Prop. 2013/14:114

Regeringens skrivelse 2013/14:114

Strategisk exportkontroll 2013 – krigsmateriel

Skr.

och produkter med dubbla användningsområden

2013/14:114

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 mars 2014

Fredrik Reinfeldt

Ewa Björling

(Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2013. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under år 2013. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.

1

Skr. 2013/14:114 Innehållsförteckning

1

Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll .........................

3

2

Krigsmateriel ....................................................................................

5

2.1

Bakgrund och regelverk .....................................................

5

2.2

Exportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv .............

8

2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av

krigsmateriel.....................................................................

11

2.4 Internationellt samarbete om exportkontroll av

krigsmateriel.....................................................................

15

3 Produkter med dubbla användningsområden ..................................

18

3.1

Bakgrund och regelverk ...................................................

18

3.2 Samarbete inom de multilaterala

exportkontrollregimerna...................................................

21

3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla

användningsområden........................................................

24

3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och

Proliferation Security Initiative (PSI)...............................

26

4

Ansvariga myndigheter...................................................................

26

4.1

Inspektionen för strategiska produkter .............................

26

4.2

Strålsäkerhetsmyndigheten...............................................

30

5

Statistik och begrepp.......................................................................

32

Bilaga 1 Export av krigsmateriel.........................................................

35

Bilaga 2 Export av produkter med dubbla användningsområden........

56

Bilaga 3 Regelverk i urval...................................................................

78

Bilaga 4

Förklaringar ..........................................................................

84

Bilaga 5

Förkortningar ........................................................................

86

Bilaga 6 Vägledning till andra källor ..................................................

88

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 .........

89

2

Skr. 2013/14:114

1 Regeringens skrivelse

om strategisk exportkontroll

I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik avseende den strategiska exportkontrollen under år 2013 – dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden . Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden, genom att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer enligt fastställda riktlinjer. Krigsmateriel får endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med både de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport och kriterierna i EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport.

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och icke- spridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för statssamfundets arbete med att förhindra spridning och okontrollerad handel med produkter med dubbla användningsområden (PDA) som kan användas för framställning av massförstörelsevapen, ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Det krävs dock att avtalen kompletteras med en strikt och effektiv nationell exportkontroll för att de uppställda målen ska uppnås. Exportkontrollen är därför ett centralt instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke- spridningsområdet.

Detta är tjugonionde gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för sin exportkontrollpolitik. Den första skrivelsen överlämnades år 1985. Sverige var då ett av de första länderna i Europa som på ett öppet sätt började redovisa det gångna årets aktiviteter på exportkontrollområdet. Syftet har hela tiden varit att bidra med underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen har genom åren utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport utan längre förklaringar, till en relativt omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan idag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet.

Skrivelsen omfattar tre huvudområden och ett statistikavsnitt. Det första huvudområdet är en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel (avsnitt 2). Det följande handlar om svensk exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden (avsnitt 3). Det tredje redogör för ansvariga myndigheter på området (avsnitt 4). Därefter följer ett avsnitt där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden redovisas. På regeringens begäran lämnar Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) underlag till skrivelsen. Statistiken i

3

Skr. 2013/14:114 skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer.

Viktigare händelser under året

Under år 2013 avslutades arbetet med den översyn av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, som ska ske i enlighet med ståndpunktens artikel 15.

Förhandlingarna om ett internationellt vapenhandelsfördrag, Arms Trade Treaty (ATT), avslutades den 2 april 2013, då FN:s generalförsamling med en bred majoritet röstade igenom avtalet. Sverige signerade ATT då fördraget öppnades för undertecknande den 3 juni 2013.

Under år 2013 togs nästa steg i den pågående översynen av EU:s system för exportkontroll av PDA, som inleddes med en grönbok 2011. I kommissionens arbetsdokument Strategisk exportkontroll: säkerhet och konkurrenskraft i en föränderlig värld , sammanfattas resultatet av den breda offentliga konsultation som genomförts. Arbetet banar väg för ett meddelande under 2014, där kommissionen väntas presentera en långsiktig vision och konkreta förslag på hur exportkontrollen kan utvecklas.

I oktober 2013 antogs också rådslutsatser om det fortsatta arbetet med att genomföra EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen.

Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, i kraft. Den nya förordningen och ändringarna i krigsmaterielförordningen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid sådan export.

I december 2013 diskuterade Europeiska rådet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och underströk därvid vikten av full implementering av bl.a. överföringsdirektivet liksom vikten av leverans- säkerhet.

Sammanfattning av det statistiska underlaget

Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2013 görs i en bilaga till denna skrivelse. Statistik visas även från de senaste åren, eftersom enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmateriel- exporterande företagen och myndigheterna för år 2013, som sammanställts av ISP.

Förutom de elva länder som uteslutande mottog jakt- och sportskytteammunition mottog 55 länder samt FN-organ leveranser av svensk krigsmateriel år 2013.

Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel under år

2013 var drygt 11,9 miljarder kronor. Den totala exporten har därmed

4

ökat med ca 22 procent jämfört med 2012 (strax under 9,8 miljarder Skr. 2013/14:114 kronor). Av den faktiska exporten 2013 bör dock noteras att drygt 900

miljoner kronor är sådan materiel (tekniskt bistånd och pansarplåt) som innan den 30 juni 2012 inte var exportkontrollerad i Sverige. Den totala exporten 2013 är något mindre än den årliga exporten under perioden 2008–2011. Största enskilda mottagarländer för svensk krigsmateriel år 2013 var Thailand (3 319 mnkr), Amerikas Förenta Stater (1 206 mnkr), Norge (961 mnkr), Saudiarabien (750 mnkr) och Indien (709 mnkr). Exporten till Thailand var i huvudsak slutleverans av JAS 39 Gripen, till USA levererades främst ammunition, marina delsystem (vapen samt ledningssystem). Till Norge påbörjades leveranser av stridsfordon 90. Exporten till Indien dominerades av följdleveranser till tidigare exporterad armémateriel, framför allt ammunition men även kompletterande beställningar på reservdelar samt komponenter. Avseende Saudiarabien utgjordes exporten till stor del av fortsatta leveranser av det flygburna övervakningssystemet Erieye. När det gäller traditionella samarbetsländer kan konstateras att även exporten till Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Australien och Finland varit omfattande. Exporten till Förenade Arabemiraten omfattades av övervakningssystemet Erieye samt fortsatta leveranser av fartyg.

Värdet av de beviljade utförseltillstånden år 2013 uppgick till 9,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med år 2012 (ca 7,9 miljarder kronor). Det är dock mindre än den årliga för perioden 2009–2011.

I statistikredovisningen återfinns också beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA).

Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leverans- deklarationer av berörda företag. Antal ärenden för PDA samt sanktionsärenden har under 2013 ökat något. Antal ärenden avseende finansiella transaktioner som rör sanktioner har under 2013 ökat med drygt 50 procent (se tabell 1 i bilaga 2).

2 Krigsmateriel

2.1 Bakgrund och regelverk

Kontrollen vid export av krigsmateriel är nödvändig för att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer. Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt av regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport vilka har godkänts av riksdagen. Krigsmateriel får endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Därutöver ska även EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport (2008/944/Gusp) tillämpas vid den nationella tillståndsprövningen. ISP har som fristående myndighet till uppgift att pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket.

5

Skr. 2013/14:114

6

Kontrollen enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel omfattar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över krigsmateriel och tekniskt bistånd i bilagan till krigsmaterielförordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, sånär som på två nationella tillägg; kärnladdningar och speciella delar till sådana samt fortifikatoriska (befästnings) anläggningar m.m.

Parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontroll av krigsmateriel

I utrikesutskottets betänkande 2010/11:UU3 tillkännagav riksdagen som sin mening att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Den 1 juni 2012 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Kommittén, som består av representanter från samtliga åtta riksdagspartier, har som uppgift att utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den. Det huvudsakliga syftet med utredningen är att lämna förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater (dir. 2012:50).

Utgångspunkten utgörs av de förutsättningar som gäller för den svenska utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken samt Sveriges internationella åtaganden bland annat på exportkontrollområdet och mänskliga rättighetsområdet.

Hans Wallmark, riksdagsledamot och ledamot av försvarsutskottet och försvarsberedningen samt suppleant i utrikesutskottet, har utsetts till ordförande.

Kommittén ska bland annat:

utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den,

föreslå de överväganden som lämpligen bör göras för att fastställa om ett land är en icke-demokrati och som bör ligga till grund för den tillståndsprövning som görs när det gäller utförsel av krigsmateriel ur Sverige, samt analysera hur dessa överväganden kan genomföras i den svenska exportkontrollen av krigsmateriel,

utreda på vilket sätt en skärpning ska göras av exportkontrollen av krigsmateriel, gentemot icke-demokratier,

pröva vad som i framtiden bör betraktas som följdleveranser och vilka regler som bör gälla för dessa, mot bakgrund av utredningens övergripande syfte,

undersöka och kartlägga exportkontrollsystem i andra samarbetsländer såsom de nordiska länderna, Nederländerna,

Tyskland, Storbritannien och USA, och då särskilt deras Skr. 2013/14:114 exportkontroll av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska länder

samt

utreda konsekvenserna om exportkontrollen avseende krigsmateriel skärps gentemot icke-demokratiska stater, t.ex. påverkan på Sveriges bredare bilaterala relationer.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2014.

Exportkontroll och politiken för global utveckling

Sveriges politik för global utveckling, PGU (prop. 2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling), ger regeringens samtliga politikområden uppdraget att formulera och genomföra politik på ett sätt som stärker det svenska bidraget till en rättvis och hållbar global utveckling. Politiken skall präglas av ett rättighetsperspektiv och av de fattigas perspektiv på utveckling.

Riksdagens utrikesutskott har i sina betänkanden om svensk exportkontroll under de senaste åren tagit upp frågan om samstämmighet mellan olika politikområden för att bidra till PGU:s mål om en rättvis och hållbar global utveckling, senast i bet. 2011/12:UU11.

Regeringen har i sin senaste skrivelse om PGU (skr. 2011/12:167) tagit upp potentiella mål/intressekonflikter mellan svenskt exportfrämjande och PGU – och exportkontrollen av svensk krigs-materiel lämnas som exempel. Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Vissa aspekter avseende PGU vägs in i de bedömningar som görs vad gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta huruvida den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens kriterium bör tillämpas. Regeringen arbetar för att den svenska krigsmaterielexporten ska ta hänsyn till PGU:s mål om rättvis och hållbar global utveckling. Den parlamentariska kommitté som gör en översyn av exportkontrollen av krigsmateriel kommer även att beakta Politiken för global utveckling (PGU) och svensk exportkontroll. Kommittén kommer att undersöka hur detta område omvandlats i praxis och hur förändringar skett över tid.

Korruptionsbekämpning inom internationell handel med vapen

Regeringen tar starkt avstånd från varje form av korruption i internationella affärstransaktioner. Såväl givande som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid den reform av mutbrottslagstiftningen som trädde i kraft den 1 juli 2012, infördes dessutom en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Bestämmelsen tar sikte på t.ex. fall där ett moderbolag i Sverige av oaktsamhet skapar förutsättningar för mutbrott som begås

inom ramen för ett dotterbolags verksamhet utomlands. Sverige arbetar

7

Skr. 2013/14:114 aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder givande av muta i internationella affärstransaktioner tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden från år 1997 och FN:s konvention mot korruption från år 2005.

Regeringen uppmanar företag att följa principerna i FN:s Global Compact som handlar om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption och att tillämpa OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Regeringen välkomnar att initiativ tagits av tillverkare av krigsmateriel först på europeisk basis genom den europeiska branschorganisationen

AeroSpace and Defense Industries Association of Europe (ASD) och sedan gemensamt med dess amerikanska motsvarighet för att utveckla och tillämpa en internationell uppförandekod inklusive nolltolerans mot korruption ( Global Principles of Business Ethics for the Aerospace and Defence Industry ). Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), som organiserar mer än 95 % av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer också krav på undertecknande och efterlevnad av Code of Conduct on Business Ethics som förutsättning för medlemskap i branschorganisationen.

Under 2013 sammanställde Transparency International (TI) ett globalt index över länders förmåga att skydda sig mot korruption inom försvarssektorn. Rapporten kompletterar på ett värdefullt sätt TI:s tidigare arbete att bedöma anti-korruptionsarbetet hos ett hundratal internationella försvarsföretag, och ge råd om hur detta kan förbättras. Resultat som berörde Sverige och svenska företag presenterades vid ett seminarium anordnat av Folk och Försvar, TI, SOFF och FXM i Stockholm i november 2013.

2.2 Exportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Grunden för svensk försvarsindustris utveckling till sin nuvarande storlek och kompetens lades redan under det kalla kriget. Sveriges neutralitetspolitik, som den utformades efter andra världskriget, krävde en stark försvarsmakt vilket i sin tur krävde en stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var maximalt oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. I takt med att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs tillgängliga för militära applikationer har såväl it-företag som företag med high-tech-orientering inom andra områden anslutit sig till försvarsindustrisektorn.

Försvarsberedningen slår i Vägval i en globaliserad värld (Ds 2013:33) fast att Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och stärks genom förtroendeskapande åtgärder, genom gemensam krishantering samt genom aktiva och trovärdiga bidrag till nordisk, europeisk och global säkerhet. Sådan samverkan sker med såväl civila

som militära medel. De nya säkerhets- och försvarspolitiska realiteterna

8

innebär även behov av samverkan på materielförsörjningsområdet. Den tidigare önskan att vara självförsörjande när det gäller materiel till det svenska försvaret har ersatts av det växande behovet av samarbete med likasinnade stater och grannar. Det är i många fall viktigare att Sverige har materiel som är interoperabel med våra partnerländers materiel och att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig än att den har högsta tekniska prestanda. Styrande för anskaffning av materiel är de principer som anges i propositionen Ett användbart försvar (prop. 2008/09:140).

Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete med traditionella samarbets- länder. Detta ömsesidiga samarbete, bygger på såväl export som import av krigsmateriel.

Bland de utrikes- och säkerhetspolitiska intressena finns Sveriges möjligheter att bidra till internationell fred och säkerhet genom effektiv medverkan i internationell fredsfrämjande verksamhet, där en generell teknisk systemlikhet med våra främsta samarbetspartners ökar den operativa effekten.

Materielförsörjningen, såväl i Sverige som i andra länder, bygger numera bland annat på avtalsförpliktelser och gemensamma beroenden. De samarbetande länderna är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system, liksom produkter som är tillverkade i respektive land. En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet. Enligt de principer för försvarets materielförsörjning som regeringen angav i propositionen Ett användbart försvar ska vidmakthållande och uppgradering av befintligt materiel väljas före nyanskaffning om det är ekonomiskt försvarbart och operativa krav kan uppnås. Om nyanskaffning är nödvändig ska det i första hand ske av på marknaden befintlig, färdigutvecklad och beprövad materiel. Först när behoven varken kan tillgodoses med befintlig materiel eller med materiel tillgänglig på marknaden bör utveckling genomföras.

I enlighet med budgetpropositionen för år 2014 (prop. 2013/14:1) anser regeringen att det internationella samarbetet i övrigt bör inriktas mot vidmakthållande och anskaffning av beprövad materiel samt samarbeten som förbättrar möjligheterna till insatser, bl.a. i form av ökad interoperabilitet. Regeringens uppfattning är att den europeiska försvarsindustriella basen främjas på bästa sätt genom allmänna förutsättningar som bygger på marknadsmässiga principer och på att ha så enkla och likartade regler som möjligt för berörd industri. Samarbete inom multilaterala europeiska ramverk kan vidare skapa förutsättningar för effektivare resursuppbyggnad och resursutnyttjande, och en kostnadseffektiv materielförsörjning. Sveriges medverkan i multilaterala fora inriktas bl.a. mot att stödja förutsättningarna för en mer öppen och effektiv försvarsmaterielmarknad i Europa. Deltagande i internationella samarbeten som syftar till utveckling av ny materiel bör fortsatt vara restriktivt.

En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå innebär i ett internationellt samarbete också bättre möjligheter för Sverige än annars att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Detta gäller främst inom EU, men även i ett bredare internationellt sammanhang.

