Budgetproposition 2016 Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska unionen

2015-09-21 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2015/16:1, Budgetproposition 2016 Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska unionen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgiften till
27

Europeiska unionen

s. 3 Avgiften till Europeiska unionen Kontrollera mot PDF

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 7

Förslag till statens budget för 2016

Avgiften till Europeiska unionen

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................
5

2
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ............................................
7

2.1
Omfattning.........................................................................................
7

2.2
Utgiftsutveckling ...............................................................................
8

2.2.1
Risker för annan utgiftsutveckling ...................................................
8

2.3
Mål ......................................................................................................
9

2.4
Resultatredovisning ...........................................................................
9

2.4.1
Resultat...............................................................................................
9

2.4.2
Analys och slutsatser .........................................................................
9

2.5
Revisionens iakttagelser...................................................................
10

2.6
Politikens inriktning ........................................................................
10

2.7
Budgetförslag ...................................................................................
10

2.7.1
1:1 Avgiften till Europeiska unionen..............................................
10

3
Bemyndigande ......................................................................................................
13

3

s. 4 Avgiften till Europeiska unionen Kontrollera mot PDF

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 7

Tabellförteckning

Anslagsbelopp....................................................................................................................
5

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

unionen ....................................................................................................................
8

Tabell 2.2
Anslagna medel samt utfall för 2014 ...............................................................
9

Tabell 2.3
Anslagsutveckling...........................................................................................
10

Tabell 2.4
Anslag 1:1 fördelat på anslagsposter .............................................................
11

4

s. 5 1 Förslag till riksdagsbeslut Kontrollera mot PDF

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 7

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU- budgeten för budgetåret 2016 (avsnitt 3),

2. för budgetåret 2016 anvisar ett ramanslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1 Anslag 1
31 827 167

Summa
31 827 167

5

s. 6 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Kontrollera mot PDF

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 7

2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

2.1 Omfattning

Utgifterna inom utgiftsområde 27 utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU- budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr EU- budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområde 27.

Avgifterna från medlemsstaterna benämns egna medel och regleras i enlighet med det s.k. egna medelsbeslutet. Det finns tre typer av egna medel: traditionella egna medel, vilka utgörs av inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken, en mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift baserad på medlemstaternas bruttonationalinkomst (BNI) (se avsnitt 2.7 för en mer utförlig beskrivning).

Europeiska unionens rådsbeslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för egna medel för perioden 2014–2020 ska godkännas av de nationella parlamenten innan det träder i kraft. När det trätt i kraft kommer det att ha retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 2014. Tills dess fastställs egna medel enligt rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för gemenskapernas egna medel.

Det finns i systemet för egna medel ett antal särskilda bestämmelser och begränsningsregler, vilket påverkar Sveriges avgift till EU.

För det första har Storbritannien en särskild budgetreduktion. Reduktionen finansieras av

övriga medlemsstater, varför Sveriges andel av finansieringen utgör en särskild del av Sveriges EU-avgift. Sverige har dock tillsammans med Österrike, Tyskland och Nederländerna en reduktion på 75 procent av den ordinarie finansieringsandelen. Detta undantag finansieras av övriga medlemsstater, exklusive Storbritannien.

När Europeiska unionens rådsbeslut om systemet för egna medel, för perioden 2014–2020, trätt i kraft kommer Sverige, Tyskland och Nederländerna att ha nedsatt mervärdesskattebaserad avgift. Sveriges mervärdesskattebaserade avgift motsvarar fr.o.m. 2014 0,15 procent av mervärdesskattebasen, vilket innebär en nedsättning om 0,15 procentenheter jämfört med generellt uttag på 0,3 procent av mervärdesskattebasen.

Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike kommer även att ha reduktion av den BNI-baserade avgiften. Sveriges reduktion uppgår fr.o.m. 2014 till 185 miljoner euro per år i 2011 års priser.

