättningar. Ökningen med 67 miljoner kronor avser bidrag till nät- investeringar där ökningen förklaras av högt inflöde av kapacitetsavgifter under 2012, vilka

173

s. 174 Tre justeringsbelopp Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

användes till investeringar och därmed påverkade resultaträkningen under 2013 i form av avräkning av aktiverade investeringsbidrag.

Luftfartsverket redovisar bl.a. EU-bidrag till utvecklingsprojekt som andra ersättningar.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

2013

2012

AP-fondsmedel

26 595

14 181

EU-bidrag

Statens jordbruksverk

EU:s garantifond för jordbruket

6 147

6 645

EU:s landsbygdsfond

2 348

2 705

Övrigt stöd

64

271

Summa Statens jordbruksverk

8 559

9 621

Tillväxtverket och Länsstyrelsen i

Jämtland

- bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden period 2007-2013

1 388

1 532

Rådet för Europeiska Socialfonden i

Sverige

- bidrag från Europeiska socialfonden

period 2007-2013 m.m.

1 177

1 106

Migrationsverket

- bidrag från Europeiska flyktingfonden

och återvändandefonden

142

187

Trafikverke t

- bidrag till transeuropeiska nätverk

393

212

Övriga EU-bidrag

Universitet och högskolor

1 317

979

Övriga myndigheter

611

846

Summa EU-bidrag

13 587

14 483

Erhållna bidrag vid universitet och

högskolor

(exklusive bidrag från EU)

6 576

6 074

Försäkringskassan

- assistansersättning

4 652

4 472

- underhållsstöd

1 231

1 265

Trafikverket (exklusive bidrag från EU)

2 575

2 603

Statens tjänstepensionsverk

644

937

Erhållna bidrag vid övriga myndigheter

(exklusive bidrag från EU)

1 568

1 670

Total summa

57 428

45 685

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna ökade totalt sett med 12,5 miljarder kronor.

Posten AP-fondsmedel avser Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet utgör skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensions- avgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2013 ökade utbetalda pensioner

som finansieras via

AP-fonden med nästan

18 miljarder kronor,

medan

avgifterna

som

tillförs AP-fonden

ökade

med

drygt

5,5 miljarder kronor.

Det innebär att

AP-

fondens nettobidrag till staten ökade med drygt 12 miljarder kronor.

Intäkter av bidrag från EU minskade totalt med 0,9 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter minskade totalt med 1,4 miljarder kronor.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna

belopp för

universitet

och högskolor utgör

1,3 miljarder

kronor av

övriga EU-bidrag i

sammanställningen bidrag till universitet och högskolor.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidrags- skyldiga.

Trafikverket tar emot bidrag från främst kommuner för investeringar i infrastruktur. Under 2012 uppgick bidragen från primär- kommuner till 1,3 miljarder kronor.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter för den statliga tjänstepensions- rörelsen för anställda i vissa organisationer som

174

s. 175 Tre justeringsbelopp Kontrollera mot PDF

inte är statliga myndigheter men där tjänste- pensionen ändå hanteras av SPV.

Not 4

Transfereringar

Miljoner kronor

2013

2012

Socialförsäkring

473 592

450 911

Allmänna bidrag till kommuner

153 722

147 314

Arbetsmarknad

57 735

53 550

Överföring till premiepensionssystemet

30 993

30 648

Avgiften till Europeiska gemenskapen

37 412

31 452

Bistånd och andra internationella

39 435

35 967

bidrag, migration

Utbildning, studiestöd

26 962

25 116

Övrigt

82 427

82 332

Summa

902 278

857 290

Transfereringar

2013

2012

Transfereringar till hushåll

inkl. hushållens övriga organisationer

Socialförsäkring

Pensioner (Pensionsmyndigheten)

Ålderspensioner vid sidan av statens

budget

253 968

236 033

Premiepensioner

3 406

2 465

Ersättning vid ålderdom

(anslagsfinansierade förmåner)

39 475

40 797

Övrig Socialförsäkring

(Försäkringskassan och

Pensionsmyndigheten)

Ersättning vid sjukdom och

funktionsnedsättning m.m.

79 477

78 125

varav sjukpenning och rehabilitering

m.m.

25 672

22 939

varav aktivitets- och sjukersättning

45 237

46 750

Stöd till personer med

funktionsnedsättning

27 475

26 258

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

(FK, PM)

69 791

67 233

Summa socialförsäkring till hushåll

473 592

450 911

Arbetsmarknad

Arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd

30 457

28 575

varav Arbetsförmedlingen

14 604

13 642

varav Försäkringskassan

15 853

14 933

Skr. 2013/14:101

Arbetsmarknadspolitiska program och insatser,

Arbetsförmedlingen

5 216

4 422

Övrigt, arbetsmarknad,

Arbetsförmedlingen

2 276

1 836

Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet

2 382

2 667

Summa arbetsmarknad till hushåll

40 331

37 500

Utbildningspolitik

Studiestöd, Centrala

studiestödsnämnden

14 588

14 470

Kostnad resp. återföring av reservation

för förluster i utlåningsverksamheten,

Centrala studiestödsnämnden

528

43

Bidrag till folkbildningsorganisationer,

Kammarkollegiet

3 547

3 306

Bistånd m.m., migration och integration

Bistånd och andra internationella

bidrag, Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

3 571

3 583

Migrationsverket

1 228

1 013

Integration, Etableringslotsar,

Arbetsförmedlingen

903

440

Statens pensionsverk,

pensionskostnader ej statligt anställda

1 183

2 258

Nettoöverföring till

premiepensionssystemet

30 993

30 648

Övriga transfereringar till hushåll

14 633

15 285

Summa transfereringar till hushåll

585 097

559 457

Transfereringar till företag

Arbetsmarknad

Lönebidrag och Samhall m.m.,

Arbetsförmedlingen

7 311

6 717

Lönebidrag och Samhall m.m.,

Kammarkollegiet

4 415

4 415

Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,

Arbetsförmedlingen

2 292

1 645

Anställningsstöd, Skatteverket

24

157

Summa arbetsmarknad till företag

14 042

12 934

Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,

Statens jordbruksverk

11 030

11 440

Utbildningspolitik, Bidrag till

enskilda utbildningssamordnare,

Kammarkollegiet

2 460

2 465

Räntebidrag m.m., Boverket

304

247

Forskning och utveckling m.m., Verket

för innovationssystem

1 353

1 197

Tillväxtverket

1 205

1 467

175

s. 176 Tre justeringsbelopp Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Regionala tillväxtåtgärder m.m.,

länsstyrelserna

547

546

Energiforskning m.m., Statens

Energimyndighet

543

702

Trafikupphandling, Trafikverket

814

808

Miljöpolitik, Naturvårdsverket

780

742

Kultur, Statens kulturråd

288

290

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,

Mynd. för yrkeshögskolan

811

690

Mediefrågor, Presstödsnämnden

518

535

Transportstyrelsen

765

722

Övriga transfereringar till företag

6 276

4 431

Summa transfereringar till företag

41 736

39 216

Transfereringar till kommuner

Allmänna bidrag till kommuner

Kommun-och landstingsmoms,

Skatteverket

51 014

49 525

Utjämningsbidrag LSS, kommuner,

3 306

3 157

Skatteverket

Kommunalekonomisk utjämning till

72 848

69 065

kommuner, Skatteverket

Kommunalekonomisk utjämning till

landsting, Skatteverket

26 553

25 567

Summa allmänna bidrag till kommuner

153 721

147 314

Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m.

20 825

22 151

(Hälso- och sjukvårdspolitik),

Kammarkollegiet

Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och

sjukvårdpolitik),

Försäkringskassan

1 633

1 567

Arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen

3 362

3 116

varav: Lönebidrag och Samhall m.m.

2 552

2 445

Summa arbetsmarknadspolitik till

kommuner

3 362

3 116

Skolverket (Barn-, ungdoms- och

vuxenutbildning):

Maxtaxa i barnomsorgen

3 669

3 657

Statligt stöd till vuxenutbildning

1 240

453

Fortbildning av lärare och

37

50

förskolepersonal

Övrigt, Skolverket

893

672

Summa Skolverket till kommuner

5 839

4 832

Integration och migration,

9 170

7 288

Migrationsverket

Ersättning vid sjukdom och

funktionsnedsättning,

Försäkringskassan

2 220

1 659

Transportpolitik, Trafikverket

1 547

1 668

Övriga transfereringar till kommuner

11 342

10 774

Summa transfereringar till kommuner

209 659

200 369

Transfereringar till utlandet

BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet

31 478

25 461

Mervärdesskattebaserad avgift,

1 714

1 643

Skatteverket

Storbritanniens budgetreduktion,

Kammarkollegiet

407

298

Tullavgift, Tullverket

3 820

4 004

Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket

-7

46

Avgiften till Europeiska gemenskapen

37 412

31 452

Bistånd och andra internationella

bidrag, Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

24 560

23 636

Bistånd och andra internationella

bidrag, Regeringskansliet

2

7

Övriga transfereringar till utlandet

3 812

3 153

Summa transfereringar till utlandet

65 786

58 248

Total summa transfereringar

902 278

857 290

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.

Till området socialförsäkring räknas här transfereringar som hanteras av Pensions- myndigheten och Försäkringskassan. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskade- ersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning.

176

s. 177 Transfereringar till hushåll Kontrollera mot PDF

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 45 miljarder kronor mellan 2012 och 2013.

Transfereringar till hushåll

Transfereringar

till

hushåll

ökade

med

26 miljarder

kronor

under

2013.

De

transfereringar som redovisas avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften

som

går

till

premiepensionssystemet

(14,8 procent

2013)

finns

med

bland

transfereringar

till

hushållssektorn

men

redovisas separat.

Nettoöverföringen

till

premiepensionssystemet var 31 miljarder kronor 2013, vilket var 0,3 miljarder kronor mer än 2012. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkrings- sektorn), se not 3.

Fler ålderspensionärer och högre pensioner

Transfereringar till hushåll inom social- försäkringen ökade med 23 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 18 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer blir fler och att pensionerna ökade med 4,1 procent. Premiepensioner ökade med 0,9 miljarder kronor. Den ökningen beror på att antalet pensionärer blir fler och att varje ny årskull som går i pension har större andel i det nya pensionssystemet. Ersättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Garantipension minskade med 1,3 miljarder kronor och efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,3 miljarder kronor medan bostadstillägg ökade med 0,3 miljarder kronor.

Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning

Kostnaden för sjukpenning ökade med 2,7 miljarder kronor (12 procent). Under 2013 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Ökningen avser bl.a. stressrelaterad och psykisk ohälsa som kräver längre sjukskrivningar. Under december månad 2013 fick 168 000 personer

Skr. 2013/14:101

sjukpenning,

vilket

är

en ökning

med

12,6 procent

jämfört

med

december

2012.

Sjukpenningtalet steg med 0,7 dagar till 8,4 dagar 2013. AktivitetsĂ och sjukersättningen minskade med 1,5 miljarder kronor (3,2 procent). Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till knappt 364 000 personer i december. Det är en minskning med 3,8 procent jämfört med december föregående år. Minskningen förklaras av att inflödet är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan.

Ökat antal assistanstimmar och högre timersättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med 1,2 miljarder kronor (4,6 procent). I december 2013 hade 15 900 personer assistansersättning, lika många som i december 2012. Det genom- snittliga antalet timmar ökade dock.

Ökade kostnader för föräldraförsäkringen

Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldra- försäkringen med 1,9 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,4 miljarder kronor. Ökningen av föräldra- penning och barnbidrag beror på större barn- kullar. Det har fötts fler barn och fler barn har flyttat till Sverige. Den tillfälliga föräldra- penningen ökade för att det nu finns fler barn i åldrarna 1–6 år, den åldersgrupp där förmånen används mest, och att föräldrarnas löner har höjts och därmed också ersättningsnivån. Grundnivån i föräldraförsäkringen dessutom höjdes från 2013.

Arbetslöshetsersättning har ökat

Bland de övriga transfereringarna till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadsområdet ökat med 3,3 miljarder kronor. Arbetslöshets- ersättningen ökade med 1,0 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 1,0 miljarder kronor. I genomsnitt under året uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt SCB:s arbetskrafts- undersökning (AKU) både 2013 och 2012. Det genomsnittliga antalet arbetslösa ökade med 7 900 personer under 2013 till 410 900 personer. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung har ökat. Kostnaderna för arbets-

177

s. 178 Ökad ersättning till etableringslotsar Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

marknadspolitiska program och insatser ökade med 0,8 miljarder kronor. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var i december 192 000 personer, en ökning med 0,4 procent. Ökningen beror främst på att fler arbetslösa efter en längre tids arbetslöshet har utförsäkrats från arbetslöshets- försäkringen. De har därmed kvalificerat sig för jobb- och utvecklingsgarantin alternativt jobb- garantin för ungdomar.

Ökad ersättning till etableringslotsar

Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,5 miljarder kronor. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av etableringslagen (2010:197).

Lönegarantin har minskat

Lönegarantiersättningen minskade med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2012 trots en kraftig ökning av antalet konkurser och rekonstruktioner under året. Det beror på att staten gjorde stora utbetalningar till Saab- anställda i Trollhättan 2012.

Pensioner till ej statligt anställda

Statens tjänstepensionsverk har även kostnader för pensioner till anställda i andra än de statliga myndigheterna, vilka minskade med 1,1 miljard- er kronor jämfört med 2012. Minskningen beror på engångskostnader när Chalmers tekniska högskola anslöts till pensionsrörelsen 2012.

31 miljarder kronor till premiepensionssystemet

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). Beloppet avser socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- pensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (3,4 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner.

Högre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlåningsverksamhet

Centrala studiestödsnämndens kostnad för förlust i utlåningsverksamheten ökade med 0,5 miljarder kronor. Förlusten har ökat proportionellt med årets nyutlåning.

Transfereringar till företag ökade

Transfereringar till

företag ökade

med

2,5 miljarder kronor.

Inom området

arbets-

marknad ökade kostnaderna för lönebidrag och Samhall samt köp av arbetsmarknadsutbildning med 0,6 miljarder kronor vardera. Transfer- eringar finansierade med EU-medel avseende

gårdsstöd, landsbygdsåtgärder

m.m. minskade

med 0,4 miljarder

kronor.

Tillväxtverkets

transfereringar till

företag

minskade med

0,3 miljarder kronor. Kostnaderna för forskning och utveckling vid Verket för innovationssystem ökade med knappt 0,2 miljarder kronor medan energiforskning vid Statens energiverk minskade med knappt 0,2 miljarder kronor.

Transfereringar till kommuner ökade

Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. Under 2013 ökade bidragen till kommuner återigen.

Bruttoredovisning i resultaträkningen, mer i kommunalekonomisk utjämning

Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 9,3 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 6,4 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.

Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 14 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk ut- jämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med 51 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekono- miska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 65 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.

178

s. 179 Läkemedelsförmånerna minskade Kontrollera mot PDF

Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 3,8 respektive 1,0 miljarder kronor. Ökningen beror på att kommunerna kompenserats för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, främst sänkt skatt för pensionärer. Kommun- momsen ökade med 1,5 miljarder kronor.

Läkemedelsförmånerna minskade

Bidrag för läkemedelsförmånerna minskade med 1,3 miljarder kronor. En orsak till minskningen är att många läkemedelspatent gått ut, vilket innebär att billiga kopior av originalläkemedlen introducerats. Staten och Sveriges kommuner och landsting har inte haft någon överenskommelse sedan 2011 om läkemedels- förmånerna. Kostnaderna har därför reglerats i särskilda regeringsbeslut. Det innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna är preliminära.

Mer till vuxenutbildning

Statligt stöd till vuxenutbildning ökade med 0,8 miljarder kronor. Medlen för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå har tillfälligt ökats. Utgifter under anslaget Utveckling av skolväsendet och annan peda- gogisk verksamhet ökade också.

Ökad kommunersättning för flyktingmottagande

Migrationsverkets utgifter för kommun- ersättningar vid flyktingmottagande ökade med 1,7 miljarder kronor. Mest ökade kommun- ersättningar vid flyktingmottagande för ensam- kommande barn. År 2013 sökte sig 3 800 ensamkommande barn till Sverige, jämfört med 3 600 år 2012. Flest ensamkommande barn kommer fortfarande från Afghanistan men antalet därifrån har minskat. Antalet statslösa, syriska och eritreanska ensamkommande asyl- sökande barn har däremot ökat.

Ersättningar till kommuner för mottagande av asylsökande ökade med 0,4 miljarder kronor. Antalet asylsökande ökade från 44 000 till drygt 54 000, en ökning med 24 procent. Den stora ökningen beror främst på kriget i Syrien och en ökad instabilitet i hela Mellanöstern och Nordafrika. Antalet asylsökande från Syrien var 16 300, en ökning med 8 500. Gruppen statslösa uppgick till 6 500, en ökning med 4 200 jämfört med 2012.

Under 2013 fick drygt 116 500 personer arbets- och uppehållstillstånd i Sverige. Av dem var 79 500 tidsbegränsade och 37 000

Skr. 2013/14:101

permanenta uppehållstillstånd. Årssiffran är den högsta hittills och motsvarar en ökning med 5 procent jämfört med 2012. Ökningen avser framför allt asylsökande och flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention (konventions- flyktingar) samt anhöriga till dem som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständligheter eller tidsbegränsat tillstånd. Sett till antalet personer som fick uppehållstillstånd ökade gruppen skyddsbehövande mest under 2013 jämfört med 2012. Vid årets slut hade nästan 29 000 personer beviljats asyl, vilket är en ökning med 67 procent.

Mer i bidrag för sjukskrivningsprocessen

Kostnader för bidrag till kommuner inom området Ersättning vid sjukdom och handikapp ökade med 0,6 miljarder kronor. Från Bidrag för sjukskrivningsprocessen, anslagsposten Företagshälsovård och rehabiliteringsgarantin betalades 0,3 miljarder kronor mer till landsting än föregående år. Även bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård ökade mellan åren, med 0,2 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet ökade – högre EU- avgift

Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 6,0 miljarder kronor. Ökningen beror på att EU:s budget var högre 2013. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete ökade med 0,9 miljarder kronor.

Not 5

Avsättning till/upplösning av fonder

Miljoner kronor

2013

2012

Stabilitetsfonden

20 265

4 648

Kärnavfallsfonden

2 188

2 488

Insättningsgarantifonden

1 656

2 089

Kammarkollegiets fonder

-20

-67

Batterifonden

-99

-32

Övriga fonder

-30

40

Summa

23 960

9 166

Avsättning till fonder i staten avser främst Stabilitetsfonden och Insättningsgarantifonden

179

s. 180 som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden.

Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes då 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Avsättningen till fonden under 2013 uppgick till hela 20 265 miljoner kronor, vilket är den helt dominerande delen av årets avsättningar till fonder. Den stora avsättningen beror på att staten genom stabilitetsfonden sålt hela fondens innehav av aktier i Nordea vilket gav en reavinst på 15 780 miljoner kronor som tillförts fonden. Under 2013 tillfördes stabilitetsavgifter fonden

med 3 131 miljoner

kronor

och

bank-

garantiavgifter med

202 miljoner kronor.

Finansiella intäkter,

netto,

uppgick

till

16 920 miljoner kronor, varav realisationsvinsten på försäljning av fondens aktier i Nordea utgjorde största delen. Inga bidrag har betalats ut från fonden under året. Fonden redovisas av Riksgäldskontoret. Jämfört med den kassa- mässiga ökningen av fondens behållning som redovisas under Riksgäldskontorets netto- utlåning var fondens ökning 5 636 miljoner kronor lägre, vilket i allt väsentligt beror på att

det bokförda

värdet på

aktierna i Nordea på

5 610 miljoner

kronor

redan tidigare ingick

bland fondens tillgångar.

Avsättningen till Insättningsgarantifonden är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Årets avsättning minskade främst beroende på att det finansiella nettot var lägre. Intäkterna från insättningsgarantiavgifter

m.m. ökade

med 87 miljoner kronor till

1 300 miljoner

kronor. Det finansiella nettot

uppgick till 355 miljoner kronor.

Avsättningen till Kärnavfallsfonden minskade med 300 miljoner kronor jämfört med 2012. Avgifterna från reaktorinnehavarna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. De ökade något från 2 412 till 2 478 miljoner kronor. Nettot av de finansiella intäkterna och kostnaderna minskade från 1 821 till 1 357 miljoner kronor. Främst minskade realisationsvinsterna men även räntan på reala placeringar liksom vinster vid repotransaktioner. Ersättningar till reaktor- innehavarna minskade med 92 miljoner kronor till 1 559 miljoner kronor.

Övriga fonder i staten är numera förhållande- vis små och minskade något under året. Generellt har de under de senaste åren förändrats marginellt. Fondernas ändamål och vilka

myndigheter som redovisar olika fonder framgår i övrigt av not 42.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor

2013

2012

Lönekostnader inklusive arbetsgivarav-

gifter

Rikspolisstyrelsen

13 511

13 306

Försvarsmakten

10 472

10 583

Arbetsförmedlingen

5 633

5 487

Försäkringskassan

5 506

5 366

Skatteverket

4 969

4 927

Kriminalvården

4 234

4 101

Trafikverket

4 106

3 911

Lunds universitet

3 973

3 696

Regeringskansliet

3 657

3 483

Domstolsverket

3 482

3 348

Uppsala universitet

3 228

2 967

Göteborgs universitet

2 901

2 770

Stockholms universitet

2 545

2 391

Karolinska institutet

2 478

2 395

Umeå universitet

2 137

2 045

Kungl. Tekniska högskolan

2 101

2 004

Linköpings universitet

1 892

1 822

Migrationsverket

1 869

1 586

Sveriges lantbruksuniversitet

1 671

1 675

Försvarets materielverk

1 622

985

Statens institutionsstyrelse

1 500

1 433

Tullverket

1 076

1 040

Kronofogdemyndigheten

1 021

957

Affärsverk

Luftfartsverket

1 008

1 019

Sjöfartsverket

678

660

Svenska kraftnät

227

204

Statens järnvägar

-

85

Övriga myndigheter

31 893

30 561

Summa lönekostnader inklusive

arbetsgivaravgifter

119 390

114 807

Eliminering av arbetsgivaravgifter

-27 946

-26 868

Summa lönekostnader efter eliminering

av arbetsgivaravgifter

91 444

87 939

Pensionskostnader

Rikspolisstyrelsen

1 910

1 906

180

s. 181 Löner Kontrollera mot PDF

Försvarsmakten

1 590

1 864

Arbetsförmedlingen

608

627

Trafikverket

598

460

Regeringskansliet

587

586

Försäkringskassan

576

590

Lunds universitet

558

498

Skatteverket

547

569

Domstolsverket

504

465

Uppsala universitet

410

377

Göteborgs universitet

399

386

Kriminalvården

362

339

Karolinska institutet

358

325

Umeå universitet

320

295

Stockholms universitet

317

313

Kungl. Tekniska högskolan

251

249

Linköpings universitet

251

226

Sveriges lantbruksuniversitet

218

216

Försvarets materielverk

209

145

Migrationsverket

182

152

Riksdagsförvaltningen

153

135

Åklagarmyndigheten

147

145

Affärsverk

Luftfartsverket

456

506

Sjöfartsverket

114

309

Svenska kraftnät

72

62

Statens järnvägar

-

96

Övriga myndigheter

4 517

4 026

Statens tjänstepensioner:

Utbetalda pensioner

9 376

9 196

Förändring av försäkringstekniska

avsättningar

7 611

11 318

Eliminering av premieintäkt för statliga

-11 421

-12 143

tjänstepensioner m.m.

Summa pensionskostnader

21 780

24 238

Övriga personalkostnader

Försvarsmakten

375

349

Regeringskansliet

338

305

Rikspolisstyrelsen

250

268

Trafikverket

176

168

Karolinska institutet

152

149

Kriminalvården

143

137

Arbetsförmedlingen

139

176

Domstolsverket

126

135

Försäkringskassan

125

129

Uppsala universitet

125

127

Stockholms universitet

124

123

Skr. 2013/14:101

Skatteverket

105

99

Kungl. Tekniska högskolan

104

115

Styrelsen för internationellt

102

100

utvecklingssamarbete

Affärsverk

Luftfartsverket

37

13

Svenska kraftnät

24

20

Sjöfartsverket

21

20

Övriga myndigheter

1 592

1 654

Summa övriga personalkostnader

4 058

4 087

Total summa kostnader för personal

117 282

116 264

Statens kostnader för personal ökade med ca 1 miljard kronor eller knappt 1 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,2 procent medan pensionskostnaderna minskade med 10,1 procent och övriga personalkostnader minskade med 0,7 procent. Att pensionskostnaderna minskar kan förklaras av att förändringen av försäkringstekniska avsättningar i Statens tjänstepensionsverks (SPV:s) pensionsrörelse var 3,7 miljarder kronor lägre i år än föregående år. Föregående år påverkade en stor prisbasbeloppsförändring skulden med 2,6 miljarder kronor mer än vad årets ökning påverkade förändringen av statens avsättning för tjänstepensioner.

Löner

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivar- avgifter ökade med 4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 4 procent. Lagstadgade arbetsgivar- avgifter uppgick under 2013 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2012. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Regeringskansliets lönekostnader ökade med 7,5 procent. Ökningen beror på lönerevisionen och en viss personalökning.

Uppsala universitets lönekostnader ökade med 8,8 procent. Årets ökade lönekostnader kan främst hänföras till verksamhetsökningar. Under året har antalet anställda ökat och i medeltal hade universitetet 6 505 anställda vilket är en ökning med ca 345 anställda jämfört med 2012.

Karolinska Institutets lönekostnader ökade med 6,4 procent. Antalet helårsarbetskrafter ökade med 91 jämfört med samma period 2012,

181

s. 182 Löner Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

varav den största ökningen skedde inom forskningsverksamheten.

Migrationsverkets lönekostnader ökade med 17,8 procent, vilket beror på ett ökat personalbehov till följd av den ökade inströmningen av asylsökande. Antalet anställda ökade med 518 personer från december 2012.

Försvarets materielverks kraftigt ökade lönekostnader, 64,7 procent, beror på att ca 1 400 personer under året har tillförts genom verksamhetsövergång från Försvarsmakten till Försvarets materielverk. Dessutom har nyrekrytering skett av 240 medarbetare.

Pensionskostnader

Statens tjänstepensionsåtagande som redovisas av SPV har påverkats dels av att räntan i beräkningsgrunderna sänktes till 1,3 procent från 1,5 procent 2012, vilket ökat tjänstepensions- skulden med 5,5 miljarder kronor och dels att prisbasbeloppet ökade med 1,1 procent, vilket ger en skuldökning på 2,1 miljarder kronor. Mellan 2011 och 2012 ökade prisbasbeloppet med 2,8 procent och påverkade då skulden med 5 miljarder kronor. Pensioner som betalas ut och fribrev enligt pensionsavtalet PA 03 är värdesäkrade, vilket betyder att de omräknas med hänsyn till prisbasbeloppet. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensionsavsättning finns i not 43. För 2013 har en annan grundränta i beräkningsgrunderna för pensionsavsättningen använts i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. Detta beskrivs närmare i avsnittet 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar under rubriken kommentarer till särskilda poster.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier och avgifter för statens avtalsenliga tjänstepensioner. Premierna avser de förmånsbestämda pensionerna och påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Inbetalda premier utgör en inomstatlig transaktion då de betalas till SPV och redovisas mot en inkomsttitel, och den delen av myndigheternas pensionskostnader har därför eliminerats i resultaträkningen. Avgifterna avser den kompletterande ålderspensionen (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp) som är fonderade pensionsförmåner. Avgifterna för Kåpan och Iåp betalas till enskilda försäkringsgivare och dessa delar av myndigheternas pensionskostnader elimineras

därför inte. Detsamma gäller för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.

På myndighetsnivån minskade Försvars- maktens pensionskostnader med 14,7 procent, vilket till stor del beror på att det 2012 gjordes avsättningar för pensioner inför Försvars- maktens omstrukturering inför 2013. Försvarets materielverks pensionskostnader ökade med 44 procent beroende på den stora verksamhets- överföringen från Försvarsmakten under 2013. Trafikverkets ökade kostnader för pensioner, 30 procent, hänger samman med att myndigheten 2012 fick stora retroaktiva sänkningar av PA-03-premier och att det föregående år även gjordes en retroaktiv upplösning av medel för kompetensväxling som hade reserverats för pensionsersättningar under åren 2010–2012.

Övriga personalkostnader

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget minskat något från föregående år.

Årsarbetskrafter

I nedanstående tabell visas antalet årsarbets- krafter vid de myndigheter som ingår i den konsoliderade årsredovisningen och därmed i de redovisade personalkostnaderna.

Myndighet

2013

2012

Rikspolisstyrelsen

25 550

25 210

Försvarsmakten

18 159

19 512

Försäkringskassan

12 121

12 151

Arbetsförmedlingen

11 730

11 606

Skatteverket

9 705

9 849

Kriminalvården

9 050

8 856

Lunds universitet

6 796

6 686

Trafikverket

6 211

6 169

Domstolsverket

5 665

5 539

Uppsala universitet

5 615

5 263

Göteborgs universitet

5 138

5 158

Regeringskansliet

4 467

4 427

Stockholms universitet

4 412

4 336

Karolinska institutet

4 283

4 192

Umeå universitet

3 822

3 941

182

s. 183 Löner Kontrollera mot PDF

Linköpings universitet

3 697

3 655

Kungl. Tekniska högskolan

3 621

3 542

Migrationsverket

3 539

3 035

Statens institutionsstyrelse

3 146

3 044

Sveriges lantbruksuniversitet

2 959

3 080

Försvarets materielverk

2 816

1 464

Kronofogdemyndigheten

2 063

2 045

Tullverket

1 892

1 887

Lantmäteriet

1 864

1 838

Transportstyrelsen

1 740

1 614

Linnéuniversitetet

1 733

1 826

Skogsstyrelsen

1 456

887

Luleå tekniska universitet

1 386

1 320

Malmö högskola

1 285

1 289

Åklagarmyndigheten

1 210

1 245

Statistiska centralbyrån

1 208

1 199

Statens jordbruksverk

1 207

1 180

Örebro universitet

1 077

1 018

Luftfartsverket

1 084

1 113

Karlstads universitet

1 003

1 026

Övriga myndigheter

38 501

38 394

Totalt

211 211

208 596

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om den arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.

Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes.

Under 2013 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 2 615 personer eller med 1,2 procent. En stor verksamhetsövergång skedde av personal från Försvarsmakten till Försvarets materielverk vilket gör att antal årsarbetskrafter sjönk med 1 353 personer hos Försvarsmakten medan de ökade med 1 352 hos Försvarets materielverk.

Skogsstyrelsens årsarbetskrafter ökade kraftigt, med 569 personer eller 64 procent från 2012. Förklaringen är att från och med 2013 ingår även anställd personal som är anvisad från

Skr. 2013/14:101

Arbetsförmedlingen, främst inom SAFT- projektet (Skogsstyrelsen och Arbets- förmedlingen tillsammans-projektet), i antalet årsarbetskrafter.

Hos Migrationsverket ökade antalet årsarbets- krafter med 17 procent, vilket beror på nyanställningar till följd av den ökade inströmningen av asylsökande.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor

2013

2012

Försvarsmakten

2 528

2 485

Rikspolisstyrelsen

2 025

1 977

Kriminalvården

1 487

1 422

Regeringskansliet

1 366

1 392

Migrationsverket

1 106

770

Lunds universitet

946

901

Domstolsverket

803

776

Karolinska institutet

741

667

Kungl. Tekniska högskolan

698

644

Uppsala universitet

658

635

Arbetsförmedlingen

636

598

Göteborgs universitet

627

636

Försäkringskassan

612

646

Skatteverket

548

549

Försvarets materielverk

502

196

Linköpings universitet

459

449

Stockholms universitet

424

710

Umeå universitet

397

398

Trafikverket

379

446

Sveriges lantbruksuniversitet

331

334

Statens institutionsstyrelse

312

295

Linnéuniversitetet

192

199

Luleå tekniska universitet

181

171

Malmö högskola

166

167

Myndigheten för samhällsskydd och

162

157

beredskap

Örebro universitet

154

152

Tullverket

152

146

Affärsverk

Sjöfartsverket

41

42

Luftfartsverket

35

37

Svenska kraftnät

33

38

Statens järnvägar

-

2

Övriga myndigheter

4 659

4 610

183

s. 184 Löner Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Eliminering av inomstatliga

-5 014

-4 563

lokalkostnader

Summa

18 346

18 084

Som kostnader för lokaler redovisas myndig- heters kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen görs brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheters lokalkostnader som betalas till Fortifikations- verket och Statens fastighetsverk.

Migrationsverkets hyreskostnader ökade med 336 miljoner kronor jämfört med 2012. Ökningen beror till stor del på att antalet asylsökande har ökat kraftigt. Efterfrågan på platser i anläggningsboende översteg antalet tillgängliga platser, varför Migrationsverket hyrde tillfälliga platser som är dyrare än avtalade platser. Vidare har Skatteverket bedömt att vissa boenden som Migrationsverket hyr till asylsökande är att betrakta som stadigvarande bostad och därmed saknas rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Mervärdesskatten justerades för år 2013 och därmed ökat kostnaden för hyrda lokaler.

Not 8

Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor

2013

2012

Exportkreditnämnden

Skadekostnader

358

437

Övrigt

22

-38

Summa Exportkreditnämndens kostnader

i garantiverksamheten

380

399

Riksgäldskontoret

Reservering för framtida förlustrisker

50

-350

Övrigt

266

428

Summa Riksgäldskontoret

316

78

Boverket

-72

-28

Summa

624

449

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt och därför stör jämförelser mellan åren,

samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt.

Exportkreditnämndens kostnader i garanti- verksamheten minskade något. Skade- kostnaderna minskade med 79 miljoner kronor och de största skadeutbetalningarna under året avsåg affärer i Iran, Turkiet, Sudan och Ryssland.

Riksgäldskontorets kostnader i garanti- verksamheten ökade, vilket främst beror på att en återföring av reservering för framtida garantiförluster gjordes 2012.

Boverket redovisar en kostnadsreduktion avseende förändring av avsättningar för bostadskreditgarantier.

Not 9

Övriga driftkostnader

Miljoner kronor

2013

2012

Övriga driftkostnader - tjänster

Trafikverket

35 866

37 981

Försvarsmakten

14 435

14 035

Försvarets materielverk

6 812

6 337

Rikspolisstyrelsen

2 214

2 192

Kärnavfallsfonden

1 582

1 671

Fortifikationsverket

1 489

1 533

Skatteverket

1 437

1 342

Karolinska institutet

1 335

1 238

Försäkringskassan

1 312

1 332

Statens fastighetsverk

1 175

1 215

Naturvårdsverket

1 064

950

Göteborgs universitet

1 030

1 045

Lunds universitet

1 020

994

Transportstyrelsen

1 017

1 112

Arbetsförmedlingen

989

994

Umeå universitet

835

791

Statens skolverk

814

659

Uppsala universitet

781

754

Regeringskansliet

781

804

Kriminalvården

689

709

Domstolsverket

658

575

Styrelsen för internationellt

627

610

utvecklingssamarbete

Pensionsmyndigheten

623

694

Kronofogdemyndigheten

504

480

Linköpings universitet

503

474

Övriga myndigheter

14 817

14 056

Summa tjänster

94 409

94 577

184

s. 185 Löner Kontrollera mot PDF

Övriga driftkostnader - varor

Försvarets materielverk

11 708

10 705

Trafikverket

4 266

4 975

Försvarsmakten

3 730

3 257

Rikspolisstyrelsen

919

873

Fortifikationsverket

480

469

Karolinska institutet

401

430

Kriminalvården

380

416

Migrationsverket

354

263

Uppsala universitet

342

333

Lunds universitet

327

330

Statens fastighetsverk

234

243

Göteborgs universitet

203

202

Kungl. Tekniska högskolan

193

187

Stockholms universitet

190

189

Sveriges lantbruksuniversitet

179

178

Skatteverket

148

168

Transportstyrelsen

145

156

Umeå universitet

135

134

Arbetsförmedlingen

112

171

Statens jordbruksverk

111

110

Regeringskansliet

107

106

Linköpings universitet

101

97

Statens institutionsstyrelse

98

99

Myndigheten för samhällsskydd och

95

139

beredskap

Övriga myndigheter

1 728

1 832

Summa varor

26 686

26 062

Affärsverk, övrig drift – varor och

tjänster

Svenska kraftnät

7 741

7 079

Sjöfartsverket

1 450

1 219

Luftfartsverket

1 166

820

Statens järnvägar

-

-198

Summa affärsverk, övrig drift – varor

och tjänster

10 357

8 920

Övriga driftkostnader - reparationer,

diverse m.m.

Försvarsmakten

2 015

2 033

Trafikverket

639

548

Kriminalvården

299

297

Myndigheten för samhällsskydd och

259

235

beredskap

Riksdagsförvaltningen

238

167

Rikspolisstyrelsen

230

232

Regeringskansliet

213

214

Arbetsförmedlingen

148

166

Försvarets materielverk

148

93

Lunds universitet

142

134

Skr. 2013/14:101

Migrationsverket

141

114

Kustbevakningen

116

116

Stockholms universitet

115

110

Uppsala universitet

111

96

Karolinska institutet

108

101

Kungliga Tekniska högskolan

94

92

Umeå universitet

92

95

Sveriges lantbruksuniversitet

88

99

Linköpings universitet

85

84

Försäkringskassan

85

119

Affärsverk

Svenska kraftnät

336

347

Luftfartsverket

114

122

Sjöfartsverket

103

50

Statens järnvägar

-

9

Övriga myndigheter

1 558

1 592

Summa övriga driftkostnader -

reparationer, diverse m.m.

7 477

7 265

Aktivering utveckling av

anläggningstillgångar i egen regi

Trafikverket

-20 649

-23 934

Myndigheter i försvarssektorn

-10 484

-7 653

Försäkringskassan

-380

-434

Riksdagsförvaltningen

-169

-95

Rikspolisstyrelsen

-156

-129

Transportstyrelsen

-135

-209

Skatteverket

-120

-102

Kronofogdemyndigheten

-61

-67

Arbetsförmedlingen

-59

-8

Affärsverk

Sjöfartsverket

-621

-390

Svenska kraftnät

-12

-12

Övriga myndigheter

-464

-404

Summa aktivering utveckling av

anläggningstillgångar i egen regi

-33 310

-33 437

Eliminering av inomstatliga

transaktioner

-20 523

-20 725

Total summa övriga driftkostnader

85 096

82 662

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisningen görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering avser köp av varor och tjänster mellan myndigheter.

185

s. 186 Totala övriga Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Totala övriga

driftkostnader ökade

med

2,4 miljarder kronor.

Trafikverket

upphandlar entreprenader

och

konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna avser järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultat- räkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Trafikverket aktiverade mindre än föregående år för investeringar i anläggnings- tillgångar i egen regi. I och med att aktiveringen var lägre ökade de totala driftkostnaderna hos Trafikverket med 552 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens kostnader för tjänster ökade i samband med att Försvarets materielverk 2013 tog över verksamhet och personal från Försvarsmakten. Försvarsmaktens ökade kostnader för köp av varor beror i huvudsak på att beredskapsinventarier har utrangerats. Kostnaderna för inköp av material till lager minskade.

Ökade kostnader för tjänster hos Försvarets materielverk beror på den tillkommande verksamheten från Försvarsmakten. Även Försvarets materielverks kostnader för varor ökade och avser i huvudsak marksystem. Det är framförallt kostnader för pansarterrängbilar och bandvagnar som ökade.

Aktiveringarna hos myndigheterna i försvars- sektorn har ökat jämfört med föregående år varav den största ökningen avser beredskaps- inventarier hos Försvarets materielverk.

Rikspolisstyrelsens övriga driftkostnader för köp av tjänster minskade, vilket beror på att utvecklingskostnader för immateriella tillgångar som aktiveras var högre i år jämfört med föregående år. Myndighetens kostnader för köp av varor ökade och avser datorer och kring- utrustning samt arbets- och skyddskläder.

Den energi som Svenska kraftnät köper eller säljer i form av balanskraft och reglerkraft, prissätts och avräknas mot respektive balans- ansvarigt företag. Under året ökade såväl volym som genomsnittspris för köpt och såld balanskraft, vilket huvudsakligen förklarar Svenska kraftnäts ökade driftkostnader.

Not 10

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor

2013

2012

Trafikverket

8 410

7 882

Försvarsmakten

8 148

7 615

Rikspolisstyrelsen

795

793

Fortifikationsverket

776

633

Försäkringskassan

589

707

Statens fastighetsverk

374

373

Kriminalvården

369

290

Skatteverket

306

308

Lunds universitet

291

264

Domstolsverket

267

280

Regeringskansliet

259

227

Myndigheten för samhällsskydd och

235

284

beredskap

Affärsverk

Svenska kraftnät

702

642

Luftfartsverket

177

188

Sjöfartsverket

392

145

Statens järnvägar

-

49

Övriga myndigheter

3 862

3 711

Summa

25 952

24 391

Under posten redovisas avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar.

Trafikverkets avskrivningar ökade under året med 528 miljoner kronor och består till allra största delen av avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se noterna 18 och 19). Försvarsmaktens avskrivningar ökade med 533 miljoner kronor och avser främst bered- skapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar (se not 24).

186

s. 187 Totala övriga Kontrollera mot PDF

Not 11

Resultat från andelar i hel- och delägda företag

Miljoner kronor

2013

2012

Resultat från andelar i företag med

bestämmande statligt inflytande

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

6 032

8 789

Akademiska Hus AB

2 568

3 147

Sveaskog AB

1 475

2 155

Specialfastigheter i Sverige AB

1 301

1 328

AB Svensk Exportkredit

1 090

709

SBAB Bank AB

873

363

Teracom Holding AB

586

236

Jernhusen AB

513

568

Swedavia AB

489

437

Apoteket AB

364

367

SJ AB

220

471

Systembolaget AB

197

20

PostNord AB

194

155

Lernia AB

146

-96

Fouriertransform AB

131

43

Almi Företagspartner AB

74

28

Svevia AB

57

-320

Vasallen AB

53

56

RISE Holding AB

42

11

AB Svensk Bilprovning

31

189

Apotek Produktion & Laboratorier AB

19

-14

Samhall AB

12

47

Svenska rymdaktiebolaget

11

8

Inlandsinnovation AB

10

7

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB

7

36

Kungliga Operan AB

5

8

Kungliga Dramatiska Teatern AB

3

16

AB Svenska Miljöstyrningsrådet

1

0

Vectura Consulting AB

1

24

AB Göta kanalbolag

0

0

Innovationsbron AB

-

13

Preaktio AB

-

0

Svenska Spel AB

-

-

Voksenåsen A/S

-1

-1

Statens Bostadsomvandling AB

-7

-15

Swedesurvey AB

-8

-8

Metria AB

-20

7

Apotekens Service AB

-52

-45

Swedfund International AB

-93

-224

Infranord AB

-162

0

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB

-196

-

AB (Svedab)

Skr. 2013/14:101

Green Cargo AB

-382

521

European Spallation Source ESS AB

-392

-256

Ersättningsmark i Sverige AB

-1 006

-10

Vattenfall AB

-13 668

16 936

Övriga företag som redovisas av

-1

0

Kammarkollegiet

Summa Kammarkollegiet

517

35 706

Affärsverk

Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät

13

23

Gasturbiner AB m.fl.

Luftfartsverket - LFV Holding AB

2

-5

Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding

1

2

AB

Övriga myndigheter

0

-48

Summa resultat från andelar i företag

533

35 678

med bestämmande statligt inflytande

Resultat från andelar i företag med

väsentligt statligt inflytande

TeliaSonera AB

5 582

7 415

Nordiska Investeringsbanken NIB

674

772

SAS AB

38

-211

AB Bostadsgaranti

26

26

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

2

-10

VisitSweden AB

0

-4

Affärsverk

Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.

19

-6

Summa resultat från andelar i företag

6 341

7 982

med väsentligt statligt inflytande

Resultat från andelar i hel- och

delägda företag - totalt

Resultat från andelar i företag med

533

35 678

bestämmande statligt inflytande

Resultat från andelar i företag med

6 341

7 982

väsentligt statligt inflytande

Total summa

6 874

43 660

Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts.

187

s. 188 Resultatandelarna minskade med 37 miljarder kronor jämfört med 2012. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Resultatandelarna minskade med 37 miljarder kronor jämfört med 2012.

Resultatet

för LKAB försämrades

med

2,8 miljarder

kronor. Minskade volymer,

lägre

priser och lägre dollarkurs påverkade resultatet negativt. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 0,6 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket var 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år.

Akademiska hus AB visade 0,6 miljarder kronor sämre resultat än föregående år. Försämringen förklaras främst av den positiva engångseffekten av lägre skattesats på uppskjuten skatt på 1,3 miljarder kronor under föregående år. Värdeförändringen på fastigheter var åter positiv och medförde en förbättring av resultatet med 0,5 miljarder kronor.

Sveaskog AB försämrade resultatet med 0,7 miljarder kronor främst beroende på den positiva engångseffekten föregående år av sänkt bolagsskattesats på uppskjuten skatt. Skatte- nettot försämrades därför med 1,5 miljarder kronor. Detta uppvägs delvis av att värdeför- ändringen på skog förbättrades med 0,5 miljarder kronor.

Specialfastigheter Sverige AB har oförändrat resultat trots engångseffekten föregående år av den sänkta bolagsskattesatsen som medförde en positiv effekt om 0,3 miljarder kronor.

AB Svensk Exportkredit redovisade förbättrat resultat med 0,4 miljarder kronor. Det är främst orealiserade förluster av värdeförändringar på finansiella tillgångar och skulder samt derivat som medfört en förbättring av resultatet med 0,9 miljarder kronor. Räntenettot försämrades däremot med 0,3 miljarder kronor.

SBAB Bank AB förbättrade resultatet med 0,5 miljarder kronor, vilket främst beror på ett förbättrat nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde.

Jernhusen AB försämrade resultatet med 0,1 miljarder kronor, främst beroende på en positiv skattepåverkan med 0,3 miljarder kronor föregående år från försäljning av bolag. Detta utjämnades delvis av positiva värdeförändringar på fastigheter och finansiella instrument.

Resultatandelen från Systembolaget ökade med 0,2 miljarder kronor. Andelen reducerades med respektive års betalda utdelning på 0,1 respektive 0,2 miljarder kronor, som i stället betraktas som skatteintäkt. Resultatet före

denna omföring uppgick till 0,3 respektive 0,2 miljarder kronor.

AB Svensk Bilprovning minskade resultatet med 0,2 miljarder kronor, vilket främst förklaras av minskad omsättning efter försäljning av två tredjedelar av stationsnätverket.

Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 5,3 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 0,1 miljarder kronor. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten utan redovisas som skatteintäkt.

Resultatet för Svedab som redovisas avser ett

aktieägartillskott

från

Trafikverket

på

0,2 miljarder

kronor.

Företaget

Svedab

redovisade en

vinst på

0,8 miljarder

kronor,

vilket är en förbättring med 1,1 miljarder kronor och utgörs främst av resultatandelen i Öresundsbrokonsortiet. Konsortiets resultat förbättrades med 1,2 miljarder kronor, framför allt p.g.a. positiva värdeförändringar. Svedab:s resultat redovisas inte som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt.

Green Cargo AB:s resultat minskade med 0,9 miljarder kronor. Omsättningen minskade med 10 procent, främst beroende på sjunkande transportvolymer, vilket påverkade resultatet negativt. Resultatet från avvecklade verksam- heter minskade med 0,6 miljarder kronor, vilket förklaras av försäljningen av rörelsen Green Cargo Logistics under 2012.

Ersättningsmark i Sverige AB visade en försämring av resultatet med 1,0 miljarder kronor, vilket främst består av en skattekostnad på 0,9 miljarder kronor på försäljning av skogsmark till Naturvårdsverket. Rapporter- ingen avser perioden kvartal 4 2012 till kvartal 3

2013.

Vattenfalls

resultat

försämrades

med

31 miljarder

kronor. Det är framför

allt

nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar, med en ökning på 20 miljarder kronor, som försämrade resultatet. Stenkols- och gasdrivna anläggningar skrevs ned med 30 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronor avser anläggningar i Nederländerna. Även övriga rörelseintäkter medförde en försämring av resultatet på 7,4 miljarder kronor. Rensat för jämförelsestörande poster uppgick resultatet till 28 miljarder kronor, vilket var oförändrat från föregående år. Ökad produktionsvolym och stigande elpriser förbättrade resultatet med 2,8 miljarder kronor.

188

s. 189 Resultatandelarna minskade med 37 miljarder kronor jämfört med 2012. Kontrollera mot PDF

Kostnaderna för koldioxidutsläppsrätter och bränsle ökade med 5,4 miljarder kronor.

Resultatandelen från TeliaSonera minskade med 1,8 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Realisationsvinster minskade med 3,1 miljarder kronor. Det höga utfallet 2012 kom främst från försäljning av andelar i ett intressebolag i Ryssland. Nedskrivningar minskade med 2,0 miljarder kronor. Det högre beloppet 2012 bestod främst av nedskrivningar på verksamheter i Norge och Litauen.

Nordiska Investeringsbanken visade en försämrad resultatandel med 0,1 miljarder kronor. Detta är främst orsakat av ökade kostnader för kreditförluster. Resultatet avser perioden 1 september 2012 till 31 augusti 2013.

Resultatandelen för SAS AB förbättrades med 0,2 miljarder kronor. Resultatet 2012 är för perioden januari t.o.m. oktober i samband med byte av räkenskapsår. Beloppet för 2013 gäller perioden november t.o.m. oktober. Resultaten är därför inte jämförbara. En bidragande orsak till det förbättrade resultatet är att kostnaderna för omstrukturering minskade med 0,2 miljarder kronor.

