Prop. 2013/14:147

Regeringens proposition 2013/14:147

Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad Prop. deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för 2013/14:147 vissa skattskyldiga

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 mars 2014

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändrade regler om vilket beskattningsår vissa skattskyldiga som innehar bl.a. en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt och vad som i dessa situationer ska avses med beskattningsår i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Förslaget i SFL innebär bl.a. indirekt att tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av vissa skattskyldiga som innehar sådana försäkringar ändras.

Därutöver lämnas förslag om vad som ska avses med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, förkortad SLPL, och för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad AvpL. I SLPL ska beskattningsåret för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar vara handelsbolagets respektive intressegrupperingens räkenskapsår. Räkenskapsåret ska också vara beskattningsår för svenska handelsbolag

och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som är skattskyldiga till

avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 AvpL i egenskap av arbets-

givare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse. I

propositionen lämnas vidare förslag till en definition av vad som ska

avses med beskattningsår i SFL för skatt och avgift enligt vissa lagar för

svenska handelsbolag. Beskattningsåret föreslås enligt ett tillägg i 3 kap.

4 § första stycket 1 SFL i dessa fall vara det svenska handelsbolagets
1

Prop. 2013/14:147 räkenskapsår. Enligt 3 kap. 6 § SFL gäller det som sägs i SFL om svenska handelsbolag även europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Regleringen av vad som ska avses med beskattningsår i SFL för svenska handelsbolag kommer således att gälla även för europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

I propositionen lämnas dessutom förslag om att svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige ska återinföras som skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL, dvs. skattskyldiga till avkastningsskatt på grund av innehav av bl.a. en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring.

I propositionen lämnas även förslag om att kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning, s.k. lärlingsersättning, som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden ska vara skattefri.

I propositionen föreslås också ett slopande av möjligheten för regeringen, att i särskilda fall medge befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Förslaget föranleder ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2014 med undantag för ändringarna i fråga om lärlingsersättning och skatt på energi som föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

2

Innehållsförteckning
Prop. 2013/14:147

1
Förslag till riksdagsbeslut ................................................................
5

2
Lagtext
.............................................................................................
6

2.1
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel ...................................
6

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild

löneskatt på pensionskostnader .......................................
10

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi...............................................................................
11

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om

kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den

offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden.........
12

2.5
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) .....................................................................
13

2.6 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) .....................................................................
14

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:000) om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229)......................................
17

3
Ärendet och dess beredning ...........................................................
18

3.1
Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad

deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa

skattskyldiga....................................................................
18

3.2
Lärlingsersättning............................................................
18

3.3
Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet ...............
19

4
Skattskyldighet och deklarationstidpunkter gällande

avkastningsskatt samt beskattningsår i vissa fall ...........................
20

4.1
Beskattningsår för svenska handelsbolag ........................
20

4.1.1
Bakgrund ........................................................
20

4.1.2
Beskattningsår för svenska handelsbolag i lagen

om särskild löneskatt på pensionskostnader och

lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel i

vissa fall..........................................................
21

4.1.3
Beskattningsår för svenska handelsbolag i

skatteförfarandelagen......................................
23

4.2 Skattskyldighet till avkastningsskatt i vissa fall för svenska

handelsbolag....................................................................
24

4.2.1
Bakgrund ........................................................
24

4.2.2 Svenska handelsbolag ska vara skattskyldiga till

avkastningsskatt vid innehav av bl.a. utländska

pensions- eller kapitalförsäkringar .................
25

4.3 Deklarationstidpunkt för skattskyldiga som innehar

utländska livförsäkringar .................................................
26

4.3.1
Bakgrund ........................................................
26

4.3.2
Tidpunkt för avlämnande av inkomstdeklaration

avseende avkastningsskatt för vissa

skattskyldiga...................................................
28

4.4
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...................
32

3

Prop. 2013/14:147 5
Lärlingsersättning ...........................................................................
34

6
Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet...............................
35

7
Konsekvensanalys...........................................................................
37

7.1
Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad

deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa

skattskyldiga.....................................................................
37

7.2
Lärlingsersättning.............................................................
38

7.3
Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet ................
39

8
Författningskommentar...................................................................
39

8.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel ..................................
39

8.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader...........................
41

8.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:591) om

kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den

offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden..........
41

8.4
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ......................................................................
41

8.5
Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ......................................................................
41

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Skattskyldighet till

avkastningsskatt samt ändrad deklarationstidpunkt för

avkastningsskatt för vissa skattskyldiga ...............................
44

Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian Skattskyldighet till

avkastningsskatt samt ändrad deklarationstidpunkt för

avkastningsskatt för vissa skattskyldiga ...............................
46

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna såvitt avser promemorian

Skattskyldighet till avkastningsskatt samt ändrad

deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa

skattskyldiga .........................................................................
53

Bilaga 4
Lagrådsremissens lagförslag.................................................
54

Bilaga 5
Lagrådets yttrande ................................................................
62

Bilaga 6 Sammanfattning av promemorian Kostnadsersättning till

elever i gymnasial lärlingsutbildning....................................
63

Bilaga 7 Förteckning över remissinstanserna såvitt avser promemorian

Kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning

..............................................................................................
64

Bilaga 8 Lagförslaget i promemorian Vissa förfaranderegler på

energiskatteområdet..............................................................
65

Bilaga 9 Förteckning över remissinstanserna såvitt avser promemorian

Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet.....................
66

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 .........
67

4

1
Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2013/14:147

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

2. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

4. lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden,

5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

7. lag om ändring i lagen (2014:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

5

Prop. 2013/14:147 2
Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

dels att 2 och 12 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 13 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 § 1 Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige,

3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag,

4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,

5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto,

6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),

7. obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige,

6. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som innehar pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),

7. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i

1 Senaste lydelse 2011:1278.

6

Sverige,

Prop. 2013/14:147

8. obegränsat skattskyldiga som
8. obegränsat

skattskyldiga
och

innehar ett avtal om tjänstepension
svenska handelsbolag som innehar

med ett utländskt tjänstepensions-
ett avtal om tjänstepension med ett

institut i en verksamhet som inte
utländskt
tjänstepensionsinstitut i

bedrivs från fast driftställe i
en verksamhet som inte bedrivs

Sverige,
under

förutsättning
att
från fast driftställe i Sverige, under

avtalet är jämförbart med en
förutsättning att avtalet är jämför-

pensionsförsäkring,

bart med en pensionsförsäkring,

9. obegränsat skattskyldiga som
9. obegränsat

skattskyldiga
och

under beskattningsåret innehaft ett
svenska handelsbolag
som under

avtal om tjänstepension med ett
beskattningsåret innehaft ett avtal

utländskt
tjänstepensionsinstitut i
om
tjänstepension
med
ett

en verksamhet som inte bedrivs
utländskt
tjänstepensionsinstitut i

från fast driftställe i Sverige, under
en verksamhet som inte bedrivs

förutsättning
att
avtalet
är
från fast driftställe i Sverige, under

jämförbart med en kapital-
förutsättning
att
avtalet
är

försäkring,

jämförbart med en kapital-

försäkring,

10. obegränsat

skattskyldiga
10. obegränsat skattskyldiga och

som
ingått

ett
avtal
om
svenska handelsbolag
som ingått

tjänstepension
med
ett
utländskt
ett avtal om tjänstepension med ett

tjänstepensionsinstitut
i
en
utländskt
tjänstepensionsinstitut i

verksamhet som inte bedrivs från
en verksamhet som inte bedrivs

ett fast driftställe i Sverige, om
från ett fast driftställe i Sverige,

avtalet
innehåller
villkor
som
om avtalet innehåller villkor som

innebär
att

tjänstepensions-
innebär
att

tjänstepensions-

institutet kan likställas med en
institutet kan likställas med en

pensionsstiftelse
enligt
lagen
om
pensionsstiftelse
enligt lagen
om

tryggande
av

pensionsutfästelse
tryggande
av

pensionsutfästelse

m.m.

m.m.

Om
en
sådan
kapitalförsäkring
Om
en
sådan
kapitalförsäkring

som avses i första stycket 7 inte
som avses i första stycket 7 inte

innehas av någon som är
innehas av någon som är

obegränsat skattskyldig,
ska
den
obegränsat skattskyldig eller
ett

som har panträtt i försäkringen
svenskt handelsbolag, ska den som

anses inneha den.

har panträtt i
försäkringen anses

inneha den.

Bestämmelserna i första stycket 6 och 7 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension.

Vad som sägs i denna paragraf om svenska handelsbolag gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige.

7

Prop. 2013/14:147

Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229).

Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 ska dock alltid vara kalenderåret .

12 § 2

Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229).

Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 ska dock alltid vara kalenderåret.

Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 och som är svenska handelsbolag eller europeiska ekonomiska intressegrupperingar ska vara räkenskapsåret.

13 §

Skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 som har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) som inte är ett kalenderår, ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen som går ut närmast efter kalenderåret.

Om beskattningsåret enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen går ut efter den 30 juni under kalenderåret, ska dock skatteunderlag för avkastningsskatt tas upp det beskattningsåret.

Om en skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6–10 upplöses genom likvidation, konkurs eller ett liknande förfarande, ska skatteunderlag för avkastningsskatt avseende det kalenderår då den skattskyldige upplöses tas upp

det
beskattningsår enligt
3
kap.

4 §
första stycket
1
skatte-

förfarandelagen som
går
ut
när

2 Senaste lydelse 2011:1278.

8

den skattskyldige upplöses.
Prop. 2013/14:147

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014.

2. Bestämmelserna i 2 § i sina nya lydelser tillämpas vid beräkning av skatteunderlag hänförligt till kapitalförsäkring som avser tid efter den 31 maj 2014 och vid beräkning av skatteunderlag hänförligt till pensionsförsäkring som avser tid efter den 31 december 2014. Vid beräkning av skatteunderlag för avkastningsskatt avseende kapitalförsäkring för 2014 ska endast premier som betalats efter den 31 maj beaktas.

3. Vad som anges i punkt 2 beträffande kapitalförsäkring och pensionsförsäkring gäller i tillämpliga delar också avtal om tjänstepension.

4. Bestämmelsen i 12 § tredje stycket tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014.

5. Bestämmelserna i 13 § tillämpas första gången

a) på skatteunderlag för avkastningsskatt som är hänförligt till kalenderår 2013, och

b) då den skattskyldige enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) har ett beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013.

9

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Med beskattningsår för staten, landstingskommuner, kommuner och kommunalförbund avses dock i denna lag kalenderår. Med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar avses i denna lag räkenskapsåret.

Prop. 2013/14:147 2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687)

om särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § 1 Termer och uttryck som används

i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Med beskattningsår för staten, landstingskommuner, kommuner och kommunalförbund förstås dock i denna lag kalenderår.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014.

1 Senaste lydelse 1999:1273.

10

2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) Prop. 2013/14:147

om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi 1

dels att 2 kap 12 § samt 7 kap. 5 a § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 2 kap. 12 § ska utgå.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av

2 kap. 12 § 2012:798

7 kap. 5 a § 2010:1824

rubriken närmast före 2 kap. 12 § 2010:1824.

11

Prop. 2013/14:147 2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:591)

om kreditering på skattekonto av vissa stöd

beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen

och Rederinämnden

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden 1 samt 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden

Lag om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Trafikverket

1 § 2

Anställningsstöd, stöd till utbild-
Anställningsstöd, stöd till utbild-

ningsvikariat,
stöd
till skyddat
ningsvikariat,
stöd
till skyddat

arbete hos en offentlig arbets-
arbete hos en offentlig arbets-

givare och stöd till yrkesintro-
givare och stöd till yrkesintro-

duktion som beslutats av den
duktion som beslutats av den

offentliga arbetsförmedlingen samt
offentliga arbetsförmedlingen samt

sjöfartsstöd
som
beslutats av
sjöfartsstöd
som
beslutats av

Rederinämnden får
tillgodoföras
Trafikverket
får
tillgodoföras

arbetsgivaren
genom kreditering
arbetsgivaren
genom kreditering

på sådant skattekonto som avses i
på sådant skattekonto som avses i

61 kap. 1 § skatteförfarandelagen
61 kap. 1 § skatteförfarandelagen

(2011:1244).

(2011:1244).

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om de stöd som ska krediteras skattekontot.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:971.

2 Senaste lydelse 2013:971.

12

2.5
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen Prop. 2013/14:147

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 34 § inkomstskattelagen

(1999:1229) 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

11 kap.

34 § 2

Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:

1. utbildningsbidrag för doktorander, och

2. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).

Studiestöd enligt studiestöds-
Studiestöd enligt studiestöds-

lagen (1999:1395) ska inte tas upp.
lagen (1999:1395) ska inte tas upp.

