Prop. 2014/15:1

PROP. 2014/15:1

Innehållsförteckning

8

Utgifter

................................................................................................................

409

8.1 ............

Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter

409

8.1.1 .....................................................................

Utgiftsramar för 2015

410

8.1.2 .........................................................................

Utgifter 2014–2018

412

8.1.3 ............

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2014–2018

414

8.1.4 ................................................

Risker för annan utgiftsutveckling

421

8.2

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2014 års

...........................................................

ekonomiska vårproposition

422

8.2.1 ................

Nya föreslagna och aviserade reformer för 2015–2018

425

8.2.2

Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2014 års

...........................................................

ekonomiska vårproposition

443

8.2.3 ................................................................

Pris - och löneomräkning

444

8.3

Uppföljning av utgifterna på statens budget och

...........................................................

takbegränsade utgifter 2014

445

8.3.1 .......................................................................

Utgiftsprognos 2014

445

9

Den offentliga ............sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

453

9.1 ......

Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik

454

9.2 ................................

Den offentliga sektorns finansiella sparande

457

9.2.1 ...............................................................................................

Staten

462

9.2.2 .................................................................

Ålderspensionssystemet

466

9.2.3 ...............................................................

Kommuner och landsting

467

9.3 ...................

Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen

468

9.4 ..................

Jämförelse med 2014 års ekonomiska vårproposition

471

9.4.1 ...................................................

Den offentliga sektorns finanser

471

9.5 ...................................

Finansiellt sparande enligt olika bedömare

473

9.6

Den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i

........................................................................

EU, Japan och USA

473

10 Kommunsektorns ..........................finanser, sysselsättning och skuldsättning

477

10.1 ....................

Kommunsektorn – en viktig del av svensk ekonomi

478

10.2 .............................................................

Kommunsektorns utgifter

478

10.2.1 ...........................

Demografiskt betingat resursbehov 2000–2018

479

10.2.2 .................................

Den kommunala konsumtionen 2014–2018

480

10.2.3 ......

Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar

481

10.2.4 ...................

Investeringar, transfereringar och räntor 2014–2018

482

10.3 .........................................................

Kommunsektorns inkomster

483

10.3.1 ...........................................................

Skatteinkomster 2014–2018

483

10.3.2 ....................................................................

Statsbidrag 2014–2018

484

10.4 ...............................

Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat

484

10.5 .......................

Kommunernas och landstingens bokslut för 2013

486

10.5.1 ...............................................

Kommunsektorns resultat för 2013

486

10.5.2 ............................................................

Resultatutjämningsreserver

487

10.6 ...............

Kommunernas och landstingens tillgångar och skulder

489

10.6.1 .................................................

Kommunsektorns tillgångar 2013

489

10.6.2 ...........................................................................................

Soliditet

489

10.6.3 .....................................................

Kommunsektorns skulder 2013

489

PROP. 2014/15:1

10.7

Kommunsektorns finanser i jämförelse med 2014 års

ekonomiska vårproposition ...........................................................

490

11 Lån, garantier och beställningsbemyndiganden ................................................

497

11.1

Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital .............

497

11.1.1

Låneramar för 2015.........................................................................

497

11.1.2

Räntekontokrediter för 2015 .........................................................

499

11.1.3

Statlig utlåning ................................................................................

501

11.1.4

Övriga kreditramar .........................................................................

501

11.2

Statliga garantier .............................................................................

502

11.3

Beställningsbemyndiganden...........................................................

504

11.4

Bemyndigande att överskrida anslag .............................................

507

12 Granskning och ekonomisk styrning.................................................................

511

12.1

Europa 2020, den europeiska terminen och EU:s

rekommendationer till Sverige.......................................................

511

12.2

Finanspolitiska rådets bedömningar..............................................

514

12.3

Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för

staten 2013 ......................................................................................

517

12.4

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen...............................

518

Fördjupningsrutor

ENS 2010 – effekter på de offentliga finanserna...............................................

461

ENS 2010 – effekter på redovisningen av kommunsektorns finanser .............

481

Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det

finansiella sparandet ............................................................................................

488

Demografiska utmaningar i storstadsområdena................................................

492

Bilagor

Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2015

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utvekling och offentliga finanser Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män

Bilaga 4 Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015

Bilaga 5 Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 Bilaga 6 Mikroproduktion av förnybar el

Bilaga 7 Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel

Bilaga 8 Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 Bilaga 9 Höjd skatt på tobak inför budgetpropositionen för 2015 Bilaga 10 Beskattning av viss privatinförsel av cigaretter

Bilaga 11 Trängselskatt för utländska fordon och vissa andra trängselskattefrågor Bilaga 12 Mervärdesskatt avseende dentaltekniska produkter

Bilaga 13 Ersättning för höga sjuklönekostnader

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2014

PROP. 2014/15:1

Tabellförteckning

Tabell 8.1 Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade

utgifter 2013–2018 ..............................................................................................

410

Tabell 8.2 Utgiftsramar 2015.........................................................................................

411

Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2013–2018........................................................

413

Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ............

414

Tabell 8.5 Utgiftsförändringar 2014–2018 i förhållande till föregående år till

följd av tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade

åtgärder och finansieringar 1 ................................................................................

416

Tabell 8.6 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem ..............................................

418

Tabell 8.7 Volymer inom olika transfereringssystem...................................................

420

Tabell 8.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i

2014 års ekonomiska vårproposition .................................................................

423

Tabell 8.9 Förändring av utgiftsramar 2015–2018 jämfört med

2014 års ekonomiska vårproposition .................................................................

424

Tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar......................................

437

Tabell 8.11 Volymer inom olika transfereringssystem 2015-2018 ..............................

443

Tabell 8.12 Pris- och löneomräkning för 2015.............................................................

445

Tabell 8.13 Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2014........................

446

Tabell 8.14 Utgifter 2014...............................................................................................

447

Tabell 8.15 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2014 ....................................

449

Tabell 9.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar

2014–2018, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande .........................

455

Tabell 9.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2013–2018 i förhållande till

föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och

aviserade åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns

finansiella sparande..............................................................................................

456

Tabell 9.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 2013–2018......................

458

Tabell 9.4 Skatter och avgifter 2013–2018....................................................................

458

Tabell 9.5 Den offentliga sektorns utgifter 2013–2018 ...............................................

459

Tabell 9.6 Indikatorer för impuls till efterfrågan .........................................................

460

Tabell 9.7 Förändringar av den offentliga sektorns finansiella sparande och

konsoliderade bruttoskuld..................................................................................

461

Tabell 9.8 Statens inkomster och utgifter 2013–2018..................................................

462

Tabell 9.9 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2013–2018...........................

463

Tabell 9.10 Statens budgetsaldo 2013–2018 .................................................................

464

Tabell 9.11 Statens budgetsaldo samt justering för större

engångseffekter 2013–2018.................................................................................

465

Tabell 9.12 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2013–2018 .................

466

Tabell 9.13 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2013–2018...............................

467

Tabell 9.14 Kommunsektorns finanser 2013–2018......................................................

467

Tabell 9.15 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 2013–2018 ..................

469

Tabell 9.16 Statsskuldens förändring 2013–2018 .........................................................

470

Tabell 9.17 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till

förändringen 2013–2018 .....................................................................................

471

Tabell 9.18 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och

förändringar jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition......................

471

PROP. 2014/15:1

Tabell 9.19 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och

jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition förändringar exkl.

ändrad bruttoredovisning till följd av ENS 2010 1 .............................................

472

Tabell 9.20 Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och förändringar

jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition............................................

473

Tabell 9.21 Prognosjämförelse finansiellt sparande 2014–2018 ..................................

473

Tabell 10.1 Utgifter för välfärdstjänster 2013 fördelade efter typ av resurs ..............

479

Tabell 10.2 Kommunfinansierad sysselsättning 2013–2018 ........................................

482

Tabell 10.3 Antalet kommunfinansierade arbetade timmar 2013–2018 .....................

482

Tabell 10.4 Skatter och statsbidrag 2013–2018 ............................................................

483

Tabell 10.5 Årlig förändring av statsbidragen 2013–2018 ...........................................

484

Tabell 10.6 Kommunsektorns finanser 2013–2018......................................................

485

Tabell 10.7 Kommunsektorns resultaträkning 2009–2013..........................................

487

Tabell 10.8 Skillnader mellan resultat och finansiellt sparande 2009–2013................

488

Tabell 10.9 Kommunsektorns balansräkning 2009–2013 ............................................

489

Tabell 10.10 Kommunsektorns finanser 2013–2018. Förändringar jämfört med

2014 års ekonomiska vårproposition .................................................................

490

Tabell 11.1 Låneram för 2015........................................................................................

498

Tabell 11.2 Investeringslån och låneramar 2002–2014.................................................

499

Tabell 11.3 Räntekontokreditram för 2015..................................................................

500

Tabell 11.4 Statlig utlåning 2015 ...................................................................................

501

Tabell 11.5 Övriga kreditramar 2015 ............................................................................

502

Tabell 11.6 Garantiramar och utfärdade garantier .......................................................

503

Tabell 11.7 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden

avseende 2015 ......................................................................................................

506

PROP. 2014/15:1

Diagramförteckning

Diagram 8.1 Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2015....................................

411

Diagram 8.2 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknads-

politiska program 1 samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshets-

försäkringen och arbetsmarknadspolitiska program 2013–2018......................

418

Diagram 8.3 Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och

aktivitetsersättning 1 samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och

rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2013–2018.............

419

Diagram 8.4 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2014 och ursprungligt

anvisade medel på statens budget för 2014 1 för vissa utgiftsområden .............

448

Diagram 9.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2018.......................

457

Diagram 9.2 Inkomster och utgifter 2000–2018 .........................................................

458

Diagram 9.3 Offentliga sektorns utgifter 2000–2018 .................................................

459

Diagram 9.4 Statens budgetsaldo 2000–2018...............................................................

464

Diagram 9.5 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex 2009–2018 .................

466

Diagram 9.6 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt

finansiella sparande 2000–2018...........................................................................

468

Diagram 9.7 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 1990–2018 ...............

468

Diagram 9.8 Statsskuldens utveckling 2000–2018.......................................................

469

Diagram 9.9 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2018 .......................................

470

Diagram 9.10 Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och

USA 2007–2013...................................................................................................

474

Diagram 9.11 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i

EU 2007 och 2013 ...............................................................................................

474

Diagram 10.1 Kommunsektorns utgifter 2012 fördelade efter utgiftsområde..........

479

Diagram 10.2 Demografiskt betingat resursbehov inom olika

välfärdstjänster 2000–2018..................................................................................

480

Diagram 10.3 Utgifter för välfärdstjänster 2000–2018 ...............................................

480

Diagram 10.4 Kommunalt finansierad sysselsättning 1993–2018 .............................

481

Diagram 10.5 Kommunalt finansierade sysselsättning och arbetade

timmar 1993–2018...............................................................................................

482

Diagram 10.6 Finansiellt sparande och resultat 1993–2018 ........................................

484

Diagram 10.7 Totala inkomster och utgifter 1993–2018.............................................

485

Diagram 10.8 Kommunernas investeringsutgifter 2013..............................................

488

Diagram 10.9 Befolkning i Storstadsområden 1990–2030 ..........................................

492

Diagram 10.10 Investeringar i kommunsektorn som andel av BNP 1994–2012.......

492

Diagram 10.11 Investeringar i kommuner 2009 och 2013 exklusive bolag

(ovägda medelvärden) .........................................................................................

492

Diagram 10.12 Långfristiga skulder 2000–2013...........................................................

493

Diagram 10.13 Långfristiga skulder i kommuner 2009 och 2013

(ovägda medelvärden) .........................................................................................

493

Diagram 11.1 Myndigheternas kollektiva låneram december 2000–juni 2014 ..........

499

PROP. 2014/15:1

8 Utgifter

Sammanfattning

– De takbegränsade utgifterna beräknas öka med ca 177 miljarder kronor 2013–2018. Som andel av BNP faller de dock från 28,3 procent till 26,4 procent under samma period.

– I de takbegränsade utgifterna ingår en beräkningsteknisk överföring till hushålls- sektorn som motsvarar skillnaden mellan regeringens föreslagna och aviserade budgetförstärkningar och budgetförsvag- ningar för 2016–2018 i denna proposition. Den beräkningstekniska överföringen ingår dock inte i redovisningen av föreslagna och aviserade utgiftsförändringar.

–

Knappt

60 procent

av

ökningen,

106 miljarder

kronor,

kan

hänföras till

utgifterna

på

budgetens utgiftsområden

exklusive statsskuldsräntorna.

– Återstoden av ökningen av de tak- begränsade utgifterna är hänförlig till ålderspensionssystemets utgifter, som väntas öka med ca 71 miljarder kronor mellan 2013–2018. Det beror främst på högre inkomst- och tilläggspensioner till följd av pris- och löneökningar, men också på att antalet pensionärer ökar under perioden.

– De reformer på utgiftssidan som föreslås inom bl.a. områdena arbetsmarknad, utbildning, miljö, kommunikationer samt statsbidrag till kommunsektorn ökar de takbegränsade utgifterna med 13 miljarder kronor 2015 och 9 miljarder kronor 2016, jämfört med föregående år.

– Jämfört med bedömningen i 2014 års ekonomiska vårproposition ökar de takbegränsade utgifterna 2015–2018 med mellan 26 och 47 miljarder kronor per år. Ökningen beror främst på volym- förändringar inom migrations- och integrationsområdet, sjukpenningen samt reformförslag i denna proposition.

I detta avsnitt redovisas och analyseras utvecklingen av utgifterna i statens budget och de takbegränsade utgifterna 2013–2018. Vidare lämnas förslag till utgiftsramar för 2015 och en preliminär fördelning av utgifter per utgifts- område för 2016–2018. Utgiftsutvecklingen analyseras dels som förändring mellan år, dels som förändring jämfört med bedömningen i 2014 års ekonomiska vårproposition. Slutligen görs en uppföljning av utgifterna för 2014 där de största avvikelserna gentemot de ursprungligen anvisade medlen i statens budget kommenteras.

8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter

Utgiftssidan på statens budget delas in i 27 utgiftsområden och posten Minskning av anslagsbehållningar. Till budgetens utgiftssida hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 9.2.1). De utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten, de s.k. takbegränsade utgifterna, består av utgifterna under utgiftsområde 1–25 och 27 samt utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget.

409

PROP. 2014/15:1

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 177 miljarder kronor under perioden 2013– 2018 (se tabell 8.1). Cirka 60 procent av ökningen, 106 miljarder kronor, kan hänföras till utgifterna på budgetens utgiftsområden ex- klusive statsskuldsräntorna. Uttryckt som andel av BNP beräknas dock dessa utgifter vara lägre 2018 än 2013. Återstoden av ökningen av de takbegränsade utgifterna är hänförlig till ålderspensionssystemets utgifter. Dessa beräk- nas öka med 71 miljarder kronor 2013–2018. Uttryckt som andel av BNP motsvarar detta en ökning med 0,2 procentenheter.

Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas öka med drygt 11 miljarder kronor 2013–2018, huvudsakligen till följd av stigande räntenivåer. Utgifterna varierar dock förhållandevis mycket mellan olika år under perioden, bl.a. till följd av vald tidpunkt för större obligationsbyten.

Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade

utgifterna,

beräknas uppgå

till

13 miljarder

kronor 2014,

26 miljarder

kronor

2015

och

33 miljarder

kronor 2016. Som andel av

de

takbegränsade

utgifterna

motsvarar

det

1,2 procent,

2,3 procent respektive

2,8 procent.

För 2017 och 2018 beräknas budgeterings- marginalen uppgå till 51 respektive 78 miljarder kronor dessa år, vilket motsvarar 4,2 procent respektive 6,2 procent av de takbegränsade utgifterna (se avsnitt 5.4).

Tabell 8.1 Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2013–2018

Miljarder kronor om inget annat anges.

Utfall

Prognos

Förslag

Beräknat

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Utgifter på

utgiftsområden

exkl. stats-

skuldsräntor 1

810,6

835,8

865,8

884,7

902,7

916,4

Procent av BNP

21,5

21,4

21,1

20,5

20,0

19,5

Statsskulds-

räntor m.m. 1

16,8

6,3

20,5

23,1

26,2

27,5

Procent av BNP

0,4

0,2

0,5

0,5

0,6

0,6

Summa

827,4

842,0

886,3

907,7

928,8

944,0

utgiftsområden

Procent av BNP

21,9

21,6

21,6

21,1

20,6

20,0

Ålderspensions-

systemet vid

sidan av statens

256,7

258,1

267,8

288,9

311,1

327,9

budget

Procent av BNP

6,8

6,6

6,5

6,7

6,9

7,0

Takbegränsade

utgifter 2

1 067,3

1 093,8

1 133,6

1 173,6

1 213,8

1 244,3

Procent av BNP

28,3

28,0

27,7

27,3

26,9

26,4

Utgiftstak 3

1 095

1 107

1 160

1 207

1 265

1 322

Budgeterings-

27,7

13,2

26,4

33,4

51,2

77,7

marginal

1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2 Utgiftsområden på statens budget (exklusive statsskuldsräntor) och ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget.

3 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2015, 2016 och 2017 samt bedömning av nivå för 2018 (se avsnitt 5.4).

Källa: Egna beräkningar.

8.1.1 Utgiftsramar för 2015

Regeringens förslag: Utgifterna för 2015 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 8.2.

Beräkningen av förändringen av anslags- behållningar för 2015 enligt tabell 8.2 godkänns.

Beräkningen av utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget för 2015 enligt tabell 8.2 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska förslaget till statens budget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Enligt 2 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen även lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgifts- ramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Regeringens förslag till ramar för 2015 redovisas i tabell 8.2. En närmare redovisning av utgiftsramarna för 2015, och beräkningen av den preliminära fördelningen av

410

utgifterna per utgiftsområde för 2016–2018, finns i avsnitt 8.1.2.

Diagram 8.1 ger en översikt över den före- slagna fördelningen av de takbegränsade utgifterna 2015. Störst är posten Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget som uppgår till 24 procent av de takbegränsade utgifterna. Därefter följer utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna, som uppgår till 9 procent respektive 8 procent av de takbegränsade utgifterna. Posten Övrigt innehåller de 15 minsta utgiftsområdena (1–3, 5, 7, 8, 13, 15, 17–21, 23 och 24). Utgifterna under dessa utgiftsområden uppgår sammanlagt till 15 procent av de takbegränsade utgifterna.

Diagram 8.1 Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2015

UO 11

Övrigt

Ålderspensions

Ekonomisk

trygghet vid

systemet vid

sidan av

UO 27 Avgiften ålderdom

statens budget

till Europeiska

UO 10

unionen

UO 04

Ekonomisk

trygghet vid

Rättsväsendet

sjukdom och

UO 06 Försvar

funktionsneds

och samhällets

ättning

krisberedskap

UO 22

UO 25

Allmänna

Kommunika-

UO 12

bidrag till

tioner

UO 16

UO 09

UO 14

Ekonomisk kommuner

Utbildning och

Hälsovård,

trygghet för

universitetsfor

sjukvård och

Arbetsmarknad

familjer och

skning

social omsorg

och arbetsliv

barn

Anm.: I posten Övrigt ingår utgiftsområdena 1–3, 5, 7, 8, 13, 15, 17–21, 23 och 24.

Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2014/15:1

Tabell 8.2 Utgiftsramar 2015

Tusental kronor

Utgiftsområde

Utgiftsram 2015

1

Rikets styrelse

12 413 383

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

14 589 790

3

Skatt, tull och exekution

10 580 976

4

Rättsväsendet

40 757 864

5

Internationell samverkan

1 899 062

6

Försvar och samhällets krisberedskap

48 588 647

7

Internationellt bistånd

30 009 056

8

Migration

17 433 309

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

64 441 159

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

101 016 487

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

38 166 036

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

83 908 698

13

Integration och jämställdhet

16 807 043

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

71 846 204

15

Studiestöd

21 177 307

16

Utbildning och universitetsforskning

64 152 606

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

13 150 941

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande samt konsumentpolitik

1 508 973

19

Regional tillväxt

2 700 801

20

Allmän miljö- och naturvård

6 881 418

21

Energi

2 495 609

22

Kommunikationer

50 078 203

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

15 787 422

24

Näringsliv

5 366 162

25

Allmänna bidrag till kommuner

94 490 852

26

Statsskuldsräntor m.m.

20 526 200

27

Avgiften till Europeiska unionen

40 126 178

Minskning av anslagsbehållningar

-4 592 975

Summa utgiftsområden 1

886 307 411

Summa utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor 1

865 787 211

Ålderspensionssystemet vid sidan av

statens budget

267 831 000

Takbegränsade utgifter

1 133 618 211

Budgeteringsmarginal

26 381 789

Utgiftstak för staten

1 160 000 000

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar.

411

PROP. 2014/15:1

8.1.2 Utgifter 2014–2018

Regeringens förslag: Den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2016–2018 enligt tabell 8.3 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Skälen för regeringens förslag: Utgiftsramen för ett utgiftsområde anger den nivå som årets anvisade anslagsmedel för området högst får uppgå till. I tabell 8.3 redovisas för varje utgiftsområde utfallet för anslagsförbrukningen 2013, utgiftsramarna för utgiftsområdena 2014, inklusive justeringar till följd av ändringar i budgeten, en utgiftsprognos för 2014, förslag till utgiftsramar för 2015 och en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområdena för 2016–2018. I prognosen för utgifterna per utgiftsområde för 2014, förslaget till utgiftsramar för 2015 och i beräkningen av utgiftsramarna för 2016–2018 har hänsyn tagits till redan tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer och besparingar (se avsnitt 8.1.3 och 8.2). Till grund för prognoserna och utgiftsramarna ligger vidare regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen, volymantaganden för vissa transfereringssystem samt pris- och löne- omräkningen av främst förvaltningsanslagen (se avsnitt 8.2.3).

Förbrukningen av anslagsbehållningar på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för 2015–2018 redovisas samlat under posten Minskning av anslagsbehållningar i stället för under respektive utgiftsområde (se tabell 8.3).

Regeringen föreslår och aviserar i denna proposition budgetförstärkningar som överstiger effekten av regeringens föreslagna och aviserade budgetförsvagningar för 2016–2018. Det är regeringens avsikt att dessa medel ska användas för finansiering av framtida reformer. Tills dess redovisas de överskridande medlen i denna proposition som en beräkningsteknisk över- föring till hushållssektorn vid sidan av de 27 utgiftsområdena, men som en del av de takbegränsade utgifterna. Den beräknings- tekniska överföringen påverkar den offentliga sektorns utgifter på samma sätt som de takbegränsade utgifterna. Överföringen belastar därmed statens budgetsaldo samt det finansiella sparandet i staten och den offentliga sektorn. Den ingår dock inte i redovisningen av förändringar till följd av beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder.

Jämfört med 2013 beräknas de takbegränsade utgifterna 2014 öka med 26 miljarder kronor. År 2015, 2016 och 2017 beräknas de öka med ytterligare 40 miljarder kronor respektive år. År 2018 förväntas den årliga utgiftsökningen bli lägre och uppgå 31 miljarder. De huvudsakliga förklaringarna till de årliga förändringarna av de takbegränsade utgifterna framgår av tabell 8.4 och redovisas i avsnitt 8.1.3.

412

PROP. 2014/15:1

Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2013–2018

Miljoner kronor

2013

2014

2014

2015

2016

2017

2018

Utgiftsområde

Utfall

Anslag 1

Prognos

Förslag 4

Beräknat

Beräknat

Beräknat

1

Rikets styrelse

11 823

12 896

12 810

12 413

12 454

12 612

12 915

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

16 052

14 121

14 130

14 590

14 520

15 030

15 622

3

Skatt, tull och exekution

10 388

10 591

10 336

10 581

10 686

10 865

11 121

4

Rättsväsendet

39 297

40 492

40 260

40 758

41 113

41 775

42 814

5

Internationell samverkan

1 826

2 018

1 855

1 899

1 901

1 905

1 911

6

Försvar och samhällets krisberedskap

45 410

49 157

47 562

48 589

47 272

48 562

50 003

7

Internationellt bistånd

30 776

30 869

31 068

30 009

33 003

37 623

40 293

8

Migration

9 870

13 767

13 383

17 433

17 680

15 810

14 378

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

58 994

62 161

61 769

64 441

64 527

65 724

67 649

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

96 394

100 651

98 579

101 016

102 362

103 077

103 740

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

39 985

39 096

39 236

38 166

36 314

34 546

33 565

12

Ekonomisk trygghet för familjer och

barn

78 533

81 680

80 704

83 909

86 872

89 612

92 082

13

Integration och jämställdhet

8 836

12 982

13 178

16 807

20 914

25 014

24 983

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

69 721

70 375

68 893

71 846

73 780

72 696

71 102

15

Studiestöd

20 567

21 005

19 954

21 177

20 901

21 159

21 946

16

Utbildning och universitetsforskning

56 484

60 117

59 036

64 153

66 478

66 820

68 149

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

12 730

12 880

12 737

13 151

13 193

13 317

13 547

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande samt konsumentpolitik

999

1 230

1 108

1 509

1 970

1 972

1 997

19

Regional tillväxt

3 270

2 940

2 902

2 701

3 238

3 316

3 304

20

Allmän miljö- och naturvård

4 807

5 156

5 056

6 881

6 996

6 839

6 845

21

Energi

2 613

2 830

2 882

2 496

2 580

2 360

2 199

22

Kommunikationer

43 655

45 428

45 191

50 078

52 019

54 012

55 443

23

Areella näringar, landsbygd och

livsmedel

16 006

15 793

16 191

15 787

15 616

15 589

16 974

24

Näringsliv

5 248

5 622

5 434

5 366

5 452

5 467

5 530

25

Allmänna bidrag till kommuner

88 915

93 599

93 599

94 491

94 559

94 841

94 860

26

Statsskuldsräntor m.m.

16 774

22 084

6 278

20 526

23 064

26 157

27 530

27

Avgiften till Europeiska unionen

37 412

37 700

37 905

40 126

30 530

36 245

37 947

Minskning av anslagsbehållningar

-4 593

900

-917

-2 153

Beräkningsteknisk överföring till hushållen 5

6 836

6 809

7 680

Summa utgiftsområden 2

827 388

867 238

842 034

886 307

907 729

928 837

943 974

Summa utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor 3

810 614

845 154

835 756

865 787

884 670

902 685

916 449

Ålderspensionssystemet vid sidan av

statens budget

256 703

258 051

267 831

288 901

311 091

327 899

Takbegränsade utgifter

1 067 317

1 093 807

1 133 618

1 173 571

1 213 776

1 244 348

Budgeteringsmarginal

27 683

13 193

26 382

33 429

51 224

77 652

Utgiftstak för staten

1 095 000

1 107 000

1 160 000

1 207 000

1 265 000

1 322 000 6

Anm.: Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2015. Källa: Egna beräkningar.

1 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:316) och förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2).

2 Inklusive Beräkningsteknisk överföring till hushållen och posten Minskning av anslagsbehållningar.

3 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.

4 Regeringens förslag till utgiftsramar i denna proposition.

5 Avser den överstigande budgeteffekten av föreslagna och aviserade budgetförstärkningar i denna proposition i förhållande till föreslagna och aviserade budgetförsvagningar.

6 Regeringens bedömning av utgiftstaket för 2018 (se avsnitt 5.4).

413

PROP. 2014/15:1

8.1.3 Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2014–2018

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med mellan 26 och 40 miljarder kronor per år 2014– 2018, jämfört med föregående år. Utgifts- ökningen 2014 förklaras bl.a. av volym- förändringar inom utgiftsområde 8 Migration, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp och Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget.

Utgiftsökningarna

2015–2018

förklaras bl.a.

av

reformer

inom

utgiftsområde

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 22 Kommunikationer och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner,

makroekonomiska

förändringar

som påverkar

utgifterna

inom

utgiftsområde

7 Internationellt bistånd

och

ålderspensions-

systemet vid sidan av statens budget, samt volymförändringar inom utgiftsområde 8 Migration, utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

De viktigaste faktorerna bakom den årliga förändringen av de takbegränsade utgifterna framgår av tabell 8.4.

Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

2014

2015

2016

2017

2018

Takbegränsade utgifter

26

40

40

40

31

Förklaras av:

Beslut/åtgärder 1

4

13

9

-1

0

Pris- och löneomräkning

4

1

2

4

7

Övriga makroekonomiska

förändringar

2

11

19

26

23

Tekniska förändringar

2

-1

-1

-1

0

Beräkningsteknisk

överföring till hushållen 2

0

0

7

0

1

Övrigt (volymer m.m.)

14

16

5

11

0

1 Inklusive förslag i denna proposition. I denna beräkningspost ingår även de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar). Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte.

2 Avser den överstigande budgeteffekten av föreslagna och aviserade budgetförstärkningar i denna proposition i förhållande till föreslagna och aviserade budgetförsvagningar.

Källa: Egna beräkningar.

Förändringar till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder beräknas öka utgifterna under utgiftstaket för staten med sammanlagt 25 miljarder kronor mellan 2013 och 2018 (se tabell 8.4). I tabell 8.5 redovisas hur denna förändring fördelas på enskilda år och utgiftsområden. Nedan kommenteras några av de största utgifts- effekterna 2014–2018 till följd av beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder. Tabell 8.5 redovisar nettoförändringar mellan år. Dessa påverkas även av att tidigare satsningar eller temporära program upphör eller minskar i omfattning.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning

Europeiska rådet rekommenderade den 29 juni 2012 Europeiska investeringsbankens styrelse att öka det inbetalade kapitalet med 10 miljarder euro i syfte att öka bankens utlåningskapacitet. Sverige deltog i den föreslagna kapitalhöjningen med 2 500 miljoner kronor 2013. Eftersom detta är en engångsåtgärd beräknas utgifterna under utgiftsområdet minska med 2 500 miljoner kronor 2014 jämfört med 2013.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- beredskap

Till följd av de reformer avseende bl.a. anskaffning av utveckling av JAS 39 E och insatsorganisationens tillgänglighet och använd-

414

barhet i närtid som regeringen föreslår i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2) beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 1 960 miljoner kronor 2014 jämfört med 2013. Eftersom dessa reformer avser åtgärder av engångskaraktär beräknas utgifterna under utgiftsområdet minska med 1 960 miljoner kronor 2015 jämfört med 2014.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Till följd av de reformer avseende bl.a. bemanning inom äldreomsorgen, generell resurs- förstärkning till hälso- och sjukvården, slopad prestationsbunden vårdgaranti fria läkemedel för barn och ungdomar, cancervård samt för- lossningsvård och kvinnors hälsa som regeringen föreslår i denna proposition (se avsnitt 8.2.1) beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 2 656 miljoner kronor 2015 och minska med 1 135 miljoner kronor 2016, jämfört med föregående år.

Från och med 2015 upphör de tidigare beslutade tillfälliga satsningarna på patient- säkerhet, tillgänglighet och de mest sjuka äldre, vilket innebär att utgifterna under utgifts- området beräknas minska med 1 100 miljoner kronor 2015 jämfört med 2014.

Med anledning av regeringens tidigare slutna överenskommelse med Läkemedelsindustri- föreningen om att utveckla den svenska takprismodellen för äldre läkemedel samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets mer aktiva arbete med att utveckla den värdebaserade prissättningen beräknas utgifterna för bidraget till läkemedelsförmånen successivt minska. Detta innebär att utgifterna under utgifts- området beräknas minska med 424 miljoner kronor 2014, 316 miljoner kronor 2015, 245 miljoner kronor 2016 och 190 miljoner kronor 2017, jämfört med föregående år.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Till följd av de reformer avseende bl.a. arbetslöshetsförsäkringen, extratjänster, trainee- jobb, utbildningskontrakt och Arbets- förmedlingens verksamhet som regeringen föreslår i denna proposition (se avsnitt 8.2.1) beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 4 063 miljoner kronor 2015, öka med 4 091 miljoner kronor 2016 och minska med 1 697 miljoner kronor 2018, jämfört med föregående år.

PROP. 2014/15:1

Tidigare beslutade satsningar inom arbets- marknadspolitiken på bl.a. förstärkt särskilt anställningsstöd för långtidsarbetslösa gör att utgifterna ökar med 400 miljoner kronor 2014, 200 miljoner 2015 och minskar med 100 miljoner kronor 2018, jämfört med föregående år.

Ett antal tidigare beslutade temporära satsningar under utgiftsområdet upphör 2015, vilket sammantaget innebär att utgifterna beräknas minska med 1 879 miljoner kronor 2015 jämfört med 2014. De temporära satsningarna avsåg bl.a. Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, konjunkturellt motiverade programplatser och utvecklingsanställningar inom Samhall AB till personer som lämnat sjukförsäkringen.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning

Till följd av de reformer avseende bl.a. att vända resultaten i skolan och medel för att utöka antalet platser inom högskolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen som regeringen föreslår i denna proposition (se avsnitt 8.2.1) beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 4 277 miljoner kronor 2015 och 1 987 miljoner kronor 2016, jämfört med föregående år.

