Prop. 2013/14:130

Regeringens skrivelse 2013/14:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. Skr.

2013 2013/14:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 15 maj 2014

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2013. I redovisningen ingår

bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar 2013, utvärdering av AP-fondernas verksamhet i ett längre perspektiv samt AP- fondernas arbete med hållbarhetsfrågor.

Det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick till 128 miljarder kronor 2013. En hög andel aktier i kombination med en stark utveckling på underliggande aktie- marknader förklarar resultatet. Det förvaltade kapitalet i buffertfonderna uppgick till 1 058 miljarder kronor i slutet av 2013.

Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital (procent per år och miljarder kronor)

2013

2012

2011

2010

2009

2001-2013

Avkastning (%)

13,5

11,6

-1,9

10,2

19,4

4,7

Inkomstindex (%) 1

3,7

4,9

1,9

0,3

6,2

3,3

Totalt fondkapital (mdkr)

1 058

958

873

895

827

Not 1: Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för uppräkning av skulden i inkomstpensionssystemet.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora

variationer över

åren i

takt med utvecklingen på de finansiella

marknaderna.

Fondernas

avkastning sedan start 2001 uppgår till 4,7 procent per år, vilket väl överstiger ökningen i inkomstindex – det index som ligger till grund för

uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Fonderna har

1

Skr. 2013/14:130

därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Regeringen kan konstatera att trots en mycket krävande utveckling på de

finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra

till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när

det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001.

Första–Fjärde

AP-fondernas

långsiktiga

avkastning

överstiger

respektive fonds

interna

mål

för

tioårsperioden

2004–2013.

Den

övergripande tillgångsallokeringen med en hög andel aktier bidrog till

resultatlyften 2012 och 2013. Regeringen ser positivt på

att

Första–

Fjärde

AP-fonderna

alltmer

kommit

att

fokusera

på

långsiktiga

strategiska beslut i förhållande till mer kortfristiga perspektiv, men anser

att det bör ske en tydligare redovisning av de överväganden som ligger

till grund för de strategiska allokeringsbeslut som tas. Regeringen ser

även positivt på Första–Fjärde AP-fondernas fortsatta diversifiering av

investeringsstrategier och förvaltning. Resultaten för Första–Fjärde AP-

fondernas aktiva förvaltning har förbättrats de senaste åren, men brister i

jämförbarhet över tid gör att resultaten bör tolkas försiktigt.

Sjätte AP-fondens totalavkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att

lyfta fondens resultat på längre

löptider,

men

resultaten

är

fortsatt

väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde

2012.

Avkastningen

över

tid

överstiger

dock

utvecklingen

inkomstindex, vilket innebär att fonden bidragit till den långsiktiga

uppbyggnaden av tillgångar i inkomstpensionssystemet. Strategiskiftet

2011 mot mogna onoterade företag är positivt och synes ha gett resultat.

Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) avkastade dubbelt så

mycket som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i

premiepensionssystemet

2010–2013.

Förvalsalternativets

stora

aktie-

exponering och aktiemarknadens uppgång 2013 förklarar resultatet.

Avkastningen sedan start 2001 har även väl överträffat utvecklingen i

inkomstindex, vilket innebär att pensionssparandet utvecklats bättre än

den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället.

Regeringen anser att integration av hållbarhetsfrågor är centralt för AP-

fondernas verksamhet och av stor betydelse för allmänhetens förtroende

för fonderna och pensionssystemet. AP-fondernas arbete med hållbarhet

faller väl ut i en internationell jämförelse med andra pensionsfonder.

Regeringen ser positivt på AP-fondernas arbete men anser det angeläget

att fonderna ser över möjligheterna att utveckla arbetet utifrån de

rekommendationer som lämnats. Regeringen lägger även stor vikt vid

ersättningsfrågor. Uppföljning av kostnader för ersättningar m.m. för

2013 visar att AP-fonderna följer sina interna riktlinjer, vilket är positivt.

Pensionsgruppen,

som

består

av

allianspartierna

och

Social-

demokraterna, enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i

pensionssystemenet. De delar i överenskommelsen som

berör

AP-

fonderna handlar bl.a. om förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-

fondernas struktur och placeringsregle samt förändringar som syftar till

en mer kostnadseffektiv förvaltning. Förändringarna avses genomföras

sommaren 2016. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt

nuvarande uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga

nytta

för

dagens och framtidens pensionärer till dess att det nya regelverket träder

2

i kraft.

Innehållsförteckning

Skr. 2013/14:130

1

Inledning..........................................................................................

5

2

AP-fonderna och statens pensionssystem ........................................

7

2.1

Det statliga allmänna pensionssystemet ............................

7

2.2

Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet......................

8

2.2.1

AP-fondernas roll som buffert..........................

9

2.2.2

AP-fondernas roll som långsiktig finansiär ....

10

2.3

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning ..............

10

3

Utvecklingen på finansmarknaderna..............................................

13

3.1 Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna

sedan

2001

.......................................................................

3.2

Obligationsmarknaden 2001–2013..................................

14

3.3 Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna

200113.......................................................................–20

15

4 AP-fondernas redovisade verksamhet............................................

17

4.1

Första–Fjärde AP-fonderna .............................................

17

4.1.1

Första AP-fondens redovisade resultat ...........

18

4.1.2

Andra AP-fondens redovisade resultat ...........

21

4.1.3

Tredje AP-fondens redovisade resultat...........

24

4.1.4

Fjärde AP-fondens redovisade resultat...........

26

4.2

Sjätte AP-fondens redovisade resultat.............................

29

4.3 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och

personal ...........................................................................

33

4.4

Sjunde AP-fonden ...........................................................

37

5 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet .....................................

41

5.1

Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet....................

41

5.2 Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas

förvaltning .......................................................................

48

5.2.1

Strategisk förvaltning .....................................

48

5.2.2

Aktiv förvaltning ............................................

57

5.3

Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning ................

60

5.4

Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning ..............

65

5.4.1

Strategisk förvaltning .....................................

65

5.4.2

Aktiv förvaltning ............................................

68

6

Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor.......................................

70

6.1

Hållbarhet, ägarstyrning, och ersättningar.......................

70

6.2

Övriga förvaltningsfrågor................................................

79

Bilaga 1 Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bilaga 2 Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Bilaga 3 Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden Bilaga 4 Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden Bilaga 5 Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden Bilaga 6 Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden

3

Skr. 2013/14:130 Bilaga 7 Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden Bilaga 8 Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden Bilaga 9 Underlag från McKinsey & Company

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 15 maj 2014

4

1

Inledning

Skr. 2013/14:130

Det

allmänna

statliga

ålderspensionssystemet reformerades

1 januari

1999 som ett resultat av en bred partiuppgörelse

mellan Social-

demokraterna

och de

fyra borgliga partierna. Det förmånsbestämda

pensionssystemet – som omfattade ATP och folkpension – ersattes då av ett avgiftsbestämt system – som omfattar inkomstpension, garantipension och premiepension (se vidare avsnitt 2.1). Inom ramen för det avgifts-

bestämda

pensionssystemet

verkar

de

allmänna

pensionsfonderna

(Första,

Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna) som

statliga myndigheter. Samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden regleras i

lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Sjätte AP-

fondens verksamhet startade 1996 och regleras i lagen (2000:193) om

Sjätte AP-fonden (med ikraftträdande 1 januari 2001).

Enligt

lag ska AP-fonderna

årligenöverlämna

en årsredovisning och

revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska dessutom lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska sedan ställa

samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Regeringens analysoch slutsatser, tillsammans med AP- fondernas årsredovisningar, ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I denna skrivelse utvärderas AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fondernas roll i det allmänna pensionssystemet. Avsnitt 3 sammanfattar utvecklingen på de finansiella marknaderna sedan 2001. Avsnitt 4 sammanställer AP- fondernas resultat och kostnader baserat på AP-fondernas årsredovis- ningar. Avsnitt 5 redovisar regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning. Inledningsvis i kapitletanalyseras buffertfondernas samlade bidrag till inkomstpensionssystemet fr.o.m. 2001, dvs. under den period

som de ingått i systemet med nuvarande regler. Därefter utvärderas styrelsernas strategiska förvaltning i ett långsiktigt perspektiv, bl.a. med utgångspunkt i AP-fondernas mål och inkomstindex. Här används långa utvärderingsperioder, främst på tio år. Resultatet av AP-fondernas aktiva förvaltning utvärderas däremot över kortare tidshorisonter. Sjätte AP- fondens långsiktiga avkastning baseras på fondens olika delportföljer och sedan fondens start 1996. Sjunde AP-fonden utvärderas i förhållande till

de privata alternativen i premiepensionssystemet. Avsnitt 6 behandlar hållbarhetsfrågor avseende miljö, etik, ersättningar m.m. Avsnittet tar även upp övriga förvaltningsfrågor, bl.a. Riksrevisionens rapport om Sjunde AP-fonden – Svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav? (RiR 2013:14) i de delar som rör Sjunde AP-fondens

interna styrning och kontroll, och de viktigaste iakttagelserna

från

revisorernas granskning av intern styrning i samtliga AP-fonder.

I bilaga 1 återfinns Regeringens policy för styrning och utvärdering av

AP-fonderna.

I bilaga 2

återfinns

Första–Fjärde

AP-fondernas

placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar

återfinns i bilagorna 3–8 .

Årsredovisningarna finns i

sin helhet

på

5

Skr. 2013/14:130

respektive

1

Liksom tidigare år

har

extern

expertis

fonds webbplats.

anlitats i arbetet med den årliga

utvärderingen

av

AP-fondernas

verksamhet. Konsulterna McKinsey & Company bistår

utvärderingen

och har därtill gjort en särskild studie av AP-fondernas arbete i frågor om

hållbarhet ( bilaga 9 ). Den årliga revisionen har utförts av revisorer från

Ernst & Young.

Pensionsgruppens överenskommelse 12 mars 2014 om vissa

förändringar i pensionsöverenskommelsen

Pensionsgruppen – som består av Socialdemokraterna, Moderaterna,

Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna – enades den 12 mars

2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen. Pensions-

gruppens syn är att pensionssystemet i grunden fungerar väl, men att

förändringar i omvärlden och erfarenheter från de första femton åren av

AP-fondssystemet ger skäl till att se över ett antal delar av systemet.

Översynen innebär bl.a. att förslag tas fram avseende förändring av AP-

fondernas struktur och placeringsregler, en jämnare utveckling av

inkomstpensionerna, ett längre arbetsliv och förändring av premie-

pensionssystemet. Den nya överenskommelsen är

av

övergripande

karaktär och har varierande detaljeringsgrad för de olika delarna. För alla

delar gäller att det krävs fortsatt arbete och beredning innan regeringen

kan lämna definitiva och precisa förslag till riksdagen.

De delar som mer direkt berör

AP-fonderna

handlar

bl.a. om

förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas struktur och

placeringsregler. En separat huvudman för fonderna bör inrättas och

huvudmannen bör vara nära kopplad till Pensionsmyndigheten. Tre

oberoende myndigheter får till uppgift att förvalta buffertkapitalet.

Huvudmannen bör ange mål för förvaltningen av kapitalet och utforma

en referensportfölj. De tre myndigheterna får jämfört med i dag friare

placeringsregler. Förändringarna syftar till en mer

kostnadseffektiv

förvaltning.

Förändringarna

avses

genomföras

sommaren

2016.

Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt uppdrag att förvalta

kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer

intill dess det nya regelverket är på plats.

I fråga om premiepensionen framhölls i den nya överenskommelsen att

det finns svagheter i premiepensionssystemet relaterade till bristande

finansiell kunskap hos sparare, höga

kostnader

och stor

framtida

spridning i utfall av premiepensionssparande. Det behöver därför vidtas

åtgärder för att förändra premiepensionssystemet. De alternativ som

tidigare presenterats i premiepensionsöversynen

bör

fortsätta

beredas

inom Regeringskansliet. Ett av underlagen i frågan utgörs av rapporten Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) som presenterades av Finans- departementet i maj 2013.

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se och www.ap7.se.

6

2

AP-fonderna och statens pensionssystem Skr. 2013/14:130

2.1 Det statliga allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet kan sägas bestå av tre delar. I grunden

finns det statliga allmänna pensionssystemet, i vilket AP-fonderna ingår,

och som omfattar samtliga medborgare i Sverige. Den andra delen är

tjänstepensionen som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och

arbetstagare, ofta i form av kollektivavtal. Därutöver finns möjlighet till

privat avdragsgillt pensionssparande som, till skillnad från de övriga två

delarna, är helt frivillig.

Det statliga allmänna pensionssystemet består av inkomstpension och

premiepension. Det finns även övergångsregler i form av s.k. tilläggs-

pension för dem som tjänat in till pension under det tidigare pensions-

systemet

(dvs.

fram

till

1999).

Därtill

finns

garantipension

för

pensionärer som har låg eller ingen inkomstpension. Det allmänna

pensionssystemet

beskrivs

utförligt i

Pensionsmyndighetens Orange

rapport – Pensionssystemets årsredovisning 2013.

Figur 2.1 AP-fonderna och det svenska pensionssystemet

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Avgiften

till

det statliga allmänna pensionssystemet är fast

och uppgår

2

till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster.Huvudelen av av-

giften,

16

procentenheter,

rättger

till

inkomstpension.

Resten,

2,5 procentenheter, sparas till

premiepension. Inkomst-

och

premie-

pensionssystemen är finansiellt självständiga system (autonoma system), 3 medan övriga pensionsförmåner finansieras via statsbudgeten. Inkomst- pensionssystemet är ett fördelningssystem, medan premiepensions- systemet är ett fullt fonderat system.

2 Upp till 7,5 basbelopp (motsvarande 424 500 kronor 2013) avsätts 18,5 procent av en arbetstagares lön till allmän pension.

3 Autonomt betyder i sammanhanget att systemet är självreglerande och oberoende av

statsbudgeten för sin finansiering.

7

Skr. 2013/14:130

I inkomstpensionssystemet

sker inget individuellt sparande utan

individen erhåller s.k. pensionsrätter på grundval av pensionsgrundande

inkomster.

Det

antal

pensionsrätter

som

individen

har

pensionstillfället är

det som

ligger till grund för den årliga pensionen

under individens återstående livstid. Utbetalningen av inkomstpensionen

finansieras av samtida pensionsavsättningar till systemet.

Vid

utgången

av

2013

hade

Premiepensionssystemet

6,4 miljoner

sparare

och

marknadsvärdet

för

premiepensionskapitalet

uppgick

till

602 miljarder kronor. I systemet har spararen möjlighet att välja i vilka

fonder pensionsmedlen ska placeras. På Pensionsmyndighetens fondtorg

finns det omkring 850 fonder att välja i mellan. Den som inte vill eller

anser sig inte kunna välja sinafår medel placerade i systemets

förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), som

förvaltas av Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fonden är den enskilt största

fondförvaltaren med ett förvaltat kapital på 186 miljarder kronor eller

drygt 30 procent av det totala premiepensionskapitalet. Drygt 3 miljoner

premiepensionssparare

(ca

45 procent

av

spararna)

har sitt

kapital

placerat i Såfa. När en individ pensioneras ligger det samlade värdet av

individens premiepensionstillgångar

till

grund för den

pension

som

erhålls

från

premiepensionssystemet. Sjunde

AP-fondens

verksamhet

beskrivs mer utförligt i avsnitt 4 och regeringens bedömning av verksam- heten redovisas i avsnitt 5.

2.2 Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

I

samband med

införandet av

nuvarande pensionssystem 2001,

fördelades drygt 130 miljarder kronor vardera till Första–Fjärde AP-

fonderna. De fick även samma regelverk och uppdrag formulerat i lagen

(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och dess förarbeten

(prop. 1999/2000:46).

På ett övergripande plan ska kapitalet i AP-fonderna förvaltas så att det blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ha sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande, dvs. avkastning

och risk ska tolkas i termer av utgående pensioner. Målet är att lång- siktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket bl.a. ställer krav på god riskspridning. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Hänsyn ska därför tas till miljö och etik, men utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning (prop. 1999/2000:46, s. 77). Var och en av AP- fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin

verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och utvärderar förvaltningen årligen.

Sjätte

AP-fonden är en del av buffertfondssystemet men regleras i en

särskild

lag,

lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten

och ombesörjer inte betalningsflöden i

inkomstpensionssystemet. Sjätte

AP-fondens

uppdrag skiljer sig även

från de andra buffertfonderna,

eftersom medlen ska investeras i onoterade tillgångar främst i Sverige.

8

AP-fonderna har främst

två roller

i inkomstpensionssystemet, delsSkr. 2013/14:130

utgöra

buffert

mellan

inbetalade

pensionsavgifter

och

utbetalade

inkomstpensioner, dels bidra till den långsiktiga finansieringen och stabiliteten i systemet.

2.2.1 AP-fondernas roll som buffert

Varje månads totala pensionsutbetalningar från inkomstpensionssystemet finansieras av den månadens inbetalningar av de yrkesaktiva. Första– Fjärde AP-fonderna utgör löpande en buffert i detta fördelningssystem. Är pensionsutbetalningarna mindre än inbetalningarna sparas överskottet

i Första–Fjärde AP-fonderna. Är det underskott i betalningarna tas medel i stället från kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna. Eftersom de yrkes-

verksamma betalar dagens pensioner utgör inkomstpensionssystemet i princip ett i lag fastställt avtal mellan generationer. Även Sjätte AP- fonden är en buffertfond i inkomstpensionssystemet, men inga betal- ningsflöden sker i dag till pensionssystemet via denna AP-fond.

Sedan 2009 överstiger pensionsutbetalningarna de inbetalda pensions- avgifterna, vilket medför att Första–Fjärde AP-fonderna bidrar med

finansieringen

av inkomstpensionerna

till dagens pensionärer (se figur

2.2 nedan).

Under 2013 överförde

Första–Fjärde AP-fonderna totalt

27,5 miljarder kronor till Pensionsmyndigheten för utbetalning av samma års inkomstpensioner. Överföringen uppgick till 6,9 miljarder kronor per AP-fond. Underskotten beror på att den stora 40-talistgenerationen har

börjat gå i pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid.

Figur 2.2: AP-fonderna och nettoflöden i pensionssystemet (mdkr)

Not 1: Nettoflöden är avgiftsinkomster minskat med pensioner och administration. Källa: Pensionsmyndigheten, februari 2014.

9

Skr. 2013/14:130

2.2.2

AP-fondernas roll som långsiktig finansiär

Buffertfonderna har även en roll atti generera avkastning till inkomst-

pensionssystemets långsiktiga finansiering och stabilitet. Om buffert-

fonderna

har

högre

avkastning

än

den

genomsnittliga

inkomst-

utvecklingen i Sverige så bidrar fonderna positivt till pensionssystemets

stabilitet. Därmed skapas möjligheter för framtida generationer att erhålla

en god pension och att undvika att den s.k. automatiska balanseringen i

inkomstpensionssystemet aktiveras (se avsnitt 2.3 nedan). Respektive

buffertfond har satt mål för den egna verksamheten utifrån fondens roll i

pensionssystemet.

De samlade tillgångarna i Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna ingår i

tillgångssidan vid beräkningen av inkomstpensionssystemets finansiella

ställning. Fondernas resultat har därmed betydelse för huruvida den auto-

matiska

balanseringen

i

systemet

ska

aktiveras

eller

Buffertfondernas tillgångar utgör dock en förhållandevis begränsad andel

av inkomstpensionssystemets samlade

tillgångar

(ca

13 procent

vid

utgången av 2013) men har ändå potential att påverka systemet i tider av

kraftiga upp- eller nedgångar i värdetpå finansiella tillgångar. Det är

också tänkt att

buffertfondernas

tillgångar i

viss

utsträckning ska

förändras kontracykliskt mot övriga tillgångar (avgiftstillgången) och därmed verka stabiliserande. Exempel på sådant utfall är åren 2009 och 2011 (se avsnitt 5.1).

2.3 Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

För att bedöma inkomstpensionssystemets finansiella ställning gör Pensionsmyndigheten varje år en sammanställning av pensionssystemets tillgångar och skulder. Systemets styrka fastställs genom att beräkna kvoten mellan systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffert- kapitalet) och skulder (pensionsskulden), se figur 2.3 nedan. Om kvoten

är större än ett (1), då är tillgångarna större än skulderna och pensions- systemet bedöms vara finansiellt stabilt. Om kvoten däremot är mindre än ett (1), då är tillgångarna mindre än skulderna och systemet bedöms vara finansiellt instabilt.

Figur 2.3 Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

10

Not: Relationen mellan rektanglarna är ungefärliga och avser spegla 2013 års förhållanden.

Källa: Egna beräkningar.

När pensionssystemet bedöms vara finansiellt stabilt räknas värdet påSkr. 2013/14:130

pensionsrätterna

(pensionsskulden)

upp

med

inkomstindex,

dvs.

4

pensionsrätterna följer den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige.

När pensionssystemet bedöms varai obalans aktiveras den automatiska

balanseringen, vilket innebär att pensionsrätterna justeras i en

lång-

sammare takt än

inkomstindex. Den balansering som inträffar när

skulderna är större än tillgångarna kallas ibland för ”bromsen”. Närmare

bestämt skrivs pensionsrätterna upp med balansindex, dvs. inkomstindex

5

intill

dess

multiplicerat med det s.k. balanstaletDetta. fortgår

tillgångarna

åter

är lika

stora

som

eller

överstiger

skulderna.

När

systemet är i balans (dvs. tillgångar och skulder är lika stora) slutar

systemet

att

”bromsa”

och

pensionsrätterna

räknas

upp

med

inkomstindex. När tillgångarna är större än skulderna så börjar systemet i

stället att

”gasa”.

Pensionsrätterna

knasrä

då upp

i snabbare takt

än

inkomstindex intill dess uppräkningen kommit i kapp utvecklingen i inkomstindex.

Figur 2.4 Den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet

130

125

120

115

110

105

100

BT=Balanstal

Inkomstindex

BT<1, lägre indexeringstakt

Balansindex

BT>1, högre indexeringstakt

Källa: Pensionsmyndigheten.

Tillgångarna i inkomstpensionssystemet består främst av den s.k. avgifts- tillgången, dvs. det samlade värdet av framtida avgiftsinbetalningar. Avgiftstillgångens värde beräknades till 7 123 miljarder kronor i slutet av 2013, dvs. 87 procent av tillgångarna i systemet (se tabell 2.1 nedan).

Buffertfondernas värde uppgick

till1 058 miljarder

kronor,

dvs.

ca

13 procent av tillgångarna. Värdetpå avgiftstillgången och buffert-

fonderna uppgick därmed till 8 180 miljarder kronor 2013.

Skulden i inkomstpensionssystemet utgörs av

summan

av alla

individers pensionsrätter, såväl

nuvarande pensionärer

som

yrkes-

4 För att tillgodose neutralitet mellan generationer räknas utgående inkomstpensioner och intjänade pensionsrätter som regel upp med den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället. Denna inkomstutveckling mäts med hjälp av ett inkomstindex.

5 Balanstalet beräknas på samma sätt som pensionssystemets finansiella ställning, men med den skillnaden att ett treårigt medelvärde för buffertkapitalet ingår i beräkningen av

systemets tillgångar istället för det årliga värdet av buffertkapitalet.

11

Skr. 2013/14:130 arbetande (framtida pensionärer). Skulden beräknades till 8 053 miljarder kronor i slutet av 2013.

Tabell 2.1: Tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet samt balanstalet, perioden 2005–2013 (mdkr)

Beräkningsår

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Balanseringsår

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Buffertfonden

769

858

898

707

827

895

873

958

1 058

Buffertfonden,

821

811

810

865

908

963

medelvärde

Avgiftstillgången

5 721

5 945

6 116

6 477

6 362

6 575

6 828

6 915

7 123

Summa

6 490

6 803

7 014

7 298

7 173

7 385

7 693

7 823

8 086

Tillgångar

Summa

6 461

6 703

6 996

7 428

7 512

7 367

7 543

7 952

8 053

Pensionsskuld

Över-/underskott

29

100

18

-130

-339

18

150

-129

33

Balanstalet 1

1,004

1,015

1,003

0,982

0,955

1,002

1,020

0,984

1,004

Not 1: Sedan 2010 räknas värdet på buffertfonderna som genomsnitt av de senaste 3 åren

vid beräkning av balanstalet.

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2013, s. 96.

Balanstalet beräknades ursprungligen på samma sätt som pensions-

systemets finansiella ställning, dvs. genom att tillgångarna dividerades

med pensionsskulden. Sedan 2010 beräknas balanstalet med genom-

snittet av de senaste tre årens totala buffertfondskapital i stället för det

årliga fondkapitalet. Stabiliteten i beräkningen av balanstalet

blir

då

större. Buffertfondernas genomsnittliga fondkapital var

963

miljarder

kronor

2011–2013.

Tillsammans

med

avgiftstillgången

på

7

123

miljarder

kronor uppgick

de

totala tillgångarna

till

8 086 miljarder

kronor. Pensionsskulden uppgick samtidigt till 8 053 miljarder kronor,

vilket innebar ett överskott på 33 miljarder kronor. De totala tillgångarna

i

inkomstpensionssystemet

var

därmed

större

än

skulderna

och

balanstalet var positivt (1,0040) 2013.

Balanstalet verkar med en fördröjning på två år i systemet. Pensionerna

för 2014 beräknas därför med det balanstal som fastställdes 2012, pensionerna för 2015 med balanstal från 2013 osv. Pensionsmyndig- hetens prognoser pekar mot att balanseringen (bromsen) aktiveras i år (2014) men att balanstalen 2015 fram till och med 2017 ändå förväntas vara positiva.

Inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) påverkas av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Sysselsättningens utveckling är vanligen mycket viktig för den kortsiktiga utvecklingen av avgiftstillgången. Aktie- och obligationsmarknadernas påverkan på buffertfondernas värde kan ha betydelse, särskilt vid stora rörelser i priserna på kapitalmarknaden. På lång sikt är demografiska faktorer viktigast för utvecklingen i balanstalet.

12

3 Utvecklingen på finansmarknaderna Skr. 2013/14:130

Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse för resultatutveckling och risk i AP-fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna förvaltar sedan start över hälften av sitt kapital i aktier och drygt en tredjedel i obligationer, vilket innebär att finansmarknadernas utveckling

i grunden är bestämmande för det resultat fonderna uppnår. Detsamma gäller Sjunde AP-fonden som har nästan hela sitt kapital exponerat mot aktier. Sjätte AP-fonden, vars investeringsinriktning är onoterade till- gångar, påverkas i mindre utsträckning av de omedelbara svängningarna på marknaden, men är å andra sidan beroende av fördelaktiga förhåll- anden på finansmarknaden för en god resultatutveckling i sina innehav.

I regel har buffertfondernas resultat

en relativt liten påverkan på

utfallet

inom inkomstpensionssystemet,

eftersom fonderna

utgör en

mindre del av tillgångsmassan (se avsnitt 2). Vid tillräckligt stora varia-

tioner i

tillgångspriser kan dock fondernas

resultat göra skillnad

– t.ex.

för om den automatiska balanseringen ska aktiveras eller inte.