Detta gäller också

Detta gäller också

1. statsbidrag som administreras
1. statsbidrag som administreras

av
Specialpedagogiska
skol-
av
Specialpedagogiska
skol-

myndigheten för

myndigheten för

– kortare studier om funktions-
– kortare studier om funktions-

hinder,

hinder,

– kortare studier på grundskole-
– kortare studier på grundskole-

eller gymnasienivå som är särskilt
eller gymnasienivå som är särskilt

anpassade
för
personer
med
anpassade
för
personer
med

funktionshinder, och

funktionshinder, och

– studier
inom
särskild
utbild-
– studier
inom
särskild utbild-

ning för vuxna, eller

ning för vuxna,

2. statsbidrag som administreras
2. statsbidrag som administreras

av Sametinget för kortare studier i
av Sametinget för kortare studier i

alfabetisering i samiska.

alfabetisering i samiska , eller

3. kostnadsersättning till elever i

gymnasial
lärlingsutbildning
som

betalas ut av Centrala studiestöds-

nämnden.

Ersättning enligt lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare ska inte tas upp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

1 Lagen omtryckt 2008:803.

2 Senaste lydelse 2010:874.

13

Prop. 2013/14:147 2.6
Förslag till lag om ändring i

skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

3 kap.

4 §

Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:

För
avses med beskattningsår

1. skatt enligt
beskattningsår
enligt
1 kap.

a) inkomstskattelagen
13–15 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229),

b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, och

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt

e) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift

2. skatt enligt lagen (1991:586)
det kalenderår då ersättningen

om särskild inkomstskatt
för
betalas ut

utomlands bosatta och
lagen

(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

3. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som ska redovisas för redovisningsperioder

4. annan mervärdesskatt

beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen

det kalenderår då den felaktiga debiteringen har gjorts eller förvärvet har skett

5. punktskatt som ska redovisas för redovisningsperioder

6. annan punktskatt

beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen

det kalenderår då den händelse som medför skattskyldighet har inträffat

14

7. övriga skatter
det
kalenderår
som
skatten
ska
Prop. 2013/14:147

betalas för

8. arbetsgivaravgifter och av-
det
kalenderår
som
avgiften
ska

gifter som ingår i slutlig skatt
betalas för.

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.

Föreslagen lydelse

3 kap.

4 §

Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:

För
avses med beskattningsår

1. skatt enligt
beskattningsår
enligt
1 kap.

a) inkomstskattelagen
13–15 §§ inkomstskattelagen eller,

(1999:1229),
för svenska handelsbolag, räken-

b) lagen (1984:1052) om statlig
skapsåret

fastighetsskatt,

c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, och

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt

e) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift

2. skatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 6–10

det kalenderår som skatten ska betalas för eller det beskattningsår då skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp enligt 13 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel

3. skatt enligt lagen (1991:586)
det kalenderår då
ersättningen

om
särskild
inkomstskatt
för
betalas ut

utomlands
bosatta
och
lagen

(1991:591) om särskild inkomst-

skatt för utomlands bosatta artister

m.fl.

4. skatt
enligt
mervärdesskatte-
beskattningsår enligt 1 kap. 14 §

lagen
(1994:200)
som
ska
mervärdesskattelagen

redovisas för redovisningsperioder

5 . annan mervärdesskatt

det kalenderår då den felaktiga

debiteringen har
gjorts eller

15

Prop. 2013/14:147
förvärvet har skett

6 . punktskatt som ska redovisas
beskattningsår enligt 1 kap. 14 §

för redovisningsperioder
mervärdesskattelagen

7. annan punktskatt
det kalenderår då den händelse

som medför skattskyldighet har

inträffat

8 . övriga skatter
det kalenderår som skatten ska

betalas för

9 . arbetsgivaravgifter och av-
det kalenderår som avgiften ska

gifter som ingår i slutlig skatt
betalas för.

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014.

2. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 1 i sin nya lydelse tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014.

3. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 2 tillämpas första gången på skatt som ska betalas för kalenderår 2013 respektive på beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013.

16

2.7
Förslag till lag om ändring i lagen (2014:000)
Prop. 2013/14:147

om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229)

i stället för lydelsen enligt lagen (2014:000) om ändring i den lagen ska

ha följande lydelse.

Lydelse
enligt proposition Insatser Föreslagen lydelse

för vissa nyanlända invandrares etablering m.m. (prop. 2013/14:104)

11 kap.

34 §

Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:

1. utbildningsbidrag för doktorander, och

2. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också

1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för

– kortare studier om funktionshinder,

– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och

– studier inom särskild utbildning för vuxna, eller

2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska.

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också

1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för

– kortare studier om funktionshinder,

– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och

– studier inom särskild utbildning för vuxna,

2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska , eller

3. kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden.

17

Prop. 2013/14:147 3
Ärendet och dess beredning

3.1 Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

Det har framkommit att vissa som är skattskyldiga till avkastningsskatt på grund av innehav av bl.a. utländska pensions- och kapitalförsäkringar måste lämna inkomstdeklaration vid två olika tidpunkter samma år. Vidare har det uppmärksammats att svenska handelsbolag inte är skattskyldiga till avkastningsskatt vid innehav av sådana försäkringar och avtal samt att det saknas tydlig reglering av vad som ska avses med beskattningsår för dessa i vissa sammanhang. En promemoria har tagits fram inom Finansdepartementet i vilken föreslås vissa ändringar i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad AvpL. Ändringarna innebär dels att endast en deklarationstidpunkt per skattskyldig och år ska bli aktuell, dels att skattskyldighet till avkastningsskatt för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige ska återinföras. Vidare föreslås ändring av bestämmelsen i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, om vad som avses med beskattningsår för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL. I promemorian föreslås även att reglering av vad som avses med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar ska införas i AvpL, lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, förkortad SLPL, och i SFL. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2013/4101).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 6 februari 2014 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 5 . Regeringen har följt Lagrådets synpunkt som behandlas i avsnitt 4.2.2. Det har även gjorts en språklig ändring i förhållande till lagrådsremissens förslag.

3.2 Lärlingsersättning

I budgetpropositionen för 2014 aviserades att regeringen avser att införa

en särskild kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning

(prop. 2013/14:1, utgiftsområde 15 avsnitt 3.8.2 och 3.8.8 samt utgifts-

område 16 avsnitt 4.5.4 och 10.1.5).

Utbildningsdepartementet har under hösten 2013 remitterat en

promemoria i vilken föreslås att det införs en kostnadsersättning till

elever i gymnasial lärlingsutbildning och att denna ska vara skattefri

18
(U2013/6057/SF). Någon uttrycklig lagreglering av skattefriheten före-

slogs dock inte. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 6 . En Prop. 2013/14:147 förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7 och en samman-

ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2013/6057/SF).

Regeringen har den 12 december 2013 beslutat förordningen (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning. Förordningen har trätt i kraft den 15 januari 2014.

I denna proposition behandlas promemorians förslag om att kostnadsersättningen ska vara skattefri.

Lagrådet

Författningstekniskt och även i övrigt är den föreslagna ändringen i 11 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229) av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

3.3 Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet

En promemoria har tagits fram inom Finansdepartementet om ett slopande av möjligheten för regeringen, att i särskilda fall medge befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Promemorians lagförslag finns i bilaga 8 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 9 . Remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi 2014/400).

Regeringen bedömer, i likhet med Kommerskollegium , att förslaget inte är anmälningspliktigt enligt vare sig bestämmelserna i anmälningsdirektivet 1 eller WTO:s TBT-avtal (Agreement on Technical Barriers to Trade).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Författningstekniskt och även i övrigt är den föreslagna ändringen i lagen (1994:1776) om skatt på energi av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex

31998L0034).)

19

Prop. 2013/14:147 4
Skattskyldighet och deklarations-

tidpunkter gällande avkastningsskatt

samt beskattningsår i vissa fall

4.1 Beskattningsår för svenska handelsbolag

4.1.1 Bakgrund

I 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, anges vad som ska avses med beskattningsår för skatt enligt inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, och lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Vidare anges vad som ska avses med beskattningsår för skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad AvpL, i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, förkortad SLPL, samt för avgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Där framgår att med beskattningsår avses beskattningsår enligt 1 kap. 13–15 §§ IL. I 1 kap. 13 och 15 §§ IL regleras beskattningsår för fysiska respektive juridiska personer. I 1 kap. 14 § IL regleras vilket beskattningsår inkomster i svenska handelsbolag ska tas upp av delägarna. Däremot finns ingen uttrycklig bestämmelse om beskattningsår för svenska handelsbolag och dessa omfattas enligt 2 kap. 3 § IL inte heller av bestämmelserna om juridiska personer. Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster, som i stället ska beskattas hos delägarna (5 kap. 1 § IL). Svenska handelsbolag är emellertid själva skattskyldiga och avgiftsskyldiga till bl.a. avkastningsskatt, fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift och särskild löneskatt på pensionskostnader. Eftersom det är handelsbolagen själva som ska redovisa skatt och avgift är det lämpligt att det förtydligas vad som avses med beskattningsår för handelsbolag i SFL.

Svenska handelsbolag är som anges ovan själva skattskyldiga till bl.a. särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt i vissa fall. Enligt 1 § SLPL ska den som utfäst en tjänstepension, t.ex. ett svenskt handelsbolag, betala särskild löneskatt till staten. Enligt 2 § samma lag ska beskattningsunderlaget beräknas som den under beskattningsåret uppkomna skillnaden mellan summan av vissa poster. I lagen finns dock ingen särskild bestämmelse om beskattningsår för svenska handelsbolag. I 4 § SLPL anges att termer och uttryck har samma betydelse och tillämpningsområde som i IL. I IL finns dock ingen bestämmelse som uttryckligen anger vad som avses med beskattningsår för ett svenskt handelsbolag. Det föreslås därför att det förtydligas vad som avses med beskattningsår för svenska handelsbolag genom att det införs en reglering om detta i SLPL.

Enligt 2 § första stycket 4 AvpL är en arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse på visst sätt, t.ex. ett svenskt handelsbolag, skattskyldig till avkastningsskatt. Kapitalunderlaget som ligger till grund för beräkningen av avkastningsskatten utgörs för dessa skattskyldiga enligt 3 a § fjärde stycket AvpL av avsättningsbeloppet vid

ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för

20

vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomstbeskattningen. Inte Prop. 2013/14:147 heller i AvpL finns någon bestämmelse om beskattningsår för svenska

handelsbolag. Även här finns en hänvisning till att termer och uttryck har samma betydelse och tillämpningsområde som i IL, men i IL framgår inte uttryckligen vad som avses med beskattningsår för svenska handelsbolag. Det saknas således tydlig reglering i AvpL om vad som ska avses med beskattningsår för ett svenskt handelsbolag som är skattskyldigt till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 AvpL.

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar kan vara skattskyldiga och avgiftsskyldiga till samma skatter och avgifter som svenska handelsbolag. Inte heller för europeiska ekonomiska intressegrupperingar finns någon tydlig bestämmelse om beskattningsår i IL. Även för europeiska ekonomiska intressegrupperingar behövs det således förtydligande bestämmelser om vad som avses med beskattningsår i SFL, AvpL och SLPL.

4.1.2 Beskattningsår för svenska handelsbolag i lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader och lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel i vissa fall

Regeringens förslag: I lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader ska beskattningsåret för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar vara räkenskapsåret. Räkenskapsåret ska också vara beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel i egenskap av arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker

eller har inget att invända mot förslagen.

Skälen för regeringens förslag: Svenska handelsbolag är som framgår av avsnitt 4.1.1 själva skattskyldiga till bl.a. särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt i vissa fall.

Ett svenskt handelsbolag som utfäst en tjänstepension ska enligt 1 § SLPL betala särskild löneskatt till staten, som enligt 2 § samma lag ska beräknas utifrån den under beskattningsåret uppkomna skillnaden mellan summan av vissa poster. Bestämmelserna bygger alltså på att en beräkning av ett beskattningsunderlag sker för den period som utgör den skattskyldiges beskattningsår. För att det tydligare ska framgå hur svenska handelsbolag ska tillämpa dessa bestämmelser bör det uttryckligen regleras i SLPL vad som avses med beskattningsår för handelsbolag. I 4 § SLPL anges vad som i lagen ska förstås med beskattningsår för staten, landstingskommuner, kommuner och kommunalförbund. Det är därför lämpligt att i samma paragraf i förtydligande syfte reglera vad som avses med beskattningsår för svenska

handelsbolag i SLPL. Eftersom svenska handelsbolag kan ha ett

21

Prop. 2013/14:147 räkenskapsår som inte överensstämmer med kalenderåret är det lämpligt att handelsbolagets räkenskapsår utgör beskattningsår enligt SLPL. Redan i dag tillämpas bestämmelserna i lagen på det sättet att handelsbolagets räkenskapsår är beskattningsår. Den nu föreslagna regleringen kommer således inte att medföra någon förändring i tillämpningen utan utgör enbart en kodifiering av gällande praxis.