Not 12

Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor

2013

2012

Ränteintäkter för förvaltning av

statsskulden

Ränteintäkter avseende upplåning i

13 060

15 920

svenska kronor

Ränteintäkter avseende upplåning i

1 383

1 885

utländsk valuta

Summa ränteintäkter

14 443

17 805

Räntekostnader avseende upplåning i

-33 368

-38 521

svenska kronor

Räntekostnader avseende upplåning i

-2 269

-4 594

utländsk valuta

Summa räntekostnader

-35 637

-43 115

Realiserade valutakursförändringar

10 313

2 861

(netto)

Orealiserade valutakursförändringar

-7 788

5 914

(netto)

Överkurs vid emission (netto)

6 926

9 072

Intäktsförda, preskriberade obligationer

1

30

m.m.

Realiserade kursförändringar (netto)

-6 080

-12 526

Skr. 2013/14:101

Provisioner till banker m.fl.

-72

-86

Nettokostnad för förvaltning av

-17 894

-20 045

statsskulden

Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden redovisas av Riksgäldskontoret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.

Under 2013 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 18 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 2 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att räntekostnaderna minskade med 7 miljarder kronor, samtidigt som ränte- intäkterna också minskade med 3 miljarder kronor.

De realiserade valutakursförändringarna ökade med 7 miljarder kronor jämfört med 2012 samtidigt som de orealiserade valutakurs- förändringarna minskade med 14 miljarder kronor. Samtidigt minskade kostnaden avseende realiserade kursförändringar med 6 miljarder kronor.

Not 13

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor

2013

2012

Realisationsvinst försäljning av aktier

33 715

-

Riksbankens inlevererade överskott

6 800

7 500

Centrala studiestödsnämnden

2 569

2 897

Skatteverket

2 287

1 630

Kärnavfallsfonden

1 200

1 510

Utdelning på aktier Nordea Bank AB

1 554

1 248

Riksgäldskontoret

747

421

Exportkreditnämnden

477

172

Pensionsmyndigheten

169

146

Kammarkollegiet, övrigt

137

136

Försäkringskassan

123

135

Affärsverk

Luftfartsverket

47

48

Svenska kraftnät

3

4

Sjöfartsverket

1

2

Statens järnvägar

-

131

Övriga myndigheter

106

88

Summa

49 935

16 068

189

s. 190 Resultatandelarna minskade med 37 miljarder kronor jämfört med 2012. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Realisationsvinster för Riksgäldskontorets försäljning från aktieinnehavet i Nordea i Stabilitetsfonden uppgick till 15 780 miljoner kronor och försäljning från Kammarkollegiets

aktieinnehav

i

Nordea

uppgick

till

17 423 miljoner

kronor.

Vidare

uppgick

realisationsvinsten

från

Kammarkollegiets

försäljning av aktieinnehavet i Vectura Consulting AB 512 miljoner kronor.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 800 miljoner kronor.

Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter avser bl.a. räntor på studielån.

Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- kontosystemet.

Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvud- sakligen ränteintäkter för nominella placeringar.

Utdelningar på aktier i Nordea redovisas både av Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet. Den del som redovisas av Riksgäldskontoret uppgick till 811 miljoner kronor och har tillförts stabilitetsfonden. Den del som redovisas av Kammakollegiet uppgick till 745 miljoner kronor och har redovisats mot inkomsttitel.

Riksgäldskontoret redovisar intäkter kopplade till repotransaktioner i förvaltningen av insättningsgarantifonden.

De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning).

Not 14

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor

2013

2012

Exportkreditnämnden

429

332

Trafikverket

58

354

Regeringskansliet

41

33

Försvarsmakten

16

17

Försvarets materielverk

15

10

Försäkringskassan

10

9

Riksdagsförvaltningen

10

22

Affärsverk

Luftfartsverket

34

399

Sjöfartsverket

29

55

Svenska kraftnät

13

33

Statens järnvägar

-

21

Övriga myndigheter

62

282

Aktivering av finansiella kostnader

-61

-72

Summa

656

1 495

Exportkreditnämndens finansiella kostnader avser främst kursdifferenser samt beräknade och realiserade kursförluster för premier och skadefordringar.

Minskningen hos Trafikverket beror på att verket för 2012 rapporterade en finansiell avgift för Botniabanan som övriga finansiella kostnader.

Regeringskansliets finansiella kostnader avser huvudsakligen valutakursförluster.

Luftfartsverkets finansiella kostnader avser ränteandel av pensionskostnader.

I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång.

190

s. 191 Resultatandelarna minskade med 37 miljarder kronor jämfört med 2012. Kontrollera mot PDF

3.5.2 Noter till balansräkningen

Not 15

Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor

2013

2012

Försäkringskassan

1 453

1 407

Försvarsmakten

1 321

1 306

Transportstyrelsen

570

559

Skatteverket

499

521

Rikspolisstyrelsen

436

381

Kronofogdemyndigheten

205

198

Migrationsverket

190

201

Lantmäteriet

172

145

Trafikverket

144

162

Naturvårdsverket

88

91

Affärsverk

Svenska kraftnät

250

222

Sjöfartsverket

17

16

Övriga myndigheter

1 844

1 728

Summa

7 189

6 937

Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program.

Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system. De största posterna avser IT-stöd för ärendehantering, självbe- tjäningstjänster samt ny infrastruktur för IT. Försäkringskassan har kvar IT-stöden för pensionshantering även efter Pensionsmyndig- hetens bildande och vidareutvecklar dessa samt hanterar nyutveckling enligt uppdrag från Pensionsmyndigheten. Kostnader för avskriv- ningar avseende dessa tillgångar faktureras Pensionsmyndigheten.

Försvarsmaktens post avser i huvudsak fortsatt utveckling av system PRIO som lanserades i början av 2009 och som därefter etappvis införts i verksamheten. Med system PRIO ska ett samlat resurs- och ekonomi- ledningssystem skapas för hela Försvarsmakten. Under året genomfördes en större produktions- sättning.

Transportstyrelsens balanserade utgifter avser det nya nationella systemet för trängselskatter som togs i drift den 1 januari 2013 samtidigt som trängselskatt infördes i Göteborg. Systemet hanterar både trängselskatt i Stockholm och

Skr. 2013/14:101

trängselskatt i Göteborg. Det ska även hantera de kommande infrastrukturavgifterna i Motala och i Sundsvall.

Skatteverkets post avser utgifter för utveckling av IT-system. Minskningen av posten beror främst på nedskrivning av tillgångar som inte längre används i verksamheten.

Rikspolisstyrelsens balanserade utgifter för utveckling ökade med 55 miljoner kronor och förklaras främst av det utvecklingsarbete som bedrivits inom ramen för myndighetens nationella IT-strategi. Utvecklingsarbetet rör exempelvis ärendehandläggning, inbetalningar och kommunikationscentraler.

Not 16

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2013

2012

Myndigheten för samhällsskydd och

120

136

beredskap

Kriminalvården

92

148

Rikspolisstyrelsen

80

68

Försäkringskassan

48

44

Riksgäldskontoret

33

27

Domstolsverket

26

10

Post- och telestyrelsen

24

25

Kammarkollegiet

22

9

Tullverket

20

30

Skatteverket

20

15

Affärsverk

Svenska kraftnät

78

84

Sjöfartsverket

11

15

Luftfartsverket

-

1

Övriga myndigheter

288

264

Summa

862

876

Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.

Tillgångarna hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avser främst investeringar i växlar och licenser för det nationella radiokommunikationssystemet Rakel.

Kriminalvårdens post består huvudsakligen av tele- och säkerhetsinstallationer. Postens minskning beror till viss del på att

191

s. 192 Resultatandelarna minskade med 37 miljarder kronor jämfört med 2012. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Kriminalvården har omklassificerat vissa installationer till materiella anläggningstillgångar.

Rikspolisstyrelsens rättigheter ökade med 12 miljoner kronor från föregående år. Ökningen beror främst på licensrättigheter relaterade till utvecklingsprojekt (se även not 15).

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser.

Not 17

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Posten ingår i den beslutade uppställnings- formen för balansräkningen i årsredovisningen för staten, men saknade utfall både 2013 och 2012.

Not 18

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor

2013

2012

Ingående anskaffningsvärde

186 300

175 122

Årets anskaffning

-

-

Årets färdigställande från pågående

4 051

11 178

investering

Försäljning/utrangering

-

-

Utgående anskaffningsvärde

190 351

186 300

Ingående avskrivningar

-71 111

-66 942

Årets avskrivningar

-4 356

-4 169

Försäljning/utrangering

-

0

Ackumulerad avskrivning

-75 467

-71 111

Nedskrivningar

-

-

Summa

114 884

115 189

Investeringar i statliga väganläggningar redovisas av Trafikverket. Avskrivningstiden är normalt 40 år. Väganläggningar invärderades under året som färdigställda till ett värde av 4 051 miljoner kronor (överfört från pågående nyanläggningar). Större objekt som öppnades för trafik under året är bl.a. riksväg 40 Mjölby–Motala, väg 35 Östra länken förbi Linköping, E4 Trafikplats

Rosersberg, riksväg 27 förbi Anderstorp och Gislaved samt väg 90 Bollsta–Hällsjö.

Not 19

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor

2013

2012

Ingående anskaffningsvärde

158 669

140 875

Årets anskaffning

177

93

Årets färdigställande från pågående

15 894

17 706

investering

Försäljning/utrangering

-7

-5

Utgående anskaffningsvärde

174 733

158 669

Ingående avskrivningar

-46 373

-43 102

Årets avskrivningar

-3 687

-3 272

Försäljning/utrangering

-

1

Ackumulerad avskrivning

-50 060

-46 373

Nedskrivningar

-

-

Summa

124 673

112 296

Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar.

Värdet av järnvägsanläggningar som färdig- ställdes under året uppgick till 15 894 miljoner kronor (överfört från pågående nyanläggningar).

Större projekt som färdigställdes under året var bl.a. ny godsbangård och ombyggnad av personbangård i Umeå, dubbelspår mellan Förslöv och Ängelholm, dubbelspår och funktionsanpassning av bangård Södertälje hamn–Södertälje central samt spårupprustning och hastighetsanpassning Emmaboda– Karlskrona/Kalmar.

Not 20

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor

2013

2012

Statens fastighetsverk

13 697

13 645

Fortifikationsverket

9 729

9 709

Naturvårdsverket

7 668

6 950

Trafikverket

974

888

192

s. 193 Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. Kontrollera mot PDF

Riksdagsförvaltningen

911

942

Affärsverk

Luftfartsverket

1 102

977

Sjöfartsverket

1 059

1 103

Svenska Kraftnät

407

370

Övriga myndigheter

868

868

Summa

36 415

35 452

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegen- domar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Det bokförda värdet för byggnader ökade under 2013. Ökningen beror främst på att beloppet avseende tillgångsredovisade projekt under 2013 var större än försålda fastigheter. De större tillgångsredovisade projekten under 2013 var ombyggnad av Vasamuseet, ombyggnad av Loen (del av regeringskvarteren) samt flera investeringar i Kungliga biblioteket. Under året har ambassaden i Tallinn i Estland omklassificerats från Byggnader till För- bättringsutgift på annans fastighet då det framkom att svenska staten inte är ägare av fastigheten.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Utgifter för investeringar avseende ny- och ombyggnader samt markinköp uppgick till 793 miljoner kronor. Exempel på större investeringsprojekt som pågått under året var nybyggnad av ridhus i Karlberg, nybyggnad av spolhall för fordon, ny infart och receptionsbyggnad i Enköping samt nybyggnad av tvätthall för fordon i Kungsängen.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2013 ökade värdet med 718 miljoner kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalparker.

Skr. 2013/14:101

Under 2013 har koncentration skett på att genomföra markbyten med hjälp av de områden som förvärvades från Ersättningsmark i Sverige AB i slutet av 2012. Samtidigt bedrevs det ordinarie skyddsarbetet med något större resurser än 2012 och nu finns sammanlagt drygt 4 000 naturreservat i landet. Parallellt har arbete gjorts under året för bildande av nationalparken i Åsnen samt för att utvidga parkerna i Tiveden och Björnlandet. Även en förstudie för Vålådalen-Sylarna har gjorts.

Trafikverket förvaltar bl.a. stationshus, driftledningscentraler, byggnader för teknisk utrustning samt markanläggningar, t.ex. färjelägen. Ökningen med 86 miljoner kronor består till huvuddelen av investeringar i byggnader för teknisk utrustning och drift- ledningscentraler samt investeringar i färjelägen.

Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riks- byggnaderna. Ombyggnader och förbättringar under året är förhållandevis små.

Not 21

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor

2013

2012

Rikspolisstyrelsen

743

744

Regeringskansliet

505

496

Lunds universitet

283

201

Försvarsmakten

265

237

Arbetsförmedlingen

193

146

Kungl. Tekniska högskolan

167

166

Försvarets materielverk

165

119

Umeå universitet

134

144

Stockholms universitet

122

117

Övriga myndigheter

1 727

1 626

Summa

4 304

3 996

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel- dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp.

Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet.

193

s. 194 Ökningen för Kustbevakningen på 398 miljoner kronor beror i huvudsak på färdigställda kombinationsfartyg av typ KBV 031. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Regeringskansliets förbättringsutgifter utgörs främst av investeringar i kanslier på utlands- myndigheterna men även investeringar i Regeringskansliets lokaler i Stockholm.

Lunds universitets förbättringsutgifter ökade med 82 miljoner kronor och avser bl.a. anpassningar av förhyrda lokaler till medicinska fakulteten, Universitetsbiblioteket och Lunds tekniska högskola. Det har även gjorts ombyggnad av Akademiska verkstaden och ett nytt humanist- och teologcentrum har byggts.

Not 22

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor

2013

2012

Kustbevakningen

2 921

2 523

Försvarsmakten

1 464

1 394

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

1 223

1 319

Rikspolisstyrelsen

1 190

1 199

Kriminalvården

876

923

Karolinska institutet

828

663

Trafikverket

711

689

Lunds universitet

674

692

Domstolsverket

630

691

Uppsala universitet

619

612

Regeringskansliet

532

538

Moderna Museet

471

434

Göteborgs universitet

408

418

Sveriges lantbruksuniversitet

376

366

Linköpings universitet

358

339

Kungl. Tekniska högskolan

339

354

Umeå universitet

311

324

Skatteverket

262

213

Försäkringskassan

188

169

Nationalmuseum med Prins Eugens

Waldemarsudde

188

157

Arbetsförmedlingen

165

111

Stockholms universitet

155

142

Luleå tekniska universitet

129

120

Försvarets materielverk

128

94

Riksarkivet

121

115

Affärsverk

Svenska kraftnät

9 582

9 454

Sjöfartsverket

642

643

Statens järnvägar

-

151

Luftfartsverket

26

33

Övriga myndigheter

2 768

2 740

Summa

28 285

27 620

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transport- medel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.

Ökningen för Kustbevakningen på 398 miljoner kronor beror i huvudsak på färdigställda kombinationsfartyg av typ KBV 031.

Svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoför- bindelser och tele- och informationssystem.

Not 23

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor

2013

2012

Trafikverket

81 036

80 798

Fortifikationsverket

866

855

Lunds universitet

610

321

Statens fastighetsverk

480

586

Riksdagsförvaltningen

265

109

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap

223

104

Försvarsmakten

109

340

Uppsala universitet

100

58

Kustbevakningen

40

331

Affärsverk

Svenska kraftnät

6 327

3 546

Luftfartsverket

170

374

Sjöfartsverket

597

311

Övriga myndigheter

440

486

Summa

91 263

88 219

Trafikverkets pågående större investerings- projekt omfattar bl.a.: Citybanan i Stockholm, Projekt Hallandsås, E 20 Norra Länken och E18 Hjulsta–Kista i Stockholm samt E4 i Sundsvall.

Bland de största investeringarna hos Svenska Kraftnät kan nämnas:

– SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra

194

s. 195 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil och militär beredskap. Kontrollera mot PDF

Sverige och till Norge där hittills investerat belopp är 3 764 miljoner kronor.

– Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet, där pågående investe- ringar uppgår till 1 541 miljoner kronor.

– NordBalt som är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen för att koppla samman den nordiska elmarknaden med den baltiska där hittills investerat belopp uppgår till 624 miljoner kronor.

Not 24

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor

2013

2012

IB Anskaffningsvärde

beredskapsinventarier

159 457

155 331

Årets anskaffning

10 091

7 104

Årets försäljningar/utrangeringar

-6 521

-2 978

UB Anskaffningsvärde

beredskapsinventarier

163 027

159 457

IB Beredskapsvaror i lager

16 634

16 091

Årets anskaffning

481

353

Årets övriga förändring

-366

190

UB Beredskapsvaror i lager

16 749

16 634

UB Anskaffningsvärde

beredskapstillgångar

179 776

176 091

IB Ackumulerade avskrivningar

-82 892

-78 047

Årets avskrivningar/nedskrivningar

-7 360

-6 945

Årets försäljningar/utrangeringar

4 516

2 100

UB Ackumulerade avskrivningar (avser

beredskapsinventarier)

-85 736

-82 892

Summa

94 040

93 199

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil och militär beredskap.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

Försvarsmakten delar in sina beredskaps- tillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 76,4 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 16,7 miljarder kronor. I posten ingår även

Skr. 2013/14:101

tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 93,7 miljarder kronor av det utgående värdet hänförligt till militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad och förskottering för sådana.

Nyanskaffning av militära beredskaps- inventarier uppgick till 10,1 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgick till 7,3 miljarder kronor under 2013. Anskaffningen innefattar bl.a. mottagande av pansarterrängbilar, spanings- radar, helikoptrar och modifiering av JAS 39 Gripen. Under året genomfördes försäljningar och utrangeringar för 2,0 miljarder kronor. Beredskapslagrets värde ökade med 0,1 miljarder kronor under året.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varnings- signaler. Av det utgående värdet avser knappt 0,2 miljarder kronor MSB.

Socialstyrelsens beredskapstillgångar består av läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Socialstyrelsens andel av utgående värde är drygt 0,1 miljarder kronor.

Not 25

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2013

2012

Försvarets materielverk

2 822

1 358

Trafikverket

524

926

Kustbevakningen

0

30

Övriga myndigheter

19

23

Summa

3 365

2 337

Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.

Försvarets materielverks post avser till övervägande del förskott till utländska leverantörer för försvarsmateriel varav 1 128 miljoner kronor avser Foreign Military Sales (FMS). Ökningen 2013 avser främst förskott för JAS 39 Gripen och FMS.

Trafikverkets förskott avser byggandet av järnvägsanläggningar och väganläggningar, bl.a. bro över Sundsvallsfjärden, projekt

195

s. 196 Hallandsåsen, Norra Länken och Norra Station i Stockholm. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Hallandsåsen, Norra Länken och Norra Station i Stockholm.

Not 26

Andelar i hel- och delägda företag

Miljoner kronor

2013

2012

Summa andelar i företag med

bestämmande statligt inflytande

294 703

315 691

Summa andelar i företag med väsentligt

statligt inflytande

52 578

52 134

Riksbankens grundfond

1 000

1 000

Summa

348 281

368 825

Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent).

Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar

Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande

Miljoner kronor

Statens

2013

2012

ägarandel

Vattenfall AB

120 370

146 428

100,0%

Luossavaara-Kiirunavaara

AB (LKAB)

41 472

41 671

100,0%

Akademiska Hus AB

29 614

28 427

100,0%

Sveaskog Holding AB

17 397

16 333

100,0%

AB Svensk Exportkredit

14 990

14 412

100,0%

SBAB Bank AB

9 681

8 761

100,0%

Specialfastigheter Sverige

AB

7 564

6 628

100,0%

Almi Företagspartner AB

6 638

6 150

100,0%

PostNord AB

5 498

7 013

60,7%

Jernhusen AB

4 966

4 548

100,0%

SJ AB

4 961

4 886

100,0%

Swedavia AB

4 904

4 290

100,0%

Apoteket AB

4 389

2 820

100,0%

Swedfund International AB

3 448

3 141

100,0%

Fouriertransform AB

3 283

2 979

100,0%

Teracom Holding AB

2 259

1 837

100,0%

Inlandsinnovation AB

2 030

2 020

100,0%

Systembolaget AB

1 610

1 411

100,0%

Samhall AB

1 572

1 560

100,0%

Green Cargo AB

1 333

1 732

100,0%

Svevia AB

985

923

100,0%

Vasallen AB

914

891

100,0%

RISE Research Institutes of

Sweden Holding AB

(IRECO Holding AB)

809

772

100,0%

Statens

Bostadsomvandling AB

534

542

100,0%

Lernia AB

525

402

100,0%

Infranord AB

472

629

100,0%

Svenska Rymdaktiebolaget

446

438

100,0%

Apoteksgruppen i Sverige

Holding AB

412

402

100,0%

AB Svensk Bilprovning

372

512

100,0%

Apotek Produktion &

Laboratorier AB

208

188

100,0%

Ersättningsmark i Sverige

AB

140

1 146

100,0%

Metria AB

86

106

100,0%

AB Göta Kanalbolag

42

42

100,0%

European Spallation Source

ESS AB

37

17

73,7%

Kungliga Dramatiska

Teatern AB

34

31

100,0%

Kungliga Operan AB

33

27

100,0%

Miljömärkning i Sverige AB

21

21

100,0%

SweRoad (Swedish

National Road Consulting

AB)

14

15

100,0%

Arlandabanan

Infrastructure AB

10

10

100,0%

Voksenåsen A/S

10

9

100,0%

Swedesurvey AB

6

14

100,0%

Svenska

Miljöstyrningsrådet AB

3

3

85,0%

Apotekens Service AB

2

54

100,0%

Svenska Spel AB

0

0

100,0%

Svensk-Danska

Broförbindelsen SVEDAB AB

(Svedab)

0

0

100,0%

Innovationsbron AB

-

407

-

Vectura Consulting AB

-

426

-

Affärsverk

Luftfartsverket - LFV

Holding AB

166

164

100,0%

Svenska kraftnät - Svenska

Kraftnät Gasturbiner AB

164

186

100,0%

Sjöfartsverket -

8

7

100,0%

196

s. 197 Hallandsåsen, Norra Länken och Norra Station i Stockholm. Kontrollera mot PDF

Sjöfartsverket Holding AB

Övriga andelar

271

260

-

Summa

294 703

315 691

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts.

Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande minskade med 21 miljarder kronor.

Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 26 miljarder kronor. För- ändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 14 miljarder kronor samt utdelning av 6,8 miljarder kronor till staten. Förändrade principer för redovisning av pensionsskulden medförde en minskning med 5,8 miljarder kronor jämförelseåret. Ägarförändring i koncernföretag medförde en skuldökning med 2,9 miljarder kronor. Kassaflödessäkring medförde en positiv påverkan med 1,8 miljarder kronor och gäller huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Positiva omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet uppgick till 3,7 miljarder kronor, vilket dock delvis utjämnades av negativ påverkan från

valutasäkring

av utländskt eget kapital på

2,1 miljarder

kronor. Omräkningsdifferenserna

har uppstått främst när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor.

LKAB:s resultat för året uppgick till 6,0 miljarder kronor, vilket bidrog till andels- värdets ökning med 0,2 miljarder kronor då utdelning på 5,5 miljarder kronor har reducerat värdet.

Andelsvärdet för Akademiska Hus AB ökade med 1,2 miljarder kronor mellan åren. Årets resultat på 2,6 miljarder kronor har delvis utjämnats av betald utdelning på 1,4 miljarder kronor.

Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 1,1 miljarder kronor. Förändringen förklaras av årets resultat på 1,5 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,4 miljarder kronor.

Svensk Exportkredit AB ökade med 0,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,1 miljarder kronor, negativ påverkan från kassaflödessäkring med 0,3 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor.

Skr. 2013/14:101

SBAB Bank AB ökade i värde med 0,9 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat.

Specialfastigheter i Sverige AB visade en ökning med 0,9 miljarder kronor, mest bestående av årets resultat på 1,3 miljarder kronor minskat med 0,4 miljarder i utdelning samt nedsättning och återbetalning av

aktiekapital.

Almi Företagspartner

AB

ökade

med

0,5 miljarder kronor och

detta

avser

främst

övertagandet av Innovationsbron AB som medförde en ökning med 0,4 miljarder kronor.

Andelen i PostNord AB:s resultat uppgick till 0,2 miljarder kronor, vilket tillsammans med utdelningen till staten på 0,1 miljarder kronor och negativ påverkan vid omvärdering av pensionsskulden på 1,6 miljarder kronor förklarar minskningen av kapitalandelen med 1,5 miljarder kronor.

Jernhusen AB ökade

med

0,4 miljarder

kronor, vilket

beror

på

årets resultat

på

0,5 miljarder

kronor

samt

utdelning

på

0,1 miljarder kronor.

SJ AB ökade med 0,1 miljarder kronor, vilket väsentligen förklaras av årets resultat på 0,2 miljarder kronor och utdelning till staten på knappt 0,2 miljarder kronor.

Swedavia AB ökade andelsvärdet med 0,6 miljarder kronor, främst orsakat av årets vinst på 0,5 miljarder kronor samt 0,1 miljarder kronor i positiv effekt av kassaflödessäkringar.

Apoteket AB ökade andelsvärdet med 1,6 miljarder kronor, främst förklarat av årets resultat på 0,4 miljarder kronor samt om- värdering av pensionsskulden med 1,0 miljarder kronor.

Swedfund International AB erhöll ett aktieägartillskott på 0,4 miljarder kronor, vilket tillsammans med årets underskott på -0,1 miljarder kronor förklarar andelsvärdets ökning med 0,3 miljarder kronor.

Fouriertransform AB ökade med 0,3 miljarder kronor, dels med årets resultat på 0,1 miljarder kronor, dels med 0,2 miljarder kronor i ökning som en effekt av övergången till redovisning enligt IFRS.

Teracom AB visade en ökning av värdet med 0,4 miljarder kronor. Förändringen består av en ökning med årets vinst på 0,6 miljarder kronor samt en minskning av utdelning på 0,1 miljarder kronor och en minskning hänförlig till en

197

s. 198 Hallandsåsen, Norra Länken och Norra Station i Stockholm. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

omräkning av pensionsskulden med 0,1 miljarder kronor.

Systembolagets vinst på 0,3 miljarder kronor är främsta förklaringen till att värdet på andelen ökade med 0,2 miljarder kronor. Utdelning till staten med 0,1 miljarder kronor minskade värdet. Uppgifterna avser endast koncernens moderbolag.

Under 2013 löste staten in övriga delägare i AB Svensk Bilprovning och företaget är därmed helägt av staten. Andelsvärdet har minskat med drygt 0,1 miljarder kronor, dels genom utdelning

av knappt

0,1 miljarder kronor,

dels

genom

inlösen av

minoritetsägarnas

aktier

med

0,1 miljarder kronor.

Ersättningsmark i Sverige AB minskade med

1,0 miljarder

kronor som en följd av den

redovisade förlusten på 1,0 miljarder kronor.

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till

260 000 kronor som i

tabellen avrundats

till

noll miljoner kronor).

Resultatet i form

av

utdelning till staten redovisas som skatteintäkt och uppgick till 5,3 miljarder kronor. Företagets egna kapital uppgick till 5,3 miljarder kronor vid årsskiftet och redovisas som upplupen skatteintäkt.

Innehavet i Svedab skrevs ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom Svedab-koncernens egna kapital uppgick till minus 1,0 miljarder kronor, en förbättring med

1,0 miljarder

kronor

under året, varav

0,2 miljarder

kronor

avser aktieägartillskott.

Trafikverket redovisade en skuld till Svedab för betalningsutfästelser på 2,3 miljarder kronor.

Innovationsbron AB fördes under 2013 över till Almi Företagspartner AB i form av ett aktieägartillskott.

Vectura Consulting AB avyttrades under året. Nettolikviden uppgick till 0,9 miljarder kronor.

Svenska kraftnät likviderade dotterbolaget SwePol Link AB under 2013 efter att anläggningstillgångarna sålts till affärsverket Svenska kraftnät och stamnätsoperatören i Polen under föregående år.

Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande

Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande var 0,4 miljarder kronor högre än föregående år. Andelen i TeliaSonera AB minskade i värde med 0,4 miljarder kronor. Utdelning på 4,6 miljarder kronor till staten minskade värdet med motsvarande belopp. Andelsvärdet påverkades positivt med 5,6 miljarder kronor av andelen i årets resultat och negativt av 1,4 miljarder kronor i valutakurs- differenser. Marknadsvärdet på statens aktier i

Miljoner kronor

Statens

2013

2012

ägarandel

TeliaSonera AB

40 394

40 810

37,3%

Nordiska

9 426

8 596

34,6%

Investeringsbanken (NIB)

SAS AB

2 373

2 387

21,4%

AB Bostadsgaranti

178

162

50,0%

SOS Alarm Sverige AB

74

72

50,0%

(SOSAB)

VisitSweden AB

12

12

50,0%

Dom Shvetsii

0

0

36,0%

Affärsverk

Svenska kraftnät - Nord

121

95

-

Pool Spot As m.fl.

Summa

52 578

52 134

TeliaSonera

AB uppgick

vid

årsskiftet till

86,5 miljarder kronor.

Nordiska

Investeringsbanken

ökade

med

0,8 miljarder

kronor,

främst med

periodens

resultatandel

som uppgår

till

0,7 miljarder

kronor. Utdelning

på

0,2 miljarder kronor

reducerade

andelsvärdet.

Uppgifterna

avser

värdet enligt delårsbokslut per den 31 augusti för respektive år.

SAS AB

har ett oförändrat värde på

2,4 miljarder

kronor. Uppgifterna avser värdet

per den 31 oktober 2013. Marknadsvärdet på statens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 1,2 miljarder kronor.

Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

198

s. 199 Hallandsåsen, Norra Länken och Norra Station i Stockholm. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Not 27

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor

2013

2012

Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer

25 475

24 800

Kammarkollegiet m.fl.

Europeiska investeringsbanken EIB

4 221

1 677

Orio AB (Saab Automobile Parts AB)

1 303

-

Europeiska utvecklingsbanken EBRD

1 040

1 040

Världsbanken IBRD

593

593

Europarådets utvecklingsbank CEB

34

34

Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar och minskade under året innehavet av obligationer i utländska valutor. Innehavet ska balansera nämndens åtaganden i respektive valuta.

Statens aktier i Nordea avyttrades under året. Försäljningsbeloppet uppgick till 41 miljarder kronor, vilket resulterade i en realisationsvinst på 33 miljarder kronor (se not 13).

Not 28

Långfristiga fordringar

Miljoner kronor

Riksgäldskontoret

2 588

-

2013

2012

Exportkreditnämnden, obligationer

2 433

3 017

Exportkreditnämnden

Karolinska institutet, aktier,

- Skadefordringar

1 364

1 239

andelar och obligationer

226

236

- Återförsäkrades andel av

278

376

försäkringstekniska avsättningar

Statens aktier i Nordea Bank AB

-

7 844

Affärsverk

Statens järnvägar

-

2 909

Övriga myndigheter

486

462

Summa

38 399

42 612

Det största innehavet av värdepapper avser Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökade fondmedel placerade i bostadsobligationer med 0,7 miljarder kronor.

Andelen i Europeiska investeringsbanken ökade med 2,5 miljarder kronor som en följd av att statens andel av bankens kapitalhöjning betalats.

Innehavet i Orio AB, tidigare Saab Automobile Parts AB, redovisades föregående år som ett kortfristigt värdepappersinnehav, eftersom avsikten var att inom ett år avyttra företaget.

Riksgäldskontorets innehav avser till största delen nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av Statens järnvägar vid föregående årsskifte. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Exportkreditnämndens innehav av obligationer minskade med 0,6 miljarder kronor. Som ett led i garantiverksamheten placerar

- Övrigt

27

-

Summa Exportkreditnämnden

1 669

1 615

Styrelsen för internationellt

173

186

utvecklingssamarbete

Riksgäldskontoret

-

169

Göteborgs universitet

110

115

Affärsverk

Luftfartsverket

588

648

Svenska kraftnät

66

88

Sjöfartsverket

18

25

Övriga myndigheter

50

58

Summa

2 674

2 904

Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget för landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran.

199

s. 200 Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar uppgick till 1 364 miljoner kronor. Värdet före reservering av förväntade förluster på EKN:s fordringar uppgick till 5 947 miljoner kronor. Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar U-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklings- effekter i landet. Posten består främst av det försäkringstekniskt beräknade nettovärdet på skadefordringar inom säkerhetsreserven som är knutet till U-kreditsystemet, 129 miljoner kronor, samt premiefordringar på garantitagare inom U-kreditsystemet med 36 miljoner kronor.

Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus.

Luftfartsverkets redovisade långfristiga fordringar utgörs av en fordran på Eurocontrol avseende terminal och undervägsavgifter.

Not 29

Utlåning

Miljoner kronor

2013

2012

Riksgäldskontoret

Riksbanken

193 303

88 462

Irland

5 321

2 575

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

4 859

4 361

Island

1 801

1 759

Premiepensionssystemet

1 043

1 134

A-train AB

912

921

Volvo Aero AB

280

311

Saab AB

50

85

Swedavia AB

0

918

Övrigt

11

64

Summa Riksgäldskontoret

207 580

100 590

Centrala studiestödsnämnden

Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni

119 668

110 533

2001)

Studielån (beviljade mellan den

1 januari 1989 och den 30 juni 2001)

47 550

52 664

Studiemedel och äldre lån (beviljade

2 633

3 368

före 1989)

Hemutrustningslån m.m.

827

874

Summa Centrala studiestödsnämnden

170 678

167 439

Statens energimyndighet

318

267

Styrelsen för internationellt

268

286

utvecklingssamarbete

Övriga myndigheter

58

58

Summa

378 902

268 640

Riksgäldskontorets utlåning ökade totalt sett med 107 miljarder kronor. Det beror främst på att utlåningen till Riksbanken ökade med nästan 105 miljarder kronor. Lånet är upptaget i utländsk valuta för att förstärka valutareserven.

Under 2012 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut ett lån om maximalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Lånet är ett tillägg till det lånepaket som Internationella valuta- fonden och EU ställt ut till Irland på villkor att landet genomför ett ekonomiskt reform- program. Riksgäldskontoret betalade ut lånets första del under 2012 och sista delen betalades ut under 2013. Lånet ska vara helt återbetalt 2022.

I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet och AP- fonderna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten.

Swedavia AB, ett statligt bolag som äger, driver och utvecklar flygplatser, betalade tillbaka alla sina lån hos Riksgäldskontoret under 2013. Detta enligt beslut av regeringen som togs i samband med att flygplatsverksamheten bolagiserades 2010.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade hos Riksgäldskontoret, vilket är de lån som går under benämningen annuitetslån och studielån. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statens budget och benämns studiemedel, äldre lån och hemutrustningslån i sammanställningen. CSN:s utlåningsfordran ökade med 3,2 miljarder kronor och uppgick till drygt 170 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Den totala utestående lånefordran uppgick till 199 miljarder kronor och vid utgången av 2013 var den totala reserveringen för osäkra fordringar 28,2 miljarder kronor. Både lånefordran och reserveringen av osäkra fordringar ökade under året. Ökningen av lånefordran beror dels på att nyutlåningen ökat under året, dels på att lånebeloppet höjts jämfört med föregående år. Även ökningen av beräknade osäkra fordringar beror på att antalet låntagare blev fler.

200

s. 201 Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF

Statens energimyndighet lånar ut pengar till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering.

Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån.

Not 30

Varulager och förråd

Miljoner kronor

2013

2012

Trafikverket

573

657

Försvarsmakten

383

363

Rikspolisstyrelsen

125

114

Myndigheten för samhällsskydd och

112

106

beredskap

Försvarets materielverk

98

84

Kriminalvården

59

64

Affärsverk

Sjöfartsverket

77

82

Luftfartsverket

1

1

Svenska kraftnät

-

2

Övriga myndigheter

156

162

Summa

1 584

1 635

Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsats- material.

Trafikverkets post avser främst material för underhåll och reparation av järnvägsanlägg- ningar.

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.

Rikspolisstyrelsens varulager består främst av beklädnad, vapen och ammunition.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps varulager avser huvudsakligen ett internationellt lager där det ingår containrar för boende och kontor. En annan del av lagret består av publikationer.

Skr. 2013/14:101

Not 31

Pågående arbeten

Miljoner kronor

2013

2012

Försvarets materielverk

816

508

Lantmäteriet

206

240

Försvarsmakten

35

23

Statens väg- och

14

12

transportforskningsinstitut

Trafikverket

13

25

Skogsstyrelsen

8

11

Affärsverk

Luftfartsverket

0

0

Övriga myndigheter

10

27

Summa

1 102

846

Pågående arbeten hos Försvarets materielverk avser uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund.

Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Minskningen av värdet på pågående arbeten jämfört med föregående år beror främst på fakturering av en stor omarrondering inom fastighetsbildning.

Not 32

Fastigheter

Miljoner kronor

2013

2012

Länsstyrelsen i Dalarnas län

144

143

Länsstyrelsen i Värmlands län

22

20

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

7

5

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

1

2

Övriga länsstyrelser

0

0

Summa

174

170

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderingsområden i Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade.

201

s. 202 Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Not 33

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor

2013

2012

Trafikverket

15

15

Uppsala universitet

2

2

Affärsverk

Sjöfartsverket

12

-

Luftfartsverket

1

1

Övriga myndigheter

0

0

Summa

30

18

Myndigheternas förskott till leverantörer avser bl.a. underhållstjänster och varuleveranser.

Not 34

Kundfordringar

Miljoner kronor

2013

2012

Exportkreditnämnden

2 124

2 806

Trafikverket

1 263

1 503

Statens institutionsstyrelse

212

200

Karolinska institutet

136

145

Transportstyrelsen

129

151

Lantmäteriet

105

134

Lunds universitet

103

86

Försvarsmakten

88

136

Göteborgs universitet

82

79

Statens fastighetsverk

75

77

Statens tjänstepensionsverk

59

72

Uppsala universitet

58

91

Statens jordbruksverk

54

57

Försvarets materielverk

51

71

Affärsverk

Svenska kraftnät

560

638

Luftfartsverket

201

210

Sjöfartsverket

132

155

Statens järnvägar

-

20

Övriga myndigheter

1 396

1 809

Summa

6 828

8 440

Myndigheternas redovisning av kundfordringar avser främst försäljning av tjänster.

Exportkreditnämndens fordringar utgörs av premiefordringar i garantiverksamheten. Fordringar avseende efterskottspremier har minskat kraftigt.

Not 35

Övriga fordringar

Miljoner kronor

2013

2012

Skatteverket

- Fordringar på skattekonto, inkl.

54 790

50 613

restförda samt värdereglering

- Övriga fordringar

14

5

Summa Skatteverket

54 804

50 618

Riksgäldskontoret

- Säkerheter

725

296

- Regressfordringar från infriade

garantier

77

153

- Affärsdagsredovisning

2 645

-287

- Övrigt

111

13

Summa Riksgäldskontoret

3 558

175

Statens jordbruksverk

7 675

6 766

Försäkringskassan

2 452

2 371

Tullverket

2 308

2 775

Kronofogdemyndigheten

1 390

1 013

Centrala studiestödsnämnden

959

947

Transportstyrelsen

881

202

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

409

360

Affärsverk

Luftfartsverket

84

180

Svenska kraftnät

32

47

Sjöfartsverket

10

10

Övriga myndigheter

1 482

1 423

Summa

76 044

66 887

Övriga fordringar ökade med 9,2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 4,1 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet.

Riksgäldskontorets fordringar ökade med 3,3 miljarder kronor. Ökningen är främst hänförlig till affärsdagsredovisningen. Vid

202

s. 203 Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF

affärsdagsredovisning uppstår en fordran när en affär ingås som sedan tas bort några dagar senare i samband med att affären betalas. Det är normalt att det är stora fluktuationer i affärsdagsredovisningen.

Statens jordbruksverk redovisar huvud- sakligen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt fordran på EU för produktionsavgift för socker. Fordran på EU har ökat vilket främst avser landsbygdsprogrammet och beror på att tidpunkten för utbetalning från EU är senare jämfört med föregående år.

Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, återkravsfordringar och fordringar för EU vård.

Tullverkets övriga fordringar består främst av obetalda tullräkningar avseende uppbörd. Orsaken till minskningen är att varuvärdet vid import och debiterad uppbörd var högre på de tullräkningar som var utestående 2012 jämfört med 2013.

Not 36

Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor

2013

2012

Riksgäldskontoret

- underkurser, upplåning i svenska

kronor

6 828

4 433

- underkurser, upplåning i utländsk

270

123

valuta

- underkurser, statsskulden till

192

39

nominellt belopp i svenska kronor

- underkurs, statsskulden till nominellt

11

36

belopp i utländsk valuta

- övriga förutbetalda kostnader

50

80

Summa Riksgäldskontoret

7 351

4 711

Rikspolisstyrelsen

560

517

Kriminalvården

363

356

Trafikverket

353

275

Lunds universitet

256

249

Försäkringskassan

249

237

Arbetsförmedlingen

197

175

Domstolsverket

186

178

Myndigheten för samhällsskydd och

162

149

beredskap

Karolinska institutet

161

140

Uppsala universitet

153

143

Skr. 2013/14:101

Göteborgs universitet

149

145

Skatteverket

142

183

Affärsverk

Sjöfartsverket

48

59

Svenska kraftnät

30

30

Luftfartsverket

28

35

Statens järnvägar

-

1

Övriga myndigheter

2 657

2 578

Summa

13 045

10 161

En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats ut under året och som avser inte förbrukade resurser eller inte utnyttjade tjänster som normalt kommer att omvandlas till en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. En förutbetald kostnad kostnadsförs när resurser har förbrukats eller tjänster har utnyttjats och då reduceras den förutbetalda kostnaden.

Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.

Rikspolisstyrelsen redovisar förutbetalda kostnader avseende hyror på 436 miljoner kronor och övriga förutbetalda kostnader som leasingavgifter, telefonikostnader, försäkringar samt drift, underhåll och support av datasystem.

Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda hyror och nyttjanderätter.

I posten förutbetalda intäkter för Trafikverket ingår bl.a. projektkostnader för Citybanan med 93 miljoner kronor.

Lunds universitet redovisar förutbetalda hyreskostnader på 228 miljoner kronor.

Förutbetalda kostnader i övrigt avser exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år.

203

s. 204 Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Not 37

Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor

2013

2012

Trafikverket

698

1 042

Kungl. Tekniska högskolan

268

231

Karolinska institutet

222

182

Migrationsverket

218

175

Lunds universitet

180

160

Göteborgs universitet

157

146

Uppsala universitet

122

89

Försäkringskassan

110

122

Sveriges lantbruksuniversitet

88

78

Linköpings universitet

84

80

Stockholms universitet

83

68

Umeå universitet

76

54

Luleå tekniska universitet

61

60

Övriga myndigheter

318

318

Summa

2 685

2 805

Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte erhållits av myndigheten.

Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen finansieras av kommuner. Av dessa avser 395 miljoner kronor väginvesteringar och 328 miljoner kronor järnvägsinvesteringar.

Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten avser främst pågående forskningsprojekt.

Migrationsverket redovisar upplupna bidrags- intäkter på 214 miljoner kronor för EU medel.

Not 38

Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor

2013

2012

Riksgäldskontoret

Upplupna ränteintäkter, svenska kronor

5 169

5 169

Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta

864

1 294

Övriga upplupna intäkter

735

310

Summa Riksgäldskontoret

6 768

6 773

Kärnavfallsfonden

1 794

1 853

Rådet för Europeiska socialfonden i

792

501

Sverige

Tillväxtverket

551

513

Försäkringskassan

474

367

Inspektionen för

425

435

arbetslöshetsförsäkringen

Trafikverket

272

303

Affärsverk

Svenska kraftnät

645

924

Luftfartsverket

207

213

Sjöfartsverket

71

42

Statens järnvägar

-

1

Övriga myndigheter

708

685

Summa

12 707

12 610

Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta avser ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret.

Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser upplupna avgifter för producerad el som kärnkraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden med 1 291 miljoner kronor och 577 miljoner kronor upplupna ränteintäkter på placeringar.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar upplupna intäkter avseende medel från EU:s socialfond och integrationsfond.

Av Tillväxtverkets upplupna intäkter avser 137 miljoner kronor en fordran på EU avseende TA-medel (Technical Assistance).

Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för EU-vård på 314 miljoner kronor och upplupna ränteintäkter avseende återkrav på 109 miljoner kronor.

Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor och arbetslöshetsavgifter.

Svenska kraftnät redovisar upplupna nät- intäkter på 245 miljoner kronor samt upplupna systemintäkter på 396 miljoner kronor.

204

s. 205 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar avser repor i egna statspapper som tidigare år ingått i statsskulden. Kontrollera mot PDF

Not 39

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor

2013

2012

Riksgäldskontoret

13 849

26 272

Försäkringskassan

1 001

975

Pensionsmyndigheten

450

477

Affärsverk

Luftfartsverket

-

50

Övriga myndigheter

0

-

Summa

15 300

27 774

Riksgäldskontorets värdepapper och andelar avser repor i egna statspapper som tidigare år ingått i statsskulden.

Försäkringskassans värdepapper och andelar avser huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden.

Pensionsmyndigheten redovisar obligationer, främst hypoteksobligationer, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen och Sjömans- pensionsfonden.

Not 40

Kassa och bank

Miljoner kronor

2013

2012

Exportkreditnämnden

831

868

Kronofogdemyndigheten

432

403

Försvarets materielverk

238

59

Uppsala universitet

189

36

Lunds universitet

165

120

Regeringskansliet

148

170

Länsstyrelsen i Norrbottens län

145

148

Trafikverket

139

152

Karolinska institutet

108

144

Länsstyrelsen i Västerbottens län

104

110

Universitets- och högskolerådet

92

-

Kungl. Tekniska högskolan

84

150

Verket för innovationssystem

54

47

Styrelsen för internationellt

53

41

utvecklingssamarbete

Affärsverk

Luftfartsverket

3 178

2 384

Svenska kraftnät

150

140

Skr. 2013/14:101

Sjöfartsverket

102

87

Statens järnvägar

-

23

Övriga myndigheter

526

844

Summa

6 738

5 926

Exportkreditnämnden redovisar banktillgodo- havanden i utländsk valuta till motvärdet av 766 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor i svenska affärsbanker om 64 miljoner kronor.

Kronofogdemyndighetens belopp avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel).

Försvarets materielverks (FMV) banktill- godohavanden avser till största delen valuta- konton och konton för samarbetsavtal där medel ingår som FMV har för olika samarbetspartners räkning.

Likvida medel redovisat av Uppsala universitet består till största delen medel på ett valutakonto som ska användas i ett EU-projekt. Beloppet erhölls före årsskiftet 2013 och fördelas ut till projektets partners påföljande år.

Luftfartsverkets likvida medel ökade med 794 miljoner kronor. Ökningen beror främst på en ökning av pensionsskulden och andra framtida åtaganden med 403 miljoner kronor, vilket innebär ökade avgifter och inbetalningar till myndigheten samtidigt som utbetalningarna är relativt låga. Vidare beror ökningen av kassa och bank på minskade fordringar i den löpande verksamheten med ca 160 miljoner kronor.

Not 41

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor

2013

2012

Uppskrivningskapital

60

62

Donationskapital

639

581

Resultatandelar i hel- och delägda

258 462

243 131

företag

Balanserad kapitalförändring

-582 770

-560 502

Årets över-/underskott enligt

resultaträkningen

-24 685

624

Summa

-348 294

-316 104

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens netto-

205

s. 206 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar avser repor i egna statspapper som tidigare år ingått i statsskulden. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

förmögenhet negativ. Förändringen av netto- förmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över- eller underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar värdet av tillgångar eller skulder utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2013 minskade nettoförmögenheten med 32 miljarder kronor, vilket till stor del förklaras av årets underskott, men dessutom finns negativa belopp för transaktioner redovisade direkt mot resultatandelar i dotterföretag. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet minskade med 2 miljoner kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.

Donationskapital

Donationskapitalet ökade med 58 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på att gåvor av kulturtillgångar mottagits av Nationalmuseet samt att Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida medel.

Resultatandelar i hel- och delägda företag

Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 15,3 miljarder kronor under året består av föregående års resultat- andelar (43,7 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2013 (-20,1 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-8,4 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, som redovisas som skatteintäkt omförs från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,2 miljarder kronor).

Vattenfall AB redovisade en minskning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. För- ändringen uppgick till -5,2 miljarder kronor och består till största delen av omräkning av pensionsskulden (-5,8 miljarder kronor), kassa-

flödessäkring (1,8 miljarder kronor), ägarför- ändring i koncernföretag (-2,9 miljarder kronor), omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (3,7 miljarder kronor) och valutasäkring av utländskt eget kapital (-2,1 miljarder kronor).

TeliaSonera AB rapporterade en direkt minskning av eget kapital med 1,4 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser (-1,4 miljarder kronor).

PostNord AB minskade i samband med förändrade redovisningsprinciper för pensions- skulden resultatandelen (-1,6 miljarder kronor).

Försäljning och likvidering av företag medförde att resultatandelar överförts till balanserad kapitalförändring (-0,1 miljarder kronor).

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen minskade med 22,3 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar påverkade kapitalförändringen negativt med 43,0 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt före- gående stycke ökade denna delpost med motsvarande belopp, 20,1 miljarder kronor.

Kapitaltillskott till statliga företag som redovisas som bidrag ökar balanserad kapital- förändring och utjämnas nästkommande år vid omföring av årets underskott (1,2 miljarder kronor).

Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,2 miljarder kronor).

Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en minskning av nettoförmögenheten.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medförde en utjämningspost på 0,4 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som ökade nettoförmögenheten.

Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms minskade netto- förmögenheten med 0,1 miljarder kronor.

206

s. 207 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar avser repor i egna statspapper som tidigare år ingått i statsskulden. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor

Uppskrivnings-

Donations-

Resultat- andelar i

hel och delägda

Balanserad kapital-

Årets över-

kapital

kapital

företag

förändring

/underskott

Summa

Utgående balans 2012

62

581

243 131

-560 771

863

-316 134

Ändrad redovisningsprincip,

fordringar och skulder gentemot

EU, Migrationsverket

113

-113

0

Ändrad princip avseende bl.a.

bundna offerter, EKN

159

-128

31

Övrigt

-3

2

-1

Ingående balans 2013

62

581

243 131

-560 502

624

-316 104

Föregående års kapitalförändring

-1

43 660

-43 035

-624

0

Utdelning från hel- och delägda

företag

-20 109

20 109

0

Förändring av eget kapital hos

hel- och delägda företag

-8 377

-8 377

Kapitaltillskott till hel- och

delägda företag redovisade som

bidrag

1 205

1 205

Försäljning och likvidering av

aktier i hel- och delägda företag

-71

71

0

Omföring av resultatandel från

Systembolaget redovisad som

skatteintäkt

160

-160

0

Saldo inomstatlig

betalningsavräkning

-76

-76

Utjämningspost vid eliminering av

statspapper

-376

-376

Saldo vid eliminering av ensidiga

inomstatliga

periodavgränsningsposter samt

diverse fordringar och skulder

77

77

Eliminering av inomstatliga

balansposter avseende moms

-78

-78

Övriga förändringar

-1

58

68

-5

120

Årets över-/underskott

-24 685

-24 685

Summa årets förändring

-2

58

15 331

-22 268

-25 309

-32 190

Utgående balans 2013

60

639

258 462

-582 770

-24 685

-348 294

Ovanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt 3.2.1 Nettoförmögenheten.

207

s. 208 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar avser repor i egna statspapper som tidigare år ingått i statsskulden. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoför- mögenhet för 2012 och 2011 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer. National- räkenskapernas beräkningar finns inte färdigställda för 2013 och jämförelsen görs därför för 2012.

Miljarder kronor

2012

2011

Statens nettoförmögenhet enligt

årsredovisningen för staten

-316

-311

Avgående poster ur Nettoförmögenheten

Beredskapstillgångar

-93

-93

Affärsverkens anläggningstillgångar

-17

-15

Fordringar och skulder hos andra

myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala

studiestödsnämnden m.fl.

142

120

Värdejusteringar, Centrala

studiestödsnämnden och

Exportkreditnämnden

32

32

Tillkommande poster i Statens förmögenhet

enkligt NR-principer

Uppvärdering av börsnoterade aktier till

marknadsvärde

54

51

Pålägg av moms och indexuppräkning till

aktuell prisnivå av

anläggningstillgångar/förbrukningsinventar

ier samt utökad aktivering av

mjukvaruutveckling

381

374

Omvärdering av statsskuld och övriga

finansiella poster till marknadsvärde

-22

-30

Riksbankens egna kapital utöver grundfond

106

114

Löneskatt på kommunsektorns

pensionsskuld

87

87

Värdepapper hos Norrlandsfonden,

Riksbankens jubileumsfond, Allmänna

arvsfonden m.fl.

24

-7

Övrigt

3

4

Statens förmögenhet enligt NR-principer

381

326

Not 42

Fonder

Miljoner kronor

2013

2012

Kärnavfallsfonden

50 372

48 184

Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)

49 649

29 383

Insättningsgarantifonden

(Riksgäldskontoret)

28 353

26 697

Trafiklivräntefonden

893

864

(Försäkringskassan)

Batterifonden (Naturvårdsverket)

648

747

Kammarkollegiet,

försäkringsverksamheten m.m.

335

354

Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)

306

308

Försäkringskassans övriga fonder

255

291

Övriga

240

263

Total summa

131 051

107 091

Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är placerade i säkerställda obligationer utgivna av bostads- finansieringsinstitut, i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2013 utgjordes drygt 50 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer.

Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inlednings- vis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, ska öka så att den inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året ökade fondens behållning med drygt 20 miljarder kronor (jfr not 5). Ökningen beror huvudsakligen på att fondens innehav av aktier i Nordea såldes under året, vilket gav en vinst på nära 16 miljarder kronor.

Även Insättningsgarantifonden förvaltas av Riksgäldskontoret och utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapital- täckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som

208

s. 209 Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljö- farliga batterier. Kontrollera mot PDF

omfattas av garantin och som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privat- personer som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden har ökat med 1,7 miljarder kronor under året.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkes- skadefonden och Affärsverksfonden.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljö- farliga batterier.

Kammarkollegiets fonder avser kollegiets försäkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårdsfonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden.

Länsstyrelserna redovisar bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Cirka 44 procent av beloppet redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten, Brottsoffer- fonden samt Sjömanspensionsfonden hos Pensionsmyndigheten.

Not 43

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor

2013

2012

Statens tjänstepensionsverk

205 652

198 041

Riksdagsförvaltningen

3 154

2 904

Försvarsmakten

364

489

Rikspolisstyrelsen

89

132

Trafikverket

58

64

Göteborgs universitet

46

46

Försvarets materielverk

42

59

Affärsverk

Luftfartsverket

3 581

3 270

Sjöfartsverket

2 028

2 012

Svenska kraftnät

548

509

Övriga myndigheter

501

562

Summa

216 063

208 088

Skr. 2013/14:101

Statens pensionsåtagande vid SPV

Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtals- försäkringarna till Statens tjänstepensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande i den statliga försäkringsrörelsen. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken.

Pensionsskulden ökade med drygt 7 miljarder kronor (föregående år var ökningen drygt 11 miljarder kronor). Skulden har beräknats med motsvarande ränteantaganden som de som tillämpats i årsredovisningen för staten de närmast föregående åren (se tilläggs- upplysningar) och det innebär att den är 28 miljarder kronor lägre än den skuld som SPV redovisar i sin årsredovisning. I nedanstående tabell redovisas förändringens viktigaste delposter enligt en skuldanalys som SPV gjort.

Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet

Miljoner kronor

2013

2012

Ingående skuld

197 507

186 225

Justering av ingående skuld

-81

-431

Ändrade beräkningsgrunder

5 502

5 169

Nyintjänande

6 279

6 212

Utbetald pension

-8 844

-8 650

Basbeloppsindexering

2 179

5 029

Nyanslutning

0

371

Grundränta, brutto

2 647

2 924

Grundränta, frigjorda omkostnader

-204

-196

Antaganden om livslängd

-12

18

Nya och tillfälliga sjukpensioner

133

103

Nyavsättning premiebefrielse

25

118

Nyavsättning icke aktuell, temporär

efterlevandepension

342

306

Avveckling riskförmåner

1

-22

Nya pensionsersättningar och särskilda

pensionsersättningar

56

51

Förändring av antastbar förmån

10

-112

Nya temporära efterlevandepensioner

103

94

Utbetalning, frigjorda omkostnader

-71

-70

Aktualisering

-58

-70

209

s. 210 Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Övrigt

-365

439

Summa utgående skuld 1

205 149

197 507

1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 503 miljoner kronor (534 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen i belopp i not 43.

Ändrade beräkningsgrunder avser den skuldeffekt som uppstår när de försäkrings- tekniska beräkningsgrunderna ändras. Per den 1 januari 2013 hade räntan i beräknings- grunderna sänkts från 1,5 till 0,4 procent. Tillämpningen av den princip som innebär att en sänkning tillåts slå igenom högst motsvarande 0,2 procentenheter, innebär att i beräkningen tillämpas en ränta på 1,3 procent. Det ökade skulden med 5 502 miljoner kronor.

Nyintjänande avser den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och kompletterande efter- levandepension/familjepension under året.

Utbetald pension motsvarar den skuld- minskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts.

Basbeloppsindexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2012 och 2013 var denna ökning 1,14 procent, vilket gav en skuldökning med 2 179 miljoner kronor.

Nyanslutning avser den skuldökning som uppstår i samband med inlösen av förmåner. Under 2013 förekom inga sådana ny- anslutningar.

Grundränta avser den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta (1,3 procent under 2013).

Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Av det totala beloppet avser knappt 600 miljoner kronor inkomst- garantier. Cirka 60 procent av den totala avsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Årets ökning avser främst aktiva ledamöter.

Försvarsmaktens avsättningar har minskat under året, eftersom årets utbetalningar

överstiger årets kostnad för nya avsättningar. Dessa har minskat kraftigt, jämfört med 2012 då bl.a. avsättningar gjordes för pensions- ersättningar inför omstrukturering av Försvarsmaktens organisation 2013.

Ökningen av pensionsavsättningen vid Luftfartsverket beror till största delen på nyintjänade pensionsförmåner.

Not 44

Övriga avsättningar

Miljoner kronor

2013

2012

Exportkreditnämnden

6 232

6 841

Trafikverket

1 094

1 075

Riksgäldskontoret

806

756

Försvarsmakten

626

930

Pensionsmyndigheten, frivillig

pensionsförsäkring

449

482

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

220

145

Boverket, bostadskreditgarantier

102

187

Avvecklingsmynd. för Mynd för

utländska inv.

34

-

Affärsverk

Luftfartsverket

140

122

Sjöfartsverket

7

5

Statens järnvägar

-

69

Övriga myndigheter

1 029

1 145

Summa

10 739

11 757

Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2013 uppgick till 6 232 miljoner kronor (netto med hänsyn till återförsäkrares andel 5 949 miljoner kronor) vilket innebär en minskning med 509 miljoner kronor eller 7 procent under året. Reserveringen delas in i reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker, respektive reservering för skador. Det är reservering för ej intjänade premier som står för huvuddelen, 88 procent av den totala reserveringen. Den delen sjönk under året, medan reserveringen för skador ökade med 155 miljoner kronor. Engagemanget är något

210

s. 211 Avsättningarna hos Trafikverket avser till största delen avsättningar för miljöåtgärder och skadeståndskostnader. Kontrollera mot PDF

lägre än förra året samtidigt som den genomsnittliga risken sjunkit något. Risken i portföljen har minskat som en följd av lägre riskvärderingar på affärer och länder. Dessutom har en kortare löptid i portföljen minskat reserveringsbehovet. Reserveringen som andel av det totala engagemanget har minskat under de senaste åren, från 4,0 procent 2009 till 3,4 procent 2013.

Avsättningarna hos Trafikverket avser till största delen avsättningar för miljöåtgärder och skadeståndskostnader.

Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster. Reserveringen avser till största delen garantin avseende Öresundsbron. De förväntade förlusterna i garantiverksamheten ökade med 50 miljoner kronor under året. Det beror huvudsakligen på att en av låntagarna inom Nordiska investeringsbankens portfölj med miljöinvesteringslån ställde in sina betalningar.

Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslut 2004 fortsatte minska under 2013. Minskningen avser till största delen avsättning för avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna för omstrukturering avser till drygt 50 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna främst avser avsättningar för sanering samt avsättning för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder.

Pensionsmyndighetens avsättning för frivillig pensionsförsäkring avser verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapital- avkastning och pensionsutbetalningar.

Styrelsens för internationellt utvecklings- samarbetes (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser garantier som EKN administrerar för Sidas räkning avseende u- krediter. U-krediterna avser f.n. nio länder för export som av Sida bedömts få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. De största u-krediterna avser Sri Lanka och Kina. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser utfärdats under de senaste fyra åren. Engagemanget avseende u- krediter fortsatte därför minska under året från 1 010 miljoner kronor till 952 miljoner kronor. Avsättningen för förväntade förluster inom u-

Skr. 2013/14:101

kreditsystemet har minskat något som följd av den mindre omfattningen och kortare risktid i engagemanget. Däremot har avsättningen för förluster ökat med 75 miljoner kronor för s.k. fristående garantier beroende på att den typen av engagemang har ökat så att den delen nu är större än u-krediterna. Engagemanget avseende fristående garantier uppgår nu till 1 318 miljoner kronor och reserveringen till 126 miljoner kronor i den delen. Avsättningen innehåller även en mindre del som avser uppsagda lokaler och uppsagd personal.

Boverket redovisar avsättningar avseende kreditgarantier för bostäder övertagna från Statens Bostadskreditnämnd.

Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige tar upp en avsättning för projektmedel som kan komma att återkrävas av EU:s regionala strukturfonder.

Affärsverket Statens järnvägar avvecklades i samband med årsskiftet 2012/2013.

Not 45

Statsskulden

Lån i Sverige

Miljoner kronor

2013

2012

Nominella statsobligationer

603 508

540 488

Ränte- och valutaswappar

-283 930

-280 525

Statsskuldväxlar

93 831

105 238

Ränteswappar

137 030

138 550

Privatmarknadslån

46 349

49 629

Likviditetsförvaltningsinstrument

61 345

47 531

Valutaterminer i svenska kronor

26 084

73 142

Säkerheter i svenska kronor

11 062

17 350

Real i skuld svenska kronor

197 796

192 325

Summa

893 075

883 728

Eliminering, myndigheters innehav av

statspapper

-40 665

-33 371

Summa

852 410

850 357

I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde,

211

s. 212 Lån utomlands Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna.

I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.

Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 14,2 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för insättnings- garantifonden var 26,3 miljarder kronor.

Lån utomlands

Miljoner kronor

2013

2012

Obligationer m.m. i utländsk valuta

259 579

186 165

Säkerheter i utländsk valuta

14 688

23 804

Valutaswappar

136 589

127 285

Terminskontrakt m.m.

-26 848

-74 794

Summa

384 008

262 460

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 122 miljarder kronor.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor

2013

2012

Lån i Sverige

852 410

850 357

Lån utomlands

384 008

262 460

Summa

1 236 418

1 112 817

Den enskilt största orsaken till ökningen av statsskulden är att Riksgäldskontoret under 2013 tog upp lån för Riksbankens räkning. Lånen till Riksbanken ökade med 105 miljarder kronor 2013.

Not 46

Leverantörsskulder

Miljoner kronor

2 013

2012

Trafikverket

6 171

6 789

Försvarets materielverk

2 968

2 053

Rikspolisstyrelsen

796

557

Försvarsmakten

659

829

Arbetsförmedlingen

588

859

Försäkringskassan

539

422

Fortifikationsverket

325

459

Kriminalvården

318

235

Domstolsverket

304

172

Myndigheten för samhällsskydd och

291

346

beredskap

Lunds universitet

251

255

Skatteverket

234

240

Statens fastighetsverk

230

291

Migrationsverket

222

295

Karolinska institutet

188

247

Transportstyrelsen

174

263

Uppsala universitet

169

161

Göteborgs universitet

164

310

Regeringskansliet

161

203

Umeå universitet

158

124

Post- och telestyrelsen

138

86

Statens institutionsstyrelse

133

131

Affärsverk

Svenska kraftnät

697

515

Sjöfartsverket

161

113

Luftfartsverket

137

160

Övriga myndigheter

2 904

3 245

Summa

19 080

19 360

Leverantörsskulder avser skulder som upp- kommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.

212

s. 213 placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Kontrollera mot PDF

Not 47 Övriga skulder

Miljoner kronor

2013

2012

Skatteverket

Kontoöverskott, skattekonto

21 888

21 268

Skuld till kommuner och landsting

7 217

10 903

Övrigt, Skatteverket

275

351

Summa Skatteverket

29 380

32 522

Riksgäldskontoret

Skuld till premiepensionssystemet

10 194

12 419

EU-avgifter

2 236

78

Övrigt, Riksgäldskontoret

225

926

Summa Riksgäldskontoret

12 655

13 423

Försäkringskassan

8 634

8 238

Trafikverket

4 648

4 884

Exportkreditnämnden

461

281

Statens tjänstepensionsverk

374

372

Rikspolisstyrelsen

329

361

Försvarsmakten

268

314

Affärsverk

Svenska kraftnät

3 223

2 478

Luftfartsverket

95

69

Sjöfartsverket

18

54

Övriga myndigheter

2 986

2 698

Summa

63 071

65 694

En del av Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2014. En annan del utgörs av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen. Skatteverkets skulder till kommuner och landsting avser slutavräkning av kommunalskatt. Slutav- räkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommuner och landsting under inkomståret.

Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- systemet avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis

Skr. 2013/14:101

placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.

Medel för EU-avgiften avser medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men ännu inte rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov och ökade kraftigt under 2013.

Försäkringskassans övriga skulder avser skatt på pensioner som betalas ut för Pensions- myndighetens räkning samt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner.

I Trafikverkets övriga skulder ingår i

huvudsak betalningsutfästelse till Svedab

med

2 259 miljoner kronor, förskotteringar

med

1 092 miljoner kronor, innehållna garantibelopp med 1 098 miljoner kronor och 79 miljoner kronor avser hyra av matarledningar. Minskningen med 236 miljoner kronor avser i huvudsak en minskning av förskotteringar med 431 miljoner kronor samtidigt som det skett en ökning avseende betalningsutfästelser till Svedab med 239 miljoner kronor.

Svenska kraftnäts övriga skulder består främst av bidrag från markägare, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter. Ökningen med 745 miljoner kronor beror på en ökning av aktiverade investeringsbidrag och kapacitetsavgifter.

Not 48

Depositioner

Miljoner kronor

2013

2012

Kronofogdemyndigheten

772

670

Länsstyrelsen i Stockholms län

270

278

Länsstyrelser, övriga

117

127

Övriga myndigheter

112

250

Summa

1 271

1 325

Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

213

s. 214 placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Not 49

Förskott från uppdragsgivare och kunder

Miljoner kronor

2013

2012

Trafikverket

110

80

Lantmäteriet

21

8

Kemikalieinspektionen

15

18

Patent- och registreringsverket

15

17

Affärsverk

Svenska kraftnät

57

61

Övriga myndigheter

22

22

Summa

240

206

Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid.

Not 50

Upplupna kostnader

Miljoner kronor

2013

2012

Riksgäldskontoret

14 702

14 230

Migrationsverket

2 524

2 229

Trafikverket

1 949

2 261

Försvarsmakten

1 091

1 075

Försäkringskassan

1 061

1 003

Rikspolisstyrelsen

1 007

956

Arbetsförmedlingen

515

475

Försvarets materielverk

513

338

Skatteverket

347

327

Kriminalvården

314

322

Lantmäteriet

313

313

Göteborgs universitet

248

240

Lunds universitet

241

226

Transportstyrelsen

233

115

Regeringskansliet

220

218

Domstolsverket

200

181

Uppsala universitet

176

162

Sveriges lantbruksuniversitet

161

129

Statens institutionsstyrelse

150

111

Stockholms universitet

141

130

Affärsverk

Svenska kraftnät

423

801

Sjöfartsverket

113

112

Luftfartsverket

108

112

Statens järnvägar

-

2

Övriga myndigheter

2 531

2 893

Summa

29 281

28 961

Upplupna kostnader redovisas för under redovisningsperioden utförda tjänster och levererade varor som faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår.

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötsel- instrument.

Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med 1 401 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 345 miljoner kronor samt utbildning med 252 miljoner kronor.

Trafikverket redovisar upplupna semester- löner exklusive sociala avgifter uppgående till 255 miljoner kronor och upparbetade kostnader uppgående till 223 miljoner kronor avseende övriga personalrelaterade kostnader. 197 miljon- er kronor utgör upplupna utgiftsräntor och 408 miljoner kronor avser markinlösen. Dessutom ingår övriga upplupna kostnader för investeringsverksamheten och för underhållsverksamheten.

Upplupna kostnader hos Försvarsmakten avser i huvudsak semesterlöneskuld och annan löneskuld på 1 013 miljoner kronor.

Försäkringskassan redovisar bl.a. upplupna kostnader för EU-vård, tandvård och andra försäkringskostnader uppgående till 658 miljon- er kronor.

Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft.

I övrigt består upplupna kostnader även av semester- och löneskulder som redovisas av de flesta myndigheter samt konsult- och revisions- arvoden m.m.

214

s. 215 placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Kontrollera mot PDF

Not 51

Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

2013

2012

Karolinska institutet

1 614

1 526

Lunds universitet

1 201

1 200

Statens jordbruksverk

1 180

1 137

Göteborgs universitet

991

1 001

Uppsala universitet

813

820

Kungl. Tekniska högskolan

416

422

Umeå universitet

343

337

Linköpings universitet

269

275

Stockholms universitet

250

296

Sveriges lantbruksuniversitet

242

230

Kustbevakningen

172

141

Södertörns högskola

165

169

Örebro universitet

123

129

Luleå tekniska universitet

115

111

Affärsverk

Svenska kraftnät

887

867

Luftfartsverket

26

26

Övriga myndigheter

1 191

1 219

Summa

9 998

9 906

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

De oförbrukade bidragsmedel som redovisas hos universitet och högskolor avser främst finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag.

Posten oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk utgörs huvudsakligen av förskott från EU:s landsbygdsfond om 1,1 miljarder kronor.

Svenska Kraftnät redovisar här bidrag från markägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitets- avgifter.

Skr. 2013/14:101

Totala oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

2013

2012

Universitet och

15 098

14 484

högskolor

Inomstatligt

8 125

7 600

Utomstatligt

6 973

6 884

Länsstyrelser

1 292

1 661

Inomstatliga

1 175

1 559

Utomstatliga

117

102

Övriga

4 671

5 127

Inomstatliga

1 763

2 207

Utomstatliga

2 908

2 920

Total inomstatliga

11 063

11 366

Total utomstatliga

9 998

9 906

Summa

21 061

21 272

De totala oförbrukade bidragen minskade med 0,2 miljarder kronor. Det är inomstatliga oförbrukade bidrag vid länsstyrelser och övriga myndigheter som minskade. Däremot ökade inomstatliga oförbrukade bidrag i högskole- sektorn med 0,5 miljarder kronor.

För oförbrukade bidrag från utomstatliga finansiärer framgår jämförelser för de myndigheter som har störst oförbrukade belopp av tabellen ovan. Där framgår att den största ökningen avser Karolinska institutet med 0,1 miljarder kronor.

Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. Högskolesektorn står för 73 procent av dessa oförbrukade medel som vanligen avser forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet eller andra forskningsråd eller andra myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Ökningen är i samma nivå som föregående år, 0,5 miljarder kronor. Lunds universitet redovisar störst belopp vid utgången av 2013 med 1,9 miljarder kronor och även störst ökning med 0,2 miljarder kronor. Uppsala universitet redovisar 1,1 miljarder kronor, Karolinska institutet 0,8 miljarder kronor och Stockholms universitet 0,7 miljarder. Alla dessa ökade något jämfört med 2012.

215

s. 216 Oförbrukade, inomstatliga bidrag Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt.

Bland övriga myndigheter med väsentliga oförbrukade bidrag från andra myndigheter, kan främst nämnas Vetenskapsrådet och Social- styrelsen med 0,3 miljarder kronor vardera

Oförbrukade, inomstatliga bidrag

Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgår till

totalt 11 063 miljoner kronor.

I

tabellen

nedan

visas

94 procent

(10 342 miljoner

kronor)

av

inomstatliga

Miljoner kronor

oförbrukade bidrag och hur dessa förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Återstående cirka 700 miljoner kronor består av många små belopp eller har av andra skäl inte tagits med i analysen. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar på förväntad förbrukningstakt.

Universitet och

högskolor svarar

för

79 procent (8 143

miljoner kronor) av

de

inomstatliga oförbrukade bidragen och av dessa

svarar

fem

universitet

för

64 procent

(5 252 miljoner

kronor). Länsstyrelserna svarar

för 11 procent

(1 175 miljoner

kronor) av

inomstatliga oförbrukade bidrag.

Förbrukningstakt

Totalt

Inom 3 månader

Mer än 3 månader till ett år

Mer än 1 år till 3 år

Mer än 3 år

Totala inomstatliga

Oförbrukade bidrag

10 342

2 646

6 165

1 363

169

Varav oförbrukade bidrag

Universitet och högskolor

8 143

2 243

5 072

769

59

Länsstyrelser

1 175

164

601

344

66

Övriga

1 024

239

492

250

44

216

s. 217 Oförbrukade, inomstatliga bidrag Kontrollera mot PDF

Not 52

Övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor

2013

2012

Riksgäldskontoret

22 563

27 778

Periodisering av skatter

16 046

27 473

Försvarets materielverk

658

546

Karolinska institutet

225

248

Lunds universitet

171

198

Kammarkollegiet

159

0

Statens fastighetsverk

125

125

Uppsala universitet

111

97

Göteborgs universitet

90

116

Strålsäkerhetsmyndigheten

60

40

Trafikverket

59

58

Linköpings universitet

51

49

Affärsverk

Sjöfartsverket

35

31

Luftfartsverket

4

4

Svenska kraftnät

-

6

Övriga myndigheter

498

504

Summa:

40 855

57 273

Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts.

Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatter som inbetalats och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av en förutbetald intäkt redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. För 2013 är den beräknade skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna.

Försvarets materielverks förutbetalda intäkter avser pågående arbeten.

Skr. 2013/14:101

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.

Not 53

Garantiförbindelser

Miljoner kronor

2013

2012

Garantier för vilka avsättning ej görs

(alla hos Riksgäldskontoret)

Insättningsgarantin och

investerarskyddet

1 312 807

1 225 531

Kreditgarantier

Bankgarantier

8 927

30 355

Garantier om tillförsel av kapital

Garantikapital

111 175

107 438

Övriga garantier

Affärsverk m.fl.

1 900

1 890

Summa garantiåtaganden som

redovisas inom linjen

1 434 809

1 365 214

De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Sida och Boverket. Garantiverksamheten beskrivs närmare i avsnitt 5.

Garantiåtagandena har delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs och det är därför dessa som beskrivs något här nedan.

Garantiförbindelser avseende insättnings- garantin avser förhållandet den 31 december 2012. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.

Insättningsgarantin skyddar insättningar på konto upp till ett belopp på 100 000 euro, vilket vid årsskiftet motsvarade strax under 900 000 kronor. Det skyddade beloppet höjdes den 31 december 2010 och flera förändringar i regelverket som förstärkte skyddet för insättarna genomfördes 2011. De garanterade insättning- arna uppgick till 1 313 miljarder kronor per den 31 december 2012, vilket var en ökning med

217

s. 218 Oförbrukade, inomstatliga bidrag Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

87 miljarder kronor. Uppgift

om belopp per

31 december 2013 finns ännu inte tillgänglig.

Bankgarantierna avser det

garantiprogram

som beslutades 2008 och som gav banker, bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att träffa avtal med staten om garantier för en del av sin upplåning. Programmet stängdes för nyteckning och utestående garantier har därför minskat successivt under de senaste åren till 9 miljarder kronor vid utgången av 2013.

Garantikapital avser medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut som består av inbetalt kapital och garantikapital. Garanti- kapitalet innebär att staten förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten. Åtagandet ökade något under 2013 från 107 till 111 miljarder kronor.

Statens totala garantiåtaganden

De garantier för vilka avsättningar görs är sådana garantier där förlustrisken har värderats och avsättning har gjorts för förväntade förluster. Dessa redovisas därför inte bland Garanti- förbindelser inom linjen i balansräkningen. Avsättningarna för förluster uppgick till sammanlagt cirka 7,3 miljarder kronor och kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar.

I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättning inte görs och de åtaganden för vilka avsättning görs (se även avsnitt 5.1.1 och tabell 5.1).

Miljoner kronor

2013

2012

Garantiåtaganden för vilka avsättning

ej görs redovisade inom linjen (enligt

ovan)

1 434 809

1 365 214

Garantier för vilka avsättning görs –

redovisas ej inom linjen

Garantier om tillförsel av kapital

Grundfondsförbindelser,

Riksgäldskontoret

405

405

Övrigt, Riksgäldskontoret

-

Exportgarantier m.m.

Exportgarantier, EKN

194 713

204 396

U-kreditgarantier, Sida

872

930

Fristående krediter, Sida

1 157

254

Kreditgarantier

Infrastruktur, Riksgäldskontoret

19 697

22 168

Bostadskrediter, Boverket

1 735

1 700

Internationella åtaganden,

Riksgäldskontoret

6 327

6 081

Övrigt, Riksgäldskontoret

13

13

Övriga garantier

Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret

8 165

8 227

Summa garantiåtaganden för vilka

avsättning görs

233 084

244 174

Total summa garantiåtaganden

1 667 893

1 609 388

218

s. 219 Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser. Kontrollera mot PDF

Not 54

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor

2013

2012

Riksgäldskontoret

8 230

8 072

Statens kulturråd

3 092

2 896

Statens tjänstepensionsverk

1 972

2 159

Kriminalvården

1 259

1 189

Södertörns högskola

680

680

Lunds universitet

300

-

Totalförsvarets forskningsinstitut

171

176

Rikspolisstyrelsen

120

116

Göteborgs universitet

104

-

Uppsala universitet

95

-

Stockholms universitet

91

91

Affärsverk

Sjöfartsverket

256

260

Luftfartsverket

18

25

Övriga myndigheter

306

482

Summa

16 694

16 146

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvars- förbindelser som inte är garantiförbindelser.

Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser avser skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansierings- institut.

Statens kulturråd redovisar ansvarsför- bindelser avseende statliga utställningsgarantier. Vid utgången av 2013 fanns 24 utställda garantier.

Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser.

Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler, i beloppet ingår även projekteringsgarantier. Södertörns högskola, Lunds universitet, Totalförsvarets forsknings- institut och Stockholms universitet redovisar också ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler.

Skr. 2013/14:101

Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning.

Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2021 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra både till tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här.

Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pensionsförpliktelser och ansvarsförbindelser avseende restvärden i räddningshelikoptrar. Luftfartsverkets belopp avser borgensåtagande till dotterföretag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag.

Trafikverket redovisar flera åtaganden som inte beräknats med belopp. Det innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. Miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Trafikverket. Trafikverket redovisar även åtaganden rörande den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Slutligen finns en kapital- täckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgälds- kontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket.

Sverige riskerar att tvingas betala viten till EU i tre pågående processer. EU-kommissionen anser att Sverige inte har fullgjort sina åtaganden i enlighet med tre olika rättsakter, direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, direktivet om rening av avloppsvatten samt direktivet om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften. Uppgifterna är för närvarande osäkra avseende tidpunkt för betalningskrav och beloppens storlek och har därför ännu inte tagits upp med något belopp bland Övriga ansvarsförbindelser.

219

s. 220 Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

3.5.3 Noter till finansieringsanalysen

Not 55

Skatter

Miljoner kronor

2013

2012

Enligt resultaträkningen

998 811

971 172

Tillkommer/avgår:

Förändring av fordringar och skulder

-18 695

17 612

Summa

980 116

988 784

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2013 understeg netto- inbetalningarna av skatter de beräknade skatteintäkterna, vilket minskade kassaflödet.

Not 56

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2013

2012

Enligt resultaträkningen

54 355

53 885

Tillkommer: Utdelningar

20 015

21 372

Avgår: realisationsvinster

-1 009

-

Summa

73 361

75 257

Statens hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dessa företag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Under året delade bl.a. Vattenfall AB ut 6,8 miljarder kronor, LKAB 5,5 miljarder kronor och Telia Sonera AB 4,6 miljarder kronor.

Not 57

Transfereringar

Miljoner kronor

2013

2012

Enligt resultaträkningen

926 238

866 456

Avgår:

Avsättningar till fonder

-23 960

-9 166

Nedskrivning och avskrivning av lån,

-1 231

-692

CSN m.fl.

Förändring av fordringar inkl

73

95

nedskrivning, Försäkringskassan

Summa

901 120

856 693

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.

Avsättning till fonder i staten för 2013 avser främst stabilitetsfonden men även Kärnavfalls- fonden och Insättningsgarantifonden (se not 5). Avsättningen till stabilitetsfonden var särskilt stor under 2013 beroende på den stora realisationsvinsten vid försäljning av aktier i Nordea.

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos Centrala studiestödsnämnden är ett netto av avskrivningar p.g.a. ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar.

Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Not 58

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor

2013

2012

Enligt resultaträkningen

247 300

241 849

Avgår:

Avskrivningar

-25 952

-24 391

Avsättningar (se not 43 och 44)

-6 957

-11 599

Värdereglering lån, Riksgäldskontoret

360

121

Realisationsförluster

-2 092

-401

Summa

212 659

205 579

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort.

220

s. 221 De finansiella investeringarna uppgick till 3,6 miljarder kronor under 2013. Kontrollera mot PDF

Ökningen av avsättningar avser i allt väsentligt statens tjänstepensioner (se not 44).

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Den stora realisations- förlusten under 2013 avser främst utrangeringar av beredskapsinventarier vid Försvarsmakten.

Not 59

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2013

2012

Förändring av långfristiga fordringar

-796

2 066

Förändring av omsättningstillgångar

7 276

15 771

Förändring av kassa och bank

-812

361

Förändring av skulder

1 426

-21 487

Summa

7 094

-3 289

Den viktigaste faktorn bland justeringar till betalningar är att omsättningstillgångarna minskade med drygt 7 miljarder kronor, vilket innebär en positiv påverkan på kassaflödet. Det beror främst på att Riksgäldskontorets kort- fristiga placeringar vid årsskiftet var drygt 11 miljarder kronor lägre än vid föregående årsskifte.

Övriga faktorer, långfristiga fordringar, kassa och bank samt skulder har förändrats relativt lite under året. Förändring av fordringar och skulder avseende skatter redovisas dock under not 55 och förändring av poster som tillhör stats- skuldförvaltningen redovisas under not 64.

Not 60

Investeringar

Miljoner kronor

2013

2012

Finansiella investeringar

Aktier och andra värdepapper

3 551

2 856

Materiella investeringar

Beredskapstillgångar

10 571

7 458

Väganläggningar

9 746

11 596

Järnvägsanläggningar

10 345

12 115

Maskiner och inventarier

4 469

4 560

Fastigheter och markanläggningar

1 595

1 589

Övriga investeringar

7 292

4 898

Summa materiella investeringar

44 018

42 216

Skr. 2013/14:101

Immateriella investeringar

Datasystem, rättigheter m.m.

2 973

2 434

Total summa

50 542

47 506

De finansiella investeringarna uppgick till 3,6 miljarder kronor under 2013.

Under året ökade statens andelar i Europeiska investeringsbanken med 2,5 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden gjorde nettoinvesteringar i bostadsobligationer med 0,7 miljarder kronor. Trafikverket redovisade kapitaltillskott i Svedab med 0,2 miljarder kronor.

Nettokassaflödet i investeringsverksamheten begränsades kraftigt av de stora försäljningarna av anläggningstillgångar under året med 43,9 miljarder kronor, varav 41 miljarder kronor avsåg försäljningen av statens aktier i Nordea AB (se not 13 och 27).

Not 61

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor

2013

2012

Centrala studiestödsnämnden,

studielån och hemutrustningslån

15 307

14 989

Riksgäldskontoret

107 639

5 421

Övriga myndigheter

86

192

Summa nyutlåning

123 032

20 602

Amorteringar

Miljoner kronor

2013

2012

Centrala studiestödsnämnden

10 735

10 405

Riksgäldskontoret

920

20 340

Övriga myndigheter

34

40

Summa amorteringar

11 689

30 785

Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 15,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor. Amorteringarna ökade med 0,3 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt ökning av utlåningen till Riksbanken för att förstärka valutareserven med nära 105 miljarder kronor. Lån till Irland utökades med knappt 3 miljarder kronor. Både nyutlåning och

221

s. 222 De finansiella investeringarna uppgick till 3,6 miljarder kronor under 2013. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

amorteringar har dessutom förekommit vid omsättning av delar av lånet till Riksbanken.

Amorteringarna under året är i övrigt små.

Not 62

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor

2013

2012

Ränteintäkter

14 443

17 805

Räntekostnader

-35 637

-43 115

Övriga poster, netto

3 300

5 265

Avgår:

Orealiserade valutadifferenser

7 788

-5 914

Summa

-10 106

-25 959

Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning förbättrades med 15 miljarder kronor jämfört med föregående år. Räntekostnader för lån i svenska kronor har minskat och de positiva realiserade valutakurs- förändringarna har ökat. Att ränteintäkterna har minskat och överkurser vid emission har minskat, påverkar nettot åt motsatt håll.

Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. De orealiserade valutakurs- förluster som ingår i resultaträkningens saldo, avgår därför och minskar ytterligare det negativa beloppet.

Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

2013

2012

Finansiella intäkter enligt

49 935

16 069

resultaträkningen

Finansiella kostnader enligt

-656

-1 496

resultaträkningen

Avgår reavinst vid försäljning av aktier

-33 567

-392

m.m.

Summa

15 712

14 181

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).

Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i finansierings- analysens post Försäljning av anläggnings- tillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. Försäljningen av statens aktier i Nordea står för drygt 33 miljarder kronor av den reavinst som redovisades under 2013.

Not 64

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2013

2012

Förändring av tillgångar hänförbara till

-2 620

724

statens upplåning

Förändring av skulder hänförbara till

-5 096

-627

statens upplåning

Summa

-7 716

97

Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning påverkade statens nettoupplåning i liten omfattning under 2012, med 0,7 respektive -0,6 miljarder kronor under året.

222

opaginerad De finansiella investeringarna uppgick till 3,6 miljarder kronor under 2013. Kontrollera mot PDF

4

Utvecklingen av statsskulden

s. 225 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

4 Utvecklingen av statsskulden

Statens budget visade

ett

underskott

på

131 miljarder kronor 2013.

Det

innebär

att

budgetunderskottet ökade

med

106 miljarder

kronor jämfört med 2012. Budgetunderskottet var då 25 miljarder kronor. Statens lånebehov är definitionsmässigt lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.

Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 113 miljarder kronor 2012 till 1 236 miljarder kronor 2013. Den enskilt största orsaken till att statsskulden ökade är att Riksgäldskontoret under 2013 tog upp lån för Riksbankens räkning. Lånen till Riksbanken ökade med 105 miljarder kronor 2013.

Den statsskuld som redovisas i års- redovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av svenska stats- obligationer. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Därigenom påverkas statsskulden i årsredovisningen även av förändringar i myndig- heters innehav av statspapper.

Elimineringen av statliga myndigheters inne- hav av statspapper uppgick till 40,7 miljarder kronor 2013 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myn- digheters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonso-

liderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 40,7 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2013

Miljarder kronor

Insättnings-

Kärn-

Övriga

Elimi-

garanti-

avfalls-

myndig-

neras i

fonden

fonden

heter

ÅRS

Nominella

statsobligationer

26,3

4,0

0,2

30,4

Reala

statsobligationer

10,3

10,3

Totalt

26,3

14,2

0,2

40,7

Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas till nominellt belopp inklusive upplupen kompensation för inflation för realobligationer till och med bokslutsdagen. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2013, årets sista bankdag.

Statsskulden redovisas som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 (Maastrichtskulden). Undantag görs för Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till

225

s. 226 4.1 Statsskuldens fördelning och löptid Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska där- med tas upp under andra poster i balans- räkningen. Det viktigaste exemplet på sådana poster är upplupna räntor som redovisas under rubriken Periodavgränsningsposter.

4.1 Statsskuldens fördelning och löptid

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därut- över ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Det övergripande målet för statsskulds- förvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabell 4.2 redovisas huvuddragen i regeringens riktlinjer för 2013.

Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårs- perioder. En utvärdering för åren 2009 2013 överlämnas till riksdagen i april 2014.

Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2013

Andel, procent

Löptid, år

Nominell skuld i

kronor 1

60

2,7–3,2

Real skuld i kronor

25

7–10

Valutaskuld

15 ± 2 pe 2

0,125

1 Löptidsintervallet avser nominell kronskuld för instrument med upp till tolv år till förfall. Nominell kronskuld för instrument med mer än tolv år till förfall styrdes under året av ett volymbaserat riktvärde på 70 miljarder kronor.

2 Procentenheter.

Den största delen av statsskulden består av nominella lån i kronor. I övrigt består stats- skulden av real kronskuld och valutaskuld. Att fördela statsskulden på flera skuldslag är ett sätt att minska risken i förvaltningen.

Upplåningen görs huvudsakligen genom att Riksgäldskontoret ger ut värdepapper i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar.

En del av upplåningen täcks genom realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret deltar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del av statsskulden finansieras genom sparprodukter som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare.

Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut rörande förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och deras inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlig- het att inom tilldelade riskmandat fatta beslut om ränte- och valutapositioner.

Det riktvärde som regeringen anger för den genomsnittliga räntebindningstiden baseras på en avvägning mellan kostnad och risk.

Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bland annat beroende på att statsskuldens storlek följer ett visst säsongs- mönster. Under 2013 var räntebindningstiden i genomsnitt 2,9 år för lån med löptid under 12 år. Den var således inom riktlinjernas intervall.

Den reala kronskuldens löptid var 7,8 år i slutet av 2013. Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 24,2 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 25 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra efter- som Riksgäldskontoret ger ut små belopp i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag finns det heller inga derivatinstrument som kan användas för att påverka andelen realskuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. Under 2013 utökades emissionsvolymen från ursprungligen planerade 9 miljarder kronor till att slutligen bli 11,5 miljarder kronor.

Den genomsnittliga räntebindningstiden för valutaskulden var 0,1 år under 2013. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året. Andelen valutaskuld var i genomsnitt 14,7 procent av skulden under 2013.

Fördelningen av skuldslagen i regeringens riktlinjer bygger på det s.k. SSK-måttet (statsskuldens summerade kassaflöde) som är ett annat skuldmått än den konsoliderade stats- skulden. De procentuella andelarna enligt rikt- linjerna som beskrivs ovan överensstämmer

226

s. 227 således inte med andelarna i tabell 4.3 över statsskuldens sammansättning. Kontrollera mot PDF

således inte med andelarna i tabell 4.3 över statsskuldens sammansättning.

Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor

2009

2010

2011

2012

2013

Nominella lån i

svenska kronor

631

632

652

667

665

Reala lån i

svenska kronor

190

211

205

183

188

Nominella lån i

utländsk valuta

328

270

262

262

384

Summa

konsoliderad

statsskuld

1 149

1 113

1 119

1 113

1 236

Anm.: Statsskulden redovisas för 2011–2013 i denna tabell enligt den nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2009 och 2010. Beloppen för nominella lån i utländsk valuta är korrigerade vad gäller säkerheter (depositioner för handel med futures) för 2011 och 2012.

Nominella lån i svenska kronor minskade med 2 miljarder kronor under 2013 och uppgick i slutet av året till 665 miljarder kronor. Den reala lånestocken uppgick till 188 miljarder kronor i slutet av 2013, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2012.

Valutaskulden ökade med 122 miljarder kronor under 2013. Merparten av ökningen beror på vidareutlåningen till Riksbanken. Riks- gäldskontoret tar upp lån i utländsk valuta som i nästa steg lånas ut till Riksbanken.

Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret skapar även valuta- skuld med hjälp av s.k. valutaswappar. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Omkring hälften av valutaskulden är finansierad i kronor som omvandlats till åtaganden i annan valuta genom valutaswappar.

Skr. 2013/14:101

Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor

Miljarder kronor

2009

2010

2011

2012

2013

Nominella

statsobligationer

475

518

525

516

573

Ränte- och

valutaswappar

-249

-256

-269

-281

-284

Statsskuldväxlar

115

85

72

105

94

Ränteswappar

121

126

139

139

137

Privatmarknadslån

70

62

57

50

46

Likviditetsförvaltnings

instrument

108

45

79

48

61

Valutaterminer i

svenska kronor

-9

52

35

73

26

Säkerheter i svenska

kronor

-

-

14

17

11

Nominella lån i

svenska kronor

631

632

652

667

665

Anm.: Statsskulden redovisas för 2011–2013 i denna tabell enligt nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2009 och 2010.

Finansieringen via nominella statsobligationer ökade med 57 miljarder kronor under 2013. Samtidigt minskade finansieringen i flertalet andra instrument och total nominell upplåning i svenska kronor var 2 miljarder kronor lägre vid utgången av 2013 jämfört med föregående år.

I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2013 fortsatte privatmarknadsupp- låningen att minska. Vid årets slut utgjorde den 3,7 procent av statsskulden, en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med utgången av 2012.

Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med knappt 0,1 miljarder kronor jämfört med upplåning på kapitalmarknaden under 2013. För femårs- perioden 2009–2013 var den sammanlagda kost- nadsbesparingen 0,8 miljarder kronor, varav premieobligationer stod för 0,7 miljarder kronor. Under 2013 beslutade Riksgäldskontorets styr- else att avveckla Riksgäldsspar under 2015. Skälet är att med den ökade konkurrensen på sparmarknaden bedömer Riksgäldskontoret att det inte är möjligt att behålla lönsamheten på sikt.

227

s. 228 4.2 Statsskuldens kostnader Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Positionstagning

Riksgäldskontoret tar aktiva positioner 4 baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursutvecklingen i syfte att sänka statens kostnader. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner men räntepositioner tas endast i utländsk valuta. Positionerna kantas inom ramen för fastställda gränser för Riksgäldskontorets risktagande. När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå kan Riksgäldskontoret ta större positioner. Sådana positioner tas dock sällan. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande aktiv förvaltning både i egen regi och med hjälp av externa förvaltare. Där tas normalt relativt små positioner. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer.

Den senaste femårsperioden har Riksgälds- kontoret sparat i genomsnitt 1,8 miljarder kronor per år, till största delen tack vare den strategiska positionen för en starkare krona som byggdes upp under 2009 och avvecklades under 2010 och 2011. Den totala realiserade vinsten blev 8,1 miljarder kronor.

Den externa positionstagningen gav en förlust på 35 miljoner kronor och Riksgäldskontorets egen positionstagning gav en vinst på 235 miljoner kronor för 2013. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen bidragit med ett överskott på 288 miljoner kronor. Den interna löpande förvaltningen har gett ett underskott på 309 miljoner kronor.

4.2 Statsskuldens kostnader

Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Utgifterna för statsskuldsräntor m.m.

4 Genom att aktivt ta positioner på de internationella kapitalmarknaderna strävar Riksgäldskontoret efter att reducera räntekostnaderna. Det kan konkret innebära att Riksgäldskontoret ökar andelen skuld i en valuta som förväntas tappa i värde och därmed ge upphov till besparingar.

redovisas i avsnitt 2. Utfallet för räntor på statsskulden i statens budget, uppgick till 17 miljarder kronor 2013. Jämfört med 2012 minskade ränteutgifterna med 11 miljarder kronor.

Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling.

I resultaträkningen i avsnitt 3, redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimi- nering av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 4.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en samman- fattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultat- räkningen, Nettokostnad för statsskulden).

Enligt resultaträkningen för 2013 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 18 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2012. Minskningen beror främst på lägre ränte- kostnader för upplåning i svenska kronor, högre realiserade valutakursvinster och lägre realiserade kursförluster.

Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader

Miljarder kronor

2009

2010

2011

2012

2013

Räntekostnader på lån i

37

38

45

38

33

svenska kronor

Räntekostnader på lån i

12

7

6

5

2

utländsk valuta

Realiserade

14

8

4

-3

-10

valutakursdifferenser

Realiserade kursdifferenser

2

8

10

13

6

Orealiserade

-16

-8

2

-2

3

valutakursdifferenser

Över-/underkurs vid emission

-6

-7

-9

-9

-7

m.m.

Summa kostnader

43

46

58

42

27

Ränteintäkter i

-24

-20

-19

-18

-14

upplåningsverksamheten

Nettokostnader efter intäkter,

19

26

39

24

13

exklusive skuldskötselåtgärder

Orealiserade

valutakursdifferenser

hänförbara till

skuldskötselinstrument och

-14

-14

-4

-4

5

vidareutlåning

Nettokostnader inklusive

skuldskötselåtgärder

5

12

35

20

18

228

s. 229 Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. gick ner något; denna post Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller. Den påverkas också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna uppgick till -10 miljarder kronor (minskad kostnad), vilket innebär en realiserad valutakursvinst för 2013. Under 2013 minskade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna med 7 miljarder kronor, till 6 miljarder kronor. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och statsskuldväxlar och beror på att marknads- räntan avviker från kupongräntan.

Andra kostnadsposter ökade under året. De totala orealiserade valutakursförlusterna uppgick för 2013 till totalt 8 miljarder kronor. Det inne- bär att valutakursvinsterna 2012 blev valutakurs- förluster 2013 och sammanlagt ökade kostnaderna med 14 miljarder kronor mellan åren. Orealiserade valutakursförluster hänför- bara till skuldskötselinstrument och vidareut- låning ökade med 9 miljarder kronor 2013 jämfört med 2012.

Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. gick ner något; denna post

minskade

statsskuldens

kostnader

med

7 miljarder kronor 2013.

Skillnaden mellan statsskuldens nettokost-

nader

inklusive

skuldskötselåtgärder

på

18 miljarder kronor och utfallet på anslaget 1:1

Räntor på statsskulden på 17 miljarder kronor förklaras av olika principer för redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakurs- differenser redovisas som nettokostnad. År 2012 var motsvarande belopp 27 miljarder kronor i utgifter på statens budget, jämfört med 20 miljarder kronor i nettokostnad i resultat- räkningen, dvs. en skillnad på 7 miljarder kronor.

229

opaginerad Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. gick ner något; denna post Kontrollera mot PDF

5

Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter

s. 233 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter

5.1 Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i budgetlagen (2011:203). Denna kompletteras av förordningen (2011:211) om utlåning och garantier som innehåller mer enhetliga och detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Förordningen gäller inte för studielån. För studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) tillämpas budgetslagens bestämmelser fr.o.m. den 1 januari 2014. Det innebär att den redovisning som görs för 2013 inte fullt ut är anpassad till bestämmelserna. Dessutom finns det garantier som regleras i särskild lagstiftning.