3.1 Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna sedan 2001

Det nuvarande allmänna pensionssystemet trädde ikraft under 2000 och nya placeringsregler började gällaför buffertfonderna fr.o.m. 2001. Pensionssystemet sjösattes därmed i en period som inledningsvis kom att

präglas av djup ekonomisk nedgång och fallande priser på aktie- marknaden till följd av den spruckna it-bubblan vid millennieskiftet 1999/2000 (se figur 3.1 nedan).

Under 2003 började dock aktiepriserna återigen stiga och i mitten av 2007 nådde Stockholmsbörsen sin dittills högsta notering. År 2008 briserade den amerikanska finans- och bolånekrisen, vilket resulterade i

en ny och än större nedgång på aktiemarknaden. Våren 2009 började aktiemarknaderna återhämta sig, bara för att sommaren 2011 åter börja falla – den här gången främst till följd av den europeiska statsskulds- krisen och osäkerhet om dess konsekvenser för den globala tillväxten. Återstoden av 2011 och stora delar av 2012 präglades av ekonomisk osäkerhet och stora prisrörelser på finansmarknader.

13

Skr. 2013/14:130 Figur 3.1 Utvecklingen i svenskt och globalt aktieindex 2001–2013

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0

Stockholm Benchmark Index

MSCI World Index (USD)

Not. Avser totalavkastning. Bas 2000-12-31 = 100.

Källa: Bloomberg.

Under 2012 började förhållandena på finansmarknaderna att stabiliseras,

bl.a. efter det att den europiska centralbanken (ECB) sommaren 2012

gjort utfästelser om att göra allt som stod i dess makt för att hålla ihop

eurozonen. Marknaden stöttades även av minskade politiska spänningar i

USA vad gäller finanspolitiken och av den amerikanska centralbankens

(Federal Reserves) beslut hösten 2012 att utöka de extraordinära köpen

av statspapper och bostadsobligationer.

Trenden på aktiemarknaden har sedan dess i stort varit uppåtgående,

även om Federal Reserves beslut i december 2013 att successivt börja

trappa ner stödköpen av obligationer initialt

skapade

osäkerhet

på

marknaden.

En

kombination

av

minskad

riskaversion,

brist

på

investeringsalternativ

med låg risk

och rimlig avkastning samt relativt

låga värderingar på börsen ledde successivt till att förtroendet för aktie-

marknaden återvände under senare delen av 2012 och under 2013. Även

ljusare konjunkturutsikter – främst

i

amerikansk

ekonomi

men

även i

stora ekonomier som Storbritannien, Japan och euroområdet – bidrog till ett mer positivt klimat på aktiemarknaden.

Börsåret 2013 slutade med all-time-high efter en uppgång på närmare 26 procent i SBX (Swedish Benchmark Index, se nedan).

3.2 Obligationsmarknaden 2001–2013

På obligationsmarknaderna internationellt och i Sverige har räntorna

trendmässigt fallit. Allt högre obligationspriser (och därmed avkastning )

har drivit ned obligationsräntorna. Detta illustreras bl.a. av att svenska

nominella och reala obligationer haft en ovanligt hög genomsnittlig

årsavkastning i ett längre tidsperspektiv (se tabell 3.1).

Under 2013 steg obligationsräntor på längre löptider markant – främst

14

med anledning av ljusare konjunkturutsikter i den amerikanska ekonomin

och Federal Reserves beslut att successivt trappa ned stödköpenSkrav.2013/14:130 obligationer. Nivåerna på amerikanska tioåriga statsräntor nästan fördubblades jämfört med nivåerna under 2012. Tyska och svenska

tioårsräntor steg i mindre utsträckning. Stigande räntor innebär kurs- förluster och lägre totalavkastning på obligationsinnehav. För 2013 blev totalavkastningen mätt i svenska obligationsindex t.o.m. negativ (se tabell 3.1).

Figur 3.2 Tioårig obligationsränta i USA, Tyskland och Sverige 2001– 2014 (procent)

Percent

Källa: Ecowin.

3.3 Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna 2001–2013

Tabell 3.1 visar totalavkastningen för några av de tillgångsslag som AP- fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) placerar i sedan 2001. Svenska

aktier har för perioden 2001–2013 haft

den

bästa

totalavkastningen

(7,0 procent)

följt av

svenska nominella

och reala obligationer (5,0 –

5,5 procent).

Utländska

aktier har däremot endast

avkastat

i genomsnitt

3,2 procent per år (mätt i USD). Eftersom den amerikanska dollarn har försvagats mot den svenska kronan sedan 2001, har dock avkastningen

på utländska aktier – mätt i svenska kronor – varit än lägre. Avkastningen på den globala aktiemarknaden kan därmed i ett svenskt

och ett historiskt perspektiv karaktäriseras som svag. Till skillnad från detta framstår avkastningen på den svenska obligationsmarknaden i ett längre perspektiv som stark.

15

Skr. 2013/14:130

16

Tabell 3.1 Totalavkastning i olika tillgångsslag under 2013, tioårsperioden 2004–2013 och 1 juli 2001–2013 (procent per år)

2013

2004–2013

2001–2013

Svenska aktier (SBX)

25,6

11,4

7,0

Utländska aktier (MSCI World i USD)

24,1

4,8

3,2

Utländska aktier (MSCI World i SEK)

22,6

3,6

-0,8

Obligationsindex (OMRX)

-3,3

4,4

5,0

Reala obligationer (RXRE)

-5,1

4,6

5,5

Riskfri ränta

0,9

1,9

2,2

Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. OMRX-index speglar avkastningen på en passiv portfölj av likvida svenska räntepapper. Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.

Vid betraktandet av tioårsperioden 2004–2013 förbättras totalavkast- ningen på aktier markant jämfört med obligationer, vilket främst speglar att den kraftiga börsnedgången 2000–2002 ligger utanför den studerade

tidsperioden. Avkastningen på utländska aktier noteras i nivå med obligationer – som fortsatt uppvisar en hög avkastning i ett historiskt perspektiv. Den riskfria räntan, i det här fallet beräknat med ett genom- snitt av svenska statsskuldväxlar, avkastar knappt hälften av vad svenska nominella och reala obligationer gör.

Under 2013 noterades en totalavkastning på omkring 25 procent för både svenska och globala aktier, samtidigt som nominella och reala obligationer uppvisade negativ avkastning på i genomsnitt 3–5 procent. Bakom utvecklingen ligger den mycket starka uppgången på aktie- marknaden och det markanta fallet i obligationspriser på räntemarknaden under 2013. Riskfria räntan noteras dock under en procentenhet, eftersom Riksbanken har sänkt reporäntan under året.

4

AP-fondernas redovisade verksamhet

Skr. 2013/14:130

I detta avsnitt sammanställs AP-fondernas årsredovisningar vad gäller redovisade resultat, avkastning, måluppfyllelse, portföljstruktur och, i förekommande fall, förändringar av fondernas förvaltningsverksamhet.

Avsnittet innehåller också en sammanställning av buffertfondernas (Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna) interna och externa kostnader.

Buffertfonderna redovisar genomgående starka resultat för 2013. Tabell 4.1 sammanställer några nyckeltal för detta. Förvaltat kapital i buffertfonderna uppgick vid utgången av 2013 till 1 058 miljarder kronor

– efter utbetalning till inkomstpensionssystemet på 27 miljarder kronor (knappt 7 miljarder kronor per fond). Buffertfondernas resultat var sam- manlagt 127 miljarder kronor, det näst bästa resultatet sedan 2001.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital uppgick till 186 miljarder kronor och avkastningen i statens förvalsalternativ var 32 procent 2013.

Tabell 4.1 AP-fondernas utgående fondkapital och resultat 2013 samt avkastningsmål (efter kostnader, mdkr och procent)

Utgående

Resultat 2013

AP-fondernas avkastningsmål

fondkapital 1

(mdkr)

(mdkr)

(%)

Första AP-fonden

253

25,7

11,2

Nominell avkastning 5,5 % per år över rullande tioårsperiod

Andra AP-fonden

265

30,1

12,7

Real avkastning på 5,0 % per år under minst en tioårsperiod

Tredje AP-fonden

258

32,4

14,1

Real långsiktig avkastning på 4,0 % per år

Fjärde AP-fonden

260

37,0

16,4

Real avkastning 4,5 % per år under en period på tio år

Sjätte AP-fonden

22

1,9

9,2

Nominell avkastning SIX Nordic200 CAP GI+2,5

procentenheter över fem år

Summa

1 058

127,1

Sjunde AP-fonden

186

32,0

Förvalsalternativet (Såfa) avkastning minst lika bra som

genomsnittet av privata fonder i premiepensionssystemet

Not 1: För Första–Fjärde AP-fonderna avses utgående fondkapital per 31 dec 2013, dvs. efter gjorda transaktioner till inkomstpensionssystemet.

Not 2: Första–Fjärdes avkastning över längre löptider redovisas i avsnitt 5.2.

Källa: Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas årsredovisning för 2013, se bil. 3–8.

4.1 Första–Fjärde AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversi- fierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument som är utgivna för allmän omsättning, på såväl inhemska som utländska marknader. Därtill har AP-fonderna möjligheter att investera (indirekt) i riskkapital och andra onoterade tillgångar via fonder. Första– Fjärde AP-fondernas regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensions- fonder (AP-fonder). Enligt placeringsreglerna ska fonderna bl.a. ha minst

30 procent av fondkapitalet placerati räntebärande instrument, högst 5 procent placerat i onoterade värdepapper och högst 40 procent exponerat för valutarisk. Reglerna innehåller också begränsningar för fonderna vad gäller stora exponeringar, röstetal och innehav i svenska aktier (se bilaga 2 om AP-fondernas placeringsregler).

Styrelsen för respektive AP-fond ska fastställa tydliga mål och rikt-

linjer för verksamheten med utgångspunkt i AP-fondernas övergripande

17

Skr. 2013/14:130

uppdrag att vara till nytta för inkomstpensionssystemet. Styrelserna har

valt olika tillvägagångssätt att uppnå målet för fondens avkastning (se

tabell 4.1 och avsnitten för respektive AP-fond nedan).

Samarbeten och utvecklingsarbete

Regeringen har tidigare betonat betydelsen av att AP-fondernas verk-

samhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Detta inkluderar också

möjligheterna till effektivitetsvinster genom administrativ samverkan

mellan fonderna. Samarbetet ska dock vara utformat på ett sätt som inte

inskränker möjligheten till konkurrens dem emellan.

Första–Fjärde AP-fonderna har ettetablerat samarbete inom områden

som de anser gynna pensionskapitalets utveckling. Exempelvis sam-

verkar fonderna för att minska kostnaderna inom befintliga organisa-

tioner. Gemensamma arbetsgrupper har inrättats för alla affärsstödjande

funktioner, bl.a. it-strategiska frågor, skattefrågor, redovisnings- och

värderingsfrågor, systemstöd för onoterade tillgångar, system för doku-

menthantering samt portföljsystem. Ett annat exempel på område för

samverkan är Första–Fjärde AP-fondernas arbete med etik- och miljö-

frågor inom ramen för det gemensamma Etikrådet. AP-fonderna redo-

visar inga kostnadseffekter av samverkan för 2013.

Första–Fjärde AP-fonderna har under 2013 arbetat med att ta fram en-

hetliga riskmått för att öka jämförbarheten mellan fonderna. Arbetet

resulterade i att Första–Tredje AP-fonderna

i årsredovisningarna för

2013 bl.a. redovisar standardavvikelsen (ex-post) respektive sharpekvot

för den totala portföljen (noterade och onoterade tillgångar) beräknad på

tio års kvartalsavkastning. Fjärde AP-fonden

redovisar däremot

detta

mått beräknat på likvida tillgångar (placeringstillgångar

exklusive

fastigheter, riskkapitalfonder och högavkastande räntebärande).

4.1.1 Första AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Första AP-fondens resultat uppgick till 25,7 miljarder kronor 2013. Res-

ultatet motsvarar en avkastning på 11,2 procent efter kostnader (11,3 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 18,8 miljarder

kronor till 253 miljarder kronor (tabell 4.2).

Tabell 4.2 Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

2013

2012

Ingående fondkapital

233 700

213 318

Årets resultat

25 687

24 170

Överföringar

-6 880

-3 788

Utgående fondkapital

252 507

233 700

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Första AP-fondens styrelse har för 2013 omformulerat AP-fondens mål till en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande

tioårsperioder. Tidigare var målet formulerat över en femårsperiod.

18

Under tioårsperioden

2004–2013

har AP-fonden

haft

en

nominellSkr.2013/14:130

avkastning på 6,5 procent per

år, vilket överträffar fondens mål för

perioden.

Under

den

senaste

femårsperioden (2009–2013)

uppgick

fondens

nominella

avkastning

till

10,0 procent

per

år (2,5 procent

närmast föregående femårsperiod).

Första

AP-fonden

tillämpar

en

uppföljningsmodell

enligt

vilken

avkastning och risk redovisas utifrån AP-fondens investeringsprocess. Uppföljningsmodellen består av tre beslutsnivåer – strategisk tillgångs- allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering inbegriper beslut om fördelning mellan aktier, räntebärande tillgångar och alternativa tillgångar samt valutaexponering och genom- snittlig räntebindningstid. Strategisk förvaltning avser beslut om för-

delning inom tillgångarna, t.ex. aktieinvesteringar på

olika marknader

och

risknivå

i

ränteportföljen,

men

även

förvaltningsstrategi

för

respektive tillgång. Operativ förvaltning avser den faktiska förvaltningen

i förhållande till de valda förvaltningsstrategierna.

Avkastningen

på

Första

AP-fondens

startportfölj

uppgick

till

11,4 procent vid utgången av 2013. I jämförelse med startportföljen är

totalavkastningen (före kostnader) på AP-fondens portfölj något lägre,

11,3 procent. Utvärderingen av de olika beslutsnivåerna i förhållande till

risk visar att den totala risken i portföljen överstigit risken i startport-

följen, vilket förklaras av en högre risk i den strategiska allokeringen och

i den operativa förvaltningen.

Beslutsnivåerna utvärderas i förhållande till Första AP-fondens start-

porfölj per den 1 januari 2013. Den strategiska tillgångsallokeringen och

operativa

förvaltningen

bidrog

positivt

under

2013,

0,3

procent

respektive 2,4 procent, medan strategisk förvaltning bidrog negativt med -2,7 procent.

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

I tabell 4.3 redovisas Första AP-fondens avkastning (före kostnader) per tillgångskategori och deras respektive bidrag till AP-fondens totala avkastning. Som helhet var avkastningen för noterade aktier positiv och högre i jämförelse med föregående år. Avkastningen för delportföljen aktier utvecklingsländer var dock negativ. Sammantaget bidrog place- ringar i aktier till totalavkastningen med 8,4 procentenheter.

Räntebärande tillgångar gav en positiv avkastning 2013 men en lägre avkastning i jämförelse med året innan. Räntebärande tillgångar bidrog med 0,4 procentenheter till totalavkastningen.

Samtliga övriga investeringar gav positiv avkastning 2013, med undan-

tag för den s.k. riskparitetsportföljen. Riskparitetsportföljen är en för Första AP-fonden ny tillgång sedan 2013 och den förvaltas så att stor-

leken på ett antal makroekonomiska risker är i paritet

med varandra.

Högst avkastning inom övriga tillgångar uppnådde

fastigheter som

bidrog med 1,4 procentenheter till totalavkastningen.

19

Skr. 2013/14:130 Tabell 4.3 Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

2013

2012

Bidrag till totalavkastning

%

%

2013 (procentenheter)

Aktier Sverige

24,0

17,2

2,7

Aktier utvecklade länder

24,1

17,0

5,9

Aktier utvecklingsländer

-3,3

13,5

-0,2

Viktad aktieavkastning

17,9

16,3

8,4

Räntebärande tillgångar

1,4

8,8

0,4

Allokering, kassa, valuta

0,3

-1,2

0,3

Fastigheter

19,2

12,0

1,4

Hedgefonder

8,2

6,1

0,4

Riskkapitalfonder

11,0

9,3

0,4

Riskparitetsportfölj

-2,7

-

0,0

Nya investeringar

2,9

20,7

0,0

Total avkastning efter kostnader

11,2

11,3

11,3

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning. Första AP-fonden har under 2013 investerat i en för fonden ny delportfölj, riskparitetsportfölj, vilket medför att jämförelser över tid saknas.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Första AP-fondens totala portfölj till 2,1 (1,9 året innan år).

Första AP-fondens portfölj

Vid utgången av 2013 uppgick Första AP-fondens interna förvaltning till 159 miljarder kronor, vilket motsvarar 63 procent av AP-fondens totala

kapital (61 procent året innan). Andelen externt förvaltade medel minskade således från 39 procent 2012 till 37 procent 2013.

Tabell 4.4 Första AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2013

2012

mdkr

%

mdkr

%

Aktier Sverige

30,1

11,9

26,6

11,4

Aktier utvecklade länder

64,1

25,4

58,5

25,0

Aktier utvecklingsländer

24,2

9,6

23,7

10,2

Summa aktier

118,4

46,9

108,8

46,6

Räntebärande

74,9

29,7

85,1

36,4

Kassa/valuta

4,1

1,6

2,7

1,1

Fastigheter

22,2

8,8

18,0

7,7

Hedgefonder

12,4

4,9

10,0

4,3

Nya investeringar

2,6

1,0

1,7

0,7

Riskkapitalfonder

8,4

3,3

7,4

3,2

Riskparitetsportfölj

9,5

3,8

-

-

Nya investeringar

2,6

1,0

1,7

0,7

Summa övriga investeringar

55,1

21,8

37,1

15,9

Summa fondkapital

252,5

100

233,7

100

Not. Riskparitetsportföljen innehåller 48 procent räntebärande papper, vilket gör att den

totala ränteexponeringen uppgår till 31,2 procent vid utgången av 2013.

Som framgår av tabell 4.4 uppgick andelen aktier i Första AP-fondens

20

portfölj till 46,9 procent av fondkapitalet vid utgången av 2013, vilket är

oförändrat i jämförelse med året innan. AP-fonden

har dock Skrfärre.2013/14:130

innehav än tidigare. Som nämns ovan har andelen extern förvaltning av

fondkapitalet minskat under året. Samtidigt har andelen

mandat med

aktiv förvaltning i den externa förvaltningen ökat och andelen index- beroende mandat minskat.

Andelen räntebärande tillgångar minskade under 2013 till 29,7 procent av fondkapitalet (36 procent av kapitalet året innan). Exponeringen mot räntebärande värdepapper var dock 31,5 procent vid utgången av 2013,

eftersom riskparitetsportföljen till 48 procent utgörs av räntebärande tillgångar.

Första AP-fondens investeringar i alternativa tillgångar ökade under 2013 och uppgick till 21,8 procent av AP-fondens kapital (15,9 procent året innan). Alternativa tillgångar består till största delen av fastigheter (8,8 procent av fondkapitalet). Vid utgången av 2013 uppgick marknads-

värdet

för

fastighetsinnehavet

till drygt 22 miljarder kronor, varav

fondens

del

i fastighetsbolaget

sakronanVa uppgick till 10 miljarder

kronor. Vasakronan samägs till lika delar av Första–Fjärde AP-fonderna.

Vid utgången av 2013 uppgick värdet av Första AP-fondens investe-

ringar

i riskkapitalfonder till

8,4 miljarder kronor, vilket motsvarar

3,3 procent av fondens kapital. Under 2013 gjordes utfästelser om kapital till elva fonder till ett värde av 3,6miljarder kronor. Första AP-fonden har som mål att riskkapitalfonder ska utgöra 5 procent av AP-fondens

totala tillgångar.

Under 2013 investerade Första AP-fonden

i en riskparitetsportfölj,

vilket för fonden är en ny tillgång. Värdet på

riskparitetsportföljen var

vid utgången av året 9,5 miljarder kronor, motsvarande 3,8 procent av

fondens totala tillgångar.

I Första AP-fondens tillgångskategori nya investeringar

ingår

för

fonden nya typer av investeringar, exempelvis jordbruksfastigheter.

Första AP-fondens valutaexponering uppgick till 29,2 procent av det

totala fondkapitalet och avsåg främst amerikanska dollar,

euro

och

brittiska pund.

4.1.2 Andra AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Andra AP-fondens resultat uppgick till 30,1 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar en avkastning på 12,7 procent efter kostnader (13,3 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensions- systemet. Fondkapitalet ökade under året med 23,3 miljarder kronor till 265 miljarder kronor.

Tabell 4.5 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

2013

2012

Ingående fondkapital

241 454

216 622

Årets resultat

30 138

28 620

Överföringar

-6 880

-3 788

Utgående fondkapital

264 712

241 454

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

21

Skr. 2013/14:130

Andra AP-fondens långsiktiga mål är enreal avkastning på fem procent

per år. Syftet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balans-

eringen i pensionssystemet. För den senaste tioårsperioden (2004–2013)

har

Andra AP-fonden

haft

en

genomsnittlig

real avkastning

på

5,8 procent, vilket innebär att fonden har uppnått målet för perioden. För

femårsperioden 2009–2013 har AP-fondens genomsnittliga avkastning

uppgått till 9,8 procent per år, vilket innebär att fonden har nått målet

även för denna period.

Andra AP-fondens strategi för

att nå målet består av beslut på tre

nivåer; strategisk tillgångsfördelning, val av jämförelseindex och aktiv

förvaltning. Andra AP-fondens

strategiska portfölj utgörs av den

sammansättning av olika kategorier av tillgångar som fonden bedömt ger

den bästa långsiktiga tillväxten för framtida pensioner och som beaktar

kravet på neutralitet över generationerna. Valet av index ses som en del

av

den

strategiska aceringsprocessen,pl

där index

fastställer

ett

investeringsurval för den interna och externa förvaltningen.

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

I tabell 4.6 redovisas Andra AP-fondens avkastning (före kostnader) per

tillgångskategori och deras respektive bidrag till AP-fondens totala

avkastning vid utgången av 2013. Som helhet var avkastningen för

noterade aktier positiv och högre i jämförelse med året innan. Totalt

bidrog aktier mest till totalavkastningen, 9,9 procentenheter.

Räntebärande tillgångar gav en negativ avkastning 2013 och därmed en

lägre avkastning i jämförelse med året innan. Räntebärande tillgångar

bidrog med -0,3 procentenheter till totalavkastningen.

Andra

AP-fondens

tillgångskategori

alternativa

investeringar

utgör

16 procent av fondens totala kapitaloch består av fastigheter, inklusive

skogs- och jordbruksfastigheter, riskkapitalfonder, alternativa krediter,

alternativa riskpremier och kinesiska aktier. Tillgångarna genererade en

positiv

avkastning

på

13,4

procent

under

2013 och

bidrog

med

2,1 procentenheter till totalavkastningen.

Tabell 4.6 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive

procentenheter per år)

2013

2012

Bidrag till totalavkastning

%

%

2013 (procentenheter)

Svenska aktier

27,2

16,3

2,9

Utländska aktier

18,4

12,9

7,0

Räntebärande instrument

-0,9

5,4

-0,3

Viktad avkastning likvid portfölj

12,7

13,4

9,6

Aktiv avkastning före kostnader

0,4

1,2

1,1

Alternativa investeringar

13,4

13,9

2,1

Total avkastning efter kostnader

12,7

13,5

12,8

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning

är beräknad efter kostnader. Bidragen till fondens totala avkastning summerar inte, utöver

redovisade poster bidrog GTAA med 0,1 procentenheter, Overlay med -0,1 procentenheter

och FX Hedge med 1,1 procentenheter till Andra AP-fondens totala avkastning.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Andra AP-fondens

22

totala portfölj till 2,4 (2,0 året innan).

Andra AP-fondens portfölj

Skr. 2013/14:130

Vid utgången av 2013 uppgick Andra AP-fondens interna förvaltning till

199 miljarder kronor, vilket motsvarade 75 procent av AP-fondens totala

kapital (71 procent året innan). Andelen externt förvaltade

medel

minskade således från 29 procent 2012 till 25 procent 2013. Merparten av den externa förvaltningen var aktiv.

Tabell 4.7 Andra AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2013

2012

mdkr

%

mdkr

%

Svenska aktier

30,3

11,4

27,0

11,2

Utländska aktier

105,2

39,7

91,3

37,8

Räntebärande instrument

86,9

32,9

86,7

35,9

Alternativa investeringar

42,3

16,0

36,5

15,1

Summa fondkapital

264,7

100

241,5

100

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Tabell 4.7 visar exponeringen i Andra AP-fondens portfölj vid utgången

av 2013. Den sammanlagda andelen aktier ökade till 51,1 procent under

året (49,0 procent året innan) medan andelen räntebärande instrument

minskade

till

32,9

procent.

Andelen

av

kategorin

alternativa

investeringar ökade i jämförelse med året innan till

16,0 procent av

fondens

kapital.

Andra

AP-fondens

valutaexponering

ökade

och

motsvarade vid utgången året 23 procent av fondens kapital (20 procent

året innan). Störst var exponeringen mot amerikanska dollar och euro.

Den största andelen av alternativa investeringar utgörs av onoterade

fastighetsbolag, inklusive skogs- och jordbruksfastigheter (8,7 procent av

AP-fondens

totala

fondkapital).

Därefter

följer

riskkapitalfonder

(4,0 procent av

fondkapitalet),

alternativa

krediter

(1,6

procent

av

fondkapitalet), alternativa riskpremier (1,0 procent av fondkapitalet) och

kinesiska aktier (0,5 procent av fondkapitalet).

Andra

AP-fondens

onoterade

fastighetsinnehav

består

bl.a.

av

25 procents ägarandel i Vasakronan (samägs till lika stora andelar med övriga Första–Fjärde AP-fonderna) samt 50 procents ägarandel i NS

Holding AB (Norrporten) och i Cityhold

Property AB.

Norrporten

samägs med Sjätte AP-fonden och Cityhold

med Första

AP-fonden.

Under 2013 investerade Andra AP-fonden i Gateway Real Estad Fund IV

som investerar i fastigheter främst i Kina.

Andra AP-fondens sammantagna investeringsåtagande inom risk-

kapitalfonder uppgick vid slutet av 2013 till 18,9 miljarder kronor. Under

året gjordes sju nyinvesteringarna om sammanlagt 1,9 miljarder kronor.

Under 2013 genomförde Andra AP-fonden de första investeringarna i

alternativa krediter, vilket innebär att fonden allokerat en del av kapitalet

i statsobligationsportföljen till en portfölj med alternativa krediter.

Andra

AP-fonden

erhöll

under

2013

tillstånd

från

kinesiska

myndigheter att investera motsvarande 200 miljoner amerikanska dollar i kinesiska A-aktier.

23

Skr. 2013/14:130

4.1.3

Tredje AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Tredje

AP-fondens

resultat uppgick

till

32,4 miljarder kronor

2013,

vilket

motsvarar

en

avkastning

på

14,1

procent

efter

kostnader

(10,7 procent året innan). Fondkapitalet ökade med 25,5 miljarder kronor

till 258 miljarder kronor. Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till

pensionssystemet.

