Prop. 2013/14:218

Regeringens skrivelse 2013/14:218

Partnerskapsöverenskommelsen
Skr.

2013/14:218

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2014

Fredrik Reinfeldt

Annie Lööf

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen har i bred samverkan med berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå tagit fram en partnerskapsöverenskommelse för EU:s struktur- och investeringsfonder i Sverige (ESI-fonderna).

Partnerskapsöverenskommelsen ska fungera som ett övergripande ramverk och strategiskt dokument för ESI-fondernas genomförande i medlemslandet. Den syftar till en förbättrad samordning mellan ESI- fonderna, att undvika överlappning dem emellan, och att insatta medel ska ge största möjliga effekt.

I skrivelsen redovisar regeringen bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram i Sverige. Vidare sammanfattas överenskommelsens huvudsakliga innehåll, nya begrepp förklaras och verktyg presenteras. Skrivelsen visar också de övergripande svenska prioriteringarna, nationella målen, partnerskapet och ansvarsförhållanden för arbetet under programperioden 2014–2020, med den gemensamma riktningen att uppfylla syftena med partnerskapsöverenskommelsen och uppnå målsättningarna i EU 2020-strategin.

1

Skr. 2013/14:218 Innehållsförteckning

1
Ärendet och dess beredning ..............................................................
3

2
Partnerskapsöverenskommelsen och ESI-fonderna i ett

sammanhang .....................................................................................
3

2.1
Varför en partnerskapsöverenskommelse?.........................
3

2.2 Fyra struktur- och investeringsfonder finansierar

program i Sverige ...............................................................
4

2.2.1
Europeiska regionala utvecklingsfonden...........
4

2.2.2
Europeiska socialfonden....................................
4

2.2.3
Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling ........................................
5

2.2.4
Europeiska havs- och fiskerifonden ..................
5

2.3
ESI-fonderna ska bidra till EU 2020-målen .......................
5

2.4
Utvecklingsbehov och tillväxtpotential i Sverige...............
7

2.4.1
Konkurrenskraft, kunskap och innovation.........
8

2.4.2
Hållbart effektivt nyttjande av resurser för

en hållbar tillväxt...............................................
8

2.4.3
Sysselsättning, anställbarhet och social

inkludering ........................................................
8

2.4.4
Den territoriella dimensionen ............................
9

3
Prioriteringar, mål och principer.....................................................
10

3.1
Finansieringsprioriteringar ...............................................
10

3.2
Tematiska mål ..................................................................
10

3.3
Horisontella principer.......................................................
13

3.3.1
Partnerskapsprincipen .....................................
13

3.3.2
Jämställdhet och icke-diskriminering..............
14

3.3.3
Hållbar utveckling ...........................................
14

3.4
Territoriell utveckling ......................................................
15

3.4.1
Lokalt ledd utveckling.....................................
16

3.4.2
Integrerad territoriell investering.....................
16

3.4.3
Hållbar stadsutveckling ...................................
17

3.4.4
Gränsöverskridande samarbete........................
17

4
Villkor, genomförande och utvärdering..........................................
18

4.1
Förhandsutvärdering.........................................................
18

4.2 Koordinering mellan ESI-fonder och andra

instrument.........................................................................
18

4.3
Förhandsvillkor ................................................................
19

4.4
Resultatreserv och översyn...............................................
19

4.5
Programmens genomförande och administration .............
19

4.6
Elektroniskt datautbyte.....................................................
20

4.7
Åtgärder för att minska administrativ börda.....................
21

5 Förväntade resultat..........................................................................
21

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april ..................
32

2

1
Ärendet och dess beredning
Skr. 2013/14:218

Regeringen fattade den 10 april 2014 beslut om att överlämna ett förslag till partnerskapsöverenskommelse till EU-kommissionen. Syftet med denna skrivelse är att beskriva framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen, sammanfatta dess huvudsakliga innehåll och förklara nya begrepp och verktyg.

Den svenska partnerskapsöverenskommelsen har utarbetats i samverkan med berörda aktörer lokalt, regionalt och nationellt för att säkerställa en god dialog och förankring av prioriteringar och innehåll. Arbetet bedrivs gemensamt av de tre departement som är ansvariga för ESI- fonderna: Arbetsmarknadsdepartementet, Landsbygdsdepartementet och Näringsdepartementet.

Arbetet med att ta fram operativa program för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden har pågått parallellt med framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen. Enligt regelverket är senaste datum för att överlämna partnerskapsöverenskommelsen till EU-kommissionen den 22 april 2014. Därefter har EU-kommissionen tre månader på sig från inlämnandet av partnerskapsöverenskommelsen att lämna sina synpunkter till medlemslandet och fyra månader efter inlämnandet att godkänna partnerskapsöverenskommelsen.

2 Partnerskapsöverenskommelsen och ESI- fonderna i ett sammanhang

2.1 Varför en partnerskapsöverenskommelse?

Inför programperioden 2014 − 2020 har Europaparlamentet och rådet, som ett led i arbetet med målsättningarna i Europa 2020-strategin, antagit ett gemensamt regelverk 1 för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Fondernas gemensamma namn är Europeiska struktur- och investeringsfonderna, ESI- fonderna. I det gemensamma regelverket åläggs bl. a. medlemsstaterna att ta fram en så kallad partnerskapsöverenskommelse mellan varje medlemsstat och EU-kommissionen.

Partnerskapsöverenskommelsen ska fungera som ett övergripande ramverk och strategiskt dokument för ESI-fondernas genomförande i

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden

samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

3

Skr. 2013/14:218 medlemslandet. Den syftar till en förbättrad samordning mellan ESI- fonderna och till att undvika överlappning dem emellan, för att få bästa möjliga effekt av insatta medel. En uttalad ambition för programperioden 2014–2020 är att arbetet på ett tydligare sätt ska sträva mot målen i EU 2020-strategin och i EU:s strategi för Östersjöregionen och i ökad grad kopplas till andra nationella och EU-finansierade program och verksamheter.

Partnerskapsöverenskommelsen innehåller de övergripande svenska prioriteringarna för programperioden 2014–2020 för att uppnå målsättningarna i EU 2020-strategin.

2.2 Fyra struktur- och investeringsfonder finansierar program i Sverige

2.2.1 Europeiska regionala utvecklingsfonden

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) bidrar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att utjämna regionala skillnader. I Sverige ska fonden, tillsammans med offentlig medfinansiering från nationell, regional och lokal nivå samt privat medfinansiering, finansiera åtta regionala och ett nationellt program. Insatserna inom de regionala strukturfondsprogrammen i Sverige ska primärt användas till att främja regional konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Förutom betydande utvecklingsmedel som tillförs den regionala tillväxtpolitiken är strukturfondsprogrammen också ett instrument för samarbete över länsgränser med berörda aktörer kring en gemensam strategi i programområdena, vilket underlättar långsiktiga insatser som både bygger på regionala och nationella prioriteringar.

2.2.2 Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden (ESF) är EU:s huvudsakliga instrument för att främja en hög sysselsättningsnivå och fler och bättre arbeten för alla EU- medborgare. Fonden ska hjälpa såväl anställda och arbetslösa som företag i EU-länderna att bli bättre rustade att möta nya, globala utmaningar.

Insatserna inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Insatserna syftar till att stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden, oavsett anställningsform och tidslängd, och som bidrar till att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Syftet med insatserna är vidare att öka övergången till arbete bland kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden, samt underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning.

4

2.2.3
Europeiska jordbruksfonden för
Skr. 2013/14:218

landsbygdsutveckling

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) syftar till att stärka en hållbar utveckling för landsbygden. Landsbygdsprogrammet ska stärka lantbrukets konkurrenskraft och förutsättningar för jobb på landsbygden, understödja miljö- och klimatarbetet och bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser. Genom detta främjas ett öppet landskap och detta bidrar till att utveckla den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruket. Insatserna kan därigenom medverka till att nå miljökvalitetsmål. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bidrar också till att modernisera landsbygden och ge utrymme för den lokala initiativkraften.

2.2.4 Europeiska havs- och fiskerifonden

Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 2014–2020 är EU:s verktyg för att finansiera åtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken samt en del av den integrerade havspolitiken. Havs- och fiskeriprogrammet syftar liksom fiskeriprogrammet under perioden 2007–2013 till att finansiera åtgärder som kan främja såväl långsiktigt hållbara fiskbestånd som ökad konkurrenskraft för företag med koppling till fiske- och vattenbrukssektorn. Det nya programmet kommer dock att ha ett bredare tillämpningsområde. En viktig nyhet är att programmet även kommer att finansiera vissa åtgärder som bidrar till målen för den integrerade havspolitiken samt till genomförandet av vetenskaplig datainsamling och fiskerikontroll. Detta kommer att innebära ett bredare och mer strategiskt angreppssätt vad avser vår havsmiljö och dess resurser.