En europeisk ekonomisk intressegruppering kan vara skattskyldig till särskild löneskatt enligt SLPL. Även för dessa behövs således en förtydligande reglering av vad som ska avses med beskattningsår. Regleringen av vad som ska avses med beskattningsår för svenska handelsbolag bör därför även omfatta europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Enligt 2 § första stycket 4 AvpL är en arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, t.ex. ett svenskt handelsbolag, skattskyldig till avkastningsskatt. Kapitalunderlaget som ligger till grund för beräkningen av avkastningsskatten utgörs för dessa skattskyldiga enligt 3 a § fjärde stycket AvpL av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret under vissa förutsättningar. En tillämpning av dessa bestämmelser förutsätter således att den skattskyldiges beskattningsår är känt, eftersom beräkningen baseras på förhållandena vid ingången av den skattskyldiges beskattningsår. För att det tydligare ska framgå hur svenska handelsbolag ska tillämpa dessa bestämmelser bör det regleras i AvpL vad som avses med beskattningsår för handelsbolag. I 12 § AvpL regleras beskattningsår för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL. Det är därför lämpligt att i samma paragraf i förtydligande syfte reglera beskattningsåret för svenska handelsbolag som är skattskyldiga enligt 2 § första stycket 4 AvpL. Eftersom svenska handelsbolag kan ha ett räkenskapsår som inte överensstämmer med kalenderåret är det lämpligt att handelsbolagets räkenskapsår utgör beskattningsår för dessa i egenskap av skattskyldiga enligt 2 § första stycket 4 AvpL. Redan i dag tillämpas bestämmelserna så att handelsbolagets räkenskapsår anses vara beskattningsår. Den nu föreslagna regleringen kommer således inte att medföra någon förändring i tillämpningen utan utgör enbart en kodifiering av gällande praxis.

En europeisk ekonomisk intressegruppering kan vara skattskyldig till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 AvpL. Även för dessa behövs således en förtydligande reglering av vad som avses med beskattningsår. Regleringen av vad som avses med beskattningsår för svenska handelsbolag bör därför även omfatta europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Lagförslag

Förslagen föranleder ändringar i 12 § AvpL och 4 § SLPL.

22

4.1.3 Beskattningsår för svenska handelsbolag i skatteförfarandelagen

Regeringens förslag: Beskattningsår för skatt och avgift enligt de lagar som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen ska för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar vara räkenskapsåret.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker

eller har inget att invända mot förslaget. Skatteverket anför att 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL hänvisar till 1 kap. 13–15 §§ IL avseende beskattningsår trots att det i 1 kap. 14 § IL inte finns någon definition av beskattningsår.

Skälen för regeringens förslag: Svenska handelsbolag är själva skattskyldiga och avgiftsskyldiga till skatt och avgift enligt bl.a. lagen om statlig fastighetsskatt, SLPL, lagen om kommunal fastighetsavgift och AvpL. För skattskyldighet enligt AvpL omfattas dock enbart skattskyldiga enligt 2 § första stycket 1–4 av bestämmelsen. Det rör sig bl.a. om svenska och utländska livförsäkringsföretag, pensionsstiftelser samt arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse på visst sätt. Om arbetsgivaren är ett svenskt handelsbolag är handelsbolaget alltså skattskyldigt till avkastningsskatt enligt denna bestämmelse. Svenska handelsbolag ska också vara skattskyldiga till avkastningsskatt vid innehav av bl.a. utländsk pensions- eller kapitalförsäkring enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL, vilket framgår av avsnitt 4.2 nedan. Vad som ska gälla angående beskattningsår och deklarationstidpunkt avseende avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL framgår av avsnitt 4.3.

Bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL anger att det som avses med beskattningsår för skatt och avgift enligt de nämnda lagarna är beskattningsår enligt 1 kap. 13–15 §§ IL. Bestämmelsen om beskattningsår har bl.a. betydelse för när inkomstdeklaration ska lämnas (32 kap. 2 § SFL). Som framgår av avsnitt 4.1.1 finns ingen uttrycklig bestämmelse om beskattningsår för svenska handelsbolag i IL. Eftersom svenska handelsbolag därmed inte har någon tydlig reglering av vad som avses med beskattningsår i SFL är det lämpligt att uttryckligen reglera i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL vad som ska avses med beskattningsår för svenska handelsbolag för skatt och avgift som handelsbolaget självt ska redovisa. Eftersom svenska handelsbolag kan ha ett räkenskapsår som inte överensstämmer med kalenderåret är det lämpligt att handelsbolagets räkenskapsår utgör beskattningsår enligt SFL avseende skatt och avgift som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL. En sådan förtydligande reglering kommer på samma sätt som redogörs för i avsnitt 4.1.2 inte att medföra någon förändring i tillämpningen.

Skatteverket anför att 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL hänvisar till 1 kap. 13–15 §§ IL avseende beskattningsår trots att det i 1 kap. 14 § IL inte finns någon definition av beskattningsår. Regeringen anser att det saknas skäl att i detta lagstiftningsärende beröra den frågan.

Prop. 2013/14:147

23

Prop. 2013/14:147 Europeiska ekonomiska intressegrupperingar har inte heller något uttryckligen reglerat beskattningsår i IL vilket innebär att det inte tydligt regleras vad som ska avses med beskattningsår för dessa i SFL. Enligt 3 kap. 6 § SFL gäller dock det som sägs i SFL om svenska handelsbolag även europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Regleringen av vad som ska avses med beskattningsår i SFL för svenska handelsbolag kommer således att gälla även för europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändring i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL.

4.2 Skattskyldighet till avkastningsskatt i vissa fall för svenska handelsbolag

4.2.1 Bakgrund

I 2 § första stycket AvpL anges vilka som är skattskyldiga till avkastningsskatt. Där framgår att bl.a. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionsförsäkring eller som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige är skattskyldiga till avkastningsskatt (2 § första stycket 6 och 7 AvpL). Detsamma gäller obegränsat skattskyldiga som innehar ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en pensionsförsäkring, och obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapitalförsäkring (2 § första stycket 8 och 9 AvpL). Dessutom är obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige skattskyldiga till avkastningsskatt, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (2 § första stycket 10 AvpL).

De ovan uppräknade skattskyldiga kan vara såväl fysiska som juridiska personer. En grundförutsättning för att de ska vara skattskyldiga enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL är dock att de kan anses vara obegränsat skattskyldiga.

För svenska handelsbolag skedde tidigare beskattning enligt bl.a. AvpL på delägarnivå. Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1997 ändrades dock lagstiftningen av förenklingsskäl så att handelsbolagen i stället gjordes skattskyldiga. Enligt dåvarande reglering gällde skattskyldigheten bl.a. för svensk juridisk person som innehade en utländsk försäkring, vilket även innefattade svenska handelsbolag. I samband med införandet av IL byttes uttrycket svensk juridisk person ut

mot obegränsat skattskyldig. Orsaken till förändringen angavs vara att

24

anpassa uttrycken till uttryckssättet i IL (prop. 1999/2000:2 s. 753). Prop. 2013/14:147 Någon förändring avseende vilka skattskyldiga som skulle omfattas av

bestämmelserna synes inte ha varit avsedd.

I 12 § AvpL anges att termer och uttryck i lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i IL. I 6 kap. 3 och 4 §§ IL anges vilka juridiska personer som är obegränsat skattskyldiga och vad det innebär att vara obegränsat skattskyldig. Av 2 kap. 3 § IL framgår dock att bestämmelserna om juridiska personer inte ska tillämpas på svenska handelsbolag. I stället anges i 5 kap. 1 § IL att svenska handelsbolag inte själva är skattskyldiga för sina inkomster. Det finns ingen bestämmelse i AvpL som berör handelsbolags skattskyldighet till avkastningsskatt utan enbart nämnda hänvisning till att termer och uttryck i lagen ska ha samma betydelse och tillämpningsområde som i IL. Med hänsyn till hur svenska handelsbolags skattskyldighet regleras i IL kan det konstateras att dessa inte omfattas av uttrycket obegränsat skattskyldig, som används för att ange vilka som är skattskyldiga till avkastningsskatt i 2 § första stycket 6–10 AvpL. Svenska handelsbolag som innehar bl.a. utländska pensions- och kapitalförsäkringar är således enligt lagtextens ordalydelse inte skattskyldiga till avkastningsskatt.

Den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1997 där svenska handelsbolag gjordes skattskyldiga för vissa skatter i stället för delägarna omfattade även europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Även europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige var således skattskyldiga till avkastningsskatt på samma sätt som svenska handelsbolag från och med den 1 januari 1997. I 5 kap. 2 § IL anges att vad som sägs i IL om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem ska gälla vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem. Inte heller europeiska ekonomiska intressegrupperingar omfattas således av begreppet obegränsat skattskyldig, vilket innebär att de enligt gällande regler inte är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL.

4.2.2 Svenska handelsbolag ska vara skattskyldiga till avkastningsskatt vid innehav av bl.a. utländska pensions- eller kapitalförsäkringar

Regeringens förslag: Svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige återinförs som skattskyldiga till avkastningsskatt enligt bestämmelserna i 2 § första stycket 6–10 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel vid innehav av bl.a. utländska pensions- eller kapitalförsäkringar.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

I promemorian föreslås inte att svenska handelsbolag ska läggas till i 2 §

andra stycket AvpL.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker

eller har inget att invända mot förslagen.

Skälen för regeringens förslag: Svenska handelsbolag ska vara

skattskyldiga till avkastningsskatt vid innehav av bl.a. utländska
25

Prop. 2013/14:147 pensions- eller kapitalförsäkringar enligt bestämmelserna i 2 § första stycket 6–10 AvpL. Svenska handelsbolag omfattades tidigare av skattskyldighet till avkastningsskatt enligt dessa bestämmelser men i samband med införandet av IL ändrades terminologin så att skattskyldigheten numera endast omfattar obegränsat skattskyldiga. Att svenska handelsbolag inte kom att omfattas som skattskyldiga enligt den nya formuleringen är dock en icke avsedd följd av den ändring som gjordes för att anpassa uttryckssättet i paragrafen till IL. Svenska handelsbolag bör därför återinföras som skattskyldiga i 2 § första stycket 6–10 AvpL så att det står klart att även ett svenskt handelsbolag som t.ex. innehar en utländsk pensionsförsäkring är skattskyldigt till avkastningsskatt. Detta sker genom att svenska handelsbolag uttryckligen läggs till som skattskyldiga tillsammans med obegränsat skattskyldiga i de aktuella punkterna i 2 § AvpL.

Som framgår av föregående avsnitt omfattas inte heller europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige av uttrycket obegränsat skattskyldig vilket innebär att de enligt gällande regler inte är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL. Eftersom avsikten är att de ska vara skattskyldiga enligt dessa regler föreslås att även europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige återinförs som skattskyldiga till avkastningsskatt vid innehav av t.ex. en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring. Detta sker genom att ett nytt stycke införs i 2 § AvpL där det anges att vad som sägs i paragrafen om svenska handelsbolag också ska gälla i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige.

Förslagen innebär bl.a. att 2 § första stycket 7 AvpL kompletteras med svenska handelsbolag. Lagrådet föreslår att motsvarande justering i konsekvens härmed bör göras även i 2 § andra stycket AvpL. Regeringen instämmer i denna bedömning och föreslår att även 2 § andra stycket AvpL kompletteras med svenska handelsbolag.

Lagförslag

Förslagen föranleder ändringar i 2 § AvpL.