Skr. 2013/14:114

9

Skr. 2013/14:114

10

En viktig fråga för 2014 blir uppföljningen av Europeiska Rådets diskussion i december 2013, samt den fortsatta processen kring meddelandet Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- och säkerhetssektor i EU , som Kommissionen publicerade den 24 juli 2013. Regeringen välkomnar Kommissionens förslag att främja en enhetlig implementering av försvars- och säkerhetsupphandlingsdirektivet (2009/81/EG) samt av direktiv 2009/44/EG, det s.k. överföringsdirektivet.

Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som den Europeiska försvarsbyrån ( European Defence Agency , EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige ska medverka i och påverka de processer som sätts igång för att gå vidare i det europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom den Europeiska försvarsbyrån. Samarbetet inom EDA har inneburit förmågeförbättring för Försvarsmakten, samt även förbättrat förutsättningarna för en mer effektiv materielförsörjning. Regeringens uppfattning är att den europeiska försvarsindustriella basen främjas på bästa sätt genom allmänna förutsättningar som bygger på marknadsmässiga principer och på att ha så enkla och likartade förslag som möjligt för berörd industri.

Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarindustristaterna i Europa ( Framework Agreement/Letter of Intent , FA/LoI) påverkar Sverige den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande på EU:s framväxande försvars- och säkerhetspolitik.

Samarbeten kring multilaterala ramverk ger utdelning avseende resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och för en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkans- förmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fredssamarbetet utgör här grundbultar tillsammans med FA/LoI-samarbetet och det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco).

Verksamhetsområden

De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag:

stridsflygplan: bemannade och obemannade,

ytfartyg och ubåtar,

stridsfordon, bandvagnar,

vapensystem med kort respektive lång räckvidd; mark- och sjöbaserade samt flygburna,

fin- och grovkalibrig ammunition,

intelligent artilleriammunition,

mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system,

telekrigssystem; passiva och aktiva,

telekommunikationssystem, inklusive teleskydd,

ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar,

system för övning och utbildning,

signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar),

system för samhällssäkerhet,

underhåll av flygmotorer,

Skr. 2013/14:114

krut och annat pyrotekniskt material,

tjänster och konsultverksamhet och

stödsystem för drift och underhåll.

2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel

EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport

EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss utsträckning valt att samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma kriterier för export av krigsmateriel, att tillämpa vid den nationella prövningen av exportansökningar. Medlemsländerna kunde, och kan fortfarande ha, egna striktare riktlinjer. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). Under år 2013 avslutades arbetet med en översyn av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport i enlighet med ståndpunktens artikel 15.

Följande länder som inte är medlemmar av EU har även officiellt anslutit sig till kriterierna och principerna i EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport: Bosnien och Hercegovina, Kanada, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Montenegro och Norge.

Den gemensamma ståndpunktens första del innehåller åtta kriterier som vart och ett ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta vapenexport till ett land. Dessa kriterier handlar om

situationen i mottagarlandet,

situationen i mottagarlandets region och

avsändarlandets och mottagarlandets internationella åtaganden.

När det gäller situationen i mottagarlandet ska hänsyn tas till respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, huruvida det råder spänningar eller väpnad konflikt i det mottagande landet, risken för att vapnen kommer på avvägar eller vidareexporteras, och huruvida exporten allvarligt skulle störa landets hållbara utveckling. Situationen i regionen avser stabiliteten i området och risken för att mottagaren skulle kunna använda vapnen i en regional konflikt. Slutligen ska beaktas exportlandets och mottagarlandets internationella åtaganden, t.ex. genom att vapenembargon måste respekteras, hänsyn tas till medlemsstaternas nationella säkerhet samt mottagarlandets uppträdande i det internationella samfundet. Det sistnämnda handlar bland annat om landets attityd till terrorism, vilket slags allianser det har, samt hur väl det respekterar folkrätten. Ståndpunktens sjunde kriterium avser risken för avledning till en icke avsedd mottagare. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av ståndpunkten (EU:s gemensamma militära lista) samt en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om

11

Skr. 2013/14:114 informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.

Utbyte av information om avslag

Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion ska konsultationer genomföras innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU blir öppnare och mer enhetlig. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas minskar också risken att något annat medlemsland beviljar exporten. Tanken med systemet är alltså att när ett avslag avseende en viss export har meddelats övriga medlemsländer, ska inte samma export godkännas av ett annat medlemsland. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer.

Under år 2013 mottog Sverige 262 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater. Sverige lämnade 22 underrättelser om avslag. De gällde Azerbajdzjan, Colombia (2), Egypten (3), Ekvatorialguinea, Filippinerna, Förenade Arabemiraten (3), Indien, Israel (2), Kazakstan, Libanon, Ryssland, Saudiarabien (3), Serbien samt Turkiet.

Som en del av översynen av den gemensamma ståndpunkten kom EU:s medlemsländer under 2013 överens om att dela med sig av underrättelser om avslag i fler situationer än tidigare. Antalet underrättelser under 2013 är därför inte helt jämförbart med tidigare års siffror. Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, dvs. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt från fall till fall mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten och EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport.

Arbetet inom COARM

I rådsarbetsgruppen COARM diskuterar EU:s medlemsstater regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport och utbyter information om synen på exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU- rapport. Den senaste rapporten publicerades i EU:s officiella tidning (C18) den 21 januari 2014. En uppdaterad version av EU Gemensamma militära förteckning beslutades 11 mars 2013 (2013/C 90/01), en korrigerad svensk språkversion publicerades 20 juni 2013 (2013/C 175/02).

12

Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en Skr. 2013/14:114 rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig

samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna.

Under året har gruppens arbete varit särskilt fokuserat på översynsarbetet av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport i enlighet med ståndpunktens artikel 15, och då framförallt avseende kriterium 7 (risk för avledning) och 8 (hållbar utveckling). Merparten av arbetet är genomfört och har resulterat i en uppdatering av ståndpunktens användarguide i form av interimistiska riktlinjer.

I COARM har också under året arbetet inletts för att anpassa användarguiden till det förutsedda ikraftträdandet av FN:s vapenhandelsfördrag ( Arms Trade Treaty , ATT). Guiden kommer att uppdateras med antagandet av rådslutsatser när översynen formellt är avslutad.

Medlemsländerna har också beslutat att systematisera sina insatser för informationsspridning om exportkontrollfrågor till länder utanför EU, s.k. outreach . Detta arbete fortsatte under år 2013. Syftet är att, med utgångspunkt i EU:s gemensamma ståndpunkt, uppmuntra andra länder att utveckla liknande system för exportkontroll. För att systematisera denna verksamhet har COARM identifierat vilka länder som är aktuella för besök och seminarier, kontaktat dessa samt upprättat en databas över det arbete som görs – både gemensamt av flera EU-länder och bilateralt mellan ett EU-land och ett annat land utanför EU. Avsikten är att verksamheten ska bli mer effektiv och att EU ska kunna ge ett enhetligt budskap om exportkontroll och de värderingar som styr det gemensamma EU-arbetet.

Arbetet avseende EU direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom Gemenskapen

EU kommissionen biträds av en kommitté avseende genomförandet av direktivet (artikel 14). Under 2013 har kommittén haft tre sammanträden. Kommittén har dessutom haft två expertmöten om det internetbaserade verktyget CERTIDER. Sverige representeras av ISP i kommitténs arbete.

Kontroll av vapenförmedling

För att angripa problemet med icke-kontrollerad vapenförmedling och undvika ett kringgående av vapenembargon, antog rådet år 2003 en gemensam ståndpunkt (2003/468/Gusp) om kontroll av vapenförmedling. Enligt denna åtar sig medlemsländerna att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera vapenförmedlingsverksamheten inom sitt territorium. För svensk del fanns redan sedan tidigare god kontroll av vapenförmedlingsverksamhet genom bestämmelserna i lagen om krigsmateriel. Inom COARM strävar man efter att arbeta fram lämpliga former för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om registrerade vapenförmedlare . I Sverige är ett 25-tal företag registrerade som förmedlare av produkter som är klassificerade som krigsmateriel.

13

Skr. 2013/14:114

14

Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll

Den 14 mars 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.

Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk; förutom vapen m.m. särskilt utformade för militär användning undantas även helautomatiska vapen från tillämpningsområdet. Vidare är bilaterala statliga transaktioner, skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m., skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet.

De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen omfattas, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, även av bilagan till krigsmaterielförordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr 258/2012 ska de aspekter som täcks av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen.

Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30 september 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2013 har 32 ärenden inkommit och 18 beslut om utförsel utfärdats.

Vapenembargon m.m.

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU av FN beslutade embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av Europeiska unionens råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att reagera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i EU-rättsliga rådsförordningar. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i beslut av ministerrådet som i EU-rättsliga förordningar. Även de åtföljs normalt av förbud att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.

Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om vapenembargo utgör ett

ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för Skr. 2013/14:114 krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import så utfärdas

i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana föreskrifter finns för Iran, Libyen och Nordkorea.

Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla rörande Afghanistan, Myanmar (Burma), Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea, Irak, Iran, Demokratiska republiken Kongo, Libanon, Liberia, Libyen, Nordkorea, Somalia, Sudan, Sydsudan, Vitryssland och Zimbabwe. Embargona varierar något i inriktning och omfattning. Individuellt riktat vapenembargo finns också gentemot sådana som uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av rådsslutsatser, som infördes mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg år 1989. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt OSSE-beslut finns vapenembargon också mot Armenien och Azerbajdzjan.

Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner . Där kan man land för land läsa också om de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som föregått EU:s åtgärder. Regeringens sida om sanktioner uppdateras löpande.

En förteckning över EU:s samtliga gällande rättsakter om sanktioner inklusive sådana som rör vapenembargon och embargon gällande produkter med dubbla användningsområden finns på den europeiska utrikestjänstens webbplats.

2.4 Internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel

Öppenhet i handeln med konventionella vapen

FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i

vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen

frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella

vapensystem till ett register som administreras av FN:s institut för

nedrustningsforskning (UNIDIR).

Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier:

stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan,

attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Efter översyner i

FN, senast år 2006, har definitionerna av de olika kategorierna utvidgats

så att flera vapensystem ingår och möjlighet ges att frivilligt även

rapportera om små och lätta vapen (SALW). Särskild vikt läggs numera

vid bärbara luftförsvarssystem (MANPADS) som sedan år 2003 ingår i

kategorin robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även

uppgifter om staters innehav av ifrågavarande vapen och upphandlingar

från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och

15

Skr. 2013/14:114

16

ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.

Genom att rapporter finns från alla större exportörer och från de flesta större importörer beräknas merparten av världens handel med tunga konventionella vapensystem omfattas av registret.

Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är fortsatt begränsad. I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister avseende år 2013 redovisas export till Finland (Granatkastarsystem AMOS), till Frankrike (Bandvagn S10), till Thailand (JAS 39 Gripen) samt till Tyskland (Stridsvagn Leopard 2).

Till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) redovisas årligen handeln med tunga vapensystem på samma sätt som till FN.

Rapporteringsmekanismen i Wassenaar-arrangemanget (WA) avseende export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen (SALW). Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Detta för att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden inrapporteras två gånger årligen.

Det internationella vapenhandelsfördraget ATT

Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning det internationella vapenhandelsfördraget ATT (eng. Arms Trade Treaty ) med röstsiffrorna 155 ja, 23 avståenden och 3 nej. Antagandet markerade slutpunkten på en sju år lång och politiskt komplex process för att få till stånd ett internationellt bindande instrument som uppställer krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel och uppställer normer för vad denna kontroll ska innefatta.

Sverige och övriga EU-länder undertecknade avtalet den 3 juni 2013 då fördraget öppnades för undertecknande. I början av 2014 hade 116 länder undertecknat och 9 också ratificerat fördraget. Antalet ratificerande länder väntas öka under 2014. För EU:s medlemsstaters del kan det ske när Europaparlamentet medgivit att medlemsstaterna ratificerar. Fördraget träder i kraft 90 dagar efter det att det 50:e ratifikationsinstrumentet har deponerats hos FN:s generalsekreterare. Detta väntas ske någon gång under 2014 eller i början av 2015.

EU:s medlemsstater fortsätter att samordna sitt agerande rörande ATT genom en särskild undergrupp till rådsarbetsgruppen COARM. Betydande ansträngningar görs för att i dialog med andra länder och regionala grupperingar främja en universell anslutning till fördraget. EU:s ministerråd har vidare anslagit medel för ett treårigt program för att stödja andra länders genomförande av ATT och därmed deras möjlighet att tillträda fördraget. Implementeringsstödet väntas påbörjas under första halvåret 2014. Även inom FN har en fond inrättats för samarbete om vapenreglering (UNSCAR) för projekt till stöd för genomförande av

vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett knappt tiotal länder som har bidragit till fonden.

Ett informellt arbete har vidare inletts mellan intresserade parter för att förbereda det första statspartsmötet för ATT samt t ex inrättandet av ett internationellt sekretariat, när fördraget väl har trätt i kraft. En fortsatt dialog i dessa och andra frågor förs med det civila samhället och industriföreträdare, både internationellt, på EU-nivå och i Sverige.

Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av ATT. Sverige har aktivt bidragit till ATT:s tillblivelse och kommer fortsatt stödja fördraget. Det är regeringens bedömning att ett universellt, juridiskt bindande fördrag som globalt stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen utgör den mest effektiva vägen att komma tillrätta med den gränsöverskridande illegala vapenhandeln som på många håll i världen föder väpnade konflikter och instabilitet på regional eller nationell nivå, orsakar ett omfattande humanitärt lidande och försvårar eller omintetgör ekonomisk utveckling.

Små och lätta vapen

Uttrycket små och lätta vapen ( Small Arms and Light Weapons , SALW) omfattar i princip handeldvapen, som kan bäras och avfyras av en person, och vapen som är avsedda att bäras och användas av flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara luftvärnsrobotar. I olika internationella fora, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande anhopningar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa som dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna.

År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet och inte minst terroristbrott. När det internationella vapenhandelsfördraget (ATT) trätt i kraft och antalet anslutna länder ökat, kommer arbetet i FN:s handlingsprogram att kunna utgå ifrån en bättre kontroll av den legala handeln och koncentreras på åtgärder för att bekämpa den illegala handeln med små och lätta vapen. Sverige har under året rapporterat export av SALW till FN:s vapenhandelsregister.

EU reviderade senast år 2002 sin gemensamma åtgärd om bekämpning av destabiliserande anhopning och olaglig spridning av små och lätta vapen. Den EU-strategi med handlingsplan för bekämpning av illegal spridning av små och lätta vapen, som antogs av Europeiska rådet år 2005, har fortsatt att genomföras under året, liksom rådets slutsatser från år 2008 om införande av en särskild SALW-klausul i samarbetsavtal mellan EU och tredjeland. Rådet publicerar lägesrapporter två gånger om året om EU-strategin och dess framsteg.

Under år 2012 genomfördes en utvärdering av OSSE:s handlingsplan för SALW från år 2010. De huvudsakliga slutsatserna rörde brister i rapporteringen kring export och import av SALW, men även svårigheter att finansiera SALW-projekt. Sverige har under 2013 rapporterat export

Skr. 2013/14:114

17

Skr. 2013/14:114 av SALW till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom Wassenaar-arrangemanget (WA) finns en rapporterings- skyldighet för handel med bl.a. dessa vapen. Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.

Sexnationsinitiativet – Letter of Intent (LoI)

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett viktigt försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå, det s.k. Framework Agreement . Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k. sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin – och berör i allt väsentligt utbudssidan, dvs. de levererande staterna. I sex arbetsgrupper har därefter arbete bedrivits för att omsätta ramavtalets principer i praktik och verklighet. Verksamheten har berört leveranssäkerhet, exportkontroll, säkerhetsskydd, försvars- relaterad forskning och teknologi, behandling av teknisk information, harmonisering av militära krav samt skydd av kommersiellt känslig information. Under år 2013 har den informella arbetsgruppen för exportkontrollfrågor, under franskt ordförandeskap fortsatt att behandla frågeställningar om genomförandet och tillämpningen av överföringsdirektivet. Arbetsgruppen har bl. a. diskuterat möjligheter till harmonisering av de generella tillstånden. En fortsatt dialog har även genomförts med amerikanska exportkontrollmyndigheter om utvecklingen av regelverken för exportkontroll i USA, inom LoI-kretsen och i EU.