2.3 ESI-fonderna ska bidra till EU 2020-målen

På samma sätt som andra insatser och reformer som görs på både EU- nivå och i medlemsstaterna är det viktigt att ESI-fondernas prioriteringar följer EU 2020-strategins prioriteringar och bidrar till att uppnå de mål som satts upp för 2020, enligt Europa 2020-strategin som EU:s stats- och regeringschefer enades om 2010. Detta fastställs i det gemensamma regelverkets inledning.

EU 2020-strategin bygger på följande tre prioriteringar som också är tänkta att förstärka varandra:

– Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation.

– Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi.

– Inkluderande tillväxt (tillväxt för alla): stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning.

5

Skr. 2013/14:218 En viktig del av strategin är de fem övergripande mål som slagits fast på EU-nivå. Målen ger en allmän bild av var EU bör befinna sig 2020.

Det finns även nationella mål som har satts upp i syfte att tydliggöra medlemsstaternas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer. De svenska nationella målsättningarna med avseende på EU 2020-strategin är i de flesta fall mer långtgående än EU:s överordnade mål.

Sverige ligger bra till i fråga om måluppfyllelse på de flesta områden, även i förhållande till de egna målsättningarna. Detta framgår i tabellen nedan där 2011 års siffror anges. Uppdaterade siffror presenteras årligen i det nationella reformprogrammet.

EU-mål

SE-mål

EU
SE

Sysselsättning

En höjning av syssel-
En höjning av syssel-
68,4 %
79.8%

sättningsgraden
till
sättningsgraden
till

75 % för
kvinnor
väl över 80 % för
(62,3%
(77,2%

och
män
i
åldrarna
kvinnor
och
män i
kvinnor
kvinnor

20–64
år,
bl.a.
åldrarna

20–64.
och
och

genom ett ökat delta-
Främst i grupper med
74,5%
82,2%

gande av
ungdomar,
svag
förankring
på
män)
män)

äldre

arbetstagare
arbetsmarknaden,

(2012)
(2013)

och
lågkvalificerade
såsom

unga

och

arbetstagare
samt
en
utrikes födda, genom

bättre integration
av
att motverka
långa

lagliga migranter.

tider utan arbete och

en
ökning

av

kvinnors
sysselsätt-

ningsgrad.

FOU

Förbättra
villkoren
Offentliga

och
2,06% av
3,38% av

för
FoU
särskilt
i
privata investeringar-
BNP
BNP

syfte
att höja
de
na i FoU ska uppgå
(2012)
(2011)

kombinerade
offent-
till ca 4 % av BNP.

liga och privata inve-

steringarna i FoU till

3 % av BNP.

Klimat och energi

Minska
utsläppen
Minska utsläppen av
-12,7 %
-20%

av
växthusgaser
växthusgaser
med
jämfört
jämfört

med 20 % i för-
17 procent
2020
med 1990
med 1990

hållande till 1990 års
jämfört
med
2005
(2011)
(2012

nivåer.

och 40 % lägre 2020

prel.)

jämfört
med
1990.

Målet
gäller
för
de

verksamheter
som

inte
omfattas
av

systemet
för
handel

med
utsläppsrätter

inom EU (EU-ETS).

6

Öka
de
förnybara
Andelen
förnybar
14,1%
51%
Skr. 2013/14:218

energikällornas andel
energi
ska öka
till
(2012)
(2012

av
den

slutliga
49 %.

prel.)

energikonsumtionen

till 20 %.

En ökning a v energi-
Minskad energiinten-
10,5%
-7,9%

effektiviteten
med
sitet med 20 % till
(2012)
(2011)

20 %.

2020
jämfört
med

2008.

Utbildning

Minska antalet elever
Andelen

18–24-
12,8 %
7,5 %

som i förtid avbryter
åringar

som

inte
(2012)
(2012)

sin
skolgång
till
avslutat
gymnasie-

mindre än 10 %.
studier och som inte

studerar
ska

vara

mindre än 10 %.

Öka den andel 30–34
Andelen

30–34-
35,8 %
47,9 %

åringar som
avslutat
åringar

som
har
(2012)
(2012)

eftergymnasial

minst

en
tvåårig

utbildning

eller
eftergymnasial
ut-

motsvarande

till
bildning
ska
uppgå

minst 40 %.

till 40–45 %.

Fattigdom/social

delaktighet

Åtminstone
20 mil-
Öka sociala delaktig-
16,1%
12,7%

joner människor ska
heten

genom
att
(2011)
(2013)

komma ur en situa-
minska andelen utan-

tion
där
de
riskerar
för

arbetskraften

att drabbas av fattig-
(utom

heltidsstude-

dom och social ute-
rande),

långtids-

stängning ( ca 16 % )
arbetslösa eller lång-

tidssjukskrivna
till

väl under 14 %.

2.4 Utvecklingsbehov och tillväxtpotential i Sverige

Dokumentet partnerskapsöverenskommelsen inleds med en analys av

olikheter, utvecklingsbehov och tillväxtpotential i Sverige. Syftet med

analysen är att belysa de utmaningar och möjligheter som ligger till

grund för de prioriteringar som har gjorts och de mål som satts upp.

Analysen är indelad efter tre huvudsakliga prioriteringsområden:

Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, Förstärka hållbart

effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt Öka sysselsätt-

ningen, Främja anställbarhet och Förbättra tillgängligheten till arbets-

marknaden. Dessutom innehåller analysen en del som rör territoriella

förutsättningar, obalanser och flaskhalsar samt slutligen en sammanfatt-

ning av utvärderingar, analyser och erfarenheter från innevarande

programperiod. Nedan följer en kort sammanfattning av analysen.
7

Skr. 2013/14:218 2.4.1
Konkurrenskraft, kunskap och innovation

Sverige möter både utmaningar och möjligheter i och med internationalisering och internationell konkurrens. På kort sikt kan strukturomvandlingar kräva insatser för att överbrygga förändrade förutsättningar för individer, branscher och orter. Företagen måste också kunna investera för att fortsätta att vara konkurrenskraftiga. Vikten av utbildning, forskning och innovation betonas. Eftersom tjänstesektorn genom åren fått en allt större betydelse för ekonomin blir det också viktigt med en vidgad syn på innovation och nya näringar. Storföretagens investeringar i forskning och utveckling (FoU) har minskat under 2000-talet, vilket har dragit ner den totala summan av FoU. Detta motiverar ytterligare insatser för att uppnå det svenska EU 2020-målet på 4 procent av BNP. På kommunal och regional nivå är det viktigt att attrahera och behålla kompetens, företag och kapital. För både företagen och de boende är bredband, fungerande transporter och entreprenörskap viktigt.

2.4.2 Hållbart effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt

Klimatmålsättningar har satts upp och arbete pågår med att minska utsläpp och öka energieffektiviteten. Klimatanpassning är en viktig utmaning då ett ändrat klimat bedöms innebära konsekvenser för Sverige. Biodiversitet är också en viktig utmaning och kräver insatser inom exempelvis både jord- och skogsbruk samt fiske. Vattenmiljöer och akvatiska ekosystem, både hav och sjöar, påverkas av både landbaserade aktiviteter och aktiviteter till havs, vilket många gånger kräver gränsöverskridande åtgärder. Ett exempel är samarbetet mellan länderna kring Östersjön som bl.a. syftar till att minska utsläppen i Östersjön.

2.4.3
Sysselsättning, anställbarhet och social

inkludering

Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är att varaktigt öka syssel-

sättningen. Sveriges sysselsättningsgrad närmar sig den svenska målsätt-

ningen för 2020, men utmaningar består när det gäller grupper med svag

förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda. Den

utdragna lågkonjunkturen har förstärkt de strukturella problemen på den

svenska arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösheten har ökat och en del

grupper har fått svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Hög arbets-

löshet är en följd av att fler söker arbete samtidigt som efterfrågan på

arbetskraft har varit dämpad. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan

kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsätt-

ningsgrad. EU 2020-målet om att minska den andel av befolkningen som

är i riskzonen för fattigdom eller social utestängning är också kopplat till

deltagandet i arbetskraften. Vidare har utbildning och relevant kompetens

en viktig roll i regeringens politik för full sysselsättning och en väl

fungerande arbetsmarknad. Med relevant kompetens stärks individens

ställning på arbetsmarknaden och möjligheterna förbättras att både byta

8
yrke och bransch och att stanna kvar längre tid i arbetslivet.