4.3 Deklarationstidpunkt för skattskyldiga som innehar utländska livförsäkringar

4.3.1 Bakgrund

I 2 § första stycket AvpL anges vilka som är skattskyldiga till avkastningsskatt. Av 2 § första stycket 6–10 AvpL framgår att obegränsat skattskyldiga som innehar alternativt innehaft vissa pensions- eller kapitalförsäkringar och avtal om tjänstepension som tecknats hos utländska aktörer är skattskyldiga till avkastningsskatt (se även avsnitt 4.2.1). Dessa skattskyldiga kan vara såväl fysiska som juridiska personer. I 12 § AvpL anges att beskattningsåret för dessa skattskyldiga alltid ska vara kalenderåret. Det innebär att beskattningsåret avseende avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL ska vara kalenderåret även för

juridiska personer som har ett annat beskattningsår för sin närings-

26

verksamhet enligt bestämmelserna i IL. Enligt 1 kap. 15 § IL är beskattningsåret för juridiska personer räkenskapsåret. En juridisk person med brutet räkenskapsår har således ett annat beskattningsår än kalenderår. Av 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL framgår att för skatter och avgifter som tas ut enligt vissa lagar, nämligen inkomstskatt, statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1–4 AvpL, särskild löneskatt på pensionskostnader och kommunal fastighetsavgift, avses med beskattningsår för juridiska personer det beskattningsår som regleras i 1 kap. 15 § IL, dvs. den juridiska personens räkenskapsår. Regeringen föreslår i avsnitt 4.1.3 att det införs en bestämmelse om beskattningsår för svenska handelsbolag i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL, som anger att beskattningsåret även för handelsbolag ska vara räkenskapsåret. Eftersom det i 3 kap. 6 § SFL anges att det som sägs om svenska handelsbolag även gäller europeiska ekonomiska intressegrupperingar så kommer bestämmelsen om beskattningsår för svenska handelsbolag även att gälla för dessa. Även ett handelsbolag eller en intressegruppering med brutet räkenskapsår kommer därmed att ha ett annat beskattningsår än kalenderår. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL kommer således att reglera inte bara vad som avses med beskattningsår för juridiska personer som omfattas av bestämmelserna i 1 kap. 15 § IL, utan även vad som avses med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Enligt 29 kap. 1 § SFL ska inkomstdeklaration lämnas till ledning för bestämmande av underlag för att ta ut skatt enligt bl.a. IL och AvpL. Detsamma gäller skatt och avgift enligt bl.a. lagen om statlig fastighetsskatt, SLPL och lagen om kommunal fastighetsavgift. SFL trädde i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas när det gäller slutlig skatt första gången på skatt som avser beskattningsår som börjar den 1 februari 2012. I 3 kap. SFL finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Av 3 kap. 11 § SFL framgår att med juridisk person avses i SFL, till skillnad från vad som gäller i IL, även bl.a. svenska handelsbolag. I 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL anges vad som ska avses med beskattningsår för skatt enligt IL, AvpL i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, lagen om statlig fastighetsskatt och SLPL samt avgift enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. Där framgår att med beskattningsår avses beskattningsår enligt 1 kap. 13–15 §§ IL. Av 3 kap. 4 § första stycket 7 framgår att för övriga skatter, bl.a. avkastningsskatt för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL, avses med beskattningsår det kalenderår som skatten ska betalas för. Av 32 kap. 2 § första stycket SFL framgår när andra juridiska personer än dödsbon ska lämna inkomstdeklaration för ett beskattningsår. Där anges att om beskattningsåret går ut den 31 december ska deklaration ha kommit in senast den 1 juli, om beskattningsåret går ut den 30 april ska deklaration ha kommit in senast den 1 november, om beskattningsåret går ut den 30 juni ska deklaration ha kommit in senast den 15 december och om beskattningsåret går ut den 31 augusti ska deklaration ha kommit in senast den 1 mars. Av 3 kap. 5 § SFL framgår vad som gäller vid tillämpning av bl.a. bestämmelserna om när en inkomstdeklaration ska lämnas för juridiska personer vars beskattningsår har en annan slutdag än den 31 december, den 30 april, den 30 juni eller

Prop. 2013/14:147

27

Prop. 2013/14:147 den 31 augusti. Där framgår att i stället för det egentliga beskattningsåret så avses med beskattningsår den av vissa i paragrafen angivna perioder som går ut närmast efter det egentliga beskattningsåret.

Eftersom beskattningsåret avseende avkastningsskatt för skattskyldiga enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL alltid är kalenderåret ska således inkomstdeklaration avseende avkastningsskatten lämnas senast den 1 juli året efter beskattningsåret. Om en sådan skattskyldig har ett beskattningsår (räkenskapsår) som avviker från kalenderåret enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL och som slutar senast den 31 augusti ska dock den inkomstdeklarationen enligt reglerna i SFL lämnas vid en annan tidpunkt (1 mars, 1 november eller den 15 december). Om en skattskyldig exempelvis har ett räkenskapsår, tillika beskattningsår, som slutar den 30 april ska inkomstdeklaration ha kommit in senast den 1 november. Inkomstdeklaration avseende avkastningsskatt för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL ska dock som anges ovan lämnas senast den 1 juli. En och samma skattskyldig ska således enligt gällande regler lämna inkomstdeklaration vid två olika tidpunkter. Detta problem förekom inte innan SFL trädde i kraft. Enligt tidigare regler skulle nämligen självdeklaration (numera inkomstdeklaration) lämnas senast den 2 maj under taxeringsåret, dvs. året efter beskattningsåret. Enligt dessa regler skulle skattskyldiga med brutet räkenskapsår lämna självdeklaration vid samma tidpunkt som de med kalenderår varför det aldrig blev fråga om skilda deklarationstidpunkter för samma skattskyldiga.

4.3.2 Tidpunkt för avlämnande av inkomstdeklaration avseende avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

Regeringens förslag: Skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel som har ett räkenskapsår som inte är ett kalenderår ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt det räkenskapsår som går ut efter den 30 juni under kalenderåret alternativt går ut närmast efter kalenderåret. I de fall en skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6–10 nämnda lag upplöses genom likvidation, konkurs eller ett liknande förfarande ska dock skatteunderlag för avkastningsskatt avseende det kalenderår då den skattskyldige upplöses, tas upp det räkenskapsår som går ut när den skattskyldige upplöses.

Det räkenskapsår som skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp enligt ovan ska även vara beskattningsår enligt skatteförfarandelagen för avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 6–10 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås dock att skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL som har ett brutet räkenskapsår ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL (räkenskapsår) som går ut närmast efter kalenderåret oavsett när under kalenderåret den skattskyldiges räkenskapsår går ut.

28

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker Prop. 2013/14:147 eller har inget att invända mot förslagen. Skatteverket anser att principen

om kontinuitet i 37 kap. IL som huvudregel ska tillämpas för avkastningsskatt vid kvalificerad fusion. Den föreslagna bestämmelsen om vilket beskattningsår skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp om den skattskyldige upplöses kommer enligt Skatteverket att medföra att det överlåtande företaget vid fusion ska redovisa underlag för avkastningsskatt för fusionsåret. Skatteverket anser därför att den nya bestämmelsen bör begränsas så att den inte gäller i de fall verksamheten upplöses genom kvalificerad fusion enligt 37 kap. IL.

Skälen för regeringens förslag

Kalenderåret som beskattningsår

Att en och samma skattskyldig enligt reglerna i SFL ska lämna inkomstdeklaration vid två olika tidpunkter är en icke avsedd följd av bestämmelserna. Gällande lagstiftning bör därför ändras så att denna situation inte kan uppstå.

Orsaken till att det i 12 § AvpL regleras att beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL alltid ska vara kalenderåret är att det rör sig om fysiska och juridiska personer som själva är skattskyldiga till avkastningsskatt och därmed även skyldiga att beräkna och redovisa avkastningsskatten. Det kan t.ex. handla om fysiska eller juridiska personer som innehar utländska pensions- eller kapitalförsäkringar. I dessa fall ankommer det på den enskilde skattskyldige att beräkna och redovisa underlaget för avkastningsskatt i sin inkomstdeklaration. Detta skiljer sig från situationen då en skattskyldig innehar en svensk pensions- eller kapitalförsäkring, där det är försäkringsföretaget som är skattskyldigt till avkastningsskatt. Vid innehav av en försäkring meddelad av ett svenskt livförsäkringsföretag eller ett utländskt livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige är det således försäkringsföretaget, och inte innehavaren av försäkringen, som ska beräkna och redovisa avkastningsskatten. För att en innehavare av en utländsk försäkring ska kunna redovisa underlag för att ta ut avkastningsskatt krävs att det är möjligt för den skattskyldige att få tillgång till de uppgifter som behövs för att kunna fullgöra sin skyldighet. Det är sannolikt mycket svårt för en enskild försäkringstagare att få tillgång till den information som krävs för att kunna beräkna underlaget för avkastningsskatt avseende en annan tidsperiod än kalenderåret. Det är därför inte lämpligt att ändra regleringen så att beskattningsåret avseende avkastningsskatten anpassas till den skattskyldiges beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL i de fall beskattningsåren inte överensstämmer dvs. när den skattskyldige har ett räkenskapsår som inte är ett kalenderår. Beskattningsåret avseende avkastningsskatt för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL bör därmed även fortsättningsvis vara kalenderåret.

29

Prop. 2013/14:147

30

Inkomstdeklaration ska lämnas vid ett tillfälle

Som anges ovan kommer vissa skattskyldiga att ha två beskattningsår som inte överensstämmer tidsmässigt, ett i egenskap av skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL och ett enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL. Detta behöver emellertid inte vara något problem i sig så länge underlag för att ta ut skatt kan redovisas i en inkomstdeklaration vid ett och samma tillfälle. Det som behöver åstadkommas är alltså att en skattskyldig med ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som avviker från kalenderåret som innehar bl.a. en utländsk försäkring och därför själv ska beräkna underlag för avkastningsskatt, ska ta upp detta underlag ett beskattningsår som gäller för den skattskyldige enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL. I promemorian föreslås att samtliga dessa skattskyldiga ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som går ut närmast efter kalenderåret. Regeringen gör dock bedömningen att det inte är motiverat att flytta fram tidpunkten för redovisning av skatteunderlaget för avkastningsskatt så långt för samtliga dessa skattskyldiga.

Skattskyldiga som har ett brutet räkenskapsår tillika beskattningsår som går ut under första halvan av kalenderåret ska enligt 32 kap. 2 § första stycket SFL lämna inkomstdeklaration senast den 1 november eller den 15 december samma år. Enligt regeringens förslag ska skatteunderlag för avkastningsskatt i dessa fall tas upp det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som går ut närmast efter kalenderåret, dvs. beskattningsåret för avkastningsskatten. Skattskyldiga som ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 mars eller den 1 juli kalenderåret efter att deras brutna beskattningsår gått ut kan dock även ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt vid denna tidpunkt, eftersom då även beskattningsåret för avkastningsskatt enligt 12 § andra stycket AvpL har gått ut. På så sätt uppnås effekten att samtliga dessa skattskyldiga ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt året efter att deras beskattningsår för avkastningsskatt (som är kalenderåret) har gått ut, dvs. vid olika tidpunkter men under samma år.

Detta regleras lämpligast i en ny paragraf, 13 § AvpL. I paragrafen anges för vilket beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp. Det föreslås att skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 samma lag som har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som inte är ett kalenderår, ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt för ett visst kalenderår det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som går ut närmast efter kalenderåret, alternativt det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som slutar efter den 30 juni under det aktuella kalenderåret.

Om den skattskyldige upplöses

I de fall en skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL upplöses föreslås dock att skatteunderlag för avkastningsskatt avseende det beskattningsår enligt AvpL då den skattskyldige upplöses tas upp det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som går ut samma år. I dessa situationer finns t.ex. inte något beskattningsår enligt 3 kap.

4 § första stycket 1 SFL som går ut efter beskattningsåret som gäller enligt AvpL. Skatteunderlaget för avkastningsskatt måste då i stället tas upp den skattskyldiges sista beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL, dvs. det beskattningsår då den skattskyldige upplöses.

En skattskyldig kan upplösas genom exempelvis likvidation, konkurs eller i samband med fusion. Det kan även i enstaka fall förekomma att en skattskyldig upplöses genom avregistrering. Skatteverket har anfört att den föreslagna bestämmelsen bör begränsas så att den inte gäller i de fall verksamheten upplöses genom kvalificerad fusion. Syftet med den föreslagna bestämmelsen i 13 § tredje stycket är att reglera när skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt. Någon förändring av rättsläget gällande de skattemässiga konsekvenserna vid fusioner är inte avsedd. Regeringen föreslår därför att regeln formuleras så att det framgår att regeln gäller om den skattskyldige upplöses genom likvidation, konkurs eller ett liknande förfarande. Om den skattskyldige är ett aktiebolag som upplöses genom likvidation eller konkurs så har den skattskyldige upplösts vid den tidpunkt då likvidatorn lagt fram slutredovisningen respektive när konkursen är avslutad.

Beskattningsår i skatteförfarandelagen

För att anpassa regleringen i AvpL till SFL föreslås i en ny bestämmelse i 3 kap. 4 § första stycket 2 SFL vad som avses med beskattningsår för skatt enligt AvpL i fall som avses i 2 § första stycket 6–10. Av bestämmelsen framgår att med beskattningsår avses det kalenderår som skatten ska betalas för eller det beskattningsår som avses i den föreslagna 13 § AvpL. Hänvisningen till 13 § AvpL gäller för skattskyldiga som har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som inte är ett kalenderår och för skattskyldiga som upplöses t.ex. genom likvidation. Av 13 § AvpL framgår att med beskattningsår avses i dessa fall det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som går ut efter den 30 juni under kalenderåret, dvs. beskattningsåret avseende avkastningsskatt enligt 12 § andra stycket AvpL, alternativt närmast efter kalenderåret. I de fall den skattskyldige upplöses avses det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som går ut när den skattskyldige upplöses. På det sättet kommer beskattningsåret enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL även att styra bl.a. när skatteunderlaget för avkastningsskatt för skattskyldiga enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL ska redovisas i en inkomstdeklaration och enbart en deklarationstidpunkt blir aktuell för den skattskyldige.