Tabell 4.8 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

2013

2012

Ingående fondkapital

232 956

214 106

Årets resultat

32 398

22 638

Överföringar

-6 880

-3 788

Utgående fondkapital

258 475

232 956

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk

tillgångsallokering som syftar till att minska

risken

för

stora

negativa

utfall och på så sätt

begränsa

påfrestningarna

på

pensionssystemet.

Tredje AP-fondens styrelse utvärdera

förvaltningen

med

hjälp

av

en

modell bestående av följande fyra delkomponenter. Fondens

opera-

tionella mål om 4,0 procents realavkastning per år i snitt över en tids-

period,

en

långsiktigt

statisk modell, extern jämförelsegrupp bestående

av internationella pensionsfonder med liknande uppdrag och en själv-

utvärdering av allokeringsbeslut.

För tioårsperioden 2004–2013 har den genomsnittliga reala avkast-

ningen på Tredje AP-fondens kapital uppgått till 5,2 procent per år, vilket

innebär

att fonden

uppnått sitt långsiktiga mål under denna period.

Fonden har även uppnått målet sett under den senaste femårsperioden

(2009–2013) med en real genomsnittlig avkastning på 8,2 procent per år.

Under 2013 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 14,1 procent och

det

är högre än avkastningen för den långsiktiga statiska portföljen, vilken

uppgick till 11,2 procent. Medianen för den reala avkastningen i den

externa jämförelsegruppen uppgick till 7,3 procent under perioden 2009–

2012. Under samma period var motsvarande avkastning för Tredje AP-

fonden lägre och uppgick till 6,8procent. Tredje AP-fondens kommun-

icerar inte självutvärdering externt.

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

Tredje AP-fonden delar in fondportföljen i sju riskklasser i stället för

kategorier av tillgångar, i syfte att åskådliggöra och förtydliga de risker

som fondens portfölj är utsatt för. I tabell 4.9 redovisas avkastning per

riskklass

och

deras

respektive

bidrag

till

Tredje

AP-fondens

totala

avkastning.

Högst avkastning under 2013 genererade riskklass aktier (investeringar

i noterade och onoterade aktier) som gav 25,5 procent (17,4 procent året

innan)

och

bidrog

med 12,5 procentenheter till AP-fondens total-

avkastning. Riskklass aktier var också den klass som bidrog med mest till

24

totalavkastningen.

Riskklass räntor

genererade

en negativ avkastningSkr. 2013/14:130

2013, vilket gav ett negativt avkastningsbidrag på -0,1 procentenheter.

Den samlade

avkastningen för

riskklass

inflation (investeringar i

svenska och tyska realränteobligationer samt fastigheter, skog, jordbruk och infrastruktur) ökade till 7,8 procent och bidrog positivt till fondens

totala avkastning med 1,6 procentenheter.

Riskklass valuta har bidragit negativt

till fondens totala avkastning

med -0,9 procentenheter. Vid slutet av 2013 uppgick valutaexponeringen

till 20,5 procent av fondkapitalet.

Tabell 4.9 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive

procentenheter per år)

Riskklass

Tillgångar

2013

2012

Bidrag till totalav-

%

%

kastning 2013 (p.e.)

Aktie

noterade och onoterade

25,5

17,4

12,5

aktier

Räntor

statsobligationer

-0,2

1,9

-0,1

Kredit

bostads- och

2,6

6,4

0,3

företagsobligationer

Inflation

realränteobligationer,

7,8

5,0

1,6

fastigheter

Valuta

-0,9

Övrig exponering

konvertibla skuldebrev,

24,6

30,6

0,4

försäkringsrisker

Absolutavkastande

0,3

strategier

Total avkastning efter kostnader

14,2

10,7

14,2

Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Tredje AP-fondens totala portfölj till 2,8 (1,8 året innan). Motsvarande mått för enbart den likvida portföljen uppgick till 2,3 (1,6 året innan).

Tredje AP-fondens portfölj

Vid utgången av 2013 uppgick Tredje AP-fondens interna förvaltning till 167 miljarder kronor, vilket motsvarar 65 procent av AP-fondens totala

kapital (64 procent året innan). Andelen

externt

förvaltade medel

minskade således till 35 procent 2013.

Tabell 4.10 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2013

2012

mdkr

%

mdkr

%

Svenska aktier

32,6

12,6

26,2

11,2

Utländska aktier

95,4

36,9

80,9

34,7

Nominella räntebärande instrument

68,9

26,7

71,5

30,7

Reala räntebärande instrument

21,6

8,4

17,9

7,7

Alternativa investeringar

39,8

15,4

36,3

15,6

Fondkapital

258,5

100

232,9

100

25

Skr. 2013/14:130

Under 2013 ökade andelen tillgångar placerade i svenska och utländska

aktier till 12,6 procent respektive 36,9 procent (tabell 4.10).

Andelen

räntebärande

instrument

minskade

till

sammanlagt

35,1

procent

(38,4

procent

året

innan),

samtidigt som fonden har gjort en viss

omfördelning under året från nominella till reala instrument.

Fastigheter är den största posten inom riskklass inflation och ökade till

11,0 procent av Tredje AP-fondens kapital under 2013 (8,4 procent året

innan). I kronor motsvarade det 28,5 miljarder kronor (19,6 miljarder

kronor året innan). Det enskilt största innehavet avser Vasakronan, som

Första–Fjärde AP-fonderna äger gemensamt. Tredje AP-fonden ökade

under

året sin

ägarandel

i

fastighetsbolaget

Hemsö

Fastigheter,

från

50 procent till 85 procent.

I riskklass övriga investeringar ingår investeringar i konvertibler och

försäkringsrelaterade

risker

till

ett värde av

1,6 miljarder

kronor. I

risk-

klassen ingår även riskpremiestrategier, volatilitetsstrategier och invest- eringar i hedgefonder. Andelen tillgångar i riskkapitalfonder i Tredje AP- fondens portfölj minskade till 3,8 procent (4,9 procent året innan).

4.1.4 Fjärde AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 37,0 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar en avkastning på 16,4 procent efter kostnader (11,2 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensions- systemet. Fondkapitalet ökade under året med 30,1 miljarder kronor till 260 miljarder kronor.

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

2013

2012

Ingående fondkapital

229 631

209 999

Årets resultat

36 997

23 420

Överföringar

-6 880

-3 788

Utgående fondkapital

259 748

229 631

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Den nya förvaltningsstruktur som Fjärde AP-fonden införde under 2012

genomfördes fullt ut 2013. Förvaltningsstrukturen innebär att fonden

arbetar med tre delportföljer med olika tidshorisonter; den långsiktiga

normalportföljen (40 år), den strategiska förvaltningen på medellång sikt

(3–15 år) och den taktiska förvaltningen (0–3 år). Normalportföljen är

Fjärde AP-fondens referensportfölj och består av index som visar vilken

kombination av aktier och

statsobligationer, duration och valuta-

exponering som bedöms ge bäst totalavkastning på lång sikt. Inom den

strategiska förvaltningen görs aktiva investeringar. Den taktiska förvalt-

ningen består av både aktiva och passiva investeringar.

Fjärde AP-fondens långsiktiga mål är att den reala avkastningen i

normalportföljen ska uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en

period av tio år. Enligt fondens bedömning utgör målet det som krävs för

att pensionssystemets tillgångar

och skulder ska balansera på lång sikt

26

(40 år). Fjärde AP-fondens reala vkastning under tioårsperioden 2004–

2013 uppgick i genomsnitt till 5,9 procent per år (närmast föregående tio- Skr. 2013/14:130 årsperiod var den 5,8 procent per år). Fonden uppnådde därmed målet.

Målet för

den strategiska

förvaltningen

är att

avkasta

i genomsnitt

0,5

procentenheter utöver normalportföljen per år under en rullande

femårsperiod.

För

2013

uppgick avkastningen (före

kostnader

till)

1,2

procentenheter

över

normalportföljen

(-0,4

procentenheter

året

innan). Ännu finns inte historik för en femårsperiod.

Målet för den taktiska förvaltningen är att generera 0,5 procentenheter

per år utöver normalportföljen under en rullande treårsperiod. För 2013

avkastade

den

taktiska

förvaltningen

0,5

procentenheter

utöver

normalportföljen (1,0 procentenheter året innan). Under treårsperioden

2011–2013 uppnådde fonden målet genom ett resultat på i genomsnitt

0,5

procentenheter

per

år

(föregående

treårsperiod

2010–2012

var

resultatet 0,6 procentenheter).

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

Fjärde AP-fondens utvärdering för 2013 visar att delportföljernas tre horisonter bidrog positivt till den totala avkastningen på 16,5 procent (före kostnader). Normalportföljen bidrog med 14,9 procentenheter till avkastningen (10,8 procentenheter året innan), och den strategiska förvaltningen med 1,2 procentheter (-0,4 procentenheter året innan). Den taktiska förvaltningen bidrog med 0,4 procentenheter (0,9 procentenheter

året innan).

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

2013

2012

Bidrag till totalavkastning 2013

Svenska aktier

26,4

16,9

3,8

Utländska aktier

27,8

17,4

10,3

Räntebärande instrument

-0,2

6,0

-0,1

Aktieindex 2

0,0

0,0

-0,1

Aktiv valutaförvaltning 2

0,1

0,1

0,1

Summa taktiskt förvaltade tillgångar

15,9

12,8

14,0

Fastigheter

27,2

14,2

1,4

Svenska strategiska aktier

42,6

-

1,3

Små och medelstora företag

-

13,4

-

Hållbarhet

38,3

-

0,4

Övriga strategiska positioner

12,3

5,1

0,4

Implementering av strategisk portfölj

-1,0

-1,3

-1,0

Total avkastning efter kostnader

16,4

11,2

16,5

Not 1: Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning

är beräknad efter kostnader.

Not 2: Portföljavkastning med summa placeringstillgångar som bas.

Fjärde AP-fondens svenska och globala aktieportfölj genererade en

avkastning på 26,4 respektive 27,8 procent och bidrog med 14,2 procent-

enheter till den totala avkastningen (tabell 4.12). Fondens räntebärande

instrument bidrog negativt till totalavkastningen

med

-0,2

procent-

enheter.

Bland fondens övriga investeringar genererade delportföljen hållbarhet

38,3 procent. Delportföljen

omfattar

investeringar

som

tar

särskilda

27

Skr. 2013/14:130 hänsyn till miljö, etik och ägarstyrning. Delportföljen fastigheter bidrog mest till totalavkastningen med 1,4 procentenheter.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Fjärde AP-fondens likvida portfölj till 2,5 (1,7 året innan). Den likvida portföljen består av fondens placeringstillgångar exklusive fastigheter, riskkapitalfonder och högavkastande räntebärande.

Fjärde AP-fondens portfölj

Vid utgången av 2013 uppgick Fjärde AP-fondens interna förvaltning till 187 miljarder kronor, vilket motsvarar 72 procent av AP-fondens totala kapital (78 procent året innan). Andelen externt förvaltade medel ökade således från 22 procent 2012 till 28 procent 2013.

Tabell 4.13 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2013

2012

mdkr

%

mdkr

%

Svenska aktier

30,7

11,9

34,9

15,7

Utländska aktier

88,4

34,3

84,8

37,2

Summa taktiskt förvaltade aktier

119,1

46,2

119,7

52,9

Räntebärande instrument inom

83,0

32,0

82,3

36,1

taktisk förvaltning

Fastigheter

14,9

5,7

11,8

5,2

Svenska strategiska aktier

18,3

7,1

6,1

2,6

Hållbarhet

8,4

3,2

-

-

Övriga strategiska positioner

14,7

5,6

7,2

3,1

Implementering av strategisk portfölj

1,5

0,1

2,7

0,1

Summa strategiskt förvaltade

57,8

21,7

27,8

11,0

tillgångar

Fondkapital

259,9

100

229,7

100

Not. Beloppen avser innehav medan procentuell fördelning avser exponering, inklusive

derivat. Fjärde AP-fonden införde 2013 nya definitioner (benämningar och innehåll) av

tillgångskategorierna. För närmare information se Fjärde AP-fondens årsredovisning 2013.

Fjärde AP-fonden minskade under 2013 andelen räntebärande tillgångar i

portföljen till 32,0 procent av fondkapitalet (se tabell 4.13). Däremot har

andelen fastigheter och övriga strategiska tillgångar ökat från samman-

taget 11,0 till 21,7 procent av fondkapitalet. Andelen svenska strategiska

aktier ökade till 7,1 procent när ett nytt strategiskt mandat bestående av

svenska företag sammanfördes med det tidigare mandatet små och

medelstora bolag. Sammantaget har andelen aktier i Fjärde AP-fondens

portfölj ökat under 2013.

Marknadsvärdet

på

Fjärde

AP-fondens

investeringar

i fastigheter,

uppgick i slutet

av

2013 till

14,9 miljarder kronor, vilket motsvarade

5,7 procent av AP-fondens totala tillgångar. Fjärde AP-fonden har under

de senaste åren expanderat inom tillgångskategorin fastigheter. Fonden

äger fastighetsbolaget Vasakronan tillsammans med Första–Tredje AP-

fonderna. Därutöver samäger Fjärde AP-fonden med AMF fastighets-

bolaget Rikshem till lika stora delar och 15 procent av fastighetsbolaget

Hemfosa.

Posten övriga strategiska positioner utgjorde 5,6 procent av Fjärde AP-

28

fondens kapital i slutet av 2013

(3,1 procent året

innan). I

posten ingår

absolutavkastande, riskkapitalfonder, högavkastande räntebärande ochSkr. 2013/14:130 tillväxtmarknad. Tillgångarna i riskkapitalfonder utgjorde 1,1 procent av

Fjärde AP-fondens kapital vid utgången av 2013 (1,2 procent året innan), vilket motsvarade 2,9 miljarder kronor (samma belopp som 2012).

4.2 Sjätte AP-fondens redovisade resultat

Sjätte AP-fondens verksamhet styrs i lagen (2000:193) om Sjätte AP-

fonden. Fonden har i uppdrag att, inom ramen för vad som är till nytta

för

inkomstpensionssystemet,

investera

fondmedlen

på

riskkapitalmarknaden. Fonden har fokus på riskkapitalmarknaderna i

Sverige och i övriga Norden. Sjätte AP-fonden skiljer sig från övriga

buffertfonder även i det att fonden har

möjlighet

att investera

både

indirekt (via fonder) ochdirekt i onoterade företag. Därtill är Sjätte AP-

fonden stängd, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet.

Kapitalet

i

Sjätte AP-fonden

har

i

sin

helhet

genererats

från

de

10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att dåvarande Sjätte

fondstyrelsen bildades den 1 juli 1996.

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Sjätte

AP-fondens resultat uppgick till

1,9

miljarder

kronor

2013

(1,7

miljarder

kronor

året

innan),

vilket

motsvarar

en

nominell

avkastning på 9,2 procent (9,2 procent året innan). Fondkapitalet ökade

till 22,1 miljarder kronor under åretSedan. fonden bildades 1996 har

fondkapitalet vuxit med 11,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en

genomsnittlig nominell avkastning på 4,5 procent per år (från start till

2012 var motsvarande avkastning 4,2 procent per år).

Sjätte AP-fonden införde fr.o.m. 2012 en ny strategi och ett nytt mål

för fonden. Strategin är att fortsättavara en långsiktig investerare i

onoterade bolag genom både direktinvesteringar i företag och indirekta

investeringar genom fonder. AP-fondens direktinvesteringar har ett tyd-

ligare fokus på mogna företag medan investeringar i nystartade svenska

företag (venture capital) sker genomfonder. Avsikten är att fond-

investeringarna ska ha ett bredare fokus än företagsinvesteringar, både

vad gäller företagens utvecklingsfas och geografi. Syftet är att uppnå god

riskspridning och genom en kombination av

företags-

och

fond-

investeringar skapa affärsmöjligheter, konkurrensfördelar och flexibilitet.

Framtida direktinvesteringar i företag ska främst göras tillsammans med

andra industriella och finansiella investerare.

Sjätte AP-fondens mål, som baseras på strategin och branschpraxis, är

att uppnå en nominell avkastning som över längre tidsperioder (som

innefattar en normal konjunkturcykel) motsvarar avkastningen på den

nordiska aktiemarknaden mätt med ett brett aktieindex, SIX Nordic 200

Cap

GI

med tillägg

av

en riskpremie

för

onoterade bolag

om

2,5 procentenheter. Riskpremien har justerats för att Sjätte AP-fonden är

en stängd fond, vilket medför ett behov av intern likviditetshantering.

Sjätte AP-fondens nominella avkastningsmål gäller fr.o.m. 2012. För

tioårsperioden

2004–2013

uppgick målet

till

14,0 procent

per år,

vilket

29

Skr. 2013/14:130 Sjätte AP-fonden inte uppnådde, eftersom avkastningen för perioden i genomsnitt var 5,6 procent per år (tabell 4.14).

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens redovisade nominella avkastning efter kostnader (procent per år)

2013

2012

2004–2013

1997-2013

Total avkastning efter kostnader

9,2

9,2

5,6

4,5

Avkastningsmål fr.o.m. 2012

30,0

20,2

14,0

11,9

Differens

-20,8

-11,0

-8,4

-3,4

Mot bakgrund av att Sjätte AP-fonden är en stängd fond har en

uppdelning gjorts mellan AP-fondens kärnverksamhet investerings (

-

verksamheten) och fondens likviditetshantering ( likviditetsförvaltningen).

Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla en god betalnings- beredskap. Investeringsverksamheten utgörs av direkta och indirekta

(genom fonder) investeringar i företag. Vid utgången av 2013 värderades

tillgångarna

i

investeringsverksamheten

till

14,9 miljarder

kronor

(13,7 miljarder kronor året innan), vilket

motsvarar drygt 67 procent av

Sjätte AP-fondens kapital. Därutöver

uppgick

fondens investerings-

åtaganden till 6,1 miljarder kronor (3,4 miljarder kronor året innan).

Avkastning och mål i investeringsverksamheten

Sjätte AP-fonden investerar i små och medelstora företag, huvudsakligen

på marknaderna i Sverige och i övriga Norden. Investeringarna är uppdelade på två segment: mogna bolag och expansionsbolag. Invester- ingar i noterade småbolag ingår i Sjätte AP-fondens likviditetsförvalt- ning. Investeringarna sker både direkt, genom hel- eller delägande, och indirekt, genom investeringar i riskkapitalfonder och investmentbolag.

De direkta investeringarna ( företagsinvesteringar) utgör 61 procent av investeringsverksamheten medan 39 procent utgörs av indirekta invester- ingar ( fondinvesteringar ). Företagsinvesteringar sker företrädesvis gen- om saminvesteringar med andra finansiella och industriella partners, men även egna investeringar görs. Fondinvesteringar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag (buyout capital) och expansions- bolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerand fonder överlåts. Samtliga fondens investeringar på marknaden avser mogna bolag.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

Mål

2004–2013

2004–2013

Mogna bolag

14,0

14,0

Expansionsbolag

-11,7

14,0

Totalt investeringsverksamheten

6,2

14,0

Totalt likviditetsförvaltningen

-

-

Total avkastning efter kostnader

5,6

14,0

Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader.

30

Det största bidraget till Sjätte AP-fondens resultat 2013 kom från invest- Skr. 2013/14:130 eringar i mogna bolag (998 miljoner kronor) som haft en genomsnittlig

nominell avkastning på 14,0 procent per år under perioden 2004–2013 (tabell 4.15). Fondens investeringar i expansionsbolag uppvisade under 2013 ett positivt resultat på 176 miljoner kronor, men med en genom- snittlig årlig nominell avkastning på -11,7 procent per år sedan 2004. För den uppmätta tioårsperioden har negativ avkastning uppvisats under sju

av åren, vilket återspeglas i en negativ genomsnittlig årlig nominell avkastning för hela perioden.

Tabell 4.16 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år respektive mnkr)

Avkastning före kostnader

Marknadsvärderat kapital

2009–2013

Mnkr

%

Företagsinvesteringar

0,9

9 036

40,9

Fondinvesteringar

10,3

5 884

26,6

Likviditetsförvaltning

-

7 119

32,2

Gemensamt kapital

-

70

0,32

Totalt

6,2

22 109

100

Närmare 41 procent av Sjätte AP-fondens medel har investerats direkt i

företag (tabell 4.16). Affärsområdet företagsinvesteringar rymmer dels

mogna bolag, dels expansionsbolag. Vid utgången av 2013 uppgick det

sammantagna resultatet för företagsinvesteringar till 418 miljoner kronor

före kostnader 2013. Under den senaste femårsperioden (2009–2013)

uppgår den genomsnittliga nominella avkastningen

före

kostnader

till

0,9 procent per år. Under 2013 har Sjätte AP-fonden avyttrat ett tiotal

företag som i flertalet fall avser bolag som AP-fonden

bedömer

inte

passar in i den framtida portföljen. De två största försäljningarna under

året var Gnotec och Panopticon. Gnotec avyttrades till en vinst om totalt

223 miljoner kronor, varav 54 miljoner kronor har påverkat 2013 års

resultat. Panopticon såldes till Datawatch som är noterat på Nasdaq-

börsen och köpeskillingen utgjordes av aktier i Datawatch. Inkluderat

kursuppgången

i

Datawatch-aktien

resulterade

försäljningen

av

Panopticon

i

en vinst

om totalt 105 miljoner kronor, vilket i sin helhet

har påverkat årets resultat.

Inom affärsområdet fondinvesteringar sker investeringar i fonder med

inriktning mot onoterade företag i expansionsfas och mogen fas. Vid

utgången av 2013 uppgick marknadsvärdet för fondinvesteringarna till

5,9 miljarder kronor. Affärsområdet uppvisade under 2013 ett resultat på

763

miljoner

kronor

före kostnader. Området är uppdelat i de tre

segmenten

expansionsbolag

(venture capital), mogna

företag

(buyout

capital) och

förvärv

av fondandelar ånfr tidigare ägare. Störst resultat

genererade fondinvesteringar i mogna bolag (637 miljoner kronor), följt

av

expansionsbolag

(125 miljoner

kronor).

Under

2013

gjordes

utfästelser på totalt 1,9 miljarder kronor, varav 1,7 miljarder kronor inom

mogna och 0,2 miljarder kronor inom expansionsbolag. Utfästelserna

gjordes till

såväl

befintliga

samarbeten (Nordic Capital,

EQT, Cubera

och Creandum) som till nya (FSN, Triton och Northzone).

31

Skr. 2013/14:130

32

Avkastning och mål i likviditetsförvaltningen

Internbanken hanterar den likviditetsreserv som Sjätte AP-fonden har för

att genomföra ny- och tilläggsinvesteringar samt för att täcka andra

kapitalbehov i befintliga företag. Behovet uppstår till följd av att Sjätte

AP-fonden är en stängd fond. Investeringar av internbankens medel görs

främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade

småbolagsfonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande

värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX Treasury bill.

Internbanken har också i uppgift att hantera de finansiella risker som

uppstår i verksamheten samt att vid behov låna upp kapital. Fonden har

en

kreditfacilitet

för

kortsiktigt

finansieringsbehov

om

2 miljarder

kronor, vilken var outnyttjad vid utgången av året. Sjätte AP-fonden har

rätt

att ta

upp

kredit

hos en

kreditinrättning

eller

hos Första–Fjärde

AP-fonderna för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov.

Sedan

2012

ingår

Sjätte

AP-fondens

investeringar

i

noterade

småbolagsfonder

i AP-fondens likviditetsförvaltning.

Marknadsvärdet

för de noterade småbolagsfonderna var 2,1 miljarder kronor vid utgången

av 2013 (1,7 miljarder kronor året

innan).

Det

marknadsvärderade

kapitalet i inom likviditetsförvaltningen uppgick till totalt 7,1 miljarder

kronor (6,2 miljarder kronor året innan). Resultatet för likviditetsförvalt-

ningen som helhet uppgick till 745 miljoner kronor (251 miljoner kronor

året innan).

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden är Sjätte AP-fonden ålagd

att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i

de mål som fonden har fastställtför sin placeringsverksamhet. Årets

utvärdering avser resultatet för 2013 samt analys och uppföljning av

fondens mål över femårsperioden 2009–2013, tioårsperioden 2004–2013

och för perioden sedan fondens start 1996–2013. Utvärderingen utgår

från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning

av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning

och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på risk-

kapitalmarknaden.

Under 2013 fortsatte arbetet med att ställa om Sjätte AP-fondens port-

följ i enlighet med den strategi som antogs 2011. Strategin innebär att

fondens investeringar ska fokuseras mot mogna bolag där marknadens,

liksom AP-fondens, investeringshistorik gör det rimligt att förvänta sig

en god avkastning framöver.

Sjätte AP-fondens avkastningsmål är att följa genomsnittsavkastningen

för jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en risk-

premie för onoterade bolag om 2,5 procent, under en rullande femårs-

period. Under 2013 upphörde Sjätte AP-fondens tidigare jämförelseindex

att publiceras externt (Handelsbanken Nordix All-Share Portfolio Index

Total Return). Det för 2013 nya jämförelseindex ägs och beräknas direkt

av SIX på exakt samma sätt som det tidigare jämförelseindexet.

Sjätte AP-fonden har som helhet genererat en genomsnittlig

årlig

nominell avkastning på 4,5 procent sedan starten 1996, vilket understiger

fondens

nominella

avkastningsmål

på

11,9 procent

per

år.

Fö

tioårsperioden 2004–2013 uppnåddes

en

genomsnittlig

årlig

nominell

avkastning

på

5,6

procent,

vilket

är

lägre

än

detSkr. 2013/14:130nominella

avkastningsmålet på 14,0 procent per år. Under femårsperioden 2009–

2013 var fondens nominella avkastning 6,2 procent per år, medan det

nominella

avkastningsmålet

var

19,2

procent per år. Som helhet

understeg även avkastningen för 2013 målet för det året. Avkastningen

uppgick till 9,2 procent, medan målet uppgick till 30,0 procent.

Den nominella avkastningen för direktinvesteringar och för fond-

investeringar var positiva under perioden

2004–2013

och

uppgick

till

0,9 procent respektive 10,3 procent per år.

Det av Sjätte AP-fonden fastställda nominella avkastningsmålet för tio-

årsperioden

2004–2013

uppgår

till

14,0

procent

för

både

direkt-

investeringar

och

fondinvesteringar

(i

mogna

bolag

och

expansionsbolag). Den nominella avkastningen för direktinvesteringar i

mogna

bolag

uppgick

till

11,1 procent

per

år,

vilket

understeg

avkastningsmålet

med

2,9

procentenheter.

Fondinvesteringar

i

mogna

bolag genererade en nominell avkastning på 19,7 procent, vilket översteg

målet med

5,7

procentenheter.

Inom

affärsområdet

expansionsbolag

understeg

avkastningen

för

både

direktinvesteringar

och

fond-

investeringar det nominellt satta avkastningsmålet. Direktinvesteringar

genererade en avkastning på -20,4 procent per år och avkastningen i

fondinvesteringar uppgick till -3,7 procent per år.