2.4.4
Den territoriella dimensionen
Skr. 2013/14:218

Det finns en stor obalans i fråga om var i landet den ekonomiska aktiviteten är lokaliserad. Storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) står tillsammans för 57 procent av BNP, vilket är en betydligt större koncentration än i många andra OECD-länder. Storstadsregionernas andel av rikets samlade ekonomi ökar dessutom över tid. Arbetspendlingen till dessa regioner (begreppet regioner avser i denna skrivelse ett samlingsbegrepp för olika typer av regioner som t.ex. landsdelar eller funktionella regioner) ökar. Det är därför viktigt att se på städer i ett funktionellt regionperspektiv.

Tillväxten sker dock även i delar av landet med mindre befolkning och i vissa fall i en högre takt än i storstadsregionerna. Denna tillväxt utanför storstadsregionerna är huvudsakligen baserad på utvinning av naturresurser och en global efterfrågan. Nyttjande av kultur samt natur- och kulturmiljöer för utveckling av besöksnäringen är också en bidragande orsak till denna tillväxt. De glesbefolkade delarna av landet har varaktiga utmaningar relaterade till de lokala och regionala marknadernas funktionssätt och tillgängligheten till andra nationella och internationella marknader. Glesheten medför också högre kostnader för både offentliga och kommersiella servicefunktioner, som är viktiga för invånarna och det lokala näringslivet.

Brister i transportinfrastrukturen kan begränsa omställningen och internationaliseringen av det regionala näringslivet. Tillgången till bredband med hög överföringshastighet är ojämnt fördelad i Sverige och de områden som saknar god tillgång till bredband riskerar att tappa i konkurrenskraft. På samma sätt är tillgången till e-tjänster i offentlig sektor ojämnt fördelad över landet.

I partnerskapsöverenskommelsen poängteras behovet av att det särskilda gleshetsstödet från EU till Övre Norrland och Mellersta Norrland kan kompensera och bidra till att minska några av de naturliga nackdelarna i norra Sverige. Glesheten och de långa avstånden innebär särskilda utmaningar. Såväl Övre som Mellersta Norrland är till följd av sina geografiska lägen samt sin glesa befolkningsstruktur starkt beroende av väl fungerande och robusta transportsystem och tillgång till en väl fungerande informations- och kommunikationsteknologi.

Samtidigt ska de förutsättningar som de glest befolkade regionerna har utnyttjas så att dessa regioner kan utvecklas. De naturliga förutsättningarna, i kombination med kompetens och hög nivå på tekniskt kunnande, kan ge konkurrensfördelar och bidra till att skapa förutsättningar för innovationer, tillväxt och sysselsättning, utjämna lägesnackdelar och stimulera innovationsutveckling, företagande och attraktivitet. De glest befolkade områdena är en viktig tillgång för investeringar inom miljö- och klimatområdet när det gäller produktion av förnybar energi. Det finns också ett behov av att diversifiera ekonomin för att göra den mindre sårbar för konjunkturerna i världsekonomin men också i syfte att attrahera arbetskraften att stanna kvar. Den glesa befolkningsstrukturen ger också förutsättningar som motiverar särskilt riktade företagsstöd inom ramen för regionalstödsriktlinjerna.

9

Skr. 2013/14:218 3
Prioriteringar, mål och principer

3.1 Finansieringsprioriteringar

ESI-fonderna är viktiga instrument för att hantera de utmaningar som Sverige står inför. För att säkerställa att befintliga fonder nyttjas på bästa sätt, var för sig men också komplementärt, har Sverige valt att fokusera på tre övergripande prioriteringar, starkt kopplade till EU 2020-målen. Tanken är att omsätta EU 2020-målen till prioriterade investeringar och samtidigt garantera ett resultatinriktat och kostnadseffektivt utnyttjande av EU:s medel.

EU-kommissionen har i sitt s.k. ståndpunktspapper från november 2012, ”Kommissionens ståndpunkt om utveckling av partnerskapsavtal och program i Sverige för perioden 2014–2020”, föreslagit de viktigaste finansieringsprioriteringarna för Sverige som syftar till att optimera användningen av ESI-fondernas medel under perioden. Den analys som är framtagen inom ramen för arbetet med partnerskapsöverenskommelsen har gett god vägledning i dialogen kring svenska prioriteringar. De tre övergripande svenska prioriteringarna nedan sammanfaller väl med EU-kommissionens.

– Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation.

– Förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt.

– Öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden.

Med grund i regeringens prioriteringar har tematiska mål och åtgärder identifierats inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen. De utmaningar, mål och förväntade resultat som tagits fram utifrån detta framgår av tabellen i avsnitt 5 i denna skrivelse.

3.2 Tematiska mål

Enligt det gemensamma regelverket och de fondspecifika reglerna, ska medlemsstaterna koncentrera stödet på insatser som ger största möjliga mervärde i relation till EU 2020-strategin, de särskilda territoriella utmaningarna, utmaningar som identifierats i Nationella reformprogrammet samt de relevanta landsspecifika rekommendationerna.

Det gemensamma regelverket presenterar elva tematiska mål som medlemsstaterna har fått möjlighet att välja mellan. Sverige har sammantaget valt att tillämpa tio tematiska mål. I två tabeller nedan redovisas den indikativa fördelningen av medel per tematiskt mål under respektive program. Det fondspecifika regelverket för Europeiska havs- och fiskerifonden är i april 2014 ännu inte antaget, därför kan inte heller tillgängliga medel redovisas i tabellen.

De valda tematiska målen kopplar till finansieringsprioriteringarna på följande sätt:

10

Till prioriteringen att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation Skr. 2013/14:218 kopplar de tematiska målen: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och

innovation, 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik samt 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

Till prioriteringen att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt kopplar följande tematiska mål: 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar samt 6. Skydda miljön samt främja en hållbar användning av resurser.

Till prioriteringen att öka sysselsättningen, främja anställbarheten och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden kopplar följande tematiska mål: 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdomen samt 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande.

Tematiskt mål 7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, kan kopplas till alla tre prioriteringar.

Lokalt ledd utveckling sorterar under tematiskt mål 8 och 9 men bidrar till måluppfyllelse inom alla prioriteringar.

Tabell: Indikativ fördelning av medel per tematiskt mål (miljoner euro). Endast EU-medel redovisas här.

Tematiskt mål

EHFF
EJFLU
ERUF
ESF

1. Stärka
forskning,

teknisk utveckling och

innovation

71
261

2. Öka
tillgången
till,

användningen
av
och

kvaliteten på informa-

tions- och kommuni-

kationsteknik

157
95

3. Öka

konkurrens-

kraften
hos små
och

medelstora företag

X
188
283

4. Stödja
övergången

till
en
koldioxidsnål

ekonomi
inom
alla

sektorer

27
158

5. Främja
anpassning,

riskförebyggande
och

riskhantering
i sam-

band
med klimatför-

ändringar

501

6. Skydda miljön samt

främja en hållbar an-

vändning av resurser
X
501

11

Skr. 2013/14:218
7. Främja

hållbara

transporter och få bort

flaskhalsar

i
viktig

nätinfrastruktur

102

8. Främja
hållbar
och

kvalitativ

sysselsätt-

ning och
arbetskraf-

424,4 2

tens rörlighet

X

29

9. Främja social del-

aktighet och bekämpa

fattigdom
och
diskri-

8,5 3

154,9 4

minering

178

10. Investera
i
utbild-

ning och i vidareut-

bildning,

inklusive

yrkesutbildning
för

färdigheter

och livs-

långt lärande

48

206,8

11. Förbättra

den

institutionella

kapa-

citeten
och
effektivi-

teten hos den offent-

liga förvaltningen

Tekniskt stöd

63

38

32,4

Total

1763

945

818,5

Andel
medel

för
mål

om klimatförändringar

(procent)

66,4

27

Tabell: indikativ EU-finansiering per program 2014–2020 (miljoner

euro).