7

s. 7 2.2 Utgiftsutveckling Kontrollera mot PDF

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 7

2.2 Utgiftsutveckling

I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27. För 2014 uppgick utfallet till

41 553
miljoner
kronor.
Utfallet
är

3 853 miljoner kronor högre
än vad
som

anvisades i statens budget. Det högre utfallet förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mervärdesskattebas för 1995– 2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar på EU-budgeten för 2014. Beslut om ändringsbudgetar fattades i december 2014 och medför att betalningarna till EU minskar med 2 804 miljoner kronor, men först under 2015. De omfattande revideringarna av BNI och mervärdesskattebas under 2014 förutses leda till ytterligare minskade betalningar till EU för Sverige under 2015 om ca 1 600 miljarder kronor. Effektueras detta inte under 2015 blir den beräknade avgiften för 2015 högre och minskar i stället 2016. Vidare kan sent beslutade ändringsbudgetar på EU-budgeten för 2015 komma att påverka den beräknade avgiften under 2015.

För perioden 2014–2020 gäller en ny budgetram. Beslutet om egna medel ska godkännas av de nationella parlamenten innan det träder i kraft. Det innebär att de reduktioner Sverige erhåller under denna period kommer att hanteras retroaktivt från 2014, troligen 2016. Avgiften för 2014 och 2015 är därför högre och beräknas minska 2016. Träder rådets beslut om

systemet för egna medel för perioden 2014–2020 i kraft först 2017 medför det att avgiften blir högre även 2016 och minskar i stället 2017.

2.2.1 Risker för annan utgiftsutveckling

Det finns betydande risker för en annan utgiftsutveckling än den som förutses i prognosen. Sveriges avgift till EU beror på de faktiska utgifterna på EU-budgeten och hur stor andel av dessa som Sverige ska finansiera.

EU:s årsbudget beslutas först i november eller december året före budgetåret. Dessutom tillkommer ändringsbudgetar som beslutas under det aktuella året. Omfattningen på EU:s beslutade årsbudget och ändringsbudgetar påverkar Sveriges avgift. Även tidpunkt för beslut och effektuering av ändringsbudgetar påverkar Sveriges årliga utgifter.

Sveriges andel av utgifterna på EU-budgeten påverkas bl.a. av hur Sveriges tillväxt utvecklar sig i förhållande till övriga medlemsstater. Vidare påverkas avgiften av utvecklingen på medlemsstaternas mervärdesskattebas. Initialt baseras Sveriges och andra medlemsstaters andelar på prognoser av den ekonomiska utvecklingen. Det medför att den faktiska avgiften kan komma att variera kraftigt beroende på den faktiska utvecklingen i Sverige och övriga medlemsstater. Dessutom påverkas avgiften av de faktiska inkomsterna från tulluppbörden.

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

Utfall
Budget
Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

2014
2015 1
2015
2016
2017
2018
2019

Totalt för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

unionen
41 553
43 855
36 154
31 827
37 669
38 975
40 391

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

8

s. 9 2.3 Mål Kontrollera mot PDF

2.3 Mål

Målet för den svenska budgetpolitiken i EU är att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67).

2.4 Resultatredovisning

2.4.1 Resultat

EU-budgeten för 2014

Utgifterna på EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande som görs i EU-budgeten kan leda till betalningar såväl det aktuella budgetåret som kommande år, medan betalningarna motsvarar faktiska utgifter.

Regeringen bemyndigades att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av den fastställda EU-budgeten för 2014 avseende

åtagandebemyndiganden.
Åtagandena uppgick

2014 till
totalt 142 184 miljoner
euro.

Åtagandena
resulterade
i betalningar
om

62 362 miljoner euro. Därutöver gjordes under

2014 betalningar avseende ingångna åtaganden före 2013 om totalt 80 136 miljoner euro. Vid utgången av 2014 fanns sammanlagt kvarvarande utestående åtaganden från tidigare år på totalt 189 585 miljoner euro, vilket är en minskning med 15 procent jämfört med 2013.

Sveriges avgift till EU 2014

Utfallet för den svenska EU-avgiften 2014 blev 41 553 miljoner kronor, vilket är högre än vad som anvisades i statens budget. En redogörelse avseende utfallet återfinns i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2014 (skr. 2014/15:101).

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 7

Tabell 2.2 Anslagna medel samt utfall för 2014

Miljoner kronor

Anslag
Utfall

1:1 Avgiften till Euro-

peiska gemenskapen
37 700
41 553

Totalt utgiftsområde
37 700
41 553

År 2014 var det första året i budgetramen för perioden 2014–2020. Eftersom beslut om egna medel för perioden ännu inte trätt i kraft medför det att de särskilda reduktioner Sverige ska erhålla i form av en reduktion av den BNI- baserade avgiften och en nedsättning av den mervärdesskattebaserade avgiften ännu inte trätt i kraft. Dessa reduktioner kommer att hanteras retroaktivt fr.o.m. 2014 när beslutet om egna medel trätt i kraft. Avgiften för 2014 var därför ca 3,2 miljarder kronor högre i avvaktan på dessa reduktioner.