3

Produkter med dubbla

användningsområden

3.1

Bakgrund och regelverk

Frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen har länge stått högt på

den internationella dagordningen. Fokus har framförallt legat på att

förhindra att ytterligare stater anskaffar massförstörelsevapen, men efter

11 september 2001 har stort fokus också riktats mot icke-statliga aktörer.

Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med

massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och

biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland radiologiska

vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att

hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa

vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska

18

missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler.

Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelse- vapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal samt samarbete inom ett antal informella exportkontrollregimer.

Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är sådana produkter som tillverkas för ett legitimt civilt bruk, men som också kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera spridningen av dessa produkter. Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt, men genom de multilaterala exportkontrollregimerna och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete.

EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003 innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av PDA-produkter i Europa. Ett grundläggande skäl är att det inom EU tillverkas åtskilliga känsliga produkter som skulle kunna missbrukas och användas inom program för massförstörelsevapen. De exportkontroll- åtgärder som krävs inom EU måste samtidigt vara proportionella med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft.

Inom de multilaterala exportkontrollregimerna har det utarbetats kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda tillståndsprövning. Behovet grundar sig i att en del länder har program för massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller att de står utanför de avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan använts för militära syften. Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit medvetna om att de bidrog till utvecklande av t.ex. massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har ytterligare understrukits på senare år med anledning av terroristhotet.

Att en produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt att export av denna produkt förbjuds. Listningen är närmast ett utpekande att detta är en känslig produkt. Kontrollistorna i de olika regimerna lyfts för EU:s del in i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 428/2009 och utgör grunden för beslut om godkännande (exporttillstånd) eller avslag av export.

Av EU-förordningen följer att medlemsstaterna kan använda sig av en mekanism som möjliggör att även produkter utanför listorna kan beläggas med kontroll om exportören eller tillståndsmyndigheterna har information om att produkten är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller för andra militära syften. Denna mekanism benämns generalklausul i den svenska terminologin, men är mer känd under sin engelska benämning catch-all, och utgör även praxis inom de multilaterala exportkontrollregimerna.

Skr. 2013/14:114

19

Skr. 2013/14:114 En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna är en omfattande informationsverksamhet både internt och externt, s.k. outreach , riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.

Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. De senaste ändringarna i lagen trädde i kraft den 1 augusti 2010. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.

En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av sålda produkter går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd. Huvudregeln är att det inte krävs tillstånd vid överföring till annan EU- medlemsstat. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 beträffande export till Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Norge, Schweiz och USA.

Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd (EU002–006) rörande vissa produkter till vissa destinationer, export efter reparation/ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation. Antalet länder som innefattas i tillstånd EU002–006 varierar från sex länder i EU002 och EU006 till 24 länder i EU003 och EU004. Syftet med de generella tillstånden är att underlätta för företagen som enbart behöver inrapportera till tillstånds- myndigheten 30 dagar efter att den första utförseln ägt rum.

Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA-produkter. Dessa företag är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillverkat eller sålt kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Härvid inräknas försäljning både inom och utom Sverige.

Om ett företag skulle känna till att en PDA-produkt som företaget ifråga har för avsikt att exportera och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU-förordningen är avsedd att användas i anslutning till massförstörelsevapen finns en skyldighet för företaget att informera ISP. ISP kan efter sedvanlig tillståndsprövning besluta om att inte ge tillstånd för exporten (eng. catch-all).

Av de PDA-produkter som exporteras med tillstånd från ISP är den dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller kryptering samt värmekameror som kontrolleras inom exportkontroll- regimen Wassenaar-arrangemanget (WA). Även kolfiber utgör en betydande del. En annan produkt som är volymmässigt stor är värmeväxlare. Dessa är kontrollerade inom Australiengruppen (AG). Andra produkter, som t.ex. isostatpressar, kemikalier eller UAV:er (obemannade luftfarkoster) och utrustning relaterat till UAV:er är

20

volymmässigt mindre omfattande, men kan vara resurskrävande vid Skr. 2013/14:114 tillståndsprövningen.

Embargon på handel med PDA-produkter finns enligt FN-beslut som genomförts och utvidgats av EU mot Iran och Nordkorea. Dessa embargon är genom EU-besluten i princip fullständiga, dvs. omfattar i princip alla produkter på EU:s kontrollista, med något enstaka undantag i fallet Iran. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo eller tillståndskrav. Export av vissa PDA-produkter är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien.

3.2 Samarbete inom de multilaterala exportkontrollregimerna

Internationella avtal

Vad gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke-spridningsfördraget, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 samt SÖ 1993:28).

Genom NPT förpliktar sig icke-kärnvapenstaterna att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, samtidigt som de fem kärnvapenmakterna, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA, åtar sig att nedrusta. Vidare åtar sig parterna att inte överföra kärnråbränsle eller särskilt klyvbart material, eller utrustning eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material, till någon icke- kärnvapenstat, med mindre än att materialet eller utrustningen står under Internationella atomenergiorganets (IAEA:s) kontroll.

I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel.

Likaledes föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat.

Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna och teknologierna har dubbla användningsområden.

De multilaterala exportkontrollregimerna

För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem multilaterala exportkontrollregimer: Zangger-kommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missil- teknologikontrollregimen (MTCR) samt Wassenaar-arrangemanget (WA).

21

Skr. 2013/14:114 Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som är under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.

Zangger-kommittén

Zangger-kommittén, som bildades år 1974, behandlar frågor om exportkontroll relaterat till det nukleära icke-spridningsfördraget (NPT). Kommittén fastställer vad som menas med utrustning och materiel som konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med NSG:s, se nedan. NPT föreskriver att export av sådan utrustning och materiel till en icke-kärnvapenstat, liksom klyvbart material, endast får ske om det klyvbara materialet underställs IAEA-kontroll. Utrustningen och materielen anges i kommitténs kontrollista, som uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 (INFCIRC/209/Rev.3).

Nuclear Suppliers Group

Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. ”Londonklubben”, som bildades i mitten av 1970-talet. NSG:s arbete avser exportkontroll av produkter som finns listade i Part 1 och Part 2 i NSG:s riktlinjer, däribland produkter för nukleärt bruk samt andra PDA- produkter som kan användas i samband med utvecklingen eller produktionen av kärnvapen. Produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.12/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.9/Part 2).

Under år 2013 slutfördes arbetet med listöversynen i NSG. En ny teknisk arbetsgrupp (Technical Experts Group, TEG) inrättades, inledningsvis under en svensk ordförande. Under året antogs Serbien som medlem i regimen som vid utgången av år 2013 hade 48 medlemsstater.

Diskussion om frågan kring civilt kärntekniskt samarbete med Indien, inklusive de åtaganden som gjorts från indisk sida för att samarbetet ska vara möjligt, fortsatte under året. Europeiska kommissionen är observatör i regimen. Tjeckien övertog under 2013 ordförandeskapet i NSG från USA.

22

Australiengruppen

Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen (s.k. CBW). Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att utöka kontrollistorna till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel.

Under år 2013 har AG fortsatt sitt arbete med s.k. outreach till stater som inte är medlemmar av regimen. Vidare antogs Mexiko som ny medlem under året. En av arbetsgrupperna inom AG är NETTEM med tekniska experter vars uppgift är att följa den teknologiska utvecklingen, samt att kontinuerligt se över AG:s olika listor. Under 2013 har NETTEM bl.a. diskuterat Pharmaceutical Based Agents , dvs. läkemedelsbaserade ämnen med dual-use -egenskaper, och hur dessa kan kontrolleras.

Missilteknologikontrollregimen

Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från år 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spanings- plattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av missiler, och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler.

Under år 2013 fortsatte arbetet inom MTCR med att bl.a. se över innehållet i listorna med kontrollerade produkter, utbyta information om känslig spridning av missilutrustning, teknologisk utveckling, nationella vapenprogram och upphandlingsstrategier, samt bedriva utåtriktad verksamhet till en rad länder. I MTCR står alltjämt ett flertal EU-länder utanför regimen. Deras medlemskap blockerades fortsatt under 2013 av politiska skäl. I oktober 2013 tog Italien över ordförandeskapet för MTCR från Tyskland. Vid plenarmötet år 2011 valdes Sverige att sitta som vice ordförande i den tekniska undergruppen ( Technical Experts Meeting ) för att under år 2013 ta över som medordförande ( co-chair) i densamma.

Wassenaar-arrangemanget

Wassenaar-arrangemanget (WA) bildades år 1996 som efterföljare till det multilaterala exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export Controls

(COCOM). Arrangemangets arbetsfält är kontrollen av konventionella vapen samt varor och teknologi med dubbla användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer vilka uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare.

Skr. 2013/14:114

23

Skr. 2013/14:114 Syftet med regimens verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande rörande överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som återfinns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.

Wassenaar-arrangemangets bredare produktinriktning återfinns i de två kontrollistor som är fogade till regimens grunddokument Munitions List , omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of Dual-Use Goods and Technologies , omfattande produkter och teknologi med både civila och militära användningsområden som inte återfinns på övriga regimers kontrollistor. Båda WA-listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor.

WA håller årliga plenarmöten på senhösten. I december 2013 skedde detta under ordförandeskap av Danmark. Under plenarmöten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av löpande tekniskt arbete under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av konventionella vapen m.m. och massförstörelsevapen.

Under plenarmötet i december 2013 antogs nya konsensus- rekommendationer som beskriver god exportkontroll i olika avseenden. Beslut fattades avseende tillägg i kontrollistorna för en rad nya områden så som digitala övervaknings- och underrättelsinhämtningsverktyg. Samtidigt lättades kontrollkraven för vissa typer av datorer.

Konsulär vaksamhet

Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet (eng. consular vigilance). Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU, samt politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sådant sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under år 2013 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten. Bl. a anordnades ett seminarium för lärosätena i detta syfte.

3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden

Exportkontrollregimerna och EU

Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden (PDA-produkter), är nära förbundet med det

internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom

24

EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgrupperna Council Working Skr. 2013/14:114

Group on Non-proliferation (CONOP), som hanterar icke- spridningsfrågor generellt, samt i Working Party on Dual-use Goods (WPDU) som bl.a. arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA-produkter som faller under rådets förordning (EG) nr 428/2009. I det följande behandlas arbetet i WPDU.

Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att bli en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s stånd- punkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för alla EU-länder harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. EU-området utgör en gemensam marknad för de allra flesta produkter med dubbla användningsområden. Ett liknande förhållande håller på att växa fram på försvarsindustriområdet på den inre marknaden genom ett allt tätare samarbete inom EU. Handeln inom EU är inte export. Däremot utgör utförsel av varor och teknologi till tredje land export. Därmed är EU:s medlemsländer beroende av varandras exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.

Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australien- gruppen (AG) är samtliga EU-länder numera medlemmar i dessa regimer. I Missilteknologikontrollregimen (MTCR) har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien, Slovenien och Rumänien. För Wassenaar- arrangemanget (WA) gäller detsamma för Cypern.

Årets arbete med kontrollistorna

De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. Den senaste uppdateringen av bilaga I gjordes 2012 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 388/2012. För närvarande pågår ett lagstiftningsarbete som syftar till att delegera befogenheten att uppdatera bilaga I till Kommissionen. (Se nästa stycke.)

Arbetet inom WPDU

Verksamheten inom WPDU under år 2013 har omfattat samordning mellan medlemsländerna vad gäller hanteringen av kontroll av PDA utanför kontrollistan. Främst har det gällt utformning av djupare samarbete för att förhindra spridning av nukleära produkter och missilprodukter till Iran.

Diskussionen kring kommissionens förslag från år 2011 om ändring av PDA-förordningen har fortsatt. Det liggande förslaget innebär att befogenhet delegeras till kommissionen att dels ändra bilaga I till PDA- förordningen i enlighet med de ändringar som kontinuerligt görs av

kontrollistorna i de multilaterala exportkontrollregimerna, dels anta akter

25

Skr. 2013/14:114 för att snabbt avlägsna mottagarländer från tillämpningsområdet för EU:s generella exporttillstånd. Under år 2013 diskuterades Europa- parlamentets förslag till ändringar av kommissionens förslag. I december 2013 nåddes en principiell överenskommelse och förhoppningen är att förslaget ska kunna antas under första delen av 2014.

Arbetet inom koordinationsgruppen (artikel 23)

Verksamheten inom koordinationsgruppen syftar till att samordna tillämpningen av förordningen. Under året har bland annat riktlinjer för konsultationer behandlats.

3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540

och Proliferation Security Initiative (PSI)

FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bl.a. att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar.

Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén har förlängts i april 2011 och den nya mandatperioden löper till april 2021.

En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI). EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att, inom ramen för folkrätten och nationell rätt stärka det internationella samarbetet och att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana. De svenska myndigheter som berörs samordnar sitt arbete på området och har under år 2013 genomfört seminarium för att utveckla sin beredskap och samverkansförmåga nationellt.

4 Ansvariga myndigheter

4.1 Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för

ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen

26

(2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden

och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan Skr. 2013/14:114 myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har

sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Försvarets radioanstalt

(FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära

underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och

FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete

med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som

gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter

även information om utförseltillstånd.

Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet

fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner

som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa

tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som

regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa

internationella sanktioner.

ISP är vidare nationell myndighet under 1992 års kemvapenkonvention

och utför de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner

enligt Förenta nationernas (FN:s) konvention om förbud mot kemiska

vapen med tillhörande förordning. Denna verksamhet hos ISP behandlas

inte i denna skrivelse.

ISP är tillståndsmyndighet från 30 september 2013 för ärenden enligt

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars

2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till

skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och

transiteringsåtgärder.

Myndighetens uppgifter framgår av instruktion för ISP (SFS

2010:1101).

Kontakter med företagen

ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av

kontrollverksamheten. Företagens skyldigheter regleras i lagen om

krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel. När det gäller krigs-

materiel ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den

marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger

till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras

exportplaner. I anslutning till denna dialog kan ISP lämna positiva eller

negativa s.k. förhandsbesked till företagen avseende känsliga eller

tidigare oprövade destinationer. Förutom att fatta beslut i utförselärenden

granskar ISP de underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är

skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett

avtal ingås om export av, eller annan utlandssamverkan om, krigs-

materiel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att den

föranmälda åtgärden genomförs. Slutligen ska de krigsmateriel-

exporterande företagen rapportera om de leveranser som genomförts med

stöd av lämnade tillstånd. I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök

hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation.

Till skillnad från krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen

inget tillstånd för att tillverka PDA-produkter. Vidare krävs som

huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast

27

Skr. 2013/14:114 för s.k. bilaga IV-produkter). Den kontrollista som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. Vid klassificering huruvida en produkt är att betrakta som PDA-produkt eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med PDA-företag annorlunda ut än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter ISP PDA-företagen mer på ad hoc- basis.

I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2013 genomförde ISP 29 tillsynsbesök.

Finansiering

Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgifts- finansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och lagen om inspektioner enligt Förenta Nationernas (FN:s) konvention om kemiska vapen.

När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordningen (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.

Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet.

ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av annan part än ISP.

Exportkontrollrådet (EKR)

Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under år 2013 återfinns nedan.

ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Vid Exportkontrollrådets sammanträden redovisar Utrikes- departementet bedömningar av de köparländer som är aktuella, och

Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar om ärendenas

28

försvarspolitiska betydelse. Generaldirektören kan även kalla andra Skr. 2013/14:114 experter. En uppgift för rådet är att uttolka riktlinjerna samt EU:s

gemensamma ståndpunkt om vapenexport i specifika fall, till ytterligare vägledning för ISP.

Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, liksom även beslutade förhandsbesked som inte tidigare redovisats i EKR och ärenden beslutade efter riktlinjepraxis (anbudsunderrättelser och samarbetsavtal). Från och med år 2005 har ISP även redovisat samtliga beredningsärenden avseende produkter med dubbla användningsområden i EKR.