Regeringen får enligt budgetlagen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värdepapper. Förväntade kostnader för garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. En förväntad förlust är väntevärdet av de förluster som kan uppstå från en garanti (inklusive eventuella återvinningar). Garantiverksamheten förväntas därför vara självfinansierad på lång sikt. Denna princip för garantigivning kallas för den statliga garanti- modellen.

Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkredit- garantier och kreditgarantier för infrastruktur- projekt.

Riksdagen har möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från modellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar vid sidan av budgetlagen. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och sätts ofta på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättnings- garantin, investerarskyddet och garanti- programmet för banker m.fl. är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.

För att trygga stabiliteten i det finansiella systemet beslutade riksdag och regering om ett garantiprogram för bankers värdepappersupp- låning när den finansiella krisen tilltog under hösten 2008. Programmet förlängdes vid flertalet tillfällen och löpte fram till den 30 juni 2011 då det stängdes för nyteckning. Efter halvårsskiftet 2010 har inga nya garantier ställts ut. Ett fåtal av instituten har däremot fortfarande kvar garanterade skuldförbindelser inom ramen för programmet. Under 2013 fortsatte volymerna att minska kraftigt på grund av att en av de deltagande bankerna förtidsinlöste garanterade skuldförbindelser.

Oron för kreditförsörjningen till företags- sektorn i krisens spår gjorde att riksdagen höjde Exportkreditnämndens (EKN) ram för garantigivning 2009 och 2010. Utställda exportkreditgarantier och utfästelser minskade under 2013 i jämförelse med 2012. Volymen låg dock fortfarande kvar på en hög nivå historiskt sett.

233

s. 234 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

5.1.1 Garantiportföljens sammansättning bestämmas. Även för investerarskyddet saknas

Statens garantiportfölj ökade med ca 58 miljarder kronor under 2013 och uppgick till 1 668 miljarder kronor vid utgången av 2013, jämfört med 1 609 miljarder kronor 2012. Störst av åtagandena är insättningsgarantin (1 313 milj- arder kronor per den 31 december 2012) följt av kreditgarantier (233 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (112 miljarder kronor). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier uppgick till sammanlagt 10 miljarder kronor.

Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2013-12-31

Miljoner kronor

Utgifts-

Utfästelser 3

område

Garantier

2

Insättningsgarantin 1

1 312 808

2

Investerarskyddet 2

Kreditgarantier

233 441

117 813

2

Bankgarantier

8 928

24

Exportkreditgarantier

194 713

117 571

7

U-kreditgarantier

872

80

7

Fristående garantier

1 157

162

22

Infrastruktur

19 697

18

Bostadskrediter

1 735

2, 7

Internationella åtaganden

6 327

6, 23,5

Övrigt

13

Garantier om tillförsel av

kapital

111 580

22

Kapitaltäckningsgarantier 4

22

Grundfondsförbindelser

405

2, 7

Garantikapital

111 175

2, 16,

Pensionsgarantier 5

22, 24

8 165

Övriga garantier

1 900

Affärsverkens garantier, m.fl.

1 900

Totalt

1 667 893

117 813

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2012.

2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

3 Avser såväl bundna som obundna utfästelser.

4 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp.

5 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2012.

det uppgifter om storleken på statens åtagande. Utöver utfärdade garantier finns det

utfästelser om nya garantier på 118 miljarder kronor. Dessa består i huvudsak av exportkredit- garantier.

Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret, EKN, Boverket samt Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida). Garantikapital till internat- ionella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgälds- kontoret.

Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2009–2013

Miljoner kronor

1 600 000

1 400 000

1 200 000

Insättningsgarantin

1 000 000

800 000

600 000

Övriga garantier

400 000

200 000

2009

2010

2011

2012

2013

I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna utfärdat. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till balansräkningen (se avsnitt 3 not 53 Garanti- förbindelser). De redovisade utfästelserna omfattar såväl bundna som obundna utfästelser. 5

Den finanskris som startade 2008 ledde till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av utfärdade garantier. Regeringen beslutade om en ram för garanti- programmet till banker m.fl., som tillkom med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till

kreditinstitut, om

1 500 miljarder

kronor.

Ramen halverades

i november

2010 till

750 miljarder kronor och programmet är sedan den 30 juni 2011 stängt för nyteckning. För Riksgäldskontorets övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.

I beloppet ingår inte de två utestående kapital- täckningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab), eftersom dessa åtaganden inte kan belopps-

5 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren. Obundna utfästelser uppstår när beslut om utfästelse fattats av regeringen eller myndigheten. Dock har för en obunden utfästelse inget underliggande avtal anmälts mellan externa parter, och inget garantiavtal har heller utfärdats av regeringen eller myndigheten.

234

s. 235 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2013-12-31 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2013-12-31

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Beslutade garantiramar

Utfärdade garantier

2

RGK

Insättningsgarantin 1

Obegränsad

1 312 808

2

Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2

Obegränsad

2

Investerarskyddet 3

Obegränsad

2

Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser 4

750 000

8 928

22

Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning

Obegränsad

19 697

2

Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån 5

5 999

5 999

7

Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån 5

928

313

2, 16, 22, 24

Pensionsgarantier

30 000

8 165

1

Kreditgarantier till UD-anställda

50

0,5

24

EKN

Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser) 6

500 000

259 846

24

Investeringsgarantier

10 000

4 201

7

Sida

Totalram

10 000

7

därav u-kreditgarantier (garantier och utfästelser)

952

7

därav fristående garantier och utfästelser

1 319

18

Boverket

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder 7

10 000

1 735

18

Förvärvsgarantier

5 000

0,1

Summa

1 623 962

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2012.

2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.

3 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4 Garantiprogrammet till banker m.fl. uppkom som en följd av oron på de finansiella marknaderna under hösten 2008.

5 Avvikelsen från posten internationella åtaganden i tabell 5.1 beror på garantiåtagandet till Dom Shvetsii på 15 miljoner kronor.

6 I beloppet 259 846 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 5.1.

7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.

Anm.: I tabell 5.2 finns en sammanställning över av riksdagen beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier per myndighet. För EKN:s och Sidas garantier ingår i utfallsbeloppen i tabell 5.2, utöver garantier, även bundna och hälften av de obundna utfästelserna. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.

Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor till 350 miljarder kronor. Riksdagen beslutade senare en ytterligare ökning till 500 miljarder kronor från den 1 januari 2010. Det finns en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier.

Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 10 miljarder kronor.

Boverket får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor. För Boverkets övriga verksamhetsgrenar finns ramar på lägre belopp.

Riksdagen beslutade också för 2013 att bemyndiga regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av en kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit om 250 miljarder kronor. Garantiramen hade inte utnyttjats vid slutet av året.

5.1.2 De olika garantityperna

I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempel- vis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet och att ge ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i flera länder utanför EU. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten. Den 31 december 2010 höjdes det maximala ersättningsbeloppet för den svenska insättnings- garantin. Förändringen var en anpassning till EU:s regelverk som innebär att ersättnings-

235

s. 236 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2013-12-31 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

beloppen inom EU ska vara 100 000 euro per insättare och institut oavsett land. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 1 313 miljarder kronor per den 31 december 2012.

Inga ersättningsfall avseende insättnings- garantin inträffade under året.

Eftersom garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen finns det i dag ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin.

Investerarskyddet

När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. Om institutet trots det inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut.

För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.

Inga ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med ett tidigare ersättningsfall – värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA). Avgifterna för detta ersättningsfall kan behöva justeras i

framtiden då det slutliga utfallet av ärendet ännu inte är helt fastställt.

Kreditgarantier

Den vanligaste formen av enskilda garanti- åtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kredit- givningen till andra långivare.

Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning

Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finans- krisen. Syftet var att underlätta bankers och bostadsinstituts upplåningsmöjligheter för att motverka risken för en kreditåtstramning med negativa effekter på den reala ekonomin som följd. Utställda garantier uppgick som mest till 354 miljarder kronor i juni 2009. Efter halvårsskiftet 2010 har inga nya garantier ställts ut. Den 30 juni 2011 stängdes programmet för nyteckning av garantier.

I slutet av 2013 hade de utestående garantierna minskat till 9 miljarder kronor från 30 miljarder kronor i slutet av 2012. Kvar i programmet är nu bara Carnegie Investment Bank AB och Swedbank AB.

Utestående garantier löper tills de garanterade lånen förfaller eller återköps. De sista garan- terade lånen förfaller under första halvan av 2015.

Diagram 5.2 visar hur omfattningen beräknas avta kontinuerligt under de kommande åren, under förutsättning att inga nya garantier ställs ut och att de utestående garantierna behålls löptiden ut.

236

s. 237 Exportkreditgarantier Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Diagram 5.2 Omfattning av garantiprogrammet

Miljarder kronor

Källa: Riksgäldskontoret

Exportkreditgarantier

EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- kreditgarantier och investeringsgarantier. Efter- frågan på exportkreditgarantier ökade kraftigt under senare delen av 2008 för att nå rekordnivå under 2010, men har sedan dess minskat.

Under 2013 utfärdade EKN nya offerter för

45 miljarder

kronor

och

garantier

för

44 miljarder

kronor.

Offertgivningen

och

garantigivningen minskade med

32 respektive

5 miljarder kronor jämfört med 2012. Engagemanget i form av exportgarantier och

offerter, obundna såväl som bundna, var vid

årsskiftet

308 miljarder kronor fördelade

på

135 länder.

Motsvarande engagemang

för

investeringsgarantierna var 4,2 miljarder kronor. De femton länder där EKN har störst exponering svarade vid utgången av året för 80 procent av den totala exponeringen. Exponering mot svenska företag uppgick vid

årsskiftet till 56,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 66 miljarder kronor vid utgången av 2012. Den stora exponeringen mot svenska företag uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt erbjöd rörelsekreditgarantier till stora företag. De utgör fortfarande en betydande andel av exponeringen, men har minskat med dryga 10 miljarder kronor under 2013 och förväntas fortsätta att minska under de kommande åren för att helt avslutas under 2017.

Efterfrågan på garantier till OECD:s höginkomstländer har ökat med 22 procent till 18,9 miljarder kronor under 2013. Dessa länder står för 43 procent av nya garantier. Affärer inom telekom dominerar, tillsammans med en stor affär inom byggsektorn.

Utbetalningarna för infriade åtaganden minskade till 358 miljoner kronor 2013 jämfört med 437 miljoner kronor under 2012.

EKN och Sida inför från och med 2013 vissa förändringar i redovisningen. Förändringarna

237

s. 238 Exportkreditgarantier Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

bygger på vedertagna försäkringsmässiga principer och gör resultatet jämförbart med andra försäkringsgivare (se avsnitt 3.4.1).

U-kreditgarantier

En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna har fram till och med den 1 juni 2009 ställts ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklings- effekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering med kommersiella villkor. EKN administrerar såväl u-kreditgarantierna som de fristående garantierna på uppdrag av Sida.

Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till 1 miljard kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u- kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete.

Inga ersättningar avseende u-kreditgarantier utbetalades under 2013.

Fristående garantier

Sida beslutar om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer därmed ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden.

Vid utgången av 2013 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 1,3 miljarder kronor. Engagemanget bestod av garantier om 1,2 miljarder kronor samt utfästelser om 0,2 miljarder kronor.

Infrastruktur

Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var 19,7 miljarder kronor.

Bostadskreditgarantier

Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Boverket tillhandahåller även förvärvsgarantier till individer. Förvärvsgarantierna är till för grupper

som har svårt att få tillträde till bostadsmarknaden.

Den ökade efterfrågan på bostadskredit- garantier som direkt kunde härledas från marknadsoron under finanskrisen har mattats av. Det skedde dock under året en ökning av antalet garantier. Det kan bero på att bankerna möter ökade krav på kapitaltäckning, vilket gör ett statligt borgensåtagande mer attraktivt. I den mån banker väljer att täcka risker med hjälp av en statlig kreditgaranti reduceras deras krav på kapitaltäckning. Den totala garantistocken uppgick vid årsskiftet till drygt 1,7 miljarder kronor och omfattade knappt 900 garantier.

Internationella åtaganden

De internationella åtagandena på 6,3 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid fyra tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas.

Övrigt

Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett antal kreditgarantier inom dessa program på relativt små belopp. Det finns även ett litet antal kreditgarantier för verksamhet inom ren- näringen. Detta program är fortfarande öppet för nyteckning.

Garantier om tillförsel av kapital

Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en

238

s. 239 Exportkreditgarantier Kontrollera mot PDF

gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag är dessa garantier obegränsade i belopp. Oftast är de även obegränsade i tid. Det gör att de är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.

De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur- området: Arlandabanan Infrastructure AB och Svedab.

Grundfondsförbindelser

En grundfondsförbindelse liknar en kapital- täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska Skepps- hypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.

Garantikapital

Sverige har medlemsåtaganden i nio inter- nationella finansiella institutioner (Världs- banken, Europeiska investeringsbanken (EIB), NIB med flera). Det består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlems- länderna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapital- belopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. Det är praxis att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Åtagandena var 111 miljarder kronor vid utgången av 2013.

Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.

Skr. 2013/14:101

endast om varken bolaget eller PRI Pensionsgaranti kan betala ut pensionen.

Det största pensionsåtagandet ligger i dag i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Det finns också åtaganden till individer som var anställda i bland andra Domänverket och Byggnadsstyrelsen innan de bolagiserades.

Per den 31 december 2013 garanterades pensionsåtaganden om ca 8,2 miljarder kronor. Av dessa var 5 miljarder kronor försäkrade hos PRI Pensionsgaranti.

5.1.3 Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj

Som ett mått på den kostnad som följer med garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen värderar ansvarig myndighet löpande de förväntade förlusterna. Myndig- heterna gör avsättningar för de förväntade förlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.

Insättningsgarantin, investerarskyddet och garantierna till banker m.fl. regleras inte av budgetlagen utan i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för den förväntade förlusten för dessa garantier. 6

I tabell 5.3 redovisas avsättningar för förväntade förluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden samt hur avsättningarna förändrats under 2013.

Pensionsgarantier

I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.

Vissa av pensionsåtagandena är försäkrade hos PRI Pensionsgaranti. För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en så kallad efterborgen. Det innebär att infrianden sker

6 Avgifterna för garantier till banker m.fl. förväntas dock överstiga de förväntade förlusterna enligt Riksgäldskontorets beräkningar. Se Riksgäldskontorets rapport ”Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet” 2013:3 (Dnr 2013/424).

239

s. 240 5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2013-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)

Miljoner kronor

Avsättningar

Avsättning-

Förändring i

för för-

arnas andel

avsättningar-

Garantienga-

väntade

av engage-

na under

Myndighet

gemang 1

förluster

mangen

2013

RGK

34 606

806

2,3%

50

EKN 2

185 807

6 232

3,4%

-609

Sida

2 270

209

9,2%

80

Boverket

1 735

112

6,4%

-65

Summa

224 418

7 359

3,3%

-544

1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, garantier till banker m.fl., garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.

2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 287 miljoner kronor från 6 232 miljoner kronor till 5 945 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 194 713 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang 185 807 miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2.

De totala avsättningarna för förväntade förluster i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2013 till 7,4 miljarder kronor. EKN:s och Boverkets avsättningar minskade under 2013 medan Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar har ökat. Förutom att avsättningar påverkas av mängden åtaganden påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakurs- förändringar. Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är Sidas garantier.

Utfallet kan skilja sig från förväntade förluster

Som framgår av avsnitt 5.1.3 görs avsättningar för förväntade förluster. Utfallen i garanti- verksamheten kan dock bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod tenderar att röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. På grund av det behöver analysen av förväntade förluster kompletteras med analyser av negativa scenarier.

Tidigare har det endast genomförts över- gripande beskrivningar av risken i statens totala portfölj av garantier och lån. I takt med att garantiåtaganden och utlåning ökat, har även behovet av en fördjupad analys av statens samlade risker blivit större. Riksgäldskontoret har i uppdrag att, i samverkan med övriga

garanti- och utlåningsmyndigheter, analysera risker i statens samlade portfölj. En rapport med en sådan riskanalys lämna varje år till regeringen. Riskanalysen sammanfattas i avsnitt 5.4.

Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen

De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerar- skyddet och garantier till banker m.fl., liksom för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden för de senare belastar anslag. Tillsammans är de åtaganden som redovisas som ansvarsför- bindelser 1 435 miljarder kronor (se även avsnitt 3.5.2 not 53).

5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten

Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.

240

s. 241 intäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader. Kontrollera mot PDF

Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2013-12-31 (exklusive stabilitetsfonden)

Miljoner kronor

Värde-

Kortfristiga

pappers-

placeringar

innehav och

Ränte-

och bank-

Regress-

Myndighet

långfristiga

konton

tillgodo-

fordringar

placeringar

hos RGK

havanden

(netto)

Totalt

RGK, in-

sättnings-

garantin 1

28 497

47

28 544

RGK, övriga

garantier

utom bank-

garantierna 2

1 303

400

77

1 779

EKN

2 433

22 784

853

1 364

27 434

Sida

1 722

49

129

1 900

Boverket

2 199

22

2 222

Summa

32 232

27 152

902

1 592

61 879

1 Avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde på

28 497 miljoner kronor. Insättningsgarantifonden uppgår till 29 123 miljoner kronor (inkl konton, obligationer och periodiserade intäkter).

2 Avgifterna för bankgarantierna tillförs stabilitetsfonden.

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar

De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgälds- kontoret. Kammarkollegiet placerar avgifterna i statsobligationer som har en löptid på 10 år. Placeringarna utgör den så kallade insättnings- garantifonden, vilken hade ett bokfört värde på 28,5 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repo- verksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.

EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportkreditgarantier och u-kredit- garantier på valutakonton samt i valuta- depositioner och obligationer.

Konton i Riksgäldskontoret

En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riks- gäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för infrianden. En obegränsad kredit är kopplad till kontona. Överskott på ett konto ger ränte-

Skr. 2013/14:101

intäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.

Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Kontobehållningarna i Riksgäldskontoret är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden

Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden.

Regressfordringar

Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgälds- kontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar på 7,8 miljarder kronor från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för exportkreditgarantierna betydande. Det totala nettovärdet på regressfordringarna uppskattas till 1,6 miljarder kronor.

5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten

För att bedöma hur väl garantiverksamheten förväntas kunna hantera framtida infrianden analyseras förhållandet mellan dels av- sättningarna för förväntade förluster, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter för att möta framtida infrianden.

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerar- skyddet, garantier till banker m.fl. samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom förväntade förluster för dessa garantier inte har värderats .

241

s. 242 Avgifter Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2013-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bank- garantier och garantikapital)

Miljoner kronor

Avsätt-

Nuvärde av

ningar för

Garanti-

förväntade

Garanti-

framtida

Myndighet

engagemang

förluster

tillgångar-

avgifter 4

RGK 1

34 606

806

1 779

38

EKN 2

185 807

6 232

27 434

2 124

Sida 3

2 270

209

1 900

37

Boverket

1 735

112

2 222

25

Summa

224 418

7 359

33 335

2 224

1 Summan 33 335 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 28 544 miljoner kronor.

2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 287 mnkr från

6 232 miljoner kronor till 5 945 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 194 713 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garanti- engagemang 185 807 miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2.

3 I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser.

4 Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta.

Jämförelsen visar att för denna del av garantiportföljen täcks avsättningarna för förväntade förluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). Utöver det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör en väsentlig del av detta överskott.

Trots att världsekonomin under flera år genomgått en svår ekonomisk tid, vilket även påverkat svensk ekonomi, är därmed tillgångarna fortfarande större än avsättningarna. Under 2013 ökade tillgångarna medan avsättningarna minskade.

5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser

Flöden i garantiverksamheten

Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara externa betalningar av garantiavgifter, infrianden och återvinningar. I den mån dessa betalningar går via konton i Riksgäldskontoret påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden.

Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2013

Miljoner kronor

Kostnader

Åter-

för admi-

Myndighet

Avgifter

vinningar

Infrianden

nistration

Summa

RGK, insätt-

ningsgarantin

1 313

5

-17

1 300

RGK, bank-

garantier

202

202

RGK, övriga

garantier

15

2

0

-15

2

EKN

1 130

140

-358

-210

703

Sida

54

12

0

-7

59

Boverket

10

9

-1

-3

14

Summa

2 725

167

-359

-254

2 279

Avgifter

Garantitagarna betalade 2,7 miljarder kronor i avgifter under 2013 varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. Avgifterna för garantier till banker m.fl. innehåller inbetalningar som avser sista kvartalet 2012 och de tre första kvartalen 2013.

Återvinningar

Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 167 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportkreditgarantier.

Infrianden

Utbetalningarna för infriade garantier var 359 miljoner kronor, främst rörande export- kreditgarantier.

Kostnader för administration

Administrationskostnaderna var 254 miljoner kronor. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en liten del som varierar beroende på typ av garanti.

Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garanti- verksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garanti- verksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på

242

s. 243 betalat har Kontrollera mot PDF

lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garanti- verksamheten översteg utbetalningarna med drygt 2 miljarder kronor 2013.

Statliga anslag i garantiverksamheten

I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften.

Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2013

Miljoner kronor

Utgifts-

område

Anslag

Garantiåtagande

Utfall 2013

2

1:14 Vissa garanti-

A/O Dom Shvetsii

och medlemsavgifter

Vissa internation-

ella finansierings-

institut

0,33

7

1:1 Bistånds-

Garantier under

verksamhet

Lomé IV Bis och

Cotonou-avtalet

-

7

1:1 Bistånds-

U-kreditgarantier

verksamhet

-

7

1.1 Bistånds-

Nordiska

verksamhet

investeringsbanken

Garanti till

miljöinvesterings-

lån i ODA-länder

6,50

7

1.1 Bistånds-

Nordiska

verksamhet

investeringsbanken

Garanti till

miljöinvesterings-

lån i icke ODA-

länder

1,00

16

2:10 Stockholms

Fysikhuset

-

universitet: Forsk-

Stockholm KB

ning och forskar-

utbildning

16

2:18 Kungl. Tekniska

Fysikhuset

-

högskolan:

Stockholm KB

Forskning och

forskarutbildning:

22

1:2 Trafikverket:

Arlandabanan

-

Banhållning

Infrastructure AB

År 2013 utbetalades 7,8 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiavgifter. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u-kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier.

Skr. 2013/14:101

I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.

Tillbakablick på de senaste fem åren

De statliga subventionerna avseende garanti- avgifter har de senaste fem åren varierat mellan knappt 1 miljon kronor och 8 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva

betalat har

uppgått till mellan 2,7

och

6,5 miljarder

kronor per år. Det är främst

avgifterna från exportkreditgarantierna

och

garantierna till banker m.fl. som varierat över tiden.

De årliga infriandena ökade från 277 miljoner kronor 2009 till 2,5 miljarder kronor 2011, vilket till stor del förklaras av infriandet av garantin avseende Saab Automobile AB:s lån från EIB.

Under

2013

minskade

infriandena

till

359 miljoner

kronor. Återvinningarna

har

sjunkit

från

400 miljoner

kronor 2009

till

167 miljoner kronor 2013. Det är främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvunnits.

Diagram 5.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2009–2013

Miljoner kronor

8000

6000

4000

2000

0

2000

4000

2009

2010

2011

2012

2013

Återvinningar

Subventioner

Avgifter

Adm kostn

Infrianden

Flödessaldo

5.2 Statlig utlåning med kreditrisk

Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga utlåningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett

243

s. 244 betalat har Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt via upplåning genom Riksgäldskontoret.

I och med den reformerade budgetlagen infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för finansiering av administrations- kostnaderna.

Före 2012 har det inte funnits något generellt krav på att en avgift motsvarande förväntad kostnad ska tas ut för lånen eller att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen har enligt budgetlagens övergångsbestämmelser anpassats till kreditmodellen fr.o.m. 2014.

5.2.1 Kreditportföljens sammansättning

Statens utlåning till privatpersoner, företag, projekt och andra stater, det vill säga lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2013 till 213 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 197,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hem- utrustningslån till flyktingar på 1,4 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets utlåning på 13,6 miljarder kronor går till olika infrastrukturprojekt samt utlåning till Irland och Island. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans uppgår till knappt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2.

Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk 2013-12-31

Miljoner kronor

Utlåning

Ned- efter ned-

Kreditmyndighet

skrivning

skrivning

Utgifts-

respektive lån-

Utlånat

för osäkra

för osäkra

Utlånings-

område

tagare/ändamål

belopp

fordringar

fordringar

ram

15

CSN, studielån 1

197 485

27 626

169 859

183 600

CSN, hemutrust-

*

ningslån

1 390

572

819

RGK, A-train AB

22

(Arlandabanan)

1 000

88

912

1 000

22

RGK, Svedab 2

5 191

332

4 859

5 300

22

RGK, Swedavia

0

0

0

RGK, Svensk

24

Exportkredit

0

100 000

22

RGK, SAS

0

385

5

RGK, Island

1 801

1 801

1 801 3

5

RGK, Irland

5 321

5 321

5 321 4

17,24

RGK, övriga

333

333

1 115

Sida, bistånds-

Obe-

*

krediter

88

6

82

gränsad

Obe-

*

Sida, villkorslån

262

75

187

gränsad

Tillväxtverket,

lokaliseringslån

*

m.m.

93

74

19

*

Energimyndigheten

377

59

318

Länsstyrelserna,

*

lantbrukslån m.m.

55

17

38

Kammarkollegiet,

*

näringslån m.m.

0,1

0,0

0,1

Summa

213 396

28 848

184 547

Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden och Riksbanken med 8,6 miljoner kronor respektive 193 303 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.

Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas.

* Anslagsfinansierad utlåning.

1 Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även kapitaliserade räntor och äldre anslagsfinansierade studielån ingår i det utlånade beloppet.

2 Utlåningsram exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt är

5 300 miljoner kronor.

3 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island är detta belopp 205 miljoner euro.

4 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Irland är detta belopp 600 miljoner euro.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Kreditmyndigheterna har uppskattat de osäkra fordringarna till 29 miljarder kronor eller 14 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,6 miljarder kronor eller 96 procent av de osäkra fordring- arna.

Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar ökat från 183 till som mest 192 miljarder kronor

244

s. 245 betalat har Kontrollera mot PDF

under 2011. I slutet av 2013 uppgick den till 185 miljarder kronor.

Diagram 5.4 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fodringar 2009–2013

Miljoner kronor

200 000

150 000

100 000

50 000

0

2009

2010

2011

2012

2013

Övriga Riksgälden CSN

I tabell 5.9 redovisas CSN:s och Riksgälds- kontorets utlåning efter lånekategori.

Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter låne- kategori 2013-12-31

Miljoner kronor

Utlåning efter

Myndighet respektive

Utlånat

Nedskrivning

nedskrivning för

för osäkra ford-

osäkra ford-

lånekategori

belopp

ringar

ringar

CSN 1

Lånefordringar

134 985

11 854

123 130

Lånefordringar med

villkorad åter-

betalnings-

skyldighet

63 894

16 343

47 550

Delsumma

198 878

28 198

170 681

RGK

Lånefordringar

12 316

332

11 984

Utvecklingskapital/

Royalty

1 330

88

1 242

Delsumma

13 646

420

13 226

Summa

212 525

28 618

183 907

1 I CSN:s utlåning är oplacerade betalningar på 2,9 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i tabell 5.8. Däremot överensstämmer beloppet med posten Utlåning i balansräkningen (se not 29 till balansräkningen).

5.2.2 De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen regleras främst i studiestödslagen (1999:1395) och i studiestödsförordningen (2000:655). Knappt 1,5 miljoner personer har

Skr. 2013/14:101

studieskulder till CSN på tillsammans 197,5 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 27,6 miljarder kronor vilket motsvarar 14 procent av det utlånade beloppet.

CSN administrerar flera olika typer av lån vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.

– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redo- visas mot inkomsttitel på statens budget.

– Lån som beviljats från och med 1989 som finansieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret. Den ränta som CSN betalar till Riksgäldskontoret belastar anslaget 1:3

Studiemedelsräntor m.m. under utgifts- område 15 Studiestöd. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas mot inkomsttitel.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av stats- skuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.

Avdraget på 30 procent från räntan kompen- seras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina själv- deklarationer. Nettoeffekten på budgetsaldot som helhet blir därmed neutral.

Om en låntagare inte betalar hela ränte- kostnaden läggs den obetalda räntan till kapital- skulden vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos Riksgälds- kontoret.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgälds- kontoret med motsvarande belopp. Medel tas från anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m . Av- skrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning utan reducerar CSN:s myndighetskapital.

Hemutrustningslån till flyktingar

Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,4 miljarder kronor varav

245

s. 246 0,6 miljarder kronor betraktas som osäker fordran. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

0,6 miljarder kronor betraktas som osäker fordran.

Hemutrustningslånen finansierades fram till och med 2011 genom lån i Riksgäldskontoret men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån under Utgifts- område 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.

Lån till infrastrukturprojekt

För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,2 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.

Svedab

Lånet till Svedab för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 5,2 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,3 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

A-Train AB

Lånet till A-Train, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett villkorslån på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, på förhand bestämd, avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,1 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

Swedavia AB

Den 1 april 2010 bolagiserades Luftfartsverkets flygplatsverksamhet och flyttades till det statliga bolaget Swedavia AB. Swedavia AB har om- vandlat alla lån hos Riksgäldskontoret till lån på den öppna marknaden per den 31 mars 2013.

Lån till exportfinansiering

Exportfinansiering

Riksdagen bemyndigade i december 2008 rege- ringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. SEK har inte utnyttjat låneramen under perioden 2009–2013. Den bidrog dock till att underlätta utlåningen till exportindustrin.

Lån till flygindustrin

Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB, tidigare Volvo Aero AB, för delfinansiering av ut- vecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer.

Återbetalningarna är beroende av försäljnings- intäkterna från projekten. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något nedskrivnings- behov i utlåningen.

Lån till andra stater

Riksdagen bemyndigade i början av 2009 regeringen att besluta om ett lån till Island. Det gav, tillsammans med lån från de övriga nordiska länderna, Island rätt att låna totalt 1,8 miljarder euro (ca 15,9 miljarder kronor). Lånet samordnas i ett finansiellt stödprogram från Internationella valutafonden (IMF) och hanteras från svensk sida av Riksgäldskontoret.

Sveriges del av lånet uppgår till maximalt 495 miljoner euro. Efter att Island har utnyttjat hela ramen samt återbetalat delar av lånet uppgår nu lånet från Sverige till ca 1,8 miljarder kronor.

Under 2012 fick Riksgäldskontoret, efter bemyndigande från riksdagen, i uppdrag av regeringen att ställa ut lån om maximalt 600 miljoner euro till Irland. Lånet är ett tillägg till de lån som IMF och EU ställt ut. Vid slutet av 2013 hade hela lånet om 5,3 miljarder kronor betalats ut till Irland.

246

s. 247 Störst är Energimyndighetens utlåning på 377 miljoner kronor, vars osäkra fordringar bedöms till 59 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF

Låneram till SAS-koncernen

Riksgälden handlägger den svenska statens del av ett villkorat lånelöfte till SAS AB. Lånelöftet gav SAS initialt rätt att låna upp till totalt 3,5 miljarder kronor förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Beloppet har reducerats successivt i samband med att SAS sålt tillgångar. Per den 31 december 2013 hade lånelöftet minskat till 1,8 miljarder kronor. Den svenska statens andel var då 385,2 miljoner kronor. SAS har hittills aldrig utnyttjat lånelöftet som skulle upphöra helt den 31 mars 2015. Den 4 mars 2014 avslutade SAS lånelöftet på egen begäran.

Övriga lån med kreditrisk

Övrig utlåning omfattar lån från Sida, Tillväxt- verket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgår dessa lån till 874 miljoner kronor varav 231 miljoner kronor, motsvarande 26 procent av beloppet, bedöms som osäkra fordringar.

Dessa lån finansieras via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed re- dan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomst- titel.

Störst är Energimyndighetens utlåning på 377 miljoner kronor, vars osäkra fordringar bedöms till 59 miljoner kronor.

5.3 Stabilitetsfonden

Riksdagen beslutade 2008 att anvisa medel till en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Syftet var att finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitetsfonden har därefter fyllts på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Utöver stabilitetsavgiften läggs också intäkter som bankgarantiavgifter, utdel- ningar och pengar för försäljningar in i fonden.

Alla kostnader för stödåtgärder enligt lag (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella åter- vinningar för genomförda åtgärder kommer att gå tillbaka till fonden. Avgifter och kostnader

Skr. 2013/14:101

för garantiprogrammet till banker m.fl. påverkar resultatet för stabilitetsfonden men fondens resultat påverkas också av kapitaltillskott och andra statliga stödåtgärder till kreditinstitut.

Målet är att stabilitetsfonden senast 2023 ska uppgå till motsvarande 2,5 procent av BNP. Enligt Riksgäldskontorets bedömning som görs i rapporten ”Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet” (Riksgälden 2014:1) uppnås den målsatta nivån 2028.

Fondens sammanlagda behållning var 49,6 miljarder kronor i slutet av 2013 inklusive fakturerade garantiavgifter för de tre första kvartalen 2013. Då inkluderas försäljnings- likviden för de Nordeaaktier som tidigare ingick i fonden. Försäljningen genomfördes i två omgångar och inbringade 10 respektive 11 miljarder kronor till fonden. Aktierna fanns i fonden på grund av att staten 2009 deltog i Nordea AB:s nyemission genom kapital- tillskottsprogrammet. Deltagandet i nyemi- ssionen finansierades med medel ur stabilitets- fonden och därför fördes likviden också tillbaka dit vid försäljning.

Diagram 5.5 Stabilitetsfondens utveckling över tiden

Miljarder kronor

180

3,0%

160

2,5%

140

120

2,0%

100

1,5%

80

60

1,0%

40

0,5%

20

0

0,0%

Stabilitetfondens storlek (vänster axel)

Andel av BNP (höger axel)

Källor: Konjunkturinstitutet , SCB och Riksgäldskontoret

5.4 Samlad analys av statens risker

Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlånings- portfölj (dnr Fi2010/5311). Därmed ökar insynen i och kunskapen om riskerna i portföljen. Det skapar i sin tur bättre förut- sättningar för en ändamålsenlig riskhantering

247

s. 248 Störst är Energimyndighetens utlåning på 377 miljoner kronor, vars osäkra fordringar bedöms till 59 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

och på marginalen lägre upplåningskostnader för staten.

Uppdraget redovisas i en särskild rapport. Analysen omfattar dels den ordinarie portföljen (garantier och lån till framför allt företag och privatpersoner), dels statens åtaganden i den finansiella sektorn.

Nedan följer de väsentligaste slutsatserna från den senaste rapporten ”Statens garantier och utlåning – en riskanalys” som lämnades till regeringen den 14 mars 2014 (dnr Fi2014/999).

5.4.3 Åtaganden i den finansiella sektorn

Den finansiella sektorn analyseras separat eftersom det på detta område är tydligt att staten har både explicita och implicita åtaganden att ta hänsyn till. Riksgäldskontoret bedömer att de underliggande belopp som i realiteten skulle kunna infrias utifrån statens explicita åtaganden är betydligt mindre än de utestående garantierna. Det beror på att allvarliga problem i stället behöver åtgärdas utifrån statens implicita åtagande att värna den finansiella stabiliteten.

En viktig slutsats är därmed att riskanalysen

5.4.1 Kreditrisk – den ordinarie portföljen gällande statens åtaganden i den finansiella

Riksgäldskontoret bedömer att risken för större samlade kreditförluster som beror på den ordinarie portföljens sammansättning är låg. Portföljen är överlag väl diversifierad och de fåtal koncentrationer som ändå finns bedöms inte utgöra någon betydande risk.

Vad som framför allt skulle kunna leda till större samlade förluster i den ordinarie portföljen är allvarliga ekonomiska kriser med stor spridningseffekt. Denna systematiska risk är dock inte unik för statens garanti- och utlåningsverksamhet. Troligtvis skulle sådana scenarion innebära andra utgiftsökningar och inkomstbortfall med betydligt större påverkan på statens finansiella ställning.

5.4.2 Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen

Statens likviditetsförvaltning är anpassad till högre belopp och ett större behov av flexibilitet än vad som rimligen krävs med anledning av i dag utfärdade garantier och låneutfästelser. Potentiella fördyringar av statens upplånings- kostnad är också isolerade till specifika utbetalningar, samtidigt som effekten skulle vara begränsad i tid.

De likviditetsrisker som är förknippade med stora och snabba utbetalningar med hänsyn till åtagandena i den ordinarie portföljen bedöms därför vara små.

sektorn bör ha sitt huvudsakliga fokus på de implicita åtgärder som staten vidtar om det råder, eller riskerar att inträffa, en krissituation.

248

opaginerad Störst är Energimyndighetens utlåning på 377 miljoner kronor, vars osäkra fordringar bedöms till 59 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF

6

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

s. 251 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Europeiska revisionsrättens granskningar avseende kommissionens genomförande av budgeten 2012.

Avsnitten 6.1–6.4 lämnas även till kommissionen och till revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för dels den svenska förvaltningsmodellen, dels en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.

I avsnitt 6.6 redovisas samtliga avgifter till och bidrag från EU samt medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget.

samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.

Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltningsmyndigheterna som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.

6.1 Redovisningsskyldighet för EU- medel i den svenska statsförvaltningen

Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen

6.1.1 Innehållet i regeringens intygande avseende EU-medel

Regeringens intygande för 2013 avseende EU- medel omfattar de EU-medel som hänförs till den fleråriga budgetramen 2007–2013. Intygandet innehåller en årlig räkenskaps- sammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har använts. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i

251

s. 252 årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten.

I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning.

Regeringens intygande baseras även på ramverket för intern styrning och kontroll. Genom ramverket ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran vilken möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.

Regeringens intygande syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt medför intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll

En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag motverkas. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.

Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar:

– myndighetsförordningen (2007:515),

– internrevisionsförordningen (2006:1228),

– förordningen (2007:603) om internstyrning och kontroll och

– förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag.

I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom i instruktion föreskrivit att de ska inrätta internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken implementeras ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.

Myndigheter som omfattas av internrevisions- förordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förord- ningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande samt att myndigheten ska upprätta delårsrapport.

6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel

Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar.

Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige erhåller i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och strukturfonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidrags- kategorin ligger dock ansvaret för att admin- istrera och förvalta dessa medel på

252

s. 253 årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. Kontrollera mot PDF

kommissionen och andra institutioner inom EU och inte på medlemsstaten. Det är enbart de medel som Sverige erhåller och förvaltar gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltnings- ansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund eko- nomisk förvaltning av EU:s medel.

De utbetalningar som gjorts under 2013 avser enbart budgetramen 2007–2013. För 2013 omfattar intygandet den svenska förvaltningen av jordbruksfonderna, strukturfonderna, fiskeri- fonden, integrationsfonden, flyktingfonden, återvändandefonden och gränsfonden.

På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att förvalta medlen.

Nedan redogörs för de olika fonderna.

Jordbruksfonder

Stödet till jordbruket har för budgetramen 2007– 2013 bestått av två fonder – Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygds- utveckling (EJFLU). Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) har varit ansvarigt utbetal- ningsställe för båda fonderna och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Attesterande organ har varit Ekonomistyrnings- verket (ESV).

EGFJ har finansierat olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EJFLU har finansierat insatser för att främja miljön och verkat för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden.

Strukturfonder

I budgetramen för 2007–2013 har det funnits två strukturfonder – Europeiska regionala utveck- lingsfonden (ERUF) och Europeiska social- fonden (ESF). Strukturfonderna har finansierat åtgärder i syfte att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och invånare.

I Sverige har ERUF varit uppdelad i åtta regionala program och fem territoriella program medan ESF har omfattats av ett nationellt program. För varje program har en förvaltande

Skr. 2013/14:101

myndighet, en attesterande myndighet och en revisionsmyndighet utsetts. Den förvaltande myndigheten har haft ansvaret för att det operativa programmet förvaltats och genomförts på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten har även betalat ut struktur- fondsmedlen till de slutliga stödmottagarna.

Den attesterande myndigheten har gjort en bedömning av om kostnaderna är stöd- berättigande och intygat till kommissionen att utgiftsdeklarationerna är korrekta.

För ERUF har Tillväxtverket varit förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program samt ett territoriellt program. För fyra territoriella program har Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län varit förvaltande och attesterande myndigheter. För ESF har Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) varit förvaltande och attesterande myndighet. ESV har varit utsedd till att vara revisionsmyndighet för ESF och de ERUF-program som förvaltats i Sverige.

Fiskerifonden

Stödet till fiskerinäringen har för budgetramen 2007–2013 bestått av en fond – Europeiska fiskerifonden (EFF). Jordbruksverket har varit förvaltande och attesterande myndighet för fonden sedan 2011. ESV har varit utsedd till revisionsmyndighet.

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under budgetramen 2007–2013 vilket har omfattat fyra olika fonder – Europeiska flyktingfonden (2008–2013), Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007–2013), Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007–2013) och Europeiska återvändande- fonden (2008–2013).

Fonderna har finansierat samarbetsprojekt för flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande.

Migrationsverket har varit utsedd till ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som fått stöd från flyktingfonden samt återvändandefonden i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. Svenska ESF-rådet har varit utsedd till ansvarig myndighet för

253

s. 254 6.2.2 Resultaträkning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

integrationsfonden och Rikspolisstyrelsen för gränsfonden. ESV har varit utsedd till att vara revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet.

6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen

Räkenskapssammanställningen består av en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av de flöden på statens budget som avser medel med delat förvaltnings- ansvar avseende budgetramen 2007–2013. Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. Sammanställningen bygger på uppgifter som lämnats av de förvaltande myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisnings- principerna för dessa medel är därmed desamma som de som gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna kan i fråga om dessa medel sammanfattas på följande sätt.

I resultaträkningen redovisas kostnader och intäkter, dvs. medlen redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaderna avser huvudsakligen transfereringar till olika stödberättigande ända- mål, som periodiseras i den mån berörd myndighet bedömt dem tydligt hänförliga till en viss period. När denna period sammanfaller med betalningstidpunkten, eller om utgiften inte tydligt kan hänföras till en viss period, redovisas de vid utbetalningstillfället. En intäkt som bedöms som säker redovisas i samband med att den transferering som ska finansieras med medlen betalas ut. Annars redovisas den i den period då den bedöms som säker.

På balansräkningens tillgångssida redovisas en fordran eller periodavgränsningspost i fråga om en intäkt för vilken betalning ännu inte har mottagits. För en mottagen betalning som avser en senare period eller som bedöms komma att behöva återbetalas, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Skillnaden mellan fordran eller skuld och periodavgränsningspost är vanligen att om anspråk på betalning ställts redovisas en fordran respektive skuld, annars redovisas en period- avgränsningspost.

Utgifter på statens budget som finansieras från EU-budgeten avser i allt väsentligt trans- fereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre belopp som avser förvaltningskostnader, vilka redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna på statens budget avser bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalning sker.

6.2.2 Resultaträkning

Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och dess användning.

Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor

2013

2012

Intäkter av bidrag från EU

-Jordbruksstöd

8 559

9 621

-Europeiska regionala utvecklingsfonden

1 388

1 532

-Europeiska socialfonden

1 151

1 084

-Europeiska flykting- och

142

187

återvändandefonden

-Europeiska fonden för integration av

26

22

tredjelandsmedborgare

Summa intäkter av bidrag från EU m.m.

11 266

12 446

Verksamhetens kostnader

-Kostnader för personal

-112

-114

-Kostnader för lokaler

-8

-13

-Övriga driftkostnader

-88

-83

Summa verksamhetens kostnader

-208

-210

Lämnade bidrag

-Jordbruksstöd

-8 381

-8 713

-Europeiska regionala utvecklingsfonden

-1 329

-1 546

-Europeiska socialfonden

-1 121

-1 051

-Europeiska flykting- och

-37

-62

återvändandefonden

-Europeiska fonden för integration av

-27

-22

tredjelandsmedborgare

Summa lämnade bidrag

-10 895

-11 394

Summa kostnader

-11 103

-11 604

Nettointäkt

163

842

Intäkter – återflöde från EU-budgeten

De intäkter som redovisas 2013 avser till största delen medel från jordbruksfonderna för finansiering av gårdsstöd och landsbygds- utveckling. Jordbruksverket redovisar intäkter på

254

s. 255 6.2.2 Resultaträkning Kontrollera mot PDF

8 559 miljoner kronor. Cirka 70 procent avser gårdsstöd och resterande del avser främst landsbygdsutveckling. Intäkterna avseende jordbruksstöd har minskat med 1 062 miljoner kronor jämfört med 2012.

Tillväxtverket och till en mindre del Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar intäkter på 1 388 miljoner kronor från regionala utvecklingsfonden och Svenska ESF-rådet redo- visar intäkter på 1 151 miljoner kronor från socialfonden respektive 26 miljoner kronor från integrationsfonden. Migrationsverket redovisar 142 miljoner kronor från flyktingfonden och återvändandefonden.

Kostnader – användningen av de medel som erhållits från EU-budgeten

Av Jordbruksverkets bidragskostnader utgörs huvuddelen av bidrag som finansieras med EU- medel. Av totalt 8 381 miljoner kronor utgör gårdsstöd 6 005 miljoner kronor och 2 308 miljoner kronor utgör medel från EJFLU. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar lämnade bidrag finansierade från regionala utvecklingsfonden med 1 329 miljoner kronor.

Svenska ESF-rådets utbetalningar av bidrag finansierade från ESF uppgår till 1 121 miljoner kronor. Migrationsverket redovisar lämnade bidrag finansierade från flykting- respektive återvändandefonden med 37 miljoner kronor. Sammantaget har bidrag finansierade med EU- medel minskat med 500 miljoner kronor jämfört med 2012.

Skr. 2013/14:101

6.2.3 Balansräkning

Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten.

Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor

2013-12-31

2012-12-31

Övriga fordringar

7 617

6 587

Upplupna intäkter

1 601

1 188

Summa tillgångar

9 218

7 775

Kapital

7 920

6 279

Upplupna kostnader

46

275

Oförbrukade bidrag

1 252

1 180

Förutbetalda intäkter

0

41

Summa kapital och skulder

9 218

7 775

Fordringar

Fordringarna avser främst Jordbruksverkets fordringar på EGFJ för gårdsstöd utbetalat i slutet av 2013 med sammanlagt 5 955 miljoner kronor och fordran avseende landsbygdsstöd med 1 594 miljoner kronor. Upplupna intäkter

redovisas

av Svenska

ESF-rådet

med

792 miljoner

kronor, av

Tillväxtverket

med

551 miljoner kronor, av Migrationsverket med

214 miljoner kronor och av Länsstyrelsen i Jämtlands län med 44 miljoner kronor.

Skulder

Skulderna avser främst oförbrukade bidrag i form av förskott från EJFLU på 1 180 miljoner kronor, förskott från flyktingfonden på 31 miljoner kronor och förskott från åter- vändandefonden på 41 miljoner kronor.

255

s. 256 6.2.2 Resultaträkning Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

6.2.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning

I tabell 6.3 redovisas årets utfall på anslag och inkomsttitlar avseende den fleråriga budget- ramen 2007–2013.

Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007–2013

Tusental kronor

UO/Anslag

Utfall 2013

Från EU-budgeten finansierade insatser

08

1:8

för asylsökande och flyktingar

121 887

Från EU-budgeten finansierade insatser

13

1:6

för integration av tredjelandsmedborgare

27 224

Europeiska socialfonden m.m. för

14

1:6

perioden 2007–2013

1 153 788

Europeiska regionala utvecklingsfonden

19

1:3

perioden 2007–2013

1 373 210

23

1:10

Gårdsstöd m.m.

5 917 560

23

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

88 078

Från EU-budgeten finansierade

23

1:14

strukturstöd till fisket m.m.

70 624

Från EU-budgeten finansierade åtgärder

23

1:19

för landsbygdens miljö och struktur

2 385 360

Summa anslag

11 137 731

Inkomsttitlar

6111

Gårdsstöd

5 670 637

6113

Övriga interventioner

98 019

6115

Djurbidrag

-84

6116

Offentlig lagring

8 366

Övriga bidrag från Europeiska

6119

garantifonden för jordbruket

73 554

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden

6124

för landsbygdsutveckling 2007–2013

1 603 091

Bidrag från Europeiska fiskefonden

6213

2007–2013

93 520

Bidrag från Europeiska regionala

6313

utvecklingsfonden 2007–2013

1 291 714

Bidrag från Europeiska socialfonden

6413

2007–2013

867 588

6911

Övriga bidrag från EU

146 361

Summa inkomsttitlar

9 852 766

Saldo

1 284 965

Utgifter

Utgifterna på anslag avser i första hand gårdsstöd samt åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som redovisas av Jordbruksverket. Även utgifterna för intervention och export- bidrag och strukturstöd till fisket m.m. redovisas av Jordbruksverket.

Bland övriga utgifter är det i första hand Tillväxtverket som redovisar stöd från ERUF. Svenska ESF-rådet redovisar stöd från ESF och integrationsfonden. Migrationsverket redovisar stöd från flyktingfonden och återvändande- fonden.

Inkomster

Inkomsterna avser främst gårdsstöd och förskotterade medel från EJFLU som liksom övriga jordbruksstöd ovan redovisas av Jordbruksverket.

Bidrag från ERUF redovisas av Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. På inkomsttitel Övriga bidrag från EU redovisar Migrationsverket inkomster från flyktingfonden med 96 miljoner kronor och återvändande- fonden 31 miljoner kronor. Svenska ESF-rådet redovisar inkomster på 18 miljoner kronor från integrationsfonden.

6.3 Bedömning av ansvariga myndigheter

I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel har lämnat i sina årsredovisningar. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program/fonder respektive myndigheters årsredovisningar.

6.3.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll

Nedan följer en sammanställning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar gör i respektive årsredovisning.