Som mått på riskspridning anges en portfölj med spridning inom tio

olika branscher. Dessa branscher skiljer sig från varandra i termer av

storlek, utvecklingsfas, geografi och investeringstillfälle. Vid

utgången

av

2013

utgjorde direkt-

och fondinvesteringar

41

procent

respektive

27

procent

av

Sjätte

AP-fondens

kapital.

Likviditetsförvaltningen

utgjorde 32 procent av kapitalet. Direktinvesteringar omfattar ett 30-tal

bolag medan fondinvesteringar omfattar 300 bolag. De största direkt-

investeringarna är Norrporten (59 procent) och Volvofinans (15 procent).

De största fondinvesteringarna var Nordic Capital (22 procent) och EQT

(21 procent). Investeringsverksamheten var till 84 procent av kapitalet

placerat i mogna bolag.

Målet för likviditetsförvaltningen är att den normalt ska uppgå till 5–

10 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2013 utgjorde likviditeten

32

procent

av fondkapitalet,

vilket visar

att

Sjätte

AP-fonden

har en

relativt stor överlikviditet. SjätteAP-fonden avser sysselsätta kapitalet genom en fortsatt uppbyggnad av investeringsportföljen.

4.3 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och personal

Detta avsnitt tar upp buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader samt antalet anställdaDe. interna kostnaderna består av personalkostnader och övriga administrationskostnader. De externa för- valtningskostnaderna utgörs av kostnader för den förvaltning buffert- fonderna köper in och som tas upp i resultaträkningen.

33

Skr. 2013/14:130 Interna förvaltningskostnader 2007–2013

De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i respektive buffertfonds resultaträkning. De interna kostnaderna för buffertkapitalets förvaltning uppgick till sammanlagt 797 miljoner kronor

2013 (se tabell 4.17). I jämförelse med föregående år har förvaltnings- kostnaderna sammantaget minskat. De interna kostnaderna har ökat i Andra och Fjärde AP-fonderna, medan de har minskat i Första, Tredje och Sjätte AP-fonderna. De interna förvaltningskostnaderna reducerar utestående pensionsbehållningar men inte utgående inkomstpensioner.

Tabell 4.17 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader enligt pensionssystemets årsredovisning (mnkr)

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

Första AP-fonden

161

177

155

163

191

180

164

Andra AP-fonden

178

169

159

160

150

159

133

Tredje AP-fonden

173

183

155

154

147

137

137

Fjärde AP-fonden

187

179

179

176

174

157

139

Sjätte AP-fonden

98

116

120

145

130

127

145

Avvecklingsfonderna

-

-

-

-

-

1

1

Summa

797

824

766

798

792

761

719

Not. I förvaltningskostnader ingår interna kostnader.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning.

Genom en förändring av Sjätte AP-fondens redovisningsprinciper är kostnaderna för Sjätte AP-fondens förvaltning inte jämförbar före och efter 2008. De förändrade redovisningsprinciperna innebär att förvalt- ningskostnaderna för onoterade innehav inte längre redovisas som externa kostnader i Sjätte AP-fonden. Däremot ingår kvarvarande externa förvaltningskostnader i redovisningen.

Interna och externa kostnader för 2013

Kostnader för extern förvaltning utgörs av fasta provisionskostnader (arvode till externa förvaltare) för noterade och onoterade tillgångar samt depåkostnader (kostnader för förvaring av värdepapper). Dessa kostnader

för extern förvaltning tas upp i respektive buffertfonds resultaträkning som en negativ post i rörelsens intäkter.

Som framgår av tabell 4.18 har de sammanlagda kostnaderna för intern och extern förvaltning ökat till 1 500 miljoner kronor vid utgången av 2013. De sammanlagda kostnaderna har i kronor ökat i Första–Fjärde

AP-fonderna, vilket förklaras främst av ökade externa förvaltnings- kostnader. De sammanlagda förvaltingskostnaderna har minskat i Sjätte AP-fonden. I jämförelse med föregående år är de totala kostnaderna som andel av det sammanlagda buffertkapitalet oförändrad vid 0,14 procent.

34

Tabell 4.18 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Skr. 2013/14:130

(mnkr)

2013

2012

Interna

Externa

Totalt

Interna

Externa

Totalt

Första AP-fonden

161

189

350

177

145

322

Andra AP-fonden

178

245

423

169

203

372

Tredje AP-fonden

173

155

328

183

119

302

Fjärde AP-fonden

187

90

277

179

39

218

Sjätte AP-fonden

98

24

122

116

21

137

Summa

797

703

1500

824

527

1 351

Andel av fondkapital

0,14%

0,14%

Not. Externa förvaltningskostnader utgörs av depåkostnader och fasta provisionskostnader. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2013.

Tabell 4.19 visar att under 2013 har Första, Tredje, Fjärde och Sjätte AP- fonderna minskat de interna och externa förvaltningskostnaderna som andel av fondkapitalet, i jämförelse med föregående år. Däremot har

Andra och Fjärde AP-fonderna ökat

motsvarande kostnadsandel, i

jämförelse med året innan.

Tabell 4.19 Buffertfondernas förvaltningskostnadsandel (procent)

Kostnadsandel

Kostnadsandel

2013 (procent)

2012 (procent)

Första AP-fonden

0,14

0,15

Andra AP-fonden

0,17

0,16

Tredje AP-fonden

0,13

0,14

Fjärde AP-fonden

0,11

0,10

Sjätte AP-fonden

0,57

0,68

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2013 samt egna beräkningar för Sjätte AP-fonden.

Posten

kostnaderna

för extern

förvaltning

är inte

heltäckande.

Sedan

2004 görs en uppdelning av provisionskostnader

i

fasta

avgifter

respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin

tur redovisas som en provisionskostnad och ingår i de externa förvalt-

ningskostnaderna.

Resultatberoende provisionsavgifter utbetalas under förutsättning

att

den

externa

förvaltningen

överträffat

uppställda

mål.

Avgifterna

reducerar nettoresultatet för respektive tillgångskategori. Under 2013

ökade

de

resultatberoende

förvaltningsarvodena

till

sammanlagt

871 miljoner kronor i buffertfonderna (715 miljoner

kronor året innan),

se tabell 4.20. De resultatberoende arvodena kan delas in i avgifter för

noterade respektive onoterade tillgångar. En del

av

arvodena för

onoterade tillgångar avser avtal som medger återbetalning av erlagda

förvaltararvoden

före

vinstdelning vid avyttring. Dessa

arvoden

ingår

som del av tillgångens anskaffningsvärde och redovisas därför inte i resultaträkningen.

35

Skr. 2013/14:130

36

Tabell 4.20 Resultatberoende förvaltningsarvode för noterade och onoterade tillgångar (mnkr)

2013

2012

Externa förv.

Externa förv.

Summa

Externa förv.

Externa förv.

Summa

arvode för

arvode för

externa

arvode för

arvode för

externa

noterade

onoterade

förv.

noterade

onoterade

förv.

tillgångar

tillgångar

arvode

tillgångar

tillgångar

arvode

Första AP-fonden

46

87

133

25

37

62

Andra AP-fonden

74

157

231

60

145

205

Tredje AP-fonden

124

119

243

114

129

243

Fjärde AP-fonden

69

56

125

10

53

63

Sjätte AP-fonden

2

137

139

0

142

142

Summa

315

556

871

209

506

715

Not: För Sjätte AP-fonden är de externa förvaltningskostnaderna hänförliga till innehav i onoterade fonder och företag uppgick till 130 miljoner kronor (119 miljoner kronor året innan) respektive 7 miljoner kronor (23 miljoner kronor året innan) 2013. Dessa kostnader aktiveras löpande som en del av anskaffningskostnaden för respektive fond. Vid utgången av året nedvärderas samtliga aktiverade förvaltningskostnader till noll kronor. Nedvärderingen ingår i det orealiserade resultatet.

Buffertfonderna har under åren förändrat redovisningen av avgifter till riskkapitalföretag eller fonder som huvudsakligen placerar i onoterade aktier (riskkapitalfonder). Från och med 2005 redovisas avgifterna som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Detta sker under förutsättning att avtalen med dessa fonder innehåller en klausul som föreskriver att återbetalning av inbetalda förvaltningsavgifter ska föregå eventuell vinst- delning och att vinstdelningen kan bedömas vara sannolik i varje enskilt fall. Från och med 2008 redovisar även Sjätte AP-fonden förvaltnings- kostnader för onoterade innehav på detta sätt, men med den skillnaden att Sjätte AP-fonden värderar samtliga förvaltningsavgifter för onoterade innehav i fonderna till noll.

Personal

Personalkostnaderna

utgör huvuddelen av de interna förvaltnings-

kostnaderna. I slutet av 2013 hade Första–Fjärde AP-fonderna mellan

52–59 anställda och Sjätte AP-fonden 31 anställda. Cirka en tredjedel av

de

anställda

i

Första–Fjärde

AP-fonderna

var

kvinnor,

medan

motsvarande andel i Sjätte AP-fonden uppgick till 48 procent.

Som framgår av tabell 4.21 hade Andra–Fjärde AP-fonderna rörliga ersättningsprogram för sina anställda. Styrelsen, verkställande direktören och övriga i ledningsgruppen omfattades inte av programmen. Första och Sjätte AP-fonderna hade inte några ersättningsprogram.

Tabell 4.21 Antal anställda i buffertfonderna och rörlig ersättning

Skr. 2013/14:130

Anställda

Andelen kvinnor

Rörlig ersättning

(antal)

(procent)

(mnkr)

Första AP-fonden

52

27

Nej

Andra AP-fonden

59

37

4,5

Tredje AP-fonden

53

32

Ja

Fjärde AP-fonden

55

36

4,7

Sjätte AP-fonden

31

48

Nej

Not. Uppgifterna per 31 dec 2013. Första och Sjätte AP-fonderna har inga incitaments- program. Programmen i övriga buffertfonder omfattar inte styrelse, VD och ledningsgrupp. Rörlig ersättning för anställda i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är exkl. sociala avgifter.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2013.

4.4 Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är den av AP-fonderna som verkar inom premie- pensionssystemet. Fonden erbjuder systemets förvalsalternativ som också

är det enskilt största placeringsalternativet för premiepensionsspararna. Sjunde AP-fondens verksamhet styrs av lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Byggstens- fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premie- pensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop. 2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ersatte de två tidigare fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden. Premiesparfonden var det tidigare förvalsalternativet, medan Premievals- fonden var det statliga alternativet på Pensionsmyndighetens fondtorg.

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är valbara på fondtorget. Baserat

på dessa två fonder erbjuder Sjunde AP-fonden ytterligare fyra produkter, vilka är valbara vid sidan av fondtorget. Förvalsalternativet –

AP7 Såfa – är i praktiken en s.k. generationsfond, dvs. risknivån är relativt hög för yngre pensionssparare men den avtar successivt ju äldre

spararen blir. För sparare upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden.

Därefter minskar andelen aktiefondmed ca tre procentenheter per år för

att ersättas av räntefonden. Från det tta spararen är 75 år består Såfa till

en tredjedel av aktiefonden och till två

tredjedelar räntefonden.

För

Sjunde AP-fondens

tre

fondportföljer

är

proportionerna

av

AP7

Aktiefond och AP7 Räntefond fasta över tid, AP7 Offensiv (75 procent

aktiefond), AP7 Balanserad (50 procent aktiefond) och AP7 Försiktig (33

procent aktiefond).

AP7 Såfa

Vid utgången av 2013 hade drygt 3 miljoner premiepensionssparare

förvalsalternativet Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), vilket

utgör ca 45 procent av spararna i premiepensionssystemet. Målet, som

fastställts av fondens styrelse, är att Såfa ska uppnå en avkastning som är

minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensions-

37

Skr. 2013/14:130

systemet. För vilken tidsperiod målet ska utvärderas framgår inte i års-

redovisningen och inte i McKinseys rapport, men resultatet redovisas för

det senaste året, från maj 2010 (då Såfa startade)

och för

förvals-

alternativet

sammantaget

(Såfa

hoc föregångaren

Premiesparfonden)

sedan hösten 2000 då premiepensionssystemet trädde ikraft. För det

tidigare förvalsalternativet Premiesparfonden var målet även, till följd av

tidigare lagkrav, en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga

fonder i premiepensionssystemet.

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på

avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fond-

kurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker (på

engelska net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter

avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i

detta fall Sjunde AP-fonden. Vid utvärdering

av

den

operativa

förvaltningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en

avkastning

enligt

stängningskursmodellen

(fondernas

innehav

av

värdepapper värderas vid tidpunkten för

stängning

av

respektive

marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom

denna

modell

erhålls konsistenta jämförelser med valt jämförelseindex.

Avkastningen i Såfa är en sammanvägning

av

resultatet

för

de

ingående byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt

den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2013

uppgick avkastning i Såfa till 32,0 procent (17,4 procent året innan) mätt

enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.22). För de privata fonderna på

Pensionsmyndighetens fondtorg uppgick avkastningen i genomsnitt till

15,7 procent (10,5 procent året innan).

För perioden sedan starten 2000 till utgången av 2013 var den

genomsnittliga avkastningen för förvalsalternativet (beräknat över tolv år

och två månader) 3,5 procent per år. Den genomsnittliga avkastningen i

fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 1,5 procent per år.

Tabell 4.22 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år)

2013

2012

2011

2010

2009

2000–2013

Förvalsalternativet, Såfa

32,0

17,4

-10,5

14,8

35,1

3,5

Privata fonder

15,7

10,5

-10,4

10,3

35,0

1,5

Differens

14,3

6,9

-0,1

4,5

0,1

2,0

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna i premiepensionssystemet. Avkastningen för 2000–2013 redovisas i årsredovisningen som total avkastning och genomsnittlig avkastning baserat på en period av tolv år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade hösten 2000). På grund av avrundning summerar inte differensen.

AP7 Aktiefond

Vid utgången av 2013 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond

till 173,5 miljarder kronor (123,3 miljarder kronor året innan). Avkast-

ningen under året uppgick till 34,0 procent enligt NAV-kursmodellen.

För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att

fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning

som överträffar avkastningen för AP7 Aktiefonds jämförelseindex. På

38

den grunden har styrelsen beslutat om AP7 Aktiefonds strategiska

inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och Skr. 2013/14:130 aktierelaterade finansiella instrument med branschmässig spridning (basportföljen), (ii) öka möjligheterna till hög avkastning och därmed

risken genom att använda hävstångi portföljen och (iii) ytterliga öka

möjligheterna

till hög

avkastning

genom aktiv förvaltning på vissa

utvalda marknader. Basportföljen består av 97 procent globala aktier

(svenska aktier ingår i globala

aktier) och tre procent riskkapital-

investeringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa

förvaltare. Del av exponeringen mot tillväxtmarknader skapas med hjälp

av strukturerade produkter (s.k. notes)som består av en kombination av

derivat och

obligation.

Derivaten

är kopplade till index på aktie-

marknaderna i ett antal tillväxtländer. Denna konstruktion avslutades i maj 2013, vilket innebär att all exponering mot tillväxtmarknader där- efter har skett via passiv förvaltning.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Riktmärket för hävstången är att den normalt ska motsvara 50 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2013 motsvarade hävstången 48,3 procent av fondkapitalet (84,0 miljarder kronor).

AP7 Aktiefonds jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex, MSCI ALL Country World Index, multiplicerat med 1,5 (normalnivå för aktieexponeringen) minus kostnaden för hävstången. Jämförelseindex justeras också så att de bolag i lkavi Sjunde AP-fondeninte investerar enligt sin etik- och miljöpolicy exkluderas.

Mätt enligt stängningskursmodellen uppgick avkastningen i AP7 Aktiefond under 2013 till 34,0 procent (tabell 4.23). Avkastningen i fondens jämförelseindex uppgick till 35,3 procent.

Sjunde AP-fonden förklarar den positiva utvecklingen i AP7 Aktiefond med uppgången på den globala aktiemarknaden under 2013, vilken för-

stärktes genom användning av hävstång. Underavkastningen i för- hållande till jämförelseindex, differens på -1,3 procentenheter, förklarar Sjunde AP-fonden bl.a. med den taktiska allokeringen och den aktiva

alfaförvaltningen

bidrog negativt med 224 miljoner kronor respektive

20 miljoner kronor. Därutöver utvecklades

inte Sjunde AP-fondens

placeringar i rikskapitalbolag lika positivt som jämförelseindex.

Tabell 4.23 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader

(stängningskurser, procent per år)

2013

2012

AP7 Aktiefond

34,0

20,0

Jämförelseindex

35,3

18,8

Differens

-1,3

1,2

AP7 Räntefond

1,8

2,9

Jämförelseindex

1,9

3,0

Differens

-0,1

-0,1

Not. På grund av avrundning summerar inte differensen.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2013 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond till 12,7 miljarder kronor (8,9 miljarder kronor året innan). Avkastningen

vid utgången av året uppgick till 1,8 procent enligt NAV-kursmodellen,

39

Skr. 2013/14:130

vilket

var

0,1 procentenheter

lägre

än

avkastningen

i

fonde

jämförelseindex (tabell 4.20).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att

räntefondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelse-

index, Handelsbankens ränteindex HMT74. På den grunden har Sjunde

AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning.

Strategin är att placera fondkapitalei främst svenska ränterelaterade

finansiella instrument med låg kreditrisk och att den genomsnittliga

räntebindningstiden i normalläget ska vara högst tre år. Räntefonden för-

valtas internt och passivt, med avvikelser som följer av gällande

placeringsregler för investeringsfonder. Vid utgången av 2013 bestod

portföljen i huvudsak av svenska statsobligationer och säkerställda

obligationer.

Resultat för myndigheten

Under

2013

uppgick Sjunde AP-fondens

intäkter

av

rörelsen

till

210,9 miljoner kronor (172,8 miljoner kronor året innan). Kostnaderna,

inklusive

räntenetto,

uppgick

till147 miljoner

kronor (108 miljoner

kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev

63,3 miljoner kronor (64,0 miljoner kronor året innan). Det balanserade

resultatet vid årets slut var -0,1 miljoner kronor (-63,4 miljoner kronor

året innan). Det innebär att det initiala lån som upptogs när Sjunde AP-

fondens verksamhet startades i princip är återbetalt. Lånet syftade till att

finansiera uppbyggnaden av Sjunde AP-fonden

när

det

förvaltade

kapitalet var litet.

Kostnader och personal

Förvaltningskostnaderna som andel av genomsnittligt fondkapital upp-

gick 2013 till

0,19

procent

för

AP7 Aktiefond

och

0,08

procent

för

AP7 Räntefond (0,25 procent respektive 0,09 procent året innan). 6

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick

till 0,14 procent respektive 0,08 procent av förvaltat kapital. Pensions-

sparare med placeringar i produkternabetalar avgifterna till förvaltaren

Sjunde AP-fonden. Avgiftsuttaget för Sjunde AP-fondens produkter kan

jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften

för

de

850

fonderna

på

Pensionsmyndighet

fondtorg

som

uppgick

till

0,31 procent.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda.

Vid utgången av 2013 hade fonden 19 anställda, varav sju kvinnor.

6 I förvaltningskostnader ingår courtage och övriga transaktionsrelaterade avgifter,

definierat som totalkostnadsandel (TKA).

40

5

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet Skr. 2013/14:130

5.1

Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

Regeringens bedömning: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på

128 miljarder kronor 2013 och fondkapitalet uppgick till 1 058 miljarder

kronor i slutet av året. En hög andel aktier i kombination med en stark

utveckling på underliggande aktiemarknader förklarar resultatet.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren,

men uppgår till i genomsnitt 4,7 procent per år för perioden 2001–2013.

Resultatet överstiger väl ökningen i inkomstindex, det index som ligger

till grund för uppräkningen avuldensk i inkomstpensionssystemet.

Fonderna

har därmed sedan starten 2001 bidragit positivt till

den

långsiktiga finansieringen av systemet.

Det kan konstateras att trots en mycket krävande utveckling på de

finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra

till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när

nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

AP-fonderna, liksom andra pensionsförvaltare, tenderar att

vara

överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i

utländska tillgångar. Fonderna bör tydligare redovisa grunderna för detta

förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning

och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensionssystemet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Det är positivt

att buffertkapitalets avkastning överstiger ökningen i inkomstindex sedan

starten 2001, vilket innebär att buffertkapitalet har bidragit positivt till

inkomstpensionssystemets finansiering under denna period. Till följd av

en hög avkastning under 2012 har buffertfondernas långsiktiga bidrag

förbättrats,

vilket

dock

inte

har

kunnat

hindra

ett

underskott

i

inkomstpensionssystemet 2012. Det beror på att buffertkapitalet endast

utgör en mindre del av tillgångarna i systemet.

Det finns en betydande variation i resultatet över tid. Det beror på att

en hög andel av fondkapitalet är investerat i aktier, i kombination med

utvecklingen

på

aktiemarknaderna.

Slutsatsen

kvarstår

att

buffertkapitalets utveckling sedan 2001 illustrerar nyttan av riskspridning

och behovet av långsiktig utvärdering.

McKinsey: Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje

år (balanstalet översteg 1,0). Skulderna i systemet växte mer än

avgiftstillgångarna

fram

till

2007,

men

buffertfondernas

utveckling

gjorde att systemet balanserade. År 2008 och 2009 balanserade inte

systemet (balanstalet understeg 1,0) framför allt till följd av att skulderna

i systemet växte snabbare än avgiftstillgångarna. Utvecklingen i systemet

2008 och 2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner

2010

och

2011

med

3,0

procent

respektive

4,3 procent

givet

fördröjningen på två år. Åren 2010 och 2011 balanserade systemet igen

(balanstalet översteg 1,0) framförallt drivet

av

att

avgiftstillgångarna

växte till följd av ökad sysselsättning och att pensionsskulden skrevs ner.

Under 2012 balanserade inte systemet, trots buffertfondernas starka

utveckling, drivet

av en betydande

uppskrivning

av

pensionsskulden.

41

Skr. 2013/14:130 Under 2013 balanserade systemet erigenåt (balanstalet översteg 1,0). Utveckling 2013 leder till att inkomstpensionen 2015 kommer att skrivas

upp med 1,5 procent. Detta tydliggör väl dynamiken i systemet där buffertfonderna endast utgör en mindre del av tillgångssidan, medan förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en betydligt större påverkan på systemet som helhet.

Sammantaget för hela perioden 2001–2013 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning

som överstiger inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning

Buffertfonderna bidrog till pensionssystemets finansiering

Första–Fjärde

och

Sjätte

AP-fonderna

avkastade

sammantaget

128 miljarder kronor, vilket innebär att buffertkapitalet – efter överföring

av 28 miljarder

kronor till

inkomstpensionssystemet –

uppgick till

1 058 miljarder kronor i slutet av 2013. Den ackumulerade avkastningen sedan 1 januari 2001 är 499 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 4,7 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,3 procent per år. Den långsiktiga avkastningen för buffertfonderna ligger därmed betydligt över det index som ligger till grund för uppräkningen

av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

Tabell 5.1 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas utveckling 2001–2013 (mdkr och procent)

Ack. förändring

2013

2012

2011

2010

2009

och årlig

avkastning 2001–

2013

Totalt fondkapital (mdkr) 1

1 058

958

873

895

827

504

Avkastning (mdkr)

128

101

-17

84

136

499

Avkastning (%)

13,5

11,6

-1,9

10,2

19,4

4,7

Nettoinflöde pensions-

-27,9

-16,2

-5,8

-

-16,5

-7,1

systemet (mdkr)

17,2

Inkomstindex (%)

3,7

4,9

1,9

0,3

6,2

3,3

Not 1: Totalt utgående fondkapital per 31 december resp. år. För perioden 2001–2013 visas kapitalförändring från 1 jan 2001.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

De senaste två åren har buffertfonderna presterat starka resultat. Det

förklaras av fondernas strategiska allokering att ha runt

hälften

av

tillgångarna placerade i aktier i kombination med att aktiemarknaderna

utvecklats

mycket

väl

2012h

oc2013.

AP-fonderna

är

därtill

överviktande i inhemska aktier och har därför dragit nytta av att svenska

aktier presterat relativt väl jämfört med utländska aktier. Första–Fjärde

AP-fonderna har även minskat sina räntebärande tillgångar ned mot den i

lag bestämda miniminivån 30 procent, vilket

inneburit

att

fonderna

kunnat

reducera

kursförluster till

följd

av

stigande

räntor

2013.

42

Sammantaget bedöms de strategiska allokeringarna ha

bidragit

till

denSkr. 2013/14:130

höga avkastningen de senaste åren.

Buffertfonderna bidrar till riskspridning

Buffertfondernas avkastning har uppvisat betydande

variationer

över

åren. Detta visas i figur 5.1 nedan där de stora börsnedgångarna 2001–

2002, 2008 och 2011 avtecknar sig tydligt. Första–Fjärde AP-fonderna

började

placera

sina

tillgångar 2001 itt(m i den s.k.

it-börskraschen),

vilket

innebar

att

den

ackumulerade

avkastningen

jämfört

med

inkomstindex var lägre intill 2004. År 2005–2007 var bidraget från

fonderna positiv, bara för att i samband med att finanskrisen mer akuta

skede 2008 åter bli lägre än utvecklingen i inkomstindex. Först 2010 och

framåt

överstiger

buffertfondernas långsiktiga

avkastning

åter

inkomstindex. År 2013 överstiger buffertkapitalet uppräkningen i inkomstindex med över 180 miljarder kronor.

Figur 5.1 Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring) i jämförelse med inkomstindex (mdkr)

1100

1058

1000

899

895

958

900

873

858

800

827

769

700

707

579

646

600

565

577

500

488

400

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Inkomstindex

Buffertkapital

Not. Fondkapitalet vid utgången av respektive år.

Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Buffertfondernas strävan till riskspridning i den övergripande tillgångsallokeringen har dock bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. I förhållande till utvecklingen på aktiemarknaden bidrog Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i räntebärande tillgångar med

hög avkastning till fondkapitalets utveckling 2001–2011. Det är en konsekvens av att svenska och utländska räntebärande papper hade högre genomsnittlig avkastning än aktier fram t.o.m. 2011. Buffertfondernas har sedan dess fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren allokera kapital till andra tillgångar, främst s.k. alternativa tillgångar.

43

Skr. 2013/14:130 Figur 5.2 Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna (procent av fondernas faktiska portfölj, 100 procent = SEK mdkr)

Källa: McKinsey och AP-fonderna.

Buffertfonderna och den automatiska balanseringen i pensionssystemet

Tabell 5.2 nedan visar en analys av buffertfondernas bidrag till

inkomstpensionssystemets

finansiering.

Kolumn 1

och

2

visar

det

verkliga utfallet i buffertfondernas resultat i

förhållande

till

det

(simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om

buffertkapitalet

i

stället hade följt utvecklingen i inkomstindex. Kolumn 3 visar skillnaden

mellan det verkliga utfallet och det simulerade resultatet. Kolumn 4 visar

den ackumulerade skillnaden i kolumn 3 över tid. Den ackumulerade

differensen

kan sättas i relation till det ackumulerade

över-

eller

underskottet i inkomstpensionssystemet (se kolumn 5).