Sammantaget säkerställer detta system en parlamentarisk insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket.

Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en konkret affär blir aktuell. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för export- företagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under år 2013 höll Exportkontrollrådet 8 sammanträden.

Den 3 mars 2011 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Förordnandena gäller tills vidare, dock längst till och med den 31 december 2014:

riksdagsledamoten Torbjörn Björlund (V) riksdagsledamoten Carina Adolfsson Elgestam (S) riksdagsledamoten Annicka Engblom (M) riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD) riksdagsledamoten Lars Johansson (S) riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C) riksdagsledamoten Valter Mutt (MP)

riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD)

tidigare riksdagsledamoten Göran Lennmarker (M) tidigare riksdagsledamoten Lennart Rohdin (FP) tidigare riksdagsledamoten Tone Tingsgård (S)

Samverkansrådet (SVR)

För samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor är ett samverkansråd knutet till ISP. Det består av generaldirektören samt ledamöter från de samverkande myndigheter som ISP utser.

29

Skr. 2013/14:114 Det teknisk-vetenskapliga rådet (TVR)

För att bistå ISP:s generaldirektör i frågor med beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett teknisk-vetenskapligt råd knutet till inspektionen. Det består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden.

4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordning (2008:452) med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning.

SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne och kärntekniska produkter anges i denna förordning, samt i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och kärntekniska produkter, förutom i vissa speciella eller principiella fall i vilka regeringen är beslutande organ. Produkterna är specificerade i bilaga I, kategori 0,och i bilaga IV, till förordning (EG) nr 428/2009. SSM är även nationell tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av dessa bestämmelser.

SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea.

Inom området nukleär icke-spridning är SSM också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet nationell tillsynsmyndighet för att svensk kärnteknisk verksamhet bedrivs på sådant sätt att de uppföljer de förpliktelser som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.

SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Tullverket. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), men besitter själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området.

Kontroll av kärnteknisk export

Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter

klassas som PDA-produkter och export är därför reglerad i förordning

(EG) nr 428/2009. Export ut ur EU kräver tillstånd men EU:s generella

exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. Därutöver, för flera

produkter, däribland särskilt känsligt kärnämne och kärnteknisk

30

utrustning, krävs tillstånd även för överföringar inom EU.

Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att tillse att adekvat fysiskt skydd finns.

De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet, samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM gör detta vid upprepade affärer med ett land. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export, samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.

EU:s samtliga medlemsländer har anslutit sig till fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till Icke- spridningsfördraget (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande Tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillstånds- förfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer.

EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredje land. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och USA, Kanada, Australien, Japan, Ukraina respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal mellan EU och Sydafrika förväntas träda i kraft år 2014.

Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera all utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt Tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att EU-kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar all utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar all utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från övriga PDA-produkter) anmälan till SSM om utförd export av

Skr. 2013/14:114

31

Skr. 2013/14:114 kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, av rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Antalet exportansökningar har under de senaste åren varit relativt konstant, medan antalet företag som söker tillstånd har ökat. Under år 2013 hanterade SSM ett fyrtiotal exportansökningar. Dessa utgjordes till ungefär en tredjedel av kärnämne och till ungefär hälften av zirkoniumkomponenter. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd återfinns i bilaga 2, tabell 5.

SSM har utefter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2013 genomfördes två besök.

5 Statistik och begrepp

Inspektionen för strategiska produkter följer kontinuerligt marknadsföring och export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden och förser regeringen med det statistiska underlaget för redovisningen av den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel – för närvarande ca 130 varav ett 50-tal är aktiva som exportörer – är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP.

Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2013 återfinns i bilaga. Statistik visas även från de senaste åren, eftersom enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheter för år 2013 som sammanställts av ISP.

SSM följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med statistiskt underlag till regeringen om export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen återfinns i bilaga.

Kategorier av krigsmateriel

Genom implementeringen av direktiv 2009/43/EG är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med två nationella tillägg (kärnladdningar och fortifikatoriska anläggningar). I EU:s militära lista görs ingen uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den svenska krigsmaterielförteckningen är därför också kompletterad med en uppdelning på KS och ÖK. I skrivelsen redovisas uppdelning både på KS/ÖK samt krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig

krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid

32

samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en

Skr. 2013/14:114

stridssituation.

När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett

inom en viss kategori innebär detta att en eller flera av kategorins

produkter avses, eller delkomponenter till dessa. Det betyder dock inte

att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga

produkter inom varje materielkategori.

Det bör även observeras att då EU:s militära lista innehåller några

kategorier som inte tidigare varit under kontroll så blir inte årsvis statistik

fullt jämförbar.

Faktiska leveranser

Utförselstatistiken från ISP grundar sig på exportföretagens och

myndigheternas lagstadgade redovisning av det fakturerade värdet av

levererad materiel och tekniskt bistånd.

Förändringar från ett år till ett annat i den statistik som redovisas ger i

sig inte underlag för en mer långsiktig bedömning av

utvecklingstendenser. En enstaka större leverans ett år kan som nämnts

medföra kraftiga utslag i statistiken.

Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna

utrikeshandelsstatistiken, som grundas på Tullverkets uppgifter till

Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken från SCB skiljer sig dock från

den som redovisas av ISP. I SCB:s statistik, som redovisas under

rubriken ”Vapen och ammunition”, ingår både produkter som

klassificeras som krigsmateriel och civila produkter. Militära flygplan,

fordon och fartyg redovisas under andra rubriker. Vidare omfattar SCB:s

statistik produkter som passerat gränsen för reparationer i Sverige eller i

utlandet. I ISP:s statistik redovisas dessa inte som export för försäljning.

SCB:s siffror är således inte jämförbara med ISP:s statistik och redovisas

inte i denna skrivelse.

Följdleveranser

Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av

utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k.

följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för

länder utanför EU/OECD. Där redovisas också vilken typ av materiel

som omfattas av nya tillstånd.

Leasing

Svensk försvarsindustri och Försvarets materielverk (FMV) samt

Försvarsexportmyndigheten (FXM), har under de senaste åren alltmer

kommit att sluta olika former av leasingavtal med utländska kunder.

Bakgrunden till detta kan sökas i den internationella utveckling på senare

år där internationella operationer ofta innebär omedelbara operativa

behov av materiel där normala upphandlingsformer inte klarar kraven

tidsmässigt.

Modern materiel tillverkad för det svenska försvaret har också blivit

tillgänglig som ett resultat av den minskade organisationen samt den

förändrade hotbilden utan omedelbara hot mot Sverige. Ett exempel är

33

Skr. 2013/14:114 den leasing som genomfördes till Storbritannien, Kanada samt Italien av artillerilokaliseringsradar.

Under år 2005 levererade FMV 14 JAS 39 Gripen till Tjeckien som ett resultat av det leasingavtal för perioden 2005–2015 som slöts mellan Sverige och Tjeckien år 2004. Under år 2012 inledde Försvarsexport- myndigheten slutförhandlingar med Tjeckien i syfte att förlänga detta avtal.

Under år 2007 slutlevererade FMV 14 JAS 39 Gripen till Ungern. Leasingavtalet med Ungern avseende JAS 39 Gripen omförhandlades i januari år 2012 med en förlängning till år 2026 då avtalet övergår i köp.

Under år 2013 inkom inga ärenden och inga tillstånd beviljades.

I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i under- laget för exportstatistik.

Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.

Under år 2013 har 14 tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel utanför Sverige.

Vidare har under samma år 43 samarbetsavtal avseende tillhandahållande av tekniskt bistånd, gemensam utveckling eller produktion, granskats och godkänts. Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant samarbete i regel medför en mer långsiktig bindning än regelrätt export. Sådana avtals omfattning, deras utsträckning i tiden, vidareexportklausuler, m.m. granskas då i detalj.

Regeringen har med stöd av lagen (1992:1300) om krigsmateriel föreskrivit en skyldighet att, för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet, årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs. Under år 2012 har nio företag redovisat ägande i 67 utländska rättssubjekt i 34 länder. 12 företag har redovisat 77 upplåtna tillverkningsrätter i 22 länder. 15 företag och en myndighet redovisade sammanlagt 120 samarbetsavtal i 23 länder.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt lagen om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits.

Inget tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2013.

34

Export av krigsmateriel

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

Tabell 1.

Antal inkomna ärenden m.m. rörande export av

krigsmateriel

Ärendetyp

2011

2012

2013

Förhandsbesked

15

19

19

Anbudsärenden

264

275

313

Utförseltillstånd

1 306

1 244

1 247

Tabell 2. Värdet av beviljade utförseltillstånd under 2009–2013 uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK)

År

Värde i löpande priser, mnkr

Förändring i procent

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

2009

11 103

4 252

6 851

+16

-30

+95

2010

13 228

9 501

3 727

+19

+123

-46

2011

10 898

2 960

7 937

-18

-69

+113

2012

7 936

5 147

2 789

-27

+74

- 65

2013

9 829

6 339

3 490

+24

+23

+25

Tabell 3.

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

Värdet av utförseltillstånd uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) 2009–2013 (mnkr)

ÖK

KS

2009

2010

2011

2012

2013

35

Skr. 2013/14:114

Tabell 4.

Faktisk krigsmaterielexport 2009–2013 jämförd med

Bilaga 1

total varuexport

År

Sveriges

Krigsmaterielexport

totala

varu-

export

(löpande

Andel av

Löpande

Förändring i

varu-

priser, mnkr

Procent

priser)

exp. %

mnkr

Total

KS

ÖK

Total

KS

ÖK

2009

998 100

1,36

13 561

7288

6273

+7

+15

- 2

2010

1 138 900

1,21

13 745

6747

6998

+1

-7

+12

2011

1 212 600

1,15

13 914

5840

8074

+ 1

-13

+15

2012

1 168 600

0,84

9 760

3746

6014

-30

-35

-25

2013

1 090 500

1,10

11 942

5554

6388

+22

+48

+6

Tabell 5. Faktisk krigsmaterielexport 2009-2013 (mnkr)

16000

14000

12000

10000

8000

ÖK

6000

KS

4000

2000

0

2009

2010

2011

2012

2013

36

Skr. 2013/14:114

Tabell 6.

Kategorier av försvarsrelaterade produkter

Bilaga 1

EU

KS klassade produkter

Omfattning i stort av

ML

(övriga är ÖK)

vapenkategori

1

ML 1 a utom revolvrar och pistoler

Slätborrade vapen med en kaliber

samt vapen utformade för jakt och

som understiger 20 mm, andra

sportskytte.

vapen och automatvapen med en

kaliber på högst 12,7 mm (0,50

Slutstycken, eldrör (pipor), mantlar

tum) samt tillbehör, enligt

och lådor.

följande, och särskilt utformade

ML 1 c)

komponenter för dessa vapen.

2

ML 2 a utom signaturdämpande

Slätborrade vapen med en kaliber

anordningar.

på minst 20 mm, andra vapen

eller utrustning med en kaliber

Eldrör, mekanismer, markplattor och

som överstiger 12,7 mm (0,50

rekylhäminrättningar.

tum), kastare samt tillbehör,

enligt följande, liksom särskilt

ML 2 d)

utformade komponenter för dessa

vapen.

3

ML 3 a utom rök, lys och

Ammunition och temperingsdon

övningsammunition samt ammunition

enligt följande samt särskilt

med expanderande kula av typ som

utformade komponenter för

används för jakt eller sportskytte.

sådana.

Projektiler, granatkroppar, målsökare

och stridsdelar.

4

ML 4 a utom rökbehållare, patroner

Bomber, torpeder, raketer,

och simulatorer.

missiler, andra anordningar och

laddningar med sprängverkan

Målsökare, stridsdelar, tändrör, zonrör,

samt tillhörande utrustning och

motorer, styrsystem, eldrör och

tillbehör, enligt följande, och

lavetter.

särskilt utformade komponenter

ML 4 b. Endast aktivering, avfyring,

för sådana.

läggning, detonering samt avlossning

av KS definierad utrustning.

5

ML 5 a)

Eldlednings-, övervaknings- och

varningsutrustning samt

ML 5 b endast målfångnings,

relaterade system, utrustning för

målangivnings- samt

försök och skottställning samt

målföljningssystem.

motmedelsutrustning, enligt

följande, som utformats särskilt

för militär användning samt

komponenter och tillbehör som

utformats särskilt för dessa.

6

ML 6 a med begränsning till not 1 a)

Markfordon och komponenter.

och b).

7

ML 7 a), b) och e)

Kemiska eller biologiska toxiska

agens, "agens för

kravallhantering", radioaktiva

material, tillhörande utrustning,

komponenter och material.

37

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

38

EU

KS klassade produkter

Omfattning i stort av

ML

(övriga är ÖK)

vapenkategori

8

ML 8 a), b) och c)

"Energetiska material", och

besläktade substanser.

9

ML 9 a) 1, 2a) och b)

Krigsfartyg (ytfartyg eller

undervattensfarkoster), särskild

marin krigsmateriel, tillbehör,

komponenter och andra ytfartyg.

10

ML 10 a) stridsflygplan samt c) UAV

"Luftfartyg", "Lättare än luft-

med beväpning.

farkoster", ”obemannade

luftfartyg” ( UAV), flygmotorer

och utrustning för ”luftfartyg”,

tillhörande utrustning samt

komponenter, enligt följande,

som särskilt utformats för militär

användning.

11

Elektronisk utrustning,

”rymdfarkoster” och

komponenter, som inte anges på

något annat ställe i EU:s

gemensamma militära

förteckning, enligt följande.

12

ML 12 a)

Höghastighetsvapen med kinetisk

energi och tillhörande utrustning,

enligt följande, samt

komponenter som utformats

särskilt för dessa vapen.

13

Pansar- eller skyddsutrustning,

konstruktioner och komponenter,

enligt följande.

14

"Specialiserad utrustning för

militär utbildning" eller för

simulering av militära scenarion,

simulatorer som särskilt

utformats för att träna

användningen av skjutvapen eller

vapen enligt ML1 eller ML2 och

särskilt utformade komponenter

och tillbehör för dessa.

15

Bild- eller motmedelsutrustning,

enligt följande, som utformats

särskilt för militär användning,

och särskilt utformade

komponenter och tillbehör för

denna.

16

Smidesstycken, gjutstycken och

andra obearbetade produkter vars

användning i en produkt som

omfattas av förteckningen går att

identifiera genom materialets

beståndsdelar, form eller

funktion, och som utformats

särskilt för någon produkt som

EU

KS klassade produkter

Omfattning i stort av

ML

(övriga är ÖK)

vapenkategori

omfattas av ML1–4, ML6, ML9,

ML10, ML12 eller ML19.

17

Övrig utrustning, material och

"bibliotek", enligt följande, samt

komponenter som utformats

särskilt för dessa.

18

Utrustning och komponenter för

framställning av produkter.

19

ML 19 a), b), c) och f)

Vapensystem baserade på riktad

energi (DEW), därtill hörande

utrustning eller motmedels-

utrustning och testmodeller,

enligt följande, och särskilt

utformade komponenter för

dessa.

20

Kryogen och "supraledande"

utrustning, enligt följande, och

särskilt utformade komponenter

och tillbehör för sådan.

21

"Programvara".

22

"Teknik".

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

39

Skr. 2013/14:114

Tabell 7.

