Prop. 2014/15:130

Regeringens skrivelse 2014/15:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet

Skr.

t.o.m. 2014

2014/15:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 21 maj 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2014. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2014, utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001 och AP-fondernas arbete med hållbarhetsfrågor. Skrivelsen överlämnas årligen till riks- dagen senast den 1 juni.

Under 2014 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 147 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 14,1 procent. Detta var det bästa resul- tatet i absoluta termer och det fjärde bästa resultatet i procent sedan starten 2001. En hög andel aktier i portföljerna i kombination med en stark utveckling på aktie- och obligationsmarknaden samt värdeökningar från valutaexponering förklarar merparten av resultatet. Det förvaltade kapitalet i buffertfonderna uppgick till 1 185 miljarder kronor vid 2014 års slut.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren i takt med utvecklingen på de finansiella marknaderna. Fondernas avkast- ning sedan starten 2001 uppgår till 5,3 procent per år. Det överstiger mer än väl inkomstindex som ökat med 3,1 procent per år under samma period. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssyste- met, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001.

1

Skr. 2014/15:130 Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital (procent per år och miljarder kronor)

2014

2013

2012

2011

2010

2001 ‒ 2014

Inkomstindex (%) 1

0,5

3,7

4,9

1,9

0,3

3,1

Avkastning (%) 2

14,1

13,5

11,6

-1,9

10,2

5,3

Avkastning (mdkr)

147

128

101

-17

84

Totalt fondkapital (mdkr)

1 185

1 058

958

873

895

Not 1: Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för uppräkning av skulden i inkomstpensionssystemet.

Not 2: Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vartdera år, geometriskt genomsnitt 2001- 2014.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat, dvs. utbetalningar till dagens pensionärer finansieras löpande av inbetalda pensionsavgifter från yrkesaktiva. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalning- arna, tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2014 var det underskott i pensionsbetalningarna och därför överfördes sammanlagt 21 miljarder kronor från Första– Fjärde AP-fonden till inkomstpensionssystemet. Vid 2014 års slut utgjor- des tillgångarna i inkomstpensionssystemet av 86 procent avgiftstill- gångar och 14 procent buffertkapital. Buffertfonderna utgör således en begränsad del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, men har ändå potential att påverka systemet i tider av kraftiga upp- eller nedgångar.

Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas interna mål oavsett period. Det förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde AP- fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska besluten, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser även positivt på Första– Fjärde AP-fonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvalt- ningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffert- kapitalet.

Sjätte AP-fonden har i uppdrag att investera fondmedlen på riskkapital- marknaden i Sverige och övriga Norden. Fonden är stängd, dvs. utan betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Under 2014 uppgick fondens avkastning till 6,5 procent, vilket översteg inkomstindex men var lägre än det mål som fondens styrelse fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) är för tidigt att utvärdera, men regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

De totala förvaltningskostnaderna för buffertfonderna (Första ‒ Fjärde och Sjätte AP-fonden) uppgick till 1,7 miljarder kronor under 2014, vilket var 0,2 miljarder kronor mer än föregående år. Som andel av det totala buffertkapitalet uppgick förvaltningskostnaderna till 0,15 procent, vilket är 0,01 procentenheter högre än föregående år.

Sjunde AP-fonden har sin roll inom premiepensionssystemet. Under 2014 avkastade förvalsalternativ (AP7 Såfa) 29,3 procent, vilket var

2

ungefär dubbelt så mycket som den genomsnittliga avkastningen för Skr. 2014/15:130 privata fonder i premiepensionssystemet (15,1 procent).

Regeringen anser att hållbarhet är en viktig aspekt inom AP-fondernas verksamhet och att hållbarhetsaspekter integreras är viktigt för att uppnå långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. Det är även viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och för pensionssystemet som helhet. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier har AP- fondernas valt olika strategier för att integrera hållbart i sina förvalt- ningsprocesser. Det är av stor vikt att AP-fonderna är fortsatt transparenta när det gäller den klimatpåverkan som dess investeringar finansierar samt att arbetet för att utveckla jämförbarheten i denna redovisning fortsätter.

Pensionsgruppen enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionssystemet. De delar i överenskommelsen som berör AP-fonderna handlar bl.a. om förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas struktur och placeringsregler samt förändringar som syftar till en mer kostnadseffektiv förvaltning. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt nuvarande uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer till dess att det nya regelverket träder i kraft.

3

Skr. 2014/15:130

4

Innehållsförteckning

1

Inledning ...........................................................................................

6

2

AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet.............................

7

2.1

Inkomstpension ..................................................................

8

2.1.1

Första–Fjärde samt Sjätte AP-fondernas

roll .....................................................................

9

2.1.2

Inkomstpensionssystemets finansiella

ställning ...........................................................

11

2.2

Premiepension ..................................................................

13

2.2.1

Sjunde AP-fondens roll ...................................

13

2.2.2

Premiepensionssystemets finansiella

ställning ...........................................................

14

3

Utvecklingen på finansmarknaderna...............................................

15

3.1 Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna

sedan 2001........................................................................

15

3.2

Obligationsmarknaden 2001–2014...................................

16

3.3 Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna

2001–2014........................................................................

17

4 AP-fondernas redovisade verksamhet.............................................

18

4.1

Första AP-fondens redovisade resultat.............................

19

4.2

Andra AP-fondens redovisade resultat.............................

22

4.3

Tredje AP-fondens redovisade resultat ............................

25

4.4

Fjärde AP-fondens redovisade resultat.............................

28

4.5

Sjätte AP-fondens redovisade resultat..............................

31

4.6 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader

och personal .....................................................................

36

4.7

Sjunde AP-fondens redovisade resultat............................

39

5

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet ......................................

43

5.1

Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet ....................

43

5.2 Utvärdering av Första ‒ Fjärde AP-fondernas

förvaltning ........................................................................

52

5.2.1

Strategisk förvaltning ......................................

52

5.2.2

Aktiv förvaltning .............................................

61

5.3

Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning .................

64

5.4

Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning ...............

68

5.4.1

Strategisk förvaltning ......................................

68

5.4.2

Aktiv förvaltning .............................................

71

6 Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor........................................

72

6.1

Hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar.........................

72

6.2

Övriga förvaltningsfrågor.................................................

80

Bilaga 1

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna........

83

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

verksamhet i sammandrag................................................

92

Bilaga 3

Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ...............

95

Bilaga 4

Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden .............

113

Bilaga 5

Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden............

129

Bilaga 6

Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden............

145

Bilaga 7

Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden .............

164

Bilaga 8

Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ...........

178

Bilaga 9

Underlag från McKinsey & Company...........................

203

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 maj 2015........

268

Skr. 2014/15:130

5

Skr. 2014/15:130 1

Inledning

Det allmänna statliga ålderspensionssystemet reformerades 1 januari 1999 som ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemo- kraterna och de fyra borgliga partierna. Det förmånsbestämda pensions- systemet – som omfattade ATP och folkpension – ersattes då av ett avgiftsbestämt system – som omfattar inkomstpension, garantipension och premiepension (se vidare avsnitt 2.1). Inom ramen för det avgifts- bestämda pensionssystemet verkar de allmänna pensionsfonderna (Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna) som statliga myndigheter. Samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Sjätte AP- fondens verksamhet startade 1996 och regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden (med ikraftträdande 1 januari 2001).

Enligt lag ska AP-fonderna årligen överlämna en årsredovisning och revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska dessutom lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska sedan ställa samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Regeringens analys och slutsatser, tillsammans med AP-fondernas årsredovisningar, ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I denna skrivelse utvärderas AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fondernas roll i det allmänna pensionssystemet. Avsnitt 3 sammanfattar utvecklingen på de finansiella marknaderna sedan 2001. Avsnitt 4 sammanställer AP- fondernas resultat och kostnader baserat på AP-fondernas årsredovis- ningar. Avsnitt 5 redovisar regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning. Inledningsvis i kapitlet analyseras buffertfondernas samlade bidrag till inkomstpensionssystemet fr.o.m. 2001, dvs. under den period som de ingått i systemet med nuvarande regler. Därefter utvärderas styrelsernas strategiska förvaltning i ett långsiktigt perspektiv, bl.a. med utgångspunkt i AP-fondernas mål och inkomstindex. Här används långa utvärderingsperioder, främst på tio år. Resultatet av AP-fondernas aktiva förvaltning utvärderas däremot över kortare tidshorisonter. Sjätte AP- fondens långsiktiga avkastning baseras på fondens olika delportföljer och sedan fondens start 1996. Sjunde AP-fonden utvärderas i förhållande till de privata alternativen i premiepensionssystemet. Avsnitt 6 behandlar hållbarhetsfrågor avseende miljö, etik, ersättningar m.m. Avsnittet tar även upp Sjunde AP ‒ fondens finansiella och de viktigaste iakttagelserna från revisorernas granskning av intern styrning i samtliga AP-fonder.

I bilaga 1 återfinns Regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I bilaga 2 återfinns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar återfinns i bilagorna 3–8 . Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats 1 . Liksom tidigare år har extern expertis anlitats i arbetet med den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksam- het. Konsulterna McKinsey & Company bistår utvärderingen och har

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se och www.ap7.se.

6

därtill gjort en särskild studie av AP-fondernas arbete i frågor om Skr. 2014/15:130 hållbarhet ( bilaga 9 ). Den årliga revisionen har utförts av revisorer från

Ernst & Young.

Pensionsgruppens överenskommelse 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen

Pensionsgruppen enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen. Pensionsgruppens syn är att pensionssyste- met i grunden fungerar väl, men att förändringar i omvärlden och erfarenheter från de första femton åren av AP-fondssystemet ger skäl till att se över ett antal delar av systemet. Översynen innebär bl.a. att förslag tas fram avseende förändring av AP-fondernas struktur och placerings- regler, en jämnare utveckling av inkomstpensionerna, ett längre arbetsliv och förändring av premiepensionssystemet. Överenskommelsen är av övergripande karaktär och har varierande detaljeringsgrad för de olika delarna. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer intill dess det nya regelverket är på plats.

I fråga om premiepensionen framhölls i den nya överenskommelsen att det finns svagheter i premiepensionssystemet relaterade till bristande finansiell kunskap hos sparare, höga kostnader och stor framtida spridning i utfall av premiepensionssparande. Det behöver därför vidtas åtgärder för att förändra premiepensionssystemet. De alternativ som tidigare presenterats i premiepensionsöversynen bör fortsätta beredas inom Regeringskansliet. Ett av underlagen i frågan utgörs av rapporten Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) som presenterades av Finans- departementet i maj 2013.

2 AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet kan sägas bestå av tre delar. Den första

och grundläggande delen utgörs av det allmänna pensionssystemet, vilket

omfattar samtliga medborgare i Sverige. Den andra delen utgörs av

tjänstepension, vilken bygger på överenskommelser mellan arbetsgivare

och arbetstagare (ofta i form av kollektivavtal). Den tredje delen utgörs

av privat pensionssparande och är helt frivillig. Denna skrivelse behand-

lar endast tillgångar och betalningsflöden inom det allmänna pensions-

systemet. Det är inom detta system som AP-fonderna ingår.

Vårt nuvarande allmänna pensionssystem har sin bakgrund i den

pensionsreform som genomfördes i januari 1999. Reformen innebar att

pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det

infördes en automatik så att pensionerna anpassas till den ekonomiska

tillväxten. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte

tidigare förmånsbestämda ATP och folkpension. För dem som tjänat in

pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för

den som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garanti-

7

Skr. 2014/15:130 pension är ett grundskydd som finansieras från statsbudgeten. Pensions- reformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemo- kraterna och de fyra borgliga partierna. 2

Figur 2.1 Det allmänna ålderspensionssystemet

2.1 Inkomstpension

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat, vilket innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital. Buffertkapitalet har även som uppgift att bidra till stabiliteten i pensions- systemets och till dess långsiktiga finansiering.

Avgiften till det allmänna pensionssystemet är fast och uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster. Pensionsrätten för inkomstpension utgör 16 procent och premiepensionen 2,5 procent. Pensionsrätter beräknas för varje individ utifrån pensionsgrundande inkomster. Dessa ackumuleras successivt under hela livet till den s.k. pensionsbehållningen. Storleken på pensionen beror på pensionsbehåll- ningen och från vilken ålder individen väljer att ta ut sin pension. Pensionen påverkas även av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Både på kort sikt och på lång sikt är sysselsättningens utveckling en viktig faktor. Även demografiska faktorer har stor betydelse på lång sikt. Utvecklingen på kapital- marknaderna och AP-fondernas resultat påverkar värdeutveckling i buffertfonderna, vilket också har betydelse för inkomstpensionen.

2 Sedan Decemberöverenskommelsen från den 26 december 2014 medverkar även

Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete.

8

2.1.1

Första–Fjärde samt Sjätte AP-fondernas roll

Skr. 2014/15:130

Det är Första ‒ Fjärde samt Sjätte AP-fonderna som förvaltar buffert- kapitalet. De kan därför sägas vara buffertfonder. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonden. De fyra fonderna gavs samtidigt ett gemensamt regelverk i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i vilken även regler avseende Sjunde AP-fonden ingår. Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensions-systemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god risksprid- ning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Var och en av AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och utvärderar förvaltningen årligen.

Sjätte AP-fonden är också en del av buffertfondssystemet men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är stängd, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensions- systemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP- fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i pensionsöverenskommelsen, vilket inneburit att fonden har arbetat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Rollen som buffert

Pensionsutbetalningarna från inkomstpensionssystemet finansieras löpande av inbetalda pensionsavgifter från de yrkesaktiva. Är pensionsut- betalningarna mindre än inbetalningarna sparas överskottet i Första– Fjärde AP-fonderna. Är det underskott i betalningarna tas medel i stället från kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är som nämnts också en buffertfond i inkomstpensionssystemet, men då den är stängd har den inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 2.2 framgår nettoflödet mellan pensionssystemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonden). Nettoflödet utgör skillnaden mellan avgifts- inkomster, pensionsavgifter och administrationsavgifter.

9

Skr. 2014/15:130

Figur 2.2

Nettoflödet mellan pensionssystemet och AP-fonderna

(mdkr)

Miljarder kronor

20

11,3

6,9

7,3

8,6

10

5,7

5,6

3,2

2,6

0

-10

-5,8

-20

-16,4

-16,0

-17,0

-21,3

-30

-28,3

-21,4

-30,5

-40

-37,9

-50

-43,2

-47,7

-60

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

Källa: Pensionsmyndigheten, februari 2015.

De första åtta åren med det nya pensionssystemet (2001 ‒ 2008) var inbetalningarna till pensionssystemet större än utbetalningarna. Netto- flödet var således positivt dessa år och under perioden tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalnings- strömmarna. Under åren 2009 ‒ 2014 lyftes sammanlagt 105 miljarder kronor från AP-fonden för att finansiera pensionsutbetalningar. För hela perioden 2001 ‒ 2014 uppgick således nettoutflödet från AP-fonderna till 54 miljarder kronor.

Underskotten sedan 2009 beror på att den stora 40-talistgenerationen har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Åren 2015 ‒ 2019 beräknas underskotten sammanlagt uppgå till 181 miljarder kronor. Inkomstpen- sionssystemet utgör i princip ett i lag fastställt avtal mellan generationer eftersom systemet i huvudsak innebär att de yrkesverksamma finansierar nuvarande pensionsutbetalningar.

Rollen som långsiktig finansiär

Buffertfonderna har även en roll i att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering och stabilitet. Om buffert- fonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutveck- lingen i Sverige, så bidrar fonderna positivt till pensionssystemets lång- siktiga finansiering. Därmed skapas möjligheter för framtida generatio- ner att erhålla en bättre pension samtidigt som risken minskar för att den s.k. automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet aktiveras. Det är också tänkt att buffertfondernas tillgångar i viss utsträckning ska förändras kontracykliskt mot avgiftstillgången och därmed verka stabiliserande.

10

Figur 2.3

Buffertfondernas kapital och avkastning efter kostnader

Skr. 2014/15:130

Miljarder kronor

1400

1200

1000

800

600 546 480

400

200

0 -200 -27 -85

-400

2001

2002

Totalt kapital

Total avkastning efter kostnader

1185

898

895

873

958

1058

765

854

708

827

641

571

113

135

101

128

147

80

63

84

82

36

-17

-194

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP-fonderna)

I figur 2.3 framgår hur kapitalet i buffetfonderna (Första–Fjärde AP-fonderna och Sjätte AP ‒ fonden) och den totala avkastningen efter kostnader utvecklats sedan 2001. Vid 2014 års slut uppgick kapitalet i buffertfonderna till 1 185 miljarder kronor, vilket var mer än dubbelt så mycket som vid slutet av 2001. Den totala avkastningen efter kostnader har uppgått till 647 miljarder kronor under perioden 2001 ‒ 2014. Detta motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,3 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex under samma period ökade med 3,1 procent per år. Uppgifterna ovan baseras på McKinseys underlag (se bilaga 9).

I förhållande till inkomstpensionssystemets samlade tillgångar utgör dock buffertfondernas tillgångar en förhållandevis begränsad andel (ca 14 procent vid utgången av 2014). Buffertfondernas utveckling har ändå potential att påverka systemet i tider av kraftiga upp- eller nedgångar (se nästa avsnitt).

2.1.2 Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av

varje år. Samtidigt fastställs det s.k. balanstalet som mäter systemets

finansiella ställning. Balanstalet beräknas genom att dividera systemets

tillgångar (avgiftstillgången och buffertkapitalet) med pensionsskulden.

Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder

överstiger tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen

innebär att pensionsskulden räknas upp i en långsammare takt, vilket gör

att systemets finansiella ställning stärks. Om balanstalet överstiger

1,0000 blir balanseringseffekten positiv. Pensionsrätterna räknas då upp i

snabbare takt tills systemet är i balans. När systemet är i balans räknas

värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomstindex,

dvs. pensionsrätterna följer då den genomsnittliga löneutvecklingen i

Sverige. Till en början beräknades balanstalet på samma sätt som

pensionssystemets finansiella ställning, dvs. genom att tillgångarna

11

Skr. 2014/15:130 dividerades med pensionsskulden. Sedan 2010 är buffertkapitalet i beräkningarna av balanstalet utbytt mot medelvärdet av de senaste tre årens buffertfondskapital. På så sätt slår inte ett enskilt års förändringar i buffertkapitalet igenom på balanstalet lika mycket.

Tabell 2.1: Inkomstpensionssystemet tillgångar och skulder (mdkr)

Beräkningsår

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

Balanseringsår

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

Buffertfonden,

1 067

963

908

865

810

811

821

medelvärde 1

Buffertfonden

1 185

1 058

958

873

895

827

707

898

858

Avgiftstillgång

7 380

7 123

6 915

6 828

6 575

6 362

6 477

6 116

5 945

Summa tillgångar

8 565

8 180

7 873

7 700

7 469

7 189

7 184

7 014

6 803

Pensionsskuld

8 141

8 053

7 952

7 543

7 367

7 512

7 428

6 996

6 703

Över-/underskott

423

127

-80

157

103

-323

-243

18

100

Balanstal

1,038

1,004

0,984

1,020

1,002

0,955

0,983

1,003

1,015

Finansiell ställning 2

1,052

1,016

0,990

1,021

1,014

0,957

0,967

1 Medelvärdet beräknat på de senaste tre åren.

2 Balanstal enligt tidigare definition (till och med år 2007), enbart beräknat på buffertfondernas marknadsvärde den 31 december respektive år.

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2014, s 109.

Vid 2014 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 8 565 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 7 380 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 185 miljarder kronor. De buffertfonds- tillgångar som räknas in i balanstalet uppgick dock till 1 067 miljarder kronor, eftersom ett treårigt medelvärde används i beräkningarna. Skul- den i inkomstpensionssystemet, dvs. värdet av alla individers pensions- rätter, uppgick samtidigt till 8 141 miljarder kronor.

Balanstalet verkar med två års fördröjning. Balanstalet som baseras på 2014 års tillgångar och skulder avser 2016 och beräknas till 1,0375. Balanstalen för 2015 och 2014 är sedan tidigare fastställda till 1,0040 respektive 0,9837. Som tidigare nämnts påverkas inkomstpensionssyste- mets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (86,2 procent vid 2014 års slut). Längst ner i diagrammet fram- går att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat de senaste åren, för att uppgå till 13,8 procent vid 2014 års slut.

12

Figur 2.4

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensions-

Skr. 2014/15:130

systemet

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

2.2

Premiepension

Premiepensionssystemet innebär att var

och en själv kan välja hur

2,5 procent

av den pensionsgrundande

inkomsten ska placeras. På

Pensionsmyndighetens fondtorg finns det drygt 800 fonder att välja mellan. Tillgångarna i systemet är fullt fonderade, vilket innebär att upp- och nedgångar i fondandelarnas värden fullt ut påverkar pensionssparar- nas behållningar i systemet.

Premiepension kan antingen tas ut som traditionell försäkring eller som fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp. Den försäkrades fondan- delar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret och den finansiella risken. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondan- delar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Ökar fondandelarna i värde, säljs färre andelar och minskar fondandelarnas värde säljs fler andelar.

2.2.1 Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsför- valtningsalternativ där risken förändras med spararnas ålder). Det är även möjligt att välja någon av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

13

Skr. 2014/15:130 Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första ‒ Fjärde AP-fonden, i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är således att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 4 beskrivs Sjunde AP-fondens verk- samhet och resultat mer utförligt. I avsnitt 5 redovisas regeringens bedömning av verksamheten.

2.2.2 Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2014 hade premiepensionssystemet 6,6 miljoner sparare och antalet registrerade fonder uppgick till 850. Det totala marknads- värdet på premiepensionskapitalet (fondförsäkringen) uppgick vid samma tidpunkt till 759 miljarder kronor och den traditionella försäk- ringen till 18 miljarder kronor. Under 2014 uppgick värdeutvecklingen för fondförsäkringen till 126 miljarder kronor, vilket motsvarande en genomsnittlig tidsviktad avkastning på 20,7 procent 3 . Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Vid 2014 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden 253 miljarder kronor, varav Såfa utgjorde 246 miljarder kronor. Under 2014 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på 29,3 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gett en avkastning på 15,1 procent. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24 månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 9,6 procent jämfört med 5,6 procent för de privata premiepensionsfonderna.

Tabell 2.2

Fördelningen av fondplaceringarnas marknadsvärde och

andel

Fondkategori

2014

2014

2013

2013

2012

2012

mdkr

andel

mdkr

andel

mdkr

andel

Aktiefonder

295,0

38,9

240,3

39,9

192,6

40,9

Blandfonder

77,3

10,2

62,7

10,4

50,9

10,8

Generationsfonder

114,1

15,0

90,3

15,0

71,3

15,1

Räntefonder

26,9

3,5

27,0

4,5

24,3

5,2

AP7 Såfa

245,7

32,4

181,6

30,2

131,8

28,0

Totalt

759,0

100,0

601,9

100,0

471,0

100,0

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2014, s 160.

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2014.

3 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på

perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

14

3

Utvecklingen på finansmarknaderna

Skr. 2014/15:130

Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse för resul- tatutveckling och risk i AP-fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna förval- tar sedan start över hälften av sitt kapital i aktier och drygt en tredjedel i obligationer, vilket innebär att finansmarknadernas utveckling i grunden är bestämmande för det resultat fonderna uppnår. Sjätte AP-fonden, vars investeringsinriktning är onoterade tillgångar, påverkas i mindre utsträckning av de omedelbara svängningarna på marknaden, men är å andra sidan beroende av fördelaktiga förhållanden på finansmarknaden för en god resultatutveckling i sina innehav. Sjunde AP-fondens expo- nering mot aktiemarknaden är större än det underliggande kapitalet genom användning av hävstång i förvaltningen.

I regel har buffertfondernas resultat en relativt liten påverkan på utfallet inom inkomstpensionssystemet, eftersom fonderna utgör en mindre del av tillgångsmassan (se avsnitt 2). Vid tillräckligt stora variationer i tillgångspriser kan dock fondernas resultat göra skillnad för om den automatiska balanseringen ska aktiveras eller inte

3.1 Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna sedan 2001

Det nuvarande allmänna pensionssystemet trädde ikraft under 2000 och nya placeringsregler började gälla för buffertfonderna fr.o.m. 2001. Pensionssystemet sjösattes därmed i en period som inledningsvis kom att präglas av djup ekonomisk nedgång och fallande priser på aktie- marknaden till följd av den spruckna it-bubblan vid millennieskiftet 1999/2000 (se figur 3.1 nedan).

Under 2003 började dock aktiepriserna återigen stiga och i mitten av 2007 nådde Stockholmsbörsen sin dittills högsta notering. År 2008 briserade den amerikanska finans- och bolånekrisen, vilket resulterade i en ny och än större nedgång på aktiemarknaden. Våren 2009 började aktiemarknaderna återhämta sig, bara för att sommaren 2011 åter börja falla. Den här gången var anledningen den europeiska statsskuldskrisen och osäkerhet om dess konsekvenser för den globala tillväxten. 2011 och halva 2012 fortsatte att präglades av ekonomisk osäkerhet och stora prisrörelser på finansmarknaderna. Aktiemarknaderna började stabili- seras först hösten 2012 efter att den Europeiska Centralbanken (ECB) deklarerat att centralbanken tänkte genomföra vilka åtgärder som än krävdes för att hålla eurozonen intakt.

15

Skr. 2014/15:130 Figur 3.1

Utvecklingen i svenskt och globalt aktieindex 2001–2014

250

200

150

100

50

0

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Stockholm Benchmark Index

MSCI World Index (USD)

Not. Avser totalavkastning. Bas 2000-12-31 = 100.

Källa: Bloomberg

Trenden på aktiemarknaden har sedan dess i stort varit uppåtgående, även om Federal Reserves beslut i december 2013 att successivt börja trappa ner stödköpen av obligationer initialt skapade osäkerhet på mark- naden. En kombination av minskad riskaversion, brist på investerings- alternativ med låg risk och rimlig avkastning samt relativt låga värde- ringar på börsen ledde successivt till att förtroendet för aktiemarknaden återvände under senare delen av 2012 och under 2013. Även ljusare konjunkturförväntningar – främst i amerikansk ekonomi men även i stora ekonomier som Storbritannien, Japan och euroområdet – bidrog till ett mer positivt klimat på aktiemarknaden.

Börsåret 2014 har präglats av ökad geopolitisk risk och ökad risk för deflation både Europa och Sverige, vilket lett till en fortsatt gynnsam penningpolitik och lågräntemiljö. Värderingen på aktiemarknaderna har nått nivåer som ur ett historiskt perspektiv är jämförelsevis höga. Den ekonomiska tillväxten i världen förväntas gynnas av återhämtningen i USA. Börsåret 2014 slutade mycket nära årshögsta efter en uppgång på drygt 15 procent i SBX (Swedish Benchmark Index, se nedan).

3.2 Obligationsmarknaden 2001–2014

På obligationsmarknaderna internationellt och i Sverige har räntorna

trendmässigt fallit. Allt högre obligationspriser (och därmed avkastning)

har drivit ned obligationsräntorna. Detta illustreras bl.a. av att svenska

nominella och reala obligationer haft en ovanligt hög genomsnittlig

årsavkastning i ett längre tidsperspektiv (se tabell 3.1).

Under 2013 steg obligationsräntor på längre löptider markant – främst

med anledning av ljusare konjunkturutsikter i den amerikanska ekonomin

och Federal Reserves beslut att successivt trappa ned stödköpen av

16

obligationer. Under 2014 har dock ränteskillnaderna mellan amerikanska

och europeiska räntenivåer ökat på grund av att riskerna för deflation har Skr. 2014/15:130 ökat markant i Europa. Den svenska räntan har fallit kraftigt sedan slutet

av 2013. Även den amerikanska räntan har sjunkit till följd av att infla- tionstrycket är fortsatt relativt lågt. De europeiska och svenska 10 årsrän- torna har dock fallit mycket kraftigare på grund av deflationsrisken och fortsatt kraftigt expansiv penningpolitik från både ECB och Riksbanken. Tyska och svenska tioårsräntor har sjunkit med cirka 1,5 procentenheter sedan slutet av 2013. Fallande räntor innebär kursvinster och högre total- avkastning på obligationsinnehav. För 2014 blev totalavkastningen i nominellt obligationsindex drygt 12 procent. (se tabell 3.1).

Figur 3.2 Tioårig obligationsränta i USA, Tyskland och Sverige 2001–2015 (procent)

procent

Källa: Ecowin

3.3 Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna 2001–2014

Tabell 3.1 visar totalavkastningen för några av de tillgångsslag som AP- fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) placerar i sedan 2001. Svenska aktier har för perioden 2001–2014 haft den bästa årliga totalavkastningen (7,6 procent) följt av svenska nominella och reala obligationer (5,4 –5,6 procent). Utländska aktier har däremot endast avkastat i genomsnitt 3,4 procent per år (mätt i USD). Eftersom den amerikanska dollarn har försvagats mot den svenska kronan sedan 2001, har dock avkastningen på utländska aktier – mätt i svenska kronor – varit än lägre. Avkast- ningen på den globala aktiemarknaden kan därmed i ett svenskt och ett historiskt perspektiv karaktäriseras som svag. Till skillnad från detta framstår avkastningen på den svenska obligationsmarknaden i ett längre perspektiv som stark.

17

Skr. 2014/15:130

Tabell 3.1

Totalavkastning i olika tillgångsslag under 2013,

tioårsperioden 2004–2013 och 1 juli 2001–2013

(procent per år)

2014

2005–2014

2001–2014

Svenska aktier (SBX)

15,0

10,8

7,6

Utländska aktier (MSCI World i USD)

2,9

3,9

3,4

Utländska aktier (MSCI World i SEK)

24,9

5,5

0,9

Obligationsindex (OMRX)

12,1

4,8

5,4

Reala obligationer (RXRE)

7,4

4,2

5,6

Riskfri ränta

0,4

1,7

2,2

Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. OMRX-index

speglar avkastningen på en passiv portfölj av likvida svenska räntepapper.

Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.

Vid betraktandet av tioårsperioden 2005 − 2014 förbättras totalavkast-

ningen på aktier markant jämfört med obligationer, vilket främst speglar

att den kraftiga börsnedgången 2000–2002 ligger utanför den studerade

tidsperioden. Avkastningen på utländska aktier noteras i nivå med

obligationer – som fortsatt uppvisar en hög avkastning i ett historiskt

perspektiv. Den riskfria räntan, i det här fallet beräknat med ett genom-

snitt av svenska statsskuldväxlar, avkastar knappt hälften av vad svenska

nominella och reala obligationer gör.

Under 2014 noterades en totalavkastning på omkring 15 procent på den

svenska aktiemarknaden, medan aktier globalt avkastade cirka 3 procent.

Försvagningen av kronan under året har dock lett till att tillgångar i andra

valutor (främst dollar) stigit i värde. Nominella och reala obligationer

uppvisade en avkastning på 12 procent respektive 7 procent. Under 2014

var riskfria räntan (vägt genomsnitt av statsskuldväxlar med 3 och 6

månaders löptid) 0,4 procent.

4 AP-fondernas redovisade verksamhet

Vid 2014 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna

(Första–Fjärde och Sjätte AP-fonden) till 1 185 miljarder kronor. Det

sammanlagda resultatet för Första–Fjärde AP-fonden uppgick till

147 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på

14,1 procent. Detta var det bästa resultatet i kronor och det fjärde bästa

resultatet i procent sedan starten 2001. Under året utbetalades 21,3 mil-

jarder kronor till inkomstpensionssystemet, dvs. drygt 5 miljarder kronor

per buffertfond (Första–Fjärde AP-fonden).