När inkomstdeklaration ska lämnas

Förslaget innebär att skatteunderlaget för avkastningsskatt för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL i vissa fall kommer att lämnas i inkomstdeklaration vid en annan tidpunkt än enligt gällande regler. Om en skattskyldig exempelvis har ett brutet räkenskapsår, tillika beskattningsår, som går ut den 30 juni 2014 ska inkomstdeklaration lämnas senast den 15 december 2014. Om den skattskyldige också är skattskyldig till avkastningsskatt enligt bestämmelserna i 2 § första stycket 6–10 AvpL ska dock enligt gällande regler skatteunderlag

Prop. 2013/14:147

31

Prop. 2013/14:147 avseende avkastningsskatt för beskattningsåret 2013 redovisas i inkomstdeklaration som ska ha kommit in senast den 1 juli 2014, eftersom beskattningsåret avseende avkastningsskatt är kalenderåret och alltså går ut den 31 december 2013. Enligt de föreslagna bestämmelserna, som enligt ikraftträdandebestämmelsen ska tillämpas på beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013 (se avsnitt 4.4), kommer dock även skatteunderlaget för avkastningsskatt för 2013 att tas upp och redovisas i den inkomstdeklaration som ska lämnas senast den 15 december 2014.

Om en skattskyldig istället har ett räkenskapsår tillika beskattningsår som går ut den 31 augusti 2014 ska inkomstdeklarationen lämnas senast den 1 mars 2015. Enligt de föreslagna bestämmelserna ska även skatteunderlag för avkastningsskatt avseende kalenderår 2014 tas upp och redovisas i den deklarationen. De föreslagna bestämmelserna innebär vidare att de aktuella skattskyldiga som har ett brutet räkenskapsår tillika beskattningsår som går ut i september, oktober eller november och som till följd av att de enligt 3 kap. 5 § andra stycket SFL anses ha ett beskattningsår som går ut den 31 december ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 juli, även fortsättningsvis ska redovisa också skatteunderlag för avkastningsskatt senast den 1 juli.

Lagförslag

Förslagen föranleder ändringar i 12 § AvpL och att en ny paragraf, 13 § AvpL, införs samt ändring i 3 kap. 4 § första stycket 2 SFL.

4.4
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna ska träda i kraft den

1 juni 2014. De nya bestämmelserna om skattskyldighet till avkast-

ningsskatt för handelsbolag ska tillämpas första gången vid beräkning

av skatteunderlag för avkastningsskatt 2014 som avser tid efter

ikraftträdandet och som är hänförligt till kapitalförsäkring.

Bestämmelserna om när skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas

upp tillämpas första gången på beskattningsår avseende avkastnings-

skatt som är hänförligt till kalenderår 2013 och då den skattskyldige

har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteför-

farandelagen som går ut efter den 31 augusti 2013.

Den nya bestämmelsen om beskattningsår i 3 kap. 4 § första

stycket 2 skatteförfarandelagen tillämpas första gången på skatt som

ska betalas för kalenderår 2013 respektive på beskattningsår som går

ut efter den 31 augusti 2013.

De nya bestämmelserna i 12 § tredje stycket lagen om avkastnings-

skatt på pensionsmedel, 4 § lagen om särskild löneskatt på

pensionskostnader och 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarande-

lagen om vad som avses med beskattningsår för handelsbolag och

europeiska ekonomiska intressegrupperingar tillämpas första gången

på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

32
I promemorian föreslås ingen övergångsbestämmelse i AvpL om beräk-

ning av skatteunderlag för avkastningsskatt. Det föreslås inte heller någon särskild övergångsbestämmelse för vilka beskattningsår de nya bestämmelserna i 12 § tredje och fjärde stycket AvpL första gången ska tillämpas.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslagen.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.

Förslaget till ändrade bestämmelser i 2 § första stycket 6–10 AvpL som innebär att svenska handelsbolag görs skattskyldiga för avkastningsskatt föreslås dock börja tillämpas först från och med ikraftträdandet. Äldre bestämmelser om skattskyldighet till avkastningsskatt ska gälla för tid fram till ikraftträdandet. De nya bestämmelserna om skattskyldighet ska således endast tillämpas beträffande skatteunderlag för avkastningsskatt som beräknas efter den 31 maj 2014. Skatteunderlag för 2014 kommer därmed endast att bestå av premiebetalningar avseende kapitalförsäkringar som görs efter den 31 maj 2014.

Det föreslås vidare att den nya bestämmelsen i 12 § tredje stycket AvpL där det anges vad som ska vara beskattningsår för handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar ska tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014. Detsamma föreslås för de nya bestämmelserna om beskattningsår i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL och 4 § SLPL.

De nya bestämmelserna i 13 § föreslås tillämpas första gången på skatteunderlag för avkastningsskatt som är hänförligt till kalenderår 2013 och då den skattskyldige har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som går ut efter den 31 augusti 2013. Bägge förutsättningarna måste vara uppfyllda för att bestämmelserna ska tillämpas första gången. Den nya bestämmelsen om beskattningsår i 3 kap. 4 § första stycket 2 SFL föreslås tillämpas första gången på skatt som ska betalas för kalenderår 2013 respektive på beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013. Avsikten är att de nya bestämmelserna i 13 § AvpL och 3 kap. 4 § första stycket 2 SFL ska gälla första gången för de skattskyldiga som ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 juli 2014 (jfr 3 kap. 5 § och 32 kap. 2 § SFL), dvs. vid den första deklarationstidpunkt som infaller efter ikraftträdandet.

Nedan ges exempel på hur de föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska tillämpas.

Exempel 1

Ett aktiebolag med brutet räkenskapsår som börjar den 1 maj 2013 och slutar den 30 april 2014 har en utländsk kapitalförsäkring. Eftersom bolagets beskattningsår går ut efter den 31 augusti 2013 gäller de nya bestämmelserna om när skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp. Avkastningsskatten för 2013 ska redovisas i deklarationen för beskattningsåret som slutar närmast efter utgången av 2013, i detta fall den 30 april 2014. Deklarationen ska ha kommit in senast den 1 november 2014. Om samma aktiebolag upphör t.ex. den 1 september 2013, dvs. innan räkenskapsåret har gått

Prop. 2013/14:147

33

Prop. 2013/14:147
ut, ska avkastningsskatt för 2013 redovisas i bolagets sista

deklaration.

Exempel 2

Om bolaget i exempel 1 istället har ett brutet räkenskapsår

som börjar den 1 november 2012 och går ut den 31 oktober

2013 ska de nya bestämmelserna tillämpas på avkastnings-

skatten som avser 2013 eftersom bolagets räkenskapsår går ut

efter den 31 augusti 2013. Till följd av 3 kap. 5 § andra

stycket SFL anses bolaget vid tillämpningen av bl.a. 32 kap.

2 § SFL om när inkomstdeklarationen ska lämnas ha ett

beskattningsår som går ut den 31 december 2013.

Inkomstdeklaration avseende verksamheten för det brutna

räkenskapsåret och avkastningsskatten för kalenderåret 2013

ska då lämnas senast den 1 juli 2014.

5 Lärlingsersättning

Regeringens förslag: Kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden ska inte tas upp till beskattning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag om skattefrihet. Promemorian innehåller dock inget lagförslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att erinra mot att kostnadsersättningen till elever i gymnasial lärlingsutbildning ska vara skattefri. Skatteverket framhåller dock att det med den nuvarande utformningen av 11 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns risk för att kostnadsersättningen kan bli betraktad som en skattepliktig ersättning. Skatteverket anser därför att nämnda lagrum bör kompletteras med att kostnadsersättningen inte ska tas upp till beskattning.

Skälen för regeringens förslag : I promemorian föreslås att det införs en kostnadsersättning till elever i den gymnasiala lärlingsutbildningen. Detta för att täcka dessa elevers ökade kostnader för lunch och transporter under den tid utbildningen är förlagd till en arbetsplats. Kostnadsersättningen föreslås kunna ges till en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395) och som deltar i gymnasial lärlingsutbildning. För att få ersättningen ska eleven ha ett utbildningskontrakt enligt 16 kap. 11 a § skollagen (2010:800). Ersättningen föreslås få lämnas med 1 000 kr per månad för de delar av ett läsår som eleven har ett utbildningskontrakt. Centrala studiestödsnämnden föreslås betala ut ersättningen. Regeringen har mot bakgrund av promemorians förslag den 12 december 2013 beslutat att införa en sådan kostnadsersättning genom förordningen (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning. Förordningen trädde i kraft den 15 januari 2014.

34

I promemorian föreslås vidare att kostnadsersättningen, i likhet med Prop. 2013/14:147 studiestödet, ska vara skattefri, eftersom den inte är en ersättning för

utförd prestation utan är avsedd att täcka kostnader så att studier görs möjliga. Något författningsförslag i den delen lämnades dock inte.

I likhet med vad som framförts i promemorian gör regeringen bedömningen att kostnadsersättningen till elever i gymnasial lärlingsutbildning ska vara skattefri. Som Skatteverket framhållit bör emellertid skattefriheten klargöras genom att ersättningen uttryckligen räknas upp i 11 kap. 34 § IL.

Lagförslag

Lagförslaget föranleder ändringar i 11 kap. 34 § IL. I anledning av ett annat förslag om ändring i 11 kap. 34 § IL enligt propositionen Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m. (prop. 2013/14:104), behövs det, av författningstekniska skäl, även en lag om ändring i lagen (2014:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

6 Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet

Regeringens förslag: Möjligheten för regeringen att i särskilda fall medge befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter tas bort.

Ändringen träder i kraft den 1 juli 2014.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Jämfört med i promemorian föreslås nu att 7 kap. 5 a § ska upphöra att gälla samt att en övergångsbestämmelse för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet införs.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Falun , Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Statens Energimyndighet, Svensk Energi, oc h Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skatteverket påpekar att en följd av förslaget är att även 7 kap. 5 a § lagen om skatt på energi bör slopas, men har i övrigt inga erinringar mot förslaget. BIL Sweden och Svenska bioenergiföreningen (SVEBIO) anser att dispensmöjligheten bör behållas och avstyrker därför förslaget.

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Regelrådet avstår från att yttra sig om förslaget.

Bakgrunden till regeringens förslag: Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna

35

Prop. 2013/14:147 är anpassade till energiskattedirektivet 2 . Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och hur detta ska ske.

Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa. Ett förbehåll för skattebefrielsen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskattedirektivet). Vidare finns en möjlighet för medlemsstaterna att ge skattelättnader för produkter som används inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara källor (se artikel 15.1 a i energiskattedirektivet).

Energiskatte- och koldioxidskattesatser anges i 2 kap. 1 § LSE för de fossila energiprodukter för vilka minimiskattenivåer gäller enligt energiskattedirektivet. Utgångspunkten för beskattningen av övriga skattepliktiga produkter är beskattning i nivå med vad som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE. Det rör sig om t.ex. vegetabiliska och animaliska oljor och fetter för uppvärmning samt motorbränslen som framställts av biomassa.

Skattelättnader tillämpas dock för flytande och gasformiga bränslen som framställts av biomassa (se 7 kap. 3 – 4 §§ LSE). Krav på hållbarhet finns i dessa bestämmelser genom hänvisning till hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Skattelättnaderna åstadkoms genom avdrag i den skattskyldiges punktskattedeklaration.

Omfattningen av skattebefrielsen av biodrivmedel fördes in i LSE den 1 februari 2013 (se prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1 och 2012/13:SkU15, rskr. 2012/13:37 och rskr. 2012/13:38) i stället för att hanteras genom dispensbeslut med stöd av 2 kap. 12 § LSE såsom tidigare skett. Regeringens tidigare möjlighet i 2 kap. 12 § LSE att genom dispensbeslut ge skattebefrielse för bränsle som framställs av biomassa slopades i samband med att reglerna om skattelättnader för biodrivmedel infördes i LSE. Dispensmöjligheten är därmed numera begränsad till att gälla endast hel eller delvis befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Några sådana dispensbeslut har inte fattats av regeringen.

I syfte att stimulera användningen av biodrivmedel har riksdagen beslutat att införa ett kvotpliktssystem för låginblandade biodrivmedel, med åtföljande ändringar av beskattningen av biodrivmedel (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/12:56). De nya reglerna träder i kraft den dag regeringen bestämmer, eftersom Europeiska kommissionen ännu inte beslutat i ärendet om Sveriges ansökan om legal säkerhet att den ändrade beskattningen av biodrivmedel inte är statsstöd. För att ge höginblandade och rena biodrivmedel goda konkurrensförutsättningar ges fortsatt skattebefrielse även efter 2013 genom reglerna i LSE.