Program

ESI-

Totalt
2014
2015

2016
2017
2018

2019

2020

fond

Havs-
och

EHFF

fiskeri-

programmet

Landsbygds-

EJFLU

1 763
258
258

249
249
249

250

250

programmet

LLU-

ESF

8,3
1,1
1,1

1,2
1,2
1,2

1,2

1,3

programmet

LLU-

ERUF

8,5
1,1
1,2

1,2
1,2
1,2

1,3

1,3

programmet

Regional-

ERUF

936,5
126,0
128,5

131,1
133,7
136,4

139,1

141,9

fondsprog-

rammen

totalt

Stockholm

ERUF

37,0
5,0
5,1

5,2
5,3
5,4

5,5

5,6

2 I beloppet ingår även socialfondsmedel och specifikt anslag för sysselsättningsinitiativet för unga.

3 Regionalfondsmedel inom ramen för ett program för lokalt ledd utveckling.

4 I beloppet ingår även socialfondsmedel för ett program för lokalt ledd utveckling.

12

Östra
ERUF
70,0
9,4
9,6
9,8
10,0
10,2
10,4
10,6
Skr. 2013/14:218

Mellan-

sverige

Småland och
ERUF
66,0
8,9
9,1
9,2
9,4
9,6
9,8
10,0

öarna

Skåne-
ERUF
61,0
8,2
8,4
8,5
8,7
8,9
9,1
9,2

Blekinge

Västsverige
ERUF
56,0
7,5
7,7
7,8
8,0
8,2
8,3
8,5

Norra
ERUF
147,0
19,8
20,2
20,6
21,0
21,4
21,8
22,3

Mellan-

sverige

Mellersta
ERUF
154,0
20,7
21,1
21,6
22,0
22,4
22,9
23,3

Norrland

Övre
ERUF
212,1
28,5
29,1
29,7
30,3
30,9
31,5
32,1

Norrland

Nationellt
ERUF
133,2
17,9
18,3
18,6
19,0
19,4
19,8
20,2

program

Socialfonds-
ESF
810,2
146,7
137,7
101,0
103,0
105,1
107,2
109,4

programmet 5

3.3 Horisontella principer

Enligt det gemensamma regelverket ska ett antal horisontella principer genomsyra alla program. Dessa är partnerskap och flernivåstyre, jämställdhet och icke-diskriminering samt hållbar utveckling.

Nedan följer en kort sammanfattning av dessa och hur de hanterats i partnerskapsöverenskommelsen.

3.3.1 Partnerskapsprincipen

Partnerskapsprincipen innebär att partnerskapsöverenskommelsen och programmen för ESI-fonderna ska utformas av medlemsstaten i ett organiserat partnerskap med representanter för berörda aktörer på regional och lokal nivå, nationella myndigheter samt andra berörda ekonomiska och sociala parter och organisationer från civilsamhället.

Regeringskansliet har under hela processen eftersträvat öppenhet, delaktighet och tydlighet i syfte att möjliggöra utbyte av idéer och erfarenheter, men också för att säkerställa förankring bland berörda aktörer. Partnerskapsöverenskommelsen har utarbetats i samverkan med berörda aktörer för att säkerställa en god dialog och förankring av prioriteringarna och innehållet i dokumentet. I partnerskapsöverenskommelsen finns en bilaga med samtliga aktörer som bjudits in till dialogmöten.

När det gäller de olika ESI-fonderna så finns sedan tidigare etablerade nätverk och existerande partnerskap. En viktig utgångspunkt i hela förankringsarbetet har varit att använda befintliga forum i så stor utsträckning som möjligt. Företrädare för regeringen träffar regelbundet länsstyrelser, övriga regionala aktörer, nationella statliga myndigheter och olika intresseorganisationer. I dessa dialoger har företrädare för regeringen konsekvent valt att ta upp och diskutera frågan om partnerskaps-

5 Uppgifterna avser såväl ESF-medel som medel för sysselsättningsinitiativet för unga.

13

Skr. 2013/14:218 överenskommelsen. Genom dialogen har utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen såväl stärkts som förankrats.

3.3.2 Jämställdhet och icke-diskriminering

Genomförandet av den svenska politiken ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling där kvinnors och mäns utvecklingskraft och innovationsförmåga sätts i förgrunden. Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv och ska bidra till att nuvarande och kommande generationer av kvinnor och män kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden.

I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Detta gäller såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Sveriges jämställdhetspolitiska mål är också vägledande för jämställdhetsintegrering av ESI-fonderna. Utgångspunkten är att jämställdhet och icke-diskriminering inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska ses som dels horisontella principer som ska genomsyra de operativa programmen för ESI-fonderna, dels som ett medel för hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Detta innebär att alla fonder ska integrera och främja jämställdhetsperspektivet i genomförandet av sina program, inbegripet övervakning, rapportering och utvärdering.

När det gäller icke-diskriminering är Sveriges utgångspunkt att genomförandet av ESI-fonderna ska utgå från principen om förbud mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder.

3.3.3 Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är en fråga om att säkerställa frihet och livschanser över generationer. Mer konkret handlar det om i vilken utsträckning som de beslut som fattas av samhällets institutioner är långsiktigt hållbara och robusta. Utgångspunkten bör vara att det finns ett samband mellan ekologisk, social och ekonomisk långsiktigt hållbar utveckling där resurserna brukas utan att förbrukas och med respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.

Nationellt har Sverige arbetat för en hållbar utveckling sedan FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I praktiken har det nationella arbetet för en bättre miljö, social utveckling och stabilitet samt ekonomisk utveckling funnits före 1992 även om det inte skedde under begreppet hållbar utveckling. Riksdagen beslutade 1999 att det skulle finnas femton nationella miljökvalitetsmål för Sverige. I november 2005 antogs ett sextonde miljökvalitetsmål. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken och följs upp årligen.

14

Målsättningen att begränsa klimatpåverkan integreras i arbetet med Skr. 2013/14:218 ESI-fonderna. På så vis bidrar ESI-fonderna till att 20 procent av EU-

budgeten går till klimatrelevanta insatser. Även de åtgärder och investeringar, inklusive kunskaps-, informations- och utbildningsinsatser, som inte direkt syftar till minskad klimatpåverkan kan påverka energiförbrukning och energieffektivitet, transportbehov m.m. De svenska målsättningarna framgår av tabellen i avsnitt 2.3.

3.4 Territoriell utveckling

ESI-fonderna ska bidra till att EU 2020-målen uppnås, vilket bl.a. innebär att den territoriella sammanhållningen ska stärkas med hjälp av fondernas medel och utifrån de territoriella förutsättningarna i medlemsstaterna och i regionerna. Artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt stadgar hur unionen ska gå till väga för att främja en harmonisk utveckling genom att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Europeiska unionen ska sträva efter att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i olika regioner och ta särskild hänsyn till landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, ö-regioner, gränsregioner och bergsregioner. Särskilda bestämmelser för glest befolkade områden gavs även när Sverige och Finland blev medlemmar av EU 1995. Den särskilda statusen som gleshetsregioner med högre stödnivåer har i hög utsträckning använts för att prioritera insatser för ökad tillgänglighet. Kompensationsbidraget till områden med naturliga och särskilda begränsningar inom landsbygdsprogrammet är ett exempel. Målet med bidraget är att kompensera för naturliga och särskilda begränsningar med utgångpunkt i de regler som finns för regionalfonden.

I artikel 11 i regionalfondsförordningen 6 om de extra gleshetsmedlen ges Sveriges två nordligaste NUTS2-regioner (Sverige är indelat i åtta NUT2-områden som sammanfaller med programområdena för de åtta programmen inom Europeiska regionala utvecklingsfonden), Övre Norrland och Mellersta Norrland, ett undantag från reglerna för den tematiska koncentrationen. Förordningen hänvisar särskilt till tillgänglighet och långa avstånd till stora marknader.

I det gemensamma regelverket anges ett antal verktyg som medlemsstaterna erbjuds för att hantera territoriella utmaningar och skillnader. Några av dessa verktyg beskrivs kortfattat nedan.

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr

1080/2006.

15

Skr. 2013/14:218 3.4.1
Lokalt ledd utveckling

Principen om lokalt ledd utveckling bygger på att grupper som bildas på den lokala nivån involveras i genomförandet av ESI-programmen. Utifrån identifierade behov och möjligheter i en lokal geografi utarbetas en strategi. Den lokala utvecklingsstrategin utarbetas och genomförs i ett samarbete mellan den privata, offentliga och civila sektorn genom s.k. LAG (Lokala aktionsgrupper). Lokalt ledd utveckling bygger på den s.k. leader-metoden som tillämpades under programperioden 2007–2013.

Under perioden 2014–2020 kommer Sverige att tillämpa lokalt ledd utveckling inom samtliga fyra ESI-fonder.

Även om en lokal strategi finansieras av flera fonder kan ett projekt inom strategin enbart finansieras av en fond. LAG-grupperna kommer att arbeta med att mobilisera projekt, ta emot projektansökningar, bereda och prioritera projektansökningar samt vara ett stöd åt projektägarna vid deras ansökning om utbetalning. Formellt beslut om stöd och utbetalningar fattas av Statens jordbruksverk som är förvaltande myndighet för lokalt ledd utveckling.

Den geografiska avgränsningen av områden sker genom att de lokala aktörerna utifrån identifierade behov formar ett relevant område för insatser. Vilka typer av områden som kommer att vara möjliga att inkludera i lokalt ledd utveckling beskrivs i landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regionalfondens och socialfondens särskilda program för lokalt ledd utveckling.