Trots att

buffertfondernas bidrag till

pensionssystemet

var negativ

under åren 2001–2004 (se ackumulerad differens), var pensionssystemet

netto ändå i balans. Skillnaden mellan avgiftstillgången (värde av de

framtida avgiftsbetalningarna till systemet) och pensionsskulden var då

tillräckligt stor för att kunna absorbera förlusterna i buffertfonderna.

Däremot var det ackumulerade överskottet från buffertfonderna större än

överskottet

i

pensionssystemet

2005–2007,

vilket

innebär

att

buffertfonderna bidrog till att den automatiska

balanseringen

inte

aktiverades

under

åren.

Detta rvisatt

buffertfonderna,

trots

sin

begränsade andel av tillgångsmassan,kan ha en kontracyklisk karaktär

och betydelse för om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte.

44

Tabell 5.2 Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering

Skr. 2013/14:130

(mdkr)

Resultat

Simulerade

Ackumulerad

Netto

buffertfonder

resultat

Differens

pensions-

differens

(utfall)

(inkomstindex)

systemet

K1

K2

K3

K4

K5

2001

-26

8

-34

-34

2002

-86

17

-103

-137

60

2003

81

33

47

-90

58

2004

64

23

41

-49

9

2005

114

17

97

48

28

2006

83

20

63

111

100

2007

37

24

13

124

18

2008

-195

35

-230

-106

-243

2009

136

50

86

-20

-323

2010

84

3

81

61

103

2011

-17

16

-33

28

157

2012

101

41

60

88

-80

2013

128

32

96

184

127

Not. Simulerade resultat baseras på antagandet att kapitalet i buffertfonderna

växer över tid

med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex.

Källa: McKinsey (bilaga 9) och egna beräkningar.

Buffertfondernas negativa resultat 2008 på 195 miljarder kronor bidrog

dock till att den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet

aktiverades. Man bör dock notera att påfrestningarna i pensionssystemet

var så stora 2008 och 2009 att inte ens ett rimligt positivt resultat i

buffertfonderna

hade

kunnat

förhindra

den automatiska balanseringen

från att aktiveras. Åren 2010 och 2011 var nettot i pensionssystemet

återigen positiv med visst bidrag från buffertfonderna. År 2012 bidrog

fonderna positivt, men eftersom pensionsskulden skrevs upp rejält

(inkomstindex var 4,9 procent 2012) så blev nettot i pensionssystemet

negativt och den automatiska balanseringen aktiverades. År 2013 gjorde

buffertfondernas starka resultat (128 miljarder kronor) att balanseringen

inte utlöstes.

Sammantaget

är

slutsatsen att buffertfonderna visserligen utgör en

mindre del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet (13 % 2013), men

har

vid

ett

flertal

tillfällen

visat

sig

avgörande

för

om

inkomstpensionerna ska räknas upp med inkomstindex eller inte. Sedan

starten 2001 har avkastningen i buffertfonderna uppgått till i genomsnitt

4,7 procent per år, vilket är 1,4 procentenheter högre än inkomstindex för

perioden.

Det

ackumulerade

överskottet

i

fonderna

överstiger

uppräkningen enligt inkomstindex med 184 miljarder kronor.

Regeringen

kan

även

konstateraatt

trots

en

mycket

krävande

utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar

buffertfonderna

nu

bidra

till

förmögenhetsbildningen

i

inkomst-

pensionssystemet såsom avsågs då nuvarande AP-fondssystem infördes

2001.

45

Skr. 2013/14:130

Internationell jämförelse

Buffertfonderna kan jämföras med utländska pensionsfonder som har

liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse

är dock svårt att göra då organisation, placeringsregler, investerings-

inriktning

och valutaeffekter

etc. minskar

jämförbarheten mellan

objekten i fråga. Det finns därför skäl att inte dra för stora växlar på en

sådan jämförelse utan snarare betrakta den som en indikation på

buffertfondernas prestation.

Med dessa förbehåll indikerar jämförelsen att

buffertfonderna klarat

sig bra. Under 2013 och femårsperioden placerar sig buffertfonderna

samlat på tredje plats (se figur 5.3). Perioden 2004–2013 avkastade

buffertfonderna 7,1 procent – överträffad enbart av ATP i Danmark som

avkastade 8,7 procent. ATP har gynnats av att man haft en stor andel

räntetillgångar i portföljen och därmed dels

gynnats av trendmässig

fallande räntor fram till 2013, dels i mindre utsträckning drabbats av de

stora börsfallen 2008 och 2011. Å andra sidan uppvisade ATP:s portfölj

negativ avkastning 2013 då räntorna steg.

De svenska buffertfonderna har för samtliga tidsperioder överträffat genomsnittet av de valda utländska pensionsfonderna. En förklaring är att fondernas portföljer har haft en övervikt av svenska aktier och att den svenska aktiemarknaden haft en stark utveckling jämfört med många större aktiemarknader (se avsnitt 3).

Figur 5.3 Buffertfondernas avkastning jämfört med valda utländska pensionsfonder

Not 1 och 2: Per den 31 december 2013 respektive den 31 december 2012. Not 3: Första-Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden.

Not 4: Mörkblått= aktier, grått=räntor, vitt=alternativa tillgångar (inkluderar bl.a. Private Equity, fastigheter, infrastruktur och derivat).

Källor: McKinsey (grunddata från årsredovisningar och Oanda).

46

Pensionsfonders tendens till övervikt på hemmamarknader

Skr. 2013/14:130

Regeringen noterar att pensionsfonder har en tendens till

att

vara

överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i

utländska tillgångar (s.k. home bias). Första–Fjärde AP-fonderna har ca

14 procent av sina tillgångar allokerade till svenska

aktier.

Det är

visserligen i linje med de utländska pensionsbolagen ovan ( som har 10–

20 procent av portföljen i

respektive

hemmamarknad), men väsentligt

mer än vad svensk aktieandel enligt

ett världsindex

7

motiverarEn.

svensk investerare skulle

därmed

i

teorin kunna

uppnå

en

bättre

diversifiering (lägre risk) med bibehållen avkastning genom att minska övervikten mot hemmamarknaden.

Mot detta kan man resa argument om att svensk aktiemarknad i ett

svenskt

perspektiv

(SEK)

över

längre

tidsperioder

uppnått högre

nominell avkastning än de flesta

andra större börser. Till exempel

avkastade den svenska börsen (SIX RX) 8 procent perioden 2001–2013

jämfört med globala aktier (MSCI World i SEK) 1,6 procent. Även

amerikanska och europeiska aktieindex avkastade nominellt sämre än

svensk aktiemarknad.

Bilden

är

mindre

entydig

om

man

studerar

avkastningen

på

aktiemarknader i riskjusterade termer.En enkel analys visar att svenska

aktier (MSCI Sweden) över långa tidshorisonter, t.ex. 20–30 år, haft en

riskjusterad avkastning grovt sett i nivå med amerikanskt (MSCI USA)

och globalt (MSCI World) index (se figur 5.4). 8

Figur 5.4 Riskjusterad avkastning (MSCI) för Sverige, Globalt, USA,

Europa och tillväxtmarknader, (från 30 till 5-årsperiod, kvot)

MSCI Sweden [SEK]

1,11

1,00

MSCI World [SEK]

0,80

MSCI USA [SEK]

0,87

0,85

MSCI Europe [SEK]

0,77

0,77

0,60

MSCI Emerging Markets [SEK]

0,38

0,40

0,31

0,25 0,21 0,25

0,26

0,29

0,20

0,15

0,18

0,19

0,15

0,14 0,13

0,10

0,00

0,00

Riskjust. avk. 1983‐2013

Riskjust. avk. 1995‐2013

Riskjust. avk. 2004‐2013 Riskjust. avk. 2009‐2013

Källa: Datastream.

7 McKinsey, bilaga 9.

8 Uppgifter från Datastream. Riskjusterad årlig avkastning är avkastningen dividerad med standardavvikelsen, indexerad i svenska kronor. T.ex. var den riskjusterade svenska avkastningen 9 procent per år och en standardavvikelse på 36 procent 1995–2013, dvs. en riskjusterad avkastning (kvot) på 0,25. Amerikanska aktier hade samtidigt en avkastning på

6,7 procent och en standardavvikelse på 27 procent, dvs. en kvot på 0,25.

47

Skr. 2013/14:130

De

senaste tio åren, från

2004

och

framåt,

har

dock

svensk

marknad

uppvisat en högre riskjusterad avkastning

än

de

andra

studerade

marknaderna. Visserligen är risken (standardavvikelsen) högre på den

svenska marknaden, men å andra sidan är avkastningen desto högre.

Generellt kan man säga att svenskhemmamarknad, efter it-kraschen i

början av 2000-talet, gett god årlig avkastning över tid – vilket även visat

sig i riskjusterade termer. Till detta kan läggas kvalitativa argument om

att lokala förvaltare ofta har bättre kunskap om hemmamarknaden och

därmed bättre möjligheter till att fatta välinformerade beslut och

att

uppträda som aktiva ägare.

Regeringen

kan sammantaget

konstatera

att

slutsatserna

om

vilka

effekter tendenser till ”home bias” har i termer av avkastning och risk

inte

är

självklara.

Analysen

ovan

visar

bl.a.

att

valet

utvärderingsperiod är viktig för hur utfallet i riskjusterade termer blir.

Utfallet påverkas även av vilken valuta som används – svenska kronor

eller lokal valuta. I lokal valuta (som är rimligt att använda om

kapitalförvaltningen i stor utsträckning sker

i främmande

valutor

och

utan valutasäkring) pekar ovanstående analys

t.ex.

mot

att

svenska

aktiers lönsamhet i riskjusterade termer försämras över samtliga löptider

som studerats.

Regeringen anser att det ur ett svenskt perspektiv vore intressant att

utröna hur AP-fondernas tendenser till övervikt på den svenska

hemmamarknaden (home bias) relaterar till det uppdrag

som fonderna

har och vilken nytta detta medför för det svenska pensionssystemet.

Fonderna bör därför i förekommande fall tydligare redovisa grunderna

för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad

avkastning och risk samt hur detta är

till

nytta

för

det

svenska

pensionssystemet.

5.2 Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1 Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Efter en genomgående stark utveckling

på

aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga

avkastning

fondernas interna mål över tioårsperioden 2004–2013.

Fondernas

övergripande tillgångsallokering med en hög

andel

aktier

bidrog till de goda resultaten 2012 och 2013.

Det är

positivt att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att

fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten. Fonderna bör dock

tydligare

redovisa de överväganden som ligger till grund för de

strategiska

allokeringsbeslut som tas. Av särskilt

intresse

är

hur

förhållanden och förändringar på finansmarknaderna påverkar synen på

avkastning och risk i de strategiska besluten.

Även

Första–Fjärde

AP-fondernas

fortsatta

diversifiering

av

förvaltningsmodeller och investeringsstrategier är positiv

och bedöms

bidra till riskspridning och möjligheter till en mer robust avkastning över

48

tid.

Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga riskjusterade

avkastningSkr. 2013/14:130

steg kraftigt

den senaste

femårsperioden

(2009–2013).

Skillnaderna

mellan den riskjusterade avkastning i ett längre tidsperspektiv är små.

Eftersom Första–Fjärde

AP-fonderna förvaltar allmänna pensions-

medel, är det angeläget att fondernas redovisning så långt möjligt är

jämförbara i termer av avkastning och risk. Det är positivt att fonderna

under året fortsatt utveckla gemensamma nyckeltal för detta.

Regeringens

bedömning

i föregående års

skrivelse:

Efter en

genomgående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första– Fjärde AP fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårsperioden 2003–2012, men inte över den längre perioden sedan 2001 när nuvarande regelverk togs i bruk. Det är positivt att den långsiktiga

avkastningen förbättras, till nytta för pensionssystemet. Det

är även

positivt att Första–Fjärde AP-fonderna har tagit steg för att förbättra den

interna uppföljningen av fondernas resultat. Det

finns

fortfarande

utrymme att förbättra uppföljningen genom att utvärdera

resultaten mot

en lämplig referensportfölj. Eftersom fonderna förvaltar allmänna pensionsmedel framstår det som angeläget att fonderna i tillräcklig utsträckning offentliggör resultatet av den interna uppföljningen. I några

fall finns fortfarande utrymme att vidareutveckla metoder och förbättra

öppenheten.

I likhet med föregående år kan konstateras att jämförbarheten mellan

fondernas redovisning av avkastning och risk kan stärkas. Regeringen

anser fortfarande att det är angeläget att Första–Fjärde AP-fonderna

utvecklar jämförbara och ändamålsenliga redovisningar av

risken

i

fondernas investeringar.

McKinsey:

En

utvärdering

av

Första–Fjärde

AP-fondernas

genomsnittliga

årliga

avkastning

efter

kostnader

gentemot

deras

långsiktiga nominella avkastningsmål ger olika utfall beroende på för

vilken tidsperiod utvärderingen görs. Samtliga fonder har uppnått sina

långsiktiga avkastningsmål under den senaste femårsperioden och under

den senaste tioårsperioden,

men

ingen av fonderna har uppnått

dem

sedan starten 2001.

Skälen för regeringens bedömning: I utvärderingen av Första–Fjärde

AP-fonderna är det viktigt att

komma ihåg att det är de

strategiska

besluten, dvs. den övergripande allokeringen till tillgångsklasser (aktier,

räntor etc.), som har störst påverkan vad gäller avkastning och risk i

förvaltningen. Övriga beslutsvariabler, t.ex. om förvaltningen

bedrivs

passivt eller aktivt, har i sammanhanget mindre betydelse.

Första–Fjärde AP-fonderna har nått sina avkastningsmål

Styrelserna

för

respektive

Första–Fjärde

AP-fonderna

sätter

det

övergripande målet för verksamheten. Målen skiljer sig

åt

mellan

fonderna, liksom tidshorisonterna för uppföljning. Första AP-fonden har

som mål att nå en nominell avkastning på 5,5 procent per år. Andra–

Fjärde AP-fonderna har däremot reala avkastningsmål vid nivåer på 5,0,

4,0 respektive 4,5 procent.

Den starka

utvecklingen

på

aktiemarknaderna de

senaste åren,

i

synnerhet den

svenska,

innebär

att

Första–Fjärde AP-fonderna

uppnår

49

Skr. 2013/14:130

sina respektive avkastningsmål på de längre fem- och tioårsperioderna.

Fonderna når inte sina mål när hela perioden sedan start 2001 betraktas,

vilket beror på den svaga utvecklingen på aktiemarknaden 2001–2002 i

samband med fondernas verksamhetsstart 2001. Observera att AP-

fondernas mål i figur 5.5 nedan i förekommande fall räknats om i

nominella termer med antagande om i genomsnitt 2 procents inflation

(Riksbankens inflationsmål).

Figur 5.5 Avkastning och mål Första–Fjärde AP-fonden (procent)

Not: AP-fondernas mål i nominella termer med antagande om i genomsnitt 2 % inflation.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Figuren ovan visar att spridningen i avkastning mellan Första–Fjärde AP- fonderna har tenderat att minska med tidshorisonten. Under de längre

tidsperioderna är spridningen mellan fonderna begränsad. På femårssikten stiger den till 2,3 procentenheter för att under 2013 stiga till

hela 5,2 procentenheter (från FörstaAP-fondens 11,2 procent till Fjärde AP-fondens 16,4 procent). Som jämförelse var spridningen 2012 2,6 procentenheter.

Det är i och för sig naturligt att spridningen i avkastning blir mindre ju längre tidsperiod som betraktas. I viss utsträckning beror dock de senaste årens ökade spridning i avkastning även på fondernas fortlöpande arbete med att utveckla sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier. Sedan 2008 har fonderna genomfört viktiga förändringar, t.ex. vad gäller arbetssätt och ökat fokus på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning och ökat mandat för VD att fatta strategiska investeringsbeslut. 9

Inom ramen för den samlade förskjutningen i tillgångsallokering – minskad andel räntetillgångar till förmån för investeringar i alternativa tillgångar – så har fonderna alltmer divergerat i hur tillgångarna fördelas mellan olika tillgångsslag. Till exempel har Fjärde AP-fonden 59 procent aktier i portföljen (varav 19 procent svenska aktier) medan första AP-

9 McKinsey, bilaga 9.

50

fonden har 47 procent. Första

AP-fonden

har

22

procent alternativaSkr. 2013/14:130

tillgångar i portföljen – Fjärde AP-fonden har 9 procent. Andra AP-

fonden ökade sina alternativa tillgångar på bekostnad av andelen räntor

medan Tredje AP-fonden, som resonerar i termer av riskklasser istället

för tillgångsslag, har låg andel räntebärande tillgångar.

Effekten

har

blivit en ökad spridning i tillgångsallokeringen mellan fonderna.

Sammantaget

hjälper

ökat

strategiskt

fokus

och

strategiska

allokeringsförändringar till att förklara utfall och spridning i avkastning

de senaste åren. Regeringen ser positiv på förhållandet att Första–Fjärde

AP-fonderna alltmer kommit att fokuserar

på

de

mer

långsiktiga

strategiska besluten i förhållande till de kortfristiga perspektiven. Det är i

grunden

det

strategiska

perspektivet

och

den

övergripande

tillgångsallokeringen som bestämmer hur avkastning och risk utvecklas i

den samlade kapitalförvaltningen. Regeringen anser dock att det bör ske

en tydligare redovisning av de överväganden som ligger till grund för de

strategiska allokeringsbeslut som tas. Sådana beslut kan tas på basis av

olika förhållanden, t.ex. på grundval av uppfattningar om fundamental

värdering av finansiella marknader (bl.a. värderingen av aktie- eller

obligationsmarknaden)

eller

den

framtida

makroekonomiska

utvecklingen. Av särskilt intresse är hur förhållanden och förändringar på

fondernas investeringsmarknader påverkar synen på avkastning och risk i

de strategiska allokeringsbesluten.

Regeringen ser även positivt på diversifieringen av Första–Fjärde AP-

fondernas

förvaltningsmodeller

vilket

bedöms

bidrar

till

ökad

riskspridning i förvaltnings- och allokeringstermer.

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 253 miljarder kronor vid

utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden

2004–2013 uppgick till 6,5 procentr

peår

(efter

kostnader),

vilket

översteg fondens långsiktiga mål på nominellt 5,5 procent per år. Första

AP-fondens styrelse beslutade att förlänga perioden för målet till rullande

tioårsperioder (tidigare var perioden för målet rullande femårsperioder).

Första AP-fonden har under 2013 minskat andelen tillgångar placerade

i räntebärande papper, från 37 procent till 30 procent, medan fonden har

ökat andelen alternativa tillgångar, från 16 procent

till

22

procent.

Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder,

fastigheter,

riskkapitalbolag

och

den

s.k.

riskparitetsportföljen.

Den

sistnämnde infördes 2013

och stod för huvuddelen av andelsökningen i

investeringsklassen (3,8

procentenheter av fondens totala portfölj).

Riskparitetsportföljen är

konstruerad så att varje delkomponent bidrar

med lika delar risk till portföljens totala risk.

Andelen aktier uppgick till 47 procent i slutet av 2013, vilket i stort var oförändrat jämfört med 2012.

Första AP-fonden implementerade 2013 de investeringsstrategier i aktieportföljen som lades fast 2012, i syfte att skapa en mer robust aktieportfölj och att bli en mer selektiv och engagerad ägare:

Traditionell förvaltning (50 procent) relativt index för mogna marknader.

Fokuserade portföljer (30 procent) i Sverige och övriga mogna marknader.

51

Skr. 2013/14:130

Lågvolatilitets strategi (20 procent) aktier med låg volatilitet på mogna

marknader (ej Sverige och tillväxtmarknader).

Figur 5.6 Första AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av

totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder) 1, 2

Not 1: 1 juli 2001

Not 2: Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

Källa: Första AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 265 miljarder kronor vid

utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden

2004-2013 uppgick realt till 5,8 procent per år (efter kostnader), vilket

översteg fondens långsiktiga reala mål vid 5,0 procent per år för aktuell

tioårsperiod. Målet är också att 4,5 procentenheter ska komma från den

strategiska portföljen och 0,5 procentenheter ska komma från aktiv

avkastning (se avsnitt 5.2.2).

Andra AP-fonden har under 2013 minskat

andelen räntebärande

tillgångar i portföljen till 31 procent (33 procent året innan) och ökat

andelen aktier till 50 procent (48 procent året innan). Det var främst

andelen utländska aktier som ökade.

Fonden har även ökat vikten av alternativa tillgångar i den faktiska

portföljen

och i

den långsiktiga strategiska portföljen.

Störst

andelar

utgör fondinvesteringar i fastighetsbolag, inklusive skogs- och jordbruks-

fastigheter,

och

riskkapitalfonder.

Fonden

har

även

bl.a.

gjort

investeringar i kinesiska A-aktier under 2013 till ett värde motsvarande

0,5 procent av fondkapitalet vid utgången av året.

redovisas under

alternativa investeringar.

52

Figur 5.7 Andra AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av Skr. 2013/14:130 totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder) 1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år

Källa: Andra AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 258 miljarder kronor vid

utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden

2004–2013 uppgick realt till 5,2 procent per år (efter kostnader), vilket

översteg fondens långsiktiga mål vid 4,0 procent per år.

Tredje AP-fondens styrelse beslutarom fondens strategiska portfölj

utifrån sju riskklasser (aktier, räntor, kredit, inflation, valuta och övrig

exponering). Fonden har därmed ett koncept som skiljer sig åt mot övriga

Första–Fjärde AP-fonderna. Fondens VD ges mandat att implementera

strategin inom ramen för vissa exponeringsintervall mot en riskklass.

I termer av riskklasser hade Tredje AP-fonden en fördelning på 54

procent aktier och 25 procent

räntebärande

tillgångar.

Riksklassen

inflation

(alternativa

tillgångar)

stod

för

20

procent

utgörs

av

realränteobligationer samt investeringar i skog,

jordbruk,

infrastruktur

och fastigheter. En procent är

övrig

exponering

(bl.a.

upparbetade

resultat från volatilitet, riskpremier och makrostrategier).

En omvandlad, mer

traditionell,

tillgångsklassificering

ser

ut

enligt

nedan. Aktier står då för 49 procent, räntor för 34 procent och alternativa tillgångar för 17 procent.

53

Skr. 2013/14:130 Figur 5.8 Tredje AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder) 1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Tredje AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 260 miljarder kronor vid utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2004-2013 uppgick realt till 5,9 procent per år (efter kostnader), vilket

översteg fondens långsiktiga (40 år) mål 4,5 procent per år för normalportföljen. Fonden ska inom ramen för detta mål uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5 procent per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.

Fjärde AP-fonden införde under 2012 en ny förvaltningsstruktur som

implementerades

fullt

ut

fr.o.m.

2013

med

syfte

att

tillvarata

affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år. Det nya

inslaget är en breddad och utökad strategisk förvaltning.

Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen med en tidshorisont

på 40 år. Normalportföljen baseras på en ALM-analys och beslutas av

styrelsen

en

gång

per

år. Normalportföljen kompletteras med en

strategisk förvaltning med en horisont på 3–15 års sikt. Den strategiska

förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig

marknadsanalys och portföljanalys. Den taktiska förvaltningen har en

tidshorisont

på

3

år

och har målet att i genomsnitt skapa 0,

procentenheters avkastning per år utöver den strategiska portföljen. Den

taktiska förvaltningen utvärderas i avsnitt 5.2.2 (aktiv förvaltning).

Fjärde AP-fonden ökade andelen globala aktier (från 32 till 36 procent)

och minskade räntebärande tillgångar (från 36 till 32 procent). Samman-

taget, med den svenska

aktieandelen

på 19

procentenheter,

uppgick

andelen aktier i Fjärde AP-fondens portfölj till 59 procent. Andelen alternativa investeringar var i stort oförändrad. Fonden ökade under året sina strategiska investeringar från 11 till 22 procent av fondens totala tillgångar.

54

Figur 5.9 Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av Skr. 2013/14:130 totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder) 1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Fjärde AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Första till Fjärde AP-fondernas finansiella risk

För att kunna göra en rättvisande bedömning av Första–Fjärde AP-

fondernas avkastning är det viktigt att även studera den finansiella risken.

Graden av risktagande kompletterar bilden av deras förvaltning och på

vilket sätt fonderna fullgör sina uppdrag inom inkomstpensionssystemet.

Nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning i

termer

av

sharpekvoter

(se

faktaruta

5.1),

som

tar

hänsyn

till

marknadsrisken och risken för att värdet på en tillgång förändras av

förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna.

Tabell 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning

(sharpekvot totalportfölj) 1 2013, femårsperiod 2009–2013,

tioårsperiod 2004–2013 och juli 2001 till 2013 (procent)

2013

2012

2009–2013

2004–2013

2001–2013

AP1

1,9

1,2

1,2

0,6

0,4

AP2

2,1

1,2

1,2

0,6

0,4

AP3

2,6

0,9

1,2

0,7

0,4

AP4

2,7

1,0

1,3

0,6

0,4

Not 1: Sharpekvot på Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj. Liknande mönster kan

utläsas av sharpekvoten på fondernas likvidportföljer.

Not 2: Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, med svensk 12 mån

skuldväxel 2001–2010 och 2-årig statsobligation 2011–2013 samt 260 handelsdagar per år.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Spridningen i termer av sharpekvot steg kraftigt 2013 och blev högre än

för alla

andra enskilda

år sedan 2001. Förklaringen är det starka

utvecklingen på aktiemarknaden under 2013 och att fonderna fått bättre

betalt för de risker de tog under året. Tredje och Fjärde AP-fonderna

nådde

högst

avkastning

givet risken i respektive förvaltningen. En

slutsats

är

att

observerade

skillnader

mellan

fondernas

avkastning i

allt

55

Skr. 2013/14:130

väsentligt kan hänföras till portföljernas

finansiella

risk. Annars

är

skillnaden mellan fondernas genomsnittliga riskjusterade avkastning över

längre utvärderingsperioder små.

McKinsey har även studerat portföljernas risk i termer

av Value-at-

Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen med en viss

sannolikhet riskerar göra under en viss tidsperiod. Skillnaderna mellan

Första–Fjärde AP-fonderna på fem- och tioårshorisonten är relativt små,

men Andra och Fjärde AP-fonden skiljer ut sig genom en något högre

risk i termer av VaR. Deras relativt

högre

avkastning

på

längre

tidsperioder (se figur 5.10) har därmed skapats genom att ta högre risk.

Man kan också notera att samtligafonder

fått en

betydligt

högre

avkastning i förhållande till risk den senaste femårsperioden jämfört med

tioårsperioden 2004–2013.

Regeringen anser det positivt att Första–Fjärde AP-fonderna intar olika

preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. Sammantaget ökar det riskspridningen och robustheten i statens samlade fonderade buffertkapital.

Figur 5.10 Value-at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas likvidportföljer

Not 1: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 procents sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

Not 2: Jämförelse visar ungefär samma mönster för totalportföljen. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Jämförelser mellan Första–Fjärde AP-fondernas beräkningsmetoder

Regeringen har tidigare efterlyst mer enhetliga metoder och nyckeltal för

att öka jämförbarheten och transparensen mellan Första–Fjärde AP-

fonderna. Under 2013 har AP-fonderna fortsatt arbetet med att ta fram

mer enhetliga riskmått. Vad gäller sharpekvoten har definitioner och

metoder m.m. i vissa delar skiljt sig åt mellan fonderna men på senare år

har en konvergering skett. Även vad gäller jämförelsemått som Value-at-

Risk så har en ökad sammanstämmighet uppnåtts. Här kvarstår dock

skillnader i antaganden och beräkningsmetoder m.m.