2 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283,

31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).

36

Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att skapa långsiktiga Prop. 2013/14:147 och förutsägbara villkor för aktörerna på bränslemarknaderna. Ett av de

krav som ställs, utifrån de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen har lagt fast, är också att skattereglerna bör vara generella och tydliga (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). En sådan utformning av skattereglerna ligger väl i linje med regeringens prioritering att söka förenkla företagens vardag samt det sedan länge pågående arbetet med att begränsa regeringens hantering av förvaltningsärenden i enskilda fall. Riksdagens beslut att reglera omfattningen av skattebefrielsen för flytande biodrivmedel i LSE, i stället för genom enskilda regeringsdispenser, var ett steg i den riktningen. Härigenom ökades genomsynen och förutsägbarheten i skattereglerna för biodrivmedel för såväl de skattskyldiga som för berörda konsumenter och företag. Bestämmelser om skattebefrielse för vissa flytande uppvärmningsbränslen samt biogas fanns redan tidigare i LSE. Av angivna skäl bör nu även den kvarvarande delen av dispensmöjligheten slopas, varigenom tydligheten och förutsägbarheten i skattereglerna ökas och förvaltningsbeslut riktade till enskilda aktörer undviks. Vad BIL Sweden och Svenska bioenergiföreningen (SVEBIO) anfört föranleder inte regeringen att göra en annan bedömning.

Lagförslag

Förslaget föranleder att 2 kap. 12 § LSE och, som Skatteverket påpekat, även 7 kap. 5 a § LSE upphör att gälla och att rubriken närmast före 2 kap. 12 § utgår ur LSE. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

7 Konsekvensanalys

7.1 Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

Konsekvenser för de offentliga finanserna

Regeringens förslag syftar bl.a. till att underlag för avkastningsskatt för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad AvpL, ska kunna redovisas i inkomstdeklaration tillsammans med övriga underlag för att ta ut skatt av vissa skattskyldiga som innehar utländska pensions- eller kapitalförsäkringar m.m. Förslaget kan medföra att beslut om slutlig skatt avseende avkastningsskatt i vissa fall fattas senare än vad som annars hade varit fallet. Det kan innebära att skatten även betalas senare eftersom slutlig skatt enligt 62 kap. 8 § första stycket skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, ska betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från den

37

Prop. 2013/14:147 dag då beslutet om slutlig skatt fattades. Dessa förändringar bedöms dock inte ge upphov till några offentligfinansiella kostnader.

Regeringen föreslår även att svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige ska anges som skattskyldiga till avkastningsskatt vid innehav av bl.a. utländska pensions- eller kapitalförsäkringar i 2 § första stycket 6–10 AvpL. Svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige har som en icke avsedd följd av en terminologisk ändring som trädde i kraft den 1 januari 2000, och som enligt ikraftträdandebestämmelser ska tillämpas första gången vid 2002 års taxering, kommit att inte längre omfattas som skattskyldiga enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL. Eftersom avsikten hela tiden har varit att svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige ska vara skattskyldiga enligt de aktuella bestämmelserna har dock skatt tagits ut som om dessa hade varit skattskyldiga även efter det att de nya bestämmelserna började tillämpas. Regeringens förslag att ange svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige som skattskyldiga vid innehav av bl.a. utländska pensions- eller kapitalförsäkringar i 2 § första stycket 6–10 AvpL ger därmed inte upphov till någon offentligfinansiell effekt.

Konsekvenser för företagen

Den icke avsedda effekten av nu gällande regler i SFL, att en och samma skattskyldig i vissa fall ska lämna inkomstdeklaration vid två olika tidpunkter, innebär en ökad administrativ börda för de enskilda skattskyldiga företagen. Genom förslaget undanröjs denna belastning.

Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Att svenska handelsbolag föreslås återinföras som skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL innebär eventuellt att dessa i viss utsträckning kan förväntas begära omprövning avseende den avkastningsskatt som betalats för de senaste beskattningsåren. Detta skulle kunna medföra en viss ökad ärendehantering för Skatteverket. De berörda handelsbolagen är dock mycket få. De tillkommande kostnaderna som detta förslag och övriga förslag eventuellt kan medföra ska finansieras inom den befintliga anslagsramen. Förslaget bedöms beröra de allmänna förvaltningsdomstolarna endast i begränsad omfattning.

7.2 Lärlingsersättning

Förslaget har inte några offentligfinansiella eller andra effekter då det endast är fråga om ett klargörande.

Förslaget bedöms inte medföra några ökade kostnader eller någon ökad arbetsbörda för vare sig Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

38

7.3
Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet
Prop. 2013/14:147

Den bestämmelse som nu föreslås slopad ger regeringen rätt att i särskilda fall helt eller delvis medge befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Några sådana gällande dispenser finns inte i dag, varför några offentligfinansiella effekter eller andra effekter inte uppkommer av förslaget.

Förslaget medför vissa kostnader för Skatteverket för anpassning av itsystem, deklarationsblanketter och information. Kostnaderna är av engångskaraktär och beräknas av Skatteverket uppgå till sammanlagt 500 000 kronor. Skatteverkets kostnader ska hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar för utgiftsområdet.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

2 §

I första stycket 6–10 anges att förutom obegränsat skattskyldiga så ska även svenska handelsbolag vara skattskyldiga till avkastningsskatt.

Även i andra stycket, som reglerar vem som ska anses inneha en

kapitalförsäkring i vissa fall, anges förutom obegränsat skattskyldiga

också svenska handelsbolag. Av bestämmelsen framgår att om vissa

kapitalförsäkringar inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig

eller ett svenskt handelsbolag , ska den som har panträtt i försäkringen

anses inneha den.

Ett nytt fjärde stycke införs där det anges att vad som sägs i paragrafen

om svenska handelsbolag också ska gälla i fråga om europeiska

ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige. Det medför att även

europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige blir

skattskyldiga till avkastningsskatt enligt bestämmelserna i första stycket

6–10.

12 §

Första stycket ändras redaktionellt genom att andra meningen flyttas till

ett nytt andra stycke.

Av den mening som flyttas till det nya andra stycket framgår att

beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10

alltid ska vara kalenderåret. Dessutom införs i ett nytt tredje stycke en

bestämmelse som anger vad som ska vara beskattningsår för svenska

handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som är

skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4, dvs. svenska

handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som är

skattskyldiga till avkastningsskatt för att de i egenskap av arbetsgivare i

sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse enligt bestämmelserna i

lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Beskattnings-
39

Prop. 2013/14:147 året för dessa i egenskap av skattskyldiga enligt 2 § första stycket 4 ska vara handelsbolagets respektive den europeiska ekonomiska intressegrupperingens räkenskapsår. Vad som avses med räkenskapsår följer av 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).

13 §

Paragrafen är ny. I första och andra styckena anges när skatteunderlag avseende avkastningsskatt ska tas upp av vissa skattskyldiga. De skattskyldiga som avses är juridiska personer som är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 och som har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, som inte är ett kalenderår. Det rör sig om skattskyldiga som innehar utländska pensions- eller kapitalförsäkringar eller utländska tjänstepensionsavtal som är jämförbara med försäkring eller som innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse. Dessa ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som går ut antingen efter den 30 juni under kalenderåret, dvs. beskattningsåret enligt 12 § andra stycket, eller går ut närmast efter kalenderåret, dvs. beskattningsåret enligt 12 § andra stycket.

I tredje stycket anges vad som ska gälla i de fall en sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6–10 upplöses genom likvidation, konkurs eller ett liknande förfarande. I dessa fall ska skatteunderlag för avkastningsskatt avseende kalenderåret, dvs. beskattningsåret enligt 12 § andra stycket, under vilket den skattskyldige upplöses tas upp det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som avslutas i samband med att den skattskyldige upplöses.

Den föreslagna regleringen i den nya paragrafen innebär att skattskyldiga som har två olika beskattningsår, ett avseende avkastningsskatt i egenskap av skattskyldiga enligt 2 § första stycket 6–10 och ett avseende skatt enligt någon eller några av de lagar som räknas upp i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL, ska redovisa samtliga underlag för att ta ut skatt vid den tidpunkt som anges för beskattningsåret som regleras i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.

Ändringarna i 2 § avseende skattskyldighet till avkastningsskatt för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige föreslås dock tillämpas första gången på premiebetalningar som sker efter den 31 maj 2014.

Den nya bestämmelsen i 12 § tredje stycket tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014.

De nya bestämmelserna i 13 § tillämpas första gången på skatteunderlag för avkastningsskatt hänförligt till kalenderår 2013 då den skattskyldige har ett brutet räkenskapsår som går ut efter den 31 augusti 2013. Detta innebär att de nya bestämmelserna gäller för den inkomstdeklaration som ska lämnas senast den 1 juli 2014.

40

8.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) Prop. 2013/14:147

om särskild löneskatt på pensionskostnader

4 §

I andra meningen görs en språklig justering genom att ordet förstås byts ut mot ordet avses. I paragrafen införs även en ny bestämmelse som anger att med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar avses i lagen handelsbolagets respektive intressegrupperingens räkenskapsår. Vad som avses med räkenskapsår följer av 3 kap. bokföringslagen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden

Rubriken till lagen

Ändringen av lagens rubrik är en följd av att Rederinämnden har upphört och beslut om sjöfartsstöd numera fattas av Trafikverket.

1 §

Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att Rederinämnden har upphört och beslut om sjöfartsstöd numera fattas av Trafikverket.

8.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

11 kap.

34 §

Paragrafens andra stycke kompletteras med en ny tredje punkt i vilken anges att kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden inte ska tas upp.

8.5 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

3 kap.

4 §

I paragrafen anges vad som avses med beskattningsår för skatt enligt en

rad olika lagar. I första stycket punkten 1 anges vad som ska avses med
41

Prop. 2013/14:147
beskattningsår för skatt och avgift enligt inkomstskattelagen

(1999:1229), förkortad IL, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad

AvpL, i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader och lagen (2007:1398) om

kommunal fastighetsavgift. Där framgår att med beskattningsår avses

beskattningsår enligt 1 kap. 13–15 §§ IL. Ett svenskt handelsbolag eller

en europeisk ekonomisk intressegruppering är under vissa förutsättningar

skyldiga att redovisa statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt i fall som

avses i 2 § första stycket 4 AvpL, särskild löneskatt på pensionskostnader

och kommunal fastighetsavgift. Ändringen i punkten innebär att med

beskattningsår för svenska handelsbolag avses handelsbolagets

räkenskapsår. Vad som avses med räkenskapsår följer av 3 kap. bok-

föringslagen. Genom bestämmelsen i 3 kap. 6 §, som anger att det som

sägs om svenska handelsbolag även gäller europeiska ekonomiska

intressegrupperingar, så kommer bestämmelsen om beskattningsår för

svenska handelsbolag även att gälla för europeiska ekonomiska intresse-

grupperingar.

I den nya punkten 2 i första stycket anges vad som avses med beskatt-

ningsår för avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 6–10

AvpL, dvs. skattskyldiga som innehar utländska pensions- eller

kapitalförsäkringar eller utländska tjänstepensionsavtal som är jämför-

bara med försäkring eller som innehåller villkor som innebär att

tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse. Av

punkten framgår att med beskattningsår avses det kalenderår som skatten

ska betalas för eller det beskattningsår då skatteunderlag för avkastnings-

skatt ska tas upp enligt 13 § AvpL. I 13 § AvpL finns bestämmelser om

vilket beskattningsår skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp. Av

13 § första och andra styckena AvpL framgår att skattskyldiga som har

ett beskattningsår som inte är ett kalenderår ska ta upp skatteunderlag för

avkastningsskatt det beskattningsår som går ut närmast efter kalenderåret

eller det beskattningsår som går ut efter den 30 juni under kalenderåret.

Med kalenderår i 13 § AvpL avses beskattningsåret för avkastnings-

skatten (se 12 § andra stycket AvpL). Av 13 § tredje stycket AvpL

framgår att om den skattskyldige upplöses genom likvidation, konkurs

eller ett liknande förfarande ska skatteunderlag för avkastningsskatt tas

upp det beskattningsår som går ut när den skattskyldige upplöses.

Regleringen innebär att skattskyldiga enligt 2 § första stycket 6–10

AvpL vid tillämpning av skatteförfarandelagen kommer att anses ha

samma beskattningsår för såväl avkastningsskatt i fall som avses i 2 §

första stycket 6–10 AvpL som inkomstskatt, statlig fastighetsskatt,

avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1–4 AvpL och

särskild löneskatt på pensionskostnader, nämligen det beskattningsår som

regleras i punkten 1. Detsamma gäller för kommunal fastighetsavgift.