De totala förvaltningskostnaderna för buffertfonderna (Första–Fjärde

och Sjätte AP-fonden) uppgick till 1,7 miljarder kronor under 2014,

vilket var 0,2 miljarder kronor mer än föregående år. Som andel av det

totala buffertkapitalet uppgick de totala förvaltningskostnaderna till

0,15 procent, vilket är 0,01 procentenheter högre än föregående år.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital uppgick vid 2014 års slut till

18

253 miljarder kronor. Avkastningen i statens förvalsalternativ (Såfa) var

29,3 procent under 2014, vilket kan jämföras med genomsnittet för de Skr. 2014/15:130 privata premiepensionsfonderna som var 15,1 procent.

Tabell 4.1

AP-fondernas utgående fondkapital och resultat 2014 samt

avkastningsmål (efter kostnader, mdkr och procent)

Utgående

Resultat

AP-fondernas avkastningsmål under 2014

fondkapital 1

2014

(mdkr)

(mdkr)

(%)

Första

284

36,4

14,6

Nominell avkastning 5,5 % per år över

AP-fonden

rullande tioårsperiod

Andra

294

34,3

13,1

Real avkastning på 5,0 % per år under

AP-fonden

minst en tioårsperiod

Tredje

288

35,0

13,7

Real långsiktig avkastning på 4,0 % per år

AP-fonden

Fjärde

295

40,2

15,7

Real långsiktig avkastning på 4,5 % per år

AP-fonden

Sjätte

24

1,4

6,5

Nominell avkastning SIX Nordic200 CAP

AP-fonden

GI+2,5 procentenheter över fem år

Summa

1 185

147,3

Sjunde

Förvalsalternativet (Såfa) avkastning

253

29,3

minst lika bra som genomsnittet av privata

AP-fonden

fonder i premiepensionssystemet

Not 1: För Första–Fjärde AP-fonderna avses utgående fondkapital per 31 dec 2014, dvs. efter gjorda transaktioner till inkomstpensionssystemet.

Not 2: Utvärderingen av AP-fondernas verksamhet redovisas i avsnitt 5.

Källa: Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas årsredovisning för 2014, se bil. 3–8.

Det övergripande avkastningsmålet för respektive fond sätts av AP- fondernas styrelse (Första ‒ Fjärde och Sjunde) utifrån målet i lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och för Sjätte AP-fonden utifrån målet i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondernas placerings- bestämmelser framgår av respektive lag (se bilaga 2).

4.1 Första AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat uppgick till 36,4 miljarder kronor 2014. Resultatet motsvarar en avkastning på 14,6 procent efter kostnader (11,2 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 31,3 miljarder kronor till 283,8 miljarder kronor (tabell 4.2).

19

Skr. 2014/15:130

Tabell 4.2

Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

2014

2013

Ingående fondkapital

252 507

233 700

Årets resultat

36 424

25 687

Överföringar

-5 120

-6 880

Utgående fondkapital

283 811

252 507

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för Första AP-fonden nomi- nell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperio- der. Före 2013 var målet formulerat över en femårsperiod. Från och med 2015 har AP-fondens styrelse höjt avkastningsmålet till en real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Från och med 2015 avser såldes avkastningsmålet för samtliga buffertfonder (Första ‒ Fjärde) real avkastning.

Investeringsprocess och strategi

För att nå avkastningsmålen inom ramen för fastställd risknivå består Första AP-fondens portfölj av en rad olika tillgångar med olika egen- skaper ur ett investerarperspektiv. Sedan 2009 arbetar fonden efter en investeringsprocess baserad på långsiktighet, fundamental analys och ett ökat inslag av andra investeringar än noterade aktier och räntebärande tillgångar.

Investeringsprocessen består av tre beslutsnivåer; strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering omfattar allokering mellan olika tillgångsslag, beslut om storleken på fondens valutaexponering och durationen i ränteportföljen. Strategisk förvaltning omfattar alla beslut om allokering inom tillgångsslag, till exempel allokeringen mellan aktieregioner, allokering mellan kredit- obligationer och statsobligationer och allokering mellan olika valutor. Operativ förvaltning är den förvaltning som fonden bedriver inom varje tillgångsslag utifrån de valda strategierna.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 46,2 procent aktier, 27,5 procent räntebärande tillgångar, 24,7 procent onoterade placeringar och 1,5 procent kassa/valuta. Jämfört med föregående årsskifte har andelen onoterade placeringar ökat, medan andelarna för de övriga tillgångsslagen minskat något (tabell 4.3).

20

Tabell 4.3

Första AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

Skr. 2014/15:130

2014

2013

mdkr

%

mdkr

%

Aktier Sverige

32,4

11,4

30,1

11,9

Aktier utvecklade länder

70,2

24,7

64,1

25,4

Aktier utvecklingsländer

28,7

10,1

24,2

9,6

Summa aktier

131,3

46,2

118,4

46,9

Räntebärande

78,1

27,5

74,9

29,7

Kassa/valuta

4,3

1,5

4,1

1,6

Fastigheter

25,0

8,8

22,2

8,8

Hedgefonder

16,6

5,9

12,4

4,9

Riskkapitalfonder

12,5

4,4

8,4

3,3

Övriga tillgångar

12,2

4,3

9,5

3,8

Nya investeringar

3,8

1,3

2,6

1,0

Summa onoterade placeringar

70,2

24,7

55,1

21,8

Summa fondkapital

283, 8

100,0

252,5

100,0

Första AP-fonden förvaltar svenska och utländska aktier på utvecklade marknader internt med fokus på stora och medelstora bolag. Tillväxt- marknader och småbolag förvaltas av externa förvaltare. De räntebärande tillgångarna förvaltas i en global ränteportfölj med största delen placerad i utländska tillgångar. Första AP-fonden äger tillgångar utgivna i flera valutor. Valutan behandlas dock som ett eget tillgångsslag, vilket innebär att tillgångars värde omräknas till svenska kronor. Enligt placerings- reglerna får inte den totala valutaexponeringen överstiga 40 procent av portföljen. Merparten av valutapositionen minskas därför med valuta- hedgar.

Bland de onoterade tillgångarna utgör fastigheter den största delen. Första AP-fondens strategi är att öka andelen fastighetsinvesteringar både i Sverige och utomlands. Fastighetsinvesteringarna bygger främst på löpande avkastning från hyresbetalningar och endast till en mindre del av investeringar där en förväntad värdestegring är den viktigaste komponenten. Hedgefonder och riskkapitalfonder utgör också tillgångar som redovisas under onoterade placeringar. Hedgefondstrategin syftar till att dämpa effekten av kraftiga kursrörelser i den övriga portföljen. Riskkapitalfonder investerar i onoterade bolag och förväntas över tid ha en högre avkastning än investeringar i noterade aktier.

Vid slutet 2014 förvaltades 65,4 procent av kapitalet i Första AP-fonden internt, vilket är en ökning med 2,5 procentenheter jämfört föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2014 avkastade Första AP-fondens portfölj 14,8 procent före kostnader och 14,6 procent efter kostnader. I tabell 4.4 redovisas avkast- ningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning under

2014.

21

Skr. 2014/15:130

Tabell 4.4

Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive

procentenheter per år)

2014

2013

Bidrag till totalavkastning

%

%

2014 (procentenheter)

Aktier Sverige

13,2

24,0

1,4

Aktier utvecklade länder

10,4

24,1

2,4

Aktier utvecklingsländer

21,1

-3,3

1,7

Aktier

11,2

17,9

5,5

Räntebärande värdepapper

3,8

1,4

1,1

Allokering, kassa, valuta

5,6

0,3

5,6

Fastigheter

11,5

19,2

1,0

Hedgefonder

11,3

8,2

0,6

Riskkapitalfonder

20,1

11,0

0,7

Övriga tillgångar

5,8

-2,7

0,2

Nya investeringar

2,2

2,9

0,0

Total avkastning före kostnader

14,8

11,3

14,8

Not. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning.

I Första AP-fondens årsredovisning framgår även de olika beslutsnivå- ernas bidrag till fondens totala avkastning. Utvärderingen görs i förhållande till Första AP-fondens startporfölj per den 1 januari 2014. Av den totala avkastningen på 14,8 procent före kostnader bidrog start- portföljen med 9,7 procentenheter. Den operativa förvaltningen bidrog med 5,7 procentenheter, medan den strategiska allokeringen och den strategiska förvaltningen bidrog något negativt med -0,4 respektive -0,3 procentenheter.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 8,9 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), 6,8 procent under tioårsperioden (2005– 2014) och 5,7 procent under perioden 2001–2014. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.2 Andra AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat uppgick till 34,3 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 13,1 procent efter kostnader (12,7 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 29,2 miljarder kronor till 293,9 miljarder kronor.

22

Tabell 4.5 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

2014

2013

Ingående fondkapital

264 712

241 454

Årets resultat

34 315

30 138

Överföringar

-5 120

-6 880

Utgående fondkapital

293 907

264 712

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsantagande

Under 2014 var avkastningsantagandet för Andra AP-fonden att generera en långsiktig årlig real avkastning på 5,0 procent per år. På grund av förväntat lägre globala räntor på lång sikt har antagandet fr.o.m. 2015 justerats ned till 4,5 procent.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi för att nå målet bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmark- naden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning.

Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM), där hänsyn tas till den förväntade lång- siktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella mark- naderna. Detta innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av en sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa generationsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Valet av index ses som en del av den strategiska placeringsprocessen, där index fastställer ett investeringsurval för den interna och externa förvaltningen. De mer traditionella breda kapitalvägda indexen komplet- teras med specialiserade index. Valen av index styr den aktiva förvalt- ningen, där målsättningen för den interna och externa förvaltningen är att överträffa de index som valts.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2014 år slut av 48,4 procent aktier (37,3 procent utländska och 10,1 procent svenska), 33,3 procent ränte- bärande instrument och 19,3 procent alternativa placeringar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa placeringar och andelen räntebärande instrument ökat, medan andelen aktier minskat (tabell 4.6).

Skr. 2014/15:130

23

Skr. 2014/15:130

Tabell 4.6

Andra AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2014

2013

mdkr

%

mdkr

%

Svenska aktier

29,7

10,1

30,3

11,4

Utländska aktier

109,6

37,3

105,2

39,7

Räntebärande

97,9

33,3

86,9

32,9

instrument

Alternativa investeringar

56,7

19,3

42,3

16,0

Summa fondkapital

293,9

100,0

264,7

100,0

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Under tillgångsslaget alternativa investeringar ingår onoterade fastigheter (inklusive skogs- och jordbruksfastigheter), riskkapitalfonder, alternativa riskpremier, alternativa krediter samt aktieinvesteringar på den lokala kinesiska aktiemarknaden.

Vid utgången av 2014 förvaltades 72 procent av fondkapitalet internt och 28 procent externt.

Avkastning

Under 2014 avkastade Andra AP-fondens portfölj 13,3 procent före kost- nader och 13,1 procent efter kostnader. I tabell 4.7 redovisas avkast- ningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning 2014.

Tabell 4.7 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

2014

2013

Bidrag till totalavkastning

%

%

2014 (procentenheter)

Svenska aktier

16,8

27,2

1,8

Utländska aktier

26,7

18,4

9,9

Räntebärande instrument

14,4

-0,9

4,7

Viktad avkastning likvid portfölj

13,5

12,7

16,4

Aktiv avkastning före kostnader

0,5

0,4

Alternativa investeringar

12,1

13,4

2,1

Total avkastning före kostnader

13,3

12,8

13,3

Not. Utöver redovisade poster bidrog GTAA med 0,1 procentenheter, Overlay -0,1 procentenheter och FX Hedge - 5,2 procentenheter.

Bland tillgångsslagen hade utländska aktier högst avkastning (26,7 procent) följt av svenska aktier (16,8 procent). Räntebärande till- gångar hade också en för tillgångsslaget anmärkningsvärd hög avkast- ning (14,4 procent), vilket var en följd av fallande marknadsräntor. Alternativa investeringar, dvs. fastigheter, riskkapitalfonder, alternativa krediter, alternativa riskpremier och kinesiska A-aktier avkastade 12,1 procent. Av totalavkastningen på 13,3 procent svarade utländska aktier för den enskilt största delen (9,9 procentenheter).

24

Andra AP-fonden har en valutasäkringspolicy vars syfte är att minska Skr. 2014/15:130 risken i fondens portfölj. Ett systematiskt valutasäkringsprogram som ska

leda till lägre variation i portföljens värde tillämpas. Kronförsvagningen under året bidrog därför med -6,3 procent. Valutarisken i tillväxt- marknader valutasäkras dock inte, eftersom fonden bedömer att den risken över tid kompenseras med en högre avkastning. Då inte hela exponeringen valutasäkras kompenserades den negativa avkastning mer än väl av att tillgångar i utländsk valuta steg i värde.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 9,4 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), till 7,1 procent under tioårsperioden (2005–2014) och till 6,0 procent under perioden 2001–2014. Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkast- ningsantagande under den senaste fem- och tioårsperioden, men inte under perioden sedan fondens start 2001 ‒ 2014. Fondens avkastning efter kostnader har dock varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.3 Tredje AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till 35,0 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 13,7 procent efter kostnader (14,1 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 29,9 miljarder kronor till 288,3 miljarder kronor.

Tabell 4.8 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

2014

2013

Ingående fondkapital

258 475

232 956

Årets resultat

34 977

32 398

Överföringar

-5 120

-6 880

Utgående fondkapital

288 332

258 475

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Tredje AP-fonden har ett operationellt mål för fondens avkastning på

4,0 procents realt per år. Styrelsen menar att om målet uppnås ger det en

god balans mellan stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och risken för

värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Målet är uttryckt i reala

termer, eftersom det är pensionärernas köpkraft som värnas.

Investeringsprocess och strategi

Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk till-

gångsallokering, vilket syftar till att minska risken för stora negativa

utfall. Fondens styrelse utvärderar förvaltningen kontinuerligt med hjälp

av en modell bestående av fyra delkomponenter. Tillsammans ger detta

25

Skr. 2014/15:130 en bild av fondens möjligheter att nå det långsiktiga målet samt hur dessa möjligheter förvaltas.

Tredje AP-fonden investerar i en global portfölj bestående av såväl noterade som onoterade tillgångar. Portföljen är mer robust i perioder av finansiell oro än en traditionell portfölj bestående av enbart noterade aktier och obligationer. Portföljen är indelad i olika riskklasser för att förtydliga investeringsfilosofin som bygger på att diversifiering är ett sätt att risksprida kapitalet. Varje riskklass bygger på en viss typ av under- liggande risk. Den dominerande risken i portföljen utgörs av aktier (efter- som aktieandelen är runt 50 procent) och tillgångsslaget har historiskt den högsta risken bland relevanta tillgångar.

En viktig del av diversifieringstanken är att faktiska investeringsbeslut delegeras till flera medarbetare inom fonden. Inom förvaltningsorganisa- tionen finns tydliga ansvarsområden och befogenheter. För att säkerställa att det delegerade beslutsfattandet är framgångsrikt har Tredje AP-fonden en strukturerad analys och en god riskhantering.

Den övergripande allokeringen av kapitalet är den faktor som över tid har störst betydelse för fondens avkastning och totalrisk. Strategifokus ligger just på detta. En god övergripande riskallokering uppnås genom diversifiering och genom att fonden i ett medellångt perspektiv förändrar allokeringen beroende på förutsättningarna på finansmarknaden, så kallad dynamisk tillgångsallokering.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 45,9 procent aktier (34,9 procent utländska och 11,0 procent svenska), 33,0 procent nominella räntebärande instrument, 5,3 procent reala räntebärande instrument och 15,9 procent alternativa placeringar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen nominella räntebärande instrument ökat, medan andelen aktier och reala räntebärande instrument minskat (tabell 4.9).

Tabell 4.9 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2014

2013

mdkr

%

mdkr

%

Svenska aktier

31,7

11,0

32,6

12,6

Utländska aktier

100,5

34,9

95,4

36,9

Nominella räntebärande instrument

95,0

33,0

68,9

26,7

Reala räntebärande instrument

15,3

5,3

21,6

8,4

Alternativa investeringar

45,8

15,9

39,8

15,4

Fondkapital

288,3

100,0

258,5

100,0

Under tillgångsslaget alternativa investeringar utgör fastigheter den största posten (33,4 miljarder kronor vid utgången av 2014). Onoterade aktier inklusive infrastrukturfonder utgjorde 10,6 miljarder kronor.

Tredje AP-fonden har sedan 2005 strävat efter att bredda risktagandet i portföljen för att minska fondens exponering mot noterade aktier. Denna

process fortsatte under 2014. Fonden har även fortsatt att öka andelen

26

nominellt räntebärande instrument genom att öka innehavet av statsobli- Skr. 2014/15:130 gationer med hög kreditvärdighet.

Vid utgången av 2014 förvaltades 66,8 procent av Tredje AP-fondens kapital internt, vilket var en ökning jämfört med föregående årsskifte (64,8 procent).

Avkastning

Under 2014 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 13,8 procent före kostnader och 13,7 procent efter kostnader. Tredje AP-fonden delar upp portföljen i sju riskklasser, i stället för kategorier av tillgångar. Syftet med denna uppdelning är att förtydliga och åskådliggöra de risker som fondens portfölj är utsatt för. I tabell 4.10 redovisas avkastning per risk- klass under 2014 och 2013 samt deras respektive bidrag till Tredje AP-fondens totala avkastning under 2014.

Tabell 4.10 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent

respektive procentenheter per år)

Riskklass

Tillgångar

2014

2013

Bidrag till totalav-

%

%

kastning 2014 (p.e.)

Aktie

noterade och

9,9

25,5

4,8

onoterade aktier

Räntor

statsobligationer

10,0

-0,2

2,2

Kredit

bostads- och

5,1

2,6

0,5

företagsobligationer

Inflation

realränteobligationer,

8,9

7,8

1,6

fastigheter

Valuta

4,3

Övrig exponering

konvertibla

24,6

0,2

skuldebrev,

försäkringsrisker

Absolutavkastande

0,3

strategier

Total avkastning efter kostnader

13,8

14,2

13,8

Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.

Under 2014 genererade riskklass aktier (investeringar i noterade och

onoterade aktier) en avkastning på 9,9 procent (25,5 procent året innan).

Då aktier utgör det största tillgångsslaget i portföljen var dess bidrag till

totalavkastningen också störst (4,8 procentenheter). Riskklass räntor

genererade en avkastning på 10,0 procent (-0,2 procent året innan) och

gav ett bidrag till totalavkastningen på 2,2 procentenheter. Den samlade

avkastningen för riskklass inflation (investeringar i svenska och

amerikanska realränteobligationer samt fastigheter, skog, jordbruk och

infrastruktur) var 8,9 procent och bidrog med 1,6 procentenheter till fon-

dens totala avkastning. Riskklassen valuta bidrog med 4,3 procentenheter

till fondens totala avkastning. Under året försvagades den svenska

kronan, vilket gjorde att de utländska tillgångar som fonden äger steg i

värde. I slutet av 2014 hade Tredje AP-fonden en öppen valutaposition

27

Skr. 2014/15:130 på totalt 24 procent av fondens totalvärde (20,5 procent vid föregående årsskifte).

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,8 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), till 6,8 procent per år under tioårsperioden (2005–2014) och till 5,8 procent under perioden 2001–2014. Detta inne- bär att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastnings- antagande under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.4 Fjärde AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 40,2 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 15,7 procent efter kostnader (16,4 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpen- sionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 35,1 miljarder kronor till 294,9 miljarder kronor.

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

2014

2013

Ingående fondkapital

259 748

229 631

Årets resultat

40 226

36 997

Överföringar

-5 120

-6 880

Utgående fondkapital

294 854

259 748

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska

uppgå till 4,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är satt utifrån

bedömningen om att det är vad som krävs för att nuvarande pensions-

systems tillgångar och skulder ska balansera över en 40-årsperiod.

Investeringsprocess och strategi

Tillgångarna i Fjärde AP-fondens portfölj förvaltas i delportföljer med

olika tidshorisonter. Normalportföljen är Fjärde AP-fondens referens-

portfölj vars tillgångsfördelning beslutas av styrelsen. Normalportföljen

är fiktiv och består av ett antal olika index. Tidshorisonten är 40 år.

Tillgångarna förvaltas i den Strategiska och den Taktiska förvaltningen.

Den Strategiska förvaltningen har en tidshorisont på mellan 3 ‒ 15 år och

den Taktiska förvaltningen på upp till tre år.

Fjärde AP-fondens affärsfilosofi bygger på fyra hörnstenar: lång-

siktighet, transparens, affärsmässighet och individ före modell. Fondens

långsiktiga mandat möjliggör extra positiv avkastning genom att den

tillåter en något längre placeringshorisont än vad som är vanligt för en

28

genomsnittlig professionell investerare. Strategisk förvaltning är en ytter-

ligare placeringshorisont, vilken ingår i förvaltningsstrukturen sedan Skr. 2014/15:130 2013. Den innebär fler investeringsstrategier och ytterligare risksprid-

ning. Strukturen möjliggör hög mätbarhet och transparens av avkastning, risk och kostnad. Detta gör det lättare för styrelsen och andra intressenter att följa och utvärdera förvaltningen. Utvärderingsperioden för den nya strukturen är rullande fem år med startår 2013, vilket innebär att 2017 kommer att vara det första året med en hel utvärderingsperiod. Affärs- mässighet är ytterligare en hörnsten i fondens affärsfilosofi. I varje beslut och i varje investering eftersträvas det alternativ som är bäst för den svenska pensionären. Det innebär att söka efter de alternativ som ger bäst avkastning till lägst möjliga kostnad. Den fjärde och sista hörnstenen i fondens affärsstrategi är att försöka sätta individen i centrum. Kapital- förvaltningsbranschen har under de senaste decennierna blivit allt mer styrd av modeller. Genom att sätta individen i centrum, i stället för modellen, ökar möjligheten att hitta mervärden på olika ställen och med hjälp av olika metodik.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 59,0 procent aktier (40,5 procent utländska och 18,5 procent svenska), 33,0 procent räntebärande tillgångar, 5,5 procent fastigheter och 2,7 procent alterna- tiva tillgångar (tabell 4.12). Jämfört med föregående årsskifte har andelen räntebärande tillgångar ökat något, medan andelen aktier och fastigheter minskat marginellt.

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2014

2013 2

mdkr

%

mdkr

%

Aktier, totalt

176,2

59,0

153,6

59,5

Globala aktier

121,2

40,5

103,5

40,1

varav strategiskt förvaltat

22,9

7,8

15,1

5,8

varav taktisk förvaltat

98,3

32,8

88,4

34,3

Svenska aktier

55,0

18,5

50,0

19,3

varav strategiskt förvaltat

22,7

7,7

19,3

7,4

varav taktisk förvaltat

32,3

10,8

30,7

11,9

Räntebärande tillgångar

100,2

33,0

83,0

32,0

varav taktisk förvaltat

100,2

33,0

83,0

32,0

Fastigheter

16,3

5,5

14,9

5,7

varav strategiskt förvaltat

16,3

5,5

14,9

5,7

Alternativa tillgångar

7,9

2,7

7,0

2,7

varav strategiskt förvaltat

7,9

2,7

7,0

2,7

Övrigt 1

-5,6

-0,2

1,5

0,1

Summa placeringstillgångar

295,0

100,0

259,9

100,0

Not: Underliggande värden för derivat i den passiva allokeringen har fördelats på respektive tillgångsslag.

1 Består av kassa samt strategisk och taktisk tillgångsallokering.

2 Jämförelsetal för 2013 avviker från årsredovisningen 2013 på grund av att indelningen ovan avser tillgångsslag jämfört med i årsredovisningen 2013 där indelningen avsåg förvaltningsenheter.

29

Skr. 2014/15:130 Av de totala tillgångarna förvaltades 24 procent med en strategisk placeringshorisont på 3 ‒ 15 år och 76 procent med en taktisk placerings- horisont på upp till tre år. Vid utgången av 2014 förvaltades 69 procent av Fjärde AP-fondens kapital internt, vilket var en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2014 avkastade Fjärde AP-fondens portfölj 15,8 procent före kost- nader och 15,7 procent efter kostnader. I tabell 4.13 redovisas avkast- ningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning 2014.

Tabell 4.13 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent

respektive procentenheter per år)

2014

2013

Bidrag till totalavkastning 2014

Aktier, totalt

11,9

28,0

7,0

Globala aktier

10,0

27,5

4,0

varav strategiskt förvaltat

5,0

33,8

0,4

varav taktisk förvaltat

10,9

27,8

3,6

Svenska aktier

15,7

29,0

3,0

varav strategiskt förvaltat

18,1

43,0

1,3

varav taktisk förvaltat

14,1

26,4

1,7

Räntebärande tillgångar

7,8

-0,2

2,6

varav taktisk förvaltat

7,8

-0,2

2,6

Fastigheter

16,0

27,2

0,9

varav strategiskt förvaltat

16,0

27,2

0,9

Alternativa tillgångar

18,8

16,1

0,5

varav strategiskt förvaltat

18,8

16,1

0,5

Valuta

4,9

-1,0

4,9

Övrigt

-0,2

0,1

-0,1

Summa placeringstillgångar

15,8

16,5

15,8

Under 2014 hade alternativa tillgångar högst avkastning (18,8 procent)

följt av fastigheter (16,0 procent), svenska aktier (15,7 procent) och

globala aktier (10,0 procent). Då aktier utgör det största tillgångsslaget

var dess

bidrag

till

totalavkastningen också störst (globala aktier

4,0 procentenheter och svenska aktier 3,0 procentenheter). Räntebärande

tillgångar

hade

en

avkastning på

7,8 procent

och bidrog

med

2,6 procentenheter till totalavkastningen. På grund av kraftiga valuta-

rörelser var den

öppna

valutaexponeringen mycket

betydelsefull

för

totalavkastningen och bidrog med 4,9 procentenheter.

Under 2014 bidrog samtliga delportföljer positivt till totalavkastningen

på 15,8 procent. Normalportföljen stod för huvuddelen av bidraget med

14,5 procentenheter. Normalportföljen bedöms på lång sikt svara för

mellan 80 och 90 procent av totalavkastningen. Strategisk förvaltning

bidrog med 0,7 procentenheter till totalavkastningen. Sedan starten 2013

30

har den Strategiska förvaltningen gett ett positivt aktivt avkastnings-

bidrag på mer än 0,9 procentenheter i årstakt. Detta överträffar målet om Skr. 2014/15:130 mer än 0,6 procentenheter i genomsnitt för tvåårsperioden 2013 ‒ 2014.

Utvärderingen sker dock rullande över en period på fem år, varför tolkningen av utfall för enskilda år bör göras med försiktighet eftersom positionerna är tagna på medellång sikt. Taktisk förvaltning bidrog med 0,6 procentenheter till totalavkastningen. Målet för den Taktiska förvalt- ningen är att generera 0,5 procentenheter per år utöver normalportföljen under en rullande treårsperiod. Det var det tolfte halvåret i följd, sedan den nya förvaltningsorganisationens tillkomst, som Fjärde AP-fondens Taktiska förvaltning levererade ett positivt aktivt resultatbidrag.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 10,5 procent den senaste femårs- perioden (2010 ‒ 2014), till 7,7 procent under tioårsperioden (2005 ‒ 2014) och till 6,0 procent under perioden 2001 ‒ 2014. Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex samtliga nämnda perioder.

4.5 Sjätte AP-fondens redovisade resultat

Uppdrag

Sjätte AP-fondens uppdrag är att investera fondmedlen på riskkapital- marknaden i Sverige och i övriga Norden. Utöver placeringsinriktningen skiljer sig Sjätte AP-fonden från de övriga buffertfondena genom att den är stängd, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet. Fonden har sitt ursprung i den Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Sjätte AP-fondens verksamhet styrs i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. I lagen slås det fast att Sjätte AP-fonden ska investera i onoterade bolag och skapa en långsiktigt hög avkastning till en balanserad risk.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 1,4 miljarder kronor 2014 (1,9 miljarder kronor året innan). Detta motsvarar en nominell avkastning på 6,5 procent (9,2 procent året innan). Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 13,2 miljarder kronor, från 10,4 till 23,6 miljarder kronor.

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens fondkapital (mnkr)

2014

2013

Ingående fondkapital

22 109

20 249

Årets resultat

1 441

1 860

Utgående fondkapital

23 550

22 109

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Sjätte AP-fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning och hålla

en tillfredställande riskspridning genom placeringar på riskkapital-

marknaden. Det faktiska avkastningsmålet utgörs av SIX Nordic 200 Cap

31

Skr. 2014/15:130 GI med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent. För 2014 var avkastningsmålet 19,5 procent, medan den totala avkastningen efter kostnader uppgick till 6,5 procent. För femårsperioden 2010 ‒ 2014 var avkastningsmålet 14,7 procent och för tioårsperioden 2005–2014 13,6 procent per år. Avkastningen under dessa perioder uppgick till 5,3 respektive 5,4 procent, vilket innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens avkastningsmål under någon av tidsperioderna. Nuvarande avkastningsmål infördes 2012 och är anpassat för investeringsstrategin som infördes 2011 (se nedan). Detta gör att avkastningsmålet är mindre relevant för perioden före 2012.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens redovisade nominella avkastning efter kostnader (procent per år)

2014

2013

2010-2014

2005–2014

Total avkastning efter kostnader

6,5

9,2

5,3

5,4

Avkastningsmål fr.o.m. 2012

19,5

30,0

14,7

13,6

Differens

-13,0

-20,8

-9,4

-8,2

Strategin för att nå avkastningsmålet från 2012 fastställdes av den delvis nya styrelsen 2011. Strategin anses nu vara helt implementerad. I strategin fokuseras investeringarna mot buyout-segmentet (mogna bolag) där investeringshistorik gör det rimligt att över tid förvänta sig god avkastning. Investeringar i venture-segmentet (tidig fas) görs endast indirekt via fonder och i mer restriktiv omfattning än tidigare.

Investeringsverksamheten

Investeringsorganisationen hos Sjätte AP-fonden är uppdelad i företags- investeringar (även kallat direktinvesteringar) och fondinvesteringar (även kallat indirekta investeringar). Benämningarna direkt och indirekt avser själva ägandet. Företagsinvesteringar (som motsvarar 63 procent av investeringsverksamheten) innebär att Sjätte AP-fonden får ett direkt ägande i företaget. Investeringar via fonder (som motsvarar 37 procent av investeringsverksamheten) ger ett ägande i de företag som respektive fond valt att investera i. Företagsinvesteringar sker främst genom samin- vesteringar med andra finansiella och industriella partners. Fondinvester- ingar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag (buyout capital) och expansionsbolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerande fonder överlåts. I tabellen nedan redovisas investeringarna uppdelade i de två segment: mogna bolag och expansionsbolag.

32

Tabell 4.16 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

Skr. 2014/15:130

Avkastning

Avkastningsmål

2005–2014

2005–2014

Mogna bolag

13,0

Expansionsbolag

-9,9

Avkastning sysselsatt kapital

6,0

Totalt likviditetsförvaltningen

-

Total avkastning efter kostnader

5,4

13,6

Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader.