Regeringen ser positivt på arbetet med att öka jämförbarheten i AP-

fondernas olika nyckeltal men betonar vikten av att AP-fondernas

56

samarbete i dessa delar fortsätter.

Skr. 2013/14:130

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen

används

vissa

riskbegrepp. Risk definieras ofta med

utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångs-

priser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt

spridningsmått är standardavvikelse , som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som är

erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkastningens

risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att

Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare aktiv är

risk . Den aktiva

risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex.

Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens

avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad

avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är

informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkastning) i

förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed

uttrycker

informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som en kapitalvägd

avkastning i form av en

internränta (internal rate of return, IRR).

Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också

effekterna av alla flöden till

och från den aggregerade buffertfonden.

Dessa

flöden,

som

i

normalfallet

består

av

inbetalning

av

pensionsavgifter,

utbetalning

av

pensioner

samt

administrations-

kostnader,

administreras

av

Pensionsmyndigheten. Den

kapitalvägda

avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som

har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan

därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat.

Alternativet är att beräkna en tidsvägd avkastning , som bortser från

konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den

hypotetiska

avkastning

som

skulle ha blivit resultatet om det inte

förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid

utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas

beslut att köpa och sälja

fondandelar. AP-fonderna rapporterar en

tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande

över

in- och

utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

5.2.2 Aktiv förvaltning

Regeringens

bedömning:

Första–Fjärde

AP-fondernas

aktiva

förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är svårt

att

dra

långtgående

slutsatser.

Betydelsen

av

aktiv

förvaltning

bör

inte

överdrivas, eftersom resultaten utgör en begränsad

del

av fondernas

samlade resultat. År 2013 utgjorde andelen drygt 2 procent av resultatet.

Det

är

i

stället

de

strategiska

besluten

och

den

övergripande

tillgångsallokeringen som dominerar utvecklingen av resultat och risk i

fondernas kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i

ökad utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut

i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.

57

Skr. 2013/14:130

Utfallen

för

Första–Fjärde

AP-fondernas

aktiva

förvaltning

har

förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på femårssikten.

Andra och Fjärde AP-fonderna, somäven redovisar riskjusterade mått,

har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna risker.

I övrigt är det viktigt, i den utsträckning aktiv förvaltning

faktiskt

bedrivs, att fonderna är transparenta i redovisningen av resultaten.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Genomgående

goda resultat under 2012 har bidragittill att Första–Fjärde AP fondernas

genomsnittliga

aktiva

avkastning

under

femårsperioden

2008–2012

uppnår eller ligger nära realistiska mål i tre fall av fyra, vilket framstår

som positivt i jämförelse med tidigare erfarenhet. Behovet av offentlig

redovisning av resultaten av verksamhet som fonderna faktiskt bedriver

kvarstår.

McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna arbetar idag på olika sätt med

aktiv

förvaltning,

vilket

försvårar

jämförelser

mellan

fonderna.

Förändringar

i

fondernas

förvaltningsmodell

innebär

också

att

definitionen

på

aktiv

förvaltning

förändrats över tid och försvårar

historiska jämförelser. Generellt har fonderna under de senaste åren

minskat fokus på traditionell aktiv

förvaltning

relativt

strategisk

och

taktisk

tillgångsallokering.

Under

2013

samt

under

den

senaste

femårsperioden genererade samtliga fonder en positiv avkastning från sin

aktiva förvaltning efter kostnader.

Skälen för regeringens bedömning: Aktiv

förvaltning i

skrivelsen

definieras i linje med McKinseys grundläggande utvärdering, dvs. aktiv

förvaltning avser avvikelser mot jämförelseindex i syfte att tjäna pengar.

McKinsey

noterar

att

Första–Fjärde

AP-fonderna har olika mål och

jobbar med aktiv förvaltning på

olika sätt. Därtill har fondernas

definitioner ändrats vid flera tillfällen, vilket försvårar jämförelse mellan

fonderna och över tid.

Andra och Fjärde AP-fonderna

har

explicita

mål

för

sin

aktiva

förvaltning som uppgår till 0,5

entprocaktiv

avkastning.10

Båda

fonderna genererade aktiv avkastning definierad på detta sätt på 0,5

procentenheter, vilket innebar att de nådde sina mål för året. Detsamma

gäller på femårssikten då den aktiva avkastningen för Andra och Fjärde

AP-fonderna var 0,7 respektive 0,8 procentenheter.

Första och Tredje AP-fonderna säger sig inte bedriva aktiv förvaltning

i traditionell mening sedan 2010, men det bör noteras att McKinsey ändå

redovisar uppgifter för dessa fonder i de fall där förvaltningssegment

passar in i definitionen ovan. I

det här sammanhanget ingår t.ex.

resultatet

av

Tredje

AP-fondens

absolutavkastande

strategier

och

avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen.

10 Andra AP-fonden avser aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa inv.) och avkastning från overlay-mandat. Fjärde AP-fonden avser förvaltning inom tillgångsslag

med investeringshorisont 0-3 år och overlay-mandat (den s.k. taktiska förvaltningen).

58

Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2009–2013

Skr. 2013/14:130

(procentenheter)

2013

2012

2011

2010

2009

2009–2013

AP1

0,2

1,2

-0,2

1,1

0,8

0,6

AP2

0,5

1,2

-0,2

0,8

1,2

0,7

AP3

0,4

0,9

0

0,4

2,2

0,8

AP4

0,5

1,0

0,2

0,8

1,4

0,8

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Fondernas aktiva förvaltning gav enligt McKinseys redovisning ett

resultatintervall

på

0,2–0,5

procent

för

2013.

Resultaten

för

femårsperioden steg betydligt, främst för att de negativa resultaten från

2008 föll ur utvärderingsperioden, men även för att resultaten för 2013

utföll positivt. Resultatutfallen sträcker sig mellan 0,6–0,8 procent per år

för perioden 2009–2013. Samtliga fonder visar positiv avkastning för

2013 och femårsperioden.

Riskjusterad avkastning i aktiv förvaltning

Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera den aktiva förvaltningen är att

sätta

resultatet

i

förhållande

till risken. Informationskvoten

anger

överavkastning (s.k. aktiv avkastning) per enhet risk där måttet anger i

hur hög grad en förvaltare avviker från ett jämförelseindex (se faktaruta

5.1). En hög informationskvot för en fond indikerar hög överavkastning i

förhållande till

avvikelserna från

jämförelseindex. Det är positivt att

Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått, mot bakgrund av

den genomlysning av fondernas resultat som detta ger. Andra och Fjärde

AP-fondernas informationskvot uppgick till

1,7–1,8

2009–2013.

För

2013 var utfallet 2,0 och 1,6.

Tabell 5.5 Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas aktiva

förvaltning 2009–2013 och 2004-2013

2013

2012

2011

2010

2009

2009–2013

2004–2013

AP1

-

-

-

1,9

1,1

-

-

AP2

1,6

4,2

-1,0

2,7

1,3

1,8

0,6

AP3

-

-

-

-

3,5

-

-

AP4

2,0

2,3

0,5

2,6

3,0

1,7

0,2

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Regeringen har under en följd av år varit tveksam till Första–Fjärde AP- fondernas aktiva förvaltning, till den del förvaltningen syftar till att överträffa marknadens genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning).

Regeringen noterar dock att utfallen för den aktiva förvaltningen har förbättrats de senaste åren – både de årliga utfallen och på femårssikten. Samtliga fonder täcker, enligt den utvärdering som McKinsey redovisar, mer än väl kostnaderna för aktiv (och övrig) förvaltning över den senaste femårsperioden. Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar

tydliga riskjusterade mål och mått, har nått sina avkastningsmål och en

59

Skr. 2013/14:130

överavkastning

i

förhållande

till

de

risker

de

tagit

(i

termer

av

informationskvot).

Det bör också noteras att

det

finns

kvalitativa

argument som talar till förmån för aktiv förvaltning, t.ex. det att fonderna

genom förvaltningen även får tillgång till information som kan utnyttjas

produktivt i den mer strategiska och långsiktiga tillgångsförvaltningen.

Regeringen

kan

dock konstatera två saker; dels

är det svårt att dra

några långtgående slutsatser om utfallen i den aktiva förvaltningen i

Första–Fjärde AP-fonderna. Samtliga fonder har under utvärderings-

perioden ändrat sina definitioner, vilket minskar jämförbarheten över tid.

11

En

slutsats

är

Dessutom skiljer sig definitionerna åt mellan fonderna.

att fondernas metoder och redovisning behöver utvecklas framöver om

mer kvalificerade bedömningar om resultatbidraget från den aktiva

förvaltningen ska kunna göras.

Betydelsen

av

den aktiva

förvaltningen

för

Första–Fjärde AP-

fondernas resultatutveckling bör heller inte överdrivas. Enligt McKinseys

uppgifter

uppgår

resultaten

i

Första–Fjärde

AP-fondernas

aktiva

förvaltning till drygt 3 miljarder kronor 2013, vilket endast utgör drygt 2

procent av fondernas samlade resultat för året.

Det

är

istället

de

strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen som

dominerar vad gäller hur avkastning och risk utvecklas i den samlade

kapitalförvaltningen. Det är också tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna

de senaste åren

allt mer kommit att fokusera på de medelfristiga

strategiska allokeringsbesluten i förhållande till de mer kortfristiga

perspektiven – vilket regeringen välkomnar.

Regeringen

har

i tidigare

utvärderingar noterat

att

utfallen för

den

aktiva förvaltningen under de flesta år sedan

2001

i

stort

speglar

utvecklingen

på

aktiemarknaderna.

Så

även

för 2013.

Det

framstår

därmed

som

att

den aktiva förvaltningen tenderar samvariera med

respektive fonds totala avkastning. Därigenom riskerar fondernas aktiva

förvaltning i viss mån motverkat ambitioner att

skapa

mer

robusta

portföljer.

Som konstaterats

ovan

är

påverkan

av

aktiv förvaltning

på

Första–Fjärde AP-fondernas samlade resultat begränsad. Påverkan på robustheten i fondernas portföljer torde därmed vara små. Regeringen ser

dock ett utrymme för förbättringar i funktionaliteten av den aktiva förvaltningen så att den i större utsträckning bidrar kontracykliskt till portföljresultatet under år då marknaderna utvecklas svagt.

5.3 Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fondens avkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att lyfta resultaten på längre löptider, men resultatet är fortsatt väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde 2012.

Den nya investeringsstrategi som tog form 2011 mot mogna onoterade företag har välkomnats av regeringen. Det är dock fortsatt stor variation i resultatet mellan olika delar av investeringsverksamheten; investeringar i mogna företag presterar bra, men investeringar i expansionsbolag

11 McKinsey, bilaga 9.

60

presterar sämre. Strategiskiftet 2011 verkar dock

ha gett

resultat

ochSkr. 2013/14:130

tendenser till förbättrad lönsamhet kan skönjas.

Även om Sjätte AP-fondens avkastning inte når upp till målet

för

verksamheten så överstiger den utvecklingen i inkomstindex –

vilket

innebär att fonden bidragit till

den

långsiktiga

finansieringen

av

tillgångarna i inkomstpensionssystemet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Till

följd

av

förändringar i Sjätte AP-fondens strategi under åren saknas ett relevant

mål för utvärdering av fondens långsiktiga resultat. Fondens långsiktiga

avkastning har stärkts under 2012 men avkastningen både under perioden

sedan start och under den senaste tioårsperioden 2003–2012 är lägre än

fondens tidigare mål och det nya mål som gäller fr.o.m. 2012. Sjätte AP-

fondens nya mål, som för den historiska perioden varit väsentligt högre

än fondens tidigare mål, bör kunna läggas till grund för utvärdering.

I likhet med tidigare år finns det en stor variation i resultat mellan olika

delar i fondens investeringsverksamhet, vilket speglas i fondens strategi

från 2011 att fokusera på investeringar i

mogna

bolag.

Fondens

investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har fortsatt

att minska under 2012. Den renodling av portföljen som fortgår bedöms

vara motiverad.

Under 2012 har regeringen låtit genomföra en fördjupad granskning av

Sjätte AP-fondens nedskrivningar av innehav i expansionsbolag under

2011. Granskningen visar att fondens nedskrivningar var motiverade och

i stort sett korrekta i sin omfattning. Nedskrivningarna var ett resultat av

det arbete Sjätte AP-fondens styrelse inledde under 2011 med att se över

strategi, värderingsprinciper och intern kontroll. Detta arbete är i linje

med de behov som framkommit i granskningen. Revisorerna har enligt

granskningen inte brustit i sin revision men kritik riktas mot revisorernas

granskning på några områden.

McKinsey: Sjätte AP-fondens utveckling 1997–2013 motsvarar en

avkastning på 4,5 procent per år, 2004–2013 5,6 procent per år samt

2009–2013 6,2 procent per år efter kostnader. Avkastningen under 2013

var 9,2 procent eller 1,9 miljarder kronor. Det här innebär att fonden inte

har nått upp till styrelsens nya kastningsmålv under någon av dessa

tidsperioder. Sjätte AP-fondens uppdrag och

portföljsammansättning

samt förhållandet att fonden är stängd försvårar endirekt jämförelse av

fondens avkastning med externa benchmark. Som referens har dock

fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2004–2013 varit

lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish

Small

Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men

högre än inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden är en av de fem

buffertfonderna i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig

från de andra fyra i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är, enligt

styrelsens

tolkning,

att

uppnå

långsiktigt

hög

avkastning

med

tillfredställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i

privata bolag i Norden. Sjätte APonden-f

är en

stängd

fond, vilket

innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet.

61

Skr. 2013/14:130

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera

förändringar. Fram till 2003 bestod kapitalförvaltningen främst i att

investera i noterade aktier. Efter 2006 inriktades verksamheten alltmer

mot onoterade investeringar. År2011 genomfördes omfattande för-

ändringar

i

styrelsen,

ledning

och

organisationsstrukturen

och

verksamheten fick en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att

AP-fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna

bolag) där marknadens, liksom AP-fondens, investeringshistorik gör det

rimligt att förvänta sig en

god

avkastning

framöver.

Fokuseringen

fortsatte under 2013.

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 till 22,1 miljarder kronor

under perioden 1996–2013. Portföljen har som helhet genererat en årlig

avkastning på 4,5 procent sedan start. Avkastning för 2013 uppgick till

9,2 procent, samma som för 2012. Sjätte AP-fondens avkastningsmål

sedan 2011

är

att följa

genomsnittsavkastningen för

ett nordiskt

jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Jämfört med

avkastningsmålet har Sjätte AP-fonden underpresterat över samtliga utvärderingsperioder (se figur 5.11). Jämfört med Sjätte AP-fondens tidigare, mindre ambitiösa, avkastningsmål var avkastningen för de olika tidsperioderna grovt sett i nivå med målen.

Figur 5.11 Sjätte AP-fondens totala portfölj. Genomsnittlig årliga avkastning efter kostnader [procent]

Not 1: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-

Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

Not 2: Baserat på målet 2003–11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex.

Not 3: Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)

Not 4: Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag).

Källa: McKinsey (bilaga 9) och Sjätte AP-fonden.

Det bör dock noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för

buffertfonderna i förhållande tillnkomstpensionssystemet.

Sjätte AP-

fonden har därmed bidragit till den långsiktiga

finansieringen av

tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och

62

för närvarande inte ombesörjer in- och utflöden till inkomstpensionsSkr- . 2013/14:130 systemet i övrigt.

Det bör även påpekas att fondens uppdrag och portföljsammansättning samt förhållandet att fonden är stängd försvårar endirekt jämförelse av fondens avkastning med andra externa referenspunkter. Skälet är att Sjätte AP-fonden behöver hålla en stor reserv för likviditet (uppgående till ca en tredjedel av kapitalet 2013, 7 miljarder kronor) eftersom man inte har tillgång till inflöden av kapital.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett lönsamhetsperspektiv en splittrad bild. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra, t.ex. runt 15–16 procent för perioden 1997–2013 och grovt sett lika mycket på tioårssikten. För femårsperioden 2009–2013 var siffror 10–12 procent och för 2013 var de 5–15 procent. Generellt har fondinvester- ingar genererat en högre avkastning än företagsinvesteringar.

I

affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har utvecklingen

varit

negativ. För företagsinvesteringar var avkastningen

visserligen

positiv (6 procent) 2013, men i övriga perioder kraftigt negativ (sämre än

-20

procent per år). Fondinvesteringar i expansionsbolagen

klarar sig

generellt bättre, men är negativ för de längre utvärderingsperioderna.

Figur 5.12 Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet (procent)

Not 1: Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företag och fond (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition. Not 2: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All- Share) + riskpremie om 2,5 procent baserat på fondens riskprofil och kassaallokering. Källa: McKinsey och Sjätte AP-fonden.

Sammantaget för investeringsverksamheten, liksom för totalportföljen, är

resultaten

väsentligen

under

styrelsen

nuvarande

avkastningsmål.

Omriktningen av verksamheten 2011 framstår som välgrundad eftersom

det mogna marknadssegmentet genomgående uppvisat positiva siffror

samtidigt

som investeringarna i

tidig utvecklingsfas (expansionsbolag)

63

Skr. 2013/14:130

presterat

dåligt. Regeringen har

välkomnat

de

förändringar och

arbete

som gjorts sedan 2011. Detsamma gäller det interna utvecklingsarbetet,

bl.a. med interna processer och ägarstyrningsfrågor, som gjordes 2013.

Det finns även skäl att se positivt på den framtida utvecklingen i Sjätte

AP-fonden. Efterhand som verksamheten

koncentrerats

till

allt färre

bolag – en minskning från 75 till färre än 30 från 2011 – har även

tendensen till vändning i resultaten blivit alltmer tydlig. År 2013 var

utfallen totalt för investeringsverksamheten sammantaget 8,5 procent

jämfört med 4,2 procent för femårsperioden 2009–2013. Utvecklingen

går därmed åt rätt håll. Man ska vara medveten om att de fulla effekterna

av den nya strategin inriktat mot det mogna marknadssegmentet kommer

att ta några år att utveckla sin fulla potential.

Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier

Enligt

lagen

(2000:193)

om

Sjätte

AP-fonden

ska

fond

placeringstillgångar

marknadsvärderas. Sjätte

AP-fondens

redovisning,

och regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på

IPEV:s

riktlinjer

(International

ivatePr

Equity

&

Venture

Capital

Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt

värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende

på vilken information som finns tillgänglig. Om det under det senaste

året har genomförts en transaktion med en tredje part avseende aktuellt

innehav värderas innehavet med ledning av

det

priset.

Sedan

2011

beaktas även transaktioner där endast befintlig ägarkrets deltagit (s.k.

internrundor). Om denna transaktion indikerar en nedvärdering görs en

mer detaljerad analys. Nedvärdering sker om försök att få in en extern

part har misslyckats eller om intresset

för bolaget på marknaden är

mycket litet. I båda fallen justeras värderingen med hänsyn till händelser

mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället. Värdering

sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en

riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets

nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått

baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika

jämförelser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två

sistnämnda metoderna används endast som komplement till värderingar

baserade på någon annan metod.

Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser. Om värderingen

av ett innehav visar stor variation i olika scenario gör fonden en mer

restriktiv värdering.

För investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas kan det vara svårt att

tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker

då

främst

baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig ägarplan. En

nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig

minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex. konkurs).

Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier

med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom

förvaltaren bestämmer tidpunkten för

nya

investeringar

och

deras

omfattning (se även faktaruta 5.1).

64

5.4

Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning Skr. 2013/14:130

5.4.1 Strategisk förvaltning

Regeringens

bedömning:

Avkastningen

för

Sjunde

AP-

fondens

förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 32

procent

2013, vilket

var

dubbelt så högt som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i

premiepensionssystemet. Även sett över tidsperioden 2010–2013

var

avkastningen

hög:

13,3

procent jämfört med 6,6 procent. Det kan

konstateras att AP7 Såfas stora aktieexponering, förstärkt med en s.k.

strategisk hävstång, ger bra utdelning i tider av kraftig uppgång på

aktiemarknaderna. Man ska dock vara medveten om att hävstången även

verkar

vid nedgång

på

aktiemarknaden, vilket innebär att AP7 Såfa

riskerar gå sämre än index när aktiemarknaden utvecklas svagt.

Mot bakgrund av att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören i

premiepensionssystemet,

finns

det

skäl

att

ange

andra

externa

referenspunkter. Sedan start 2001 har den genomsnittliga avkastningen i

Sjunde AP-fondens förvalsalternativ väl överträffat utvecklingen i

inkomstindex,

vilket

innebär

att

pensionssparande

i

statens

förvalsalternativ utvecklats bättre än den

genomsnittliga

inkomst-

utvecklingen i samhället.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Den långsiktiga

avkastningen

för

förvalsalternativet

(AP7

Såfa,

tidigare

Premie-

sparfonden)

överträffar

den genomsnittliga avkastningen för privata

fonder i premiepensionssystemet över alla undersökta horisonter. Det

innebär att premiepensionssparare som har avstått från att välja någon

annan fond har fått en något högre avkastning än genomsnittet av andra

pensionssparare, vilket är positivt.Det är också positivt att Sjunde AP-

fonden

har

vidtagit

åtgärder

för

att

förbättra

informationen

till

allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå.

McKinsey:

Sjunde

AP-fonden

förvaltade

vid

slutet

av

2013

30,2 procent av totala premiepensionssystemets kapital. Under perioden

24 maj 2010 till 31 december 2013 genererade förvalsalternativet AP7

Såfa i genomsnitt en avkastning på 13,3 procent per år, medan

premiepensionsindex

hade

en genomsnittlig avkastning på 6,6 procent

per år. För 2013 var avkastningen för Såfa 32,0 procent, jämfört med

15,7 procent för premiepensionsindex. Under hela perioden 2001–2013

har förvalsalternativet i genomsnitt avkastat 1,5 procentenheter (justerat

för rabatter) mer än premiepensionsindex per år.

Skälen för regeringens bedömning: I maj 2010 förnyade Sjunde AP-

fonden på riksdagens uppdrag det statliga erbjudandet i premie-

pensionssystemet med

målsättningen att den sammanlagda statliga

pensionen ska bli högre (prop. 2009/10:44). I och med detta ersattes

Premiesparfonden och Premievalsfonden av byggstensfonderna AP7

Aktiefond

och

AP7

Räntefond.

Sex

nya

produkter

lanserades

(kombinationer av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens

Årskullsförvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte

aktivt väljer en annan förvaltare i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2013 drygt

186

miljarder

kronor (drygt 30 procent av medlen i premiepensionssystemet) för drygt

65

Skr. 2013/14:130

3 miljoner pensionssparare

(ca 45ocentpr

av

alla

sparare

systemet).

Målet för förvalsalternativet är att avkastningen ska vara minst lika bra

som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på

Pensionsmyndighetens fondtorg.

Vid utgången av 2013 var avkastningen för AP7 Såfa 32,0 procent

(efter kostnader),

medan

genomsnittet

för

de

privata

fonderna på

12

Pensionsmyndighetens fondtorg var 15,7 procent. Om perioden från

införandet av ny förvaltningsmodell imaj 2010 t.o.m. 2013 betraktas är

avkastningen i AP7 Såfa 13,3 procent per år, jämfört med de privata

fondernas avkastning på 6,6 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i

det statliga förvalsalternativet var därmed dubbelt så hög jämfört med de

privata alternativen.

Tabell 5.6 Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell maj

2010–2013 och 2001–2013 (procent)

2013

Maj 2010 - 2013 3

2001-2013 2001-2013 4

(%)

(%)

(%)

(justerat,

%)

AP7 (PSF och SÅFA) 1

32,0

13,3

4,1

4,3

Premiepensionsindex 2

15,7

6,6

2,3

2,8

Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) jan 2001– maj 2010 och SÅFA maj 2010- dec. 2013. SÅFA bestod den 30 dec. 2013 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond. Not 2: I SEK men ej valutasäkrad. Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013.

Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: Pensionsmyndigheten, AP7 Årsredovisning, McKinsey-analys

Sedan start har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ genererat en årlig avkastning på 4,3 procent (justerat för rabatter) 13 för perioden 2001–2013

samtidigt

som

genomsnittet för fondtorget

avkastat

2,8 procent

per år

(justerat

14

Även i det längre perspektivet

framstår därmed

för rabatter).

förvalsalternativet som förmånligt genom att

överträffa

snittet på

fondtorget med 1,5 procentenheter per år för perioden 2001–2013.

Regeringens anser det positivt att Sjunde

AP-fonden når sitt

avkastningsmål

för

förvalsalternativet

över

samtliga

undersökta

tidshorisonter,

särskilt

med beaktande av att

fondens

förvaltning

under

perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning). Regeringen noterar också att avkastningen sedan maj 2010 tydligt har förbättrats, både i absoluta termer och relativt jämförelseindex, vilket indikerar att ambitionen i förvaltningsmodellen från 2010 gett resultat.

12 Genomsnittet mäts genom premiepensionsindex, som tas fram av Pensionsmyndigheten.

13 Avgiften för Premiesparfonden var 0,5 procent under perioden jan 2001 till och med första kvartalet 2007, samtidigt som den genomsnittliga rabatten var 64,7 procent per år. Från och andra kvartalet 2007 har avgiften för förvalsalternativet varit 0,15 procent, vilket är under gränsen för när rabatt ska ges till pensionsspararna.

14 Avkastning för Premiesparfonden 2001–maj 2010 och för AP7 Såfa fr.o.m. 24 maj 2010.

66

Det bör noteras att resultatet för AP7 Såfa bygger på att Sjunde APSkr- . 2013/14:130

fonden skapar en hög aktierisk genom en hög aktieexponering och en

strategisk hävstång. AP7 Såfa bestod vid årsskiftet 2013/2014 till drygt

93 procent av AP7 Aktiefond (och resten AP7 Räntefond) som har nära

100 procent globala aktier i portföljen och en hävstång på normalt 50

procent av värdet på portföljen. Detta ger sammantaget AP7 Såfa en

mycket hög exponering mot aktiemarknaden och en hög avkastning när

marknaden utvecklas väl (såsom 2013). Å andra sidan verkar hävstången

även åt andra hållet, dvs. i nedåtgående marknader presterar AP7 Såfa

sannolikt sämre än motsvarande aktieportföljer utan hävstång.