Utförseltillstånd och faktisk export under år 2013

Bilaga 1

fördelade på mottagarländer och produktkategorier

(mnkr)

Beviljade utförseltillstånd

Faktisk export

Region/

Antal

Huvudkategori

Värdet

Huvudkategori av

Värdet

Land

bevil-

av beviljad

av till-

exporterad

av

jade

materiel (EU:s

stånden i

materiel (EU:s

exporten

till-

militära lista)

mnkr

militära lista)

i mnkr

stånd

EU

Belgien

9

1,2,5,8

2,5

1,2,3,5,8

26

Bulgarien

-

-

-

3,13

1

Danmark

22

1,2,3,5,6,7,8,17,

29

1,2,3,5,6,7,8,13,

211

21

17,21,22

Estland

4

3,17

16

3,5,8,11,17

2

Finland

22

1,2,3,4,5,8,14,17,

79

2,3,4,5,6,8,10,13,

395

21,22

14,17,18,21

Frankrike

22

1,3,5,6,8,11,13,

151

1,2,3,5,6,8,10,11,

492

22

13,21,22

Grekland

2

6,8

0,4

6,8,13

4

Irland

-

-

-

3

9

Italien

15

1,3,5,6,8,11,13,

241

1,3,5,6,8,11,13,14,

214

17,21,22

17,22

Kroatien

-

-

-

3,6

1

Lettland

2

3,17

0,3

3,14,17,22

4

Litauen

1

14

2

3

1

Luxemburg

2

7,17

0,04

2,7,13,17

31

Malta

1

1

0,1

-

-

Nederländerna

11

1,3,5,8,17

3

1,3,5,6,8,13,15,17

200

Nya Kale-

-

-

-

3

0,3

donien Fr

Polen

13

4,5,8

13,5

3,5,8,13,22

37

Portugal

1

10

-

3

1

Rumänien

-

-

-

3

0,4

Slovakien

2

2,8,22

1

2,3,8,13

2

Slovenien

4

13,17

0,2

3,13

1

Spanien

9

1,5,6,8

4

1,3,5,6,8,9,10,11,13

31,5

Storbritan-

39

1,3,5,6,8,10,11,

108

1,2,3,4,5,6,7,8,10,

605

nien

13,17,18,21,22

11,13,17,18,21,22

Tjeckien

4

2,3,8,22

0,7

2,3,5,8

4

Tyskland

75

1,3,5,6,7,8,9,10,

177

1,2,3,4,5,6,7,8,9,

533,5

11,14,17,18,22

10,11,13,14,17,21,22

Ungern

3

5,8,10

0,5

3,5,8,10

3

Österrike

5

2,3,7,10,17,22

31

2,3,4,7,8,10,13,14,17

24

Total

268

1,2,3,4,5,6,7,8,

860

1,2,3,4,5,6,7,8,9,

2 835

9,10,11,13,14,

10,11,13,14,15,17,

40

17,18,21,22

18,21,22

Beviljade utförseltillstånd

Faktisk export

Region/

Antal

Huvudkategori

Värdet

Huvudkategori av

Värdet

Land

bevil-

av beviljad

av till-

exporterad

av

jade

materiel (EU:s

stånden i

materiel (EU:s

exporten

till-

militära lista)

mnkr

militära lista)

i mnkr

stånd

Övriga

Europa

Andorra

1

3

3

3

0,2

Georgien

1

13

-

-

-

Island

-

-

-

3,8

0,3

Montenegro

1

13

0,06

13

0,06

Norge

51

1,3,4,5,6,7,8,10,

4 838

1,2,3,4,5,6,7,8,10,

961,5

13,17,21,22

11,13,14,17

Ryssland

2

13

0,5

3,13

13

Schweiz

16

1,2,3,5,7,8,10,

74

1,2,3,5,6,7,8,10,

67

13,17

13,17

Turkiet

1

8

0,5

8,13,21,22

21

Ukraina

2

1,13

0,06

1,3

0,5

75

1,2,3,4,5,6,7,8,

4 916

1,2,3,4,5,6,7,8,10,

1 064

Total

10,13,17,21,22

11,13,14,17,21,

22

Nordamerika

Kanada

15

2,3,5,8,14,17,

82

2,3,5,8,13,14,17,

349

18,22

18,21,22

USA

61

2,3,5,8,10,11,

1 030

2,3,5,8,10,11,13,

1 206

13,14,17,18,21,

14,17,18,21,22

22

Total

76

2,3,5,8,10,11,13,

1 112

2,3,5,8,10,11,13,

1 555

14,17,18,21,22

14,17,18,21,22

Central-

amerika/

Karibien

Guatemala

1

13

-

-

-

Mexiko

2

5,8

2

5,8,13

4

Total

3

5,8,13

2

5,8,13

4

Sydamerika

Argentina

1

2,14

8

-

-

Brasilien

11

1,2,4,5,8,14,21,

427

1,2,3,5,8,11,13,

106

22

14,21,22

Chile

3

2,3,17

37

2,3,17

3

Paraguay

1

13

-

-

-

Total

16

1,2,3,4,5,8,13,

472

1,2,3,5,8,11,13,

109

14,17,21,22

14,17,21,22

Nordostasien

Japan

19

2,3,5,8,14,22

44

2,3,4,8,9

147

Republiken

7

1,5,8,15,21,22

59

1,5,8,13,21

152

Korea

Total

26

1,2,3,5,8,14,15,

103

1,2,3,4,5,8,9,13,21

299

21,22

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

41

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

42

Beviljade utförseltillstånd

Faktisk export

Region/

Antal

Huvudkategori

Värdet

Huvudkategori av

Värdet

Land

bevil-

av beviljad

av till-

exporterad

av

jade

materiel (EU:s

stånden i

materiel (EU:s

exporten

till-

militära lista)

mnkr

militära lista)

i mnkr

stånd

Centralasien

Kazakstan

-

-

-

3

1

Total

-

-

-

3

1

Sydostasien

Brunei

-

-

-

2,22

16

Filippinerna

1

13

-

-

-

Indonesien

2

4,13

11

4

9

Malaysia

3

2,3,7,22

366

2,7

8

Singapore

17

5,8,9,13,14,

353

3,4,5,9,13,22

155

22

Thailand

8

2,5,11,22

4

2,4,5,10,11,13,14,

3 319

21,22

Vietnam

1

13

-

-

-

Total

32

2,3,4,5,7,8,

734

2,3,4,5,7,9,10,11,

3 508

9,11,13,14,22

13,14,15,21,22

Sydasien

Bangladesh

1

5

0,5

5

0,3

Indien

11

2,5,14,22

161

2,5,8,9,22

709

Pakistan

1

10

1,5

4,10

1

Total

13

2,5,10,14,22

163

2,4,5,8,9,10,22

710

Mellanöstern

Bahrain

-

-

-

5

24

Egypten

1

13

-

13

16

Förenade

5

5,7,11,14

71

5,7,9,10,11,13,14,

271

Arabemiraten

22

Israel

2

13

-

13

0,2

Kuwait

-

-

-

5

4

Oman

-

-

-

5,21

2

Saudiarabien

7

3,5,10,11,13,22

1 156

3,5,10,11,14

750

Total

15

3,5,7,10,11,13,

1 227

3,5,7,9,10,11,

1 067

14,22

13,14,21,22

Nordafrika

Algeriet

2

5,21,22

5

5,17,22

161

Marocko

1

13

-

-

-

Tunisien

2

4

2

4

2

Total

5

4,5,13,21,22

7

4,5,17,22

163

Afrika söder

om Sahara

Botswana

1

3

5

3

0,1

Beviljade utförseltillstånd

Faktisk export

Region/

Antal

Huvudkategori

Värdet

Huvudkategori av

Värdet

Land

bevil-

av beviljad

av till-

exporterad

av

jade

materiel (EU:s

stånden i

materiel (EU:s

exporten

till-

militära lista)

mnkr

militära lista)

i mnkr

stånd

Kenya

1

13

-

-

-

Namibia

-

-

-

3

0,3

Nigeria

1

13

-

-

-

Sydafrika

10

1,3,4,5,8,21,22

11

1,2,3,4,5,10,13,

151

21,22

Tanzania

1

13

-

3

0,5

Zambia

2

3,13

1

3

0,1

Total

16

1,3,4,5,8,13,21,

17

1,2,3,4,5,10,13,

152

22

21,22

Oceanien

Australien

11

1,3,5,9,11,14,17,

215

1,2,3,4,5,11,17,22

473

22

Nya Zeeland

3

3,5

1

2,3,5

2

Total

14

1,3,5,9,11,14,

216

1,2,3,4,5,11,17,22

475

17,22

FN

FN Förenta

4

7,13

0,1

7,13

0,4

Nationerna

Total

4

7,13

0,1

7,13

0,4

TOTALT

562

1,2,3,4,5,6,7,8,

9 829

1,2,3,4,5,6,7,8,9,

11 942

9,10,11,13,14,

10,11,13,14,15,

15,17,18,21,22

17,18,21,22

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

43

Skr. 2013/14:114

Tabell 8a.

Export av krigsmateriel 2011–2013 fördelad på

Bilaga 1

länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr)

Värden i miljoner kronor

Region /land

2011

2012

2013

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

Ö K

Totalt

EU

1 409

1 363

2 772

931

1 980

2 911

843

1 992

2 835

Belgien

19

5,1

24,2

24

3

27

23

3

26

Bulgarien

-

0,3

0,3

-

1,5

1,5

-

1

1

Danmark

0,8

167,6

168,4

28

218

246

108

103

211

Estland

0,05

3,1

3,2

0,03

0,3

0,3

0,06

2

2

Finland

92,7

129,8

222,6

320

215

535

81

314

395

Frankrike

93,8

319

412,8

264

635

899

135

357

492

Grekland

0,2

-

0,2

-

-

-

0,3

4

4

Irland

-

3,9

3,9

-

36

36

-

9

9

Italien

2,5

61,7

64,2

5

104

109

124

90

214

Kroatien

Se

Öv-

riga

Eu-

ro-

pa

-

1

1

Lettland

0,005

20,8

20,8

0,02

5

5

0,5

3,5

4

Litauen

0,04

0,9

0,9

0,005

1

1

-

1

1

Luxemburg

-

5,8

5,8

-

26

26

30

1

31

Malta

-

0,006

0,006

-

-

-

-

-

-

Neder-

543,7

20

563,8

-

148

148

0,3

200

200

länderna

Nya

-

0,2

0,2

-

0,2

0,2

-

0,3

0,3

Kaledonien,Fr

Polen

10,8

19,6

30,4

8,5

4

12,5

22

15

37

Portugal

0,02

1,8

1,9

-

1

1

-

1

1

Rumänien

-

0,5

0,5

-

0,5

0,5

-

0,4

0,4

Slovakien

0,2

0,9

1,1

-

1

1

1

1

2

Slovenien

0,005

0,7

0,7

0,003

0,6

0,6

-

1

1

Spanien

0,5

10,7

11,2

2

14

16

4

27,5

31,5

Storbritan-

560,5

193,3

753,8

189

239

428

217

388

605

nien

Tjeckien

1

4,9

5,9

9

3

12

2

2

4

Tyskland

39,4

382,5

421,9

80,5

314

394

82,5

451

533,5

Ungern

0,5

3,4

3,9

0,6

2

3

0,5

2,5

3

Österrike

43

6,6

49,6

0,2

8

8

12

12

24

Övriga

141,7

184

325,7

261

151

412

900

164

1 064

Europa

Andorra

-

0,1

0,1

-

0,1

0,1

-

0,2

0,2

Island

0,01

0,2

0,2

0,04

0,2

0,3

-

0,3

0,3

Kroatien

0,003

0,4

0,4

0,0005

3

3

Se EU

Se EU

Se EU

44

Montenegro

-

-

-

-

-

-

-

0,06

0,06

Region /land

2011

2012

2013

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

Norge

137,7

104,1

241,8

261

74

335

900

61,5

961,5

Ryssland

-

8,9

8,9

-

15

15

-

13

13

Schweiz

0,3

69,7

70

0,4

44

44,5

-

67

67

Turkiet

3,7

0,3

4

-

13

13

1

20

21

Ukraina

-

0,4

0,4

-

1,5

1,5

-

0,5

0,5

Nordamerika

701,4

480,2

1181,6

389

408

797

779

776

1 555

USA

517,5

235,9

753,4

174

166

340

653

553

1 206

Kanada

183,9

244,3

428,2

215

242

457

126

223

349

Central-

-

51,6

51,6

-

39,5

39,5

-

4

4

amerika och

Karibien

Mexiko

-

51,6

51,6

-

39,5

39,5

-

4

4

Trinidad och

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Tobago

Sydamerika

28,2

5,9

34,1

10

25

35

6

103

109

Argentina

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Brasilien

7

5

12

6

14

20

4

102

106

Chile

21,2

0,03

21,3

4

11

15

2

1

3

Ecuador

-

0,5

0,5

-

-

-

-

-

-

Peru

-

0,4

0,4

-

-

-

-

-

-

Nordostasien

14,8

28,8

43,6

13

179

192

137

162

299

Hongkong,

-

0,3

0,3

-

-

-

-

-

-

Kina

Japan

14

16,9

30,9

10

13,5

23

134

13

147

Republiken

0,8

11,6

12,4

3

166

169

3

149

152

Korea

Centralasien

-

-

-

-

0,3

0,3

-

1

1

Kazakstan

-

-

-

-

0,3

0,3

-

1

1

Sydostasien

2799,5

451,6

3 251

504

544

1 048

2 563

945

3 508

Brunei

26,5

6,3

32,8

-

0,4

0,4

-

16

16

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

45

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

Region /land

2011

2012

2013

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

Indonesien

-

-

-

-

-

-

9

-

9

Malaysia

-

14,5

14,5

-

3

3

-

8

8

Singapore

144,9

41

186

383

62

445

2

153

155

Thailand

2 628

389,7

3017,7

121

479

600

2 552

767

3 319

Sydasien

1,5

1911,9

1913,3

971

1 082

2 053

24

686

710

Bangladesh

1,4

-

1,4

-

-

-

-

0,3

0,3

Indien

0,01

1049,5

1049,5

805

633

1 438

24

685

709

Pakistan

-

862,3

862,3

166

449

615

-

1

1

Mellanöstern

141,9

3264,3

3406,2

39

1 282

1 321

59

1 008

1 067

Bahrain

-

4,4

4,4

35

5,5

41

24

-

24

Egypten

-

-

-

-

9

9

-

16

16

Förenade

-

526,2

526,2

-

302

302

-

271

271

Arabemiraten

Irak

-

4,3

4,3

-

-

-

-

-

-

Israel

-

-

-

-

0,3

0,3

-

0,2

0,2

Jordanien

-

-

-

-

0,06

0,06

-

-

-

Kuwait

0,2

0,8

1

-

46

46

-

4

4

Oman

-

1,1

1,1

-

1

1

-

2

2

Saudiarabien

141,7

2727,5

2869,2

4

918

922

35

715

750

Nordafrika

-

198,5

198,5

-

172

172

-

163

163

Algeriet

-

197

197

-

172

172

-

161

161

Tunisien

-

1,5

1,5

-

0,3

0,3

-

2

2

Afrika söder

511,1

7,2

518,4

362

41

403

-

151

152

om Sahara

Botswana

-

-

-

-

-

-

-

0,1

0,1

Namibia

-

0,2

0,2

-

0,2

0,3

-

0,3

0,3

Sydafrika

511,1

7

518,2

362

41

403

-

151

151

Tanzania

-

-

-

-

-

-

-

0,5

0,5

Zambia

-

-

-

-

0,1

0,1

-

0,1

0,1

Oceanien

90,6

127,2

217,8

266

110

376

242

233

475

Australien

87,7

123,3

211

258

105

363

241

232

473

Nya Zeeland

2,9

3,9

6,8

8

5

13

1

1

2

46

Skr. 2013/14:114

Region/land

2011

2012

2013

Bilaga 1

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

FN Förenta

-

-

-

-

-

-

-

0,4

0,4

Nationerna

TOTALT

5 840

8 074

13 914

3 746

6 014

9 760

5 554

6 388

11 942

Tabell 8b.