Tabell: Budgeten för CLLD 2014–2020 (miljoner euro, EU- finansiering och övrig offentlig medfinansiering)

Finansiering
EJFLU
EHFF
ERUF
ESF

Totalt
200
Ej klart
17
16,7

3.4.2 Integrerad territoriell investering

Integrerad territoriell investering är ett verktyg som kan användas för att genomföra territoriella strategier på ett integrerat sätt genom resursallokering från olika insatsområden inom ett eller flera program.

I ett regionalt strukturfondsprogram, Västsverige, kommer insatser för hållbar stadsutveckling att genomföras genom integrerade territoriella investeringar. Göteborg är Västsveriges största stad och det är där urbaniseringens utmaningar och möjligheter framträder som tydligast. Hållbar stadsutveckling avgränsas därför, inom programmet, till att omfatta Göteborgs kommun. Insatserna kommer att vara möjliga att avgränsa och därmed följa upp och utvärdera inom programmets insatsområden. Ingen delegering av myndighetsuppgift kommer att göras. Detta ställningstagande grundar sig på flera faktorer såsom förenkling och en strävan att minska den administrativa bördan. Den lokala nivån kommer att ha inflytande på urvalet av insatser. Se vidare i avsnitt 3.4.3

om Hållbar stadsutveckling.

16

3.4.3
Hållbar stadsutveckling
Skr. 2013/14:218

Städerna spelar en viktig roll i genomförandet av målen i EU 2020- strategin. Särskilda medel ska därför avsättas för hållbar stadsutveckling.

Insatserna för hållbar stadsutveckling hanteras till stor del inom ramen för de åtta regionalfondsprogrammen, men fondsamverkan är möjlig och bör kunna ske där det är relevant med t.ex. socialfondsprogrammet. Den övergripande principen för hållbar stadsutveckling är att regionerna ansvarar för att beskriva och adressera, utifrån sina regionala utvecklingsstrategier, de territoriella utmaningar som har bäring på hållbar stadsutveckling. Inom regionalfondsprogrammen avsätts cirka 50 miljoner euro, drygt 5 procent av de totala medlen från regionalfondsprogrammen, till insatser för hållbar stadsutveckling. Insatserna definieras och motiveras för varje programområde och är framtagna av regionala och lokala aktörer för ett visst geografiskt område. Sektorsövergripande integrerade planer och strategier är ett sätt att länka samman utmaningar som t.ex. integration på arbetsmarknaden, innovation, entreprenörskap, social inkludering, rumslig segregation, kulturell mångfald, miljöproblem och klimatförändringar som påverkar vissa urbana områden.

Tre av åtta regionala strukturfondsprogram har valt att prioritera insatser för hållbar stadsutveckling (Stockholm, Skåne-Blekinge och Västsverige). I Stockholm är hela programmet avsatt för insatser för hållbar stadsutveckling. I Skåne-Blekinge avsätts 18 procent till ett särskilt insatsområde för hållbar stadsutveckling. I Västsverige kommer 5 procent av medlen att prioriteras för hållbar stadsutveckling inom ramen för samtliga insatsområden genom en integrerad territoriell investering.

3.4.4 Gränsöverskridande samarbete

Många av de utmaningar som man ser i Sverige men även inom EU sträcker sig i allt högre grad över nationsgränser. Det gäller såväl nationell som regional och lokal nivå. Det effektivaste sättet att lösa gränsöverskridande problem är genom samarbete. Regeringens inriktning är att på ett strategiskt sätt använda möjligheter som ESI-fonderna ger till att genomföra och finansiera samarbetsprojekt med partner i andra medlemsstater och i tredjeland.

EU:s Östersjöstrategi (EU:s Östersjöstrategi omfattar alla EU:s östersjöländer, Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark) ger viktig vägledning för valet av insatser och bidrar till att de operativa programmen kan användas på ett mer målmedvetet och fokuserat sätt för att möta gemensamma utmaningar för Östersjöregionen. EU:s Östersjöstrategi bidrar till målen i EU 2020-strategin genom ett fördjupat regionalt samarbete. För att programmen på ett effektivt sätt ska bidra till målen för EU 2020-strategin och till målen i EU:s Östersjöstrategi är det nödvändigt att fokusera insatserna där de gör mest nytta.

Programmen för Europeiskt territoriellt samarbete finansieras av regionalfonden och är en viktig del av den regionala tillväxtpolitiken.

17

Skr. 2013/14:218 Sverige deltar i totalt 13 program för Europeiskt territoriellt samarbete. Förutom de fyra interregionala nätverksprogrammen som omsluter samtliga 28 medlemsstater deltar Sverige i sex gränsregionala (Nord, Botnia-Atlantica, Sverige-Norge, Öresund-Kattegatt-Skagerrak, Central Baltic och South Baltic) och tre transnationella program (Östersjö, Nordsjö och Norra Periferin och Arktis).

4 Villkor, genomförande och utvärdering

Det gemensamma regelverket sätter upp ett antal villkor och krav på medlemsländerna gällande användningen av ESI-fondernas medel och för val av mål, prioriteringar och insatser inom de operativa programmen. Detta görs för att säkerställa att rätt förutsättningar finns för att insatserna ska kunna utföras på ett effektivt sätt och på så vis bidra till de mål och resultat som eftersträvas. Medlemsländerna ska också visa att administrationen av de operativa programmen är väl genomtänkt och kan utföras på ett effektivt sätt.

4.1 Förhandsutvärdering

Medlemslandet ska utföra en förhandsutvärdering av de operativa programmen för att förbättra kvaliteten på programmens utformning. Denna utvärdering ska göras efter ett antal uppställda kriterier som anges i den gemensamma förordningen. Det gäller bl.a. följande.

– Hur väl programmen bidrar till EU 2020-strategin.

– Samstämmighet mellan föreslaget program och andra instrument.

– Att fördelningen av budgetmedel överensstämmer med programmets mål.

– Att mål och prioriteringar stämmer överens med landets utvecklingsbehov som identifierats i t.ex. nationella reformprogrammet.

Förhandsutvärderingarna för respektive fonds program sammanfattas i partnerskapsöverenskommelsen.

4.2 Koordinering mellan ESI-fonder och andra instrument

Utöver det viktiga målet om att säkerställa att ESI-programmen är koordinerade med varandra bör även koordinering mellan fonderna och andra instrument säkerställas. Partnerskapsöverenskommelsen belyser

18

därför vilka synergier och avgränsningar mellan ESI-fonderna och övriga Skr. 2013/14:218 instrument som finns.

4.3 Förhandsvillkor

För att EU-kommissionen ska acceptera ett medlemslands val av tematiska mål och finansiering måste medlemslandet visa att ett antal villkor uppfylls. Detta benämns ”förhandsvillkor”. Om ett förhandsvillkor inte är uppfyllt har EU-kommissionen möjlighet att vidta åtgärder.

Regeringen gör bedömningen att samtliga relevanta villkor är uppfyllda.

4.4 Resultatreserv och översyn

Enligt det gemensamma regelverket ska ett resultatramverk tillämpas för varje program, i syfte att kunna följa upp programmens utveckling och måluppfyllelse. Under 2019 kommer EU-kommissionen i samarbete med medlemsstaterna att göra en bedömning av om de milstolpar och delmål som satts i programmen har uppnåtts senast 2018. Bedömningen kan leda till att EU-kommissionen föreslår att medlemsstaten omfördelar medel inom programmet samt gör nödvändiga ändringar i programmet till följd av omfördelningen. Allvarliga brister i programmets genomförande kan leda till att betalningarna ställs in av EU-kommissionen.

Viktiga principer för resultatramverket är att indikatorer, milstolpar och mål i programmen är:

realistiska, uppnåeliga, relevanta samt att de fångar väsentlig information om insatserna,

konsistenta och överensstämmande med de specifika målen för insatserna,

transparenta, med objektivt verifierbara mål, identifierbara data samt där det är möjligt, offentligt tillgängliga,

kontrollerbara, utan att innebära en oproportionerlig administrativ börda,

konsekventa och jämförbara mellan programmen, där så är lämpligt.

Framstegen mot att uppnå mål ska övervakas med hänvisning till ett antal indikatorer. För varje prioritering i ett program bör det vara klart hur resurserna bidrar till de planerade resultaten.

4.5 Programmens genomförande och administration

Sverige kommer att behålla den genomförandeorganisation som tillämpades under programperioden 2007–2013.

19

Skr. 2013/14:218 Ett flertal myndigheter kommer att ansvara för genomförandet och administrationen av ESI-fonderna, se figuren nedan.