Nedsättningen av Sveriges finansieringsandel av Storbritanniens särskilda budgetreduktion tillämpas i vanlig ordning. Sveriges reduktion i denna del uppgick under 2014 till ca 1,2 miljarder kronor.

EU-budgeten för 2015

EU:s årsbudget för 2015 antogs av Europaparlamentet den 17 december 2014. Den

beslutade budgeten
för
2015 uppgår
till

145,3 miljarder euro
i
åtagandeanslag
och

141,2 miljarder euro i betalningsanslag. Det motsvarar en ökning på ca 2 procent av åtagandeanslag och ca 4 procent av betalningsanslag i förhållande till ursprunglig budget för 2014.

2.4.2 Analys och slutsatser

I arbetet med EU:s årsbudget kommer det fortsatt att vara av stor vikt att respektera de finansiella ramarna i den fleråriga budgetramen och verka för realistiska prognoser så att överbudgetering undviks. Analys av tidigare års utfall är en viktig del i detta.

Utfallet för EU-budgeten 2014 innebar att betalningarna minskade i förhållande till 2013. Betalningarna var knappt 6 miljarder euro lägre än 2013. Sveriges avgift till EU ökade trots detta 2014 jämfört med 2013. Det förklaras främst av att Sverige ännu inte erhållit de reduktioner som

9

s. 10 2.3 Mål Kontrollera mot PDF

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 7

Sverige ska erhålla på BNI-avgiften och på den mervärdesskattebaserade avgiften.

Nivån på den beslutade budgeten för 2015 är något lägre än kommissionens förslag, vilket regeringen ser positivt på.

Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom området i huvudsak ligga i linje med målet för Sveriges budgetpolitik i EU. Regeringen bör även fortsättningsvis driva en restriktiv linje i arbetet med de årliga budgetarna. Vidare är det viktigt att noga följa utvecklingen kring de nationella parlamentens godkännande av rådets beslut om systemet för egna medel för perioden 2014–2020.

2.5 Revisionens iakttagelser

De underlag som ligger till grund för Sveriges betalningar av avgiften till EU granskas av Riksrevisionen i samband med granskningen av myndigheternas årsredovisningar och årsredovisningen för staten. Riksrevisionens granskning för 2014 har inte föranlett några iakttagelser gällande avgiften.

Resultatet från den årliga granskning som Europeiska revisionsrätten gör finns ännu inte tillgängligt för 2014. En redogörelse för revisionsrättens iakttagelser avseende 2013 finns i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2014 (skr. 2014/15:101 s. 276).

2.6 Politikens inriktning

Den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. Regeringen avser att verka för restriktiva årsbudgetar. Effektivitet och återhållsamhet utgör viktiga element för Sverige i behandlingen av EU:s årsbudget. Vägledande för Sverige är principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning.

Kommissionens förslag till budget för 2016 innebär en ökning med 1,6 procent i betalningsanslag jämfört med beslutad budget för 2015. Förslaget leder till en marginal på 1,1 miljarder euro upp till betalningstaket för 2016 i enlighet med den fleråriga budgetramen.

För regeringen är restriktivitet en grundläggande linje i den fortsatta behandlingen av

budgetförslaget för 2016. Detta innebär bl.a. att betalningsanslagen bör läggas på rimliga nivåer och att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan årsbudgeten och taken i budgetramen.

2.7 Budgetförslag

2.7.1 1:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 2.3 Anslagsutveckling

Tusentals kronor

Anslags-

2014
Utfall
41 552 980

sparande
-3 728 478

Utgifts-

2015
Anslag
43 854 656
1
prognos
36 154 099

2016
Förslag
31 827 167

2017
Beräknat
37 669 106

2018
Beräknat
38 974 503

2019
Beräknat
40 391 074

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Anslaget får även användas för att finansiera eventuella krav från Europeiska kommissionen på dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar av egna medel.

Regeringens övervägande

Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas för 2016 uppgå till 31 827 miljoner kronor.

EU-avgiften består av fem delposter. Prognosen för avgiften består därför av beräknat utfall för respektive delpost (se tabell 2.4).