Krigsmaterielexporten, fördelad på regioner i

procent av värdet år 2013

Region

Andel Export (%)

EU

23,7

Sydasien

5,9

Mellanöstern

8,9

Sydostasien

29,4

Nordamerika

13,0

Övriga Europa

8,9

Afrika söder om Sahara

1,3

Oceanien

4,0

Nordostasien

2,5

Nordafrika

1,4

Centralamerika och Karibien

0,0

Sydamerika

1,0

Centralasien

0,0

FN, Förenta Nationerna

0,0

Tabell 8c. Exporten av krigsmateriel för strid (KS), övrig krigsmateriel (ÖK) och total export år 2013 fördelad på länder uppdelade efter inkomst

Procent

100

90

80

70

Höginkomstländer

60

Övre medelinkomstländer

50

Lägre medelinkomstländer

40

Låginkomstländer

30

20

10

0

Krigsmateriel för

Övrig krigsmateriel

Total export

strid (KS)

(KS)

1 Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken

gjort om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen

finns på webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar

krigsmateriel till eller har beviljat utförseltillstånd till under 2013 följer

47

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

indelningen: Höginkomstländer : Andorra, Australien, Bahrain, Belgien, Brunei, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Irland, Island, Israel, Italien, Japan, Kanada, Kroatien, Kuwait, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Kaledonien (FR), Nya Zeeland, Oman, Polen, Portugal, Republiken Korea, Ryssland, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, USA, Österrike. Övre medelinkomstländer: Algeriet, Botswana, Brasilien, Bulgarien, Kazakstan, Malaysia, Mexiko, Namibia, Rumänien, Sydafrika, Thailand, Tunisien, Turkiet. Lägre medelinkomstländer: Egypten, Indien, Indonesien, Pakistan, Ukraina, Zambia. Låginkomstländer: Bangladesh, Tanzania.

Tabell 9.

Följdleveranser år 2013

Land

Antal

Varav

Varav

Materiel

tillstånd

följdleverans-

nya

tillstånd

tillstånd

Algeriet

2

2

Andorra

1

1

Argentina

1

1

Bangladesh

1

1

Marint mätsystem

Botswana

1

1

Brasilien

11

10

1

Radom

Egypten

1

1

Filippinerna

1

1

Pansarplåt

Förenade

5

4

1

Skyddsdräkt

Arabemiraten

Gerogien

1

1

Pansarplåt

Guatemala

1

1

Pansarplåt

Indien

11

10

1

Undervattensmålsystem

Indonesien

2

1

1

Pansarplåt

Kenya

1

1

Pansarplåt

Lettland

2

1

1

Ammunitionskomponenter

Litauen

1

1

Malaysia

3

2

1

Skyddsmasker

Malta

1

1

Samlarvapen

Marocko

1

1

Pansarplåt

Montenegro

1

1

Skyddsdräkt

Nigeria

1

1

Pansarplåt

Pakistan

1

1

Paraguay

1

1

Pansarplåt

Ryssland

2

2

Pansarplåt

Saudiarabien

7

6

1

Pansarplåt

Singapore

17

16

1

Undervattensmålsystem

Tanzania

1

1

Pansarplåt

Sydafrika

10

8

2

Vapenkomponenter,

sportskyttevapen

Thailand

8

7

1

Tekniskt bistånd, provning

Tunisien

2

2

Ukraina

2

1

1

Pansarplåt

Vietnam

1

1

Pansarplåt

Zambia

2

1

1

Pansarplåt

48

Tabell 10 .

Avtal om tillverkningsrätt och samarbete

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

Under år 2013 har ISP beviljat 14 tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon utanför Sverige. Tillstånden har avsett följande länder: Amerikas Förenta Stater, Australien, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Japan, Kanada (2 st.), Norge (4 st.), Pakistan, Storbritannien, Tyskland.

ISP har under år 2013 beviljat 43 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel. Tillstånden har avsett följande länder och organisationer: Amerikas Förenta Stater (3 st.), Australien (2 st.), Brasilien, EDA (Europeiska Försvarsbyrån) (5 st.), Estland, Frankrike/Tyskland, Förenade Arabemiraten, Indien, Italien, Kanada/Nederländerna (2 st.), Kanada, Norge (4 st.), Polen, Republiken Korea (4 st.), Schweiz, Singapore (5 st.), Storbritannien (6 st.), Thailand, Tyskland (3 st.).

Tabell 11. Svensk export av små och lätta vapen år 2013 (definitionen i FN:s vapenregister 1 )

Kategori enligt FN:s vapenregister

Små vapen

1. Revolvrar och automatpistoler

Ingen export

2.

Gevär och karbiner

Ingen export

3.

Kulsprutepistoler

Ingen export

4.

Automatkarbiner

Ingen export

5.

Lätta kulsprutor

Export av ksp/58 till Norge

6.

Övrigt

Finkalibrig ammunition har

exporterats till Australien,

Danmark, Estland, Finland,

Italien, Kanada, Neder-

länderna, Norge, Nya

Zeeland, Schweiz, Singapore,

Slovakien, Storbritannien,

Sydafrika, Tyskland och

USA.

Tillverkningsutrustning för

ammunition har exporterats

till Finland och USA.

1 Denna rapportering redovisar inte export av jakt- och sportskyttevapen och ammunition

till dessa.

49

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

Lätta vapen

1. Tunga kulsprutor (12,7 mm)

Export av ammunition till

Norge

2. Granattillsats för montering på vapen

Export av ammunition till

(40 mm)

Australien samt komponenter

till Tyskland och Österrike.

3. Bärbara pansarvärnspjäser

Ingen export

4. Rekylfria vapen (gevärssystem)

Granatgevär har exporterats

till USA samt Österrike.

Reservdelar,

övningsmateriel,

komponenter och

ammunition har exporterats

till Australien, Indien, Irland,

Japan, Kanada, Lettland,

Luxemburg, Norge, Nya

Zeeland, Polen, Slovakien,

Tjeckien, USA och Österrike.

5. Bärbara pansarvapen

Pansarvapen har exporterats

till Brasilien, Chile,

Danmark, Frankrike,

Lettland, Luxemburg och

USA. Reservdelar, övnings-

vapen och komponenter har

exporterats till Brasilien,

Frankrike, Norge,

Storbritannien, USA och

Österrike.

6. Granatkastare med kaliber mindre än

Ingen export

75 mm

7. Övrigt

Ingen export

Tabell 12. Svensk export av MANPADS (Man-Portable Air Defence Systems) år 2013 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Inga sikten har exporterats. Robotar, reservdelar, övnings- materiel m.m. har exporterats till Australien, Finland, Indonesien, Pakistan, Singapore och Tunisien till ett sammanlagt värde om 15 569 tkr.

50

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

Tabell 13.

Beslut om godkänd vidareexport år 2013

Ansökan

Avser materiel

Destination

från

Australien

Missiler för destruktion, ML4

Sverige

Australien

Mjuk- och hårdvara 9LV, ML5

Indien

Estland

Demilitariserade fordon, ML6

Estland

Frankrike

Sprängämnen, ML8

Japan

Norge

Lastbil, ML6

Lettland

Norge

Kanoner, ML2

Island

Norge

Finkaliberammunition, ML3

Sverige

Norge

Bandvagnar, ML6

Finland

Singapore

Bandvagnar, ML6

Tyskland

Singapore

Ammunition för destruktion, ML3

Sydafrika

Sydafrika

Komponenter till flygplan, ML10

Sverige

Tabell 14. Exporterande företag och myndigheter år 2013

Företag och myndigheter med export över 10 miljoner kronor (mnkr)

Företag

KS

ÖK

Totalt

FMV, Försvarets materielverk

2 412 000 000

662 439 341

3 074 439 341

BAE Systems Hägglunds AB

758 153 026

645 672 413

1 403 825 439

Saab AB, Electronic Defence

302 397 474

913 500 089

1 215 897 563

Systems

Saab Dynamics AB

616 618 125

502 941 897

1 119 560 022

Saab AB, Surveillance

0

784 930 518

784 930 518

Systems

BAE Systems Bofors AB

383 339 939

372 491 877

755 831 816

Saab AB, Security and

239 276 888

383 065 135

622 342 023

Defence Solutions

FFV Ordnance AB

15 577 835

564 143 529

579 721 364

Nammo Vanäsverken AB

470 346 054

39 586

470 385 640

Saab AB, Aeronautics

64 224 197

320 015 501

384 239 698

Norma Precision AB

21 118 740

207 615 393

228 734 133

ThyssenKrupp Marine Systems

0

224 399 298

224 399 298

AB

EURENCO Bofors AB

194 735 274

0

194 735 274

SSAB EMEA AB

0

174 457 064

174 457 064

Swede Ship Marine AB

0

159 080 824

159 080 824

Åkers Krutbruk Protection AB

0

148 277 559

148 277 559

Saab Barracuda AB

0

116 354 181

116 354 181

FLIR Systems AB

72 040 735

0

72 040 735

GKN Aerospace Sweden AB

0

54 454 000

54 454 000

Saab AB, Training &

0

39 633 173

39 633 173

Simulation

BAE Systems SWS Defence

0

35 331 623

35 331 623

AB

Saab AB, Support and Services

0

23 569 402

23 569 402

Polyamp AB

0

13 822 881

13 822 881

51

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

Följande företag och myndigheter exporterade för mellan 1 miljon

och 10 miljoner kronor år 2013:

Taiga AB, Airsafe Sweden AB, Aimpoint AB, Comtri AB, Deform AB, GKN Aerospace Applied Composites AB, Schill Reglerteknik AB, Spuhr i Dalby AB, Nammo LIAB AB, New Pac Safety AB, ECAPS AB, FXM – Försvarsexportmyndigheten, MSE Weibull AB, Exensor Technology AB, Befyraem Technologies AB (B4M).

Ett antal företag och myndigheter exporterade för mindre än 1 miljon kronor år 2013:

Ekenäs Mekaniska AB, Svenska Rymdaktiebolaget, Waltreco AB, Nammo Vingåkersverken AB, AimSport Sweden AB, VO Vapen AB, Karlskoga CNC Quality AB, Amlab Elektronik AB, Hillberg The Tentmaker, My- konsult System AB, Ex & Plose AB, Promoteq i Sandviken AB, Clustertronix HB.

Tabell 15. Redovisning av beviljade s.k. enskilda tillhandahållandetillstånd ( brokers ) under år 2013

0

Antal

Värde

ML-kategorier 2

Länder

10

Går ej att ange då

ML 2, 3, 5, 8, 11,

Amerikas Förenta Stater

ISP inte alltid

14, 18, 21, 22

Australien

efterfrågar denna

Kanada

uppgift.

Danmark

Frankrike

Indien

Norge

Polen

Schweiz

Storbritannien

Thailand

Tyskland

Företag med tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel år 2013

BAE Systems SWS Defence AB, BB Avionic System AB, Centric Labs

AB, Defendor AB, Ex & Plose AB, Exova AB, FFV Ordnance AB,

Gripen International AB, Gripen International KB, Grontmij

Installationspartner AB, Hilleberg the Tent Maker, MP-SEC

International AB, Naverviken Logistic AB, Neptunus Hav och Land,

Promoteq i Sandviken AB, Saab Underwater Systems AB, Sako Oy

Finland Filial, Scandinavian Risk Solutions AB, Svenska

2 Aktuell materiel är huvudsakligen delkomponenter, främst till underleverantörer i

samarbetsprojekt.

52

Rymdaktiebolaget, Thales Sverige

AB, W.L. Gore & Associates

Skr. 2013/14:114

Scandinavia AB, Venatio AB, Volvo

Defence AB.

Bilaga 1

Tabell 16. Implementering av direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom gemenskapen

Från och med 30 juni 2012 trädde en lagändringen avseende lagen om krigsmateriel i kraft med anledning av direktiv 2009/43/EG (Överförings direktivet). Nedan lämnas en redogörelse för de praktiska konsekvenserna detta har fått under år 2013.

Införande av generella tillstånd

ISP har beslutat om fem generella tillstånd, som publicerats i Tullverkets författningssamling (TFS) samt även på ISP webbsida www.isp.se . Till varje generellt tillstånd finns en bilaga med vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas.

TFS

Omfattning

2012:7

Utförsel av krigsmateriel samt lämnande av tekniskt bistånd till

en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land

inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

2012:8

Utförsel av krigsmateriel samt lämnande av tekniskt bistånd till

en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES).

2012:9

Utförsel av krigsmateriel samt lämnande av tekniskt bistånd till

ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

för demonstration, utvärdering och utställning.

2012:10

Utförsel av krigsmateriel samt lämnande av tekniskt bistånd till

ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

för underhåll eller reparation.

2012:11

Utförsel av krigsmateriel samt lämnande av tekniskt bistånd till

ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

efter underhåll, reparation eller demonstration

En förutsättning att utnyttja tillstånden är att aktuellt företag anmäler utnyttjande senast 30 dagar före det första utnyttjandet.

Under år 2013 har 4 företag anmält följande utnyttjanden:

TFS 2012:7

TFS 2012:8

TFS 2012:9

TFS 2012:10

TFS 2012:11

3

0

2

3

3

Då aktuella företag enbart behöver anmäla utnyttjanden enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2012:

TFS 2012:7

TFS 2012:8

TFS 2012:9

TFS 2012:10

TFS 2012:11

7

2

10

8

9

53

Skr. 2013/14:114

Bilaga 1

Följande fakturerad och levererad krigsmateriel har leveransdeklarerats

avseende år 2013:

TFS

Kategori

Produkt

Värde

Mottagarland

(tkr)

2012:7

ML 5

Varnarutrustning

344

Tyskland

2012:7

ML 10

Fällningsutrustning

3 304

Finland

Norge

2012:7

ML 14

Simulatorutrustning

3 945

Finland

Norge

Tyskland

Österrike

2012:7

ML 22

Tekniskt bistånd,

255

Lettland

bandvagnar

Certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd

Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta komponenter via generella tillstånd utfärdade i något EES land.

Under år 2013 har inget svenskt företag certifierats. Under år 2013 har totalt inom EU10 företag i 5 länder certifierats. Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida: http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/defence/certider.

Andel globala och individuella tillstånd till EES länder

Med införandet av överföringsdirektivet infördes utöver generella tillstånd även globala och individuella tillstånd. Mot bakgrund av direktivets anda att i första hand utnyttja generella och globala tillstånd kan aktuellt läge vara av intresse.

Under andra halvåret år 2012, sedan direktivet trädde i kraft, har ISP beviljat totalt 362 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 % globala samt 80 % individuella.

För år 2013 har ISP beviljat totalt 642 utförseltillstånd, varav 15 % globala samt 85 % individuella.

En slutsats av ovanstående, samt även antal företag som utnyttjar generella tillstånd och antal certifierade företag, är att det praktiska införandet av direktivet ännu är i en tidig fas.

Tabell 17. Artikel 10 i FN:s vapenregister

ISP har med förordning (2013:707) tilldelats uppgiften som tillståndsmyndighet för ärenden enligt rådets förordning (EU) 258/2012.

I nedanstående tabell redovisas en sammanställning över beviljade

tillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012 och lagen (1992:1300) om

54

krigsmateriel (slätborrade

vapen är undantagna avseende lagen om Skr. 2013/14:114

krigsmateriel).

Bilaga 1

Mottagarland

Antal

Omfattning

tillstånd

Amerikas

4

17 jakt/sportskyttevapen, 3 antika

Förenta Stater

vapen, 30 hagelgevär, samt vapen-

komponenter.

Norge

11

52 jakt/sportskyttevapen, 2 hagelgevär

samt vapenkomponenter.

Anm. 2 tillstånd avskrivna.

Nya Zeeland

1

26 pistoler.

Sydafrika

2

1 jakt/sportskyttevapen, 1 hagelgevär,

vapenkomponenter.

55

Skr. 2013/14:114

Bilaga 2

Export av produkter med dubbla användningsområden

Tabell 1. Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA) 2011–2013

Utförselärenden

2011

2012

2013

Totalt

1 150

1 089

1 123

Utförseltillstånd, globala och

individuella, varav:

Wassenaar-arrangemanget

602

583

702

Missilteknologikontrollregimen

6

10

7

Nuclear Suppliers Group

20

19

11

(Part 2)

Australiengruppen

342

325

316

Sanktioner

180

152

87

Icke kontrollerade produkter

0

0

0

Iransanktioner - finansiella

2011

2012

2013

ärenden

Totalt

649

249

392

Ärenden avseende överföring av

tillgångar och finansiella tjänster

Anmälan

194

80

189

Tillstånd

455

169

185

Tabell 2. Antal utfärdade förhandsbesked och förfrågningar samt icke-kontrollerade produkter avseende PDA 2009–2013

2009

2010

2011

2012

2013

Totalt antal

89

205

222

141

115

utfärdade

förhandsbesked

Varav antal

förfrågningar

57

173

164

109

66

om icke-

kontrollerade

produkter

56

Tabell 3.