Krav på ökad fondsamordning i nästa programperiod kommer att innebära ökad samordning mellan de förvaltande myndigheterna inom en rad områden. De tre ansvariga myndigheternas samordningsansvar har därför formaliserats i ett regeringsuppdrag under hösten 2013 med syfte att stärka kapaciteten gemensamt. Uppdraget har resulterat i att en så kallad fondsamordningsgrupp inrättats under ledning av Tillväxtverket. På sikt bör detta leda till en effektivare och mer samordnad förvaltning. I uppdraget ligger även att i så stor utsträckning som möjligt skapa enhetlighet och förenkling i genomförandet av ESI-programmen. Exempel på områden där myndigheterna planerar att samarbeta är schabloner, klumpsummor och uppföljning och utvärderingar.

4.6 Elektroniskt datautbyte

Elektroniskt datautbyte identifieras som mycket viktigt för att säkerställa koordinering mellan fonderna.

De förvaltande myndigheterna har gjort en gemensam genomgång av utvecklingsbehov kopplade till it-utveckling. De tre ansvariga myndigheterna arbetar gemensamt med att analysera de utvecklingsbehov som rör genomförandet för programperioden.

20

4.7
Åtgärder för att minska administrativ börda
Skr. 2013/14:218

Att minska den administrativa bördan är högprioriterat för både EU- kommissionen och regeringen. Redan 2006 beslutade regeringen att starta ett brett förenklingsarbete där också myndigheterna fick ett tydligt uppdrag att bistå Regeringskansliet med att ta fram underlag och åtgärder för förenklingsarbetet. Detta arbete är pågående och myndigheterna redovisar årligen resultaten till regeringen. Med regeringens uppdrag om att etablera fondsamordningsgruppen utvecklas och förstärks detta arbete ytterligare.

5 Förväntade resultat

I denna tabell presenteras de utmaningar och behov respektive fond identifierar för de tematiska mål som valts samt identifieras de resultat programmens insatser förväntas leda till.

De tematiska målen är indelade efter de tre övergripande prioriteringarna.

Tabell: insatslogik ESI-fonderna 2014–2020

TEMATISKT
UTMANINGAR/

FÖRVÄNTADE

MÅL
BEHOV

RESULTAT

Övergripande prioritering
1: Främja konkurrenskraft,
kunskap och innovation

1: Stärka
forskning,
EJFLU : Behov av struk-
EJFLU :
Ett
mer

teknisk
utveckling
turutveckling.
Innova-
hållbart
och
kon-

och innovation.
tioner
på
landsbygden
kurrenskraftigt
lant-

behövs
för
att
utveckla
bruk
genom
ett
ökat

företagen,

generera
innovationsinnehåll

arbetstillfällen
och
lös-
och
satsningar på

ningar
på problem
som
investeringar.

Kun-

uppstår till följd av glesa
skapsnivån hos
lant-

strukturer
och
demo-
bruksföretag

och

grafiska
utmaningar.
andra

företag
på

Tillämpad forskning och
landsbygden höjs och

spridning av forsknings-
samarbetet
mellan

resultat
till
lantbrukare
företag
och
mellan

och landsbygdsföretag är
utvecklingsfrämjande

bristfällig.

aktörer
verksamma

på landsbygden ökar.

Detta leder till ut-

veckling
inom
före-

tagen, fler företag på

landsbygden,

stärkt

konkurrens-

och
21

Skr. 2013/14:218

ERUF : På grund av låg FoU- och kunskapsintensitet hos små och medelstora företag samt låg produktivitet finns behov av ökad samverkan och kunskapsbildning mellan innovationsaktörer, internationalisering, utvecklad innovationskapacitet samt stödjande strukturer för kommersialisering inom såväl befintliga som potentiella tillväxtområden.

attraktionskraft med gynnsammare förutsättningar för utveckling på landsbygden och bättre fungerande innovationssystem.

ERUF : Regionalfondsprogrammens insatser leder till ett ökat utbyte mellan näringsliv/innovation, forskning och utbildning samt till att fler små och medelstora företag är involverade i innovationsarbetet. Detta leder i sin tur till en ökad förmåga hos företagen att bidra till att innovationer i form av produkter, tjänster och affärsmodeller skapas och kommersialiseras. Ökad avkastning och tillgängliggörande av FoU innebär ökad konkurrenskraft, produktivitetsutveckling hos små och medelstora företag samt fler produkter och tjänster som snabbare når ut på marknaden. Regionalfonden kommer vidare bidra till byggande av högprioriterad forskningsinfrastruktur. Till exempel från den s.k. ESFRI-listan 7 , vilket kommer att stärka Sverige som forsk-

7 European Strategy Forum on Research Infrastructures (ESFRI) är ett initiativ som lyder under EU-kommissionen. ESFRI har tagit fram en lista som redovisar vilka

forskningsinfrastrukturer som är mest angelägna att bygga i Europa.

22

ningsnation, öka kon-
Skr. 2013/14:218

kurrenskraften,
bidra

till
ekonomiskt
håll-

bar tillväxt och skapa

nya arbetstillfällen.

2: Öka
tillgången
EJFLU : Tillgången
till
EJFLU : Insatserna

till,
användningen
robusta och snabba bred-
ska leda till förbättrad

av och kvaliteten på
band
är
i
dagsläget
tillgång
till
bredband

informations-
och
ojämnt

fördelad
över
med hög överförings-

kommunikations-
landet
och
utbyggnad
hastighet på
lands-

teknik.

behöver
främst ske
på
bygden, som når fler

landsbygden
i
områden
företag,

organisa-

där det saknas kommer-
tioner och hushåll och

siella förutsättningar
för
förbättrar

utveck-

utbyggnad. Tillgång
till
lingskraften

lokalt

bredband
är
en mycket
genom
att
skapa

viktig
förutsättning
för
bättre förutsättningar

att
leva
och
bedriva
för att bedriva verk-

verksamhet
på
lands-
samhet
och
bo
på

bygden. För exempelvis
landsbygden.
Insat-

jordbruk,
skogsindustri
serna ska minska den

och besöksnäring
är det
digitala

klyftan

av stor vikt att kunna
mellan landsbygd och

använda
moderna
digi-
tätort genom
att
öka

tala tjänster i verk-
bredbandstäckningen

samheten
och
för
den
nära
slutanvändaren

enskilde att kunna ta del
och
förbättra
hastig-

av
det

ökade
digitala
heten och robustheten

samhällsutbudet.

i näten.

ERUF : Glest befolk-
ERUF : Insatserna ska

ningsunderlag
tillsam-
bidra till att ge före-

mans med stora avstånd
tag,

organisationer

mellan
orter
skapar i
och
hushåll
även i

vissa regioner behov av
glest befolkade
delar

digitala

lösningar
för
av
landet,
där

det

företag,
organisationer
saknas
kommersiella

och
hushåll. Fokus
för
förutsättningar för ut-

utbyggnad av
bredband
byggnad,
möjlighet

med
hög
överförings-
att dra nytta av de

hastighet inom regional-
möjligheter som digi-

fonden
ska
därför
ligga
talisering och tillgång

på
att
binda
samman
till
kraftfullt

bred-

orter och
områden med
band
ger,

så

att

målet
att
öka

den
arbetsmetoder

kan

regionala

konkurrens-
effektiviseras och nya

kraften och bidra till ett
tjänster
och
affärs-

bättre företagsklimat för
modeller
utvecklas.

t.ex.

besöksnäringen,
Insatserna

syftar
23

Skr. 2013/14:218

hållbar tillväxt och ökad
också till att förbättra

attraktionskraft.
Ökad
förutsättningar

för

tillgång till bredband för
handel

och
före-

företag
underlättar
an-
tagande

såväl
inom

vändningen

av

it-
som utanför regionen

baserade
lösningar
som
och
skapar
förutsätt-

kan
bidra

till
ökad
ningar
för
ett
gott

tillgänglighet
och
effek-
näringslivsklimat
och

tivitet
i
glest

befolkade
attraktiva
livsmiljöer.

områden.
Då
it

kan
Insatserna ska
också

fungera
som
motor
för
bidra till ökad an-

att utveckla nya pro-
vändning
av
befint-

cesser,
produkter

och
liga
och
nya digitala

tjänster är det viktigt att
tjänster
för
att
öka

programmen

också
tillgängligheten
till

bidrar
till
att
utveckla
privat
och
offentlig

och främja
efterfrågan
service.

på it-tillämpningar för
Satsningarna
inom

offentlig
sektor för
att

hantera
bl.a.

samhälls-
ramen för EJFLU och

utmaningar som klimat-,
ERUF
kommer
att

miljö- och
energifrågor.
komplettera

och

Till
stor
del
handlar
förstärka

varandra.

insatserna

om

att
Inom ERUF kommer

förenkla

för
privat-
stöd till mer över-

personer och företag.
gripande

ortssam-

manbindande
nät
att

prioriteras

medan

satsningarna

inom

EJFLU
kommer
att

fokuseras
på
bred-

bandsnät
nära slut-

användaren.