Jordbruksfonderna

I årsredovisningen för 2013 intygar Jordbruksverkets ledning, dvs. general- direktören, att årsredovisningen ger en rätt- visande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens eko-

256

s. 257 nomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande. Kontrollera mot PDF

nomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.

Förutom att Jordbruksverket lämnar en bedömning och ett intygande enligt förord- ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag utfärdar direktören för utbetalningsstället vid myndigheten en särskild

försäkran

enligt rådets

förordning (EG)

nr 1290/05

för EGFJ och

EJFLU. Försäkran

ingår som en del i de räkenskaper som

Jordbruksverket

lämnar

för räkenskapsåret

(16 oktober 2012

till

15 oktober 2013) till

kommissionen, och som därefter granskas av ESV.

Av försäkran framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreglerna.

Strukturfonderna

Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxt- verket, Svenska ESF-rådet, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens eko- nomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.

Fiskerifonden

Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande.

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

Ansvariga myndighetsledningar vid Migrations- verket, Svenska ESF-rådet och Rikspolis-

Skr. 2013/14:101

styrelsen intygar att respektive årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Migrationsverket och Svenska ESF-rådet bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heterna är betryggande.

Rikspolisstyrelsen anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel.

6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser

Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för EU-medel i Sverige. ESV granskar de EU-program och fonder där ansvaret för den ekonomiska förvaltningen och genomförandet av kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlåtande. I följande avsnitt redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive program/fond. ESV:s bedömning grundar sig på genomfört revisionsarbete under granskningsperioden.

Granskningsresultaten bedöms av kommissionen som acceptabla där fel i de under- liggande transaktionerna understiger en gräns på två procent.

Jordbruksfonderna

ESV är attesterande organ för EGFJ och EJFLU och har lämnat ett utlåtande per fond om räkenskapernas tillförlitlighet. Utlåtandet omfattar även den interna kontrollens effektivitet. ESV anser att redovisningarna för EGFJ och EJFLU är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV bedömer för båda fonderna att de interna kontrollförfarandena fungerat tillfredsställande baserat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. Utan att det påverkar uttalandet påtalar dock ESV ett visst förhållande inom EJFLU. ESV har efter statistisk felutvärdering bedömt att den finansiella redovisningen för stödformerna företags- och

257

s. 258 projektstöd inom fonden EJFLU uppvisar fel med 2,42 procent. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

projektstöd inom fonden EJFLU uppvisar fel med 2,42 procent.

Regeringen följer noga Jordbruksverkets arbete för att minska felen hos berörda myndigheter i hanteringen avseende företags- och projektstöden. Med anledning av de brister som identifierats vid ESV:s granskning har en rad åtgärder vidtagits för att komma till rätta med dessa fel. Bland annat har en grupp tillsatts för att utreda möjligheten till förbättrad tillämpning av vissa kontroller, främst vad gäller offentlig upphandling, dubbel- och med- finansiering samt möjligheten att avgöra om kostnader är rimliga.

Strukturfonderna

ESV har genomfört system- och projekt- granskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för programmen inom strukturfonderna. ESV har för ESF och för samtliga program inom ERUF, med ett undantag, lämnat yttranden utan förbehåll. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd av detta, ger rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Undantaget avser de regionala programmen inom ERUF som bara genomförs i Sverige där resultatet från systemrevisioner av en viss typ av projekt visar att förvaltnings- och kontroll- systemen inte är effektiva. Den estimerade felprocenten för fonden som helhet ligger dock under toleransnivån på två procent. Förvaltande myndigheter är Tillväxtverket, länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten samt Svenska ESF-rådet. Identifierade brister i förvaltnings- och kontrollsystem berör förvaltningen inom Tillväxtverket.

Regeringen ser allvarligt på identifierade brister i förvaltnings- och kontrollsystemet och det är av största vikt att Tillväxtverket tar till sig ESV:s rekommendationer och vidtar nödvändiga åtgärder inför programperioden 2014–2020.

Fiskerifonden

ESV bedömer att förvaltnings- och kontroll- systemet för det operativa programmet inom EFF har varit förenligt med de tillämpliga

bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 och har fungerat tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till komm- issionen är korrekta och, som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta med begränsningen att granskningen har visat på en felprocent i urvalet på 2,50 procent.

ESV har inte identifierat några systemfel vid granskningen som föranleder någon särskild åtgärd från Jordbruksverket. Jordbruksverket arbetar för en ständig förbättring av hantering av ansökningar om utbetalningar, uppdatering av rutiner och system samt kompetenshöjning av både sina och länsstyrelsernas medarbetare med syfte att uppnå en effektivare handläggning med högre kvalitet.

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

För gränsfonden har ESV under 2013 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2010 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 574/2007/EG och kommissionens beslut 2008/456/EG. ESV bedömer att systemet fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer även att utgifts- redogörelserna på ett rättvisande sätt i allt väsentligt återger de utgifter som har betalats inom ramen för det årliga programmet och att ansökan om slutbetalning av gemenskaps- bidraget till detta årliga program är giltig.

För integrationsfonden har ESV under 2013 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2010 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 2007/435/EG och kommissionens beslut 2008/457/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden: Förvaltnings- och kontroll-

258

s. 259 projektstöd inom fonden EJFLU uppvisar fel med 2,42 procent. Kontrollera mot PDF

systemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. ESV upp- skattar att 4,45 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna är felaktiga.

Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för integrationsfonden. Myndigheten har under 2013 fortsatt att vidta åtgärder för att förebygga felaktiga tillämpningar av regelverken, t.ex. genom revidering av mallar, rutiner, projekthandledning och allmänna villkor i syfte att ytterligare tydliggöra och förenkla för både stödmottagare och för ansvarig myndighet. Granskningsprogrammet för ekonomisk projektgranskning har också utvecklats för att ge ytterligare stöd vid granskning av upphandling och kostnadseffektivitet.

För flyktingfonden har ESV under 2013 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för de årliga programmen 2009 och 2010 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut 573/2007/EG och kommissionens beslut 2008/22/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgifts- redogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden: Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. För 2009 har ESV identifierat felaktigheter omfattande 41,7 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna. För 2010 uppgick identifierade felaktigheter till 6,7 procent av utgifterna. Myndigheten har korrigerat rekvi- rerat belopp för samtliga identifierade felaktig- heter båda åren.

För återvändandefonden har ESV under 2013 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för de årliga programmen 2009 och 2010 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 575/2007/EG och kommissionens beslut 2008/458/EG. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i

Skr. 2013/14:101

följande avseenden: Förvaltnings- och kontroll- systemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. För 2009 har ESV identifierat felaktigheter för 27,2 procent av de sammanlagda rekvirerade stödberättigade utgifterna. För 2010 uppgick identifierade felaktigheter till 39 procent av utgifterna. Myndigheten har korrigerat rekvirerat belopp för samtliga identifierade felaktigheter båda åren.

För flykting- och återvändandefonden har Migrationsverket i syfte att få lägre felprocent i återstående utgiftsdeklarationer ökat den interna informationen och kommunikationen inom fondförvaltningen. Vidare sker kontinuerligt riktade kompetensutvecklingsinsatser samt dialog med samarbetspartners, exempelvis ESV och kommissionen. Ytterligare insatser har genomförts och fortsätter att genomföras för att brister i hur projekten följer lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ska kunna undvikas.

6.3.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för de förvaltnings- myndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Granskningen omfattar även myndighetsledningens bedömning av räkenskapernas tillförlitlighet samt bedöm- ningen avseende den interna styrningen och kontrollen. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse.

Samtliga ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Migrationsverket, Rikspolis- styrelsen samt Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län) erhöll för 2013 en standardutformad revisionsberättelse. Enligt Riksrevisionens uppfattning ger således aktuella myndigheters årsredovisningar en i alla

259

s. 260 Betryggande intern styrning och kontroll Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2013 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

6.4 Regeringens intygande avseende EU-medel

Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll.

Under året har ESV:s yttranden innehållit reservationer för vissa fonder. De myndigheter som förvaltar EU-medlen har dock rapporterat rättvisande räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heten är betryggande. Riksrevisionen har inte gjort något uttalande med reservation eller avvikande mening vid sin granskning av de aktuella myndigheterna.

Regeringen noterar att ansvariga myndigheter vidtar åtgärder för att säkerställa en korrekt hantering och rapportering av EU-medel. Myndigheterna gör även korrigeringar av felaktigt utbetalda belopp för de fonder där det finns sådana krav. Resultaten från ESV:s granskning behandlas för närvarande av kommissionen. Då felprocenten bedöms för hela programperioden mot kommissionens fastställda toleransnivå på två procent, är det möjligt att de identifierade bristerna inte längre är föremål för reservation efter programperiodens slut. Regeringen följer kommissionens behandling av resultaten noga, men bedömer att det hos ansvariga myndigheter finns tillräckliga rutiner för att kunna säkerställa en korrekt hantering av EU-medel.

Regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet

Revisionsrätten svarar för den externa revisionen av EU:s budget. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomförande av budgeten 2012.

Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner och organ, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå.

Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration. Revisions- rättens årsrapport utgör underlag för ministerrådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även underlag för Europaparlamentet som

260

s. 261 Betryggande intern styrning och kontroll Kontrollera mot PDF

slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet.

Skr. 2013/14:101

upprättande av rutiner för kontroller eller att förbättra befintliga rutiner.

6.5.1 Väsentliga iakttagelser budgetåret 2012

I det följande redovisas de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2012 som ligger till grund för ministerrådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen.

Revisionsrätten lämnade i revisions- förklaringen ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation.

Revisionsrättens granskning visade en felprocent på 4,8 procent för kommissionens genomförande av budgeten 2012. Detta var en ökning med nästan en procentenhet jämfört med 2011. Samtliga utgiftsområden utom Administration hade enligt revisionsrätten fel över den accepterade tvåprocentsgränsen. Utgiftsområdet med högst felprocent var Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa, följt av Regionalpolitik, energi och transport.

Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2014 är att rekommendera Europa- parlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2012. Sverige röstade i likhet med förra året nej till rekommendationen vid omröstningen i frågan. Detta då revisionsrättens granskning visade större fel än året innan. Nederländerna och Storbritannien röstade också nej vid omröst- ningen.

6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige

I årsrapporten för 2012 omnämns Sverige i kapitlet för verksamhetsområdet Landsbygds- utveckling, miljö, fiske och hälsa. Sverige har ingått i urvalet för granskning av fonden för landsbygdsutveckling. Revisionsrätten har konstaterat att det finns vissa brister i Sverige och bedömer systemen för övervakning och kontroll som delvis ändamålsenliga. Sverige har svarat kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av revisionsrättens iakttagelser. Det rör främst

6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser

I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budget- området. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll.

Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som revisionsrätten har upptäckt.

6.6 Redovisning av samtliga EU- medel

I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. Utöver utfallet för 2013 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över den direkta påverkan av EU-budgeten på statens budget.

6.6.1 Avgiften till EU:s budget

EU-budgeten upprättas med stöd av EUF- fördraget. EU-budgetens utgifter och inkomster

261

s. 262 6.6.2 Redovisningen i statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av tull- och sockeravgifter (traditionella egna medel) samt avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs på basis av regelverket i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för gemenskapernas egna medel (egna medelsbeslutet).

Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas en särskild produktions- avgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter.

Den tredje delen av avgiften, den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats mervärdesskattebas. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. För att uppnå likabehandling justeras den nationella mervärdesskattebasen så att en harmoniserad mervärdesskattebas uppnås.

Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas som landets andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Storleken på BNI-avgiften utgör en restpost och fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserar.

Ett antal länder har dock medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter som i sin tur finansieras av övriga EU-länder. Ned- sättningarna syftar till att korrigera orimliga nettobördor, dvs. för att kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU- budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter.

6.6.2 Redovisningen i statens budget

I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med delat förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Brutto-

redovisning innebär att betalningar från kommissionen redovisas mot inkomsttitel medan de bidragsutbetalningar som myndig- heterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig.

Betalningar från kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

År 2013 ökade Sveriges betalningar till EU med 5 960 miljoner kronor jämfört med 2012. Ökningen beror på en högre beslutad årsbudget i EU för 2013 och av omfattande ändrings- budgetar för EU:s budget. Under 2012 beslut- ades sent om två ändringsbudgetar på unionsnivå på totalt 1 008 miljoner kronor som rekvirerades av kommissionen under 2013 och därmed belastade 2013 års anslag.

Betalningarna från EU minskade med 484 miljoner kronor. De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruks- och strukturfonder. I tabell 6.4 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2009–2013.

Uppgifterna i tabellen ger inte en helt fullständig bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten ofta står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansieringen är en förut- sättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från många av fonderna i EU- budgeten, bl.a. strukturfonderna och EJFLU.

Undantaget är EGFJ som finansieras helt genom EU-budgeten bortsett från de valuta- kursdifferenser och finansiella korrigeringar som kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlem- skapet förekommer även under relevanta

262

s. 263 Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor

2009

2010

2011

2012

2013

Förändring

Miljoner kronor

2012/2013

Tullavgift

3 803

4 103

4 399

4 004

3 820

-184

Sockeravgifter

472

52

24

46

-7

-53

Avgift till tillfällig

omstrukturering av EU:s

sockersektor

136

Momsbaserad avgift

-4 305

1 444

1 564

1 643

1 714

71

BNI-baserad avgift

18 741

24 323

24 312

25 461

31 478

6 017

Storbritannienavgift

481

349

297

298

407

109

Summa betalningar till EU 1

19 192

30 407

30 596

31 452

37 412

5 960

Europeiska utvecklings-

och garantifonden för

jordbruket (EUGJF)

9

0

-20

-1

0

1

Europeiska garantifonden

för jordbruket (EGJF)

8 075

7 345

6 170

5 896

5 850

-46

Europeiska

jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling

(EJFLU)

1 106

2 884

2 521

2 564

1 603

-961

Fonden för fiskets

utveckling (FFU)

70

102

50

2

94

92

Europeiska regionala

utvecklingsfonden (ERUF)

1 315

872

1 842

1 003

1 292

289

Europeiska socialfonden

(ESF)

358

1 151

1 191

-1

842

843

Bidrag till transeuropeiska

nätverk

470

391

419

212

393

181

Övriga bidrag från EU

279

232

155

107

192

85

Summa bidrag m.m. 2

11 682

12 977

12 328

9 782

10 266

484

Nettoflöde från statens

budget till EU

7 510

17 430

18 268

21 670

27 146

5 476

1 Redovisat mot anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen .

2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.

myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.

Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2013 till drygt 11,1 miljarder kronor (tabell 6.5). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive EU-fond inom EU- budgeten. År 2013 uppgick inkomsterna från EU budgeten till knappt 10,3 miljarder kronor (tabell 6.4). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen

från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med knappt 0,9 miljarder kronor.

Periodiseringseffekterna uppkommer efter- som EU-budgeten generellt sett ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För strukturfonderna och EJFLU förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro.

263

s. 264 Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101

Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel

Tusental kronor

UO/Anslag

Anslagsnamn

Utfall 2013

Utfall 2012

Förändring

08

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

121 887

45 188

76 699

Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av

13

1:6

tredjelandsmedborgare

27 224

22 530

4 694

14

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013

1 153 788

1 083 622

70 166

19

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013

1 373 210

1 546 078

-172 868

23

1:10

Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

5 917 560

5 922 181

-4 621

23

1:11

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

88 078

175 478

-87 400

23

1:14

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

70 624

37 333

33 291

23

1:18 2012

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten

0

6 500

-6 500

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

23

1:19

struktur

2 385 360

2 659 386

-274 026

Summa

11 137 731

11 498 296

-360 565

6.6.3 Redovisning i resultaträkningen

I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se avsnitt 3.5 not 4). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se avsnitt 3.5 not 3). Intäkt av bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.

Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning som inte redovisas brutto på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2013 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot ca 1,9 miljarder kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget.

264

opaginerad Specifikation av inkomster på statens budget Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Specifikation av inkomster på statens budget

s. 3 Specifikation av inkomster på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget för budgetåren 2011 – 2013 med 2013 års inkomststruktur

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

Skatt på arbete

979 459 861

970 467 059

-8 992 802

937 388 767

905 118 293

1100

Direkta skatter på arbete

530 221 156

525 914 306

-4 306 850

505 063 334

487 341 038

1110

Inkomstskatter

632 088 076

628 668 005

-3 420 071

604 919 265

582 875 943

1111

Statlig inkomstskatt

47 476 975

45 191 081

-2 285 894

44 152 984

44 648 615

1115

Kommunal inkomstskatt

584 611 101

583 476 924

-1 134 177

560 766 282

538 227 328

1120

Allmän pensionsavgift

101 168 337

100 657 024

-511 313

97 560 647

93 499 585

1121

Allmän pensionsavgift

101 168 337

100 657 024

-511 313

97 560 647

93 499 585

1130

Artistskatt

85 105

-535

-85 640

6 346

85 105

1131

Artistskatt

85 105

-535

-85 640

6 346

85 105

1140

Skattereduktioner

-203 120 362

-203 410 189

-289 827

-197 422 924

-189 119 595

1141

Allmän pensionsavgift

-101 029 439

-100 627 457

401 982

-97 531 990

-93 471 458

1144

Fastighetsavgift

-176 352

-199 075

-22 723

-199 075

-178 389

1149

Bredband

0

0

0

0

0

1151

Sjöinkomst

-67 665

-62 784

4 881

-62 784

-67 552

1152

Stormskador

0

0

0

0

0

1153

Jobbskatteavdrag

-85 540 213

-85 746 254

-206 041

-83 603 806

-80 358 505

1154

Hus-avdrag

-16 046 693

-16 514 618

-467 925

-15 871 877

-15 043 691

1155

Gåvor till ideell verksamhet

-260 000

-260 000

0

-153 392

1200

Indirekta skatter på arbete

449 238 705

444 552 754

-4 685 951

432 325 433

417 777 256

1210

Arbetsgivaravgifter

457 654 966

454 339 009

-3 315 957

442 447 525

426 552 411

1211

Sjukförsäkringsavgift

67 657 212

58 364 742

-9 292 470

65 433 999

63 318 135

1212

Föräldraförsäkringsavgift

29 650 571

34 854 497

5 203 926

33 877 937

27 729 437

1213

Arbetsskadeavgift

9 164 722

4 022 490

-5 142 232

3 914 108

8 570 999

1214

Ålderspensionsavgift

150 201 183

149 659 633

-541 550

145 215 835

140 075 747

1215

Efterlevandepensionsavgift

15 768 713

15 692 806

-75 907

15 250 316

14 771 411

1216

Arbetsmarknadsavgift

38 650 311

39 006 717

356 406

37 918 546

36 752 128

1217

Allmän löneavgift

124 397 622

131 670 284

7 272 662

119 393 134

115 399 810

1218

Ofördelade avgifter

0

-412 506

-412 506

419 797

-141 336

1219

Nedsatta avgifter

22 164 632

21 480 347

-684 285

21 023 852

20 076 080

1240

Egenavgifter

13 600 832

12 833 855

-766 977

11 985 129

12 436 653

1241

Sjukförsäkringsavgift

1 385 338

1 496 137

110 799

1 342 913

1 410 672

1242

Föräldraförsäkringsavgift

979 244

1 054 897

75 653

1 014 473

895 931

1243

Arbetsskadeavgift

302 571

121 511

-181 060

116 855

276 824

1244

Ålderspensionsavgift, netto

5 173 363

4 796 002

-377 361

4 612 213

4 728 846

1245

Efterlevandepensionsavgift

520 325

474 392

-45 933

456 211

476 115

1246

Arbetsmarknadsavgift

-88 641

-658 872

-570 231

-634 147

-665 811

1247

Allmän löneavgift

4 108 707

4 008 929

-99 778

3 593 850

3 759 337

3

s. 4 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

1248

Ofördelade avgifter

0

0

0

0

0

1249

Nedsatta avgifter

1 219 925

1 540 860

320 935

1 482 760

1 554 738

1260

Avgifter till

premiepensionssystemet

-31 067 157

-31 048 242

18 915

-29 994 264

-28 876 935

1261

Avgifter till

premiepensionssystemet

-31 067 157

-31 048 242

18 915

-29 994 264

-28 876 935

1270

Särskild löneskatt

39 895 818

38 327 840

-1 567 978

37 399 682

36 218 323

1271

Pensionskostnader, företag

33 038 271

32 322 350

-715 921

31 546 290

30 458 778

1272

Pensionskostnader, staten

3 728 583

3 416 368

-312 215

3 387 273

3 139 597

1273

Förvärvsinkomster

2 086 141

1 690 421

-395 720

1 616 374

1 679 375

1274

Egenföretagare

1 042 823

898 700

-144 123

849 746

940 574

1275

Övrigt

0

0

0

0

0

1280

Nedsättningar

-31 417 376

-30 577 233

840 143

-30 371 175

-29 505 900

1281

Sjöfartsstöd

-1 815 819

-1 482 619

333 200

-1 671 981

-1 711 583

1282

Arbetsgivaravgifter

-22 164 632

-21 480 347

684 285

-21 023 852

-20 076 080

1283

Egenavgifter, generell

nedsättning

-1 123 786

-1 461 130

-337 344

-1 405 140

-1 471 243

1284

Egenavgifter, regional

nedsättning

-96 139

-79 730

16 409

-77 620

-83 496

1285

Nystartjobb

-6 217 000

-6 073 407

143 593

-6 192 583

-6 163 499

1290

Tjänstegruppliv

571 622

677 525

105 903

858 535

952 703

1291

Tjänstegruppliv

571 622

677 525

105 903

858 535

952 703

1300

Skatt på kapital

178 425 945

168 936 390

-9 489 555

167 819 124

183 523 519

1310

Skatt på kapital, hushåll

26 290 746

29 976 534

3 685 788

27 723 810

28 776 108

1311

Skatt på kapital

47 966 031

53 085 432

5 119 401

53 188 504

52 764 240

1312

Skattereduktion kapital

-21 374 124

-22 780 166

-1 406 042

-25 562 080

-24 115 819

1313

Expansionsmedelsskatt

-301 161

-328 733

-27 572

97 386

127 687

1314

Skattereduktion riskkapital

0

0

0

0

0

1320

Skatt på företagsvinster

103 286 652

88 420 508

-14 866 144

89 473 761

102 773 018

1321

Skatt på företagsvinster

103 286 652

88 420 508

-14 866 144

89 473 761

102 773 018

1322

Skattereduktioner

0

0

0

0

0

1330

Kupongskatt

4 365 770

4 144 750

-221 020

3 772 386

4 580 061

1331

Kupongskatt

4 365 770

4 144 750

-221 020

3 772 386

4 580 061

1340

Avkastningsskatt

7 211 559

6 673 353

-538 206

10 200 084

11 861 913

1341

Avkastningsskatt hushåll

332 928

178 086

-154 842

178 086

324 693

1342

Avkastningsskatt företag

6 574 386

6 166 578

-407 808

9 693 309

11 208 531

1343

Avkastningsskatt på individuellt

pensionssparande

304 245

328 689

24 444

328 689

328 689

4

s. 5 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

1350

Fastighetskatt

29 724 037

30 812 682

1 088 645

28 692 633

27 539 706

1351

Fastighetsskatt hushåll

813 389

681 865

-131 524

676 116

715 988

1352

Fastighetsskatt företag

13 157 936

14 235 782

1 077 846

12 163 117

12 005 805

1353

Kommunal fastighetsavgift

hushåll

12 699 912

12 834 452

134 540

12 395 191

11 545 785

1354

Kommunal fastighetsavgift

företag

3 052 800

3 060 583

7 783

3 458 209

3 272 128

1360

Stämpelskatt

7 547 181

8 912 902

1 365 721

7 960 956

7 988 907

1361

Stämpelskatt

7 547 181

8 912 902

1 365 721

7 960 956

7 988 907

1380

Arvsskatt

0

-4 338

-4 338

-4 506

3 805

1381

Arvsskatt

0

-4 338

-4 338

-4 506

3 805

1382

Gåvoskatt

0

0

0

0

1400

Skatt på konsumtion och

472 736 467

458 205 379

-14 531 088

447 287 843

449 364 966

insatsvaror

1410

Mervärdesskatt

349 529 982

341 837 892

-7 692 090

330 645 730

332 459 258

1411

Mervärdesskatt

349 529 982

341 837 892

-7 692 090

330 645 730

332 460 958

1412

Skattelättnad för vissa

byggtjänster

0

0

0

0

-1 700

1420

Skatt på alkohol och tobak

23 769 867

23 352 779

-417 088

24 132 042

23 473 158

1421

Skatt på tobak

11 632 880

11 135 834

-497 046

11 799 143

11 260 997

1422

Skatt på etylalkohol

4 213 677

3 996 282

-217 395

4 325 579

4 347 549

1423

Skatt på vin

4 595 672

4 709 227

113 555

4 592 854

4 505 119

1424

Skatt på mellanklassprodukter

172 678

177 795

5 117

174 619

172 678

1425

Skatt på öl

3 153 738

3 328 865

175 127

3 237 106

3 185 594

1426

Privatinförsel av alkohol och

tobak

1 222

4 777

3 555

2 741

1 222

1430

Energiskatt

42 120 866

40 910 722

-1 210 144

40 117 662

40 582 800

1431

Skatt på elektrisk kraft

20 812 940

21 072 592

259 652

20 262 552

20 227 788

1432

Energiskatt bensin

11 179 510

11 099 190

-80 320

11 657 960

12 348 240

1433

Energiskatt oljeprodukter

9 707 713

8 361 597

-1 346 116

7 760 381

7 620 525

1434

Energiskatt övrigt

420 703

377 343

-43 360

436 769

386 248

1440

Koldioxidskatt

26 418 999

24 030 964

-2 388 035

25 243 961

25 368 314

1441

Koldioxidskatt bensin

8 762 216

8 845 404

83 188

9 343 330

9 867 878

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

16 731 063

14 454 955

-2 276 108

14 750 856

14 674 170

1443

Koldioxidskatt övrigt

925 720

730 605

-195 115

1 149 775

826 266

1450

Övriga skatter på energi och

miljö

6 078 325

4 356 647

-1 721 678

4 462 540

4 464 676

1451

Svavelskatt

27 220

14 109

-13 111

29 117

27 220

1452

Skatt på råtallolja

0

0

0

0

0

1453

Särskild skatt mot försurning

62 500

57 402

-5 098

51 270

58 557

1454

Skatt på bekämpningsmedel

74 372

92 428

18 056

92 669

86 985

5

s. 6 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

1455

Skatt på termisk effekt i

kärnkraftsreaktorer

4 270 710

4 037 578

-233 132

3 938 779

3 851 576

1456

Avfallsskatt

184 652

119 320

-65 332

198 397

204 600

1457

Avgifter till

Kemikalieinspektionen

47 000

2 076

-44 924

43 565

44 816

1458

Övriga skatter

172 946

33 733

-139 213

108 744

190 922

1459

Intäkter från EU:s handel med

utsläppsrätter

1 238 925

0

-1 238 925

1470

Skatt på vägtrafik

17 599 875

16 501 959

-1 097 916

15 602 840

15 723 707

1471

Fordonsskatt

11 919 542

11 492 382

-427 160

11 191 280

11 236 524

1472

Vägavgifter

810 952

751 503

-59 449

771 379

778 414

1473

Trängselskatt

1 899 180

1 492 600

-406 580

811 998

802 180

1474

Skatt på trafikförsäkringspremier

2 970 201

2 765 474

-204 727

2 828 183

2 906 589

1480

Övriga skatter

7 218 553

7 214 416

-4 137

7 083 068

7 293 051

1481

Systembolaget AB:s överskott

165 548

115 585

-49 963

90 000

159 120

1482

Inlevererat överskott från

Svenska Spel AB

5 005 522

5 268 000

262 478

5 136 574

5 006 023

1483

Skatt på spel

17 895

15 423

-2 472

15 596

16 667

1484

Lotteriskatt

1 452 131

1 293 087

-159 044

1 319 238

1 394 468

1485

Lotteriavgifter

26 029

34 069

8 040

21 262

25 022

1486

Skatt på annonser och reklam

314 199

243 761

-70 438

290 032

390 178

1487

Koncessionsavgifter på

televisionens område

0

0

0

0

0

1488

Lokalradioavgifter

127 500

128 211

711

127 679

199 050

1489

Avgifter avseende Myndigheten

för radio och tv

7 729

7 660

-69

7 651

7 575

1491

Avgifter för telekommunikation

102 000

108 619

6 619

75 035

94 946

1492

Försäljningsskatt på motorfordon

0

0

0

2

2

1500

Skatt på import

5 754 079

5 220 676

-533 403

5 254 679

5 660 070

1511

Tullmedel

5 455 145

4 976 399

-478 746

4 995 084

5 398 503

1512

Sockeravgifter

298 934

244 277

-54 657

259 595

261 568

1513

Avgifter till EU:s

omstruktureringsfond för

sockersektorn

0

0

0

0

0

1600

Restförda och övriga skatter

3 941 198

11 471 521

7 530 323

5 056 506

2 940 438

1610

Restförda skatter

-6 347 943

-6 616 613

-268 670

-6 263 792

-6 347 943

1611

Restförda skatter, hushåll

-2 199 562

-2 105 406

94 156

-2 256 844

-2 199 562

1612

Restförda skatter, företag

-4 148 381

-4 511 207

-362 826

-4 006 948

-4 148 381

0

1620

Övriga skatter, hushåll

3 520 327

2 466 170

-1 054 157

3 463 544

3 211 383

1621

Omprövningar aktuellt

taxeringsår

-166 544

-23 784

142 760

-23 784

27 792

1622

Omprövningar äldre taxeringsår

1 000 000

50 000

-950 000

2 782 379

332 152

6

s. 7 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

1623

Anstånd

500 000

428 852

-71 148

-1 737 371

681 464

1624

Övriga skatter

1 878 732

1 758 253

-120 479

2 189 471

1 898 532

1625

Skattetillägg

207 346

145 004

-62 342

145 004

174 710

1626

Förseningsavgifter

100 793

107 845

7 052

107 845

96 733

1630

Övriga skatter,företag

846 570

8 102 240

7 255 670

566 149

1 654 754

1631

Omprövningar aktuellt

taxeringsår

-500 000

-580 000

-80 000

-580 000

-1 315 142

1632

Omprövningar äldre taxeringsår

400 000

-298 417

-698 417

-439 238

-2 748 170

1633

Anstånd

-1 000 000

6 903 985

7 903 985

-955 527

3 121 623

1634

Övriga skatter

530 922

523 391

-7 531

991 322

1 114 126

1635

Skattetillägg

1 232 979

1 345 577

112 598

1 342 124

1 246 754

1636

Förseningsavgifter

182 669

207 704

25 035

207 468

235 564

1640

Intäkter som förs till fonder

5 922 244

7 519 724

1 597 480

7 290 604

4 422 244

1641

Insättningsgarantiavgifter

4 080 368

4 370 250

289 882

4 215 910

2 580 368

1642

Avgifter till Kärnavfallsfonden

1 040 699

2 478 449

1 437 750

2 412 026

1 040 699

1643

Bilskrotningsavgifter

0

0

0

0

0

1644

Batteriavgifter

7 321

4 869

-2 452

5 624

7 321

1645

Kväveoxidavgifter

793 856

666 156

-127 700

657 044

793 856

Totala skatteintäkter

1 640 317 550

1 614 301 026

-26 016 524

1 562 806 919

1 546 607 286

1700

Avgående poster, skatter till EU

-7 396 769

-6 934 676

462 093

-6 897 752

-7 223 849

1710

EU-skatter

-7 396 769

-6 934 676

462 093

-6 897 752

-7 223 849

1711

EU-skatter

-7 396 769

-6 934 676

462 093

-6 897 752

-7 223 849

Offentliga sektorns

skatteintäkter

1 632 920 781

1 607 366 349

-25 554 432

1 555 909 167

1 539 383 437

1800

Avgående poster, skatter till

-807 635 574

-806 295 537

1 340 037

-777 823 207

-747 862 694

andra sektorer

1810

Skatter till andra sektorer

-807 635 574

-806 295 537

1 340 037

-777 823 207

-747 862 694

1811

Kommunala inkomstskatter

-599 973 350

-598 981 496

991 854

-576 229 218

-552 654 778

1812

Avgifter till AP-fonder

-207 662 224

-207 314 041

348 183

-201 593 989

-195 207 916

Statens skatteintäkter

825 285 207

801 070 812

-24 214 395

778 085 959

791 520 743

1900

Periodiseringar

-9 805 554

-23 775 117

-13 969 563

14 566 493

48 453 588

1910

Uppbördförskjutningar

2 177 804

9 246 017

7 068 213

30 671 369

33 543 186

1911

Uppbördsförskjutningar

2 177 804

9 246 017

7 068 213

30 671 369

33 543 186

1920

Betalningsförskjutningar

-11 783 358

-33 072 131

-21 288 773

-16 108 371

11 500 511

1921

Kommuner och landsting

-10 484 820

-13 243 755

-2 758 935

-237 692

28 084 047

1922

Ålderpensionssystemet

-335 651

-368 503

-32 852

864 814

673 201

7

s. 8 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

1923

Företag och hushåll

-640 620

-20 173 620

-19 533 000

-17 218 957

-16 852 105

1924

Kyrkosamfund

-342 629

667 960

1 010 589

515 261

-358 300

1925

EU

20 362

45 787

25 425

-31 796

-46 332

1930

Anstånd

-200 000

50 997

250 997

3 495

3 409 891

1931

Anstånd

-200 000

50 997

250 997

3 495

3 409 891

1000

Statens skatteinkomster

815 479 653

777 295 695

-38 183 958

792 652 453

839 974 331

2100

Rörelseöverskott

7 151 000

7 602 682

451 682

8 042 781

6 699 000

2110

Affärsverkens inlevererade

450 000

618 000

168 000

378 000

499 000

överskott

2114

Luftfartsverkets inlevererade

0

0

0

0

0

överskott

2116

Affärsverket Svenska Kraftnäts

450 000

618 000

168 000

378 000

499 000

inlevererade utdelning och

inleverans av motsvarig

2118

Sjöfartsverkets inlevererade

1 000

184 682

183 682

164 781

0

överskott

2120

Övriga myndigheters inlevererade

1 000

184 682

183 682

164 781

0

överskott

2124

Inlevererat överskott av

0

56 290

56 290

49 115

0

Riksgäldskontorets

garantiverksamhet

2126

Inlevererat överskott av

1 000

128 392

127 392

115 667

0

statsstödd exportkredit

2130

Riksbankens inlevererade

6 700 000

6 800 000

100 000

7 500 000

6 200 000

överskott

2131

Riksbankens inlevererade

6 700 000

6 800 000

100 000

7 500 000

6 200 000

överskott

2200

Överskott av statens

436 000

456 538

20 538

243 364

312 989

fastighetsförvaltning

2210

Överskott av

436 000

456 538

20 538

243 364

312 989

fastighetsförvaltning

2215

Inlevererat överskott av statens

436 000

456 538

20 538

243 364

312 989

fastighetsförvaltning

2300

Ränteinkomster

5 769 071

6 019 926

250 855

5 823 153

5 890 810

2320

Räntor på näringslån

-509

-863

-354

-665

-577

2314

Ränteinkomster på lån till

120

13

-107

24

136

fiskerinäringen

2316

Ränteinkomster på

0

0

0

0

0

vattenkraftslån

2322

Räntor på övriga näringslån,

-873

-997

-124

-989

-990

Kammarkollegiet

2323

Räntor på övriga näringslån

4

0

-4

3

4

2324

Ränteinkomster på

240

121

-119

297

273

lokaliseringslån

8

s. 9 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

2340

Räntor på studielån

4 075 944

3 659 788

-416 156

4 065 741

4 591 347

2341

Ränteinkomster på statens lån

0

0

0

0

0

för universitetsstudier och

garantilån för studera

2342

Ränteinkomster på allmänna

55 000

39 739

-15 261

54 069

51 568

studielån

2343

Ränteinkomster på studielån

upptagna efter 1988

2390

Övriga ränteinkomster

2391

Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering

2392

Räntor på intressemedel

2394

Övriga ränteinkomster

2397

Räntor på skattekonton m.m.,

netto

2400

Inkomst av statens aktier

2410

Inkomster av statens aktier

2411

Inkomster av statens aktier

2500

Offentligrättsliga avgifter

2511

Expeditions- och

ansökningsavgifter

2522

Avgifter för granskning av filmer

och videogram

2525

Finansieringsavgift för

arbetslöshetskassor

2526

Utjämningsavgift från

arbetslöshetskassor

2527

Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltillverkning

2528

Avgifter vid bergsstaten

2529

Avgifter vid patent- och

registreringsväsendet

2531

Avgifter för registrering i

förenings- m.fl. register

2532

Avgifter vid

kronofogdemyndigheterna

2534

Avgifter vid Transportstyrelsen

2535

Avgifter för statliga garantier

2537

Miljöskyddsavgift

2539

Täktavgift

2541

Avgifter vid Tullverket

2542

Patientavgifter vid

tandläkarutbildningen

2544

Avgifter vid Folkhälsoinstitutet

2548

Avgifter för Finansinspektionens

verksamhet

2551

Avgifter från kärnkraftverken

4 020 944

3 620 050

-400 894

4 011 672

4 539 779

1 693 636

2 361 000

667 364

1 758 076

1 300 040

1

6

5

32

2

0

0

0

0

0

84 635

66 582

-18 053

107 146

55 532

1 609 000

2 294 412

685 412

1 650 899

1 244 507

24 000 000

20 654 852

-3 345 148

21 657 783

26 926 008

24 000 000

20 654 852

-3 345 148

21 657 783

26 926 008

24 000 000

20 654 852

-3 345 148

21 657 783

26 926 008

10 614 902

11 070 343

455 441

10 392 954

10 219 044

10 534 647

800 797

-9 733 850

798 337

749 779

771 823

6 399

-765 424

6 935

8 798

4 500

5 519 972

5 515 472

5 193 378

4 991 577

5 209 000

0

-5 209 000

0

0

0

26 515

26 515

25 484

25 901

26 475

19 147

-7 328

26 922

34 279

19 000

106 922

87 922

111 222

124 935

143 396

2 366

-141 030

2 449

2 110

2 172

1 710 654

1 708 482

1 364 509

1 385 579

1 415 000

1 558 823

143 823

1 548 254

1 545 270

1 590 702

0

-1 590 702

0

0

0

124 292

124 292

125 808

127 793

131 550

0

-131 550

0

0

0

0

0

0

26 892

0

3 789

3 789

2 289

1 870

1 925

0

-1 925

0

0

346 000

299 702

-46 298

332 025

293 880

282 000

285 278

3 278

276 532

324 335

9

s. 10 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

2552 Övriga offentligrättsliga avgifter

2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen

2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret

401 855

404 710

2 855

388 599

394 517

16 150

17 099

949

17 242

17 330

4 921

4 463

-458

4 392

4 781

2558

Avgifter för årlig revision

120 080

131 742

11 662

125 166

112 692

2559

Avgifter för etikprövning av

27 543

26 327

-1 216

25 635

24 777

forskning

2561

Efterbevaknings- och

20 555

21 347

792

17 776

21 947

tillsynsavgifter

2600

Försäljningsinkomster

58 000

53 953

-4 047

64 086

259 808

2624

Inkomster av uppbörd av

58 000

53 880

-4 120

56 931

58 635

felparkeringsavgifter

2625

Utförsäljning av beredskapslager

2627

Offentlig lagring,

försäljningsintäkter

2700

Böter m.m.

2711

Restavgifter och

dröjsmålsavgifter

2712

Bötesmedel

2713

Vattenföroreningsavgifter m.m.

2714

Sanktionsavgifter m.m.

2717

Kontrollavgifter vid särskild

skattekontroll

2800

Övriga inkomster av statens

verksamhet

2811

Övriga inkomster av statens

verksamhet

2000

Inkomster av statens

verksamhet

3100

Inkomster av försålda

byggnader och maskiner

3120

Statliga myndigheters inkomster

av försålda byggnader och

maskiner

3125

Fortifikationsverkets försäljning

av fastigheter

3200

Övriga inkomster av

markförsäljning

3211

Övriga inkomster av

markförsäljning

0

0

0

7 155

0

0

73

73

0

201 173

1 508 000

1 373 053

-134 947

1 458 322

1 303 827

99 000

112 029

13 029

92 774

98 017

1 071 000

1 033 976

-37 024

976 080

1 112 198

3 000

-5 969

-8 969

32 518

419

292 000

184 596

-107 404

307 793

61 679

43 000

48 421

5 421

49 157

31 514

1 063 000

909 970

-153 030

1 166 822

3 721 810

1 063 000

909 970

-153 030

1 166 822

3 721 810

50 519 718

48 141 316

-2 378 402

48 849 264

55 333 297

0

70 582

70 582

64 714

33 845

0

70 582

70 582

64 714

33 845

0

70 582

70 582

64 714

33 845

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

10

s. 11 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

3300

Övriga inkomster av försåld

15 000 000

20 701 528

5 701 528

257 451

23 090 051

egendom

3311

Inkomster av statens

0

0

0

0

0

gruvegendom

3312

Övriga inkomster av försåld

15 000 000

20 701 528

5 701 528

257 451

23 090 051

egendom

3000

Inkomster av försåld

15 000 000

20 772 110

5 772 110

322 165

23 123 896

egendom

4100

Återbetalning av näringslån

2 600

2 471

-129

2 132

4 707

4120

Återbetalning av jordbrukslån

500

679

179

912

2 920

4123

Återbetalning av lån till

500

679

179

912

2 920

fiskenäringen

4130

Återbetalning av övriga

2 100

1 792

-308

1 220

1 787

näringslån

4131

Återbetalning av vattenkraftslån

0

0

0

0

0

4132

Återbetalning av lån avseende

0

0

0

0

0

såddfinansiering

4136

Återbetalning av övriga

100

38

-62

167

197

näringslån, Kammarkollegiet

4137

Återbetalning av övriga

1 000

1 020

20

403

675

näringslån, Statens

jordbruksverk

4138

Återbetalning av tidigare infriade

0

0

0

0

0

statliga garantier

4139

Återbetalning av lokaliseringslån

1 000

734

-266

650

915

4300

Återbetalning av studielån

1 047 100

968 014

-79 086

1 180 462

1 401 809

4311

Återbetalning av statens lån för

0

0

0

0

0

universitetsstudier

4312

Återbetalning av allmänna

100

102

2

125

203

studielån

4313

Återbetalning av studiemedel

1 047 000

967 912

-79 088

1 180 336

1 401 606

4500

Återbetalning av övriga lån

149 001

134 562

-14 439

139 751

45 828

4516

Återbetalning av utgivna startlån

1

0

-1

0

0

och bidrag

4525

Återbetalning av lån för svenska

1 000

768

-232

0

269

FN-styrkor

4526

Återbetalning av övriga lån

148 000

133 793

-14 207

139 751

45 559

4000

Återbetalning av lån

1 198 701

1 105 047

-93 654

1 322 344

1 452 345

5100

Avskrivningar och amorteringar

537 000

533 757

-3 243

525 808

551 745

5120

Avskrivningar på fastigheter

537 000

533 757

-3 243

525 808

551 745

5121

Amortering på statskapital

537 000

533 757

-3 243

525 808

551 745

11

s. 12 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

5130

Uppdragsmyndigheters

komplementkostnader

0

0

0

0

0

5131

Uppdragsmyndigheters m.fl.

komplementkostnader

0

0

0

0

0

5200

Statliga pensionsavgifter

10 197 000

9 404 429

-792 571

9 191 302

10 534 019

5211

Statliga pensionsavgifter

10 197 000

9 404 429

-792 571

9 191 302

10 534 019

5000

Kalkylmässiga inkomster

10 734 000

9 938 186

-795 814

9 717 110

11 085 765

6100

Bidrag från EU:s

jordbruksfonder

8 113 004

7 452 697

-660 307

8 459 231

8 671 221

6110

Bidrag från Europeiska

5 588 904

5 850 491

261 587

5 895 340

8 690 726

garantifonden för jordbruket

6111

Gårdsstöd

5 431 504

5 670 637

239 133

5 608 421

6 028 524

6112

Kompletterande åtgärder

0

0

0

0

0

perioden 1995-1999

6113

Övriga interventioner

138 000

98 019

-39 981

150 566

134 797

6114

Exportbidrag

400

1

-399

570

919

6115

Djurbidrag

0

-85

-85

312 071

306 600

6116

Offentlig lagring

12 000

8 366

-3 634

62 691

-75 205

6117

Miljö-, struktur- och regionala

0

0

0

-1 178

åtgärder perioden 2000-2006

6118

EU:s landsbygdsfond 2007-2013

0

0

0

2 521 805

6119

Övriga bidrag från Europeiska

garantifonden för jordbruket

7 000

73 554

66 554

-238 979

-225 536

6120

Bidrag från EU till

2 524 100

1 602 207

-921 893

2 563 891

-19 505

landsbygdsutvecklingen

6121

Europeiska utvecklings- och

0

0

0

0

0

garantifonden -

utvecklingssektionen 1995 -1999

6122

Europeiska utvecklings- och

0

0

0

0

-19 505

garantifonden -

utvecklingssektionen 2000 -

2006

6123

Europeiska utvecklings- och

-1 000

-884

116

-536

0

garantifonden - garantisektionen

2000 - 2006

6124

Bidrag från Europeiska

2 525 100

1 603 091

-922 009

2 564 427

0

jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2007 -

2013

6200

Bidrag från EU till fiskenäringen

80 000

93 520

13 520

2 257

49 648

6211

Bidrag från Fonden för fiskets

0

0

0

0

0

utveckling 1995 -1999

6212

Bidrag från Fonden för fiskets

0

0

0

0

0

utveckling 2000 - 2006

12

s. 13 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

6213

Bidrag från Europeiska

80 000

93 520

13 520

2 257

49 648

fiskefonden 2007-2013

6300

Bidrag från Europeiska

1 413 000

1 291 714

-121 286

1 002 460

1 844 420

regionala utvecklingsfonden

6311

Bidrag från Europeiska regionala

0

0

0

0

0

utvecklingsfonden 1995 -1999

6312

Bidrag från Europeiska regionala

0

0

0

10 599

65 277

utvecklingsfonden 2000 - 2006

6313

Bidrag från Europeiska regionala

1 413 000

1 291 714

-121 286

991 861

1 779 143

utvecklingsfonden 2007 - 2013

6400

Bidrag från Europeiska

1 440 000

841 868

-598 132

-669

1 188 309

socialfonden

6411

Bidrag från Europeiska

0

0

0

0

0

socialfonden 1995 -1999

6412

Bidrag från Europeiska

0

-25 719

-25 719

-669

23 236

socialfonden 2000-2006

6413

Bidrag från Europeiska

1 440 000

867 588

-572 412

0

1 165 073

socialfonden 2007 - 2013

6500

Bidrag till transeuropeiska

400 000

393 448

-6 552

211 909

419 375

nätverk

6511

Bidrag till transeuropeiska

400 000

393 448

-6 552

211 909

419 375

nätverk

6900

Övriga bidrag från EU

177 331

191 769

14 438

106 718

155 154

6911

Övriga bidrag från EU

177 331

191 769

14 438

82 773

98 793

6912

Bidrag till EU:s

0

0

0

23 945

56 360

omstruktureringsfond för

sockersektorn

6000

Bidrag m.m från EU

11 623 335

10 265 016

-1 358 319

9 781 906

12 328 127

7100

Tillkommande skatter

10 469 878

10 194 998

-274 880

10 086 233

10 284 782

7110

EU-skatter

7 376 406

6 888 889

-487 517

6 929 548

7 270 181

7111

Momsbaserad EU-avgift

1 642 690

1 714 000

71 310

1 643 073

1 563 779

7112

Tullmedel

5 436 011

4 908 370

-527 641

5 027 106

5 447 328

7113

Jordbrukstullar och

297 705

266 519

-31 186

259 370

259 075

sockeravgifter

7114

Avgifter till EU:s

0

0

0

0

0

omstruktureringsfond för

sockersektorn

7120

Kommunala utjämningsavgifter

3 093 472

3 306 109

212 637

3 156 685

3 014 600

13

s. 14 Tusental kronor Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 1

Tusental kronor

Statens budget

Beräknat utfall

Skillnad mot statens

Beräknat utfall

Utfall 2011

Inkomsttitel

2013

2013

budget

2012

7121

Utjämningsavgift för LSS-

3 093 472

3 306 109

212 637

3 156 685

3 014 600

kostnader

7200

Avräkningar

-85 446 811

-87 174 570

-1 727 759

-85 014 364

-81 053 163

7210

Intäkter som förs till fonder

-5 922 244

-7 519 724

-1 597 480

-7 290 604

-4 422 244

7211

Intäkter som förs till fonder

-5 922 244

-7 519 724

-1 597 480

-7 290 604

-4 422 244

7220

Kompensation för mervärdesskatt

-79 524 567

-79 654 846

-130 279

-77 723 760

-76 630 919

7221

Avräknad mervärdesskatt,

statliga myndigheter

-28 855 911

-28 640 599

215 312

-28 199 052

-26 944 021

7222

Kompensation för

mervärdesskatt, kommuner

-50 668 656

-51 014 247

-345 591

-49 524 708

-49 686 899

7000

Avräkningar m.m. i

-74 976 933

-76 979 572

-2 002 639

-74 928 131

-70 768 382

anslutning till

skattesystemet

8100

Utgifter som redovisas som

0

-2 864

-2 864

-143 916

-112 456

krediteringar på skattekonto

8111

Anställningsstöd

0

-2

-2

-13

144

8112

Stöd till utbildningsvikariat

0

0

0

0

0

8114

Stöd till bredbandsinstallation

0

0

0

0

0

8118

Stöd till skyddat arbete hos

0

0

0

0

0

offentlig arbetsgivare

8119

Stöd till utbildning av personal i

0

0

0

0

0

vård och äldreomsorg

8123

Jämställdhetsbonus

0

-2 863

-2 863

-143 903

-112 600

8000

Utgifter som redovisas som

0

-2 864

-2 864

-143 916

-112 456

krediteringar på

skattekonto

Summa inkomster på

829 578 474

790 534 934

-39 043 540

787 573 195

872 416 922

statens budget

(kassamässigt)

14

s. 2 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Specifikation av utgifter på statens budget

s. 3 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget för budgetåret 2013

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

UO 01 Rikets styrelse

599 947

11 978 842

-9 000

-42 582

12 527 207

11 823 215

-155 627

-146 627

-703 992

-1 086 027

382 035

703 992

1 Statschefen

1 057

124 103

125 160

124 394

291

291

-766

-4 489

3 723

766

01 01 001

Kungliga hov- och slottsstaten

1 057

124 103

125 160

124 394

291

291

-766

-4 489

3 723

766

2 Riksdagen samt JO m.m.

120 682

1 658 561

1 779 243

1 631 864

-26 697

-26 697

-147 379

-198 536

51 157

147 379

01 02 001

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

36 227

821 897

858 124

801 715

-20 182

-20 182

-56 409

-81 066

24 657

56 409

01 02 002

Riksdagens förvaltningsanslag

34 350

684 519

718 869

690 138

5 619

5 619

-28 731

-49 267

20 536

28 731

01 02 003

Riksdagens fastighetsanslag

38 066

70 000

108 066

56 739

-13 261

-13 261

-51 328

-54 828

3 500

51 328

01 02 004

Riksdagens ombudsmän (JO)

12 039

82 145

94 184

83 272

1 127

1 127

-10 911

-13 375

2 464

10 911

3 Sametinget

128

39 617

-147

39 598

39 622

5

5

24

-1 165

1 189

-24

01 03 001

Sametinget

128

39 617

-147

39 598

39 622

5

5

24

-1 165

1 189

-24

4 Regeringskansliet m.m.

387 061

6 648 181

-860

7 034 382

6 577 099

-71 082

-71 082

-457 283

-656 728

199 445

457 283

01 04 001

Regeringskansliet m.m.