Detta beskattningsår blir sedan avgörande för bl.a. vid vilken tidpunkt

inkomstdeklaration senast ska lämnas av den skattskyldige enligt 32 kap.

2 § och när ett beslut kan överklagas enligt 67 kap.

I punkten 2 anges också att med beskattningsår avses det kalenderår

som skatten ska betalas för. Det gäller redan före aktuell ändring,

eftersom det av punkten 7 (efter ändring punkten 8) framgår att för

42
övriga skatter, bl.a. avkastningsskatt för skattskyldiga som avses i 2 §

första stycket 6–10 AvpL, avses med beskattningsår det kalenderår som Prop. 2013/14:147 skatten ska betalas för. Den bestämmelsen gäller alltså i fall då den

skattskyldige har ett kalenderår som beskattningsår och då den skattskyldige inte upplöses genom t.ex. likvidation, dvs. när 13 § AvpL inte ska tillämpas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.

Det föreslås att bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 1 i sin nya lydelse ska tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014.

Det föreslås vidare att bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 2 ska tillämpas första gången på skatt som ska betalas för kalenderår 2013 respektive på beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013. Om en skattskyldig enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 har kalenderår som beskattningsår, ska alltså bestämmelsen tillämpas första gången på avkastningsskatt som ska betalas för 2013. Om en skattskyldig däremot enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 har ett beskattningsår som inte är ett kalenderår eller om den skattskyldige upplöses, dvs. när 13 § AvpL är tillämplig, ska bestämmelsen tillämpas första gången på beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013. Detta innebär att den nya bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 2 gäller för inkomstdeklarationer som ska lämnas senast den 1 juli 2014 (jfr 3 kap. 5 § och 32 kap. 2 §).

43

Prop. 2013/14:147

Bilaga 1

44

Sammanfattning av promemorian Skattskyldighet till avkastningsskatt samt ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

I promemorian lämnas förslag till ändrade regler om vilket beskattningsår vissa skattskyldiga som innehar bl.a. en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt och vad som i dessa situationer ska avses med beskattningsår i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Förslaget innebär bl.a. att tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av vissa skattskyldiga som innehar sådana försäkringar ändras.

Därutöver lämnas förslag om vad som ska avses med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader och för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad AvpL. I lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader ska beskattningsåret för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar vara handelsbolagets respektive intressegrupperingens räkenskapsår. Räkenskapsåret ska också vara beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 AvpL i egenskap av arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse. Anledningen till att de föreslagna definitionerna behövs är att det i dag saknas reglering för vad som ska avses med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. I promemorian lämnas vidare förslag till en definition av vad som ska avses med beskattningsår i SFL för skatt och avgift enligt vissa lagar för svenska handelsbolag. Beskattningsåret föreslås enligt ett tillägg i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL i dessa fall vara det svenska handelsbolagets räkenskapsår. Enligt 3 kap. 6 § SFL gäller det som sägs i SFL om svenska handelsbolag även europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Regleringen av vad som ska avses med beskattningsår i SFL för svenska handelsbolag kommer således att gälla även för europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

I promemorian lämnas dessutom förslag om att svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige ska vara skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL, dvs. skattskyldiga till avkastningsskatt på grund av innehav av bl.a. en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring. Avsikten har hela tiden varit att svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige ska vara skattskyldiga enligt de nämnda bestämmelserna. Svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige har dock som en icke avsedd följd av en terminologisk ändring kommit att inte längre

omfattas av skattskyldigheten till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 AvpL. För att åtgärda denna brist föreslås nu att svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige ska återinföras som skattskyldiga i dessa bestämmelser.

I 12 § AvpL anges att beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10, bl.a. fysiska och juridiska personer som innehar en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring, alltid ska vara kalenderåret. Det innebär att beskattningsåret avseende avkastningsskatt i dessa fall ska vara kalenderåret även för juridiska personer som har ett annat beskattningsår för sin näringsverksamhet enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229). Detsamma gäller för de svenska handelsbolag som har ett beskattningsår som inte är ett kalenderår enligt den föreslagna definitionen i 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL, som enligt 3 kap. 6 § SFL gäller även för europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Enligt SFL ska inkomstdeklaration lämnas vid olika tidpunkter på året beroende på när den skattskyldiges beskattningsår tar slut. SFL trädde i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången på skatt som avser beskattningsår som börjar den 1 februari 2012. Bestämmelserna i SFL får bl.a. till följd att skattskyldiga med brutet räkenskapsår, som även utgör beskattningsåret enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL, som innehar t.ex. en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ska lämna inkomstdeklaration vid två olika tidpunkter. För att åtgärda denna icke avsedda effekt av bestämmelserna i SFL föreslås i AvpL regler för när vissa skattskyldiga som innehar bl.a. en utländsk försäkring, och därför själva ska beräkna underlag för avkastningsskatt, ska ta upp skatteunderlaget för avkastningsskatt. Dessutom ändras bestämmelsen om vad som avses med beskattningsår för dessa skattskyldiga i SFL. Lagtekniskt åstadkoms detta genom att det i 12 § AvpL anges att skatteunderlaget för avkastningsskatt för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 samma lag som har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som inte är ett kalenderår, ska tas upp det beskattningsår enligt SFL som går ut närmast efter ett kalenderår. I de fall en sådan skattskyldig upplöses ska dock skatteunderlag för avkastningsskatt avseende det beskattningsår enligt AvpL då den skattskyldige upplöses, tas upp det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som går ut när den skattskyldige upplöses. I 3 kap. 4 § första stycket 2 SFL hänvisas till 12 § AvpL för att ange vad som ska avses med beskattningsår för avkastningsskatt enligt SFL för de skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvpL som har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 SFL som inte är ett kalenderår.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.

Prop. 2013/14:147

Bilaga 1

45

Prop. 2013/14:147

Bilaga 2

Lagförslagen i promemorian Skattskyldighet till avkastningsskatt samt ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 och 12 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 § 1 Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige,

3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag,

4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,

5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto,

6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),

7. obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad

i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige,

6. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som innehar pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),

7. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad

i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i

1 Senaste lydelse 2011:1278.

46

Sverige,

och
Prop. 2013/14:147

8. obegränsat skattskyldiga som
8. obegränsat
skattskyldiga
Bilaga 2

innehar ett avtal om tjänstepension
svenska handelsbolag som innehar

med

ett

utländskt
ett avtal om tjänstepension med ett

tjänstepensionsinstitut
i
en
utländskt tjänstepensionsinstitut i

verksamhet som inte bedrivs från
en verksamhet som inte bedrivs

fast driftställe i Sverige, under
från fast driftställe i Sverige, under

förutsättning
att
avtalet
är
förutsättning
att
avtalet
är

jämförbart
med

en
jämförbart
med
en

pensionsförsäkring,

pensionsförsäkring,

och

9. obegränsat skattskyldiga som
9. obegränsat
skattskyldiga

under beskattningsåret innehaft ett
svenska handelsbolag
som under

avtal om tjänstepension med ett
beskattningsåret innehaft ett avtal

utländskt tjänstepensionsinstitut i
om
tjänstepension
med
ett

en verksamhet som inte bedrivs
utländskt tjänstepensionsinstitut i

från fast driftställe i Sverige, under
en verksamhet som inte bedrivs

förutsättning
att
avtalet
är
från fast driftställe i Sverige, under

jämförbart
med

en
förutsättning
att
avtalet
är

kapitalförsäkring,

jämförbart
med
en

kapitalförsäkring,

10. obegränsat
skattskyldiga
10. obegränsat skattskyldiga och

som
ingått
ett
avtal
om
svenska handelsbolag
som ingått

tjänstepension med
ett
utländskt
ett avtal om tjänstepension med ett

tjänstepensionsinstitut
i
en
utländskt tjänstepensionsinstitut i

verksamhet som inte bedrivs från
en verksamhet som inte bedrivs

ett fast driftställe i Sverige, om
från ett fast driftställe i Sverige,

avtalet
innehåller
villkor
som
om avtalet innehåller villkor som

innebär

att
innebär

att

tjänstepensionsinstitutet

kan
tjänstepensionsinstitutet
kan

likställas med en pensionsstiftelse
likställas med en pensionsstiftelse

enligt lagen om tryggande av

enligt lagen om tryggande av

pensionsutfästelse m.m.

pensionsutfästelse m.m.

Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 7 inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den.

Bestämmelserna i första stycket 6 och 7 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension.

Vad som sägs i denna paragraf om svenska handelsbolag gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige.

12 § 2

Termer och uttryck i denna lag
Termer och uttryck i denna lag

2 Senaste lydelse 2011:1278.

47

Prop. 2013/14:147
har
samma
betydelse
och

Bilaga 2
tillämpningsområde
som
i

inkomstskattelagen
(1999:1229).

Beskattningsåret
för
skattskyldiga

som avses i 2 § första stycket 6–10

ska dock alltid vara kalenderåret.

har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229).

Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 ska dock alltid vara kalenderåret. För skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 som är svenska handelsbolag eller europeiska ekonomiska intressegrupperingar ska beskattningsåret vara räkenskapsåret.

Skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 som har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) som inte är ett kalenderår, ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen som går ut närmast efter beskattningsåret enligt andra stycket första meningen.

Om en skattskyldig som avses i tredje stycket upplöses, ska dock skatteunderlag för avkastningsskatt avseende det beskattningsår enligt andra stycket första meningen då den skattskyldige upplöses tas upp av den skattskyldige det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen som går ut när den skattskyldige upplöses.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 januari 2013.

2. Bestämmelserna i 2 § i sina nya lydelser tillämpas dock från och med ikraftträdandet.

48

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader ska ha följande lydelse.

4 § 1

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Prop. 2013/14:147

Bilaga 2

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Med beskattningsår för staten, landstingskommuner, kommuner och kommunalförbund förstås dock i denna lag kalenderår.

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Med beskattningsår för staten, landstingskommuner, kommuner och kommunalförbund förstås dock i denna lag kalenderår. För svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar ska i denna lag med beskattningsår avses räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 januari 2013.

1 Senaste lydelse 1999:1273.

49

Prop. 2013/14:147

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

3 kap.

4 §

Nuvarande lydelse

För

avses med beskattningsår

1.
skatt enligt
beskattningsår enligt 1 kap.

a)
inkomstskattelagen
13–15 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229),

b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, och

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt

e) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift

2.
skatt
enligt
lagen
det kalenderår då
ersättningen

(1991:586) om särskild
betalas ut

inkomstskatt

för

utomlands bosatta och

lagen
(1991:591) om

särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta

artister m.fl.

3.
skatt

enligt
beskattningsår enligt 1 kap. 14 §

mervärdesskattelagen
mervärdesskattelagen

(1994:200)
som
ska

redovisas för perioder

4.
annan mervärdesskatt
det kalenderår då den felaktiga

debiteringen har
gjorts eller

förvärvet har skett

5.
punktskatt
som
ska
beskattningsår enligt 1 kap. 14 §

50
redovisas

för
mervärdesskattelagen

redovisningsperioder
Prop. 2013/14:147

Bilaga 2

6.
annan punktskatt
det kalenderår då den händelse

som medför skattskyldighet har

inträffat

7.
övriga skatter
det kalenderår som skatten ska

betalas för

8.
arbetsgivaravgifter och
det kalenderår som avgiften ska

avgifter som ingår i
betalas för.

slutlig skatt

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.

Föreslagen lydelse

För

avses med beskattningsår

1.
skatt enligt
beskattningsår enligt 1 kap.

a)
inkomstskattelagen
13–15 §§ inkomstskattelagen eller,

(1999:1229),
för
svenska
handelsbolag,

b) lagen (1984:1052) om räkenskapsåret statlig fastighetsskatt,

c) lagen (1990:661) om

avkastningsskatt

på

pensionsmedel i
fall
som

avses i 2 § första stycket 1–4,

och

d)
lagen

(1991:687)
om

särskild

löneskatt
på

pensionskostnader,

samt

avgift enligt

e)
lagen
(2007:1398)
om

kommunal fastighetsavgift

2.
skatt
enligt
lagen
om
det kalenderår som skatten ska

avkastningsskatt på pensions-
betalas för eller det beskattningsår

medel i fall som avses i 2 §
då
skatteunderlag
för

första stycket 6–10

avkastningsskatt ska tas upp enligt

12 § tredje eller fjärde stycket

lagen om avkastningsskatt
på

pensionsmedel

3. skatt

enligt

lagen
det
kalenderår då ersättningen

(1991:586)

om
särskild
betalas ut

inkomstskatt
för
utomlands

bosatta och lagen (1991:591)

om
särskild
inkomstskatt för

utomlands

bosatta artister

51

Prop. 2013/14:147
m.fl.