En tidigare beslutad satsning avseende forskning och innovation (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3; rskr. 2012/13:151) innebär en beräknad ökning av utgifterna under utgifts- området med 960 miljoner kronor 2014, 365 miljoner kronor 2015 och 940 miljoner kronor 2016, jämfört med föregående år.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Till följd av de reformer avseende bl.a. ökade medel för värdefull natur och klimatinvesteringar i kommuner och regioner som regeringen föreslår i denna proposition (se avsnitt 8.2.1) beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 1 757 miljoner kronor 2015 jämfört med 2014.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Till följd av de reformer avseende bl.a. tillskott till drift, underhåll och rekonstruktion av den svenska järnvägsinfrastrukturen samt investeringar i kollektivtrafik i tätort som regeringen föreslår i denna proposition (se avsnitt 8.2.1) beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 1 819 miljoner kronor 2015 jämfört med 2014.

415

PROP. 2014/15:1

Tidigare beslutade reformer under utgifts- området, främst efter förslag i budgetpro- positionen för 2013, avseende drift och underhåll av järnvägar och vägar samt nya investeringar, framförallt i nya järnvägar, förklarar en utgifts- ökning om ca 1 820 miljoner kronor 2015 jäm- fört med 2014 (prop. 2012/13:1, 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37).

Tidigare beslutade reformer avseende bl.a. infrastruktursatsningar i Stockholm, i enlighet med bl.a. propositionen Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm (prop.2013/14:76, bet.2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186), förklarar utgiftsökningar om ca 650 miljoner kronor 2016 jämfört med 2015.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Till följd av de reformer, främst kompensationen till kommunsektorn med anledning av förslaget att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga, som regeringen föreslår i denna proposition (se avsnitt 8.2.1) beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 1 516 miljoner kronor 2015 och 1 435 miljoner kronor 2016, jämfört med föregående år. Detta avser de reformer som inte motiverar en teknisk justering av utgiftstaket (se avsnitt 5.4).

Ett antal tidigare beslutade reformer påverkar också utgifterna under utgiftsområdet.

Utgifterna beräknas öka 2014 med 961 miljoner kronor jämfört med föregående år till följd av att staten kompenserar kommun- sektorn för förändringen i det kommunala utjämningssystemet.

Regeringen har tidigare beslutat att kompen- sera kommuner för att gymnasiereformen som trädde i kraft 2011 inte har lett till lägre kostnader i den omfattning som tidigare för- väntats (prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8). Åtgärden innebär att utgifterna

under utgiftsområdet

beräknas

öka

med

1 360 miljoner

kronor

2014 och

minska

med

790 miljoner

kronor

2015, jämfört

med

föregående år.

Tabell 8.5 Utgiftsförändringar 2014–2018 i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och finansieringar 1

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program

upphör eller minskar i omfattning.

2014

2015

2016

2017

2018

UO 1 Rikets styrelse

0,21

-0,10

-0,07

-0,04

-0,01

UO 2 Samhällsekonomi och

-2,49

0,00

-0,17

0,00

0,00

finansförvaltning

UO 3 Skatt, tull och

-0,05

-0,09

-0,01

-0,01

-0,03

exekution

UO 4 Rättsväsendet

0,11

-0,02

-0,02

0,01

0,01

UO 5 Internationell

-0,02

-0,12

0,00

0,00

0,00

samverkan

UO 6 Försvar och

2,33

-1,28

-0,79

0,52

0,19

samhällets krisberedskap

UO 7 Internationellt

0,71

0,49

0,00

0,00

0,00

bistånd

UO 8 Migration

-0,75

-0,46

-0,57

-0,48

-0,04

UO 9 Hälsovård, sjukvård

-0,42

0,78

-1,90

-0,59

-0,28

och social omsorg

UO 10 Ekonomisk trygghet

0,02

0,48

0,00

-0,03

-0,01

vid sjukdom och

funktionsnedsättning

UO 11 Ekonomisk trygghet

0,02

0,16

0,19

0,00

0,00

vid ålderdom

UO 12 Ekonomisk trygghet

0,45

0,82

-0,06

-0,10

-0,05

för familjer och barn

UO 13 Integration och

0,09

-0,40

0,17

-0,23

0,08

jämställdhet

UO 14 Arbetsmarknad och

-0,75

1,30

3,83

-0,08

-0,87

arbetsliv

UO 15 Studiestöd

0,07

0,40

0,01

-0,06

0,20

UO 16 Utbildning och

1,88

3,71

1,78

-0,62

-0,11

universitetsforskning

UO 17 Kultur, medier,

-0,01

0,21

0,00

-0,01

0,01

trossamfund och fritid

UO 18 Samhällsplanering,

0,02

0,27

0,45

-0,01

0,00

bostadsförsörjning och

byggande samt

konsumentpolitik

UO 19 Regional tillväxt

-0,08

-0,73

0,72

-0,02

-0,01

UO 20 Allmän miljö- och

0,25

1,64

0,18

-0,19

-0,03

naturvård

UO 21 Energi

0,01

-0,29

0,11

-0,19

-0,14

UO 22 Kommunikationer

0,78

4,63

2,08

1,39

0,29

UO 23 Areella näringar,

-0,85

-0,37

1,30

-0,05

0,98

landsbygd och livsmedel

UO 24 Näringsliv

0,33

-0,26

0,06

-0,02

0,00

UO 25 Allmänna bidrag till

2,10

1,87

1,27

0,28

0,02

kommuner

UO 27 Avgiften till

-0,23

0,00

0,00

0,00

0,00

Europeiska unionen

Summa

3,71

12,65

8,56

-0,54

0,19

utgiftsförändringar

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte.

1 Nu föreslagna reformer och finansieringar avser förslag i denna proposition och de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar).

Källa: Egna beräkningar.

416

Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål

Pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål ökar utgifterna med 4 miljarder kronor 2014 och med 1 miljard kronor 2015 (se tabell 8.4). För 2016– 2018 förväntas den årliga omräkningen uppgå till mellan 2 och 7 miljarder kronor. Omräkningen för ett visst år baseras på pris- och löneutveckli- ngen två år tidigare. Metoden för pris- och löneomräkningen beskrivs närmare i avsnitt 8.2.3.

Övriga makroekonomiska förändringar

De statliga utgifterna påverkas av den eko- nomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden, eftersom flera anslag räknas upp med den allmänna pris- och löneutvecklingen. Makro- ekonomiska förändringar bidrar sammantaget till att de takbegränsade utgifterna år 2014 ökar med 2 miljarder kronor jämfört med 2013. År 2015– 2018 ökar utgifterna till följd av makro- ekonomiska förändringar med 11, 19, 26 respektive 23 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Flera transfereringssystem riktade till hushållen följer den allmänna pris- och löne- utvecklingen, t.ex. sjukpenningen, föräldra- penningen, sjuk- och aktivitetsersättningen samt garantipensionen.

Det låga resursutnyttjandet till följd av den ekonomiska krisen förde med sig en svagare pris- och löneutveckling än normalt 2012 och 2013. Även 2014 bedöms utvecklingen av prisbasbeloppet och inkomstbasbeloppet bli dämpad. Därmed ökar även transfererings- utgifterna relativt långsamt till följd av dessa faktorer.

Biståndsramens storlek under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd bedöms varje år 2014-2018 motsvara 1 procent av den förväntade bruttonationalinkomsten (BNI) så som BNI hittills har beräknats. I september 2014 infördes en ny EU-förordning som medförde redo- visningstekniska förändringar i beräknings- metoden för BNI. Enligt den nya beräknings- metoden motsvarar biståndsramen 0,96 procent av beräknad BNI. Utvecklingen av BNI enligt den tidigare definitionen bedöms leda till en

PROP. 2014/15:1

ökning av biståndet med ca 8 miljarder kronor 2013–2018.

Större delen av de makroekonomiska förändringarna 2014–2018 beror på utgifts- förändringar i ålderpensionssystemet. De inkomstgrundade pensionerna följer normalt sett inkomstindex, vilket speglar de tre senaste årens reala genomsnittliga inkomstutveckling, med tillägg för inflationen under det senaste året. För närvarande befinner sig ålderspensions- systemet i en period av balansering, vilket innebär att pensionerna i stället följer balans- index, vilket påverkas av inkomstindex och det s.k. balanstalet.

Makroekonomiska faktorer bedöms få en relativt begränsad påverkan på pensions- utgifterna 2014. Den svaga utvecklingen av pensionerna 2014 beror på en relativt liten ökning i inkomstindex, samtidigt som balans- talet är under 1,0000 detta år. Därefter väntas makroekonomiska faktorer öka utgifterna för ålderspensionssystemet med 6 miljarder kronor 2015, 18 miljarder kronor 2016, 20 miljarder kronor 2017 och 15 miljarder kronor 2018.

År 2015 beräknas pensionerna främst höjas till följd av ett högre inkomstindex. År 2016 väntas balansindex bli högt, vilket leder till en högre ökningstakt av pensionsutgifterna detta år. År 2017 bedöms pensionssystemet lämna balans- eringsfasen. Den höga ökningstakten av pen- sionsutgifterna 2017 och 2018 beror främst på att inkomstindex ökar relativt snabbt dessa år.

De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskar mot slutet av prognosperioden

Antalet arbetslösa beräknas vara i princip oförändrat 2014 jämfört med 2013, och väntas därefter sjunka under 2015–2018, vilket bidrar till att volymerna i de arbetsmarknadsrelaterade transfereringssystemen och programkostnaderna minskar. I takt med de fallande volymerna väntas också utgifterna minska, vilket inledningsvis motverkas av ökade styckkostnader i arbets- marknadspolitiska program och insatser (se diagram 8.2).

417

PROP. 2014/15:1

Diagram 8.2 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska program 1 samt antalet helårs- ekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska program 2013–2018

Miljarder kronor

Tusental

48

Utgifter (vänster axel)

300

46

Antal helårsekvivalenter (höger

axel)

270

44

42

240

40

38

210

13

14

15

16

17

18

Anm.: Utfall 2013 och beräknade utgifter/volymer 2014–2018.

1 Avser utgifter på anslagen 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Källa: Egna beräkningar.

Tabell 8.6 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem

Tusental

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Sjuk- och rehabiliteringspenning

1

217

196

170

147

131

150

169

183

198

208

213

216

218

Sjuk- och aktivitetsersättning

473

471

458

435

397

354

328

313

305

298

291

285

279

Arbetslöshetsersättning

178

135

94

131

117

88

91

97

93

92

82

78

75

Arbetsmarknadspolitiska program

2

135

83

76

117

178

168

173

181

170

172

158

152

152

Etableringsersättning

3

-

-

-

-

-

4

10

18

30

43

57

64

58

Ekonomiskt bistånd

4

80

77

79

89

96

98

99

102

99

96

91

88

86

Summa

1 083

961

878

919

918

862

871

893

894

908

893

883

867

1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren.

2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning.

3 Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011.

4 Avser åldersgruppen 20–64 år.

Källa: Egna beräkningar.

Övriga utgiftspåverkande faktorer

En stor del av förändringen av de takbegränsade utgifterna under perioden 2013–2018 förklaras av andra faktorer än av beslutade, föreslagna och aviserade reformer, pris- och löneomräkningen, samt övriga makroekonomiska förändringar. Dessa övriga faktorer medför att utgifterna ökar med 14, 16, 5 respektive 11 miljarder kronor 2014–2017 i förhållande till föregående år. År 2018 bidrar övriga faktorer inte till några större utgiftsförändringar jämfört med föregående år.

Utgiftsökningarna 2014–2017 är framför allt hänförliga till ökade volymer inom utgifts- områdena 8 Migration, 13 Integration och

jämställdhet, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn och ålderspensionssystemet. År 2017 och 2018 beräknas volymökningarna trappas av, vilket återspeglas i lägre utgiftsökningar dessa år.

I motsatt riktning verkar minskade volymer inom vissa regelstyrda transfereringssystem 2014–2018. Minskningarna beror främst på att färre personer beräknas få garantipension och sjukersättning under perioden.

Nedgången i utgiftsökningen mellan 2015 och 2016 beror främst på att EU-avgiften det året förväntas bli mycket lägre än föregående år till följd av retroaktiva rabatter. Större delen av utgiftsökningen 2017 beror sedan på att EU- avgiften återgår till ett normalläge.

418

Ökat antal asylsökande

En förklaring till utgiftsutvecklingen är att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet påverkas av stora förändringar i antalet asylsökande.

Antalet inskrivna asylsökande beräknas öka årligen 2014–2016 för att sedan sjunka något 2017 och 2018 (se tabell 8.7). Nivåerna beräknas dock förbli mycket höga jämfört med 2013 under hela prognosperioden. Det finns ett flertal samverkande faktorer som ligger till grund för de höga prognoserna. Främst handlar det om ökningar av antalet asylsökande från Eritrea och Syrien, men också från Västra Balkan. Detta medför stora utgiftsökningar under utgifts- område 8 Migration framför allt under 2014 och 2015. År 2016 ökar utgifterna i något lägre grad, för att därefter minska under 2017 och 2018 i och med att antalet inskrivna asylsökande sjunker. Utgifterna beräknas dock vara fortsatt höga i förhållande till 2013, något som delvis motverkas av lägre utgifter under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, eftersom en del av kostnaderna för flyktingmottagning avräknas från biståndet.

Antalet asylsökande påverkar utgifterna under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet med viss fördröjning. Utgifterna beräknas öka med omkring 4 miljarder kronor per år 2013– 2017, inte minst till följd av att det skett en ökning i antalet ensamkommande barn, vilket medför stora utgiftsökningar i kommun- mottagandet under flera år framåt.

Färre personer med sjukersättning, fler personer med sjukpenning

Sjukfrånvarons nivå, mätt som sjukfall, bestäms både av hur många som blir sjukskrivna under en viss period (inflödet) och av hur länge sjuk- skrivningen pågår (varaktigheten). Den sam- mantagna sjukfrånvaron, mätt med ohälso- talet 105 , minskade kraftigt 2003–2013. Under hösten 2013 planade emellertid nedgången ut. Volymerna i sjukpenning har ökat sedan 2011, samtidigt som antalet personer med sjuk- ersättning fortsatt att minska. De kommande

105 Ohälsotalet anger hur många heldagar per år befolkningen (16–64 år) i genomsnitt uppbär sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning.

PROP. 2014/15:1

åren prognostiseras antalet sjuk-penningdagar fortsätta öka, dock med en avtagande öknings- takt (se tabell 8.7). Antalet personer med sjuk- ersättning beräknas fortsätta minska under prognosperioden (se tabell 8.6). Det beror framför allt på att många personer med sjukersättning fyller 65 år och övergår till ålders- pension samt på att nybeviljandet av sjukersättningar är relativt lågt. De samlade utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas sammantaget öka under hela perioden 2014–2018 (se diagram 8.3). Att utgifterna ökar trots att den totala sjukfrånvaron, mätt som helårsekvivalenter, minskar fr.o.m. 2016 beror på att ersättningsnivåerna i systemen räknas upp med den allmänna pris- och löneutvecklingen (se ovan under Övriga makroekonomiska för- ändringar).

Diagram 8.3 Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 1 samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2013–2018

Miljarder kronor

Tusental

100

Utgifter (vänster axel)

475

Antal helårsekvivalenter (höger

465

95

axel)

455

445

90

435

425

85

415

405

80

395

385

75

375

13

14

15

16

17

18

Anm.: Utfall 2013 och beräknade utgifter 2014–2018.

1 Avser utgifter på anslagen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Källa: Egna beräkningar.

Fler barn och pensionärer

Antalet personer med inkomst- och tilläggs- pension beräknas öka markant framöver, vilket huvudsakligen beror på demografiska faktorer. Allt fler nytillkomna pensionärer kommer att få inkomstgrundad pension och generellt en högre inkomstgrundad pension än dagens ålders- pensionärer. De nytillkomna pensionärerna väntas därför inte erhålla garantipension och bostadstillägg i samma utsträckning som dagens pensionärer. Som en följd av detta väntas antalet

419

PROP. 2014/15:1

pensionärer med garantipension eller bostads- tillägg minska något mellan 2013 och 2018.

Antalet uttagna dagar med föräldrapenning har ökat kontinuerligt under 2000-talet och beräknas fortsätta att öka med ca 2 procent per år 2013–2018. Ökningen beror framför allt på att fler barn föds. Det ökade barnafödandet medför även att antalet barnbidrag väntas öka med ca 4-7 procent per år 2013–2018.

Fluktuerande EU-avgift

Avgiften till Europeiska unionen är oförändrad 2018 jämfört med 2014 men fluktuerar mycket mellan åren. Avgiften är 9,6 miljarder kronor lägre 2016 jämfört med 2015 till följd av att retroaktiva rabatter på medlemsavgiften från 2014 och 2015 väntas realiseras detta år.

Tabell 8.7 Volymer inom olika transfereringssystem

Utgifts-

Köns-

Köns-

Utfall

Utfall

Prognos

område

fördelning

fördelning

Utfall

Utfall

2012

2013

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

8

Asylsökande, genom-

38,3%kv

38,9%kv

snittligt antal inskrivna

61,7%m

61,1%m

38 000

43 200

62 900

83 300

87 100

77 500

69 800

9

Antal personer med

46,1%kv

46,1%kv

assistansersättning

53,9%m

53,9%m

15 900

15 800

16 000

16 000

16 000

16 000

16 000

10

Antal sjukpenningdagar

62,5%kv

62,9%kv

(netto), miljoner

37,5%m

37,1%m

40,7

44,7

50,3

53,4

55,0

56,0

56,7

10

Antal rehabiliterings-

penningdagar (netto),

65,8%kv

67,5%kv

miljoner

34,2%m

32,5%m

2,3

2,4

2,5

2,9

3,1

3,2

3,2

10

Antal personer med

59,4%kv

59,6%kv

sjukersättning

40,6%m

40,4%m

358 500

338 800

325 600

315 800

307 200

299 000

291 400

10

Antal personer med

47,0%kv

46,6%kv

aktivitetsersättning

53,0%m

53,4%m

27 700

29 500

32 100

33 800

34 900

35 800

36 400

10

Antal personer med

sjuk- och aktivitets-

ersättning som erhåller

54,2%kv

54,2%kv

bostadstillägg

45,8%m

45,8%m

119 800

117 200

117 900

118 800

119 600

120 200

120 900

11

Antal personer med

80,1%kv

80,2%kv

garantipension

19,9%m

19,8%m

805 000

760 500

775 600

776 800

729 200

665 000

633 200

11

Antal pensionärer som

79,0%kv

78,5%kv

erhåller bostadstillägg

21,0%m

21,5%m

264 700

271 700

276 800

271 400

259 800

249 100

242 000

ÅP

Antal personer med

52,2%kv

52,2%kv

tilläggspension

47,8%m

47,8%m

1 865 500

1 920 800

1 975 800

2 021 800

2 053 900

2 071 500

2 074 100

ÅP

Antal personer med

49,6%kv

49,8%kv

inkomstpension

50,4%m

50,2%m

1 061 500

1 176 700

1 288 400

1 396 200

1 497 000

1 591 600

1 682 000

12

Antal barnbidrag

92,1%kv

91,6%kv

7,9%m

8,4%m

1 691 400

1 722 200

1 795 700

1 888 800

2 029 600

2 132 600

2 208 200

12

Antal uttagna föräldra-

penningdagar (netto),

75,6%kv

75,2%kv

miljoner

24,4%m

24,8%m

50,8

52,2

52,3

53,5

54,7

55,9

56,7

12

Antal uttagna tillfälliga

föräldrapenningdagar

58,8%kv

55,2%kv

(netto), miljoner

41,2%m

44,8%m

5,8

6,5

5,3

5,5

5,7

5,9

6,1

13

Antal personer med

46,0%kv

48,0%kv

etableringsersättning

54,0%m

52,0%m

12 500

22 900

37 300

54 000

71 200

80 000

71 900

15

Antal personer med

48,5%kv

48,5%kv

studiehjälp

51,5%m

51,5%m

444 600

424 300

406 500

395 600

392 800

396 200

400 600

15

Antal personer med

59,6%kv

59,3%kv

studiemedel 1

40,4%m

40,7%m

502 300

506 300

549 700

573 800

566 500

556 800

558 000

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundat till närmaste hundratal om inte annat anges. Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 4.

1 Bruttoräknat antal. Avser volymer som ligger till grund för anslagets utgiftsprognos, vilket kan avvika från volymer bakom anslagsprognosen. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 467 200 personer 2012 och 472 000 personer 2013.

Källa: Egna beräkningar.

420

PROP. 2014/15:1

8.1.4 Risker för annan utgiftsutveckling kommer att söka asyl är förknippade med en hög

Det finns betydande risker för en annan utgiftsutveckling än den som förutses i prognosen. Såväl den ekonomiska utvecklingen som antalet personer i olika transfereringssystem kan komma att bli annorlunda än vad som bedöms i denna proposition, vilket skulle innebära utgiftsförändringar inom en rad områden. Dessa utgiftsrisker beskrivs nedan.

Sjukfrånvaron svår att prognostisera

Sjukfrånvaron har historiskt varierat mycket kraftigt, vilket gör att den är svår att prognostisera. Regeringen har oftast använt en prognosmetod som relativt mekaniskt anpassar prognosen till senast kända utfall. När t.ex. inflödet har ökat går det relativt väl att förutse vilken effekt det kommer att ha på de långsiktiga utgifterna. Däremot är det mycket svårare att förutse om inflödet kommer att öka eller inte i framtiden. Detta har inneburit att det funnits en tendens att underskatta både ned- och uppgångar. Att försöka förutse när en vändning kommer innebär dock att det introduceras ett stort mått av osäkerhet i prognosen. Som ett exempel underskattades utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för 2013 med 9,5 miljarder kronor i regeringens första prognos (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 8.1.2). I nuvarande prognos har regeringen antagit att den höga tillväxttakten för nya sjukfall (som pågår i minst 30 dagar), under 2012 och 2013 (7 respektive 9 procent), kommer att avta till 5 procent 2014. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med befolkningsökningen. Osäkerheten gäller även varaktigheten. I nuvarande prognos antas sjukfallen pågå längre än vad de bedömdes göra i 2014 års ekonomiska vårproposition, till följd av att de senast kända utfallen indikerar detta.

Antalet asylsökande beror främst på förändringar i omvärlden

Utgiftsutvecklingen under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet avgörs huvudsakligen av hur många som söker asyl i Sverige, andelen som får uppehållstillstånd och av antalet anhörig- invandrare. Prognoser över hur många som

grad av osäkerhet. Antalet asylsökande kan variera kraftigt från ett år till ett annat. Under den senaste tioårsperioden har antalet asyl- sökande varierat mellan 17 500 och 54 300 sökande per år. Variationen förklaras av om- världsförändringar (situationen i ursprungs- länder och i andra mottagarländer), samt för- ändringar av svensk politik och rättspraxis. Utvecklingen har under det senaste decenniet drivits av bl.a. kriser i Irak och Syrien samt av visumlättnader för västra Balkan. På senare år har den relativa ekonomiska utvecklingen i mot- tagarländerna också spelat en allt större roll. I och med den ekonomiska krisen i Sydeuropa kan Sverige framstå som en mer attraktiv destination än många andra europeiska länder.

Antalet asylsökande som kommit till Sverige ökade kraftigt under 2012 och 2013. Denna ökning förväntas fortsätta 2014. Från årsskiftet fram t.o.m. september 2014 har Migrations- verket tagit emot drygt 60 000 ansökningar om asyl. Det är en ökning med drygt 35 000 personer jämfört med motsvarande period föregående år.

Utgifterna för 2013 under utgiftsområde 8 Migration samt utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet underskattades med 3,9 miljarder kronor respektive 2,9 miljarder kronor i regeringens första prognos för 2013 (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 8.1.2).

Makroekonomiska förändringar ger stor effekt på utgifterna för ålderspensionssystemet

Utgiftsprognosen för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget är på medellång sikt behäftad med stor osäkerhet eftersom den till stor del styrs av den makroekonomiska utveck- lingen och inkomstpensionssystemets finansiella ställning. Sedan 2010 befinner sig pensions- systemet i balansering, vilket innebär att pensionerna inte uppräknas i takt med inkomst- index utan följer balansindex (se avsnitt 9.2.2). Systemet med balansering har skapat stora svängningar i utgifterna mellan år, exempelvis ökade de kraftigt 2013 (4,1 procent). Ökningen har bidragit till en försvagning av pensions- systemets finanser, vilket lett till en sänkning av de utbetalda pensionerna med 2,7 procent 2014. Volatiliteten gör att utgifterna är svåra att prognostisera. Exempelvis underskattades pensionsutgifterna för 2013 med 6,4 miljarder

421

PROP. 2014/15:1

kronor i regeringens första prognos (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 8.1.2). I nuvarande prognos förväntas ålderpensionssystemet lämna balans- eringsfasen 2017, för att därefter återigen uppräknas i takt med inkomstindex.

Storleken på EU-avgiften

Även prognosen för Sveriges avgift till Europeiska unionen är behäftad med viss osäkerhet. Storleken på avgiften beror på de faktiska utgifterna på EU-budgeten och hur stor andel av denna som Sverige ska finansiera. EU:s årsbudget beslutas först i november eller december året före budgetåret. Dessutom tillkommer ändringsbudgetar som beslutas under det aktuella året. Hur stor andel av budgeten som Sverige ska finansiera påverkas bl.a. av hur Sveriges tillväxt utvecklar sig i förhållande till övriga medlemsstater. Vidare påverkas avgiften av storleken på och utveck- lingen av Sveriges mervärdesskattebas, samt av inkomster från tulluppbörden. Exempelvis blev utfallet på avgiften för 2013 4,0 miljarder kronor högre än regeringens första prognos för 2013 (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finans- plan m.m. avsnitt 8.1.2).

Antalet personer som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag

Mot slutet av prognosperioden beräknas antalet personer som försörjs genom sociala ersätt- ningar och bidrag, mätt med s.k. helårs- ekvivalenter, minska. 106 Minskningen beror på lägre volymer i de arbetsmarknadsrelaterade försörjningssystemen samt i sjuk- och aktivitets- ersättningen och det ekonomiska biståndet. År 2018 beräknas helårsekvivalenterna vara 27 000 färre än 2013. Om volymminskningen inte materialiseras i den takt som prognoserna förut- spår kommer statens utgifter att öka. Exempelvis skulle utgifterna öka med ca 9 miljarder kronor 2018 jämfört med den aktuella prognosen om

antalet personer som får ersättning skulle vara lika många 2018 som 2013. 107

8.2 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition

I 2014 års ekonomiska vårproposition presenterade regeringen en beräkning av de takbegränsade utgifterna för 2014–2018. I tabell 8.8 redovisas den totala utgiftsförändringen för 2015–2018 jämfört med beräkningen i vårpropositionen, fördelad på olika förklarings- faktorer. Av tabellen framgår att prognosen för de takbegränsade utgifterna har reviderats upp med 26 respektive drygt 42 miljarder kronor 2015 och 2016 jämfört med bedömningen i vårpropositionen. För 2017 och 2018 har utgifts- prognosen reviderats upp med knappt 45 respektive drygt 47 miljarder kronor.

De förändringar som föranleds av nya reformer redovisas i avsnitt 8.2.1, medan föränd- ringar till följd av andra faktorer redo-visas i avsnitt 8.2.2.

106 Helårspersoner i åldrarna 20–64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.

107 Beräkningen är översiktlig och ska därför enbart ses som en indikation på hur mycket utgifterna skulle kunna öka vid en alternativ volymutveckling.

422

Tabell 8.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2014 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

2015

2016

2017

2018

Takbegränsade utgifter

2014 års ekonomiska

vårproposition

1 107,6

1 131,5

1 168,9

1 196,9

Beslut/reformer

21,7

27,3

27,0

25,4

Reviderad pris- och löne-

omräkning

0,0

-0,7

-0,5

0,2

Övriga makroekonomiska

förändringar

0,0

-2,7

-4,7

-2,1

Volymförändringar

10,5

15,5

19,4

19,6

Tekniska förändringar 1

-0,4

-1,6

-1,6

-1,6

Minskning av anslags-

behållningar

-2,8

0,2

-0,7

-0,6

Beräkningsteknisk

överföring till hushållen 2

0,0

6,8

6,8

7,7

Övrigt

-3,1

-2,9

-0,8

-1,1

Total utgiftsförändring

26,0

42,1

44,9

47,4

Takbegränsade utgifter i

budgetpropositionen för

2015

1 133,6

1 173,6

1 213,8

1 244,3

1 De tekniska förändringar som föranleder justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.4.

2 Avser den överstigande budgeteffekten av föreslagna och aviserade budgetförstärkningar i denna proposition i förhållande till föreslagna och aviserade budgetförsvagningar.

Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2014/15:1

I tabell 8.9 redovisas förändringarna av utgiftsramarna för 2015-2018 i förhållande till beräkningarna i vårpropositionen. Utgifterna inom respektive utgiftsområde har ändrats till följd av förslag av aviseringar om nya reformer, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom vissa regelstyrda transfereringssystem och övriga faktorer.

423

PROP. 2014/15:1

Tabell 8.9 Förändring av utgiftsramar 2015–2018 jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

Total

Total

Total

Total

förändring

Varav

förändring

förändring

förändring

2015

Beslut/reform

Makro

Volym

Övrigt 1

2016

2017

2018

Utgiftsområde

2015

2015

2015

2015

1

Rikets styrelse

57

42

0

0

15

16

-7

-4

2

Samhällsekonomi och

304

127

0

147

30

-54

-45

-19

finansförvaltning

3

Skatt, tull och exekution

-8

-8

0

0

0

-46

-67

-66

4

Rättsväsendet

-281

-281

0

0

0

-418

-503

-502

5

Internationell samverkan

-120

-120

0

0

0

-121

-122

-123

6

Försvar och samhällets

1 567

667

0

0

900

-260

59

273

krisberedskap

7

Internationellt bistånd

-3 535

484

-275

15

-3 759

-3 105

-587

-145

8

Migration

4 731

118

-3

5 329

-713

5 531

3 955

2 851

9

Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

2 881

2 656

-68

293

0

1 885

1 674

1 686

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och funktionsnedsättning

3 519

534

54

2 700

231

3 675

3 971

3 972

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

300

149

19

131

0

386

348

278

12

Ekonomisk trygghet för familjer

256

828

-71

-411

-89

483

263

180

och barn

13

Integration och jämställdhet

938

47

-7

811

88

3 869

8 275

9 676

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

5 569

4 063

1 506

0

0

10 274

9 443

7 782

15

Studiestöd

2 542

1 245

-26

1 347

-24

2 647

2 638

2 637

16

Utbildning och

4 277

4 277

0

0

0

6 067

6 036

6 071

universitetsforskning

17

Kultur, medier, trossamfund och

349

349

0

0

0

296

277

274

fritid

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik

275

275

0

0

0

766

761

761

19

Regional tillväxt

2

2

0

0

0

12

-10

-122

20

Allmän miljö- och naturvård

1 757

1 757

0

0

0

1 911

1 787

1 768

21

Energi

93

95

-1

0

0

86

89

90

22

Kommunikationer

1 816

1 819

0

0

-4

1 374

1 421

1 326

23

Areella näringar, landsbygd och

1 184

889

404

-188

79

852

813

776

livsmedel

24

Näringsliv

259

258

0

0

0

201

190

185

25

Allmänna bidrag till kommuner

1 053

1 460

0

0

-407

1 283

1 297

1 297

26

Statsskuldsräntor m.m.

-3 752

0

0

0

-3 752

2 697

3 395

4 965

27

Avgiften till Europeiska unionen

140

0

0

0

140

517

653

806

Minskning av

-2 813

-2 813

170

-730

-659

anslagsbehållningar

Beräkningsteknisk överföring till

hushållen 2

0

6 836

6 809

7 680

Summa utgiftsområden

23 359

21 733

1 531

10 174

- 10 079

47 829

52 083

53 694

Ålderspensionssystemet vid sidan

-1 115

-1 490

375

-3 102

-3 786

-1 335

av statens budget

Takbegränsade utgifter

26 016

21 733

41

10 549

-6 306

42 050

44 922

47 414

Anm.: Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2015.

1 Inklusive tekniska förändringar. De tekniska förändringar som föranleder justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.4.

2 Avser den överstigande budgeteffekten av föreslagna och aviserade budgetförstärkningar i denna proposition i förhållande till föreslagna och aviserade budgetförsvagningar.