Sats-

ningarna är beroende

av
varandra
då
de

mer
lokala
näten är

beroende
av
att
de

större näten är sam-

manhållande
och
har

en god kapacitet och

är tillförlitliga.

3: Öka konkurrens-
EJFLU : Vikande

lön-
EJFLU : Ett

mer

kraften hos små och
samhet
i

lantbruket,
hållbart

och
kon-

medelstora företag.
speciellt för djurhållande
kurrenskraftigt
lant-

producenter
inom
vissa
bruk genom struktur-

sektorer.

Behov

av
utveckling. Fler unga

strukturutveckling,

låg
kommer in i lant-

lönsamhet,

brister
i
bruket. Den
svenska

24

arbetsmiljön och ökande
livsmedelsproduktio-

svårigheter att få tillgång
nens
anseende,
och
Skr. 2013/14:218

till riskkapital gör att för
därmed
konkurrens-

få unga kommer in i
kraft,
stärks.

Fler

lantbruket.

lantbrukare
diversi-

fierar sin verksamhet.

EHFF : Dålig lönsamhet
EHFF : Företag

med

och låg
förädlingsgrad
koppling

till
fisket

inom
fisket,
kunskaps-
och vattenbruket ökar

brist samt höga investe-
sin
kompetens
på

ringskostnader

inom
området och kan där-

både
fiskenäringen
och
med tillgodose mark-

vattenbrukssektorn.

nadens
behov
av

högkvalitativa

och

hållbart
producerade

produkter.
Därutöver

är en
mer
utvecklad

blå ekonomi också ett

viktigt mål.

ERUF : Fler

företag
ERUF : Resultat

i

behöver bli mer inno-
form
av

företagens

vativa och snabbväxande
ökade introduktion på

samt
bättre
utnyttja
nya marknader, intro-

potentialen i nya till-
duktion

av

nya

växtmarknader.
Behov
produkter
eller

tjän-

av riskkapital för inve-
ster samt skapande av

steringar i tidiga skeden.
kvalificerade

sam-

Det finns områden med
arbeten
mellan
pri-

behov

av

marknads-
vata
och
offentliga

kompletterande

finan-
aktörer. Stärkta

stöd-

siering. I det ligger i att
strukturer
för

att

bidra

till

att

det
identifiera
och
ta till

utvecklas
olika
finan-
vara
nya
affärsidéer

sieringstekniska
instru-
med
tillväxtpotential

ment.

Antalet

aktiva
och
för

att

korta

fonder som
investerar i
vägen till marknader.

små
tillväxtföretag
i
Företagen har tillgång

tidig
fas
har
minskat

kraftigt
de
senaste åren
till en god kapital-

vilket
också
innebär
ett
försörjning

som

behov av att öka dyna-
stimulerar

miken
och

mångfalden
innovations-

och

inom

den
privata
marknadsutveckling,

venture-capitalmark-

konkurrenskraft

samt

naden

att

investera
en
vital

risk-

kapital i tidig fas. Vidare
kapitalbransch

som

finns
även

inom
flera
tillgodoser
investe-

regioner ett behov av att
ringsbehovet hos små

diversifiera

näringslivs-
företag. Bildandet av
25

Skr. 2013/14:218

26

strukturen
för
att
dels
en fond som i sin tur

klara
av
konjunktur-
ges
möjlighet
att

svängningar, dels
ta
till
medfinansiera privata

vara
kompetens

och
venture-capitalfonder

arbetstillfällen. Det finns
(nationella

därför behov
av
ökad
programmet).

stimulans
för
affärs-
Programmen

ska

utveckling
på
regionala,
också
bidra
till
ett

nationella
och
inter-
företagsklimat
som

nationella
marknader. I
främjar
företagande

detta
innebär
också
att
och positiva
attityder

öka
samspelet
mellan
till
entreprenörskap

rådgivningsaktörer
för
och
ett
stödsystem

att bättre möta entrepre-
som
bidrar
till
ett

nörernas behov.

breddat
entreprenör-

skap.
Arbetsgivares

tillgång
till
kom-

petens har förbättrats.

Övergripande prioritering 2: Förstärkt hållbart effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt

4: Stödja
över-
EJFLU : Behov

av
att
EJFLU : Ökad

biogas-

gången till
en
producera

förnybar
produktion
och
energi-

koldioxidsnål
energi
och
förbättrad
effektivisering samt min-

ekonomi
inom
energieffektivitet
samt
skad
användning
av

alla sektorer.

minskad kolavgång och
fossila
bränslen

inom

ökad kolinlagring inom
lantbruket.

Förbättrad

lantbruket.

luftkvalitet
genom
min-

skade utsläpp och klimat-

påverkan.

ERUF : Behov av ökad
ERUF : Insatserna

inom

samverkan mellan före-
regionalfonden
förväntas

tag,
universitet
och
bidra till omställning mot

högskolor,

offentlig
en koldioxidsnål
ekono-

sektor
samt
utveckling
mi med teknikutveckling,

av test- och demon-
nya affärsmöjligheter och

strationsmiljöer

för
nya arbetstillfällen. Insat-

energiteknikutveckling.
serna förväntas även bi-

Finns
även
behov
av
dra till utvecklade system

insatser
som

stöder
för effektiva innovations-

företag med energisnåla
processer i syfte att ge

produkter, tjänster eller
avkastning
i
utvecklade

lösningar
att
nå
nya
eller hållbara
produkter,

marknader.
Det
finns
tjänster
och

lösningar

vidare behov av mark-
inom
energiområdet.

nadskompletterande

Detta
kan

ske

bl.a.

riskkapitalinsatser inom
genom
att

kommer-

energisektorn
som
bi-
sialisera
FoU.
Energi-

drar
till

omställning
effektivisering

i
företag

mot
en koldioxidsnål
och
ökad
specialisering
Skr. 2013/14:218

ekonomi.

inom förnyelsebar energi

och
energiteknik
bidrar

till en minskad miljö-

belastning
och
skapar

nya

arbetstillfällen.

Energieffektiv

och kol-

dioxidsnål teknik i inno-

vativa

lösningar

har

implementerats

inom

bostads- och transport-

sektorn.

Utbudet
av

privat riskkapital i
tidiga

skeden
har
stärkts
inom

området

förnybar
energi

och energieffektivisering.

Miljöanpassad

upphand-

ling
fungerar

som
ett

viktigt
styrmedel
inom

både offentlig och privat

sektor.

5: Främja

an-
EJFLU : Klimatföränd-
EJFLU : Ökad kompetens

passning,

risk-
ringarna ställer krav på
om hur hantera klimat-

förebyggande och
ökad
anpassningsför-
förändringens

effekter.

riskhantering
i
måga inom lantbruket.
Lantbruket
har
påbörjat

samband

med

sin
anpassning
till
ett

klimatföränd-

förändrat

klimat

och

ringar.

genomfört investeringar i

preventiva
åtgärder
för

att
möta
effekterna
av

klimatförändringar t.ex. i

form av ökad nederbörd.

Lantbruket
har
inlett
ett

ökat makroregionalt sam-

arbete

om

klimat-

anpassning.

6: Skydda
miljön
EJFLU : Flertalet miljö-
EJFLU : Ett öppet och

samt främja
en
kvalitetsmål
är
ännu
variationsrikt

odlings-

hållbar
använd-
inte
uppnådda.
Detta
landskap
med
inslag
av

ning av resurser.
gäller
bland
annat ett
våtmarker och småvatten.

rikt
odlingslandskap,
Minskat

växtnärings-

ingen
övergödning och
läckage

från
jordbruket

myllrande
våtmarker
till vattendrag,

sjöar och

som påverkas av jord-
hav,
där
Östersjön
är

bruksverksamhet.

särskilt
utsatt.

Skogens

biologiska

mångfald

bevaras.