Inkomster från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska unionen och betalas in efter faktisk uppbörd. Medlemsstaterna får i budgetramen för perioden 2014– 2020 behålla 20 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Beloppen i tabell 2.4 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen, dvs. efter avdrag för administrativa kostnader. Tulluppbörden redovisas under inkomsttitel 1511 Tullmedel . Regeringen beräknar att tullavgiften för 2016 kommer att uppgå till 5 708 miljoner kronor.

10

s. 11 avgiften för Storbritanniens budgetreduktion på 458 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 7

Avgifterna på sockerproduktion tas ut i enlighet med den gemensamma jordbrukspolitiken och betalas enligt faktisk uppbörd. Medlemsstaterna får för perioden 2014–2020 behålla 20 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1512 Sockeravgifter . Regeringen beräknar att sockeravgiften för 2016 kommer att uppgå till 29 miljoner kronor.

Den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas som en andel av medlemsstatens mervärdesskattebas. I budgetramen för perioden 2014–2020 kommer Sverige att betala en mervärdesskattebaserad avgift på 0,15 procent av mervärdesskattebasen. Den generella uttagssatsen är 0,30 procent. Nedsättningen beräknas tillämpas 2016 med retroaktivitet för 2014 och 2015. Med hänsyn tagen till den retroaktiva justeringen beräknas den mervärdesskattebaserade avgiften för 2016 uppgå till -2 525 miljoner kronor.

Tabell 2.4 Anslag 1:1 fördelat på anslagsposter

Miljoner kronor

Europeiska kommissionens samlade uttag av BNI-baserad avgift beräknas som en restpost, dvs. uttaget beräknas så att det ska täcka EU- budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders traditionella egna medel och mervärdesskattebaserade avgifter dragits av från den budgeterade utgiftsnivån. Respektive medlemsstats andel fastställs som dess andel av EU:s samlade BNI. Ökar en medlemstats BNI i förhållande till övriga medlemsstater, ökar andelen och därmed den BNI-baserade avgiften. Exempelvis beräknas övergången till den nya redovisningen av nationalräkenskaperna (ENS 2010) påverka denna andel, vilket beaktats i prognosen för Sveriges avgift till EU.

Sveriges reduktion av den BNI-baserade avgiften, motsvararande 185 miljoner euro per år i 2011 års priser kommer även den att hanteras retroaktivt, troligen år 2016. Den BNI-baserade

avgiften beräknas för
2016
uppgå till

28 614 miljoner kronor,
vilket
inkluderar

avgiften för Storbritanniens budgetreduktion på 458 miljoner kronor.

Utfall
Budget
Prognos
Beräknat
Beräknat
Beräknat
Beräknat

2014
2015
1
2015
2016
2017
2018
2019

Tullavgift
4 185
4 320
4 670
5 708
5 310
5 504
5 704

Sockeravgift
53
23
24
29
26
0
0

Mervärdesskattebaserad avgift
5 252
5 253
5 019
-2 525 2
2 843
2 947
3 054

BNI-baserad avgift
31 600
33 790
25 955
28 156
29 082
30 176
31 194

Storbritanniens budgetreduktion
463
467
485
458
409
347
440

Summa
41 553
43 855
36 154
31 827
37 669
38 975
40 391

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2015 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2 Beräknad effekt av retroaktiv rabatt.

Anm.: Beloppen på respektive anslagspost är avrundande och stämmer därför inte överens med summan. Beloppen på respektive ans lagspost är preliminära och fastställs i regleringsbrev för anslaget.

11

opaginerad 3 Bemyndigande Kontrollera mot PDF

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 7

3 Bemyndigande

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av den fastställda EU-budgeten för 2016 till följd av åtagandebemyndiganden.

Skälen för regeringens förslag : Medlemsstaternas avgifter används för att finansiera EU- budgetens betalningar under innevarande år.

De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, vilka kan resultera i betalningar innevarande eller kommande år. I Europeiska kommissionens budgetförslag för 2016 föreslås att åtagandebemyndiganden om 153 530 miljarder euro ska ställas till förfogande för 2016. Sveriges totala andel beräknas uppgå till 3,1 procent, vilket motsvarar ca 4 723 miljoner euro. Budgetförslaget behandlas för närvarande av unionens budgetmyndighet.

13