Bilaga 2
4. skatt

enligt
beskattningsår enligt 1 kap. 14 §

mervärdesskattelagen

mervärdesskattelagen

(1994:200) som ska redovisas

för perioder

5 . annan mervärdesskatt

det kalenderår då den felaktiga

debiteringen
har gjorts
eller

förvärvet skett

6 . punktskatt
som
ska
beskattningsår enligt 1 kap. 14 §

redovisas för
redovisnings-
mervärdesskattelagen

perioder

7. annan punktskatt

det kalenderår då den händelse

som medför
skattskyldighet
har

inträffat

8 . övriga skatter

det kalenderår som skatten ska

betalas för

9. arbetsgivaravgifter och

det kalenderår som avgiften ska

avgifter som ingår i slutlig
betalas för

skatt

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 januari 2013 och på beskattningsår som enligt 3 kap. 5 § andra stycket anses vara den 1 januari 2013 – den 31 december 2013.

52

Förteckning över remissinstanserna såvitt avser promemorian Skattskyldighet till avkastningsskatt samt ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

Prop. 2013/14:147

Bilaga 3

Efter remiss har yttrande över departementspromemorian avgetts av Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Skatteverket, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Svensk Försäkring och Svenska Bankföreningen.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: FAR, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet och Utländska försäkringsbolags förening.

53

Prop. 2013/14:147

Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

dels att 2 och 12 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 13 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 § 1 Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige,

3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag,

4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,

5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto,

6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),

7. obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad

i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige,

8. obegränsat skattskyldiga som

6. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som innehar pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),

7. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad

i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige,

8. obegränsat skattskyldiga och

1 Senaste lydelse 2011:1278.

54

innehar ett avtal om tjänstepension
svenska handelsbolag som innehar
Prop. 2013/14:147

med ett utländskt tjänstepensions-
ett avtal om tjänstepension med ett
Bilaga 4

institut i en verksamhet som inte
utländskt
tjänstepensionsinstitut
i

bedrivs från fast driftställe i
en verksamhet som inte bedrivs

Sverige,
under

förutsättning
att
från fast driftställe i Sverige, under

avtalet är jämförbart med en
förutsättning att avtalet är jämför-

pensionsförsäkring,

bart med en pensionsförsäkring,

9. obegränsat skattskyldiga som
9. obegränsat
skattskyldiga
och

under beskattningsåret innehaft ett
svenska handelsbolag
som under

avtal om tjänstepension med ett
beskattningsåret innehaft ett avtal

utländskt
tjänstepensionsinstitut i
om
tjänstepension
med
ett

en verksamhet som inte bedrivs
utländskt
tjänstepensionsinstitut
i

från fast driftställe i Sverige, under
en verksamhet som inte bedrivs

förutsättning
att
avtalet
är
från fast driftställe i Sverige, under

jämförbart med en kapital-
förutsättning
att
avtalet

är

försäkring,

jämförbart med en kapital-

försäkring,

10. obegränsat

skattskyldiga
10. obegränsat skattskyldiga och

som
ingått

ett
avtal
om
svenska handelsbolag
som ingått

tjänstepension
med
ett
utländskt
ett avtal om tjänstepension med ett

tjänstepensionsinstitut
i
en
utländskt
tjänstepensionsinstitut
i

verksamhet som inte bedrivs från
en verksamhet som inte bedrivs

ett fast driftställe i Sverige, om
från ett fast driftställe i Sverige,

avtalet

innehåller
villkor
som
om avtalet innehåller villkor som

innebär

att

tjänstepensions-
innebär
att
tjänstepensions-

institutet kan likställas med en
institutet kan likställas med en

pensionsstiftelse
enligt
lagen
om
pensionsstiftelse
enligt lagen
om

tryggande av

pensionsutfästelse
tryggande
av
pensionsutfästelse

m.m.

m.m.

Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 7 inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den.

Bestämmelserna i första stycket 6 och 7 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension.

Vad som sägs i denna paragraf om svenska handelsbolag gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige.

12 § 2

Termer och uttryck i denna lag
Termer och uttryck i denna lag

har
samma
betydelse
och
har
samma
betydelse
och

tillämpningsområde
som
i
tillämpningsområde
som
i

inkomstskattelagen
(1999:1229).
inkomstskattelagen (1999:1229).

Beskattningsåret
för
skattskyldiga

2 Senaste lydelse 2011:1278.

55

Prop. 2013/14:147
som avses i 2 § första stycket 6–10

Bilaga 4
ska dock alltid vara kalenderåret .

Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 ska dock alltid vara kalenderåret.

Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 och som är svenska handelsbolag eller europeiska ekonomiska intressegrupperingar ska vara räkenskapsåret.

13 §

Skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 som har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) som inte är ett kalenderår, ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt det beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen som går ut närmast efter kalenderåret.

Om beskattningsåret enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen går ut efter den 30 juni under kalenderåret, ska dock skatteunderlag för avkastningsskatt tas upp det beskattningsåret.

Om en skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6–10 upplöses genom likvidation, konkurs eller ett liknande förfarande, ska skatteunderlag för avkastningsskatt avseende det kalenderår då den skattskyldige upplöses tas upp

det
beskattningsår enligt
3 kap.

4 §
första stycket 1
skatte-

förfarandelagen som går ut när den skattskyldige upplöses.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014.

2. Bestämmelserna i 2 § i sina nya lydelser tillämpas vid beräkning av skatteunderlag hänförligt till kapitalförsäkring som avser tid efter den

31 maj 2014 och
vid
beräkning
av
skatteunderlag hänförligt
till

56
pensionsförsäkring
som
avser tid
efter
den 31 december 2014.
Vid

beräkning av skatteunderlag för avkastningsskatt avseende kapital- Prop. 2013/14:147 försäkring för 2014 ska endast premier som betalats efter den 31 maj Bilaga 4

beaktas.

3. Vad som anges i punkt 2 beträffande kapitalförsäkring och pensionsförsäkring gäller i tillämpliga delar också avtal om tjänstepension.

4. Bestämmelsen i 12 § tredje stycket tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 juni 2014.

5. Bestämmelserna i 13 § tillämpas första gången

a) på skatteunderlag för avkastningsskatt som är hänförligt till kalenderår 2013, och

b) då den skattskyldige enligt 3 kap. 4 § första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) har ett beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013.

57

Prop. 2013/14:147

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader ska ha följande lydelse.

4 § 1

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Med beskattningsår för staten, landstingskommuner, kommuner och kommunalförbund förstås dock i denna lag kalenderår.

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Med beskattningsår för staten, landstingskommuner, kommuner och kommunalförbund avses dock i denna lag kalenderår. Med beskattningsår för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar avses i denna lag räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 juni 2014.

1 Senaste lydelse 1999:1273.

58

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

3 kap.

4 §

Nuvarande lydelse

Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:

Prop. 2013/14:147

Bilaga 4

För
avses med beskattningsår

1. skatt enligt
beskattningsår
enligt
1 kap.

a) inkomstskattelagen
13–15 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229),

b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, och

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt

e) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift

2. skatt enligt lagen (1991:586)
det kalenderår då ersättningen

om särskild inkomstskatt
för
betalas ut

utomlands bosatta och
lagen

(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

3. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som ska redovisas för redovisningsperioder

4. annan mervärdesskatt

beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen

det kalenderår då den felaktiga debiteringen har gjorts eller förvärvet har skett

5. punktskatt som ska redovisas för redovisningsperioder

6. annan punktskatt

beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen

det kalenderår då den händelse som medför skattskyldighet har inträffat

59

Prop. 2013/14:147
7. övriga skatter
det
kalenderår
som
skatten
ska

Bilaga 4

betalas för

8. arbetsgivaravgifter och av-
det
kalenderår
som
avgiften
ska

gifter som ingår i slutlig skatt
betalas för.

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.

Föreslagen lydelse

Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:

För
avses med beskattningsår

1. skatt enligt
beskattningsår
enligt
1 kap.

a) inkomstskattelagen
13–15 §§ inkomstskattelagen eller,

(1999:1229),
för svenska handelsbolag, räken-

b) lagen (1984:1052) om statlig
skapsåret

fastighetsskatt,

c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, och

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt

e) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift

2. skatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 6–10

det kalenderår som skatten ska betalas för eller det beskattningsår då skatteunderlag för avkastningsskatt ska tas upp enligt 13 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel

3. skatt enligt lagen (1991:586)
det kalenderår då ersättningen

om särskild inkomstskatt
för
betalas ut

utomlands bosatta och
lagen

(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som ska redovisas för redovisningsperioder

5 . annan mervärdesskatt

60

beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen

det kalenderår då den felaktiga debiteringen har gjorts eller förvärvet har skett

6 . punktskatt som ska redovisas
beskattningsår enligt 1 kap. 14 §
Prop. 2013/14:147

för redovisningsperioder
mervärdesskattelagen
Bilaga 4

7. annan punktskatt
det kalenderår då den händelse

som medför skattskyldighet har

inträffat

8 . övriga skatter
det kalenderår som skatten ska

betalas för

9 . arbetsgivaravgifter och av-
det kalenderår som avgiften ska

gifter som ingår i slutlig skatt
betalas för.

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014.

2. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 1 i sin nya lydelse tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 juni 2014.

3. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 2 tillämpas första gången på skatt som ska betalas för kalenderår 2013 respektive på beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013.

61

Prop. 2013/14:147
Lagrådets yttrande

Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-17

Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt

justitierådet Olle Stenman.

Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad

deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 2014 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

2. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Terese Danielsson, biträdd av kanslirådet Annica Axén Linderl.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet :

Förslaget till lag om ändring i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel

2 §

Förslaget innebär bl.a. att svenska handelsbolag läggs till vid sidan av obegränsat skattskyldiga i första stycket 7. I konsekvens härmed bör motsvarande justering göras även i andra stycket.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

62

Sammanfattning av promemorian Kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning

Prop. 2013/14:147

Bilaga 6

I syfte att öka attraktionskraften till den gymnasiala lärlingsutbildningen inom yrkesprogrammen förslås i denna remisspromemoria att det införs en kostnadsersättning till elever i sådan utbildning. Detta för att täcka dessa elevers ökade kostnader för lunch och transporter under den tid utbildningen är förlagd till en arbetsplats.

Kostnadsersättningen föreslås kunna ges till en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395) och som deltar i gymnasial lärlingsutbildning. Eleven ska vidare ha ett utbildningskontrakt enligt 16 kap. 11 a § skollagen (2010:800). Ersättningen föreslås utgå för de månader som eleven har ett utbildningskontrakt och lämnas med 1 000 kronor per månad.

Bestämmelserna om kostnadsersättningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

63

Prop. 2013/14:147

Bilaga 7

64

Förteckning över remissinstanserna såvitt avser promemorian Kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning

Efter remiss har yttranden över promemorian Kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning kommit in från Justitiekanslern, Konsumentverket, Datainspektionen, Försäkringskassan, Barnombudsmannen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Statskontoret, Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Centrala studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för studiestöd, Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Sveriges Kommuner och Landsting, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Elevkårer, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges skolledarförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Friskolornas riksförbund, Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Svensk Handel och Hantverksakademin.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Riksrevisionen, Arbetsgivarverket, Statens skolinspektion, Ungdomsstyrelsen, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges Elevråds Centralorganisation, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Naturbrukets Yrkesnämnd, Företagarna, Motorbranschens Yrkesnämnd, Servicebranschens Yrkesnämnd, Arbetsgivarföreningen KFO, Sveriges Hantverksråd, Praktiska Sverige AB, ThorenGruppen AB.

Lagförslaget i promemorian Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi 1

dels att 2 kap 12 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 12 § ska utgå.

_____________________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014

Prop. 2013/14:147

Bilaga 8

1 Senaste lydelse av

2 kap. 12 § 2012:798

rubriken närmast före 2 kap. 12 § 2010:1824.

65

Prop. 2013/14:147

Bilaga 9

66

Förteckning över remissinstanserna såvitt avser promemorian Vissa förfaranderegler på energiskatteområdet

Remissinstaser som har yttrat sig

Förvaltningsrätten i Falun, Kommerskollegium, Skatteverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Statens Energimyndighet, Svensk Energi, Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet, BIL Sweden samt Svenska bioenergiföreningen (SVEBIO).

Remissinstanser som avstått från att lämna yttrande

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt Regelrådet.

Remissinstanser som inte avhörts

Näringslivets Regelnämnd, Svenskt Näringsliv och Sveriges Åkeriföretag.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Ek, Lööf, Svantesson

Föredragande: statsrådet Borg

Regeringen beslutar proposition 2013/14:147 Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

Prop. 2013/14:147

67