27

Skr. 2013/14:218

28

EHFF : Svaga
bestånd,
EHFF : Ett mer miljö-

högt fisketryck, miljö-
mässigt
hållbart
fiske

hot, biologisk mångfald
som kan bidra till att

i haven, klimatföränd-
uppfylla

målsättningen

ringar, komplext regel-
om
maximal
hållbar

verk,
sjukdom
och
avkastning. I
detta
ingår

smittspridning
inom
att

främja
en
bättre

vattenbruket
samt
selektivitet,
mer
hållbara

behovet av att bidra till
produktionsmetoder

miljövänligare
vatten-
inom
både
fisket

och

bruksverksamhet.

vattenbruket
genom
tyd-

ligt miljöfokus och bättre

djurvälfärd

samt

ett

bättre
skydd
av

den

akvatiska miljön. En god

miljöstatus
i
våra

hav

som möjliggör en lång-

siktigt
hållbar
produk-

tionsförmåga.

Övergripande prioritering 3: Öka sysselsättningen. främja anställbarhet och

social inkludering

8: Främja
EHFF : Dåligt
utbud

EHFF : Förhöjd kunskap och

hållbar
och
av
möjligheter
för

livslångt lärande för yrkes-

kvalitativ
vidareutbildning
och

fiskare

och
vattenbrukare

sysselsättning
kompetensutveckling,

som kan stärka rörligheten på

och
arbets-
hög medelålder inom

marknaden,
ökad
lönsamhet,

kraftens
rörlig-
fiskarkåren samt dålig

förbättrat

samarbete

och

het.

lönsamhet inom fisket

positiva spridningseffekter på

och vattenbruket.

den lokala ekonomin.

EJFLU : Glesa struk-

EJFLU :
Företagandet

på

turer
försvårar
sam-

landsbygden utvecklas genom

arbete och ger otill-

investeringar.
Fler
möjlig-

räckligt
marknads-

heter
till

sysselsättning

underlag
vilket
på-

inklusive
företagande

för

verkar
landsbygds-

kvinnor och män.

företagens utveckling

och
lönsamhet. Inve-

steringar
på
lands-

bygden
ses
ibland

som
osäkra
och det

kan
försvåra
till-

gången
till
investe-

ringskapital.

ESF : Långsiktiga

ESF : Övergångarna till arbete

utmaningar till
följd

ökar för personer som står

av den demografiska

långt
från
arbetsmarknaden

utvecklingen.
Utma-

genom
insatser
i
form
av

ningarna
förstärks av
bättre
matchning

mellan
Skr. 2013/14:218

sviterna
från
den
arbetssökande
och
lediga

finansiella krisen. En
jobb,
utbildning,

praktik,

svag
efterfrågan
på
arbete,
liksom
förberedande

arbetskraft
drabbar
insatser. Arbetsgivare får stöd

särskilt unga, kvinnor
t.ex.
i
handledning
och

och män födda utan-
anpassning av arbetets inne-

för
EU
och
personer
håll
och
organisering
som

med
funktionsned-
stärker

möjligheterna
att

sättningar

som
erbjuda
arbete
eller
praktik.

påverkar
arbetsför-
Praktikplatser

med
till-

mågan.

hörande insatser kopplade till

arbetsgivaren
anordnas,
väg-

ledning och nya sätt att arbeta

med

sysselsättningsinsatser

utvecklas i syfte att underlätta

för
ungas
etablering
på

arbetsmarknaden
och
del-

tagande i utbildning. Insatser

för
att

förebygga

framtida

avhopp
från
gymnasieskolan

genomförs. Insatserna är vid

behov
individanpassade
och

samverkan
mellan

olika

relevanta aktörer utvecklas.

9: Främja
EJFLU : Unga

EJFLU : Landsbygdens

social
delaktig-
kvinnor
och
män
attraktivitet ökar så att fler

het och bekäm-
lämnar
landsbygden
väljer att bo och verka där.

pa
fattigdom
för

att
skaffa
sig
Lokala nivån deltar aktivt i

och diskrimine-
högre utbildning, utan
utvecklingen av landsbygden.

ring.

att återvända. Befolk-

ningsstrukturen
är

gles,
grundläggande

service bristfällig och

landsbygden
domine-

ras

av
låglöne-

sektorer. Behov finns

av
att
finna lokala

lösningar.

ESF : Sverige

står
ESF : Övergångarna till arbete

inför
långsiktiga
ut-
ökar för personer som står

maningar till följd av
särskilt långt från arbets-

den demografiska ut-
marknaden.
Insatserna
är

vecklingen.
Utma-
individanpassade bl.a. för att

ningarna förstärks av
svara
mot en
sammansatt

sviterna
från
den
problematik
i
form
av

finansiella krisen. En
arbetslöshet
i
kombination

svag
efterfrågan
på
med
ohälsa
eller
funktions-
29

Skr. 2013/14:218

arbetskraft

drabbar
nedsättning

som
medför

särskilt unga, kvinnor
nedsatt

arbetsförmåga.

och

män

födda
Arbetsmarknaden

breddas

utanför

EU

och
bl.a. genom socialt före-

personer
med
funk-
tagande.

Möjligheter
till

tionsnedsättningar

rehabilitering,
arbetsträning

som

påverkar
arbets-
och
förrehabilitering,
eller

förmågan.
Risken
är
tillgång
till
utbildning
och

påtaglig
att
många
praktik
utvecklas
och/eller

personer

i

dessa
tillämpas.

Personer
inom

grupper
hamnar
allt
privat, offentlig
och
ideell

längre
från
arbets-
sektor deltar på olika sätt i

marknaden
och
får
tillämpning

eller

utveckling

svårt
att

komma
av metoder inom ramen för

tillbaka
när

efter-
ett projekt. Samverkan mellan

frågan förändras.

olika

berörda

aktörer

utvecklas.

10: Investera i
EJFLU: Behov av att
EJFLU : Ökad kompetens och

utbildning och i
stimulera
kunskaps-
kunskap för att möta lands-

vidareutbild-
överföring
och
kom-
bygdens

utmaningar,
till

ning,
inklusive
petensutveckling.

exempel
inom
miljöområdet

yrkesutbildning

och inom affärsutveckling.

för färdigheter
ESF : I vissa delar

ESF : Ställningen på arbets-

och
livslångt
av

lärande.
landet
kan

både
marknaden

för

deltagande

behov av kompetens-
kvinnor och män stärks sam-

och

arbetskraftsbrist
tidigt som arbetsgivarnas till-

förutses
till följd
av
gång

till

kompetens

den

demografiska
förbättras.

Tillgången
på

utvecklingen.

Höga
kompetens
som

svarar
mot

krav

på
arbetsmark-
verksamhetens

krav
och

nadens
omställnings-
arbetsmarknadens

behov

förmåga
medför
be-
ökar. Kapaciteten för lärande

hov

av
förnyad och
på arbetsplatsen

utvecklas

utvecklad
kompetens
inom
ramen
för
exempelvis

i privat, offentlig och
yrkesutbildning
inom
gym-

ideell sektor. För
att
nasieskolan,
den
kommunala

klara
kompetensför-
vuxenutbildningen och yrkes-

sörjningen
och
sam-
högskolan samt i yrkes-

tidigt
bredda vägarna
introduktionsanställningar.

till
arbete
för
unga
Stödstrukturer utvecklas som

och andra nytillträdda
säkerställer kvalitet i lärandet

på
arbetsmarknaden,
och möjliggör för fler arbets-

behöver
kopplingen
givare att erbjuda jobb med

mellan utbildning och
ett definierat utbildningsinne-

arbetsmarknad

håll

stärkas.

30

Samtliga övergripande prioriteringar (1, 2 och 3)

Skr. 2013/14:218

7: Främja
håll-
ERUF : Behov av ökad
ERUF: Utvecklade
samt

bara
transporter
tillgänglighet för före-
smarta och hållbara trans-

och
få
bort
tagens konkurrenskraft
portlösningar
som under-

flaskhalsar
i
och
för
att
vidga
lättar kopplingar till om-

viktig
nätinfra-
arbetsmarknaden. Till-
världen och ökar arbets-

struktur

gängligheten
inom
kraftens rörlighet. Förbätt-

flera
regioner
behöver
rad kapacitet
av
befintligt

förbättras samt insatser
transportsystem med positiv

för övergång
till
mer
effekt på näringslivets kon-

hållbara

transport-
kurrensförmåga
samt
fler

medel.
Svagt
utveck-
långsiktigt hållbara
tran-

lade
kollektiva
tran-
sportsystem.

sportmöjligheter
och

små

funktionella

arbetsmarknader

begränsar

arbets-

kraftens
rörlighet
och

företagens förmåga att

hitta rätt kompetenser.

Näringslivets

kon-

kurrenskraft
är starkt

beroende av väl funge-

rande

och
robusta

transportsystem
för

såväl

gods-

som

persontrafik.

31

Skr. 2013/14:218 Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Hatt, Lööf, Arnholm, Svantesson

Föredragande: statsrådet Lööf

Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:218 Partnerskapsöverenskommelsen

32