387 061

6 648 181

-860

7 034 382

6 577 099

-71 082

-71 082

-457 283

-656 728

199 445

457 283

5 Regional samhällsorganisation

46 849

2 467 895

-104

2 514 640

2 471 828

3 933

3 933

-42 813

-141 528

98 715

42 813

01 05 001

Länsstyrelserna m.m.

46 849

2 467 895

-104

2 514 640

2 471 828

3 933

3 933

-42 813

-141 528

98 715

42 813

6 Demokratipolitik

10 306

314 204

-7 959

316 551

303 818

-10 386

-10 386

-12 734

-22 160

9 426

12 734

01 06 001

Allmänna val och demokrati

6 164

44 000

-6 164

44 000

38 682

-5 318

-5 318

-5 318

-6 638

1 320

5 318

01 06 002

Justitiekanslern

1 682

36 617

-647

37 652

35 804

-813

-813

-1 848

-2 947

1 099

1 848

01 06 003

Datainspektionen

765

42 583

43 348

39 145

-3 438

-3 438

-4 204

-5 481

1 277

4 204

01 06 004

Svensk författningssamling

40

1 300

-40

1 300

1 075

-225

-225

-225

-264

39

225

01 06 005

Valmyndigheten

1 057

18 504

-510

19 051

19 259

755

755

208

-347

555

-208

01 06 006

Stöd till politiska partier

597

171 200

-597

171 200

169 853

-1 347

-1 347

-1 347

-6 483

5 136

1 347

3

s. 4 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

7 Nationella minoriteter

2 059

108 417

-2 059

108 417

107 559

-858

-858

-858

-858

0

858

01 07 001

Åtgärder för nationella minoriteter

1 901

96 917

-1 901

96 917

96 201

-716

-716

-716

-716

0

716

01 07 002

Åtgärder för den nationella minoriteten

157

11 500

-157

11 500

11 358

-142

-142

-142

-142

0

142

romer

8 Mediefrågor

31 652

598 760

-9 000

-31 371

590 041

548 410

-50 350

-41 350

-41 631

-59 594

17 963

41 631

01 08 001

Presstödsnämnden

110

6 580

6 690

6 484

-96

-96

-206

-403

197

206

01 08 002

Presstöd

31 371

567 119

-9 000

-31 371

558 119

517 510

-49 609

-40 609

-40 609

-57 623

17 014

40 609

01 08 003

Myndigheten för radio och tv

171

25 061

25 232

24 416

-645

-645

-817

-1 569

752

817

9 Sieps samt EU-information

152

19 104

-82

19 174

18 621

-483

-483

-553

-970

417

553

01 09 001

Svenska institutet för europapolitiska

152

19 104

-82

19 174

18 621

-483

-483

-553

-970

417

553

studier samt EU-information

UO 02 Samhällsekonomi och

-125 508

16 273 699

-31 796

16 116 395

16 051 676

-222 023

-222 023

-64 719

-883 425

818 706

64 719

finansförvaltning

02 01 001

Statskontoret

5 307

93 265

-682

97 889

89 185

-4 080

-4 080

-8 704

-11 502

2 798

8 704

02 01 002

Kammarkollegiet

6 785

70 276

-6 566

70 495

66 700

-3 576

-3 576

-3 795

-5 903

2 108

3 795

02 01 003

Verksamhetsstöd för den statliga

10 297

45 201

-1 596

53 902

43 283

-1 918

-1 918

-10 619

-11 844

1 225

10 619

budgetprocessen

02 01 004

Arbetsgivarpolitiska frågor

787

2 443

-787

2 443

1 511

-932

-932

-932

-943

11

932

02 01 005

Statliga tjänstepensioner m.m.

-161 610

11 475 000

-393

11 312 997

11 351 459

-123 541

-123 541

38 462

-555 288

593 750

-38 462

02 01 006

Finanspolitiska rådet

404

9 235

-136

9 503

9 105

-130

-130

-398

-675

277

398

02 01 007

Konjunkturinstitutet

1 711

57 573

-48

59 236

57 334

-239

-239

-1 903

-3 630

1 727

1 903

02 01 008

Ekonomistyrningsverket

4 174

106 371

-2 455

108 090

108 432

2 061

2 061

342

-2 849

3 191

-342

02 01 009

Statistiska centralbyrån

-2 243

540 484

538 241

530 851

-9 633

-9 633

-7 390

-23 605

16 215

7 390

02 01 010

Bidragsfastigheter

-5 855

334 500

328 645

332 852

-1 648

-1 648

4 207

-5 828-

10 035

-4 207

02 01 011

Finansinspektionen

-5 539

343 317

-1 499

336 280

333 406

-9 911

-9 911

-2 874

-37 205

34 331

2 874

02 01 012

Riksgäldskontoret

25 018

312 825

-15 671

322 172

281 471

-31 354

-31 354

-40 701

-50 090

9 389

40 701

02 01 013

Bokföringsnämnden

322

11 398

11 720

10 378

-1 020

-1 020

-1 342

-1 684

342

1 342

02 01 014

Vissa garanti- och medlemsavgifter

221

2 370

-231

2 360

1 925

-445

-445

-435

-513

78

435

02 01 015

Riksrevisionen

-7 019

302 285

295 266

279 263

-23 022

-23 022

-16 003

-31 117

15 114

16 003

02 01 016

Finansmarknadsforskning

293

30 006

-293

30 006

30 243

237

237

237

-663

900

-237

4

s. 5 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

02 01 017

Finansinspektionens avgifter till EU:s

1 439

7 150

-1 439

7 150

6 789

-361

-361

-361

-1 076

715

361

tillsynsmyndigheter

02 01 018

Kapitalhöjning i Europeiska

2 530 000

2 530 000

2 517 488

-12 512

-12 512

-12 512

-139 012

126 500

12 512

investeringsbanken

UO 03 Skatt, tull och exekution

185 822

10 222 616

130 000

-13 972

10 524 466

10 388 139

165 523

35 523

-136 327

-443 005

306 678

136 327

03 01 001

Skatteverket

98 089

6 848 548

120 000

7 066 637

6 934 365

85 817

-34 183

-132 272

-337 728

205 456

132 272

03 01 002

Kronofogdemyndigheten

66 725

1 755 511

-13 972

1 808 264

1 793 832

38 321

38 321

-14 432

-67 097

52 665

14 432

03 01 003

Tullverket

21 008

1 618 557

10 000

1 649 565

1 659 942

41 385

31 385

10 377

-38 180

48 557

-10 377

UO 04 Rättsväsendet

100 794

39 390 664

1 225

-55 901

39 436 782

39 297 216

-93 448

-94 673

-139 567

-1 498 612

1 359 045

139 567

04 01 001

Polisorganisationen

9 500

20 535 653

-3 519

20 541 634

20 698 470

162 817

162 817

156 836

-456 370

613 206

-156 836

04 01 002

Säkerhetspolisen

30 419

1 064 056

0

1 094 475

1 069 994

5 938

5 938

-24 482

-56 404

31 922

24 482

04 01 003

Åklagarmyndigheten

23 754

1 264 682

1 288 436

1 278 020

13 338

13 338

-10 416

-48 356

37 940

10 416

04 01 004

Ekobrottsmyndigheten

3 766

524 799

-10 000

518 565

532 072

7 273

17 273

13 507

-2 237

15 744

-13 507

04 01 005

Sveriges Domstolar

-53 856

5 217 634

1 225

5 165 003

5 171 181

-46 453

-47 678

6 178

-150 351

156 529

-6 178

04 01 006

Kriminalvården

109 559

7 764 230

-10 000

7 863 789

7 603 812

-160 418

-150 418

-259 977

-492 254

232 277

259 977

04 01 007

Brottsförebyggande rådet

1 452

81 662

83 114

80 787

-875

-875

-2 327

-4 777

2 450

2 327

04 01 008

Rättsmedicinalverket

-1 660

339 817

20 000

358 157

344 711

4 894

-15 106

-13 446

-47 427

33 981

13 446

04 01 009

Gentekniknämnden

213

5 377

-83

5 508

5 038

-339

-339

-470

-631

161

470

04 01 010

Brottsoffermyndigheten

3 979

36 196

-2 958

37 217

32 505

-3 691

-3 691

-4 713

-5 799

1 086

4 713

04 01 011

Ersättning för skador på grund av brott

33 791

122 474

-20 000

-42 791

93 474

97 609

-24 865

-4 865

4 135

-865

5 000

-4 135

04 01 012

Rättsliga biträden m.m.

-63 186

2 265 657

2 202 471

2 260 085

-5 572

-5 572

57 615

-168 951

226 566

-57 615

04 01 013

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

-4 216

40 163

20 000

55 947

54 254

14 091

-5 909

-1 693

-2 898

1 205

1 693

04 01 014

Avgifter till vissa internationella

6 071

95 674

-6 071

95 674

37 714

-57 960

-57 960

-57 960

-57 960

0

57 960

sammanslutningar

04 01 015

Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

9

7 157

-9

7 157

7 157

0

0

0

-215

215

0

04 01 016

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

807

17 889

-304

18 392

16 216

-1 673

-1 673

-2 176

-2 713

537

2 176

04 01 017

Domarnämnden

391

7 544

-166

7 769

7 591

47

47

-178

-404

226

178

5

s. 6 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

UO 05 Internationell samverkan

476 496

2 034 000

-475 554

2 034 942

1 826 401

-207 599

-207 599

-208 541

-262 401

53 860

208 541

05 01 001

Avgifter till internationella

464 138

1 445 097

-464 287

1 444 948

1 274 847

-170 250

-170 250

-170 101

-213 454

43 353

170 101

organisationer

05 01 002

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

3 747

143 954

-3 747

143 954

141 014

-2 940

-2 940

-2 940

-7 258

4 318

2 940

05 01 003

Nordiskt samarbete

929

18 995

-929

18 995

16 437

-2 558

-2 558

-2 558

-3 128

570

2 558

05 01 004

Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands

samt diverse kostnader för rättsväsendet

1 869

3 826

-1 869

3 826

2 536

-1 290

-1 290

-1 290

-1 405

115

1 290

05 01 005

Inspektionen för strategiska produkter

737

29 458

0

30 195

29 151

-307

-307

-1 044

-1 928

884

1 044

05 01 006

Forskning, utredningar och andra insatser

549

56 326

-733

56 142

55 331

-995

-995

-811

-2 159

1 348

811

rörande säkerhetspolitik och nedrustning

05 01 007

Bidrag till Stockholms internationella

24 397

24 397

24 397

0

0

0

0

0

0

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

05 01 008

Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)

14 173

14 173

14 173

0

0

0

0

0

0

05 01 009

Svenska institutet

538

94 584

95 122

97 282

2 698

2 698

2 160

-678

2 838

-2 160

05 01 010

Information om Sverige i utlandet

634

14 475

-634

14 475

14 535

60

60

60

-374

434

-60

05 01 011

Samarbete inom Östersjöregionen

3 354

188 715

-3 354

188 715

156 699

-32 016

-32 016

-32 016

-32 016

0

32 016

UO 06 Försvar och samhällets

1 189 765

46 196 549

500

-831 102

46 555 713

45 410 453

-786 096

-786 596

-1 145 259

-2 683 288

1 538 029

1 145 259

krisberedskap

1 Försvar

788 961

42 277 643

-804 619

42 261 985

41 436 845

-840 798

-840 798

-825 140

-2 247 833

1 422 693

825 140

Förbandsverksamhet och beredskap

180 445

22 570 994

-6 270

22 745 168

22 952 979

381 985

381 985

207 811

-469 320

677 131

-207 811

06 01 002

Fredsfrämjande förbandsinsatser

810 916

2 206 894

-744 107

2 273 704

1 208 091

-998 803

-998 803

-1 065 612

-1 286 301

220 689

1 065 612

06 01 003

Anskaffning av materiel och anläggningar

-140 462

8 979 728

8 839 266

8 825 631

-154 097

-154 097

-13 635

-283 027

269 392

13 635

06 01 004

Vidmakthållande, avveckling m.m. av

-126 529

6 492 416

6 365 887

6 470 940

-21 476

-21 476

105 053

-89 719

194 772

-105 053

materiel och anläggningar

06 01 005

Forskning och teknikutveckling

-13 243

622 944

609 701

613 402

-9 542

-9 542

3 701

-14 987

18 688

-3 701

06 01 006

Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

13 374

23 806

-12 687

24 494

14 589

-9 217

-9 217

-9 905

-10 619

714

9 905

06 01 007

Officersutbildning m.m.

40 450

222 085

-33 473

229 062

194 931

-27 154

-27 154

-34 131

-40 794

6 663

34 131

06 01 008

Försvarets radioanstalt

15 888

821 939

837 827

831 570

9 631

9 631

-6 257

-30 915

24 658

6 257

06 01 009

Totalförsvarets forskningsinstitut

-2 877

169 821

166 944

168 696

-1 125

-1 125

1 752

-3 343

5 095

-1 752

06 01 010

Nämnder m.m.

333

5 801

-333

5 801

5 451

-350

-350

-350

-524

174

350

6

s. 7 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

06 01 011

Internationella materielsamarbeten,

5 576

69 927

-3 243

72 260

70 373

446

446

-1 887

-3 985

2 098

1 887

industrifrågor m.m.

06 01 012

Försvarsexportmyndigheten

-5

71 570

71 565

65 968

-5 602

-5 602

-5 597

-7 624

2 027

5 597

06 01 013

Försvarsunderrättelsedomstolen

980

7 494

-757

7 717

6 321

-1 173

-1 173

-1 397

-1 622

225

1 397

06 01 014

Statens inspektion för

4 113

12 224

-3 750

12 587

7 902

-4 322

-4 322

-4 685

-5 052

367

4 685

försvarsunderrättelseverksamheten

2 Samhällets krisberedskap

376 539

3 515 656

500

-16 571

3 876 124

3 560 642

44 986

44 486

-315 482

-418 721

103 239

315 482

06 02 001

Kustbevakningen

291 654

1 006 680

1 298 334

1 083 511

76 831

76 831

-214 823

-245 023

30 200

214 823

06 02 002

Förebyggande åtgärder mot jordskred och

312

24 850

-312

24 850

24 850

0

0

0

-746

746

0

andra naturolyckor

06 02 003

Ersättning för räddningstjänst m.m.

7 097

21 080

5 000

33 177

33 534

12 454

7 454

357

-1 751

2 108

-357

06 02 004

Krisberedskap

39 134

1 172 005

-5 250

-10 561

1 195 328

1 095 531

-76 474

-71 224

-99 797

-134 977

35 180

99 797

06 02 005

Gemensam radiokommunikation för skydd

68

30 000

-68

30 000

30 000

0

0

0

0

0

0

och säkerhet

06 02 006

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för

193 671

750

194 421

194 421

750

0

0

0

0

0

alarmeringstjänst enligt avtal

06 02 007

Myndigheten för samhällsskydd och

36 967

1 024 751

-5 631

1 056 087

1 057 126

32 375

32 375

1 039

-29 704

30 743

-1 039

beredskap

06 02 008

Statens haverikommission

1 307

42 619

0

43 926

41 668

-951

-951

-2 258

-6 520

4 262

2 258

3 Strålsäkerhet

18 541

351 875

-8 187

362 229

360 293

8 418

8 418

-1 935

-12 491

10 556

1 935

Strålsäkerhetsmyndigheten

18 541

351 875

-8 187

362 229

360 293

8 418

8 418

-1 935

-12 491

10 556

1 935

4 Elsäkerhet

3 258

51 375

-1 725

52 908

51 065

-310

-310

-1 843

-3 384

1 541

1 843

06 04 001

Elsäkerhetsverket

3 258

51 375

-1 725

52 908

51 065

-310

-310

-1 843

-3 384

1 541

1 843

Äldre anslag

2 467

0

2 467

1 607

1 607

1 607

-860

-860

0

860

Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och

2 467

0

2 467

1 607

1 607

1 607

-860

-860

0

860

SPF

7

s. 8 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

UO 07 Internationellt bistånd

538 252

31 191 712

-189 000

-42 977

31 497 987

30 775 559

-416 153

-227 153

-722 428

-1 633 648

911 220

722 428

1 Internationellt utvecklingssamarbete

504 409

29 861 331

-189 000

-33 839

30 142 901

29 606 228

-255 103

-66 103

-536 673

-1 408 878

872 205

536 673

07 01 001

Biståndsverksamhet

478 563

28 772 979

-199 000

-31 108

29 021 434

28 511 533

-261 446

-62 446

-509 900

-1 349 454

839 554

509 900

07 01 002

Styrelsen för internationellt

23 568

971 629

10 000

1 005 197

979 699

8 070

-1 930

-25 498

-54 647

29 149

25 498

utvecklingssamarbete (Sida)

07 01 003

Nordiska Afrikainstitutet

179

14 156

0

14 335

14 332

176

176

-3

-428

425

3

07 01 004

Folke Bernadotteakademin

3 146

62 567

-2 731

62 983

62 240

-327

-327

-743

-2 620

1 877

743

07 01 005

Riksrevisionen: Internationellt

-1 048

40 000

38 952

38 424

-1 576

-1 576

-529

-1 729

1 200

529

utvecklingssamarbete

2 Reformsamarbete i Östeuropa

30 390

1 307 360

-5 685

1 332 066

1 161 479

-145 881

-145 881

-170 587

-209 602

39 015

170 587

07 02 001

Reformsamarbete i Östeuropa

30 390

1 307 360

-5 685

1 332 066

1 161 479

-145 881

-145 881

-170 587

-209 602

39 015

170 587

99 Utvärdering av internationellt

23 021

23 021

7 852

-15 169

-15 169

-15 169

-15 169

0

15 169

utvecklingssamarbete

07 99 001

Utvärdering av internationellt

23 021

23 021

7 852

-15 169

-15 169

-15 169

-15 169

0

15 169

utvecklingssamarbete

Äldre anslag

3 453

0

-3 453

0

0

0

0

07 01 006 2012

Institutet för utvärdering av internationellt

utvecklingssamarbete

3 453

-3 453

0

0

0

0

0

0

UO 08 Migration

1 022 516

9 504 492

499 000

-1 143 285

9 882 723

9 870 112

365 620

-133 380

-12 611

-670 598

657 987

12 611

08 01 001

Migrationsverket

-107 335

2 959 507

257 000

3 109 172

3 057 403

97 896

-159 104

-51 769

-140 554

88 785

51 769

08 01 002

Ersättningar och bostadskostnader

69 467

4 619 167

242 000

-96 854

4 833 780

5 087 716

468 549

226 549

253 936

-232 164

486 100

-253 936

08 01 003

Migrationspolitiska åtgärder

43 259

420 077

-43 259

420 077

415 733

-4 344

-4 344

-4 344

-16 946

12 602

4 344

08 01 004

Domstolsprövning i utlänningsärenden

16 884

547 920

-1 739

563 065

517 501

-30 419

-30 419

-45 564

-62 002

16 438

45 564

08 01 005

Kostnader vid domstolsprövning i

1 328

158 800

-1 328

158 800

116 914

-41 886

-41 886

-41 886

-46 650

4 764

41 886

utlänningsärenden

08 01 006

Offentligt biträde i utlänningsärenden

31 488

305 255

-31 988

304 755

254 543

-50 712

-50 712

-50 212

-65 722

15 510

50 212

08 01 007

Utresor för avvisade och utvisade

6 058

274 202

-6 750

273 510

298 415

24 213

24 213

24 905

-2 446

27 351

-24 905

08 01 008

Från EU-budgeten finansierade insatser för

111 366

214 564

-111 366

214 564

121 887

-92 677

-92 677

-92 677

-99 114

6 437

92 677

asylsökande och flyktingar

8

s. 9 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

08 01 009

Ramöverenskommelse om migrationspolitik

850 000

5 000

-850 000

5 000

-5 000

-5 000

-5 000

-5 000

0

5 000

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social

1 841 827

62 252 179

311 750

-2 267 982

62 137 773

58 994 268

-3 257 911

-3 569 661

-3 143 505

-4 797 126

1 653 621

3 143 505

omsorg

1 Hälso- och sjukvårdspolitik

1 253 837

33 003 914

232 000

-1 309 372

33 180 379

30 505 055

-2 498 859

-2 730 859

-2 675 324

-3 080 434

405 110

2 675 324

09 01 001

Myndigheten för vårdanalys

2 126

29 133

-1 316

29 943

27 158

-1 975

-1 975

-2 785

-3 659

874

2 785

09 01 002

Statens beredning för medicinsk utvärdering

230

57 062

57 292

53 839

-3 223

-3 223

-3 453

-5 013

1 560

3 453

09 01 003

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

7 943

113 333

-4 566

116 710

113 308

-25

-25

-3 402

-6 802

3 400

3 402

09 01 004

Tandvårdsförmåner m.m.

504 723

6 206 660

-504 723

6 206 660

5 199 743

-1 006 917

-1 006 917

-1 006 917

-1 317 080

310 163

1 006 917

09 01 005

Bidrag för läkemedelsförmånerna

398 845

22 200 000

-398 845

22 200 000

20 825 100

-1 374 900

-1 374 900

-1 374 900

-1 374 900

0

1 374 900

09 01 006

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

398 622

1 711 507

-398 622

1 711 507

1 542 197

-169 310

-169 310

-169 310

-169 310

0

169 310

09 01 007

Sjukvård i internationella förhållanden

-59 952

635 766

232 000

807 814

780 929

145 163

-86 837

-26 885

-90 461

63 576

26 885

09 01 008

Bidrag till psykiatri

1 300

863 263

-1 300

863 263

775 590

-87 673

-87 673

-87 673

-113 210

25 537

87 673

09 01 009

Prestationsbunden vårdgaranti

1 000 000

1 000 000

1 000 000

0

0

0

0

0

09 01 010

Bidrag för mänskliga vävnader och celler

74 000

74 000

74 000

0

0

0

0

0

09 01 011

Läkemedelsverket

113 190

113 190

113 190

0

0

0

0

0

2 Folkhälsopolitik

104 477

614 728

-100 173

619 031

522 678

-92 050

-92 050

-96 353

-114 635

18 282

96 353

09 02 001

Statens folkhälsoinstitut

16 201

137 451

-12 193

141 459

137 914

463

463

-3 545

-7 668

4 123

3 545

09 02 002

Smittskyddsinstitutet

1 410

191 580

192 990

192 276

696

696

-714

-6 461

5 747

714

09 02 003

Bidrag till Nordic school of public health

5 083

20 530

-4 482

21 131

16 373

-4 157

-4 157

-4 758

-5 374

616

4 758

NHV

09 02 004

Bidrag till WHO

-1 635

34 665

-81

32 949

32 111

-2 554

-2 554

-838

-4 269

3 431

838

09 02 005

Insatser mot hiv/aids och andra

1

145 502

-1

145 502

143 003

-2 499

-2 499

-2 499

-6 864

4 365

2 499

smittsamma sjukdomar

09 02 006

Insatser för vaccinberedskap

83 417

85 000

-83 417

85 000

1 000

-84 000

-84 000

-84 000

-84 000

0

84 000

3 Handikappolitik

-576

203 430

202 854

202 212

-1 218

-1 218

-642

-1 263

621

642

09 03 001

Myndigheten för handikappolitisk

-576

20 688

20 112

19 470

-1 218

-1 218

-642

-1 263

621

642

samordning

09 03 002

Bidrag till handikapporganisationer

182 742

182 742

182 742

0

0

0

0

0

0

9

s. 10 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

4 Stöd till personer med

379 581

26 468 060

79 750

-778 297

26 149 094

25 946 390

-521 670

-601 420

-202 705

-1 374 364

1 171 659

202 705

funktionsnedsättning

09 04 001

Personligt ombud

9 470

104 460

-9 470

104 460

94 209

-10 251

-10 251

-10 251

-10 251

0

10 251

09 04 002

Vissa statsbidrag inom

13 575

353 976

-13 575

353 976

338 024

-15 952

-15 952

-15 952

-15 952

0

15 952

funktionshindersområdet

09 04 003

Bilstöd till personer med

-25 026

299 995

80 000

354 969

367 589

67 594

-12 406

12 619

-17 380

29 999

-12 619

funktionsnedsättning

09 04 004

Kostnader för statlig assistansersättning

-399 007

22 272 000

21 872 993

22 455 447

183 447

183 447

582 455

-531 145

1 113 600

-582 455

09 04 005

Stimulansbidrag och åtgärder inom

538 746

1 772 630

-538 746

1 772 630

1 250 677

-521 953

-521 953

-521 953

-521 953

0

521 953

äldrepolitiken

09 04 006

Statens institutionsstyrelse

68 426

843 929

10 000

-43 293

879 062

849 066

5 137

-4 863

-29 996

-55 314

25 318

29 996

09 04 007

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

173 213

450 881

-10 250

-173 213

440 631

378 016

-72 865

-62 615

-62 615

-62 615

0

62 615

09 04 008

Ersättning för vanvård i den sociala barn-

309 400

309 400

159 085

-150 315

-150 315

-150 315

-150 315

0

150 315

och ungdomsvården

09 04 009

Ersättningsnämnden

45 900

45 900

39 406

-6 494

-6 494

-6 494

-8 789

2 295

6 494

09 04 010

Myndigheten för internationella

184

14 889

15 073

14 871

-18

-18

-203

-650

447

203

adoptionsfrågor

5 Äldrepolitik

16 990

45 511

-16 728

45 772

31 761

-13 750

-13 750

-14 011

-14 709

698

14 011

09 05 001

Barnombudsmannen

261

23 250

23 511

23 013

-237

-237

-499

-1 197

698

499

09 05 002

Insatser för att förverkliga konventionen om

16 728

22 261

-16 728

22 261

8 748

-13 513

-13 513

-13 513

-13 513

0

13 513

barnets rättigheter i Sverige

6 Socialtjänstpolitik

47 539

298 853

-47 532

298 860

246 928

-51 925

-51 925

-51 932

-51 939

7

51 932

09 06 001

Alkoholsortimentsnämnden

196

224

-189

231

49

-175

-175

-182

-189

7

182

09 06 002

Åtgärder avseende alkohol, narkotika,

47 343

298 629

-47 343

298 629

246 879

-51 750

-51 750

-51 750

-51 750

0

51 750

dopning, tobak, samt spel

7 Barnrättspolitik

13 616

500 237

-1 685

512 168

497 817

-2 420

-2 420

-14 350

-29 357

15 007

14 350

09 07 001

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och

-494

25 859

25 365

26 141

282

282

776

0

776

-776

välfärd: Förvaltning

09 07 002

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och

14 110

474 378

-1 685

486 803

471 677

-2 701

-2 701

-15 126

-29 357

14 231

15 126

välfärd: Forskning

10

s. 11 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

8 Forskningspolitik

12 169

1 117 446

1 129 615

1 041 427

-76 019

-76 019

-88 188

-130 425

42 237

88 188

09 08 001

Socialstyrelsen

12 169

741 246

753 415

685 165

-56 081

-56 081

-68 249

-90 486

22 237

68 249

09 08 002

Inspektionen för vård och omsorg

376 200

376 200

356 262

-19 938

-19 938

-19 938

-39 938

20 000

19 938

Äldre anslag

14 194

0

-14 194

0

0

0

0

09 01 001 2012

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

2 217

-2 217

0

0

0

0

0

09 13 09 2005

Ersättning till talidomidskadade i vissa fall

3 902

-3 902

0

0

0

0

0

m.m.

09 13 06 2001

Ersättning till steriliserade i vissa fall

8 075

-8 075

0

0

0

0

0

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

-1 679 944

94 422 116

3 200 000

-923 557

95 018 615

96 394 499

1 972 383

-1 227 617

1 375 884

-2 624 331

4 000 215

-1 375 884

och funktionsnedsättning

1 Ersättning vid sjukdom och

-1 820 549

86 911 031

3 200 000

-917 796

87 372 686

88 671 377

1 760 346

-1 439 654

1 298 691

-2 401 732

3 700 423

-1 298 691

funktionsnedsättning

10 01 001

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

-2 330 888

27 041 051

3 200 000

-41 940

27 868 223

27 941 391

900 340

-2 299 660

73 168

-1 168 685

1 241 853

-73 168

10 01 002

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

-451 654

51 320 000

-3 696

50 864 650

52 239 783

919 783

919 783

1 375 133

-842 117

2 217 250

-1 375 133

10 01 003

Handikappersättningar

-11 278

1 284 000

1 272 722

1 316 802

32 802

32 802

44 080

-20 120

64 200

-44 080

10 01 004

Arbetsskadeersättningar m.m.

4 003

3 764 000

-4 003

3 764 000

3 830 863

66 863

66 863

66 863

-108 137

175 000

-66 863

10 01 005

Ersättning för kroppsskador

2 406

43 480

-2 406

43 480

42 205

-1 275

-1 275

-1 275

-3 395

2 120

1 275

10 01 006

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom

250 249

1 000 000

-250 249

1 000 000

999 895

-105

-105

-105

-105

0

105

hälso- och sjukvård

10 01 007

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

716 613

2 458 500

-615 501

2 559 612

2 300 438

-158 062

-158 062

-259 174

-259 174

0

259 174

2 Myndigheter

140 604

7 511 085

-5 761

7 645 929

7 723 121

212 036

212 036

77 193

-222 599

299 792

-77 193

10 02 001

Försäkringskassan

132 895

7 445 867

7 578 762

7 659 563

213 696

213 696

80 801

-217 034

297 835

-80 801

10 02 002

Inspektionen för socialförsäkringen

7 709

65 218

-5 761

67 167

63 559

-1 659

-1 659

-3 608

-5 565

1 957

3 608

11

s. 12 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

UO 11 Ekonomisk trygghet vid

-574 354

40 000 391

-1 394

39 424 642

39 985 422

-14 969

-14 969

560 780

-1 443 284

2 004 064

-560 780

ålderdom

1 Ersättning vid ålderdom

-585 713

39 478 800

-1 394

38 891 693

39 474 664

-4 136

-4 136

582 972

-1 405 444

1 988 416

-582 972

11 01 001

Garantipension till ålderspension

-471 749

16 945 400

16 473 651

16 751 265

-194 135

-194 135

277 613

-569 657

847 270

-277 613

11 01 002

Efterlevandepensioner till vuxna

-115 192

13 884 900

13 769 708

13 882 783

-2 117

-2 117

113 075

-581 170

694 245

-113 075

11 01 003

Bostadstillägg till pensionärer

1 394

8 030 700

-1 394

8 030 700

8 182 271

151 571

151 571

151 571

-249 964

401 535

-151 571

11 01 004

Äldreförsörjningsstöd

-166

617 800

617 634

658 346

40 546

40 546

40 712

-4 654

45 366

-166

2 Myndigheter

11 358

521 591

532 949

510 758

-10 833

-10 833

-22 192

-37 840

15 648

22 192

11 02 001

Pensionsmyndigheten

11 358

521 591

532 949

510 758

-10 833

-10 833

-22 192

-37 840

15 648

22 192

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer

869 354

78 137 383

250 000

-1 284 133

77 972 605

78 532 970

395 587

145 587

560 365

-2 855 967

3 416 332

-560 365

och barn

12 01 001

Allmänna barnbidrag

204 606

24 713 000

-204 606

24 713 000

24 722 710

9 710

9 710

9 710

-1 225 940

1 235 650

-9 710

12 01 002

Föräldraförsäkring

874 450

36 388 854

-878 363

36 384 941

36 720 185

331 331

331 331

335 244

-1 322 223

1 657 467

-335 244

12 01 003

Underhållsstöd

-196 157

2 186 793

1 990 636

2 051 573

-135 220

-135 220

60 937

-48 403

109 340

-60 937

12 01 004

Bidrag till kostnader för internationella

16 444

35 784

-16 444

35 784

15 120

-20 664

-20 664

-20 664

-21 738

1 074

20 664

adoptioner

12 01 005

Barnpension och efterlevandestöd

-43 661

885 100

841 439

876 023

-9 077

-9 077

34 584

-18 522

53 106

-34 584

12 01 006

Vårdbidrag för funktionshindrade barn

-171 047

3 049 300

250 000

3 128 253

3 146 867

97 567

-152 433

18 613

-120 537

139 150

-18 613

12 01 007

Pensionsrätt för barnår

6 467 652

6 467 652

6 467 652

0

0

0

0

0

0

12 01 008

Bostadsbidrag

184 720

4 410 900

-184 720

4 410 900

4 532 841

121 941

121 941

121 941

-98 604

220 545

-121 941

UO 13 Integration och jämställdhet

1 637 771

10 476 296

-1 629 060

10 485 007

8 836 136

-1 640 160

-1 640 160

-1 648 871

-2 433 473

784 602

1 648 871

1 Integration

1 612 510

10 111 726

-1 610 000

10 114 236

8 478 712

-1 633 014

-1 633 014

-1 635 524

-2 417 295

781 771

1 635 524

13 01 001

Integrationsåtgärder

39 054

242 905

-39 054

242 905

204 986

-37 919

-37 919

-37 919

-37 919

0

37 919

13 01 002

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

867 320

5 927 039

-867 320

5 927 039

5 542 275

-384 764

-384 764

-384 764

-972 468

587 704

384 764

13 01 003

Etableringsersättning till vissa nyanlända

141 987

1 916 000

-141 987

1 916 000

1 668 067

-247 933

-247 933

-247 933

-343 733

95 800

247 933

invandrare

12

s. 13 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

13 01 004

Ersättning till etableringslotsar och insatser

455 746

1 783 000

-455 746

1 783 000

929 953

-853 047

-853 047

-853 047

-942 197

89 150

853 047

för vissa nyanlända invandrare

13 01 005

Hemutrustningslån

102 833

216 582

-102 833

216 582

106 207

-110 375

-110 375

-110 375

-116 872

6 497

110 375

13 01 006

Från EU-budgeten finansierade insatser för

5 570

26 200

-3 060

28 710

27 224

1 024

1 024

-1 486

-4 106

2 620

1 486

integration av tredjelandsmedborgare

2 Diskriminering

3 111

125 331

-430

128 012

127 644

2 313

2 313

-368

-3 199

2 831

368

13 02 001

Diskrimineringsombudsmannen

2 950

94 963

-270

97 644

97 942

2 979

2 979

298

-2 533

2 831

-298

13 02 002

Åtgärder mot diskriminering och rasism

161

30 368

-161

30 368

29 702

-666

-666

-666

-666

0

666

m.m.

3 Jämställdhet

22 150

239 239

-18 630

242 759

229 780

-9 459

-9 459

-12 979

-12 979

0

12 979

13 03 001

Särskilda jämställdhetsåtgärder

22 150

239 239

-18 630

242 759

229 780

-9 459

-9 459

-12 979

-12 979

0

12 979

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

5 505 462

67 232 673

1 155 500

-682 673

73 210 961

69 721 140

2 488 467

1 332 967

-3 489 822

-6 646 125

3 156 303

3 489 822

1 Arbetsmarknad

5 434 595

66 508 200

1 155 500

-617 439

72 480 856

69 011 199

2 502 999

1 347 499

-3 469 656

-6 608 310

3 138 654

3 469 656

14 01 001

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

160 364

6 993 684

25 000

-12 586

7 166 463

7 108 010

114 326

89 326

-58 452

-268 263

209 811

58 452

14 01 002

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

3 517 405

31 175 947

34 693 352

31 780 245

604 298

604 298

-2 913 108

-4 405 725

1 492 617

2 913 108

aktivitetsstöd

14 01 003

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

1 221 810

7 892 779

-16 967

9 097 622

8 862 159

969 380

969 380

-235 463

-629 067

393 604

235 463

program och insatser

14 01 004

Lönebidrag och Samhall m.m.

571 838

17 356 578

-571 838

17 356 578

17 040 396

-316 182

-316 182

-316 182

-957 176

640 994

316 182

14 01 005

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

1 088

110 524

111 612

113 721

3 197

3 197

2 109

-1 207

3 316

-2 109

14 01 006

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

189 566

1 425 000

-15 488

1 599 078

1 507 191

82 191

82 191

-91 887

-234 387

142 500

91 887

2007-2013

14 01 007

Institutet för arbetsmarknads- och

999

35 729

-220

36 508

35 084

-645

-645

-1 424

-2 496

1 072

1 424

utbildningspolitisk utvärdering

14 01 008

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

2 024

56 330

-340

58 014

55 280

-1 050

-1 050

-2 735

-4 425

1 690

2 735

14 01 009

Bidrag till administration av grundbeloppet

53 326

53 326

53 326

0

0

0

0

0

0

14 01 010

Bidrag till Stiftelsen Utbildning

8 303

8 303

8 303

0

0

0

0

0

0

Nordkalotten

14 01 011

Bidrag till lönegarantiersättning

-230 500

1 400 000

1 130 500

0

2 300 000

2 447 485

1 047 485

-83 015

147 485

-105 565

253 050

-147 485

13

s. 14 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

2 Arbetsliv

20 477

724 473

-14 844

730 106

709 941

-14 532

-14 532

-20 165

-37 814

17 649

20 165

14 02 001

Arbetsmiljöverket

3 142

606 153

-162

609 133

601 774

-4 379

-4 379

-7 359

-22 392

15 033

7 359

14 02 002

Arbetsdomstolen

5 402

28 376

-4 495

29 283

26 489

-1 887

-1 887

-2 794

-3 645

851

2 794

14 02 003

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

3 347

32 622

-3 302

32 667

26 887

-5 735

-5 735

-5 780

-5 825

45

5 780

14 02 004

Medlingsinstitutet

8 586

57 322

-6 885

59 023

54 791

-2 531

-2 531

-4 232

-5 952

1 720

4 232

Äldre anslag

50 390

0

-50 390

0

0

0

0

14 02 003 2012

Statens nämnd för arbetstagares

5

-5

0

0

0

0

0

uppfinningar

14 22 01 2008

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

50 385

-50 385

0

0

0

0

0

2000-2006

UO 15 Studiestöd

1 184 645

22 025 538

418 000

-1 180 792

22 447 391

20 566 933

-1 458 605

-1 876 605

-1 880 458

-2 857 272

976 814

1 880 458

15 01 001

Studiehjälp m.m.

-1 713

3 471 787

3 470 074

3 474 223

2 436

2 436

4 149

-169 440

173 589

-4 149

15 01 002

Studiemedel m.m.

1 158 606

14 285 997

413 450

-1 158 606

14 699 447

12 859 082

-1 426 915

-1 840 365

-1 840 365

-2 430 451

590 086

1 840 365

15 01 003

Studiemedelsräntor m.m.

-1 500

3 836 403

4 550

-3 107

3 836 345

3 852 554

16 151

11 601

16 209

-175 611

191 820

-16 209

15 01 004

Bidrag till kostnader vid viss

3 647

61 150

-3 647

61 150

50 972

-10 178

-10 178

-10 178

-13 231

3 053

10 178

gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk

15 01 005

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

10 871

29 000

-10 871

29 000

23 244

-5 756

-5 756

-5 756

-7 206

1 450

5 756

15 01 006

Centrala studiestödsnämnden m.m.

14 235

328 951

-4 427

338 759

294 364

-34 587

-34 587

-44 395

-60 843

16 448

44 395

15 01 007

Överklagandenämnden för studiestöd

501

12 250

-135

12 616

12 494

244

244

-122

-490

368

122

UO 16 Utbildning och

1 578 547

57 137 199

452 000

-650 770

58 516 976

56 484 322

-652 877

-1 104 877

-2 032 654

-2 748 775

716 121

2 032 654

universitetsforskning

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning

825 548

10 961 728

350 000

-526 098

11 611 179

10 613 115

-348 613

-698 613

-998 063

-1 249 478

251 415

998 063

16 01 001

Statens skolverk

11 738

414 576

-353

425 961

412 942

-1 634

-1 634

-13 019

-25 456

12 437

13 019

16 01 002

Statens skolinspektion

4 517

353 735

358 252

347 362

-6 373

-6 373

-10 890

-21 502

10 612

10 890

16 01 003

Specialpedagogiska skolmyndigheten

7 001

671 295

678 296

660 604

-10 691

-10 691

-17 692

-37 831

20 139

17 692

16 01 004

Sameskolstyrelsen

-1 332

60 181

58 849

58 019

-2 162

-2 162

-830

-2 339

1 509

830

14

s. 15 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

16 01 005

Utveckling av skolväsendet och annan

205 133

1 591 164

-101 033

1 695 264

1 350 399

-240 765

-240 765

-344 865

-392 600

47 735

344 865

pedagogisk verksamhet

16 01 006

Särskilda insatser inom skolområdet

66 165

459 568

-86 165

439 568

393 811

-65 757

-65 757

-45 757

-58 434

12 677

45 757

16 01 007

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan

2 201

3 675 500

-2 201

3 675 500

3 670 660

-4 840

-4 840

-4 840

-4 840

0

4 840

pedagogisk verksamhet, m.m.

16 01 008

Bidrag till viss verksamhet inom

25 187

166 542

-25 187

166 542

138 068

-28 474

-28 474

-28 474

-33 470

4 996

28 474

skolväsendet, m.m.

16 01 009

Bidrag till svensk undervisning i utlandet

10 350

104 213

-6 350

108 213

89 938

-14 275

-14 275

-18 275

-21 401

3 126

18 275

16 01 010

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

225 863

522 900

-225 863

522 900

337 694

-185 206

-185 206

-185 206

-199 678

14 472

185 206

16 01 011

Bidrag till vissa studier

613

15 525

-613

15 525

15 983

458

458

458

-8

466

-458

16 01 012

Myndigheten för yrkeshögskolan

2 250

98 788

101 038

98 599

-189

-189

-2 438

-5 402

2 964

2 438

16 01 013

Utveckling av vuxenutbildning m.m.

1 321

9 018

-1 076

9 262

1 181

-7 837

-7 837

-8 081

-8 351

270

8 081

16 01 014

Statligt stöd till vuxenutbildning

267 256

2 671 505

350 000

-77 256

3 211 505

2 892 303

220 798

-129 202

-319 202

-434 797

115 595

319 202

16 01 015

Särskilt utbildningsstöd

-2 715

147 218

144 503

145 552

-1 666

-1 666

1 049

-3 368

4 417

-1 049

2 Universitet och högskolor

677 396

38 903 374

102 000

-99 340

39 583 430

38 780 694

-122 680

-224 680

-802 736

-923 153

120 417

802 736

16 02 001

Universitetskanslersämbetet

126 201

126 201

127 145

944

944

944

-2 842

3 786

-944

16 02 002

Universitets- och högskolerådet

102 515

102 515

104 870

2 355

2 355

2 355

-720

3 075

-2 355

16 02 003

Uppsala universitet: Grundutbildning

67 895

1 362 345

7 900

1 438 140

1 438 140

75 795

67 895

0

0

0

0

16 02 004

Uppsala universitet: Forskning och

1 841 565

1 841 565

1 841 565

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 005

Lunds universitet: Grundutbildning

1 788 031

9 500

1 797 531

1 797 531

9 500

0

0

0

0

0

16 02 006

Lunds universitet: Forskning och

82 000

1 896 253

1 978 253

1 896 253

0

0

-82 000

-82 000

0

82 000

forskarutbildning

16 02 007

Göteborgs universitet: Grundutbildning

1 826 949

6 300

1 833 249

1 833 249

6 300

0

0

0

0

0

16 02 008

Göteborgs universitet: Forskning och

1 376 929

1 376 929

1 376 929

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 009

Stockholms universitet: Grundutbildning

155 775

1 544 810

-2 135

1 698 450

1 631 911

87 101

87 101

-66 539

-66 539

0

66 539

16 02 010

Stockholms universitet: Forskning och

1 447 906

1 447 906

1 447 906

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 011

Umeå universitet: Grundutbildning

116

1 208 795

5 000

1 213 911

1 213 911

5 116

116

0

0

0

0

16 02 012

Umeå universitet: Forskning och

992 689

992 689

992 689

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

15

s. 16 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

16 02 013

Linköpings universitet: Grundutbildning

22 587

1 317 794

6 300

1 346 681

1 346 681

28 887

22 587

0

0

0

0

16 02 014

Linköpings universitet: Forskning och

750 324

750 324

750 324

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 015

Karolinska institutet: Grundutbildning

49 785

595 639

7 300

652 724

633 368

37 729

30 429

-19 356

-19 356

0

19 356

16 02 016

Karolinska institutet: Forskning och

1 338 788

1 338 788

1 338 788

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 017

Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

0

989 680

5 700

995 380

967 391

-22 289

-27 989

-27 989

-27 989

0

27 989

16 02 018

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och

1 302 980

1 302 980

1 302 980

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 019

Luleå tekniska universitet: Grundutbildning

49 514

611 026

2 800

663 340

659 425

48 399

45 599

-3 915

-3 915

0

3 915

16 02 020

Luleå tekniska universitet: Forskning och

340 444

340 444

340 444

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 021

Karlstads universitet: Grundutbildning

561 593

4 100

565 693

565 693

4 100

0

0

0

0

0

16 02 022

Karlstads universitet: Forskning och

195 257

195 257

195 257

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 023

Linnéuniversitetet: Grundutbildning

953 521

4 100

957 621

957 621

4 100

0

0

0

0

0

16 02 024

Linnéuniversitetet: Forskning och

275 823

275 823

275 823

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 025

Örebro universitet: Grundutbildning

653 065

4 100

657 165

657 165

4 100

0

0

0

0

0

16 02 026

Örebro universitet: Forskning och

216 478

216 478

216 478

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 027

Mittuniversitetet: Grundutbildning

509 234

4 100

513 334

513 334

4 100

0

0

0

0

0

16 02 028

Mittuniversitetet: Forskning och

198 719

198 719

198 719

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 029

Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

259 698

2 500

262 198

262 198

2 500

0

0

0

0

0

16 02 030

Blekinge tekniska högskola: Forskning och

83 122

83 122

83 122

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 031

Malmö högskola: Grundutbildning

19 612

796 138

4 100

819 850

819 850

23 712

19 612

0

0

0

0

16 02 032

Malmö högskola: Forskning och

105 214

105 214

105 214

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 033

Mälardalens högskola: Grundutbildning

58 712

555 030

4 100

-2 063

615 779

558 760

3 730

-370

-57 019

-57 019

0

57 019

16 02 034

Mälardalens högskola: Forskning och

78 135

78 135

78 135

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 035

Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning

56 534

56 534

52 174

-4 360

-4 360

-4 360

-4 360

0

4 360

16

s. 17 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

16 02 036

Dans- och cirkushögskolan: Konstnärlig

5 637

5 637

5 637

0

0

0

0

0

0

forskning och konstnärligt utvecklingsarbete

16 02 037

Stockholms dramatiska högskola:

112 037

112 037

112 037

0

0

0

0

0

0

Grundutbildning

16 02 038

Stockholms dramatiska högskola:

23 640

23 640

23 640

0

0

0

0

0

0

Konstnärlig forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete

16 02 039

Gymnastik- och idrottshögskolan:

86 895

86 895

86 895

0

0

0

0

0

0

Grundutbildning

16 02 040

Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning

25 202

25 202

25 202

0

0

0

0

0

0

och forskarutbildning

16 02 041

Högskolan i Borås: Grundutbildning

429 742

2 800

432 542

432 542

2 800

0

0

0

0

0

16 02 042

Högskolan i Borås: Forskning och

54 619

54 619

54 619

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 043

Högskolan Dalarna: Grundutbildning

386 128

2 800

388 928

388 928

2 800

0

0

0

0

0

16 02 044

Högskolan Dalarna: Forskning och

53 996

53 996

53 996

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 045

Högskolan på Gotland: Grundutbildning

124 157

124 157

124 157

0

0

0

0

0

0

16 02 046

Högskolan på Gotland: Forskning och

20 848

20 848

20 848

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 047

Högskolan i Gävle: Grundutbildning

407 989

2 800

410 789

410 789

2 800

0

0

0

0

0

16 02 048

Högskolan i Gävle: Forskning och

82 229

82 229

82 229

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 049

Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

352 998

2 800

355 798

355 798

2 800

0

0

0

0

0

16 02 050

Högskolan i Halmstad: Forskning och

53 955

53 955

53 955

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 051

Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

342 067

2 800

344 867

344 867

2 800

0

0

0

0

0

16 02 052

Högskolan Kristianstad: Forskning och

45 739

45 739

45 739

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 053

Högskolan i Skövde: Grundutbildning

33 491

306 798

2 800

-2 820

340 268

310 591

3 793

993

-29 677

-29 677

0

29 677

16 02 054

Högskolan i Skövde: Forskning och

39 767

39 767

39 767

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 055

Högskolan Väst: Grundutbildning

24 824

349 121

2 500

376 445

350 965

1 844

-656

-25 480

-25 480

0

25 480

16 02 056

Högskolan Väst: Forskning och

39 190

39 190

39 190

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

17

s. 18 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

16 02 057

Konstfack: Grundutbildning

995

149 024

150 019

141 339

-7 685

-7 685

-8 680

-8 680

0

8 680

16 02 058

Konstfack: Konstnärlig forskning och

7 557

7 557

7 557

0

0

0

0

0

0

konstnärligt utvecklingsarbete

16 02 059

Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

59 295

59 295

59 295

0

0

0

0

0

0

16 02 060

Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig

4 326

4 326

4 326

0

0

0

0

0

0

forskning och konstnärligt utvecklingsarbete

16 02 061

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

119 275

119 275

118 001

-1 274

-1 274

-1 274

-1 274

0

1 274

Grundutbildning

16 02 062

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

7 647

7 647

7 647

0

0

0

0

0

0

Konstnärlig forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete

16 02 063

Operahögskolan i Stockholm:

17 388

17 388

17 388

0

0

0

0

0

0

Grundutbildning

16 02 064

Operahögskolan i Stockholm: Konstnärlig

4 809

4 809

4 809

0

0

0

0

0

0

forskning och konstnärligt utvecklingsarbete

16 02 065

Södertörns högskola: Grundutbildning

363 505

363 505

363 505

0

0

0

0

0

0

16 02 066

Södertörns högskola: Forskning och

40 504

40 504

40 504

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 067

Försvarshögskolan: Grundutbildning

23 053

23 053

23 053

0

0

0

0

0

0

16 02 068

Försvarshögskolan: Forskning och

8 566

8 566

8 566

0

0

0

0

0

0

forskarutbildning

16 02 069

Enskilda utbildningsanordnare på

24 388

2 764 624

9 800

-14 901

2 783 911

2 758 767

-5 857

-15 657

-25 144

-108 083

82 939

25 144

högskoleområdet m.m.

16 02 070

Särskilda utgifter inom universitet och

87 703

1 020 558

-5 000

-77 421

1 025 840

575 826

-444 732

-439 732

-450 014

-480 631

30 617

450 014

högskolor m.m.

16 02 071

Särskilda medel till universitet och

454 872

454 872

450 282

-4 590

-4 590

-4 590

-4 590

0

4 590

högskolor m.m.

16 02 072

Ersättningar för klinisk utbildning och

2 256 393

2 256 393

2 256 393

0

0

0

0

0

0

forskning

3 Forskning

58 928

7 140 067

-12 852

7 186 143

6 960 416

-179 651

-179 651

-225 727

-567 833

342 106

225 727

16 03 001

Vetenskapsrådet: Forskning och

19 250

5 162 936

-12 000

5 170 186

5 006 345

-156 591

-144 591

-163 841

-421 988

258 147

163 841

forskningsinformation

16 03 002

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella

260 061

260 061

256 483

-3 578

-3 578

-3 578

-16 581

13 003

3 578

organisationer

18

s. 19 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

16 03 003

Vetenskapsrådet: Förvaltning

-471

118 698

12 000

130 227

125 367

6 669

-5 331

-4 860

-8 421

3 561

4 860

16 03 004

Rymdforskning och rymdverksamhet

2 212

348 581

350 793

342 172

-6 409

-6 409

-8 621

-26 050

17 429

8 621

16 03 005

Rymdstyrelsen: Förvaltning

579

25 969

26 548

26 233

264

264

-315

-1 094

779

315

16 03 006

Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella

264

551 309

-264

551 309

549 033

-2 276

-2 276

-2 276

-29 841

27 565

2 276

organisationer

16 03 007

Institutet för rymdfysik

175

48 531

48 706

48 406

-125

-125

-300

-1 756

1 456

300

16 03 008

Kungl. biblioteket

355

340 149

340 504

341 455

1 306

1 306

951

-9 253

10 204

-951

16 03 009

Polarforskningssekretariatet

18 321

37 722

56 043

31 927

-5 795

-5 795

-24 116

-26 002

1 886

24 116

16 03 010

Sunet

214

43 836

44 050

44 377

541

541

328

-1 864

2 192

-328

16 03 011

Centrala etikprövningsnämnden

3 521

9 231

-3 247

9 505

5 668

-3 563

-3 563

-3 836

-4 113

277

3 836

16 03 012

Regionala etikprövningsnämnder

8 907

40 179

-7 712

41 374

32 579

-7 600

-7 600

-8 795

-9 816

1 021

8 795

16 03 013

Särskilda utgifter för forskningsändamål

5 602

152 865

-1 629

156 838

150 371

-2 494

-2 494

-6 467

-11 053

4 586

6 467

4 Vissa gemensamma ändamål

3 597

132 030

-3 003

132 624

130 286

-1 744

-1 744

-2 339

-4 522

2 183

2 339

16 04 001

Internationella program m.m.

79 864

79 864

78 888

-976

-976

-976

-976

0

976

16 04 002

Unesco m.m.: Avgifter till internationella

0

30 886

30 886

30 506

-380

-380

-380

-1 924

1 544

380

organisationer

16 04 003

Kostnader för Svenska Unescorådet

693

8 959

-437

9 216

9 170

211

211

-45

-314

269

45

16 04 004

Utvecklingsarbete m.m. inom områdena

2 904

12 321

-2 566

12 659

11 721

-600

-600

-937

-1 307

370

937

utbildning och forskning

Äldre anslag

13 077

0

-9 478

3 600

-189

-189

-189

-3 788

-3 788

0

3 788

16 01 011 2012

Förstärkning av basfärdigheter

9 978

0

-9 478

500

-3 288

-3 288

-3 288

-3 788

-3 788

0

3 788

16 02 001 2012

Högskoleverket

2 425

0

2 425

2 425

2 425

2 425

0

0

0

0

16 02 002 2012

Verket för högskoleservice

-1 997

0

-1 997

-1 997

-1 997

-1 997

0

0

0

0

16 04 001 2012

Internationella programkontoret för

2 672

0

2 672

2 672

2 672

2 672

0

0

0

0

utbildningsområdet

19

s. 20 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och

38 797

12 689 453

9 000

-22 298

12 714 952

12 730 108

40 655

31 655

15 156

-165 554

180 710

-15 156

fritid

1 Kulturområdesövergripande

9 573

1 810 113

-8 266

1 811 420

1 809 617

-496

-496

-1 803

-54 091

52 288

1 803

verksamhet

17 01 001

Statens kulturråd

1 047

50 312

51 359

50 948

636

636

-411

-1 920

1 509

411

17 01 002

Bidrag till allmän kulturverksamhet,

117

244 897

-117

244 897

244 718

-179

-179

-179

-5 510

5 331

179

utveckling samt internationellt kulturutbyte

och samarbete

17 01 003

Skapande skola

226

169 083

-226

169 083

169 444

361

361

361

-4 711

5 072

-361

17 01 004

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom

392

36 314

0

36 706

36 082

-232

-232

-624

-1 714

1 090

624

kulturområdet

17 01 005

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

7 923

9 898

-7 923

9 898

9 898

0

0

0

-297

297

0

17 01 006

Bidrag till regional kulturverksamhet

-319

1 286 090

0

1 285 771

1 286 137

47

47

366

-38 217

38 583

-366

17 01 007

Myndigheten för kulturanalys

187

13 519

0

13 706

12 391

-1 128

-1 128

-1 315

-1 721

406

1 315

2 Teater, dans och musik

247

1 252 244

0

1 252 491

1 251 237

-1 007

-1 007

-1 254

-10 080

8 826

1 254

17 02 001

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,

958 042

958 042

958 042

0

0

0

0

0

Dansens Hus, Drottningholms slottsteater

och Voksenåsen

17 02 002

Bidrag till vissa teater-, dans- och

0

189 503

0

189 503

189 522

19

19

19

-5 666

5 685

-19

musikändamål

17 02 003

Statens musikverk

247

104 699

0

104 946

103 673

-1 026

-1 026

-1 273

-4 414

3 141

1 273

3 Litteraturen, läsandet och språket

992

281 883

-7

282 869

284 584

2 701

2 701

1 715

-7 327

9 042

-1 715

17 03 001

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

7

123 682

-7

123 682

123 694

12

12

12

-3 698

3 710

-12

17 03 002

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

487

86 726

87 213

86 198

-528

-528

-1 014

-3 616

2 602

1 014

17 03 003

Bidrag till Stiftelsen för lättläst

16 803

16 803

16 803

0

0

0

0

0

0

nyhetsinformation och litteratur

17 03 004

Institutet för språk och folkminnen

499

54 672

55 171

57 888

3 216

3 216

2 717

-13

2 730

-2 717

4 Bildkonst, arkitektur, form och design

-824

80 557

-9

79 724

80 619

62

62

895

-1 522

2 417

-895

17 04 001

Statens konstråd

-79

7 895

7 816

7 967

72

72

151

-86

237

-151

20

s. 21 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

17 04 002

Konstnärlig gestaltning av den

-899

33 100

32 201

32 984

-116

-116

783

-210

993

-783

gemensamma miljön

17 04 003

Nämnden för hemslöjdsfrågor

145

11 363

11 508

11 497

134

134

-12

-353

341

12

17 04 004

Bidrag till bild- och form området

9

28 199

-9

28 199

28 171

-28

-28

-28

-874

846

28

5 Kulturskaparnas villkor

2 481

350 287

-1 382

351 385

351 222

935

935

-163

-10 566

10 403

163

17 05 001

Konstnärsnämnden

1 369

18 333

-822

18 880

18 633

300

300

-247

-797

550

247

17 05 002

Ersättningar och bidrag till konstnärer

1 111

331 954

-560

332 505

332 589

635

635

84

-9 769

9 853

-84

6 Arkiv

-2 235

350 165

347 930

361 492

11 327

11 327

13 562

-4 438

18 000

-13 562

17 06 001

Riksarkivet

-2 235

350 165

347 930

361 492

11 327

11 327

13 562

-4 438

18 000

-13 562

7 Kulturmiljö

1 775

926 959

-317

928 417

932 033

5 074

5 074

3 616

-10 393

14 009

-3 616

17 07 001

Riksantikvarieämbetet

3 479

215 241

-266

218 454

220 959

5 718

5 718

2 505

-3 952

6 457

-2 505

17 07 002

Bidrag till kulturmiljövård

-1 704

251 718

-51

249 963

251 074

-644

-644

1 111

-6 441

7 552

-1 111

17 07 003

Kyrkoantikvarisk ersättning

460 000

460 000

460 000

0

0

0

0

0

0

8 Museer och utställningar

19 330

1 359 744

-3 402

1 375 672

1 365 433

5 689

5 689

-10 240

-42 444

32 204

10 240

17 08 001

Centrala museer: Myndigheter

16 662

985 392

-2 401

999 653

990 934

5 542

5 542

-8 719

-38 280

29 561

8 719

17 08 002

Centrala museer: Stiftelser

239 538

239 538

239 538

0

0

0

0

0

0

17 08 003

Bidrag till vissa museer

1 000

46 639

-1 000

46 639

46 639

0

0

0

0

0

0

17 08 004

Riksutställningar

452

44 026

44 478

43 550

-476

-476

-928

-2 249

1 321

928

17 08 005

Forum för levande historia

1 215

44 069

0

45 284

44 850

781

781

-434

-1 756

1 322

434

17 08 006

Statliga utställningsgarantier och inköp av

1

80

-1

80

-79

-159

-159

-159

-159

0

159

vissa kulturföremål

9 Trossamfund

364

82 214

-156

82 422

78 881

-3 333

-3 333

-3 541

-6 007

2 466

3 541

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

365

6 982

-156

7 190

7 230

248

248

39

-170

209

-39

17 09 002

Stöd till trossamfund

0

75 232

75 232

71 651

-3 581

-3 581

-3 581

-5 838

2 257

3 581

21

s. 22 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

10 Film

317 144

317 144

332 084

14 940

14 940

14 940

-60

15 000

-14 940

17 10 001

Filmstöd

317 144

317 144

332 084

14 940

14 940

14 940

-60

15 000

-14 940

11 Medier

-3 024

154 005

9 000

-880

159 101

163 273

9 268

268

4 172

-7 674

11 846

-4 172

17 11 001

Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och

21 293

21 293

21 293

0

0

0

0

0

0

Finland

17 11 002

Forskning och dokumentation om

2 193

2 193

2 193

0

0

0

0

0

0

medieutvecklingen

17 11 003

Avgift till Europeiska audiovisuella

276

383

-276

383

295

-88

-88

-88

-88

0

88

observatoriet

17 11 004

Statens medieråd

1 112

16 680

-604

17 188

17 115

435

435

-74

-574

500

74

17 11 005

Stöd till taltidningar

-4 413

113 456

9 000

118 043

122 378

8 922

-78

4 334

-7 012

11 346

-4 334

12 Ungdomspolitik

1 961

282 307

-1 134

283 134

280 682

-1 625

-1 625

-2 452

-3 408

956

2 452

17 12 001

Ungdomsstyrelsen

827

31 867

32 694

31 840

-27

-27

-854

-1 810

956

854

17 12 002

Bidrag till nationell och internationell

1 134

250 440

-1 134

250 440

248 843

-1 597

-1 597

-1 597

-1 597

0

1 597

ungdomsverksamhet

13 Folkrörelsepolitik

4 438

1 831 021

-4 438

1 831 021

1 829 664

-1 357

-1 357

-1 357

-3 191

1 834

1 357

17 13 001

Stöd till idrotten

27

1 705 151

-27

1 705 151

1 705 145

-6

-6

-6

-6

0

6

17 13 002

Bidrag till allmänna samlingslokaler

3 674

32 164

-3 674

32 164

31 355

-809

-809

-809

-1 809

1 000

809

17 13 003

Bidrag för kvinnors organisering

570

28 163

-570

28 163

27 679

-484

-484

-484

-484

0

484

17 13 004

Stöd till friluftsorganisationer

27 785

27 785

27 785

0

0

0

-834

834

0

17 13 005

Bidrag till riksdagspartiers

0

15 000

0

15 000

15 000

0

0

0

0

0

0

kvinnoorganisationer

17 13 006

Insatser för den ideella sektorn

167

22 758

-167

22 758

22 700

-58

-58

-58

-58

0

58

14 Folkbildning

721

3 563 500

-721

3 563 500

3 563 302

-198

-198

-198

-198

0

198

17 14 001

Bidrag till folkbildningen

3 546 705

3 546 705

3 546 705

0

0

0

0

0

0

17 14 002

Bidrag till kontakttolkutbildning

721

16 795

-721

16 795

16 597

-198

-198

-198

-198

0

198

22

s. 23 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

15 Tillsyn av spelmarknaden

2 997

47 310

-1 585

48 722

45 986

-1 324

-1 324

-2 737

-4 156

1 419

2 737

17 15 001

Lotteriinspektionen

2 997

47 310

-1 585

48 722

45 986

-1 324

-1 324

-2 737

-4 156

1 419

2 737

UO 18 Samhällsplanering,

198 838

1 192 525

4 260

-155 404

1 240 219

999 416

-193 109

-197 369

-240 804

-273 607

32 803

240 804

bostadsförsörjning, byggande samt

konsumentpolitik

1 Bostadsmarknad

182 324

996 580

-140 538

1 038 366

804 180

-192 400

-192 400

-234 187

-258 274

24 087

234 187

18 01 001

Bostadspolitisk utveckling

20 000

20 000

7 544

-12 456

-12 456

-12 456

-12 456

0

12 456

18 01 002

Omstrukturering av kommunala

90 561

99 500

-90 561

99 500

-292

-99 792

-99 792

-99 792

-99 792

0

99 792

bostadsföretag

18 01 003

Stöd för att underlätta för enskilda att

43 205

41 970

-43 205

41 970

815

-41 155

-41 155

-41 155

-41 155

0

41 155

ordna bostad

18 01 004

Innovativt byggande

10 000

10 000

6 471

-3 529

-3 529

-3 529

-3 529

0

3 529

18 01 005

Boverket

27 885

227 653

-3 590

251 948

212 475

-15 178

-15 178

-39 473

-46 302

6 829

39 473

18 01 006

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

2 594

32 802

-2 594

32 802

22 580

-10 222

-10 222

-10 222

-11 206

984

10 222

18 01 007

Statens geotekniska institut

393

43 025

43 418

43 547

522

522

129

-1 162

1 291

-129

18 01 008

Lantmäteriet

13 840

497 977

511 817

498 679

702

702

-13 139

-27 862

14 723

13 139

18 01 009

Statens va-nämnd

846

8 653

-587

8 911

8 671

18

18

-240

-500

260

240

18 01 010

Stöd gällande utveckling i strandnära lägen

3 000

15 000

18 000

3 690

-11 310

-11 310

-14 310

-14 310

0

14 310

2 Hållbart samhällsbyggande

2 773

195 945

4 260

-1 736

201 241

195 124

-821

-5 081

-6 117

-14 833

8 716

6 117

18 02 001

Marknadsdomstolen

-310

10 447

10 137

11 152

705

705

1 016

53

963

-1 016

18 02 002

Konsumentverket

1 978

115 933

117 911

113 275

-2 658

-2 658

-4 637

-10 434

5 797

4 637

18 02 003

Allmänna reklamationsnämnden

-1 144

30 551

4 260

33 667

33 446

2 895

-1 365

-221

-1 138

917

221

18 02 004

Fastighetsmäklarinspektionen

1 887

17 181

-1 375

17 694

15 450

-1 731

-1 731

-2 243

-2 758

515

2 243

18 02 005

Åtgärder på konsumentområdet

362

17 459

-362

17 459

17 427

-32

-32

-32

-556

524

32

18 02 006

Bidrag till miljömärkning av produkter

4 374

4 374

4 374

0

0

0

0

0

0

Äldre anslag

13 742

0

-13 130

612

112

112

112

-500

-500

0

500

18 01 001 2012

Statens bostadskreditnämnd:

3 820

0

-3 709

112

112

112

112

0

0

0

0

Förvaltningskostnader

23

s. 24 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

18 01 004 2012

Räntebidrag m.m.

5 622

0

-5 122

500

0

0

-500

-500

0

500

18 31 10 2008

Fonden för fukt- och mögelskador

4 299

-4 299

0

0

0

0

0

0

UO 19 Regional tillväxt

291 199

3 390 701

30 000

-236 093

3 475 807

3 270 035

-120 666

-150 666

-205 772

-522 401

316 629

205 772

19 01 001

Regionala tillväxtåtgärder

69 712

1 541 837

30 000

-38 029

1 603 521

1 537 084

-4 753

-34 753

-66 437

-220 623

154 186

66 437

19 01 002

Transportbidrag

58 064

448 864

-58 064

448 864

359 741

-89 123

-89 123

-89 123

-111 566

22 443

89 123

19 01 003

Europeiska regionala utvecklingsfonden

23 422

1 400 000

1 423 422

1 373 210

-26 790

-26 790

-50 213

-190 213

140 000

50 213

perioden 2007-2013

Äldre anslag

140 000

0

-140 000

0

0

0

0

19 33 05 2008

Europeiska regionala utvecklingsfonden

50 000

-50 000

0

0

0

0

0

0

perioden 2000-2006

19 33 06 2006

Insatser med anledning av

90 000

-90 000

0

0

0

0

0

försvarsomställningen

UO 20 Allmän miljö- och naturvård

351 489

4 893 043

-300 471

4 944 061

4 806 851

-86 192

-86 192

-137 210

-205 173

67 963

137 210

1 Miljöpolitik

133 088

4 249 272

-87 336

4 295 023

4 158 499

-90 773

-90 773

-136 525

-185 175

48 650

136 525

20 01 001

Naturvårdsverket

10 844

370 206

381 050

367 614

-2 592

-2 592

-13 436

-24 542

11 106

13 436

20 01 002

Miljöövervakning m.m.

1 344

292 714

-1 344

292 714

290 979

-1 735

-1 735

-1 735

-8 020

6 285

1 735

20 01 003

Åtgärder för värdefull natur

997

619 535

-997

619 535

612 334

-7 201

-7 201

-7 201

-7 201

0

7 201

20 01 004

Sanering och återställning av förorenade

51 284

416 718

-51 284

416 718

412 063

-4 655

-4 655

-4 655

-4 655

0

4 655

områden

20 01 005

Miljöforskning

446

88 173

-446

88 173

88 167

-6

-6

-6

-6

0

6

20 01 006

Kemikalieinspektionen

7 511

194 260

-5 980

195 791

191 462

-2 798

-2 798

-4 329

-10 157

5 828

4 329

20 01 007

Internationellt miljösamarbete

15 689

189 031

-15 707

189 013

164 902

-24 129

-24 129

-24 111

-29 782

5 671

24 111

20 01 008

Supermiljöbilspremie

80 000

80 000

62 200

-17 800

-17 800

-17 800

-17 800

0

17 800

20 01 009

Sveriges meteorologiska och hydrologiska

413

202 672

203 085

201 172

-1 500

-1 500

-1 913

-7 993

6 080

1 913

institut

20 01 010

Klimatanpassning

12 261

102 000

-965

113 295

98 196

-3 804

-3 804

-15 099

-18 159

3 060

15 099

20 01 011

Inspire

1 874

20 000

-1 874

20 000

20 263

263

263

263

-337

600

-263

20 01 012

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

824

502 565

-824

502 565

496 751

-5 814

-5 814

-5 814

-5 814

0

5 814

24

s. 25 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

20 01 013

Insatser för internationella

4 034

93 000

-4 034

93 000

94 966

1 966

1 966

1 966

-824

2 790

-1 966

klimatinvesteringar

20 01 014

Internationellt miljö- och

3 332

43 000

-3 332

43 000

38 576

-4 424

-4 424

-4 424

-5 597

1 173

4 424

kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland

20 01 015

Hållbara städer

19 516

15 500

35 016

12 306

-3 194

-3 194

-22 710

-22 710

0

22 710

20 01 016

Skydd av värdefull natur

549

818 000

-549

818 000

807 394

-10 606

-10 606

-10 606

-10 606

0

10 606

20 01 017

Havs- och vattenmyndigheten

2 170

201 898

204 068

199 155

-2 743

-2 743

-4 913

-10 970

6 057

4 913

2 Miljöforskning

5 266

643 771

649 037

648 352

4 581

4 581

-685

-19 998

19 313

685

20 02 001

Forskningsrådet för miljö, areella näringar

-835

51 178

50 343

48 385

-2 793

-2 793

-1 958

-3 493

1 535

1 958

och samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader

20 02 002

Forskningsrådet för miljö, areella näringar

6 101

592 593

598 694

599 967

7 374

7 374

1 273

-16 505

17 778

-1 273

och samhällsbyggande: Forskning

Äldre anslag

213 135

0

-213 135

0

0

0

0

20 34 10 2008

Stöd till klimatinvesteringar

213 135

-213 135

0

0

0

0

0

0

UO 21 Energi

851 442

2 812 540

-1 225

-634 088

3 028 669

2 613 352

-199 188

-197 963

-415 317

-552 658

137 341

415 317

21 01 001

Statens energimyndighet:

8 861

265 631

-937

273 555

259 037

-6 594

-6 594

-14 517

-22 486

7 969

14 517

Förvaltningskostnader

21 01 002

Regionala och lokala insatser för

3 781

140 000

-3 781

140 000

137 545

-2 455

-2 455

-2 455

-9 455

7 000

2 455

energieffektivisering m.m.

21 01 003

Insatser för uthållig energianvändning

1 625

80 000

-1 625

80 000

74 170

-5 830

-5 830

-5 830

-9 830

4 000

5 830

21 01 004

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

46 877

10 000

-11 877

45 000

35 126

25 126

25 126

-9 874

-9 874

0

9 874

21 01 005

Energiforskning

551 820

1 292 836

-508 775

1 335 881

1 142 683

-150 153

-150 153

-193 198

-259 698

66 500

193 198

21 01 006

Ersättning för vissa kostnader vid

-7 317

188 000

180 683

183 929

-4 071

-4 071

3 247

-15 553

18 800

-3 247

avveckling av Barsebäcksverket

21 01 007

Planeringsstöd för vindkraft m.m.

11 492

15 000

-8 492

18 000

9 273

-5 727

-5 727

-8 727

-9 477

750

8 727

21 01 008

Energimarknadsinspektionen:

16 274

100 745

-1 225

-11 774

104 020

98 702

-2 043

-818

-5 318

-8 340

3 022

5 318

Förvaltningskostnader

21 01 009

Energiteknik

85 953

170 000

-55 953

200 000

185 744

15 744

15 744

-14 256

-20 256

6 000

14 256

21 01 010

Elberedskap

83 203

255 000

338 203

201 674

-53 326

-53 326

-136 528

-144 178

7 650

136 528

21 01 011

Energieffektiviseringsprogram

12 505

270 000

-12 505

270 000

260 775

-9 225

-9 225

-9 225

-23 475

14 250

9 225

25

s. 26 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

21 01 012

Avgifter till internationella organisationer

2 962

25 328

-2 962

25 328

21 162

-4 166

-4 166

-4 166

-5 566

1 400

4 166

Äldre anslag

33 406

0

-15 406

18 000

3 532

3 532

3 532

-14 468

-14 468

0

14 468

21 01 008 2011

Stöd för installation av solvärme

28 421

0

-10 421

18 000

3 532

3 532

3 532

-14 468

-14 468

0

14 468

21 01 008 2010

Stöd för konvertering från direktverkande

4 985

-4 985

0

0

0

0

0

elvärme m.m.

UO 22 Kommunikationer

2 581 127

44 604 330

-250

-331 177

46 854 030

43 654 715

-949 615

-949 365

-3 199 314

-7 238 244

4 038 930

3 199 314

1 Transportpolitik

2 526 192

44 078 037

-294 748

46 309 480

43 154 300

-923 737

-923 737

-3 155 180

-7 181 487

4 026 307

3 155 180

22 01 001

Väghållning

1 543 967

22 207 408

-23 583

23 727 792

22 107 305

-100 103

-100 103

-1 620 486

-3 808 032

2 187 546

1 620 486

22 01 002

Banhållning

-657 911

15 187 253

-17 062

14 512 280

14 812 792

-374 461

-374 461

300 512

-1 209 752

1 510 264

-300 512

22 01 003

Trafikverket

170 052

1 407 092

-126 309

1 450 835

1 390 639

-16 453

-16 453

-60 196

-102 409

42 213

60 196

22 01 004

Ersättning för sjöräddning,

143 308

143 308

143 308

0

0

0

0

0

0

fritidsbåtsändamål m.m.

22 01 005

Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

62 284

62 284

62 284

0

0

0

0

0

0

22 01 006

Driftbidrag till icke statliga flygplatser

-3

70 013

-1

70 009

69 972

-41

-41

-37

-247

210

37

22 01 007

Trafikavtal

26 619

831 000

-26 619

831 000

810 338

-20 662

-20 662

-20 662

-103 762

83 100

20 662

22 01 008

Viss internationell verksamhet

25 085

25 085

25 085

0

0

0

-753

753

0

22 01 009

Statens väg- och transportforskningsinstitut

5

44 366

44 371

44 371

5

5

0

-1 331

1 331

0

22 01 010

Från EU-budgeten finansierade stöd till

308 932

348 500

657 432

393 448

44 948

44 948

-263 984

-298 834

34 850

263 984

Transeuropeiska nätverk

22 01 011

Trängselskatt i Stockholm

933 284

850 176

1 783 460

663 857

-186 319

-186 319

-1 119 602

-1 149 767

30 165

1 119 602

22 01 012

Transportstyrelsen

197 866

1 988 239

-99 627

2 086 478

1 893 057

-95 182

-95 182

-193 421

-292 832

99 411

193 421

22 01 013

Trafikanalys

3 382

61 813

-1 547

63 648

60 409

-1 404

-1 404

-3 239

-5 093

1 854

3 239

22 01 014

Trängselskatt i Göteborg

840 000

840 000

668 483

-171 517

-171 517

-171 517

-206 127

34 610

171 517

22 01 015

Avveckling av affärsverket Statens

11 500

11 500

8 953

-2 547

-2 547

-2 547

-2 547

0

2 547

Järnvägar

26

s. 27 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

2 Politiken för informationssamhället

48 830

526 293

-250

-30 324

544 549

500 415

-25 878

-25 628

-44 134

-56 757

12 623

44 134

22 02 001

Post- och telestyrelsen:

-173

20 689

20 516

20 183

-506

-506

-333

-954

621

333

Förvaltningskostnader för vissa

myndighetsuppgifter

22 02 002

Ersättning för särskilda tjänster till

-1 412

145 078

143 666

138 984

-6 094

-6 094

-4 682

-9 034

4 352

4 682

funktionshindrade

22 02 003

Grundläggande betaltjänster

300

37 000

-300

37 000

22 379

-14 621

-14 621

-14 621

-15 671

1 050

14 621

22 02 004

Informationsteknik: Telekommunikation

25 110

25 010

-250

-25 110

24 760

21 636

-3 374

-3 124

-3 124

-3 124

0

3 124

m.m.

22 02 005

Driftsäker och tillgänglig elektronisk

23 502

260 000

-3 502

280 000

260 126

126

126

-19 874

-26 474

6 600

19 874

kommunikation

22 02 006

Gemensamma e-förvaltningsprojekt av

1 503

38 516

-1 412

38 606

37 107

-1 409

-1 409

-1 500

-1 500

0

1 500

strategisk betydelse

Äldre anslag

6 105

0

-6 105

0

0

0

0

22 36 05 2003

Ersättning till Statens järnvägar för

6 105

-6 105

0

0

0

0

0

0

kostnader i samband med utdelning från AB

Swedcarrier m.m.

UO 23 Areella näringar, landsbygd och

2 401 990

16 590 899

850

-1 512 764

17 480 974

16 006 302

-584 597

-585 447

-1 474 673

-2 764 601

1 289 928

1 474 673

livsmedel

23 01 001

Skogsstyrelsen

-6 769

400 368

393 599

388 943

-11 425

-11 425

-4 657

-16 668

12 011

4 657

23 01 002

Insatser för skogsbruket

2 153

261 868

-2 153

261 868

251 561

-10 307

-10 307

-10 307

-10 307

0

10 307

23 01 003

Statens veterinärmedicinska anstalt

976

112 729

113 705

114 550

1 821

1 821

845

-2 537

3 382

-845

23 01 004

Bidrag till veterinär fältverksamhet

107 301

107 301

107 301

0

0

0

0

0

0

23 01 005

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

279

12 433

-619

12 093

10 116

-2 317

-2 317

-1 977

-2 350

373

1 977

åtgärder

23 01 006

Bekämpande av smittsamma

20 381

124 349

-20 381

124 349

117 798

-6 551

-6 551

-6 551

-18 781

12 230

6 551

husdjurssjukdomar

23 01 007

Ersättningar för viltskador m.m.

5 777

37 778

-5 777

37 778

35 750

-2 028

-2 028

-2 028

-2 411

383

2 028

23 01 008

Statens jordbruksverk

7 834

505 621

513 455

513 184

7 563

7 563

-270

-16 703

16 433

270

23 01 009

Bekämpande av växtsjukdomar

5 000

1 700

6 700

6 622

1 622

-78

-78

-228

150

78

23 01 010

Gårdsstöd m.m.

660 819

5 819 000

-660 819

5 819 000

5 917 560

98 560

98 560

98 560

-483 340

581 900

-98 560

23 01 011

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

144 938

258 300

-144 938

258 300

88 078

-170 222

-170 222

-170 222

-196 052

25 830

170 222

27

s. 28 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

23 01 012

Finansiella korrigeringar m.m.

8 921

190 472

199 393

173 232

-17 240

-17 240

-26 161

-45 208

19 047

26 161

23 01 013

Strukturstöd till fisket m.m.

23 835

37 919

-21 063

40 691

21 138

-16 781

-16 781

-19 553

-23 344

3 791

19 553

23 01 014

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd

147 782

91 793

-137 843

101 732

70 624

-21 169

-21 169

-31 108

-40 287

9 179

31 108

till fisket m.m.

23 01 015

Livsmedelsverket

1 603

294 403

296 006

289 070

-5 333

-5 333

-6 936

-15 768

8 832

6 936

23 01 016

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

9 973

88 660

-850

-9 973

87 810

79 556

-9 104

-8 254

-8 254

-10 553

2 299

8 254

23 01 017

Bidrag till vissa internationella

37

42 913

-37

42 913

42 805

-108

-108

-108

-1 395

1 287

108

organisationer m.m.

23 01 018

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

557 356

3 200 436

-142 833

3 614 959

3 174 721

-25 715

-25 715

-440 237

-740 931

300 694

440 237

23 01 019

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för

812 120

2 780 043

-364 303

3 227 860

2 385 360

-394 683

-394 683

-842 500

-1 120 254

277 754

842 500

landsbygdens miljö och struktur

23 01 020

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

1 095

29 330

-1 095

29 330

29 322

-8

-8

-8

-888

880

8

23 01 021

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

2 616

2 616

2 616

0

0

0

-78

78

0

23 01 022

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

1 029

1 029

1 029

0

0

0

-103

103

0

23 01 023

Främjande av rennäringen m.m.

-1 966

107 915

-73

105 876

105 804

-2 111

-2 111

-72

-72

0

72

23 01 024

Sveriges lantbruksuniversitet

1 634 369

1 634 369

1 634 369

0

0

0

0

0

0

23 01 025

Forskningsrådet för miljö, areella näringar

3 353

443 077

446 430

443 380

303

303

-3 050

-16 342

13 292

3 050

och samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning

23 01 026

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1 177

1 177

1 177

0

0

0

0

0

0

Äldre anslag

1 493

0

-858

635

635

635

635

0

0

0

0

23 01 003 2012

Internationellt skogssamarbete

2

-2

0

0

0

0

0

23 01 017 2012

Livsmedelsstatistik

635

0

635

635

635

635

0

0

0

0

23 01 018 2012

Jordbruks- och livsmedelsstatistik

856

-856

0

0

0

0

0

finansierad från EU-budgeten

UO 24 Näringsliv

244 608

5 253 045

3 400

-90 687

5 410 366

5 247 951

-5 094

-8 494

-162 415

-347 782

185 367

162 415

1 Näringspolitik

228 660

4 795 515

3 400

-77 114

4 950 461

4 763 355

-32 160

-35 560

-187 106

-343 184

156 078

187 106

24 01 001

Verket för innovationssystem:

4 437

155 019

159 456

160 580

5 561

5 561

1 124

-3 527

4 651

-1 124

Förvaltningskostnader

28

s. 29 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

24 01 002

Verket för innovationssystem: Forskning och

3 729

2 223 891

2 227 620

2 238 970

15 079

15 079

11 350

-55 367

66 717

-11 350

utveckling

24 01 003

Institutens strategiska kompetensmedel

599 133

599 133

599 133

0

0

0

-17 974

17 974

0

m.m.

24 01 004

Tillväxtverket

4 228

243 922

248 150

236 818

-7 104

-7 104

-11 332

-18 650

7 318

11 332

24 01 005

Näringslivsutveckling m.m.

158 995

580 022

-44 947

694 070

571 251

-8 771

-8 771

-122 819

-151 821

29 002

122 819

24 01 006

Myndigheten för tillväxtpolitiska

750

77 601

78 351

76 890

-711

-711

-1 460

-3 788

2 328

1 460

utvärderingar och analyser

24 01 007

Turistfrämjande

120 035

120 035

120 035

0

0

0

-3 615

3 615

0

24 01 008

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

8 223

218 369

0

226 592

216 669

-1 700

-1 700

-9 923

-16 474

6 551

9 923

undersökningsverksamhet m.m.

24 01 009

Sveriges geologiska undersökning:

5 818

5 818

5 778

-40

-40

-40

-40

0

40

Geovetenskaplig forskning

24 01 010

Sveriges geologiska undersökning:

763

14 000

-763

14 000

12 039

-1 961

-1 961

-1 961

-3 361

1 400

1 961

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar,

m.m.

24 01 011

Patentbesvärsrätten

669

21 321

-113

21 877

20 449

-872

-872

-1 429

-2 069

640

1 429

24 01 012

Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer

-65

11 515

3 400

14 850

14 904

3 389

-11

54

-522

576

-54

24 01 013

Bidrag till terminologisk verksamhet

4 297

4 297

4 297

0

0

0

0

0

0

24 01 014

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

8 327

8 327

8 327

0

0

0

0

0

0

24 01 015

Konkurrensverket

3 235

134 319

137 554

130 185

-4 134

-4 134

-7 368

-11 398

4 030

7 368

24 01 016

Konkurrensforskning

900

13 686

-495

14 091

13 834

148

148

-257

-668

411

257

24 01 017

Medel till AB Göta kanalbolag för

25 310

25 310

25 310

0

0

0

0

0

0

upprustning och drift av kanalen

24 01 018

Kostnader för omstrukturering och

22 518

42 150

-10 518

54 150

22 166

-19 984

-19 984

-31 984

-33 249

1 265

31 984

genomlysning av statligt ägda företag m.m.

24 01 019

Kapitalinsatser i statliga bolag

1 000

1 000

-1 000

1 000

-1 000

-1 000

-1 000

-1 000

0

1 000

24 01 020

Avgifter till vissa internationella

1 534

17 780

-1 534

17 780

16 719

-1 061

-1 061

-1 061

-1 061

0

1 061

organisationer

24 01 021

Finansiering av rättegångskostnader

17 744

18 000

-17 744

18 000

9 000

-9 000

-9 000

-9 000

-10 800

1 800

9 000

24 01 022

Bidrag till företagsutveckling och innovation

260 000

260 000

260 000

0

0

0

-7 800

7 800

0

29

s. 30 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

2 Utrikeshandel, handels- och

15 292

457 530

-12 460

460 362

485 054

27 524

27 524

24 691

-4 598

29 289

-24 691

investeringsfrämjande

24 02 001

Styrelsen för ackreditering och teknisk

413

23 100

23 513

22 968

-132

-132

-545

-1 238

693

545

kontroll: Myndighetsverksamhet

24 02 002

Kommerskollegium

4 983

81 025

-2 563

83 445

80 281

-744

-744

-3 163

-5 594

2 431

3 163

24 02 003

Exportfrämjande verksamhet

7 716

243 889

-7 716

243 889

241 969

-1 920

-1 920

-1 920

-24 567

22 647

1 920

24 02 004

Investeringsfrämjande

984

57 878

-984

57 878

90 401

32 523

32 523

32 523

31 057

1 466

-32 523

24 02 005

Avgifter till internationella

1 197

20 517

-1 197

20 517

18 314

-2 203

-2 203

-2 203

-4 255

2 052

2 203

handelsorganisationer

24 02 006

Bidrag till standardiseringen

31 121

31 121

31 121

0

0

0

0

0

0

Äldre anslag

656

0

-1 114

-458

-458

-458

-458

0

0

0

0

24 01 015 2011

Rymdverksamhet

-458

0

-458

-458

-458

-458

0

0

0

0

24 01 026 2010

Avvecklingsanslag för Nutek, ITPS och

1 114

-1 114

0

0

0

0

0

0

Glesbygdsverket

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

80

88 905 777

8 900

-82

88 914 675

88 914 665

8 888

-12

-10

-124 608

124 598

10

25 01 001

Kommunalekonomisk utjämning

-2

85 603 206

0

85 603 204

85 603 206

0

0

2

-25 679

25 681

-2

25 01 002

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0

3 297 221

8 900

0

3 306 121

3 306 109

8 888

-12

-12

-98 929

98 917

12

25 01 003

Bidrag till organisationer inom det

5 350

5 350

5 350

0

0

0

0

0

0

kommunalekonomiska området

Äldre anslag

82

0

-82

0

0

0

0

25 48 02 2006

Bidrag till särskilda insatser i vissa

82

-82

0

0

0

0

0

kommuner och landsting

UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

488 921

22 168 000

-488 921

22 168 000

16 774 230

-5 393 770

-5 393 770

-5 393 770

-7 609 870

2 216 100

5 393 770

26 01 001

Räntor på statsskulden

401 477

22 028 000

-401 477

22 028 000

16 694 365

-5 333 635

-5 333 635

-5 333 635

-7 536 435

2 202 800

5 333 635

26 01 002

Oförutsedda utgifter

9 361

10 000

-9 361

10 000

2 938

-7 062

-7 062

-7 062

-7 362

300

7 062

26 01 003

Riksgäldskontorets provisionskostnader i

78 082

130 000

-78 082

130 000

76 928

-53 072

-53 072

-53 072

-66 072

13 000

53 072

samband med upplåning och

skuldförvaltning

30

s. 31 Specifikation av utgifter på statens budget Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 2

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings-

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings-

belopp

Statens budget

Ändringsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statens budget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

medel

medel

medel

(IB)

(SB)

(ÄB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+ÄB+

(SB+ÄB)

ID+MÖ)

UO 27 Avgiften till Europeiska unionen

-845 799

33 494 321

4 621 775

37 270 297

37 412 067

3 917 746

-704 029

141 770

-3 207 662

3 349 432

-141 770

27 01 001

Avgiften till Europeiska unionen

-845 799

33 494 321

4 621 775

37 270 297

37 412 067

3 917 746

-704 029

141 770

-3 207 662

3 349 432

-141 770

(A) Summa utgiftsområden

20 954 081

834 470 983

10 896 685

-15 029 514

0

851 292 235

827 388 152

-7 082 831

-17 979 516

-23 904 084

-58 579 517

34 675 433

23 904 084

(UO 1-27)

(B) Förändring av anslagsbehållningar

-3 004 469

-3 004 469

0

3 004 469

3 004 469

3 004 469

3 004 469

-3 004 469

(C) Förändring av anslagsbehållningar

0

0

0

0

0

0

0

0

UO 26

(D) Summa utgifter (A+B+C)

20 954 081

831 466 514

10 896 685

-15 029 514

0

848 287 766

827 388 152

-4 078 362

-14 975 047

-20 899 615

-55 575 048

34 675 433

20 899 615

(E) Utgiftsområden exkl.

20 465 161

812 302 983

10 896 685

-14 540 593

0

829 124 235

810 613 922

-1 689 061

-12 585 746

-18 510 314

-50 969 647

32 459 333

18 510 314

statsskuldsräntor m.m. (A-UO 26)

(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning

4 949 000

4 949 000

96 225 082

91 276 082

91 276 082

91 276 082

91 276 082

(G) Kassamässig korrigering

751 000

751 000

-2 205 298

-2 956 298

-2 956 298

-2 956 298

-2 956 298

(H) Budgetens utgifter m.m. (D+F+G)

20 954 081

837 166 514

10 896 685

-15 029 514

0

853 987 766

921 407 936

84 241 422

73 344 737

67 420 169

32 744 736

34 675 433

-67 420 169

(I) Ålderspensionssystemet vid sidan av

256 933 000

256 702 639

-230 361

budgeten

(J) Takbegränsade utgifter (E+B+I)

1 066 231 514

1 067 316 561

1 085 047

(K) Marginal till utgiftstaket

28 768 486

27 683 439

-1 085 047

(L) Utgiftstak (J+K)

1 095 000 000

1 095 000 000

0

31

opaginerad Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

Beställnings- bemyndiganden

opaginerad Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 3

Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2013

Tusental kronor

Utestående

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganden

åtaganden

01 Rikets styrelse

6:1

Allmänna val och demokrati

15 000

0

6:6

Stöd till politiska partier

171 200

127 389

Totalt UO 01

186 200

127 389

02 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1:3

Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen

45 000

0

1:10

Bidragsfastigheter

30 000

0

Totalt UO 02

75 000

0

05 Internationell samverkan

1:11

Samarbete inom Östersjöregionen

146 000

101 292

Totalt UO 05

146 000

101 292

06 Försvar och samhällets krisberedskap

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

80 000 000

63 460 665

1:4

Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och

anläggningar

16 200 000

15 347 674

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor

35 000

33 049

2:4

Krisberedskap

560 000

490 056

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten

60 000

26 517

Totalt UO 06

96 855 000

79 357 961

07 Internationellt bistånd

1:1

Biståndsverksamhet

60 250 000

44 307 385

1:5

Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

22 000

17 325

2:1

Reformsamarbete i Östeuropa

2 280 000

1 302 351

Totalt UO 07

62 552 000

45 627 061

08 Migration

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande

och flyktingar

200 000

146 331

Totalt UO 08

200 000

146 331

09 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

1:8

Bidrag till psykiatri

30 000

13 750

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

670 000

525 702

7:2

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Forskning

877 000

827 149

Totalt UO 09

1 577 000

1 366 601

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

1:6

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och

handikapp

sjukvård

3 000 000

3 000 000

1:7

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

1 250 000

1 000 000

Totalt UO 10

4 250 000

4 000 000

13 Integration och jämställdhet

1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa

nyanlända invandrare

1 400 000

1 261 830

1:6

Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av

tredjelandsmedborgare

72 000

66 902

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

239 000

77 100

Totalt UO 13

1 711 000

1 405 832

3

s. 1 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 3

Utestående

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganden

åtaganden

14 Arbetsmarkand och arbetsliv

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och

4 500 000

3 650 904

insatser

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

12 500 000

11 029 814

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

1 806 832

1 569 366

1:7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

utvärdering

9 000

7 920

2:1

Arbetsmiljöverket

18 400

18 391

Totalt UO 14

18 834 232

16 276 395

15 Studiestöd

1:5

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

7 000

2 034

Totalt UO 15

7 000

2 034

16 Utbildning och universitetsforskning

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

verksamhet

1 294 600

317 882

1:6

Särskilda insatser inom skolområdet

37 000

34 773

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

407 000

122 387

1:14

Statligt stöd till vuxenutbildning

3 350 000

2 752 710

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

14 204 000

10 640 974

3:2

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella

organisationer

1 055 000

1 083 091

3:4

Rymdforskning och rymdverksamhet

1 159 000

731 774

3:6

Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer

2 800 000

2 513 466

4:1

Internationella program m.m.

153 000

89 999

Totalt UO 16

24 459 600

18 287 056

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

1:5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

9 000

9 000

2:2

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

107 000

102 970

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

20 000

19 025

4:2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

10 000

3 940

5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

136 000

124 544

7:2

Bidrag till kulturmiljövård

100 000

70 750

13:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler

32 000

26 560

13:5

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

15 000

15 000

13:6

Insatser för den ideella sektorn

28 000

24 891

Totalt UO 17

457 000

396 680

18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning, byggande samt

konsumentpolitik

1:2

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

70 000

18 140

1:4

Innovativt byggande

30 000

2 957

1:5

Boverket

30 000

27 000

1:6

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

15 000

10 815

1:10

Stöd gällande utveckling i strandnära lägen

25 000

4 254

Totalt UO 18

170 000

63 166

19 Regional tillväxt

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

2 540 000

2 064 475

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden

perioden 2007–2013

1 589 200

1 403 808

Totalt UO 19

4 129 200

3 468 283

4

s. 2 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 3

Utestående

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganden

åtaganden

20 Allmän miljö- och naturvård

1:2

Miljöövervakning m.m.

92 000

38 170

1:3

Åtgärder för värdefull natur

210 000

209 923

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

812 000

676 784

1:5

Miljöforskning

102 000

99 880

1:10

Klimatanpassning

60 000

26 600

1:12

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

145 000

76 768

1:13

Insatser för internationella klimatinvesteringar

1 674 000

1 163 812

1:14

Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med

Ryssland

21 000

8 324

1:16

Skydd av värdefull natur

25 000

1 254

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning

1 350 000

1 168 251

Totalt UO 20

4 491 000

3 469 766

21 Energi

1:2

Regionala och lokala insatser för

energieffektivisering m.m.

120 000

113 907

1:3

Insatser för uthållig energianvändning

130 000

9 116

1:4

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

7 500

3 721

1:5

Energiforskning

5 300 000

1 739 475

1:7

Planeringsstöd för vindkraft m.m.

5 000

1 743

1:9

Energiteknik

205 000

179 176

1:10

Elberedskap

300 000

252 730

1:11

Energieffektiviseringsprogram

270 000

176 826

1:12

Avgifter till internationella organisationer

20 000

935

Totalt UO 21

6 358 000

2 477 629

22 Kommunikationer

1:1

Väghållning

30 400 000

27 484 073

1:2

Banhållning

84 000 000

74 718 491

1:7

Trafikavtal

7 500 000

2 270 900

1:11

Trängselskatt i Stockholm

7 500 000

1 229 417

1:14

Trängselskatt i Göteborg

3 300 000

1 828 429

2:2

Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

205 000

116 470

2:3

Grundläggande betaltjänster

60 000

10 573

2:5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

240 000

142 927

Totalt UO 22

133 205 000

107 801 279

23 Areella näringar, landsbygd och

livsmedel

1:2

Insatser för skogsbruket

70 000

28 605

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

85 030

85 200

1:13

Strukturstöd till fisket m.m.

63 000

34 126

1:14

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till

166 000

119 183

fisket m.m.

1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

4 097 500

3 297 070

1:19

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur

3 839 000

2 993 708

1:25

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad

forskning

1 200 000

779 796

Totalt UO 23

9 520 530

7 337 688

5

s. 3 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 3

Utestående

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganden

åtaganden

24 Näringsliv

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

2 500 000

1 968 645

1:5

Näringslivsutveckling m.m.

485 000

417 665

1:9

Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning

5 500

3 527

2:3

Exportfrämjande verksamhet

20 000

0

Totalt UO 24

3 010 500

2 389 837

Totalt

372 194 262

294 102 280

6

s. 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

opaginerad Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 4

Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport

nr

Namn

Beslut

2010:26

Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet – ett bättre samarbete ger högre utbyte

Prop. 2013/14:1

2012:18

Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband

Skr. 2012/13:97

2012:12

Tandvårdsreformen 2008 – når den alla?

Skr. 2012/13:44

2012:18

Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband

Skr. 2012/13:97

2012:21

Statens satsningar på transportinfrastruktur – valuta för pengarna?

Skr. 2012/13:131

2012:23

Början på något nytt – Etableringsförberedande insatser för asylsökande

Skr. 2012/13:139

2012:24

Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013

Skr. 2012/13:137

2012:25

Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser

Skr. 2012/13:127

2012:27

Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen – fungerar det?

Skr. 2012/2013:105

2013:1

Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång?

Skr. 2012/13:145

2013:2

Statliga myndigheters skydd mot korruption

Skr 2012/13:167

2013:3

Staten på elmarknaden – insatser för en fungerande elöverföring

Skr. 2013/14:21

2013:4

Mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod?

Skr 2013/14:23

2013:5

Staten på telekommarknaden

Skr. 2013/14:32

2013:6

Ungdomars väg till arbete – individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare

Skr. 2013/14:35

2013:7

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till pensionärer – når förmånerna fram?

Skr. 2013/14:45

2013:8

Energieffektivisering inom industrin – effekter av statens insatser

Skr. 2013/14:42

2013:9

Sverige i Arktiska rådet – effektivt utbyte av medlemskapet?

Skr. 2013/14:50

2013:10

Statens främjandeinsatser för export

Skr. 2013/14:55

2013:11

Statens kunskapsspridning till skolan

Skr. 2013/14:95

2013:12

Skattekontroll - en fråga om förtroende för offentlig förvaltning

Skr. 2013/14:88

2013:13

Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?

Skr.2013/14158

2013:14

Sjunde AP-fonden - svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav?

Skr. 2013/14:109

2013:15

Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad?

Skr. 2013/14:193

2013:16

Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat?

Skr. 2013/14:200

2013:17

Ett steg in och en ny start – hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända?

Skr. 2013/14:199

2013:18

Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder

Skr. 2013/14:201

2013:19

Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009-2013

Skr. 2013/14:209

2013:20

Statens satsningar på nationella kvalitetsregister – Leder de i rätt riktning?

Skr. 2013/14:204

2013:21

Statens hantering av riksintressen – ett hinder för bostadsbyggande

Skr. 2013/14:211

2013:23

Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2014

Skr. 2013/14:205

3

s. 3 Tabellsamling Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Utfall för statens budget 2009–2013

Miljarder kronor

2009

2010

2011

2012

2013

Inkomster

709,5

779,5

872,4

787,6

790,5

Statens skatteinkomster

705,8

779,5

840

792,7

777,3

Övriga inkomster

3,8

0

32,4

-5,1

13,2

Utgifter m.m.

885,7

780,6

804,6

812,5

921,4

UO 1–25 och 27

744,8

763

767

783,7

810,6

Statsskuldsräntor m.m. UO 26

36,5

23,4

34,5

27,4

16,8

Riksgäldskontorets nettoutlåning

104,7

-9,2

1,6

1

96,2

Kassamässig korrigering

-0,3

3,4

1,5

0,4

-2,2

Budgetsaldo

-176,1

-1,1

67,8

-24,9

-130,9

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Inkomster på statens budget 2009–2013

Miljarder kronor

Inkomstår

2009

2010

2011

2012

2013

Statens skatteintäkter

735,6

788,3

791,5

778,2

801,1

Periodiseringar

-29,8

-8,9

48,5

14,6

-23,8

Statens skatteinkomster

705,8

779,5

840

792,7

777,3

Inkomster av statens verksamhet

48,1

41,8

55,3

48,8

48,1

Inkomster av försåld egendom

0,1

0,2

23,1

0,3

20,8

Återbetalning av lån

1,7

1,7

1,5

1,3

1,1

Kalkylmässiga inkomster

8,9

8,9

11,1

9,7

9,9

Bidrag från EU

11,7

13,0

12,3

9,8

10,3

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-66,8

-65,5

-70,8

-74,9

-77,0

Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot

0,0

0,0

-0,1

-0,1

0,0

Statens övriga inkomster

3,8

0,0

32,4

-5,1

13,2

Inkomster på statens budget

709,5

779,5

872,4

787,6

790,5

Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

3

s. 4 Tabellsamling Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Den offentliga sektorns skatteintäkter 2009–2013

Miljarder kronor

Inkomstår

2009

2010

2011

2012

2013

Skatt på arbete

867,1

874,1

905,1

937,4

970,5

Direkta skatter

475,7

474,7

487,3

505,1

525,9

Kommunal skatt

511,1

522,9

538,2

560,8

583,5

Statlig skatt

40,1

42,5

44,6

44,2

45,2

Allmän pensionsavgift

86,8

89,2

93,5

97,6

100,7

Skattereduktioner m.m.

-162,5

-179,9

-189,1

-197,4

-203,4

Artistskatt

0,1

0,1

0,1

0,0

0,0

Indirekta skatter

391,4

399,4

417,8

432,3

444,6

Arbetsgivaravgifter

392,4

403,9

426,6

442,4

454,3

Egenavgifter

11,6

12,4

12,4

12,0

12,8

Särskild löneskatt

32,5

33,1

36,2

37,4

38,3

Nedsättningar

-20,6

-24,6

-29,5

-30,4

-30,6

Tjänstegruppliv

0,9

1,1

1,0

0,9

0,7

Avgifter till premiepensionssystemet

-25,4

-26,4

-28,9

-30,0

-31,0

Skatt på kapital

160,2

191,5

183,5

167,8

168,9

Skatt på kapital, hushåll

24,9

34,5

28,8

27,7

30,0

Skatt på företagsvinster

86,5

106,6

102,8

89,5

88,4

Avkastningsskatt

12,3

11,9

11,9

10,2

6,7

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

25,3

26,4

27,5

28,7

30,8

Stämpelskatt

8,1

9,0

8,0

8,0

8,9

Kupongskatt m.m.

3,1

3,1

4,6

3,8

4,1

Skatt på konsumtion och insatsvaror

422,9

449,3

455,0

452,5

463,4

Mervärdesskatt

301,5

324,3

332,5

330,6

341,8

Tobaksskatt

10,6

10,6

11,3

11,8

11,1

Skatt på etylalkohol

4,4

4,3

4,3

4,3

4,0

Skatt på vin m.m.

4,4

4,6

4,7

4,8

4,9

Skatt på öl

3,3

3,2

3,2

3,2

3,3

Energiskatt

40,1

41,2

40,6

40,1

40,9

Koldioxidskatt

26,1

27,3

25,4

25,2

24,0

Övriga skatter på energi och miljö

4,1

4,7

4,5

4,5

4,4

Skatt på vägtrafik

16,4

16,4

15,7

15,6

16,5

Skatt på import

5,2

5,7

5,7

5,3

5,2

Övriga skatter

6,7

7,0

7,3

7,1

7,2

Restförda och övriga skatter

-4,2

1,1

2,9

5,1

11,5

Restförda skatter

-7,8

-5,7

-6,3

-6,3

-6,6

Övriga skatter

3,6

6,8

9,3

11,3

18,1

Totala skatteintäkter

1 446,0

1 515,9

1 546,6

1 562,8

1 614,3

Avgår: EU-skatter

-6,8

-7,1

-7,2

-6,9

-6,9

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 439,2

1 508,8

1 539,4

1 555,9

1 607,4

Avgår: Kommunal inkomstskatt

-524,8

-537,0

-552,7

-576,2

-599,0

Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet

-178,8

-183,5

-195,2

-201,6

-207,3

Statens skatteintäkter

735,6

788,3

791,5

778,1

801,1

Källa: Egna beräkningar.

4

s. 5 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Utgifter på statens budget 2009–2013

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2013. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna

Miljarder kronor

Utgiftsområden

2009

2010

2011

2012

2013

2009

2010

2011

2012

2013

1

Rikets styrelse

1,3

1,2

1,1

1,1

1,1

12,2

11,7

11,2

11,5

11,8

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1,2

1,2

1,3

1,3

1,5

12,0

12,1

12,9

13,5

16,1

3

Skatt, tull och exekution

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

9,4

9,4

9,9

10,3

10,4

4

Rättsväsendet

3,5

3,6

3,8

3,7

3,7

33,6

35,5

37,2

38,2

39,3

5

Internationell samverkan

0,2

0,2

0,2

0,2

0,2

1,8

2,0

1,9

1,5

1,8

6

Försvar och samhällets krisberedskap

4,4

4,6

4,5

4,4

4,3

42,1

45,7

44,2

45,5

45,4

7

Internationellt bistånd

3,1

2,7

3,0

3,0

2,9

29,6

26,7

29,2

30,2

30,8

8

Migration

0,7

0,7

0,8

0,8

0,9

6,5

7,1

7,6

8,2

9,9

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

5,5

5,7

5,7

5,7

5,5

53,1

56,0

56,5

58,7

59,0

10

Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp

11,4

10,1

9,7

9,3

9,0

110,0

99,9

95,8

94,9

96,4

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

4,4

4,2

4,2

4,0

3,7

42,3

41,5

41,6

41,3

40,0

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

7,1

7,1

7,3

7,4

7,4

68,1

70,2

72,0

75,6

78,5

12

Justerat för teknisk förändring 1

7,1

7,1

7,3

7,4

7,4

68,2

70,3

72,2

75,6

78,5

13

Integration och jämställdhet

0,6

0,5

0,5

0,7

0,8

5,3

5,2

5,0

6,8

8,8

13

Justerat för teknisk förändring 1

0,6

0,5

0,5

0,6

0,8

5,3

5,2

5,0

5,6

8,8

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

6,3

7,0

6,4

6,5

6,5

60,6

68,6

63,3

66,6

69,7

15

Studiestöd

2,2

2,3

2,2

2,1

1,9

21,4

22,6

21,8

21,1

20,6

16

Utbildning och universitetsforskning

5,1

5,4

5,4

5,3

5,3

48,9

53,3

53,7

53,8

56,5

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

1,1

1,1

1,2

1,2

1,2

10,3

11,3

12,0

12,3

12,7

17

Justerat för teknisk förändring 1

1,1

1,1

1,2

1,2

1,2

11,0

11,3

12,0

12,3

12,7

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

byggande samt konsumentpolitik

0,2

0,2

0,1

0,1

0,1

1,9

1,6

1,1

1,0

1,0

19

Regional tillväxt

0,3

0,3

0,3

0,3

0,3

3,2

3,2

3,2

3,4

3,3

20

Allmän miljö- och naturvård

0,5

0,5

0,5

0,5

0,5

5,2

5,2

5,1

4,8

4,8

21

Energi

0,3

0,3

0,3

0,3

0,2

3,0

2,7

2,9

2,7

2,6

22

Kommunikationer

4,2

4,0

3,9

4,2

4,1

40,6

39,8

38,7

42,9

43,7

22

Justerat för teknisk förändring 1

4,3

4,1

3,9

4,2

4,1

41,5

40,7

38,6

42,9

43,7

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1,7

1,8

1,7

1,6

1,5

16,4

17,4

16,4

16,4

16,0

24

Näringsliv

0,7

0,9

0,5

0,6

0,5

6,5

8,5

5,3

5,9

5,2

25

Allmänna bidrag till kommuner

8,5

7,7

8,9

8,3

8,3

81,6

75,7

88,0

85,1

88,9

25

Justerat för teknisk förändring 1

9,9

8,7

9,1

8,5

8,3

95,5

85,6

90,1

87,0

89,0

26

Statsskuldsräntor m.m. 2

36,5

23,4

34,5

27,4

16,8

27

Avgiften till Europeiska unionen

2,0

3,1

3,1

3,1

3,5

19,2

30,4

30,6

31,5

37,4

Summa utgiftsområden

781,3

786,4

801,5

811,1

827,4

Ålderspensionssystemet vid sidan av

statens budget

22,8

22,6

22,4

23,3

24,1

219,8

222,9

222,0

238,5

256,7

Takbegränsade utgifter

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

964,6

985,9

989,0

1022,2

1067,3

Budgeteringsmarginal

2,5

3,9

7,5

6,0

2,6

24,4

38,1

74,0

61,8

27,7

Utgiftstak för staten

989,0

1024,0

1063,0

1084,0

1095,0

1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2012/13:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 4.5.

2 Ingår inte i takbegränsade utgifter.

Källa: Ekonomistyrningsverk.

5

s. 6 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Realekonomisk fördelning av anslagen 2009–2013

Miljoner kronor

Procentuell

Realekonomisk art

Förändring

förändring

2013

2012

2011

2010

2009

2012-2013

2012-2013

Transfereringar

562 373

541 249

536 216

530 025

523 916

21 124

3,9

varav till

Hushållssektorn

296 268

290 429

283 868

288 037

291 248

5 839

2,0

Kommunala sektorn

140 851

133 838

136 695

126 412

127 364

7 013

5,2

Företagssektorn

35 942

33 691

33 579

33 611

32 075

2 251

6,7

Ålderspensionssystemet

19 788

21 011

20 771

23 116

23 632

-1 223

-5,8

Statliga ideella

organisationer

4 032

3 850

3 745

3 730

3 419

182

4,7

Internationell verksamhet

65 490

58 430

57 558

55 119

46 178

7 060

12,1

varav till EU-institutioner

37 412

31 452

30 596

30 407

19 192

5 960

18,9

Konsumtionsutgifter

215 523

207 488

198 776

196 332

189 820

8 035

3,9

varav

Löner inklusive sociala

avgifter

115 936

112 341

108 422

105 282

103 860

3 595

3,2

Omkostnader för konsumtion

63 536

62 356

58 859

58 254

54 289

1 180

1,9

Lokaler

17 337

16 984

16 326

16 260

16 121

353

2,1

Utgifter för försvarsändamål

7 076

5 953

5 327

6 634

6 540

1 123

18,9

Sociala naturaförmåner

11 639

9 855

9 842

9 902

9 010

1 784

18,1

Investeringsverksamhet

18 074

19 890

18 751

20 445

20 434

-1 816

-9,1

Räntor

23 352

31 698

39 391

29 087

36 727

-8 346

-26,3

varav räntor på

statsskulden

16 694

27 299

34 374

23 252

31 143

-10 605

-38,8

Finansiella transaktioner

8 066

10 763

8 344

10 500

10 373

-2 697

-25,1

Summa utgiftsområden

827 388

811 088

801 478

786 389

781 270

16 300

2,0

Källa: Ekonomistyrningsverket.

6

s. 7 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2009–2013

Miljoner kronor

Procentuell

Utgifts-

Förändring

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2013

2012

2011

2010

2009

2012-2013

2012-2013

UO 01

Rikets styrelse

1 273

1 288

1 315

1 543

1 429

-15

-1,2

Samhällsekonomi och

11 354

11 194

10 670

10 061

10 000

159

1,4

UO 02

finansförvaltning

UO 03

Skatt, tull och exekution

88

89

127

142

133

0

-0,2

UO 04

Rättsväsendet

252

220

232

285

372

31

14,2

UO 05

Internationell samverkan

1 496

1 209

1 559

1 717

1 515

288

23,8

Försvar samt beredskap mot

1 062

1 113

1 077

1 330

2 042

-51

-4,5

UO 06

sårbarhet

UO 07

Internationellt bistånd

28 474

27 875

26 962

24 425

26 610

600

2,2

UO 08

Migration

4 260

3 655

3 243

3 115

2 670

605

16,6

Hälsovård, sjukvård och

51 770

51 797

49 768

49 308

45 943

-27

-0,1

UO 09

social omsorg

Ekonomisk trygghet vid

87 729

86 476

87 890

91 981

101 590

1 253

1,4

UO 10

sjukdom och handikapp

Ekonomisk trygghet vid

39 475

40 797

41 052

40 928

42 305

-1 322

-3,2

UO 11

ålderdom

Ekonomisk trygghet för

78 533

75 579

71 994

70 177

68 080

2 954

3,9

UO 12

familjer och barn

UO 13

Integration och jämställdhet

7 583

4 947

4 640

4 685

4 883

2 636

53,3

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

56 298

54 646

52 193

56 917

51 822

1 652

3,0

UO 15

Studiestöd

16 419

16 424

16 340

16 406

15 746

-6

0,0

Utbildning och

15 255

14 053

14 875

14 997

12 679

1 202

8,6

UO 16

universitetsforskning

Kultur, medier, trossamfund

10 511

10 163

9 801

9 227

8 248

348

3,4

UO 17

och fritid

Samhällsplanering,

54

81

214

680

1 023

-28

-34,1

bostadsförsörjning byggande

UO 18

samt konsumentpolitik

UO 19

Regional utveckling

3 029

3 188

2 998

2 989

2 966

-159

-5,0

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

999

784

1 089

1 624

1 774

215

27,5

UO 21

Energi

1 434

1 527

2 006

1 770

2 202

-94

-6,1

UO 22

Kommunikationer

3 407

2 583

1 707

3 012

2 734

824

31,9

Areella näringar, landsbygd

11 993

12 004

12 464

13 376

12 307

-11

-0,1

UO 23

och livsmedel

UO 24

Näringsliv

3 296

2 966

3 382

3 233

2 946

330

11,1

Allmänna bidrag till

88 915

85 138

88 022

75 689

81 588

3 776

4,4

UO 25

kommuner

UO 26

Statsskuldsräntor m.m.

3

1

0

1

1 117

2

-

Avgiften till Europeiska

37 412

31 452

30 596

30 407

19 192

5 960

18,9

UO 27

unionen

Summa utgiftsområden

562 373

541 249

536 216

530 025

523 916

21 124

3,9

Källa: Ekonomistyrningsverket.

7

s. 8 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2009-2013

Miljoner kronor

Procentuell

Anslag

Anslagsnamn

Förändring

förändring

2013

2012

2011

2010

2009

2012-2013

2012-2013

1001002

Aktivitets- och

46 279

47 855

50 893

56 328

62 285

-1 576

-3,3

sjukersättningar m.m.

1201002

Föräldraförsäkring

33 960

31 961

30 835

29 539

28 008

2 000

6,3

1401002

Bidrag till

30 653

28 920

28 783

34 342

30 065

1 733

6,0

arbetslöshetsersättning

och aktivitetsstöd

0904004

Kostnader för statlig

27 107

25 915

24 286

23 188

21 753

1 193

4,6

assistansersättning

1001001

Sjukpenning och

25 914

23 131

20 332

17 445

19 526

2 783

12,0

rehabilitering m.m.

1201001

Allmänna barnbidrag

24 723

24 281

24 140

23 731

23 364

441

1,8

1101001

Garantipension till

16 751

18 035

18 485

18 234

19 054

-1 284

-7,1

ålderspension

1101002

Efterlevandepensioner till

13 883

14 226

14 439

15 091

15 847

-343

-2,4

vuxna

0201005

Statliga tjänstepensioner

11 340

11 181

10 660

10 046

10 002

158

1,4

m.m.

1501002

Studiemedel m.m.

10 742

10 480

10 201

10 222

9 635

263

2,5

1101003

Bostadstillägg till

8 182

7 949

7 594

7 091

6 907

234

2,9

pensionärer

1201008

Bostadsbidrag

4 533

4 432

3 342

3 493

3 372

101

2,3

1001004

Arbetsskadeersättningar

3 606

3 752

3 938

4 249

4 757

-146

-3,9

m.m.

1501001

Studiehjälp m.m.

3 472

3 664

3 867

4 004

4 042

-193

-5,3

Övriga anslag

35 123

34 648

32 073

31 034

32 631

476

1,4

Totalt

296 268

290 429

283 868

288 037

291 248

5 839

2,0

Källa: Ekonomistyrningsverket.

8

s. 9 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2009–2013

Miljoner kronor

Procentuell

Anslag

Anslagsnamn

Förändring

förändring

2013

2012

2011

2010

2009

2012-2013

2012-2013

2501001

Kommunalekonomisk

85 603

81 975

85 003

72 749

64 772

3 628

4,4

utjämning

0901005

Bidrag för

20 825

22 151

22 557

23 067

22 267

-1 326

-6,0

läkemedelsförmånerna

1301002

Kommunersättningar vid

5 539

3 888

4 199

4 516

4 662

1 651

42,5

flyktingmottagande

1601007

Maxtaxa i förskola,

3 669

3 657

3 655

3 657

3 657

12

0,3

fritidshem och annan

pedagogisk verksamhet,

m.m.

2501002

Statligt utjämningsbidrag

3 306

3 157

3 015

2 933

2 808

149

4,7

för LSS-kostnader

0801002

Ersättningar och

3 036

2 612

2 518

2 326

1 861

424

16,3

bostadskostnader

1401004

Lönebidrag och Samhall

2 552

2 445

2 332

2 226

2 148

107

4,4

m.m.

1602072

Ersättningar för klinisk

2 256

2 225

2 181

2 160

2 075

32

1,4

utbildning och forskning

1601014

Statligt stöd till

1 818

988

1 833

2 033

432

831

84,1

vuxenutbildning

0901004

Tandvårdsförmåner m.m.

1 641

1 575

1 542

1 520

1 514

67

4,2

0901006

Bidrag till folkhälsa och

1 404

1 138

777

263

208

266

23,4

sjukvård

1001007

Bidrag för

1 238

913

-

-

-

325

35,7

sjukskrivningsprocessen

1701006

Bidrag till regional

1 172

922

894

-

-

250

27,2

kulturverksamhet

0901009

Prestationsbunden

1 000

1 000

1 000

1 000

-

0

0,0

vårdgaranti

0904005

Stimulansbidrag och

990

1 320

1 127

1 410

1 515

-330

-25,0

åtgärder inom

äldrepolitiken

0904004

Kostnader för statlig

-4 652

-4 472

-4 425

-4 309

-4 186

-180

4,0

assistansersättning

Övriga anslag

9 451

8 345

8 486

10 861

23 630

1 106

13,3

Totalt

140 851

133 838

136 695

126 412

127 364

7 013

5,2

Källa: Ekonomistyrningsverket.

9

s. 10 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2009–2013

Miljoner kronor

Procentuell

Anslag

Anslagsnamn

Förändring

förändring

2013

2012

2011

2010

2009

2012-2013

2012-2013

1401004

Lönebidrag och Samhall

11 702

11 113

10 600

9 758

9 358

588

5,3

m.m.

2301010

Gårdsstöd m.m.

5 916

5 918

6 340

7 104

6 948

-2

0,0

2301018

Åtgärder för landsbygdens

3 093

2 868

2 834

2 835

2 287

224

7,8

miljö och struktur

2301019

Från EU-budgeten

2 309

2 540

2 484

2 308

1 673

-231

-9,1

finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och

struktur

1401003

Kostnader för

2 275

1 644

1 402

1 034

902

631

38,4

arbetsmarknadspolitiska

program och insatser

Övriga anslag

10 648

9 607

9 919

10 572

10 907

1 041

10,8

Totalt

35 942

33 691

33 579

33 611

32 075

2 251

6,7

Källa: Ekonomistyrningsverket.

10

s. 11 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2009–2013

Miljoner kronor

Utgifts-

Procentuell

Förändring

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2013

2012

2011

2010

2009

2012-2013

2012-2013

UO 01

Rikets styrelse

10 186

9 890

9 543

9 694

10 305

296

3,0

UO 02

Samhällsekonomi och

2 102

2 158

2 126

1 954

1 870

-56

-2,6

finansförvaltning

UO 03

Skatt, tull och exekution

9 812

9 637

9 175

8 702

8 813

175

1,8

UO 04

Rättsväsendet

37 191

36 203

35 171

33 711

31 659

988

2,7

UO 05

Internationell samverkan

323

335

328

290

296

-12

-3,4

UO 06

Försvar och samhällets

42 833

42 835

41 676

43 015

38 522

-2

0,0

krisberedskap

UO 07

Internationellt bistånd

2 278

2 407

2 207

2 213

2 321

-128

-5,3

UO 08

Migration

5 466

4 469

4 236

3 885

3 703

996

22,3

UO 09

Hälsovård, sjukvård och

7 135

6 798

6 655

6 577

7 033

337

5,0

social omsorg

UO 10

Ekonomisk trygghet vid

8 012

7 617

7 116

7 174

7 878

395

5,2

sjukdom och

funktionsnedsättning

UO 11

Ekonomisk trygghet vid

490

520

508

525

-

-31

-5,9

ålderdom

UO 12

Ekonomisk trygghet för

-

-

-

-

-

-

-

familjer och barn

UO 13

Integration och jämställdhet

1 144

698

348

516

449

446

63,9

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

13 204

11 760

10 904

11 447

8 602

1 444

12,3

UO 15

Studiestöd

680

696

698

689

702

-16

-2,3

UO 16

Utbildning och

39 507

37 414

36 469

36 062

33 751

2 093

5,6

universitetsforskning

UO 17

Kultur, medier, trossamfund

2 090

2 034

2 023

1 983

1 900

56

2,7

och fritid

UO 18

Samhällsplanering,

906

813

815

834

734

93

11,5

bostadsförsörjning,

byggande samt

konsumentpolitik

UO 19

Regional tillväxt

216

189

194

161

200

27

14,6

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

3 615

3 734

3 643

3 166

2 889

-119

-3,2

UO 21

Energi

1 071

1 024

876

902

808

47

4,6

UO 22

Kommunikationer

21 585

20 517

18 351

16 883

17 551

1 068

5,2

UO 23

Areella näringar, landsbygd

3 760

3 859

3 766

3 785

3 660

-99

-2,6

och livsmedel

UO 24

Näringsliv

1 916

1 881

1 947

2 162

2 249

36

1,9

UO 25

Allmänna bidrag till

-

-

1

2

1

-

-

kommuner

UO 26

Statsskuldsräntor m.m.

-

-

-

-

3 924

-

-

UO 27

Avgiften till Europeiska

-

-

-

-

-

-

-

unionen

Summa utgiftsområden

215 523

207 488

198 776

196 332

189 820

8 035

3,9

Källa: Ekonomistyrningsverket.

11

s. 12 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2009–2013

Miljoner kronor

Procentuell

Anslag

Anslagsnamn

Förändring

förändring

2013

2012

2011

2010

2009

2012-2013

2012-2013

0401001

Polisorganisationen

14 989

14 719

14 167

13 725

13 016

270

1,8

0601001

Förbandsverksamhet och

11 375

11 177

10 882

10 864

9 523

198

1,8

beredskap

0301001

Skatteverket

5 451

5 408

5 129

4 968

4 936

43

0,8

1002001

Försäkringskassan

5 411

5 238

5 138

5 080

5 390

173

3,3

1401001

Arbetsförmedlingens

5 362

5 305

4 313

4 430

3 638

57

1,1

förvaltningskostnader

0401006

Kriminalvården

4 590

4 419

4 438

4 373

4 237

171

3,9

0104001

Regeringskansliet m.m.

4 137

3 998

3 752

3 895

3 876

138

3,5

0401005

Sveriges Domstolar

3 580

3 421

3 325

3 149

3 030

159

4,6

1603001

Vetenskapsrådet: Forskning

2 848

3 077

3 259

2 475

2 412

-229

-7,4

och forskningsinformation

0801001

Migrationsverket

2 005

1 684

1 504

1 397

1 351

321

19,1

0105001

Länsstyrelserna m.m.

1 807

1 681

1 686

1 578

1 729

126

7,5

2201002

Banhållning

1 770

1 822

1 696

1 646

2 406

-52

-2,9

Övriga anslag

52 610

50 390

49 133

47 701

48 317

2 220

4,4

Totalt

115 936

112 341

108 421

105 281

103 860

3 595

3,2

Källa: Ekonomistyrningsverket.

12

s. 13 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2009–2012

Miljoner kronor

Utgifts-

Procentuell

Förändring

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2013

2012

2011

2010

2009

2012-2013

2012-2013

UO 01

Rikets styrelse

11

15

19

26

17

-4

-27,1

UO 02

Samhällsekonomi och

4

13

15

19

19

-9

-67,7

finansförvaltning

UO 03

Skatt, tull och exekution

21

19

57

21

12

2

7,9

UO 04

Rättsväsendet

278

243

208

86

65

35

14,4

UO 05

Internationell samverkan

1

1

1

1

1

0

19,5

UO 06

Försvar och samhällets

131

101

139

232

226

31

30,5

krisberedskap

UO 07

Internationellt bistånd

4

1

2

2

3

3

359,7

UO 08

Migration

20

24

11

10

6

-4

-16,0

UO 09

Hälsovård, sjukvård och social

18

21

26

19

14

-3

-15,0

omsorg

UO 10

Ekonomisk trygghet vid

17

13

11

10

3

4

32,6

sjukdom och

funktionsnedsättning

UO 11

Ekonomisk trygghet vid

4

10

9

6

-

-7

-62,9

ålderdom

UO 12

Ekonomisk trygghet för

-

-

-

-

-

-

-

familjer och barn

UO 13

Integration och jämställdhet

0

0

2

1

3

0

184,1

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

29

64

54

40

19

-35

-54,9

UO 15

Studiestöd

0

0

0

1

2

0

16,7

UO 16

Utbildning och

257

1 003

984

836

764

-747

-74,4

universitetsforskning

UO 17

Kultur, medier, trossamfund

26

18

21

21

23

8

43,6

och fritid

UO 18

Samhällsplanering,

11

42

26

17

68

-31

-73,1

bostadsförsörjning, byggande

samt konsumentpolitik

UO 19

Regional tillväxt

0

0

1

0

1

0

41,8

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

798

206

263

327

452

591

286,5

UO 21

Energi

25

13

25

21

9

12

93,9

UO 22

Kommunikationer

16 389

18 055

16 844

18 717

18 680

-1 666

-9,2

UO 23

Areella näringar, landsbygd

19

19

19

21

26

0

-1,0

och livsmedel

UO 24

Näringsliv

9

7

11

11

11

2

25,6

UO 25

Allmänna bidrag till

kommuner

-

-

-

-

-

-

-

UO 26

Statsskuldsräntor m.m.

-

-

-

-

9

-

-

UO 27

Avgiften till Europeiska

unionen

-

-

-

-

-

-

-

Summa utgiftsområden

18 074

19 890

18 751

20 445

20 434

-1 816

-9,1

Källa: Ekonomistyrningsverket.

13

s. 14 Utgifter på statens budget 2009–2013 Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2009–2013

Miljoner kronor

Utgifts-

Procentuell

Förändring

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2013

2012

2011

2010

2009

2012-2013

2012-2013

UO 01

Rikets styrelse

352

335

312

394

400

17

5,2

UO 02

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

2 592

145

82

111

116

2 447

1 685,3

UO 03

Skatt, tull och exekution

467

528

551

520

476

-60

-11,4

UO 04

Rättsväsendet

1 577

1 547

1 553

1 405

1 549

30

1,9

UO 05

Internationell samverkan

6

5

4

-11

3

0

2,0

UO 06

Försvar och samhällets

krisberedskap

1 383

1 413

1 261

1 088

1 316

-29

-2,1

UO 07

Internationellt bistånd

18

-85

26

28

667

104

-121,6

UO 08

Migration

124

99

82

81

142

25

24,9

UO 09

Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

72

74

89

110

75

-2

-3,0

UO 10

Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och

funktionsnedsättning

637

748

783

769

499

-111

-14,8

UO 11

Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

17

14

20

15

-

3

23,2

UO 12

Ekonomisk trygghet för familjer

och barn

0

0

0

0

0

0

0,0

UO 13

Integration och jämställdhet

108

1 108

-22

-10

-2

-1 000

-90,3

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

190

163

134

152

177

26

16,1

UO 15

Studiestöd

3 468

3 947

4 775

5 485

5 234

-479

-12,1

UO 16

Utbildning och

universitetsforskning

1 466

1 366

1 358

1 339

1 407

99

7,3

UO 17

Kultur, medier, trossamfund

och fritid

103

103

107

107

98

1

0,5

UO 18

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning, byggande

samt konsumentpolitik

29

45

55

28

81

-16

-36,3

UO 19

Regional tillväxt

25

31

30

28

36

-6

-18,7

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

-605

107

73

44

47

-712

-662,8

UO 21

Energi

84

149

11

11

26

-65

-43,6

UO 22

Kommunikationer

2 274

1 707

1 807

1 172

1 607

567

33,2

UO 23

Areella näringar, landsbygd

och livsmedel

235

505

123

265

375

-270

-53,4

UO 24

Näringsliv

26

1 029

29

3 096

1 358

-1 003

-97,4

UO 25

Allmänna bidrag till kommuner

-

-

-

-

-

-

-

UO 26

Statsskuldsräntor m.m.

16 771

27 380

34 492

23 360

31 413

-10 609

-38,7

UO 27

Avgiften till Europeiska

unionen

-

-

-

-

-

-

-

Summa utgiftsområden

31 418

42 462

47 735

39 587

47 100

-11 043

-26,0

Källa: Ekonomistyrningsverket.

14

s. 15 Antal statligt anställda 2009–2013, kvinnor respektive män Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 5

Antal statligt anställda 2009–2013, kvinnor respektive män

Antal 1

2009

2010 1

2011

2012

2013

Kvinnor

108 545

110 032

111 595

115 269

117 550

Män

106 336

102 744

104 797

105 700

107 782

Summa

213 107

212 776

216 392

220 969

225 332

Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2013 utgjorde de ca 5 400 personer. Betings-, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 17 000 personer 2013.

Källa: Arbetsgivarverket.

Antal statligt anställda 2009–2013 fördelade på åldersgrupper

Antal och procentuell fördelning

Ålder och kön

2009

2010

2011

2012

2013

–34

43 804

45 622

48 120

50 338

52 908

Kvinnor

52

51,3

49,7

50,7

50,2

Män

48

48,7

50,3

49,3

49,8

–35–44

56 142

56 662

57 285

58 571

59 722

Kvinnor

52

52,8

53,4

54,5

54,6

Män

48

47,2

46,6

45,5

45,4

45–54

53 376

52 917

53 905

55 650

57 184

Kvinnor

50

51,7

52,0

52,3

52,3

Män

50

48,3

48,0

47,7

47,7

55–

59 425

57 574

57 082

56 410

55 518

Kvinnor

50

51,0

50,9

51,0

51,3

Män

50

49,0

49,1

49,0

48,7

Källa: Arbetsgivarverket.

Antal anställda 2009–2013 fördelade på sektorer

Sektor

Kön

2009

2010

2011

2012

2013

Affärsverk 1

14 501

9 288

9 182

9 165

9 226

Kvinnor

29

35,3

35,4

35,7

35,7

Män

71

64,7

64,6

64,3

64,3

Universitet 2

52 135

54 056

56 438

57 457

58 489

Kvinnor

54

53,4

53,5

53,4

53,4

Män

46

46,6

46,5

46,6

46,6

Försvar 3

15 509

16 410

18 643

18 662

18 614

Kvinnor

19

18,6

17,5

17,5

16,9

Män

81

81,4

82,5

82,5

83,1

Övrig verksamhet 4

130 962

133 022

132 129

135 685

139 003

Kvinnor

56

56,2

56,7

57,5

57,5

Män

44

43,8

43,3

42,5

42,5

1 Affärsverk och infrastruktur.

2 Universitet och högskolor.

3 Försvarsmakten.

4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket.

15

opaginerad Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Bilaga 6

Statliga myndigheter m.m.

s. 3 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Statliga myndigheter m.m.

I de konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.

Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndigheter enligt ovan. Fonderna och an- delarna tas inte upp separat i denna bilaga, utan de viktigaste fonderna framgår i not 42 medan andelar i statligt ägda bolag förtecknas i främst not 26.

De ingående myndigheterna förtecknas ne- dan. Eftersom förteckningen anger de myndig- heter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet. Inte heller ingår nedlagda myndig- heter som saknar ekonomiskt utfall 2013.

A

Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket

Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige m.m. (myndigheten startade 2013-01-01)

Avvecklingsmyndigheten för utbildnings- myndigheter m.m. (myndigheten startade 2013- 01-01)

B

Barnombudsmannen

Blekinge tekniska högskola

Bokföringsnämnden

Bolagsverket

Boverket

Brottsförebyggande rådet

Brottsoffermyndigheten

Skr. 2013/14:101 Bilaga 6

C

Centrala etikprövningsnämnden

Centrala studiestödsnämnden

D

Dans- och cirkushögskolan (myndigheten upphörde 2013-12-31)

Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden Domstolsverket

E

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen

Ersättningsnämnden (myndigheten startade 2013-01-01)

Exportkreditnämnden

F

Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet

Folke Bernadotteakademin

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (myndigheten bytte namn 2013-07-01 från Forskningsrådet för arbetsliv och social- vetenskap)

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarsexportmyndigheten Försvarshögskolan Försvarsmakten

Försvarsunderrättelsedomstolen

Försäkringskassan

3

s. 4 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 6

G

Gentekniknämnden

Gymnastik- och idrottshögskolan

Göteborgs universitet

H

Havs- och vattenmyndigheten Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad

Högskolan på Gotland (myndigheten upphörde 2013-06-30)

Högskolan Väst

I

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg (myndig- heten startade 2013-06-01)

Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering

Institutet för rymdfysik

Institutet för språk och folkminnen

J

Justitiekanslern

K

Kammarkollegiet

Karlstads universitet

Karolinska institutet

Kemikalieinspektionen

Kommerskollegium

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. Biblioteket Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden

L

Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet

Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet

Livsmedelsverket

Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län

4

s. 5 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 6

M

R

Malmö högskola

Regeringskansliet

Marknadsdomstolen

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg

Medlingsinstitutet

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping

Migrationsverket

Regionala etikprövningsnämnden i Lund

Mittuniversitetet

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm

Moderna Museet

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå

Myndigheten för handikappolitisk samordning

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Revisorsnämnden

Myndigheten för kulturanalys

Riksantikvarieämbetet

Myndigheten för radio och tv

Riksarkivet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Riksbankens grundfond

Myndigheten för tillgängliga medier (myndig-

Riksdagens ombudsmän, JO

heten bytte namn 2013-01-01 från Talboks- och

Riksdagsförvaltningen

punktskriftsbiblioteket)

Riksgäldskontoret

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar

Rikspolisstyrelsen (hela polisorganisationen

och analyser

ingår utom Säkerhetspolisen)

Myndigheten för vårdanalys

Riksrevisionen

Myndigheten för yrkeshögskolan

Riksutställningar

Mälardalens högskola

Rymdstyrelsen

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Rättsmedicinalverket

N

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemars- udde

Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

O

Operahögskolan i Stockholm (myndigheten upphörde 2013-12-31)

P

Patent- och registreringsverket

Patentbesvärsrätten

Patentombudsnämnden

Pensionsmyndigheten

Polarforskningssekretariatet

Post- och telestyrelsen

Presstödsnämnden

S

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen

Smittskyddsinstitutet (myndigheten upphörde 2013-12-31)

Socialstyrelsen

Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering

Statens centrum för arkitektur och design (myndigheten bytte namn 2013-05-01 från Arkitekturmuseet)

Statens energimyndighet Statens fastighetsverk

Statens folkhälsoinstitut (myndigheten upp- hörde 2013-12-31)

Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer

Statens inspektion för försvarsunderrättelse- verksamhet

Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk

5

s. 6 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 6

Statens konstråd Statens kulturråd Statens maritima museer Statens medieråd

Statens museer för världskultur Statens musikverk

Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk

Statens tjänstepensionsverk Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Stockholms dramatiska högskola (myndigheten upphörde 2013-12-31)

Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete

Svenska institutet

Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad om- fattning)

Södertörns högskola

Universitets- och högskolerådet (myndigheten startade 2013-01-01) Universitetskanslerämbetet (myndigheten startade 2013-01-01)

Uppsala universitet

V

Valmyndigheten

Verket för innovationssystem

Vetenskapsrådet

Å

Åklagarmyndigheten

Ö

Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd

T

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket

Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikanalys

Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket

U

Umeå universitet

Ungdomsstyrelsen

6

s. 3 Ordlista Kontrollera mot PDF

Ordlista

Anläggningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggnings- tillgång eller omsättningstillgång. Med stadig- varande menas, när det gäller maskiner, inven- tarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finans- iella anläggningstillgångar.

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

I budgetpropositionen och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

Anslagskredit

Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.

Anskaffningsvärde

Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anslagssparande

Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.

Anslag

Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter.

Anslagsbehållningar

Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det före- kommer en förpliktelse eller inte. Ansvars- förbindelser benämns i vissa fall eventual- förpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisningsrekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse.

Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).

3

s. 4 Avräkning med statsverket Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

Avräkning med statsverket

En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med statsverket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en koncern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statens central- konto i Riksbanken.

Avräkning mot statens centralkonto

Myndigheternas betalningar från och till statens centralkonto i Riksbanken, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.

Avsättning

Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.

Balansomslutning

Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Beredskapstillgång

Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

Bidrag

Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.

Bokföringsmässiga grunder

Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

Bokfört värde

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.

Balansräkning

Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

Bruttobudgetering

Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på inkomst- och utgiftssidan på statens budget. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar och utgifterna redovisas mot anslag. Motsatsen är nettobudgetering, vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter tas upp på inkomst- eller utgiftssidan. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av statens ekonomi och underlätta förståelsen av statens budget.

4

s. 5 Avräkning med statsverket Kontrollera mot PDF

Bruttonationalinkomst (BNI)

Bruttonationalprodukten justerad för faktorinkomster, t.ex. löner till och från utlandet.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. inte kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för budgetering på statens budget används begreppet bruttobudgetering.

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Statens lånebehov.

Budgetunderskott

Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Budgetöverskott

Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.

Börsvärde

Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på en fondbörs.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.

Budgetsaldo

Saldot, dvs. slutsumman, i statens budget. Saldot består av budgetens inkomster minus budgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigerings- post. Budgetsaldot är per definition lika med

CSA-avtal

En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare Skuldbytesavtal) ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret mottar i ränteswappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använder Riksgäldskontoret CSA- avtal.

5

s. 6 Dagslån Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

Dagslån

Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten”.

Derivatinstrument

Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgälds- kontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivat- instrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

Eliminering

Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I statens årsredovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.

Effektivitetsrevision

Den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av statliga åtaganden, myndigheter och verksamheter från effektiv- itetssynpunkt. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

Eget kapital

Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehåll- ningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och samman- sättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med

Finansiell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggnings- tillgång.

Finansiellt sparande

Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräken- skapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.

Finansieringsanalys

Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten. I statens årsredovisning visas hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.

6

s. 7 Dagslån Kontrollera mot PDF

Fordringar

Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Futures

Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare Derivatinstrument.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning som bokförts under året, men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestation utförs.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Sådana utgifter tas upp som fordringsposter i bokslutet för att kostnads- redovisas kommande år då prestation utförs.

God redovisningssed

Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att sådana beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisnings-

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

reglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk före- kommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper. Bokföring och redo- visning i staten ska fullgöras på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.

Immateriell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balans- räkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.

Inbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, alltså när ersättning tas emot. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Indragning

Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).

Inkomst

En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Be-

7

s. 8 Inkomsttitel Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

greppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

Inkomsttitel

Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans

Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.

Kapitalandelsmetoden

En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen ellerminskningen redovisas som en intäkt ellerkostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna. Motsvarigheten till dotter- och intresseföretag benämns i staten hel- och delägda företag. Dessa konsolideras i årsredovisningen för staten enligt kapitalandelsmetoden med samma gräns för ägarandelen (minst 20 procent) som den som gäller för intresseföretag i en koncern. I resultaträkningen benämns intäkten resultat från andelar i hel- och delägda företag.

Kassamässig redovisning mot statens budget

Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.

Interna mellanhavanden

Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten menas med interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.

Intäkt

Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndig- hetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken.

När redovisning mot anslag görs kostnads- mässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till ränte- kontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen.

Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av

8

s. 9 Inkomsttitel Kontrollera mot PDF

den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

Medgivet överskridande

Rättighet att överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.

Konsoliderad bruttoskuld

De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna och AP-fonderna minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Konsolidering

Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolideringen begränsas i staten till att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna (myndig- heterna).

Konvergenskrav

De krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU), dvs. EU:s valutaunion.

Kostnad

Minskning av ekonomiska fördelar eller servicepotential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögen- het. I relation till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.

Löptid

Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Nationalräkenskaperna

Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).

Nettoförmögenhet

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

Nettokostnad för statsskulden

Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- verksamhet.

Omsättning

Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

9

s. 10 Inkomsttitel Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

Omsättningstillgång

Tillgång (i balansräkningen) som inte är anläggningstillgång, alltså inte avsedd för stadig- varande bruk eller innehav.

Option

Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.

Periodavgränsningspost

Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Premieobligation

Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster.

Primärt budgetsaldo

Saldot i statens budget exklusive stats- skuldräntor. Se vidare Statens budgetsaldo.

Ramanslag

Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslags- sparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomiska termer

Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfere- ringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga inrapporterings- koderna (S-koderna) och ligger till grund för beräkning av den statliga sektorn i national- räkenskaperna och annan ekonomisk analys.

Realränteobligation

En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.

Redovisning mot anslag och inkomsttitlar

De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/in- komster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.

Refinansieringsrisk

Den risk för högre upplåningskostnader som uppkommer när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge.

10

s. 11 Inkomsttitel Kontrollera mot PDF

Regressrätt

Rätt för den som betalat för någon annans räkning att återkräva beloppet av den som ytterst ska stå för betalningen. Exempelvis en borgensmans rätt att av huvudgäldenären få vad han betalat.

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

Revisionsberättelse med avvikande mening

Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när det finns väsentliga fel som är genomgripande och att årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild.

Resultat före och efter skatt

Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.

Resultaträkning

Dokument i årsredovisningen som i samman- drag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten Årets över- eller underskott.

Revisionsberättelse med standardutformning

Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när revisorn bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.

Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig

Revisorn avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.

Revisionsberättelse med upplysning

Revisorn lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassa- mässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.

Revisionsberättelse med reservation

Revisionsberättelse med reservation lämnas när revisorn drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller när revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.

Räkenskapsår

Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

11

s. 12 Räntabilitet på eget kapital Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

Räntabilitet på eget kapital

främjar likviditeten på den svenska statspappers-

Ett företags avkastning på det kapital ägarna

marknaden. Se även Derivatinstrument.

satsat.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.

Skuldskötselinstrument

Se Derivatinstrument.

Soliditet

Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den del av företagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder.

Rörelseresultat

Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt.

Skuld

En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Statens budget

En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgälds- kontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, till exempel från fast till rörlig ränta. Upplåning via swapp- marknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket

Statens budgetsaldo

Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.

12

s. 13 Statens lånebehov Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

Statens lånebehov

Statsobligation

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgälds- kontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2-17 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligations- räntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.

Statens nettoupplåning

Statsskulden (exklusive orealiserade valutakurs- förändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i års- redovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.

Statliga affärsverk

Myndigheter under regeringen med affärs- drivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2013 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Svenska kraftnät.

Statliga kreditgarantier

Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statsredovisningen

Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Stats- redovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden

Summan av samtliga lån som tagits av Riksgälds- kontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premie- obligationer och realränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuld- bytesavtal (kron/valutaswappar). Även upp- låning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer.

Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakurs- förändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av stats- obligationer.

Statsskuldsränta

Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den

13

s. 14 Tillgång Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokförings- mässiga grunder i resultaträkningen i års- redovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annatorealiserade räntor, valuta- förändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.

Tillgång

En resurs som kontrolleras av en redovisnings- enhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

Statsskuldväxel

En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns även kortare löptider.

Tillgängliga medel

Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet över- skridande.

Takbegränsade utgifter

Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1-27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslags- behållningar och anslagskrediter ingår.

Termin

Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.

Tilldelade medel

Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.

Transferering

Omfördelningstransaktion som oftast kännetecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkrings- ersättningar, oftast via statens budget.

Underliggande saldo

Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd

I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen uppbördför de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men som den inte får disponera. De utgörs för staten som helhet till allra största delen av skatter och ska redovisas mot (inlevereras till) en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.

14

s. 15 Upplupen intäkt Kontrollera mot PDF

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Be- greppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.

Upplupen kostnad

Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.

Utgiftsområde

En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar

Utbetalning

Ramar för utgiftsområden på statens budget som

Ekonomisk händelse som avser själva

beslutas av riksdagen inom den s.k.

rambeslutsmodellen, vilket är en ”uppifrån- och

betalningstransaktionen, dvs. när ersättning

nedmetod” för budgetering. Den innebär att

utges. Den kan avvika från tidpunkten för

riksdagen i ett första steg tar ställning till

kostnad och utgift.

utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27

utgiftsområdena och slutligen de enskilda

anslagen.

Utdelning

Den del av ett företags vinst som utdelas till ägarna.

Utfallet på statens budget

Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statens budget.

Utgift

Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid

Utgiftstak för staten

En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeterings- marginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.

15

s. 16 Upplupen intäkt Kontrollera mot PDF

Skr. 2013/14:101 Bilaga 7

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Netto- förmögenhet.

Överskottsmål

Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Årlig revision

Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överrens- stämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndig- heterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

Återanskaffningsvärde

Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Ändringsbudget

Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.

16

opaginerad Utdrag ur protokoll Kontrollera mot PDF

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 10 april 2014

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Hatt, Lööf, Arnholm, Svantesson

Föredragande: Statsrådet Norman

Regeringen beslutar skrivelsen 2013/14:101 Årsredovisning för staten 2013