Antal avgjorda ärenden som rör begäran om

Skr. 2013/14:114

förhandsbesked – kontrollerade samt icke-

Bilaga 2

kontrollerade produkter år 2013

Icke-kontrollerade produkter

Kontrollerade produkter

Land

Ej

”Catch

”Catch

Listad

Listad

Summa

anled-

all”

all”

produkt,

produkt,

ning att

negativ

positivt

avslag

tillämpa

catch

all

Algeriet (via

Italien)

1

1

Amerikas

Förenta Stater

1

1

Azerbajdzjan

1

1

Burma

1

1

1

3

Colombia

1

1

Egypten

1

1

2

Ekvatorial-

guinea

1

1

Folkrepubliken

Kina

1

6

2

9

Förenade

Arabemiraten

3

3

Indien

1

4

1

6

Indonesien

1

1

Irak

1

1

1

3

Iran

46

1

1

1

49

Israel

1

1

Kirgizistan

1

1

Kuwait

1

1

Libanon

1

1

Libyen

1

1

2

Norge

1

1

Pakistan

1

1

Ryska Federa-

tionen

( Ryssland)

1

10

1

12

Saudiarabien

2

2

Sudan

1

1

Turkiet

1

3

4

Tyskland

1

1

Ukraina

1

1

Venezuela

1

1

Vietnam

1

1

Vitryssland

1

1

Zimbabwe

1

1

57

Skr. 2013/14:114

Tabell 4.

Generella tillstånd

Bilaga 2

2012 införde EU ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) nr 1232/2011.

Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande

anmäla detta till ISP.

Under år 2013 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande:

EU 001

EU 002

EU 003

EU 004

EU 005

EU 006

18

1

1

1

0

0

Då aktuella företag behöver anmäla utnyttjanden enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2009 (EU 001) samt 2012 (EU 002-006);

EU 001

EU 002

EU 003

EU 004

EU 005

EU 006

88

1

2

2

0

0

Tabell 5. Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM)

Verksamhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM

På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktig, men även en stor del av handeln mellan EU-länder är tillståndspliktig. Berörda produkter och teknologier finns i bilaga IV del 2 till rådets förordning (EG) nr 428/2009. Generella tillstånd får inte användas för dessa produkter. Under 2013 beviljades totalt 43 tillstånd för export eller överföringar inom EU.

Mottagarland

År 2011

År 2012

År 2013

Exporterande

Exporterande

Exporterande

företag,

företag,

företag,

antal licenser

antal licenser

antal licenser

EU

Westinghouse, 1

Areva NP

Uddcomb, 1

Argentina

Westinghouse, 1

Finland

Westinghouse, 1

Westinghouse, 3

Westinghouse,1

Frankrike

Westinghouse, 2

Island

Svenska Tanso, 1

Svenska Tanso, 1

Japan

Westinghouse, 5

Westinghouse, 1

Westinghouse, 3

Sandvik, 1

Kanada

58

Kazakstan

Westinghouse, 1

Mottagarland

År 2011

År 2012

År 2013

Skr. 2013/14:114

Exporterande

Exporterande

Exporterande

Bilaga 2

företag,

företag,

företag,

antal licenser

antal licenser

antal licenser

Kina,

Svenska Tanso, 2

Sandvik, 1

Folkrepubliken

Sandvik, 1

Korea,

Westinghouse, 1

Republiken

Malaysia

Svenska Tanso, 1

Svenska Tanso, 1

Norge

Westinghouse, 1

Westinghouse, 4

Westinghouse, 1

KWD Nuclear

Studsvik, 2

Studsvik, 1

Instruments, 2

KWD Nuclear

Instruments, 1

Polen

Sandvik, 1

Ryssland

Westinghouse, 1

Schweiz

Westinghouse, 1

Westinghouse, 4

Westinghouse, 4

KWD Nuclear

Instruments, 1

Spanien

Westinghouse, 1

Westinghouse, 1

Westinghouse, 1,

Sandvik, 2

Sandvik, 1

Sandvik, 1

Sydafrika

Westinghouse, 1

Westinghouse, 2

Westinghouse, 1

Taiwan

Westinghouse, 1

Tjeckien

Westinghouse, 1

Tyskland

Westinghouse, 1

KWD Nuclear

Westinghouse, 2

KWD Nuclear

Instruments, 1

Areva NP

Instruments, 1

Uddcomb, 1

Ringhals AB, 2

KWD Nuclear

Instruments, 1

Ukraina

Westinghouse, 1

Westinghouse, 1

USA

Westinghouse, 7

Westinghouse, 16

Westinghouse,17

Sandvik, 2 Areva

Studsvik, 1

inkl. 1 till

NP Uddcomb, 1

Vattenfall Nuclear

Taiwan.

Fuel, 1

Vattenfall

Nuclear Fuel, 3

Vietnam

KWD Nuclear

Instruments, 1

59

Skr. 2013/14:114

Bilaga 2

Tabell 6.

Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2013

Land

ZC

NSG

AG

MTCR

WA

Argentina

x

x

x

x

x

Australien

x

x

x

x

x

Belgien

x

x

x

x

x

Brasilien

-

x

-

x

x

Bulgarien

x

x

x

x

x

Cypern

-

x

x

-

-

Danmark

x

x

x

x

x

Estland

-

x

x

-

x

Finland

x

x

x

x

x

Frankrike

x

x

x

x

x

Grekland

x

x

x

x

x

Irland

x

x

x

x

x

Island

-

x

x

x

-

Italien

x

x

x

x

x

Japan

x

x

x

x

x

Kanada

x

x

x

x

x

Kazakstan

x

x

-

-

-

Kina

x

x

-

-

-

Korea (Rep.)

x

x

x

x

x

Kroatien

x

x

x

-

x

Lettland

-

x

x

-

x

Litauen

-

x

x

-

x

Luxemburg

x

x

x

x

x

Malta

-

x

x

-

x

Mexiko

-

x

x

-

x

Nederländerna

x

x

x

x

x

Norge

x

x

x

x

x

Nya Zeeland

x

x

x

x

x

Polen

x

x

x

x

x

Portugal

x

x

x

x

x

Rumänien

x

x

x

-

x

Ryssland

x

x

-

x

x

Schweiz

x

x

x

x

x

Serbien

-

x

-

-

-

Slovakien

x

x

x

-

x

Slovenien

x

x

x

-

x

Spanien

x

x

x

x

x

Storbritannien

x

x

x

x

x

Sverige

x

x

x

x

x

Sydafrika

x

x

-

x

x

Tjeckien

x

x

x

x

x

Turkiet

x

x

x

x

x

Tyskland

x

x

x

x

x

Ukraina

x

x

x

x

x

Ungern

x

x

x

x

x

USA

x

x

x

x

x

Vitryssland

x

x

-

-

-

Österrike

x

x

x

x

x

TOTALT

39

48

41

34

41

Europeiska kommissionen deltar som medlem i Australiengruppen samt som observatör i Nuclear Suppliers Group och Zangger-kommitten .

60

Tabell 7. Beviljade globala tillstånd för permanent export år 2013

Region/land

Civil slutanvändning

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EU-för-

Regim

ordning

Samtliga länder med undantag

9

5A002,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

av embargoländer/

5E002

(telekommunikation)

Sanktionsländer

Flera länder med undantag av

6

3E001,5E001,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

embargoländer/sanktionsländer

5E002,6A003

(telekommunikation)

Afghanistan

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Armenien

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Brasilien

1

3A001,3A002,

Elektroniska komponenter

428/2009

WA

5A001,5A002

Burundi

2

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Demokratiska Republiken

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

Kongo

(telekommunikation)

Folkrepubliken Kina

7

3A001,3A002,

Elektroniska komponenter

428/2009

WA

5A001,5A002

Grönland

2

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Guinea

2

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

61

Region/land

Civil slutanvändning

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EU-för-

Regim

ordning

(telekommunikation)

Indien

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Irak

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Jordanien

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Kenya

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Kuwait

1

5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Libanon

1

5A002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Libyen

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Malaysia

3

3A001,3A002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

5A001,5A002,

(data/telekommunikation),

5D002

elektroniska komponenter

Marocko

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Mexiko

1

3A001,3A002,

Elektroniska komponenter

428/2009

WA

5A001,5A002

Norge

1

6D003

Teknik för akustisk

428/2009

WA

undervattenskommunikation

62

Region/land

Civil slutanvändning

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EU-för-

Regim

ordning

Pakistan

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Republiken Korea

1

3E001

Tekniskt underlag för

428/2009

WA

elektroniska komponenter

Rwanda

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Ryska Federationen (Ryssland)

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Serbien

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Singapore

1

3E001

Tekniskt underlag för

428/2009

WA

elektroniska komponenter

Taiwan

1

6A005

Lasersystem

428/2009

WA

Thailand

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

Vitryssland

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(data/telekommunikation)

63

Tabell 8. Beviljade individuella tillstånd för permanent export år 2013

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

Afghanistan

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Algeriet

2

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Amerikas

1

1C351

Bakteriestam

428/2009

AG

Förenta Stater

Angola

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Arabrepubliken 1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

Syrien

(telekommunikation)

Argentina

5

2B350,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

1C202,7A002

(telekommunikation),

NSG,

plattvärmeväxlare,

WA

genomströmningsfiltrerings-

utrustning,

aluminiumlegering, gyro

Azerbajdzjan

3

5A002,1A004

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation),

kemskyddsdräkter

Bahrain

10

6A003,5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

2

5A002,

Informationssäkerhet 428/2009 WA

5D002,2B350

(telekommunikation),

WA

5D002,

(telekommunikation),

64

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

värmeväxlarplåt,

6A008

komponent till radar

IR-kameror

(magnetroner)

Bangladesh

1

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Bosnien &

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

Hercegovina

(telekommunikation)

Brasilien

30

2B352,5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

5D002,5E002,

(telekommunikation),

WA

2B350,9A012,

genomströmningsfiltrerings-

1C010,6A003

utrustning, värmeväxlarplåt,

UAV, ventiler, IR-kameror

Burkina Faso

1

2B350

Värmeväxlarplåt

428/2009

AG

Burma

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Chile

5

2B350,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

6A003,1C010

(telekommunikation),

WA

kolfiberväv, ventiler,

IR-kameror

Colombia

3

5A002,2B350,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

1

6A003

IR-kameror

428/2009

WA

9A012,6A003,

(telekommunikation),

WA

5D002,6A004

värmeväxlare,

IR-kameror, UAV,

EO-sensor

65

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

Costa Rica

2

5A002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Curacao

1

5A002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Demokratiska

4

2B350,5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

Republiken

5D002

(telekommunikation),

WA

Kongo

reservdelar för värmeväxlare

Dominikanska

1

6A003

IR-kameror

428/2009

WA

republiken

Egypten

11

6A003,5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA,

5D002,1A004,

(telekommunikation),

MTCR

2A101

IR-kameror,

kemskyddsdräkter, kullager

Filippinerna

3

6A003,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

3A001

(telekommunikation),

IR-kamera,

strålningståliga integrerade

kretsar

Folkrepubliken

138

5A002,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

2

6A003

IR-kameror

428/2009

WA

Kina

6A003,3A001,

(telekommunikation),

MTCR,

2B350,2B230,

kolfiberväv, mikro- eller

NSG,

1C002,2B352,

millimeterutrustning,

WA

6A008,7A003,

IR-kameror,

66

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

1A004,1C111,

genomströmningsfiltrerings-

9A012,1C010,

utrustning, titanpulver,

2B104,3A002

temperaturtåliga mikro-

processorer,

värmeväxlare (inkl. plåt),

kemskyddsdräkter,

tryckgivare, centrifugal-

separator, LIDAR, fermentor,

tröghetsnavigeringssystem,

ventiler, polymeriska

substanser, datainsamlings-

kort UAV, mikrovågs-

förstärkare, pumpar,

isostatpress

Förenade

13

6A003,5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

2

5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

Arabemiraten

5D002,1C202,

(telekommunikation),

WA,

5D002

(telekommunikation)

1A004,9A012,

IR-kameror,

NSG

2B350,9D004,

kemskyddsdräkter, ventiler,

2A226

aluminiumlegeringar, UAV,

pumpar

Guatemala

2

2B104,2B350

Värmeväxlare, isostatpress

428/2009

AG,

MTCR

Guinea

4

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

67

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

(telekommunikation)

Guinea-

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

Bissau

(telekommunikation)

Honduras

1

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Hongkong,

10

5A002,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

Kina

6A003,3A001

(telekommunikation),

IR-kameror, temperaturtålig

mikroprocessor

Indien

27

6A003,5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

5D002,2B352,

(telekommunikation),

WA

3C005,1A004,

genomströmningsfiltrerings-

1C010,2B350

utrustning, kolfiberväv

(inkl. band), pumpar,

värmeväxlare, substrat,

IR-kameror, fermentor

Indonesien

21

5A002,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

2B352,2B350,

(telekommunikation),

WA

6A003

reservdelar för värmeväxlare,

IR-kameror, ventiler,

centrifugalseparator,

genomströmningsfiltrerings-

utrustning

Irak

7

5A002,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

68

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

1A004

(telekommunikation),

ning

stånd

ning

kemskyddsdräkter

Iran

84

III.A9.002,III.A

Reservdelar till

267/2012

Sank-

1.003,

mejeriutrustning

tioner

III.A2.010

(tätningar, packningar),

värmeväxlare, pumpar

Island

1

5A002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Israel

42

2B350,3A001,

Värmeväxlare (inkl. plåt),

428/2009

AG,

2B352,6A003,

genomströmningsfiltrerings-

WA

1A004,6A002,

utrustning, pumpar,

3A002,5D002

kemskyddsdräkter,

IR-kameror, mikro- eller

millimetervågsutrustning,

informationssäkerhet

(telekommunikation),

Jordanien

datainsamlingskort

6

5A002,

Informationssäkerhet

428/2009 WA

5D002,

(telekommunikation),

Kazakstan

1

1A004

Kemskyddsdräkter

428/2009

WA

6A003

IR-kameror

Kosovo

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

69

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

Kroatien

1

2B104,1C010

Kolfiberväv, isostatpress

428/2009

WA,

MTCR

Kuwait

2

9A012,9D004,

Värmeväxlare, styr- och

428/2009

AG,

1

1A004

Kemskyddsdräkter

428/2009 WA

2B350

kontrollutrustning (UAV)

WA

Libanon

11

5A002,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

1C002

(telekommunikation),

aluminiumlegering

Libyen

4

6A003,5A002

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

5E002,1A004,

(telekommunikation),

WA

2B351

IR-kamera, kemskyddsdräkt,

övervakningssystem för giftig

gas.

Macau

2

1A004

Kemskyddsdräkter

428/2009

WA

Malawi

1

5A002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Malaysia

20

2B350,5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

1

1A004

Kemskyddsdräkter

428/2009 WA

6A003,3A001,

(telekommunikation),

WA

1A004,1C010

IR-kameror, värmeväxlarplåt,

pumpar, ventiler,

kemskyddsdräkt, FPGA,

kolfiberväv

Marocko

1

2B352

Genomströmnings-

428/2009

AG

1

5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

70

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

filtreringsutrustning

5D002

(telekommunikation)

Mauritius

1

1A004

Kemskyddsdräkter

428/2009

WA

Mexiko

30

2B104,2B350,

Värmeväxlare,

428/2009

AG,

5A002,2B352,

genomströmnings-

MTCR,

6A003,1A004,

filtreringsutrustning,

NSG,

2B204

informationssäkerhet

WA

(telekommunikation),

kemskyddsdräkter,

isostatpress,

IR-kameror, fermentor

Moçambique

1

5A002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Moldavien

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Montenegro

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

1

5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

5D002

(telekommunikation)

Niger

1

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Oman

1

5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Pakistan

5

5A002,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

2B350

(telekommunikation),

WA

värmeväxlare

71

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

Panama

1

5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Peru

1

2B350

Pumpar

428/2009

AG

Qatar

10

5A002,5D002,

Värmeväxlarplåt, IR-kameror,

428/2009

AG,

2

5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

2B350,6A003,

kemskyddsdräkter,

WA

5D002

(telekommunikation)

1A004,1C010

kolfiberväv,

informationssäkerhet

(telekommunikation)

Republiken

18

6A003,1C350,

IR-kameror, bakteriestam,

428/2009

AG,

2

6A008

Styrenhet för

428/2009

WA

Korea

9A012,3A001,

UAV, effektomriktande

WA,

radarsystem,

5A002, 9D004,

halvledare, pumpar

NSG

komponent till

6A002,2B352,

informationssäkerhet

radarsystem

2B350,2B204,

(telekommunikation),

(magnetron)

6A008

IR-kameror, fermentor,

isostatpress, värmeväxlare

(inkl. plåt), LIDAR,

navigations- och

kontrollutrustning för UAV

Rwanda

1

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Ryska

79

5A002,2B350,

Informationssäkerhet,

428/2009

AG,

Federationen

6A003,3C005,

IR-kameror, värmeväxlare

NSG,

(Ryssland)

2B204,6A002,

(inkl. plåt),

WA

72

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

1A004,2B352,

kemskyddsdräkter, substrat,

2D002,3C006,

genomströmnings-

3A001,6A008,

filtreringsutrustning, mjukvara

3A002,5D002,

för CNC styrning, fermentor,

2B350

isostatpress, mikroprocessor,

LIDAR, datainsamlingskort,

pumpar

Saudiarabien

10

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

5

5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

6A003,2B350,

(telekommunikation),

WA

5D002,

(telekommunikation),

1A004,9A012,

IR-kameror, värmeväxlare

6A003

IR-kameror

6A008

(inkl. plåt),

kemskyddsdräkter, UAV,

komponent till radarsystem

Senegal

1

5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Serbien

14

5A002,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

WA

6A003,2B001

(telekommunikation),

IR-kameror, verktygsmaskin

Singapore

15

5A002,2B350,

Informationssäkerhet

428/2009

WA,

1A004,3A002,

(telekommunikation),

AG

6A003

värmeväxlare (inkl. plåt),

pumpar, system för

detektering och identifiering

73

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

av explosiva ämnen,

kemskyddsdräkter,

IR-kameror,

datainsamlingskort

Sudan

2

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Sydafrika

20

2B350,6A003,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

5A002,1C010,

(telekommunikation),

WA

9A012,9D004

värmeväxlare (inkl. plåt),

IR-kameror, kolfiberväv

(inkl. band), styr- och

kontrollutrustning för UAV,

ventiler, genomströmnings-

filtreringsutrustning

Sydsudan

2

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Taiwan

29

2B350,5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

6A005,3A002,

(telekommunikation),

WA

2B352,1A004,

pumpar, värmeväxlare

2B352,3A001,

(inkl. plåt), lasersystem,

1C010

kolfiberband (inkl. väv),

kemskyddsdräkter,

fermentor,

74

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

genomströmningsfiltrerings-

utrustning,

datainsamlingskort,

mikrovågsförstärkare

Tanzania

5

5A002,9A012

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation), UAV

Thailand

29

6A003,5A002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

5D002,2B350,

(telekommunikation),

WA

3A001,1A004,

värmeväxlare

9D004,9A012,

(inkl. plåt), pumpar,

1C010

kemskyddsdräkter,

IR-kameror, kolfiberväv,

genomströmnings-

filtreringsutrustning,

mikroprocessor, kontroll- och

navigeringsutrustning för

UAV

Trinidad och

1

3A201

Elektronisk komponent

428/2009

NSG

Tobago

(kondensator)

Tunisien

2

2B352,2B350

Värmeväxlare,

428/2009

AG

genomströmningsfiltrerings-

utrustning

Turkiet

12

1C010,6A003,

Värmeväxlare (inkl. plåt),

428/2009

AG,

75

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

5D002,2B350,

kolfiberväv,

WA

5A002,9D004,

informationssäkerhet

2B352

(telekommunikation),

IR-kameror, kontroll- och

navigeringsutrustning för

UAV, genomströmnings-

filtreringsutrustning

Uganda

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

428/2009

WA

(telekommunikation)

Ukraina

13

2B350,2B204,

IR-kameror, värmeväxlarplåt,

428/2009

AG,

6A003,2B352

reservdelar till isostatpress,

WA,

genomströmningsfiltrerings-

NSG

utrustning

Uruguay

3

5D002,9D004,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

9A012,1C350

(telekommunikation),

WA

fluorvätesyra, UAV

(inkl. programvara)

Venezuela

1

2B352

Genomströmningsfiltrerings-

428/2009

AG

utrustning

Vietnam

10

6A002,6A008,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

2B350,5A002,

(telekommunikation),

WA

5D002,2B352,

kemskyddsdräkter,

1A004

genomströmningsfiltrerings-

76

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EU-

Regim

till-

kategori

Förord-

till-

kategori

Förord-

stånd

ning

stånd

ning

utrustning, IR-kameror,

EO-sensor, radarsystem

(SLAR), värmeväxlare,

genomströmningsfiltrerings-

utrustning

Vitryssland

7

3A002,5D002,

Informationssäkerhet

428/2009

AG,

1A004,2A226,

(telekommunikation),

NSG,

5A002

kemskyddsdräkter, ventil,

WA

datainsamlingskort

Zambia

1

9A012

UAV

428/2009

WA

Zimbabwe

3

5A002,5D002

Informationssäkerhet

(telekommunikation)

428/2009

WA

77

Skr. 2013/14:114

Bilaga 3

78

Regelverk i urval

Lagen om krigsmateriel

Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993.

Lagen om krigsmateriel föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan tillstånd. Med utlandssamverkan förstås exportförsäljning eller annat tillhandahållande (bl.a. överlåtelse eller förmedling) av krigsmateriel. Vidare omfattar begreppet upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrättigheter, avtal med någon i utlandet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel. Slutligen krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.

I rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden finns i vissa fall krav på exporttillstånd för produkter som inte ingår i begreppet krigsmateriel, men som hör samman med exporterad krigsmateriel.

Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan

Enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan.

Övergripande kriterier och bedömningskriterier

Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.

EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport tillämpas parallellt med de svenska riktlinjerna.

Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel.

I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet

betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen

Skr. 2013/14:114

anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på

Bilaga 3

samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller

tillverkning av krigsmateriel.

Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska

bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för

mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad

gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även i de fall då det är

fråga om materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga

rättigheter.

Ovillkorliga hinder för export

Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar,

anses omöjliggöra export. De tre är; beslut av FN:s säkerhetsråd,

internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EU-

sanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna

om export från neutral stat under krig.

Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel

Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss

materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av

begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli

föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexport-

statistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två

kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel.

För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export

inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat,

en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till

väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett

tillstånd bör återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad

konflikt eller inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan

emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och

principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller

inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova

kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som

tillämpades före år 1993, med den skillnaden att förekomsten av

kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde

beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga

rättigheterna. För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor

utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som

krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer

för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder

som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte

har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande

och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt

utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel

av övrig krigsmateriel.

De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig

krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som

79

Skr. 2013/14:114

mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel,

Bilaga 3

än för krigsmateriel för strid.

Följdleveranser och ”svensk identitet”

När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till

utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad

krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla

andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare

utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd".

När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje

land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten

har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande

utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt

försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om

utförsel tillämpas.

De svenska riktlinjerna i fulltext

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med

någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan

utförsel eller samverkan

1. bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av

materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd,

samt

2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges

utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på ISP att göra en

totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med

utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.

Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller

export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i

Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i

överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att

samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs

ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i

fråga om dessa länder.

Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten

auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett

slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg)

föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen

har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk

krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan

materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt

krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot

internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av

FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral

stat under krig (ovillkorliga hinder).

80

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan

Skr. 2013/14:114

som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där

Bilaga 3

omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer.

Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd

ska beviljas.

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan

utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig

krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i

väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts

eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras

leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter.

Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig

krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad

konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i

landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga

rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter.

Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid

ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad

konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis

bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om

det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och

målen för Sveriges utrikespolitik.

Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med

vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt

hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition,

som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt

att inte ge tillstånd.

Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling

eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de

angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som

följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett

samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet

till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga

har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna

för sådan export från Sverige.

Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export

från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för

samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt

försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är

en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från

samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i

övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler.

När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssam-

verkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas

mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta

slag ingås, bör utrikesnämnden höras.

81

Skr. 2013/14:114

Rådets

förordning (EG)

nr

428/2009

om upprättande

av

en

Bilaga 3

gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med

dubbla användningsområden

Gemensam EU-lagstiftning

Rådet antog år 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande

av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling

och transitering av produkter med dubbla användningsområden

(omarbetning). Förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 och

ersatte en EU förordning från år 2000, rådets förordning (EG) nr

1334/2000. Till skillnad från de multilaterala exportkontrollregimerna är

förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EU-

stater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade

produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella

systemen för kontroll av export till tredjeland stärks och harmoniseras.

Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de

multilaterala exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av

varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas

genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till

förordningen. Förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen

för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt

verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen

uppdateras varje år.

Bedömningen i tillståndsärenden har underlättats genom att

förordningen inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har

att beakta vid sin prövning. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan.

Vidare finns ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa

produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp har

förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma

tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har

även lett till en ökad samsyn inom EU när det gäller denna typ av export.

Svensk lagstiftning

I Sverige kompletteras EU-förordningen av lagen (2000:1064) om

kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt

bistånd, samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med

dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Båda författningar-

na trädde i kraft den 1 januari 2001.

Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriellagstiftningen, där

utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud, är

förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter

med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten att utförseltill-

stånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen

såsom dessa beskrivs i EU-förordningen.

För export, överföring och tillhandahållande av förmedlingstjänster av

produkter med dubbla användningsområden krävs

det

tillstånd.

Tillståndsgivande

myndighet

är

ISP. När

det

gäller

kärnämnen

och

material

m.m. i

kategori 0

i

bilaga I till

EU-förordningen är

det

emellertid SSM som meddelar tillstånd.

82

Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och

Skr. 2013/14:114

av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser

Bilaga 3

om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd

kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla

användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid

utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked.

Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse ( catch-all )

Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan tillstånd krävas

för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till

rådsförordningen (s.k. icke-listade produkter) om exportören har

informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är

eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av

massförstörelsevapen eller missiler som är kapabla att bära sådana vapen.

Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att

se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att

produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba

teknologiska utvecklingen.

För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har

blivit informerad av svenska myndigheter om produktens

användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa

svenska myndigheter om exportören är medveten om att en produkt helt

eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens

artikel 4.1—4.3 i EU-förordningen. ISP eller SSM ska då avgöra om

tillstånd ska krävas för exporten.

Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall

för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller

för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för

militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-, EU- eller

OSSE-embargo, samt för icke-listade produkter som är, eller kan vara,

avsedda att användas som delar eller som komponenter till krigsmateriel

som olovligen har exporterats.

83

Skr. 2013/14:114

Bilaga 4

84

Förklaringar

Avslag (denia l ). Ett negativt myndighetsbeslut när någon ansöker om tillstånd till export av krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden till ett visst land. En medlem i en multilateral exportkontrollregim förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Exportkontrollregimer. Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaar-arrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med dessa multilaterala regimer är att de ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, harmonisera exportkontrollen och utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna.

Generalklausulen (catch-all). Begreppet avser möjligheten till exportkontroll av sådana produkter med dubbla användningsområden som inte finns upptagna på kontrollistorna. En exportör ska underrätta exportkontrollmyndigheten om myndigheten informerat denne om att den produkt som man vill exportera kan vara avsedd för produktion m.m. av massförstörelsevapen. Myndigheten beslutar om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten. Detsamma gäller om exportören känner till att produkten är avsedd för produktion m.m. av sådana vapen.

Icke-spridning. Åtgärder som nationellt och på det internationella planet vidtas för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Främst har detta tagit sig uttryck i internationella avtal samt genom samverkan i flera exportkontrollregimer.

Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier samt från person till person från ett land till ett annat.

Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen. Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i icke-spridningsarbetet rörande massförstörelsevapen.

No-undercut. Då ett avslag utfärdats förväntas de övriga medlemmarna inom den berörda multilaterala exportkontrollregimen konsultera den stat som har utfärdat avslaget om de avser att besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Syftet med detta är att motverka att den förvägrade köparen vänder sig till ett annat land samt att undvika konkurrenssnedvridande effekter av olika länders exportkontroll. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Outreach. Informationsverksamhet och stöd till stater, myndigheter, företag m.fl. i exportkontrollsammanhang.

Utförseltillstånd. Enligt 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel får krigsmateriel inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av lagen eller annan författning. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för det belopp som i ett kontrakt överenskommits med ett visst land. Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som kontraktet har slutits. Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en faktisk leverans utan visar endast hur stora order avseende kontrollerade produkter som svenska företag fått på den internationella marknaden ett visst år.

Skr. 2013/14:114

Bilaga 4

85

Skr. 2013/14:114

Bilaga 5

86

Förkortningar

AG

Australia Group

ASD

AeroSpace and Defense Industries Association of

Europe

ATT

Arms Trade Treaty

BTWC

The Biological and Toxic Weapons Convention

CBW

Chemical and Biological Weapons (Kemiska och

biologiska vapen)

COARM

Council Working Group on Conventional Arms Export

COCOM

Coordinating Committee on Multilateral exports

Controls

CONOP

Council Working Group on Non-Proliferation

CWC

Chemical Weapons Convention

EDA

European Defence Agency

EG

Europeiska gemenskapen

EKR

Exportkontrollrådet

EU

Europeiska Unionen

FA

Framework agreement

FMV

Försvarets materielverk

FN

Förenta Nationerna

FOI

Totalförsvarets forskningsinstitut

FRA

Försvarets radioanstalt

FXM

Försvarsexportmyndigheten

GTRI

Global Threat Reduction Initiative

GUSP

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

IAEA

Internationella atomenergiorganet

ISP

Inspektionen för strategiska produkter

KS

Krigsmateriel för strid

LoI

Letter of Intent

MANPADS

Man-Portable Air Defense Systems

ML

Militär lista

MTCR

Missile Technology Control Regime

Must

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Nato

North Atlantic Treaty Organization

NETTEM

New and Evolving Technologies Technical Experts

Meeting

NL

Nationella tillägg i förekommande fall

NPT

Non-proliferation treaty

NSG

Nuclear Suppliers Group

OECD

Organisation for Economic Co-operation and

Development

OSSE

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

PDA

Produkter med dubbla användningsområden

PGU

Politik för global utveckling

PSI

Proliferation Security Initiative

SALW

Small arms and light weapons

SCB

Statistiska centralbyrån

SIPRI

Stockholm International Peace Research Institute

SOFF

Säkerhets- och Försvarsföretagen

SSM

Strålsäkerhetsmyndigheten

Skr. 2013/14:114

Säpo

Säkerhetspolisen

Bilaga 5

SÖ

Sveriges internationella överenskommelser

TI

Transparency International

TVR

Teknisk-vetenskapliga rådet

UNIDIR

United Nations Institute for Disarmament Research

WA

Wassenaar Arrangement

WPDU

Working Party on Dual-Use Goods

ZC

Zangger Committee

ÖK

Övrig krigsmateriel

87

Skr. 2013/14:114

Bilaga 6

88

Vägledning till andra källor

Källhänvisning i alfabetisk ordning

Australiengruppen: www.australiagroup.net Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu Europeiska unionens råd: www.consilium.eu Europeiska unionen: www.europa.eu Exportkontrollrådet: www.isp.se/sa/node.asp?node=1057 Förenta Nationerna: www.un.org

International Atomic Energy Agency: www.iaea.org Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info

Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org Organization for the Prohibition of Chemical Weapons: www.opcw.org Organization for Security and Co-operation in Europe: www.osce.org Stockholm International Peace Research Institute: www.sipri.org Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se

Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se Utrikesdepartementet: www.ud.se

Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Ek, Lööf, Svantesson

Föredragande: statsrådet Björling

Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:114 Strategisk exportkontroll 2013 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

89