Mot bakgrund av att statens förvalsalternativ utgör drygt 30 procent av

kapitalet i premiepensionssystemet 2013 och att Sjunde AP-fonden

är

den enskilt största aktören inom systemet, kan andra jämförelsenormer

vara

värda

att

beakta

–

t.ex.

utvecklingen

inom

ramen

för

inkomstpensionssystemet. Vid sådana jämförelser är det lämpligt att

använda en kapitalviktad avkastning som jämförelsemått, i stället för den

tidsviktade avkastningen som redovisats i tabell 5.6 ovan. Tidsviktad

avkastning används bl.a. vid jämförelser mellan fonder eller fonder mot

index, men har nackdelen att den inte tar hänsyn till flöden av kapital

eller storleken på det kapital som genererar avkastning (se även faktaruta

5.1). Kapitalviktad avkastning beaktar å sin sida både kapitalflöden till

och från ett konto och flödenas tidpunkt.

Kapitalviktad avkastning

benämns även

internränta (IRR.

Internal Rate of Return) och kan

jämföras med den ränta som beräknas för ett bankkonto.

Mätt som kapitalviktad avkastning har premiepensionsindex avkastat

5,1 procent under perioden december 2000 till 2013, jämfört med 2,4

procent för inkomst/balansindex. 15 Samtidigt har värdeutvecklingen i det

statliga förvalsalternativet för samtliga inträdesår under perioden 1995–

2013 överträffat utvecklingen för en premiepensionssparare med egen

portfölj. 16 T.ex. var värdeutvecklingen för en pensionssparare

med

inträdesår 2001 i genomsnitt ca 8

procent

för

förvalsalternativet

och

knappt 6 procent för en egenvald

portfölj.

Värdeutvecklingen i

det

statliga

förvalsalternativet

har

därmed

överträffat

genomsnittet

i

premiepensionssystemet

som

i

sin tur överträffat utvecklingen i

inkomstindex. Slutsaten blir att Sjunde AP-fondens förvaltning av det

statliga förvalsalternativet i termer av kapitalviktad avkastning utfaller

förmånligt – i synnerhet jämfört med inkomstindex (jämförelsenormen

för buffertfonderna inom ramen för inkomstpensionssystemet). Under

perioden var inflationen 1,4 procent, vilket förstärker slutsatsen ovan.

Regeringen har i tidigare års

utvärderingar tryckt på behovet av

information till

allmänheten

om

förvalsalternativets

inriktning

och

risknivå. Under 2013 har Sjunde AP-fonden anställt en kommunikations-

ansvarig och lanserat en webbguide med information om AP7 Såfa

anpassad för pensionsspararare. Det kan också nämnas att Sjunde AP-

fonden har bidragit genom samråd i Pensionsmyndighetens svar till

regleringsbrevsuppdraget

angående

information

om

inriktning

och

risknivå i AP7 Såfa.

15 Pensionsmyndigheten, Orange rapport – Pensionssystemets årsredovisning 2013.

16 Pensionsmyndigheten – Pensionsspararna och pensionärerna 2013.

67

Skr. 2013/14:130

Därutöver

har Sjunde

AP-fonden under

2013

beslutat

om

en

avgiftsänkning

med

0,02

procentenheter

till

0,12 procent

för

AP7

Aktiefond

och

med

0,03 procentheter

till

0,05

procent

för

AP

Räntefond. Avgifterna sänks fr.o.m. 2014, vilket är positivt för pensionsspararna.

5.4.2 Aktiv förvaltning

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2013 har, jämfört med valda jämförelseindex, inte lyckats prestera positiva resultat. Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering så ligger utfallen långt från uppsatt mål.

För att öka transparansen i nyttan av den aktiva förvaltningen bör Sjunde AP-fonden redovisa en utvärdering av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk förvaltning, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade tillgångar).

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjunde AP- fondens förvaltning av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har ännu inte bedrivits under tillräckligt lång tid för att några definitiva slutsatser ska kunna dras.

McKinsey: Den aktiva avkastningen 2013 för Sjunde AP-fondens aktiefond respektive räntefond var -66 respektive 3 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2013 var den aktiva avkastingen för aktiefonden och räntefonden -26 respektive -46 baspunkter per år.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt förvaltade, men ca 18 procent av kapitalet uppges vara aktivt förvaltat. Den aktiva avkastningen för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond var -0,6 respektive 0 procent 2013. För perioden maj 2010–2013 var motsvarande siffror -0,3 respektive -0,5 procent per år.

Tabell 5.7 Sjunde AP-fondens avkastning (före kostnader) i förhållande till jämförelseindex 2013 och maj 2010–2013 (procent)

AP7

Benchmark

Skillnad

(procent)

(procent)

(procentenhet)

AP7 Aktiefond

2013

34,2

34,8

-0,6

Maj 2010-2013 (%/år)

14,3

14,6

-0,3

AP7 Räntefond

2013

1,9

1,9

0,0

Maj 2010-2013 (%/år)

2,2

2,7

-0,5

Not 1: AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året. För räntefonden är benchmark HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011;

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig (taktisk allokering), absolutavkastande

förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity).

68

Den taktisk allokering ska generera 500 miljoner kronor per år över en Skr. 2013/14:130

rullande

femårsperiod.

Med

taktisk allokering avses avsteg från

hävstångens normalnivå på 50 procent med ett tillåtet avvikelseintervall

inom 38–62 procent. I slutet

av 2013 motsvarade hävstången 48,3

procent av kapitalet i AP7

Aktiefond.

Den

taktiska

allokeringen

genererade

-224 miljoner

kronor

för 2013 men

gav

däremot en

positiv

årlig avkastning på 152 miljoner kronor för 2012 och 2013. Även om det är för tidigt att fullt ut bedöma resultatet i den taktiska allokeringen så är utfallet relativt långt ifrån det mål som satts upp för verksamheten.

För Alfaförvaltning är målet att ge en avkastning på 275 miljoner kronor per år. Utfallet blev -20 miljoner kronor, vilket innebar att förvaltningen klart understeg målet 2013.

Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder. Resultatet för förvaltningen av onoterade aktier redovisas inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

Regeringen konstaterar att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2013,

jämfört med

valda benchmark, inte lyckats prestera positiva

resultat.

Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering

så ligger

utfallen långt ifrån uppsatt mål. Regeringens

anser att

transparensen av nyttan av den aktiva förvaltningen bör öka och önskar en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade aktier).

69

Skr. 2013/14:130

6

Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor

6.1

Hållbarhet, ägarstyrning, och ersättningar

Regeringens bedömning: Hållbarhetsfrågor är centralt för AP-fondernas

verksamhet. Integration av hållbarhet är strategiskt viktigt för att uppnå

långsiktigt uthållig hög avkastning och en god riskhantering. Det senare

är av särskild betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och

för pensionssystemet. Årets granskning visar att AP-fonderna fortsatt

utvecklingsarbetet med att integrera hållbarhet i

respektive

fonds

verksamhet. Fonderna kommer väl ut i en internationell jämförelse med

andra pensionsfonder som är valda för att de har kommit långt i arbetet

med integration av hållbarhetAP.-fondernas arbete

hittills

inom

hållbarhet är positivt och fonderna bör fortsätta att agera som föredömen

när

det

gäller

arbetet

med

att grerainte

hållbarhet

i

förvaltningen.

Fonderna

bör

se

över

möjligheterna

för

utveckling

utifrån

de

rekommendationer som lämnas av McKinsey och revisorerna.

AP-fondernas väl utarbetade riktlinjer för ägande och ägarrapportering

värdesätts. Fonderna kan dock bli tydligare i att lyfta

fram

vilka

huvudfrågor de driver, resultatet av arbetet och eventuella

skillnader

mellan fondens drivna linje och utfallet. Dessutom finns det anledning

för

fonderna

att

samarbeta

kring

framtagning

av

metoder

fö

ägarstyrning.

Stor vikt läggs vid ersättningsfrågor. Stickprov samt en uppföljning av

kostnader

för

ersättningar,

onalförmåner,pers

representation

och

tjänsteresor i revisionen 2013 visar att AP-fonderna följer sina interna

riktlinjer.

Detsamma

gäller

även

för

ersättningar

till

ledand

befattningshavare inom fonderna. Det är angeläget

att

AP-fonderna

fortsatt har starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse

för allmänhetens förtroende för AP-fonderna.

AP-fonderna kan bli tydligare i redovisningen

av

hur

de

agerar

gällande

ersättningar

till

ledande

befattningshavare

i

portföljbolagen,

t.ex. varför de i vissa fall fullt ut följer regeringens riktlinjer, men i andra

fall väljer att avvika. AP-fonderna bör även redogöra för skälen till

avvikelserna.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse:

AP-fonderna

fortsätter att utveckla arbetet med riktlinjer för etik och miljö. I

likhet

med Etik- och miljöutredningen anser regeringen att arbetet bäst hanteras

genom att etik- och miljöfrågorna integreras i den löpande analysen och

förvaltningen. AP-fonderna har under 2012 vidareutvecklat metod och

processer för en ökad integration, vilket är positivt.

Regeringen lägger stor vikt vid ersättningsfrågor, personalförmåner,

representation och tjänsteresor, eftersom dessa

har

betydelse

för

allmänhetens

förtroende

för

AP-fonderna

och

ytterst

pensionssystemet. Regeringen har beslutat om riktlinjer för fondernas

styrelser när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare.

AP-fonderna har

en process för att följa regeringens

riktlinjer

för

anställda i fonderna och redovisar underlag respektive en bedömning av

70

hur

ersättningarna förhåller sig

till regeringens

riktlinjer,

vilket

är

positivt. En utförligare redovisning av underlaget skulle emellertidSkr.2013/14:130

välkomnas,

i

syfte

att

stärka genomlysningen på detta område. Sjätte

AP-fonden presenterar en sådan redovisning, som skulle kunna utgöra

förebild för övriga fonder.

Regeringen

anser

att

ersättningsvillkor,

personalförmåner,

representation

och

tjänsteresor

bör

vara

rimliga och

präglade

av

måttfullhet, tydlighet och transparens. AP-fonderna bör ha riktlinjer i

dessa

avseenden

som

motsvarar vad som gäller för andra statliga

myndigheter. På regeringens initiativ tog AP-fonderna under 2012 fram

en

gemensam

och

övergripande

policy

för

ersättningsvillkor,

personalförmåner, representation och tjänsteresor. Samtliga AP-fonder

har också sett över och förändrat de interna riktlinjerna, men i varierande

omfattning och grad. En granskning av AP-fondernas interna riktlinjer

genomförd av AP-fondernas revisorer, på uppdrag av regeringen, visar

att det fortfarande förekommer mer generösa förmåner i AP-fonderna än

i jämförda myndigheter. Regeringen noterar även att stickproven visar

exempel

på

generös

representation.

Det

är

därför

angeläget

att

AP-fondernas styrelser fortsätter arbetet med tillämpningen av de interna

riktlinjerna och de kostnader som blir resultatet. Regeringen kommer

fortsätta att följa upp frågan.

Ernst & Young: Inom ramen för revisionen för verksamhetsåret 2013

genomfördes en granskning av etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen

inom AP-fonderna. Analysen fokuserar på fondernas ledningssystem för

att

ta

tillvara

etik

ocharhet

hållbi

kapitalförvaltningen.

Ledningssystemen bygger i denna analys på sex analyspunkter; åtagande,

analys, definiering, implementering, mätning och uppföljning samt

kommunikation. Den här analysen fångar inte upp ambitionsnivån inom

etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen. Eftersom fonderna skiljer sig åt

väsentligt

när

det

gäller

fördelning

mellan

tillgångsslag

och

förvaltningsstrategier så har revisorerna valt att avgränsa analysen till tre

kategorier, internt förvaltat kapital, externt förvaltat kapital och övriga

tillgångsslag.

Revisorerna har som ett resultat av granskningen redovisat ett antal

rekommendationer till respektive fond när det gäller det fortsatta arbetet

inom etik och hållbarhet. En generell slutsats är att fonderna skiljer sig

åt, såväl när det gäller mognad i de interna systemens effektivitet som

ambitionsnivå. Granskningen visar dock att de fonder som har ett mer

ambitiöst åtagande också är de som har de bästa systemen på plats för att

uppfylla åtagandet. En annan slutsats är att de fonder som har en starkare

förankring i toppen av fondstyrelse och ledning, också är de som har ett

mer ambitiöst åtagande. En stark förankring visar sig även ha bäring på

både implementerings och uppföljningsfasen, vilka är de steg inom den

analysmodell som revisorerna använder, där det mesta av det faktiska

arbetet i kapitalförvaltningen utförs.

McKinsey: Regeringen gav McKinsey ett uppdrag att, förutom den

årliga

utvärderingen

av

AP-fondernas

förvaltning,

genomföra

en

fördjupad analys avseende AP-fondernas integration av hållbarhet i

förvaltningen

med

en

särskild

djupdykning

i

fondernas

aktiva

ägarstyrning i innehav med betydande inflytande. McKinsey konstaterar

att fonderna redan tagit många steg mot en ökad integration under de

senaste åren. I rapporten konstateras att det finns många likheter mellan

71

Skr. 2013/14:130

hur fonderna arbetar, men det konstateras samtidigt att mandatet från

styrelserna hur fonden bör arbeta med hållbarhet varierar och huruvida

fonderna har mål för arbetet med integration eller inte. Andra och Sjunde

AP-fonderna har t.ex. satt explicita mål för processen att integrera

hållbarhet, vilket övriga AP-fonder inte har gjort.

Det finns olika mekanismer eller arbetssätt som kan appliceras i arbetet

med hållbarhet. McKinsey konstaterar att alla fonderna arbetar med både

s.k. negativ screening (uteslutning baserad på hållbarhetsrisker)

och

positiv

screening

(inkludering

av

finansiella

konsekvenser

av

hållbarhetskvalitet i analys). Omfattningen varierar dock - framför allt i

användandet av den senare metoden.Nivån beror dels på hur viktig

hållbarhet anses vara (som en faktor att i det korta perspektivet beakta i

investeringsprocessen), dels i vilken mån fonden arbetar med kvantitativa

investeringsprocesser. I dessa ärdet i vissa fall svårare

att

använda

positiv screening som metod. Allafonderna inkluderar hållbarhet i

fundamental analys, men ännu så länge är den systematiska integrationen

i analys relativt begränsad. Slutligenså har fonderna i viss utsträckning

börjat

investera

delar

av

det

förvaltade

kapitalet

i

hållbarhetsstrategier, men omfattningen varierar även här. Fjärde AP-

fonden har t.ex. allokerat 2 procent av förvaltat kapital till riktade

hållbarhetsstrategier, medan Första AP-fonden inte gör några riktade

hållbarhetsinvesteringar.

Första–Fjärde

AP-fonderna

engagerar

sig

proaktivt när det gäller hållbarhet i de fastighetsinvesteringar där de har

ett betydande ägande och därmed inflytande. När det gäller hur AP-

fonderna har valt att organisera hållbarhetsspecialister inom fonderna så

skiljer det sig åt, men i allt större utsträckning arbetar specialisterna som

en integrerad del av förvaltningsteamet. Dessutom ansvarar förvaltarna i

AP-fonderna för att ta hänsyn till hållbarhet i

både analys

och

investeringsbeslut. Andra AP-fonden har ett formellt utbildningsprogram

för att utveckla förvaltarnas kompetens.

McKinsey konstaterar i studien att Sjätte AP-fonden, som investerar i

onoterade tillgångar, har de senaste åren gjort framsteg när det gäller att

integrera hållbarhet i förvaltningsverksamheten. Fonden har varit mycket

aktiv i att driva hållbarhetsfrågor i samband med direktinvesteringar men

även vid fondinvesteringar. Fonden har arbetat fram

en

systematisk

process för att integrera hållbarhet i den utvärdering

som

sker

inför

förvärv av andelar i direktägda bolag.

McKinsey kommer i rapporten fram till att Första–Fjärde AP-fonderna,

har kommit längre inom vissa områden än de förvaltare som McKinsey

har valt att jämföra med. Det första området är hållbarhetsinvesteringar,

t.ex. gröna obligationer som Andra och Tredje AP-fonderna investerat i

och den koldioxidreducerade portfölj som Fjärde AP-fonden investerat i.

Det andra området är att fonderna kommit långt vad gäller nationellt och

internationellt samarbete – framför allt när det gäller att utarbeta

hållbarhetsstandarder och principer. Det sista området är i arbetet med att

ställa krav på externa förvaltare när det gäller hållbarhet.

McKinsey lyfter dock fram områden

där

de anser

att

Första–Fjärde

AP-fonderna

kan

utvecklas:

1)

investeringsmandatet,

investeringsfilosofi och strategi, 3) verktyg och processer, 4) resurser och

72

organisation, 5) uppföljning och 6) extern rapportering.

Figur 6.1: Ramverk för integration av hållbarhet/ESG och aktiv

Skr. 2013/14:130

ägarstyrning

Källa: McKinsey, bilaga 9.

I de rekommendationer som McKinsey har formulerat som ett resultat av den fördjupade analysen påpekas främst att Första–Fjärde AP-fonderna

samt Sjunde AP-fonden i sitt fortsatta arbete med att integrera hållbarhet,

bör

se

över

möjligheten

att

sätta

tydligare

mål,

att

definiera

fokusområden och att utveckla systematiska processer för integration.

McKinsey

anser

även

att

fondernabör se

över

möjligheterna

att

ytterligare

öka samarbetet

för

attstärka

resurserna

och

kompetensen

inom hållbarhet, då McKinsey konstaterar att fonderna relativt de flesta andra jämförelsefonder har begränsade resurser inom hållbarhet.

Figur 6.2 Jämförelser av ESG-resurser

Anm: I alla fonder ansvarar varje förvaltare för att inkorporera ESG-faktorer i värderingar

och investeringsbeslut.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

73

Skr. 2013/14:130

McKinsey

uppmanar

Första–FjärdeAP-fonderna att se över vilka

möjligheter de har att utöka samarbetet kring hållbarhet via Etikrådet.

Dessutom anser McKinsey att fonderna kan vara ännu mer proaktiva i

den offentliga debatten. Trots att fonderna har kommit relativt långt i

arbetet med hållbarhet i den internationella jämförelsen, så har den mesta

mediauppmärksamheten

varit fokuserad

på

brister

i

arbetet

med

hållbarhet.

McKinsey konstaterar i rapporten att när det gäller aktiv ägarstyrning i

innehav med betydande inflytande framstår Första–Fjärde AP-fonderna

som mer ambitiösa än de andra svenska investerare

som McKinsey

jämfört med. AP-fonderna tar något större ägarandelar,

sitter

i

fler

styrelser och nomineringskommittéer och bedöms vara mer involverade i

innehaven via direkt röstning, dialoger och engagemang. Första–Fjärde

AP-fonderna har av sina styrelser fått mandat att vara aktiva engagerade

ägare – i första hand i syfte att försöka påverka företagen, i sista hand att

avveckla

innehav

om

inget annat hjälper. Dessutom lyfter McKinsey

fram att fonderna har mer detaljerade och utförligare ägarpolicyer och

större transparens

kring röstningshistorik

och ställningstagande

vid

enskilda omröstningar än de andrasvenska investerare som McKinsey

jämfört med.

Första–Fjärde AP-fonderna och Sjunde AP-fonden har alla ett antal

definierade teman som fonderna primärt engagerar sig i när det gäller

ägarstyrning. Första–Fjärde AP-fonderna väljer vilka företag de ska

engagera sig i utifrån storleken på innehavet, vilken andel som fonden

äger av rösterna i bolaget, vilkenförmåga som fonderna anser sig ha att

påverka eller om det är en fråga av principiell natur. I Sverige är

ägarstyrningsarbetet för Första–Fjärde AP-fonderna mer omfattande än

för innehav i internationella portföljföretag. Första–Fjärde AP-fonderna

röstar på stämmor i 40–50 bolag per år, har ofta dialoger kring olika

frågeställningar

med

portföljbolag

inför

bolagsstämmor,

och

för

frekventa dialoger med andra institutionella ägare i principiellt viktiga

frågor.

Första–Fjärde

AP-fonderna

sitter

dessutom

i

ett

anta

valberedningar i svenska bolag och har som princip inte tacka nej till ett

uppdrag i en valberedning. Första–Fjärde AP-fonderna är aktiva när det

gäller engagemang i utländska innehav främst via Etikrådet, fondernas

gemensamma plattform för hållbarhetsarbete. Sjunde AP-fonden får inte

rösta i sina svenska innehav. Däremot är fonden, liksom Första–Fjärde

AP-fonderna, aktiv i internationella innehav via röstning med fullmakt.

Fonderna röstar i runt 500 bolag per år. Sjunde AP-fonden har ett mer

begränsad engagemang i sin ägarstyrning än Första–Fjärde AP-fonderna.

Engagemanget

baseras

på om det är en principfråga eller om fonden

anser sig ha möjlighet att påverka.

Aktiv ägarstyrning och engagemang i alla innehav utgör kärnan i Sjätte

AP-fondens investeringsstrategi, eftersom dess större ägarandelar innebär

större inflytande och möjlighet att påverka värdeskapandet. Fondens

strategi bygger i stor uträckning på att vara en aktiv ägare vilket innebär

att fonden arbetar med att 1) utveckla en ägarplan, 2) hålla fortlöpande

dialoger med bolagsledning, 3) utse styrelseledamöter, 4) kommunicera

förväntningar och krav, 5) vara delaktig i styrelser samt 6) följa upp och

74

rapportera.

Sjätte

AP-fonden r

hastyrelserepresentation

i

alla

direktinvesteringar genom 22 egna styrelseledamöter och i 31 innehavSkr. 2013/14:130 genom oberoende representanter i styrelsen.

Skälen för regeringens bedömning

Utveckling av integration av hållbarhetsfrågor

AP-fondernas arbete med riktlinjer för miljö och etik är ett prioriterat område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etik- och miljöutredningen (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av riksdagen.

Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment:

1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat aktualitet eller relevans.

2. Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.

3. I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med utgångspunkt i den utvärdering som föreligger.

4. I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna underlag till regeringens utvärdering.

AP-fonderna fortsätter att arbetainom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att utredningen inte har förlorat i aktualitet. Bland utredningens förslag som

kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:

fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),

den värdegrund som ska ligga till

grund för verksamheten bör

utvecklas och tydliggöras,

miljö och etik hanteras bäst genom

att integreras i den löpande

analysen och förvaltningen,

miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,

sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte enbart börsnoterade aktier,

extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,

det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i arbetet med miljö och etik,

AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,

principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende- dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna och

fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.

75

Skr. 2013/14:130

I tidigare

års utvärderingar

har

regeringen

lyft

fram

vikten

av

att

integrera hållbarhetsfrågor i den löpande analysen och förvaltningen.

Regeringen anser, i linje med Etik- och miljöutredningens bedömning, att

detta

är

det

bästa

sättet

att

hantera

etik-

och

miljöfr

Samlingsbegreppet hållbarhet används i denna skrivelse i stället för etik

och miljö, eftersom detta är ett bredare och mer

aktuellt

begrepp.

Hållbarhet innefattar följande områden: miljö, mänskliga rättigheter,

arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald.

Hur långt AP-fonderna kommit i integrationen av hållbarhetsfrågor har

tidigare år utvärderats genom enkäter till fonderna (se punkt 2 ovan). När

det gäller årets utvärdering har regeringen

gett

ett

uppdrag

till

konsultbolaget McKinsey om en fördjupningsstudie kring integration av

hållbarhet med en särskild djupdykning kring ägarstyrning

(i

enlighet

med punkt 4 ovan). Dessutom valde revisorerna att inom ramen för

revisionen av verksamhetsåret 2013 genomföra en granskning av etik och

hållbarhet i förvaltningen. McKinsey’s och revisorernas analys och

slutsatser har redovisats ovan.

Regeringen ser positivt på det utvecklingsarbete AP-fonderna så långt

har genomfört inom hållbarhetsområdet, men konstaterar i likhet med

konsulterna

och

revisorerna

att

det

finns möjligheter

till

fortsatt

utveckling. Det bör vara hög prioritet för fondernas styrelser att fortsätta

arbetet att integrera hållbarhet i förvaltningen. Det konstateras bl.a. av

revisorerna att de fonder som har enstarkare förankring i styrelse och

ledning när det gäller arbetet med integration av hållbarhet, har ett mer

ambitiöst åtagande när det gäller detta. Det visar på vikten av engagerade

och drivande styrelser i AP-fonderna.

Regeringen anser liksom McKinsey att Första–Fjärde och Sjunde AP-

fonderna bör fortsätta sitt utvecklingsarbete när det gäller hållbarhet.

McKinsey nämner bl.a. möjligheterna att sätta tydligare mål för arbetet

med

hållbarhet

och

att

utveckla sina

systematiska

processer

för

integration av hållbarhet. Det kan också finnas skäl

för

fonderna

att

i

ökad utsträckning prioritera vissa åtgärder för att på

så

sätt

få bästa

möjliga resultat. Genom att rikta in sig på ett antal fokusområden skulle

AP-fonderna

kunna

använda

tillgängliga

hållbarhetsresurser

mer

effektivt. Det kan även finnas skäl för Första–Fjärde AP-fonderna att se

över möjligheterna till utökat samarbetet i Etikrådet i syfte att stärka den

övergripande kompetensen i frågan.

Regeringen konstaterar även att kommunikation är viktigt, särskilt den

externa kommunikationen i hållbarhetsfrågor. Regeringen instämmer i

McKinseys rekommendation att fonderna proaktivt bör lyfta fram sitt

arbete inom hållbarhet, speciellt med tanke på

att

fonderna

enligt

McKinseys analys har kommit relativt långt i integrationen av hållbarhet.

McKinsey konstaterar att Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna

ägarpolicyer och Första–Fjärde AP-fondernas ägarrapporter är mer

detaljerade och omfattande, än de svenska fonder som McKinsey jämfört

med. Fonderna lyfter upp ett stort antal prioriterade frågor som de driver

i relation till portföljbolagen och i ägarraporterna redovisas exempel på

hur respektive fond har agerat i olika frågor i portföljbolagen. Tredje AP-

fondens ägarrapport är mer detaljerad än de övriga och fonden redovisar

hur

och varför

den

har

röstat

på

ett

visst

sätt

i

olika

frågor

76

portföljbolagen

under

bolagsstämmosäsongen.

Detaljnivån

ökar

transparensen, och det är i linje med regeringens önskan omSkrgod.2013/14:130 transparens när det gäller ägarstyrning.

Figur 6.3 Översikt över verktyg för att aktivt påverka innehav

Not 1: Får ej rösta i svenska innehav (enligt lagstiftning).

Not 2: Feb. 2014 (beror bl.a. på storlek på portföljbolaget, t.ex. investerar AP1 framför allt i stora bolag och AP4 i större utsträckning i medelstora bolag).

Not 3: Alla innehav ägs genom holdingbolag i Sverige; några portföljbolag (<5) verkar främst i andra skandinaviska länder; inget portföljbolag är baserat utanför Skandinavien. Not 4: Främst röstning genom ombud; mindre relevant att jämföra med antal innehav då inte alla utländska portföljbolag har bolagsstämmor; röstning framför allt i större innehav. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Det är dock inte helt lätt att utifrån fondernas omfattande publicerade material såsom ägarpolicy och ägarrapport få en enkel övergripande bild av ägarstyrningsarbetet, hur strategiskt förankrad processen är i styrelsen, vilka frågor som prioriteras under en viss bolagsstämmosäsong och vad

resultatet av arbetet har blivit. Regeringen anser att det är viktigt att ägarstyrningen är transparent,framför allt då en stor del ägarstyrningsarbetet i innehav med betydande inflytande sker i form av

muntliga dialoger mellan respektive fond och portföljbolagen.