Under perioden 2005 ‒ 2014 har investeringar i mogna bolag gett en avkastning på 13,0 procent, medan investeringar i expansionsbolag gett en avkastning på -9,9 procent. Under 2013 och 2014 visade både investeringar i mogna bolag och expansionsbolag positiva resultat (971 respektive 196 miljoner kronor under 2014). Under perioden 2005 ‒ 2014 uppgick den totala avkastningen efter kostnader uppgick till 5,4 procent, vilket kan jämföras med avkastningsmålet på 13,6 procent.

Tabell 4.17 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år respektive mnkr)

Avkastning före kostnader %

Marknadsvärderat kapital

2010–2014

Mnkr

%

Företagsinvesteringar

0,8

10 810

46

Fondinvesteringar

12,8

6 284

27

Likviditetsförvaltning

-

6 424

27

Gemensamt kapital

-

32

0

Totalt

5,3

23 550

100

I tabell 4.17 redovisas Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per

affärsområde. Under perioden 2010 ‒ 2014 uppgick avkastningen inom

fondinvesteringar till 12,8 procent, medan avkastningen för företagsin-

vesteringar uppgick till 0,8 procent. Det finns såväl mogna bolag som

expansionsbolag inom både företagsinvesteringar och fondinvesteringar.

Affärsområdet företagsinvesteringar visade ett resultat på 372 miljoner

kronor före interna kostnader under 2014 (418 miljoner kronor året

innan). Vid årets slut uppgick företagsinvesteringarnas marknadsvärde

till 10,8 miljarder kronor (9,0 miljarder kronor året innan). Under året

genomfördes ett flertal försäljningar och förvärv. De båda företagen

Holmbergs Childsafety (ledande leverantör av säkerhetsdetaljer till

bilbarnstolar) och Unfors RaySafe (leverantör av utrustning för realtids-

mäting av strålning) såldes för sammanlagt 346 miljoner kronor. Vid

föregående årsskifte värderades bolagen till försäljningspris, varför resul-

tateffekten av försäljningen blev marginell för året. I linje med strategin

genomfördes också flera förvärv under året. I januari 2014 slutfördes

investeringen i det finska bolaget Salcomp. Bolaget är en global

världsledande tillverkare av laddare för mobiltelefoner, surfplattor och

andra mobila enheter. Investeringen innebär att Sjätte AP-fonden ingick i

33

Skr. 2014/15:130 ett ägarsamarbete med Nordstjernan som förblir majoritetsägare. En investering har också genomförts i Tobii Technology, ett svenskt bolag som arbetar med att utveckla och sälja produkter för ögonstyrning och blickmätning (”eye tracking”).

Affärsområdet fondinvesteringar uppvisade ett resultat på 796 miljoner kronor före kostnader under 2014 (763 miljoner kronor året innan). Vid årets slut uppgick fondinvesteringarnas marknadsvärde till 6,3 miljarder kronor (5,9 miljarder kronor året innan). Investeringarna görs främst i fonder med erfarna managementteam, vilka investerar i företag inom marknadssegmenten venture and buyout. Investeringarna görs främst i primärmarknaden, men även i secondary-marknaden genom utfästelser till secondary-fonder och genom förvärv av secondary-andelar. Samtliga investeringar inom den sistnämnda portföljen är gjorda inom segmentet buyout.

Likviditetsreserven

Likviditetsförvaltningen utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är investerat inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditets- reserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med låg risk och god riskspridning. Investeringarna görs främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade småbolags- fonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-Bill.

Vid 2014 års slut uppgick marknadsvärdet inom likviditetsförvalt- ningen till 6,4 miljarder kronor (7,1 miljarder kronor året innan). Noterade småbolagsfonder utgjorde 1,6 miljarder kronor av marknads- värdet (2,1 miljarder kronor året innan).

Sedan den genomförda strategiförändringen 2011 har Sjätte AP-fonden omstrukturerat portföljen för direktinvesteringar, vilket inneburit att ett antal bolag avyttrats. Samtidigt har mogna bolag inom både företags- och fondinvesteringar fortsatt att leverera stora inflöden. Likviditeten bedöms därför vara större idag än vad som kan anses nödvändig för att parera den totala portföljens in- och utflöden och för att optimera den kortsiktiga avkastningen. Över tid förväntas dock likviditetsreserven att minska, eftersom aktiviteten inom investeringsverksamheten förväntas vara fort- satt hög de kommande åren.

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden är Sjätte AP-fonden ålagd att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i de mål som fonden har fastställt för sin placeringsverksamhet. Årets utvärdering avser resultatet för 2014 samt analys och uppföljning av fondens mål över femårsperioden 2010–2014, tioårsperioden 2005–2014 och för perioden sedan fondens start 1996–2014. Utvärderingen utgår från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på risk-

34

kapitalmarknaden. Utvärderingen sammanställs i en separat rapport Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fondens verksamhet 2014.

Under 2012 implementerade Sjätte AP-fonden ett nytt avkastningsmål. Utgångspunkten var att på bästa sätt reflektera strategisk inriktning samt spegla det som utgör branschpraxis. Syftet var att finna ett index som framställer specifika jämförelsedata för onoterade bolag. Valet blev Handelsbankens Nordix All-Share Portfolio index Total Return. Under 2013 upphörde dock indexet att publiceras externt. Nytt index blev i stället SIX Nordic 200 Cap GI, vilket beräknas exakt på samma sätt som det tidigare. Sjätte AP-fondens mål utgörs av detta index med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent.

Under 2014 uppgick den totala avkastningen till 6,5 procent, vilket var lägre än avkastningsmålet på 19,5 procent (avkastningsmålet utgörs av jämförelseindex som steg med 17,0 procent plus påslaget på 2,5 procent). Jämförelseindex har påverkats av en stark utveckling i samtliga nordiska länder utom Norge. Analys av enskilda sektorer visar att fastigheter och sjukvård utvecklast bäst, med en uppgång på 33 procent. Sämst utveckl- ades energisektorn som gick ner med 23 procent, ett resultat av kraftigt fallande oljepriser. Omställningen av portföljen har skapat en temporär överlikviditet som påverkat den totala avkastningen negativt till följd av det låga ränteläget.

För femårsperioden 2010–2014 var fondens nominella avkastning 5,3 procent per år, medan det nominella avkastningsmålet för perioden var 14,7 procent per år. Investeringar i buyout-segmentet genererade under denna period en avkastning på 11,0 procent. Fondinvesteringar har i detta segment utvecklats starkare än direktinvesteringar (15,1 respektive 8,7 procent).

För tioårsperioden 2005–2014 uppnåddes en genomsnittlig årlig nomi- nell avkastning på 5,4 procent, vilket är lägre än det nominella avkast- ningsmålet för perioden på 13,6 procent per år. Över denna period har investeringar i buyout-bolag genererat en avkastning på 13,0 procent per år. Fondinvesteringar har i detta segment utvecklats starkare än direkt- investeringar (19,7 respektive 9,7 procent).

Sedan starten 1996 har Sjätte AP-fonden som helhet genererat en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 4,6 procent, vilket understiger fondens nominella avkastningsmål för perioden på 12,3 procent per år. Avvikelsen förklaras delvis av att Sjätte AP-fonden startade utan några investeringar i portföljen. Investeringarna i buyout-bolag har genererat en avkastning på 15,1 procent i genomsnitt per år, vilket klart överstiger avkastningsmålet. Direktinvesteringar i detta segment har utvecklats starkare än fondinvesteringar (15,2 respektive 14,9 procent).

Utvärdering av avkastningsmål

Sjätte AP-fonden har tidigare konstaterat att ett noterat mål inte är rättvisande för verksamheten, framför allt eftersom det får en begränsad relevans under kortare perioder. Anledningen är att Sjätte AP-fonden investerar i onoterade tillgångar som av naturliga skäl inte speglar den volatilitet och riskprofil som finns i en noterad aktieportfölj och därmed inte i ett enskilt noterat index. Sjätte AP-fondens mål är i stället att befintliga investeringar tillsammans med de som nu successivt genom-

Skr. 2014/15:130

35

Skr. 2014/15:130 förs ska ske med en hög stabil avkastning över tid. Av denna anledning bör en utvärdering mot befintliga mål i stället göras på lång sikt och över flera konjunkturcykler. Målet ska också användas för att utvärdera befintlig strategi som inriktas mot buyout och bör därför inte jämföras med investeringsverksamhetens historiska avkastning för övriga seg- ment. Det pågår ett arbete med att utveckla ett onoterat index hos ett antal leverantörer som Sjätte AP-fonden varit i kontakt med. Sjätte AP-fonden kommer att följa detta arbete. En förnyad analys och diskussion kring ett eventuellt byte av mål kan bli aktuellt när det finns ett alternativ som bättre speglar Sjätte AP-fondens tillgångsslag.

4.6 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och personal

Detta avsnitt tar upp buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader samt antalet anställda. De interna kostnaderna består av personalkostnader och övriga administrationskostnader. De externa för- valtningskostnaderna utgörs av kostnader för den förvaltning buffert- fonderna köper in och som tas upp i resultaträkningen.

Interna förvaltningskostnader

Under 2014 uppgick de interna kostnaderna för buffertkapitalets förvalt- ning till 843 miljoner kronor (tabell 4.17). Jämfört med föregående år motsvarar detta en ökning med 46 miljoner kronor (5,8 procent). Under 2014 har de interna kostnaderna ökat mest för Första och Andra AP- fonderna, medan kostnaden är oförändrad för den Sjätte AP-fonden. Andra och Fjärde AP-fonderna hade högst interna kostnader (båda 195 miljoner kronor), medan Första och Tredje AP-fonderna hade lägst interna förvaltningskostnader (177 respektive 178 miljoner kronor).

De interna förvaltningskostnaderna reducerar utestående pensions- behållningar men inte utgående inkomstpensioner. De interna förvalt- ningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i respektive buffert- fonds resultaträkning.

36

Tabell 4.17 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader (mnkr)

Skr. 2014/15:130

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

Första AP-fonden

177

161

177

155

163

191

180

Andra AP-fonden

195

178

169

159

160

150

159

Tredje AP-fonden

178

173

183

155

154

147

137

Fjärde AP-fonden

195

187

179

179

176

174

157

Sjätte AP-fonden

98

98

116

120

145

130

127

Avvecklingsfonderna

-

-

-

-

-

1

Summa

843

797

824

766

798

792

761

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning för 2014.

Interna och externa kostnader för 2014

Kostnader för extern förvaltning utgörs av fasta provisionskostnader (arvode till externa förvaltare) för noterade och onoterade tillgångar samt depåkostnader (kostnader för förvaring av värdepapper). Dessa kostnader för extern förvaltning tas upp i respektive buffertfonds resultaträkning som en negativ post i rörelsens intäkter.

De sammanlagda kostnaderna för intern och extern förvaltning uppgick till 1 693 miljoner kronor under 2014 (tabell 4.18). Jämfört med 2013 motsvarar detta en ökning med 193 miljoner (13 procent). Första AP-fonden står för den största kostnadsökningen (30 procent), vilken till stor del förklaras av större externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar. Under 2014 hade Andra AP-fonden högst kostnader, medan Fjärde AP-fonden har lägst kostnader av Första ‒ Fjärde AP-fonderna. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som skiljer sig åt. Sjätte AP-fonden har i stort oförändrade förvaltningskostnader jämfört med föregående år.

Under 2014 uppgick de totala kostnaderna till 0,15 procent som andel av det sammanlagda buffertkapitalet (medelvärdet mellan in- och utgående fondkapital). Detta är 0,01 procentenheter högre än för 2013.

Tabell 4.18 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader (mnkr)

2014

2013

Interna

Externa

Totalt

Interna

Externa

Totalt

Första AP-fonden

177

279

456

161

189

350

Andra AP-fonden

195

286

481

178

245

423

Tredje AP-fonden

178

162

340

173

155

328

Fjärde AP-fonden

195

101

296

187

90

277

Sjätte AP-fonden

98

22

120

98

24

122

Summa

843

850

1 693

797

703

1500

Andel av fondkapital

0,15%

0,14%

Not. Externa förvaltningskostnader utgörs av depåkostnader och fasta provisionskostnader. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2014.

37

Skr. 2014/15:130 Under 2014 har Första AP-fondens förvaltningskostnadsandel stigit till 0,17 procent (från 0,14 procent), medan de övriga AP-fonderna uppvisar lägre eller samma förvaltningskostnadsandel som året innan (tabell 4.19).

Tabell 4.19 Buffertfondernas förvaltningskostnadsandel (procent)

Kostnadsandel

Kostnadsandel

2014 (procent)

2013 (procent)

Första AP-fonden

0,17

0,14

Andra AP-fonden

0,17

0,17

Tredje AP-fonden

0,12

0,13

Fjärde AP-fonden

0,11

0,11

Sjätte AP-fonden

0,53

0,57

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2014 samt egna beräkningar för Sjätte AP-fonden.

Posten kostnaderna för extern förvaltning är dock inte heltäckande. Sedan 2004 görs en uppdelning av provisionskostnader i fasta avgifter respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin tur redovisas som en provisionskostnad och ingår i de externa förvalt- ningskostnaderna.

Resultatberoende provisionsavgifter utbetalas under förutsättning att den externa förvaltningen överträffat uppställda mål. Avgifterna redu- cerar nettoresultatet för respektive tillgångskategori. Under 2014 ökade de resultatberoende förvaltningsarvodena till sammanlagt 909 miljoner kronor i buffertfonderna (871 miljoner kronor året innan), se tabell 4.20. De resultatberoende arvodena kan delas in i avgifter för noterade respek- tive onoterade tillgångar. En del av arvodena för onoterade tillgångar avser avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltararvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa arvoden ingår som del av tillgångens anskaffningsvärde och redovisas därför inte i resultaträkningen.

Tabell 4.20 Resultatberoende förvaltningsarvode för noterade och onoterade tillgångar (mnkr)

2014

2013

Externa förv.

Externa förv.

Summa

Externa förv.

Externa förv.

Summa

arvode för

arvode för

externa

arvode för

arvode för

externa

noterade

onoterade

förv.

noterade

onoterade

förv.

tillgångar

tillgångar

arvode

tillgångar

tillgångar

arvode

Första AP-fonden

34

84

118

46

87

133

Andra AP-fonden

88

172

260

74

157

231

Tredje AP-fonden

91

171

262

124

119

243

Fjärde AP-fonden

64

48

112

69

56

125

Sjätte AP-fonden

0

157

157

2

137

139

Summa

277

632

909

315

556

871

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2014.

38

Personal

Skr. 2014/15:130

Personalkostnaderna utgör huvuddelen av de interna förvaltningskost-

naderna för AP-fonderna. Vid 2014 års slut var antalet anställda vid

Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna totalt 260, vilket kan jämföras med

252 vid föregående årsskifte. Vid Första–Fjärde AP-fonderna var antalet

anställda mellan 51 och 63 och vid Sjätte AP-fonden 35. Den totala

andelen kvinnor var 37 procent, vilket kan jämföras med 35 procent året

innan. Sjätte AP-fonden har störst andel kvinnor, 46 procent.

Som framgår av tabell 4.21 hade Andra–Fjärde AP-fonderna rörliga

ersättningsprogram för sina anställda. Styrelsen, verkställande direktören

och övriga i ledningsgruppen omfattades inte av programmen. Första och

Sjätte AP-fonderna hade inte några ersättningsprogram.

Tabell 4.21 Antal anställda i buffertfonderna och rörlig ersättning

Anställda

Andelen kvinnor

Rörlig ersättning

(antal)

(procent)

(mkr)

Första AP-fonden

51

31

Nej

Andra AP-fonden

63

38

5,3

Tredje AP-fonden

57

35

4,4

Fjärde AP-fonden

54

35

4,8

Sjätte AP-fonden

35

46

Nej

Totalt

260

37

Not. Uppgifter per 31 dec 2014. Första och Sjätte AP-fonderna har inga incitamentsprogram. Programmen i övriga buffertfonder omfattar inte styrelse, VD och ledningsgrupp.

Rörlig ersättning för anställda i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är exkl. sociala avgifter. Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2014.

4.7 Sjunde AP-fondens redovisade resultat

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensions-

systemet. Fonden förvaltar premiepensionen för de sparare som avstått

från att välja fonder och för de sparare som aktivt valt det statliga

alternativet. Sjunde AP-fondens verksamhet styrs av lagen (2000:192)

om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de

s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Byggstens-

fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premie-

pensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop.

2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). Målsättningen var att den samman-

lagda statliga pensionen skulle bli högre. De två tidigare fonderna

Premiesparfonden (tidigare förvalsalternativet) och Premievalsfonden

(det statliga alternativet på Pensionsmyndighetens fondtorg) ersattes i

och med detta.

Sex nya produkter lanserades, varav AP7 Aktiefond och AP7 Ränte-

fond är valbara på fondtorget. Baserat på dessa två fonder erbjuder

Sjunde AP-fonden ytterligare fyra produkter, vilka är valbara vid sidan

av fondtorget. De fyra produkterna: AP7 Såfa (fondportfölj med

livscykelprofil), AP7 Offensiv (75 procent aktiefond), AP7 Balanserad

39

Skr. 2014/15:130

40

(50 procent aktiefond) och AP7 Försiktig (33 procent aktiefond). Samt- liga består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna.

Vid slutet av 2014 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt 253 mil- jarder kronor, motsvarande 33 procent av kapitalet i premiepensions- systemet. Av detta fanns 236 miljarder kronor (31 procent) i AP7 Aktiefond och 17 miljarder kronor (2 procent) i AP7 Räntefond.

AP7 Såfa

För de sparare som avstått från att välja fond inom premiepensions- systemet placeras medlen i AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalter- nativ). I denna fond är risknivån relativt hög för yngre pensionssparare men avtar ju äldre spararen blir. För sparare upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden. Därefter minskar andelen aktiefond med ca tre procentenheter per år för att ersättas av räntefonden. Från det att spararen är 75 år består Såfa till en tredjedel av aktiefonden och till två tredjedelar räntefonden.

Vid utgången av 2014 hade 3,2 miljoner premiepensionssparare förvalsalternativet Såfa, vilket motsvarande ca 48 procent av spararna. Målet för Såfa, som fastställts av fondens styrelse, är att uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet. Det framgår inte för vilken tidsperiod målet ska utvärderas. I årsredovisningen redovisas resultatet för förvalsalternativet från starten hösten 2000 fram till 2014 års slut. Under tidsperioden uppgick avkastningen för förvalsalternativet till 102,6 procent, jämfört med 40,8 procent för de privata pensionsfonderna. Före maj 2010 då Såfa startade följde avkastningen för förvalsalternativet (Premiesparfonden) i stort den genomsnittliga avkastningen de privata alternativen i premiepensionssystemet. Premiesparfonden hade dock en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga fonder. Såfa har en högre risk jämfört med den genomsnittliga risknivån i övriga fonder. Detta har resulterat en betydligt högre avkastning, eftersom aktiebörserna har stigit betydligt sedan Såfa introducerades.

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fond- kurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker (på engelska net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i detta fall Sjunde AP-fonden. Vid utvärdering av den operativa förvalt- ningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en avkastning enligt stängningskursmodellen (fondernas innehav av värdepapper värderas vid tidpunkten för stängning av respektive marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom denna modell erhålls konsistenta jäm- förelser med valt jämförelseindex.

Avkastningen i Såfa är en sammanvägning av resultatet för de ingå- ende byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2014 uppgick avkastning i Såfa till 29,3 procent (32,0 procent året innan) mätt enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.22). För de privata fonderna på Pensions- myndighetens fondtorg uppgick avkastningen i genomsnitt till 15,1 procent (15,7 procent året innan).

Från starten hösten 2000 till utgången av 2014 var den genomsnittliga Skr. 2014/15:130 avkastningen för förvalsalternativet 5,9 procent per år. Den genomsnitt-

liga avkastningen i fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 3,7 procent per år.

Tabell 4.22 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år)

2014

2013

2012

2011

2010

2001–2014

Förvalsalternativet, Såfa

29,3

32,0

17,4

-10,5

14,8

5,9

Privata fonder

15,1

15,7

10,5

-10,4

10,3

3,7

Differens

14,2

14,3

6,9

-0,1

4,5

2,2

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna i premiepensionssystemet. Avkast- ningen för 2000–2014 redovisas i årsredovisningen som total avkastning och genomsnittlig avkastning baserat på en period av tretton år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade hösten 2000).

AP7 Aktiefond

Vid utgången av 2014 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond till 235,7 miljarder kronor (173,5 miljarder kronor året innan). Avkast- ningen enligt NAV-kursmodellen uppgick under året till 31,1 procent (34,0 procent året innan).

För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för AP7 Aktiefonds jämförelseindex (1,5 MSCI World). På den grunden har styrelsen beslutat om AP7 Aktie- fonds strategiska inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bransch- mässig spridning (basportföljen), (ii) använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen (iii) ytterliga öka avkastningsmöjlig- heterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar). Basportföljen består av 97 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och 3 procent riskkapital- investeringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Tillgångsslaget riskkapitalplaceringar omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Riktmärket för hävstången är att den normalt ska motsvara 50 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2014 motsvarade hävstången 49,2 procent av fondkapitalet (115,7 miljarder kronor).

AP7 Aktiefonds jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex, MSCI ALL Country World Index. Med hänsyn till hävstångens normal- nivå är normalavkastningen lika med jämförelseindexets avkastning multiplicerat med faktorn 1,0 uttryckt i SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelse- indexets avkastning multiplicerat med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången. I finansierings- kostnaden inräknas även transaktionskostnader. Jämförelseindex ingå- ende komponenter rebalanseras dagligen.

41

Skr. 2014/15:130

Tabell 4.23

Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader

(stängningskurser, procent per år)

2014

2013

AP7 Aktiefond

31,1

34,0

Jämförelseindex

30,8

35,3

Differens

0,3

-1,3

AP7 Räntefond

2,8

1,8

Jämförelseindex

2,9

1,9

Differens

-0,1

-0,1

Under 2014 uppgick avkastningen i AP7 Aktiefond till 31,1 procent, vilket var 0,3 procentenheter högre än fondens jämförelseindex (mät- ningar enligt stängningskursmodellen). Sjunde AP-fonden förklarar den positiva utvecklingen av uppgången på den globala aktiemarknaden, vilken förstärktes av hävstången samt den svenska kronans försvagning. Överavkastningen i förhållande till jämförelseindex förklaras dels av den aktiva alfaförvaltningen som bidragit med 335 miljoner kronor, dels av att avkastningen för basportföljens globala aktier varit högre än jäm- förelseindex. Det sistnämnda beror främst på att fondens placeringar i riskkapital utvecklats bättre än jämförelseindex.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2014 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond till 17,5 miljarder kronor (12,7 miljarder kronor året innan). Avkast- ningen vid utgången av året uppgick till 2,8 procent enligt NAV-kurs- modellen, vilket var 0,1 procentenheter lägre än avkastningen i fondens jämförelseindex (tabell 4.20).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelse- index, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av 2 år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk, så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2014 placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2014 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 1,9 procent vid utgången av 2014 (1,8 procent året innan).

Resultat för myndigheten

Under 2014 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 240,5 miljoner kronor (210,9 miljoner kronor året innan). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 163,8 miljoner kronor (147,5 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev

76,8 miljoner kronor (63,3 miljoner kronor året innan).

42

Kostnader och personal Skr. 2014/15:130

Fondbolagets faktiska kostnader, inklusive courtage för Aktiefonden, som andel av kapital för Aktiefonden och Räntefonden uppgick till 0,08 procent (0,10 procent året innan).

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick till 0,12 procent respektive 0,05 procent av förvaltat kapital (0,14 respektive 0,08 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften var 0,31 procent (0,92 procent före rabatter) för de 850 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2014 års slut.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Vid utgången av 2014 hade fonden 23 anställda, varav 11 kvinnor.

5 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet

5.1 Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

Regeringens bedömning: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på 147 miljarder 2014 och fondkapitalet uppgick i slutet av 2014 till 1 185 miljarder kronor. En stor andel aktier i portföljerna samt en fortsatt mycket stark utveckling av aktie- och obligationsmarknaderna bidrog positivt. Dessutom har Första–Fjärde AP-fonderna under 2014 haft en hög valutaexponering jämfört med tidigare år, vilket har inneburit att samtliga fonder har genererat positiva bidrag från valutaexponering, främst som ett resultat av en stigande dollar- värdering. Buffertfonderna har under perioden 2001 ‒ 2014 genererat en avkastning på i genomsnitt på 5,3 procent per år. Det överstiger mer än väl ökningen i inkomstindex (3,1 procent), som styr uppräk- ningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Förvaltningen av buffertkapitalet har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på 128 miljarder kronor 2013 och fondkapitalet uppgick till 1 058 miljarder kronor i slutet av året. En hög andel aktier i kombination med en stark utveckling på underliggande aktiemarknader förklarar resultatet.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren, men uppgår till i genomsnitt 4,7 procent per år för perioden 2001–2013. Resultatet överstiger väl ökningen i inkomstindex, det index som ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Fonderna har därmed sedan starten 2001 bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Det kan konstateras att trots en mycket krävande utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra

43

Skr. 2014/15:130 till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

AP-fonderna, liksom andra pensionsförvaltare, tenderar att vara överviktade mot tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i utländska tillgångar. Fonderna bör tydligare redovisa grunderna för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensions- systemet.

McKinsey: Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje år (balanstalet översteg 1,0). Skulderna i systemet växte mer än avgifts- tillgångarna fram till 2007, men buffertfondernas utveckling gjorde att systemet balanserade. År 2008 och 2009 balanserade inte systemet (balanstalet understeg 1,0), framför allt till följd av att skulderna i syste- met växte snabbare än avgiftstillgångarna. Utvecklingen i systemet 2008 och 2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner 2010 och 2011 med 3,0 procent respektive 4,3 procent givet fördröjningen på två år. Åren 2010 och 2011 balanserade systemet igen (balanstalet översteg 1,0) framförallt drivet av att avgiftstillgångarna växte till följd av ökad sysselsättning och att pensionsskulden skrevs ner.

Under 2012 balanserade inte systemet. Trots en stark utveckling av buffertfonderna räckte detta inte till för att kompensera för uppskriv- ningen av pensionsskulden. Under 2013 och 2014 balanserade systemet återigen (balanstalet översteg 1,0). Utveckling 2014 leder till att inkomst- pensionen kommer att skrivas upp med 4,5 procent 2014. Förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har betydande påverkan på systemet som helhet, medan buffertfonderna endast utgör en mindre del av tillgångssidan Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat något över tid då buffertkapitalets andel av tillgångarna har ökat från 10 procent 2001 till 14 procent 2014.

Sammantaget för hela perioden 2001–2014 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning

Buffertfonderna bidrog till pensionssystemets finansiering

Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna avkastade sammantaget 147 mil- jarder kronor under 2014, vilket innebär att buffertkapitalet – efter över- föring av 21,3 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet – uppgick till 1 185 miljarder kronor i slutet av 2014. Den ackumulerade avkast- ningen sedan 1 januari 2001 är 647 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,3 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,1 procent per år. Den långsiktiga avkastningen för buffertfonderna ligger därmed betydligt över det index som ligger till grund för uppräk- ningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

44

Tabell 5.1 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas utveckling 2001–2014 (mdkr och procent)

Ack. förändring

2014

2013

2012

2011

2010

och årlig

avkastning

2001–2014

Totalt fondkapital (mdkr) 1

1185

1058

958

873

895

631

Avkastning (mdkr)

147

128

101

-17

84

647

Avkastning (%) 2

14,1

13,5

11,6

-1,9

10,2

5,3

Inkomstindex (%)

0,5

3,7

4,9

1,9

0,3

3,1

Not 1: Totalt utgående fondkapital per 31 december resp. år. För perioden 2001–2014 visas kapitalförändring från 1 jan 2001.

Not 2: Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vartdera år, geometriskt genomsnitt 2001- 2014.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

De senaste tre åren har buffertfonderna presterat speciellt starka resultat när det gäller avkastning. Första–Fjärde AP-fondernas strategiska allokeringar bedöms sammantaget ha bidragit till denna höga avkastning.

Buffertfonderna bidrar till riskspridning

Buffertfondernas avkastning har sedan start 2001 uppvisat betydande variationer. Detta visas i figur 5.1 nedan där de stora börsnedgångarna 2001–2002, 2008 och 2011 avtecknar sig tydligt. Första–Fjärde AP-fonderna började placera sina tillgångar 2001 (mitt i den s.k. it-börskraschen). De kraftiga börsfallen 2001 och 2002 innebar att den ackumulerade avkastningen understeg inkomstindex fram till 2004. År 2005–2007 var bidraget från fonderna positivt, men i samband med finanskrisen mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att åter bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 överstiger buffertfondernas långsiktiga avkastning åter igen inkomstindex. För år 2014 överstiger avkastningen av buffertkapitalet om 14,1 procent den relativt marginella uppräkningen i inkomstindex om 0,5 procent

Skr. 2014/15:130

45

Skr. 2014/15:130

Figur 5.1

Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring) i

jämförelse med inkomstindex (mdkr)

1200

1185

1100

1058

1000

958

900

899

895

873

858

800

827

769

700

707

579

646

600

565

577

500

488

400

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Inkomstindex

Buffertkapital

Not. Fondkapitalet vid utgången av respektive år.

Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Buffertfondernas riskspridning i den övergripande tillgångsallokeringen har bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. Fondernas investeringar i räntebärande tillgångar bidrog med hög avkastning till fondkapitalets utveckling under 2001–2011, eftersom svenska och utländska räntebärande papper då hade högre genomsnittlig avkastning än aktier. Därefter har en stark generell utveckling i aktiemarknaden, och speciellt i den svenska aktiemarknaden, gett ett betydande positivt bidrag till avkastningen. Under 2014 har fortsatt fallande räntor bidragit till stark avkastning för obligationer. Buffertfonderna har fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren allokera kapital till andra tillgångar än aktier och obligationer, s.k. alternativa tillgångar. och dessa uppgick till 18 procent av det sammanlagda kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna i slutet av 2014 jämfört med 5 procent så sent som 2007. Första–Fjärde AP-fonderna har minskat sina räntebärande tillgångar ned mot den i lag bestämda miniminivån 30 procent.

46

Figur 5.2

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

Skr. 2014/15:130

(procent av fondernas faktiska portfölj, 100 procent = SEK

mdkr)

Källa: McKinsey och AP-fonderna.

Buffertfonderna och den automatiska balanseringen i pensionssystemet

Tabell 5.2 nedan visar en analys av buffertfondernas bidrag till inkomst- pensionssystemets finansiering. Kolumn 1 och 2 visar det verkliga utfallet i buffertfondernas resultat i förhållande till det (simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om buffertkapitalet i stället hade följt utvecklingen i inkomstindex. Kolumn 3 visar skillnaden mellan det verk- liga utfallet och det simulerade resultatet. Kolumn 4 visar den ackumu- lerade skillnaden i kolumn 3 över tid. Den ackumulerade differensen kan sättas i relation till det av pensionsmyndigheten redovisade över- eller underskottet i inkomstpensionssystemet (kolumn 5).

Trots att buffertfondernas bidrag till pensionssystemet var negativ under åren 2001–2004 (se ackumulerad differens), var pensionssystemet netto ändå i balans. Skillnaden mellan avgiftstillgången (värde av de framtida avgiftsbetalningarna till systemet) och pensionsskulden var då tillräckligt stor för att kunna absorbera förlusterna i buffertfonderna. Däremot var det ackumulerade överskottet från buffertfonderna större än överskottet i pensionssystemet 2005–2007, vilket innebär att buffert- fonderna bidrog till att den automatiska balanseringen inte aktiverades under åren. Detta visar att buffertfonderna, trots sin begränsade andel av tillgångsmassan, kan ha en kontracyklisk karaktär och betydelse för om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte.

47

Skr. 2014/15:130

48

Tabell 5.2

Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering

(mdkr)

Reslutat

Simulerade

Ackumulerad

Netto

buffertfonder

resultat

Differens

pensions-

differens

(utfall)

(inkomstindex)

systemet

K1

K2

K3

K4

K5

2001

-26

8

-34

-34

2002

-86

17

-103

-137

60

2003

81

33

47

-90

58

2004

64

23

41

-49

9

2005

114

17

97

48

28

2006

83

20

63

111

100

2007

37

24

13

124

18

2008

-195

35

-230

-106

-243

2009

136

50

86

-20

-323

2010

84

3

81

61

103

2011

-17

16

-33

28

157

2012

101

41

60

88

-80

2013

128

32

96

184

127

2014

147

4

143

327

423

Buffertfondernas negativa resultat 2008 på 195 miljarder kronor bidrog dock till att den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet aktiverades. Man bör dock notera att påfrestningarna i pensionssystemet var så stora 2008 och 2009 att inte ens ett rimligt positivt resultat i buffertfonderna hade kunnat förhindra den automatiska balanseringen från att aktiveras. Åren 2010 och 2011 var nettot i pensionssystemet återigen positiv med visst bidrag från buffertfonderna. År 2012 bidrog fonderna positivt, men eftersom pensionsskulden skrevs upp rejält (inkomstindex var 4,9 procent 2012) så blev nettot i pensionssystemet negativt och den automatiska balanseringen aktiverades. År 2013 och 2014 års utveckling i buffertkapitalet (avkastning om 128 respektive 147 miljarder kronor) bidrog till att balanseringen inte aktiveras. För att utjämna påverkan på inkomstpension beslutade riksdagen 2009 att balanstaket fr.o.m. 2008 ska räknas på ett genomsnittligt värde på buffertfonderna under tre år. Sammantaget är slutsatsen att buffert- fonderna utgör en mindre del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet (14 procent 2014), men utvecklingen i buffertfonderna har vid ett flertal tillfällen haft betydelse för om inkomstpensionerna ska räknas upp med inkomstindex eller inte.

Sedan starten 2001 har avkastningen i buffertfonderna uppgått till i genomsnitt 5,3 procent per år, vilket är 2,2 procentenheter högre än inkomstindex för perioden. Det ackumulerade överskottet i fonderna överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 327 miljarder kronor.

Regeringen kan konstatera att trots en krävande utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, bidrar nu buffertfonderna till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs då nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

Regeringen konstaterar att inkomstpensionsssystemets känsligheten när Skr. 2014/15:130 det gäller AP-fondernas avkastning för närvarande är något högre än

tidigare. Detta är ett resultat av att buffertfondernas andel av tillgångs- sidan i inkomstpensionssystemet har ökat något de senaste åren delvis som ett resultat av stark tillväxt i buffertkapitalet. Det nuvarande lågränteläget innebär även att systemet är något mer känsligt än tidigare för en eventuell negativ utveckling i aktiemarknaden. AP-fondernas räntebärande tillgångar kan inte förväntas mer än i begränsad utsträckning agera buffert när det gäller avkastning i fall aktiemarknaden skulle utvecklas negativt. En alltmer diversifierad allokering av tillgångarna i Första–Fjärde AP-fonderna till en högre andel alternativa tillgångar, kan dock förväntas dämpa effekten av en eventuellt svagare utveckling i aktiemarknaden. Alternativa tillgångar förväntas inte vara direkt korrelerade till aktiemarknadsutvecklingen. Trots diversifieringen av tillgångarna så är fortsatt en betydande andel (ungefär 50 procent) av buffertkapitalet investerat i aktier. En lägre avkastning, påverkad av en svagare utveckling på aktiemarknaden, skulle därför kunna få genomslag för inkomstpensionssystemets beräkningar.

Internationell jämförelse

Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse försvåras dock av stora skillnader när det gäller organisation, placeringsregler, investeringsinriktning och valutaeffekter (avkastningen redovisas i lokal valuta för respektive pensionsfond) etc. Det innebär en begränsad jämförbarhet mellan pensionsfonderna i urvalet i tabell 5.3. Det finns därför skäl att inte dra för stora växlar på en sådan jämförelse utan det ska snarare betraktas som en indikation på hur väl buffertfondernas presterar.

I det fall en jämförelse ändå görs bör fokus vara på den långsiktiga avkastningen. Under perioden 2005–2014 avkastade buffertfonderna 7,1 procent. Det är jämförbart med den långsiktiga avkastningen i CalPERS (USA) och CPP IB (Kanada) se figur 5.3. Under samma period överträffades buffertfondernas resultat däremot av ATP i Danmark, som generade en avkastning om 9,1 procent. ATP har gynnats av att man haft en stor andel räntetillgångar i portföljen och därmed av trendmässigt fallande räntor. Fortsatt fallande räntor bidrog till den starka avkast- ningen för ATP 2014 om 19,8 procent. Statens pensionsfond utland (SPU) i Norge genererade under samma tidsperiod 6,4 procent i avkast- ning. SPU har en väsentligt avvikande allokering av tillgångarna jämfört med danska ATP, eftersom SPU har en stor andel av tillgångarna investerade i aktier. SPU får däremot inte investera i norska tillgångar utan hela aktieportföljen är placerad i utländska aktier.

49

Skr. 2014/15:130

Figur 5.3

Buffertfondernas avkastning jämfört med valda utländska

pensionsfonder

Not 1 och 2: Per den 31 december 2014 respektive den 31 december 2013. Not 3: Första-Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden.

Not 4: Mörkblått= aktier, grått=räntor, vitt=alternativa tillgångar (inkluderar bl.a. Private Equity, fastigheter, infrastruktur och derivat).

Källor: McKinsey (grunddata från årsredovisningar och Oanda).

Pensionsfonders tendens till övervikt mot hemmamarknader

Regeringen noterar att pensionsfonder har en tendens till att vara överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i utländska tillgångar (s.k. home bias). Första–Fjärde AP-fonderna hade vid utgången av 2014 ca 13 procent av de totala tillgångar allokerade till svenska aktier. Det är jämförbart med de utländska pensionsbolagen som McKinsey jämför med i sin rapport, även om spridningen är betydande (mellan 5-25 procent av portföljen i respektive hemmamarknad). Stor- leken när det gäller andel av världsmarknadsindex för de respektive hemmamarknaderna skiljer sig dock åt, och avvikelsen i form av relativt home bias beror på respektive lands marknads storlek. Första–Fjärde AP- fondernas allokering om 13 procent är dock väsentligt mer än vad svensk aktieandel enligt ett världsindex motiverar. 4

Regeringen ansåg i föregående års skrivelse (2013/14:130) att det ur ett svenskt perspektiv vore intressant att utröna hur AP-fondernas tendenser till övervikt på den svenska hemmamarknaden (home bias) relaterar till det uppdrag som fonderna har och vilken nytta detta medför för det svenska pensionssystemet. Därför ansåg regeringen att fonderna tydligare bör redovisa grunderna för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensionssystemet. I Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar för 2014 samt i McKinseys utvärdering förs det fram resonemang kring de ovan nämnda frågeställningarna, d.v.s. grunden för respektive fonds övervikt mot den svenska aktiemarknaden. Flera av Första–Fjärde AP-fonderna konstaterar att svenska företag är generellt sett mycket välskötta och att det sannolikt är en anledning till en hög

4 McKinsey, bilaga 9.

50

historisk avkastning. Ett argument för övervikt mot den svenska aktie- Skr. 2014/15:130 marknaden som lyfts fram är att svenska företag tar ett stort ansvar för

hållbarhetsfrågor. Första AP-fonden konstaterar även att trots detta värderas det egna kapitalet i dessa företag inte annorlunda än företag i andra delar av världen, vilket fonden anser motiverar en fortsatt övervikt mot den svenska aktiemarknaden. Tredje AP-fonden konstaterar att hänsyn till hållbarhetsfrågor sannolikt kommer bli mer betydelsefullt vid investeringsbeslut framöver, när ökad hänsyn tas för denna typ av aspekter. Fjärde AP-fonden konstaterar även att övervikten mot svenska aktier även innebär ett lägre koldioxidavtryck i en internationell jämförelse, eftersom utsläppsintensiva sektorer utgör en relativt sett liten den av det svenska börsvärdet. Fjärde AP-fonden anser även att ägarstyrningsmodellen och ägarstrukturen i Sverige är en central faktor för en förväntad högre avkastning från en svensk aktieportfölj i relation till en global aktieportfölj.

Andra AP-fonden har som en följd av sin strategi att i större utsträck- ning diversifiera sin portfölj, reducerat sin övervikt mot svenska aktier från 20 till 10 procent sedan 2010, medan framför allt exponering mot tillväxtmarknader men även alternativa tillgångar ökat. Andra AP-fonden anser dock att den kvarvarande övervikten är motiverad.

Regeringen ser positivt på att fonderna i större utsträckning än tidigare motiverat sin övervikt mot svenska aktiemarknaden och ser gärna att fonderna fortsätter att redovisa sina överväganden i frågan med samma tydlighet.

Valutaeffekter 2014

En annan aspekt när det gäller allokering mellan svenska och utländska tillgångar är valutaeffekter. En AP-fond får inte utsätta mer än maximalt 40 procent av sina tillgångar för valutarisk, även om en större andel av kapitalet är investerat i utländska tillgångar. Hur fonderna hanterar sin valutaposition kan få betydande effekter på avkastningen under kortare perioder då valutakurser förändras. Första–Fjärde AP-fonderna hade under 2014 en sammanlagd högre valutaexponering jämfört med tidigare år, även om det inte var fallet för alla AP-fonder. Samtliga fonder har under 2014 generat positiva bidrag från valutaexponeringen i första hand drivet av exponeringen mot en stigande dollarvärdering. En jämförelse fonderna emellan försvåras av att fonderna redovisar valutaeffekter på olika sätt, men samtliga fonder rapporterar positivt bidrag från valutaexponering på omkring 8 − 15 miljarder kronor per fond under 2014, jämfört med ett negativt eller svag positivt bidrag under 2013. Det innebär att valutaexponeringen har gett ett betydande tillskott till avkastningen under 2014. Uppskattningsvis stod valutaeffekter för mellan en fjärdedel och en tredjedel av bufferfondernas resultat på 147 miljarder kronor under 2014. Detta kan inte förväntas vara uthålligt över tid, vilket bör uppmärksammas vid en analys av resultatet för 2014.

51

Skr. 2014/15:130

52

5.2 Utvärdering av Första ‒ Fjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1 Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas respektive interna mål oavsett vilken period som väljs, vilket delvis förklaras av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska beslutet vilket är positivt. Det är även positivt att Första–Fjärde AP- fonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvaltningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till en utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffert- kapitalet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Efter en genom- gående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårs- perioden 2004–2013. Fondernas övergripande tillgångsallokering med en hög andel aktier bidrog till de goda resultaten 2012 och 2013.

Det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att foku- sera på de mer långsiktiga strategiska besluten. Fonderna bör dock tyd- ligare redovisa de överväganden som ligger till grund för de strategiska allokeringsbeslut som tas. Av särskilt intresse är hur förhållanden och förändringar på finansmarknaderna påverkar synen på avkastning och risk i de strategiska besluten.

Även Första–Fjärde AP-fondernas fortsatta diversifiering av förvalt- ningsmodeller och investeringsstrategier är positiv och bedöms bidra till riskspridning och möjligheter till en mer robust avkastning över tid.

Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga riskjusterade avkastning steg kraftigt den senaste femårsperioden (2009–2013). Skillnaderna mellan den riskjusterade avkastning i ett längre tidsperspektiv är små.

Eftersom Första–Fjärde AP-fonderna förvaltar allmänna pensions- medel, är det angeläget att fondernas redovisning så långt möjligt är jäm- förbara i termer av avkastning och risk. Det är positivt att fonderna under året fortsatt utveckla gemensamma nyckeltal för detta.

McKinsey: En utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas genom- snittliga årliga avkastning efter kostnader gentemot deras långsiktiga nominella avkastningsmål visar att samtliga fonder har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål under den senaste femårsperioden och under den senaste tioårsperioden. Även sedan starten 2001 har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder.

Skälen för regeringens bedömning: Styrelserna för respektive Första–Fjärde AP-fonderna sätter det övergripande målet för verksam- heten. Målen skiljer sig åt mellan fonderna, liksom tidshorisonterna för uppföljning. Första AP-fonden har haft som mål att nå en nominell avkastning på 5,5 procent per år. Det målet höjdes under 2014 och Första

AP-fonden har nu fastställt en målsättning i reala termer, (4 procent per Skr. 2014/15:130 år under en rullande tioårsperiod). De andra tre fonderna hade sedan

tidigare reala avkastningsmål. Även Andra AP-fonden har reviderat sitt långsiktiga avkastningsantagande från 5,0 procent till 4,5 procent med hänvisning till det låga ränteläget. Därmed har alla fonderna fr.o.m. 2015 långsiktiga målsättningar på mellan 4,0 procent till 4,5 procent per år i reala termer.

Den starka utvecklingen på aktiemarknaderna de senaste åren, i synnerhet den svenska, innebär att Första–Fjärde AP-fonderna uppnår sina respektive avkastningsmål på de längre fem- och tioårsperioderna. Även sedan starten 2001 har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder. Observera att AP-fondernas mål i figur 5.4 nedan i förekommande fall räknats om i nominella termer.

Figur 5.4 Avkastning och mål Första–Fjärde AP-fonden (procent)

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvot) kan skilja sig från redovisade värde då olika riskfria räntor har

använts i beräkningarna

1

1 juli 2001

2

AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en

nominell avkastning på 5,5% per år. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 5% sedan

2005, mellan 2001-04 var målsättningen 4% realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den

noterade andelen (96%) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4%.

AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4,5%

4

Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Figuren ovan visar att spridningen i avkastning mellan Första–Fjärde

AP-fonderna minskar med tidshorisonten. Under de längre tidsperioderna

är spridningen mellan fonderna begränsad. På femårssikten stiger den till

1,7 procentenheter för att under 2014 uppgå till 2,5 procentenheter (från

53

Skr. 2014/15:130 Andra AP-fondens 13,1 procent till Fjärde AP-fondens 15,6 procent). Detta innebar dock en minskning i spridning jämfört med 2013, då den uppgick till 5,2 procentenheter.

Det är i och för sig naturligt att spridningen i avkastning blir mindre ju längre tidsperiod som betraktas. I viss utsträckning beror dock de senaste årens ökade spridning i avkastning även på fondernas fortlöpande arbete med att utveckla sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier. Sedan 2008 har fonderna genomfört viktiga förändringar, t.ex. vad gäller arbetssätt och ökat fokus på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning och ökat mandat för VD att fatta strategiska investeringsbeslut. 5

Inom ramen för den samlade förskjutningen i tillgångsallokering – minskad andel räntetillgångar till förmån för investeringar i alternativa tillgångar – så har fonderna alltmer divergerat i hur tillgångarna fördelas mellan olika tillgångsslag. Till exempel har Fjärde AP-fonden 59 procent aktier i portföljen (varav 18 procent svenska aktier) och 9 procent i alternativa tillgångar, medan Första AP-fonden har 46 procent aktier och 25 procent alternativa tillgångar i portföljen. Andra AP-fonden har ökat sina alternativa tillgångar men även gradvis ökat andelen av allokeringen till tillväxtmarknader både när det gäller aktier och obligationer. Tredje AP-fonden, som resonerar i termer av riskklasser i stället för tillgångs- slag, hade fram till 2014 en låg andel räntebärande tillgångar. Alloke- ringen till riskklass räntor ökade dock betydligt under 2014 från 14 till 24 procent, samtidigt som andelen krediter minskade och även aktie- andelen. Effekten av alla fondernas förvaltningsbeslut har blivit en ökad spridning i tillgångsallokeringen mellan fonderna. Sammantaget hjälper ökat strategiskt fokus och strategiska allokeringsförändringar till att förklara utfall och spridning i avkastning de senaste åren.

Regeringen ser positiv på förhållandet att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten i förhållande till de kortfristiga perspektiven. Det är i grunden det strategiska perspektivet och den övergripande tillgångsallokeringen som bestämmer hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapital- förvaltningen.

Regeringen ser positivt på den ovan nämnda divergerande allokering av tillgångarna. Resultatet följer av Första–Fjärde AP-fondernas alltmer diversifierade förvaltningsmodeller. Detta bedöms bidra till ökad riskspridning i buffertkapitalet både när det gäller förvaltning och allokering av tillgångarna.

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 284 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005–2014 uppgick till 6,8 procent nominellt per år (efter kostnader), vilket översteg Första AP-fondens långsiktiga mål om 5,5 procent nominell avkastning per år. Första AP-fondens styrelse har beslutat om ett nytt mål fr.o.m. 1 januari 2015, om en genomsnittlig avkastning efter kostnader på 4,0 procent per år realt mätt över en tioårsperiod.

5 McKinsey, bilaga 9.

54

Första AP-fonden har under 2014 fortsatt öka allokeringen till alter- Skr. 2014/15:130 nativa tillgångar, och andelen av portföljen steg från 22 till 25 procent

från 2013 till 2014. Alternativa tillgångar inkluderar bl.a. investeringar i hedgefonder, fastigheter, riskkapitalbolag och den s.k. riskparitetsport- följen. Den ökande andelen var främst drivet av en ökad allokering till riskkapital från 3 till 4 procent och till hedgefonder från 5 till 6 procent. Riskparitetsportföljen infördes 2013 och är konstruerad så att varje delkomponent bidrar med lika delar risk till portföljens totala risk. Andelen aktier uppgick till 46 procent i slutet av 2014, vilket var en något minde andel jämfört med 2013.

Första AP-fonden beslutade om, utvecklade och förberedde genom- förandet av en uppdaterad förvaltningsmodell fr.o.m. den 1 januari 2015. Styrelsen har beslutat att öka risken till en övergripande tillgångs- fördelning om 65 procent aktier och 35 procent räntor vilket är en förändring från 60 procent aktier och 40 procent räntor. Denna riskprofil anser fonden bättre möter uppdraget och pensionssystemets behov.

Figur 5.5 Första AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder) 1, 2

Not 1: 1 juli 2001

Not 2: Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

Källa: Första AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 294 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005 ‒ 2014 uppgick i genomsnitt till 7,1 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga avkastningsantagande. Under tioårs- perioden har detta mål varierat mellan 4,0 ‒ 5,0 procent realt. Med en genomsnittlig inflation om 1,5 procent under tioårsperioden, motsvarar

detta enligt McKinseys beräkningar ett

justerat avkastningsmål om

6,2 procent. Andra AP-fonden har beslutat att fr.o.m. den 1 januari 2015

justera ner det långsiktiga reala avkastningsantagandet från 5 procent till

4,5 procent. Förändringen är en följd av lägre förväntade räntor även i

det långa perspektivet.

55

Skr. 2014/15:130 Andra AP-fonden har under 2014 ökat andelen räntebärande tillgångar i portföljen till 33 procent (31 procent året innan) och minskat andelen aktier till 48 procent (50 procent året innan). Minskningen i aktieandelen beror främst på en generell minskning av andelen utländska aktier medan andelen aktier i tillväxtmarknader fortsatte öka under 2014. Ökningen i de räntebärande tillgångarna beror delvis även den på en ökad allokering till tillväxtmarknader och efter dessa omallokeringar har Andra AP-fonden väsentligt större andelar än vad som ges av den genomsnitt- liga kapitalandelen i index för tillväxtmarknader.

Fonden har även fortsatt att öka vikten av alternativa tillgångar från 16 procent till 19 procent. Detta drevs främst av ökningar inom risk- kapital och jordbruk.

Figur 5.6 Andra AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder) 1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år

Källa: Andra AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 288 miljarder kronor vid

utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden

2005–2014 uppgick till 6,8 procent per år (efter kostnader), vilket

översteg fondens långsiktiga mål om 5,5 procent per år. Detta baseras på

ett underliggande mål om 4,0 procent real avkastning och inflation i

genomsnitt om 1,5 procent under tioårsperioden.

Tredje AP-fondens styrelse beslutar om fondens strategiska portfölj

utifrån sju riskklasser (aktier, räntor, kredit, inflation, valuta, övrig

exponering och absolutavkastande strategier). Fonden har därmed ett

koncept som skiljer sig åt mot övriga Första–Fjärde AP-fonderna.

Fondens VD ges mandat att genomföra strategin inom ramen för vissa

exponeringsintervall mot en riskklass.

I termer av riskklasser hade Tredje AP-fonden en fördelning på 48

procent aktier vid slutet av 2014 vilket var en minskning från 54 procent

56

vid slutet av året före medan allokeringen till riskklassen räntor ökade

betydligt från 14 till 24 procent, samtidigt som allokeringen till riskklass Skr. 2014/15:130 krediter minskade från 12,3 till 5,2 procent. Riskklassen inflation stod för

14,6 procent och utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter.

En omvandlad, mer traditionell, tillgångsklassificering ser ut enligt nedan. Aktier står då för 45 procent, räntor för 37 procent och alternativa tillgångar för 18 procent.

Figur 5.7 Tredje AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder) 1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Tredje AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 295 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005 ‒ 2014 uppgick till 7,7 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga mål. Det underliggande målet i form av real avkastning uppgår till 4,5 procent och justerat för 1,5 procents inflation under tioårsperioden motsvarar det ett nominellt mål om 6,0 procent per år.

Fjärde AP-fonden har genomfört en förvaltningsstruktur med syfte att tillvarata affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år. Det nya inslaget är en breddad och utökad strategisk förvaltning.

Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen med en tidshorisont på 40 år, och den beslutas av styrelsen en gång per år. Normalportföljen kompletteras med strategisk förvaltning med en horisont på 3–15 års sikt. Den strategiska förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Slutligen har den taktiska förvaltningen en tidshorisont på upp till 3 år och målet att i genomsnitt skapa 0,5 procentenheters avkastning per år utöver den strategiska portföljen. Den taktiska förvaltningen utvärderas i avsnitt 5.2.2 (aktiv förvaltning).

Fjärde AP-fondens tillgångsallokering var relativt stabil 2014 jämfört med 2013.

57

Skr. 2014/15:130 Figur 5.8 Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder) 1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Fjärde AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Första − Fjärde AP-fondernas finansiella risk

För att kunna göra en rättvisande bedömning av Första–Fjärde AP- fondernas avkastning är det viktigt att även studera den finansiella risken. Graden av risktagande kompletterar bilden av deras förvaltning och på vilket sätt fonderna fullgör sina uppdrag inom inkomstpensionssystemet. Nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning i termer av sharpekvoter (se faktaruta 5.1), som tar hänsyn till marknads- risken och risken för att värdet på en tillgång förändras av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna.

Tabell 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning (sharpekvot totalportfölj) 1 2014, femårsperiod 2010–2014, tioårsperiod 2005–2014 och juli 2001 till 2014 (procent)

2014

2013

2010–2014

2005–2014

2001–2014

AP1

2,6

1,9

1,2

0,7

0,5

AP2

2,5

2,1

1,3

0,6

0,5

AP3

2,8

2,6

1,2

0,7

0,5

AP4

2,5

2,7

1,2

0,7

0,5

Not 1: Sharpekvot på Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj. Liknande mönster kan utläsas av sharpekvoten

på fondernas likvidportföljer.

Not 2: Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, med svensk 12 mån skuldväxel 2001–2010

och 2-årig statsobligation 2011–2013 samt 260 handelsdagar per år.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Spridningen i termer av sharpekvot är högre de senaste två åren jämfört

med de längre mätperioderna. Förklaringen är den starka utvecklingen på

aktiemarknaden de senaste åren kombinerat med att fonderna fått bättre

betalt för de risker de tagit. Tredje AP-fonden nådde högst avkastning

2014 givet risken i förvaltningen, medan avvikelserna i riskjusterad

58

avkastning under de längre perioderna

varit små. Slutsatsen är att

skillnader mellan fondernas icke riskjusterade avkastning kan i allt Skr. 2014/15:130 väsentligt hänföras till portföljernas finansiella risk.

McKinsey har även studerat portföljernas risk i termer av Value-at- Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen med en viss sannolikhet riskerar göra under en viss tidsperiod. Skillnaderna mellan Första–Fjärde AP-fonderna på fem- och tioårshorisonterna är relativt små. Andra och Fjärde AP-fonderna skiljer dock ut sig genom en något högre risk i termer av VaR. Deras relativt sett högre avkastning på längre tidsperioder (se figur 5.9) har därmed skapats genom att ta högre risk. Man kan också notera att samtliga fonder fått en betydligt högre avkastning i förhållande till risk den senaste femårsperioden jämfört med tioårsperioden 2005 − 2014.

Regeringen anser det positivt att Första–Fjärde AP-fonderna intar olika preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. Sammantaget ökar det riskspridningen och robustheten i statens samlade fonderade buffertkapital.

Figur 5.9 Value-at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas likvidportföljer

Not 1: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 procents sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

Not 2: Jämförelse visar ungefär samma mönster för totalportföljen. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Jämförelser mellan Första–Fjärde AP-fondernas beräkningsmetoder

Regeringen har tidigare efterlyst mer enhetliga metoder och nyckeltal för att öka jämförbarheten och transparensen mellan Första–Fjärde AP-fonderna. Både gällande sharpekvoten och Value-at-Risk har defini- tioner och metoder m.m. i vissa delar skiljt sig åt mellan fonderna men en viss konvergering har skett. Till exempel har AP-fonderna för 2014 använt en gemensam definition av riskfri ränta i beräkningen av Sharpekvoten, i stället för att som tidigare ha använt olika definitioner för den riskfria räntan. Det kvarstår dock skillnader i antaganden och

beräkningsmetoder m.m.

59

Skr. 2014/15:130 Regeringen ser positivt på arbetet med att öka jämförbarheten i AP-fondernas olika nyckeltal, men betonar vikten av att AP-fondernas utveckling av samarbetet i dessa delar fortsätter.

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen används vissa riskbegrepp. Risk definieras ofta med utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångs- priser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt spridningsmått är standardavvikelse , som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som är erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkast- ningens risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk . Den aktiva risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkast- ning) i förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed uttrycker informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som en kapital- vägd avkastning i form av en internränta (internal rate of return, IRR). Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också effekterna av alla flöden till och från den aggregerade buffertfonden. Dessa flöden, som i normalfallet består av inbetalning av pensionsavgifter, utbetalning av pensioner samt administrations- kostnader, administreras av Pensionsmyndigheten. Den kapitalvägda avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat. Alternativet är att beräkna en tidsvägd avkastning , som bortser från konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den hypotetiska avkastning som skulle ha blivit resultatet om det inte förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas beslut att köpa och sälja fondandelar. AP-fonderna rapporterar en tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande över in- och utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

60

5.2.2

Aktiv förvaltning

Skr. 2014/15:130

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvalt-

ning brister i jämförbarhet över tid och det är svårt att dra långtgående

slutsatser. Betydelsen av den aktiva förvaltningen bör inte överdrivas,

eftersom resultaten, enligt de beräkningar som McKinsey gör baserat

på det tillgängliga underlaget, utgör en begränsad del av fondernas

samlade resultat. Enligt McKinseys beräkningar uppgick dess andel av

resultatet år 2014 till drygt 4 procent av resultatet, vilket var en ökning

från ett bidrag om 2 procent under 2013. De strategiska besluten och

den övergripande tillgångsallokeringen förklarar i stället den största

delen av utvecklingen av resultat och risk i AP-fondernas kapital-

förvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i ökad utsträck-

ning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhål-

lande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.

Resultaten som genererats av Första–Fjärde AP-fondernas aktiva

förvaltning har förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och

på femårssikt. Andra och Fjärde AP-fonderna, som redovisar risk-

justerade mått, har nått sina mål och en överavkastning i förhållande

till tagna risker. Det är viktigt att AP-fonderna är transparenta i

redovisningen av resultatet för den aktiva förvaltning som bedrivs

inom fonderna.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Första–Fjärde

AP-fondernas aktiva förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är

svårt att dra långtgående slutsatser. Betydelsen av aktiv förvaltning bör

inte överdrivas, eftersom resultaten utgör en begränsad del av fondernas

samlade resultat. År 2013 utgjorde andelen drygt 2 procent av resultatet.

Det är i stället de strategiska besluten och den övergripande tillgångs-

allokeringen som dominerar utvecklingen av resultat och risk i fondernas

kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i ökad

utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i

förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.

Utfallen för Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning har

förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på femårssikten.

Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar riskjusterade mått,

har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna risker.

I övrigt är det viktigt, i den utsträckning aktiv förvaltning faktiskt

bedrivs, att fonderna är transparenta i redovisningen av resultaten.

McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna arbetar i dag på olika sätt med

aktiv förvaltning, vilket försvårar jämförelser mellan fonderna. Föränd-

ringar i fondernas förvaltningsmodell innebär också att definitionen på

aktiv förvaltning förändrats över tid och försvårar historiska jämförelser.

Flera av fonderna har under se senaste åren minskat fokus på traditionell

aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångsallokering. Under

2014 samt under den senaste femårsperioden generade samtliga fonder

en positiv avkastning från sin aktiva förvaltning före kostnader.

Skälen för regeringens bedömning: Aktiv förvaltning i skrivelsen

definieras i linje med McKinseys grundläggande utvärdering, dvs. aktiv

förvaltning avser avvikelser mot jämförelseindex i syfte att tjäna pengar.

McKinsey

noterar att Första–Fjärde AP-fonderna har olika mål och

61

Skr. 2014/15:130 jobbar med aktiv förvaltning på olika sätt. Därtill har fondernas defini- tioner ändrats vid flera tillfällen, vilket försvårar jämförelse mellan fonderna och över tid. Flera av fonderna har dessutom under de senaste åren minskat fokus på traditionell aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångasallokering.

Fjärde AP-fonden har som mål att av det totala målet om 4,5 procent, uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5 procent per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.

Även Andra AP-fonden har som ett explicit mål för sin aktiva förvaltning att den ska uppgå till 0,5 procent avkastning. Under 2014 genererade Andra och Fjärde AP-fonderna aktiv avkastning om 0,5 respektive 0,7 procent, vilket innebar att de nådde sitt respektive mål för aktiv avkastning under 2014. Detsamma gäller på femårssikten då den aktiva avkastningen för båda fonderna var 0,6 procent, men däremot uppnår inte Andra och Fjärde AP-fonderna sitt mål för aktiv avkastning under tioårsperioden 2005 − 2014.

Första och Tredje AP-fonderna säger sig inte bedriva aktiv förvaltning i traditionell mening sedan 2010, men det bör noteras att McKinsey ändå redovisar uppgifter för dessa fonder i de fall där förvaltningssegment passar in i definitionen ovan. I det här sammanhanget ingår t.ex. resul- tatet av Tredje AP-fondens absolutavkastande strategier och avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen.

Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2010–2014 (procentenheter)

2014

2013

2012

2011

2010

2010–2014

AP1

0,7

0,2

1,2

-0,2

1,1

0,6

AP2

0,5

0,5

1,2

-0,2

0,8

0,6

AP3

0,4

0,4

0,9

0,0

0,4

0,4

AP4

0,7

0,5

1,0

0,2

0,8

0,6

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Fondernas aktiva förvaltning gav enligt McKinseys redovisning ett resultatintervall på 0,4–0,7 procent för 2014. Samtliga fonder visar även positiv avkastning på 0,4 ‒ 0,6 procent under femårsperioden (2010 ‒ 2014).

Riskjusterad avkastning i aktiv förvaltning

Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera den aktiva förvaltningen är att sätta resultatet i förhållande till risken. Informationskvoten anger över- avkastning (s.k. aktiv avkastning) per enhet risk där måttet anger i hur hög grad en förvaltare avviker från ett jämförelseindex (se faktaruta 5.1). En hög informationskvot för en fond indikerar hög överavkastning i förhållande till avvikelserna från jämförelseindex. Det är positivt att Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått, mot bakgrund av den genomlysning av fondernas resultat som detta ger. Andra och Fjärde AP-fondernas informationskvot uppgick i båda fall till 1,8 under perioden 2010–2014. För 2014 var utfallet 1,7 respektive 2,9.

62

Tabell 5.5

Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas

Skr. 2014/15:130

aktiva förvaltning 2010–2014 och 2005–2014

2014

2013

2012

2011

2010

2010–2014

2005–2014

AP1

-

-

-

-

1,9

-

-

AP2

1,7

1,6

4,2

-1.0

2,7

1,8

0,9

AP3

-

-

-

-

-

-

-

AP4

2,9

2,0

2,3

0,5

2,6

1,8

0,3

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Regeringen har varit tveksam till Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning, främst till den del förvaltningen syftar till att överträffa marknadens genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning).

Regeringen noterar dock att utfallen för den aktiva förvaltningen har förbättrats de senaste åren – både de årliga utfallen och på femårssikten. Samtliga fonder täcker, enligt den utvärdering som McKinsey redovisar, mer än väl kostnaderna för aktiv (och övrig) förvaltning över den senaste femårsperioden. Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar tydliga riskjusterade mål och mått, har nått sina avkastningsmål och en överavkastning i förhållande till de risker de tagit (i termer av informa- tionskvot). Det bör också noteras att det finns kvalitativa argument som talar till förmån för aktiv förvaltning, t.ex. det att fonderna genom förvaltningen även får tillgång till information som kan utnyttjas produktivt i den mer strategiska och långsiktiga tillgångsförvaltningen.

Regeringen kan dock konstatera att det är svårt att dra långtgående slutsatser om utfallen i den aktiva förvaltningen i Första–Fjärde AP- fonderna. Samtliga fonder har under utvärderingsperioden ändrat sina definitioner, vilket minskar jämförbarheten över tid. Dessutom skiljer sig definitionerna åt mellan fonderna. 6 En slutsats är att fondernas metoder och redovisning behöver utvecklas framöver om mer kvalificerade bedömningar om resultatbidraget från den aktiva förvaltningen ska kunna göras.

Betydelsen av den aktiva förvaltningen för Första–Fjärde AP-fondernas resultatutveckling bör heller inte överdrivas. Enligt McKinseys uppgifter uppgår resultaten i Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning till 5,7 miljarder kronor 2014, vilket utgör knappa 4 procent av fondernas samlade resultat för året. Det är de strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen som dominerar vad gäller hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapitalförvalt- ningen. Det är också tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna de senaste åren allt mer kommit att fokusera på de medelfristiga strategiska allokeringsbesluten i förhållande till de mer kortfristiga perspektiven – vilket regeringen välkomnar.

6 McKinsey, bilaga 9.

63

Skr. 2014/15:130 5.3

Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fondens avkastning på 6,5 pro- cent 2014 översteg inkomstpensionsindex men var lägre än det mål som fondens styrelse har fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden har genomfört sedan 2011 mot investeringar i mogna bolag är för tidigt att utvärdera, men regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjätte AP- fondens avkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att lyfta resultaten på längre löptider, men resultatet är fortsatt väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde 2012.

Den nya investeringsstrategi som tog form 2011 mot mogna onoterade företag har välkomnats av regeringen. Det är dock fortsatt stor variation i resultatet mellan olika delar av investeringsverksamheten; investeringar i mogna företag presterar bra, men investeringar i expansionsbolag presterar sämre. Strategiskiftet 2011 verkar dock ha gett resultat och tendenser till förbättrad lönsamhet kan skönjas.

Även om Sjätte AP-fondens avkastning inte når upp till målet för verksamheten så överstiger den utvecklingen i inkomstindex – vilket innebär att fonden bidragit till den långsiktiga finansieringen av till- gångarna i inkomstpensionssystemet.

McKinsey: Sjätte AP-fondens utveckling motsvarar en avkastning efter kostnader på 4,6 procent per år för perioden 1997 − 2014, 5,4 procent per år för perioden 2005 − 2014 samt 5,3 procent per år för perioden 2010- 2014. Avkastningen under 2014 var 6,5 procent. Detta innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens nya avkastningsmål under någon av dessa tidsperioder. Det är värt att notera att det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för den nya investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012. Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning samt att fonden är stängd försvårar även en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark. Som referens kan dock nämnas att fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2005–2014 varit lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish Small Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men högre än inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden är en av de fem buffertfonderna i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är, enligt styrelsens tolkning, att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i onoterade företag i Norden. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet.

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen,

ledning och organisationsstrukturen och verksamheten fick en tydligare

64

strategisk inriktning. Strategin innebär att AP-fondens investeringar Skr. 2014/15:130 fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens,

liksom AP-fondens, historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Fokuseringen fortsatte under 2014 och ett relativt stort antal transaktioner genomfördes under året.

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 till 23,6 miljarder kronor under perioden 1996–2014. Portföljen har som helhet genererat en årlig avkastning på 4,6 procent sedan start. Avkastning för 2014 uppgick till 6,5 procent. Sjätte AP-fondens avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Jämfört med avkastningsmålet har Sjätte AP-fonden underpresterat över samtliga utvärderingsperioder (se figur 5.11). Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes 2012. Dessutom kan det som McKinsey påpekar i sin utvärdering diskuteras om jämförelsen med ett index för noterade aktier är optimal, eftersom de värderingsprinciper som används för onoterade tillgångar tar begränsad hänsyn till börsens utveckling. Detta kan leda till en betydande avvikelse i perioder då aktiemarknaden utvecklas starkt negativt eller positivt. Dessutom försvåras jämförelsen av att Sjätte AP- fonden är en stängd fond, vilket gör att fonden behöver förvalta en likviditetsreserv (uppgående till ca en tredjedel av kapitalet 2014, 6,4 miljarder kronor) och denna bidrar enbart i begränsad utsträckning till avkastningen. Det är svårt att identifiera alternativa målsättningar som inte baseras på noterade index, men regeringen anser att det är av vikt att Sjätte AP-fonden tydligt redovisar avvikelserna från det index som fonden har valt som målsättning och tydligt redovisar skillnaderna mellan förvaltning och värdering av onoterade tillgångar jämfört med förvaltning och värdering av noterade tillgångar.

65

Skr. 2014/15:130

Figur 5.11

Sjätte AP-fondens totala portfölj. Genomsnittlig årliga

avkastning efter kostnader (procent)

Not 1: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

Not 2: Baserat på målet 2003–11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Not 3: Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)

Not 4: Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag). Källa: McKinsey (bilaga 9) och Sjätte AP-fonden.

Det bör dock noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP- fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av till- gångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och för närvarande inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra avkastning, runt 15 procent för perioden 1997–2014 för både företagsinvesteringar och fondinvesteringar. För tioårsperioden (2005 ‒ 2010) uppgick avkastningen till 19,7 procent för fondinvesteringarna och 9,7 procent för företagsinvesteringarna. För femårsperioden (2010–2014) var motsvarande siffror 15,1 respektive 8,7 procent och för 2014 var de 16,0 respektive 3,2 procent. Det betyder att oavsett tidsperiod så har fondinvesteringar genererat en högre avkastning än företagsinvesteringar.

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har utvecklingen varit negativ för i stort sett alla perioder förutom 2014, då avkastningen uppgick till 9,1 respektive 8,0 procent för fondinvesteringar respektive företagsinvesteringar. Fondinvesteringar i expansionsbolagen klarar sig generellt bättre än företagsinvesteringar, men är negativ för tioårsperio- den och sedan start.

66

Figur 5.12

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet (procent) Skr. 2014/15:130

Not 1: Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företag och fond (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition.

Not 2: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 procent baserat på fondens riskprofil och kassaallokering.

Källa: McKinsey och Sjätte AP-fonden.

Sammantaget för investeringsverksamheten, liksom för totalportföljen, är resultaten under styrelsen nuvarande avkastningsmål. Omriktningen av verksamheten 2011 framstår som välgrundad, eftersom det mogna marknadssegmentet genomgående uppvisat positiva siffror samtidigt som investeringarna i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har medfört betydligt sämre avkastning. Regeringen välkomnar de förändringar och arbete som gjorts sedan 2011. Detsamma gäller det fortsatt interna utvecklingsarbetet, bl.a. med interna processer och ägarstyrningsfrågor.

Det finns skäl att se positivt på den framtida utvecklingen i Sjätte AP-

fonden. Man ska dock vara medveten om att de fulla effekterna av den

nya strategin inriktad mot det mogna marknadssegmentet kommer att ta

några år att utveckla sin fulla potential.

Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fondens placerings-

tillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och

regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på

IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital

Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla

verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde

beroende på vilken information som finns tillgänglig. Om det under

det senaste året har genomförts en transaktion med en tredje part

avseende aktuellt innehav värderas innehavet med ledning av det

priset. Sedan 2011 beaktas även transaktioner där endast befintlig

ägarkrets deltagit (s.k. internrundor). Om denna transaktion indikerar

en nedvärdering görs en mer detaljerad analys. Nedvärdering sker om

försök att få in en extern part har misslyckats eller om intresset för

bolaget på marknaden är mycket litet. I båda fallen justeras

67

Skr. 2014/15:130 värderingen med hänsyn till händelser mellan tidpunkten för transak- tionen och rapporteringstillfället. Värdering sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika jämförel- ser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två sist- nämnda metoderna används endast som komplement till värderingar baserade på någon annan metod.

Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser. Om värder- ingen av ett innehav visar stor variation i olika scenario gör fonden en mer restriktiv värdering.

För investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas kan det vara svårt att tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker då främst baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig ägarplan. En nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex. konkurs).

Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom förvaltaren bestämmer tidpunkten för nya investeringar och deras omfattning (se även faktaruta 5.1).

5.4 Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning

5.4.1 Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 29,3 procent 2014, vilket var ungefär dubbelt så hög avkastning som den genomsnittliga avkast- ningen för privata fonder i premiepensionssystemet. Även över tids- perioden sedan Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell förändrades, dvs. under perioden 2010 ‒ 2014 överträffade den årliga avkastningen på 16,6 procent snittet för privata fonder som var 8,4 procent. Det kan fortsatt konstateras att förvaltningsmodellen, med hög andel aktier som förstärks av en strategisk hävstång, ger bra resultat i tider av en kraftig uppgång på aktiemarknaden. Det bör dock noteras att den höga aktieandelen kombinerat med en hävstång innebär att AP7 Såfa riskerar att ge en sämre avkastning än index i ett scenario då aktie- marknaden utvecklas svagt.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Avkastningen

för

Sjunde AP-fondens förvalsalternativ

(AP7 Såfa) uppgick till

32 procent 2013, vilket var dubbelt så högt som den genomsnittliga

avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet. Även sett över

tidsperioden 2010–2013 var avkastningen hög: 13,3 procent jämfört med

6,6 procent. Det kan konstateras att AP7 Såfas stora aktieexponering,

förstärkt med en s.k. strategisk hävstång, ger bra utdelning i tider av

kraftig uppgång på aktiemarknaderna. Man ska dock vara medveten om

68

att

hävstången även verkar vid nedgång

på aktiemarknaden, vilket

innebär att AP7 Såfa riskerar gå sämre än index när aktiemarknaden Skr. 2014/15:130 utvecklas svagt.

Mot bakgrund av att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören i premiepensionssystemet, finns det skäl att ange andra externa referens- punkter. Sedan start 2001 har den genomsnittliga avkastningen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ väl överträffat utvecklingen i inkomstindex, vilket innebär att pensionssparande i statens förvalsalternativ utvecklats bättre än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället.

McKinsey: Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2014 33,4 pro- cent av totala premiepensionssystemets kapital. Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2014 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa i genomsnitt en avkastning på 16,6 procent per år, medan premie- pensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,4 procent per år. 2014 var avkastningen för Såfa 29,3 procent, jämfört med 15,1 procent för premiepensionsindex. För perioden sedan start, 2001–2014, har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 5,8 procent per år jämfört med 3,2 procent per år för premiepensionsindex. Justerat för rabatter var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 5,9 procent och för premie- pensionsindex 3,7 procent.

Skälen för regeringens bedömning: I maj 2010 förnyade Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag det statliga erbjudandet i premie- pensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre (prop. 2009/10:44). I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (kombina- tioner av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskulls- förvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en annan förvaltare i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2014 drygt 253 miljarder kronor (33,4 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 3,2 miljoner pensionssparare. Målet för förvalsalternativet är att avkast- ningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg.

Vid utgången av 2014 var avkastningen för AP7 Såfa 29,3 procent (efter kostnader), medan genomsnittet för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 15,1 procent. 7 Om perioden från införandet av ny förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. 2014 betraktas är avkastningen i AP7 Såfa 16,6 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning på 8,4 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed ungefär dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen.

7 Genomsnittet mäts genom premiepensionsindex, som tas fram av Pensionsmyndigheten.

69

Skr. 2014/15:130

Tabell 5.6

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell

maj 2010–2014 och 2001–2014 (procent)

2013

Maj 2010 - 2014 3

2005-2014 2001-2014 4

(%)

(%)

(%) (justerat, %)

AP7 (PSF och SÅFA) 1

29,3

16,6

10,0

5,9

Premiepensionsindex 2

16,6

8,4

7,9

3,7

Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) jan 2001– maj 2010 och SÅFA maj 2010- dec. 2014. SÅFA bestod den 30 dec. 2014 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond.

Not 2: I SEK men ej valutasäkrad. Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013.

Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: Pensionsmyndigheten, AP7 Årsredovisning, McKinsey-analys

Sedan start har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ genererat en årlig avkastning på 5,9 procent (justerat för rabatter) 8 för perioden 2001–2014 samtidigt som genomsnittet för fondtorget avkastat 3,7 procent per år (justerat för rabatter). 9 Även i det längre perspektivet framstår därmed förvalsalternativet som förmånligt genom att överträffa snittet på fondtorget.

Regeringens anser det positivt att Sjunde AP-fonden når sitt avkast- ningsmål för förvalsalternativet över samtliga undersökta tidshorisonter, särskilt med beaktande av att fondens förvaltning under perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning).

Regeringen noterar dock att resultatet för AP7 Såfa bygger på att Sjunde AP-fonden skapar en hög aktierisk genom en kombination av en hög aktieexponering och en strategisk hävstång, Denna metod ställer speciella krav på Sjunde AP-fonden när det gäller kommunikation kring fondens förvaltningsmodell. AP7 Såfa bestod vid årsskiftet 2014/2015 till drygt 93 procent av AP7 Aktiefond (och resten AP7 Räntefond) som har nära 100 procent globala aktier i portföljen och en hävstång på runt 50 procent av värdet på portföljen. Detta ger sammantaget AP7 Såfa en mycket hög exponering mot aktiemarknaden och en hög avkastning när marknaden utvecklas väl (såsom 2014). Å andra sidan är det viktigt att understryka att hävstången verkar även åt andra hållet, dvs. i nedåt- gående marknader presterar AP7 Såfa sannolikt sämre än motsvarande aktieportföljer utan hävstång.

Mot bakgrund av att statens förvalsalternativ utgör drygt 33,4 procent av kapitalet i premiepensionssystemet 2014 och att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören inom detta system, kan andra jämförelse- normer vara lämpliga att beakta – t.ex. utvecklingen inom ramen för inkomstpensionssystemet. Vid sådana jämförelser är det lämpligt att använda en kapitalviktad avkastning som jämförelsemått, i stället för den

8 Avgiften för Premiesparfonden var 0,5 procent fr.o.m. jan 2001 t.o.m. första kvartalet 2007, samtidigt som den genomsnittliga rabatten var 64,7 procent per år. Från och med andra kvartalet 2007 har avgiften för förvalsalternativet varit 0,15 procent eller 0,12 procent, vilket är under gränsen för när rabatt ska ges till pensionsspararna.

9 Avkastning för Premiesparfonden 2001–maj 2010 och för AP7 Såfa fr.o.m. 24 maj 2010.

70

tidsviktade avkastningen som redovisats i tabell 5.6 ovan. Tidsviktad Skr. 2014/15:130 avkastning används bl.a. vid jämförelser mellan fonder eller fonder mot

index, men har nackdelen att den inte tar hänsyn till flöden av kapital eller storleken på det kapital som genererar avkastning (se även faktaruta 5.1). Kapitalviktad avkastning beaktar å sin sida både kapitalflöden till och från ett konto och flödenas tidpunkt. Kapitalviktad avkastning benämns även internränta (IRR. Internal Rate of Return) och kan jämföras med den ränta som beräknas för ett bankkonto. Mätt som kapitalviktad avkastning har premiepensionsindex avkastat 9,4 procent under perioden december 2000 till 2014, jämfört med 2,4 procent för inkomst/balansindex. Förvaltningsutfallet kan därmed konstateras även i detta perspektiv vara positivt.

Regeringen har i tidigare utvärderingar tryckt på behovet av informa- tion till allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Det kan konstateras att Sjunde AP-fonden har förstärkt kommunikation kring inriktning och risknivå och t.ex. i årsredovisningen för 2014 ägnas en betydande del till att förklara förvaltningsmodellen och dess risker. Regeringen ser detta som angeläget med tanke på den relativt höga risken i förvaltningsmodellen

5.4.2 Aktiv förvaltning

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden genererade resultat från alfaförvaltningen inom den aktiva förvaltningen som översteg de internt satta målet, medan utfallet för den taktiska allokeringen var mindre övertygande 2014. Det bör anses angeläget att Sjunde AP- fonden genomför en utvärdering av den taktiska förvaltningen i relation till de interna mål som fonden har satt, så snart detta är möjligt. Fonden bör fortsätta att utveckla redovisningen av resultaten av den aktiva förvaltningen.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjunde AP- fondens aktiva förvaltning 2013 har, jämfört med valda jämförelseindex, inte lyckats prestera positiva resultat. Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering så ligger utfallen långt från uppsatt mål.

För att öka transparansen i nyttan av den aktiva förvaltningen bör Sjunde AP-fonden redovisa en utvärdering av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk förvaltning, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade tillgångar).

McKinsey: Den aktiva avkastningen 2014 för Sjunde AP-fondens aktiefond respektive räntefond var 41 respektive minus 3 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2014 var den aktiva avkastingen för aktiefonden och räntefonden minus 9 respektive minus 38 baspunkter per år.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt förvaltade, men mindre del av kapitalet är aktivt förvaltat. Den aktiva avkastningen för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond var 4 baspunkter respektive negativa 3 baspunkter för 2014.

71

Skr. 2014/15:130 För perioden maj 2010–2013 var motsvarande siffror negativa 9 bas- punkter och negativa 38 baspunkter i genomsnitt per år.

Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig förvaltning (taktisk allokering), absolutavkastande förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity).

Med taktisk allokering avses avsteg från hävstångens normalnivå på 50 procent med ett tillåtet avvikelseintervall inom 38–62 procent. I slutet av 2014 motsvarade hävstången 49,2 procent av kapitalet i AP7 Aktiefond. Den taktiska allokeringen bidrog negativt med 19 miljoner kronor för 2014. Det ska jämföras med ett mål om att generera 500 miljoner kronor per år över en rullande femårsperiod i den taktiska förvaltningen. Även om det är tidigt att fullt ut bedöma resultatet i den taktiska allokeringen så är utfallet relativt långt i från det mål som satts upp för verksamheten.

För alfaförvaltning är målet att ge en avkastning på 275 miljoner kronor per år. Utfallet för 2014 var ett positivt bidrag om 335 miljoner, vilket innebar att förvaltningen överträffade målet 2014.

Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder, men de årliga resultaten för förvaltningen av onoterade aktier redovisas inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

Regeringen konstaterar att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2014, jämfört med valda benchmark, lyckades prestera bättre resultat än föregående år och när det gäller alfaförvaltningen även ett resultat som var bättre än målet. Regeringens anser oavsett en bättre avkastning under 2014 att transparensen av nyttan av den aktiva förvaltningen bör öka och önskar en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvalt- ning av onoterade aktier).

6 Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor

6.1 Hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt inom AP- fondernas verksamhet och att hållbarhetsaspekter integreras i förvaltningen är viktigt dels för att uppnå långsiktigt hög avkastning och dels god riskhantering. Det är även av betydelse för att allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet ska upprätthållas. Årets uppföljning av de rekommendationer som gavs av McKinsey i föregående års utvärdering visar att AP-fonderna har fortsatt arbetet med att integrera hållbarhet i sina förvaltningsprocesser. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier så har AP-fonderna valt diversifierade strategier för hållbarhet för att säkra förankring i fondernas respektive

72

investeringsstrategier. Det är angeläget att detta arbete fortsätter och att hållbarhetsfrågor är en integrerad del av fondernas respektive förvaltningsprocess. Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna har nyligen redovisat koldioxidavtrycket i aktieportföljen och Sjätte AP- fonden har genomfört en analys av det koldioxidutsläpp som fondens investeringar leder till. Det är av stor vikt att fonderna fortsätter att vara transparenta när det gäller den klimatpåverkan som respektive fonds investeringar finansierar. Fonderna bör även utveckla jämförbarheten i denna redovisning över tid med de andra AP- fonderna och med andra finansiella aktörer.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse : Hållbarhets- frågor är centralt för AP-fondernas verksamhet. Integration av hållbarhet är strategiskt viktigt för att uppnå långsiktigt uthållig hög avkastning och en god riskhantering. Det senare är av särskild betydelse för allmän- hetens förtroende för AP-fonderna och för pensionssystemet. Årets granskning visar att AP-fonderna fortsatt utvecklingsarbetet med att integrera hållbarhet i respektive fonds verksamhet. Fonderna kommer väl ut i en internationell jämförelse med andra pensionsfonder som är valda för att de har kommit långt i arbetet med integration av hållbarhet. AP- fondernas arbete hittills inom hållbarhet är positivt och fonderna bör fortsätta att agera som föredömen när det gäller arbetet med att integrera hållbarhet i förvaltningen. Fonderna bör se över möjligheterna för utveckling utifrån de rekommendationer som lämnas av McKinsey och revisorerna.

AP-fondernas väl utarbetade riktlinjer för ägande och ägarrapportering värdesätts. Fonderna kan dock bli tydligare i att lyfta fram vilka huvud- frågor de driver, resultatet av arbetet och eventuella skillnader mellan fondens drivna linje och utfallet. Dessutom finns det anledning för fonderna att samarbeta kring framtagning av metoder för ägarstyrning.

Stor vikt läggs vid ersättningsfrågor. Stickprov samt en uppföljning av kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänste- resor i revisionen 2013 visar att AP-fonderna följer sina interna riktlinjer. Detsamma gäller även för ersättningar till ledande befattningshavare inom fonderna. Det är angeläget att AP-fonderna fortsatt har starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna.

AP-fonderna kan bli tydligare i redovisningen av hur de agerar gällande ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolagen, t.ex. varför de i vissa fall fullt ut följer regeringens riktlinjer, men i andra fall väljer att avvika. AP-fonderna bör även redogöra för skälen till avvikelserna.

Skälen för regeringens bedömning:

Utveckling av integration av hållbarhetsfrågor

AP-fondernas kontinuerliga arbete med riktlinjer för miljö och etik är ett prioriterat område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etik- och miljöutredningen (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av riksdagen.

Skr. 2014/15:130

73

Skr. 2014/15:130 Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment:

1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat aktualitet eller relevans.

2. Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.

3. I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med utgångspunkt i den utvärdering som föreligger.

4. I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna underlag till regeringens utvärdering.

AP-fonderna fortsätter att arbeta inom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att utredningen inte har förlorat i aktualitet. Bland utredningens förslag som kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:

– fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),

– den värdegrund som ska ligga till grund för verksamheten bör utvecklas och tydliggöras,

– miljö och etik hanteras bäst genom att integreras i den löpande analysen och förvaltningen,

– miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,

– sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte enbart börsnoterade aktier,

– extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,

– det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i arbetet med miljö och etik,

– AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,

– principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende- dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna, och

– fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.

I tidigare års utvärderingar har det lyfts fram vikten av att integrera

hållbarhetsfrågor i den löpande analysen och förvaltningen. Regeringen

anser, i linje med Etik- och miljöutredningens bedömning, att detta är det

bästa sättet att hantera etik- och miljöfrågor. Samlingsbegreppet

hållbarhet används i denna skrivelse i stället för etik och miljö, eftersom

detta är ett bredare och mer aktuellt begrepp. Hållbarhet innefattar enligt

den definition som utarbetats inom regeringskansliet följande områden:

miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik,

jämställdhet och mångfald.

Hur långt AP-fonderna kommit i integrationen av hållbarhetsfrågor har

vissa år utvärderats genom enkäter till fonderna (se punkt 2 ovan), vilket

även har varit fallet i årets utvärdering. När det gäller förra årets

74

utvärdering gav regeringen ett uppdrag till konsultbolaget McKinsey om

en fördjupningsstudie kring integration av hållbarhet med en särskild Skr. 2014/15:130 djupdykning kring ägarstyrning (i enlighet med punkt 4 ovan).

McKinsey kom i rapporten fram till att Första–Fjärde AP-fonderna, har kommit längre inom vissa områden än de förvaltare som McKinsey valde att jämföra med. Det första området är hållbarhetsinvesteringar, t.ex. gröna obligationer och den koldioxidreducerade portfölj som Fjärde AP- fonden investerat i. Det andra området är att fonderna kommit långt vad gäller nationellt och internationellt samarbete – framför allt när det gäller att utarbeta hållbarhetsstandarder och principer. Det sista området där AP-fonderna enligt McKinsey har kommit långt är i arbetet med att ställa krav på externa förvaltare när det gäller hållbarhet. McKinsey lyfter dock fram områden där de anser att Första–Fjärde AP-fonderna kan utvecklas: 1) investeringsmandatet, 2) investeringsfilosofi och strategi, 3) verktyg och processer, 4) resurser och organisation, 5) uppföljning och 6) extern rapportering.

Som en uppföljning av McKinseys rapport, har AP-fonderna fått svara på en enkät med ett antal frågor. Dessa frågor är baserade på de rekom- mendationer som McKinseys rapport resulterade i. Regeringen kan på detta sätt följa upp hur AP-fonderna under 2014 har fortsatt arbetet med integration av hållbarhet i förvaltningen. Nedan återfinns dessa frågor och en sammanfattning av Första–Fjärde AP-fondernas svar och därefter en sammanfattning av Sjätte och Sjunde AP-fondernas svar. Frågorna till dessa två AP-fonder justerades något för att dels reflektera ett avvikande uppdrag, men även att dessa inte deltar i samarbetet kring Etikrådet.

1. Har fonden tagit beslut om nya mål för arbetet med integration av hållbarhet/ESG sedan årsskiftet 2013/2014?

Första AP-fonden har under 2014 satt upp mål för det interna arbetet med hållbart värdeskapande, såsom t.ex. utbildningsmål samt mål för vidareutveckling av processer. Första AP-fonden avser däremot inte att sätta mål för förvaltningen t.ex. i form av andel riktade investeringar inom hållbarhet/ESG, eftersom fonden anser att sådant mål för investeringsverksamheten medför för stor risk att strävan att uppfylla målet går ut över det övergripande målet om hög avkastning. Sedan tidigare har Andra AP-fonden arbetat med en process där varje avdelning och därmed även hållbarhetsavdelningen tar fram en treårig affärsplan med kort och långsiktiga mål Även samtliga avdelningar inom kapitalförvaltningen har tagit fram mål för ESG-arbetet. Tredje AP-fonden prioriterar arbetet med den fortsatta integrationen av hållbarhet inom hela förvaltningen med målet att hållbarhet ska vara fullt integrerad i alla delar av fondens verksamhet på sikt. Denna inriktning var en del av den affärsplan som Tredje AP- fonden tog fram 2014, men arbetet med integration av hållbarhet hade däremot påbörjats tidigare. Fjärde AP-fonden har satt upp ett konkret mål att den globala aktieportföljen ska vara placerad i koldioxidsnåla strategier år 2020 och fonden har även som långsiktig ambition att hitta koldioxidsnåla strategier inte enbart för aktieportföljen utan för samtliga tillgångsslag och investeringar.

2. Har fonden under 2014 definierat fokusområden inom hållbar-

het/ESG eller vidareutvecklat tidigare fokusområden?

75

Skr. 2014/15:130

Ett fokusområde för Första AP-fonden under 2014 har varit att öka

kunskap inom hållbart värdeskapande för fondens personal. Första

AP-fonden deltar i ett klimatprojekt med Mercer (internationellt

konsultbolag som bl.a. är aktivt inom investeringsområdet) och ett

tiotal internationella investerare. Syftet är att analysera vilken

påverkan klimatförändringarna, och möjlig reglering på området kan

ha på fondens portfölj, för att ge fonden verktyg att integrera

riskfaktorer kopplade till klimatförändringar i den interna analysen.

Andra AP-fonden avser att koncentrera arbetet med hållbarhet till ett

antal fokusområden framöver för att uppnå bästa möjliga resultat av

detta arbete. För varje fokusområde kommer fonden ta fram mål på

kort och lång sikt och arbetet med detta har påbörjats under 2014.

Tredje AP-fonden har under längre tid definierat fokusområden inom

ramen för ägarstyrningsarbetet, men när det gäller övergripande

hållbarhetsarbete har fonden valt att inte definiera fokusområden. I

stället har fonden tagit ett helhetsperspektiv avseende hållbarhet och

inkluderande alla tillgångar i fonden, vilket anser fonden är en stor

utmaning på grund av att fondens investeringsstrategi bygger på

riskspridning och diversifiering. Fjärde AP-fonden har valt att

definiera två fokusområden, klimatförändring och ägarstyrning. Som

del av arbetet inom fokusområdet klimatförändring, är fonden aktiv i

att driva utvecklingen av koldioxidsnåla investeringsstrategier genom

internationella initiativ, såsom t.ex. Portfolio decarbonization project

(PDC).

3. Har fonden under 2014 vidareutvecklat interna systematiska proces- ser för integration av hållbarhet/ESG? Om så är fallet ge gärna några konkreta exempel.

Första–Fjärde AP-fonderna har under 2014 eller i samband med årsredovisningen för 2014 beräknat och redovisat koldioxidavtrycket för respektive fonds aktieportfölj i relation till jämförelseindex. När det gäller andra processer har Första AP-fonden utvecklat sin process för s.k. gulflaggade bolag för förvaltningen av aktier och ränte- bärande tillgångar, och som del av detta arbete utvärderar fonden databastjänster för aktier och analystjänster för investeringar i stats- obligationer och krediter. Andra AP-fonden har utökat användningen av databaser och annan extern analys i hållbarhetsarbetet. Sedan hösten 2013 har Andra AP-fonden haft med en intern arbetsgrupp kring fossil energi och klimat. Syftet var att lägga grunden för fondens ställningstagande vad gäller investeringar i fossil energi och resultatet blev att fonden under 2014 beslutade att inte lägre investera i totalt sett 20 energibolag, varav 12 kolbolag. Tredje AP-fonden har arbetat fram en ny internt utvecklad modell som försöker fånga upp bolag, index, sektorer och regioner i portföljen med störst hållbar- hetsrisken. Syftet är att försöka identifiera de innehav med störst hållbarhetsrisk i portföljen och därefter bedöma om dessa bör finnas kvar i portföljen. Analysen kan även utgöra ett bra underlag för att föra en proaktiv dialog med bolagen. Fjärde AP-fonden har framför allt fokuserat arbetat på att ta fram koldioxidsnåla investerings- strategier baserade på nya koldioxidreducerade index. Fonden har

76

som ett led i detta deltagit flitigt i den internationella debatten för att Skr. 2014/15:130 sprida kunskap kring den typen av investeringsstrategier.

4. Har resurstillgången för arbetet med hållbarhet/ESG inom den egna fonden eller inom ramen för det samarbete som sker inom Etikrådet ökat under 2014? Om så är fallet konkretisera gärna.

Generellt sett har resurstillången inom AP-fonderna ökat under 2014 antingen genom att fonderna har nyanställt personal med specialistkompetens inom hållbarhet, eller att existerande personal har ökat andelen tid nedlagd på arbete med hållbarhet. Dessutom har två av AP-fonderna (Första och Tredje) omorganiserat på ett sådant sätt så att resurser inom hållbarhet har överförts från kommunikation till kapitalförvaltningen vilket i sin tur har ökat fokus på hållbarhet. Etikrådet fick dessutom under 2014 en utökad budget för analys och kommunikation och antalet ordinarie ledamöter ökade från en till två personer per fond utan suppleanter. Dessutom har Etikråden genom- fört en upphandling av externa konsulttjänster/screeningstjänster i syfte att ytterligare förstärka analysförmågan inom hållbarhets- området.

5. Har processer för arbetet med externa förvaltare utvecklats under året? Om så är fallet ge gärna konkreta exempel. Har i så fall utvecklingen skett inom ramen för samarbetet i Etikrådet eller enbart inom fonden?

Första AP-fonden har under året utvärderat samtliga externa förvaltare i termer av deras utfästelser när det gäller hållbarhet, integration av hållbarbetsfaktorer i investeringsbesluten, samt deras engagemang som ägare och rapportering. Även Andra AP-fonden har under 2014 begärt in rapportering från samtliga externa förvaltare om hur de arbetar med hållbarhet. Andra AP-fonden har även begärt in utökad rapportering när det gäller fondens investeringar i jord- och skogsbruksfastigheter, och fonden har varit delaktig i att ta fram ”Principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk” som fördes över till PRI 2014. Tredje AP-fonden konstaterar att det i externa mandat inte finns explicita skrivningar men däremot har fonden satt upp tydliga rapporteringskrav för förvaltarna. Fjärde AP-fonden konsta- terar att dess arbete med att utveckla och genomföra koldioxidsnåla strategier har skett i nära samarbete med externa leverantörer såväl som av förvaltning tjänster som av index.

6. Har det under året tagits nya kompetensutvecklingsinitiativ inom hållbarhet/ESG? Om så är fallet ge gärna konkreta exempel. Har i så fall dessa initiativ tagits inom ramen för samarbete i Etikrådet eller inom den egna fonden?

Alla fonderna har fortsatt ett intensivt arbete med kompetensut- veckling både i form av kurser såsom t.ex. utbildning som ges av PRI-Academy när det gäller integrering av hållbarhet i investerings- processen. Fonderna har även haft ett stort antal besökande relevanta externa talare och även deltagit i en mängd forum för diskussion

kring hur en fortsatt utveckling av arbetet med integration av håll-

barhet kan ske. Även inom Etikrådet har det skett en kontinuerlig

77

Skr. 2014/15:130

kompetensutveckling och Etikrådet bjuder in experter inom olika

områden till sina interna möten. Etikrådet arrangerar även externa

möten och seminarium, t.ex. bjöd Etikrådet hösten 2014 in ett trettio-

tal svenska företag till ett seminarium kring hur man ska tolka och

använda FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig-

heter, de s.k. Ruggie-principerna.

7. Har Första–Fjärde AP-fonderna under året arbetat för att etablera och

utveckla gemensamma fokusområden för ESG integration inom

ramen för Etikrådet?

Nej, Etikrådet har inte arbetat med gemensamma fokusområden

eftersom Etikrådet inte arbetar med integration av hållbarhet i

förvaltning. Däremot har Etikrådet under året påbörjat ett arbete med

att mer strukturerat utarbeta ett antal prioriterade fokusområden i det

dialogarbete som Etikrådet bedriver. Detta arbete kommer att

slutföras under 2015.

8. Har Första–Fjärde AP-fonderna inom ramen för Etikrådet verkat för

en mer proaktiv kommunikation? Om inte har fonden tagit egna

initiativ inom detta område?

Ja, Första–Fjärde AP-fonderna har inom ramen för Etikrådet

utvecklat en mer proaktiva kommunikation, och som en del av det har

Etikrådet sett över och förnyat sin hemsida. Representanter för

Etikrådet har under 2014 deltagit i ett stort att antal seminarier och

möten och även haft ett betydande antal möten med NGOer och

media. Dessutom tog Första–Fjärde AP-fonderna under 2014 initia-

tivet till en gemensam hemsida, www.apfonderna.se för att förtydliga

informationen kring AP-fonderna.

Sjätte AP-fonden har under 2014 fortsatt att vidareutveckla processer och

utvärderingsmetoder kopplade till de fokusområden som tidigare

beslutats. Utöver integration av hållbarhet i det dagliga investerings-

arbetet, har ett annat fokusområde varit anti-korruption. För 2015 har

Sjätte AP-fonden definierat ett antal utvecklingsinitiativ och förbättrings-

områden som har stämts av med fondens styrelse. Sjätte AP-fonden har

även vidareutvecklat processer och utvärderingsmetoder avseende

fondens interna och externa hållbarhetsarbete. Ett konkret exempel är att

en modell för utvärdering av riskkapitalfonders hållbarhetsarbete har

konstruerats. Fonden har under året utökat resurser för hållbarhetsarbete

genom att anställa en specialist med tio års erfarenhet av att arbeta med

ansvarsfulla och hållbara investeringar. Fonden har fokuserat på

utbildning för personalen under 2014 och alla investeringsansvariga har

t.ex. genomgått en utbildning i anti-korruption, människorätt, arbetsvill-

kor och miljöansvar.

Sjunde AP-fonden har under 2014 efter kartläggning och dokumenta-

tion av existerande interna hållbarhetsprocesser genomfört ett omfattande

utvecklingsarbete för att förtydliga existerande arbetssätt inom hållbarhet

och tillfoga nya arbetssätt. Den största förändringen är att Sjunde

AP-fonden vid sidan av den breda normbaserade grundmodellen även har

börjat arbeta med avgränsade fördjupningsteman. Arbetet med det första

78

sådant tema, att utveckla ESG arbetet i onoterade bolag påbörjades under

2014. Sjunde AP-fonden har ökat både externa och interna resurser inom framför allt påverkan och kommunikation men även att Sjunde AP- fondens medarbetare avsätter mer tid till hållbarhet. Fonden har rekry- terat en hållbarhetsstrateg, och har även anordnat ett antal internutbild- ningar med hela personalen när det gäller hållbarhet under 2014.

Regeringen konstaterar att utvecklingen av hållbarhetsarbetet inom AP-fonderna har fortsatt under 2014 och att AP-fonderna har på olika sätt har tagit utgångspunkt i McKinseys rekommendationer i detta fortsatta arbete. Regeringen tycker detta är positivt och förväntar sig att arbetet att integrera hållbarhet fortsätter att vara en högt prioriterad fråga för AP-fonderna. Regeringen anser att en speciellt viktig del av arbetet är att fonderna kontinuerligt utvärderar de risker som finns när det gäller exponering mot företag med verksamhet inom fossilt bränsle, detta för att säkra pensionskapitalets avkastning.

Regeringen tycker det är av stor vikt att Första–Fjärde och Sjunde AP- fonderna nyligen har redovisat koldioxidavtrycket för respektive fonds aktieportfölj och att Sjätte AP-fonden har genomfört en första klimat- analys av det koldioxidutsläpp som fonden finansiera genom sina inves- teringar trots de utmaningar som finns med att göra en sådan mätning för onoterade tillgångar. Regeringen understryker vikten av fonderna fortsätter att utveckla redovisningen av den klimatpåverkan som respek- tive AP-fonds investeringar finansierar och att fonderna dessutom arbetar aktivt för att redovisningen blir mer jämförbar mellan de övriga AP- fonderna, med andra finansiella aktörer och även över tid med fondens egen historik. Under senare tid har frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri särskilt uppmärksammats. Regeringen avser återkomma till denna frågeställning.

Ägarstyrning

I McKinseys utökade hållbarhetsrapport från 2013 konstaterades det att Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna ägarpolicyer och Första–Fjärde AP-fondernas ägarrapporter är mer detaljerade och omfattande, än de svenska fonder som McKinsey jämfört med. Detaljnivån ökar transpar- ensen, och det är i linje med regeringens önskan om god transparens när det gäller ägarstyrning. Däremot är det inte helt lätt att utifrån fondernas omfattande publicerade material såsom ägarpolicy och ägarrapport få en tydlig och övergripande bild av ägarstyrningsarbetet, hur strategiskt förankrad processen är i styrelsen, vilka frågor som prioriteras under en viss bolagsstämmosäsong och vad resultatet av arbetet har blivit. Regeringen anser att det är viktigt att ägarstyrningen är transparent, fram- för allt då en stor del av ägarstyrningsarbetet i innehav med betydande inflytande sker i form av muntliga dialoger mellan respektive fond och portföljbolagen. Första–Fjärde AP-fonderna har under 2014 fortsatt att utveckla kommunikation kring hur dialoger förs med svenska bolag och även kring hur fonderna arbetat med ägarstyrning i utländska bolag. Hur detaljerad information som fonderna ger skiljer sig dock fortsatt åt, och även hur den presenteras, vilket gör att det fortsatt inte är lätt tillgängligt att få en tydlig och övergripande bild av AP-fondernas ägarstyrnings- arbete. Regeringen anser att det är betydelsefullt att AP-fonderna

Skr. 2014/15:130

79

Skr. 2014/15:130 fortsätter att utveckla en transparent och jämförbar kommunikation kring hur de agerar som ägare.

När det gäller Sjätte AP-fonden, så är aktiv ägarstyrning och engage- mang i alla innehav kärnan i fondens investeringsstrategi, eftersom deras relativt stora ägarandelar i allmänhet innebär större inflytande. Detta innebär att fonden arbetar på ett annat sätt med ägarstyrning än Första– Fjärde och Sjunde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden har under 2014 fortsatt att utveckla sin aktiva ägarstyrningsmodell, framför allt inom hållbarhetsområdet vilket regeringen anser är positivt.

6.2

Övriga förvaltningsfrågor

Regeringens bedömning: Det är viktigt att AP-fonderna har en god

intern styrning och kontroll så att förtroende för fonderna och

pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar som görs

inom området av revisorerna av stor vikt. Det är positivt att revi-

sorerna i granskningen av den interna kontrollen hade ett begränsat

antal synpunkter och att fonderna i dessa fall har åtgärdat det som

revisorerna hade synpunkter kring. Sjunde AP-fonden realiserade

under 2014 ett överskott i verksamheten för första gången, men trots

detta är det rimligt att Sjunde AP-fonden bibehåller en viss rörlig

kreditfacilitet i Riksgäldskontoret. Detta för att minska risken för

onödig variation i avgiftsuttaget i det korta perspektivet men även för

att det finns behov av ett balanserat överskott.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse : Det är viktigt att

AP-fonderna har en god intern styrning och kontroll så att förtroende för

fonderna och pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar

som görs inom området av revisorerna och, i förekommande fall av

Riksrevisionen, av stor vikt.

Riksrevisionen granskade 2013 Sjunde AP-fonden och riktade allvarlig

kritik mot den interna styrningen och kontrollen i fonden. Det kan dock

noteras att Sjunde AP-fonden förstärkt dessa funktioner och att intern

styrning och kontroll i dag är i nivå med vad som gäller för privata

fondbolag.

Vad gäller den årliga revisionen ser regeringen allvarligt på de direkt-

upphandlingar som skett i Fjärde AP-fonden 2013 och utgår i från att

fonden sett över rutinerna och säkerställt att reglerna för upphandling

följs framöver.

Skälen för regeringens bedömning

Revisorernas kommentarer i den årliga revisionen

Inom ramen för revisionen, gör revisorerna en bedömning av hur AP-

fondernas interna kontroll fungerar. Generellt sett konstaterar revisorerna

att det inte har framkommit något under revisionen för verksamhetsåret

2014 som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i fondernas

interna kontroll. Revisorerna markerar inom ett antal områden om det

finns iakttagelser och hur signifikanta de är. Under 2014 gjorde revi-

80

sorerna inga signifikanta iakttagelser när det gäller intern kontroll, medan

de gjorde ett fåtal viktiga iakttagelser. I dessa fall har respektive fond vidtagit åtgärder för att åtgärda det som revisorerna har lyft fram. Regeringen anser att det är av stor vikt att AP-fonderna fortsätter att arbeta med kontinuerlig utveckling av alla aspekter av intern kontroll.

Revisorerna har som en del av revisionsuppdraget genomfört en granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i AP-fonderna, dels i relation till regeringens riktlinjer som utfärdades den 20 april 2009, dels i enlighet med FARs rekommendationer för ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag. Revisorerna noterar att fonderna i allt väsentligt har följt regeringens riktlinjer och att de få avvikelser som finns relaterar till uppsägningstid till ledande befattningshavare med kontrakt skrivna långt före riktlinjerna fastställdes. Regeringen anser det angeläget att AP-fonderna har fortsatt starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP- fonderna.

Sjunde AP-fondens finansiella ställning

Sjunde AP-fonden får, enligt lagen om allmänna pensionsfonder, ur var och en av de förvaltade fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt (5 kap. 1 § tredje stycket). I praktiken sker detta uttag på samma sätt som ett fondbolag normalt tar ut sin förvaltningsavgift ur en värdepappersfond. Avgiften uttrycks i form av en procentsats av det förvaltade kapitalet och beräknas dagligen utifrån det aktuella marknadsvärdet. På så sätt blir avgiften rättvist fördelad mellan spararna i en fond som hela tiden är öppen för inlösen och utgivning av fondandelar.

När Sjunde AP-fonden startade sin verksamhet under hösten 2000 fanns det skäl att utjämna avgiftsuttaget över en längre period, eftersom de första årgångarnas sparare annars skulle få bära en oskäligt stor andel av etablerings- och uppbyggnadskostnaderna för verksamheten. Detta hade inte förutsetts i lagstiftning, men efter förslag i budgetpropositioner och beslut av riksdagen har Sjunde AP-fonden sedan starten disponerat en rörlig kredit i Riksgäldskontoret för att finansiera ett balanserat underskott. Avsikten var att det balanserade underskottet skulle vara avvecklat senast år 2020 (prop. 2014/15:1 utgiftsområde 2 s. 56). På så sätt har avgiftsuttaget kunnat hållas på en nivå som inneburit långsiktig kostnadstäckning och samtidigt rättvis fördelning mellan spararna under de första årens verksamhet.

Då krediten nu är amorterad och Sjunde AP-fonden genererat ett överskott redan för år 2014 om 76,6 miljoner, är det rimligt att diskutera behovet av att Sjunde AP-fonden har en kredit hos Riksgäldskontoret. Kostnaderna skulle kunna helt och hållet finansieras genom avgiftsuttag ur de förvaltade fonderna. Dock är det så att eftersom basen för avgiften utgörs av marknadsvärdet av det förvaltade kapitalet som kan förväntas variera betydligt över tiden, riskerar även avgiftsuttaget att variera betydligt framöver. Basen för avgiften påverkas i betydande omfattning av värdeutvecklingen för de tillgångar i vilka fondernas medel är placerade. Dessutom förstärks effekten av Sjunde AP-fondens hävstång som ökar risken i förvaltningen. Utan en kredit eller ett mindre balanserat

Skr. 2014/15:130

81

Skr. 2014/15:130 överskott eller en kombination av de två, riskerar avgiftsuttaget variera onödigt mycket över tid. Detta ska dock ställas mot att det balanserade överskottet endast kan placeras på räntebärande konto hos kreditinstitut. Avkastningen över tid på ett sådant konto kan förväntas vara lägre än avkastningen i fonden.

I en skrivelse till regeringen i februari 2015, har Sjunde AP-fonden anfört att fonden liksom tidigare bör få disponera dels ett räntekonto med kredit på högst 40 miljoner kronor, dels en låneram för finansiering av anläggningstillgångar på fem miljoner kronor. Fonden anser att den är fortsatt sårbar för minskning av förvaltat kapital och att överskottet ännu inte ännu tillräckligt stort för att hantera en kraftig global börsnedgång. Detta är anledningen till att fonden anser att det fortsättningsvis kvarstår ett behov av ett kreditutrymme för att finansiera tillfälliga likviditets- behov, eftersom fonden inte får ta upp banklån. Regeringen instämmer i att det är rimligt att Sjunde AP-fonden, trots att fonden genererat ett överskott 2014, bibehåller en viss rörlig kreditfacilitet i Riksgäldskon- toret, för att på så sätt minska risken för onödig variation i avgiftsuttaget i det korta perspektivet. Detta minskar även behovet av ett balanserat överskott. Sjunde AP-fonden beslutade 2013 som en följd av den starka tillväxten i det förvaltade kapitalet om en avgiftsänkning fr.o.m. 2014 med 0,02 procentenheter till 0,12 procent för AP7 Aktiefond och med 0,03 procentheter till 0,05 procent för AP7 Räntefond.

82

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

1. utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

2. utse revisorer,

3. fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

4. årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställ- ning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finans- departementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Reger- ingen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

83

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form, skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i övrigt tillgodoser ett allmänt intresse eller inte. Riktlinjerna kan också vara användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande tillgodoser allmänna syften, oavsett om detta sker i bolagsform eller inte ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styr- ningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansie- ringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksam- het när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår

från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med

84

samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det

Skr. 2014/15:130

kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

Bilaga 1

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med

undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt

lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en

kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata

tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i

alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande

principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder

(governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och

fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å

ena sidan och operativt ansvar å andra sidan ( OECD Guidelines for

pension fund governance , OECD 2009). Det är lämpligt att denna

fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk

praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för

bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål

och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och

vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den

verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för

fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att

styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande

och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas

löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompe- tens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvalt- ningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en

möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder

85

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är sär- skilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för infor- mation och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder sär- skilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvär-

86

deras i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens gransk- ning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portfölj- bolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omed- vetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens för- arbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings-organisa- tioner försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvalt- ningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operatio- naliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvär- deringen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvär- dering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärde- ringshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

87

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medels- användningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överens- stämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunika- tionen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskost- nader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till

sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-

fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas

förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav

88

på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har

sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i

Skr. 2014/15:130

statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr.

Bilaga 1

2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydel-

se för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör

gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och

ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de

ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent

sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik

och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa

riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tilläm-

pat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvär-

deringen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riks-

dagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor

för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom rikt-

linjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas

del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor

för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen

ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare

innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer

med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa rikt-

linjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvär-

dering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett

företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med

övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till

ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med reger-

ingens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå

hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkstäl- lande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkstäl- lande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

89

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

90

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattnings- havare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möj- ligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en för- månsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskost- nader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersätt- ningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade rikt- linjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättnin g avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Skr. 2014/15:130

Bilaga 1

91

Skr. 2014/15:130

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Fösta–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta port- följer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värde- papper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Maximalt fem procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i onoterade värdepapper (max 30 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningarna avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas externt.

92

Tabell

Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Skr. 2014/15:130

Bilaga 2

Typ av instrument m.m.

Tillåtna placeringar

Generellt

Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.

Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till

handel på en reglerad marknad eller motsvarande

marknad utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Onoterade värdepapper

Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat

i aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt

fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på

en reglerad marknad eller motsvarande marknad

utanför EES. Onoterade aktier får endast ägas

indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighets-

aktier undantagna).

Räntebärande

Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i

instrument

räntebärande värdepapper med låg kredit- och

likviditetsrisk.

Derivat

Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller

minska risker. Ej derivat med råvaror som under-

liggande tillgång.

Krediter

Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-

papperslån främst i syfte att effektivisera förvalt-

ningen.

Upplåning

Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet

till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta

Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat

för valutarisk.

Stora exponeringar

Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat

mot en enskild emittent eller grupp av emittenter

med inbördes anknytning.

Svenska aktier

Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i

svenska bolag som är upptagna till handel på en

reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två

procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal

Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna

fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i

onoterade riskkapitalbolag.

Externa

Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för

förvaltningsuppdrag

extern förvaltning.

93

Skr. 2014/15:130

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att placera fondkapitalet på den svenska riskkapitalmarknaden med inriktning mot små och medelstora företag.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder, som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om investeringsfonder. En skillnad mot övriga investeringsfonder är emeller- tid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde AP-fonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

94

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

4 | ÅRET I KORTHET

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

ÅRET I KORTHET

Årets utveckling innebär att Första AP-fondens avkastning överträ ar fondens långsik- tiga mål om en genomsnittlig avkastning på 5,5 procent efter kostnader både under 2014 och under tioårsperioden 2005–2014. Sedan starten 2001 har Första AP-fonden avkastat 153,8 mdkr efter kostnader. Fonden har därmed levererat 83 mdkr över inkomstindex.

• Resultatet för 2014 uppgick till 36 424 mkr (25 687) efter kostnader. Det motsvarar en

avkastning på 14,6 procent (11,2) efter kostnader. De senaste tio åren har fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,9 procent efter kostnader.

• Även 2014 var ett år med hög avkastning, främst för fondens investeringar i utvecklingsländer och riskkapitalfonder.

• För sjätte året i rad var nettoflödet till pensions- systemet negativt. Första AP-fonden har betalat ut drygt 21,1 mdkr sedan 2010, varav 5,1 mdkr

under 2014, för att täcka det löpande avgifts- underskottet i inkomstpensionssystemet.

• Fondens förvaltningskostnader var 456 mkr (350) vilket motsvarar 0,17 procent (0,14) av genomsnittligt förvaltat kapital.

• Första AP-fondens styrelse beslutade att höja fondens avkastningsmål till en real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårs- perioder. Det nya målet gäller från och med

1 januari 2015.

95

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

ÅRET I KORTHET | 5

Avkastning per tillgångsslag 2014, procent

Aktier Sverige Aktier utvecklade länder Aktier utvecklingsländer Räntebärande värdepapper Fastigheter Hedgefonder Riskkapitalfonder Övriga tillgångar Nya investeringar Valuta

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

Femårsöversikt i sammandrag

Mkr

2014

2013

2012

2011

2010

Avkastning före kostnader, %

14,8

11,3

11,4

–1,7

10,3

Förvaltningskostnadsandel, %

0,17

0,14

0,14

0,12

0,13

Avkastning efter kostnader, %

14,6

11,2

11,3

–1,9

10,2

Resultat efter kostnader, mdkr

36,4

25,7

24,2

–4,2

20,5

Nettoflöden, mdkr

–5,1

–6,9

–3,8

–1,2

–4,0

Fondkapital vid årets slut, mdkr

283,8

252,5

233,7

213,3

218,8

Exponering, %

Aktier

48,9

49,2

47,4

49,2

60,3

–varav svenska aktier

11,6

12,0

11,4

12,6

15,7

Räntebärande värdepapper

30,9

31,2

36,4

40,9

32,5

–varav räntebärande inom övriga tillgångar

3,3

1,5

Fastigheter

8,8

8,8

7,7

5,6

5,0

Hedgefonder

5,9

4,9

4,3

0,2

0,3

Riskkapitalfonder

4,4

3,3

3,2

2,8

2,0

Övriga tillgångar

4,3

3,8

0,0

0,0

0,0

Nya investeringar

1,3

1,0

0,7

0,6

0,7

Valuta

35,1

29,2

27,4

21,3

24,0

Andel extern förvaltning, %

34,6

37,1

39,3

41,4

43,7

96

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

22 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RESULTATRÄKNING

Mkr

Not

2014-12-31

2013-12-31

Rörelsens intäkter

Räntenetto

1

2 626

3 063

Erhållna utdelningar

3 999

3 451

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

8 549

16 635

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3

6 046

4 405

Nettoresultat räntebärande tillgångar

3 888

–2 171

Nettoresultat, derivatinstrument

–2 310

1 462

Nettoresultat, valutakursförändringar

14 082

–811

Övriga intäkter

3

Provisionskostnader

4

–279

–189

Summa rörelsens intäkter

36 601

25 848

Rörelsens kostnader

Personalkostnader

5

–120

–110

Övriga förvaltningskostnader

6

–57

–51

Summa rörelsens kostnader

–177

–161

Resultat

36 424

25 687

97

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 23

BALANSRÄKNING

Mkr

Not

2014-12-31

2013-12-31

Tillgångar

Aktier och andelar, noterade

7

132 907

119 599

Aktier och andelar, onoterade

8

60 617

45 007

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

90 567

82 327

Derivat

10

622

1 926

Kassa och bankmedel

2 112

2 921

Övriga tillgångar

11

162

333

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

866

891

Summa tillgångar

287 853

253 006

Skulder

Derivat

10

3 908

241

Övriga skulder

13

89

219

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14

45

39

Summa skulder

4 042

499

Fondkapital

15

Ingående fondkapital

252 507

233 700

Nettobetalningar mot pensionssystemet

–5 120

–6 880

Årets resultat

36 424

25 687

Summa Fondkapital

283 811

252 507

Summa Fondkapital och skulder

287 853

253 006

Poster inom linjen

16

20 142

12 174

98

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

24 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOTER

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av bu€ertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2015. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbe- tat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisnings- standarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redo- visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflöde- sanalys ej upprättas. Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likviderade fordringar och ej likviderade skulder samt repor och derivatinstrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principförändringen påverkar endast posterna ”Övriga tillgångar” respektive ”Övriga skulder” i balansräkningen. Jämförelsesi€rorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

A ärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per a€ärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsent- liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan a€ärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i ba- lansräkningen när det finns legal rättighet att nettore- dovisa transaktioner och när det finns avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktions- dagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värde- förändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valuta- kurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettore- sultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms

99

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 25

verkligt värde utifrån balansdagens o•ciella marknads- notering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX,Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- förs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från mot- parten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valua- tion Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprin- ciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fast- ighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens o•ciella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt veder- tagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt e™ektivräntemetoden baserat på upplupet anska™- ningsvärde. Det upplupna anska™ningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den e™ektiva räntan vid anska™ningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknads- priser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per ba- lansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av vär- depapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo- visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensions- systemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta av- gifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovi- sas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anska™ningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader

100

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

26 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad program- vara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervär- desskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

NOT 1 Räntenetto

Mkr

2014

2013

Ränteintäkter

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper

2ˆ364

2ˆ484

Derivat

431

733

Övriga ränteintäkter

13

10

Summa ränteintäkter

2 808

3 227

Räntekostnader

Derivat

–182

–164

Övriga räntekostnader

0

0

Summa räntekostnader

–182

–164

Summa räntenetto

2 626

3 063

NOT 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

NOT 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Mkr

2014

2013

Realisationsresultat

69

986

Orealiserade värdeändringar

5ˆ977

3ˆ419

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

6 046

4 405

En metodutveckling för värdering av innehav i onote- rade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa en värdering till verkligt värde. Fr.o.m. 2013 värderas därför uppskjuten skatt till ett värde som används vid fastig- hetstransaktioner, vilket skiljer sig från den värdering som sker i fastighetsbolagens balansräkningar. Den ändrade metoden för beräkning av verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 175 mkr varav 850 mkr avser tidigare år. Värdeändringen är huvudsakligen hän- förlig till fondens innehav i Vasakronan.

NOT 4 Provisionskostnader

Mkr

2014

2013

Externa förvaltningsarvoden, noterade

tillgångar

–153

–104

Externa förvaltningsarvoden, onoterade

tillgångar

–109

–70

Övriga provisionskostnader, inklusive

depåbankskostnader

–17

–15

Provisionskostnader

–279

–189

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 34 mkr (46 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 84 mkr (85 mkr) redovisats som en del av tillgångens anska›- ningsvärde.

Mkr

2014

2013

Nettoresultat

8ˆ598

16ˆ696

Avgår courtage

–49

–61

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

8 549

16 635

NOT 5

Personal

2014

2013

Antal anställda

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Medelantal anställda

51

36

15

49

36

13

Antal anställda vid årets utgång 1

51

35

16

52

38

14

Antal personer i ledningsgruppen 2014-12-31

5

4

1

6

5

1

1) Vid utgången av 2013 var två personer projektanställda.

101

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 27

Löner och

Pensions-

Varav

Sociala

Personalkostnader 2014, tkr

arvoden

kostnader

löneväxling

kostnader 1

Summa

Styrelsens ordförande

113

36

149

Övriga styrelseledamöter (8 pers)

511

161

672

VD

2†731

2†369

1†260

1†434

6†534

Ledningsgrupp exklusive VD

Chef Kapitalförvaltning

2†694

437

952

4†083

Chef Ägarstyrning och kommunikaton

1†614

664

13

668

2†946

Chef AŒärsstöd

1†786

1†216

21

857

3†859

Chef HR

1†391

544

570

2†505

Övriga anställda 2

56†230

19†572

3†383

21†854

97†656

Summa

67•070

24•802

4•677

26•532

118•404

Övriga personalkostnader

1 936

Summa personalkostnader

120•340

Löner och

Pensions-

Varav

Sociala

Personalkostnader 2013, tkr

arvoden

kostnader

löneväxling

kostnader 1

Summa

Styrelsens ordförande

113

36

149

Övriga styrelseledamöter (8 pers)

508

154

662

VD

2†724

2†387

1†260

1†435

6†546

Ledningsgrupp exklusive VD

Chef Allokering

2†494

676

80

948

4†118

Chef Ägarstyrning och kommunikaton

1†607

640

13

660

2†907

Chef AŒärsstöd

1†531

1†405

252

822

3†758

Chef Extern förvaltning och Alternativa investeringar

2†552

819

302

1†001

4†372

Chef HR

1†320

600

63

560

2†480

Övriga anställda

46†434

17†590

2†041

18†683

82†707

Summa

59•283

24•117

4•011

24•299

107•699

Övriga personalkostnader

2†065

Summa personalkostnader

109 764

1) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

2) Inklusive kostnad för ersättning för utbetald och reserverad lön i samband med avveckling av personal

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattningshavare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna finns under 2014.

Löner och övriga förmåner

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. I fondstyrnings- rapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelse- ledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för vd, efter beredning i ersättningsutskottet. Anställningsvillko- ren för fondens ledande befattningshavare beslutas av vd efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Uppsäg- ningstid, vid uppsägning från arbetsgivarens sida är för vd 18 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 3 och 6 månader. Vissa avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal.

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångs- vederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny

anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder. Chefen för allokering och chefen för extern förvaltning och AI lämnade lednings- gruppen under 2014. En ny chef för kapitalförvaltningen tillträdde och tog plats i ledningsgruppen. Förändringar- na påverkar jämförelsesiŒrorna för 2013 och 2014.

Pensioner och liknande förmåner

I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 procent.

Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställs. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premie- bestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd.

All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnads- neutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre värden.

102

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

28 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 6 Övriga förvaltningskostnader

Tkr

2014

2013

Lokalkostnader 1

–10 448

–10 559

Köpta tjänster

–16 382

–11 439

Informations- och datakostnader

–24 298

–21 914

Övriga administrativa kostnader

–5 613

–6 911

Övriga förvaltningskostnader

–56 741

–50 823

I beloppet för köpta tjänster ingår

ersättning till revisionsbyråer enligt

nedanstående fördelning:

Ernst & Young:

Revisionsuppdrag

–929

–1 261

Revisionsverksamhet utanför

revisionsuppdraget

–23

–312

Övriga uppdrag 2

–1 704

–584

–2 656

–2 157

KPMG

Övriga uppdrag 3

–168

–155

1) Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till markandsmässiga villkor.

2) Rådgivning bolagsstruktur, fastighets- och PE-investeringar samt skatte- rådgivning PE-investeringar.

3) Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU.

NOT 8 Onoterade aktier och andelar

NOT 7 Noterade aktier och andelar

Marknadsvärde, mkr

2014-12-31 2013-12-31

Svenska aktier

30 158

28 355

Utländska aktier

87 970

75 584

Andelar i svenska fonder

–

Andelar i utländska fonder

14 779

15 660

Totalt marknadsvärde

132 907

119 599

Per 2014-12-31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 1,1 mdkr. Som säkerhet har statsobliga- tioner till ett värde av 1,2 mdkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten skall uppgå till minst 102 procent.

Marknads-

Fem största svenska aktieinnehaven

Antal

värde, mkr

Hennes & Mauritz B

12 637 869

4 115

Nordea Bank

34 083 577

3 098

Swedbank

13 290 483

2 598

Atlas Copco A o B

11 184 416

2 355

Skandinaviska Enskilda Banken A

22 606 509

2 251

Totalt

14 417

Marknads-

Fem största utländska aktieinnehaven

Antal

värde, mkr

Astra Zenaca Plc

1 978 379

1 084

Taiwan Semiconductor

10 436 197

906

ABB AG-Bearer

5 344 913

887

Samsung Electronics Co

163 515

858

Deere & Co

1 209 587

838

Totalt

4 573

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats ap1.se

Verkligt värde, mkr

2014-12-31 2013-12-31

Svenska onoterade aktier och andelar: dotter- och intressebolag

14 912

11 010

Utländska onoterade aktier och andelar: dotter- och intressebolag

655

466

Övriga onoterade aktier och andelar

45 050

33 537

Totalt

60 617

45 007

Ägar-

Verkligt

Intresse- och dotterbolag

Säte

Org.nr

Antal

andel %

värde, mkr

Svenska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag

Vasakronan Holding AB

Stockholm

556650-4196

1 000 000

25

6 949

Citihold Properties AB

Stockholm

556845-8631

2 820 342

50

2 130

Willhem AB

Göteborg

556797-1295

100 000

100

5 833

Totalt

14 912

Utländska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag

First Australlan Farmland Pty Ltd

Australien

155 718 013,0

15 000 000

100

213

ASE Holdings S.à.r.l

Luxemburg

B 169327

37 780

38

442

Totalt

655

Fem största innehav onoterade aktier och andelar

Säte

Org.nr

Andel %

Anska—ningsvärde, mkr

Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P.

Cayman Öarna

100

9 630

Triangular Fund L.P

Cayman Öarna

100

8 512

Hamilton Lane, Private Equity

USA

99

2 848

LGT, Private Equity

Guernsey

99

2 759

WP North America, Private Equity

USA

99

2 462

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar finns på Första AP-fondens webbplats ap1.se

103

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 29

NOT 9

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

NOT 12

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Verkligt värde, mkr

2014-12-31 2013-12-31

Mkr

2014-12-31

2013-12-31

Fördelning på emittenttyp

Upplupna ränteintäkter

753

802

Svenska staten

7 347

9 847

Upplupna utdelningar

103

80

Svenska kommuner

1 131

274

Övriga förutbetalda kostnader och

Svenska bostadsinstitut

7 604

8 220

upplupna intäkter

10

9

Övriga svenska företag

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

866

891

Finansiella företag

11 413

9 705

Icke-finansiella företag

11 117

13 285

Utländska stater

31 855

22 818

Övriga utländska emittenter

20 100

18 178

NOT 13

Övriga skulder

Totalt

90•567

82•327

Mkr

2014-12-31

2013-12-31

Fördelning på instrumenttyp

Fondlikvider

66

203

Övrigt

23

16

Realränteobligationer

22 960

20 675

Övriga obligationer

49 838

46 369

Övriga skulder

89

219

Statsskuldsväxlar

Certifikat

Övriga instrument

17 769

15 283

NOT 14

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Totalt

90•567

82•327

Mkr

2014-12-31

2013-12-31

Upplupen prestationsbaserad avgift

0

0

Upplupna förvaltararvoden

25

26

NOT 10

Derivat

Övriga upplupna kostnader

20

13

2014-12-31

2013-12-31

Förutbetalda intäkter och upplupna

kostnader

45

39

Nominellt Verkligt

Nominellt Verkligt

Mkr

värde

värde

värde

värde

Derivatinstrument med

positiva verkliga värden

NOT 15

Fondkapital

Valutaterminer

2 388

479

71 243

1 891

Ränteterminer

3 636

36 557

Mkr

2014

2013

Aktieterminer

12 476

8

5 967

2

Ingående fondkapital

252•507

233•700

Swappar

505

6

1

1

Nettobetalning mot pensionssystemet:

Aktieoptioner

Inbetalda pensionsavgifter

58 880

56 839

Innehavda, sälj

2 166

22

133

6

Utbetalda pensionsmedel

–63 775

–63 490

Innehavda, köp

1 642

107

885

26

Överflyttning av pensionsrätter till EG

–2

–2

SUMMA

22•813

622

114•786

1•926

Reglering av pensionsrätter

1

3

varav clearat

19 079

43 179

Administrationsersättning till

Pensionsmyndigheten

–224

–230

Derivatinstrument med

Summa nettobetalning mot

negativa verkliga värden

Pensionssystemet

–5•120

–6•880

Valutaterminer

91 531

3 774

13 918

161

Årets resultat efter kostnader

36 424

25 687

Ränteterminer

22 166

1 866

Aktieterminer

3 884

1 529

Utgående fondkapital

283•811

252•507

Swappar

2 828

99

8

8

Aktieoptioner

Utställda, köp

220

4

186

26

NOT 16

Poster inom linjen

Utställda, sälj

4 360

31

1 229

46

Summa

124•989

3•908

18•736

241

Mkr

2014

2013

varav clearat

30 630

3 395

För egen skuld ställda panter och

jämförlig säkerhet

inga

inga

Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en

Utlånade värdepapper mot annan säkerhet 1

1 092

363

löptid överstigande 12 mån.

Utlämnad säkerhet för terminsažär

2 115

1 678

Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner 2

3 247

136

Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet

6•454

2•177

NOT 11

Övriga tillgångar

Investeringsåtaganden onoterade innehav

13 688

9 997

Åtaganden

13•688

9•997

Mkr

2014-12-31 2013-12-31

Fondlikvider

26

241

Summa poster inom linjen

20•142

12•174

Fordran utländska skattemyndigheter

127

90

1 Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper:

1 162

383

Övriga tillgångar

9

4

Övriga tillgångar

162

335

2 Erhållna säkerhet för OTC-transaktioner

180

161

104

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

30 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 17 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonden använder sig av. Fondernas redovisnings- och värde- ringsprinciper följer den internationella redovisnings- standarden. Syftet är att lämna information om finan- siella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen.

Fondkapitalet värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknads- noterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgång- ar värderas dagligen till noterade marknadspriser och

utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med noterade innehav i underlig- gande värderas mindre frekvent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutan- de är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna värderingar.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivi- tet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och säljkurser, som även kan skilja markant mellan mark- nadsaktörer. Fonden har vid sådana tillfällen en konser- vativ värderingsansats.

Fondkapitalet värdering – alternativa investeringar

För tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som fastställs vid en normal försäljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar i hedgefonder, riskparitetsfonder, private equity fonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitets-

fonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnotera- de värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investeringar i private equity fonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av fram- tida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar

i private equity fonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från private equity fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i allmänhet på rapportering per den 30 september 2014 justerad för kassaflöden för tiden där- efter och fram till bokslutdagen. I ett läge med lånsiktigt stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrapporteras från private equity förvaltare. Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värde- ringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatte˜ekter med en ränta som är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från branschorgan såsom INREV.

Verkligt värde

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intres-

se av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

• Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det finns noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder och om instrumentet värderas minst var 3:e dag.

• Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 tillhör istället nivå 2 om det finns noterade priser på inaktiva marknader, om instrumenten värderas mindre frekvent än var 3:e dag, eller om värdet kan härledas från noterade priser.

• Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar från fondledningen.

105

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 31

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på trans- aktionerna skett enligt a€ärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt rän- tebärande papper som är utgivna av stat, kommun, ban- ker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt för

att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2014-12-31, mkr

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar, noterade

130Š459

2Š448

132Š907

Aktier och andelar, onoterade

60Š617

60Š617

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

76Š540

9Š117

4Š910

90Š567

Derivat

622

622

Total summa tillgångar värderade till

206 999

12•187

65•527

284•713

Finansiella skulder

Derivat

–3Š908

–3Š908

Total summa skulder värderade till

0

–3•908

0

–3•908

Finansiella tillgångar och skulder

206•999

8•279

65•527

280•805

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2013-12-31, mkr

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar, noterade

119Š599

0

119Š599

Aktier och andelar, onoterade

0

722

44Š285

45Š007

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

72Š527

2Š472

7Š328

82Š327

Derivat

0

1Š926

0

1Š926

Total summa tillgångar värderade till

192•126

5•120

51•613

248•859

Finansiella skulder

Derivat

–241

-241

Total summa skulder värderade till

0

–241

0

-241

Finansiella tillgångar och skulder

192•126

4•879

51•613

248•618

Förändring nivå 3, mkr

2014

2013

Aktier och andelar, onoterade, ingående balans

44•285

26•650

Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2014

722

Köp

5Š632

14Š429

Sälj

–1Š903

–424

Värdeändring

11Š881

3Š630

Förändring aktier och andelar, onoterade

16•332

17•635

Aktier och andelar, onoterade, utgående balans

60•617

44•285

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans

7•328

7•655

Köp

673

440

Sälj

–3Š233

–780

Värdeändring

142

13

Förändring obligationer och andra räntebärande tillgångar

–2•418

–327

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans

4•910

7•328

Summa förändring nivå 3

13•914

17•308

Av ovan redovisad värdeändring var 99% (98%) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel pla- ceringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 2 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var tredje dag. Under 2014 har ett

onoterat innehav omklassificerats från nivå 2 till nivå 3. Fyra noterade innehav har omklassificerats från nivå 1 till nivå 2.

106

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

32 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

Riskprofiler

Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom

delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fon- dens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknads- risken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvi- kelse för avkastningen (volatilitet), value at risk, expected shortfall och andra mått.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett in- strument är låg, vilket kan leda till en stor skillnad mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskost- nader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obligationsportfölj.

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldig- heter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obliga- tioner med sämre rating än BBB.

Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte fullgör sina åtaganden mot fonden.

Motpartsrisker uppstår vid handel med värdepapper och OTC kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och diversifieras denna handel. För motparter med handel i OTC kontrakt krävs hög kreditvärdighet från ratinginsti- tut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal).

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk

Prognostiserad risk

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2014 och historiska marknadsavkastningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simu- leringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behö-

ver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en ge- mensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk visar det resultat som fonden överträ™ar med 95 procents sannolikhet. Måttet Expec- ted Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträ™a med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är stör- re än Value at Risk-måttet.

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet upp- gick till 6,9 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget valuta visar fon- dens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diver- sifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

Realiserad risk

Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som bygger på princi- pen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärde- ring av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekven- sen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste 10 årsperioden var 8,65 procent baserat på denna beräkningsmetodik.

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade risken under året var 5,4 procent för totala portföljen respektive 6,4 procent för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 77 procent.

107

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 33

Känslighetsanalys marknadsrisk, per 31 dec

Volatilitet

Value at Risk

Expected Shortfall

Value at Risk

Expected Shortfall

Årstakt %

årstakt, mkr

årstakt, mkr

en dag, mkr

en dag, mkr

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

Aktier

8,4

9,5

–18 478 –18 481

–27 396

–26 923 –2 005

–1 146

–1 699 –1 670

Räntebärande

1,1

1,8

–1 623 –2 208

–2 080

–3 074 –1 146

–137

–129

–191

Alternativa Investeringar

11,8

9,7

–7 931 –8 792

–10 490 –14 051

–492

–545

–651

–871

Valuta

9,6

9,5

–10 744 –10 656

–13 215 –13 273

–666

–661

–820

–823

Bidrag från Diversifiering

–2,5

–3,7

6 454 15 005

11 767 22 018

400

931

730

1 366

Likvidportföljen

6,8

6,4

–27 250 –20 656

–34 310

–28 846 –1 690

–1 281

–2 128 –1 789

Portföljen Totalt

6,9

6,0

–32•323

–25•132

–41•413

–35•303 –2•005

–1•559

–2•568

–2•189

Likviditetsrisk (förfallostruktur), per 31 dec

Löptid år, mkr

< 1

1 < 3

3 < 5

5 < 10

> 10

Total balans

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

Nominellt stat

485

0

526

1 200

8 955

2 303

7 773

9 244

2 668

3 509

20 407 16 256

Nominellt kredit

4 428

1 773

10 277

10 451

10 581

10 406

8 868

10 940

2 508

2 473

36 662 36 043

Realt

2 794

155

3 294

4 860 5 658

3 258

5 413

7 878

5 903

4 611

23 062 20 762

Totalt

7•707

1•928

14•097

16•511

25•194

15•967

22•054

28•062

11•079

10•593

80•131

73•061

Redovisning av förfallostruktur

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabel- len ovan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosti- cerade kraven på utbetalningar till pensionssystemet.

Redovisning av kreditrisk

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden använder ratingin- stituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begrän- sat innehav i obligationer med rating BBB, 10 444 mkr, och innehav med sämre rating, <BBB, i fonder med investeringar i high yield, 7 045 mkr. Den sammantagna bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.

Kreditrisk, per 31 dec

Rating mkr

AAA

AA

A

BBB

<BBB

Total balans

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

Nominellt stat

7 645

6 704

11 852

7 100

0

0

910

2 453

0

0

20 407 16 256

Nominellt kredit

15 191

11 151

2 053

6 350

7 990

8 651

4 383

3 272

7 045

6 619

36 662

36 043

Realt

11 681

9 243

6 230

7 985

0

0

5 151

3 534

0

0

23 062

20 762

Totalt

34•517

27•098

20•135

21•435

7•990

8•651

10•444

9•259

7•045

6•619

80•131

73•061

1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

108

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

34 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 18 Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

Nettade

Nettobelopp

Relaterade belopp som inte nettas

Summa

Brutto-

belopp i

i balans-

Finansiella

Säkerheter

Netto-

i Balans-

2014-12-31, mkr

belopp

Balansräkning

räkningen

Instrument

erhållna

belopp

Övrigt 1

räkningen

Tillgångar

Ej likviderade tillgångar

-

-

-

-

-

-

26

26

Derivat

551

-

551

551

0

0

71

622

Summa tillgångar

551

-

551

551

0

0

97

648

Skulder

Ej likviderade skulder

-

-

-

-

-

-

66

66

Derivat

3 873

-

3 873

551

3 247

75

35

3 908

Summa skulder

3 873

-

3 873

551

3 247

75

101

3 974

Nettade

Nettobelopp

Relaterade belopp som inte nettas

Summa

Brutto-

belopp i

i balans-

Finansiella

Säkerheter

Netto-

i Balans-

2013-12-31, mkr

belopp

Balansräkning

räkningen

Instrument

erhållna

belopp

Övrigt 1

räkningen

Tillgångar

Ej likviderade tillgångar

649

649

0

–

–

0

241

241

Derivat

1ƒ899

–

1ƒ899

170

0

1ƒ729

27

1ƒ926

Summa tillgångar

2†548

649

1†899

170

0

1†729

268

2†167

Skulder

Ej likviderade skulder

651

649

2

–

–

2

201

203

Derivat

223

–

223

170

0

53

18

241

Summa skulder

874

649

225

170

0

55

219

444

1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala a–ärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga

likvid för skulden samtidigt.Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under nor- mala a–ärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

109

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

RÄKENSKAPER OCH NOTER | 35

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överens- stämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 18 februari 2015

Urban Karlström

Annika Sundén

Ordförande

Vice ordförande

Göran Arrius

Ulf Axelson

Anna Hesselman

Anders Knape

Eva Redhe Ridderstad

Per Nordberg

Ola Pettersson

Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2015

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

110

Skr. 2014/15:130

Bilaga 3

36 | RÄKENSKAPER OCH NOTER

FÖRSTA AP FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

REVISIONSBERÄTTELSE

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538.

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år 2014. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16–35.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensions- fonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentli- ga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisions- sed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåll- er väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder in- hämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att

utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om e’ektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsen- ligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsbe- rättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balans- räkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även gran- skat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fon- den förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvalt- ningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseleda-

mot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckli- ga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträ’ande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 19 februari 2015

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i

enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfon-

der och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande

bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

111

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga avkastningsantagande. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 8,7 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 6,1 procent. 2014 var ett starkt år, främst för fondens investeringar i såväl onoterade som noterade aktier. För sjätte året i rad var netto ödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut nästan 25 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

Fondkapital

293,9 mdkr

Fondkapitalet uppgick till 293,9 (264,7) mdkr den 31 december 2014 och belastades av ett nettout öde till pensionssystemet på –5,1 (–6,9) mdkr.

Avkastning

Svenska aktier

16,8 %

Avkastningen för svenska aktier uppgick till 16,8 (27,2) procent.

Resultat

34,3 mdkr

Årets resultat uppgick till 34,3 (30,1) mdkr.

Relativ avkastning

0,5 %

Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,5 (0,4) procent.

Översikt sedan start

Kostnader

0,07 %

Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick till 0,07 (0,07) procent.

Total avkastning

13,3 %

Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 13,3 (12,8) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 13,1 (12,7) procent.

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

Fondkapital, mnkr

293 907

264 712

241 454

216 622

222 507

204 290

173 338

227 512

216 775

190 593

158 120

140 350

117 090

133 493

Netto öden Pensions-

myndigheten, mnkr

–5 120

–6 880

–3 788

–1 240

–4 041

–3 906

884

2 019

1 676

2 905

1 651

2 567

5 002

4 523

Årets resultat, mnkr

34 315

30 138

28 620

–4 645

22 258

34 858

–55 058

8 718

24 506

29 568

16 119

20 693

–21 405

–5 005

Avkastning total

portfölj före provisions-

och rörelsekostnader, %

13,3

12,8

13,5

–1,9

11,2

20,6

–24,0

4,2

13,0

18,7

11,6

17,8

–15,3

–3,7

Relativ avkastning på noterade

tillgångar, exkl. alternativa

investeringar, provisions- och

rörelsekostnader, % 1

0,5

0,4

1,1

–0,3

0,8

0,7

–1,8

–0,4

0,2

0,2

–0,6

–0,5

–0,4

1,7

Aktiv risk ex post, %

0,3

0,3

0,3

0,3

0,3

0,6

1,0

0,7

0,7

0,5

0,5

0,6

1,0

1,7

Valutaexponering, %

24

23

20

16

12

10

12

11

12

11

10

8

7

10

Andel extern förvaltning, %

28

25

29

29

23

24

22

24

17

28

37

45

38

82

1 Relativ avkastning avser skillnad i avkastning mellan en portfölj och dess jämförelse- eller referensindex.

113

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Räkenskaper

Resultaträkning

Belopp i mnkr

Not

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Rörelsens intäkter

Räntenetto

1

2 948

3 428

Erhållna utdelningar

4 747

3 317

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

10 437

24 753

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3

3 081

3 679

Nettoresultat, räntebärande tillgångar

2 916

–1 913

Nettoresultat, derivatinstrument

577

–278

Nettoresultat, valutakursförändringar

10 090

–2 425

Provisionskostnader, netto

4

–286

–245

Summa rörelsens intäkter

34 510

30 316

Rörelsens kostnader

Personalkostnader

5

–118

–112

Övriga administrationskostnader

6

–77

–66

Summa rörelsens kostnader

–195

–178

ÅRETS RESULTAT

34 315

30 138

52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

114

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr

Not

2014-12-31

2013-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar

Noterade

7

147 040

129 335

Onoterade

8

39 782

30 508

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

109 451

91 279

Derivatinstrument

10

2 360

9 631

Kassa och bankmedel

4 818

2 383

Övriga tillgångar

11

97

951

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

1 540

1 656

SUMMA TILLGÅNGAR

305 088

265 743

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

Derivatinstrument

10

9 728

946

Övriga skulder

13

1 378

20

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14

75

65

Summa skulder

11 181

1 031

Fondkapital

15

Ingående fondkapital

264 712

241 454

Nettobetalningar mot pensionssystemet

–5 120

–6 880

Årets resultat

34 315

30 138

Summa fondkapital

293 907

264 712

SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER

305 088

265 743

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

16

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter

10 552

5 075

Åtaganden

21 725

8 650

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

53

115

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper

Andra AP-fonden, organisationsnummer 857209-0606, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Göteborg. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 17 februari 2015. Resultaträkning och balans- räkning ska fastställas av regeringen.

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska års- redovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings- sed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas suc- cessivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Efter- som IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redo- visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skill- naden att koncernredovisning och kassa ödesanalys ej upprättas. Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likvide- rade fordringar och ej likviderade skulder samt repor och derivat- instrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principföränd- ringen påverkar endast posterna ”Derivatinstrument” på tillgångs- respektive skuldsidan i balansräkningen. Jämförelsesiff- rorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt trans- aktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräk- ningen när det nns en legal rättighet att nettoredovisa trans- aktioner och det nns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen.

54 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av till- gången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid för- ändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter- bolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av nansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 14 i års- redovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en regle- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde uti- från balansdagens of ciella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under netto- resultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felak- tig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter- national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

116

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastig- hetsbolag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verk- ligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fast- ighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde påverkar resultatet från och med 2013, se vidare not Nettoresultat onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens of ciella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå, vär- deras instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderings- modeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte- metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över termins- kontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säker- heten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvo- den till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fon- der. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare upp- når en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörel- sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

55

117

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

Noter till resultat- och balansräkningarna

1 Räntenetto

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Ränteintäkter

Obligationer och andra

räntebärande tillgångar

2 564

2 248

Derivatinstrument

568

4 458

Övriga ränteintäkter

70

89

Summa ränteintäkter

3 202

6 795

Räntekostnader

Derivatinstrument

–238

–3 318

Övriga räntekostnader

–16

–49

Summa räntekostnader

–254

–3 367

Räntenetto

2 948

3 428

2

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Resultat noterade aktier och andelar

10 535

24 823

avdrag courtage

–98

–70

Nettoresultat, noterade aktier

och andelar

10 437

24 753

3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Realisationsresultat

876

565

Orealiserade värdeförändringar*

2 205

3 114

Nettoresultat, onoterade aktier

och andelar

3 081

3 679

* Orealiserade värdeförändringar inkluderar återbetald management fee om 221 (138) mnkr.

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag implementerades 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Se fondens redovisnings- och värderingsprinciper sidan 54. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde påverkade 2014 års resultat med 328 (969) mnkr. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan.

4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Externa förvaltningsarvoden,

noterade tillgångar

262

226

Externa förvaltningsarvoden,

onoterade tillgångar

5

4

Övriga provisionskostnader inklusive

depåbankskostnader

19

15

Summa provisionskostnader

286

245

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till 88 (74) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avta- len ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

Under året har totalt 177 (161) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 172 (157) mnkr avtal som medger åter- betalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring.

Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

56 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

118

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

forts. Not 4

Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning den 31 december 2014, mnkr

Genomsnittligt för-

2014-12-31*

% av

Extern förvalt-

Mandat

Jämförelseindex

valtat kapital 2014

Marknadsvärde

fondkapital

ningskostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat

Aktiv förvaltning

MFS

Globala aktier

MSCI World

7 678

5 498

APS

Kinesiska A-aktier

MSCI China A

713

998

Cephei

Kinesiska A-aktier

MSCI China A

692

1 051

Summa

9 083

7 547

3

44

Räntemandat

Aktiv förvaltning

Rogge

Globalt kreditmandat

Barclays Global Credit

6 360

13 589

Pimco

Globalt kreditmandat

Barclays Global Credit

7 005

–

Standish

Globalt kreditmandat

Barclays Global Credit

7 709

8 780

Summa

21 074

22 369

8

40

Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat

30 157

29 916

11

84

Investeringar i noterade externa fonder

Aktiefonder

enligt resp. fond

8 259

9 892

Räntefonder

enligt resp. fond

24 561

25 145

GTAA-fonder

enligt resp. fond

1 354

1 409

Totalt investeringar i noterade externa fonder

34 174

36 446

12

178

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder, skogs- och jordbruksfastigheter

12 925

15 063

5

5

SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER

77 256

81 425

28

267

Interna förvaltningsmandat

Noterade aktier och andelar

SBX, SEW, CSRX, MSCI World

121 999

Räntemandat

SHB, Barclays, JP Morgan

60 867

Kassa och bankmedel

–791

Onoterade aktier i intressebolag, inklusive förlagslån

30 407

SUMMA INTERNT FÖRVALTAT KAPITAL

212 482

72

Övriga tillgångar och skulder

0

TOTALT FONDKAPITAL

293 907

100

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

57

119

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

5 Personal

2014

2013

Antal anställda

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Medelantal anställda

62

38

24

60

38

22

Antal anställda den 31 december*

63

39

24

59

37

22

Antal personer i ledningsgruppen den 31 december

7

5

2

7

5

2

* Vid utgången av 2014 hade fonden 63 tillsvidareanställda.

Sociala

kostnader inkl.

Personalkostnader i tkr, 2014

Löner och arvoden

Rörlig ersättning

Pensionskostnader

särskild löneskatt

Summa

Styrelseordförande

115

–

–

37

152

VD

3 211

–

1 356

1 359

5 926

Styrelsen exklusive ordförande

479

–

–

150

629

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef

2 727

–

818

1 076

4 621

Chef Affärsstöd

1 494

–

568

617

2 679

Chefstrateg

2 218

–

795

904

3 917

Chefsjurist

2 095

–

615

825

3 535

Chef Kommunikation & HR

1 570

–

694

697

2 961

Chef Risk och Avkastningsanalys

1 553

–

520

614

2 687

Övriga anställda

44 403

5 344

18 368

19 657

87 772

Summa

59 865

5 344

23 734

25 936

114 879

Övriga personalkostnader

3 012

Summa personalkostnader

117 891

Sociala

kostnader inkl.

Personalkostnader i tkr, 2013

Löner och arvoden

Rörlig ersättning

Pensionskostnader

särskild löneskatt

Summa

Styrelseordförande

104

–

–

34

138

VD

3 083

–

1 233

1 288

5 604

Styrelsen exklusive ordförande

609

–

–

191

800

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef

2 769

–

781

1 080

4 630

Chef Affärsstöd

1 422

–

643

616

2 681

Chefstrateg

2 156

–

792

888

3 836

Chefsjurist

2 039

–

612

807

3 458

Chef Kommunikation & HR

1 572

–

694

697

2 963

Chef Risk och Avkastningsanalys

1 516

–

480

593

2 589

Övriga anställda

43 298

4 466

16 007

18 624

82 395

Summa

58 568

4 466

21 242

24 818

109 094

Övriga personalkostnader

3 283

Summa personalkostnader

112 377

Styrelse

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse- medlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot.

58 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Se sidan 74.

VD

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om 6 månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 67 (66) tkr.

120

Ledningsgrupp

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (66) tkr, Chef för Affärsstöd 30 (44) tkr, Chefstrateg 45 (58) tkr, Chefsjurist 55 (58) tkr, Chef Kommunikation & HR 62 (61) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 1 (1) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlin- jer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För två ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställda innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Dessa har ej omförhandlats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden.

Löneväxling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.

Rörlig ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Under 2014 innefattade Andra AP-fondens incita- mentsprogram alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen. Programmet innebar att alla övriga medarbetare kunde erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida www.ap2.se

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under era år deltagit i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa mark- nadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP- fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fondens medarbetare. För 2014 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett femtontal aktörer inom nansbranschen, bland annat AMF, övriga AP- fonder, Riksbanken och Kammarkollegiet. Utgångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegruppen i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information nns på www.ap2.se

Övrigt

Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackfören- ingsfrihet råder samt om det nns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

6 Övriga administrationskostnader

Belopp i mnkr

Jan–dec 2014

Jan–dec 2013

Lokalkostnader

5

5

Informations- och IT-kostnader

46

38

Köpta tjänster

14

10

Övriga kostnader

12

13

Summa övriga

administrationskostnader

77

66

Arvoden till revisorerna

Revisionsuppdrag

EY

0,60

0,72

Revisionsverksamhet utöver

revisionsuppdraget

EY

0,14

0,09

Summa ersättning till EY

0,74

0,81

7

Aktier och andelar, noterade

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Svenska aktier

30 992

31 236

Utländska aktier

104 746

89 852

Andelar i utländska fonder*

11 302

8 247

Summa aktier och andelar, noterade

147 040

129 335

* varav andelar i blandfonder

1 409

1 259

Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalför- valtning värdepappersutlåning. Utlåningen avser utländska aktier och sker till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet mot- svarande cirka 105 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde. Administrationen av såväl lån som säkerhetshantering har yttats från fondens depåbank till en extern aktör under 2013 som ett led i att utveckla fondens värdepapperslån till ett mer aktivt affärsområde.

Under 2014 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till 33 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkast- ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet för utlånade värdepapper redovisas i not 16.

Speci kation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska innehaven åter nns på sidorna 67–69.

En komplett förteckning över svenska och utländska innehav åter nns på fondens hemsida www.ap2.se

8 Aktier och andelar, onoterade

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Aktier i svenska intresseföretag

14 791

13 682

Aktier i utländska intresseföretag

8 565

4 872

Aktier i övriga onoterade svenska företag

9

10

Aktier i övriga onoterade utländska företag

16 417

11 944

Summa aktier och andelar, onoterade

39 782

30 508

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

59

121

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 8

Ägarandel

2014-12-31

2013-12-31

Belopp i mnkr

Org nr

Säte

Antal aktier

kapital/röster, %

Verkligt värde

Verkligt värde

Eget kapital

Resultat

Svenska aktier och andelar,

intresse- och dotterbolag

Cityhold Property AB

556845-8631

Stockholm

4 105 066

50

2 130

1 406

2 789*

517*

NS Holding AB

556594-3999

Sundsvall

1 819 884

50

5 712

5 266

7 022*

–89*

Vasakronan Holding AB

556650-4196

Stockholm

1 000 000

25

6 949

7 010

23 094**

1 797**

Utländska aktier och andelar,

intresse- och dotterbolag

U.S. Of ce Holdings L.P.

New York, USA

41

3 910

2 785

U.S. Core Of ce APTWO L.P. ***

New York, USA

99

697

–

TIAA-CREF Global Agriculture LLC

New York, USA

23

3 530

2 087

TIAA-CREF Global Agriculture II LLC

New York, USA

54

428

–

* Avser offentliggjorda siffror per 2013-12-31.

** Avser offentliggjorda siffror per 2014-12-31.

*** Holdingbolag med 42 procents ägarandel i US Core Of ce Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

2014-12-31

2013-12-31

Ägarandel

Anskaff-

Anskaff-

Belopp i mnkr

Säte

i kapital, %

ningsvärde

ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

EQT Northern Europe KB

Stockholm

1

56

63

Swedstart Life Science KB

Stockholm

5

7

10

Swedstart Tech KB

Stockholm

3

7

8

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

Pathway Private Equity Fund IXB

USA

99

1 031

1 158

Pathway Private Equity Fund IXC

USA

99

906

755

Teays River Investments LLC

USA

11

650

650

Pathway Private Equity Fund IX

USA

99

567

634

Nordic Capital VII

Jersey

1

380

376

Se not 3 för ändrad metod år 2013 för beräkning av verkligt värde för onoterade fastighetsbolag.

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav åter nns på fondens hemsida www.ap2.se

9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2014-12-31

2013-12-31

Belopp i mnkr

Verkligt värde

Verkligt värde

Svenska staten

10 123

10 208

Svenska kommuner

96

40

Svenska bostadsinstitut

18 039

19 251

Övriga svenska emittenter

Finansiella företag

10 520

11 618

Icke- nansiella företag

3 680

3 012

Utländska stater

9 297

5 059

Övriga utländska emittenter

57 694

40 673

Dagslån

2

1 418

Summa

109 451

91 279

Övriga obligationer

80 654

68 620

Onoterade lån

3 681

3 000

Andelar i utländska räntefonder

25 114

18 241

Dagslån

2

1 418

Summa

109 451

91 279

60 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

122

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

10 Derivatinstrument

2014-12-31

2013-12-31

Nominellt

Verkligt värde

Verkligt värde

Nominellt

Verkligt värde

Verkligt värde

Belopp i mnkr

belopp*

Positivt

Negativt

belopp*

Positivt

Negativt

Aktierelaterade instrument

Optioner, innehavd

61

57

–

3

3

–

Optioner, utställd

60

–

85

3

–

13

Terminer

15

12

96

6

119

10

Avkastningstermin

–

–

–

6 423

7 027

–

Summa

136

69

181

6 435

7 149

23

varav clearat

136

12

Ränterelaterade instrument

Optioner, innehavd

–

–

–

106

29

11

Optioner, utställd

–

–

–

213

16

27

FRA/Terminer

90 635

66

63

122 023

83

57

Swappar

1 000

1

17

1 000

76

–

Summa

91 635

67

80

123 342

204

95

varav clearat

90 626

122 333

Valutarelaterade instrument

Optioner, innehavd

6 330

57

–

6 590

9

–

Optioner, utställd

28 527

–

97

6 239

–

5

Terminer

218 393

2 167

9 370

176 766

2 269

823

Summa

253 250

2 224

9 467

189 595

2 278

828

varav clearat

–

–

Summa derivatinstrument

345 021

2 360

9 728

319 372

9 631

946

* Med nominellt belopp avses antal kontrakt multiplicerat med kontraktsbeloppet för derivatinstrumentens absoluta tal. Beloppet inkluderar därmed såväl köpta som sålda kontrakt brutto.

Samtliga derivat med negativa värden har en löptid understigande ett år. Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda valu- taoptioner har fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla förpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fonden inga leveranskrav.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- vat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna nns att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det nns täckning genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2014 användes derivat- instrument företrädesvis inom följande områden:

• Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valutaexponering.

• Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.

• Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar

– för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att positionera fonden mot ränterisk.

• Strukturerade derivat – ej renodlat exponerade mot ett tillgångsslag – exempelvis utdelningsterminer. Derivaten används för att skapa relativ avkastning.

• Inom ramen för fondens GTAA-mandat samt alternativa riskpremie- mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångssla- gen. Dock tillåts mandaten inte ha en nettolång position.

Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitu- tet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument är inte standardiserad och därmed nns såväl motparts- som leveransrisker gent- emot fondens motparter.

VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA-avtal.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

61

123

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

11 Övriga tillgångar

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Fordringar sålda ej likviderade tillgångar

92

947

Övriga fordringar

5

4

Totalt

97

951

12

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Upplupna ränteintäkter

1 338

1 496

Upplupna utdelningar

121

77

Restitutioner

63

56

Övriga förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter

18

27

Totalt

1 540

1 656

13

Övriga skulder

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Skulder köpta ej likviderade tillgångar

1 361

5

Leverantörsskulder

7

7

Övriga skulder

10

8

Totalt

1 378

20

14

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Upplupna externa förvaltararvoden

14

19

Upplupen räntekostnad på valutaterminer

34

20

Övriga upplupna kostnader

27

26

Totalt

75

65

15

Fondkapital

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Ingående fondkapital

264 712

241 454

Nettobetalningar mot

pensionssystemet

Inbetalda pensionsavgifter

58 880

56 839

Utbetalda pensionsmedel till

Pensionsmyndigheten

–63 775

–63 490

Över yttning av pensionsrätter till EG

–2

–2

Reglering av pensionsrätter avseende

tidigare år

1

3

Administrationsersättning till

Pensionsmyndigheten

–224

–230

Summa nettobetalningar mot

pensionssystemet

–5 120

–6 880

Årets resultat

34 315

30 138

Utgående fondkapital

293 907

264 712

62 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

, 16 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Belopp i mnkr

2014-12-31

2013-12-31

Övriga ställda panter och

jämförliga säkerheter

Utlånade värdepapper mot erhållen

säkerhet i form av värdepapper och

kontantsäkerhet*

9 724

4 747

Ställda säkerheter avseende

börsclearade derivatavtal

828

328

Åtagande

Åtagande om framtida investeringar

avseende onoterade innehav

17 211

8 650

Teckningsåtagande av certi kat

4 500

–

Garanti av nyemission

14

–

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 10 413 (5 061) mnkr.

17 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- priser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certi kat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2014 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak- täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.

Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun- niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-mark- nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (cirka tio procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (knappt fem procent av den totala portföljen) och OTC-derivat.

Riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) eller likvärdiga värde- ringsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Huvudsakli-

124

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

forts. Not 17

Validering av värderingar inom Private equity, mnkr

Verkligt värde hierarki, mnkr

2014-12-31

14 000

Totalt

verkligt

10 500

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

värde

Värdering vid

Aktier och andelar, noterade

135 714

11 302

24

147 040

Aktier och andelar, onoterade

–

–

39 782

39 782

7 000

rapportering

från förvaltare

Obligationer och andra

3 500

Värdering vid

räntebärande tillgångar

80 594

25 537

3 320

109 451

bokslutstillfälle

Derivattillgångar

218

2 142

–

2 360

baserat på

Derivatskulder

–332

–9 396

–

–9 728

0

rapport ett

kvartal tidigare

Finansiella tillgångar och

dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun

sep

skulder värderade till verk-

10

11

11

11

11

12

12

12

12

13

13

13

13

14

14

14

ligt värde

216 194

29 585

43 126

288 905*

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra

AP-fondens värderingar i of ciella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat

2013-12-31

värde från riskkapitalförvaltarna.

Totalt

verkligt

gen använder riskkapitalfonderna diskonterade kassa öden, substans-

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

värde

värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvisande

Aktier och andelar, noterade

123 747

5 534

54

129 335

marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna

Aktier och andelar, onoterade

–

–

30 508

30 508

kvartalsrapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartalsrapporterna

Obligationer och andra

erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att

räntebärande tillgångar

80 941

7 333

3 005

91 279

vid värdering av fondens innehav per årsskiftet 2014 utnyttjades i huvud-

Derivattillgångar

202

9 429

–

9 631

sak värdering av riskkapitalfonderna per den 30 september 2014, justerat

Derivatskulder

–59

–887

–

–946

för in- och ut öden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik

Finansiella tillgångar och

har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start.

skulder värderade till verk-

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan

ligt värde

204 831

21 409

33 567

259 807*

december 2010, visar att AP-fondens värdering i of ciella bokslut i allt

väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna.

* Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till nansiella investeringar,

En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvar-

såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

talet 2014 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder

Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska

på fondens främsta geogra ska marknader under årets sista kvartal.

tillgångar eller skulder.

Verkligt värde

Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, vilka är

observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (exklusive

Verkligt värde de nieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle

priser) eller indirekt (härledda från priser).

erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en

Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbar

skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

marknadsdata (icke observerbar indata).

Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassi ceras

Nivå 3 innehåller framför allt fondens innehav i riskkapitalfonder och

baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden

onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar

klassi cerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki.

marknadsdata.

Förändring under 2014 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra

Aktier och andelar, noterade

Aktier och andelar, onoterade

räntebärande tillgångar

Totalt

Ingående värde januari 2014

54

30 508

3 005

33 567

Köp

–

1 799

310

2 109

Försäljningar

–

–

–

–

Värdeförändringar

–31

7 476

5

7 450

Omklassi ceringar

–

–

–

–

Totalt

23

39 783

3 320

43 126

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

63

125

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 17

Förändring under 2013 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra

Aktier och andelar, noterade

Aktier och andelar, onoterade

räntebärande tillgångar

Totalt

Ingående värde januari 2013

46

25 412

3 781

29 239

Köp

10

2 119

5

2 134

Försäljningar

–4

–2

–781

–787

Värdeförändringar

2

2 979

–

2 981

Omklassi ceringar

–

–

–

–

Totalt

54

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar

Skogs- och jordbruksfastigheter

Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig avverkningsplan, infrastruktur, topogra samt makroekonomiska faktorer är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga under förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt tenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom diskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att påverka markvärdena signi kant.

Riskkapitalfonder

De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del av följande faktorer:

• vinsttillväxt i bolaget, bättre försäljning och EBITDA

• multipelexpansion, bättre marginaler

• skuldminskning

• ökade marknadsandelar, utveckling av produkter och service (geogra sk expansion, tekniska framsteg, unikt/nytt utbud av produkter/service).

18 Finansiella risker

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 pro- cent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i riskkapitalfonder. Under 2014 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 31–35 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder.

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet ”Stabil risk i en föränderlig omvärld”, sidan 39.

30 508

3 005

33 567

Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar innefattar värderingsmodeller som i många fall har kopplingar till note- rade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens vär- deringar påverkas av noterad marknad men inte med samma genomslag och alltid med tre månaders förskjutning. Andra AP-fondens erfarenhet är att de esta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på marknader med snabb och kraftig uppåt- gående kursutveckling på börserna.

Konventionella fastigheter

Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat ochnansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det risk- område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas mark- nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakans- nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda mark- nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet. För Andra AP- fondens innehav i konventionella fastighetsbolag bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktavkast- ningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens redovisade resultat före skatt, uppgå till –1,3 mdkr respektive +1,3 mdkr.

Likviditetsrisk, %

40

35

30

25

20

Q1

Q2

Q3

Q4

Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk

30-procentsregeln

64 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

126

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

forts. Not 18

Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen

Nettade belopp i

Nettobelopp i

Kvittning av nansiella

Erhållna

Nettobelopp

Summa i balans-

2014-12-31

Bruttobelopp

balansräkningen

balansräkningen

instrument enligt avtal

säkerheter

efter kvittning

Övrigt*

räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat

2 225

–

2 225

–777

–

1 448

135

2 360

Summa

2 225

–

2 225

–777

–

1 448

135

2 360

SKULDER

Derivat

9 484

–

9 484

–777

–

8 707

244

9 728

Summa

9 484

–

9 484

–777

–

8 707

244

9 728

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

Nettade belopp i

Nettobelopp i

Kvittning av nansiella

Erhållna

Nettobelopp

Summa i balans-

2013-12-31

Bruttobelopp

balansräkningen

balansräkningen

instrument enligt avtal

säkerheter

efter kvittning

Övrigt*

räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat

2 354

–

2 354

–806

–

1 548

7 277

9 631

Summa

2 354

–

2 354

–806

–

1 548

7 277

9 631

SKULDER

Derivat

828

–

828

–806

–

22

118

946

Summa

828

–

828

–806

–

22

118

946

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2014 har fastställts av styrelsen.

Göteborg den 17 februari 2015

Marie S. Arwidson

Sven Björkman

Ola Alfredsson

Ordförande

Vice ordförande

Jeanette Hauff

Ole Settergren

Johnny Capor

Lenita Granlund

Ulrika Boëthius

Christer Käck

Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 februari 2015

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

65

127

Skr. 2014/15:130

Bilaga 4

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org. nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden för år 2014. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku- ment på sidorna 29–65.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revi- sion. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker- het att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredo- visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt- gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kon- troll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och ger en i alla väsentliga avse- enden rättvisande bild av Andra AP-fondens nansiella ställning per den

31 december 2014 och av dess nansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo- visningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det nns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisio- nen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande invente- ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Göteborg den 17 februari 2015

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

66 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

128

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

AP3sglobaltdiversifieradeportföljper31dec2014

Nordamerika

17%

16%

3%

AP3investerarienglobaltdiversifieradportfölj. Bildenvisarenprocentuellfördelningperregionpå marknadsvärdet avinvesteringarnavidårsskiftet2014.

ÅRETISAMMANDRAG | TREDJE AP-FONDEN

Sverige 11%

17%

9% Europa 10%

4% 3%

Stillahavsregionen

4% 1%

Tillväxtmarknader

4% 1%

Noteradeaktier

Räntebärandetillgångar

Alternativainvesteringar

2014isammandrag

Fondens resultat uppgick till 34 977 (32 398) miljoner kronor.

AP3s totalavkastning uppgick till 13,8 procent före kostnader och 13,7 procent efter kostnader. Riskklass Aktier och Valuta stod för de största positiva bidragen till fondens resultat.

Fondkapitalet uppgick den 31 december 2014 till 288 332 miljoner kronor, vilket var en ökning med 29 857 miljoner jämfört med årsskiftet 2013.

Avkastningi%

13,7

Resultatimiljonerkronor

34 977

AP3 har gjort utbetalningar till pensionssystemet med 5 120 miljoner kronor.

AP3 har uppnått sitt långsiktiga avkastningsmål om 4 procent realt sedan starten 2001.

AP3 har under den senaste treårsperioden överträffat jämförelseportföljen med 2,5 procent i genomsnitt per år.

Totaltfondkapitalimiljonerkronor

288 332

AP3 integrerade hållbarhetsarbetet ytterligare i kapitalförvaltningen och fonden mätte dessutom aktieportföljens koldioxidavtryck.

Året präglades av måttlig konjunkturutveckling, lätt penningpolitik och stigande tillgångspriser.

Nyckeltal

Utbetalningtillpensionssystemet

imiljonerkronor

5120

2014

2013

2012

2011

2010

Fondkapital vid årets slut, mdkr

288,3

258,5

233,0

214,1

220,8

Nettoflödenfrånpensionssystemet,mdkr

-5,1

-6,9

-3,8

-1,2

-4,0

Årets resultat, mdkr

35,0

32,4

22,6

-5,5

18,3

Avkastning före kostnader, %

13,8

14,2

10,7

-2,4

9,1

Avkastning efter kostnader, %

13,7

14,1

10,7

-2,5

9,0

Förvaltningskostnadsandel totalt, %

0,12

0,13

0,14

0,11

0,14

Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, %

0,07

0,07

0,08

0,07

0,07

ÅRSREDOVISNING 2014 | 5

129

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

RÖRELSENS INTÄKTER

Mkr

Not

2014

2013

äntenetto

2

2764

2909

Erhållnautdelningar

3757

2854

Nettoresultat,noteradeaktiero handelar

3

10948

21709

Nettoresultat,onoteradeaktiero handelar

4

1888

4765

Nettoresultat,ränte ärandetillgångar

6304

-1597

Nettoresultat,derivatinstrument

5

1330

3746

Nettoresultat,valutakursförändringar

8327

-1659

rovisionskostnader,netto

6

-162

-155

Summa rörelsens intäkter

35 155

32 572

RÖRELSENS KOSTNADER

ersonalkostnader

7

-120

-110

vrigaadministrationskostnader

8

-58

-64

Summa rörelsens kostnader

-178

-173

Årets resultat

34 977

32 398

44 | ÅRSREDOVISNING 2014

130

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

BALANSRÄKNING | TREDJE AP-FONDEN

BALANSRÄKNING

Balansräkning

TILLGÅNGAR

Mkr

Not

2014-12-31

2013-12-31

Aktiero handelar

Noterade

9,21

137927

128515

noterade

10,21

32017

29086

ligationero handraränte ärandetillgångar

11,21

154362

107494

erivat

12,21,23

3862

3081

assao h

ankmedel

1664

1443

vrigatillgångar

13,23

10911

11606

Förut etaldakostnadero hupplupnaintäkter

14

1375

1470

S mma

llg ngar

342 118

282 695

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

erivat

12,21,23

10398

1899

vrigaskulder

15,23

43336

22262

Förut etaldaintäktero hupplupnakostnader

16

51

58

Summa skulder

53 786

24 220

Fondkapital

ngåendefondkapital

17

258475

232956

Netto etalningmotpensionssystemet

-5120

-6880

Åretsresultat

34977

32398

Summa fondkapital

288 332

258 475

Summa fondkapital och skulder

342 118

282 695

osterinomlin en

18

ÅRSREDOVISNING 2014 | 45

131

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

NOTER

Tred eA -fonden,organisationsnummer802014-4120,ärenav u er onderna inomdetsvenskapensionssystemetmedsäteiSto kholm Årsredovisning

förräkenskapsåret2014hargodkäntsavstyrelsenden19fe ruari2015 esultaträkningo h alansräkningskafastställasavregeringen

N T1 Redovisnings oc v rderingsprinciper

Enligtlagen 2000 192 omallmännapensionsfonderskaårsredovisningenupp- rättasmedtillämpningavgodredovisningssed,varviddetillgångarsomfond- medlenpla eratsiskaupptastillmarknadsvärdet eddennautgångspunkthar FörstatillF ärdeA -fondernautar etatgemensammaredovisnings-o hvärde- ringsprin ipervilkahartillämpatso hsammanfattasnedan

Fondernasredovisnings-o hvärderingsprin iperanpassassu essivttillden internationella redovisningsstandarden, F S Eftersom F S är under omfattan- de omar etning, har anpassningen hi lls inriktats mot informationskrav enligt

F S7o h F S13 Enfullständiganpassningtill F

Sskulleinteväsentligtpåverka

redovisatresultato hkapital otnugällande F

Särendastörreskillnadenatt

kon ernredovisning o h kassaflödesanalys e upprättas edovisningsprin iper- na avseende nettoredovisning av e likviderade forderingar o h e likviderade

skulder samt repor o h derivatinstrument har anpassats till

F S AS 32 regler

rin ipförändringenpåverkaringaposteri alansräkningen

vrigaredovisnings-

o hvärderingsprin iperäroförändrade ämförtmedföregåendeår

A rsdagsredovisning

Transaktionerivärdepappero hderivatinstrumentpåpenning-o ho liga- tionsmarknaden,aktiemarknadeno hvalutamarknadenredovisasi alansräk- ningen per a ärsdagen,det vill säga vid den tidpunkt då deväsentliga rä ghe- ternao hdärmedriskernaövergårmellanparterna Fordranpåellerskulden tillmotpartenmellana ärsdago hlikviddagredovisasunderövrigatillgångar respektiveövrigaskulder vrigatransaktioner,framförallttransaktionerav- seendeonoteradeaktier,redovisasi alansräkningenperlikviddagen,vilket överensstämmermedmarknadspraxis

Ne oredovisning

Finansiellatillgångaro hskuldernettoredovisasi alansräkningenärdet nnsen legalrä ghetattnettoredovisatransaktioner o hdet nnsenavsiktatterlägga likvidnettoellerrealiseratillgångeno herläggalikvidförskuldensamtidigt

mr kningav tl ndskval ta

Transaktioneriutländskvalutaomräknastillsvenskakronormeddenvalutakurs somgällerpåtransaktionsdagen å alansdagenräknastillgångaro hskulderi utländskvalutaomtillsvenskakronortill alansdagensvalutakurser

ärdeförändringarpåtillgångaro hskulderiutländskvalutauppdelasiendel somärhänförligtillvärdeförändringenavtillgångenellerskuldenilokalvalutao h endelsomärorsakadavvalutakursförändringen alutakursresultatsomuppstår vidförändringavvalutakursredovisasiresultaträkningenpåradenNettoresultat, valutakursförändringar

Ak erido erbolag intressebolag

Enligtlagenomallmännapensionsfonderupptasaktieridotter olag intresse- olagtillverkligtvärde erkligtvärde estämsenligtsammametodersomtill- lämpasföronoteradeaktiero handelar ravpåattupprättakon ernredovisning föreliggerinte

rderingavfinansiellainstr ment

Fondenssamtligapla eringarvärderastillverkligtvärdevarvidsåvälrealisera- desomorealiseradevärdeförändringarredovisasiresultaträkningen raderna Nettoresultatpertillgångsslagingårsåledessåvälrealiseradesomorealiserade resultat defallhänvisningnedanskertillvaldindexleverantör,sefondenshem- sidaförinformationkringaktuellaindex Nedan eskrivshurverkligtvärdefast- ställsförfondensolikapla eringar

Noteradeaktierochandelar

Föraktiero

handelarsomärupptagnatillhandelvidenregleradmarknadeller

handelspla

orm, estämsverkligtvärdeutifrån alansdagenso iella

marknadsnoteringenligtfondensvaldaindexleverantör,oftastgenomsnitts- kurs nnehav som inte ingåriindex värderastill noteradepriser o server ara i enaktivmarknad Erlagda ourtagekostnaderresulta örsundernettoresultat noteradeaktier

46 | ÅRSREDOVISNING 2014

Onoteradeaktierochandelar

Föraktiero handelarsominteärupptagnatillhandelvidenregleradmarknad ellerhandelspla orm, estämsverkligtvärde aseratpåvärderingerhållenfrån motpartenellerannanexternpart ärderingenuppdaterasdånyvärderinger- hållitso h usterasföreventuellakassaflödenframtill okslutstillfället defall fondenpågodagrunder edömerattvärderingenärfelaktigskeren usteringav

erhållenvärdering

ärderingenavseendeonoteradeandelarföl er E s nter-

national rivateE

uityand enture apital aluation uidelines prin ipereller

likvärdigavärderingsprin ipero hskaiförstahandvara aseratpåtransaktioner medtred epart,menävenandravärderingsmetoderkananvändas

ärderingavonoteradefastighetsaktier aseraspåenvärderingenligtsu - stansvärdemetodenidenmånaktienintevaritföremålförtransaktionerpåen andrahandsmarknad Enmetodutve klingförvärderingavinnehavionoterade fastighets olagskedde2013isyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde Fråno hmed2013värderasuppsk utnaskatteskuldertillettvärdesoman- vändsvidfastighetstransaktionervilketskil ersigmotdenvärderingsomskeri redovisningenhosfastighets olagen enändrademetodenföratt eräknaverk- ligtvärdepåverkade2013årsresultat,sevidarenot4Nettoresultatonoterade aktiero handelar

Obligationerochandraräntebärandetillgångar

Föro

ligationero handraränte

ärandetillgångar estämsverkligtvärdeuti-

från

alansdagenso

iellamarknadsnotering oftastköpkurs enligtfondens

valdaindexleverantör

nnehavsominteingåriindexvärderastillnoteradepriser

o server araienaktivmarknad

defallinstrumentenintehandlaspåenaktiv

marknado htillförlitligamarknadspriserinte nnsatttillgåvärderasinstrumen- tetmedh älpavallmäntvedertagnavärderingsmodellersominne ärattkassa- flödendiskonterastillrelevantvärderingskurva

Somränteintäktredovisasränta eräknadenligte ektivräntemetoden

aseratpåupplupetanska ningsvärde

etupplupnaanska

ningsvärdetär

detdiskonteradenuvärdetavframtida

etalningar,därdiskonteringsräntan

utgörsavdene ektivaräntanvidanska

ningstidpunkten

ettainne äratt

förvärvadeöver-o hundervärdenperiodiserasunderåterståendelöptideller tillnästaränte usteringstillfälleo hingåriredovisadränteintäkt

Derivatinstrument

Förderivatinstrument estämsverkligtvärde aseratpånoteringarvidåretsslut defallinstrumentenintehandlaspåenaktivmarknado htillförlitligamarknads- priserinte nnsatttillgå,värderasinstrumentetmedh älpavallmäntvedertagna värderingsmodellerdärindatautgörsavo server aramarknadsdata

erivatkontrakt med positivt verkligt värde per alansdagen redovisas som tillgångarmedankontraktmednegativtverkligtvärderedovisassomskulder Skill- naden mellan terminskurs o h avistakurs för valutaterminer periodiseras lin ärt överterminskontraktetslöptido hredovisassomränta

Återköpstransaktioner

idäktaåterköpstransaktion,såkalladrepa,redovisassåldtillgångfortsatti alansräkningeno herhållenlikvidredovisassomskuld etsåldavärdepappret redovisassomställdpantinomlin eni alansräkningen Skillnadenmellanlikvidi avistaledeto hterminsledetperiodiserasöverlöptideno hredovisassomränta

rdepappersl n

tlånadevärdepapperredovisasi alansräkningentillverkligtvärdemedan erhållenersättningförutlåningenredovisassomränteintäktiresultaträkning- en Erhållnasäkerheterförutlånadevärdepapperkan eståavvärdepapper

o h eller kontanter

de fallTred e A

-fonden har rätt att förfoga över erhål-

lenkontantsäkerhetredovisasdennai

alansräkningensomentillgångo h

en motsvarande skuld

övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i

alansräkningenutanangesseparatunderru riken Ställdapanter,ansvars- för indelser o h Åtaganden nder denna ru rik redovisas även värdet av ut- lånadevärdepapper,samtsäkerheterfördessa

132

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

N T1 orts

Postersomredovisasdirektmot ondkapitalet

n-o hut etalningarsomharskettmotpensionssystemetredovisasdirektmot fondkapitalet

Provisionskostnader

rovisionskostnaderredovisasiresultaträkningensomenavdragspostunder rörelsensintäkter eutgörsavdirektatransaktionskostnadersåsomdepå anks- arvodeno hfastaarvodentillexternaförvaltaresamtfastaavgifterförnoterade fonder restations aseradearvoden,somutgårnärförvaltareuppnårenavkast- ningutöveröverenskommennivådärvinstdelningtillämpas,redovisassomav- gåendepostundernettoresultatföraktuellttillgångsslagiresultaträkningen Förvaltararvodenföronoteradeaktiero handelar,förvilkaåter etalning medgesförevinstdelningo hdäråter etalning edömssomsannolik,redovisas somanska ningskostnado hkommerdärmedingåidetorealiseraderesultatet

övrigafallredovisasdesomprovisionskostnader

NOT 2 R ntene o

2014

2013

Mkr

RÄNTEINTÄKTER

ligationero handraränte ärandeintäkter

2397

2046

erivatinstrument

468

1130

ärdepapperslån,aktier

66

67

ärdepapperslån,o ligationer

30

14

vrigaränteintäkter

4

3

Summa ränteintäkter

2 965

3 259

RÄNTEKOSTNADER

erivatinstrument

201

350

vrigaräntekostnader

0

0

Summa räntekostnader

201

350

R ntene o

2 764

2 909

NOT 3 Ne

ores ltatnoteradeak eroc

andelar

Mkr

2014

2013

esultatnoteradeaktiero handelar

11113

21877

Avgår ourtage

-73

-44

Avgårprestations

aseradearvoden

-91

-124

Ne ores ltat noterade ak er oc andelar

10 948

21 709

NOT 4 Ne ores ltatonoteradeak eroc

andelar

Mkr

2014

2013

ealisationsresultat

1630

2116

realiseradevärdeförändringar

269

2649

Avgårprestations aseradearvoden

-12

-

Ne ores ltat onoterade ak er oc andelar

1 888

4 765

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

Rörelsens kostnader

Samtligaförvaltningskostnader,exklusive ourtage,arvodentillexternaförval- tareo hdepå anksarvoden,redovisasunderrörelsenskostnader nvesteringar iinventariersamtegenutve klado hförvärvadprogramvarakostnadsförsi normalfalletlöpande

Ska er

Tred eA -fondenär efriadfrånallinkomstskattvidpla eringariSverige

Skattpåutdelningaro hkupongskattersompåföresivissaländernettoredo- visasiresultaträkningenunderrespektiveintäktsslag

Fondenärfråno hmed2012registreradtillmervärdesskatto hdärmed skatteskyldigtillmervärdesskattförförvärvfrånutlandet Fondenharinterättatt

återfå etaldmervärdesskatt

ostnadsfördmervärdesskattinkluderasirespektive

kostnadspost

Avr ndningar

Avrundningsdi erenserita

ellerkanförekomma

NOT 5 Ne ores ltatderivat

2014

2013

Mkr

Aktierelateradederivat

1683

3220

änte-o hkreditrelateradederivat

-353

526

Ne ores ltat derivat

1 330

3 746

NOT 6 Provisionskostnader

Mkr

2014

2013

Externaförvaltningsarvodennoteradetillgångar

130

121

Externaförvaltningsarvodenonoteradetillgångar

18

22

vrigaprovisionskostnaderinkldepå ankskostnader

14

12

S mmaprovisionskostnader

162

155

provisionskostnaderredovisasinteprestations aseradearvodenvilkauppgi ktill 103 124 mkr,varav91 124 mkravsernoteradeaktiero h12 - mkravserono- teradeaktiero handelar essaredovisasdirektmotnettoresultatförrespektive tillgångsslag

nderliggandeavgifterisktotalreturns aps T S 1 redovisasintei provisionskostnaderutansomendelavvärdeförändringenunderNettoresultat, derivatinstrument För2014uppgårunderliggandekostnaderiT Sertill

20 10 mkr

nderårethartotalt171 109 mkrerlagtsiförvaltararvodenavseende onoterade tillgångar Av dessa avser 153 87 mkr avtal som medger åter- etalningaverlagdaförvaltningsarvodenförevinstdelningvidavyttring essa redovisassomendelavtillgångensanska ningsvärde

1 Seordlistas 66

Enmetodutve klingförvärderingavinnehavionoteradefastighets olag implementerades2013isyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde Fråno h med2013värderasuppsk utnaskatteskuldertillettvärdesomanvändsvidfastig- hetstransaktioner,vilketskil ersigmotdenvärderingsomskeriredovisningenhos fastighets olagen

ÅRSREDOVISNING 2014 | 47

133

Skr. 2014/15:130

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

NOT

Personal

2014

2013

varav

varav

totalt

kvinnor

totalt

kvinnor

edelantalanställda

56

18

55

19

Anställda31 12

57

20

53

17

Antaliledningsgruppen31 12

5

2

5

1

So iala

So iala

öner

örliga

kostnader

öner

örliga

kostnader

Personalkostnader i tkr,

inkl

Personalkostnader i tkr,

inkl

o h

ersätt-

ensions-

särskild

o h

ersätt-

ensions-

särskild

2014

arvoden

ningar kostnader

löneskatt

Summa

2013

arvoden

ningar

kostnader

löneskatt

Summa