Källa: Egna beräkningar.

424

8.2.1 Nya föreslagna och aviserade reformer för 2015–2018

För varje utgiftsområde sammanfattas i detta avsnitt anslagseffekterna av de reformer som regeringen föreslår för 2015 och aviserar för 2016–2018 (se tabell 8.10). Anslagseffekterna redovisas i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2014 års ekonomiska vårprop- osition. Avsnittet omfattar inte de anslags- effekter som orsakas av pris- och löne- omräkning, övriga makroekonomiska föränd- ringar eller ändrade volymer i transfererings- systemen (se avsnitt 8.2.2). Vidare innehåller avsnittet inte någon redovisning av de förslag som regeringen lämnar i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2). Budgeteffekterna av förslagen i den senare propositionen framgår dock av tabell 8.10.

De reformer som föreslås i denna proposition medför en ökning av anslagsmedlen med 21,7 miljarder kronor 2015. År 2016–2018 beräknas ökningen till 27,3 miljarder kronor, 27,0 miljarder kronor respektive 25,4 miljarder kronor. Till detta kommer anslagsförändringar på -0,4 miljarder kronor år 2015 som innebär en teknisk justering av utgiftstaket. Motsvarande belopp för 2016–2018 är -1,6 miljarder kronor per år.

Regeringen prioriterar i denna proposition på budgetens utgiftssida:

– jämställdhet,

– fler jobb,

– en bättre miljö och ett hållbart klimat,

– att vända resultaten i skolan, samt

– att värna den svenska modellen

Under respektive utgiftsområde redovisas huvudsakligen föreslagna eller aviserade reformer med en större anslagspåverkan (se vidare tabell 8.10). I normalfallet förutsätts att de redovisade anslagsförändringarna motsvaras av lika stora utgiftsförändringar. För närmare beskrivningar av reformerna hänvisas till respektive utgiftsområdesbilaga.

PROP. 2014/15:1

Reform avseende PLO-anslag som påverkar majoriteten av utgiftsområdena

Utöver de större reformer som beskrivs nedan föreslår regeringen en förstärkning på utgiftssidan genom minskning av anslagen som pris- och löneomräknas (PLO-anslagen). Minskningen av PLO-anslagen berör såväl förvaltningsanslag för myndigheter under regeringen som investeringsanslag. Syftet med åtgärden är att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Åtgärden medför utgiftsminskningar om totalt 225 miljoner kronor 2015 och fr.o.m. 2016 med 876 miljoner kronor per år. Minskningen fördelas i proportion till anslagens storlek över hela den statliga verksamheten. Åtgärden medför inte några ingrepp i pris- och löneomräknings- modellen.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Regeringen föreslår att anslaget Bidragsfastigheter ökas med 150 miljoner kronor 2015. Tillskottet ska användas för att åtgärda eftersatt underhåll av bl.a. de kungliga slotten.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Regeringen föreslår att anslaget Kriminalvården minskas med 250 miljoner kronor 2015 till följd av lägre belastning på myndigheten än vad som tidigare prognostiserats, varav 100 miljoner kronor föreslås finansiera förstärkt försvars- förmåga inom utgiftområde 6. Vidare beräknas anslaget minskas med 100 miljoner kronor per år 2016–2018. Minskningarna bedöms inte väs- entligt påverka myndighetens verksamhet.

Mot bakgrund av förslag för effektiviseringar inom brottmålsprocessen som för närvarande bereds inom Regeringskansliet beräknas anslaget Sveriges Domstolar minskas med 150 miljoner kronor fr.o.m. år 2016.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Regeringen föreslår att anslaget Avgifter till internationella organisationer minskas med 100 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas

425

PROP. 2014/15:1

minska med 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016. Minskningen bedöms inte påverka verksamheten.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Regeringen vill stärka försvarsförmågan – både på kort och lång sikt. Regeringen föreslår därför att anslaget Förbandverksamhet och beredskap

ökas med 410 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 775 miljoner kronor 2016, 790 miljoner kronor 2017 och 945 miljoner kronor 2018. Anslaget Försvarets radioanstalt beräknas ökas med 20 miljoner kronor från och med 2016. Anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar föreslås ökas med 270 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 430 miljoner kronor 2017 och 475 miljoner kronor 2018.

De föreslagna förstärkningarna av förbands- verksamheten och materielinvesteringarna bedöms bidra till att höja ambitionen avseende Försvarsmaktens verksamhet och närvaro i närområdet, främst i och över Östersjön.

Förstärkningarna beräknas till del finansieras genom sänkning av anslaget Försvarsmaktens insatser internationellt med 500 miljoner kronor fr.o.m. 2016. Vidare föreslås anslaget Forskning och teknikutveckling minskas med 30 miljoner kronor 2015 och beräknas minskas med 30 miljoner kronor 2016 och 50 miljoner kronor 2017 och 2018.

Schweiz beslutade våren 2014 att inte gå vidare med förhandlingarna om en gemensam anskaffning av JAS 39 E. Detta får ekonomiska konsekvenser för den svenska delen av anskaffningen. Försvarsmakten bedömer att det operativa behovet av JAS 39 E kvarstår och att den befintliga tidplanen för leverans och ombeväpning av flygdivisionerna är en förut- sättning för att Försvarsmakten ska uppnå de operativa kraven. Regeringen delar Försvarsmaktens bedömning och har beslutat att Försvarsmakten ska fullfölja anskaffningen av JAS 39 E. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar engångsvis ökas med 900 miljoner kronor 2015.

Efter förslag i propositionen Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm beslutades att Försvarsmakten ska

överlåta fastigheten Barkarby 4:1 till Järfälla kommun (prop. 2013/14:76, 2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186). Överlåtelsen medför kostnader för Försvarsmakten. Regeringen föreslår därför att anslaget Förbandsverksamhet och beredskap ökas med 70 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 23 miljoner kronor 2016 och 3 miljoner kronor per år 2017 och 2018. Ökningen finansieras genom minskning av anslagen Krisberedskap, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Officersutbildning och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet .

Regeringen bedömer att medel behöver tillföras Kustbevakningens anslag för myndig- heten ska kunna fortsätta lösa nuvarande uppgifter och behålla kompetensen. Regeringen föreslår därför att anslaget Kustbevakningen ökas med 20 miljoner kronor 2015 och beräknas ökas med 67 miljoner per år kronor fr.o.m. 2016. Ökningen finaniseras genom minskning av anslagen Krisberedskap , och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap .

Regeringen ökar under 2015 tillfälligtvis anslaget Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor med 150 miljoner kronor. Genom satsningen kan kommuner vidta fler förebyggande åtgärder.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Regeringen föreslår att anslaget Bistånds- verksamhet ökas med 500 miljoner kronor 2015 för att finansiera klimatinsatser i utvecklings- länder. År 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 500 miljoner kronor per år.

Utgiftsområde 8 Migration

Regeringen bedömer att antalet asylsökande kommer att öka i jämförelse med vad som tidigare beräknats. Till följd av det ökade antalet asylsökande ökar också behovet av rättsliga biträden i asylprocessen. Regeringen föreslår därför att anslaget Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 107 miljoner kronor 2015. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 154 miljoner kronor 2016, 62 miljoner kronor 2017, och med 25 miljoner kronor 2018.

426

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

För att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården, förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens och påverka landstingen kompetensförsörjning i positiv riktning föreslår regeringen att anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 1 000 miljoner kronor 2015. År 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 1 000 miljoner kronor per år.

Regeringen avser att genomföra en satsning på förlossningsvården och på kvinnors hälsa. Regeringen föreslår därför att anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 400 miljoner kronor 2015. År 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 400 miljoner kronor per år.

I syfte att öka tillgängligheten i cancervården föreslår regeringen att anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 500 miljoner kronor 2015. År 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 500 miljoner kronor per år.

För att alla barn och ungdomar ska få tillgång till läkemedel avser regeringen lämna förslag som innebär att personer under 18 år inte ska betala egenavgift när de får läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen. Regeringen föreslår därför att anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna

ökas med 200 miljoner kronor 2015. För 2016– 2018 beräknas anslaget ökas med 410 miljoner kronor per år.

Regeringen avser att avskaffa den prestations- baserade vårdgarantin, den s.k. kömiljarden, eftersom prestationsbaserade satsningar kan vara förenade med vissa risker. Mot bakgrund av detta beräknas anslaget Prestationsbaserad vårdgaranti minskas med 1 000 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016.

Regeringen har fastställt schablonbeloppet för assistansersättningen för 2015 till 284 kronor per timme. Regeringen föreslår därför att anslaget

Kostnader för statlig assistansersättning minskas med 344 miljoner kronor 2015. Anslaget be- räknas minskas med 437 miljoner kronor 2016, 445 miljoner kronor 2017 och med 453 miljoner kronor 2018.

Regeringen avser att stärka bemanningen inom äldreomsorgen. Regeringen föreslår därför att anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ökas med 2 000 miljoner kronor 2015. År 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 2 000 miljoner kronor per år.

PROP. 2014/15:1

Med anledning av att tidsbegränsade satsningar på äldreomsorgen löper ut minskas anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken med 956 miljoner kronor 2015. År 2016 beräknas anslaget minskas med 1 230 mil- joner kronor, 2017 beräknas anslaget minskas med 1 444 miljoner kronor och 2018 beräknas anslaget minskas med 1 444 miljoner kronor.

Regeringen bedömer när det gäller anslaget

Bidrag för utveckling av socialt arbete m.m. att det, utifrån planerade insatser som finansieras via anslaget, finns utrymme att minska anslaget. Anslaget föreslås därför minskas med 50 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas vidare minskas med 50 miljoner kronor per år 2016–2018.Regeringen föreslår att den fritids- peng som den förra regeringen införde avskaffas och att de medel som avsatts för detta ändamål i stället används till en höjning av barndelen i riksnormen för försörjningsstödet för barn i åldrarna 7–18 år. Anslaget Bidrag till utveckling av socialt arbetet m.m. föreslås därför minskas med 81 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas även minskas med 81 miljoner kronor 2016– 2018. Anslaget Kommunalekonomisk utjämning under Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner föreslås ökas med motsvarande belopp 2015 och beräknas öka med motsvarande belopp 2016-2018.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Regeringen föreslår förändringar i skyddet mot höga sjuklönekostnader (se avsnitt 7.4). Förslaget innebär att ersättningen inte längre ska redovisas mot anslag utan i stället mot inkomsttitel på budgetens inkomstsida. Anslaget

Sjukpenning och rehabilitering m.m. föreslås till följd av förslaget minskas med ca 9 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas minskas med 80 miljoner kronor 2016, 85 miljoner kronor 2017 och med 90 miljoner kronor 2018.

Med anledning av förslaget att höja dag- penningen i arbetslöshetsförsäkringen föreslås även att det högsta belopp som kan lämnas som sjukpenning till den som är arbetslös höjs. Anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. föreslås därför ökas med 246 miljoner kronor 2015, och beräknas ökas med 400 miljoner kronor 2016, 420 miljoner kronor 2017 och med 430 miljoner kronor 2018.

427

PROP. 2014/15:1

Vidare föreslår regeringen att ersättnings- graden för aktivitets- och sjukersättning höjs från 64 till 64,7 procent av antagandeinkomsten. Därför föreslås anslaget Aktivitets- och sjuk- ersättningar m.m. ökas med 314 miljoner kronor 2015 och beräknas ökas med 314 miljoner kronor per år 2016–2018.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Bostadstillägg till pensionärer är en inkomst- prövad förmån och är därför specifikt riktad till pensionärer med låga inkomster. Som en riktad åtgärd för att förbättra den ekonomiska situationen för pensionärer med de allra lägsta inkomsterna föreslår regeringen att bostads- tillägget stärks genom att den andel av boende- kostnaderna som stödet som mest kan täcka fr.o.m. 1 juli 2015 höjs från 93 till 95 procent. Regeringen föreslår därför att anslaget

Bostadstillägg för pensionärer ökas med 190 miljoner kronor 2015. År 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 380 miljoner kronor per år.

I syfte att bostadstillägget ska riktas mot dem med minst möjlighet att på annat sätt finansiera sin bostad föreslår regeringen samtidigt en något skärpt inkomstprövning för vissa av de som erhåller bostadstillägg och samtidigt har en förmögenhet. Regeringen föreslår därför att anslaget Bostadstillägg för pensionärer minskas med 50 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas minskas med 50 miljoner kronor per år 2016– 2018.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

För att stärka ekonomin för ensamstående föräldrar föreslår regeringen en höjning av underhållsstödet med 300 kronor. Anslaget Underhållsstöd föreslås till följd av förslaget ökas med 625 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 628 miljoner kronor 2016, 633 miljoner kronor 2017 och 631 miljoner kronor 2018.

Regeringen föreslår också en höjning av grundnivån i föräldrapenningen, från 225 till 250 kronor per dag. Anslaget Föräldraförsäkring föreslås till följd av förslaget ökas med

194 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 194 miljoner kronor per år 2016 och 2017 samt med 192 miljoner kronor 2018.

Regeringen aviserar i denna proposition att jämställdhetsbonusen ska avskaffas fr.o.m. 2017. Det beräknas innebära en minskning av anslaget Föräldraförsäkring med 272 miljoner kronor 2017 och 306 miljoner kronor 2018.

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

I syfte att ersätta kommuner för den utbildning i svenska för invandrare (sfi) de erbjuder personer i Migrationsverkets anläggningsboenden som fått uppehållstillstånd föreslår regeringen att anslaget Kommunersättningar vid flykting- mottagande ökas med 50 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 50 miljoner kronor per år 2016 och 2017. För att finansiera detta föreslås anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare minskas med 50 miljoner kronor 2015. Därefter beräknas anslaget minskas med 50 miljoner kronor per år 2016 och 2017.

För att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att upprätthålla kvaliteten i arbetet med nyanlända invandrares etablering föreslår regeringen ett tillskott under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Som finansiering föreslås anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare

minskas med 100 miljoner kronor

2015.

År

2016–2018

beräknas

anslaget minskas

med

400 miljoner

kronor,

685 miljoner

kronor

respektive 586 miljoner kronor.

För att förbättra samordningen i länen med insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, heders- relaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel föreslår regeringen att anslaget

Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med 50 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 50 miljoner kronor per år 2016–2018.

I syfte att ytterligare stärka de ideella kvinnojourernas arbete föreslår regeringen att anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med 100 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 100 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016.

428

U t giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Regeringen föreslår att extratjänster i välfärden införs för individer i sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin. Förslaget innebär att anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser föreslås ökas med 964 miljoner kronor 2015 och beräknas ökas med 5 329 miljoner kronor 2016, 5 406 miljoner kronor 2017 samt 2 701 miljoner kronor 2018. Anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd föreslås av samma anledning minskas med 535 miljoner kronor 2015 och beräknas minskas med 2 911 miljoner kronor 2016, 2 904 miljoner kronor 2017 samt 1 931 miljoner 2018 eftersom förslaget innebär att färre personer kommer att erhålla aktivitets- stöd. Anslaget Lönebidrag och Samhall m.m. beräknas ökas med 403 miljoner kronor 2018. Sammantaget innebär regeringens förslag om införande av extratjänster anslagsökningar om 429 miljoner kronor 2015. Därefter beräknas anslagen ökas med 2 418 miljoner kronor 2016, 2 502 miljoner kronor 2017 och 1 173 miljoner kronor 2018.

Regeringen föreslår att den högsta dag- penningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen ska vara 910 kronor under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod och 760 kronor därefter. Den högsta dagpenningen i grundförsäkringen föreslås höjas från 320 kronor per dag till 350 kronor per dag. Detta innebär att anslaget

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd föreslås ökas med 1 870 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 2 735 miljoner kronor 2016, 2 638 miljoner kronor 2017 och 2 579 miljoner kronor 2018.

Regeringen föreslår en sänkning av anordnar- bidraget i sysselsättningsfasen från 225 kronor

per

dag

till

100 kronor per

dag.

Anslaget

Kostnader

för

arbetsmarknadspolitiska

program

och

insatser

föreslås därför

minskas med

301 miljoner kronor 2015 och beräknas minskas med 93 miljoner kronor 2016, 84 miljoner kronor 2017 samt 136 miljoner kronor 2018.

För att säkra kompetensförsörjningen i välfärden och ungas möjlighet till utveckling föreslår regeringen att traineejobb i välfärden införs under 2015. Tillsammans med utbild- ningskontraktet och ökningen av utbildnings- platser är detta verktyg för att genomföra regeringens 90-dagarsgaranti för ungdomar.

PROP. 2014/15:1

Regeringen föreslår därför att anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

ökas med 608 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 1 856 miljoner kronor 2016, 1 891 miljoner kronor 2017 och 1 925 miljoner kronor 2018. Samtidigt föreslås utgifterna på anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 176 miljoner kronor 2015 och beräknas minskas med 432 miljoner kronor 2016, 264 miljoner kronor 2017 och 266 miljoner kronor 2018. Sammantaget innebär regeringens förslag om införande av traineejobb anslagsökningar om 432 miljoner kronor 2015. Därefter beräknas anslagen ökas med 1 424 mil- joner kronor 2016, 1 627 miljoner kronor 2017 och 1 658 miljoner kronor 2018.

Regeringen föreslår fler programplatser tidigt i arbetslösheten. Regeringen föreslår därför att anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökas med 21 miljoner kronor 2015. Regeringen föreslår också att anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 74 miljoner kronor 2015. Sammantaget innebär regeringens förslag anslagsökningar om 95 miljoner kronor 2015.

Regeringen föreslår att ett utbildnings- kontrakt ska införas som möjliggör för arbetslösa unga (20–24 år) utan avslutad gymnasieutbildning att studera med förhöjt studiebidrag (se utgiftsområde 15 Studiestöd). Medel avsätts även för att inom ramen för utbildningskontraktet kombinera studier med arbete (se även utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning). Regeringen föreslår även att medel avsätts för 1 600 årsplatser för studie- motiverande folkhögskolekurser. Under utgifts- område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv innebär förslaget att anslaget Kostnader för arbets- marknadspolitiska program och insatser föreslås ökas med 512 miljoner kronor 2015 och beräknas ökas med 512 miljoner kronor per år 2016–2018. Förslaget innebär även att anslaget

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd föreslås minskas med 157 miljoner kronor 2015 och beräknas minskas med 157 miljoner kronor per år 2016–2018. Sammantaget innebär

regeringens

förslag

anslagsökningar

om

355 miljoner

kronor

2015. Därefter beräknas

anslagen ökas med 355 miljoner kronor per år 2016–2018.

För att öka drivkrafterna till studier för deltagare i sysselsättningsfasen föreslår

429

PROP. 2014/15:1

regeringen att dessa under vissa förutsättningar ska kunna studera kortare kurser med bibehållet aktivitetsstöd. Detta förslag medför ett ökat behov av aktivitetstöd. Regeringen föreslår därför att anslaget Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd ökas med 66 miljoner kronor 2015. Från och med 2016 beräknas anslaget ökas med 65 miljoner kronor. Anslaget

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser föreslås av samma anledning minskas med 6 miljoner kronor 2015 och beräknas minskas med 14 miljoner kronor 2016 och med 15 miljoner kronor per år fr.o.m. 2017. Samman- taget innebär regeringens förslag anslags- ökningar på 60 miljoner kronor 2015. Därefter beräknas anslagen ökas med 51 miljoner kronor 2016 och 50 miljoner kronor per år 2017 och 2018.

För att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar för att bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och för att kunna genomföra regeringens reformer som t.ex. extratjänster, traineejobb och utbildningskontrakt samt upprätthålla kvaliteten i arbetet med nyanlända invandrares etablering föreslår regeringen att

anslaget

Arbetsförmedlingens

förvaltnings-

kostnader

tillförs 905 miljoner

kronor 2015.

Anslaget

beräknas ökas

med

940 miljoner

kronor 2016, 965 miljoner

kronor 2017 och

736 miljoner kronor 2018.

Regeringen föreslår en förstärkning av Arbetsmiljöverkets verksamhet som innebär att anslaget Arbetsmiljöverket föreslås ökas med 88 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas

med 80 miljoner kronor

2016 och

med

70 miljoner kronor per

år fr.o.m.

2017.

Regeringen föreslår även en förstärkning av arbetslivsforskningen och medel för att förstärka kompetensförsörjningen inom företags- hälsovården. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag, Arbetslivspolitik , förs upp på budgeten med 12 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas uppgå till 20 miljoner kronor 2016 och 30 miljoner kronor per år 2017 och 2018. Sammantaget innebär regeringens förslag avseende arbetsmiljöområdet och företags- hälsovård anslagsökningar om 100 miljoner kronor 2015. Därefter beräknas anslagen ökas med totalt 100 miljoner kronor per år 2016-2018.

Regeringen föreslår att flyttningsbidraget avskaffas. Förslaget innebär att anslaget

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program

och insatser föreslås minskas med 85 miljoner kronor 2015 och beräknas minskas med 95 miljoner kronor per år 2016–2018.

Regeringen föreslår att medel för EU:s socialfond tidigareläggs för att säkerställa och påskynda genomförandet av insatser inom programmet och sysselsättningsinitiativet för unga. Regeringen föreslår därför att anslaget

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 ökas med 210 miljoner kronor år 2015. År 2016 beräknas anslaget Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ökas med 346 miljoner kronor och år 2017 beräknas anslaget ökas med 60 miljoner kronor.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

För att ytterligare förbättra de studerandes möjligheter att fokusera på sina studier, och därmed även öka genomströmningen, föreslår regeringen en höjning av studielånet så att studiemedlen blir ca 1 000 kronor högre per studiemånad. Regeringen föreslår därför att anslagen Avsättning för kreditförluster och Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med totalt 164 miljoner kronor 2015. År 2016 beräknas anslagen ökas med totalt 167 miljoner kronor, 2017 med totalt 176 miljoner kronor och 2018 med totalt 195 miljoner kronor.

För att motverka arbetslöshet och underlätta omställning föreslår regeringen en satsning på både studieförberedande och yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning. Detta medför att behovet av studiemedel ökar. Regeringen föreslår därför att anslagen Studiemedel ,

Avsättning för kreditförluster och Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med totalt 516 mil- joner kronor 2015. År 2016 beräknar regeringen att anslagen ökas med totalt 521 miljoner kronor, 2017 med totalt 532 miljoner kronor och 2018 med totalt 550 miljoner kronor.

För att motivera arbetslösa ungdomar att återuppta sina gymnasiestudier anser regeringen att ett utbildningskontrakt ska införas som möjliggör för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år att kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen. Regeringen föreslår därför att anslagen Studiemedel , Avsättning för kredit- förluster och Statens utgifter för studiemedelsräntor

ökas med totalt 318 miljoner kronor 2015. År 2016 beräknar regeringen att anslagen ökas med totalt 320 miljoner kronor, 2017 med totalt

430

326 miljoner

kronor

och

2018

med totalt

336 miljoner kronor.

Regeringen

avser

att

höja

Centrala

studiestödsnämndens (CSN) påminnelse- och expeditionsavgifter. Avgiftshöjningarna innebär att CSN:s förvaltningsanslag kan sänkas i motsvarande utsträckning. Regeringen föreslår därför att anslaget Centrala studiestödsnämnden minskas med 159 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas minskas med 218 miljoner kronor 2016 och med 278 miljoner kronor per år 2017 och 2018.

Regeringens förslag om medel för att utöka antalet platser på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor medför att behovet av studiemedel ökar. Regeringen före- slår därför att anslagen Studiemedel , Avsättning för kreditförluster och Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med totalt 189 miljoner kronor 2015. År 2016 beräknar regeringen att anslagen ökas med totalt 291 miljoner kronor, 2017 med totalt 431 miljoner kronor och 2018 med totalt 583 miljoner kronor.

Regeringens förslag om medel för ett utökat antal platser inom yrkeshögskolan medför att behovet av studiemedel ökar. Regeringen föreslår därför att anslagen Studiemedel ,

Avsättning för kreditförluster och Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med totalt 80 mil- joner kronor 2015. År 2016 beräknar regeringen att anslagen ökas med totalt 162 miljoner kronor, 2017 med totalt 166 miljoner kronor och 2018 med totalt 172 miljoner kronor.

Regeringens förslag om medel för ett utökat antal platser inom folkhögskolan medför att behovet av studiemedel ökar. Regeringen föreslår därför att anslagen Studiemedel ,

Avsättning för kreditförluster och Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med totalt 77 mil- joner kronor 2015. År 2016 beräknar regeringen att anslagen ökas med totalt 104 miljoner kronor, 2017 med totalt 106 miljoner kronor och 2018 med totalt 109 miljoner kronor.

För att stärka rekryteringsläget till vissa kompletterande pedagogiska utbildningar avser regeringen att införa en möjlighet att studera med den högre bidragsnivån på dessa utbild- ningar fr.o.m. hösten 2015. Regeringen föreslår därför att anslagen Studiemedel , Avsättning för kreditförluster och Statens utgifter för studie- medelsräntor ökas med totalt 100 miljoner kronor 2015. För 2016–2018 beräknar

PROP. 2014/15:1

regeringen

att

anslagen ökas

med totalt

200 miljoner kronor per år.

För att

öka

drivkrafterna till

studier för

deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas föreslår regeringen att dessa individer under vissa förutsättningar ska kunna studera kortare kurser med bibehållet aktivitets- stöd. Detta förslag medför ett minskat behov av studiemedel. Regeringen föreslår därför att anslagen Studiemedel , Avsättning för kredit- förluster och Statens utgifter för studiemedelsräntor minskas med totalt 44 miljoner kronor 2015. År 2016 beräknar regeringen att anslagen minskas med totalt 64 miljoner kronor, 2017 med totalt 66 miljoner kronor och 2018 med totalt 67 miljoner kronor.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

För att stärka utbildningssystemet föreslår regeringen satsningar med fokus på att vända resultaten i skolan. Regeringen föreslår även medel för ett utökat antal platser inom hög- skolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen.

Regeringen föreslår en satsning för fler anställda och mindre klasser i lågstadiet som ett led i att höja studieresultaten i lågstadiet. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag,

Fler anställda i lågstadiet, förs upp på statens budget 2015 med 1 108 miljoner kronor. För 2016–2018 beräknas anslaget uppgå till 2 000 miljoner kronor per år.

För att så tidigt som möjligt stödja elever med behov av stöd behövs bl.a. fler speciallärare och specialpedagoger i grundskolan. Regeringen föreslår därför att anslaget Utveckling av skol- väsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 200 miljoner kronor 2015. För 2016-2018 beräknas anslaget ökas med 500 miljoner kronor per år.

Regeringen avser att inrätta nationella skolutvecklingsprogram för att stödja skol- huvudmännen. Regeringen föreslår att anslaget

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 136 miljoner kronor 2015. År 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 140 miljoner kronor per år.

Statens stöd till skolor med stora utmaningar och svaga studieresultat behöver förstärkas. Regeringen föreslår att anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

431

PROP. 2014/15:1

ökas med

475 miljoner kronor

2015.

År

2016-2018

beräknas anslaget

ökas

med

600 miljoner kronor per år.

I syfte att öka andelen elever med slutbetyg från grundskolan bedömer regeringen att möjligheterna för mer undervisningstid för elever behöver öka. Regeringen föreslår förstärkningar vad gäller sommar- och lovskola för elever i årskurserna 6–9. Regeringen föreslår därför att anslaget Utveckling av skolväsendet och

annan pedagogisk

verksamhet ökas med

72 miljoner kronor

2015. År 2016 beräknas

anslaget ökas med 72 miljoner kronor. För 2017 och 2018 beräknas anslaget ökas med 150 miljoner kronor per år.

Vidare avser regeringen att införa hjälp med läxor och annat skolarbete för elever i grundskolan. Till följd av reformen föreslår regeringen att anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

ökas med 272 miljoner kronor 2015. År 2016 beräknas anslaget ökas med 376 miljoner kronor, 2017 med 388 miljoner kronor och 2018 med 400 miljoner kronor.

Regeringen bedömer att elevhälsan behöver förstärkas och föreslår därför att anslaget

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 100 miljoner kronor 2015.

År 2016–2018

beräknas anslaget ökas med

200 miljoner kronor per år.

Regeringen anser att stödet till lärarnas och

förskolärarnas

fortbildning behöver stärkas.

Regeringen föreslår därför att anslaget Fort- bildning av lärare och förskolepersonal ökas med 200 miljoner kronor 2015. För 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 200 miljoner kronor årligen.

Kvaliteten och studieresultaten i svenska för invandrare behöver förbättras. Regeringen föreslår därför en fortbildningssatsning riktad mot lärarna i utbildning i svenska för invandrare. Regeringen föreslår att anslaget Fortbildning av lärare och förskolepersonal ökas med 30 miljoner kronor för 2015. För 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 100 miljoner kronor per år.

För att öka antalet platser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor föreslår regeringen att anslaget

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

ökas med 383 miljoner kronor 2015. För 2016 beräknas anslaget ökas med 625 miljoner kronor, för 2017 med 875 miljoner kronor och för 2018 med 1 123 miljoner kronor.

För att öka kvaliteten i högskolan föreslår regeringen att anslaget Särskilda medel till universitet och högskolor ökas med 125 miljoner kronor 2015. Från och med 2016 beräknas anslaget ökas med 250 miljoner kronor per år.

I syfte att finansiera kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB föreslår regeringen att anslaget Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökas med 70 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 70 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016. För att finansiera detta föreslås att anslagen Särskilda utgifter inom universitet och högskola och Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas med 60 miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor 2015. Från och med 2016 beräknas anslagen minskas med motsvarande belopp per år.

För att motverka arbetslöshet och underlätta omställning föreslår regeringen att medel avsätts för en satsning på både teoretisk och yrkesinriktad vuxenutbildning. Regeringen föreslår därför att anslaget Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 475 miljoner kronor 2015. För 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 475 miljoner kronor per år.

För att motivera arbetslösa ungdomar att återuppta sina gymnasiestudier anser regeringen att ett utbildningskontrakt ska införas som möjliggör för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år att kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlet. För genomförandet av denna reform vill regeringen införa ett statsbidrag till kommunerna. Regeringen föreslår därför att anslaget Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 150 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 140 miljoner kronor 2016 och 136 miljoner kronor per år 2017 och 2018.

För att motverka arbetslöshet och underlätta omställning föreslår regeringen en utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen föreslår därför att anslaget Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 120 miljoner kronor 2015. För 2016–2018 beräknas anslaget ökas med 240 miljoner kronor per år.

I syfte att minska barngrupperna i förskola och bidra till en tillräcklig personaltäthet föreslår regeringen att ett stimulansbidrag till huvud- männen införs 2015. Regeringen föreslår därför att anslaget Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. ökas med 415 miljoner kronor 2015. År 2016–2018

432

beräknas anslaget ökas med 830 miljoner kronor per år.

För att barnomsorg ska finnas tillgänglig då den behövs föreslår regeringen ett utökat stöd för att stimulera tillgängligheten av barnomsorg på obekväm arbetstid. Regeringen föreslår därför att anslaget Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. ökas med 49 miljoner kronor 2015. År 2016 beräknas anslaget ökas med 49 miljoner kronor. År 2017 och 2018 beräknas anslaget ökas med 80 miljoner kronor per år.

Regeringen avser att indexera inkomsttaket i maxtaxan fr.o.m. den 1 juli 2015. Indexeringen möjliggör ökade avgiftsintäkter för kom- munerna. Det är då möjligt att minska statens utgifter i motsvarande mån som kommunernas avgiftsintäkter förväntas öka utan att påverka kommunsektorns ekonomi. Regeringen föreslår därför att anslaget Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. minskas med 52 miljoner kronor 2015. År 2016 beräknas anslaget minskas med 257 miljoner kronor, 2017 med 511 miljoner kronor och 2018 med 809 miljoner kronor.

För att finansiera reformer inom utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning föreslår regeringen att anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskola minskas med 50 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas därefter minskas med 61 miljoner kronor 2016 och 65 miljoner kronor per år 2017 och 2018. Även anslaget Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation föreslås minskas med 20 miljoner kronor 2015. För 2016 beräknas anslaget minska med 60 miljoner kronor, och därefter 75 miljoner kronor per år 2017 och 2018.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

För att införa fri entré till statliga muséer föreslår regeringen att anslaget Centrala museer: Myndigheter ökas med 80 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 80 miljoner kronor per år 2016–2018.

För att levandegöra miljonprogramsområdena föreslår regeringen att anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 50 miljoner

PROP. 2014/15:1

kronor 2015. Anslaget beräknas öka med 60 miljoner kronor 2016–2018.

Regeringen föreslår att ett bidrag införs för att möjliggöra sänkta taxor i kultur- och musikskolan. Anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete föreslås därför ökas med 100 miljoner kronor 2015 och beräknas därefter ökas med 100 miljoner kronor per år 2016–2018.

Regeringen föreslår att medel avsätts för ett utökat antal platser inom folkhögskolan. Anslaget Bidrag till folkbildningen föreslås därför ökas med 90 miljoner kronor 2015 och beräknas därefter ökas med 120 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Regeringen föreslår att miljonprogrammets bostäder moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt genom att ett investeringsbidrag för energieffektivisering införs. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag, Energieffektivisering av vissa bostäder, förs upp på statens budget 2015 med 200 miljoner kronor. År 2016–2018 beräknas anslaget uppgå till 500 miljoner kronor per år.

I syfte att underlätta modernisering av skollokaler, förbättra arbetsmiljön för elever och lärare samt genomföra energieffektiviserings- åtgärder föreslår regeringen ett stöd för medfinansiering av sådana åtgärder. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag, Upprustning av skollokaler, förs upp på statens budget 2015 med 100 miljoner kronor. År 2016–2018 beräknas anslaget uppgå till 300 miljoner kronor per år.

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Regeringen föreslår att medel för genom- förandet av EU:s regionalfond tidigareläggs samt att anslagsnivåer anpassas för redovisningen av det gränsregionala programmet Sverige-Norge utanför statens budget. Regeringen föreslår därför att anslaget Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ökas med 54 miljoner 2015. År 2016 beräknas anslaget ökas med 64 miljoner kronor och 2017 med

433

PROP. 2014/15:1

42 miljoner kronor. År 2018 beräknas anslaget minskas med 70 miljoner kronor.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

För att nå de miljökvalitetsmål som syftar till bevarande av biologisk mångfald krävs högre ambitioner vad gäller medel för skydd och skötsel av värdefull natur. Regeringen föreslår därför att anslaget Åtgärder för värdefull natur

ökas med 350 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 350 miljoner kronor per år 2016–2018. Regeringen föreslår även att anslaget

Skydd av värdefull natur ökas med 640 miljoner kronor 2015 och beräknas öka med 590 miljoner kronor per år 2016–2018. Regeringen föreslår dessutom att anslaget Naturvårdsverket ökas med 35 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas 50 miljoner kronor per år 2016–2018 för att hantera den ökade ambitionsnivån.

För att öka skyddet av havsområden i enlighet med de svenska miljömålen och internationella åtaganden föreslår regeringen att anslaget

Åtgärder för havs- och vattenmiljö ökas med 75 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med motsvarande belopp per år 2016–2018. Dessutom föreslås anslaget Miljöövervakning ökas med 75 miljoner 2015 och beräknas ökas med 50 miljoner kronor per år 2016–2018, främst för åtgärder som är kopplade till miljöstatusen i hav, sjöar och vattendrag.

Regeringen avser att införa flera åtgärder som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Ett klimatinvesteringsstöd för kommuner och regioner införs (s.k. KLOKT-stöd) som ska baseras på kommunernas klimat- och energiplaner. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag, Klimatinvesteringar i kommuner och regioner, förs upp på budgeten med 200 miljoner kronor 2015. År 2016–2018 beräknas anslaget uppgå till 600 miljoner kronor per år.

Regeringen avser införa ett s.k. bonus/malus- system, där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus och fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt (malus). För att inte försäljningen av miljöbilar ska minska till dess att ett sådant system kan införas föreslår regeringen att det ska vara möjligt att även fortsättningsvis få en premie vid köp av bilar med mycket låga utsläpp. Anslaget Supermiljöbilspremie föreslås därför ökas med

100 miljoner kronor 2015 och beräknas ökas med 100 miljoner kronor 2016.

Internationella klimatinvesteringar är en del av de internationella klimatavtalen. För att leva upp till ingångna åtaganden vad gäller internationella klimatinvesteringar föreslår regeringen att anslaget Insatser för internationella klimat- investeringar ökas med 50 miljoner kronor 2015.

För att ytterligare stärka de statliga insatserna för klimatanpassning föreslås anslaget Klimat- anpassning ökas med 50 miljoner kronor 2015 och beräknas ökas med 50 miljoner kronor per år 2016–2018.

Regeringen anser att arbetet med sanering av förorenade områden behöver snabbas upp. Anslaget Sanering och återställning av förorenade områden föreslås därför ökas med 170 miljoner kronor 2015 och beräknas ökas med 50 miljoner kronor per år 2016–2018.

Utgiftsområde 21 Energi

I syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen och etableringen av solceller föreslår regeringen att anslaget Energiteknik ökas med 100 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 100 miljoner kronor per år 2016–2018.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regeringen gör nya bedömningar kring enskilda infrastrukturåtgärders karaktär och från vilket anslag de därför lämpligen finansieras. Regeringen föreslår därför att anslaget Vidmakt- hållande av statens transportinfrastruktur ökas med 50 miljoner kronor 2015 och att anslaget

Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med motsvarande belopp 2015. År 2017 beräknas anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 700 miljoner kronor och anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med motsvarande belopp. Förslaget medför inga omprioriteringar av verksamhet.

Regeringen anser att resurserna till drift, underhåll och rekonstruktion av den svenska järnvägsinfrastrukturen bör ökas i syfte att förbättra infrastrukturens robusthet. Regeringen föreslår därför att anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 1 240 mil-

434

joner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 1 240 miljoner kronor per år 2016–2018.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2014 genomfördes en omfattande anslagsomläggning avseende infrastrukturanslagen. För att de nya anslagsnivåerna inte ska medföra några för- ändringar i prioriteringar med anledning av anslagsomläggningen behöver anslagsnivåerna justeras tekniskt. Regeringen föreslår därför att anslaget Utveckling av statens transport- infrastruktur minskas med 20 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas minskas med 48 mil- joner kronor 2016, 86 miljoner kronor 2017 och 240 miljoner kronor 2018.

Regeringen vill verka för förbättrade stadsmiljöer genom statlig medfinansiering till lokala och regionala investeringar i kollektiv- trafik i tätort. Regeringen föreslår därför att anslaget Utveckling av statens transport- infrastruktur ökas med 500 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 500 miljoner kronor per år 2016–2018.

Regeringen föreslår att anslaget Trängselskatt i Stockholm ökas med 190 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas minskas med 65 miljoner kronor 2016, ökas med 63 miljoner kronor 2017 och ökas med 25 miljoner kronor 2018. Orsaken till förändringen är främst ändrade prognoser för intäkterna från trängselskatten.

Regeringen föreslår att anslaget Trängselskatt i Göteborg minskas med 70 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 3 miljoner kronor 2016, 33 miljoner kronor 2017 och 70 miljoner kronor 2018. Orsaken till förändringen är främst ändrade prognoser för intäkterna från trängsel- skatten.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Till följd av beslut om EU:s fleråriga budgetram för 2014–2020 minskar EU-finansieringen av det svenska landsbygdsprogrammet under program- perioden 2014–2020. Den statliga medfinans- ieringen av programmet ökar dock i förhållande till nivån under förra programperioden 2007-2013. För att förbättra förutsättningarna för boende och företagande på landsbygden avser regeringen att öka utgifterna i detta syfte med sammanlagt 2 400 miljoner kronor 2015-2020. Regeringen föreslår därför att anslaget Åtgärder för landsbygdens miljö och

PROP. 2014/15:1

struktur ökas med 400 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 400 miljoner kronor per år 2016–2018. Regeringen föreslår vidare att anslaget Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökas med 185 miljoner kronor 2015.

För att Sverige ska kunna färdigställa det nationella Havs- och fiskeriprogrammet och överlämna det till EU-kommissionen för godkännande föreslår regeringen dessutom att anslaget Från EU-budgeten finansierat havs- och fiskeriprogram 2014 – 2020 ökas med 88 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas öka med 67 miljoner kronor 2016, 77 miljoner kronor 2017 samt 53 miljoner kronor 2018.

Anslaget Insatser för skogsbruket föreslås ökas med 100 miljoner kronor 2015 och beräknas ökas med 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016. Medelsförstärkningen ska stärka insatserna för skydd av skog.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

I syfte att förstärka exportfrämjandet genom Sveriges export- och investeringsråd föreslår regeringen att anslaget Exportfrämjande verksamhet ökas med 80 miljoner kronor 2015. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 80 miljoner kronor per år 2016–2018.

För att öka transparensen och förbättra kontrollen föreslår regeringen att vissa förvaltningsutgifter, främst löner, som i dag belastar Vinnovas forskningsanslag i stället permanent ska belasta förvaltningsanslaget. Anslaget Verket för innovationssystem föreslås därför ökas med 75 miljoner kronor 2015. Från och med 2016 beräknas anslaget ökas med 75 miljoner kronor per år. Anslaget Verket för innovationssystem: forskning och utveckling föreslås minskas med motsvarande belopp 2015 och beräknas minskas med motsvarande belopp per år 2016–2018.

I syfte att förbättra företagens möjligheter till rådgivning, lån och riskkapital genom Almi Företagspartner AB föreslås anslaget Bidrag till företagsutveckling och innovation ökas med 130 miljoner kronor 2015. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 130 miljoner kronor per år 2016–2018.

435

PROP. 2014/15:1

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Regeringens förslag att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas fr.o.m. 2015 och avisering om att avdragsrätten slopas fr.o.m. 2016 innebär att det kommunala skatte- underlaget ökar. Regeringen föreslår därför att anslaget Kommunalekonomisk utjämning minskas med 2 571 miljoner kronor 2015. Från och med 2016 beräknas anslaget minskas med 3 776 miljoner kronor per år.

Regeringens förslag om förhöjt grundavdrag för personer över 65 år innebär att det kommu- nala skatteunderlaget minskar. Regeringen föreslår därför att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 1 913 miljoner kronor 2015. Från och med 2016 beräknas anslaget ökas med 1 913 miljoner kronor per år.

Regeringen föreslår att anslaget Kommunal- ekonomisk utjämning ökas med 1 510 miljoner kronor 2015 och beräknar att anslaget ökas med 3 020 miljoner kronor per år 2016–2018. Genom höjningen av det generella statsbidraget väljer regeringen att kompensera kommunsektorn för de ökade kostnader som kan förväntas följa av förslaget att slopa nedsättningen av arbetsgivar- avgiften för unga.

Regeringen föreslår att den fritidspeng som den tidigare regeringen införde avskaffas och att de medel som avsatts för detta ändamål i stället används till en höjning av barndelen i riks- normen för försörjningsstödet för barn i åldrarna 7-18 år. Därför föreslår regeringen att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 81 miljoner kronor 2015. Anslaget beräknas ökas med 81 miljoner kronor per år 2016–2018. Anslaget Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. föreslås minskas med motsvarande belopp 2015 och beräknas minskas med motsvarande belopp 2016–2018.

Regeringen avser att i en särskild proposition föreslå att takbeloppen i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen höjs fr.o.m. 1 juli 2015. Regeringens avsikt är att de båda takbeloppen avseende hemtjänst och dagverksamhet respek- tive del av flerbäddsrum i särskilt boende höjs med 224 kronor per månad. Förslaget medför att kommunernas möjlighet till avgiftsuttag ökar. Regeringen föreslår därför, i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, att anslaget

Kommunalekonomisk utjämning minskas med 75 miljoner kronor 2015. Från och med 2016

beräknas anslaget minskas med 150 miljoner kronor per år.

Det statliga utjämningsbidraget för LSS- kostnader finansieras av utjämningsavgifter som kommuner betalar till staten. Enligt prognos uppgår utjämningsbidraget för 2015 till 3 713 miljoner kronor, vilket är mer än vad som tidigare beräknats. Regeringen föreslår därför att anslaget Utjämningsbidrag för LSS-kostnader

ökas med 248 miljoner kronor 2015. Från och med 2016 beräknas anslaget ökas med 248 miljoner kronor per år.

436

PROP. 2014/15:1

Tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2014 i förhållande till 2014 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor

2014

2015

2016

2017

2018

Reformer

UO

01

Rikets styrelse

0

42

14

14

14

UO

02

Samhällsekonomi och finansförvaltning

0

127

-51

-52

-52

varav

Bidragsfastigheter

150

UO

03

Skatt, tull och exekution

75

-8

-37

-37

-37

varav

Tullverket, unionstullkodex

75

UO

04

Rättsväsendet

200

-281

-379

-379

-379

varav

Tillskott Polisen

200

Effektiviseringar inom brottmålsprocessen

-150

-150

-150

Sänkt anslagsnivå Kriminalvården

-250

-100

-100

-100

UO

05

Internationell samverkan

0

-120

-121

-121

-121

varav

Sänkning av anslaget för avgifter till

internationella organisationer

-100

-100

-100

-100

UO

06

Försvar och samhällets krisberedskap

1 960

1 567

-8

412

602

varav

Försvarssatsning- förbandsverksamhet m.m.

210

410

795

810

965

Försvarssatsning- materiel

270

430

475

Finansiering av försvarssatsning

-110

-500

-500

-500

Kompensation för fastighetsöverlåtelse

70

23

3

3

Finansiering av materielanskaffning

-500

Materielanskaffning

2 000

900

Kustbevakningen

56

20

67

67

67

Förebyggande insatser mot jordskred och

andra naturkatastrofer

150

Ersättning räddningstjänst skogsbrand

250

Skogsbrand Västmanland efterarbete

110

Forskning och teknikutveckling

-30

-30

-50

-50

UO

07

Internationellt bistånd

0

484

481

481

481

varav

Internationell klimatfinansiering

500

500

500

500

437

PROP. 2014/15:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2014 i förhållande till 2014 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor

2014

2015

2016

2017

2018

UO

08

Migration

1 155

1 651

1 795

1 224

800

varav

Dimensionering Migrationsverket 3,4

105

1 533

1 641

1 162

774

Tillskott ersättningar och bostadskostnader

1 050

Tillskott offentligt biträde i

utlänningsärenden

107

154

62

25

UO

09

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

0

2 656

1 521

1 283

1 275

varav

Kostnadsfria läkemedel för barn

200

410

410

410

Ökad tillgänglighet i cancervården

500

500

500

500

Resursförstärkning till hälso- och sjukvården

1 000

1 000

1 000

1 000

Förlossningsvård och stärka kvinnors hälsa

400

400

400

400

Prestationsbunden vårdgaranti slopas

-1 000

-1 000

-1 000

PLO-uppräkning av schablonbeloppet inom

assistansersättningen

-344

-437

-445

-453

Tidsbegränsade satsningar inom

äldrepolitiken löper ut

-956

-1 230

-1 444

-1 444

Nationell satsning på äldreomsorgen

2 000

2 000

2 000

2 000

Bidrag för utveckling av socialt arbete

-50

-50

-50

-50

Avskaffande av fritidspeng

-81

-81

-81

-81

UO

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

4 131

534

597

612

617

varav

Ersättning för höga sjuklönekostnader

-9

-80

-85

-90

Höjd sjukpenning p.g.a. höjd ersättning i

arbetslöshetsförsärkingen

246

400

420

430

Sjukpenning m.m. 4

1 422

Aktivitets- och sjukersättningar 4

2 474

Höjd sjuk- och aktivitetsersättning

314

314

314

314

Handikappersättningar 4

63

Arbetsskadeersättningar 4

171

UO

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

83

149

348

348

348

varav

Höjd andel av boendekostnad som täcks av

bostadstillägg för pensionärer

190

380

380

380

Höjt förmögenhetstillägg för

bidragsgrundande inkomst för bostadstillägg

-50

-50

-50

-50

Höjt anslag för äldreförsörjningsstöd 4

83

UO

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

70

828

822

555

506

varav

Avskaffande av jämställdhetsbonus

-272

-306

Höjd föräldrapenning på grundnivå

194

194

194

192

Höjt underhållsstöd

625

628

633

631

438

PROP. 2014/15:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2014 i förhållande till 2014 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor

2014

2015

2016

2017

2018

Höjt anslag barnpension och

efterlevandestöd t.f.a. reviderad prognos 4

70

UO

13

Integration och jämställdhet

520

47

-253

-537

-438

varav

Sfi-bonus 4

70

Etableringsersättning till vissa nyanlända

invandrare 4

450

Sfi i anläggningsboenden

50

50

50

Ersättning till etableringslotsar och insatser

för vissa nyanlända invandrare

-50

-50

-50

Ersättning till etableringslotsar och insatser

för vissa nyanlända invandrare

-100

-400

-685

-586

Förstärkt stöd till kvinnojourer

100

100

100

100

Fortsatt stöd till länsstyrelser för att

motverka mäns våld mot kvinnor

50

50

50

50

UO

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

0

4 063

8 154

8 092

6 395

varav

Förstärkning av Arbetsförmedlingen

905

940

965

736

Införande av traineejobb

432

1 424

1 627

1 658

Införande av extratjänster

429

2 418

2 502

1 173

Utbildningskontrakt

355

355

355

355

Reformerad A-kassa

1 870

2 735

2 638

2 579

Fler programplatser tidigt i arbetslösheten

95

Ökade drivkrafter att studera i

sysselsättningsfasen

60

51

50

50

Avskaffat flyttningsbidrag

-85

-95

-95

-95

Sänkt anordnarbidrag i sysselsättningsfasen

-301

-93

-84

-136

Tidigareläggning av medel för EU:s

socialfond

210

346

60

Modernt arbetsliv: bättre arbetsmiljö samt

förstärkt kompetensutveckling i

företagshälsovården

100

100

100

100

UO

15

Studiestöd

0

1 245

1 487

1 596

1 804

varav

Kunskapslyftet, fler platser i högskolan

189

291

431

583

Fler platser i yrkeshögskolan

80

162

166

172

Fler platser i folkhögskolan

77

104

106

109

Fler platser i yrkesvux/komvux

516

521

532

550

Utbildningskontrakt

318

320

326

336

KPU-lärare inom vissa bristyrken

100

200

200

200

Studera med aktivitetssstöd

-44

-64

-66

-67

Höjt totalbelopp i studiemedlen

164

167

176

195

Ökad avgiftsfinansiering av CSN

-159

-218

-278

-278

439

PROP. 2014/15:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2014 i förhållande till 2014 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor

2014

2015

2016

2017

2018

UO

16

0

4 277

6 264

6 322

6 300

varav

Fler speciallärare och -pedagoger m.m.

200

500

500

500

Läxhjälp i grundskolan

272

376

388

400

Skola under lov

72

72

150

150

Stärkt elevhälsa

100

200

200

200

Nationella skolutvecklingsprogram

136

140

140

140

Samverkan för bästa skola

475

600

600

600

Barnomsorg på obekväm arbetstid

49

49

80

80

Mer personal och mindre barngrupper i

förskolan

415

830

830

830

Indexerat inkomsttak i maxtaxan

-52

-257

-511

-809

Kompetensutveckling sfi-lärare

30

100

100

100

Kompetensutveckling för lärare och

förskolans personal

200

200

200

200

Fler platser i yrkeshögskolan

120

240

240

240

Fler platser i yrkesvux/komvux

475

475

475

475

Utbildningskontrakt

150

140

136

136

Mindre klasser/fler anställda i fk-åk3

1 108

2 000

2 000

2 000

Överföring av ESS-medel till VR

-70

-70

-70

-70

Överföring av ESS-medel till VR

70

70

70

70

Kunskapslyftet, fler platser i högskolan

383

625

875

1 123

Högre kvalitet i högskolan

125

250

250

250

Minskade medel för rekrytering av

framstående forskare

-20

-60

-75

-75

Minskade medel för särskilda utgifter inom

universitet och högskolor

-50

-61

-65

-65

UO

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

0

349

347

343

331

varav

Kulturverksamhet i miljonprogram

50

60

60

60

Stimulansbidrag kulturskolan

100

100

100

100

Fri entré vid vissa museer

80

80

80

80

Fler platser i folkhögskolan

90

120

120

120

UO

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik

0

275

767

764

764

varav

Energieffektivisering av vissa bostäder

200

500

500

500

Upprustning av skollokaler

100

300

300

300

UO

19

Regional tillväxt

-33

2

12

-10

-122

varav

EU:s regionalfond

54

64

42

-70

UO

20

Allmän miljö- och naturvård

0

1 757

1 912

1 791

1 769

varav

Ökade medel miljöövervakning

75

50

50

50

440

PROP. 2014/15:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2014 i förhållande till 2014 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor

2014

2015

2016

2017

2018

Ökade medel för skötsel av värdefull natur

350

350

350

350

Ökade medel sanering

170

50

50

50

Klimatanpassning

50

50

50

50

Förlängd supermiljöbilspremie

100

100

Ökade medel havs- o vattenmiljö

75

75

75

75

Insatser för internationella

klimatinvesteringar

50

Ökade anslag Naturvårdsverket

35

50

50

50

Ökade medel för skydd av värdefull natur

640

590

590

590

Klimatinvesteringar i kommuner och

regioner

200

600

600

600

UO

21

Energi

0

95

90

94

94

varav

Förstärkt stöd till solceller

100

100

100

100

UO

22

Kommunikationer

0

1 819

1 493

1 609

1 453

varav

Tekniska justeringar m.a.a.

anslagsomläggning

-20

-48

-86

-240

Överflyttar från utveckling till

vidmakthållande p.g.a. åtgärdernas

karaktär

-850

-50

-700

Överflyttar från utveckling till

vidmakthållande p.g.a. åtgärdernas

karaktär

850

50

700

Kollektivtrafik i tätort

500

500

500

500

Finansiering av tidigareläggning drift och

underhåll av järnväg

-510

Tidigareläggning drift och underhåll av

järnväg

510

Tillskott vidmakthållande järnväg

1 240

1 240

1 240

1 240

Prognosjustering m.m. trängselskatt

Stockholm

190

-65

63

25

Prognosjustering m.m. trängselskatt

Göteborg

-70

3

33

70

UO

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

112

889

610

622

620

varav

Miljöpaketet - förstärkning av insatser för

skogsbruket

100

100

100

100

Havs- och fiskeprogram 2014–2020 EU-

medel

88

67

77

53

Omfördelning inom landsbygdsprogrammet

2014–2020

-110

Ökad nationell medfinansiering av

landsbygdsprogrammet 2014–2020

400

400

400

400

Omfördelning inom landsbygdsprogrammet

2014–2020

110

Ökad medfinansiering från EU för

landsbygdsprogrammet 2014–2020

76

Ökad medfinansiering från EU för

landsbygdsprogrammet 2007–2013

185

441

PROP. 2014/15:1

Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2014 i förhållande till 2014 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor

2014

2015

2016

2017

2018

UO

24

Näringsliv

36

258

206

200

194

varav

Omfördelning mellan Vinnovas anslag

75

75

75

75

Omfördelning mellan Vinnovas anslag

-75

-75

-75

-75

Förstärkning Almi

130

130

130

130

Förstärkning exportfrämjande

80

80

80

80

UO

25

Allmänna bidrag till kommuner

3

1 053

1 283

1 297

1 297

varav

Neutraliserad effekt av slopad

avdragsrätt pensionssparande

-2 571

-3 776

-3 776

-3 776

Reglering till följd av höjda takbelopp för

avgifter inom äldreomsorgen

-75

-150

-150

-150

Neutraliserad effekt av förhöjt

grundavdrag för personer över 65

1 913

1 913

1 913

1 913

Kompensation med anledning av slopad

nedsättingav arbetsgivaravgiften för

unga

1 510

3 020

3 020

3 020

Reglering till följd av höjd riksnorm

fritidsaktiviteter

81

81

81

81

Anslagsökning till följd av ny prognos för

LSS-utjämningen

248

248

248

248

Summa anslagsförändringar

8 312

23 758

27 354

26 521

24 513

varav Anslagsökningar

24 730

77 895

96 613

104 451

102 687

varav Anslagsminskningar

-16 328

-54 137

-69 259

-77 930

-78 174

Skillnaden mellan utgiftseffekt och anslagseffekt 2

-610

900

Tillskott Migrationsverket 3

1 155

1 533

1 641

1 162

774

Summa ökning av takbegränsade utgifter

7 767

21 325

25 713

25 359

23 739

Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av

utgiftstaket 5

3

-407

-1 612

-1 612

-1 612

Ökning av takbegränsade utgifter exklusive

utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av

utgiftstaket 6

7 764

21 733

27 325

26 971

25 351

Beräkningsteknisk överföring till hushållen 7

6 836

6 809

7 680

Ökning av takbegränsade utgifter inklusive beräkningsteknisk

överföring till hushållen

34 161

33 781

33 031

1 Förslag i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2) som föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås.

2 För 2014 avses ej ianspråktagna medel under utgiftsområde 6, anslag 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt . Regeringen avser att för 2015 besluta om en utgiftsbegränsning under utgiftsområde 6, anslag 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt som uppgår till 900 miljoner kronor.

3 Ej att likställas med diskretionär politik.

4 Av de 8,3 miljarder kronor som de takbegränsade utgifterna ökar med 2014 består ca 6,0 miljarder kronor av medel som i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2) föreslås tillföras främst regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för volym och makroekonomiska förändringar) utan att någon ny reform föreslås.

5 Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket se avsnitt 5.4.

6 Motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen.

7 Avser den överstigande budgeteffekten av föreslagna och aviserade budgetförstärkningar i denna proposition i förhållande till föreslagna och aviserade budgetförsvagningar.

Källa: Egna beräkningar.

442

PROP. 2014/15:1

8.2.2 Övriga utgiftsförändringar jämfört volymförändringarna att utgifterna väntas bli

med 2014 års ekonomiska vårproposition

I detta avsnitt redovisas förändringen av utgiftsramarna för 2015–2018, jämfört med beräkningen i 2014 års ekonomiska vårpro- position, till följd av andra faktorer än de som redovisas i avsnitt 8.2.1.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål

I 2014 års ekonomiska vårproposition gjordes en slutlig pris- och löneomräkning för 2015 och en preliminär pris- och löneomräkning för 2016-2018. I denna proposition revideras den totala budgeteffekten av den preliminära pris- och löneomräkningen ned med 0,7 miljarder kronor för 2016, ned med 0,5 miljarder kronor för 2017 och upp med 0,2 miljarder kronor för 2017.

Övriga makroekonomiska förändringar

I jämförelse med vårpropositionen har anslag som styrs av den makroekonomiska utveck- lingen justerats med hänsyn tagen till det be- dömda makroekonomiska läget som presenteras i denna proposition (se avsnitt 4). De nya makroekonomiska förutsättningarna innebär sammantaget att de beräknade utgifterna är oför- ändrade 2015 och lägre 2016–2018. Den främsta orsaken till detta är att utgifterna för ålders- pensionssystemet har reviderats ned 2015–2018 jämfört med prognoserna i vårpropositionen. Huvudorsaken till de sänkta prognoserna är ett lägre inkomstindex. Samtidigt har de arbets- marknadsrelaterade utgifterna reviderats upp 2015–2018 till följd av bedömningar om ett försämrat arbetsmarknadsläge med högre arbetslöshet och fler personer i arbetsmarknads- politiska program. Enligt en grov uppskattning innebär en ökning av arbetslösheten med en tiondels procentenhet att de arbetsmarknads- relaterade utgifterna ökar med ungefär 0,6 mil- jarder kronor. Detta samband förutsätter dock att långtidsarbetslösheten ligger kvar på samma nivå som i dagsläget och att bedömningen av styckkostnader för olika arbetsmarknads- politiska åtgärder inte ändras.

Volymer

Utgifterna har också förändrats till följd av nya prognoser för volymerna inom de regelstyrda transfereringssystemen. Sammantaget innebär

10,5 miljarder kronor högre 2015, 15,5 miljarder kronor högre 2016 samt 19,4 respektive 19,6 miljarder kronor högre 2017 och 2018 än vad som beräknades i vårpropositionen. En viktig förklaring till ökningen är att antalet asylsökande och antalet nyanlända har reviderats upp för hela prognosperioden, vilket innebär mellan 6,1 och 13,0 miljarder kronor högre utgifter per år.

Antalet personer som erhåller sjukpenning och sjukersättning har också reviderats upp för hela prognosperioden, vilket innebär mellan 2,7 och 3,4 miljarder kronor högre utgifter per år.

Antalet personer med studiemedel beräknas bli högre än vad som beräknades i vårprop- ositionen, vilket höjer utgiftsprognosen för området med 1,3–1,5 miljarder kronor per år.

Tabell 8.11 Volymer inom olika transfereringssystem 2015-2018

Förändring jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes

2015

2016

2017

2018

Asylsökande,

83 300

87 100

77 500

69 800

genomsnittligt antal

inskrivna

(25 200)

(31 400)

(22 900)

(16 200)

Antal sjukpenning-

53,4

55,0

56,0

56,7

dagar, (netto), miljoner

(2,1)

(2,6)

(2,8)

(2,9)

Antal personer med

315 800

307 200

299 000

291 400

sjukersättning

(3 300)

(5 900)

(7 400)

(8 500)

Antal personer med

776 800

729 200

665 000

633 200

garantipension

(4 800)

(7 900)

(7 500)

(2 800)

Antal uttagna tillfälliga

5,5

5,7

5,9

6,1

föräldrapenningdagar,

miljoner

(-1,0)

(-0,8)

(-0,7)

(-0,5)

Antal personer med

54 000

71 200

80 000

71 900

etableringsersättning

(6 400)

(18 700)

(32 200)

(34 100)

Antal personer med

573 800

566 500

556 800

558 000

studiemedel 1

(49 400)

(58 000)

(61 700)

(66 100)

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundat till närmaste hundratal. Endast ett urval med större förändringar redovisas i tabellen. Se tabell 8.7 för könsuppdelade utfall.

1 Bruttoräknat antal. Avser volymer som ligger till grund för anslagets utgifts- prognos, vilket kan avvika från volymer bakom anslagsprognosen. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning.

Källa: Egna beräkningar.

Tekniska förändringar

Vissa förslag om utgiftsförändringar som regeringen föreslår i denna proposition föranleder justeringar av utgiftstaket för staten (se även avsnitt 5.4). De tekniska justeringarna som är aktuella innebär att nivån på utgiftstaket bör justeras ned med 0,4 miljarder kronor 2015

443

PROP. 2014/15:1

och ned med 1,6 miljarder kronor årligen 2016-2018.

Minskning av anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. Det innebär att en myndighet utöver årets anvisade anslagsmedel även kan använda tidigare sparade anslagsmedel, vilket ger en viss flexibilitet i planeringen. I regel uppgår den del som myndigheten får disponera efterföljande år till 3 procent av anslagsmedlen. Myndigheter har också möjlighet att inom vissa gränser låna av efterföljande års anslag, s.k. anslagskredit. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla anslag gemensam beräkningspost benämnd Minskning av anslagsbehållningar, som ingår i de takbegränsade utgifterna.

Myndigheternas förbrukning av anslags- behållningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör en osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna. I förhållande till bedömningen i vårpropositionen har utgifts- prognoserna för 2015 justerats ned mer än anslagna medel, vilket innebär att posten Minskning av anslagsbehållningar reviderats ned med 2,8 miljarder kronor det året. I förhållande till bedömningen i vårpropositionen har utgiftsprognoserna för 2016 justerats upp mer än anslagna medel, vilket innebär att posten Minskning av anslagsbehållningar reviderats upp med 0,2 miljarder kronor. För 2017 och 2018 har utgiftsprognoserna justerats ned mer än anslagna medel, vilket innebär att posten Minskning av anslagsbehållningar reviderats ned med 0,7 miljarder kronor per år.

Beräkningsteknisk överföring till hushållen

Regeringen aviserar i denna proposition skattehöjningar fr.o.m. 2016 som överstiger budgeteffekten för 2016–2018 av regeringens reformer. Det är regeringens avsikt att dessa medel ska användas för finansiering av framtida reformer. Tills dess redovisas de överskridande medlen i denna proposition som en beräknings- teknisk överföring till hushållssektorn vid sidan av de 27 utgiftsområdena men som en del av de takbegränsade utgifterna. Den beräknings- tekniska överföringen påverkar den offentliga sektorns utgifter på samma sätt som de tak- begränsade utgifterna.

Övrigt

Revideringar av utgiftsprognoserna kan för- anledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel och regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget beräknas dessa övriga faktorer leda till att utgifterna revideras ned 2015–2018 med 3,1 miljarder kronor, 2,9 miljarder kronor, 0,8 miljarder kronor respektive 1,1 miljarder kronor.

8.2.3 Pris- och löneomräkning

Principerna för pris- och löneomräkningen

Riksdagen har beslutat om de grundläggande riktlinjerna för pris- och löneomräkningen (prop. 1991/92:100, bil. 1, bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128). För att undvika intrång och inblandning i lönerörelsen var det angeläget att skapa ett system för pris- och löneomräkning enligt vilket myndigheterna genom sitt handlande inte skulle kunna påverka kompen- sationen. Grunden för systemet har sedan dess varit att det är de beslutade anslagsnivåerna för myndigheternas verksamhet som ska pris- och löneomräknas. De kostnader som räknas om är löner, hyror och övriga förvaltningskostnader. Vid omräkningen används separata index för prisutvecklingen inom de tre nämnda utgifts- grupperna. Transfereringar som finansieras från myndighetsanslag räknas inte om inom ramen för pris- och löneomräkningssystemet.

Systemet ska bidra till att skapa förut- sättningar för en produktivitetsutveckling som motsvarar den som uppnås i den privata sektorn. Av denna anledning reduceras löneindex med ett produktivitetsavdrag som motsvarar produkt- ivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn.

Pris- och löneomräkningen är ett generellt system med en automatisk beräkning. Systemet tar således inte direkt hänsyn till den faktiska utgiftsutvecklingen för det enskilda anslaget.

Index för lönedel

För omräkningen av lönedelen i pris- och löneomräkningen beräknar Statistiska central- byrån varje år ett arbetskostnadsindex avseende utvecklingen för tjänstemän inom tillverknings- industrin. Om inte Arbetsgivarverket meddelar att särskilda avsättningar har gjorts i avtalen för

444

vissa verksamhetsområden eller yrkeskategorier får normalt alla anslag samma omräkningsindex.

Arbetskostnadsindex för 2015 är 1,96 procent. Arbetskostnadsindex minskas därefter med ett produktivitetsavdrag som motsvarar genom- snittet av de senaste tio årens produktivitets- utveckling inom den privata tjänstesektorn enligt nationalräkenskaperna. Produktivitetsavdraget för 2015 är 0,96 procent.

Det slutgiltiga löneindexet för 2015 blir därmed 1,00 procent (löneindex = arbets- kostnadsindex – produktivitetsavdrag). Detta är under det historiska genomsnittsvärdet för löneindex som ligger på ca 2 procent.

Index för hyresdel

Hyresindex beräknas enligt två metoder, beroende på om avtalet för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det avsedda budgetåret eller inte.

Lokalhyror som inte kan omförhandlas under det kommande budgetåret räknas om med ett index som motsvarar 70 procent av konsument- prisindexförändringen två år före det aktuella budgetåret. För omräkningen av hyror för 2015 har omräkningstalet -0,04 procent använts.

Omräkningen för hyresavtal som kan omför- handlas bygger på prisutvecklingen under perioden från det att avtalet tecknades till det att avtalet ska omförhandlas. Detta omräkningstal är individuellt för varje berört anslag och beräknas utifrån den lokala hyresutvecklingen i det område där fastigheten är belägen.

Omräkningen av ö vriga förvaltningskostnader

För omräkningen av övriga förvaltnings- kostnader används samma index för i princip alla anslag som pris- och löneomräknas. Detta index fastställs genom en sammanvägning av flera index från Statistiska centralbyrån avseende utgifter som förekommer i samband med myndighetsutövning. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader 2015 har omräk- ningstalet -0,12 procent använts för samtliga anslag.

I tabell 8.12 visas pris- och löneomräkningen för 2015 per utgiftsområde. Pris- och löne- omräkningen för varje anslag framgår av den härledningstabell som finns i respektive utgiftsområdesbilaga.

PROP. 2014/15:1

Tabell 8.12 Pris- och löneomräkning för 2015

Miljoner kronor

Pris- och

Pris- och

löneomräk-

löneomräk-

Utgiftsområde

ning 2014

ning 2015

1

Rikets styrelse

281

73

2

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

48

14

3

Skatt, tull och exekution

286

79

4

Rättsväsendet

1 028

285

5

Internationell samverkan

6

1

6

Försvar och samhällets

krisberedskap

382

-191

7

Internationellt bistånd

21

6

8

Migration

92

35

9

Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

67

26

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och funktionsnedsättning

200

54

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

10

3

13

Integration och jämställdhet

2

0

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

229

69

15

Studiestöd

9

3

16

Utbildning och

universitetsforskning

930

372

17

Kultur, medier, trossamfund och

fritid

207

61

18

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning, byggande samt

konsumentpolitik

23

6

20

Allmän miljö- och naturvård

27

6

21

Energi

11

1

22

Kommunikationer

73

-27

23

Areella näringar, landsbygd och

livsmedel

76

17

24

Näringsliv

43

8

Summa

4 049

902

Källa: Egna beräkningar.

8.3 Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter 2014

8.3.1 Utgiftsprognos 2014

I statens budget för 2014 uppgick de samlade utgifterna under samtliga utgiftsområden till 855,1 miljarder kronor. I den aktuella prognosen beräknas utgifterna till 842,0 miljarder kronor, dvs. 13,1 miljarder kronor lägre än i budgeten. De takbegränsade utgifterna (utgiftsområde 1-25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget) beräknades i budget- propositionen för 2014 till 1 090,7 miljarder kronor. I den aktuella prognosen beräknas de takbegränsade utgifterna till 1 093,8 miljarder

445

PROP. 2014/15:1

kronor för samma år, dvs. 3,1 miljarder kronor högre (se tabell 8.13).

De lägre utgifterna i statens budget för 2014 beror främst på att utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. bedöms bli betydligt lägre än de medel som anvisades i budgeten, framför allt till följd av att högre överkurser än beräknat förväntas uppstå vid emissioner av nominella statsobligationer i svenska kronor.

I prognosen har hänsyn tagits till riksdagens beslut med anledning av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:316) och till förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2). Totalt föreslår regeringen i propositionen högre anslagsnivåer om 8,3 miljarder kronor. En del av detta belopp, 6,0 miljarder kronor, avser främst transfereringsanslag där utgiftsförändringar upp- kommit som är föranledda av att volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den bedömning som låg till grund för anslagsberäkningen i budgetpropositionen. Genom förslag om ändringar i budgeten tillförs i dessa fall medel på befintliga anslag, utan att någon ny reform föreslås.

Vidare har hänsyn tagits till nya bedömningar av volymerna i de rättighetsstyrda transfe- reringssystemen och förändrade makro- ekonomiska förutsättningar m.m.

Tabell 8.13 Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2014

Miljarder kronor

Differens

Statens

prognos-

budget 1

Prognos

budget

Summa utgiftsområden

855,1

842,0

-13,1

Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m.

22,1

6,3

-15,8

Utgifter exkl.

utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m. 2

833,0

835,8

2,8

Ålderspensionssystemet

vid sidan av

statsbudgeten

257,8

258,1

0,4

Takbegränsade utgifter 3

1 090,7

1 093,8

3,1

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.

1 Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2012/13:32).

2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

3 I de takbegränsade utgifterna ingår ej utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Källa: Egna beräkningar.

I tabell 8.14 redovisas av riksdagen beslutade ramar för utgiftsområdena, beslutade och före- slagna ändringar i budgeten, summerade per utgiftsområde, samt de prognostiserade utgift- erna för respektive utgiftsområde och för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget.

För vissa utgiftsområden skiljer sig de aktuella utgiftsprognoserna väsentligt från de medel som riksdagen ursprungligen anvisade i budgeten (se diagram 8.4). Nedan redogörs för de viktigaste orsakerna till dessa avvikelser.

446

PROP. 2014/15:1

Tabell 8.14 Utgifter 2014

Miljarder kronor

Differens

Differens

Förslag till

prognos–

prognos–

Urspr.

Ändrings-

ändrings-

Totalt

urspr.

totalt

Utgiftsområde

budget 1

budget 2

budget 2

anvisat 3

Prognos

budget

anvisat

1

Rikets styrelse

12,9

12,9

12,8

-0,1

-0,1

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

14,1

0,0

14,1

14,1

0,0

0,0

3

Skatt, tull och exekution

10,5

0,1

10,6

10,3

-0,2

-0,3

4

Rättsväsendet

40,3

0,2

40,5

40,3

0,0

-0,2

5

Internationell samverkan

2,0

2,0

1,9

-0,2

-0,2

6

Försvar och samhällets krisberedskap

47,2

0,0

2,0

49,2

47,6

0,4

-1,6

7

Internationellt bistånd

31,8

-1,0

30,9

31,1

-0,8

0,2

8

Migration

9,9

2,7

1,2

13,8

13,4

3,5

-0,4

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

62,2

0,0

62,2

61,8

-0,4

-0,4

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

96,5

4,1

100,7

98,6

2,1

-2,1

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

39,0

0,1

39,1

39,2

0,2

0,1

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

81,6

0,1

81,7

80,7

-0,9

-1,0

13

Integration och jämställdhet

12,4

0,0

0,5

13,0

13,2

0,7

0,2

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

70,4

70,4

68,9

-1,5

-1,5

15

Studiestöd

21,0

21,0

20,0

-1,1

-1,1

16

Utbildning och universitetsforskning

60,1

0,0

60,1

59,0

-1,1

-1,1

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

12,9

12,9

12,7

-0,1

-0,1

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

samt konsumentpolitik

1,2

1,2

1,1

-0,1

-0,1

19

Regional tillväxt

3,0

0,0

2,9

2,9

-0,1

0,0

20

Allmän miljö- och naturvård

5,2

5,2

5,1

-0,1

-0,1

21

Energi

2,8

2,8

2,9

0,1

0,1

22

Kommunikationer

45,4

0,0

45,4

45,2

-0,2

-0,2

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

15,3

0,4

0,1

15,8

16,2

0,9

0,4

24

Näringsliv

5,6

0,0

0,0

5,6

5,4

-0,2

-0,2

25

Allmänna bidrag till kommuner

93,6

0,0

93,6

93,6

0,0

0,0

26

Statsskuldsräntor m.m.

22,1

22,1

6,3

-15,8

-15,8

27

Avgiften till Europeiska unionen

37,7

37,7

37,9

0,2

0,2

Minskning av anslagsbehållningar

-1,7

Summa utgiftsområden

855,1

2,2

8,3

867,2

842,0

-13,1

-25,2

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

833,0

845,2

835,8

2,7

-9,4

Ålderspensionssystemet vid sidan av

257,7

258,1

258,1

statsbudgeten

Takbegränsade utgifter

1 090,7

1 093,8

3,1

Budgeteringsmarginal

16,3

13,2

-3,1

Utgiftstak för staten

1 107,0

1 107,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Statens budget för 2014 enligt riksdagens beslut med anledning av Budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2012/13:32).

2 Där 0,0 anges har ändringsbudget beslutats eller förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor.

3 Anvisat på statens budget enligt riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:316) samt förslag i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2).

Källa: Egna beräkningar.

447

PROP. 2014/15:1

Diagram 8.4 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2014 och ursprungligt anvisade medel på statens budget för 2014 1 för vissa utgiftsområden

Miljarder kronor

6. Försvar och samhällets

8. Migration krisberedskap

9. Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

12. Ekonomisk trygghet

14. Arbetsmarknad och arbetsliv för familjer och barn

14. Arbetsmarknad och arbetsliv

15. Studiestöd

15. Studiestöd

16. Utbildning och universitetsforskning

16. och

26 Statsskuldsräntor m.m.

26. Statsskuldsräntor m.m.

-15,80

3,5

2,1

-1,5

-1,1

-1,1

-20,00

-15,00

-10,00

-5,00

0,00

5,00

1 Ursprunglig budget enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 (2013/14:1 FiU10, rskr. 2013/14:139). Källa: Egna beräkningar.

Utgiftsområde 8 Migration

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 3,5 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel. Utvecklingen förklaras av en kraftig ökning i antalet asylsökande, framför allt från Syrien och Eritrea, vilket till största del påverkar utgifterna under anslaget Ersättningar och boendekostnader .

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 2,1 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel. Upprevideringen beror framför allt på ökade kostnader för anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. till följd av ökad medelersättning och ökat inflöde. Även utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas bli högre än vad

som anvisats, främst på grund av ett ökat inflöde och att sjukfallen beräknas bli något längre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2014.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,5 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel. Den främsta förklaringen till utvecklingen är en starkare konjunktur-utveck- ling än vad som förutsågs i budgetpropositionen för 2014. Den förbättrade konjunkturutveck- lingen leder till att färre blir arbetslösa, vilket medför färre personer med arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd och lägre program- volymer. Andelen av de arbetslösa som är kvalificerade för arbetslöshetsersättning har också minskat något, vilket leder till minskade utgifter. Även programvolymerna utanför

448

garantierna har skrivits ned och styckkostnaden för aktivitetsersättning i garantierna har skrivits ned. Vidare har antalet konkurser varit lägre än vad som tidigare beräknats vilket bidrar till lägre utgifter för lönegarantiersättning.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,1 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel. Detta förklaras till största delen av att utgifterna under anslaget Studiemedel för det s.k. högre studiebidraget förväntas bli lägre än anvisade medel. Detta är en följd av att prognosen för antalet studerande med det högre bidraget kraftigt understiger den budgeterade volymen.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,1 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens budget, vilket förklaras av lägre resursförbrukning på flertalet anslag än vad som förutsågs i budgetpropositionen för 2014.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 15,8 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. De lägre utgifterna förklaras främst av att överkurser om cirka 12 miljarder kronor förväntas uppstå till följd av emissioner av nominella stats- obligationer i svenska kronor, vilket är mer än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2014. De större överkurserna är delvis en effekt av förändringar i låneplanen, men uppstår även till följd av lägre marknadsräntor än vad som antogs i budgetpropositionen för 2014.

Förändring av anslagsbehållningar

I budgeten för 2014 var den beräknade förändringen av anslagsbehållningarna inte fördelad per utgiftsområde, utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. De totala utgifterna redovisades i statens budget som summan av utgiftsramarna och beräknings- posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräkningspost uppgick i budgeten till -1,7 mil- jarder kronor, vilket innebär en minskning av statens utgifter med motsvarande belopp och att anslagsbehållningarna således förväntades öka.

I den aktuella prognosen för 2014 ingår emellertid förändringen av anslagsbehållningarna

PROP. 2014/15:1

under respektive utgiftsområde. Förändringen av anslagsbehållningarna under 2014 kan därför beräknas som skillnaden mellan prognostiserat utfall och anvisade medel, med hänsyn tagen till förslag till ändringsbudget, indragningar av anslagsmedel och medgivna överskridanden (se tabell 8.15).

Tabell 8.15 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2014

Miljarder kronor

Ramanslag (Från samtliga belopp har utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m. exkluderats)

Ingående ramöverföringsbelopp 1

18,5

+

Anvisat på ursprunglig budget 2

834,7

+

Anvisat på vårändringsbudget för 2014 3

2,2

+

Förslag till höständringsbudget för 2014 4

8,3

+

Medgivna överskridanden

0,0

-

Indragningar

16,1

-

Prognos

835,8

=

Beräknat utgående överföringsbelopp

11,8

Beräknad förändring av anslagsbehållningar

-6,7

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.

1 Enligt Årsredovisning för staten 2013 (skr. 2013/14:101).

2 Enligt 2013/14:1 FiU10, rskr. 2013/14:139.

3 Enligt riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:316).

4 Enligt förslag i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2). Källa: Egna beräkningar.

Utfallet för statens budget 2013 visar att anslagsbehållningarna det året uppgick till 18,5 miljarder kronor. År 2014 kommer anslagssparandet att öka jämfört med 2013 i den mån utgifterna är lägre än anvisade medel på budgeten för 2014, eller minska i den mån utgifterna överstiger anvisade medel eller till följd av beslut om indragningar.

I enlighet med de beslut om ändringsbudget som riksdagen har fattat för 2014 har de anvisade medlen ökat med sammanlagt 2,2 miljarder kronor. I propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2) föreslås ytterligare an- slagsökningar med sammanlagt 8,3 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor). De hittills beräknade indragningarna av anslagsmedel upp- går till 16,1 miljarder kronor, varav merparten berör de rättighetsstyrda transfereringsanslagen.

Anslagsbehållningarna beräknas vid utgången av 2014 uppgå till 11,8 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor). Därmed beräknas anslagsbehållningarna minska med 6,7 miljarder kronor mellan årsskiftet 2013/14 och årsskiftet 2014/15.

449

9

Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

PROP. 2014/15:1

9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Sammanfattning

– Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett underskott i det finansiella sparandet som uppgick till 50 miljarder kronor. Den utdragna lågkonjunkturen medför i kombi- nation med de åtgärder som vidtagits efter förslag i budgetpropositionen för 2014 att den offentliga sektorns finanser försämras 2014. Underskottet beräknas 2014 uppgå till 87 miljarder kronor, eller 2,2 procent av BNP. När tillväxten åter tar fart, stärks det finansiella sparandet och för 2018 beräknas ett överskott om 0,5 procent av BNP, vid den politik som regeringen föreslår och aviserar i denna proposition.

– Den offentliga sektorns finansiella ställning är stark. De finansiella tillgångarna översteg 2013 skulderna med 25,3 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick 2013 till 38,6 procent av BNP, vilket med god marginal understiger referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP.

– Den konsoliderade statsskulden beräknas ha uppgått till 1 236 miljarder kronor 2013. Statsskulden beräknas minska som andel av BNP samtliga år fr.o.m. 2015, och i nominella termer fr.o.m. 2016.

– Det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet i kommunsektorn bedöms försämras 2014 jämfört med 2013. Skatteunderlaget utvecklas förhållandevis svagt. Försämringen beror också på att kommunsektorn inte får det tillskott från

AFA Försäkring som den erhöll 2013. I takt med att arbetsmarknadsläget därefter successivt förbättras, stärks de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting fr.o.m. 2015. Resultatet beräknas uppgå till mellan 12 och 17 miljarder kronor per år 2014–2018.

I detta avsnitt redovisas den offentliga sektorns finanser enligt redovisningsprinciperna i nation- alräkenskaperna (NR). Med offentlig sektor avses här den gamla definitionen som i NR:s nya redovisning benämns offentlig förvaltning. 108

Avsnittet innehåller vidare en redovisning av utvecklingen för statens budgetsaldo och statsskulden enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om statens budget.

I utgifterna på statens budget ingår en beräkningsteknisk överföring 2016–2018 till hushållssektorn till följd av att regeringen i denna proposition föreslår och aviserar

108 Skatter och statsbidrag redovisas enligt den ordning som gällde innan den genomgripande revideringen av NR i maj 2010. Därmed överensstämmer redovisningen bättre med redovisningen i statens budget och den kommunala redovisningen. Det innebär dock att skatter och statsbidrag för delsektorerna (staten, ålderspensionssystemet och kommunala sektorn) avviker från den nuvarande redovisningen i NR. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn och dess delsektorer påverkas emellertid inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster och utgifter för den konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte heller.

453

PROP. 2014/15:1

budgetförstärkningar som överstiger effekten av regeringens föreslagna och aviserade budget- försvagningar. Det är regeringens avsikt att dessa medel ska användas för finansiering av framtida reformer. Den beräkningstekniska överföringen påverkar den offentliga sektorns utgifter på samma sätt som de takbegränsade utgifterna. Överföringen belastar därmed statens budgetsaldo och det finansiella sparandet i staten och i den offentliga sektorn (se även avsnitt 8.1.2).

I avsnittet redovisas också en jämförelse av olika bedömares prognoser av den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige. Slutligen redovisas Europeiska kommissionens bedöm- ningar om finansiellt sparande och bruttoskulder i EU-länderna, Japan och USA.

9.1 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik

Statens budget är det viktigaste verktyget för regeringen att genomföra sin ekonomiska politik och för riksdagen att utöva sin finansmakt. Budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen är regeringens förslag till riksdagen om hur budgetpolitiken ska utformas. Regeringen kan förändra politikens inriktning genom att föreslå att medel används till nya ändamål eller att den tidigare aviserade fördelningen till befintliga ändamål ändras. Förändringar i skattesystemet är också ett sätt att ändra politikens inriktning.

Detta avsnitt innehåller en översiktlig redovisning av vilka effekter de reformer som regeringen föreslår eller aviserar i denna proposition har på de offentliga finanserna. Inledningsvis redovisas effekterna av de förslag och aviseringar som tillkommit sedan 2014 års ekonomiska vårproposition, dvs. förslagen och aviseringarna i denna proposition och i propositionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2). En detaljerad beskrivning av inkomst- och utgiftsreformerna finns i avsnitt 6 och 8.2. Därefter följer en redovisning av budgeteffekterna i förhållande till föregående år, som även inkluderar effekterna av åtgärder som tidigare beslutats eller aviserats, dvs. samtliga förslag till och aviseringar av reformer och finansiering som regeringen och tidigare regeringar lämnat till riksdagen och som

riksdagen antingen beslutat eller godkänt beräkningarna för. 109 I redovisningen förutsätts att anslagsförändringar motsvaras av lika stora utgiftsförändringar.

Förslag och aviseringar sedan 2014 års ekonomiska vårproposition

I tabell 9.1 redovisas effekterna på den offentliga sektorns finansiella sparande av förslag och aviseringar i denna proposition och i propositionen Höständringsbudget för 2014 samt hur de fördelar sig på utgifter och inkomster enligt NR. Av tabellen framgår således på en övergripande nivå hur utform- ningen av politiken har förändrats sedan 2014 års ekonomiska vårproposition beslutades.

Även i tabell 1.1 redovisas hur förslagen och aviseringarna i denna proposition påverkar det finansiella sparandet. Underlaget till tabell 1.1 är detsamma som till tabell 9.1, men tabell 1.1 är uppställd så att politikens inriktning ska framgå på ett tydligt sätt.

109 Regeringen föreslår och riksdagen beslutar om användningen av medel för det kommande budgetåret. Regeringen kan även avisera åtgärder vars ikraftträdande ligger längre fram i tiden än det närmast följande budgetåret och som normalt ingår i anslagsberäkningarna. Riksdagen godkänner dessa beräkningar.

454

Tabell 9.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2014–2018, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor. Förändring i förhållande till 2014 års ekonomiska vårproposition.

2014

2015

2016

2017

2018

Utgiftsförändringar

Förändring av takbegränsade

utgifter 1

2,4

21,7

27,3

27,0

25,4

Justering för olika redovis-

ningsprinciper i statens budget

och nationalräkenskaperna

-0,7

-0,5

-0,6

-0,7

Summa utgiftsförändringar

2,4

21,0

26,8

26,4

24,7

Inkomstförändringar

Skatter, netto 2

0,0

20,6

32,4

31,9

31,6

Övriga inkomstreformer 3

0,0

0,7

1,2

1,3

0,8

Summa inkomst-

förändringar, netto

0,0

21,3

33,6

33,2

32,4

Förändring finansiellt

sparande offentlig sektor

-2,4

0,2

6,8

6,8

7,7

procent av BNP

-0,1

0,0

0,2

0,2

0,2

Förändring finansiellt

sparande offentlig sektor inkl.

beräkningsteknisk överföring

till hushållssektorn 4

-2,4

0,2

0,0

0,0

0,0

1 Se tabell 8.10. Föreslagna anslagsförändringar 2014 beskrivs närmare i propo- sitionen Höständringsbudget för 2014 (prop. 2014/15:2). Medel som föreslås till- föras anslag utan att någon ny reform föreslås ingår inte (främst transfererings- anslag). Inklusive medel till dessa anslag uppgår förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2014 till 8,3 miljarder kronor (se vidare avsnitt 8.3).

2 Effekterna på de offentliga finanserna av föreslagna och aviserade förändringar av skatteregler beskrivs närmare i avsnitt 6.49.

3 Övriga inkomstreformer beskrivs i avsnitt 7.2.2. Budgeteffekten för 2015 för Ersättning för höga sjuklönekostnader redovisas här enligt NR (-306 miljoner kronor) till skillnad från i tabell 7.10 där den redovisas kassamässigt enligt statens budget (-18 miljoner kronor).

4 Den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn avser den överstigande budgeteffekten av föreslagna och aviserade budgetförstärkningar i denna proposition i förhållande till föreslagna och aviserade budget- försvagningar. Se avsnitt 8.1.2.

Källa: Egna beräkningar.

I redovisningen av effekten på det finansiella sparandet för 2014 i tabell 9.1 ingår endast den del av förslagen i propositionen Höständrings- budget för 2014 som avser nya reformer. Dessa förslag medför sammantaget att det finansiella sparandet tillfälligt försvagas med ca 2,4 miljarder kronor jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Totalt föreslår regeringen i denna proposition högre anslagsnivåer om ca

8,3 miljarder

kronor. Av dessa

avser

ca

6 miljarder

kronor

transfereringsanslag,

där

utgiftsförändringar

uppkommit

som

är

föranledda av att volymer eller makro- ekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den bedömning som låg till grund för anslagsberäkningen i budgetpropositionen för 2014. Ändringarna är i dessa fall inte föranledda av några nya reformer.

PROP. 2014/15:1

Av tabell 9.1 framgår att de föreslagna reformerna på budgetens utgifts- och inkomstsida medför att den offentliga sektorns finanser förstärks de kommande åren. För 2015 är effekten relativt liten, 0,2 miljarder kronor, men fr.o.m. 2016 bedöms de offentliga finanserna förstärkas med ca 7–8 miljarder kronor årligen. När den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn (se avsnitt 8.1.2) inkluderas i effekterna av regeringens politik bedöms det finansiella sparandet 2016– 2018 vara oförändrat av regeringens politik.

De föreslagna reformerna som påverkar de takbegränsade utgifterna beräknas medföra högre utgifter om ca 22 miljarder kronor 2015, ca 27 miljarder kronor 2016 och 2017 och ca 25 miljarder kronor 2018. En mer detaljerad genomgång av de förslag och aviseringar som påverkar budgetens utgiftssida finns i avsnitt 8.2. Tabell 8.10 visar beräknade budgeteffekter av förslagen och aviseringarna per utgiftsområde samt större anslagsförändringar under varje utgiftsområde.

De föreslagna och aviserade skatte- förändringarna medför att inkomsterna 2015 förstärks med ca 21 miljarder kronor och med 32–34 miljarder kronor årligen 2016–2018 i förhållande till vårpropositionen. En mer detaljerad genomgång av skatteförslagen finns i avsnitt 6. Budgeteffekterna av de enskilda förslagen redovisas i tabell 6.24.

Övriga inkomstreformer väntas förstärka de offentliga finanserna med knappt en miljard kronor 2015 och 2018 samt med drygt en miljard kronor 2016 och 2017. Dessa förslag redovisas mer detaljerat i avsnitt 7.2.2.

Effekter av åtgärder i förhållande till föregående år

Vid bedömningen av finanspolitikens inriktning är det viktigt att ta hänsyn till den samlade effekten av regeringens politik, dvs. i vilken utsträckning både tidigare beslutade och nu föreslagna åtgärder sammantaget påverkar förändringen av det finansiella sparandet över tiden. Regeringens bedömning av finans- politikens inriktning sammanfattas i tabell 9.6. Underlaget till bedömningen av den aktiva finanspolitiken i tabell 9.6 redovisas i tabell 9.2, som visar de samlade budgeteffekterna av tidigare beslutade och aviserade samt nu

455

PROP. 2014/15:1

föreslagna och aviserade reformer, inklusive finansieringen av dessa, i förhållande till föregående år. På detta sätt redovisas på en övergripande nivå regeringens prioriteringar.

Sammantaget bedöms den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas 2013 och 2014 med ca 18 respektive 24 miljarder kronor till följd av beslutade, föreslagna och aviserade reformer. Åren därefter är den hittills beslutade, föreslagna och aviserade aktiva finanspolitiken åtstramande för 2015 och 2016, men något expansiv för 2017 och 2018. När den beräkningstekniska överföringen till hushålls- sektorn inkluderas i effekterna av regeringens politik bedöms skillnaden främst vara att finanspolitiken blir lätt expansiv 2016 i stället för att vara åtstramande. För 2017 och 2018 är skillnaden liten.

Utgifterna i statens budget 2013 ökade med 12,9 miljarder kronor jämfört med 2012 till följd av beslut om reformer, främst till följd av de åtgärder som föreslogs i budgetpropositionen för 2013. Budgeteffekten på utgifterna bedöms dock vara något mindre efter justering i enlighet med NR:s redovisningsprinciper, främst till följd av minskningar av lånefinansierade infra- strukturinvesteringar och kapitaltillskott. De lånefinansierade infrastrukturinvesteringarna ingår inte i de takbegränsade utgifterna och ska inkluderas för att skapa överenstämmelse med NR. Eftersom dessa minskade i omfattning mellan 2012 och 2013 bidrar de till att utgifterna minskar mellan åren. Vidare redovisas kapitaltillskott i de takbegränsade utgifterna, men inte i NR. Dessa ska därmed exkluderas för att erhålla budgeteffekten för det finansiella sparandet enligt NR. Sammantaget beräknas beslut om ny politik, enligt redovisningen i NR, ha medfört att den offentliga sektorns utgifter ökade med 8,1 miljarder kronor 2013 jämfört med 2012. Även för 2014 bedöms ny politik på utgiftssidan bidra till en ökning av utgifterna.

Tabell 9.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2013–2018 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Utgiftsförändringar 1

Förändring av takbegränsade

utgifter 2

12,9

3,7

12,6

8,6

-0,5

0,2

Justering för olika redo-

visningsprinciper i statens

budget och nationalräken-

skaperna

-4,8

1,8

-1,8

0,0

3,8

1,2

varav lånefinansierade

infrastrukturinvesteringar 3

-2,9

-0,2

-1,7

-0,2

3,8

1,2

varav kapitaltillskott till

statliga bolag 4

-1,5

2,5

0,0

0,0

0,0

0,0

Summa utgiftsförändringar

8,1

5,5

10,8

8,5

3,3

1,4

Inkomstförändringar 1

Skatter, brutto 5

-11,4

-15,2

24,0

15,1

0,1

0,0

Indirekta effekter av skatter

1,1

0,0

-2,2

-2,3

0,2

-0,3

Övriga inkomstreformer 6

0,0

-2,9

0,6

1,0

0,1

-0,5

Summa inkomst-

förändringar, netto

-10,2

-18,1

22,4

13,8

0,4

-0,9

Utgifts- och inkomst-

förändringar, effekt på

offentliga sektorns

finansiella sparande 1,7

-18,3

-23,6

11,6

5,3

-2,9

-2,2

procent av BNP

-0,5

-0,6

0,3

0,1

-0,1

0,0

Utgifts- och inkomst-

förändringar, effekt på

offentliga sektorns

finansiella sparande inkl.

beräkningsteknisk överföring

till hushållssektorn 8

-18,3

-23,6

11,6

-1,5

-2,9

-3,1

procent av BNP

-0,5

-0,6

0,3

0,0

-0,1

-0,1

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

1 För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att tempo- rära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budget- effekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan.

2 I tabell 8.5 redovisas förändringarna per utgiftsområde. Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket och anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i trans- fereringssystemen m.m. ingår inte. Förslag i ändringsbudget redovisas exklusive medel som föreslås tillföras anslag utan att någon ny reform föreslås (främst transfereringsanslag).

3 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering.

4 Kapitaltillskott påverkar inte det finansiella sparandet. Posten avser kapital- tillskott på 1,0 miljarder kronor till Ersättningsmark AB 2012 och Sveriges med- verkan i kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken om 2,5 miljarder kronor 2013.

5 Se tabell 7.11. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 7.11 men ska inte ingå i tabell 9.2 eftersom den tabellen visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen.

6 Se avsnitt 7.2.2 för en genomgång av övriga inkomstreformer i denna proposition.

7 Exklusive indirekta effekter av utgiftsreformer på inkomstsidan.

8 Den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn avser den överstigande budgeteffekten av föreslagna och aviserade budgetförstärkningar i denna proposition i förhållande till föreslagna och aviserade budgetförsvagningar. Se avsnitt 8.1.2.

Källa: Egna beräkningar.

456

För 2015 föreslår regeringen i denna proposition satsningar på utgiftssidan som medför högre utgifter. Effekten bedöms i viss utsträckning motverkas av att de lånefinansierade infra- struktursatsningarna minskar i omfattning jämfört med 2014. Även 2016–2018 beräknas budgeteffekter på utgiftssidan medföra att de offentliga finanserna försvagas något i förhållande till föregående år. Avsnitt 8.1.3 innehåller en mer detaljerad genomgång av utvecklingen av de takbegränsade utgifterna. I tabell 8.5 redovisas förändringarna av de takbegränsade utgifterna per utgiftsområde.

När det gäller budgetens inkomster är det i första hand sänkta skatter som medför att inkomsterna försvagas 2013 och 2014, med sammantaget ca 28 miljarder kronor. De åtgärder på skatteområdet som regeringen föreslår i denna proposition är den huvudsakliga orsaken till att inkomsterna i stället bedöms förstärkas med drygt 22 miljarder kronor 2015. Även 2016 förstärks inkomsterna till följd av höjda skatter som regeringen föreslår och aviserar i denna proposition. År 2017 och 2018 är budgetens inkomster i princip oförändrade till följd av ny politik. I tabell 7.11 särredovisas hur de enskilda regeländringarna på skatteområdet påverkar de offentliga finanserna jämfört med föregående år.

Redovisningen i tabell 9.2 avser både utgifts- och inkomstsidan på statens budget. När det gäller reformer på budgetens inkomstsida beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Bruttoeffekten beaktar således inte eventuella indirekta effekter som t.ex. regeländringens påverkan på andra skatte- baser och på konsumentprisindex. Om t.ex. konsumentprisindex påverkas av en regeländring uppkommer en indirekt effekt, eftersom utgifts- nivån i olika offentliga transfereringssystem påverkas av förändringar i detta index. Indirekta effekter på budgetens inkomstsida av utgifts- reformer ingår inte i redovisningen i tabell 9.2.

Vidare ingår inte anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten och anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volym- förändringar i transfereringssystemen. Slutligen ingår inte medel som i propositionen Höst- ändringsbudget för 2014, eller i tidigare propo- sitioner om ändringar i statens budget, före- slagits tillföras anslag och som inte föranletts av

PROP. 2014/15:1

någon ny reform (det gäller i första hand transfe- reringsanslag som är känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förut- sättningar). I tabell 8.14 redovisas förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2014 per utgiftsområde.

9.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn försvagades mellan 2012 och 2013. Sparandet uppgick 2013 till -50 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP 2013. Den svaga ekonomiska återhämtningen och de åt- gärder som vidtogs efter förslag i budget- propositionen för 2013 medförde att det finansiella sparandet försämrades 2013 jämfört med 2012. Även kraftigt ökade utgifter för pensioner bidrog till att underskottet ökade. Försämringen av det finansiella sparandet dämpades dock av återbetalningen av för- säkringspremier till kommunsektorn från AFA Försäkring om ca 11 miljarder kronor.

Diagram 9.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2018

Procent av BNP. Utfall för 2000–2013, prognos för 2014–2018.

4

3

2

1

0

-1

-2

-3

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

457

PROP. 2014/15:1

Tabell 9.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 2013–2018

Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Inkomster

1 861

1 877

1 990

2 104

2 209

2 312

procent av BNP

49,3

48,1

48,5

48,9

49,0

49,1

Skatter och

avgifter

1 614

1 651

1 754

1 858

1 951

2 042

procent av BNP

42,7

42,3

42,8

43,1

43,3

43,4

Kapitalinkomster

72

59

62

66

73

78

Övriga inkomster

176

167

173

180

186

192

Utgifter

1 912

1 964

2 036

2 118

2 211

2 289

procent av BNP

50,6

50,3

49,7

49,2

49,1

48,6

Utgifter exkl.

räntor

1 874

1 928

2 000

2 080

2 168

2 242

Räntor 1

38

36

36

38

43

47

Finansiellt

sparande

-50

-87

-46

-14

-1

23

procent av BNP

-1,3

-2,2

-1,1

-0,3

0,0

0,5

Strukturellt

sparande

procent av BNP

0,1

-0,9

-0,4

0,0

0,0

0,5

Not 1 Inklusive räntor på pensionsskulden.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Underskottet i de offentliga finanserna beräknas öka mellan 2013 och 2014, till följd av såväl de åtgärder som den förra regeringen föreslagit som den förväntat fortsatt måttliga makroeko- nomiska utvecklingen. Det finansiella sparandet beräknas 2014 uppgå till -2,2 procent av BNP (se tabell 9.3).

Diagram 9.2 Inkomster och utgifter 2000–2018

Procent av BNP. Utfall för 2000–2013, prognos för 2014–2018.

60

58

56

Inkomster

54

Utgifter

52

50

48

46

44

42

40

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I takt med att konjunkturen förbättras stärks det finansiella sparandet till -1,1 procent av BNP 2015 och stiger därefter till ett överskott om 0,5 procent av BNP 2018. Förstärkningen av det

finansiella sparandet sker främst genom att utgifterna minskar i förhållande till BNP.

Till följd av de reformer som föreslås och aviseras i denna proposition beräknas inkom- sterna som andel av BNP öka fram till 2018. Vid en normal ekonomisk tillväxt, utan tillkom- mande diskretionära finanspolitiska reformer, ökar skatteintäkterna ungefär i takt med BNP, samtidigt som utgifterna minskar som andel av BNP (se vidare avsnittet Finanspolitikens effekter på efterfrågan).

Inkomsterna som andel av BNP ökar fram till 2018

Den offentliga sektorns inkomster som andel av BNP ökade med 0,3 procentenheter mellan 2012 och 2013. Skatteintäkterna som andel av BNP (skattekvoten) ökade, trots de skattesänkningar som genomfördes 2013, eftersom de viktigaste skattebaserna utvecklades starkare än BNP. För 2014 beräknas skattekvoten minska med 0,5 procentenheter, vilket till stor del kan förklaras av att den förra regeringen genomförde det femte steget i jobbskatteavdraget. De skatteförändringar som föreslås i denna propo- sition bidrar till att skattekvoten därefter ökar något 2015–2018 (se tabell 9.4).

Tabell 9.4 Skatter och avgifter 2013–2018

Procent av BNP. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Hushållens direkta

skatter

15,1

15,0

15,2

15,4

15,6

15,6

Företagens direkta

2,7

2,4

2,4

2,5

2,6

2,7

skatter

Arbetsgivare o.

egenföretagare

11,9

11,9

12,2

12,4

12,4

12,4

avgifter

Mervärdesskatt

9,0

9,0

9,0

9,0

9,0

9,0

Fastighetsskatt och

0,8

0,8

0,8

0,7

0,7

0,7

avgift

Övriga indirekta

3,4

3,3

3,3

3,2

3,2

3,1

skatter

Summa

42,9

42,4

42,9

43,3

43,4

43,5

Till offentlig sektor

42,7

42,3

42,8

43,1

43,3

43,4

Till EU

0,1

0,1

0,1

0,1

0,2

0,2

Anm.: Utfall 2013 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för 2013.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

458

Utgifterna som andel av BNP minskar under prognosperioden

Utgiftskvoten, dvs. utgifterna i förhållande till BNP, minskade 2000–2008 med närmare 4 procentenheter. Framför allt var det trans- fereringsutgifter och ränteutgifter som svarade för denna minskning (se diagram 9.3). År 2009 ökade tillfälligt utgifterna för kommunal konsumtion och transfereringar till hushåll. Därefter har utgiftskvoten fallit tillbaka något. Kvoten uppgick 2013 till 50,6 procent av BNP. I avsaknad av större utgiftsreformer minskar utgiftskvoten något mellan 2013 och 2014. Utgifterna som andel av BNP beräknas uppgå till 50,3 procent 2014.

Diagram 9.3 Offentliga sektorns utgifter 2000–2018

Procent av BNP. Utfall för 2000–2013, prognos för 2014–2018

60

50

Summa utgifter

40

Konsumtion

Transfereringar

Investeringar

30

Ränteutgifter

20

10

0

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utgiftskvoten minskar sedan med i genomsnitt 0,4 procentenheter per år 2014–2018. Detta beror dels på att en del av statsbudgetens utgifter inte är indexerade utan är nominellt oförändrade i avsaknad av nya beslut, dels på den starkare tillväxten 2015–2018 och dels på att arbetslös- heten minskar fr.o.m. 2014.

Fördelat på utgiftsslag är det framför allt den offentliga konsumtionen och transfereringarna till hushållssektorn som utvecklas långsammare än BNP 2014–2018 (se tabell 9.5). Pensionerna växer svagare än BNP i inledningen av prognos- perioden, medan arbetsmarknads- och hälso- relaterade utgifter minskar något som andel av BNP under den senare delen av perioden. En successivt högre räntenivå medför att ränte- utgifterna beräknas öka något i slutet av perioden, trots att statsskulden minskar som andel av BNP.

PROP. 2014/15:1

I förhållande till potentiell BNP uppgår utgifterna konstant till ca 49 procent 2014–2017, men minskar med 0,5 procentenheter 2018 till 48,6 procent.

Tabell 9.5 Den offentliga sektorns utgifter 2013–2018

Procent av BNP. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Konsumtion

26,2

26,3

26,0

25,7

25,5

25,3

Investeringar

4,5

4,5

4,5

4,4

4,5

4,4

Transfereringar till

hushåll

15,5

15,2

14,9

14,9

14,9

14,7

Ålderspensioner

8,4

8,1

7,9

8,0

8,1

8,1

Hälsorelaterat

2,8

2,8

2,8

2,7

2,6

2,6

Arbetsmarknad

0,9

0,9

0,9

0,7

0,7

0,7

Familjer och barn

1,7

1,7

1,7

1,7

1,6

1,6

Övrigt

1,7

1,7

1,7

1,8

1,8

1,8

Övriga

transfereringar och

subventioner 1

3,5

3,4

3,4

3,3

3,3

3,2

Ränteutgifter 2

1,0

0,9

0,9

0,9

0,9

1,0

Summa utgifter

50,6

50,3

49,7

49,2

49,1

48,6

Exklusive räntor

49,6

49,3

48,8

48,3

48,1

47,6

1 Inklusive ofördelade utgifter.

2 Inklusive räntor på pensionsskulden.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Finanspolitikens effekter på efterfrågan

En ofta använd indikator på finanspolitikens effekter på efterfrågan är förändringen av det strukturella sparandet. Det är ett grovt mått på finanspolitikens inriktning och innefattar inte bara aktiv finanspolitik i statens budget utan även flera andra faktorer.

Om förändringen i det strukturella sparandet är noll indikerar det att finanspolitiken, bortsett från effekten av de automatiska stabilisatorerna, har en neutral effekt på resursutnyttjandet i ekonomin. Om det strukturella sparandet i stället ökar eller minskar indikerar det att finans- politiken har en åtstramande respektive expansiv effekt på resursutnyttjandet.

Nedan redovisas en analys av förändringen av det finansiella sparandet 2014–2018. Analysen görs för att ge en bild av hur finanspolitiken påverkar efterfrågan framöver. Det bör dock framhållas att osäkerheten i analyser av detta slag är stor.

År 2014 förväntas resursutnyttjandet öka och det negativa BNP-gapet minska med mot- svarande 0,8 procent av potentiell BNP (se tabell 9.6). En sådan ökning i resursutnyttjandet

459

PROP. 2014/15:1

förstärker normalt de offentliga finanserna med motsvarande ca 0,5 procent av BNP (se rad två i tabell 9.6). Detta är effekten av de automatiska stabilisatorerna. Skillnaden mellan det finansiella sparandets förändring och nettoeffekten av de automatiska stabilisatorerna, engångseffekter och extraordinära kapitalvinster är förändringen av det strukturella sparandet. Den negativa engångseffekt på det finansiella sparandets förändring som redovisas 2014 beror på att kommunsektorn 2013 fick en engångsvis återbetalning från AFA försäkring, vilket den inte får 2014.

Tabell 9.6 Indikatorer för impuls till efterfrågan

Årlig förändring, procent av BNP.

2014

2015

2016

2017

2018

Förändring finansiellt

sparande

-0,9

1,1

0,8

0,3

0,5

Varav

Automatiska stabilisatorer

0,5

0,6

0,4

0,2

0,0

Engångseffekter

-0,3

0,0

0,0

0,0

0,0

Extraordinära

kapitalvinster

-0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

Förändring strukturellt

sparande

-1,0

0,5

0,4

0,1

0,5

Varav

Aktiv finanspolitik 1

-0,6

0,3

0,1

-0,1

0,0

Kapitalkostnader, netto

-0,3

0,0

0,0

0,0

0,0

Kommunsektorns finanser

0,1

0,1

0,1

0,0

0,0

Övrigt 2

-0,1

0,1

0,2

0,1

0,6

BNP-gap,

förändring i procentenheter

0,8

1,0

0,7

0,4

0,1

1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2014–2018 i förhållande till tidigare år av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 9.2).

2 Inklusive effekt av beräkningsteknisk överföring.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

0,3 procent av BNP, 2015. Vid en oförändrad politik är bidraget från den diskretionära finanspolitiken nära noll övriga år. 110

Förändringen av det strukturella sparandet påverkas även av att indexeringen av ålders- pensionerna håller tillbaka dessa 2014 och 2015 och ökar dem relativt mycket 2016 och 2017. Pensionssystemets s.k. balanseringsmekanism förstärker därmed den underliggande auto- matiska budgetförstärkningens åtstramande effekt 2014 och 2015 och motverkar densamma 2016 och 2017.

Normalt ökar skatteintäkterna i ungefär samma takt som BNP i löpande priser, medan de offentliga utgifterna ökar något långsammare. Anledningen till detta är att vissa utgifter, exempelvis barnbidragen, är bestämda nominellt i kronor, medan andra är prisindexerade. Anslagen till de statliga myndigheterna kompen- seras vidare inte fullt ut för att lönerna ökar, eftersom viss produktivitetsökning förutsätts. Utan nya aktiva beslut förstärks därför de offentliga finanserna automatiskt, vilket till stor del förklarar de positiva värdena i rad 9, Övrigt, i tabell 9.6.

Den diskretionära finanspolitiken i statens budget (rad 6 i tabell 9.6) lämnar ett expansivt bidrag, motsvarande 0,6 procent av BNP, 2014 och ett något åtstramande bidrag, motsvarande

110 En beräkningsteknisk överföring till hushållssektorn försämrar sparandet med ca 0,1 procent av BNP 2016. Denna redovisas inte som diskretionär politik på rad 6 i tabell 9.7, men skulle om så var fallet minska värdet med detta belopp 2016, och öka värdet på rad 9 på motsvarande sätt. (se även tabell 9.2 och avsnitt 8.1.2).

460

ENS 2010 – effekter på de offentliga finanserna

Regelverket för NR har reviderats från ENS 1995 till ENS 2010 (se fördjupningsrutan ENS 2010 – effekter på BNP av den nya redo- visningen av nationalräkenskaperna). I tabell 9.7 redovisas vilka effekter som införandet av ENS 2010 har på den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld. Det är inte helt klart vilka förändringar som är en följd av övergången till ENS 2010 och vad som beror på den allmänna översyn av NR som gjordes i samband med övergången till det nya räkenskapssystemet.

En förändring i det nya redovisningssystemet är att tillämpningen av regelverket för utdel- ningar som får tillgodoräknas det finansiella sparandet har skärpts. Det innebär att den del av utdelningarna från Riksbanken som överstiger föregående års resultat inte längre ingår i det finansiella sparandet. Det sänker det finansiella sparandet med drygt 4 miljarder kronor både 2012 och 2013.

Tabell 9.7 Förändringar av den offentliga sektorns finansiella sparande och konsoliderade bruttoskuld

Miljarder kronor, om annat ej anges.

2010

2011

2012

2013

Finansiellt sparande ENS 95

0

0

-26

-44

procent av BNP

0,0

0,0

-0,7

-1,2

Förändringar till ENS 2010

Utdelningar

-0,3

-1,9

-4,3

-4,5

Tjänstepensioner

-2,2

-2,0

-1,8

-2,2

Övrigt

1,8

1,4

-1,6

0,8

Finansiellt sparande

ENS 2010

-1

-3

-34

-50

procent av BNP

0,0

-0,1

-0,9

-1,3

Konsoliderad bruttoskuld

ENS 95

1 316

1 345

1 360

1 475

procent av BNP

39,4

38,6

38,3

40,5

Förändringar till ENS 2010

-24

-26

-20

-18

Konsoliderad bruttoskuld

ENS 2010

1 293

1 319

1 340

1 457

procent av BNP

36,7

36,1

36,4

38,6

Anm.: Till följd av övergången till ENS 2010 har även BNP reviderats upp med 4– 5 procentenheter, vilket framför allt fått effekt på bruttoskulden som andel av BNP. För 2010–2013 minskar skuldkvoten med ca 2 procentenheter per år som en effekt av den högre BNP-nivån.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Nya regler i ENS 2010 för avgränsningen av den offentliga sektorn bidrar vidare till att några statliga och kommunala enheter har klassificerats om från att tillhöra näringslivet och företags- sektorn till den offentliga sektorn. Till den

PROP. 2014/15:1

statliga sektorn räknas nu Exportkreditnämnden, Almi Företagspartner, Swedfund, Östersjöstiftelsen och Industri- fonden. Dessutom har bolagiserade, men lands- tingsägda, sjukhus flyttats från företagssektorn till den kommunala sektorn.

För staten medför omklassificeringen, till skillnad från den tidigare redovisningen, att det årliga resultatet för enheterna direkt påverkar det finansiella sparandet. I den kommunala sektorn påverkas det finansiella sparandet inte nämnvärt av omklassificeringen, utan endast fördelningen av kostnader mellan löner och övriga kostnader. Dessutom redovisas sysselsättningen i den kommunala sektorn i stället för i företags- sektorn.

Enligt det nya regelverket ska intjänade tjänstepensioner redovisas som en skuld till hushållssektorn. Detta gäller för de för- månsbestämda pensioner inom staten och kommunsektorn som skuldförs i balans- räkningen. I samband med övergången till ENS 2010 införs därmed statens pensionsskuld i NR. Den kommunala pensionskulden ingår sedan tidigare i NR. Statens pensionsskuld uppgick 2013 till 209 miljarder kronor eller 5,5 procent av BNP. Pensionsskulder ingår dock inte i den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (den s.k. Maastrichtskulden). Emellertid påverkas det finansiella sparandet av för- ändringen av pensionskulden, vilket belastar sparandet med 0,1 procent av BNP per år.

Maastrichtskulden minskade med ca 20 miljarder kronor till följd av att Pensionsmyndigheten, som klassificeras som tillhörande den offentliga sektorn i NR, fr.o.m. 2010 tog över den tillfälliga förvaltningen av premiepensionsmedel från Premiepensions- myndigheten. Denna förvaltning ansågs tidigare tillhöra företagssektorn. Därtill har skulden minskat i relation till BNP (skuldkvoten) med ca 1,5 procentenheter till följd av att nivån på BNP höjts.

Förutom effekten på finansiellt sparande och skulder medför de reviderade national- räkenskaperna nya definitioner av offentlig konsumtion och investeringar. Den högre nivån på BNP leder till att skatte-, utgifts- och skuld- kvoter minskar, allt annat lika.

461

PROP. 2014/15:1

9.2.1 Staten

Statens finansiella sparande och budgetsaldo visar underskott 2013–2015, för att därefter successivt förstärkas. Detta medför att stats- skulden ökar 2013–2015, för att sedan minska under den resterande delen av prognosperioden.

Statens finansiella sparande

Statens inkomster utgörs i huvudsak av skatter och avgifter på arbete samt skatt på kapital och konsumtion. Dessa inkomster uppgick 2013 till ca 85 procent av statens totala inkomster. Av resterande del svarade inkomster från kapital för ca 4 procent, medan transfereringarna från övriga sektorer uppgick till ca 3 procent. Enligt NR redovisas även vissa kalkylmässiga poster, t.ex. kapitalförslitning, som inkomster. Dessa uppgick till 9 procent av inkomsterna 2013. 111

Tabell 9.8 Statens inkomster och utgifter 2013–2018

Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Inkomster

954

949

1 022

1 087

1 139

1 190

procent av BNP

25,3

24,3

24,9

25,2

25,3

25,3

Skatter och

avgifter

807

813

879

937

982

1 029

Kapitalinkomster

35

25

28

30

33

33

Övriga inkomster

112

111

115

120

124

127

Utgifter 1

998

1 028

1 065

1 093

1 123

1 144

procent av BNP

26,4

26,3

26,0

25,4

24,9

24,3

Utgifter exkl.

räntor 1

968

999

1 035

1 061

1 088

1 107

procent av BNP

25,6

25,6

25,3

24,6

24,1

23,5

Ränteutgifter 1

30

30

30

31

35

37

Finansiellt

sparande

-43

-79

-43

-6

16

45

procent av BNP

-1,1

-2,0

-1,1

-0,1

0,4

1,0

1 Inklusive beräkningsteknisk överföring till hushållen 2016–2018.

2 Inklusive räntor på pensionsskulden.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomsterna från skatter och avgifter som andel av BNP ökade något mellan 2012 och 2013. Det låga ränteläget och den relativt låga statsskulden bidrog till att statens inkomster av räntor och

utdelningar (kapitalinkomster) översteg ränte- utgifterna.

Sammantaget redovisade staten ett underskott på 1,1 procent av BNP 2013. År 2014 försämras statens finanser jämfört med 2013. Underskottet beräknas uppgå till 2,0 procent av BNP (se tabell 9.8). Försvagningen är till stor del en följd av den förra regeringens åtgärder.

Underskottet beräknas i stort halveras till 2015 och då uppgå till 1,1 procent av BNP. Förstärkningen av statens finanser är främst en följd av att utgifterna beräknas minska som andel av BNP. Detta innebär att det finansiella sparandet i staten närmar sig balans 2016 och sedan förstärks fram till 2018. Det finansiella sparandet i staten beräknas 2018 uppgå till 1,0 procent av BNP.

Från statens finansiella sparande till budgetsaldo

Statens finansiella sparande visar förändringen av den finansiella förmögenheten, exklusive effekten av värdeförändringar. Budgetsaldot visar statens lånebehov med omvänt tecken och därmed dess påverkan på statsskulden.

Det finansiella sparandet påverkas inte av försäljningar och köp av finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana transaktioner inte förändrar den finansiella förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot och statsskulden av dessa transaktioner.

Förutom denna principiella skillnad avviker redovisningen i statens budget i flera andra avseenden från redovisningen i NR. Budget- saldot redovisas kassamässigt, medan NR tillämpar en periodiserad redovisning. 112 Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatteintäkter och ränteutgifter.

För 2013 blev det finansiella sparandet betydligt starkare än budgetsaldot (se tabell 9.9). Det beror på att Riksgäldskontorets upplåning på ca 104 miljarder kronor, för att finansiera sin utlåning till Riksbanken, endast belastade

111 I NR redovisas hela utgiften för en investering då den görs medan kapitalförslitningen ingår i konsumtionsutgifterna. För att undvika att både kostnaden och utgiften för investeringen belastar det finansiella sparandet återförs kapitalförslitningen som en s.k. tillräknad inkomst.

112 Den kassamässiga redovisningen innebär att transaktionerna (skatter och räntor) redovisas när betalningen sker. I NR periodiseras trans- aktionerna till den tidpunkt de avser. Det innebär t.ex. att skatter redovisas på inkomståret i NR, oberoende av när betalningen sker.

462

budgetsaldot. Upplåningen påverkade inte det finansiella sparandet eftersom staten fick mot- svarande fordran på Riksbanken.

Tabell 9.9 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2013–2018

Miljarder kronor. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Finansiellt sparande

-43

-79

-43

-6

16

45

Till budgetsaldo

Räntor, periodisering,

kursvinster/förluster

2

14

-1

-2

-2

-1

Periodisering av

skatter

-21

-16

-3

-2

0

5

Köp och försäljning av

aktier, extra

utdelningar m.m.

40

16

15

15

15

15

Övriga finansiella

transaktioner m.m.

-109

-1

-1

-1

-4

-6

Budgetsaldo

-131

-67

-33

5

25

59

Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De kassamässigt inbetalda skatterna 2013 blev 21 miljarder kronor lägre än de prognostiserade debiterade skatteintäkterna. Skillnaden förklaras både av uppbördsförskjutningar, huvudsakligen hänförliga till juridiska personer, och betalnings- förskjutningar, främst gentemot kommuner och landsting, dvs. de intäkter som hör till kommun- sektorn var inte fullt så stora som de utbetalningar staten hade gjort till sektorn under kalenderåret.

Den förstärkning av budgetsaldot 2013 som försäljningen av statens innehav av aktier i Nordea, extra utdelningar m.m. medförde påverkar inte det finansiella sparandet.

För 2014 bedöms budgetsaldot bli högre än det finansiella sparandet. Både försäljningar av statens aktieinnehav och periodisering av räntor m.m. väntas förstärka budgetsaldot i förhållande till det finansiella sparandet. De kassamässigt inbetalda skatterna beräknas däremot bli 16 miljarder kronor lägre än de prognostiserade debiterade skatteintäkterna.

Även 2015–2018 förstärks budgetsaldot av beräkningstekniskt antagna försäljningar av statens aktieinnehav.

PROP. 2014/15:1

Statens budgetsaldo

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2015 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen.

Beräkningen av Riksgäldskontorets netto- utlåning för 2015 enligt tabell 9.10 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korri- geringen för 2015 enligt tabell 9.10 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt budgetlagen ska budgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budget- överskott innebär ett minskat lånebehov för staten och att statsskulden därigenom normalt minskar. Det motsatta förhållandet gäller vid ett budgetunderskott. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redo- visas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av statens budget.

Underskottet i statens budgetsaldo minskar 2014 och vänds till överskott 2016

År 2013 visade statens budget ett underskott på 131 miljarder kronor, varav ca 104 miljarder kronor berodde på att Riksbanken lånade upp ytterligare medel för att förstärka valutareserven. År 2014 och 2015 väntas budgetsaldot visa underskott om 67 miljarder kronor respektive 33 miljarder kronor. Budgetsaldot förstärks gradvis under hela prognosperioden och fr.o.m. 2016 beräknas saldot vara positivt igen. År 2018 beräknas överskottet uppgå till 59 miljarder kronor. Utvecklingen av saldot redovisas i tabell 9.10 och diagram 9.4.

463

PROP. 2014/15:1

Tabell 9.10 Statens budgetsaldo 2013–2018

Miljarder kronor. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Inkomster

791

790

854

911

957

1007

Utgifter exkl.

statsskuldsräntor 1

811

836

866

885

903

916

Statsskuldsräntor

m.m. 2

17

6

21

23

26

28

Riksgäldskontorets

nettoutlåning 3

96

15

0

-2

3

4

varav

In-/utlåning från

myndigheter

(räntekonto)

-1

0

-1

-1

-1

-1

Inbetalning av

premiepensions-

medel inkl. ränta

-34

-35

-37

-38

-39

-41

Utbetalning av

premiepensions-

medel

35

35

37

38

40

41

CSN, studielån

6

15

3

3

3

3

Investeringslån till

myndigheter

2

1

1

1

1

1

Stabilitetsfonden

-26

-4

-4

-5

-6

-6

Kärnavfallsfonden

4

0

0

0

0

0

Lån Riksbanken

104

1

0

-1

0

1

Lån till andra

länder

3

-2

0

0

0

0

Nettoutlåning –

infrastruktur-

investeringar 4

2

1

0

-1

3

4

Övrigt, netto

2

2

2

2

2

2

Kassamässig

korrigering 5

-2

0

0

0

0

0

Statens

budgetsaldo

- 131

-67

-33

5

25

59

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3 Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2015 beräknas uppgå till 15 198 000 000 kronor.

4 Avser Trafikverkets infrastrukturlån (netto).

5 Den kassamässiga korrigeringen för 2015 beräknas uppgå till 0 kronor.

Källor: Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Varierande nivå på statsskuldsräntorna

Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar mycket från år till år. Avgörande för ränte- utgifternas nivå över tid är statsskuldens storlek, inhemska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs. Den upplånings- teknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort sikt få betydande effekter på ränteutgifterna, främst genom att utgifterna omfördelas över tiden, t.ex. genom över- eller underkurser i samband med emissioner av statsobligationer.

År 2013 uppgick ränteutgifterna till 17 miljarder kronor, vilket var ca 5 miljarder

kronor (24,3 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget för 2013. De lägre utgifterna var framför allt en effekt av högre kursvinster (motsvarande ca 9 miljarder kronor) än förväntat vid byten av lån. Valutakursvinster eller förluster uppstår vid förfall av lån i utländsk valuta och beror på hur kronkursen utvecklats sedan lånet togs upp.

För 2014 prognostiseras ovanligt låga ränteutgifter, motsvarande 6 miljarder kronor, främst till följd av överkurser vid emissioner av obligationer i svenska kronor. År 2015 ökar ränteutgifterna till ca 21 miljarder kronor till följd av dels en något ökande statsskuld, dels att ett stort realobligationslån förfaller till betalning, vilket medför att en inflationskompensation om ungefär 6 miljarder kronor betalas ut. Real- obligationer är lån där räntan är kopplad till utvecklingen av ett visst index som ger innehavaren av obligationen en viss avkastning i förhållande till jämförelseindexet då obligationen förfaller. Den exakta avkastningen bestäms således först när lånet löper ut och utvecklingen av det underliggande indexet fastställts. År 2016–2018 finns huvudsakligen två sinsemellan motverkande faktorer som påverkar ränte- utgifterna: stigande marknadsräntor och en minskande statsskuld. De utgiftsmässiga räntorna förväntas uppgå till mellan 23 och 28 miljarder kronor under dessa år.

Diagram 9.4 Statens budgetsaldo 2000–2018

Miljarder kronor. Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014–2018.

200

150

100

50

0 -50

-100 -150

-200

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Ränteutgifterna har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, framför allt på grund av att räntenivåerna i dag är markant lägre, men också till följd av att statsskulden minskat. Under de fem första åren av 2000-talet uppgick de genom-

snittliga

ränteutgifterna

årligen

till

ca 67 miljarder kronor,

vilket motsvarade

ca 2,8 procent av BNP. Under de senaste fem

464

åren har ränteutgifterna i genomsnitt uppgått till ca 26 miljarder kronor eller ca 0,8 procent av BNP.

Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar efter finanskrisen

Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Nettoutlåningen omfattar såväl löpande statlig verksamhet – t.ex. studielån – som tillfälliga poster, vilka oftast beslutas med kort varsel och därför inte går att förutse. På grund av dessa engångseffekter varierar netto- utlåningen kraftigt från år till år.

De senaste åren har nettoutlåningen varit hög till följd av extraordinära insatser som gjorts med anledning av finanskrisen, såsom Riksbankens lån för att stärka valutareserven och lån till länder med finansiella problem. Riksgälds- kontorets nettoutlåning uppgick till 96 miljarder kronor 2013 (se tabell 9.10). År 2012 uppgick utlåningen till 1 miljard kronor. Ökningen av nettoutlåningen jämfört med 2012 beror nästan uteslutande på ökade lån till Riksbanken för förstärkning av valutareserven. Förstärkningen innebar att Riksbanken fördubblade sitt lån i Riksgäldskontoret. Vid omsättning av enskilda lån uppstår valutakursdifferenser, vilket påverkar nettoutlåningen. Fram t.o.m. 2018 förväntas valutakursförluster hänförliga till Riksbankens lån uppstå motsvarande 1 miljard kronor, vilket ökar nettoutlåningen.

År 2014 förväntas Riksgäldskontorets netto- utlåning uppgå till ca 15 miljarder kronor. Av beloppet utgör ca 11,4 miljarder kronor ny upplåning till Centrala studiestödsnämnden. Detta beror på en anpassning till budgetlagens bestämmelser, som innebär att myndigheten ska ta upp lån även för kapitaliserade räntor för att få en överensstämmelse mellan statens fodringar på studerande och dess upplåning. Den engångsvisa upplåningen om 11,4 miljarder kronor redovisas mot inkomsttitel och påverkar således inte lånebehovet eller budgetsaldot.

Sverige har bistått Island med lån för att motverka finanskrisens effekter i landet. Totalt utbetalades motsvarande 4,6 miljarder kronor 2009–2011. Lånet har nu återbetalats i förtid. Drygt hälften betalades 2012 och resterande del i juli 2014. Enligt den ursprungliga amorterings- planen skulle återbetalningarna börja i slutet av 2014 och pågå till 2021. Den tidigarelagda återbetalningen beror på att Island åter kan

PROP. 2014/15:1

emittera statsobligationer på den internationella kapitalmarknaden.

Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter

År 2013 beräknas engångseffekter ha påverkat budgetsaldot negativt med 74 miljarder kronor (se tabell 9.11). Framför allt påverkar Riksbankens upplåning för förstärkning av valutareserven saldot negativt.

Tabell 9.11 Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter 2013–2018

Miljarder kronor. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Statens

budgetsaldo

-131

-67

-33

5

25

59

Större

engångseffekter

74

-13

-12

-22

-14

-13

Varav

Bidrag till kapital

EIB

3

0

0

0

0

0

EU-avgift,

försenad rabatt

0

3

3

-7

0

0

Aktieförsäljning,

del 1

-21

-15

-15

-15

-15

-15

Stabilitetsfonden,

försäljning av

Nordea-aktier

-21

0

0

0

0

0

Extra utdelningar

m.m. 2

0

-1

0

0

0

0

Kärnavfallsfonden

4

0

0

0

0

0

Exportkredit-

nämnden

-3

-1

-1

0

0

0

Lån till Svenska

kraftnät

2

2

1

1

1

1

Lån till

Riksbanken 3

104

1

0

-1

0

1

Lån till andra

länder

3

-2

0

0

0

0

Övrigt, netto

4

-1

0

0

0

0

Statens budget-

saldo justerat för

större engångs-

-57

-80

-45

-17

11

46

effekter

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 För perioden 2014-2018 görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljnings- inkomster från statens aktier motsvarande 15 miljarder kronor per år.

2 Summan av extra utdelningar och kapitaltillskott.

3 Avser Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.

Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Den ökade skulden till följd av upplåningen motsvaras dock av en motsvarande fordran på Riksbanken. Vidare förstärkte försäljningen av innehav av aktier i framför allt Nordea bank saldot med ca 41 miljarder kronor.

465

PROP. 2014/15:1

År 2014–2018 beräknas de större engångs- effekterna förbättra budgetsaldot med 12-22 miljarder kronor per år. För dessa år görs, som tidigare nämnts, ett beräkningstekniskt antagande om försäljningar av aktier i statliga bolag. För 2015–2018 görs dock inga antaganden om extrautdelningar eller kapitaltillskott.

9.2.2 Ålderspensionssystemet

Det finansiella sparandet i ålderspensions- systemet uppgick 2013 till -5 miljarder kronor eller -0,1 procent av BNP (se tabell 9.12). År 2013–2018 är avgiftsinkomsterna lägre än pensionsutbetalningarna. År 2014 och 2015 är dock direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar tillräckligt stor för att täcka avgifts- underskottet. Det finansiella sparandet är positivt 2014 och 2015, men väntas åter bli svagt negativt fr.o.m. 2016.

Tabell 9.12 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2013–2018

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013, prognos 2014– 2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Avgifter

228

237

248

259

271

282

Pensioner

254

255

264

285

308

324

Avgiftsöverskott

-26

-18

-17

-26

-37

-42

Räntor, utdelningar

26

25

25

25

29

32

Förvaltningsutgifter m.m.

-5

-4

-5

-5

-5

-5

Finansiellt sparande

-5

3

3

-5

-13

-16

Procent av BNP

-0,1

0,1

0,1

-0,1

-0,3

-0,3

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. I ett läge då pensionssystemets finanser är i balans bygger följsamhetsindexeringen på förändringen av inkomstindex. Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder överstiger systemets tillgångar, aktiveras balanseringen. Balanseringen är ett sätt att, genom en justering av indexeringen, säkerställa att pensionssystemets utgifter inte långsiktigt överstiger dess inkomster. Detta sker genom att pensionerna bestäms utifrån förändringen av ett balansindex i stället för ett inkomstindex.

Diagram 9.5 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex 2009–2018

Fastställda tal 2009–2015, prognos 2016–2018.

Index

190

180

Inkomstindex

Balansindex

170

160

150

140

130

120

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar.

Balansindexet bestäms utifrån utvecklingen av inkomstindexet och balanstalets storlek. Balans- eringen är aktiverad så länge balansindexet understiger inkomstindexets nivå.

Balanseringen förväntas vara aktiverad t.o.m. 2016 (se diagram 9.5). Detta innebär att pensionerna stiger med mer än utvecklingen av inkomstindex om balanstalet överstiger 1,0000. År 2014 gör det låga balanstalet att balansindex utvecklas negativt, trots att inkomstindex ökar. Eftersom balanstalet för 2015 och 2016 överstiger 1,0000, ökar balansindex mer än inkomstindex under dessa år (se tabell 9.13). Eftersom balanseringen inte är aktiverad 2017 och 2018, bestäms följsamhetsindexeringen 113 av inkomstindex, snarare än balansindex för dessa år 114 .

113 Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus normen 1,6 procent. Normen motsvarar det förskott som läggs till

pensionen när den beviljas.

114 Det innebär att det för 2017 inte är möjligt att härleda följsamhetsindexeringen från tabell 9.13. År 2017 bestäms följsamhetsindexeringen av utvecklingen mellan nivån på inkomstindex 2017 (172,15) och nivån på balansindex 2016 (160,86), uttryckt i procent, minus normen 1,6.

466

Tabell 9.13 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2013– 2018

Procentuell förändring om annat ej anges, fastställda tal 2013–2015, prognos 2016–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Inkomstindex

3,7

0,5

2,1

3,4

4,8

4,9

Balansindex

5,8

-1,1

2,5

6,8

7,9

5,4

Följsamhetsindexering 1

4,1

-2,7

0,9

5,2

5,3

3,3

Balanstal 2

1,0198 0,9837 1,0040 1,0335 1,0297 1,0124

1 Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus normen 1,6 procent. Normen motsvarar det förskott som läggs till pensionen när den beviljas.

2 Balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger systemets till- gångar i förhållande till dess skulder.

Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar.

9.2.3 Kommuner och landsting

Det finansiella sparandet för kommuner och landsting, kommunsektorn, uppgick samman- taget till -2 miljarder kronor 2013. Det ekonomiska resultatet före extraordinära poster uppgick till 13 miljarder kronor (se tabell 9.14). Både det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet förstärktes av en åter- betalning av sjukförsäkringspremier från AFA försäkring om ungefär 11 miljarder kronor. Det ekonomiska resultatet försvagades samtidigt med 11 miljarder kronor på grund av en ned- justerad diskonteringsränta för beräkningen av pensionsskulden.

Det kommunala skatteunderlaget växte något svagare 2013 än 2012 på grund av det dämpade konjunkturläget. Till viss del vägdes detta upp av att kommuner och landsting sammantaget höjde skatten 2013. 115 Statsbidragen ökade detta år till följd av finanspolitiska åtgärder och regleringar som kompenserar för effekterna av höjningen av grundavdraget för pensionärer. Sammantaget ökade kommunsektorns inkomster med 3,6 pro- cent mellan 2012 och 2013.

Utgifterna ökade samtidigt med endast 3,3 procent, vilket innebar en förbättring av det finansiella sparandet. Kommunsektorns kon- sumtion växte endast i något snabbare takt, med 3,5 procent, jämfört med 2012 och inves- teringarna ökade i en långsammare takt än tidigare år.

115 Den kommunala medelutdebiteringen höjdes med 13 öre 2013, vilket ökade skatteinkomsterna med ca 2,4 miljarder kronor.

PROP. 2014/15:1

Även 2014 bedöms skatteunderlaget utvecklas förhållandevis svagt på grund av det fortsatt svaga konjunkturläget. Detta vägs dock delvis upp av att kommuner och landsting samman- taget höjt skatten även detta år. 116 Samtidigt får kommunsektorn inget tillskott från AFA Försäkring detta år. De totala inkomsterna väntas därmed öka relativt svagt 2014, med 2,7 procent, medan utgifterna bedöms öka med 3,7 procent. Den kommunala konsumtionen ökar med 4,1 procent i löpande priser. Inves- teringarna ökar också i en snabbare takt. Det finansiella sparandet och det ekonomiska resul- tatet beräknas därför försvagas jämfört med 2013.

Tabell 9.14 Kommunsektorns finanser 2013–2018

Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Totala inkomster

876

900

943

994

1037

1075

procent av BNP

23,2

23,0

23,0

23,1

23,0

22,8

Skatter

583

606

634

669

704

737

Kommunal

fastighetsavgift

16

16

16

17

17

18

Statsbidrag exkl.

mervärdesskatt

140

149

159

169

171

169

skatter och bidrag

procent av BNP

19,6

19,7

19,7

19,8

19,8

19,6

Övriga inkomster

138

130

134

139

145

151

varav moms

52

54

56

57

60

62

Totala utgifter

878

911

950

996

1042

1082

procent av BNP

23,3

23,3

23,2

23,1

23,1

23,0

Konsumtion

721

750

781

815

852

886

Procentuell

utveckling 1

3,5

4,1

4,2

4,4

4,4

4,1

Investeringar

79

83

86

88

91

94

Övriga utgifter

78

78

83

93

99

101

Finansiellt sparande

-2

-10

-6

-3

-4

-6

procent av BNP

0,0

-0,3

-0,2

-0,1

-0,1

-0,1

Resultat före extra

ordinära poster

13

12

15

17

17

17

Anm.: Skatter och bidrag som andel av BNP inkluderar intäkter från den kommunala fastighetsavgiften. Faktisk utveckling av statsbidrag.

1 Löpande priser.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De ekonomiska förutsättningarna för kom- muner och landsting stärks fr.o.m. 2015. I takt

116 Den kommunala medelutdebiteringen höjdes med 13 öre 2014, vilket ökar skatteinkomsterna med ca 2,5 miljarder kronor

467

PROP. 2014/15:1

med att arbetsmarknadsläget successivt förbättras beräknas skatteinkomsterna öka i en snabbare takt. Samtidigt höjs statsbidragen under de närmaste åren. Utgifterna ökar i en lägre takt och därmed förstärks det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet 2015 och 2016 (se diagram 9.6).

Under den senare delen av prognosperioden försämras det finansiella sparandet, främst på grund av att statsbidragen och skatte- inkomsterna utvecklas svagare. 117 Det finansiella sparandet uppgår till -0,1 procent av BNP i slutet av prognosperioden. Resultatet är däremot oförändrat, främst på grund av att inves- teringarna fortsätter att öka. Kommunsektorn som helhet uppnår ett resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning tidigt under prognosperioden.

Diagram 9.6 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella sparande 2000–2018

Utfall för 2000–2013, prognos för 2014–2018.

Procent

Miljarder kronor

8

15

6

10

4

2

5

0

0

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

-2

Inkomster

-5

-4

Utgifter

-10

-6

Finansiellt sparande (höger axel)

-8

-15

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar

9.3 Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen

Den ekonomiska ställningen

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet uppgick 2013 till 930 miljarder kronor, vilket motsvarade 25,3 procent av BNP. I denna

uppställning redovisas detta mått exklusive statens och större delen av den kommunala sektorns åtaganden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna. Skulderna för de fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna ingår, i likhet med premiepensionssystemet, inte heller i den offentliga sektorn utan, redovisas i försäkringssektorn.

Diagram 9.7 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 1990–2018

Procent av BNP. Utfall för 1990–2013, prognos för 2014–2018.

30

20

10

0

-10

-20

-30

-40

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet ligger i huvudsak i AP-fonderna, medan staten har en nettoskuld.

Sedan 2005 är den finansiella förmögenheten positiv, dvs. de finansiella tillgångarna överstiger skulderna (se diagram 9.7). Den offentliga sektorns, huvudsakligen ålderspensions- systemets, kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar överstiger också ränteutgifterna. Den finansiella förmögenheten ökade 2013 med motsvarande 3 procent av BNP. Det finansiella sparandet gav ett negativt bidrag, medan värde- förändringar m.m. gav ett starkt positivt bidrag på ca 5 procentenheter till förändringen av förmögenheten. Ökningen av BNP reducerade förmögenheten som andel av BNP med 0,5 procentenheter (se tabell 9.15).

För 2014 och 2015 medför underskotten i det finansiella sparandet i frånvaro av värdeändringar att förmögenheten minskar. I prognosen ingår endast värdeförändringar till följd av de för- väntade valutakursförändringarnas effekt på

117 Prognosen för kommunsektorns finanser utgår från beslutad, föreslagen och aviserad politik. Dessutom antas att den genomsnittliga kommunalskattesatsen är oförändrad framöver.

468

statsskulden. 118 Nettoförmögenheten minskar ytterligare med närmare 1 procentenhet per år som andel av BNP till följd av den relativt starka ökningen av BNP.

Tabell 9.15 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 2013–2018

Procent av BNP. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Staten

-6,9

-9,3

-9,8

-9,4

-8,6

-7,2

Ålderspensions-

systemet

29,2

28,3

27,1

25,7

24,2

22,9

Kommunsektorn

3,0

2,6

2,3

2,2

2,0

1,8

Offentlig sektor

25,3

21,7

19,6

18,4

17,6

17,4

Förändring

3,0

-3,7

-2,0

-1,2

-0,8

-0,2

Bidrag till

förändringen

Finansiellt

sparande

-1,3

-2,2

-1,1

-0,3

0,0

0,5

Värdeförändring

ar m.m.

4,9

-0,6

0,1

0,1

0,0

0,0

Nominell BNP-

förändring

-0,5

-0,8

-1,0

-0,9

-0,8

-0,8

Anm.: Finansiella förmögenheten redovisas exklusive resp. sektors pensionsskuld samt periodiseringsposterna i finansräkenskaperna.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Nettoförmögenheten fortsätter att minska som andel av BNP 2016–2018. Överskottet i det finansiella sparandet kompenserar inte den minskning av förmögenheten i relation till BNP som följer av ökningen av BNP. Den finansiella

förmögenheten

beräknas

2018

uppgå

till

ca 818 miljarder

kronor,

vilket

motsvarar

17,4 procent av BNP.

Till 2018 beräknas den finansiella förmögen-

heten, i absoluta tal,

ha minskat

med

ca 140 miljarder kronor jämfört med 2013, vilket i stort sett följer förändringen av det acku- mulerade finansiella sparandet.

Skuldutvecklingen

Statsskulden beräknas uppgå till 1 325 miljarder kronor 2014, vilket är en ökning med 88 miljarder kronor jämfört med 2013 (se tabell 9.16 och diagram 9.8). Ökningen beror främst på ett ökat lånebehov men påverkas även av relativt stora förändringar av de s.k. statsskulds-

118 Bidraget från värdeökningar har i genomsnitt uppgått till 2,1 procent av BNP 2000–2013, medan standardavvikelsen uppgår till 4,2 procent av BNP under perioden.

PROP. 2014/15:1

dispositionerna, vilka bl.a. innefattar orealiserade valutakursdifferenser som påverkar skulden, men inte statens budgetsaldo och lånebehov.

Diagram 9.8 Statsskuldens utveckling 2000–2018

Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014–2018.

Miljarder kronor

Procent

1600

60

1400

50

1200

1000

40

800

30

600

20

400

200

10

0

0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Statsskuld, mdkr

Skuldkvot, procent av BNP

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

År 2015 beräknas

statsskulden öka med

27 miljarder kronor till 1 351 miljarder kronor, men minska som andel av BNP. Från och med 2016 bidrar de växande budgetöverskotten till att statsskulden minskar, både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2018 beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till 26,8 procent.

469

PROP. 2014/15:1

Tabell 9.16 Statsskuldens förändring 2013–2018

Miljarder kronor. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Okonsoliderad stats-

skuld vid ingången

av året

1 147

1 277

1 366

1 394

1 390

1 368

Förändring av

okonsoliderad

statsskuld

130

89

28

-4

-23

-58

varav:

Lånebehov 1

131

67

33

-5

-25

-59

Skulddispositioner

m.m.

-1

22

-5

2

3

1

Okonsoliderad

statsskuld 2

1 277

1 366

1 394

1 390

1 368

1 310

Eliminering av

myndigheters

innehav av

statspapper

41

42

43

44

45

46

Statsskuld vid årets

slut 3

1 236

1 325

1 351

1 347

1 323

1264

Statsskulds-

förändring 4

123

88

27

-5

-24

-59

Statsskuld i procent

av BNP

32,7

33,9

33,0

31,3

29,4

26,8

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken.

2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper.

3 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort.

4 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld är låg

Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och används vid bedömningen av medlemsländernas offentliga finanser. För svenska förhållanden innebär definitionen att skulden består av den konsoliderade statsskulden och den kommunala sektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av stats- obligationer.

Inför Sveriges EU-inträde den 1 januari 1995

uppgick den konsoliderade bruttoskulden

till

1 216 miljarder kronor, vilket motsvarade

ca

70 procent av BNP (se diagram 9.9). Sedan dess har det nominella värdet på skulden varierat kraftigt, för att vid utgången av 2013 uppgå till 1 457 miljarder kronor. Skulden ökade således mellan 1994 och 2013 med ca 240 miljarder kronor, trots att överskotten i det finansiella sparandet sammanlagt uppgick till 46 miljarder kronor 1995–2013. Det berodde huvudsakligen

på att överskotten i AP-fonderna investerades i aktier och andra tillgångar, samtidigt som fonderna minskade sitt innehav av stats- obligationer.

Som andel av BNP har emellertid skulden minskat kraftigt och uppgick vid utgången av 2013 till 38,6 procent av BNP (skuldkvoten), vilket kan jämföras med referensvärdet inom EU på högst 60 procent av BNP (se diagram 9.9 och tabell 9.17).

Diagram 9.9 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2018

Utfall för 1994–2013, prognos för 2014–2018.

Miljarder kronor

Procent av BNP

1800

90

1600

80

1400

70

1200

60

1000

50

800

40

600

30

400

Miljarder kronor

20

200

Procent av BNP

10

60 procent av BNP

0

0

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen av skulden beror på det finansiella sparandet, som kan fördelas på primärt sparande och ränteutgifter samt det s.k. stock-flödet. Detta flöde utgörs av finansiella transaktioner och periodiseringar som inte påverkar det finansiella sparandet. Mellan 2012 och 2013 ökade skulden relativt kraftigt, som andel av BNP med 2,2 procentenheter. Statens finansiering av utlåning till Riksbanken för för- stärkningen av valutareserven ökade skulden som andel av BNP med 2,8 procentenheter, medan försäljningar av statens aktieinnehav reducerade skuldkvoten med 1,1 procentenheter.

Skulden fortsätter att öka 2014 både nominellt och som andel av BNP. År 2015 börjar skulden åter att minska som andel av BNP och 2018 beräknas skuldkvoten uppgå till 34,1 procent av BNP.

470

Tabell 9.17 Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- skuld och bidrag till förändringen 2013–2018

Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Miljarder kronor

1 457

1 569

1 619

1 636

1 637

1 604

procent av BNP

38,6

40,2

39,5

38,0

36,3

34,1

Förändring

2,2

1,6

-0,7

-1,5

-1,7

-2,3

Bidrag till

förändringen

Primärt

finansiellt

sparande

0,5

1,4

0,4

-0,4

-0,8

-1,3

Ränteutgifter

0,8

0,8

0,7

0,7

0,8

0,8

Stock-flöde

1,7

0,7

0,1

0,1

0,0

-0,2

Periodisering av

räntor och

skatter

0,2

0,1

0,2

0,1

0,1

-0,1

Försäljning av

aktier m.m.

-1,1

-0,4

-0,4

-0,3

-0,3

-0,3

Övrigt

2,6

0,9

0,2

0,4

0,2

0,2

Nominell BNP-

förändring

-0,9

-1,3

-1,9

-1,9

-1,7

-1,6

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

9.4 Jämförelse med 2014 års ekonomiska vårproposition

9.4.1 Den offentliga sektorns finanser

Den offentliga sektorns finansiella sparande för 2013 har netto reviderats ned med 1 miljard kronor, eller 0,0 procent av BNP, i förhållande till det utfall som förelåg till 2014 års ekonomiska vårproposition (se tabell 9.18). I revideringen inkluderas även en effekt av övergången till ENS 2010, som för prognosåren belastar det finansiella sparandet med 2-4 miljarder kronor i nivå för samtliga år (se fördjupningsrutan ENS 2010 – effekter på de offentliga finanserna). Prognosen för det finansiella sparandet 2014 har reviderats ned med 27 miljarder kronor jämfört med beräkningen i vårpropositionen. För 2015–2018 har prognosen för det finansiella sparandet reviderats ned med 21–33 miljarder kronor, eller 0,5–0,8 procent av BNP. Den finansiella nettoställningen beräknas bli lägre och bruttoskulden högre än bedömningen i vårpropositionen, i enlighet med den sammanlagda revideringen av det finansiella sparandet.

PROP. 2014/15:1

Tabell 9.18 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor, procent av BNP.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Finansiellt sparande i

2014 års ekonomiska

vårproposition

-49

-59

-13

7

30

56

procent av BNP

-1,3

-1,6

-0,3

0,2

0,7

1,2

Förändringar

Inkomster

50

41

59

80

88

96

Skatter

7

-7

18

33

38

44

varav ENS 2010 1

9

11

11

12

13

14

Övriga inkomster

43

48

41

47

50

52

varav ENS 2010 1

46

49

51

52

54

56

Utgifter

51

69

92

101

119

130

varav ENS 2010 1

55

60

62

64

67

70

Finansiellt sparande

-1

-27

-33

-21

-31

-33

procent av BNP

0,0

-0,7

-0,8

-0,5

-0,7

-0,7

Finansiellt sparande i

budgetpropositionen

för 2015

-50

-87

-46

-14

-1

23

procent av BNP

-1,3

-2,2

-1,1

-0,3

0,0

0,5

1 Avser bruttoförändringar som sammantaget är neutrala för det finansiella sparandet. Utöver denna effekt har övergången till ENS 2010 inneburit att det finansiella sparandet försämrats med 2–4 miljarder kronor 2014–2018. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I förhållande till prognosen i vårproposition har den offentliga sektorns inkomster för 2014 reviderats upp med drygt 40 miljarder kronor och utgifterna har reviderats upp med ca 70 miljarder kronor. Den offentliga sektorns underskott beräknas bli 27 miljarder kronor högre än i vårpropositionen.

Övergången till det nya regelverket för NR har inneburit att både inkomster från skatter och utgifter ökar med ca 9–14 miljarder kronor per år 2013–2018, vilket beror på att EU-mer- värdesskatt och skattenedsättningar nu redovisas brutto i stället för netto som tidigare.

Vidare innebär omklassificeringen av konsumtionsutgifter för forskning och utveckling samt av Försvarets varaktiga varor till investeringsutgifter att omslutningen i den offentliga sektorn ökar. Både utgifter och inkomster ökar med kapitalförslitningens värde av dessa investeringar motsvarande 50–55 mil- jarder kronor per år. Även omläggningen av pensioner i staten medför en effekt på både inkomster och utgifter som beräknas uppgå till ca 4 miljarder kronor samtliga år.

471

PROP. 2014/15:1

Tabell 9.19 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och jämfört med 2014 års ekonomiska vår- proposition förändringar exkl. ändrad bruttoredovisning till följd av ENS 2010 1

Miljarder kronor, procent av BNP.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Finansiellt sparande i

2014 års ekonomiska

vårproposition

-49

-59

-13

7

30

56

procent av BNP

-1,3

-1,6

-0,3

0,2

0,7

1,2

Förändringar

Inkomster

-5

-18

-3

15

21

26

Skatter

-2

-18

7

21

25

30

Staten

-2

-18

5

17

20

23

Ålderspensions-

systemet

0

1

1

1

1

2

Kommunsektorn

0

0

2

3

4

5

Övriga inkomster

-3

-1

-10

-6

-5

-3

Utgifter

-4

9

30

37

52

59

Kommunal

konsumtion

-5

1

8

10

13

16

Ålderspensioner

0

0

-1

-3

-4

-2

Ränteutgifter 2

6

1

-1

0

5

9

Övriga primära

utgifter

-6

6

25

30

38

36

Finansiellt sparande

-1

-27

-33

-21

-31

-33

procent av BNP

0,0

-0,7

-0,8

-0,5

-0,7

-0,7

Staten

-8

-26

-35

-27

-36

-35

Ålderspensions-

systemet

1

0

1

2

3

1

Kommunsektorn

6

-1

1

3

2

1

Finansiellt sparande i

budgetpropositionen

för 2015

-50

-87

-46

-14

-1

23

procent av BNP

-1,3

-2,2

-1,1

-0,3

0,0

0,5

1 Avser bruttoförändringar som sammantaget är neutrala för det finansiella sparandet. Utöver bruttoeffekten har övergången till ENS 2010 inneburit att det finansiella sparandet försämrats med 2–4 miljarder kronor 2014–2018.

2 Inklusive räntor på pensionsskulden.

Anm.: Revideringar som påverkar det finansiella sparandet till följd av övergången till ENS 2010 är inkluderade i jämförelsen.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Justerat för den ändrade bruttoredovisningen förklaras den nedreviderade prognosen för det finansiella sparandet 2014 av att inkomsterna från skatter beräknas bli lägre. Den lägre prognosen rör skatt på såväl arbete som på kapital och konsumtion. Även utgifterna bidrar till den beräknade försämringen av det finansiella sparandet. Det är framför allt kommunsektorns investeringar som bedöms bli högre.

De offentliga finanserna bedöms också försämras 2015–2018 i förhållande till be- räkningarna i vårpropositionen. Det finansiella

sparandet har reviderats ned med 21-33 miljarder kronor för vart och ett av dessa år.

För 2015–2018 medför de reformer som föreslås och aviseras i denna proposition att såväl skatteinkomster som utgifter ökar. Merparten av de förväntat högre skatteinkomsterna beror på den slopade nedsättningen av socialavgifterna för unga som beräknas medföra att skatte- inkomsterna ökar med ca 11–26 miljarder kronor i förhållande till prognosen i vårpropositionen. Även inkomsterna från skatt på konsumtion beräknas öka till följd av ändrade regler. Övriga inkomster har reviderats ned i förhållande till beräkningarna i vårpropositionen. I huvudsak är det kapitalinkomsterna som beräknas bli lägre. Detta beror dels på ändrade regler för redovisningen av Riksbankens inleverans som minskar utdelningarna 2015, dels på att den lägre ränteprognosen medför att kapitalinkomsterna blir lägre för hela perioden. Utgifterna beräknas bli successivt högre under perioden 2015–2018. En stor del av de högre utgifterna beror på de reformer som föreslås och aviseras i denna proposition, i huvudsak satsningar inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet. Även utgifterna för migrationen och ohälsa beräknas bli högre.

De ovan nämnda revideringarna rör både statens och kommunsektorns utgifter. En stor del av de högre utgifterna i kommunsektorn beror på ökade kostnader dels för utbildnings- satsningar, dels för integrationen som följer av den förväntade högre migrationen. Eftersom kommunerna erhåller finansiering för detta genom ökade statsbidrag, blir det statens finansiella sparande som belastas, medan den i stort sett är neutral för kommunsektorns sparande.

Den offentliga sektorns bruttoskuld har reviderats upp samtliga år jämfört med bedömningen i vårpropositionen och den finansiella nettoförmögenheten beräknas bli lägre (se tabell 9.20). I stort sett följer revideringarna den försämring som beräknas för det finansiella sparandet. Nettoförmögenheten för 2013 har dock reviderats upp med 46 miljarder kronor jämfört med bedömningen i vårpropositionen, vilket även höjer förmögen- hetsnivån under prognosåren.

472

Tabell 9.20 Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2014 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor, procent av BNP.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2014 års

ekonomiska

vårproposition

Nettoställning

911

849

844

845

872

928

procent av BNP

25,1

22,4

21,2

20,2

20,0

20,4

Konsoliderad skuld

1 475

1 561

1 579

1 559

1 518

1 443

procent av BNP

40,6

41,3

39,7

37,3

34,8

31,7

Förändringar

Nettoställning

46

-2

-38

-51

-78

-110

Konsoliderad skuld

-18

8

40

77

119

161

Budgetpropositionen

för 2015

Nettoställning

957

847

805

794

793

818

procent av BNP

25,3

21,7

19,6

18,4

17,6

17,4

Konsoliderad skuld

1 457

1 569

1 619

1 636

1 637

1 604

procent av BNP

38,6

40,2

39,5

38,0

36,3

34,1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

9.5 Finansiellt sparande enligt olika bedömare

I detta avsnitt redovisas en jämförelse mellan de senaste prognoserna för det finansiella sparandet gjorda av regeringen i denna proposition, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, OECD, Europeiska kommissionen och Internationella valutafonden (IMF). Regeringens prognos är den enda som beaktar det nya regelverket för NR.

De inhemska bedömarnas beräkningar av den offentliga sektorns finansiella sparande 2014 är överlag förhållandevis lika (se tabell 9.21). I förhållande till Europeiska kommissionen beräknar regeringen med större underskott i de offentliga finanserna. Skillnaderna mellan de olika prognoserna av det finansiella sparandet beror framför allt på olika bedömningar av den ekonomiska återhämtningen, konsumtionsefter- frågan, utvecklingen på arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen.

Även för 2015 är regeringens prognos förhållandevis samstämmig med flertalet övriga bedömares syn på det finansiella sparandet. Ekonomistyrningsverkets beräkning skiljer sig dock från övriga prognoser. Skillnaden gentemot regeringens prognos kan i stor utsträckning förklaras av att Ekonomistyrningsverket

PROP. 2014/15:1

prognostiserar lägre inkomster från den under- liggande utvecklingen av skattebaserna.

Prognosskillnaderna för det finansiella sparandet ökar successivt fram till 2018 till följd av de skilda bedömningarna av den allmänna ekonomiska återhämtningen.

Tabell 9.21 Prognosjämförelse finansiellt sparande 2014– 2018

Procent av BNP.

2014

2015

2016

2017

2018

Regeringen

-2,2

-1,1

-0,3

0,0

0,5

ESV, 140902

-2,4

-1,8

-1,2

-0,8

-0,3

Konjunkturinstitutet,

140827

-2,2

-1,3

-0,5

0,5

1,3

Konjunkturinstitutet,

exkl. antagande om

-2,2

-1,4

-0,8

-0,4

0,2

finanspolitiken

EU-kommissionen,

-1,9

-1,0

140505

Riksbanken, 140904

-2,1

-1,3

-0,6

OECD, 140506

-1,5

-0,8

IMF, 141007

-2,0

-0,8

-0,1

0,4

1,1

Anm.: Konjunkturinstitutets huvudprognos inkluderar prognos på finanspolitik 2015–2018 som netto uppgår till budgetförstärkningar på totalt 53 miljarder kronor, varav inkomstreformer om 111 miljarder kronor, fram till 2018.

Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Riksbanken, Europeiska kommissionen, OECD samt Internationella valutafonden (IMF).

9.6 Den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i EU, Japan och USA

Stora underskott i EU-länderna, Japan och USA

Den utdragna finans- och skuldkrisen innebar en kraftig försämring av de offentliga finanserna inom EU. År 2007–2010 försämrades den offentliga sektorns finansiella sparande med i genomsnitt 5,6 procent av BNP för EU- länderna. Efter en viss förstärkning uppgick underskottet i det finansiella sparandet för EU- länderna som helhet till 3,3 procent och för euroområdet till 3,0 procent av BNP 2013. För 2013 klarade 18 länder inom EU, däribland Sverige, underskottsgränsen enligt stabilitets- och tillväxtpakten på 3 procent av BNP.

I USA och Japan har de offentliga finanserna försämrats ännu kraftigare. År 2013 uppgick underskottet i USA till 6,2 procent och i Japan till 9,0 procent av BNP (se diagram 9.10).

473

PROP. 2014/15:1

Diagram 9.10 Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA 2007–2013

Procent av BNP.

0

Euroområdet

-2

EU-27

USA

-4

Japan

-6

-8

-10

-12

-14

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Källa: European Economic Forecast May 2014 (Europeiska kommissionen 2014).

Enligt Europeiska kommissionens vårprognos 2014 väntas underskottet inom EU minska 2014 och understiga 3 procent av BNP såväl för euro- området som EU-länderna som helhet. 119

Hög och ökande skuld i EU-ländernas offentliga sektor

Stöd i form av lån och kapitaltillskott, främst till det finansiella systemet, har medfört att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU-länderna har ökat mer än vad som följt av underskotten i det finansiella sparandet. För EU-länderna som helhet ökade skulden mellan 2007 och 2013 med 30,1 procentenheter, från 58,9 procent av BNP till 89,0 procent av BNP (se diagram 9.11). För euroområdet uppgick skulden 2013 till 95,0 procent av BNP. Mellan 2007 och 2013 ökade skuldkvoten för alla EU- länder. För Sverige ökade skuldkvoten med 0,4 procentenheter, vilket var den minsta ökningen bland EU-länderna. För Grekland uppgick skulden 2013 till närmare 180 procent av BNP. Även för Belgien, Cypern, Irland, Italien och Portugal översteg skulden 100 procent av BNP 2013.

Den beräknade stabiliseringen av de offentliga finanserna inom EU medför att skuldkvoten endast ökar marginellt mellan 2013 och 2014. Av

119 European Economic Forecast May 2014 (Europeiska kommissionen

2014).

EU-länderna bedöms 16 länder 2014 fortfarande ha skulder som ligger över referensvärdet på 60 procent av BNP.

Diagram 9.11 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU 2007 och 2013

Procent av BNP.

280

240

2007

2013 ökning

200

60 procent av BNP

160

120

80

40

0

Bulgarien

Lettland

Litauen

Tjeckien

Finland

Kroatien

Malta

Österrike

Frankrike

Belgien

Italien

USA

Luxemburg

Rumänien

Danmark

Slovakien

Slovenien

Nederländerna

Storbritannien

Euroområdet

Portugal

Grekland

Japan

Estland

Polen

EU27

Irland

Sverige

Ungern

Spanien

Tyskland

Cypern

Anm.: För Kroatien avses förändringen 2009–2013. Genomsnittet för EU 27 är exklusive Kroatien.

Källa: European Economic Forecast May 2014 (Europeiska kommissionen 2014).

Även för USA och Japan medför den beräknade stabiliseringen i de offentliga finanserna 2014 att skuldkvoten är oförändrad som andel av BNP jämfört med 2013. Enligt Europeiska kommissionens vårprognos 2014 uppgick skulden 2013 för USA till ca 105 procent av BNP och för Japan till ca 244 procent av BNP.

474

10

Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning

PROP. 2014/15:1

10 Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning

Sammanfattning

– Resursbehovet inom vård, skola och omsorg ökar de närmaste åren till följd av demografiska förändringar. Framför allt ökar antalet barn och äldre i befolkningen.

– De kommunala utgifterna för skatte- finansierade välfärdstjänster, dvs. den kommunala konsumtionen, väntas öka med 1,3 procent i fasta priser 2014 och med i genomsnitt 1,5 procent per år 2015–2018.

– Sammantaget bedöms den kommun- finansierade sysselsättningen öka med ca 70 000 personer 2013–2018. Detta medför att den ökar något som andel av den totala sysselsättningen i ekonomin.

– Regeringens reformer inom framför allt utbildningsområdet bidrar tillsammans med införandet av traineejobb och extratjänster inom kommunerna till den starka syssel- sättningsutvecklingen.

– Skatteinkomsterna beräknas öka relativt svagt 2014, med knappt 4 procent i löpande priser. I takt med att läget på arbets-

marknaden förbättras bedöms skatte- inkomsterna öka med i genomsnitt 5 procent per år 2015–2018.

– Statsbidragen till kommunsektorn bedöms öka varje år 2015–2017, till följd av ett ökat antal asylsökande och regeringens satsningar i denna proposition.

– Kommunerna redovisade sammantaget ett positivt resultat, före extraordinära poster,

om drygt 15 miljarder kronor 2013. Landstingen redovisade sammantaget ett negativt resultat, före extraordinära poster, om nästan 2 miljarder kronor. Jämfört med 2012 var kommunernas resultat något högre. Landstingens resultat var däremot nästan 7 miljarder kronor lägre, vilket beror på en sänkning av diskonteringsräntan för beräkningen av pensionsskulden.

– Kommunsektorns finansiella sparande och det ekonomiska resultatet försämras 2014. Detta beror främst på att kommuner och landsting inte får återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014, till skillnad från de närmast föregående åren, och på att skatteunderlaget bedöms utvecklas för- hållandevis svagt. Det förbättrade konjunk- turläget och återhämtningen på arbets- marknaden 2015–2018 väntas stärka finanserna och även ge utrymme för en ökad kommunal konsumtion.

– Kommunsektorns långfristiga skulder uppgick till 220 miljarder kronor 2013 och utgjordes till största delen av lån i banker och kreditinstitut.

I avsnittet beskrivs kommunsektorns finansiella utveckling och resursutvecklingen, inklusive utvecklingen av antalet kommunalt finansierade sysselsatta och arbetade timmar. Beskrivningen baseras på nationalräkenskaperna. I avsnittet redovisas även resultatutvecklingen och den finansiella ställningen i kommunsektorn i enlighet med den kommunala redovisningen.

477

PROP. 2014/15:1

10.1 Kommunsektorn – en viktig del i en internationell jämförelse omfattande. Det

av svensk ekonomi

Kommunsektorn (dvs. kommunerna och landstingen) ansvarar bl.a. för sjukvård, äldre- omsorg och skola, och organiserar därmed en stor och viktig del av de offentligfinansierade välfärdstjänsterna. Merparten av de kommunala verksamheterna avser uppgifter som kommuner och landsting i lag har ålagts att utföra. Vissa uppgifter, t.ex. kultur- och fritidsverksamhet, är däremot frivilliga. Kommunsektorns utgifter motsvarade 23 procent av BNP 2013, varav 19 procentenheter utgjordes av utgifter för kommunal konsumtion, dvs. de skatte- finansierade välfärdstjänster som kommuner och landsting ansvarar för. 120 Resterande 4 procent utgjordes främst av transfereringar till hushåll och investeringsutgifter. Av den offentliga sektorns totala utgifter står kommunsektorn för närmare hälften.

Kommunsektorn är genom sin storlek och sin personalintensiva verksamhet också en stor arbetsgivare. Ungefär 25 procent av alla syssel- satta i Sverige är kommun- eller landstings- anställda. Runt 80 procent av dessa är kvinnor. Utöver detta finns det anställda i privata företag som utför kommunalt finansierade tjänster. År 2013 utgjorde de senare anställda ca 3 procent av den totala sysselsättningen i ekonomin. Totalt var drygt 1,2 miljoner personer sysselsatta i kommunalt finansierade verksamheter.

Utbetalda löner (lönesumman) utgör merparten av det kommunala skatteunderlaget. Inkomstskatt som tas ut av kommuner och landsting står för ungefär två tredjedelar av de totala inkomsterna. Statsbidragen utgör den näst största inkomstskällan för kommunsektorn.

Sverige har en stor skattefinansierad produktion av välfärdstjänster, vilket ställer höga krav på budgetkontroll och effektivitet. Den kommunala självstyrelsen är reglerad i lag och är

budgetpolitiska ramverket innefattar dock krav på kommuner och landsting att ha en budget i balans. Därutöver kräver kommunallagen (1991:900) att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. 121 En annan del i det budgetpolitiska ramverket är överskotts- målet för hela den offentliga sektorn, där kommunsektorn ingår.

10.2 Kommunsektorns utgifter

Av kommunsektorns utgifter går drygt 80 procent till skattefinansierade välfärdstjänster inom främst vård, skola och omsorg. Kommun- erna och landstingen har även utgifter för investeringar och transfereringar, t.ex. ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag), samt räntor.

I diagram 10.1 visas hur kommunsektorns utgifter fördelas mellan olika utgiftsområden. Störst andel av utgifterna går till omsorg (som främst utgörs av omsorg om barn, äldre och funktionshindrade), tätt följt av hälso- och sjukvård. Därefter följer utgifter för utbildning.

120 I nationalräkenskaperna (NR) används begreppet kommunal konsumtion för kommunsektorns utgifter för skattefinansierade välfärdstjänster. Den kommunala konsumtionen delas i NR in i olika ändamål, såsom hälso- och sjukvård, utbildning och socialt skydd (främst omsorg om barn, äldre och funktionshindrade). Konsumtionen beräknas enligt NR utifrån uppgifter om produktionen i den kommunala sektorn, försäljningsinkomster samt utgifter för inköp av verksamheter från näringslivet.

121 Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Ett vanligt mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (se vidare avsnitt 5).

478

Diagram 10.1 Kommunsektorns utgifter 2012 fördelade efter utgiftsområde

Procent

Allmän

Övrigt

offentlig

förvaltning

4,3%

11,7%

Näringslivs-frå

Omsorg

gor

6,2%

27,5%

Utbildning

20,2%

Hälso- och

Fritid och

kultur

sjukvård

3,3%

26,8%

Anm.: Allmän offentlig förvaltning inkluderar bl.a. kommunledning, nämnd- och styrelseverksamhet, samt utgifter för fastighetsförvaltning.

Källa: Statistiska centralbyrån.

I tabell 10.1 redovisas hur utgifterna för de skattefinansierade välfärdstjänsterna fördelar sig mellan olika resurser som används i produktionen. Välfärdstjänster är syssel- sättningsintensiva och löner inklusive arbets- givaravgifter och avtalsförsäkringar utgör den klart största delen av utgifterna. En betydande del går också till förbrukning av insatsvaror och till vissa tjänster som används i produktionen. I denna post ingår också kostnader för hyror.

Tabell 10.1 Utgifter för välfärdstjänster 2013 fördelade efter typ av resurs

Miljarder kronor

Procent av totala

konsumtionsutgifter

Löner m.m. 1

432

60,0

Förbrukning av inköpta

insatsvaror och tjänster

242

33,5

Kapitalförslitning 2

43

6,0

Summa utgifter för produk-

tion i kommunal regi (A)

717

Utgifter för privata utförare av

välfärdstjänster (B) 3

119

16,5

Inkomster från avgifter (C) 4

115

15,9

Kommunala verksamheter

totalt (A)+(B)-(C)

721

100,0

1 Här ingår löner, arbetsgivaravgifter samt allmän löneavgift. Dessutom har produktionssubventioner om 3 miljarder kronor dragits ifrån.

2 Avskrivningar för användning av kapitalvaror.

3 Här ingår dessutom landstingens utgifter för läkemedelsförmånen om ca 20 miljarder kronor.

4 Avgifter för exempelvis barnomsorg och läkarbesök.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2014/15:1

Välfärdstjänster tillhandahålls även av privata utförare. Även denna utgiftspost innehåller således lönekostnader. 122 De senaste åren har andelen tjänster som produceras av privata utförare, men som finansieras med skattemedel, ökat. Exempelvis har antalet friskolor och privata äldreboenden blivit fler. År 2013 utgjorde kostnaderna för privata utförare 16,5 procent av kommunsektorns utgifter för välfärdstjänster.

Delar av välfärdstjänsterna finansieras helt eller delvis med avgifter, t.ex. barnomsorg, fritidsverksamhet och viss sjukvård. Inkomster från sådana avgifter räknas av i redovisningen, så att endast den skattefinansierade delen av utgifterna återstår.

10.2.1 Demografiskt betingat resursbehov 2000–2018

Den demografiska utvecklingen har stor påverkan på resursbehovet inom olika välfärdstjänster. Exempelvis innebär ett ökat elevantal att fler lärare behöver anställas om inte lärartätheten ska sjunka. I diagram 10.2 visas beräkningar för hur det demografiskt betingade resursbehovet inom olika välfärdstjänster har förändrats över tiden.

Mellan 2000 och 2014 beräknas resursbehovet inom nästan alla områden ha stigit till följd av befolkningsförändringar. Undantaget är grund- skolan där elevunderlaget har minskat. Ök- ningen inom gymnasieskolan var som störst fram till 2009, men har därefter minskat.

Framöver kommer resursbehoven till följd av demografiska förändringar att vara stora inom framför allt grundskolan, hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Det beror främst på att antalet barn och äldre i befolkningen ökar. Inom grundskolan beräknas det demografiskt betingade resursbehovet öka med 10 procent 2014–2018. Inom äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården beräknas resursbehovet under samma period öka med 6 procent till följd av demografiska förändringar. Endast inom

122 Konjunkturinstitutet har beräknat att lönekostnadsandelen i posten utgifter för privata utförare är knappt 70 procent i kommunerna och knappt 50 procent i landstingen. Baserat på dessa siffror utgör löner och arbetsgivaravgifter ca 60 miljarder kronor av kommunernas utgifter för privata utförare.

479

PROP. 2014/15:1

gymnasieskolan minskar resursbehovet, med drygt 2 procent t.o.m. 2018, till följd av ett minskat antal elever.

Diagram 10.2 Demografiskt betingat resursbehov inom olika välfärdstjänster 2000–2018

Index 2014=100

130

120

110

100

90

Hälso och sjukvård

80

Förskola

Grundskola

70

Gymnasieskola

Omsorg för funktionshinder

60

Omsorg för äldre

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

10.2.2 Den kommunala konsumtionen 2014–2018

Regeringens prognoser över utgifterna för de skattefinansierade välfärdstjänsterna, den kommunala konsumtionen, baseras i närtid dels på den demografiska utvecklingen, dels på kommunsektorns ekonomiska situation. På några års sikt antas kommunsektorn som helhet redovisa ett resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning. Utgiftsprognosen baseras då mer på det ekonomiska utrymmet i kommunsektorn och mindre på den demo- grafiska utvecklingen.

Prognoserna utgår från beslutad politik, inklusive aktuella reformförslag. Dessutom antas att den genomsnittliga kommunalskattesatsen är oförändrad framöver. Därmed blir den reala tillväxten i skatteunderlaget i prognosen viktig för den reala utvecklingen av välfärdstjänsterna.

Stark ökning av konsumtionsvolymen väntas

Kommunsektorns konsumtionsutgifter bedöms öka med 1,3 procent i fasta priser 2014, vilket är högre än genomsnittet sedan 2000 (se diagram 10.3). Inom kommunerna drivs utgifterna bl.a. av att antalet barn i förskole- och grund- skoleålder ökar. Även antalet personer som är 80 år eller äldre ökar. Strukturella förändringar inom äldreomsorgen mot en allt större andel

äldre med hemtjänst, och en allt mindre andel med särskilt boende, dämpar emellertid volymtillväxten. Ökningar av antalet barn och äldre innebär dock ett stigande resursbehov inom sjukvården, vilket väntas leda till en ökad konsumtionsvolym inom landstingen.

För 2015–2018 bedöms konsumtionen öka med i genomsnitt 1,5 procent per år i fasta priser, vilket är klart högre än genomsnittet sedan 2000. Regeringens satsningar inom både sjukvårds- och utbildningsområdet bidrar till den starka ökningen. Dessutom ökar kommunernas utgifter för migrations- och integrationsinsatser. Stigande efterfrågan i ekonomin medför att arbetsmarknaden förbättras 2015–2018. Skatte- underlaget ökar därmed realt, vilket skapar utrymme för ökade kommunala utgifter. Den kommunala konsumtionen bedöms i prognosen växa i en sådan takt att det demografiskt betingade resursbehovet tillgodoses. Detta sker samtidigt som kommunsektorn som helhet uppnår ett resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning.

Produktiviteten i kommunsektorn antas inte öka nämnvärt i prognosen, varför volym- ökningen i huvudsak avspeglar hur resurs- insatsen i termer av arbetade timmar, insatta varor och tjänster förändras.

Lönekostnaden per timme i kommunsektorn bedöms öka med 2,8–3,5 procent per år 2014– 2018. Måttliga pris- och löneökningar till följd av lågkonjunkturen medför att konsumtionsutgift- erna i löpande priser ökar med 4,1–4,4 procent per år, vilket är nära genomsnittet sedan 2000 (se diagram 10.3).

Diagram 10.3 Utgifter för välfärdstjänster 2000–2018

Årlig procentuell förändring. Utfall t.o.m. 2013, prognos 2014–

2018.

8,0

Fasta priser

7,0

Löpande priser

6,0

Medelvärde 2000–2013

Medelvärde 2000–2013

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

-1,0

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

480

ENS 2010 – effekter på redovisningen av kommunsektorns finanser

Utfallet från nationalräkenskaperna utgör grunden för prognosen för kommunsektorns finanser. Från och med september 2014 redovisar Statistiska centralbyrån national- räkenskaperna i enlighet med det av EU beslutade nya regelverket ENS 2010. Effekterna av införandet av regelverket är försumbara för det finansiella sparandet i kommunsektorn.

Ändrad sektorklassificering

ENS 2010 har inneburit en översyn av klassificeringen av kommunala bolag. I det nya regelverket tas hänsyn till den faktiska kontrollen av verksamheten. Några landstings- ägda sjukhus som drivs i bolagsform har därmed ansetts tillhöra den offentliga sektorn. Detta gäller bl.a. Danderyds sjukhus och Söder- sjukhuset i Stockholm. Sammanlagt har 18 bolag omklassificerats. Det finansiella sparandet i kommunsektorn påverkas inte av om- klassificeringen, utan endast fördelningen av kostnader mellan löner och kostnader för köp av tjänster från näringslivet. De sysselsatta i dessa verksamheter redovisas numera i den kommunala sektorn i stället för i företags- sektorn. Den totala kommunfinansierade syssel- sättningen påverkas dock inte.

Forskning och utveckling blir investering

En betydande förändring i och med ENS 2010 är att utgifter för forskning och utveckling (FoU) redovisas som fasta bruttoinvesteringar i stället för som utgifter för insatsförbrukning. För den kommunala sektorn medför det nya regelverket att egenproducerad FoU, som tidigare ingått som en del av konsumtionen, numera bokförs som investeringar. Sammantaget flyttas ca 3 miljarder kronor från kommunal konsumtion till kommunala investeringar 2013. Ökade investeringar medför högre kapitalförslitning, vilket i sig höjer den kommunala konsumtionen med knappt 4 miljarder kronor 2013. Den nya redovisningen av FoU leder därmed till högre investeringar, men också till något högre kommunala konsumtionsutgifter. Det finansiella sparandet påverkas emellertid inte eftersom kapitalförslitningen också ingår på inkomstsidan.

PROP. 2014/15:1

10.2.3 Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar

Begreppet kommunalt finansierad sysselsättning omfattar dels personer som är sysselsatta i kommunsektorn, dels personer som är sysselsatta i näringslivet och producerar tjänster som finansieras med skattemedel, exempelvis på friskolor eller privata äldreboenden. 123 Antalet sysselsatta i kommunalt finansierade verk- samheter uppgick 2013 till drygt 1,2 miljoner personer.

Under de senaste åren har en allt större andel av den kommunalt finansierade verksamheten kommit att bedrivas av privata utförare. Detta har bidragit till att sysselsättningen i kommun- sektorn har ökat långsammare än den totala kommunfinansierade sysselsättningen (se diagram 10.4).

Diagram 10.4 Kommunalt finansierad sysselsättning 1993–2018

Tusentals personer. Utfall 1993–2013, prognos 2014–2018.

1400

Sysselsättning kommunfinansierad verksamhet

1300

Sysselsättning kommunsektorn

1200

1100

1000

900

800

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster ingår också i den kommunfinansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn fram till 1999.

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Antalet arbetade timmar är ett bättre mått på den faktiska resursinsatsen i de kommun- finansierade verksamheterna än antalet syssel- satta. Antalet arbetade timmar i kommun- finansierade verksamheter har i stort sett varit konstant som andel av totala arbetade timmar i

123 Det finns i dagsläget ingen statistik över den kommunalt finansierade sysselsättningen och antalet arbetade timmar i privat sektor. Uppgifterna baseras på en beräkningsmodell som tagits fram av Konjunkturinstitutet. Se Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor (Konjunkturinstitutet, Fördjupnings-pm Nr 6, 2010).

481

PROP. 2014/15:1

ekonomin sedan 1990-talets början (se diagram 10.5). Under samma period har antalet kommunfinansierade sysselsatta som andel av den totala sysselsättningen minskat. Antalet arbetade timmar har således utvecklats starkare än sysselsättningen, vilket återspeglar en stigande medelarbetstid i de kommunfinansierade verksamheterna.

Diagram 10.5 Kommunalt finansierade sysselsättning och arbetade timmar 1993–2018

Procent av total sysselsättning respektive totalt arbetade timmar i ekonomin. Utfall 1994–2013, prognos 2014–2018.

29

28

27

26

25

24

23

22

21

Sysselsättning i kommunfinansierad verksamhet

Arbetade timmar i kommunfinansierad verksamhet

20

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

Anm.: Subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster ingår också i den kommunfinansierade sysselsättningen. Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn fram till 1999.

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Den starka utvecklingen av den kommunalt finansierade sysselsättningen ser ut att fortsätta

År 2013 ökade den kommunfinansierade sysselsättningen mer än på flera år. Syssel- sättningen ökade både i kommunala och privata verksamheter. Den kommunfinansierade syssel- sättningen bedöms öka något långsammare 2014, men 2015–2018 ser ökningen ut att bli jämförelsevis stark. Detta beror delvis på regeringens satsningar inom utbildningsområdet samt på traineejobb och extratjänster inom fram- för allt kommunerna. En annan viktig förklaring är att det kommunala skattunderlaget ökar.

I tabell 10.2 redovisas prognosen för den kommunfinansierade sysselsättningen. Samman- taget bedöms den kommunfinansierade syssel- sättningen öka med ca 70 000 personer mellan 2013 och 2018.

Tabell 10.2 Kommunfinansierad sysselsättning 2013–2018

Tusentals personer 2013. År 2014–2018 årsvis förändring i tusentals personer. Utfall 2013, prognos 2014–2018.

Tusentals personer

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Kommunsektorn

1085

8

13

14

9

5

varav kommuner

817

5

10

12

7

4

varav landsting

268

2

3

2

2

1

Näringslivet

142

1

4

5

5

5

Totalt

1227

9

17

19

14

10

Anm.: Det totala antalet kommunfinansierade sysselsatta utgörs av summan av sysselsatta i kommunsektorn och sysselsatta i näringslivet som producerar kommunalt finansierade välfärdstjänster.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Även antalet kommunalt finansierade arbetade timmar väntas öka i snabb takt 2014–2018 (se tabell 10.3). Den starka utvecklingen av kommunfinansierade arbetade timmar innebär att de ökar något som andel av det totala antalet arbetade timmar i hela ekonomin 2014–2018 (se diagram 10.5).

Tabell 10.3 Antalet kommunfinansierade arbetade timmar 2013–2018

Kalenderkorrigerade timmar 2013. Åren 2014–2018 volymutveckling av antal timmar. Utfall 2013, prognos 2014–2018.

Miljoner timmar

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Kommunsektorn

1639

1,8

1,2

1,4

0,9

0,6

varav kommuner

1228

2,0

1,3

1,5

0,9

0,6

varav landsting

411

1,2

1,0

0,8

0,8

0,6

Näringslivet

230

1,7

2,7

3,1

3,6

3,4

Totalt

1869

1,8

1,4

1,6

1,2

0,9

Anm.: Det totala antalet kommunfinansierade timmar utgörs av summan av arbetade timmar i kommunsektorn och arbetade timmar i näringslivet som producerar kommunalt finansierade välfärdstjänster.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

10.2.4 Investeringar, transfereringar och räntor 2014–2018

Kommunsektorns investeringsutgifter uppgick 2013 till 79 miljarder kronor och beräknas öka med sammanlagt 15 miljarder kronor de närmaste fem åren (se tabell 10.6). Kommuner och landsting är inne i en period där omfattande investeringar görs, främst i infrastruktur och byggnader. Många växande kommuner är i behov av nya lokaler, exempelvis förskolor, samtidigt som den demografiska utvecklingen ökar behoven inom sjukvård och äldreomsorg i flera kommuner och landsting.

Ungefär 8 procent av kommunsektorns totala utgifter består av transfereringar till staten,

482

näringslivet och hushållen. 124 Denna andel har varit i princip konstant under de senaste tio åren. Transfereringarna bedöms uppgå till 90 miljarder kronor i slutet av prognosperioden, varav 49 miljarder kronor går till hushållen, exempelvis i form av ekonomiskt bistånd.

Ränteutgifterna bedöms öka under prognos- perioden, i takt med att ett stigande resurs- utnyttjande och en högre inflation föranleder en mindre expansiv penningpolitik. Kommun- sektorns långfristiga skulder har ökat under de senaste åren. En högre skuldsättning leder också till att ränteutgifterna ökar. Räntenettot be- räknas öka marginellt.

10.3 Kommunsektorns inkomster

Kommunsektorns inkomster består till närmare två tredjedelar av inkomster från inkomstskatter. Statsbidragen utgör ungefär 16 procent. Skatte- inkomsterna bestäms av de av kommunerna och landstingen fastställda skattesatserna samt av utvecklingen av det kommunala skatteunder- laget.

Det kommunala skatteunderlaget består främst av summan av utbetalda löner, drygt 70 procent, och pensioner, drygt 20 procent. Lönesumman bestäms i sin tur av antalet arbetade timmar och av timlönerna. Vanligtvis följer timlönen i kommunsektorn löneutveck- lingen i övriga delar av ekonomin.

De kommunala skatteinkomsterna motsvarar ungefär storleken på kommunernas och lands- tingens utgifter för personal. Det innebär att personalutgifterna i kommunsektorn utvecklas i ungefär samma takt som de kommunala skatteinkomsterna, vid ett givet antal arbetade timmar i kommunsektorn och ekonomin i övrigt. Följaktligen blir effekten av en ändrad timlön i stort sett neutral för kommunsektorns finanser. Det är i stället främst en ökning av antalet arbetade timmar i näringslivet som inte är skattefinansierade som förstärker kommun-

124 Kommunsektorns transfereringar till staten utgörs främst av kommunsektorns del av assistansersättningen. Transfereringarna till näringslivet är främst olika subventioner till företag, såsom exempelvis subventioner av kollektivtrafiken.

PROP. 2014/15:1

sektorns ekonomi och skapar utrymme för ökade resurser.

10.3.1 Skatteinkomster 2014–2018

Vid förändringar av skattelagstiftningen som påverkar det kommunala skatteunderlaget neutraliseras som regel effekterna av dessa genom det generella statsbidraget. I denna budgetproposition föreslår regeringen en begränsning av avdragsrätten för privat pension- sparande 2015 och aviserar ett slopande av av- dragsrätten 2016. Detta beräknas öka de kom- munala skatteinkomsterna med ca 2,5 miljarder kronor 2015 och därefter drygt 3,7 miljarder kronor per år under resten av prognosperioden. Samtidigt höjs grundavdraget för personer över 65 år, vilket minskar skatteinkomsterna med ca 2 miljarder kronor per år. En samlad bild av utvecklingen av både skatter och statsbidrag redovisas i tabell 10.4, justerad för skatte- regleringar.

Tabell 10.4 Skatter och statsbidrag 2013–2018

Utfall för 2013 i miljarder kronor.

Utfall

Prognos, procentuell förändring

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Skatteinkomster jus-

terade för

skatteregleringar

582

4,2

4,5

5,3

5,2

4,6

Varav

Ökat skatteunderlag

3,7

4,5

5,3

5,3

4,6

Ändrad kommunal

skattesats

0,4

Statsbidrag justerade

för skatteregleringar

138

4,7

7,6

7,1

1,2

-1,0

Skatter och

bidrag exkl.

momsersättning

723

4,3

5,0

5,6

4,4

3,4

Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av statsbidrag exklusive ersättning för mervärdesskatt. För 2015–2018 antas oförändrad skattesats. Redovisningen av skatter och bidrag exkluderar fastighetsavgift.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den genomsnittliga kommunala skattesatsen ökade 2014 med 0,13 procentenheter eller 13 öre per hundra kronor i beskattningsbar inkomst, varav 9 öre för landstingen och 4 öre för kommunerna. Detta beräknas öka skatte- inkomsterna 2014 med drygt 2,5 miljarder kronor eller 0,4 procent. Skatteunderlaget påverkas samtidigt av att pensionerna utvecklas svagt detta år. I takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras påverkas skatte- inkomsterna positivt och beräknas öka med i

483

PROP. 2014/15:1

genomsnitt 4,9 procent per år 2015–2018, justerat för skatteregleringar (se tabell 10.4).

10.3.2 Statsbidrag 2014–2018

Kommuner och landsting får bidrag från staten i form av dels ett generellt statsbidrag, dels specialdestinerade statsbidrag (statsbidrag som ges till förutbestämda ändamål). Det generella statsbidraget utgörs av anslaget 1:1 Kommunal- ekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. De specialdestinerade statsbidragen finns under ett flertal anslag, framför allt under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet samt utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Bidraget till landstingen för läkemedelsförmånen beräknas 2014 utgöra ca 35 procent av de specialdestinerade stats- bidragen. Dessutom får kommuner och landsting transfereringar från staten som avser kompensation för mervärdesskattekostnader i verksamhet som inte är skattepliktig (52 miljarder kronor 2013).

Tabell 10.5 Årlig förändring av statsbidragen 2013–2018

Miljarder kronor. Utfall i nivå för 2013, prognos för 2014–2018.

Nivå

Förändring, miljarder kronor

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Generellt bidrag

86

4,5

0,6

0,1

0,3

0,0

Varav (i förhållande

till föregående år)

tillskott

1,0

1,5

1,5

Skatteregleringar

2,4

-0,7

-1,2

övriga regleringar

1,1

-0,2

-0,2

0,3

0,0

Specialdestinerade

bidrag

54

4,4

9,6

9,8

1,7

-1,7

Totala statsbidrag,

faktisk utveckling

140

8,9

10,3

9,8

2,0

-1,7

Totala statsbidrag,

justerade för

skatteregleringar

138

6,5

11,0

11,0

2,0

-1,7

Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av generella och specialdestinerade statsbidrag exklusive kompensation för mervärdesskatt. De specialdestinerade statsbidragen inkluderar också kapitaltransfereringar på ungefär 1-2 miljarder kronor årligen. Skatteregleringar avser kompensation för regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Övriga regleringar avser exempelvis justeringar som följer av den kommunala finansieringsprincipen.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 10.5 visar den beräknade utvecklingen av de generella och specialdestinerade statsbidragen 2014–2018. Ökningen av det generella stats- bidraget 2014 beror till stor del på ekonomiska

regleringar till följd av föreslagna reformer, såsom sänkt inkomstskatt för pensionärer. Även de specialdestinerade bidragen ökar 2014, främst till följd av ett ökat antal asylsökande och reformer inom utbildningsområdet.

Statsbidragen fortsätter att öka 2015–2017. Det generella statsbidraget ökar endast svagt på grund av tidigare nämnda skatteregleringar och övriga regleringar (se utg.omr. 25 avsnitt 2.6). De specialdestinerade statsbidragen ökar starkt med knappt 10 miljarder kronor 2015 och 2016 på grund av ett ökat antal asylsökande och de satsningar inom välfärds- och arbetsmarknads- området som presenteras i denna proposition.

10.4 Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat

Under de senaste tio åren har kommunsektorn uppvisat starkare finanser jämfört med 1990- talet och sektorn har sammantaget redovisat positiva resultat varje år (se diagram 10.6). Skillnaden mellan det finansiella sparandet och resultatet har dock ökat, främst på grund av högre investeringsutgifter. 125

Diagram 10.6 Finansiellt sparande och resultat 1993–2018

Miljarder kronor. Utfall 1993–2013. Prognos 2014–2018

25

Finansiellt sparande

20

Resultat före extraordinära poster

15

10

5

0

-5

-10

-15

-20

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Både kommunsektorns totala inkomster och utgifter föll som andel av BNP under krisen i början av 1990-talet, men har därefter ökat (se diagram 10.7). År 2013 motsvarade de totala

125 Se vidare fördjupningsrutan Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet.

484

inkomsterna och utgifterna ungefär en fjärdedel av BNP. Under prognosperioden 2014–2018 förväntas både inkomsternas och utgifternas andel av BNP minska något, främst på grund av oförändrade generella statsbidrag och antagandet om oförändrad skattesats. Under de senaste tre åren har utgifternas andel av BNP varit högre än inkomsternas, dvs. det finansiella sparandet har varit negativt. Det finansiella sparandet bedöms vara negativt under prognosperioden 2014– 2018.

Diagram 10.7 Totala inkomster och utgifter 1993–2018

Procent av BNP. Utfall 1993–2013, prognos 2014–2018.

24,0

23,5

Inkomster

Utgifter

23,0

22,5

22,0

21,5

21,0

20,5

20,0

19,5

19,0

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

Anm.: Fram till och med 1999 ingår kyrkan i kommunsektorn.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Något svagare finanser 2014

Kommunsektorn redovisade 2013 ett resultat före extraordinära poster på 13 miljarder kronor. 126 Det finansiella sparandet för kom- munsektorn uppgick till sammanlagt -2 miljarder kronor, vilket var en viss förstärkning jämfört med 2012, då det finansiella sparandet uppgick till -4 miljarder kronor. Det finansiella sparandet motsvarade 0,0 procent av BNP 2013. En åter- betalning från AFA försäkring påverkade liksom de två föregående åren det finansiella sparandet positivt, denna gång med ca 11 miljarder kronor. Inkomsterna påverkades positivt av en höjning av kommunalskatten. Den svaga utvecklingen av skatteunderlaget till följd av lågkonjunkturen ledde dock till en relativt svag utveckling sammantaget av skatteinkomsterna.

126 I avsnitt 10.5 beskrivs kommuner och landstings bokslut för 2013.

PROP. 2014/15:1

Det finansiella sparandet och resultatet försämras enligt prognosen 2014 jämfört med 2013 (se tabell 10.6). De totala inkomsterna väntas öka relativt svagt. Kommunsektorn får inga återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014, till skillnad från de närmast föregående åren, och skatteunderlaget utvecklas förhållandevis svagt. Höjningen av kommunal- skatten 2014 påverkar dock inkomsterna positivt. Utgifterna väntas öka i en högre takt än 2013. Detta gäller exempelvis utgifterna för kommunal konsumtion och investeringar.

Tabell 10.6 Kommunsektorns finanser 2013–2018

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Inkomster

876

900

943

994

1037

1075

Utveckling i

procent

3,6

2,7

4,8

5,3

4,4

3,7

Skatter

583

606

634

669

704

737

Kommunal

fastighetsavgift

16

16

16

17

17

18

Statsbidrag exkl.

mervärdesskatt

140

149

159

169

171

169

generella bidrag

86

90

91

91

91

91

riktade bidrag

54

58

68

78

80

78

Övriga inkomster

138

130

134

139

145

151

Varav komp.

moms

52

54

56

57

60

62

Utgifter

878