När det

gäller

Sjätte

AP-fonden så är

aktiv

ägarstyrning

engagemang

i

alla

innehav

kärnan

i

Sjätte

investeringsstrategi,

eftersom

deras ägarandelar

i allmänhet innebär

större inflytande. Detta innebär att fonden arbetar på ett annat sätt med ägarstyrning än Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna.

Kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor

Regeringen anser att kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation, och tjänsteresor har stor vikt för allmänhetens förtroende för AP-fondernas verksamhet. Fondernas interna riktlinjer bör därför vara präglade av måttfullhet, vara väl avvägda samt bidra till god etik och organisationskultur. AP-fonderna bör ha riktlinjer som motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter. Vidare är öppenhet och

av

och AP-fondens

77

Skr. 2013/14:130

78

transparens kring riktlinjerna och tillämpningen av dem av stor betydelse för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet.

En gemensam policy för AP-fonderna fastställdes av samtliga AP- fonders styrelser under 2012 när det gäller ersättningar. Policyn är övergripande och förutsätter att respektive AP-fond kompletterar den med mer detaljerade interna riktlinjer och instruktioner. Samtliga AP- fonder såg över och reviderade de interna riktlinjerna under 2012 och 2013. I januari 2013 överlämnade AP-fonderna en gemensam policy avseende dessa frågor till Finansdepartementet. Förändringarna som genomfördes varierar i omfattning och grad. Det rör sig bl.a. om förtydligande av gällande riktlinjer, införande av nya riktlinjer samt avveckling av vissa förmåner.

Revisorerna har för verksamhetsåret 2013 gjort en uppföljning av den särskilda granskning som revisorerna genomförde under våren 2013. I uppföljningen har ett antal stickprov tagits och de visar att fondernas

hantering

av

ersättningar, onalförmåner,pers

presentation

och

tjänsteresor är i linje med fondernas nya riktlinjer. Däremot har de funnit

att

dokumentationen

skulle

kunna

förstärkas

så

att

tillräcklig

dokumentation är samlad direkt med verifikationen för att styrka att

kostnaderna är i linje med fondens riktlinjer. I uppdraget till revisorerna

ingick även att granska utvecklingen i de

totala kostnaderna

för

ersättningar,

personalförmåner,

representation

och

tjänsteresor

för

respektive fond för att följa upp om ett ökat fokus på ersättningar har fått

genomslag i kostnaderna. Det kan konstateras att så är fallet och med

några få undantag har alla kostnadsposter inom det här

området

fallit

2013 jämfört med 2012.

Regeringen förväntar sig att AP-fondernas styrelser fortsätter att arbeta

med riktlinjerna när det gäller ersättningar

och

deras

tillämpning

framöver. Regeringen kommer fortsätta att följa

upp

frågan

och

förutsätter att styrelserna löpande följer upp och bedömer villkoren när

det gäller ersättningar i förhållande till regeringens riktlinjer, ”Riktlinjer

för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna (Skr.

2011/12:130, Bilaga 1)”. Underlag och bedömningar bör redovisas öppet.

Anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens

förtroende för AP-fondernas verksamhet men även för pensionssystemet

i allmänhet, beslutade regeringen under 2009 om separata riktlinjer för

anställningsvillkor

för

ledande

befattningshavare

i

AP-fonderna.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy

för

styrning

och

utvärdering av AP-fonderna (se bilaga 1). De riktar sig till AP-fondernas

styrelser som, inom ramen för det uppdrag som lagstiftningen anger, har

att omsätta riktlinjerna på ett ansvarsfullt sätt.

Enligt regeringens riktlinjer bör styrelserna i AP-fonderna besluta om riktlinjer för ersättningsfrågor inom den egna fonden. Av revisorernas granskning av 2013 framgår att AP-fonderna i allt väsentligt har anpassat sina ersättningspolicyer till regeringens riktlinjer. De få avvikelser som kvarstår berör främst uppsägningstider som i ett fåtal anställningsavtal överskrider det som anges i regeringens riktlinjer. I dessa fall har berörda

fonder bedömt att omförhandling av avtalen skulle innebära

ökadeSkr.2013/14:130

kostnader för fonden utan att några förbättringar uppnås.

Regeringen anser att öppenhet är viktig för att värna förtroendet

för

AP-fondernas verksamhet. Tidigare år har regeringen konstaterat att redovisning av beviljade ersättningar till ledande befattningshavare inte varit fullständig. Revisorernas granskning visar dock att fonderna i allt väsentligt redovisat ersättningar per ledande befattningshavare i enlighet

med riktlinjerna. I vissa fall är ersättningen redovisad per ledande befattningshavare per befattning och i vissa fall är den redovisad per

ledande befattningshavare per namngiven

person. Regeringen

ser det

som positivt att fonderna arbetar för

att fullt ut följa

regeringens

riktlinjer.

Ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolag

Regeringens riktlinjer när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna omfattar även fondernas ägarstyrning i företag där fonden direkt eller genom andra aktörer är delägare. AP-

fonderna bör därför i respektive företag, i dialog med övriga ägare, verka

för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt. Även

här

anser

regeringen att öppenhet är viktig. Som en följd av regeringens riktlinjer

reviderade fonderna sina egna riktlinjer för bolagsstyrning under 2009.

Revideringen innebar bl.a. att kraven på ersättningsvillkor delvis stärktes.

Första–Fjärde

och

Sjätte

AP-fonderna

redogör

i

sina

respektive

årsredovisningar

för

hur

de

hanterar

ersättningsfrågor

i

fondens

portföljbolag, men omfattningen på redogörelserna varierar. Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna publicerade 2013 en ägarpolicy

och Första–Fjärde även en årlig ägarrapport efter bolagstämmoperioden. Första–Fjärde AP-fonderna redogör i ägarpolicyn detaljerat för sin syn på ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolag. Även om det finns viss information i dessa dokument kring hur fonderna avviker i sin syn från regeringens riktlinjer så är den inte helt tydlig. Det är heller inte fullt ut tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna ser olika på ersättningar till ledande befattningshavare i noterade företag som utgör minoritetsposter jämfört med direktägda innehav i t.ex. fastighetsbolag. Även om AP-

fonderna har rätt att avvika från regeringens riktlinjer när det gäller ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolag så önskar regeringen en tydligare redovisning av de avvikelser som finns och de huvudsakliga skälen till dessa avvikkelser.

6.2

Övriga förvaltningsfrågor

Regeringens bedömning: Det är viktigt att AP-fonderna har en

god

intern

styrning och kontroll så att förtroende

för

fonderna och

pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar som görs inom

området av revisorerna och, i förekommande fall av Riksrevisionen, av

stor vikt.

Riksrevisionen granskade 2013 Sjunde AP-fonden och riktade allvarlig

kritik mot den interna styrningen och kontrollen i fonden. Det kan dock

noteras

att Sjunde AP-fonden förstärkt dessa funktioner

och

att intern

79

Skr. 2013/14:130

styrning och

kontroll i

dag är

i nivå med vad som

gäller

för

privata

fondbolag.

Vad gäller den årliga revisionen ser regeringen allvarligt

på de

direktupphandlingar som skett i Fjärde AP-fonden 2013 och utgår i från

att fonden sett över rutinerna och säkerställt att reglerna för upphandling

följs framöver.

Skälen för regeringens bedömning

Riksrevisionens granskning av Sjunde AP-fonden

Riksrevisionen redovisade i en rapport från november 2013 Sjunde AP-

fonden – svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav?

(RiR

2013:14)

sin

granskning

av

förvaltningen

av

det

statliga

förvalsalternativet i premiepensionssystemet. Riksrevisionen riktade i sin

rapport kritik mot Sjunde AP-fondens mål och placeringsinriktning samt

dess interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden rekommenderas

bl.a.

att

komplettera målformuleringen för förvalsalternativet och

säkerställa den fortsatta utvecklingen av fondens interna styrning och

kontroll.

Regeringen

överlämnade

den

27

februari

2014

en

skrivelse

(2013/14:109) till riksdagen med regeringens svar på Riksrevisionens

granskning. Vad gäller Sjunde AP-fondens mål så anförde regeringen att

förarbetena

till

lagen

om

allmänna

pensionsfonder

pekar

på att

förvaltningen

av

fondmedelen s hoSjunde

AP-fondens

ska

vara

jämförbara

och

likvärdiga

med

de

privata

alternativen

premiepensionen (prop. 1999/2000:46). Regeringen ansåg därför

att

målet för Sjunde AP-fonden, att avkastningen ska överträffa den

genomsnittliga avkastningen

för

privata

fonder

i

premiepensions-

systemet, inte stod i strid med lagens avkastningsmål.

Regeringen

delade inte heller den kritik

som

Riksrevisionen riktade

mot Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll. Regeringen ansåg

att fonden bör utvärderas utifrån det regelverk som gäller för Sjunde AP-

fonden, och inte det regelverk som gäller för privata aktörer i

premiepensionssystemet. Regeringen bedömde dock att fonden tidigare

haft anledning att se över sin interna styrning och kontroll. Sjunde AP-

fonden

har

redan vidtagit åtgärder för att förstärka de interna

kontrollfunktionerna såväl organisations- som resursmässigt. Utöver de

tvingande kraven i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-

fonder) så har fonden frivilligt vidtagit åtgärder för att höja

nivån

på

intern styrning och kontroll till en nivå som idag i vissa delar är mer

omfattande än nivån hos privata fondbolag.

Regeringen delade Riksrevisionens bedömning att det finns behov av

att se

över

regelverket för Sjunde AP-fonden. Den överenskommelse

som den s.k. Pensionsgruppen ingick den 12 mars i år innebär att Sjunde

AP-fonden omfattas av översynen av AP-fonderna såvitt gäller regler avseende intern styrning och kontroll. Det pågår således redan ett sådant arbete.

80

Revisorernas kommentarer i den årliga revisionen

Skr. 2013/14:130

Inom ramen för revisionen, gör revisorerna en bedömning av hur AP- fondernas interna kontroll fungerar. Generellt sett konstaterar revisorerna att det inte har framkommit något som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i fondernas interna kontroll. Revisorerna markerar inom ett antal områden om det finns iakttagelser, och hur signifikanta de är. När det gäller signifikanta iakttagelser så hade revisorerna en sådan som rör ett förhållande inom Sjunde AP-fonden, avseende utbetalningar från fondbolaget. I samband med att Sjunde AP-fonden under 2013 bytte

administratör upprättades det inte, under en period, månatliga balanskontoavstämningar. Förhållandet upptäcktes och är nu åtgärdat.

Konsulterna hade enbart ett fåtal viktiga iakttagelser och bland dem noterades att Fjärde AP-fonden under 2013 vid några tillfällen har gjort direktupphandlingar i strid med lagen om offentlig upphandling (LOU). Revisorerna har bett fonden att dokumentera anledningen till avstegen och ta fram en rutin för hantering av upphandling i enlighet med lagen.

Regeringen ser allvarligt på dessa avsteg och utgår från att Fjärde AP- fonden sett över rutinerna och säkerställt att regelverket för upphandling följs framöver.

81

Skr. 2013/14:130

Bilaga 1

82

Policy för styrning och utvärdering av AP- fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

utse revisorer,

fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på

grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i

var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av

arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och

balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för

regeringen att

ta

ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är

revisorernas

granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis

lämnar

AP-fondernas

revisorer

en

skriftlig

och

muntlig

rapport

t

Finansdepartementet

efter

varje

bokslut.

Detta

bör

gälla

även

fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens

ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera

fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning

och risknivå. Av det följer en rättoch ett åliggande för regeringen att

avge

en

opartisk

bedömning

av

fondernas

förvaltningsresultat.

Regeringen

har

även

getts

utrymme

att

förtydliga

sin

syn

p

pensionssystemets

åtagandesida och

uppdraget

i

övrigt

(prop.

1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas

som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till

att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och

förarbeten

och

samtidigt beakta

behovet av konsistens i regeringens

samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det

kan därför

vara

lämpligt att hämta

inspiration och viss vägledning från

gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och Skridet.2013/14:130

sammanhanget

även

beakta

principer och

riktlinjer

som

antagitsBilagaav 1

OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin

helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är

primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form,

skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i

sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras

genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i

övrigt

tillgodoser ett allmänt intresse ellerinte. Riktlinjerna kan också vara

användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande

tillgodoser allmänna syften, oavsett omdetta sker i bolagsform eller inte

( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises ,

OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara

direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och

aktiv

ägare,

fastställer

en

tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att

styrningen

är

transparent

säkerställeroch

ansvarsskyldighet

(accountable).

AP-fondernas styrelser åtnjuteroperationell autonomi genom

att

ensamma bära ansvaret för fondernasförvaltning. Styrelserna företräder

respektive fond också inför domstolStyrelserna. svarar själva

för

fondernas finansiering med de medel som

fonderna

förvaltar,

vilket

liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis

försäkringsbolag. I dessa avseendenmotsvarar AP-fonderna kriterier för

statsägda ”företag”. Deavgifter som finansierar fondernas verksamhet

hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som

tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats

under

konkurrens

på

en

öppen

marknad.

Det

innebär

att

avgiftsfinansieringen

inte

är

en del av fondernas affärsverksamhet.

Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har

delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad

affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har

implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig

upphandling blir tillämpliga

(prop.

1999/2000:46

s.

133

ff.).

Enligt

regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

83

Skr. 2013/14:130

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det

Bilaga 1

behöva klargöras vad som

mer

precist

är föremålet

för

styrelsernas

uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår

från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med

samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det

kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med

undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt

lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en

kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata

tjänstepensionsfonder och

är

därför

inte tillämpliga

för

AP-fonderna

i

alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande

principen

beträffande

ramverket

för

styrning

av

pensionsfonder

(governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och

fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å

ena sidan och operativt ansvar å andra sidan OECD ( Guidelines for

pension fund governance , OECD 2009). Det är lämpligt

att denna

fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk

praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för

bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål

och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och

vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den

verkställande

direktören

rapporterar

till

styrelsen

och

ansvarar

för

fondens löpande förvaltning. Detär av avgörande

betydelse

att

styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande

och operativa roller, eftersom densamma har ansvaret för fondernas

löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna

i

AP-fondernas

elsestyr

tillgodoser

höga

krav

på

kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund

av

styrelsernas

ansvar

och

ragetsuppd betydelse

i

samhället.

Ledamöterna ska enligt lag utses pågrundval av sin förmåga att främja

fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att

styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende

bakgrund

och

erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

84

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket ävenSkr. 2013/14:130 överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att Bilaga 1 ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå

denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en

möjlighet

att förordna

ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder

upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras

för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften

av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till

bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad

bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda

bolag. Styrelsernas roll som ensammaansvariga för verksamheten, i

kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens

förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i

detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel

av styrelsen, och begränsningen bör

vara någorlunda

tydlig för

att

underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger

väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt

för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att

skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen

en

introduktion till

styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen

är

särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och

innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga

regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika

och

ofta

komplexa

verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det

angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till

fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande

och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga

utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle.

Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga

kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser.

Återkommande

möten

med fondernas ordförande är en form för

information

och

meningsutbyte.

Därutöver

ska

kommunikation

upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är

85

Skr. 2013/14:130 lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta Bilaga 1 minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhets-

mässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att

fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera

styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av

lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de

övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål.

Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets

åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även

ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens

utvärdering

kan

dessutom

omfatta

fondernas

ägarinflytande

i

portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan,

med

särskilt

avseende

på

placegsst r inategierna,

samt

fondernas

gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer

med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god

måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har

försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för

tolkning, medför en förhöjd risk för

att fonderna

(medvetet eller

omedvetet) ska

ta intryck av varandras beslut. Strategier som

är

avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på

fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets

perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor

som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens

förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna

med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings-

organisationer

försvinner

genom

en

alltför

stor

likriktning

av

tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom

regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har

operationaliserat de övergripande målen får i

slutändan

regeringens

värdering av avkastning och risk stor betydelse.

En god

styrning av

AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör

inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning

av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

86

Vid

utvärdering

av

fondernas

operativa

förvaltning

kanSkr. 2013/14:130den

utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara enBilaga 1

lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av

effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör

den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen

bör

i

tillräckligt

stor

utsträckning

inriktas

mot

styrelsernas strategiska beslut mso erfarenhetsmässigt har avgörande

betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång

horisont

för

utvärdering

motiveras

ytterst

av

fondernas

långsiktiga

uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad

period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att

vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det

faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också

för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av

styrelsernas strategiska

beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn

till

AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående

självständighet

måste

även

finansieringen,

och

den

resulterande

medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att

välja inriktning

och

risknivå, utan även stor frihet att på

egen

hand

besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att

fonderna inte är konkurrensutsatta i

denna del, vilket

ställer

särskilda

krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens

utvärdering

på

de

av styrelserna uppsatta målen. Regeringen

har

emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken

som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin

portföljförvaltning

bedöms

vara

uppenbart

olämpliga

(prop.

1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det

angeläget att det även sker en prövning av fondernas

val av

förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som

förväntade

resultat

där

förväntade

resultat

ska

vara

rimligt

kvalitetssäkrade.

När

det

gäller

AP-fondernas

redovisningsprinciper

bör

dessa

överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar.

Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I

kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter

kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa

provisionskostnader. Naturligtvis bör

fondernas

interna

och

externa

kostnader själva ingå i den externa rapporteringen,

med

bevarad

jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

87

Skr. 2013/14:130

Bilaga 1

88

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till

sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-

fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas

förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav

på att AP-fonderna uppbär

allmänhetens

förtroende. Regeringen

har

sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram

i

statliga

bolag

även

bör

vara

vägledande

för

AP-fonderna

(skr.

2000/01:131 s. 48). Mot

bakgrund

av

ersättningsvillkorens

stora

betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen

att

särskilda

riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör

anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de

ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent

sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik

och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa

riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla

hur

AP-fonderna

har

tillämpat riktlinjerna och levt upp tillriktlinjernas ersättningsprinciper.

Utvärderingen kommer att redovisas regeringens årliga skrivelse till

riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor

för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom

riktlinjer

som

riktar

sig

direkt

till

AP-fonderna

bortfaller,

för

AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för

anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt

ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande

befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att

de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna

avtal

som

strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning

och

utvärdering av AP-fonderna.

I företag där AP-fonderna direkt eller

genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget

i

dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som

möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till

ledande

befattningshavare.

Riktlinjerna

ska

vara

förenliga

med

regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå

– hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

– att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

Skr. 2013/14:130

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Bilaga 1

Det är hela

styrelsens

ansvar

att

fastställa

ersättning

till

den

verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den

verkställande

direktörens

som

övriga

ledande

befattningshavares

ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP-

fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna

enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och

väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och

ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur.

Ersättningen ska inte vara löneledande i

förhållande

till

jämförbara

institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande

befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är

det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda

krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av

statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar

för

rörlig

lön

gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar

två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för

styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av

rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte

följer

tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör

inte överstiga

30

procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar

om en

förmånsbestämd

pensionsförmån,

ska

den

således

följa

tillämplig

kollektiv

pensionsplan.

Eventuella

utökningar

av

den

kollektiva

pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av

planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska

bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare

pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har

gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst

65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida

ska

uppsägningstiden

inte

överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även

avgångsvederlag

utgå

motsvarande

högst

arton

månadslöner.

Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den

fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid

erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den

uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya

inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår.

Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå.

Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna

på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna

ska iaktta

de

särskilda regler om

redovisning

av

ersättningar

till de

89

Skr. 2013/14:130

ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika

Bilaga 1

aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen

(2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska

ersättningen

för

varje enskild ledande

befattningshavare särredovisas

med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen

ska

i årsredovisningen

redovisa om tidigare beslutade

riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättnin g avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer,

ersättning

från

vinstandelsstiftelser,

provisionslön

och

liknande

ersättningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension)

avses

att

pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta

lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd

som en viss procent av en viss definierad fast lön.

90

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Skr. 2013/14:130

Bilaga 2

Placeringsbestämmelserna för FöstaFjärde– och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt

gällande

regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta

portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara

värdepapper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade

kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–

Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till

handel på en reglerad marknad i

Sverige till ett marknadsvärde som

uppgår

till högst

två procent av det totala marknadsvärdet av sådana

aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till

handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst 10

procent av röstetalet för aktierna i bolaget.

Maximalt 5 procent av det

marknadsvärderade

fondkapitalet

får

placeras

i

onoterade värdepapper

ax(m 30 procent

av röstetalet

i

onoterade

riskkapitalbolag).

Första–Fjärde

AP-fondernas

aktieplaceringar i fastighetsbolag ärundantagna från begränsningarna

avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas

i

stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av

Första–Fjärde

AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara

utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas

externt.

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m.

Tillåtna placeringar

Generellt

Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.

Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till

handel på en reglerad marknad eller motsvarande

marknad utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Onoterade värdepapper

Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat i

aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt

fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på en

reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför

EES. Onoterade aktier får endast ägas indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighetsaktier undantagna).

91

Skr. 2013/14:130

Bilaga 2

Räntebärande instrument

Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i

räntebärande värdepapper med låg kredit- och

likviditetsrisk.

Derivat

Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller

minska risker. Ej derivat med råvaror som under-

liggande tillgång.

Krediter

Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och

värdepapperslån främst i syfte att effektivisera

förvaltningen.

Upplåning

Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till

lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta

Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat

för valutarisk.

Stora exponeringar

Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat

mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med

inbördes anknytning.

Svenska aktier

Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i

svenska bolag som är upptagna till handel på en

reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två

procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal

Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna

fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i

onoterade riskkapitalbolag.

Externa

Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för

förvaltningsuppdrag

extern förvaltning.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift attplacera fondkapitalet på den svenska

riskkapitalmarknaden med inriktning mot små och medelstora företag.

Sjätte AP-fonden har obegränsade möjligheter att investera i onoterade

bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt

30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är

upptagna

till

handel

på

en

reglerad

marknad

eller

en

motsvarande

marknad

utanför

EES.

Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte

AP-fondens

innehav

när

det

gäller

övriga

svenska

bolag

eller

riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp

till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier).

Sjätte

AP-fondens

tidigare

ensidiga

inriktning

mot

svenska

bolag

ersattes

2007

av

en möjlighettt placera en mindre andel av

fondkapitalet

utomlands. Detta

kommer till uttryck genom att Sjätte

AP-fonden får

utsätta

högst

tio

procent

av

fondkapitalet

för

valutarisk

(prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

92

Sjunde AP-fonden

Skr. 2013/14:130

Bilaga 2

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första–

Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder, som

i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om

investeringsfonder. En skillnad t moövriga investeringsfonder

är

emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag.

Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde AP-fonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik

i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

93

Första AP-fonden

ÅRET I KORTHET

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Första

AP-fonden

2013

• Årets resultat uppgick till 25 687 mkr (24 170) efter kostnader. Avkastningen uppgick till 11,2 procent (11,3) efter kostnader.

• Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader den senaste tioårsperioden var 6,5 procent vilket överstiger fondens mål på 5,5 procent.

• Fondkapitalet ökade med 18 807 mkr till 252 507 mkr efter att fonden överfört

6 880 mkr (3 788) till Pensionsmyndigheten.

• Fondens förvaltningskostnader var 350 mkr (322) vilket motsvarar 0,14 procent (0,14) av genomsnittligt förvaltat kapital.

• Styrelsen omformulerade fondens mål till en avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder.

Avkastning per tillgångsslag 2013, procent

25%

20%

15%

10%

5%

0%

-5%

Sverige

länder

Fastigheter HedgefonderRiskkapitalfonder

Nya investeringar

Valuta

Aktier

utvecklade

utvecklingsländer värdepapper

Aktier

Aktier

Räntebärande

Riskparitetsportfölj

Femårsöversikt i sammandrag

2013

2012

2011

2010

2009

Avkastning före kostnader, %

11,3

11,4

–1,7

10,3

20,4

Förvaltningskostnadsandel, %

0,14

0,14

0,12

0,13

0,16

Avkastning efter kostnader, %

11,2

11,3

–1,9

10,2

20,2

Resultat efter kostnader, mdkr

25,7

24,2

–4,2

20,5

34,6

Nettoflöden, mdkr

-6,9

–3,8

–1,2

–4,0

–3,9

Fondkapital vid årets slut, mdkr

252,5

233,7

213,3

218,8

202,3

Exponering, %

Aktier

49,2

47,4

49,2

60,3

58,6

– varav svenska aktier

12,0

11,4

12,6

15,7

13,8

Räntebärande värdepapper 1)

29,7

36,4

40,9

32,5

34,7

Fastigheter

8,8

7,7

5,6

5,0

3,4

Hedgefonder

4,9

4,3

0,2

0,3

0,0

Riskkapitalfonder

3,3

3,2

2,8

2,0

1,7

Riskparitetsportfölj

3,8

-

-

-

-

Nya investeringar

1,0

0,7

0,6

0,7

0,0

Valuta

29,2

27,4

21,3

24,0

21,6

Andel extern förvaltning, %

37,1

39,3

41,4

43,7

42,5

1) Riskparitetsportföljen innehåller 48 procent räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,2 procent.

95

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper och noter

RESULTATRÄKNING

Mkr

Not

2013

2012

Rörelsens intäkter

Räntenetto

1

3 063

4 893

Erhållna utdelningar

3 451

3 126

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

16 635

13 650

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3

4 405

1 607

Nettoresultat, räntebärande tillgångar

-2 171

4 529

Nettoresultat, derivatinstrument

1 462

–1 094

Nettoresultat, valutakursförändringar

-811

–2 219

Övriga intäkter

3

Provisionskostnader

4

-189

–145

Summa rörelsens intäkter

25 848

24 347

Rörelsens kostnader

Personalkostnader

5

–110

–106

Övriga förvaltningskostnader

6

–51

–71

Summa rörelsens kostnader

–161

–177

Resultat

25 687

24 170

BALANSRÄKNING

Mkr

Not

2013-12-31

2012-12-31

Tillgångar

Aktier och andelar, noterade

7

119 599

109 403

Aktier och andelar, onoterade

8

45 007

27 254

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

82 327

92 359

Derivat

10

1 926

2 480

Kassa och bankmedel

2 921

1 268

Övriga tillgångar

11

984

551

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

891

1 035

Summa tillgångar

253 655

234 350

Skulder

Derivat

10

241

201

Övriga skulder

13

868

405

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14

39

44

Summa skulder

1 148

650

Fondkapital

15

Ingående fondkapital

233 700

213 318

Nettobetalningar till/frånpensionssystemet

-6 880

–3 788

Årets resultat

25 687

24 170

Summa fondkapital

252 507

233 700

Summa fondkapital och skulder

253 655

234 350

Poster inom linjen

16

12 174

9 880

20

Första AP-fondens årsredovisning 2013

96

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper