Prop. 2014/15:132

Regeringens skrivelse 2014/15:132

Redovisning av fördelning av medel från
Skr.

Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014
2014/15:132

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 juni 2015

Margot Wallström

Åsa Regnér

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2014. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. I skrivelsen anges också områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1

Skr. 2014/15:132

2

Innehållsförteckning

1
Allmänna arvsfonden ........................................................................
4

1.1
Bakgrund ............................................................................
4

1.2
Arvsfondsdelegationen.......................................................
4

1.3
Kammarkollegiet................................................................
5

2
Förvaltning av Allmänna arvsfonden................................................
5

2.1
Hur Allmänna arvsfonden får egendom .............................
5

2.2
Om Allmänna arvsfonden avstår egendom ........................
6

2.3 Kammarkollegiets etiska riktlinjer för

kapitalförvaltningen ...........................................................
7

2.4 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna

arvsfonden 2014 .................................................................
7

2.5
Placeringsinriktning och avkastning...................................
8

2.6
Kostnader för förvaltning och administration ..................
10

3 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 2014 ..........................
12

3.1
Riktlinjer för fördelning av stöd.......................................
13

3.2
Fördelning av stöd 2014...................................................
14

3.3
Antalet inkomna och beslutade ärenden 2014..................
15

3.4
Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen ........
16

3.5
Fördelning av stöd per målgrupp......................................
17

3.5.1
Verksamhet till förmån för barn under 12

år ..............................................................
19

3.5.2
Verksamhet till förmån för ungdomar 12–

25 år ..............................................................
19

3.5.3
Verksamhet till förmån för personer med

funktionsnedsättning .......................................
20

3.6
Fördelning av stöd per organisationskategori...................
21

3.7
Fördelning av stöd genom särskilda satsningar................
23

3.8
Kontroll av arvsfondsmedlens användning ......................
26

4
Regeringens prioriterade områden ..................................................
26

5
Kommunikation, uppföljning och utvärdering................................
30

5.1
Kommunikation................................................................
30

5.2
Uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning..........
32

5.2.1
Uppföljning .....................................................
33

5.2.2
Utvärdering......................................................
36

5.2.3
Erfarenhetsspridning .......................................
41

6 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens

verksamhet och utveckling..............................................................
42

7 Inriktning och prioriterade områden från och med 2015 ................
47

7.1
Barnrättspolitik.................................................................
47

7.2
Ungdomspolitik................................................................
48

7.3
Funktionshinderspolitik....................................................
49

7.4
Prioriterade områden ........................................................
49

7.4.1
De åtta områden som redan är prioriterade......
50

7.4.2
Regeringen prioriterar fyra nya områden
Skr. 2014/15:132

för Allmänna arvsfonden ................................
52

Bilaga 1
Resultat- och balansräkning.............................................
54

Bilaga 2
Tilldelade medel per organisation ...................................
62

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2015..........
73

3

Skr. 2014/15:132 1
Allmänna arvsfonden

1.1 Bakgrund

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt, vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden och förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden. Två statliga myndigheter har hand om arvsfondsärenden, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets uppgift är att företräda fonden och se till att pengarna kommer in från dödsbon där fonden är arvinge. Kammarkollegiet ska också förvalta fonden på bästa möjliga sätt och betala ut pengar till beviljade projekt. Vilka projekt som ska få stöd ur fonden beslutas av Arvsfondsdelegationen som också följer upp projekten och informerar om fondens ändamål. Sedan 2010 utför Kammarkollegiet även administrativa och handläggande uppgifter åt Arvfondsdelegationen, vilket inkluderar att bereda ärenden, ta fram beslutsunderlag, föra protokoll samt färdigställa och expediera avgöranden. Detta hanteras i dag av Arvsfondsdelegationsenheten inom Kammarkollegiets rättsavdelning. I sin utåtriktade kommunikationsverksamhet använder sig Arvsfondsdelegationen ofta av kortversionen ”Arvsfonden” som ett slags varumärke.

1.2 Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen) ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen om Allmänna arvsfonden (arvsfondsförordningen) informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen leds av en nämnd som utses av regeringen och som består av en ordförande, en vice ordförande och högst fem andra ledamöter, varav majoriteten utgörs av personer som inte arbetar inom Regeringskansliet. Enligt arvfondslagen ska delegationens ordförande arbeta inom Regeringskansliet. Under 2014 innehades ordförandeposten av ansvarig statssekreterare för barnrätts- och funktionshinderfrågor i Socialdepartementet, och vice ordförandeposten innehades av ansvarig statssekreterare för ungdomsfrågor i Ut- bildningsdepartementet.

Sedan den 1 januari 2010 utför Kammarkollegiets personal administrativa och handläggande uppgifter samt är föredragande i Arvsfondsdelegationen.

4

Regeringen redovisar årligen förvaltningen av Allmänna arvsfonden Skr. 2014/15:132 och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även

inriktning och prioriteringar för Arvsfondsdelegationens verksamhet.

1.3 Kammarkollegiet

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör att bevaka Allmänna arvsfondens rätt, förvalta arvsfondens kapital samt utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets kostnader finansieras med medel från Allmänna arvsfonden och under 2014 fick kollegiet disponera maximalt 60 miljoner kronor för detta ändamål.

Den 1 januari 2012 trädde ändringar i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden i kraft, vilka i huvudsak innebär att Fonddelegationen inom Kammarkollegiet har i uppdrag att besluta om långsiktig placeringsinriktning och strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital. Fonddelegationen, som utses av regeringen, är ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet när det gäller frågor inom kapitalförvaltningen. Den är sammansatt av personer med lång erfarenhet från skilda delar av kapitalmarknaden och utgör ett starkt stöd för kapitalförvaltningen.

Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut.

Kammarkollegiet ska varje år till regeringen, i samband med att den egna årsredovisningen lämnas, även lämna en redovisning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen ska granskas av Riksrevisionen inom ramen för den årliga revisionen.

2 Förvaltning av Allmänna arvsfonden

2.1 Hur Allmänna arvsfonden får egendom

Arv tillfaller fonden

När en person avlider utan att efterlämna maka, make eller närmare släk-

tingar än kusiner och det finns egendom i dödsboet är Allmänna arvsfon-

den legal arvtagare i den mån egendomen inte har testamenterats till

någon annan. Om den avlidne var änka eller änkling, tillfaller arvet All-

männa arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släk-

tingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att

dessa släktingar ska ärva är att de till exempel inte uteslutits från arv på

grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade

till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland

annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.
5

Skr. 2014/15:132

6

God man förordnas

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i Allmänna arvsfondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Avveckling av dödsbo

Kammarkollegiet företräder Allmänna arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2014 inkom 1 515 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 039 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamenten godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 558. Under år 2014 kom det in 462 miljoner kronor netto till Allmänna arvsfonden jämfört med 557 miljoner kronor 2013.

2.2 Om Allmänna arvsfonden avstår egendom

Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer fonden till godo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som fonden mottagit avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Under 2014 inkom 106 ansökningar om arvsavstående till Kammarkollegiet.

Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får ett belopp av det arv som tillfallit Allmänna arvsfonden tillsammans med sådan egendom avstås till den som tar emot egendomen att användas för sådana omedelbara åtgärder, som är nödvändiga för att bevara egendomen. En ansökan om arvsavstående ska ges in till Kammarkollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Från och med den 1 januari 2014 beslutar Kammarkollegiet om avstående av arv eller försäkringsbelopp oberoende av värdet på kvarlåtenskapen. Om det i ett ärende om avstående av arv eller försäkringsbelopp som tillfallit Allmänna arvsfonden uppkommer någon fråga av sär-

skild vikt från allmän synpunkt, ska kollegiet lämna över frågan med Skr. 2014/15:132 eget yttrande till regeringen för avgörande.

2.3 Kammarkollegiets etiska riktlinjer för kapitalförvaltningen

Kammarkollegiet ser ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling som en förutsättning för långsiktig tillväxt.

Kammarkollegiets ESG-policy i kapitalförvaltningen (ESG står för Environment, Social, and Governance factors) utgår från en etablerad normgrund, fastställda kriterier och en process som utvecklas för att vara en integrerad del i investeringsprocessen. Normgrunden omfattar internationella konventioner för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och antikorruption samt för humanitär rätt. Exempel på internationella normer som ska följas av de bolag Kammarkollegiet investerar i är:

• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

• ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet

• Rio-deklarationen om miljö och utveckling

• FN:s konvention om biologisk mångfald

• FN:s konvention mot korruption

Kammarkollegiet följer i sin kapitalförvaltning Förenta Nationernas principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI). Policyn omfattar också fastställda kriterier för följande produkter och branscher: alkohol, pornografi, spel, tobak och vapen. För varje område bestäms hur stor andel av bolagens omsättning som högst får härröra från involvering i dessa produkter och branscher.

2.4 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2014

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. En tiondel av de medel som har tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden och årets avkastning ska vara tillgängliga för utdelning från och med närmast följande år men får också läggas till fonden. Tabellen nedan visar hur stor andel av de influtna medlen som har lagts till fondkapitalet samt summan av de utdelningsbara medlen.

7

Skr. 2014/15:132
Tabell 2.1
Utdelningsbara medel som har tillfallit Allmänna arvsfon-

den, miljoner kronor

2014
2013
2012
2011
2010

Influtna arvsmedel (netto)
462
557
312
494
559

Varav 10 % (netto) som
46
56
31
49
56

läggs till fondkapitalet

Återstoden av influtna
416
501
281
445
503

arvsmedel 90 % (netto)

Direktavkastning (netto)
166
161
162
156
86

Summa utdelningsbara
582
662
443
601
589

medel

Summa utdelade medel
616
546
477
469
434

* Tabellen visar enbart utdelningsbara medel baserat på influtna arvsmedel under respektive år. Det finns fritt kapital ackumulerat som inte syns i tabellen. Därför finns det mer medel att dela ut än det som kommer in under året.

2.5 Placeringsinriktning och avkastning

Allmänna arvsfondens bokförda värde 1 uppgick den 31 december 2014 till 4 739 miljoner kronor, jämfört med 4 193 miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 7 124 miljoner kronor, jämfört med 6 442 miljoner kronor föregående år. Se tabell 2.2.

Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier samt företagsobligations-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2014 års utgång var 22 procent placerade i det svenska aktiekonsortiet, 21,99 procent i det utländska aktiekonsortiet, 20,65 procent i aktieindexkonsortiet, 22,30 procent i räntekonsortiet, 11,84 procent i företagsobligationskonsortiet och 1,20 procent i likvida tillgångar.

1 Bokfört värde är det totala värdet av ett företags tillgångar som skulle betalas ut till aktieägarna om företaget skulle säljas. Genom att jämföra ett företags bokförda värde med dess marknadsvärde kan man utröna huruvida företagets aktier är över- eller

undervärderade.

8

Tabell 2.2
Allmänna arvsfondens värdeutveckling, miljoner kronor

Skr. 2014/15:132

Bokfört värde
2014
2013
2012
2011
2010

Tillgångar
5 109
4 532
4 192
3 370
3 149

Skulder
370
339
255
222
192

Summa
4 739
4 193
3 937
3 148
2 957

Marknadsvärde
2014
2013
2012
2011
2010

Tillgångar
7 494
6 781
5 621
5 149
5 656

Skulder
370
339
255
222
192

Summa
7 124
6 442
5 366
4 927
5 464

Avkastning

Av tabell 2.3 framgår att under år 2014 hade innehavet i räntekonsortiet en avkastning på 3,6 (2,3) procent jämfört med index 2 3,0 (1,8) procent. Räntekonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 3,5 procent jämfört med index 2,8 procent. I början av 2014 inkluderades tillgångsslaget företagsobligationer i portföljen. Avkastningen i företagsobligationskonsortiet 3 blev 6,6 procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,6 procentenheter.

Innehavet i det svenska aktiekonsortiet hade under 2014 en avkastning på 15,7 (25,8) procent jämfört med index 4 15,7 (26,3) procent. Det svenska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 genom avknoppning av den utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet.

Innehavet i det utländska aktiekonsortiet hade under 2014 en avkastning i linje med index 5 på 28,3 procent. Det utländska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 i form av den avknoppade utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet.

Innehavet i aktieindexkonsortiet hade under 2014 en avkastning på 13,8 (24,9) procent att jämföra med index 6 13,8 (24,8) procent.

Aktieindexkonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden har varit ca 11 procent, vilket är likvärdigt med index.

2 OMRX Bond All 1-3 Years

3 NOMX Credit SEK, Total Return

4 OMXS Cap Gross Index

5 MSCI World Net (developed)

6 OMXS 30 Cap Gross Index, justerat för etisk granskning

9

Skr. 2014/15:132
Tabell 2.3
Totalavkastning i Allmänna arvsfondens portfölj, procent

Tillgångsslag

Avkastning
Index 2014
Avkastning
Index 2013

2014

2013

Räntekonsortiet

3,6
3,0
2,3
1,8

Företagsobligations-
6,6
6,0

konsortiet

Svenska aktiekonsortiet
15,7
15,7
25,8
26,3

Utländska aktiekonsortiet
28,3
28,3
26,0
25,7

Aktieindexkonsortiet
13,8
13,8
24,9
24,8

Bankmedel

-0,8
0,5
0,1
0,9

Portföljens

13,2
12,8
19,9
19,8

totalavkastning

Kammarkollegiet lyckades skapa ett mervärde eftersom den aktiva avkastningen positivt bidrog, det vill säga överpresterade, mot jämförelseindex med cirka 0,4 procentenheter. Detta kan hänföras till en lyckosam aktiv förvaltning i såväl räntesom företagsobligationskonsortiet. Den riskjusterade avkastningen, mätt som informationskvot för hela förmögenhetsportföljen, har varit god.

Under året har Allmänna arvsfonden tillförts 734,3 (792,1) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 614,9 (508,3) miljoner kronor.

Totalt fanns vid årsskiftet 2014/15 ett belopp uppgående till 1 366 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2015. Året innan var motsvarande belopp 1 336 miljoner kronor.

2.6 Kostnader för förvaltning och administration

Allmänna arvsfondens medel används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, hanteringen av återkravsärenden, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka kostnaderna för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar inkomna till Arvsfondsdelegationen samt för controller-, kommunikations- och utvärderingsverksamhet.

Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2014 till totalt 60,0 miljoner kronor. Hur dessa kostnader har utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 2.4. I tabellen redovisas kostnaderna för Arvsfondsdelegationen utifrån en annan fördelning än tidigare år. Fördelningen i tabellen är densamma som återfinns i Kammarkollegiets årsredovisning. Den tidigare fördelningen av kostnader för Arvsfondsdelegationen var personalkostnader, förvaltningskostnader samt verksamhetsspecifika kostnader, vilket försvårade jämförelsen med Kammarkollegiets årsredovisning.

10

Tabell 2.4
Förvaltnings- och administrationskostnader, miljoner kronor
Skr. 2014/15:132

2014
2013
2012
2011
2010

Kammarkollegiet totalt
25,7
23,6
20,5
18,9
17,9

Dödsboavveckling med
16,5
15,8
14,3
12,8
12,0

mera

Fondförvaltning

8,5
7,4
5,4
5,3
5,1

Utbetalning av beviljat
0,7
0,4
0,8
0,8
0,8

stöd

Arvsfondsdelegationen
34,3
31,8
29,7
27,5
26,9

totalt

Personalkostnader
19,2
16,9
17,1
14,7
14,2

Lokalkostnader

2,1
1,8
1,8
1,7
1,4

Övriga kostnader

13,0
13,1
10,8
11,1
11,3

Totalt förvaltnings- och
60,0
55,4
50,2
46,4
44,8

administrationskostnader

De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationens verksamhet de senaste åren beror på den personalförstärkning som genomförts successivt under perioden.

Under flera år har de medel som Arvsfondsdelegationen har att fördela ökat. Ökningen består dels av de medel som inkommer till följd av avvecklingen av dödsbon, dels av direktavkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets ideella organisationer har fler handläggare anställts. Målsättningen har varit att med bibehållen kvalitet i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. Samtidigt har kommunikationsverksamheten förstärkts och effektiviserats. Syftet med detta är att få in fler ansökningar. En utvärderingsverksamhet har byggts upp och etablerats i samråd med Regeringskansliet och i enlighet med lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Dessa tre förstärkningar har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader.

Under 2011 lanserade Arvsfondsdelegationen ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter. Syftet är dels att sprida erfarenheter från och mellan projekten, dels att göra Arvsfondsdelegationens verksamhet mer transparent för allmänhet, föreningsliv, medier och övriga intressenter. Under 2012 inrättades en controllerfunktion som ansvarar för att dels ge projekten och handläggarna stöd i ekonomiska frågor, dels förbättra kontrollen av projektmedlen. Controllerfunktionen förstärktes ytterligare under 2013, vilket har minskat risken för oegentligheter. Under 2014 utvecklades och lanserades en ny webbplats, vilket inneburit ökade kostnader. Under året har även kostnader för utveckling av ett nytt diarium och ärendehanteringssystem belastat budgeten.

11

Skr. 2014/15:132 Driftskostnader i förhållande till projektmedel och antal beslut

Tabell 2.5 visar hur stor andel av de beslutade projektmedlen som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2010–2014. Dessa uppgår till 5,3 procent under 2014.

Tabell 2.5 Driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel, procent

2014
2013
2012
2011
2010

Andelen driftskostnader
5,3
5,5
5,9
5,6
5,8

Trots att driftskostnaderna har ökat kontinuerligt under perioden är andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel på en låg nivå jämfört med de senaste fem åren. Det beror på att volymen beslutade projektmedel har ökat i en snabbare takt än driftskostnaderna.

En annan indikator för driftskostnaderna är kostnaderna i förhållande till antalet fattade beslut om projektansökningar. I tabell 2.6 visas utvecklingen av dessa kostnader.

Tabell 2.6
Driftskostnader per beslut, kronor

2014
2013
2012
2011
2010

Driftskostnader per beslut
18 700
20 300
19 400
15 500
14 800

Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut minskade under 2014. Den tidigare ökningen har till del att göra med att projekten i genomsnitt blivit större och därmed mer komplexa. Det beror även på att beslutsunderlagen som tas fram till Arvsfondsdelegationen har blivit mer genomarbetade och därmed håller högre kvalitet. Detta har varit möjligt på grund av att antalet ansökningar var relativt lågt under perioden 2011–2013 och att handläggarna då kunnat lägga ner mer tid per inkommen ansökan. Under 2013 och 2014 ökade antalet inkomna ansökningar. Under 2014 ökade även antalet beslut. Antalet inkomna ansökningar 2014 låg på ungefär samma nivå som under 2010, vilket betyder att driftskostnaderna per beslut ökat med över 25 procent under perioden men att kostnadsutvecklingen 2014 brutits.

3 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 2014

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

12

3.1
Riktlinjer för fördelning av stöd
Skr. 2014/15:132

Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska stöd ur Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper: barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd får också, om det bedöms som särskilt angeläget, lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning.

Projektstöd

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs av i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projekten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med potential att leva vidare även efter det att det ekonomiska stödet ur fonden har upphört. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

De som kan få stöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan även beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. En kommun kan till exempel beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med en ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. En plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden kan leva vidare efter projektets slut samt för hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. För samtliga projekt tas beslut om stöd för ett år i taget.

Lokalstöd

Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny-, om-, eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Till skillnad från projektstöden krävs för lokalstöd att det bedöms som särskilt angeläget. Verksamheten ska vara nyskapande på orten. Endast organisationer som bedriver ideell verksamhet kan beviljas lokalstöd. Stödet är villkorat på så sätt att det skrivs av under en tioårsperiod. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. Om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits kan begäran om återbetalning ske. Den som beviljas lokalstöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar sker en dialog med berörd kommun.

13

Skr. 2014/15:132

14

3.2 Fördelning av stöd 2014

Under 2014 fördelades 616 miljoner kronor till projekt efter beslut av Arvsfondsdelegationen. Det är en ökning med 13 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia. Av dessa medel utgör 118 miljoner kronor lokalstöd och 498 miljoner kronor projektstöd. Figur 3.1 visar utvecklingen av det stöd som har beviljats av Arvsfondsdelegationen.

Figur 3.1 Utveckling av fördelningen av stöd, miljoner kronor

700

Projektstöd

Lokalstöd

616

600

546

500

469
477

434

400

300

460
498

200
411

425
404

100

0

2010

2011
2012
2013
2014

Under perioden 2010–2014 ökade den totala summan projektmedel som fördelats av Arvsfondsdelegationen med 42 procent. Jämfört med 2004, när Arvsfondsdelegationen blev en från Regeringskansliet fristående nämndmyndighet, är ökningen drygt 350 miljoner kronor, eller 140 procent.

Geografisk fördelning av beviljade medel

Knappt 60 procent (366 miljoner kronor) av de medel som fördelades under 2014 gick till lokala och regionala projekt. Resterande medel gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet och en nationell funktionshindersorganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Mätt i antal är 65 procent (276 stycken) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande projekt utgörs av nationella projekt. I likhet med de senaste åren fick projekt i samtliga län bifall under året. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns flest föreningar och personer. Tabell 3.1 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Noterbart är att inget län har färre än fyra projekt.

Skr. 2014/15:132

Tabell 3.1 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt, miljoner kronor

Län
Antal beviljade ansökningar
Summa, miljoner kronor

Stockholm
56
73

Skåne
45
61

Västra Götaland
36
42

Kalmar
15
20

Kronoberg
13
18

Gävleborg
12
22

Södermanland
11
16

Halland
10
10

Jönköping
10
12

Västerbotten
9
16

Uppsala
8
9

Dalarna
7
14

Örebro
6
8

Norrbotten
6
6

Östergötland
5
4

Jämtland
5
9

Värmland
5
6

Gotland
5
4

Västernorrland
4
5

Västmanland
4
2

Blekinge
4
9

Totalt
276
366

3.3 Antalet inkomna och beslutade ärenden 2014

Under år 2014 inkom 1 861 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är i nivå med året innan. Det bör påpekas att ärenden som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning hänförs till kategorierna barn respektive ungdom i tabell 3.2. Under kategorin Inte fondens målgrupper ingår ärenden från enskilda personer.

15

Skr. 2014/15:132
Tabell 3.2
Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen (st)

Inkomna ärenden
2014
2013
2012
2011
2010

Barn

516
489
346
413
407

Ungdom

870
801
770
844
935

Personer med funk-
397
475
399
395
450

tionsnedsättning

Inte fondens

78
111
81
57
105

målgrupper

Totalt

1861
1 876
1 596
1 709
1 897

Fördelade på

2014
2013
2012
2011
2010

Ansökningar

1331
1 295
1 175
1 240
1 425

Övrigt ärende

22
45
29
25
32

Redovisningar

508
536
392
444
440

Totalt

1861
1 876
1 596
1 709
1 897

3.4 Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen

Under 2014 fattades sammanlagt 1 302 beslut. Detta är en ökning med 8 procent jämfört med året innan då 1197 beslut fattades. Tabell 3.3 visar antalet beslut de senaste fem åren.

Tabell 3.3 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen (exklusive redovisningar, st)

2014
2013
2012
2011
2010

Bifall
427
386
398
426
415

Avslag
854
685
692
827
1 017

Övriga ärenden
21
126
77
39
32

Totalt
1302
1 197
1 167
1 292
1 464

I tabell 3.4 redovisas antalet bifallsrespektive avslagsbeslut under åren. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som har fått stöd.

16

Tabell 3.4
Fördelningen av antalet bifall och avslag (st)

Skr. 2014/15:132

Bifall

2014
2013
2012
2011
2010

Barn

103
108
90
106
86

Ungdom

192
178
203
206
204

Personer med funk-
132
100
105
114
125

tionsnedsättning

Antal projekt

427
386
398
426
415

Avslag

2014
2013
2012
2011
2010

Barn

272
175
139
203
263

Ungdom

405
295
334
415
520

Personer med funk-
126
156
153
168
165

tionsnedsättning

Inte fondens

51
59
66
41
79

målgrupper

Totalt antal avslag
854
685
692
827
1 017

Under 2014 biföll Arvsfondsdelegationen 427 ansökningar och avslog 854. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de har avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att de kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.

I genomsnitt beviljades 33 procent av ansökningarna stöd under 2014. Om fortsättningsansökningarna, för projektens andra och tredje år, exkluderas och bifallsfrekvensen beräknas för enbart nya ansökningar uppgår den till 21 procent. Den är därmed på samma nivå som de senaste två åren.

3.5 Fördelning av stöd per målgrupp

Arvsfondsdelegationen har två stödformer. I det här avsnittet redovisas översiktligt projekt- och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen har fattat beslut om. Om inget annat anges gäller redovisning båda stödformerna.

Diagrammet nedan visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp. Jämfört med förra året har andelen medel som fördelats till målgruppen personer med funktionsnedsättning ökat i förhållande till övriga målgrupper. Det bör i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom.

17

Skr. 2014/15:132
Figur 3.2
Fördelning av beslutade medel per målgrupp under 2014

(totalt 616 miljoner kronor), procent

33%

45%

Personer med

funktionsnedsättning Barn

Ungdom

22%

Under 2014 beslutades om 139 miljoner kronor till projekt avseende målgruppen barn och 276 miljoner kronor avseende målgruppen ungdomar. För målgruppen personer med funktionsnedsättning var nivån på beslutade medel under året på 200 miljoner kronor. Projekt som riktar sig till målgruppen personer med funktionsnedsättning avser projekt där huvudfokus ligger på personer äldre än 25 år eller projekt utan fokus på viss ålder.

Figur 3.3 Beviljade medel per målgrupp 2010–2014, miljoner kronor

300

Barn

Personer med funktionsnedsättning

Ungdomar

250

200

150

100

50

0

2010
2011
2012
2013
2014

Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning, uppgår den totala summan beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 265 miljo-

18

ner kronor, eller 43 procent av det totala belopp som utbetalades i pro- Skr. 2014/15:132 jektmedel under 2014.

3.5.1 Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2014 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 139 miljoner kronor till projekt med målgruppen barn enligt tabell 3.5. Det innebär en minskning med 9 miljoner kronor jämfört med 2013. Antalet bifall under 2014 var 103 stycken, vilket är fyra färre än året innan.

Tabell 3.5 Verksamhet till förmån för barn under 12 år, tusen kronor

Projektändamål
Antal projekt
Summa tkr

Fritid/idrott
27
48 492

Familjestöd
17
17 287

Information/utbildning
13
13 414

Fördel barn! (särskild satsning)
12
16 100

Kultur
9
10 850

Egen kraft! (särskild satsning)
8
13 138

Demokrati och delaktighet
4
5 444

Psykisk ohälsa
4
3 152

Integration
3
4 539

Förebyggande av brott, våld och mobbing
2
2 470

Barn i utsatta situationer
1
550

Arbete/sysselsättning
1
1 201

Hjälpmedel
1
1 409

Jämställdhet/könsroller
1
1 203

Totalt
103
139 249

3.5.2 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Under 2014 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 276 miljoner kronor till projekt för målgruppen ungdomar, se tabell 3.6. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 20 miljoner kronor. Antalet projekt med ungdomar som målgrupp ökade med 16 stycken jämfört med föregående år.

19

Skr. 2014/15:132
Tabell 3.6
Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år, tusen kronor

Projektändamål

Antal projekt
Summa tkr

Fritid/idrott

35
62 794

Kultur

34
44 978

Förebygga brott, våld och mobbing
21
41 716

Demokrati och delaktighet
18
26 286

Vi deltar! (särskild satsning)
14
12 878

Arbete/sysselsättning
12
20 955

Psykisk ohälsa

11
13 455

Egen kraft! (särskild satsning)
11
13 138

Information/utbildning
10
11 050

Integration

9
8 745

Jämställdhet/könsroller
6
6 157

Familjestöd

5
4 511

Drogförebyggande
3
4 253

Ungdomar i utsatta situationer
2
4 798

Fördel barn! (särskild satsning)
1
585

Totalt

192
276 299

3.5.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning

Under 2014 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 200 miljoner kronor till projekt för målgruppen personer med funktionsnedsättning, se tabell 3.7. Det är en ökning med 58 miljoner kronor, eller 41 procent, jämfört med 2013. Ökningen kan till stor del tillskrivas den särskilda satsningen Egen kraft. Antalet projekt med personer med funktionsnedsättning ökade med 29 stycken eller drygt 28 procent jämfört med 2013.

I målgruppen personer med funktionsnedsättning inkluderas givetvis även äldre personer med funktionsnedsättning. De flesta projekt som vänder sig specifikt till äldre personer med funktionsnedsättning riktar sig till personer med demenssjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning eller rörelsenedsättning samt till deras anhöriga. Ett exempel är Hushållningssällskapet Väst, som under året fick stöd för projektet Mat, musik och minnen. I projektet utvecklas en metod för att med stimuli kopplat till mat och musik underlätta för demenssjuka personer att minnas. Modellen kommer att testas på 20 äldreboenden med demensinriktning samt på 20 anhörigträffar för demenssjuka personer i Västra Götaland. Ett annat exempel som vänder sig till målgruppen äldre är Teckenspråkigt IT-stöd för döva och hörselskadade som Stockholms Dövas Förening driver. Syftet med projektet är att etablera ett it-supportcenter med teckenspråkskunnig personal i Dövas Hus i Stockholm. Projektet är ett samarbete med bland annat Stockholms läns Dövas Pensionärsförening och Sveriges Dövas Pensionärsförbund.

20

Tabell 3.7
Verksamhet till förmån för personer med

Skr. 2014/15:132

funktionsnedsättning, tusen kronor

Projektändamål

Antal projekt
Summa tkr

Egen kraft! (särskild satsning)
73
116 465

Demokrati och delaktighet
15
19 698

Psykisk ohälsa

9
12 186

Fritid/idrott

6
6 007

Information/utbildning
5
8 345

Arbete/sysselsättning
4
5 702

Kultur

3
4 090

Förebygga brott, våld och mobbing
3
5 653

Jämställdhet/könsroller
3
4 620

Rehabilitering

3
3 196

Familjestöd

2
2 849

Hjälpmedel

2
1 547

Tillgänglighet

1
2 659

Kost och motion

1
2 235

Bemötande

1
3 427

Integration

1
1 727

Totalt

132
200 406

3.6
Fördelning av stöd per organisationskategori

Ansökningarna till Arvsfondsdelegationen kommer från ett brett spekt-

rum av organisationer och föreningar runt om i landet. Det rör sig om allt

från stora etablerade och välkända intresseorganisationer till små lokala

idrottsföreningar. Trots att det inte helt går att särskilja kategorierna från

varandra görs ett försök till kategorisering för att få en bild av vilka or-

ganisationer och föreningar som beviljas medel ur Allmänna arvsfonden.

Antalet idrottsorganisationer som beviljats medel fortsätter att öka och

är likt föregående år den kategori som fått flest bifall. Majoriteten av

projekten är lokalstöd, vilket sannolikt hänger samman med den lokal-

stödssatsning som lanserades under 2012.

De idrottsföreningar som har fått stöd avser främst att utöka sina verk-

samheter med flera aktiviteter och att nå nya målgrupper, bland annat

personer med funktionsnedsättning. Flera organisationer uppger också

mer övergripande mål med sin idrottsverksamhet som exempelvis ökad

integration, tryggare och lugnare bostadsområden, att unga ska komma ut

i arbetslivet och få bättre matematikkunskaper. För att nå målen med sin

verksamhet samarbetar många av organisationerna med andra föreningar

och skolor.

Funktionshindersorganisationerna har brutit de senaste årens nedåtgå-

ende trend och har beviljats fler projekt än föregående år. Funktions-

hindersorganisationerna är också den organisationskategori som uppvisar

störst ökning i tilldelade medel, med en ökning på 36 miljoner kronor.

Projekten handlar bland annat om att skapa arenor och mötesplatser för

att personer med funktionsnedsättning ska kunna få ökat inflytande och
21

Skr. 2014/15:132 bli delaktiga i samhället. Ett återkommande tema i flera projekt är att hitta vägar som leder till ökat tillträde till arbetsmarknaden samt främjande av psykisk och fysisk hälsa. Tre av projekten vänder sig till kvinnor, varav ett till kvinnor med utländsk bakgrund. Ett projekt vänder sig till unga män.

Allt fler kulturföreningar får stöd ur fonden. Med kulturen som redskap ges människor möjlighet att få en röst i samhället och gestalta sina erfarenheter och drömmar, få en väg ut i arbetslivet, få struktur i sin vardag och fördjupa sin läsförståelse. Majoriteten av de organisationer som driver projekten samverkar med andra föreningar och myndigheter som Migrationsverket, skolor, mödravårdscentraler och Svenska Kyrkan.

Offentlig sektor kan söka medel ur fonden om det sker i samverkan med en ideell förening. Drygt hälften av de projekt som under året beviljats medel har personer med funktionsnedsättning som målgrupp, främst barn med intellektuell funktionsnedsättning i samarbete med organisationer som Attention, Svenska Downföreningen och FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning).

Antalet ansökningar från organisationer bildade på etnisk grund ligger kvar på en relativt låg nivå. Antalet bifall har dock ökat från fem stycken under föregående år till elva stycken under 2014. Organisationerna har beviljats medel för verksamheter som rör identitetsarbete och information om det svenska samhället. Tre projekt har personer med funktionsnedsättning som målgrupp. Fem projekt drivs av somaliska föreningar och två av dessa handlar om att utveckla och pröva metoder för att förebygga och motverka att unga utvecklar sympatier för extrema religiösa åsikter.

Tabell 3.8 visar vilken typ av organisation som står som ansvarig projektägare för de projekt som fick finansiering ur Allmänna arvsfonden under 2014. I varje projekt finns det dock ett antal andra organisationer som medverkar som medsökande eller samarbetspartner. Nästan 80 procent av projekten är konkreta samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer såsom skolor, fritidsförvaltningar, sjukhus, socialtjänsten och kriminalvården. Vissa organisationer har under året fått stöd till fler än ett projekt. I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som fick stöd ur Allmänna arvsfonden under 2014.

22

Tabell 3.8
Fördelning av stöd fördelat på olika kategorier av

Skr. 2014/15:132

organisationer, tusen kronor

Organisationskategori
Antal bifallsbeslut
Summa tkr

Övrigt

101
125 552

Idrottsföreningar

82
134 414

Funktionshindersorganisationer
66
101 892

Kulturföreningar

46
61 435

Studieförbund

32
44 318

Offentliga huvudmän
27
29 987

Stiftelser

24
38 577

Sociala organisationer
20
38 485

Ungdomsorganisationer
13
18 557

Organisationer bildade på etnisk grund
11
16 301

Trossamfund

3
2 441

Universitet och högskolor
2
3 995

Totalt

427
615 954

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

3.7 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationen har möjlighet att besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. En särskild satsning innebär att en viss summa avsätts under en viss tid för ett visst ändamål. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering. Därutöver genomförs särskilda kommunikationsinsatser för att få in fler ansökningar som överensstämmer med satsningens inriktning och syfte. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I detta avsnitt redovisas kortfattat de två satsningar som pågick aktivt under 2014 – Egen Kraft och Lokalstödssatsningen.

I tabell 3.9 redovisas även de fortsättningsprojekt som ingick i de avslutade satsningarna Vi deltar och Fördel barn och som fick stöd för sitt tredje projektår under 2014. Under 2014 beviljades totalt 260 miljoner kronor inom de fyra satsningarna, vilket utgör 42 procent av de medel som beviljades under året. Om lokalstödssatsningen räknas bort, eftersom det är en befintlig stödform snarare än ett prioriterat tema, utgör andelen 28 procent.

23

Skr. 2014/15:132
Tabell 3.9
Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tusen kronor

Satsning

Antal projekt
Summa tkr

Fördel barn!

13
16 685

Vi deltar!

14
12 878

Egen Kraft!

92
142 741

Lokalstödssatsningen
46
87 760

Totalt

165
260 064

Satsningen Egen Kraft

Egen Kraft är en särskild satsning på personer med funktionsnedsättning som genomförs under 2013–2016. Satsningens syfte är att skapa förändring i samhället som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning oavsett ålder, i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Fokusområden för satsningen är en arbetsmarknad för alla, skola och utbildning för alla samt en aktiv fritid i livets alla faser. Projekten ska vara samarbetsprojekt mellan civilsamhället och offentliga aktörer eller mellan olika aktörer inom civilsamhället och syfta till att utveckla verksamheter eller metoder. Arvsfondsdelegationen har som mål att fördela minst 250 miljoner kronor till projekt inom satsningen.

För att öka kännedomen om satsningen har Arvsfondsdelegationsenheten vid Kammarkollegiet under året organiserat seminarier, deltagit på relevanta konferenser med utställningsbord, bjudit in till samtal samt skickat ut information om Allmänna arvsfonden till berörda organisationer med fokus på funktionshinderrörelsen.

Under 2014 behandlades totalt 208 ansökningar inom ramen för Egen Kraft varav 133 stycken var projektstöd och 75 stycken lokalstöd. Under året fick 92 stycken av dessa ansökningar stöd ur fonden, fördelat på 71 projektstödsansökningar och 21 lokalstödsansökningar. Den totala summan för beviljade projekt inom satsningen var nästan 143 miljoner kronor.

Inom ramen för de olika fokusområdena är fortfarande en aktiv fritid för alla störst, vilket kan förklaras av att det är det bredaste fokusområdet som i de flesta fall också inkluderar andra saker än rena fritidsaktiveteter, såsom modeller för samverkan och anhörigstöd. De flesta av lokalstödsansökningarna inom satsningen är inriktade på att ge stöd till fritidsanläggningar och faller i nästan samtliga fall också under kategorin en aktiv fritid för alla.

Målsättningarna i projekten skiljer sig åt men många handlar om att skapa ett nytt arbetssätt eller en ny modell som saknas i dag, exempelvis inom vårdkedjan eller i utbildningssystemet. Projektstöden är en blandning av lokala och nationella projekt och hitintills dominerar funktionshindersorganisationerna som projektägare även om många studieförbund och idrottsföreningar också finns representerade bland de beviljade projekten.

24

Satsning på lokalstöd

Lokalstöd kan sökas för verksamhet som är nyskapande på orten och som kräver en ny eller förändrad lokal eller anläggning. Till skillnad från projektstöden krävs för lokalstöd att det bedöms som särskilt angeläget. Ett lokalstödsprojekt ska i huvudsak vara ämnat för Allmänna arvsfondens målgrupper, barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd kan ges till lokaler och anläggningar som möjliggör ny verksamhet och/eller knyter till sig nya målgrupper. Lokalstödet täcker byggnationskostnader. Genom en lansering 2012 inledde Arvsfondsdelegationen en särskild satsning som avsåg att öka föreningslivets kännedom om möjligheten att få ekonomiskt stöd för ny-, om- eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Den särskilda satsningen avslutades i juni 2014 och en utvärdering är gjord (se avsnitt 5.2.2 ”Det här har jag byggt, känns bra!” Platser att bygga på).

Satsningens volymmål – att med bibehållen kvalitet i handläggningen dela ut minst 200 miljoner kronor i lokalstöd under tre år – uppfylldes med marginal och visar på hur stort behovet av medel för att utveckla den egna verksamheten är hos föreningslivet i landet. Efter satsningens slut är ambitionen att vidhålla Allmänna arvsfondens lokalstöd på denna högre nivå.

Arvsfondsdelegationen arbetade under 2014 aktivt med att tydliggöra kriterier och krav som ställs på föreningar som söker och blir beviljade lokalstödsmedel. Ett arbete har också gjorts för att standardisera ansökningsförfarandet genom en blankett som lanseras under första kvartalet 2015. Under 2014 har begränsningar införts när det gäller omfattningen av finansiering ur Allmänna arvsfonden för enskilda lokalstödsprojekt. Det betyder att Arvsfondsdelegationen finansierar enskilda lokalstödsprojekt till en något mindre andel än tidigare. Sammantaget bidrar detta till att säkerställa långsiktighet och kvalitet i den bidragsgivande verksamheten.

Det är framför allt idrottsklubbar som ansöker om lokalstöd. Därför gjordes under året särskilda kommunikationsinsatser mot kulturorganisationer, men även mot företrädare för olika vintersporter.

Under 2014 fördelade Arvsfondsdelegationen cirka 118 miljoner kronor till 67 olika lokalstödprojekt Av dessa hänförs 21 stycken till Egen kraft! och resterande 46 stycken till lokalstödssatsningen. Lokalstödet har haft en markant positiv utveckling de senaste åren, se tabell 3.10. Föreningslivet, särskilt på de mindre orterna är de som dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd.

Tabell 3.10 Fördelning av lokalstöd

2014
2013
2012
2011
2010

Antal lokalstödsprojekt
67
45
44
30
23

Beviljade lokalstödsprojekt (mkr)
118
86
73
44
23

Under perioden 2012–2014 fick totalt 156 lokalstödsprojekt stöd ur Allmänna arvsfonden. Det sammanlagda stödet ur fonden uppgår till drygt 281 miljoner kronor. Då är samtliga lokalstöd inräknade, även de lokalstöd som hänförs till Egen kraft.

Skr. 2014/15:132

25

Skr. 2014/15:132 3.8
Kontroll av arvsfondsmedlens användning

För att stärka den interna styrningen och kontrollen av utdelade medel inrättades 2012 en controllerfunktion för verksamheten. Under 2013 utökades funktionen och består nu av två medarbetare på Kammarkollegiet. De övergripande arbetsuppgifterna är att vara stöd till de organisationer som fått stöd ur Allmänna arvsfonden samt till handläggning av frågor som rör projektens ekonomiska redovisning och budgetering. Controllerfunktionen fortsatte under 2014 arbetet med utformningen av rutiner för verksamheten samt genomförde operativt intern och extern kontroll av medelsanvändningen i de olika projekten. Samtliga budgetar för alla nya projekt granskades under året av controllerfunktionen. Detta för att besluten som fattas för nystartade projekt ska vara så väsentliga och kostnadseffektiva som möjligt.

I controllerfunktionen ingår även att på plats hos projektorganisationerna granska att de utbetalade medlen använts på ett riktigt och effektivt sätt. Under året har controllerfunktionen utfört 39 kontrollbesök.

I samtliga fall har projekten, med mindre avvikelser, utförts enligt plan och i enlighet med beviljad budget.

Handläggarna, som handlägger projektstöd, utför även kontroll av projektmedlens användning genom att ha en tät dialog med projekten, följa projekten på webbplatsen samt genomföra projektbesök på plats. Under 2014 genomförde handläggarna platsbesök hos 105 stycken projekt runt om i landet.

Varje år görs en uppföljning av lokalstöd som beviljades för tio respektive fyra år sedan för att undersöka om organisationerna fortfarande bedriver den verksamhet som de fått stöd för. I tioårsuppföljningen som omfattade tre föreningar visade uppföljningen att två av dem fortfarande bedrev den verksamhet de fått bidrag för. I ett fall hade organisationen avyttrat fastigheten, då medlemsunderlaget var för lågt för att bedriva verksamheten. I fyraårsuppföljningen som omfattade 21 organisationer, visade uppföljningen att samtliga föreningar fortfarande bedrev den verksamhet de fått bidrag för.

4 Regeringens prioriterade områden

I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angett som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen (skr. 2013/14:240). Under 2014 fördelades 616 miljoner kronor till projekt efter beslut av Arvsfondsdelegationen. I tabell 4.1 framgår att drygt 581 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 94 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2014. Sett till antalet var 405 stycken av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena vilket motsvarar 95 procent av samtliga projekt.

26

Tabell 4.1
Projektfördelning inom de prioriterade områdena

Skr. 2014/15:132

Prioriterade områden
Antal projekt
Summa tkr

Främjande av psykisk och fysisk hälsa
141
203 286

Ökad delaktighet och stärkt demokrati
100
130 846

Ökad delaktighet i kulturlivet
54
80 194

Förebygga våld, trakasserier och mobbing
30
50 164

Främjande av ett stärkt föräldraskap
25
27 212

Främja etableringen på arbetsmarknaden
23
41 987

Stärka barnets rättigheter
19
20 547

Stärka rättigheter

för personer med funktionsnedsättning
13
27 141

Totalt

405
581 377

Exempel på projekt inom de prioriterade områdena som beviljades medel under 2014

Projekt som syftar till att främja fysisk och psykisk hälsa

Ego Nova

Syftet med projektet är att bidra till att förebygga kombinationsproblematiken självskadebeteende och ätstörningar. En verktygslåda av pedagogiska verktyg – utbildningsfilmer, en bok, en forumteaterföreställning

– ska tas fram och spridas, bland annat i skolor. Projektet genomförs i nära samverkan med drabbade ungdomar, deras anhöriga och professionellt verksamma. Genom att ta tillvara erfarenheter från ungdomar som har varit drabbade men blivit friska ska projektet kunna förmedla att det trots allt är möjligt att bli frisk och må bra. Primär målgrupp för projektet är drabbade, skolelever och anhöriga/vänner. Sekundär målgrupp är skolpersonal, vårdpersonal, relevanta myndigheter och föreningar. I projektet arbetar föreningen Shedo (Self Harm and Eating Disorders Organisation) med SKL, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, UMO – Ungdomsmottagningar på nätet, Sveriges Elevrådsorganisation (SVEA), BRIS samt ytterligare ett antal organisationer.

Projekt som syftar till att öka delaktighet och stärka demokrati

Mitt val – Valet 2014

Studieförbundet Vuxenskolans projekt syftar till att öka valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Målet är att utarbeta en processmetod för att öka valdeltagandet bland målgruppen i valen 2014. Projektet ska även bidra till varaktiga samarbeten och metoder med målsättningen att varje människa med intellektuell funktionsnedsättning ska få hjälp att förstå valets tillvägagångssätt och innehåll. Målgruppen är röstberättigade personer med intellektuell funktionsnedsättning. Totalt ska minst 500 personer ur målgruppen nås av projektet. I projektet samarbetar Vuxenskolan med bland annat Föreningen Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna samt Centrum för Lättläst.

27

Skr. 2014/15:132 Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet

Lillasyster

Galleri Syster är en förening av konstnärer i Luleå. Under en ungdomssatsning 2011 kom ungdomarna fram med en projektidé. De upptäckte att det finns ett tomrum inom ungdomskulturen för dem som är intresserade av bildkonst. Det finns behov av en plats där ungdomar kan visa sin konst och komma i kontakt med samtida konst och professionella konstnärer. Av de skälen skapades projektet Lillasyster. Projektet består av tre delar. För det första utvecklar projektet metoder så att ungdomar själva kan genomföra arrangemang i samband med galleriets ordinarie utställningar för att så småningom kunna arrangera sina egna utställningar. För det andra fungerar ett antal etablerade konstnärer som mentorer åt ungdomarna. Slutligen arrangeras workshops för regionens konstintresserade ungdomar sex gånger per år i samband med utställningar. Projektet genomförs bland annat i samarbete med organisationen Konstpedagoger i Norrbotten.

Efter projektets slut tänker man att arrangörskapet är utvecklat och att ungdomarna kan stå på egna ben. Galleri Syster fortsätter att driva mentorskapet och det konstpedagogiska projektet driver studieförbundet Sensus.

Projekt som syftar till att förebygga våld, trakasserier och mobbning

Kärleken är fri

Syftet med projektet Kärleken är fri är att nå fler barn och unga som lever med hedersrelaterade begränsningar och informera dessa om deras rättigheter, samt att stödet till utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld ska utvecklas och säkras. Projektet är ett samarbete mellan Rädda Barnen, Länsstyrelsen Östergötland och Folkteatern i Gävleborg. Genom projektet vill dessa samarbetspartner utöka och stärka stödet till hedersutsatta bl.a. genom att skapa ett nätverk av frivilligorganisationer som arbetar med frågor kopplade till hedersrelaterade begränsningar och tillsammans med dessa organisationer utveckla ett nationellt stödforum för hedersutsatta barn och ungdomar. Inom projektet genomförs en skolturné för att informera barn och unga om deras rättigheter tillsammans med en teaterföreställning, särskilt inriktat på Stockholm, Malmö, Göteborg och Luleå.

Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap

Allergifamiljestöd – stöd till barnfamiljer med svår allergisjukdom

Astma- och allergiförbundets projekt ska stärka familjer där ett eller flera barn har en svår allergi genom att ge familjerna möjligheter att hantera sin vardag med egen kraft. Projektet riktar sig till barn och ungdomar med allergi, deras syskon samt föräldrar och närstående. Målet är att starta föräldragrupper där hela familjer ska träffas och utbyta erfarenheter för att kunna hantera sin vardag. En digital mötesplats ska skapas så att ungdomar kan ha en plats för erfarenhetsutbyte med fokus på att stärka självständighet och självtillit. Planen är att projektet ska kunna integreras

28

i Astma- och allergiförbundets och Unga allergikers ordinarie verksam- Skr. 2014/15:132 het.

Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden

Socialt arbetskooperativ

Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten har som mål med projektet att starta sociala arbetskooperativ för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning som genomgått gymnasiesärskola. Målsättningen är att 10– 12 personer ur målgruppen ska starta ett socialt arbetskooperativ inom sina kompetensområden, prova och utveckla anpassade arbetsplatser samt bygga upp system för stöd och kompetensutveckling. Projektet har i en förstudie förankrat samarbete med gymnasiesärskolan i Umeå, Coompanion i Västerbotten, FUB i Umeå, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialnämnden i Umeå. Deltagarna ska få utbildning i socialt företagande, utveckla affärsplaner och förbereda företaget för igångsättande år två. Under förstudien har en referensgrupp med ungdomar ur målgruppen funnits där diskussioner förts om olika affärsidéer. Projektarbetet dokumenteras löpande och ska resultera i en metodhandledning för att inspirera andra ungdomar som vill starta sociala företag. Projektet ska verka för att en eftergymnasial entreprenörsutbildning inrättas som drivs av en folkhögskola eller ett bildningsförbund.

Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter

Lek för framtiden

Genom ett samarbete mellan stiftelsen Lek för Hållbarhet och Rosengårds stadsdelsnämnd ska 600 barn få medverka i en lekfull, skapande verksamhet där de får uppleva och lära sig mer om barnkonventionen, miljö och hållbarhet. Målet är också att barnen genom lek ska utbyta erfarenheter och möta andra barn i olika stadsdelar i Malmö för att bredda sin förståelse för det mångkulturella Malmö och även få möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Under projekttiden ska metoden Retoy Lab utvecklas och spridas, en metod för att stärka förskolors arbete med normer, värden och rättigheter.

Projekt som syftar till att stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Från snack till verkstad – mänskliga rättigheter i praktiken

Handikappförbunden samarbetar i projektet med Diskriminerings-

ombudsmannen, Independent Living Institute, Famnas LSS-nätverk och

ett antal andra organisationer. Projektet syftar till att göra det möjligt för

fler individer med funktionsnedsättning att få sina mänskliga rättigheter

tillgodosedda. Projektet avser att skapa en verktygslåda med metoder och

arbetssätt som gör det möjligt att följa upp CRPD-kommitténs (Commit-

tee on the Rights of Persons with Disabilities) rekommendationer till

regeringen ur funktionhinderrörelsens perspektiv. Projektet innefattar

även att enskilda personer får en guide kring individuell klagorätt utifrån

CRPD samt framtagandet av en handbok med juridiskt stöd för föräldrar

till barn med funktionsnedsättning. Målgruppen är barn och vuxna med
29

Skr. 2014/15:132 funktionsnedsättning. Efter projektets slut kommer materialet att finnas tillgängligt på Handikappförbundens hemsida.

5 Kommunikation, uppföljning och utvärdering

5.1 Kommunikation

Under året har ett intensivt arbete pågått för att uppfylla målen för verksamheten om att öka kännedomen och kunskapen om möjligheten att få stöd ur Allmänna arvsfonden i syfte att öka inflödet av ansökningar. Arbete sker både långsiktigt för kommande år och kortsiktigt för att öka inflödet av kvalitativa ansökningar i närtid.

Ny webbplats

Arvsfondsdelegationens webbplats – www.arvsfonden.se – är den främsta kanalen för att förmedla aktuell information om vad pengarna i Allmänna arvsfonden används till. I juni 2014 lanserades en helt ny webbplats som ersatte de tidigare webbplatserna arvsfonden.se och arvsfondsprojekten.se.

Den nya webbplatsen innehåller myndighetsinformation och en interaktiv projektdel, där de projekt som har fått stöd ur Allmänna arvsfonden själva berättar om sin verksamhet under projekttiden – idag finns omkring 570 pågående projekt representerade där.

Det genomsnittliga antalet besök på arvsfonden.se var under 2014 cirka 18 800 stycken per månad, se figur 5.1. Det genomsnittliga antalet unika besökare var ungefär 13 200 per månad. Av det totala antalet besök under 2014 skedde 25 procent genom användning av mobila enheter.

30

Figur 5.1
Antal besök på Arvsfondsdelegationens webbsida i

genomsnitt (st)

20000

Antal besök

18 800

17 200*

15000

10000

9 800*

5000

0

2012
2013
2014

* Under 2012 – juni 2014 hade Arvsfondsdelegationen, utöver arvsfonden.se, ytterligare en webbplats där alla de projekt som blivit beviljade stöd ur fonden fanns representerade (arvsfondsprojekten.se). Observera att statistiken över antalet besökare på arvsfonden.se inte omfattar antalet besökare på arvsfondsprojekten.se.

Sociala medier

Under året har verksamhetens närvaro på sociala medier ökat. En tydlig strategi för närvaron på sociala medier har också tagits fram och den kommer under 2015 att börja tillämpas fullt ut.

Under 2014 användes för första gången Facebook-annonser för att marknadsföra och öka kännedomen om verksamheten.

Under 2014 genomfördes en kvalitativ analys över hur varumärket ”Arvsfonden” omnämns på sociala mediekanaler. Under den period som analysen omfattade (12/3 2013–12/3 2014) omnämndes Arvsfonden 2 130 gånger på sociala medier.

Satsningar för specifika målgrupper

Arvsfondsdelegationen har bjudit in kommunala tjänstemän som arbetar med föreningsstöd och andra relevanta områden till två informationstillfällen under året. Totalt fick 86 tjänstemän från hela landet information om Arvsfondsdelegationens verksamhet.

Tjänstemännen utbildas under informationsträffarna till ambassadörer för Arvsfondsdelegationens verksamhet och sprider där information om Allmänna arvsfonden till föreningarna i sin kommun via exempelvis digitala kanaler, nyhetsbrev, möten och personliga kontakter.

Skr. 2014/15:132

31

Skr. 2014/15:132 ”Ring in och testa din idé”

Under september 2014 lanserades konceptet ”Ring in och testa din idé” där de som har en projektidé vid fasta telefontider kan ringa in och diskutera den med verksamhetens handläggare. Utfallet av satsningen var positivt och många har tagit chansen att ringa in för att ställa frågor om sina projektidéer. Omkring hälften av de idéer som har presenterats vid samtalen har varit potentiella bifall enligt bedömning från handläggarna.

Mässor, konferenser och seminarier

Verksamheten har under året deltagit på flera mässor och konferenser, såsom exempelvis MR-dagarna, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) rikskonferens och Almedalen. Under 2014 har Arvsfondsdelegationen även arrangerat flera seminarier, både som ensam arrangör och i samarbete med andra myndigheter. Seminarierna har bl.a. handlat om att informera om fonden och vilka kriterier ett projekt måste uppfylla för att kunna få stöd.

Sverigeresan

Under 2013 inleddes projektet Sverigeresan. Under projektet ska representanter för verksamheten besöka och genomföra informationsträffar i alla län i Sverige för att informera om fonden och vilka kriterier ett projekt måste uppfylla för att kunna få stöd. Hittills har informationsträffar i elva av Sveriges 21 län genomförts, varav fyra genomfördes under 2014. Sverigeresan har fått stor uppmärksamhet i såväl lokala som regionala medier.

PR

Under året har kontakterna med medierna intensifierats för att öka kännedomen om Allmänna arvsfonden. Genom att aktivt kontakta medierna har såväl lokala som rikstäckande medier uppmärksammat Arvsfondsdelegationens verksamhet, främst i samband med Sverigeresan och delegationssammanträden.

5.2 Uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som har beviljats.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att anlita etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också tas till vara inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forsk-

ningsdiscipliner som antropologi, statskunskap och socialpsykologi.

32

5.2.1
Uppföljning
Skr. 2014/15:132

Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. De avslutade projektens slutredovisningar granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med Arvsfondsdelegationsenheten vid Kammarkollegiet. Syftet med slutredovisningarna är inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan att ge kunskap om vilka spår och resultat som medlen ur Allmänna arvsfonden lämnat. Under 2014 slutredovisades och kategoriserades totalt 192 projektstöd enligt nedanstående kategorier. Genomgången sammanfattas i figur 5.2.

Kategori 1 – Projekt som inte lämnar några spår

Under 2014 var det fyra av de redovisade projekten som inte kunde genomföra den verksamhet de hade beviljats medel för. Enligt organisationernas redovisningar berodde det i tre fall på att projekten har haft problem med att nå målgruppen. I ett annat projekt har projektidén inte varit förankrad inom organisationen.

Kategori 2 – Projekt som genomfört den verksamhet som planerats

I denna kategori återfinns de projekt som har gjort precis det som stod i deras projektplan. I denna kategori återfinns 95 redovisade projekt under 2014. Majoriteten av dessa projekt handlar om att utifrån erfarenheter från målgruppen ta fram och sprida information och kunskap om exempelvis läkemedelsberoende, intellektuella funktionsnedsättningar och föräldraskap eller strategier för att stödja unga kvinnor inom kulturbranschen.

Dessa projekt har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Även om de aktiviteter som genomförts inom projektet inte längre finns kvar kan de verksamheter som bedrivits under projektets gång ha varit av stor vikt för dem som varit delaktiga. Exempel på detta är de unga som gått vidare till studier eller arbete via HSO Jönköpings projekt Agera Mera.

Kategori 3 – Erfarenheterna från projekten lever vidare

I denna kategori finns 32 projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller ett nytt arbetssätt som sedan används i organisationen eller av aktörer utanför organisationen, exempelvis inom offentlig sektor. Erfarenheterna tas tillvara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Efter projektens slut används erfarenheterna i flera fall i olika former av utbildningar, exempelvis i studiecirklar och mentorskapsprogram. Projektet Friskvård och livsstilsfrågor som genomförts av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH har startat en rad olika verksamheter på temat runt om i landet och Män för jämställdhet som med projektet Frihet från våld har startat Våldspreventivt Centrum som säljer sina tjänster till skolor och kommuner är exempel på detta. Ett annat exempel är Kristna Fredsrörelsens projekt Salaams vän-

33

Skr. 2014/15:132 ner som utbildar coacher i dialog och ickevåld och har bildat en plattform för religionsdialog. Föreningen håller nu workshops runt om i landet.

Kategori 4 – Verksamheten lever vidare

I denna kategori finns projekt där verksamheter lever vidare. Den finansieras av organisationen alternativt helt eller delvis av kommun, landsting, avgifter eller via statliga medel. Ett exempel är Afrosvenskarnas Riksförbunds projekt Kultur Aktiv – sysselsättningsverksamhet för funktionshindrade afrosvenskar. Föreningen driver nu en daglig verksamhet för spridandet av afrikansk kultur där afrosvenskar som har en funktionsnedsättning kan arbetsträna med lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Ett annat projekt där verksamheten lever vidare efter projekttidens slut är Författarcentrum Västs projekt Made in Backa som bildat en redaktion där barn i åldrarna 10–13 år i stadsdelen Backa i Göteborg tillsammans med kulturpedagoger, gästande journalister och författare producerar tidskriften Made in Backa. Kulturnämnden i Göteborg och Kultur och Fritid i Norra Hisingen finansierar verksamheten.

Av de sammanlagt 61 projekten inom denna kategori finansieras 36 av offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger ekonomiskt bidrag. Elva av projekten säljer tjänster av olika slag till kommunen och arbetsförmedlingen. Sju stycken har övergått i offentlig verksamhet. I fyra av dessa var offentlig sektor medsökande. Ett sådant projekt är Unga Funkisar och Habiliteringen & Hjälpmedel Skåne läns landstings projekt Unga mentorer som nu erbjuder barn och unga som har en funktionsnedsättning mentorer som själva har en funktionsnedsättning. Verksamheten drivs nu vidare i Skåne läns landstings regi och har blivit en ordinarie del av verksamheten inom BoU och Vuxenhabiliteringen.

I andra avslutade projekt fortsätter organisationen det arbete som påbörjats. Exempelvis Sundsgårdens Folkhögskola som genom projektet En kreativ livsväg inom ramen för sin teaterlinje startat en teaterkurs för elever med Aspergers syndrom. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Närmare hälften av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Flera projekt samverkade redan på ett tidigt stadium med offentlig sektor.

34

Figur 5.2
Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens
Skr. 2014/15:132

överlevnad. Slutredovisningar granskade 2014, totalt 192

redovisningar, (st)

Kategori 1

4

Kategori 4

61

Kategori 2

95

Kategori 3

32

Uppföljningen av redovisade projekt visar att 48 procent (kategorierna 3 och 4) av projektens verksamhet lever vidare i någon form och att det i huvudsak finns tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas tillvara:

– Projektförankring, både inom den egna organisationen och externt, är en viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva vidare. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå såväl i den egna organisationen som hos aktörer man ska samarbeta med eller som kan vara tänkbara finansiärer i framtiden. Inte minst är det viktigt att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar utformningen av verksamheten.

– Dokumentation är en annan avgörande faktor för att kunna ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Att dokumentera och sätta ord på sitt arbete är värdefullt både för att utveckla den egna verksamheten och för att sprida erfarenheterna vidare.

– Tiden är ytterligare en betydelsefull faktor. Att engagera och att förankra en projektidé för att så småningom genomföra den tar tid.

35

Skr. 2014/15:132
Figur 5.3
Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens

överlevnad. Slutredovisningar granskade 2007–2014. Totalt

1 143 redovisningar, (st)

Kategori 1

40

Kategori 4

305

Kategori 2

546

Kategori 3

252

Under den senaste åttaårsperioden har 1 143 avslutade projekt kategoriserats utifrån vad som händer med projekten efter det att Allmänna arvsfondens finansiering upphört, se figur 5.3. Av projekten lever 50 procent vidare vid tidpunkten för granskningen.

5.2.2 Utvärdering

De utvärderingar som Arvsfondsdelegationen initierar spänner över ett vitt fält och omfattar både pågående projekt och projekt som genomfördes för flera år sedan. Utvärderingarna sker i tre steg – en genomgång av projektens dokumentation som består av ansökningar, redovisningar och slutrapporter, en enkätstudie samt ett antal fallstudier som inkluderar besök och intervjuer. Utvärderingarna genomförs av forskare från en rad olika forskningsdiscipliner såsom företagsekonomi, etnologi och kulturgeografi.

Sex utvärderingar av 536 projekt och 207 lokalstöd avslutades 2014. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Förutom de utvärderingar som redovisas nedan pågår ytterligare nio utvärderingar, varav tre kommer att avslutas under 2015.

1. Sociala inventioner och institutionella traditioner

Utvärderingen omfattar 36 projekt som under perioden 1995–2013 beviljats projektmedel inom området unga och kriminalitet. Projekten har totalt beviljats 159 miljoner kronor. De allra flesta projekten har fokuserat på socialt stöd, ”behandling” och ett nätverksarbete till ungdomar/unga vuxna. Fokus i projekten är att arbeta med identitets- och värdegrundsfrågor via projektens sociala relationer för att på så sätt, för ungdomarna, skapa ett normaliserat socialt kapital.

36

Enligt utvärderingen har projekten en hög grad av måluppfyllelse när Skr. 2014/15:132 det gäller att socialt inkludera såväl ledare med tidigare erfarenheter av

ett utanförskap och de deltagande ungdomarna. Projekten har även ett omfattande samarbete och kontakt med offentliga organisationer för att bland annat komma i kontakt med ungdomarna eller stödja dem vid myndighetskontakter. Kontakten och samarbetet kan dock beskrivas som ganska svårarbetat och ibland inte utan problem.

I en stor andel av projekten införlivas antingen verksamheten, delar av den eller dess idéer i föreningens/organisationens ordinarie verksamhet efter att projektet har avslutats. Projekten sätter därigenom tydliga avtryck i det civila samhället och i arbetet med unga.

2. Från tradition och omsorg till nyskapande och inflytande – en svårfångad process

Allmänna arvsfonden har genom åren finansierat ett stort antal projekt som riktar sig till barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Denna utvärdering omfattar 162 projekt som under perioden 1994–2011 beviljats totalt 319 miljoner kronor. Projekten verkar inom ett brett spektrum av områden som handlar om stöd, fritid och information. Gemensamt för projekten är att man på olika sätt velat förändra och förbättra livssituationen för målgruppen.

Enligt utvärderingen möjliggör Allmänna arvsfondens projektmedel utveckling av aktiviteter, verksamheter och framtagande av informationsmaterial som delvis inte skulle ske utan denna finansiering. En mindre andel av projekten kan bedömas som nyskapande i den bemärkelsen att de genomfört något som inte tidigare prövats.

Flertalet projekt har någon grad av brukarinflytande men det är ovanligt att målgruppen har inflytande över hela projektprocessen.

Utvärderarna menar att det finns en oklar gränsdragning mellan utveckling och forskning och att gränsdragningen mellan det offentligas ansvar för verksamheter/utvecklingsarbete och föreningars ansvar är otydlig. Ca en femtedel av alla projekts verksamheter kan betraktas som något som faller under samhällets lagstiftade ansvar.

3. Kultur med och för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Utvärderingen omfattar 48 projekt som under perioden 1994–2011 beviljats projektmedel inom området kultur för och med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Totalt har dessa projekt beviljats 73 miljoner kronor.

Projektmedel ur Allmänna arvsfonden har gjort det möjligt att både skapa och utveckla kulturella verksamheter med och för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Verksamheten som projekten bedrivit har inneburit möjligheter till individuell utveckling för deltagarna. Projekten har därmed haft betydelse för deltagarnas upplevelser av meningsfullhet och identitet. I ett flertal projekt var delaktighet för projektdeltagarna en utgångspunkt i genomförandet.

37

Skr. 2014/15:132 Flera projekt lyfter fram vikten av engagemang, ideellt arbete och samverkan med andra organisationer, föreningar och den offentliga funktionshinderomsorgen som betydelsefulla faktorer för projektens genomförande.

De ekonomiska och organisatoriska villkoren sågs som det största hindret, både under projekttiden och för möjligheten att verksamheten skulle kunna leva vidare. När det gäller de organisatoriska villkoren menar utvärderingen att det huvudsakligen handlar om att strukturer i den offentliga handikappomsorgen skapar hinder.

En klar majoritet av projektverksamheterna lever antingen vidare eller har generat kunskaper och erfarenheter som lever vidare. De projekt som drivs av etablerade verksamheter tenderar att ha störst möjlighet att leva vidare efter projekttidens slut.

4. Möjligheter och hinder att nå arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Ett annat stort område där Arvsfondsdelegationen genom åren beviljat medel är till projekt som syftar till att finna vägar till arbete och sysselsättning. Denna utvärdering handlar om 60 projekt som fått ekonomiskt stöd av Arvsfonden inom området arbete, sysselsättning och personer med funktionsnedsättning. Ytterst handlar projekten om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. Totalt har projekten beviljats ca 152 miljoner kronor. Projekten har främst drivits av funktionshindersorganisationer och det är en stor spridning på de typer av funktionsnedsättningar som finns representerade.

Projekten har målsättningen att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden, vilket är en fråga om förankring, livskvalitet och tillhörighet. Rätten att inte vara exkluderad i samhället och att frigöra sig från bidragsberoende och få en egen försörjning är central i många projekt, men utvärderingen visar att det ofta är en lång och svår väg att gå för att nå dessa högt ställda mål. Forskarna pekar i studien på att vissa har en livssituation som är sådan att målet om arbete inte är möjlig att nå, åtminstone inte på kort sikt, och där det mer handlar om att upprätta en vardag som ger struktur, mening och innehåll utan koppling till ett eget arbete.

Studien visar att den stora majoriteten av projekt varit framgångsrika men att de lämnat spår mer av lokal och temporär karaktär. Den visar också att hög grad av nytänkande (innovation) kan vara problematisk.

5. Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

Utvärderingen handlar om 13 projekt som genomförts i Malmö 2008– 2014 och är den första i en serie utvärderingar om platsens betydelse. Totalt har Malmöprojekten beviljats 52 miljoner kronor. Dessa projekt har en stor variation både vad gäller syfte och spridning, med det gemensamma att de är genomförda i eller omkring Malmö. Alla projekt syftar till att skapa nya arbetssätt med barn och unga. Exempel på sådana arbetssätt är exempelvis att skapa möten mellan barn med utländsk bak-

grund och äldre personer med svensk och utländsk bakgrund i Malmö,

38

trygga mötesplatser för HBTQ-ungdomar eller att starta en kör där unga Skr. 2014/15:132 är med och skapar innehållet och skriver egna texter.

Projekten och projektledarna har olika syn på hur projekten kan och bör utvecklas. Många av projekten bygger till stor del på nyckelpersoners engagemang och vilja, vilket också påverkar resultaten. En allt mer komplex och svårhanterlig social utsatthet i samhället påverkar projektmedarbetarnas möjligheter att genomföra sina arbeten.

En av de absolut viktigaste faktorerna för projektens möjlighet att nå sina målgrupper är lokal förankring.

Att organisationen tillåter reflektion, kontinuerlig utvärdering och stöd i olika skeden av projektet är ofta avgörande för projektens framgång, liksom förmågan att se målgruppen som medskapare i processen och projektets övriga delar.

Forskarna upplevde dessutom en projekttrötthet, en känsla av att någon reell social förändring inte sker. Men, menar forskarna, det betyder inte att projekten inte bidrar med något eller att det arbete alla projektdeltagare och projektmedarbetare lägger ner inte betyder något. Tvärtom, säger de, utan engagemanget och initiativet som alla dessa projekt uppvisar skulle de inte få nya perspektiv och nya sätt att närma sig frågan om social rättvisa.

6. ”Det här har jag byggt, känns bra!” Platser att bygga på

Utvärderingen av lokalstödet omfattar 207 lokalstödsprojekt som under perioden 2007–2013 beviljats medel för att bygga nytt, bygga om eller bygga till. Totalt har dessa projekt beviljats ca 283 miljoner kronor. Syftet med utvärderingen har varit att undersöka vilka spår lokalstöd lämnar i de sammanhang som lokalstödsprojekten sker i, samt att synliggöra det arbete som lokalstödsprojekten innebär för deltagarna.

Utvärderingen visar på att lokalförändringen medför positiva effekter för de föreningar som genomfört lokalstödsprojekt och lokalstödet har varit ett lyft för föreningen och lokalsamhället. Det ideella arbetet, att arbeta och kämpa tillsammans, är en viktig del av de positiva effekter som lokalstödet medför. Att ha fått möjligheten att genomföra en (om)byggnation och göra en investering i den lokala lokal- och anläggningsstrukturen har stärkt föreningars och lokalsamhällens kollektiva självkänsla och lett till stolthet och en förnyad tro på framtiden. Investeringar i den byggda miljön är inte bara materiella utan signalerar att invånarna på denna plats är värda att satsas på och betyder någonting för samhället. Detta är särskilt viktigt att känna för grupper såsom barn, ungdomar, nyanlända svenskar i alla åldrar, socioekonomiskt svaga grupper och personer med funktionsnedsättning. Framför allt på platser som präglas av avfolkning och nedskärningar i kultur- och fritidssektorn och en känsla av hopplöshet och vanmakt innebär lokalstödet ett lyft för hela bygden. Att få chansen att delta i en upprustning och investering i den fysiska miljön leder till fortsatt vårdande av denna miljö.

Sammantaget visar utvärderingen att det finns ett ömsesidigt beroende mellan föreningarna och de lokalsamhällen de verkar i. Föreningarna behöver kunna rekrytera medlemmar för att överleva och lokalsamhället behöver föreningslivet för att invånarna ska kunna ha en meningsfull

39

Skr. 2014/15:132 fritid och en god social sammanhållning. Lokalstödet gynnar båda och fungerar som en katalysator.

Projekten ur ett jämställdhetsperspektiv

Arbetet med frågor om jämställdhet avser att synliggöra om och på vilket

sätt projekt som beviljats medel ur Allmänna arvsfonden utmanar den

rådande maktstrukturen ur ett intersektionellt perspektiv. Arbetet med

jämställdhet sker på tre nivåer, i Arvsfondsdelegationsenhetens inre

arbete, i den aktiva handläggningen och i uppföljnings- och utvärde-

ringsarbetet.

Olika utredningar har påtalat att endast ett fåtal organisationer inom det

civila samhället bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete. Samma utred-

ningar menar också att jämställdhet till väsentliga delar handlar om atti-

tydförändringar som är svåra att påverka. Det civila samhällets organisa-

tioner är en del av ett ojämställt samhälle och arbetet måste komma från

organisationerna själva, men det är ändå viktigt att driva frågorna framåt.

Genusperspektivet uppmärksammas i såväl handläggning av ärenden

som i de utvärderingar som initieras. I de projekt som beviljas medel görs

en uppföljning av mäns och kvinnors olika roller i projekten. Arvsfonds-

delegationen följer också upp de projekt som riktar sig enbart till män

respektive kvinnor för att få kunskap om vilka frågeställningar som det

civila samhällets organisationer uppmärksammar alternativt inte upp-

märksammar ur ett genusperspektiv.

Studier av det civila samhällets organisationer har visat att män oftare

deltar på högre nivå i organisationerna än kvinnor, som i högre utsträck-

ning än män återfinns på positioner med begränsad makt men med stort

ansvar. I de projekt som har slutredovisades under 2014 var närmare två

tredjedelar av projektledarna kvinnor. För lokalstödsprojekten gäller det

omvända. Majoriteten av projektledarna är män.

Att leda projekt, starta upp och genomföra verksamheter med syfte att

pröva nya metoder, möta och ge stöd åt människor som lever i utsatta

situationer, leda volontärer och ansvara för en budget innebär sannolikt

både stort ansvar och makt i situationen men inte nödvändigtvis över den

egna situationen.

Det finns ingen större skillnad vad gäller vilken typ av organisation

och vilka typer av verksamheter som män och kvinnor är projektledare

för. Här skiljer sig projekten som får stöd ur Allmänna arvsfonden från

studier som visar att kvinnor oftare än män är engagerade inom omsorg,

solidaritet och kultur.

Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till under

2014 bedriver två verksamheter som riktar sig enbart till män. Projektet

Fatta man – för dig som vill fatta och förändra drivs av Riksorganisa-

tionen Män för jämställdhet som tillsammans med Crossing Boarders och

Femtastic syftar till att få unga män, 15–25 år, att reflektera kring frågor

om sexuellt våld. Målsättningen är att de ska förstå, ta ansvar och vilja

vara en del av det förändringsarbete som startats upp genom kampanjen

FATTA. Projektet kommer att samla in en mängd personliga berättelser

som belyser hur killar och unga män upplever och relaterar till maskuli-

40
nitetsnormer och sexuellt våld. Det andra projektet Aktiva killar som

drivs av Föreningen Idrott För Handikappade ska genom fysiska och Skr. 2014/15:132 sociala aktiviteter arbeta med unga mäns sociala kompetens, självkänsla

och självförtroende. Målgruppen är unga män med rörelsenedsättning som under ett första år ska utbildas till ledare för nya grupper i den egna organisationen.

Arton projekt riktar sig enbart till kvinnor. Av dessa drivs två av kvinnoorganisationer. Sex projekt handlar om att stärka mammors föräldraskap, fyra projekt vänder sig till kvinnor med funktionsnedsättning och tre har som syfte att stödja unga kvinnor som lever med begränsat livsutrymme och/eller hedersnormer. Bland projekten finns exempelvis Stockholms Dövas Förenings projekt Tredubbelt utsatt som syftar till att bryta isoleringen för döva kvinnor med annan etnicitet än svensk genom skapandet av nätverk med olika teckenspråkiga instanser som ger råd och stöd. Ett annat exempel är projektet Lesbisk Makt – A Queer Girls Guide to Everything som genomförs av Kvalitetsteatern i Stockholm. Syftet med projektet är att skapa ett nationellt arrangörsnätverk av unga lesbiska, en rikstäckande arrangörsguide samt ett bestående digitalt och fysiskt arkiv. Med arkivet vill projektet bidra till en historieskrivning som erbjuder nya perspektiv på att vara ung och lesbisk idag och möjliggör fler identifikationspunkter för målgruppen.

5.2.3 Erfarenhetsspridning

Målgruppen för utvärderingarna är främst myndigheter och organisationer som är verksamma inom det aktuella området. Under det gångna året har Arvsfondsdelegationen hållit fem seminarier där ca 400 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit. Vid lanseringen av en utvärdering har information skickats till ca 500 personer. Därutöver har forskarna själva använt och spridit resultaten inom sina verksamhetsområden.

Via de nätverk som Arvsfondsdelegationen ingår i har även andra myndigheter tagit del av erfarenheterna från fondens projekt och utvärderingar. Exempel på detta är Nätverket för bidragsgivande myndigheter där ett trettiotal myndigheter ingår och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors myndighetsnätverk för det civila samhället. Erfarenheterna har också presenterats på konferenser och seminarier som exempelvis Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors årliga konferens Forum för det civila samhället och Regeringskansliets dialog om regeringens överenskommelse med idéburna organisationer.

Information om pågående utvärderingar och forskarnas utvärderingsrapporter finns för nedladdning på Arvsfondsdelegationens webbplats.

Arvsfondens Guldkorn

Arvsfondens Guldkorn är en utmärkelse för ideella projekt som med framgång har genomfört sina idéer och fått dem att leva vidare efter det att finansieringen ur Allmänna arvsfonden har upphört. Utmärkelsen delas ut i fyra kategorier: barn, ungdom, personer med funktionsnedsättning och lokalstöd. Syftet med priset är att synliggöra projekten och lyfta fram deras erfarenheter.

41

Skr. 2014/15:132 Till skillnad från tidigare år då fyra Guldkornsfilmer, en per kategori, tagits fram gjordes i år bara en film som omfattade samtliga pristagare. Syftet med filmen var, utöver att lyfta fram projekten, att etablera Allmänna arvsfonden som en finansiär för idéer som kan förbättra samhället. Under tidigare år har Guldkornsfilmerna lagts ut på webbplatsen och på Youtube. En nyhet för 2014 var att filmen även laddades upp och spreds på Facebook genom annonser, vilket resulterade i att filmen redan efter en månad hade visats mer än dubbelt så många gånger som 2013 års fyra Guldkornsfilmer tillsammans.

6
Regeringens bedömning av

Arvsfondsdelegationens verksamhet och

utveckling

Regeringens bedömning: Regeringen är positiv till att projektstöd

och lokalstöd till samtliga Allmänna arvsfondens målgrupper ligger på

fortsatt höga nivåer. Regeringen noterar också att i närmare hälften av

projekten lever erfarenheterna vidare i någon form och vill särskilt

lyfta fram betydelsen av det arbete som har bedrivits gällande Arvs-

fondsdelegationens kommunikationsverksamhet, vilket är mycket po-

sitivt. Regeringen anser sammantaget att medlen fördelats på ett väl

genomfört sätt och i enlighet med Allmänna arvsfondens ändamål och

prioriteringar. Regeringen anser dock att det finns skäl att överväga

ytterligare prioritet när det gäller satsningar för att stärka förutsätt-

ningarna för nyanländas mottagande och etablering, för att öka jäm-

likhet och jämställdhet för målgrupperna, för ökad delaktighet och

tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar samt

projekt om att stärka inflytandet för barn och unga. Regeringen vill

understryka vikten av att medel som fördelas till projekt kommer alla

tre målgrupper till godo samt vikten av delaktighet i projekten för

målgrupperna.

Skälen för regeringens bedömning

Förvaltning och administration

Under de senaste åren har förvaltnings- och administrationskostnaderna

för Arvsfondsdelegationen ökat och så även under 2014. Kostnaderna för

verksamheten var 34,3 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,5

miljoner kronor eller knappt 8 procent från året innan.

Från 2010 till 2014 har de totala kostnaderna för Arvsfondsdelegat-

ionen ökat successivt med 7,4 miljoner kronor. Personalkostnaderna står

för nästan 68 procent av de ökade kostnaderna. Sedan flera år tillbaka har

de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut

om ökat. Under perioden 2010–2014 ökade summan projektmedel som

beslutats av Arvsfondsdelegationen med 42 procent. För att kunna be-

42
vilja en ökande andel projektmedel med bibehållen kvalitet i handlägg-

ningen, har fler handläggare anställts. Kommunikationsinsatserna har också förstärkts och effektiviserats för att öka andelen ansökningar som leder till bifall. En utvärderingsverksamhet har dessutom byggts upp och etablerats.

En ny webbplats lanserades under 2014 och ett nytt diarium/ärendehanteringssystem är under fortsatt utveckling. Utvecklingen av det nya ärendehanteringssystemet har dock förskjutits i tiden och kommer att indelas i två faser. Den första delen består av ett nytt diarieföringssystem, som beräknas börja användas under 2015. Den andra delen kommer att utvecklas och börja användas under kommande år.

Driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel ligger 2014 på den lägsta nivån de senaste fem åren, vilket är strax över 5 procent. Det beror främst på att utdelade projektmedel ökat betydligt de senaste fem åren. Kostnaderna per beslutad ansökan är också lägre än 2013 och 2012. Det beror på att det sammanlagda antalet beslut har ökat med 8 procent jämfört med året innan.

Regeringen anser att de åtgärder som Kammarkollegiet har genomfört för att förstärka handläggningen och för att öka kvaliteten i besluten kring projektmedel är positiva.

En sammantagen bedömning av kostnaderna för förvaltning och administration är att dessa är rimliga i förhållande till verksamheten. Det är angeläget att kostnaderna hålls på en jämförbar nivå de kommande åren och att det aktiva arbete som bedrivs för att förstärka transparens och öka kvalitetssäkring fortsätter.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att förvalta och fördela arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. Detta ställer höga krav på kvalitet, effektivitet, etik och transparens. Regeringen anser därför att detta bör beaktas i fondens placeringar.

Kontroll av fondmedlens användning

Under 2012 inrättades en controllerfunktion för att ge projekten och handläggarna mer stöd samt för att kontrollera projektmedlens användning ytterligare. Denna förstärktes under 2013. Sedan 2014 är det dessutom obligatoriskt att budget för samtliga nya projekt ska granskas av controllerfunktionen. En viktig del av stödet till och kontrollen av projekt är projektbesök på plats. Controllerfunktionen genomförde under året 39 kontrollbesök på plats, vilket motsvarar 10 procent av de projekt som fick stöd ur Allmänna arvsfonden året innan.

Regeringen ser positivt på att den interna styrningen och kontrollen av fondmedlens användning har förstärkts under de senaste åren.

Granskning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfondens egendom förvaltas av Kammarkollegiet, som en särskild fond. Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen) ska Kammarkollegiet varje år till regeringen lämna en redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret. Riksrevisionen ska därefter granska redovisningen.

Revisionen omfattar bland annat granskning av förvaltningen av fondens kapital och säkerheten i in- och utbetalningar, det vill säga att rätt

Skr. 2014/15:132

43

Skr. 2014/15:132 mottagare får rätt belopp utbetalt. Inga brister har noterats i dessa avseenden. Riksrevisionen anser att Kammarkollegiet har gett en rättvisande bild av Allmänna arvsfondens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning. Redovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen samt är förenlig med och stöder en rättvisande bild av årsredovisningen som helhet.

Regeringen ser med tillfredställelse på rapporteringen av Allmänna arvsfondens förvaltning.

Fördelningen av medel

Arvsfondsdelegationen fördelade 616 miljoner kronor under 2014, vilket är en ökning med 13 procent från året innan. Volymen fördelade medel har ökat flera år i rad och är den högsta summan någonsin. I genomsnitt har 33 procent av ansökningarna beviljats stöd, vilket är något lägre än förra året. Antalet inkomna ansökningar ligger också något lägre jämfört med 2013. Regeringen anser att det är positivt att fördelningen av medel fortsätter att öka samt att ansökningarna och bifallsnivån ligger på en stabil nivå.

Allmänna arvsfondens betydelse för ungdomar har ökat markant de senaste åren. Finansieringen har gått från en nivå på knappt 70 miljoner kronor 2004 till 276 miljoner kronor under 2014, vilket är den högsta volymen för ungdomsprojekt i Allmänna arvsfondens historia. 200 miljoner kronor har gått till projekt som rör personer med funktionsnedsättning vilket är den högsta nivån någonsin och 139 miljoner kronor har gått till projekt som rör barn vilket är den näst högsta nivån någonsin. Medel beviljade till personer med funktionsnedsättning och ungdomar har ökat de senaste åren. För målgruppen barn minskade däremot tilldelade medel något under 2014 jämfört med tidigare år.

Regeringen ser med tillfredställelse på denna utveckling men anser att det är angeläget att följa utvecklingen för att säkerställa att tilldelningen av medel till fondens samtliga tre målgrupper fortsatt att utvecklas proportionerligt och i rätt riktning.

Detsamma gäller fördelningen av medel till olika organisationer. An- talet idrottsorganisationer som beviljas medel fortsätter att öka. Samtidigt har funktionshindersorganisationerna brutit de senaste årens nedåtgående trend och beviljades 2014 fler projekt än tidigare år samt hade störst ökning i tilldelade medel, vilket är positivt. Allt fler kulturföreningar får dessutom stöd från fonden. Antalet ansökningar från organisationer bildade på etnisk grund ligger alltjämt kvar på en relativt låg nivå även om bifallen har ökat något.

Fördelningen av medel kan gå till så kallade projektstöd eller till lokalstöd. Under 2014 beviljades 67 projekt medel för lokalstöd till en summa av 118 miljoner kronor. Det är den högsta summan någonsin och en ökning med cirka 37 procent jämfört med året innan. Ökningen kan delvis förklaras av den särskilda satsning som inleddes 2012 för att öka föreningslivets kännedom om möjligheten att söka lokalstöd. Ökningen är positiv då det är många små föreningar som får ta del av stödet och då kan behålla ett aktivt föreningsliv, särskilt på mindre orter. Regeringen anser att det är angeläget att följa utvecklingen av stödformen och säker-

ställa en transparent och långsiktig kvalitetssäkring.

44

Under 2014 gick cirka 94 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena.

Regeringen anser sammantaget att medel har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena.

Arvsfondsdelegationens särskilda satsningar

Den särskilda satsningen för att öka föreningslivets kännedom om möjligheten att få lokalstöd avslutades juni 2014. Egen Kraft! är en särskild satsning på personer med funktionsnedsättning som genomförs fram till och med 2016.

Regeringen anser att det finns skäl att överväga ytterligare satsningar för att uppmärksamma insatser som riktar sig till nyanlända, framförallt för att stärka förutsättningarna för mottagande och etablering av barn och unga. Det finns även skäl att överväga satsningar för att synliggöra projekt som syftar till att öka jämlikhet och jämställdhet för målgrupperna. Vidare anser regeringen att det finns skäl att överväga satsningar som belyser projekt för ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar samt projekt om att stärka inflytandet för barn och unga.

Uppföljning och utvärdering

Enligt arvsfondslagen ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Arvsfondsdelegationen lämnade en sådan strategi till regeringen 2011.

Enligt Arvsfondsdelegationens utvärderingar av det stöd som beviljats har merparten av projekten lämnat spår och resultat efter sig. Enligt utvärderingar som har gjorts av projekten sedan 2006 lever erfarenheterna vidare i någon form i nästan femtio procent av fallen och endast 4 procent lyckas inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för. Av de 192 projektstöd som slutredovisats under 2014 är det enbart fyra projekt som inte har lämnat några spår efter sig.

De utvärderingar som Arvsfondsdelegationen har gjort visar att de erfarenheter och kunskaper som det civila samhällets organisationer genererar tas till vara både i organisationer, offentlig sektor och i forskningsvärlden. Det civila samhällets organisationer utvecklar sitt organisationskapital, gör nya upptäcker inom sitt område, utökar sina målgrupper och skaffar nya samtalspartner. Inte minst utvecklar de genomförda projekten metoder och verksamheter som kommer Allmänna arvsfondens tre målgrupper till godo.

De genomförda studierna visar bland annat hur det civila samhällets organisationer kan stärka människors livsvillkor, för att på så sätt försöka åstadkomma en förändring. Studierna visar även på möjligheterna, men ibland även svårigheterna som finns i organisationers partnerskap med offentliga aktörer. Rapporterna belyser även hur projekt synliggör samhällsproblem som tidigare inte uppmärksammats, samtidigt som projekten i sig genererar kunskap. Studierna visar också på kortsiktiga ekonomiska lösningar, organisatoriska hinder i mötet med den offentliga sektorn och en allt mer komplex och svårhanterlig social utsatthet i sam-

Skr. 2014/15:132

45

Skr. 2014/15:132 hället som påverkar projekthuvudmännens möjlighet att genomföra sitt arbete.

Regeringen noterar med tillfredställelse att i nästan hälften av projekten lever erfarenheterna kvar i någon form. Medel från Allmänna arvsfonden kommer målgrupperna till del men leder dessutom till att nya arbetsmetoder och verksamheter, nya hjälpmedel och förbättrade former för delaktighet sprids vidare och till betydande andel blir reguljär verksamhet finansierad av offentliga eller andra medel.

Arvsfondsdelegationens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet visar att fondens medel lämnar spår, men också att många utmaningar återstår för att säkerställa att fondens medel når ut till målgrupperna oavsett ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och plats. En annan utmaning är att fondens målgrupper får reella möjligheter att också ha inflytande över och i de verksamheter som bedrivs.

Under 2015 kommer Arvsfondsdelegationen att intensifiera arbetet med att synliggöra vilka som får del av de verksamheter som beviljas medel, vilka som inte nås och hur målgruppens delaktighet ser ut. Under 2015 har delegationen också initierat en utvärdering som ska analysera och beskriva fondens samhällsnytta.

Kommunikationsinsatser

Det övergripande kommunikationsmålet är att öka kännedomen och kunskapen om Allmänna arvsfonden. Under 2014 lanserades Arvsfondsdelegationens nya webbplats och intensifierad kontakt med medierna samt ett betydande antal informationsträffar gentemot föreningslivet har prioriterats. Sannolikt till följd av dessa insatser ökade antalet inkomna ansökningar för andra året i rad. En annan indikator på kommunikationsarbetet är att antalet besök på Arvsfondsdelegationens webbplats i genomsnitt var 18 800 i månaden, vilket motsvarar en ökning med nästan 10 procent jämfört med året innan.

Föreningsansvariga tjänstemän i landets kommuner är viktiga aktörer i kommunikationsarbetet. Under 2014 bjöds tjänstemän från hela landet in till informationsträffar. Under året har nästan 300 kommunala tjänstemän deltagit på ovannämnda aktiviteter. Totalt har därmed 1 000 kommuntjänstemän deltagit de senaste fyra åren.

Under de senaste två åren har dessutom 4 000 föreningsaktiva personer i elva län deltagit i Arvsfondsdelegationens Sverigeresa. Sverigeresan har bidragit till ökningen av besök på fondens webbplats samt ett ökat antal mejl och telefonsamtal från de län som har besökts. Sverigeresan fortsätter och resterande län i landet kommer att besökas under 2015–2016.

Under 2014 ökade Arvsfondsdelegationens aktivitet på sociala medier, inte minst på Facebook. Även de åtgärderna har bidragit till ett ökat antal besök på webbplatsen.

En ny service där sökande organisationer kan testa sina projektidéer per telefon infördes från och med september 2014. Testet har fallit mycket väl ut och aktiviteten kommer att fortsätta under 2015.

Under 2015 kommer kommunikationsarbetet att syfta till att ytterligare höja kvaliteten på ansökningarna samt att nå målgrupper som inte har sökt medel ur fonden tidigare. De ökade kommunikationsinsatserna inom

främst PR och på sociala medier fortsätter, liksom satsningen Egen kraft.

46

Regeringen ser positivt på de kommunikationsinsatser som har genom- Skr. 2014/15:132 förts. Förhoppningen är att ytterligare satsningar på kommunikations-

området kommer att leda till att ett ökande antal ansökningar med god kvalitet inkommer till Arvsfondsdelegationen samt att fler organisationer kan få kännedom om Allmänna arvsfonden.

Allmänna arvsfondens utveckling framöver

Arvsfondsdelegationen har tidigare redovisat i verksamhetsberättelser till regeringen att volymen beslutade projektmedel de närmaste åren bör ligga på en nivå som gör att de sparade disponibla medlen minskar i en rimlig takt. Under 2014 ökade inflödet av medel till Allmänna arvsfonden återigen. Trots att beslutsvolymen av arvsfondsprojekt är den högsta någonsin ökade volymen disponibla medel för Arvsfondsdelegationen inför 2015 med 30 miljoner kronor till drygt 1 366 miljoner kronor.

Delegationen räknar med att beslutsvolymen under 2015 kommer att uppgå till 600 miljoner kronor och åren därefter sannolikt till än högre belopp. För att uppnå detta genomförs kommunikationsinsatser med fortsatt intensitet och en fortsatt utveckling av administration och handläggning för att öka effektiviteten, med bibehållen kvalitet i verksamheten och i de projekt som får finansiering ur arvsfonden.

7 Inriktning och prioriterade områden från och med 2015

Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen genom att i sin årliga skrivelse till riksdagen ange inriktningen av barnrättspolitiken, ungdomspolitiken och funktionshinderspolitiken. Regeringen anger även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning.

7.1 Barnrättspolitik

Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges

möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.

Målet utgår från de grundläggande principerna i FN:s konvention om

barnets rättigheter (barnkonventionen) som omfattar varje flicka och

pojke upp till 18 år. Sverige ska vara ett av de bästa länderna i världen att

växa upp i och för att uppnå målet krävs insatser inom flera politikområ-

den förutom barnrättspolitiken. Att ta till vara och stärka barnets rättig-

heter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen förutsätter att

regeringens barnrättspolitik är sektorsövergripande och förverkligas

inom alla områden och verksamheter där barn är berörda.

De områden och åtgärder som är särskilt angelägna för regeringen är

ett strategiskt angreppssätt på nationell, regional och lokal nivå samt EU-

nivå och övrig internationell nivå, för att tillförsäkra barn deras rättig-
47

Skr. 2014/15:132 heter, uppmärksamma barns och ungas egna åsikter, fortsätta lyssna på barn, skydda barn mot exploatering, våld och andra övergrepp samt stödja och skydda barn i social och ekonomisk utsatthet.

Riksdagen godkände i december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt och ledning för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer därför att variera beroende på aktör och verksamhet. Regeringens insatser inom barnrättspolitiken kommer att utgå från strategin och följas upp och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är ett effektivt och användbart verktyg för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

7.2 Ungdomspolitik

Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Därmed tydliggörs att ungdomspolitiken är ett av flera verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen för ungdomspolitiken.

Att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor innebär att samhället ska skapa goda levnadsvillkor för individen med utgångspunkt i ungdomars rätt att komma i åtnjutande av de mänskliga rättigheterna såsom de uttrycks i grundlagarna och i Sveriges konventionsåtaganden på området. Individen ska ha tillgång till utbildning, arbete, bostad, hälsa, trygghet, kultur och fritid, sitt språk, möjlighet till delaktighet och inflytande samt ett liv fritt från diskriminering. Begreppet makt används i målet i betydelsen individens förutsättningar och möjligheter att forma sitt eget liv vilket är beroende av goda levnadsvillkor. Den tredje delen av målet, det vill säga inflytande över samhällsutvecklingen, innebär en uttalad målsättning att ungdomar ska finnas med i samhällsbygget och ha en uttalad rätt till inflytande.

Arbetet inom ungdomspolitiken ska syfta till att offentlig verksamhet som rör unga har ett ungdomsperspektiv, bedrivs utifrån kunskap om ungas levnadsvillkor och samordnas mellan olika sektorer. Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande förtydligas genom att målet gäller för alla statliga beslut och insatser som rör ungdomar. Detta synliggör alla berörda verksamhetsområdens gemensamma ansvar för att uppfylla målet.

48

7.3
Funktionshinderspolitik
Skr. 2014/15:132

Regeringen ser genomförandet av funktionshinderspolitiken i Sverige som en del av arbetet med att efterleva FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionsnedsättning tar sin utgångspunkt i de nationella målen för funktionshinderspolitiken som riksdagen har beslutat om (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).

Dessa mål är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning.

Funktionshinderspolitiken omfattar de sektorsövergripande insatser som syftar till att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning samt insatser för att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. De nationella målen och inriktningen på arbetet bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för Arvsfondens målgrupp personer med funktionsnedsättning.

För att förtydliga målen och effektivisera arbetet med att genomföra funktionshinderspolitiken har ett antal inriktningsmål fastställts inom nio prioriterade politikområden, däribland arbetsmarknad, utbildning, transport och ökad fysisk tillgänglighet (skr. 2009/10:166). Målen är en del i strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016. Strategin presenterar politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren.

En viktig faktor för att kunna nå målen för insatserna är att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället, som har stor betydelse för utformningen av politiken och en viktig roll för att identifiera och uppmärksamma problem.

7.4 Prioriterade områden

Regeringen har identifierat tolv områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. De senaste åren har antalet prioriterade områden varit åtta stycken. Antalet prioriteringar utökas därmed med fyra områden jämfört med tidigare.

De tillkomna områdena är:

• Stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering

• Ökad jämställdhet och jämlikhet

• Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar

• Stärka barn och ungas inflytande

De prioriterade områdena har många beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget an-

nat anges eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och ef-

49

Skr. 2014/15:132 tersom ett projekt kan röra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom helt nya områden.

7.4.1 De åtta områden som redan är prioriterade

Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter

För att stärka barnets rättigheter är det angeläget med stöd till projekt som syftar till att konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dess intentioner blir kända och tillämpade på alla nivåer i samhället som berör barn direkt eller indirekt inom exempelvis förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, fritid, kulturliv och rättsväsende. Det är särskilt angeläget att ge prioritet åt projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet i barns och ungas vardag.

Projekt som syftar till att öka delaktighet och stärka demokratin

Möjligheten till delaktighet i samhället och inflytande över den egna vardagen är central för fondens målgrupper. Projekt som syftar till att utveckla nya former för engagemang och att engagera personer som inte annars deltar i föreningslivet bör ges särskild prioritet. Även projekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar bör uppmärksammas särskilt. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Att utveckla, sprida och använda metoder att tillvarata de små barnens åsikter och de åsikter barn med funktionsnedsättning har, är särskilt viktigt.

Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier

Arbetet med att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier bör prioriteras i arvsfondens medelstilldelning, framför allt vad gäller projekt som syftar till att utveckla nya metoder på området. Här innefattas även stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka mäns våld mot flickor och unga kvinnor samt flickor och kvinnor med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas. Det gäller även projekt som syftar till att motverka våld i samkönade relationer eller som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet.

Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap

För att främja barns och ungas hälsa behöver nya metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd utvecklas och prövas. Stöd och hjälp i föräldra-

50

skapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och som därigenom har ökade möjligheter till god hälsa och ett gott liv.

Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla former för ett universellt förebyggande föräldrastöd, det vill säga att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Vi- dare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som har missbruksproblematik eller har en psykisk sjukdom samt barn till föräldrar som har en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning.

Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa

Projekt som främjar målgruppernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande bör ges fortsatt prioritet. Även om hälsan i huvudsak utvecklas positivt i Sverige finns problem, bland annat vad gäller psykisk ohälsa, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. Under senare tid har flera studier också pekat på att psykisk ohälsa i hög grad förekommer bland homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbt-personer). Det är därför angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Levnadsvanor och mönster som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet, varför det är särskilt angeläget att främja goda levnadsvanor tidigt i livet.

Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet

Att verka för ett rikt och nyskapande kulturliv som är tillgängligt för alla människor samt att bevara och tillgängliggöra kulturarvet är viktiga uppgifter för hela samhället. Alla som bor i vårt land ska oberoende av ålder eller eventuell funktionsnedsättning ha möjlighet att delta i kulturlivet och uppleva en bredd av kulturella uttrycksformer liksom att få utveckla sin egen förmåga att uttrycka sig. Det är därför angeläget att stödja projekt som utvecklar barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Det gäller också för personer med funktionsnedsättning. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling.

Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden

Arbete ger egen försörjning och stärker oberoendet och självkänslan samtidigt som en hög sysselsättning utgör grunden för samhällets välfärd. Arvsfondsdelegationen bör därför prioritera projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträdet till arbetsmarknaden för ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet. Projekt som genomförs i samverkan med företag och branscher och

Skr. 2014/15:132

51

Skr. 2014/15:132

52

de projekt som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.

Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rör de flesta samhällsområden såsom rättsväsende, arbete, utbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frågor om tillgänglighet och kvinnors och barns situation. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet inklusive inom de egna intresseorganisationerna samt i det lokala utvecklingsarbetet.

7.4.2 Regeringen prioriterar fyra nya områden för Allmänna arvsfonden

Regeringen väljer att prioritera ytterligare fyra områden för att stärka insatser inom dessa områden. I regeringsförklaringen från oktober 2014 understryks vikten av en stärkt etablering av nyanlända, en ökad jämställdhet och jämlikhet, ett samhälle som är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga samt att Sverige ska vara ett av de allra bästa länderna att växa upp i.

Stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering

Det civila samhällets organisationer har en viktig roll för att bidra till samhällets mottagande av nyanlända barn och unga. Föreningslivet är en god integrationsarena och bygger på aktivt men frivilligt deltagande. Medel från arvsfonden kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för nyanländas etablering och delaktighet i samhället, inte minst i och genom föreningslivet. Projekt som syftar till att stärka, stödja och öka förutsättningar för nyanlända barns och ungas etablering i samhället bör därför prioriteras. Det är samtidigt angeläget att stärka det sociala stöd som krävs för barns och ungas goda start i Sverige. Projekten kan exempelvis omfatta nätverksskapande eller språkinlärning.

Ökad jämställdhet och jämlikhet

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Det ska finnas en jämn fördelning av makt och inflytande samt en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Ekonomisk jämställdhet ska råda och mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är därför angeläget att stödja projekt som ökar förutsättningarna för att flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning utvecklas utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar. På så sätt kan samhället och den enskilda människan nå sin fulla potential. Medel från Allmänna arvsfonden kan bidra till att skapa arbetssätt och metoder för att öka jämställdheten mellan flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Projekt som syftar till att skapa jämlikhet i levnadsvillkor för fondens målgrupper är också av särskild vikt.

Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar

Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet. Ett av målen i strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken är att den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras. Oavsett människors funktionsförmåga och ålder bör hinder för deras delaktighet i samhället rivas. Det är särskilt angeläget att stödja projekt som riktar sig till äldre personer med funktionsnedsättning, exempelvis med demenssjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsenedsättning samt till deras anhöriga. Projekt bör prioriteras som utvecklar metoder för att öka delaktighet och tillgänglighet.

Stärka inflytandet för barn och unga

Alla barn har en absolut rätt att få komma till tals och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem enligt artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Det innebär att även mycket små barn har rätt att höras och få tycka till om saker som rör dem. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse utifrån barnets ålder och mognad. Enligt Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) ska barn ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter genom olika uttrycksmedel i frågor som rör dem. Barn och unga ska respekteras och varje flicka och pojke ska ges möjlighet till utveckling och trygghet. Det är därför angeläget att prioritera projekt som stärker förutsättningarna för att öka delaktighet och inflytande för barn och unga. För att barnet eller den unge ska kunna vara delaktig krävs att han eller hon får information som är anpassad efter individens förutsättningar. Varje flicka eller pojke oavsett funktionsförmåga, ska ges de bästa förutsättningarna att komma till tals och kunna vara delaktig i och utforma sin egen vardag. Varje ung kvinna och ung man ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Skr. 2014/15:132

53

Skr. 2014/15:132

Bilaga 1

54

Resultaträkning

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Fondnr

Org.nummer 802004–9642

6103

Tkr.
Not
2014
2013

Intäkter

Influtna arvsmedel

506 902
574 931

Summa

506 902
574 931

Kostnader

Restituerade arvsmedel m.m.
1
-45 189
-18 363

Förvaltning och administration
2
-60 618
-55 773

Summa

-105 807
-74 138

Resultat före finansiella intäkter och

kostnader

401 095
500 793

Finansiella intäkter

Ränteintäkter

162
495

Utdelning räntekonsortium

55 501
43 453

Utdelning svenska aktiekonsortium

52 003
60 779

Utdelning utländska aktiekonsortium

47 120
53 365

Utdelning företagsobligationskonsortium

17 240
-

Utdelning aktieindexkonsortium

55 424
59 094

Summa

227 450
217 186

Resultat före realisationsvinster och

förluster

628 545
717 979

Realisationsvinster

Resultat vid försäljn räntekonsortium

491
965

Resultat vid försäljn svenska aktiekonsortium

275 268
15 432

Resultat vid försäljn utländska aktiekonsortium

165 416
39 773

Resultat vid försäljn aktieindexkonsortium

88 939
33 774

Resultat aktieterminer

-15 375
-15 978

Resultat ränteterminer

-
12

Summa

514 739
73 978

Resultat efter realisationsvinster och

1 143 283
791 957

förluster

Årets resultat

1 143 283
791 957

Balansräkning

Skr. 2014/15:132

Bilaga 1

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Fondnr

Org.nummer 802004–9642

6103

Tkr.
Not
2014-12-31
2013-12-31

Anläggningstillgångar

Andelar i företagsobligationskonsortium
3
849 902
-

Andelar i räntekonsortium
4
1 660 804
1 409 475

Andelar i svenska aktiekonsortium
5
606 373
726 602

Andelar i aktieindexkonsortium
6
1 065 781
1 273 917

Andelar i utländska aktiekonsortium
7
830 080
1 028 544

Summa

5 012 940
4 438 539

Omsättningstillgångar

Övriga kortfristiga fordringar

17 446
20 936

Upplupna intäkter

5
-

Likvida medel

78 262
72 489

Summa

95 713
93 425

SUMMA TILLGÅNGAR

5 108 653
4 531 965

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Bundet eget kapital
8

Fondkapital

3 372 167
2 857 382

Summa

3 372 167
2 857 382

Fritt eget kapital
8

Utdelningsbara medel

1 366 384
1 335 919

Summa

1 366 384
1 335 919

Summa eget kapital

4 738 551
4 193 302

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

5 163
502

Leverantörsskulder, bidrag

0
0

Beviljade ej utbetalda bidrag
9
355 044
325 877

Skatteskulder

87
27

Övriga kortfristiga skulder

8
8

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
10
9 800
12 249

Summa Skulder

370 102
338 663

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

5 108 653
4 531 965

Ställda panter

Inga
Inga

Ansvarsförbindelser

Inga
Inga

55

Skr. 2014/15:132 NOTBILAGA

Bilaga 1

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett antal konsortier. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Andelar i konsortierna tas upp som anläggningstillgångar och är värderade till anskaffningsvärdet enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5).

Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som finansiell intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings-/ inlösenvärdet för andelar i aktiekonsortierna är marknadsvärdet vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. An- skaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet exklusive upplupen utdelning vid anskaffnings- /inlösentidpunkten.

Beviljade bidrag redovisas direkt mot eget kapital. Bidragen skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital är inte tillgängligt för utdelning av bidrag och utgörs av ursprungligt kapital samt ackumulerade kapitaliseringar, realisationsvinster/-förluster och nedskrivningar. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital. Disposition av årets resultat sker enligt följande. Den del av årets resultat som avser realisationsvinst/-förlust samt eventuella nedskrivningar överförs till bundet eget kapital. Till bundet eget kapital förs även det belopp som årligen skall användas för kapitalisering. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital och är tillgängligt för utdelning.

56

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org.nummer 802004–9642

Noter

2014
2013

Not 1
Restituerade arvsmedel m.m.

Testamente och bättre rätt
8 598
8 148

Avstående av arv
9 231
1 027

Dödsboförvaltning
26 089
8 340

Rättegångskostnader
824
504

Fastighetsskatt
447
344

45 189
18 363

Not 2
Förvaltning och administration

Arvsfondsdelegationen

– Förvaltning
34 267
31 841

– Styrelsearvoden
22
51

– Sociala avgifter arvoden
6
13

34 295
31 905

Kammarkollegiet

– Dödsboavveckling m.m.
16 474
15 796

– Fondförvaltning, baserad på
8 292
7 405

marknadsvärde

– Fondförvaltning, timtaxa
955
428

– Övriga förvaltningskostnader
487
130

26 208
23 759

Revisionsarvode
115
109

115
109

SUMMA
60 618
55 773

Not 3
Andelar i företagsobligations-
2014-12-31
2013-12-31

konsortium

Ingående bokfört värde
-
-

Investeringar
849 902
-

Avyttringar
-
-

Utgående bokfört värde
849 902
-

Marknadsvärde
886 737
-

Skr. 2014/15:132

Bilaga 1

57

Skr. 2014/15:132

Bilaga 1

58

Not 4
Andelar i räntekonsortium

Ingående bokfört värde
1 409 475
1 282 058

Investeringar
393 188
238 158

Avyttringar
-141 860
-110 741

Utgående bokfört värde
1 660 804
1 409 475

Marknadsvärde
1 670 172
1 417 516

Not 5
Andelar i svenskt aktiekonsortium
2014-12-31 2013-12-31

Ingående bokfört värde
726 602
638 891

Investeringar
52 003
98 279

Avyttringar
-172 232
-10 568

Utgående bokfört värde
606 373
726 602

Marknadsvärde
1 647 713
1 870 394

Not 6
Andelar i aktieindexkonsortium

Ingående bokfört värde
1 273 917
1 272 049

Investeringar
55 424
98 094

Avyttringar
-263 561
-96 226

Utgående bokfört värde
1 065 780
1 273 917

Marknadsvärde
1 546 582
1 713 647

Not 7
Andelar i utländskt aktiekonsortium

Ingående bokfört värde
1 028 544
935 906

Investeringar
47 120
145 865

Avyttringar
-245 584
-53 227

Utgående bokfört värde
830 080
1 028 544

Marknadsvärde
1 646 889
1 686 282

Not 8
Förändringar i
2014-12-31
2014-12-31
2013-12-31
2013-12-31
Skr. 2014/15:132

eget kapital

Bilaga 1

Bundet
Fritt eget
Bundet
Fritt eget

eget
kapital
eget
kapital

kapital

kapital

Belopp vid årets
2 857 382
1 335 919
2 727 747
1 208 868

ingång

Redovisat resultat

1 143 283

791 957

Kapitalisering av
46 171
-46 171
55 657
-55 657

influtna

arvsmedel*

Under året

-615 955

-546 587

beslutade bidrag

Återförda ej

11 672

2 640

förbrukade bidrag

Återbetalda ej

5 710

8 676

utnyttjade bidrag

Omföring av
514 739
-514 739
73 978
-73 978

realisationsvinster

Belopp vid årets
3 372 167
1 366 384
2 857 382
1 335 919

utgång

* Kapitalisering av influtna arvsmedel
2014
2013

Influtna arvsmedel

506 902
574 931

Restituerade arvsmedel (enl. not 1)
-45 189
-18 363

461 713
556 567

Varav 10 % till fondkapitalet

46 171
55 657

Not 9 Beviljade ej utbetalda bidrag

2014-12-31 2013-12-31

Handikapp

120 441
80 047

Barn

69 217
82 248

Ungdom

165 386
163 582

Summa

355 044
325 877

Not
Upplupna kostnader o förutbetalda
2014-12-31
2013-12-31

10
intäkter

Arvsfondsdelegationen, förvaltning nov-
6 827
7 366

dec 2014

Arvsfondsenheten, förvaltning nov-dec
-
2 766

2014

Fondförvaltningsavgift 4 kv 2014

2 215
1 963

Ekonomiadministration 4 kv 2014

238
-

Revisionsarvode

100
100

Övriga upplupna kostnader

510
53

Summa

9 800
12 249
59

Skr. 2014/15:132

Bilaga 1

Marknadsvärden i konsortierna

Totalavkastning i procent ackumuleras utifrån dagsavkastningar, där hänsyn tas till alla kassaflöden inklusive utdelning på den dag de infaller (tidsviktad avkastning, TWR).

Direktavkastning i procent beräknas som utdelning i relation till ingående andelsvärde.

Andelar i
2014-12-31
2013-12-31

företagsobligationskonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)
6,90
2,44

Direktavkastning i konsortiet (%)
2,08
1,93

Antal andelar
842 075,0673
-

Kurs/andel (kr)
1053,0375
1004,9145

Marknadsvärde (tkr)
886 737
-

Bokfört värde (tkr)
849 902
-

Orealiserat värde (tkr)
36 835
-

Andelar i räntekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)
3,67
2,41

Direktavkastning i konsortiet (%)
3,60
3,49

Antal andelar
13 307 816,8103
11 303 264,9849

Kurs/andel (kr)
125,5031
125,4076

Marknadsvärde (tkr)
1 670 172
1 417 516

Bokfört värde (tkr)
1 660 804
1 409 475

Orealiserat värde (tkr)
9 368
8 041

Andelar i svenska aktiekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)
15,47
26,44

Direktavkastning i konsortiet (%)
3,64
4,20

Antal andelar
262 102,8719
332 579,2830

Kurs/andel (kr)
6 286,5110
5 623,9052

Marknadsvärde (tkr)
1 647 713
1 870 394

Bokfört värde (tkr)
606 373
726 602

Orealiserat värde (tkr)
1 041 340
1 143 792

Andelar i aktieindexkonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)
13,80
24,73

Direktavkastning i konsortiet (%)
4,08
4,41

Antal andelar
10 069 006,1509
12 238 548,6744

Kurs/andel (kr)
153,5983
140,0205

Marknadsvärde (tkr)
1 546 582
1 713 647

Bokfört värde (tkr)
1 065 781
1 273 917

Orealiserat värde (tkr)
480 801
439 730

60

Andelar i utländska aktiekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)
28,30
25,90

Direktavkastning i konsortiet (%)
3,67
4,08

Antal andelar
317 207,3892
317 207,3892

Kurs/andel (kr)
6 618,9255
5 316,0241

Marknadsvärde (tkr)
1 646 890
1 686 282

Bokfört värde (tkr)
830 080
1 028 544

Orealiserat värde (tkr)
816 810
657 738

Eget kapital (tkr)

Bokfört värde
4 738 551
4 193 302

Övervärde
36 835
-

företagsobligationskonsortiet

Övervärde räntekonsortiet
9 368
8 041

Övervärde svenska aktiekonsortiet
1 041 340
1 143 792

Övervärde aktieindexkonsortiet
480 801
439 730

Övervärde utländska aktiekonsortiet
816 810
657 738

Marknadsvärde
7 123 705
6 442 603

Skr. 2014/15:132

Bilaga 1

61

Skr. 2014/15:132

Bilaga 2

62

Tilldelade medel per organisation

Funktionshindersorganisationer
Antal
Belopp

Afasiföreningen i Skellefteå
1
975 000

Astma- och Allergiförbundet
1
1 516 000

Attention Hisingen-Kungälv
1
1 485 000

Autism och aspergerförbundet
1
1 423 000

De Handikappades Samarbetskommitté i
1
1 472 000

Helsingborg

Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter
1
2 659 000

Endometriosföreningen, Sverige
1
355 000

Falkenbergs Fontänhus
1
1 068 000

Funkibator ideell förening
1
1 613 000

Förbundet Blödarsjuka i Sverige
1
1 000 000

Förbundet Sveriges Dövblindas Föräldraråd
1
1 878 000

Föreningen Attention, KFV-regionen
1
1 568 000

Föreningen för de Neurosedynskadade
1
1 401 000

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar
1
3 427 000

och Vuxna (FUB) Uppsala

Föreningen Idrott För Handikappade
1
777 000

Föreningen Passalen
2
1 744 000

Handikappförbundens Samarbetsorgan
4
7 925 000

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i
1
1 731 000

Skåne län

HandikappHistoriska Föreningen
1
1 204 000

Handikappidrottsföreningen Kämparna
1
1 582 000

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
1
3 273 000

Hjärtebarnsförbundet
1
804 000

Hörselskadades Riksförbund
1
1 050 000

Intresseförbundet för personer med schizofreni och
1
1 612 000

liknande psykoser, Schizofreniförbundet

Intresseförbundet för schizofreni och andra psykiska
1
2 598 000

sjukdomar i Blekinge (IFS-AP och

Schizofreniförbundet

Intressegruppen för Assistansberättigade
1
1 103 000

LHON Eye Society ideell förening
1
2 445 000

Lunds Fontänhus
2
2 053 000

Mind
2
1 406 000

Neuroförbundet Västerås
1
683 000

Neurologiskt Handikappades Riksförbund NHR Falun
1
1 687 000

och Norra Dalarna

Nordisk förening för sjuka barns behov
1
1 874 000

Organiserade Aspergare
1
1 606 000

Reaktiveringsföreningen RAS
1
2 104 000

Riksförbundet Attention
6
12 463 000

Riksförbundet Cystisk Fibros
1
717 000
Skr. 2014/15:132

Riksförbundet för döva, hörselskadade och
1
1 512 000
Bilaga 2

språkstörda barn (DHB), Örebro

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
2
3 784 000

Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar,
1
2 299 000

Västerås

Riksförbundet Sällsynta Diagnoser
1
2 003 000

Riksförbundet Unga Allergiker
1
1 005 000

Skånes Dövas Distriktsförbund
1
1 774 000

Stockholms Dövas Förening
2
1 726 000

Stockholms Dövas Ungdomsråd
1
1 170 000

Svenska Dövidrottsförbundet
1
773 000

Svenska OCD-förbundet Ananke
1
2 046 000

Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott
1
1 333 000

Sveriges Dövas Riksförbund
3
2 880 000

Synskadades Riksförbund Kalmar Län
1
1 134 000

Synskadades Riksförbund Stockholms och Gotlands
1
1 079 000

län

Örebro läns Handikappidrottsförbund
1
858 000

Överviktigas Riksförbund
1
2 235 000

67
101 892 000

Idrottsföreningar
Antal
Belopp

127 JKS basket
1
2 463 000

Alunda SK
1
312 000

Arbetarnas idrottsförening (AIF) Barrikaden
1
786 000

Askims Bangolfklubb
1
3 037 000

Borlänge Stora Tuna Bandyklubb
1
1 777 000

Borås Golfklubb
1
2 618 000

Bräcke Sportklubb
1
582 000

Bågskytteklubben Gripen
1
957 000

Eslövs Golfklubb
1
1 574 000

Filipstads Skidförening
1
2 831 000

Free motion parkour klubb
1
470 000

Färjestadens Innebandyklubb
1
728 000

Föreningen O-Ringen Borås 2015
1
1 381 000

Gnosjö Friluftsklubb
1
2 562 000

Gävle Golfklubb
1
1 970 000

Habo Wolley 87
1
1 134 000

Halmstads konståkningsklubb
1
851 000

Hammerdals IF
1
532 000

Hedesunda Idrottsförening
1
3 123 000

Hemmingsmarks idrottsförening
1
436 000

Hjärnarps GIF
1
1 022 000

Hofors Skyttegille
1
1 624 000
63

Skr. 2014/15:132

Bilaga 2

64

Hästsportarena i Åre Ekonomisk förening
1
5 512 000

Hörby Allmänna idrottsförening
1
802 000

Höörs Skateförening, c/o Höörs Föreningsallians, ek
1
2 412 000

förening

IFK Grängesberg fotboll
1
1 159 000

IFK Trollhättan
1
715 000

IK Sirius Fotbollsklubb
1
822 000

Isabergs Ridklubb
1
970 000

Kalmar Klätterklubb
1
2 671 000

Karlskrona Miniracingklubb
1
1 043 000

Kiladalens Golfklubb
1
253 000

Kilafors idrottsförening
1
1 792 000

Kristinehamns Orienteringsklubb
1
570 000

Laholms Bordtennisklubb Serve
1
50 000

Landskrona idrottens samorganisation
1
1 040 000

Landskrona Ridklubb
1
2 237 000

Ljusdals IF
1
5 147 000

Lysegårdens Golfklubb
1
1 711 000

Malmköpings Idrottsförening
1
1 512 000

Malungs Idrottsförening
1
5 012 000

Myssjö-Oviken IF
1
1 568 000

Mälarhöjdens IK
1
947 000

Norrbottens Motorsällskap
1
1 512 000

Norrham Hamrångebygdens Idrottsförening
1
1 709 000

Nyköpings tennisklubb
1
5 865 000

Nöbbele Bollklubb
1
2 217 000

Obbola IK
1
2 769 000

Ockelbo Ryttarförening
1
164 000

Roofy's Safety Ambassadors
1
1 338 000

Rödeby AIF
1
4 442 000

Shanta Idrottsförening
1
768 000

Simklubben Poseidon
1
1 691 000

Sjöbo Golfklubb
1
413 000

Sjögärde Golfklubb
1
1 304 000

Skånsta Ryttare
1
4 284 000

Slöinge Tennisklubb
1
262 000

Stockholm Suburban Surfers
1
988 000

Strömsholms Golfklubb
1
471 000

Svenska Cykelförbundet
1
1 573 000

Svenska Golfförbundet
1
965 000

Svenska Konståkningsförbundet
1
1 627 000

Säters IF Fotboll
1
2 412 000

Sävsjö klätterklubb
1
289 000

Södermanlands Idrottsförbund Sörmlandsidrotten
1
500 000
Skr. 2014/15:132

Söraby Skytteförening
1
2 965 000
Bilaga 2

Umeå baseboll och softbollklubb
1
2 162 000

Umeå Golfklubb
1
1 657 000

Warbergs Dart Club
1
739 000

Westervik Motorsportklubb WMSK
1
880 000

Westerviks Segelsällskap Wikingarna
1
112 000

Vetlanda Bågskytteklubb
1
1 654 000

Vetlanda Rally och Racing Club
1
1 025 000

Viarps Kör- och Ridklubb
1
1 062 000

Vimmerby IF
1
731 000

Vinbergs IF
1
3 207 000

Åsarps IF
1
1 012 000

Älvkarleby Idrottsklubb
1
1 174 000

Älvsbyns Motorsällskap
1
1 653 000

Örebro läns Idrottsförbund
1
1 039 000

Öved-Östraby Skytteförening
1
312 000

82
134 414 000

Organisationer bildade på etnisk grund
Antal
Belopp

Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i Stockholm
1
1 352 000

Föreningen Galka Utbildning och Utveckling
1
550 000

Föreningen Hidde Iyo Dhaqan
1
2 875 000

Neutrala Ungdoms Föreningen
1
1 420 000

Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i
1
1 727 000

Sverige

Somalilands Förening i Malmö
1
2 158 000

Somaliska Freds- och Skiljedomsföreningen
1
924 000

Somaliska Riksförbundet i Sverige
1
2 071 000

Somali-Swedish Relief and Development Association
1
550 000

Svenska Samernas Riksorganisation
1
1 599 000

Sverigefinländarnas arkiv
1
1 075 000

11
16 301 000

Kulturföreningar
Antal
Belopp

Amatörteaternas Riksförbund, södra distriktet
1
1 018 000

Art Lab Gnesta
1
679 000

Berättarministeriet
1
2 267 000

Clownetterna
1
411 000

Dance Culture dansförening
1
2 100 000

Filmateljén Ideell förening
1
500 000

Föreningen Anders
1
980 000

Föreningen Artikel 31
2
3 687 000

Föreningen Cirkus Cirkör
1
1 041 000

Föreningen Fisksätra museum
1
767 000
65

Skr. 2014/15:132

Bilaga 2

66

Föreningen för nyskriven dramatik
1
2 372 000

Föreningen Gotlands Fornvänner
2
1 019 000

Föreningen Moliére Ensemblen
1
1 431 000

Föreningen Stapelbädden
2
2 162 000

Föreningen Trolldansare
1
762 000

Galleri Syster
1
450 000

Konstfrämjandet i Bergslagen
1
923 000

Konstföreningen Panncentralens Vänner
1
1 365 000

Kreativa Akademin
1
1 435 000

Kulturens Bildningsverksamhet
1
1 499 000

Kulturföreningen Kachikally
1
1 962 000

Kulturföreningen Ormen
1
1 336 000

Kulturföreningen Parken
1
1 430 000

Kulturföreningen Viva
1
875 000

Kvalitetsteatern
1
1 281 000

Masthuggsteatern
1
1 486 000

Musikcentrum Öst
1
2 626 000

Pantomimteatern
1
1 013 000

Re:Orient/Moriska Paviljongen
1
1 559 000

Riksorganisationen Svenska Gospelverkstaden
1
1 245 000

Riksteatern Halland
1
646 000

Scenplats Glada Hudik
1
1 498 000

Share Music Sweden
1
2 720 000

Stockholm Gospel / Riksföreningen Svenska
1
1 215 000

Gospelverkstaden

Stödföreningen för Körsbärsgårdens Konsthall och
1
1 046 000

Skulpturpark

Svenska Gospelverkstaden
1
2 236 000

Sveriges Musik och Kulturskoleråd
2
3 157 000

Teater Nu
1
1 233 000

Teatermaskinen Ek. förening
1
1 747 000

Umeå Teaterförening
1
1 015 000

Virserums Konsthallsförening
1
1 554 000

Ögonblicksteatern
1
1 687 000

46
61 435 000

Offentlig huvudman
Antal
Belopp

Akademiska sjukhuset
1
898 000

Arbetets museum
1
1 826 000

Borås Stad, Fritid- och folkhälsoförvaltningen
1
1 534 000

Borås Stad, Stadsdel Öster
1
2 179 000

DART Kommunikations- och dataresurscenter för
1
487 000

personer med funktionshinder i Göteborg, Sahlgrenska

sjukhuset

DART Kommunikations- och dataresurscenter,
1
1 409 000

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Enheten
1
246 000

för Barnneuropsykiatri

FoU Sjuhärad Välfärd
2
1 505 000

Föreningen Kulturverket
1
1 501 000

Göteborgs stadsmuseum
1
2 787 000

Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne, Barn- och
1
1 367 000

ungdomshabilitering

Karlshamns kommun, omsorgsförvaltningen,
1
575 000

Verksamhet LSS stöd och service

Kulturskolan i Stockholm
1
462 000

Landstinget i Västmanland
1
763 000

Medeltidscentrum Söderköping, Söderköpings
1
410 000

kommun

Norrköpings kommun Kultur och Fritid
1
396 000

Region Jämtland Härjedalen, Regional utveckling
1
986 000

Räddningstjänsten Väst
1
1 373 000

Samordningsförbundet Östra Södertörn
1
2 852 000

Skara kommun
1
843 000

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning
1
2 636 000

Solna Kulturskola
1
306 500

Sölvesborg - Bromölla Kommunalförbund
1
193 000

Vårdcentralen i Hjällbo, Västra Götalands offentliga
1
1 768 000

primärvård

Vänersborgs kommun, arbetsmarknadsavdelningen
1
295 000

Växjö kommun
1
390 000

27
29 987 500

Sociala organisationer
Antal
Belopp

Barnombudsmannen (BO) i Uppsala
1
1 179 000

Bojen, förening för barn och ungdomar som bevittnat
1
294 000

våld i hemmet

Ersta Diakonisällskap
1
585 000

Föreningen Bryggan Stockholm
1
1 848 000

Föreningen Maskrosbarn
1
50 000

Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm
2
4 773 000

Maskrosbarn
1
970 000

RFHL Riks
1
718 000

Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och
1
538 000

läkemedelsberoende (RFHL) i Stockholm

Riksförbundet för hjälp åt narkotika och
1
703 000

läkemedelsberoende, RFHL, Gävleborg

Riksorganisationen Män för Jämställdhet
2
6 179 000

Rädda Barnen
1
12 160 000

Rädda Barnen i Göteborg
1
601 000

Rädda Barnen i Österhaninge
1
1 039 000

Skr. 2014/15:132

Bilaga 2

67

Skr. 2014/15:132

Bilaga 2

68

Röda Korset, Uppsaladistriktet
1
445 000

Suicidprevention i Väst
1
481 000

Sveriges Kvinno och Tjejjourers Riksförbund
1
1 553 000

Unga KRIS, Kriminellas Revansch I Samhället
1
4 369 000

Ungdomsförbund

20
38 485 000

Stiftelser
Antal
Belopp

FUB:s stiftelse ALA
2
2 198 000

Gabriel Klints Insamlingsstiftelse
1
3 026 000

Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
1
684 000

Insamlingsstiftelsen Choice
1
1 756 000

Insamlingsstiftelsen Lek för Hållbarhet
1
1 869 000

Insamlingsstiftelsen Ren Idrott
1
727 000

Norrtälje Naturvårdsstiftelse
1
637 000

Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders
1
2 692 000

Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län
1
1 989 000

Stiftelsen Activa i Örebro län
1
1 125 000

Stiftelsen Bräcke Diakoni
2
3 786 000

Stiftelsen Hippocampus
1
880 000

Stiftelsen Independent Living Institute
1
693 000

Stiftelsen Johannesdalsinitiativet
1
2 198 000

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
4
8 992 000

Stiftelsen Regementsheden i Skillingaryd
1
642 000

Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad
1
1 310 000

Stiftelsen Rosendals Trädgård
1
1 969 000

Stiftelsen Tensta konsthall
1
1 404 000

24
38 577 000

Studieförbund
Antal
Belopp

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem
1
658 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Malmö
1
1 616 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Syd Halland
1
1 047 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro
1
5 306 000

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Överkalix
1
1 457 000

Arbetarnas bildningsförbund, ABF Norr
1
457 000

Arbetarnas Bildningsförbund, Östra Småland/Öland
1
1 336 000

Folkuniversitetet i Landskrona
1
2 161 000

Kulturens Bildningsverksamhet
2
3 434 000

Sensus Studieförbund Falun
1
1 073 000

Sensus Studieförbund Norra Norrland
1
1 203 000

Sensus Studieförbund, Stockholm/Medis 5
1
1 397 000

Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland
1
1 100 000

Sensus Studieförbund, Västra Sverige
2
2 449 000

Sensus Östergötland Norra Småland
1
1 556 000

Studiefrämjandet i Skåne och Blekinge
1
824 000

Studiefrämjandet i Småland/Gotland
2
2 270 000

Studiefrämjandet i Örebro
2
2 199 000

Studieförbundet Bilda Gävle Dala
1
2 210 000

Studieförbundet Bilda i Älvsjö
1
346 000

Studieförbundet Bilda Syd
1
461 000

Studieförbundet Vuxenskolan
2
2 635 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar län
1
712 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Värmland
1
720 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Väst
1
2 402 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Åre
1
865 000

Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro
1
2 424 000

32
44 318 000

Trossamfund
Antal
Belopp

Arvika pastorat
1
500 000

Kristen Samverkan Mellansverige, Hjälmargården
1
1 286 000

Kungsportens Friskvård
1
655 000

3
2 441 000

Ungdomsorganisationer
Antal
Belopp

Föreningen för Alternativ Ungdomsverksamhet i
1
976 000

Kinda, FAUK

KFUK-KFUM, Göteborg
1
1 610 000

KFUK-KFUM, Malmö
1
3 182 000

KFUM Basket Nässjö
1
642 000

KFUM, Umeå
1
1 433 000

Kulturstaden
1
871 000

Reacta
1
1 233 000

Romska Ungdomsförbundet
1
2 297 000

Röda Korsets Ungdomsförbund
1
780 000

Tälje Skog och ungdom
1
1 104 000

Ung Företagsamhet i Sverige
1
1 134 000

Ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas,
1
1 443 000

transpersoners och queeras rättigheter, RFSL Ungdom

Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande
1
1 852 000

(RFSL) Ungdom

13
18 557 000

Universitet och högskolor
Antal
Belopp

Linnéuniversitetet, Växjö
1
2 200 000

Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och
1
1 795 000

välfärd, Avdelningen för socialt arbete

2
3 995 000

Skr. 2014/15:132

Bilaga 2

69

Skr. 2014/15:132

Bilaga 2

70

Övriga organisationer
Antal
Belopp

Afrika-Grupperna
1
525 000

Ándale
1
1 270 000

AnimalSpirits.org
1
1 017 000

Brottsofferjourernas Riksförbund
1
1 882 000

Demokrati för Barns Framtid
1
1 111 000

Dunkelbyrån
1
1 179 000

Fair Trade Återförsäljarna
1
2 712 000

Folkbildningsföreningen i Malmö
1
2 466 000

Folkets hus Hammarkullen
1
868 000

Forum SKILL
2
3 172 000

Forza Ungdom
1
772 000

Friluftsfrämjandet Region Öst
1
439 000

Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och
1
2 342 000

Hemgårdar

Föreningen ALMA Europa
1
2 186 000

Föreningen Bryggan Norrköping
1
999 000

Föreningen Familjefamnen
1
1 068 000

Föreningen FreeZone
1
631 000

Föreningen för Fairtrade Sverige
1
399 000

Föreningen Glädjeverkstan
1
1 412 000

Föreningen Jordens Vänner
1
1 209 000

Föreningen Kumulus
1
1 249 000

Föreningen Kvinnors Nätverk
1
1 108 000

Föreningen Läsrörelsen
1
1 970 000

Föreningen Naturfilmarna
1
779 000

Föreningen Norden
1
3 418 000

Föreningen PeaceWorks Sweden
1
1 541 000

Föreningen Projektor
1
50 000

Föreningen Sandhamns vänner
1
710 000

Föreningen Shedo, Self Harm and Eating Disorders
1
2 056 000

Organisation

Föreningen Staffansgården
1
1 138 000

Föreningen Svenska Idébanken Emmaboda
1
1 725 000

Föreningen Tjejers Rätt I Samhället
1
1 573 000

Föreningen Urkraft
1
2 806 000

Förslövs Bygdeförening
1
894 000

Gotlands Bygdegårdsdistrikt
1
567 000

Grimsås Samhällsförening
1
412 000

Göteborgs FöreningsCenter
1
1 290 000

Hela Sverige ska leva Norrbotten
1
1 154 000

Hushållningssällskapet Halland
1
425 000

Hushållningssällskapet Väst
2
3 288 000

Ideellt Resurs och utvecklingscentrum, IRUC
1
932 000

Imagenes del Sur/Bilder från Södern
1
1 223 000

Ingesunds folkhögskola
1
3 357 000

Inkludera Invest
1
1 232 000

Internationella Bekantskaper
1
835 000

Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön
1
1 310 000

IPA-Barns Rätt till lek
1
729 000

Kalmarsundsregionens Arbetsgivarring Ideel förening
1
951 000

Kista Folkhögskolas förening
1
942 000

Kod-Knäckarna, ideell förening
1
715 000

Kooperativet Silvermånen Ideell förening
1
973 000

Kriminellas revansch i samhället (KRIS) 08 Stockholm
1
829 000

Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Göteborg
1
875 000

Kvinnorättsförbundet Women´s Rights Association
1
1 625 000

LajvVerkstaden Sverige
1
518 000

Macken Växjö Ekonomisk Förening
1
987 000

Maktsalongen
1
823 000

Mångkulturell Kunskap Ekonomisk förening MKEF
1
1 490 000

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
1
352 000

(NTF) i Sörmland-Östergötland

New Connexion
1
1 585 000

Noaks Ark Skåne
1
1 107 000

Nordiska Folkhögskolan
1
2 294 000

Projektor
1
1 131 000

Reaktor Sydost
2
3 682 000

Real Stars Ideell organisation
1
1 387 000

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare
1
1 076 000

Riksförbundet för HBT-personers rättigheter
2
2 278 000

Riksförbundet för Sexuell Upplysning
1
738 000

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) i
1
630 000

Gävleborg

Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) i
1
1 305 000

Malmö

Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism
2
3 677 000

Rydö historiska förening
1
609 000

Scouterna
1
2 176 000

Spelberoendes Förening i Göteborg
1
578 000

Stiftelsen Crossing Boarders
1
969 000

Svenska COPE Föreningen
1
944 000

Svenska psykoanalytiska föreningen
1
1 480 000

Sveriges Förenade Studentkårer
1
1 770 000

Sveriges Konsumenter
1
2 153 000

Sveriges Schackförbund
1
837 000

Sverok
1
1 307 000

Syd i fokus
1
998 000

Syntolkning nu i Sverige
1
690 000

Team 49 Olofström
1
1 654 000

Skr. 2014/15:132

Bilaga 2

71

Skr. 2014/15:132
The Good Tribe Ideell Förening
1
625 000

Bilaga 2
Transfer Mälardalen
1
551 000

UNICEF SVERIGE
1
1 455 000

Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån Uppsala
1
1 699 000

Verdandi Stockholm
2
1 090 000

Västanviks Folkhögskola
1
1 354 000

Youth Kids International
1
973 000

Ädelfors Folkhögskola
1
1 725 000

Öppna Kanalen Växjö
2
2 515 000

100
125 552 000

SUMMA TOTALT
427
615 954 500

72

Skr. 2014/15:132

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Närvarande: Statsrådet M Wallström, ordförande, och statsråden Å Romson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, H Hellmark Knutsson, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, M Kaplan, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, G Fridolin, A Hadzialic

Föredragande: statsrådet Åsa Regnér

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014

73